Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 6b8)

1968-05-03 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:124, Med förslag till förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 6b8)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1968

1

Nr 124

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september

1951 (nr 6b8); given Stockholms slott den

8 maj 1968.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, inhämta riksdagens

yttrande över härvid fogade förslag till förordning om ändring i vägtrafikförordningen

den 28 september 1951 (nr 648).

GUSTAF ADOLF

Svante Lundkvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av en utredning av kommunikationsdepartementets expertgrupp

på bilavgasområdet föreslås i propositionen vissa nya bestämmelser

för att begränsa luftföroreningar genom avgaser från dieseldrivna bilar. De

nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1969. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 124

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1968

Förslag

till

Förordning

om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648)

Härigenom förordnas, att 3 § 1 inom., 24 § 3 mom. och 65 § 1 mom. vägtrafikförordningen

den 28 september 19511 skall erhålla ändrad lydelse pa

sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

3

1 inom. Bil skall-------

j) om förbränningsmotor användes,

avgasrör, effektiv anordning för

att hindra störande ljud från avloppsgaserna

(ljuddämpare) och,

om motorn är bensindriven, effektiv

anordning för att hindra att gaser

tränger ut från motorns vevhus (sluten

vevhusventilation);

k) stänkskydd, bestående----

24

3 mom. Befinnes vid kontrollbesiktning,

att fordonet är i föreskrivet

skick eller behäftat med fel av allenast

ringa betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt,

skall fordonet godkännas.

Avser besiktningen fordon, som

sägs i 1 mom. första och andra styckena,

skall besiktningsmannen i samband

med godkännandet förse fordonet

med märke, utvisande tiden för

nästa inställelse till kontrollbesiktning.

Motsvarande skall äga tillämpning,

då besiktningen gäller fordon,

som avses i 1 mom. tredje stycket,

och företages å tid, då skyldighet att

inställa fordonet föreligger, eller då

sådan tid gått till ända, utan att fordonet

försetts med märke. 1

(Föreslagen lydelse)

§•

med backspegel;

j) om förbränningsmotor användes,

avgasrör, effektiv anordning för

att hindra störande ljud från avgaserna

(ljuddämpare) samt, om motorn

är bensindriven, effektiv anordning

för att hindra att gaser tränger

ut från motorns vevhus (sluten vevhusventilation)

eller, om motorn är

dieseldriven, dels effektiv anordning

för att hindra att tydligt färgade eller

ogenomskinliga avgaser utvecklas

annat än tillfälligt i samband med

start eller växling, dels plombering

av bränsleinsprutningspumpen;

--— hörande utrustning.

§■

3 mom. Befinnes vid kontrollbesiktning,

att fordonet är i föreskrivet

skick eller behäftat med fel, som

är av allenast ringa betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt

eller, om det

hänför sig till anordning för att begränsa

luftförorening från motorn,

medför allenast ringa olägenhet,

skall fordonet godkännas. Fordon

med dieseldriven motor må icke godkännas

om bränsleinsprutningspumpen

icke är plomberad på föreskrivet

sätt. Avser besiktningen fordon, som

sägs i 1 mom. första och andra styckena,

skall besiktningsmannen i

samband med godkännandet förse

fordonet med märke, utvisande tiden

för nästa inställelse till kontrollbe
-

1 Omtryckt 1967: 856.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

siktning. Motsvarande skall äga tilllämpning,

då besiktningen gäller fordon,

som avses i 1 mom. tredje stycket,

och företages å tid, då skyldighet

att inställa fordonet föreligger,

eller då sådan tid gått till ända,

utan att fordonet försetts med märke.

— åsättes fordonet.

Märke, som

Befinnes fordonet--------andra stycket.

Företer fordonet brister av annan

art än förut i detta moment sägs,

skall besiktningsmannen förelägga

fordonets ägare att avhjälpa anmärkta

bristfälligheter på fordonet och att

inom viss tid inställa detsamma hos

besiktningsman för kontrollbesiktning.

Har i-------motsvarande tillämpnin

Företer fordonet brister av sådan

art att det ej kan godkännas och

meddelas ej körförbud, skall besiktningsmannen

förelägga fordonets

ägare att avhjälpa anmärkta bristfälligheter

på fordonet och att inom

viss tid inställa detsamma hos besiktningsman

för kontrollbesiktning.

65

1 mom. Brukas fordon på väg,

oaktat fordonet icke överensstämmer

med de i 2—8 §§ eller med stöd av

dessa paragrafer meddelade bestämmelser

om fordonets beskaffenhet

och utrustning, skall ägaren straffas

med dagsböter, om förseelsen innebär

åsidosättande av föreskrifterna i

3 § 6 mom., och eljest med böter,

högst femhundra kronor. Dock må

ej till straff dömas, där bristfälligheten

var av ringa betydelse eller

brukandet avsåg allenast att med anledning

av skada, som under färd

uppkommit på fordonet, föra detta

till närmast belägna plats för skadans

avhjälpande och uppenbar fara

ej var förenad därmed.

Den, som

§•

1 mom. Brukas fordon på väg,

oaktat fordonet icke överensstämmer

med de i 2—8 §§ eller med stöd av

dessa paragrafer meddelade bestämmelser

om fordonets beskaffenhet

och utrustning, skall ägaren straffas

med dagsböter, om förseelsen innebär

åsidosättande av föreskrifterna i

3 § 6 inom., och eljest med böter,

högst femhundra kronor. Dock må

ej till straff dömas, där bristfälligheten

var av ringa betydelse eller

brukandet avsåg allenast att med anledning

av skada, som under färd

uppkommit på fordonet, föra detta

till närmast belägna plats för skadans

avhjälpande och uppenbar fara

ej var förenad därmed. Till straff

må ej heller dömas, om brukandet

avsåg allenast att, sedan plombering

av bränsleins prutnings pump till dieseldriven

motor brutits, föra fordonet

kortaste lämpliga väg till plats

för erhållande av ny plombering.

med dagsböter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1969.

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer kan medge undantag

från de nya bestämmelserna i 3 § 1 mom. j.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 12 b år 1968

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 3 maj 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff,

Wickman, Moberg.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om

åtgärder mot luftföroreningar genom avgaser från dieseldrivna fordon och

anför.

Inledning

Liksom i åtskilliga andra länder bedrivs i Sverige ett intensivt arbete för

att komma tillrätta med bilavgasproblemet. Som ett led i detta arbete har

kommunikationsdepartementets ledningsgrupp rörande utvecklingsarbete

på bilav gasområdet efter utredning i november 1967 avgett förslag till åtgärder

rörande dieselavgaser (Stencil K 1967: 8).

Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av rikspolisstyrelsen,

statens trafiksäkerhetsverk, statens naturvårdsverk, socialstyrelsen, Aktiebolaget

Svensk bilprovning, Motorbranschens riksförbund, Svenska lasttrafikbilägareförbundet,

Svenska omnibusägareförbundet, Svenska Petroleum

institutet, Svenska transportarbetareförbundet och Sveriges bilindustrioch

bilgrossistförening. Socialstyrelsen har bifogat yttranden från två medlemmar

av styrelsens vetenskapliga råd samt från vissa stadsläkare och en

länsläkare. Till förste stadsläkarens i Stockholm yttrande har fogats ett

yttrande från AB Storstockholms lokaltrafik. Petroleuminstitutet har överlämnat

en skrivelse från AB Nynäs-Petroleum angående s. k. lätta dieselbränslen.

Därjämte har i ärendet inkommit en skrivelse från Philipsons

Automobil AB med synpunkter från Daimler-Benz AG i Förbundsrepubliken

Tyskland.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1968

5

För sammanhangets skull redovisar jag i det följande också sådana detaljer

i ledningsgruppens förslag som bör tas upp i närmare föreskrifter och anvisningar.

Gällande bestämmelser

Före den 1 januari 1968 fanns här i landet inga bestämmelser om fordons

beskaffenhet och utrustning som syftade till att begränsa luftföroreningar

från motorerna. Sedan den 1 januari 1968 gäller emellertid efter en ändring

(prop. 1967: 166, 3LU 62, rskr 404, SFS 1967: 856) av 3 § 1 mom. j vägtrafikförordningen

den 28 september 1951 (nr 648) — VTF — att bil med bensindriven

motor skall vara försedd med effektiv anordning för att hindra att

gaser tränger ut från motorns vevhus (sluten vevhusventilation), överträdelse

av denna bestämmelse straffas enligt 65 § VTF med böter, högst 500

kronor. Bestämmelsen gäller inte i fråga om fordon som vid registreringseller

typbesiktning betecknats som 1968 eller tidigare års modell. I fråga om

fordon som vid registrerings- eller typbesiktning betecknas som 1969 eller

senare års modell kan Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer

medge undantag från bestämmelsen.

58 § VTF innehåller bestämmelser som gäller hanteringen av alla slags

motordrivna fordon. Genom dessa bestämmelser åläggs föraren att i görligaste

mån tillse att fordonet inte släpper ut gas eller rök i sådan mängd

att olägenhet uppstår. Vidare förbjuds användningen inom tättbebyggt område

av aggregat för uppvärmning av motorn genom tomgångskörning. Förbudet

gäller sedan den 1 januari i år. Bestämmelserna är straffsanktionerade

i 67 § VTF som för överträdelse stadgar böter, högst 500 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har den 1 juni 1965 utfärdat anvisningar

för kontroll av avgaser från dieselfordon (Kontr.nr 616). I anvisningarna

anges vissa metoder för mätning av rökigheten hos avgaserna

från dieselmotor. Vidare anges särskilda värden för rökigheten som skall

gälla för godkännande vid registrerings- eller typbesiktning samt vid flygande

inspektion. Det högsta godtagbara värdet för avgasernas rökighet är

3,5 s. k. Boschenheter vid registrerings- eller typbesiktning, medan motsvarande

värde vid flygande inspektion är 4,5 Boschenheter. Värdena gäller oberoende

av fordonsslag. Konstateras ett högre värde för rökigheten skall fordonet

inte godkännas. Vid flygande inspektion skall ägaren föreläggas att

inom viss tid avhjälpa bristen och genom intyg från en av fordonstillverkaren

eller tillverkaren av motorns insprutningspump auktoriserad verkstad

styrka att så skett och att insprutningspumpen förseglats med plomb i den

av motorfabrikanten rekommenderade inställning som ger en rökighet av

högst 3,5 Boschenheter.

lf Bihang till riksdagens protokoll i968. 1 samt. Nr 124

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1968

Internationellt arbete

Föreskrifter rörande kontroll av avgaser från dieselfordon finns i flera

länder. Frågan har även tagits upp inom Förenta Nationernas ekonomiska

kommission för Europa, ECE, som har antagit en resolution i ämnet. Resolutionen

— dok. W/TRANS/SC 1/238/Rev. 3; (58) — har följande lydelse:

Regeringarna rekommenderas

(a) att i den inhemska lagstiftningen stadga

(i) att motorer för motorfordon, i synnerhet dieselmotorer, skall vara

så konstruerade, inställda, underhållna och behandlade att de inte utvecklar

tydligt färgade eller ogenomskinliga avgaser utom momentant i

samband med växling, och att, bortsett från det straff vilket ägare eller

förare av fordon som bryter mot denna bestämmelse riskerar, myndigheterna

kan taga sådant fordon ur trafik till dess det är vederbörligen

reparerat eller justerat för att denna bestämmelse skall uppfyllas,

(ii) att det är lagstridigt att använda anordningen för tillskottsbränsle

på dieseldrivet fordon när fordonet är i rörelse,

(iii) att manöverorganet till anordningen för tillskottsbränsle på dieseidrivna

fordon, vilka för första gången registreras i landet efter den 31

december 1965, skall vara så anordnat att det icke kan användas av någon

i förarhytten när fordonet är i rörelse;

(b) att effektiva åtgärder skall vidtagas för att säkerställa åtlydnaden av

bestämmelserna under (a) ovan genom lämpliga kontrollpunkter längs

vägarna.

Föreskrifter i huvudsaklig överensstämmelse med ECE:s rekommendation

finns bl. a. i Frankrike. I Belgien har sedan år 1960 avgasröken kontrollerats

vid de obligatoriska fordonsbesiktningarna, liksom också i Finland.

Viss flygande kontroll förekommer i Förbundsrepubliken Tyskland. I

Storbritannien utförs en ganska intensiv kontroll av dieselfordon genom

vägpatruller. För uppsikt över den yrkesmässiga biltrafiken disponerar

transportministeriet omkring 400 besiktningsmän, fördelade över hela landet.

Vid vissa tillfällen ordnar besiktningsmännen i samarbete med polisen

kontroller av fordon med rykande dieselmotorer. Kontrollerna sker i regel

vid backar där motorerna får arbeta med hög belastning. Om ett fordon utvecklar

rök i sådan mängd att den subjektivt bedöms vara otillåten, stoppas

fordonet av polisen, som kan utfärda förbud mot fordonets användande för

lastbefordran intill dess motorn justerats och förbudet hävts vid ny inspektion.

I svårare fall kan föraren beordras lasta av fordonet på platsen eller

låta bogsera bort det. Föraren kan dessutom åtalas och dömas till böter,

högst £ 50.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1968

7

Ledningsgruppen

Allmänt

Av de uppgifter ledningsgruppen lämnat framgår att vid slutet av år 1965

ca 4,5 % av samtliga bilar var utrustade med dieselmotor.

Ledningsgruppen konstaterar att en betydande ökning av antalet dieselfordon

har skett under senare år. År 1955 var sålunda ca 25 % av lastbilarna

dieseldrivna medan motsvarande siffra för år 1965 var ca 44. Dieseldriften

dominerar helt i fråga om de tyngre lastbilarna, varemot de flesta lättare

lastbilarna är bensindrivna. Ökningen är markant också beträffande

kategorin personbilar där emellertid dieselfordonen vid slutet av år 1965

fortfarande inte utgjorde mer än ca 1,2 %. En tydlig ökningstendens visar

också kategorin traktorer, inom vilken den största gruppen dieselfordon

finns. År 1965 var antalet dieseldrivna traktorer mer än dubbelt så stort som

antalet fotogendrivna och närmare fyra gånger så stort som antalet bensindrivna.

Bussarna var vid slutet av år 1965 till ca 74 % dieseldrivna. Denna

driftform förekommer särskilt i fråga om större bussar. Under senare år

bär antalet lätta bensindrivna bussar ökat kraftigt. Samtidigt har också en

förskjutning mot större dieseldrivna bussar inträffat, särskilt i tättbefolkade

län, som en följd av att personbefordran med bussar bär fått ökad betydelse

i stads- och tätortsområden men gått tillbaka i landsortsområden.

Enligt ledningsgruppens mening kan eu fortsatt ökning av dieselfordonens

andel av fordonsbeståndet A^äntas i framtiden.

Dieselfordonen som luftförorenare

Ledningsgruppen framhåller att mängden emitterade luftföroreningar

från bilar inom ett visst område beror på olika faktorer såsom biltäthet, körmönster,

körtid, motorkonstruktion, bränsleförbrukning, medelhastighet

in. m. Särskilt i städer kan stora mängder avgaser per ytenhet avges, eftersom

den stora biltätheten här ofta resulterar i uppkomsten av sekundära

faktorer som låg medelhastighet och ogynnsamt körmönster. Stora biltätheter

inom ett område medför därför vanligen att mängden föroreningar

ökar kraftigare än i proportion till antalet fordon.

Beträffande dieselfordonen anser ledningsgruppen det uppenbart att den

största gruppen, traktorerna, inte ger upphov till eller normalt förekommer

i större fordonstätheter. Den näst största gruppen dieselfordon är lastbilarna.

Ledningsgruppen konstaterar att dieseldrivna lastbilar, som främst används

för tyngre transporter, ofta i fjärrtrafik, normalt inte heller ger upphov till

nämnvärda biltätheter. På genomfartsleder i städer kan dock diesellastbilars

avgaser — främst genom rök och lukt — bidra till det allmänna av
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 12b år 1968

gasproblemet. Också dieseldrivna bussar kan, trots att de är jämförelsevis

få till antalet, genom sin användning som kollektivt trafikmedel — oftast i

tätorter — ge upphov till lokala avgasproblem. De känsliga punkterna är

hållplatser, starkt trafikerade gator, uppställningsplatser och garage. Personbilar

med dieselmotor utgör endast något över 1 % av det totala antalet

personbilar. De används emellertid ofta som taxibilar och blir som sådana

i stor utsträckning använda i tätortstrafik.

Ledningsgruppen fastslår, att dieselavgasproblemet i allmänhet har lokal

karaktär och endast i mindre omfattning bidrar till de mer omfattande avgasproblem

som den explosionsartade tillväxten av antalet bensinbilar har

skapat. Genom enstaka fordons utsläpp av kraftig rök och illaluktande

ämnen utpekas de dock ofta av allmänheten som kvalificerade luftförorenare.

Ledningsgruppen påpekar emellertid också att dåligt underhåll av

motorn eller avsiktligt felaktig pumpinställning på ett dieselfordon kan

resultera i så kraftig avgasrök att under vissa förhållanden fara kan uppkomma

för omkörande fordon på grund av försämrad eller skymd sikt.

Emissioner från dieselmotorer

Ledningsgruppen betonar att avgasemissionen är helt dominerande hos

dieseldrivna fordon, medan vevhusemissionen och avdunstningsförlusterna

är små. Den partikulära emissionen från dieselinotoror, avgasröken, bedömer

ledningsgruppen som det största problemet. Avgasrök förekommer i

olika former. Vid belastning av en driftsvarm motor uppstår belastningsrölc.

Den innehåller fasta kolpartildar som ger en mer eller mindre kraftig mörkfärgning

av avgaserna. En annan röktyp är lågbelastningsröken som är vit

och emitteras från en kall motor omedelbart efter start av motorn. Denna

rök består i huvudsak av bränslerester och vattenånga. När motorn blir

varm, försvinner denna typ av rök och kan ersättas av en blåaktig rök, innehållande

kondenserade kolväten samt smörj olj er ester. Även denna röktyp

är i första hand bunden till lågbelastningsförhållanden.

Enligt ledningsgruppen är det möjligt att justera nya dieselmotorer så

att någon besvärande rök inte uppstår. Att så skett kan också kontrolleras

genom typ- eller registreringsbesiktning av fordonet. Om rök trots allt kan

konstateras från många dieselfordon, beror detta på omständigheter som inträffat

efter det att fordonet har blivit godkänt. Rök kan bero på eftersatt

underhåll av motorn, exempelvis genom igensättning av luftfiltret, vilket verkar

som en strypning av lufttillförseln. En annan orsak kan vara fel på insprutningsmunstyckena.

Till helt övervägande del orsakas avgasröken enligt

ledningsgruppen av en avsiktlig omställning av insprutningspumpen

som sker i syfte att öka den insprutade bränslemängden och därmed motoreffekten.

Högre effekt betyder bättre accelerationsförmåga, högre medelhastighet

och bättre transportekonomi. Vinsten är uppenbarligen i många

fall så stor att man helt bortser från olägenheterna i form av svarta avgaser,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1968

9

högre bränsleförbrukning och risk för avsättning av koks i motorns förbränningsrum.

Särskilt i fråga om s. k. överladdade motorer, dvs. motorer

vilkas maximieffekt höjs genom att friskluften ges ett övertryck med hjälp

av en avgasdriven kompressor, kan s. k. uppställning av insprutningspumpen

från det av fabrikanten rekommenderade läget medföra stora risker för

allvarliga motorskador. Insprutningspumparna brukar därför plomberas

och varje garantiåtagande förfaller om plomberingen bryts. Trots detta,

framhåller ledningsgruppen, sker omställning av pumpen mycket ofta.

Vad beträffar emissionen av illaluktande och irriterande ämnen från dieselmotorer

anför ledningsgruppen att de högsta värdena erhålls vid mycket

låg belastning, tomgång och hög belastning. Åtgärder som begränsar röken

är enligt ledningsgruppen också effektiva för en minskning av emissionen

av dylika ämnen vid hög motoreffekt, t. ex. vid acceleration. Problemet kan

dock kvarstå vid tomgång och låg belastning.

Kolväte- och i synnerhet koloxidemissionen från dieselmotorer är normalt

så låg att ledningsgruppen anser en sänkning kunna motiveras först

sedan en långtgående sanering av bensinbilsparken har genomförts.

Kväveoxidemissionen från en direktinsprutad dieselmotor är enligt ledningsgruppen

större än eller av samma storleksordning som emissionen från

en genomsnittlig bensinmotor, medan indirekt bränsleinsprutning ger upphov

till mindre mängder kväveoxider. Ledningsgruppen betecknar det emellertid

som orealistiskt att införa normer för kväveoxidemissionen från dieselfordon.

Metoder för begränsning av kväveoxidemissionen från bensinmotorer

befinner sig ännu på utvecklingsstadiet, och det är därför inte ens

tekniskt möjligt att genomföra en minskning av kväveoxidemissionen från

bensinmotorerna inom de närmaste åren. En övergång till indirekt bränsleinsprutning

på dieselmotorer avsedda för tyngre fordon skulle prestandamässigt

innebära ett steg bakåt i dieselmotortekniken.

Svaveldioxidemissionen från dieselmotorer anser ledningsgruppen vara av

underordnad betydelse vid en jämförelse med samma slags emission från

andra källor i samhället. Dieselbrännolj ans svavelhalt är av samma storleksordning

som den som förekommer i de svavelfattigaste eldningsoljorna,

och dieselbrännoljeförbrukningen är liten jämförd med förbrukningen av

eldningsolja.

Ledningsgruppen uttalar sammanfattningsvis att luftföroreningar från

dieselmotorer inte, såvitt nu är känt, kan tillskrivas direkta hälsoeffekter

men att de påverkar välbefinnande och trivsel. Enligt ledningsgruppens

mening är dessa olägenheter tillräckligt stora för att motivera åtgärder.

Synpunkter och förslag

De åtgärder, som ledningsgruppen föreslår i syfte att förebygga onödig

luftförorening genom dieselfordon, tar i första band sikte på en begränsning

av rökemissionen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 124- år 1968

Ledningsgruppen anser att nu gällande bestämmelser i VTF inte ger tillräckligt

underlag för en effektiv bekämpning av luftföroreningarna genom

rykande dieselmotorer. I förordningen bör därför införas klara bestämmelser

om dieselmotorers beskaffenhet, dock utan att man mer än nödvändigt

går in på detaljfrågor. Närmare föreskrifter som erfordras bör meddelas

av trafiksäkerhetsverket.

Nödvändigt är enligt ledningsgruppens mening vidare ett system, sonr i

möjligaste mån försvårar den nu så ofta förekommande avsiktliga omställningen

av bränsleinsprutningspnmpen i syfte att få ut eu högre effekt av

motorn. Det bör därför föreskrivas dels att bränsleinsprutningspump skall

vara så beskaffad att ändring av inställningen kräver ingående kännedom

om pumpens konstruktion, dels alt pumpen skall vara plomberad på sådant

sätt att ändring av inställningen inte kan ske utan att plomberingen

bryts. Vid plombering bör pumpen vara inställd enligt de anvisningar som

meddelats av motorfabrikanten för att fastställda maximivärden för rökutvecklingen

inte skall överskridas vid användning av normal dieselbrännolja.

Plomberna bör vara så märkta att den som har utfört plomberingen kan

spåras. Det bör ankomma på trafiksäkerhetsverket att meddela närmare

föreskrifter om plomberingens utförande.

Av dessa skäl förordar ledningsgruppen att i 3 § VTF, i anslutning till

den i det föregående berörda rekommendationen från ECE, införs ett nytt

moment av i princip följande innehåll:

Dieselmotor, som användes för framdrivande av bil, skall vara så beskaffad

och inställd samt i sådant skick att den inte utvecklar tydligt färgade

eller ogenomskinliga avgaser utom momentant i samband med start eller

växling. Till dieselmotor hörande bränsleinsprutningspump skall vara så

beskaffad att den icke utan avsevärda svårigheter kan omställas till större

bränslemängd. Dylik pump skall vara plomberad på sådant sätt att omställning

av pumpen ej kan ske utan att plomb brytes.

De ytterligare föreskrifter om plombering och om dieselmotorns beskaffenhet

som finnes erforderliga meddelas av statens trafiksäkerhetsverk.

Vid bedömning huruvida avgaser från dieselmotor är i otillåten grad

färgade skall användas de mätmetoder och de gränsvärden som statens trafiksäkerhetsverk

fastställer.

Motsvarande bestämmelser bör enligt ledningsgruppens mening meddelas

också för traktorer och motorredskap som brukas inom tättbebyggt område.

Ledningsgruppen föreslår vidare att körning med motor på vilken plomberingen

är bruten straffbeläggs.

Ledningsgruppen nämner vissa anordningar på dieselmotorer som trafiksäkerhetsverket

bör utfärda närmare bestämmelser om. Det gäller därvid

den särskilda regulator som begränsar den insprutade bränslemängden i förhållande

till lufttrycket i insprutningsröret. Eftersom vissa överladdade

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1968

motorer har benägenhet att ryka vid låga varvtal, om inte motorn förses med

en sådan regulator, kan en nödvändig förutsättning för att föreskrifter om

rökutvecklingen skall kunna följas bli att fordonen måste utrustas med regulator.

Ledningsgruppen förordar också att den s. k. köldstartanordningen

bör vara så beskaffad att den inte kan påverkas av person i förarhytten och

att den automatiskt, utan möjlighet till avsiktlig blockering, kopplas ur så

snart gaspedalen släpps upp. Härigenom förhindras att köldstartanordningen

används för att tillföra motorn överskott av bänsle vid andra tillfällen än

start.

Vad angår väg- och vattenbyggnadsstyrelsens i det föregående nämnda

anvisningar för kontroll av avgaser från dieselfordon har ledningsgruppen

funnit dessa i stort sett lämpligt avvägda såvitt avser lastbilar och personbilar.

Ledningsgruppen anser dock att föreskrifterna bör kompletteras i syfte

att säkerställa att angivna maximivärden för rökutvecklingen hålls inte

bara vid det varvtal som svarar mot den i anvisningarna angivna hastigheten

av 30 km/tim. utan över en större del av motorns varvtalsområde. Ledningsgruppen

förordar därför att mätningar sker var som helst inom området

50—100 % av det maximala varvtalet vid full last.

I fråga om bussar, som ofta används som kollektivt trafikmedel i tätorter

och således kan ge upphov till lokala avgasproblem, finner ledningsgruppen

det motiverat med strängare regler om högsta tillåtna röktäthet än beträffande

lastbilar. Principiellt skulle dessa strängare regler kunna begränsas

till bussar i tätortstrafik. En sådan gränsdragning skulle emellertid vålla

svårigheter vid tillämpningen. Ledningsgruppen föreslår i stället att de

strängare reglerna görs tillämpliga endast på bussar som är godkända för

minst 30 passagerare. Mindre bussar används nämligen mycket sällan för

kollektivtransporter i samhällen.

De värden för högsta tillåtna röktäthet hos avgaserna från dieselfordon

som ledningsgruppen förordar är följ ande

vid typbesiktning eller registreringsbesiktning

bussar för minst 30 passagerare: 2,5 Boschenheter resp. 30 Hartridgeenheter
övriga

fordon: 3,5 Boschenheter resp. 45 Hartridgeenheter

vid flygande inspektion eller kontrollbesiktning

bussar för minst 30 passagerare: 3,5 Boschenheter resp. 45 Hartridgeenheter
övriga

fordon: 4,5 Boschenheter resp. 60 Hartridgeenheter.

Ledningsgruppen betonar att kontrollen av rökutvecklingen från dieselmotorer

måste skärpas. När det gäller nya fordon torde gällande bestämmelser

ge möjlighet att underkänna fordon som vid typbesiktning eller registreringsbesiktning

inte uppfyller föreskrifterna om högsta tillåtna rökinnehåll

i avgaserna. I fråga om fordon i trafik bör motsvarande kontroll ut
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 12''r år 1968

övas vid flygande inspektion och vid den obligatoriska årliga kontrollbesiktningen.

Ledningsgruppen föreslår därför att bestämmelserna i 23 § VTF

görs tillämpliga också på kontroll av rökutvecklingen samt att sådan kontroll

infogas som ett moment i den obligatoriska årliga kontrollbesiktningen.

Ledningsgruppen anser vidare att förrättningsman bör kunna meddela föreläggande

om kontrollbesiktning eller annan lämplig åtgärd för det fall att

rökutvecklingen är otillåtet stor eller insprutningspumpens plombering är

bruten. Det är enligt ledningsgruppens uppfattning därutöver befogat att

överväga en påföljd i överensstämmelse med den i Storbritannien tillämpade,

nämligen att i svårare fall förbjuda fordonets användning till dess bristfälligheten

har avhjälpts.

Ledningsgruppen framhåller att effekten av gällande och föreslagna bestämmelser

på avgasområdet måste bli helt beroende av de resurser i tekniskt

och personellt avseende som står till buds för övervakningen. De organ

som närmast kommer i fråga för denna uppgift är bilinspektionen, polisen

och Aktiebolaget Svensk bilprovning.

Enligt ledningsgruppen utgörs den tekniskt utbildade personalen inom

trafiksäkerhetsverkets regionala organisation av ca 35 man. Dessa har emellertid

sådana arbetsuppgifter att endast en del av dem tillfälligt kan ägna

sig åt övervakning av dieselfordon.

För flygande inspektion av motorfordon står ett relativt stort antal specialutbildade

polismän till förfogande. Arbetet har emellertid, enligt vad ledningsgruppen

uppger, hittills inte i nämnvärd omfattning inriktats på kontroll

av dieselfordons avgaser, och teknisk utrustning har inte anskaffats.

Den obligatoriska årliga kontrollbesiktningen, som är den främsta uppgiften

för Aktiebolaget Svensk bilprovning, är motiverad av trafiksäkerhetsskäl.

Eftersom rök från dieselfordon får anses spela en underordnad roll ur

trafiksäkerhetssynpunkt, ägnas fordonens egenskaper i detta avseende f. n.

föga uppmärksamhet. Ett begränsat antal mätningsinstrument har anskaffats

för registreringsbesiktningar.

Ledningsgruppens slutsats blir att resurserna för kontroll av dieselfordons

avgaser är helt otillräckliga. Bland tänkbara åtgärder vill ledningsgruppen

förorda förstärkning av bilinspektionens personal och en aktiv insats

från polisens sida.

Ledningsgruppen behandlar också frågan om reglernas ikraftträdande.

När det gäller åtgärder som berör dieselmotorns konstruktion bör de nya

bestämmelserna inte föranleda någon omfattande eller dyrbar ombyggnad

av fordon som är i bruk. Bestämmelserna rörande insprutningspumpens

konstruktion, köldstartanordningens utförande och förekomsten av bränsleinsprutningsregulator

bör därför tillämpas endast i fråga om nya fordon,

dvs. fordon som första gången registreringsbesiktigas eller upptas i typintyg

efter en viss angiven dag. Denna dag bör bestämmas så att tillverkarna

får skälig tid att anpassa produktionen efter de nya bestämmelserna. Led
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1968

ningsgrxippen framhåller att svenska tillverkare av dieselfordon redan nu

förser sina fordon med motorer som fyller kraven. Med hänsyn till utländska

tillverkare bör bestämmelserna dock inte träda i kraft före den 1

januari 1969.

Beträffande plombering av bränsleinsprutningspumparna bedömer ledningsgruppen

situationen annorlunda. Svenska motorer har sedan länge

varit så utförda att insprutningspumpen kan plomberas. På andra motorer

bör enligt ledningsgruppens mening möjlighet till plombering på ett enkelt

sätt kunna ordnas. Bestämmelsen bör följaktligen kunna tillämpas i fråga

om alla dieselfordon, oavsett ålder. Dag för ikraftträdandet bör väljas så

att tillverkarna och generalagenterna får tillräcklig tid att organisera och

genomföra plombering. Även i detta fall anser ledningsgruppen den 1 januari

1969 vara en lämplig dag.

Slutligen förordar ledningsgruppen att trafiksäkerhetsverket får möjlighet

att meddela dispens från bestämmelserna när sådan av särskilda skäl

finnes vara befogad.

Ledningsgruppen berör avslutningsvis sådana åtgärder som har nämnts

i den allmänna diskussionen såsom medel att minska olägenheterna av luftföroreningar

från dieselmotorer men som ledningsgruppen inte har ansett

sig böra förorda. De bedömningar som görs är följande.

Varken särskild avgasrenare eller filter i avgasledningen utgör, såvitt

ledningsgruppen har kunnat finna, ännu någon tekniskt godtagbar lösning.

Hittills prövade anordningar har varit skrymmande, ineffektiva och dyrbara.

Ledningsgruppen anser att anordningar av detta slag inte är nödvändiga

för att åstadkomma låg röktäthet, om de av ledningsgruppen föreslagna åtgärderna

genomförs.

Rörande frågan huruvida olägenheter från dieselavgaserna kan minskas

genom uppåtriktade avgasrör påpekar ledningsgruppen att avgasrörets riktning

givetvis inte har något inflytande på mängden av luftföroreningar. Förbättring

av förhållandena vid marknivån kan visserligen erhållas vid låga

fordonshastigheter, men samtidigt ökas olägenheterna för exempelvis dem

som vistas i andra våningsplanet i tätorter. Erfarenheterna från uppåtriktade

avgasrör har enligt ledningsgruppen också gett vid handen att man måste

beakta även andra omständigheter, såsom ökad eldfara för lasten på

lastbilar, nedsmutsning av lasten och nedsmutsning av tak i garage och

verkstäder. Ledningsgruppen framhåller att man i Finland av dessa skäl

numera har slopat eu bestämmelse om att avgasröret på tyngre diesellastbilar

skall vara uppåtriktat. Mot bakgrund härav har ledningsgruppen inte

ansett sig höra föreslå någon bestämmelse av innebörd att avgasrör på dieselfordon

skall vara uppåtriktat. Ledningsgruppen finner av vägverket meddelade

föreskrifter, som lämnar valfrihet mellan uppåtriktat och bakåtriktat

avgasrör, vara lämpliga och tillräckliga.

I fråga om röknedsätlande tillsatser till dieselbränsle har ledningsgruppen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1968

kommit till det resultatet att sådana tillsatser inte kan generellt förordas

som en åtgärd i kampen mot luftföroreningarna. Det kan nämligen på goda

grunder befaras att den röknedsättande effekten utnyttjas till att öka den

insprutade bränslemängden med bibehållen röktäthet som följd. Detta kan

dels leda till motorskador, dels medföra en helt oacceptabel rökutveckling

när bränsle utan tillsats används. Den merkostnad som användning av tillsatser

skulle medföra är inte heller utan betydelse i sammanhanget.

Användning av nu förefintliga s. k. lätta dieselbränslen anser ledningsgruppen

medföra så pass obetydlig vinst i jämförelse med de av gruppen

föreslagna åtgärderna att gruppen inte har funnit skäl att förorda någon

föreskrift i detta avseende. Ledningsgruppen förutsätter dock att berörda

myndigheter följer utvecklingen på detta område med uppmärksamhet.

Inte heller rörande bränslets svavelbalt har ledningsgruppen funnit generella

föreskrifter påkallade. Ledningsgruppen påpekar att brännolja för dieselmotorer

innehåller mindre än 0,5 % svavel, som vid förbränning bildar

svaveldioxid, och att den mängd svaveldioxid som emitteras av dieselmotorer

är försvinnande liten i jämförelse med den mängd som bildas vid förbränning

av olja för bostadsuppvärmning och industriändamål. En minskning

av svavelhalten med några tiondels procent skulle dessutom ge en ytterst

obetydlig vinst ur luftföroreningssynpunkt men skulle medföra en icke

oväsentlig höjning av priset på dieselbränslet.

Ledningsgruppen tillägger att det i områden, som är särskilt utsatta för

luftföroreningar från bilar, kan vara lämpligt att lokala myndigheter i

samråd med bussbolag meddelar anvisningar om användning av bränsletillsatser

eller lätt dieselbränsle med låg svavelhalt i avsikt att förbättra situationen.

Förutsättningen härför hör dock enligt ledningsgruppens mening

dersökningar särskilt beträffande dieselavgasernas partikelinnehåll och

luktintensitet.

Ledningsgruppen anmäler att den avser att bedriva vissa ytterligare undersökningar

särskilt beträffande dieselavgasernas partikelinnehåll och luktintensitet.

Remissyttrandena

Inställningen till ledningsgruppens förslag är genomgående positiv hos remissinstanserna.

Avvikande eller kompletterande synpunkter anförs endast

i fråga om några detaljer i förslagen.

Remissinstanserna delar allmänt ledningsgruppens uppfattning om behovet

av åtgärder för att komma tillrätta med dieselavgasproblemet.

Socialstyrelsen anser det angeläget att ytterligare utredning och forskning

inom avgasområdet kominer till stånd och att denna sker i samarbete

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 124 år 1968 15

mellan humanmedicinsk och teknisk expertis. Motorbranschens riksförbund,

som i princip biträder ledningsgruppens förslag, ifrågasätter om inte ett

.samlat utredningsresultat kan avvaktas som underlag för riktlinjer för alla

slags motorer.

Trafiksäkerhetsverket och Motorbranschens riksförbund stryker under

betydelsen av att ledningsgruppens förslag bygger på rekommendationer

som har antagits av ECB. Svenska transportarbetareförbundet framhåller

att bestämmelserna i VTF om avgaser bör erhålla en generell utformning

och kompletteras med detaljerade tillämpnings- och kontrollregler som meddelas

av tillsynsmyndigheten. På detta sätt, anser förbundet, kan en smidigare

anpassning ske till ändringar i fråga om fordonens tekniska utrustning

och till nya erfarenheter och rön rörande bl. a. luftföroreningar.

Ledningsgruppens förslag om kompletterande regler rörande dieselmotors

beskaffenhet och utrustning tillstyrks utan förbehåll

av rikspolisstyrelsen, trafiksäkerhetsverket och Sveriges bilindustrioch

bilgrossistförening. Aktiebolaget Svensk bilprovning förklarar sig inte

ha någon erinran mot de föreslagna reglerna om insprutningspump till dieselmotor.

Förslaget om plombe r i n g av bränslepump avstyrks endast av en

remissinstans, Svenska lasttrafikbilägareförbundet, som menar att andra

tekniska åtgärder än kontroll av bränslepumpen vid olika besiktningar och

flygande inspektion inte är erforderliga. Motorbranschens riksförbund anser

att kravet på plombering av bränslepumpar kan innebära att endast vissa

företag och viss personal får göra ingrepp och justeringar och att detta

aktualiserar frågan om bilverkstädernas auktorisation och kompetenskontroll

för bilreparationer i allmänhet. Svenska omnibusägareförbundet bedömer

det som oundgängligen nödvändigt att de närmare föreskrifterna om

plombering av bränslepump till dieselmotor utformas så att trafikföretag

med egna verkstäder får rätt att utföra plomberingen.

Enligt naturvårdsverket blir emissionerna av partikulära föroreningar från

dieselmotorer räknat per kilo bränsle också med de av ledningsgruppen föreslagna

högsta värdena för röktätheten mycket höga i jämförelse

med värmeanläggningar som använder samma typ av bränsle. När de

tekniska förutsättningarna föreligger bör därför den tillåtna röktätheten

sänkas ytterligare. Värden för högsta tillåtna föroreningsutsläpp från diesel-

och bensindrivna fordon bör enligt naturvårdsverkets mening fastställas

av trafiksäkerhetsverket på förslag av naturvårdsverket, som har

erforderlig expertis till sitt förfogande. — Mot den av ledningsgruppen föreslagna

sänkningen av de högsta röktäthetsvärdena för bussar som är godkända

för minst 30 passagerare har Svenska omnibusägaref örbundet ingen

erinran när det gäller moderna bussar. I fråga om äldre bussar kan de lägre

röktäthetsvärdena enligt förbundet medföra problem då motorernas effekt

här kan komma att reduceras långt under de värden för vilka motorerna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1968

har konstruerats och vilka ur trafiksäkerhetssynpunkt är nödvändiga för

fordonens manöveregenskaper. Omläggningen till högertrafik har, framhåller

förbundet, medfört en avsevärd förnyelse av bussparken. Det antydda

problemet berör följaktligen endast vissa äldre landsbygdsbussar

som har ombyggts för högertrafik. Förbundet förordar därför att de föreslagna

lägre röktäthetsvärdena görs tillämpliga endast på bussar som första

gången registreringsbesiktigats år 1967 eller senare. Sveriges bilindustrioeh

b ilgross is t förening anser att de låga röktäthetsvärdena för bussar bör

kunna uppnås men ifrågasätter om inte motoreffekten därvid måste reduceras

onödigt mycket. Daimler-Bcnz AG uttalar tveksamhet beträffande de

särskilda kraven för bussar av viss storlek. Företaget är dessutom av den

uppfattningen att de av ledningsgruppen förordade röktäthetsnormerna genomgående

är något för stränga. Förste stadsläkaren i Göteborg hävdar däremot

alt strängare regler beträffande röktätheten bör gälla inte bara för

vissa bussar utan för alla kategorier dieselmotorer som används inom tätort,

alltså även stationära motorer.

Ledningsgruppens förslag om ändring av metoden för mätning

av dieselavgasernas röktäthet så att mätning skall ske var som helst inom

området 50—100 % av det maximala varvtalet vid full last finner Aktiebolaget

Svensk bilprovning och Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening

lämpligt. Föreningen ifrågasätter dock om de värden som erhålls med

Boschmätare och med Hartridgemätare är jämförbara under dessa förutsättningar.

Motorbranschens riksförbund anser att förenklingar i den praktiska

tillämpningen kan vinnas om fabrikanterna anger det för olika motortyper

»svåraste rökområdet». Enligt trafiksäkerhetsverkets mening bör den

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställda metoden för mätning av

röktätheten bibehållas i princip oförändrad. Trafiksäkerhetsverket hänvisar

till att mätningsmetoden bör vara så enkel och preciserad i sin utformning

att den kan tillämpas vid inspektion på väg och inläras av besiktningspersonalen

till ren rutin. Dessutom kommer den hittills tillämpade metoden

vid lämpligt val av växel, hastighetsområde och belastning enligt trafiksäkerhetsverkets

uppfattning mycket nära det mål som ledningsgruppen vill

uppnå.

Kontrollen av att dieselmotors beskaffenhet, inställning och skick

överensstämmer med föreskrifterna bör enligt rikspolisstyrelsens mening i

första hand ske vid typ- och registreringsbesiktning samt vid de årliga kontrollbesiktningarna.

Styrelsen anser vidare att kontroll på vägen av rökutvecklingen

från dieselfordon är en uppgift som inte bör åläggas polisen.

Polisen har redan nu många trafikövervakningsuppgifter som har avgörande

betydelse för trafiksäkerheten och bör enligt styrelsens uppfattning

koncentrera sina resurser på dessa. Trafiksäkerhetsverket tillstyrker att

kontroll av rökgasutvecklingen från dieselmotorer skall kunna göras vid den

årliga kontrollbesiktningen och föreläggande om kontrollbesiktning medde
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1968

las vid flygande inspektion, om rökutvecklingen befinnes vara otillåtet stor

eller plomberingen är bruten. Verket tillstyrker också ledningsgruppens

förslag om ökning av verkets och polisens möjligheter att kontrollera efterlevnaden

av bestämmelserna. Aktiebolaget Svensk bilprovning anför att bolaget

f. n. förfogar över utrustning för särskilda rökgasprov endast vid vissa

anläggningar men att erforderlig komplettering av utrustningen kan ske för

en relativt måttlig kostnad. Svenska transportarbetareförbundet betonar,

liksom åtskilliga andra remissinstanser, att möjligheterna att uppnå en någorlunda

tillfredsställande lösning av avgasproblemet är direkt avhängiga

av en väl rustad och effektiv kontrollapparat.

Svenska transportarbetareförbundet hemställer att reglerna om påföljd

för överträdelse av bestämmelserna om dieselavgaser får samma

innebörd betäffande ansvarsfördelningen som bestämmelserna i 67 § tredje

och fjärde styckena VTF om påföljd för överlast.

Rörande tidpunkten för de nya bestämmelsernas ikraftträdande

anför trafiksäkerlietsverket att den tid som står till tillverkarens förfogande

för omställning vid konstruktionsändringar blir för kort med den av ledningsgruppen

föreslagna tidpunkten den 1 januari 1969. Tillverkare behöver

en omställningstid av 1 1/2—3 år beroende på ändringens art påpekar

verket och föreslår att dagen för ikraftträdandet inte sätts tidigare än till

den 1 januari 1970. Motorbranschens riksförbund finner den av ledningsgruppen

i fråga om plombering av bränslepump föreslagna övergångstiden

intill bestämmelsernas ikraftträdande den 1 januari 1969 i och för sig tillräcklig.

Förbundet befarar dock att, eftersom plombering kommer att krävas

oavsett fordonets ålder, svårigheter kan uppstå i fråga om enstaka

äldre specialprodukter. Det är därför enligt förbundets mening rimligt att

trafiksäkerhetsverket kan bevilja dispens från bestämmelserna.

Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening förklarar sig dela ledningsgruppens

bedömning av de övriga åtgärder som ledningsgruppen

har övervägt men funnit sig inte böra förorda. Motorbranschens riksförbund

vill ifrågasätta om vid genomförande av de föreslagna bestämmelserna inte

också bör uppställas vissa minimi- och standardkrav på använda dieselbränslen.

AB Storstockholms lokaltrafik kan inte instämma i ledningsgruppens

uppfattning att användningen av förefintliga s. k. lätta dieselbränslen

skulle medföra endast obetydliga vinster. Bolaget säger sig ha flerårig erfarenhet

av lätta bränslen och uppger med stöd härav att dessa medför avsevärt

lägre röktäthet hos avgaserna samtidigt som bränsleförbrukningen är

helt oförändrad och effektminskningen är så ringa att den saknar all betydelse

vid framförande av tyngre fordon. Dessutom bör enligt bolagets

mening beaktas de lätta bränslenas utomordentligt låga svavelhalt. Bolaget

framhåller vidare att samtliga bolagets bussar numera är utrustade med

uppåtriktade avgasrör. I dessa tillförs avgaserna luft genom en diffusor så

att de, när de lämnar bussen i takhöjd, är kraftigt utspädda och snabbt

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1968

sprids i den omgivande luften. Klagomål från fotgängare och butiksinnehavare

över att de har blivit utsatta för sot och rök från avgaser förekommer

inte längre. Bolaget tillägger att någon brandrisk inte föreligger på bolagets

bussar och att någon nedsmutsning av tak e. d. inte har uppmärksammats

i företagets anläggningar. Förste stadsläkaren i Göteborg anser

att ledningsgruppen med hänsyn till de omgivnings- och yrkeshygieniska

risker, som kan uppstå vid användning av vissa tillsatser till motorbränslen,

borde ha belyst problemet närmare och framlagt förslag till bestämmelser

om förhandsprövning och kontroll av sådana tillsatser.

Departementschefen

I prop. 1967: 166 med förslag till vissa ändringar av bestämmelserna om

fordons beskaffenhet och utrustning in. m. redogjorde föredragande departementschefen

för pågående arbete i Sverige och utomlands för att komma till

rätta med de problem som sammanhänger med den tilltagande emissionen

av avgaser. Kommunikationsdepartementets expertgrupp, ledningsgruppen

rörande utvecklingsarbete på bilavgasområdet, har i november 1967 avgett

det förslag rörande dieselavgaser som berördes i propositionen. I april 1968

har ledningsgruppen också lagt fram förslag till bestämmelser om obligatorisk

avgasrening på bensindrivna bilar. Remissbehandlingen av det senare

förslaget är ännu inte avslutad.

Såvitt nu är känt är dieselavgaser inte direkt hälsofarliga. Däremot påverkar

de välbefinnande och trivsel i sådan grad att åtgärder måste anses

motiverade för att begränsa föroreningarna. Behovet av åtgärder mot luftföroreningar

från dieseldrivna fordon vitsordas också allmänt i remissyttrandena.

Med hänsyn till att problemen väsentligen rör tätorter omfattar gruppens

förslag — förutom dieseldrivna bilar — traktorer och motorredskap i den

mån de används inom tättbebyggt område. Jag är f. n. inte beredd att förorda

åtgärder i fråga om andra fordon än bilar. Traktorer och motorredskap utgör

en förhållandevis liten del av de dieseldrivna fordon som brukas inom

tätorterna. Dessutom försvåras möjligheterna att kontrollera sådana fordon

av att de i stor utsträckning inte omfattas av vägtrafikförordningens bestämmelser

om registrering och besiktning. Resultatet av motorredskapsutredningens

arbete kan ge anledning att ompröva frågan.

Ledningsgruppen har funnit att den partikulära emissionen från dieselmotorer

-—- avgasröken — utgör det största problemet. Gruppens förslag

syftar därför i första hand till en begränsning av rökemissionen. Med utgångspunkt

i en inom ECE antagen rekommendation föreslås en bestäm
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1968 19

melse som innebär att dieseldriven bil skall vara utrustad så, att motorn

inte utvecklar tydligt färgade eller ogenomskinliga avgaser annat än momentant

i samband med start eller växling. De gränser för röktätheten som

bör godtas anges av gruppen till 3,5 s. k. Boschenheter eller 45 s. k. Hartridgeenheter

vid typ- och registreringsbesiktning samt 4,5 Boschenheter eller

60 Hartridgeenheter vid kontrollbesiktning och flygande inspektion. När

det gäller bussar för minst 30 passagerare bör gränsvärdena sänkas med en

enhet vid mätning enligt Boschmetoden och med 15 enheter vid mätning

med Hartridgemätare. Den strängare bedömningen motiveras med att bussarna

ofta används som kollektiva trafikmedel i tätorter.

För en säker bedömning av röktätheten krävs enligt gruppen mätning

inte bara vid det varvtal som f. n. anges i de anvisningar för mätning av

röktäthet som utfärdats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Proven bör

företas var som helst inom området 50—100 procent av det maximala varvtalet

vid full belastning av motorn. Vidare kan det för att värdena skall

hållas vid fastställd nivå bli nödvändigt med föreskrifter om särskilda anordningar.

Detta gäller bl. a. regulator för begränsning av den insprutade

bränslemängden och beskaffenheten av den s. k. köldstartanordningen.

Enligt ledningsgruppen förekommer det ofta att bränsleinsprutningspumpen

till dieselmotor avsiktligt ställs om i syfte att få ut högre effekt av motorn.

Gruppen anser att detta bör stävjas därför att omställningen leder till

kraftigare rökutveckling. Det bör ske genom sådana bestämmelser om pumpens

konstruktion att omställning försvåras och genom föreskrifter om

plombering av pumpen.

Ledningsgruppen förordar, att en grundläggande bestämmelse om dieselmotors

beskaffenhet tas upp i 3 § VTF och att trafiksäkerhetsverket får

behörighet att meddela närmare föreskrifter i detaljfrågor.

De föreslagna åtgärderna är enligt min mening i allt väsentligt väl avvägda.

På en punkt är jag emellertid av annan mening än ledningsgruppen.

En föreskrift om bränsleinsprutningspumpens konstruktion, som innebär

att den inte kan ställas om utan svårighet, skulle kunna motverka en i och

för sig önskvärd utveckling mot bättre tekniska konstruktioner. Enligt min

uppfattning bör, åtminstone till dess närmare erfarenheter vunnits, effektiva

bestämmelser om plombering vara en tillräcklig åtgärd för att hindra

omställning av insprutningspump till större bränslemängd.

Jag föreslår att 3 § 1 mom. j VTF kompletteras med en generell bestämmelse

som anger att, om motorn är dieseldriven, bil skall vara försedd med

effektiv anordning för att hindra att tydligt färgade eller ogenomskinliga

avgaser utvecklas annat än tillfälligt i samband med start eller växling och

att bränsleinsprutningspumpen skall vara plomberad.

Gränserna för den röktäthet som inte får överskridas för att bil skall

kunna godkännas vid typ- och registreringsbesiktning bör i vart fall tills

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1968

vidare bestämmas av Kungl. Maj:t. De gränsvärden ledningsgruppen förordat

bör läggas till grund för bestämmelserna. De högre värden som enligt

gruppen bör kunna godtas vid flygande inspektion och kontrollbesiktning

bör, som jag återkommer till senare, anges i anvisningar av trafiksäkerhetsverket.

Det bör ankomma på trafiksäkerhetsverket att närmare ange metoderna

för mätning av röktätheten. Jag utgår från att verket så långt det är tekniskt

och praktiskt möjligt föreskriver sådan mätning som ger den säkraste bedömningen

av röktätheten. Om särskilda föreskrifter, exempelvis om insprutningsregulator

eller köldstartanordning, befinns nödvändiga för att

de fastställda gränserna inte skall överskridas, bör trafiksäkerhetsverket

meddela också sådana föreskrifter.

Vissa grundläggande bestämmelser om plombering av bränsleinsprutningspump

bör meddelas av Kungl. Maj :t, medan trafiksäkerhetsverket

bör meddela de närmare föreskrifterna. Verket bör utöva viss kontroll

över att plombering sker på föreskrivet sätt. Det kan ske genom att var

och en som vill utföra plombering och visar sig lia den utrustning som behövs

bl. a. för en riktig inställning av pumpen skall använda en särskild

beteckning som trafiksäkerhetsverket fastställer. Sådan beteckning

bör finnas på plomben för att plomberingen skall gälla och bör kunna

återkallas om plombering inte utförs på föreskrivet sätt. Detta system tillgodoser

önskemålet alt trafikföretag med egen verkstad självt skall kunna

utföra plombering.

Eu bestämmelse i 3 § 1 mom. j VTF i enlighet med mitt förslag leder till

att kontroll av att de nya kraven uppfylls skall ske vid registrerings- och typbesiktning

av nya fordon. Vid sådan besiktning skall nämligen enligt nu

gällande bestämmelser undersökas, om fordonet är i föreskrivet skick. Som

gruppen förutsatt bör motsvarande kontroll ske också vid kontrollbesiktning.

En bestämmelse härom har sin plats i 55 § vägtrafikkungörelsen den

7 december 1951 (nr 743). Bestämmelsen bör utformas så, att kontrollen

omfattar samtliga anordningar för begränsning av luftföroreningar från

motorn, och således avse också de tidigare meddelade föreskrifterna om sluten

vevhusventilation på bensindrivna bilar.

Enligt 24 § 3 mom. VTF skall fordon godkännas vid kontrollbesiktning,

om det är behäftat med fel som är av endast ringa betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt.

På motsvarande sätt bör fel på de anordningar som

krävs för att begränsa föroreningar genom avgaser inte föranleda att fordonet

underkänns, om felet medför endast ringa olägenhet. Första stycket

i 24 § 3 mom. bör ändras i enlighet härmed. Det bör föreskrivas uttryckligen

att godkännande inte får meddelas, om bränsleinsprutningspumpen

inte är plomberad på föreskrivet sätt. Ändringarna föranleder en

redaktionell jämkning i fjärde stycket samma mom. I anvisningar till ledning

för besiktningsmännen som trafiksäkerhetsverket meddelar anges hur

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 124 år 1968

olika fel bör bedömas. Det torde få ankomma på verket att, med utgångspunkt

i de gränsvärden som ledningsgruppen funnit böra gälla för godtagbar

röktäthet vid kontrollbesiktning, göra de tillägg till anvisningarna

som behövs för en enhetlig bedömning.

Bestämmelserna om flygande inspektion är avfattade så att de automatiskt

ger behörighet att undersöka om ett fordon fyller de krav som ställs

upp genom de nya bestämmelserna. De avvikelser i fråga om röktäthet som

enligt vad jag nyss sagt bör godtas vid kontrollbesiktning bör vid flygande

inspektion på motsvarande sätt naturligen föranleda endast påpekande

eller erinran från förrättningsmannen. Också detta bör lämpligen framgå

av anvisningar som trafiksäkerhetsverket meddelar.

De nya bestämmelser om dieselfordons beskaffenhet och utrustning som

jag förordat kommer att omfattas av straffbestämmelserna i 65 § VTF.

Där undantas från straffsanktion det fall att bristfälligheten är av ringa

betydelse. Frågan om straffrihet bör bedömas efter de riktlinjer som

gäller, när det skall avgöras vid besiktning om ett fel är att anse som ringa.

Ett tillägg till 65 § är enligt min mening motiverat med hänsyn till att

reparation eller översyn av bränsleinsprutningspump kan utföras av någon

som inte har rätt att plombera pumpen. Det bör inte vara straffbart att,

sedan plombering av bränsleinsprutningspump brutits, föra fordonet kortaste

lämpliga väg till plats där föreskriven kontroll och plombering kan

ske.

De nya bestämmelserna i VTF bör träda i kraft den 1 juli 1969. Från

samma tidpunkt bör de bestämmelser som skall meddelas av Kungl. Maj :t

gälla. De röktäthetsvärden som jag förordat ansluter sig till de anvisningar

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som redan tillämpas utom såtillvida

att en strängare bedömning skall gälla i fråga om vissa bussar. Vid remissbehandlingen

av ledningsgruppens förslag har i ett yttrande framhållits

att vissa äldre bussar inte kan ändras så att de nya kraven uppfylls

utan att motoreffekten påverkas i sådan grad att trafiksäkerheten

eftersätts. Med hänsyn härtill och till att det även i andra hänseenden

kan visa sig motiverat bör Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj :t

bestämmer kunna medge undantag från de nya bestämmelserna. Avsikten

är att trafiksäkerhetsverket skall pröva sådana frågor.

Om trafiksäkerhetsverket med stöd av sin behörighet enligt vad jag

förut anfört finner sig böra föreskriva en anordning som förutsätter konstruktionsändring,

bör det ankomma på verket att med rimligt hänsynstagande

till berörda enskilda intressenter fastställa den respittid som behövs.

Som ledningsgruppen förutsatt torde ombyggnad av äldre fordon inte

böra komma i fråga.

Genom bestämmelser i 27 § 6 mom. VTF har i flera fall gjorts undantag

från utrustningsbestämmelserna för utländska fordon som brukas till
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1968

fälligt i Sverige med stöd av turistvagnslicens. Trafiksäkerhetsverk^t bör

lämpligen bedöma vilka undantag från de nya bestämmelserna som påkallas

för sådana fordon.

Ledningsgruppen bar, med instämmande av trafiksäkerhetsverket, ansett

att en förstärkning av trafiksäkerhetsverkets och polisens resurser

behövs för kontrollen av dieselfordon. Kontrollen får ses närmast som

en uppgift för trafiksäkerhetsverket och omfattningen av polisens medverkan

i samband med flygande inspektion torde få bero av den tillgång på

personal som redan finns. Om en förstärkning visar sig påkallad för trafiksäkerhetsverkets

del, torde jag få återkomma härtill i senare sammanhang.

När det gäller de nya undersökningarna vid kontrollbesiktning har

Aktiebolaget Svensk bilprovning anfört att de kompletteringar som behövs

kan ske för en relativt måttlig kostnad.

I fråga om övriga åtgärder som ledningsgruppen har övervägt men inte

förordat har jag inte funnit anledning att frångå ledningsgruppens bedömning.

Hemställan

Under åberopande av det anförda och under framhållande att hinder

inte synes möta mot att ärendet behandlas under riksdagens höstsession

hemställer jag, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens yttrande över ett

inom kommunikationsdepartementet upprättat förslag till förordning om

ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

KUNGL BOKTR. STHLM 1968 680279

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. 3LU 1968:70 Utlåtande i anledning av d el s Kungl. Maj:ts proposition nr 12b med förslag till förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 a4 i texten
  2. 2LU 1968:55 Utlåtande i anledning av motioner om förbud mot tillsats av bly i motorbensin. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 45 av s. 3 i texten