Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr lr30) om mervärdeskatt

1968-10-11 · 40 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:137, Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr lr30) om mervärdeskatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

1

Nr 137

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändring i förordningen den 6 juni 1968

(nr lr30) om mervärdeskatt; given Stockholms slott

den 11 oktober 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning angående ändring i förordningen

den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i den av vårriksdagen antagna

förordningen om mervärdeskatt. Ändringarna gäller i första hand mervärdeskattens

utformning i sådana delar, beträffande vilka riksdagen vid sitt

antagande av förordningen gjort förbehåll för förnyad prövning. Några

efter riksdagsbeslutet uppmärksammade frågor tas också upp till prövning.

De frågor som behandlas gäller mervärdeskattens utformning både

i materiella hänseenden och med avseende på beskattningsförfarandet.

land ändringsförslagen kan särskilt nämnas att handeln med begagnade

ersonbilar ställs utanför beskattningen samt att rätten till restitution av

ervärdeskatt i princip blir ovillkorlig. Vidare föreslås ändring av överångsbestäinmelserna

i syfte att eliminera retroaktiva verkningar av merärdeskatten.

De föreslagna ändringarna är avsedda att gälla fr. o. m. den 1 januari

969, då förordningen om mervärdeskatt träder i kraft.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 137

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr 430)

om mervärdeskatt

Härigenom förordnas, att 8, 10, 11, 14, 17, 18, 47—51, 38 och 69 §§, punkterna

1 och 2 av anvisningarna till 2 §, anvisningarna till 8, 10, 11 och 14 §§

samt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till förordningen den 6 juni 1968

om mervärdeskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

8 §•

Från skatteplikt undantages

1) fartyg för yrkesmässigt fiske,

bogserbåt, livräddningskryssare, annat

fartyg med nettodräktighet av

minst 20 registerton, luftfartyg för

yrkesmässig person- eller godsbefordran

samt del, tillbehör och utrustning

till sådant fartyg eller luftfartyg,

när varan säljes till fartygets

eller luftfartygets ägare eller införes

till landet för dennes räkning,

2) krigsmateriel som - 6) medlemsblad och

publikation, som väsentligen framstår

som organ för sammanslutning

med huvudsakligt syfte att verka för

religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt,

idrottsligt eller försvarsfrämjande

ändamål eller att företräda

vanföra eller arbetshindrade medlemmar,

7) personaltidning, program

Från skatteplikt undantages

1) fartyg för yrkesmässigt fiske,

bogserbåt, livräddningskryssare, annat

fartyg för yrkesmässig personeller

godsbefordran med nettodräktighet

av minst 20 registerton, luftfartyg

för yrkesmässig person- eller

godsbefordran samt del, tillbehör

och utrustning till sådant fartyg eller

luftfartyg, när varan säljes till

fartygets eller luftfartygets ägare

eller införes till landet för dennes

räkning,

allmän nyhetstidning,

periodisk 6) medlemsblad, periodisk publikation

som väsentligen framstår som

organ för sammanslutning med huvudsakligt

syfte att verka för religiöst,

nykterhetsfrämjande, poli

tiskt, idrottsligt eller försvarsfräm

jande ändamål eller att företräd

vanföra eller arbetshindrade med

lemmar samt utländsk periodis

publikation av annat slag, när pre

numeration på sådan publikatio

förmedlas mellan prenumerant oc

utländsk utgivare eller när säd

publikation inkommer direkt til

prenumerant,

- liknande förfarande,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

(Nuvarande lydelse)

11) tullfri trycksak och framkallad

eller enbart exponerad mikrofilm,

när varan införes till landet

som gåva eller annars utan veder
iag,

12) spritdryck, vin, tobaksvara,

cigarrettpapper och cigarretthylsa

vid införsel till landet i den ordning

som avses i 12 § 4 mom. h) rusdryoksförsälj

ningsförordningen den

26 maj 1954 (nr 521) eller 1 § andra

stycket förordningen den 16 juni

1961 (nr 394) om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

11) begagnad personbil, när sådan

bil omsättes inom landet,

12) tullfri trycksak och framkalkallad

eller enbart exponerad mikrofilm,

när varan införes till landet

som gåva eller annars utan vederlag,

samt spritdryck, vin tobaksvara,

cigarrettpapper och cigarretthylsa

vid införsel till landet i den ordning

som avses i 12 § 4 mom. h) rusdrycksförsälj

ningsförordningen den

26 maj 1954 (nr 521) eller 1 § andra

stycket förordningen den 16 juni

1961 (nr 394) om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

10 §.

Tjänst är-----eller rengöring,

2) mark och innefattar undersök

2) mark och innefattar undersökning,

planering, jordbearbetning,

jordförbättring, schaktning, sprängning,

borrning, dränering, utfyllning

eller ytbeläggning,

3) växande skog, odling eller annan

växtlighet och innefattar röjning,

sådd, plantering, uppskattning,

märkning, gödsling, beskärning,

gallring, skörd, avverkning

eller växtskydd,

4) byggnad, annan---eller annonsering.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

ning, planering, jordförbättrin0,

schaktning, sprängning, borrning,

dränering eller utfyllning,

3) växande skog, odling eller annan

växtlighet och innefattar röjning,

plantering, uppskattning,

märkning, gödsling, beskärning,

gallring, avverkning eller växtskydd,

11 §•

Från skatteplikt---samt resgodsbefordran,

3) transport av vara till eller från 3) transport av vara till eller från

utlandet, utlandet eller transport i samband

med renhållning,

4) bärgning av---sådan bärgning,

5) inf öring av annons i tryckals- 5) inf öring av annons i tryck
ter

som är undantaget från skatte- alster som är undantaget från skatplikt

enligt 8 § 6 eller 7 eller av teplikt enligt 8 § 6 eller 7 samt

annons, som avser reklam för skat- annonsering eller annan reklam för

tepliktig vara eller tjänst för ut- skattepliktig vara eller tjänst för utländsk

annonsörs räkning, ländsk uppdragsgivares räkning

6) visning av kinematografisk film,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7) obligatorisk kontrollbesiktning 7) obligatorisk kontrollbesiktning

hos Aktiebolaget Svensk bilprov- hos Aktiebolaget Svensk bilprovning.

ning>

8) tjänst som tillhandahålles av

veterinär.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

14 §.

Beskattningsvärdet utgör Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av byggnad, 1) vid omsättning av byggnad

monteringsfärdigt hus eller begag- eller monter ingsfär digt hus samt

nåd personbil samt vid servering el- vid servering eller rumsuthyrning

ler rumsuthyrning 60 procent av 60 procent av vederlaget inräknat

vederlaget inräknat skatt och, vid skatt och, vid uttag, 60 procent av

uttag, 60 procent av saluvärdet in- saluvärdet inräknat skatt,

räknat skatt,

2) vid annan----inräknat skatt.

Bestämmelserna i-----endast 20.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

17 §.

Skattskyldig får med de begränsningar

som anges i 18 § vid redovisning

av skatt avdraga ingående skatt

som hänför sig till förvärv eller införsel

för verksamhet som medför

skattskyldighet. Avdrag får göras

även för ingående skatt som hänför

sig till framställning för utgivares

räkning av tryckt upplaga av sådan

publikation som är undantagen från

skatteplikt enligt 8 § 6 eller 7.

Rätt till avdrag föreligger för den

redovisningsperiod då betalning erlagts.

Har medgivande enligt 4 §

andra stycket lämnats föreligger

avdragsrätt för period då betalning

erlagts eller skuld dessförinnan

uppkommit.

Bedriver skattskyldig---medför skattskyldighet.

Skattskyldig som bedriver handel

med bilar får avdraga ingående skatt

på förvärv och införsel för verksamheten

med undantag dock för ingående

skatt på vara till eller tjänst

på begagnad personbil som utgör

omsättningsvara i verksamheten.

överstiger den---annan verksamhet.

Om återbetalning------ — i 49 §.

Skattskyldig får med de begränsningar

som anges i 18 § vid redovisning

av skatt avdraga ingående skatt

som hänför sig till förvärv eller införsel

för verksamhet som medför

skattskyldighet. Rätt till avdrag föreligger

för den redovisningsperiod

då betalning erlagts. Har medgivande

enligt 4 § andra stycket lämnats

föreligger avdragsrätt för period

då betalning erlagts eller skuld

dessförinnan uppkommit.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1968

(Nuvarande lydelse)

18

Skattskyldig som är undantagen

från redovisningsskyldighet enligt 6

§ första stycket har icke rätt att avdraga

ingående skatt.

(Föreslagen lydelse)

§•

Avdragsrätt föreligger — ---

Föreligger skattskyldighet —

Konungen kan-----

Skattskyldig som är undantagen

från redovisningsskyldighet enligt 6

§ första stycket har icke rätt att avdraga

ingående skatt. Upphovsman

till konstverk, som är hänförligt till

tulltaxemimmer 99.01—99.03, har

icke rätt att avdraga ingående skatt

som belöper på den konstnärliga

verksamheten.

yrkesmässig verksamhet.

--medför skattskyldighet.

---i 1 8.

47

Betalas icke skatt i sin helhet i behörig

tid utgår restavgift på icke betalat

belopp.

Restavgiften är---

Bestämmelserna i —--

Betalas icke skatt i sin helhet i behörig

ordning senast den dag då betalning

skall ske enligt 42 § eller i

enlighet med beslut om anstånd enligt

45 § utgår restavgift på icke betalat

belopp.

— hela krontal.

— för mervärdeskatt.

48 §.

Betalas skatt ej i behörig tid in- Betalas icke skatt i behörig tid och

drives skatt och restavgift. ordning indrives skatt och restavgift.

Bestämmelserna i--——-----om mervärdeskatt.

49 §.

--överskjutande beloppet.

— — —--- tredj e stycket.

----- ingående skatt.

---— överskjutande beloppet.

för mycket.

Överstiger ingående —

Understiger skillnaden

Skattskyldig som

Överstiger skatt

Den som------

Bestämmelserna i 68 § 3 och 4

mom. uppbördsförordningen om restitution

av skatt gäller i tillämpliga

delar.

Vid återbetalning av överskjutande

ingående skatt som den skattskyldige

är berättigad att återfå enligt

första eller andra stycket får endast

restförd mervärdeskatt och därå

belöpande restavgift avräknas.

Fordran på överskjutande ingående

skatt får ej särskilt överlåtas eller

utmätas.

I övrigt gäller uppbördsförordningens

bestämmelser om restitution av

skatt i tillämpliga delar beträffande

återbetalning av mervärdeskatt.

fl Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 137

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1968

(Nuvarande lydelse)

50

Vid länsstyrelsen skall finnas allmänt

ombud som för det allmännas

talan i mål och ärenden på vilka

denna förordning äger tillämpning.

Närmare föreskrifter om allmänt

ombud meddelas av Konungen.

51

Talan mot ----------

Om besvär---------

I övrigt får besvär icke föras mot

beslut av länsstyrelsen enligt denna

förordning.

(Föreslagen lydelse)

I varje län skall finnas allmänt

ombud som för det allmännas talan

i mål och ärenden på vilka denna

förordning äger tillämpning. Allmänt

ombud får föra talan enligt 51 och

54 §§ även till skattskyldigs förmån.

Konungen eller myndighet, som

Konungen bestämmer, förordnar allmänt

ombud och ersättare för denne.

§•

— i länet.

— i 69 §.

68 §.

Brott som----—---av målsägande.

Åtal för brott som avses i 66 och 67

§§ får väckas endast efter anmälan

av länsstyrelsen.

69

I fråga om vite enligt denna förordning

gäller 123—125 §§ taxeringsförordningen.

Åtal för brott som avses i 67 § får

väckas endast efter anmälan av länsstyrelsen.

§■

I fråga om vite enligt denna förordning

gäller 123—125 §§ taxeringsförordningen

i tillämpliga delar.

Anvisningar

till 2 §.

1. Verksamhet anses---- enligt kommunalskattelagen.

Verksamhet som-----även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller

kommuner var för sig eller gemensamt

verksamhet som icke uteslutande

tillgodoser egna behov, räknas

verksamheten, när den ej drives i bolagsform

eller liknande, som yrkesmässig

till den del den avser annat

än egna behov.

2. Med omsättning -

Bedriver staten, kommun eller

kommuner var för sig eller gemensamt

verksamhet som icke uteslutande

tillgodoser egna behov, räknas

verksamheten, när den ej drives i bolagsform

eller liknande, som yrkesmässig

till den del den avser annat

än egna behov. Som yrkesmässig

verksamhet anses alltid statens järnvägars

befordran av varor, postverkets

befordran av varor i diligensrörelsen

samt postverkets befordran av

postpaket och gruppkorsband.

likställes byte.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Med omsättning förstås vidare uttag

av vara ur verksamhet för annat

ändamål än för försäljning, när rätt

till avdrag för ingående skatt föreligger

enligt 17 §. Som omsättning

anses i enlighet härmed uttag av

vara för den skattskyldiges eller

hans anställdas personliga bruk. Utför

den som bedriver byggnadsrörelse

reparations-, underhålls- eller förbättringsarbete

på egen fastighet,

som icke användes i rörelsen och ej

heller utgör lagertillgång i denna,

anses uttag av byggnadsmaterial och

annat material för arbetet som omsättning.

Uttag av----------

Som omsättning anses icke uttag

av maskin eller annan vara än personbil

från lager av omsättningsvaror

för användning som anläggningstillgång

eller material i den skattskyldiges

skattepliktiga verksamhet.

Med personbil —------1

Med omsättning förstås vidare uttag

av vara ur verksamhet för annat

ändamål än för försäljning, när rätt

till avdrag för ingående skatt föreligger

enligt 17 §. Som omsättning anses

i enlighet härmed uttag av vara

för den skattskyldiges eller hans anställdas

personliga bruk. Utför den

som bedriver byggnadsrörelse reparations-,

underhålls- eller förbättringsarbete

på egen fastighet, som

icke användes i rörelsen och ej heller

utgör lagertillgång i denna, anses

uttag av byggnadsmaterial och

annat material för arbetet som omsättning.

Omsättning föreligger även

när den som bedriver handel med begagnade

personbilar i förening med

verkstadsrörelse uttager vara ur

verkstads rörelsen för att tillföras begagnad

personbil som utgör omsättningsvara

i handeln med begagnade

personbilar.

--i denna.

Som omsättning anses icke uttag

av maskin eller annan skattepliktig

vara med undantag av skattepliktig

personbil från lager av omsättningsvaror

för användning som anläggningstillgång

eller material i den

skattskyldiges skattepliktiga verksamhet.

800 kilogram.

till 8 §.

Undantaget för fartyg gäller---skattepliktig vara.

Undantaget för fartyg för----detta ändamål.

Undantaget för livräddningskryssare---af skeppsbrutne.

Undantaget för gas-------av butiksvara.

Undantaget för allmän-----varje vecka.

Undantaget för periodisk---hemvärnets verksamhet.

Butiksmässig försäljning enligt 8

föreligger, när upphovsmannen säljer

egna konstverk i lokal som stadigvarande

användes för försäljning

och som är skild från hans bostad

eller ateljé. Försäljning i samband

med utställning enligt 8 är icke skattepliktig,

när upphovsmannen själv

anordnar utställningen och själv

uppbär betalningen av köpare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Med begagnad personbil under 11

förstås sådan personbil och sådan

med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri

utrustad lastbil med

tjänstevikt ej över 1 800 kilogram,

som tidigare för annat ändamål än

yrkesmässig återförsäljning sålts eller

uttagits inom landet eller införts

till landet.

till 10

Tjänst under 1 är icke skattepliktig

om den avser vara som är undantagen

från skatteplikt enligt 8 §.

Skatteplikt föreligger ej heller för

tvätt av utrustning till icke skattepliktigt

fartyg eller luftfartyg.Tjänst

som avser sådan krigsmateriel, som

anges i 8 § under 2 och som äges av

staten, är skattefri.

Som skattepliktig uthyrning---

Med servering----------eller plats.

Som skattepliktig anses-----andra lokaler.

Till skattepliktig------- — eller anläggning.

Tjänst som--------som transporttjänst.

Om den---------i verksamheten.

Med annonsering---—--s. k. ljustidning.

Tjänst under 1 är icke skattepliktig

om den avser annan sådan vara

som är undantagen från skatteplikt

enligt 8 § än begagnad personbil.

Skatteplikt föreligger ej heller för

tvätt av utrustning till icke skattepliktigt

fartyg eller luftfartyg.Tjänst

som avser sådan krigsmateriel, som

anges i 8 § under 2 och som äges av

staten, är skattefri.

--eller liknande.

till 11 §.

Undantaget under 3 gäller direkta

transporter till eller från utlandet.

Sker särskild transport av export- eller

importgods helt inom landet, föreligger

skattepliktig transporttjänst.

Undantaget under 3 för transporter

till eller från utlandet gäller direkta

sådana transporter. Sker särskild

transport av export- eller importgods

helt inom landet, föreligger

skattepliktig transporttjänst.

Med transport i samband med renhållning

förstås även bortforsling av

sopor, avfall eller liknande från fastighet

enligt avtal som icke endast

gäller tillfälligt transportuppdrag.

till 14 §.

I beskattningsvärdet----— än mervärdeskatt.

Med vederlag — —----liknande handling.

Vid beräkning-----— -— --av kundväxel.

Vid omsättning------— jämförlig omsättning.

Varas saluvärde — — —---i kommunalskattelagen.

Försäljning av-------och inmontering.

Utgår gemensamt------skälig grund.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Vid försäljning-------hela byggnaden.

Med monteringsfärdigt-----sätt färdigmonterat.

Med begagnad personbil förstås

enligt denna förordning sådan personbil

och sådan med skåp-,stationsvagns-

eller personbilskarrosseri utrustad

lastbil med tjånstevikt ej över

1 800 kilogram, som utgör eller tidigare

utgjort inventarium i rörelse,

jordbruk eller skogsbruk eller personligt

lösöre och som av denna anledning

är eller varit införd i bilregister

eller bilreservregister enligt

bestämmelserna i vägtrafikförordningen

den 28 september 1951 (nr

6t8).

2. Förordningen gäller omsättning

för vilken skattskyldighet enligt 4 §

inträder den 1 januari 1969 eller senare.

Förordningen tillämpas vidare

på tillhandahållande dessförinnan,

om skattskyldighet enligt förordningen

om allmän varuskatt skulle

inträda efter utgången av år 1968.

2. Förordningen gäller med de begränsningar

som anges i andra—

femte styckena omsättning för vilken

skattskyldighet enligt 4 § inträder

den 1 januari 1969 eller senare.

Skattskyldighet enligt förordningen

om mervärdeskatt inträder icke

för omsättning för vilken skattskyldighet

fullgjorts enligt förordningen

om allmän varuskatt.

Förordningen gäller icke likvid

som sker efter utgången av år 1968

och som avser tillhandahållande

dessförinnan, om skattskyldighet för

likviden icke skulle ha inträtt enligt

förordningen om allmän varuskatt.

Har det före den 1 november 1968

slutits skriftligt avtal om upplåtelse

av sådan rätt som enligt 7 § fjärde

stycket utgör skattepliktig vara,

gäller förordningen i fråga om upplåtelsen

från och med den dag, dock

tidigast den 1 januari 1969, då avtalet

skulle upphöra att gälla om det

med iakttagande av uppsägningsvillkoren

uppsagts den 1 november

1968. Är avtalet icke skriftligt gäller

förordningen i fråga om upplåtelsen

till den del som hänför sig till tid

efter utgången av år 1968.

Fjärde stycket äger motsvarande

tillämpning på uthyrning och annan

skattepliktig tjänst med utsträckning

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

i tiden, om skattskyldighet icke skulle

ha inträtt enligt förordningen om

allmän varuskatt.

Vad i tredje—femte styckena sägs

medför icke någon begränsning i

skattskyldigs rätt till avdrag för ingående

skatt enligt 17 §.

Har leverans av vara för skattepliktig

verksamhet skett före den 1

januari 1969 och har skattskyldighet

enligt förordningen om allmän

varuskatt inträtt för säljaren vid leveransen

på grundval av dä uppkommen

fordran, får den del av den

allmänna varuskatten som hänför

sig till sådan likvid för varan som

köparen erlägger under tiden den 1

januari—den 30 april 1969 avdragas

vid köparens redovisning för mervärdeskatt

enligt 22 §. Sådant avdrag

anses som avdrag för ingående skatt

enligt 17 §. Rätt till avdrag föreligger

dock icke om förvärvet medför

rätt till avdrag enligt förordningen

den 15 mars 1968 (nr 87) om särskilt

investeringsavdrag vid taxering

till statlig inkomstskatt eller enligt

kungörelsen den 29 augusti 1968

(nr 47i) om rätt i vissa fall att avdraga

allmän varuskatt.

Har rätt till ändring i efterhand av

skatt, som redovisats enligt förordningen

om allmän varuskatt, icke

kunnat utnyttjas vid sista redovisningen

för sådan skatt, får motsvarande

ändring göras vid redovisning

för mervärdeskatt enligt 22 §. Sådan

ändring anses som ändring av utgående

mervärdeskatt, men påverkar

icke annan skattskyldigs redovisning

för mervärdeskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

11

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 11 oktober 1968.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Kling, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson,

Lundkvist, Gustafsson, Odhnoff, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändringar i förordningen

om mervärdeskatt, m. m., och anför.

Inledning

Enligt beslut av vårriksdagen (prop. 1968: 100, BeU 45, rskr 294) ersätts

den allmänna varuskatten den 1 januari 1969 med en allmän omsättningsskatt

enligt mervärdeskatteprincipen. Den nya skatten regleras i förordningen

den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt (MF), som träder i kraft den

1 januari 1969. Samtidigt upphör förordningen den 1 december 1959 (nr

507) om allmän varuskatt att gälla. För införandet av mervärdeskatten och

avvecklingen av den allmänna varuskatten gäller särskilda övergångsbestämmelser.

Vid behandlingen av mervärdeskattepropositionen hade bevillningsutskottet

att ta ställning till åtskilliga motionsyrkanden och på annat sätt framförda

eller aktualiserade önskemål beträffande mervärdeskattens utformning.

Vissa därvid framförda ändringsförslag ansåg sig utskottet böra tillmötesgå

helt eller delvis. I enlighet härmed tillstyrkte utskottet propositionen

med vissa ändringar om vilka enighet rått inom utskottet. På några

punkter fann emellertid utskottet att ett slutligt ställningstagande till skattens

utformning krävde ytterligare överväganden. Utskottet förordade därför

att en översyn av reglerna i dessa delar skulle ske och därav påkallade

ändringar föreläggas höstriksdagen för beslut innan MF träder i kraft den

1 januari 1969. Utskottets hemställan i enlighet härmed bifölls av vårriksdagen.

Enligt riksdagens beslut har en översyn av mervärdeskattens utformning

verkställts inom finansdepartementet. Därvid har även beaktats vissa frågor,

som aktualiserats efter propositionens avlämnande och efter riksdagsbehandlingen,

bl. a. i skrivelser som inkommit till finansdepartementet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1368

De frågor som mot denna bakgrund behandlas i det följande gäller mervärdeskattens

utformning i fråga om såväl de materiella reglerna som beskattningsförfarandet

och därmed sammanhängande frågor. Vidare föreslås

vissa ändringar i övergångsbestämmelserna till MF. I det följande kommer

jag dessutom att ta upp frågan om en höjning av den särskilda omsättningsskatten

på motorfordon för att möjliggöra en ändring av mervärdeskattens

tillämpning på handeln med begagnade personbilar.

I detta sammanhang kan också nämnas att jag i enlighet med uttalande i

bevillningsutskottets betänkande (s. 96) avser föreslå Kungl. Maj :t sådan

ändring av skattestrafflagen den 11 juni 1943 (nr 313) att den blir tillämplig

även då oriktig uppgift i deklaration eller annan handledning avseende mervärdeskatt

är ägnad att leda till oriktig återbetalning av sådan skatt. Jag

kommer därvid även att föreslå att lagen den 16 juni 1961 (nr 332) om

handräckning vid taxeringsrevision blir tillämplig på skatterevision enligt

MF. Vidare kan nämnas att justitieministern efter samråd med mig ämnar

föreslå sådan ändring av 17 kap. 12 § handelsbalken att mervärdeskatt jämställs

med andra skatter i fråga om förmånsrätt. Det kan tilläggas att fråga

väckts bl. a. om en förlängning av tiden för inbetalning av mervärdeskatt vid

import. Denna och vissa andra frågor beträffande mervärdeskattens tillämpning

på importen avser jag ta upp i särskild ordning.

Mervärdeskatten

Beträffande mervärdeskatten som beskattningsform och den allmänna

utformningen av den mervärdeskatt som vid årsskiftet avlöser den allmänna

varuskatten kan jag hänvisa till mervärdeskattepropositionen och utskottsbetänkande!

över denna. I det följande lämnas en närmare redogörelse

för skattens utformning i de delar som berörs av den verkställda översynen.

Jag vill därför här endast tillägga, att mervärdeskatten är en omsättningsskatt

som utgår på i princip varje yrkesmässig omsättning av skattepliktiga

objekt och prestationer inom landet. Skatt utgår således oavsett vem kunden

är och oberoende av ändamålet med förvärvet. Därmed omspänner skatten

samtliga led i produktions- och distributionskedjan och dessutom olika

servicenäringar för såväl allmänheten som näringslivet. Skatt utgår därjämte

på importen.

Det karaktäristiska för mervärdeskatten är emellertid att varje omsättning

endast skall medföra en effektiv beskattning motsvarande den värdeökning

(det mervärde) som uppkommer genom bearbetning, hantering eller

annan åtgärd hos den skattskyldige säljaren. Detta åstadkoms genom en i

redovisningssystemet för skatten inbyggd avdragsrätt. Liksom i fråga om

den allmänna varuskatten skall mervärdeskatt redovisas till staten på

grundval av deklaration för bestämda redovisningsperioder. I varje sådan

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

13

redovisning får den skattskyldige från skatten på egen omsättning (s. k. utgående

skatt) göra avdrag för den skatt han under perioden erlagt till eller

påförts av sina leverantörer för inköp m. m. för den skattepliktiga verksamheten

(s. k. ingående skatt). Vad som skall betalas till staten utgör således

endast skillnaden mellan utgående och ingående skatt under varje redovisningsperiod.

Med några speciella inskränkningar omfattar avdragsrätten all ingående

skatt på anskaffningar och kostnader för verksamhet som omfattas av skattskyldighet

till mervärdeskatt. Genom denna generella avdragsrätt medför

mervärdeskatten i princip inga dubbelbeskattningseffekter till skillnad mot

den allmänna varuskatten. Mervärdeskatten får därmed karaktär av en renodlad

konsumtionsskatt som därtill verkar neutralt i såväl konsumtionssom

konkurrenshänseende. Genom att även importen beskattas och restitution

utgår när avdragsrätten inte erbjuder en automatisk avlyftning av ingående

skatt, gäller skattens neutrala verkan både nationellt och internationellt.

Beskattningsområdet för mervärdeskatten sammanfaller i väsentliga delar

med vad som nu omfattas av den allmänna varuskatten. Vissa utvidgningar

av skatteplikten har dock skett men dessa är i första hand betingade

av mervärdeskatteprincipen som sådan. För konsumenterna medför omläggningen

en endast obetydligt vidgad faktisk beskattning. Detta följer

också av att mervärdeskatten är av samma höjd som den allmänna varuskatten.

Skattesatsen är således 10 % och beskattningsvärdet utgöres av vederlaget

inklusive skatt. Särskilda reduceringsregler gäller dessutom för att

mervärdeskatten inte skall medföra en skärpt konsumtionsbeskattning i vad

avser monteringsfärdiga hus eller servering eller på grund av den av tekniska

skäl nytillkomna beskattningen av vissa byggnader och av byggnadsentreprenader

och andra arbeten på fastighet. Skatten utgår här på endast 60 %

av vederlaget inklusive skatt. För gatuarbeten och andra liknande entreprenadarbeten

samt för arkitekttjänster o. d. utgår skatten på endast 20 % av

vederlagt inklusive skatt. Den nämnda 60-procentsregeln gäller även för den

nytillkomna beskattningen av hotellrum.

För mervärdeskatten gäller i stort sett samma registrerings- och deklarationsförfarande

som för den allmänna varuskatten. Dock skall den löpande

redovisningen av mervärdeskatt inte följas av någon årlig taxering som fallet

är beträffande den allmänna varuskatten. Varje mervärdeskatteredovisning

är en definitiv redovisning för slutlig skatt och i stället för taxering gäller

ett förfarande med fastställelse av skatt i stil med vad som tillämpas för

punktskatterna enligt förordningen den 3 april 1959 (nr 92) om förfarandet

vid viss konsumtionsbeskattning.

I anslutning till denna översiktliga redogörelse för mervärdeskatten vill

jag tillägga följande innan jag övergår till att redovisa resultatet av den

gjorda översynen.

f2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 137

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Med stöd av punkt 3 av övergångsbestämmelserna till MF har bestämmelser

meddelats om rätt för byggnadsföretagare och andra som utför arbeten

på fastighet att i redovisningen för mervärdeskatt göra särskilt avdrag

för allmän varuskatt som belastar inneliggande lager av byggnadsmaterial

o. d. per den 31 december 1968. En sådan avdragsrätt har betingats

av att dubbelbeskattningseffekter annars skulle uppkomma genom att byggnadsentreprenader

och andra arbeten på fastighet inrymts under mervärdeskatten.

Bestämmelserna återfinns i kungörelsen den 29 augusti 1968 (nr

474) om rätt i vissa fall att avdraga allmän varuskatt. De har utformats i

enlighet med de riktlinjer som angavs i mervärdeskattepropositionen (s.

165). Det har dock varit möjligt att förenkla det praktiska förfarandet till

fördel för såväl de skattskyldiga som beskattningsmyndigheten.

Skattskyldighetsfrågor

De allmänna reglerna om skattskyldighet till mervärdeskatt står i nära

överensstämmelse med de regler, som gäller för den allmänna varuskatten.

Även om mervärdeskatteprincipen som sådan krävt särskilda beaktanden

gäller för mervärdeskatten liksom för den allmänna varuskatten den grundregeln,

att skattskyldighet åvilar den som yrkesmässigt omsätter skattepliktiga

objekt och tjänster. Yrkesmässighet föreligger om verksamheten enligt

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) är att hänföra till förvärvskällan

rörelse eller jordbruksfastighet. Även annan verksamhet omfattas

emellertid av skattskyldigheten, om skattepliktig omsättning sker i

konkurrens med näringsidkare. Under sådana förhållanden föreligger skattskyldighet

även för stat och kommun. Härvid gäller dock, att verksamhet

som staten eller kommun bedriver för att uteslutande tillgodose egna behov

räknas som yrkesmässig endast när den bedrivs i bolagsform eller liknande.

Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan staten och kommun

eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst gemensamt ändamål.

Tillgodoser verksamhet som nu nämnts inte uteslutande egna behov

räknas dock verksamheten som yrkesmässig till den del den avser annat än

egna behov. Skattskyldighet föreligger således i princip för den utåtriktade

delen av verksamheten.

Bevillningsutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända betänkande, att

sistnämnda inskränkning i friheten från skattskyldighet för statlig och kommunal

verksamhet borde begränsa den kritik som framförts mot att skattens

utformning i denna del ej tillgodoser kravet på konkurrensneutralitet

i beskattningen. Enligt utskottets mening borde dock skatt utgå på alla statliga

transporttjänster för att inte — såsom påvisats i ett par motioner •—

resultatet exempelvis skulle bli att SJ:s transporter för domänverkets räkning

blir skattefria.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1968

15

Departementschefen. Även om just nämnda transporter torde vara av sådan

art att en beskattning elimineras genom avdragsrätten i mervärdeskattesystemet

och transporterna således i realiteten blir skattefria, anser jag det

i princip riktigt att skatt skall utgå på alla godstransporter på järnväg inom

landet. Någon annan skattefrihet bör inte gälla än den som föreskrivits för

direkta transporter till och från utlandet. Jag delar således utskottets uppfattning

att skatt kall utgå på godstransporter, som SJ utför åt statliga betraktare.

Detsamma bör gälla i fråga om postverkets godsbefordran i diligensrörelsen

och verkets befordran av postpaket och gruppkorsband.

Jag föreslår att punkten 1 av anvisningarna till 2 § MF kompletteras med

bestämmelser om skattskyldighet i dessa fall.

Skattepliktsfrågor

Skatteplikten till mervärdeskatt omfattar varor, tjänster och byggnader.

För varor och tjänster gäller en i hög grad generell skatteplikt. Beskattningen

av byggnader är begränsad till sådana som utgör lagertillgång i byggnadsrörelse.

Denna beskattning är helt betingad av att byggnadsentreprenader

och andra arbeten avseende fastighet inrymts under mervärdeskatten.

De ändringsförslag som behandlas i det följande berör endast skatteplikten

för varor och tjänster. Jag vill dock framhålla att skatteplikten för

byggnader gäller endast byggnadsföretagens avsaluproduktion dvs. sådana

byggnader som en byggnadsföretagare uppför i egen regi för försäljning.

Skatt som utgått vid inköp av byggnadsmaterial och annat för sådana byggnader

har företagaren lyft av i sin mervärdeskatteredovisning genom avdragsrätten

redan i samband med inköpen. Det är därför nödvändigt att

ta de färdiga byggnaderna till beskattning för att få till stånd en effektiv

beskattning likvärdig den som träffar byggnadsentreprenaderna. Med lagertillgång

i byggnadsrörelse förstås därför endast nu nämnda slag av byggnader.

Hit räknas däremot inte byggnader som en byggnadsföretagare förvärvat

för att åter sälja i befintligt eller upprustat skick. Sådan byggnad är att

hänföra till en av byggnadsföretagaren bedriven verksamhet med handel av

byggnader. Enligt MF:s bestämmelser skall därför skatt på mervärde som

tillförts sådan byggnad genom reparation, underhåll eller annan åtgärd från

byggnadsföretagarens sida utgå enligt reglerna om uttag av vara ur rörelse

för konsumtionsändamål eller jämförligt ändamål. Försäljningen av sådan

byggnad är således ej skattepliktig för byggnadsföretagaren.

Y arubeskattningen

Med vissa särskilt angivna undantag är alla varor skattepliktiga till mervärdeskatt.

Med varor likställs sådana nyttigheter som gas och värme samt

växande skog, odling och annan växtlighet. Som omsättning av vara betrak
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

tas vidare upplåtelse av avverkningsrätt och vissa andra upplåtelser av rättigheter.

Undantagen från skatteplikten för varor överensstämmer i väsentliga delar

med de undantag som gäller från allmän varuskatt. Från mervärdeskatten

har således undantagits vissa fartyg och luftfartyg, viss krigsmateriel

till staten, vissa läkemedel, elkraft och fossila bränslen, allmänna nyhetstidningar

och vissa andra publikationer, vissa konstverk samt vissa importvaror.

Undantagsbestämmelserna avviker dock i vissa hänseenden från vad

som gäller för den allmänna varuskatten. Härjämte gäller undantag från

skatteplikt för bl. a. vatten från vattenverk samt för varulager, inventarier

och andra tillgångar, när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten,

fusion eller liknande förfarande. Allmänt kan sägas att det varit

en strävan vid utformningen av mervärdeskatten att begränsa undantagen.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om att bevillningsutskottet i sitt

betänkande över mervärdeskattepropositionen särskilt understryker vikten

av att ansträngningar görs för att komplettera skattesystemet med utgångspunkt

från principen att skatten bör ha generell karaktär. Då erfarenheterna

från den allmänna varuskatten klart visar att undantag föder nya undantag,

är det enligt utskottet av vikt att man beträffande mervärdeskatten inriktar

ansträngningarna på att avveckla undantagen.

Beträffande skatteplikten på varuområdet är det endast reglerna rörande

beskattningen av fartyg och luftfartyg, bränslen, utländska publikationer

och konstverk som föranlett ytterligare överväganden.

1. Fartyg och luftfartyg in. in. Enligt 8 § 1 MF gäller undantag från skatteplikt

för fartyg för yrkesmässigt fiske, bogserbåtar, vissa livräddningskryssare,

andra fartyg med en nettodräktighet av minst 20 registerton, luftfartyg

för yrkesmässig person- eller godsbefordran samt för delar, tillbehör och utrustning

till sådant från skatteplikt undantaget fartyg eller luftfartyg, när

varan säljs till farkostens ägare eller införs till landet för hans räkning.

Undantaget för fiskefartyg gäller oavsett om fartyget är särskilt anordnat

för fiske eller ej. Detta är en utvidgning av skattefriheten jämfört med varuskatten.

Å andra sidan gäller generell frihet från sådan skatt för luftfartyg,

medan undantaget från mervärdeskatt är begränsat till luftfartyg för

yrkesmässig trafik.

Denna utformning av undantagsreglerna överensstämmer med vad som

föreslogs i propositionen. Vid riksdagsbehandlingen av denna förelåg emellertid

motionsförslag (I: 931 och II: 1186) om att undantaget för fartyg om

minst 20 nettoregisterton inte borde gälla lustfartyg och att inget undantag

borde göras för delar, tillbehör eller utrustning till skattefria fartyg. Härom

uttalade bevillningsutskottet följande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att undantaget för fartyg i

princip bör ha samma begränsning som föreslås gälla i fråga om luftfartyg,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

17

nämligen att det är avsett för yrkesmässig gods- eller personbefordran. I

fråga om delar, tillbehör eller utrustning kan olika tekniska synpunkter anläggas

och utskottet finner i likhet med motionärerna att begreppet utrustning

inte är klart avgränsat. Utskottet förordar därför att denna fråga tas

upp iill förnyad prövning i samråd med de berörda parterna och att det förslag

som kan föranledas härav framläggs till höstriksdagen.

Undantagsbestämmelserna för luftfartyg har tagits upp i skrivelse till finansdepartementet

från Svenska privat- och affärsflygföreningen i egenskap

av företrädare för det s. k. allmänflyget. Föreningen framhåller, att

allmänflyget i dag är ett betydelsefullt trafikredskap och att ett utvecklat

allmänflyg innebär både direkta och indirekta vinster för staten. Flygplanen

inom allmänna flyget används för pilotutbildning och fyller i detta hänseende

en viktig funktion. Då allmänflyget redan genom höjda landningsavgifter

drabbats av en väsentlig kostnadsökning skulle en mervärdeskatt på flygplanen

ytterligare försämra de ekonomiska förutsättningarna. Under påpekande

dessutom av vissa tillämpningsfrågor, bl. a. beträffande internationella

flygresor och beskattningen vid uthyrning vari ingår även drivmedel

och försäkring, föreslår föreningen undantag från skatteplikt för alla luftfartyg.

Departementschefen. Undantaget från skatteplikt för andra fartyg än

fiskefartyg, bogserbåtar och livräddningskryssare gäller under förutsättning

att nettodräktigheten för fartyget är minst 20 registerton. Fritidsbåtar, nöjesbåtar

och s. k. lustfartyg faller normalt under denna gräns och är således

skattepliktiga. Jag håller emellertid med om att det saknas motiv för skattefrihet

för sådana fartyg med nettodräktighet över 20 registerton. Om såsom

utskottet uttalat skattefriheten begränsas till fartyg som är avsett att användas

för yrkesmässig gods- eller personbefordran skulle större nöjesbåtar

falla utanför skattefriheten. Följden kan visserligen bli att även nyttobåtar

därmed skulle bli beskattade, men då bör beaktas att avdragsrätten för ingående

skatt eliminerar en skattebelastning när fartyget används i verksamhet

som omfattas av skattskyldighet till mervärdeskatt. Jag föreslår således

att undantaget för nu aktuella fartyg begränsas till sådana som är avsedda

för yrkesmässig person- eller godsbefordran.

Undantaget för delar, tillbehör och utrustning till skattefritt fartyg bygger

på vad som gäller för den allmänna varuskatten. I varuskattepropositionen

1959: 162 uttalades att skattefriheten för fartyg skulle anses omfatta även

reservdelar, fast inredning o. d. men inte lösa inventarier, förbrukningsartiklar

och liknande. På grundval härav har riksskattenämnden meddelat särskilda

anvisningar i frågan. Härav framgår att friheten från allmän varuskatt

omfattar inredning för fartygets framdrivande och handhavande, fasta

anordningar för besättnings och passagerares vistande ombord, föremål som

har samband med fartygets sjövärdighet, navigation och säkerhet samt re
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1968

servdelar och material för fartygets underhåll och reparation. Andra inventarier

och utrustningsdetaljer anses inte som skattefria fartygstillbehör. Ej

heller omfattar skattefriheten proviant och andra förbrukningsartiklar eller

fiskredskap till fiskefartyg.

Härtill kommer emellertid att försäljning av varor för bruk på fartyg i utrikestrafik

anses som export i såväl varuskattehänseende som mervärdeskattehänseende.

Proviant och andra förbrukningsartiklar liksom utrustning

som ej utgör skattefritt fartygstillbehör, kan således säljas skattefritt till

fartyg som går i utrikes trafik. Denna skattefrihet för utrustning till fartyg

gäller även vid leverans från varv av fartyg avsett att användas i utrikes

trafik.

Undantagsbestämmelserna för mervärdeskatten står i nära överensstämmelse

med nu redovisade regler för den allmänna varuskatten. Det är dock

att märka att undantaget gäller endast vid försäljning till eller import av

den skattefria farkostens ägare. En viss utvidgning innebär undantaget

från mervärdeskatt genom att det även omfattar utrustning till skattefritt

fartyg. Genom detta undantag uppnås, att skattefrihet föreligger för hela

leveransen av fartyg från varv, dvs. inte endast för själva fartyget med dess

fasta inredning utan även för andra fartygstillbehör, lös inredning och annan

utrustning för fartyget. Man vinner således att någon uppdelning på

skattepliktig och skattefri leverans ej behöver ske. Man undgår dessutom

en bedömning av rätten till total skattefrihet för fartyg, som är avsedda för

användning i utrikes trafik. Reglerna medför en enhetlig behandling av alla

far tygsleveranser från de svenska varven. Samma skattefrihet föreligger för

svenska och utländska fartygsbeställningar. Med hänsyn härtill och då man

från varvsindustrins sida inte haft något att erinra mot utformningen av

undantagsbestämmelserna föreslår jag ingen ändring. Jag vill dock tillägga

att undantaget för utrustning endast avser utrustningsvaror till själva fartyget,

t. ex. lös inredning för passagerares och besättnings behov, men

inte exempelvis proviant e. d. För sådana varor bör gälla att skattefrihet

föreligger endast vid försäljning till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik i

enlighet med vad som gäller för den allmänna varuskatten.

Vad nu sagts beträffande delar, tillbehör och utrustning till skattefritt

fartyg bör även gälla i fråga om luftfartyg. Skattefriheten för luftfartygen

gäller endast sådana, som används för yrkesmässig trafik och överensstämmer

därmed med vad som föreslås för fartyg över 20 nettoregisterton. Allmänflygets

branschorganisation föreslår emellertid generell skattefrihet för

luftfartyg.

Att allmänflyget gör en samhällelig insats skall inte förnekas. Varken

detta eller den fördyrande verkan, som mervärdeskatten skulle medföra för

allmänflyget, utgör emellertid enligt min mening tillräckliga skäl för en utvidgad

skattefrihet. Lika starka skäl torde kunna åberopas för undantag

från mervärdeskatt på andra områden. Det bör vidare beaktas att företag

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

som har egna flygplan kan avlyfta skatten på sina inköp och kostnader enligt

de allmänna avdragsreglerna. Detta innebär en förmånligare behandling

av företagens flygplansinköp än av företagens inköp av personbilar, för vilka

ingen avdragsrätt föreligger. Jag föreslår dock inte att avdragsreglerna

nu skall ändras så att avdragsrätt vägras företagens flygplansanskaffningar.

Beträffande skattens tillämpning på allmänflyget får här liksom på andra

områden gälla de allmänna reglerna med avseende på skattskyldighet, skatteplikt

och beskattningsvärde. Vid behov ankommer det på riksskattenämnden

att meddela kompletterande anvisningar, t. ex. beträffande flygklubbarnas

skattskyldighet för uthyrning av plan och beskattningsvärdets bestämmande

när vederlaget för uthyrning omfattar även bränslen. Här kan erinras

om att, om gemensamt vederlag utgår för både skattepliktig och ej

skattepliktig transaktion, vederlaget får uppdelas efter skälig grund.

Under hänvisning till vad nu anförts föreslår jag ingen ändring beträffande

undantagsreglerna för luftfartyg.

2. Bränslen m. m. Enligt 8 § 4 MF gäller undantag från skatteplikt för elkraft,

värme, gas och annat bränsle för uppvärmning eller energialstring.

Undantaget omfattar dock ej ved, torv, fotogen eller T-sprit och ej heller

gas eller annat bränsle, när varan med hänsyn till försäljningsform, kvantitet

eller förpackning har karaktär av butiksvara. Dessa undantagsbestämmelser

har tillkommit för att ingen mervärdeskatt skall utgå för nyttigheter

som omfattas av den allmänna energiskatten. Syftet är således att undanröja

en dubbelbeskattning på detta område.

I en till finansdepartementet inkommen skrivelse från Svenska Petroleuminstitutet

framhålls, att utformningen av undantagsbestämmelserna i förening

med reglerna om en i princip generell importbeskattning medför att

mervärdeskatt skall utgå på den råolja, som de inom landet verksamma oljeraffinaderierna

inför för tillverkning av bensin, eldningsolja, fotogen, asfalt

m. m. Detsamma gäller beträffande den gasbensin, som importeras av Svenska

Esso AB för användning som råvara vid bolagets anläggning i Stenungsund

för framställning av produkter som i huvudsak är undantagna från

mervärdeskatt. Även om skatten på import av dessa varor elimineras genom

avdragsrätten i mervärdeskattesystemet anser institutet skäl talar för att

denna import befrias från skatt, t. ex. genom ett uttryckligt undantag för

import av råolja och gasbensin.

Departementschefen. Det förhållandet att en väsentlig del av produktionen

hos de inom landet verksamma oljeraffinaderierna och petrokemiska

industrierna består i varor, som är undantagna från mervärdeskatt, kan enligt

min mening inte ges sådan betydelse att skattefrihet för företagens råvaruförsörjning

är motiverad. Samma förhållande skulle kunna åberopas av

exportörer och andra som omsätter skattefria varor och där skattefrihet i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

så fall skulle med lika stort berättigande kunna krävas inte endast för importerade

varor utan även för inköp inom landet. Då avdragsrätt för ingående

skatt föreligger är det här inte fråga om någon dubbelbeskattning.

Institutets hemställan föranleder ingen åtgärd från min sida.

3. Utländska publikationer. Enligt 8 § 5 och 6 MF gäller undantag från

skatteplikt för allmänna nyhetstidningar och medlemsblad samt för periodiska

publikationer som utgör organ för sammanslutning med huvudsakligt

syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt eller försvarsfrämjande

ändamål eller att företräda vanföra eller arbetshindrade medlemmar.

Enligt 8 § 7 är vidare personaltidningar, program och kataloger undantagna

från skatteplikt under vissa förutsättningar. Undantagen gäller i princip

såväl svenska som utländska publikationer.

Utanför undantagsbestämmelserna faller veckotidningar och andra tidskrifter

av förströelsekaraktär men också exempelvis vetenskapliga publikationer.

Skatteplikten på delta område omfattar både svenska och utländska

publikationer.

I skrivelse till finansdepartementet har Svenska bokhandlareföreningen

framhållit, att den i princip generella mervärdebeskattningen av importen

kommer att medföra avsevärda olägenheter i fråga om sådana böcker och

tidskrifter som inkommer till landet som korsbandsförsändelser. Det rör sig

här om ett mycket stort antal försändelser. En beskattning i samband med

införseln av varje införd vara måste enligt föreningen medföra stora problem

för beskattningsmyndigheten och man har att räkna med förseningar i leveranserna

på grund av beskattningen. Ett annat system för beskattningen

måste därför komma till stånd.

Departementschefen. De av föreningen påtalade olägenheterna beträffande

uttagande av mervärdeskatt vid import av böcker kan, enligt vad jag

erfarit, undanröjas på ett tillfredsställande sätt inom ramen för gällande

bestämmelser för uppbörd av tull och andra införselavgifter. Någon ändring

av importbestämmelserna med avseende på böcker behövs därför inte.

Beträffande beskattningen av tidskrifter är frågan mera komplicerad. Utländska

tidskrifter kan köpas som lösnummer i den allmänna handeln.

Denna försäljning har föregåtts av import av den för omsättning inom landet

avsedda upplagan. Några speciella problem att upprätthålla en beskattning

i detta fall av både importen och återförsäljningen synes inte föreligga.

Man kan emellertid även prenumerera på utländska publikationer,

varvid prenumeranten erhåller varje exemplar av tidskriften som korsbandsförsändelse

från utgivaren. Det är då fråga om import av skattepliktig vara

för vilken importbestämmelserna skall tillämpas. Själva prenumerationen

kan ske antingen direkt hos den utländske utgivaren eller hos ett ombud för

honom i utlandet eller också hos ett ombud i Sverige, t. ex. bokhandlare. I

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kiingl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

det senare fallet kan ombudet i och med att han mottar prenumerationsavgiften

komma att betraktas som säljare i mervärdeskattehänseende. Prenumerationsavgiften

utgör då skattepliktig omsättning för honom. När prenumerationsexemplaren

sedan inkommer till prenumeranten skulle det bli

fråga om en vara som redan beskattats och som således inte bör bli föremål

för ytterligare beskattning vid importtillfället. Vid prenumeration genom

betalning direkt till utgivaren eller ombud för denne i utlandet blir ingen

beskattning av prenumerationsavgiften aktuell. När exemplaren inkommer

direkt till prenumeranten är det därför en inte redan skattebelagd vara som

införs och skatt skall då tas ut vid varje importtillfälle. Värdet av ett enstaka

exemplar torde emellertid många gånger vara så lågt, att någon skattedebitering

inte skulle ske enligt de allmänna regler som gäller för uttagande

av tull och annan indirekt skatt vid gränsen. Man skulle därmed nå

fördelar genom att ordna sin prenumeration i utlandet i stället för att anlita

ett ombud här i landet.

Enligt det anförda talar både praktiska och konkurrensmässiga skäl för

en ändring av MF :s bestämmelser beträffande utländska tidskrifter, som

inkommer som prenumerationsexemplar. I allt väsentligt torde olägenheterna

undanröjas om särskilt undantag görs för förmedling av prenumeration

på utländsk periodisk publikation här i landet och för införsel till landet

av sådan publikation för prenumerants räkning. Jag föreslår att bestämmelser

av angiven innebörd införs i 8 § MF.

4. Konstverk. Enligt 8 § MF gäller undantag från skatteplikt för konstverk,

som är hänförligt till tulltaxenummer 99.01—99.03, när konstverket

säljs av upphovsmannen på annat sätt än butiksmässigt eller i samband

med utställning eller när det tas ut eller införs till landet av honom eller

för hans räkning. Detta innebär i stort sett samma undantag, som i varuskattehänseende

gäller för konstnärs försäljning av egna målningar, litografier,

etsningar och liknande samt skulpturer. Vid utskottsbehandlingen

av mervärdeskatten förelåg ett flertal motionsyrkanden om en vidgad skattefrihet

för konstverk (1:904 och 934; II: 1169 och 1185). T utskottsbetänkandet

konstateras att frågan om konstverkens beskattning varit föremål för

motioner, överläggningar, utredningar och debatter i en omfattning som

inte står i proportion till frågans vikt. Mot den uppfattning som kommit till

uttryck i de nämnda bestämmelserna, nämligen att konstverken i princip

bör behandlas som andra varor, har stått meningen om en gynnsammare

behandling utifrån mera kulturpolitiska bedömningar. Det framhålls vidare

att det inom utskottet rått delade meningar om beskattningen av konst, varvid

också framhållits att utformningen av reglerna kunde medföra tolkningsproblem,

bl. a. beträffande innebörden av begreppet försäljning under

butiksmässiga former.

Dessa förhållanden föranledde bevillningsutskottet att förorda förtvdligan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

de anvisningar beträffande undantaget för konstverk samt ytterligare överväganden

rörande beskattningens utformning och omfattning.

Departementschefen. Jag har tidigare i olika sammanhang framhållit, att

konstverk i princip bör behandlas på samma sätt som andra varor i system

som bygger på en generell indirekt beskattning. Av hänsyn till den reguljära

konsthandeln borde inget undantag göras för konstnärernas försäljningar

av egna verk. När det likväl i mervärdeskattepropositionen föreslogs undantag

från skatteplikt på denna punkt var det främst betingat av att motsvarande

undantag redan gäller i varuskattehänseende men också av att skatt

skulle utgå vid försäljningar på sätt som står den reguljära konsthandeln

nära, dvs. vid butiksmässig försäljning och vid försäljning i samband med

utställning. Denna principiella utformning har utskottet i sitt av riksdagen

godkända betänkande inte vänt sig mot utan endast förordat förtydligande

anvisningar samt ytterligare överväganden om beskattningens omfattning

och utformning. Detta uttalande har jag bedömt gälla en enbart skatteteknisk

översyn och ett närmare klarläggande av vad som är att anse som sådan

butiksmässig försäljning och sådan försäljning i samband med utställning,

som bör föranleda skattskyldighet till mervärdeskatt för konstnären.

Enligt de redan gällande bestämmelserna föreligger skattefrihet när försäljning

sker till köpare som antingen uppsöker konstnären i hans ateljé eller

uppsöks av konstnären. Jag vill emellertid gå längre och förklara att all

försäljning i konstnärens ateljé bör vara skattefri. Detta bör gälla även om

försäljningen sker i samband med en i ateljén anordnad utställning till vilken

allmänheten har tillträde. Detsamma bör gälla vid försäljning i konstnärens

bostad. Butiksmässig försäljning bör anses föreligga endast om

konstnären säljer egna verk i särskild lokal som är fristående från både

ateljén och bostaden och som dessutom stadigvarande används för detta

ändamål. Sådan försäljningsverksamhet kan rimligen inte behandlas på annat

sätt än reguljär konsthandel.

Vid en sådan avgränsning av begreppet butiksmässig försäljning synes det

emellertid rimligt med frihet från skattskyldighet i vissa fall av försäljningar

även utanför ateljén eller bostaden. Jag avser det fall då konstnären

för kortare tid förhyr en lokal och i denna anordnar en utställning av egna

verk för försäljning. Om han själv svarar för arrangemanget, själv omhänderhar

försäljningen och således själv uppbär likviden av köparna föreligger

enligt min mening skäl för att likställa försäljningen med skattefri

försäljning från ateljé. Sker försäljning i samband med utställning under

andra former eller villkor bör skatt i princip utgå.

En utformning av beskattningen enligt dessa principer innebär viss utvidgning

av skattefriheten för konstnärernas försäljning av egna verk. Man

tillgodoser dock kravet på en beskattning när försäljning sker under former

som är att jämställa med reguljär konsthandel. För åtskilliga konst
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1968

23

närer torde emellertid följden i praktiken bli att någon skattskyldighet

aldrig uppkommer. Detta motiverar enligt min mening, att konstnärerna

inte ges någon rätt till avdrag för ingående skatt.

Enligt de allmänna reglerna föreligger skattskyldighet för kommissionärer

och andra ombud, som uppträder som säljare och uppbär likviden av

köparen. I enlighet härmed föreligger skattskyldighet för konsthandlare,

som på uppdrag säljer en konstnärs alster. Enligt samma regler uppkommer

skattskyldighet för den som anordnar utställning och därvid har rätt

att för konstnärens räkning försälja utställda verk. Detta gäller under förutsättning

att verksamheten är att anse som yrkesmässig. I mervärdeskattehänseende

är en skattepliktig försäljning genom ombud samtidigt en försäljning

från huvudmannen. Om en konstnär försäljer egna verk genom ombud

på sätt som nyss nämnts anser jag dock det bör räcka med att endast

ombudsför sälj ningen beskattas. Skattskyldighet för ombudet bör således

inte leda till skattskyldighet också för konstnären på grundval av den avräkning

som sker mellan parterna.

Jag förordar att beskattningen på denna punkt utformas i enlighet med

vad jag nu anfört. Detta kräver vissa ändringar av såväl undantagsbestämmelserna

som reglerna om avdragsrätt. Vid behov får det ankomma på

riksskattenämnden att meddela kompletterande anvisningar för skattens

tillämpning enligt de angivna riktlinjerna.

Tjänstebeskattningen

Skatteplikten för tjänster har utökats väsentligt i jämförelse med vad som

gäller för den allmänna varuskatten. Detta har dock varit betingat mera av

mervärdeslcatteprincipen som sådan än av en strävan att åstadkomma en

ökad konsumtionsbeskattning. Till väsentlig del gäller det utvidgade beskattningsoinrådet

tjänster, som berör näringslivet. I viss mån berörs även

konsumtionen av det vidgade beskattningsområdet. Genom de särskilda

reduceringsreglerna begränsas dock skattens effekt. I vissa delar sker detta

på ett sätt som kan beräknas helt undanröja en skärpt konsumtionsbeskattning.

Beträffande beskattningsområdets omfattning kan först nämnas att den

skatteplikt som i varuskattehänseende gäller för tjänster på skattepliktiga

varor överförts på mervärdeskatten med vissa kompletteringar. Därutöver

har skatteplikt tillkommit för arbeten med avseende på mark, växande

skog, odling och annan växtlighet samt för byggnadsentreprenader och

andra arbeten på byggnad eller fastighet, härunder inbegripet arkitekttjänster.

Vidare har skatteplikt införts för varutransporter, rumsuthyrning

i hotellrörelse och liknande verksamhet, automatisk databehandling och

annonsering. Slutligen omfattar skatteplikten reklamtjänster och skrivbyråernas

tjänster. Vissa speciella inskränkningar gäller i denna skatteplikt,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

bl. a. för vad som kan kallas exporttjänster, för internationella varutransporter

och för vissa annonser för utländska annonsörer.

Medan skatteplikten för varor utformats som en generell skatteplikt med

specificerade undantag har skatteplikten för tjänster utformats med direkt

angivande av de prestationer som omfattas av skatten och av de inskränkningar

som gjorts i denna beskattning.

De skattepliktsfrågor som behandlas i det följande gäller skatteplikten

för reklam, automatisk databehandling, transporter samt tjänster med anknytning

till mark och jordbruk. Såvitt gäller sistnämnda tjänster och automatisk

databehandling är det riksdagsbehandlingen av mervärdeskattepropositionen

som föranlett den i det följande redovisade översynen av bestämmelserna.

1. Reklam. Enligt 10 § 9 MF föreligger skatteplikt för i princip alla former

av reklam, däri inbegripet annonsering. Med annonsering avses ackvisition

och utformning av annons samt införande av annons, dvs. upplåtelse

av annonsutrymme i tidning eller annan publikation eller i s. k.

ljustidning. Undantag från skatteplikt gäller för införing av annons, som

avser reklam för skattepliktig vara eller tjänst för utländsk annonsörs räkning.

Motivet för detta undantag är att svensk annonsör visserligen får

betala skatt på sina reklamannonser men att den skatten elimineras genom

avdragsrätten i mervärdeskattesystemet. En utländsk annonsör, som inte

är skattskyldig för verksamhet här i landet, har ingen möjlighet att på detta

sätt eliminera en skatt på annonser i svenska annonsorgan. Genom undantaget

blir utländska och svenska annonsörer likställda.

Från reklamhåll har påpekats att samma situation, som föranlett undantaget

från beskattning av annonser för utländsk annonsörs räkning,

kan uppkomma i fråga om annan reklam, bl. a. i samband med utställningar,

mässor och liknande arrangemang. Det anses därför motiverat,

att undantaget för annonser utsträcks till att gälla även andra former av

reklam.

Departementschefen. Genom det speciella undantaget för annonser som

införs för utländsk annonsörs räkning har på detta område skapats konkurrensneutralitet

i beskattningen. Dubbelbeskattningseffekter undanröjs

för inhemska och utländska varor som konkurrerar på den svenska marknaden.

Det är viktigt, att denna neutralitet i beskattningen blir tillgodosedd

även på andra områden. Förhållanden liknande dem, som föranlett det särskilda

undantaget från skatt på annonser, föreligger i fråga om annan reklam

än annonsreklam. Jag föreslår därför att undantaget utvidgas till

att gälla även annan reklam för skattepliktiga varor och tjänster, som

utförs för utländsk uppdragsgivares räkning. Undantaget bör gälla full
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1968

ständig skattefrihet. En ändring i enlighet härmed föreslås av undantagsbestämmelserna

i 11 § 5 MF.

2. Automatisk databehandling. Enligt 10 § 8 MF utgör automatisk databehandling

skattepliktig tjänsteprestation. Motivet för denna skatteplikt har

i första hand varit, att automatisk databehandling kräver ganska dyrbara

anläggningar. Den ingående mervärdeskatten blir således betydande. Det

bär därför funnits särskild anledning att inrymma dessa tjänster under beskattningen

för att eliminera dubbelbeskattningseffekter i mervärdeskattesystemet.

Vid riksdagsbehandlingen av mervärdeskattepropositionen uppmärksammades

emellertid att denna skatteplikt i vissa fall kan medföra en ojämn

beskattning. Detta kom till uttryck i motionsyrkanden (I: 917 och II: 1179)

om frihet från skattskyldighet till mervärdeskatt för sådana ekonomiska

föreningar och aktiebolag som avses i 32 § tredje stycket sparbankslagen.

Syftet med yrkandet var att från mervärdeskatt undanta datatjänster som

Sparbankernas dataaktiebolag (Spadab) utför åt sparbankerna. Beträffande

detta yrkande anförde bevillningsutskottet följande.

Utskottet anser det i likhet med motionärerna tveksamt om Spadabs

verksamhet bör betraktas på samma sätt som verksamheten vid de företag

som i övrigt säljer datatjänster. Å andra sidan talar vissa skäl för en beskattning.

Vid jämförelse med affärsbankernas interna dataanläggningar bör

inte förbises att Spadab får avdrag för all ingående skatt på investeringssidan.

Någon sådan avdragsrätt har inte bankerna i fråga om de interna

anläggningarna. Ett försäkringsbolag, som köper datatjänster, får betala

skatt på tjänsterna utan att ha möjlighet till skatteavlyftning. Utskottet

finner med hänsyn härtill övervägande skäl tala mot undantag i förevarande

fall. Då frågan är av ekonomisk vikt och inte närmare hunnit utredas

vill utskottet emellertid förorda att den hänskjuts till Kungl. Maj ds förnyade

överväganden och eventuella förslag.

Skatteplikten för automatisk databehandling har även tagits upp av

Sveriges försäkringsbolags riksförbund i skrivelse till finansdepartementet.

Riksförbundet framhåller att gemensamma dataanläggningar används av

bolagsgrupper och koncerner inom försäkringsområdet. Detta arrangemang

har tillkommit för att utnyttja stordriftens fördelar men har också varit

nödvändigt med hänsyn bl. a. till det förhållandet att livförsäkringsbolag

och skadeförsäkringsbolag enligt lagen om försäkringsrörelse skall drivas

separat. Med den utformning mervärdeskatten fått skulle skatt utgå på

datatjänster som ett koncernföretag utför åt annat. Enligt riksförbundets

mening strider detta mot mervärdeskattens principer och följden skulle

bli en betydande merkostnad för försäkringskoncernerna. Riksförbundet

hemställer om sådan ändring av bestämmelserna att skatt ej skall utgå på

datatjänster, som företag inom koncerner och jämförliga bildningar på försäkringsområdet

utför åt försäkringsbolag inom intressegemenskapen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1968

Departementschefen. För mervärdeskatten gäller liksom för den allmänna

varuskatten att skatteeffekten kan bli en annan om någon som ej är skattskyldig

själv utför skattepliktiga prestationer än om utomstående företag anlitas

härför. I förra fallet träffar skatten det material och andra anskaffningar

som behövs för prestationernas utförande men inte arbetskostnaderna.

I det senare fallet träffar skatten de betingade vederlagen, dvs. inklusive

ersättningen för arbetskostnaderna, men mot detta står att all ingående skatt

omfattas av avdragsrätten.

Vad nu sagts följer av skattens konstruktion och gäller generellt. Man har

därför att räkna med att likartade förhållanden, som föranlett yrkandena

om undantag från datatjänster, föreligger på andra områden. Ett undantag

i dessa fall skulle därför kunna åberopas för ytterligare undantag. Jag är inte

heller övertygad om att skillnaden i skatteeffekt är sådan, att den klart

favoriserar databehandling i egen regi. Man bör beakta, vilket även kommit

till uttryck i framställningen från försäkringsföretagens riksförbund, att de

dataföretag som skapats som gemensamma serviceorgan har möjlighet att

utnyttja stordriftens fördelar för en rationell och konkurrenskraftig verksamhet.

Med hänsyn härtill och till avdragsrättens betydelse för de särskilda

dataföretagen finner jag liksom utskottet att övervägande skäl talar mot de

yrkade undantagen. Jag anser mig därför inte f. n. böra föreslå någon ändring

av bestämmelserna på denna punkt.

I detta sammanhang vill jag i förtydligande syfte framhålla, att skatteplikten

för automatisk databehandling bör gälla även förmedling av sådant arbete.

Om således någon åtar sig ett uppdrag som avser automatisk databehandling,

föreligger skatteplikt även om man för arbetets utförande anlitar

ett fristående dataföretag.

3. Transporttjänster. Enligt 10 § 6 MF föreligger skatteplikt för transport

av vara och förmedling av sådan tjänst. Från denna skatteplikt gäller vissa

i 11 § angivna undantag, bl. a. för direkta transporter till och från utlandet

(11 § 3). Som inledningsvis framhållits har vidare byggnadsentreprenader

och andra arbeten på byggnad eller fastighet inrymts under mervärdeskatten.

Skatteplikten på detta område omfattar dock inte rengöring eller renhållning.

Viss oklarhet synes råda beträffande omfattningen av skattefriheten för

renhållning. Det har framhållits att gaturengöring, snöröjning, sophämtning

o. d. i hög grad består av eller är förenad med transporttjänst. Tillämpningen

av MF skulle därför, har det framhållits, försvåras väsentligt om inte transporterna

i dessa fall innefattas under begreppet renhållning.

Departementschefen. De framförda synpunkterna förtjänar enligt min

mening beaktande. Jag föreslår därför att 11 § 3 kompletteras med bestämmelser

om att undantag från skatteplikt gäller för transport i samband med

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

renhållning och att det i anvisningarna till 11 § anges att med sådan transport

förstås även bortforsling av sopor o. d. från fastighet på grundval av

avtal som gäller inte endast ett tillfälligt transportuppdrag. Undantaget bör

gälla även om hortforslingen sker i etapper, t. ex. med bil från fastighet till

järnväg och därefter per järnväg till sopstation.

-I. Övriga tjänster. Enligt 10 § 2 och 3 MF föreligger skatteplikt för tjänster

avseende mark, växande skog, odling och annan växtlighet. Som skattepliktig

tjänst på mark anges undersökning, planering, jordförbättring,

schaktning, sprängning, borrning, dränering och utfyllning. Skatteplikten

för tjänster på växande skog m. m. omfattar röjning, plantering, uppskattning,

märkning, gödsling, beskärning, gallring, avverkning och växtskydd.

Vid riksdagsbehandlingen av mervärdeskattepropositionen förelåg motionsyrkanden

(I: 919 och II: 1168) om en utvidgning av skatteplikten i nu

aktuella delar till att gälla även jordbearbetning, ytbeläggning, sådd och

skörd samt vidare att skatteplikt borde gälla för inseminering. Bevillningsutskottet

uttalade med anledning härav följande.

Insemineringen kan ses som en varuförsäljning i kombination med transporttjänst,

men utskottet vill på denna punkt inte göra något försök till

tolkning utan förordar att frågan blir föremål för ytterligare överväganden

och eventuella förtydliganden. Detsamma gäller tjänsterna jordbearbetning

och ytbeläggning samt sådd och skörd. Syftet med författningsförslagets

uppräkning av tjänster har såvitt utskottet kunnat finna varit att försöka

täcka in alla tjänster inom exempelvis jordbruk och skogsbruk. Det

kan emellertid ifrågasättas om avverkning av växtlighet är en lämplig beskrivning

av skörd. I detta sammanhang kan även påpekas att det är oklart

hur veterinärtjänsterna skall betraktas. Utskottet anser med hänsyn härtill

viss omarbetning av bestämningen av det skattepliktiga tjänsteområdet

önskvärd. Förslag härom bör framläggas samtidigt med övriga av utskottet

förordade ändringar.

Departementschefen. Som utskottet påpekat innebär den tillämpade lagstiftningstekniken

beträffande beskattningsområdet för tjänster att skatteplikten

är begränsad till de särskilt angivna prestationerna. Denna teknik

har valts för att klarhet skall råda beträffande skattepliktens omfattning.

Därvid har eftersträvats att genom angivande av de skattepliktiga prestationerna

nå en i praktiken generell skatteplikt i nu aktuella delar.

Av utskottsutlåtandet framgår emellertid att viss oklarhet likväl synes

råda. Detta har föranlett yrkanden om en utvidgad skatteplikt, vilken också

motiverats med att man därmed skulle undanröja svårigheter i skatteredovisningen.

Förslag har framförts om skatteplikt även för sådana prestationer

som jordbearbetning, ytbeläggning, sådd och skörd. Av dessa prestationer

kan ingen tveksamhet råda om att skatteplikt föreligger för ytbeläggning,

som ingår i anläggningsarbete enligt 10 § 4. Väg- och gatuarbeten

utgör skattepliktiga entreprenadarbeten. Det torde också kunna hävdas

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

att annan form av ytbeläggning liksom jordbearbetning, sådd och skörd

utgör tjänster som omfattas av bestämmelserna i deras nuvarande utformning.

Men för att undanröja oklarhet har jag inget att erinra mot att 10 § 2

och 3 kompletteras i enlighet med motionsyrkandena.

Fråga har även uppkommit om skattens tillämpning på inseminering och

veterinärtjänster. Levande djur utgör vara i mervärdeskattehänseende och

man skulle mot denna bakgrund kunna anse att det här är fråga om skattepliktiga

leveranser och tjänster. För en sådan tolkning har också framhållits

att man därmed skulle undanröja dubbelbeskattningseffekter för jordbruket.

Beträffande inseminering kan detta enligt min mening utgöra bärande

skäl för skatteplikt. Jag är mera tveksam om lika starka skäl föreligger

för skatteplikt för veterinärtjänster. Dessa bör kunna ställas utanför

mervärdeskatten utan att detta medför kumulativa skatteeffekter av betydelse.

Jag förordar därför att tjänster, som tillhandahålls av veterinär,

genom särskilt tillägg till 11 § undantas från skatteplikt. Seminverksamhet

anser jag däremot böra inrymmas under beskattningen. Detta kan emellertid

anses vara fallet redan på grundval av gällande bestämmelser och det bör

utan författningsändring kunna fastslås av riksskattenämnden, eventuellt

i form av en bindande förklaring.

Mervärdeskatt på begagnade personbilar

Liksom i fråga om den allmänna varuskatten utgår medvärdeskatt på såväl

nya som begagnade varor. Ett särskilt undantag från allmän varuskatt

gäller dock för begagnade personbilar. Denna inskränkning i beskattningen

har inte getts formen av undantag från skatteplikt utan av frihet från skattskyldighet

för handeln med begagnade personbilar. Då sådana fordon därmed

utgör skattepliktiga varor utgår allmän varuskatt på t. ex. bilreparationer.

Skattefriheten för begagnade personbilar tillkom under år 1960 efter

den allmänna varuskattens införande. Den var motiverad av att en beskattning

av den reguljära bilhandelns försäljningar kunde förväntas leda till

inte endast en ökad privatför sälj ning utan också en ökad svårkontrollerbar

försäljning utanför den seriösa bilhandeln. För att kompensera inkomstbortfallet

vid frihet från allmän varuskatt för handeln med begagnade personbilar

höjdes samtidigt den s. k. bilaccisen.

I mervärdeskattepropositionen föreslogs att mervärdeskatten skulle omfatta

även de begagnade personbilarna. Med hänsyn till de marknadsförhållanden,

som motiverat undantaget från allmän varuskatt, föreslogs dock att

skatt skulle utgå på endast 60 % av beskattningsvärdet, dvs. priset inklusive

skatt. Denna reduceringsregel skulle enligt förslaget gälla även för byggnader

och monteringsfärdiga hus samt för servering, rumsuthyrning, byggnadsentreprenader

och andra arbeten på fastighet. För väg- och gatuarbeten

och vissa andra liknande arbeten m. m. föreslogs dock att skatt skulle utgå

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

på endast 20 % av beskattningsvärdet. Dessa regler antogs av riksdagen och

ingår således i MF.

I bevillningsutskottets betänkande konstateras att den föreslagna lösningen

avviker från den lösning som föreslagits av utredningen angående

indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter. Detta förslag gick ut på att

avdrag skulle få göras för en beräknad ingående skatt på värdena av inbytta

personbilar vid inbyteslransaktioner gentemot privatpersoner och

andra icke skattskyldiga. På så sätt skulle skatten på försäljningen av inbytesbilarna

begränsas till det mervärde som tillförts fordonet i varje särskilt

fall. I stället för denna lösning valdes en reducering av skatten på försäljningsvärdet

enligt vad nyss anförts.

Mot de föreslagna reglerna har, framhåller utskottet, anförts kritik i både

motioner och skrivelser från bilbranschens organisationer. Därvid har hävdats

att reglerna leder till samma olägenheter som motiverade undantaget

från allmän varuskatt. De begagnade personbilarna borde därför undantas

irån mervärdeskatt eller också borde den av utredningen föreslagna lösningen

komma till användning. Utskottet anförde för egen del följande.

Utskottet vill inte bestrida att det kan finnas visst fog för de farhågor

som uttalats om risker för snedvridning av bilhandeln och skattebortfall.

Frågan är emellertid av så komplicerad natur att utskottet under den korta

tid som stått till buds för behandling av propositionen inte kunnat finna någon

lösning som helt tillgodoser både de skattetekniska och de statsfinansiella

synpunkterna. Uppenbart är emellertid att varken ett undantag från

skattskyldighet eller en fiktiv avdragsrätt kan leda till den beräknade inkomstökningen.

Det finns därför anledning att närmare överväga om andra

utvägar står öppna. Från allmänt skattemässiga synpunkter är det angeläget

att en ekonomiskt så betydande marknad som handeln med begagnade

bilar kommer med i ett mervärdeskattesystem. Med hänsyn härtill förordar

utskottet ytterligare utredning och förslag i denna fråga.

Departementschefen. Jag kan först konstatera att frågan gäller endast

mervärdeskattens tillämpning på begagnade personbilar. Beskattningen av

andra begagnade motorfordon är inte aktuell i sammanhanget.

Utskottets uppfattning är att handeln med begagnade personbilar skall

vara med i mervärdeskattesystemet men på ett sätt som bättre än den s. k.

60-procentregeln tillgodoser bilbranschens intressen utan att de statsfinansiella

och de skattetekniska synpunkterna åsidosätts. Fn ändring av mervärdeskatten

på denna punkt som undanröjer de befarade nackdelarna med

en beskattning enligt 60-procentregeln kan inte åstadkommas utan att följden

blir ett inkomstbortfall för staten av sådan storlek, att det måste kompenseras.

Då det inte kan komma i fråga att i detta syfte utvidga beskattningsområdet

för mervärdeskatten måste kompensationsfrågan lösas på annat

sätt. Av de möjligheter som star till buds anser jag en höjning av den

s. k. bilaccisen ligga närmast till hands och därtill vara mest välgrundad.

Den bästa lösningen för bilbranschens del bör vara att den frihet från

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

skattskyldighet för allmän varuskatt som gäller för handeln med begagnade

personbilar och därmed likställda bilar överförs på mervärdeskatten. Jag

har också kommit till den slutsatsen att det är på detta sätt som mervärdeskattefrågan

bör lösas. Bilbranschen är av samma uppfattning. All försäljning

av begagnade personbilar bör således vara fri från mervärdeskatt. Om

emellertid sådan bil före försäljningen repareras eller upprustas genom säljarens

försorg bör skatt utgå på vad som därvid nedlagts på bilen. Anlitar

säljaren annan företagare för sådant arbete bör han därför inte ha rätt till

avdrag för den ingående skatt som debiterats för arbetet. Utför säljaren arbetet

själv i en av honom bedriven verkstadsrörelse, som ingår i verksamheten,

bör skatt utgå på värdet av det material som tillförts bilen. Denna

skatt får redovisas enligt reglerna om skattepliktigt uttag av vara ur rörelse.

Omfattar verksamheten enbart försäljning av begagnade personbilar blir hela

omsättningen skattefri och därmed bör ingen avdragsrätt för ingående skatt

föreligga.

Jag föreslår ändring av bestämmelserna rörande mervärdskattens tilllämpning

på handeln med begagnade personbilar i enlighet med det nu anförda.

Detta medför ett inkomstbortfall av uppskattningsvis 100 milj. kr.

för år räknat. För att i erforderlig utsträckning kompensera detta bortfall

bör en höjning ske av skattesatserna för bilaccisen, som kan beräknas ge en

intäktsökning av ca 80 milj. kr. Jag kommer senare att föreslå, att proposition

om sådan ändring av bilaccisen skall avges till riksdagen.

Beskattningsvärde in. m.

Liksom i fråga om den allmänna varuskatten ingår skattens belopp i beskattningsvärdet

för mervärdeskatten. Enligt anvisningarna till 14 § MF

utgörs detta värde vid kontantaffärer av det vederlag inklusive skatt som

kunden betalar. Vid kreditaffärer gäller som beskattningsvärde det pris inklusive

skatt som överenskoinmits vid avtalets ingående enligt då utfärdad

faktura eller annan handling. Vid beräkning av beskattningsvärde eller

skattepliktig omsättning får avdrag ej göras för s. k. villkorliga rabatter, dvs.

sådana rabatter som utgår om man betalar inom viss tid. Beträffande andra

rabatter, t. ex. bonus, årsomsättningsrabatt eller kvantitetsrabatt som lämnas

i efterhand, gäller att avdrag för den lämnade rabattförmånen får göras

i mervärdeskatteredovisningen när förmånen lämnas under förutsättning

att kreditnota utfärdas. Gäller förmånen leveranser eller motsvarande

som omfattas av köparens rätt till avdrag för ingående skatt, skall köparen

korrigera sin mervärdeskatteredovisning om han tidigare gjort avdrag för

skatt enligt de fakturerade vederlagen.

I skrivelse till finansdepartementet framhåller Sveriges Järnhandlare förbund,

att järnhandelns kunder i betydande omfattning utnyttjar möjligheten

att få kassarabatt. Risk föreligger att man därvid kommer att beräkna

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

31

rabatten på bruttovederlaget och således även på mervärdeskattens belopp.

Följden härav blir att säljaren får stå för viss del av skatten. Detta påkallar

enligt förbundet en ändring av reglerna rörande de villkorliga rabatterna.

Departementschefen. I fråga om kreditaffärer är det av vikt att beskattningen

anknyts till det pris man kommit överens om vid avtalets ingående

enligt då utfärdad faktura. Om skattedebiteringen enligt fakturan anses

som definitiv når man automatiskt en överensstämmelse mellan den skatt

säljaren tar ut och erlägger till staten och den skatt som köparen får dra av

i sin mervärdeskatteredovisning. Detta är betydelsefullt med hänsyn till att

redovisning av mervärdeskatt kan ske antingen enligt den s. k. kontantmetoden

eller enligt s. k. bokföringsmässiga grunder, dvs. på grundval av faktureringen.

Tillämpar båda parterna bokföringsmässig redovisning av skatten

bör det också te sig naturligt att fakturan upptar den definitiva skatten.

Någon justering av parternas bokföring med anledning av utnyttjade kassarabatter

behöver då inte ske. Ändring i efterhand av redan fullgjord redovisning

för mervärdeskatt behöver inte heller ske utom när fråga är om en

faktisk minskning av det fakturerade vederlaget i form av årsbonus eller

liknande och minskningen av såväl vederlag som skatt grundas på en kreditnota.

Med hänsyn härtill är jag inte beredd att föreslå någon ändring beträffande

de villkorliga rabatternas behandling i mervärdeskattehänseende.

F aktureringsskyldigheteii

Enligt 16 § MF skall skattskyldig utfärda faktura eller därmed jämförlig

handling för varje skattepliktig omsättning. Av handlingen skall framgå

vederlaget, skattens belopp och övrigt som har betydelse för skattskyldigheten

och för rätten till avdrag för ingående skatt. Bl. a. skall handlingen

innehålla uppgift som identifierar köparen, transaktionens art och platsen

för varas mottagande. Från denna faktureringsskyldighet gäller undantag

för detaljhandel och därmed jämförlig verksamhet och vidare för omsättning

för vilken avräkningsnota upprättas av köparen.

Faktureringsskyldigheten har tillkommit av kontrollhänsyn och har särskild

betydelse därigenom att yrkade avdrag för ingående skatt i princip

skall styrkas av skattedebi tering på faktura, avräkningsnota eller motsvarande

handling. Härav följer att faktura med nyss nämnda uppgifter kan få

utfärdas även av detaljhandlare, nämligen vid försäljning som medför avdragsrätt

för köparen. Det kan vidare framhållas, att reglernas utformning

medger valmöjlighet för de skattskyldiga att tillämpa antingen pris exklusive

skatt med öppen skattedebitering eller pris inklusive skatt med särskilt

angivande av skattens andel av detta pris i kronor och ören.

I en till finansdepartementet inkommen skrivelse från Sveriges hotell
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1068

och restaurantförbund framhålls, att redovisningen av mervärdeskatt för

hotellen och restaurangerna kompliceras av att omsättningsförhållandena

inom branschen är sådana att skattedebitering både med och utan reducering

blir vanlig. För hotellen tillkommer dessutom viss skattefri omsättning.

Vidare måste uträkning och specificering av skatten ske under besvärliga

förhållanden. Huvudproblemet är hur man skall kunna upprätthålla de

krav som ställs på fakturering för gäster som betalar kontant och som har

rätt till avdrag för den erlagda skatten. Hotellräkningar utfärdas ofta under

svår tidspress och risk föreligger för att man skall få tillämpa någon form

av preliminär debitering, som måste kompletteras i efterhand. Beträffande

restaurangnotorna måste det ankomma på servitören att uträkna och anteckna

skattebeloppen i samband med att notan färdigställs.

Enligt förbundets mening bör kravet på en beloppsmässig specificering

av skatten kunna utgå och ersättas med ett tilltryck på räkningen eller notan

vid det belopp som utgör beskattningsvärde, att häri ingår skatt med så

och så många procent. Vidare bör kravet på uppgift om kundens namn kunna

slopas i fråga om kontanta restaurangnotor. Även med dessa förenklingar

bör kontrollsynpunkterna vara tillgodosedda.

Departementschefen. Även om jag har förståelse för de framförda synpunkterna

ställer jag mig tveksam inför ett slopande av de allmänna kraven

på dokumentation i fråga om omsättning, som medför avdragsrätt för

ingående skatt. Särskilt i fråga om restaurangnotor för representation synes

det motiverat att uppgiftsskyldigheten upprätthålls. Det kan t. o. in. ifrågasättas

om inte speciella krav borde ställas på dokumentation för att avdragsrätt

skall föreligga för sådana utgifter. Även om det på fakturan anges vilken

skatteprocent som ingår i notans belopp föreligger enligt min mening

större risker för att felaktiga avdrag görs än om skattens belopp anges. Risk

föreligger för att avdrag görs med full i stället för reducerad skatt och att

även påförd serveringsavgift inräknas i det avdragsgrundande beloppet. Jag

är inte heller övertygad om att uträkningen och noteringen av skattens belopp

blir mycket besvärligare inom hotell- och restaurangbranschen än på

andra håll, t. ex. vid avdragsberättigande inköp i snabbköp och annan detaljhandel.

Uppgift om kundens namn bör inte heller medföra större problem.

Det bör ju vara i kundens intresse att lämna uppgiften för att få sin

avdragsrätt. Klart är emellertid, att den som utfärdar notan måste kunna

utgå från att riktig namnuppgift lämnats. Någon särskild kontroll härav

kan inte krävas.

Min uppfattning är därför att man i fråga om hotell- och restaurangtjänster

bör tillämpa de allmänna reglerna om faktureringsskyldigheten. Jag

är emellertid beredd att pröva frågan på nytt om erfarenheterna ger klart

belägg för att det uppkommer praktiska olägenheter av en omfattning som

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968 33

inte står i proportion till det värde som uppgiftsskyldigheten har från kontrollsynpunkt.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att det inte kan uteslutas att erfarenheterna

från skattens tillämpning kan ge anledning till avvikelser från

de allmänna reglerna. Enligt 78 § MF gäller att närmare bestämmelser för

tillämpningen av förordningen meddelas av Kungl. Maj :t. Med stöd av detta

stadgande bör det vara möjligt för Kungl. Maj :t att vidtaga ändringar i förordningens

bestämmelser för att snabbt underlätta tillämpningen när betydande

praktiska fördelar står att vinna utan att avkall görs från inervärdeskatteprincipen.

Jag vill erinra om att Kungl. Maj:t redan enligt förordningens

bestämmelser kan förordna om frivilligt inträde i systemet och om ytterligare

undantag från skatteplikt samt medge förlängd respittid för skattens

redovisning.

Avdragsrätten

Skattskyldigs rätt till avdrag för ingående skatt i mervärdeskatteredovisningen

gäller med några speciella inskränkningar all skatt som hänför sig

till inköp m. m. för den skattepliktiga verksamheten. Föreligger skattskyldighet

för blott en del av verksamheten gäller avdragsrätt endast för denna

del. Avdrag får då göras genom en uppdelning av totala ingående skatten efter

skälig grund. Är det endast en mindre del av verksamheten som är skattepliktig,

får avdrag göras endast för ingående skatt på sådana inköp m. m.

som helt faller på den skattepliktiga delen.

För att komma i åtnjutande av avdragsrätt och på så sätt kunna eliminera

verkningarna av skatten på inköpen m. m. är även exportörer skattskyldiga.

Detsamma gäller för företag, som tillhandahåller vissa från skatteplikt

undantagna varor och tjänster som enligt MF skall vara fullständigt

skattefria. Detta gäller bl. a. undantagen enligt 8 § 1—5 för fartyg, luftfartyg

m- m-> läkemedel, elkraft, värme och bränsle samt allmänna nyhetstidningar.

Undantagen enligt 8 § 6 och 7 för medlemsblad och vissa andra publikationer

gäller däremot endast publikationen som sådan. Någon avdragsrätt

för ingående skatt tillkommer inte utgivaren.

I betänkandet över mervärdeskattepropositionen framhåller bevillningsutskottet,

att övergången till mervärdeskatt för sistnämnda publikationer

skulle medföra en ej avsedd skatteskärpning om inte kompletterande bestämmelser

införs om rätt till avdrag för ingående skatt på papper m. m.

för framställningen av sådana publikationer.

Departementschefen. Utgivare av medlemsblad eller andra i 8 § 6 angivna

publikationer är ej skattskyldig och har därför inte avdragsrätt för ingående

skatt. Undantaget från skatteplikt gäller endast den åt utgivaren tillhanda
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

hållna upplagan och hans förfogande över denna. Som bestämmelserna utformats

skulle emellertid tryckeriet som ombesörjer framställningen och

kanske även distributionen av publikationen inte ha avdragsrätt för ingående

skatt på material och annat för sitt arbete, eftersom detta ej avser skattepliktig

vara. Publikationen skulle därför, som utskottet påpekat, få en skattebelastning

som inte föreligger i varuskattehänseende. Jag föreslår därför

att 17 § kompletteras med bestämmelser, som undanröjer en skattebelastning

på leveranserna av upplagan från tryckeri. De nya bestämmelserna bör

gälla även leverans av personaltidning, program och katalog, som omfattas

av undantaget från skatteplikt enligt 8 § 7. Vissa andra ändringar i avdragsbestämmelserna

föranleds av tidigare behandlade förslag.

Restavgift

Skatt som skall erläggas enligt deklaration för mervärdeskatt förfaller

enligt 42 § MF till betalning den dag då deklarationen senast skall lämnas.

Detta innebär enligt huvudregeln i 22 § MF att betalning skall ske senast

den 5 i andra månaden efter utgången av den redovisningsperiod som deklarationen

avser. Skatten anses då i princip fastställd enligt deklarationen

utan att särskilt beslut behöver meddelas. Om skatten fastställs på annat

sätt är den enligt 43 § förfallen till betalning inom tid som länsstyrelsen bestämmer.

Enligt 47 § första stycket skall restavgift utgå så snart skatten inte betalas

i behörig tid. Länsstyrelsen kan emellertid enligt samma paragraf medge

befrielse från restavgift när särskilda omständigheter motiverar en sådan

åtgärd. Vidare kan länsstyrelsen enligt 45 § i vissa fall medge anstånd med

betalning av den skatt som förfaller till betalning närmast efter det ansökan

om anstånd gjorts.

Bevillningsutskottet konstaterar i sitt betänkande, att bestämmelserna om

restavgift innebär en väsentlig skärpning i förhållande till nu gällande bestämmelser.

Utskottet biträder visserligen i princip uppfattningen att restavgift

bör utgå så snart skatten inte betalas i föreskriven ordning. Det framstår

dock som obilligt att ta ut restavgift när anstånd beviljats enligt 45 §

MF. Enligt utskottets mening bör restavgift inte utgå i sådant fall. Vidare

framhåller utskottet att skattskyldig som betalar skatt inom tid som länsstyrelsen

fastställt enligt 43 § har anledning anse att betalningen skett i behörig

ordning. Om så ej skall anses vara fallet krävs ett förtydligande av författningstexten.

Utskottet förordar att även dessa frågor omfattas av den begärda

översynen.

Departementschefen. Det kan finnas fog för uppfattningen att bestämmelserna

i 47 § MF är ägnade att framkalla tveksamhet hos den skattskyldige

beträffande frågan om restavgift. För att entydigt slå fast att restavgift skall

utgå så snart skatten i sin helhet inte betalas senast den dag då deklaratio
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1968

nen senast skall lämnas bör 47 § ändras. Jag föreslår att en direkt hänvisning

i denna paragraf görs till 42 § som innehåller bestämmelser om senaste

betalningsdag.

Som jag nämnt kan länsstyrelsen i vissa fall medge befrielse från restavgift.

Liksom utskottet anser jag det angeläget att det i MF klart utsägs att

restavgift skall tas ut när betalning av skatt sker senare än enligt 42 § men

att sådan avgift inte skall tas ut om betalning sker inom tid för anstånd enligt

45 §. Därför föreslår jag att 47 § utbyggs med en hänvisning även till

45 § av innebörd att restavgift inte skall utgå om anstånd medgivits enligt

den senare paragrafen.

Skatten skall betalas i behörig ordning. Detta bör klart framgå av författningstexten

och jag föreslår därav betingad ändring av 47 och 48 §§.

Återbetalning av skatt

Överskjutande ingående avdragsgill skatt skall enligt MF återbetalas till

den skattskyldige när det överskjutande beloppet utgör minst 1 000 kr. I vissa

fall skall även mindre belopp återbetalas. Bestämmelserna i 68 § 3 och 4

mom. uppbördsförordningen om restitution av skatt skall enligt MF gälla

i tillämpliga delar även för återbetalning av mervärdeskatt.

I sitt betänkande påpekar bevillningsutskottet att den situationen kan

uppkomma att länsstyrelsen har skattefordringar som avser direkt skatt på

ett företag som enligt deklaration för mervärdeskatt är berättigat till återbetalning

enligt 42 § MF. I sådana fall bör enligt utskottets mening rätten

till återbetalning skyddas mot indrivningsåtgärder.

Departementschefen. Mervärdeskatteprincipen innebär, att man i varje

be skattning sled endast skall beskatta det s. k. mervärde som tillförts skattepliktiga

objekt genom bearbetning, hantering eller annan åtgärd. Detta når

man genom de skattskyldigas rätt att i deklaration för mervärdeskatt från

skatten på omsättningen ( den s. k. utgående skatten) göra avdrag från skatt

som erlagts eller påförts inköp m. m. för verksamheten (den s. k. ingående

skatten).

Ingående skatt i ett led representerar utgående skatt i föregående led. Uppkommer

överskjutande ingående skatt hos en skattskyldig härrör detta från

utgående skatt som annan skattskyldig eller andra skattskyldiga står betalningsansvaret

för gentemot staten. Utgående och ingående skatt utgör således

komponenter i ett uppbördssystem som löper genom hela produktionsoch

distributionskedjan. Det bör därför inte göras någon principiell skillnad

mellan överskjutande ingående skatt och överskjutande utgående skatt. Mot

skattskyldigs betalningsplikt för den senare skatten bör stå restitutionsrätt

för den förra. Under förutsättning att restitutionskravet grundas på deklaration

som inte föranlett ändring bör således återbetalning ske utan någon

inskränkning av annat slag än som regleras i förordningen. Jag anser där
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

för, att återbetalning av överskjutande mervärdeskatt skall ske även om den

skattskyldige häftar i skuld till det allmänna för annan skatt eller allmän

avgift. Någon kvittning i sådana fall bör inte få ske. Som följd härav bör ej

heller indrivningsåtgärd kunna vidtas mot överskjutande ingående skatt

förrän återbetalning skett. Ett sådant förbud mot indrivning bör dock enligt

min mening sammankopplas med förbud för skattskyldig att överlåta

sin skattefordran.

Vad nu sagts påkallar ändring av 49 § MF.

Allmänt ombud

I 50 § MF föreskrivs att allmänt ombud skall finnas vid länsstyrelse. Ombudet

skall föra det allmännas talan i mål och ärenden på vilka förordningen

äger tillämpning. Närmare föreskrifter om allmänt ombud skall enligt

paragrafen meddelas av Kungl. Maj :t.

Av bevillningsutskottets betänkande framgår bl. a. att utskottet ställer sig

tveksamt till frågan om det behövs bestämmelser om allmänt ombud i MF.

Utskottet ifrågasätter att bestämmelser i stället införs i länsstyrelseinstruktionen

om utseende av rättegångsombud. På så sätt skulle någon förväxling

inte behöva uppkomma med andra ombudsfunktioner på beskattningsområdet,

exempelvis med det allmänna ombudet enligt förordningen den 3 april

1959 (nr 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Departementschefen. I likhet med utskottet finner jag det angeläget att

bestämmelserna om allmänt ombud för mervärdeskatten utformas så, att

oklarhet beträffande ombudets funktioner inte skall behöva föreligga.

Enligt min mening bör det allmänna ombudet i skatteprocess hos prövningsnämnd

eller skattedomstol inta samma ställning som en taxeringsintendent.

Detta betyder att ombudet i första hand får ses som företrädare

för de fiskala intressena. En taxeringsintendent har emellertid rätt att föra

talan även till den skattskyldiges förmån. Liknande rätt bör tillkomma även

det allmänna ombudet för mervärdeskatten.

Praktiska skäl talar för att man till sådant allmänt ombud utser en person

med nära anknytning till länsstyrelsen. I första hand bör en lämplig befattningshavare

vid länsstyrelsen komma i fråga. Denne får självfallet inte

vara knuten till mervärdeskattekontoret. Det är f. n. svårt att bedöma den

omfattning som ombudets verksamhet kommer att få. Jag föreslår därför att

verksamheten tills vidare utövas som ett uppdrag vid sidan av tjänsten.

Liksom i fråga om allmänt ombud enligt uppbördsförordningen bör Kungl.

Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer, utse allmänt ombud

för mervärdeskattemål. Enligt min mening bör länsstyrelserna kunna anförtros

denna uppgift.

Länsstyrelseinstruktionen synes med den lösning jag här förordar inte

böra ifrågakomma för bestämmelser om allmänt ombud. Närmast till hands

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

ligger enligt min mening att mera allmänt hållna bestämmelser i detta hänseende

införes i förordningen om mervärdeskatt. För ombudets verksamhet

torde, om detta skulle visa sig behövligt, särskilda anvisningar kunna meddelas

av riksskattenämnden med stöd av 61 § MF.

Vad jag anfört föranleder ändring av 50 § MF.

Besvär

Enligt MF får besvär föras mot beslut om fastställelse av skatt och om

efterbeskattning. Vidare föreligger besvärsrätt i fråga om vite. Här gäller

taxeringsförordningens bestämmelser. Slutligen innehåller MF regler om

extraordinär besvärsrätt i vissa fall. Däremot gäller förbud mot besvär över

länsstyrelsens övriga beslut av intresse för den som är eller önskar vara

skattskyldig till mervärdeskatt. Bland dessa senare beslut märks sådana

som berör skattskyldigs möjlighet till frivilligt inträde i skattesystemet och

möjligheten för en av delägarna i ett enkelt bolag att bli ansedd som skattslcyldig

för bolagets hela verksamhet.

Frågan om besvärsrätt även i sistnämnda fall tas upp i bevillningsutskottets

betänkande. Utskottet ifrågasätter inte länsstyrelsernas möjlighetet att

tillämpa bestämmelserna i nyss nämnda hänseenden på sätt som avses.

Ärendenas fördelning på skilda länsstyrelser medför dock risker för att bestämmelserna

kan komma att tillämpas olika. För att få en så enhetlig tilllämpning

som möjligt anser utskottet att ett besvärsinstitut bör tillskapas

även på dessa områden.

Departementschefen. Jag anser liksom utskottet att skattskyldig bör ha

möjlighet att anföra besvär mot länsstyrelses beslut också i frågor som utskottet

åsyftar. Dock anser jag det inte nödvändigt att i förordningen om

mervärdeskatt föra in ytterligare bestämmelser om besvärsrätt. För de fall

det här gäller torde den skattskyldiges intresse av att kunna få sin talan

prövad vara tillgodosett genom bestämmelserna i 57 § länsstyrelseinstruktionen

den 30 maj 1958 (nr 333). Enligt detta författningsrum kan han nämligen

föra talan mot länsstyrelsens beslut genom besvär hos Kungl. Maj :t.

Vad jag här framhållit påkallar dock ändring av 51 §.

Straffbestämmelserna

Departementschefen. Som jag inledningsvis nämnt ämnar jag senare föreslå

sådan ändring av skattestrafflagen att denna blir tillämplig även vid

oriktig uppgift som är ägnad att leda till oriktig återbetalning av mervärdeskatt.

Vissa ändringar i MF:s bestämmelser om straff och viten är emellertid

påkallade. Brott mot bestämmelserna i 66 § MF bör enligt min mening kunna

åtalas även om länsstyrelsen inte gjort anmälan som avses i 68 § andra

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kiingl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

stycket förordningen. De förhållandevis grova brott det här gäller motiverar

en sådan ordning. Mitt förslag i denna del innebär ändring av 68 § andra

stycket förordningen.

Vidare föreslår jag att bestämmelserna om vite förtydligas genom ändring

av 69 §. Innebörden är att chefen för mervärdeskattekontoret skall göra

anmälan som avses i 124 § taxeringsförordningen. Vidare skall allmänt ombud

kunna föra talan liksom förste taxeringsintendenten enligt 125 § taxeringsförordningen.

Övergångsbestämmelserna

Mervärdeskatten ersätter den allmänna varuskatten vid årsskiftet 1968/69.

Införandet av mervärdeskatten regleras av bestämmelserna i punkt 2 av

övergångsbestämmelserna till MF. De i denna punkt intagna bestämmelserna

går ut på, att som omsättning i mervärdeskattehänseende anses alla likvider

som inflyter efter årsskiftet 1968/69, dvs. även om leveransen eller

tillhandahållandet skett dessförinnan. Detta betyder att mervärdeskatt i

stället för allmän varuskatt skall utgå om skatt enligt varuskatteförordningen

skulle ha utgått om denna förordning alltjämt varit i kraft. Men dessutom

innebär bestämmelserna att mervärdeskatt skall utgå för likvider efter

utgången av 1968 för sådant tillhandahållande dessförinnan som inte omfattats

av den allmänna varuskatten men som inrymts under mervärdeskatten,

t. ex. leveranser av omsättningsvaror från skattskyldig i ett led till

skattskyldig i efterföljande led.

I skrivelse till finansdepartementet framhåller Sveriges grossistförbund,

att en beskattning av leveranser som fullgjorts före den 1 januari 1969

skulle medföra ett betydande och kostsamt merarbete för företagen. En särskild

skattefakturering skulle få ske i betydande utsträckning. Denna skulle

för producenter och grossister väsentligen komma att avse skatt, som köparen

skulle ha rätt att dra av i sin mervärdeskatteredovisning. En beskattning

i dessa fall skulle därför inte medföra någon skatteintäkt för staten

och framstår därför som onödig. Förbundet hemställer om sådan ändring

av övergångsbestämmelserna, att skatt inte skall utgå på likvider efter årsskiftet

1968/69 för leveranser som företag i grossistledet eller tidigare led

fullgjort dessförinnan till någon som inte är konsument.

Liknande synpunkter har framförts av andra företrädare för näringslivet.

Därvid har ifrågasatts om inte mervärdeskatten generellt borde anknytas

till skattepliktiga leveranser och motsvarande som sker efter årsskiftet

1968/69 när inte fråga är om omsättning för vilken mervärdeskatten avlöser

en beskattning enligt varuskatteförordningen.

Det har också framhållits att övergången till mervärdeskatt i vissa fall

skulle missgynna företag som redovisar allmän varuskatt på grundval av

uppkomna fordringar (bokföringsmässig redovisning) och inte enligt influtna

likvider. I det senare fallet blir likvider efter årsskiftet 1968/69 be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1968

skattade med mervärdeskatt, som kan dras av om köparen är skattskyldig

till mervärdeskatt. I det förra fallet beskattas hela leveransen med allmän

varuskatt på grundval av fakturan, även om kunden erlägger betalningen

efter utgången av år 1968. 1 det fall leveransen inte avser sådant, som berättigar

till ett extra avdrag vid den statliga inkomsttaxeringen enligt förordningen

den 15 mars 1968 (nr 87) om särskilt investeringsavdrag, missgynnas

skattskyldiga som valt att redovisa allmän varuskatt på grundval av

uppkomna fordringar.

Departementschefen. De av bl. a. grossistförbundet framförda synpunkterna

på övergångsbestämmelserna bör enligt min mening kunna beaktas.

Praktiska skäl talar för att mervärdeskatt i de av förbundet avsedda fallen

inte skall behöva tas ut på likvider, som efter årsskiftet 1968/69 inflyter för

tidigare levererad vara eller tjänst, när uttagen mervärdeskatt skulle få dras

av i köparens mervärdeskatteredovisning. Skattefrihet i dessa fall påverkar

ej skatteutfallet. Samma praktiska skäl kan emellertid anföras för skattefrihet

även om köparen inte har avdragsrätt för ingående mervärdeskatt. En

sådan skattefrihet kan knappast få annat än obetydliga återverkningar på

skatteutfallet. Jag föreslår därför den ändringen av övergångsbestämmelserna,

att skattefrihet generellt föreligger för likvider efter årsskiftet 1968/69,

som avser sådant tillhandahållande dessförinnan för vilket allmän varuskatt

inLe skulle ha utgått om varuskatteförordningen alltjämt varit i kraft.

Jag har vidare beaktat att mervärdeskatten omfattar vissa upplåtelser av

rättigheter, t. ex. rätt att taga grus och rätt till fiske, som nu ej är varuskattebelagda.

Avtal om sådana upplåtelser kan gälla för viss tid eller tills

vidare. Om priset i redan ingånget sådant avtal är till beloppet fastställt

skulle mervärdeskatten kunna få en retroaktiv verkan och därtill leda till

en beskattning som ej kan övervältras. Jag föreslår därför kompletterande

bestämmelser av innebörd att mervärdeskatt i sådana och jämförliga fall

skall utgå på likvider efter utgången av år 1968 som hänför sig till tid från

och med den dag, dock tidigast den 1 januari 1969, då ny avtalsperiod börjar

löpa enligt uppsägning av avtalet den 1 november 1968. Som förutsättning

härför bör dock gälla att avtalet slutits före denna dag.

Som nämnts har det också framhållits att övergång till mervärdeskatt i

vissa fall skulle i konkurrenshänseende missgynna skattskyldiga till allmän

varuskatt som tillämpar s. k. bokföringsmässig redovisning för sådan skatt.

Tillämpas denna redovisningsmetod blir leverans före årsskiftet 1968/69

beskattad helt med allmän varuskatt även om likviden inflyter därefter. Om

i stället kontantmässig redovisning tillämpas blir likvid efter årsskiftet beskattad

med mervärdeskatt och denna skatt blir avdragsgill ingående skatt

för kund som är skattskyldig till mervärdeskatt.

Sådana verkningar av övergången elimineras i allt väsentligt genom rätten

till extra investeringsavdrag för investeringar under år 1968 och genom

byggnadsföretagens rätt att i mervärdeskatteredovisningen dra av allmän

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

varuskatt som belastar lagren av byggnadsmaterial per den 31 december

1968. Det är således endast när dessa avdragsrätter inte föreligger som de

påtalade nackdelarna kan uppkomma. Jag finner det skäligt att även för

dessa fall åtgärder vidtas som undanröjer skiljaktigheter i beskattningen

vid övergången till det nya systemet. Med hänsyn till att skattskyldighet till

allmän varuskatt upphör vid utgången av år 1968 måste frågan lösas inom

mervärdeskattens ram. Detta kan ske genom att köpare, som är skattskyldig

till mervärdeskatt, i redovisningen för sådan skatt medges avdrag för

allmän varuskatt på likvid, som efter årsskiftet 1968/69 erläggs för dessförinnan

fullgjord leverans från skattskyldig som redovisat varuskatt enligt

bokföringsmässiga grunder. En sådan avdragsrätt bör dock av skattetekniska

skäl begränsas till att gälla under en övergångsperiod. Jag föreslår

att avdragsrätt enligt det anförda införs i övergångsbestämmelserna och att

den får gälla likvider som erläggs under januari—april 1969.

Det är uppenbart att mervärdeskatt inte skall utgå om skattskyldighet

till allmän varuskatt fullgjorts för samma tillhandahållande. Det bör emellertid

vara möjligt att även efter utgången av år 1968 få göra sådana korrigeringar

av redan redovisad allmän varuskatt som skulle få ske om varuskatteförordningen

alltjämt varit i kraft. Jag föreslår därför att sådana korrigeringar

får göras i redovisningen för mervärdeskatt och att de därvid

skall betraktas som justering av utgående mervärdeskatt. Denna möjlighet

till efter justering tillkommer endast säljare. Den berör inte motpartens mervärdeskatteredovisning.

Samtidigt vill jag emellertid framhålla att den frihet

från skattskyldighet, som uppkommer genom nu föreslagna ändringar

av övergångsbestämmelserna, inte skall medföra någon inskränkning i rätten

till avdrag för ingående mervärdeskatt som hänför sig till inköp m.m.

för den skattepliktiga verksamheten efter utgången av år 1968.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t genom

proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättat

förslag till förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1968

(nr 430) om mervärdeskatt.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Edström

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680449

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. 1LU 1968:55 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ skattestrafflagen den 11 juni 19>t3 s. 3 i texten
  2. BevU 1968:62 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1968 s. 1 i texten
  3. BevU 1968:61 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 23 november 1956 s. 1 i texten

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. RÅ 2002 ref. 113 ur registret · dokumentnivå