Sök i Ratio Lex

Angående inskrivning och redovisning av värnpliktiga

1968-03-01 · 51 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:34, Angående inskrivning och redovisning av värnpliktiga

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 34 år 1968

1

Nr 34

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inskrivning och

redovisning av värnpliktiga; given Stockholms slott den

1 mars 1968.

Kungl. Maj:t vill liärmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av ett betänkande av 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning

läggs i propositionen fram förslag till nytt system för

inskrivning och redovisning av värnpliktiga. Förslagen innebär att nuvarande

21 inskrivningsområden ersätts med tre inskrivningsområden, som vart

och ett omfattar två militärområden. Inskrivningen utsträcks till två dagar

och äger rum vid fasta inskrivningscentraler, en i varje militärområde. Beslut

om inskrivning meddelas av en inskrivningsnämnd för varje inskrivningsområde.

Inom inskrivningsområdet handhas inskrivnings- och personalredovisningsverksamheten

av ett värnpliktskontor. För ledning av

verksamheten omorganiseras centrala värnpliktsbyrån och ställs under

namnet värnpliktsverket direkt under Kungl. Maj :t.

För värnpliktsverket begärs för budgetåret 1968/69 anslag om sammanlagt

5 milj. kr.

1 -—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr M år 1968

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

1 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Erig

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Morerg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om inskrivning

och redovisning av värnpliktiga och anför.

A. Inskrivning och redovisning av värnpliktiga

1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning (utredningsman

översten Bertil Creutzer), som tillsattes i mars 1964 för att se över systemet

för de värnpliktigas inskrivning och redovisning, har den 30 september

1966 avlämnat betänkandet »Krigsmaktens personalförvaltning» (Stencil

Fö 1966: 5). Särskilt yttrande av experten, avdelningschefen C. F. J. Trotzig,

har bilagts betänkandet. I utredningens arbete har bl. a. statskontoret, försvarets

sjukvårdsstyrelse och militärpsykologiska institutet medverkat.

Över betänkandet har yttranden avgetts av överbefälhavaren, chefen för

armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets civilförvaltning,

försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen, försvarets intendenturverk,

militärpsykologiska institutet, civilförsvarsstyrelsen, inskrivningsrådet,

medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd, statskontoret,

centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

länsstyrelserna i Värmlands och Jämtlands län, 1966

års värnpliktskommitté, utredningen om handräckningsvärnpliktiga, militära

tjänstgöringsåldersutredningen, Centralförbundet för Befälsutbildning,

Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Tjänstemännens Centralorganisation

(TCO) och Statstjänstemännens Riksförbund (SR).

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kimgl. Maj.ts proposition nr 34 är 1968

I. Nuvarande ordning

Gällande system för inskrivning och personalredovisning utvecklades

under andra världskriget och har sedan dess i princip behållits oförändrat

med vissa tekniska förbättringar, främst i fråga om den centrala redovisningen.

Grundläggande bestämmelser finns i värnpliktslagen den 30 december

1941 (nr 967). Tillämpningsföreskrifter har meddelats i bl. a. inskrivningsförordningen

den 27 april 1956 (nr 188 ), förordningen den 30 december

1941 (nr 970 ) angående rikets indelning i inskrivningsområden samt val

av ledamöter i inskrivningsnämnder in. m„ besiktningskungörelsen den 20

september 1951 (nr 645) och uppskovskungörelsen den 10 april 1959 (nr

146i. Inskrivnings- och personalredovisningsinstruktioner har utfärdats i

kommandoväg.

Inskrivningen äger normalt rum det år den inskrivningsskyldige

träder in i värnpliktsåldern, dvs. det kalenderår under vilket han fyller 18

år. Om han inte frikallas av medicinska skäl, tas den värnpliktige av en

inskrivningsnämnd ut för utbildning till viss befattning eller viss grupp av

befattningar inom försvarets krigsorganisation och tilldelas försvarsgren.

A ld armén tilldelas han dessutom truppslag eller i vissa fall förband och

vid marinen flottan eller kustartilleriet. Värnpliktig vid armén eller flygvapnet

som inte har tilldelats förband tillhör det förband som rekryterar

små värnpliktiga från det rekryteringsområde — i regel ett eller flera inskrivningsområden

— inom vilket kyrkobokföringsorten är belägen. Om en

sådan värnpliktig flyttar till kyrkobokföringsort, som är belägen inom annat

förbands rekryteringsområde, skall han automatiskt tillhöra detta förband.

Rekryteringen av förbanden sker således enligt territoriella grunder.

Från värnpliktstjänstgöring frikallas den som av medicinska skäl är oduglig

till krigstjänst. Om odugligheten bedöms vara begränsad till viss tid eller

dugligheten anses kunna bedömas säkrare vid en senare tidpunkt frikallas

den värnpliktige under erforderlig tid. Befrielse från värnpliktstjänstgöringen

och anstånd med tjänstgöringens påbörjande kan erhållas under vissa

förutsättningar som anges i värnpliktslagen och inskrivningsförordningen.

Framställning om befrielse eller anstånd prövas i första hand av truppregistreringsmyndigheten.

Beslut om avslag får dock meddelas endast av

centrala värnpliktsbyrån. Besvär över värnpliktsbyråns beslut kan anföras

hos värnplikt snämnden.

Riket är indelat i 21 inskrivningsområden, som bara delvis följer de civiladministrativa

gränserna och i vissa fall inte heller följer de militärterritoriella

gränserna. Varje inskrivningsområde är ursprungligen dimensionerat

för att vara rekryteringsområde för ett infanteriregemente. För varje område

finns en inskrivningschef och för varje område en inskrivningsnämnd.

Inom D å a''\ inskrivningsområdena genomförs inskrivningsförrättningarna

av tre resp. två nämnder. Inskrivningschefen är en regementsofficer på aktiv

stat. Denne biträds av en inskrivningsexpedition, som i regel är förlagd

t * —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 34

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 3b år 1968

till infanteri- eller pansarregemente. Vid expeditionen finns i regel en pensionerad

underofficer och två biträden. Personalbehovet tillgodoses i övrigt

genom kommendering in. in. Inskrivningscheten är ordförande i inskrivningsnämnden,

som i övrigt består av minst två civila ledamöter. Dessa utses

av landsting eller i vissa fall stadsfullmäktige. Till nämndens förfogande

ställs läkare, psykologer och provledare in. fl. Nämnden kan dagligen pröva

50 till 70 inskrivningsskyldiga.

Inskrivningsförrättningarna äger rum under tiden september till december

varje år och förläggs till i medeltal 4—5 befolkningsrika platser inom

inskrivningsområdet. För förrättningen tas den enskilde i regel i anspråk

bara en dag, fram- och återresa inräknade. Sammanlagt prövas den enskilde

under omkring två och en halv timmar. Härav disponeras i medeltal 5—8

minuter för läkarbesiktning. Med ledning av denna hänförs den värnpliktige

efter kroppsbeskaffenhet och allmänt hälsotillstånd till eu av sex besiktningsgrupper.

Huvuddelen av tiden går åt för skrittliga psykologiska standardprov

och för att ta upp personuppgifter. I prövningen ingår vidare i

flertalet fall eu intervju som utförs av en psykolog och i genomsnitt varar

15 minuter. Syftet med intervjun är att få underlag för bedömning av bl. a.

lämpligheten för befälsutbildning. Prövningen inför inskrivningsnämnden

varar omkring fem minuter. Nämndens beslut om uttagning och tilldelning

eller frikallelse meddelas den värnpliktige redan vid inskrivningstillfället

men är i vissa fall bara preliminärt. Beslutet bekräftas när den värnpliktige

med posten får sin inskrivningsbok. Besvär över beslutet kan anföras hos

en särskild besvärsinstans, inskrivningsrådet.

De psykologiska och medicinska undersökningarna vid inskrivningsförrättningen

kompletteras vid den värnpliktiges inryckning till grundutbildningen.

Syftet härmed är främst att fastställa förändringar som kan ha

inträtt sedan inskrivningen och har betydelse för värnpliktstjänstgöringen.

Den värnpliktige läkarundersöks på nytt. Därvid utförs bl. a. skärmbildsröntgen,

blodgruppsbestämning, tandundersökning och vissa ympningar. I

några fall utförs också psykiatrisk undersökning. Härtill kommer i vissa

fall ett antal särskilda urvalsprov in. in., vilkas resultat ligger till grund för

den värnpliktiges slutliga placering inom utbildningsorganisationen. För

beslut om ändring under pågående värnpliktstjänstgöring av värnpliktigs

utbildning in. in. finns vid förbandet en granskningsnämnd, i vilken bl. a.

läkare ingår.

Redovisningen av de värnpliktiga in. fl. är individuell och lämnar

underlag för tjänstgöringen i fred och krig. Den sker lokalt i första hand vid

den s. k. truppregistreringsmyndigheten, som i regel är chefen för det förband

den värnpliktige tillhör. Vid marinen har redovisningen centraliserats

till en truppregistreringsmyndighet för flottan och eu för kustartilleriet.

Dessa myndigheter är anknutna till marinstaben. Sammanlagt finns 62

truppregistreringsmyndigheter. Personalen redovisas också vid inskrivnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ,U år 1968 5

expeditionerna, som befintlighetsregistrerar alla värnpliktiga och fast anställda

inom krigsmakten som är bosatta inom inskrivningsområdet_s. k.

lokalregistrering. Centralt redovisas rikets värnpliktiga vid centrala värnpliktsbyrån,

som också sköter viss truppregistrering. Härutöver förs särskilda

register över värnpliktiga som har tagits ut för utbildning i specialtjänst,

värnpliktigt och krigsfrivilligt befäl samt hemvärnsmän in. fl. Truppregistreringsmyndigheterna

har ansvaret för att personalen krigsplaceras i

de krigsförband som bestäms av försvarsgrenschefen och för afl de värnpliktiga

blir inkallade till freds- och krigstjänstgöring. Personalredovismngshandlingarna

in. in. förs enligt centralt utfärdade anvisningar och är

1 väsentliga drag enhetligt utformade. Vissa speciallösningar förekommer

emellertid inom marinen beroende på de särskilda arbetsrutiner som tillämpas

vid flottan och kustartilleriet. Vid arméns och flygvapnets truppregistrermgsmyndigheter

och inskrivningsexpeditionerna används för registreringav

persondata in. in. ett system med registreringsplåtar (adressographsystemeU

medan hålkorts- och ADB-redovisning brukas vid centrala värnpliktsbyrån

och marinen. Registreringsplåten präglas vid inskrivningsexpeditionen

och forvaras hos truppregistreringsmyndigheten, som vid behov kompletterar

eller andrar präglingen. Med hjälp av plåten upprättas bl. a. de krigsplaceringsorder,

krigstjänstgöringsorder och inkallelseorder, som sänds ut till de

vampliktiga av truppregistreringsmyndigheten. Utöver nämnda redovisningshandlingar

förs andra handlingar — manuellt eller i vissa fall manuellt

och maskinellt — t. ex. tjänstgöringskort, läkarkort, stamkort och inskrivningsbok.

Vid marinen har registreringsplåten ersatts av hålkort eller

magnetband. I nuvarande redovisningssystem förekommer mer än 100 olika

handlingar för registrering av persondata. Mängden av redovisningshandlingar

beror bl. a. på den manuella bearbetningstekniken.

Beträffande uppgiftsfördelningen och lydnadsf örhål1

a n d e n a gäller följande. Inskrivningschefen lyder direkt under centrala

värnpliktsbyrån i fråga om inskrivningsverksamheten. Militärbefälhavaren

har således inte något ansvar för denna verksamhet. Truppregistreringsmyndigheten,

dvs. i regel förbandschefen, lyder i princip direkt under försvarsgrenschefen.

Militärbefälhavaren har dock ålagts visst ansvar för samordning

av de personella tillgångarna inom militärområdet och har i praktiken,

främst på grund av sitt ansvar för ledningen av mobiliseringsarbetet

mom militärområdet, ålagts viktiga uppgifter också i fråga om tillsynen in. in.

av truppregistreringsmyndigheterna. I registreringstekniska frågor lyder

emellertid både truppregistreringsmyndigheterna och inskrivningscheferna

direkt under centrala värnpliktsbyrån. I central instans åligger det överbefälhavaren

att handlägga sådana ärenden rörande värnpliktsväsendet som

101 mer än en försvarsgren eller har betydelse för avvägningen mellan militära

och civila krav. Verksamheten i fråga om värnpliktsväsendet leds i övrigt

av försvarsgrenscheferna. Chefen för armén skall härutöver, enligt riktlinjer

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Ma j:ts proposition nr 3''i år 1968

som anges av överbefälhavaren, samordna personalredovisningen inom

krigsmakten. Centrala värnpliktsbyrån, som i militärt hänseende lyder

nnder chefen för armén, biträder överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna

i ärenden som avser inskrivningsväsende, personalredovisning, personalprövning

och värnpliktsrekrytering in. in. Försvarsgrenscheferna har delegerat

en stor del av sina befogenheter rörande de värnpliktiga till chefen för

centrala värnpliktsbyrån. Byrån fattar emellertid självständigt beslut i

vissa ärenden. Hit hör sådana ärenden om anstånd med eller befrielse från

värnpliktstjänstgöring som truppregistreringsmyndigheterna lamnar over

till byrån. Slutligen faller vissa ledningsuppgifter i fråga om den psykologiska

provningsverksamheten in. in. på militärpsykologiska institutet, som

står under överbefälhavarens överinseende, och i fråga om den medicinska

provningsverksamheten på försvarets sjukvårdsstyrelse, som lyder direkt

under Kungl. Maj :t. ...

Beträffande folkbokföringens medverkan vid inskrivning och

redovisning av värnpliktiga finns bestämmelser i inskrivningsförordningen.

Enligt förordningen lämnar länsstyrelserna i början av varje år centrala

värnpliktsbyrån magnetband med uppgifter om varje svensk man som ar

upptagen i registret över befolkningen i länet och som under året fyller

18 år. Länsstyrelsen underrättar inskrivningschefen när länsstyrelsen har

vidtagit registreringsåtgärd som har betydelse för värnpliktigs inskriming

eller redovisning. När värnpliktig har förtidsinskrivits eller frikallats från

värnpliktstjänstgöring, registreras detta hos länsstyrelsen med ledning av

uppgift från inskrivningschefen.

Länsarbetsnämnden har bl. a. till uppgift att i samråd med militära och

andra civila myndigheter planlägga hur arbetskraften skall utnyttjas

i krig. Förmedlingen av arbetskraft till skilda verksamhetsgrenar forbereds

av nämnden bl. a. genom studium av personalplaner. Personalen inom totalförsvarets

civila delar registreras vid den myndighet eller organisation eller

det företag, som skall disponera arbetskraften. I vissa fall sker även s.k.

beredskapsregistrering vid länsarbetsnämnden. Ändamålet med denna remstrering,

som är manuell och kräver stor arbetsinsats, ar främst att förhindra

att samma person avdelas för två eller flera oförenliga beredskapsuppgifter.

I första hand beredskapsregistreras civilförsvarspersonal, krigsfrivillig

personal, viss sjukvårdspersonal och reservarbetskraft in. fl. Värnpliktiga

och fast anställda inom krigsmakten är undantagna från registrering

Arbetsmarknadsstyrelsen ansvarar i samråd med överbefälhavaren for

planering in. in. av de totala arbetskraftsresursernas utnyttjande i krig och

handlägger vissa uppskovsärenden in. in. Uppskov, dvs. befrielse från skyldigheten

att tjänstgöra vid krigsmakten under beredskapstillstand och krig,

får inte lämnas utan medgivande av försvarsgrenschef. Denne har således

en på visst sätt begränsad vetorätt. Beträffande de värnpliktiga har forsvarsgrenscheferna

överlämnat motsvarande prövningsrätt till centrala varn
pliktsbyrån.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts proposition nr M år 1968

7

II. Utredningens förslag

System för inskrivning och personalredovisning

Utredningen erinrar inledningsvis om bristerna i nuvarande system för

inskrivning och personalredovisning och understryker bl. a. kravet på bättre

informationsunderlag i olika sammanhang och på ett bättre urvalssystem

vid inskrivningen. Det nya repetitionsutbildningssystem som beslöts vid

1966 års riksdag (prop. 1966: 106, 2LU 48, rskr 271) ställer vidare ökade

krav på redovisningssystemet. Bättre underlag behövs också i krig för inkallelse

av ersättningspersonal och omfördelning av arbetskraft m. m. Den

information som inhämtas för inskrivningssystemets räkning måste därför

på ett enkelt och säkert sätt kunna föras över till personalredovisningssystemet

och omvänt. Nya uppgifter har enligt utredningen efter hand kommit

till och sprängt den kapacitet som kan tas ut i nuvarande system. Information

måste emellertid kunna samlas in, bearbetas och sammanställas i ökad

omfattning. Ytterligare utrymme bör också skapas för personalplanering och

urval av personal. Detta kan enligt utredningen inte ske med tillgängliga

maskinella hjälpmedel. Skall nya hjälpmedel kunna passas in på ett rationellt

sätt, anses en fullständig systembearbetning nödvändig, vilket enligt

utredningen regelmässigt leder till organisatoriska förändringar. Utredningens

studier och överväganden har visat att automatisk databehandling bör

utnyttjas för inskrivningen och personalredovisningen, eftersom detta ger

möjlighet till integration med andra system, som är lämpade för datateknik.

Systemen för inskrivningen och personalredovisningen anses dock t. v. böra

utvecklas separat samtidigt som samordningsmöjligheterna med andra

arbetsområden inom och utom krigsmakten fortlöpande måste beaktas.

Utredningen har analyserat omfattningen av och innehållet i inskrivningsoch

personalredovisningsverksamheten. Resultatet visar att den operativa

och organisatoriska planeringen är styrande för verksamheten, som i övrigt

är administrativ och består av ett antal i varandra ingripande funktioner,

som kräver en ingående samordning och därför bör ledas enhetligt. Underlaget

för olika arbetsmoment är ofta gemensamt. Från teknisk synpunkt anses

det möjligt att föra samman personalförvaltningen till en riksenhet, som

baseras på en enda datamaskinanläggning. Utredningen har emellertid inte

ansett sig kunna förorda en sådan lösning med hänsyn till sårbarheten i

krig. En annan möjlighet skulle vara att samla personalförvaltningen till en

enhet för varje försvarsgren på liknande sätt som vid marinen. Också denna

lösning finner utredningen vara förenad med allvarliga olägenheter bl. a.

för personalredovisningen och personalersättningen i krig. Däremot anses

regionala personalförvaltningar undanröja nackdelarna med ett centraliserat

system och ge militärbefälhavarna erforderligt beslutsunderlag och inflytande

på krigsförbandens personella kvalitet in. m.

Insltrivningsområdenas nuvarande omfattning anses olämplig. Olika alternativ

har därför studerats för att nå överensstämmelse med försvarsområde,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 3''i år 1!)(J8

län eller militärområde. En rationell lösning erhålls enligt utredningen först

om inskrivningsområdena får samma gränser som militärområdena. Utredningen

föreslår därför att inskrivningsområdenas antal reduceras från 21

till sex och att de får samma gränser som militärområdena. Om också

registreringen ordnas militärområdesvis kommer antalet redovisade värnpliktiga

in. fl. för de olika militärområdena att variera mellan 100 000 och

450 000 personer. En redovisning av denna omfattning erbjuder enligt utredningen

inte några svårigheter under förutsättning att datatekniken utnyttjas.

De nuvarande truppregistreringsmyndigheterna kan då föras samman

till ett för militärområdet gemensamt truppregister, som erhåller vissa

grundinformationer från de förband de värnpliktiga tillhör. Utredningen

föreslår på denna grund att eu regional personalförvaltning

skall inrättas inom varje militärområde. Förvaltningen skall överta inskrivning,

personalredovisning och krigsplacering in. in. för militärområdet i dess

helhet från inskrivningschefer och truppregistreringsmyndigheter. De förra

utgår ur organisationen och personaldetaljen vid förbanden reduceras.

Beträffande marinen anser utredningen att förhållandena inte är så särpräglade,

att en separat organisation är nödvändig. Ett slopande av nuvarande

system är emellertid inte ett ofrånkomligt villkor för att kunna

genomföra utredningens förslag utan bör mera ses som en rationaliseringsåtgärd

på sikt. Utredningen räknar därför med att marinens båda centrala

truppregister t. v. skall behållas.

I nuvarande inskrivningssystem kan inskrivningen genomföras till relativt

låg kostnad. Till följd av den begränsade läkarundersökningen m. m.

måste emellertid ett stort antal värnpliktiga, som vid inskrivningen har förklarats

dugliga till krigstjänstgöring, frikallas eller placeras om i handräckningst

jänst sedan de ryckt in till grundutbildning. Bland orsakerna till

sådana frikallelser och omplaceringar intar de psykiska sjukdomstillstånden

och anpassningssvårigheterna en framträdande roll. Totalt frikallas under

grundutbildningens lopp uppskattningsvis 2 000—2 500 man varje år. Härigenom

uppstår onödiga kostnader för utbildning in. in. och olägenheter för

den enskilde. Tillämpade medicinska undersökningsmetoder ger vidare

enligt utredningen stort utrymme för subjektiv bedömning. Till detta bidrar

i hög grad att de positiva faktorerna inte mäts och att undersökningsläkarna

ofta byts ut. Förbättras undersökningarna bedöms besparingar kunna göras

under grundutbildningen. Dessa besparingar anses böra komma insluivningssystemet

till godo, eftersom detta inte kan förbättras utan kostnader.

En kostnadsökning för inskrivningssystemet kan enligt utredningen godtas

om man når en effektivitetsvinst i systemet som helhet. Om ytterligare

1 500—2 000 man kan frikallas på objektiva grunder redan vid inskrivningen,

beräknas 2,5—3 milj. kr. årligen kunna disponeras för andra ändamål.

Utredningens förslag att regionala personalförvaltningar skall organiseras

anses skapa nya och bättre förutsättningar för personalplaneringen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 3''r är 1968 9

1 såväl central som regional instans kan planeringen för inskrivning och

utbildning förenklas. Militärbefälhavarens samordning och samarbete med

civila myndigheter underlättas. All information som behövs för gemensam

personalplanering blir vidare tillgänglig vid en myndighet inom varje militärområde.

En naturlig anknytning erhålls härigenom mellan ledningen av

personalförvaltningen och utbildningen. Centralt bör översiktsplaneringen

enligt utredningen utföras i försvarsstaben och försvarsgrensstaberna. Detaljplaneringen

bör däremot inte tynga staberna utan förläggas till en

central personalf ö r v a 11 n i n g som ersätter centrala värnpliktsbyrån.

De personella resurserna för personalplaneringen, som nu är svaga

och splittrade, bör koncentreras till den centrala och de regionala personalförvaltningarna.

Utredningens förslag rörande inskrivningsverksamheten kan

sammanfattas sålunda. Inskrivningen av värnpliktiga förläggs till en fast

inskriv ningscentral, som tillhör den regionala personalförvaltningen

inom militärområdet. Eu ambulerande verksamhet kan inle upprätthållas

om kravet på förbättrad provningsverksamhet skall tillgodoses. Inskrivningscentralerna

förläggs till Kristianstad, Göteborg, Karlstad, Solna,

Östersund och Boden. Platserna har valts så att inställelseresorna skall

bli så korta som möjligt och samarbetet med militärområdesstaberna skall

underlättas. Antalet värnpliktiga som årligen skall skrivas in vid centralerna

varierar mellan ca 4 000 och 25 000. För själva provningsverksamheten beräknas

högst 32 veckor vara disponibla, om hänsyn tas till skolår in. in.

Prövningsperioden börjar normalt i senare delen av augusti och pågår till

mitten av maj. Vid inskrivningen, som föregås av viss planering och andra

förberedelser, genomgår den inskrivningsskyldige medicinska och psykologiska

undersökningar in. in., så att hans hälsotillstånd och lämplighet för

olika slags utbildning blir objektivt klarlagd och de inskrivningsskyldiga

sinsemellan blir bedömda enligt enhetliga normer. Det nuvarande undersökningsförfarandet

utökas dels med eu väsentligt vidgad hälsoundersökning

som också innefattar psykiatrisk undersökning där så bedöms motiverat,

dels med kapacitetsbestämmande medicinska undersökningar, dels med

psykologiska prövningar som belyser lämplighet för utbildning i viss tjänst

och personlighetsfaktorer som är av särskild vikt för beslut om den enskildes

utbildning in. in. Det utökade undersökningsförfarandet ser utredningen

som grund även för ett framtida samarbete med civila myndigheter i fråga

om hälsoundersökning samt yrkesrådgivning och arbetsvärd.

De medicinska undersökningarna, som förbereds genom

att den inskrivningsskyldige i förväg sänder in eu sjukdomsberättelse, omfattar

— förutom allmän kroppsundersökning samt syn- och hörselprov —

vissa laboratorieprov, upptagande av elektrokardiogram, mätning av kroppsmått

och muskelkraft samt fysiskt arbetsprov på cykelergometer m. m. Vidare

ingår psykiatrisk undersökning i de fall läkarundersökningen eller de

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1968

psykologiska undersökningarna ger anledning härtill. Däremot ingår inte

skärmbildsröntgen, som visserligen har framstått som önskvärd men inte

nu anses böra ordnas in i provningsverksamheten av bl. a. kostnadsskäl. De

medicinska proven beräknas för varje värnpliktig ta närmare 2 timmar

i anspråk. För den kroppsundersökning som görs av läkare beräknas dock

endast 8 minuter och för den psykiatriska undersökningen, som hara torde

beröra ca 8 % av de prövade, 4 minuter i medeltal för varje inskrivningsskyldig.

De psykologiska undersökningarna syftar till att mäta

den prövades allmänna och tekniska begåvning liksom hans förmåga att stå

emot och utföra arbete i pressande situationer. Genom skriftliga och muntliga

intervjuer inhämtas vidare andra fakta som är av vikt för bedömningen.

Intervjun utmynnar i eu bedömning av lämpligheten för befälsutbildning

och en bestämning av faktorer som har betydelse för annan militär utbildning.

Den psykologiska prövningen beräknas sammanlagt ta i anspråk högst

tre timmar för varje inskrivningsskyldig. Den muntliga intervjun skall till

skillnad mot nuvarande förfarande genomföras med alla inskrivningsskyldiga.

Den utförs av psykolog och beräknas ta i medeltal 16 minuter för varje

inskrivningsskyldig. De skriftliga proven rättas omedelbart i datamaskin.

Md prövningen bör slutligen inhämtas uppgifter om den inskrivningsskyldiges

önskemål om utbildning och placering. Den inskrivningsskyldige ges

också möjlighet till rådgivning i personalvårdsfrågor. Upplysningar ges därvid

om de sociala förmåner in. in. som utgår under värnpliktstjänstgöring.

Den inskrivningsskyldige skall enligt förslaget personligen inställa sig vid

inskrivningscentralen och under huvuddelen av två dagar stå till inskrivningsmyndighetens

förfogande. Inskrivningsnämnden, som i huvudsak får

oförändrad sammansättning, sammanträder och fattar beslut om den inskrivningsskyldiges

inskrivning, uttagning och tilldelning in. in. först sedan

samtliga inskrivningsskyldiga har prövats och resultatet av prövningarna

bearbetats. Två sammanträdesperioder fordras i regel. De beräknas kunna

förläggas till februari och juni. Den värnpliktige ges dessförinnan tillfälle

alt yttra sig över ett förslag till uttagning, som upprättats av inskrivningsehefen.

Besvär över inskrivningsnämndens beslut anförs också i fortsättningen

hos inskrivningsrådet.

Den inskrivningsskyldige föreslås förutom ersättning för resekostnader

och i förekommande fall traktamenten få fri förplägnad och penningbidrag,

som motsvarar lägsta dagsersättningen för värnpliktig, för båda prövningsdagarna.

De data som samlas före och under inskrivningen registreras på magnetband.

Blanketterna utformas så, att inläsning av data kan ske maskinellt

med optiska läsare. Viss bearbetning av data sker redan i samband med

inskrivningen. Bl. a. får den inskrivningsskyldige en sammanställning av

resultatet av läkarundersökningen. Magnetbanden bearbetas vidare i data
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 3''i år 1068

maskin dels i samband med de värnpliktigas fördelning och uttagning, dels

centralt för att ge underlag för statistik och forskning. Undersökningsresultaten

beträffande dem som inte är dugliga till krigstjänst delges, med beaktande

av sekretessen, civilförsvarsmyndighet och länsarbetsnämnd för att

iiH grund för eventuell uttagning till andra totalförsvarsgrenar.

Det prövningsförfarande som utredningen föreslår har praktiskt studerats

vid särskilda inskrivningsförsök dels med en för hela riket representativ

grupp av mskrivningsskyldiga, dels med samtliga inskrivningsskyldiga

inom ett av inskrivningsområdena. Resultaten visar bl. a. att antalet funktionärer

blir för stort i förhållande till antalet prövade om dagskapaciteten

minskas. Antalet prövningsdagar anses därför böra minskas i vissa militärområden

så att en lämplig dagskapacitet erhålls. Den sammanlagt erforderliga

tiden för prövningen överstiger väsentligt den tid som nu tas i anspråk.

Med hänsyn härtill och till kravet på hög dagskapacitet anses eu övergång

till tvådagarsförrättning nödvändig. Eftersom resvägarna blir längre i

det nya systemet — bara 4 % av de inskrivningsskyldiga behöver dock resa

längre än 30 mil — bör prövningen organiseras så, att den inskrivningsskyldige

kan resa hemifrån första prövningsdagens morgon och vara tillbaka i

hemmet på kvällen den andra prövningsdagen. övernattning måste alltså

ordnas för alla inskrivningsskyldiga. För ett mindre antal — huvudsakligen

norrlänningar — med lång resväg måste en extra övernattning ske. Mot denna

bakgrund har utredningen gjort upp ett modellschema för provningsverksamheten

med en dagskapacitet för maximalt 100 inskrivningsskyldiga.

Funktionärerna ges då full sysselsättning. Veckoarbetstiden för flertalet

läkare samt för sjuksköterskor och psykologer m. fl. förutsätts bli omkring

20 timmar, medan övrig personal får normal arbetsvecka. Halvdagstjänstgöiing

för medicinal- och psykologpersonalen bedöms underlätta rekryteringen.

Medicinalpersonalen och psykologerna förutsätts i regel vara "anställda

bara under den del av året då prövningar pågår, dvs. högst 32 veckor.

Övrig personal som inte är värnpliktig är lielårsanställd och utnyttjas under

tid då prövning inte pågår för förberedelse- och efterarbete m. m.

Behovet av funktionärer m. m. i en organisation med nyss angiven kapacitet

uppgår enligt utredningen till sammanlagt 56 personer. Av dessa kan It

hänföras till administrativ personal, medan 18 utgörs av medicinal- och

psykologpersonal och resten av militära assistenter — huvudsakligen värnpliktiga

i handräckningstjänst. Lokalbehovet beräknas sammanlagt till

1 900 m2, varav omkring 500 m2 är förläggningsutrymmen.

Utredningen föreslår att modellschemat tillämpas utan modifiering inom

Södra militärområdet, där den erforderliga dagskapaciteten uppgår till ca

100, samt inom övre och Nedre Norrlands militärområden. Eftersom antalet

prövande inom de båda sistnämnda militärområdena är otillräckligt för den

eftersträvade dagskapaciteten föreslås antalet prövningsveckor där minskas

från 32 till tio resp. nio. Inom Östra militärområdet krävs en dagskapacitet

2* —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 3''i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 är 1968

på omkring 160 man. Denna kapacitet kan uppnås genom att ytterligare ett

arbetsskift läggs in vid centralen. Inom Västra militärområdet krävs en

dagskapacitet på bara 83 man, vilket innebär att personal- och lokalbehovet

begränsas något. Vad slutligen Bergslagens militärområde beträffar krävs

bara halva dagskapaciteten, om prövningstiden sätts till 32 veckor.

I fråga om personalredovisningen innebär utredningens förslag

i stort sett följande. Personalredovisningen måste liksom hittills bygga

på individuella uppgifter. Dessa data behövs som underlag för beslut som

rör tjänstgöring i fred och krig och för att uppgifter skall kunna lämnas till

enskilda och myndigheter om tjänstgörande personal under beredskapsoch

krigstillstånd. Uppgifterna måste också kunna utnyttjas för särskilda

registreringar hos andra myndigheter än den som sköter huvudregistreringen

liksom för planering och statistisk bearbetning. Begreppet truppregistrering

föreslås behållas som benämning på den fullständiga registrering som utförs

i huvudregistret. Denna registrering sker vid den s. k. truppregistreringsmyndigheten.

Den regionala personalförvaltningen blir enda truppregistreringsmyndighet

inom militärområdet. T. v. behålls dock truppregistreringen

för flottan och kustartilleriet vid marinstaben. Sammanlagt kommer alltså

att finnas endast åtta truppregistreringsmyndigheter mot f. n. 62. Truppregistreringens

omfattning förblir i allt väsentligt oförändrad men utökas

så att den omfattar också frivillig hemvärnspersonal. Vid personalförvaltningen

befintlighetsregistreras all inom militärområdet bosatt personal som

tas i anspråk av krigsmakten, vilket innebär en viss utvidgning av den

registrering som nu sker vid inskrivningsexpeditionerna. Dessutom truppregistreras

all personal som disponeras för krigsplacering av militärbefälhavaren.

Integrationen med folkbokföringen underlättas, eftersom bristande överensstämmelse

mellan län och militärområde bara förekommer i två fall.

Huvuddelen av personalen behöver endast registreras i ett register; lokaloch

truppregistren förs samman. Den som är truppregistrerad vid annan

personalförvaltning än den, inom vars område han är kyrkobokförd, registreras

dock av två personalförvaltningar. Förslagen medför förenklingar av

registreringsarbetet. Bl. a. kan löpande aviseringar mellan truppregistieringsmyndigheterna

ske med hjälp av media, som bearbetas direkt i datamaskin.

Vidare kan ett antal särskilda register som nu förs vid olika myndigheter

slopas. Begränsningen av antalet truppregistreringsmyndigheter

förbättrar vidare möjligheterna till likartad bedömning av ärenden om

befrielse från och anstånd med värnpliktstjänstgöring. En ökad decentralisering

från centrala myndigheter av prövningen av sådana ärenden bör

därför vara möjlig. Nya och bättre förutsättningar skapas vidare för militärbefälhavarens

personalplanering.

Svårigheterna att i nuvarande system manuellt sortera ut lämpliga värn
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1068

pliktiga för krigsplacering i viss befattning är enligt utredningen uppenbara.

Om truppregistreringsmyndigheterna är små, leder en vakans ofta till en

serie omplaceringar och risken för felplaceringar är stor om personalreserven

är otillräcklig. Även om personalreserven är stor tvingas man av brist

på tid ofta att ta i anspråk förste man som är godtagbar. Resultatet blir

bl. a. all tjänstgöringsskyldigheten i fred blir ojämnt uttagen för skilda individer

och att krigsförbandens kvalitet går ned. Övergång enligt utredningens

iörslag till ett mindre antal truppregistreringsmyndigheter, som utnyttjar

ADB-teknikens fördelar, anses i väsentlig utsträckning undanröja dessa

brister. Utredningens förslag medför emellertid den nackdelen att mobilisering

och truppregistrering kommer att skötas av skilda myndigheter. F. n.

råder identitet mellan mobiliserings- och truppregistreringsmyndighet för

huvuddelen av arméns och för alla flygvapnets krigsförband. Utredningen

föreslår därför att mobiliseringsmyndigheterna, som kan förutsättas ha

personlig kännedom om viss personal, t. ex. fast anställda, bör ges rätt att

disponera över denna personal och således kunna ge vederbörande personaliörvaltning

anvisning om i vilka befattningar den berörda personalen skall

placeras. I andra tall bör central myndighet eller utbildningsmyndighet

kunna lämna anvisning om krigsplaceringen. Mobiliseringsmyndigheterna

iår i del nya systemet bättre överblick över personalläget vid krigsförbanden,

eftersom databehandlingen ger möjlighet att periodiskt trycka och sända

ut listor över krigsförbandens aktuella sammansättning.

Med utredningens förslag följer slutligen den fördelen att vissa uppskovsärenden

som nu handläggs centralt kan handläggas vid de regionala personaltörvaltningarna

i samarbete med länsarbetsnämnderna. Härför krävs

emellertid vissa ändringar i uppskovskungörelsen. Utredningen framhåller

slutligen alt övergången till ADB-system i fråga om personalredovisningen

skapar helt andra förutsättningar för statistisk bearbetning, forskning och

kontroll.

1 krig kommer personalredovisningen enligt utredningen alt kräva viss

förstärkning av personalförvaltningarna, framför allt i fråga om personal

lör stansningsarbete men också i fråga om annan personal. Inskrivningsfunktionen

torde däremot till viss del kunna läggas ned. Utredningen har

emellertid inte närmare undersökt krigsorganisationen för personalförvaltningarna.

Övergången till ett nytt redovisningssystem innebär att de tekniska grunderna

rubbas för registrering av hästar, hundar, motorfordon och arbetsredskap

och för vissa rutiner inom kassatjänsten. De myndigheter som svarar

för denna redovisning bör enligt utredningen överväga att genomföra

nya registreringsförfaranden, innan nuvarande truppregistreringsmyndiglieter

har avvecklats. De regionala personalförvaltningarnas ADB-resurser

bör härvid kunna utnyttjas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1!)G8

Datamaskinutrustning

Utredningen har övervägt om eu central datamaskinanläggning skulle

kunna betjäna såväl den centrala som de sex regionala personalförvaltningarna.

Från tekniska synpunkter skulle detta vara möjligt. I krig skulle emellerlid

ett sådant system bli alltför sårbart och en övergång först vid mobilisering

från central till regional maskinbearbetning skulle innebära ett

väsentligt avsteg från kravet på nära överensstämmelse mellan freds- och

krigsorganisationen. En centralisering av databehandlingen skulle vidare

äventyra militärbefälhavarens möjligheter att utöva personaltjänsten i krig.

Utredningen förordar därför att databehandlingen utförs vid regionala

maskinanläggningar. Ivapacitetskrävande bearbetningar, som är aktuella

främst i fred, förutsätts dock av kostnadsskäl ske vid central anläggning.

Utredningen har beräknat datamaskintidsbehovet för varje förvaltning.

Det uppgår för den centrala förvaltningen till 1 500 timmar för år och för

övriga förvaltningar till mellan 670 och 2 390 timmar för år. Ett fullt

maskinskift motsvarar en beläggning av 2 100 timmar för år.

Med hänsyn till den systemutformning som föreslås krävs fullständig

utbytbarhet — kompatibilitet — i fråga om program och databärande media

mellan de maskinanläggningar som utnyttjas inom systemet. Kravet på

sekretess måste särskilt beaktas. Maskinanläggningarna måste vidare ha

viss säkerhet mot brand och sabotage in. in. Anläggningarna bör i krig kunna

grupperas om till skyddad plats. Behovet av maskinkapacitet kan enligt

utredningen principiellt tillgodoses antingen genom legokörning vid civil,

statlig eller privatägd anläggning eller genom anläggningar som ägs av militära

myndigheter. En kombination av de båda alternativen är också möjlig.

Privatägda anläggningar anses med hänsyn till sekretessen och beredskapen

in. in. inte böra användas. De statliga maskinanläggningarna som skulle

kunna utnyttjas för legokörning — i första band folkbokföringens — måste

kompletteras med ytterligare utrustning. Bristen på kompatibilitet mellan de

två maskinsystem som används inom folkbokföringen medför vidare

betydande olägenheter. För inskrivningsrutiner kan dock vissa av länsstyrelseanläggningarna

utnyttjas. Med hänsyn till de krav som ställs borde

enligt utredningen en militär datamaskinanläggning skaffas till varje regional

personalförvaltning. Beläggningen vid förvaltningarna i Bergslagens

militärområde samt Nedre och Övre Norrlands militärområden kommer

emellertid till en början inte att vara så stor att anskaffning av särskilda

maskiner kan motiveras enbart för personalredovisningen. Utredningen

föreslår därför att förvaltningen i Bergslagens militärområde i fred skall

betjänas av maskinanläggningen inom Västra militärområdet och förvaltningen

i Övre Norrlands militärområde av anläggningen inom Nedre Norrlands

militärområde. För den datamaskintid som fordras i samband med

inskrivningarna bör därvid länsanläggningarna i Karlstad och Luleå utnvtt
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 3b år 1968

jas. Utredningen räknar på sikt med anskaffning av fyra militära maskinanläggningar,

nämligen en i Stockholm, en i Kristianstad, en i Göteborg och

en i Östersund. Anläggningen i Stockholm skall i allt väsentligt tillgodose

också den centrala personalförvaltningens behov. Beläggningen vid dessa

anläggningar uttryckt i procent av ett maskinskift beräknas till 178 % i

Stockholm, 94 % i Kristianstad, 110 % i Göteborg och 78 % i Östersund.

Utredningen framhåller vidare att inköpsalternativet på sikt erbjuder den

bästa lösningen. Den utveckling som pågår inom krigsmakten anses emellertid

tala mot en sådan lösning. Utredningen förordar därför att fyra datamaskinanläggningar

t. v. hyrs. Mot utredningens förslag i fråga om datamaskiner

har experten Trotzig anmält skiljaktig mening. Han anser inte att

systemarbetet förts fram så långt att slutlig ställning kan tas till maskinkonfiguration

och maskintid. Det står emellertid enligt reservanten klart

att behov föreligger av regionalt placerade datamaskinanläggningar inom

krigsmakten. Statskontoret bör sörja för att erforderlig maskinkapacitet

ställs till förfogande, så att utredningens förslag kan genomföras enligt den

uppgjorda tidsplanen.

Personalförvaltningarnas organisation in. in.

I fråga om organisationen på central nivå har utredningen övervägt om

ett för krigsmakten gemensamt verk för krigsmaktens alla personalärenden

med därtill hörande personalvård m. in. bör organiseras. Den fast anställda

personalens rekrytering, utbildning och tjänstgöring in. in. måste emellertid

enligt utredningen tillhöra försvarsgrenschefens ansvarsområde. Utredningen

är därför inte beredd att föreslå så långtgående ändringar. Centrala

personalförvaltningen, som föreslås ersätta centrala värnpliktsbyrån,

får därför mera begränsade uppgifter. Dessa omfattar enligt utredningen

bl. a. planering för personalförvaltningen, normering av värnpliktsärenden

in. in. som handläggs i lägre instans, samordning och handläggning

av värnplikt särenden i central instans, samordning inom totalförsvaret av

uppskovsärenden, ledning och kontroll av inskrivningen och personalredovisningen

samt viss informations- och utbildningsverksamhet.

Centrala personalförvaltningen föreslås organiseras på en centralplanering,

en värnplildsbgrå, ett datakontor och en administrativ byrå. Byråerna

och datakontoret föreslås indelas i sektioner. Beträffande verkets ställning i

förhållande till Kungl. Maj :t och överbefälhavaren lägger utredningen inte

fram något förslag. Personalförvaltningens organisation är enligt utredningen

oberoende av om förvaltningen ställs under Kungl. Maj :t eller överbefälhavaren.

Utredningens organisationsförslag innehåller sammanlagt 62 tjänster.1

F. n. finns vid centrala värnpliktsbyrån 73 tjänster.1 De föreslagna tjäns
-

1 Personal för förvaltning av Bagartorpsområdet är inte inräknad.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 3h år 1968

terna fördelas med tre vid centralplaneringen, 23 vid värnpliktsbyrån, 16 vid

datakontoret och 19 vid administrativa byrån. Tio tjänster är avsedda för

lägst byrådirektör eller regementsofficer på aktiv stat. Utredningen räknar

med att bl. a. verkschefen och chefen för värnpliktsbyrån skall vara officer.

I organisationen ingår ytterligare fem tjänster för aktiv officer. 13 tjänster

avses för pensionerad militär personal. Av övriga tjänster är 21 avsedda

för civil biträdespersonal. Personalminskningen faller huvudsakligen på

stansoperatriser.

Uppgifterna för de regionala personalförvaltningarna

— som bör benämnas efter militärområdena och förläggas till samma orter

som inskrivningscentralerna — omfattar enligt utredningen i huvudsak

planering och samordning av personalförvaltningen inom militärområdet,

inskrivning m. m. av värnpliktiga inom inskrivningsområdet, krigsplacering

av personal i krigsförband som mobiliseras inom militärområdet, handläggning

av värnpliktsärenden m. m., registrering av personal som truppregistreras

vid personalförvaltningen eller bor inom militärområdet utan att vara

truppregistrerad vid personalförvaltningen samt viss samordning inom

militärområdet med andra totalförsvarsgrenar. Personalförvaltningen föreslås

lyda under militärbefälhavaren utom i fråga om inskrivningsärenden,

befrielse- och anståndsärenden samt ärenden av registreringsteknisk natur.

I dessa ärenden bör personalförvaltningen lyda omedelbart under centrala

personalförvaltningen. Personalförvaltningen föreslås organiseras på eu

planeringsdetalj, eu krigsptaeeringsavdelning, en inskrinningssektion, en

administrativ avdelning och i fyra fall en dataavdelning. I planeringsdetaljen

ingår två tjänster och i krigsplaceringsavdelningen 7—14. I inskrivningssektionen

ingår, förutom ett stort antal deltidstjänster, 8—12 tjänster

utom i övre och Nedre Norrlands personalförvaltningar, där antalet tjänster

är väsentligt mindre. I administrativa avdelningen ingår 8—10 tjänster. I

dataavdelningen, som inte finns i Bergslagens och Övre Norrlands personalförvaltningar,

ingår slutligen 11—13 tjänster. Fördelningen av heltids- och

deltidstjänsterna m. in. framgår närmare av följande tabell.

Bland den heltidsanställda personalen — sammanlagt 251 personer —

ingår bl. a. 16 regementsofficerare, lika många kaptener och 25 underofficerare,

alla på aktiv stat. Regementsofficerare är — förutom chefen för

Tjänster ni. m.

Personalförvaltning

Södra

Västra

Östra

Bergs-

lagens

Nedre

Norrlands

Övre

Norrlands

Heltidstjänster..........

50

47

57

35

32

30

Deltidstjänster...........

17

15

31

9

12

12

Värnpliktiga.............

31

30

44

19

13

38

Summa

98

92

132

63

57

80

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1968

17

förvaltningen som även är inskrivningschef — chefen för krigsplaceringsavdelningen

och chefen för inskrivningssektionen. Vidare avses 18 tjänster

för pensionerad officer, 31 tjänster för pensionerad underofficer och 16

tjänster för äldre underbefäl. Bland de tjänster som avses för civil personal

märks fem tjänster för chefspsykolog — inskrivningspsykolog — och fyra

byrådirektör stjänster för chef för dataavdelning.

Två av de sex chefläkarna — inskrivningsläkare — nämligen i Övre och

Nedre Norrlands personalförvaltningar, tas från resp. militäroinrådesstaber.

Övriga chefläkare är militärläkare med deltidsanställning. Bland den deltidsanställda

personalen ingår i övrigt bl. a. 29 läkare, varav 12 psykiatrer,

samt 14 sjuksköterskor och 32 psykologer. Bland de värnpliktiga, som i

huvudsak tas i anspråk bara under inskrivningen, ingår bl. a. 13 läkare och

10 psykologer.

Lokalbehoven för de olika personalförvaltningarna framgår av följande

tabell.

Behov i m2

Personalförval tning

Södra

Västra

Östra

Bergs-

lagens

Nedre

Norrlands

Övre

Norrlands

2 975

500

2 040

425

3 805

825

1 750

250

925

775

Därav för förläggning.....

För Övre och Nedre Norrlands personalförvaltningar tillkommer under

högst 3 månader för år omkring 2 000 in2 för provningsverksamheten.

Utredningen föreslår att östra personalförvaltningen förläggs tillsammans

med centrala personalförvaltningen i Bagartorpsområdet (Solna), vilket är

möjligt under förutsättning att artilleri- och ingenjörofficersskolan och musikunderofficersskolan

flyttas därifrån. Södra personalförvaltningen kan

förläggas i befintliga lokaler i »Östra kasernen» i Kristianstad. Lokalbehovet

i Karlstad för Bergslagens personalförvaltning bör t. v. tillgodoses genom

förhyrning. Särskild förläggningsbyggnad bör dock uppföras vid Värmlands

regemente. Beträffande övriga personalförvaltningar lägger utredningen

inte fram slutliga förslag utan föreslår provisoriska lösningar i förhyrda

eller tillfälligt uppförda eller inredda byggnader. Förläggningar anordnas

t. v. vid förband.

1 fråga om den lokala organisationen innebär utredningens

förslag — som inte berör marinens lokala myndigheter — alt eu del arbetsuppgifter

faller bort främst i fråga om personal som inte är i tjänst i fred.

Vissa personalärenden måste dock fortfarande handläggas vid de mobiliserande

och utbildande myndigheterna. Bl. a. skall den fredstjänstgörande

personalen kunna redovisas och viss personal fördelas för krigsplacering.

Vid de förband som nu är truppregistreringsmyndigheter samt vid Göta

signalregemente och Kiruna försvarsområdesstab föreslås därför finnas eu

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 34 dr 1968

personaldetalj, som ingår i mobiliseringsavdelningen. övriga försvarsområdesstaber

bör förstärkas med en tjänst för pensionerat underbefäl som placeras

vid mobiliseringsavdelningen. Vid Livgardesskvadronen och Hallands

flygkår föreslås också en tjänst inrättas för pensionerat underbefäl. Chef

for personaldetaljen bör vara en personalregistrator — förvaltare — på aktiv

stat. Tjänsterna för personalofficer anses alltså kunna utgå. Vid varje personaldetalj

föreslås vidare finnas en tjänst för pensionerat underbefäl samt

i regel ett eller två värnpliktiga expeditionsbiträden. Sammanlagt fordras i

den lokala organisationen 62 tjänster för förvaltare, 82 tjänster för pensionerat

underbefäl och 40 värnpliktiga.

Hn jämförelse mellan föreslagen och nuvarande organisation på

central, regional och lokal nivå visar att sammanlagt 299 tjänster för heltidsanställd

personal kan dras in eller disponeras för andra ändamål. Av

tjänsterna avses en för regementsofficer på aktiv stat, 13 för kapten på aktiv

stat och 285 för civil personal. Å andra sidan måste 21 tjänster för aktiv underofficer,

8 tjänster för pensionerad officer och 83 tjänster för annan pensionerad

militär personal inrättas. Sammanlagt minskar alltså antalet heltidstjänster

med 187.

Betiäffande deltidstjänsterna visar utredningens jämtörelser mellan antalet

tjänstgöringsmånader i föreslagen och nuvarande organisation en

minskning med ca 500 månader för militär pei’sonal, 300 för civil personal

och 100 för värnpliktiga. Tjänstgöringsmånaderna för militär personal häntöi

sig i nuvarande organisation huvudsakligen till personal som kommenderats

att biträda vid inskrivningsförrättningarna men också till personal

som kommenderats till förbandens personaldetaljer som extra arbetskraft.

Antalet tjänstgöringsmånader för läkare ökar med omkring 100. Det minskade

behovet av tjänstgöringsmånader för civil personal hänför sig huvudsakligen

till biträdespersonal, som ställts till truppregistreringsmyndigheternas

förfogande.

Samordningsfrågor

Folkbokföringen bör enligt utredningen lämna underlag för personalplaneringen

och personalregistreringen inom totalförsvaret. Samarbetet med folkbokföringsmyndigheterna

innefattar i huvudsak överenskommelser av registreringsteknisk

natur. Utredningen har lämnat över förslag om sådana samordningsåtgärder

till centrala värnpliktsbyrån och centrala folkbokföringsoch

uppbördsnämnden. Dessa förslag bär inte mött några invändningar.

Utredningen föreslår vidare alt länsstyrelserna från de civila befolkningsi

egistren skall lämna totalförsvarsmyndigheterna sammanställningar och

prognosunderlag som behövs för myndigheternas personalplanering.

Personalplaneringen inom totalförsvarets civila grenar bygger nu i allt

väsentligt på underlag som tas fram manuellt. Detta anses medföra vissa

brister, som kan leda till att personalen inte utnyttjas effektivt i krig. De

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1968

möjligheter till rationalisering som skapas genom övergång till automatisk

databehandling bör därför tas till vara. Samarbetet är vidare f. n. i alltför

hög grad koncentrerat till den centrala nivån. Även på civil sida anses därför

en decentralisering av verksamheten böra eftersträvas.

Målsättningen för beredskapsregistreringen torde enligt utredningen inte

kunna ändras under de närmaste åren men folkbokföringsmyndigheternas

ökade möjligheter att hålla länsarbetsnämnderna och andra myndigheter

underrättade om personuppgifter bör tas till vara. Om beredskapsregistreringen

sker i folkbokföringens register befrias länsarbetsnämnderna från två

manuellt förda kortregister. Länsarbetsnämnderna avlastas också en stor del

av sina nuvarande arbetsuppgifter, bl. a. förfrågningar, som i stället automatiskt

besvaras genom folkbokföringens avisering. övergång till ett sådant

system föreslås ske redan innan de regionala personalförvaltningarna organiseras.

Så snart de tekniska och praktiska förutsättningarna härför föreligger

bör beredskapsregistreringen utökas till nya personalgrupper. Prövningen

av vissa uppskovsärenden anses böra decentraliseras också på civil

sida och flyttas från arbetsmarknadsstyrelsen till länsarbetsnämnderna. Fördelningen

på nya beredskapsuppgifter av dem som träder ut ur värnpliktsåldern

vid 47 års ålder bör också kunna automatiseras i betydande utsträckning

om folkbokföringens data utnyttjas. Utredningens förslag medför att

länsarbetsnämndernas ansvar ökar men också att rationaliseringsvinster

görs. De samverkansformer m. m. som föreslås av utredningen anses därför

kunna tillämpas i den personalorganisation som arbetsmarknadsstyrelsen

har föreslagit i annat sammanhang.

Övergången till det nya systemet m. m.

Utredningen beräknar att inskrivningarna kan genomföras i ny form med

början år 1968 om principbeslut föreligger våren 1967. Redovisningssystemet

bör läggas om så snart som möjligt med hänsyn till system- och programmeringsarbetet

in. m., så att det nya systemet är i drift då det beslutade

repetitionsutbildningssysteinet är fullt utvecklat. Omläggningen kan börja

hösten 1968 och bör genomföras successivt under minst sex till åtta månader.

Iordningställandet av lokalerna för de regionala personalförvaltningarna

har ett avgörande inflytande på tidsplanen. Om lokalbehovet till en

början ordnas som utredningen har föreslagit anses lokalfrågorna inte behöva

försena omorganisationen. Personalförvaltningarna föreslås bli organiserade

den 1 juli 1968. I fråga om centrala värnpliktsbyrån föreslås dock

viss omorganisation inom den gamla organisationens ram redan den 1 juli

1967. Vissa förberedelser för de regionala personalförvaltningarnas organisation

bör vidare träffas fr. o. in. den 1 januari 1968. Bl. a. bör cheferna

för de sex personalförvaltningarna utses då. I övrigt räknar utredningen

med alt tjänster inte skall inrättas i den nya organisationen förrän den 1

juli 1968. Dessförinnan förutsätts att kommendering av militär personal

3* —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 34

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1968

får ske och att civil personal får anställas för medel som ställs till förfogande

i särskild ordning. Det nya systemet beräknas vara i full tillämpning

fr. o. in. den 1 juli 1969.

Utredningen bär inte tagit ställning till i vad mån personal i den äldre

organisationen måste stå kvar under en övergångsperiod. Under uppbyggnadsskedet

behövs eu tillfällig personalförstärkning och en omfattande

kursverksamhet. Denna uppges omfatta ett tiotal kurser med vardera 20—

30 elever. Kurserna bör anordnas före och i nära anslutning till prövningarnas

början år 1968.

Kostnadsberäkningar

Utredningen har gjort alternativa kostnadsberäkningar för köpt resp. hyrd

datamaskinutrustning. Som förut har sagts förordar utredningen det senare

alternativet. I kostnadsberäkningarna, som inte omfattar investerings- och

avskrivningskostnader för lokaler, har lönekostnaderna ökats med 43 % för

sociala förmåner. Årskostnaderna för hyror och underhåll av lokaler har

beräknats överslagsvis. Kostnaderna hänför sig till pris- och löneläget den

1 juli 1966.

De totala årskostnaderna för de båda alternativen jämförda med motsvarande

kostnader i nuvarande system framgår av följande tabell (avrundade

värden i tusental kronor).

Alternativ

Driftskostnader

Avskriv-

nings-

kostnader

Totala årskostnader

1—3 året

4 året

1—-3 året

4—7 året

genomsnitt

under en 10- årsperiod

Köpalternativet..........

21 800

21 800

4 610

26 410

26 410

25 100

Hyresalternativet........

26 305

25 720

905

27 210

26 625

26 600

Nuvarande system.......

25 025

25 025

715

25 740

25 740

25 525

Som framgår av tabellen är driftskostnaderna i hyresalternativet under

de tre första åren högre än under de därpå följande åren. Detta beror bl. a.

på att tull- och importavgifterna har slagits ut på de tre första årens maskinhyror.

Avskrivningstiden har räknats till sju år utom för sjukvårds- och

psykologmateriel för vilken avskrivningstiden beräknats till tio år.

Investeringskostnaderna avser datamaskinutrustning, systemomläggning,

sjukvårds- och psykologmateriel samt inventarier. Maskiner anskaffas i

köpalternativet till ett sammanlagt belopp av ca 19,5 milj. kr. Också i hyresalternativet

måste vissa maskiner köpas för ca 100 000 kr. Vid fortsatt drift

av nuvarande system krävs enligt utredningen anskaffning av nya maskiner

för ca 3,8 milj. kr. Nettoökningen i köpalternativet för investering i maskiner

uppgår alltså i runt tal till 16 milj. kr. Kostnaderna för systemomläggningen

uppgår till ca 3,3 milj. kr., inklusive kostnader för sociala förmåner. För

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 3''r är 1908

sjukvårdsniateriel beräknas ca 1 milj. kr., för psykologmateriel ca 700 000

kr. och för inventarier ca 000 000 kr. I det av utredningen förordade alternativet

— hyresalternativet — uppgår investeringskostnaderna sammanlagt

tilL omkring 5,1 milj. kr. Kostnader för investering i byggnader är då inte

medräknade.

övergången till det nya systemet medför enligt utredningen vissa sekundära

besparingar. För svar sgrenscheferna anmälde i sina yttranden över

1900 års värnplikt sutrednings betänkande vissa krav på personella och andra

förstärkningar om ett nytt värnpliktssystein skulle realiseras. I de anmälda

behoven inrymdes vissa förstärkningar vid truppregistreringsmyndigheterna.

Till utredningen har armé- och flygstaberna anmält att dessa merkostnader

i ett oförändrat personalredovisningssystem beräknats till ca 0,1 milj.

kr. för år. Om nya prövningsmetoder införs vid inskrivningen uppges vidare

grundad anledning finnas att anta att den till grundutbildning inryckande

kontingenten kan minskas. I nuvarande system avgår nämligen, som

tidigare har sagts, 4 % av den inryckande styrkan eller omkring 2 000 värnpliktiga

under grundutbildningens första del av anledningar som konstateras

vid läkarundersökningar. Om man räknar med att 1 500 av dessa värnpliktiga

i del nya systemet kan frikallas redan vid inskrivningen och att de eljest

fullgör i genomsnitt 2 månaders tjänstgöring, uppgår besparingen till i runt

tal 2 milj. kr. för år. De sekundära besparingarna skulle således enligt utredningen

sammanlagt uppgå till ca 5 milj. kr. för år.

Utredningen pekar slutligen på att eu direkt kostnadsjämförelse mellan

det av utredningen föreslagna systemet och nuvarande system inte kan göras,

eftersom effekten in. in. inte är lika i de båda systemen. Kostnaderna i

det föreslagna systemet anges i stort kunna hållas inom ramen för nuvarande

kostnader trots att en inte föraktlig effektökning erhålls för värnpliktssystemet

som helhet. Det förbättrade inskrivningssystemet drar visserligen högre

kostnader än nuvarande system, men dessa vägs till väsentlig del upp av besparingar

inom personalredovisningssystemet. III.

III. Yttrandena

Mot det föreslagna systemet för inskrivning och personalredovisning

har flertalet remissinstanser inte några väsentliga erinringar.

Överbefälhavaren uttalar att systemet i allt väsentligt fyller de krav som

bör ställas och att det snarast bör genomföras. Han anser det vidare väsentligt

att personalredovisningen bedrivs efter likartade former i fred och krig

och att militärbefälhavaren får överblick över personalläget vid underlydande

förband. Frågan om marinens centrala register på längre sikt skall

behöva delas upp på de regionala registren måste enligt överbefälhavaren

ingående undersökas innan ställning tas till de marina registrens framtida

organisation. Mobiliseringsmyndigheterna bör om möjligt behålla fullt ansvar

för krigsförbandens personella innehåll, t. ex. genom att ett remissför
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1968

farande tillämpas innan krigsplacering fastställs, övergången från fredstill

krigsorganisation anses inte lia belysts tillräckligt för att ge en uppfattning

om systemets funktionssäkerhet. En snabb och säker mobilisering

måste dock kunna genomföras även om den regionala personalförvaltningen

med tillhörande datacentral har satts ur funktion.

Utredningens förslag tillgodoser enligt chefen för armén i allt väsentligt

de önskemål som har förts fram och är enligt denne som helhet lämpligt

för arméns del. Eu förbättrad personalhantering anges som en förutsättningför

att det nya utbildningssystemet skall fungera på det sätt som statsmakterna

har avsett. Det är därför mycket angeläget att en reform kommer till

stånd. På längre sikt hör eftersträvas att marinens värnpliktsregistrering

decentraliseras och ordnas in i de regionala personalförvaltningarna. Det av

utredningen föreslagna systemet för redovisning in. m. anses ge ökade möjligheter

att följa upp utvecklingen och större förutsättningar att kraftsamla

de begränsade resurserna för värnpliktsplaneringen. Utredningens förslagbedöms

medföra behov av decentralisering i stor omfattning av ADB-systemen

också inom andra områden. Denna utveckling är från flera synpunkter

önskvärd. Avskiljandet av ytterligare ett antal ynglingar redan vid inskrivningen

— för arméns del omkring 1 100 man — anses utgöra en stor fördel.

Chefen för armén hävdar emellertid att bortfallet av värnpliktiga under

grundutbildningen till följd av frikallelse eller nedklassning till annan besiktningsgrupp

kommer att bli relativt stort även i det nya systemet. Det

årliga tillskottet till arméns krigsorganisation utgörs av de värnpliktiga som

vid grundutbildningens slut finns kvar av den inryckande kontingenten,

f. n. 83 800 man om 2 700 värnpliktiga i handräckningstjänst räknas bort.

Vid beräkningen av arméns utbildningskontingent har hänsyn inte tagits

till så stora avgångar under grundutbildningen som utredningen anger. Tillgänglig

statistik rörande dessa avgångar är visserligen bristfällig men de

beräkningar som hittills har utförts sägs styrka utredningens uppfattning.

Detta innebär att krigsförbandens personella uthållighet blir lägre än som

förutsatts. Chefen för armén avser därför att återkomma till frågan om storleken

på arméns utbildningskontingent. I fråga om prövningsförfarandet vid

inskrivningen lägger arméchefen fram önskemål om ökning av de medicinska

undersökningarna med bl. a. skärmbildsröntgen, blodgruppsbestämning

och vaccination in. in. Syftet härmed anges vara att minska tiden för

läkarundersökningen vid inryckningen till grundutbildningen. Utredningens

förslag rörande personalredovisningen innebär enligt arméchefen att signaltruppernas

gemensamma register måste delas upp på de sex personalförvaltningarna.

Detta anses inte medföra någon nackdel. I fråga om krigsplaceringen

finner chefen för armén att ansvaret enligt utredningens förslag

i princip ligger kvar hos mobiliseringsmyndigheterna, som så att säga hai

lämnat över uppgiften att genomföra krigsplaceringsarbetet till den regionala

personalförvaltningen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 3b år 1968

Chefen för marinen, som i likhet med överbefälhavaren och chefen för

flygvapnet inte är nöjd med begreppet personalförvaltning, anser att en

systemuppbyggnad med automatisk databehandling är den enda tänkbara

lösningen. Det föreslagna inskrivningssystemet bedöms ge en effektivare

uttagning av de värnpliktiga. Erfarenheterna av marinens centraliserade

personalredovisningssystem är goda. Betydelsen av att hålla samman personalresurserna

vid marinens båda vapengrenar anses vara uppenbar. En

regional uppdelning av marinens personal skulle därför innebära en olycklig

tillbakagång, som medför ett väsentligt ökat personalbehov. Det nya redovisningssystemet

bör emellertid utnyttjas registreringstekniskt också vid

marinen, som bör tillhandahålla de regionala personalförvaltningarna erforderliga

dubblettregister. Det är marinchefens avsikt att flottans och kustartilleriets

truppregister skall få en gemensam dataavdelning. Frågan om

en ytterligare integration mellan de båda registren är lämplig kan dock inte

ses fristående och bör utredas närmare. Chefen för flygvapnet, som inte har

något att invända mot föreslagna principer, hävdar att det inte finns tillräcklig

grund för att låta de medicinska proven omfatta elektrokardiogram

och fysiskt arbetsprov. Den förra undersökningen anses inte tillräckligt medicinskt

motiverad och stöd uppges saknas för att arbetsprovet skulle förbättra

klassificeringen av de inskrivna. Tvekan råder också om värdet hos

provet av mörkerseendet. Ställning till det föreslagna systemet bör tas först

då ett fastare kostnadsunderlag föreligger.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anser att det föreslagna prövningsförfarandet

är väl ägnat att läggas till grund för de medicinska undersökningarna vid

inskrivningen. Vissa detaljfrågor bör uppmärksammas ytterligare, bl. a. formerna

för upptagandet av elektrokardiogrammet. Det fysiska arbetsprovet

anses ge en värdefull mätning av cirkulationssystemet och den psykiatriska

undersökningen hälsas med särskild tillfredsställelse. Styrelsen godtar däremot

inte att skärmbildsröntgen inte har tagits med i undersökningsprogrammet,

trots att denna undersökning lämnar upplysningar om lungsjukdomar

och hjärtvolym in. m. som är väsentliga för bedömningen och klassificeringen

av de inskrivningsskyldiga och har betydelse också från allmänpreventiv

synpunkt. Med hänsyn till rådande brist på röntgenologer kan

styrelsen t. v. godta det undersökningsförfarande som begagnas av medicinalstyrelsens

skärmbildscentral. Svårigheterna att organisera skärmbildsundersökningarna

under grundutbildningen uppges vara så stora att det

bör övervägas att utföra också dessa undersökningar vid inskrivningscentralerna.

Militärpsykologiska institutet bedömer att eu psykologisk prövning av

den omfattning och med i huvudsak det innehåll som föreslås jämte en vidgad

medicinsk undersökning är en förutsättning för att det nya värnpliktsutbildningssystemet

skall ge önskade vinster. De starkt ökade möjligheterna

att snabbt ta fram översikter och genomföra bearbetningar anses erbjuda

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 34 ur 1968

stora fördelar för den militärpsykologiska verksamheten. Inskrivningsrådet

anser att det föreslagna inskrivningssystemet bör ge ett betydligt säkrare

underlag för bedömningen av den värnpliktiges lämplighet för tjänstgöring.

Rådet anser också att det föreslagna systemet kommer att skapa förtroende

hos de värnpliktiga, vilket bör kunna minska besvärsfrékvensen. Det nya

värnpliktssystemet med dess starkt differentierade tjänstgöringstider för

olika grupper av värnpliktiga bedöms däremot verka i motsatt riktning.

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd förklarar att de föreslagna

medicinska undersökningarna bör kunna ge tillfredsställande upplysningar

om de inskrivningsskyldigas hälsotillstånd. Den medicinska bedömningen

bör emellertid baseras också på eu skärmbildsundersökning, som

bör företas högst tre till sex månader före inskrivningen. Nämnden förordar

vidare att en noggrann tandundersökning utförs före eller i samband med

inskrivningen. Den inskrivningsslcyldige bör vid behov remitteras för ytterligare

medicinsk utredning och behandling samt för tandsanering. Inskrivningssystemets

anknytning till militärområdena och organiserandet av fasta

undersökningscentraler anses ge många fördelar. Nämnden sätter emellertid

i fråga om inte den blivande länsindelningen hellre skulle kunna läggas till

grund för inskrivningsorganisationen, vilket skulle underlätta samverkan

med bl. a. den civila hälso- och sjukvården. Nämnden framhåller slutligen

vikten av att samråd sker med medicinalstyrelsen om den närmare utformningen

av de delar av krigsmaktens redovisningssystem som berör medicinalpersonalen.

Statskontoret, som uttalar sitt erkännande för ett omsorgsfullt och sakligt

arbete, biträder utredningens principförslag. Verket ansluter sig till utredningens

bedömning att de gamla metoderna måste ersättas med tidsenliga

system. De påtagliga nackdelarna med en centraliserad eller försvarsgrensvis

ordnad personalredovisning i fråga om beredskap in. in. anses tyda

på att en regional organisationsform bör väljas. Verket anser det klarlagt

att erforderliga undersökningar och prov vid inskrivningen tar sådan tid att

denna inte hinns med under eu dag. Mot övergång till tvådagarsförrättning

finns därför inte något att erinra. Det allmännas insyn i inskrivningsförfarandet

garanteras enligt verket av att inskrivningsnämnden behålls. Statskontoret

betonar slutligen vikten av att den grundläggande informationen

för personalförvaltningssystemet kan levereras vid avsedd tid. Ingående data

måste vara enhetligt utformade med hänsyn till integrationen med andra

system inom och utom krigsmakten och koder och nomenklatur måste vara

entydiga. Skolöverstyrelsen finner det angeläget att inskrivningsprövningarna

inte sammanfaller med tiderna för centrala prov i det nya gymnasiet.

Tidpunkterna för dessa prov kan variera inom begränsade marginaler från

år till år. Kontakt bör därför tas med skolöverstyrelsen varje år när ny inskrivningsplan

görs upp.

Arbetsmarknadsstyrelsen, som erinrar om att styrelsen bestämmer om

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1968

tjänst för vapenfri personal, bedömer den utökade prövningen av den enskilde

som en väsentlig vinning. Styrelsen hälsar med tillfredsställelse att

också arbetsmarknadsproblemen bereds utrymme vid inskrivningarna.

Arbetsmarknadsverkets medverkan i frågor om yrkesvägledning och arbetsvärd

förutsätter dock bl. a. att verket får personella förstärkningar. De

flesta inskrivningsskyldiga bedöms vid inskrivningstillfället vara så inriktade

på förestående avbrott i studier in. in. att de skjuter upp ställningstagandet

till frågan om arbetsanpassningen till några månader före utryckningen

från grundutbildningen. Styrelsen ansluter sig helt till förslaget

att personalredovisningen förs samman militärområdesvis och att ADBtekniken

utnyttjas, vilket underlättar samarbetet med arbetsmarknadsverket.

Den förbättrade överblicken över krigsmaktens personella resurser

anses bl. a. ha betydelse i ett läge då kraven på uppskov successivt ökar.

Eu samordning av värnpliktsnämndens och inskrivningsrådets verksamhet

skulle enligt styrelsen vara väl motiverad.

Den av utredningen valda systemlösningen tar enligt 1966 års värnpliktskommitté

till vara de förbättrade planeringsförutsättningar som ges av folkbokföringen.

Utredningsförslaget anses ge militärbefälhavaren bättre resurser

att samordna inskrivning, utbildning och rekrytering än nuvarande

system. Förslaget ger också militärbefälhavaren möjlighet att väga olika

personalbehov mot varandra. Kommittén framhåller vidare att det nya värnpliktssystemet

skärper kraven på urvalsverksamheten vid inskrivningen.

Tillräckligt erfarenhetsunderlag anses inte föreligga för att bedöma om föreslagna

prov är rätt avvägda för att möta dessa krav. Kommittén tillstyrker

därför fortsatt försöksverksamhet enligt utredningens förslag. De föreslagna

principerna för specialregistrering och fördelning för krigsplacering anses

lämpliga. Kravet på central överblick är enligt kommittén uppfyllt också

för truppslag och vapengrenar med långt driven centralisering av utbildningen,

såsom kustartilleriet och flottan. Även systemet för registrering av

krigsfrivillig personal tillstyrks, eftersom det ger bättre samband mellan

utbildningsbehov och kursplanering för t. ex. den frivilliga befälsutbildningen.

Liknande synpunkter anförs av Centralförbundet för Befälsutbildning.

Utredningen om bandräckningsvärnpliktiga, som i stort inte har något

att erinra mot den föreslagna utformningen av inskrivningen och personalredovisningen,

framhåller att tendenserna till ökning av antalet frikallelser

och omgrupperingar under pågående grundutbildning är ett allvarligt

tecken på att nuvarande inskrivningssystem inte fungerar tillfredsställande.

De iakttagelser som utredningen hittills har gjort uppges bekräfta

de negativa återverkningarna härav. Behovet av en positiv bedömning av

den värnpliktiges kvalifikationer blir enligt utredningen allt större mot bakgrund

av den stigande utbildningsnivån. Översynen av gällande bestämmelser

för besiktning m. m. av värnpliktiga anses därför angelägen. Utred
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1968

ningen anser sig emellertid inte kunna bedöma den tid som, bl. a. med

hänsyn till de ekonomiska resurserna, kan behövas för att genomföra det

föreslagna inskrivningssystemet. En förstärkning av resurserna för psykiatriska

undersökningar bör oberoende härav snarast komma till stånd.

SAF, som har begränsat sitt yttrande till frågan om yrkesklassificeringen,

understryker angelägenheten av att det yrkesklassificeringssystem som f. n.

utvecklas av statistiska centralbyrån under medverkan av bl. a. arbetsmarknadsorganisationerna

prövas också inom den militära personalredovisningen.

TCO och SR tillstyrker att inskrivningen av de värnpliktiga organiseras om

på föreslaget sätt och att personalredovisningen förs samman militärområdesvis.

Utredningens förslag rörande data in askin utrustningen tas

upp av vissa remissinstanser. Överbefälhavaren framhåller att behov'' av7

ADB-anläggningar väntas uppstå också för annan decentraliserad förvaltningsverksamhet.

1 krig behövs ADB-anläggningar också för operativ'' verksamhet.

Många skäl anses tala för att sex regionala dataanläggningar kommer

att visa sig erforderliga. Den föreslagna organisationen bör därför

kunna anpassas så, att övergång kan ske till en dataanläggning för varje

militärområde. I fråga om centrala personalförvaltningen och de båda förvaltningarna

i Östra och Västra militärområdena anses möjligheterna böra

undersökas att tillgodose behovet av'' databehandling genom terminalanslutning

till datamaskinen vid försvarets civilförvaltning resp. till de datamaskiner

som kan behöva tillkomma i Strängnäs och Skövde för militärområdesstaberna.

Dataanläggningar som lokaliseras till Stockholm och

Göteborg måste vid beredskapshöjning snabbt kunna flyttas till militärområdesstabernas

krigsgrupperingsområden.

Chefen för armén framhåller att önskemålet om integration mellan olika

ADB-system inte bör få medföra att systemomläggningen försenas. Enligt

chefen för marinen, som biträder experten Trotzigs skiljaktiga mening,

bör antalet datamaskinanläggningar och maskinkonfigurationen bestämmas

med hänsyn till beredskapskrav, beläggning och utvecklingsmöjligheter.

Statskontoret bedömer det sannolikt att regional datamaskinbearbetning

kommer att krävas också inom förnödenhets- och ekonomiområdena. Databehandlingen

inom personalsystemet bör ske regionalt. Av utredningen

uppställda krav på konfiguration och lokalisering av maskinerna bör enligt

statskontoret ses i relation till de krav som andra redovisningssystem

kan komma att ställa. Pågående utredningar rörande dataverksamheten

i krig bedöms komma att ställa sådana krav, att de bara kan uppfyllas av

datamaskiner i en större klass än den som föreslagits i betänkandet. Även

statskontoret biträder därför experten Trotzigs skiljaktiga mening. Verket

anser sig inte nu kunna ta ställning till frågan hur det av utredningen

angivna maskintidsbehovet skall tillgodoses.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 3-i år 1968

Centrala folkbokförings- och nppbördsnämnden anser all det inte är

lämpligt att förlägga samtliga maskinbearbetningar till länsstyrelsernas

dataanläggningar med hänsyn till verksamhetens omfattning och till kravet

på daglig och omedelbar tillgång till datamaskinerna. Däremot finns inte

n^ot hinder för att länsanläggningarna i Karlstad och Luleå efter erforderlig

komplettering används för att bearbeta inskrivningsproven inom

Bergslagens och Övre Norrlands militärområden. Nämnden anser sig i nuvarande

utredningsläge inte kunna gå in på frågan om den militära anläggning,

som föreslagits bli placerad i Östersund, kan tillgodose också länsstyrelsens

behov. Däremot hälsar länsstyrelsen i Jämtlands län med tillfredsställelse

förslaget att en militär datamaskin med stor kapacitet förläggs

till Östersund. Denna anläggning bör kunna nyttjas för folkbokföringsuppgifter

som t. v. avses bli utförda i Härnösand. Länsstyrelsen i Värmlands

län har inte något att erinra mot att länsanläggningen utnyttjas

på föreslaget sätt. Civilförsuarsstyrelsen understryker olägenheterna med

maskintyper som inte är kompatibla. Styrelsen förutsätter att den bereds

tillfälle att följa eller delta i den fortsatta planeringen av datasystemen.

I fråga om centrala p e r so n al 1 ö r va It n i n gen s organisation

in. in. framhåller chefen för armén, som biträder organisationsförslaget

i princip, att oavsett lydnadsförhållandena i övrigt smidiga rutiner

bör skapas för samarbetet med försvarsgrensstaberna. Det anses viktigt att

de personaladministrativa ansvarsområdena är klart definierade. Frågor

i Öl ande den last anställda personalens rekrytering, utbildning och tjänstgöring

in. in. bör fortfarande falla inom försvarsgrenschefens ansvarsområde.

Chefen för marinen framför som sin principuppfattning att centrala

personalförvaltningen bör ställas under överbefälhavaren. Liknande synpunkter

anförs av chefen för flygvapnet, som anser att försvarsgrenschef

måste få befogenhet att ge anvisningar till centrala personalförvaltningen

om personalkategorier som är speciella för försvarsgrenen. Överbefälhavaren

hävdai att han maste ha minst sannna inflytande på personalfrågorna

som han nu har. Statskontoret understryker beträffande lydnadsförhållandena

att överbefälhavarens dominerande roll med avseende på ledningen

och samordningen inom totalförsvaret måste beaktas. Det berättigade

önskemålet om insyn i personalförvaltningsverksamheten anses

kunna tillgodoses genom att det allmänna representeras i någon form

av styrelse för centrala personalförvaltningen.

Försvarets civilförvaltning, som förutsätter att organisationen byggs upp

etappvis, ställer sig tveksam till möjligheterna att rekrytera tillräckligt

kvalificerad personal till de tjänster som har hänförts till högst lönegrad

24 men har i övrigt inte något att erinra mot organisations- och personalförslagen.

Fortifikations för val t ningen anser alt Bagartorpsområdet är

väl lämpat för lokaliseringen av centrala personalförvaltningen.

Militära tjänstgöringsåldersutredningen konstaterar att handläggningen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1968

av frågor om krigsmaktens fast anställda personal är splittrad på en mängd

myndigheter. Inom utredningen bär det satts i fråga om det är möjligt

att rationellt utnyttja denna personal, utan att en för krigsmakten gemensam

myndighet — ett personalverk — tar hand om all personalplanering,

rekrytering och anställning in. m. Det bedöms emellertid med gällande uppgiftsfördelning

varken lämpligt eller möjligt att bryta ut och samla ansvaret

för det aktiva befälet till en sådan myndighet. Flertalet övriga funktioner

som hänger samman med den förbandsproducerande verksamheten måste

i så fall också brytas ut ur försvarsgrensstaberna och samlas till gemensamma

myndigheter som sidoordnas med personalverket. Utredningen är

därför i likhet med inskrivnings- och personalredovisningsutredningen inte

beredd att nu ta ställning till om ett för krigsmakten gemensamt personalverk

bör inrättas. Frågan bör emellertid ägnas fortsatt uppmärksamhet.

Utredningen, som räknar med en lägsta avgångsålder av 63 år för militär

personal inom personalförvaltningarna, anser vidare att ett antal tjänster

som har avsetts för civil personal i stället bör avses för militär personal.

Tjänsterna för pensionerad militär personal bör också bytas mot tjänster för

aktiv militär personal. TCO, som tillstyrker att centrala värnpliktsbyrån

organiseras om till en central personalförvaltning, föreslår att vissa tjänster

för officer byts ut mot tjänster för underofficer — personalförvaltare —

och att vissa tjänster för pensionerad underofficer avses för aktiv personal.

Överbefälhavaren har inte någon annan erinran mot förslaget om de

regionala personalförvaltningarnas organisation

än att förvaltningarna bör ordnas in i militärområdesstaberna. Chefens för

Gotland militärkommando ställning måste därvid särskilt beaktas. Chefen

för armén, som tillstyrker organisationsförslagen, biträder förslaget om

förvaltningarnas lokalisering trots olägenheterna från beredskapssynpunkt.

Valet av stationeringsort för Östra och Västra personalförvaltningarna bedöms

kräva särskilda åtgärder för att säkra personalrekryteringen. Svårighet

att tillgodose behovet av förläggningar vid förband förutses i Göteborg

och Karlstad. Däremot väntas förläggningsbehovet kunna tillgodoses i

Östersund och Boden. Svårighet antas också uppstå att rekrytera erforderligt

antal läkare, särskilt psykiatrer. Kraftfulla åtgärder bör därför vidtas

så att organisationen kan förses med läkare. Tjänster för inskrivningsläkare

bör enligt arméchefens mening tillkomma i Övre och Nedre Norrlands

militärområden. Eu tjänst för pensionerad officer bör vidare tillkomma

vid varje inskrivningscentral för informations- och rekryteringsverksamhet.

Försvarets civilförvaltning, som förutsätter att organisationen byggs upp

etappvis, ställer sig också beträffande de regionala förvaltningarna tveksam

till möjligheterna att rekrytera viss kvalificerad personal. Förvaltningen

sätter vidare i fråga om försvaret nu bar råd att skaffa lokaler

för förvaltningarna. Försvarets sjukvårdsstyrelse, som delar arméchefens

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Ma j:In proposition nr .‘i i år 1968

mening att särskilda inskrivningsläkare behövs också i Östersund och

Boden, staller sig tveksam till anställnings- och arbetsförhållandena för

medicinalpersonalen. Det bedöms som uteslutet att personalen kan anställas

under endast åtla till nio månader för år. Om anställning däremot sker för

helt ar kan personalen utnyttjas också för andra hälsoundersökningar av

niditar personal in. in. Den psykiatriska expertisen bör enligt styrelsen

knytas fastare till organisationen och kunna utnyttjas också av förbanden.

Militär psykologiska institutet understryker svårigheterna att rekrvtera

psykologer och anser att det skulle vara bäst om denna personal kunde

beredas en mer permanent anställning. Detta skulle kunna ske om också

annan provningsverksamhet, 1. ex. prövningen av blivande officersaspiranter

in. 11., förlädes till inskrivningscentralerna. Psykologpersonalen anses

formellt böra anställas vid institutet och placeras till'' tjänstgöring vid

inskrivningscentralerna. Detta bör i vart fall gälla chefspsykologerna, som

bor kunna flyttas mellan centralerna och institutet. Sjukvårdsberedskapsnanmden,

som inte har något att erinra mot utredningens förslag om inrättandet

av förvaltningarna, hävdar att antalet psykiatrer som skulle tas

i anspråk är för slort med hänsyn till den begränsade tillgången i landet.

Statskontoret, som har invändningar mot benämningarna av de olika

organisationsenheterna inom förvaltningarna, finner i likhet med arbetsmarknadsstyrelsen

utredningens förslag i allt väsentligt realistiska och

lampliga såväl kvalitativt som kvantitativt. Statskontoret påtalar nackdelarna

med att värnpliktiga läkare tas i anspråk inom inskrivningsorganisationen.

De lokaldispositioner in. in. som föreslagits anses väl genomtänkta.

Alla möjligheter att minska kostnaderna bör emellertid tas till vara vid

den fortsatta planeringen. Slutligen framhåller verket som sin mening att

förvaltningarnas ställning är oklart formulerad. Värnpliktskommittén är

t. n. inte beredd att uttala sig om möjligheterna att med värnpliktiga läkare

tillgodose det behov av läkarkrafter som har redovisats i betänkandet.

Behovet kommer dock att beaktas av kommittén i dess arbete. Undersökningen

av de värnpliktiga psykologernas uppgifter inom krigsorganisationen

bar inte börjat och värdet trän utbildningssynpunkt av deras medverkan

i inskrivningen kan därför enligt kommittén ännu inte bedömas. Att

den regionala personalförvaltningen lyder under militärbefälhavaren anses

lämpligt i princip. De synpunkter som har anförts av kommittén anses inte

la hindra ett positivt ställningstagande till föreliggande förslag. Utredningen

om handräckningsuärnpliktiga konstaterar att förslagen öppnar möjlighet

att placera omkring 20(1 värnpliktiga som tillhör besiktningsgrupp 3

och 4 i förhållandevis kvalificerade befattningar vid personalförvaltningarna

och de lokala personaldetaljerna. Militära tjänstgöringsåldersutredningen

anfor i fråga om den militära personalen vid personalförvaltningarna

liknande synpunkter som har redovisats i fråga om centrala personalförvaltningen.

Vissa tjänster för civil och pensionerad militär personal

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:Is proposition nr 34 år 1968

föreslås alltså bytas ut mot tjänster för aktiv militär personal med högre

avgångsålder. Bl. a. gäller detta tjänsterna för personalvårdspersonal, som

bör avses för officerare, och en rad tjänster för systemmän och programmerare.

TCO, som tillstyrker utredningens organisationsförslag, sätter i

fråga om inte några av tjänsterna för personalofficer vid Södra och Östra

personalförvaltningarna kan bytas ut mot tjänster för personalförvaltare.

Fortifikationsför valt ning en har i princip inte något att erinra mot föreslagna

principer för lokalfrågornas lösning. Ombyggnadsarbetena bedöms

kunna bli kostnadskrävande och frågan om nybyggnader bör ses på lång

sikt. Under en övergångsperiod blir provisorier därför nödvändiga. Eftersom

lokalerna för provningsverksamheten i Östersund och Boden kommer

att utnyttjas under bara en kort tid av året bör det enligt verket undersökas

vilken ytterligare användning dessa lokaler kan få. Stora svårigheter förutses

att få lokalerna färdiga i avsedd lid.

Länsstyrelsen i Jämtlands län understryker att en lokalisering av Nedre

Norrlands personalförvaltning till Östersund är överlägsen en lokalisering

till Sundsvall från flera synpunkter. Särskilt anses lokalfrågan inte erbjuda

några problem i Östersund.

Den föreslagna organisationen av de lokala personalförvaltning

s organe n — personaldetaljerna vid förbanden in. in. — har gett

anledning till avvikande och kompletterande synpunkter från flera håll.

Överbefälhavaren anser att ytterligare överväganden och försök bör göras

innan organisationen fastställs. En allmän upprustning vid förbanden a\

den personaladministrativa sidan anses önskvärd, (.hefen för ämnen hä\- dar att kvalitetskravet på personaldetaljerna kommer att öka och att utredningens

förslag aktualiserar eu rad smärre reformer inom det personaladministrativa

fältet. Tillfället bör utnyttjas för att skapa en effektivare

personaladministration på lokal nivå. Olika personalfunktioner, som nu

är fördelade på olika tjänstemän, bedöms kunna föras samman till en

per sonal administrativ avdelning. Chefen för armén avser därför att utreda

den lokala personaladministrationen med utgångspunkt i eu bedömning

av personalbehovet som innebär att antalet tjänster vid varje förband i förhållande

till utredningens förslag skulle behöva ökas med två, varav eu

tjänst för regementsofficer eller kapten. Han föreslår också alt en personaladministrativ

detalj skall tillkomma vid Kiruna försvarsområdesstab.

och Livgardesskvadronen. Chefen för flygvapnet hävdar att antalet föreslagna

tjänster vid flygflottiljerna är otillräckligt. Han bedömer att det vid

varje förband erfordras fyra tjänster men däremot inte några värnpliktiga.

Försvarets civilförvaltning sätter i fråga om inte ärenden rörande anställning,

rekrytering och personalvård också borde handläggas vid pei sonaldetaljen,

vilket kanske skulle vara ägnat att rationalisera förvaltningen vid forbanden.

En tjänsteman med kvalifikationer motsvarande nuvarande personalofficers

skulle då behövas. Enligt statskontoret är organisationen inte fullt tdl
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1968

fredsställande. Från effektivitetssynpunkt skulle med hänsyn till arbetsuppgifternas

art ett lcontorsbiträde avgjort vara att föredra framför det underbeläl

som utredningen föreslagit. Militära tjänstgöringsåldersutredningen hävdar

motsatt mening och anser att ett äldre underbefäl från kostnadssynpunkt

är en klart överlägsen lösning. Huvuddelen av arbetet inom personaldetaljen

beräknas bli utfört manuellt och utbildning i maskinskrivning

krävs inte. Utredningen tillstyrker därför det förslag som har förts fram i

betänkandet på denna punkt. De arbetsuppgifter som finns kvar i den lokala

organisationen kan enligt utredningen delas upp i två grupper, varav den

ena avser planering av befälets utbildning, tjänstgöring och krigsplacering

och den andra mera rutinbetonade värnpliktsärenden. Den första ärendegruppen

bör handläggas av en officer, den senare av en underofficer. Utredningen

föreslår alltså att chefen för den lokala personaladministrationen

skall vara officer. Också SR anser att äldre officer bör avses för tjänsten.

TCO föreslår att vissa personaldetaljer tillförs tjänst för kontorsbiträde.

Remissinstanserna har i anslutning till den föreslagna personalorganisationen

fört fram vissa synpunkter och förslag som gäller

samtliga berörda organisationsenheter. Överbefälhavaren konstaterar att

personalminskningen främst berör biträdespersonalen medan den kvalificerade

personalen ökar i antal, vilket anses olyckligt. En självklar strävan

bör vara att i vart fall antalet aktiva officerare inte ökar i den nya organisationen.

Särskilda åtgärder anses nödvändiga under övergångsperioden

så att systemet inte bryter samman till följd av för tidiga personalavgångar.

Chefen för armén understryker det angelägna i att den personal som friställs

genom utredningens förslag får utnyttjas för andra uppgifter. Det

anses nödvändigt att rationaliseringsvinster som görs inom skilda områden

får tillgodogöras den samlade organisationen. Arméchefen delar utredningens

uppfattning att de militära tjänsterna i de allra flesta fall inte bär vara

bundna till viss försvarsgren. Frågan om en eventuell höjning av pensionsåldern

för militär personal förutsätts bli behandlad i annat sammanhang.

Försvarets civilförvaltning förutsätter att de tjänster som utredningen har

betecknat som ordinarie också skall kunna vara extra ordinarie. Verket understryker

vidare svårigheten att placera om biträdespersonal som friställs.

Militära tjänstgöringsåldersutredningen, som inte tar ställning till personalbehovet,

gör gällande att ett genomförande av de framlagda förslagen

skulle medföra att omkring 40 krigsbefattningar för bataljonschef in. in.

inte längre kommer att kunna tillsättas med aktiv officer. Detta borde enligt

gällande principer vid oförändrad pensionsålder medföra att lika många

tjänster inrättas på reservstat. Organisationen bör enligt utredningen avpassas

så, att möjligheterna att krigsplacera arméofficerare i s. k. normerande

befattningar inte försämras. Ur organisationen bör därför ständigt

40 officerare i åldersläget under 55 år kunna frigöras för annan krigsuppgift.

Dessa officerare bör ges tillfälle att förbereda sina krigsuppgifter i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1968

minst (ten omfattning som gäller för reservstatspersonal. Tjänstgöringsåldersutredningen

tar också upp frågan om den militära personalen i personalförvaltningsorganisationen

bör föras samman till en särskild personalkår

men anser sig inte böra ta ställning härtill. Ytterligare undersökningar

av frågor rörande rekrytering och karriärgång förutsätts. Samma fråga tas

upp av TCO, som föreslår eu utredning av lämpligheten att inrätta en

särskild kår för personalförvaltare. Utbildnings- och informationsfrågorna

bör därvid ägnas stor uppmärksamhet.

Rörande samordningsfrågorna har följande synpunkter och

förslag kommit fram. Några remissinstanser, bland dem chefen för armén,

civilförsvars styr elsen, sjukvårdsberedskapsnämnden, värn pliktskommittén

och utredningen om handräckningsvärnpliktiga, understryker vikten

av att folkbokföringen kan följa förändringar också i fråga om den enskildes

utbildning och yrke. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

anser i likhet med utredningen att folkbokföringen bör tillhandahålla underlaget

för totalförsvarets personalregistrering och pesonalplanering. Länsstyrelsernas

register kan enligt nämnden lämna totalförsvarets olika myndigheter

underlag för urval av personal och fortlöpande avisera om ändring

av data för berörd personal. Också vissa sammanställningar som fordras

för personalplaneringen bör kunna tillhandahållas. Arbetsmarknadsstyrelsen

noterar att utredningens förslag medför ökat ansvar för länsarbetsnämnderna.

Styrelsen avser att undersöka möjligheterna att decentralisera bl. a.

uppskovsbehandlingen till nämnderna. Dessförinnan måste emellertid pågående

undersökning av möjligheterna att föra över uppskovsregistret till

automatisk databehandling genomföras. Arbetsmarknadsverket sägs liksom

näringslivet vara intresserat av att handläggningen av uppskovsärenden

förenklas.

I fråga om övergången Lill det nya systemet framhåller överbefälhavaren

att många problem måste lösas. Beredskapssynpunkten är en avgörande

faktor för övergången och för avvecklingen av den nuvarande lokala

organisationen. Den föreslagna tidsplanen tillstyrks dock med hänsyn till

svårigheten att genomföra det nya värnpliktsutbildningssystemet inom nuvarande

organisation. Tidsplanen bör emellertid av bl. a. beredskapsskäl

inte låsas. Även chefen för armén förordar en snar övergång. Han sätter

emellertid i fråga om det är möjligt att genomföra systemomläggningen,

främst i fråga om personalredovisningen, så snabbt som utredningen har

föreslagit. Övergången får enligt arméchefen inte medföra att krigsförbandens

beredskap eftersätts. En tillfällig personalförstärkning anses behövlig

under övergångsperioden. Detta vitsordas också av försvarets civilförvaltning.

Arbetsmarknadsstyrelsen uttalar att alla skäl talar för att det nya

systemet genomförs utan tidsutdräkt.

Utredningens kostnadsberäkningar m. in. tas upp av några

remissinstanser, överbefälhavaren konstaterar att utredningens förslag,.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 3t år 1968 33

trots ökad effekt, kan genomföras inom i stort sett samma kostnadsram som

galler for nuvarande system och att betydande sekundära besparingar dessutom

görs. De extra kostnader som uppstår under de närmaste åren för

systemomläggningen in. in. bör bestridas av medel utanför ramen för försvarshuvudtiteln.

Chefen för flygvapnet finner att kostnaderna redovisats

ofullständigt. Försvarets civilförvaltning pekar på att kostnaderna för utbildningen

har redovisats bara till den del som avser omläggningen av systemet.

Att det nya inskrivningssystemet medför kostnadsökningar anses uppvägas

av de avsevärda fördelar som står att vinna. Verket framhåller vidare

alt vissa inskrivningsskyldiga kommer att få vidkännas större ekonomiska

förluster än andra till följd av förlorad arbetsförtjänst. Det föreslagna enhetliga

ersättningsbeloppet vid inskrivningen bör likväl godtas, eftersom

det här ar fråga om att fullgöra en medborgerlig plikt. För de merkostnader

för personal som uppstår övergångsvis föreslås en särskild anslagspost, som

bör disponeras av verket.

IV. Departementschefen

Vid 1966 års riksdag beslöts om ny ordning för de värnpliktigas utbildning

in. m. (prop. 1966: 106, 2LU 48, rskr 271). Jag uttalade därvid att det

nya utbildningssystemet skulle komma att ställa större krav på inskrivningsverksamheten

men att formerna för dennas anpassning till det ändrade

utbildningssystemet borde prövas först i samband med ställningstagandena

till de förslag som 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning

väntades lägga fram. Utredningen har nu redovisat sitt uppdrag.

Härigenom har underlag erhållits för att besluta om ett nytt system för inskrivning

och redovisning av värnpliktiga. Förslag i ämnet bör därför i enlighet

med mitt uttalande i prop. 1967: 110 föreläggas 1968 års riksdag.

Utredningen har ingående studerat gällande system för inskrivning

och redovisning av värnpliktiga. Den har därvid funnit att

det nya utbildningssystemet ställer ökade krav på redovisningssystemet och

att automatisk databehandling bör utnyttjas för såväl inskrivning som personalredovisning.

Utredningen föreslår därför alt ett nytt system för inskrivning

och personalredovisning skall införas med början år 1968. Inskrivningsområdenas

antal minskas från 21 till 6 och deras gränser anpassas

etter militärområdenas. Verksamheten leds av centrala värnpliktsbyrån,

som organiseras om till en central personalförvaltning, och inom

varje militärområde av en nyorganiserad regional personalförvaltning.

Dessa regionala förvaltningar övertar i huvudsak den nuvarande lokala inskrivnings-

och personalredovisningsverksamheten.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1968

Inskrivningen av värnpliktiga förläggs inom varje militärområde

till en fast inskrivningscentral som organisatoriskt ingår i den regionala

personalförvaltningen. Inskrivningscentralerna lokaliseras till Kristianstad,

Göteborg, Solna, Karlstad, Östersund och Boden. Provningsverksamheten

vid inskrivningen ökas väsentligt och omfattar för den inskrivningsskyldige

två dagar. De medicinska undersökningarna kompletteras med bl. a. kapacitetsbestämmande

prov och innefattar i vissa fall också psykiatrisk

undersökning. Också de psykologiska proven får vidgad omfattning. Inskrivningsnämnden

behålls som beslutande organ och får i princip oförändrad

sammansättning. Nämnden fattar beslut om den värnpliktiges inskrivning

och uttagning först sedan prövningsperioden har avslutats och

utvunna resultat har bearbetats i datamaskin. Övernattning måste anordnas

för alla inskrivningsskyldiga. Den inskrivningsskyldige får — förutom reseersättning

och traktamente — fri förplägnad och penningbidrag med samma

belopp som utgår till menig under grundutbildning. För provningsverksamheten

kan enligt utredningen högst 32 veckor per år disponeras. Den

medicinalpersonal och de psykologer som engageras i inskrivningen förutsätts

i regel vara anställda endast under den del av året då provningsverksamheten

pågår och därvid arbeta på halvtid. Övrig personal som inte är

värnpliktig är heltidsanställd och utnyttjas under tid då prövning inte pågår

för förberedelse- och efterarbete m. m. Kapaciteten vid varje inskrivningscentral

bör medge att man hinner med 100 inskrivningsskyldiga varje

prövningsdag. På grund av den ojämna befolkningstätheten inom landet

föreslås dock vissa variationer beträffande såväl inskrivningscentralernas

kapacitet som prövningsperiodens längd.

Inom personal redo vis ning en förläggs den s. k. truppregistreringen

— en fullständig individuell registrering — till de regionala personalförvaltningarna.

Dessa övertar den redovisning, som nu vilar på inskrivningscheferna

och cheferna för arméns och flygvapnets förband. Marinens

båda truppregister för flottan och kustartilleriet som är anknutna till marinstaben

behålls dock t. v. oförändrade. Truppregistreringen lämnar underlag

för beslut om krigsplacering samt freds- och krigstjänstgöring. Registreringen

grundas liksom hittills på uppgifter från folkbokföringsmyndigheterna.

Förbanden befrias från vissa uppgifter, som f. n. till stor del utförs

manuellt och främst berör personal som inte är i tjänst. Hit hör bl. a. krigsplaceringsarbetet

och ansvaret för att de värnpliktiga blir inkallade till fredsoch

krigst jänstgöring. Chef för förband och vissa andra militära myndigheter

förutsätts dock kunna lämna bindande anvisning till regional personalförvaltning

om krigsplacering av sådan personal vars individuella kvalifikationer

myndigheten har kännedom om. Listor över den aktuella sammansättningen

av krigsförbanden förutsätts tryckas periodiskt i datamaskin

och sändas ut till mobiliseringsmyndigheterna. Dessa får härigenom

erforderlig överblick över personalläget.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1968

35

Behovet av datamaskiner föreslås av utredningen t. v. bli tillgodosett

genom att iyra datamaskinanläggningar förhyrs och ställs upp i anslutning

till de regionala personalförvaltningarna i Kristianstad, Göteborg, Solna

och Östersund. Anläggningen i Solna skall tillgodose också den centrala

personalförvaltningens behov. Anläggningen i Östersund utnyttjas även

av personalförvaltningen i övre Norrlands militärområde och anläggningen

i Göteborg av personalförvaltningen i Bergslagens militärområde. Behovet

av datamaskintid för vissa inskrivningsrutiner i dessa militärområden skall

dock tillgodoses av folkbokföringens datakontor i Luleå och Karlstad.

Centrala personalförvaltningen föreslås bli organiserad

på centralplanering, värnpliktsbyrå, datakontor och administrativ byrå. Organisationen

ar enligt utredningen oberoende av om förvaltningen ställs

under överbefälhavaren eller lyder direkt under Kungl. Maj :t. Den personalorganisation

som föreslås för förvaltningen omfattar 62 tjänster eller

9 färre än centrala värnpliktsbyrån nu bär, om den s. k. förvaltningsdetaljen

räknas bort. Personalminskningen faller huvudsakligen på stansoperatriser.

Behovet av annan personal ökar däremot.

De regionala personalförvaltningarna, som är förlagda

på sannna orter som inskrivningscentralerna, organiseras på planeringsdetalj,

krigsplaceringsavdelning, inskrivningssektion och administrativ

avdelning. I fyra av förvaltningarna ingår också en dataavdelning. Chefen

for förvaltningen är samtidigt inskrivningschef. Myndigheten lyder direkt

under militärbefälhavaren utom beträffande inskrivningsärenden, befrielse°ch

anståndsärenden samt ärenden av registreringsteknisk natur. I dessa

ärenden lyder myndigheten direkt under centrala personalförvaltningen. Personalorganisationen

för de regionala förvaltningarna omfattar 256 tjänster

för heltidsanställd personal och ett inte obetydligt antal deltidsanställda och

värnpliktiga. Lokalbehovet för personalförvaltningarna föreslås t. v. i allt

väsentligt tillgodoses genom förhyrningar eller ianspråktagande av provisoriskt

uppförda eller iordningställda byggnader. Förläggning av de inskrivningsskyldiga

ordnas t. v. vid förband. Personalförvaltningen inom östra

militärområdet inryms tillsammans med centrala personalförvaltningen i

Bagartorp (Solna).

I 1 råga om den lokala organisationen innebär utredningens

förslag att ett betydande antal tjänster kan dras in vid arméns och flygVapnets

förband. Marinens lokala myndigheter berörs inte av förslagen. Vidare

föreslås viss förstärkning av försvarsområdesstaberna, dit vissa uppgifter

fors över från förbanden. Sammanlagt behövs i den lokala organisationen

vid armén och flygvapnet 147 tjänster mot f. n. omkring 480.

Utredningens ställningstaganden och förslag har i stort sett tillstyrkts eller

lämnats utan erinran av de myndigheter in. fl. som har yttrat sig i ärendet.

I

I anslutning till centrala värnpliktsbyråns anslagsframställningar för

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 G

Kungl. Maj.ts proposition nr 3''i år 1968

budgetåret 1968/69 har chefen för centrala värnpliktsbyrån anmält att byrån

enligt överbefälhavarens direktiv har utgått från att utredningens förslag

skall genomföras med vissa modifikationer. Dessa består trämst i att övergången

till det nya systemet skjuts till hösten 1969, att antalet dataanläggningar

begränsas till tre och att personalorganisationen minskas i viss

utsträckning. Centrala värnpliktsbyrån ges ny organisation i huvudsak

enligt utredningens förslag fr. o. in. den 1 juli 1968. Överbefälhavaren har

i sitt yttrande över krigsmaktens anslagsframställningar för budgetåret

1968/69 anmält att medel har avsatts för att genomföra det nya inskrivnings-

och personalredovisningssystemet i samtliga de alternativ som har

utretts för 1965 års försvarsutredning.

Innan jag redovisar mina egna ställningstaganden och förslag, vill jag

erinra om att vissa försök med inskrivning enligt utredningens

system redan har förekommit. Försöken började i mindre omfattning i

Hallands län åren 1965 och 1966. De har därefter vidgats och pågår nu i

Bergslagens militärområde, där de omfattar alla inskrivningsskyldiga. Erfarenheterna

från försöken är goda och visar att det nya systemet har väsentliga

fördelar framför det nuvarande.

För egen del finner jag det klarlagt att nuvarande system för inskrivning

och personalredovisning är föråldrat och maste

ersättas med ett effektivare system, som ger bättre underlag för personalplanering''

och personalurval och samtidigt ger möjligheter till rationaliseringsvinster.

.lag anser det också klarlagt att ett sådant system måste bygga

på automatisk databehandling tör att kraven på informationsunderlag för

personal- och utbildningsplaneringen och överblick över personalläget vid

krigsförbanden skall kunna fyllas. I likhet med remissinstanserna finner

jag att övertygande skäl har anförts tör att huvuddelen av verksamheten bör

utföras decentraliserat. En centralisering av personalredovisningen är visserligen

tekniskt genomförbar men innebär eu alltför sårbar och tungrodd

lösning. .lag tillstyrker därför att inskrivningsområdenas antal minskas

och att inskrivningen och personalredovisningen enligt utredningens förslag

_____under ett centralt ledningsorgan — bedrivs regionalt. Med hänsyn

till angelägenheten att begränsa kostnaderna och personalbehovet anser

jag emellertid inte att ett regionalt organ bör inrättas inom varje militärområde.

.lag räknar i stället med att verksamhetsområdet för vart och ett

av de regionala organen i princip skall omfatta tva militärområden, som

tillsammans får bilda ett inskrivningsområde. Södra och Västra militärområdena

bör därvid bilda Södra inskrivningsomradet, Östra militärområdet

och Bergslagens militärområde östra inskrivningsområdet samt Nedre och

övre Norrlands militärområden Norra inskrivningsområdet.

Också i fråga om deL föreslagna programmet för de medicinska

och psykologiska prövningarna vid inskrivningarna kan

jag i huvudsak ansluta mig till utredningens förslag. Den tidigare nämnda

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1938 37

försöksverksamheten har visat, att dessa prövningar är val ägnade att fylla

•de krav på förbättring av instrumenten för urvalsverksamheten som ställs

av det nyligen beslutade värnpliktssystemet. Jag vill särskilt framhålla betydelsen

av att den inskrivningsskyldiges hälsotillstånd och lämplighet för

•olika slags utbildning såvitt möjligt blir klarlagda och att möjligheterna tas

till vara att redan vid inskrivningen skilja ut dem som till följd av gällande

systems otillförlitlighet nu frikallas av medicinska skäl först under pågående

grundutbildning. Härigenom bedömer jag på grundval av tillgänglig

statistik all minst 50 000 tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under grundutbildning

skall kunna sparas in varje år, sedan det nya prövningsförfarandet

har slagit igenom. Jag räknar därför med att den värnpliktskontingent

som rycker in till grundutbildning genom det förbättrade prövningsförfarandet

skall kunna minskas med åtminstone ett tusental man fr. o in budgetåret

1971/72.

Då jag i huvudsak kan ansluta mig till utredningens förslag rörande provningsverksamhetens

omfattning innebär delta att jag f. n. avvisar de förslag

att vidga undersökningsprogrammet som bär förts fram av vissa remissinstanser

men det får inte tolkas så att programmet för framtiden skulle vara

låst i detalj. Mitt ställningstagande betyder också att jag inte anser mig

kunna biträda de förslag till inskränkningar som bär förts fram av chefen

för flygvapnet. Som utredningen bar framhållit bör erfarenheterna av det

nya prövningsförfarandet tas till vara efter hand. Möjlighet bör därför finnas

att inom den givna organisationens ram ersätta metoder som befinns

mindre ändamålsenliga med andra metoder. Den knappa tillgången inom

landet på akademiskt utbildade funktionärer, främst läkare men också psykologer,

måste beaktas. De genomsnittstider som utredningen har beräknat

tör ki oppsundersökningar, psykiatriska undersökningar och intervjuer med

de inskrivningsskyldiga betraktar jag därför som maximitider. Jag finner

det särskilt angeläget att intervjuförfarandet utsträcks att omfatta alla inskrivningsskyldiga

och att vissa av de prövande på grundval av bl. a. intervjun

undersöks av psykiater.

Jag delar utredningens uppfattning, atl inskrivningen — för att tillfredsställa

kraven på goda undersökningsmetoder — bör utföras vid fasta

inskrivningscentraler och att förrättningen måste sträckas

ut trän eu till två dagar. Jag förutsätter också att prövningen av gymnasieelever

och andra studerande läggs på sådan tid all den inte sammanfaller

med viktigare prov- eller tentamensperioder. Med hänsyn till de inskrivningsskyldigas

resor anser jag det nödvändigt med två inskrivningscentraler

inom varje inskrivningsområde. Dessa bör organisatoriskt ingå i den

legionala enheten för inskrivningsområdet. Inskrivningscentralerna bör åtminstone

t. v. lokaliseras enligt utredningens förslag, dvs. inom Södra

inskrivningsområdet till Kristianstad ocli Göteborg, inom östra inskrivningsområdet

till Solna och Karlstad samt inom Norra inskrivningsområdet

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1968

till Östersund och Boden. Av utredningen framgår att belastningen på de

olika inskrivningscentralerna kommer att variera avsevärt om militärområdenas

gränser strikt skulle respekteras vid inskrivningsförrättningarna.

Genom mitt förslag rörande inskrivningen blir del emellertid möjligt att utjämna

arbetsbelastningen mellan inskrivningscentralerna. Värnpliktiga som

bor i de västra delarna av Östra militärområdet bör kunna skrivas in i Karlstad,

och inskrivningsskyldiga som är bosatta inom norra delen av Gävleborgs

län bör kunna hänvisas till inskrivningscentralen i Östersund i stället

för Solna. Vidare bör inskrivningsskyldiga som är bosatta inom södra delen

av östra militärområdet kunna hänvisas till inskrivningscentralen i Göteborg

eller Kristianstad. Mina förslag innebär att alla inskrivningscentraler kommer

att drivas med i stort sett samma dagskapacitet, högst 100 värnpliktiga

för dag. Inskrivningscentralerna i Östersund och Boden kommer dock att

driva sin verksamhet bara under en begränsad del av året. Samma personal

kan därför — med undantag för viss deltidsanställd personal — utnyttjas

vid båda dessa centraler. Frågan om inskrivningscenlralernas personaluppsättning

tar jag upp i det följande.

Jag tillstyrker också utredningens förslag om de f ö r in åner de inskrivningsskyldiga

skall vara berättigade till. Penningbidrag bör alltså utgå under

båda prövningsdagarna med samma belopp som till menig under grundutbildning,

f. n. 5 kr. för dag.

Beslut i inskrivningsärende bör fattas av den inskrivningsn

ä in n d som bör finnas i varje inskrivningsområde i den ordning utredningen

har föreslagit. Chefen för den regionala enheten inom inskrivningsområdet

bör vara ordförande i nämnden (inskrivningschef). Som vice ordförande

bör cheferna för inskrivningscentralerna inom området fungera.

I nämnden bör vidare ingå civila ledamöter, vilka på samma sätt som f. n.

bör utses av landsting eller i vissa fall av stadsfullmäktige. Jag tar inte

nu ställning till antalet civila ledamöter i varje nämnd. Den i anslutning till

1966 års beslut om värnpliktsutbildningen väckta och nu åter aktualiserade

frågan om en gemensam besvärsmyndighet för inskrivnings- och andra

värnpliktsärenden bör också övervägas ytterligare.

Beträffande person al redovis n inge n räknar jag, som tidigare

bär sagts, med eu koncentration till regional nivå i fråga om arméns och

flygvapnets personal. Den redovisning som nu sker vid inskrivningsexpeditionerna

och vid arméns och flygvapnets förband bör alltså föras över till

de regionala enheterna inom inskrivningsområdena. Beträffande truppregistreringen

vid marinen räknar jag i likhet med utredningen med alt den

t. v. skall utföras centralt vid marinstaben, som i sin tur bör tillhandahålla

de regionala redovisningsenheterna erforderliga dubblettregister. I avvaktan

på ett slutligt ställningstagande till den framtida organisationen av marinens

personalredovisning bör emellertid inte några åtgärder få vidtas som hindrar

eller försvårar att truppregislreringen för flottan och kustartilleriet framdeles

kan decentraliseras.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1968

Frågan om hur behovet av datamaskin tid skall tillgodoses är beroende

av resultatet av pågående utredningar om behovet av datamaskintid

för andra ändamål. Köp av särskilda dataanläggningar bör därför inte nu

komma i fråga. Av samma skäl som utredningen finner jag mig inte heller

kunna räkna med att behovet skall tillgodoses genom legokörning vid privata

eller statliga civila anläggningar annat än i begränsad utsträckning.

Viss maskinutrustning bör alltså t. v. förhyras. Jag delar också utredningens

mening att sådan databehandling som inte fordrar kvalificerad

maskinbearbetning bör utföras vid dataanläggning i anslutning till det regionala

organet. Jag räknar därför med att en förhyrd dataanläggning skall

ställas upp hos varje sådan enhet. En av dessa anläggningar bör betjäna

också den centrala myndigheten. Mitt förslag innebär bl. a. att folkbokföringens

dataanläggningar i Göteborg, Karlstad och Luleå torde behöva anlitas

för vissa inskrivningsrutiner. Uppställningen av de förhyrda anläggningarna

bör t. v. ske provisoriskt och på sådant sätt att behovet av terminalutrustning

begränsas. Den slutliga placeringen blir beroende av resultatet

av pågående utredningar om behovet av regionala dataanläggningar.

Medel bör anvisas så att en dataanläggning kan disponeras senast

hösten 1968. De båda övriga anläggningarna bör stå till förfogande senast

den 1 juli 1970.

I fråga om den centrala lednings myndighetens uppgifter,

ställning och organisation vill jag anföra följande. I likhet med utredningen

anser jag att ledningen av inskrivningen och personalredovisningen

skall åvila en särskild myndighet. Denna myndighet bör bildas genom omorganisation

av centrala värnpliktsbyrån. Jag är alltså inte beredd föreslå

att värnpliktsbyrån nu skall omvandlas till ett för krigsmakten gemensamt

personalverk på sätt som militära tj änstgöringsåldersutredningen bär antytt.

I fråga om ledningsmyndighetens ställning i förhållande till Kungl.

Maj :t, överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna har flera alternativ förts

fram. För egen del förordar jag att myndigheten ges ställning som central

förvaltningsmyndighet. Den bör alltså vara ett självständigt verk, som är

ansvarigt direkt inför Kungl. Maj:t. Med hänsyn till denna nya ställning

föreslår jag att centrala värnpliktsbyråns namn ändras till värnpliktsverket,

en benämning som jag använder i det följande.

Värnpliktsverkets befogenheter som central förvaltningsmyndighet måste

i vissa hänseenden begränsas genom direktiv- och anvisningsrätt för överbefälhavaren

och försvarsgrenscheferna, främst för att tillgodose den operativa

verksamheten och förbandsproduktionen. På inskrivningssidan bör

direktiv- och anvisningsrätten i huvudsak kunna utnyttjas för att fastställa

kraven för de befattningar som skall besättas med värnpliktig personal och

för att ange hur inskrivningskontingenten skall fördelas för utbildning. Inskrivningsverksamheten

i övrigt ankommer på värnpliktsverket, som alltså

har ansvaret för bedömning, uttagning och registrering av personalen och

även svarar för att personalen ställs till förfogande för utbildning enligt

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr M år 1968

givna direktiv. Värnpliktsverket bör också vara obundet av direktiv och anvisningar

i sin på värnpliktslagen och inskrivningsförordningen grundade

handläggning av befrielse- och anståndsärenden. I fråga om personalredovisningen

bör värnpliktsverket överta arméchefens samordnande uppgifter

och i övrigt verka som ett serviceorgan åt berörda militära myndigheter. Ansvaret

för den operativa och organisatoriska personalplaneringen och för

krigsplaceringen måste också i fortsättningen ligga hos de militära myndigheterna

och värnpliktsverket bör därför i dessa hänseenden vara skyldigt att

följa givna direktiv och anvisningar. Det ankommer på Kungl. Maj :t att

närmare reglera de frågor som här har berörts.

Värnpliktsverket, vars chef ensam bör fatta beslut i de ärenden i vilkas

handläggning han deltar, bör organiseras på en värnpliktssektion, eu administrativ

sektion och ett datakontor. Jag kan alltså inte ansluta mig till utredningens

förslag afl verket delas in i byråer. Verkschef sbefattningen bör

kunna uppehållas av militär eller civil tjänsteman. Jag räknar med att antalet

tjänster vid verket skall kunna minskas från föreslagna 62 till 51.

För verkschefen bör inrättas eu t jänst som chcf i Cp 2. Mot denna löneställning

har berörda personalorganisationer förklarat sig inte ha något att erinra.

Av övriga tjänster avses 20 för militär och JO för civil personal. Tjänsterna

för aktiv militär personal bör vara ordinarie med förordnande t. v.

Övriga tjänster bör inrättas som extra ordinarie.

Frågan om avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor för personalen vid

värnpliktsverket — med undantag av verkschefen — torde få lösas efter

förhandlingar med berörda personalorganisationer. Jag avser därför att ge

avtalsverket i uppdrag att förhandla om dessa villkor på grundval av vad

jag har föreslagit i denna proposition och i ett organisationsunderlag som

i detta syfte har upprättats inom försvarsdepartementet.

Intill dess övergången till del nya systemet för personalredovisning har

skett bör medel vidare beräknas för att behålla viss personal som behövs

för nuvarande system. Under budgetåret 1968/69 uppgår denna personal till

sammanlagt 26 tjänstemän i A 17 eller lägre. Av samma skäl beräknar jag

också medel för 24 tjänstgöringsmånader för frivilligt tjänstgörande personal.

I avvaktan på att de regionala enheterna organiseras bör medel slutligen

beräknas för viss tillfällig arbetskraft för systemutveckling m. in.

och för personalen vid centrala värnpliktsbyråns nuvarande förvaltningsdetalj.

Vid bifall till mina förslag kan de tjänster som nu finns inrättade vid

centrala värnpliktsbyrån dras in. Personalstyrkan — 84 personer den 1 juli

1967 — beräknas genom mitt förslag efter hand sjunka till 52, varav en kommenderad

officer. Personalminskningen hänger till viss del samman med att

förvaltningsdetaljens personal — 12 tjänster — fr. o. in. den 1 juli 1969 hör

föras över till den regionala enheten inom Östra inskrivningsområdet.

Som jag kommer att redovisa i det följande bör de regionala enheterna

inte organiseras förrän den 1 juli 1969. Slutlig ställning till

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 dr 1968

tjänster m. in. för dessa enheter bör därför inte tas f. n. För att bl. a. belysa

kostnadssidan anser jag det emellertid nödvändigt att i delta sammanhang

lämna vissa preliminära förslag rörande deras uppgifter, organisation och

personaluppsättning.

Jag ansluter mig som förut har sagts till utredningens förslag att uppgifterna

rörande inskrivning, personalredovisning, krigsplacering och

andra värnpliktsärenden in. in. under värnpliktsverkets ledning bör handläggas

regionalt resp. vid marinens truppregister. Jag kan inte biträda överbefälhavarens

förslag att dessa uppgifter skall handläggas vid organisationsenheter

som ordnas in i militärområdesstaberna. I prop. 1964: 109 angående

krigsmaktens regionala ledning in. in. framhöll jag, att militärbefälhavarens

ledning av den verkställande och utövande förvaltningsverksamheten inom

militärområdet borde begränsas till planläggning, reglering och kontroll och

att förvaltningsverksamheten i övrigt borde fullgöras vid särskilda från stallen

fristående myndigheter. Detta uttalande äger tillämpning också på den

verksamhet jag nu behandlar. De regionala inskrivnings- och redovisningsenheterna

bör alltså vara fristående. Militärbefälhavare bör dock på grund

av sitt ansvar för den operativa verksamheten och förbandsproduktionen

ha viss anvisningsrätt gentemot regional inskrivnings- och redovisningsenhet.

Han bör också utöva viss kontroll över krigsplaceringsarbetet in. in.

vid enheten. Motsvarande befogenheter bör också ges chefen för första flygeskadern

och chefen för Gotlands militärkommando. Anvisningsrätten bör

i tillämpliga delar utformas enligt de riktlinjer jag i det föregående har

angett för överbefälhavarens och försvarsgrenschefernas direktiv- och anvisningsrätt

i förhållande till värnpliktsverket.

Av min föregående redogörelse framgår att militärbefälhavaren får vissa

ledningsuppgifter i fråga om inskrivningen och personalredovisningen inom

militärområdet. Denna fråga uppmärksammades då statsmakterna beslöt om

militärområdesstabernas organisation (jfr prop. 1966: 110 s. 64). Jag uttalade

då bl. a. att militärbefälhavaren borde medverka i personalplaneringen,

och en särskild avdelning inrättades i staben för handläggning av bl. a. personalärenden

som är gemensamma för försvarsgrenarna. Jag förutsätter att

eventuellt behov av personalförstärkning för detta ändamål tillgodoses genom

att tjänster enligt överbefälhavarens bestämmande flyttas från andra

organisationsenheter inom militärområdesstaberna.

De tre regionala inskrivnings- och personalredovisningsenheter som jag

anser erforderliga bör benämnas Södra värnpliktskontoret, Östra värnpliktskontoret

och Norra värnpliktskontoret. Med hänsyn till behovet av samarbete

med militärområdesstaberna bör varje kontor om möjligt förläggas till

ort med sådan stab. Härigenom kan också kontorets behov av transportmedel

och andra serviceåtgärder tillgodoses genom de resurser som finns tillgängliga

vid staben. Det kan också visa sig lämpligt att knyta bokföringen

och kostnadsredovisningen till redovisningskontoret i berörd stab. önskemålet

om gemensam förläggningsort för militärområdesstab och värnplikts
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1968

kontor kan uppfyllas i två fall. Södra värnpliktskontoret bör förläggas i

Kristianstad och Norra värnpliktskontoret i Östersund, östra värnpliktskontoret

bör däremot av skäl som utredningen har redovisat förläggas i

Solna i anslutning till den inskrivningscentral inom Östra inskrivningsområdet

som bör till kontoret.

I de regionala värnpliktskontorens organisation bör ingå en enhet

för krigsplacerings- och värnpliktsärenden, två enheter för inskrivningsverksamheten

— Norra värnpliktskontoret endast en — och en enhet för

administrativa ärenden. Vidare bör en dataenhet provisoriskt ordnas in i

varje kontor. Jag räknar däremot inte med att särskilda planeringsenheter

skall inrättas. Ställning till hur datamaskindriften in. m. skall organiseras

bör tas först sedan pågående utredningar om regional databehandling för

andra ändamål än inskrivning och personalredovisning har avslutats. Jag

räknar alltså med att dataenheterna framdeles kan behöva brytas ut ur

kontoren. I enheterna för inskrivningsverksamheten ingår den personal som

betjänar inskrivningscentral erna. Denna personal stationeras i vissa fall

på annan ort (Göteborg, Karlstad och Boden). Jag förutsätter att helårsanställd

personal vid inskrivningsenhet under del av året skall kunna utnyttjas

också för krigsplacerings- och värnpliktsärenden. Chef för värnpliktskontor

bör vara en regementsofficer som samtidigt är inskrivningschef.

I sistnämnda egenskap är han som jag förut har sagt självskriven ordförande

i inskrivningsnämnden. Till den föreslagna detaljindelningen av

de olika organisationsenheterna tar jag inte ställning. Huvuddelen av personalen

bör efter föreliggande behov kunna flyttas inte bara mellan de

olika enheterna inom ett och samma kontor utan också mellan värnpliktskontoren

inbördes samt mellan dessa och värnpliktsverket. Sådana omflyttningar

blir framför allt nödvändiga i samband med inskrivningsperiodens

början och slut.

Eftersom det saknas erfarenhet om personalbehovet inom de regionala

värnpliktskontoren finner jag att tjänster bör inrättas med återhållsamhet.

Behov av extra personal, som uppstår under den tid då inskrivnings-

och redovisningssystemen läggs om, bör tillgodoses på annat sätt än

genom tjänster. Så länge pensionsåldrarna inte har ändrats för den militära

personalen bör enligt min mening åtgärder också vidtas för att minska behovet

av aktiv militär personal. Om och när pensionsåldern höjs, bör möjlighet

däremot finnas att ändra vissa tjänster, som utredningen har förbehållit

civil personal, till tjänster för aktiv militär personal. Jag räknar därför med

att vissa tjänster som utredningen har avsett för civil personal skall bytas

ut mot tjänster som t. v. avses för pensionerad militär personal. En stor del

av tjänsterna inom enheten för krigsplacerings- och värnpliktsärenden bör

vidare enligt Kungl. Maj :ts bestämmande hållas vakanta tills motsvarande

verksamhet vid nuvarande truppregistreringsmyndigheter har hunnit avvecklas.

Jag räknar också med att de uppgifter som utredningen har avsett

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1968

för personalvårdstjänstemän t. v. skall kunna lösas av annan personal. Också

vid dataenheterna räknar jag med att vissa tjänster skall hållas vakanta

under uppbyggnadsskedet. Vidare utgår jag från att programmering i vart

fall t. v. bara i undantagsfall skall utföras vid värnpliktskontoren. Slutligen

förutsätter jag att behovet av personal för bevakning och för betjäning av

telefonväxel in. m. skall kunna tillgodoses genom att kontoren med tillhörande

mskrivningscentraler replierar på militärområdesstab eller förband.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till att bara tre organisationsenheter

avses bli inrättade anser jag att antalet tjänster för de regionala värnpliktskontoren

bör kunna begränsas till 212. 1 detta antal ingår tio tjänster för

maskinpersonal som nu redovisas vid centrala värnpliktsbyrån men i samband

med omorganisationen bör föras över till östra värnpliktskontoret.

Om hänsyn tas till detta räknar jag med en personalorganisation som innehåller

54 tjänster mindre än utredningen har föreslagit.

Mina förslag förutsätter att bl. a. 21 tjänster för inskrivningschef och 67

tjänster vid arméförbandens inskrivningsexpeditioner skall dras in. Därjämte

kan ytterligare ett antal tjänster dras in vid arméns och flygvapnets

förband. Till denna fråga återkommer jag i det följande.

För den personal, som i övrigt engageras i inskrivningsverksamheten, bör

fasta tjänster inte inrättas. Läkare, psykologer, sjuksköterskor, laboratorieassistenter

och optiker bör anställas mot prestationsersättning eller arvode.

I likhet med utredningen räknar jag med att behovet av läkare och psykologer

till viss del måste tillgodoses med inkallade värnpliktiga. Jag förutsätter

att frågorna rörande de värnpliktiga läkarnas och psykologernas tjänstgöring

vid inskrivningscentral kommer att beaktas av 15)66 års värnpliktskommitté.

Behovet av lokaler för värnpliktskontoren bör tillgodoses enligt de

grunder utredningen har redovisat. Jag räknar således med att nya permanenta

lokaler inte skall behöva byggas utan att befintliga lokaler — i förekommande

fall efter viss ombyggnad — eller förhyrda lokaler i allt väsentligt

skall kunna utnyttjas.

I fråga om organisationen för personalredovisningen m. in. vid de lokala

enheterna föreslår jag att verksamheten vid arméns och flygvapnets

förband skall ledas av eu militär tjänsteman som tillhör förbandets mobiiiseringsavdelning.

Denne bör biträdas av ett kvalificerat biträde. Lokal enhet

för personalredovisning bör finnas endast vid de förband som är mobiliseringsmyndigheter.

Jag räknar alltså inte med att någon sådan enhet skall

finnas vid K 1 och F 14 men däremot vid S 2. Jag är inte heller beredd föreslå

att försvarsområdesstaberna skall förstärkas annat än i undantagsfall. För

den lokala organisationen räknar jag med 123 tjänster, vilket i förhållande

till utredningens förslag innebär en minskning med 24. Vid de lokala enheterna

bör vidare tjänstgöra värnpliktiga i enlighet med utredningens förslag.

\ad jag nu har föreslagit rörande den lokala organisationen innebär att

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 3''i år 1968

antalet tjänster kan minskas med 340 vid armén och 21 vid flygvapnet.

Eftersom jag i likhet med utredningen bedömer att behovet att kommendera

personal från förbanden till inskrivningsförrättningar kommer att

minska avsevärt, anser jag det också möjligt att dra in en tjänst för underbefäl

vid varje förband till vilket inskrivningsexpedition nu är knuten. Sammanlagt

minskar alltså antalet tjänster i den lokala nivån med (340 + 21

+ 21) 382. Slutligen beräknar jag att antalet tjänstgöringsmånader för skrivpersonal

som tilldelats förbanden kan minskas med omkring 360.

Sammanfattningsvis innebär mina förslag att antalet tjänster för inskrivning

och personalredovisning ändras i förhållande till nuläget enligt följande

tabell. För jämförelse redovisas också utredningens förslag.

Organisationsenhet

IPU

Dep.chefen

Nuvarande

org.

Förändring

Värnpliktsverket................

741

522

84

— 32

Regionala värnpliktskontor.......

2563

212

88*

+ 124

Arméns och flygvapnets förband

m. m.........................

147

123

5055

— 382

Summa

477

387

677

— 290

1 Därav tolv vid förvaltningsdetaljen

2 Därav en kommenderad officer

3 Därav tre deltidstjänster för läkare

4 Vid inskrivningsexpeditioner

5 Därav 21 kommenderade underbefäl

Utöver de tjänster som redovisas i tabellen tillkommer prestations- eller

arvodesavlönad personal, såsom läkare, psykologer, sjuksköterskor, laboratorieassistenter

och optiker, vilkas antal inte kan preciseras. I förhållande

till nuvarande organisation bär läkarinsatsen av utredningen beräknats öka

med omkring 100 tjänstgöringsmånader för år medan beliovet av psykologer

ökar endast obetydligt. Genom mina förslag beräknar jag att ökningen

av läkarinsatsen skall kunna reduceras något. För sjuksköterskor, laboratorieassistenter

och optiker beräknar utredningen en ökning med omkring

80 tjänstgöringsmånader. Slutligen tillkommer ett antal värnpliktiga funktionärer

som utredningen har beräknat till 175 vid värnpliktskontoren och

40 vid förbanden. I förhållande till gällande organisation innebär detta att

behovet av tjänstgöringsmånader beräknas minska med 130 för år.

I fråga om genomförandet av organisationen föreslår

jag att centrala värnpliktsbyrån ges ny organisation den 1 juli 1968. De

regionala värnpliktskontoren bör organiseras den 1 juli 1969, då nuvarande

inskrivningsmyndigheter avvecklas. Inskrivningarna enligt det nya systemet

bör första gången genomföras hösten 1969—våren 1970. Jag förutsätter

därvid att de försök som har påbörjats hösten 1967 inom Bergs
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 3t ur It)08

lagens militärområde skall fortsätta också under budgetåret 1968/69. övergången

till det nya redovisningssystemet bör påbörjas snarast efter den

1 iuli 1969 och vara avslutad före den 1 juli 1971, då den nya lokala organisationen

genomförs och övertaliga tjänster vid arméns och flygvapnets

förband senast bär dras in. Jag räknar slutligen med att cheferna för värnpliktskontoren

och viss annan nyckelpersonal tas i anspråk redan fr. o. in.

den 1 januari 1969 för förberedelsearbete in. in. Genomförandet av organisationen

ställer krav på vissa övergångsåtgärder. Ordinarie personal kan

i vissa fall behöva föras på övergångsstat. Fråga kan vidare komma upp

att viss extraordinarie eller extra personal övergångsvis behöver behållas

i organisationen. Systemomläggningen torde vidare — som förut har antytts

— kräva att viss extra personal för kortare lid knyts till främst värnpliktsxerket,

t. ex. genom kommendering av militär personal eller genom

användning av tjänstgöringsmånader för frivilligt tjänstgörande militär

personal eller skrivpersonal. Jag räknar bl. a. med att sex officerare ur

armén och flygvapnet också under budgetåret 1968/69 skall kommenderas

till tjänstgöring vid värnplikts verket.

Medelsbehovet för värnplildsverket beräknar jag i nuvarande

pris- och löneläge vid fullt genomförd omorganisation, alltså fr. o. m. budgetåret

1971/72, till omkring 1,7 milj. kr. för avlöningar och till omkring

1,0 milj. kr. för omkostnader. Övergångsvis blir kostnaderna större. Beträffande

avlöningarna har skälen härtill redovisats i det föregående. Beträffande

omkostnaderna uppstår under de första åren engångsutgifter för

data- och sjukvårdsmateriel samt kontorsmöbler in. in., som huvudsakligen

avses för den regionala organisationen. Dessa utgifter beräknar jag till sammanlagt

ca 1,8 milj. kr. Under budgetåret 1968/69 får man vidare räkna

med utgifter för hyra av eu datamaskinanläggning, som året därpå förs

över till Östra värnpliktskontoret. Jag räknar med att utgiftsnivån i fasta

priser under de närmaste budgetåren skall utvecklas enligt följande tabell

(för budgetåret 1967/68 har 2,9 milj. kr. anvisats).

Anslag

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

Avlöningar.............

o 6

1,9

1,0

1,7

Omkostnader.............

2,4

2,4

1.0

Summa

5,0

4,6

2,9

2.7

For värnpliktskontoren räknar jag med ett reducerat medelsbehov under

uppbyggnadsskedet beroende på att vissa tjänster till en början bör hållas

vakanta och att bara en datamaskin är i drift under första budgetåret. Utgifterna

beräknas i fasta priser utveckla sig på följande sätt (milj. kr.).

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1968

Anslag

1969/70

1970/71

1971/72

5,0

5,9

6,7

Omkostnader..............

1,8

4,7

4,9

Summa

6,8

10,6

11,6

Vissa av de utgifter som nu belastar anslaget Inskrivningskostnader, bl. a.

för expenser, bar i mina beräkningar förutsatts bli överförda till värnpliktskontoren.

Detta gäller också utgifterna för datamaskinhyror in. m. och viss

utbildning. Anslaget Inskrivningskostnader bör t. v. behållas i riksstaten.

Från detta anslag bör betalas utgifter för arvoden in. in. åt inskrivningsnämndcrnas

ledamöter och för de inskrivningsskvldigas resor, förplägnad,

traktamenten och penningbidrag liksom för specialundersökningar av de

inskrivningsskyldiga och för tvätt och förbrukning av sjukvårdsmateriel

in. in. i samband med inskrivningen. Under budgetåret 1968/69, då inskrivningarna

sista gången fullföljs enligt det äldre systemet, räknar jag med i

huvudsak oförändrad utgiftsnivå, 3,3 milj. kr. Medelsbehovet fr. o. m. budgetåret

1969/70 beräknar jag till omkring 2,7 milj. kr. — en minskning med

600 000 kr. för år.

De beräkningar jag bär har redovisat har gjorts med utgångspunkt i en

oförändrad anslagsredovisning med bl. a. särskilda avlönings- och omkostnadsanslag.

Jag vill dock understryka att det pa sikt kan finnas skäl att

ompröva anslagssystemet och t. ex. införa ett gemensamt anslag för hela

inskrivnings- och personalredovisningsverksainheten. Jag är dock inte beredd

att nu föreslå eu sådan lösning.

För att ställa i ordning och inreda lokaler beräknar jag en engångsutgift

på omkring 4 milj. kr. Dessa utgifter belastar ersättningsanslag till försvarets

fastighetsfond och bör delas upp med hälften på vartdera av budgetåren

1968/69 och 1969/70. Ersättningen till försvarets fastighetsfond beräknas

vidare öka med ytterligare omkring 400 000 kr. för år fr. o. m. budgetåret

1969/70 för lokalhyror in. in. För detta ändamål behövs redan under

budgetåret 1968/69 ett belopp av 190 000 kr.

Mina förslag leder till att arméns anslag för avlöningar till aktiv personal

in. fl. fr. o. in. budgetåret 1971/72 beräknas kunna minska med omkring

9,8 milj. kr. för år. Vid flygvapnet beräknas däremot inte några förändringar

under motsvarande anslag. Mindre besparingar uppstår också under

arméns anslag för sjukvård, reseersättningar, expenser och övningar m. nu

Dessa besparingar beräknar jag till sammanlagt 300 000 kr. Även under anslagen

Vissa specialundersökningar och Reseersättningar till värnpliktiga

kan besparingar göras. Dessa beräknar jag fr. o. in. budgetåret 1969/70 till

sammanlagt omkring 400 000 kr. Fr. o. in. budgetåret 1971/72 räknar jag

slutligen, som förut bär sagts, med att försvarsgrenarnas värnplikt skon
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1968

tingenter för grundutbildning skall kunna minskas, så att antalet tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga går ned med minst 50 000, vilket motsvarar

en besparing med minst 1,5 milj. kr. för år. Besparingar på grund av

minskat behov av värnpliktiga funktionärer vid inskrivningen m. m. torde

däremot kunna påräknas bara till ett mindre belopp. Dét sammanlagda

beloppet och den ungefärliga fördelningen på olika budgetår i fasta priser

av nu nämnda besparingar framgår av följande tablå (milj. kr.).

Anslag

1969/70

1970/71

1971/72 och föl- jande

Arméns avlöningsanslag1....

3,9

6,4

9,8

Övriga anslag..............

0,5

0,6

2,2

Summa

4,4

7,0

12,0

1 Redan under budgetåret 1968/69 kan omkring 150 000 kr. sparas under anslaget Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Mina förslag innebär att årskostnaderna fr. o. m. budgetåret 1971/72, dvs.

när övergången till det nya systemet beräknas vara helt genomförd, förändras

på följande sätt (milj. kr.).

Minskning Ökning

Avlöningar.......................... 3,3

Omkostnader........................ 4,9

Inskrivningskostnader................ 0,6

Utbildningskostnader................. 1,5

Lokalhyror.......................... 0,4

Diverse............................. 0,7

Summa 6,1 5,3

Tillhopa — 0,8

På sikt bör alltså i fråga om driftsutgifter kunna redovisas en årlig besparing

på minst 800 000 kr. Övergångsvis beräknas anslagsbehovet för inskrivning

och personalredovisning under budgetåren 1968/69, 1969/70 och

1970/71 öka med 13 milj. kr., varav 6 milj. kr. kan hänföras till investeringar

i byggnader och materiel. Den ökning som uppstår under de närmaste

åren bör emellertid ses i relation inte bara till de besparingar i fråga

om driftsutgifter som görs fr. o. m. budgetåret 1971/72 utan också till de

vinster som görs i fråga om effektivitet och personal. Effektivitetsökningen

är nödvändig för att det nya utbildningssystemet för värnpliktiga skall kunna

fungera på avsett sätt och personalvinsterna innebär att försvarets anspråk

på våra arbetskraftsresurser minskar med ca 300 personer. Jag vill

också erinra om att cheferna för armén och flygvapnet i anslutning till re
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1968

missbehandlingen av 1960 års värnpliktsutrednings betänkande har hävdat,

att personalen vid nuvarande truppregistreringsmyndigheter måste förstärkas

till en årskostnad som uppgår till drygt 2 milj. kr. för år. Denna

kostnadsökning kan undvikas genom det nya redovisningssystemet.

De förslag som jag i det föregående har lagt fram medför att värnpliktslagen

och flera andra författningar måste ändras. Fråga om ändring av

värnpliktslagen kommer jag att anmäla senare med förslag om särskild

proposition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

a) godkänna de riktlinjer som jag har angett för organisation

m. in. av krigsmaktens inskrivnings- och personalredovisningsväsen,

b) besluta att centrala värnpliktsbyrån skall upphöra vid

utgången av juni 1968,

c) besluta att ett centralt verk för krigsmaktens inskrivnings-

och personalredovisningsverksamhet, benämnt värnpliktsverket,

skall inrättas den 1 juli 1968,

d) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder

som behövs för att genomföra förslagen.

B. Anslagsfrågor

Värnpliktsverket: Avlöningar

M966/67 Utgift 1 825 324

11967/68 Anslag 1 950 000

1968/69 Förslag 2 600 000

1 Avser anslaget Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar I

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 95) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att„

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Centrala värnpliktsbyrån:.

Avlöningar beräkna ett förslagsanslag av 1 950 000 kr.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr M år 1968

49

Beräknad ändring

1967/68 1968/69

Tjänster

Handläggande personal....................

Övrig personal............................

....... 19

Mynd.

+ 10

+ 1

Dep. chelen

+ 10

+ 1

84

+ U

+ H

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.................

Arvoden och särskilda ersättningar..........

....... 1 946 600

....... 3 400

+ 671 000

+ 650 000

1 950 000

+ 671 000

+ 650 000

Centrala värnpliktsbyrån

Enligt överbefälhavarens direktiv har medel beräknats för att genomföra

inskrivnings- och personalredovisningsutredningens förslag.

Departementschefen

Enligt vad jag tidigare har föreslagit bör centrala värnpliktsbyrån den 1

juli 1968 ersättas av en central förvaltningsmyndighet, kallad värnpliktsverket.

Anslaget bör därför benämnas Värnpliktsverket: Avlöningar.

Som jag tidigare har anfört bör för chefen för värnpliktsverket inrättas

en tjänst som chef i Cp 2. Med hänvisning till vad jag i övrigt har föreslagit

beträffande personaluppsättningen vid värnpliktsverket beräknar jag anslaget

till 2,6 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t alt inrätta en tjänst i Cp 2,

avsedd för chef för värnpliktsverket,

b) till Värnpliktsverket: Avlöningar för budgetåret 1968/

69 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa ett förslagsanslag

av 2 600 000 kr.

Värnpliktsverket: Omkostnader

M966/67 Utgift 957 750

11967/68 Anslag 950 000

1968/69 Förslag 2 400 000

1 Avser anslaget Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 95) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader

beräkna ett förslagsanslag av 950 000 kr.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 3i år 1968

Beräknad ändring

1967/68

Mynd.

1968/69

Dep. chefen

1. Sjukvård in. m.............................

10 000

+ 2 000

+ 2 000

2. Reseersättningar...........................

3. Expenser

35 500

+ 19 500

+ 60 000

a) Bränsle, lyse............................

4- 32 000

+ 28 000

b) Kostnader för datamaskiner m. m.........

300 000

+ 835 000

+ 835 000

Därav engångsutgifter......................

____ 61 000

+ 200 000

+ 200 000

c) Bevakning..............................

+ 30 000

+ 30 000

d) Övriga expenser.........................

279 500

+ 20 000

+ 415 000

Därav engångsutgifter.....................

---- 27 000

— 27 000

+ 370 000

4. Utbildning................................

+ 100 000

+ 80 000

5. Publikationstryck..........................

—

—

6. Representation............................

950 000 + 1 100 500

+ 1 450 000

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Värnpliktsverket: Omkostnader för budgetåret

1968/69 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa ett förslagsanslag

av 2 400 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3b år 1968

51

Innehållsförteckning

Sid.

A. Inskrivning och redovisning av värnpliktiga...................... 2

Nuvarande ordning .......................................... 3

Utredningens förslag.......................................... 7

Yttrandena .................................................. 21

Departementschefen .......................................... 33

B. Anslagsfrågor ................................................ 48

Värnpliktsverket: Avlöningar .................................. 48

Värnpliktsverket: Omkostnader ................................ 49

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:214 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt disposition av vissa: äldre anslag inom socialdepartementets verksamhetsområd a1 i texten
  2. SU 1968:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inskrivning och redovisning av värnpliktiga jämte motioner. s. 1 i texten