Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en datamaskinfond och anslag till statskontoret för budgetåret 1968/69, m. m

1968-03-01 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:48, Angående inrättande av en datamaskinfond och anslag till statskontoret för budgetåret 1968/69, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

1

Nr 48

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

en datamaskinfond och anslag till statskontoret för

budgetåret 1968/69, m. m.; given Stockholms slott

den 1 mars 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag rörande sättet för anskaffning och förvaltning

av datamaskiner för statens behov. Det föreslås att anskaffningen

finansieras över en central datamaskinfond. I denna inordnas den nuvarande

fonden för anskaffning av datamaskiner för högre undervisning och

forskning. Fonden förvaltas av statskontoret. Fonden upplåter mot avgift

datamaskinerna till olika driftsmyndigheter. Dessa ställer maskintid till förfogande

för förbrukarna mot särskild taxa.

Vidare framläggs förslag till anslag till statskontoret och till viss försöksverksamhet

inom statsförvaltningen in. in. för budgetåret 1968/69.

1 Bihany till riksdagens protokoll l''J68. 1 samt. Nr 4S

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

1 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Erig

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor om inrättande av

en datamaskinfond och anslag till statskontoret för budgetåret 1968/69,

m. m. samt anför.

I statsverkspropositionen (bil. 9 s. 39) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1968/69

beräkna till Statskontoret: Avlöningar ett förslagsanslag av 11 341 000 kr.,

till Statskontoret: Omkostnader ett förslagsanslag av 2 137 000 kr. och till

Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m. ett förslagsanslag av

7 milj. kr. Beredningen av denna fråga är nu avslutad och jag anhåller att

få redogöra för den närmare.

Samtidigt får jag anmäla ett av statskontoret i samråd med riksrevisionsverket

med skrivelse den 23 september 1966 framlagt förslag rörande sättet

för anskaffning och förvaltning av datamaskiner för statens behov.

Efter remiss har yttranden över statskontorets förslag avgetts av rikspolisstyrelsen,

försvarets civilförvaltning, arméförvaltningen, flygförvaltningen,

försvarets forskningsanstalt, försvarets fabriksverk, riksförsäkringsverket,

poststyrelsen, statens järnvägar, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, byggnadsstyrelsen, statistiska

centralbyrån, statens vattenfallsverk, centrala folkbokförings- och

uppbördsnämnden, universitetskanslersämbetet, domänstyrelsen, lantmäteristyrelsen

och statens personalpensionsverk. Universitetskanslersämbetet

har bifogat yttranden av rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala, Lund,

Göteborg och Stockholm, karolinska institutet, handelshögskolan i Göteborg,

tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola samt av

organisationskommittén för teknisk högskola i Lund.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 48 år 1968

3

I. Statens datamaskinfond

Den nuvarande ADB-organisationen

Central samordning

Den nuvarande organisationen av den automatiska databehandlingen inom

statsförvaltningen fastställdes efter beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963:

85, SU 81, rskr 196). Beslutet innebar att de centrala uppgifterna inom den

administrativa databehandlingen, som hade ett klart samband med den allmänna

rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen, flyttades över

från dåvarande matematikmaskinnämnden till statskontoret. I avvaktan på

särskild utredning om organisationen av den matematiska databehandlingen

och andra tekniska uppgifter, som åvilat matematikmaskinnämnden, förlädes

även dessa uppgifter provisoriskt till statskontoret. I samband därmed

fick statskontoret i uppdrag att avge förslag till den framtida organisationen

av den matematiska databehandlingen och därmed sammanhängande forskning.

För att biträda vid detta utredningsarbete knöts till statskontoret ett

expertråd med företrädare för bl. a. forskningen och den högre undervisningen.

På grundval av förslag av expertrådet och statskontoret fattade 1965 års

riksdag beslut rörande organisationen av den automatiska databehandlingen

inom den högre utbildningens och forskningens område (prop. 1965:40, SU

107, rskr 297 och prop. 1965:42, SU 91, rskr 224). Statskontoret gavs därvid

en central ställning vid anskaffningen av datamaskiner för den högre utbildningen

och forskningen. Samtidigt beslöts en omorganisation av statskontoret,

som bl. a. innebar en förstärkning av verkets resurser för den dataadministrativa

verksamheten.

Statskontorets nuvarande uppgifter på dataområdet innebär bl. a. att verket

svarar för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner

inom statsförvaltningen. Verket lämnar därvid bl. a. råd till statliga

myndigheter i anskaffningsfrågor och verkar för att anskaffningen sker

på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. När en myndighet anmäler ökat

behov av ADB-kapacitet får statskontoret i första hand undersöka om behovet

kan täckas av ledig kapacitet på någon befintlig anläggning eller om

flera myndigheters behov kan tillgodoses genom anskaffning av en gemensam

anläggning. Om eu ny anläggning skall anskaffas, medverkar statskontoret

i regel vid utvärderingen av olika förslag till maskinanläggningar.

Statskontoret fungerar vidare som en clearingcentral för datamaskininnehavare

och maskintidsförbrukare. Clearingcentralens verksamhet för rådgivning

och anvisning av ADB-kapacitet förutsätter ett väl utbyggt informationssystem.

Statskontoret inhämtar därför uppgifter om befintliga anläggningar,

t. ex. i fråga om maskinsammansättning och vissa tekniska data,

tf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 48

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

kostnadsförhållanden och ledig kapacitet. Om en myndighet hänvisas till en

statlig datamaskinanläggning för att täcka sitt maskintidsbehov, medverkar

statskontoret som regel med att fastställa taxor för maskinkörningarna.

Statskontoret har också, som närmare framgår av följande avsnitt, ålagts

väsentliga uppgifter när det gäller uppbyggnaden och driften av datamaskinanläggningarna

för den högre utbildningen och forskningen.

Datamaskiner för högre utbildning och forskning

Den gällande organisationen för databehandlingsresurser för den högre

utbildningen och forskningen innebär att särskilda datamaskincentraler inrättats

vid de fem universitetsorterna Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm

och Umeå. Anskaffningen av maskiner till centralerna sker över en särskild

datamaskinfond.

Datamaskinfonden förvaltas av statskontoret. Medel för anskaffningen av

maskiner till fonden anvisas av riksdagen genom investeringsanslag på kapitalbudgeten.

De på detta sätt anskaffade maskinerna hyrs sedan ut till datamaskincentralerna.

Hyran beräknas så att den skall täcka anskaffningskostnaderna

för maskinerna vid en skälig avskrivningstid.

Datamaskincentralerna skall vara helt självförsörjande. De tar därför ut

ersättning av sina uppdragsgivare enligt en särskild taxa. Denna utformas

så att den i princip skall täcka de avgifter som datamaskincentralen skall

erlägga till fonden och centralens egna driftskostnader. Taxan fastställs av

statskontoret efter samråd med riksrevisionsverket. Inkomst- och utgiftsstat

för datamaskincentralerna fastställs årligen av Kungl. Maj :t. Om underskott

uppkommer för ett enskilt budgetår till följd av otillräcklig beläggning vid

en viss datamaskincentral, täcks underskottet genom det på driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till universitetens datamaskincentraler.

På var och en av universitetsorterna finns en databehandlingsdelegation

som är styrelse för datamaskincentralen. Såsom anförts i prop. 1968: 1 (bil.

10 s. 333) avses dock en gemensam styrelse skola inrättas den 1 juli 1968.

Statskontoret är chefsmyndighet för centralerna och delegationerna.

För att förse datamaskincentralerna med resurser har riksdagen för budgetåren

1965/66—1967/68 anvisat sammanlagt 40 milj. kr. I prop. 1968:1

(bil. 9 s. 154) har föreslagits ytterligare 10,7 milj. kr. för ändamålet.

Nuvarande datamaskinutrustning

Datamaskinutrustningen inom statsförvaltningen har ökat kraftigt under

de senaste åren. När den nuvarande organisationen för den automatiska databehandlingen

inom statsförvaltningen fastställdes år 1963, fanns installerade

eller beställda sammanlagt 35 datamaskinanläggningar vid 21 statliga

myndigheter och institutioner. Av maskinerna var 18 placerade vid centrala

förvaltningsmyndigheter, åtta vid affärsverk och nio vid universitet och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

högskolor. F. n. uppgår antalet installerade och beställda datamaskinanläggningar

inom statsverksamheten till sammanlagt 87 vid 28 myndigheter

och institutioner. Av dessa maskiner är 46 placerade vid statliga myndigheter,

24 vid affärsverk och 17 vid universitet eller högskolor. Av de sistnämnda

maskinerna är fyra s. k. terminaler. Härtill kommer elva maskiner

vid statliga bolag.

Samtidigt som antalet anläggningar ökat har anläggningarnas kapacitet

blivit väsentligt större. Den totala volymen för datamaskinutrustningen och

ökningen under de senaste åren framgår av följande sammanställning, som

anger inköpsvärden för köpt och förhyrd datamaskinutrustning.

April 1966 Sept. 1967 Ökning

Milj. kr. Milj. kr. %

Statsförvaltningen (exkl. affärsverken och

universiteten)........................ 71,6 129,3 80

Universiteten........................ 14;8 21 2 43

Affärsverken .................. 26^2 67^8 159

Summa 112,6 218,3 94

Inköpsvärdet för beställd datautrustning för statsverket utgjorde i september

1967 59 milj. kr. Härav avsåg 24 milj. kr. affärsverken.

Summan av installerad och beställd utrustning har från april 1966 till

september 1967 ökat från 222 milj. kr. till 277 milj. kr. för statsverket

inkl. affärsverken och från 163 milj. kr. till 185 milj. kr. exkl. affärsverken.

Som exempel på större datamaskinanläggningar inom den statliga verksamheten

kan nämnas, att vid statistiska centralbyråns datamaskincentral,

som förutom att tillgodose centralbyråns eget behov av datamaskinkapacitet

även fungerar som allmän serviceanläggning för statsförvaltningen, f. n.

finns installerade en stor samt flera medelstora och mindre datamaskiner.

För folkbokförings- och uppbördsväsendet finns datamaskinanläggningar

vid 19 länsstyrelser. Förhållandevis stora anläggningar finns vidare vid

rikspolisstyrelsen, karolinska sjukhuset, statens vägverk och Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut. Inom olika försvarsmyndigheter

finns ett antal medelstora och mindre anläggningar liksom även inom postverket,

statens järnvägar, televerket och statens vattenfallsverk. Den planerade

och delvis anskaffade maskinparken vid universitetens datamaskincentraler

omfattar i Stockholm bl. a. en mycket stor maskin och i Uppsala,

Lund, Göteborg och Umeå förhållandevis stora maskiner, i flera fall med anslutna

terminalanläggningar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

Statskontorets förslag

Framtida behov av ADB-kapacitet

Statskontoret beräknar att den ADB-utrustning inom statsförvaltningen,

för vilken ersättningsanskaffning behöver planeras, representerar ett anskaffningsvärde

av ca 200 milj. kr. Med en beräknad ekonomisk livslängd

hos maskinerna av sex år innebär detta, att ersättningsanskaffningar på i

genomsnitt 33 milj. kr. behöver göras varje år. Med hänsyn till den tekniska

utvecklingen medför en ersättningsanskaffning till oförändrat belopp

i kronor räknat en kapacitetsmässig ökning. Samtidigt måste man

emellertid räkna med att behovet av ADB-kapacitet inom statsförvaltningen

ökar i snabbare takt än som motsvarar kostnadsminskningarna genom den

tekniska utvecklingen.

På grundval av erfarenheter bl. a. från utlandet räknar statskontoret

med att datamaskinanskaffningarna kommer att öka med 30 % årligen under

åren närmast efter 1968. En sådan ökning innebär att ny- och ersättningsanskaffningar

årligen behövs till ett värde av ca 90 milj. kr. inom

statsförvaltningen.

Den tekniska utvecklingen

Den tekniska utvecklingen inom ADB har nått den s. k. tredje generationen.

Den första generationens datamaskiner innehöll elektroniska vacuumrör.

Transistorer introducerades med den andra generationen i slutet

av 1950-talet. Kännetecknande för den tredje generationen är den integrerade

kretstekniken, som innebär stor ökning av hastighet och kapacitet

hos datamaskinerna. Härigenom har det blivit möjligt att över telekommunikationssystem

knyta terminaler till centralt uppställda datamaskiner,

varigenom många maskintidsförbrukares behov kan tillgodoses. Denna utveckling

innebär också, att det nu kan vara ekonomiskt lönsamt att ha direkt

åtkomst till alla relevanta data för kontroll av en stor organisation.

Man kan snabbt få information ur en s. k. databank. Flera datamaskintillverkare

har introducerat »familjer» av datamaskiner på marknaden. Härigenom

är det möjligt för en maskintidsförbrukare att gå över till större

system i samma serie allt eftersom behoven växer.

Vid sidan om utvecklingen mot allt större datamaskiner finns en utvecklingslinje

mot små billiga maskiner. Under de senaste åren har de s. k.

mellanmaskinerna kommit i marknaden. Beteckningen mellanmaskiner anger,

att dessa maskiner i storlek står mellan hålkorts- och datamaskinerna.

Dessa maskiner kan fylla behov, där det föreligger begränsade krav på beräkningskapacitet

och där det inte är lämpligt att inordna databehandlingen

i ett större integrerat system. Dessa maskiner kan dock, liksom datamaskiner

av andra storleksklasser, kommunicera med andra dataanläggningar

och således fungera både självständigt och som terminaler.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968 7

Parallellt med utvecklingen på utrustningssidan kan man också notera

en markant utveckling av programmeringssystemen. Det finns en trend

mot standardiserade programmeringsspråk.

Behov av ökad centralisering

Flera skäl talar enligt statskontoret för att dataverksamheten kommer

att bli mera centraliserad. Stora datamaskiner drar vanligen lägre kostnader

än en mindre anläggning för samma arbete. Få myndigheter har dock

sådana behov, att de ensamma kan belägga en stor modern datamaskin.

Detta medför att flera myndigheters datamaskinbehov måste samordnas.

Systemutformningen kommer att bli beroende mera av användarnas funktionella

krav än av de traditionella gränserna mellan olika förvaltningsenheter.

Fördelar kan uppnås genom integration mellan olika myndigheters

databehandling. Om samma grunddata används inom flera förvaltningsenheter,

kan det vara motiverat att lagra dessa grunddata centralt. Speciellt

anpassad information kan sedan levereras till varje användare, eventuellt via

en terminal.

En centralisering av databehandlingen medför bättre möjligheter att

överblicka verksamheten. Den underlättar också utvecklingen av gemensam

standard för programmering och systemarbete. Myndigheter med likartade

problem får därmed ökade möjligheter att utbyta erfarenheter. Behovet

att utvärdera datamaskinanläggningar och samordna utnyttjandet

av dem utifrån hela statsverkets synvinkel kommer att öka.

I detta sammanhang erinrar statskontoret om att man i Amerikas förenta

stater centraliserat de dataadministrativa uppgifterna för den federala förvaltningen

till en central myndighet. Denna har till uppgift att samordna

och standardisera inköp, användning och disposition av all ADB-utrustning

för de federala myndigheterna. De medel som anvisas för anskaffning av

ny utrustning går till en revolverande fond, från vilken även det centrala

dataorganets verksamhet finansieras.

Uppgifter för ett centralt ADB-organ

Dataadministrationen är redan nu centraliserad i viss utsträckning. Anskaffningar

av datamaskiner till statsförvaltningen sker genom medverkan

av statskontoret. I sin utredning har statskontoret närmare angett förutsättningarna

för en rationell användning av ADB inom statsverksamheten

och det centrala ADB-organets upgifter.

En analys angående lönsamheten av ADB kan göras stegvis. Först måste

fastställas om det är lönsamt att använda ADB för de aktuella arbetsuppgifterna

eller om de hellre bör utföras på annat sätt. Principbeslut att använda

ADB för en viss uppgift fattas som regel av den myndighet där arbetet

skall utföras. Ett centralt dataorgan kan härvid ge information om

kostnader för ADB. Det kan också tillhandahålla konsulter, som kan med2

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 48

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

verka vid systemutformning och beräkning av den datamaskinkapacitet som

behövs.

Om en myndighet beslutar att vissa uppgifter skall utföras med ADB,

måste avgöras hur kapacitetsbehovet lämpligen bör tillgodoses. Först måste

man undersöka vilka möjligheter som finns att använda befintliga anläggningar

för den aktuella typen av uppgifter. Dessa alternativ får jämföras

med investerings- och driftskostnader vid nyanskaffning av utrustning.

När en myndighet först börjar använda ADB inom sitt verksamhetsområde,

är beräkningsvolymen vanligen liten, och legokörning kan vara det

lönsammaste alternativet. När beräkningsvolymen växer, kan en egen anläggning

övervägas. I framtiden kommer större dataanläggningar att via

terminaler fjärrbrukas av olika användare. För att man skall kunna utnyttja

den snabbt expanderande ADB-tekniken, krävs bl. a. av detta skäl en

viss central koordinering. Ett centralt dataorgan kan här ge information om

tillgänglig ADB-kapacitet inom statsverket och anvisa hur kapacitetsbehovet

lämpligen bör tillgodoses.

För att uppnå den mest ekonomiska lösningen vid överväganden om nyanskaffning

av ADB-utrustning, måste olika alternativ utvärderas. Detta

medför att flera myndigheters behov måste samordnas. Lönsamhetsberäkningar

måste göras för mindre och större anläggningar. I valet mellan olika

investeringsalternativ är beräkningar av maskinernas ekonomiska livslängd

mycket väsentliga. Leverantörer av ADB-utrustning måste tillställas

noggranna specifikationer av de uppgifter som skall utföras vid anläggningen

och de krav och villkor som måste uppfyllas. Leverantörernas förslag

skall utvärderas. I princip skall det alternativ väljas, som uppfyller

ställda krav och medför lägsta kostnad. Vissa differenser mellan förslagen

kan emellertid vara svåra eller omöjliga att kvantifiera, varför jämförelsen

kan bli komplicerad.

Sammanfattningsvis uppställer statskontoret följande mål för det centrala

ADB-organets verksamhet:

1. Det skall medverka till att ADB-resurser styrs till områden, där de

största vinsterna kan erhållas, och verka för att endast »lönsamma» ADBtillämpningar

kommer till stånd.

2. Det skall söka uppnå största effektivitet för statliga datamaskinanläggningar

genom att samordna tillgodoseendet av olika myndigheters behov

av ADB-kapacitet och främja utvecklingen av en effektiv driftsorganisation.

3. Det skall verka för att den totala ADB-kapaciteten inom statsverket

byggs ut i takt med behoven och söka uppnå hög utnyttjandegrad vid befintliga

statliga ADB-anläggningar.

4. Det skall vid investeringar i ADB-utrustning söka uppnå en optimal

anpassning mellan behovs- och utrustningskaraktäristika och söka ernå

lägsta anskaffningskostnader vid givna krav på utrustning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 45 år 1968

5. Det skall välja det anskaffningssätt, köp eller hyra, som medför

lägsta kostnader.

6. Det skall söka ange när en statlig datamaskinanläggning används utöver

den ekonomiska livslängden och göra den myndighet som driver anläggningen

uppmärksam härpå.

Inrättande av en datamaskinfond

För alt underlätta de samordningsuppgifter på dataområdet som ålagts

statskontoret föreslår verket, att anskaffning av statlig ADB-utrustning redovisas

över eu kapitalfond. I denna fond skulle den nuvarande datamaskinfonden

för högre undervisning och forskning inordnas. Fonden ges anslag

för anskaffning av ADB-utrustning, som sedan mot ersättning ställs

till förfogande för den myndighet som driver anläggningen.

Statskontoret pekar på flera fördelar med det föreslagna systemet. Sålunda

kan anskaffningsplanerna för ADB-utrustning fixeras vid en senare

tidpunkt än eljest. Vid begäran om anslag kan man lättare redovisa totalsystem

som innefattar databehandlingen inom flera myndigheter. Om flera

myndigheter använder gemensam utrustning förenklas kostnadsregleringen

dem emellan. Förflyttningar av utrustning från en myndighet till en

annan underlättas. Man uppnår en jämnare arbetsbelastning för de dataadministrativa

uppgifterna hos statskontoret.

Någon företagsform med självständig ställning gentemot statsmakterna,

t. ex. aktiebolag, anser statskontoret inte vara motiverad. Verket diskuterar

också om fonden bör delas upp på flera delfonder men stannar för att förorda

en fond.

Anslutna myndigheter

Statskontoret föreslår att datamaskinfonden skall omfatta dataanläggningar

inom hela statsförvaltningen utom de affärsdrivande verken.

Statskontoret förutsätter att fondförvaltaren skall kunna delegera anskaffningen

till användarmyndigheten, om detta anses lämpligt. En sådan

delegering kan t. ex. vara motiverad, om anskaffningskostnaderna understiger

en viss gräns. Sekretesshänsyn, försvarsskäl e. d. kan också vara motiv

för delegering. Största delen av den militära sektorns ADB-utrustning av

den art som skall ingå i fonden beräknas dock komma att falla inom fondförvaltarens

område, eftersom det centrala dataorganets verksamhet främst

avser själva anskaffningen, medan utrustningen helt disponeras av den myndighet

som driver anläggningen.

Statskontoret berör särskilt affärsverkens ställning när det gäller upphandling

av datautrustning. De motiv som anförts för en centraliserad anskaffning

har enligt statskontoret mindre tyngd när det gäller affärsverken

än i fråga om förvaltningen i övrigt. För affärsverkens del förutsätter statskontoret,

att beslut om anskaffning av ADB-utrustning liksom nu skall fat
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr b8 år 1968

tas av vederbörande verk efter samråd med statskontoret och att, vid eventuell

oenighet, frågan skall underställas Kungl. Maj :t för avgörande. I övriga

hänseenden anser statskontoret att de affärsdrivande verken skall omfattas

av fondförvaltarens verksamhet, exempelvis vad det gäller utnyttjande

av överskottstid och fastställande av maskintidstaxor för sådant utnyttj

ande.

Fondens omfattning

Statskontoret föreslår att datamaskinfonden skall omfatta sådan ADButrustning

som är massproducerad och kommersiellt tillgänglig. Dylik utrustning

bör ingå även om den endast utgör en del av ett system som innehåller

specialutrustning.

Över fonden bör enligt statskontoret bestridas direkta inköpskostnader för

ADB-utrustning, dvs. fakturakostnad, frakt, transportförsäkring, tull och

varuskatt. Även maskinhyra bör belasta fonden i de fall förhyrning ställer

sig fördelaktigare än inköp. Detta motiveras främst av att avgörandet i

denna fråga vanligen fattas mycket sent under anskaffningsproceduren. Ett

annat motiv är de möjligheter som fås att kontrollera att man går över från

hyra till köp om detta skulle bli lönsamt. Administrationskostnaderna för

fondförvaltarens egen verksamhet bör även bestridas på fonden.

För att man skall kunna lösa de finansieringsproblem som uppstår vid

nyetablering eller utbyggnad av en självbärande datacentral bör även Andra

kostnader än investeringar i ADB-utrustning kunna bekostas av datamaskinfonden.

Innan arbetsuppgifter löpande kan bearbetas på en större dataanläggning,

måste omfattande förberedelser vidtas. Systemprogrammerare

kan behöva arbeta en tid före installationen av en anläggning, för att driften

skall kunna komma igång omedelbart efter installationen. Även denna

typ av investeringsutgifter bör få betalas från fonden.

Befintliga statliga datamaskinanläggningar, som faller under fondens tilllämpningsområde,

föreslås skola invärderas på fonden efter förslag av fondförvaltaren.

Fondens administration

De centrala uppgifterna inom det administrativa databeliandlingsområdet

åvilar f. n. statskontoret. Detta har främst motiverats av sambandet mellan

ADB och den allmänna rationaliseringsverksamheten. Mot denna bakgrund

anser statskontoret att verket bör förvalta datamaskinfonden.

Såsom fondförvaltare får statskontoret en servicefunktion gentemot statsförvaltningen

i övrigt. Inom statskontoret bygger man f. n. i samordningssyfte

upp ett system för information om statlig ADB-verksamhet. Information

om befintliga och planerade statliga ADB-anläggningar och ADB-tilllämpningar

kommer att ställas samman och delges myndigheterna. Vid behov

av ADB-kapacitet kan myndigheterna själva genom detta informations
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 48 år 1968

system avgöra vilka myndigheter som har liknande ADB-tillämpningar och

om det finns tillgänglig kapacitet på någon statlig ADB-anläggning.

Om myndigheterna inte anser att deras behov av ADB-kapacitet kan tillgodoses

vid någon befintlig eller planerad statlig anläggning, skall de vända

sig till statskontoret och redovisa sina behov. Statskontoret undersöker om

det finns ledig kapacitet på någon befintlig statlig anläggning. Finns det

inte kapacitet får statskontoret undersöka om behovet kan täckas vid någon

icke-statlig anläggning eller genom kompletteringsanskaffning till någon

statlig anläggning. Att statliga myndigheter i första hand bör hänvisas till

statliga ADB-anläggningar och inte utan statskontorets medgivande använda

icke-statliga anläggningar motiveras av att marginalkostnaden för utnyttjande

av tillgänglig kapacitet på statliga anläggningar med stor sannolikhet

är lägre än kostnaderna för köp av maskintid vid icke-statliga anläggningar.

Om statskontoret anser alt det är motiverat att anskaffa ADB-ntrustning,

förvärvar statskontoret utrustningen på fonden genom köp eller förhyrning.

Utrustningen ställs mot avgift till den myndighets disposition som skall driva

anläggningen. Statskontoret får inga direkta befogenheter i fråga om

driften av anläggningen, med undantag för taxesättning när anläggningen

används för servicebearbetningar för utomstående. Om anskaffning av utrustning

har delegerats av statskontoret, bestrids anskaffningskostnaderna

på den ifrågavarande myndighetens egna anslag. Utrustningen kommer då

inte att redovisas på datamaskinfonden. Det kan dock uppkomma fall, när

praktiskt taget hela arbetet i samband med anskaffning utförs av den myndighet

som skall bruka utrustningen men anskaffningskostnaderna bestrids

över fonden.

För att fondförvaltaren skall kunna agera smidigt föreslår statskontoret,

att fondförvaltaren får samma ställning som de myndigheter som är angivna

i 7 § 1952 års uppliandlingskungörelse, när det gäller att infordra anbud.

A vgifter och taxor

Statskontorets förslag innebär alt datamaskinfonden mot avgift ställer maskinerna

till förfogande för driftsmyndigheterna. Dessa kan i sin tur upplåta

datamaskintid mot särskild taxa.

Beträffande avgifterna till datamaskinfonden konstateras, alt dessa bör

fastställas så att man återvinner kapitalet till fonden. I princip bör det kapital

återvinnas som motsvarar kostnaden för likvärdig maskinkapacitet vid

den tidpunkt då en anläggning bör bytas ut.

Avgifterna till fonden bör inkludera såväl kostnaderna för anskaffning

(inköps- resp. hyreskostnader) som fondförvaltarens administrationskostnader.

I dessa ingår främst löner, socialförsäkringsavgifter och pensionskostnader.

Avgifterna kan utgå efter olika grunder. De kan ha direkt anknytning till

maskinutnyttjandet eller utgå med visst belopp per månad eller år. Kombi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

nationer mellan dessa grunder för avgiftsberäkning är också tänkbara.

Exempelvis kan avgift utgå med visst belopp per år och ytterligare belopp i

proportion till utnyttjande utöver ett skift.

Avgifter till fonden föreslås skola utgå för invärderade anläggningar, som

arbetar på servicebyråbasis, och för samtliga nyanskaffade anläggningar.

När det gäller principerna för taxesättning framhåller statskontoret att

varje uppgift som utförs med hjälp av ADB bör belastas med statsverkets

medelkostnader (drift- och kapitalkostnader), trots att marginalkostnaderna

för bearbetning vanligen är låga efter det att en dataanläggning anskaffats.

Detta motiveras bl. a. därav, att man bör se statsverkets anläggningar som

en gemensam tillgång och inte skilja mellan olika användare. Vidare bör

man undvika att påbörja sådana bearbetningar som inte kan bära medelkostnader,

eftersom dessa bearbetningar annars måste avvisas när en anlägg
#

oo

ning blir överbelagd.

Huvudprincip för taxesättningen föreslås vara kostnadsgrundade taxor

och självbärande datamaskinanläggningar. Att en anläggning är självbärande

innebär att inkomsterna under anläggningens livstid skall täcka utgifterna

under samma tid.

Om verkligheten avviker väsentligt från planerna, t. ex. på grund av teknisk

utveckling, kan taxor som är avsedda att ge täckning för både driftoch

kapitalkostnader leda till snedheter i beläggningen mellan olika anläggningar.

Eftersom marginalkostnaden för den befintliga anläggningen är avgörande

för lönsamheten av ersättningsanskaffning, kan det vara motiverat

att fortsätta driften av en anläggning, även om man inte får täckning för

samtliga kostnader.

Taxorna kan användas som ett medel att styra beläggningen till olika anläggningar,

så att man får lägsta totalkostnader. Självbärande drift kan då

inte uppnås för de enskilda anläggningarna. I stället kan en grupp anläggningar

tillsammans kalkyleras att bli självbärande.

Såväl avgifterna till datamaskinfonden som taxorna för maskinutnyttjarna

föreslås skola fastställas av statskontoret efter samråd med riksrevisionsverket.

Denna ordning för fastställande av taxor föreslås skola gälla för alla

statliga myndigheter, inkl. de affärsdrivande verken, även om anskaffningen

har delegerats till den myndighet som skall driva anläggningen.

Såsom överskott på datamaskinfonden föreslås skola bokföras ett belopp

som motsvarar räntan på utestående fondkapital. Denna beräknas enligt

statens normalränta. Avsättningen till värdeminskningskonto bör beräknas

så att inkomsterna täcker utgifterna. Eventuellt överskjutande inkomster

skall tas upp som överskott.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr k8 år 1968

13

Remissyttrandena

Remissinstanserna har i allmänhet biträtt förslaget om inrättande av

en datamaskinfond. Endast ett par instanser ställer sig avvisande

till den centrala samordning som förslaget innebär.

Bland de remissinstanser som i princip tillstyrker förslaget är statistiska

centralbyrån, som anser fonden vara ett instrument att genom en förenklad

administration tillhandahålla medel vid datamaskinanskaffningar. Centralbyrån

understryker vikten av att största möjliga effektivitet uppnås för statliga

datamaskinanläggningar. Detta kräver bl. a. en samordning av olika

myndigheters behov av ADB-kapacitet. Det är också enligt centralbyrån väsentligt

att statsverkets förhandlingsposition gentemot maskinleverantörerna

och konkurrensen mellan maskinleverantörerna förstärks. Centralbyrån

ställer dock upp bestämda förutsättningar för sitt tillstyrkande, bl. a. att

affärsverken omfattas av fonden och att kompletterande utredningar görs

om prissättning m. m. samt om myndigheternas ställning till fondförvaltningen.

Verket understryker också att endast en del av de förslag som framförs

i statskontorets utredning har direkt samband med inrättandet av en

fond.

Statens personalpensionsverk betonar nödvändigheten av samordning i

fastare former av den statliga ADB-verksamheten. Riksförsäkringsverket

anser utredningsförslaget vara en följdriktig utveckling från tidigare beslut,

som ledde till inrättandet av den dataadministrativa enheten inom statskontoret.

Byggnadsstyrelsen finner statskontorets argumentation övertygande

och är t. o. m. beredd att gå längre, när det gäller samordning av dataverksamheten.

Arméförvaltningen anser att inrättandet av ett centralt organ för samordning

av anskaffning och utnyttjande av ADB-utrustning är av väsentlig betydelse.

Förvaltningen förordar emellertid, att en mera djupgående analys

görs för att utröna vilken form för verksamheten som är lämpligast, en kapitalfond

eller en företagsform med självständigare ställning, t. ex. aktiebolag.

Universitetskanslersämbetet har funnit att det system, som f. n. tillämpas

beträffande ADB-utrustning för högre utbildning och forskning och som

till stora delar sammanfaller med den nu föreslagna organisationen, är ändamålsenligt.

Ämbetet tillstyrker därför en generell tillämpning av detta

system inom statsförvaltningen. Rektorsämbetet vid Uppsala universitet,

som praktiskt har prövat det nuvarande systemet för universitetens datamaskincentraler,

har funnit att det fungerar väl i alla avseenden.

Förslaget avstyrks av rektorsämbetet vid Stockholms universitet, som är

kritiskt mot den centrala samordning som föreslås. Ämbetet uttalar farhågor

för att konkurrensbegränsning skulle kunna bli följden av att all statlig

ADB-utrustning anskaffas på en datamaskinfond. Enligt ämbetet vore det

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Knngl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

konkurrensbefrämjande, om olika statliga ADB-konsumenter bereddes tillfälle

att skaffa sig förstahandserfarenhet av olika leverantörers dataanläggningar.

Även väg- och vattenbyggnadsstgrelsen avstyrker förslaget och

föreslår i stället, att dataintressenter med smärre kapacitetsbehov sammanförs

i grupper till gemensamma anläggningar som administreras av en datacentral

under statskontorets ledning. Beträffande statliga myndigheter med

större databehandlingsvolyin bör statskontorets verksamhet enligt styrelsen

koncentreras till rådgivning. Styrelsen anför dock att frågan om en fond kan

få aktualitet, då utvecklingen på datamaskins- och datakommunikationssidan

avancerat så långt, att de största systemen kan konkurrera ut de medelstora

datamaskinerna.

I fråga om anslutningen av myndigheter till fondens verksamhet

råder delade meningar. För en anslutning av samtliga ADB-anläggningar,

alltså även affärsverkens, uttalar sig statistiska centralbyrån, statens

personalpensionsverk, byggnadsstyrelsen och rektorsämbetet vid tekniska

högskolan i Stockholm. Byggnadsstyrelsen anser sålunda, att ett inordnande

av affärsverken på samma basis som övriga myndigheter skulle innebära

uppenbara fördelar. Mot bakgrund av den stora andel av den statliga datamaskinparken

som affärsverkens datamaskiner utgör föreslår styrelsen att

frågan utreds närmare.

Affärsverken själva är däremot i stort sett emot en anslutning enligt förslaget,

dvs. obligatoriskt samrådsförfarande. Poststyrelsen anser det sålunda

vara absolut nödvändigt att postverket har full frihet att välja den utrustning,

som den ansvariga ledningen bedömer som mest ändamålsenlig, för att

styrelsens rationaliseringsprogram skall kunna förverkligas. På flera områden

är ADB inte ett perifert administrativt hjälpmedel utan är och kommer

i allt större utsträckning att bli det väsentliga arbetsredskapet. Styrelsen avstyrker

därför bestämt utredningens förslag om obligatorisk skyldighet för

postverket att underställa frågor om anskaffning av ADB-utrustning statskontorets

prövning. Statens järnvägar och statens vattenfallsverk är emot

ett obligatoriskt samråd med fondförvaltaren i anskaffningsfrågor men är

däremot beredda till samråd på frivillig basis. Försvarets fabriksverk och

domänstyrelsen har ingen erinran mot statskontorets förslag.

Om fonden förverkligas, anser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att verket

bör likställas med de affärsdrivande verken.

Beträffande ton dens omfattning har förslaget allmänt godtagits.

Den enda invändningen görs av riksförsäkringsverket, som anser att fondförvaltarens

administrationskostnader inte skall bestridas på fonden.

När det gäller fondens administration har remissinstanserna

genomgående godtagit att statskontoret skall vara fondförvaltare. Statistiska

centralbyrån anser sålunda att detta ligger helt i linje med statskontorets

roll som samordnande organ för ADB inom statsförvaltningen.

Frågan om driftsformerna berörs i några yttranden. Statistiska central
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

fryrå/2 föreslår, att varje anläggning ur anslagsteknisk synpunkt skall drivas

på affärsmässig basis på samma sätt som datamaskincentralen vid centralbyrån.

Försvarets forskningsanstalt förordar också den affärsmässiga driftsformen

och föreslår att bearbetningar vid samtliga anläggningar debiteras.

Detta skulle gälla även anläggningar som används uteslutande för en myndighets

räkning.

Försvarets databehandlingsfrågor tas upp av försvarets civilförvaltning,

som framhåller att det centrala ADB-organet i sin samordning måste ta hänsyn

till försvarets behov av ADB i krig och de sekretessproblem som föreligger

för försvarets bearbetningar. Överskottskapaciteten vid försvarets anläggningar

kan därför inte fritt utnyttjas av utomstående myndigheter.

Arméförvaltningen anför, att krigsmakten främst på grund av sekretesskäl

bör betraktas som en isolerad enhet i förhållande till den Övriga statsförvaltningen.

F ty gf or vattningen anser, att garantier bör skapas så att försvaret får den

ADB-kapacitet som man själv anser sig behöva för sin materielanskaffning.

Detta kan arrangeras genom att anskaffningsrätt i fråga om ADB-kapacitet

delegeras av fondförvaltaren till resp. myndighet inom försvaret.

Universitetskansler sämbetet, rektorsämbetet vid Uppsala universitet och

riksförsäkringsverket anser, att berörda myndigheter bör ha någon form av

medbestämmande i fondförvaltningen.

Rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola och organisationskommittén

för teknisk hogskola i Lund framför betänkligheter mot att fondförvaltaren

skulle undantas från upphandlingskungörelsens huvudbestämmelser, när

det gäller infordrande av offerter på datamaskinanläggningar.

De föreslagna principerna för avgifter och taxor föranleder några

uttalanden. Statistiska centralbyrån och centrala folkbokförings- och

uppbördsnämnden anser, att avgifts- och taxefrågorna bör utredas ytterligare.

Enligt centralbyrån bör avgifterna till datamaskinfonden utgå med

bestämt belopp per månad och baseras på uppskattad användningstid. Driftsledningen

skulle härigenom få större möjligheter att påverka driftresultatet,

och marginalintäkts- och marginalkostnadstänkande skulle främjas. Centralbyrån

anser också att en högre grad av flexibel styrning med taxan är möjlig,

än som framgår av utredningsförslaget.

Centralbyrån anser vidare, liksom även arméförvaltningen, att driftsmyndigheterna

bör ha medbestämmanderätt beträffande taxesättningen.

Departementschefen

Utvecklingen av ADB inom statsverksamheten

Den automatiska databehandlingen (ADB) har inneburit genomgripande

förändringar inom en rad områden. Genom datamaskinerna har arbetsuppgifter

som förut utförts manuellt kunnat mekaniseras, och uppgifter som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr ''18 år 1968

tidigare inte varit möjliga att utföra liar kunnat komma till stånd. Inte

minst inom det administrativa området har ADB-tekniken medfört stora

möjligheter till rationalisering av driften.

Redan tidigt har den moderna datatekniken tagits i anspråk för den statliga

verksamheten i vårt land. Stor uppmärksamhet har också ägnats åt de

administrativa formerna för ADB-verksamheten inom det statliga området.

Sålunda bildades år 1948 matematikmaskinnämnden, som hade till uppgift

att i samråd med expertis på området planlägga och leda arbetet med att

anskaffa matematikmaskinutrustning för svenska behov. En statlig kommitté,

kommittén för maskinell databehandling, tillsattes redan i mitten av

1950-talet för att utreda förutsättningarna att använda ADB inom statsförvaltningen.

Även andra utredningar har på olika områden behandlat ADBtillämpningar

inom statsförvaltningen. Jag vill här nämna det utredningsarbete

som gjordes av uppbördsorganisationskommittén (SOU 1962: 18)

och som ledde fram till att ADB infördes inom folkbokförings-, skatte- och

uppbördsväsendet.

Den nuvarande organisationen för ADB inom statsförvaltningen fastställdes

efter beslut av 1963 års riksdag. Genom denna organisation fördes de

centrala uppgifterna på ADB-området samman med de allmänna rationaliseringsuppgifter

som åligger statskontoret. Detta verk blev centralt organ

för ADB och övertog därmed även matematikmaskinnämndens dittillsvarande

uppgifter.

De organisatoriska formerna för att ge den högre utbildningen och forskningen

databehandlingsresurser beslöts år 1965. Härvid inrättades särskilda

datamaskincentraler på de fem universitetsorterna. En central datamaskinfond

tillskapades för att finansiera anskaffningen av datautrustning till

datamaskincentralerna. Jag har förut lämnat en närmare redogörelse för

denna organisation.

Den ökade användningen av ADB inom statsverksamheten har medfört

att antalet ADB-anläggningar ökat kraftigt. När den nuvarande organisationen

för den automatiska databehandlingen fastställdes år 1963 fanns

sålunda drygt ett 30-tal anläggningar. F. n. finns ungefär 90 installerade

och beställda anläggningar. Värdet av den använda ADB-utrustningen har

under ett par år mer än fördubblats. Även om de senaste årens utveckling

inneburit en särskilt snabb ökning av datakapaciteten, talar allt för att

den statliga ADB-utrustningen även i framtiden kommer att väsentligt öka.

Den tekniska utvecklingen på ADB-området har gått mycket snabbt. Det

har blivit möjligt att bygga upp stora integrerade datakommunikationsnät

och att lagra stora mängder av information i s. k. massminnen, fiån vilka

man direkt kan ta fram lagrade data. Utvecklingen har emellertid också

inneburit att kostnaderna för databehandling sjunkit. Härigenom har det

blivit lönande att utnyttja ADB inom nya områden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968 17

Utvecklingen inom datakommunikations- och massminnestekniken har

varit en av förutsättningarna för utformningen av de centrala registersystem

som håller på att byggas upp eller planeras inom statsförvaltningen. Centralt

registrerade data kan snabbt tillställas lokala organ med hjälp av datakommunikation.

Denna teknik kommer att användas inom arbetsmarknadsverket

och polisväsendet och för de centrala bil- och fastighetsregistren. Den

övervägs också för administrationen av den allmäna försäkringen.

Ett markant drag vid användningen av ADB inom statsförvaltningen i dag

är den allt större integrationen mellan olika myndigheters verksamhet. Också

här har utvecklingen inom datakommunikations- och massminnesteknik

varit av avgörande betydelse. Flera projekt, som är under utveckling, erbjuder

exempel på dessa integrationstendenser. Det informationssystem som

planeras inom rättsväsendet berör polis-, åklagar-, domstols- och kriminalvår

dsmyndigheter. Samband finns också med andra myndigheter, t. ex. tullverket,

statistiska centralbyrån och kontrollstyrelsen. Ett annat område

med stora integrationsmöjligheter är administrationen av den allmänna försäkringen,

som har nära samband med befolkningsregistreringen. Statistiska

centralbyrån bygger upp ett arkivstatistiskt system, som har samband

med länsdataregister, fastighetsregister och rättsväsendets informationssystem.

Ytterligare ett exempel utgör arbetsmarknadsverkets informationssystem,

som bl. a. innehåller register som skall användas för olika ändamål

inom försvaret. Möjligheterna att på detta sätt åstadkomma en integration

över de traditionella myndighetsgränserna medför en stor vinst vid en övergång

till ADB.

Behovet av eu datamaskinfond

Den utveckling inom ADB-området som jag nyss har angett utgör bakgrunden

till det förslag som statskontoret har lämnat i samråd med riksrevisionsverket

om att inrätta en central datamaskinfond. Redan när den

nuvarande fonden för anskaffning av datamaskiner för högre undervisning

och forskning inrättades, diskuterades möjligheterna att utvidga denna

fond till hela statsförvaltningen. I den utredning som låg till grund för

prop. 1965:42 angående anslag för budgetåret 1965/66 till statskontoret

m. m. och statens datamaskinfond angav statskontoret sålunda att verket

avsåg att närmare utreda frågan om en central datamaskinfond.

Förslaget innebär att anskaffning av statlig datamaskinutrustning skall

ske ö\er en central kapitalfond. I denna fond inordnas den nuvarande fonden

för datamaskiner för högre undervisning och forskning. Anslag till anskaffning

av ADB-utrustning anvisas över fonden. Utrustningen ställs sedan

mot avgift till förfogande för de myndigheter som svarar för driften

av anläggningarna.

Nästan alla remissinstanser är positiva till förslaget, och många har un
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

derstrukit vikten av en samordning av den statliga anskaffningen av datamaskinanläggningar.

Ett par remissinstanser har dock ställt sig avvisande

och uttalat farhågor beträffande den föreslagna centraliseringen.

Erfarenheterna sedan den nuvarande organisationen för ADB inom statsförvaltningen

fastställdes år 1963 har övertygande visat betydelsen av en väl

genomförd planering och en stark samordning när det gäller anskaffning

och utnyttjande av ADB-utrustning. Den utveckling som kan förutses för

de kommande åren gör det än mera angeläget att tillse att datamaskinresurserna

utnyttjas effektivt. Jag kan därför i allt väsentligt ansluta mig

till de synpunkter som statskontoret anfört i fråga om behovet av en samordning

av den statliga datamaskinanskaffningen och inrättandet av en central

datamaskinfond.

Jag vill även peka på en annan omständighet som talar för alt anskaffningen

av ADB-utrustning redovisas över en särskild fond, nämligen de

försök som pågår att genomföra programbudgetering inom statsförvaltningen.

En datamaskinfond kommer att underlätta redovisningen av ADBinvesteringar.

Genom att kapitalbehovet för anskaffningen täcks över fonden,

kommer de enskilda ADB-projekten endast att belastas med de löpande

kostnaderna, vilket underlättar den kostnadsmässiga redovisningen av program

där ADB ingår.

Jag föreslår alltså att en central datamaskinfond inrättas. I denna bör inordnas

den nuvarande fonden för anskaffning av datamaskiner för högre

undervisning och forskning. Den nya organisationen bör i sin helhet gälla

fr. o. m. den 1 juli 1969. Redan dessförinnan bör det föreslagna systemet

dock kunna tillämpas vid anskaffning av ADB-utrustning och för redovisningen

av enstaka ADB-anläggningar, om det visar sig lämpligt.

De anläggningar som är redovisade på den nuvarande datamaskinfonden

för högre undervisning och forskning bör föras över till den nya fonden.

Efter förslag av den fondförvaltande myndigheten bör på fonden även invärderas

andra befintliga ADB-anläggningar. Behovet av medel för ytterligare

maskinanskaffningar till fonden får prövas i sedvanlig ordning efter anslagsframställning

av den fondförvaltande myndigheten.

Den samordning som datamaskinfonden avses medföra gäller anskaffningen

av ADB-utrustning och upplåtandet av tillgängliga ADB-anläggningar.

Ansvaret för lönsamheten hos de enskilda ADB-projekten faller däremot

helt på den myndighet som svarar för verksamheten i fråga. Det blir

denna som får bedöma om man skall välja ADB eller en annan form för

de aktuella arbetsuppgifterna. Självfallet kommer dock den fondförvaltande

myndigheten att kunna ge värdefull service till myndigheterna när

det gäller sådana lönsamhetsbedömningar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

19

Anslutna myndigheter

I sin utredning föreslår statskontoret att datamaskinutrustning för alla

statliga myndigheter och institutioner, utom de affärsdrivande verken, skall

anskaffas på datamaskinfonden. Förslagets övriga delar gäller samtliga

statliga organ, således även affärsverken. Från flera remissinstansers sida

har anförts, att även affärsverkens datamaskinanskaffningar borde inordnas

under fonden. Affärsverken själva är i allmänhet emot en fullständig

anknytning till det föreslagna systemet.

Jag kan biträda statskontorets förslag när det gäller anslutningen till det

föreslagna systemet. När man skall ta ställning till frågan om affärsverkens

anknytning till fonden anser jag det väsentligt att man ser förslaget

i ett större sammanhang. Syftet med detta är främst att åstadkomma ett effektivt

utnyttjande av statliga datamaskinresurser. Genom att taxebelägga

datamaskintiden skapar man ett pris som skall möjliggöra för de enskilda

myndigheterna att avgöra om ADB-bearbetningarna uppfyller ställda lönsamhetskrav.

Affärsverken har ett räntabilitetskrav för sin rörelse. Motivet

för det föreslagna fondsystemet har därför inte samma giltighet för affärsverken

som för statsförvaltningen i övrigt. Affärsverkens databearbetningar

är dessutom ofta en integrerad del av verkens arbete. Genom sin affärsmässiga

inriktning synes affärsverken ha tillräckligt incitament till att

utbjuda överskottskapacitet till utomstående när detta är möjligt. Av dessa

skäl förordar jag att affärsverkens datamaskinanläggningar inte skall omfattas

av datamaskinfonden.

Vissa affärsverk har i remissyttrandena även kritiserat den av statskontoret

föreslagna skyldigheten för affärsverken att samråda med den fondförvaltande

myndigheten i anskaffningsfrågor. Jag vill med anledning härav

erinra om att motsvarande samrådsfråga diskuterades redan i prop.

1963: 85 (s. 50) angående organisationen av den automatiska databehandlingen

inom statsförvaltningen, där det gällde statskontorets uppgift som

centralt ADB-organ inom statsförvaltningen. Jag framhöll därvid, att ett

samrådsförfarande för affärsverkens del i många fall kom att bli av rent

formell karaktär —-bl. a. på grund av den ingående kännedom affärsverken

hade av ADB-teknik och ADB-drift — men att det likväl borde vara

värdefullt för affärsverken att ta del av statskontorets erfarenheter i dessa

frågor. Denna ståndpunkt anser jag alltjämt i princip äga giltighet. De skäl

som jag angett för att undanta affärsverkens datamaskinanskaffningar

från datamaskinfonden talar dock för att affärsverken även i övrigt bör

få självständigt handha sina datamaskinfrågor.

Även om jag alltså inte anser att affärsverken bör åläggas formell samrådsskyldighet,

förutsätter jag att fortlöpande kontakter kommer att hållas

mellan statskontoret och affärsverken för att man på ömse håll skall kunna

utnyttja varandras erfarenheter på dataområdet. Jag anser det vara särskilt

angeläget att sådan kontakt hålls när det gäller affärsverkens taxor för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

datamaskintid till andra statliga myndigheter, så att inte taxesättningen

leder till ett ojämnt utnyttjande av de statliga datamaskinanläggningarna.

Om förvaltaren av datamaskinfonden skall få den överblick över de statliga

datamaskinanläggningarna som behövs för att fullgöra de centrala

samordningsuppgifterna, krävs emellertid uppgifter också om affärsverkens

tillgängliga anläggningar och framför allt om planerade ny- och ersättningsanskaffningar.

Jag anser därför att affärsverken bör åläggas att till

fondförvaltaren i god tid anmäla planerade datamaskinanskaffningar och

successivt hålla fondförvaltaren informerad om tillgänglig datamaskinkapacitet.

Fondens omfattning

Statskontorets förslag innebär att datamaskinfonden skall omfatta generellt

användbar ADB-utrustning, medan specialtillverkad utrustning som

t. ex. förekommer inom försvaret inte skall ingå. Jag kan ansluta mig till

denna ståndpunkt. I enlighet med förslaget förordar jag alltså att till fonden

hänförs serietillverkad, kommersiellt tillgänglig ADB-utrustning för

den statliga verksamheten.

Speciell användning av ADB-utrustning, t. ex. inom sekretessbelagd verksamhet,

utgör i och för sig inget skäl för att undanta utrustningen från fonden.

Den fondförvaltande myndighetens medverkan gäller nämligen endast

själva anskaffningen och upplåtandet av datautrustningen. För vilka ändamål

utrustningen utnyttjas faller utanför dennes verksamhetsområde. Samma

synpunkter kan anföras beträffande generellt användbar ADB-utrustning

som ingår i ett system tillsammans med specialtillverkad utrustning.

Sådan generell utrustning bör också ingå i fonden.

Vad angår arten av de kostnader som bör täckas från fonden kan jag

ansluta mig till statskontorets förslag. Detta innebär att av fondens medel

bör bestridas inköps- eller hyreskostnader för datamaskinerna, administrationskostnader

för fondförvaltningen samt vissa initialkostnader i samband

med att en datamaskinanläggning skall sättas igång.

Fondens administration

Förslaget att statskontoret skall förvalta datamaskinfonden har allmänt

biträtts av remissinstanserna. Att statskontoret år 1963 gavs uppgiften som

centralt organ för den administrativa databehandlingen inom statsförvaltningen

motiverades främst av sambandet mellan denna verksamhet och

den allmänna rationaliseringsverksamheten. Eftersom detta samband kommer

att vara starkt även i framtiden, finner jag det naturligt att statskontoret

blir förvaltare av datamaskinfonden. De serviceuppgifter som fondförvaltaren

enligt förslaget kommer att få gentemot statsförvaltningen i övrigt

ligger helt i linje med de centrala uppgifter som statskontoret redan har

på dataområdet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr A8 år 1968

Det är självfallet angeläget att upphandlingen av datamaskiner för statens

behov kan ske i så effektiva former som möjligt. Jag anser det därför

lämpligt, att statskontoret som fondförvaltare får samma ställning som

affärsverken och en rad andra myndigheter har enligt 7 § 1952 års upphandlingskungörelse.

Detta innebär att anbud kan infordras på det sätt

som är lämpligt med hänsyn till upphandlingens beskaffenhet och storlek

samt kravet på affärsmässighet i varje särskilt fall. Kungl. Maj :t kan besluta

i denna fråga.

Några remissinstanser har speciellt berört driftsformerna för statliga

ADB-anläggningar och förordat en affärsmässig driftsform. Jag förutsätter

att statskontoret som fondförvaltare kommer att ägna speciell uppmärksamhet

åt driftsformerna, särskilt när det gäller nytillkommande ADB-anläggningar.

När ett flertal myndigheter använder samma anläggning kan

det vara önskvärt att denna har en relativt fristående ställning.

Avgifter och taxor

Statskontorets förslag innebär att datamaskinfonden mot avgift skall

upplåta maskinerna till driftsmyndigheterna. Dessa kan använda maskinerna

antingen för eget behov eller upplåta maskintid till utomstående. I det

senare fallet skall enligt förslaget ersättning utgå efter fastställd taxa. Denna

ordning har allmänt godtagits av remissinstanserna.

Jag anser det föreslagna systemet med avgifter och taxor värdefullt ur

flera synpunkter. Genom taxan får maskintidsförbrukarna ett underlag

för sina kostnadskalkyler. De kan enkelt välja den mest lämpliga anläggningen

i den statliga maskinparken för den aktuella bearbetningen. Den

myndighet som driver anläggningen skall genom avgifts- och taxesystemet

ges ett incitament till att skaffa sig så stor bearbetningsvolym som möjligt

och att driva anläggningen med lägsta möjliga kostnad.

De allmänna principer som statskontoret angett för avgifts- och taxesättningen

och som jag redovisat i det föregående finner jag lämpliga. Jag

anser således i likhet med statskontoret att taxan i princip bör grundas på

en medelkostnad för den ifrågavarande anläggningen. Det bör dock vara

möjligt att göra jämkningar, så att en smidig tillämpning uppnås. Vid debiteringen

bör hänsyn kunna tas bl. a. till i vilken utsträckning olika komponenter

i ett datamaskinsystem utnyttjas. Rabatter bör också kunna lämnas

i syfte att uppnå en hög och jämn beläggning på datamaskinerna.

Avgifterna till fonden bör fastställas av statskontoret efter samråd med

riksrevisionsverket. Taxorna vid olika anläggningar bör efter samråd med

riksrevisionsverket fastställas av den myndighet som driver anläggningen.

Jag utgår ifrån att riksrevisionsverket efter samråd med statskontoret utarbetar

riktlinjer för taxesättningen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

II. Anslagsfrågor

Statskontoret: Avlöningar

1966/67 Utgift .................. 11 675 854

1967/68 Anslag ................ 12 395 000

1968/69 Förslag ................ 11 591 000

Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten

inom statsförvaltningen. I verkets uppgifter ingår bl. a. att ta

initiativ till och utföra rationaliseringsundersökningar, att utbilda personal

för rationaliseringsverksamhet och att genom rådgivning verka för förenklingar

och kostnadsbesparingar inom statsförvaltningen. Verket svarar vidare

för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner

inom statsförvaltningen och handlägger frågor om tryckning för

statens räkning.

Statskontoret leds av en styrelse. Chef för statskontoret är en generaldirektör.

Inom verket finns fyra utredningsavdelningar, en planerings- och

utbildningsavdelning och en administrativ byrå. Därutöver finns en fondbyrå,

som är provisoriskt knuten till ämbetsverket. Frågan om den framtida

förläggningen av de arbetsuppgifter som nu ankommer på fondbyrån

utreds f. n.

Den personal inom statskontoret som bedriver rationalisering inom försvaret

har samlats till en särskild organisationsenhet, den militära enheten,

vid sidan av de övriga organisationsenheterna. I den proposition angående

organisation m. m. av försvarets rationaliseringsverksamhet, som enligt

Kungl. Maj :ts beslut tidigare denna dag skall avlåtas till riksdagen, föreslås

att ifrågavarande enhet skall utgå ur statskontorets organisation och att ett

centralt verk för försvarets rationaliseringsverksamhet, försvarets rationaliseringsinstitut,

skall inrättas den 1 juli 1968 (prop. 1968: 35).

1967/68 Beräknad ändring 1968/69

Statskontoret Dep.chefen

Mil. en- Övrigt

hetens

upphörande

Tjänster

A. Statskontoret utom

fondbyrån

Lednings- och ad
-

ministrativ personal

Utrednings- och ut-

9

—

—

—

bildningspersonal ..

161

- 31

+ 2

- 31

Övrig personal ....

64

- 6

—

- 6

*234

l- 37

+ 2

- 37

1 Exkl. 7 tjänster för vilka avlöningarna bekostas från det under fjärde huvudtiteln upptagna

anslaget till rationaliseringsförsök.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

23

1967/68 Beräknad ändring 1968/69

Statskontoret Dep.chefen

Mil. en- övrigt

hetens

upphörande

B. Fondbyrån

Handläggande per
-

sonal ............

Övrig personal ....

7

20

—

_

—

Anslag

Avlöningar till tjänste-

27

''

män................

Arvoden och särskilda

9 863 000

- 1 357 000

+ 790 000

- 662 000

ersättningar..........

32 000

—

+ 8 000

+ 8 000

Ersättning till expertis

2 500 000

- 550 000

+ 1 500 000

- 150 000

Uppbördsmedel

Ersättning från statens

12 395 000

- 1 907 000

+ 2 298 000

- 804 000

datamaskinfond ......

—

—

+ 1 026 000

—

12 395 000

- 1 907 000

+ 1 272 000

- 804 000

Statskontoret

I yttrande över den inom försvarsdepartementet upprättade promemorian

angående rationaliseringsverksamheten inom försvaret (Stencil Fö 1967:

11) beräknar statskontoret att en avveckling av den militära enheten kommer

att minska verkets medelsbehov med sammanlagt 2 552 000 kr. Av beloppet

hänför sig 1 907 000 kr. till avlöningar, 250 000 kr. till omkostnader

och 395 000 kr. till viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. in.

Vid beräkningen av minskningen av medelsbehovet under avlöningsanslaget

har statskontoret utgått från att samtliga tjänster inom militära enheten

och två biträdestj änster på administrativa byrån skall dras in. Av ifrågavarande

tjänster bekostas 28 från anslagsposten till avlöningar till tjänstemän,

nämligen fyra organisationsdirektörer i Be 6 eller Ce 1, två organisationsdirektörer

i Bg 6 eller Cg 1, åtta byrådirektörer, nio förste byråsekreterare

(förste byråingenjörer) och fem assistenter eller biträden. Expertisposten

beräknas minska med dels 424 000 kr. motsvarande lönen för nio fast anställda

experter vid militära enheten, dels 126 000 kr. för konsultarvoden.

(— 1 907 000 kr.)

I sin anslagsframställning för nästa budgetår har statskontoret utgått från

en oförändrad organisation och därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare

en tjänst som högst byrådirektör och en tjänst som högst förste byråsekreterare

(förste byråingenjör) för dataadministrativa uppgifter (95 028 kr.). Om

de program, som verket upprättat för sin verksamhet under det kommande

budgetåret skall kunna fullföljas, måste vidare expertismedlen räknas

upp med 1,5 milj. kr. Av ökningen motsvaras ca 700 000 kr. av den höjning

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

av konsulttaxor och expertislöner som skett under de senaste åren. Löneomräkningen

i övrigt tas upp till 702 972 kr.

Om förslaget om en central datamaskinfond genomförs, bör statskontoret

gottgöras sina kostnader för arbetet som fondförvaltare. Ersättningen för

lönekostnader tas för nästa budgetår upp med 1 026 000 kr.

Departementschefen

Kungl. Maj :t har tidigare denna dag beslutat förelägga riksdagen proposition

angående organisation m. in. av försvarets rationaliseringsverksamhet.

(prop. 1968: 35). I propositionen föreslås bl. a. att statskontorets militära

enhet skall upphöra i och med att ett centralt verk för försvarets rationaliseringsverksamhet

inrättas den 1 juli 1968. Statskontorets beräkning

av de ändringar i medels- och personalbehov som föranleds av denna

omorganisation har jag inte något att erinra mot. Med anledning av omorganisationen

bör fyra tjänster som organisationsdirektör i Be 6 eller Ce 1

dras in. I samband med att den militära enheten upphör bör Kungl. Maj :t

kunna vidta erforderliga övergångsåtgärder.

Jag har i det föregående förordat, att en central datamaskinfond med

statskontoret som förvaltare skall inrättas den 1 juli 1969. Detta kommer

att medföra ökat arbete för statskontoret. Redan under nästa budgetår torde

vissa insatser behövas för förberedelsearbeten. Med hänsyn till att statskontorets

personal för dataadministrativa uppgifter under innevarande

budgetår har utökats med två organisationsdirektörer i enlighet med vad

jag förutsatte vid min anmälan av statskontorets avlöningsanslag i prop.

1967: 1 (bil. 9 s. 32, SU 7, rskr 7), är jag emellertid inte beredd att nu

tillstyrka att medel beräknas för ytterligare tjänster för dessa uppgifter.

Jag förutsätter att behovet av ökade insatser på detta område under nästa

budgetår skall kunna tillgodoses inom ramen för tillgängliga medel.

Indragningen av den militära enheten skulle i och för sig föranleda att expertismedlen

räknas ned med 550 000 kr. Behovet av expertis inom statskontorets

övriga verksamhetsområden har dock ökat. Vidare har såväl konsulttaxorna

som expertarvodena höjts. Jag förordar därför att minskningen av

expertisposten begränsas till 150 000 kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj :t i prop. 1968: 1

(bil. 2 s. 16) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta eu

central förslagsnämnd med uppgift att besluta om vissa ersättningar och

belöningar för rationaliseringsförslag inom statsverksamheten och att verka

för samordning av förslagsverksamheten. Nämnden avses knytas till statskontoret.

Kungl. Maj: förutsätts få bestämma om arvoden och övrig ersättning

till ledamöter och sekreterare i nämnden. Sådana ersättningar bör bestridas

från statskontorets avlöningsanslag.

Med hänvisning till det sagda och till sammanställningen beräknar jag

anslaget till 11 591 000 kr.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i8 år 1968

25

Statskontoret: Omkostnader

1966/67 Utgift .

1967/68 Anslag

1968/69 Förslag

1 693 423

1 937 000

2 257 000

1967/68

Beräknad ändring 1968/69

Statskontoret

Dep.chefen

Mil. en- hetens

upphörande

Övrigt

1. Sjukvård m. m.........

30 000

- 5 000

—

—

5 000

2. Reseersättningar........

500 000

- 110 000

+ 200 000

—

10 000

Därav utrikes tjänsteresor . .

200 000

—

+ 25 000

+

25 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse, vatten ..

b) Övriga expenser för

80 000

- 12 000

—

—

12 000

eget behov..........

c) Övriga expenser för an-

870 000

- 123 000

+ 105 000

—

78 000

nät än eget behov ....

150 000

—

+ 350 000

+

350 000

4. Publikationstryck ......

20 000

—

+ 5 000

+

5 000

5. Kursverksamhet m. m.

6. Förslagsverksamhet inom

230 000

—

+ 70 000

+

70 000

statsförvaltningen ......

7. Övriga utgifter

50 000

—

—

—

a) Förvaring i riksbanken

av värdehandlingar ..

b) Besiktning och värde-

5 000

—

—

—

ring av fastigheter....

2 000

—

—

—

1 937 000

- 250 000

+ 730 000

+ 320 000

Uppbördsmedel

Ersättning från statens data-

maskinfond............

—

—

+ 227 000

—

1 937 000

- 250 000

+ 503 000

4-

i

320 000

Statskontoret

2. Med hänsyn till arten av de aktuella utredningsprojekten, som bl. a.

omfattar undersökningar vid landsstaten, beräknas resekostnadsersättningarna

för statskontoret — utom militära enheten — öka med 200 000 kr.

3. c) Statskontoret har ålagts att tillhandahålla olika blanketter för folkbokföringsändamål.

Delposten bör räknas upp med 350 000 kr.

4. En ny kurstyp planeras för vidareutbildning av ADB-personal. Kostnaderna

för denna kurs beräknas till 50 000 kr. Kostnaderna för utbildningsverksamheten

i övrigt beräknas öka med 20 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 257 000

kr.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m.

1966/67 Utgift ................... 3 700 756

1967/68 Anslag ................... 5 000 000

1968/69 Förslag .................. 7 000 000

Från anslaget bestrids bl. a. utgifter för försöksverksamhet med automatisk

databehandling för sådana myndigheter som saknar egna anslag för

ändamålet. Även utgifter för försöksverksamhet av mera allmän karaktär,

som bedrivs i rationaliseringssyfte, kan bekostas från anslaget.

Statskontoret

Under budgetåren 1965/66 och 1966/67 har statskontoret av anslaget tagit

i anspråk 2,6 milj. kr. resp. 2,9 milj. kr. för försöksverksamhet i rationaliseringssyfte.

För innevarande budgetår har statskontoret bemyndigats disponera

ca 6 milj. kr. För att genomföra statskontorets program behövs för

nästa budgetår sammanlagt 9 milj. kr. Härav faller 395 000 kr. på den militära

enheten, 1,4 milj. kr. på ett ADB-system för fastighetsregistret och ca

4 milj. kr. på olika rationaliseringsförsök inom sjukvårdsområdet.

Departementschefen

Den försöksverksamhet som bekostas från anslaget är av väsentlig betydelse

för rationaliseringsarbetet inom statsförvaltningen. Statskontoret har

i sin plan för verksamheten under den kommande femårsperioden (1967

års femårsplan för rationaliseringsverksamheten) lämnat en redovisning för

pågående och planerade rationaliseringsprojekt och kostnaderna för att

genomföra dessa.

Jag har i huvudsak inte något att erinra mot statskontorets beräkning av

kostnaderna för den planerade verksamheten under nästa budgetår. Kostnaderna

för den militära enhetens försöksverksamhet, beräknade till ca

400 000 kr., bör dock i enlighet med vad jag tidigare har anfört inte belasta

detta anslag. Vidare bör kostnaderna för det fortsatta arbetet på ett ADBsystem

för fastighetsregistret fr. o. m. nästa budgetår bestridas från det

reservationsanslag till ADB-system för *fastighetsdata som har tagits upp

under andra huvudtiteln (prop. 1968: 1 bil. 4 s. 10).

Jag vill i detta sammanhang även erinra om att sjukvårdens och socialvårdens

planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI) har börjat sin verksamhet

den 1 januari 1968. Verksamheten finansieras delvis genom statsbidrag,

som utgår från ett särskilt anslag under femte huvudtiteln (prop.

1968: 1 bil. 7 s. 62). Statskontoret har under förevarande anslag beräknat

medel för vissa rationaliseringsförsök på sjukvårdsområdet. Eftersom SPRI

bl. a. har till uppgift att ekonomiskt stödja och samordna projekt av detta

slag, räknar jag med att statskontorets verksamhet på förevarande område

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1968

successivt kan reduceras. Jag förutsätter att överenskommelse kommer att

träffas med institutet angående den fortsatta försöksverksamheten inom

ifrågavarande område.

För försöksverksamhet, som bedrivs av andra myndigheter än statskontoret,

har under detta budgetår tagits i anspråk ca 500 000 kr. av anslaget.

Jag räknar med att dessa utgifter kommer att bli av ungefär samma omfattning

nästa budgetår.

Jag förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med 7 milj. kr.

III. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

a) besluta om inrättande av en datamaskinfond i enlighet

med vad jag förordat i det föregående,

b) besluta att organisationen för statskontoret ändras i

enlighet med vad jag förordat i det föregående,

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder

som behövs i samband med att statskontorets militära

enhet upphör,

d) till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1968/69

på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 11 591 000 kr.,

e) till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret 1968/

69 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 2 257 000 kr.,

f) till Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen

m. m. för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under sjunde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 dr 1968

Innehållsförteckning

Sid.

I. Statens datamaskinfond ...................................... 3

Den nuvarande ADB-organisationen............................ 3

Statskontorets förslag .......................... 6

Remissyttrandena ........................................... 13

Departementschefen ......................................... 15

II. Anslagsfrågor............................................... 22

Statskontoret: Avlöningar .................................... 22

Statskontoret: Omkostnader.................................. 25

Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen in. in........... 26

III. Hemställan ................................................. 27

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680161

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:218 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en datamaskinfond och anslag till statskontoret för budgetåret 1968/69 m a1 i texten
  2. SU 1968:95 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en datamaskinfond och anslag till statskontoret för budgetåret 1968/69, m. m., jämte m s. 1 i texten