Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1968/69, m. m

1968-04-19 · 323 sidor, varav 304 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 304 av 323 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:125, Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1968/69, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

1

Nr 125

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1968/69, m. m

given Stockholms slott den 19 april 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot bakgrund av

den samhällsekonomiska utvecklingen.

Det förslag till riksstat för budgetåret 1968/69 som lades fram i årets

statsverksproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar

på såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed

redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår.

Denna ger vid handen att totalbudgetunderskottet främst till följd av

ökade statsutgifter beräknas stiga med ca 500 milj. kr. i förhållande till beräkningarna

i statsverkspropositionen. Sålunda förutses nu ett underskott

med ca 3 300 milj. kr.

För nästa budgetår beräknas ett underskott i totalbudgeten på ca 2 700

milj. kr. Detta innebär en försämring av totalbudgetsaldot med ca 550 milj.

kr. i jämförelse med riksstatsförslaget för budgetåret 1968/69. Orsaken

härtill är främst att statsinkomsternas ökning nu beräknas bli mindre än

vad som antogs i statsverkspropositionen. Förstärkningen av budgeten i

jämförelse med det beräknade utfallet för innevarande budgetår förutses

dock bli i stort sett densamma som antogs i statsverkspropositionen, nämligen

ca 600 milj. kr.

I särskilda bilagor redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1968

och en långtidsbudget för budgetåren 1968/69—1972/73 samt en uppföljning

av 1965 års långtidsutredning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

19 april 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman,

Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få anmäla en reviderad finansplan och till komplettering

av riksstatsförslaget för nästa budgetår underställa Kungl. Maj :ts prövning

en förnyad beräkning av statsinkomsterna in. m. samt ett slutligt förslag

till investeringsplan för budgetåret 1968/69 och vissa andra frågor som

sammanhänger därmed.

REVIDERAD FINANSPLAN 1968

Den internationella utvecklingen

Bedömningen i finansplanen att den västeuropeiska konjunkturen förbättrats

sedan mitten av 1967 har bekräftats. Ökningen i produktionen under

fjärde kvartalet i fjol blev större än man tidigare räknade med. Det ekonomiska

uppsvinget är ännu väsentligen koncentrerat till de större EECländerna.

En tilltagande expansionstakt i dessa länder och en hög ekonomisk

tillväxt i Förenta staterna och Japan bör dock leda till att även andra

länder dras in i konjunkturuppgången.

I nuvarande internationella konjunkturläge bestäms den ekonomiska tillväxten

mera av den politik som förs än av tillgången på reala resurser. En

försiktig inriktning på stimulans kan observeras i länder där man inte har

problem med betalningsbalansen. Inom EEC-länderna gäller detta i fråga om

såväl finans- som kreditpolitiken i enlighet med de riktlinjer som EEC:s

ministerråd utfärdat, senast i mars 1968. I dessa förordas selektiva och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

tidsbegränsade åtgärder för att säkra ett högt resursutnyttjande. Räntestegringar

skall undvikas och moderata betalningsunderskott bör tolereras. Särskilt

anges att en samordnad aktion för att stimulera den totala efterfrågan

bör företas om USA:s betalningsbalansprogram och andra länders devalveringar

med åtföljande åtstramande åtgärder skulle dämpa aktiviteten i EECländerna

under andra halvåret 1968.

Hittills i år har expansiva åtgärder genomförts i hl. a. Frankrike och

Belgien. I Frankrike motsvarar dessa ca 0,5 % av bruttonationalprodukten.

Ytterligare åtgärder har förutskickats om så erfordras för att föra upp tillväxten

i den takt som förutses i den femte ekonomiska långtidsplanen, dvs.

5/o-I Västtyskland förestår begränsade skattehöjningar inom ramen för

ett långsiktigt statsfinansiellt program, varför någon betydande nettostimulans

knappast kommer från den offentliga sektorn i år. Från västtysk

sida har emellertid försäkrats att det för 1968 angivna målet för produktionsökningen,

4 %, representerar ett minimum och att åtgärder skall sättas

in om det hotar underskridas.

Föreliggande prognoser och aktuella utvecklingstendenser gör det rimligt

emotse att tillväxten i OECD-ländernas totala produktion går upp från ca

3,4 % 1967 till ca 4,5 % i år. Expansionen i Förenta staterna förutses hålla

sig nära detta genomsnitt. Försiktigtvis bör man emellertid på detta stadium

ställa in sig på att stegringen i Västeuropas produktion blir något mindre än

så. Tillväxten i den japanska ekonomin beräknas, trots avsaktning i jämförelse

med fjolåret, komma att bli inemot dubbelt så stor som genomsnittet

för OECD-länderna.

Flertalet efterfrågeområden kan väntas medverka till denna expansion.

Framför allt väntas en gynnsam inverkan av lageruppbyggnad. En allmän

uppgång i de privata investeringarna främst för rationaliseringsändamål

bedöms också sannolik. I flera länder är också finansieringsförhållandena

gynnsamma för en investeringskonjunktur. Den privata konsumtionen väntas

i allmänhet fortsätta att stiga i en tämligen dämpad takt. I EEC-länderna

emotses stimulansen komma i första hand från den inhemska efterfrågan

och handeln mellan medlemsländerna, i synnerhet exporten till Västtyskland.

För särskilt Storbritannien beräknas exporten bli en ledande faktor. I

allmänhet torde den offentliga efterfrågan på varor och tjänster spela en

mera undanskymd roll som stimulansfaktor än under fjolåret.

Den redovisade konjunkturbedömningen bygger på den viktiga förutsättningen

att effekterna av den återhållsamma politik som vissa länder tvingas

föra av hänsyn till balansen i sina utrikes betalningar kommer att uppvägas

av en expansiv politik i de kontinentaleuropeiska länderna. Förenta staterna

syftar till att främst genom begränsning av kapitalutflödet förbättra betalningsbalansen

med ca 3 miljarder dollar, medan Storbritannien och Japan

söker uppnå en gynnsammare bytesbalans. För att dessa strävanden skall

bli framgångsrika inom ramen för en expanderande världsekonomi fordras

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

att de västeuropeiska länder som har en gynnsam valutaställning accepterar

en försämring i sin betalningsbalans med i runt tal 3,5 miljarder dollar.

Den angivna utvecklingen borde kunna realiseras utan alltför påtagliga

ekonomiska påfrestningar för de berörda länderna. De åtstramande verkningar

som de brittiska och amerikanska åtgärderna medför på andra länders

likviditet bör kunna motvägas genom en aktiv kreditpolitik. De förstnämnda

ländernas ambition att stärka bytesbalansen skulle inte behöva

medföra någon mera kännbar krympning i övriga länders exporlutrymme

om den fullföljs inom ramen för en expanderande världshandel. En brittisk

exportvolymökning med 15—20 % skulle t. ex. inte absorbera mer än ca 2

procentenheter av utrymmet för ökad världsexport av industrivaror. De uttalanden

som gjorts och de åtgärder som vidtagits kan läggas till grund för

en viss optimism rörande utsikterna till att de i sammanhanget strategiska

EEC-länderna kommer att föra en tillräckligt kompenserande expansiv politik.

En produktionsstegring i OECD-länderna i förutsedd omfattning kan väntas

leda till en ökning i världshandeln av omkring 8 %. Den exportökning

som det är realistiskt att räkna med för Sveriges del ligger, som närmare

utvecklas i det följande, under denna siffra. Anledningen är bl. a. att fördelningen

mellan relativt snabbt och relativt långsamt tillväxande ekonomier

är mindre gynnsam sett ur den svenska exportens synvinkel. Sålunda

tillhör EFTA-området de länder där en förhållandevis moderat importutveckling

är trolig. Vidare torde det dröja en tid innan den västtyska återhämtningen

helt slår igenom i importutvecklingen.

Den produktionsstegring som bedömts sannolik i Västeuropa synes innebära

att ett normalt resursutnyttjande knappast nås förrän tidigast ett gott

stycke in på 1969. Övergången till en mer expansiv konjunkturfas torde därför

knappast komma att medföra en tilltagande takt i pris- och kostnadsstegringen.

I den expansiva ekonomiska politiken har man som regel främst

litat till selektiva och tidsmässigt avgränsade stimulansåtgärder. Detta är

ett uttryck för forlsalt beslutsamhet att motverka alla tendenser till försämrad

prisstabilitet. En sådan nyansering av insatserna är ägnade att göra

det lättare att på sikt upprätthålla en balanserad ekonomisk tillväxt. Samtidigt

innebär emellertid beslutsamheten att värna om prisstabiliteten att en

reservation måste knytas till konjunkturbedömningen. Tendenser till snabbare

prisstegring skulle troligen leda till att politiken stramas åt med risk

för uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen.

Sedan finansplanen lades fram har de internationella valutafrågorna åter

stått i förgrunden. Den kris som betalningssystemet drabbades av i fjol

tillspetsades ytterligare under första hälften av mars 1968. Efterfrågan på

guld steg rekordartat under inflytande av ett flertal faktorer. Trots att USA:s

regering i början av 1968 offentliggjorde en rad åtgärder för att förbättra

betalningsbalansen kvarstod sålunda en viss misstro till USA:s förmåga att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

5

nå detta syfte. Vidare rådde osäkerhet om Storbritanniens budget skulle

bli tillräckligt restriktiv för att trygga syftet med den brittiska devalveringen.

En vändpunkt synes nu ha inträtt. Sedan mitten av mars har förutsättningarna

väsentligt ökat för att förtroendet för det internationella valutasystemet

skall återvända. Det internationella samarbetet på det monetära

området har i hög grad medverkat till detta. Vid möte i Washington mellan

de centralbanker, som aktivt deltagit i guld-poolen, fattades beslut bl. a. med

innebörden att dessa inte skall sälja guld till de privata marknaderna. Tills

vidare kommer de dessutom att köpa guld endast från andra centralbanker

och liknande institutioner. Prisbildningen på privata guldmarknader är nu

fri. Vidare kom man överens om att höja den kreditram som står till Storbritanniens

förfogande. Till andra länder riktades en framställning om samverkan

kring denna politik. Denna framställning har besvarats positivt från

svensk sida. Storbritanniens mycket strama budget stärkte förtroendet för

den brittiska regeringens beslutsamhet att vända underskottet i betalningsbalansen

till ett betydande överskott.

Till lugnare förhållanden på valutamarknaderna har också bidragit uppgörelsen

i Stockholm om utformningen av de speciella dragningsrätter (SDR)

varom principöverenskommelse tidigare träffats inom valutafonden. Uppgörelsen

har dock, såsom utvecklades i finansplanen, framför allt långsiktig

betydelse för att tillgodose världsekonomins behov av likviditet. Jag avser

att i höst föreslå Kungl. Maj :t att avge proposition rörande godkännande

av ändringar i valutafondens stadga till följd av SDR-systemet och andra

överenskomna modifikationer i fondens nuvarande regler och praxis.

En bättre jämvikt i de internationella betalningarna utgör en förutsättning

för att SDR-systemet skall kunna tas i anspråk för att tillgodose regeringars

och centralbankers allmänna behov av ökande externa likvida tillgångar.

Därför är det av stor vikt att reservvalutaländernas aktuella ansträngningar

att stärka sin valutaposition lyckas.

Den bestående marknadssplittringen i Västeuropa och svårigheterna att

eliminera den är bekymmersamma. Sveriges ansökan om förhandlingar om

anslutning till EEC i en form som är förenlig med neutraliteten står liksom

Storbritanniens, Irlands, Danmarks och Norges medlemsansökningar kvar

på dagordningen för EEC:s ministerråd. Då några anslutningsförhandlingar

emellertid inte förefaller vara nära förestående knyter sig intresset främst

till de initiativ som diskuteras inom EEC för att minska och på längre sikt

upphäva marknadssplittringen. Sverige har liksom de övriga nordiska länderna

förklarat sig berett att överväga alla förslag och ta de initiativ som

är ägnade att främja en sådan utveckling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1967

De mera fullständiga uppgifter som nu föreligger om den svenska ekonomin

under 1967 förändrar inte den bild som tecknades i statsverkspropositionens

finansplan. Under inverkan av en återhållen efterfrågeutveckling var

tillväxttakten i Sverige dämpad. Nationalproduktens tillväxt beräknas nu till

ca 3 %, vilket är en något lägre uppgång än som tidigare angetts. Enligt

internationell statistik översteg den likväl genomsnittet för Västeuropa med

drygt en halv procent.

I Sverige liksom i flera andra länder spelade lagerinvesteringarna under

fjolåret en stor roll för efterfrågeutvecklingen. Lagerinvesteringarna i

Sverige sjönk sålunda med drygt 1 miljard kr. Framför allt var det industx-ins

lageruppbyggnad som gick ned. Detta bidrog till att den inhemska

efterfrågans tillväxt begränsades till drygt 2 %. Om man bortser från lagerförändringarna

steg den inhemska efterfrågan i form av konsumtion och

investering i normal takt eller med ca 3,5 %.

Den inhemska efterfrågan bars upp framför allt av bostadsbyggandet och

den offentliga sektorns aktivitet. Uppgången av bostadsinvesteringarna

1967 beräknas nu till inte mindre än 14 %. Räknat i färdigstäjlda lägenheter

uppgick fjolårets produktion till drygt 100 000, vilket överstiger 1966 års

med mer än 10 000 lägenheter. Delvis som en följd av det höga bostadsbyggandet

expanderade de kommunala investeringarna snabbt eller med 11 %.

De statliga civila investeringarna steg med 6,5 %, medan en inte oväsentlig

nedgång registreras för de militära investeringarna. Sammantagna skulle

de statliga investeringarna härmed ha sjunkit med ett par procent under

fjolåret. Eftersom beräkningarma av försvarsinvesteringarna inte avser leveranser

utan betalningar är det dock troligt att investeringsaktiviteten på

det statliga området underskattas i kalkylerna.

Den offenliga konsumtionen ökade i fjol med ca 8 % i volym. Uppgången

skedde under inverkan av arbetsmarknadsläget, som underlättade den offentliga

sektorns rekrytering av arbetskraft. Beräkningarna utvisar en

ojämn utveckling för stat och kommun; den statliga konsumtionen sjönk

med 2 % medan den kommunala steg med 15 %. I betydande grad återspeglar

dessa siffror dock effekten av överföringar av vissa verksamhetsgrenar

från staten till kommunerna. Efter korrigeringar härför visar det

sig att den statliga och kommunala konsumtionen utvecklades i ungefär

samma takt eller med inemot 7 % för staten och ca 9 % för kommunerna.

Industrins investeringar sjönk under fjolåret med en halv procent. I

förhållande till uppskattningen i finansplanen innebär beräkningen en

mindre nedjustering, vilket torde sammanhänga med att vissa planerade

investeringar under fjärde kvartalet 1967 uppskjutits till första halvåret

1968. Nedgången i investeringsaktiviteten hänförde sig till byggnadssidan. Ma
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

7

skininvesteringarna beräknas inklusive underhåll ha stigit med 2 %. Nyinvesteringarna

i maskiner ökade med 5 %, vilket innebär att det trots konjunkturdämpningen

och det låga kapacitctsutnyttjandet skedde en inte obetydlig

ökning av industrins realkapital.

Den svenska utrikeshandeln utvecklades gynnsamt under fjolåret. Nu

gjorda beräkningar innebär dock att exportvolymen räknats ned jämfört

med de preliminära uppskattningarna. Varuexporten beräknas totalt ha

stigit med inemot 5,5 %, vilket innebär att Sveriges andel av världsexporten

vidmakthållits under 1967. Endast för massaexporten noteras en mindre

nedgång, medan exportvolymen för alla andra varugrupper steg. Särskilt

kraftig var uppgången för järn- och stålvaror liksom för trävaror. För fartygsleveranserna

skedde en kraftig ökning efter nedgången under 1966.

Som en följd väsentligen av den interna efterfrågedämpningen, och då

särskilt den kraftiga nedgången av lagerinvesteringarna, stannade importvolymens

tillväxt vid 2,5 %. Då bytesförhållandet dessutom förbättrades något

minskade underskottet i handelsbalansen kraftigt. Man får gå tillbaka

till början av 1950-talet för att finna ett lägre underskott i handelsbalansen

än år 1967. Även bytesbalansen förbättrades kraftigt. Underskottet minskade

sålunda från ca 850 milj. kr. 1966 till knappt 300 milj. kr. 1967.

Efterfrågan på arbetskraft 1967 påverkades i hög grad av den dämpade

aktiviteten i samhällsekonomin. Genom de åtgärder som vidtogs i sysselsättningsstimulerande

syfte begränsades dock uppgången i den registrerade arbetslösheten.

Andelen arbetslösa medlemmar i arbetslöshetskassorna uppgick

i genomsnitt under hela fjolåret till 1,7 % mot 1,4 % under 1966.

Läget på arbetsmarknaden bidrog till att dämpa löneglidningen. För industriarbetarna

uppgick den till ca 4 %, medan den genomsnittliga löneglidningen

för samtliga anställda begränsades till mindre än 2 %. Detta är den

lägsta löneglidning som registrerats under 1960-talet.

Pris- och kostnadsstegringen bromsades upp påtagligt i fjol. Uppgången av

konsumentpriserna stannade vid 3,1 % mot preliminärt beräknat 3,5 %.

Nettoprisindex, som mäter utvecklingen av priser exklusive skatter, steg under

loppet av 1967 endast hälften så mycket som året innan eller med 2,2

%•

Av den sammanfattande redogörelse jag här lämnat över den samhällsekonomiska

utvecklingen i Sverige 1967, framgår att den ekonomiska politiken

kunnat förverkliga flera viktiga mål. Ett av dessa avser utrikeshandeln.

Trots ett betydande efterfrågebortfall på flera av våra viktigaste marknader

hävdade sig den svenska exporten väl. Detta bidrog till att jämvikten i

de utrikes betalningarna i det närmaste kunde återställas. Ett annat mål för

den ekonomiska politiken — en stabilisering av priser och kostnader — realiserades

också i påfallande hög grad. Bostadsbyggandet expanderade kraftigt,

liksom de kommunala följ dinvesteringarna.

Genom en rad sysselsättningsskapande åtgärder kunde uppgången av ar
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

betslösheten 1967 begränsas. Ökningen stannade vid i genomsnitt knappt

en halv procent jämfört med 1966. I ansträngningarna härför spelade de

offentliga insatserna en växande roll under loppet av året. Ett uttryck för

dessas betydelse för den ekonomiska utvecklingen 1967 är den effekt de

hade på efterfrågeutvecklingen. Om man bortser från lagerinvesteringarna,

härrörde inte mindre än två tredjedelar av den inhemska efterfrågans tillväxt

från bostadsbyggandet och den offentliga sektorn. Till detta kom effekten

av de åtgärder som vidtogs för att stimulera näringslivets investeringar.

Konjunkturer och ekonomisk politik 1968

Strävandena att upprätthålla hög sysselsättning har under det senaste

året stått i centrum för åtgärderna på den ekonomiska politikens område.

Övergången till en ökad ekonomisk aktivitet i Västeuropa synes ha inträffat.

Konjunkturuppgången har dock ännu inte fått något klart genomslag i vårt

land vars effekt kan avläsas på sysselsättningsläget. Här är efterfrågeutvecklingen

fortfarande förhållandevis dämpad. Strukturomvandlingen i näringslivet

fortsätter i snabb takt. Detta gäller såväl i fråga om nedläggning

och nybildning av företag som beträffande produktionsomställningar.

Det bör å andra sidan observeras att denna bild av den ekonomiska aktiviteten

långtifrån gäller generellt. Inom vissa industribranscher, framför allt

på råvaruområdet, förmärks klara uppgångstendenser. Detta gäller bl. a.

malmgruvor, järn- och stålverk samt byggnadsmaterialindustrin. Byggnadsverksamheten

ligger f. n. på en mycket hög nivå. Anledningen till att

sysselsättningsläget bland byggnadsarbetarna inte förbättrats i motsvarande

mån är i första hand den mycket kraftiga produktivitetsökning, som pågår

inom byggnadsverksamheten.

En av de viktigaste uppgifterna för den ekonomiska politiken i dag är

att bevara vårt näringslivs internationella konkurrenskraft för att trygga

sysselsättning och arbetsinkomster. Näringslivets effektivitet synes genomgående

fortsätta att öka i snabb takt. Den gynnsamma utveckling av kostnaderna

per produktenhet, som tidigare ägt rum, bör ytterligare förstärkas

i år med hänsyn till den förhållandevis moderata uppgång av lönekostnaderna,

som nu kan förutses.

Den snabba produktivitetsutvecklingen i förening med strukturförändringarna

har i vissa fall skapat sysselsättningsproblem och ställt höga krav

på de enskilda människornas beredskap och förmåga till anpassning. Detta

får dock inte undanskymma de positiva effekter som uppstår för sysselsättning

och inkomsttrygghet på längre sikt. Den förbättrade balansen i ekonomin

återspeglas också i en påtaglig uppbromsning av konsumentprisernas

stegringstakt. Detta kan väntas ge ett klart utslag i prisutvecklingen under

1968. Uppgången av konsumentprisindex beräknas sålunda till ca 2,2 %.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968 9

Jäg påpekade i finansplanen, att självfinansieringsgraden i det svenska

näringslivet fortfarande måste betraktas som hög. Såväl bokslutsrapporterna

från fjolåret som den pågående kostnads- och produktivitetsutvecklingen

bekraftar, att lönsamhetsläget i näringslivet genomsnittligt har förbättrats.

Alt enstaka företag kommer i krislägen, torde vara ett resultat av

många samverkande faktorer och kan därför inte ges någon generell förklaring.

Sysselsättningspolitiken. Huvuduppgiften för den ekonomiska politiken

under den närmaste tiden är att i ett läge med oklara konjunktur utsikter,

däi dock tendensen är uppåtriktad, hålla sysselsättningen uppe och fullt

utnyttja kapaciteten i samhällsekonomin utan störningar av den inre och

yttre balansen.

Under inverkan av konjunkturdämpningen har under vinterhalvåret efterfrågan

på arbetskraft inom industrin varit lägre än normalt. Rationaliseringar

och produktionsomställningar har ytterligare begränsat efterfrågan

på arbetskraft. Det gäller inte minst byggnadssektorn. Sysselsättningen har

därför måst stödjas i högre grad än som betingas av den normala säsongmässiga

nedgången.

För första gången har i full skala använts de skilda sysselsättningspolitiska

åtgärder som vi nu förfogar över. Successivt och i växande omfattning

har investeringsstimulerande åtgärder satts in.

Från och med våren 1967 släpptes investeringsfonderna för byggnader

och maskiner fiia i en första omgång. I oktober utnyttjades för första gången

fonderna för lagerinvesteringar och i december släpptes investeringsfonderna

för maskiner på nytt fria fram till utgången av mars. Samtidigt har i

olika omgångar det offentliga byggandet och bostadsbyggandet vidgats. Omskolningsverksamheten

hav snabbt byggts ut och en betydande reserv av

beredskapsarbeten tagits i anspråk.

En relativt betydande efterfrågan på arbetskraft har hela tiden varit rådande

inom vissa regioner och vissa branscher. Under 1967 tillsattes totalt

775 000 platser genom den offentliga arbetsförmedlingen. Flyttningsverlcsamheten

har intensifierats. Antalet personer som beviljats starthjälp har

sedan hösten 1967 kontinuerligt ökat och närmar sig nu samma omfattning

som 1964.

Under första kvartalet i år har ytterligare åtgärder vidtagits i syfte att

stödja sysselsättningen. Sålunda har beställningarna för tillverkning av

förnödenheter som behövs i statlig verksamhet ökats med 150 milj. kr. Vidare

har beredskapsarbetena bedrivits i större omfattning och kommer att

pågå under längre tid än under tidigare år. Detta har föranlett ytterligare

behov av medel till beredskapsarbeten. På tilläggsstat i mars har 100 milj.

kr. begärts för detta ändamål.

Andelen arbetslösa i arbetslöshetskassorna var under januari—april i år

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

i medeltal 1/2 procent högre än under motsvarande tid i fjol. Läget har under

perioden successivt förbättrats och mellan mars och april sjönk antalet

registrerade arbetslösa med nära 9 000 till 43 000. Detta motsvarar 2,2 % av

de arbetslöshetsförsäkrade. Fortfarande är dock arbetslösheten högre än vid

motsvarande tidpunkt i fjol. Arbetslösheten varierar kraftigt mellan kassorna.

Hög arbetslöshet noteras bland skogsarbetarna och bland byggnadsarbetarna.

Vid slutet av mars sysselsattes 27 000 personer i beredskapsarbeten, vilket

är 7 000 fler än vid motsvarande tid i fjol. Nästan hela denna ökning

faller på sådana beredskapsarbeten som sysselsätter i arbetslivet handikappade

personer. Tillsammans med den intensifierade utbyggnaden av den

skyddade och halvskyddade sysselsättningen bör detta ha givit sysselsättningsmöjligheter

även för dem som tidigare varit utestängda från sysselsättningsmöjligheter

och som heller inte varit registrerade som arbetslösa.

Yrkesutbildningen för arbetslösa har byggts ut kraftigt. Den omfattade

i mars ca 35 000 personer, vilket är 8 000 fler än i mars 1967.

Den sysselsättningspolitik som inleddes i fjol har inneburit en större och

kraftfullare satsning än vid något tidigare tillfälle. Även internationellt sett

torde denna konsekventa inriktning på en sysselsättningsfrämjande politik

sakna motstycke. Den är huvudorsak till att vårt lands ekonomiska utveckling

kunnat fortgå någorlunda ostört av den internationella konjunkturdämpningen.

Som ett mått på denna politik kan nämnas att kostnaderna

enbart för de direkta arbetsmarknadspolitiska insatserna under en tolvmånadersperiod

stigit med närmare 50 %. Resultatet av politiken framgår

av att den i nuläget beräknas ge sysselsättning åt ca 100 000 personer.

Jag har tidigare redogjort för de faktorer som bör ha medverkat till att

dämpa efterfrågan på arbetskraft: den snabba produktivitetstillväxten och

avsaknaden av en mera påtaglig efterfrågestimulans från utlandet med dess

sekundära effekter på industrins investeringsaktivitet.

Sysselsättningssituationen visar att det f. n. finns en viss outnyttjad kapacitet

i den svenska ekonomin. Förutsättningar kan sägas vara goda för en

fortsatt gynnsam produktivitetsutveckling. Utrymme för en något snabbare

efterfrågetillväxt än vad som förutsågs i finansplanen bör därför finnas.

Räknat på 12-månadersbasis från nuläget skulle denna kunna motsvara 4

å 4,5 % av bruttonationalprodukten.

Den uppgång av totalefterfrågan under 1968 som nu förutses är å andra

sidan även den större än vad jag räknade med i finansplanen. Den beräknas

till 4 % och skulle således i stort sett sammanfalla med resursernas tillväxt.

Mot bakgrunden av sysselsättningsläget och de bedömningar som arbetsmarlcnadsorganen

gjort av sysselsättningens utveckling under nästa vinter

har det dock ansetts nödvändigt att vidta ytterligare stimulansåtgärder för

att nå en tillfredsställande efterfrågeutveckling, anpassad till det väntade

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968 11

konjunkturförloppet. Det är framför allt två omständigheter som därvid har

beaktats.

I finansplanen förutsågs en uppgång av exporten med ca 6,5 % mot bakgrund

av den förväntade internationella konjunkturutvecklingen. Någon anledning

att revidera denna prognos finns ej. Jag vill dock framhålla, liksom

JaS gjorde i finansplanen, att en ännu snabbare exportökning kan komma

att realiseras om bedömningen av takten i konjunkturuppgången visar sig

vara alltför försiktig.

Vidare framgår det av länsarbetsnämndernas rapporter vid månadsskiftet

mars april, att både det existerande och det förväntade kapacitetsutrymmet

är ojämnt fördelat, såväl branschvis som geografiskt. Rapporterna tyder sålunda

på att något överskott på arbetskraft knappast finns eller kan förväntas

i storstadslänen — här kan snarare vissa överhettningssymtom uppstå.

Det ar i de nordligaste länen, där situationen också påverkas av en nedgång

i skogsavverkningarna, och i vissa andra områden som sysselsättningssvårigheter

väntas. Inom industrin är, som jag tidigare utvecklat, utvecklingstendenserna

i hög grad olikartade. För vissa delar av verkstadsindustrin ter

sig dock utsikterna till en snabb återhämtning mindre gynnsamma. Textiloch

beklädnadsindustrierna löper också vissa risker för ett alltför lågt resursutnyttjande

inom de sektorer som i dag utsätts för ett starkt konkurrenstryck

från importsidan. Utredning pågår angående de åtgärder som

krävs för att upprätthålla en från beredslcapssynpunkt erforderlig kapacitet

inom textil- och beklädnadsindustrin.

De slutsatser som mot denna bakgrund synes ofrånkomliga är i första

hand att eventuella åtgärder för stimulans av den inhemska efterfrågan måste

ges en sadan karaktär, att de om så erfordras snabbt kan avvecklas. Generella

och långsiktigt verkande stimulansåtgärder är redan av det skälet uteslutna.

Dessutom måste åtgärderna i möjligaste mån riktas direkt mot de

områden där de lediga resurserna finns. Det betyder att exempelvis allmänna

skattesänkningar i det rådande läget inte kan komma i fråga.

Den efterfrågestimulerande politik som skall bedrivas för att säkerställa

att våra resurser fullt utnyttjas bör således avse investeringsområdet. Skäl

för en sådan inriktning av politiken återfinns även i strävan att stimulera

näringslivets investeringar. Huvudlinjen är att få en rörlig politik. De regionala

skillnaderna i fråga om resursutrymme och efterfrågeläge måste i synnerhet

beaktas.

Pa b^ ggnadsomradet har denna politik inletts genom de åtgärder som

vidtogs i början av april. Investeringsavgiften slopades då för byggnadsobjekt

med en kostnad under 5 milj. kr. i de sju nordigaste länen. I samband

härmed infördes det system för reglering av det icke prioriterade byggandet

som skall tillämpas på byggnadsobjekt som är avsedda att påbörjas efter

den 1 oktober, då investeringsavgiften upphör. Det innebär att igångsätt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

ningstillstånd för objekt, som kostar 5 milj. kr. eller mera, meddelas av

Kungl. Maj :t, medan tillstånd för övriga objekt liksom bittills lämnas av

arbetsmarknadsmyndigheterna. Tillsammans med den ramreglering, som

gäller för vissa delar av det icke prioriterade byggandet, utgör detta system

ett effektivt instrument för en anpassning av byggnadsverksamhetens utveckling

till sysselsättningssituationen och kapitalmarknadsläget, samtidigt

som den lokala anknytningen via arbetsmarknadsmyndigheterna bibehålls.

Huvudprincipen för den fortsatta investeringspolitiken måste vara att iaktta

fortsatt återhållsamhet i storstadsregionerna och vissa andra områden.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att syftet med den 25-procentiga

investeringsavgiften i första hand varit att bereda utrymme för det prioriterade

byggandet under 1967 och 1968. Att detta syfte också uppnåtts torde

framgå bl. a. av att under 1967 99 000 nya bostadslägenheter kunde börja

byggas och att igångsättningen i år kommer att uppgå till samma antal, sedan

genom beslut i mars och april ramen höjts med 5 000 lägenheter. På en

rad andra områden av angeläget byggande — skolor, sjukhus, ålderdomshem,

barndaghem — har en kraftig expansion kunnat genomföras.

För att stärka sysselsättningen under nästa vinter har regeringen beslutat

att på nytt frisläppa investeringsfonderna för byggnader och maskiner. Åtgärden

tar sikte på byggnadsverksamheten och delar av verkstadsindustrin,

där verkningarna av konjunkturuppgången till en början väntas bli begränsade.

Dessa åtgärder sätts också in för att stimulera näringslivets och i första

hand industrins investexnngar.

Investeringsfonderna får utnyttjas för byggnadsinvesteringar inom den

egentliga industrin och gruvorna som faller på tiden den 1 oktober 1968—

den 31 mars 1969. Medgivandet gäller för byggnadsprojekt som påbörjas

efter månadsskiftet april—maj 1968. I fråga om projekt med en byggnadskostnad

över 5 milj. kr. skall dock fonderna kunna släppas för utnyttjande

före den 1 oktober 1968 under förutsättning att arbetskraften i mesta möjliga

mån rekryteras från överskottsområden som anvisas av arbetsmarknadsstyrelsen.

För maskininvesteringarna avser frisläppandet beställningar som sker under

tiden den 1 maj—den 30 september 1968 under förutsättning att leverans

sker senast den 31 mars 1969. Det gäller alla maskininvesteringar oavsett

bransch. Dessutom släpps fonderna för skogsbruket för kostnader som

läggs ned under tiden den 1 maj 1968—den 31 mars 1969.

Det kan tilläggas att företagens samlade investeringsfonder beräknas uppgå

till ca 2,3 miljarder kr. Härav utgörs drygt 1 miljard kr. av medel som

är insatta på konto i riksbanken. De finansiella förutsättningarna för att nå

de med frisläppandet avsedda resultaten bör således föreligga.

Budgetpolitiken 1967/68 och 1968/69. Budgetpolitiken har under innevarande

budgetår givits en alltmera expansiv prägel. Statsutgifterna har sålunda

tillåtits öka mera än vad som ursprungligen beräknats. Denna ut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 1. Budgetutvecklingen 1966/67—1968/69

(Milj. kr., avrundade tal)

1966/67

Utfall

1967/68

1968/69

Stv.-prop.

1968

Ny be- räkning

Stv.-prop.

1968

Ny be- räkning

Statsinkomster ......

Statsutgifter..........

31 750

33 400

33 650

36 450

33 550

36 850

36 400

38 550

36 050

38 750

Beräknat totalbudget- saldo

-1650

- 2 800

- 3 300

- 2150

- 2 700

veckling har huvudsakligen betingats av läget på arbetsmarknaden. Samtidigt

har ökningstakten för statsinkomsterna saktat av som en följd främst

av en långsammare tillväxt av de nominella lönerna. Dessa faktorer har lett

till att totalbudgetens underskott, som under budgetåret 1966/67 uppgick

till drygt 1 600 milj. kr. nu beräknas öka till ca 3 300 milj. kr. under innevarande

budgetår. Detta är omkring 500 milj. kr. mera än vad som förutsågs

i statsverkspropositionen. Under nästa budgetår beräknas nu ett underskott

av 2 700 milj. kr. mot 2 150 milj. kr. enligt statsverkspropositionen.

De angivna saldoförskjulningarna beror på att statsinkomsterna nu väntas

bli lägre samtidigt som utgifterna blir högre än som redovisades i statsverkspropositionen.

Skillnaden på inkomstsidan uppgår till ca 100 milj. kr.

under innevarande budgetår och drygt 300 milj. kr. under nästa. Utgiftsökningen

för budgetåret 1967/68 i förhållande till den tidigare beräkningen,

omkiing 400 milj. kr., orsakas till stor del av de ökade insatserna inom arbetsmarknadspolitiken.

För budgetåret 1968/69 beror utgiftsökningen, som

uppgår till ca 200 milj. kr. i förhållande till statsverkspropositionen, på olika

kompletterande förslag som förelagts riksdagen i särpropositioner.

Utvecklingen av statsinkomsterna kan behöva kommenteras något närmare.

Inkomstökningen under budgetåret 1966/67 uppgick till ca 2 500

milj. kr. Detta var en avsevärt svagare ökning än under de båda närmast

föregående åren. Under budgetåret 1967/68 förutses nu en så låg uppgång

som 1 800 milj. kr., medan för 1968/69 ökningen åter förväntas ligga på

omkring 2 500 milj. kr. Medan skatteunderlagets tillväxt under den första

hälften av 1960-talet höll sig vid omkring 10 % per år, stannade uppgången

under fjolåret vid 8 %. Statsverkspropositionen inkomstkalkyl byggde på

samma ökning även under 1968, medan för de första månaderna under

1969 schablonmässigt antagits en ökning av 7 %. Det finns nu anledning att

räkna med en något lägre ökning av skatteunderlaget under 1968, bl. a. beroende

på en minskad löneglidning. Riksrevisionsverkets förnyade beräkning

bygger sålunda på en ökning av skatteunderlaget med 7 % under såväl

innevarande som nästa år. För budgetåret 1967/68 medför detta en nedgång

av statsinkomsterna med 100 milj. kr. i förhållande till statsverkspro
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

positionens beräkning. Då den lägre nivån under 1968/69 gör sig gällande

under helt budgetår blir motsvarande minskning drygt 400 milj. kr.

Det finns i detta sammanhang anledning att erinra om att det statliga

inkomstbortfall, som uppkommer under en period då skatteunderlaget växer

långsammare, förstärks av eftersläpande utbetalningar av kommunalskattemedel

från tidigare perioder med snabbt stigande skatteunderlag. Det påslag

i förhållande till den löpande utvecklingen av skatteunderlaget som detta

innebär för kommunerna förbättrar deras likviditet. I lägen då skatteunderlaget

växer snabbare fördröjs på motsvarande sätt effekten härav i

kommunernas ekonomi. Förhållandet kan under vissa förutsättningar bidra

till en stabilisering av samhällsekonomin.

Av övriga förändringar på inkomstsidan i förhållande till beräkningen i

statsverkspropositionen kan nämnas att mervärdeskatten under budgetåret

1968/69 nu beräknas ge 200 milj. kr. mera än som tidigare antogs. Detta

sammanhänger med uppbördstekniska förhållanden. En minskning förutses

å andra sidan av inkomsterna från televerket och SJ.

Budgetens samhällsekonomiska verkningar skall i första hand bedömas

efter dess reala innehåll och mot bakgrund av konjunkturläget. Den faktiska

utvecklingen under budgetåret 1967/68 visar att de expansiva effekter

som utgått från statsbudgeten har bidragit till en förbättrad balans i ekonomin

i stort. Den efterfrågan som de ökade statsutgifterna riktat sig mot har

sålunda till stor del tagit i anspråk kapacitet som eljest blivit outnyttjad.

I nuvarande läge är också en statsupplåning av angiven storleksordning möjlig

att genomföra utan negativa verkningar.

I takt med den uppgång av den ekonomiska aktiviteten som nu förutses

bör också ske en åtstramning av budgetpolitiken. Det beräknade budgetunderskottet

för budgetåret 1968/69 på 2 700 milj. kr. innebär att statens upplåningsbehov

minskar med ca 600 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Jag vill erinra om att detta sker vid en fortsatt återhållen offentlig utgiftsexpansion

och vid en förhållandevis låg ökning av statens inkomster.

Det finansiella sparandet över budgeten, dvs. skillnaden mellan statens inkomster

och utgifter med avdrag för långivning och kapitaltransaktioner,

beräknas samtidigt öka med 3/4 miljard kr. Budgetpolitiken kommer också

under 1968/69 att bidra till en positiv och balanserad utveckling av samhällsekonomin.

Produktionsutveckling, resursanvändning och betalningsbalans. Den ökande

ekonomiska aktivitet, som förutses under år 1968, avspeglas tydligare i

de prognoser som nu framläggs för efterfrågan och produktion än i dem

som återgavs i finansplanen. Bruttonationalprodukten beräknas således enligt

den reviderade nationalbudgeten öka med drygt 4 % under 1968 mot

tidigare antagna 3,5 %. Den snabbare efterfrågeutvecklingen fördelas över

de flesta av försörjningsbalansens delposter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Bruttoinvesteringarna ökar med 3,5 % enligt prognosen. Det innebär en

uppjustering med drygt en procentenhet. Industrins investeringar, som låg i

stort sett oförändrade 1967, beräknas nu expandera på nytt med 4 å 5 %.

Investeringarna inom näringslivet i övrigt skulle däremot minska, beroende

framför allt på en kraftig nedgång av handelns byggande. Jämfört med tidigare

prognoser inträlfar ett kraftigt omslag i de statliga investeringarna, som

ökar med 8 %. Detta är i betydande utsträckning ett resultat av de särskilda

insatser som företagits för att stödja sysselsättningen. Också de kommunala

investeringarna väntas stiga förhållandevis snabbt om än i lugnare takt än

1967. Totalt beräknas de offentliga investeringarna öka med 8 %, vilket

innebär en fördubbling av tillväxttakten jämfört med 1967.

Fördelas investeringsökningen på byggnader och maskiner visar det sig

att byggnadsinvesteringarna skulle öka med ca 4 % mot 7 % under fjolåret.

För industrin skulle ökningen enligt föreliggande prognoser uppgå till

hela 10 %. Frisläppandet av investeringsfonderna torde spela en betydande

roll för denna uppgång. Bostadsbyggandets volymmässiga ökning blir trots

den betydande igångsättningen förhållandevis låg, eller 3,5 %, vilket får ses

mot bakgrunden av bl. a. den snabba tillväxten föregående år. Antalet inflyttningsfärdiga

lägenheter beräknas dock även i år komma att överstiga

100 000.

För de totala maskininvesteringarna väntas ett omslag efter nedgången

1967. Det gäller i all synnerhet om man undantar handelsflottans investeringar,

som minskar kraftigt. Övriga maskininvesteringar beräknas sålunda

öka med drygt 5 %. Uppgången faller här i hög grad på den statliga sektorn,

medan industrins maskininvesteringar skulle öka något långsammare

eller med ca 3 %.

För en bedömning av de resurser som kommer att krävas för ökad realkapitalbildning

i vår ekonomi bör det påpekas att lagerinvesteringarna, som

de två senaste åren minskat starkt, nu på nytt torde öka förhållandevis kraftigt

eller med 700 milj. kr. Enbart lagerökningen skulle således ta i anspråk

ca 0,5 % av de totala resurserna.

Den offentliga konsumtionen väntas fortsätta att öka i nästan samma

snabba takt som under 1967, eller med ca 7 %.

Trots att de nominella inkomsternas tillväxt blir förhållandevis begränsad

ökar hushållens disponibla realinkomster snabbare än de närmast föregående

åren eller med ca 3 %. Detta beror företrädesvis på att takten i prisstegringen

minskar. Den privata konsumtionen beräknas stiga i ungefär

samma takt som realinkomsterna.

Industriproduktionen ökade under inflytande av konjunktur dämpningen

långsamt under år 1967. För i år förutses nu en avsevärt snabbare tillväxt,

eller 5,5 %. De mest påtagliga omslagen inträffar för gruvindustrin, järnoch

metallverken samt för verkstadsindustrin. För textil- och beklädnadsindustrin

förutses däremot en minskad produktion.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 2. Reviderad försörjningsbalans för år 1968

Procentuell

1967

Förändring 1967—1968

volymför-

Milj årder kr.

ändring

Milj årder kr.,

Procentuell

1966—1967

1967 års

volymför-

priser

ändring

Tillgång..........................

+ 2,7

153,7

+ 7,1

+ 4,5

Bruttonationalprodukt ............

+ 2,7

129,4

+ 5,5

+ 4

Import..........................

+ 2,5

24,3

+ 1,6

+ 6,5

Användning......................

+ 2,7

153,7

+ 7,1

+ 4,5

Bruttoinvestering ................

+ 3,0

41,9

+ 1,5

+ 3,5

därav: näringsliv ..............

- 2,3

17,6

- 0,1

- 0,5

stat ....................

- 2,3

8,0

+ 0,7

+ 8

kommuner ..............

+ 10,8

7,5

+ 0,6

+ 7,5

bostäder ................

+ 13,9

8,8

+ 0,3

+ 3,5

Lagerförändring ..................

0,3

+ 0,7

.

Privat konsumtion................

+ 2,5

66,2

+ 2,1

+ 3

Offentlig konsumtion..............

+ 8,2

21,4

+ 1,5

+ 7

Export..........................

+ 5,3

23,4

+ 1,5

+ 6,5

Tjänstenetto ....................

0,5

-0,2

Den snabbare tillväxten i ekonomin under år 1968 väntas ge utslag i en

avsevärt snabbare importökning än den som realiserades i fjol. Eftersom

exporten beräknas öka i samma takt som importen och bytesförhållandet

fortsätter att förbättras kommer dock handelsbalansens underskott att ligga

på en oförändrad nivå eller t. o. m. bli något mindre. När det gäller bytesbalansen

har dess saldo snabbt förbättrats sedan 1965. I år skulle en ökning

av underskottet med ca 175 milj. kr. uppstå trots det goda resultatet i fråga

om varuutbytet. Det beror på en fortsatt utveckling i negativ riktning av det

s. k. tjänstenettot, där snabbt stigande turistutgifter spelar huvudrollen. Även

de ökade betalningarna för u-landsbiståndet är av betydelse. Utvecklingen i

Tabell 3. Bytesbalansen 1965—1968

(Milj. kr., löpande priser)

1965

1966

1967

1968

prognos

Export av varor..................

20 541

22 071

23 425

25 355

Import av varor..................

- 22 644

23 704

24 329

26 233

Handelsbalans

- 2103

- 1633

- 904

- 878

Sjöfartsnetto ....................

1 590

1 710

1 730

1 800

Turistnetto ......................

- 587

- 741

- 920

- 1 100

Övriga tjänster m. m., netto ......

- 112

- 372

- 300

- 350

Tranfereringar....................

- 114

- 199

- 334

- 450

Korrigeringspost ................

300

375

450

525

Bytesbalans

- 1026

- 860

- 278

- 453

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

dessa avseenden innebär således, att en fortsatt förbättring av handelsbalansen

kommer att bestå som en viktig uppgift för den ekonomiska politiken.

Valutareserven minskade under 1967 med ca 200 milj. kr. och uppgick vid

årsskiftet till ca 5 750 milj. kr. Nedgången kan helt tillskrivas det utflöde

som inträffade i november och början av december under inflytande av oron

på valutamarknaderna i samband med den engelska devalveringen. Genom

den snabba och kraftiga åtstramningen av kreditpolitiken, som genomfördes

i december, upphörde utflödet och lugnet återställdes på marknaden,

sedan visshet uppstått om att statsmakternas beslut att inte devalvera den

svenska kronan stod fast. Kreditpolitiken har sedermera ånyo lättats och

diskontot sänkts med en halv procentenhet. Vid slutet av mars uppgick valutareserven

till ca 5 800 milj. kr. eller ungefär samma belopp som för ett

år sedan.

Sammanfattningsvis kan sägas, att utsikterna för 1968 tyder på att den

svenska ekonomins utveckling kommer att präglas av både stabilitet och

snabb tillväxt. Att dessa ibland svårförenliga ting kan realiseras samtidigt

måste i icke ringa grad ses som ett resultat av den ekonomiska politiken,

som fast och konsekvent inriktats på att skapa inre och yttre balans utan

att därför hämma de framstegsskapande krafterna. För den närmaste tiden

gäller det att med fullt utnyttjande av den aktiva arbetsmarknads- och näringspolitikens

medel stödja den begynnande konjunkturuppgången och säkerställa

den fulla sysselsättningen inom ramen för en balanserad ekonomi.

Samtidigt står det klart, att det dominerande problemet i den svenska ekonomin

på längre sikt är att med knappa arbetskraftsresurser hålla en hög

framstegstakt. Jag återkommer senare till de krav detta ställer på den ekonomiska

politiken.

De ekonomiska perspektiven på längre sikt

Långtidsbudgeten. Som ett led i den statliga planeringsverksamheten utarbetas

årligen inom finansdepartementet en långtidsbudget. Till grund för

denna ligger uppgifter från berörda myndigheter. Den slutliga bedömningen

görs dock inom finansdepartementet efter samråd med vederbörande fackdepartement.

Den nu utarbetade långtidsbudgeten (bilaga 3) belyser utvecklingen

under den fyraårsperiod som inleds med budgetåret 1969/70.

I långtidsbudgeten redovisas de resurser som erfordras för att genomföra

av statsmakterna hittills fattade beslut och för att i övrigt uppehålla den

statliga och statsunderstödda verksamheten vid gällande ambitionsnivå. Jag

vill understryka att långtidsbudgeten inte utgör någon prognos över den

sannolika utgiftsutvecklingen. Inte heller är den ett program för regeringens

budgetpolitik. Långtidsbudgeten anger endast omfattningen av redan intecknade

resurser. Den bildar därmed ett underlag för bedömning av utrymmet

för nya åtaganden och reformer.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr ]25

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1968

Beräkningarna i långtidsbudgeten utgår från begreppet oförändrad ambitionsnivå.

Det måste framhållas att detta begrepp inte är liktydigt med

oförändrad standard eller oförändrade resursinsatser. Inom flera områden

har statsmakterna uttalat att standarden successivt skall höjas. Inom ramen

för långtidsbudgetens beräkningar ryms således bl. a. fortsatt utbyggnad av

de gymnasiala skolorna samt av universiteten och högskolorna, ytterligare

medel för investeringsbanken, vidgade arbetsmarknadspolitiska insatser,

utbyggnad av affärsverkens produktionskapacitet, ökade medel för skatteutjämningsbidrag

till kommunerna samt ökat bistånd till u-länderna.

En naturlig konsekvens av den valda beräkningsmetoden i långtidsbudgeten

är att utgifterna ökar starkast i början av perioden. Utgiftsökningar

till följd av fattade beslut får finansiella konsekvenser framför allt under

det första året i prognosperioden; under de följande åren stabiliseras utgifterna

på den uppnådda nivån. Tidsbegränsade beslut och åtaganden upphör

successivt att gälla under perioden varvid utgifterna bortfaller. Bland

sådana tidsbestämda program kan nämnas oljelagringsprogrammet och statens

bidrag till utbyggnaden av långtidssjukvården. Vidare gäller på områden

där utgifterna styrs av efterfrågan, att beräkningarna är mera tillförlitliga

för början av perioden. För slutet av perioden blir beräkningarna mer

schablonartade.

Även på inkomstsidan är beräkningarna för det första budgetåret relativt

tillförlitliga. För senare år grundas beräkningarna på mera schablonmässiga

antaganden. Långtidsbudgetens beräkning av inkomstutvecklingen baseras

på oförändrade skatteregler under perioden. Avgörande för statsinkomsternas

förändring blir då de antaganden, som görs om skatteunderlagets utveckling.

För samtliga år, som långtidsbudgeten omfattar, beräknas detta

stiga med 7 %.

Jag vill först uppehålla mig vid den i långtidsbudgeten gjorda bedömningen

av utvecklingen till budgetåret 1969/70. Statsinkomsterna förutses till

detta budgetår öka med drygt 3,3 miljarder kr. mot ca 2,5 miljarder kr. budgetåret

1968/69. Statsutgifterna 1969/70 beräknas i långtidsbudgeten i löpande

priser stiga med drygt 3,2 miljarder kr. mot ca 1,9 miljarder kr. budgetåret

1968/69. Hur denna ökning fördelar sig på de större utgiftsområdena

framgår av tabell 4.

Fyra utgiftsområden — folkpensioner, bostäder, utbildning och forskning

samt stöd till barnfamiljer — svarar för drygt 1/3 av den totala utgiftsökningen.

Löneökningar och sociala kostnader för de statsanställda svarar

för ytterligare närmare 1/3.

Ökningen av utgifterna för folkpensionerna är en följd av värdesäkringen

av pensionerna och ett ökat antal pensionärer. För bostadsproduktionen har

antagits en viss ökning av den årliga igångsättningen. Det leder till ökade

behov av statliga lån. Utgifterna för utbildning och forskning ökar till följd

av en fortsatt utbyggnad, främst av universiteten och högskolorna. Samtidigt

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 4. Statsutgifterna budgetåret 1969/70 enligt långtidsbudgeten

(Milj. kr., avrundade belopp)

Totalförsvar ..............................

Utbildning och forskning....................

Rätts- och polisväsende ....................

Folkpensioner m. m.........................

Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik......

Hälso-, sjuk- och socialvård ................

Stöd till barnfamiljer ......................

Kommunikationer och energiförsörjning ......

Bostäder..................................

Skatteutjämningsbidrag ....................

Löneökningar m. m.........................

Övrigt....................................

Summa

Anslag

1968/69

Anslagsföränd- ring till 1969/

70

Procentuell

förändring

1968/69—

1969/70

6 060

+

70

+ 1,2

7 090

+

280

+ 3,9

1 470

+

50

+ 3,5

6 560

+

360

+ 5,5

1 840

+

190

+ 10,3

2 070

+

0

+ 0,0

2 100

+

210

+ 9,9

4 080

+

190

+ 4,5

1 840

+

300

+ 16,2

1 410

+

100

+ 7,2

—

+

1 000

4 220

+

480

+ 11,3

38 740

+ 3 230

+ 8,3

kräver det större elevantalet ökade studiesociala insatser. Den familjepolitiska

reformen, som träder i kraft den 1 januari 1969, får anslagsmässi

helårseflekt budgetåret 1969/70, då den medför en ytterligare utgiftsöknin

på ca 145 milj. kr. Även utgifterna för arbetsmarknadspolitiken stiger kraftigt.

Främst gäller detta insatser för att främja rörligheten.

Anledningen till alt utgifterna för hälso-, sjuk- och socialvård ligger kvar

på oförändrad nivå är bl. a. att slutreglering enligt gamla avtal av statens

bidrag till storstädernas psykiatriska sjukvård sker budgetåret 1968/69.

Utgiftsposten löneökningar m. m. inkluderar bl. a. statens egna kostnader

för den allmänna arbetsgivaravgiften. Denna får helårseffekt budgetåret

1969/70. Detta förhållande tillsammans med den eftersläpande effekten av

vissa lönehöjningar för lärare inom grundskolan under år 1968 leder till att

utgifterna för löneökningar till budgetåret 1969/70 beräknas stiga betydligt

kraftigare än normalt.

I löpande priser beräknas utgifterna stiga med 8,3 %. En beräkning av utgiftsstegringen

i fasta priser erbjuder vissa svårigheter. En grov kalkyl tyder

dock på en ökning med ca 6 %. Detta skulle innebära att statsutgifterna

kommer att öka något snabbare än vad som skett under de senaste budget
-

åren.

Utgifterna för konsumtion och investering — inklusive statens bidrag till

kommunerna för dessa ändamål — ökar med ca 4 %. Eftersom den totala

kapacitetstillväxten i den svenska ekonomin uppskattas till ca 4 % betyder

detta att redan nu gjorda åtaganden kommer att ta i anspråk en oförändrad

andel av bruttonationalprodukten.

Jag återkommer i det följande till de problem rörande resursernas fördelning

som denna takt i statsutgifternas ökning kan orsaka. Redan de här

2f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125

os ete

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

lämnade uppgifterna visar dock behovet av en fortsatt hård utgiftsprövning

budgetåret 1969/70. Jag vill därför betona nödvändigheten av att myndigheterna

i sina anslagsframställningar för nästa budgetår gör en klar avvägning

mellan angelägna och mindre angelägna aktiviteter. Denna prövning

bör även omfatta existerande utgiftsprogram i syfte att utröna om nedskärningar

kan ske för att bereda utrymme för nya aktiviteter. I de petitaanvisningar

som nyligen utfärdats har myndigheterna ålagts att göra en sådan

prioritering.

I långtidsbudgeten redovisas också utvecklingen under ytterligare tre budgetår,

1970/71—1972/73. För dessa år tyder långtidsbudgetens kalkyler på

en svagare utgiftsexpansion vid oförändrad ambitionsnivå. Denna utveckling

är dock i hög grad en följd av den beräkningsteknik som långtidsbudgeten

baseras på. Som jag tidigare framhållit innebär begreppet oförändrad

ambitionsnivå att inga nya åtaganden har inkalkylerats samtidigt som vissa

pågående program antagits upphöra. Erfarenhetsmässigt tillkommer dock

nya utgiftsprogram samtidigt som existerande program ofta förlängs i någon

form. Den sannolika utgiftsökningen för budgetåren 1970/71—1972/73 kan

därför antas vara större än vad långtidsbudgetens kalkyler för oförändrad

ambitionsnivå anger.

Långtidsutredningen. Drygt två år har nu förflutit sedan 1965 års långtidsutredning

rörande den ekonomiska utvecklingen under perioden 1965—

1970 lades fram. Det har bedömts lämpligt att ungefär vid mitten av denna

period göra en avstämning gentemot den faktiska utvecklingen under de tre

år, 1966 t. o. m. 1968, som nu kan överblickas. I första hand inriktas studien

på att söka klargöra om förutsättningarna för den långsiktiga ekonomiska

utvecklingen har ändrats under dessa år jämfört med långtidsutredningens

kalkyl.

Genomgången har koncentrerats till vissa strategiska områden, nämligen

i första hand arbetskraftstillgången, produktiviteten, utvecklingen inom industri

och offentlig sektor samt utrikeshandeln. Någon fullständig inventering

av de långsiktiga planerna hos företag, offentliga myndigheter etc.

har däremot inte kunnat genomföras. Undersökningen har utförts inom

finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering. En redogörelse

för denna undersökning återfinns i bilaga 2.

Den senaste långtidsutredningen presenterade i huvudsak endast ett alternativ

för den ekonomiska utvecklingen, totalt och på delområden. Konsekvenserna

av tänkbara avvikelser från detta alternativ diskuterades i texten.

Det grundläggande antagandet i kalkylen var att bruttonationalproduktens

trendmässiga ökning 1965—1970 skulle bli i genomsnitt 4,2 % per åi.

Nedgången från den högre tillväxttakten 1960—1965 på ca 5 % per år förklarades

i huvudsak av att utredningen trodde sig kunna förutsäga en mindre

gynnsam utveckling av tillgången på arbetskraft.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Under de år som hittills gått av långtidsutredningens kalkylperiod ligger

produktionsutvecklingen under utredningens genomsnittliga kalkyl. Bruttonationalprodukten

beräknas 1965—1968 stiga med i genomsnitt 3,3 % per

år. För 1968 har då antagits en utveckling i enlighet med den reviderade

nationalbudget^!. Ökningstakten blir under dessa år knappt 1 procentenhet

lägre än den kalkylerade långtidstrenden och drygt 1,5 procentenheter lägre

än genomsnittet för första hälften av 1960-talet.

Också användningen av de ökande resurserna avviker från långtidsutredningens

kalkyler. Under perioden 1965—1968 beräknas den privata konsumtionen

öka med 2,5 % per år i genomsnitt och bruttoinvesteringarna

med 4,1 %. Långtidsutredningen räknade med eu tillväxt för andra hälften

av 1960-talet som låg en respektive eu halv procentenhet högre. Den offentliga

konsumtionen ökar med 7 %, vilket överträffar utredningens kalkyl

med drygt 2 procentenheter. Det är framför allt den snabba expansionen

av kommunal konsumtion, som orsakar avvikelsen.

Man kan således konstatera avsevärda avvikelser mellan utvecklingen

1965—1968 och långtidsutredningens kalkyl för andra hälften av 60-talet.

Det är i detta läge naturligt att fråga efter orsakerna till dessa avvikelser

för att om möjligt kunna bedöma i vilken utsträckning långtidsutredningens

slutsatser fortfarande gäller.

Det kan i sammanhanget vara lämpligt att erinra om innebörden av en

kalkyl av det slag som utförts av långtidsutredningen. Förändringstalen

uttrycker till övervägande del en från konjunkturrörelser rensad trendutveckling.

Det betyder att man under avmattningsperioder måste räkna med

negativa avvikelser som — om trendprognosen slår in — uppvägs av positiva

under uppgångsperioder. Den antagna ökningen av bruttonationalprodukten

representerar en kapacitetsmässig tillväxt, vilket är liktydigt med den möjliga

expansionen vid en utveckling utan mer påtagliga konjunkturdämpningar.

För att undersöka i vad mån långtidsutredningens beräkning av produktionskapaciteten

står sig har nya kalkyler gjorts för dels arbetskraftstillgången,

dels produktivitetsutvecklingen. Långtidsutredningen förutsåg en

övergång till en betydligt långsammare ökning av arbetskraften efter 1965

än under första hälften av 1960-talet. Den nya kalkylen tyder på ett ännu

kraftigare omslag. Antalet förvärvsarbetande väntas nu öka med endast

knappt 50 000 från 1965 till 1970 jämfört med drygt 100 000 enligt långtidsutredningen.

Sedan hänsyn tagits till den pågående arbetstidsförkortningen

betyder det alt arbetskraftens volym mätt i arbetstimmar skulle sjunka.

Minskningen beräknas till 0,5 % per år 1965—1970 mot 0,3 % i den tidigare

kalkylen. Under första hälften av 1970-talet förutses minskningen gå ännu

något snabbare.

Däremot tyder bedömningarna på att antagandena i långtidsutredningen

om produktivitetsutvecklingen fortfarande i stort sett står sig. Produktionen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1968

per arbetstimme beräknas kunna öka med 4,4 % per år 1965—1970. Dessa

kalkyler innebär att den kapacitetsmässiga trendökningen av bruttonationalprodukten

bedöms kunna uppgå till knappt 4 % per år. En mindre nedrevidering

har således skett i förhållande till långtidsutredningens kalkyl,

där man räknade med 4,2 % per år.

Beräkningarna tyder på att bruttonationalproduktens ökning 1965—1968

skulle understiga den långsiktiga kapacitetstillväxten med i genomsnitt ca

1/2 procentenhet per år. Förklaringen till att kapaciteten inte till fullo kunnat

utnyttjas måste sökas i utvecklingen av efterfrågan, vilken i sin tur i

hög grad bestämts av den internationella utvecklingen och av den ekonomiska

politiken.

I väsentliga avseenden har de yttre betingelserna för den ekonomiska

politiken förändrats från 1965. Långtidsutredningen framhöll i sin diskussion

av den internationella bakgrund mot vilken utvecklingsmöjligheterna

i vår inhemska ekonomi måste bedömas att en förskjutning i olika

länders prioritering av den ekonomiska politikens mål kunde medföra ett

kärvare internationellt ekonomiskt klimat. Riktigheten i denna bedömning

har bekräftats av vad som under senare år skett i olika länder. Den återhållsamhet

varmed man på många håll — även då inga direkta valutaproblem

tvingat därtill — bedrivit sin konjunkturpolitik tyder på en ökad

uppmärksamhet på stabiliseringsmålet. Denna inriktning bidrog till att förlänga

och fördjupa den försvagning i den internationella konjunkturen som

inleddes 1965 men som nu synes vara på väg att övervinnas.

Samtidigt som dessa förändringar i de internationella förhållandena började

framträda inträffade en kraftig försämring av den svenska bytesbalansen

under 1965. För utformningen av den ekonomiska politiken utgjorde

detta en avgörande restriktion. Ett framgångsrikt fullföljande av politiken

för full sysselsättning och snabb ekonomisk tillväxt krävde alt balansen

i de utrikes betalningarna snabbt kunde återställas. Det tidigare starka

inhemska efterfrågetrycket måste dämpas. Dessutom måste man nå en

sådan långsiktig anpassning av pris- och kostnadsförhållandena att det

svenska näringslivets konkurrenskraft upprätthölls.

Grundinriktningen för den ekonomiska politiken blev att hålla tillbaka

efterfrågan och att skapa det utrymme som erfordrades för en eftersträvad

uppgång av exporten. Det betydde att åtgärderna framför allt sattes in mot

den privata konsumtionen med dess höga importandel. Skärpningen av

finanspolitiken fick ges en sådan allmän grad av restriktivitet att ett övertryck

i ekonomin inte skulle behöva uppstå om en förbättring av utlandskonjunkturerna

snabbt och med styrka skulle inträda. Samtidigt har den

statliga utgiftsexpansionen bromsats upp. Att den offentliga konsumtionen

ändå ökar förhållandevis starkt har flera förklaringsgrunder. Statsbudgeten

innehåller sålunda en rad långsiktiga reformplaner som måste fullföljas.

Vidare har ökade offentliga utgifter utgjort ett väsentligt led i den aktiva

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

sysselsättningspolitik som bedrivits genom tidsmässigt avgränsade åtgärder.

Slutligen har kommunernas utgifter ökat kraftigt, beroende både på den

under dessa år inträffade förbättringen av den kommunala likviditeten och

på den lättare rekryteringssituation som under de senaste åren rått för t. ex.

vårdsektorerna.

Investeringspolitiken har under den aktuella perioden getts en klart selektiv

prägel. Med sikte på den långsiktiga tillväxten av vår produktionskapacitet

har industriinvesteringarna prioriterats. Detsamma gäller bostadsbyggandet

och de därtill knutna kommunala följdinvesteringarna. Samtidigt

stod det redan 1965 klart att tendenserna till överhettning på den från utländsk

konkurrens skyddade byggnadsmarknaden effektivt måste motverkas.

I delta syfte skärptes byggregleringen och den tidsbegränsade investeringsavgiften

infördes.

I och med att konjunkturutvecklingen och den ekonomiska politiken kom

att avvika från den av långtidsutredningen förutsatta blev också resursanvändningen

en annan, ökningen av den privata konsumtionen har blivit

avsevärt lägre, vilket verkat dämpande på importen. Samtidigt blev ett utrymme

disponibelt för exporten, vars andel av den totala produktionen

ökat väsentligt. Även den offentliga konsumtionen har ökat snabbare,

vilket haft en kraftigt stödjande effekt på sysselsättningen. Investeringsutvecklingen

har blivit något långsammare, vilket som jag nämnt

delvis hänger samman med den på vissa områden restriktiva investeringspolitiken

men också med att industrins investeringar stagnerat efter den

kraftiga uppgången åren 1965 och 1966.

De mål, som uppställdes för att förstärka den inre och yttre balansen,

har i flera viktiga hänseenden uppnåtts. Underskottet i handelsbalansen

bär minskat mycket kraftigt, så att det 1967 var mindre än vid något annat

tillfälle under det senaste årtiondet. Bytesbalansens underskott har gått ner

snabbare än vad som från början ansågs möjligt, även om den snabba tillväxten

av turistutgifterna utomlands här verkat återhållande. Pris- och

kostnadsstegringen har successivt nedbringats och befinner sig nu, vad konsumentpriserna

beträffar, på en årsnivå av drygt 2 %.

Dessa gynnsamma effekter av den förda politiken har i den politiska debatten

spelat avsevärt mindre roll än det överskott på arbetskraft och den

arbetslöshet som tidvis förelegat. Det bör dock betonas, att en årlig tillväxt

av bruttonationalprodukten med nära 3,5 % inte kan betecknas som en

låg tillväxttakt. Så sent som under andra hälften av 50-talet ansågs en sådan

tillväxttakt vara hög. Enligt långtidsutredningens beräkningar skulle det

visserligen teoretiskt sett ha varit möjligt att öka tillväxten med ytterligare

0,5 % per år 1965—1968, om den potentiella produktionskapaciteten kunnat

helt utnyttjas. Detta säger dock ingenting om huruvida det då också hade

varit möjligt att återställa den yttre balansen på det sätt som skett och att

i samma omfattning nedbringa takten i pris- och kostnadsstegringen.

Som jag tidigare framhållit, har politiken inriktats på en allmän åter
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

hållsamhet med hänsyn till den inre och yttre balansen. Däremot har, bl. a.

tack vare den i vårt land väl utvecklade arbetsmarknadspolitiken, en selektiv

stimulans till ökad sysselsättning och produktiva investeringar kunnat

ges. Mot bakgrunden av den snabbhet varmed den samhällsekonomiska balansen

återställts är det otvetydigt att dessa åtgärder kraftigt begränsat

den nedgång i utnyttjandegraden av resurserna som annars varit ofrånkomlig

i detta skede med en markerad försvagning av den utländska efterfrågan.

Detta torde med önskvärd tydlighet framgå vid en jämförelse med de kapacitetsreserver

som andra länder i likartade förhållanden inte kunnat utnyttja.

I ett sådant perspektiv framstår den nämnda siffran för den outnyttjade

produktionskapaciteten som låg. Jag vill också tillägga, att enligt föreliggande

prognoser blir bruttonationalproduktens tillväxt för 1968, dvs. det sista

året i den nu behandlade 3-årsperioden, drygt 4 %. Det kapacitetsmässiga

tillväxtutrymmet skulle därmed i stort sett utnyttjas.

Huvudintresset för framtiden knyts till möjligheterna att hålla den ekonomiska

tillväxten uppe under de närmaste åren mot bakgrunden av framför

allt den långsamma ökningen av arbetskraftsresurserna. Uppskattningar

av kapaciteten i vår ekonomi tyder i och för sig på att denna tillväxt skulle

kunna hållas vid 4 %. Övergångsvis skulle den t. o. in. kunna öka ytterligare

genom att befintliga kapacitctsreserver ger ett tillfälligt extra utrymme. En

viktig förutsättning är därvid, att avsättningsmöjligheterna på de utländska

marknaderna är tillräckligt goda för att möjliggöra en sådan höjning av resur

sutnyttj andet.

Dessa uppskattningar av den möjliga produktionstillväxten i framtiden

är dock förenade med en viss osäkerhet, som främst hänger samman med

bedömningen av näringslivets produktivitetsutveckling och investeringsbehov.

Samtidigt som investeringarna inom denna sektor ökat långsamt under

åren 1965—1968 har produktiviteten utvecklats förhållandevis gynnsamt

med hänsyn till konjunkturavmattningen. En konjunkturuppgång

borde i enlighet med tidigare erfarenheter driva upp produktiviteten även

under de närmaste åren. Effekten kan dock inte beräknas bli lika stor som

under exempelvis 1950-talets uppgångsår på grund av alt sysselsättningen

nu i högre grad anpassats till rådande produktionsnivå. Vissa produktiviletslillskott

torde man dock likväl kunna räkna med bl. a. som en naturlig

följd av alt kapaciteten utnyttjas mer fullständigt. Vidare kan man räkna

med att den intensifierade rationaliseringen som inletts i många företag under

avmattningsåren kommer alt fortsätta.

En höjning av produktivitetens tillväxttakt skulle mycket väl på kort sikt

kunna åstadkommas utan större investeringar eftersom det för närvarande

bör finnas en relativt stor outnyttjad kapacitet i maskiner och anläggningar.

För den ekonomiska politikens inriktning skulle detta kunna innebära

att oförändrat höga anspråk från offentlig sektor och från bostadsområdet

kan tillgodoses samtidigt som utrymmet för privat konsumtion vidgas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Risken för att man i en sådan bedömning underskattar investeringsbehoven

är emellertid inte oväsentlig. Skärpningen av kostnads- och konkurrensläget

har framkallat en stegring i produktiviteten som i viss mån kan betraktas

som en engångsvinst. För att på sikt uppehålla en hög takt i produktivitetsutvecklingen

erfordras en vidgad produktionskapacitet och med

denna introducerad ny teknik. Från dessa utgångspunkter blir investeringsutvecklingen

under resten av 1960-talet i hög grad bestämmande för tillväxtmöjligheterna

under de första åren av 1970-talet. En fortsatt långsam

utveckling för näringslivets investeringar skulle sålunda kunna försämra utgångsläget

för 1970-talets produktionsökningar och därmed också minska

utrymmet för tillväxten av såväl privat som offentlig konsumtion. Att i ett

sent stadium söka motverka eu nedgång i kapacitetstillväxten skulle kräva

oproportionerligt stora investeringar. För att förebygga detta måste politiken

för de närmast kommande åren inriktas på att främja en ökning av näringslivets

investeringar och att skapa det därför erforderliga utrymmet genom

att hålla tillbaka expansionen på konsumtionsområdet.

Det är emellertid inte tillräckligt att bedriva den ekonomiska politiken

enbart med sikte på att nå en ökad investeringsvolym. Det svenska näringslivets

investeringsnivå är redan hög och en betydande förnyelse av produktionsapparaten

äger rum varje år. När en ytterligare investeringsökning under

de närmaste åren ter sig nödvändig för att säkra realinkomster och sysselsättning

på 1970-talet beror det framför allt på att nyckeln till vårt näringslivs

utveckling utgörs av en allt mera avancerad teknik, nya produktionsmetoder

och utveckling av nya varor. För politiken är det en central

uppgift att leda utvecklingen in i dessa banor och att både stimulera och ta

initiativ till en investeringsinriktning som främjar förnyelsen och tillväxtförmågan

i vårt näringsliv. Ett riktigt investeringsurval är med andra ord en

nödvändig förutsättning för att ambitionen om ständigt växande investeringar

skall kunna anses vara befogad.

Den aktiva näringspolitiken är ett viktigt inslag i samhällets insatser för

att främja en sådan utveckling. Nya finansieringskällor har skapats inriktade

på långfristig och riskbärande kreditgivning. Statens direkta insatser

till stöd för den tekniska utvecklingen och forskningen ökas kraftigt och

ges dessutom vidgade arbetsmöjligheter genom det nya utvecklingsbolaget.

Utbildningsväsendets utbyggnad fortsätter och sträcks in på vuxenutbildningens

område, översiktlig planering och samordning skapar möjligheter

att i samarbete mellan samhälle och näringsliv tekniskt och finansiellt genomföra

större investeringsprojekt och att utveckla näringsstrukturen enligt

genomtänkta planer, där de sociala problem som följer i strukturomvandlingens

spår kan bemästras. Denna politik syftar inte bara till att nå bästa

möjliga utnyttjande av resurserna. Den blir också en stimulans för fortsatt

utbyggnad och utveckling i ett näringsliv, utsatt för hård internationell konkurrens

och med lägre självfinansieringsgrad än tidigare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2G

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Den politik jag här skisserat kommer att innebära stora kapitalinsatser

och leda till en mera kapitalintensiv produktion. Dessa insatser kommer

i hög grad att avkrävas även samhället. Det är därvid inte bara fråga om det

direkta finansierings- och utvecklingsstödet. Minst lika avgörande för näringslivets

möjligheter att ur investeringsaktiviteten utvinna produktiva resultat

är samhällsinsatserna på andra områden: utbildning och forskning,

kommunikationer, energiförsörjning etc. Politiken måste därför inriktas på

att skapa utrymme för produktivitetsökande investeringar både inom enskild

och offentlig sektor.

En sådan handlingslinje skulle betyda att restriktiviteten gentemot privat

konsumtion behöver bestå ännu några år. Detta motiveras även av att utrymme

måste skapas för en fortsatt förbättring av bytesbalansen under

återstoden av 1960-talet. Vid förbättrade avsättningsmöjligheter på utlandsmarknaderna

skulle dock den privata konsumtionen kunna växa i snabbare

takt. Ett större tillväxtutrymme står då till förfogande samtidigt som en

med konsumtionsökningen följande uppgång i importen kan förenas med

målet för bytesbalansen.

Det måste å andra sidan konstateras, att den privata konsumtionens tillväxt

inte kan hållas tillbaka alltför kraftigt. Det gäller i all synnerhet med

tanke på de betydande inteckningar i det framtida konsumtionsutrymmet

för de aktiva grupperna som följer av att antalet icke förvärvsarbetande

stiger snabbt och av till denna grupp gjorda utfästelser. Även om de totala

resurserna kommer att växa förhållandevis snabbt, torde det sålunda inte

vara möjligt att under de närmaste åren hålla samma höga ökningstakt för

de offentliga utgifterna som hittills under 1960-talet. Kravet på en oförändrat

hög ökningstakt torde inte heller framstå som lika starkt i dagsläget som

tidigare med tanke på de stora insatser som gjorts under det senaste decenniet.

Av långtidsbudgeten framgår emellertid, att redan de utgiftsanspråk

är betydande som krävs för att genomföra påbörjade reformer och i övrigt

upprätthålla standarden för de levererade tjänsterna. Inom den kommunala

sektorn kommer de senaste årens snabba utbyggnad av kapaciteten inom

sjuk- och socialvården att utlösa höga ökningstal för konsumtionsutgifterna

under en rad år framöver.

Om det skall bli möjligt att vid en rimlig ökning av den privata konsumtionen

fullfölja den angivna investeringspolitiken, krävs således en hög

grad av restriktivitet i den offentliga utgiftsprövningen. Politiken måste i

första hand inriktas på att genomföra de grundläggande reformkraven och

koncentrera resursinsatsen till de områden, där de ur välfärdssynpunkt viktigaste

resultaten kan uppnås. Rationaliseringen av förvaltning och administration

med sikte på god service till lägre kostnad måste bedrivas med

stor kraft. Det gäller också den kommunala sektorn, där sambandet mellan

investeringar och höjda driftsutgifter i ökad grad måste beaktas. Sålunda

ter det sig i hög grad angeläget att utbyggnaden av de kapitalintensiva och

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

personalkrävande vårdformerna hålls tillbaka till förmån för ökade insatser

inom den öppna vården och långtidsvården. Det är av dessa skäl viktigt

att fortsätta den selektiva investeringspolitiken och inrikta den på långsiktig

tillväxt och en balanserad utveckling mellan olika sektorer i vår

ekonomi.

Som framgår av den här framlagda redovisningen av vår egen och omvärldens

ekonomi föreligger ingen anledning att revidera den uppfattning

som kom till uttryck i finansplanen att vi nu passerat konjunkturdämpningens

botten och kan se mot framtiden med försiktig optimism.

Genom en selektivt inriktad stimulans kompletterad med trygghetsreformer

för den äldre arbetskraften kan sysselsättningen säkras utan att utrymme

för det kommande konjunkturuppsvinget intecknas och utan risk

för påfrestningar på valutareserven. Detta är av väsentlig betydelse då våra

främsta konkurrenter i en allt mera integrerad världsekonomi för en försiktig

ekonomisk politik i syfte att säkra inre och yttre balans.

Vår ekonomi inger internationellt förtroende, och utvecklingen av utrikeshandel

och bytesbalans bör bidra till att stärka detta förtroende. I fråga

om löner samt pris- och kostnadsutveckling bör 1968 bli ett lugnt år. Goda

förutsättningar föreligger för en fortsatt snabb produktivitetsutveckling.

Den 3-åriga avtalsperioden på arbetsmarknaden utlöper med innevarande

år. Under hösten inleds löneförhandlingar som berör praktiskt taget hela

vårt arbetsliv. Det är för land och folk ett vitalt intresse att dessa förhandlingar

leder fram till en samlad lösning inom den ram som tillväxten av

våra resurser anger. Den utomordentligt hårda internationella konkurrens

vi alltjämt har att räkna med och vårt gemensamma intresse av en tillfredsställande

sysselsättning begränsar utrymmet för den inkomstökning

vi kan kosta på oss. Förutsättningarna för en fortsatt välståndsstegring

föreligger. Det ankommer på oss själva att utnyttja dem för att uppnå en

rättvis fördelning av ett växande välstånd.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

SÄRSKILDA FRÅGOR

Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1967/68 och 1968/69

I statsverkspropositionen beräknade jag de totala statsutgifterna, exklusive

förändringar i behållningarna på reservations- och investeringsanslag

och i dispositionen av rörliga krediter, till 36 362 milj. kr. för budgetåret

1967/68. Häri inräknades de i prop. 1968: 2 upptagna anslagen på tilläggsstat

II, om vilka riksdagen sedermera har beslutat. Utöver dessa har på tillläggsstat

II intill den 1 april 1968 begärts sammanlagt 212 milj. kr. Bland

större anslag på tillägggsstat kan nämnas 125 milj. kr. för allmänna beredskapsarbeten,

25 milj. kr. för vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för

handikappade och 20 milj. kr. för kraftstationer.

Riksrevisionsverket har i sin beräkning av budgetutfallet för innevarande

budgetår (bilaga 4) uppskattat merutgifter utöver besparingar på förslagsvis

betecknade och obelecknade anslag till inemot 300 milj. kr. Större merutgifter

noteras för bl. a. anslagen till bidrag till det statsunderstödda skolväsendet,

till omskolning samt till bidrag till erkända arbetslöshetskassor.

I verkets kalkyl har dock inte inräknats den anslagsbelastning som föranleds

av uppgörelsen rörande statstjänstemännens löner för år 1968. Med

hänsyn tagen även härtill samt med beaktande av de föreslagna anslagen

på tilläggsstat beräknar jag de totala statsutgifterna exklusive förändringar

i behållningarna på reservations- och investeringsanslag och i dispositionen

av rörliga krediter till 36 950 milj. kr., för innevarande budgetår, vilket är

knappt 600 milj. kr. mera än vad jag räknade med i årets statsverksproposition.

För budgetåret 1968/69 beräknade jag i statsverkspropositionen de totala

statsutgifterna, exklusive förändringar i anslagsbehållningar och i dispositionen

av rörliga krediter, till 38 535 milj. kr. I propositioner till årets riksdag,

vilka beslutats före den 1 april 1968, har begärts anslag, som sammanlagda

innebär en utgiftsökning med 221 milj. kr. i jämförelse med riksstatsförslaget.

Bland större anslagsökningar kan nämnas 50 milj. kr. för förvärv

av vissa fastigheter inom Stockholms stad samt 52 milj. kr. för uppförande av

en förvaltningsbyggnad i kvarteret Garnisonen i Stockholm. Vidare har begärts

ökade anslag för utgifter under fjärde huvudtiteln på driftbudgeten med

37 milj. kr. samt på kapitalbudgeten med 46 milj. kr. för byggnader, utrustning

och ytterligare rörelsekapital för försvarets fabriksverk. Medelsbehovet

för täckande av underskott på riksgäldsfonden beräknas nu till följd av

det sänkla ränteläget bli 20 milj. kr. lägre än vad som angavs i riksstatsförslaget.

Jag har låtit upprätta en specifikation av anslagsförändringar i för
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

hållande Lill statsverkspropositionen per den 31 mars 1988 (bilaga 7). På

grundval av dessa uppgifter beräknar jag utgiftsanslagen på totalbudgeten

för budgetåret 1968/69 till 38 736 milj. kr., vilket är 201 milj. kr. mera än i

statsverkspropositionen. Förslag och beslut efter den 31 mars 1968, vilka

påverkar riksstaten, torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1968/69, in. in.

Anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1968/69 var i årets statsverksproposition i viss omfattning upptagna med

endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag

inte begärts definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar som betingas av

de definitiva anslagsförslagen samt av förslagen om ytterligare investeringar

utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighetsfond har anslagen till uppförande av

förrådsbyggnader för civilförsvaret och till utbyggande av akademiska sjukhuset

i Uppsala definitivt begärts (prop. 1968: 109 resp. 1968: 71) med samma

belopp, 5 milj. kr. resp. 11 milj. kr., som preliminärt beräknats i statsverkspropositionen.

Ifrågavarande avskrivningsanslag bör tas upp med oförändrade

belopp eller 2,5 milj. kr. resp. 5,5 milj. kr. I prop. 1968: 72 har föreslagits

ett anslag till förvärv av vissa fastigheter inom Stockholms stad

m. m. med ett belopp av 50,5 milj. kr. Motsvarande avskrivningsanslag bör

föras upp med 10 milj. kr. Vidare har i prop. 1968: 118 föreslagits ett anslag

av 52 milj. kr. till uppförande av en förvaltningsbyggnad i kvarteret Garnisonen

i Stockholm för vilket ändamål bör beräknas ett avskrivningsanslag

av 13 milj. kr. I statsverkspropositionen beräknades till byggnadsarbeten

för vissa kulturändamål samt till byggnadsarbeten vid universiteten och

vissa högskolor 3,1 milj. kr. resp. 130 milj. kr. I prop. 1968: 33 har till byggnadsarbeten

för vissa kulturändamål definitivt begärts 3,9 milj. kr. Avskrivningsanslaget

bör föras upp med 1,2 milj. kr. Till byggnadsarbeten vid universiteten

och vissa högskolor begärdes i prop. 1968: 104 definitivt samma

belopp som i statsverkspropositionen varför avskrivningsanslaget bör föras

upp med oförändrat 65 milj. kr.

Under försvarets fastighetsfond beräknades i statsverkspropositionen under

kasernbyggnaders, befästningars och försvarets forskningsanstalts delfonder

investeringsanslag om 61,4 milj. kr., 55,1 milj. kr. resp. 2,7 milj. kr.

Anslagen för ifrågavarande ändamål har i prop. 1968: 109 föreslagits definitivt

med 62,9 milj. kr., 54,6 milj. kr. resp. 2,7 milj. kr. Avskrivningsanslagen

bör föras upp med 20,8 milj. kr., 54,6 milj. kr. resp. 1,3 milj. kr.

Under statens utlåningsfonder har anslaget till lånefonden för studentkårlokaler

i prop. 1968: 104 definitivt begärts med samma belopp som i

3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

statsverkspropositionen, dvs. 2 milj. kr., varför avskrivningsanslaget bör

uppföras med oförändrat 1,2 milj. kr.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens

förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

framgår av följande översikt.

Förändring, kr.

Statens allmänna fastighetsfond

Förvärv av vissa fastigheter i Stockholms stad m. in. (prop.

1968:72) ............................................ + 10 000 000

Förvaltningsbyggnad i kv. Garnisonen i Stockholm (prop.

1968:118) ........................................... + 13 000 000

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål (prop. 1968:33) + 200 000

Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond (prop. 1968:109) ..............+ 445 000

Befästningars delfond (prop. 1968:109) ................ — 515 000

+ 23 130 000

I detta sammanhang vill jag anmäla frågan om finansieringen av vissa

investeringar och andra utgifter för affärsverksfonderna m. fl. fonder som

vidtas i sysselsättningsfrämjande syfte.

Genom beslut den 8 december 1967, den 2 februari 1968 och den 8 mars 1968

har Kungl. Maj :t uppdragit åt arbetsmarknadsstyrelsen att vidta åtgärder

ägnade att öka sysselsättningen inom verkstadsindustrin. Besluten avsåg tillverkning

av bl. a. förnödenheter som behövs i civil statlig verksamhet intill

en inköpssumma av sammanlagt 88 milj. kr.

I samband med dessa beslut aktualiserades frågan om finansieringen i

dessa fall av anskaffningar för affärsverksfonderna, sjöfartsverkets fond

och vägverkets förrådsfond, som normalt bestrids från investeringsanslag

eller resp. fonds driftstat.

Frågan har tidigare behandlats av statsmakterna i vad avser utgifter som

normalt bestrids över investeringsanslag (prop. 1963: 150 s. 34, SU 153,

rskr 340). Därvid beslöts att merkostnad som affärsverk åsamkats genom

att eu investering tidigarelagts skulle kompenseras genom extra avskrivning

motsvarande de påvisade merkostnaderna. Avskrivningens omfattning

skulle avgöras med beaktande av omständigheterna i det enskilda

fallet. Vidare underströks att frågan om ersättning till affärsverken för deras

medverkan i konjunkturpolitiska åtgärder fick prövas på nytt i anslutning

till affärsverksutredningens kommande förslag.

I fråga om utgifter som normalt bestrids med medel från driftstat för

affärsverk, sjöfartsverkets fond och statens vägverks förrådsfond har tidigare

inte gällt några särskilda regler. Den ordningen har emellertid till
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

31

lämpats att arbetsmarknadsstyrelsen inom ramen för givna bemyndiganden

finansierat sådana utgifter via arbetsmarknadsanslagen.

Investeringar i affärsverksfonderna, sjöfartsverkets fond och vägverkets

förrådsfond avskrivs normalt inte till någon del med avskrivningsmedel över

riksstaten. Hela avskrivningen sker i stället med utnyttjande av de löpande

inkomsterna på vederbörande fonds driftstat. Finansiering av investeringar

över driftbudgeten genom anvisning av särskilda avskrivningsmedel sker

endast beträffande beredskapsmässigt motiverade investeringar.

Investeringstakten för ifrågavarande fonder bestäms inom ramen för gällande

statsfinansiella restriktioner från affärsmässiga utgångspunkter. Att

investeringarna i dessa fonder utnyttjas i den konjunkturutjämnande politiken

är inte i och för sig ett skäl att frångå kravet på affärsmässighet. Därför

är det rimligt att fonderna kompenseras för merkostnader som uppkommer

genom detta utnyttjande. Denna princip godtogs, som redan nämnts,

av statsmakterna 1963. Det är vidare lämpligt att de myndigheter som förvaltar

ifrågavarande fonder — i likhet med vad som sker för privat och

kommunal verksamhet — aktivt stimuleras att medverka i den konjunkturutjämnande

politiken. Detta skulle f. ö. ansluta till principen att i möjlig

utsträckning behandla affärsverken på samma sätt som privat företagsamhet.

Den tidigare för investeringar tillämpade principen att kompensationens

omfattning prövas efter utredning i det enskilda fallet har visat sig vara

mindre ändamålsenlig. En schablonregel som kunde tillämpas i normalfallet

vore att föredra. Detta skulle dessutom bättre ansluta till de stimulansregler

som används för den kommunala och enskilda sektorn. Vid fastställande

av stimulansens omfattning när det gäller nu ifrågavarande investeringar

bör beaktas att kommuner vid industribeställningar i sysselsättningsstödjande

syfte kan erhålla ett statsbidrag av högst 20 %. Vidare kan erinras

om det investeringsavdrag på 10 % som innevarande år utgår för vissa

investeringar i maskiner m. m. (prop. 1968: 13). Mot denna bakgrund anser

jag att om myndighet i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen vidtar särskilda

sysselsättningsstödjande insatser genom tidigareläggning av anskaffningar

som avser affärsverksfond, sjöfartsverkets fond eller vägverkets förrådsfond

bör den i normalfallet åtnjuta en särskild ersättning med 10 % av

anskaffningens belopp. Denna regel bör tillämpas oavsett om anskaffningen

avser ändamål som normalt finansieras över investeringsanslag eller driftstat.

Gränsen mellan dessa finansieringsformer är f. ö. flytande.

För ändamål som normalt finansieras över investeringsanslag bör i första

hand den konjunkturreserv som beräknas under dessa anslag tas i anspråk.

I de fall där medel inte finns tillgängliga får arbetsmarknadsstyrelsen förskottera

erforderliga belopp ur anslaget till allmänna beredskapsarbeten. Vid

lämpligt tillfälle får investeringsanslaget tillföras ytterligare medel genom

medelsanvisning på tilläggsstat. Därefter kan återföring ske till arbetsmarknadsanslaget.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

När det gäller den 10-procentiga kompensationen bör den utgå genom att

särskilda avskrivningsmedel över riksstaten utnyttjas. I den mån förslagsvis

betecknade avskrivningsanslag för beredskapskostnader inte finns tillgängliga

torde anvisning på tilläggsstat bli aktuell.

För anskaffningar över driftstat sker finansieringen normalt genom ianspråktagande

av löpande inkomster på fondens driftstat. En tidigareläggning

av anskaffningar påverkar i dessa fall bl. a. berörda verks likviditet och

deras möjligheter att fullgöra fastställda inleveranser av ränta på disponerat

statskapital. För sådana anskaffningar förordar jag därför att arbetsmarknadsverket

får förskottera hela utgiften under den tid tidigareläggningen

avser. Ett belopp motsvarande 10 % av utgiften torde slutligt böra belasta

arbetsmarknadsanslagen. Återstående 90 % bör däremot slutligt bestridas

av driftmedel.

De här redovisade reglerna bör kunna användas i samtliga de fall där

Kungl. Maj :t av sysselsättningsmässiga skäl anser att investeringar och anskaffningar

för affärsverken, sjöfartsverkets fond och vägverkets förrådsfond

bör tidigareläggas jämfört med vad som gäller enligt fastställd investeringsram

eller driftstat. I de fall där det av olika skäl kan vara mindre

lämpligt att tillämpa schablonregeln, t. ex. för en större investering med

endast en begränsad tidigareiäggning, bör Kungl. Maj :t meddela särskilt beslut

om i vilken omfattning avskrivning resp. finansiering över arbetsmarknadsanslag

skall ske.

Bestämmelser av i huvudsak den innebörd som redovisats har meddelats

av Kungl. Maj :t den 8 mars 1968 och den 5 april 1968 i vad avser de anskaffningar

som beslutats den 8 december 1967, den 2 februari 1968 och den

8 mars 1968. Jag avser att föreslå Kungl. Maj :t att hos riksdagen begära

medelsanvisning på investeringsanslag och avskrivningsanslag för nu aktuella

anskaffningar på tilläggsstat I för budgetåret 1968/69. Då här angivna

riktlinjer för behandling av anskaffningar för berörda fonder — i avvaktan

på ställningstagande till affärsverksutredningens kommande förslag — i

huvudsak bör tillämpas även i framtiden bör riksdagens godkännande av

dessa riktlinjer inhämtas.

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

I årets statsverksproposition beräknades medelsbehållningarna på reservations-

och investeringsanslag totalt sett förbli oförändrade under budgetåret

1967/68. Jag har sedermera låtit utföra en enkät hos myndigheterna

rörande dessas beräknade medelsförbrukning. Resultatet av denna enkät

liksom min egen bedömning redovisas i tabell 5. Såsom framgår härav räknar

myndigheterna med att öka sina anslagsbehållningar med ca 100 milj.

kr. Det kan särskilt noteras, att behållningen på lånefonden för bostads
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts proposition nr i25 år 1968

Tabell 5. Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna budgetåren 1967/68 och 1968/69

(Milj. kr.)

Anslags-

behåll-

Beräknad förändring 30.6.67—

30.6.68

Beräknad förändring 30.6.68

—30.6.69

30.6.67

Stv.-

prop.

1968

Mynd.het

enl. finans- dep:ts enkät

Dcp.-

ch.

Stv.-

prop.

1968

Mynd.het

enl. finans- dep:ts enkät

Dep.-

ch.

Driftbudgeten (exkl.

avskrivningar) ..

Investeringsanslag .

2 481

1 326

+ 200

- 200

+ 100

± 0

+ 250

+ 50

- 50

— 550

+ 200

- 200

Summa

3 807

± o

+ 100

+ 300

± 0

- 600

± 0

byggande beräknas öka med ca 350 milj. kr. till följd av en viss försening

av utbetalningarna av lån i samband med införandet av det nya systemet

för statlig bostadsfinansiering. Med hänsyn härtill och med beaktande av

att medelsanvisningarna på tilläggsstat II främst för sysselsättningsfrämjande

åtgärder bör ge anledning till en viss nedjnstering av myndigheternas

förbrukningsprognoser finner jag nu skäl alt räkna med att anslagsbehållningarna

kommer att öka med 300 milj. kr. under innevarande budgetår.

Även för budgetåret 1968/69 beräknades i statsverkspropositionen medelsbehållningarna

förbli oförändrade. Vid denna bedömning räknade jag med

att en förbrukning av reserverade medel med drygt 60 milj. kr. för myndigheterna

inom försvarsdepartementets verksamhetsområde skulle uppvägas

av en motsvarande medelsuppbyggnad för övriga myndigheter. I enkäten

anger myndigheterna en sammanlagd neddragning av anslagsbehållningarna

med ca 600 milj. kr., varav ca SO milj. kr. skulle hänföra sig till anslagen

under fjärde huvudtiteln. Erfarenhetsmässigt överskattar dock myndigheterna

väsentligt sina möjligheter att realisera sina utgiftsprogram. överskattningen

är desto större ju längre tidsperspektivet är. Med hänsyn härtill

finner jag inte skäl att frångå min bedömning i statsverkspropositionen.

Jag vill dock understryka, att beräkningar av detta slag måste betraktas

som mycket osäkra.

Beräkning av dispositionen av röriiga krediter

Dispositionen av de rörliga krediter, vilka enligt riksdagens beslut ställts

till förfogande för vissa myndigheter, affärsverk och bolag, antogs i statsverkspropositionen

komma att öka med 100 milj. kr. under budgetåret

1967/68. I prop. 1968: 105 har föreslagits en höjning av ramen för statens

vattenfallsverks rörliga kredit med 100 milj. kr. till 200 milj. kr. Enligt eu

enkät, som jag latit utföra, skulle det ianspråktagna beloppet av rörliga

krediter per den 30 juni 1968 totalt uppgå till ca 1 300 milj. kr., vilket inne
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1968

bär en uppgång under loppet av innevarande budgetår med drygt 300 milj.

kr. Bland större förändringar enligt enkäten kan nämnas, att Svensk Spannmålshandel,

Svensk Kötthandel AB och överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap

beräknas öka sin disposition med 90, 50 resp. 45 milj. kr.

Vid en samlad bedömning finner jag det mest sannolikt att dispositionen av

rörliga krediter kommer att öka med 200 milj. kr. under innevarande budgetår.

För budgetåret 1968/69 räknade jag i statsverkspropositionen med att de

ianspråktagna beloppen av rörliga krediter totalt sett skulle förbli oförändrade.

Enligt enkäten skulle dispositionen öka med drygt 200 milj. kr. En

ökad disposition anges för bl. a. televerket, statens vattenfallsverk och överstyrelsen

för ekonomisk försvarsberedskap. I prop. 1968: 109 har föreslagits

att försvarets fabriksverk skulle, efter beslut av Kungl. Maj:t, få disponera

en rörlig kredit av högst 70 milj. kr., vilket innebär en höjning av verkets

nuvarande ram med 30 milj. kr. Utan att ta ställning till enskilda bedömningar

räknar jag fortfarande med att dispositionen av rörliga krediter kommer

att vara oförändrad under budgetåret 1968/69. Jag vill dock betona, att

en sådan prognos är synnerligen osäker och att tillfälliga fluktuationer i de

ianspråktagna beloppen kring budgetårsskiftena kan påverka de sedermera

registrerade utfallen.

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1967/68 och 1968/69 samt

investeringsplan för budgetåret 1968 69

Riksrevisionsverket bär i särskilda skrivelser den 4 april 1968 lämnat bl. a.

en beräkning av utfallet av driftbudgetens inkomstsida under budgetåret

1967/68 samt en förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1968/69. För en

närmare redogörelse för beräkningarna får jag hänvisa till verkets skrivelser

(bilagorna 4 och 5).

Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas utveckling är de antaganden

som görs om inkomstutvecklingen i samhället under prognosperioden.

Riksrevisionsverket räknar med att inkomsten av tjänst totalt kommer

alt öka med 7 % både år 1968 och år 1969. Dessa antaganden ansluter väl till

de bedömningar som redovisas i den reviderade nationalbudgeten (bilaga 1)

och jag har inget att erinra mot att de lagts till grund för beräkningarna. I

jämförelse med de kalkyler som redovisades i statsverkspropositionen innebär

dessa antaganden en justering av den beräknade ökningen av inkomst

av tjänst för år 1968 från 8 % till 7%.

Med utgångspunkt från de angivna förutsättningarna har riksrevisionsverket

beräknat inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet

in. in. till 13 100 milj. kr. för budgetåret 1967/68, vilket är 100 milj. kr.

mindre än vad som angavs i årets statsverksproposition. För budgetåret

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

35

1968/69 beräknas inkomsterna under titeln till 14 200 milj. kr., vilket är

450 milj. kr. mindre än vad som upptogs i statsverkspropositionen. Dessa

nedjusteringar beror på den nu antagna lägre tillväxten av skatteunderlaget

för år 1968.

Beräkningen av inkomsterna på inkomstskatte titeln baseras på förutsättningen

om oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminär

skatt för budgetåret 1968/69. Enligt förordningen den 26 juli 1947 (nr 576 )

om statlig inkomstskatt skall varje år bestämmas med vilka procenttal av

grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i preliminärskatten

för kommande budgetår. Procenttalet för detta budgetårs första hälft skall

vara samma som under innevarande budgetårs senare hälft. I förordning den

9 juni 1967 (nr 254) har detta procenttal satts till 100 för budgetåret 1967/

68. För tiden den 1 juli—den 31 december 1968 blir alltså uttagsprocenten

densamma. Jag föreslår, att uttagsprocenten även för tiden den 1 januari—

den 30 juni 1969 fastställs till 100.

I det följande redovisar jag de fall, där jag funnit skäl att frångå riksrevisionsverkets

beräkning av statsinkomsterna.

Riksrevisionsverket har upptagit inkomsterna av mervärdeskatt för budgetåret

1968/69 till 2 000 milj. kr., samma belopp som angavs i statsverkspropositionen.

Sedermera har i proposition till riksdagen (prop. 1968: 100 )

framlagts definitivt förslag till utformning av mervärdeskatten. Beräkningarna

i statsverkspropositionen byggde på förutsättningen att två ordinarie

uppbörder av sådan skatt, avseende månaderna januari—april 1969,

skulle ske före utgången av budgetåret 1968/69. Vid den nu föreslagna utformningen

av mervärdeskatten kommer de två uppbörderna att avse månaderna

januari—maj 1969. Den uppgång av inkomsterna av mervärdeskatt

för budgetåret 1968/69 i förhållande till den tidigare beräkningen som kan

beräknas följa härav motverkas dock av vissa omständigheter. Vissa skattskyldiga

kommer sålunda inte att redovisa någon mervärdeskatt under budgetåret

1968/69. Inkomsterna begränsas vidare av avlyftning av allmän varuskatt

på vissa inneliggande lager inom byggnadsbranschen. Slutligen kan

också en viss eftersläpning ske i redovisningen av uppbörden i juni 1969.

Med beaktande av de här angivna förhållandena beräknar jag inkomsterna

av mervärdeskatt till 2 200 milj. kr. för budgetåret 1968/69.

Under rubriken uppbörd i statens verksamhet har riksrevisionsverket beräknat

inkomsterna vid flygtekniska försöksanstalten till 8,1 milj. kr. I anslutning

till beräkningen av anstaltens utgifter (prop. 1968: 109) beräknar

jag för min del inkomsterna till 8,8 milj. kr.

Riksrevisionsverket har vidare upptagit inkomsterna vid patent- och registreringsverket

till 33,0 milj. kr. Enligt vad jag erfarit beräknar patentoch

registreringsverket nu sina inkomster till 35,5 milj. kr. och jag förordar

att inkomsttiteln uppförs med detta belopp.

Under inkomster av statens kapitalfonder har riksrevisionsverket upptagit

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 6. Inkomster på totaibudgeten budgetåren 1966/67—1968/69

(Milj. kr.)

1966/

''1967/68

1968/69

Förändring från

67

Utfall

Stv.-

Ny

Stv.-

Ny

Utfall

Ny ber.

prop.

beräk-

prop.

beräk-

1966/67

1967/68

1968

ning

1968

ning

till ny

till ny

beräkn.

beräkn.

1967/68

1968/69

Skatt på inkomst och för-

mögenhet m. m.........

12 669

13 200

13 100

14 650

14 200

+ 431

+ 1 100

Automobilskattemedel ....

2 384

2 650

2 610

2 800

2 800

+ 226

+ 190

Allmän arbetsgivaravgift..

—

—

—

240

300

—

+ 300

Tullmedel ..............

984

950

950

880

880

- 34

- 70

Allmän varuskatt........

5 785

6 500

6 550

4 760

4 800

+ 765

- 1 750

Mervärdeskatt ..........

—

—

—

2 000

2 200

—

+ 2 200

Övriga tullar och acciser ..

5 334

5 631

5 631

6 046

5 979

+ 297

+ 348

Statens affärsverksfonder..

510

599

598

673

575

+ 82

- 23

Övriga inkomster på drift-

budgeten..............

2 769

2 791

2 827

2 994

3 010

+ 58

+ 183

Beräknad övrig finansie-

ring..................

1 306

1 322

1 280

1 343

1 311

- 26

4- 31

Summa

31 747

33 643

33 546

36 386

36 055

+ 1799

+ 2 509

inkomsterna från televerket till 150 milj. kr., från statens vägverks förrådsfond

till 14,6 milj. kr. och från sjöfartsverkets fond till 10,4 milj. kr. .lag

beräknar dessa inkomster till 173 milj. kr., 14,3 milj. kr. resp. 10,0 milj. kr.

Riksrevisionsverket har vidare upptagit inkomsterna av statens hantverksoch

industrilånefond till 11 milj. kr. I anslutning till de nya regler som

föreslås gälla för företagareföreningarnas inleverans till statsverket av

ränta på utlämnade lån (prop. 1968: 61) beräknar jag inkomsterna till 14

milj. kr. De förlusttäckningsavgifter på industrigarantilån som enligt förslaget

skall tillföras statsverket bör tillföras inkomsttiteln Övriga diverse inkomster.

Detta torde dock inte behöva påverka riksrevisionsverkets beräkning

av titelns omslutning.

Beträffande inkomsterna på kapitalbudgeten beräknar jag för televerkets

fond avskrivningsmedlen inom fonden till 521,7 milj. kr. och övriga kapitalmedel

inom fonden till 900 000 kr., vilket innebär en nedjustering i förhållande

till riksrevisionsverkets beräkning med 600 000 kr. Övriga kapitalmedel

inom sjöfartsverkets fond beräknar jag till 50 000 kr. eller 40 000 kr.

mer än i riksrevisionsverkets beräkning.

Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna eu uppräkning av totalbudgetens

inkomster med 227,9 milj. kr. för budgetåret 1968/69 i förhållande

till riksrevisionsverkets beräkning. Sammanfattningsvis innebär de

förnyade inkomstberäkningarna med de av mig förordade justeringarna att

totalbudgetens inkomster skulle uppgå till 33 546 milj. kr. för budgetåret

1967/68 och till 36 055 milj. kr. för budgetåret 1968/69, vilket är 97 resp.

331 milj. kr. mindre än vad som angavs i statsverkspropositionen (tabell

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabel! 7. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1968/69

Fond

Investerings-

anslag

Finansiering

Avskrivning inom

fonderna

Övriga kapi- talmedel

Avskrivning från

driftbudgeten

Investerings-

bemyndigande

I. Affärsverksfonderna............

1 629 561 000

1 065 200 000

12 452 000

101 800 000

450 109 000

II. Statens allmänna fastighetsfond . .

388 313 000

40 419 000

800 000

140 449 000

206 645 000

III. Försvarets fastighetsfond........

120 110 000

22 285 000

1 000 000

76 761 000

20 064 000

IV. Statens utlåningsfonder .''.......

2 304 802 000

—

—

534 343 000

1 770 459 000

V. Fonden för låneunderstöd ......

372 071 000

—

19 463 000

91 037 000

261 571 000

VI. Fonden för statens aktier........

227 606 000

—

—

—

227 606 000

VII. Fonden för förlag till statsverket

5 001 000

—

40 000 000

—

- 34 999 000

VIII. Diverse kapitalfonder ..........

109 365 000

64 600 000

152 000

—

44 613 000

Summa kr.

5 156 829 000

1192 504 000

73 867 000

944 390 000

2 946 068 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster ....

1 000 000

Övrig kapitalåterbetalning..........

44 736 000

Lånemedel

2 900 332 000

Caj

-4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO

oo

Tabell 8. Totalbudgeten budgetåren 1966/67—1968/69

(Milj. kr.)

1966/67

1967/68

1968/69

Förändring från

Utfall

Stv.-

Ny

Stv.-

Ny

Utfall

Ny ber.

prop.

beräkning

prop.

beräkning

1966/67

1967/68

1968

1968

till ny ber.

till ny ber.

1967/68

1968/69

Inkomster..............................

31 747

33 643

33 546

36 386

36 055

+ 1 799

+ 2 509

varav inkomster på driftbudgeten........

30 441

32 321

32 266

35 043

34 744

+ 1 825

+ 2 478

övrig finansiering ................

1 306

1 322

1 280

1 343

1 311

- 26

+ 31

Utgifter................................

33 378

36 462

36 850

38 535

38 736

+ 3 472

+ 1 886

varav driftbudgeten ....................

29 061

31 752

32 110

33 531

33 579

+ 3 049

+ 1 469

investeringsanslag ................

4 253

4611

4 840

5 004

5 157

+ 587

+ 317

förändring i anslagsbehållningar och

disposition av rörliga krediter......

64

100

- 100

—

—

— 164

+ 100

Totalbudget saldo........................

- 1631

- 2 819

- 3 304

- 2 149

- 2 681

- 1 673

+ 623

Tungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

6). Förändringarna beträffande inkomstskattefiteln har jag ovan redovisa!.

Bland större förändringar i övrigt kan för budgetåret 1967/68 nämnas uppräkningar

av inkomsterna av stämpelskatt och stämpelavgift (30 milj. kr.)

och av allmän varuskatt (50 milj. kr.) samt nedräkning av inkomsterna av

fordonsskatt (50 milj. kr.) och av tobaksskatt (40 milj. kr.). För budgetåret

1968/69 kan noteras uppjusteringar av inkomsterna av allmän arbetsgivaravgift

(60 milj. kr.), av allmän varuskatt (40 milj. kr.) och av mervärdeskatt

(200 milj. kr.) samt nedjusteringar av inkomsterna av tobaksskatt

(50 milj. kr.) och av skatt på sprit (30 milj. kr.). Vidare har inleveranserna

från televerket nedräknats med 22 milj. kr. och från statens järnvägar med

78 milj. kr. Min beräkning av de enskilda inkomsttitlarna på driftbudgeten

för budgetåret 1968/69 framgår av en specifikation jag låtit upprätta (bilaga

6).

Jag har i det föregående redogjort för förändringarna sedan statsverkspropositionen

i fråga om begärda investeringsanslag och avskrivningar av

nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1968/69. De begärda investeringsanslagen

uppgår nu till 5 157 milj. kr. De för finansiering av dessa investeringar

beräknade avskrivningsmedel, som bör anvisas på driftbudgeten,

uppgår till 944 milj. kr. De medel som inom resp. kapitalfond är tillgängliga

för finansiering av investeringarna, dvs. avskrivningsmedel och

övriga kapitalmedel inom fonderna, beräknar jag till 1 267 milj. kr. På

grundval härav beräknar jag behovet av investeringsbemyndiganden till

2 946 milj. kr., vilket är 162 milj. kr. mera än vad som upptogs i statsverkspropositionen.

Kapitalbudgetens utgifter och dessas finansiering framgår

av tabell 7.

Mot bakgrund av vad jag sålunda redovisat har jag upprättat förslag

till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1968/69, med

specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena (bilaga

8).

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1967/68 och 1968/69

Med beaktande av vad jag anfört i det föregående beräknar jag totalbudgeten

för budgetåren 1967/68 och 1968/69 enligt tabell 8. Beräkningarna

resulterar i underskott på totalbudgeten med ca 3 300 milj. kr. för

budgetåret 1967/68 och med ca 2 680 milj. kr. för budgetåret 1968/69,

vilket innebär ökningar i underskotten i förhållande till vad som angavs

i statsverkspropositionen med ca 480 milj. kr. resp. ca 530 milj. kr.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få fogas såsom

Bilaga 1: Reviderad nationalbudget för år 1968.

Bilaga 2: Avstämning av 1965 års långtidsutredning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Bilaga 3: Långtidsbudget för perioden 1968/69—1972/73.

Bilaga 4: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning rörande utfallet

av riksstaten för budgetåret 1967/68.

Bilaga 5: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret

1968/69.

Bilaga 6: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret

1968/69.

Bilaga 7: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

för budgetåret 1968/69.

Bilaga 8: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret

1968/69.

Bilaga 9: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1968/69 sedan

statsverkspropositionen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

41

HEMSTÄLLAN

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t

föreslår riksdagen att

1) till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1968/69 anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Statens

allmänna fastighetsfond

F örsvarsde parte m entet:

Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret

.................................. 2 500 000

Socialdepartementet:

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 5 500 000

F inansdeparte mentet:

Förvärv av vissa fastigheter inom Stockholms

stad m.m............................... 10 000 000

Förvaltningsbyggnad i kv. Garnisonen i Stockholm

.................................. 13 000 000

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål____ 1 150 000

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa

högskolor .............................. 65 000 000

Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond ................. 20 844 000

Befästningars delfond ..................... 54 587 000

Försvarets forskningsanstalts delfond........ 1 329 000

Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet:

Lånefonden för studentkårlokaler .......... 1 200 000

2) godkänna vad jag i det föregående har anfört beträffande

riktlinjer för finansieringen av vissa affärsverksinvesteringar

m. in.,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

3) godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna

för budgetåret 1968/69,

4) godkänna min beräkning av förändringarna i dispositionen

av rörliga krediter för budgetåret 1968/69,

5) besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1968/69

ingå i preliminär skatt med 100 % av grundbeloppet,

6) godkänna min beräkning av driftbudgetens inkomster

för budgetåret 1968/69 enligt den vid detta protokoll fogade

specifikationen,

7) godkänna förslaget till investeringsplan och investeringsstater

för budgetåret 1968/69,

8) på kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen

svarande inkomsttiteln Lånemedel till 2 900 332 000

kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680223

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Reviderad

nationalbudget för år 1968

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1968

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

1

Bilaga 1

REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1968

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1968 som härmed framläggs är utarbetad

inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering och

konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits

från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet

hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens

utformning och bedömningar.

Kapitlen III, Utrikeshandeln och VII, Investeringarna samt IX, Kreditmarknaden

har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har

även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i kapitel

IV och avsnitten om de disponibla inkomsterna och den privata konsumtionen

i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1968 —

med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen

åberopas — vilar på finansdepartementets sekretariat för ekonomisk

planering, där arbetet med nationalbudgeten letts av tf planeringschefen

Lars Lindberger.

Av tidsskäl har effekterna på ekonomin 1968 av de frisläpp av investeringsfonder

som beslutades den 19 april 1968 endast kunnat beaktas i den

sammanfattande översikten i kapitel I. Övriga kapitel i nationalbudgeten

har däremot utformats utan hänsyn till dessa effekter.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 125. Bilaga 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

I. Sammanfattande översikt

Den totala produktionens tillväxt 1966—1967 blev enligt de reviderade

beräkningar som nu föreligger något lägre än vad som framgick av den preliminära

nationalbudgeten. Sålunda redovisas nu en ökning av nationalprodukten

med knappt 3 % (2,7 %) mot tidigare beräknat drygt 3 % (3,3 %).

Mindre nedjusteringar har bl. a. skett av posterna privat och offentlig konsumtion

samt investeringar. Även för exporten redovisas lägre volymökning

än enligt de preliminära kalkylerna. Åtskilligt talar emellertid för att prisfaktorn

med den tillämpade kalkylmetoden blivit i osedvanligt hög grad

överskattad i exportberäkningarna för 1967. Med hänsyn härtill kan exportvolymens

tillväxt realiter förmodas ha varit någon procentenhet och nationalproduktens

tillväxt några tiondels procentenheter högre än vad kalkylerna

utvisar. Bruttonationalprodukten synes alltså ha ökat med ca 3 %

1966—1967.

Konsumtionens tillväxt beräknas nu till 2,5 %, vilket är obetydligt högre

än vad som redovisas för de realt disponibla inkomsterna (2,3 %). Hushållssparandet

visar dock i nominella termer en svag ökning.

Näringslivets investeringar beräknas ha sjunkit med 2,5 % i volym. Nedgången

gäller främst jordbrukets investeringar. För industrins investeringar

redovisas en nedgång med 0,5 %.

För de verkligt expansiva inslagen i den inhemska efterfrågan 1966—1967

svarar bostadsbyggandet och den offentliga sektorn. Bostadsinvesteringarna

har ökat med 14 %, de kommunala investeringarna med 11 %, den offentliga

konsumtionen med 8 % och de statliga civila investeringarna inom affärsverk

och myndigheter med 6,5 %. Däremot har de militära investeringar, för

vilka betalning skett under 1967 sjunkit med 14,5 % jämfört med 1966.

Inom den offentliga konsumtionen har den statliga delen visat en volymnedgång

med drygt 2 %, medan däremot den kommunala konsumtionen stigit

med över 15 %. Efter korrigering för sådana förändringar i huvudmannaskapet

för vissa verksamhetsområden som skedde 1966—1967, försvinner i

huvudsak denna kontrast. Den statliga konsumtionen kan nämligen med

sådan korrigering beräknas ha stigit med inemot 7 % mot ca 9 % för

den kommunala.

Frånsett lagerförändringar har den totala inhemska efterfrågan i form

av privat och offentlig konsumtion samt investeringar realt stigit med 3,5 %

1966_1967 eller i nära nog samma takt som 1965—1966. Båda dessa år har

emellertid en betydande nedgång i lagerinvesteringarna begränsat den totala

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

3

inhemska efterfrågans tillväxt. Denna stannade härigenom vid 2,2 % 1966—

1967 mot 2,5 % 1965—1966. Genom att exportvolymen av varor och tjänster

ökade mera än importvolymen blev den totala produktionens tillväxt 1966—

1967 lika väl som 1965—1966 ca en halv procentenhet högre än för den

interna användningen av resurser. Bruttonationalproduktens tillväxt 1966—

1967 redovisas sålunda till 2,7 % mot 3,1 % 1965—1966.

Lagerinvesteringar visade 1966—1967 en nedgång med drygt en miljard

kr. (från ca 1 400 milj. kr. till drygt 300 milj. kr.). Det var framför allt

industrins lagerinvesteringar som minskade och nedgången var särskilt betydande

för varor i arbete men gällde även råvaror och färdigvaror.

Exportvolymens tillväxt beräknas nu till knappt 5,5 %. Detta innebär en

nedjustering jämfört med de preliminära kalkylerna med drygt en procentenhet

i volym, men endast med en halv procentenhet i värde. Den speciella

osäkerheten med avseende på prisfaktorns utveckling 1966—1967 har berörts

i det föregående. Även om volymberäkningen kan förmodas innebära

en viss underskattning, kan exportens reala tillväxt, bortsett från fartyg,

inte ha varit stort mer än hälften av den som uppnåddes 1965—1966 (beräknad

uppgång 4,5 % mot 9,3 %). Sveriges andel av världsexporten torde dock

ha vidmakthållits, lika väl som nationalproduktens tillväxt 1966—1967 för

Sveriges del ligger i nivå med och snarast något högre än motsvarande genomsnittstal

för Västeuropa (3,3 % mot ca 2,5 % enligt internationella definitioner).

Importvolymens tillväxt 1966—1967 redovisas till 2,5 %. Inberäknat turism

och andra tjänster har volymökningen dock angivits till 2,9 % för importen

mot 4,8 % för exporten. Med en viss förbättring av terms of trade

har bytesbalansen härigenom förstärkts med ca 600 milj. kr. I den korrigerade

bytesbalansen har underskottet härigenom begränsats till knappa 300

milj. kr.

De överslagsberäkningar beträffande företagsvinsternas och produktivitetens

utveckling som framlades i den preliminära nationalbudgeten har i

stort sett bestyrkts av de uppgifter som hittills framkommit. Riksrevisionsverket

har gjort en sammanställning av rörelseresultaten för större aktiebolag

och det har härvid visat sig att den nettoinkomstökning med i genomsnitt

mer än 5 %, som på förhand uppgivits av företagen blivit bekräftad.

Även den residualberäkning som ingår i statistiska centralbyråns reviderade

nationalräkenskap för 1967 visar samma utvecklingstendens. En förnyad

kalkyl över produktionen per arbetstimme inom hela samhällsekonomin bestyrker

intrycket av att »produktivitetens» tillväxt i denna bemärkelse ökat

förhållandevis kraftigt från 1965—1966 till 1966—1967, då den synes ha

nått ett värde av ca 4,5 %. Det har vidare bekräftats att företagen, som en

gemensam följd av utvecklingen av vinster, lagerinvesteringar jämte övriga

investeringar och kredittagning, kunnat öka sina likvida tillgångar under

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

loppet av 1967. För större industri- och handelsföretag redovisas sålunda

en ökning av innehavet av kassa-, bank- och postgiromedel med ca 600 milj.

kr.

Tendensen till avtagande pris- och kostnadsstegring under loppet av 1967

framträder nu klarare än i de preliminära kalkylerna. Det kan synas symptomatiskt

att konsumentprisernas uppgång under loppet av 1967 stannade

vid 3,1 % mot preliminärt beräknade 3,5 %. Nettoprisindex som avser att

mäta utvecklingen av priser exklusive skatter och subventioner har stigit

med 2,2 % under loppet av 1967 mot 4,4 % under loppet av 1966. Löneglidningen

uppskattas till 1 3/4 % för samtliga anställda 1967 mot tidigare angivna

2 %. Lönenivåns stegring beräknas emellertid, trots denna nedjustering,

till 7,5 % och ökningen i de totala arbetskraftskostnaderna per timme,

till över 9 %.

Främst till följd av exportens och den privata konsumtionens utveckling

blev den totala produktionens tillväxt avgjort starkare första halvåret 1967

än andra halvåret. Av samma skäl synes tredje kvartalet ha representerat

en svagare utveckling än fjärde kvartalet, då utrikeshandel och konsumtion

ånyo bidrog till ökad efterfrågan i förening med de åtgärder som vidtagits

för att trygga vintersysselsättningen (i första hand investeringsfondsfrisläpp

och en ökad ram för bostadsbyggen). På arbetsmarknaden sjönk

efterfrågan — sådan denna återspeglas i den säsongrensade kurvan för

lediga platser — successivt fram till oktober. Därefter inträdde en uppgång

som fortsatte in på de första månaderna 1968.

Vid en återblick på den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1967 är det

påfallande vilken betydande del av efterfrågans tillväxt som direkt härrört

från bostadsbyggandet och den offentliga sektorn. Om man håller sig

till den totala inhemska efterfrågan exklusive lager (och således bortser

från det efterfrågebortfall som ligger i lagerutvecklingen) visar det sig att

två tredjedelar av tillväxten ligger på bostäder och det offentliga och något

mer än en tredjedel på den privata konsumtionen, under det att näringslivets

investeringar i maskiner och byggnader svarar för en mindre minuspost.

Intrycket av de offentliga insatsernas betydelse förstärks ytterligare

när man betänker, dels att investeringsfondsfrisläppet rimligen kan förmodas

ha verkat begränsande på nedgången i näringslivets investeringar med

ett par hundra miljoner kronor, dels att den privata konsumtionens ökning

delvis kan anses härledd från den ökade aktiviteten inom offentlig verksamhet

och bostadsbyggande. Å andra sidan utgör den privata konsumtionens

förhållandevis blygsamma tillväxt inte enbart en följd av dämpad sysselsättningsutveckling

och måttlig konsumtionsbenägenhet, utan får också delvis

ses som ett resultat av den återhållande inriktning som ursprungligen

gavs åt finanspolitiken inför 1967.

Den snabba tillväxten av bostadsbyggandet och den offentliga verksamheten

utgjorde delvis en automatisk följd av det ändrade läget på arbets
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

marknaden. Mot senare hälften av året — då för övrigt inte heller exporten

längre utgjorde någon stark tillväxtfaktor — blev satsningen på dessa verksamhetsområden

ett alltmera medvetet led i sysselsättningspolitiken.

Hösten 1967 förefaller utgångsläget såväl i Sverige som internationellt

sett i åtskilliga hänseenden ha varit väl förberett för ett konjunkturuppsving

under 1968. I Sverige var lagerinvesteringarna förhållandevis lågt neddragna,

samtidigt som företagens likviditet i påfallande grad hade stärkts

sedan föregående höst. Lagerstatistiken inom industriländerna är dessvärre

av ojämn beskaffenhet, men det finns skäl att anta att ett omslag i lagerinvesteringarna

var på väg mera allmänt och inte blott inom de områden

och länder som är statistiskt väl belysta såsom exempelvis Förenta staterna.

Det finns vissa tecken som tyder på att den vändpunkt i den internationella

konjunkturutvecklingen som emotsågs redan till våren 1967 omsider

kan ha inträffat hösten samma år. Världshandeln som stagnerade under

tredje kvartalet 1967 återtog sin tillväxt under fjärde kvartalet, då det skedde

en samtidig ökning av importen till EEC-länderna, Nordamerika och vissa

u-länder. Industriproduktionen i Västeuropa som (säsongrensad) varit

oförändrad under de tre första kvartalen 1967 steg förhållandevis kraftigt

under fjärde kvartalet. Uppgången var starkast inom EEC-området men påtaglig

också inom de mindre EFTA-staterna.

Förutsättningarna för en fortsatt konjunkturförbättring var sannolikt

goda när det internationella betalningssystemet — vilket sedan en tid präglats

av en viss brist på jämvikt i de internationella betalningsströmmarna

— drogs in i en krisartad utveckling som förefaller att ha kulminerat i

mars 1968. I detta utvecklingsförlopp ingick punddevalveringen med åtföljande

oro på valutamarknaderna, en tilltagande osäkerhet om den ledande

reservvalutans, dvs. dollarns position i förhållande till guldet samt omfattande

spekulativa guldköp. Samtidigt uppträdde åtstramningstendenser på

de internationella kreditmarknaderna. När den internationella konjunkturutvecklingen

härefter alltjämt förefaller någorlunda hävdad, får väl detta

snarast anses vittna om styrkan i de av dessa störningar oberoende uppsvingstendenserna.

Sedan lugnet återställts, kvarstår behovet av fortsatt

anpassning och bättre jämvikt i de internationella betalningsströmmarna.

Det är bl. a. detta anpassningsbehov som har ingett en viss osäkerhet om

styrkan och ihålligheten av det konjunkturuppsving som förefaller ha inletts.

För att de åtgärder som i första hand reserwalutaländerna tvingats vidta

för att stärka sitt betalningsläge skall kunna bli framgångsrika och samtidigt

undgå att utlösa kontraktiva effekter på världsekonomin i övrigt, krävs

nämligen att andra länder och därvid främst nuvarande finansiella överskottsländer

tillåter och helst aktivt medverkar till en försvagning av sina

betalningssaldon. En dylik anpassning av betalningsströmmarna kan avse

såväl löpande betalningar som kapitalrörelser. För Storbritanniens del före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

ligger av allt att döma ett oavvisligt behov att stärka det löpande betalningssaldot,

dvs. bytesbalansen. I övrigt är det i första hand en omläggning eller

reglering av de internationella kapitalrörelserna — i samband med en begränsning

av den amerikanska kapitalexporten — som eftersträvas. De åtstramningstendenser

som amerikanska åtgärder i detta syfte framkallat på

de internationella kreditmarknaderna har hitintills i väsentlig grad motverkats

genom den kreditpolitik som förts i de kontinentaleuropeiska länderna.

Erfarenheterna från de senaste månadernas utveckling kan såtillvida ge

anledning till viss optimism.

Mot denna bakgrund förefaller det att finnas goda möjligheter att den behövliga

anpassningen av de internationella betalningsströmmarna skall kunna

genomföras på sådant sätt att en fortsatt konjunkturförbättring inte

äventyras. Inte minst med hänsyn till det emotsedda omslaget i den brittiska

bytesbalansen skulle mycket givetvis vara vunnet, om det västtyska

konjunkturuppsvinget fick sådan styrka att en påtaglig begränsning av nuvarande

kraftiga överskott i den västtyska bytesbalansen kunde påräknas.

Även om den ekonomiska utvecklingen i Västtyskland efter ett lovande fjärde

kvartal 1967 gjort ett osäkert intryck under den tidigaste delen av 1968,

bör det bl. a. med hänsyn till de riktlinjer som fastställts för den ekonomiska

politiken inom EEG-länderna finnas rimliga förutsättningar för att

den västtyska konjunkturen — tills vidare påhjälpt av en gynnsam utrikesefterfrågan

— med tiden skall nå erforderlig styrka. Det finns därför skäl

att för 1968 och in på 1969 räkna med en fortsatt måttlig konjunkturförbättring

i Västeuropa som bärs upp inte blott av ett omslag i lagerinvesteringarna

utan även av stigande investeringar inom näringslivet.

Konjunkturinstitutets reviderade prognos för exporten 1968 utgår från en

sådan bedömning av den internationella efterfrågeutvecklingen. Totalt beräknas

exporten komma att öka med ca 6,5 % i volym och ca 8 % i värde.

Exklusive den kraftigt svängande fartygsexporten (+23 % 1967, — 1,5 %

1968) blir ökningen ca 7 % i volym och ca 8,5 % i värde, vilket är omkring

3,5 procentenheter mer än 1967. Den högre ökningstakten förklaras av en

snabbare tillväxt av den förväntade utförseln av verkstadsprodukter, massa,

papper samt järnmalm. För verkstadsprodukternas del har institutet, med

någon nedjustering av den senaste exportenkäten, funnit det realistiskt att

räkna med en värdeökning om 11 %. För malmexporten täcks en förväntad

tillväxt om 16,5 % i volym helt av kontrakterade kvantiteter. Massaexportens

ökning — ca 7,5 % i volym — är till inte obetydlig del en effekt av en

upphörande lageravveckling hos köparna, medan pappersexportens tillväxt

som väntas uppgå till ca 7 % i volym — i huvudsak förklaras av en snabbare

konsumtionsökning. Exporten av »övrigvaror» väntas trots en förutsedd

svagare importtillväxt i EFTA-länderna -— dit denna export i huvudsak går

— totalt sett komma att öka i nästan samma takt som 1967 till följd av ökad

bensinexport från ett nytillkommet raffinaderi och en gynnsammare utveck
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968 7

ling på EEC. Järn- och stålexporten väntas inte få en lika snabb tillväxt

som 1967 men dock komma att öka med ca 8,5 % i volym. För trävaror

och livsmedel förutses likaså en svagare utveckling 1968 än 1967.

Det privata näringslivets investeringar i fasta anläggningar väntas 1968

bli något lägre i volym än 1967 (—-0,5 %). Mera avsevärda minskningar

förekommer i fråga om handelsflottans anskaffning av fartyg samt byggnader

för handel m. m. Härvid har likväl räknats med effekten av att befrielse

från investeringsavgift enligt beslut i april kommer att ges i ökad

utsträckning. En tidigare beräknad nedgång i handelns byggnadsinvesteringar

har till följd härav begränsats till 12 %. — För industrins del räknades

före besluten av den 19 april 1968 om frisläpp av investeringsfonder, med

en ökning om 2,5 % för byggnader och 1,5 % för maskiner. Denna prognos

innebar någon uppjustering, främst för byggnadsinvesteringarnas del. Minskningen

1966—1967 blev visserligen för dessa större än beräknat, men uppjusteringen

1968 är större än denna skillnad, varför industrins investeringar

väntades komma att ligga på en obetydligt högre nivå 1968 än vad som förutsågs

i december. Det senaste frisläppet av investeringsfonder har överslagsvis

motiverat en uppjustering av industrins investeringar med ca 300 milj. kr.

varav knappt 200 milj. kr. i byggnader och drygt 100 milj. kr. i maskiner. Inberäknat

dessa effekter väntas industrins investeringar öka med nära

10 % för byggnader och med ca 3 % för maskiner eller i genomsnitt ca

4.5 %.

Lagerinvesteringarna väntas efter en sammanlagd nedgång under åren

1966 och 1967 på inemot 2 miljarder kr. komma att öka 1968 med drygt

700 milj. kr. Tillväxten faller helt på industrin, medan däremot handelns

lageruppbyggnad inte väntas nå upp till mer än hälften av 1967 års i och

för sig betydande omfattning. För tillväxten av industrins lagerinvesteringar

svarar främst verkstäder och varv. Uppgången gäller företrädesvis råvaror

och varor i arbete. Omslaget i lagerinvesteringarna medför att näringslivets

totala realkapitalbildning nu beräknas öka med 3,5 % 1967—1968 att

jämföra med en nedgång 1966—1967 om ca 8 %.

De statliga investeringarna väntas öka med 8 % efter att totalt sett ha

minskat något 1966—1967. Förändringen beror i huvudsak på att nedgången

i den militära materielanskaffningen 1967 inte får någon motsvarighet 1968.

Tvärtom väntas en inte obetydlig ökning av denna 1968. För civila statliga

investeringar är den väntade tillväxten 1968 obetydligt lägre än 1967. För

såväl civila som militära investeringar blir ökningen något större än vad

som emotsågs i den preliminära nationalbudgeten.

För de kommunala investeringarna förutses en viss uppbromsning av den

höga ökningstakten 1966—1967. Man räknar med en uppgång 1968 på ca

7.5 %. Den lägre ökningstakten beror i första hand på någon avsaktning i

sjukhusbyggandets tillväxt och en ökad effekt av den intill oktober utgå
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

ende 25-procentiga investeringsavgiften, trots den beslutade lättnaden i tilllämpningen

av denna.

För bostadsbyggandet är ramen för igångsättning nu satt till 100 000 lägenheter

1968. Bostadsinvesteringarnas volymökning 1967—1968 kan därmed

beräknas till ungefär 3,5 %. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter väntas

bli något större än 1967, dvs. överskrida 100 000 lägenheter.

De totala fasta investeringarnas uppgång beräknas till ca 3,5 % 1967—

1968. Tillväxten för byggnadsinvesteringarna har beräknats till ca 4 %, medan

maskininvesteringarnas ökning totalt väntas stanna vid ca 2,5 %.

Beträffande inkomster, priser och konsumtion framläggs följande beräkningar.

Från 1967 till 1968 beräknas den genomsnittliga lönenivån stiga

med 6 1/4 %. De avtalsmässiga löneökningarna — vilka innehåller större

effekter av arbetstidsförkortningen än de gjorde 1966—1967 — har beräknats

svara för 4 3/4 procentenheter härav. Löneglidningen väntas bli något

lägre än 1967 eller ca 1,5 %. Nettoefekten av sysselsättningsförändringar

beräknas bidra med ca en halv procentenhet till lönesumman, varför dennas

tillväxt totalt anges till 6 3/4 %. En betydligt svagare ökning av inkomsterna

för andra än löntagare väntas dra ned tillväxten i faktorinkomsterna

till 5,7 % 1967—1968 mot ca 7 % 1966—1967. Efter avdrag av hushållens

nettoinbetalning till det offentliga och tillägg av försäkringsnetto återstår en

disponibel inkomst vars ökning väntas uppgå till 5 %.

Vid bedömningen av prisutsikterna för 1968 har en utgångspunkt varit att

arbetsgivarnas kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda kan

beräknas stiga med knappt 7 %. Vidare har förutsatts att lönekostnadsförändringarna

under 1968 slår igenom i konsumentpriserna i samma utsträckning

som hittills i genomsnitt gällt under 1960-talet. Den sammanlagda

effekten av höjda indirekta skatter har beräknats till 0,5 % på totalindex.

Huvuddelen av detta är en följd av den höjda alkoholbeskattningen. För

konsumentpriserna totalt väntas en uppgång under loppet av 1968 med

2,2 %. Mellan genomsnittsnivåerna för kalenderåren 1967 och 1968 väntas

prisökningen bli ungefär densamma eller 2,1 %. Den väntade prisuppgången

är drygt en halv procentenhet lägre än vad som emotsågs i den preliminära

nationalbudgeten. Denna nedjustering har delvis motiverats av den dämpade

prisstegringstakten mot slutet av 1967.

De reala disponibla inkomsternas ökning kan med denna prisstegringstakt

antas uppgå till nära 3 % mot 2,3 % 1966—1967.

Prognosen för den privata konsumtionen har fastställts med utgångspunkt

från ett erfarenhetsmässigt samband mellan å ena sidan konsumtionsutvecklingen

i volym och å den andra den reala disponibla inkomsten samt

förändringen i denna. Den totala privata konsumtionens volym har sålunda,

inklusive turistnettot, beräknats öka med drygt 3 % 1967—1968. För de

icke varaktiga varorna förutses en normal utvecklingstakt med en ökning

på mellan 1 % och 2,5 % för grupperna livsmedel, tjänster och övriga icke

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

Tabell 1:1. Reviderad försörjningsbalans 1967—1968

Procentuell

Milj. kr.

Förändring 1967—1968

volymföränd-

1967

ring 1966—1967

milj.

procentuell

kr. i

volymför-

1967 års

ändring

priser

Tillgång

Bruttonationalprodukt..........

+ 2,7

129 394

+ 5 500

+ 4

Import ......................

+ 2,5

24 329

+ 1 600

+ 6,5

Summa tillgång

+ 2,7

153 723

+ 7100

+ 4,5

Eperfrågan

Privat bruttoinvestering (ej bostä-

der)........................

- 2,3

17 606

- 100

- 0,5

Statlig bruttoinvestering (ej bostä-

der)........................

- 2,3

8 000

+ 650

+ 8

Kommunal bruttoinvestering (ej

bostäder) ..................

+ 10,8

7 493

+ 600

+ 7,5

Bostäder, bruttoinvestering......

+ 13,9

8 806

+ 300

+ 3,5

Lagerförändring................

326

+ 700

Privat konsumtion ............

+ 2,5

66 172

+ 2100

+ 3

Offentlig konsumtion ..........

4* 8,2

21 385

+ 1 500

+ 7

Export ......................

+ 5,3

23 425

+ 1500

+ 6,5

Tjänstenetto ..................

510

- 150

Summa efterfrågan

+ 2,7

153 723

+ 7100

+ 4,5

varaktiga varor. Även turistnettot väntas stiga i den takt som varit vanlig

de senaste åren, dock något långsammare än 1966—1967 men likväl med

mer än 15 %. Inom gruppen varaktiga varor väntas en förskjutning mot

ökad andel bilkonsumtion, vilket innebär att ökningstakten för övriga varaktiga

varor sjunker från drygt 7 % 1967 till ca 3 % 1968. För personbilarna

räknar man med en antalsmässig ökning med ca 20 %.

Den offentliga konsumtionen väntas öka med nära 7 %, varav den kommunala

med 7,5 % och den statliga med drygt 5,5 %.

Den förväntade efterfrågetillväxten har beräknats medföra en uppgång av

importen med ca 6,5 %. En ökning över genomsnittet förutses för konsumtionsvarorna,

främst på grund av den förutsedda kraftiga omsvängningen

i bilimporten men även till följd av att en betydande uppgång väntas i textilimporten.

Den högre tillväxt i industriproduktionen och i lagerinvesteringarna

som förutses, medför även eu ökad import av insatsvaror, medan

den måttliga investeringstillväxten leder till en moderat ökning av

investeringsvaruimporten.

Eftersom importvolymens beräknade tillväxt är endast obetydligt större

än exportvolymens och denna olikhet mer än motvägs av en mindre skillnad

i förväntad prisstegring — i genomsnitt 1 % för importen mot 1,5 %

för exporten — kan handelsbalansens underskott enligt dessa kalkyler förutses

minska obetydligt. Tjänstebalansens överskott beräknas komma att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

sjunka ytterligare och underskottet i transfereringsposten att stiga med

drygt 100 milj. kr. främst till följd av ökat u-landsbistånd. Bytesbalansens

underskott kommer enligt dessa beräkningar att öka med 175 milj. kr.

och kan därmed väntas uppgå till ca 450 milj. kr. I kalkylen ingår de korrigeringar

som numera tillämpas.

En hopsummering av försörjningsbalansens olika delposter ger med denna

beräkning av utrikeshandelns utfall till resultat att nationalproduktens

tillväxt 1967—1968 blir drygt 4 % (4,2 %).

Med utgångspunkt från denna uppskattning av nationalproduktens tillväxt

har en bedömning gjorts av den sannolika utvecklingen av efterfrågan

på arbetskraft under 1968. De utförda kalkylerna visar att antalet sysselsatta,

utan något beaktande av arbetstidsförkortningens efterfrågeuppdrivande

effekter, kommer att minska med inte fullt 0,5 % mellan 1967 och

1968. Betydande sysselsättningsökning väntas dock inom kommunerna.

Arbetstidsförkortningen under 1968 kan, tagen isolerad, beräknas medföra

en ökning av arbetskraftsbehovet med ca 1 %. Det har dock bedömts

som troligt att det inte ökar med mer än omkring hälften så mycket. Totala

antalet sysselsatta skulle då mellan 1967 och 1968 komma att öka endast

obetydligt eller vara i stort sett oförändrat.

Den antagna sysselsättningsutvecklingen motsvaras ungefärligen av det

normalt möjliga arbetskraftstillskottet. Med utgångspunkt från de bristfälliga

kalkyler som kunnat göras kan följaktligen läget på arbetsmarknaden

bedömas komma att inte undergå någon väsentlig förändring från 1967

till 1968. En utveckling med en under loppet av året successivt tilltagande

arbetskraftsefterfrågan förefaller dock efter de senaste investeringsfondsfrisläppen

mer sannolik, i synnerhet vid ett gynnsamt utfall av andra halvårets

verkstadsexport. Även en sådan utveckling bedöms dock komma att

innebära en förhållandevis moderat förändring av arbetsmarknadsläget.

Intrycket av denna genomgång blir således närmast att den totala efterfrågan

1968 kan komma att hålla sig något, om än obetydligt, i underkant i

förhållande till vad som kan vara möjligt att tillgodose vid en rimlig balans

inom samhällsekonomin. Detta innebär samtidigt att det bör finnas utrymme

för en snabbare ökning av exporten för den händelse den internationella

efterfrågan överträffar förväntningarna. De marginaler som kan anses outnyttjade

får i vart fall bedömas som tämligen begränsade i olika hänseenden.

Det kan därför vara befogat att söka klargöra vilka restriktioner med

avseende på styrningen av den totala efterfrågans storlek och inriktning som

kan tänkas gälla med hänsyn till vårt internationella utrymme, vårt interna

utrymme — dvs. med avseende på produktionskapaciteten inom landet —

och med hänsyn till det finansiella utrymmet.

Det internationella utrymmet för en fortsatt expansion av produktion och

efterfrågan skulle i princip kunna begränsas av ett högt kostnadsläge, ett

ogynnsamt utfall av den internationella efterfrågan som riktas mot vår ex
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

11

Tabeil It2. Betalningsbalansen 1966—1968

Milj. kr. löpande priser

1966

1967

1968

prognos

Export av varor..............................

22 071

23 425

25 355

Import av varor..............................

23 704

24 329

26 233

Handelsbalans

— 1633

— 904

— 878

Sjöfartsnetto ................................

1 710

1 730

1 800

Turistnetto ..................................

— 741

— 920

— 1 100

Övriga tjänster m. m., netto1..................

- 372

— 300

— 350

Transferereringar ............................

- 199

- 334

- 450

Korrigeringspost2 ............................

375

450

525

Bytesbalans

— 860

— 278

— 453

1 Motsvaras av posterna 4 och 7 i tabell III:3.

2 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.

portproduktion eller en spontan stegring av importbenägenheten. Bland

tänkbara orsaker till en begränsning av detta internationella utrymme synes

uppmärksamheten främst ha riktats mot den absolut sett betydande lönekostnadsstegringen

inom svenskt näringsliv under 1960-talet. Konkurrensförmågan

har emellertid även påverkats av den under perioden snabba produktivitetsutvecklingen.

Tillgängliga sammanställningar av kostnadsutvecklingen

per produktenhet tyder inte på att den svenska exportproduktionens

relativa kostnadsläge skulle ha försämrats sedan slutet av 1950-talet, även

om det kan synas troligt att lönekostnadsutvecklingen 1967 i förening med

de inträffade devalveringarna har medfört någon försvagning av vårt internationella

konkurrensläge.

Andra omständigheter kan dock möjligen ha utövat ett mera oförmånligt

inflytande på utrikesbalansen. Den snabba tillväxten av underskottet i turistbalansen

kan utgöra en följd såväl av försämrat kostnadsläge för den

svenska turistnäringen som av en spontan förändring av konsumenternas

preferenser. Å andra sidan bör ökningen av den offentliga verksamhetens

andel av bruttonationalprodukten ha verkat begränsande på importbehovet.

Råvaruexportens svaga tillväxt under de senaste åren kan ses som ett utslag

av en ogynnsam inriktning av den internationella efterfrågans utveckling.

Att den svenska exportens utveckling mera allmänt påverkas av världsekonomins

utvecklingstakt synes vidare ofrånkomligt.

Önskar man mäta effekterna av alla dessa tänkbara inflytelser på den

svenska utrikesbalansen finns knappast någon annan indikator att ta fasta

på än bytesbalansens saldo. För att detta skall kunna ge ett rättvisande

utslag med avseende på utvecklingen under en period gäller det emellertid

att välja så vitt möjligt jämförbara år som periodgränser. Åren 1963 och

1967 förefaller att tämligen väl uppfylla detta krav. Båda åren känneteck
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

nas nämligen av jämförelsevis låga lagerinvesteringar och ett i förhållande

till omvärlden måttligt efterfrågetryck inom den svenska ekonomin. Mellan

dessa år försvagades bytesbalansens saldo med ca 500 milj. kr. _ Det är

tänkbart att denna förändring skulle kunna förklaras av speciella omständigheter

som exempelvis råvaruexportens utveckling. Oavsett om detta skulle

visa sig möjligt eller ej, har den inträffade försvagningen av bytesbalansen

inneburit en viss inskränkning av det internationella utrymmet. Desto

mera angeläget ter sig under sådana omständigheter kravet på att den framtida

kostnadsutvecklingen skall visa sig förenlig med en gynnsam utveckling

av vårt internationella konkurrensläge. Å andra sidan finns ingen anledning

att överdriva betydelsen av den begränsning av det internationella utrymmet

som kan anses följa av bytesbalansens nuvarande läge med ett beräknat

underskott 1967 om närmare 300 milj. kr. Med en betydande valutareserv

återstår möjligheten att, om så visar sig nödvändigt, till en tid driva en

politik som innebär snabbare expansion av efterfrågan inom landet än i vår

omvärld.

En bedömning av vårt interna utrymme för fortsatt expansion kan lämpligen

utgå från den avstämning som nu skett av 1965 års långtidsutredning.

De slutsatser man härvid kommit fram till innebär i korthet att den för hela

perioden 1965—1970 möjliga produktionstillväxten uppskattas till 3,9 %

per år, men eftersom produktionsökningen 1965—1967 legat under denna

trend skulle det utom den normala tillväxten om knappt 4 % finnas ca 1,5

procentenheter extra i kapacitetsutrymme som utan risk för överhettning

skulle kunna tas ut under den återstående delen av perioden. Skillnaden i

årlig produktionsökningstakt skulle härigenom under gynnsamma yttre betingelser

kunna bli påtaglig mellan periodens begynnelse och avslutningsår

(med en spännvidd mellan ca 3 % i årlig tillväxt 1965—1967 mot kanske ca

4,5 % 1968—1970).

Vad gäller den komponent i utvecklingen som är i väsentlig grad påverkbar

genom ekonomisk politik, nämligen inhemsk efterfrågan bortsett från

lagerförändring, blir emellertid den möjliga ökningen i tillväxttakt även

under sådana gynnsamma förutsättningar förhållandevis begränsad. Den

totala inhemska efterfrågan exklusive lager har nämligen hållits tämligen

väl uppe 1965—1967 med en årlig tillväxt omkring 3,5 %. Att bruttonationalproduktens

ökning blivit lägre än så kan som inledningsvis framhållits

återföras på det förhållandet att lagerinvesteringarnas kraftiga nedgång inte

i sin helhet kompenserats därigenom att exportvolymen stigit mera än importvolymen.

När produktionstillväxten under gynnsamma förutsättningar

de närmaste åren kan tänkas överstiga 3,5-procentsnivån med någon enhet,

kan denna marginal endast till en mindre del antas bli disponibel för ökad

tillväxt av inhemsk efterfrågan exklusive lager. Det vidgade utrymmet kommer

nämligen till stor del att få tas i anspråk för ökade lagerinvesteringar,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968 13

önskvärd ytterligare förstärkning av bytesbalansen samt ökat u-landsbistånd.

för 1968 förutses, bortsett från lager, en tämligen obetydlig ökning av

den inhemska efterfrågans tillväxt eller till 3,9 %. Till följd av omslaget i

lagerinvesteringarnas utveckling från en nedgång med drygt en miljard

kr. 1966—1967 till en beräknad ökning med 700 milj. kr. 1967—1968 sker

emellertid en påtaglig acceleration av den totala inhemska efterfrågans tillväxt

eller till 4,3 %*■ mot endast 2,2 % 1966—1967. Genom denna utveckling

synes lagerinvesteringarna 1968 nå ett från trendmässig bedömning tämligen

normalt läge, vilket inte utesluter att en ytterligare uppgång kan ske

de närmaste åren.

Om man under sådana förhållanden resonemangsvis avsätter en procentenhet

av ett års nationalprodukt till förstärkning av bytesbalansen, ökat ulandsbistånd

och någon ytterligare ökning av lagerinvesteringarna, blir slutsatsen

att den årliga tillväxten av inhemsk efterfrågan exklusive lager inte

kan överstiga 4 % 1968—1970 ens om nationalproduktens tillväxt skulle

komma att nå upp till 4,5 %. Accelerationsutrymmet skulle således inte röra

sig om mer än någon eller några tiondels procentenheter — vari för övrigt

får inrymmas den tendens till ytterligare konsumtionsökning som normalt

åtföljer en något expansivare utveckling av produktion och sysselsättning.

I ett annat hänseende skulle handlingsfriheten för en styrning av den inhemska

efterfrågan kunna tänkas vara större, nämligen vad avser de disponibla

resursernas fördelning mellan de fyra huvudobjekten, privat konsumtion,

offentlig verksamhet, näringslivets investeringar och bostadsbyggen.

Utvecklingen 1966—1967 innebar en kraftig expansion för offentlig konsumtion

och investeringar samt bostadsbyggen, en efterfrågeinriktning som passade

väl in i konjunkturmönstret så tillvida som dessa aktiviteter är på en

gång importsnåla och — från den inhemska arbetsmarknadens synpunkt —

sysselsättningsdryga. Vid en fortsatt svag internationell konjunktur skulle

en fortsatt satsning på dessa områden kunna medverka till en hög sysselsättning.

Vid goda internationella konjunkturer med en gynnsam exportutveckling

skulle en ambitiös expansion av de angivna »importsnåla» aktiviteterna

ställa särskilt stora krav på finanspolitiken. Det skulle nämligen

inte vara tillräckligt att begränsa övrig inhemsk efterfrågan — dvs. privat

konsumtion och möjligen också näringslivets investeringar — i lika hög

grad som man önskade öka utrymmet för offentlig verksamhet och bostadsbyggande-

Eftersom de efterfrågekomponenter man kan tänka sig att hålla

tillbaka är importdryga och följaktligen i förhållandevis lägre grad tar inhemska

produktionsfaktorer i anspråk, måste begränsningen göras desto

1 Nationalproduktens beräknade tillväxt blir såsom tidigare angivits något lägre eller 4,2 %

eftersom exportvolymen av varor och (i synnerhet) tjänster förutses öka mindre än importvolymen.

Återverkan härav på bytesbalansen begränsas i väsentlig mån genom en terms of

trade-förbättring.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Procentuell för-

Förändring av

ändring av verk-

nettofinansie-

samhetens

ringsbehovet i

volym inom den

sammanslagna

sektorn

milj. kr.

1965—1966 ................

4

- 700

1966—1967 ................

7,5

+ 2 400

1967—1968 ................

6,5

- 1 200

kraftigare för att ett önskvärt balansläge skall kunna bibehållas på den

svenska faktormarknaden och för att exportproduktionen inte skall behöva

konkurrera med byggnadsverksamheten och den offentliga sektorn om ett

alltför begränsat utbud av arbetskraft.

1968 kommer emellertid en förhållandevis snabb tillväxt av den offentliga

sektorn och bostadsbyggandet att kunna bibehållas, låt vara att expansionstakten

jämfört med 1966—1967 sjunker med någon procentenhet. I detta

stadium av såvitt man kan bedöma tidigt konjunkturuppsving visar det privata

näringslivets investeringar ännu inte någon uppgång totalt sett och tillgången

på arbetskraft utgör inte någon allvarlig begränsningsfaktor. Finanspolitiken

i dess vidaste bemärkelse — innefattande staten, kommunerna,

bostadsbyggandet, investerings- och AP-fonderna — är ännu expansiv

vad avser den direkta efterfrågan på reala faktorer. Vad avser finanspolitikens

inverkan på de icke offentliga sektorernas efterfrågan — dvs. i huvudsak

hushållens och företagens — bryts emellertid den expansiva tendensen,

vilket såsom närmare framgår av avsnittet om den offentliga verksamheten

i viss mån kan belysas av utvecklingen av nettofinansieringsbehovet för

den sammanlagda offentliga sektorn i vid bemärkelse. Denna förändring

bidrar till att vidga det realekonomiska utrymme som blir disponibelt för

den emotsedda omkastningen i lagerinvesteringarnas utveckling och för ett

exportuppsving som kan tänkas ske i snabbare takt än som angivits i försörjningsbalansen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

15

II. Det internationella läget

1. Sammanfattande översikt

Den internationella ekonomiska utvecklingen 1967 kännetecknades av

svag efterfrågan, långsam produktionsstegring och en för efterkrigstiden

hög arbetslöshet. Första halvårets utveckling anslöt till den anpassningsprocess

som i flertalet länder pågått i stort sett sedan 1965 och vars syfte

var dels att skydda den yttre balansen, dels att komma till rätta med det

efter överkonjunktur året 1964 starka pris- och kostnadstrycket. Under

första delen av 1967 var det sålunda i huvudsak eftersläpande effekter

av den tidigare medvetet åtstramande ekonomiska politiken som höll

efterfrågan tillbaka. Den övergång till en lättare kreditpolitik som skedde

under början av 1967 fick av olika skäl en begränsad effekt. Det var först

mot slutet av 1967 under inverkan av vissa om än —- med hänsyn till

läget — försiktiga stimulansåtgärder som en viss återhämtning av produktionen

kom till stånd i Västeuropa. I Förenta staterna var den stegrade

aktiviteten i första hand en konsekvens av att lagren upphörde att minska.

För Västeuropa totalt stannade produktionsuppgången 1966—1967 vid

2,5 %, vilket är ungefär en procentenhet lägre än 1965—1966. För Nordamerika

var motsvarande ökning drygt 2,5 % medan tillväxten i det återstående

OECD-landet, Japan, uppgick till drygt 13 %. I Västeuropa var

det endast två länder — Italien och Norge — som nådde upp till den

med utgångspunkt från kapacitetstillväxten beräknade långsiktiga ökningstakten.

I övriga länder blev kapacitetsutnyttjandet i bästa fall oförändrat.

Västtyskland hade det största gapet av samtliga länder mellan

potentiell och faktisk tillväxt. Detta tog sig uttryck i en genomsnittlig

arbetslöshet som var mer än tre gånger högre än under 1966 och översteg

när den säsongrensat sett var som högst (i maj) 600 000 personer. Även

pris- och lönestegringstakten avtog markant jämfört med 1966. De västtyska

konsumentpriserna visade under loppet av 1967 den lägsta ökningen

bland samtliga industriländer, ca 0,5 %. Även vid en jämförelse mellan

prisstegringstakten 1966 och 1967 har Västtyskland den snabbaste nedgången

bland de länder som uppvisar en sådan — de övriga är Nederländerna,

Schweiz, Storbritannien och Sverige. Den genomsnittliga prisnivån,

i den mån man kan tala om en sådan, har i någon mån i Västeuropa men

framför allt i Nordamerika tenderat att stiga snabbare 1967 än 1966.

Tillväxten i världshandeln sjönk från ca 10 % 1966 till ca 5 % 1967. En

råd olika faktorer bidrog härvid till att världshandeln trots konjunktur
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell II: I. Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länderområden 1966—1968

Procentuella volymförändringar. Siffrorna för 1966 och 1967 avser utfall, för 1968

prognoser.

1965—

1966

1966—

1967

1967—

1968

prognos

Belgien ......................

2,8

2,5

3

Danmark ....................

2,2

3,4

2

Finland ......................

2,2

2,3

3

Frankrike ....................

4,9

4,2

4,5

Italien........................

5,4

5,9

5,5

Nederländerna ................

3,2

5,0

4

Norge ........................

4,0

5,3

4

Schweiz ......................

2,8

1,7

2

Storbritannien ................

1,9

1,2

2,5

Sverige........................

2,9

3,3

4

Västtyskland..................

2,4

-0,3

4

Österrike .....................

4,3

2,5

2,5

Förenta staterna ..............

5,8

2,6

4,5

Kanada ......................

5,9

2,5

3,5

Japan ........................

10,3

13,5

8

EEC..........................

3,8

2,7

4,4

EFTA........................

2,4

2,0

2,7

Västeuropa1 ..................

3,3

2,5

3,9

Totala OECD ................

5,3

3,4

4,5

1 Västeuropa avser här EEC, EFTA och Finland.

Källor: OECD, nationell statistik och uppskattningar gjorda inom sekretariatet för ekonomisk

planering på grundval av tillgängliga informationer.

dämpningen hölls förhållandevis väl uppe. En del av den 5-procentiga uppgången

som erhålls mellan åren är för det första en rent mekanisk effekt av

ökningen under 1966 och första kvartalet 1967. En annan förklaringsfaktor

är slopandet av den brittiska importavgiften i november 1966 som

innebar en förskjutning av leveranser från 1966 till 1967. Vidare fortsatte

handelsutbytet inom handelsblocken att stiga mer än den yttre handeln.

EEC:s intrahandel steg med 5,7 %, EFTA:s med 9,7 %. Däremot utvecklades

handeln mellan blocken svagt. EFTA-ländernas export till EEC sjönk

med ca 2,5 % och importen därifrån steg med endast 4 %. Blockbildningens

effekter har sannolikt förstärkts genom att det matta efterfrågeläget och

den försvagade lönsamheten givit priset ökad betydelse som beslutsfaktor

vid inköpen. Den ökade prismedvetenheten har troligen bidragit till att öka

det internationella handelsutbytet.

Utvecklingen 1967 av världshandeln och det internationella tjänsteutbytet

medverkade samtidigt -— i förening med kapitalrörelserna — till

en försvagning av reservvalutaländernas och en förstärkning av i första

hand de kontinentaleuropeiska ländernas betalningisläge. Eftersom det

internationella betalningssystemet inte syntes ge utrymme för en ytterligare

försvagning av reservvalutaländernas positioner, låg häri ett hot mot

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

Diagram II: I. Europeiska OECD:s handel 1964—1967

Index: 1963 = 100. Säsongrensade månadsgenomsnitt per kvartal

Export

Utomeuropeiska OECD

130 -

Icke OECD-länder

1964 1965 1966 1967

Källa: OECD.

Import

Totalt

Utomeuropeiska OECD

Icke OECD-länder

1964

1965

1966

1967

stabiliteten som skapade oro på den internationella valutamarknaden. Oron

intensifierades efter pundets devalvering i november 1967 och åtföljdes av

en tilltagande spekulation i en höjning av guldpriset. Kring årsskiftet

inträdde en temporär avspänning i samband med att åtgärder med syfte att

stärka betalningsbalansen tillkännagavs av den amerikanska regeringen.

Då snabba resultat av avgörande betydelse inte syntes troliga tilltog guldspekulationen

ånyo. Guldköpen kulminerade i mitten av mars 1968, då

läget utlöste motåtgärder. Guldmarknaden i London stängdes tillfälligt och

centralbankscheferna i guldpoolens länder sammanträdde i Washington.

Vid detta möte överenskoms att de deltagande centralbankerna inte längre

skulle sälja guld vare sig direkt till marknaden eller »till monetära myndigheter

för att ersätta guld som sålts på privata marknader». Vid guldrörelser

mellan centralbanker skall priset hållas oförändrat vid 35 dollar

2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 1

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr i25 år 1968

Tabell II: 2. Konsumentpriser 1960—1967

Procentuella förändringar.

1960—

1966—

4 kv.

4 kv.

1 halv-

1 halv-

1966

1967

1965—

1966—

året 1966

året 1967

per år

4 kv.

4 kv.

—2 halv-

—2 halv-

1966

1967

året 1966

året 1967

(i års-

(i års-

takt)

takt)

Belgien....................

2,8

2,9

3,5

3,4

1,8

3,4

Danmark ..................

5,6

8,2

6,2

10,6

5,2

15,3

Finland....................

5,0

5,5

4,2

6,8

4,8

6,0

Frankrike..................

3,6

2,8

2,7

3.4

2,6

3,1

Italien ....................

4,5

3,2

2,1

3,2

1,6

2,5

Nederländerna..............

3,9

2,8

5,4

2,8

0

1,1

Norge ....................

3,9

4,1

4,5

4,1

5,3

5,7

Schweiz ..................

3,5

4,1

4,3

3,8

3,5

4,1

Storbritannien..............

3,6

2,5

3,8

2,1

3,4

1,0

Sverige ....................

4,1

4,2

5,4

3,7

3,5

2,8

Västtyskland ..............

2,9

1,5

2,8

0,6

1,3

-0,4

Österrike ..................

3,7

3,8

1,8

4,5

1,8

2,6

Företa staterna ............

1,6

2,8

3,6

2,8

3,7

3,6

Kanada ..................

2,0

3,5

4,0

3,8

3,5

4,8

Anm. Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning

och subventionering.

Källor: OECD och nationell statistik.

per uns. Vidare uttalades att tillgången på monetärt guld var tillräcklig

med hänsyn till utsikterna att införa särskilda dragningsrätter (SDR), varför

centralbankerna inte längre behövde köpa guld från marknaden. De

deltagande centralbankscheferna tog samtidigt fasta på den amerikanska

regeringens bestämda föresats att med penning- och finanspolitiska medel

verka för en påtaglig förstärkning av betalningsbalansen.

Genom denna överenskommelse infördes ett system med skilda guldmarknader,

den ena för privata kunder (inkl. industriella förbrukare)

med marknadsbestämd prissättning, den andra för monetärt guld med fixerat

pris. Genom Förenta staternas beslut omedelbart dessförinnan att slopa

kravet på en guldreserv motsvarande 25 % av sedelstocken blev nästan

hela den återstående amerikanska guldreserven, som då uppgick till drygt

11 miljarder dollar, i princip disponibel för internationella betalningar.

På de fria marknaderna har priset på guld härefter tillåtits variera helt

fritt men har sedermera närmat sig noteringen på monetärt guld. På valutamarknaderna

har lugnet återställts.

Frågan om guldprisets höjd har aktualiserats i samband med en anpassningsprocess

som knappast i första hand har framtvingats av en otillräcklig

tillgång på internationella betalningsmedel utan snarare av en viss brist på

jämvikt i de internationella betalningsströmmarna. Jämvikten skulle i prin
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

cip kunna återställas genom någon av följande åtgärder eller genom en

kombination av dessa:

1. Det internationella betalningssystemet görs så elastiskt att nuvarande

ojämnhet i de internationella betalningsströmmarna kan absorberas under

överskådlig tid framåt. — En sådan lösning synes för närvarande helt orealistisk.

Systemet med särskilda dragningsrätter (SDR) som nu förefaller att

kunna sättas i funktion under 1969 syftar till en planmässig och, såvitt nu

kan bedömas, begränsad förstärkning av tillgången på internationella betalningsmedel.

En höjning av priset på monetärt guld har bestämt avvisats

som medel att genomföra en ökning av den internationella likviditeten. Inte

heller torde det finnas förutsättningar för att på annat sätt uppnå en drastisk

förstärkning av det internationella betalningssystemets elasticitet.

2. Jämvikten i betalningarna återställs genom en omläggning eller reglering

av de internationella kapitalrörelserna.

3. Jämvikten återställs genom en anpassning av de löpande betalningarna.

Den ledande reservvalutamakten, Förenta staterna, har i första hand inriktat

sig på en lösning enligt punkt 2, dvs. genom att påverka och reglera

sin kapitalexport. De åtstramningstendenser som åtgärder i detta syfte framkallat

på de internationella kreditmarknaderna har hittills i väsentlig grad

motverkats genom den kreditpolitik som förts i de kontinentaleuropeiska

länderna. Erfarenheterna från de senaste månadernas utveckling kan såtillvida

ge anledning till en viss optimism och riskerna för en allvarlig åtstramning

på de internationella kapitalmarknaderna förefaller därför mindre än

tidigare. Härigenom begränsas även i någon mån behovet av en anpassning

enligt punkt 3, dvs. med åsyftad verkan på de löpande betalningarna. För

Storbritanniens del föreligger emellertid ett av allt att döma oavvisligt behov

att stärka bytesbalansen och även för Förenta staternas del bedöms en viss

förstärkning av de löpande betalningarna vara behövlig. För att åtgärder i

detta syfte inte skall negativt inverka på världshandelns och världsekonomins

utveckling måste dessa till väsentlig grad motvägas av expansiva insatser

från andra länder och då naturligtvis främst från de stora kontinentaleuropeiska

industriländerna.

Det kan under sådana förhållanden inte uteslutas att den västtyska och

franska konjunkturuppgången utan ytterligare åtgärder skulle kunna visa

sig för svag för att tillväxten i Västeuropa skall skjuta fart på allvar. Risken

härför förefaller emellertid begränsad med hänsyn till att EEC:s ministerråd

uttalat sig för en anpassning av den ekonomiska politiken i expansiv

riktning om tillväxten tenderar att bli svagare än man nu räknar

med. En obetydlig upprevidering av den produktionsprognos för 1968 som

framlades i den preliminära nationalbudgeten har gjorts för Västeuropa från

3,5 % till inemot 4 %. Höjningen hänför sig till Frankike och i någon mån

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell II: 3. Timförtjänster inom industrin 1960—1967

Procentuella förändringar.

1960—1966

1966—1967

4 kv. 1965—

4 kv. 1966—

per år

4 kv. 1966

4 kv. 1967

Belgien..........................

8,3

10,4

5 5,9

Danmark ........................

10,5

—

10,2

5 8,7

Finland..........................

8,4

—

9,1

»8,3

Frankrike1 ......................

7,1

5,9

6,0

5,8

Italien1..........................

9,2

5,4

4,0

5,1

Nederländerna1 ..................

9,8

—

9,2

3 7,7

Norge ........................

7,1

—

8,4

38,1

Schweiz1 ........................

5,5

—

5,3

25,1

Storbritannien1 ..................

4,7

4.3

4,8

5,5

Sverige ..........................

8,2

8,0

9,0

7,3

Västtyskland ...................

8,8

—

5,8

“2,9

Österrike ........................

9,0

—

8,5

*4,9

Förenta staterna..................

3,1

3,8

3,7

4,5

Kanada .........................

3,9

—

6,3

3 5,9

1 Timlönetariffer.

* Avser 3 kv.

3 Avser 2 kv.

Källor: OECD och nationell statistik.

Västtyskland. För Storbritanniens del är det svårt att avgöra vilken tillväxttakt

produktionen kominer att få. Den mycket strama budgeten är i sig

ingen garanti för att de produktionsresurser som »blir över» i och med

minskningen av den privata konsumtionen helt och hållet kommer att kunna

användas för ökad export eller till importsubstituerande produktion.

Även om det brittiska näringslivet visar sig tillräckligt flexibelt och produkterna

framgångsrikt kan konkurrera med andra länders har det inte bedömts

som tillrådligt att eftersträva en större produktionsökning 1967—

1968 än 2,5 å 3 %. Arbetslösheten skulle därmed komma att ligga kvar på

en relativt hög nivå. Inte bara i Storbritannien utan även i övriga länder i

Västeuropa innebär prognosen för den totala produktionstillväxten 1968

ett fortsatt underutnyttjande av kapaciteten i ungefär samma grad som under

1967. Härmed framstår också en fortsatt pris- och kostnadsstabilisering

som sannolik. Även om läget är något förändrat jämfört med 1967 torde

man ändå alltjämt behöva räkna med en viss avvaktande hållning som ett

uttryck för en fortsatt strävan efter en gynnsam tidsplacering i konjunkturfasningen.

Denna strävan torde emellertid vara mindre utpräglad nu när

känslan av osäkerhet inför utvecklingen av det internationella betalningsläget

och de internationella kapitalrörelserna efter de uppnådda resultaten

i det monetära samarbetet inte längre synes vara lika stark som tidigare.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

21

2. Länderöversikter

Förenta staterna

Produktionsökningen var totalt sett måttlig 1967. Den stannade sålunda

vid 2,6 % 1966—1967, medan industriproduktionen ökade med endast

1.3 %. Den främsta orsaken till denna relativt svaga tillväxt var en kraftig

minskning av lagerinvesteringarna 1967 efter den betydande lagerpåfyllnaden

1966. Exklusive lager ökade produktionen med knappt 4 %. Under

sista kvartalet 1967 inträffade åter en uppgång av lagerinvesteringarna. De

fasta investeringarna minskade totalt med 1 %, och även för industriinvesteringarna

torde en viss minskning ha ägt rum. Totalt var byggnadsinvesteringarna

lägre än 1966, medan maskininvesteringarna var ungefär oförändrade.

Främst på grund av finansieringssituationen minskade bostadsinvesteringarna

kraftigt under senare delen av 1966. Fr. o. in. andra kvartalet

1967 har de åter ökat, men totalt var de 5,4 % lägre än 1966. Den

privata konsumtionen ökade med knappt 3 %, medan den genomsnittliga

sparkvoten var drygt 7 %, och därmed översteg 1966 års med mer än 1 procentenhet.

Främst på grund av de tilltagande militärutgifterna, men även på

grund av ökade socialutgifter, ökade den offentliga konsumtionen mycket

kraftigt, eller med 11,4 % under 1967.

Arbetslösheten har efter amerikanska förhållanden varit låg under både

1966 och 1967. Den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten var 3,8 % 1966

och låg under de flesta månaderna 1967 ett par tiondelar under den 4-procentiga

nivå som anses markera ett balansläge på den amerikanska arbetsmarknaden.

Sysselsättningen ökade totalt med knappt 2,5 % under 1967,

limförtjänsterna steg med 5,1 %, vilket är 1 % högre ökningstakt än under

1966. Däremot har prisutvecklingen i stort sett varit oförändrad. Från

december 1966 till december 1967 ökade konsumentpriserna med 3,3 %.

Handelsbalansens överskott 1967 var 3,5 miljarder dollar, vilket innebar

en obetydlig minskning i jämförelse med 1966. Emellertid var dessa

års handelsöverskott betydligt lägre än vad Förenta staterna haft under

tidigare år. Det minskade överskottet beror främst på att importen ökade

med över 15 % både 1965 och 1966. 1967 var importökningen endast

5.4 %, men en kraftig uppgång noterades för sista kvartalet. Exporten däremot

minskade under slutet av året. Totalt ökade den med 4,6 %. Bytesbalansens

överskott har avtagit snabbare än handelsbalansens, i huvudsak

beroende på de ökade militärutgifterna. 1967 uppgick överskottet till 1,7

miljarder dollar, mot 2,2 miljarder dollar 1966. Under hela efterkrigstiden

har ett utflöde av kapital ägt rum från Förenta staterna. Från 1950 till

1965 uppgick kostnaderna för de direkta investeringarna utomlands till

omkring 25 miljarder dollar. Samtidigt beräknas emellertid inkomsterna

från dessa ha givit upphov till ett kapitalinflöde till Förenta staterna på

inemot 40 miljarder dollar. Det ackumulerade underskottet i betalnings
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

balansen har i själva verket sin grund däri att kostnaderna för militärengagemangen

och utvecklingshjälpen från 1950 till 1965 tillsammans uppgått

till ca 77 miljarder dollar. Beroende på de positiva nettoresultaten för

övriga poster i betalningsbalansen blev det sammanlagda underskottet

under denna period omkring 30 miljarder dollar. Parallellt med nettoutflödet

av kapital har guldreserven minskat kontinuerligt.

Vid slutet av 1967 uppgick de totala guldreserverna till ca 12 miljarder

dollar, varav ca 10,5 miljarder var bundna genom det då ännu gällande 25- procentiga sedeltäckningskravet.

Den akuta försämringen av den yttre balansen under 1967 måste främst

betraktas i dessa sammanhang men den accentuerades av ett ökat nettoutflöde

av kapital under 1967. Det särskilt kraftiga utflödet under sista

kvartalet sammanhängde till en del med den brittiska devalveringen. Betalningsbalansens

underskott uppgick till 3,6 miljarder dollar 1967 mot 1,4

miljarder dollar 1966.

Den 1 januari 1968 presenterade presidenten ett program vilket angavs

komma att i det närmaste eliminera betalningsbalansunderskottet under

1968. Privata direktinvesteringar utomlands får inte, med begränsade undantag

för vissa länder, finansieras med amerikanskt kapital. Av de erhållna

vinsterna i de utländska företagen får i regel maximalt 35 % återinvesteras,

medan resten av vinsten måste återföras till Förenta staterna. Kortfristiga

likvida tillgångar utomlands skall reduceras. Effekten på betalningsbalansen

av dessa åtgärder har beräknats till 1 miljard dollar. Möjligheterna för utländska

låntagare att uppta lån i Förenta staterna skall begränsas, militärutgifterna

i Västeuropa och u-lijälpen minskas. De amerikanska turisterna

uppmanades att reducera sina utlägg utomland. Var och en av dessa

tre åtgärder uppskattades förstärka betalningsbalansen med 500 miljoner

dollar. Slutligen hoppades man alt på ett eller annat sätt uppnå en förstärkning

av handelsbalansen på 500 miljoner dollar. 1 början av februari föreslogs

eller beslutades vissa kompletteringar till detta program. Bl. a. förbjöds

de amerikanska bankernas utlandsfilialer att, med vissa undantag,

förvärva aktiekapital i västeuropeiska företag. Vidare föreslogs införandet

av en i relation till utgifterna graderad turistskatt, samt en extra skatt på

flygresor till utlandet. Vid utskottsbehandlingen har flygskatten tillstyrkts

medan turistskatten förkastats.

I det budgetförslag för budgetåret 1968/69 som framlades inför kongressen

i slutet av januari uppgår de totala utgifterna till 186 miljarder

dollar och de totala intäkterna till 178 miljarder dollar.1 Intäktsberäkningarna

har gjorts bl. a. under den förutsättningen att man får igenom

det sedan länge diskuterade förslaget om en 10-procentig höjning av in
1

Dessa siffror är inte automatiskt jämförbara med uppgifter om tidigare års budgetomslutningar,

eftersom budgetredovisningen lagts om fr. o. m. budgetåret 1968/69. Årets uppgifter är

ca 50 miljarder dollar högre än vad som skulle ha varit fallet enligt förutvarande metod.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

komstskatten och en lika stor höjning av bolagsbeskattningen. Tidpunkterna

för genomförandet föreslogs förskjutna till 1 april 1968 för inkomstskatten

och för bolagsbeskattningen retroaktivt från 1 januari. Fram

till 1 juli 1968 skulle detta ge en ökad skatteintäkt på ca 3 miljarder dollar

och under budgetåret 1968/69 en på 12,9 miljarder dollar. Genom denna

skattehöjning och en restriktiv utgiftspolitik skulle budgetunderskottet komma

att reduceras från nära 20 miljarder dollar budgetåret 1967/68 till 8 miljarder

dollar 1968/69. Av den totala utgiftsökningen om 10,4 miljarder

dollar faller 3,3 miljarder dollar på försvaret och 4,2 miljarder dollar på

socialutgifterna (huvudsakligen pensions- och sjukvårdsförmåner). Utgifterna

för ekonomiskt bistånd, federalt bostadsbyggande och för rymdforskning

föreslås minskade. Vid beräkningen av militärutgifterna har

man utgått från att någon större ökning av krigsinsatserna i Vietnam

inte kommer att ske.

Utformningen av Förenta staternas ekonomiska politik för 1968 är när

detta skrivs ännu mycket osäker. Det inhemska efterfrågetrycket är högt.

Prisstegringstakten har tilltagit. Från januari 1967 till januari 1968 ökade

konsumentpriserna med 3,4 %. I januari 1968 var arbetslösheten 3,5 % vilket

var den lägsta nivå som noterats på fjorton år. För februari redovisades

ett obetydligt högre tal, 3,7 %. Industriproduktionen sjönk med 0,4 % i januari

i förhållande till föregående månad, och förblev i det närmaste oförändrad

under februari. Denna svaga utveckling torde till stor del sammanhänga

med tillfälliga strejker. Den minskning av handelsbalansens överskott

som inträffade under sista kvartalet 1967 bestod under januari och

februari 1968. Under de nio första månaderna 1967 uppgick handelsbalansens

överskott i genomsnitt till 360 miljoner dollar, under de tre sista månaderna

till 120 miljoner dollar och både i januari och februari 1968 till 170

miljoner dollar. Kreditpolitiken har sedan slutet av 1967 skärpts. Diskontot

har sålunda höjts två gånger med vardera en halv procentenhet. Däremot

har skärpningen av finanspolitiken ännu inte kunnat effektueras. Den föreslagna

skattehöjningen har nämligen mött hårt motstånd i kongressen. Under

senare tid tycks emellertid sannolikheten för att den skall gå igenom ha

ökat och i början av april antogs förslaget av senaten. Samtidigt har från

många håll ställts krav på en ytterligare åtstramning av den ekonomiska

politiken, både med hänsyn till den inhemska pris- och kostnadsutvecklingen

och till betalningsbalansproblemen. I mitten av mars meddelade presidenten

att han var villig att gå med på en nedskärning på mellan 8 och

9 miljarder dollar av de utgiftskrav som presenterades i budgetförslaget om

skatteförslaget antogs av kongressen. Under 1968 skulle detta innebära en

minskning av de offentliga utgifterna med inemot 4 miljarder dollar i förhållande

till tidigare planer. Osäkerhet råder vidare om Förenta staterna

kommer att vidta ytterligare åtgärder för att stärka sin handelsbalans och

i så fall vilka. Framför allt har införandet av en importavgift övervägts.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1968

Emellertid kan händelseutvecklingen i Sydostasien komma att bli avgörande

både för utvecklingen av den inhemska efterfrågan och av betalningsbalansen.

Med de hittills under 1968 beslutade ökningarna av resurserna för Vietnamkriget

torde man redan ha överskridit de kalkyler för militärutgifterna

som presenterades i budgetförslaget. Om man tills vidare förutsätter att inga

större förändringar kommer att vidtas torde man dock, trots en trolig åtstramning

av finanspolitiken och en stram kreditpolitik kunna förvänta

en uppgång av den totala produktionen med 4,5 %. Den ökning av lagerinvesteringarna

som kunde noteras under slutet av 1967 fortsatte i januari

och man torde med hänsyn till de låga lagren 1967 kunna räkna med en

positiv lagereffekt under 1968, även om en del av den hittills inträffade

uppgången troligen beror på ökade stålköp inför den befarade stålstrejken

under sommaren. Möjligen har även diskussionerna om tänkbara importrestriktioner

bidragit till uppgången. Gjorda investeringsenkäter tyder på

en måttlig ökning under 1968 av de privata fasta investeringarna.

Storbritannien

Den brittiska nationalproduktens tillväxt uppgick 1967 till drygt 1 %.

Det var tredje året i rad som den totala produktionsökningen underskred

2 %. Industrin nådde inte upp till 1966 års produktionsresultat trots en

inte obetydlig ökning under årets två sista månader. Den ekonomiska

politiken var alltjämt i hög grad inriktad på att uppnå ett efterfrågeläge

som skulle möjliggöra en förstärkning av den yttre balansen. Med en mängd

tidigare vidtagna åtgärder, bl. a. de s. k. juliåtgärderna 1966 att ta hänsyn

till, var det inte någon lätt uppgift att anpassa den ekonomiska politiken

till lägets verkliga krav eftersom effekterna av dessa åtgärder inte

var till fullo kända i varje situation. Samtidigt måste hänsyn tas till arbetslöshetssituationen.

Arbetsmarknadspolitiska överväganden låg sålunda

delvis bakom beslutet sommaren 1967 om efterfrågestimulerande åtgärder

i form av lättnader i reglerna för avbetalningsköp. Resultatet härav blev

en snabb ökning av de privata kapitalvaruinköpen, vilket starkt bidrog

till att årsökningstakten för den privata konsumtionen, trots restriktiviteten

i fråga om löneutvecklingen, kom att uppgå till ca 5 % under andra

halvåret. Samtidigt blev investeringsefterfrågan något livligare än beräknat,

ökningen i de offentliga investeringarna exklusive bostäder men inklusive

statliga företag uppgick till drygt 10 %. Det offentliga bostadsbyggandet

expanderade starkt, ökningen uppgick till nästan 15 % och åtföljdes av en

oväntad uppgång även i det privata bostadsbyggandet; bostadsinvesteringarna

kom härigenom att öka med nästan 10 %. Den totala investeringsökningen

beräknas ha varit ca 5,5 %; för industrin blev nivån endast några

procent lägre än 1966, vilket var en mindre nedgång än man tidigare befarat.

Med tanke på utvecklingen på längre sikt var det fördelaktigt att in
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968 25

dustriinvesteringarna hölls uppe så pass som skedde. Att nedgången blev begränsad

innebar dock samtidigt ett tillskott i efterfrågan utöver vad man

räknat med. Den totala inhemska efterfrågeökningen kom bl. a. till uttryck i

att importen inte sjönk under loppet av året från den genom importavgiftens

borttagande uppblåsta nivå som den kommit upp till i början av 1967.

Handelsbalansen försämrades ytterligare genom hamnarbetarstrejker. Denna

utveckling ledde — i förening med en för Storbritannien ogynnsam förändring

av de internationella kapitalrörelserna — fram till en devalvering av

pundet den 18 november 1967 med 14,3 % och åtstramningsåtgärder för att

motverka ogynnsamma effekter av devalveringen. Dessa omfattade i korthet

— för en utförligare redogörelse hävisas till den preliminära nationalbudgeten,

s. 33 — en diskontohöjning från 6,5 % till 8 %1, offentliga besparingar

om ca 400 miljoner pund, höjning av bolagsskatten och en åtstramning

av kreditmarknaden. Trots besparingarna beräknades de offentliga

utgifterna komma att öka med ca 700 miljoner pund budgetåret 1968/

69 motsvarande 4,5 %, allt räknat i volym.

Det är naturligtvis ännu för tidigt att uttala sig om eventuella devalveringseffekter.

De positiva resultat det kan bli fråga om för utrikeshandelns

del torde återspeglas i statistiken först efter några månader. Åtstramningen

av den interna efterfrågan bedömdes dock rätt snart vara otillräcklig.

Redan i januari förutskickade den brittiske finansministern en mycket

stram budget i mars. Några omedelbara åtgärder vidtogs dock ej. Härigenom

blev efterfrågeökningen stark under första kvartalet, vilket kommit till uttryck

exempelvis i bilregistreringarna för februari, som låg mycket högt.

Under de två första månaderna inregistrerades över 250 000 nya personbilar,

vilket var drygt 50 000 bilar mer än beräknat. Även importvolymen

under denna period bär spår av en relativt hög inhemsk efterfrågan. Exporten

började dock samtidigt återhämta sig, varför det synliga handelsunderskottet

stannade vid 30 miljoner pund i januari och 70 miljoner pund

i februari. Den underliggande trenden fördunklades dock genom eftersläpningen

i främst exporten till följd av hamnstrejkerna under slutet av

1967. Den relativt låga exporten i mars kan möjligen tyda på att denna trend

under första kvartalet ännu var ganska svag.

Den engelska budgeten presenterades den 19 mars, några veckor tidigare

än normalt, eftersom en skyndsam åtstramning var nödvändig. Den innehöll

skattehöjningar, som för det nya budgetåret beräknas ge 775 miljoner

pund i ökade intäkter och 923 miljoner pund per år i fortsättningen. Den

direkta beskattningen av inkomster föreslås bli oförändrad. För att tillgodose

kravet på en snabb inskränkning av den privata konsumtionen har de

indirekta skatterna höjts på de allra flesta artiklar. Skattehöjningarna var

fördelade på följande sätt:

1 Diskontot sänktes i slutet av mars till 7,5 %.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

1. Den lägsta omsättningsskattesatsen höjdes från 11 % till 12,5 % (omfattar

möbler, kläder, hushållsartiklar m. m.)

2. Den 16,5-procentiga omsättningsskatten på bl. a. konfekt, glass och

läskedrycker höjdes till 20 %

3. Den 27,5-procentiga omsättningsskatten på bl. a. bilar, kylskåp, tvättmaskiner

och leksaker höjdes till 33 1/3 %

4. Den s. k. lyxskatten på bl. a. kameror, juveler, parfym och grammofonskivor

höjdes från 27,5 % till 50 %

5. Arbetskraftsskatten på anställda inom servicesektorn höjdes med 50 %

6. Vägskatten för motorfordon höjdes, för personbilar med drygt 40 %

7. Vin-och spritskatten höjdes

8. Vadhållningsskatten fördubblades till 5 %

9. Bensinpriset höjdes med drygt 5 öre per liter

10. Tobaksskatten höjdes. För cigarretter motsvarar höjningen drygt 10

öre per paket

11. En särskild skatt infördes under ett år på inkomster av investerat

kapital. Frågan om en permanentning skall utredas

12. Gåvoskattebestämmelserna skärptes kraftigt.

Med dessa skattehöjningar och övriga mindre betydande justeringar av

skattebestämmelserna hoppas den engelska regeringen kunna uppnå sina

syften. Huvudavsikterna är att genom en långtgående begränsning av hemmakonsumtionen

överföra industriella och ekonomiska resurser till produktion

av exportvaror och importsubstituerande produkter och därmed

utnyttja den konkurrensfördel som skapades genom devalveringen hösten

1967. Vidare var det angeläget att genom hårda åtgärder säkra ett internationellt

förtroende för den brittiska ekonomin och slå vakt om den nya

pundkursen.

Samtidigt med dessa skattehöjningar och nya skatter föreslogs en begränsning

av löneökningar och utdelningar till maximalt 3,5 %. Denna skall

genomdrivas med lagstiftning och bestå minst till slutet av 1969. Den skall

i augusti 1968 ersätta de nuvarande bestämmelserna om begränsning av

löneökningarna. I fortsättningen skall det enligt förslaget vara minst 12

månader mellan löneökningarna och regeringen skall få fullmakter att uppskjuta

tillämpningen av nya avtal i 12 månader. Att döma av uttalanden

som gjordes omedelbart efter budgetens offentliggörande kan det uppstå

svårigheter att få detta förslag antaget av parlamentet. Det kärva läge i

avtalsförhandlingarna för verkstadsarbetarna som uppstod i mitten av april

visar att det kan bli mycket svårt att nå avtalsuppgörelser inom den avsedda

ramen utan konflikter på arbetsmarknaden. En effektiv begränsning av

lönestegringarna synes emellertid utgöra en nödvändig förutsättning för

att det eftersträvade och nödvändiga överskottet i utrike sbetalningarna skall

kunna uppnås.

Skatteökningen med 775 miljoner pund budgetåret 1968/69 är den största

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

27

som förekommit i någon budget sedan 1930. Indragningen av köpkraft beräknas

dock inte bli fullt så stor. Vissa av åtgärderna och då främst förmögenhetsskattens

införande och arbetskraftsskattens höjning beräknas inte

påverka efterfrågan med ett belopp som fullt ut motsvarar skatteökningarna.

Därtill kommer en ökning av bidragen till låginkomstfamiljerna. Begränsningen

av den totala efterfrågan genom dessa åtgärder har beräknats

till 500 å 550 miljoner pund per år eller — alternativt -— ytterligare 100

miljoner pund om effekten av att man inför behovsprövade barnbidrag medräknas.

Ökningen i konsumentprisindex som föranleds dels av höjda importpriser

på grund av devalveringen, dels av de indirekta skattehöjningarna

betyder att den totala prisuppgången kan väntas överstiga tillväxten i de

disponibla inkomsterna. Sparkvoten antas bli i stort sett oförändrad. Den

privata konsumtionen skulle sålunda komma att minska något budgetåret

1968/69, uppskattningsvis ca 1 %. Räknat på kalenderår skulle konsumtionen

bli praktiskt taget oförändrad 1967—1968. Med utgångspunkt från de

årsökningstal som den engelska regeringen räknat med skulle för den privata

konsumtionen minskningen i denna mellan halvåren 1968 komma att uppgå

till 2,5 å 3 % i årstakt.

Den offentliga verksamheten beräknas öka med drygt 2 %. Byggandet av

bostäder, vägar, skolor och sjukhus kommer att svara för den största delen

av ökningen. För de privata investeringarnas del förväntas en återgång till

1966 års investeringsnivå. Lagerinvesteringarna som var låga under 1967

väntas komma att öka och uppnå ett normalt läge i förhållande till produktionsnivån.

Exportutvecklingen blir beroende av i huvudsak tre faktorer, nämligen

genomslagskraften av den genom devalveringen skapade kostnadsfördelen,

näringslivets förmåga att skifta över till produktion för export samt den

internationella konjunkturutvecklingen. I den engelska regeringens bedömning

anges en volymökning för exporten av varor och tjänster på 7—8 % i

årstakt fram till andra halvåret 1969 som trolig (en reducering av ökningstakten

har därvid inlagts för eftersläpande effekter av hamnstrejkerna 1967

som medfört ett extra tillskott till exporten i början av 1968). Som ett andra,

men mindre sannolikt, alternativ har man angivit en några procentenheter

större exportökning.

Med den lägre exportökningen blir den totala inhemska efterfrågestegringen

2 å 2,5 %. Erfarenhetsmässigt brukar den engelska importen visa en

större uppgång än den totala efterfrågan. På grund av devalveringen beräknas

emellertid endast en mindre del av efterfrågeökningen 1968 komma att

rikta sig mot importen. Den totala produktionen skulle härigenom komma

att tillväxa med 3 ä 4 % i årstakt under den närmaste tiden.

Den förbättring av betalningsbalansen som är budgetens främsta målsättning

har angivits till ca 500 miljoner pund. Räknat i årstakt skulle

detta mål kunna uppnås någon gång under 1969. Med utgångspunkt från

opaginerad Kontrollera mot PDF

2(S

Kungi. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

1967 års kraftiga underskott skulle en mycket slor del av produktionsökningen

gå åt för balansförbättringen. Hur mycket som återstår för övriga

efterfrågesektorer blir inte bara beroende av utrikeshandelns volymmässiga

utveckling utan även av försämringen i terms of trade. Importprisstegringen

bedöms bli i genomsnitt 12—14 %. Även exportpriserna kommer

att stiga, men ökningarna är dels utspridda över eu längre tidsperiod, dels

inte lika betydande som importprisökningarna. Hur kraftig försämring av

bytesförhållandet som krävs för att de engelska produkterna skall bli tillräckligt

konkurrenskraftiga och de prognoserade volymförändringarna uppnås

är omöjligt att säga. Det är inte minst mot bakgrunden av denna punkt

som den i budgeten till synes väl tilltagna säkerhetsmarginalen bör ses.

Finansministern synes ha stramat åt efterfrågan något i överkant för att ge

utrymme åt en än större exportökning och gardera sig för en mindre svag

utveckling av den privata konsumtionen än man räknat med. Från denna

synpunkt borde man kunna anta att den högre produktionstillväxt som man

nu räknar med för 1968 skall åtföljas av en betydande förstärkning av den

yttre balansen.

Västtyskland

I syfte att minska pris- och kostnadsökningarna och för att motverka

det underskott i bytesbalansen som erhållits 1965 skärptes kreditpolitiken

markant i början av 1966 och något senare stramades även budgetpolitiken

åt. Konjunkturen kom snabbt in i cn lugnare fas. Under slutet av

1966 började produktionen avta och denna utveckling accentuerades under

första hälften av 1967. En starkt bidragande orsak till konjunkturnedgången

var lagerutvecklingen. Genom övergångsreglerna vid införandet av

mervärdeskatt 1 januari 1968 var det lönande att ha så små lager som

möjligt vid denna tidpunkt och detta bidrog till en betydande lagerneddragning

under första halvåret 1967. I försöken att åter stimulera ekonomin

använde man sig i första hand av penningpolitiska medel. Den restriktiva

budgetpolitiken fortsatte emellertid, bl. a. för att kravet på eu formell budgetbalansering

givits hög prioritet av myndigheterna. Genom att staten, och

i synnerhet delstaterna och kommunerna skar ned sina utgifter när skatteintäkterna

minskade, skärptes konjunkturnedgången. I detta läge utgjorde

lättnaderna på kreditmarknaden inte tillräcklig stimulans och i början av

1967 vidtogs även finanspolitiska åtgärder. Eu federal tilläggsbudget på

2,5 miljarder DM för investeringsändamål antogs och speciella avskrivningsregler

för investeringar som gjordes fram till oktober 1967 infördes.

När man ännu under sommaren 1967 inte kunde märka något omslag i

den ekonomiska situationen antogs ännu en tilläggsbudget på 5,3 miljarder

DM. Vidare beslöt man att förändra övergångsbestämmelserna vid införandet

av mervärdeskatten på sådant sätt att benägenheten att dra ned

lagren skulle minska. De vidtagna åtgärderna gav effekt under andra halv
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

året 1967. Bruttonationalprodukten förblev i det närmaste oförändrad 1967

jämfört med 1966, men vid slutet av året var man uppe i en årsökningstakt

på omkring 4 %. Industriproduktionen var avtagande från mitten av

1966 till mitten av 1967. Sedan dess har en återhämtning skett och under

sista kvartalet 1967 nådde man en högre industriproduktion än den som

rått före konjunkturnedgången. Den huvudsakliga orsaken till uppgången

under senare delen av 1967 tycks ha varit ett kraftigt omslag i lagerutvecklingen.

Som en följd av tilläggsbudgeterna ökade även de offentliga investeringarna

under slutet av året, men jämfört med 1966 blev det trots

detta en minskning för hela året. Minskningen faller på delstaterna och

kommunerna. Totalt minskade de fasta investeringarna med 7,7 %, varav

maskininvesteringarna med knappt 7 % och byggnadsinvesteringarna med

drygt 8 %. Trots en viss minskning av de disponibla inkomsterna översteg

den privata konsumtionen 1966 års nivå, men obetydligt. Den offentliga

konsumtionens tillväxttakt ökade från 1 % 1966 till drygt 3 % 1967.

Exportutvecklingen motverkade i hög grad effekten av den sviktande inhemska

efterfrågan. Exportens värde var 8 % högre 1967 än 1966. Exporten

på EEC ökade med drygt 9 %, på EFTA med 1,5 % och på öststaterna

med 32 %. Importvärdet minskade med 3,4 %. Under sista kvartalet

ökade importen markant, vilket till stor del torde få ses i samband

med de ökade lagerinvesteringarna. EEC lyckades förhållandevis bättre

än övriga länder med att bibehålla sin export på Västtyskland, importen

därifrån minskade nämligen med 0,5 %, medan importen från EFTA

minskade med 8 % 1967. Utrikeshandeln resulterade i ett överskott på

handelsbalansen om 16,9 miljarder DM, vilket är mer än en fördubbling

i jämförelse med 1966. Bytesbalansens överskott 1967 uppgick till 9,6 miljarder

DM. Efter ett nettoinflöde av både långfristigt och kortfristigt kapital

under de närmast föregående åren ägde en förändring av kapitalrörelsernas

riktning rum 1967. Större delen av bytesbalansens överskott absorberades

av en kapitalexport, som till övervägande del utgjordes av

kortfristiga lån. Nettoutflödet av privat kortfristigt kapital uppgick till

inemot 5 miljarder DM medan nettoutflödet av långfristigt kapital var 3,5

miljarder DM. Förändringen förklaras till stor del av en kraftig minskning

av de utländska investeringarna i Västtyskland 1967. men även de västtyska

portfölj investeringarna utomlands ökade.

Den svaga inhemska efterfrågan gav tydliga utslag på arbetsmarknaden

och på pris- och kostnadsutvecklingen under 1967. I december uppgick arbetslösheten

till 2,5 %, mot 1,6 % under samma månad 1966. Sedan juni

1966 har 400 000 utländska arbetstagare lämnat landet. Under loppet av

1967 har konsumentpriserna ökat med endast 0,4 %, medan timförtjänsterna

ökat med ca 3 %.

I slutet av januari 1968 framlade den västtyska regeringen en ekonomisk

årsberättelse för 1968. Denna rapport är främst en precisering av den

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

ekonomiska utveckling regeringen anser önskvärd för det kommande året.

Den eftersträvansvärda tillväxten för bruttonationalprodukten har fastställts

till 4 % 1968. Finansminister Strauss med majoriteten av regeringen

bakom sig, anser att denna tillväxttakt kommer att uppnås utan

att vidare ekonomiska åtgärder än de som föreslås i årsberättelsen behöver

vidtas. Däremot har ekonomiminister Schiller i flera sammanhang

hävdat att ytterligare åtgärder kommer att krävas. Enligt rapporten kommer

expansionen av den inhemska efterfrågan huvudsakligen att äga rum

inom investeringssektorn. Man räknar med en kraftig tillväxttakt av de

offentliga investeringarna och för att främja kommunernas investeringsvilja

skall fördelaktiga lån på 250 miljoner DM ställas till förfogande för

detta ändamål. Vidare förutses att strukturprogrammet för Ruhr/Saarområdet

kommer att innebära en ökning av de offentliga investeringarna.

De privata investeringarna förväntas öka i en något lägre takt, men tillväxten

antas tillta under loppet av 1968. Trots åtgärder för att understödja

bostadsbyggandet räknar man med en i stort sett oförändrad nivå för

detta 1968 jämfört med 1967. Ett kraftigt omslag i lagerutvecklingen torde

äga rum. Den offentliga konsumtionens tillväxt beräknas avta och den

privata konsumtionens ökning torde även 1968 bli ytterst obetydlig. Devalveringarna

och de amerikanska betalningsbalansåtgärdema väntas få en

återhållande effekt på exportutvecklingen 1968. Mot detta kommer en

förväntad konjunkturuppgång i Västtysklands viktigare avnämarländer

samt den fullständiga avvecklingen av EEC:s interntullar. Resultatet förväntas

bli en något lägre ökningstakt för exporten 1968 än 1967. Importen

beräknas öka med närmare 10 %, men trots detta skulle handelsbalansens

överskott 1968 komma att bli 14 miljarder DM och därmed endast reduceras

obetydligt i förhållande till 1967. Enligt denna av den västtyska regeringen

godtagna uppskattning av den ekonomiska utvecklingen 1968

skulle de outnyttjade kapacitetsmarginalerna inte märkbart minska. Prisoch

kostnadsökningarna kommer även i fortsättningen att bli små. Den

beräknade prisökningen på drygt 2 % beror till största delen på ökad indirekt

beskattning och höjning av vissa taxor. Som en följd härav steg

priserna med ca 1 % från december 1967 till januari 1968. I februari förblev

konsumentpriserna oförändrade. Den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten

förväntas dock avta från 2,1 % 1967 till 1,4 % 1968. I långtidsplanen

(den s. k. medelfristiga planen) har en arbetslöshet på 0,8 % definierats

som full sysselsättning.

Bedömningarna av styrkan i de noterade uppgångstendenserna i Västtyskland

och sannolikheten för en fortsatt autonom expansion även efter

det att effekterna av de vidtagna stimulansåtgärderna avtagit, går fortfarande

starkt isär. Osäkerheten gäller inte minst om kommunerna kommer

att expandera sina investeringar i den takt som förutses. Ovisshet

råder även vad gäller styrkan i den privata investeringsbenägenheten med

s. 31 Kontrollera mot PDF

>iag

[nde

150

130

no

180

160

140

120

200

180

160

140

120

190

170

150

130,

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

31

am 11:2. Orderutvecklingen inom maskinindustrin i olika länder 1965—1967

:: 1963 = 100. Månads- respektive kvartalsdata

. Totalt

Förenta staterna

Orderingång

Orderstock

Storbritannien

Orderingång

Orderstock

Hemmamarknad

Orderingång

130

Orderingång

140 - A

•\ /l

Norge

170 -

Orderingång

Orderstock

Sverige

Orderingång

Orderstock

1965

1966

1967

1965

1966

1967

: Nationell statistik.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

hänsyn till det betydande outnyttjade kapacitetsutrymmet. I enlighet med

vad som närmare redogjordes för i den preliminära nationalbudgeten kommer

den totala budgeteffekten att vara mindre expansiv 1968 än den retivt

måttliga stimulanseffekt som blev slutresultatet för 1967. Gentemot

dessa överväganden kan anföras att behovet av rationaliseringsinvesteringar

är stort, trots de existerande kapacitetsmarginalerna och att ett

kraftigt omslag i lagerkonjunkturen torde äga rum efter de stora neddragningarna

1967. De tillgängliga uppgifterna för den senaste ekonomiska

utvecklingen har emellertid orsakat en viss känsla av osäkerhet om styrkan

i det nuvarande västtyska uppsvinget. Efter en mycket kraftig ökning

av den inhemska orderingången sista kvartalet 1967, där ökningen var särskilt

tydlig för investeringsvaror, inträffade i januari 1968 en markant tillbakagång.

I februari skedde en uppgång jämfört med januari varvid orderingången

kom att ligga på ungefär samma nivå som september 1966 och

1967. Industriproduktionen — som likaledes ökade fjärde kvartalet — har

t. o. in. februari i stort legat kvar på den sålunda uppnådda nivån. Det är inte

uteslutet att den 4-procentiga tillväxttakt som de västtyska myndigheterna

räknar med kommer att kräva ytterligare åtgärder för att förverkligas. Under

alla förhållanden torde ett betydande överskott i handels- och bytesbalanserna

erhållas även 1968, den stabila pris- och kostnadsutvecklingen

bestå och gapet mellan potentiell och reell tillväxt inte minska märkbart.

Frankrike

En dämpning av den totala efterfrågan började under andra halvåret

1966. Under 1967 har avmattningen fortsatt och då främst härrört från den

privata konsumtionens svaga utveckling under loppet av året. Denna låg i

stort sett kvar på den nivå som nåtts vid slutet av 1966, vilket dock innebär

en ökning med inemot 3 % 1967 jämfört med hela året 1966. Trots den

svaga efterfrågan från andra sektorer har de fasta investeringarna bibehållit

ungefär samma ökningstakt 1967 som 1966. I viss utsträckning beror

detta på en fortsatt ganska kraftig expansion av investeringarna inom

den nationaliserade industrin och på att en statsunderstödd moderniseringsplan

för järn- och stålindustrin inneburit en investeringsökning inom

denna sektor på inemot 30 %. Men även utanför denna bransch har de

privata investeringarna ökat, vilket tyder på att relativt betydande rationaliseringsinvesteringar

ägt rum. Genom att statliga åtgärder för att främja

bostadsbyggandet sattes in under 1967, ökade detta något under året efter

en svag utveckling 1966. Lagerinvesteringarna avtog 1967, bl. a. som en

förhandseffekt av den totala övergången till mervärdeskatt den 1 januari

1968. Enligt preliminära beräkningar var den totala produktionens tillväxt

drygt 4 % 1967. Industriproduktionen ökade med 2,2 %, men nådde under

sista kvartalet en årsökningstakt på ca 6 %.

Stimulansen från den externa efterfrågan var betydligt lägre 1967, då

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

exportvärdet ökade med 4,5 %, än 1966 då ökningen var 8,5 %. Den franska

exporten på Västtyskland drabbades mer än genomsnittligt av konjunkturnedgången

där och minskade med drygt 6 %. Till övriga EEC-stater ökade

exporten med drygt 9 % och till EFTA med drygt 7 %. I likhet med vad

som varit fallet i många andra västeuropeiska länder under 1967 ökade exporten

på öststaterna mycket kraftigt eller med över 17 %. Däremot stagnerade

handeln på Förenta staterna. Importens tillväxt avtog betydligt, från

15 % 1966 till 4,8 % 1967. Importen från EEC ökade med 11 %, från EFTA

med knappt 2 %, medan importen från Förenta staterna minskade något.

Den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen sammanhänger med

utvecklingen på arbetsmarknaden. Sedan mitten av 1966 har arbetslösheten

i stort sett ökat kontinuerligt och i december 1967 var den registrerade arbetslösheten

43 % högre än samma månad ett år tidigare. Samtidigt har totala

antalet anställda avtagit under andra halvåret och arbetstiden minskat. Timlönerna

inom industrin ökade med ca 6 % både 1966 och 1967. Med hänsyn

till arbetsmarknadsläget torde det vara rimligt att anta att timförtjänsternas

stegringstakt avtagit något under 1967. Konsumentpriserna ökade med 3,4 %

från december 1966 till december 1967, vilket är eu snabbare ökning än under

samma period ett år tidigare. En stor del av prisökningarna beror emellertid

på höjningar av vissa avgifter och taxor.

Med hänsyn till det dämpade ekonomiska klimatet vidtogs ett antal ekonomisk-politiska

åtgärder i expansivt syfte under 1967. Med olika medel försökte

man stimulera både de offentliga och de privata investeringarna samt

bostadsbyggandet. Kreditpolitiken var lätt. Effekten av denna politik motverkades

emellertid till en del av att andra åtgärder med restriktiv verkan

genomfördes. Nettoeffekten under 1967 av de vidtagna åtgärderna har beräknats

bli ett tillskott till nationalprodukten på ca 0,5 %.

Socialförsäkringarnas finansieringssystem har förändrats så att avgifterna

från arbetsgivare och arbetstagare ökar och finansieringen över statsbudgeten

minskar. Reformen har beräknats innebära ett ökat avgiftsuttag från

den privata sektorn på omkring 3 miljarder francs under ett år, motsvarande

ca 0,6 % av nationalprodukten. Eftersom reformen trädde i kraft i

slutet av 1967 kommer effekten av den till största delen att bli märkbar först

under 1968. Enligt den preliminära statsbudgeten för 1968 skulle ökningstakten

både för den offentliga konsumtionen och de offentliga investeringarna

tillta något under 1968 och skatteintäkternas tillväxt avta. Men effekten

av socialförsäkringsreformen skulle mer än uppväga budgetens expansiva

verkan. Den offentliga sektorns finansieringsbehov skulle minska med 1 miljard

francs 1968 i förhållande till 1967 och enligt gjorda uppskattningar

skulle man erhålla en restriktiv nettoeffekt på ca 0,2 % av bruttonationalprodukten.

De indikatorer på det ekonomiska läget som fanns att tillgå vid början

av 1968 tydde inte på att någon märkbar omsvängning var att vänta. Indu3

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

striproduktionens ökning fortsatte, men orderutvecklingen var svag och omsättningen

av lagren långsam. Arbetsmarknadsläget visade ingen förbättring

och de amerikanska åtgärderna för att stärka betalningsbalansen väntades

få en dämpande effekt på den franska konjunkturen. Mot bakgrund av

detta, och med den uttalade önskan att närma sig den 5-procentiga tillväxttakt

för bruttonationalprodukten som satts som målsättning i den femte planen

beslöt regeringen i slutet av januari att vidta ett antal åtgärder för att

stimulera ekonomin. Den första inkomstskatteinbetalningen för 1968, som

ägde rum i februari, reducerades med 15 %. Skattebetalare med en lägre

beskattningsbar inkomst än 55 000 francs behöver inte återbetala denna tillfälliga

skattelättnad, men för högre inkomsttagare kommer denna senare att

återkrävas. Vidare trädde en 4,5-procentig höjning av familjebidragen och

en böjning av folkpensionerna, som tidigare beslutats fr. o. in. hösten 1968,

i kraft redan 1 februari. För att främja de privata investeringarna kommer

ytterligare statliga krediter för investeringsändamål att ställas till

förfogande. Den fullständiga övergången till mervärdeskatt 1 januari 1968

innebar en relativ fördyring av investeringarna 1967 i förhållande till 1968.

Företagen hade tidigare medgivits en 50-procentig kompensation för detta

men denna ersättning skall nu retroaktivt bli fullständig. Utö\er femte planens

målsättning för bostadsbyggande skall regeringen låta bygga ytterligare

10 000 billiga bostäder. Lokaliseringsstödet till de av sysselsättningskrisen

särskilt hårt drabbade områdena ökas. Tillsammans innebär dessa åtgärder

en minskning av statens intäkter pa l,6o miljarder francs och en ökning av

utgifterna på 1,77 miljarder francs. Huvudparten av dessa kostnader, eller

ca 3 miljarder francs, faller på 1968. Trots att dessa åtgärder vidlogs i ett

läge som präglades av en svagare konjunktur än vad de franska myndigheterna

tidigare hade förutsett, kan det, med hänsyn till deras sannolika

effekt, synas motiverat med en viss upprevidering av tidigare prognoser.

Fn ytterligare åtgärd som verkar i samma riktning är de i april beslutade

lättnaderna i reglerna för avbetalningsköp av bilar. Den totala produktionen

förutsätts sålunda komma att öka med ca 4,5 % (mot i preliminära

nationalbudgeten angivna 4 %). Denna ökningstakt är obetydligt lägre än

den som anges i den femte planen men torde inte avsevärt komma att

minska den lediga kapaciteten. Den höga arbetslösheten skulle därmed

komma att bestå, samtidigt som en dämpning i pris- och kostnadsstegringarna

synes sannolik. Den privata konsumtionen torde erhålla en påtaglig

stimulans och vissa tecken tyder även på att en ökning av denna

inträffat under den senaste tiden. Vidare torde bostadsbyggandet komma att

expandera något kraftigare än vad man tidigare räknat med. En oförändrad

eller något högre ökningstakt för de privata investeringarna i förhållande

till 1967 synes möjlig. En omsvängning av lagerinvesteringarna kan förutses

efter neddragningarna under 1967. Förutsägelserna om exportutvecklingen

är i nuvarande läge mycket osäkra. Man borde emellertid kunna för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

ränta sig en relativt kraftig återhämtning av exporten på Västtyskland även

med en måttlig konjunkturuppgång i detta land. Med rådande politiska relationer

förefaller däremot expansionsmöjligheterna på Förenta staterna

små. Totalt synes en något ökad exporttillväxt möjlig. Med hänsyn till prognoserna

för den privata konsumtionen och lagerinvesteringarna kan en

kraftigare importökning än under 1967 förväntas för 1968.

Italien

Den italienska högkonjunkturen fortsatte under 1967. Bruttonationalprodukten

steg något snabbare än 1966, vilket resulterade i en uppgång med

5,9 %. Drivkraften till 1966 års expansion var i huvudsak härledd från exporten.

Under 1967 blev exportökningen som en följd av den internationella

konjunkturavmattningen dock betydligt lägre. I stället kom investeringarna

att framstå som den främsta pådrivande faktorn på produktionen. Totalt

beräknas de fasta bruttoinvesteringarna ha ökat med ca 10 %. Särskilt markerad

var maskininvesteringarnas ökning medan däremot bostadsbyggandets

expansion var moderat. Den privata konsumtionen bibehöll sin nästan 6- procentiga tillväxttakt från 1966.

Den snabba inhemska efterfrågetillväxten avspeglar sig i en importökning

på nästan 13 %. Största importstegringen såväl procentuellt som i absoluta

tal noteras för de östeuropeiska länderna. Ökningen från EEC var drygt

20 % medan EFTA-importen steg ca 10 %. För övriga europeiska länder var

importstegringen trots en betydligt lägre nivå än EFTA-importen lika stor

som denna i absoluta tal (75 miljarder lire). Anmärkningsvärt är, att importen

från Förenta staterna sjönk några procentenheter. Exportutvecklingen

försvagades främst av en vikande efterfrågan i Västtyskland. Trots

en rätt betydande ökning av exporten till Frankrike blev uppgången på EEC

härigenom mycket måttlig. Bortfallet kompenserades till en del genom en

snabb exportökning till länder som Sovjetunionen, Sydafrika, Australien och

Japan. Till Förenta staterna blev utförseln 16 % och till Storbritannien 10 %

större än 1966. Totalt uppgick exportökningen till drygt 8%. Härigenom

blev underskottet i handelsbalansen ca 620 miljarder lire, en ökning med

280 miljarder lire från 1966.

Produktionstillväxten medförde en något ökad sysselsättning. Arbetslösheten

fortsatte att sjunka ehuru långsammare än förväntat. Den var fortfarande

förhållandevis hög i slutet av 1967 (3,4 %) och borde — allrahelst

som det därtill föreligger en undersysselsättning på vissa håll — medge

en fortsatt produktionstillväxt. Inte heller den tekniska kapaciteten torde

komma att utgöra något hinder för produktionen att stiga i takt med efterfrågan.

Flaskhalsar föreligger trots den drygt 8-procentiga uppgången i industriproduktionen

1967 ännu endast i ett fåtal sektorer. Samtidigt väntas

kapaciteten komma att tillväxa i minst samma snabba takt som 1967. Från

utbudssidan sett bedöms det sålunda vara sörjt för en tillväxt av storleks
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

ordningen 5 ä 6 %. En sådan tillväxttakt skulle knappast få några nämnvärda

pådrivande effekter på pris- och kostnadsutvecklingen. Den något tilltagande

prisstegringstakten under 1967 var i stor utsträckning föranledd

av ekonomisk-politiska åtgärder samt ökande importpriser. Timförtjänsten

inom industrin har den senaste tiden stigit med en årsökningstakt om ca

5,5 %, dvs. mindre än produktivitetstillväxten. Löneglidningen synes dock

ha accelererat mot slutet av 1967.

Med nuvarande ekonomiska politik synes efterfrågetillväxten vara tillräckligt

stark för att större delen av produktionsutrymmet skulle komma

att tas i anspråk. Exportefterfrågan hör gynnas av den tilltagande aktiviteten

i Västtyskland och Frankrike. De direkta effekterna av devalveringarna

och de amerikanska betalningsbalansåtgärderna bedöms bli obetydliga.

Å andra sidan bör man räkna med vissa indirekta effekter som dock endast

marginellt kan påverka en fortsatt snabb och förhållandevis balanserad utveckling

av den italienska ekonomin under 1968.

Danmark

Bruttonationalprodukten ökade med ca 3,5 % 1967. Den offentliga sektorn

hade en expansiv verkan på den danska ekonomin under hela 1967.

Offentlig konsumtion ökade med knappt 6 %, och de offentliga investeringarna

med ca 10 %. Införandet av mervärdeskatt i juli 1967 resulterade i eu

omfördelning i tiden av den privata konsumtionen. Den ökade mycket kraftigt,

eller med mer än 7 % under första halvåret, varefter en betydande

dämpning inträffade. Helårsökningen stannade därmed vid knappt 3,5 %.

Enligt preliminära beräkningar ökade de fasta investeringarna totalt med

drygt 6 % 1967 varav en betydande del av ökningen faller på den offentliga

sektorn. Industrins investeringsnivå låg kvar på 1966 års och har snarast

visat en avtagande tendens under året. Maskininvesteringarna tycks ha stagnerat

efter första halvårets måttliga expansion. Byggnadsinvesteringarna var

totalt ca 9 % högre 1967 än 1966, varvid emellertid en del av ökningen beror

på den kalla vintern 1966. Påbörjandet av bostäder minskade 1967 till stor

del på grund av en kraftig nedgång under sista kvartalet. Denna nedgång

var delvis orsakad av ökade kreditsvårigheter. Pågående bostadsbyggande

var högt under hela 1967. Det avtog dock något under slutet av året, men

låg fortfarande över nivån för motsvarande period 1966.

Exporten utvecklades mycket svagt under första halvåret 1967 och var

endast 1,4 % högre än under motsvarande period 1966. Avmattningen i den

inhemska efterfrågan under andra halvåret 1967 motverkades till en del av

en ökande export. Totalt ökade exporten i värde med 4 % 1967. Den största

exportexpansionen föll på Sverige och Norge, medan exporten på Västtyskland

minskade med 13 %. Exporten av industrivaror, som svarar för drygt

hälften av Danmarks totala export, ökade totalt med knappt 12 % 1967

efter en expansion på 18 % under andra halvåret. Däremot minskade expor
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

ten av lantbruksprodukter under hela 1967, eller totalt med nära 5 %. Importen

ökade med 5,8 %. Importutvecklingen samvarierade med utvecklingen

av den inhemska efterfrågan och dess tillväxt avtog under andra

halvåret. Handelsbalansens underskott uppgick till 4 600 miljoner danska

kronor och var därmed omkring 500 miljoner danska kronor högre än 1966.

Bytesbalansens underskott översteg 2 miljarder danska kronor, en försvagning

med ca 650 miljoner danska kronor i förhållande till 1966.

Det avtagande resursutnyttjandet under 1967 kan avläsas bl. a. i utvecklingen

på arbetsmarknaden. Sedan andra kvartalet har arbetslösheten ökat

kontinuerligt och i december var den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten

7,2 mot 3,9 samma månad ett år tidigare. Antalet sysselsatta arbetare inom

industrin minskade med 4,5 % 1967. Lönerna beräknas ha stigit med mellan

9 % och 10 % 1967, vilket är en något lägre ökningstakt än föregående

års på ca 12 %. Priserna har fortsatt att öka snabbt. Den genomsnittliga

prisnivån för 1967 var 7,8 % högre än den för 1966. Under loppet av 1967

steg priserna med ca 11 %.1

Den ekonomiska situationen i slutet av 1967 präglades av en svag inhemsk

efterfrågan med stigande arbetslöshet, samtidigt som problemen med

den snabba pris- och kostnadsstegringen och den svaga yttre balansen kvarstod.

När pundet devalverades, skrevs den danska kronans värde ned med

7,9 %. Genom att lönerna är indexreglerade minskas den eftersträvade kostnadsfördelen

av devalveringen. Försöken både av föregående och nuvarande

regering att minska den löneökning 1968 som skulle bli resultatet av löneavtalet

1967 misslyckades.

Med hänsyn till en förväntad snabb pris- och kostnadsstegring, en kraftig

tillväxt av den offentliga sektorn samt minskat utrymme för kapacitetstillväxt

genom den beslutade arbetstidsförkortningen från och med den 1

juni 1968 förutsåg myndigheterna att man under 1968 med oförändrad ekomisk

politik skulle få en för kraftig expansion av den inhemska efterfrågan.

Därmed bedömdes riskerna för en ytterligare försämring av betalningsbalansen

som stora. I syfte att motverka denna utveckling bär den danska

regeringen beslutat eller aviserat ett antal ekonomisk-politiska åtgärder.

Det tidigare beslutade vinststoppet har förlängts till 1 november 1968. Gällande

till samma tidpunkt har bl. a. prisstopp för tjänster införts. Det ökade

stödet till jordbruket skall ges över statsbudgeten finansierat genom direkta

skattehöjningar, i stället för genom höjning av de reglerade priserna. Därigenom

hoppas man kunna undvika en utlösning av ytterligare ett dyrtidstillägg

hösten 1968 utöver det som man nu räknar med. Mervärdeskattesatsen

höjs från 10% till 12,5 %. I förhållande till tidigare planer skall

statsutgifterna skäras ned med 600 miljoner danska kronor. De största besparingarna

faller på försvaret och på de statliga krediterna för kommuner
1

Skatteomläggningens prishöjande effekt anges till ca 5 %. Prisökningarna exklusive denna

effekt skulle då bli ca 5,5 % 1966—1967 respektive 6 % under loppet av 1967.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

nas bostadbyggande. För att främja de privata investeringarna skall lättnader

på kreditmarknaden genomföras och möjligheterna att uppta utländska

lån förbättras. Avskrivningsreglerna skall förändras.

Den offentliga sektorn beräknas expandera med 5—6 % efter de vidtagna

reduceringarna. Trots kreditmarknadsåtgärderna förväntar man sig inte

någon ökning av de privata investeringarna under 1968, bl. a. med hänsyn

till de betydande kapacitetsmarginalerna. Delvis på grund av det ansträngda

läget för bostadsbyggnadsfinansieringen synes det troligt att dämpningen av

bostadsbyggandet som inträffade under slutet av 1967 fortsätter under

1968. På grundval av gällande avtal för 1968 har den genomsnittliga timförtjänsten

beräknats öka med drygt 11 % 1968. Genom ökad direkt beskattning,

momshöjningen och arbetstidsförkortningen från 44 till 42,5 timmars

arbetsvecka fr. o. m. 1 juni 1968 kommer utrymmet för en real ökning av

den privata konsumtionen att avsevärt begränsas. Med hänsyn bl. a. till den

förväntade konjunkturuppgången i Västtyskland bör man kunna räkna med

en snabbare exportexpansion under 1968 än under 1967. Devalveringseffekten

torde emellertid bli relativt begränsad, på grund dels av industrivarornas

stora importinnehåll, dels den snabba pris- och kostnadsstegringen. Expansionen

måste till största delen ske inom industrivarusektorn, då en förbättring

av avsättningsmöjligheterna för jordbruksprodukter knappast kan förutses

under 1968. Med denna bedömning av den totala efterfrågans utveckling

torde bruttonationalproduktens tillväxt 1968 inte bli högre än ca 2 %.

Genom att det huvudsakliga tillskottet till den inhemska efterfrågan även

under 1968 torde komma att härröra från den offentliga sektorn kan importökningen

antas bli relativt måttlig. En viss förbättring av den yttre

balansen synes därmed bli möjlig. Med ett fortsatt lågt resursutnyttjande

kan arbetslösheten inte förväntas avta under första halvåret. Under andra

halvåret kan läget komma att förändras något genom den beslutade arbetstidsförkortningen.

Finland

Den finska ekonomin och den ekonomiska politiken dominerades under

1967 av de yttre balansproblemen, vilka ledde fram till devalveringen av

marken med 23,81 % den 12 oktober 1967. Trots åtgärder för att hämma

importen och främja exporten hade dessförinnan ingen fundamental förändring

av situationen kunnat åstadkommas. Den ekonomiska politiken

hade sedan 1966 successivt stramats åt, och en ytterligare skärpning ansågs

inte möjlig med hänsyn till sysselsättningsläget och den svaga produktionstillväxten.

Bruttonationalproduktens tillväxt var 2,2 % 1966 och ungefär

lika stor 1967. Industriproduktionen minskade under första halvåret 1967,

och inte förrän i november var man uppe i samma volymtal som i januari.

I förhållande till 1966 ökade industriproduktionen med 2,5 %. Den restrik
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

liva ekonomiska politiken drabbade investeringarna hårdast, och under 1967

minskade de totala fasta investeringarna med 2,5 %. Bostadsbyggandet

minskade påtagligt, eller med 4 % i volym, till stor del beroende på det

strama kreditläget. Både den privata och den offentliga konsumtionen ökade

med knappt 3 % 1967.

Exportens värdemässiga ökning 1967 var 8,6 %. I samband med devalveringen

ägde en kraftig höjning av exportpriserna rum, och volymökningen

för exporten var enligt preliminära beräkningar ungefär 5 % 1967.

Exportvärdet på både den nordiska marknaden och öststaterna har ökat

med över 20 %, medan det minskat med nära 16 % på Västtyskland. Värdet

av importen var av samma omfattning under de tre första kvartalen

1967 som under motsvarande period ett år tidigare. Under fjärde kvartalet

inträdde en markant ökning som berodde på de genom devalveringen

höjda importpriserna. Totalt för 1967 ökade importen i värde med knappt

5 %, medan importvolymen preliminärt beräknas ha minskat med ca 4 %

1967. Handelsbalansens underskott på 565 miljoner mark var ca 140 miljoner

mark lägre än 1966. Även bytesbalansen förbättrades i förhallande

till 1966. Fram t. o. in. september 1967 minskade den finska reserven av

konvertibla valutor, inklusive reservpositionen hos internationella valutafonden,

med 51 miljoner mark, trots att den »stand-by credit» på 93,8 miljoner

US dollar som erhållits av internationella valutafonden utnyttjats fullt

ut. Efter devalveringen fortsatte reserven att minska. Under årets två sista

månader var avtappningen 60 miljoner mark, räknat i den nya växelkursen.

Den restriktiva ekonomiska politiken och den låga produktionstillväxten

har resulterat i ett allvarligt sysselsättningsläge. Arbetsmarknadspolitiken

har huvudsakligen varit inriktad på en ökning av arbetslöshetsunderstöden,

medan beredskapsarbetena härigenom minskat. Arbetslösheten låg varje

månad 1967 betydligt över nivån från samma månad 1966. I december 1967

var arbetslösheten 4,5 % mot 2,0 % i december 1966. Trots den svaga efterfrågan

på arbetskraft har timförtjänsten inom industrin fortsatt att öka

snabbt, eller med drygt 8 % under 1967. Detta beror till stor del på konstruktionen

av det treåriga löneavtal för industrin som gäller till slutet av

1968, och som bl. a. innehåller en indexklausul. Någon dämpning av prisutvecklingen

har inte heller ägt rum. Från december 1966 till december

1967 ökade konsumentpriserna med 6,7 %, varav emellertid ungefär hälften

av ökningen inträffade under sista kvartalet 1967 och till betydande del torde

kunna hänföras till devalveringseffekter.

I slutet av mars 1968 ingicks ett preliminärt avtal mellan regeringen och

olika arbetsmarknads- och näringslivsorganisationer med syfte att stabilisera

pris- och kostnadsutvecklingen. Enligt ett ettårigt löneavtal för 1969

skall lönehöjningarna begränsas till den genomsnittliga produktivitetsökningen.

Indexklausulen i det gällande löneavtalet skall slopas för 1968 på

villkor att även övriga indexklausuler slopas. Handels- och industriorganisa
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

tionerna utfäster sig att iaktta återhållsamhet vid prissättningen, acceptera

priskontroll och i samarbete med staten övervaka att priskontrollens regler

efterlevs. Avtalet blev bindande i och med att ett av regeringen framlagt lagförslag

antogs av riksdagen den 9 april. Lagen omfattar reglering av priser,

hyror, vissa avgifter och löner samt ett avskaffande av systemet med

indexreglering på kredit- och hyresmarknaderna. Regeringen skall utse ett

pris- och löneråd i vilket de undertecknade organisationerna skall vara representerade.

Vidare skall regeringen vidta snabba åtgärder för att minska

arbetslösheten genom att kanalisera kapital i första hand till investeringar

som främjar den ekonomiska tillväxten och ökar arbetstillfällena. Bostadsbyggandet

skall särskilt uppmärksammas. Ökningen av de offentliga utgifterna

skall hejdas och skatterna inte höjas under 1968—1969. En kommitté skall

tillsättas för att utreda formerna för fria avtalsförhandlingar för de statsanställda.

Ett nytt avtal för jordbrukspriserna skall ha utformats till 1969/

1970. Slutligen skall regeringen vidta åtgärder för att främja den ekonomiska

planeringen och fastställa långfristiga tillväxtmål. I detta sammanhang

skall även inkomstpolitiken uppmärksammas.

Det är huvudsakligen från den externa efterfrågan man förväntar sig

någon stimulans för ekonomin under 1968.

Med hänsyn till de i april beslutade åtgärderna räknar man dock med

en viss återhämtning av investeringarna och särskilt bostadsbyggandet under

loppet av 1968.

Med en måttlig internationell konjunkturuppgång och med hänsyn till

devalveringen förefaller en ökad exporttillväxt trolig under 1968. För skogsindustrins

export är utsikterna något osäkra genom att någon överenskommelse

med skogsägarna om rotpriset i skrivande stund ännu inte nåtts. Devalveringen

torde få en dämpande effekt på importutvecklingen. En minskning

av både handels- och bytesbalansens underskott skulle därmed kunna

förväntas.

Norge

Den ekonomiska utvecklingen i Norge kännetecknades under 1967 av eu

fortsatt snabb produktionstillväxt med tendenser till övertryck inom vissa

sektorer. Efterfrågan från investeringssidan var hög, speciellt under årets

första hälft, då exempelvis maskininvesteringarna exklusive fartyg låg 15 %

över nivån ett år tidigare. Även den privata konsumtionen ökade relativt

starkt (4,5 %), medan exporten efter en snabb uppgång mellan andra halvåret

1966 och första halvåret 1967 ökade långsammare under loppet av 1967

i samband med såväl en mattare utländsk efterfrågan som en hög inhemsk.

Läget på arbetsmarknaden förblev stramt under hela 1967. Arbetslösheten

ökade visserligen från och med maj månad men det var fråga om relativt

små förändringar på en låg nivå. Vid årsskiftet uppgick arbetslösheten till

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

drygt 23 000, bortsett från närmast föregående årsskifte den lägsta arbetslösheten

sedan 1956. Antalet anställda ökade under året med 1,5 %, en ökning

som i första hand härrörde från byggnadsverksamheten men i någon

mån även från industrin. Konsumentpriserna steg under perioden december

1966—december 1967 med 4,3 % eller i samma takt som under motsvarande

period ett år tidigare. Den största delen av ökningen kom till under första

halvåret till följd av en uppjustering av matvarupriserna på grund av det nya

jordbruksavtalet. Den helautomatiska indexregleringen utlöstes härigenom

och bidrog till att lönerna inklusive den höjda arbetsgivaravgiften till socialförsäkringen

kom att öka med i genomsnitt 11 %.

Exportvärdet exklusive fartyg steg med 5,4 % mot 9,8 % under 1966. Den

avtagande ökningstakten var främst hänförlig till eu ogynnsammare utveckling

än under 1966 för fiskeprodukter, gödningsmedel och metaller. Ökningstakten

i exporten av verkstadsprodukter var däremot oförändrat hög, drygt

20 %. Länderfördelad steg exporten, i miljoner norska kronor, till övriga

nordiska länder med 190, till övriga EFTA-länder med 250 — varav Storbritannien

215 — samt till EEC-länderna med endast 60 miljoner norska kronor,

detta trots en viss ökning av exporten till Västtyskland. Importvärdet

exklusive fartyg ökade med 7,5 % mot 12 % under 1966, en lägre ökningstakt

som i huvudsak berodde på minskad råvaruimport. Av importökningen

på 1 125 miljoner norska kronor kom 460 från övriga nordiska länder,

260 från övriga EFTA-länder och 325 från EEC-länderna. Den norska handeln

med länderna utanför handelsblocken resulterade i ett litet importöverskott.

Utrikeshandeln gav till resultat ett importöverskott exklusive fartyg på

ca 5 miljarder norska kronor, en ökning med drygt 550 miljoner norska

kronor från 1966. Härtill kom en stark ökning av fartygsimporten. Underskottet

i bytesbalansen 1967 var närmare 200 miljoner norska kronor högre

än 1966 och uppgick till drygt 1,3 miljarder norska kronor. Underskottet

steg sålunda trots att man genom stängning av Suezkanalen erhöll en nettoökning

av fraktintäkterna med omkring 800 miljoner norska kronor. Genom

inflöde av långfristigt lånekapital steg dock valutareserven och uppgick vid

årsskiftet till omkring 7,5 miljarder norska kronor.

De tendenser som under 1967 och i början av 1968 uppträdde i utrikeshandeln,

i orderutvecklingen inom industrin samt i fråga om löner och

priser, pekar mot att balansproblemen kommer att kräva minst samma uppmärksamhet

i år som tidigare. Med den i detta kapitel skisserade internationella

efterfrågeutvecklingen borde den norska exporten kunna öka något

snabbare än under 1967. Prognoserna för den inhemska efterfrågan är visserligen

osäkra men det förefaller inte troligt att efterfrågetillväxten blir så

stark att exportutrymmet allvarligt begränsas. Bostadsbyggandet kommer

visserligen, inte minst genom den exceptionellt höga igångsättningen under

december 1967 att ta ökade resurser i anspråk. För investeringarna i övrigt

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1968

räknar man emellertid med en ungefär oförändrad nivå jämfört med 1967.

Den privata konsumtionens utveckling är svårskattad eftersom avtalsuppgörelser

i skrivande stund inte träffats för någon av de stora löntagargrupper,

vilkas avtal utlöper under våren. Den beslutade arbetstidsförkortningen

från 45 till 42,5 timmars arbetsvecka från halvårsskiftet begränsar dock

starkt själva lönesummetillväxten, varför en något lugnare ökningstakt för

konsumtionen bör kunna förutses. I samband med arbetstidsförkortningen

införs dock även mer flexibla bestämmelser om övertid som i nuvarande

strama arbetsmarknadsläge kan komma att verka höjande på lönesumman.

Denna bestämmelse kommer dock även att reducera det kapacitetsbortfall

som arbetstidsförkortningen innebär. Trendmässigt tillväxer kapaciteten

med 4 å 5 % per år. För 1968 beräknas denna tillväxt genom arbetstidsförkortningen

komma att bli ungefär en procentenhet lägre. Om den lediga

kapacitet, som ändock föreligger inom vissa sektorer, kan tas till vara synes

utsikterna vara goda att öka produktionen med omkring 4 %, vilket skulle

vara tillräckligt för att tillgodose den prognoserade tillväxten i den totala

efterfrågan. En sådan utveckling skulle sålunda innebära ett oförändrat

arbetsmarknadsläge och bedöms inte medföra någon mer betydande förändring

vare sig i bytes- eller betalningsbalansens underskott jämfört med 1967.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

43

III. Utrikeshandeln

1. Exporten

Exportutvecklingen 1967

Under inverkan av den låga ekonomiska tillväxten i Västeuropa under

1967 stannade den svenska exportens beräknade volymtillväxt exklusive

fartyg vid 4,5 % 1966—1967. Även om denna beräkning med hänsyn till vad

som nedan sägs om prisindextalen torde innebära en viss underskattning,

synes ökningstakten inte ha varit stort mer än hälften av den som uppnåddes

1965—1966. Säsongrensat sett steg exporten exklusive fartyg närmare

2 1/2 % från andra halvåret 1966 till första halvåret 1967 och stagnerade

mellan halvåren 1967. Utfallet var särskilt svagt tredje kvartalet medan

fjärde kvartalet visade förnyad tillväxt. — Inklusive fartyg beräknas exporten

ha stigit med inemot 5,5 % i volym 1966—1967.

Det volymmässiga resultatet, som torde ha inneburit konstant andel i

världsexporten, uppnåddes till sänkta priser för de flesta varugrupper. Exportprisindex

visar visserligen en uppgång på 0,8 % 1966—1967 men denna

indexökning torde i realiteten ha motsvarat en nedgång i prisnivån. Prisindexuppgången

med 6,1 % för verkstadsprodukter är troligen till större delen

ett utslag av kvalitetsförbättringar och en förskjutning från mindre till

mer förädlade produkter. Prisnivån för råvaruexporten sjönk under loppet

av 1967, men en viss stabilisering synes ha uppnåtts under fjärde kvartalet.

Den genomsnittliga prisförändringen 1966—1967 var -5 %.

De under slutet av 1967 genomförda devalveringarna torde inte i nämnvärd

grad ha påverkat den svenska exporten för helåret 1967. Tendensen till

nedgång i exporten till Finland förstärktes dock mot slutet av 1967 och värdet

av exporten november—december 1967 var drygt 17 % lägre än under

samma period 1966. Utvecklingen av exporten till Danmark under loppet av

1967 jämfört med 1966 var mindre gynnsam och under december 1967 understeg

exporten 1966 års decembervärde. Denna utveckling får främst ses

som en följd av de åtstramande åtgärder, som genomfördes innan devalveringen.

Däremot fortsatte den kraftiga expansionen av exporten till Storbritannien

även under december 1967, vilket delvis kan bero på hamnarbetarstrejker

under november. Man kan heller inte utesluta möjligheten av en

fördröjd effekt av spekulationsköp gjorda strax före devalveringen.

Den svenska exportens länderfördelning genomgick under 1967 betydande

förskjutningar. Sålunda ökade EFTA:s andel av exporten exklusive fartyg

något mer än 2 %, medan EEC:s andel sjönk drygt 3 %. Betydelsen av han
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell DI: 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1966—1968

Exportvärde, milj.

Procentuella förändringar från föregående år

kr.

Volym

Pris

1966

1967

1968

1966

1967

1968

1966

1967

1968

Trävaror ............

1 444

1 510

1 415

- 4,6

11,5

- 2,5

- 0,8

- 6,2

- 4

Massa ..............

2 332

2 268

2 430

9,3

- 1,3

7,5

- 4,6

- 1,4

- 0,5

Papper..............

2 072

2 133

2 290

5,6

2,2

7

1,1

0,7

0,5

Malm ..............

1 181

1 065

1 200

- 5,3

1,9

16,5

- 1,7

- 11,5

- 3,5

Järn och stål........

1 847

2 105

2 280

11,5

15,0

8,5

- 0,5

- 0,9

0

Övriga metaller......

615

553

625

21,9

4,1

3

17,5

- 13 6

10

Verkstadsprodukter,

exkl. fartyg........

7 565

8 094

8 985

16.1

0,8

6,5

*3,0

*6,1

>4

Livsmedel............

711

731

705

- 0,6

5,3

- 0,5

0,9

- 2,4

- 2,5

Övriga varor ........

3 316

3 670

4 085

9,4

10,6

10

2,5

0,1

1

Totala exporten, exkl.

fartyg ............

21 083

22 130

24 015

9,3

4,5

7

1,2

0,5

1,5

Fartyg ..............

988

1 295

1 340

- 33 2

23,2

— 1,5

- 0,1

6,4

5

Totalt

22 071

23 425

25 355

6,3

5,3

6,5

1,1

0,8

1,5

1 Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till mindre del hänföras till rena prisökningar.

Huvuddelen utgörs av statistisk missvisning genom kvalitetsförskjutningar.

Anm. 1966 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Samtliga uppgifter för 1968 avser

prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- respektive 10- tal milj. kr. och

de procentuella förändringarna till närmaste hela respektive halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

delsblocken i Västeuropa kom klart till synes under 1967. Under tidigare

perioder med allmänt låg efterfrågan har man kunnat konstatera ett i förhållande

till efterfrågan intensifierat handelsutbyte industriländerna emellan.

Under 1967 begränsades i Västeuropa denna intensifiering till handeln

inom de båda blocken. Västtyskland ökade sin export till övriga EEC-marknader

med nästan 10 % mot en minskning av den svenska exporten dit med

3 %. Däremot ökade Sverige sin export till Norge, Danmark och Finland

med 10 % medan Västtysklands utförsel till dessa länder i stort sett var

oförändrad. Den västtyska importminskningen drabbade de övriga EECländerna

(-1/2 %) mindre än t. ex. Sverige (-9 1/2 %).

Den kraftigt stegrade exporten till Storbritannien, 12 1/2 % 1966—1967

mot 5 1/2 % 1965—1966, får ses som en effekt av importavgiftens borttagande

samt den slutliga tullavvecklingen för industriprodukter. Importens

andel av den brittiska förbrukningen torde ha ökat under 1967, vilket gäller

i synnerhet verkstadsprodukter, järn och stål samt papper. Det var också

på dessa områden den svenska exporten uppvisade kraftiga ökningstal.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

45

Trävaror

Utförseln av sågade och hyvlade trävaror uppgick under 1967 till 1 186

tusen stds, en ökning med drygt 10 % jämfört med 1966. Även massavedsleveranserna

ökade betydligt och den totala volymökningen blev 11,5 %. De

under året vikande priserna för främst utskottsvaror och en ökande sydsvensk

andel i exporten resulterade i en genomsnittlig prisnivå drygt 6 %

under 1966 års.

Exporten av trävaror till Storbritannien ökade 1966—1967 med 120 tusen

stds. Då den totala brittiska importen steg med 80 tusen stds gjorde Sverige

på denna marknad en andelsvinst från 15 % till 21 %. Delvis torde detta

bero på den konkurrensfördel de sydsvenska exportörerna fått genom de

nya färjförbindelserna men huvudorsaken synes vara att de ryska säljarna

legat för högt i pris och liksom de finska producenterna haft vissa leveranssvårigheter.

Utvecklingen på övriga marknader var i stort sett gynnsam bortsett

från Västtyskland där det kraftigt minskade importbehovet resulterade

i en nedgång med 40 tusen stds för den svenska exporten. Tillgängliga importsiffror

tyder dock på att någon större andelsförlust knappast gjordes.

Den kraftiga ryska offensiven på denna marknad drabbade främst Finland

och Österrike.

Även 1968 förefaller bli ett från kvantitetssynpunkt tillfredsställande år

för trävaruexporten. Försäljningsaktiviteten under de sista månaderna 1967

hämmades delvis av den engelska devalveringen men sköt fart under början

av 1968. Försäljningsmönstret under 1967 avvek påtagligt från det normala

— affärerna gjordes till större delen på kort sikt. Man kan nu konstatera

en återgång till tidigare förhållanden vilket indikerar ett ökat förtroende

hos köparna för den kommande utvecklingen.

De hittills gjorda ryska försäljningarna till Storbritannien överstiger betydligt

exporten 1967. Man kan knappast räkna med ett ökat brittiskt

importbehov under 1968, varför en svensk andelsförlust ter sig oundviklig.

De danska och holländska importbehoven kommer troligen att minska. Tillväxttakten

i den danska ekonomin bedöms bli tämligen låg. Det förhållandet

att de holländska trävarulagren bedöms vara av den exceptionella storleksordningen

närmare en halv årsimport torde verka dämpande på inköpsaktiviteten.

Bortfallet på dessa marknader bör delvis kunna kompenseras av

en ökad export till Västtyskland och Frankrike. Totalt uppskattas den

svenska sågvaruexporten 1968 till ca 1 150 tusen stds. För hela varugruppen

beräknas en volymnedgång med 2,5 %.

Man torde kunna räkna med att trävarupriserna, som under två år varit

vikande, skall stabiliseras under 1968. Den ökade andelen försäljningar för

höstleverans tyder härpå. Visserligen skedde de första ryska utbuden efter

punddevalveringen till endast delvis uppräknade pundpriser, men i det följande

utbudet gjordes vissa höjningar. En del av nedgången i exportprisindex

de senaste åren sammanhänger med ökad sydsvensk andel. Genom
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

snittspriset på sydsvenska varor är lägre än för norrlandsproduktionen.

Under de senaste åren har man också haft ett successivt försämrat kvalitetsutfall.

Dessa tendenser torde göra sig gällande även under 1968 och man

räknar med en nedgång på ca 4 % i exportprisindex.

Massa

Den amerikanska marknaden för avsalumassa minskade under 1967 med

ca 10 %. Detta kan till en del hänföras till den ökade integrationen inom

den amerikanska pappersindustrin men den huvudsakliga anledningen var

en nedgång i pappersproduktionen. Då den västeuropeiska marknaden samtidigt

visade en obetydlig tillväxt — betydande lagernedskärningar för massa

synes ha ägt rum i synnerhet i Storbritannien och Västtyskland — blev det

nordamerikanska utbudstrycket synnerligen kännbart. Priserna föll på samtliga

kvaliteter och den svenska massan torde ha fått vidkännas vissa andelsförluster.

Exportkvantiteten papperscellulosa minskade med 1,7 % under

1967 jämfört med 1966. En moderat ökning noterades för dissolving. Sammanvägt

blev volymförändringen -1,3 %.

Om 1967 var ett mindre gynnsamt år för massaexporten ter sig dock utsikterna

för 1968 bättre. Man väntar en ökning med 4 å 5 % i den amerikanska

pappersproduktionen vilket beräknas medföra en ökning av marknaden

för avsalumassa med 10 %. Den allmänna konjunkturbilden för Västeuropa

präglas av en dämpad optimism. Med tanke på att lagren på många

håll torde ligga obekvämt lågt är ytterligare lagernedskärningar under 1968

knappast troliga, utan man synes i stället kunna räkna med någon lageruppbyggnad.

Om den prognoserade ökningen av den amerikanska avsalumarknaden

kommer till stånd torde detta komma att medföra ett något

minskat nordamerikanskt tryck i Västeuropa och en viss förbättring av de

svenska andelarna bör inte vara utesluten. Problem med inkörningen av nytillkommande

produktionsenheter främst i Kanada gör det vanskligt att söka

uppskatta storleken av totala kapacitetstillskottet 1968. Det står dock klart

att produktionsbegränsningar är nödvändiga för att upprätthålla balans på

marknaden även vid relativt starkt ökande efterfrågan.

Med dessa förutsättningar torde man kunna räkna med en kraftig volymökning,

ca 7 1/2 %, av den svenska massaexporten 1968.

De under slutet av 1967 införda nettopriserna har kunnat hållas och man

räknar med att den nuvarande prisnivån skall vara normerande för 1968 års

leveranser. Om den förutsedda efterfrågeförbättringen inträffar kan man

måhända räkna med en viss åtstramning under andra halvåret. Detta torde

anses önskvärt även inom den kanadensiska massaindustrin, då denna under

det senaste året fått vidkännas en starkt försämrad lönsamhet. Den genomsnittliga

prisnivån för den svenska massaexporten under 1968 beräknas

ligga 1/2 % under 1967 års.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

47

Papper, papp och träfiberplattor

Den svaga utvecklingen av papperskonsumtionen under 1967 på flera viktiga

exportmarknader medförde en kvantitetsmässig stagnation för exporten

av papper exklusive tidningspapper. Tidningspappersexporten minskade i

kvantitet med 1 % 1966—1967, medan utförseln av träfiberplattor ökade

med 6,6 %. För gruppen sammantaget gav detta en volymmässig uppgång

på 2,2 % 1966—1967 mot 5,6 % 1965—1966.

Huvuddelen av kvantitetsminskningen under 1967 skedde på Västtyskland,

där en minskning i pappersförbrukningen torde ha inträffat. Någon

ökning av den privata konsumtionen samt ökad förbrukning i produktionsleden

och ökad lagerhållning bör ge en inte helt obetydlig ökning i efterfrågan

på papper i Västtyskland 1968. I övriga EEC förutses efterfrågeökningen

bli densamma eller något högre än 1967. Den inhemska industrin torde

inte kunna täcka hela den väntade efterfrågeökningen varför det finns anledning

räkna med ökade möjligheter för svensk pappersexport till EEC.

Den brittiska pappersindustrin, tidigare skyddad av tullar och importavgift,

har under 1967 allvarligt känt av det ökande trycket från importerat

papper. Importens andel av pappersförbrukningen steg under 1967. Den

svenska exportkvantiteten av papper exklusive tidningspapper ökade under

1967 med 17 %. Detta innebar en ökning av den svenska andelen av den

brittiska importen. Mot bakgrund av det ekonomiska läget i Storbritannien

1968 bör man dock räkna med endast en måttlig ökning av den svenska pappersexporten

dit under loppet av 1968.

För tidningspapper och träfiberplattor har beräknats en export av ungefär

samma storlek som rekordåret 1964, vilket totalt för gruppen papper,

papp och träfiberplattor ger en volymökning 1967—1968 på 7 %. Priserna

för hela gruppen steg 1966—1967 med drygt 1/2 %. De i samband med den

brittiska devalveringen genomförda justeringarna ger effekt under 1968,

varför prisökningen 1967—1968 har beräknats till knappt 1/2 %.

Malm

Järnmalmsexporten steg med närmare 1 miljon ton från 22,5 miljoner ton

1966 till 23,4 miljoner ton 1967. Denna uppgång var inte jämnt fördelad på

huvudmarknaderna. Exporten till Västtyskland och Belgien ökade kraftigt.

I dessa länder ökade götstålsproduktionen 4 % respektive 9 % 1967 jämfört

med 1966. Ökade brittiska köp av billiga sintermalmer från bl. a. Kanada

och Sovjetunionen samt en nedgång med 1,8 % i götstålsproduktionen medförde

ett bortfall av svensk malm om ca 1,3 miljoner ton på denna marknad

jämfört med 1966.

De under hösten 1966 gjorda prissänkningarna på fosformalm samt smärre

prisjusteringar för andra kvaliteter resulterade i en nedgång i prisindex

med 11,3 %.

Den europeiska stålindustrin räknar med god efterfrågan på stål i varje

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Diagram 111:1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och fördelat på varugrupper

1962—1968

Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror. Log. skala

--Pris

Total export

Trävaror

Massa

Total export, exkl. fartyg

160 -

Malmer och skrot

Metaller

Verkstadsprodukter, exkl. fartyg

180 ~

Papper, papp och träfiberplattor

200 -

180 -

Livsmedel

140 -

Övriga varor

I_I_I_I_I_I_!_I L

1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968

1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

fall under första halvåret 1968. Stålproducenternas malmlager är fortfarande

låga och varje höjning av stålproduktionen borde därför snabbt medföra

ökat behov av importmalm. Bakom den ökande europeiska stålproduktionen

ligger till en del betydande amerikanska stålköp på grund av en befarad

stålarbetarstrejk på sensommaren 1968. De gynnnsamma utsikterna för

den europeiska stålproduktionen torde dock försämras om en reglering av

den amerikanska stålimporten kommer till stånd.

De senaste årens prispolitik har sannolikt i betydande grad bidragit till

att försäljningarna för 1968 gav ett gott resultat. Man torde för närvarande

kunna räkna med en svensk järnmalmsexport 1968 om ca 27 1/2 miljoner

ton, vilket innebär en volymökning med 17 1/2% jämfört med 1967. Samtliga

våra stora marknader, dvs. Västtyskland, Storbritannien och Belgien

bär kraftigt ökat sina inköp. Kontraktspriserna för 1968 års leveranser av

fosformalmer ligger något lägre än 1967 års priser och för helåret torde en

nedgång på 4—5 % av det genomsnittliga tonpriset kunna förutses. För

hela malmexporten beräknas volymförändringen uppgå till + 16 1/2 % och

prisnedgången till ca 3 1/2 %.

Järn och stål

Exporten av järn och stål ökade 15 % i volym 1966—1967. Den svaga

inhemska efterfrågan på järn och stål under 1967 torde ha drivit företagen

till ökade exportansträngningar. Dessa resulterade i relativt stora andelsvinster

i importen till bl. a. de nordiska länderna, Storbritannien och Japan.

Däremot synes andelen av den västtyska importen ha fallit något från

1966. Exporten till Storbritannien ökade 50 % i värde eller närmare 100

milj. kr. Under 1966 var den brittiska marknaden skyddad av importavgiften

och tullavvecklingen var inte helt slutförd. Dessa handelshinder föll

bort i slutet av 1966, vilket gjorde de svenska järn- och stålföretagen mer

konkurrenskraftiga gentemot icke-EFTA-länder och de brittiska företagen.

Dessutom torde den i förhållande till Sverige höga prisnivån i Storbritannien

ha givit företagen goda möjligheter att sälja just på denna marknad.

Som exempel kan nämnas att exporten av armeringsjärn till Storbritannien

var fem gånger större under 1967 än under 1966.

Till grund för bedömningen av exporten 1968 ligger den av statistiska

centralbyrån i februari 1968 utförda exportenkäten för järn- och stålverk.

En förhållandevis låg order stock kan vara orsaken till en i enkäten förväntad

lägre ökningstakt 1967—1968. Systematiska underskattningar av

det andra prognoshalvåret i tidigare enkäter samt en i enkäten inte redovisad

rörorder från Sovjetunionen har motiverat en uppskjutning av enkätvärdet.

Med dessa justeringar beräknas järn- och stålexporten öka 8 1/2 %

i volym 1967—1968. Denna tillväxt bärs upp av ett väntat omslag i exporten

till EEC-länderna samt en fortsatt expansion på Nordamerika medan EFTAexporten

beräknas stagnera.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt AV 125. Bilaga 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Priserna, som föll 1966—1967 med ca 1 %, väntas enligt enkäten falla

ytterligare något under första halvåret 1968 och vända uppåt under andra

halvåret. Denna utveckling beräknas ge ett i stort sett oförändrat prisindex

1967—1968.

Övriga metaller

Volymmässigt ökade exporten av övriga metaller 4,1 % 1966—1967. Silver,

obearbetad koppar samt aluminium utfördes i större kvantiteter än

under 1966. Kopparpriset låg under 1967 genomsnittligt lägre än 1966 och

för hela gruppen noterades ett prisfall med 13,6 %.

I samband med en förbättrad västeuropeisk konjunktur kan man vänta

en ökad export av koppar- och aluminiumprodukter, främst till EEC, där

man under 1967 mötte betydande svårigheter. Däremot får man räkna med

en lägre export av obearbetad koppar — den inhemska produktionen beräknas

minska ca 10 % jämfört med 1967. För hela gruppen uppskattas volymökningen

till 3 %.

Prisutvecklingen för koppar är som vanligt vansklig att bedöma. Den

långvariga amerikanska strejken medförde ett stort produktionsbortfall.

Behovet att fylla på kopparlagren samt en viss tillväxt i konsumtionsefterfrågan

gör det troligt att priserna även under 1968 kommer att ligga relativt

högt. Uppskattningarna av exportvärdet är baserade på en Londonnotering

på koppar för prompt leverans om 525 pund per ton i genomsnitt

för 1968. Med denna förutsättning beräknas exporten av övriga metaller

1968 till ca 625 milj. kr. Varje punds avvikelse från det antagna kopparpriset

ger dock ett fel i prognosen på 1 å 2 milj. kr.

Verkstadsprodukter

Verkstadsexporten ökade 7 % i värde 1966—1967. Prisindex steg med

6 % varför den registrerade volymuppgången endast blev knappt 1 %. Ökningen

i prisindex beror till större delen på kvalitetsförbättringar. Priserna

för verkstadsexporten mäts som värde per viktenhet. I synnerhet för

elektriska maskiner och instrument torde kvalitetsförbättringar medföra

en påtaglig värdestegring per viktsenhet. Ökningen i enhetsprisindex kan

härigenom bli mycket kraftig.

Sammansättningen av verkstadsexporten till EFTA och EEC skiljer sig

delvis. Personbilar och övriga konsumtionsvaror utgör drygt 20 % av

exporten till EFTA mot endast 10 % av exporten till EEC. Under 1967 var

investeringsaktiviteten i EEC mycket svag liksom även produktionsutvecklingen.

I EFTA-länderna ökade den privata konsumtionen, dock relativt

måttligt. Bl. a. dessa faktorer ligger bakom det förhållandet att under 1967

exporten av konsumtionsvaror exklusive bilar ökade med 10 % medan utvecklingen

för investerings- och insatsvaror var betydligt svagare. Andra

bidragande faktorer i detta sammanhang är naturligtvis det genom tullavvecklingen

och importavgiftens slopande förbättrade konkurrensläget för

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

svenska produkter på EFTA-marknaderna. Exportvärdet för personbilar

ökade med 29 % 1966—1967. Huvudparten av denna ökning föll på Förenta

staterna som under 1967 tog närmare hälften av personbilsexporten. Även

i Storbritannien ökade intresset för svenska bilar starkt — exporten fördubblades

i det närmaste mellan 1966—1967.

Statistiska centralbyråns exportenkät bland verkstadsföretagen görs

fr. o. m. mars 1968 i ett nytt urval från 1966 års företagspopulation. Antalet

företag i urvalet har fördubblats. Alla företag med fler än 500 anställda

är liksom tidigare representerade. Utökningen faller till större delen på

mindre företag. Enkäten täcker nu 94,5 % av den tullregistrerade exporten

mot ca 90 % för den tidigare. Antalet svarande företag utgjorde nästan

99 % av de tillfrågade.

Enkäten visar att verkstadsföretagen hyser optimism inför 1968 särskilt

för andra halvåret. Trots en relativt låg ordertäckningsgrad förväntas exportleveranserna

öka med 12 % 1967—1968. Optimismen hänför sig främst

till EEC och Nordamerika samt till övriga översjöiska marknader. Det svaga

efterfrågeläget i Sverige och Västeuropa under 1967 tvingade förmodligen

företagen till intensifierade försäljningsansträngningar på längre bort liggande

marknader. Årets exportökning skulle i så fall kunna vara en fördröjd

effekt härav.

Investeringsaktiviteten i Västtyskland och Storbritannien väntas öka. Den

svenska verkstadsindustrins leveranskapacitet ökade ytterligare under slutet

av 1967 och våra exportleveranser bör av denna anledning obehindrat

kunna öka i takt med efterfrågan. Den svenska leveranskapaciteten är stor

och kommer förmodligen inte att försämras relativt gentemot våra konkurrentländer

under 1968. Den outnyttjade kapaciteten i verkstadsindustrin

inom EEC är dock likaledes betydande och någon väsentlig fördel av korta

leveranstider kan knappast påräknas för den svenska verkstadsindustrins

del. Dessutom kan man räkna med en relativt svag konsumtionstillväxt i

EFTA-länderna med en åtföljande dämpning av ökningstakten i konsumtionsvara

delen av verkstadsexporten. Det väntade omslaget i de svenska

personbilsförsäljningarna torde medföra en lägre ökningstakt i personbilsexporten.

Med tanke härpå synes optimismen i enkäten i överkant i förhållande

till den konjunkturbedömning som nu är aktuell. Enkätens värdeökning

om 12 % har därför justerats ned till 11 %.

Priserna beräknas av företagen stiga något 1967—1968. Att från denna

utgångspunkt bedöma den indexmässiga utvecklingen är svårt. Här har

satts + 4 %, varför volymökningen blir ca 6,5 %.

Livsmedel

Exporten av livsmedel uppgick under 1967 till 731 milj. kr. Huvudparten

därav, 603 milj. kr. utgjordes av reglerade livsmedel, främst kött och fläsk

samt spannmål.

Exporten 1968 beräknas bli av ungefär samma storlek som 1967 med

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

reservation för ett onormalt högt eller lågt skördeutfall. Nötköttsöverskottet

minskar, men detta kompenseras av att den kraftigt ökade fläskproduktionen

beräknas ge ett överskott av storleksordningen 40 tusen ton. Huvudparten

av kött- och fläskexporten, med undantag av vissa baconleveranser

till Storbritannien, går till EEC. Man har där pålagt importen från Sverige

vissa extra avgifter vilket gör det nödvändigt att sänka våra exportpriser

för att säkra avsättningen av produktionsöverskotten. Även för andra grupper,

exempelvis oljor och fetter, är prisläget svagt och den totala prisförändringen

1967—1968 för livsmedelsexporten uppskattas till -2 1/2 %.

Exportvärdet torde komma att ligga omkring 705 milj. kr.

Övriga varor

Skillnaden mellan utvecklingen under 1967 av exporten till EFTA respektive

EEC är påfallande för övriga varor. Volymtillväxten på 10 1/2 %

bars upp av en kraftig ökning av exporten till EFTA (23 %), medan exporten

till EEC minskade med 5 %.

Den utbyggda raffinaderikapaciteten inom landet medförde att exporten

av mineraloljeprodukter ökade från 93 milj. kr. till 147 milj. kr. I övrigt

utvecklades råvarudelen mindre gynnsamt såväl pris- som volymmässigt.

Färdigvarudelen steg med 10 1/2 % i volym och drygt 1 % i pris. Här kan

nämnas en ökad export av textil och konfektion.

De nu föreliggande BNP-prognoserna tyder på ett omslag i övrigvaruexporten

till EEC. Den privata konsumtionen torde inte beredas något ökat

utrymme vare sig i Danmark eller Storbritannien under 1968. Härtill kommer

den importbegränsande effekten av devalveringarna varför man får räkna

med en avsaktad ökningstakt i exporten till EFTA. Den kraftiga ökningen

av exporten av mineraloljeprodukter väntas fortsätta även under 1968.

Sammantaget beräknas övrigvaruexporten öka med 10 % i volym 1967—

1968.

Under förutsättning att råvarupriserna stabiliseras och en fortsatt stigande

trend för färdigvarudelen uppskattas prisförändringen 1967—1968

till + 1 %.

Fartyg

Leveransvärdet för nybyggda fartyg ökade med 83 milj. kr. 1966—1967.

Även second-handexporten visade en kraftig värdeökning, vilket till en del

torde bero på att man i samband med Mellersta Östernkrisen fått ut bättre

priser. Sammantaget ökade far tygsexporten med 30 % i värde 1966—1967.

Den kraftiga ökningen av orderingången till följd av Mellersta östernkrisen

har nu avtagit. Inneliggande order för andra halvåret 1969 och senare

uppgick i mars 1968 till 1 280 milj. kr. Motsvarande värde i oktober 1967

avseende 1969 och senare var 1 700 milj. kr.

Statistiska centralbyråns senaste varvsenkät anger, liksom höstenkäten,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

en ökning av leveranserna till utländska beställare under 1968 med ca 8 %.

Den totala exporten beräknas emellertid endast öka med några procent, då

en minskning av utförseln av begagnade fartyg är att vänta.

Den fallande prisutvecklingen tidigare under 1960-talet synes nu ha vänt.

Under 1967 steg fartygspriserna med drygt 6 %. Prisökningen avsåg huvudsakligen

nybyggda bulkfartyg och begagnade tankfartyg. Utvecklingen för

1968 väntas bli i stort sett densamma till följd av en fortsatt stegring av

priserna för nybyggda bulkfartyg.

Sammanfattning

Enligt här framlagda prognoser kommer exporten exklusive fartyg att

öka med ca 7 % i volym 1967—1968 jämfört med 4,5 % 1966—1967. Genom

att fartygsexporten inte beräknas öka från den höga nivån 1967 blir volymökningen

för totala exporten något lägre, ca 6,5 % mot 5,3 % för 1967.

Industriproduktionen i Västeuropa som under 1967 utvecklades mycket

svagt, väntas under 1968 tillväxa betydligt starkare. För Västtyskland och

Storbritannien exempelvis, där man under 1967 registrerade nedgångar,

räknar man nu med närmare 5 respektive 3,5 procents ökning. Detta avspeglas

i de relativt kraftiga ökningstalen för den svenska rå- och stapelvaruexporten,

som i huvudsak avsätts på Västeuropa. Under 1967 synes

kraftiga lagernedskärningar ha ägt rum på ett flertal sektorer. Dessa väntas

nu upphöra och vändas i en viss lageruppbyggnad. Vändningen i lagercykeln

ger ett extra efterfrågetillskott utöver vad som genereras av en ökad

industriproduktion.

Konsumtionsutvecklingen inom EFTA-länderna bedöms bli svag. Exporten

av övrigvaror, som till stor del utgörs av konsumtionsvaror till dessa

länder, beräknas falla betydligt under de senaste årens trend. De under

hösten 1967 företagna devalveringarna kan också väntas vara speciellt

kännbara för denna typ av export. Även den tredjedel av verkstadsexporten

som utgörs av konsumtionsvaror kan av samma anledning komma att utvecklas

svagare än under 1967. Däremot kan man räkna med ökade leveranser

av verkstadsprodukter för investerings- och insatsändamål.

De senaste årens vikande råvarupriser bör komma att stabiliseras under

1968. I de flesta fall blir det dock en stabilisering på den nivå som rådde

under slutet av 1967, varför man får vänta fall i prisindex 1967—1968.

Totalt för hela exporten räknas med en prisökning om 1 1/2 %. Detta är

dock en osäker prognos. Prisberäkningarna för verkstadsprodukter är som

nämnts i det föregående synnerligen otillfredsställande och varken 1967

års prisökning med 6 % eller 1968 års prognos om -|-4 % torde ge en rättvisande

bild av den reala utvecklingen. Den reala innebörden av prognosen

för den totala exportens volymutveckling är snarast den att vi under 1968

väntar samma ökningstakt som 1967. Visserligen har man att räkna med

en högre tillväxttakt i industriländerna 1968, men förskjutningen i expan
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

sionen från EFTA till EEC samt devalveringarna i slutet av 1967 verkar i

en för svensk export negativ riktning.

2. Importen 1967 och 19681

Importutvecklingen 1967

Den totala importen ökade med 2,5 % i volym och med ungefär lika mycket

i värde 1966—1967. Liksom 1966 var således importökningen mycket

moderat. Den var 1966 och 1967 svag även i relation till tillväxten i bruttonationalprodukten,

vilket sannolikt förklaras av dels minskade lagerinvesteringar

dels ett successivt ökat kapacitetsutrymme i den svenska industri!!.

Vissa strukturella förändringar inom landet under 1967 har medfört en

ändrad sammansättning av importen. Sålunda har utbyggnaden av den

svenska raffinaderikapaciteten medfört en omfördelning från import av konsumtionsfärdiga

petroleumprodukter till import av råolja.

Importutvecklingen för olika varugrupper framgår av tabell 2. Importen

av konsumtionsvaror ökade med drygt 6,5 % i volym — trots ca 25 % minskad

import av personbilar. Efterfrågan var under 1967 i stor utsträckning

inriktad mot andra konsumtionskapitalvaror än bilar och importen avexempelvis

TV och radio steg kraftigt. Vidare registrerades en stark tillväxt

i importen av beklädnadsvaror.

Importen av investeringsvaror ökade med 6,5 % i volym. En stor del av

denna ökning svarade importen av datamaskiner för. Denna var ovanligt

hög 1967.

Importen av konsumtionsråvaror ökade med 8 % 1967. Detta innebär ett

påtagligt omslag från minskningen 1966. Omsvängningen i importen för

denna varugrupp kan främst återföras på utvecklingen av'' importen av råvaror

och halvfabrikat till textil- och beklädnadsindustrin. Såväl strukturella

förändringar som lagercykeln och produktionsutvecklingen medverkade till

omslaget i importen för denna varugrupp mellan 1966 och 1967.

Gruppen andra industriråvaror ökade obetydligt 1967. Ej heller 1966 var

tillväxten stor (2,2 %). Nedgången i industrins lagerinvesteringar har hållit

importen av denna varugrupp nere de båda senaste åren. Utan den kraftiga

ökningen i importen av råolja till de nya raffinaderierna skulle importen av

andra industriråvaror ha fallit 1967.

Den kraftiga nedgången i bränsleimporten 1967 förklaras förutom av mild

vinter 1967 av utbyggnaden av raffinaderierna inom landet.

Importutvecklingen 1968

Nu föreliggande beräkningar över importvolymen 1968 indilcerar en väsentligt

ökad tillväxttakt. Med nu aktuella produktions- och efterfrågepro
1

Import- och bytesbalansprognoserna i detta kapitel innefattar ej effekter av ekonomisktpolitiska

åtgärder beslutade efter den 15. 4. 1968.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

55

Tabell III: 2. Importutrecklingen för olika varugrupper 1966—19681

Importvärde,

Procentuella förändringar från föregående år

milj. kr.

Volym

Pris

1966

1967

1968

1966

1967

1968

1966

1967

1968

Konsumtionsvaror........

5 472

5 840

6 250

— 3,0

6,6

7

1,8

0,1

0

därav: textil..........

1 107

1 388

1 530

11,0

29,1

12

2,0

— 2,9

— 1,5

verkstadsproduk-

ter ............

1 606

1 471

1 685

— 19,4

— 9,4

14

1,6

1,1

0,5

Investeringsvaror........

2 816

3 051

3 230

5,3

6,5

3

3,8

1,7

2,5

Konsumtionsråvaror......

2 519

2 576

2 395

1,1

8,0

— 5

0,1

— 5,3

— 2

därav: textil..........

1 291

1 387

1 160

— 6,7

13,9

— 13

— 0,8

— 5,7

— 4

Andra industriråvaror ....

8 684

8 791

10115

2,2

0,6

13,5

3,9

0,6

1,5

därav: verkstadsproduk-

ter............

2 823

2 921

3 340

2,9

— 0,8

10

8,5

4,3

4

råolja..........

311

560

890

— 3,3

64,6

51

0,8

9,4

5,5

Byggnadsråvaror ........

744

791

830

— 4,3

5,5

4

2,8

0,8

1

Jordbruksråvaror ........

657

584

580

11,1

— 9,9

— 2

3,2

— 1,3

1

Bränslen................

2 273

2 055

2 145

14,8

— 12,2

0

-3,4

3,0

4,5

Totalt, exkl. fartyg, flyg-

plan, vapen ..........

23165

23 688

25 545

2,3

2,1

6,5

2,2

0,2

1

Fartyg, flygplan, vapen ..

539

641

630

Total import ............

23 704

24 329

26175

2,3

2,5

6,5

2,3

0,1

1

därav: verkstadsproduk-

ter ............

7 476

7 688

8 520

— 1,0

0 1

8

3,9

2,8

2,5

järn och stål....

1 229

1 112

1 270

— 2,4

— 9,8

15

— 1,6

0,3

— 0,5

textil..........

2 550

2 983

2 870

1,2

22,0

— 1

-0,2

— 4,2

— 2,5

1 Inberäknat effekter av ytterligare investeringsfondsfrisläpp har den totala importens värde

1968 i kapitel I angivits till ett ca 60 milj. kr. högre belopp än i denna tabell.

Anm. 1966'' års importvärden enligt den definitiva tullstatistiken. Samtliga uppgifter för 1968

avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste hela 5- respektive 10- tal milj. kr.

och de procentuella förändringarna till närmaste hela respektive halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

gnoser kan den volymmässiga ökningen av importen 1967—1968 förväntas

bli drygt 6,5 %.

För gruppen konsumtionsvaror förutses en ökning med drygt 7 %. En

kraftigt ökad nyförsäljning av personbilar 1968 förutses medföra en importvolymökning

av personbilar om drygt 20 %. För beklädnadsvarorna förutses

en fortsatt uppgång, dock i väsentligt lugnare takt än under 1967.

Importen av investeringsvaror beräknas öka med ca 3 % 1968 jämfört

med en ökning om 6,5 % 1967. Nedgången i ökningstakten har sin förklaring

i en ovanligt stor import av datamaskiner 1967. För 1968 beräknas datamaskinimporten

sjunka väsentligt.

Importen av konsumtionsråvaror beräknas komma att minska inte obetydligt

1968. Liksom uppgången 1967 hänför sig nedgången 1968 till textila

råvaror och halvfabrikat.

För gruppen andra industriråvaror beräknas en kraftig expansion av im
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

porten komma till stånd 1968. Såväl ökad förbrukning som omsvängningen

i industrins lagerhållning av råvaror och halvfabrikat kan förväntas dra upp

importen väsentligt 1968.

Beträffande järn och stål beräknas kapacitetsutnyttjandet inom den svenska

stålindustrin bli så högt under 1968 att det förefaller rimligt att kalkylera

med en ökad importandel i ståltillförseln. Importen av råolja beräknas

fortsätta att stiga starkt även 1968.

Den ökade importen av råolja medför liksom 1967 ett minskat importbehov

av förädlade bränslen och denna grupp förutses ligga på ungefär oförändrad

nivå jämfört med 1967.

Av tabell 2 framgår att prisutvecklingen för det övervägande antalet av

varugrupperna varit svag under 1967. För den totala importen har noterats

en obetydlig prisökning. För flera viktiga råvaror har genomsnittspriserna

sjunkit väsentligt under det gångna året, t. ex. för varor som kaffe, olika textilfibrer,

gummi, fetter och oljor samt vissa metaller. Relativt stark prisstegring

noteras även för råolje- och bränsleimporten 1967. Denna senare prisstegring

kan huvudsakligen hänföras till stegrade transportkostnader.

Beträffande importprisutvecklingen 1968 har förutsatts en fortsatt prisstegring

om än i mindre takt för råolja, medan priserna för bränsleimporlen

synes komma att öka något mer än under 1967. Till grund för prisprognosen

för råolje- och bränsleimporten 1968 ligger bl. a. den nu kända importprisutvecklingen

för dessa två varugrupper för de två sista månaderna

1967 och januari och februari 1968. Prisutvecklingen under dessa fyra månader

har visat sig innebära en avsevärd höjning vilket inte förutsågs i den

preliminära nationalbudgeten och detta förklarar till stor del att den totala

importprisprognosen för 1968 nu bedöms stiga med 1 % eller med 0,5 %

mer än vid förra prognostillfället.

Vid bedömning av importprisutvecklingen i övrigt för 1968 har man sökt

ta hänsyn till priseffekterna av devalveringarna hos våra största handelspartners.

Priserna på importen från Storbritannien, Danmark och Finland,

vilka länder svarar för ungefär en fjärdedel av vår totalimport, har bedömts

komma att sänkas i rätt begränsad utsträckning i förhållande till devalveringarnas

storlek. Detta i kombination med den nuvarande låga kostnadsstegringstakten

i Västeuropa har förutsetts leda till en fortsatt låg stegringstakt

för importpriserna 1968. Med en total importprisstegring 1968 om 1 %

och med en kalkylerad volymmässig ökning av importen om drygt 6,5 %

skulle importvärdet öka med drygt 7,5 % 1967—1968.

3. Bytes- och betalningsbalansen

Handelsbalansen förbättrades 1967 med ca 750 milj. kr. och visar ett underskott

om ca 900 milj. kr. För 1968 förutses ett något lägre underskott.

Sjöfartsnettot visade en endast obetydlig ökning 1967. Rederiernas brutto
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

intäkter i utrikes fart steg med drygt 3 % medan deras kostnader i utlandet

ökade med nästan 7,5 %. Stegringen i bruttointäkterna blev alltså under

1967, trots den betydande uppgång som fraktindextalen kunde uppvisa efter

Sitezkanalens stängning, förhållandevis svag.

Av den totala bruttoinseglingen svarar linjefarten för ca 60 %, torrlasten

för ca 20 %, malmlasten för ca 9 % och oljelasten för ca 11 %. Uppgifterna

gäller för 1965 men fördelningen kan antas vara likartad de intilliggande

åren. Den i intäkterna dominerande linjefarten fick under andra hälften av

1967 påtaglig känning av dels negativa effekter från stängningen av kanalen

dels senare svårigheter i samband med punddevalveringen. Två svenska

linjer passerar normalt kanalen, men tvingades lägga om sina rutter som

därmed blev längre och mera kostnadskrävande. När sedan punddevalveringen

kom i november 1967 innebar detta för linjerederierna direkta förluster

i utestående fraktfordringar. Britterna med sin stora linjeflotta kom

att dominera vid de flesta linjekonferenserna vilket inverkade försvårande

för de övriga att ernå full kompensation för devalveringsförlusterna.

För 1968 ter sig utsikterna svårbedömbara. Time-chartermarknaden för

torrlastfartyg fick efter devalveringen vidkännas en påtaglig fraktnedgång

men en återhämtning tycks nu ha skett. Tankfrakterna har successivt sjunkit

under det senaste halvåret. Någon reserv i form av upplagt tonnage eller

dylikt finns inte att möta en eventuell efterfrågeökning med, varför även

små svängningar i efterfrågan ger stora utslag i fraktsatserna. Under den

gångna delen av 1968 har tankfrakterna kraftigt fluktuerat, vilket får anses

symptomatiskt för marknaden just nu. Emellertid ligger tankfraktnivån nu

mycket över den vid motsvarande lid 1967. Någon anledning till stor optimism

för 1968 finns inte varför en prognos för hela sjöfartsnettot på ca

1 800 milj. kr. kan vara rimlig.

Turismen gav för 1967 ett underskott på 920 milj. kr. De svenska luristutgifterna

belöpte sig till 1 480 milj. kr. medan de utländska turisternas utgifter

i Sverige stannade vid 560 milj. kr. En viss hamstring av dollarsedlar

och resechecker i dollar före och efter den brittiska devalveringen bidrog till

att den procentuella ökningen av den totala turistvalutaförsäljningen under

fjärde kvartalet blev dubbelt så stor som ökningen för hela året. En del av

dessa dollarvalutor kan dock ha återsålts till svenska banker redan före

årets slut och ingår i så fall i turistintäkterna. Försämringen av turistnettot

kommer troligen att fortsätta i ungefär samma takt som tidigare, vilket kan

förväntas resultera i ett underskott på ca 1 100 milj. kr. 1968. Hänsyn har

härvid tagits till att ett troligen extra stort innehav av turistvalutor hos allmänheten

vid ingången av 1968 verkar återhållande på turistnettots försämring

innevarande år.

Övriga tjänster gav ett negativt netto på knappt 500 milj. kr. 1967 eller

ungefär samma som 1966. Denna post har sedan början av 1960-talet uppvisat

en successiv försämring, som till stor del sannolikt är att hänföra till

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Diag

1962

Ind(

200

160

120

200

160

120

180

140

100

200

160

120

200

160

120

I

1

farti

Iiungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

111:2. Volymutvecklingen för importen, totalt och uppdelat på användningsområden

-1968

t: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror

Investeringsvaror

Konsumtionsråvaror

200 -

Total import

Verkstadsprodukter1

Järn- och stål1

Konsumtionsvaror

J_I_L

1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968

Byggnadsråvoror

Jordbruksrävaror

Bränslen

1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968

Utgör delar av totalen oberoende av övrig gruppering. Verkstadsprodukter innefattar ej

g, flygplan och vapen.

Mor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

59

Tabell III: 3. Bytes- och betalningsbalans 1964—1968*

Milj. kr. löpande priser

1964

1965

1966

1967

1968

(prognos)

1. Export, fob..................

19 014

20 541

22 071

23 425

25 355

2. Import, eif ..................

- 19 946

- 22 644

- 23 704

- 24 329

- 26 175

3. Handelsbalans

- 932

- 2103

- 1633

- 904

- 820

4. Korrigering av handelsstatistiken*

177

211

171

192

275

5. Sjöfartsnetto..................

1 540

1 590

1 710

1 730

1800

6. Turistnetto ..................

- 416

- 587

- 741

- 920

- 1 100

7. Övriga tjänster, netto ........

- 206

- 323

- 543

- 492

- 625

8. Korrigeringspost ..............

225

300

375

450

525

9. Bytesbalans för varor och tjänster3

388

- 912

- 661

56

55

10. Transfereringar, netto ........

- 88

- 114

- 199

- 334

- 450

11. Bytesbalans för varor, tjänster

och transfereringar* ..........

300

- 1026

- 860

- 278

- 395

12. Kända kapitaltransaktioner ....

572

317

990

582

13. Restpost ....................

- 72

760

355

- 485

14. Bankernas utlandsställning* ....

944

51

485

- 181

1 Inberäknat effekter av ytterligare investeringsfondsfrisläpp har den totala importens värde

och bytesbalansens underskott 1968 i kapitel I angivits till ett ca 60 milj. kr. högre värde

än i denna tabell.

3 Nettot av återutförsel, återinförsel, i utlandet direktlandad fisk, import av icke-monetärt

guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.

3 Bytesbalansen för varor och tjänster överensstämmer — bortsett från korrigeringspost (8) —

med saldot mellan import och export av varor och tjänster i försörjningsbalansen.

4 Överensstämmer — bortsett från korrigeringspost (8) —• med riksbankens bytesbalansbegrepp.

1 Valutareservens förändring jämte förändringar i affärsbankernas tidsposition.

Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

statistisk missvisning. Den obetydliga förändringen 1966—1967 innebär ett

brott i utvecklingen. Genom en kraftig ökning i de registrerade intäkterna

från utlandet för entreprenadarbeten m. m. hejdades nämligen tillväxten i

det negativa saldot 1967. För 1968 har förutsetts en fortsatt försämring i

samma takt som före 1967.

Transfereringar gav ett negativt netto på drygt 325 milj. kr. 1967. Till sin

huvuddel avser posten statliga transfereringar till utlandet i samband med

bl. a. u-hjälpen. För 1968 förutses ett underskott på 450 milj. kr.

Korrigeringsposten har inlagts för att kompensera ett redovisningsbortfall

i posterna övriga tjänster och transfereringar. Posten kan tidigare även

anses ha innefattat någon nivåkorrigering för fel i handelsstatistiken. Denna

framstår numera som omotiverad med hänsyn till den mera fullständiga korrigering

som i särskild ordning skett av handelsstatistiken. Korrigeringsposten

har därför, jämfört med redovisningen i den preliminära nationalbudgeten

för 1968, genomgående sänkts med 200 milj. kr. per år.

I posten korrigering av handelsstatistiken inkluderas nettot av viss varu
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungi. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

import och -export utanför den egentliga handelsstatistiken (återutförsel, återinförsel,

i utlandet direktlandad fisk, import av icke-monetärt gu]jd) samt

rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport. Eftersom importpriserna

på oljor enligt handelsstatistiken hittills under 1968 legat högt i förhållande

till de priser som tagits ut på den svenska marknaden, har det

varit motiverat att räkna upp denna korrigeringspost för 1968. Rabatter och

koncernbidrag för oljor ingick tidigare (se Preliminär Nationalbudget 1968)

i kända handelskrediter m. m. Sistnämnda post innehöll ytterligare tre komponenter

nämligen varvens kreditgivning i samband med fartygsexport, beräknad

kreditgivning vid import av fartyg och flygplan samt skillnaden

mellan tullvärden och betalningar för datamaskiner. Dessa tre komponenter

redovisas nu i tabell 3 tillsammans med övriga registrerade kapitaltransaktioner

i posten kända kapitaltransaktioner. Under 1967 svarade dessa för ett

valutainflöde av ca 580 milj. kr. varav drygt hälften föll på de tre ovannämnda

posterna. Enligt senaste uppgifter balanserade varvens leveranser

och erhållna betalningar från utländska redare åren 1966 och 1967, medan

man för 1968 räknar med att leveranserna skall överstiga betalningarna med

i runt tal 280 milj. kr. Följden skulle således bli en ökad nettolångivning till

utlandet från varvens sida under 1968. För postens utveckling i övrigt under

1968 har några prognoser inte kunnat ställas.

Bytesbalansens saldo, som nu inkluderar två korrigeringsposter enligt

ovan, visade ett underskott på ca 275 milj. kr. 1967. Förbättringen gentemot

1966 uppgick till närmare 600 milj. kr. För 1968 förutses en mindre försämring

till ett underskott på ca 400 milj. kr.

Beträffande valutareservens utveckling 1967 visade denna en ökning

t. o. in. oktober månad med 747 milj. kr., nettoställningen gentemot IMF

inkluderad. I samband med oron på valutamarknaden efter devalveringarna

skedde en betydande avtappning och vid årets slut redovisades eu minskning

jämfört med 1966 på 210 milj. kr. Den snabba avtappningen av valutareserven

under årets två sista månader förklaras sannolikt till stor del av

påskyndade betalningar av utestående leverantörsskulder. Affärsbankernas

lidsposition inkluderad, slannade minskningen vid 181 milj. kr. och vi erhöll

en negativ restpost på 458 milj. kr.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

61

IV. Produktionen

1. Industrin

Järnmalmsbrytningen, som drogs ned kraftigt under vintern 1966—1967

steg åter redan under andra kvartalet 1967. Den höjdes sedan ytterligare

kraftigt under fjärde kvartalet, såsom framgår av nedanstående tablå över

produktionsutvecklingen 1966 och 1967 (säsongrensade, dagkorrigerade

uppgifter, 1966 = 100):

1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv.

1966 .......................... 105 102 105 88

1967 .......................... 93 106 102 112

Produktionen under 1967 som helhet kom därmed att ligga ca 2 % över

1966 års nivå. Produktionshöjningarna föranleddes av den förbättrade exportefterfrågan,

vilken för året som helhet ledde till en exportökning med

drygt 3 % (jfr avsnittet om exporten). Denna produktions- och exportutveckling

ledde emellertid till en betydande lagerökning hos producenterna

även under 1967.

Exportförsäljningarna av malm för 1968 har gått mycket bra och man

kan räkna med en ökning av exportvolymen i förhållande till 1967 med omkring

17 %. Produktionstakten hålls för närvarande hög för att man skall

få fram de kvaliteter man sålt mycket av. En ökad produktion erhålls samtidigt

av en del mindre efterfrågade kvaliteter som framkommer jämsides,

varför en del lagerökningar uppstår. Med den höga exportprognos som föreligger

torde det dock vara rimligt att för året som helhet räkna med i stort

sett oförändrad lagerhållning, vilket skulle ge utrymme för en produktionsökning

med ungefär 8 % 1967—1968.

Läget på den svenska järn- och stålmarknaden under 1967 karakteriserades

av en minskad hemmamarknadsefterfrågan jämsides med en stark expansion

av exportförsäljningarna, vilka steg med volymmässigt omkring

14 % jämfört med 1966. Den vikande hemmamarknadsefterfrågan var framför

allt hänförlig till de mycket betydande neddragningar som skett i järnoch

stållagren inom såväl verkstadsindustri som varv. Samtidigt var förbrukningen

av järn och stål inom verkstadsindustrin låg på grund av den minskade

produktionen och ökade endast obetydligt inom varven. Omkastningen

i leveranserna från hemmamarknaden till exportmarknaden ledde till att

exporten under 1967 absorberade närmare hälften av den svenska järn- och

stålproduktionen.

Efterfrågeutvecklingen jämte järnverkens egna neddragningar av järn
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell IV: 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inklusive ämnen 1965—1968

Milj. kr. 1959 års producentpriser

1965

1966

1967

1968

(prognos)

Produktion ......................

3 089

3 229

3 250

3 600

Import ..........................

1 071

986

945

1 085

Summa tillgång

4160

4 215

4195

4 685

Export..........................

1 161

1 298

1 470

1 600

Varuinsats ......................

2 950

3 071

3 070

3 215

industri ......................

2 590

2 709

2 685

2 820

byggnadsverksamhet............

360

362

385

395

Lagerförändring..................

+ 116

+ 31

- 140

+ 75

Saldopost........................

- 67

- 185

- 205

- 205

Summa användning

4160

4 215

4195

4 685

Källa: Konjunkturinstitutet.

och stållagren under 1967 ledde till att produktionen inom järn- och stålverken

endast ökade med en knapp procent jämfört med 1966. Samtidigt

skedde en tillbakagång för andra metallverk, varför den sammanlagda produktionen

under 1967 inom järn- och metallverk stannade kvar på 1966 års

nivå.

Produktionen inom järn- och stålverken drogs upp redan i slutet av 1967

och enligt den senaste konjunkturbarometern har produktionsökningen fortsatt

under första kvartalet 1968. Företagens planer för såväl andra kvartalet

som andra halvåret 1968 pekar på en accelererad ökningstakt under resten

av året. Exportorderingången förefaller ha ökat markant under första kvartalet

och för andra kvartalet förväntas en fortsatt kraftig ökning av exportorderna

jämsides med en ökad efterfrågan från hemmamarknaden.

Produktionsutvecklingen under 1968 som helhet har bedömts med hjälp

av en försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål (tabell 1). Balansen

ger för dessa produkter en produktionsökning med 11 % jämfört med

1967. Denna framkommer som ett resultat av en beräknad kraftig ökning

av den inhemska efterfrågan — omkring 12 % — jämsides med en exportvolymökning

på närmare 9 %. Den inhemska efterfrågeökningen förklaras

främst av att en stark omsvängning i lagerinvesteringarna väntas ske från

den kraftiga lagerminskningen under 1967 till en betydande lageruppbyggnad

under 1968. Dessutom beräknas förbrukningen av järn och stål inom

varv samt övrig verkstadsindustri stiga med 5 å 6 % under 1968 på grund

av den förväntade ökningen i aktiviteten inom dessa branscher. Den starka

efterfrågan på järn och stål beräknas också leda till en stor importökning

under 1968, nämligen med ca lo % i volym. För andra metallverk än järnoch

stålverk kan också en produktionsuppgång väntas under 1968, varför

även den sammanlagda produktionen för järn- och metallverk har satts till

11 %.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

Läget inom varvsindustrin var svagt under första hälften av 1967 med

låg ordertillförsel och dämpad produktion. I samband med Suezkrisen i mitten

av 1967 förbättrades orderläget emellertid markant och produktionen

drogs snabbt upp. Enligt den på förbrukningen av järn och stål inom varven

baserade månadsindexen över varvsproduktionen ökade denna med knappt

2 % 1966—1967.

En kalkyl för 1968 baserad på de prognoser över export-, investerings- och

lagerutveckling vad avser fartyg som nu föreligger, pekar på en produktionsökning

med drygt 5 % jämfört med 1967.

Efter den kraftiga uppbromsningen under 1966 av den tidigare mycket

expansiva verkstadsindustrins (exkl. varv) produktionstillväxt, tycks produktionen

under 1967 snarast ha fallit tillbaka något. Statistiska centralbyråns

preliminära produktionsindex — baserad på månadsvisa sysselsättningsuppgifter

med korrigering för en kalkylerad produktiviletshöjning —

visar på en svag ökning 1966—1967 — knappt 1 %. Konjunkturinstitutet

bar emellertid bedömt utvecklingen med hjälp av en försörjningsbalans för

verkstadsprodukter. Denna indikerar en minskning av verkstadsindustrins

produktionsvolym med ca 2 % (se närmare nedan). Annan tillgänglig statistik

tyder också på att den officiella produktionsindexen har överskattat

utvecklingen. Centralbyråns nya månadsstatistik över verkstadsproduktionen,

som bygger på leveranser med korrigering för lagerförändringar, visar

sålunda en produktionsminskning med drygt 1 % i löpande priser. Beräkningar

av leveranser och förbrukning av järn och stål i verkstadsindustrin

pekar också snarast på en minskad produktion. Som eu ytterligare indikator

på en produktionsminskning kan nämnas, att elkraftsförbrukningen inom

verkstadsindustrin minskade med 1 % 1966—1967.

Orderingången till verkstadsindustrin minskade under 1967 med ca 5 %

jämfört med 1966 i antal arbetstimmar räknat enligt statistiska centralbyråns

orderstatistik. Nedgången som är ungefär lika stor som 1965—1966,

hänför sig liksom då helt till hemmamarknaden, där minskningen var 8 %.

Exportorderna ökade med ett par procent tack vara en kraftig expansion i

ordertillströmningen till elektroindustrin. Orderingången tycks ha varit svagast

under tredje kvartalet och säsongrensade data tyder närmast på att en

vändning uppåt skedde under fjärde kvartalet.

Då ovannämnda statistik mäter orderläget i antal arbetstimmar, bör man

för att få volymförändringar även ta hänsyn till produktivitetsförändringarna

inom verkstadsindustrin. Hur stor denna korrigering uppåt bör vara

är dock vanskligt att avgöra, dels på grund av att den aktuella produktivitetsökningen

inte är känd, dels på grund av att en del företag redan gjort en

grov bild av utvecklingen, men kan ge en viss belysning av de skiftande

tendenserna inom olika branscher och marknader.

Enligt den senaste konjunkturbarometern tycks en liten ökning av orderingången

åtminstone från hemmamarknaden ha skett under första kvarta
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

Tabell IV: 2. Försörjningsbalans för verkstads produkt er, exklusive fartyg, 1965—1968

Milj. kr. 1959 års producentpriser

1965

1966

1967

1968

(prognos)

Produktion ......................

14 696

15 488

14 980

16 200

Import..........................

5 778

5 731

5 810

6 350

Summa tillgång

20 474

21 219

20 790

22 550

Privat konsumtion................

4 045

3 731

3 705

4 050

nyinköp av bilar ..............

1 678

1 336

1 170

1 440

övrigt ........................

2 367

2 395

2 535

2 610

Investeringar i maskiner m. m.....

7 022

7 284

7 175

7 540

privata........................

4 594

4 676

4 650

4 730

offentliga......................

2 428

2 608

2 525

2 810

Lagerförändringar ................

+ 752

+ 587

— 205

+ no

Export..........................

5 116

5 939

6 240

6 805

Varuinsats ......................

3 539

3 678

3 875

4 045

industri........................

1 784

1 843

1 900

2 005

byggnadsverksamhet............

1 755

1 835

1 975

2 040

Summa användning

20 474

21219

20 790

22 550

Källa: Konjunkturinstitutet.

let 1968 jämfört med fjärde kvartalet 1967, framför allt hänförlig'' till transportmedelsindustrin.

För andra kvartalet räknar företagen i relativt stor

omfattning och främst inom elektro- och transportmedelsindustrierna med

en ökad ordertillströmning. Produktionen tycks ha ökat under första kvartalet

och företagens planer för andra kvartalet och andra halvåret 1968 pekar

mot en accelererad produktionstillväxt.

Liksom för 1967 har produktionsutvecklingen under 1968 som helhet bedömts

med hjälp av försörjningsbalansen för verkstadsprodukter (tabell 2).

Härvid skall dock nämnas att den import- och exportutveckling som presenteras

i balansen avviker från den som redovisas i avsnittet om utrikeshandeln.

Till en del beror avvikelsen på olika definitioner av begreppet verkstadsprodukter;

sålunda ingår här i såväl importen som exporten t. ex. flygplan

och vapen, vilket inte är fallet i kapitlet om utrikeshandeln. Framför

allt förklaras skillnaderna emellertid av att de import- och exportprisindices

som används i handelsstatistiken inte använts vid deflateringen i försörjningsbalansen,

eftersom dessa sannolikt överskattat prisstegringarna framför

allt vad gäller exporten under 1967. Såväl import som export har i balansen

i stället deflaterats med samma prisindex, varvid antagits att prisstegringen

1965—1966 varit 2,5 % och under perioden 1966—1968 blir 2 %

per år.

Ovannämnda balans mäter produktionen av de varor som definitionsmässigt

klassificerats som verkstadsprodukter. Den visar för 1959—1960 en

liten överskattning men för perioden 1960—1965 en systematisk underskatt
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

nin§ jämfört med statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen

(mätt i förädlingsvärde) inom verkstadsindustrin, definierad

som de arbetsställen som huvudsakligen tillverkar verkstadsprodukter. Avvikelsen

torde emellertid i mindre utsträckning bero på denna definitionsolikhet.

Den långsammare produktionsökningen enligt balansen kan sannolikt

i första rummet hänföras till dels systematiska fel i de på nationalräkenskapen

grundade beräkningarna av komponenterna på användningssidan,

dels skillnaden i de prisdeflatorer som använts vid produktionsvolymberäkningarna

respektive vid deflatering av nationalräkenskapen.

En faktor att ta speciell hänsyn till då det gäller utvecklingen 1966—1968

är vidare den markanta olikheten 1967 och 1968 av förändringen i lager av

varor i arbetet inom verkstadsindustrin. Enligt nationalräkenskapens uppgifter

om 1967 minskade dessa lager med omkring 170 milj. kr. i 1959 års priser.

För 1968 har de däremot med hänsyn till den ökade verkstadsproduktionen

prognoserats öka med 100 milj. kr. Då förädlingsvärdet i dessa varor

måste antas vara betydligt mindre än i de övriga komponenterna i balansen,

ger dessa förändringar ett alltför starkt utslag i den genom balansen mätta

produktionsutvecklingen, således en alltför kraftig minskning 1967 och en

alltför stark ökning 1968. Denna post torde dessutom vara behäftad med

stora mätfel på grund av de speciella svårigheter som föreligger då det gäller

att mäta dessa lagerförändringar, vilket kan ha medfört att man överskattat

storleken av lagerminskningen 1967. Vidare föreligger möjligen en felperiodisering

i de militära investeringarna, så att en post av storleksordningen

80 milj. kr i 1959 års priser som lagts på 1968 i stället kanske skulle ha

legat på 1967.

Med hänsyn till vad som ovan framhållits bör den produktionsminskning

på ca 3 % som balansen ger för 1966—1967 justeras till en produktionsminskning

på omkring 2 % och balansens produktionsökning för 1968 på

närmare 8 % bör justeras ned till knappt 7 %.

Den beräknade produktionsökningen under 1968 framkommer som ett

resultat av den prognoserade starkt ökade efterfrågan på verkstadsprodukter

jämte den tidigare nämnda kraftiga omsvängningen i lagerinvesteringarna.

Sålunda beräknas exportvolymen komma att öka med 9 % •— enligt

beräkningarna i balansen var ökningen 1966—1967 5 %. Vidare har ininköpen

av konsumtionsvaror prognoserats komma att öka med 9 % efter

att ha minskat något under 1967. Ökningen hänför sig framför allt till nyinköp

av bilar, som beräknas öka med 23 %. Vidare beräknas efterfrågan

på verkstadsprodukter som insatsvaror i övriga produktionssektorer komma

att öka med omkring 5 %, och maskininvesteringar beräknas åter öka efter

att ha fallit tillbaka något under 1967.

I tabell 3 återges en försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror.

Produktionsuppgiften för 1965 är hämtad från 1965 års sågverksinventering.

Motsvarande uppgift för 1966 är reviderad sedan föregående publi5

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 125. Bilaga 1

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:is proposition nr 125 år 1968

Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1965—1968

1 000 stds

1965

1966

1967

1968

(prognos)

Produktion ......................

2 209

2134

2100

2 140

Import ..........................

46

35

30

35

Summa tillgång

2 255

2169

2130

2175

Export ..........................

1 134

1 075

1 190

1 155

Varuinsats ......................

1 095

1 134

1 180

1 220

industr i........................

689

713

740

770

byggnadsverksamhet............

406

421

440

450

Lagerförändring ..................

+ 120

+ 59

0

0

Saldopost........................

- 94

- 99

- 240

-200

Summa användning

2 255

2169

2130

2175

Källa: Konjunkturinstitutet.

ceringstillfälle då definitiva uppgifter för sågverksproduktionen erhållits ur

industristatistiken för 1966. Produktionen vid de sågar som omfattas av

industristatistiken har med hjälp av sågverksinventeringen uppräknats till

att omfatta totala försågningen i landet. Den så framräknade produktionen

1966 uppgick till ca 2 135 tusen stds, vilket införts i balansen. Statistiska

centralbyråns korttidsstatistik för sågverken anger 1966 en produktion på

ca 2 110 tusen stds.

Under 1967 ökade efterfrågan på trävaror kraftigt. Exportleveranserna

som minskade både under 1965 och 1966 steg under 1967 till 1 190 tusen

stds — en ökning från 1966 på ca 11 %. Samtidigt beräknas den inhemska

konsumtionen av trävaror ha ökat något mer än under 1966 främst till

följd av byggnadsverksamhetens tillväxt. Lagerhållningen vid sågverken

torde ha varit i stort sett oförändrad under året, medan en lagerreducering

torde ha skett inom förbrukarsektorerna.

Månadsstatistiken över produktionen av sågat virke visar en minskning

av försågningen 1966—1967 på ca 4 %. I statistiken ingår alla sågar med eu

årsproduktion överstigande 5 tusen stds samt ett urval av sågar med mindre

årsproduktion. Osäkerheten i produktionsskattningen i denna korttidsstatistik

är relativt stor på grund av att antalet småsågar är stort. Enligt

statistiken minskade de mindre sågarnas produktion kraftigt under andra

halvåret 1967, bl. a. till följd av att ett stort antal småsågar lades ned. De

nedlagda sågarna kan emellertid ha varit överrepresenterade i urvalet. Med

hänsyn till den ovan redovisade efterfråge- och lagerutvecklingen förefaller

det sannolikt att produktionen vid de mindre sågarna underskattats. Här

har antagits att totala produktionen 1966—1967 minskat ca 2 %.

Under 1968 beräknas efterfrågan på trävaror komma att bli ungefär oförändrad

jämfört med 1967. Exporten bedöms komma att minska med ca 35

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

tusen stds, vilket beräknas komma alt kompenseras av en obetydligt större

ökning av den, inhemska förbrukningen. Detta skulle under förutsättning

av oförändrade lager hos sågverken och i förbrukarsektorerna lämna utrymme

för eu ökning av produktionen med ca 2 %

För gruppen träindustri, exklusive sågverk, kan en produktionsökning

1966—1967 på ca 4 % beräknas ha skett — en något snabbare tillväxt än

1965—1966. Detta kan i första hand förklaras av ökad efterfrågan på snickerier

och trähus som följd av den inhemska byggnadsverksamhetens tillväxt.

För de konsumtionsinriktade branscherna (främst möbelindustrin)

har en kraftig konsumtionsökning under 1967 verkat stimulerande på produktionen.

Med hänsyn till den förväntade lägre tillväxttakten i såväl byggnadsinvesteringar

som konsumtion av branschens varor 1968 torde produktionsökningen

för gruppen träindustri, exklusive sågverk, komma att stanna vid

3 å 4 % 1967—1968. Fn summering av de ovan redovisade utvecklingstendenserna

inom träindustrins olika branscher skulle för den totala träindustrin

innebära en produktionsökning på omkring 2 % 1966—1967 och med

omkring 3 % 1967—1968.

Världsmarknaden för avsalumassa präglades under 1967 av betydande kapacitetstillskott

framför allt i Nordamerika samtidigt som efterfrågan på

massa stagnerade. Den svenska exporten av kemisk massa minskade i kvantitet

ca 1 % under 1967 jämfört med 1966 men då samtidigt hemmamarknadsleveranserna

ökade kraftigt blev totala leveranserna i stort sett oförändrade.

Tillverkningen ökade kraftigt under första halvåret men genom

driftsinskränkningarna under sommaren och mot slutet av 1967 stannade

produktionsökningen 1966—1967 i ton räknat på ca 7 %. Lagerökningen

hos producenterna kom därigenom att begränsas till ca 60 tusen ton.

Utvecklingen skiljer sig påtagligt för de olika kvaliteterna. Inom sektorn

blekt sulfat — den sektor till vilken kapacitetstillskotten framför allt hänför

sig — ökade produktionen 15 %, men då leveransökningen blev måttlig

stannade en del av produktionsökningen i producenternas lager. Produktions-

och leveransutveckling av oblekt sulfat visar en liknande bild. Såväl

produktion som leveranser av oblekt sulfit minskade kraftigt. Detta sammanhänger

med fabriksnedläggelser och en utveckling mot ökad användning

av oblekt sulfat. Vad beträffar dissolving skedde en viss återhämtning

i det under senare år starkt försämrade marknadsläget och hela den jämfört

med 1966 ökade produktionen kunde avsättas.

1968 väntas en betydande ökning av massaexporten. För prognosen och

dess förutsättningar redogörs närmare i kapitel III. Exporten av kemisk

massa beräknas öka ca 8 % i ton räknat samtidigt som hemmamarknadsleveranserna

torde komma öka något mindre än under 1967. Men även vid

denna efterfrågeökning kommer överkapaciteten i den svenska massaindustrin

att bestå under 1968. 3 å 4 veckors driftstopp är planerat i syfte att

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

anpassa produktionen efter avsättningsmöjligheterna. Med den ovan angivna

efterfrågeutvecklingen och ett antagande om någon minskning av lagren

hos producenterna under 1968 beräknas produktionen av kemisk avsalumassa

öka omkring 6 % 1967—1968 räknat i volym. Produktionen av

mekanisk avsalumassa minskade kraftigt under 1967, men på grund av kapacitetsminskningar

bl. a. i Finland har ett bättre marknadsläge successivt

inträtt för de svenska träsliperierna och produktionen väntas öka ca 11 %

1967—1968. Produktionen för hela massaindustrin beräknas därmed komma

att öka volymmässigt med ca 6 % 1967—1968.

Produktionen inom papp- och pappersindustrin uppgick under 1967 till

3,3 miljoner ton. Jämfört med 1966 innebär det en volymökning på knappt

4 %. Då hemmaleveranserna ökade endast obetydligt, samtidigt som exporten

av papper och papp stagnerade, kom en lageruppbyggnad hos producenterna

till stånd.

Utvecklingen skiljer sig för de olika pappersslagen. Inom tidningspapperssektorn,

vars kapacitet ökade kraftigt under hösten genom igångkörning av

ett par nya anläggningar, ökade produktionen ca 2 % under året, samtidigt

som både hemma- och exportleveranserna minskade. Kraftiga produktionsökningar

noterades för pappersslagen finpapper samt papp och kartong.

Tillverkningen av omslagspapper förblev oförändrad, samtidigt som exportleveranserna

minskade.

Den efterfrågeprognos för papper och papp som gjorts inom konjunkturinstitutet

indikerar en kvantitetsmässig ökning av totala leveranserna 1967

—1968 på ca 6 %. Exporten beräknas svara för större delen av leveransökningen

med en beräknad ökning på ca 7 %. Hemmaleveranserna väntas på

grundval av en bedömning av konsumtionsutvecklingen och produktionen

inom de pappersförädlande industrierna öka omkring 4 %. Denna leveransutveckling

i förening med ett antagande om en lägre lagerinvestering 1968

än under 1967 skulle medföra en produktionsökning 1967—1968 på ca 3 %.

Produktionsvolymen inom livsmedelsindustrin inklusive dryckesvaru- och

tobaksfabriker var enligt statistiska centralbyråns produktionsindex under

1967 ca 3 % högre än under 1966. Den största produktionstillväxten, 8 %,

svarade dryckesvaruindustrin för, medan tobaksfabrikernas produktion

minskade med 2 %. Inom den egentliga livsmedelsindustrin ökade produktionen

med 2 %. För 1968 torde man få räkna med en något långsammare

tillväxt — omkring 2 % — främst med hänsyn till den prognoserade lägre

ökningstakten i livsmedelskonsumtionen.

Produktionen inom textil-, beklädnads- och sömnadsindustrin ökade enligt

statistiska centralbyråns produktionsindex med 4,5 % från 1966 till

1967, varav enbart beklädnadsproduktionen beräknas ha gått upp med närmare

7 %. Denna kraftiga produktionsuppgång, står i skarp kontrast till

sysselsättningen 1967, som beräknas ha varit över 4 respektive 2,5 % lägre

än 1966. Konjunkturinstitutet har därför bedömt utvecklingen såväl 1967

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

Tahell IV: 4. Industriproduktionens utveckling 1965—1968

Procentuella volymförändringar

1966—1967

1967—1968

(prognos)

Järnmalmsgruvor ............................

2

8

Järn- och andra metallverk....................

0

11

Verkstadsindustri exkl. varv ..................

_ 2

7

Träindustri ..................................

2

3

Massaindustri ................................

6

6

Pappers- och pappindustri ....................

4

3

Livsmedelsindustri............................

3

2

Textil- och beklädnadsindustri ................

3

- 4

Övriga branscher exkl. varv ..................

5

6

Totala industrin

1,5

5,5

Källa: Konjunkturinstitutet.

som 1968 med hjälp av eu försörjningsbalans för beklädnadsvaror. Handelsstatistiken

visar för gruppen beklädnadsvaror samtidigt en importvolymtillväxt

med inte mindre än 32 % och en ökning av exporten på 17 %, vilket införts

i balansen. Enligt kalkylerna i nationalräkenskapen, skulle konsumtionsvolymen

1967 ha legat kvar på 1966 års nivå. Dessa beräkningar utgår

från en värdemässig ökning på 3 % och en prisökning av samma storleksordning.

Den på omsättningsstatistik grundade värdeökningen torde dock

genom den fortskridande strukturomvandlingen inom handeln ha underskattat

utvecklingen. Vidare torde konsumentprisindex troligtvis (genom

att den fulla effekten av den under året kraftigt ansvällande lågprisimporten

inte fått tillfälle att slå igenom) ha överskattat prisuppgången. Med hänsyn

härtill har konjunkturinstitutet korrigerat den ovan redovisade konsumtionsvolymberäkningen

och kalkylerat en med hänsyn till övriga komponenter

i balansen sannolik konsumtionsökning på 3 %. Sammanställs denna

konsumtionsökning med export- och importvolymberäkningarna enligt

ovan samt med en lagerökning, som med närmare en tredjedel överstiger

konsumtionsökningen, erhålls ett utrymme för en produktionsökning på ca

4 %. Läggs därtill den av statistiska centralbyrån uppskattade produktionsökningen

för väveri-spinnerisektorn på drygt 2 % erhålls en produktionsuppgång

1967 för textil-, beklädnads- och sömnadssektorn som helhet på

drygt 3 %.

För 1968 har kalkylerats med en konsumtionsökning av beklädnadsvaror

på ca 2,5 %. Den under 1967 kraftigt expanderande importen, varav den

s. k. lågprisimporten utgjort en väsentlig del, torde — bl. a. med hänsyn till

de sannolikt avsevärda handelslagren — komma att kraftigt dämpas under

1968. Imporlökningen har således uppskattats till 12 %. Även tillväxten av

exporten av beklädnadsvaror kan väntas bli lägre än under 1967. Bl. a. torde

devalveringarna i Danmark och Storbritannien samt den i det senare landet

skärpta inkomstpolitiken komma att begränsa avsättningsmöjligheterna. En

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell IV: 5. Försörjningsbalans för rundvirke 1965—1968

1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)

1965

1966

1967

1968

(prognos)

Produktion ......................

49 837

49 279

56 110

49 450

sågtimmer......................

19 815

19 006

18 790

18 410

massa- och boardved............

25 542

25 942

33 120

26 940

övrigt rundvirke................

4 480

4 331

4 200

4100

Import ..........................

389

373

410

370

Summa tillgång

50 226

49 652

56 520

49 820

Export ..........................

2 169

2 103

2 520

2 550

Lagerförändring ..................

-2 583

-2 048

+ 3 100

—5 100

Förbrukning......................

50 640

49 597

50 900

52 370

sågtimmer......................

19 255

18 609

18 310

18 640

massa- och boardved............

27 071

26 783

28 490

29 730

övrigt rundvirke................

4 314

4 205

4 100

4 000

Summa användning

50 226

49 652

56 520

49 820

Källa: Konjunkturinstitutet.

exportvolymökning på 10 % har dock bedömts rimlig. Det förefaller vidare

troligt att lagerförändringarna inom handeln blir relativt måttliga, medan

en viss uppgång inom industrin kan väntas. Dessa beräkningar som inrymmer

stora mått av osäkerhet skulle innebära en reducering av beklädnadsproduktionen

på ca 4,5 %. Även på väveri-spinnerisidan torde man få räkna

med en produktionsnedgång, vilken dock torde stanna vid knappt 2 %. För

textil-, beklädnads- och sömnadsindustrin totalt sett skulle detta innebära

en produktionsnedgång på inemot 4 %.

De hittills berörda branscherna svarar för drygt 80 % av den totala industriproduktionen.

För återstående industrisektorer, som i tabell 4 ingår under

benämningen övriga branscher, är produktionsutvecklingen efter 1965

till övervägande delen mycket bristfälligt belyst. Den i tabellen angivna utvecklingen

för 1967 och 1968 syftar därför endast till att ge en ungefärlig

uppskattning av produktionsförändringen inom dessa branscher sammantagna,

av vilka jord- och sten-, kemisk samt grafisk industri utgör de förädlingsvärdemässigt

tyngst vägande branscherna. Nedan berörs utvecklingen

inom de två förstnämnda av dessa branscher.

Produktionen inom jord- och stenindustrin som drogs ner under andra

halvåret 1966 ökade säsongrensat sett något under första halvåret 1967. Tillväxttakten

ökade under det följande halvåret varför produktionsökningen

1966—1967 kom att bli ca 3 %. Under 1968 beräknas produktionsökningen

med hänsyn till den prognoserade omfattningen av byggnadsverksamheten

komma att bli ca 2 %.

Produktionen inom den kemiska industrin ökade ca 10 % 1966—1967,

vilket innebär en något högre ökningstakt än ett år tidigare. Expansionen

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

71

under 1967 bars framför allt upp av den kraftiga utbyggnaden av oljeraffinaderierna,

men även färg- och fernissfabrikernas tillverkning ökade kraftigt

efter att ha fallit något tillbaka närmast föregående år. Under 1968 kan

man för branschen räkna med en något högre produktionstillväxt främst

till följd av ytterligare utbyggnad av oljeraffinaderierna.

Totalt för gruppen övriga branscher, dit också hänförs grafisk, pappersvaru-,

läder- och gummivaruindustri, beräknas produktionen ha ökat med

5 % 1966—1967. För 1968 torde man kunna räkna med en något större produktionsökning

för dessa branscher, ca 6 %.

Ovanstående genomgång av de olika industribranschernas utveckling under

1967 ger till resultat att den totala industriproduktionen ökade med ca

1,5 % jämfört med 1966. För 1968 förutsätter — som ovan redovisats — de i

nationalbudgetens övriga avsnitt givna prognoserna för konsumtion, investeringar,

lagerförändringar, export och import en produktionsuppgång för

industrin som helhet med omkring 5,5 %. Hur produktionsuppgången fördelar

sig på olika sektorer framgår närmare av tabell 4.

2. Skogsbruket

De konsekvenser den ovan redovisade utvecklingen inom skogsindustrierna

samt föreliggande export och lagerprognoser för rundvirke beräknas få för

skogsbruket har sammanfattats i en försörjningsbalans för rundvirke (tabell

5). Balansen har reviderats sedan föregående publiceringstillfälle med

hjälp av virkesbalansutredningens betänkande. I huvudsak består förändringarna

av nivåjustering av sågtimmerförbrukningen och förbrukningen

av övrigt rundvirke. Vidare redovisas numera sågtimmer inklusive plywoodoch

fanertimmer och i massa- och boardveden ingår även spånskiveved. Enligt

försörjningsbalansen erhålls en ökning av skogsavverkningarna på 14 %

1966— 1967. Anledningen till denna kraftiga produktionsökning är främst

att söka i de gynnsamma avverkningsförhållanden som rådde under 1967

och den optimism som präglade massaindustrin i början av 1967. De under

hösten genomförda produktionsinskränkningarna inom massaindustrin

medförde emellertid att leveranserna av massaved kom att kraftigt överstiga

förbrukningen. Den under de senare åren fortgående strukturellt betingade

nedskärningen av massavedslagren kunde därför inte genomföras

under 1967 utan massavedslagren ökade i stället omkring 3 miljoner kubikmeter.

På grund av lagerökningen under 1967 föreligger ett starkt incitament för

massaindustrin att under 1968 kraftigt minska sina råvarulager. I balansen

har kalkylerats med en lagerminskning av massaved på 4,5 miljoner kubikmeter

medan lagren av sågtimmer beräknas komma att minska ca 0,6 miljoner

kubikmeter. Vid en beräknad inhemsk förbrukningsökning på ca 3 %

1967— 1968 i förening med en oförändrad export av rundvirke indikerar balansen

en minskning av skogsavverkningarna med ca 12 %.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten beräknas nu av jordbruksnämnden

ha ökat med drygt 10 % i volym 1966—1967. Mellan 1967

och 1968 förutses en minskning av jordbruksproduktionen med ca 5,5 %.

Animalieproduktionen beräknas bli oförändrad jämfört med 1967 men —

jämfört med det goda skördeutfallet 1967 — beräknas nu kraftiga minskningar

för produktionen av vegetabilier, framför allt brödsäd och oljeväxter.

Elkraft produktionen beräknas av centrala driftledningen ha ökat med ca

6.5 % i volym 1966—1967. Den totala förbrukningen av kraft för prima ändamål

beräknas komma att öka med ca 7 % mellan 1967 och 1968 vilket

motsvaras av en förväntad produktionsuppgång på 4,5 %.

Utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamlieten beskrivs utförligt

i kapitel VII. Det framgår där att bruttoinvesteringarna i byggnader

och anläggningar som i volym ökade med 7 % 1966—1967 nu beräknas komma

att öka med 3,5 % 1967—1968.

De förändringstal för produktionen inom olika näringsgrenar som redovisats

ovan, sammanfattas i nedanstående tablå. Produktionen av varor och

kraft skulle ha ökat med knappt 4 % mellan 1966 och 1967. Detta tal är

kraftigt påverkat av de stora skillnaderna i skördeutfall 1966 och 1967 samt

av den höga produktionsnivån inom skogsbruket det senare året. Då de

nämnda näringsgrenarna mellan 1967 och 1968 ånyo väntas komma att ge

negativa bidrag till bruttonationalprodukten och då byggnadsverksamhetens

produktionsvolym beräknas öka i väsentligt långsammare talet än 1967 kommer

den totala produktionen av varor och kraft att öka med endast mellan

3.5 och 4 % 1967—1968 trots omslaget i positiv riktning inom industrin,

Tjänstesektorernas utveckling 1966—1967 är framräknad som en restpost

mellan den totala bruttonationalproduktens utveckling, mätt från användningssidan

och ovanstående kalkyler över varuproduktionen. Med tanke på

den kraftiga tillväxten inom den offentliga sektorn 1966—1967 förefaller

det redovisade ökningstalet på knappt 2 % att ligga i underkant. Ett större

ökningstal för tjänsteproduktionen skulle kalkylmässigt ge antingen ett

lägre tal för varuproduktionen eller ett högre för bruttonationalprodukten.

För 1968 har antagits att tjänsteproduktionen kommer att öka med 3,5 %.

Den totala produktionsvolymen skulle därmed komma att öka med likaledes

3,5 å 4 %. Som framgått av kapitel I beräknas bruttonationalprodukten

mätt från användningssidan komma att öka med ca 4 %. Med tanke på osäkerheten

i produktionsberäkningarna får resultaten sägas ligga i linje med

varandra.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

73

Förändring i produktionsvolym

1966—1967

1967—1968

procent v

mkr i 1967

års priser

procent

Jordbruk......................................

10,5

—250

— 5,5

Skogsbruk ....................................

14

—350

—12

Industri ......................................

1,5

2 300

5,5

Byggnadsverksamhet ..........................

7

400

3,5

Elkraftsproduktion ............................

6,5

200

4,5

Summa varu- och kraftproduktion ................

4

2 300

3,5

Tjänstesektorerna ..............................

2

2 300

3,5

Total produktion ..............................

3

4 600

3,5 å 4

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1968

V. Arbetsmarknaden

1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1968

I den preliminära nationalbudgeten för 1968 visades att den svenska

arbetsmarknaden under 1967 jämfört med föregående år präglats av en

fortgående försvagning av efterfrågan på arbetskraft och en därav föranledd

ökande arbetslöshet. Under sista delen av året syntes dock en viss stabilisering

av läget ha inträtt, vilken även fortsatte i början av 1968. De

statistiska indikatorerna för februari—mars 1968 visade på en tillfällig

försvagning av utvecklingstendensen. Aprilsiffrorna ligger emellertid väl i

linje med utvecklingen fram till februari.

Efterfrågan på arbetskraft

De i detta sammanhang tidigare använda värdena för under en månad

totalt tillsatta och lediga platser redovisas inte längre av arbetsmarknadsstyrelsen,

då rutinerna för platsförmedling förändrats vid arbetsförmedlingarna.

Man är därför helt hänvisad till serien över de vid månadens mitt

obesatta platserna, som kan anses ge en viss uppfattning om efterfrågetrycket

på arbetsmarknaden.

Både under 1966 och 1967 inträffade det säsongsmässiga boltenläget först

i februari, medan detta under 1968, liksom även under åren 1962—1965,

skedde i januari. Den procentuella uppgången mellan februari och mars

1968 var dock lägre än mellan motsvarande månader något tidigare år,

medan uppgången mars—april 1968 var den hittills kraftigaste sedan den

nuvarande statistikens tillkomst (1962). Jämfört med april 1967 var antalet

obesatta platser i april 1968 2 % större och uppgick därmed till 34 170.

I diagram 1 visas för vissa näringsgrenar säsongrensade kurvor för serien

över obesatta platser t. o. m. mars 1968. Av diagrammet framgår att den på

detta sätt mätta arbetskraftsefterfrågan steg från oktober 1967 till februari

1968, medan den mellan februari och mars 1968 synes ha minskat något.

Mellan mars och april 1968 ägde åter en uppgång rum även om denna inte

nådde fullt upp till februarivärdet. Utvecklingen var dock olikartad inom

olika branscher och näringsgrenar. Sålunda steg efterfrågan inom industrin,

inom vilken metall- och verkstadsindustrin väger tyngst, redan

från september, medan ett maximum nåddes i januari. Inom träindustrin

synes den sedan andra kvartalet 1967 gynnsamma utvecklingen ha fortsatt,

medan inom textil- och sömnadsindustrin in. m. en fortgående försvagning

ägt rum. Inom byggnadsverksamheten ökade antalet obesatta

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

75

Diagram V:l. Antal lediga platser vid månadens mitt 1966—mars 1968

Säsongrensade månadssiffror. Log. skala

6 0 000

50 000

40 000

Totalt

30 000

20 000

Industri och hantverk

10 000

Metall- och verkstadsindustri

Textil-, sömnads-, läder-, håroch

gummivaruindustri

Träindustri

!___L___I__

1966 1967 1968

40 000

30 000

Privata och offentliga tjänster

20 000

Offentliga tjänster

10 000

Varuhandel

Byggnadsverksamhet

I__L___i_

1966 1967 1968

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

platser i stort sett kontinuerligt från september 1967 till februari 1968,

till viss del troligen en effekt av hög igångsättning av bostadslägenheter

under andra och tredje kvartalen 1967, beslut om ökat offentligt byggande

och beslut om att få ianspråktaga medel ur investeringsfonderna. Inom

varuhandeln steg arbetskraftsefterfrågan, efter att i stort sett ha legat på

oförändrad nivå under mitten av 1967, kring årsskiftet för att därefter

åter minska. Den inom tjänsterna jämfört med övriga näringsgrenar betydligt

stabilare efterfrågan illustreras tydligt i diagrammet. En fortgående

försvagning under loppet av 1967 avlöstes från oktober 1967 till februari

1968 av en uppgång, främst att hänföra till de privata tjänsterna, då den

inte tillfredsställda efterfrågan inom de offentliga tjänsterna i stort sett

inte undergick några förändringar.

Ovanstående utvecklingstendenser kan i viss mån också belysas genom

årsvisa jämförelser mellan de icke säsongsgrensade värdena för de obesatta

platserna. Sålunda har t. ex. sedan september 1967 antalet lediga

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell Y: 1. Antal registrerade arbetslösa m. fl. 1966—1968, hela landet

Kvartalsgenomsnitt respektive månadstal

År, kvartal,

månad

Registrerade

lösa

arbets-

I omskolningskurser

m. in.

I allmänna beredskaps- arbeten1

Antal

Förändring

frånföreg. år

Antal

Förändring

från föreg. år

Antal

Förändring

från föreg. år

1966 I ......

42 710

13 560

19 830

2 940

5 660

- 2 200

II ....

22 540

4 730

18 900

3 050

3 580

- 920

in ....

14 860

2 840

15 630

2 660

1 600

- 840

IV ____

26 600

5 710

21 010

3 030

2 800

- 1 000

1967 I ......

46 660

3 950

24 510

4 680

5 990

330

II ____

32 310

9 770

23 650

4 750

4 110

590

III ....

25 360

10 500

18 960

3 330

1 520

- 80

IV ....

39 060

12 460

27 070

6 060

2 960

160

1968 I ......

56 620

9 960

32 970

8 460

6 950

960

1967 jan.....

48 650

9 710

21 940

3 520

4 060

- 740

febr. ..

49 240

- 4 620

25 040

4 860

5 950

- 30

mars ..

42 100

6 760

26 550

5 660

7 960

1 750

1968 jan.....

64 410

15 760

30 170

8 230

5 140

1 080

febr. ..

53 530

4 290

33 820

8 780

7 310

1 360

mars ..

51 930

9 830

34 910

8 360

8 390

430

1 Omfattar inte anvisade specialarbetare. Vid mitten av mars 1968 var totalt 6 130 specialarbetare

anställda i allmänna beredskapsarbeten och beredskapsarbeten för handikappade

jämfört med 3 950 ett år tidigare. Vid samma tillfällen var 12 740 respektive 8 030 handikappade

anställda i beredskapsarbeten.

Anm. För april 1968 anges antalet registrerade arbetslösa till 43 330.

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

platser inom träindustrin varit större jämfört med motsvarande värden

föregående år, medan antalet inom textilindustrin in. m. varit lägre, med

ökande differenser, sedan oktober 1967.

Av redogörelsen ovan framgår sålunda att den totala arbetskraftsefterfrågan,

mätt på detta sätt, steg mellan senare delen av 1967 och början av

1968.

Arbetslöshet in. m.

I tabellerna 1 och 2 ges uppgifter om antalet registrerade arbetslösa, antalet

sysselsatta i beredskapsarbeten samt antalet deltagare i omskolningskurser

m. in.

Antalet arbetslösa var under första kvartalet 1968 i genomsnitt nästan

10 000 fler än under samma period 1967. För april stannade motsvarande

ökning vid drygt 4 000. De höga ökningstalen under janari och i någon mån

även mars torde delvis få tillskrivas skillnader i väderleken.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

77

Tabe!l V: 2. Den registrerade arbetslösheten 1967 och 1968 regionalt och liran sch vis

Månadstal respektive kvartalsgenomsnitt.

Arbetslöshetsförsäkrade

Samtliga

varav:

arbets-

kvinnor

Industri-

Bygg-

Skogs-

Övriga

lösa

arbetare

nadsar-

arbetare

betare

I. Antal registrerade arbetslösa

1968

1. Hela landet

jan.....................

14 870

24 340

2 560

13 760

64 410

10 180

febr.....................

14 280

17 520

2 120

11 850

53 530

9 710

mars....................

14 030

16 340

1 960

11 980

51 930

9 540

2. Södra och mellersta Sverige

jan.....................

10 710

16 890

340

8 450

41 830

6 450

febr.....................

10 040

11 360

210

6 980

33 500

6 140

mars....................

9 980

10 670

190

7 030

32 900

6 320

3. Värmland, Dalarna och

Norrland

jan.....................

4 160

7 450

2 220

5 310

22 580

3 730

febr.....................

4 240

6 160

1 910

4 870

20 030

3 570

mars....................

4 050

5 670

1 770

4 950

19 030

3 220

II. Förändring från motsva-

rande period 1961

1. Hela landet

jan.....................

3 430

6 300

680

4 580

15 760

1 520

febr.....................

2 100

- 1 000

530

2 300

4 290

1 270

mars....................

2 600

1 460

520

3 660

9 830

2 200

1 kv...................

2 710

2 250

580

3 520

9 960

1 660

2. Södra och mellersta Sverige

jan.....................

2 200

5 070

210

2 820

10 410

690

febr.................• •..

900

- 1 030

100

1 260

1 020

450

mars....................

1 590

1 000

90

2 160

5 690

1 370

1 kv...................

1 560

1 680

140

2 080

5 710

830

3. Värmland, Dalarna och

Norrland

jan.....................

1230

1 230

470

1 760

5 350

830

febr.....................

1 200

30

430

1 040

3 270

820

mars....................

1 010

460

430

1500

4 140

830

1 kv...................

1 150

570

440

1 440

4 250

830

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

I nedanstående tablå visas arbetslöshetsprocenten bland kassamedlemmarna

månadsvis oktober—april under de två senaste vinterhalvåren samt

motsvarande månadsmedeltal för perioden 1958—1967.

okt. nov. dec. jan. febr. mars april

1967/1968.......... 1,5 1,8 2,2 3,3 2,7 2,7 2,2

1966/1967.......... 0,9 1,3 1,7 2,5 2,5 2,2 1,9

1958/1967.......... 1,1 1,4 1,7 2,7 2,5 2,1 2,0

Intensifierade arbetsmarknadspolitiska insatser medförde, som framgår

av tabell 1, att ett ökat antal personer bereddes sysselsättning i beredskapsarbeten

eller tillfälle att deltaga i omskolningskurser. Såsom några undersökningar

utförda av arbetsmarknadsstyrelsen visat har den alldeles övervägande

delen av de arbetsmarknadsutbildade kunnat placeras i utbildningsyrket

eller angränsande yrken. Fr. o. m. januari 1968 avses uppgifter

komma att kontinuerligt införskaffas om deltagarnas näringstillhörighet

före och efter omskolningen, varigenom man skulle kunna bilda sig en

säkrare uppfattning om en del av den samhällsekonomiska vinst denna

verksamhet ger.

Antalet arbetstagare som berördes av varsel om driftsinskränkningar

uppgick under 1967 till totalt 25 000, varav inom industrin 22 000, mot

20 700 under 1966. Under januari—mars 1968 var antalet 9 500 mot 7 500

ett år tidigare. Största andelen av de berörda var sysselsatta inom metalloch

verkstadsindustri, men även andelen sysselsatta inom textil- och beklädnadsindustri

var relativt stor.

Sammanfattningsvis framgår av ovanstående avsnitt att arbetskraftsefterfrågan,

trots en viss uppgång sedan hösten 1967, varit låg under början av

1968 och att arbetslösheten därmed, trots nedgång säsongrensat sett, förblivit

relativt hög, den hittills högsta under 1960-talet.

2. Arbetsmarknaden 1968

Enligt statistiska centralbyråns stickprovsundersökningar minskade antalet

sysselsatta inom jordbruket mellan 1966 och 1967 med ca 8 % vid

marsräkningen, ca 12 % vid juniräkningen och ca 16 % vid oktoberräkningen.

Nedgången 1968 bedöms inte bli lika kraftig som mellan de båda

föregående åren. Inom skogsbruket torde antalet sysselsatta ha minskat

något mellan 1966 och 1967, trots den kraftiga avverkningsökningen. Dä,

som framgår av kapitel IV, avverkningarna mellan 1967 och 1968 väntas

minska med 12 %, torde en relativt kraftig sysselsättningsnedgång kunna

emotses.

Antalet anställda arbetare inom industrin minskade enligt statistiska

centralbyråns korttidsstatistik med 4,5 % mellan 1966 och 1967. Något kvantitativt

mått på hur tjänstemännens sysselsättning utvecklades finns inte,

men konjunkturinstitutets barometerundersökningar pekar på minskningar.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

De i kapitel IV redovisade produktionsprognoserna för industrin torde

vid en förutsatt högre produktivitetstillväxt 1968 än 1967, innebära att sysselsättningen

minskar med ett par procent mellan 1967 och 1968. Till grund

för antagandet om en ökad produktivitetstillväxt ligger bl. a. föreställningen

om alt det i utgångsläget finns en inte obetydlig outnyttjad kapacitet som

kan tas i anspråk med ringa insats av ytterligare arbetskraft och att den

höga investeringsnivån 1965 och 1966 kan väntas ge effekt i form av

ökade produktionsbidrag. Vidare kan fortsatta rationaliseringar emotses,

varigenom t. ex. de produktionsminskande effekterna av arbetstidsförkortningen

motverkas. Även om arbetstidförkortningen inte alls skulle kunna

motverkas genom sådana rationaliseringar utan tvärtom kräva en sysselsättningsökning

motsvarande arbetstidsbortfallet torde emellertid totala

antalet sysselsatta komma att minska något.

Inom byggnadsverksamheten bedöms antalet sysselsatta ha minskat något

mellan 1966 och 1967. Härtill kan ha bidragit skillnader i väderleksförhållandena

i början av de båda åren samt den olikartade investeringsutvecklingen

inom skilda områden. I kapitel VII anges investeringarna i byggnader

och anläggningar ha ökat med 7 % 1966—1967, medan ökningen 1967—1968

beräknas bli 3,5 %. Sysselsättningen mätt i timmar torde då med utgångspunkt

från uppskattningar av produktivitetstillväxten minska med någon

procent. Med ett rimligt genomslag av arbetstidsförkortningen skulle antalet

sysselsatta kunna komma att öka något.

Inom tjänstesektorerna beräknas antalet sysselsatta öka med ett par tre

procent mellan 1967 och 1968. Det är främst beträffande de offentliga tjänsterna

som fortsatta kraftiga sysselsättningsökningar väntas, om än i något

lägre takt än mellan 1966 och 1967.

Sammantagna visar de näringsgrensvisa kalkylerna att antalet sysselsatta,

utan något beaktande av arbetstidsförkortningens efterfrågeuppdrivande

effekter kommer att minska med inte fullt 0,5 % mellan 1967 och 1968. Den

mest betydande sysselsättningsökningen väntas inom kommunerna.

Arbetstidsförkortningen under 1968 kan, tagen isolerad, beräknas medföra

en ökning av arbetskraftsbehovet med ca 1 %. Det har dock bedömts

som troligt att det inte ökar med mer än omkring hälften så mycket. Totala

antalet sysselsatta skulle då mellan 1967 och 1968 komma att öka endast

obetydligt eller vara i stort sett oförändrat.

Den antagna sysselsättningsutvecklingen motsvaras ungefärligen av det

normalt möjliga arbetskraftstillskottet. Med utgångspunkt från föreliggande

bristfälliga kalkyler kan då läget på arbetsmarknaden bedömas komma att

inte undergå någon väsentlig förändring mellan 1967 och 1968. En utveckling

med en under loppet av året successivt tilltagande arbetskraftsefterfrågan

ligger i linje med denna bedömning. Utvecklingen torde likväl komma

att innebära en förhållandevis begränsad förändring av arbetsmarknadsläget.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna

Löner

Statistiska centralbyråns och konjunkturinstitutets preliminära beräkningar

av 1967 års totala lönesumma, dvs. summan av alla anställdas kontantlön

före skatteavdrag, visar på en ökning med nära 8 % jämfört med

1966 års lönesumma. Till denna ökning har avtalsmässiga löneökningar bidragit

med 5 3/4 procentenheter och löneglidningen med nära 13/4 procentenheter.

Nettoeffekten av sysselsättningsförändringar — vilken även

inkluderar övergång från lägre till högre betalda arbeten —- bidrar med

1/3 procentenhet. Lönesummeberäkningen för 1967 är beroende av ett flertal

svårkalkylerade förhållanden. Sysselsättning och löneglidning har som

vanligt till betydande delar måst skattas på lösa grunder. Arbetstidsförkortningen

har uttagits varierande under året vilket medfört svårigheter

vid beräkningarna.

Förutom genom avtalsmässiga löneökningar och löneglidning steg företagens

arbetskraftskostnader under 1967 även genom ökad ATP-avgift och

sjukförsäkringsavgift. För industriföretagens arbetare innebar detta en

kostnadsökning med åtminstone 11/2 %. Den avtalsmässiga löneökningen

har för denna grupp beräknats till 4 % och löneglidningen till närmare 4 %.

Mellan 1966 och 1967 skulle därmed arbetskraftskostnaderna ha ökat med

nära 9 1/2 % per timme. För tjänstemännen har mellan 1966 och 1967 även

tillkommit ökade pensionsförmåner utöver en beräknad genomsnittlig lönenivåhöjning

på omkring 6 3/4 %.

Konjunkturinstitutet räknar med att den totala lönesumman skall öka

med nära 6 3/4 % mellan 1967 och 1968. De avtalsmässiga löneökningarna

— vilka inkluderar större effekter av arbetstidsförkortningen än mellan

1966 och 1967 — har beräknats utgöra 4 3/4 procentenheter härav. Löneglidningen

har uppskattats utgöra 1 1/2 procentenhet samt nettoeffekten av

sysselsättningsförändringar 1/2 procentenhet.

Liksom 1967 tillkommer även 1968 för företagen kostnader utöver de

direkta löneökningarna genom ATP-avgiftens ökning. Den avtalsmässiga

löneökningen för industriföretagens arbetare har beräknats till drygt 3 %

och löneglidningen till 3 3/4 %. Industriföretagens kostnader väntas härigenom

öka mellan 1967 och 1968 med 7 1/4 % per timme avseende arbetarna.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

81

Tabell VI: 1. Be enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1966—l:a halvåret 1969

Milj. kr. i löpande priser

1966

1967

1968

1969: I

Procentuell förändring

prel.

prog-

prog-

nos

nos

1966-

1967-

1968: I —

1967

1968

1969: I

1. Faktorinkomster........

79 821

85 385

90 276

46 586

7,0

5,7

5,4

Egentliga löner1 ........

66 592

71 875

76 816

39 702

7,9

6,9

5,9

Enskilda företagares in-

komster..............

6 410

6 708

6 530

3 249

4,6

- 2,7

2,1

jordbrukare ..........

2 173

2 344

1 991

947

7,9

— 15,1

- 4,2

övriga företagare......

4 237

4 364

4 539

2 302

3,0

4,0

5,0

Kapitalinkomster (netto)

1 812

1 655

1 725

904

- 8,7

4,2

4,9

Ofördelad restpost ......

5 007

5 147

5 205

2 671

2,8

1,1

3,1

2. Inkomstöverföringar till

hushåll ................

11 447

13 330

14 895

8 098

16,4

11,7

11,1

Egentliga inkomstöverför-

ingar ................

8 837

9 684

10 554

5 660

9,6

9,0

10,7

Socialförsäkringsutfall ....

2 610

3 646

4 341

2 438

39,7

19,1

12,0

3. Direkta skatter, avgifter

m.m.2..................

25 243

28 498

31 465

18 159

12,9

10,4

7,4

4. Hushållens nettoinbetal-

ning till det offentliga (3—

2) ....................

13 796

15 168

16 570

10 061

9,9

9,2

4,6

5. Utfallna privata försök-

ringar..................

1 845

2 007

2 160

1 100

8,8

7,6

7,6

6. Inbetalda privata försök-

ringspremier............

1 180

1 322

1 419

683

12,0

7,3

7,4

7. Disponibla inkomster (1 —

4 + 5-6) ..............

66 690

70 902

74 447

36 942

6,3

5,0

5,7

8. Privat konsumtion ......

62 045

66 172

69 747

35 172

6,7

5,4

5,8

9. Sparande (utöver försök-

ringssparande)..........

4 645

4 730

4 700

1 770

1,8

- 0,6

3,8

1 Häri ingår ej arbetsgivaravgifter; dessa uppgick 1966 till 4 537 milj.kr., 1967 till 5 766

milj. kr. och beräknas uppgå till 6 875 milj. kr. 1968 och 3 972 milj. kr. första halvåret

1969. Ökningen mellan första halvåren 1968 och 1969 uppgår därvid till 13,9 %.

2 Häri ingår av hushållen direkt inbetalda socialförsäkringspremier.

Den totala lönesumman har som räkneexempel antagits öka med 6 %

mellan första halvåren 1968 och 1969.

Övriga inkomster

Jordbrukarnas inkomster från jordbruket har enligt jordbruksnämndens

senaste beräkningar ökat med 14 % mellan 1966 och 1967. Denna

starka ökning förklaras främst av den goda skörden. Inkomster av skogsbruk

beräknas däremot ha uppgått till ungefär samma nivå 1967 som 1966;

jordbrukarnas sammanlagda inkomster beräknas därmed ha ökat med ca

8 % 1966—1967 (se tabell 1).

För 1968 förutses normal skörd vilket föranleder en kraftig minskning

i jordbrukarnas sammanlagda inkomster, eller ca 15 %. Jordbruksinkomster

har härvid antagits minska med 13,5 %. Även jordbrukarnas inkomster

från skogsbruk har förutsatts minska kraftigt 1967—1968.

6 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 1

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Mellan första halvåren 1968—1969 har jordbrukarnas sammanlagda inkomster

antagits minska betydligt mindre eller med ca 4 %. Skogsinkomsterna

har antagits öka något, medan däremot inkomster från jordbruket

antagits minska relativt starkt.

Övriga enskilda företagares inkomster beräknas ha ökat med 3 % 1966—

1967. En successiv stegring i ökningstakten har räknats med för 1967—1968

och 1968: I—1969: I, eller med 4 % respektive 5 %.

Sammanlagt har enskilda företagares inkomster, i enlighet med dessa

beräkningar, förutsatts minska med knappt 3 % 1967—1968. En viss ökning

har antagits för 1968: I—1969: I (se tabell 1).

Hushållens kapitalinkomster, dvs. nettot av hushållens inkomster av

räntor och utdelningar’, beräknas ha minskat med ca 9 % 1966—1967.

Bland annat med hänsyn till diskontosänkningen i februari 1968 med en

halv procent och de tendenser som kunnat skönjas för företagens utdelningspolitik

har den i den preliminära nationalbudgeten ställda prognosen kraftigt

nedreviderats. Under första halvåret 1969 har dessa inkomster antagits

ökat något snabbare än 1968, eller med 5 % mot 4 %.

Av tabell 1 framgår att summan av faktorinkomsterna, dvs. lönerna samt

de här redovisade inkomstposterna, beräknas ha ökat med 7 % 1966—1967.

Eu starkt lägre ökningstakt för 1967—1968 (5,7 %) kan återföras på dels

en lägre löneökningstakt, dels en negativ utveckling för enskilda företagares

inkomster. För första halvåret 1969 har faktorinkomstökningen beräknats

till knappt 5,5 %.

De egentliga inkomstöverföringarna (folkpension, barnbidrag, studiebidrag

m. m.) har ökat med ca 9,5 % 1966—1967. Beräkningarna visar en

något lägre ökningstakt för 1967—1968, eller 9 %. Ökningen med knappt

11 % mellan första halvåren 1968—1969 förutsätter att den föreslagna

familjepolitiska reformen kommer till stånd i början av 1969.

Utbetalningar från socialförsäkringen beräknas ha ökat med närmare

40 % 1966—1967, vilket återspeglar den sjukförsäkringsreform som genomfördes

per den 1 januari 1967. Prognosen pekar på en stark ökning även

för 1967—1968, med 19 % och därefter en reducerad ökning med 12 %

mellan första halvåren 1968—1969.

Direkta skatter och avgifter m. m. beräknas ha ökat med omkring 13 %

1966—1967. För 1967—1968 har ökningen beräknats till ca 10,5 %. Detta

kan huvudsakligen återföras på det lägre inkomstantagandet. Vidare har

nettot av fyllnads- och kvar skatteinbetalningar och överskjutande skatteåterbäringar

1968 beräknats bli i stort sett oförändrat jämfört med 1967,

vilket också verkar återhållande på skattepostens utveckling 1967—1968.

Utvecklingen mellan första halvåren 1968—1969 har beräknats innebära

en mindre ökning med ca 7 %, vilket återspeglar det lägre löneantagandet.

Hushållens nettoinbetalningar till det offentliga beräknas öka med drygt

9 % 1967—1968 mot närmare 10 % 1966—1967. Beräkningarna pekar på eu

avsevärt mindre ökning mellan första halvåren 1968—1969.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

Hushållens premieinbetalningar för privat försäkring beräknas ha ökat

med 12 % och deras inkomster från försäkringsutfall med ca 9 % 1966—

1967. För 1968 och första halvåret 1969 förutses såväl försäkringspremier

som försäkringsutfall öka i en något långsammare takt.

Disponibla inkomster

Ovan presenterade beräkningar över inkomst- och utgiftsutvecklingen för

hushållen innebär att deras disponibla inkomster ökat med 6,3 % 1966—

1967. Konsumentpriserna beräknas under samma tid ha ökat med 4 % och

den reala disponibelinkomstökningen skulle därmed ha uppgått till 2,3 %

1966—1967. För 1968 innebär beräkningarna att disponibelinkomsten ökar

procentuellt mindre än 1967 eller med endast 5 %. Realt sett beräknas hushållens

disponibla inkomster dock öka något snabbare 1967—1968 än 1966

—1967 (2,9 % mot 2,3 %). Konsumentprisnivån beräknas nämligen ligga

endast 2,1 % högre 1968 än 1967 i årsgenomsnitt. Mellan första halvåren

1968 och 1969 innebär de ytterst preliminära beräkningarna en ökning i

disponibelinkomsten med drygt 5,5 % och drygt 4 %, räknat i löpande

respektive fasta priser.

2. Konsumentpriserna

Prisutvecklingen intill 1967

Från december 1966 till december 1967 steg konsumentpriserna enligt

långtidsindex med 3,1 %. Mellan genomsnittslägena för 1966 och 1967 kan

prisnivåns uppgång beräknas till 4,2 %. För nettoprisindex stannade uppgången

under loppet av 1967 vid 2,2 %.

Prishöjningens fördelning mellan olika delar av konsumtionen kan belysas

av följande sammanställning som avser utvecklingen under loppet av

1967.

Genomsnittliga prisförändringar december 1966—december 1967

Procent

Tjänster (utom bostad)...................... 5,4

Alkohol och tobak.......................... 4,9

Bostad .................................... 4,2

Diverse varor .... 3,4

Kläder och skor............................ 1,9

Husgeråd och inventarier.................... 1,8

Livsmedel.................................. 1,5

Bränslen och drivmedel...................... 1,1 I

I de reviderade nationalbudgeterna för de senaste åren har framlagts

vissa resultat av en prisanalytisk studie avseende perioden fr. o. m. 1960.

Denna studie har nu utsträckts till att även omfatta 1967. För vart och ett

av åren har indexhöjningarna uppdelats på ett antal komponenter som —

förutom ändringar i den indirekta beskattningen —- bl. a. utvisar jordbruksprisernas,

bostadspostens och den internationella prisfaktorns kalkylmäs
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell VI: 2. Konsumenlprisförändringar 1960—1967 uppdelade på komponenter samt

prisprognos för 1968

(dec.—dec.)

1960-

1961-

1962-

1963-

1964-

1965—

1966—

1967-

1961

1962

1963

1964

1965

1966

1967

1968

Konsumentprisnivåns procentuella

uppgång totalt................

2,2

5,0

3,4

3,8

6,2

4,7

3,1

2,2

därav hänförs till:

ändring av indirekta skatter1..

—

1,8

0,6

0,2

2,5

0,7

1,1

0,5

ändring av internationellt be- stämda priser8 ..............

0,5

-0,2

0,7

0,8

0

_

-0,2

-0,2

ändring av jordbrukspriser ....

—

0,9

0,7

0,3

0,3

--

0,1

0,2

ändring av bostadsprissättning

0,3

—

0,3

0,6

1,1

0,7

0,5

0,3

ändring av diverse taxor......

0,1

0,3

0,1

0,3

0,1

0,5

0,4

0,3

trendavvikelse i priserna på vis- sa färskvaror3 ..............

0,2

-0,1

-0,2

—

0,4

—

-0,1

0,1

restfaktor ..................

1,1

2,3

1,2

1,6

1,8

2,8

1,3

1,0

1 Härunder beaktas ej effekten av skatteförändringar avseende tidigare produktionsled (exempelvis

oms å byggnadsråvaror).

2 Beträffande beräkningen av den internationella prisfaktorn hänvisas till s. 94 — 95 i den

preliminära nationalbudgeten för 1965.

8 De färskvaror som avses är inhemska grönsaker, bär och äpplen samt fisk.

siga andelar av den inträffade prisrörelsen. Vidare beaktas särskilt taxeutvecklingen

för offentliga nyttigheter samt trendavvikelser i priserna på vissa

färskvaror. Den restfaktor som härefter kvarstår kan hänföras till från internationell

konkurrens skyddade näringsgrenar exklusive bostadsförvaltning,

offentliga nyttigheter och jordbruk.

Det framgår av tabell 2 att prisuppgången 1967 inom dessa områden

varit tämligen moderat. Kostnadsgenomslaget har sålunda varit några tiondels

procentenheter lägre än vad som erfarenhetsmässigt kunnat förväntas

med hänsyn till den för året genomsnittliga lönestegringen. Utvecklingen

1967 har dock anslutit sig till tendenserna under 1966 så till vida som varken

importpriser eller färskvarupriser bidragit till prisuppgången och jordbrukspriserna

endast i ringa grad.

Prisutsikter för 1968

Från december till mars 1968 steg konsumentprisindex 1,0 %. Prisuppgången

kan till största delen förklaras av höjda indirekta skatter samt

höjda priser på bränslen och vissa färskvaror. I övrigt har prisrörelserna

varit obetydliga. Från mars 1967 till mars 1968 har konsumentprisindex1

stigit med 2,1 %.

Vid bedömning av prisutsikterna för 1968 — eller närmare bestämt för

1 För nettoprisindex har uppgången februari 1967 - februari 1968 stannat vid 0,4 %. Den

eljest sannolika höjningen av denna index har reducerats med nära en procentenhet därigenom

att de allmänna räntebidragen avvecklats vid årsskiftet utan omedelbara återverkningar

på hyresnivån.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

hela perioden december 1967—december 1968 — har i anslutning till tidigare

beräkningar följande faktorer beaktats:

1. Lönekostnadsstegringarnas sannolika genomslag inom de från internationell

konkurrens skyddade näringsområdena.

2. Speciella prisförändringar som sker i anslutning till särskilda regler

och beslut (avser främst bostäder och jordbruksprodukter).

3. Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen.

4. Tillfällighetsbetonade prisförändringar.

5. Beslutade ändringar i den indirekta beskattningen.

(1) Med utgångspunkt från avsnittet om lönerna kan arbetsgivarnas kostnad

per timme i genomsnitt för samtliga anställda överslagsvis beräknas

stiga med knappt 7 %. Under förutsättning att lönekostnadsförändringarna

under 1968 får samma genomslagsförmåga i prissättningen som antagits

vid motsvarande beräkningar de närmast föregående åren kan återverkan

härav under punkt 1 anslås till 1,3 %. Det prisbildningsområde

som inbegrips under dessa kalkyler motsvaras i tabell 2 av restfaktorn

jämte posten diverse taxor. För taxorna uppskattas priseffekten till 0,3 %

och för restfaktorn till 1,0 %.

(2) I fråga om bostadsposten räknades i den preliminära nationalbudgeten

med en prisuppgång på 4 % under loppet av 1968. Med hänsyn till

osäkerheten om räntans utveckling under början av 1968 upptogs för hyreslägenheter

ingen effekt av räntehöjningen i december 1967 i prognosen.

Däremot kvarhölls ränteeffekten på egna hem i kalkylen under hela 1968.

Med beaktande av räntesänkningen i början av 1968 kan nu väntas en prisllPP§ång

av bostadsposten på 3 % under 1968. Det motsvarar en uppgång

på 0,3 % på totalindex.

Jordbruksprisernas utveckling under 1968 påverkas av en höjning av

importavgifterna som skall ske vid halvårsskiftet. I övrigt blir prisutfallet

främst beroende av världsmarknadsprisernas förändring. En uppgång av

partiprisnivån med 2 % under loppet av 1968 förefaller tänkbar. Effekten

härav på totalindex kan uppskattas till ca 0,2 %.

(3) Vad beträffar den internationella prisutvecklingens direkta återverkningar

på konsumentpriserna har det inte funnits anledning att frångå den

bedömning som framlades i den preliminära nationalbudgeten för 1968.

Den förutsatta effekten av prisrörelser utifrån ligger alltså kvar vid —0,2 %

på totalindex. Vid denna bedömning har beaktats troliga effekter av devalveringarna

i Finland, Storbritannien och Danmark samt av de vid GATTförhandlingarna

beslutade tullsänkningarna som tar sin början 1 juli 1968.

(4) Tillfällighetsbetonade prisförändringar (avseende exempelvis grönsaker,

frukt, färsk fisk) är svåra att förutse. Med hänsyn till att en viss

prisuppgång under årets två första månader ägt rum har under 1968 räknats

med en höjning av konsumentprisnivån på 0,1 % för sådana prisrörelser.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

(5.) Från och med 1968 tas trafikomläggningsskatten bort, medan fordonsskatten

höjs med 50 %. Nettoeffekten av dessa åtgärder understiger

0,1 % på totalindex. Höjningen av vin- och spritskatterna har påverkat

konsumentprisnivån med drygt 0,4 %. Den sammanlagda effekten av ändrade

indirekta skatter blir därmed 0,5 % på totalindex.

Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1—5 ovan erhålls

som resultat att konsumentprisnivån under loppet av 1968 väntas stiga

med 2,2 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1967 och 1968 kan

den troliga förändringen anges till 2,1 %.

3. Den priv ata konsumtionen

Den privata konsumtionen ökade mellan 1966 och 1967 med 2,5 % i

volym och 6,5 % i värde, ökningen mellan åren är som framgår av diagram

1, framför allt ett resultat av att konsumtionsvolymen ökade med 4 % mellan

första halvåren 1966 och 1967. Mellan respektive andra halvår inskränkte

sig ökningen till drygt 1 %. Vid en jämförelse mellan första och andra halvåret

1967 kan man till och med iaktta en obetydlig minskning av konsumtionsvolymen

mellan halvåren säsongrensat sett, trots att reala disponibla

inkomsten ökat.

Av konsumtionens olika varugrupper ökade konsumtionen av livsmedel

och tjänster med knappt 3 % mellan 1966 och 1967. Övriga icke varaktiga

varor ökade med inte fullt 2 %. Utvecklingen för de varaktiga varorna gav

en mer splittrad bild. Således minskade konsumtionen av nya bilar volymmässigt

med 12 %, medan konsumtionen av övriga varaktiga varor ökade

med drvgt 7 % mellan ovannämnda år. Turistnettot fortsatie alt expandera

kraftigt, med ca 20 %.

Jämför man den faktiska konsumtionsutvecklingen 1967 med den beräknade

konsumtion, som erhålls från konjunkturinstitutets prognosmodell

för konsumtionen, finner man att konsumtionsnivån varit oväntat låg detta

år. Det är framför allt under andra halvåret 1967 som den faktiska konsumtionen

legat lägre än den beräknade. Enligt ovannämnda prognosmodell bestäms

konsumtionsvolymen av reala disponibla inkomsten samt förändringen

i denna. Genom att förändringstermen har negativt tecken förutsätts

konsumenterna anpassa sin konsumtion till inkomstutvecklingen med en

viss tröghet.

När man skall göra en konsumtionsprognos för 1968 är del naturligtvis

av väsentligt intresse att försöka klargöra orsakerna till den diskuterade

skillnaden mellan beräknad och faktisk konsumtion 1967. Först är det då

lämpligt att klargöra, om denna skillnad beror på brister i den statistiska

redovisningen eller på ett ändrat konsumtionsbeteende.

Det är uppenbart att det föreligger stora brister i konsumtionsstatistiken.

Stora delar av de varaktiga konsumtionsvarorna, såsom husvagnar, fritids
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad, nationalbudget för år 1968

87

Diagram VI: 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1963—1968

Index: 1963 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror

Disponibel inkomst

Varaktiga varor

100 -

120 -

Konsumtion

Tjänster

Icke varaktiga varor

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

båtar, tvättmaskiner och frysboxar, saknas helt eller delvis i konsumtionsstatistiken.

Under de senaste åren, när bilförsäljningen minskat kraftigt, äi

det tänkbart att konsumenterna i betydande utsträckning i stället köpt andra

varaktiga konsumtionsvaror. Denna eventuellt ändrade konsuintionsinriktning

registreras emellertid inte i konsumtionsstatistiken utan uppfattas i

nationalräkenskaperna som en sparandeökning. Den konsumtion man på

detta sätt missar i konsumtionsstatistiken torde vara av storleksordningen

några 100-tal milj. kr.

Beträffande bilkonsumtionens behandling i konsumtionsstatistiken kan

det också vara lämpligt att diskutera ett par punkter. För det första bör det

påpekas, att konsumtionsstatistiken inte tar någon hänsyn till fluktuationerna

i bilhandelns lager av begagnade bilar. Dessa fluktuationer torde

under vissa år kunna överstiga 50 milj. kr. Då bilhandelns lager synes ha

minskat kraftigt under 1967, kan således denna faktor förklara en del av

skillnaden mellan faktisk och beräknad konsumtion. För det andra bör omnämnas

att nybilsför sälj ningen registreras som konsumtion vid försäljningstillfället

och inte vid betalningen. Genom att det förekommer en betydande

kredithandel på detta område, kan det uppstå stora skillnader mellan

en statistik som baseras på försäljnings- i stället för betalningstillfället.

Vid starka fluktuationer i bilförsäljningen torde denna differens kunna

uppgå till 100 milj. kr. När bilförsäljningen sjunker, underskattar således

den nuvarande statistikredovisningen konsumenternas utgifter för köp av

nya bilar.

Samtliga ovan diskuterade brister i konsumtionsstatistiken bidrar till att

den registrerade konsumtionen för 1967 blir förhållandevis låg. Det är emei
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

lertid knappast troligt att dessa statistiska brister kan förklara hela skillnaden

mellan den beräknade och faktiska konsumtionen 1967. Således kan

det finnas anledning att söka efter ytterligare förklaringsgrunder för den

diskuterade skillnaden mellan faktisk och beräknad konsumtion. En tänkbar

förklaring är, att konsumenterna framför allt under senare delen av

1967 känt så stor ovisshet inför framtiden att konsumtionen påverkats i neddragande

riktning. Denna faktor kan visserligen inte statistiskt belysas, men

förefaller trots allt relativt sannolik.

Tror man sig ha kunnat iaktta ett visst konsumtionsdämpande inflytande

från konsumenternas förväntning om framtiden 1967, är det således väsentligt,

att vid en prognos för 1968 ta hänsyn till eventuella förändringar i

dessa förväntningar. Då en viss konjunkturförbättring under loppet av 1968

förefaller sannolik, bör man kunna räkna med att ovannämnda konsumtionshämmande

faktor successivt avtar i styrka. Förutsätter man dessutom,

att bilförsäljningen kommer att återhämta sig något 1968, måste man också

justera, för att konsumtionsstatistiken överdriver konsumenternas omedelbara

utgifter för nybilsköp.

Korrigerar man den tidigare redovisade förklaringsmodellen för konsumtionen

med ovan nämnda faktorer, beräknas den totala konsumtionsvolymen

öka med drygt 3 % mellan 1967 och 1968. Konsumtionsnivån första

halvåret 1968 förutses ligga ca 2 % högre än motsvarande halvår 1967, medan

ökningstakten mellan respektive andra halvår beräknas bli drygt 4 %.

För de icke varaktiga konsumtionsvarorna kan man förutse en relativt

normal utvecklingstakt med en ökning på mellan 1 och 2,5 % för grupperna

livsmedel, tjänster och övriga icke varaktiga konsumtionsvaror. Även ökningstakten

för turistnettot beräknas vara i linje med den tidigare utvecklingen,

drygt 16 procents ökning. Däremot beräknas utvecklingen inom varugruppen

varaktiga varor kraftigt avvika från konsumtionsmönstret närmast

föregående år. För de varaktiga varorna exklusive bilar, som mellan 1966

och 1967 ökade med drygt 7 %, förutses en ökning på endast ca 3 %. I

stället beräknas konsumtionen av nya bilar återhämta sig och antalsmässigt

öka med ungefär 20 %.

Till grund för bilprognosen ligger, förutom det hänsynstagande till inkomst-

och prisutveckling som samtliga delgrupprognoser baseras på, även

överväganden om betydelsen av preferensförskjutningar hos konsumenterna,

bilbeståndets åldersfördelning samt en tillämpning av introduktionsprocessteorin.

Sannolikt har preferensförskjutningar hos konsumenterna varit en väsentlig

förklaring till den låga bilförsäljningen under de senaste åren. Både

högertrafikomläggningen och konjunkturdämpningen har troligtvis påverkat

konsumenternas attityd till bilköp i negativ riktning. Det förefaller relativt

rimligt att räkna med att högertrafikomläggningens köphämmande

effekt skall vara betydligt mer begränsad 1968. Då man dessutom räknar

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

med en konjunkturförbättring under året talar båda dessa skäl för en

minskning av konsumenternas köpmotstånd.

Genom att ombesiktningslagstiftningen för personbilar fick en försäljningsstimulerande

effekt vid dess införande, var bilbeståndets åldersfördelning

ovanligt ung i början av 1966. Under de senaste åren har emellertid

bilbeståndet väsentligt föråldrats. Även om man förutsätter, att bilarnas

genomsnittliga hållbarhet ökat genom ombesiktningslagstiftningen, bör den

inträffade föråldringen av bilbeståndet innebära en stimulans för bilförsäljningen

1968.

Enligt introduktionsprocessteorin bör nyförsäljningens relativa andel av

bilbeståndet avta ju mer biltätheten ökar. Vid en internationell jämförelse

kommer man till den slutsatsen, att det förefaller rimligt med en nybilsförsäljning

på ungefär 12 % av bilbeståndet i nuvarande utvecklingsskede,

dvs. ca 240 000 bilar. En sammanvägning av de ovan redovisade synpunkterna

på bilkonsumtionen leder emellertid fram till det resultatet, att det synes

vara förhållandevis rimligt att räkna med en något lägre antalsmässig ökning

av konsumtionen av nya bilar eller med 20 % mellan 1967 och 1968.

Tillämpar man den tidigare diskuterade prognostekniken även för eu

prognos för första halvåret 1969, kommer man till det resultatet att den

totala konsumtionsvolymen beräknas överstiga konsumtionen motsvarande

halvår 1968 med 4 %. Ökningstakten för de icke varaktiga varorna förutses

bli ca 3 %, medan de varaktiga varorna volymmässigt beräknas öka med

ungefär 9 %. Konsumtionen av nya bilar prognoseras öka några procentenheter

mer än genomsnittet för de varaktiga varorna.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

VII. Investeringarna

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden1

Bostäder

Bostadsinvesteringarna inklusive underhåll ökade enligt fortfarande preliminära

beräkningar med 14 % 1966—1967. Investeringsökningarna kan

främst återföras på en utomordentligt kraftig ökning i flerfamiljshusbyggandet.

Beräkningarna anger för dessa investeringar en ökning med ca

20 % exklusive underhåll. Den mycket kraftiga uppgången för flerfamiljshusen

1967 sammanhänger helt naturligt med den höga igångsättningen under

sista månaderna 1966 och den både tidiga och höga igångsättningen

under 1967. Den ökade investeringsvolymen för 1967 beror ävenledes på

förkortningen av byggnadstiderna. Här bör dock påpekas att beräkningarna

av investeringarna i bostadshus 1967 fortfarande är mycket osäkra eftersom

de alltjämt bygger på prognoserade byggnadstider för huvudmassan lägenheter

igångsatta under 1967.

I bostadsbyggnadsprogrammet för 1987 fastställdes igångsättningsramen

preliminärt till 90 000 lägenheter. Ramen för det statsfinansierade byggandet

sattes till 84 000 lägenheter medan ramen för det icke statsbelånade bostadsbyggandet

sattes till 6 000 lägenheter. Dessa lägenhetsramar utökades

sedermera under 1967. Totalt kom det statsfinansierade bostadsbyggandet

att omfatta 86 900 lägenheter. Härvid har då inräknats 900 statsbelånade

lägenheter ur 1968 års bostadsram vilka påbörjades före årsskiftet 1967/

1968 i enlighet med det utökade beredskapsprogrammet. För det ej statsfinansierade

bostadsbyggandet innebar utvidgningarna att igångsättningsramen

för de ej statsbelånade lägenheterna totalt kom att omfatta 8 700

lägenheter. Inräknat dessa utvidgningar omfattade bostadsbyggnadsprogrammet

1967 totalt 95 600 lägenheter.

Enligt den formella igångsättningsstatistiken påbörjades emellertid 1967

ca 98 800 lägenheter dvs. 3 200 utöver programmet. Det statsfinansierade bostadsbyggandet

överskred ramen med 3 700 lägenheter, medan däremot det

privatfinansierade bostadsbyggandet underskred programmet med 500 lägenheter.

Eu stor de! av skillnaden vad gäller statsfinansierade lägenheter

förklaras av att stocken lånebeviljade men ännu ej igångsatta lägenheter i

flerfamiljshus under 1967 minskade från 4 330 vid årets början till 2 620 vid

årets slut som följd av den tidiga igångsättningen under 1967. Motsvarande

1 Investeringsprognoserna i detta kapitel innefattar ej effekter av ekonomiskt-politiska åtgärder

beslutade efter 15 april 1968.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bil, 1: Reviderad nationalbudget för år 1968 91

Tabell VII: 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1963—1968

Flerfamiljshus

Småhus

Totalt

Påbörjade

Inflytt-

Pågående

Påbörjade

Inflytt-

Påbörjade

Inflytt-

ningsfär-

vid perio-

ningsfär-

ningsfär-

diga

dens slut

diga

diga

1963........

61 450

58 200

85 200

25 350

23 200

86 800

81 400

1964........

67 950

60 400

92 750

28 700

26 850

96 650

87 250

1965........

65 600

69 250

89 100

27 500

27 600

93 100

96 850

1966........

67 150

62 250

94 000

26 900

27 100

94 050

89 350

1967........

70 650

71 900

92 750

28 150

28 300

98 800

100 200

1968........

(67 100)

—

-

(32 000)

—

(99 100)

-

1966 1 kv...

9 550

14 800

83 850

3 050

7 150

12 600

21 950

2 kv...

11250

16 600

78 500

8 900

6 450

20 150

23 050

3 kv.. .

15 200

12 700

81000

6 800

4 900

22 000

17 600

4 kv...

31 150

18 150

94 000

8 150

8 600

39 300

26 750

1967 1 kv...

10 400

18 900

85 500

4 050

6 350

14 450

25 250

2 kv...

22 400

17 450

90 450

9 350

7 250

31 750

24 700

3 kv...

24 500

15 100

99 850

8 000

5 750

32 500

20 850

4 kv...

13 350

20 450

92 750

6 750

8 950

20 100

29 400

1968 1 kv...

(15 600)

—

—

(4 000)

—

(19 600)

—

2 kv...

(22 800)

—

—

(12 300)

—

(35 100)

—

3 kv...

(22 300)

—

—

(9 300)

—

(31 600)

—

4 kv...

(6 400)

—

—

(6 400)

—

(l2 800)

—

Anm. Samtliga Inom parentes angivna uppgifter är prognoserade.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

uppgifter för småhus är ej kända men även för dessa torde vissa variationer

i stocken lånebeviljade men ej påbörjade lägenheter förekomma. Vidare

kan nämnas att det regelmässigt i viss utsträckning igångsätts byggen trots

att beslut om lån eller bidrag ännu ej lämnats. De byggen som på så sätt

sätts i gång i slutet av ett år »hämtas» ur det kommande årets ram. Avvikelsen

från igångsättningsramen vad gäller privatfinansierade byggen beror

sannolikt på att en del lägenheter som fått igångsättningtillstånd 1967 inte

kommit igång före årets slut. Det uppstår således av flera skäl normalt en

differens mellan ett års bostadsbyggnadsprogram och igångsättningen av

byggen enligt statistiken.

Ej heller igångsättningsstatistiken kan emellertid alltid ligga till grund

för investeringsberäkningarna utan korrektioner. Av det stora påbörjandet

under fjärde kvartalet 1966 har här antagits att 4 500 lägenheter endast

blev formellt igångsatta före den 1 januari 1967. Dessa lägenheter har i stället

antagits blivit reellt igångsatta under första kvartalet 1967. Någon motsvarande

överflyttning från fjärde kvartalet 1967 till början av 1968 har

däremot inte ansetts befogad. Investeringsberäkningen bygger alltså på en

igångsättning 1967 om sammanlagt 103 300 lägenheter.

Den preliminära byggramen för 1968 sattes 1967 till 95 000 lägenheter.

Av dessa skulle 1 000 lägenheter få igångsättas före 1967 års utgång. Av

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1968

Diagram Medianbyggnadstider i antal månader för påbörjade lägenheter 1964—-1968

Flerfamiljshus

10

Småhus

8

/

i

i

r

i

i

/

1_

i

\

\

\

/

j Pv''

I I 1_L___L_I l_!....... !.._L_!___

1964 1965 1966 1967 1968 1964 1965 1966 1967 1968

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

dessa kom, såsom ovan nämnts, i praktiken 900 igång 1967. Den preliminära

ramen för 1968 kan därför sägas omfatta 94 100 lägenheter, varav

88 100 statsfinansierade och 6 000 icke statsfinansierade. Denna ram har

fram till mitten av april utvidgats med 4 000 lägenheter i icke statsfinansierade

hus och 1 000 platser i ålderdomshem. Ramen för 1968 skulle därmed

vara uppe i 99 100 lägenheter.

I föreliggande investeringsberäkning har antagits att detta också motsvarar

eu faktisk igångsättning av samma storlek.

De byggnadstider som föreliggande investeringskalkyler baserar sig på

redovisas i diagram 1. Diagrammet anger medianbyggnadstiden i antal månader

för påbörjade bostadsbyggen halvåren 1964—1968. Av diagrammet

framgår att byggnadstiderna är kända för lägenheter i flerfamiljshus påbörjade

1964—1965. Beträffande byggnadstiderna för flerfamiljshus påbörjade

1966 är dessa till större delen kända. Av diagrammet över småhusens

byggnadstider framgår att byggnadstiderna är kända för småhus påbörjade

1964—1966.

Medianbyggnadstiden för flerfamiljshus påbörjade första halvåret 1966

visar att en betydande sänkning av byggnadstiderna ägt rum i förhållande

till 1965. Sänkningen kan främst återföras på ett lugnare läge på arbetsmarknaden,

ökad prefabricering, den milda vintern 1966—1967 och sannolikt

också i variationer i objektstorleken. Byggnadstiderna är nu också kända

för flerfamiljshus påbörjade tredje kvartalet 1966. Dessa visar att någon

ytterligare sänkning av byggnadstiderna inte ägt rum. I stället har byggnadstiderna

ånyo förlängts. Även byggnadstiderna för de lägenheter som

hittills färdigställts av fjärde kvartalets påbörjande indikerar förlängda

byggnadstider. Med hänsyn härtill har man i investeringskalkylen antagit

för påbörjandet andra halvåret 1966 en halv månads byggnadstidsförlängning

jämfört med första halvåret 1966. För flerfamiljshus påbörjade 1967

har byggnadstiderna till större delen måst prognoseras eftersom en förhållandevis

stor andel av 1967 års igångsatta lägenheter fortfarande är pågående.

För 1968 gäller helt prognoserade byggnadstider. En successiv sänkning

av byggnadstiderna jämfört med andra halvåret 1966 har antagits för påbör
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

jandet 1967 och 1968. Byggnadstiderna har därvid satts med hänsyn till eu

sannolikt pågående utveckling mot ökad prefabricering, vilken antagits ha

en sakta nedpressande effekt på byggnadstiderna för flerfamiljshus. I byggnadstidsprognosen

har även hänsyn tagits till skiljaktigheterna i vinterväderleken

1966, 1967 och 1968.

Byggnadstiderna för småhus påbörjade 1966 är nu kända. Dessa visar att

småhusens byggnadstider jämfört med 1965 gått ned 0,3 månader, dvs. en

återgång till 1964 års byggnadstidsnivå. Härvidlag föreligger en tydlig skillnad

gentemot flerfamiljshusen. Dessa uppvisar från 1966 avsevärt kortare

byggnadstider än 1964. För påbörjandet av småhusbyggandet 1967 och 1968

har något kortare byggnadstid antagits än för 1966.

Den statistiska serie över lägenhetsytan i flerfamiljshus, på vilken investeringsberäkningarna

baseras, visade en ökning med drygt 4 % mellan 1965

och 1966 och låg kvar på denna högre nivå för lägenheter igångsatta 1967.

Statistiken över preliminära beslut om statliga lån, omfattande ca 90 % av

flerfamiljshusen, visar däremot ungefär oförändrad lägenhetsyta 1965—

1967. I den mån den senare statistiken skulle utgöra en bättre indikation

på golvytans faktiska utveckling kan således investeringsberäkningarna innebära

en viss, sannolikt dock endast relativt obetydlig, överskattning av

bostadsbyggandet 1966 och framför allt 1967. För 1968 har ungefär oförändrad

lägenhetsyta antagits för flerfamiljshusen.

Enligt nu föreliggande investeringsberäkning väntas bostadsinvesteringarna

exklusive underhåll och ombyggnadsverksamhet komma att öka med

drygt 3 % 1967—1968. För flerfamiljshus har ökningen beräknats till 1/2 %

och för småhus till 8 %. Reparationer och underhåll av bostäder beräknas

öka med 5 % 1967—1968 och ombyggnadsverksamheten med 5 1/2 %. Därmed

skulle bostadsinvesteringarna 1968 totalt sett komma att stiga med

3 1/2 %. Mellan 100 000—105 000 lägenheter väntas bli inflyttningsfärdiga

1968.

Egentlig industri

Investeringsutvecklingen inom egentlig industri kan nu bedömas med utgångspunkt

från den enkät statistiska centralbyrån genomförde i februari

1968. Resultaten från denna ger endast möjlighet till en preliminär uppskattning

av investeringarna 1967; definitiva uppgifter insamlas först i maj,

då ett större urval företag tillfrågas. Det preliminära resultatet enligt februariundersökningen

måste bedömas med större försiktighet än vanligt då

urvalet lades om 1967. Hur preliminära värden förhåller sig till definitiva

värden i det nya urvalet är ännu ej lcänt. I brist på annan princip har de

preliminära resultaten justerats med ledning av det gamla urvalets relationer

mellan preliminära värden och definitivt utfall. För exempelvis nyinvesteringar

(dvs. exkl. underhåll) har detta resulterat i att enkätvärdena för

1967 för byggnader justerats upp med närmare 5 % och för maskiner med

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Diagram VII: 2. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri, exkl. underhålljl961—1968

Index: 1960 = 100. Säsongrensade halvårssiffror

Investeringar inom egentlig industri

Investeringar i bostäder

Totalt, inkl. underhåll

Byggnader och anläggningar,

exkl. underhåll

Flerfamiljshus

Maskiner m m, exkl. underhåll

Småhus

150 -

Underhåll, totalt

-64 -65 -66 -67 1968

1961 -62 -63

-65 -66 -67 1968

-63 -64

1961 -62

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

ca 3 %. Enligt dessa preliminära beräkningar stagnerade de totala industriinvesteringarna

inklusive underhåll mellan 1966—1967. Nyinvesteringar i

maskiner ökade inte obetydligt eller med nära 5 %, men motvägdes av minskade

nybyggnads- och underhållsinvesteringar.

Industrins nyinvesteringar steg från första till andra halvåret 1967 (diagram

2). Denna uppgång var som framgår av tabell 4, inte förutsedd i de

planer, som avgavs i februari 1967. I stället bär dessa planer justerats upp

i osedvanligt hög grad vad gäller andra halvåret 1967 och det ligger nära till

hands att här se en effekt av investeringsfondernas frisläppande. Dessa

släpptes under 1967 i två omgångar. I maj 1967 avsåg frisläppet dels nedlagda

kostnader i byggnader under fjärde kvartalet 1967 och första kvartalet

1968, dels maskiner beställda före 30 september 1967 och levererade senast

31 mars 1968. I december gjordes ett nytt fondfrisläpp avseende maskiner

beställda före 31 mars 1968 och levererade senast 30 juni. Erfarenheterna

från fondfrisläppet 1962—1963 tyder på att fondeffekten för industrins

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bil. I: Reviderad nationalbudget för år 1968

95

Tabell VII: 2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin 1967 och 1968

enligt investeringsenkät i februari 1968

Investeringar exklusive reparationer och underhåll

Milj. kr.

Byggnader och anlägg-

Maskiner m. m.

ningar

Verkställda

Planerade

Verkställda

Planerade

1967

1968

1967

1968

Gruv- och stenbrytningsindustri....

Livsmedelsindustri, dryckes- och to-

134

167

160

141

baksindustri ...................

206

202

292

260

Beklädnadsindustri ...............

67

200

104

118

Träindustri ......................

Massa-, pappers- och pappervaruin-

206

178

218

191

dustri ........................

Kemisk industri, gummi-, petroleum-

217

175

740

733

och kolindustri ................

151

179

348

448

Jord- och stenförädlingsindustri ....

144

133

177

131

Järn-, stål- och metallverk ........

Verkstadsindustri och manufaktur-

184

159

580

482

verk ..........................

716

613

837

906

Övrig förädlingsindustri ..........

64

108

235

204

Summa egentlig industri

2 089

2114

3 691

3 614

El-, gas- och vattenverk..........

1 320

1 292

233

216

Totalt

3 409

3 406

3 924

3 830

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar och bostäder.

Källa: Statistiska centralbyrån.

byggnadsinvesteringar mycket väl kan vara så stor att det är detta som förklarar

att andra halvåret 1967 justerats upp ovanligt mycket. Uppgången

i maskininvesteringarna kan inte förklaras på samma sätt. Undersökningsresultatet

från frisläppet 1963 angav för maskiner en nettoeffekt på 53 %

av ianspråktagna fondmedel. För resterande 47 % utnyttjades fondmedel

för maskinköp, som skulle verkställts oberoende av fondfrisläppet. Tillämpning

av dessa relationer på det nu aktuella fondfrisläppet ger vid handen

att av de 29 procentenheter, som i tabell 4 utgör skillnaden mellan planer

och preliminärt utfall andra halvåret 1967, skulle fondeffekten kunna vara

av storleksordningen 5—10 procentenheter. Det förefaller således som om

upprevideringen för andra halvåret 1967 även måste tillskrivas andra faktorer.

Det är exempelvis möjligt att fondfrisläppet för byggnader haft indirekta

effekter på maskininvesteringarna. En annan möjlighet är att företagens

konjunkturförväntningar kan ha förändrats i positiv riktning under

loppet av 1967 och att detta lett till en ökad investeringsaktivitet. I så fall

är det möjligt att den faktiska konjunkturutvecklingen inte kommit att motsvara

förväntningarna och att en viss »överinvestering» ägt rum under 1967,

vilket skulle kunna få en neddragande effekt på investeringarna 1968.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj :ts proposition nr 125 år 1968

Tabell VIIs 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar

1957—1968

Investeringar exklusive reparationer och underhåll

Procentuell förändring i fasta priser

1957-

1958

1958-

1959

1959-

1960

1960-

1961

1961 —

1962

1962-

1963

1963-

1964

1964-

1965

1965—

1966

1966—

1967

1967—

1968

Byggnader och

anläggningar

Planerat i februari1

samma år ......

20

19

22

21

-5

-5

-12

6

15

-12

-1

Faktiskt inträffad

förändring......

17

9

18

21

-3

2

-12

7

18

— 4

(3)

Differens......

-3

-10

-4

0

2

7

0

1

3

8

(4)

Maskiner m. m.

Planerat i februari1

samma år ......

25

9

17

20

4

-10

-10

11

13

- 8

-5

Faktiskt inträffad

förändring......

23

5

13

19

4

-1

-6

11

9

4

(-D

Differens......

-2

-4

-4

-1

0

9

4

0

-4

12

(4)

1 Mars för planerna för 1958—1962.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Utfallssiffrorna för utvecklingen 1966—

1967 är preliminära. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Företagens planer för 1968 anges i tabellerna 2—4. I tabellerna 3 och 4

är planerna omräknade till procentuella förändringstal i fasta priser. För

byggnadsinvesteringar exklusive underhåll anger planerna en mycket kraftig

stegring första halvåret 1968 (tabell 4). Ökningen måste ses mot bakgrund

av den låga nivån första halvåret 1967; sedan planerna för första

halvåret 1968 justerats ned med det ungefärliga genomsnittet för den bakomliggande

femårsperioden visar den säsongrensade halvårsutvecldingen

på byggnadsinvesteringar av i stort sett samma omfattning första halvåret

1968 som andra halvåret 1967 (diagram 2). Den fortsatt höga nivån torde

sammanhänga med frisläppet av investeringsfonderna. Planerna för andra

halvåret har givits en uppjustering, som liksom justeringen för första halvåret

ungefärligen överensstämmer med genomsnittet för den föregående

femårsperioden. En upprevidering av den storleksordning, som inträffade

andra halvåren 1966 och 1967, har ansetts mindre sannolik. År 1966 skedde

en markant omfördelning av de planerade byggnadsinvesteringarna från

första till andra halvåret, eventuellt som en följd av den kalla vintern. År

1967 frisläpptes investeringsfonderna. Enligt den gjorda planjusteringen

skulle en nedgång i industribyggandet vara att vänta under andra halvåret

1968. På helår prognoseras byggnadsinvesteringarna öka med 3 %, en uppjustering

av planerna med 4 procentenheter (tabell 3).

Planerade maskininvesteringar (exkl. bilar, investeringar inom hantverk

och byggnadsverksamhet samt underhåll) uppvisar under perioden 1962—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 1

-i

Tabell VII: 4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar, halvårsvis, 1962—1968

Investeringar exklusive reparationer och underhåll

Procentuell förändring i fasta priser

Första halvåren

Andra halvåren

1962-

1963-

1964-

1965-

1966-

1967-

1962-

1963-

1964-

1965-

1966-

1967-

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1963

1964

1965

1966

1967

1968

Byggnader och anläggningar

Planerat i februari samma år......

21

- 3

6

44

20

35

- 23

- 19

6

- 6

- 36

- 28

Faktiskt inträffad förändring......

12

- 13

- 1

15

— 2

(22)

- 5

- 11

14

21

- 4

(- 11)

Differens ........................

- 9

- 10

- 7

- 29

- 22

(-13)

18

8

8

27

32

(17)

Maskiner m. m.

Planerat i februari samma år......

5

1

20

33

8

20

- 23

- 19

4

- 1

- 21

- 23

Faktiskt inträffad förändring......

- 6

- 3

7

12

- 3

(10)

3

- 7

14

6

8

(- 8)

Differens ........................

- 11

- 4

- 13

- 21

- 11

(-10)

26

12

10

7

29

( 15)

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Utfallssiffrorna för utvecklingen 1966—1967 är preliminära. Uppgifterna inom

parentes är prognoserade värden.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

co

■c

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

1967 som synes av tabell 4 för första halvåren en tämligen systematisk avvikelse

från utfallet. Föreliggande planer för första halvåret 1968 har justerats

ned något mindre än genomsnittet för de gångna fem åren, motiverat

av den pådrivande effekten från fondfrisläppet. Frisläppsperioden för maskiner

slutar 30 juni 1968. Planerna för andra halvåret 1968 har justerats

upp något mindre än genomsnittet för femårsperioden 1962—1967. De kraftiga

upprevideringarna andra halvåren 1963 och 1967 har därvid bedömts

innehålla en viss effekt av investeringsfondfrisläppen. Liksom för byggnadsinvesteringarna

innebär prognosen för maskininvesteringarna en nedgång

under andra halvåret 1968. På helår prognoseras en minskning 1968

med 1 % jämfört med 1967, vilket skulle innebära en upprevidering av nu

föreliggande planer med 4 procentenheter (tabell 3). Sedan tillägg gjorts för

de smärre poster, industrins bilinvesteringar, hantverkets samt byggnadsverksamhetens

maskininvesteringar, som i nationalräkenskaperna räknas till

egentlig industri och som alla antagits komma att öka under 1968, kan en

ökning 1967—1968 med knappt 1 % förutses för maskininvesteringarna

totalt exklusive underhåll.

Planuppgifter avseende industrins underhållsinvesteringar insamlas inte.

För byggnadsunderhåll har antagits samma nivå 1968 som 1967. Maskinunderhåll

uppvisar en viss samvariation med industriproduktionens tillväxt.

Den produktionsökning, som prognoserats för 1968, indikerar en uppgång

för maskinunderhåll med 3 %. Inklusive underhåll förutses industrins

byggnadsinvesteringar öka med 2 1/2 % och maskininvesteringarna med

1 1/2 %. Totalt skulle därmed investeringarna inom egentlig industri öka

med 1 1/2 % 1967—1968.

Utvecklingen under 1960-talet för de i investeringshänseende tyngst vägande

industribranscherna illustreras i diagram 3. Underhållsinvesteringarna

ingår härvid inte liksom inte heller bilinvesteringar, hantverkets eller

byggnadsverksamhetens investeringar. De olika branschernas planuppgifter

för 1968 har schablonmässigt justerats upp på så sätt att den gjorda korrigeringen

avseende totala industrins planer applicerats på branschernas

planuppgifter. Totalt ökade nyinvesteringarna obetydligt mellan 1966 och

1967. Verkstadsindustrins investeringar minskade, vilket motvägdes av en

uppgång för järn- och stålverk samt massa- och pappersindustri. Expansionen

inom den senare branschen väntas brytas av nedåt 1967—1968. För såväl

järn- och stålverk som verkstadsindustri förutses likaså nedgång 1968 i

investeringsaktiviteten. För industrin i övrigt väntas en investeringsökning

av sådan storleksordning att totala investeringarna skulle komma att uppvisa

en svag ökning 1967—1968.

Handel in. m.

Investeringarna inom gruppen handel, som till tre fjärdedelar utgörs av

fristående lokaler, som hotell och kontorsbyggnader, och till resterande del

av butikslokaler i bostadshus, vilka genom beräkningsmetodiken är direkt

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

Diagram VII: 3. Investeringar inom egentlig industri, exkl. underhåll, totalt och uppdelat på

branscher 1961—1968

Index: 1960 = 100. 1959 års priser. Log. skala

Massa- och pappersindustri

Järn- och stålverk

Övriga branscher

Verkstadsindustri, exkl. varv

1961 -62 —63 -64 —65 -66 -67 1968 1961 -62 -63 - 64 —65 -66 -67 1968

Anm. De branschvisa prognoserna anses något osäkrare än prognosen för totala industrin.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

sammankopplade med investeringsutvecklingen för flerfamiljshus, höll sig

i det närmaste konstanta under perioden 1984—1966 för att under 1967 öka

med knappt 3 % i volym. Detta kan synas anmärkningsvärt då den sedan

1 mars 1967 ikraftvarande investeringsavgiften avsåg att hålla nere aktiviteten

inom bl. a. denna investeringssektor. Förklaringen ligger delvis i den

höga igångsättningen under andra halvåret 1966 och de två första månaderna

1967, vilket på grund av den inom detta byggnadsområde långa byggnadstiden

bidrog att hålla investeringsnivån uppe på en hög nivå under

större delen av 1967. Dessutom ökades byggnadstakten vilket kommit till

synes i en registrerad förkortning av byggnadstiden, från ca 20 månader

1966 till ca 17 månader 1967. I konsekvens med den höga investeringsökningen

1967 inom flerfamiljshussektorn bidrog även delen butikslokaler i

bostadshus till ökningen av handelsinvesteringarna 1966—1967.

Till grund för prognosen av 1968 års igångsättning ligger länsarbetsnämndernas

påbörjandeprognos från februari 1968, vilken korrigerats för

systematisk underskattning. Med hänsyn till beslutet i början av april att

befrielse från investeringsavgift kommer att ges i ökad omfattning, har

igångsättningen under andra och tredje kvartalen här förutsatts komma

7f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 1

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

att utökas med sammanlagt 300 milj. kr. utöver den korrigerade februariprognosens

förutsägelse. Med dessa antaganden skulle påbörjandet öka med

närmare 30 % 1967—1968. Den låga igångsättningen under de tre sista kvartalen

1967 får dock till följd att stocken pågående byggen 1968 blir genomsnittligt

lägre än 1967. För liela gruppen handel m. m. förutses en nedgång

1 investeringsvolymen med ca 12 % 1967—1968.

Handelsflottan

Enligt föreliggande beräkningar ökade de inhemska leveranserna av fartyg

från svenska varv till svenska redare 1966—1967 med ca 6 %. De totala

investeringarna i svenska handelsflottan minskade emellertid med 7 %.

Minskningen kan främst återföras på minskad import av nybyggda fartyg

och ökad export av begagnade fartyg.

Leveranserna från svenska varv till svenska redare 1968 synes enligt statistiska

centralbyråns senaste varvsenkät komma att minska kraftigt.

Minskningen inträffar främst under andra halvåret 1968 och totalt beräknas

den uppgå till ungefär 42 %. Denna leveransminskning från svenska varv

väntas inte uppvägas av ett ökat nettotillskott från utlandet. Rederiernas

nyinvesteringar i handelsflottan exklusive underhåll beräknas därmed komma

att minska med ca 36 %. Inklusive underhåll har investeringsminskningen

beräknats till 32 %.

Statliga investeringar

Investeringsutvecklingen för de statliga investeringarna avvek under 1967

från det utvecklingsmönster som dessa investeringar uppvisat tidigare år.

Mellan 1963—1966 karakteriserades investeringsutvecklingen inom den statliga

sektorn av en mycket måttlig stegringstakt. Den genomsnittliga ökningstakten

under perioden ifråga var inte större än 2,5 %. Under 1967

accelererade ökningstakten för de statliga affärsverkens och civila myndigheternas

investeringar medan däremot försvarsinvesteringarna skars ned

kraftigt. För affärsverk och civila myndigheter registreras en uppgång med

ca 6 1/2 % medan försvarets investeringar minskade med 14 1/2 %. Totalt

för de statliga investeringarna innebar denna utveckling en nedgång med

2 1/2 % i volym 1966—1967. På byggnadssidan registrerades en ökning med

totalt 1 1/2 % och på maskinsidan en nedgång med 5 1/2 %.

Bakom ökningen för byggnader står främst de statliga affärsverken som

ökade sina byggnadsinvesteringar med omkring 6 % 1967. Ökningstakten i

de statliga väginvesteringarna stannade vid 2 1/2 % 1966—1967. Både statliga

myndigheter och försvaret uppvisar minskade byggnadsinvesteringar

1967. Nedgången var störst för de statliga myndigheterna, som exklusive

vägar minskade ca 13 % i volym, medan volymminskningen för försvarets

del stannade vid 1 1/2 %.

Nedgången i maskininvesteringarna under 1967 sammanhänger med att

den tyngst vägande investeringsposten, de militära investeringarna, minska
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

de kraftigt. Nu föreliggande beräkningar indikerar en nedgång med 16 1/2

%. Det är emellertid osannolikt att den kraftiga minskningen 1967 motsvaras

av en lika kraftig dämpning i investeringsaktiviteten — de insamlade enkätuppgifterna

baserar sig nämligen på det betalningsmässiga utfallet av

materielinköpen och inte på registrerade leveranser. Att minskningen 1967

blev större än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten förklaras

framför allt av att vissa planerade utbetalningar för andra halvåret 1967

överskjutits till första halvåret 1968. Till en del beror minskningen 1967

även på en tidigareläggning av vissa försvarsbeställningar till 1966. För övriga

statliga maskininvesteringar registreras en ökning med 13 1/2 % 1966—

1967.

Den nu aktuella investeringsprognosen indikerar att investeringarna inom

den statliga sektorn återigen kommer att öka under 1968. Investeringsuppgången

har beräknats till 8 % och fördelar sig med drygt 3 % på byggnader

och anläggningar samt 12 1/2 % på maskiner m. in. I prognosen för

de statliga maskininvesteringarna har därvid hänsyn tagits till effekterna

på investeringsplanerna för 1968 av myndigheternas beslut från i januari

och mars 1968 att tidigarelägga vissa inköp av varor som behövs för såväl

militär som civil statlig verksamhet. De tidigarelagda statliga industribeställningarna

uppgår nu till sammanlagt 150 milj. kr. varav 60 milj. kr. utgör

försvarsbeställningar.

Till en del förklarar de tidigarelagda försvarsbeställningarna den kraftiga

anticiperade uppgången i de militära maskininvesteringarna 1968. Ökningen

har beräknats till 14 1/2 %. Framför allt förklaras dock den kraftiga uppjusteringen

i dessa investeringar — jämfört med preliminära nationalbudgeten,

en uppjustering från 3 1/2 % till 14 1/2 % — av att, som ovan

nämnts, vissa planerade utbetalningar för andra halvåret 1967 överskjutits

till första halvåret 1968.

Även en annan tungt vägande investeringspost på maskinsidan, nämligen

de statliga affärsverkens maskininvesteringar, beräknas, i likhet med

föregående år, komma att öka 1968. Enligt en av statistiska centralbyrån i

februari 1968 insamlad enkät kan en volymmässig ökning på 7 1/2 % förutses.

Den förväntade ökningen hänför sig helt till televerkets investeringar i

maskiner och apparater.

Enligt samma enkät förutses de statliga affärsverkens byggnadsinvesteringar

komma att öka med 3 % 1968.

Prognosen för de statliga väginvesteringarna grundar sig vad gäller de

reguljära väginvesteringarna på uppgifter från vägverket. Dessa anger för

1968 en svag volymminskning. I väginvesteringarna ingår även en stor andel

beredskapsarbeten, vilket gör att prognosen för de statliga väginvesteringarna

blir direkt avhängig utvecklingen på arbetsmarknaden. Beredskapsarbetena

har antagits öka med ca 15 % i volym i år. Hänsyn har härvid ej tagits

till eventuella tilläggsanslag som kan komma att beviljas för denna typ av

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

beredskapsarbeten under budgetåret 1968/69. Däremot ingår de tilläggsstater

för beredskapsarbeten som fram till mitten av april framlagts. Sammantaget

med de reguljära väganslagen innebär detta att de totala väginvesteringarna

skulle komma att öka med 1 1/2 % i volym 1968.

De statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar, exklusive vägar, beräknas

komma att öka med 10 % i volym 1968. Denna prognos får dock betraktas

som något osäker då den endast bygger på vissa myndigheters beräkningar

av medelsförbrukningen.

Investeringsprognosen för försvarets byggnadsinvesteringar indikerar för

1968 en nedgång i investeringsvolymen med 6—7 %.

Kommunala investeringar

Ökningen av de kommunala investeringarna var avsevärd 1966—1967 enligt

fortfarande preliminära beräkningar. Totalt (exkl. bostäder) var ökningen

11 %, fördelat med 11 1/2 % för byggnader och 8 % för maskiner.

Byggnadsinvesteringar exklusive underhåll vilka är helt dominerande i

kommuninvesteringarna, beräknas ha ökat med 12 1/2 %, en stegring som

kan synas anmärkningsvärd mot bakgrund av den investeringsavgift på

25 % som infördes 1 mars 1967 och som bl. a. riktade sig mot vissa delar av

det kommunala byggandet, främst förvaltningsbyggnader. Ej avgiftsbelagda

för- och följ dinvesteringar till bostadsbyggandet torde ha ökat som en följd

av det kraftigt stegrade bostadsbyggandet under 1967. Vidare torde högertrafikomläggningen

ha medfört en rad extra investeringskostnader för kommunerna

under 1967. Vidare ökade landstingens sjukhusbyggande mycket

starkt.

Enligt den enkätundersökning statistiska centralbyrån utförde i februari

1968 torde en fortsatt kommunal investeringsexpansion vara att vänta under

1968, om än i något lägre takt än under 1967. Korrigerade för systematisk

missvisning synes planerna indikera en nybyggnadsökning för borgerliga

primärkommuner med 7 1/2 % och för landsting med 17 %. Totalt (inkl.

kommunala bolag och stiftelser) beräknas byggnadsinvesteringarna inklusive

underhåll öka med 8 1/2 % 1967—1968. Maskininvesteringarna inklusive

underhåll beräknas öka med endast 1 1/2 %, och totalt (bostadsinvesteringar

oräknade) anger prognosen för de kommunala investeringarna en

ökning med 7 1/2 % 1967—1968. 2

2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1968

Moderat ökningstakt utmärkte investeringarna 1967 — totalt var ökningen

från 1966 inte större än 3 % enligt fortfarande preliminära beräkningar

(se tabellerna 5 och 6). ökningstakten var avsevärd för bostadsbyggande

och kommuninvesteringar medan å andra sidan statliga investeringar

minskade, främst sammanhängande med nedgång för militära investeringar.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1068

103

Tabell VII: 5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1964—1967 samt prognos för 1968,

inklusive underhåll

1967 i

Procentuell förändring i 1959 års priser

milj. kr.,

löpande

1964—

1965—

1966—

1967—

priser

1965

1966

1967

1968

Byggnader och anläggningar

Bostäder ........................

8 806

3,5

- 0,5

14,0

3,5

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

720

0,0

12,5

- 6,5

3,0

Egentlig industri..................

2 622

9,5

15,0

- 5,5

2,5

Handel m. m.1....................

1 630

- 1,5

0,0

2,5

- 12,0

Statliga affärsverk................

1589

6,0

3,0

6,0

3,0

Statliga myndigheter, exkl. militära2

1 646

4,0

- 3,0

- 1,0

4,0

Militära investeringar..............

428

4,0

19,5

— 1,5

- 6,5

Kommunala investeringar, exkl. bo-

städer ........................

6 453

6,0

5,5

11,5

8,5

Övriga investeringar ..............

734

- 5,5

36,5

- 3,5

- 0,5

Summa

24 628

4,5

4,5

7,0

3,5

Maskiner m. m.

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

983

13,0

- 5,5

- 9,0

0,5

Egentlig industri3 ................

7 299

6,5

6,0

2,0

1,5

Statliga affärsverk................

1 086

- 1,0

2,0

8,5

7,5

Statliga myndigheter..............

2 650

1,0

7,5

- 10,5

15,0

därav: militära investeringar ....

2 191

3,0

7,0

- 16,5

14,5

Kommunala investeringar..........

1 036

- 4,0

13,0

8,0

1,5

Övriga investeringar..............

4 223

0,0

14,5

- 5,0

- 6,0

därav: handelsflottan ...........

882

- 37,5

125,0

- 7,0

- 32,0

övrig samfärdsel..........

3 048

12,5

- 5,5

- 5,0

4,5

Summa

17 277

3,0

8,0

- 2,5

2,0

Summa exkl. handelsflottan

16 395

6,0

3,5

- 2,0

4,5

Totalt

Bostäder ........................

8 806

3,5

- 0,5

14,0

3,5

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

1 703

8,0

1,0

- 8,0

1,5

Egentlig industri3 ................

9 921

7,0

8,5

- 0,5

1,5

Handel m. m.1....................

1 630

- 1,5

0,0

2,5

— 12,0

Statliga affärsverk................

2 675

3,0

2,5

7,0

5,0

Statliga myndigheter, exkl. militära2

2 105

1,0

- 1,0

5,5

6,5

Militära investeringar..............

2 619

3,5

8,5

- 14,5

11,5

Kommunala investeringar, exkl. bo-

städer.........................

7 489

4,5

6,5

11,0

7,5

Övriga investeringar..............

4 957

- 0,5

17,5

- 5,0

- 5,5

Summa

41905

4,0

6,0

3,0

3,0

Summa exkl. handelsflottan

41 023

5,0

4,0

3,5

4,0

* Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader.

3 Inklusive statliga väginvesteringar.

3 Inklusive byggnadsverksamhetens maskininvesteringar.

Anm. I övriga investeringar ingår förutom privata även vissa offentliga investeringar,

nämligen investeringar i statliga kraftaktiebolag och statliga delen av SAS.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell VII: 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1964—1967 samt prognos för 1968 för

privat, statlig och kommunal sektor, inklusive underhåll

1967 i

milj. kr.,

löpande

priser

Procentuell förändring i

1959 års priser

1964—

1965

1965—

1966

1966—

1967

1967—

1968

Byggnader och anläggningar

Privata

inkl. bostäder ........

11 091

- 1,0

7,5

4,0

1,0

exkl. bostäder ........

5 511

5,0

13,0

- 3,5

- 2,5

Statliga

inkl. bostäder ........

3 879

2,0

1,5

1,5

3,0

exkl. bostäder ........

3 856

2,0

1,5

1,5

3,0

Kommunala

inkl. bostäder ........

9 658

12,5

2,0

13,0

6,5

exkl. bostäder ........

6 455

6,0

5,5

11,5

8,5

Summa

inkl. bostäder

24 628

4,5

4,5

7,0

3,5

exkl. bostäder

15 822

4,5

7,0

3,5

3,5

Maskiner m. m.

Privata ................

12 095

5,0

8,0

-2,0

- 2,0

Statliga ................

4 144

0,0

5,5

- 5,5

12,5

Kommunala ............

1 038

- 4,0

13,0

8,0

1,5

Summa

17 277

3,0

8,0

-2,5

2,0

Totalt

Privata

inkl. bostäder ........

23 186

2,0

8,0

1,0

- 0,5

exkl. bostäder ........

17 606

5,0

9,5

- 2,5

- 2,0

Statliga

inkl. bostäder ........

8 023

1,0

3,5

- 2,5

8,0

exkl. bostäder ........

8 000

1,0

3,5

- 2,5

8,0

Kommunala

inkl. bostäder ........

10 696

11,0

3,0

12,5

6,0

exkl. bostäder ........

7 493

4,5

6,5

11,0

7,5

Summa

inkl. bostäder

41905

4,0

6,0

3,0

3,0

exkl. bostäder

33 099

4,0

7,5

0,5

2,5

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Industriinvesteringarna stagnerade. Halvår sutvecklingen för industrin visar

för andra halvåret 1967 en uppgång som åtminstone delvis torde ha åstadkommits

av investeringsfondernas frisläppande. Denna åtgärd förutan skulle

troligen industrins investeringar ha uppvisat en viss minskning 1966—

1967.

Bilden av moderat stegringstakt 1967 gäller endast investeringarna totalt

sett. På byggnadssidan beräknas preliminärt en avsevärd expansion ha ägt

rum — ökningstakten anges till 7 %, vilket skulle innebära en återgång till

samma höga expansionstakt som under 1963 och 1964. Att ett omslag skulle

ha skett från den lugna byggnadsutveckling, som rått under 1965 och 1966,

s. 105 Kontrollera mot PDF

Dia

sek

Ind

140

100

140

100

140

100

140

100

140

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968 105

am VD: 4. Byggnads- och maskininvesteringar, inkl. underhåll, totalt och uppdelat på

rer 1960—1968

:: 1960 = 100. 1959 års priser

Byggnader och anläggningar

Totalt

Bostäder

rl

In

1

I 1

r''"''

—

Handel

Övriga privata

r---""

—— "

—

i T 1

Övriga kommunala

-61 -62 -63 -64 -65 -66 -67 1968

Maskiner/ m m

Totalt, inkl. handelsflottan

Totalt, exkl. handelsflottan

Industri

Övriga privata, exkl. handelsflottan

Övriga offentliga, exkl. handelsflottan

till_I_I_1_1_1_I

1960 -61 -62 -63 -64 -65 -66 -67 1963

!. I varje deldiagram är respektive total inlagd som en tunt streckad kurva.

or: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

får inte stöd av de statistiskt täckta byggmaterialleveranserna (i huvudsak

stommaterial). Dessa indikerar tvärtom fortsatt lugn byggandeökning. Inte

heller på sysselsättningssidan kan någon motsvarighet till den kalkylerade

investeringsexpansionen registreras. Risk föreligger således för att investeringsberäkningarna

kan ha kommit att till en del överdriva byggnadsutvecklingen

1966—1967.

Något så ovanligt som en minskning — 2 1/2 % nedgång — i de totala

maskininvesteringarna beräknas ha inträffat 1966—1967. De tungt vägande

investeringarna inom industrin ökade endast svagt, samtidigt som militära

maskininvesteringar kraftigt gick ned. Vissa förskjutningar i betalningarna

över till 1968 kan dock ha lett till en överdriven bild av nedskärningen av

försvarsinvesteringarna 1967. Vidare fortsatte motorfordonsinvesteringarna

att starkt minska (i posten övrig samfärdsel i tabell 5); till skillnad från

1966 berörde nedgången 1967 förutom personbilar även lastbilar.

För 1967—1968 anges som totalprognos samma ökningstakt, 3 %, som

1966— 1967. Ökningarna är lokaliserade till offentliga investeringar, såväl

statliga — genom bl. a. åter ökade militära investeringar — som kommunala,

medan industriinvesteringarna förutses öka endast svagt och handelns

investeringar minska. Bostadsbyggandet förutses öka med 3 1/2 %.

Byggnadsinvesteringarna väntas öka med totalt 3 1/2 %, en lägre ökning

än under något år hittills under 1960-talet. Prognosen förutsätter bl. a. att

årets bostadsram på närmare 100 000 lägenheter får en med hänsyn till

vintersysselsättningen önskvärd igångsättning med tyngdpunkten förlagd

till andra och tredje kvartalen och att oprioriterade byggen för sammanlagt

300 milj. kr. befrias från investeringsavgift under andra och tredje kvartalen.

Frågetecknen kring den beräknade byggnadsutvecklingen under 1967

innebär dock att utvecklingen 1967—1968 kan ha kommit att till en del

underskattas.

För totala maskininvesteringarna prognoseras en svag ökning med 2 %

1967— 1968. Maskininvesteringarna skulle därmed, efter nedgången 1967,

knappt nå upp till 1966 års nivå. Den svaga ökningen kan delvis hänföras

till att stark nedgång i handelsflottans investeringar förutses — exklusive

denna sektor beräknas maskininvesteringarna öka med 4 1/2 %.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

107

VIII. Den offentliga verksamheten

1. Allmänt

Den offentliga sektorn — staten och kommunerna — tar i anspråk en

inte oväsentlig del av bruttonationalproduktens resurser i form av varor och

tjänster för investerings- och konsumtionsändamål. I det följande görs en

uppskattning av den statliga sektorns efterfrågan på varor och prestationer

lör dessa ändamål t. o. in. 1968. En redogörelse ges också för statens totala

finanser. Den realekonomiska gruppering av statens inkomster och utgifter,

som presenteras, avser därvid de inkomst- och utgiftsposter som upptas i

den egentliga statsbudgeten. (Se dock anmärkning 3 till tabell 1.)

Härav följer att de investeringsberäkningar, som redovisas nedan, inte

omfattar den statliga sektorns totala investeringsaktivitet. En stor del av

statens investeringsutgifter, såsom de statliga bolagens investeringar, affärsverkens

underhåll och den del av affärsverkens investeringar som finansieras

med egna avskrivningsmedel, ingår nämligen inte i den nettoredovisade

statsbudgeten enligt tabell 1. För en redogörelse för de totala statliga investeringarna

hänvisas därför till kapitel VII.

Som statlig konsumtion betraktas i detta sammanhang sådana utgifter för

löner och för inköp av varor och tjänster från andra sektorer, som inte ingår

i den offentliga sektorns investeringsutgifter och som inte heller utgör

mellanled i framställning av varor och tjänster, som av staten försäljs på

marknaden.

En betydande del av statens utgifter består av transfereringar (inkomstöverföringar)

till andra sektorer. Dessa utgifter medför inte utan vidare

att reala resurser tas i anspråk. De direkta transfereringarna från staten till

främst hushåll och kommuner ger dock i betydande utsträckning omgående

upphov till en efterfrågan på varor och tjänster.

I det följande redovisas även vissa kalkyler över statens finansiella transaktioner

vilka infogats i avsnittet om kreditmarknaden.

Här behandlas endast statens finanser. En bedömning av kommunernas

ekonomiska verksamhet gjordes i den preliminära nationalbudgeten på basis

av enkätmaterial. Därefter har ytterligare en enkät företagits rörande

kommunernas investeringsplaner och beräknade utgifter för löner 1968. De

nya uppgifter som därvid framkommit har emellertid inte föranlett nåeon

o

förändring av de uppgifter om investerings- och konsumtionsutveckling för

kommunernas del som lämnades i den preliminära nationalbudgeten.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell VIII: 1. Statens inkomster och utgifter 1966—1968

Kalenderår

Budgetår

1966

1967

1968

1966/67

1967/68

1968/69

utfall

prel.

utfall

upp-

skattning

utfall

prel. be- räkn.

enl.

kompl.

prop.

1. Inkomster..............

28 969

30 662

33 370

30 441

32 266

34 744

a. Direkta skatter ......

12 484

12 972

14 080

13 160

13 650

15 027

b. Indirekta skatter ....

14 247

15 355

16 620

14 846

16 129

17 060

c. Övrigt ..............

2 238

2 335

2 670

2 435

2 487

2 657

2. Bruttoinvesteringar......

5 140

5 003

5 740

5 084

5 578

5 588

3. Konsumtion............

7 424

7 802

8 640

7 836

8 133

8 917

4. Transfereringar ........

15 671

18 499

19 720

17 048

19 456

20 095

5. Summa (2 + 3 + 4)......

28 235

31304

34100

29 968

33 167

34 600

6. Finansiellt sparande (1—5)

7. Utlåning och rörliga

+ 734

- 642

- 730

+ 473

- 901

+ 144

krediter................

2 031

2 284

2 570

2104

2 403

2 825

8. Totala utgifter (5 + 7) . .

30 266

33 588

36 670

32 072

35 570

37 425

9. Totalsaldo (1—8)........

10. Nettoförändringar i trans- aktionerna vid sidan av

- 1 297

- 2 926

- 3 300

- 1 631

- 3 304

- 2 681

riksstaten (utgiftsökning:-)

11. Av riksgäldskontoret redo-

+ 45

- 82

- 68

* *

visat budgetutfall........

- 1 152

-3 008

- 1 699

• *

Anm. 1. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåret 1968/69 till kalenderårssiffror

för 1968 måste delvis ganska approximativa metoder användas, varför en viss osäkerhet vidlåder

uppskattningen av framför allt de enskilda utgiftsposternas storlek.

Anm. 2. Tabellens uppgifter i posterna 1 t. o. m. 9 baseras på riksrevisionsverkets och finansdepartementets

data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härvidlag föreligger

dock, varför exakt överensstämmelse inte nås med riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen,

redovisad i post 11. Sådan överensstämmelse nås först sedan totalsaldona i post 9

— här i form av en residualberäkning — justerats för nettoförändringarna i transaktionerna vid

sidan av riksstaten. Dessa transaktioner innefattar bl. a. av staten verkställda men vid periodskiftena

ännu icke bokförda betalningar.

Anm. 3. Den realekonomiska gruppering av statens utgifter, som anges i tabellen, överensstämmer

p. g. a. olikheter i klassificeringen av vissa utgiftsposter inte helt med den gruppering,

som redovisas i bilaga 3 till den reviderade finansplanen. En viktig avvikelse är att

konsumtionen beräknats enligt statistiska centralbyråns definition, vilket bl. a. innebär att

administrationen av socialförsäkringssystemet inräknats däri. För att] få överensstämmelse

med budgetsaldot har motsvarande post även lagts in som en negativ transferering.

2. Staten

Statsinkomsterna beräknas nu ha ökat med knappt 6 % 1966—1967 mot

ca 9 % 1965—1966. För 1968 förutses en viss återhämtning av ökningstakten,

som skulle komma att uppgå till knappt 9 %.

De direkta skatternas belopp beräknas ha ökat med ca 4 % 1966—1967

mot ca 2,5 % 1965—1966. För 1967—1968 förväntas en påtaglig stegring i

ökningstakten till ca 8,5 %. Denna utvecklingsserie avspeglar dock endast

i begränsad mån utvecklingen av beskattningsunderlaget för den direkta

beskattningen. Att ökningstakten var kraftigare 1967 än 1966 kan till viss

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968 109

del tillskrivas höjningen av folkpensionsavgifterna vid mitten av året. Höjningen

av ökningstakten till 1968 heror endast på förhållanden som har sin

grund i den ekonomiska utvecklingen under flera år tidigare. Den är nämligen

en effekt av uppbromsningen av utbetalningarna av kommunalskattemedel

samt förändringar i nettot av fyllnadsinbetalningar, inbetalningar av

kvarstående skatt och utbetalningar av överskjutande skatt.

Inkomsterna av indirekt beskattning beräknas komma att öka i ungefär

samma takt 1968 som 1967, dvs. med ca 8 %. En dämpning i ökningstakten

för inkomster från den allmänna varuskatten 1968 motverkas främst av en

ökning av inkomsterna från de skatter som belastar inköp och drift av motorfordon.

Övriga skatter som främst träffar den privata konsumtionen

väntas tillväxa med endast ett par procent 1968, dvs. i samma takt som

1967.

Statsutgifternas ökningstakt (bortsett från den statliga utlåningen) beräknas

mellan 1966 och 1967 ha uppgått till ca 11 %, dvs. något lägre än

1967. För 1968 förväntas nu ytterligare någon uppbromsning, statens utgifter

beräknas då öka med ca 9 %. De statliga konsumtionsutgifterna ökade

med endast 5 % i löpande priser 1966—1967, vilket skulle motsvara en

minskning med drygt 2 % i fasta priser. En överslagsmässig justering för

effekterna av den ändrade ansvarsfördelningen mellan stat och kommun

ger emellertid vid handen att statens konsumtionsutgifter i realiteten kan

sägas ha ökat med upp till 7 % i fasta priser mellan 1966 och 1967. För

1968 förväntas en uppgång med ca 11 % i löpande priser, vilket skulle innebära

ca 6 % i volymmässig ökning.

För en beskrivning av de statliga investeringsutgifternas utveckling hänvisas

i huvudsak till avsnitt VII. Minskningen 1967 får hänföras till utvecklingen

av de militära investeringarna, liksom ökningen till 1968 i viss mån

är en spegeleffekt därav.

Transfereringsutgifternas ökningstakt beräknas ha uppgått till ca 18 %

1966—1967. Tar man emellertid hänsyn till effekterna av överföringen från

staten till kommunerna av mentalsjukhusvården och gymnasierna kommer

man fram till att ökningen skulle inskränka sig till 12 å 13 %, bortsett från

de nämnda åtgärderna. Till 1968 förutses en uppbromsning av ökningstakten.

Den skulle komma att uppgå till ca 6,5 %. Det kan nämnas att denna

uppbromsning till mycket stor del avser transfereringar till kommuner medan

däremot transfereringar till enskilda personer beräknas komma att öka

i ungefär samma takt som 1966—1967. Det bör emellertid också påpekas

att fördelningen på kalenderår av budgetsiffrorna är gjord under ganska

stor osäkerhet — särskilt vad gäller transfereringarna.

Resultatet av ovanstående beräkningar över statens inkomster och utgifter

ger vid handen att statens finansiella sparande skulle ha försämrats med

ca 1 400 milj. kr. 1966—1967. Till 1968 väntas ytterligare någon försämring,

med ca 100 milj. kr. Resultaten för 1967 och 1968 skiljer sig ganska kraftigt

8 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

från dera som beräknades i december 1967. De största justeringarna har

gjorts på inkomstsidan, vilken räknats ner, men utgifterna har också räknats

upp i viss utsträckning.

Den statliga utlåningen beräknas nu ha ökat med ca 250 milj. kr. mellan

1966 och 1967. Till 1968 skulle den stiga med ytterligare ca 300 milj. kr.

Totalbudgetens saldo som 1967 innebar ett underskott om ca 2 900 milj. kr.

skulle därmed komma att försämras med ytterligare ca 375 milj. kr. 1968.

Försämringen av det finansiella sparandet 1967 och i viss mån 1968 framstår

främst som en följd av försvagningen på inkomstsidan. Då de ovannämnda

huvudmannaskapsförändringarna mellan stat och kommun starkt

förrycker bilden av statsutgifternas utveckling under de senaste åren bör

det i övrigt endast konstateras att de totala statsutgifterna för konsumtions-,

investerings- och transfereringsändamål 1968 nu beräknas öka något långsammare

än 1967 och endast obetydligt snabbare än inkomsterna. 1966—

1967 var utgifternas ökningstakt nästan dubbelt så hög som inkomsternas.

Det bör här inskjutas att det inte torde vara möjligt att på grundval av

enbart förändringar i totalbudgetens saldo eller i det finansiella sparandet

göra några fullständiga bedömningar av statsbudgetens verkningar på den

samhällsekonomiska balansen och inte heller av den påverkan som det ekonomiska

skeendet utanför den statliga sektorn utövar på statsbudgeten. En

fullständig analys av statsbudgetens konjunktureffekter är mycket komplicerad

och kan inte utföras i detta sammanhang. En ytterligare komplikation

är att varje uttalande om statsbudgetens konjunktureffekter i hög

grad blir beroende av vilken jämförelsenorm som väljs till den föreliggande

budgeten. Denna norm kan uppenbarligen väljas olika efter de syften man

har med sin beräkning.

I vissa försök som gjorts att mäta budgetens konjunktureffekter synes

jämförelsenormen ha varit en tänkt budget i vilken staten bestämt dels att

skattebetalarna under det undersökta året skall betala lika många kronor

i skatt som under jämförelseåret, dels att varje statsutgift under det undersökta

året skall vara lika stor som under jämförelseåret. Med denna jämförelsenorm

framstår hela budgetförändringen såsom förklarad av en viss

budgetpolitik eller snarare av att en viss speciell budgetpolitik inte har förts.

I en annan uppläggning av budgetanalysen har man emellertid sökt skilja

ut de förändringar i budgeten som är ett utslag av medveten politik (»åtgärder»)

från de förändringar i budgeten som kan förklaras såsom återverkningar

av den ekonomiska utvecklingen inom samhällsekonomin i övrigt

(s. k. »automatik»). Med denna uppdelning uppfattas sådana förändringar

på budgetens inkomstsida som automatik vilka vid ett oförändrat

skattesystem följer av skatteunderlagets utveckling, medan åtgärdsbestämda

inkomstförändringar endast tänks innefatta sådana som direkt följer av

skattesatsförändringar.

En sådan indelning kan emellertid leda till att den medvetna budgetpoli
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

likens betydelse för statsinkomsternas utveckling underskattas. Att vidmakthålla

en oförändrad skattesats inför ett stigande skatteunderlag bör

rimligen uppfattas som en medveten åtgärd lika väl som ett beslut om en

skattesatsförändring. Med denna syn på budgetpolitiken blir endast de inkomstförändringar,

som följer av en opåräknad eller oregelbunden utveckling

av skatteunderlaget, att uppfatta som utslag av (omedveten) automatik.

Det förefaller svårt eller ogörligt att på ett objektivt sätt avgränsa de

förändringar av skatteunderlaget som varit av sådan opåräknad eller oregelbunden

beskaffenhet och man har hittills i budgetanalytiska undersökningar

fått nöja sig med att endera ta fasta på effekten av budgetens förändringar

totalt sett (dvs. av automatik och åtgärder) eller också att söka

renodla effekten av skattesatsförändringar och direkta utgiftsbeslut. Följande

genomgång av budgetens inkomst- och utgiftssida ansluter närmast

till den sistnämnda linjen som medger en klarare fördelning av de beräknade

förändringarna med avseende på deras inriktning mot konsumtionsresp.

investeringsmarknaderna.

På inkomstsidan har dock — förutom direkt åtgärdsbestämda förändringar

— även medräknats den del av skatteinkomsternas stegring som följer

av progressiviteten. Detta har skett med den motiveringen att man härigenom

fångar in en del av effekten av den finanspolitik som bestått i ett

medvetet avstående från förändringar i skattesystemet. På utgiftssidan har

man — vilket också innebär en grov förenkling —- studerat förändringarna

i summan av alla budgetbelopp, grupperade på visst sätt. Det har nämligen

förutsatts att staten här har större möjligheter än på inkomstsidan att behandla

själva budgetbeloppen som finanspolitiska instrument. Staten tänks

ha möjlighet att »frysa» utgiftsnivån mellan två år, så som också på en del

anslagsområden skett i vissa fall.

För att underlätta en bedömning av de troliga konjunktureffekterna av

en planerad förändring av statsutgifterna mellan två år bör dessa grupperas

efter de olika »marknader» på vilka de kan tänkas få effekt. Resultatet av

bedömningen blir givetvis starkt beroende av vilken aggregeringsnivå man

väljer. Här har vi endast kunnat klumpa ihop statsutgifterna till 10 stora

grupper. Dessa grupper har valts efter tänkta olikheter i sina effekter på

konjunkturutvecklingen. Mottagarna av olika slags utbetalningar från staten

påverkas nämligen på olika sätt i sitt ekonomiska handlande. Några

differentierade vikter med hänsyn härtill har det dock inte varit möjligt att

tillämpa och till slut kan vi endast summera utgiftsökningarna till totala

utgiftsökningar med huvudsaklig effekt på konsumtionsmarknaden respektive

med huvudsaklig effekt på investeringsmarknaden.

I tabell 2 visas en realekonomisk gruppering av statens utgifter och inkomster

på särskilda realekonomiska kategorier. Det bör observeras att de

olika posterna i detta speciella syfte har justerats i viss utsträckning och

därför inte är identiska med motsvarande poster i tabell 1. Justeringarna

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell VIII: 2. Särskild realekonomisk gruppering av statens inkomster och utgifter 1967—1968

Milj. kr.

1967

1968

Förändring

1967—1968

1. Inkomster

+ 3 140

Direkta skatter..............................

29 990

33 130

Indirekta skatter ............................

15 360

16 620

+ 1 260

Övriga inkomster............................

3 450

3 870

+ 420

Minusposter: Kommunalskattemedel............

- 13 560

- 15 210

+ 1 650

Övrigt ..........................

- 3 460

- 3 870

+ 410

Summa inkomster ..............................

31780

34 540

+ 2 760

2. Utgifter

+ 790

Statlig konsumtion ..........................

8 370

9 160

Konsumtionsbidrag till kommuner ............

5 350

5 450

+ 100

Konsumtionsbidrag till enskilda ..............

8 880

9 570

+ 690

Statsräntor ..................................

1 040

1 220

+ 180

Statliga investeringar ........................

6 120

6 940

+ 820

Investeringsbidrag till kommuner..............

1 000

1 200

+ 200

Investeringsbidrag till enskilda................

830

940

+ no

Investeringsbidrag till statliga bolag m. m.....

430

310

— 120

Summa utgifter ................................

32 020

34 790

+ 2 770

3. Justerat finansiellt sparande (1—2) ............

— 240

— 250

— 10

4. U-hjälp ..........! ........................

400

480

+ 80

Utlåning m. ................................

2 290

2 570

+ 280

5. Totala statsutgifter ..........................

34 700

37 840

+ 3140

6. Totalbudgetsaldo (1—5)........................

— 2 930

— 3 300

— 370

innebär bl. a. att investeringar (men inte utlåning) räknats brutto (dvs.

inklusive den del som finansieras med interna avskrivningar inom fonderna),

att statsinkomsterna redovisas brutto och att därvid även en del av

bokföringsposten »inkomster på kapitalbudgeten» inräknats i »övriga inkomster».

Eftersom vi här endast studerar budgetens verkningar på den inhemska

efterfrågeutvecklingen har för enkelhetens skull hela u-hjälpen i

denna tabell förts som en finansiell transaktion.

Det visar sig att de här använda realekonomiska grupperna i stort sett

utgör lika stora andelar av statsutgifterna 1967 som 1968. Vissa betydelsefulla

undantag finns dock. De utgifter som huvudsakligen riktar sig mot

konsumtionsmarknaderna beräknas öka med 1,6 miljarder kr. och de som

huvudsakligen riktar sig mot investeringsmarknaderna med 1,2 miljarder

kr. Om statsutgifterna hade haft exakt samma struktur som 1967 hade talen

i stället blivit 1,9 respektive 0,9 miljarder kr.

På inkomstsidan medräknas — som ovan motiverats — den ökning av

skattebeloppet som beräknas komma till stånd genom att det genomsnittliga

inkomstskatteuttaget beräknas bli högre 1968 än 1967. Detta belopp kan beräknas

uppgå till ca 1,1 miljarder kr. och tänks komma att reducera de för

privat konsumtion disponibla inkomsterna.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

Från inkomstskattetiteln i statsbudgeten betalas ut förskott till socialförsäkringskassorna

liksom på denna debiteras vissa socialförsäkringsavgifter.

Höjningen av vissa avgifter 1968 och läkemedelsreformen från årsskiftet

beräknas båda få en direkt effekt på 0,2 miljarder kr. 1968. Den förstnämnda

förändringen tänks få (negativ) effekt huvudsakligen på investeringsmarknaden

och den andra (positiv) effekt på konsumtionsmarknaden.

I enlighet med vad som ovan sagts räknas här inga speciella effekter för

statsinkomsternas förändring i övrigt från 1967 till 1968 bortsett från att

höjningen av skatten på sprit och vin beräknas reducera de för konsumtion

disponibla beloppen med 0,2 miljarder kr. Av statsinkomsternas totala förändring

har därmed beaktats 1,3 miljarder kr. i denna genomgång.

En summering av de här medräknade direkta effekterna med avseende

på investerings- respektive konsumtionsefterfrågan ger vid handen:

1) De för privat och offentlig investeringsefterfrågan avdelade beloppen

kan beräknas bli ca 1,0 miljarder kr. större 1968 än 1967 genom de åtgärder

som vidtagits.

2) De för privat och offentlig konsumtionsefterf rågan avdelade beloppen

kan på samma sätt beräknas bli ca 0,5 miljarder kr. större 1968 än 1967.

Hur dessa nettoförändringar faktiskt kommer att påverka investeringsoch

konsumtionsefterfrågan är dock svårt att uttala sig om. Som ovan antytts

borde olika vikter ha tilldelats utgiftsförändringarna inom de olika

grupperna liksom även de olika förändringarna på inkomstsidan. Den kunskap

som finns rörande dessa förhållanden är dock så begränsad att det är

tveksamt om ett försök skulle tillföra beskrivningen av statsbudgetens effekter

något väsentligt nytt.

Som en jämförelse till de belopp som framräknats ovan kan det nämnas

att den totala realkapitalbildningen i landet (exkl. lager) beräknas öka med

grovt taget 2 miljarder kr. 1967—1968 och den totala privata konsumtionen

med ca 3,5 miljarder kr. mätt i löpande priser. Vad gäller investeringsutgiflernas

ökning kan det vidare konstateras att större delen av ökningen avser

statens egna investeringar och endast en mindre del ökade investeringsbidrag

till kommuner. En ganska hög vikt bör alltså tilldelas dessa utgiftsökningar.

Samma slutsats kanske kan dras av det förhållandet att en stor del

av ökningarna på konsumtionssidan avser transfereringar till enskilda personer

samt direkta statliga konsumtionsökningar.

De förändringar i budgetbeloppen som här inte har diskuterats hänför sig

till de enligt ovan redovisade definitioner automatiska förändringarna på

budgetens inkomstsida. De uppgår totalt till 1,4 miljarder kr., vilka indragits

till statskassan. (Skillnaden mellan den totala förändringen på inkomstsidan

enligt tabell 2 på 2,7 miljarder kr. och de i genomgången beaktade

förändringarna på 1,3 miljarder kr.) Den totala efterfrågan beräknas alltså

komma att påverkas i negativ riktning härigenom. Någon uppdelning på

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

olika marknader eller beräkningar av i vilken utsträckning efterfrågan påverkas

har inte gjorts i detta sammanhang.

Hitintills bör genomgången ha visat att de åtgärdsspecificerade förändringarna

i budgeten har en klart expansiv inverkan på samhällsekonomin

1968 — särskilt vad gäller investeringsmarknaden — och att denna inverkan

motverkas av de icke åtgärdsspecificerade förändringarna (budgetautomatiken).

Det föreligger emellertid ett behov av att man på ett överskådligt

sätt skall kunna sammanfatta effekterna på samhällsekonomin av budgetens

totala förändringar (dvs. av såväl automatik som åtgärder). Ett sätt

på vilket detta kan ske är att man delar upp budgeteffekterna i två huvuddelar.

Som ett första moment redovisas utvecklingen av den statliga verksamheten

— dvs. av statlig konsumtion och statliga investeringar — som

ger ett mått på den efterfrågan på reala faktorer som staten direkt utövar.

Härutöver införs den grova approximationen att alla icke finansiella inoch

utbetalningar från och till statskassan i form av löneutbetalningar, varuinköp,

transfereringar samt olika former av skattemedelsindragningar

har — bortsett från teckenskillnader — likvärdiga effekter på den icke statliga

efterfrågan, dvs. i huvudsak hushållens och företagens efterfrågan.

Slutsatsen blir då att förändringen av statens utgiftsöverskott (av dess finansiella

sparande) ger en föreställning om budgetens inverkan på de icke

statliga sektorernas efterfrågan. Tekniken är dessutom lätt att tillämpa på

den sammanslagna sektor innefattande staten, kommunerna, AP-fonderna,

bostadsinvesteringarna och investeringsfonderna som utgör basen för finanspolitiken

i vidaste bemärkelse. Förändringen av den statliga och kommunala

verksamhetens samt bostadsinvesteringarnas volym ger således ett

mått på förändringen av den efterfrågan på reala faktorer som utgår från

den sammanslagna sektorn. (Se den avslutande tablån i kapitel I.) Förändringen

av sektorns finansiella sparande ger en viss föreställning om den inverkan

som finanspolitiken i vidaste bemärkelse utövar på hushållens och

företagens efterfrågan (på reala resurser).

Förändring i finansiellt sparande1

Staten ............................

Kommunerna ......................

AP-fonderna........................

Investeringsfondskonton i Riksbanken

Bostadsbyggandet ..................

Den sammanslagna sektorn, totalt 1

1965—1966

1966—1967

1967—1968

+ 700

+ 1 400

+ 100

- 900

+ 200

- 600

- 600

- 800

- 1 200

0

+ 400

0

+ 100

+ 1 200

+ 500

- 700

+ 2 400

— 1 200

1 Tecknen har satts så att förändringar som påverkar andra sektorers likviditet i positiv

riktning betecknas med plus och vice versa.

Till resultatet för 1968 bör anmärkas att den osedvanligt kraftiga ökningen

av AP-fondernas finansiella sparande till ca hälften är en följd av en

teknisk omläggning av uppbörden av arbetsgivaravgifter.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

115

IX. Kreditmarknaden

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1966 och 19671

Den lättare kredit- och penningpolitik som påbörjades 1966 fortsattes under

1967. En viss åtstramning vidtogs emellertid i december 1967 för att

motverka utströmningen av valutor i samband med punddevalveringen.

Statbudgetens underskott ökade en och tre kvarts miljarder kr. under

1967. Upplåningsbehovet täcktes till övervägande del med skattkammarväxlar

och kortfristiga obligationer. En stor del av de korta lånen upptogs i

affärsbankerna och bidrog därmed till att öka banksystemets likviditet. I

oktober 1967 utgavs ett sparobligationslån i syfte att binda enskilda personers

sparande på längre sikt. På lånet tecknades 225 milj. kr. mot 42o milj.

kr. för sparlånet 1966.

Kommunernas upplåning på den reguljära kreditmarknaden steg kraftigt

under fjärde kvartalet 1966 och låg på en hög nivå under 1967, som framgår

av tabell 1. Kommunernas finansiella sparande beräknas ha försvagats under

1967. Upplåningen ökade dock så kraftigt att den gav underlag för en

förbättring av likviditeten. Kommunernas likvida tillgångar steg omkring

tre kvarts miljarder kr. under 1966 och en och en kvarts miljard kr. under

1967.

Den totala kreditgivningen till bostadssektorn ökade med tre kvarts

miljarder kr. 1967. Den statliga bostadskreditgivningen sjönk, medan

bostadssektorns nettoupplåning på den organiserade kreditmarknaden

ökade med över en och en kvarts miljard kr. under 1967. Totalt steg affärsbankernas

kreditgivning till bostäder med en och en halv miljard kr. Riksbanken

medgav i början av 1967 att de bostadsfinansierande hypoteksinstituten

tills vidare skulle få sälja sina obligationer kontinuerligt för att undvika

stockningar i byggnadskreditivgivningen. En stor del av hypoteksobligationerna

övertogs av affärsbankerna. Den direkta kreditgivningen från

affärsbankerna ökade kraftigt fr. o. m. andra kvartalet 1967 och svarade

för närmare en miljard kr. av nettotillväxten i bostadssektorns upplåning

på den reguljära kreditmarknaden. Obligationsemissionerna uppgick till

mycket stora belopp under andra halvåret 1966 och första kvartalet 1967

och möjliggjorde betydande avlyft av bostadslcreditiv. Under resten av 1967

utvecklades både obligationsutgivningen och affärsbankernas direkta bostadskrediter

i jämnare takt. Obligationsmarknaden kunde därmed lämna

ökat utrymme för staten och industrin.

1 Med kreditgivning och utlåning avses i detta kapitel nettotillväxt av utestående lån;

med ökad kreditgivning avses följaktligen inte tillväxten av utestående lån utan ökningen av

denna tillväxt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell IX: I. Kreditmaiknaden 1966 och 1967

Nettobelopp, milj. kr.

Långivare

Låntagare

Staten

Kom-

muner

Bostä-

der

Närings-

liv

Summa

1966

Riksbanken ......................

850

- 100

150

200

350

1250

0

1 ooo

2 650

8 300

3 700

750

12 700

Affärsbankerna..................

Övriga kreditinstitut ................

1 150

300

- 50

1350

1 700

därav: Allmänna pensionsfonden1......

Allmänheten ...................

2100

1 100

Summa

5 500

4 600

1967

Riksbanken ....................

350

1 300

500

250

850

3 000

0

200

1 450

450

50

1700

Affärsbankerna...................

Övriga kreditinstitut .............

därav: Allmänna pensionsfonden1......

Allmänheten2..................

4 300

1 650

Z UdU

3 200

1 800

9 450

4 150

Summa

6 850

5 800

1 odU

17 350

1 Exklusive återlån samt exklusive förvärv av utländska obligationer och bankers förlagsbevis.

2 Inklusive investeringsbanken.

Anm. Med näringslivet avses praktiskt taget hela den del av samhällsekonomin, som ligger

utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.

Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp

av statspapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer samt bostadsbyggnadskrediter

och köp av hypoteksobligationer. Utlåningen till näringslivet är en restpost och avser

alla andra lån och obligationsköp än de nyss nämnda.

»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationerna,

allmänna pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges Kommunalanställdas

pensionskassa. Deras kreditgivning till staten, kommunerna, bostadssektorn och näringslivet

omfattar såväl reverslån som köp av obligationer och andra värdepapper.

I uppgifterna för »allmänheten» ingår de obligationer, förlagsbevis, aktier och diverse statspapper

som försålts till andra köpare än de institutioner, som ingår i tabellens övriga långivarsektorer.

Företagens, hushållens och diverse fonders och kassors värdepappersköp redovisas således i

denna post.

Bostadsinstitutens emissioner av obligationer för finansiering av fastigheter, innehållande uteslutande

affärs- och kontorslokaler, har förts till näringslivet, deras övriga obligationer till bostadssektorn.

Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden:

kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan och inom de reala sektorerna

ingår således inte.

Tillväxten i näringslivets upplåning på den organiserade kreditmarknaden

härrörde framför allt från obligationslånen som låg på en mycket hög

nivå under andra halvåret 1966 och första halvåret 1967. Minskningen i

affärsbankernas direkta kreditgivning i slutet av 1966 bör ses i samband

med de stora obligationsemissionerna. Den direkta kreditgivningen ökade

fr. o. m. första kvartalet 1967 och visar för året som helhet ett nettotillskott

på drygt 350 milj. kr. Aktieutgivningen sjönk något under året.

Näringslivets investeringar minskade i volym under 1967. Värdemässigt

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bil. i: Reviderad nationalbudget för år 1968 117

Tabell IX: 2/Likviditetsutvecklingen inom industri och handel 1966 och 1967

Procentuell förändring

i likvida tillgångar

Förändring i kvoten utnytt- jade/beviljade checkkredi- ter (procentenheter)

sept. 1966—

dec. 1966—

sept.

1966—

dec. 1966—

sept. 1967

dec. 1967

sept.

1967

dec. 1967

Industri..................

11

12

3

— 5

(förändring i mkr)..............

(420)

(458)

malmbrytning och metallindustri

01,

1

21

3

mekaniska verkstäder och gjuterier

52

18

_

142

— 9

jord- och stenindustri ..........

103 "j

35

15

71

30

träindustri ...........

661

—25

massa- och pappersindustri......

—35/

11/

10

grafisk industri och pappersföräd-

hng ..........................

56

49

_

12

— 26

livsmedelsindustri ..........

54

50

13

1

textilindustri ............

39

15

16

1

beklädnads- och sömnadsindustri

0

—10

6

9

läder-, hår- och gummivaruindustri

— 8

65

14

— 27

kemisk-teknisk industri ....

20

6

2

8

kombinerade företag ..........

172

123

—

4

62

Handel

47

46

14

— 15

(förändring i mkr)...........

(280)

(302)

partihandel ..............

49

73

_

15

— 21

detaljhandel............

41

18

—

8

— 7

Anm. Uppgifterna bygger på enkätundersökningar som har utförts av statistiska centralbyrån.

Undersökningarna avser ett urval, nämligen ca 500 industriföretag och ca 300 handelsföretag

med fler än 200 respektive 100 anställda. Med likvida medel avses kassa, banktillgodohavanden

(exkl. i riksbanken spärrade investeringsfondmedel), postgirotillgodohavanden samt icke

utnyttjade checkräkningskrediter.

Not 1 och 2. Avser före septemberundersökningen 1967 gruvindustrin respektive metall- och

verkstadsindustrin.

ökade investeringarna i byggnader, anläggningar och maskiner med 350

milj. kr., medan utgifterna för lagerinvesteringarna låg en miljard kr. lägre

än 1966. Av de bokslut och förhandsbesked angående resultatet för 1967

som företagen lämnat under första kvartalet 1968 synes framgå att en förbättring

skett av rörelsevinsten 1967 jämfört med 1966 utom i en del av

skogs- och verkstadsindustrin. Vinsterna har dock i många fall inte ökat i

takt med omsättningen. Det förefaller emellertid troligt att företagssparandet

totalt sett förbättrats och finansieringsunderskottet minskat.

Tabell 2 visar för ett antal stora och medelstora företag inom industri och

handel att den likviditetsförbättring som kunde konstateras i början av

1967 har förstärkts under andra halvåret. De största tillskotten till industrins

likvida medel synes ha influtit under tredje kvartalet. Även frisläppen

av investeringsfondmedel under andra halvåret bidrog till förbättringen av

likviditeten. Samtidigt ökade affärsbankernas direkta utlåning.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

2. Kreditmarknaden 1968

Kreditåtstramningen i slutet av 1967 ledde till att affärsbankernas faktiska

likviditetskvoter sjönk och nettoställningen gentemot riksbanken försämrades.

När valutaläget stabiliserats lättade riksbanken på åtstramningsåtgärderna

redan i februari 1968. Diskontot sänktes 1/2 % och kassakvotsbestämmelserna

upphävdes. Därigenom frigjordes drygt en halv miljard kr.

av affärsbankernas likvida medel som sedan årsskiftet 1967/1968 varit

bundna på räntelöst konto i riksbanken. Straffräntan och de skärpta likviditetskraven

bibehölls oförändrade. Den totala kreditgivningen fortsatte under

första kvartalet 1968 att växa i snabbt tempo.

Kreditmarknadsbalansen för 1968 har beräknats enligt följande. Enligt

de reviderade beräkningar av statens inkomster och utgifter som redovisas

i kapitel VIII beräknas statens finansiella sparande försvagas med ca 100

milj. kr. under 1968. Statens finansiella utgifter ökade en kvarts miljard kr.

1967 och väntas öka ytterligare med ungefär lika mycket under 1968. Upplåningsbehovet

1968 skulle därmed bli drygt en kvarts miljard kr. större

än 1967.

Eftersom kommunerna byggt upp sin likviditet under de två senaste åren

bör de ha en god betalningsberedskap för 1968. Deras utgiftsöverskott beräknas

minska under 1968, vilket också drar ner lånebehovet. Den preliminära

nationalbudgetens kalkyl på en halv miljard kr. lägre upplåning 1968

än 1967 har bibehållits.

Bostadsinvesteringarna kommer enligt nu föreliggande prognoser att öka

3 1/2 % i volym 1968 mot 14 % 1967. Den statliga bostadskreditgivningen

uppskattas öka med ett belopp som är av samma storlek som den beräknade

investeringsökningen i löpande priser. Liksom 1967 gäller en överenskommelse

med bankerna för att säkerställa byggnadskreditivgivningen för årets

bostadsbyggnadsprogram. Kreditgivningen på marknaden har i kalkylen

satts till samma belopp som 1967.

Prognoserna för näringslivets investeringar i maskiner och anläggningar

pekar på en viss utgiftsökning under 1968. Dessutom väntas en uppbyggnad

av lagren. En grov uppskattning antyder att företagssparandet kan komma

att ligga på ungefär samma nivå 1968 som 1967. Det finansiella sparandet

skulle då försvagas. Eftersom vinstutvecklingen för närvarande förefaller

ojämn och nedgången i det finansiella sparandet till betydande del kan

komma att avse företag med begränsade likvida reserver, har ökningen a^

näringslivets upplåning trots den totalt sett goda likviditeten bedömts bli

något större än utgiftsökningen.

På kreditmarknadskalkylens ulbudssida har för riksbanken och allmänheten

insatts ungefär samma siffror som utbudet 1967. Den verkliga utvecklingen

för dessa poster blir beroende av penningpolitikens utformning

under året. De övriga kreditinstitutens utbud bygger på relativt tillförlitliga

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

Tabell IX: 3. Kreditmarknadskalkyl för 1968

Nettobelopp, milj. kr.

Efterfrågan

Utbud

Staten...........

650

5 400

11 250

5 400

1000

Kommuner .....

Affärsbankerna (restpost) ........

Övriga kreditinstitut ............

därav: Allmänna pensionsfonden ....

Allmänheten.................

Bostäder .......

Näringslivet.....

Summa 18 300

Summa

18 300

Anm. Kalkylen är ofullständig såtillvida som sektorerna »utlandet» och »bankernas interna

sparande» inte redovisas. Utvecklingen av det finansiella sparandet inom dessa sektorer beaktas

dock i princip vid beräkningen av »näringslivets» efterfrågesiffra. I skattningen av sta.

en.s "udgetunderskott ingår ett kapitaltillskott till investeringsbanken. Bankens utbud ingår

i siffran för allmänheten. Allmänna pensionsfondens fondökning beräknas inklusive återlån

och förvärv av utländska obligationer och bankernas förlagslån uppgå till 5 800 milj. kr.

prognoser. Enligt denna kalkyl skulle affärsbankernas utbud beräknat som

restpost uppgå till ca 5,5 miljarder kr. Ett utbud av denna storlek synes inte

vara oförenligt med penningmarknadsläget som det nu kan överblickas.

Det lätta kreditmarknadsläget som rådde under hela 1967 synes ännu inte

ha framkallat någon ökning av företagens investeringsbenägenhet. Det finns

inte heller anledning att förutsätta att kreditförsörjningen kommer att utgöra

någon verksam begränsningsfaktor för investeringsutvecklingen 1968.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Iiungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Innehåll

I. Sammanfattande översikt ..........................

II. Det internationella läget............................

1. Sammanfattande översikt ........................

2. Länderöversikter ................................

III. Utrikeshandeln ....................................

1. Exporten.......................................

2. Importen 1967 och 1968 ..........................

3. Bytes- och betalningsbalansen ....................

IV. Produktionen.....................................

1. Industrin .....................................

2. Skogsbruket ......................... • ■ • .......

3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen .

V. Arbetsmarknaden ................................

1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1968 .......

2. Arbetsmarknaden 1968 .........................

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi...............

1. De disponibla inkomsterna......................

2. Konsumentpriserna ............................

3. Den privata konsumtionen...................... VII. VIII. IX.

VII. Investeringarna...................................

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden.....

2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1968

VIII. Den offentliga verksamheten.......................

1. Allmänt .......................................

2. Staten ........................................

IX. Kreditmarknaden .................................

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1966 och 1967 . .

2. Kreditmarknaden 1968 .........................

2

15

15

21

43

43

54

56

61

61

71

72

74

74

78

80

80

83

86

90

90

102

107

107

108

115

115

118

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 196S

121

Tabellförteckning

I. 1. Reviderad försörjningsbalans 1967—1968 .................. 9

2. Betalningsbalansen 1966—1968 ........................... 11

II. 1. Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länder
områden

1966—1968 .................................... 16

2. Konsumentpriser 1960—1967 ............................. 18

3. Timförtjänster inom industrin 1960—1967 ................ 20

III. 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1966—1968 ...... 44

2. Importutvecklingen för olika varugrupper 1966—1968 ...... 55

3. Bytes- och betalningsbalans 1964—1968 .................... 59

IV. 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inklusive

ämnen 1965—1968 ...................................... 62

2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exklusive fartyg

1965—1968 ......................................•...... 64

3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1965—1968 66

4. Industriproduktionens utveckling 1965—1968 .............. 69

5. Försörjningsbalans för rundvirke 1965—1968 .............. 70

V. 1. Antal registrerade arbetslösa in. fl. 1966—1968, liela landet . . 76

2. Den registrerade arbetslösheten 1967 och 1968 regionalt och

branschvis.............................................. 77

VI. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1966—l:a

halvåret 1969 ........................................... 81

2. Konsumentprisförändringar 1960—1967 uppdelade på komponenter

samt prisprognos för 1968 .......................... 84

VII. 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bo
stadsbyggen

1963—1968 ................................; • 91

2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin

1967 och 1968 enligt investeringsenkät i februari 1968 ........ 95

3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins

investeringar 1957-—1968 ................................ 96

4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins

investeringar, halvårsvis, 1962—1968 ...................... 97

5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1964—1967 samt prognos

för 1968, inklusive underhåll............................. 103

6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1964—1967 samt prognos

för 1968 för privat, statlig och kommunal sektor, inklusive underhåll

................................................. 104

VIII. 1. Statens inkomster och utgifter 1966—1968 ................ 108

2. Särskild realekonomisk gruppering av statens inkomster och

utgifter 1967—1968 ...................................... 112

IX. 1. Kreditmarknaden 1966 och 1967 .......................... 116

2. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel 1966 och 1967 117

3. Kreditmarknadskalkyl för 1968 ........................... 119

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Diagramförteckning

II. 1. Europeiska OECD:s handel 1964—1967 .................... 17

2. Orderutvecklingen inom maskinindustrin i olika länder 1965—

1967 ................................................... 31

III. 1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och fördelat på

varugrupper 1962—1968 .................................. 48

2. Volymutvecklingen för importen, totalt och uppdelat på användningsområden

1962—1968 ................................ 58

V. 1. Antal lediga platser vid månadens mitt 1966—mars 1968 ...... 75

VI. 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1963

—1968 ................................................. 87

VII. 1. Medianbyggnadstider i antal månader för påbörjade lägenheter

1964—1968 ............................................. 92

2. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri, exklusive

underhåll 1961—1968 .................................... 94

3. Investeringar inom egentlig industri, exklusive underhåll, totalt

och uppdelat på branscher 1961-—1968 ...................... 99

4. Byggnads- och maskininvesteringar, inklusive underhåll, totalt

och uppdelat på sektorer 1960—1968 ........................ 105

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

Avstämning av

1965 års långtidsutredning

s. 1 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

1

Bilaga 2

AVSTÄMNING AV 1965 ÅRS LÅNGTIDSUTREDNING

1. Syfte och uppläggning

Den senaste långtidsutredningen (Svensk ekonomi 1966—1970 med utblick

mot 1980, SOU 1966: 1) publicerades i början av 1966. Det har synts

lämpligt att när nu drygt två år förflutit sedan utredningen färdigställdes

göra en avstämning av dess kalkyler och bedömningar gentemot den hittills

skedda utvecklingen. Syftet har i första hand varit att söka finna om den

utvecklingsbild som utredningen skisserade fortfarande äger giltighet eller

om nya eller förändrade betingelser för den ekonomiska utvecklingen framträtt

under perioden som ställer framtidsproblemen i annan belysning än

tidigare.

Av olika skäl är en sådan avstämning svår att göra. I långtidsutredningarna

är det främst trendutvecklingen i ekonomin och de förhållanden som

påverkar denna som man söker registrera och bedöma. Någon förutsägelse

om hur konjunkturförloppet skulle kunna gestalta sig under prognosperioden

kan av naturliga skäl inte göras. Ett för ett visst förflutet år registrerat

värde på någon ekonomisk storhet är emellertid alltid påverkat av konjunkturella

förhållanden. Att kunna avskilja denna konjunkturpåverkan och

därigenom avgöra om det observerade värdet ligger i linje med gjorda förutsägelser

är givetvis mycket vanskligt. Detta gäller speciellt i detta fall när

endast drygt två år gått av den period långtidsutredningen främst avsåg och

då dessa år varit förhållandevis starkt präglade av konjunkturmässiga förhållanden.

I detta sammanhang bör framhållas att den i nationalbudgeten prognoserade

utvecklingen för 1968 medtagits i avstämningen och språkligt har därvid

även 1968 behandlats som ett förflutet år. En avstämning av detta slag

leder naturligen fram till en fråga vad utvecklingen kan resultera i för hela

den av långtidsutredningen behandlade femårsperioden. Då i den följande

framställningen vissa bedömningar gjorts av utfallet för hela prognosperioden

har vissa antaganden måst göras om utvecklingen under de år som återstår

av denna. Här skall understrykas att dessa antaganden inte inrymmer

någon faktisk bedömning av konjunkturutvecklingen.

Kalkylerna i 1965 års långtidsutredning byggde liksom fallet varit i tidi
1

Bihang till riksdagens protokoll 196S. 1 samt. Nr 125. Bilaga 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

gare utredningar i stor utsträckning på uppgifter som insamlades direkt från

företag, branschorganisationer, statliga och kommunala myndigheter etc.

Ett betydelsefullt led i denna uppgiftsinsamling utgjordes av en inventering

av föreliggande framtidsplaner för produktion, investering, sysselsättning

etc. Det har inte bedömts lämpligt och möjligt att i samband med avstämningen

av utredningskalkylen genomföra en sådan relativt omfattande

fullständig material- och uppgiftsinsamling. En förnyad inventering av planer

och förväntningar inom olika delar av den svenska ekonomin håller

emellertid på att förberedas och kommer att genomföras i samband med

nästa långtidsutredning, som planeras bli publicerad mot slutet av 1970.

Den genomgång som här gjorts har koncentrerats till vissa problem och

områden som bedömts vara av särskilt intresse, nämligen i första hand befolknings-

och arbetskraftsförändringen, produktivitetsutvecklingen, utvecklingen

inom industri och offentlig sektor samt exporttendenserna. I vissa

fall har sammanställningar och bearbetningar av särskilt insamlat material

genomförts. Uppgifter om långsiktiga planer har dock funnits tillgängliga

för delar av den offentliga sektorn. I övrigt har genomgången fått göras

utifrån annat tillgängligt informationsmaterial, främst trender och aktuella

tendenser i statistiska serier. Det underliggande materialets art behandlas

i viss mån i respektive avsnitt.

Det särskilt insamlade underliggande materialet planeras inom kort bli

publicerat i en volym i SOU. Där kommer även att något utförligare presenteras

vissa preliminära resultat från det arbete med en ekonometrisk modell

som påbörjats. Förhoppningen är att genom detta modellarbete kunna utveckla

och komplettera de metoder som använts i långtidsutredningarna och

att det därigenom skall bli möjligt att i nästa långtidsutredning kunna presentera

flera genomarbetade utvecklingsalternativ.

Av de erinringar som ovan gjorts beträffande förutsättningarna och möjligheterna

för en avstämning av långtidsutredningens kalkyler följer att den

redogörelse som här lämnas måste bli ofullständig och rapsodisk. Den kan

kanske likväl ge ett visst underlag för en vidare diskussion av de långsiktiga

utvecklingsproblemen i vår ekonomi.

Avstämningen har utförts inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk

planering. Material och undersökningar har tillhandahållits av

främst prognosinstitutet vid statistiska centralbyrån, Industriens utredningsinstitut,

olika departement och myndigheter samt konjunkturinstitutet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

3

2. Huvuddragen i den ekonomiska utvecklingen 1965—1968

2.1 Tillväxttakten

Tillväxttakten i den svenska ekonomin har sedan slutet av 1965 varit ej

oväsentligt lägre än under första hälften av 1960-talet. Bruttonationalprodukten

ökade volymmässigt med 3,1 % 1966 och 2,7 % 1967. Enligt den

reviderade nationalbudgeten väntas 1968 en stegring med 4,2 %. I genomsnitt

per år 1965—1968 blir ökningen 3,3 %, vilket kan jämföras med 4,9 %

per år 1960—1965.

I den senaste långtidsutredningen presenterades ett enda kalkylmässigt

helt genomfört alternativ för den ekonomiska utvecklingen, totalt och på

delområden, medan konsekvenserna av tänkbara avvikelser från den presenterade

kalkylen diskuterades i texten. Det grundläggande antagandet i kalkylen

var att bruttonationalproduktens trendmässiga ökning 1965—1970

skulle stanna vid i genomsnitt 4,2 % per år. Nedgången från den högre tillväxttakten

1960—1965 på 4,9 % per år förklaras i huvudsak av att utredningen

förutsåg en avsaktande tillväxttakt beträffande tillgången på arbetskraft.

Under de första tre åren av långtidsutredningens kalkylperiod har således

den faktiskt realiserade produktionsökningen legat ca en procentenhet under

utredningens antagna trendvärde och närmare två procentenheter under

Tabell 1. Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder 1955—1968

Procent per år i fasta priser

1955—1960

1960—1965

1965—1968

delvis

prognos

Belgien................................

2,5

5,1

3

Danmark..............................

4,7

5,1

2,5

Finland................................

4,0

5,4

2,5

Frankrike..............................

5,0

5,4

4,5

Italien................................

5,5

5,1

5,5

Nederländerna..........................

4,1

5,1

4

Norge.................................

3,2

5,1

4,5

Schweiz...............................

4,0

5,3

2

Storbritannien..........................

2,8

3,5

2

Sverige................................

3,4

5,0

3,5

Västtyskland...........................

5,2

4,2

2

Österrike..............................

6,3

4,9

3

Västeuropa.............................

4,7

4,8

3

Förenta staterna........................

2,2

4,8

4,5

Kanada................................

3,4

5,5

4

Japan .................................

9,6

9,6

10,5

Anm. Tabellen grundar sig på beräkningar av bruttonationalprodukten enligt OECD-definition,

vilket förklarar att ökningstalen för Sverige avviker något från dem som anges på andra håll i

bilagan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

genomsnittsvärdet för första hälften av 1960-talet. Även om den ekonomiska

tillväxten således sjunkit markant jämfört med närmast föregående

period har den dock hållit sig kvar på ungefär den nivå som genomsnittligt

uppnåddes på 1950-talet och för fredsperioderna under den tidigare delen av

1900-talet.

Det är inte bara i Sverige som produktionen ökat långsammare under

senare år utan det har varit fallet även i flertalet övriga industriländer. 1

Västeuropa sjönk som man ser av tabell 1 genomsnittligt sett bruttonationalproduktens

årliga ökningstakt från knappt 5 % under första hälften av

1960-talet till ca il % 1965—1968, vilket innebär en avmattning i expansionstakten

som relativt nära ansluter sig till den som inträffat i vårt land.

Mellan de olika länderna har förelegat markanta skillnader i utvecklingen

liksom för samma land mellan olika här redovisade år. Avmattningen har

varit kraftigast i Västtyskland, Storbritannien och Schweiz, där bruttonationalproduktens

ökning begränsade sig till ca 2 % per år 1965—1968. Å

andra sidan bibehöll Italien och Norge ungefär den höga tillväxttakten från

1960—1965. Även i Frankrike och Nederländerna var avsaktningen relativt

moderat.

I flertalet västeuropeiska länder har expansionen efter 1965 varit inte

oväsentligt lägre än vad som förutsågs i de långsiktiga prognoser som uppgjordes

hl. a. inom OECD. Dessa prognoser avsåg den kapacitetsmässiga

utvecklingen. Vad som inträffat är att efterfrågan på varor och tjänster

ökat mindre än kapaciteten att producera. Gapet mellan potentiell tillväxtkapacitet

och utnyttjade resurser har tilltagit 1966 och 1967 i flertalet länder

i Västeuropa. Som en följd härav har arbetslösheten ökat väsentligt. Prognoserna

för 1968 tyder på en stabilisering av läget. Självklart har denna internationella

utveckling spelat en stor roll för vad som hänt i vårt land. Vi

återkommer i ett senare avsnitt till den internationella utvecklingen och

dess ekonomisk-politiska bakgrund.

2.2 Efterfrågans inriktning

År 1965, som utgjorde utgångsåret i den senaste långtidsutredningen, var

speciellt i flera avseenden och detta i högre grad än vad som stod klart då

utredningen utarbetades. Detta gäller inte minst efterfrågesituationen. Den

totala efterfrågan på varor och tjänster var högt uppdriven, delvis beroende

på en kraftig lageruppbyggnad, vilken motsvarade hela 2,1 % av bruttonationalprodukten.

Samtidigt uppstod ett betydande underskott i bytesbalansen.

När efterfrågetrycket lättade under de närmast följande åren var det

framför allt två komponenter i efterfrågan som bidrog härtill, nämligen

lagerinvesteringarna, som minskade kraftigt, och den privata konsumtionen,

som växte förhållandevis långsamt. Lageruppbyggnaden (1959 års

priser) sjönk från 2,1 miljarder kr. 1965 till 0,3 miljarder kr. 1967, vilket i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

Tabell 2. Försörjningsbalans 1950— 1970

Volymökning i procent per år

1950—

1960—

1965—

1965—

1966—

1967—

1965—

1960

1965

1968

delvis

prognos

1966

1967

1968

prognos

1970

enl.

LU 65''

Privat konsumtion ....

2,6

4,7

2,5

1,7

2,5

3,2

3,4

4,7

Offentlig konsumtion ..

Bruttoinvesteringar i

4,2

5,8

7,0

5,8

8,2

6,9

fast realkapital.......

Inhemsk resursförbruk-

4,2

5,2

4,1

5,9

3,0

3,5

4,7

ning inkl. lager.......

Inhemsk resursförbruk-

3,5

5,0

3,0

2,5

2,2

4,4

3,9

ning exkl. lager.......

3,3

5,0

3,7

3,6

3,9

4,0

4,2

Bruttonationalprodukt.

3,2

4,9

3,3

3,1

2,7

4,2

1 1965 års långtidsutredning.

genomsnitt per år orsakade ett efterfrågebortfall som motsvarar ca 1 % av

bruttonationalprodukten. 1968 väntas cn återgång till en mer normal lagerinvestering.

Den privata konsumtionens årliga tillväxttakt sjönk, som man

kan se av tabell 2, från den tidigare höga nivån på 4,7 % under första hälften

av 1960-talet till i genomsnitt 2,5 % 1965—1968.

Bruttoinvesteringarna i fast realkapital, som ökat med drygt 5 % per år

1960- 1965, fortsatte totalt sett att växa snabbt även 1966 (inemot 6 %),

trots en i stort sett oförändrad bostadsbyggnadsvolym. Under de därpå följande

två åren avtog emellertid ökningstakten, så att den genomsnittliga

uppgången 1965—1968 inskränkt sig till 4,1 % per år för de totala investeringarna.

Sett över hela denna period har en relativt långsam tillväxt

för de privata och statliga investeringarna delvis motvägts av en snabbare

utveckling för bostadsbyggande och kommunala investeringar. För samtliga

dessa delområden var dock ökningstakten lägre 1965—1968 än 1960_

1965.

En kontrast till övriga efterfrågekomponenter utgör den offentliga konsumtionen,

vars tillväxt accelererat. Mot en ökning i fasta priser med 5,8 %

per år 1960—1965 står en ökning med inte mindre än 7,0 % per år 1965—

1968.

Till sammantagna ger de beskrivna tendenserna det utslaget att tillväxttakten

i den totala inhemska efterfrågan för konsumtions- och investeringsändamål,

lagerförändringen inberäknad, sjönk till 3,0 % per år 1965—1968

alt jämföra med 5,0 % 1960—1965. Det var denna dämpade efterfrågetillväxt

som kom att prägla den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1965—1968.

Visserligen ökade samtidigt exporten snabbare än importen med en förbättring

av bytesbalansen som följd men detta efterfrågetillskott räckte endast

till att föra upp bruttonationalprodukten i den ovan angivna ökningstakten

på 3,3 % per år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 3. Resursernas fördelning 1950—1970

Procent av bruttonationalprodukt i löpande priser

1950

1960

1965

1966

1967

1968

prognos

1970

enl.

LU 65

1. Privatkonsumtion .

61,9

54,7

52,6

51,8

51,1

50,2

50,0

2. Offentlig konsumtion

10,1

12,4

14,4

15,4

16,5

17,2

16,2

3. Summa konsumtion

4. Bruttoinvesteringar i

72,0

67,1

67,0

67,2

67,6

67,4

66,2

fast realkapital.....

27,0

31,1

32,0

32,5

32,4

32,2

33,0

5. Lagerförändring ....

—0,3

2,6

2,1

1,2

0,3

0,8

0,7

6. Bytesbalansens saldo

7. Summa kapitalbild-

1,2

—0,8

—1,1

—0,9

—0,3

—0,4

0,1

ning (4 + 5 + 6)

8. Bruttonationalpro-

27,9

32,9

33,0

32,8

32,4

32,6

33,8

dukt..............

.100

100

100

100

100

100

100

Den beskrivna utvecklingen har resulterat i att investeringarnas andel

av bruttonationalprodukten (investeringskvoten), som framgår av tabell 3,

stigit från 32,0 % 1965 till 32,2 % 1968. Desto kraftigare har den offentliga

konsumtionens andelshöjning från 14,4 % 1965 till 17,2 % 1968 varit. Den

privata konsumtionens andel har gått ned från 52,6 % 1965 till 50,2 %

1968.

Den privata och offentliga konsumtionens samt investeringarnas utveckling

behandlas utförligare i avsnitt 6.

För privat konsumtion understiger den realiserade årliga tillväxttakten

långtidskalkylens trendvärde med knappt en och för de totala bruttoinvesteringarna

med drygt en halv procentenhet. Den snabba expansionen för den

offentliga konsumtionen överträffar däremot utredningens kalkylvärde med

över två procentenheter.

Den faktiska förskjutningen i efterfrågestrukluren kan generellt sägas

ha gått i den riktning som långtidskalkylen indikerade — fast snabbare.

Den privata konsumtionens andel av bruttonationalprodukten (i löpande

priser) kan 1968 beräknas i det närmaste komma ner i den nivå som kalkylen

förutsatte först under 1970. Den offentliga konsumtionens andel av bruttonationalprodukten,

som 1965 utgjorde 14,4 %, uppnådde redan 1967 den

för 1970 angivna nivån. Investeringskvotens fortsatta ökning ligger däremot

i linje med långtidsutredningens kalkyl.

Jämförelsen mellan långtidsutredningens trendkalkyl och det beräknade

utfallet 1965—1968 för totalproduktion samt för konsumtion och investeringar

sammanfattas i nedanstående tablå (procentuella årliga volymförändringar)

:

Bruttonationalprodukt

Privat konsumtion . .

Offentlig konsumtion

Bruttoinvesteringar ..

1965—1968

1965—1970

Differens

utfall (a)

enl. LU 65 (b)

(a)—(b)

3,3

4,2

- 0,9

2,5

3,4

- 0,9

7,0

4,7

+ 2,3

4,1

4,7

- 0,6

s. 7 Kontrollera mot PDF

Avstämning av 1965 års långtidsutredning 7

Revideringar av den statistiska bilden av 1965, som gjorts sedan långtidsutredningen

utarbetades och som främst berör lagerposten, skulle kunna tas

som utgångspunkt för en viss justering av de ursprungliga kalkylsiffrorna.

Det har dock inte ansetts motiverat att här ta ställning till dessa möjliga

justeringar. Man kan utgå från att de inte är så stora att de förrycker

jämförelsen mellan kalkyl och utfall.

2.3 Sysselsättning och arbetslöshet

Arbetsmarknaden präglades under 1965 av en betydande överefterfrågan

på arbetskraft och ett högt utnyttjande av tillgängliga arbetskraftsresurser.

Den registrerade arbetslösheten var den lägsta sedan nuvarande arbetslöshetsstatistik

infördes 1955.

Under 1966 och 1967 medförde den dämpade ekonomiska utvecklingen en

fortgående försvagning av arbetskraftsefterfrågan. Enligt föreliggande beräkningar

synes antalet årsarbetande mellan 1965 och 1968 ha minskat med

i genomsnitt 0,3 % per år. I avsnitt 3.1 uppskattas arbetskraftsutbudet

1965—1970 öka med 0,1 % per år. Den i motsatt riktning gående utvecklingen

för faktisk sysselsättning och arbetskraftsutbud har resulterat i ökad

arbetslöshet.

2.4 Bytesbalans och valutareserv

Ett betydelsefullt drag i vårt lands ekonomiska utveckling bär varit att

exporten och importen i förhållandevis hög grad varierat samstämt på både

kort och lång sikt. Därigenom har mer betydande underskott i bytesbalansen

kunnat undvikas. Tendenser till försämrad bytesbalans har ofta kunnat

överbryggas med ökad kortfristig upplåning varför valutareserven visat en

rätt stadig tillväxt under såväl 1950-talet som 1960-talet. Resultatet har blivit

ett tillfredsställande »internationellt utrymme» (eller »betalningsbalanstak»)

för den ekonomiska expansionen inom landet. Sverige har tillhört de få

industriländer som klarat sig från att komma i utrikes betalningssvårigheter.

Situationen ändrades emellertid 1965 på så sätt att ett avsevärt underskott

i bytesbalansen uppstod som en följd av kraftig importökning och förhållandevis

svag exportökning. Under de följande åren har en förbättring skett

på grund av att exporten ökat snabbare än importen. Ett visst underskott

i bytesbalansen beräknas dock kvarstå även 1968. Utvecklingen av bytesbalansens

saldo under senare år anges i nedanstående tablå (milj. kr.):

1964 1965 1966 1967 1968

prognos

+ 300 - 1 026 - 860 - 278 - 450

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

Trots del negativa saldot har valutareserven fortsatt att växa frånsett en

nedgång i samband med valutaoroligheterna under senare delen av 1967

och var i mars 1968 ca 150 milj. kr. större än i slutet av 1965. Utrikeshandelns

och de utrikes betalningarnas utveckling behandlas mera utförligt i

avsnitt 6.7.

2.5 Priser och löner

Den ovan berörda dämpningen i den inhemska ekonomiska aktiviteten har

— som framgår av tablån nedan — påverkat prisutvecklingen och till någon

del även löneutvecklingen.

Procentuella årliga ökningar

1960— 1965— 1966— 1967—

1965 1966 1967 1968

prognos

Konsumentpriser...................... 3,6 5,6 4,2 2,1

Importpriser ........................ 1,5 2,3 0,1 1,0

Exportpriser ........................ 1,3 1,1 0,8 1,5

Lönesumma.......................... 10,9 11,2 9,2 7,8

Disponibel inkomst (löpande priser) .... 8,3 8,1 6,3 5,0

Under 1966 steg konsumentpriserna snabbt. Under 1967 inträdde en klar

dämpning i ökningstakten och för 1968 förutses en ytterligare lägre stegringstakt.

En likartad utveckling företer både löner och disponibel inkomst.

— Export- och importpriserna har fortsatt att öka ungefär parallellt i samma

låga takt som tidigare.

3. Förnyad kalkyl för produktionskapacitetens tillväxt 1965—1975

Det första grundläggande ledet i långtidsutredningen bestod i en beräkning

av produktionskapacitetens möjliga ökning i framtiden för att få en

uppfattning av vilka resurser som stod till förfogande för att möta anspråken

på konsumtion och investering från olika delar av ekonomin. Det är

därför naturligt att det i denna avstämning ingått en revidering av kalkylen

för produktionskapaciteten.

De två faktorer som bestämmer produktionskapacitetens utveckling är

tillgången på arbetskraft och arbetskraftens produktivitet. — En beräkning

av arbetskraften bör här ha som syfte att visa det framtida utbudet av produktionsfaktorn

arbetskraft mätt i ett volymmått. Del i sammanhanget

lämpligaste måttet torde utgöras av antalet arbetstimmar. Produktiviteten

bör i konsekvens därmed avse produktionen per arbetstimme. Nedan redogörs

i stora drag för den sannolika utvecklingen av dessa två produktionsbestämmande

faktorer. Med hänsyn till den nära anknytning som föreligger

mellan arbetskraftsutveckling och befolkningsutveckling, kommer inledningsvis

att ges en kortfattad presentation av befolkningsutvecklingen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

9

3.1 Befolkning och arbetskraft

Befolkning

Föreliggande befolkningsprognos, som nyligen utarbetats inom statistiska

centralbyrån, innebär att Sveriges totala folkmängd, som vid slutet av 1967

uppgick till 7,9 miljoner personer, skall stiga till ca 8,1 miljoner 1970 och

ca 8,3 miljoner 1975. Den nya befolkningsprognosen avviker endast i obetydlig

utsträckning från den prognos (medelalternativet) som användes i

långtidsutredningen.

I nedanstående tablå redovisas de genomsnittliga årliga procentuella ökningarna

under perioden 1950-1975 för den totala befolkningen och för olika

åldersgrupper:

Åldersgrupp

1950—1960

1960—1965

1965—1970

1970—

0—15 år .........

............. 0,4

- 0,6

1,1

1,5

16—64 år .........

............. 0,5

0,9

0,4

0,1

65— .........

............. 2,1

2,3

2,3

2,1

Totalt 0,7

0,7

0,8

0,7

Som framgår av tablån synes några drastiska förändringar fram till 1975

inte vara att vänta i den totala folkmängden. Ett intressant drag i utvecklingen

är emellertid de samtidigt förutsedda förskjutningarna i befolkningens

åldersstruktur, innebärande att åldersgruppen 16—64 år kommer att

omfatta en successivt allt mindre andel av den totala befolkningen. De

åldersgrupper som omfattar barn i skolåldern respektive persöner äldre än

65 år kommer däremot successivt att öka. Särskilt kraftig beräknas ökningen

bli för sistnämnda grupp. Den nya befolkningsprognosen har publicerats

i Statistiska meddelanden (Be 1968: 3).

Arbetskraft

Den ovan återgivna befolkningsprognosen ligger till grund för en beräkning

av den framtida tillgången på arbetskraft som utförts inom statistiska

centralbyrån och vilken kommer att publiceras i den planerade SOU-volymen.

Dessa beräkningar bygger vidare på vissa antaganden om förvärvsfrekvenser

inom olika köns- och åldersgrupper. För att sedan erhålla en

uppfattning om utvecklingen av antalet årsarbetande och av arbetsvolymen i

timmar har relativt schablonmässiga uppskattningar gjorts av medelarbetstiden

för olika grupper samt av arbetstidens utveckling. Dessa beräkningar

sammanfattas i tabell 4, där det framgår att totala antalet förvärvsarbetande

väntas öka med i genomsnitt 0,3 % per år mellan 1965 och 1970 och med

0,1 % per år under följande femårsperiod.

Under hela perioden 1965—1975 är det de gifta kvinnorna som beräknas

svara för hela ökningen, medan antalet män förutses bli i stort oförändrat

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kangl. Maj:ts proposition nr 125 år 196S

Tabell 4. Arbetskraftens förändringar 1960—1975

1960—

1965

1965—

1970

1970—

1975

Tusental personer

Antal förvärvsarbetande.....................

Antal årsarbetande........................

+ 1391

+ 96

+ 45

+ 18

+ 26

+ 0

Procent över hela perioden

Antal förvärvsarbetande........................

+ 4,2‘

+ 3,0

—1,7

+ 1,3

+ 1,3

+ 0,7

+ 0,1

—4,0

—3,9

Antal årsarbetande................

Arbetstid per årsarbetande......................

Arbetskraftsvolym i timmar.................

—2,8

—2,3

Procent i genomsnitt per år

Antal förvärvsarbetande....................

Antal årsarbetande.....................

+ 0,8‘

+ 0,6

—0,3

+ 0,3

+ 0,3

in 1

+ 0,1

0

-0,7

—0,7

Arbetstid per årsarbetande..................

—0,6

—0,5

Arbetskraftsvolym i timmar..................

1 Utvecklingen 1960 1965 avviker från den av folkräkningarna redovisade då en uppskattning

gjorts av antalet medhjälpande gifta kvinnor i jordbruket 1960.

och de ej gifta kvinnorna minska. Då den kvinliga arbetskraften har kortare

arbetstid än männen blir ökningstakten för antalet årsarbetande något

lägre än för antalet förvärvsarbetande.

Mellan 1960 och 1965 ökade antalet årsarbetande med närmare 100 000.

Ökningen 1965—1970 beräknas bli endast knappt 20 000 för att upphöra

praktiskt taget helt 1970—1975. Den nu framlagda prognosen för arbetskraftens

utveckling 1965—1975 bekräftar och i någon mån accentuerar

långtidsutredningens bedömning om en markant omsvängning i arbetskraftsutvecklingen

efter 1965.

Den pågående minskningen av veckoarbetstiden till 42,5 timmar har

antagits följas av en ytterligare nedgång i veckoarbetstiden till 40 timmar

under första hälften av 1970-talet. Den genomsnittliga arbetstiden

per årsarbetande skulle därigenom minska med i genomsnitt 0,6 % per

år mellan 1965—1970 samt med 0,7 % per år mellan 1970 och 1975, och

detta ger till resultat att arbetskraftsvolymen mätt i antal arbetstimmar

minskar med 0,5 % per år 1965—1970 och 0,7 % per år 1970—1975. Under

tiden 1960—1965 beräknas arbetskraftsvolymen ha stigit med 0,3 % per

år.

3.2 Produktivitet

Som framgår av tabell 5 beräknas den genomsnittliga årliga ökningen i

produktionen per arbetstimme till 4,2 % under 1965—1968, innebärande en

en något lägre stegring än den genomsnittliga under första hälften av 1960- talet. Med hänsyn till att produktionen 1965—1968 utvecklats relativt lång
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

11

Tabell 5. Produktion, sysselsättning och produktivitet 1960—1968

Procentuella förändringar per år

1960—

1965

1965—

1966

1966—

1967

1967—

1968

prognos

1965-

1968

delvis

prognos

Produktion (BNP)................

4,9

3,1

2,7

4,2

3,3

Antal årsarbetande................

0,6

- 0,4

- 0,8

0,2

- 0,3

Antal arbetstimmar ..............

0,3

- 0,4

- 1,7

- 0,7

- 0,9

BNP per sysselsatt ..............

4,3

3,5

3,5

4,0

3,6

BNP per arbetstimme ............

4,6

3,5

4,4

4,9

4,2

samt är det märkligt att produktiviteten samtidigt har kunnat hållas uppe

på så relativt hög nivå. Under 1950-talets stagnationsår — speciellt 1952 —

kunde man således konstatera en markant dämpning i den samtidiga produktivitetstillväxten.

När sedan produktionsutvecklingen vände uppåt igen

följde en kraftig stegring i produktiviteten. Detta produktivitetsmönster

torde delvis sammanhänga med att sysselsättningen inte anpassats till den

rådande produktionsnivån. Dessa cykliska svängningar i produktiviteten

mellan låg- och högkonjunkturår medförde totalt en viss produktivitetsförlust.

Ett intressant drag i utvecklingen under åren 1966—1968 är den enligt

sekretariatets kalkyler påtagliga skillnaden i produktivitetsstegring mellan

å ena sidan 1966 och å den andra 1967 och 1968, och det kan synas påkallat

att undersöka i vad mån nya tendenser gjort sig gällande, som kan tänkas

representera en framtida tillväxt eller om utvecklingen under 1967 och 1968

är av mer tillfällig karaktär.

Det är i huvudsak tre grupper av faktorer som bygger upp produktionsoch

produktivitetsförändringarna i ett lands ekonomi, nämligen dels arbetskrafts-

och kapitalinsatser, dels även en tredje grupp av faktorer som avspeglar

effekterna av förbättrad produktionsteknik och utbildning, stordriftsfördelar

och vinster i samband med förbättrad resursanvändning. Denna

senare grupp brukar sammanfattningsvis benämnas teknikfaktorn. Svårigheter

föreligger emellertid att precisera teknikfaktorns olika komponenter

i kvantitativa termer, och den analys som nedan kommer att göras av

teknikfaktorn inskränker sig endast till i vilken riktning denna kan tänkas

komma att utvecklas.

Av tabell 6 framgår att kapitalinsatsen under 1965—1968 har ökat med i

genomsnitt 5,0 % per år att jämföra med en ökning med 4,9 % under perioden

1960—1965. Samtidigt beräknas den årliga ökningen i kapitalinsatsen

per arbetstimme under 1965—1968 ha uppgått till 5,9 %. MotsA''arande siffra

för perioden 1960—1965 uppgick till 4,6 %. Självfallet inrymmer siffrorna

ett relativt stort osäkerhetsmoment, men den markanta skillnaden i ökningstakt

för kapitalinsatsen per arbetstimme mellan å ena sidan 1960—1965

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 6. Produktion, arbets- och kapitalinsats samt deras relationer 1950 1975

Procentuella förändringar per år

1950—

1960—

1965—

1965—

1970—

1965—

1970—

1960

1965

1968

1970

1975

1970

1980

delvis

rev.

rev.

enl.

enl.

prognos

kalkyl

kalkyl

LU 65

LU 65

A. Produktion (BNP) ..

3,2

4,9

3,3

3,9

ca 4

4,2

4,4

B. Arbetsinsats

Antal årsarbetande ....

Årlig arbetstid per

0,2

0,6

-0,3

0,1

0

0,3

0,1

årsarbetande.........

—0,5

—0,3

—0,6

—0,6

ca —1/2

—0,6

—0,5

Antal arbetstimmar....

—0,3

0,3

—0,9

—0,5

ca —1/2

—0,3

—0,4

C. Kapitalinsats......

4,4

4,9

5,0

4,9

—

4,8

5,1

D. Arbetsproduktivitet

Produktion per års- arbetande ............

3,0

4,3

3,6

3,8

ca 4

3,9

4,3

Produktion per arbets-

timme...............

3,6

4,6

4,2

4,4

ca 4 1/2

4,5

4,8

E. Kapitalets produkti- vitet

Produktion per enhet av

kapitalinsats.........

—1,2

0

—1,7

—1,0

—

—0,6

—0,7

F. Kapitalintensitet

Kapitalinsats per års- arbetande

4,2

4,3

5,3

4,8

4,5

5,0

Kapitalinsats per

arbetstimme

4,7

4,6

5,9

5,4

—

5,1

5,5

och å den andra 1965—1968 borde till en viss grad ha verkat pådrivande

på produktivitetstillväxten under den senare perioden. Det bör dock observeras

att den starka ökningen av kapitalinsatsen per arbetstimme influerats

av arbetstidsförkortningen.

Produktivitetsstegringen under perioden 1965—1968, speciellt under 1967,

bör också ses mot bakgrund av de samtidiga avmattnings- och åtstramningstendenserna

i ekonomin. De inom många företag beskurna vinstmarginalerna

torde ha framdrivit särskilda ansträngningar i rationaliseringshänseende

samtidigt som nedläggningen av icke räntabla (och därmed sannolikt lågproduktiva)

företag har gått i en snabbare takt än tidigare. Vidare torde

det rådande arbetsmarknadsläget med en minskad rörlighet av arbetskraften

ha bidragit till produktivitetsstegringen.

En första fråga som anmäler sig när man skall bedöma produktivitetsutvecklingen

under åren 1969 och 1970 är hur konjunkturutvecklingen kommer

att gestalta sig under dessa år. En andra fråga är i vilken utsträckningproduktivitetsutvecklingen

påverkas av konjunkturutvecklingen. Diskussionen

av dessa frågor utgår här från antagandet att en konjunkturuppgångkommer

till stånd. En ökad aktivitet i ekonomin borde i och för sig i någon

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

utsträckning verka pådrivande på produktivitetstillväxten, inen då sysselsättningen

under 1907 och 1968 synes ha väl anpassats till den rådande

produktionsnivån kan man inte räkna med att uppnå någon större »konjunktureffekt»

av den typ som erhölls under 1950-talets uppgångsår. En

viss positiv ettekt på produktivitetsutvecklingen torde man emellertid likväl

kunna räkna med, bl. a. beroende på att eu snabbare produktionstillväxt

på vissa områden automatiskt ger en viss produktivitetsstegring. Den prognoserade

något snabbare tillväxten av produktiviteten under 1960-talets två

sista år har i stort sett bedömts kunna uppnås utan någon större utvidgning

av produktionskapaciteten då det för närvarande föreligger en relativt

stor outnyttjad kapacitet i maskiner och apparater. Vidare förutses den ralionaliseringsdrive

som påbörjats under de allra senaste åren konnna att

fortsätta i minst samma takt. Den prognos som gjorts för 1969 och 1970 innebär

att takten i produktivitetstillväxten kommer att ligga något över den

nivå som uppnåddes under 1967 och 1968 innebärande att den årliga genomsnittliga

tillväxten i produktiviteten under perioden 1965—1970 kommer att

uppgå till ca 4,4 %, vilket i stort överensstämmer med långtidsutredningens

prognos.

Hur produktions- och produktivitetsutvecklingen kommer att gestalta sig

under första hälften av 1970-talet är av naturliga skäl mycket svårt att förutsäga.

Enligt beräkningarna skulle arbetsvolymen mätt i antal timmar

minska med i genomsnitt 0,7 % per år under perioden 1970—1975. En central

fråga för bedömningen av den framtida ekonomiska utvecklingen blir

således i vilken utsträckning minskningen i arbetsvolymen kan uppvägas av

att produktionen per arbetstimme växer snabbare. Detta aktualiserar då den

lika centrala frågan om vilken investeringsutveckling som erfordras för ett

realiserande av en dylik kompenserande höjning av produktiviteten. Som

redan tidigare framhållits försvårar emellertid vår bristande kunskap om

teknikfaktorns kvantitativa storlek och sammansättning en sådan bedömning.

En fortsatt snabb uppgång av denna skulle kunna medföra att en relativt

gynnsam produktivitetsstegring skulle kunna realiseras under 1970- talets första år utan några större ökningar i kapitalinsatser. Flera erfarenheter

talar dock för att åtminstone vissa former av tekniska framsteg förutsätter

en ökad investeringsaktivitet för att kunna ta sig ekonomiska uttryck.

Preliminära överslagsberäkningar har gett vid handen att en ökning av

kapitalinsatsen under 1970-talet av ungefär samma storleksordning som den

som gällt under 1960-talets senare del skulle medge en relativt hög produktivitetsstegring

under perioden fram till 1975. Produktivitetsstegringen blir

vidare avhängig av ett flertal faktorer, vars utveckling det för närvarande

inte synes möjligt att bedöma. Här har antagits att tillväxten i produktiviteten

1970—1975 kommer att ligga kvar på det årsgenomsnitt som förelåg

under 1967 och 1968, dvs. ca 4,7 %.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

3.3 Den totala produktionskapacitetens utveckling 1965—1975

Sammanfattningsvis kan konstateras att de förnyade beräkningarna över

produktionskapacitetens utveckling inte tyder på att några nya moment tillkommit

som mer väsentligt ändrar på bilden av tillväxtbetingelserna i den

svenska ekonomin. En viss mindre nedjustering i förhållande till långtidsutredningen

har dock företagits. Prognosen rörande produktivitetsstegringen

bar sänkts obetydligt från 4,5 % per år till 4,4 % per år. Den reviderade arbetskraftsprognosen

pekar på en årlig minskning av arbetskraftstillgången

i timmar räknat 1965—1970 på 0,5 % per år mot tidigare beräknat 0,3 %.

Detta ändrar kalkylen för den kapacitetsmässiga utvecklingen av produktionen

på så sätt att ökningen 1965—1970 nu kan beräknas stanna vid 3,9 %

per år jämfört med långtidsutredningens 4,2 %.

Ökningen av den faktiskt realiserade produktionen 1965—1968 — 3,3 %

per år —- synes i ej oväsentlig grad ha avvikit från den kapacitetsmässiga

tillväxten och en viss outnyttjad kapacitet både i maskiner och arbetskraft

har förelegat under denna period. Genom att utnyttja detta lediga kapacitetsutrymme

skulle under en övergångsperiod bruttonationalproduktens årliga

ökningstakt kunna stiga över genomsnittliga 3,9 % per år. Förutsätts att normalt

kapacitetsutnyttjande uppnås senast 1970 skulle ökningstakten 1968—

1970 kunna uppgå till ca 4,5 % per år.

Under första hälften av 1970-talet förutses arbetskraftsvolymen komma

att minska med i genomsnitt 0,7 % per år. Samtidigt förutsätts att det är

möjligt att upprätthålla den relativt snabba tillväxt i produktiviteten som

uppnåddes under senare år varför en årlig ökning av bruttonationalprodukten

under 1970—1975 på ca 4 % kan komma till stånd.

4. Synpunkter på tillväxtbetingelserna

Enligt vad som tidigare konstaterats har den faktiska produktionsökningen

1965—1968 varit mindre än de kapacitetsmässiga tillväxtmöjligheterna.

Förklaringen till denna avvikelse mellan den beräknade kapaciteten och den

faktiskt realiserade tillväxten i bruttonationalprodukten måste sökas i utvecklingen

av efterfrågan. Denna har i sin tur i hög grad bestämts av den

internationella utvecklingen och av inriktningen av den inhemska ekonomiska

politiken. I detta sammanhang kan inte någon mer ingående beskrivning

och analys göras av konjunkturförloppet under de senaste åren och av

de faktorer som där verkat. Ett par drag i utvecklingen som är av intresse

vid överväganden om långsiktstendenserna framöver skall dock här flyktigt

beröras.

I väsentliga avseenden har de yttre betingelserna för den svenska ekonomiska

politiken förändrats från 1965. Långtidsutredningen framhöll i sin

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

diskussion av den internationella bakgrund mot vilken utvecklingsmöjligheterna

i vår inhemska ekonomi måste bedömas att en förskjutning i olika

länders prioritering mellan skilda ekonomisk-politiska mål i riktning mot

en ökad betoning av de stabiliseringspolitiska målen kunde medföra ett kärvare

internationellt ekonomiskt klimat. Riktigheten i denna bedömning har

bekräftats av vad som under senare år skett i olika länder. Den återhållsamhet

varmed man i olika fall — även då inga direkta valutaproblem tvingat

därtill — sökt avhjälpa och motverka nedgången i konjunkturen tyder på

en ökad uppmärksamhet på stabiliseringsmålet. Denna förskjutning har bidragit

till att förlänga och fördjupa den försvagning i den internationella

konjunkturen som inträdde från 1965.

Samtidigt som dessa förändringar i de internationella förhållandena började

framträda hade en kraftig försämring av den svenska bytesbalansen —

till viss del betingad av inhemska förhållanden — inträtt under 1965. För

utformningen av den ekonomiska politiken utgjorde detta en avgörande

faktor. Ett framgångsrikt fullföljande av politiken för full sysselsättning

och snabb ekonomisk tillväxt förutsatte att balansen i utrikesbetalningarna

snabbt kunde återställas. I detta ingick då att nedbringa det tidigare starka

interna efterfrågetrycket och att nå en sådan långsiktig anpassning av prisoch

kostnadsförhållandena att det svenska näringslivets konkurenskraft

upprätthölls.

Såväl vikten av som svårigheterna hos de problem som den ekonomiska

politiken inriktats på att lösa accentuerades genom de löneöverenskommelser

som träffades våren 1966. Dessa innebar en kostnadsökning per arbetstimme

av omkring 23 % för de tre år avtalen omfattade. Detta utfall, som

kunde beräknas medföra en tendens till en relativ försvagning av vår internationella

pris- och kostnadssituation, kan från utrikesbalanssynpunkt sägas

ha understrukit nödvändigheten av den restriktiva linjen i den ekonomiska

politiken. Sett utifrån effekterna på arbetsmarknaden torde å andra sidan

de stora kostnadsstegringarna ha bidragit till att förstärka dämpningen i

efterfrågan. Jämte de mer direkta effekterna av den återhållsamma ekonomiska

politiken hade en stark omsvängning i lagerinvesteringarna samt en

dämpad efterfrågan på utlandsmarknaderna lett till en bättre balans i ekonomin.

I denna hårdare konkurrenssituation utlöste sålunda kostnadsstegringarna

bland företagen en intensifiering av rationaliseringsåtgärderna, av

nedläggningar och sammanslagningar. Den tendens att inom företagen bibehålla

arbetsstyrkan ganska oförändrad trots en minskad avsättning som man

under tidigare konjunkturförsvagningar kunnat iaktta synes under 1966

och 1967 inte ha gällt utan ersatts av en striktare anpassning av anställningarna

till det rådande produktionsläget. På dessa olika sätt har höga produktivitetsökningstal

kunnat upprätthållas. Försvarandet av ett internationellt

sett konkurrenskraftigt kostnadsläge per producerad enhet har därigenom

inom industrin resulterat i en inte oväsentligt minskad sysselsättning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Den strategi som under dessa förhållanden valdes för den ekonomiska

politiken innebar att denna i sin grundinriktning skulle ge den återhållsamhet

på för importefterfrågan betydelsefulla sektorer och det utrymme

som erfordrades för en eftersträvad uppgång i exporten. För genomförandet

av en sådan politik stod då till förfogande främst sådana ekonomisk-politiska

medel för vilka snabba förändringar beträffande såväl deras insättande

som deras framkommande effekter inte kunde uppnås. Å andra sidan nödvändiggjorde

den tidsmässigt lägre flexibilitet som kännetecknar t. ex. skattepolitiken

en sådan grad av restriktivitet att ett övertryck i ekonomin inte

skulle behöva uppstå om en förändring i utlandskonjunkturerna snabbt och

med styrka skulle inträda.

I förhållande till denna återhållsamma grundinriktning kunde sedan modifieringar

i stimulerande riktning göras genom åtgärder och medel av den

styrka och den kortfristiga verkan vilken kunde vara motiverad utifrån svårigheterna

att förutse den internationella konjunkturutvecklingen.

Vid en förhållandevis stark och utdragen försvagning av utlandsefterfrugan

är det ofrånkomligt att en mot här angivna mål inriktad politik temporärt

medför ett något lägre utnyttjande av produktionsresurserna. Den i

vårt land relativt högt utvecklade arbetsmarknadspolitiken har emellertid

erbjudit möjligheter att insätta tidsmässigt begränsade sysselsättningsskapande

åtgärder i sådan omfattning, att minskningen av kapacitetsutnyttjandet

kunnat begränsas. Som i det föregående angetts skulle utvecklingen av kapaciteten,

om det varit möjligt att utnyttja den till fullo, ha kunnat medge

eu ytterligare årlig ökning av bruttonationalprodukten med omkring 1/2 %.

Jämfört med de kapacitetsreserver i flera andra länder som det under likartade

förhållanden inte varit möjligt att ta till vara framstår denna siffra som

låg.

Den av internationella konkurrens- och efterfrågeförhållanden betingade,

begränsade tillväxten i vår ekonomi åtföljdes även av en förskjutning i

resurstillskottens fördelning mellan olika användningsområden. Denna fråga

kommer senare att något ytterligare belysas men en erinran om ett par drag

i den bilden bör i detta sammanhang göras. Sålunda kan här noteras den

relativt sett låga ökning av importen som skett 1965—1968, vilket huvudsakligen

kan återföras på den tillbakahållna stegringen i privat konsumtion

och på den starka omsvängningen av lagerinvesteringarna. För exportens del

uppstod genom försvagningen på andra efterfrågeområden ett ökat utrymme

i den svenska ekonomin och trots den svagare utlandskonjunkturen och en

hårdnad prissituation kunde detta delvis genom särskilda exportansträngningar

från de svenska företagens sida utnyttjas för en relativt till produktionsutvecklingen

ganska väsentlig exportökning. På dessa sätt reducerades

underskottet i bytesbalansen — som tidigare angetts har för 1968 beräknats

ett underskott om ca 450 milj. kr. och för 1967 ett faktiskt underskott på

knappt 300 milj. kr. mot drygt 1 000 milj. kr. 1965. Beträffande den inhems
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

ka pris- och kostnadsutvecklingen har en dämpning av stegringen kunnat

uppnås. Ökningstakten i konsumentpriserna har sålunda sjunkit från 5,3 %

1965 till prognoserat 2,1 % 1968. Som belysning av kostnadsutvecklingen

kan nämnas att löneglidningstakten var 4,5 % 1965 men blir uppskattningsvis

endast 1,5 % 1968.

Till de här berörda komponenternas fortsatta utveckling riktas i hög grad

uppmärksamheten om man vill spekulera över möjligheterna att under de

återstående åren av långtidsutredningens kalkylperiod nå en faktisk ökning

av bruttonationalprodukten som närmare ansluter sig till kapacitetsutrymmets.

Lika litet som i långtidsutredningen kan bär någon bedömning göras

av den framtida konjunkturutvecklingen, men ett par kommentarer kan fogas

till de uppskattningar av de kapacitetsmässiga förutsättningarna för

internationell tillväxt som låg till grund för långtidsutredningens exportprognoser.

Dessa uppskattningar var hämtade från olika länders egna officiella

beräkningar. De revideringar som i några fall gjorts ger inte något direkt

intryck av att man i skilda länder numer skulle bedöma tillväxtmöjligheterna

mer pessimistiskt än 1965. Den låga produktionsökningen i Västeuropa

1965—1968 skulle således återspegla en situation av outnyttjad

kapacitet vilken för övrigt synes genomsnittligt ha varit mer markerad än

i vårt land. Sett enbart till nu anförda förhållanden skulle en sådan årlig

ökning som långtidsutredningen angav för exporten kunna realiseras vid

fullt kapacitetsutnyttjande i den västeuropeiska ekonomin.

Som berörts tidigare har den väntade ökade betoningen av de stabiliseringspolitiska

målen kommit att prägla den ekonomiska politiken i flera

länder. Det finns skäl tro att denna inställning i viss mån blir bestående.

Men det bör understrykas att mot bakgrund av den situation som rått med

genom outnyttjad kapacitet låga ökningstal för produktion och med uppnådda

lägre pris- och kostnadsökningar synes politiken i flera länder inriktas

på att söka uppnå en högre tillväxt. Värderingen av de stabiliseringspolitiska

målen kan möjligen därvid ge sig till känna i en bestämd strävan

att undvika överslag i ekonomierna. Med ett sådant mindre pressat balansläge

som eftersträvas skulle förutsättningarna för en fortgående tillväxt i

takt med kapacitetsökningarna i och för sig inte försämras.

Vad beträffar frågan om vårt näringslivs möjligheter att framdeles hävda

sig på exportmarknaderna är det ytterst vanskligt att göra någon bedömning.

Gjorda jämförelser av pris- och löneökningarnas utveckling i olika

länder kan möjligen peka mot att en viss försvagning av vår konkurrensförmåga

kan ha inträtt. Ser man däremot på förändringar i kostnad per producerad

enhet varvid man sålunda tar hänsyn till skillnaden i produktivitetsutvecklingen

kan man finna stöd för att vårt näringsliv genom starka

rationaliseringar kunnat hålla sin ställning i konkurrensen. Den stora tveksamhet

varmed man måste förbinda varje antagande om att det svenska

näringslivet mer varaktigt skulle kunna uppnå stora rationaliseringsvinster

2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

jämfört med andra länder motiverar att den starka poängtering av pris- och

kostnadsfrågornas betydelse som gjordes i långtidsutredningen kvarstår med

oförminskad styrka.

5. Resursfördelning och balansproblem

Den tidigare redovisningen har gett vid handen att såväl den internationella

utvecklingen som den interna ekonomiska politiken lett till att produktionen

vuxit långsammare under perioden 1965—1968 än vad som enligt

långtidsutredningen angavs som ett genomsnitt för perioden 1965—1970.

Detta har i sin tur även medfört att de ökningstakter som angavs i utredningen

för olika resursanvändningsområden genomsnittligt sett kommit att

ligga lägre än i utredningens kalkylexempel. Såväl utvecklingen av den privata

konsumtionen som investeringarna i fast realkapital kan anföras som

exempel på detta och båda dessa användningsområden har för perioden

1965—1968 haft en utvecklingstakt per år som ligger ca en procentenhet

under den som angavs i utredningen.

Men utvecklingen 1965—1968 har även inneburit att den relativa fördelningen

på olika användningsområden kommit att avvika något från den som

angavs i utredningen: trots den lägre ökningstakten i det totala resursutrymmet

har den offentliga konsumtionen kunnat öka i en takt som med ca

två procentenheter överstiger den som angavs i utredningen. Denna ändrade

resursfördelning har bl. a. medfört ett minskat tryck på importen — importbenägenheten

för de offentliga konsumtionsutgifterna understiger ju

kraftigt den som gäller för privata konsumtionsutgifter -— och bär alltså

tillsammans med det generellt sett lägre efterfrågetrycket i ekonomin bidragit

till realiserandet av en med hänsyn till omständigheterna lämplig extern

och intern balans.

Frågan är nu om man kan räkna med att utvecklingen under de återstående

åren av 1960-talet kommer att representera en återgång till långtidsutredningens

skisserade mönster eller om bilden även under dessa återstående

år kommer att bli en annan. Vid övervägandena rörande denna frågeställning

aktualiseras emellertid flera olika problem: för det första kommer

utvecklingen att vara i hög grad beroende av i vilken takt man kommer

att tillåta kapacitetsutnyttjande! att stiga och på vilka områden efterfrågetillskotten

kommer att fördelas. För det andra är det svårt att mera precist

uttala sig om vilket investeringsbehov som kommer att göra sig gällande

fram till 1970, detta med hänsyn till både den förutsatta produktivitetsutvecklingen

fram till detta år och de krav som den fortsatta utvecklingen

under 1970-talet kommer att ställa; en ambitiös tillväxtmålsättning för denna

period kommer ju att ställa krav på realkapitalbildningen delvis redan

under 1969 och 1970.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

Avgörande för frågan om kapacitetsntnyttjandet fram till 1970 är den

internationella utvecklingen. Om den ekonomiska politiken i de länder

som vi är beroende av genom vår export även i fortsättningen kommer att

kännetecknas av samma stramhet som hittills, kommer kravet på den externa

balansen för vart lands vidkommande att vid oförändrad målsättning

för valutareserven medföra att vi i stort sett måste bibehålla det relativa

efterfrågetrycket på ungefär samma nivå som det legat på 1967 och 1968.

Det internationella konkurrensläget ger i ett sådant fall inte utrymme för

någon nämnvärd inhemsk höjning av utnyttjandegraden. Vissa möjligheter

till en inhemsk expansionspolitik ges visserligen genom omfördelningar

av efterfrågan till områden som kännetecknas av låga importbenägenheter

t. ex. offentlig konsumtion och byggnadsinvesteringar — men ett bibehållande

av den externa balansen ställer då bestämda krav på att finanspolitiken

utformas så att den ökade inkomstbildningen inte kan tas i anspråk

för en importkrävande privat konsumtion. Om denna ogynnsamma konjunktursituation

skulle realiseras kan man alltså inte utesluta möjligheten

att den privata konsumtionens ökningstakt får hållas nere på samma låga

nivå som under perioden 1965—1968.

Skulle däremot den internationella utvecklingen medge en höjning av det

inhemska kapacitetsutnyttjandet — vissa nu aktuella tendenser låter ju antyda

en sådan möjlighet — så skulle de realiserade bruttonationalproduktökningarna

under åren fram till 1970 temporärt kunna föras upp till en

nivå som svarar mot omkring 4,5 % om året. Även en fortsatt snabb expansion

på den offentliga konsumtionens område skulle då medge att den privata

konsumtionen tilläts utveckla sig i mera gynnsam riktning och för de

återstående åren av 1960-talet uppnå ungefär den tillväxttakt som förutsattes

i långtidsutredningen. Den offentliga sektorns expansionsprogram i kombination

med behoret av att även i detta mera gynnsamma fall förbättra bytesbalansen

både med hänsyn till u-hjälpsprogrammet och det ännu kvarstående

underskottet kommer visserligen att ställa stora krav på finanspolitiken,

men dock så att vissa ytterligare ökningar av den privata konsumtionen

kan tillåtas. Möjligheterna att realisera en sådan utveckling sammanhänger

emellertid är en med fragan om näringslivets investeringsbehov.

Samtidigt som investeringsutvecklingen inom denna sektor ökat långsamt

under 1965—1968 har produktiviteten utvecklats relativt gynnsamt. Det är

dock ingalunda självklart att lika stora produktivitetsstegringar kan tas

ut under de närmaste åren utan en motsvarande höjning av kapitalinsatsen.

Enligt de örerväganden som redovisats i avsnitt 3 ovan kan man möjligen

räkna med en relativt betydande produktivitetstegring fram till 1970, vilken

i första hand skulle möjliggöras genom ett fortsatt rationaliserings- och effektiviseringsarbete

och ett fortsatt hemtagande av stordriftfördelar och

allokeringsvinster.

Risken för att man vid denna bedömning har underskattat investerings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

behoven bör dock beaktas. Om den av kapitalinsatsen oberoende produktivitetsutvecklingen

beräknats för högt kommer man således vid en given

investeringsutveckling att överskatta tillväxten i bruttonationalprodukten

och alltså då även utrymmet för privat konsumtion. Alternativt kan ett fullföljande

av ambitionen om en 4—4,5-procentig tillväxt i bruttonationalprodukten

för åren fram till 1970 i ett sådant läge komma att ställa anspråk

på en väsentlig ökning i kapitalbildningen, vilken då till stor del maste

komma att ske på den privata konsumtionens bekostnad.

Frågan om investeringsawägningen under perioden fram till 1970 är

dessutom intimt förbunden med målsättningen för utvecklingen nnder 1970- talets första del. Även om man skulle förutsätta att de två senaste årens

mönster med en kombination av relativt stark produktivitetsstegring och

stagnerande investeringar skulle fortsätta under ytterligare några år kan

man knappast räkna med en liknande utveckling under 1970-talet. En

bibehållen, moderat investeringsutveckling under 1960-talets senare år kan

då få som konsekvens ett försämrat utgångsläge för 1970-talets produktivitetsutveckling

och därmed också för utrymmet för såväl privat som offentlig

konsumtion. Vill man undvika att bortfallen av de »engångsvinster»

i produktiviteten som kännetecknat 1960-talets senare del leder till oproportionellt

stora investeringsbehov — eller alternativt medför oacceptabelt

låga tillväxtmöjligheter under början av 1970-talet — bör politiken under

de närmast kommande åren inriktas på ett främjande av näringslivets investeringar

och ett tillbalcahållande av konsumtionsutrymmet.

Behovet av detta accentueras i takt med ökningarna i ambitionsnivån föi

1970-talets utveckling. Vissa preliminära beräkningar, som närmare kommer

att redovisas i den kommande SOU-rapporten, låter antyda att redan en

målsättning om en 4-procentig kapacitetstillväxt fram till 1975 skulle luäia

betydande investeringsökningar redan under 1960-talets sista år, vilket

knappast kan realiseras utan motsvarande inskränkningar i utvecklingstakten

för såväl offentlig som privat konsumtion. Om målsättningen för 1970- talets första hälft exempelvis fixeras till 4,5 % per år skulle investeringsbehoven

i synnerhet under accelerationsåren kring 1970 bli utomordentligt

stora.

Kan genom en höjd investeringstakt under de närmaste åren förutsättningar

skapas för en större tillväxt längre fram minskar emellertid efter

hand tvånget att hålla tillbaka den privata konsumtionen i förhållande till

andra användningsområden. Den relativa tyngden av de anspråk på en fortsatt

stark ökning som gör sig gällande från offentlig konsumtion och bostadsbyggande

skulle därvid lättare bäras. Utvecklingen 1965—1968 har som

tidigare framhållits medfört en mycket stark omfördelning mellan det privata

och offentliga konsumtionsområdet till det senares fördel. En oförändrad

relation i tillväxttakten mellan dessa sektorer skulle vid en låg ökning

av bruttonationalprodukten under 1970-talet ställa skattepolitiken inför

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

starkt växande svårigheter. Skatteandelen i individernas inkomster skulle

i så fall få stiga avsevärt. Å andra sidan kan samtidigt konstateras att de

automatiskt framkommande utgiftsanspråken inom det statliga området

för flera år framöver är av betydande storlek och inom den kommunala

sektorn kommer den under senare år accelererade utbyggnaden av kapaciteten

inom sjuk- och socialvården att utlösas i höga ökningstal beträffande

konsumtionsutgifterna för flera år framöver. Givetvis skulle en ökad framtida

tillväxttakt göra det väsentligt lättare att lösa de spänningar som här

finns. Men även vid en snabbare tillväxt torde inte en så hög ökningstakt

som under 1965—1968 kunna upprätthållas för offentlig konsumtion. De inteckningar

i det framtida konsumtionsutrymmet som följer av den starka

antalsökningen för den icke förvärvsarbetande befolkningen och av till dessa

gjorda utfästelser medför att en viss ökning av den totala privata konsumtionen

efter hand måste få äga rum för att inte alltför svårartade löne- och

standardspänningar skall uppstå på arbetsmarknaden.

Problemet att förena en fortsatt stark ökning av den offentliga konsumtionen

med en rimlig ökning av skattetrycket framhölls redan i långtidsutredningen

och konkretiserades ytterligare i den i anslutning härtill utföida

utredningen »Finansiella långtidsperspektiv» (SOU 1967: 6). Den långsammare

resurstillväxten 1965—1968 i kombination med den accelererade tillväxten

i den offentliga konsumtionen har snarast medfört att denna problematik

ytterligare accentuerats. Den utveckling av skattetrycket under förutsättning

av en ökning för offentlig konsumtion i enlighet med långtidsutredningens

kalkyl som i »Finansiella långtidsperspektiv» angavs för året

1970 synes i stort sett ha realiserats redan 1967/68. Även vid en relativt

stark stegring av det totala resursutrymmet under 1970-talet kommer alltså

den offentliga sektorns utgiftsanspråk att ställa stora krav på den politik

som skall säkerställa den interna balansen. Mot denna bakgrund synes det

synnerligen angeläget att tillvarata alla möjligheter att förändra den hittillsvarande

relativa kostnadsutvecklingen mellan de offentliga sektorerna

och ekonomins övriga delar. Om man vill undvika att de i och för sig angelägna,

offentliga utgiftsanspråken blir eftersatta under utvecklingsförloppet

på grund av restriktioner på beskattningsområdet, måste man intensifiera

de åtgärder som vidtas med syfte att höja produktiviteten i den offentliga

tjänsteproduktionen.

Såväl i den senaste långtidsutredningen som i utredningen om de finansiella

långtidsperspektiven framhölls även att ett realiserande av de då aktuella

investeringsanspråken kunde komma att innebära en sänkt självfinansiering

för näringslivets investeringar. Mot bakgrunden av vad som

ovan framhållits om vikten av att redan inom de närmaste åren bereda ökat

utrymme för sådana investeringar, framstår denna problematik som oförändrat

aktuell. Den med hänsyn till 1970-talets utveckling nödvändiga uppgången

av investeringsaktiviteten kommer att innebära ökade krav på kre
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

ditmarknaden inte endast i kvantitativ bemärkelse utan även vad gäller

mekanismerna för utbudets anpassning till de föreliggande behoven. Det synes

därför väsentligt att denna process utformas så att den sjunkande självfinansieringen

inte verkar återhållande på möjligheterna att realisera nämnda

utveckling.

6. Utvecklingstendenser på olika delområden

Kalkylerna i 1965 års långtidsutredning byggde liksom i tidigare utredningar

på expertstudier angående den förutsedda utvecklingen inom olika

delar av ekonomin. I ett stort antal fall baserades dessa expertstudier på

uppgifter som insamlats direkt från inom olika områden verksamma företag,

myndigheter etc. Denna uppgiftsinsamling tjänade även syftet att till

en del avhjälpa den brist som består i att statistik för den sektorvisa utvecklingen

förekommer sparsamt i vårt land. Som berördes i det inledande avsnittet

har genomgången av utvecklingstendenserna i samband med den här

presenterade avstämningen koncentrerats till vissa områden som bedömts

som strategiska, nämligen i första hand arbetskraftstillgången, produktiviteten

och exporttendenserna samt bland produktionssektorerna industrin

och den offentliga sektorn. Men inte heller här har det varit fråga om någon

fullständig materialinsamling med planinventering utan bedömningarna har

gjorts utifrån annat informationsmaterial. Redovisningen för industrin och

den offentliga sektorn görs i de båda närmast följande avsnitten.

För övriga näringsgrenar har genomgången varit mer summarisk och bestått

i insamling av statistik rörande den gångna tiden samt en inventering

av existerande utredningar som belyser aktuella tendenser och mer långsiktiga

framtidsutsikter. Denna genomgång har främst tagit sikte på utvecklingen

av produktion, sysselsättning och produktivitet. De iakttagelser

som därvid kunnat göras har legat till grund för de uppgifter som redovisas

och i viss utsträckning kommenteras i avsnitt 6.3 och 6.4. övriga resultat av

genomgången har inte berörts i denna översiktliga sammanställning. Beträffande

väntade investeringsbehov, vilka spelar en strategisk roll i utvecklingsfonden,

har det inte varit möjligt att få några tolkningsbara uppgifter.

6.1 Industri

Till grund för långtidsutredningens bedömning av industrins utveckling

perioden 1965—-1970 låg den enkät till ett stort antal företag som Industriens

utredningsinstitut (IUI) utförde hösten 1964. Den gav till resultat att företagens

planer totalt skulle innebära en årlig produktionsökning på 7 % och

en årlig expor t volymökning på drygt 8 %. Med hänsyn till avsättningsmöjligheterna

på hemma- respektive utlandsmarknaden samt möjligheterna för

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

industrin att dra till sig arbetskraft och kapital antog utredningen att en

produktionsökning på ca 5 % per år skulle vara möjlig att realisera. Industrin

ansågs kunna få ett arbetskraftstillskott på ca 45 000 personer, vilket

skulle vara tillräckligt för att kompensera arbetstidsförkortningen men avsevärt

mindre än de 100 000 som företagens planer indikerade. För att förverkliga

produktionsutvecklingen beräknades en investeringstillväxt på 7 %

per år vara nödvändig.

Den bedömning som långtidsutredningen och IUI gjorde av industrins

framtida expansionsmöjligheter avsåg i första hand en femårsperiod. Däremot

gjordes naturligt nog ingen bedömning av hur tillväxttakten skulle variera

över perioden, med andra ord hänsyn hade inte tagits till konjunkturinflytelserna.

Vid en granskning i dagsläget av det angivna utvecklingsalternativet

står man inför speciellt två problem. Det ena är att enbart en del

av perioden gått till ända, det andra att de senaste åren varit präglade av

konjunkturdämpning. Att de av konjunkturnedgången påverkade åren 1965

—1967 inte ligger i linje med långtidsutredningens bild är naturligt. Frågan

är i stället hur utsikterna ser ut i ett litet längre perspektiv där konjunkturrörelserna

neutraliserats och där endast varaktiga brott i den långsiktiga

utvecklingen beaktas. Inför avstämningen av långtidsutredningen

har IUI gjort en avstämning för industrins del. En utförligare presentation

av resultaten kommer att ges i en volym i SOU-serien.

Produktionsutvecklingen

Som tidigare nämnts resulterade långtidsutredningens bedömning av företagens

planer i ett antagande om en lägre ökning av produktionsvolymen.

För enskilda branscher ställdes planerna mot de, låt vara bristfälliga, prognoser

över in- och utländsk efterfrågan man hade tillgång till. Vidare beaktades

givetvis branschens möjligheter att få kapital och arbetskraft i erforderlig

utsträckning. Resultatet av denna utvärdering framgår av tabell 7.

Den totala industriproduktionen 1965—1968 har inte följt kalkylens utvecklingstakt.

Variationerna mellan branscherna är givetvis stora. De som

expansiva bedömda kemisk industri, järn- och metallverk och verkstadsindustri

har ganska väl kunnat hålla uppe sin produktionsnivå. Dessa

branscher har stimulerats från exportsidan, verkstäder och kemisk industri

särskilt från den nordiska marknaden. Inom järn- och metallverken har

produktionen trots snabba exportökningar vuxit långsamt t. o. in. 1967 beroende

på en låg efterfrågan från de inhemska förbrukarna och stora lagernedskärningar.

För 1968 förutses emellertid eu kraftig produktionsökning.

(Beträffande exportutvecklingen se avsnitt 6.7 där denna behandlas

separat.)

Också massa-, pappers- och wallboardindustrin samt gummivaruindustrin

intog i kalkylen en plats som expansiva branscher. För dem har utvecklingen

sedan 1965 varit ogynnsam. Massa- och pappersindustrin är starkt beroende

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 7. Industriproduktionens utveckling 1965—1970

Volymökning i procent per år

LU:s kalkyl

Faktisk

Reviderad

1965—1970

utveckling

kalkyl

1965—1968

1965—1970

Gruvindustri.....................

4

Järn- och metallverk.............

7

ö

5,5

Verkstadsindustri (exkl. varv)...........

6

4,5

Varvsindustri..............

0

6

Jord- och stenindustri............

3 1

1,0

Träindustri....................

5

Massa-, pappers- och wallboardindustri............

7

2,4

4,5

Pappersvaru- och grafisk industri.............

5

3,1

3 4

5

Livsmedelsindustri.............

3

Textil- och konfektionsindustri...........

2

—1,8

3 5

—1,5

Sko- och läderindustri............

2

Gummivaruindustri...........

7

1 4

Kemisk industri................

12

5 å 5 1/2

Q ^

Hela industrin..............

3 7

av lagerrörelserna och exporten, vilka inte varit några expansiva faktorer.

Gummivaruindustrins avsättningsunderlag på bilmarknaden har sviktat,

samtidigt som importkonkurrens uppträtt för vissa varor.

Gruvor, jord- och stenindustri, träindustri, pappersvaru- och grafisk industri

samt livsmedelsindustri uppskattades få årliga produktionsökningar

på 3—6 % per år. Av dessa har endast livsmedelsindustrin utvecklats snabbare

än kalkylen angav. För jord- och stenindustrin har dämpningen på

byggnadsmarknaden spelat in. Träindustrin har mött en viss stimulans från

exportmarknaden. Trots detta har produktionsstegringen varit mycket blygsam

de senaste åren. Gruvindustrin har stött på svårigheter på utlandsmarknaden.

Varvsindustrin, textil- och konfektionsindustri!! samt sko- och läderindustrin

utgjorde de branscher vars expansionsmöjligheter bedömdes vara

minst. Av dessa har emellertid varvsindustrin ökat produktionen vilket kalkylen

förutsatte inte skulle ske. Detta kan dock hänföras till en speciell händelse,

stängningen av Suezkanalen. Vidare är att notera att de två övriga

nämnda branscherna ligger på den negativa sidan till följd av den starka

importkonkurrens de är utsatta för. Textil- och konfektionsindustrins produktion

har minskat trots exportstimulansen.

Prisutvecklingen

Redovisningen i det föregående har gällt den volymmässiga utvecklingen.

Vid den avstämning av långtidsutredningens industridel som IUI gjort detta

år, har vid kontakter med företagen från dessa särskilt poängterats att prisutvecklingen

varit svag de senaste åren.

Det är tydligt att prisförsvagningen initierats från exportsidan. Stagnatio
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

nen har i flertalet fall inträtt tidigare på utlands- än på hemmamarknaden.

På denna senare har prisstegringen i allmänhet brutits först under 1967.

Undantag utgör järn- och metallverken, träindustrin samt i någon mån massa

och papper och textil och konfektion, där förändringen inträtt redan under

1966. Sammantaget har prispressen varit mest markant för de av utrikeshandeln

beroende branscherna som gruvor, järn- och metallverk, skogsindustri

samt textil- och beklädnadsindustri medan i en typisk hemmamarknadsindustri

som jord- och stenindustri priserna hållits uppe.

Sgsselsättnings-, produktivitets- och investeringsutvecklingen

De av industriföretagen 1964 lämnade planerna utvisade ett arbetskraftsbehov

om 125 000 personer för perioden 1963—1970. Långtidsutredningen

utgick från vad som ansågs tillräckligt för att kompensera arbetstidsförkortningen,

ca 45 000 i tillskott för åren 1965—1970. Utvecklingen hittills har

gått i den riktningen att industrin i stället minskat sin arbetsstyrka. Särskilt

gäller detta 1965-1967, som framgår av nedanstående tablå vilken visar

förändring i procent per år:

Företagens planer Faktisk utveckling

1963—1970 1963—1967 1965—1967

1,8 - 0,5 - 2,3

Minskningen av antalet anställda har i stort sett varit allmän. Inte heller

i de branscher där utsikterna att realisera planernas arbetskraftsbehov bedömdes

vara goda har någon sysselsättningsökning av planerad omfattning

kommit till stånd. De branscher som innefattades i denna bedömning var

gruvindustrin och skogsindustrin.

Detta är en till synes annorlunda bild än den långtidsutredningen gav

där arbetskraftstillgången bedömdes utgöra en flaskhals för förverkligandet

av planerna. Nu har emellertid efterfrågeutvecklingen inte varit sådan att

ett realiserande av planerna varit aktuellt. Den ekonomiska aktiviteten har

allmänt legat på en lägre nivå och arbetskraftsbehovet har därför också varit

väsentligt mindre. Vid tidigare konjunkturnedgångar under efterkrigstiden

har företagen inte alltid skurit ned sysselsättningen i takt med produktionen

utan behållit en reserv för uppgångsperioden. Detta har inte i så stor

utsträckning varit fallet denna gång. I den reviderade nationalbudgeten förutses

för 1968 en svag ökning av arbetskraften inom industrin.

Av tablån nedan framgår utvecklingen av produktiviteten per anställd;

ökningen i procent per år:

Företagens planer Faktisk utveckling

1963—1970 1963—1967 1965—1967

5,4

6,4

5,3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Som synes har produktivitetsökningen 1963—1967 trots konjunkturdämpningen

utvecklats mera gynnsamt än planerna förutsatte, samt att den 1985

—1967 inte underskred den planerade nivån. Detta torde ha att göra med det

ändrade företagsbeteende som tidigare nämnts. Vidare observerar man att

i processindustrier som järn och stål samt massa- och pappersindustrin produktivitetens

ökning har försämrats sedan 1965.

Utgår man i stället från sysselsättningsvolymens utveckling, räknat i timmar,

kommer man till en produktivitetsökning som ligger ungefär på 5,5 %

per år. Långtidsutredningen räknade på lång sikt med ca 5 %.

De från företagen inhämtade planerna angav en investeringsnivå (inkl.

underhåll och reparationer) som 1966—1970 låg 6 % över 1964—1965 års medelnivå.

Dessa investeringars fördelning över tiden var inte preciserade.

Med hänsyn till tidigare erfarenheter av investeringsplaner och faktiskt utfall

samt till sambandet mellan kapital- och arbetsinsats å ena och produktionsresultat

å andra sidan fann sig utredningen föranlåten skriva upp investeringsvolymen

till en årlig ökning på 7 % (exkl. reparationer och underhåll).

Hittills har ökningen legat ca 1 procent lägre. Genom det svaga

efterfrågeläget har kapacitetsutvidgande utbyggnader förskjutits något

framåt i tiden medan en koncentration skett till rationaliseringsinvesteringar.

Framtidsbedömningen

Denna översikt har gett vid handen att i varje fall produktionen legat

under den prognoserade utvecklingen. Är detta en tillfällig försvagning eller

kan vi vänta en återgång till av långtidsutredningen kalkylerade trender?

Den granskning, som IUI bl. a. gjort mot bakgrund av vad företagare och

branschrepresentanter vid ett antal kontakter uttalat i fråga om framtidsbedömningar,

har lett till den revidering som återges i tabell 7. Vad först

gäller exporten har den 1965—1968 relativt väl följt prognosen. Även om

en del av denna exportökning är framtvingad av en svag hemmakonjunktur

tycks dock utsikterna goda att hålla en hög exporttillväxt även under de

närmaste åren, bl. a. med hänsyn till det sannolika lageruppbyggnadsbehovet

i avnämarländerna. Det kan särskilt sägas gälla malm, järn och stål

samt massa. Exportutvecklingen på EFTA och framför allt Norden kommer

förmodligen att bli gynnsam också i fortsättningen. Det bör särskilt stimulera

kemiska produkter, textil och konfektion samt vissa verkstadsprodukter.

Uppbyggnaden av den yttre tullmuren kring EEC motvägs i

någon mån av Kennedyrondens tullsänkningar. Slutresultatet blir att exportutvecklingen

enligt den förnyade bilden ligger ungefär i linje med långtidsutredningens

prognos.

För produktionen gäller att vissa branscher knappast kan uppnå den av

utredningen för hela perioden förutsedda tillväxten. De branscher det främst

är fråga om är järn- och metallverken, massa- och pappersindustrin samt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Avstämning av 1965 års långtidsutredning 27

beklädnadsindustrierna. För dessa kan man förmoda att även mera långsiktiga

förändringar utöver de konjunkturella har spelat in.

För 1969 och 1970 har här förutsatts att en relativt snabb produktionsökning

kommer till stånd. Den årliga tillväxttakten för hela perioden 1965—

1970 skulle då bli av storleksordningen 4 1/2 å 5 %, dvs. ca 1/2 procentenhet

under kalkylen i långtidsutredningen.

IUI:s beräkning av sysselsättningsutvecklingen bygger på vissa antaganden

om produktionsvolymen per anställd, där man bl. a. tagit hänsyn till

den starka rationaliseringsvilja som företagarna uttalat samt på det förhållandet

att produktionsvolymökningen i processindustrierna förutses gå

snabbare an under 1965—1967, vilket automatiskt ger ett tillskott till produktivitetsuppgången.

Över hela 1960-talets andra hälft minskar då antalet

anställda inom industrin med 1/2 ä 1 % per år att jämföra med långtidsutredningens

kalkyl på en ökning med 1 %. Industrins andel av den totala

sysselsättningen kommer då att sjunka ner till knappt 30 % (inkl. hantverket)

från en andel på ca 32 % 1965.

Tidigare er farenheter av sambanden mellan kapital-, sysselsättnings- och

produktionstillväxt ger vid handen att en utveckling i enlighet med den

reviderade IUI-kalkylen kräver avsevärda investeringar, betydligt större än

vad som förekommit de senaste åren.

6.2 Offentliga tjänster

Offentlig konsumtion 1965—1968

De planer och bedömningar som insamlades av långtidsutredningen pekade

på en ökning av den offentliga konsumtionen med bortåt 6 % årligen

1965—1970. Utredningen bedömde emellertid att en så stor ökning inte

kunde realiseras utan att andra områden med likaledes starka utbyggnadsbehov

måste hållas tillbaka. Enligt den avvägning som låg till grund för utredningens

kalkyl begränsades de offentliga konsumtionsutgifternas ökning

till 4,7 % per år.

Nationalräkenskapernas redovisning fram till 1967 och den reviderade

nationalbudgetens prognos för 1968 visar att den offentliga konsumtionen

i erkligheten kunnat expandera väsentligt snabbare än som förutsattes i

utredningens kalkyl och även snabbare än som angavs i myndigheternas

planer. Den genomsnittliga ökningen 1965—1968 utgör enligt nämnda källor

ca 7 % per år. De årsvisa förändringarna anges i nedanstående tablå (procentuell

volymförändring per år):

Som framgått har den kommunala konsumtionen kunnat expandera mycket

snabbt 1965 1968, medan den statliga delen visat endast en moderat

ökning. Till största delen sammanhänger denna olikhet i utvecklingsbilden

med att huvudmannaskapet för vissa verksamheter ändrats under perioden.

Sålunda fördes de tidigare statliga gymnasierna över till kommunal sektor

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

1965—

1966—

1967—

1965—

1965—

1965—

1966

1967

1968 pro- gnos

1968 delvis

prognos

1970 enl.

planer till

LU 65

1970

enl.

kalkyl

i LU65

Statlig konsumtion ..

Kommunal kon-

+ 0,9

- 2,2

+ 5,5

+ 1,4

+ 5,4

+ 4,3

sumtion..........

Summa offentlig

+ 9,3

+ 15,2

+ 7,5

+ 10,6

+ 6,2

+ 5,0

konsumtion......

+ 5,8

+ 8,2

+ 7,0

+ 7,0

+ 5,8

+ 4,7

1 juli 1966. Från 1 januari 1967 gick vidare de statliga mentalsjukhusen

över till landstingen. En överslagsberäkning visar, att om ingen överföring

hade gjorts skulle den statliga konsumtionens årliga ökning 1965—1968 ha

blivit 5 å 6 % och den kommunala konsumtionens 8 %. Effekten av dessa

överföringar kan dock inte anges exakt då man inte känner till hur utbyggnadstakten

för dessa och andra verksamheter i statlig och kommunal konsumtion

har påverkats av ändrat huvudmannaskap.

Utvecklingen inom olika delområden

Undervisning. Konsumtionsutgifterna för undervisning förutsågs i långtidsutredningen

öka med i genomsnitt ca 4 % per år fram till 1970. Enligt

nu föreliggande uppgifter synes utgifterna i stort sett ha utvecklats i öterensstämmelse

med långtidsutredningens kalkyler.

Utvecklingen av antalet elever inom grundskola och de gymnasiala skolorna

har ungefär överensstämt med den utveckling som långtidsutredningen

förutsatte. Enligt skolöverstyrelsens beräkningar väntas antalet elever i mtagningsklasser

i gymnasieskola (inkl. privatskolor) i början av 1970-talet

motsvara ca 90 % av antalet 16-aringar. Därav beräknas ca 33 % pabörja

sina studier i gymnasium, ca 22 % i fackskola och ca 35 % i yrkesskola.

Utvecklingen vid universitet och högskolor har hittills gått betydligt snabbare

än vad långtidsutredningen förutsåg. Enligt beräkningar som nyligen

gjorts av statistiska centralbyråns prognosinstitut väntas tillströmningen

till högre utbildning även i fortsättningen öka snabbare än vad som tidigare

beräknats. Med nu rådande tillströmningstendenser kommer 1970 an
o
talet

närvarande studerande att uppgå till över 100 000.

En av orsakerna till den kraftiga ökningen av studerande inom den högre

undervisningen kan vara att det dämpade arbetsmarknadsläget dels påverkat

de studerande att längre stanna kvar vid universitet och högskolor

och dels att fler efter studentexamen fortsätter att studera vid universiteten.

En annan orsak, som till en del kan förklara den exceptionellt höga tillströmningen

1967/1968, kan vara den fr. o. m. 1967 tillämpade nya tärnpliktslagen

för personer som uttas till officers- eller underofficersutbildning.

Trots den kraftiga tillströmningen till den högre utbildningen har driftskostnaderna

inte ökat lika snabbt utan håller sig inom vad som förut
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

29

sattes i långtidsutredningen. Detta sammanhänger delvis med att de nyinskrivna

i första hand gått till utbildningslinjer med relativt låga driftskostnader,

t. ex. de samhällsvetenskapliga och humanistiska fakulteterna.

Hälso- och sjukvård. Den offentliga konsumtionen av hälso- och sjukvårdens

tjänster har under de senaste åren ökat i avsevärt snabbare takt

än vad som tidigare förutsetts. Av tillgängliga uppgifter att döma torde den

genomsnittliga ökningen 1965—1968 bli av storleksordningen 10 % per år.

I långtidsutredningens kalkyl angavs den årliga ökningen 1965—1970 till

ca 7 % medan de utbyggnadsplaner som under 1964 insamlats från sjukvårdens

huvudmän tydde på en ökningstakt om 8 1/2 % per år.

En liknande undersökning av utbyggnadsplanerna fram till 1970 genomfördes

1967 under benämningen RUPRO 67 (Rullande prognosundersökning

1967). Enligt där redovisade planer förutser huvudmännen en fortsatt

mycket snabb ökning av vårdresurserna.

Antalet vårdplatser i sluten vård anges komma att ligga endast obetydligt

lägre 1970 än enligt de planer som redovisades 1964 (145 700 mot

148 900). Utbyggnaden under åren 1965—1967 anges visserligen inte ha gått

fullt så snabbt som indikerats av de tidigare planerna, men eftersläpningen

skulle inhämtas genom väsentligt större platstillskott under de framförliggande

åren. Satsningen på vården av de långvarigt kroppssjuka synes för

närvarande kraftigare än enligt tidigare planer. Den övriga kroppssjukvårdens

utbyggnad har däremot gått långsammare, medan utvecklingen inom

psykiatrisk sjukvård och inom övriga grenar av sluten vård synes ske i

överensstämmelse med tidigare planer. Föreliggande uppgifter tyder på att

hälso- och sjukvårdens personal ökade med 5 å 6 % under 1966, medan det

förändrade arbetsmarknadsläget under 1967 synes ha möjliggjort en betydligt

större rekrytering. Härmed har vakanserna successivt minskat, även om

någon mera påtaglig förbättring i bristsituationen inte synes ha ägt rum.

Mot denna bakgrund bör det ifrågasättas om den av huvudmännen planerade

ökningen av antalet tjänster med över 7 000 per år under 1968, 1969

och 1970, helt kan realiseras.

Socialvård. Även inom socialvårdssektorn har den offentliga konsumtionen

ökat mycket snabbt under de gångna åren av långtidsutredningens kalkylperiod.

En genomgång av utvecklingstendenserna inom olika vårdgrenar

visar att utbyggnaden av vårdresurserna planeras fortsätta. För de kostnadsmässigt

mest betydande områdena ålderdomshem och social hemhjälp synes

utbyggnaden ske i enlighet med planerna till långtidsutredningen. Barnstugorna,

familjedaghemmen och den öppna åldringsvården synes däremot

expandera i snabbare takt än vad som tidigare beräknats.

De kommunala och statliga myndigheternas planer till långtidsutredningen

tydde på en ökning i konsumtionen av socialvårdstjänster med ca

6 1/2 % per år 1965—1970. I långtidsutredningen bedömdes det emellertid

inte realistiskt att räkna med att alla angivna planer kunde realiseras redan

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

till 1970; den årliga konsurationsökningen förutsattes bli ca 5 %. Det är tydligt

att denna ökning kommer att överträffas. Utvecklingen synes t. o. m. gå

betydligt snabbare än vad som angavs i huvudmännens tidigare planer.

Försvar. Försvarsutgifternas utveckling regleras genom av riksdagen

fastställda ramar. Att döma av utvecklingen hittills och av det förslag om

ny ekonomisk ram för det militära försvaret under fyraårsperioden 1968/69

•—1971/72, som lagts fram i proposition 1968: 110, synes långtidsutredningen

ha överskattat såväl konsumtions- som investeringsutgifternas utveckling.

Detta sammanhänger bl. a. med att i långtidsutredningens kalkyl antogs

i beräkningstekniskt syfte, att det till 1966/67 gällande försvarsbeslutet

skulle tillämpas fram till 1970.

Sammanfattande kalkyl

Den reviderade kalkylen avseende de offentliga konsumtionsutgifternas

förutsedda utveckling inom olika delområden sammanfattas i tabell 8. Osäkerheten

i beräkningarna har markerats genom att ange endast hela tal.

I kalkylen har antagits att ökningstakten under framförliggande år kommer

att dämpas något i förhållande till 1965—1968. För hela perioden 1965

—1970 ger de reviderade beräkningarna en genomsnittlig ökning av den

offentliga konsumtionen med ca 6 % per år (att jämföra med 4 1/2 % per

år enligt långtidsutredningen).

Även beträffande investeringarna har revideringen inneburit att den tidigare

kalkylen uppjusterats. Investeringarnas utvecklingsbild överensstämmer

i stort med vad som beräknats för konsumtionen, dvs. snabba stegringar-

inom vårdområdena, en utveckling inom undervisning i stort sett i

överensstämmelse med tidigare beräkningar och en svagare ökning av försvarets

investeringar-. Totalt beräknas investeringarna (exkl. underhåll)

inom offentlig tjänsteproduktion komma att öka med ca 6 % per år 1965—

1970.1 långtidsutredningen angavs motsvarande ökning till 5 %.

Kalkylerna fram till 1970 har till betydande delar kunnat byggas på planer

och bedömningar från för viss verksamhet ansvarig statlig eller kommu
-

Tahell 8. Offentlig konsumtion 1965—1970, reviderad kalkyl

Procentuella förändringar per år

1965

milj. kr. i

1964 års

priser

1965—

1968

delvis

prognos

1965—

1970

rev. kalkyl

1965—

1970

enl. LU 65

Undervisning...............

3 976

+ 4

+ 4

+ 4

Hälso- och sjukvård.........

3 279

+ 10

+ 9

+ 7

Socialvård.................

1 398

+ 10

+ 9

+ 5

Försvar....................

1 855

+ 2

+ 2

+ 3 1/2

Övriga områden............

4 180

+ 8

+ 7

+ 4 1/2

Totalt.....................

14 688

+ 7

+ 6

+ 4 1/2

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

nal myndighet. Utsträcks perspektivet till 1975 föreligger planmaterial endast

i begränsad omfattning och främst i form av uppgifter till långtidsbudgeten.

Beträffande undervisning erhålls dock viss vägledning i befolkningsutvecklingen

i de för undervisning aktuella åldrarna. Sålunda förutses

grundskolan öka i snabbare takt än 1965—1970 beroende på 1960-talets ökade

födelsetal. Grundskolan beräknas vara helt utbyggd t. o. in. årskurs 9

läsåret 1972/73. Gymnasieskolans elevunderlag minskar, vilket eventuellt

kan komma att något motverkas av en höjd gymnasiefrekvens. Den högre utbildningens

utveckling är svårare att överblicka. Om man antar en relativt

oförändrad gymnasiefrekvens fram till mitten av 1970-talet, och då befolkningen

i de för högre utbildning aktuella åldersgrupperna (20—24 år) minskar

framöver, förutses emellertid ökningen av antalet studerande vid universitet

och högskolor avta.

Liksom på många andra konsumtionsområden påverkas efterfrågan av

hälso- och sjukvård i hög grad av förhållandena på utbudssidan. Som

nämnts pågår en omfattande utbyggnad av antalet vårdplatser. Denna förutses

fortgå och bilda underlag för fortsatta konsumtionsstegringar under

1970-talet. Utbyggnaden av den öppna vården utanför sjukhus har å andra

sidan inte gått lika fort och torde ännu inte svara mot de på senare tid

framförda önskemålen angående en förstärkning av denna vårdform. Det

är därför sannolikt att en snabbare utbyggnad aktualiseras under 1970- talet.

Även på socialvårdens område kan man räkna med fortsatta utbyggnadsbehov.

Satsningen har på senare tid koncentrerats på de öppna vårdformerna

och man får förutsätta att denna utveckling kommer att fortsätta.

En utförligare redogörelse för utvecklingstendenserna inom det offentliga

tjänsteområdet kommer att publiceras i en kommande volym i SOU-serien.

6.3 Produktionsstrukturen

Efterfrågeutvecklingen 1965—1968, vilken i stora drag inneburit en dämpad

tillväxt och en omfördelning av resurserna mot offentlig sektor, har

fått återverkningar på olika produktionsområden. Inom samtliga näringsgrenar

med undantag av den offentliga tjänstesektorn sjönk, som framgår

av tabell 9, produktionens ökningstakt jämfört med föregående femårsperiod.

Accelerationen av de offentliga tjänsternas tillväxt är en direkt reflex av

den offentliga konsumtionens snabba utveckling. Jordbruksproduktionen

har på vanligt sätt utsatts för relativt stora kastningar år från år på grund

av växlande skördeutfall. Genomsnittsutvecklingen 1965—1968 (minskning

med 2 % per år) ligger emellertid endast obetydligt under den långsiktiga

trenden. Skogsbrukets dåliga resultat står naturligtvis i direkt samband med

skogsindustriernas läge. Industrins relativt långsamma genomsnittliga pro
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 9. Produktionen inom olika näringsgrenar 1950—1970

Procentuella volymförändringar per år

1950—

1960—

1965—

1966—

1967—

1965—

1965—

1965—

1960

1965

1966

1967

1968

pro-

gnos

1968

delvis

pro-

gnos

1970

rev.

kalkyl

1970

enl.

LU 65

Jordbruk m. m........

—2,0

0,1

—9,0

8,3

—5,8

—2,2

—2

—1

Skogsbruk...........

2,8

2,6

—1,0

6,8

—5,0

0,1

2

2,5

Industri.............

4,6

7,5

4,2

1,4

5,6

3,7

5

5 å 5,5

Kraftverk m. m.......

6,0

8,0

3,2

6,2

4,6

4,7

5

6

Byggnadsverksamhet ..

4,4

5,8

4,2

4,7

2,7

3,9

4,5

5

Summa kraft- och varu-

produktion...........

3,6

6,1

2,9

3,0

3,7

3,2

4,5

4,5

Offentliga tjänster ....

3,3

4,4

4,2

8,5

4,7

5,8

5,5

4

Övriga tjänster.......

2,1

4,3

2,6

1,6

3,1

2,5

3

4

Summa tjänsteproduk-

tion.................

2,4

4,3

3,0

3,3

3,5

3,3

3,5

4

Totalt1 ..............

3,1

5,2

3,0

3,1

3,6

3,3

3,9

4,2

1 Siffrorna i tabellen för den totala produktionen baserar sig på en beräkning från produktionssidan

och avviker på vissa punkter från de uppgifter som baseras på bruttonationalprodukten

beräknad från användningssidan.

duktionsuppgång 1965—1968 på knappt 4 % per år förklaras främst av

den svaga utvecklingen 1967.

I samband med tabell 9 bör påpekas att statistiken är mycket dålig för en

råd sektorer. Den svaga ökningstakten inom »övriga tjänster» (handel,

samfärdsel, bostadsnyttjande etc.), trots bostadspostens höjande inverkan,

kan mycket väl vara en statistisk missvisning.

Tendenserna under resten av 1960-talet kommer naturligtvis att i hög

grad bero på konjunkturutvecklingen. Siffrorna för 1965—1970 i tabellen

har framräknats under förutsättning av en normal konjunkturuppgång under

de närmaste åren, som innebär att produktionskapaciteten utvecklas

och tas i anspråk i enlighet med vad som sagts i avsnitt 3.

Bortsett från förskjutningen mot offentlig sektor synes det tidigare förhållandevis

stabila relativa produktionsmönstret inte ha rubbats under de

senaste årens konjunktur avmattning. Sifferserien för 1965—1970 utgår från

att detta mönster står sig även under kommande år. Det innebär att näringsgrenarna

ur tillväxtsynpunkt kan schematiskt indelas i tre grupper. Industrin,

kraftsektorn, byggnadsverksamheten och bostadsnyttjandet uppvisar

en snabb produktionsökning. Varuhandeln ligger omkring genomsnittet

för ekonomin. Jordbruk, skogsbruk och privata tjänster bildar slutligen

en grupp med långsam produktionsutveckling. Så långt överensstämmer

mönstret helt med vad som antogs i långtidsutredningen. De frågetecken

som tillkommit under senare år knyter sig till samfärdseln och offentlig sek
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

tor. Samfärdseln var tidigare placerad i grupp elt. Nytillkommen, dock ganska

osäker, statistik antyder emellertid att samfärdselsektorns långsiktiga tillväxt

i det närmaste skulle ligga vid genomsnittet för ekonomin. Den offentliga

sektorn har under senare år som nämnts expanderat snabbare än genomsnittet

och sålunda befunnit sig i den expansiva gruppen. Om delta

kommer att fortsätta avgörs genom den ekonomisk-politiska resursavvägningen.

Inom de olika näringsgrenarna har samtidigt omvandlingen av företagsstrukturen

gått vidare. Inom jordbruket och handeln synes nedläggningar

av mindre enheter ha fortsatt i ungefär samma eller för jordbrukets del

möjligen något snabbare lakt än tidigare. Inom industrin däremot har omvandlingen

gått påtagligt snabbare. Frågan är om detta enbart är en följd

av konjunkturnedgången och den skärpta ekonomiska politiken eller om

man även på lång sikt får tänka sig en omvandling i snabbare takt. Flera

skäl talar för att konjunkturdämpningen har påskyndat utvecklingen. Under

1960-talets första hälft berördes, enligt arbetsmarknadsstyrelsens varselstatistik,

ca 7 000 personer per år av driftsinskränkningar. Fr. o. m. 1965

började antalet stiga för att 1966 ligga på 20 000 och 1967 på drygt 22 000.

Enbart nedläggningarna berörde 1967 12 000 personer mot ca 3 000 å 4 000

under 1960-talets första år.

Som en följd av den uppdrivna inhemska konjunkturen var friställandena

relativt begränsade under första delen av 1960-talet. När den ekonomiska

aktiviteten dämpades torde spänningen på lönsamhetssidan ha utlösts i form

av driftsinskränkningar. Samtidigt är det troligt att den möjlighet att överblicka

kostnadsutvecklingen som treårsavtalet gav har bidragit till att påskynda

omvandlingsprocessen. Man kan hävda att speciella förhållanden

satt sin prägel på utvecklingen sedan 1965.

De branscher som har varit specielll berörda av de senaste årens omvandlingsprocess

är gruvindustrin, massa- och pappersindustrin, textil- och

konfektionsindustrin samt sko-, läder- och gummivaruindustrin. Detta är i

stort sett de branscher som i industribilagan till långtidsutredningen angavs

stå inför omstruktureringsproblem.

Andra sidor av omvandlingsprocessen är mycket ofullständigt kartlagda.

Vi saknar exempelvis en klar uppfattning om nybildningen av företag och

dess utveckling och om några nya moment kommit in i bilden i dessa avseenden.

Företagssamgåendena har ökat kraftigt fr. o. in. 1965. De tycks

också ha kommit att omfatta allt större företag.

Mot bakgrunden av de långsiktiga tendenserna i utländsk och inhemsk

efterfrågeinriktning förefaller det troligt att strukturella problem kominer

att kvarstå för olika delar av industrin. Inverkan från bl. a. den förväntade

konjunkturuppgången torde emellertid ge en något långsammare takt i omvandlingsprocessen

än vad som varit fallet de senaste åren.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 2

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

6.4 Sysselsättning och produktivitet inom olika näringsgrenar

Statistiken ger som tidigare nämnts endast bristfälligt underlag för en

kartläggning av sysselsättning och produktivitet inom olika näringsgrenar

under senare år. Tidigare har konstaterats att totala antalet sysselsatta på

den svenska arbetsmarknaden sjönk med 0,3 % 1965—1968 per år. Av de

uppgifter som står till buds synes man kunna sluta sig till att denna minskning

som närmare framgår av tabell 10 fördelat sig så mellan näringsgrenarna

att antalet sysselsatta minskat genomgående inom de varuproducerande

sektorerna och att minskningar endast till del har motvägts av ökningar

inom tjänstesektorerna, främst den offentliga sektorn.

I fråga om jordbruket lyder tillgänglig statistik på att sysselsättningen

efter 1965 har minskat inte oväsentligt snabbare än både vad långtidsutredningen

antog och vad som skedde 1960—1965. Det skulle innebära att

den lägre efterfrågan från andra sektorer inte skulle ha bromsat avgången

från jordbruket.

Samma tendens mot snabbare minskningstakt har gällt även i skogsbruket.

Rationaliseringen i förening med den svaga efterfrågan på virke har

medfört en kraftig minskning av antalet sysselsatta i skogsbruket. Speciellt

har detta gällt tillfälligt sysselsatta. Inom industrin har antalet förvärvsarbetande

minskat med i genomsnitt 1,5 % per år 1965—1968, vilket närmare

berörts i avsnitt 6.1. Även inom byggnadsverksamheten synes arbetsstyrkan

ha minskat fast långsammare.

Den relativt kraftiga ökningen för offentlig sektor står i samband med utvecklingen

inom övriga sektorer på så vis att deras dämpade efterfrågan

medfört ett lättare arbetsmarknadsläge som möjliggjort för stat och kommun

att fylla de vakanser som uppstått under åren med arbetskraftsbrist.

Tabell 10. Antal förvärvsarbetande inom olika näringsgrenar 1950—1970

Procentuella förändringar per år. Folkräkningarnas definitioner

1950—

1960

1960—

1965

1965—

1968

1965—

1970

rev. kalkyl

1965—

1970

enl. LU 65

Jordbruk m. m.................

—4,0

—4,7

—7,8

—7,5

—6

Skogsbruk ....................

0,8

-4,2

—7,2

—5,5

—4

Industri......................

0,0

0,7

—1,5

—0,5

1

Kraftverk m. in................

1,8

—1,0

0,2

0,5

0,5

Byggnadsverksamhet...........

Summa kraft- och varuproduk-

1,7

2,2

—0,3

0

2

tion..........................

—0,6

—0,4

—2,5

—1,5

0

Offentliga tjänster.............

3,4

5,1

5,0

4,5

3,5

Övriga tjänster................

1,2

1,2

0,9

1

0,5

Summa tjänsteproduktion.......

1,8

2,4

2,4

2,5

1,5

Totalt........................

0,3

0,8

—0,3

0,3

0,7

s. 35 Kontrollera mot PDF

Avstämning av 1365 års långtidsutredning 35

Tabell 11. Produktionsvolymen per arbetstimme (för förvärvsarbetande) inom olika näringsgrenar

Procentuella förändringar per år

1950—1960

1960—1965

1965—1968

delvis prognos

Jordbruk m. m........................

2,5

5,1

5,9

Skogsbruk........................

2,5

7,1

7,6

Industri...........................

4,5

7.1

6,1

Kraftverk m. m.......................

4,2

9,0

4,7

Byggnadsverksamhet..................

3,2

3,9

4,5

Summa kraft- och varuproduktion......

4,7

6,8

6,4

Offentliga tjänster1..................

0,4

—0,4

1,0

Övriga tjänster ......................

1,6

3,6

1,5

Summa tjänsteproduktion..............

i,i

2,2

1,2

Totalt........................

3,6

4,6

4,2

1 Någon beräkning i egentlig mening av vare sig produktion eller produktivitet har inte gjorts

för denna sektor. Beräkningstekniskt framkommer emellertid en viss mindre förändring av produktiviteten

vilken införts i tabellen.

I avsnitt 3 har konstaterats att den totala produktiviteten synes ha utvecklats

förhållandevis gynnsamt under avmattningsperioden 1965—1968.

Den lägre tillväxt som dock registrerats hänför sig som man kan se av tabell

11, i första hand till tjänstesektorn.

När det gäller de varuproducerandc sektorerna har produktivitetstillväxten

under perioden 1965—1968 med undantag för industrin utvecklats gynnsammare

än tidigare. Det bör dock än en gång betonas att underlaget för beräkningarna

är bräckligt. I långa stycken rör det sig om rena gissningar.

Det finns inget egentligt underlag för en kalkyl över den näringsgrensvisa

sysselsättningsutvecklingen framöver. Förutsätter man emellertid den produktionsuppgång

som skisserades i föregående avsnitt och utgår man vidare

från föreliggande produktivitetstendenser kan kanske följande försöksvisa

antydningar göras beträffande sysselsättningen under de närmaste åren.

En snabbare produktionstillväxt skulle antagligen dra med sig eu viss ökning

av den antalsmässiga sysselsättningen inom industri och byggnadsverksamhet.

Däremot skulle jord- och skogsbruket med stor sannolikhet fortsätta

att avge arbetskraft. På grund av bl. a. utnyttjandet av arbetskraftsresurserna

finns ett expansionsutrymme för tjänstesektorerna som dock inte

växer lika snabbt som genomsnittet under 1960-talet.

Under första hälften av 1970-talet förutses den totala arbetskraftstillgången

i antal räknat stagnera. Om tjänstesektorerna skall öka sysselsättningen

i enlighet med den långsiktiga tendensen måste detta balanseras av

en motsvarande absolut minskning för industrin och de andra varuproducerande

grenarna. Mot denna bakgrund förefaller det rimligt att förutsätta

en lägre ökningstakt för tjänsteområdena under 1970-talet jämfört

med 1960-talet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 är 1968

6.5 Investeringsfördelningen

Långtidsutredningen antog i sin kalkyl att de totala bruttoinvesteringarna

skulle öka med 4,7 % per år 1965—1970. Den faktiska ökningen 1965—

1968 bär som framgår av tabell 12 varit 4,1 %. Bakom denna skillnad mot

långtidsutredningen ligger främst en dämpad utveckling för underhållsinvesteringarna,

medan däremot nyinvesteringarna visar en jämfört med

långtidsutredningen endast obetydligt långsammare ökning.

I långtidsutredningens kalkyl ingick att privata sektorn och inte minst

industrin skulle få en något ökad andel av de totala investeringarna. Delvis

under inverkan av konjunkturavmattningen har i stället hittills under perioden

utvecklingen varit svag för den privata delen. Liksom under första hälften

av 1960-talet har däremot bostadsbyggandet och kommuninvesteringarna

expanderat kraftigt, 5,6 % respektive 8,2 % per år 1965—1968. Investeringarna

för produktion av offentliga tjänster, exklusive militära, vilka till

Tabell 12. Bruttoinvesteringar 1950—1970

Årlig procentuell volymförändring

1965

milj

kr.

1950—

1960

1960—

1965

1965—

1968

delvis

pro-

gnos

1965—

1966

1966—

1967

1967—

1968

pro-

gnos

1965—

1970

enl.

LU 65

A. Exkl. underhäll

Jordbruk, skogsbruk o.

fiske...................

951

—1,5

4,5

—4

—0,5

—11

0,5

2

Kraftverk m. m..........

1 314

6

—1,5

14,5

4,5

3

Industri o. hantverk in. in.

5 573

3,5

5

6,0

11

2

5,5

7

Egentlig industri.......

5 261

3,5

5

6,0

11

2

5,5

7

Samfärdsel..............

4 477

7,5

2

11,5

—0,5

5

Vägar och gator.......

1 577

10,5

7,5

3

2

2

4,5

5,5

Övrigt................

2 900

6,5

0

16,5

—1,5

5

Varuhandel m. m.........

1 344

16,5

10

—3,5

0

2,5

—13

4,5

Bostäder................

5 863

4

7,5

6

—2

16,5

4

5

Vatten och avlopp in. m. ..

1 059

7,5

11

0,5

19,5

4

Offentliga tjänster.......

5 072

7,5

8,5

8,5

0

5

Civila................

2 915

7,5

12,5

8

14

. .

5

Undervisning........

1 173

8,5

10,5

1,5

7,5

4

Hälso- och sjukvård ..

710

8,5

11,5

20

15

7,5

Sociala ändamål.....

257

9,5

15,5

26

27

. .

7

Förvaltning m. in. ...

775

4,5

16

1

18

3

Försvar...............

2 157

8

4,5

0

8,5

—18

13,5

4,5

Totalt, exkl. underhåll ...

25 653

5,4

5,8

4,8

6,4

4,4

3,6

5,1

H. Underhåll............

9 501

1,8

3,5

2,1

4,4

—1,2

3,2

3,4

Totala bruttoinvesteringar

(A + B).................

35 154

4,3

5,2

4,1

5,9

3,0

3,5

4,7

Bostäder................

7 158

3,0

6,5

5,6

—0,3

13,9

3,6

5

Privata exkl. bostäder ....

15 022

4,6

4,5

2,2

9,7

—2,3

-0,4

5,5

Statliga exkl. bostäder ....

7 167

5,4

2,4

3,1

3,7

—2,3

8,1

4,5

Kommunala exkl. bostäder

5 807

5,5

9,6

8,2

6,4

10,9

7,5

5

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

drygt SO % är kommunala, har liksom under föregående femårsperiod visat

mycket snabb expansion efter 1965.

Det bör kanske i detta sammanhang erinras om att långtidsutredningen

för bostadsbyggandet och de offentliga investeringarna upptog en mera dämpad

utveckling än den som redovisades i planer och expertbedömningar. I

långtidsutredningen antog man att förutsättningar saknades för att dessa

investeringsbehov i sin helhet skulle kunna realiseras. De senare årens

konjunkturavmattning har emellertid bromsat upp utbyggnaden inom den

privata sektorn. Det är speciellt kommunala investeringar som fyllt detta

utrymme medan däremot de statliga uppvisar en mera återhållsam utveckling.

I fråga om de statliga investeringarna exklusive bostäder påverkas utvecklingen

1965—1968 i hög grad av materielanskaffningarna till försvaret,

för vilka ingen ökning registreras 1965—1968.

Inom de statliga affärsverken och aktiebolagen, som i tabell 12 till största

delen redovisas under rubrikerna övrig samfärdsel och krafverk m. in., har

investeringarna efter stagnationen 1966 ökat i snabb takt 1967. En fortsatt

uppgång väntas under 1968. I jämförelse med första hälften av 1960-talet är

det för dessa investeringar fråga om en ganska betydande expansion, vilket

också förutsågs i det planmaterial som ställdes till långtidsutredningens förfogande.

En viss eftersläpning i förhållande till planerna kommer dock att

föreligga fram till 1968.

De statliga väginvesteringarna har i stort sett varit oförändrade efter

1965. Här föreligger en betydande avvikelse från planerna som upptog en ökning

på ca 5 % per år 1965—1970. Till följd av en kraftig kommunal expansion

bär emellertid det totala väg- och gatubyggandet ökat med 3 % per

år 1965—1968.

Privata investeringar exklusive bostäder uppvisar en måttlig ökning 1965

—1968, i medeltal endast ca 2 % per år. Förändringarna mellan åren uppvisar

emellertid kraftiga skillnader: ökningen 1966 med närmare 10 % åtföljs

sålunda av minskade investeringar 1967 och ungefär oförändrad nivå

1968. En betydande ökning för industrin, 6 % i genomsnitt per år 1965—•

1968 (exklusive underhåll), motsvaras av svagare utveckling inom andra

områden, främst handeln och jordbruket.

6.6 Den privata konsumtionens fördelning

Den totala privata konsumtionen har som nämnts ökat med i genomsnitt

2,5 % under perioden 1965—1968. Ökningen är betydligt lägre än

vad som uppnåddes under första delen av 1960-talet, då konsumtionen i

genomsnitt steg med 4,7 %, och lägre även jämfört med långtidsutredningens

kalkyl på 3,4 % för perioden 1965—1970.

När det gäller konsumtionens fördelning på olika varugrupper gjordes i

långtidsutredningen en prognos för perioden 1964—1970. Den byggde på

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 13. Den privata konsumtionens utveckling 1964—1970

Konsumtions-

Procentuell volymförändring

utgift 1967

per år

milj. kr.

1964—1967

1964—1970

enl. LU:s

lägre alt.

Livsmedel..........................

25 000

2,1

1,7

Bostad.............................

9 700

5,7

4,5

Beklädnad..........................

6 500

0,6

3,6

Hushållsutrustning...................

3 000

2,7

4,2

Resor..............................

8 300

—0,2

5,1

Rekreation..........................

6 300

4,7

4,2

Sjukvård och hygien.................

3 500

4,0

4,3

Övriga varor och tjänster.............

2 900

5,3

3,0

Total inhemsk privat konsumtion......

65 300

2,7

3,3

Plus: svenska turistutgifter i utlandet . .

1 500

14,5

Minus: utländska turistutgifter i Sverige

600

1,8

Total privat konsumtion..............

66 200

3,0

antagandet att konsumtionen skulle öka med 2,5 % i volym per capita motsvarande

en årlig ökning på 3,0 %. Prognosen anslöt sig alltså nära till

utredningens huvudkalkyl. Ett alternativ med högre ökningstakt redovisades

också.

I tabell 13 har den taktiska volymökningen inom olika varugrupper jämförts

med nämnda prognosalternativ i långtidsutredningen. Definitionerna

av varugrupperna är något olika genom att man i långtidsutredningens

prognos hade inkluderat vissa kompletteringar till nationalräkenskapernas

redovisning av privat konsumtion.

Som framgår av tabellen avviker den faktiska utvecklingen från prognosen

framför allt beträffande resekonsumtionen. Personbilarna skulle

svara för nästan hela den prognoserade ökningen om 5,1 % per år. Nybilsförsäljningen

har som bekant markant avtagit under 1966 och 1967 och

väntas även för 1968 ligga betydligt under 1965 års nivå. Denna nedgång

har ej tillfredsställande kunnat förklaras och saknar motsvarighet vid tidigare

avmattningar i konjunkturerna. Det torde ännu vara för tidigt att

avgöra om man för bilkonsumtionen står inför en helt annan långsiktig

utveckling än vad som förutsatts i gjorda långtidsprognoser. För ett mera

ingående resonemang rörande orsakerna till bilförsäljningens nedgång

hänvisas till konsumtionsavsniltet i den reviderade nationalbudgeten.

Bland övriga varugrupper har konsumtionen av beklädnad och hushållsutrustning

ökat svagare än prognosen anger. Utvecklingen för övriga varor

och tjänster är svårtolkad beroende på den mindre goda överensstämmelsen

mellan de båda beräkningarna. Den relativt stora skillnaden mellan prognos

och faktisk utveckling för gruppen kan bero på denna brist. Utveck
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

lingsmönstret skulle emellertid om man bortser från resekonsumtionen, fortfarande

kunna sägas ha sin giltighet. Inget har framkommit som motsäger

att avvikelserna från prognosen för dessa senare varugrupper kan förklaras

utifrån konjunkturella inflytelser.

6.7 Utrikeshandeln

Exportutvecklingen 1965—1970

Exportutvecklingen på viktigare länder. I tabell 14 har exportutvecklingen1

på olika länderområden sammanfattats. Konjunkturavmattningen

i Västeuropa har medfört att ökningen av exporten dit 1966—1967 blivit

lägre än långtidsutredningens prognos för den genomsnittliga tillväxten

1965—1970. Betydande skillnader föreligger i exportutvecklingen på EECoch

EFTA-området. Förutom att detta är ett klart uttryck för skillnaden

i efterfrågeutvecklingen i de båda länderområdena, kan här spåras en omstrukturering

av handeln inom de båda handelsblocken. Det förefaller troligt

att såväl de positiva integrationseffekterna på EFTA som de negativa

på EEC inte blivit tillräckligt betonade i den prognos som gjordes för perioden.

Det mest markanta bakslaget för svensk export under perioden 1965—

1967 gäller exporten till Västtyskland. Denna utveckling hänger samman

dels med att konjunkturavmattningen där varit anmärkningsvärt stark

mellan 1966 och 1967 med ungefär oförändrad bruttonationalprodukt, in
1

Denna är baserad uteslutande på den svenska utrikeshandelsstatistiken till skillnad från

marknadsstudien i bilaga 1 till långtidsutredningen. Genomgående refereras till volymutvecklingen;

här exportvärdet deflaterat med totala exportprisindex för respektive varugrupp. Länderfördelade

prisindex föreligger inte.

Tabell 14. Total export (exkl. fartyg och vapen) till olika länderområden 1963—1970

Procentuella årliga förändringar, volymtal

Export-

Faktisk utveckling

Prognos

1965

1963—

1964—

1965—

1966—

1967—

1965—

1968—

milj. kr.

1964

1965

1966

1967

1968

1970

1970

enl.

enl.

»rest »

RNB1

LU

enl.

LU

EEG................

6 226

9,5

0,8

4,8

—5,8

8

6,1

12

EFTA...............

7 599

18,6

5,2

8,7

9,5

4

7,7

8

därav: Norden........

4 320

21,1

10,1

9,4

9,3

2

8,3

10,5

Västeuropa...........

14 170

13,9

3,0

7,1

2,7

6

7,0

10

USA................

1 222

7,5

15,8

22,2

12,8

9

7,4

—2,5

Industriländerna......

15 756

14,1

3,8

8,9

3,8

6,5

7,1

8,5

Resten av världen ....

3 190

4,8

1,1

14,3

7,2

8

6,1

1

Hela världen.........

18 946

12,4

3,3

9,8

4,4

7

7,0

7

1 Reviderad nationalbudget för 1968.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

dustriproduktion och privat konsumtion, dels med att de strukturella förändringarna

i exporten genom integrationen torde varit särskilt framträdande

på den västtyska marknaden. Sveriges andel av den tyska totalimporten

liar successivt minskat sedan 1964 — från 3,9 % 1964 till 3,1 %

1967 — en utveckling som knappast helt kan förklaras av konjunkturnedgången.

På övriga EEC-länder har exporten inte utvecklats lika ogynnsamt som

på Västtyskland. Dels liar konjunkturnedgången inte varit så markant i

dessa länder — i Italien har rätt högkonjunktur 1965—1967 — dels är

varusammansättningen i exporten delvis en annan. Integrationseffekterna

synes också ha gett mindre utslag i dessa länder jämfört med Västtyskland.

Nordens betydelse som avnämare för svensk export har under 1960-talet

ökat högst väsentligt och i något högre grad än vad som förutsågs i prognosen.

Till en del måste den snabba utvecklingen av handeln inom Norden

också tillskrivas integrationseffekterna av EEC- och EFTA-bildningen. Av

betydelse för skillnaden i exportutvecklingen på Norden och övriga länder

under denna begränsade period är dessutom att den snabbare växande

färdigvaruexporten utgör eu betydligt större del i exporten till Norden än

till övriga länder. Här har också skett andelsvinster för flera varugrupper.

I Finland har betalningsbalansproblemen och devalveringen 1967 fått

effekter på vår export. Denna föll med 4,5 % från att tidigare ha ökat med

10—15 % årligen eller ungefär lika snabbt som exporten till Norge och Danmark.

Storbritannien är vår största exportmarknad. Exporten dit har fluktuerat

kraftigt under perioden 1963—1967, dock med den trend på drygt 6 %,

dvs. praktiskt taget densamma som förutsattes i prognosen för 1965—1970.

Förklaringen till exportutvecklingen på Storbritannien är svår att ange;

EFTA-effekten ligger i varje fall bakom pappersexportens utveckling och

sannolikt även för järn och stål att döma av de stora andelsvinsterna i

stålimporten 1965 och 1967. Totalt sett synes dock inte Sveriges andel i

den brittiska importen ha ökat från 1964.

Den svaga exporttillväxten på Västeuropa har i viss mån kunnat kompenseras

genom hög export på andra marknader, framför allt på Förenta

staterna och öststaterna. Exportprognosen på Förenta staterna har

hittills kraftigt underskattat den faktiska utvecklingen. Exportökningen är

rätt genomgående för alla viktigare exportvarugrupper men har speciellt

gällt verkstadsprodukter (främst bilar) samt järn och stål. Exportutvecklingen

på Förenta staterna bestäms i allt väsentligt av konjunkturutvecklingen.

Den starka stegringen de två senaste åren bör emellertid också

ses i samband med kriget i Vietnam.

Exporten på varugrupper. I tabell 15 har exporten för olika varugrupper

redovisats. Den långsiktiga exportutvecklingen av massa och papper

s. 41 Kontrollera mot PDF

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

41

Tabell 15. Export för olika varugrupper 1963—1970

Procentuella årliga förändringar, volymtal

Export- värde

1965

milj. kr.

Faktisk utveckling

Prognos

1963—

1967

trend

1963—

1964

1964—

1965

1965—

1966

1966—

1967

1967—

1968

enl.

RNB1

1965—

1970

enl.

EU

1968—

1970

»rest»

enl.

LU

Trävaror ......

1 526

3,0

16,3

—3,1

—4,6

12,2

—2,5

1,9

2,5

Massa........

2 237

2,7

8,6

—4,5

9,3

—1,3

7,5

4,9

4,5

Papper.......

1 941

4,4

12,0

—0,4

5,9

2,2

7

7,1

10

Malm.........

1 269

3,0

21,3

1,4

—5,4

1,9

16,5

5,4

Livsmedel.....

708

2,4

—8,5

11,6

—0,6

5,3

0

—2

Övriga råvaror.

482

8,4

6,7

9,2

8,2

9,4

12

5,1

1,5

Kemikalier ....

721

13,4

17,4

12,0

16,6

6,8

8,5

9,7

8,5

Textil, kläder ..

459

13,0

19,9

4,4

15,2

16,8

9

8,6

Metaller......

Verkstads-

2 094

12,4

14,4

9,6

14,0

12,6

7,5

7,6

2

produkter.....

Övriga färdig-

6 595

8,9

12,7

5,1

15,8

1,0

6,5

8,9

10,5

varor .........

Total export

exkl. fartyg,

913

10,9

10,4

9,1

12,8

11,5

9

7,7

2,5

vapen ........

18 946

7,2

12,4

3,3

9,8

4,4

7

7,0

7

Fartyg, vapen .

1 595

—1,6

—0,3

26,6

—34,6

22,7

—1,5

0

12,5

Total export ..

20 541

6,6

11,4

4,8

6,4

5,2

6,5

6,5

7

1 Reviderad nationalbudget för 1968.

kan från utbudssidan i viss mån sägas styras av en försäljningssamverkan

mellan de nordiska producenterna och/eller åtgärder rörande internationella

driftsinskränkningar föranledda av ett visst kapacitetsöverskott.

Dessa balansrubbningar mellan utbud och efterfrågan har förstärkts av

konjunkturavmattningen 1966 och 1967. Vidare kan man konstatera en

ökad integration mellan massa- och papperstillverkare, såväl inom de stora

exportländerna som inom viktiga avnämarländer, t. ex. inom EEC. Dessa

faktorer synes i stor utsträckning förklara exportutvecklingen 1965—1967.

Tendenser i exporttillväxten för skogsprodukter störs dock i betydande

utsträckning av konjunkturvariationer, i vilka framför allt lagerförändringar

får en stor genomslagskraft i enskilda års exportökningar.

Betingelserna för svensk järnmalmsexport har i vissa avseenden något

förändrats under de senaste åren. Man kan konstatera att den metallurgiska

utvecklingen i stort sett inte har gynnat användandet av fosformalm, som

ju utgör en mycket betydande del av vårt exportutbud. På kort sikt har man

mött fosformalmens minskade attraktivitet med väsentliga prisreduceringar.

Ett annat drag är de under 1960-talet fallande malmfrakterna och

öppnandet av nya rika gruvor i Afrika, Sydamerika och Australien vilket

gjort de översjöiska malmerna väsentligt konkurrenskraftigare än ti
4

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 2

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

digare. Om den för 1968 planerade exportökningen realiseras kommer dock

malmexporten 1965—1968 i nivå med utvecklingen enligt prognosen 1965—

1970.

För färdigvarugrupperna kan man konstatera att utvecklingen 1965—

1967 varit gynnsammare än den prognosen indikerade. Mot bakgrunden av

konjunkturavmattningen skulle man kunna misstänka att prognoserna är

för låga; en mer normal tillväxt borde ge en än högre tillväxt för denna

del av exporten. Till en stor del sammanhänger utvecklingen som tidigare

antytts med att vår inriktning av färdigvaruexporten varit gynnsam i förhållande

till konjunkturavmattningen i olika länder.

Mest slående i utvecklingen är de snabba ökningarna för metaller, kemikalier,

textil och kläder. Här torde man kunna tala om en betydande

marknadsutvidgning. För verkstadsprodukter har utvecklingen i stort sett

följt prognosen om man beaktar att de statistiskt beräknade kraftiga prisökningarna

även innefattar volymeffekter. Verkstadsprodukterna borde

liksom de övriga färdigvarugrupperna ha utvecklats bättre än prognoserna,

då de i stora drag bygger på samma efterfrågeprognoser.

Exportutsikterna 1968—1970. Som framgår av bifogade tabeller ligger

den totala exporten 1965—1968 ungefär i linje med prognosen för 1965—

1970. I vad mån en exporttillväxt på 6 1/2 % för perioden 1965—1970 kan

realiseras beror i hög grad på hur konjunkturutvecklingen kommer att bli.

En i stort sett »normal» efterfrågetillväxt i industriländerna kan beräknas

ge en exporttillväxt på 6—7 % per år 1968—1970. Ett uppsving i konjunkturerna

under den följande perioden torde innebära en viss återhämtning

av exporten till Västeuropa, kanske framför allt på EEC-området. Effekterna

av devalveringarna i EFTA är här svåra att förutse men bör dock innebära

en begränsning av exportexpansionen.

Till skillnad från 1965 har exporten de senaste tre åren kunnat utvecklas

tämligen fritt från högt uppdrivna resursanspråk inom den svenska

ekonomin. Så vitt man kan bedöma gynnades exporten åtminstone 1966

och 1967 av god leveransberedskap i förhållande till andra industriländer

— också i motsats till läget 1965. Mycket talar för att det interna efterfrågetrycket

och kapacitetsutnyttjandet har ett betydande inflytande på

exporten av färdigvaror på kort sikt, sannolikt större än det relativa kostnadsläget.

En fullständigare genomgång av exportutvecklingen kommer att publiceras

i den planerade SOU-volymen.

Importen

En uppföljning och revidering av långtidsutredningens importprognos

bär inte gjorts. Dock har det ansetts önskvärt söka något belysa svängningarna

i importen över de senaste konjunkturfaserna.

Ett karakteristiskt drag i importutvecklingen under 1960-talet har varit

s. 43 Kontrollera mot PDF

Avstämning av 1965 års långtidsutredning 43

1960—

1961

• 1961—

1962

1962—

1963

■ 1963—

1964

1964—

1965

1965—

1966

1966-

1967

- 1967—

1968

Importökning/BNP-ökning

(Importelasticitet)......

0,1

1,7

1,4

1,5

3,2

0,8

1,0

1,5

den markerade ojämnheten i utvecklingen och variationerna i importelasticiteten

mellan olika år.

1961—1964 kan sägas representera »normala» år från importsynpunkt

med hänsyn till efterfrågetillväxten inom landet. Den kraftiga importökningen

1965 har ett direkt samband med den samtidiga stora lageruppbyggnaden.

Även om man beaktar en möjlig inverkan av icke statistiskt

belysta lager blir dock importen för hög. Sannolikt har andra faktorer inverkat,

framför allt det mycket höga kapacitetsutnyttjandet som i kombination

med det starka efterfrågetrycket tog sig uttryck i ett importläckage.

Detta kom att gälla de flesta större varugrupper, framför allt beträffande

varaktiga konsumtionsvaror (icke minst bilar) och insatsvaror

för industriproduktionen. Omsvängningen 1966 berörde också i stort sett

samma varugrupper, vilket stämmer såväl med hypotesen om lagerutvecklingens

som efterfrågetryckets inverkan. Den svaga importökningen 1967

hade delvis en annan karaktär. Konsumtionsvarorna visar en viss återhämtning,

medan importökningarna för insatsvaror till industrin ytterligare

mattas — uppenbarligen en följd av såväl lagerutvecklingen som en svag

tillväxt.

Efter de senaste årens låga importelasticitet bedöms denna bli något

sånär »normal» 1968. Omsvängningen synes bli särskilt markant för insatsvarorna,

vilka visat förhållandevis måttlig och jämn tillväxt 1964____

1967. Till importökningen bidrar också att bilimporten, som under de två

senaste åren minskat starkt, nu åter förutses öka.

Bytes- och betalningsbalansutvecklingen

Som en följd av en kraftig importökning och en förhållandevis svag

exportökning under 1965 uppstod ett betydande underskott i bytesbalansen.

Det finns mycket starka indikationer på att denna utveckling till

övervägande del var att hänföra till det starka efterfrågetryck och den kapacitetsbrist

som förelåg i den inhemska ekonomin. Under de följande åren

kom en förbättring av bytesbalansen till stånd på grund av att exporten

ökade snabbare än importen, närmare 6 % per år i volym 1965—1968 jämfört

med drygt 3,5 %. Ännu 1968 väntas dock ett underskott i bytesbalansen

(korrigerad) på 450 milj. kr. kvarstå, vilket dock inte förefaller större

än att det kan balanseras av kapitalimporten.

Bedömningen av betalningsbalansens utveckling försvåras högst väsentligt

av osäkerheten i flera poster, kanske i synnerhet beträffande posten

»övriga tjänster in. m.», som formellt uppvisar snabbt växande försämring.

Till en del utgörs denna av reella försämringar, t. ex. för turistnettot, me
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 16. Betalningsbalansen 1964—1968

Miljoner kronor

Import...................

Export...................

Handelsbalans.............

Korr. av handelsstatistiken1 .

Sjöfartsnetto ..............

Övriga tjänster1 2 m. m., netto

Korrigeringspost...........

Bytesbalansens saldo.......

Kapitaltransaktioner3 4, netto

Restpost..................

Valutareservens förändring1 .

1964

1965

1966

1967

1968

prognos

19 946

22 644

23 704

24 329

26 233

19 014

20 541

22 071

23 425

25 355

—932

—2 103

—1 633

—904

—878

+ 177

+ 211

+ 171

+ 192

+ 275

+ 1 540

+ 1 590

+ 1 710

+ 1 730

+ 1 800

—710

—1 024

—1 483

—1 746

—2175

+ 225

+ 300

+ 375

+ 450

+ 525

+ 300

—1 026

—860

—278

—453

+ 647

+ 383

+ 851

+ 553

+ 72

+ 760

+ 355

—485

+ 1 019

+ 117

+ 346

—210

1 Inkluderar: reexport och reimport, direktlandad fisk, icke monetärt guld samt rabatter och

koncernbidrag i samband med oljehandel.

2 Omfattar turistnetto, transfereringsnetto samt övriga tjänster.

3 Statliga och privata kapitaltransaktioner, värdepappershandel, förändringar i affärsbankernas

tidsposition, varvens kreditgivning i samband med fartygsexport samt beräknade differenser

mellan betalningar och importvärden för fartyg, flygplan och datamaskiner.

4 Inkluderar transaktioner med IMF.

dan en del torde kunna tillskrivas ett redovisningsbortfall på intäktsidan;

därav förekomsten av en »korrigeringspost» vars nivå och utveckling ej kan

fastställas från något säkert underlag.

Betalningsbalansens olika poster och dessas utveckling från 1962 finns redovisade

i tabell 16.

6.8 Finansiella aspekter på den ekonomiska utvecklingen 1965—1968

Den primära kalkylen i en långtidsutredning utförs i realekononriska termer

såsom produktion, investering, konsumtion etc. Denna reala kalkyl har

emellertid i de senaste långtidsutredningarna kompletterats med en finansiell.

Man har därvid utifrån en kartläggning av aktuella förhållanden och

antaganden om en framtida utveckling sökt klargöra tendenserna på längre

sikt beträffande sparandets storlek och fördelning, finansieringsbehov och

kreditförmedling. Syftet med en sådan finansiell kalkyl är i sista hand att

pröva rimligheten hos den reala kalkylen och dessutom erhålla en viss uppfattning

om problematiken för främst finans- och kreditpolitiken.

En finansiell studie av denna typ har utförts även i samband med denna

avstämning och de därtill knutna kalkylerna för olika framtida utvecklingsalternativ.

Vissa slutsatser av denna studie har redovisats i avsnitt 5. En utförlig

redogörelse kommer att ingå i den planerade SOU-volymen. Som ett

komplement till vad som framkommit i tidigare avsnitt redovisas i det följande

några sifferserier, som belyser vissa aspekter på den finansiella utvecklingen

1965—1968.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

Inkomslandelar och självfinansieringsgrad

Hushållens inkomster (arbetsgivaravgifterna inräknade) har enligt nationalräkenskaperna

ökat sin andel av bruttonationalprodukten oavbrutet under

den gångna tioårsperioden. Andelsökningen har dock varit mindre kraftig

efter 1964 än dessförinnan. Exklusive arbetsgivaravgifterna har inkomstandelen

varit ungefär konstant.

Hushållens inkomster av arbete i procent av bruttonationalprodukten (till

faktorpriser) har utvecklats på följande sätt 1957—1968:

Inklusive ar- Exklusive arbetsgivaravgifter

betsgivaravgifter

1957—1960 .......... 71,5 70,0

1961—1964 .......... 74,1 70,9

1965—1967 .......... 74,8 70,2

Andelsökningen för hushållen motsvaras av en relativ minskning av företagsvinsterna.

Denna vinstförsämring registreras på ett flertal olika sätt.

Avkastningen på realkapitalet har sålunda, såsom framgår av tablån nedan,

varit lägre under 1960-talet än tidigare.

Bruttovinst Bruttosparande

i % av realkapitalet

1957—1960................ 8,9 5,9

1960—1964................ 7,6 5,2

1965—1967................ 7,7 5,2

Bruttovinsten har därvid beräknats enligt nationalräkenskaperna och inkluderar

förutom avskrivningar även bolagsskatterna. I bruttosparandet ingår

inte skatter, räntor och utdelningar. Beräkningen av realkapitalet i företagssektorn,

i vilken förutom industrin ingår bl. a. handeln och jordbruket

är av naturliga skäl ganska osäker.

Företagssparandet har också minskat såväl i förhållande till bruttonationalprodukten

som i förhållande till bruttoinvesteringarna, vilket framgår

av följande tablå (som avser hela företagssektorn):

Bruttosparande Bruttoinvestering Självfinan
-

i % av bruttonationalprodukten

siering, ‘

(a)

(b)

(a) / (b)

1957-

-1960 ......

........ 12,8

13,8

92

1961-

-1964 ......

........ 10,8

15,5

69

1965-

-1967 ......

........ 10,5

15,5

68

Totala företagssektorns självfinansieringsgrad beräknad enligt nationalräkenskaperna

kan jämföras med uppgifter för industrin enligt statistiska

centralbyråns statistik över företagens intäkter, kostnader och vinster. Materialet

tillåter inte några slutsatser beträffande självfinansieringens nivå

inom de nämnda sektorerna. Däremot torde förändringarna i tiden ha större

tillförlitlighet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967

Självfinansieringsgrad (%) inom

totala företagssektorn ...... 75 64 66 73 75 63 67

Industrin.................... 95 97 96 107 101 80

Kreditmarknadsdata

Under senare år har betydande förändringar ägt rum i kreditgivningsmönstret

på den reguljära kreditmarknaden. Nedanstående periodjämförelse

av den inhemska kreditgivningen exklusive statens upplåning visar att

förskjutningen i den reala resursallokeringen mellan 1960—1964 och 1965—

1967 mot offentliga och offentligt styrda investeringar motsvaras av fördelningen

av de finansiella resurserna.

Utlåning på kreditmarknaden

Procentuell fördelning

1960—

1965

1964

1967

Affärsbanker....................

32

29

Andra banker samt enskilda försäkrings- inrättningar .....................

43

37

Offentliga försäkringsinrättningar (främst

AP-fonden)...................

18

29

Obligationsmarknaden................

2

-1

Aktiemarknaden ....................

5

6

100

100

Upplåning på kreditmarknaden

Procentuell fördelning

1960—

1965—

1964

1967

Kommuner.

10

11

Bostäder .. .

. 45

47

Företag ...

. 45

42

100 100

Företagens kreditandel har sjunkit mellan delperioderna, trots att investeringarna

i ökad utsträckning har finansierats på marknaden. På utbudssidan

har AP-fonden blivit en allt viktigare faktor. Affärsbankerna har

under 1960-talet i betydande utsträckning omriktat sin kreditgivning från

företagen till bostadssektorn. Fördelningsmönstret 1965—1967 har därvid

kommit att likna det som rådde 1955—1959 enligt vad som framgår av nedanstående

tablå (procentuell fördelning av affärsbankernas kreditgivning).

Kommuner Bostäder Företag Summa

1955—1959.................... —2 44 58 100

1960—1964.................... 3 26 71 100

1965—1967.................... 4 40 56 100

Av intresse är också andra bankers och enskilda försäkringsinrättningars

minskande andel av bostadskreditgivningen och motsvarande ökande engagemang

i näringslivets kreditförsörjning.

Fördelningen av dessa instituts kreditgivning har utvecklats på följande

sätt (procent):

Kommuner Bostäder Företag Summa

1955—1959 .................. 10 70 20 100

1960—1964 .................. 12 64 24 100

1965—1967 .................. 18 52 30 100

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

Sektorsfördelningen av kreditinstitutens utbud torde ha påverkats av utvecklingen

på utbudssidan främst på grund av AP-fondens snabba tillväxt

och dessutom av förändringarna i den reala efterfrågestrukturen. Slutligen

kan för företagens del en förändring i upplåningsstrukturen konstateras såsom

framgår av följande periodjämförelse, som avser den procentuella fördelningen

av företagens upplåning.

1962—1964 1965—1967

Lån.................. 70 54

Obligationer .......... 20 36

Aktier................ 10 10

Summa 100 100

Den totala upplåningen på kreditmarknaden har expanderat kraftigt de

senaste åren. Upplåningen, som under åren 1960—1964 uppgick till i genomsnitt

8,2 % av bruttonationalprodukten, ökade till 13,3 % 1967. Följande

tablå visar expansionen på kreditmarknaden mätt som upplåning i procent

av bruttonationalprodukten.

Total Upplåning

upplåning exkl. statens

1960—1964 .......................... 8,2 8,1

1965 ................................ 9>2 9,5

1966 ................................ 10,5 9,5

1967 ................................ 13,3 11,0

7. Sammanfattande synpunkter

Syftet med den gjorda avstämningen av långtidsutredningen bär varit att

söka finna om den utvecklingsbild som utredningen skisserade fortfarande

äger giltighet eller om nya eller ändrade betingelser för den ekonomiska

utvecklingen framträtt under de senaste åren som ställer framtidsproblemen

i en annan belysning än tidigare. Olika skäl gör att det ännu inte är möjligt

att ge något bestämt svar på dessa frågor. Vill man med undanskjutande

av olika reservationer ändock ge omdömen om viktigare långsiktiga utvecklingsdrag

och deras förhållande till långtidsutredningens kalkyler måste dessa

med nödvändighet i stor utsträckning bli subjektiva. Det är förvisso äventyrligt

att redovisa dessa subjektiva uppfattningar. När detta ändå bär skall

göras sker det främst för att bidra till den fortgående diskussionen om de

grundläggande utvecklingsperspektiven för den svenska ekonomin.

Det första grundläggande ledet i långtidsutredningens arbete var att söka

bestämma den sannolika kapacitetstillväxten i ekonomin, dvs. den ökning av

produktionen som skulle vara möjlig att uppnå vid ett normalt kapacitetsutnyttjande.

För detta ändamål gjordes en beräkning av den framtida ar
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

betskrafts- och produktivitetsutvecklingen, vilken indikerade en ökning av

produktionen på 4,2 % per år 1965—1970.

Under de tre första åren av kalkylperioden, 1966 t. o. m. 1968, har bruttonationalprodukten

ökat med i genomsnitt 3,3 % per år, vilket alltså är inemot

en procentenhet mindre än vad långtidsutredningen räknade med som

ett genomsnitt för hela perioden 1965—1970.

Det är i detta läge naturligt att fråga om avvikelsen mellan kalkyl och utfall

till någon del kan bero på att produktionskapaciteten utvecklats på

annat sätt än som utredningen beräknade. En förnyad kalkyl för produktionskapacitetens

tillväxt har därför gjorts på grundval av en analys av

utvecklingen för de år som förflutit sedan långtidsutredningen utarbetades

och vissa nya befolknings- och arbetskraftsprognoser. De nya beräkningarna

tyder inte på att några nya moment tillkommit som mer väsentligt ändrar

på den allmänna bilden. De justeringar som gjorts är av mindre omfattning

och huvudsakligen betingade av ändrat statistiskt material och vissa

förändringar i prognosmetoderna.

Produktivitetsökningen har hållits uppe i relativt hög takt även under

konjunkturavmattningen. En besvärande osäkerhet råder dock om hur man

ur prognossynpunkt skall tolka denna produktivitetsutveckling beroende

dels på svagheter i det statistiska underlaget dels på att vi här har att göra

med ett delvis nytt utvecklingsmönster för en avmattningsperiod. Långtidsutredningens

prognos rörande produktivitetsstegringen har justerats ned

obetydligt till 4,4 % per år. Den reviderande arbetskraftsprognosen pekar

på en årlig minskning av arbetskraftstillgången i timmar räknat 1965''—1970

på 0,5 % per år mot tidigare beräknat 0,3 %. Detta ändrar bilden av den

kapacitetsmässiga utvecklingen av produktionen på så sätt att ökningen

1965—1970 nu kan beräknas stanna vid 3,9 % per år jämfört med långtidsutredningens

4,2 %.

Den faktiskt realiserade ökningen av bruttonationalprodukten 1965—

1968 har som framgår av de redovisade uppgifterna understigit kapacitetstillväxten

enligt den nu reviderade kalkylen med ca en halv procentenhet

per år. Förklaringen till att kapaciteten inte till fullo kunnat utnyttjas kan

sökas i utvecklingen av den totala efterfrågan, vilken i sin tur bestämts av

den internationella konjunkturutvecklingen och den därav påverkade inriktningen

av den inhemska ekonomiska politiken.

Den internationella utvecklingen och Sveriges konkurrensläge på exportmarknaden

kommer även i framtiden alt i hög grad bestämma möjligheterna

att effektivt utnyttja det tillgängliga kapacitetsutrymmet. Det är inte

möjligt att dra några bestämda slutsatser beräffande dessa tillväxtbetinsjelser.

Dock torde den högre värdering av de stabiliseringspolitiska målen som

man kunnat iaktta i flera länder även fortsättningsvis ge sig till känna i en

viss försiktighet i den ekonomiska politiken för att undvika överslag i ekonomin.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Avstämning av 1965 års långtidsutredning 49

Nu aktuella tendenser, sådana de framgår av den reviderade nationalbudgeten,

antyder att en internationell konjunkturuppgång inletts. Består

dessa tendenser skulle förutsättningarna öka för en återgång till högre aktivitet

i den svenska ekonomin. Blir det möjligt att fullt ut utnyttja den

kapacitet som den förnyade kalkylen anger skulle bruttonationalproduktens

tillväxttakt kunna höjas till i genomsnitt ca 4,5 % per år 1968_1970. Till
sammans

med den realiserade ökningen 1965—1968 på 3,3 % per år skulle

detta ge en genomsnittlig tillväxt 1965—1970 som skulle ligga nära kapacitetskalkylens

3,9 % per år.

Om denna produktionsökning blir möjlig att genomföra skulle då den

lägre produktionstillväxten 1965—1968 komma att kompenseras under de

återstående åren av långtidsutredningens kalkylperiod? Frågan är naturligtvis

omöjlig att exakt besvara, eftersom det inte går att mer precist avgöra

i vilken grad konjunktur försvagningen påverkat produktionskapaciteten.

Vad som framkommit vid avstämningen tyder dock närmast på att

kapacitetstillväxten bromsats något men ändå i så begränsad utsträckning

som någon tiondels procentenhet per år.

Att konjunkturen inte i större utsträckning kan antas ha verkat hämmande

på produktionskapaciteten och därmed den möjliga produktionsnivån

är emellertid en sak. En annan är de förluster som uppstått i och med

att kapaciteten inte kunnat utnyttjas fullt under några år och vilka ju kan

antas ha varit ganska betydande.

Det andra grundläggande ledet i långtidsutredningen var att utifrån en

inventering av planer, trendberäkningar etc. söka bedöma hur efterfrågan

kunde komma att fördela sig på olika användningsområden såsom privat

och offentlig konsumtion, investering etc. och inom dessa på olika delområden

vid en ökning av den totala efterfrågan som motsvarade kapacitetstill\äxten.

Av konjunkturförhållandena och den därmed sammanhängande politiken

har följt inte blott den nämnda skillnaden mellan kapacitets- och

realiserad produktionstillväxt utan även en förskjutning mellan nämnda

efterfrågeområden. De förhållanden som kunde bedömas vara av betydelse

för resursfördelningen som de politiska instanserna hade att ta ställningtill

diskuterades i långtidsutredningen. Därvid berördes olika alternativ av

vilka dock endast ett gavs en siffermässigt mer detaljerad utformning. I förhållande

till denna kalkyl har utvecklingen 1965—1968 inneburit att offentlig

konsumtion ökat väsentligt snabbare och privat konsumtion avsevärt

langsammare. En sådan förskjutning är till stor del en återspegling av den

ekonomiska politikens inriktning på att lösa bytesbalans- och stabiliseringsproblemen.

Även de totala investeringarna har 1965—1968 vuxit långsammare

än den kalkylerade långtidstrenden.

Frågan är om man kan räkna med att utvecklingen under de kommande

åren medför en återgång till långtidsutredningens mönster eller om bilden

även då kommer att bli en annan. I avsnittet om resursfördelning och ba
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

lansproblem har något belysts hur denna fråga utifrån de delvis ändrade

förhållandena nu kan bedömas gestalta sig. Den hittillsvarande utvecklingen

kan utan tvivel sägas ha accentuerat problemet om vilken grad av

restriktivitet gentemot privat konsumtion som i fortsättningen är möjlig

och lämplig. Vid ett ställningstagande till denna avvägning får inte endast

fortsatt höga utbyggnadskrav från offentlig sektor tas med i beräkningen

utan även att ökade behov på investeringssidan gör sig starkt påminta. Vilket

utrymme man vill ge investeringarna bestäms till väsentlig del av den

tillväxtmålsättning för kommande år som man vill uppsätta, önskar man

skapa förutsättningar för fortsatt hög tillväxttakt i ekonomin under början

av 1970-talet synes det nödvändigt att relativt snart åstadkomma snabbare

ökande investeringar. Accentueringen av awägningsproblemet kan därigenom

sägas framträda i två nivåer. Spörsmålet hur man skall väga framtida

mot nutida konsumtion ställs hårdare och samtidigt därmed skärps då också

konkurrensen mellan offentlig och privat konsumtion.

Med i awägningsdiskussionen måste också tas att resursutrymmet till inte

obetydlig del — åtminstone några tiondels procentenheter av den årliga

produktionsökningen — måste tas i anspråk för dels viss lageruppbyggnad

och dels en förbättring av bytesbalansen både med hänsyn till höjningen av

u-landsbiståndet och det ännu kvarstående underskottet.

Vad beträffar efterfrågans inriktning inom de olika användningsområdena

kan de i långtidsutredningen använda prognosmetoderna sägas innebära

en bedömning av hur efterfrågan kommer att fördela sig vid en given

ökning av nationalprodukten eller vid eu given ökning för hela användningsområdet.

Har nu den årliga tillväxten varit en annan än den antagna

förskjuts givetvis den tidpunkt som representerar slutåret i beräkningarna.

Utginge man endast från den lägre tillväxttakt 1965—1970 som under

vissa förutsättningar nu beräknas skulle detta slutår från långtidsutredningens

1970 förskjutas 1/2 ä 1 år framåt i tiden. Genom att de förhållanden

som legat bakom den lägre tillväxttakten även medfört vissa föiskjutningar

mellan användningsområden gäller denna tidsförskjutning inte

över hela fältet. För offentlig konsumtion uppnåddes det för femårsperioden

kalkylerade ökningstalet redan efter 2 å 3 år medan för privat konsumtion

slutåret kan tänkas förskjutas från 1970 till ungefär 1971. En liknande

fördröjning skulle gälla för de totala investeringarna.

Även om tidsangivelsen i beräkningarna sålunda inte slagit in kan dock

prognoserna i ett annat hänseende fortfarande ha sin giltighet. Detta skulle

då avse det mönster efter vilka förändringarna inom efterfrågeområdet

sker_t. ex. att inom privat konsumtion relationen i ökningstalen mellan

olika delområden (livsmedel, kläder etc.) överensstämmer med prognosen.

Avstämningen av långtidsutredningen tyder beträffande privat konsumtion

på att prognoserna alltjämt kan ha sin giltighet i denna mening. Bilkonsumtionens

utveckling utgör dock därvidlag ett frågetecken. Inom ramen

s. 51 Kontrollera mot PDF

Avstämning av 1965 års långtidsutredning 51

för en något lägre total ökning av privat konsumtion skulle alltså det i

långtidsutredningen angivna efterfrågemönstret kunna komma att bestå.

Beträffande offentlig konsumtion är avstämningen av utvecklingsmönstret

svårare. Såväl en utbyggnad totalt sett som dess fördelning på olika användningsområden

är där bestämd av politiska beslut och prioriteringar.

Dessa beslut är emellertid i hög grad betingade av tidigare gjorda åtaganden

och av individernas efterfrågan på de tjänster för vilkas tillgodoseende

det allmänna bar ansvaret. Detta medför ett starkt inslag av automatik i

utvecklingen. Detta i förening med att det tar avsevärd tid innan en ny —- och vid prognosperiodens början okänd — reform börjar verka gör att man

inte under eu femårsperiod behöver vänta större genomslag av ändrade

prioriteringar. Man borde under dessa förhållanden ha kunnat räkna med

ett ganska stabilt utvecklingsmönster. Åren 1965—1968 har det tidigare

väntade mönstret upprätthållits så tillvida att ordningen mellan mer och

mindre expansiva områden i stort överensstämt med långtidsutredningens

kalkyl. Men ökningarna för de starkast växande områdena (sjuk- och

hälsovård, socialvård) har varit så påtagligt snabbare än beräknat att

man inte reservationslöst kan säga att utvecklingsmönstret varit oförändrat.

Ifrågavarande sektorer kan sägas ha fått huvudparten av det extra stora

tillskottet till total offentlig konsumtion. Detta kan sättas i samband med

den lättare rekryteringssituation för vårdområdena som rått 1965_1968,

och det skulle då även kunna förklara den berörda avvikelsen i utvecklingsmönstret.

Har inställer sig då osökt den frågan om en sådan avvikelse blir

bestående. Ganska troligt är väl att så inte blir fallet. Sker en uppgång

i konjunkturen återkommer nog den tidigare vakansproblematiken inom

vårdområdena. Uteslutet är inte heller att den då även accentueras till följd

av den starka utbyggnad av vårdkapaciteten som skett under senare år.

Efterfrågeutvecklingen 1965—1968, som inneburit en dämpad total tillväxt

och viss omfördelning mot offentlig sektor, har medfört en långsammare

produktionsutveckling för samtliga näringsgrenar med undantag för

den offentliga tjänstesektorn, där tillväxten accelererat. Näringsgrenarna

har påverkats i ungefär samma utsträckning, varför det relativa produktionsmönstret,

bortsett från den offentliga sektorns större vikt, i stort sett

stått sig. Det synes inte påkallat att mer väsentligt frångå det av långtidsutredningen

skisserade framtida förhållandet mellan näringsgrenarnas expansionstakt.

Ett stöd för detta ställningstagande har erhållits i den genomgång

som gjorts beträffande industrin och som tvder på att industriproduktionens

ökningstakt 1965—1970 — under förutsättning av goda

konjunkturbetingelser under återstående år — skulle kunna komma att

uPPgå till i genomsnitt ca 4 1/2 % per år, dvs. endast ca en halv procentenhet

mindre än vad som antogs i långtidsutredningen.

Sysselsättningen har påverkats relativt kraftigt av dämpningen i produktionsutvecklingen

p. g. a. att produktiviteten fortsatt att växa snabbt

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

även under avmattningsåren. En snabbare produktionstillväxt under de

närmaste åren kommer sannolikt att dra med sig ett visst behov av att

öka antalet sysselsatta inom industri och byggnadsverksamhet. På längre

sikt är det inte osannolikt att produktivitetsförhållandena gestaltar sig så

pass gynnsamt att den förutsedda produktionsökningen inom de varuproducerande

sektorerna kan genomföras samtidigt med att antalet sysselsatta

minskar något. Trots stagnerande total tillgång på arbetskraft skulle det alltså

finnas ett visst mindre utrymme för expansion inom tjänstesektorerna.

De förändringar i fråga om bransch- och företagsstruktur som kunnat

iakttas under de senaste åren har i stort sett gått i den av långtidsutredningen

förutsedda riktningen ehuru konjunkturdämpningen något accentuerat

och påskyndat processen. Det förefaller troligt att strukturella pioblem

kommer att kvarstå för olika delar av industrin även i framtiden.

Takten i omvandlingsprocessen kan emellertid i samband med en konjunkturuppgång

förmodas bli något långsammare än under senare år.

Uppföljningen av de finansiella perspektiven har inte givit anledning revidera

de tidigare bedömningarna beträffande utvecklingstendenserna i stort

och arten av de problem utvecklingen är förenad med. Vad som skett under

de senaste åren synes dock ha accentuerat problemens vikt. Den starkare

ökningen av offentlig sektor har åtföljts av en snabbare höjning av

skattekvoten och en fortsatt utbyggnad av denna sektor kommer att ställa

stora krav på den ekonomiska politiken. Finansieringsproblemen inom näringslivet

har inte heller fått någon minskad aktualitet. De kan väntas komma

alltmer i centrum för intresset genom den avgörande betydelse som investeringsutvecklingen

inom näringslivet har för den fortsatta tillväxttakten

i ekonomin. Av vital betydelse blir därvid bedömningen av i vilken utsträckning

investeringsincitamenten sammanhänger med en egenfinansiering.

Den i det tidigare lämnade redogörelsen har till stor del avsett sadana

resultat som framkommit vid avstämningen av i långtidsutredningen gjorda

prognoser, beräkningar och bedömningar. Men som ett led i ett fortgående

arbete kring långtidsproblemen och som en förberedelse för nästa långtidsutredning

har avstämningen även haft ett annat inslag. Detta har helt

allmänt bestått i att söka finna i vad mån och på vad sätt olika metoder

för framtidsbedömningarna kan förbättras, statistiskt och annat underlag

kan vidgas och göras bättre, om problem som kan bedömas vara av betydelse

för utvecklingen förbisetts eller fått en otillräcklig behandling etc.

En genomgång av dessa frågor kan inte här göras. Vad metod- och materialsidan

beträffar skulle listan på problem och brister kunna göras lång.

Likaså skulle en förteckning över problemställningar som det vid ett studium

av utvecklingsproblemen kunde vara av intresse att få mer belysta

också kunna bli ganska omfattande. Ett kort omnämnande av ett par större

sådana problemområden skall här göras.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

53

Det finns ett stort behov av långsiktsbedömningar för utvecklingen inom

olika delar av landet. I förberedelserna till senaste långtidsutredningen

gjordes försök att ta in regionala data. Det visade sig dock inte möjligt att

erhålla ett tillförlitligt eller i övrigt användbart material. Skilda ansträngningar

har sedermera gjorts och görs för att finna vägar att komplettera

långtidsutredningarna med regionala uppdelningar. Mycket betydande svårigheter

av praktisk och teoretisk art är förenade med en nedbrytning av

rikssiffror på regionala enheter. Huruvida dessa hinder kan bemästras är

högst osäkert. Alldeles klart är att svårigheterna tilltar mycket snabbt ju

finare uppdelning som eftersträvas. Att sikta mot en nedbrytning utöver

länsnivå syns sålunda inte realistiskt och mycket talar för att det även är

nödvändigt utgå från enheter större än län om det skall finnas några utsikter

att komma till användbara resultat.

Inkomstfördelningsfrågor tangerades i den senaste långtidsutredningen

i flera olika sammanhang — vid behandlingen av de finansiella aspekterna,

i samband med bostadsproblemen, pris- och avgiftsfrågor inom offentlig

sektor etc. Det stod tidigt under arbetet klart att en samlad och mer omfattande

behandling av inkomstfördelningsproblemen i den ekonomiska utvecklingen

i hög grad var önskvärd men förutsättningar saknades att fylla

detta behov. Uppföljningen av långtidsutredningen har än starkare understrukit

angelägenheten att föra in inkomstfördelningsfrågorna i långtidsstudierna.

Olika steg har även tagits för att så skall kunna ske.

Miljövårdsfrågorna kan inte i detta sammanhang förbigås. Då emellertid

en ganska nära upprepning av vad nyss sagts om inkomstfördelningsfrågorna

därvidlag skulle kunna göras torde inte mer än detta omnämnande vara

behövligt.

Vår utrikeshandel har sedan långt tillbaka årligen ökat med ett par procentenheter

mer än som gällt för nationalproduktens tillväxt. Telekommunikationernas

och trafikmedlens utveckling har starkt ökat utbytet och umgänget

med vår omvärld. I ett framtidsperspektiv framstår den ökade internationella

samhörigheten och beroendet som ett av de viktigaste inslagen

i vår ekonomis och vårt samhälles utveckling. Man kan troligen utgå från

att denna integration fortgår oavsett hur de specifika marknadsfrågorna

löses — tillspetsat kan ju sägas att dessas aktualisering och de starka strävandena

att söka finna en lösning på dem är en följd och ett uttryck för

denna integration. Dessa förhållanden gör det angeläget att alltmer beakta

de internationella aspekterna i vår ekonomi. Uppmärksamheten torde därvid

inte kunna begränsas till vissa områden eller vissa problem. Tendenserna

till en starkare internationell framtoning måste följas inom flertalet sektorer

av ekonomin — utrikeshandeln, etablering av svenska företag i utlandet

och utländska i Sverige, arbetskraftens flyttningar över gränserna, internationell

samordning av lagar, regler för socialförsäkringar etc. Det är i

utvecklingen på de olika delområdena som betingelserna, möjligheterna och

restriktionerna för den ekonomiska politiken byggs upp.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Innehåll

1. Syfte och uppläggning........................................ 1

2. Huvuddragen i den ekonomiska utvecklingen 1965—1968 ........ 3

2.1 Tillväxttakten ........................................... 3

2.2 Efterfrågans inriktning................................... 4

2.3 Sysselsättning och arbetslöshet ............................ 7

2.4 Bytesbalans och valutareserv.............................. 7

2.5 Priser och löner.......................................... 8

3. Förnyad kalkyl för produktionskapacitetens tillväxt 1965—1975 ... 8

3.1 Befolkning och arbetskraft................................ 9

3.2 Produktivitet ............................................ 10

3.3 Den totala produktionskapacitetens utveckling 1965—1975 .... 14

4. Synpunkter på tillväxtbetingelserna ........................... 14

5. Resursfördelning och balansproblem........................... 18

6. Utvecklingstendenser på olika delområden...................... 22

6.1 Industri................................................. 22

6.2 Offentliga tjänster........................................ 27

6.3 Produktionsstrukturen.................................... 31

6.4 Sysselsättning och produktivitet inom olika näringsgrenar .... 34

6.5 Investeringsfördelningen .................................. 36

6.6 Den privata konsumtionens fördelning...................... 37

6.7 Utrikeshandeln .......................................... 39

6.8 Finansiella aspekter på den ekonomiska utvecklingen 1965—1968 44

7. Sammanfattande synpunkter.................................. 47

s. 55 Kontrollera mot PDF

Avstämning av 1965 års långtidsutredning

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

55

Tabellförteckning

1. Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder 1955—1968 . . 3

2. Försörjningsbalans 1950—1970 .............................. 5

3. Resursernas fördelning 1950—1970 ........................... 6

4. Arbetskraftens förändringar 1960—1975 ...................... 10

5. Produktion, sysselsättning och produktivitet 1960—1968 ........ 11

6. Produktion, arbets- och kapitalinsats samt deras relationer 1950—

1975 .................................................... 12

7. Industriproduktionens utveckling 1965—1970 .................. 24

8. Offentlig konsumtion 1965—1970, reviderad kalkyl............. 30

9. Produktionen inom olika näringsgrenar 1950—1970 ............ 32

10. Antal förvärvsarbetande inom olika näringsgrenar 1950—1970 .... 34

11. Produktionsvolymen per arbetstimme (för förvärvsarbetande)

inom olika näringsgrenar 1950—1968 ........................ 35

12. Bruttoinvesteringar 1950—1970 .............................. 36

13. Den privata konsumtionens utveckling 1964—1970 .............. 38

14. Total export (exkl. fartyg och vapen) till olika länderområden

1963—1970 .............................................. 39

15. Export för olika varugrupper 1963—1970 ...................... 41

16. Betalningsbalansen 1964—1968 .............................. 44

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680223

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

Långtidsbudget

för perioden 1968/69—1972/73

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

Bil. 3: Långtidsbudget

1

Bilaga 3

LÅNGTIDSBUDGET

FÖR PERIODEN 1968/69 — 1972/73

1. Inledning

1.1. Långtidsbudgetens karaktär och syfte

Långtidsbudgeten är ett av medlen för planering av den statliga och statsunderstödda

sektorns utveckling på längre sikt. Den utarbetas årligen

inom finansdepartementets budgetavdelning och redovisas för riksdagen i

form av en bilaga till kompletteringspropositionen.

Långtidsbudgeten utgör på utgiftssidan en kalkyl över omfattningen av

de finansiella och reala resurser som krävs för att av statsmakterna uppställda

målsättningar skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias.

Detta betecknas i det följande »oförändrad ambitionsnivå». På inkomstsidan

utgör långtidsbudgeten en kalkyl över statsinkomsternas utveckling

vid nu gällande skatteregler.

Inga försök görs att förutse vilka nya beslut som kan komma att fattas

under perioden eller effekterna härav. Långtidsbudgeten är sålunda varken

en plan eller ett program för den önskvärda utvecklingen eller en prognos

för den sannolika utvecklingen. Långtidsbudgetens syfte är att ange de inteckningar

i resursutrymmet som gjorts genom redan fattade beslut och

att utgöra ett beslutsunderlag för statsmakterna. På grundval av detta kan

förslag om nya reformer eller aktiviteter bedömas och omprövningar av

redan gällande program eller aktiviteter aktualiseras.

1.2. Oförändrad ambitionsnivå

Utgångspunkten för beräkningarna av resursanspråken är oförändrad

ambitionsnivå inom de olika verksamhetsområdena. Det bör understrykas

att detta begrepp inte är liktydigt med oförändrad standard eller oförändrade

resursinsatser. På många områden har statsmakterna klart uttalat

målsättningen att standarden skall höjas under den aktuella perioden. En

sådan standardhöjning ingår då i oförändrad ambitionsnivå. I andra fall

kan efterfrågan väntas öka så att ett bibehållande av oförändrad ambitionsnivå

kräver ökade insatser av reala resurser. Nedanstående tre typfall avser

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 125. Bilaga 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

att närmare belysa innebörden av begreppet oförändrad ambitionsnivå som

det används i långtidsbudgeten.

1. I vissa fall har statsmakterna beloppsmässigt lwantifierat ambitionsnivån.

Detta gäller i allmänhet utgifter av transfereringskaraktär. De sålunda

kvantifierade programmen kan vara av olika slag:

a) För några aktiviteter föreligger målsättningar som gäller tills vidare

och som inte innefattar standardhöjningar. Detta gäller t. ex. de allmänna

barnbidragen som utgår med 900 kr. för alla barn under 16 år. Här påverkas

anslagsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå endast av antaganden

om befolkningsutvecklingen.

b) För vissa verksamheter innefattar den kvantifierade målsättningen

standardhöjningar under hela eller en del av den tid som omfattas av långtidsbudgeten.

Oförändrad ambitionsnivå innebär i detta och liknande fall

att utgifterna successivt höjs i enlighet med den beslutade planen och därefter

ligger kvar på den uppnådda nivån.

c) Slutligen finns på några områden tidsbegränsade program. Ett sådant

fall är programmet för oljelagring, om vilket riksdagen fattat beslut för perioden

1963—1969. Några utgifter för de följande åren har därför inte lagts

in i långtidsbudgeten för detta ändamål.

Den här beskrivna metoden för beräkning av statsutgifterna innebär givetvis

inte ett ställningstagande till frågan om programmen bör byggas ut

resp. förlängas. I den mån det är orealistiskt att räkna med att anslagen inte

kommer att fortsätta att stiga eller att anslagen kommer att bortfalla när

programmen löper ut underskattas sålunda omfattningen av redan intecknade

resurser.

2. I andra fall har statsmakterna kvantifierat målen men inte i anslagstermer.

Sådana preciseringar återfinns beträffande produktion av offentliga

tjänster. Exempel härpå är bl. a. de studiefrekvenser för de gymnasiala

skolorna som angavs i 1964 års beslut. Ett annat exempel är bostadsbyggnadsprogrammet.

I dessa fall har i långtidsbudgeten beräknats de resurser

som bedöms nödvändiga för att uppnå de fastställda målsättningarna.

Beräkningarna måste härvid givetvis utgå från vissa antaganden om

rationalisering och produktivitet.

3. För de flesta anslag saknas av statsmakterna kvantifierade mål. I dessa

fall har oförändrad ambitionsnivå bedömts från andra och i allmänhet

mera skönsmässiga utgångspunkter.

a) En i vissa fall användbar metod är att utgå från oförändrad kvalitet

på den statliga tjänsteproduktionen som den upplevs av den enskilde konsumenten.

Detta innebär att produktionen får anpassas till förändringar i

efterfrågan. Därvid bör vid beräkningen av insatsen av resurser hänsyn tas

till antagen produktivitetsutveckling. Denna metod är i princip den som används

bl. a. för de flesta myndigheters avlönings- och omkostnadsanslag,

dvs. utgifter för statlig konsumtion. Det bör dock understrykas att stora

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. 3: Långtidsbudget

svårigheter föreligger att rätt bedöma efterfråge- och produktivitetsutvecklingen.

Antagandena måste göras mycket schablonartat.

b) För de statliga verksamhetsgrenar som förekommer på statsbudgetens

utgiftssida i huvudsak som investeringar, bl. a. kommunikationsverken och

vägbyggandet, föreligger svårigheter att avgöra vilken anslagsutveckling

som krävs för att anpassa produktionen till förändringar i efterfrågan. Detta

sammanhänger med att sambandet mellan produktion och investeringar

är svårt att fixera. Nya investeringar medför eu ökning av produktionsmöjligheterna

dels genom att kapaciteten ökar, dels genom att investeringarna

påverkar produktiviteten. Särskilt den senare faktorn är svår att kvantifiera.

Dessutom sker en viss produktivitetsutveckling genom organisatoriska

åtgärder m. in. även utan nyinvesteringar.

I vissa fall föreligger mätproblem av en annan typ. Det kan vara svårt

att mäta produktionsutbudet (exempelvis de tjänster som vägnätet levererar)

och således även den relativa ökningen till följd av investeringar.

För att få ett praktiskt användbart kriterium har valts att låta oförändrad

ambitionsnivå innebära att investeringarna får utvecklas i takt med

efterfråge- eller trafikökningen, trots att man inte kan beräkna hur investeringarna

påverkar produktionen.

c) Inom vissa områden saknas kontinuerlig investeringsverksamhet av

större omfattning. Däremot aktualiseras punktvis vissa större projekt utan

att dessa i och för sig innebär höjd målsättning för verksamheten. Som exempel

kan nämnas uppförandet av förvaltningsbyggnader. I den mån en utbyggnad

inte följer av fastlagda program har en allmän skälighetsbedömning

fått göras. Det ligger i sakens natur att den blivit mycket schablonmässig.

En strävan har dock varit att göra en restriktiv bedömning.

d) För vissa utgiftsområden där efterfrågan över huvud inte objektivt

kan fastställas har oförändrad ambitionsnivå, mot bakgrund av allmänna

uttalanden från statsmakterna om politikens inriktning, ansetts innebära

en framskrivning av tidigare trend. En sådan metodik har bl. a. använts

för anslagen till studiecirklar.

Som framgått stöter man på svårigheter av såväl definitionsmässig som

beräkningsmässig natur när begreppet oförändrad ambitionsnivå skall fastställas.

Härav följer alt långtidsbudgetens beräkningar måste omges med

betydande osäkerhetsmarginaler.

1.3. Beräkningsunderlag

Långtidsbudgeten omfattar endast i statsbudgeten ingående utgifter och

inkomster. Härav följer att en stor del av socialförsäkringssystemet — bl. a.

AP-fondernas inkomster och utgifter — affärsverkens driftutgifter och

andra utgifter för de statliga bolagen än tillskott av kapital inte ingår i beräkningarna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Grundvalen för långtidsbudgeten utgörs av långtidsbedömningar som utförts

av myndigheterna. Dessa har härvid enligt givna direktiv beträffande

den samhällsekonomiska utvecklingen i stort haft att utgå från en ökning

av bruttonationalprodukten med 4 % per år samt full sysselsättning. Den

slutliga bedömningen av vilken anslagsutveckling som följer av antagandet

om oförändrad ambitionsnivå har gjorts inom finansdepartementet efter

samråd med vederbörande fackdepartement.

Vid en diskussion av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande

budgetåren är det naturligt att göra jämförelser med utvecklingen

under tidigare år. Sådana jämförelser kan bl. a. visa i vilken mån nya tendenser

i den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på skilda delområden

gör sig gällande.

Som jämförelsematerial kommer i det följande att användas statistiken

över budgetutfallen för budgetåren 1962/63—1966/67. För budgetåret 1967/

68 föreligger utfallsberäkningar först hösten 1968 och möjligheterna att

förutse utfallen för de enskilda anslagen är begränsade. Detta budgetår har

därför inte tagits med i kalkylerna.

Beräkningarna av den framtida utgiftsutvecklingen utgår från anslagsbeloppen

för budgetåret 1968/69 enligt 1968 års statsverksproposition med beaktande

av särpropositioner och av riksdagen fattade beslut. Beräkningarna

är i princip utförda i fasta löner och priser och avser således volymförändringar.

Vid beräkningarna i de sammanfattande avsnitten har hänsyn härutöver

tagits till vissa schablonmässigt gjorda pris- och lönestegringsantaganden.

För att uppnå jämförbarhet med den redovisade framtida utgiftsutvecklingen

är det nödvändigt att även den historiska perioden avspeglar volymutvecklingen.

Omräkningen av utgiftsserierna från löpande till fasta priser

har gjorts med hjälp av olika index. För vissa utgiftsgrupper finns direkt

användbara index. Detta gäller t. ex. de kvantitativt viktiga direkta inkomstöverföringarna.

Dessa har omräknats efter konsumentprisindex och kan

därefter sägas uttrycka det reala värde förmånerna representerar för mottagarna.

För andra grupper saknas relevanta index. Detta gäller t. ex. för

den statliga konsumtionens olika omkostnadsanslag. För dessa har använts

konsumentprisindex sedan denna rensats från varugrupper som inte är relevanta

för den statliga konsumtionen.

2. Samhällsekonomisk bakgrund

2.1. Inledning

Den totala produktionen inom landet har under de senaste åren ökat långsammare

än under första hälften av 1960-talet och än vad som förutsågs i

1965 års långtidsutredning. Enligt nationalräkenskapernas redovisning

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bil. 3: Långtidsbudget

t. o. m. år 1967 och den reviderade nationalbudgetens prognos för år 1968

beräknas den genomsnittliga årliga tillväxten i totalproduktionen åren 1965

—1968 till 3,3 %. Produktionsökningen under åren 1960—1965 var i genomsnitt

ca 5 % per år. I långtidsutredningen angavs den möjliga ökningen av

den totala produktionen under perioden 1965—1970 till 4,2 % per år. Att

tillväxttakten skulle bli lägre än under närmast föregående femårsperiod

tillskrevs en i förhållande till denna mindre gynnsam utveckling av arbetskraftstil]

gången. Den svaga produktionstillväxten under första delen av

kalkylperioden kan emellertid inte förklaras härmed utan får tillskrivas

en dämpning av efterfrågans tillväxttakt, vilken i sin tur i hög grad bestämts

av den internationella konjunkturutvecklingen och av den inhemska

ekonomiska politiken. Denna efterfrågedämpning var av naturliga skäl

inte inkalkylerad i långtidsutredningens beräkningar, som avsåg tillväxten

i ekonomins produktionskapacitet.

Vid planeringen av den statliga sektorns framtida utveckling måste dess

samband med övriga delar av samhällsekonomin beaktas. Detta samband är

dubbelriktat; dels är möjligheterna för den statliga sektorns tillväxt beroende

av den allmänna resurstillgången och framstegstakten, dels påverkar

statsutgifterna utvecklingen inom övriga delar av ekonomin. En viktig fråga

är därför om dämpningen av den ekonomiska tillväxten under de senaste

åren också inneburit att betingelserna för den framtida tillväxten i ekonomin

blivit ändrade.

Inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering har 1965

års långtidsutredning följts upp och partiellt reviderats (bil. 2 till denna

proposition). Kalkylperioden har därvid utsträckts till år 1975. Framställningen

här begränsas till en redovisning av de bedömningar som gjorts av

den framtida resursutvecklingen och produktionstillväxten.

2.2. Resursutveckling och produktionstillväxt

En av de viktigaste betingelserna för framtida produktionsökningar är

tillgången på arbetskraft. Den reviderade arbetskraftskalkylen utgår från

att den årliga ökningstakten för hela folkmängden avtar från 0,8 % under

perioden 1965—1970 till 0,7 % 1970—1975.1 prognosen har förutsatts ett årligt

invandringsöverskott på 10 000 personer. För befolkningen i arbetsför

ålder, 15—69 år, är ökningstakten lägre än för totalbefolkningen. Den uppskattas

till 0,4 % per år under perioden 1965—1970 och 0,2 % per år under

den därpå följande femårsperioden.

Med hänsyn tagen till de sannolika förändringarna i förvärvsfrekvenserna

för olika grupper samt i arbetad tid beräknas ökningen i det totala arbetskraftsutbudet

under den framförliggande perioden bli mycket begränsad.

Antalet förvärvsarbetande, som från år 1965 till år 1970 beräknas öka med

ca 45 000, förutses under nästa femårsperiod öka med endast ca 26 000. Hela

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 196S

Tabell 1. Arbetskraftens förändringar 1960—1975

Absoluta förändringar (antal personer)

Befolkning i åldrarna 15—69 år

Antal förvärvsarbetande ..........

Antal årsarbetande................

Procentuella förändringar per år

Befolkning i åldrarna 15—69 år

Antal förvärvsarbetande ..........

Antal årsarbetande................

Arbetskraftsvolym i timmar........

1960—1965

1965—1970

1970—1975

+ 243 000

+ 117 000

+ 52 000

+ 139 000

+ 45 000

+ 26 000

+ 96 000

+ 18 000

+ 5 000

+ 0,9

+ 0,4

+ 0,2

+ 0,8

+ 0,3

+ 0,1

+ 0,6

+ 0,1

± 0

+ 0,3

- 0,5

- 0,7

nettoökningen i utbudet av arbetskraft skulle under båda perioderna beslå

av gifta kvinnor. Den kvinnliga arbetskraften har emellertid kortare medelarbetstid

än männen. Om hänsyn tas härtill samt till arbetstidsförkortningen

under åren 1967—1969 blir resultatet att arbetskraftsvolymen i timmar

minskar med i genomsnitt 0,5 % per år under perioden 1965—1970.

Något beslut om fortsatt arbetstidsförkortning har inte fattats. I kalkylen

för 1970—1975 har dock antagits en ytterligare sänkning av arbetsveckan

från 42 1/2 till 40 timmar. Antagandet innebär att såväl den genomsnittliga

arbetstiden per årsarbetande som arbetskraftsvolymen i timmar skulle

minska med 0,7 % per år 1970—1975. Arbetskraftskalkylen sammanfattas i

tabell 1, i vilken även uppgifter för perioden 1960—1965 intagits.

Den andra väsentliga faktorn som bestämmer resurstillväxten är produktiviteten,

dvs. produktionen per arbetad timme. Produktivitetsökningarna i

ekonomin torde huvudsakligen kunna hänföras till ökad kapitalinsats,

bättre teknik, bättre utbildning av arbetskraften och en omfördelning av

resurser från låg- till högproduktiva näringar. Möjligheten att särhålla och

statistiskt precisera dessa faktorers betydelse är begränsad. Då det gäller

effekten av kapitalinsatsen på produktivitetens utveckling har dock vissa

beräkningar gjorts. Dessa visar på en god samvariation mellan produktivitetsutvecklingen

och de närmast föregående årens maskininvesteringar inom

näringslivet. Dessa redan på kort sikt produktiva investeringar stagnerade

under åren 1966—1968. Någon avgörande betydelse för produktivitetsutvecklingen

under återstoden av 1960-talet synes dock inte kunna tillmätas

denna investeringssvacka, bl. a. med hänsyn till att det för närvarande

föreligger en relativt stor outnyttjad kapacitet i maskiner och apparater.

Produktionsökningen per arbetad timme har på dessa grunder beräknats

till i genomsnitt 4,4 % per år 1965—1970, vilket i stort sett överensstämmer

med prognosen i långtidsutredningen. Genom bl. a. extrapolering av tidigare

utvecklingstrender inom olika sektorer har produktivitetens årliga ökningstakt

för perioden 1970—1975 beräknats till ca 4,5 %.

Sammanställs de här lämnade uppgifterna erhålls som resultat att den

totala produktionen skulle kunna stiga med 3,9 % per år 1965—1970 och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bil. 3: Långtidsbudget

med ca 4 % per år 1970—1975. Beräkningarna sammanfattas i följande

tablå, där som jämförelse även långtidsutredningens kalkyl för 1965—1970

medtagits (procentuella förändringar per år):

1965—1970

1965—1970

1970—1975

enl. LU

enl. ny beräkning

arbetskraftvolym i timmar ....................

- 0,3

- 0,5

- 0,5

arbetsproduktivitet........ :..................

+ 4,5

+ 4,4

+ 4,5

totalproduktion ..............................

+ 4,2

+ 3,9

+ 4

3. Utgiftsutvecklingen

Statsutgifterna redovisas i det följande grupperade efter ändamål. Redovisningen

omfattar de totala statsutgifterna, dvs. såväl utgifterna på driftbudgeten

(exkl. avskrivningsanslagen) som investeringsanslagen på kapitalbudgeten.

Utgifterna bar indelats i elva grupper.

3.1. Totalförsvar

Anslagsgruppen domineras av utgifterna för det militära försvaret. Den i

prop. 1968: 110 föreslagna utgiftsramen för det militära försvaret under

budgetåret 1968/69 uppgår till 5 202 milj. kr. Till militära ändamål hänförs

vidare vissa utgifter utanför utgiftsramen, däribland flyttning av 11 och

Ing 1, investeringar i försvarets fabriksverk in. m., sammanlagt ca 145 milj.

kr. Utgifterna för det militära försvarets pensioner, socialförsäkringsavgifter

m. in. beräknas till ca 395 milj. kr.

Övriga utgifter inom totalförsvaret hänför sig till civilförsvaret (ca 125

milj. kr.), ekonomiskt försvar (ca 150 milj. kr.) och andra försvarsändamål

(ca 65 milj. kr.).

Utgifterna för totalförsvaret uppgår budgetåret 1968/69 till ca 16 % av

de totala statsutgifterna. Försvarets andel av de sammanlagda statliga konsumtions-

och investeringsanslagen är ca 36 %. Andelen av de statliga investeringarna

är högre, ca 43 %.

Totalförsvar

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1962/63—

1966/67

Anslag

1968/69

Anslagsförändring till

Procentu-

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1969/70—

1972/73

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

ring

1968/69—

1969/70

+ 3,1

6 063

+ 71

+ 32

+ 140

+ 59

+ 1,2

+ 1,2

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 2. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna i löpande priser 1968/69—1972/73

(Milj. kr.)

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

Basbelopp (prisläge maj 1967)........

4 747

4 795

4 843

4 983

4 983

Priskompensation................

385

414

633

883

1 120

Förbrukning av anslagsbehållningar____

62

90

90

0

0

Övriga utgifter inom militära ramen....

8

4

3

3

Utgiftsnivå..................

5 202

5 303

5 569

5 869

6 106

Utgiftsförändring från föregående bud- getår ......................

+ 101

+ 266

+ 300

+ 237

Tabell 3. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna i fasta priser 1968/69—1972/73

(Milj. kr.)

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

Utgiftsnivå .............

5 202

5 303

+ 101

(+ 29)

5 414

Utgiftsförändring från föregående budget- år....................

varav priskompensation............

(+ 64)

(+ 77)

(+ 54)

I fråga om det militära försvaret har utgiftsförändringarna för budgetåren

1969/70—1971/72 beräknats i enlighet med den ekonomiska ram som Kungl.

Maj :t underställt riksdagen innevarande år och som bygger på förslag av

1965 års försvarsutredning. För det sista året i den period som långtidsbudgeten

avser, budgetåret 1972/73, utgår beräkningarna från den av Kungl.

Maj:t föreslagna horisontella grundplaneringsnivån. Liksom för budgetåret

1968/69 ingår i utgifterna för militära ändamål vissa utgifter utöver den

militära ramen. De nya kasernanläggningarna för I 1 och Ing 1 färdigställs

under budgetåret 1969/70, varför medelsbehovet för detta ändamål upphör

fr. o. in. 1970/71.

För att belysa utvecklingen av de ramreglerade militära försvarsutgifterna

har två alternativa beräkningar gjorts på grundval av de prisantaganden

som ligger till grund för inkomstberäkningen. Härvid har antagits att

prisregleringstalet för det militära försvaret liksom under tidigare år ökar

något snabbare än nettoprisindex.

Beträffande civilförsvaret utgår beräkningarna i långtidsbudgeten, liksom

i fråga om det militära försvaret, från förslag i prop. 1968: 110, som ansluter

till förslag av försvarsutredningen. Rambeloppen för budgetåren 1968/

69, 1969/70, 1970/71 och 1971/72 upptas således till 113, 114, 114 resp.

112 milj. kr. i prisläge maj 1967. För budgetåret 1972/73 har räknats med

det av försvarsutredningen angivna beloppet om 112 milj. kr. i prisläge

maj 1967. Till dessa belopp kommer priskompensation. För budgetåret

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Långtidsbudget 9

1968/69 medför prisregleringen att civilförsvarsramen blir drygt 125 milj.

kr.

Övriga icke ramreglerade totalförsvarsanslag har tagits upp med i huvudsak

oförändrade belopp under hela perioden. Beträffande gruppen ekonomiskt

försvar har dock anslagen fr. o. m. budgetåret 1970/71, då nuvarande

oljelagringsprogram upphört, räknats ned med utgifterna för detta, eller

drygt 60 milj. kr.

3.2. Utbildning och forskning

Till denna anslagsgrupp har förts statens kostnader för utbildning samt

den civila forskning som drivs i statlig regi eller med statligt stöd. Anslagsgruppen

har indelats i undergrupper varav de största är grundskolan, gymnasiala

skolor, högre utbildning och forskning samt studiesociala ändamål.

Grundskolan domineras av den nioåriga obligatoriska skolan. Till denna

undergrupp bär även förts realskolan och andra skolor under avveckling.

I gymnasiala skolor ingår yrkesskolan, fackskolan, gymnasiet och folkhögskolan.

Till högre utbildning och forskning har förts bl. a. anslagen till universiteten

och högskolorna, kommunala och statliga undervisningssjukhus

samt forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling. Vidare ingår i

denna undergrupp anslagen till den statliga forsknings- och utvecklingsverksamheten

på atomenergiområdet. Studiesociala ändamål omfattar det

statliga studiestödet till samtliga kategorier av studerande.

Utgiftsutvecklingen på utbildningens och forskningens område under perioden

1962/63—1966/67 är en följd av dels den ökade efterfrågan på utbildning

på alla nivåer dels den genomgripande reformverksamhet som

skett inom området.

Grundskolan kommer läsåret 1972/73 att vara utbyggd t. o. m. årskurs 9

i hela landet. Elevantalet beräknas uppvisa en svag stegring under den pe
-

Utbildning och forskning

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

ell föränd-

snittlig

procentu-

1968/

1969/

1970/

1971/

1972/

ring 1968/

procentu-

ell föränd-

69

70

71

72

73

69—1969/

ell föränd-

ring 1962/

70

ring 1968/

63—1966/

69—1972/

67

73

Totala utgifter........

+ 10,5

7 092

+ 283

+ 118

+ 99

+ 98

+ 3,9

+ 2.0

därav

grundskolan........

+ 1,8

2 375

+ 39

- 22

+ 36

+ 21

+ 1,6

+ 0,7

gymnasiala skolor . .

+ 16,8

1 082

+ 57

+ 14

+ 12

+ 3

+ 5,3

+ 1,9

högre utbildning och

forskning........

+ 11,7

1 629

-f 85

+ 83

+ 16

+ 42

+ 5,2

+ 3,3

studiesociala ändamål

+ 36,4

1 129

+ 82

+ 25

+ 26

+ 21

+ 7,3

+ 3,2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj ds proposition nr 125 år 1968

riod långtidsbudgeten omfattar. Anslagsutvecklingen styrs förutom av elevantalet

av klasstorlekarna. De åtgärder som vidtagits för att höja medeltalet

för antalet elever per klass inom grundskolan till den nivå som låg till

grund för 1962 års grundskolebeslut får avsevärd effekt. Det har beräknats

att lärarbehovet 1970/71 härigenom kommer att vara ca 3 000 mindre

än vad en fortsättning av tidigare observerad trend skulle ha inneburit.

Detta betyder en sänkning av kostnadsnivån på i runt tal 100 milj. kr. enbart

på lönesidan.

Investeringsbehovet i skolbyggnader, som bl. a. påverkas av den fortsatta

inflyttningen till tätorterna, kan överslagsmässigt beräknas förbli konstant

under den framförliggande perioden.

De gymnasiala skolorna ■— gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan

fortsätter att byggas ut under perioden. Enligt de riktlinjer, som fastslogs

vid 1964 års beslut om de gymnasiala skolformerna, skall 85 % av en årskull

16-åringar intas i någon gymnasial skolform. Intagningen beräknas år

1970 ske med ca 30 % i gymnasium, ca 20 % i fackskola och 30 å 35 % i

yrkesskola.

För gymnasiets del bär den 30-procentiga intagningen i stort sett redan

uppnåtts. Fackskolan beräknas expandera starkt från 22 000 elever under

innevarande budgetår till över 40 000 vid långtidsbudgetperiodens slut. Beträffande

yrkesskolan har antagits att antalet heltidselever skall stiga från

f. n. ca 70 000 till ca 75 000.

Under våren 1967 tog statsmakterna ställning till ett program för vuxenutbildningen,

såväl den riksrekryterade vid de statliga skolorna i Norrköping

och Härnösand som den lokala vid de kommunala skolorna för vuxna,

vilka erhöll ett väsentligt förbättrat statsbidrag. Under den framförliggande

perioden beräknas antalet vuxenstuderande öka med i runt tal 5 000 per

år.

Den inom vuxenutbildningen bedrivna försöksverksamheten med undervisning

genom radio och television bör öka möjligheterna till rationaliseringar

även inom andra utbildningssektorer.

Behovet av lärare för hela skolsektorn uppgår år 1967/68 till i runt tal

83 000 heltidstjänster. Av dessa uppehålls ca 6 000 av personer utan föreskriven

lärarutbildning. Lärarbristen har under 1960-talets början ökat

eller varit konstant. Under det senaste året har dock en viss förbättring inträtt.

En fortsatt förbättring förutses med hänsyn till den ökade utbildningskapaciteten

och till olika rationaliseringsatgärder.

De anslagsberäkningar som upptagits i långtidsbudgeten avseende den

högre utbildningen har utgått från den av statsmakterna år 1965 fastställda

planen för utbyggnad av universitet och högskolor (prop. 1965: 141, SU 173,

rskr 411). Hänsyn har också tagits till vissa i planen förutsatta rationaiiseringsåtgärder

såsom tvåskiftsutbildning i vissa laborativa ämnen, ökad

användning av tekniska hjälpmedel i undervisningen m. m.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. 3: Långtidsbudget

Enligt 1965 års beslut skall planeringen utgå från en ram av ca 87 000

studerande vid 1970-talets början. Om inga rationaliseringsåtgärder kommer

till stånd och nu rådande tendenser för tillströmningen fortsätter skulle

antalet studerande i stället komma att uppgå till över 100 000. Anslagsberäkningarna

förutsätter dock att sådana åtgärder genomförs under perioden.

Resurserna för den statligt finansierade forskningen anvisas på i huvudsak

två vägar. Dels ges anslag till forskningsråden, branschforskningsinstituten,

AB Atomenergi m. fl., dels innebär anvisningarna av medel till universiteten

och högskolorna en ökning av forskningsresurserna där, eftersom

en stor del av lärarna även skall bedriva forskningsverksamhet. Under

senare år har forskningens resurser ökat mycket snabbt. För den framförliggande

perioden förutses en fortsatt stark ökning.

Anslagen till studiesociala ändamål har ökat kraftigt de senaste åren.

För den kommande perioden kan man vid oförändrad ambitionsnivå räkna

med en genomsnittlig årlig ökning om 3,2 %. Utvecklingen betingas väsentligen

av ökat antal elever.

3.3. Rättsväsende

Omkring hälften av utgifterna inom gruppen avser polisväsendet, som

också svarar för ca 60 % av de inom sektorn sysselsatta. Anslagsgruppen

har väsentligt ändrat omfattning och struktur under de senaste åren. Vid

årsskiftet 1964/65 förstatligades polis-, åklagar- och exekutionsväsendet

samt rådhusrätterna. Den snabba expansionen av utgifterna under perioden

fram till 1966/67 är därför endast delvis uttryck för en reell ökning.

Till grund för beräkningen av anslagen till huvuddelen av rättsväsendet

ligger antaganden om kriminalitetens fortsatta omfattning. Härvid förut
-

Rättsväsendc

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1968/

1969/

1970/

1971/

1972/

ring 1968/

procentu-

ell föränd-

69

70

71

72

73

69—1969/

ell föränd-

ring 1962/

70

ring 1968/

63—1966/

69—1972/

67

73

Totala utgifter........

+ 24,9

1470

+ 52

+ 61

+ 52

+ 30

+ 3,5

+ 3.2

därav

polisväsende........

735

+ 22

+ 24

+ 41

+ 10

+ 2,9

-f 3,1

åklagarväsende ....

- 2,6

54

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1,1

+ 1,2

domstolar..........

+ 12,5

196

+ 10

+ 6

+ 6

+ 6

+ 5,3

+ 3,5

kriminalvård ......

+ 10,2

214

+ 6

+ 10

+ 9

+ 10

+ 2,8

-f 3,8

exekutionsväsende ..

83

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1,1

+ 1,0

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

sätts en viss ökning av antalet grövre brott under prognosperioden. Vidare

beräknas en stigande trafikvolym ställa ökade krav på resurser för trafikövervakning.

För att möta den ökade arbetsbelastningen inom rättsväsendet

planeras en övergång till automatisk databehandling i ett enhetligt och

samordnat informationssystem för polis- och åklagarväsendet, domstolarna

samt kriminalvården. Vidare planeras system för automatisk behandling

av fastighetsregistreringen och av ärendena vid underrätternas inskrivningsavdelningar.

Inom polisväsendet beräknas den sammanlagda ökningen av arbetsbelastningen

endast i begränsad utsträckning mötas med en utbyggnad av poliskåren.

Eu fortsatt ökning av övrig personal samt en fortsatt teknisk upprustning

— bl. a. anskaffning av specialfordon för olika ändamål samt TVövervakning

för vissa stora trafikleder — har beaktats vid beräkningen av

anslagsutvecklingen. Rationaliseringsarbetet inom polisväsendet beräknas

fortsätta i ökad takt. Den nyligen påbörjade översynen av indelningen i polisdistrikt

och av den regionala polisorganisationen väntas leda till en effektivare

polisorganisation och därigenom till ett bättre utnyttjande av tillgängliga

resurser.

På investeringssidan har medel beräknats för inlösen av polishus i ungefär

nuvarande omfattning samt en fortsatt utbyggnad av lokaler för rättsväsendet,

bl. a. i kvarteret Kronoberg i Stockholm.

Antalet grövre brottmål och antalet tvistemål har ökat under senare år

vid de allmäna domstolarna. Även antalet inskrivningsärenden vid underrätterna

har ökat kraftigt. Arbetsbördan för domstolarna kan väntas stiga

under perioden. Lagstiftningen om kommunal förköpsrätt och den nya hyreslagstiftningen

samt den tilltänkta immissionslagstiftningen kan förväntas

medföra visst merarbete för underrätterna. Å andra sidan fortsätter strävandena

att avlasta domstolarna brottmål av mindre allvarlig karaktär. Införandet

av ordningsföreläggande och den ökade möjligheten till strafföreläggande

beräknas befria domstolarna från 30 000—40 000 mål per år. Vissa

personalförstärkningar har dock ansetts erforderliga för domstolsväsendet.

Antalet brott, som kommit till polisens kännedom, har fortsatt att öka

under år 1967. Brottsbalkens påföljdssystem och utvecklingen av kriminalvården

i frihet kan däremot bidra till att minska platsbehovet vid anstalterna.

För de kommande budgetåren har planerats en fortsatt modernisering

av anstaltssystemet. Samtidigt räknar man med att kunna lägga ner

vissa äldre anstalter. Specialavdelningarna på centralanstalten Österåker

tillkommer i början av perioden. Under perioden påbörjas en eller ett par

sidoanstalter. Vidare förutsätts en modern centralanstalt om 220 platser för

ungdomar bli påbörjad. Beträffande frivården beräknas antalet övervakningsfall

stiga från 21 000 till 28 000. Med hänsyn härtill har kalkylerats

med en betydande utbyggnad av frivårdens resurser.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Långtidsbudget

13

3.4. Folkpensioner m. m.

Helt dominerande inom gruppen är folkpensionsanslaget. Vidare ingår

här anslag till statens bidrag till sjukförsäkringen, vissa kostnader för yrkesskadeersättningar

och för den allmänna försäkringens administration.

Gruppen omfattar nästan enbart direkta transfereringar till hushållen.

Kostnaderna för folkpensioneringen har i fasta priser stigit med drygt

9 % årligen under perioden 1962/63—1966/67. Delvis är ökningen en följd

av att antalet pensionärer under perioden stigit med 130 000. Huvudsakligen

beror dock ökningen på de standardhöjningar som genomförts. Under

perioden har pensionernas realvärde ökat med drygt 4 % per år. Från den

1 juli i år uppgår folkpensionen till 5 220 kr. för ensamstående och 8 112

kr. för makar.

Under den framförliggande perioden beräknas en betydande utgiftsökning

till följd av ökat antal pensionärer. I enlighet med långtidsbudgetens

förutsättning om oförändrad ambitionsnivå har någon ytterligare standardhöjning

under perioden däremot inte inkalkylerats. Frågan om utformningen

av fortsatta förbättringar av folkpensionerna utreds av pensionsförsäkringskommittén.

Beräkningen av folkpensionsanslaget utgår från eu antagen prisstegring

med 2,7 % för åren 1968 och 1969. Detta medför en utgiftsökning på drygt

200 milj. kr. för budgetåret 1969/70. För perioden 1970/71—1972/73 omfattar

beräkningarna endast utgiftsökningar till följd av ökat antal pensionärer.

Antalet pensionärer ökar snabbare än den totala befolkningen. År

1960 utgjordes ca 12 % av befolkningen av åldersgruppen 65 år och äldre.

Denna grupp beräknas år 1975 utgöra närmare 15 % av totalbefolkningen.

Kostnaderna för statens bidrag till sjukförsäkringen har under perioden

fram t. o. m. 1966/67 ökat främst på grund av den reform av sjukförsäkringen

som genomfördes år 1963 i samband med införande av lagen om all
-

Folkpensioner m. in.

(Milj. kr., fasta priser1)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1968/

1969/

1970/

1971/

1972/

ring 1968/

procentu-

ell föränd-

69

70

71

72

73

69—1969/

ell föränd-

ring 1962/

70

ring 1968/

63—1966/

69—1972/

67

73

Totala utgifter........

+ 8,3

6 560

+ 362

+ 147

+ 155

+ 149

+ 3,5

+ 3,0

därav

folkpensioneringen ..

+ 9,1

6 024

+ 341

+ 126

+ 129

+ 123

+ 5,7

+ 2,8

sjukförsäkringen ....

+ 1,1

510

+ 20

+ 20

-f- 25

+ 25

+ 3,9

+ 4,2

1 Inräknad prisstegring 2,7 % för åren 1968 och 1969.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1968

män försäkring. Då höjdes bl. a. grundsjukpenningen och moder skapspenningen.

Den 1 januari 1967 slopades karensdagarna och sjukpenningen höjdes

väsentligt. Från den 1 januari i år har ersättningarna för läkarvårdskostnader

höjts.

För långtidsbudgetperioden beräknas utgifterna öka till följd av befolkningsökning,

ökad andel åldringar samt ett ökat antal läkarbesök per individ.

3.5. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

De arbetsmarknadspolitiska insatserna kan uppdelas i ett antal huvudverksamheter:

rörlighetsfrämjande åtgärder, sysselsättningsstimulerande

åtgärder, insatser för de handikappade samt kontant stöd vid arbetslöshet.

De lokaliseringspolitiska anslagen består av lån och bidrag.

Det bör i sammanhanget framhållas att anslagen till arbetsmarknadspolitik

på grund av konjunktursvängningarna ofta uppvisar betydande skillnader

mellan beräkningar och utfall. Sålunda torde för innevarande budgetår

de verkliga utgifterna under anslagen för omskolning och beredskapsarbeten

bli ca 40 % högre än de ursprungligen beräknade beloppen.

De antaganden om konjunkturutvecklingen som ligger till grund för

långtidsbedömningen innebär en relativt snabb anpassning till ett mer

normalt konjunkturläge.

Uppgången av anslagen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder under de

gångna åren beror i hög grad på förstärkta insatser för att främja rörligheten.

Omskolningen av arbetskraft har fått en snabbt växande omfattning

och utbildningskapaciteten beräknas för budgetåret 1968/69 ge utrymme

för ca 85 000 personer, vilket är nästan dubbelt så mycket som år 1965/66.

Den strukturomvandling som det svenska näringslivet för närvarande

Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1968/

1969/

1970/

1971/

1972/

ring 1968/

procentu-

ell föränd-

69

70

71

72

73

69—1969/

ell föränd-

ring 1962/

70

ring 1968/

63—1966/

69—1972/

67

73

Totala utgifter........

+ 12,5

1841

+ 189

+ 2

+ 84

+ 82

+ 10,3

+ 4,5

därav

arbetsmarknadspoli-

tik..............

+ 9,6

1 501

+ 136

+ 53

+ 82

+ 80

+ 9,1

+ 5,4

lokaliseringspolitik ..

•

216

+ 50

— 55

—

—

+ 23,1

— 0,6

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Långtidsbudget

15

undergår får beräknas bli ett bestående inslag i den ekonomiska utvecklingen

även i framtiden. Inriktningen av efterfrågan mot yrkesutbildad

arbetskraft kan väntas bli förstärkt. Därför erfordras en fortsatt utbyggnad

av kapaciteten för arbetsmarknadsutbildning. Denna utbyggnad kan beräknas

bli av ungefär samma storlek som de senaste åren. Härvid har en viss

ökning av bristyrkesutbildningen inkalkylerats.

För innevarande budgetår har över tilläggsstat anvisats sammanlagt 101)

milj. kr. i avsikt att i nuvarande konjunkturläge kunna driva de allmänna

beredskapsarbetena mera intensivt och under längre tid. För budgetåret

1968/69 kvarstår verkningar av konjunktur dämpningen som beräknas medföra

behov av beredskapsarbeten i större omfattning än normalt. För budgetåret

1969/70 beräknas däremot en återgång ske till medelnivån för åren

1964—67 varefter en långsam minskning av anslaget beräknas ske under de

följande åren. Fortsatt minskning av antalet projekt med höga dagsverkskostnader

bär förutsatts bli möjlig.

De särskilda beredskapsarbetena för handikappade har uppvisat en mycket

kraftig utgiftsexpansion under de gångna åren. Denna expansion kan

beräknas fortsätta om än i långsammare takt. Framför allt är det verkningarna

av strukturförändringarna som skärper kraven på insatser för att inpassa

de handikappade i förvärvslivet.

Kontant stöd vid arbetslöshet utgick av statsmedel tidigare i huvudsak i

form av bidrag till erkända arbetslöshetskassor. De reformer som förelagts

årets riksdag (prop. 1968: 29) innebär en kraftig ökning av anslagen. Ersättningar

till kassorna utbetalas på så sätt att en ökad arbetslöshet i huvudsak

skapar anslagsbehov ett år senare. För budgetåren 1968/69 och 1969/70

förutses därför ökade utgifter. Vid beräkningarna har hänsyn tagits till en

relativt snabb nedgång av genomsnittliga antalet ersättningsdagar per

kassamedlem, från ca 4 under försäkringsåret 1967/68 till 3 under 1969/70.

Medel för omställningsbidrag kan beräknas tas i anspråk i mindre omfattning

under perioden 1969/70—1972/73 än under 1968/69.

Det program för lokaliseringspolitiken som gäller för perioden 1965/66—

1969/70 avsåg ursprungligen en sammanlagd insats om 800 milj. kr. Ökat

behov av lokaliseringslån har uppstått, bl. a. utanför stödområdet, samtidigt

som behovet av bidragsmedel sjunkit. Totalt har regeringen föreslagit en

höjning av ramen till 1 000 milj. kr., varav 250 milj. kr. bidragsmedel.

En utredning om lokaliseringspolitikens fortsatta inriktning har tillsatts.

Beräkningsmässigt har inkalkylerats en lokaliseringsram per år av samma

storlek som det utökade femårsprogram, varom regeringen framlagt förslag,

dvs. 200 milj. kr. per år.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj :ts proposition nr 125 år 1968

3.6. Hälso-, sjuk- och socialvård

Denna anslagsgrupp omfattar utgifter för statliga och statsunderstödda

vårdområden. Kostnaderna för bidrag till av landstingen och storstäderna

bedriven psykiatrisk sjukvård är den tyngsta posten.

Huvudmannaskapet för den psykiatriska sjukvården fördes över från staten

till landstingen den 1 januari 1967. Staten bidrar till investerings- och

driftkostnader enligt särskilda avtal, som avser perioden 1967—1971. Dessa

avtal medförde en kraftig utgiftsökning för staten under budgetåret 1986/

67.

Enligt avtalen skall investeringsbidrag för perioden 1967—1971 utgå med

totalt 310 milj. kr., dvs. med 62 milj. kr. per år. Driftbidraget baserar sig

i princip på den genomsnittliga vårddagkostnaden vid de av staten drivna

sjukhusen året före övertagandet. För budgetåret 1968/69 beräknas driftbidraget

till 860 milj. kr. Under prognosperioden ligger bidraget räknat i

fasta priser på i stort sett oförändrad nivå eftersom bidragsunderlaget är

fixerat. Under budgetåret 1969/70 minskar dock anslagsbehovet, då ett bidragsbelopp

avseende slutreglering till storstäderna enligt gamla avtal faller

bort. Efter år 1971 har anslagen beräknats ligga kvar på samma nivå som

under avtalsperioden.

Utgifterna till kroppssjukvård och allmän hälsovård avser en rad centrala

och regionala myndigheter på detta område, statsbidrag till olika former

av hälso- och sjukvård samt en viss del av kostnaderna för undervisningssjukhusen.

Enligt beslut av riksdagen bidrar staten till uppförande av

11 500 platser för långtidssjukvården. Sedan medel för detta platsantal anvi
-

Hälso-, sjuk- och socialvård

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-’

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1968/

1969/

1970/

1971/

1972/

ring 1968/

procentu-

ell föränd-

69

70

71

72

73

69—1969/

ell föränd-

ring 1962/

70

ring 1968/

63—1966/

69—1972/

67

73

Totala utgifter........

+ 10,3

2 067

+ 2

+ 34

+ H

+ 31

+ 0,0

+ 0,9

därav

psykiatrisk sjukvård

m. m.............

+ 13,6

969

— 24

- 6

— 5

—

— 2,5

- 0,9

kroppssjukvård och

allmän hälsovård..

+ 2,1

341

+ 20

+ 12

— 12

+ 5

+ 5,9

+ 1,8

nykterhetsvård ....

+ 9,8

134

+ 11

+ 6

+ 8

+ H

+ 8,2

+ 6,1

ungdomsvård ......

+ 9,2

51

+ 2

+ 1

—

+ 1

+ 3,9

+ 2,1

åldringsvård........

+ 48,1

219

— 20

+ 7

+ 7

+ 7

— 9,1

+ 0,0

hjälp åt handikap-

pade ..............

+ 9,1

128

+ 6

+ 6

+ 7

+ 3

+ 4,7

+ 4,2

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Långtidsbudget

17

sats förutsätts anslaget utgå budgetåret 1971/72. Beträffande övriga anslag

kan nämnas att utbyggnaden av karolinska sjukhuset enligt antagen generalplan

beräknas medföra ökade utgifter under perioden både för investering

och för en viss successiv personalförstärkning föranledd av utbyggnaden.

För ngkterhetsvården förutses en fortsatt stark ökning, huvudsakligen av

bidragen till kommunala nykterhetsnämnder.

Anslagen till ungdomsvården avser främst kostnaderna för de statliga

ungdomsvårdsskolorna. Under de senaste åren har ett antal skolor utrustats

med särskilda sjuk- och behandlingsavdelningar. För den kommande perioden

har räknats med en fortsatt uppdelning av de stora avdelningarna

vid ungdomsvårdsskolorna i syfte att åstadkomma en effektivare vård. Detta

innebär ökade investerings- och personalkostnader.

För åldringsvården antog 1964 års riksdag ett reformprogram. Detta omfattade,

utöver den tidigare nämnda utbyggnaden av sjukhem för långvarigt

sjuka, ökade resurser för social hemhjälp och förbättringar av åldringsbostäderna.

Genomförandet av detta program har medfört snabbt stigande utgifter.

Utgifterna för budgetåren 1969/70—1972/73 påverkas av att antalet

personer över 67 år väntas öka med närmare 100 000 under denna period.

Mot denna bakgrund har förutsatts en fortsatt ökning med ca 10 % per år

av kostnaderna för statens bidrag till kommunernas sociala hemhjälp. Det

särskilda statsbidraget till ålderdomshem har den 1 januari 1966 avlösts av

det allmänna skatteutjämningsbidraget till kommunerna. Övergångsvis fram

till 1969/70, då anslaget faller bort, utgår dock statsbidrag för redan beslutade

ålderdomshemsbyggen.

Utgifterna för förbättringslån styrs av en ram som för varje år fastställs

av riksdagen. Denna ram har för åren 1967 och 1968 höjts resp. föreslagits

höjd till 125 milj. kr. mot ursprungligen 100 milj. kr. Detta skedde för att

i konjunktur syfte påskynda förbättringsverksamheten. För prognosperioden

har en återgång till den nivå som förelåg före konjunkturpåslaget beräknats.

I enlighet härmed har anslaget beräknats ligga på en nivå om 110

milj. kr. mot beräknade 135 milj. kr. för budgetåret 1968/69.

Samhällets åtgärder för handikappade spänner över en rad olika områden.

Här redovisas endast kostnaderna för bidrag till vanföreanstalter och till

tekniska hjälpmedel. Under budgetåret 1968/69 införs nya regler för hjälpmedelsbidragen,

vilket förutses medföra en viss uppgång för den kommande

perioden.

3.7. Stöd till barnfamiljer

Utgifterna för stöd till barnfamiljer avser huvudsakligen direkta transfereringar

till hushållen i form av barnbidrag och bostadstillägg. Bidragen

till barntillsynsverksamhet svarar för en växande andel av anslagsgruppen.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Stöd till barnfamiljer

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1968/

1969/

1970/

1971/

1972/

ring 1968/

procentu-

ell föränd-

69

70

71

72

73

69—1969/

ell föränd-

ring 1962/

70

ring 1968/

63—1966/

69—1972/

67

73

Totala utgifter........

t-

cd''

2102

+ 209

+ 52

+ 42

+ 41

+ 9,9

+ 3,9

därav

barnbidrag m. m.....

+ 8,4

1 682

+ 21

+ 37

+ 26

+ 26

+ 1,2

+ 1,6

familj ebostadsbidrag

och bostadstillägg . .

+ 4,5

294

+ 142

—

—

—

+ 48,3

+ 10,3

barntillsyn m. m.....

+ 24,8

116

+ 46

+ 14

+ 15

+ 14

+ 39,7

+ 15,4

Vidare ingår här statens kostnader för bidragsförskott samt den del av statens

bidrag till social hemhjälp som avser hjälp till barnfamiljer.

Under perioden 1962/63—1966/67 har utgifterna för barnbidragen ökat

kraftigt. Utgiftsutvecklingen har huvudsakligen bestämts av de beslut soin

fattats om bidragshöjningar. Barnbidraget, som år 1963 var 550 kr. per barn

och år, har höjts i etapper upp till 900 kr.

Beräkningarna av barnbidragsanslaget för den framförliggande perioden

bygger — i enlighet med långtidsbudgetens antagande om oförändrad ambitionsnivå

— på gällande bidragsregler. Antalet barn under 16 år beräknas

öka med mellan 22 000 och 28 000 per år, vilket medför en anslagsökning

med 20 milj. kr. under periodens båda första år och med 25 milj. kr. under

åren 1971/72 och 1972/73.

Till anslagsgruppen barnbidrag m. in. bar också förts bidragsförskott.

Under prognosperioden bestäms utgiftsökningen för dessa av de förslag om

en familjepolitisk reform som framlagts för årets riksdag (prop. 1968: 42).

Enligt förslaget höjs bidragsförskotten med 20 %. Statens utgifter ökar härigenom

med 16 milj. kr. På grund av utbetalningsbestämmelserna påverkas

anslagsbehovet först under budgetåret 1970/71.

Den familjepolitiska reformen innebär också att ett nytt statligt bostadstillägg

införs den 1 januari 1969. Bostadstilläggen ersätter familjebostadsbidragen

och utgår med ett grundbelopp till alla barnfamiljer med lägre

inkomster. Detta grundbelopp stiger med antalet barn. Uppfylls vissa bostadsvillkor

utgår högre belopp. För familjer med låga inkomster och samtidigt

höga hyror föreslås en komplettering av det nya statliga bostadstilllägget.

Den får formen av ett kommunalt bostadstillägg med 50 % statsbidrag.

Reformkostnaden för de nya bostadstilläggen fördelas med ca 145

milj. kr. på vart och ett av budgetåren 1968/69 och 1969/70. För de följande

åren har någon utgiftsökning inte inkalkylerats.

År 1966 infördes förbättrade bidragsregler för barnstugeverksamheten för

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bil. 3: Långtidsbudget

att stimulera kommunerna till en snabbare utbyggnad av barntillsgnen för

förvärvsarbetande föräldrar. Anordningsbidraget fördubblades och ett särskilt

låneslöd infördes. Även driftbidraget förbättrades. Kommunerna planerar

nu att bygga ut daghemsservicen i mycket stor omfattning. F. n. finns

ca 25 000 platser i daghem och fritidshem. Detta innebär i stort sett en fördubbling

sedan år 1965. Under antagande av en årlig ökning med 6 000

Platser under perioden fram till budgetåret 1972/73 beräknas anslagen öka

med ca 10 milj. kr. per år i genomsnitt.

För alt stimulera kommunerna till att öka familjedaghemsverksaniheten

parallellt med utbyggnaden av barnstugorna införs den 1 januari 1969 statsbidrag

till kommunalt organiserade familjedaghem. Man räknar med att det

kommer att finnas ca 15 000 platser i utgångsläget. Härutöver beräknas ca

30 000 platser tillkomma under år 1969. Hälften av dessa platser är ett rent

nytillskott, medan den andra hälften avser platser i privata familjedaghem,

som kommunerna väntas överta. Anslagsberäkningen utgår således från

45 000 platser den 1 januari 1970. Av dessa blir omkring hälften statsbidragsberättigade.

Reformen medför ett ökat anslagsbehov för budgetåret

1969/70 med ca 25 milj. kr. Under perioden 1970/71—1972/73 beräknas antalet

platser i kommunala familjedaghem öka med ca 5 000 per år, varav

3 000 blir slatsbidragsberättigade. Detta innebär en årlig anslagsökning på

3 milj. kr.

3.8. Kommunikationer och energiförsörjning

Utöver utgifterna för vägväsendet omfattar anslagsgruppen huvudsakligen

de statliga kommunikationsverken — postverket, televerket, statens

järnvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket — Sveriges Radio samt vattenfallsverket.

Huvuddelen av anslagsgruppens utgifter är av investeringskaraktär. Dessa

utgifter uppgår budgetåret 1968/69 till ca 2 750 milj. kr. eller 41 % av

de totala statliga investeringarna.

Vid bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen har hänsyn i första

band tagits till uppställda program. Detta gäller t. ex. investeringar för

Storstockholms lokaltrafik och utbyggnaden av TV 2. För flertalet områden

inom gruppen är det emellertid förenat med svårigheter att bedöma

hur utgifterna kommer att utvecklas under antagande om oförändrad ambitionsnivå.

Såsom tidigare redovisats innebär den metod som använts att

utgiftsutvecklingen i huvudsak har beräknats med utgångspunkt från den

förväntade årliga procentuella förändringen av trafiken och andra efterfrågefaktorer.

Vattenfallsverket svarar för den största delen av expansionen inom ändamålsgruppen.

Investeringsbehovet påverkas främst av efterfrågeutvecklingen

på elektrisk kraft och kravet på torrårssäkerhet. Kraftbehovet inom ver
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

Kommunikationer och energiförsörjning

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1968/

1969/

1970/

1971/

1972/

ring 1968/

procentu-

ell föränd-

69

70

71

72

73

69—1969/

ell föränd-

ring 1962/

70

ring 1968/

63—1966/

69—1972/

67

73

Totala utgifter........

■f 4,6

4 079

+ 185

+ 18

+ 26

+ 101

-f-

''Vt

+ 2,0

därav

vägväsende och väg-

trafik..............

+ 9,2

1 833

+ 42

+ 52

+ 58

+ 59

+ 2,3

-{-

kommunikationsver-

ken ..............

+ 3,6

1 441

+ 62

— 35

— 36

— 22

+ 4,3

— 0,5

energiförsörjning ....

- 9,8

491

+ 75

— 1

± o

-i- 60

+ 15,2

+ 6,2

kets område beräknas öka med 7,3 % årligen under den framförliggande

perioden. Detla nödvändiggör en stark kapacitetsutbyggnad. Investeringsökningen

avser i första hand värmekraftstationer medan investeringarna i

vattenkraftanläggningar förutses stagnera.

Vad gäller utvecklingen inom vågväsendet kommer enligt tillgängliga

prognoser trafiken att öka med ca 6 % om året. Vägbyggandet har i enlighet

med den redovisade beräkningsmetodiken — förutsatts stiga ungefär

i takt med trafikökningen. Vid beräkningarna har hänsyn tagits till förväntad

produktivitetsutveckling för vägbyggnadsarbeten. Kostnaderna för

vägunderhållet har i likhet med beräkningarna i tidigare långtidsbudgetar

förutsatts stiga med i genomsnitt 3,4 % per år. Det bör påpekas att till

denna anslagsgrupp inte hänförts utgifter för beredskapsarbeten på vägar.

Utgifterna för högertrafikreformen beräknas planenligt helt bortfalla

budgetåret 1970/71. Under budgetåret 1969/70 minskar utgifterna med

15 milj. kr. till 5 milj. kr.

Den minskning som tabellen uppvisar för kommunikationsverkens investeringar

åren 1970/71—1972/73 sammanhänger med att utgifterna för

vissa program av engångskaraktär avtar under perioden. Detta gäller bl. a.

investeringar för Storstockholms lokaltrafik, sändarnät för TV 2 och utbyggnad

av postgirohuset i Stockholm. För det första året i långtidsbudgeten

förutses dock en inte oväsentlig anslagsökning.

Televerket svarar för den största delen av denna ökning. Utgifterna för

alt bygga ut sändarnätet för TV 2 och utgifterna för färg-TV beräknas under

1969/70 öka med ca 20 milj. kr. Totalt kommer den beslutade utbyggnaden

att kosta drygt 180 milj. kr. Omfattningen av investeringarna i

teleanläggningar, som 1968/69 uppgår till 587 milj. kr., har bedömts mot

bakgrund av den väntade telefonlratikutvecklingen. Salunda föi utses en

ökning av lokalsamtalen med ca 5 % och av rikssamtalen med ca 8 %. Häiemot

svarar eu beräknad ökning av investeringarna med 2 % per år.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Långtidsbudget

21

Postverket uppvisar en kraftig ökning av investeringarna under 1969/70

eller drygt 15 milj. kr. Detta sammanhänger huvudsakligen med den beslutade

tillbyggnaden av postgirohuset i kvarteret Blåmannen i Stockholm.

Totalt beräknas detta projekt kosta 44 milj. kr.

För luftfartsverkets del har medelsbehovet beräknats med utgångspunkt

från att den väntade efterfrågeutvecklingen kommer att nödvändiggöra betydande

investeringar. Bl. a. har behovet av medel för ny flygplats i Malmöregionen

beaktats.

I enlighet med riktlinjerna för luftfartspolitiken (prop. 1967: 55, SU 107,

rskr 267) har vidare antagits att driftbidraget till luftfartsverket avvecklas

med 2,5 milj. kr. par år.

Statens järnvägars investeringsutgifter, vilka i 1968 års statsverksproposition

upptagits till 398,5 milj. kr., beräknas öka något 1969/70 för att

därpå successivt minska. Detta sammanhänger med att de beslutade investeringarna

för Storstockholms lokaltrafik successivt avtar. Totalt beräknas

dessa investeringar uppgå till mer än 400 milj. kr. Till grund för beräkningarna

i övrigt ligger en ökning av investeringarna i takt med trafikökningen.

Ersättningen till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer

beräknas minska kontinuerligt under perioden.

3.9. Bostäder

Anslagsgruppen domineras av lånefonden för bostadsbyggande som för

budgetåret 1968/69 svarar för 1 600 milj. kr. av totalt 1 836 milj. kr. Övriga

mer betydande anslag inom gruppen är räntebidrag (150 milj. kr. år 1968/

69), statens bosättningslånefond och lånefonden för kommunala markförvärv.

Det nya system för statligt bostadsstöd som tillämpas fr. o. in. år 1968 innebär,

att räntebidragen har slopats samtidigt som räntan på de statliga

bostadslånen har höjts till en nivå som motsvarar statens egen upplåningsränta

och kostnader för låneförmedlingen. Utan kompenserande åtgärder

skulle detta innebära omedelbara och mycket betydande hyreshöjningar i

stora delar av bostadsbeståndet. I systemet ingår därför en metod för om
-

Bostäder

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnitt- lig procentu- ell förändring

1962/63—

1966/67

Anslag

1968/69

Anslagsförändring till

Procentu- ell föränd- ring 1968/

69—1969/

70

Genomsnitt- lig procentu- ell förändring

1969/70—

1972/73

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

+ 10,0

1 836

+ 299

+ 179

+ 144

+ 143

+ 16,2

+ 9,1

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1068

fördelning i tiden av kapitalkostnaderna. Enligt denna metod beräknas hyrorna

i nybyggda hus till en början på grundval av samma kostnadsnivå

som tidigare. Då denna kostnadsnivå inte täcker ränta och amortering på

statslånet läggs felande belopp till lånet i form av skuldökning, s. k. räntelån.

Under de följande åren höjs de årliga betalningarna successivt så att efter

ett antal år återbetalningar av de upplånande beloppen kan påbörjas. Betalningarna

skall höjas i sådan takt att de totala statslånen slutamorteras

inom 30 år.

För bostadsproduktionen under 10-årsperioden 1965—1974 har riksdagen

uppställt målsättningen 1 miljon lägenheter. Anslagsberäkningen har baserats

på antaganden om så stor årlig förändring av igångsättningen att

detta mål skall nås. Den belastning som framkommer på anslaget ett visst

budgetår beror i huvudsak på igångsättningen två år tidigare. Igångsättningen

1967 bestämmer sålunda huvudsakligen anslagsbelastningen 1969/

70, osv.

Räntebidragen upphör att belasta budgeten fr. o. in. budgetåret 1969/70.

I stället sker en motsvarande utgiftsökning på bostadslånefonden i form av

räntelån.

Den redovisade anslagsutvecklingen under perioden återspeglar utöver

den vidgade igångsättningen huvudsakligen det ökade lånebehov som de nya

räntelånen väntas medföra och de återbetalningar som väntas ske på gamla

lån. De ökade räntebetalningar som sker bokförs som intäkter på statsbudgetens

inkomstsida.

3.10. Skatteutjämningsbidrag

Denna utgiftsgrupp består till 98 % av skatteutjämningsbidrag till kommunerna.

Dessutom ingår särskilda ersättningar till vissa städer och domkyrkor

för mistade förmåner samt anslaget till kyrkofonden.

Minskningen av skatteutjämningsbidragen, räknade i fasta priser, under

jämförelseperioden betingas av den kraftiga nivåhöjning som ägde rum till

budgetåret 1962/63, då skatteersättning till följd av 1961 års ortsavdragsreform

infördes.

Bidragssystemet är uppbyggt så, att bidrag utgår dels till kommuner där

Skatteutjämningsbidrag

(Milj. kr., lasta priser)

Genomsnitt- lig procentu- ell förändring

1962/63—

1966/67

Anslag

1968/69

Anslagsförändring till

Procentu- ell föränd- ring 1968/

69—1969/

70

Genomsnitt- lig procentu- ell förändring

1969/70—

1972/73

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

— 2,4

1 406

+ 102

+ 107

+ 96

+ 80

+ 7,2

+ 6,3

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Långtidsbudget

23

skatteunderlaget per invånare understiger en viss nivå som fastställs på

grundval av medelskattekraften i landet, dels till kommuner där den sammanlagda

utdebiteringen till allmän kommunalskatt överstiger medelutdebiteringen

i landet. Därutöver kan ett extra skatteutjämningsbidrag utgå

om synnerliga skäl föreligger.

Statens kostnader för skatter!tjämningsbidragen påverkas således av flera

faktorer. Av särskild betydelse är den framtida utvecklingen av skatteunderlaget

i kommunerna. Vidare påverkas bidragsbeloppen av de kommunala

utdebiteringssatserna. Det genomsnittliga skatteunderlaget (medelskattekraften)

utgjorde för år 1967 ca 84 skattekronor (8 400 kr. beskattningsbar

inkomst) per invånare och den genomsnittliga kommunala utdebiteringen

för samma år 18: 71 kr. Till grund för beräkningarna av utgiftsutvecklingen

under långtidsbudgetperioden ligger de inkomstantaganden,

för vilka redogörs i avsnitt 6, och antagandet att medelutdebiteringen i landets

kommuner höjs med 25 öre per år. Övriga faktorer som påverkar bidragsgivningen

har förutsatts vara oförändrade. Med dessa utgångspunkter

blir den genomsnittliga årliga ökningstakten under perioden drygt 6 %.

3.11. Övrigt

Under denna rubrik har sammanförts de utgifter som inte lämpligen kan

föras till någon av de tidigare behandlade anslagsgrupperna. Här återfinns

bl. a. anslagen till främjande av utvecklingen inom vissa delar av näringslivet,

teckning av aktier i statliga bolag, internationella ändamål, allmän förvaltning

och statsskuldräntor.

Inom gruppen jordbruk, skogsbruk och fiske utgör stödet till jordbruksnäringen

den största utgiftsposten. Avvecklingen av prisstöd och småbruks
-

Övrigt

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1968/

1969/

1970/

1971/

1972/

ring 1968/

procentu-

ell föränd-

69

70

71

72

73

69—1969/

ell föränd-

ring 1962/

70

ring 1968/

63—1966/

69—1972/

67

««[.-,''4,.nHP

73

Totala utgifter........

+ 3,7

4 220

+ 473

— 68

+ 286

+ 302

+ 11,3

+ 5,5

därav

jordbruk, skogsbruk,

fiske ..............

— 2,0

400

— 52

- 33

— 3

— 2

— 13,0

— 6,2

teckning av aktier i

statliga bolag ......

218

+ 82

— 300

—

—

+ 37,6

internationella ända-

mål ..............

+ 20,9

547

+ 131

+ 162

+ 203

+ 252

+ 23,9

+ 24,0

riksstyrelsen........

+ 11,5

353

+ 32

+ 16

— 2

—

+ 9,0

+ 3,1

statsskuldräntor ....

+ 0,0

1 180

+ 150

+ 60

+ 70

+ 30

+ 12,6

+ 5,9

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj: Is proposition nr 125 år 1968

stöd medför en anslagsminskning under perioden. Å andra sidan väntas under

de närmaste åren en viss utgiftsökning i samband med intensifierad rationalisering

inom jordbruket.

För anslagsgruppen teckning av aktier i statliga bolag har förutsatts att

den i årets statsverksproposition föreslagna avsättningen till Sveriges Investeringsbank

AB om 200 milj. kr. följs av en avsättning om 300 milj. kr.

budgetåret 1969/70. Därefter förutsätts anslaget falla bort. Anslaget till aktieteckning

i ett statligt utvecklingsbolag 1968/69 är av engångsnatur.

Internationella ändamål innefattar anslagen till internationellt utvecklingsbistånd

och bidrag till internationella organisationers verksamhet. Anslagsgruppen

domineras helt av biståndsanslagen.

Riktlinjer för den fortsatta svenska biståndsinsatsen i u-länderna har föreslagits

i prop. 1968: 101. Enligt denna skall de statliga anslagen till utvecklingsbistånd

öka så att de budgetåret 1974/75 uppgår till en procent av

bruttonationalprodukten till marknadspris.

De grundläggande principer för den svenska biståndsverksamheten som

gäller nu skall enligt förslaget i allt väsentligt gälla även i fortsättningen.

Ett starkt stöd till de multilaterala programmen i Förenta Nationernas och

Världsbankens regi kommer således att utgöra ett viktigt drag i svensk biståndspolitik.

För perioden 1968/69—1970/71 föreslås att utfästelser om

bidrag till multilaterala program på sammanlagt 700 milj. kr. skall lämnas.

Därvid förutsätts att ytterligare ökningar efterhand tillkommer.

I fråga om bilaterala svenska biståndsinsatser i form av utvecklingskrediter

och tekniskt bistånd förordas en fortsatt koncentration med avseende

på länder och ämnesområden. I propositionen föreslås minimianslag på

ca 1 000 milj. kr. under perioden 1968/69—1970/71 för svenska bilaterala

insatser och för ändamålsinriktade insatser som administreras av någon

internationell organisation och huvudsakligen eller helt finansieras av Sverige.

Vidare föreslås i propositionen ett garantisystem för svenska företags investeringar

i u-länder.

Preciseringen av målet för de svenska biståndsinsatsernas omfattning

1974/75 innebär inte att den kommande anslagsutvecklingen med exakthet

kan förutses, eftersom den kommer att bero på den framtida produktionsoch

prisutvecklingen. Medelsanvisningen för varje enskilt budgetår blir därtill

också avhängig av de rådande samhällsekonomiska och statsfinansiella

förutsättningarna. I propositionen anges som riktmärke en årlig ökning

med ca 25 %. Anslagen i långtidsbudgeten baseras härpå.

Utgiftsgruppen riksstyrelsen omfattar anslagen till hov- och slottsstaterna,

statsdepartementen — utom försvarsdepartementet — riksdagen och

dess verk, vissa centrala ämbetsverk samt utrikesrepresentationen. Av utgiftsökningen

faller en betydande del på investeringar i fastigheter för de''

partement och ämbetsverk.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Långtidsbudget

25

Posten statsskuldräntor bestäms av förändringarna i statsskulden samt

räntenivån för den statliga upplåningen. För den framförliggande perioden

baseras beräkningarna på schablonmässiga antaganden om en ökning av

statsskulden med 1 miljard kr. per år och en genomsnittsränta om 5,5 %.

Den kraftiga ökningen till budgetåret 1969/70 beror på den nu beräknade

uppgången i statsskulden med ca 2,5 miljarder kr. under budgetåret 1968/

69.

3.12. Totala utgifter

I tabell 4 sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtliga de anslagsgrupper,

som närmare behandlats i det föregående. Enligt kalkylerna skulle ökningstakten

för de totala statsutgifterna i fasta priser gå ned från 7,0 %

per år under jämförelseperioden till 3,2 % per år under den framförliggande

perioden. De beräknade utgiftsökningarna är dock mycket ojämnt fördelade

på de olika budgetåren. För budgetåret 1969/70 beräknas uppgången

till 5,6 % varefter en dämpning sker till 1,8 %, 2,7 % resp. 2,6 % för de

därpå följande budgetåren. Denna ojämna stegringstakt är till stor del att

betrakta som en konsekvens av långtidsbudgetens beräkningsteknik, vilken

bl. a. innebär att endast kostnaderna för nu gällande program beaktas. Den

relativt sett kraftiga utgiftsstegringen till budgetåret 1969/70 beror bl. a.

på att vissa program, t. ex. den föreslagna familjepolitiska reformen, får

helårseffekt på statsutgifterna under detta budgetår. Därtill kommer att

vissa effekter av prisstegringar som förutses under budgetåret 1968/69 påverkar

utgifterna även under budgetåret 1969/70. Detta gäller t. ex. folkpensionerna.

Å andra sidan påverkas statsutgifterna under de därpå följande

budgetåren av det förhållandet att vissa tidsbegränsade program upphör.

Bland de antaganden, som ligger till grund för beräkningen av statsinkomsternas

utveckling i huvudalternativet, ingår att priserna stiger med

2,7 % per år under 1968 och 1969 samt därefter med 3 % per år. Prisökningen

medför utgiftsstegringar för statsverket framför allt i de fall där utgifternas

storlek är knutna till förändringar i prisindex. Detta gäller främst

folkpensionerna och försvarskostnaderna, där prisstegringar automatiskt

medför ökade statsutgifter. Stigande priser kan också beräknas medföra

en ökning av omkostnaderna i den statliga verksamheten. Då utgiftsberäkningarna

i det föregående anger förändringarna i fasta priser har i tabell 4

lagts på de utgiftsökningar som kan beräknas uppkomma vid den tidigare

angivna prisstegringstakten. Vidare har tillagts de ökade utgifter för löner

till de statsanställda som kan antas följa under de förutsättningar rörande

förändringar i totalproduktion och priser, som långtidsbudgetens kalkyler

utgår från. Härvid har även tagits hänsyn till löneökningar för personal

inom statsunderstödd verksamhet. I utgiftsposten för löneökningar har

3 Bikang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj :ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 4. Utgiftsutvecklingen 1968/69—1972/73

(Milj. kr.)

Genom-

An-

Anslagsförändring till

Procentu-

Genom-

snittlig

slag

ell föränd-

snittlig

procentu-

1968/

1969/

1970/

1971/

1972/

ring 1968 /

procentu-

ell föränd-

69

70

71

72

73

69—1969/

ell föränd-

ring 1962/

70

ring 1968/

63—1966/

69—1972/

67

73

Totalförsvar ............

+ 3,1

6 063

+

71

+

32

+

140

+

59

+ 1,2

+ 1,2

Utbildning och forskning. .

+ 10,5

7 092

+

283

+

118

+

99

+

98

+ 3,9

+ 2,0

Rättsväsende............

+ 24,9

1 470

4-

52

+

61

+

52

+

30

+ 3,5

+ 3,2

Folkpensioner m. m.......

+ 8,3

6 560

-i-

362

+

147

+

155

+

149

+ 5,5

+ 3,0

Arbetsmarknads- och lo-

kaliseringspolitik ......

+ 12,5

1 841

+

189

+

2

+

84

+

82

+ 10,3

+ 4,5

Hälso-, sjuk- och socialvård

+ 10,3

2 067

+

2

+

34

+

11

+

31

+ 0,0

+ 0,9

Stöd till barnfamiljer ....

+ 8,7

2 102

+

209

+

52

+

42

+

41

+ 9,9

+ 3,9

Kommunikationer och

energiförsörjning ......

+ 4,6

4 079

4-

.

185

+

18

+

26

+

101

+ 4,5

+ 2,0

Bostäder................

+ 10,0

1 836

+

299

+

179

+

144

+

143

+ 16,2

+ 9,1

Skatteutjämningsbidrag ..

— 2,4

1 406

+

102

+

107

+

96

+

80

+ 7,2

+ 0,3

Övrigt..................

+ 3,7

4 220

+

478

—

68

+

286

+

302

+ 11,3

+ 5,5

Totala utgifter (fasta priser)

+ 7,0

38 736

+ 2 233

+

683

+ 1134

+

1116

+ 5,8

+ 3,2

Tillkommande utgifter:

Löneökningar m. m.......

+

950

+

400

+

540

+

570

FörsVarsutgifter (priskom-

pensation) ............

—

+

150

+

170

+

180

Folkpensioner (priskompen-

sation)................

+

210

+

210

+

210

Skatteutjämningsbidrag ..

—

+

30

+

50

Omkostnader............

+

50

+

90

+

90

+

90

Totala utgifter (löpande pri-

ser)..................

38 736

+

3 233

+ 1533

+ 2174

+ 2 216

+ 3,3

+ 5,4

även inlagts statens egna kostnader för den allmänna arbetsgivaravgiften.

Denna får helårseffekt budgetåret 1969/70. Detta förhållande tillsammans

med effekterna av vissa lönehöjningar för lärare inom grundskolan under

år 1968 förklarar huvuddelen av den kraftiga ökningen av utgifterna för

löneökningar under budgetåret 1969/70 jämfört med de därpå följande

budgetåren, vars siffror får anses vara en mer normal trend. Löneökningar

för affärsverkens personal liksom övriga kostnadsförändringar har ej inberäknats

då dessa förutsätts bli kompenserade genom rationaliseringar eller

taxehöjningar.

Det bör understrykas att de beräkningar av tillkommande utgifter som

redovisas till viss del är schablonmässiga och att de i tabell 4 angivna uppgifterna

i löpande priser därför inte torde ge någon fullständig bild av utgiftsförändringarna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Långtidsbudget

27

4. Statsutgifternas realekonomiska utveckling

4.1. Inledning

Underlag för en bedömning av den samhällsekonomiska innebörden av

den förutsedda utgiftsutvecklingen skapas dels genom en realekonomisk

gruppering av statsutgifterna dels genom en sammanställning av de förändringar

av antalet tjänster inom statlig och statsunderstödd verksamhet,

som följer av utgiftsutvecklingen.

Vid en realekonomisk analys av den statliga utgiftsutvecklingen är det i

första hand av intresse att skilja mellan å ena sidan sådana utgifter som

innebär att staten direkt efterfrågar produktionsresurser i form av varor

och tjänster och å andra sidan sådana utgifter som påverkar det samhällsekonomiska

skeendet mera indirekt genom sina effekter på de disponibla

inkomsterna inom andra sektorer inom ekonomin.

Till den först nämnda kategorin hänförs konsumtions- och investeringsutgifter.

Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för statlig produktion

av tjänster inom t. ex. sjuk- och socialvården, undervisningssektorn, rättsväsendet

och försvaret. Ungefär 70 % av konsumtionsutgifterna består av

löner och pensioner. Återstoden är omkostnader i den löpande verksamheten.

Till konsumtionsutgifterna har även förts utgifterna för internationell

biståndsverksamhet. Som investeringsutgifter betraktas huvuddelen av utgifterna

på kapitalbudgeten samt vissa utgifter på driftbudgeten, främst

för vägbyggande och materielinköp. Det bör understrykas, att avgränsningen

mellan konsumtion och investeringar från vissa synpunkter ibland kan

te sig missvisande. Det kan sålunda med skäl hävdas, att vissa konsumtionsutgifter,

t. ex. för utbildning, forskning och tekniskt utvecklingsarbete,

utgör produktiva investeringar.

Ett av de viktigaste instrumenten för statens inkomstomfördelande politik

är de direkta inkomstöverföringarna. Dessa syftar till att öka mottagarens

köpkraft utan motprestation och utan att denne påverkas i sitt konsumtionsval.

De viktigaste exemplen på sådana överföringar är folkpensioner, barnbidrag

och studiebidrag. Skatteutjämningsbidragen till kommunerna har

samma karaktär.

En annan form av inkomstöverföringar är de indirekta, vilka också kallas

subventioner. Även dessa kommer mottagaren tillgodo utan motprestation

men endast om denne inriktar sin efterfrågan på visst sätt. Som exempel på

subventioner kan nämnas lokaliseringsbidrag samt bidrag till byggande av

enskilda vägar. Subventioner bär från samhällsekonomisk synpunkt i betydande

utsträckning samma verkningar som om utgifterna skett för statens

egen konsumtion eller investering.

Till gruppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning, aktieköp,

markköp m. m.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

4.2. Konsumtions- och investeringsutgifter

I tabell 5 bär statens utgifter för konsumtion och investeringar sammanförts

med statsbidrag till kommuner samt vissa ideella organisationer för

motsvarande ändamål. Denna redovisningsmetod har valts för att i möjligaste

mån eliminera effekterna på utvecklingen av de olika utgiftsgrupperna

av förändringar i huvudmannaskap mellan staten och kommunerna.

Därtill kommer att de samhällsekonomiska effekterna av utgifter inom ett

verksamhetsområde kan sägas vara desamma, vare sig staten svarar för

verksamheten eller kommunerna driver den med statsbidrag.

Utgifterna för konsumtion och investeringar, vilka representerar statens

och den statsunderstödda verksamhetens direkta efterfrågan på varor och

tjänster, utgör inemot 60 % av de totala statsutgifterna. Tillsammans beräknas

dessa utgifter stiga med i genomsnitt 2,9 % per år mot 6,6 % per år

under jämförelseperioden. Till budgetåret 1969/70 förutses en uppgång med

3,9 %. Konsumtionsutgifterna beräknas öka med 3,4 % per år i genomsnitt

under den framförliggande perioden och med 4,4 % till budgetåret 1969/70.

För enbart den statliga konsumtionen är ökningstakten ännu snabbare, eller

4,0 % resp. 4,8 %. Denna höga tillväxttakt är till betydande del beroende på

kraftiga ökningar av biståndet till de underutvecklade länderna. Dessa utgifter,

vars efterfrågeeffekter är något svårare att bestämma än de övriga

konsumtionsutgifternas, ökar med ca 25 % per år.

Tillväxttakten för investeringsutgifterna framstår som tämligen moderat

under såväl den förflutna som den framförliggande perioden. Detta hör till

en del samman med mera tillfälliga faktorer såsom en begränsning av in
-

Tabell 5. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling

(Milj. kr., lasta priser)

Genomsnittlig

An-

slag

1968/

69

Anslagsförändring till

Procentu-

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1968/69—

1972/73

procentuell

förändring

1962/63—

1966/67

1969/

70

1970/

71

1971/

72

1972/

73

ring 1968/

69—1969/

70

Konsumtionsutgifter . .

+ 8,7

+ 7,7

15 072

10 287

+ 660

+ 495

+ 520

+ 435

+ 461

+ 358

+ 546

+ 469

+ 4,4

+ 4,8

+ 3,4

+ 4,0

Driftbidrag till kommu-

+ 11,7

4 162

+ 139

+ 70

+ 93

+ 67

+ 3,3

+ 2,1

Bidrag till ideella orga- nisationer m. m.....

+ 11,1

623

+ 26

+ 15

+ 10

+ 10

+ 4,2

+ 2,3

Investeringsutgifter ....

+ 3,6

+ 2,4

7 829

6 788

+ 225

+ 256

+ 111

+ 108

+ 176

+ 170

+ 102

+ 98

+ 2,9

+ 3,8

+ 1,9

+ 2,3

Investeringsbidrag till

+ 12,7

1029

- 31

+ 3

+ 6

+ 4

— 3,0

- 0,5

Summa konsumtions- och investeringsutgif-

+ 6,6

22 901

+ 885

+ 631

+ 637

+ 648

+ 3,9

+ 2,9

—

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Långtidsbudget

29

Tabell 6. Utvecklingen av inkomstöverföringar m. m.

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1962/63—

1966/67

An-

slag

1968/

69

Anslagsförändring till

Procentu-

Genomsnittli g

procentuell

förändring

1968/69—

1972/73

1969/

70

1970/

71

1971/

72

1972/

73

ring 1968/

69—1969/

70

Direkta inkomstöverfö- ringar ............

+ 7,1

10 282

+ 551

+ 271

+ 303

+ 269

+ 5,4

+ 3.2

Till enskilda..........

+ 8,9

8 881

+ 449

+ 164

+ 207

+ 189

+ 5,1

+ 2,7

Skatteutjämningsbidrag

— 2,4

1 401

+ 102

+ 107

+ 96

+ 80

+ 7,3

+ 6,3

Subventioner..........

+ 6.9

1403

- 33

— 44

+ 4

+ 13

— 2,4

— 1,0

Statsskuldräntor m. m.

+ 0,9

1219

+ 150

+ 62

+ 72

+ 31

+ 12,3

5,9

Finansiella transaktio- ner m. in...........

+ 12,7

2 930

+ 680

— 237

+ 118

+ 155

+ 23,2

+ 5,6

Utlåning ............

+ 20,4

2 895

+ 590

— 228

+ 118

+ 155

+ 20,4

+ 5,1

vesteringarna inom försvaret under budgetåret 1966/67. För den framförliggande

perioden beräknas försvarets investeringar öka med 1,3 % per år.

Det ligger vidare i sakens natur att begreppet oförändrad ambitionsnivå i

allmänhet ej innebär en uppgång i den takt varmed kapaciteten faktiskt

kommer att byggas ut på olika områden.

4.3. Övriga realgrupper

Utvecklingen av inkomstöverföringar, finansiella transaktioner in. in.

framgår av tabell 6.

Tillväxttakten för inkomstöverföringar till enskilda dämpas från 8,9 %

per år till 2,7 % per år, vilket hänger samman med principerna för utgift sberäkningarna

i långtidsbudgeten. Några standardförbättringar utöver de

redan beslutade har sålunda inte inlagts. Subventionerna beräknas minska

något främst till följd av omläggningen av jordbrukspolitiken och ändringar

i bostadsstödet.

För den statliga utlåningen förutses en snabb ökningstakt under den

kommande perioden. Denna utgiftstyp domineras av bostadslån och studielån.

5. Personalutvecklingen

Personalredovisningen omfattar i princip statlig verksamhet samt det

statsunderstödda kommunala skolväsendet. Redovisningen avser inte bara

personal som avlönas från avlöningsanslag utan även anställda som avlönas

med anslag från forskningsråden och personal sysselsatt i uppdragsverksamhet.

Statliga bolag ingår inte i redovisningen. AB Atomenergis personal

har dock inräknats, eftersom bolagets utgifter i stort sett bestrids

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

genom anslag över budgeten. Personalredovisningen avser den personalorganisation

som myndigheterna beräknas ha enligt anvisade anslag. Således

ingår även vakanta tjänster. Redovisningen sker i årstjänster.

5.1. Långtidsbudgetens personalkalkyl

Den personalutveckling som följer av redovisade utgiftsberäkningar framgår

av tabell 7. En uppdelning har skett på de ändamålsgrupper, som personalmässigt

väger tungt.

Totalt sett har ökningstakten till budgetåret 1968/69 dämpats jämfört

med den genomsnittliga förändringen under de närmast föregående budgetåren.

Detta är en fortsättning på den kraftiga uppbromsning av personalökningen

som påbörjades redan år 1967/68. Antalet tjänster beräknas under

1968/69 öka med drygt 2 700 mot genomsnittligt ca 4 750 under åren

1964/65—1967/68.

En mycket stor del av uppbromsningen till budgetåren 1967/68 och 1968/

69 i ökningstalen för den totala personalen kan hänföras till skolans område.

Här har vidtagna åtgärder för att inom ramen för gällande bestämmelser

öka den genomsnittliga klasstorleken lett till en kraftig minskning

av personaluppgången. Till uppbromsningen bidrar även rationaliseringar

inom kommunikationsväsendet. Vidare har införandet av automatisk databehandling

för bl. a. folkbokföring och skatteuppbörd verkat dämpande på

personalbehovet vid länsstyrelserna och fögderierna.

För den framförliggande perioden är den beräknade personalökningen

Tabell 7. Personalutvecklingen 1964/65—1972/73

Ändamål

Genomsnitt- lig årlig för- ändring

1964/65—

1967/68

Föränd-

ring

1967/68-

1968/69

Totalt

1968/69

Real personalförändring från föregå- ende budgetår till

1969/70

1970/71

1971/72

1972/ 73

Totalförsvar ......

- 216

354

57 972

508

215

749

247

Utbildning och forsk- ning (exkl. skol-

väsendet) ......

+ 1 151

+ 1

133

23 332

+

976

+

835

+

468

+

510

Skolväsendet......

+ 1 523

+

564

79 613

+ 1 401

+

908

+

1 022

+

898

Rättsväsendet ....

+ 507

+

835

28 567

+

470

+

376

+

374

+

364

Arbetsmarknadspo-

litilc ............

+ 372

+

336

6 355

+

185

+

185

+

185

+

175

Hälso-, sjuk- och so-

cialvård ........

+ 348

+

180

7 896

+

106

+

85

+

74

+

73

Kommunikationer

och energiförsörjn.

+ 79

—

383

16 441

—

105

—

150

_

152

_

143

Länsstyrelserna och

fögderierna......

+ 374

+

23

11514

+

100

+

100

+

100

+

100

övrigt............

+ 614

+

397

24 852

+

361

+

383

+

325

+

90

Summa

+ 4 752

+ 2 731

256 542

+ 2 986

+ 2 507

+ 1647

+ 1820

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Långtidsbudget 31

under de båda första budgetåren av samma storlek som ökningen till budgetåret

1968/69.

Personalen inom gruppen totalförsvar fortsätter att minska. Detta förklaras

främst av den pågående omstruktureringen inom flygvapnet. Vidare

beräknas de för riksdagen framlagda förslagen om inrättande av ett för försvaret

gemensamt materielverk och om ett nytt system för inskrivning och

redovisning av värnpliktiga medföra minskat personalbehov inom berörda

grenar av verksamheten.

Inom högre utbildning och forskning fortsätter personalökningen under

de båda första åren i ungefär samma takt som under perioden fram till budgetåret

1968/69, varefter ökningstalen går ned. Detta förklaras av utvecklingen

vid universiteten och för lärarutbildningen. Omkring år 1970 har intagningsökningen

för de filosofiska fakulteterna nått sin kulmen. Därför

har under 1971/72 och 1972/73 beräknats en lägre personalökning, som

motiveras av utbyggnadsbehovet av de spärrade fakulteterna. Den nya förlängda

utbildningen vid lärarhögskolorna medför ett ökat personalbehov

på i runt tal 300 man per år under periodens två första år.

Skolväsendet svarar för närmare hälften av ökningen i antalet tjänster

under perioden fram t. o. in. budgetåret 1972/73. Härav avser huvuddelen

lågstadiet. Fackskolan byggs ut i avsedd takt under perioden och personalbehovet

ökar hela tiden. Vidare inrättas budgetåret 1969/70 en fjärde årskurs

vid gymnasiets tekniska gren, vilket medför ett ökat behov av tjänster.

Inom rättsväsendet dämpas personalökningen något under den framförliggande

perioden men ligger fortfarande på en relativt hög nivå. Polisen

svarar för omkring 2/3 av ökningen.

Inom kommunikationsväsendet förutses fortsatta personalminskningar,

särskilt för vägunderhållet — där bl. a. försöksverksamhet med ny linjeorganisation

bedrivs — och lotsorganisationen.

Sammanfattningsvis framstår de beräknade personalökningarna under

den framförliggande perioden som avsevärt lägre än den genomsnittliga uppgången

under den förflutna jämförelseperioden. Den årliga tillväxten i antalet

tjänster dämpas från ca 4 750 till ca 2 250, vilket är ungefär samma

nedgång i ökningstakten, som registreras för den statliga konsumtionen.

Dämpningen faller i huvudsak på de två sista budgetåren i perioden. Detta

torde dels hänga samman med principerna för långstidsbudgetens utgiftsberäkningar,

dels återspegla en benägenhet att underskatta efterfrågeutvecklingen

under periodens sista år. Det bör vidare understrykas att också

metodiken för personalredovisningen medför tendenser till underskattning

av den statliga sektorns anspråk på arbetsmarknaden. Sålunda är i utgångsläget

ett betydande antal tjänster vakanta, inte minst inom försvaret. Ett

behov av resp. möjligheter att besätta dessa kan öka efterfrågan utöver kalkylerna,

som endast avser nytillkommande tjänster. Beräkningen innefattar

inte heller någon kompensation för eventuell kommande arbetstidsförkortning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

5.2. De statliga affärsverken

Med hänsyn till att de statliga affärsverkens driftutgifter inte ingår i den

sedvanliga budgetbehandlingen har i stort sett verkens egna beräkningar

infogats i långtidsbudgeten. Någon bedömning av utvecklingen har alltså i

princip inte gjorts i departementen.

De statliga affärsverken förutser fortsatta minskningar i sin efterfrågan

på personal. Detta gäller främst statens järnvägar, vattenfallsverket och

domänverket. Statens järnvägar fortsätter den rationaliseringsverksamhet

som pågått under en följd av år. Möjligheterna till personalbesparingar reduceras

dock något till följd av bl. a. ålderssammansättningen för personalen.

Både posten och televerket har en stigande trafikvolym. I syfte att minska

behovet av ny personal arbetar postverket med ett rationaliseringsprogram

som bl. a. innefattar ny sorterings- och transportorganisation samt omfattande

investeringar bl. a. för automatisk brevsortering. Härigenom beräknas

personalstyrkan kunna hållas konstant under de båda närmaste budgetåren.

Mot slutet av prognosperioden förutses dock ett ökat behov om 500 personer/år.

Genom stora investeringar, framför allt automatisering av telefontrafiken

samt andra rationaliseringsåtgärder, har personalökningen vid

televerket hittills kunnat begränsas. Under budgetåren 1968/69—1972/73

förutses dock en något snabbare ökningstakt.

Tabell 8. Personalutvecklingen vid de statliga affärsverken 1964/65—1972/73

Ändamål

Genomsnittlig

årlig förändring

1QfU/fiS

Föränd- ring till

1968/69

Totalt

1968/69

Real personalförändring från före- gående budgetår till

1967/68

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

Försvarets fabriks- verk ............

+ 85

4- 90

6 208

+

340

+ 50

4-

130

4- 130

Postverket ........

+ 537

± 0

37 383

±

0

+ 500

+

500

+ 500

Televerket........

+ 130

+ 293

38 060

+

355

+ 400

+

500

-f 500

Statens järnvägar ..

- 1 426

- 1 250

49 150

—

1 250

- 1 250

- 1 250

- 1 250

Luftfartsverket ....

+ 38

+ 44

1060

+

30

+ 30

+

30

+ 30

Statens vattenfalls- verk............

- 142

- 134

7 900

100

- 100

0

4- 0

Domänverket......

- 305

- 222

7 998

-

250

- 250

-

150

- 150

Summa

- 1083

- 1179

147 759

-

875

- 620

-

240

- 240

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Långtidsbudget

33

6. Inkomstutvecklingen

Totalbudgetens inkomster innefattar, förutom inkomsterna på driftbudgeten,

även avskrivningsmedel inom kapitalfonderna, övriga kapitalmedel

samt kapitalåterbetalningar.

Liksom utgiftsberäkningarna söker ange utgifternas utveckling vid oförändrad

ambitionsnivå för de statliga och statsunderstödda verksamheterna

baseras inkomstberäkningarna på de vid periodens början gällande skattereglerna.

Avgörande för statsinkomsternas förändringar vid oförändrad

ambitionsnivå blir de antaganden som görs om skatteunderlagets utveckling.

För åren 1968 och 1969 beräknas i följande kalkyl, liksom i den reviderade

imansplanen, den totala lönesumman komma att stiga med 7 % per år.

Även för de därpå följande åren antas lönesumman, med hänsyn tagen till

den beräknade tillväxten av den totala produktionen och under förutsättning

av en årlig prisstegring med 3 %, öka med 7 % per år. Denna antagna

tillväxt av lönesumman ligger till grund för beräkningarna av inkomsterna

på inkomstskattetiteln och av den allmänna arbetsgivaravgiften samt förutsätts

ge upphov till en motsvarande utveckling av förbrukningen av varor

och tjänster, som är belagda med allmän varuskatt resp. föreslagits bli belagda

med mervärdeskatt. Övriga inkomster har framskrivits trendmässigt.

De beräknade förändringarna i statsinkomsterna under angivna förutsättningar

framgår av tabell 9.

Enligt denna kalkyl ökar tillväxttakten för statsinkomsterna från ca

2,5 miljarder kr. budgetåret 1968/69 till drygt 3,3 miljarder kr. budgetåret

1969/70. Därefter ökar statsinkomsterna med drygt 3 miljarder kr. per år.

Statsinkomsternas utveckling domineras av förändringarna i inkomsterna

på inkomstskattetiteln. Dessa bestäms av nettot mellan statens bruttouppbörd

av främst preliminär A- och B- skatt och vissa utgifter, i första hand

utbetalningar av kommunalskattemedel. Detta netto beräknas öka med ca

1,1 miljard kr. under budgetåret 1968/69 och med ca 2,3 miljarder kr.

under budgetåret 1969/70. Därefter stabiliseras uppgången vid omkring 2

Tabell 9. Statsinkomsternas utveckling 1968/69—1972/73

(Milj. kr.)

1968/69

Förändring till

1969 /70

1970/71

1971/72

1972/73

Inkomstskatt ........

14 200

+ 2 300

+ 1 900

+ 1 900

+ 2 100

Allmän varuskatt, mer-

värdeskatt ........

7 000

- 200

+ 500

+ 500

+ 500

Övriga inkomster......

14 860

+ 1 240

+ 770

+ 660

+ 650

Summa

36 060

+ 3 340

+ 3170

+ 3 060

■f 3 2i>0

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 10. Statsinkomsternas utveckling 1968/69—1972/73 vid stabila priser

{Milj. kr.)

1968/69

Förändring till

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

Inkomstskatt ........

14 200

+ 1 900

+ 700

+ 900

+ 1 600

Allmän varuskatt, mer-

värdeskatt ........

7 000

- 300

+ 300

+ 250

+ 300

Övriga inkomster......

14 860

+ 1 230

+ 720

+ 640

+ 640

Summa

36 060

+ 2 830

+ 1720

+ 1790

+ 2 540

miljarder kr. per år under de därpå följande budgetåren. Den låga ökningen

till budgetåret 1968/69 är en följd främst av vissa eftersläpande

effekter av skattereformer under åren 1966 och 1967, vilka har medfört

en förskjutning av nettot mellan kvarskatter och överskjutande skatter i

negativ riktning, samt av den kraftiga dämpningen i lönesummans tillväxttakt

från 11 % 1965—1966 till 8 % 1966—1967, vilken genom systemet

för uppbörd och utbetalning av kommunalskattemedel verkat återhållande

på inkomstskattenettots tillväxt nnder budgetåren 1967/68 och 1968/69. Efter

budgetåret 1968/69 påverkas inkomstskattetiteln inte nämnvärt av sådana

eftersläpande effekter, då skattereglerna förutsätts bli oförändrade och

då skatteunderlagets tillväxttakt antas bli oförändrad fr. o. in. år 1968.

De sammanlagda inkomsterna av den allmänna varuskatten och mervärdeskatten

beräknas minska mellan budgetåren 1968/69 och 1969/70. Detta

beror på helårseffekten av det skattebortfall som följer av övergången från

allmän varuskatt till mervärdeskatt, vilken dock inte kommer till fullt

uttryck i förändringstalet mellan dessa år eftersom den skattebelagda förbrukningen

av varor och tjänster förutsatts öka. Den allmänna arbetsgivaravgiften

får uppbördsmässigt helårseffekt under budgetåret 1969/70, vilket

bidrar väsentligt till den kraftiga ökningen av posten övriga inkomster under

detta budgetår jämfört med de därpå följande budgetåren. Bland större

inkomstposter under övriga inkomster kan vidare nämnas att inkomsterna

av bensin- och brännoljeskatten beräknas öka med 100 milj. kr. per år samt

av fordonsskatt, tobaksskatt, spritskatt och energiskatt med vardera 50

milj. kr. per år.

I jämförande syfte har en beräkning också gjorts av statsinkomsternas

sannolika utveckling under förutsättning att prisnivån förblir oförändrad

efter år 1969. Denna kalkyl redovisas i tabell 10.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Långtidsbudget

35

7. Avslutning

Syftet med långtidsbudgeten är att i statsfinansiella och reala termer

ange konsekvenserna för de närmaste fyra budgetåren av de beslut och

åtaganden som gjorts av statsmakterna. Den anger de resurser som krävs

for att den statliga verksamheten och den av staten stödda kommunala

verksamheten skall kunna fullföljas med oförändrad målsättning. Då långtidsbudgeten

inte innehåller något försök att förutse framtida politiska beslut

med konsekvenser för statens utgifter kan den inte uppfattas som en

prognos för utvecklingen av statsbudgetens utgiftssida.

I syfte att få en grov uppfattning om de finansiella resurser som under

perioden kan stå till förfogande innehåller långtidsbudgeten också en kalkyl

över statsinkomsternas utveckling. Den bygger på vissa antaganden om

den allmänna inkomstutvecklingen i samhället och förutsätter oförändrade

skatteregler.

Den snabba volymökning av statsutgifterna, som karaktäriserade 1960- talets första hälft, bröts budgetåret 1965/66. Då skedde en uppbromsning

av utgiftsexpansionen och under de därpå följande budgetåren dämpades

ökningstakten ytterligare. Parallellt härmed har vissa skattehöjningar vidtagits.

Syftet med denna åtstramning av finanspolitiken har varit att dämpa

takten i pris- och kostnadsstegringen och att återställa balansen i våra

utrikes betalningar samt bereda utrymme för industrins investeringar och

de mest angelägna offentliga investeringarna.

Uppgifterna för den ekonomiska politiken budgetåret 1968/69 är _ en
ligt

årets finansplan — att upprätthålla den dämpning som inträtt i prisoch

kostnadsstegringen samt att säkra vår internationella konkurrenskraft.

Inom ramen för en balanserad arbetsmarknad skall fullt utnyttjande av

\ åra produktiva resurser säkerställas genom en aktiv arbetsmarknads- och

lokaliseringspolitik.

Finanspolitiken inriktas därför under budgetåret 1968/69 på fortsatt

stramhet. Tillväxten av utgifterna dämpas ytterligare något i förhållande

till tidigare år.

För 1969/70 — det första året i långtidsbudgeten — finns ett relativt säkert

underlag för en bedömning av de finansiella och reala resursanspråk

som nu fattade beslut kommer att ställa. Vidare finns en uppskattning av

statsinkomsterna vid oförändrade skatteregler och en antagen tillväxt av

den totala inkomstsumman om 7 %. En sammanställning av utgifts- och

inkomstutvecklingen i löpande priser för de närmaste två budgetåren redovisas

i tabell 11.

Statsinkomsterna beräknas till budgetåret 1969/70 stiga med drygt 3,3

miljarder kr. vilket är en större ökning än den som nu beräknas för budgetåret

1968/69.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 11. Budgetsaldots utveckling 1968/69—1969/70

1968/69

1969/70

Förändr. till

Ny beräk-

enl. LB

1969/70 från

ning

kalkyl

ny ber.

1968/69

38 740

41 970

-1- 3 230

36 060

39 400

+ 3 340

Budgetsaldo..................................

- 2 680

- 2 570

+ no

Mot denna inkomststegring står en ungefär lika kraftig tillväxt av utgifterna

enbart för att infria de åtaganden som gjorts.

Räknat i löpande priser uppgår stegringen av utgifterna till 8,3 %. Som

framgått av tabell 4 (sid. 26) svarar löneökningar och sociala kostnader för

de statsanställda för närmare 1/3 av den totala utgiftsökningen om 3,2

miljarder kr. Fyra stora utgiftsområden — folkpensioner, bostäder, utbildning

och forskning samt stöd till barnfamiljer — svarar lör ytterligare

drygt 1/3.

En beräkning av utgiftsförändringar i fasta priser för räkenskapsmassigt

icke avslutade budgetår erbjuder vissa svårigheter. En grov kalkyl ger

emellertid vid handen, att den utgiftsökning, som förutses för budgetåret

1969/70 — en volymökning med 5,8 % — skulle innebära en något snabbare

tillväxt än under de senaste budgetåren.

Det förhållandevis hårda utgiftstryck, som dessa kalkyler tyder på för

budgetåret 1969/70, kan delvis förklaras av att vissa utgiftsprogram får

anslagsmässig helårseffekt först då. Det gäller t. ex. för den familjepolitiska

reform som träder i kraft 1 januari 1969, stödet till kommunala familjedaghem

och den kraftiga uppgången av det statsfinansierade bostadsbyggandet

åren 1967 och 1968.

Den lättnad i utgiftsexpansionen — vid oförändrad ambitionsnivå — som

kalkylerna för det därpå följande budgetåret, 1970/71, tyder på är delvis

reell, delvis en följd av den teknik som kalkylerna baseras på. Denna teknik

leder till att för de tre sista åren i långtidsbudgeten avlägsnar sig den redovisade

utgiftsutvecklingen alltmer från den sannolika. Det är därför naturligt

att intresset koncentreras till budgetåret 1969/70.

Tabell 12. Utvecklingen av konsumtions- och investeringsutgifterna 1968/69—1969/70

(fasta priser)

1969/70

milj. kr.

Förändring frå

milj. kr.

n 1968/69

%

15 730

8 050

23 780

+ 660

+ 230

+ 890

+ 4.4

+ 2,9

+ 3,9

Summa

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Långtidsbudget

37

Diagram 1. Alternativ för utveckling av utgifter för konsumtion och investering hudgetåren 1968 69—

1972/73. (Årlig procentuell ökning.)

Procent

7-

EEJ Bruttonationalprodukt

Utgifter för konsumtion och investering 1966/67—1968 69

Utgifter för konsumtion och investering 1962/63—1966,67

eu Utgifter för konsumtion och investering enligt långtidsbudgeten (LB)

En realekonomisk gruppering av utgifterna har gjorts i tabell 12. Därav

framgår att utgifterna för konsumtion och investeringar, vilka representerar

statens och den statsunderstödda verksamhetens direkta efterfrågan

på varor och tjänster, beräknas öka med 3,9 % i fasta priser från budgetåret

1968/69 till budgetåret 1969/70. Då den totala kapacitetstillväxten kan uppskattas

till ca 4 % betyder detta att redan nu gjorda åtaganden kräver att

den statliga och statsunderstödda verksamheten får ta i anspråk en oförändrad

andel av de totala resurserna.

För att i någon mån belysa det utrymme, som under långtidsbudgetperioden

kan väntas stå till buds för nya åtaganden, har diagram 1 tillkommit.

Den i långtidsbudgeten redovisade tillväxten av statens totala utgifter

för konsumtion och investering inklusive bidragen till kommunerna

för dessa ändamål sätts där i relation till tre alternativ:

1. Den genomsnittliga utgiftsökningen för konsumtion och investeringar

inklusive statens bidrag till kommunerna för dessa ändamål 1962/63—

1966/67.

2. Den genomsnittliga utgiftsökningen för konsumtion och investeringar

inklusive statens bidrag till kommunerna för dessa ändamål under perioden

1966/67—1968/69.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

3. Bruttonationalproduktens tillväxt, som förutsätts bli lika stor som det

tillgängliga kapacitetsutrymmet.

Av diagrammet framgår att enligt långtidsbudgetens kalkyler skulle staten

— efter budgetåret 1969/70 — ta i anspråk en mindre andel av de reala

resurserna för att kunna genomföra existerande program och i övrigt upprätthålla

vad som här kallats oförändrad ambitionsnivå. Av skäl som tidigare

anförts får man dock räkna med att utgiftstrycket kommer att vara

större än vad långtidsbudgeten anger.

Generellt kan sägas att en så stark stegring av de statliga konsumtionsoch

investeringsutgifterna, som skedde i genomsnitt under perioden 1962/

63—1966/67, är möjlig endast under gynnsamma yttre och inre samhällsekonomiska

betingelser. Mot slutet av perioden uppstod balansstörningar

och finanspolitiken fick stramas åt. Utgiftsexpansionen dämpades. Denna

dämpning framgår av de data som i diagrammet representeras av perioden

1966/67—1968/69.

Möjligheten att återgå till den snabba takt i utgiftsstegringen, som ägde

rum under första hälften av 1960-talet, begränsas av nedgången i den svenska

ekonomins tillväxtkapacitet och kravet på bevarad balans i våra utrikes

betalningar. Endast långtgående ekonomiskt-politiska ingripanden från

statsmakternas sida kan bereda utrymme för en expansion av statliga aktiviteter

i sådan omfattning. För en bedömning av den sannolika statliga utgiftsexpansion

för konsumtion och investering under långtidsbudgetperioden

torde därför större uppmärksamhet böra ägnas åt den ökningstakt som

i diagrammet redovisas för de senaste budgetåren.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. 3: Långtidsbudget

39

Innehållsförteckning

1. Inledning.................................................. 1

1.1. Långtidsbudgetens karaktär och syfte .......................... 1

1.2. Oförändrad ambitionsnivå.................................... 1

1.3. Beräkningsunderlag.......................................... 3

2. Samhällsekonomisk bakgrund.................................. 4

2.1. Inledning.................................................. 4

2.2. Resursutveckling och produktionstillväxt........................ 5

3. Utgiftsutvecklingen .......................................... 7

3.1. Totalförsvar................................................ 7

3.2. Utbildning och forskning..................................... 9

3.3. Rättsväsende .............................................. 11

3.4. Folkpensioner m. m......................................... 13

3.5. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik........................ 14

3.6. Hälso-, sjuk- och socialvård .................................. 16

3.7. Stöd till barnfamiljer........................................ 17

3.8. Kommunikationer och energiförsörjning ........................ 19

3.9. Bostäder.................................................. 21

3.10. Skatteutjämningsbidrag...................................... 22

3.11. Övrigt.................................................... 23

3.12. Totala utgifter.............................................. 25

4. Statsutgifternas realekonomiska utveckling........................ 27

4.1. Inledning.................................................. 27

4.2. Konsumtions- och investeringsutgifter.......................... 28

4.3. Övriga realgrupper.......................................... 29

5. Personalutvecklingen ......................................... 29

5.1. Långtidsbudgetens personalkalkyl.............................. 30

5.2. De statliga affärsverken...................................... 32

6. Inkomstutvecklingen.......................................... 33

7. Avslutning ................................................ 35

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Bil. 3: Långtidsbudget

Tabell- och diagramförteckning

Tabell 1. Arbetskraftens förändringar 1960—1975.................... 6

2. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna i löpande priser

1968/69—1972/73 .................................... 8

3. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna i fasta priser

1968/69—1972/73 .................................... 8

4. Utgiftsutvecklingen 1968/69—1972/73 .................... 26

5. Konsumtions-och investeringsutgifternas utveckling.......... 28

6. Utvecklingen av inkomstöverföringar m. m................. 29

7. Personalutvecklingen 1964/65—1972/73.................... 30

8. Personalutvecklingen vid de statliga affärsverken 1964/65—

1972/73 ............................................ 32

9. Statsinkomsternas utveckling 1968/69—1972/73 ............ 33

10. Statsinkomsternas utveckling 1968/69—1972/73 vid stabila priser 34

11. Budgetsaldots utveckling 1968/69—1969/70 ................ 36

12. Utvecklingen av konsumtions- och investeringsutgifterna

1968/69—1969/70 .................................... 36

Diagram 1. Alternativ för utveckling av utgifter för konsumtion och investering

budgetåren 1968/69—1972/73 .................. 37

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680223

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

Riksrevisionsverkets

approximativa beräkning

rörande utfallet av riksstaten

för budgetåret 1967/68

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 125 år 1968

Bil. 4: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1967/68

1

Bilaga 4

RIKSREVISIONSVERKET

4.4. 1968

Till KONUNGEN

Approximativ beräkning rörande utfallet av riksstaten för budgetåret

1967/68

I enlighet med föreskrifterna i den för riksrevisionsverket gällande instruktionen

får riksrevisionsverket härmed avgiva approximativ beräkning

rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1967/68. Ämbetsverket har

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

även utfört en beräkning av utfallet av kapitalbudgeten för samma budgetår.

Vid beräkningen av driftbudgetutfallet har hänsyn tagits till de anslag,

som före den 4 april 1968 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till

riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas på tilläggsstat

till riksstaten för nu löpande budgetår. Beloppet av sålunda redan anvisade

eller äskade tilläggsstatsanslag på driftbudgeten uppgår till 462 milj. kr.

(jfr riksdagens skrivelse den 15 december 1967, nr 411, samt propositionerna

nr 2 och 105 till 1968 års riksdag).

Beräkningen -— vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet

med motsvarande beräkningar för föregående budgetår även avser förändringen

i beloppet av behållningar på reservationsanslag — grundar sig i

huvudsak på de inom riksrevisionsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna

av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter

för budgetårets åtta första månader samt på approximativa uppgifter avseende

budgetårets fyra sista månader från bl. a. samtliga huvudförvaltningar.

Den anslagsbelastning som kan föranledas av resultatet av de pågående

löneförhandlingarna faller utom beräkningen.

Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbudgetens

inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas

understiga de i riksstaten uppförda med 1 089 milj. kr. För de inkomsttitlar,

som ingår i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna budgeten,

dvs. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden, redovisas

en nettobrist på 999 milj. kr. och för inkomsterna på de till specialbudgeterna

hörande inkomsttitlarna en nettobrist på 90 milj. kr. Inkomsterna

på titeln för skatt på inkomst och förmögenhet in. in. beräknas, på

sätt närmare framgår av ämbetsverkets skrivelse denna dag angående förnyad

inkomstberäkning för budgetåret 1968/69, komma att understiga det

i riksstaten upptagna beloppet med 600 milj. kr., medan riksstatens övriga

inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa en nettobrist på 489 milj. kr.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kan, om

man bortser från uppkommande besparingar på reservationsanslag, beräknas

komma att utvisa en nettomerutgift på 273 milj. kr. De belopp, som för

de olika huvudtitlarna väntas komma att tagas i anspråk från respektive

överföras till budgetutjämningsfonden, angives i efterföljande sammanställning.

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.............. — —

II. Justitiedepartementet..................... 49 —

III. Utrikesdepartementet...................... 2 —

IV. Försvarsdepartementet..................... — 71

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 4: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1967/68 3

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

V. Socialdepartementet....................... 28 _

VI. Kommunikationsdepartementet............. — 14

VII. Finansdepartementet....................... 4 _

VIII. Utbildningsdepartementet.................. 387 _

IX. Jordbruksdepartementet.................... — 8

X. Handelsdepartementet..................... — _

XI. Inrikesdepartementet...................... 208 _

XII. Civildepartementet........................ — 413

XIII. Oförutsedda utgifter....................... 1 _

XIV. Riksdagen och dess verk m. m............... 5 _

Säger 684 506

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Riksgäldsfonden........................... 95 _

III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlus
ter.

.................................... — _

Säger 95 —

Summa 779 506

Nettomerutgift 273

I det följande lämnas en sammanställning över de anslag, som beräknas

komma att utvisa mera betydande merutgifter eller besparingar.

Anslag Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

II. R 8 Lokala polisorganisationen: Avlöningar.... 15 —

II. F 3 Fångvårdsanstalterna: Avlöningar ...... 18 _

IV. B 3 Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. 15 —

IV. C 3 Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. 20 —

IV. L 1 Familjebidrag........................ 14 _

IV. O 1 Reglering av prisstegringar under begränsade

anslag ........................ .— 90

IV. O 2 Täckning av beräknade merkostnader un
der

förslagsanslag.................. — 140

IV. O 5 Förband med särskild budget .......... 81 —

V. B 9 Bidrag till sjukförsäkringen............ — 17

V. C 1 Allmänna barnbidrag.................. .— 13

V. C 3 Bostadsrabatter...................... — 40

V. D 1 Bidrag till social hemhjälp.............. 15 _

V. G 1 Karolinska sjukhuset: Avlöningar........ 10 _

V. H 5 Bidrag till driften av kliniker för psykiskt

sjuka m. m....................... 49 —

VI. B 3 Länsstyrelserna: Avlöningar ............ 25 _

VI. B 8 Fögderiorganisationen: Avlöningar ...... ■— 16

VI. B 12 Kostnader för länsstyrelsen i Stockholms län

m. m............................. _ 33

VI. I 4 Driftbidrag till luftfartsverket .......... — 11

lf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 4

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Anslag Merutgifter

Milj. kr.

VI. I 5 Ersättning till postverket för befordran av

tjänsteförsändelser.................. 11

VIII. D 12 Bidrag till driften av grundskolor in. m. .. 140

VIII. D 20 Bidrag till driften av kommunala gymnasiala

skolor ........................

VIII. D 23 Bidrag till driften av högre kommunala

skolor............................ 14

VIII. F 1 Lärarhögskolorna: Avlöningar .......... 20

VIII. G 3 Studiebidrag m. ...................... 42

IX. D 5 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket---- —

XI. B 7 Arbetsförmedlingen: Avlöningar.......... 14

XI. B 13 Omskolning m. ...................... 127

XI. B 14 Bidrag till erkända arbetslöshetskassor.... 80

XI. C 8 Räntebidrag..........................

XI. C 9 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksam
het.

............................. 20

XII. C 1 Personalpensionsförmåner m. m......... 92

XII. D 3 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen

....................

XII. D 4 Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen

......................

XII. D 9 Täckning av beräknade merkostnader för löner

och pensioner m. m.............

Besparingar

Milj. kr.

31

45

571

Vidare må framhållas att på grund av brister på de till automobilskattemedlens

specialbudget hörande inkomsttitlarna, 90 milj. kr., och merutgifter

på anslag under specialbudgeten, 8 milj. kr., beräknas budgetutjämningsfonden

komma att påföras 98 milj. kr. över anslaget till avsättning till

statens automobilskattemedelsfond. Det enligt riksstat och tilläggsstat beräknade

överskottet på automobilskattemedlens specialbudget, 233 milj. kr.,

väntas sålunda komma att minska till 135 milj. kr.

Riksrevisionsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna på

driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma

sätt som beräkningen av utgifterna på driftbudgetens övriga anslag. En

sammanfattning av den beräknade förändringen i beloppet av kvarstående

behållningar på reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.

I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo mellan inkomster och

utgifter (överskott) på 856 milj. kr. Motsvarande saldo enligt ovanstående

beräkningar blir i stället ett underskott av (856 — 1 089 + 280 — 273 —

452 =) 088 milj. kr. Avsättningen till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel

kan nu beräknas till 50 milj. kr.

Resultatet av riksrevisionsverkets beräkning av utfallet av driftbudgeten

kan också, om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt

riksstat och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat

har utgifterna upptagits till sammanlagt (32 499 + 462 ==) 32 961 milj.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 4: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1967/68

5

Minskning (—)

resp.

ökning (+)

Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

III. Utrikesdepartementet ............................ — 10

IV. Försvarsdepartementet.............................. + 280

V. Socialdepartementet .............................. — 30

VI. Kommunikationsdepartementet.......... ............. + 20

VII. Finansdepartementet ............................... + 20

IX. Jordbruksdepartementet............................. — 20

XI. Inrikesdepartementet.............................. +110

Utgifter för statens kapitalfonder:

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar............... — 90

Summa + 280

kr. De faktiska utgifterna beräknas nu av riksrevisionsverket komma att

uppgå till 32 954 milj. kr. Då inkomsterna beräknas till 32 266 milj. kr., kan

alltså det kassamässiga underskottet på driftbudgeten beräknas till avrundat

690 milj. kr.

Den av riksrevisionsverket verkställda beräkningen av utfallet av kapitalbudgeten

för budgetåret 1967/68 har utförts på liknande sätt som motsvarande

beräkning för driftbudgeten. Vid beräkningen har hänsyn tagits till

de anslag, som före den 4 april 1968 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt

till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas på

tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet

av sålunda redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag på kapitalbudgeten

uppgår till 227 milj. kr. (jfr riksdagens skrivelse den 15 december 1967,

nr 411, samt propositionerna nr 2 och 105 till 1968 års riksdag).

Anslagen till kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas komma

att belastas med utgifter på sammanlagt 4 800 milj. kr., vilket understiger

det för budgetåret 1967/68 anvisade beloppet med 40 milj. kr. För finansieringen

av dessa bruttoinvesteringar beräknas komma att disponeras avskrivningsmedel

från riksstaten till ett belopp av 1 320 milj. kr. och av de

olika kapitalfondernas driftinkomster avsatta avskrivningsmedel till ett belopp

av 1 110 milj. kr. samt på fonderna tillgängliga medel i övrigt av 170

milj. kr. Det nettotillskott av kapitalmedel, som beräknas bli erforderligt

för täckning av utgifterna på kapitalbudgeten, uppgår alltså till 2 200 milj.

kr.

Riksrevisionsverkets beräkningar innebär sålunda att totalbudgetens underskott

för budgetåret 1967/68 kan beräknas till 2 890 milj. kr. exklusive

förändringar i dispositionen av rörliga krediter.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit avdelningschefen Ehnbom

och revisionsdirektören Säfström, varjämte revisionsdirektören Jårder

varit föredragande.

Underdånigst

LARS LINDMARK

INGRID JARDER

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under

budgetåret 1967/68

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

atter, avgifter, m. m.

fonden

fonden

A» Sb

Tusental

kronor

I. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögen-

het och rörelse:

a)

Skatt på inkomst och för-

mögenhet m. in., bevillning

13 700 000

13 100 000

600 000

—

b)

Kupongskatt, bevillning ..

15 000

12 000

3 000

—

c)

Utskiftningsskatt och er-

sättningsskatt, bevillning .

2 000

1 000

1 000

—

d)

Skogsvårdsavgifter, bevill-

ning...................

10 200

10 200

—

—

e)

Bevillningsavgifter för sär-

skilda förmåner och rättig-

heter, bevillning.........

4 000

2 500

1 500

—

f)

Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning...............

210 000

200 000

10 000

—

g)

Lotterivinstskatt, bevill-

ning...................

95 000

90 000

5 000

—

h)

Stämpelskatt och stämpel-

avgift, bevillning ........

200 000

225 000

—

25 000

2. Automobilskattemedel:

a)

Fordonsskatt, bevillning ..

940 000

900 000

—

—

b)

Bensin- och brännolje-

skatt, bevillning.........

1 760.000

1 710 000

—

—

3. Tullar och acciser:

a)

Tullmedel, bevillning.....

950 000

950 000

—

—

b)

Allmän varuskatt, bevill-

ning...................

6 800 000

6 550 000

250 000

—

C)

Särskilda varuskatter, be-

villning................

365 000

395 000

—

30 000

d)

Omsättningsskatt på mo-

torfordon, bevillning.....

350 000

300 000

50 000

e)

Regleringsavgift och accis

på fettvaror in. m., bevill-

ning...................

1 000

1

999

—

1)

Tobaksskatt, bevillning ...

1 500 000

1 460 000

40 0 00

—

g)

Rusdrycksförsäljningsme-

del av partihandelsbolag,

bevillning...............

25 000

25 000

—

—

h)

Rusdrycksförsäljningsme-

del av detaljhandelsbolag,

bevillning...............

50 000

50 600

—

600

i)

Skatt på sprit, bevillning ..

1 800 000

1 790 000

10 000

—

i)

Skatt på vin, bevillning ...

175 000

185 000

—

10 000

kl

Skatt på malt- och läske-

drycker, bevillning.......

335 000

360 000

—

25 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. fn Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1967/68

7

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

]) Energiskatt, bevillning .. .

870 000

850 000

20 000

m) Särskild skatt på motor-

bränslen, bevillning.......

215 000

212 000

3 000

—

n) Investeringsavgift, bevill-

ning ..................

1 000

3 000

—

2 000

Säger för skatter

30 373 200

29 3S1 301

991 499

92 600

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Expeditionsavgifter........

47 000

58 000

11 000

2. Bidrag till kostnader för polis-,

domstols- och uppbördsvä-

sendet m. m...............

210 000

216 000

—

6 000

3. Vattendomstolsavgifter ....

1 000

300

700

—

4. Inkomster vidkriminalvården

5 200

5 200

—

—

5. Inkomster vid flygtekniska

försöksanstalten...........

8 800

9 100

—

300

6. Bidrag till riksförsäkringsver-

ket och försäkringsrådet ....

4 300

4 400

—

100

7. Personalsjukpenningar m. m.

90 000

80 000

10 000

—

8. Inkomster vid centrala sjuk-

vårdsberedningen..........

20

21

—

1

9. Inkomster vid statens insti-

tut för folkhälsan..........

725

720

5

—

10. Inkomster vid statens häkte-

riologiska laboratorium.....

15 000

14 200

800

—

11. Inkomster vid statens far-

macevtiska laboratorium ...

1 500

1 500

—

—

12. Inkomster vid statens rätts-

kemiska laboratorium......

1 300

900

400

—

13. Inkomster vid karolinska

sjukhuset.................

71 000

85 000

—

14 000

14. Inkomster vid serafimerlasa-

rettet ....................

17 000

20 400

—

3 400

15. Inkomster vid Yipeholms

sjukhus m. m..............

1 400

1 350

50

—

16. Inkomster vid statens vård-

anstalter för alkoholmissbru-

kare ....................

250

500

—

250

17. Inkomster vid arbetsmedi-

cinska institutet ..........

300

300

—

—

18. Exekutionsavgifter........

8 000

7 000

1 000

—

19. Inkomstervid statens vägverk,

att lillföras automobilskatte-

medlen....................

1 400

1 600

—

—

20. Förrättningsavgifter vid sta-

tens bilinspektion, att tillföras

automob ilskattemedlen......

11 100

11 300

—

—

21. Avgifter för registrering av

motorfordon..............

18 000

14 500

3 500

—

22. Försäljning av sjökort m. m.

1 700

1 250

450

—

23. Fyr- och båkmedel........

35 000

34 300

700

—

24. Lotspenningar............

31 000

28 300

2 700

—

25. Skeppsmätningsavgifter ....

1 100

1 550

—

450

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

26. Inkomster vid Sveriges me-

teorologiska och hydrologiska

institut..................

10 000

12 700

2 700

27. Bidrag till statens bränsle-

kontrollerande verksamhet .

115

525

—

410

28. Inkomster vid länsarkitekts-

organisationen............

800

550

250

—

29. Inkomster vid statens geo-

tekniska institut...........

2 500

2 450

50

—

30. Inkomst av myntning och

justering.................

20 000

16 200

3 800

—

31. Kontrollstämpelmedel......

2 300

1 920

380

—

32. Bidrag till bankinspektionen

33. Bidrag för revision av spar-

2 690

2 688

2

—

bankerna.................

725

748

—

23

34. Bidrag till försäkringsinspek-

tionen...................

2 119

2 209

—

90

35. Inkomster vid Sveriges geo-

logiska undersökning.......

1 200

940

260

—

36. Inkomster vid statens prov-

ningsanstalt..............

7 700

6 900

800

—

37. Inkomster vid statens skepps-

provningsanstalt..........

3 300

2 960

340

38. Avgifter för granskning av

biograffilm...............

255

250

5

—

39. Inkomster vid riksantikvarie-

ämbetet..................

1 577

900

677

—

40. Inkomster vid odontologiska

fakulteterna..............

1 000

1 000

—

—

41. Inkomster vid lantbruks-

nämnderna...............

3 000

2 100

900

—

42. Inkomster vid statens hingst-

depå och stuteri..........

850

810

40

—

43. Inkomster vid statens jord-

brulcsnämnd..............

650

600

50

—

44. Inkomster vid statens cen-

trala frökontrollanstalt.....

4 600

4 600

—

—

45. Avgifter för växtskyddsin-

spektion m. m.............

1 200

1 325

—

125

46. Inkomster vid statens lant-

brukskemiska laboratorium..

350

600

—

250

47. Inkomster vid statens ma-

skinprovningar............

350

480

—

130

48. Avgifter vid köttbesiktning .

49. Inkomster vid statens veteri-

7 000

7 300

—

300

närmedicinska anstalt......

2 800

3 160

—

360

50. Inkomster vid veterinärhög-

skolan...................

1 100

1 000

100

—

51. Inkomster vid lantmäterivä-

sendet...................

50 000

42 000

8 000

—

52. Inkomster vid rikets allmän-

na kartverk...............

5 200

6 200

—

1000

53. Avgifter för statskontroll av

krigsmaterieltillverkningen .

90

90

—

—

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. 4: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1967/68

9

54. Inkomster vid statens institut

för konsumentfrågor ....

55. Inkomster vid patent- och

registreringsväsendet.......

56. Avgifter för registrering i

förenings- m. fl. register ....

57. Inkomster av statens gruvegendom

.................

Säger för uppbörd i statens verksamhet
III.

Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..............

2. Totalisatormedel.........

3. Tipsmedel...............

4. Lotterimedel.............

5. Övriga diverse inkomster ..

Säger för diverse inkomster

Säger för skatter, avgifter, m. m.

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Försvarets fabriksverk ....

2. Postverket, bevillning ....

3. Televerket ..............

4. Statens järnvägar........

5. Luftfartsverket ..........

6. Statens vattenfallsverk ...

7. Domänverket ...........

Säger för statens affärsverksfonder

II. Riksbanksfonden...........

III. Statens allmänna fastighets
fond.

......................

IV. Försvarets fastighetsfond ....

V. Statens utlåningsfonder......

VI. Fonden för låneunderstöd .. . .

VII. Fonden för statens aktier . ...

VIII. Statens pensionsfonder......

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning

till utlandet.............

2. Övriga diverse kapitalfonder

.....................

Säger för diverse kapitalfonder

Säger för inkomster av statens kapitalfonder

.........................

I riksstaten

beräknat

belopp

Beräknat

utfall

Brist att

ersättas av

budgetut- jämnings- fonden

Merinkomst

att tillföras

budgetut- jämnings- fonden

Tusental kronor

1 040

1000

40

_

30 700

28 700

2 000

—

850

850

—

—

7 000

5 500

1 500

—

755 156

756 946

39 499

40 889

60 000

80 000

_

20 000

90 000

98 000

_

8 000

135 000

136 000

—

1 000

190 000

162 000

28 000

—

75 000

100 000

—

25 000

550 000

576 000

28 000

54 000

31 678 356

30 714 247

1 061 998

187 489

10 000

10 300

300

17 000

15 000

2 000

—

215 000

215 000

—

—

119 000

19 000

100 000

—

14 500

14 000

500

—

320 000

320 000

—

—

15 000

5 000

10 000

—

no 500

598 300

112 500

300

150 000

150 000

—

—

40 363

39 000

1 363

—

74 183

73 109

1 074

—

497 422

506 000

—

8 578

14 221

17 450

—

3 229

65 000

45 800

19 200

—

79 936

80 500

—

564

8 070

8 070

—

—

37 000

34 000

3 000

—

45 070

42 070

3 000

—

1 676 695

1 552 229

137 137

12 671

33 355 051

32 266 476

1199 135

200 160

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 5

Riksrevisionsverkets

förnyade inkomstberäkning

för budgetåret 1968/69

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

Bil. 5: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

1

Bilaga 5

RIKSREVISIONSVERKET

4.4. 1968

Till KONUNGEN

Förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1968/69

Enligt gällande instruktion åligger det riksrevisionsverket att före den 5

april till Kungl. Maj:t avlämna förslag till förnyad beräkning av statsverkets

inkomster under de större inkomsttitlarna vid nästföljande statsregle1

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

ring. För fullgörande av detta uppdrag har riksrevisionsverket från vederbörande

myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret

1968/69 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga

inkomsttitlar.

Driftbudgetens inkomster

Utvecklingen av skatteunderlaget 1967, 1968 och 1969

För beräkning av skatteunderlagets utveckling under åren 1967, 1968 och

de första månaderna 1969 gjorde riksrevisionsverket i december 1967 särskilda

kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.

Fysiska personer

Konjunkturinstitutet bedömde i december att den totala lönesumman för

åren 1967 och 1968 skulle öka med 7,7 resp. 6,9 %. Konjunkturinstitutets

motsvarande bedömning i mars 1968 utvisar en lönesummeökning med 7,9

resp. 6,8 %.

Riksrevisionsverket antog i december att inkomst av tjänst för fysiska

personer 1967 skulle vara 8 % högre än 1966 och likaledes 8 % högre 1968

än 1967. För 1969 räknade riksrevisionsverket med en schablonmässig ökning

av 7 % jämfört med 1968. Riksrevisionsverket har i sin förnyade beräkning

inte funnit anledning till ändring av dessa antaganden annat an

beträffande 1968 för vilket år riksrevisionsverket nu räknar med en ökning

av 7 % mot tidigare 8 %. Bedömningen baseras bl. a. på skatteinflödet

t. o. in. mars 1968.

För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har

några uppgifter som skulle motivera en ändring av de av riksrevisionsvei - ket i december gjorda antagandena icke framkommit, varför riksrevisionsverket

nu räknar med samma uppgång som i december eller med sammanlagt

2,8 % för 1967 och 3,8 % för vardera 1968 och 1969.

Svenska aktiebolag

Riksrevisionsverket har liksom föregående år i form av en enkät till ett

antal större bolag, vilka tillsammans svarar för ca 70 % av samtliga bolags

taxerade inkomster, under mars månad inhämtat uppgifter om dessa bolags

uppskattning av sina till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid årets

taxering. Enkäten utvisar en ökning med 8 % för verksamhetsåret 1967 jämfört

med 1966 vilket innebär någon ökning i jämförelse med den enkät

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. 5: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

riksrevisionsverket företog i november 1967. Riksrevisionsverket bedömer

liksom i decemberberäkningen att samtliga bolags taxerade inkomster under

1967 har legat 5 % över 1966 års och att den årliga stegringen för 1968 och

1969 schablonmässigt kommer att uppgå till likaledes 5 %.

I det följande framlägger riksrevisionsverket resultatet av de förnyade

beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även

kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbärs i samband

med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes

de behållna inkomsterna på titeln för budgetåret 1968/69 med 14 650

milj. kr., vilket var 150 milj. kr. mindre än enligt riksrevisionsverkets förslag.

Minskningen föranleddes av ett förslag om särskilt investeringsavdrag

vid 1969 års taxering till statlig inkomstskatt. Riksdagen har sedermera

med vissa ändringar godkänt i proposition den 3 januari 1968 (nr 13)

framlagt förslag om investeringsavdrag motsvarande 10 % av kostnaden för

inventarier som anskaffats under år 1968.

Samtidigt med beräkningen för nästkommande budgetår har riksrevisionsverket

bedömt utfallet för innevarande budgetår.

Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid riks
-

revisionsverkets beräkningar i

december

1967 medtagits som

jämförelse

(milj. kr.):

1967/68

1968/69

december-

ny berälc-

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Inkomster

Prel. A-skatt under terminerna

23 100

22 930

25 970

25 580

Prel. B-skatt under terminerna

4 740

4 720

4 870

4 830

Fyllnadsbetalningar av prelimi-

när skatt ................

1 100

1 200

1 200

1 100

Kvarstående skatt ..........

1 880

1 890

1 660

1 660

Socialförsäkringsavgifter från di-

rektdebiterade arbetsgivare

m. m.....................

1 660

1 670

1 920

1 940

Tillkommande skatt, sjömans-

skatt, restantier m. m.......

650

650

700

700

Summa inkomster

33 130

33 060

36 320

35 810

Utgifter

Kommunalskattemedel ......

14 420

14 420

15 670

15 690

Överskjutande skatt ........

1 930

1 950

1 900

2 000

Övriga restitutioner..........

100

100

100

100

Utbetalningar till allmänna för-

säkringskassorna m. m.....

3 130

3 100

3 450

3 460

lf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 5

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kiingl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

1967/68

december
beräkning
-

ny beräkning
-

1968/69

december
beräkning
-

ny beräkning
-

Utbetalningar till allmänna pensionsfonden

.............. 350 340 380

Omföringar .................40_40_40_

370

40

Summa utgifter 19 970 19 950 21 540 21 660

Inkomster utöver utgifter 13160 13 110 14 780 14 150

Avrundade belopp 13 200 13 100 14 800 14 200

Beträffande innebörden av de olika posterna i ovanstående sammanställning

hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.

Den redovisade avvikelsen mellan den nu företagna beräkningen och de
-

cemberberäkningen hänför sig för innevarande budgetår främst till att under

uppbördsterminerna erlagd preliminär A-skatt nedräknats med 170

milj. kr. på grund av det sänkta inkomstantagandet för fysiska personers

inkomst av tjänst under år 1968 och av de nu kända uppgifterna om uppbördens

storlek och fördelning i januari 1968. Fyllnadsbetalningarna av

preliminär skatt har för första halvåret 1968 uppräknats med 100 milj. kr.

För budgetåret 1968/69 har i jämförelse med decemberberäkningen preliminär

A-skatt nedräknats med 390 milj. kr. på grund av ovannämnda

sänkning av inkomstantagandet m. m. Preliminär B-skatt har nedräknats

med 40 milj. kr. och fyllnadsbetalningarna under första halvåret 1969 med

100 milj. kr. på grund av införande av ovannämnda investeringsavdrag för

maskiner. Överskjutande skatt har ökats med 100 milj. kr.

För övriga poster räknas endast med smärre förändringar jämfört med

decemberberäkningen, vilka beträffande socialförsäkringarna grundas på i

skrivelse från riksförsäkringsverket den 10 mars 1968 erhållna uppgifter.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör

verkställas under budgetåren 1967/68 och 1968/69, framgår av följande

sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid

riksrevisionsverkets decemberberäkning (milj. kr.):

1967/68

december-

ny beräk-

1968/69

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Avsättning ................

1 750

1 750

1 750

1 500

Återföring..................

1 700

1 700

1 750

1 750

Nettoavsättning (+), nettoåter- föring (-) ..............

+ 50

+ 50

± o

- 250

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna

tidpunkt föreligger, uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna

på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. in. för budgetåret 1967/68

till 13 100 milj. kr. och föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1968/69

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 5: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5

uppförs med 14 200 milj. kr., vilket är 450 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel

med 200 milj. kr. Med ledning av från länsstyrelserna erhållna uppgifter förordar

riksrevisionsverket, att titeln arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten för

budgetåret 1968/69 uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen

eller 200 milj. kr.

Lotterivinstskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 95

milj. kr. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning i skrivelse

den 8 mars 1968 förordar riksrevisionsverket att titeln lotterivinstskatt i

riksstaten för budgetåret 1968/69 uppförs med 95 milj. kr., vilket är samma

belopp som i statsverkspropositionen.

Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 205 milj. kr. Kontrollstyrelsen och sjöfartsstyrelsen

har i sina förnyade beräkningar uppskattat inkomsterna på titeln

sammanlagt till 204 milj. kr.

Riksrevisionsverket förordar att titeln stämpelskatt och stämpelavgift i

riksstaten förbudgetåret 1968/69 uppförs med 205 milj. kr., vilket är samma

belopp som i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsterminen

i februari—mars 1968 uppgick enligt länsstyrelserna till 932 milj.

kr. Därav har 115 milj. kr. beräknats inflyta först under budgetåret 1968/69

till följd av anståndsbestämmelserna i förordning den 3 november 1967

(nr 605). Enligt denna förordning, som trädde i kraft fr. o. m. den 1 januari

1968, kan betalningsanstånd enligt särskilda regler medges intill utgången

av maj, augusti resp. november månad för skattebelopp som överstiger

1 500 kr. På grund av tidigare gällande anståndsbestämmelser beräknas å

andra sidan ca 50 milj. kr. av fordonsskatten för budgetåret 1966/67 ha inlevererats

under innevarande budgetår. Den under budgetåret 1967/68 inflytande

fordonsskatten beräknas till 900 milj. kr., vilket är 50 milj. kr.

mindre än i riksrevisionsverkets decemberberäkning.

I nedanstående tablå, vilken sammanställts med hjälp av centrala bilregistrets

antalsberäkning per den 31.12.1967 och uppgifter från länsstyrelserna

beträffande medelskatten för olika fordonsslag vid 1968 års huvuddebitering,

har fordonsskatten framräknats för budgetåret 1968/69. Som

jämförelse har medtagits motsvarande beräkning i december 1967.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Medelskatt

per fordon

enligt

beräkning i

i

1968/69

Antal fordon

beräkning i

enligt

Totalskatt enligt

beräkning i

dec 1967

april 1968

dec 1967

april 1968

dec 1967

april

1968

kr.

kr.

1000-tal

1000-tal

milj. kr.

milj. kr.

Personbilar ....

240

242

2 054

2 056

493

497

Bussar........

3 587

3 467

11

12

40

42

Lastbilar......

2 738

2 832

137

134

376

379

Motorcyklar ..

57

56

33

38

2

2

Släpfordon ....

Utöver huvud- debiteringen in- flytande skatt..

Summa fordons- skatt ........

498

470

102

106

51

38

1 000

50

38

1 008

Riksrevisionsverket föreslår, att titeln fordonsskatt i riksstaten för budgetåret

1968/69 uppförs med 1 000 milj. kr., eller med samma belopp som

i statsverkspropositionen.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 1 800 milj. kr. Med ledning av från kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden

erhållna uppgifter förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten

för budgetåret 1968/69 uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen

eller 1 800 milj. kr.

Allmän arbetsgivaravgift. I 1968 års statsverksproposition föreslogs att i

samband med övergång från allmän varuskatt till mervärdeskatt en arbetsgivaravgift

skulle införas fr. o. in. år 1969.

I proposition den 8 mars 1968 (nr 77) har Kungl. Maj :t föreslagit att

arbetsgivare skall erlägga allmän arbetsgivaravgift med 1 % på utgivna löner

eller andra ersättningar i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller

logi. Fysisk person som har inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet skall

likaledes erlägga avgift med 1 % i den mån arbetsgivaren inte erlägger allmän

arbetsgivaravgift för inkomsten. Debitering och uppbörd sker i stort

sett enligt vad som gäller för avgifter till sjukförsäkring och ATP. Avgiften

skall utgå för löner m. m. som intjänas efter 31 december 1968.

Enligt propositionen, som ännu ej behandlats av riksdagen, beräknas

direktdebiterade avgifter från arbetsgivare uppgå till 720 milj. kr. under

år 1969. Häri ingår 112 milj. kr. för statsanställda, vilket belopp enligt vad

riksrevisionsverket erfarit inte kommer att till någon del tillgodoföras titeln

förrän efter utgången av budgetåret 1968/69. Egenavgifterna för år 1969

(1970 års taxering) som beräknas till 80 milj. kr. inflyter huvudsakligen

först efter utgången av år 1969.

Riksrevisionsverket förordar mot bakgrunden härav att titeln allmän

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 5: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

7

arbetsgivaravgift uppförs med 300 milj. kr., vilket är 60 milj. kr. mer än i

statsverkspropositionen.

Tullmedel. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 880 milj.

kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 mars 1968 har generaltullstyrelsen

uppskattat nettouppbörden av tullmedel under budgetåret 1968/69

till samma belopp, som angivits i decemberberäkningen, eller 880 milj. kr.

Styrelsens uppskattning har företagits på basis av importprognosen i den

preliminära nationalbudgeten för 1968. Dessutom har styrelsen utgått ifrån

tillgängliga uppgifter om importens och tulluppbördens utveckling, vilken,

vad gäller tulluppbörden under perioden november 1967—februari 1968,

visat i stort sett samma ökande tendens som styrelsen förutsatte i november

1967.

Riksrevisionsverket förordar i anslutning till generaltullstyrelsens ovannämnda

beräkning att titeln i riksstaten för budgetåret 1968/69 uppförs med

880 milj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december

1967 till 7 000 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes titeln med

4 760 milj. kr. med hänsyn till en föreslagen omläggning av den nuvarande

omsättningsskatten till en mervärdeskatt fr. o. m. den 1 januari 1969. Förslaget

har ännu ej behandlats av riksdagen.

Riksrevisionsverket som förutsätter att den allmänna varuskatten avvecklas

fr. o. m. den 1 januari 1969 förordar att titeln allmän varuskatt i riksstaten

för budgetåret 1968/69 uppförs med 4 800 milj. kr. vilket är 40 milj.

kr. mer än i statsverkspropositionen.

Mervärdeskatt. I 1968 års statsverksproposition föreslogs att den nuvarande

allmänna varuskatten fr. o. m. den 1 januari 1969 skulle ersättas med

en mervärdeskatt. En ny inkomsttitel »mervärdeskatt» uppfördes i riksstatsförslaget

med 2 000 milj. kr. Förslaget har ännu ej behandlats av riksdagen.

Riksrevisionsverket förordar att titeln mervärdeskatt i riksstaten för budgetåret

1968/69 uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen

eller 2 000 milj. kr.

Särskilda varuskatter. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

415 milj. kr. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har i sina förnyade

beräkningar uppskattat inkomsterna till 417 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar att titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret 1968/69

uppförs med 415 milj. kr., dvs. samma belopp som i statsverkspropositio
-

nen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Omsättningsskatt på motorfordon. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 350 milj. kr. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen

uppskattat inkomsterna på titeln till 350 milj. kr. för budgetåret 1968/69.

Riksrevisionsverket förordar, att titeln omsättningsskatt på motorfordon i

riksstaten för budgetåret 1968/69 uppförs med 350 milj. kr., vilket är samma

belopp som i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 550

milj. kr. Förslag till införande av ytterligare skattegrupper för cigarretter

bär framlagts i proposition den 3 januari 1968 (nr 12), vilken godkänts av

riksdagen. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning föreslår

riksrevisionsverket, att titeln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret 1968/

69 uppförs med 1 500 milj. kr., vilket är 50 milj. kr. lägre än i statsverkspropositionen.

Skatt på sprit. I december 1967 beräknades titeln skatt på sprit av riksrevisionsverket

till 1 800 milj. kr. Titeln uppfördes i statsverkspropositionen

med 1 980 milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av skatten på sprit och

vin med 10 % fr. o. in. den 5 februari 1968. Förslag till ovannämnda skattehöjning

har framlagts i proposition den 3 januari 1968 (nr 12) och godkänts

av riksdagen. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat

inkomsterna på titeln till 1 950 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar,

att titeln skatt på sprit i riksstaten för budgetåret 1968/69 uppförs med

1 950 milj. ler., vilket är 30 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Skatt på vin. Denna titel, som i december 1967 av riksrevisionsverket beräknades

till 185 milj. kr., uppfördes i statsverkspropositionen med 205

milj. kr. på grund av ovannämnda förslag till skattehöjning med 10 %

fr. o. in. den 5 februari 1968. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen

uppskattat inkomsterna på titeln till 205 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar,

att titeln skatt på vin i riksstaten för budgetåret 1968/69 uppförs med

205 milj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Skatt på malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 350 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar

i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln skatt på

malt- och läskedrycker i riksstaten för budgetåret 1968/69 uppförs med 360

milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 900 milj.

kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

beräknat inkomsterna av energiskatt till sammanlagt 902 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar, att titeln energiskatt i riksstaten för budgetåret

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. 5: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 9

1968/69 uppförs med 900 milj. kr. eller med samma belopp som i statsverkspropositionen.

Särskild skatt på motorbränslen. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 220 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens

förnyade beräkning, att titeln särskild skatt på motorbränslen

i riksstaten för budgetåren 1968/69 uppförs med 223 milj. kr., vilket är

3 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Personalsjukpenningar m. m. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 80 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till riksförsäkringsverkets

förnyade beräkning, att titeln personalsjukpenningar

in. in. i riksstaten för budgetåret 1968/69 uppförs med 85 milj. kr., vilket är

5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Bötesmedel. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 75 milj.

kr. Riksrevisionsverket, som beräknar inkomsterna på titeln för innevarande

budgetår till 80 milj. kr., föreslår att titeln bötesmedel i riksstaten för

budgetåret 1968/69 uppförs med 85 milj. ler., vilket är 10 milj. kr. mer än

i statsverkspropositionen.

Totalisatormedel. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen

med 97 milj. kr. Riksrevisionsverket, som för innevarande budgetår beräknar

totalisatormedel till 98 milj. kr., förordar i anslutning till lantbruksstyrelsens

förnyade beräkning att titeln totalisatormedel i riksstaten för budgetåret

1968/69 uppförs med 100 milj. kr., vilket är 3 milj. kr. mer än i

statsverkspropositionen.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med

132 milj. kr. Riksrevisionsverket, som nu beräknar utfallet på titeln för

innevarande budgetår till 136 milj. kr., föreslår att titeln tipsmedel i riksstaten

för budgetåret 1968/69 uppförs med 136 milj. kr., vilket är 4 milj. kr.

mer än i statsverkspropositionen.

Lotterimedel. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med

170 milj. kr. Riksrevisionsverket, som nu beräknar inkomsterna på titeln

för innevarande budgetår till 162 milj. kr., förordar med ledning av Svenska

penninglotteriets förnyade beräkning att titeln lotterimedel i riksstaten för

budgetåret 1968/69 uppförs med 163 milj. kr., vilket är 7 milj. kr. mindie

än i statsverkspropositionen.

Försvarets fabriksverk. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 10 milj. kr. I förnyad beräkning den 14 mars 1968 har försvarets

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

fabriksverk utgått från att de centrala flygverkstäderna i Malmslätt och

Västerås kommer att överföras till fabriksverket fr. o. m. den 1 juli 1968.

I anslutning till nämnda beräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln

försvarets fabriksverk i riksstaten för budgetåret 1968/69 uppförs med 12

milj. kr., vilket är 2 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 5 milj. kr.

I skrivelse den 14 mars 1968 räknar poststyrelsen med ett underskott under

nästkommande budgetår på 17 milj. kr. Poststyrelsen anför i sin skrivelse

bl. a. följande:

»För budgetåret 1968/69 räknar styrelsen nu med ett underskott på 17

milj. kr. mot ett överskott på 1 milj. kr. i höstberäkningen. Intäkterna beräknas

minska med cirka 20 och kostnaderna med cirka 2 milj. kr.

Portointäkterna har jämfört med höstberäkningen minskats med 13 milj.

kr., beroende dels på nedgången under innevarande budgetår dels på en nu

väntad något lägre ökningstakt av trafikvolymen också efter juni månad

i år.

Postverkets ersättning under budgetåret 1968/69 för skatteuppbörden,

som ingår i posten Uppdrag åt staten, har minskats med cirka 4,5 milj. kr.

i jämförelse med höstberäkningen. Med hänsyn till vad som anförts i årets

statsverksproposition (bilaga 9, sid. 77) har styrelsen nämligen nu beräknat

ersättningen under förutsättning att debetsedelsförsändelserna skall befordras

efter taxan för masskorsband. I höstberäkningen förutsattes att ersättningen

för dessa försändelser skulle beräknas efter taxan för brev enligt

av styrelsen till Finansdepartementet under hösten 1967 framlagt förslag.»

Riksrevisionsverket utgår ifrån att vad postverket sålunda anfört inte

kommer att påverka den inleverering av medel som hänför sig till 1967/68

års ej inlevererade överskottsmedel. Med hänsyn härtill föreslår riksrevisionsverket

att titeln postverket i riksstaten för budgetåret 1968/69 uppförs

med oförändrat 5 milj. kr.

Televerket. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med

19o milj. kr. I förnyad beräkning den 20 mars 1968 har televerket uppskattat

inleveransen av överskott under nästkommande budgetår till 150 milj. kr.

Televerket anför i sin skrivelse följande:

»Vid den nu gjorda överskottsberäkningen har, liksom i beräkningen den

10 november 1967, hänsyn tagits till förutsedda lönehöjningar, som kommer

att öka kostnaderna under kalenderåret 1968.

Med ledning av nu kända index för budgetåret 1967/68 har nya beräkningar

av avsättningarna till värdeminskningskon to gjorts, varvid avsättningarna

för budgetåret 1967/68 visat sig bli 6,6 milj. kr. större än vid föregående

beräkningstillfälle. Vidare har med hänsyn till utvecklingen under

den gångna delen av innevarande budgetår vissa justeringar av kostnader

och intäkter gjorts. Det bokförda överskottet för budgetåret 1967/68 har

med hänsyn till ovanstående nu beräknats till ca 221 milj. kr. Efter avdrag

av rundradioverksamhetens överskott, vilket skall balanseras till följande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bil. 5: Riksrevisionsverlcets inkomstberäkning

budgetår, har det överskott, som skall inlevereras till statsverket, beräknats

till ca 220 milj. kr.

För budgetåret 1968/69 har avsättningarna till värdeminskningskonto —

under förutsättning av oförändrat prisläge — nu beräknats till ett belopp

som överstiger tidigare beräkning med 2,4 milj. kr. För budgetåret 1969/70

har avsättningen till värdeminskningskonto räknats upp med 1,9 milj. kr.

Med hänsyn till utvecklingen av kostnader och intäkter innevarande budgetår

samt med hänsyn till de av Kungl. Maj :t föreslagna nedskärningarna

av investeringsmedlen för budgetåret 1968/69 och till de av Kungl. Maj :t

föreslagna höjningarna av rundradioavgifterna, har vissa justeringar gjorts

i de kostnads- och intäktsberäkningar, som i november 1967 utfördes för

budgetåren 1968/69 och 1969/70.

Avskrivningsmedlen inom televerkets fond har sålunda nu beräknats till

489.3 milj. kr. för 1967/68, 521,9 milj. kr. för 1968/69 och 562,8 milj. kr. för

1969/70.

Beträffande rundradiorörelsen må framhållas att intäkterna av ljudradiooch

TV-avgifterna innevarande budgetår visar en tendens att öka något,

varför intäkterna upptagits till ett något högre belopp än vid föregående

beräkningstillfälle. För innevarande och följande budgetår har utgifterna

för rundradiorörelsen i förhållande till beräkningen i november 1967 ändrats

i enlighet med det förslag, som av departementschefen framlagts i statsverkspropositionen.

Hänsyn har även tagits till Kungl. Maj :ts proposition

den 8.3.1968 angående färg-TV:s införande och omläggning av avgiftssystemet

för rundradioavgifter jämte i samband därmed genomförd avgiftshöjning.

De bokförda överskotten för budgetåret 1968/69 och 1969/70 har med

hänsyn till ovanstående beräknats till ca 181 milj. kr. resp. ca 283 milj. kr.

Efter korrigering med de till rundradioverksamheten hänförliga beloppen,

vilka skall balanseras till följande budgetår, har det överskott, som skall

inlevereras till statsverket, beräknats till ca 226 milj. kr. och ca 285 milj. kr.

för resp. budgetår.

Inleverans av överskottsmedel beräknas under budgetåret 1967/68 kunna

ske med ca 215 milj. kr., varav 89,7 milj. kr. utgör återstående del av överskottet

för 1966/67 och 125,3 milj. kr. del av det löpande budgetårets överskott.

Under budgetaiet 1968/69 beräknas ca 150 milj. kr. kunna inlevereras,

varav 94,7 milj. kr. utgör resterande överskott för budgetåret 1967/68 och

55.3 milj. kr. del av överskottet för budgetåret 1968/69. Det må här framhållas

att de nya avgiftssystem för ljudradio och TV, som enligt av Kungl.

Maj:t framlagt förslag skall genomföras den 1.4.1969, kommer att medföra

eu försämring av verkets likviditet, vilket i sin tur minskar möjligheterna

till inleverans av det löpande årets (1968/69) överskott om nuvarande

maximibelopp för lån på den rörliga krediten bibehålies.

Under budgetåret 1969/70 beräknas inleverans av ca 150 milj. kr. kunna

ske. Vissa utsikter till förbättring av likviditetsläget under 1969/70 föreligger,

varför en ökning av inleveranserna under nämnda budgetår bör bli

möjlig. Någon meningsfylld uppräkning av inleveranserna under 1969/70

kan emellertid inte göras f. n., eftersom kostnadsläget kan väsentligt förandras

bl. a. genom eventuella lönehöjningar den 1.1.1969 och den 1.1.1970.» I

I anslutning till televerkets ovannämnda beräkning föreslår riksrevisionsverket,

att titeln televerket i riksstaten för budgetåret 1968/69 uppförs med

150 milj. kr., vilket är 45 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Statens järnvägar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

108 milj. kr. Statens järnvägar har i skrivelse till riksrevisionsverket den 2o

mars 1968 nu beräknat överskottet till 30 milj. kr. Statens järnvägar anför

i sin skrivelse bl. a. följande:

»I skrivelse den 17 november 1967 lämnade SJ en prognos över beiöida

inkomster under budgetåren 1967/68—1969/70 — i det följande kallad novemberprognosen.

Sedan dess bar förutsättningarna andrats pa vissa punkt6I*.

I konjunkturinstitutets höstrapport 1967, som låg till grund för bedömningen

av trafikutvecklingen i novemberprognosen, beräknades industriproduktionens

ökning under 1968 till 6 %. Enligt den preliminära nationalbudgeten

för 1968 bedöms ökningen stanna vid 4 %. Den senaste mer pessimistiska

bedömningen av industriproduktionens ökningstakt gör det sannolikt

att gods trafiken exkl. lapplandsmalm inte kommer att få den omfattning

under 1968/69 som förutsattes i novemberprognosen. SJ raknar med

att konjunkturläget skall förbättras påtagligt under 1969/70. Den härigenom

ökade trafikefterfrågan och SJ egna försälj ningsåtgarder vantas komma

att medföra att trafikökningen mellan 1968/69 och 1969/70 blir storre

än som antagits i novemberprognosen. SJ bär i båda prognoserna försökt ta

hänsyn till alla inträdda förändringar ifråga om lastbilstrafiken inkl. hittills

fastställda längd- och viktbestämmelser. Transporterna av lapplandsmalm

kommer enligt malmföretagens senaste prognoser att oka i snabbare

takt än som tidigare angivils.

Den hittills konstaterade utvecklingen av persontrafiken tyder pa att denna

under innevarande budgetår inte kommer att få den omfattning som antogs

i novemberprognosen. Som följd härav har prognoserna för 1968/69 och

1969/70 nedjusterats. ... . .

I novemberprognosen räknades med vissa smärre taxehöjnmgar i godsoch

persontrafik utöver dem som genomfördes den 1 januari 1968. Vid en

förnyad marknadsbedömning har SJ funnit, att det vid den nedan antagna

kostnadsutvecklingen ej är förenligt med företagets långsiktiga intressen

att ytterligare höja taxenivån. I enlighet härmed har räknats med att taxenivån

per 1.1.1968 blir bestående under prognosperioden. Nuvarande fraktavtal

för lapplandsmalm går ut 31.12.1968. De nya avtalen har liksom i novemberprognosen

antagits ge samma resultat som de nuvaiande vid motsvarande

kvantiteter.

I årets statsverksproposition föreslås att ersättningen för drift av olönsamma

järnvägslinjer under budgetåret 1968/69 skall uppgå till 205 milj.

kr., dvs. 5 milj. kr. mindre än som förutsattes i novemberprognosen. För

budgetåret 1969/70 räknar SJ med en ersättning om 200 milj. kr. (se SJ

skrivelse till Kommunikationsdepartementet 20.2.1968, dnr Ea 8028/111).

Vid beräkningen av driftkostnaderna exkl. avskrivningar har liksom i

novemberprognosen antagits, att den enligt ramavtalet beräknade löne- och

pensionskostnadsnivån för 1968 blir bestående under resten av prognosperioden.

Den hittills iakttagna kostnadsutvecklingen och den reviderade

prognosen för trafikutvecklingen väntas medföra att driftkostnaderna under

1968/69 och 1969/70 vid den förutsatta kostnadsnivån blir lägre än som

angivits i novemberprognosen. Härvid har beaktats de merkostnader som

den i årets statsverksproposition föreslagna ''löneskatten’ kommer att or
De

avskrivningar som belastar SJ driftresultat bär nedjusterats jämfört

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. 5: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 13

med novemberprognosen. Skillnaden beror dels på att det beräknade avskrivningsunderlaget

ändrats, dels på att biltrafikens avsättningar till delkontot

för pensionsförpliktelser slopats i samband med planerad omläggning

av redovisningen. öo

Departementschefen föreslår i 1968 års statsverksproposition, att SJ för

budgetåret 1968/69 dels skall få utnyttja högst 30 milj. kr. av tidigare avsatta

pensionsmedel, dels skall få förräntningskravet nedsatt med 19 milj

kr. Liksom i novemberprognosen har förutsatts att SJ kommer att få motsvarande

medgivanden även för 1969/70.»

Det av statens järnvägar beräknade överskottet har framkommit efter disposition

av pensionsavsättningen på 30 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar

i anslutning till statens järnvägars ovannämnda beräkning, att titeln

statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1968/69 uppförs med 30 milj.

ki., vilket är 78 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Luftfartsverket. Denna inkomsttitel som av riksrevisionsverket i december

1967 beräknades till 15 milj. kr., uppfördes i statsverkspropositionen

med 14,8 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till luftfartsverkets

förnyade beräkning den 14 mars 1968, att titeln luftfartsverket i

riksstaten för budgetåret 1968/69 uppförs med 15,1 milj. kr., vilket är 0,3

milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Statens vattenfallsverk. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen

med 335 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 15 mars

1968 har statens vattenfallsverk meddelat, att inkomsterna under nästkommande

budgetår fortfarande bör upptagas till 335 milj. kr. Riksrevisionsverket,

som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna från statens

vattenfallsverk till 320 milj. kr., förordar att titeln statens vattenfallsverk i

riksstaten för budgetåret 1968/69 uppförs med oförändrat 335 milj. kr.

Domänverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 5 milj.

kr. I anslutning till domänstyrelsens skrivelse till riksrevisionsverket den

20 februari 1968 förordar riksrevisionsverket, att titeln domänverket i riksstaten

för budgetåret 1968/69 uppförs med oförändrat 5 milj. kr.

Riksbanksfonden. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

200 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 29 februari 1968 har

fullmäktige i riksbanken meddelat, att de icke funnit anledning föreslå

ändring av detta belopp. Riksrevisionsverket föreslår i anslutning till fullmäktiges

förslag, att titeln riksbanksfonden i riksstaten för budgetåret

1968/69 uppförs med oförändrat 200 milj. kr.

Försvarets fastighetsfond. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen

med 77 593 000 kr. I enlighet med i proposition den 8 mars 1968

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

(nr 108) framlagt förslag till stat för försvarets fastighetsfond förordar

riksrevisionsverket att titeln försvarets fastighetsfond i riksstaten för budgetåret

1968/69 uppförs med 77 003 000 kr.

Fonden för kreditgivning till utlandet. Denna titel uppfördes i statst erkspropositionen

med 9,84 milj. kr. I proposition den 23 februari 1968 (nr 38)

har framlagts förslag till överenskommelse med Finland angående betalning

av vissa till Finland lämnade svenska krediter, innebärande nedskrivning

av riksgäldskontorets fordran på Finland med 100 milj. kr. samt rantebefrielse

för tiden 1 januari 1969—31 december 1973. Riksrevisionsverket

föreslår med hänvisning till i ovannämnda proposition framlagt förslag, att

titeln fonden för kreditgivning till utlandet i riksstaten för budgetåret 1968/

69 uppförs med 5,6 milj. kr., vilket är 4,2 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Kapitalbudgetens inkomster

Avskrivningsmedel inom fonden

Avskrivningsmedel inom fonden (årsavskrivningar) används för finansiering

till viss del av investeringarna på kapitalbudgeten. I statsverkspropositionen

uppfördes dessa inkomster för budgetåret 1968/69 med sammanlagt

1 224,1 milj. kr., varav 1 098,0 milj. kr. avsåg affärsverksfonderna.

Riksrevisionsverket har inhämtat upplysningar från vissa myndigheter

rörande avskrivningsmedlens utveckling för olika fonder av större betydelse.

I nedanstående sammanställning ges uppgifter om dessa avskrivningsmedels

storlek för budgetåret 1968/69 dels enligt statsverkspropositionen

1968, dels enligt myndigheternas bedömningar i mars 1968 (i milj. kr.).

Fond

Enligt 1968

års statsverksproposition
-

Försvarets fabriksverk........ 8,3

Postverket.................. H>0

Televerket.................. 517,7

Statens järnvägar............ 269,0

Luftfartsverket.............. 12,0

Statens vattenfallsverk........ 280,0

Statens vägverks förrådsfond .. 48,0

Sjöfartsverket .............. 10,4

Enligt myndigheternas

skrivelser

i mars

1968

8,5

11,0

521,9

232.0

12,0

280.0

48,0

11,6

Avskrivningsmedlen under statens järnvägars fond har beräknats under

förutsättning att statens järnvägar erhåller begärt bemyndigande att omföra

högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser till slopningskonto.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. 5: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

15

Riksrevisionsverket har inte funnit anledning frångå myndigheternas beräkningar

i mars 1968, varför ämbetsverket föreslår att avskrivningsmedlen

inom fonderna upptas i enlighet med myndigheternas förslag.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisionsverket förorda, att

följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1968/69 upptas med nedan

angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp.

Driftbudgeten

Skatt på inkomst och för-

Enligt statsverks- propositionen

Kronor

Enligt riksrevisions- verkets ändrings- förslag

Kronor

Ökning (+)

Minskning (—

Kronor

-)

mögenhet m. m.......

14 650 000 000

14 200 000 000

—

450 000

000

Arbetsgivaravgift ......

240 000 000

300 000 000

+

60 000

000

Allmän varuskatt ......

4 760 000 000

4 800 000 000

+

40 000

000

Tobaksskatt ..........

1 550 000 000

1 500 000 000

—

50 000

000

Skatt på sprit ........

Skatt på malt- och läske-

1 980 000 000

1 950 000 000

—

30 000

000

drycker ............

Särskild skatt på motor-

350 000 000

360 000 000

+

10 000

000

bränslen............

220 000 000

223 000 000

+

3 000

000

Personalsjukpenningar ..

80 000 000

85 000 000

+

5 000

000

Bötesmedel............

75 000 000

85 000 000

+

10 000

000

Totalisatormedel ......

97 000 000

100 000 000

+

3 000

000

Tipsmedel ............

132 000 000

136 000 000

+

4 000

000

Lotterimedel ..........

170 000 000

163 000 000

—

7 000

000

Försvarets fabriksverk ..

10 000 000

12 000 000

+

2 000

000

Televerket............

195 000 000

150 000 000

—

45 000

000

Statens järnvägar......

108 000 000

30 000 000

—

78 000

000

Luftfartsverket........

14 800 000

15 100 000

+

300

000

Försvarets fastighetsfond

Fonden för kreditgivning

77 593 000

77 003 000

—

590

000

till utlandet ........

Kapitalbudgeten

Avskrivningsmedel inom

fonden:

Försvarets fabriksverks

[9 840 000

5 600 000

4 240

000

fond ..............

8 300 000

8 500 000

+

200

000

Televerkets fond........

517 700 000

521 900 000

+

4 200

000

Statens järnvägars fond..

269 000 000

232 000 000

—

37 000

000

Sjöfartsverkets fond ....

10 400 000

11 600 000

+

1 200

000

Den sammanlagda nettominskningen i förhållande till riksstatsförslaget

enligt statsverkspropositionen blir 558,9 milj. kr.

I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under

nästkommande budgetår har riksrevisionsverket även omprövat de kalkyler

över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i bilaga

E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1967.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt

och folkpensionsavgifter, vilka utgör de intäkter som slutligt redovisas

på titeln skatt på inkomst och förmögenhet in. in., kan under antagande

av en årlig ökningstakt om 7 % i skatteunderlaget vid 1971—1973 års taxeringar

beräknas uppgå till följande belopp (milj. kr.):

Taxeringsår

1968 1969 1970 1971 1972 1973

13 092 14 524 16 176 17 936 19 887 22 048

+ 1 432 + 1 652 + 1 760 + 1 951 + 2 161

På grund av uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader

förekomma mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna

på skattetiteln under budgetåret.

I efterföljande sammanställning, i vilken även de beräknade beloppen för

budgetåret 1968/69 medtagits som jämförelse, har de beräknade intäkterna

på driftbudgeten och kapitalbudgeten under budgetåren 1969/70—1972/73

sammanställts (milj. kr.).

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

Driftbudgetens inkomster

Skatt på inkomst och för- mögenhet m. m.......

14 200

16 500

18 400

20 300

22 400

övrig skatt på inkomst,

förmögenhet och rörelse

527

550

575

600

625

Automobilskattemedel ..

2 800

2 950

3 100

3 250

3 400

Allmän arbetsgivaravgift

300

800

900

950

1 000

Allmän varuskatt ......

4 800

—

—

—

—

Mervärdeskatt..........

2 000

6 800

7 300

7 800

8 300

Tullar och acciser i övrigt

6 859

7 095

7 340

7 585

7 830

Därav: tullmedel......

880

880

900

925

950

omsättningsskatt

på motorfordon

350

400

425

450

475

tobaksskatt ....

1 500

1 550

1 600

1 650

1 700

skatt på sprit

och vin........

2 155

2 210

2 265

2 320

2 375

energiskatt ....

900

950

1 000

1 050

1 100

Uppbörd i statens verk- samhet ............

744

725

735

755

765

Diverse inkomster......

559

570

580

590

600

Statens affärsverksfonder

552

600

690

700

710

Övriga kapitalfonder ....

1 175

1 380

1 455

1 530

1 605

Summa för driftbudgetens

inkomster

34 516

37 970

41 075

44 060

47 235

Kapitalbudgetens inkomster

Avskrivningsmedel och övriga

kapitalmedel inom

kapitalfonderna:

Statens affärsverksfonder 1 078 1 165 1 230 1 305 1 380

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. 5: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 17

Övriga kapitalfonder ....

Övrig kapitalåterbetalning

1968/69

188

45

1969/70

200

50

1970/71

200

50

1971/72

200

50

1972/73

200

50

Summa för kapitalbudge- tens inkomster

1 311

1 415

1 480

1 555

1 630

Summa för totalbudgetens

inkomster

35 827

39 385

42 555

45 615

48 865

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit avdelningschefen Ehnbom

samt revisionsdirektörerna Gadd och Säfström, varjämte byrådirektören

Andrén varit föredragande.

STIG ANDRÉN

Underdånigst

LARS LINDMARK

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 6

Specifikation av

inkomsterna på driftbudgeten

för budgetåret 1968/69

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Bil. 6: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

1

Bilaga 6

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1968/69

A. Skatter, avgifter, m. m.

I. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt på inkomst och förmögenhet

m. m., bevillning

................. 14200 000 000

b) Kupongskatt, bevillning

c) Utskiftningsskatt och

ersättningsskatt, bevillning

.................

d) Skogsvårdsavgifter, bevillning

..............

e) Bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och

rättigheter, bevillning ..

f) Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning............

g) Lotterivinstskatt, bevillning

.................

h) Stämpelskatt och

stämpelavgift, bevillning

................

12 000 000

1 000 000

10 200 000

3 500 000

200 000 000

95 000 000

205 000 000 14 726 700 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning

b) Bensin- och brännolje
skatt,

bevillning.......

3. Allmän arbetsgivaravgift,

bevillning..............

4. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning ..

b) Allmän varuskatt, bevillning

..............

c) Mervärdeskatt, bevillning

..............

d) Särskilda varuskatter,

bevillning............

e) Omsättningsskatt på

motorfordon, bevillning. 1

1 000 000 000

1 800 000 000 2 800 000 000

300 000 000

880 000 000

4 800 000 000

2 200 000 000

415 000 000

350 000 000

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

f) Tobaksskatt, bevillning

g) Rusdrycksförsäljnings
medel

av partihandelsbolag,

bevillning......

h) Rusdryclcsförsäljnings
medel

av detalj handelsbolag,

bevillning......

i) Skatt på sprit, bevillning

j) Skatt på vin, bevillning .

k) Skatt på malt- och läskedrycker,

bevillning ....

l) Energiskatt, bevillning .

m) Särskild skatt på motorbränslen,

bevillning.. ..

n) Investeringsavgift, bevillning

.............

1 500 000 000

25 000 000

50 000 000

1 950 000 000

205 000 000

360 000 000

900 000 000

223 000 000

1 000 000 13 859 000 000 31 685 700 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Expeditionsavgifter ................ 67 000 000

2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols
och

uppbördsväsendet m. m............ 128 000 000

3. Vattendomstolsavgifter............... 1 000 000

4. Inkomster vid kriminalvården.......... 7 500 000

5. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten

................................. 8 800 000

6. Bidrag till riksförsäkringsverket och för
säkringsrådet.

....................... 7 500 000

7. Personalsjukpenningar m. m........... 85 000 000

8. Inkomster vid statens institut för folkhälsan

................................. 900 000

9. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium.

.......................... 13 000 000

10. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

............................ 2 300 000

11. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

............................ 1 300 000

12. Inkomster vid karolinska sjukhuset..... 90 000 000

13. Inkomster vid Vipeholms sjukhus m. m. 1 400 000

14. Inkomster vid statens vårdanstalter för

alkoholmissbrukare................... 400 000

15. Inkomster vid arbetsmedicinska institutet 300 000

16. Exekutionsavgifter.................. 8 000 000

17. Restavgifter ...................... 35 000 000

18. Inkomster vid statens vägverk, att tillföras

automobilskattemedlen .......... 1 600 000

19. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk,

att tillföras automobilskattemedlen....... 12 000 000

20. Avgifter för registrering av motorfordon 18 000 000

21. Försäljning av sjökort m. m............ 1 950 000

22. Fyr- och båkmedel................... 37 300 000

23. Lotspenningar....................... 31 900 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bil. 6: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

24. Skeppsmätningsavgifter............... 1 300 000

25. Inkomster vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut.............. 11 500 000

26. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet.......................... 125 000

27. Inkomster vid statens planverk........ 2 200 000

28. Inkomster vid statens geotekniska institut 2 800 000

29. Inkomst av myntning och justering..... 13 700 000

30. Kontrollstämpelmedel................. 2 200 000

31. Bidrag till bankinspektionen........... 2 940 000

32. Bidrag för revision av sparbankerna .... 825 000

33. Bidrag till försäkringsinspektionen...... 2 160 000

34. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

............................. 1 200 000

35. Inkomster vid statens provningsanstalt.. 7 000 000

36. Inkomster vid statens skeppsprovnings
anstalt.

............................. 3 900 000

37. Avgifter för granskning av biograffilm.. 230 000

38. Inkomster vid riksantikvarieämbetet ... 1 600 000

39. Inkomster vid odontologiska fakulteterna 1 000 000

40. Inkomster vid lantbruksnämnderna..... 3 000 000

41. Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri

.............................. 880 000

42. Inkomster vid statens jordbruksnämnd . 650 000

43. Inkomster vid statens centrala frökon
trollanstalt.

......................... 4 700 000

44. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 400 000

45. Inkomster vid statens lantbrukskemiska

laboratorium ........................ 600 000

46. Inkomster vid statens maskinprovningar 400 000

47. Avgifter vid köttbesiktning............ 7 300 000

48. Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt........................ 3 500 000

49. Inkomster vid veterinärhögskolan...... 1 150 000

50. Inkomster vid lantmäteriväsendet...... 60 700 000

51. Inkomster vid rikets allmänna kartverk . 6 300 000

52. Avgifter för statskontroll av krigsmateriel
tillverkningen.

....................... 95 000

53. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor.

....................... 1 110 000

54. Inkomster vid patent- och registrerings
väsendet.

........................... 35 500 000

55. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.

register............................. 900 000

56. Inkomster av statens gruvegendom..... 4 000 000 III.

747 015 000

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.......................... 85 000 000

2. Totalisatormedel..................... 100 000 000

3. Tipsmedel........................... 136 000 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

4. Lotterimedel......................... 163 000 000

5. Övriga diverse inkomster.............. 75 000 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens af färsverks fonder:

1. Försvarets fabriksverk .............. 12 000 000

2. Postverket, bevillning................. 5 000 000

3. Televerket........................... 173 000 000

4. Statens järnvägar.................... 30 000 000

5. Luftfartsverket .................... 15 100 000

6. Statens vattenfallsverk................ 335 000 000

7. Domänverket........................ 5 000 000

II. Riksbanksfonden

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond...... 1 000

2. Kriminalvårdsstyrelsens o ...... 6 555 000

3. Beskickningsfastigheternas » 2 310 000

4. Karolinska sjukhusets » 2 515 000

5. Akademiska sjukhusets » 1 430 000

6. Byggnadsstyrelsens » 35 822 000

7. Generaltullstyrelsens » ...... 280 000

IV. Försvarets fastighetsfond

V. Statens utlåningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond......... 55 000

2. Biståndsförvaltningens lånefond........ 20 000

3. Statens bosättningslånefond........... 7 700 000

4. Vattenkraftslånefonden............... 275 000

5. Luftfartslånefonden................... 3 650 000

6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

............................... 1 950 000

7. Statens lånefond för universitetsstudier . 700 000

8. Allmänna studielånefonden............ 1 000 000

9. Lånefonden för inventarier i studentbostäder

............................... 1 000 000

10. Lånefonden för studentkårlokaler .... 5 000

11. Jordbrukets lagerhusfond.............. 270 000

12. Jordbrukets maskinlånefond........... 1 500 000

13. Statens sekundärlånefond för jordbrukare 33 000

14. Fonden för supplementär jordbrukskredit 7 000

15. Kraftledningslånefonden.............. 160 000

16. Egnahemslånefonden................. 2 200 000

17. Statens avdikningslånefond............ 1?700 000

18. Fiskerilånefonden..................... 1 050 000

5591000 000

32991715000

575 100 000

200 000 000

48 913 000

77 003 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 6: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten 5

19. Lånefonden till främjande av beredning

och avsättning av fisk m. m......... 100 000

20. Skogsväglånefonden.................. 35 000

21. Lånefonden för insamling av skogsfrö ... 50 000

22. Statens hantverks- och industrilånefond . 14 000 000

23. Statens sekundärlånefond för rederinäringen

.............................. 49 000

24. Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer .... 1 870 000

25. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden................ 30 000

26. Lånefonden för bostadsbyggande....... 600 000 000

27. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrien................... 2 000 000

28. Lånefonden för kommunala markförvärv 1 000

29. Lånefonden för allmänna samlingslokaler 1 800 000

30. Övriga utlåningsfonder .............. 20 000 643 230 000

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Statskontorets delfond...... 14 000 000

2. Lantbruksstyrelsens » 1 000

3. Arbetsmarknadsstyrelsens » ...... 16 500 000

4. Bostadsstyrelsens » 330 000

5. Riksbankens » 250 000

6. Riksgäldskontorets » ...... 1 270 000 32 351 000

VII. Fonden för statens aktier................. 50 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.............. 61 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden........... 1 800 000

3. Militära tjänstepensionsf onden......... 200 000

4. Allmänna familj epensionsfonden........ 5 400 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ... 12 300 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk 36 000 80 736 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet... 5 600 000

2. Övriga diverse kapitalfonder........... 39 300 000 44 900 000

1752233000

Summa inkomster på driftbudgeten kr. 34743948000

HARCUS »OKTR. STHLM 1968 *8023

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 7

Specifikation

av anslagsförändringar

i förhållande

till statsverkspropositionen

för budgetåret 1968/69

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Bil. 7: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

1

Bilaga 7

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

för budgetåret 1968/69

1 000-tal kronor

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning (+)

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

11. Justitiedepartementet

Hyresnämnderna:

Avlöningar, förslagsanslag...........

91

4 260

+

4 260

Omkostnader, förslagsanslag.........

—

91

1 075

+

1 075

Summa

—

5 335

+

5 335

111. Utrikesdepartementet

Vissa FN-organs biståndsprogram......

Fältverksamhet, reservationsanslag.....

Rekrytering och utbildning av fältperso- nal samt informationsverksamhet, re- servationsanslag ....................

258 918

101

101

101

92 460

180 000

3 650

■ +

27 074

Styrelsen för internationell utveckling

(SIDA):

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostander, förslagsanslag.........

Summa

258 918

101

101

7 737

2 145

285 992

+

27 074

IV. Försvarsdepartementet

Arméstaben:

Avlöningar, förslagsanslag...........

13 400

109

13 400

Omkostnader, förslagsanslag.........

2 470

109

2 470

_

Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl.,

förslagsanslag......................

450 620

109

443 000

7 620

Avlöningar m. m. till värnpliktiga, för- slagsanslag ........................

118 400

109

118 400

Övningar m. m., reservationsanslag . . .

77 000

109

77 000

_

Anskaffning av tygmateriel m. m., reserva- tionsanslag ........................

483 584

110

493 058

4-

9 474

Underhåll av tygmateriel m. m., reserva- tionsanslag ........................

82 600

109

86 000

+

3 400

Järnvägskrigsbromateriel, reservationsan- slag1 .............................

1

110

iSar j

j ijiptli; —

1

1 Överfört till: Anskaffning av tygmateriel in. m.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning (+)

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

Marinstaben:

Avlöningar, förslagsanslag...........

11 300

109

11 300

Omkostnader, förslagsanslag.........

2 100

109

2 100

—

Marinen:

Avlöningar till aktiv personal m. fl.,

förslagsanslag .....................

177 500

109

176 000

— 1 500

Avlöningar m. m. till värnpliktiga, för- slagsanslag ........................

22 400

109

22 400

—

Övningar m. in., reservationsanslag . . .

29 300

109

29 300

—

Anskaffning av fartygsmateriel m. m.,

reservationsanslag..................

247 485

no

245 550

— 1 935

Underhåll av fartyg m. m., reservations- anslag ............................

79 500

109

79 500

—

Bidrag till sjövärnslcåren, reservationsan- slag..............................

635

rskr 4

665

+ 30

Flygstaben:

Avlöningar, förslagsanslag...........

14 490

109

14 490

—

Omkostnader, förslagsanslag.........

1 235

109

1 235

—

Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl., för- slagsanslag ........................

210 000

109

205 000

— 5 000

Avlöningar till värnpliktiga, förslagsan- slag..............................

17 800

109

17 800

—

Övningar m. in., reservationsanslag . . .

20 000

109

20 000

—

Anskaffning av flygmateriel m. m., reser- vationsanslag ......................

1 085 421

no

1 080 445

— 4 976

Drift och underhåll av flygmateriel m. m.,

reservationsanslag..................

264 000

109

280 000

+ 16 000

Försvarsstaben:

Avlöningar, förslagsanslag...........

13 650

109

14 780

+ 1 130

Omkostnader, förslagsanslag.........

2 385

109

2 610

+ 225

Militärområdesstaber:

Avlöningar, förslagsanslag...........

21 175

109

21 175

—

Omkostnader, förslagsanslag.........

11 800

109

11 800

—

Förband med särskild budget, förslagsan- slag..............................

1

109

1

—

Försvarets sjukvårdsstyrelse:

Avlöningar, förslagsanslag...........

2 800

107

3 275

+ 475

Omkostnader, förslagsanslag.........

450

107

450

—

Försvarets materielverk:

Avlöningar, förslagsanslag1..........

132 6751

107

130 000

— 2 675

Omkostnader, förslagsanslag1 2........

10 2S52

107

7 850

— 2 435

Datamaskiner m. in., reservationsan- slag3..............................

5 5253

107

8 225

+ 2 700

1 Avser anslagen Försvarets intendenturverk: Avlöningar, Arméförvaltningen: Avlöningar,

Marinförvaltningen: Avlöningar, Flygförvaltningen: Avlöningar och Försvarets förvaltningsdirektion:

Avlöningar.

2 Avser anslagen Försvarets intendenturverk: Omkostnader, Arméförvaltningen: Omkostnader,

Marinförvaltningen: Omkostnader, Flygförvaltningen: Omkostnader, och Försvarets förvaltningsdirektion:

Omkostnader.

3 Avser anslagen Marinförvaltningen: Datamaskiner m. in., Flygförvaltningen: Datamaskiner

m. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 7: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 3

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp 1

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning ( + )

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

Försvarets forskningsanstalt:

Forskningsverksamhet, reservationsan- slag ..............................

47 500

109

47 500

Försvarets radioanstalt:

Avlöningar, förslagsanslag...........

20 525

109

20 525

Omkostnader, förslagsanslag.........

5 245

109

5 245

—

Anskaffning och underhåll av materiel,

reservationsanslag..................

7 000

109

7 000

V ärnpliktsverket:

Avlöningar, förslagsanslag...........

1 950J

34

2 600

650

Omkostnader, förslagsanslag.........

9505

34

2 400

+

1 450

Försvarets rationaliseringsinstitut, reser- vationsanslag ......................

2 200"

35

5 000

2 800

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Kasernbyggnaders delfond, förslagsan- slag ..............................

191 100

108

197 665

+

6 565

Befästningars delfond, förslagsanslag ..

75 900

108

76 630

+

730

Försvarets forskningsanstalts delfond,

förslagsanslag......................

4 150

108

4 320

_L

170

Vissa signalförbindelser m. in., reserva- tionsanslag ........................

21 400

no

35 000

+

13 600

Signalskyddsmateriel, reservationsanslag .

1 440

109

2 335

+

895

Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m.,

reservationsanslag..................

5 440

rskr 4

5 533

+

93

Lottaorganisationen, reservationsanslag ..

2 330

rskr 4

2 391

+

61

Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reser- vationsanslag ......................

345

rskr 4

354

+

9

Frivilliga skytteväsendet, reservationsan- slag ..............................

2 700

rskr 4

2 709

+

9

Familjebidrag, förslagsanslag..........

67 000

109

67 000

—

Reseersättning till värnpliktiga m. fl.,

förslagsanslag......................

17 600

109

17 600

Ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring,

m. in., förslagsanslag ...............

16 700

109

17 000

+

300

Flygtekniska försöksanstalten:

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ..

9 400’

109

10 300

+

900

Bidrag till flygteknisk forskning, reserva- tionsanslag ........................

2008

109

1 500

+

1 300

Statens civilförsvarsskolor:

Avlöningar, förslagsanslag...........

5 560

109

5 660

+

100

Omkostnader, förslagsanslag.........

3 800

109

3 880

+

80

Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m.,

förslagsanslag......................

7 900

109

7 900

Vissa kostnader för civilförsvarsutbild- ning m. m., förslagsanslag...........

9 500

109

10 161

+

661

1 Avser anslaget Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar

5 Avser anslaget Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader

6 Avser anslaget Rationaliseringsförsök

7 Avser anslagen Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar och Omkostnader

8 Avser anslaget Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning ( + )

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

Anskaffning av civilförsvarsmateriel, re-

servationsanslag....................

53 517

no

49 000

—

4 517

Bidrag till byggande av skyddsrum, reser-

vationsanslag......................

14 000

109

19 000

+

5 000

Bidrag till kommuner för anordnande av

branddammar för civilförsvarsända-

mål, reservationsanslag..............

5 000

109

4 000

—

1 000

Viss sambandsverksamhet, förslagsanslag

1 835

109

—

—

1 835

Signalskyddsmateriel för civila myndig-

heter, reservationsanslag.............

1 5001

109

600

—

900

Uppförande av en seismologi multipel-

station, reservationsanslag...........

—

49

2 262

+

2 262

Seismologiska multipelstationen, förslags-

anslag............................

—

49

400

+

400

Summa

4 215 674

4 252 749

+

37 075

V. Socialdepartementet

Folkpensioner, förslagsanslag..........

6 000 000

60

6 000 000

—

Allmänna barnbidrag, förslagsanslag----

1 615 000

42

1 615 000

—

Ersättning till postverket för utbetalning

av allmänna barnbidrag, förslagsanslag

4 000

42

3 700

—

300

Bostadstillägg för barnfamiljer m. m., för-

slagsanslag........................

300 000s

42

300 000

—

Bidrag till handikappinstitutet........

41

3 500

Bidrag till vissa hjälpmedel för handi-

kappade, förslagsanslag.............

53 000»

41

48 000

• +

100

Bidrag till De handikappades riksförbund

41

300

Bidrag till De blindas förening.........

41

1 300

Summa

7 972 000

7 971 800

—

200

VII. Finansdepartementet:

Statskontoret:

Avlöningar, förslagsanslag...........

11 341

48

11 591

+

250

Omkostnader, förslagsanslag.........

2 137

48

2 257

+

120

Viss försöksverksamhet inom statsför-

valtningen m. m., förslagsanslag......

7 000

48

7 000

—

Styrelsen för teknisk utveckling:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag .

68

4 200

Stöd till tekniska forskningsprojekt, reser-

vationsanslag......................

68

31 000

Stöd till kollektiv teknisk forskning m. m.,

reservationsanslag..................

68

18 000

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakade-

mien.............................

68

450

Aktieägartillskott till ett statligt utveck-

lingsbolag, reservationsanslag........

68

7 000

1 Avser anslaget Anskaffning av viss sambandsmateriel.

2 Avser anslaget Bostadsrabatter

* Avser anslaget Bidrag till hjälpmedel för handikappade m. in.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 7: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 5

Anslagsrubrik * VIII.

Statens provningsanstalt:

Driftskostnader, förslagsanslag.......

Utrustning, reservationsanslag........

Statens skeppsprovningsanstalt:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Utrustning, reservationsanslag.......

Bidrag till Sveriges standardiseringskom
mission.

..........................

Delegationen för atomenergifrågor, reservationsanslag

......................

Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget

Atomenergi, reservationsanslag ....

Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag

........................

Drift av Ranstadsverket m. m., förslagsanslag

..............................

Multilateralt finansiellt utvecklingsbistånd,

reservationsanslag............

Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd,

reservationsanslag..................

Summa

VIII. Utbildningsdepartementet

Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag

..............................

Bidrag till Skansen, förslagsanslag .....

Bidrag till nykterhetsorganisationer

m. m., reservationsanslag............

Privatskolor:

Bidrag till vissa privatskolor, förslagsanslag

............................

Barnmorskeläroanstalterna:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Utbildning av viss sjukvårdspersonal,förslagsanslag

........................

Statens institut för högre utbildning av

sjuksköterskor:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Nordiska institutet för samhällsplanering,

förslagsanslag......................

Inredning och utrustning av lokaler vid

universitetet, högskolor m. m., reservationsanslag

........................

Lärarhögskolorna:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag ........

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag

..............................

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning ( + )

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

69

8 200

. 162 099

69

800

'' + 11 430

69

3 177

69

407

69

400

69

1 425

69

370

69

84 000

69

3 100

69

11 000

244 980

101

112 672

— 27 308

101

105 000

427 557

412 049

— 15 508

6 000

45

7 350

4- 1 350

—

46

1 270

+ 1 270

2 247

rskr 128

2 297

+ 50

20 050

rskr S

20 215

+ 165

66

1 060

66

507

12 065

66

747

■ — 518

66

3 437

66

5 796

263

20

263

—

54,000

104

55 000

+ 1 000

65

112 000

65

6 420

65

6 915

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning ( + )

Minskning (—)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

Folkskoleseminarierna:

126 500

[ +

7 837

Avlöningar, förslagsanslag...........

65

7 780

Omkostnader, förslagsanslag.........

65

842

Materiel, böcker in. m., reservationsanslag

65

380

Summa

221 125

232 279

+

11 154

IX. Jordbruksdepartementet

Naturvårdsforskning, reservationsanslag .

7 000*

37

7 000

—

Bidrag till avloppsreningsverk m. m., re-

servationsanslag....................

84 0001 2

37

84 000

—

Kompensation för bensinskatt till ren-

näringen..........................

—

57

100

+

100

Summa

91 000

91 100

+

100

XI. Inrikesdepartementet

Kontant stöd vid arbetslöshet, förslags-

anslag............................

175 0003

29

175 000

—

Bidrag till företagareföreningar m. fl.:

Administrationskostnader, reservations-

anslag............................

2 100

61

5 000

+

2 900

Bidrag till företagareföreningar: Ränte-

garanti, förslagsanslag..............

1

61

—

—

1

Täckande av förluster i anledning av stat-

ligt stöd till hantverks- och industri-

företag m. fl., förslagsanslag.........

5 500

61

5 500

—

Summa

182 601

185 500

+

2 899

Summa förändringar av egentliga stats-

utgifter...........................

+

67 929

B. Utgifter för statens kapitalfonder

Underskott på riksgäldsfonden ........

1 200 000

—

1 180 000

—

20 000

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

921 260

125

944 390

+

23 130

Summa förändringar av utgifter för sta-

tens kapitalfonder.................

-f

3 130

Snmma förändringar på driftbudgeten

+

71 059

1 Avser anslaget Naturresursforskning

2 Avser anslaget Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar

3 Avser anslaget Bidrag till erkända arbetslöshetskassor

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 7: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 7

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning ( + )

Minskning (—•)

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

Försvarets fabriksverk:

Byggnader och utrustning för försvarets

fabriksverk........................

32 900

109

59 100

+ 26 200

Ytterligare rörelsekapital för försvarets

fabriksverk........................

—

109

20 000

+ 20 000

Summa

32 900

79 100

+ 46 200

Summa utgiftsförändringar under statens

affärsverksfonder..................

Statens allmänna fastighetsfond

Förs vars departementet:

Uppförande av förrådsbyggnader för

civilförsvaret......................

5 000

109

5 000

+ 46 200

Socialdepartementet:

Utbyggande av akademiska sjukhuset i

Uppsala..........................

11 000

71

11 000

Finansdepartementet:

Förvärv av vissa fastigheter inom

Stockholms stad m. m..............

72

50 500

+ 50 500

Uppförande av förvaltningsbyggnad i

kvarteret Garnisonen i Stockholm ....

—

118

52 000

+ 52 000

Summa

—

102 500

+ 102 500

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten för vissa kulturända- mål ..............................

3 100

33

3 900

+ 800

Byggnadsarbeten vid universiteten och

vissa högskolor....................

130 000

104

130 000

—

Summa

133 100

133 900

+ 800

Summa utgiftsförändringar under statens

allmänna fastighetsfond.............

Försvarets fastighetsfond

Byggnadsarbeten för gemensamma än- damål ............................

1

109

889

+ 103 300

+ 888

Yissa kostnader för fortifikationsför- valtningens förvaltningsbyggnad.....

5 600

109

5 600

_

Byggnadsarbeten för armén.........

1

109

1

—

Byggnadsarbeten för marinen.......

1

109

1

—

Byggnadsarbeten för flygvapnet.....

1

109

1

—

Nybyggnad för kasernetablissement

m. m. för Svea livgarde och Svea ingen- jörsregemente.....................

38 000

109

38 000

—

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Bil. 7: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning ( + )

Minskning (•—)

proposi-

tionen

Proposi-

tionens

eller

skrivel-

sens

nummer

Anslags-

belopp

Markförvärv för övningsfält m. m. . .

16 321

109

16 871

+ 550

Vissa kostnader för markförvärv.....

Befästningsarbeten för gemensamma

1 500

109

1 500

—

ändamål..........................

2 103

109

2 103

—

Befästningsarbeten för armén........

13 020

109

13 020

_

Befästningsarbeten för marinen......

19 279

109

18 764

— 515

Befästningsarbeten för flygvapnet ....

1

109

1

—

Flygfälts arbeten m. m..............

Flyttning av Stockholms örlogsbas

1

109

1

—

(Muskövarvet).....................

20 700

109

20 700

—

Markförvärv för befästningar........

Byggnadsarbeten för försvarets torsk-

1

109

1

—

ningsanstalt.......................

2 657

109

2 657

—

Summa

Summa utgiftsförändringar under försva- rets fastighetsfond.................

Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet:

119 187

120 110

+ 923

+ 923

Lånefonden för studentkårlokaler ....

Inrikesdepartementet:

Statens hantverks- och industrilåne-

2 000

104

2 000

fond.............................

Summa utgiftsförändringar under statens

utlåningsfonder....................

Fonden för statens aktier

Finansdepartementet:

Teckning av aktier i ett statligt ut-

20 000

61

20 000

—

vecklingsbolag.....................

Teckning av aktier i Kalmar Verkstads

25 000

68

18 000

— 7 000

AB...............................

Teckning av aktier i ett aktiebolag för

—

51

2 406

+ 2 406

allmän förlagsverksamhet...........

—

62

7 200

+ 7 200

Summa

Summa utgiftsförändringar under fonden

för statens aktier..................

Summa utgiftsförändringar på kapitalbud- geten .............................

25 000

27 606

+ 2 606

+ 2 606

+ 153 029

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680223

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 8

Förslag

till investeringsplan

och

investeringsstater

för budgetåret 1968/69

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 196S

Bil. 8: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

1

Bilaga 8

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1968/69

I. Statens affärsverksfonder:

A. Försvarets fabriksverks fond...... 70 550 000

B. Postverktes fond................ 10 599 000

C. Televerkets fond ................ 100 300 000

D. Statens järnvägars fond.......... 147 800 000

E. Luftfartsverkets fond ............ 4 800 000

F. Statens vattenfallsverks fond...... 112 000 000

G. Domänverkets fond.............. 4 060 000

II. Statens allmänna fastighetsfond......

III. Försvarets fastighetsfond............

IV. Statens utlåningsfonder ............

V. Fonden för låneunderstöd ..........

VI. Fonden för statens aktier ..........

VII. Fonden för förlag till statsverket

VIII. Diverse kapitalfonder:

A. Statens vägverks förrådsfond...... 2 100 000

B. Sjöfartsverkets fond.............. 14 050 000

C. Statens datamaskinfond .......... 6 759 000

D. Jordfonden .................... 20 000 000

E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

.................. 1 704 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapi
talmedelsförluster.

..................... 1 000 000

Övrig kapitalåterbetalning.............. 44 736 000

Summa kr.

450 109 000

206 645 000

20 064 000

1 770 459 000

261 571 000

227 606 000

— 34 999 000

44 613 000

2 946 068 000

45 736 000

2 900 332 000

1 Bihang till riksdagens protokoll 196S. 1 samt. Nr 125. Bilaga 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1968/69

I. Statens affärsverksfonder

A. Försvarets fabriksverks fond

Avskrivningsmedel

Summa investerings-

inom fonden........

8 500 000

anslag............

79 100 000

Övriga kapitalmedel ...

50 000

Investeringsbemyn-

digande............

70 550 000

79 100 000

79 100 000

B. Postverkets fond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

inom fonden........ 11 000 000

Övriga kapitalmedel ... 1 000

Investeringsbemyndigande.

........... 10 599 000

21 600 000

21 600 000

21 600 000

C. Televerkets fond

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

8 000 000

Summa investerings- anslag ..............

630 900 000

inom fonden.......

Övriga kapitalmedel ..

Investeringsbemyn- digande............

521 700 000

900 000

. 100 300 000

630 900 000

630 900 000

D. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Inv esteringsanslag

från riksstaten...... 10 800 000

inom fonden........ 232 000 000

Övriga kapitalmedel ... 6 000 000

Investeringsbemyndigande.

........... 147 800 000

396 600 000

396 600 000

396 600 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 8: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

E. Luftfartsverkets fond

3

Avskrivningsmedel

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Summa investeringsbemyndiganden

för statens

affärsverksfonder.

II.

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Investeringsanslag..... 17 300 000

12 000 000

500 000

4 800 000

17 300 000 17 300 000

F. Statens vattenfallsverks fond

Investeringsanslag..... 480 000 000

83 000 000

280 000 000

5 000 000

112 000 000

480 000 000 480 000 000

G. Domänverkets fond

1 000 Summa investeringsanslag

.............. 4061 000

4060 000

4 061000 4 061 000

450 109 000

Statens allmänna fastighetsfond

Summa investerings
-

140 449 000 anslag.............. 388 313 000

40419 000

800 000

206 645 000

388 313 000 388 313 000

III. Försvarets fastighetsfond

Summa investerings
76

761 000 anslag.............. 120 110 000

22 285 000

1 000 000

20 064 000

120 110 000

120 no ooo

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

IY. Statens utlåningsfonder

Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyn- digande..........

100 000 Investeringsanslag .... 100 000

Biståndsförvaltningens lånefond

Investeringsbemyn- digande..........

100 000 Investeringsanslag..... 100 000

Statens bosättningslånefond

I nvesteringsbemyn- digande..........

17 000 000 Investeringsanslag..... 17 000 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyn- digande..........

.. 1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Allmänna studielånefonden

Investeringsbemyn- digande .........

90 000 000 Investeringsanslag.... 90 000 000

Studiemedelsfonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten ...

533 000 000 Investeringsanslag.... 533 000 000

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyn- digande..........

1 500 000 Investeringsanslag..... 1 500 000

Lånefonden för studentkårlokaler

Avskrivningsmedel

från riksstaten . ...

Investeringsanslag..... 2 000 000

1 200 000

Investeringsbemyn- digande.........

800 000

2 000 000

2 000 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 8: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

5

Fiskerilånefonden

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag.....

1 000 000

från riksstaten......

130 000

I nvesteringsbemyn- digande............

870 000

1 000 000

1 000 000

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag.....

100 000

från riksstaten......

13 000

I nvesteringsb emy n- digande............

87 000

100 000

100 000

Statens hantverks- och industrilånefond

Investeringsbemyn
digande.

........... 20 000 000 Investeringsanslag..... 20 000 000

Investeringsbemyndigande.

.......

Lånefonden för bostadsbyggande

Investeringsanslag

1 600 000 000

1 600 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyn
digande.

........... 10 000 000 Investeringsanslag..... 10 000 000

Lånefonden för kommunala markförvärv

Investeringsbemyn
digande.

........... 30 000 000 Investeringsanslag .... 30 000 000

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Investeringsbemyn
digande.

........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Summa investeringsbemyndiganden

för statens

utlåningsfonder .. 1 770 459 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Investeringsbemyndigande.

.......

VII.

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Avskrivningsmedel

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.

...........

Avskrivningsmedel

inom fonden ......

Övriga kapitalmedel ..

Investeringsbemyndigande

..........

V. Fonden för låneunderstöd

Summa investerings
-

91 037 000 anslag.............. 372 071 000

19463 000

261 571 000 _

372 071 000 372 071 000

VI. Fonden för statens aktier

Summa investerings
227

606 000 anslag ............ 227 606 000

Fonden för förlag till statsverket

40 000 000 Summa investerings
-

anslag.............. 5 001 000

— 34 999 000 _

5 001 000 5 001 000

VIII. Diverse kapitalfonder

A. Statens vägverks förrådsfond

Investeringsanslag ..... 50 200 000

48 000 000

100 000

2 100 000

50 200 000 50 200 000

B. Sjöfartsverkets fond

Investeringsanslag .... 25 700 000

11 600 000

50 000

14 050 000

25 700 000

25 700 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 8: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

7

C. Statens datamaskinfond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

inom fonden ...... 3 940 000

Övriga kapitalmedel .. 1 000

Investeringsbemyndigande.

........... 6 759 000

10 700 000

Invest eringsb emy ndigande.

.......

D. Jordfonden

20 000 000 Investeringsanslag . • •

E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

inom fonden ...... 1 060 000

Övriga kapitalmedel .. 1 000

Investeringsbemyn
digande

.......... 1 704 000

2 765 000

Summa investeringsbemgndiganden

för diverse

kapitalfonder...... 44 613 000

Summa investeringsstater

Avskrivningsmedel Summa investerings
från

riksstaten...... 944 390 000 anslag...........

inom fonden........ 1 192 504 000

Övriga kapitalmedel... 73 867 000

Investeringsbemyndigande.

........... 2 946 068 000

5 156 829 000

10 700 000

10 700 000

20 000 000

2 765 000

2 765 000

5156 829 000

5 156 829 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680223

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 9

Förändringar i riksstatsförslaget

för budgetåret 1968/69

sedan statsverkspropositionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Bil. 9: Förändringar i riksstatsförslaget

Bilaga 9

FÖRÄNDRINGAR I RIKSSTATSFÖRSLAGET

FÖR BUDGETÅRET 1968/69 SEDAN

STATSVERKSPROPOSITIONEN

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Totalbudgeten för

Inkomster

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Skatter, avgifter, m. m.:

I. Skatter........................

31 902,7

—

217,0

31 685,7

II. Uppbörd i statens verksamhet ....

738,8

+

8,2

747,0

III. Diverse inkomster ..............

549,0

+

10,0

559,0

Summa

33 190,5

—

198,8

32 991,7

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ........

672,8

—

97,7

575,1

II. Riksbanksfonden................

200,0

—

200,0

III. Statens allmänna fastighetsfond ..

48,9

—

48,9

IV. Försvarets fastighetsfond ........

77,6

—

0,6

7/, 0

V. Statens utlåningsfonder..........

640,2

+

3,0

643,2

VI. Fonden för låneunderstöd........

32,4

—

32,4

VII. Fonden för statens aktier ........

50,0

--

50,0

VIII. Statens pensionsfonder ..........

80,7

—

80,7

IX. Diverse kapitalfonder............

49,8

—

4,9

44,9

Summa

1 852,5

—

100,3

1 752,2

C. Beräknad övrig finansiering:

I. Avskrivningar och övriga kapital-

medel inom kapitalfonderna:

Statens affärsverksfonder......

1 110,9

—

33,2

1 077,7

Övriga kapitalfonder..........

187,5

+

1,2

188,7

II. övrig kapitalåterbetalning........

44,7

—

44,7

Summa

1 343,1

—

32,0

1 311,1

Summa

36 386,0

—

331,0

36 055,0

Underskott..........................

2 148,9

+

532,0

2 680,9

Summa milj. kr.

38 534,9

+

201,0

38 735,9

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: Förändringar i riksstatsförslaget

3

budgetåret 1968/69

Utgifter

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Utgiftsanslag:

I.

Kungl. hov- och slottsstaterna ....

7,3

—

7,3

II.

Justitiedepartementet............

1 257,9

+

5,3

1 263,2

III.

Utrikesdepartementet............

402,3

+

27,1

429,4

IV.

Försvarsdepartementet ..........

5 330,6

+

84,2

5 414,8

V.

Socialdepartementet ............

10 662,2

—

0,2

10 662,0

VI.

Kommunikationsdepartementet....

3 838,1

—

3 838,1

VII.

Finansdepartementet ............

2 950,8

+

89,6

3 040,4

VIII.

Utbildningsdepartementet........

6 158,8

+

12,0

6170,7

IX.

Jordbruksdepartementet..........

895,6

+

0,1

895,7

X.

Handelsdepartementet ..........

223,8

—

223,8

XI.

Inrikesdepartementet............

3 742,1

+

2,9

3 745,0

XII.

Civildepartementet..............

1 802,5

—

1 802,5

XIII.

Oförutsedda utgifter ............

1,0

—

1,0

XIV.

Riksdagen och dess verk m. m.....

61,9

—

61,9

XV.

Riksgäldsfonden ................

1 200,0

—

20,0

1 180,0

Summa

38 534,9

+ 201,0

38 735,9

Summa milj. kr. 38 534,9 -f 201,0

38 735,9

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Driftbudgeten för

Inkomster

A. Skatter, avgifter, m. m. :

I. Skatter........................

II. Uppbörd i statens verksamhet ....

III. Diverse inkomster ..............

Summa

B. Inkomster av statens kapitalfonder :

I. Statens affärsverksfonder ........

II. Riksbanksfonden................

III. Statens allmänna fastighetsfond ..

IV. Försvarets fastighetsfond ........

V. Statens utlåningsfonder..........

VI. Fonden för låneunderstöd........

VII. Fonden för statens aktier........

VIII. Statens pensionsfonder ..........

IX. Diverse kapitalfonder............

Summa

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

31 902,7

_

217,0

31 685,7

738,8

+

8,2

747,0

549,0

+

10,0

559,0

33 190,5

—

198,8

32 991,7

672,8

97,7

575,1

200,0

—

200,0

48,9

—

48,9

77,6

—

0,6

77,0

640,2

+

3,0

643,2

32,4

—

32,4

50,0

—

50,0

80,7

—

80,7

49,8

—

4,9

44,9

1 852,5

—

100,3

1 752,2

Summa inkomster på driftbudgeten 35 043,0 — 299,1 34 743,9

Summa milj. kr. 35 043,0

299,1

34 743,9

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: Förändringar i riksstatsförslaget

5

budgetåret 1968/69

Utgifter

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ....

7,3

—

7,3

II. Justitiedepartementet ..........

1 207,9

+

5,3

1 213,2

III. Utrikesdepartementet............

394,3

+

27,1

421,4

IV. Försvarsdepartementet..........

5 171,9

+

37,1

5 209,0

V. Socialdepartementet ............

10 549,3

—

0,2

10 549,1

VI. Kommunikationsdepartementet ..

2 731,4

—

2 731,4

VII. Finansdepartementet............

2 198,8

—

15,5

2 183,3

VIII. Utbildningsdepartementet........

5 339,2

+

11,2

5 350,4

IX. Jordbruksdepartementet ........

862,7

+

0,1

862,8

X. Handelsdepartementet ..........

156,3

—

156,3

XI. Inrikesdepartementet............

1 850,1

+

2,9

1 853,0

XII. Civildepartementet..............

1 799,0

—

1 799,0

XIII. Oförutsedda utgifter ............

1,0

—-

1,0

XIV. Riksdagen och dess verk m. in.....

61,9

—

61,9

Summa

32 331,1

+

68,0

32 399,1

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Riksgäldsfonden................

II. Avskrivning av nya kapitalinveste-

1 200,0

—

20,0

1 180,0

ringar ........................

921,3

+

23,1

944,4

III. Avskrivning av oreglerade kapital-

medelsförluster ................

1,0

—

1,0

Summa

2 122,3

+

3,1

2 125,4

Summa utgifter på driftbudgeten

34 453,4

+

71,1

34 524,5

Beräknat överskott på statsregleringen:

Överskott av inkomster ............

589,6

—

370,2

219,4

Summa milj. kr. 35 043,0

299,1

34 743,9

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Kapitalbudgeten för

Inkomster

Lånemedel

Statsverks- Senare Summa

propositionen ändringar Milj. kr.

Milj. kr. Milj. kr.

2 738,5 + 161,8 2 900,3

Summa milj. kr. 2 738,5 + 161,8

2 900,3

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 9: Förändringar i riksstatsförslaget

7

budgetåret 1968/69

Utgifter

Statsverks- Senare Summa

propositionen ändringar Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

I. Statens affärsverksfonder:

Försvarets fabriksverks fond........

24,6

+

46,0

70,6

Postverkets fond..................

10,6

—

10,6

Televerkets fond..................

103,9

—

3,6

100,3

Statens järnvägars fond............

110,8

+

37,0

147,8

Luftfartsverkets fond..............

4,8

—

4,8

Statens vattenfallsverks fond........

112,0

—

112,0

Domänverkets fond................

4,1

—

4,1

II. Statens allmänna fastighetsfond........

126,5

+

80,1

206,6

III. Försvarets fastighetsfond ............

19,1

+

1,0

20,1

IV. Statens utlåningsfonder ..............

1 770,5

—

1 770,5

V. Fonden för låneunderstöd ............

261,6

—

261,6

VI. Fonden för statens aktier ............

225,0

+

2,6

227,6

VII. Fonden för förlag till statsverket ......

- 35,0

—

- 35,0

VIII. Diverse kapitalfonder:

Statens vägverks förrådsfond........

2,1

—

2,1

Sjöfartsverkets fond................

15,3

—

1,2

14,1

Statens datamaskinfond............

6,8

—

6,8

Jordfonden ......................

20,0

—

20,0

Förrådsfonden för ekonomisk försvars-

beredskap........................

1,7

—

1,7

Summa

2 784,2

+ 161,8

2 946,1

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapital-

medelsförluster........................

1,0

—

1,0

Övrig kapitalåterbetalning ..............

44,7

—

44,7

Summa

45,7

45,7

Summa milj. kr.

2 738,5 + 161,8

2 900,3

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 6 8 0 2 2 3

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968 1

Innehållsförteckning

Reviderad finansplan 1968 ....................................... 2

Den internationella utvecklingen................................ 2

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1967 ..................... 6

Konjunkturer och ekonomisk politik 1968 ........................ 8

Sysselsättningspolitiken...................................... 9

Budgetpolitiken 1967/68 och 1968/69 ......................... 12

Produktionsutveckling, resursanvändning och betalningsbalans . . 14

De ekonomiska perspektiven på längre sikt...................... 17

Långtidsbudgeten .......................................... 17

Långtidsutredningen ........................................ 20

Särskilda frågor ................................................ 28

Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1967/68 och 1968/69 ..... 28

A vskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1968/69, m.m. 29

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling.................. 32

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter.................... 33

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1967/68 och 1968/69 samt investeringsplan

för budgetåret 1968/69 ........................... 34

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1967/68 och 1968/69 .... 39

Hemställan .................................................... 4^

Tabellförteckning

L Budgetutvecklingen 1966/67—1968/69 .......................... 13

2. Reviderad försörjningsbalans för år 1968 ........................ 16

3. Bytesbalansen 1965—1968 ..................................... 10

4. Statsutgifterna budgetåret 1969/70 enligt långtidsbudgeten........ 19

5. Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna budgetåren 1967/68

och 1968/69 .................................... 33

6. Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1966/67—1968/69 . . 36

7. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1968/69 ____ 37

8. Totalbudgeten budgetåren 1966/67—1968/69 . ................... 38

Bilaga 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

Bilaga 2: Avstämning av 1965 års långtidsutredning

Bilaga 3: Långtidsbudget för perioden 1968/69—1972/73

Bilaga 4: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning rörande utfallet av

riksstaten för budgetåret 1967/68

Bilaga 5: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret

1968/69

Bilaga 6: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret

1968/69

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Bilaga 7: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

för budgetåret 1968/69

Bilaga 8: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret

1968/69

Bilaga 9: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1968/69 sedan

statsverkspropositionen

MARCUS BOKTR. STHLM 1968

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:310 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 1968169 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar, m. m. '' a1 i texten
  2. BevU 1968:47 Skrivelse till Kungl. Maj :t begär att Kungl. Maj :t med förtur utreder och framlägger förslag om avskaffande av skatteplikten för folkpensioner, samt 2) antar s. 1 i texten