Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad Igdelse av b kap. 5 § föräldrabalken, m. m

1968-04-05 · 47 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:114, Med förslag till lag om ändrad Igdelse av b kap. 5 § föräldrabalken, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 11b år 1968

1

Nr 114

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad Igdelse av b kap. 5 § föräldrabalken, m. m.;

given Stockholms slott den 5 april 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen

att

dels godkänna den inom Europarådet den 24 april 1967 avslutade europeiska

konventionen om adoption av barn,

dels antaga härvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap.

5 § föräldrabalken.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en inom Europarådet

avslutad europeisk konvention om adoption av barn. Vidare föreslås att

i föräldrabalken införs en av konventionen påkallad särskild bestämmelse

om tidpunkten för moders samtycke till adoption.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 11b

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr It b år 1968

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 4 kap. 5 § föräldrabalken

Härigenom förordnas, att 4 kap. 5 § föräldrabalken1 skall erhalla ändrad

lydelse på sätt nedan anges.

4 KAP.

5

(Nuvarande lydelse)

Utan eget —-------- -—

Den som ej fyllt tjuguett år må ej

adopteras utan föräldrarnas samtycke.

Är endera sinnessjuk, sinnesslö,

utan del i vårdnaden eller å

okänd ort, vare hans samtycke ej erforderligt.

Är sådant fall för handen

beträffande båda föräldrarna,

skall i stället förmyndarens samtycke

inhämtas.

Den som

§•

(Föreslagen lydelse)

---han tillfrågas.

Den som ej fyllt tjuguett år må ej

adopteras utan föräldrarnas samtycke.

Moderns samtycke skall hava

lämnats sedan hon hunnit tillräckligt

återhämta sig efter nedkomsten. Är

endera av föräldrarna sinnessjuk,

sinnesslö, utan del i vårdnaden eller

å okänd ort, vare hans samtycke ej

erforderligt. Är sådant fall för handen

beträffande båda föräldrarna,

skall i stället förmyndarens samtycke

inhämtas.

---förmyndarens samtycke.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1968.

1 Senaste lydelse av 4 kap. 5 § se 1958:640.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ith år 1968

3

Utdrag av protokollet över jnstitieärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

22 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlandkr, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, SvenEric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman,

Moberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av

europeisk konvention om adoption av barn, m. m., och anför.

Europarådets ministerkommitté utsåg år 1961 på förslag av rådets sociala

kommitté och i överensstämmelse med rådgivande församlingens rekommendation

nr 292 en expertkommitté, som skulle behandla frågor rörande

internationella adoptioner. På förslag av expertkommittén bestämdes dess

uppdrag sedermera till att avse förslag till eu allmän konvention om

adoption av barn. Denna skulle innehålla dels vissa grundläggande regler,

som varje konventionsstat skulle förbinda sig att införliva med sin rätt,

dels regler som det skulle stå konventionsstat fritt att godta eller avvisa.

Sedan expertkommittén upprättat utkast till europeisk konvention om

adoption av barn och detta godkänts av ministerkommittén, öppnades

konventionen för undertecknande vid kommitténs 40 :e möte, som inleddes

i Strasbourg den 24 april 1967. Konventionen undertecknades vid detta

möte av bl. a. Sverige, Danmark och Norge. Konventionen jämte en inom

justitiedepartementet verkställd översättning av densamma torde få fogas

till statsrådsprotokollet i detta ärende soin bilaga 1.

Medlemsstat i Europarådet som önskar ansluta sig till konventionen

skall ratificera eller godkänna den. Konventionen, som träder i kraft tre

månader efter det att det tredje ratifikations- eller godkännandeinstrumentet

har deponerats hos rådets generalsekreterare, har ratificerats av Irland,

Malta och Storbritannien och träder som följd därav i kraft den 26 april

1968. För stat som ratificerar eller godkänner konventionen senare träder

den i kraft tre månader efter ratifikationen eller godkännandet.

Frågan om nordisk anslutning till konventionen behandlades vid nordiskt

justitieministermöte i Stockholm den 24 och 25 oktober 1967. Därvid enades

man från dansk, norsk och svensk sida om att de tre länderna borde

ratificera konventionen den 1 juli 1968.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 11b år 1968

Efter remiss har yttranden över konventionen avgetts av socialstyrelsen,

Stockholms rådhusrätt och utredningen rörande internationell adoptionsrätt.

Ratifikation av konventionen påkallar viss ändring i de svenska adoptionsreglerna.

Gällande svensk rätt

Svensk rätts allmänna bestämmelser om adoption finns i 4 kap. föräldrabalken

(FB). Adoption kräver tillstånd av domstol. Adoptanten måste ha

fyllt 25 år. Kvinna, som har uppnått myndig ålder, kan dock tillsammans

med sin make adoptera eget barn utom äktenskap även om hon är under

25 år (1 §). Den som är omyndigförklarad får inte adoptera utan förmyndarens

samtycke (2 §). Makar får bara adoptera gemensamt. Dock

får ena maken adoptera ensam, om den andre vistas på okänd ort eller

är sinnessjuk eller sinnesslö. Vidare får ena maken med den andres samtycke

adoptera dennes barn i äktenskap eller adoptivbarn eller sitt eget

barn utom äktenskap (3 §). Andra än makar får inte adoptera gemensamt.

Så länge adoptanten lever får adoptivbarnet inte adopteras på nytt

av annan än adoptantens make (4 §).

Den som har fyllt 12 år får inte adopteras utan eget samtycke. Adoption

får dock ske av den som är mellan 12 och 16 år utan dennes samtycke,

om det kan antas lända honom till skada att bli tillfrågad. För adoption

av den som är under 21 år krävs föräldrarnas samtycke. Är någon av

föräldrarna sinnessjuk, sinnesslö, utan del i vårdnaden eller på okänd ort

är hans samtycke dock inte erforderligt. Om sådant fall föreligger beträffande

båda föräldrarna fordras i stället samtycke av förmyndaren. Den

som är omyndigförklarad får inte adopteras utan förmyndarens samtycke

(5 §). Även föräldrar vilkas samtycke inte behövs skall om möjligt höras

om adoptionen. Detsamma gäller särskilt förordnad förmyndare (20 kap.

6 § andra stycket). Enligt praxis kan föräldrar lämna sitt samtycke in

blanco, dvs. utan kännedom om vem adoptanten är. Det kan exempelvis

ske så att de medger att barnet adopteras av person som har utsetts

eller godkänts av barnavårdsnämnden.

Rätten skall pröva adoptionens lämplighet. För tillstånd krävs att adoptionen

länder till gagn för barnet och att sökanden har uppfostrat barnet

eller vill uppfostra det eller det i övrigt föreligger särskild anledning till

adoptionen. Ansökningen får inte bifallas om det på någondera sidan har

lämnats eller utfästs vederlag för adoptionen och inte heller om det har

utfästs bidrag till barnets underhåll, såvida det inte är fråga om engångsbidrag

och beloppet eller förbindelse på detta har överlämnats till barnavårdsnämnden

(4 kap. 6 §). I adoptionsärendet skall domstolen försöka

inhämta upplysningar om barnet och adoptanten och om eventuellt ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1H är 19G8 •’>

fästa vederlag och underhållsbidrag. Har barnet inte fyllt 18 år, skall

yttrande inhämtas från vederbörande barnavårdsnämnder (20 kap. 0 §

första stycket).

Genom adoptionen får adoptivbarnet i fråga om vårdnad, underhåll,

förmynderskap och arvsrätt samma ställning i förhållande till adoptanten

som om det var dennes barn i äktenskap, och samtidigt avskärs banden

mellan barnet och dess släkt. Har make adopterat den andre makens

barn betraktas dock barnet som deras gemensamma (0 kap. It §, 7 kap.

5 § och 11 kap. 1 § tredje stycket FB, 4 kap. 1 och 2 §§ ärvdabalken).

Genom adoptionen förvärvar adoptivbarnet adoptantens släktnamn. Domstolen

kan dock tillåta att barnet behåller sitt tidigare släktnamn. I så

fall kan barnet senare genom anmälan till pastorsämbetet förvärva adoptantens

släktnamn (3 § namnlagen den 11 oktober 1963, nr 521). Beträffande

adoptionens verkan i medborgarskapshänseende finns inte några

särskilda bestämmelser. Svenskt barn, som adopteras av utlänning, behåller

alltså sitt svenska medborgarskap, och för att utländskt barn, som adopteras

av svensk, skall bli svensk medborgare krävs naturalisation enligl

6 § lagen den 22 juni 1950 (nr 382) om svenskt medborgarskap. Naturalisation

beviljas av Kungl. Maj:t. För bifall till ansökan om naturalisation

uppställs vissa villkor med avseende på ålder, hemvist här i landet m. in.

Föreligger med hänsyn till sökandens förhållanden särskilda skäl att ta

upp denne till svensk medborgare kan dock naturalisation beviljas även

om dessa villkor inte är uppfyllda. Enligt praxis anses sådana skäl alltid

föreligga i fråga om barn som har blivit adopterat av svensk medborgare

genom beslut som gäller här i landet.

Adoptivförhållande kan hävas på ansökan av adoptanten, om adoptivbarnet

befinnes lida av sinnesslöhet, annat svårt själsligt eller kroppsligt

lyte eller svårartad sjukdom, som kan antas härröra från tiden före adoptionen

utan att adoptanten då kände till förhållandet. Ansökan skall göras

inom fem år från adoptionen (4 kap. 8 § FB). Adoptanten kan vidare få

adoptivförhållandet hävt, om adoptivbarnet grovt har förgått sig mot adoptanten

eller dennes närmaste eller för ett lastbart eller brottsligt liv och det

uppenbarligen inte kan fordras att adoptivförhållandet ändå skall bestå

(9 g andra stycket). Hävning kan ske också på adoptivbarnets begäran, dels

om adoptanten grovt har förgått sig mot barnet eller i märklig mån försummar

sina plikter mot det eller för ett lastbart eller brottsligt liv,

så att barnets bästa påkallar att förhållandet upphör, dels om det i annat tall

är av väsentlig betydelse för barnet att så sker (9 § första stycket). Adoptivförhållandet

kan dessutom hävas efter överenskommelse mellan adoptanten

och adoptivbarnet, sedan barnet har fyllt 21 år (10 §). Har barnet adopterats

av makar skall hävning avse båda makarna (11 §). Om adoptanten dör,

får adoptivförhållandet hävas på ansökan av adoptivbarnets föräldrar eller

en av dem, om detta påkallas av hänsyn till barnets bästa. Om barnet

efter adoptantens död adopteras av annan, anses det tidigare adoptivför
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 lb år 1968

hållandet hävt (12 §). 1 ärende om hävande jämlikt 8, 9 eller 12 § skall

yttrande inhämtas från dem som skall höras i ärende om tillstånd till

adoption (20 kap. 7 § andra stycket).

Genom hävning upphör all verkan av adoptionen såvitt angår adoptivbarnets

ställning till adoptanten och dennes släktingar. Om särskilda skäl

föreligger kan dock domstolen bestämma, att adoptanten skall bidra till

adoptivbarnets underhåll. Hävning som grundas på överenskommelse medför

ingen förändring beträffande underhållsskyldighet och arvsrätt mellan

adoptivbarnet och dess släktingar. I andra fall bestämmer domstolen, om

adoptionens verkningar i dessa hänseenden skall bestå. Om barnet är underårigt,

skall domstolen besluta vem som skall ha vårdnaden och vara förmyndare

(4 kap. 13 §).

Förfarandet i adoptionsärenden är i regel skriftligt. Om muntlig förhandling

skall äga rum, kan domstolen enligt 20 kap. 38 § FB när det finnes

lämpligt förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.

De nuvarande bestämmelserna om adoption gäller sedan den 1 juli 1959,

då ärvdabalken den 12 december 1958 och lagen samma dag (nr 640) om

ändring i föräldrabalken trädde i kraft. De regler som gällde dessförinnan

innebar, att adoptivbarnet hade en något svagare ställning i förhållande till

adoptanten än dennes egna barn i äktenskap och att vissa band fanns kvar

mellan adoptivbarnet och dess släkt. Sålunda var barnets föräldrar skyldiga

att bidra till barnets underhåll, om adoptanten och hans make blev ur stånd

till det. Vidare innebar hävning av adoptivförhållande i princip att samtliga

rättsverkningar av adoptionen upphörde. Adoptivbarn och dess avkomlingar

hade arvsrätt efter adoptanten med den inskränkningen att arvsrätten inte

fick inkräkta på bröstarvinges laglott. Någon arvsrätt efter adoptantens

släktingar förelåg däremot inte. Adoptivbarnets och dess släktingars arvsrätt

i förhållande till varandra bestod med vissa inskränkningar, men om adoptivbarnet

saknade arvsberättigade släktingar skulle adoptanten ärva. De nu

angivna underhålls- och arvsreglerna gäller alltjämt i fråga om adoptioner

som har beviljats innan de nya bestämmelserna trädde i kraft, om inte domstol

på ansökan inom fem år efter ikraftträdandet har meddelat särskild

förklaring att de nya reglerna skall tillämpas.

Rörande adoption när parterna tillhör olika stater finns bestämmelser i

6 kap. lagen den 8 juli 1904 (nr 26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden

rörande äktenskap, förmynderskap och adoption i dess lydelse

enligt lag den 10 juni 1949 (nr 384). Där föreskrivs att utländsk medborgare

inte får adoptera eller adopteras här i landet utan att adoptionen blir gällande

i den stat han tillhör. Svensk medborgare får inte adoptera eller adopteras

i främmande stat utan Kungl. Maj:ts medgivande (1 §). Om adoptanten

är utlänning, får adoptivförhållandet inte hävas här om inte hävningen blir

gällande i hans hemland, och är adoptanten svensk får hävning inte ske

utomlands med giltighet här i landet utan Kungl. Maj:ts medgivande (2 §).

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1968

I fråga om medborgare i annat nordiskt land gäller särskilda bestämmelser

enligt förordningen den Öl december 1931 (nr 429) om vissa internationella

rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption ocli förmynderskap.

Konventionen

Konventionen innehåller fyra avdelningar. Avdelning I (art. 1—3) med

rubriken »Åtaganden och tillämpningsområde» anger omfattningen av

konventionsåtagandet och konventionens tillämpningsområde. Avdelning II

(art. 4 -16) bär rubriken »Grundläggande bestämmelser» och innehåller

huvudsakligen regler om förutsättningarna för adoption och om adoptions

rättsverkningar. Avdelning III (art. 17—20) med rubriken »Tilläggsbestämmelser»

innehåller vissa bestämmelser som närmast bär karaktär av rekommendationer

och som det står konventionsstat fritt att följa eller inte. Avdelning

IV (art. 21—28) slutligen med rubriken »Slutbestämmelser» innehåller

bestämmelser om undertecknande, ratifikation, ikraftträdande m. m.

Konventionen avser bara adoption i rättslig mening av den som är under

18 år och omyndig samt inte är eller har varit gift (art. 3). Enligt art. 1 förbinder

sig konventionsstaterna att se till att deras lagstiftning stämmer

överens med de grundläggande bestämmelserna om adoption i avdelning II

samt att underrätta Europarådets generalsekreterare om de åtgärder som

har vidtagits i sådant syfte. Enligt expertkommittén torde dessa bestämmelser

i allmänhet böra ta sig uttryck i regler i lag eller i administrativ författning.

Emellertid framhålls att konventionsåtagandet får anses uppfyllt om

de principer som bestämmelserna avser motsvaras av en stadigvarande

praxis i vederbörande land. I samband med ratificering eller godkännande

av konventionen får konventionsstat reservera sig mot högst två av reglerna

i avdelning II (art. 25). Konventionsstat får vidare tillämpa regler som är

gynnsammare för adoptivbarnet (art. 16). Enligt art. 2 förbinder sig konventionsstat

att överväga de ytterligare regler rörande adoption, som finns

i avdelning III. Konventionsstat, som beslutar att tillämpa någon av dessa

regler eller att upphöra därmed, skall underrätta generalsekreteraren därom.

Avdelning II inleds med en bestämmelse om att adoption för att vara giltig

skall ha beviljats av judiciell eller administrativ myndighet (art. 4). Därefter

behandlas frågan om vilka samtycken som krävs för att adoption skall

få äga rum (art. 5). Beträffande barn i äktenskap skall föräldrarnas och

beträffande barn utom äktenskap moderns samtycke inhämtas. Saknar barnet

föräldrar som kan lämna samtycke, fordras samtycke av den person eller

det organ som utövar föräldramyndigheten i deras ställe. Vidare krävs samtycke

av adoplantens make (art. 5 punkt 1). I vissa speciella fall kan man

underlåta att inhämta samtycke eller bortse från att samtycke har vägrats

(art. 5 punkt 2 och 3). Moders samtycke till adoption får inte lämnas förrän

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1968

viss tid, minst sex veckor, har förflutit efter barnets födelse. Om sådan tid

inte har föreskrivits i lag, gäller att så lång tid skall ha förflutit från barnets

födelse att modern enligt adoptionsmyndighetens uppfattning har kunnat

återhämta sig tillräckligt efter nedkomsten (art 5. punkt 4).

Barn får adopteras antingen av äkta makar eller av en person. Ett adoptivbarn

får inte adopteras på nytt av annan än adoptantens make, såvida inte

den förre adoptanten har avlidit eller adoptionen har ogiltigförklarats eller

upphört (art. 6). Adoptanten skall ha uppnått viss i lag angiven minimiålder,

vilken får vara lägst 21 och högst 35 år. Undantag från kravet på

minimiålder medges dock för fall där adoptanten är fader eller moder till

barnet eller där synnerliga skäl föreligger (art. 7).

Innan adoptionsmyndigheten bifaller ansökan om adoption skall den

övertyga sig om att adoptionen kommer att bli till gagn för barnet. Särskild

vikt skall fästas vid att barnet genom adoptionen får ett stabilt och harmoniskt

hem. Åldersskillnaden mellan adoptant och adoptivbarn bör inte vara

mindre än normal åldersskillnad mellan föräldrar och barn (art. 8). Vederbörliga

undersökningar skall göras beträffande adoptanten, barnet och dess

familj. Dessa undersökningar bör omfatta vissa närmare angivna frågor. De

skall om möjligt utföras av socialtjänstemän med kompetens på området

(art. 9). Konventionsstaterna skall hjälpa varandra med undersökningar i

adoplionsärenden, som har anknytning till olika stater (art. 14), och

Europarådets generalsekreterare skall underrättas om de myndigheter till

vilka hänvändelser om sådan hjälp kan riktas (art. 26).

Genom adoptionen förvärvar adoptivbarnet och adoptanten samma rättigheter

och skyldigheter i förhållande till varandra som barn i äktenskap och

dess föräldrar. Samtidigt upplöses motsvarande band mellan barnet och de

naturliga föräldrarna. Det finns dock möjlighet att låta vissa av föräldrarnas

skyldigheter bestå subsidiärt. Adoptivbarnet bör kunna förvärva adoptantens

släktnamn. I fråga om arv efter adoptanten skall adoptivbarnet behandlas

som om det var dennes barn i äktenskap (art. 10). Om adoptivbarnet har

annat medborgarskap än adoptanten, skall det underlättas för barnet alt

förvärva dennes medborgarskap. Adoption får inte medföra förlust av medborgarskap

annat än då den som adopteras har eller förvärvar annat medborgarskap

(art. 11).

Det är inte tillåtet att genom lag begränsa det antal barn som får adopteras

av samma person. Inte heller får rätten att adoptera barn inskränkas i

fråga om den som har eller skulle kunna få barn i äktenskap. Om adoption

skulle förbättra ett barns rättsliga ställning får det inte uppställas hinder

mot adoption av eget barn utom äktenskap (art. 12).

Hävning av adoptivförhållande får så länge barnet är underårig! företas

bara av judiciell eller administrativ myndighet. Det skall föreligga särskilda

skäl för åtgärden, och vidare krävs att det är i lag medgivet att häva adoptivförhållande

på sådana skäl (art. 13).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 11b är 1968 9

Åtgärder skall vidtas för all hindra varje otillbörlig vinning på grund av

att barn lämnats till adoption (art. 15).

De icke obligatoriska bestämmelserna i avdelning III inleds med en föreskrift

om att adoption inte får beviljas förrän barnet har varit i adoptanlens

vård under så lång tid att adoptionsmyndigheten kan bilda sig en rimlig

uppfattning om det framtida förhållandet dem emellan (art. 17). Vidare

föreskrivs att rådgivningsorgan i adoptionsfrågor skall främjas (art. 18)

och att orientering i sådana frågor skall ingå i undervisningen för socialtjänstemän

(art. 19).

Denna avdelning innehåller också vissa sekretessbestämmelser (art. 20).

Adoption skall kunna genomföras utan att adoptantens identitet avslöjas för

barnets familj. Adoptionsförfarandet skall kunna äga rum inom stängda

dörrar. Adoptant och adoptivbarn skall kunna få utdrag ur allmänna register,

som ger upplysning om tid och plats för barnets födelse men inte anger

adoptivförhållandet eller de naturliga föräldrarnas identitet. Allmänna

handlingar skall förvaras eller deras innehåll i vart fall återges på sådant

sätt att upplysningar om sistnämnda förhållanden inte blir kända för andra

än dem som har ett berättigat intresse av att få del av dem.

Enligt slutbestämmelserna i avdelning IV är konventionen öppen för

undertecknande av Europarådets medlemsstater. Som jag nämnde inledningsvis

skall den ratificeras eller godkännas. För signatärstat, som ratificerar

eller godkänner konventionen sedan den har trätt i kraft, blir konventionen

tillämplig tre månader efter det att ratifikations- eller godkännandeinstrument

har deponerats hos Europarådets generalsekreterare (art. 21). Enligt

art. 22 kan stat, som inte är medlem i Europarådet, inbjudas att ansluta

sig till konventionen, sedan den har trätt i kraft. Av övriga slutbestämmelser

kan här nämnas, att konventionen gäller utan tidsbegränsning men att konventionsstat

äger säga upp konventionen hos Europarådets generalsekreterare

(art. 27).

Konventionen behandlar inte frågor om tillämplig lag vid internationella

adoptioner. Sådana frågor regleras i en haagkonvention den 15 november

1965 om behörig myndighet, tillämplig lag och erkännande av beslut rörande

adoption. Denna konvention har ännu inte trätt i kraft. Den har hittills inte

ratificerats av något av de nordiska länderna.

Remissyttrandena

Samtliga tre remissinstanser tillstyrker svensk anslutning till

konventionen. Utredningen rörande internationell adoptionsrätt, i det följande

benämnd utredningen, anser att konventionen ger uttryck för en modern

uppfattning av adoptionsinstitutet. Den kan leda till att de ofta betydande

olikheterna mellan de europeiska adoptionslagarna utjämnas och bidra till

en för adoptivbarn gynnsam utveckling i vissa länder. Utredningen anser att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1968

Sverige bör ratificera konventionen för att i sin mån stödja en sådan utveckling.

Socialstyrelsen säger sig dela den i konventionens inledning uttalade

uppfattningen, att gemensamma regler om adoption skulle bidra till att

minska de svårigheter som de nuvarande olikheterna mellan skilda länders

adoptionslagstiftning medför och samtidigt vara till gagn för de barn som

adopteras. Rådhusrätten framhåller, att konventionen får betydelse främst

i fråga om adoptioner med internationell anknytning. Fördelarna med en

adoptionslagstiftning, som är enhetlig för så många stater som möjligt,

framstår för sådana fall som uppenbara. Genom att stater som inte tillhör

Europarådet har möjlighet att ansluta sig till konventionen blir denna på

sikt allt värdefullare. Emellertid kan konventionen f. n. inte anses utgöra

mera än ett steg på vägen mot målet. Den reservationsrätt som enligt art. 25

tillkommer fördragsslutande stat och de möjligheter som finns att avvika

från konventionens regler i olika avseenden, t. ex. enligt art. 5, art. 7 punkt 2

och art. 16, innebär risk för att värdet av konventionen blir begränsat.

Konventionens obligatoriska bestämmelser överensstämmer enligt remissinstanserna

i stort sett väl med gällande svensk rätt. I yttrandena berörs

vissa av dessa bestämmelser närmare.

I anslutning till reglerna i art. 5 om föräldrars samtycke till adoption tar

sålunda ett par remissinstanser upp frågan om tillåtligheten av samt y ck

e in b 1 a n c o. De hänför sig därvid till ett uttalande under förarbetena

till konventionen, enligt vilket samtycket måste avse viss bestämd adoption

men adoptantens identitet inte behöver vara känd för den som lämnar samtycket.

Rådhusrätten anser det tveksamt om nuvarande praxis i vårt land att

godta inblancosamtycke skulle bli accepterad av andra fördragsslutande

stater. Om så inte kan antas bli fallet bör en reservation övervägas på denna

punkt. Utredningen anser däremot inte att någon sådan reservation behövs.

Konventionstexten ger inte erforderlig täckning för ett krav på att samtycket

skall avse viss bestämd adoption.

Föreskriften i art. 5 punkt 4 att moders samtycke till adoption får

lämnas först viss tid efter barnets födelse behandlas av samtliga

remissinstanser. Regeln bedöms som lämplig för att hindra förhastade

medgivanden. Den överensstämmer enligt utredningen med vad som hos oss

anses vara god praxis. Det är dock tveksamt om man utan lagstiftning kan

anse dess iakttagande garanterat i tillräcklig grad för att Sverige skall ha

fullgjort sina förpliktelser enligt konventionen. Dennas krav skulle kunna

tillgodoses genom ett tillägg till 4 kap. 5 § andra stycket FB av innehåll att

moders samtycke skall vara avgivet vid sådan tidpunkt att hon har hunnit

tillräckligt återhämta sig efter nedkoinsten. Socialstyrelsen och rådhusrätten

anser inte, att konventionens regel motsvaras av någon fast praxis hos oss.

Enligt rådhusrätten är det inte ovanligt att modern lämnar sitt samtycke

medan hon befinner sig på barnsbördsavdelning vid sjukhus, och det förekommer

också att samtycke lämnas innan barnet är fött. Endast i undan
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 11) dr 19(>8 11

tagsfall torde barnavårdsnämnd, när adoption blir aktuell, böra efter om

modern vidhåller ett sålunda lämnat samtycke. Både rådhusrätten och

socialstyrelsen förordar att eu bestämmelse som motsvarar föreskriften i

konventionen införs i FB. I samband därmed hör enligt styrelsen frågan om

en fixerad minimitid övervägas.

Socialstyrelsen sammanställer den nu berörda bestämmelsen i art. 5 punkt

4 med den ej obligatoriska regeln i art. 17 om att adoption inte får beviljas

förrän barnet har vistats hos adoptanten under viss prövotid. Båda

reglerna torde vara oumbärliga för adoptionsverksamheten, men de innebär

vissa faror, om de inte tillämpas med omsorg, kunnighet och gott omdöme.

Till belysning av de problem som uppställer sig vid adoption av spädbarn

anför styrelsen vidare. De tilltänkta adoptivföräldrarna bör om möjligt få

hand om barnet relativt tidigt. Barnet bör helst inte vara så gammalt, att det

redan hunnit få starka bindningar till modern eller någon annan person. 1

sådant fall kan omplaceringen innebära en chock för barnet som får menlig

inverkan på dess emotionella utveckling. Den som tar emot barnet känner

sig i regel inte riktigt säker om att få behålla det, så länge adoptionen är

ofullbordad. Man vet att modern har möjlighet att när som helst återta sitt

samtycke. Detta skapar oro, och det är praktiskt laget oundvikligt att oron

förmedlas till barnet. Adoptivföräldrarna in spe är under dessa förhållanden

inte i stånd alt inge barnet den känsla av trygghet, som är så betydelsefull

för dess utveckling till en harmonisk och välanpassad människa. Barnpsykologisk

och barnpsykiatrisk expertis torde därför anse, att barnets prövotid

i det nya hemmet bör vara så kort som möjligt. Ju omsorgsfullare utredningar

och förberedelser som föregått placeringen, desto mera bör prövotiden

kunna förkortas. De flesta auktoriteter torde numera vara överens om

att barnet helst bör komma till sitt blivande adoptivhem redan vid omkring

tre månaders ålder och allra senast vid omkring sex månaders ålder samt

att adoptionen därefter bör genomföras utan onödigt dröjsmål. Enligt socialstyrelsens

uppfattning torde det vid väl förberedda adoptioner ofta vara tillräckligt

med eu prövotid i adoptivhenunet på omkring tre månader — i vissa

fall mindre. Möjligheten att följa ovan skisserade tidsschema är beroende av,

bl. a., hur snart ett godtagbart samtycke till adoptionen kan erhållas av

barnets moder. Ej sällan är det nödvändigt att ge sig till tåls med samtyckefrågan

under avsevärd tid. I sådana fall kan moderns legitima intresse av att

få god tid på sig för det livsavgörande beslutet komma i strid med barnets

legitima intresse av att få sitt trygghetsbehov tillgodosett. Det bör därvid

vara vederbörande socialarbetares uppgift att försöka klarlägga problemet

för modern och därigenom om möjligt hjälpa henne fram till ett realistiskt

och hållbart beslut.

Vissa andra av konventionens obligatoriska bestämmelser

behandlas av utredningen. Regeln i art. 8 punkt 3 om

att åldersskillnaden mellan adoptant och adoptivbarn inte bör vara mindre

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 1li år 1968

än normal åldersskillnad mellan föräldrar och barn saknar direkt motsvarighet

i svensk lag men får anses täckt av FB:s allmänna bestämmelse om

lämplighetsprövning och överensstämmer med svensk praxis. De detaljerade

anvisningarna i art. 9 punkt 2 om den undersökning som skall göras

i adoptionsärenden bör bringas till barnavårdsnämndernas kännedom,

lämpligen genom anvisningar från socialstyrelsen. De som gör utredningar

i adoptionsärenden torde inte alltid ha sådana kvalifikationer som art. 9

punkt 3 kräver. Med hänsyn till bestämmelsens utformning behövs inte

några omedelbara åtgärder från svensk sida, men frågan bör uppmärksammas

vid det fortsatta lagstiftningsarbetet på socialvårdens område. I anslutning

till art. 10 punkt 1 säger sig utredningen utgå från att konventionen

inte har avsett att reglera eventuella skyldigheter och rättigheter mellan

adoptant eller adoptivbarn och tredje man, t. ex. staten. Med denna utgångspunkt

finns från svensk synpunkt intet att erinra mot konventionsbestämmelsen,

eftersom rättsverkningarna av adoption enligt svensk lag

överensstämmer med konventionens krav. Bestämmelserna om arvsrätt i

art. 10 punkt o tillgodoses inte helt av de regler som gäller hos oss, när

adoption har ägt rum enligt äldre lag och det inte meddelats förklaring

enligt punkt 1 i övergångsbestämmelserna till lagen den 12 december 1958

om ändring i föräldrabalken. Det får emellertid anses självklart att konventionen

inte avser äldre rättsförhållanden. Fördragsslutande stat kan inte

rimligen vara hindrad att vid lagändringar i anledning av konventionen

reglera övergångsförhållanden på det sätt den finner lämpligt. Bestämmelsen

i art. 11 punkt 1 om naturalisation saknar direkt täckning i svensk

lag men överensstämmer med Kungl. Maj :ts praxis. Reglerna i art 13,

som rör hävande av adoption, omfattar inte två fall, där adoption enligt

svensk rätt anses hävd utan uttryckligt beslut. Om adoptivbarn efter

adoptantens död adopteras av annan, skall enligt 4 kap. 12 § andra stycket

FB det tidigare adoptivförhållandet anses hävt. Vidare anses utan direkt lagstöd

adoptivförhållande hävt, om adoptanten och adoptivbarnet i strid mot

förbudet i 2 kap. 12 § gifterinålsbalken ingår äktenskap med varandra. Konventionsbestännnelsen

torde dock inte behöva föranleda någon svensk lagstiftning.

Det förra fallet synes vara förutsatt i konventionen, eftersom det i

art. 6 punkt 2 d) begagnade uttrycket, att adoptionen »upphört», torde ha

sin grund i att på vissa håll en tidigare adoption aldrig formellt upphävs

men upphör i samband med att ny adoption beviljas. Det senare fallet lär

inte förekomma i praktiken och torde saklöst kunna lämnas därhän.

Med anledning av bestämmelserna i art. 14 om att konventionsstaterna

skall hjälpa varandra med utredningar i adoplionsärenden

och i art. 26 om att Europarådets generalsekreterare skall

underrättas om de myndigheter till vilka hänvändelser om sådan hjälp skall

riktas anför socialstyrelsen, att det naturligaste synes vara att den åsyftade

uppgiften tilldelas styrelsen. Denna har redan nu eu omfattande verksamhet

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr Ili år 1 HUS

som förmedlande organ i internationella adoptionsärendcn och följaktligen

betydande erfarenhet på området. Utredningen anser, att framställningarna

bör centraliseras till ett organ. Om Sverige ansluter sig till haagkonventionen

om adoption bör, med hänsyn till de internationellrättsliga frågor som regleras

där, utrikesdepartementets rättsavdelning vara centralt kommunicerande

organ enligt den konventionen. Detta behöver emellertid inte hindra

att socialstyrelsen får fullgöra de uppgifter som avses i europarådskonventioner
Vad

därefter angår de icke obligatoriska bestämmelserna torde regeln i

art. 17 om viss prövotid innan adoption beviljas enligt socialstyrelsen

och utredningen motsvara vad som allmänt tillämpas i svensk praxis. Några

särskilda åtgärder från svensk sida i anledning av konventionen anses därför

inte behövliga. Regeln ger enligt styrelsens mening uttryck för en riktig

princip. Styrelsen hänvisar dock till vad förut har återgetts om sambandet

mellan denna regel och bestämmelsen om tidpunkt för moders samtycke

till adoption. Vad som föreskrivs i art. 18 och 19 om institutioner för

biträde i adoptionsfrågor och om utbildning av socialtjänstemän torde

enligt utredningen redan äga tillämpning i Sverige.

Samtliga remissinstanser påpekar att föreskriften i art. 20 punkt 1

om att uppgift om adoptantens identitet skall kunna

undanhållas barnets föräldrar strider mot vad som f. n. gäller

i Sverige, och de anser inte att det finns anledning att frångå svensk rätts

inställning på denna punkt. Utredningen erinrar om att frågan om skärpning

av sekretessbestämmelserna rörande adoption övervägdes i samband

med 1958 års ändringar i adoptionslagstiftningen. Några åtgärder ansågs

inte böra vidtas, men föredragande departementschefen framhöll att frågan

borde tas upp till förnyat övervägande, om den fortsatta utvecklingen skulle

visa att en skärpning av sekretessreglerna kunde anses klart påkallad (prop.

1958 A: 144 s. 291). Utredningen har sig inte bekant att det — frånsett konventionen

— inträffat något som föranleder annan bedömning än år 1958.

Föreskriften i art. 20 punkt 2 angående handläggning inom stängda

dörrar är enligt utredningen tillgodosedd genom 20 kap. 38 § FB. Sådant

utdrag ur allmänt register som avses i art. 20 punkt 3 bör

och torde också i allmänhet kunna på begäran erhållas från vederbörande

pastorsämbete. Huruvida det behövs någon särskild föreskrift i anvisningarna

till folkbokföringskungörelsen för att konventionskravet säkert skall bli

uppfyllt torde böra övervägas av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Rådhusrätten finner det oklart, om bestämmelsen i punkt 3 innebär

att det skall vara möjligt att få ett utdrag där adoptanterna upptas som

föräldrar utan att adoptivförhållandet anges. Det torde vara tveksamt om

det föreligger laglig rätt att få ett sådant utdrag. Möjlighet härtill bör uttryckligen

medges i administrativ ordning.

Vad slutligen angår bestämmelserna om allmänna handlingar i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 11b år 1968

art. 20 punkt 4 framhåller rådhusrätten, att folkbokföringshandlingar enligt

13 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma

allmänna handlingar (sekretesslagen) åtnjuter sådant sekretessskydd

som avses i konventionen. Domstolarnas handlingar är däremot i

princip offentliga, och med hänsyn därtill kan Sverige inte ansluta sig till

konventionen på denna punkt. Utredningen anser inte heller, att det finns

anledning att göra några ändringar i svensk rätt med anledning av bestämmelsen

i punkt 4. Utredningen framhåller vidare, att offentlighetskommittén

i sitt betänkande »Offentlighet och sekretess» (SOU 1966: 60 s. 167) har

föreslagit att uppgifterna i folkbokföringen över huvud inte skall vara sekretessbelagda.

Om detta förslag genomförs, kommer tydligen svensk rätt att

stå i direkt strid med konventionen på denna punkt. Förhållandet bör uppmärksammas

under den fortsatta handläggningen av offentlighetskommitténs

förslag.

Förhållandet mellan den nu förevarande e u r o p a r å d s konventionen

och haagkon ventio nen behandlas avslutningsvis

av utredningen. Den förra får enligt utredningen anses sakna direkt betydelse

för internationellrättsliga frågor. Den syftar till att harmonisera

den interna adoptionslagstiftningen i europeiska länder och får ses som

ett värdefullt komplement till haagkonventionen, eftersom antagandet

av enhetliga materiella adoptionsprinciper väsentligt minskar antalet lagkonflikter

och medverkar till att underlätta erkännande av utländska adoptioner.

Däremot kan det inte vara meningen att t. ex. konventionens regler

om rättsverkningarna av adoption skall utan vidare tillämpas på utländska

adoptioner. Bestämmelserna om naturalisation, som torde vara avsedda att

gälla också när beslut om adoption meddelats i utlandet med giltighet här i

riket, är att betrakta som ett undantag. Om man antog att konventionen avsåg

även internationellrättsliga frågor, skulle den på olika punkter komma

i strid med haagkonventionen. Detta får emellertid anses uteslutet, eftersom

vardera av de båda konventionerna har upprättats under beaktande av den

andra. Enligt utredningens mening föreligger därför inte hinder för Sverige

att ansluta sig till båda konventionerna.

De par tementschefen

Den nu förevarande europarådskonventionen upptar en rad bestämmelser

till ledning för innehållet i konventionsstaternas interna adoptionslagstiftning.

Dessa stämmer i allt väsentligt väl överens med gällande svensk rätt.

I likhet med denna kan konventionen sägas bygga på grundtanken, att det är

barnets intressen som i första hand skall tas tillvara. Denna grundtanke

kommer till uttryck i bl. a. regler som garanterar, att adoption kommer till

stånd bara då detta är förenligt med barnets bästa, och som tillförsäkrar

adoptivbarnet samma ställning i förhållande till adoptanten som ett barn i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 1H ur t!KiH 15

äktenskap. Eftersom konventionens bestämmelser tillgodoser de anspråk

som enligt rättsuppfattningen i vårt land bör ställas på en adoptionslag,

finns det från svensk synpunkt anledning att verka för att den vinner så

vidsträckt anslutning som möjligt.

Konventionen främjar tillkomsten av enhetliga adoptionsregler i skilda

stater. Därigenom underlättas adoptioner som har internationell anknytning.

Utsikterna för att ett beslut om adoption som meddelas i ett land skall

godkännas i ett annat blir därmed större. Också detta talar till förmån fölen

svensk anslutning till konventionen.

Vissa frågor rörande internationella adoptioner behandlas i en i Haag år

1965 upprättad konvention om behörig myndighet, tillämplig lag och erkännande

av beslut rörande adoption. 1 denna uppställs ett antal villkor för att

en adoption, som har beslutats i en stat och som har anknytning även till

annan stat, skall godkännas utomlands. Frågan om svensk anslutning till

haagkonventionen torde få tas upp sedan utredningen om internationell

adoptionsrätt har slutfört sitt arbete. Som utredningen påpekat i sitt remissyttrande

kan europarådskonventionen ses som ett värdefullt komplement

till haagkonventionen. Ingendera av konventionerna gör den andra överflödig.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag i likhet med remissinstanserna,

att Sverige bör ansluta sig till europarådskonventionen. Företrädare

för de danska och norska justitieministerierna har, som jag inledningsvis

har antytt, gett uttryck åt motsvarande bedömning för sina länders

vidkommande.

Konventionens centrala innehåll utgörs av ett stort antal regler, benämnda

grundläggande bestämmelser, om förutsättningarna för adoption och om

adoptionens rättsverkningar in. m. Dessa är obligatoriska i den meningen att

konventionsstat förbinder sig att se till att dess lagstiftning stämmer överens

med dem. Konventionen medger dock konventionsstat att avge högst två

reservationer i fråga om dessa regler, varvid varje reservation får avse högst

en bestämmelse. I en särskild avdelning av konventionen finns vidare vissa

tilläggsbestämmelser, som konventionsstat åtar sig att överväga men som

den inte är skyldig att följa.

En genomgång av de obligatoriska reglerna i konventionen visar att de

stämmer väl överens med gällande svensk rätt. Somliga saknar visserligen

uttrycklig motsvarighet i svensk lag, men de iakttas i praxis och anses följa

av gällande bestämmelser. Detta är sålunda fallet med föreskrifterna i art. 8

om att adoptionsmyndigheten skall fästa vikt vid att barnet genom adoptionen

får ett stabilt och harmoniskt hem och om att åldersskillnaden mellan

adoptanten och adoptivbarnet inte bör vara mindre än normal åldersskillnad

mellan föräldrar och barn. Någon motsvarighet till de utförliga

anvisningarna i art. 9 punkt 2 om vad utredningen i ett adoptionsärende skall

omfatta finns inte hos oss. Föreskrifterna torde emellertid iakttas i praxis,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr llt år 1968

och någon lagändring torde därför inte behövas för att konventionen skall

kunna antas. Däremot kan det vara anledning att bringa innehållet på denna

och vissa andra punkter till barnavårdsnämndernas kännedom, lämpligen

genom anvisningar från socialstyrelsen. Det i art. 9 punkt 3 uppställda

kravet, att den som gör utredning i adoptionsärende skall ha särskilt angiven

kompetens på området, torde i allmänhet vara uppfyllt hos oss. Bestämmelsen

är f. ö. inte ovillkorlig och kräver sålunda inte någon särskild åtgärd.

Jag kan ansluta mig till utredningens bedömning, att bestämmelserna i

art. 10 om adoptionens rättsverkningar inte reglerar eventuella rättigheter

och skyldigheter mellan adoptant eller adoptivbarn och tredje man, t. ex.

staten. De arvsrättsliga bestämmelserna i art. 10 punkt 5 är inte helt förenliga

med vad som hos oss gäller för sådana fall då adoption har beviljats

innan 1958 års lagändringar trädde i kraft och särskild förklaring inte har

meddelats att de nya reglerna skall tillämpas. Som utredningen har anfört

kan emellertid konventionen inte antas gälla äldre rättsförhållanden eller

påverka utformningen av övergångsbestämmelser som rör dem. Reglerna i

art. 11 om adoptionens betydelse för medborgarskapet tillgodoses av den

praxis som har utbildats vid Kungl. Maj :ts tillämpning av medborgarskapslagens

regler om naturalisation. Jag anser vidare i likhet med utredningen,

att bestämmelserna i art. 13 om hävande av adoptivförliållande inte påkallar

några ändringar i svensk lag.

På en punkt ifrågasätter samtliga remissinstanser om inte konventionen

kräver en ändring i gällande svensk rätt. Det gäller art. 5 punkt 4. Enligt

denna får moders samtycke till adoption godtas bara om det har lämnats

sedan viss tid förflutit efter barnets födelse. Denna tid kan vara fastställd i

lag och får då inte understiga sex veckor. Finns ingen sådan lagbestämmelse,

skall adoptionsmyndigheten se till att samtycket har lämnats först när modern

har kunnat återhämta sig tillräckligt efter nedkomsten. Svensk lag

saknar motsvarighet till konventionen på denna punkt. Remissinstanserna

är ense om att konventionsbestämmelsen ger uttryck åt eu riktig princip,

men de har framfört olika uppfattningar rörande frågan, i vilken utsträckning

den motsvarar praxis i Sverige.

Det är enligt min mening uppenbart att beslut i en så viktig fråga som

samtycke till adoption bör fattas först efter moget övervägande. Redan på

grund därav finns det skäl att dröja med det definitiva beslutet till dess

någon tid har förflutit från barnets födelse. Härtill kommer emellertid att

moderns hälsotillstånd och sinnesstämning omedelbart efter nedkomsten

kan vara påverkade av de påfrestningar havandeskapet och barnsbörden har

inneburit, så att hon är benägen att förstora de svårigheter och problem av

olika slag som möter om hon själv försöker ta hand om sitt barn. Detta kan

leda till att hon gör ett adoptionsmedgivande som hon senare bedömer som

överilat och inte vill stå fast vid. Att sådana situationer undviks ligger inte

bara i moderns utan också i barnets och adoptantens intresse. Från deras

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1968

synpunkt är det nämligen angeläget att modern inte ångrar sig och lar tillbaka

sitt samtycke efter det att barnet har placerats i adoptantens hem men

innan adoption har beviljats. Jag ansluter mig därför till den princip som

har kommit till uttryck i konventionen. Det kan visserligen med visst fog

göras gällande att den allmänna plikt att pröva adoptionens lämplighet som

FB ålägger domstolen innefattar skyldighet att beakta dessa synpunkter.

Jag anser det dock i likhet med remissinstanserna lämpligt att en uttrycklig

bestämmelse i ämnet införs i FB.

Bestämmelsen bör som utredningen förordat tas in i 4 kap. 5 § och innehålla,

att moderns samtycke till adoption skall ha lämnats sedan hon har

hunnit återhämta sig tillräckligt efter nedkomsten. Att i lag fastställa någon

bestämd tid som skall ha förflutit innan samtycket får lämnas synes inte

lämpligt. Frågan får bedömas från fall till fall och avgörande bör vara, om

modern är så återställd i fysiskt och psykiskt avseende att hon är i stånd att

fatta ett väl överlagt beslut i saken. Bedömningen får i första hand ankomma

på den som gör utredningen i ärendet. Domstolen torde i regel kunna

begränsa sin prövning till att undersöka hur lång tid som har förflutit mellan

barnets födelse och samtycket. Denna tid synes i allmänhet inte böra

understiga den i konventionen angivna tiden om sex veckor. I normala fall

torde den emellertid inte heller behöva vara nämnvärt längre. Som socialstyrelsen

har framhållit ligger det i allmänhet i barnets intresse att ett beslut

om adoption inte fördröjs onödigt lång tid. Har samtycket lämnats tidigare

än lagen medger, kan detta rättas till genom att modern i efterhand,

exempelvis i samband med utredningen i ärendet, bekräftar att hon vidhåller

sitt samtycke.

Ett par remissinstanser har också stannat vid en annan fråga som rör

samtycke till adoption. Det gäller frågan, om inblancosamtycke av det slag

som brukar förekomma hos oss kan anses tillåtet. Det är sålunda vanligt

att föräldrar medger att barnet adopteras av person som vederbörande barnavårdsnämnd

kan komma att utse. Av bestämmelsen i art. 20 punkt 1 om

att adoptantens identitet skall kunna hållas hemlig för barnets föräldrar

framgår, att adoption enligt konventionen förutsätts kunna ske utan att

föräldrarna vet vem adoptanten är. I likhet med utredningen kan jag inte

finna att konventionstexten lägger hinder i vägen för inblancosamtycken av

det slag som brukas i vårt land. Denna ordning synes därför kunna tilllämpas

även i fortsättningen utan hinder av konventionen.

Jag delar socialstyrelsens åsikt, att styrelsen lämpligen bör utses till sådant

organ som annan konventionsstat kan vända sig till med begäran om

upplysningar i adoptionsärenden enligt art. 14. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att utfärda föreskrifter härom sedan konventionen har ratificerats.

Vad härefter angår de icke obligatoriska bestämmelserna i avdelning III

av konventionen får regeln i art. 17 om att viss prövotid skall iakttas innan

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 114

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 11b år 1968

adoption beviljas anses överensstämma med svensk praxis. Bestämmelsen i

art. 18 om institutioner, till vilka allmänheten kan vända sig för råd och

hjälp i adoptionsfrågor, torde vara tillgodosedd genom den verksamhet som

bedrivs av olika barnavårdsorgan, i första hand barnavårdsnämnderna, och

sådan undervisning i adoptionsfrågor som föreskrivs i art. 19 ingår i socionomutbildningen.

Föreskriften i art. 20 punkt 2 om handläggning av adoptionsärenden

inom stängda dörrar har sin motsvarighet i 20 kap. 38 § FB.

Art. 20 innehåller vidare i punkterna 1 och 4 vissa sekretessbestämmelser.

Dessa stämmer inte helt överens med den i vårt land gällande principen om

offentlighet i domstolsförfarandet. Och när det gäller möjligheten att ur

folkbokföringen få uppgifter om de förhållanden som åsyftas torde t. ex.

barnets biologiska föräldrar ej vara förhindrade att få del av uppgifter rörande

adoptionen. Tillräckliga skäl att nu ändra de svenska reglerna på

detta område finns enligt min mening inte. Konventionen hindrar inte att

anslutning sker trots den oöverensstämmelse som sålunda föreligger (jfr

art. 2 andra punkten).

Enligt art. 20 punkt 3 skall adoptant och adoptivbarn kunna ur allmänna

register få utdrag med uppgift om tid och plats för adoptivbarnets födelse

men utan upplysning om adoptivförhållandet eller de naturliga föräldrarnas

identitet. Regeln torde syfta på utdrag, som upptar adoptanterna såsom barnets

föräldrar. Några uttryckliga bestämmelser härom finns inte hos oss.

Enligt min mening talar emellertid goda skäl för att det bör vara möjligt

att få ett bevis av åsyftat innehåll. I allmänhet torde nämligen uppgift om

adoptivförhållandet sakna betydelse för det ändamål beviset skall användas

till. Ibland kan dock en sådan uppgift vara av betydelse, exempelvis i vissa

familjerättsliga sammanhang. I sådana fall måste naturligtvis upplysning

om adoptivförhållandet lämnas i beviset. Frågan synes mig böra tas upp

till närmare övervägande av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden,

som är behörig att utfärda anvisningar beträffande folkbokföringen.

Sammanfattningsvis anser jag sålunda, att Sverige bör ratificera konventionen

utan reservation och att i samband därmed ett tillägg rörande tidpunkten

för moders samtycke till adoption av hennes barn bör göras till FB:s

bestämmelser om samtycke till adoption. Vid det inledningsvis nämnda nordiska

justitieministermötet förutsattes att den svenska ratifikationen skall

ske den 1 juli 1968. Det synes lämpligt att lagändringen träder i kraft samma

dag. Särskilda övergångsbestämmelser till denna torde inte behövas,

utan den nya regeln bör vara tillämplig på alla fall där slutligt beslut om

adoption ännu inte har meddelats vid lagändringens ikraftträdande.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag om ändrad lydelse av b kap. 5 § föräldrabalken. Förslaget

torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.''

1 Bilagan, som är likalydande med det vid propositionen fogade förslaget, har uteslutits här.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1H år 1968

19

Jag hemställer att lagrådets utlåtande inhämtas enligt 87 § regeringsformen

över lagförslaget genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av stalsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t

Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1968

European Convention on the

Adoption of Children

Preamble

The member States of the Council

of Europé, signatory hereto,

Considering that the aim of the

Council of Europé is to achieve a

greater unity between its Members

for the purpose, among others, of

facilitating their social progress;

Considering that, although the institution

of the adoption of children

exists in all member countries of the

Council of Europé, there are in those

countries differing views as to the

principles which should govern

adoption and differences in the procedure

för effecting, and the legal

consequences of, adoption; and

Considering that the acceptance of

common principles and practices

with respect to the adoption of children

would help to reduce the difficulties

caused by those differences

and åt the same time promote the

welfare of children who are adopted,

Have agreed as follows:

Part I

Undertakings and field of application

Article 1

Each Contracting Party undertakes

to ensure the conformity of

its law with the provisions of Part II

of this Convention and to notify the

Secretary General of the Council of

Europé of the measures taken for

that purpose.

Convention européenne en

matiere d’adoption des enfants

Préambule

Les Etats membres du Conseil de

1’Europe, signataires de la présente

Convention,

Considérant que le but du Conseil

de 1’Europe est de réaliser une union

plus étroite entre ses Membres afin,

notamment, de favoriser leur progrés

social;

Considérant que, bien que l’institution

de 1’adoption des enfants

existe dans la législation de tous les

Etats membres du Conseil de 1’Europe,

il y a dans ees pays des vues

divergentes sur les principes qui

devraient régir l’adoption, ainsi que

des différences quant å la procédure

d’adoption et aux effets juridiques

de 1’adoption;

Considérant que l’acceptation de

principes communs et de pratiques

communes en ce qui concerne 1’adoption

des enfants contribuerait å

aplanir les diffieultés causées par

ees divergences et permettrait en

méme temps de promouvoir le bien

des enfants qui sont adoptés,

Sont convenus de ce qui suit:

Partie I

Engagements et champ d’application

Artide 1

Chaque Partie Contractante s’engage

å assurer la conformité de sa

législation aux dispositions de la

Partie II de la présente Convention

et å notifier au Secrétaire Général

du Conseil de 1’Europe les mesures

prises å cette fin.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 114 dr 1968

21

Bilaga 1

Europeisk konvention om

adoption av barn

Inledning

Signatärstaterna, medlemmar i

Europarådet,

vilka beaktar att Europarådets

syfte är att åvägabringa en fastare

enhet mellan sina medlemmar för

att bl. a. främja deras framåtskridande

på det sociala området,

vilka beaktar att, oaktat adoption

av barn förekommer i samtliga länder

som tillhör Europarådet, det i

dessa länder råder skilda uppfattningar

om vilka principer som bör

gälla för adoption samt olikheter i

fråga om förfarandet vid och de

rättsliga verkningarna av adoption,

vilka beaktar att antagandet av

gemensamma principer för och ett

gemensamt förfarande vid adoption

av barn skulle bidraga till att minska

de svårigheter som dessa olikheter

medför och samtidigt vara till

gagn för de barn som adopteras,

har överenskommit om följande:

Avdelning I

Åtaganden och tillämpningsområde

A rtikel 1

Avtalsslutande part förbinder sig

att tillse att dess lagstiftning överensstämmer

med bestämmelserna i

avdelning II i denna konvention

samt att underrätta Europarådets

generalsekreterare om de åtgärder

som vidtagits i sådant syfte.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 11b år 1968

Article 2

Eacli Contracting Party undertakes

to give consideration to the

provisions set out in Part III of this

Convention, and if it gives effect, or

if, having given effect, it ceases to

give effect to any of these provisions,

it shall notify the Secretary General

of the Council of Europé.

Article 3

This Convention applies only to

legal adoption of a child who, åt the

tiine when the adopter applies to

adopt him, lias not attained the age

of 18, is not and has not been married,

and is not deeined in law to

have come of age.

Part II

Essential provisions

A rticle b

An adoption shall be valid only if

it is granted by a judicial or administrative

authority (hereinafter referred

to as “the competent authority”).

A rticle 5

1. Subject to paragraphs 2 to 4 of

this Article, an adoption shall not be

granted unless åt least the following

consents to the adoption have been

given and not withdrawn:

(a) the consent of the mother

and, where the child is legitimate,

the father; or if there is neither

father nor mother to consent, the

consent of any person or body who

may be entitled in their place to

exercise their parental rights in

t hat respect;

(b) the consent of the spouse of

the adopter.

2. The competent authority shall

not:

Article 2

Chaque Partie Contractante s’engage

å prendre en considération les

dispositions énoncées dans la Partie

III de la présente Convention et si

elle donne effet, ou si, apres avoir

donné effet, elle cesse de donner

effet å l’une quelconque de ees dispositions,

elle devra le notifier au Secrétaire

Général du Conseil de l’Europe.

Article 3

La présente Convention concerne

uniquement l’institution juridique

de ^adoption d’un enfant qui, au

moment ou 1’adoptant demande å

1’adopter, n’a pas atteint l’åge de 18

ans, n’est pas ou n’a pas été marié,

et n’est pas réputé majeur.

Partie II

Dispositions essentielles

Article b

L’adoption n’est valable que si elle

est prononcée par une autorité judiciaire

ou administrative ci-aprés appelée

« 1’autorité compétente ».

Article 5

1. Sous réserve des paragraphes

2 å 4 du présent article, 1’adoption

n’est prononcée que si au moms les

consentements suivants ont été accordés

et n’ont pas été retirés:

(a) le consentement de la mére

et, lorsque 1’enfant est légitime,

cclui du pére, ou, s’il n’y a ni

pére ni mére qui puisse consentir,

le consentement de toute personne

ou de tout organisme qui serait

habilité å exercer les droits parentaux

å cet égard;

(b) le consentement du conjoint

de 1’adoptant.

2. Il n’est pas pennis å 1’autorité

compétente:

opaginerad Kontrollera mot PDF

2;i

Kungl. Maj.ts proposition nr 11b år 1968

A rtikel 2

Avtalsslutande part förbinder sig

att överväga de bestämmelser som

anges i avdelning III i denna konvention.

Part, som bringar någon av

dessa bestämmelser i tillämpning

eller, efter att ha gjort detta, beslutar

att ej längre tillämpa bestämmelsen,

skall underrätta Europarådets

generalsekreterare härom.

Artikel 3

Denna konvention avser endast

adoption i rättslig mening av barn,

som när adoptanten ansöker om tillstånd

till adoptionen ej uppnått 18

års ålder, icke är eller har varit gift

och ej enligt lag anses ha blivit myndigt.

Avdelning II

Grundläggande bestämmelser

Artikel b

Adoption är giltig endast om den

beviljats av judiciell eller administrativ

myndighet (i fortsättningen

kallad » adop tionsmyndighe ten»).

A rtikel 5

1. Med undantag för vad som

stadgas i punkterna 2—4 i denna

artikel får adoption icke beviljas

utan att i vart fall följande samtycken

till adoptionen lämnats och ej

återkallats:

a) samtycke av modern och, i fråga

om barn i äktenskap, fadern eller,

om varken fader eller moder finnes

som kan samtycka, av den person

eller det organ som i deras ställe har

befogenhet att utöva föräldramyndigheten

i detta hänseende;

b) samtycke av adoptantens make.

2. Adoptionsmyndigheten får icke

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 774 år 1968

(a) dispense with the consent of

any person mentioned in paragraph

1 of this Article, or

(b) overrule the refusal to

consent of any person or body

mentioned in the said paragraph 1,

save on exceptional grounds determined

by law.

3. If the father or mother is deprived

of his or her parental rights

in respect of the child, or åt least of

the right to consent to an adoption,

the law may provide that it shall not

be necessary to obtain his or her

consent.

4. A mother’s consent to the adoption

of her child shall not be accepted

unless it is given åt such time

after the birth of the child, not being

less than six weeks, as may be prescribed

by law, or, if no such time

has been prescribed, åt such time as,

in the opinion of the competent authority,

will have enabled her to recover

sufficiently from the effects of

giving birth to the child.

5. For the purposes of this Article

“father” and “mother” mean the

persons who are according to law the

parents of the child.

Article 6

1. The law shall not permit a child

to be adopted except by either two

persons married to each other,

whether they adopt simultaneously

or successively, or by one person.

2. The law shall not permit a child

to be again adopted save in one or

more of the following circumstances:
(a)

where the child is adopted

by the spouse of the adopter;

(b) where the former adopter

has died;

(c) where the former adoption

has been annulled;

(d) where the former adoption

has come to an end.

(a) de se dispenser de recueillir

le consentement de l’une des personnes

visées au paragraphe 1 cidessus,

ou

(b) de passer outre au refus de

consentement de l’une des personnes

ou de l’un des organismes

visés audit paragraphe 1,

sinon pour des motifs exceptionels

déterminés par la législation.

3. Si le pére ou la mére est privé

de ses droits parentaux envers Penfant,

ou en tout cas du droit de consentir

å 1’adoption, la législation

peut prévoir que son consentement

ne sera pas requis.

4. Le consentement d’une mére ä

1’adoption de son enfant ne sera

accepté que s’il est donné apres la

naissance, å 1’expiration du délai

prescrit par la législation et qui ne

doit pas étre inférieur å 6 semaines

ou, s’il n’est pas spécifié de délai,

au moment ou, de l’avis de Pautorité

compétente, la mére aura pu

se remettre suffisamment des suites

de 1’accouchement.

5. Dans le présent article, on entend

par « pére » et « mére » les

personnes qui sont légalement les

parents de Penfant.

Article 6

1. La législation ne peut permettre

1’adoption d’un enfant que par deux

personnes unies en mariage, qu’elles

adoptent simultanément ou successivement,

ou par un seul adoptant.

2. La législation ne peut permettre

une nouvelle adoption d’un enfant

que dans 1’un ou plusieurs des cas

suivants:

(a) lorsqu’il s’agit d’un enfant

adoptif du conjoint de 1’adoptant,

(b) lorsque le précédent adoptant

est décédé,

(c) lorsque la précédente adoption

est annulée,

(d) lorsque la précédente adoption

a pris fin.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition nr 114 ur 1!)68

25

a) underlåta att inhämta samtycke

av person som anges i punkt 1 i

denna artikel, eller

b) bortse från att person eller organ

som avses i punkt 1 vägrar sitt

samtycke,

såvida ej synnerliga, i lag angivna

skäl föreligger.

3. Om fader eller moder fråntagits

föräldramyndigheten över barnet, eller

i vart fall rätten att samtycka till

adoption, får i lag föreskrivas att

hans eller hennes samtycke ej erfordras.

4. Moders samtycke till adoption

av hennes barn får ej godtagas, om

det icke lämnats så lång tid, ej understigande

sex veckor, efter barnets

födelse som kan vara föreskriven i

lag eller, om sådan tid ej föreskrivits,

vid en tidpunkt då hon enligt

adoptionsmyndighetens uppfattning

kunnat tillräckligt återhämta sig efter

nedkomsten.

5. I denna artikel avses med »fader»

och »moder» de som enligt lag

är barnets föräldrar.

Artikel 6

1. Barn får enligt lag adopteras

endast av makar, antingen de adopterar

samtidigt eller var för sig, eller

av en person.

2. Barn får enligt lag adopteras på

nytt endast i ett eller flera av följande

fall:

a) då barnet är adoptivbarn till

adoptantens make;

b) då den förre adoptanten avlidit;
c)

då den förra adoptionen ogiltigförklarats;
d)

då den förra adoptionen upphört.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kiingl. Maj:ts proposition nr 11 i år 1968

Article 7

1. A cliild may be adopted only if

the adopter has attained the minimum

age prescribed för the purpose,

this age being neither less than 21

nor more than 35 years.

2. The law may, however, permit

the requirement as to the minimum

age to be waived:

(a) when the adopter is the

child’s father or mother, or

(b) by reason of exceptional

circumstances.

Article 8

1. The competent authority shall

not grant an adoption unless it is

satisfied that the adoption will be in

the interest of the child.

2. In each case the competent authority

shall pay particular attention

to the importance of the adoption

providing the child with a stable and

harmonious home.

3. As a general rule, the competent

authority shall not be satisfied

as aforesaid if the difference in age

between the adopter and the child is

less than the normal difference in

age between parents and their children.

Article 9

1. The competent authority shall

not grant an adoption until appropriate

enquiries have been made concerning

the adopter, the child and

his family.

2. The enquiries, to the extent appropriate

in each case, shall concern,

inter alia, the following matters:

(a) the personality, health and

means of the adopter, particulars

of his home and household and his

ability to bring up the child;

(b) why the adopter wishes to

adopt the child;

(c) where only one of two

spouses of the same marriage

Article 7

1. Un enfant ne peut étre adopté

que si 1’adoptant a atteint l’åge

minimum prescrit å cette fin, cet

åge n’étant ni inférieur å 21 ans,

ni supérieur å 35 ans.

2. Toutefois, la législation peut

prévoir la possibilité de déroger å la

condition d’åge minimum:

(a) si 1’adoptant est le pére ou

la mére de 1’enfant, ou

(b) en raison de circonstanees

exceptionnelles.

Article 8

1. L’autorité compétente ne prononcera

une adoption que si elle a

acquis la conviction que 1’adoption

assurera le bien de 1’enfant.

2. Dans chaque cas, 1’autorité

compétente attachera une particuliére

importance å ce que cette adoption

procure å 1’enfant un foyer

stable et harmonieux.

3. En régle générale, 1’autorité

compétente ne considérera pas com me

remplies les conditions précitées si

la différence d’åge entre 1’adoptant

et 1’enfant est inférieure å celle qui

sépare ordinairement les parents de

leurs enfants.

Article 9

1. L’autorité compétente ne prononcera

une adoption qu’aprés

une enquéte appropriée concernant

1’adoptant, 1’enfant et sa famille.

2. L’enquéte devra, dans la mesure

appropriée å chaque cas, porter

notamment sur les éléments suivants:
(a)

la personnalité, la santé et

la situation économique de l’adoptant,

sa vie de famille et 1’installation

de son foyer, son aptitude

å éduquer 1’enfant;

(b) les motifs pour lesquels

1’adoptant souhaite adopter l’enfant;
(c)

les motifs pour lesquels, au

cas ou l’un seulement de deux

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 196S

27

Artikel 7

1. Barn får adopteras endast av

den som uppnått föreskriven minimiålder.

Denna ålder skall ej vara

lägre än 21 eller högre än 35 år.

2. I lag kan dock medges undantag

från kravet på minimiålder

a) om adoptanten är barnets fader

eller moder, eller

b) om synnerliga skäl föreligger.

Artikel 8

1. Adoptionsmyndiglieten får ej

bevilja adoption, om den icke blivit

övertygad om att adoptionen kommer

att bli till gagn för barnet.

2. I varje enskilt fall skall adoptionsmyndigheten

fästa särskild vikt

vid att barnet genom adoptionen får

ett stabilt och harmoniskt hem.

3. Adoptionsmyndiglieten får i

allmänhet ej anse nyssnämnda villkor

uppfyllda, om åldersskillnaden

mellan adoptanten och barnet är

mindre än normal åldersskillnad <

mellan föräldrar och barn.

A rtikel 9

1. Adoptionsmyndigheten får ej

bevilja adoption, förrän vederbörliga

undersökningar skett beträffande

adoptanten, barnet och dess familj.

2. Undersökningarna skall, i den

utsträckning som påkallas i varje

särskilt fall, avse bl. a. följande:

a) adoptantens karaktär, hälsa

och ekonomi, hans hem- och familjeförhållanden

samt hans förmåga att

uppfostra barnet;

b) anledningen till att adoptanten

önskar adoptera barnet;

c) om endast eu av två makar ansöker

om tillstånd att adoptera ett

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj.ts proposition nr 114 år 1968

applies to adopt a child, why the

other spouse does not join in the

application;

(d) the mutual suitability of tlie

child and the adopter, and the

length of time that the child has

been in his care and possession;

(e) the personality and health of

the child, and subject to any limitations

imposed by law, his antecedents;
(f)

the views of the child with

respect to the proposed adoption;

(g) the religious persuasion, if

any, of the adopter and of the

child.

3. These enquiries shall be entrusted

to a person or body recognised

for that purpose by law or by a

judicial or administrative body.

They shall, as far as practicable, be

made by social workers who are

qualified in this field as a result of

either their training or their experience.

4. The provisions of this Article

shall not affect the power or duty of

the competent authority to obtain

any information or evidence, whether

or not within the scope of these

enquires, which it considers likelv to

be of assistance.

Article 10

1. Adoption confers on the adopter

in respect of the adopted person

the rights and obligations of every

kind that a father or mother has in

respect of a child born in lawful

wedlock.

Adoption confers on the adopted

person in respect of the adopter the

rights and obligations of every kind

that a child born in lawful wedlock

lias in respect of his father or mother.

2. When the rights and obligations

referred to in paragraph 1 of

this Article are created, any rights

and obligations of the same kind

époux demande å adopter un enfant,

le conjoint ne s’associe pas

å la demande;

(d) la convenance mulueile entre

1’enfant et 1’adoptant, la durée

de la période pendant laquelle il

a été confié å ses soins;

(e) la personnalité et la santé

de 1’enfant; sauf prohibition legale,

les antecédents de 1’enfant;

(f) le sentiment de 1’enfant au

sujet de 1’adoption proposée;

(g) la religion de Fadoptant et

la religion de 1’enfant, s’il y a lieu.

3. Cette enquéte devra étre confiée

å une personne ou å un organisme

reconnus par la loi ou

agréés å cet effet par une autorité

judiciaire ou administrative. Elle

devra, dans la mesure du possible,

étre effectuée par des travailleurs

sociaux qualifiés en ce domaine par

leur formation ou par leur expérience.

4. Les dispositions du present article

n’affectent en rien le pouvoir

et 1’obligation qu’a 1’autorité coinpétente

de se procurer tous renseignements

ou preuves concernant ou

non 1’objel de Fenquéte, et qiFelle

considére comme pouvant étre

utiles.

Article 10

1. L’adoption confére a Fadoptant

å 1’egard de Fenfant adopté les droits

et obligations de toute nature qui

sont ceux d’un pére ou d’une mére

å 1’egard de son enfant legitime.

L’adoption confére ä Fadopté å

1’égard de Fadoptant les droits et obligations

de toute nature qui sont

ceux d’un enfant legitime ä 1’egard

de son pére ou de sa mére.

2. Dés que naissent les droits et

obligations visés au paragraphe 1 du

présent article, les droits et obligations

de méme nature existant

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr llt dr 1968

barn, anledningen till att den andre

inaken ej är inedsökande;

d) barnets och adoptantens förutsättningar

att passa för varandra

samt längden av den tid barnet varit

i adoptantens vård;

e) barnets karaktär och hälsa och,

i den mån lagen medger det, barnets

föregående liv;

f) barnets inställning till den föreslagna

adoptionen;

g) i förekommande fall, adoptantens

och barnets religionstillhörighet.

3. Undersökningarna skall anförtros

åt person eller organ som för

detta ändamål angetts i lag eller utsetts

av judiciell eller administrativ

myndighet. De skall såvitt möjligt

utföras av socialtjänstemän, som har

kompetens på området genom utbildning

eller erfarenhet.

4. Bestämmelserna i denna artikel

inverkar ej på adoptionsmyndighetens

befogenhet och skyldighet att

inskaffa upplysningar eller bevis —

vare sig dessa faller inom eller utom

ramen för undersökningarna — som

anses kunna vara till nytta.

Artikel 10

1. Adoptionen överför på adoptanten

i förhållande till adoptivbarnet

samtliga de rättigheter och skyldigheter

som fader eller moder har i

förhållande till barn i äktenskap.

Adoptionen överför på adoptivbarnet

i förhållande till adoptanten

samtliga de rättigheter och skyldigheter

som ett barn i äktenskap har i

förhållande till sin fader eller moder.

2. Samtidigt med uppkomsten av

de rättigheter och skyldigheter, som

anges i punkt 1 i denna artikel, upphör

motsvarande rättigheter och

s. 30 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 111 år 1968

30

existing between the adopted person

and his father or mother or any other

person or body shall cease to exist.

Nevertheless, the law may provide

tliat the spouse of the adopter retains

his rights and obligations in

respect of the adopted person if the

latter is his legitimate, illegitimate

or adopted child.

In addition the law may preserve

the obligation of the parents to

maintain (in the sense of Vobligation

d’entretenir and Vobligation alimentaire)

or set np in life or provide a

dowry for the adopted person if the

adopter does not decharge any such

obligation.

3. As a general rule, means shall

be provided to enable the adopted

person to acquire the snrnaine of the

adopter either in substitntion for,

or in addition to, his own.

4. If the parent of a child born in

lawful wedlock has a right to the

enjoyment of that child’s propertv,

the adopter’s right to the enjoyment

of the adopted person’s property

may, notwithstanding paragraph 1

of this Artide, be restricted by law.

5. In matters of succession, in so

far as the law of succession gives a

child born in lawful wedlock a right

to share in the estate of his father

or mother, an adopted child shall,

for the like purposes, be treated as

if he were a child of the adopter born

in lawful wedlock.

Article 11

1. Where the adopted child does

not have, in the case of an adoption

by one person, the same nationality

as the adopter, or in the case of an

adoption by a married couple, their

common nationality, the Contracting

Party of which the adopter or adopters

are nationals shall facilitate acquisition

of its nationality by the

child.

2. A loss of nationality which

could result from an adoption shall

entre 1’adopté et son pére ou sa

mére ou tout autre personne ou organisme

cessent d’exister. Néanmoins,

la législation peut prévoir que

le conjoint de 1’adoptant conserve

ses droits et obligations envers

Fadopté si celui-ci est son enfant

légitime, illegitime ou adoptif.

En outre, la législation peut maintenir

pour les parents 1’obligation

alimentaire en vers 1’enfant, 1’obligalion

de 1’entretenir, de 1’établir et

de le doter pour le cas ou 1’adoptant

ne remplit pas une de ees obligations.

3. En régle générale, Fadopté sera

mis en mesure d’acquérir le patronyme

de Fadoptant ou de Fajouter

å son propre patronyme.

4. Si un parent légitime a le droit

de jouissance sur les biens de son

enfant, le droit de jouissance de

Fadoptant sur les biens de Fadopté

peut, nonobstant le paragraphe 1 du

présent article, étre limité par la

législation.

5. En matiére successorale, dans

la mesure ou la législation donne

å 1’enfant légitime un droit dans la

succession de son pére ou de sa

mére, Fenfant adopté est traité å cet

égard de la méme maniére que s’il

était Fenfant légitime de Fadoptant.

Artide 11

1. Si Fenfant adopté n’a pas, dans

le cas d’adoption par une seule personne,

la nationalité de Fadoptant

ou, dans le cas d’adoption par des

époux, leur commune nationalité, la

Partie Contractante dont Fadoptant

ou les adoptants sont ressortissants

facilitera Facquisition de sa nationalité

par Fenfant.

2. La perte de nationalité qui

pourrait résulter de Fadoption est

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 är 1968

skyldigheter mellan adoptivbarnet

och dess fader eller moder eller annan.

I lag får dock stadgas att adoptantens

make behåller sina rättigheter

och skyldigheter i förhållande

till barnet, om detta är hans eget

barn i eller ntom äktenskap eller

hans adoptivbarn.

Vidare får i lag föreskrivas att föräldrars

underhållsskyldighet samt

deras skyldighet att etablera barnet

i samhället och förse barnet med

hemgift skall bestå, om adoptanten

ej fullgör dessa skyldigheter.

3. Adoptivbarnet skall i allmänhet

ha möjlighet att förvärva adoptantens

släktnamn antingen i stället

för eller som tillägg till sitt eget.

4. Äger föräldrar till barn i äktenskap

rätt att tillgodogöra sig barnets

egendom, får, utan hinder av vad i

punkt 1 sägs, i lag stadgas inskränkningar

i adoptantens rätt att tillgodogöra

sig adoptivbarnets egendom.

5.1 den mån lagen ger barn i äktenskap

rätt till del i kvarlåtenskapen

efter fader eller moder, behandlas

adoptivbarn i detta hänseende som

om det vore adoptantens barn i

äktenskap.

Artikel 11

1. Har adoptivbarnet ej samma

nationalitet som adoptanten eller,

om barnet adopteras av makar, dessas

gemensamma nationalitet, skall

avtalsslutande part, vars medborgare

adoptanten eller adoptanterna är,

underlätta för adoptivbarnet att förvärva

dess nationalitet.

31

2. Ingen får förlora sin nationalitet

till följd av adoption, om han ej

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1968

be conditional upon possession or

acquisition of another nationality.

Article 12

1. The number of children who

may be adopted by an adopter shall

not be restricted by law.

2. A person who has, or is able

to have, a child born in lawful wedlock,

shall not on that account be

prohibited by law from adopting a

child.

3. If adoption improves the legal

position of a child, a person shall

not be prohibited by law from adopting

his own child not born in lawful

wedlock.

Article 13

1. Before an adopted person

comes of age the adoption may be

revoked only by a decision of a judicial

or administrative authority on

serious grounds, and only if revocation

on that ground is permitted

by law.

2. The preceding paragraph shall

not affect the case of:

(a) an adoption which is null

and void;

(b) an adoption coming to an

end where the adopted person becomes

the legitimated child of the

adopter.

Article H

When the enquiries made pursuant

to Artides 8 and 9 of this Convention

reläte to a person who lives

or has lived in the territory of another

Contracting Party, that Contracting

Party shall, if a request for

information is made, promptly endeavour

to secure that the information

requested is provided. The authorities

may communicate directly

with each other for this purpose.

subordonnée å la possession ou å

1’acquisition d’une autre nationalité.

Article 12

1. Le nombre d’enfants que peut

adopter un méme adoptant ne sera

pas limité par la législation.

2. Il ne pourra pas étre interdit

par la législation å une personne

d’adopter un enfant pour le motif

qu’elle a, ou pourrait avoir, un enfant

légitime.

3. Si 1’adoption améliore la situation

juridique de 1’enfant, il ne

pourra pas étre interdit par la

législation å une personne d’adopter

son enfant illégitime.

Article 13

1. Tant que l’adopté n’est pas majeur,

1’adoption ne peut étre révoquée

que par décision d’une autorité

judiciaire ou administrative pour

motifs graves et uniquement si la

révocation pour de tels motifs est

admise par la législation.

2. Le paragraphe précédent ne

concerne pas les cas ou:

(a) 1’adoption est nulle,

(b) 1’adoption prend fin par

suite de la légitimation de 1’adopté

par 1’adoptant.

Article H

Lorsque les enquétes effectuées

pour 1’application des artides 8 et

9 de la présente Convention se rapporteront

å une personne qui réside

ou a résidé sur le territoire d’une

autre Partie Contractante, cette Partie

Contractante devra s’efforcer

d’obtenir que les renseignements nécessaires

qui lui sont demandés

soient fournis sans délai. Les autorités

peuvent communiquer directement

entre elles å cet effet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 1H år 1968

har eller förvärvar annan nationalitet.

Artikel 12

1. Det antal barn, som kan adopteras

av samme adoplant, får ej begränsas

i lag.

2. Den, som har eller skulle kunna

få barn i äktenskap, får ej av denna

anledning i lag förbjudas att adoptera

barn.

3. Om adoption förbättrar ett

barns rättsliga ställning, får adoption

av eget barn utom äktenskap ej

förbjudas i lag.

Artikel 13

1. Så länge adoptivbarnet är underårig!

får adoptivförhållandet icke

hävas annat än genom beslut av judiciell

eller administrativ myndighet.

Hävning får ske endast då särskilda

skäl därtill föreligger och lagen

medger att adoptivförhållande

häves på sådana skäl.

2. Föregående punkt avser icke

fall då

a) adoption är ogiltig,

b) adoptivförhållande upphör genom

att adoptivbarnet legitimeras av

adoptanten.

Artikel U

Hänför sig undersökningar enligt

artiklarna 8 och 9 i denna konvention

till person, som bor eller har

bott på annan avtalsslutande parts

territorium, skall denna part, därest

begäran om upplysningar framställes,

utan dröjsmål söka tillse att

ifrågavarande upplysningar tillhandahålles.

Myndigheterna kan skriftväxla

direkt med varandra för detta

ändamål.

''6 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 1H

opaginerad Kontrollera mot PDF

M

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1968

Article 15

Provision shall be made to proliibit

any improper financial advantage

arising from a child being given

up för adoption.

Artide 16

Each Contracting Party shall retain

the option of adopting provisions

more favourable to the adopted

child.

Part III

Supplementary provisions

Artide 17

An adoption shall not be granted

until the child has been in the care

of the adopters for a period long

enough to enable a reasonable estimate

to be made by the competent

authority as to their futnre relations

if the adoption were granted.

Artide 18

The public authorities shall ensure

the promotion and proper functioning

of public or private agencies

to which those who wish to adopt a

child or to cause a child to be adopted

may go for help and advice.

Artide 19

The social and legal aspects of

adoption shall be included in the

curriculum for the training of social

workers.

Artide 20

1. Provision shall be made to enable

an adoption to be completed

without disclosing to the child’s family

the identity of the adopter.

2. Provision shall be made to require

or permit adoption proceedings

to take place in camera.

Artide 15

Des dispositions seront prises pour

prohiber tout gain injustifié provenant

de la remise d’un enfant en

vue de son adoption.

Artide 16

Chacune des Parties Contractantes

conserve la faculté d’adopter des

dispositions plus favorables å l’enfant

adopté.

Partie in

Dispositions supplémentaires

Artide 17

L’adoption ne peut étre prononcée

que si 1’enfant a été confié aux

soins des adoptants pendant une période

suffisamment longue pour que

1’autorité compétente puisse raisonnablement

apprécier les relations qui

s’établiraient entre eux si 1’adoption

était prononcée.

Artide 18

Les Pouvoirs Publics veilleront å

la promotion et au bon fonctionnement

d’institutions publiques ou privées

auxquelles ceux qui désirent

adopter ou faire adopter un enfant

peuvent s’adresser en vue d’obtenir

aide et conseil.

Artide 19

Les aspects sociaux et juridiques

de 1’adoption figureront aux programmes

de formation des travailleurs

sociaux.

Artide 20

1. Des dispositions seront prises

pour qu’une adoption puisse, le cas

échéant, intervenir sans que l’identité

de l’adoptant soit révélée ä la famille

de 1’enfant.

2. Des dispositions seront prises

pour prescrire ou pour permettre

que la procédure d’adoption se déroule

å huis clos.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition nr 1H år 1968 <J£>

Artikel 15

Åtgärder skall vidtagas för att

hindra varje otillbörlig ekonomisk

vinning på grund av att barn lämnats

till adoption.

Artikel 16

Envar avtalsslutande part har rätt

att antaga bestämmelser som är

gynnsammare för adoptivbarnet.

Avdelning III

Tilläggsbestämmelser

Artikel 17

Adoption får ej beviljas, förrän

barnet varit i adoptanternas vård

under så lång tid att adoptionsmyndigheten

kan bilda sig en rimlig uppfattning

rörande det framtida förhållandet

mellan barnet och adoptanterna

om adoption beviljas.

Artikel 18

Myndigheterna skall främja allmänna

eller enskilda institutioner,

till vilka de som önskar adoptera

barn eller lämna barn för adoption

kan vända sig för råd och hjälp.

Artikel 19

Sociala och rättsliga synpunkter

på adoption skall ingå i utbildningsplaner

för socialtjänstemän.

Artikel 20

1. Åtgärder skall vidtagas för att

adoption skall kunna genomföras

utan att adoptantens identitet avslöjas

för barnets familj.

2. Åtgärder skall vidtagas för att

föreskriva eller tillåta att adoptionsförfarande

äger rum inom stängda

dörrar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

;sö

Kungl. Ma j:ts proposition nr 11 \ dr 1968

3. The adopter and the adopted

person shall be able to obtain a document

which contains extracts from

the public records attesting the fact,

date and place of birth of the adopted

person, but not expressly revealing

the fact of adoption or the identity

of his former parents.

4. Public records shall be kept

and, in any event, their contents reproduced

in such a way as to prevent

persons who do not liave a legitimate

interest from learning the fact that

a person has been adopted or, if that

is disclosed, the identity of his former

parents.

Part IV

Final clauses

Article 21

1. This Convention shall be open

to signature by the meinber States of

the Council of Europé. It shall be

subject to ratification or acceptance.

Instruments of ratification or acceptance

shall be deposited with the

Secretarv General of the Council of

Europé.

2. This Convention shall enter

into force three months after the

date of the deposit of the third instrument

of ratification or acceptance.

3. In respect of a signatory State

ratifying or accepting subsequently,

the Convention shall come into force

three months after the date of the

deposit of its instrument of ratification

or acceptance.

Article 22

1. After the entry into force of

this Convention, the Committee of

Ministers of the Council of Europé

may invite any non-member State to

accede thereto.

2. Such accession shall be effected

by depositing with the Secretary

3. L’adoptant et 1’adopté pourront

obtenir des documents extraits des

registres publics dont le contenu atteste

le fait, la date et le lieu de la

naissance de 1’adopté, mais ne révéle

pas expressément 1’adoption ni 1’identité

de ses parents d’origine.

4. Les registres publics seront tenus

ou, å tout le moins, leurs énonciations

reproduites de telle maniére

que les personnes qui n’y ont pas un

intérét légitime ne puissent apprendre

le fait qu’une personne a été

adoptée, ou, si ce fait est connu,

Fidentité de ses parents d’origine.

Partie IV

Clauses finales

Article 21

1. La présente Convention est ouverte

å la signature des Etats membres

du Conseil de FEurope. Elle sera

ratifiée ou acceptée. Les instruments

de ratification ou d’acceptation seront

déposés prés le Secrétaire Général

du Conseil de FEurope.

2. La Convention entrera en vigueur

trois mois aprés la date du

dépöt du troisiéme instrument de

ratification ou d’acceptation.

3. Elle entrera en vigueur å 1’égard

de tout Etat signataire qui la ratifiera

ou Facceptera ultérieurement, trois

mois aprés la date du dépöt de son

instrument de ratification ou d’acceptation.

A rticle 22

1. Aprés 1’entrée en vigueur de la

présente Convention, le Comité des

Ministres du Conseil de FEurope

pourra inviter tout Etat non membre

du Conseil å adhérer å la présente

Convention.

2. L’adhésion s’effectuera par le

dépöt, prés le Secrétaire Général du

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1968

3. Adoptant och adoptivbarn skali

ur allmänna register kunna erhålla

utdrag med uppgift om tid och plats

för adoptivbarnets födelse men utar.

angivande av adoptivförhållandet eller

de naturliga föräldrarnas identitet.

4. Allmänna handlingar skall så

förvaras och i vart fall deras innehåll

så återges, att den som icke har

ett berättigat intresse därav ej får

vetskap om att en person adopterats

eller, om detta förhållande är känt,

om de naturliga föräldrarnas identitet.

Avdelning IV

Slutbestämmelser

Artikel 21

1. Denna konvention är öppen för

undertecknade av Europarådets

medlemsstater. Den skall ratificeras

eller godkännas. Instrument angående

ratifikation eller godkännande

skall deponeras hos Europarådets

generalsekreterare.

2. Konventionen träder i kraft tre

månader efter den dag, då det tredje

instrumentet angående ratifikation

eller godkännande deponerats.

3. För signatärstat, som senare

ratificerar eller godkänner konventionen,

träder denna i kraft tre månader

efter den dag, då ratifikationseller

godkännandeinstrumentet deponerats.

A rtikel 22

1. Sedan konventionen trätt i

kraft kan Europarådets ministerkommitté

inbjuda stat, som ej är

medlem av rådet, att ansluta sig till

den.

2. Anslutning sker genom deponering

av anslutningsinstrument hos

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1968

General of the Council of Europé an

instrument of accession which sliall

take effect three months after the

date of its deposit.

Article 23

1. Any Contracting Party may, åt

the time of signature or when depositing

its instrument of ratification,

acceptance or accession, specify

the territory or territories to which

this Convention shall apply.

2. Any Contracting Party may,

when depositing its instrument of

ratification, acceptance or accession

or åt any later date, by declaration

addressed to the Secretary General

of the Council of Europé, extend this

Convention to any other territory or

territories specified in the declaration

and for whose international relations

it is responsible or on whose

behalf it is authorised to give undertakings.

3. Any declaration made in pursuance

of the preceding paragraph

may, in respect of any territory mentioned

in such declaration, be withdrawn

according to the procedure

laid down in Article 27 of this Convention.

Article 24

1. Any Contracting Party whose

law provides more than one form of

adoption shall have the right to apply

the provisions of Article 10, paragraphs

1, 2, 3 and 4, and Article 12,

paragraphs 2 and 3, of this Convention

to one only of such forms.

2. The Contracting Party exercising

this right, shall, åt the time of

signature or when depositing its instrument

of ratification, acceptance

or accession, or when making a declaration

in accordance with paragraph

2 of Article 23 of this Convention,

notify the Secretary General of

Conseil de 1’Europe, d’un instrument

d’adhésion qui prendra effet trois

mois apres la date de son dépöt.

A rticle 23

1. Toute Partie Contractante peut,

au moment de la signature ou au moment

du dépöt de son instrument de

ratification, d’acceptation ou d’adhésion,

désigner le ou les territoires

auxquels s’appliquera la présente

Convention.

2. Toute Partie Contractante peut,

au moment du dépöt de son instrument

de ratification, d’acceptation

ou d’adhésion, ou ä tout autre moment

par la suite, étendre 1’application

de la présente Convention, par

déclaration adressée au Secrétaire

Général du Conseil de 1’Europe, ä

tout autre territoire désigné dans la

déclaration et dont Elle assure les relations

internationales ou pour lequel

Elle est habilitée å stipuler.

3. Toute déclaration faite en vertu

du paragraphe précédent pourra

étre retirée, en ce qui concerne tout

territoire désigné dans cette déclaralion,

aux conditions prévues par l’article

27 de la présente Convention.

A rticle 24

1. Toute Partie Contractante dont

la législation prévoit plus d’une

forme d’adoption aura la faculté de

n’appliquer qu’å une de ees formes

les dispositions des paragraphes 1, 2,

3 et 4 de 1’article 10 de la présente

Convention, et des paragraphes 2 et 3

de 1’article 12.

2. La Partie Contractante faisant

usage de cette faculté le notifiera au

Secrétaire Général du Conseil de

1’Europe au moment de la signature

ou au moment du dépöt de son

instrument de ratification, d’acceptation

ou d’adhésion, ou lorsqu’Elle

fera une déclaration conformément

s. 39 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj.ts proposition nr 114 dr 1968 39

Europarådets generalsekreterare och

träder i kraft tre månader efter den

dag, då deponeringen ägt rum.

Artikel 23

1. Avtalsslutande part kan i samband

med konventionens undertecknande

eller deponering av ratifikations-,

godkännande- eller anslutningsinstrument

ange det eller de

territorier i fråga om vilka konventionen

skall vara tillämplig.

2. Avtalsslutande part kan genom

förklaring till Europarådets generalsekreterare,

i samband med deponering

av ratifikations-, godkännandeeller

anslutningsinstrument eller senare,

utsträcka tillämpningen av

konventionen till annat territorium

som anges i förklaringen och för

vars internationella förbindelser

parten svarar eller som den är behörig

att företräda.

3. Förklaring, som skett enligt

föregående punkt, kan återtagas, såvitt

rör i förklaringen angivet territorium,

på de villkor som stadgas i

artikel 27 i konventionen.

Artikel 24

1. Avtalsslutande part, i vars lag

finnes mer än en form av adoption,

äger begränsa tillämpningen av artikel

10 punkterna 1, 2, 3 och 4 samt

artikel 12 punkterna 2 och 3 i konventionen

till en av dessa former.

2. Avtalsslutande part som utnyttjar

denna rätt skall, i samband

med konventionens undertecknande

eller deponering av ratifikations-,

godkännande- eller anslutningsinstrument

eller i samband med förklaring

enligt artikel 23 punkt 2 i

denna konvention, underrätta Euro
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 11b år 1968

the Council of Europé thereof and

indicate the way in which it has

been exercised.

3. Such Contracting Party may

terminate the exercise of this right

and shall give notice thereof to the

Secretary General of the Council of

Europé.

A rticle 25

1. A ny Contracting Party may, åt

the time of signature or when depositing

its instrument of ratification,

acceptance or accession, or

when inaking a declaration in accordance

with paragraph 2 of Article 23

of this Convention, make not more

than two reservations in respect of

the provisions of Part II of the Convention.

Reservations of a general nature

shall not be permitted; each reservation

may not affect more than one

provision.

A reservation shall be valid for

five years from the entry into force

of this Convention for the Contracting

Party concerned. It may be renewed

for successive periods of five

years by means of a declaration

addressed to the Secretary General

of the Council of Europé before the

expiration of each period.

2. Any Contracting Party may

wholly or partly withdraw a reservation

it has made in accordance with

the foregoing paragraph by means

of a declaration addressed to the

Secretary General of the Council of

Europé, which shall become effective

as from the date of its receipt.

A rticle 26

Each Contracting Party shall notify

the Secretary General of the Council

of Europé of the names and addresses

of the authorities to which

requests under Article 14 may be

addressed.

au paragraphe 2 de 1’article 23 de la

présente Convention, et indiquera les

modalités de 1’exercice de cette faculté.

3. Cette Partie Contractante peut

mettre fin å 1’exercice de cette faculté;

elle en avisera le Secrétaire General

du Conseil de 1’Europe.

Article 25

1. Toute Partie Contractante peut,

au moment de la signature ou au

moment du dépöt de son instrument

de ratification, d’acceptation

ou d’adhésion, ou encore lorsqu’Elle

fera une déclaration conformément

au paragraphe 2 de 1’article 23 de la

présente Convention, forinuler au

maximum deux réserves au sujet des

dispositions de la Partie II de celleci.

Des réserves de caractére général

ne sont pas permises, chaque réserve

ne peut porter que sur une disposition.

Chaque réserve aura effet pendant

cinq ans å partir de 1’entrée en vigueur

de la présente Convention å

l’égard de la Partie considérée. Elle

pourra étre renouvelée pour des

périodes successives de cinq ans, au

moyen d’une déclaration adressée

avant l’expiration de chaque période

au Secrétaire Général du Conseil de

1’Europe.

2. Toute Partie Contractante peut

retirer, en tout ou en partie, une réserve

formulée par Elle en vertu du

paragraphe précédent, au moyen

d’une déclaration adressée au Secrétaire

Général du Conseil de 1’Europe

et qui prendra effet å la date de sa

réception.

Article 26

Chaque Partie Contractante communiquera

au Secrétaire Général

du Conseil de 1’Europe les noms et

adresses des autorités auxquelles

peuvent étre transmises les demandes

prévues par 1’article 14.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 7/4 är 1908

parådets generalsekreterare härom

och om det sätt på vilket rätten utnyttjats.

3. Sådan avtalsslutande part må

upphöra med att utöva denna rätt.

Underrättelse härom skall lämnas

till Europarådets generalsekreterare.

Artikel 25

1. Avtalsslutande part får i samband

med konventionens undertecknande

eller deponering av ratifikations-,

godkännande- eller anslutningsinstrument

eller i samband

med förklaring enligt artikel 23

punkt 2 avge högst två reservationer

i fråga om bestämmelserna i avdelning

II i konventionen.

Reservationer av allmän natur är

ej tillåtna. Varje reservation får avse

högst en bestämmelse.

Reservation skall gälla under fem

år räknat från det konventionen

trätt i kraft för vederbörande part.

Den kan förnyas för ytterligare femårsperioder

genom en till Europarådets

generalsekreterare ställd förklaring

före varje periods utgång.

2. Avtalsslutande part kan helt

eller delvis återtaga reservation, som

gjorts enligt föregående punkt, genom

en till Europarådets generalsekreterare

ställd förklaring. Denna

träder i kraft den dag, då den mottagits.

Artikel 26

Avtalsslutande part skall underrätta

Europarådets generalsekreterare

om namn och adress på de myndigheter

till vilka hänvändelser enligt

artikel 14 kan riktas.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1968

Article 27

1. This Convention shall remain

in force indefinitely.

2. Any Contracting Party may, in

so far as it is concerned, denounce

this Convention by means of a notification

addressed to the Secretary

General of the Council of Europé.

3. Such denunciation shall take

effect six months after the date of

receipt by the Secretary General of

such notification.

Article 28

The Secretary General of the

Council of Europé shall notify the

member States of the Council and

any State which has acceded to this

Convention of:

(a) any signature;

(b) any deposit of an instrument

of ratification, acceptance or accession;
(c)

any date of entry into force

of this Convention in accordance

■wlth Article 21 thereof;

(d) any notification received in

pursuance of the provisions of

Article 1;

(e) any notification received in

pursuance of the provisions of

Article 2;

(f) any declaration received in

pursuance of the provisions of

paragraphs 2 and 3 of Article 23;

(g) any information received in

pursuance of the provisions of

paragraphs 2 and 3 of Article 24;

(h) any reservation made in

pursuance of the provisions of

paragraph 1 of Article 25;

(i) the renewal of any reservation

carried out in pursuance of

the provisions of paragraph 1 of

Article 25;

(j) the withdrawal of any reservation

carried out in pursuance of

the provisions of paragraph 2 of

Article 25;

Article 27

1. La présente Convention demeurera

en vigueur sans limitation de

durée.

2. Toute Partie Contractante pourra,

en ce qui la concerne, dénoncer

la présente Convention en adressant

une notification au Secrétaire Général

du Conseil de 1’Europe.

3. La dénonciation prendra effet

six niois aprés la date de la réception

de la notification par le Secrétaire

Général.

Article 28

Le Secrétaire Général du Conseil

de 1’Europe notifiera aux Etats

membres du Conseil et å tout Etat

ayant adhéré å la présente Convention;
(a)

toute signature;

(b) le dépöt de tout instrument

de ratification, d’acceptation ou

d’adhésion;

(c) toute date d’entrée eu

vigueur de la présente Convention

conformément å son article 21;

(d) toute notification re^ue en

application des dispositions de

1’article 1;

(e) toute notification re^ue eu

application des dispositions de

Farticle 2;

(f) toute déclaration re?ue en

application des dispositions des

paragraphes 2 et 3 de Farticle 23;

(g) toute information re§ue en

application des dispositions des

paragraphes 2 et 3 de Farticle 24;

(h) toute réserve formulée en

application des dispositions du

paragraphe 1 de Farticle 25;

(i) le renouvellement de toute

réserve, effectué en application des

dispositions du paragraphe 1 de

Farticle 25;

(j) le retrait de toute réserve,

effectué en application des dispositions

du paragraphe 2 de Farticle

25;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr //4 år 1988

43

Artikel 27

1. Denna konvention skall gälla

utan tidsbegränsning.

2. Avtalsslutande part äger för

sitt vidkommande uppsäga konventionen

genom tillkännagivande hos

Europarådets generalsekreterare.

3. Uppsägningen träder i kraft sex

månader efter den dag då generalsekreteraren

mottagit tillkännagivandet.

Artikel 28

Europarådets generalsekreterare

skall underrätta rådets medlemsstater

och varje till denna konvention

ansluten stat rörande:

a) undertecknande av konventionen;
b)

deponering av ratifikations-,

godkännande- eller anslutningsinstrument;
c)

tidpunkt för konventionens

ikraftträdande enligt artikel 21;

d) underrättelse enligt artikel 1;

e) underrättelse enligt artikel 2;

f) förklaring enligt artikel 23

punkterna 2 och 3;

g) underrättelse enligt artikel 24

punkterna 2 och 3;

h) reservation enligt artikel 25

punkt 1;

i) förnyelse av reservation enligt

artikel 25 punkt 1;

j) återtagande av reservation enligt

artikel 25 punkt 2;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. \laj:ts proposition nr Ui år 1968

(k) any notification received in

pursuance of the provisions of

Artide 26;

(l) any notification received in

pursuance of the provisions of

Article 27 and the date on which

denunciation takes effect.

In witness whereof the undersigned,

being duly authorised thereto,

have signed this Convention.

Done åt Strasbourg, this 24th day

of April 1967, in English and in

French, both texts being equally authoritative,

in a single copy which

shall remain deposited in the archives

of the Council of Europé.

The Secretary General of the Council

of Europé shall transmit certified

copies to each of the signatory and

acceding States.

(k) toute notification formulée

en application des dispositions de

1’article 26;

(l) toute notification re£ue en

application des dispositions de

1’article 27 et la date å laquelle la

dénonciation prendra effet.

En foi de quoi, les soussignés, dument

autorisés å cet effet, ont signé

la présente Convention.

Fait å Strasbourg, le 24 avril 1967

en francais et en anglais, les deux

textes faisant également foi, en un

seul exemplaire qui sera déposé dans

les archives du Conseil de 1’Europe.

Le Secrétaire Général du Conseil de

1’Europe en communiquera copie certifiée

conforme å chacun des Etats

signataires et adhérents.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1968

k) underrättelse enligt artikel 26;

1) tillkännagivande enligt artikel

27 och dagen, då uppsägningen träder

i kraft.

Till bekräftelse härpå har undertecknade,

därtill vederbörligen bemyndigade,

underskrivit denna konvention.

Som skedde i Strasbourg den 24

april 1967 på engelska och franska

språken, vilka båda texter äger lika

vitsord, i ett exemplar, som skall förvaras

i Europarådets arkiv. Europarådets

generalsekreterare skall översända

bestyrkt avskrift av konventionen

till de stater, som undertecknat

eller anslutit sig till den.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 11A år 1968

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 2 april 1968.

Närvarande:

f. d. justitierådet Lind,

justitierådet Alexanderson,

regeringsrådet Ringdén,

justitierådet Westerlind.

Enligt lagrådet den 1 april 1968 tillhandakommet utdrag av protokoll över

justitieärenden, hållet inför Hans Maj it Konungen i statsrådet den 22 mars

1968, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i

87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättat förslag

till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 § föruldrabalken.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet avhovrättsassessorn

P. A. Knutsson.

lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr It''» dr 1968

47

Utdrag av protokollet över justitieurenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 5 april

1968.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Kung, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson,

Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över

förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 § föräldrabalken.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat förslaget utan erinran, och

hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

dels godkänna den inom Europarådet den 24 april 1967 avslutade europeiska

konventionen om adoption av barn,

dels antaga lagförslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 1LU 1968:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 § föräldrabalken, in. m. s. 1 i texten