Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 19 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370J, m. m

1968-03-01 · 27 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:57, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 19 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370J, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

1

Nr 57

Knngl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 19 § kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370J, m. m.; given Stockholms

slott den 1 mars 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 19 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370),

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av bilskatteutredningens betänkande »Kompensation i vissa

fall för bensinskatt» (SOU 1967:34) framläggs i propositionen förslag om

gottgörelse för bensinskatt på bensin, som förbrukats vid viss användning av

motorsågar och snöskotrar.

Det föreslås att den som yrkesmässigt använder motorsåg skall få individuell

kompensation för bensinskatten på den därvid förbrukade bensinen.

Kompensationen skall normalt utgå med ett schablonmässigt bestämt procenttal

av det avdrag för bensin och smörjolja till motorsåg som taxeringsmyndigheterna

godtagit vid inkomsttaxeringen. Procenttalet föreslås tills

vidare utgöra 15 % av den kompensationsgrundande kostnaden. För speciella

fall föreslås särskilda regler. Restituerat belopp bör vara skattefritt

vid inkomsttaxeringen. För att erhålla restitution erfordras särskild ansökningshandling,

som bifogas självdeklarationen, men restitutionsärendena

skall handläggas inom kontrollstyrelsen.

Vidare föreslås att för budgetåret 1968/69 anvisas ett belopp om 100 000

kr. till Svenska samernas riksförbund som gottgörelse för bensinskatt som

utgår på bensin vid användning av snöskotrar inom rennäringen.

Bestämmelserna är avsedda att tillämpas, såvitt gäller motorsågarna

fr. o. m. inkomståret 1968 (dvs. 1969 års taxering), och i övrigt fr. o. m. budgetåret

1968/69.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 57

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 19 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 19 § kommunalskattelagen den 28 september

19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

19

Till skattepliktig-----—- —

sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse

ur medel, för vilka avdrag icke medgivits

vid taxering, vid första tillfälle

dylika medel finnas i stiftelsen.

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

§•

—- likartad form;

sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse

ur medel, för vilka avdrag icke medgivits

vid taxering, vid första tillfälle

dylika medel finnas i stiftelsen;
kompensation

av staten för bensinskatt

på bensin som förbrukats

vid yrkesmässig användning av motorsåg.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

1 Senaste lydelse av 19 § se 1967:748.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 1 mars

1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om kompensation i

vissa fall för bensinskatt och anför.

Inledning

F. n. utgår bensinskatt även för bensin, som används inom andra områden

än dem som rör vägtrafiken. Eftersom bensinskatten är specialdestinerad

för vägväsendet, innebär detta att vissa grupper av förbrukare bidrar till

vägväsendet utan att ha motsvarande nytta av det. I några fall utgår f. n.

kompensation för erlagd bensinskatt, t. ex. inom jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen

och fiskerinäringen. Krav på gottgörelse har emellertid framförts

även från andra håll.

I betänkandet »Kompensation i vissa fall för bensinskatt» (SOU 1967: 34),

som avlämnades den 24 augusti 1967, har bilskatteutredningen1 lagt fram

förslag till kompensation för bensinskatt i två avseenden. Utredningen konstaterar

till en början att dess huvuduppgift är att verkställa en översyn av

vägtrafikbeskattningen och att utredningsarbetet hunnit så långt att det

står klart att bensinbeskattning bör finnas även i framtiden. Det framhålls

att svårigheter föreligger att begränsa beskattningen till vägtrafiksektorn.

Till fördelarna från administrativ synpunkt med den nuvarande bensinbeskattningen

hör, enligt utredningens uppfattning, att skatten i allmänhet

tas ut hos tillverkarna eller grossisterna och att undantagen från skatteplikten

är få. Utredningen har ansett att man inte utan tungt vägande skäl bör

avstå från dessa fördelar.

Utredningen har övervägt vilka möjligheter som står till buds att till
*

Ledamöter generaldirektören Hörjel, tillika ordförande, riksdagsmännen Folke Björkman,

Johannes Blidfors, Nils-Eric Gustafsson och Gösta Sterne samt hovrättsassessorn Hans Henrik

Abelin och kanslirådet Böret Palm.

It Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 57

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

handahålla skattefri bensin utanför vägtrafiksektorn på ett från kontrollsynpunkt

tillfredsställande sätt. Man har därvid diskuterat fördelar och

nackdelar med att tillsätta spårämnen och färg till den skattefria varan.

Sedan utredningen emellertid funnit att avgränsningsproblemen inte kan

lösas genom märkning av skattefri bensin, har utredningen ansett kompensation

genom skatterestitution vara den bästa framkomliga vägen. Utredningen

har bedömt att frågan om kompensation för bensinskatt till dem som

yrkesmässigt använder motorsåg och till samer som använder snöskoter

inom rennäringen kan behandlas för sig utan att utredningens huvudbetänkande

behöver avvaktas. Utredningen föreslår dels individuell kompensation

för bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg, dels kollektiv kompensation

för bensinskatt i samband med snöskoterkörning inom rennäringen.

Utredningens författningsförslag torde få fogas vid statsrådsprotokollet

i detta ärende som bilaga.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret,

kammarrätten, kontrollstyrelsen, riksskattenämnden, länsstyrelserna i Jönköpings,

Kronobergs, Kalmar, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, domänstyrelsen,

lantbruksstyrelsen (efter hörande av rennäringsnämnden), skogsstyrelsen,

skogshögskolan, statens maskinprovningar, förste konsulenterna vid lappväsendet

i Västerbottens och i Norrbottens län, 1964 års rennäringssakkunniga,

Landsorganisationen i Sverige (LO), Riksförbundet Landsbygdens

folk (RLF), Skogs- och lantarbetsgivareföreningen, Skogsindustriernas samarbetsutskott,

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska petroleuminstitutet,

Svenska samernas riksförbund, Svenska skogsarbetareförbundet,

Sveriges arbetares centralorganisation, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund

samt Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund.

Nuvarande ordning

Bensinskatt utgår enligt förordningen den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt

för bensin och vissa alkoholer. Bensin beläggs även med energiskatt

enligt förordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt. Slutligen

beskattas bensin enligt förordningen den 4 februari 1966 (nr 21) om

särskild skatt på motorbränslen. Sammanlagt utgår f. n. skatt på bensin med

57 öre per liter, varav bensinskatt 43 öre, energiskatt 9 öre och motorbränsleskatt

5 öre per liter. Av de nu angivna skatterna är, som jag inledningsvis

nämnt, bensinskatten specialdestinerad för vägväsendet.

Enligt förordningen den 25 november 1960 (nr 603) om bidrag till vanföra

ägare av motorfordon kan handikappad erhålla årligt bidrag med belopp som

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

svarar mot den skatt som, då fråga är om bensindriven bil, under bidragsåret

belöpte på 480 liter bensin. Till vanför ägare av motorcykel utgår ett

mindre bidrag.

Med stöd av lagen den 16 december 1966 (nr 664) med vissa bestämmelser

om immunitet och privilegier kan vissa internationella organisationer i särskild

ordning få vissa skattelättnader, bl. a. befrielse från skyldighet att erlägga

bensinskatt.

Enligt förordningen den 3 april 1959 (nr 92) om förfarandet vid viss

konsumtionsbeskattning kan Kungl. Maj.-t, när synnerliga skäl föreligger,

medge befrielse från eller återbetalning av bensinskatt.

Utöver dessa möjligheter till befrielse från eller nedsättning av bensinskatt

förekommer, som jag tidigare antytt, andra former av skattebefrielse.

Sålunda utgår individuell, schablonmässigt bestämd restitution av bensinskatt

på bensin vid användning av dels bensindriven traktor (340 kr./år),

dels självgående bensindriven skördetröska (575 kr./år), dels skördetröska

med bensindriven hjälpmotor (150 kr./år). Den sammanlagda gottgörelsen

till jordbruksnäringen beräknas uppgå till 12 milj. kr. för budgetåret

1967/68. Till trädgårdsnäringen utgår årlig, kollektiv gottgörelse för

bensinskatt som erlagts inom denna näring. För budgetåret 1967/68 har

400 000 kr. anslagits för ändamålet. Till fiskerinäringen har för samma budgetår

anvisats 1 milj. kr. Slutligen utgår kollektiv gottgörelse även till småbåtshamnar.

För budgetåret 1967/68 har 4,2 milj. kr. anslagits för sådana

ändamål som tjänar den mindre sjöfartens intressen.

Motorsågarna

Utredningen

Inledning. Utredningen framhåller att motorsågar används huvudsakligen

inom skogsbruket, särskilt i samband med skogsavverkning men även vid

röjningsarbete. I någon utsträckning används motorsåg också vid byggnadsarbete.

Man räknar enligt utredningen med att en van skogsarbetare avverkar

en skogskubikmeter (m3sk) per timme. Vidare torde man kunna utgå

från att motorsågarna har en bensinförbrukning av i genomsnitt 0,75 liter

per m3sk. Med en årsavverkning om 60 milj. m3sk ger detta en total bensinförbrukning

om ca 50 milj. liter per år1. I denna kvantitet ingår även den

bensin som åtgår vid röjningsarbete, enligt uppgift 2—3 milj. liter per år.

Med utgångspunkt från en beräknad årlig förbrukning av 50 milj. liter

bensin uppskattar utredningen den däremot svarande bensinskatten till

1 Enligt skogsstatistisk årsbok 1964—1965 uppgick antalet avverkade m3sk för avverkningssäsongen

1964/65 till 62,4 milj.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj. ts proposition nr 57 år 1968

drygt 20 milj. kr. per år. Utredningen framhåller att en viss osäkerhet vidlåder

denna uppskattning, bl. a. eftersom den använda bensinen är inblandad

med olja, vanligen 4—8 %.

Utredningen har erfarit att den enskilde skogsarbetaren regelmässigt själv

svarar för bensinkostnaderna vid motorsågning. Enligt Svenska skogsarbetareförbundet

tillhandahåller arbetsgivaren bara i undantagsfall bensinen

utan kostnad för arbetstagaren.

Val av kompensationsform. Enligt utredningen kan tre grupper av förbrukare

komma i fråga för rätt till kompensation. Den som yrkesmässigt använder

motorsåg kan sålunda vara arbetstagare, skogsägare vid avverkning

i egen skog eller företagare vid avverkning på annans mark. Kombinationer

härav kan också förekomma. Kompensation till de nu angivna grupperna

kan ske antingen kollektivt eller individuellt.

En kollektiv kompensation är enligt utredningen i allmänhet relativt billig

att administrera. Utredningen anser emellertid inte att det beträffande

skogsnäringen är möjligt att ordna en kollektiv kompensation enligt samma

mönster som tillämpas för trädgårdsnäringen och fiskerinäringen. Anledningen

härtill är framför allt att det inte finns kollektiva nyttigheter för

vilka man kan använda så stora belopp som 20 milj. kr. per år.

Utredningen har vidare övervägt att fördela de medel, som skall återbäras,

mellan de stora intresseorganisationer i vilka flertalet förbrukare är

medlemmar. Inte heller denna väg anses dock framkomlig, eftersom dels

fördelningen av medlen mellan organisationerna är förenad med vissa problem,

dels ett sådant förfarande innebär svårigheter för dem som inte är

organiserade. Utredningen har även funnit att metoden inte erbjuder de

enskilda tillfredsställande möjlighet alt besvära sig över beslut av den organisation

som betalar ut medel genom individuell kompensation.

Även möjligheten att låta en stiftelse ta hand om medlen diskuteras av

utredningen. I stiftelsens styrelse skulle finnas representanter för det allmänna

och för de stora intresseorganisationerna. Med en sådan ordning

skulle bl. a. de oorganiserades intressen kunna tillgodoses, t. ex. genom individuell

utbetalning genom stiftelsens försorg. Emellertid anser utredningen

inte en sådan lösning tillfredsställande.

Utredningen har härefter övervägt möjligheten att ordna en individuell

kompensation. En väsentlig fördel med en sådan kompensationsform anser

utredningen vara, att de återburna medlen direkt kommer dem till godo

som betalat bensinskatten. Utredningen finner visserligen svårigheter föreligga

på det administrativa planet. Enligt utredningens bedömande kan antalet

kompensationsberättigade nämligen komma att röra sig omkring 80 000,

och ett system med särskild fristående prövning av varje enskilt fall är därför

ogenomförbart enligt utredningens uppfattning. Eftersom intäkter och

kostnader vid användning av motorsåg prövas i samband med den årliga

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt, anser utredningen dock

att frågan om kompensation i princip bör anknytas till taxeringsmyndigheternas

prövning av vissa uppgifter som den skattskyldige lämnat i sin allmänna

självdeklaration.

Grund för kompensation. Utredningen redogör härefter för de deklarationsförfaranden

som kan vara aktuella för de olika förbrukarkategorierna.

Skogsarbetare, dvs. den som i egenskap av anställd avverkar skog, tar i sin

allmänna självdeklaration normalt upp ersättningen för skogsavverkning

som inkomst av tjänst. Under denna förvärvskälla yrkar han också avdrag

för kostnader för intäkternas förvärvande. Hit räknas bl. a. kostnader för

inköp av bensin och olja till motorsåg. Även kostnader för resor till och

från arbetet (vari ingår bensinkostnader) kan vara avdragsgilla. Skogsägare,

dvs. den som äger skog eller avverkningsrätt till skog och själv avverkar

för avsalu, deklarerar i allmänhet intäkter vid försäljning av skog eller

skogsprodukter såsom inkomst av jordbruk. Inkomst av skogsbruk (liksom

övriga inkomster av jordbruksfastighet) deklareras regelmässigt efter

den s. k. kontantprincipen, dvs. intäkter tas upp för det år då de inflyter,

och avverkningskostnader m. m. redovisas på motsvarande sätt för det år

då utgift betalts eller omkostnad ägt rum. Ibland kan kostnader, som har

samband med drift av motorsåg, förekomma i samband med inkomst av

rörelse. Detta kan vara fallet vid skogsavverkning på annans mark på grund

av särskild upplåtelse av avverkningsrätt. Den som är både skogsarbetare

och skogsägare torde i regel ha att i deklarationen fördela bensinkostnaderna

på utgifter under inkomst av tjänst och utgifter under inkomst av

j ordbruksf astighet.

På s, 14—15 i betänkandet redogör utredningen för själva taxeringsarbetets

bedrivande. Härav kan följande nämnas. Självdeklarationer lämnas årligen

normalt senast den 15 februari och avser inkomster och utgifter för

nästföregående år. Arbetet inom en taxeringsnämnd påbörjas omkring den

1 mars och skall vara avslutat senast den 30 juni. Utredningen pekar på

vissa omständigheter som försvårar taxeringsmyndigheternas arbete i nu

avsedda fall. Uppgifterna i deklarationerna om förbrukad kvantitet bensin

bygger sålunda ej sällan på bristfälliga minnesanteckningar. Dessutom kan

den uppgivna mängden bensin avse användning av såväl motorsåg som t. ex.

bil eller moped. I fråga om skogsägarna gäller även att de i deklarationen

kan redovisa omkostnader för avverkning av skog för ett år medan inkomster

på grund av avverkat och försålt virke kan redovisas i deklarationen för

ett annat år.

Utredningen anser emellertid att man, trots de angivna olägenheterna, kan

lösa kompensationsproblemet genom att utnyttja den skattskyldiges uppgifter

i självdeklarationen och taxeringsnämndens prövning av denna. De

uPPgifter> som därvid kan ifrågakomma, kan enligt utredningen avse an2

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 57

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

tingen den inkomst arbetet gett eller de kostnader som användandet av motorsåg

orsakat. Vid valet mellan dessa olika slag av uppgifter har utredningen

funnit vissa fördelar vara förenade med att ta intäkten till utgångspunkt

för kompensationen. Sålunda skulle den enskildes strävan att i deklarationen

sänka inkomsterna och höja kostnaderna kunna leda till ett från

kontrollsynpunkt gynnsamt resultat. Främst på grund av svårigheterna att

bestämma drivmedelsförbrukningen vid tidlönat huggningsarbete — liksom

vid användning av motorsåg i förvärvskällorna inkomst av jordbruksfastighet

och inkomst av rörelse — har utredningen emellertid inte funnit det

möjligt att lägga arbetsinkomsten till grund för kompensation. Med hänsyn

till de praktiska svårigheterna att kontrollera den kvantitet virke som skogsägare

själv avverkat anser utredningen inte heller att den avverkade virkeskvantiteten

kan läggas till grund för kompensation. Utredningen finner att

i stället de i deklarationen godtagna avdragsgilla kostnaderna för bensin

och kedjesmörjolja vid användning av motorsåg bör tas som utgångspunkt

för kompensation av bensinskatt.

Schabloniserad kompensation. Enligt vad utredningen inhämtat uppgår

förbrukningen av kedjesmörjolja normalt till en tredjedel av bensinförbrukningen.

Priserna på smörjolja varierar med hänsyn till den kvantitet

som inköps. Vid köp av en 25-kilosdunk (= 28 liter) ligger priset f. n. vid

2: 13 kr. Priset på bensin och smörjolja varierar med hänsyn till försäljningsplats.

Utredningen har vid sina beräkningar utgått från ett genomsnittligt

pris om en krona per liter drivmedel för motorsåg. Vid en schablonmässig

återbäring om 25 % av kostnaderna för bensin och smörjolja erhålls

ett värde som ungefär svarar mot bensinskatten. Återbäring enligt en

sådan schablonmetod skulle alltså enligt utredningens uppfattning ge ett

tämligen riktigt resultat. En van skogsarbetares årliga kostnad för användning

av motorsåg torde, anser utredningen, röra sig omkring 2 000 kr. En

sådan kostnad skulle med den angivna schablonen berättiga till återbäring

med 500 kr.

Utredningen framhåller att denna schablon ger ett riktigt resultat, om

smörj oljeförbrukningen ligger vid en tredjedel av bensinförbrukningen och

om drivmedelspriserna antas vara de nyss uppgivna. Utredningen anser

denna schablonmetod vara acceptabel, särskilt som variationerna i smörjoljeförbrukningen

kan förväntas minska.

För de fall där den kompensationsgrundande kostnaden är hög — enligt

utredningen över 4 000 kr. — föreslår utredningen emellertid att man inte

tillämpar den angivna schablonberäkningen utan i stället bestämmer kompensationsbeloppet

till ett belopp motsvarande skatten per liter förbrukad

bensin.

Enligt utredningens förslag skall bara den som använder motorsåg yrkesmässigt

kunna erhålla kompensation. För att inte i onödan belasta myndig
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 57 år 1968 9

heterna med prövning av helt obetydliga belopp föreslår utredningen att

kompensation inte skall utgå, om det kompensationsgrundande beloppet är

lägre än 200 kr. Med den föreslagna schabloniseringen skall sålunda aldrig

ett lägre skattebelopp än 50 kr. utbetalas. I normalfallet torde, som nyss antytts,

kompensation avse ett belopp om ca 500 kr. Någon högsta gräns för

rätt till kompensation föreslås inte. Även den som i egenskap av arbetsgivare

tillhandahållit bensin åt anställda föreslås komma i åtnjutande av kompensation.

Ansöknmgsforfarandet. Utredningen har funnit det angeläget alt välja en

lösning av kompensationsförfarandet som så litet som möjligt inkräktar på

taxeringsnämndernas arbete. Utredningen har därför undvikit en ordning

enligt vilken taxeringsnämnden beslutar i kompensationsärendet. Utredningen

föieslår i stället följande. Den som önskar få kompensation fogar

vid sin allmänna självdeklaration en särskild ansökningshandling1 med uppgift

om det avdrag som han yrkat i deklarationen för kostnader för bensin

och smörjolja till motorsåg. Taxeringsnämndens ordförande utmärker på

handlingen med ett signum, om avdraget godtagits, ändrats eller lämnats

utan provning. Enligt förslaget skall taxeringsnämnden inte pröva den kompensationsgrundande

kostnaden, om denna överstiger 4 000 kr. I detta fall

t öreslås prövningen ske av kontrollstyrelsen. Ansökningshandlingen sänds

till kontrollstyrelsen, som fastställer och utbetalar kompensation antingen

på gmndtal av det i handlingen angivna kompensationsgrundande beloppet

eller efter särskild utredning av styrelsen. För att kompensationsansökan

skall kunna prövas skall ansökningshandlingen obligatoriskt inges tillsammans

med självdeklarationen.

Utredningen förutsätter, som förut nämnts, att belopp som utbetalats

som kompensation är att anse som skattepliktig inkomst. Beloppet skall i

enlighet därmed deklareras som inkomst för det beskattningsår, då utbetalning

sker.

Fullföljd av talan m. m. Utredningen framhåller att taxeringsnämndens

Provning av deklarationen kan ge tre olika resultat med avseende på det i deklarationen

yrkade avdraget. I det ena fallet godtar nämnden avdraget, i det

andra fallet ändrar nämnden avdraget och i det tredje fallet gör nämnden

en sådan skönsmässig prövning av deklarationen alt avdraget inte blir bedömt.

I de två första fallen anser utredningen att taxeringsnämndens prövning

bör läggas till grund för kompensation. I det tredje fallet föreslår utredningen

att det överlämnas åt kontrollstyrelsen — som är beskattningsmyndighet

i fråga om bensinskatt — att närmare utreda och pröva yrkat

a\drag för kostnader för bensin och smörjolja till motorsåg.

För att undvika kompetenskonflikter mellan taxeringsnämnderna och

1 Angående ansökningsblankettens utformning se s. 19 i betänkandet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

kontrollstyrelsen föreslås att taxeringsnämndens beslut i fråga om kompensationsgrundande

kostnad för motorsåg i regel skall vara bindande för kontrollstyrelsen.

En egen prövning av denna kostnad skall styrelsen sålunda

blott göra, om den överstiger 4 000 kr. eller om taxeringsnämndens beslut

inte innebär något klart ställningstagande till storleken av den skattskyldiges

yrkande om avdrag för bensin- och smörjoljekostnader för motorsåg.

Om taxeringsnämndens beslut ändras efter besvär, bör den skattskyldige

enligt utredningen kunna med företeende av högre instans’ beslut hos kontrollstyrelsen

begära den ytterligare kompensation som beslutet kan ge anledning

till. Någon tid, inom vilken sådan ansökan om kompensation skall

ha inkommit till kontrollstyrelsen, föreslås inte. Om högre instans sänker

ett av lägre instans godtaget avdrag, bör detta enligt utredningens uppfattning

inte behöva föranleda någon ändring av tidigare kompensationsbeslnt.

Sådana fall blir enligt utredningens förmodan sällsynta och ett andringsförfarande

skulle med all sannolikhet kosta mer än man kunde vinna.

Talan mot kontrollstyrelsens beslut om kompensation föreslås ske genom

besvär hos kammarrätten. Den som vill besvära sig skall inom två månader

från den dag han fick del av beslutet inkomma med besvärsinlaga till kontrollstyrelsen.

över kammarrättens beslut får, enligt utredningens förslag,

talan inte föras.

Särskilda frågor. Den föreslagna schablonen bygger självfallet på nuvarande

pris- och skattenivå och på den tidigare redovisade normala proportionen

mellan bensin- och smörj oljeförbrukningen. Utvecklingen kan leda

till att schablonen behöver justeras. Utredningen föreslår att det bör ankomma

på kontrollstyrelsen att för varje beskattningsår till Kungl. Maj:t

inkomma med förslag beträffande den andel av den kompensationsgrundande

kostnaden med vilken kompensation skall utgå.

Utredningen har beräknat kostnaderna för administrationen av det föreslagna

kompensationsförfarandet till 450 000 kr., varav 300 000 kr. för taxeringsväsendet

och 150 000 kr. för kontrollstyrelsen.

Remissyttrandena

Allmänna synpunkter. Det övervägande antalet remissinstanser ställer sig

positiva till utredningens förslag till lösning av frågan om kompensation

för bensinskatt såvitt rör motorsågar. En del är emellertid kritiska mot utredningens

principiella resonemang. Främst gäller detta förslaget att knyta

frågan om kompensation till taxeringsnämndernas verksamhet.

Kammarrätten ifrågasätter det berättigade i den föreslagna kompensationen

och anser det uppenbart att bensinkostnaderna ytterst belastai skogsbruket,

dvs. skogsägarna. Enligt domstolens uppfattning är den belastning,

som bensinskatten utgör för skogsägarna, inte av den storleksordningen att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 57 år 1968

eu kompensation framstår som angelägen mot bakgrunden av de administrativa

besvär och kostnader, som är förbundna därmed. Kammarrätten anser

vidare att den föreslagna kompensationen i längden kommer skogsägarna

till godo, eftersom man vid blivande avtalsförhandlingar om skogsarbetarnas

löner inte kan undgå att beakta att skogsarbetarnas kostnader minskat

genom kompensationen. Kammarrätten avstyrker därför förslaget.

I likhet med kammarrätten ifrågasätter länsstyrelsen i Västernorrlands

län om inte kompensationsmöjligheten kommer att påverka skogsarbetaravtalen

genom att man utgår från lägre omkostnader i arbetet för skogsarbetare

som håller motorsåg. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser inte att

den föreslagna kompensationen bär sådan betydelse för den enskilde skogsarbetaren

att beskattningsapparaten bör belastas med ifrågavarande kompensationsinstitut.

Även riksskattenämnden avstyrker förslaget och anser att det bör övervägas

att lägga hela arbetet med prövning och utbetalning av kompensation

för bensinskatt på kontrollstyrelsen.

Länsstyrelsen i Värmlands län anser att all handläggning borde kunna

ske centralt hos kontrollstyrelsen, varigenom förfarandet torde kunna göras

enklare och medföra lägre administrationskostnader.

Skogs- och lantarbetsgivareföreningen påpekar att det utöver de vanliga

motorsågarna förekommer även andra bensindrivna handmaskiner i skogsbruket,

främst röj ningsmotorsågar och bergborrmaskiner. Föreningen föreslår

att dessa maskiner i kompensationshänseende jämställs med motorsågarna.

Val av kompensationsform. Flertalet remissinstanser ansluter sig till utredningens

förslag att lösa kompensationsfrågan genom en individuell återbäring

av bensinskatt. De berörda intresseorganisationerna uttalar i princip

tillfredsställelse över förslaget. Svenska skogsarbetareförbundet anser att utredningen

funnit ett enkelt och kontrollerbart system för återbäringen och

framhåller att tidigare uttalade farhågor för att ett individuellt restitutionsförfarande

skulle bli svårt att kontrollera och administrativt otympligt torde

kunna starkt reduceras om utredningens förslag antas. Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund uttalar sin tillfredsställelse över att det föreslagna

förfarandet medger en individuell kompensation grundad på den verkliga

bensinförbrukningen. RLF framhåller att utredningens förslag, att utbetalning

sker till förbrukaren på grundval av dennes uppgifter i självdeklarationen,

torde vara den tekniskt lämpligaste vägen och ansluter sig därför till

förslaget om individuell kompensation. Skogshögskolan instämmer i förslaget

att ersättningen bör få formen av en individuell restitution och anser

lösningen att låta ansökningen om kompensation gå via taxeringsnämnderna

vara väl utformad och ägnad att tillgodose angelägna krav på ett förenklat

förfarande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 57 år 1968

Emellertid anförs även kritiska synpunkter på den föreslagna kompensationsformen.

Som nyss nämnts riktar sig denna kritik i väsentliga delar mot

utredningens förslag att sammankoppla den individuella kompensationen

med taxeringsförfarandet. De flesta remissinstanser som framfört kritik i

detta avseende anser samtidigt att kompensationsfrågan bör lösas genom

kollektiv restitution.

Statskontoret framhåller att förslaget innebär att huvudparten av arbetet

med att bestämma kompensationsbeloppet kommer att falla på taxeringsnämnderna

och i vissa fall på kontrollstyrelsen. Statskontoret anser att en

kollektiv kompensation i första hand synes böra komma i fråga, eftersom

antalet förbrukare är stort men den förbrukade bensinmängden i varje enskilt

fall är begränsad, och anser inte att utredningen anfört övertygande

skäl mot ett kollektivt kompensationsförfarande. Den föreslagna individuella

metoden fyller enligt statskontorets mening inte de krav på ett smidigt och

billigt administrativt förfaringssätt som bör eftersträvas och torde i praktiken

komma att ställa sig dyrare än vad utredningen förutsett.

Kammarrätten är av den uppfattningen att förslaget kommer att kräva

ett icke obetydligt merarbete för myndigheterna och anser att taxeringsarbetet

i dess helhet kommer att bli lidande av att taxeringsnämnderna skall

ha hand om bedömningen av ansökningar om kompensation. Om individuell

kompensation anses erforderlig, bör beräkningen av kompensationsgrundande

kostnad göras av kontrollstyrelsen. Kammarrätten ifrågasätter vidare

om det med hänsyn till pågående utredningsarbete angående införande

av definitiv källskatt är lämpligt att knyta an frågan om kompensation till

taxeringsnämndernas verksamhet.

Riksskattenämnden anför liknande synpunkter och framhåller särskilt

att det ligger i sakens natur att stor återhållsamhet måste iakttas när det

gäller att pålägga taxeringsnämnderna nya arbetsuppgifter. Nämnden anser

att man i stället borde inrikta ansträngningarna på att befria taxeringsnämndei

na fiån vissa redan ålagda uppgifter. Enligt nämndens mening föreligger

det risk för att andra och viktigare uppgifter kan bli eftersatta, om taxeringsnämnderna

belastas med de uppgifter som följer av utredningens förslag.

Riksskattenämnden anser också att en eventuell lagstiftning om definitiv

källskatt för löntagare sannolikt kommer att hindra medverkan av taxeringsnämnderna.

Även länsstyrelsen i Jönköpings län erinrar om konsekvenserna

för det föreslagna kompensationssystemet, om en definitiv källskatt

införs.

En del länsstyrelser anför synpunkter av ungefär samma slag som de nu

redovisade. Bland dem som anser att utredningen, bl. a. med hänsyn till att

förslaget kan befaras innebära en ytterligare belastning för taxeringsnämnderna,

bort närmare överväga möjligheterna att ordna en kollektiv kompensation

är länsstyrelserna i Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens

län. Taxeringsnämndsordförandcnas riksförbund uttrycker liknan
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

de synpunkter. Även länsstyrelserna i Kopparbergs och Västerbottens län

anser att utredningens förslag skulle leda till att taxeringsnämnderna blev

belastade med ovidkommande arbetsuppgifter.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att en tillfredsställande lösning

av kompensationsproblemet skulle kunna uppnås t. ex. genom att berörda

förbrukare av vederbörande organisationer erhåller rabattkuponger, som

skulle motsvara skatten på en normal årsförbrukning. Kupongerna skulle

gälla som betalningsmedel hos bensinleverantörer vilka i sin tur skulle få

avräkna värdet av kupongerna vid leverans av skatten.

Grund för kompensation. Förslaget att de i självdeklarationen godtagna

avdragsgilla kostnaderna för bensin och smörjolja vid användning av motorsåg

läggs till grund för beräkning av bensinskatterestitution har vunnit anslutning

från så gott som samtliga remissinstanser. Från några håll uttalas

dock betänkligheter mot förslaget.

Kammarrätten framhåller att de kompensationsberättigade själva för det

mesta inte torde ha några anteckningar om bensinköpen och därför inte kan

förutsättas ha någon säker kännedom om dem.

Riksskattenämnden anser att gottgörelsen bör bestämmas efter mera schablonmässiga

grunder, t. ex. på grundval av uppgifter om antalet i skogen

arbetade timmar eller antalet avverkade kubikmeter skog. 1 likhet med kammarrätten

framhåller riksskattenämnden att den skattskyldige ofta inte har

möjlighet att lämna separat redovisning av avdragsyrkandet beträffande

motorsåg, eftersom han regelmässigt inte torde föra anteckningar som kan

ligga till grund för en eventuell uppdelning på olika slag av bensinkostnader.

Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Värmlands län. I de något

mera komplicerade fall där den kompensationsberättigade arbetar både som

anställd och egen företagare torde enligt länsstyrelsen kompensation kunna

grundas på uppgivna inkomster eller på uppgifter om antal dagsverken och

storleken av den areal som blivit föremål för röjning.

Schabloniserad kompensation. Utredningens förslag att bestämma kompensation

för bensinskatt efter schablonmetod tillstyrks av de flesta remissinstanserna.

Länsstyrelsen i Värmlands län anser emellertid att man borde

överväga att fastställa kompensationen så att den inte behöver betraktas

som skattepliktig inkomst. Enligt länsstyrelsen skulle därigenom en väsentlig

förenkling uppnås i det administrativa förfarandet, eftersom man skulle

slippa ett omfattande arbete med att sända ut och sortera kontrolluppgifter

till ledning för den årliga taxeringen. Länsstyrelsen i Västernorrlands län

framhåller också att kontrollen av att utbetalda belopp blir beskattade kommer

att medföra ett merarbete för taxeringsnämnderna. Särskilt försvåras

kontrollarbetet, när fråga är om utlänningar som tillfälligt uppehåller sig i

landet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 57 år 1968

Utredningens förslag att begränsa rätten till kompensation, om det kompensationsgrundande

beloppet är lägre än 200 kr., tillstyrks eller lämnas

ntan erinran av det övervägande antalet remissorgan. Några anser dock att

minimigränsen för rätt till kompensation borde höjas. Bland dem som föreslår

en höjning är kammarrätten, som anser att en sådan åtgärd skulle medföra

en minskning i taxeringsnämndernas merarbete. Riksskattenämnden

framhåller att det administrativa förfarandet inte bör belastas med utredningar

in. in. angående bagatellbelopp och anser att det lägsta kompensationsgrundande

beloppet bör sättas till 1 000 kr. Länsstyrelsen i Västerbottens

län åberopar en av förste taxeringsintendenten i länet upprättad promemoria,

vari föreslås en höjning av minimigränsen till 800 kr.

RLb anser att rättviseskäl talar för att alla förbrukare kommer i åtnjutande

av kompensation. Av hänsyn till administrationskostnaderna bör, enligt

RBF, en minimigräns dock sättas vid 100 kr.

Skogshögskolan anser det onödigt att övervältra taxeringsnämndernas

gi anskningsansvar på kontrollstyrelsen när den kompensationsgrundande

kostnaden överstiger 4 000 kr.

Domänstyrelsen framhåller att domänverket inte taxeras till statlig inkomstskatt

och föreslår med hänsyn härtill att kompensation till verket

skall utgå efter särskild överenskommelse mellan domänstyrelsen och kontrollstyrelsen.

Ansökningsförfarandet. Formen för det ansökningsförfarande som utredningen

föreslår tillstyrks eller lämnas utan erinran av så gott som alla

remissinstanser. Från några håll anförs dock avvikande mening.

Statskontoret ifrågasätter om inte uträkning och utbetalning av kompensationsbelopp

samt underrättelser till taxeringsmyndigheterna kan åstadkommas

på ett rationellare sätt och till lägre kostnad genom att dessa arbetsuppgifter

samordnas med registreringen av taxeringsdata vid länsstyrelserna.

Statskontoret anser det vid ett sådant tillvägagångssätt möjligt att

hämta uppgifterna om kompensationsgrundande belopp direkt från deklarationerna

utan att man behöver använda sig av ett särskilt ansökningsförfarande.

Kontrollstyrelsen framhåller att förutsättningar finns för att styrelsen

med anlitande av den automatiska databehandlingstekniken på ett rationellt

sätt kan fullgöra en betydande del av de arbetsuppgifter som åvilar

styrelsen enligt utredningsförslaget. Styrelsen tillägger att ett anlitande av

länsstyrelsernas datakontor effektivast skulle underlätta styrelsens arbete.

Styrelsen påpekar vidare att, om länsstyrelsernas datakontor kommer att

anlitas, ansökningshandlingarna bör följa deklarationerna till datakontoret

och inte, såsom föreslagits, först tillställas kontrollstyrelsen. För att ett sådant

förfarande skall möjliggöras föreslår styrelsen att den, om anledning

finns till det, får rätt att föreskriva att ansökningshandlingarna tillhandahålls

styrelsen i annan ordning än den av utredningen föreslagna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968 15

Kammarrätten anser det vara obilligt att rätten till kompensation skall

vara förverkad, om ansökan inte bifogas deklarationen.

Kontrollmöjligheter och fullföljd av talan. Flertalet remissinstanser tillstyrker

eller lämnar utan erinran utredningens förslag rörande kontroll av

"PPgivna avdragsposter och möjligheterna alt erhålla rättelse i beslut i

fråga om dessa. Flertalet av de remissinstanser som uttalar betänkligheter

mot den föreslagna grunden för kompensation framhåller emellertid även

-- som framgår av den tidigare redogörelsen — svårigheterna för taxeringsnämnderna

att upprätthålla en tillfredsställande kontroll av riktigheten av

de i självdeklarationen lämnade uppgifterna. Bland dem som ger uttryck

åt eu sådan uppfattning är kammarrätten, som emellertid anser att en viss

ledning för taxeringsnämndernas bedömning kan erhållas av den deklarerade

intäkten av skogsarbete eller av sålt leveransvirke. Kammarrätten anser

vidai e att om granskningen lett till att taxeringsnämnden avviker från

deklarationen — i underrättelsen om avvikelsen skall anges att denna också

ar avgörande för rätten till kompensation. Endast på detta sätt får nämligen

sökanden besked om att han måste överklaga taxeringen för att kunna

få kompensation. Kammarrätten föreslår även att den, som vill att ändrad

taxering skall läggas till grund för beräkning av kompensation för bensinskatt,

skall ha inkommit till kontrollstyrelsen med ansökan om kompensation

inom sex månader efter det han erhöll del av beslutet om ändrad taxering.

Riksskattenämnden anser det med hänsyn till det stora antalet deklarationer

och den begränsade tid, under vilken taxeringen skall ske, inte praktiskt

möjligt att kontrollera varje förekommande avdragsyrkande. Om prövningen

av det kompensationsgrundande beloppet knyts till taxeringsnämndernas

provning, bör enligt riksskattenämndens uppfattning en väsentlig

skärpning ske av granskningen. Frestelsen att framställa oriktiga yrkanden

kan annars komma att öka, anser nämnden. Liknande synpunkter anförs av

länsstyrelsen i Kopparbergs län och Taxeringsnämndsordförandcnas riksförbund.

Även länsstyrelsen i Värmlands län anser svårigheter föreligga för

taxeringsnämnderna att utöva eu tillfredsställande kontroll av drivmedelskostnaderna

men framhåller att olägenheterna sannolikt skulle undanröjas,

om även avdraget för drivmedelskostnader schabloniserades.

Departementschefen

Allmänna synpunkter. Frågan om restitution av bensinskatt på bensin som

förbrukas vid yrkesmässig användning av motorsåg har behandlats av riksdagen

vid flera olika tillfällen, senast år 1966.

Med anledning av motioner i denna fråga (1966:1: 9, 61, 521 och 533 samt

II: 15, 96, 614 och 643) uttalade 1966 års bevillningsutskott i sitt av riks
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

dagen godkända betänkande (BeU 26) att utskottet delade motionärernas

uppfattning att det var angeläget, att frågan snarast löstes beträffande avlyftning

från bl. a. skogsbrukets motorsågar av den del av bensinbeskattningen

som är avsedd att täcka vägtrafik- och vägkostnader. Utskottet ansåg emellertid

att spörsmålet inte borde avgöras före bilskatteutredningens ställningstagande

till problem som sammanhänger med att drivmedelsskatterna

belastar vissa näringsgrenar utöver den direkta nytta de har av vägväsendet.

I sitt nu avgivna delbetänkande förklarar bilskatteutredningen att den

hunnit så långt att vissa huvudlinjer i utredningens kommande förslag

framträder. Utredningen anser det sålunda klart att bensinbeskattning bör

finnas även i framtiden och även att vissa avgränsningsproblem — vartill

utredningen räknar frågan om ersättning för bensinskatt på bensin som yrkesmässigt

använts i motorsåg — inte torde kunna lösas på annat sätt än genom

skatterestitution. Vidare framhåller utredningen att denna ersättningsfråga

bör kunna behandlas för sig utan att dess huvudbetänkande behöver

avvaktas.

Bensinskatten är avsedd att komma vägtrafiken till godo. Denna specialdestincring

har ansetts böra leda till att bensinskatt på bensin som används

för andra ändamål än drift av fordon i vägtrafik i viss utsträckning återbärs

till förbrukarna. Av bl. a. administrativa skäl har sådan kompensation

begränsats till fält, där bensin i mera betydande omfattning använts för

sådana andra ändamål. De områden där f. n. kompensation utgår för bensinskatten

är jordbruket, trädgårdsnäringen, fiskerinäringen och den mindre

sjöfarten.

Bilskatteutredningens undersökningar visar, att skogsnäringen är ett annat

område där bensinskatten är en kostnadsfördyrande faktor utan att näringen

får motsvarande fördelar genom vägväsendets utveckling. Jag syftar

då inte på den bensinskatt som utgår på bensin som inom skogsnäringen

förbrukats vid användning av motorfordon utan på den bensinskatt som utgår

till följd av användningen av motorsågar. Mot bakgrunden inte minst

av skogsnäringens allmänna läge ter det sig därför angeläget att undanröja

den extra belastning som bensinskatten utgör för denna näring.

Bilskatteutredningen har föreslagit en anordning, genom vilken förbrukare

av bensin för motorsågar får kompensation för den bensinskatt, som

ingår i bensinpriset. Även om tanken på en sådan kompensation i regel vunnit

anslutning bland remissinstanserna har några principiella erinringar

framkommit. Det har sålunda sagts, att kompensationen i allmänhet kommer

skogsarbetarna till del och att denna kompensation förmodligen beaktas

vid kommande löneförhandlingar. Hittills har man nämligen vid

avtalsförhandlingarna tagit hänsyn till att skogsarbetarna i regel har att

själva bekosta drivmedel för avverkningen. Om kostnaden för drivmedel

nedbringas, skulle vid kommande löneförhandlingar arbetsgivarna se till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 57 år 1968 17

att löneförmånerna avvägs med utgångspunkt från de reducerade kostnaderna.

Kompensationen skulle med andra ord inte slutligt komma skogsarbetarna

till del utan lielt eller delvis tillfalla arbetsgivarna. På denna

grund har några remissinstanser avstyrkt förslaget.

Denna kritik vilar enligt min uppfattning på ett felaktigt synsätt. Kompensationen

är nämligen inte avsedd att komma skogsarbetarna såsom grupp

till del. Den är avsedd att från skogsnäringen ta bort en belastning, som

med bensinskattens specialdestinering framstår som orättvis och kostnadsfördyrande.

De föreslagna reglerna har heller inte begränsats till att gälla

till förmån för de anställda. De avses gälla generellt för den som haft kostnad

för bensin vid yrkesmässig användning av motorsåg, oberoende av om

vederbörande ar fysisk eller juridisk person och i lika mån för arbetstagare

och för företagare. Med nuvarande avtalsförhållanden kommer visserligen

en stor grupp av dem som får del av kompensationen att utgöras av

anställda, men detta förhållande kan givetvis komma att ändras och är

utan betydelse för frågan om kompensation bör ges eller inte.

Avgörande för frågan om införande av ett kompensationssystem är enligt

min mening, om skogsnäringen som helhet betraktad f. n. kan anses i mera

betydande omfattning erlägga bensinskatt för annat än motorfordon. Utredningen

visar tydligt att så är fallet. Enligt utredningens beräkningar

uppgår denna bensinskatt till ett så stort årligt belopp som 20 milj. kr.

Mot bakgrunden härav kan jag inte finna att det förhållandet, att kompensationen

kan komma att påverka utfallet av avtalsförhandlingar mellan

skogsnäringens arbetstagare och arbetsgivare, har någon relevans i detta

sammanhang.

Förslaget har även avstyrkts av några remissinstanser under hänvisning

till att det föreslagna förfarandet kan bli svårt att tillämpa, om ett system

med definitiv'' källskatt skulle komma att införas.

Ej heller denna invändning synes mig bärkraftig. Tidpunkten för ett eventuellt

införande av definitiv källskatt är ännu okänd. Ej heller vet man vilket

system för definitiv källskatt som kommer att föreslås. Frågan om det föreslagna

kompensationsförfarandet går eller inte går att tillämpa om vi får

definitiv källskatt torde inte kunna bedömas innan man vet vilket källskattesystem

som kommer att förordas.

Det torde inte böra komma i fråga att avstå från åtgärder som ter sig

angelägna och brådskande bara därför att andra reformer framdeles kan

komma att rubba förutsättningarna för dagens åtgärder. Skulle en framtida

k ä 11 skat t er ef o r m omöjliggöra den administrativa ordning som nu anses

lämplig för ett på nuvarande förhållanden baserat kompensationsförfarande,

torde bestämmelserna härom då få anpassas till vad som beslutas i fråga

om definitiv källskatt.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

Vad jag nu sagt ger vid handen att jag inte anser de principiella invändningarna

mot bilskatteutredningens förslag vara ett hinder mot förslagets

genomförande. Utredningen har visat angelägenheten av åtgärder på detta

område och förslagets remissbehandling visar att enighet i stort sett råder

om att skogsnäringen bör befrias från den kostnadsökande faktor som

bensinskatt på motorsågarnas drivmedel innebär. Jag delar denna uppfattning

och förordar ett kompensationsförfarande på grundval av utredningens

förslag.

Ett spörsmål som bör tas upp i detta sammanhang gäller de motordrivna

redskap för vilka rätt till kompensation skall gälla. Utredningens förslag

gäller motorsågar avsedda att användas i samband med sådan skogsavverkning

som innefattar huggning, röjning eller kvistning. Även andra bensindrivna

handmaskiner än motorsågar förekommer i skogsbruket, t. ex. bergborrmaskiner.

Enligt min uppfattning bör emellertid i förevarande sammanhang

endast sådana bensindrivna handmaskiner komma i fråga för rätt till

kompensation som används i det egentliga awerkningsarbetet. Detta innebär

att endast användning av motorsågar kan grunda rätt till kompensation för

bensinskatt.

Val av kompensationsform. Som framgår av det anförda har utredningen

föreslagit att kompensationsfrågan löses genom individuell återbäring efter

viss prövning av taxeringsnämnden eller kontrollstyrelsen. Mot en sådan

lösning har från flera håll invänts att taxeringsarbetet skulle bli ännu mer

betungande än f. n. och att lösningen medför även andra nackdelar från

administrativ synpunkt. Från några håll bär föreslagits att arbetet med en

individuell kompensation skall ombesörjas uteslutande av kontrollstyrelsen.

I valet mellan en individuell eller kollektiv återbäring bör enligt min mening

stort avseende fästas vid att de som bär kostnaden för bensinskatten

även får del av de medel som skall utbetalas. Först därigenom kan rattvisekravet,

så långt detta är rimligt, anses tillgodosett. För en kollektiv restitution

kan, såsom utredningen framhållit, olika alternativa lösningar tänkas.

I inte något av fallen skulle man emellertid nå det resultatet att den återburna

ersättningen kommer alla berättigade förbrukare till godo. Dessutom

skulle ett genomförande av någon av dessa lösningar sannolikt leda till besvärliga

fördelningsproblem. Jag biträder därför utredningens principiella

ställningstagande på denna punkt.

Beträffande de anförda betänkligheterna mot att sammankoppla en individuell

kompensation med taxeringsarbetet vill jag framhålla att jag har stor

förståelse för synpunkter av detta slag. Utredningens förslag innebär emellertid

i detta hänseende inte att taxeringsnämndens granskning skall innebära

någon bedömning av själva kompensationsyrkandet. På ansökningshandlingen

skall enligt förslaget blott antecknas hur taxeringsnämnden be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 57 år 1968

19

dömt sökandens avdragsyrkande i självdeklarationen. Detta torde medföra

ett tämligen obetydligt extraarbete. Enligt min uppfattning är det föreslagna

förfarandet praktiskt, förhållandevis lätt att tillämpa och, såvitt jag kan bedöma,

måttligt kostnadskrävande. Jag anser med hänsyn härtill att de framförda

invändningarna inte är av sådan betydelse att man bör frångå förslaget

att utnyttja taxeringsförfarandet och i stället välja en annan väg, t. ex. att,

såsom förordats av några remissinstanser, lägga hela granskningsarbetet på

kontrollstyrelsen. Jag biträder sålunda utredningens förslag även i denna

del.

Grund för kompensation. Utredningens förslag att till grund för kompensation

lägga den skattskyldiges vid taxeringen godtagna kostnader för bensin

och smörjolja har mött erinringar bara från ett par håll. De betänkligheter

som uttalats har främst avsett den skattskyldiges svårigheter att på ett tillfredsställande

sätt redovisa de aktuella avdragsposterna. Man har i stället

föreslagit att kompensationen skall grundas på uppgifter om antalet arbetstimmar

eller avverkade kubikmeter skog eller på den kompensationsberättigades

intäkter.

De framförda invändningarna kan enligt min mening inte frånkännas visst

fog. Stora svårigheter föreligger emellertid att få några säkra hållpunkter

för bestämmande av drivmedelsförbrukningen vid tidlönat huggningsarbete

och vid sådan användning av motorsåg som är att hänföra till förvärvskällorna

inkomst av jordbruksfastighet eller inkomst av rörelse. Som utredningen

framhållit är även andra problem förenade med att beräkna kompensationen

med utgångspunkt från intäkterna i deklarationen. Jag vill därför

instämma i utredningens förslag att i stället lägga avdragsposten till

grund för kompensation. Det anförda hindrar emellertid inte att uppgifterna

i den ansökningshandling som skall fogas till deklarationen i vissa fall kan

behöva kompletteras med uppgifter om antalet arbetstimmar, avverkad virkeskvantitet

eller röjd areal.

Schabloniserad kompensation. Förslaget att kompensationen i regel skall

bestämmas efter en schablonmetod har vunnit allmänt gillande hos remissinstanserna.

Schablonmetoden bör ge ett så rättvisande resultat som möjligt

och samtidigt underlätta den praktiska tillämpningen både för berörda myndigheter

och för de kompensationsberättigade. Enligt förslaget skulle 25 %

av kostnaden för bensin och kedjesmörjolja återbäras till sökanden. Eftersom

denne i sin deklaration gjort avdrag för hela kostnadsbeloppet, har han

minskat sin beskattningsbara inkomst med belopp motsvarande restitutionsbeloppet.

Det återuppburna beloppet bör därför enligt utredningen anses

som skattepliktig inkomst och läggas till sökandens övriga inkomster för

beskattning under det nästkommande taxeringsåret. Det belopp av återbäringen

som återstod efter beskattning skulle utgöra sökandens nettobehåll
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

ning. Om t. ex. en skogsarbetare i deklarationen uppgett kostnaderna för

bensin och kedjesmörjolja till 2 000 ler., skulle med utredningens förslag

500 kr. återbäras till sökanden. Detta belopp skulle läggas till sökandens

övriga inkomster under beskattningsåret och vid en marginalskatt på 40 %

— som torde vara normalt för ifrågavarande förbrukare — medföra en

nettobehållning om 300 kr.

Som framhållits vid remissbehandlingen skulle emellertid praktiska fördelar

vinnas, om man reducerar det procenttal med vilket schabloniserad

kompensation skall utgå och befriar det återburna beloppet från skatt. Vid

en marginalskatt på 40 % nås sålunda samma nettoeffekt — dvs. behållningen

sedan återbäringen beskattats — om utbetalning sker med 15 % av

den kompensationsgrundande kostnaden utan att det utbetalade beloppet

sedermera behöver tas upp till beskattning (i exemplet: 15 % av 2 000 kr.

= 300 kr.). En sådan lösning innebär visserligen en grövre schablon än utredningens

förslag, eftersom nettobeloppet blir något mindre exakt, om marginalskatten

ligger vid ett annat procenttal än 40 %. Avvikelserna är dock

inte större än att jag med hänsyn till metodens fördelar anser mig böra förorda

att kompensationen bestäms till 15 % men i gengäld görs skattefri. Det

av mig föreslagna procenttalet kan självfallet behöva ändras till följd av

ändringar i bl. a. beskattningen samt bensin- och smörj oljepriserna. Det får

ankomma på kontrollstyrelsen att varje år föreslå det procenttal som skall

läggas till grund för bestämmande av kompensationen.

Liksom utredningen anser jag att kompensation med alltför obetydliga belopp

inte bör komma i fråga. Därför bör i fråga om det kompensationsgrundande

beloppet sättas en nedre gräns under vilken rätt till kompensation

ej skall föreligga. Jag finner den av utredningen föreslagna gränsen vid 200

kr. vara väl vald.

Enligt utredningen beslutar kontrollstyrelsen i kompensationsfrågan. Om

den kompensationsgrundande kostnaden inte överstiger 4 000 kr., beräknas

enligt förslaget kompensationen enligt schablonen på grundval av det avdrag

för bensin och smörjolja som medgetts vid taxeringen. Om taxeringsnämndens

beslut i fråga om taxeringen inte klart anger vad som fått dras av i

dessa hänseenden eller om den kompensationsgrundande kostnaden överstiger

4 000 kr., skall enligt utredningen kontrollstyrelsen utreda den kompensationsgrundande

kostnaden.

Jag ansluter mig till vad utredningen sålunda föreslagit. Med hänsyn till

den skattefrihet som föreslås för det kompensationsbelopp som utbetalas

bör beloppet dock, när den kompensationsgrundande kostnaden överstiger

4 000 kr., bestämmas till 60 % av bensinskattekostnaden. Även i sådana fall

där förbrukaren inte taxeras till statlig inkomstskatt, t. ex. domänstyrelsen,

får det ankomma på kontrollstyrelsen att pröva frågan om kompensation.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

Ansökningsförfarandet. Det har ifrågasatts om man inte genom att utnyttja

registreringen av taxeringsdata vid länsstyrelsen kunde avstå från ett särskilt

ansökningsförfarande och i stället hämta erforderliga uppgifter direkt

från deklarationerna.

Ett utnyttjande av de möjligheter, som automatisk databehandling erbjuder,

bör självfallet komma i fråga så snart detta är tekniskt genomförbart.

Därigenom skulle sannolikt en stor del av de arbetsuppgifter, som till följd

av förslaget faller på kontrollstyrelsen, kunna fullgöras på ett rationellt sätt.

Det ankommer på kontrollstyrelsen att närmare pröva de vägar som står till

buds i det hänseendet. Oberoende därav bör emellertid beslut om kompensation

föregås av en formell ansökan. Därigenom erhålls nämligen ett konkret

underlag för myndigheternas bedömning samtidigt som en klar åtskillnad

sker i fråga om uppgifter i den allmänna självdeklarationen och uppgifter i

ansökningen. Detta är av betydelse från såväl kontrollsynpunkt som med

hänsyn till frågor om fullföljd av talan och om det straffrättsliga ansvaret

för oriktiga uppgifter.

Fullföljd av talan. Den som inte är nöjd med taxeringsnämndens beslut i

fråga om yrkat avdrag för kostnad till följd av användning av motorsåg kan

besvära sig till prövningsnämnden, kammarrätten och i vissa fall regeringsrätten.

Om den skattskyldige vinner framgång med sin besvärstalan, kan han,

enligt utredningens förslag, hos kontrollstyrelsen begära den ytterligare

kompensation som beslutet kan föranleda till. Om högre instans sänker ett

av lägre instans godtaget avdrag, anser utredningen att detta inte behöver

föranleda någon ändring av tidigare kompensationsbeslut. Utredningen föreslår

att talan mot kontrollstyrelsens beslut om kompensation förs genom besvär

hos kammarrätten. Den som vill besvära sig skall inge besvärsinlagan

till kontrollstyrelsen, över kammarrättens beslut skall talan inte få föras.

Jag biträder utredningens förslag.

För att en skattskyldig, som erhållit avvikelse från sin deklaration, skall

bibehållas vid rätten till kompensation, föreslås från något håll att i underrättelsen

om avvikelsen från deklarationen skall anges att avvikelsen också

är avgörande för rätten till kompensation. Jag vill här erinra om att taxeringsmyndigheterna

enligt förslaget inte vid något tillfälle har att fatta beslut

i kompensationsfrågan. Vad som sker är att taxeringsnämndens ordförande

på ansökningshandlingen anger att det i ansökan uppgivna beloppet

för bensin- och smörj oljekostnad för motorsåg överensstämmer med motsvarande

i deklarationen såsom avdragsgill godtagen kostnad. Om beloppet

inte överensstämmer, skall ordföranden på ansökningshandlingen ange det

belopp som nämnden godtagit som avdragsgill kostnad. Har beloppet inte

prövats av nämnden, skall kontrollstyrelsen utreda den kompensationsgrundande

kostnaden. Taxeringsnämnden fattar, som nämnts, inget beslut i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

kompensationsärendet. Dess beslut i taxeringsärendet har däremot självfallet

i schablonfalleu indirekt betydelse för kompensationsfrågan. En sådan

indirekt verkan av beslut i taxeringsfråga förekommer på många områden.

Ett stort antal sociala förmåner är sålunda direkt beroende av hur taxeringen

fastställs. Någon särskild underrättelse om sådana biverkningar av

taxeringsnämndens beslut lämnas av praktiska skäl inte i samband med

taxeringsnämndens underrättelse om avvikelse från deklarationen. Anledning

torde inte heller finnas till annat betraktelsesätt, när det gäller den

biverkan taxeringsnämndens beslut får enligt kompensationsschablonen.

Särskilda frågor. För reglering av olika frågor rörande kompensationsförfarandet

bar utredningen föreslagit en särskild förordning. Som följer av

förslaget kan emellertid en del fortlöpande ändringar bli nödvändiga med

hänsyn till bl. a. ändrade pris- eller skatteförhållanden. Det torde vara att

föredra att bestämmelser i ämnet meddelas av Kungl. Maj :t. Jag föreslår

därför att Kungl. Maj :t begär bemyndigande av riksdagen att medge kompensation

i huvudsak enligt utredningens förslag med de jämkningar som

jag förordat i det föregående samt att göra de ändringar i fråga om kompensationen

som behövs med hänsyn till framtida ändringar i bl. a. pris- och

skatteförhållandena.

För att klargöra att de utbetalade kompensationsbeloppen utgör skattefri

inkomst bör ett tillägg ske i 19 § kommunalskattelagen.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1969 med

verkan fr. o. m. inkomståret 1968. Detta innebär att frågan om kompensation

kommer att bedömas första gången på grundval av uppgifter i 1969 års

allmänna självdeklaration.

Som jag tidigare nämnt har den årliga kompensationen beräknats till ca

20 milj. kr. Dessa kostnader kommer inte att påverka riksstaten under budgetåret

1968/69. Vidare har kostnaderna för administrationen av utredningen

beräknats till ca 450 000 kr. Inte heller dessa kostnader kommer att

belasta statsverket under budgetåret 1968/69.

Snöskotrarna

Utredningen

Inledningsvis har nämnts att utredningen föreslår kompensation för bensinskatt

även i fråga om snöskotrar. Förslaget avser bara skotrar som används

inom rennäringen. Utredningen har försökt att genom insamlade uppgifter

beräkna den totala bensinförbrukningen per år för sådana snöskotrar.

Även om materialet inte varit fullständigt, bar utredningen ansett sig

kunna konstatera att det årliga bensinskattebeloppet inte understiger

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 57 år 1968

100 000 kr. Det har emellertid inte kunnat närmare utredas, om eller hur

mycket den verkliga siffran ligger högre. Utredningen har därför stannat

vid att föreslå att kompensation skall utgå med 100 000 kr.

Vid valet av kompensationsform har utredningen övervägt individuell

eller kollektiv återbäring. Utredningen finner att den bästa lösningen är en

form av kollektiv kompensation, i synnerhet som de medel som skall återbäras

kan förväntas komma till användning på sådant sätt att samerna

själva får disponera över dem.

Utredningen har inhämtat, att Svenska samernas riksförbund kan anses

representera nästan hela rennäringen. Riksförbundet håller varje år ett

landsmöte, där samtliga anslutna samebyar och sameföreningar är representerade.

Utredningen föreslår att av bensinskattemedel ett belopp om

100 000 kr. årligen ställs till riksförbundets förfogande att enligt landsmötets

beslut användas för ändamål som gagnar de renskötande samerna.

Medlen kan användas för stipendier, kursverksamhet, förstärkning av riksförbundets

ekonomi etc. För att det allmänna skall få en uppfattning om

hur skattemedlen disponerats, föreslår utredningen att förbundet varje år

skall avge redovisning för medlen till lantbruksstyrelsen, som handlägger

vissa andra samefrågor.

Utredningen har vid behandlingen av frågan om kompensation till samerna

samrått med 1964 års rennäringssaltkunniga. Utredningen framhåller

att resultatet av de sakkunnigas arbete kan ge upphov till en omprövning

av kompensationsfrågan och att utredningens förslag därför delvis får anses

utgöra ett provisorium.

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran utredningens

förslag att kompensera samerna för bensinskatt, som utgår på bensin

som de förbrukar vid körning av snöskoter i samband med renskötseln.

Några invändningar framförs inte heller mot utredningens beräkning av det

belopp som föreslås utgå som kompensation eller mot den föreslagna kompensationsformen.

Svenska samernas riksförbund framhåller emellertid att

förbundet förordar individuell restitution och att förbundets landsmöte i

och för sig har möjlighet att besluta om sådan restitution.

I fråga om medlens disposition uttrycker några remissinstanser en avvikande

mening. Sålunda föreslår lantbruksstyrelsen att medlen disponeras

av styrelsen för att efter hörande av rennäringsnämnden fördelas till olika

ändamål. Styrelsen föreslår även att kompensationsbeloppet omräknas vartannat

år samt påpekar vidare att även arrendatorer på vissa fjällägenheter

bör kunna erhålla kompensation.

Lappväsendet i Västerbottens län invänder mot utredningens förslag att

ställa medlen till förfogande för Svenska samernas riksförbund, att denna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

organisation tillvaratar även de icke renskötande samernas intressen, och

föreslår därför att medlen tillförs statens lappfond. Därigenom skulle medlen

komma rennäringen direkt till godo. I viss mån liknande synpunkter anförs

av 1965 års rennäring ssakkunniga, som dock anser sig kunna godta

att förbundets landsmöte får rätt att besluta om beloppets användning. Även

lappväsendet i Norrbottens län anför betänkligheter mot förslaget att tillföra

medlen Svenska samernas riksförbund och förordar att de i stället utbetalas

till lappbykassan i de olika lappbyarna.

Departementschefen

Utredningens förslag att medge kompensation för bensinskatt åt de renskötande

samerna har tillstyrkts av samtliga remissinstanser som yttrat sig

i frågan. Avvikande uppfattning har uttalats bara beträffande medlens disposition,

i fråga om vilken några remissinstanser förordat bl. a. att medlen

ställs till lantbruksstyrelsens eller statens lappfonds förfogande. Därjämte

har 1964 års rennäringssakkunniga i ett nyligen avlämnat betänkande, Rennäringen

i Sverige, förordat delvis individuell kompensation till samerna.

Vad först angår frågan, huruvida kompensation för bensinskatt bör utgå

till de renskötande samerna, anser jag mig kunna instämma i vad utredningen

anfört och vill därför under de förutsättningar som f. n. gäller på detta område

tillstyrka förslaget. Med hänsyn till utredningens beräkningar, som

jag tills vidare anser mig kunna godta, skulle ett belopp om f. n. 100 000 kr.

årligen ställas till samernas förfogande. Enligt min uppfattning är detta belopp

inte av sådan storleksordning att en individuell kompensation genom

det allmännas medverkan framstår som lämplig. Å andra sidan synes medlen

om möjligt böra komma de samer till godo som burit kostnaderna för

bensinskatten. Den av utredningen föreslagna lösningen torde bäst tillgodose

detta önskemål. Jag vill därför ansluta mig till utredningens förslag att

medlen ställs till Svenska samernas riksförbunds förfogande att användas

enligt landsmötets beslut för ändamål som gagnar de renskötande samerna.

Förbundet bör avge redovisning till lantbruksstyrelsen för hur medlen utnyttjats.

Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att för kommande budgetår

till jordbruksdepartementet inkomma med förslag till medelsyrkande för

det avsedda ändamålet.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att till Svenska samernas

riksförbund för budgetåret 1968/69 anvisas ett belopp om 100 000 kr. att

avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

25

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen att

dels antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändrad

lydelse av 19 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370),

dels godkänna de av mig förordade grunderna i fråga om kompensation

för bensinskatt,

dels till Kompensation för bensinskatt till rennäringen för budgetåret

1968/69 under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 100 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

Bilaga

Bilskatteutredningens förslag1

till

Förordning om kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig

användning av motorsåg

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som för yrkesmässig användning av motorsåg haft kostnad för förbrukning

av bensin och smörjolja (kompensationsgrundande kostnad) kan

erhålla kompensation för bensinskatt på de villkor som sägs i denna förordning.

Kompensation utgår endast, om den kompensationsgrundande kostnaden

för beskattningsår uppgått till lägst 200 kronor.

Kontrollstyrelsen fastställer och utbetalar kompensation.

2 §•

Den som önskar erhålla kompensation skall avge särskild ansökan på

blankett enligt fastställt formulär.

3 §•

Ansökan om kompensation inges till taxeringsnämnden i sökandens hemortskommun

såsom bilaga till den allmänna självdeklaration i vilken avdrag

yrkas för kompensationsgrundande kostnad. Sökanden skall i deklarationen

eller annan handling som lämnas till ledning för taxeringen särskilt uppge

denna kostnad.

4 §•

Taxeringsnämndens ordförande anger på ansökningshandlingen hur avdrag

för kompensationsgrundande kostnad bedömts vid taxeringen till statlig

inkomstskatt och översänder handlingen till kontrollstyrelsen senast den

31 juli under taxeringsåret.

5 §.

Överstiger den av taxeringsnämnd godtagna kompensationsgrundande

kostnaden ej 4 000 kronor, utgår kompensationen med den andel av kostnaden

som Konungen bestämmer. Överstiger den godtagna kostnaden 4 000

kronor, utgår kompensationen efter kontrollstyrelsens prövning med 43 öre

för varje liter förbrukad bensin.

Har taxeringsnämnden ej tagit ställning till uppgift, som lämnats enligt

3 §, bestämmer kontrollstyrelsen den kompensationsgrundande kostnaden.

Ändras sökandens taxering till statlig inkomstskatt, kan sökanden hem
1

I betänkandet Kompensation i vissa fall för bensinskatt (SOU 1967:34).

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungi. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

ställa hos kontrollstyrelsen, att den ändrade taxeringen skall läggas till

grund för bedömningen av ansökan om kompensation. Sökanden skall därvid

förete bevis om ändringen.

6 §•

Den som på uppdrag av kontrollstyrelsen granskar uppgifter om kompensationsgrundande

kostnad, får taga del av självdeklaration eller annan

handling, som är av betydelse för granskningen.

7 §•

Kompensation utbetalas före taxeringsårets utgång, om binder ej möter.

8 §•

Kontrollstyrelsen delger sökanden sitt beslut om kompensation med angivande

av vad den som vill fullfölja talan mot beslutet har att iakttaga.

9 §•

Talan mot kontrollstyrelsens beslut om kompensation föres genom besvär

hos kammarrätten. Den som vill anföra besvär över beslutet skall inom två

månader från det han fick del av detta inkomma med besvärsinlaga till kontrollstyrelsen.

Besvärsinlaga skall ställas till kammarrätten samt innehålla uppgift om

klagandens namn, yrke och postadress.

I inlagan skall klaganden uppge

1. det beslut mot vilket talan föres,

2. grunderna för besvärstalan, om de ej framgår av vad han tidigare anfört

i saken,

3. i vilken del beslutet överklagas och den ändring i beslutet, som klaganden

yrkar.

10 §.

Över kammarrättens beslut enligt denna förordning får talan ej föras.

11 §•

Den som i ansökningsärende uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till ledning

för bestämmande av kompensation, dömes till böter eller fängelse i

högst sex månader, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Har någon lämnat sådan uppgift av grov oaktsamhet, dömes han till böter.

12 §.

Innehållet i uppgift, som lämnas eller inhämtas i ansökningsärende, får

ej yppas i vidare mån än som behövs för att vinna det med uppgiften avsedda

ändamålet. Den som bryter häremot, dömes till böter eller fängelse

i högst sex månader.

Brott som avses i första stycket får åtalas av allmän åklagare endast efter

angivelse av målsägande.

13 §.

Närmare bestämmelser om tillämpningen av denna förordning meddelas

av Konungen eller myndighet som Konungen förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968 och tillämpas första

gången under taxeringsåret 1969.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 6801 5 8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:178 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 19 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 s. 1 i texten
  2. BevU 1968:36 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 19 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 s. 1 i texten
  3. JoU 1968:21 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 19 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 s. 1 i texten