Sök i Ratio Lex

Angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter, m. in

1968-03-15 · 48 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 47 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:85, Angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter, m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

1

Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

priserna på vissa jordbruksprodukter, m. in.; given

Stockholms slott den 15 mars 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 9 juni 1967 (nr 340)

med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område,

2) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 19 februari

1954 (nr 71) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp,

som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser m. in.,

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en justering av gränsskyddet för jordbruksprodukter

som skall möjliggöra en inkomstförstärkning för jordbruket med 30

milj. kr. regleringsåret 1968/69. Justeringen som skall ske per den 1 juli

1968 har föreslagits av jordbruksnämnden i samförstånd med jordbrukets

förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. Vidare föreslås att

Kungl. Maj:t skall få besluta om ytterligare behövliga justeringar av prissättningen

per den 1 juli 1968 för regleringsårct 1968/69, om utvecklingen

av rensad konsumentprisindex fram till mitten av maj i år ger anledning

därtill. I propositionen förordas också mindre justeringar i prissättningen

på sockerbetor och socker på grund av ändringar i EEC:s sockerreglering.

Ett stödsystem för vallfröodlingen föreslås liksom vissa regleringstekniska

omläggningar.

1 Bihang till riksdagens protokoll i968. 1 saml. Nr 85

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 9 juni 1967 (nr 340) med vissa

bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 9 juni 1967 med vissa bestämmelser

om prisreglering på jordbrukets område och bilagan till förordningen

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

7

Tillverkare eller,--------

h) fett, olja och fettsyra som erhålles

ur fettråvara, hänförlig till

tulltaxenununer 12.01, 12.02 och 21.03

(fettvaruavgift),

i) oljekraftfoder som--— ---

(Föreslagen lydelse)

§•

--av potatis,

h) fett, fet olja och fettsyra som

erhålles ur fisk eller havsdäggdjur

eller ur fettråvara, hänförlig till tulltaxenummer

12.01, 12.02 och 21.03

(fettvaruavgift),

---och frukter.

Tulltaxe- Varuslag

nr

Bilaga

ur 15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdäggdjur, med

undantag av högvitaminhaltig tran och olja............... F

ur 15.10 Fettsyror och sura oljor från raffinering, med undantag av olein,

linoljefettsyra och andra fettsyror med ett jodtal av minst 170,

ricinoljefettsyra, dehydraliserad ricinoljefettsyra, högraffinerad

tallfettsyra och ullfettsyra............................... F

ur 20.02 Potatisprodukter

ur 21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer (med undantag

av dels icke alkoholhaltiga beredningar för framställning

av drycker, dels konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer):

fettemulsioner och andra vid tillverkning av bakverk använda slag

av beredningar, innehållande minst 10 viktprocent fett .... Fp

andra slag

ur 23.07 Fodermedel med tillsats av melass eller socker samt andra beredda

fodermedel, med undantag av hundbröd samt sådana vitamin-

och mineralfodermedel som ej innehåller torrmjölk:

innehållande torrmjölk................................. K

andra slag

ur 35.02 Äggalbumin

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1968

3

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 71)

om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts

vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 19 februari 1954 om rätt

att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa

för prisreglering bildade stiftelser, in. m.,1 skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Vid beräkning av nettointäkt av

rörelse enligt kommunalskattelagen

och förordningen om statlig inkomstskatt

äger skattskyldig njuta

avdrag för belopp, som enligt särskilda

av Kungl. Maj:t den 11 december

1953, den 18 mars 1955, den

13 april 1956 samt den 4 mars 1966

godkända avtal mellan statens jordbruksnämnd,

å ena, samt Sveriges

export- och importförening för ägg,

förening u. p. a., Svensk kötthandel,

förening u. p. a., Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a., sistnämnda

förening och Sveriges bränneriidkareförening

u. p. a., Sveriges

Oljeväxtodlares Centralförening

u. p. a. och Sveriges Oljeväxtintressenter,

förening u. p. a., Västkustfisk,

förening u. p. a., Sydkustfisk, förening

u. p. a., Svensk spannmålshandel,

ekonomisk förening, samt Ostkustens

prisregleringsförening, ekonomisk

förening, å andra sidan, tillförts

någon av de enligt avtalen bildade

stiftelserna (konjunkturutjämningsfonder).

Såsom förutsättning-----

Vid beräkning av nettointäkt av

rörelse enligt kommunalskattelagen

och förordningen om statlig inkomstskatt

äger skattskyldig njuta

avdrag för belopp, som enligt särskilda

av Kungl. Maj:t den 11 december

1953, den 18 mars 1955, den

13 april 1956, den 4 mars 1966 samt

den 15 mars 1968 godkända avtal

mellan statens jordbruksnämnd, å

ena, samt Sveriges export- och importförening

för ägg, förening

u. p. a., Svensk kötthandel, förening

u. p. a., Sveriges Oljeväxtodlares

Centralförening u. p. a. och Sveriges

Oljeväxtintressenter, förening u.p.a.,

Västkustfisk, förening u. p. a., Sydkustfisk,

förening u. p. a., Svensk

spannmålshandel, ekonomisk förening,

Ostkustens prisregleringsförening,

ekonomisk förening, Stärkelseoch

bränneriintressenter, ekonomisk

förening, samt Föreningen för mejeriprodukter,

ekonomisk förening, å

andra sidan, tillförts någon av de enligt

avtalen bildade stiftelserna

(konjunkturutjämningsfonder),

för beskattningsåret.

1 Senaste lydelse av 1 § se 1966:233.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Äldre bestämmelser äger alltjämt tillämpning vid 1969 års taxering så

vitt gäller verksamhet, som före ikraftträdandet drivits av Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. och Sveriges bränneriidkareförening u. p. a.

samt den av dessa föreningar enligt avtal med statens jordbruksnämnd bildade

stiftelsen, samt vid 1968 års taxering eller vid eftertaxering för år 1967

eller tidigare år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

15 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, LIolmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff,

Wickman, Moberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om reglering

av priserna på vissa jordbruksprodukter, in. m. och anför.

Inledning

I samband med att 1967 års riksdag (prop. 95, JoU 25, rskr 280) fastställde

riktlinjerna för jordbrukspolitiken fattades även beslut om prisregleringen

på jordbrukets produkter under tiden den 1 september 1967—den 30

juni 1969.

För regleringsåret 1968/69 är prissättningen för mjölk och mjölkprodukter

helt fastlagd medan för övriga produkter — utom socker — nnttpriser,

prisgränser och införselavgifter skall justeras per den 1 juli 1968

om den allmänna prisutvecklingen under regleringsåret 1967/68 ger anledning

till det. Hänsyn skall därvid tas även till den allmänna utvecklingen av

världsmarknadspriserna, om denna visar mera betydande förändringar, som

bedöms bestå under längre tid. I fråga om prisregleringen för sockerbetor

och socker skall för regleringsåret 1968/69 vidtas de eventuella justeringar

som kan föranledas av ändringar i EEC:s sockerreglering.

Statens jordbruksnämnd har den 9 juni 1967 fått i uppdrag att, med

utgångspunkt från förutnämnda riksdagsbeslut, lägga fram förslag

dels efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen

samt jordbruksnämndens konsumentdelegation om de

eventuella justeringar av prisregleringen för sockerbetor och socker som

kan erfordras för regleringsåret 1968/69,

dels efter överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation och

jordbruksnämndens konsumentdelegation om den närmare utformningen

av prisregleringen för Övriga jordbruksprodukter för regleringsåret 1968/69.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Samtidigt uppdrogs åt jordbruksnämnden att bl. a. se över prisortsystemet

för brödsäd, prisregleringssystemet för matpotatis, fettvaruregleringen

samt gällande bestämmelser för att fastställa införselavgifter för s. k. övriga

köttvaror och konserver som innehåller kött och fläsk. Resultatet av angivna

översyner skulle redovisas senast i samband med att jordbruksnämnden

kom in med förslaget om den närmare utformningen av prisregleringen för

regleringsåret 1968/69.

Vidare har åt jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen uppdragits att

gemensamt utreda frågan om och på vilket sätt stöd åt den inhemska odlingen

av vallväxtfrö bör ordnas.

Jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen har den 24 januari 1968 överlämnat

gemensam skrivelse med förslag till ökat skydd för den inhemska

odlingen av vallväxtfrö. I skrivelser den 16 februari 1968 har jordbruksnämnden

dels redovisat resultaten av översynen av fettvaruregleringen, dels

lagt fram förslag i fråga om vissa förluster för jordbruket till följd av EFTAavtalet.

I en den 6 mars 1968 inkommen skrivelse angående prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område under regleringsåret 1968/69, m. m. har jordbruksnämnden

vidare redovisat övriga nämnda uppdrag och lagt fram förslag

i anledning därav samt anmält vissa ytterligare frågor sammanhängande

med de aktuella prisregleringarna på jordbrukets område. Nämnden

har innan förslagen lagts fram haft överläggningar och nått samförstånd

med jordbrukets förhandlingsdelegation och sin konsumentdelegation.

Reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter 1968/69

Justering av införselavgifter och prisgränser fr. o. m. den 1 juli 1968

Efter överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens

konsumentdelegation lägger jordbruksnämnden i samförstånd

med delegationerna fram följande förslag i fråga om den översyn av

prisgränser och införselavgifter för samtliga varor utom socker, mjölk och

mejeriprodukter, som enligt statsmakternas beslut skall ske per den 1 juli

1968.

Till grund för justeringen skall enligt vad som utan erinran från riksdagens

sida anförts i prop. 1967: 95 (JoU 25, rskr 280) ligga utvecklingen av

den allmänna prisnivån mätt med statistiska centralbyråns konsumentprisindex.

Konsumentprisindex skall därvid vara rensad från inverkan av indirekta

skatter, av bostadskostnader (exkl. bränsle och lyse), av priserna för

alkoholhaltiga drycker och tobak samt av sådana prisändringar i livsmedelsposten

som registreras i jordbruksnämndens producentprisindex.

Förslag till metodik för den anbefallda rensningen av konsumentprisindex

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

har framlagts av jordbruksnämndens indexkommitté efter samråd med experter

från statistiska centralbyrån. Förslaget har godkänts av nämnden

och de båda delegationerna.

För perioden juli 1967—januari 1968 steg rensad index med 0,45 %• En

uppgång i konsumentprisindex av denna storleksordning motsvarar 17 milj.

kr. att tillföras jordbruket. En viss ytterligare uppgång av konsumentprisindex

kan dock väntas under februari—maj 1968, men jordbruksnämnden

anför att storleken av denna är svårbedömbar.

Förutom till utvecklingen av konsumentprisindex har man vid överläggningarna

haft att beakta den allmänna utvecklingen av världsmarknadspriserna,

om denna visar mera betydande förändringar, som bedöms bestå

under längre tid. Nämnden erinrar även om vad som anförts i tidigare riksdagsbeslut

angående hänsyn till mera betydande förändringar i växelkurserna

(prop. 1967: 95, s. 296, jfr prop. 1959: 147, s. 25—27).

Enligt jordbruksnämndens världsmarknadsprisindex har priserna på utlandsmarknaderna

fallit avsevärt under de hittills gångna månaderna av

regleringsåret 1967/68, vilket enligt nämndens mening till stor del får tillskrivas

effekten av devalveringen av de brittiska och danska valutorna. Visserligen

har inte devalveringen i England och Danmark haft så stor direkt

betydelse för den svenska ekonomin, men eftersom dessa länder intar en

nyckelställning på världsmarknaden för livsmedel har devalveringen genom

sitt inflytande på priserna på denna marknad indirekt fått betydelse för det

svenska jordbrukets avsättningsmöjligheter. I förhållande till den genomsnittliga

nivån under 1966/67 beräknas nedgången av världsmarknadspriserna

i januari ligga vid ca 10 % och i februari preliminärt vid 12 %. Jordbruksnämndens

producentprisindex, som i tämligen stor utsträckning påverkas

av utvecklingen i världsmarknadspriserna, har mellan september

1967 och januari 1968 fallit med närmare 4 % men ligger dock i januari

vid i stort sett samma nivå som genomsnittligt under 1966/67. För februari

beräknas preliminärt index ha sjunkit med ytterligare 0,5 %. Om man rensar

producentprisindex från de utanför överläggningarna liggande varuslagen

(socker, mjölk och mejeriprodukter) och tar hänsyn till den höjning

av producentprisindex som beräkningsmässigt bort ske till följd av importavgiftsändringar

in. in. den 1 mars och den 1 september 1967, får man en

indexserie, där nedgången i februari 1968 preliminärt beräknas till 7 %

jämfört med september 1967 och till ca 3,75 % jämfört med regleringsåret

1966/67. Den sålunda konstaterade nedgången i världsmarknadspriserna och

dess verkningar på den inhemska producentprisnivån har av nämnden bedömts

vara av sådan omfattning och varaktighet att verkningarna bör i

någon mån dämpas. Nämnden har i samförstånd med delegationerna funnit

det skäligt att prisnedgången motverkas genom ökat gränsskydd till ett belopp

av 30 milj. kr. utöver vad som kan följa av konsumentprisindexutvecklingen.

Härvid har från jordbrukets sida förklarats att man inte vidare gör

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

anspråk på särskild kompensation för förluster under innevarande och

nästa regleringsår med anledning av de brittiska och danska devalveringarna

i november 1967.

Mot bakgrund av överväganden, för vilka redogörs i det följande under

spannmålsavsnittet, föreslår nämnden ett oförändrat odlarpris för vete och

råg och en höjning av förmalningsavgiften med minst 2 kr. per dt. En höjning

av förmalningsavgiften med 2 kr., varigenom spannmålsregleringen

tillförs ca 12 milj. kr., innebär att motsvarande belopp tas i anspråk av den

inkomstförstärkning som nämnden föreslår skola genom importavgiftsjusteringar

tillföras jordbruket per den 1 juli 1968.

Eftersom beräkningen av det totala kompensationsbeloppet alltjämt är

mycket osäker och beloppet torde bli jämförelsevis ringa har nämnden funnit

det mindre ändamålsenligt att redan nu lägga fram något förslag om beloppets

fördelning på de olika varuslagen (utom de ca 12 milj. kr. som föreslås

skola tilltöras brödsädsodlingen). Jordbruksnämnden och delegationerna

är därför eniga om att fördelningen lämpligen bör i sin helhet äga rum i

samband med de överläggningar som ändå måste hållas i juni.

Vid jordbruksnämndens avgörande av nu nämnda frågor har utlåtande

avgetts av byråchefen hos nämnden Lars Juréen. Denne ställer sig kritisk

till det system enligt vilket definitiv kompensation för det hittills konstaterade

prisfallet på världsmarknaden förutsätts skola redan nu lämnas jordbruket

för tiden 1 juli 1968—30 juni 1969. Definitivt beslut i sådan fråga

bör i fortsättningen kunna fattas — med beaktande av alla kända förhållanden

— senast möjligt före övergången till ett nytt regleringsår.

Spannmål

Prisorterna, m. m. Som ett led i nu gällande spannmålsreglering ingår att

brödsädsskörden inlöses av föreningen Svensk spannmålshandel på vissa

s. k. prisorter. På A-prisorterna får odlarna fullt inlösenpris. A-prisorter är

Gävle, Stockholm, Norrköping, Kalmar, Kristianstad, Ystad, Malmö, Landskrona,

Hälsingborg och Göteborg. På B-prisorterna, vilka utgörs av Karlshamn,

Trelleborg, Halmstad och Falkenberg, får odlaren inlösenpriset minus

25 öre per dt. C-prisorter är Uppsala, Nyköping, Gamleby och Visby. Avdraget

är där 50 öre per dt. Vidare finns två D-prisorter, Mjölby och Örebro,

med avdrag på 75 öre per dt samt E-prisorter — Vänerhamnarna —

med avdrag på 1 kr. per dt.

I anledning av uppdraget att se över prisortsystemet för brödsäd har

nämnden anmodat föreningen Svensk spannmålshandel att efter utredning

föreslå sådana ändringar i systemet som kan främja en rationalisering. Föreningen

har med anledning härav utarbetat ett förslag, som bl. a. innebär att

antalet egentliga prisorter begränsas, dvs. orter där odlarna erhåller fullt

inlösenpris utan avdrag (A-prisorter). Föreningen föreslår därutöver ett be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

gränsat antal s. k. sekundärprisorter (B-, C- och D-prisorter), vid vilka avdrag

från inlösenpriset skall utgå i stigande skala. Sekundärprisorterna —

exporthamnar — graderas efter lämplighet ur lagrings- och utskeppningssynpunkt

och därigenom också ur kostnadssynpunkt. Föreslagna prisorter

och deras gradering i förhållande till inlösenpriset framgår av följande uppställning.

A-pr isort er (inlösenpris) Stockholm, Norrköping, Kalmar, Kristianstad,

Malmö, Landskrona, Hälsingborg och Göteborg

B-prisorter (inlösenpris minus 25 öre per dt) Karlshamn, Trelleborg och

Y stad

C-prisorter (inlösenpris minus 50 öre per dt) Gävle, Uppsala, Gotlandshamnar,

Nyköping, Halmstad och LMdevalla

D-prisort (inlösenpris minus 1 kr. per dt) Lidköping.

Jordbruksnämnden meddelar vidare att föreningen även har föreslagit

vissa ändringar i det nuvarande prisstödsystemet för fodersäd. Stödpriser

för fodersäd har hittills endast gällt inom de traditionella överskottsområdedena.

Genom den ökade fodersädsodlingen har gränsen mellan överskottsoch

underskottsområden för fodersäd efter hand suddats ut. För att export

av fodersädsöverskotten skall kunna företas från de lämpligaste utskeppningshamnarna

har föreningen funnit det önskvärt att stödpriset utsträcks

till att gälla hela riket. En sådan åtgärd innebär inte något ökat skydd åt fodersädsodlingen

men gör det möjligt för föreningen att minska kostnaderna

genom rationellare transporter.

Vidare föreslår föreningen att marknadsmässigt betingade ändringar i

fråga om prisorter för brödsäd och stödprissystemet för fodersäd skall få

beslutas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Jordbruksnämnden hemställer om beslut i enlighet med

föreningen Svensk spannmålshandels förslag med bemyndigande för nämnden

att besluta i fråga om avsedda marknadsmässiga ändringar.

Spannmålsregleringens ekonomi m. m. Jordbruksnämnden meddelar att

vid överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen

har enighet nåtts om oförändrade odlarpriser för vete och råg

under år 1968/69 och om höjning av förmalningsavgifterna. Det preliminära

priset för råg och vete skall fastställas till oförändrat 55 kr. per dt, och förmalningsavgiften

höjas fr. o. m. den 1 juli 1968 med minst 2 kr. pr dt. Enighet

har vidare nåtts om oförändrade stödpriser för fodersäd (51 kr. per dt

för korn och 47: 50 kr. per dt för havre).

För s. k. kvalitetsvete förutsätts även under nästa regleringsår komma

att utgå ett särskilt kvalitetstillägg av 5 kr. per dt. Nämnden föreslår, i samråd

med de två delegationerna, att införselavgiften för vete fr. o. m. den 1

juli 1968 härutöver, generellt, höjs med 1 kr. per dt. Höjningen skall främja

lf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 85

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

avsättningen till kvarnarna inom landet av sådant svenskt vete, som prisreglerats

uppåt med hänsyn till högre kvalitet, och inverkar inte på den

inhemska odlarprisnivån, vilken helt bestäms av gällande inlösenförfarande.

Jordbruksnämnden erinrar om att enligt de för spannmålsregleringen

fastställda grunderna skall vid bestämmande av inlösenpriset för brödsäd

kalkyleras med att föreningen Svensk spannmålshandels konjunkturutjämningsfond

vid regleringsårets slut inte skall underskrida 50 milj. kr. Till

följd av den mycket stora spannmålsskörden 1967 och det därav föranledda

exportöverskottet har emellertid föreningen under innevarande regleringsår

nödgats ta i anspråk hela den behållning om nära 93 milj. kr., som förelåg

i konjunkturutjämningsfonden vid ingången av nu löpande regleringsår.

Nämnden framhåller att om den föreslagna höjningen av förmalningsavgiften

med 2 kr. per dt för såväl vete som råg medges, beräknas föreningen

Svensk spannmålshandel under nästa regleringsår komma att tillföras minst

12 milj. kr. Nämnden anmäler vidare att härutöver har vissa hittills odisponerade

medel inom ramen för de belopp, som får användas för regleringsändamål,

reserverats för spannmålsregleringen. Dessa medel beräknas till

sammanlagt 22 milj. kr.

Genom föreslagna eller redan vidtagna åtgärder beräknas den ifrågavarande

konjunkturutjämningsfonden komma att få en förstärkning med omkring

34 milj. kr.

Nämnden framhåller vidare att det har bedömts såsom icke realistiskt

att förutsätta att konjunkturutjämningsfonden, som ju vid ingången av

regleringsåret 1968/69 kommer att sakna tillgångar, redan under nästkommande

regleringsår skall kunna förstärkas så, att dess utgående behållning

blir 50 milj. kr. Å andra sidan kan givetvis anspråken på Svensk spannmålshandel

även nästa regleringsår bli sådana, att den kalkylerade behållningen

i fonden om 34 milj. kr. inte förslår för att fullgöra föreningens

åligganden. På grund härav föreslår nämnden, att Svensk spannmålshandel,

i den mån så skulle visa sig nödvändigt, skall — utom de riksgäldskrediter,

som redan står till förfogande för inlösen av spannmål — under regleringsåret

1968/69 för att finansiera föreningens aktuella exportkostnader äga ta

upp ett räntelån på högst 30 milj. kr. att återbetalas inom tre år.

Sockerbetor och socker

I fråga om grunderna för prisreglering av sockerbetor och socker har

i prop. 1967: 95 utan erinran från riksdagens sida (JoU 25, rskr 280) anförts

att anpassningen av den svenska sockernäringens villkor till EEC:s prisnivå

skall helt genomföras under tiden den 1 juli 1968—den 30 juni 1969. En

anpassning av det svenska betpriset till en med EEC konkurrensmässig nivå

beräknades göra det nödvändigt att för 1968/69 sänka det svenska priset på

betor med 16 % sockerhalt (betgrundpriset) till 9: 80 kr. per dt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Vid tiden för nämnda riksdagsbeslut kunde emellertid inte alla enskildheter

fastläggas i prisregleringen för sockerbetor och socker för 1968/69.

EEC-beslut förelåg inte om hur fraktkostnaderna skulle inverka på tröskelpriset

och därmed via fabrikspriset på betpriset och inte heller om hur skillnaden

mellan basinterventionspriset och riktpriset skulle fördelas mellan

betodlare och sockerindustrin. Vidare saknades beslut om prisrelationerna

mellan de olika sockerkvaliteterna, emballagekostnaderna för färdigt socker

samt förädlingsmarginalen för raffinering av socker.

Jordbruksnämnden upplyser nu, att EEC den 18 december 1967 har fastställt

att tröskelpriset för socker skall vara lika med summan av riktpriset

och de ungefärligen beräknade transportkostnaderna från det största överskottsområdet,

dvs. norra och nordvästra Frankrike, till det mest avlägsna

konsumtionsområdet med underskott, dvs. södra Italien. Vid beräkningen

av det svenska sockerpriset för 1967/68 fanns tillgänglig endast en äldre

undersökning av fraktkostnaderna, vari fraktkostnaden angavs till 1,6

kontoenheter eller 8: 28 kr. per dt. Enligt en nu föreliggande, nyare undersökning

utgör kostnaden 13: 40 kr. per dt. ökningen av fraktkostnaden utöver

tidigare beräknad nivå uppgår sålunda till 5: 12 kr. per 100 kg socker.

Nämnden framhåller att beslut om en häremot svarande uppräkning av

tröskelpriset sannolikt kan väntas under loppet av de närmaste månaderna.

Genom förordning den 18 maj 1967 har EEC vidare meddelat bestämmelser

angående fastställandet av standardkvaliteter samt justeringar till utjämning

av kvalitetsskillnader vid import. I förhållande till baskvaliteten,

som motsvarar svenskt strösocker KN, har inom EEC för de två högsta

sockerkvaliteterna förutsatts prisspänningar på 5,69 resp. 2,59 öre per kg.

Enligt tillgängliga kvalitetsdefinitioner ligger svenskt strösocker av annan

kvalitet än KN mellan dessa två högsta kvaliteter och därvid klart närmare

den högre. Detta förhållande har av tillverkaren åberopats för en högre prisspänning

i förhållande till baskvaliteten än de 2,5 öre per kg, som den nuvarande

sockerregleringen tillåter.

Jordbruksnämnden framhåller att vid nämndens överläggningar med

företrädare för sockerbetsodlingen och sockertillverkningen samt konsumentdelegationen

har gentemot producenternas ståndpunkt anförts att den

förutnämnda höjningen av tröskelpriset i nuvarande läge inte helt bör få

slå igenom i priset på socker av inhemskt ursprung. Vid 1967 års förhandlingar

mellan 1966 års socker utredning och företrädare för sockernäringen

enades man om att låta endast något över 56 % av den aktuella fraktkostnaden

komma till uttryck i priset på socker ur svenska betor. Om samma andel

av den uppräknade frakten skulle få påverka priset på svenskproducerat

socker, skulle detta komma att stiga med 2,88 öre per kg i stället för 5,12

öre och således komma att ligga ytterligare 2,24 öre under EEC:s tröskelpris.

Eftersom avvikelsen från EEC:s tröskelpris under regleringsåret 1967/

68 utgör 3,64 öre per kg kommer den totala avvikelsen från tröskelpriset

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

under regleringsåret 1968/69 därmed att uppgå till 5,88 öre per kg. Genom

att den inhemska odlingen är begränsad till avrundat 40 000 ha, vilket motsvarar

en självförsörjningsgrad av ca 65 %, kommer uppräkningen av fraktkostnaderna

med 2,88 öre per kg att leda till en höjning av fabrikspriset för

allt inom landet försålt socker med ca 1,9 öre per kg.

Den ifrågasatta prisjusteringen om 2,88 öre per kg skall med tillämpning

av EEC:s regelsystem delas mellan odlare och socker fabrikant så,

att ca 60 % tillfaller odlaren och resten fabrikanten. Omräknat till betpris

uppgår odlarandelen därvid till 23 öre per dt betor med 16 % sockerhalt.

Betgrundpriset för 1968 års skörd skulle i enlighet härmed uppgå till

(9,80 + 0,23 =) 10:03 kr. per dt, vilket är 47 öre lägre än det för 1967

års skörd gällande priset.

Vad angår frågan om ökade tillägg för högre sockerkvaliteter upplyser

nämnden att sockerindustrins företrädare har accepterat att justeringen

för regleringsåret 1968/69 begränsas till att tillverkaren medges att vid

försäljning av strösocker av annan kvalitet än KN i säck eller bulk få öka

prisspänningen i förhållande till baskvaliteten med högst 2 öre per kg. En

sådan ändring påverkar inte införselavgiften.

Samtliga övriga villkor i sockerregleringen för regleringsåret 1967/68

föreslås i tillämpliga delar även gälla regleringsåret 1968/69, dock att

systemet med rörliga införselavgifter, avpassade med hänsyn bl. a. till den

inhemska betarealen, skall baseras på storleken av den faktiskt tecknade

arealen för 1968 års inhemska betodling. Vidare föreslås införselavgifterna

på sockerområdet fr. o. in. den 1 juli 1968 bli beroende av den genomsnittliga

världsmarknadsprisnivån enligt de den 24 juni 1968 senast kända fem

sockernoteringarna på Paris-börsen.

Sammanfattningsvis föreslår nämnden, efter uppnådd enighet härom

med företrädare för sockerbetsodling och sockertillverkning och med

konsumentdelegationen, att för regleringsåret 1968/69 skall gälla att betgrundpriset,

inkl. skördeskadeavgift, för samtliga odlingsdistrikt skall vara

10: 03 kr. per dt betor med en sockerhalt av 16 %. Hela betpriset skall betalas

av tillverkaren. Något speciellt tillskott till betpriset från sockerregleringsfonden

skall sålunda inte längre utgå. Ej heller krävs några särskilda

arrangemang för ö-distrikten.

Tillverkningspriset på socker av inhemskt ursprung får höjas med 2,88

öre per kg, vilket vid fortsatt fraktsubventionering till vissa områden i Norrland

resulterar i ett fabrikspris av 122,61 öre per kg. Höjningen av fabrikspriset

på grundkvaliteten stannar vid ca 1,9 öre per kg. Samtliga prisspänningar

i förhållande till baskvaliteten skall kvarstå oförändrade; dock

får tillverkaren för strösocker av annan kvalitet än KN vid leverans i säck

eller bulk öka prisspänningen till baskvaliteten med ytterligare 2 öre per kg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1968

13

Potatis och potatisprodukter

Prisregleringssystemet för matpotatis. I anledning av uppdraget att se

över prisregleringssystemet för matpotatis anför jordbruksnämnden, att

varuslaget knappast är lämpat att helt inordnas i ett regleringssystem liknande

det som gäller för jordbruksprodukter i allmänhet. Den pågående

förskjutningen av potatiskonsumtionen till mer eller mindre industriellt

beredda produkter kan också väntas komma att alltmera bestämma utvecklingen

på matpotatismarknaden. Nämnden är inte nu beredd att föreslå någon

ändring av gällande matpotatisreglering men upplyser att den kommer

att noga följa effekten av de pågående ändringarna på marknaden. Nämnden

avser att, sedan ytterligare erfarenheter vunnits, återkomma till Kungl.

Maj :t med de förslag som kan finnas påkallade.

Rabatteringen av potatisstärkelse till derivatindustrin. Jordbruksnämnden

föreslår i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen,

att nu gällande kvantitetsgräns vid föreningen Stärkelseoch

bränneriintressenters rabattering av potatisstärkelse till derivatindustrin

— 17 500 ton per regleringsår — skall få överskridas om så kan ske

utan att kostnaden för rabatteringen medför att behållningen i föreningens

konjunkturutjämningsfond vid regleringsårets slut understiger behållningen

vid årets ingång.

Fettregleringen

Nämnden föreslår, i anledning av uppdrag att se över fettregleringen, att

vissa varor skall avföras från regleringen, att avgiftssystemet för s.k. sjödjursoljor

skall läggas om, att varubeskrivningen för sjödjursoljor och bakhjälpmedel

skall ändras samt att regleringsbidrag skall kunna beviljas för

sådana livsmedelsfärger som bereds med fett eller olja. Förslagen förutsätter,

utom i det sista fallet, ändring i förordningen den 9 juni 1967 (nr 340)

med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område eller i

bilagan till förordningen. I ett fall förutsätts även att tulltaxan ändras.

Vissa varor avförs från fettregleringen. De varor som av nämnden föreslås

bli avförda är vissa såser och soppor in. in. (ur 21.04 och 21.05), smöroch

ostfärger, beredda med olja (ur 32.04), samt högraffinerad tallfettsyra

(ur 15.10).

Såser och soppor in. in. innehållande mer än 20 % fett importeras numera

fritt från EFTA-länder och mot en särskild fettvaruavgift av 7 öre per kg

från tredje land. Motsvarande varor med högst 20 % fett ingår inte i fettregleringen.

För dessa varor utgår vid import från tredje land tull med 8 %

av värdet för såser och 10 % för soppor. Nämnden föreslår att även varor

med mer än 20 % fetthalt utgår ur fettregleringen och blir tullbelagda i likhet

med motsvarande varor med låg fetthalt. De svenska tillverkarna av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

såser och soppor får oavsett varans fetthalt prisutjämning för i produkterna

ingående jordbruksvaror, varför gränsskyddet för samtliga varuslag främst

bör utgöra ett manufaktureringsskydd.

Avgiften på smör- och ostfärger framstår enligt nämndens mening numera

som helt verkningslös i förhållande till de intressen som fettregleringen

skall tillgodose. Den är utan betydelse för såväl avsättningen avsvensk

olja som ur regleringsekonomisk synpunkt. Nämnden föreslår därför

att dessa varor avförs från regleringen.

Högraffinerad tallfettsyra har uteslutande teknisk användning och saknar

intresse ur jordbruksregleringssynpunkt. Den bör också enligt nämndens

uppfattning avföras från fettregleringen.

Omläggning av avgiftssystemet för s.k. sjödjursoljor. Oljor av fisk eller

liavsdäggdjur, s. 1c. sjödjursoljor, används till livsmedelsändamål nästan

enbart i härdat skick och då främst som margarinråvara. Under de senaste

fem budgetåren har inblandning i margarin av härdad sjödjursolja varierat

mellan 21 800 och 26 200 ton, vilket motsvarar 22 resp. 28 % av samtliga

använda margarinråvaror.

Enligt nu gällande bestämmelser kan fettvaruavgift tas ut vid import av

sjödjursoljor. För i Sverige producerade sjödjursoljor kan däremot ingen

avgift tas ut.

En omläggning av avgiftssystemet för sjödjursoljor är enligt jordbruksnämndens

mening motiverad av två faktorer, nämligen dels det s. k. tullrestitutionsförbudet

inom EFTA, dels den ökade produktionen av sjödjursoljor

i Sverige.

Det s.k. tullrestitutionsförbudet, som trädde i kraft inom EFTA den 31

december 1966, innebär att det i princip inte skall vara tillåtet att för eu

vara som sänds från ett EFTA-land till ett annat få den dubbla förmånen

av oinrådesbehandling i importlandet och tullrestitution i den medlemsstat,

där varan undergått den sista produktionsprocessen. För den svenska industri

som importerar sjödjursoljor och härdar dem för att exportera dem till

annat EFTA-land innebär förbudet att det inte är möjligt att fortsätta med

verksamheten. Införselavgiften fördyrar nämligen exportvaran så att priset

inte blir konkurrenskraftigt, om exportören väljer förmånen av områdesbehandiing.

Ifall exportören föredrar förmånen av tullrestitution, verkar

EFTA-ländernas tullsatser prohibitivt.

Den svenska produktionen av sådan sjödjursolja som nu kan avgiftsbeläggas

vid import har hittills varit av mindre omfattning och produkterna

bär i regel exporterats. Fettvaruavgift har inte tagits ut för i Sverige producerad

olja. Under senare år har emellertid produktionen i Sverige ökat kraftigt.

Tillverkningskapaciteten uppgår enligt vad jordbruksnämnden inhämtat

till ca 10 000 ton sillolja. Nämnden räknar dock med att den årliga produktionen

skall uppgå till endast ca 5 000 ton.

Den ökade produktionen av inhemsk sjödjursolja utgör enligt nämndens

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

uppfattning den andra anledningen till att bestämmelserna på området bör

läggas om. Den svenskproducerade och nu avgiftsfria oljan kan, om den

stannar inom landet och härdas, användas inom den egentliga livsmedelssektorn.

Den kan också användas inom sådan industri som är berättigad till

regleringsbidrag (teknisk industri, tillverkning av läkemedel, fiskkonserver

och emulgatorer). Enligt nämnden kan det beräknas att produktionen av

svensk sjödjursolja i ökande utsträckning kan komma ut på den svenska

marknaden.

Mot bakgrund av dessa förhållanden föreslår nämnden att även den svenska

sjödjursoljan (15.04, 15.08, 15.10 och 15.12) skall kunna beläggas med

fettvaruavgift på samma sätt som motsvarande importvara. I praktiken

avser nämnden dock att begränsa avgiftsuttaget — såväl för svensktillverkad

som importerad olja — till att gälla härdad vara (15.12), eftersom endast

sådan vara torde kunna användas inom den egentliga livsmedelssektorn.

Utanför denna sektor skall oljan tillhandahållas till världsmarknadspris,

varvid det framstår som överflödigt att då först avgiftsbelägga och sedan

lämna regleringsbidrag (eller restitution) för en icke härdad sjödjursolja.

Förslaget medför enligt nämndens mening betydande administrativa förenklingar.

En annan viktig fördel är att frågan om restitution av fettvaruavgift

löses för importerad rå sjödjursolja vid reexport av varor i härdat skick

till EFTA-land. En inhemsk avgift på tillverkning av härdad vara möjliggör

att man — utan kollision med EFTA- och GATT-reglerna — kan lägga på

motsvarande avgift vid import och lyfta av avgiften vid export.

Avgörande för frågan om icke härdade varor skall vara fria från avgift är

enligt nämndens mening att dessa varor inte används som födoämne. Denna

fråga har på uppdrag av nämnden undersökts av en särskild expert. Av

utlåtande, som avgetts, framgår att sådan användning framstår som osannolik.

Nämnden förutsätter att inflytande avgifter för härdad sjödjursolja skall

efter avdrag för alltjämt kvarstående regleringsbidrag få disponeras och redovisas

på samma sätt och inom samma ram som de fettvaruavgifter, vilka

nu las upp vid införsel av fett, oljor och fettsyror.

Nämnden framhåller, att regleringsekonomiskt bör den föreslagna omläggningen

inte få någon inverkan i förhållande till nuläget. Visserligen

faller de avgifter bort som hittills influtit för den importerade ohärdade varan.

men dessa har utgjort en nettotillgång endast i den man denna vara

efter härdning använts inom den egentliga livsmedelssektorn.

Nämndens förslag i vad avser sjödjursoljor förutsätter att förordningen

med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område (SFS 1967:

340) ändras så att även i Sverige producerade sjödj ursoljor, hänförliga till

tulltaxenr 15.04, 15.08, 15.10 och 15.12, kan beläggas med fettvaruavgift.

Ändring av varubeskrivningen för bakhjälpmedel. Bland de varor, som

upptas i bilaga till jordbruksregleringsförordningen, ingår »fettemulsioner

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

och bakhjälpmedel, innehållande mer än 10 % fett» (nr 21.07). Innebörden

av begreppet bakhjälpmedel torde enligt jordbruksnämndens uppfattning

alltid ha varit något oklar. Nämnden föreslår, att i regleringsförfattningarna

»bakhjälpmedel» byts ut mot den av EFTA använda varurubriken »fettemulsioner

och andra vid tillverkning av bakverk använda slag av beredningar,

innehållande minst 10 viktprocent fett».

Regleringsbidrag för smör- och ostfärger; slakterifett. Nämnden föreslår

vidare att tillverkare av fett- eller oljehaltiga smör- och ostfärger samt andra

livsmedelsfärger skall få s. k. regleringsbidrag inom fettregleringens ram

i likhet med vad som sker exempelvis i fråga om tillverkare av fiskkonserver.

Kostnaden för regleringsbidragen kan beräknas till omkring 25 000 kr.

per år.

Nämnden redovisar i sin skrivelse också vissa överväganden angående det

svenska slakterifettets ställning inom fettregleringen. Dessa överväganden

har dock f. n. inte ansetts böra föranleda något förslag från nämnden till

Kungl. Maj :t.

Jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation

har utan erinran tagit del av i det föregående redovisade förslag

och överväganden på fettregleringens område. I frågan angående regleringsbidrag

för vissa livsmedelsfärger har samråd skett med kommerskollegium,

som anfört att det med hänsyn till omständigheterna inte velat motsätta sig

förslaget.

Mjölk och mjökprodukter

Smörpriset. Jordbruksnämnden erinrar om att enligt beslut av 1967 års

riksdag (prop. 1967:95, JoU 25, rskr 280) skall regleringsåret 1967/68 garanteras

ett smörpris som motsvarar en riksnotering på 6: 30 kr. per kg vid

en försäljning på hemmamarknaden av högst 47 milj. kg. Skillnaden mellan

det faktiska smörpriset och delta garantipris skall kunna täckas med hjälp

av ett garantibelopp av 16,5 milj. kr., som ställts till vederbörande regleringskassas

förfogande. Hittills under regleringsåret 1967/68 har det faktiska

sinörpriset utgjort 6: 30 kr. per kg, varför garantibeloppet inte behövt

tas i anspråk. Nedre prisgränsen för smör är för innevarande regleringsår

fastställd till 6: 42 kr. per kg. Priset ligger alltså nu under den

nedre prisgränsen. I samband med vissa utbud av smör från EEC-området

till mycket låga priser har jordbruksnämnden fått Kungl. Maj:ts bemyndigande

att, för att stödja det inhemska smörpriset för tiden t. o. m. den

30 juni 1968, höja införselavgiften för smör till högst 3: 30 kr. per kg. Detta

bemyndigande har jordbruksnämnden begagnat för att fr. o. m. den 20

december 1967 höja avgiften från 1: 78 kr. (normalinförselavgiften är 1: 62

kr.) till det högsta medgivna beloppet 3: 30 kr. per kg.

För regleringsåret 1968/69 skall enligt nyssnämnda riksdagsbeslut garan
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 är 1968

tipriset för smör utgöra 7: 30 kr. per kg vid en försäljning på hemmamarknaden

av högst 49 milj. kg. På samma sätt som under innevarande regleringsår

skall skillnaden mellan faktiskt uppnått pris och garantipriset kunna

täckas av det nämnda garantibeloppet.

Den 1 juli 1968 skall enligt samma beslut nedre prisgränsen för smör genom

höjning med 1 kr. per kg fastställas till ett belopp, som motsvarar det

för regleringsåret 1968/69 gällande garantipriset 7: 30 kr. per kg. Normalinförselavgiften

för smör skall höjas till 2: 53 kr. per kg. Vidare skall jordbruksnämnden

få befogenhet att, om det aktuella smörpriset ligger under

nedre prisgränsen, vid behov skydda denna genom att höja införselavgiften

till högst 3: 50 kr. per kg.

För att redan före den 1 juli 1968 möjliggöra en upptrappning av

smörpriset mot det för nästa regleringsår bestämda garantipriset och därmed

en smidigare prisuppgång föreslår jordbruksnämnden — i enlighet

med överenskommelse mellan förhandlingsdelegationen och konsumentdelegationen

— att den nedre prisgränsen för smör snarast möjligt, dock

senast fr. o. m. den 1 juni 1968, höjs till den nivå som skall gälla från den 1

juli 1968, nämligen 7:30 kr. per kg, med rätt för jordbruksnämnden alt

till skydd för smörpriset redan fr. o. m. den 1 juni höja införselavgiften

till 3: 50 kr. per kg. Den höjning av smörpriset, som på grund härav kan

komma att ske före den 1 juli, förutsätts i förslaget bli uppvägd genom att

smörpriset fr. o. in. sistnämnda dag hålls under garantipriset under så

lång tid och med sådant belopp som motsvarar höjningen.

Nämnden framhåller att med den försämring av smörmarknaden, som har

inträtt sedan prisgränser och införselavgifter fastställdes våren 1967 främst

till följd av överproduktion inom EEC, synes det inte längre möjligt att

med de förutsatta införselavgifterna försvara eu högre prisnivå än den nuvarande.

Nämnden föreslår därför — enligt vad som har överenskommits

vid överläggningar med de två delegationerna —att den får betogenhet att

under regleringsåret 1968/69 till försvar av nedre prisgränsen lör smör

vid behov höja införselavgiften till 4: 50 kr. per kg. Den som maximiavgift

förut angivna införselavgiften av 3:50 kr. per kg förutsätts härvid få tilllämpas

som normalavgift.

Köttvaror m. m.

Buffertzonsystemet. I syfte att dämpa prissvängningar inom prisgränserna

prövas under regleringsåret 1967/68 ett system med s. k. buffertzoner för

kött och fläsk. Enligt detta system skall den normala importavgiften sänkas

med 5 % då det inhemska priset passerar över en nivå som motsvarar den

övre prisgränsen minus 5 % av mittpriset. På samma sätt skall den normala

importavgiften höjas med 5 % då priset passerar under en nivå som motsvarar

den nedre prisgränsen plus 5 % av mittpriset.

•j-2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Xr So

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

Jordbruksnämnden upplyser, att priset för varugruppen nöt- och hästkött

under den gångna delen av reglcringsåret vid två tillfällen befunnit sig i nedre

buffertzonen, den ena gången 41 dagar och den andra gången 13 dagar.

Priset för kalvkött har befunnit sig i den övre buffertzonen vid ett tillfälle

under sammanlagt 33 dagar. Priset för får- och lammkött befinner sig i nedre

buffertzonen sedan den 4 februari 1968 och fläskpriset sedan den 29 december

1967. Enligt nämndens och delegationernas uppfattning har systemet

i stort sett fungerat så som det var avsett, dvs. verkat dämpande på prisrörelserna

på den inhemska marknaden. Man har därför enats om att föreslå

att systemet får oförändrat prövas även under regleringsåret 1968/69,

dock med den skillnaden att en ändring av införselavgifterna till följd av

prisets inträde i någon av buffertzonerna inte skall påverka införselavgifterna

för charkuterivaror, organ och inälvor, ätbara djurdelar samt köttoch

fläskkonserver. Ledamoten av jordbruksnämnden, W. Brangmo, har

såvitt gäller buffertzonerna för köttvaror uttalat att samma förfarande skall

tillämpas, som då nedre prisgränsen underskrids, nämligen att jordbruksnämnden

skall kunna avvakta i vissa fall och regeln sålunda inte bör vara

helt automatisk.

Införselavgifter för s. k. övriga köttvaror och konserver av kött och fläsk.

Med anledning av det uppdrag som lämnats har jordbruksnämnden sett

över gällande bestämmelser för uttagande av införselavgift för s. k. övriga

köttvaror och konserver, som innehåller kött och fläsk. Nämnden erinrar

först om att de grunder, som nu tillämpas för avgiftsbeläggningen på köttvaruområdet,

i princip utformades i samband med den omläggning av jordbruksprisregleringen,

som företogs den 1 september 1959 efter förslag av

jordbruksnämnden. Nämndens dåvarande förslag hade utformats efter samråd

med kötthandelns branschorganisationer. I fråga om kött konstaterades

vid detta tillfälle att svårigheter förelåg att differentiera avgifterna för de

olika varuslagen. På grund härav föreslogs införselavgiften för benfritt och

styckat kött utgå med ett enhetligt belopp oberoende av djurslaget.

För styckat fläsk ansågs en viss differentiering möjlig. Sortimentet kunde

i fråga om avgiften delas in i tre grupper. För hjärta och lunga ansågs

införselavgiften tills vidare böra bindas vid en nivå av 50 öre per kg, medan

för andra organ och inälvor, charkuterivaror samt övriga ätbara djurdelar

av nötkreatur, häst, får och svin införselavgiften skulle utgå med 150 % av

det ovägda medeltalet av importavgifterna för nötkött och för fläsk med huvud

(exkl. kompensationsavgifter). Samma avgift skulle även gälla för konserver

innehållande kött och fläsk med ett innehåll av köttvara av minst

80 %. Övriga köttkonserver borde delas in i tre grupper efter innehåll av

köttvara och införselavgiften för varje grupp fastställas i relation till köttinnehållet.

Nämndens förslag till avgiftsbeläggning antogs i oförändrat skick av

Kungl. Maj :t och riksdagen (prop. 1959: 147, JoU 29, rskr 283).

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1068

På grundval av riksdagsbeslutet har jordbruksnämnden utarbetat tillämpningsföreskrifter.

Enligt dessa är införselavgifterna för benfritt kött

och fläsk samt styckningsdetaljer baserade på de relationer i gränsskyddet

mellan ostyckad och styckad vara, vilka förelåg den 1 september 1959. För

nötkött var relationen 1,3 och för fläsk 1,25. Omräkningsfaktorn för styckat

kött har fr. o. m. den 1 mars 1966 ändrats till 1,4.

De regler för avgiftsbeläggningen, som infördes den 1 september 1959,

medförde en högre grad av differentiering än tidigare. Jordbruksnämnden

framhåller, att några egentliga klagomål över de nuvarande tillämpningsreglerna

endast har förekommit i undantagsfall. Nämnden har varit i kontakt

med köttbranschens huvudorganisationer. De har därvid anfört att de

anser att det nuvarande systemet ur teknisk synpunkt i stort sett fungerat

tillfredsställande.

Vid överläggningarna med branschorganisationerna konstaterades emellertid,

att några mindre omläggningar kunde vara motiverade. Den s. k. omräkningsfaktorn

mellan styckat och ostvckat kött vilken sedan den 1 mais

1966 är 1,4 bör tillämpas även på kompensationsavgiften. Ändringen innebär

i nuläget att gränsskyddel för benfritt och styckat kött av nötkreatur,

häst, får och lamm höjs med 11 öre per kg. Ändringen medför ett visst manufaktureringsskydd

för styckat kött med ben. Nämnden avser att med stöd

av tidigare bemyndigande genomföra ifrågavarande ändring fr. o. in. den 1

juli 1968.

I fråga om fläsk anför jordbruksnämnden att den införselavgift av 262

öre per kg, som f. n. gäller för huvudgruppen styckat fläsk då det inhemska

priset befinner sig i ett »normalläge», är högre än det tekniska utbytet vid

styckning av hel kropp i och lör sig skulle motivera. Detta förhallande kan

också uttryckas så, att det finns elt visst manufaktureringsskydd inom denna

sektor, vilket kan uppskattas till ca 20 öre per kg. Nämnden har i samband

med överläggningar med branschorganisationerna jämfört det svenska

avgiftssystemet med det avgiftssystem som tillämpas inom EEC och har

därvid funnit att systemet i EEC är mera differentierat och att skyddet i

förhållande till hel kropp för väsentliga delar av sortimentet är högre än

i Sverige.

Vid överläggningarna med branschorganisationerna har dessa framhållit,

att de fördelar, som skulle vinnas med en uppdelning av avgifterna efter

den modell som tillämpas inom EEC, inte uppvägs av nackdelarna om därmed

endast avses att åstadkomma en omfördelning. Man har emellertid

funnit, att det ur teknisk synpunkt är befogat med en högre införselavgift för

rökt fläsk. Koefficienterna har dock inte ansetts böra höjas lika mycket

som inom EEC. Ett tillägg med It) % har ansetts utgöra ett rimligare mått

på det s. k. röksvinnet. Nämnden föreslår därför att för sådant rökt, styckat

fläsk, som tulltaxeras under stat. nr 02.06.359, införselavgift skall utgå med

110 % av den avgift, som vid varje tillfälle gäller för annat styckat fläsk än

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1!)68

fotter, huvud, läggar och cj renskrapade ben. Detta motsvarar en höjning i

nuläget av 26 öre per kg.

Enligt nuvarande regler utgör införselavgiften för charkuterivaror 150 %

av det ovägda medeltalet av införselavgifterna för ostyckat nötkött och fläsk.

Denna konstruktion innebär att samma avgift utgår för hela sortimentet.

I praktiken verkar detta så att gränsskyddet blir prohibitivt för import av

lågprisvaror men underlättar import av charkuterivaror av högre kvalitet.

Inom EEC, där införselavgifterna f. n. sätts i relation till motsvarande avgift

för ostyckat fläsk, förekommer en viss uppdelning av sortimentet i avgiftshänseende.

Även om en uppdelning av det slag som tillämpas inom EEC

torde vara riktigare ur teknisk synpunkt anser jordbruksnämnden och

branschorganisationerna det inte f. n. föreligga tillräckliga skäl att ändra

nuvarande regler.

I fråga om organ och inälvor samt övriga ätbara djurdelar anför jordbruksnämnden

att överenskommelse träffats om att de föreslagna avgiftshöjningarna

för styckat kött med 11 öre och för rökt fläsk med 26 öre per kg

skall utjämnas genom alt införselavgiften sänks för organ och inälvor samt

Övriga ätbara djurdelar med 85 öre per kg. Sänkningen motiveras av att det

är önskvärt att i detta sammanhang undvika att vinst eller förlust uppkommer

för jordbruket. Sänkningen innebär, att införselavgiften för denna varugrupp

i fortsättningen skall fastställas till 118 % av den ovägda införselavgiften

för ostyckat nötkött och fläsk i stället för nuvarande 150 %.

Nämnden har även sett över avgiftsbeläggningen för köttkonserver. Nu

gällande regler härför föreslås böra tills vidare bibehållas.

Köttrealisationen i april 1967. I särskild skrivelse den 7 november 1967

har jordbruksnämnden redovisat verkningarna av den s. k. köttrealisationen

i april 1967. Bakgrunden till denna realisation var det under hösten 1968

rådande överskottet på nötkött. Efter vissa utredningar anbefallde Kungl.

Maj:t den 17 februari 1967 jordbruksnämnden att vidta sådana åtgärder att

högst 2 500 ton i fryslager befintligt nötkött kunde säljas till nedsatt pris till

allmänheten. Kvantiteten motsvarar ca 1 kg per hushåll.

Realisationen föregicks av överläggningar mellan å ena sidan jordbruksnämnden

och statens pris- och kartellnämnd och å andra sidan företrädare

för Slakteriförbundet, Kooperativa förbundet, Köttbranschens riksförbund

och Sveriges livsmedelshandlareförbund. Vid dessa överläggningar enades

man om i huvudsak följande.

1) Realisationen borde omfatta en kvantitet av 2 500 ton fryst ungnötkött

av de högsta kvalitetsklasserna.

2) Tilldelningen av kött skulle kvoteras till skilda köparkategorier.

3) För att få köpa kött till nedsatt pris skulle styckningsföretag samt detaljhandlare,

som själv utförde styckning, lämna förbindelse om att föra

prisnedsättningen vidare till nästa led. Detaljistföretagen skulle förbinda sig

att i reklam och annonsering ange att prisnedsättningen avsåg »reakött».

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968 21

4) Ingen försäljning skulle ske till allmänna inrättningar eller näringsställen.

5) Frysavdraget för ostyckade kroppar skulle uppgå till 2 kr. per kg.

Berörda organisationer utfärdade rekommendationer till sina medlemmar

att solidariskt medverka vid realisationens genomförande och att härvid

följa de givna föreskrifterna.

Köttrealisationen började den 6 april och var i stort sett avslutad efter två

veckors tid.

Medverkande branschorganisationer samt över huvud taget handeln såsom

helhet nedlade ett omfattande och förtjänstfullt arbete för att genomföra

försäljningen på det sätt som var avsett. Nämnden påpekar att det är

möjligt att eventuella framtida realisationer inte kommer att väcka sådant

intresse och få samma anslutning. Erfarenheterna från försäljning av smör

till nedsatt pris synes ge belägg för ett sådant uttalande.

Nämnden framhåller att bl. a. på grund av den korta tid, under vilken

realisationen pågick, har storleken av den merförsäljning av nötkött, som

uppnåddes genom prisnedsättningen, inte varit möjlig att mäta. Även om

den realiserade kvantiteten var relativt liten och det extra frysavdraget också

ganska litet i förhållande till det avdrag som normalt brukar utgå, bön

dock någon merförsäljning ha kommit till stånd. Som redovisas i det följande

behövs det inte så stor merförsäljning för att uppväga det extra frysavdrag

som iitgick under realisationen.

Svårigheterna att mäta konsumtionsförändringarna medverkar också till

att bedömningen av realisationens verkningar ur producentsynpunkt blir

osäker. Under förarbetena till realisationen uttrycktes från olika håll farhågor

för att denna visserligen skulle medverka till en omsättning av fryslagrat

kött, men att detta i sin tur skulle inkräkta på försäljningen av färskt

kött och att nettoeffekten sålunda skulle bli en nyinlagring av motsvarande

kvantiteter. Vidare skulle försäljningen kunna gå ut över konsumtionen av

fläsk och andra animala livsmedel, t. ex. broiler.

Nämnden framhåller att några negativa effekter på försäljningen av fläsk

emellertid inte kan konstateras. Ej heller har några kostnader uppstått, som

kan sättas i samband med en nyinlagring av nötkött. För den kvantitet fryst

nötkött om 2 500 ton, som realiserades, utgick ett frysavdrag som var 75 öre

per kg högre än det normala på 1:25 kr. per kg. Det »extra» avdraget om

75 öre per kg motsvarar ett belopp av 1 875 000 kr. Nämnden framhåller att,

om realisationen inte skulle ha kommit till stånd, hade lagret kanske måst

avsättas till ett frysavdrag som varit större än 1: 25 kr. per kg. Sålunda ansåg

sig Slakteriförbundet böra sätta ett frysavdrag av 1:50 kr. för ungnötkött

undertiden 18 juni—5 juli år 1967. Merkostnaden utgör vid ett avdrag

av denna storlek 1 225 000 kr. Mot nu anförda kostnader bör ställas de besparingar

som kan ha uppstått därigenom att en merförsäljning av nötkött

uppnåddes på hemmamarknaden. Denna merförsäljning representerar så
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1968

lunda kvantiteter, som annars hade måst exporteras. Kostnaden härför för

Svensk kötthandels regleringskassa kan uppskattas till något över 4 kr.

per kg. Vid 75 öres extra frysavdrag beräknas balans nås mellan kostnader

och besparingar vid en merförsäljning av ca 460 ton och vid 50 öres frysavdrag

vid ca 300 ton.

Prisutjämning för flytande äggalbumin

Enligt beslut vid 1962 års riksdag (prop. 95, JoU 10, rskr 199) tillämpas

för torkat äggalbumin ett prisregleringssystem som innebär att införselavgiften

begränsats till ett fast manufaktureringsskydd, vilket betraktas som

bastull och sålunda nu helt avtrappats gentemot EFTA-länderna. Vidare

sker prisutjämning genom att äggtorkningsindustrin får ett visst bidrag för

de kvantiteter ägg, som går åt för att framställa torkat äggalbumin för hemmamarknadens

behov och som köps in från medlemmar i Sveriges exportoch

importförening för ägg. Bidrag utgår med belopp som bestäms av jordbruksnämnden,

dock att bidraget inte får överstiga 50 % av införselavgiften

för ägg i skal vid inköpstillfället. Prisutjämningen har efter årliga beslut

av Kungl. Maj:t och riksdagen bekostats av införselavgiftsmedel, som inflyter

utöver vad som disponeras för den egentliga, löpande prisregleringsverksamheten.

Någon prisutjämning för flytande äggalbumin har inte behövt

ske då import av varan för human konsumtion varit förbjuden av sanitära

skäl.

Förhållandena på äggalbuminmarknaden har nu förändrats genom att

veterinärstyrelsen sedan någon tid medgett import av pastöriserad, flytande

äggvita. Under tiden september—december 1967 infördes 203 ton, medan

importen för hela år 1965 uppgick till 18 ton. Under år 1966 skedde inte

någon import av varan.

Gränsskydd för flytande äggvita förekommer numera endast vid import

från länder utanför EFTA. Införselavgiften är 1 kr. per kg. Importen under

år 1967 kom uteslutande från EFTA-länder.

Flytande äggalbumin används som råvara huvudsakligen inom bageriindustrin.

Den årliga tillverkningen inom landet omfattar ca 300 ton varför

importen under 1967 måste anses vara förhållandevis stor.

Med hänsyn till den ändrade situationen föreslår nämnden att prisutjämning

för flytande äggalbumin införs efter samma modell som redan

gäller i fråga om prisutjämning för torkat äggalbumin.

Nämnden har erfarit, att veterinärstyrelsen inom kort kommer att kräva

obligatorisk pastörisering av flytande äggalbumin. Med hänsyn härtill finner

nämnden att som villkor för prisutjämningen bör föreskrivas, att varan

skall vara pastöriserad efter en av veterinärstyrelsen godkänd metod. Om

ett sådant villkor sätts upp, blir det sannolikt högst ett tiotal äggpackerier

och andra företag, som kan komma att medges prisutjämning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Nämnden, som har samrått med kommerskollegium, hemställer om bemyndigande

att fr. o. in. den 1 juli 1968 av införselavgiftsmedel utanför

normalramen få lämna prisutjämning för ägg, som används för att framställa

flytande äggalbumin för hemmamarknadens behov. Prisutjämningen

föreslås få uppgå till högst 50 % av införselavgiften för ägg i skal.

Användning av införsel- och regleringsavgiftsmedel, m. m.

EFTA-ersättning regleringsåret 1966/67. Jordbruksnämnden har undersökt

om förluster och inkomstbortfall har uppstått för jordbruket under

regleringsåret 1966/67 till följd av EFT A-konventionen. Nämnden framhåller,

att jordbruket inom normalramen av införselavgiftsmedel bekostat prisutjämning

för dextrin o. d. med anledning av EFTA med 7 703 655 kr. Enligt

nämndens uppfattning bör jordbruket få gottgörelsc för dessa kostnader

genom att beloppet återförs till de för stärkelseregleringen avsedda regleringsmedlen

med anlitande av den 31 augusti 1967 kvarstående införsclavgiftsmedel

utanför normalramen. Till prisutjämning för äggalbumin och för

kärnbindemedel har använts 1 141 393: 40 kr. resp. 417 888 kr. Dessa belopp

har preliminärt bekostats med införselavgiftsmedel utanför normalramefi

för regleringsåret 1966/67. Någon förlust för jordbruket redovisas sålunda

inte.

Något nämnvärt inkomstbortfall beroende på avsättningsminskning för

jordbruksråvaror till följd av att gränsskyddet minskats mot EFTA synes

enligt nämnden inte kunna påvisas.

Användningen av införselavgiftsmedel för regleringsåren 1966/67 och

1967/68. Fr. o. in. regleringsåret 1967/68, som omfattar 10-månadersperioden

september—juni, motsvaras det tidigare begreppet »införselavgiftsmedel»

dels av inkomster av införselavgifter för andra varor än fettvaror, dels

av inkomster av fettvaruavgifter, dvs. avgifterna för importerade fettvaror

och för fett, oljor och fettsyror, som tillverkas av annan råvara än svenskt

oljeväxtfrö. Statens jordbruksnämnd redovisar dessa båda typer av inkomster

under beteckningen »införselavgiftsmedel m. in.». Nämnden redovisar

reviderade beräkningar av inkomsterna av införselavgiftsmedel m. m. för

regleringsåret 1967/68 (med undantag av införselavgifter för sockerregleringsvaror).

Beräkningarna bygger på de avgiftssatser som hittills gällt under

regleringsåret. Jämfört med de uppskattningar av motsvarande avgiftsinkomster

för samma regleringsår, som redovisades av jordbrukspriskommittén

i prop. 1967: 95, innebär beräkningen en höjning av inkomsten från

250 milj. kr. till 273,1 milj. kr. Ökningen hänger samman med att avgiftssatserna

höjts för vissa fodermedel och med att importkvantiteterna för

bl. a. majs, ostyckat nötkött och fettvaror beräknas öka. Den huvudsakliga

medelsdispositionen såsom den redovisas av jordbruksnämnden framgår av

följande tabell.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

Inkomster

Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter

och räntor ....................................

Under regleringsåret influtna införselavgifter.......... 284 953

Vissa ränteinkomster.............................

Summa inkomster

Utgifter

a) Av medel inom resp. regleringsårs normalram

Svensk spannmålshandel........................

Sveriges stärkelseproducenters förening:

införselavgifter för stärkelse....................

« « potatis ....................

Sveriges oljeväxtintressenter ....................

Svenska mejeriernas riksförening..................

Svensk kötthandel..............................

Sveriges export- och importförening för ägg........

Svensk kötthandel

Sveriges export- och importförening för ägg........

Svenska mejeriernas riksförening..................

1966/67

1 000 kr.

1967/68

prel.

1 000 kr.

42 464

42 754

284 953

273 117

3 050

3 060

330 467

318 931

13 800

52 000

2 300

1 500

| x8 000

29 000

46 000

42 000

241 500

47 400

42 000

1 900

14 200

■ 22 100

Summa 160 000

b) Av under resp. regleringsår utanför normalramen inflytande

medel

Sveriges potatisodlares riksförbund................

Svensk matpotatiskontrol! ......................

Sveriges utsädesförening........................

Statens jordbruksnämnd förkonsumtionsmjölkskontroll

Veterinärstyrelsen..............................

Prisutjämning på torkat äggalbumin..............

Prisutjämning på kärnbindemedel................

Bidrag för avsättning av brödsäd..................

Avgifter för fodermedel..........................

För sänkning av priset på mjölk ................

203 700

1 000

833

150

125

65

—

—

50

62

150

1 141

1 400

418

400

34 023

25 995

38 896

—

25 000

20 800

Summa

100 755

49 753

c) Av medelsöverskott från tidigare regleringsår

Jordfonden ..................................

EFT A-förluster................................

Del av utbetalning till Danmark..................

20 000

5 189

1 769

10 000

7 704

25 000

Summa

26 958

42 704

Summa utgifter 287 713

1 Överförs till Stärkelse- och bränneriintressenter, ekonomisk förening.

2 Överförs till Föreningen för mejeriprodukter, ekonomisk förening.

296 157

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

25

Saldo vid utgången av regleringsåret

På överskottskonto ......................

På konto för särskild införselavgift för brödsäd

1966/67

1 000 kr.

36 685

6 069

1967/68

prel.

1 000 kr.

16 372

6 402

För användningen av införselavgiftsmedel in. m. med undantag av medel,

som inflyter för varor under sockerregleringen, gäller för regleringsåret

1967/68 att medlen intill ett sammanlagt belopp av 152,7 milj. kr. i mån

av behov förs över till de olika regleringsföreningarna på jordbrukets område.

I detta belopp räknas in införselavgifter för fodermedel till ett belopp

av 18 milj. kr. Jordbruket tillgodoförs därjämte sådana införselavgifter för

fodermedel, preliminärt beräknade till 31 milj. kr., vilka inflyter utöver

nämnda belopp. Tillhopa skall sålunda ett beräknat belopp av 183,7 milj.

kr., av nämnden betecknat normalram, överföras till regleringsföreningarna

för att enligt en av 1967 års riksdag beslutad preliminär fördelningsplan

användas enligt hittillsvarande grunder. Härutöver skall enligt nämnden liksom

hittills föreningen Svensk spannmålshandel tillföras införselavgifter för

sådan brödsäd, som importeras i utbyte mot svensk brödsäd, vilken exporteras

till följd av kvalitativa brister eller måste användas till foder.

Den reviderade beräkningen av införselavgifterna för fodermedel för regleringsåret

1967/68 visar, att dessa med ca 20 milj. kr. kommer att överstiga

det tidigare antagna totalbeloppet av 49 (18 + 31) milj. kr. Med anledning

härav har jordbruksnämnden, enligt vad som har förutsatts i prop.

1967: 95, i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen,

jämkat den preliminära fördelningsplanen mellan de olika

regleringsområdena enligt följande tabell.

fördelning

1967/68

milj. kr.

Fördelas till:

Svensk spannmålshandel .................... ]52,0

Sveriges oljeväxtintressenter .................. 46,0

Stärkelse- och bränneriintressenter ............ 8,0

Föreningen för mejeriprodukter................ 241,5

Svensk kötthandel ............................ 42,0

Sveriges export- och importförening för ägg .... 14,2

Reserv till jordbruksnämndens förfogande......

Summa kr. "203,7

Därav 13,5 milj. kr. från beräknade ytterligare foderavgiftsmedel.

Därav 6,5 milj. kr. från beräknade ytterligare foderavgiftsmedel.

Därav beräknade ytterligare foderavgiftsmedel 20,0 milj. kr.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Definitiv fördelningsplan kan fastställas först efter utgången av regleringsåret

1967/68, då de verkliga införselavgifterna för fodermedel är

kända.

Jordbruksnämnden har med stöd av beslut vid 1967 års riksdag utgått

från att av sådana införselavgiftsmedel m. m„ som under regleringsåret

1967/68 inflyter utöver normalramen, skall få användas dels 20,8 milj. kr.

för att sänka partipriset på konsumtionsmjölk, dels 833 000 kr. till Sveriges

potatisodlares riksförbund för att effektivisera matpotatisodlingen in. in.,

dels erforderliga belopp för prisutjämningen på torkat äggalbumin och på

kärnbindemedel, dels 125 000 kr. till Svensk Matpotatiskontroll (SMAK) för

upplysningsverksamhet, dels högst 30 000 kr. för att täcka veterinärstyrelsens

kostnader för importkontroll av animala livsmedel, dels högst 120 000

kr. för att täcka veterinärstyrelsens utgifter för de statliga kostnaderna för

pastöriseringskontrollen och dels 50 000 kr. för den kontroll av konsumtionsmjölk,

som ankommer på jordbruksnämnden.

Jordbruksnämnden har vidare bemyndigats att under regleringsåret 1967/

68 intill ett belopp av 1 milj. kr. besluta om användningen av vissa införselavgiftsmedel

och andra regleringsmedel till upplysningsverksamhet inom

regleringsföreningarnas verksamhetsområde.

Beräknad storlek och huvudsaklig disposition av införselavgiftsmedlen

m. m. för regleringsåret 1968/69. Storleken av de medel, som flyter in genom

införselavgifterna in. m. under regleringsåret 1968/69, blir beroende

bl. a. av de ändringar av avgiftssatserna som skall företas i juni 1968. Nämndens

prognoser om avgiftsmedlens storlek under nästa regleringsår inskränker

sig därför till en beräkning av storleken av de rörliga fodermedelsavgifterna

och en bedömning av totalbeloppet av samtliga hithörande avgiftsmedel.

Nämnden beräknar att fodermedelsavgifterna med omkring 23 milj. kr.

kommer att överstiga det belopp på sammanlagt 59 milj. kr., som förutsattes

enligt prop. 1967: 95. Totalbeloppet för införselavgiftsmedel m. in. under

regleringsåret 1968/69 kommer enligt nämndens bedömning i varje fall

inte att underskrida det för innevarande regleringsår beräknade totalbeloppet

omräknat för eu period av 12 månader.

Rambeloppet för regleringsåret 1968/69 har enligt prop. 1967: 95 beräknats

till 220,7 milj. kr. Nämnden anför, att därvid torde ha förutsatts att

sockeravgiftsmedlen liksom nu skall tillföras sockerregleringsfonden utanför

normalramen och att Svensk spannmålshandel liksom hittills, utöver

medel inom ramen, skall tillföras införselavgifterna för viss utbytesimport

av brödsäd. Med den beräknade ökningen av fodermedelsavgifterna på 23

milj. kr. innebär detta enligt nämndens mening att normalramen för regleringsåret

1968/69 kommer att uppgå till 243,7 milj. kr.

Vid överläggningarna har enighet nåtts om att det nyss angivna rambeloppet

skall fördelas på följande sätt mellan de olika regleringsförening
-

arna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968 27

preliminär fördelning

1968/69

milj. kr.

Fördelas till:

Svensk spannmålshandel .....................

Sveriges oljeväxtintressenter................... 55,0

Stärkelse- och bränneriintressenter............. 9,5

Föreningen för mejeriprodukter................ 1 2 349,1

Svensk kötthandel............................ 50,0

Sveriges export- och importförening för ägg...... 17,0

Reserv till jordbruksnämndens förfogande......

Summa kr. H243,7

Framställningar om tilldelning för regleringsåret 1968/69 av införselavgiftsmedel

in. in. utöver normalramen har kommit in till jordbruksnämnden

från veterinärstyrelsen och från Svensk Matpotatiskontroll, SMAK. Med anledning

av dessa framställningar och i överensstämmelse med beslut som

gäller för innevarande regleringsår eller redan har beslutats eller har föreslagits

för regleringsåret 1968/69, hemställer jordbruksnämnden att av införselavgiftsmedel

utanför normalramen få bestrida utgifter till olika ändamål

enligt följande.

milj. kr.

Till Föreningen för mejeriprodukter för att sänka partipriset på

konsumtionsmjölk ........................................ 25,0

Till Sveriges potatisodlares riksförbund för att effektivisera matpotatisodlingen

in. in....................................... 1,0

Till SMAK för upplysningsverksamhet ........................ 0,15

Till veterinärstyrelsen för att täcka kostnader för importkontroll av

animala livsmedel......................................... 0,03

Till veterinärstyrelsen för att täcka kostnader för pastöriseringskon
trollen

................................................... 0,12

Till jordbruksnämndens konsumtionsmjölkskontroll ............ 0,05

Summa kr. 26,35

I fråga om prisutjämning för äggalbumin och kärnbindemedel liksom utbetalningar

till Danmark enligt avtal inom ramen för EFTA förutsätter

nämnden att erforderliga belopp skall ställas till förfogande.

Enligt överenskommelse med de två delegationerna föreslår jordbruksnämnden

vidare att prisregleringsföreningarna av införselavgiftsmedel in. in.

1 Därav 15,9 milj. kr. från beräknade ytterligare foderavgiftsmedel.

2 Därav 7,1 milj. kr. från beräknade ytterligare foderavgiftsmedel.

3 Därav beräknade ytterligare foderavgiftsmedel 23,0 milj. kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

inom normalramen och av andra regleringsmedel på jordbrukets område

skall efter nämndens medgivande för upplysningsverksamhet inom föreningarnas

områden under nästa regleringsår få disponera ett från 1 milj.

till 2 milj. kr. höjt totalbelopp. Av höjningen förutsätts ett belopp av 150 000

kr., efter närmare anvisningar från jordbruksnämnden, få användas för

fortsatt utveckling av odlingen av matpotatis för konservering.

I fråga om användningen under regleringsåret 1968/69 av interna regleringsavgifter

inom jordbruket och av motsvarande kompensationsavgifter

föreslår jordbruksnämnden inte någon ändring. Nämnden hemställer, att

de bemyndiganden, som nämnden fått för innevarande regleringsår, utan

ändring förlängs att gälla under nästa regleringsår.

Jordbruksnämnden erinrar vidare om att regleringsavgiften för fettvaror

avskaffats med utgången av augusti 1967. Med anledning härav kommer på

motsvarande inkomstpost på riksstaten inte att inflyta annat än regleringsavgifter

för tiden före den 1 september. Dessa avgifter har beräknats till 7,8

milj. kr. Mot denna tillgång står dels eftersläpande utgifter för regleringsbidrag

och prisnedsättningar, vilka beräknas uppgå till sammanlagt 9,8 milj.

kr., dels utbetalningar till danska lantbruksministeriet på sammanlagt 25

milj. kr. På inkomstposten i fråga kan därför beräknas komma att föreligga

en brist av 7,8 — (9,8 + 25) = 27 milj. kr. Med hänvisning till uttalande

i prop. 1967: 95 om att utbetalningarna till Danmark skall kunna

täckas av vissa kvarstående tidigare införselavgiftsmedel påpekar jordbruksnämnden

att av införselavgifterna för regleringsåret 1965/66 kvarstår en

odisponerad behållning av 16,7 milj. kr. och av införselavgifterna inklusive

ränteinkomster för regleringsåret 1966/67 en odisponerad behållning av 22,7

milj. kr.

Konjunkturutjämningsfonderna. Jordbruksnämnden tar därefter upp frågor

om konjunkturutjämningsfonder för de båda nybildade regleringsföreningarna

för fabrikspotatis och mejeriprodukter.

Nämnden erinrar om att i jordbrukskommitténs förslag angående reglering

på fabrikspotatisområdet ingick att potatisodlingens konjunkturutjämningsfond

skulle föras över till en nybildad regleringsförening. Denna skulle

överta i stort sett de arbetsuppgifter som tidigare hade vilat på Sveriges

stärkelseproducenters förening. Förslaget bifölls av Kungl. Maj:t och riksdagen

(prop. 1967: 95).

Nämnden meddelar att den åsyftade nya regleringsföreningen numera har

trätt i verksamhet under namnet Stärkelse- och bränneriintressenter, ekonomisk

förening. Mellan denna intressentförening å ena sidan och jordbruksnämnden

för staten å andra sidan har — under förbehåll av Kungl.

Maj :ts godkännande — träffats avtal om att inrätta en stiftelse, benämnd

Fabrikspotatisodlingens konjunkturutjämningsfond, med ändamål att mellan

olika år utjämna vinster och förluster i intressentföreningens verksamhet.

I anslutning härtill har, likaledes under förutsättning av Kungl. Maj :ts

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

29

godkännande, mellan jordbruksnämnden, intressentföreningen, Sveriges

stärkelseproducenters förening u. p. a. och Sveriges bränneriidkareförening

— de båda sistnämnda föreningarna i egenskap av grundare på sin tid av

stiftelsen Potatisodlingens konjunkturutjämningsfond — avtalats att samtliga

tillgångar per den 1 oktober 1967 i sistnämnda stiftelse skall föras över

till den nybildade stiftelsen Fabrikspotatisodlingens konjunkturutjämningsfond,

att den nybildade stiftelsen härvid skall överta stiftelsen Potatisodlingens

konjunkturutjämningsfonds samtliga skulder och förpliktelser per

nämnda dag samt att sistnämnda stiftelse härvid upphör. Enligt föreliggande

beräkningar utgör nettobehållningen den 1 oktober 1967 i stiftelsen Potatisodlingens

konjunkturutjämningsfond omkring 20,4 milj. kr.

En förutsättning för avtalet har varit att överföringen av medel från den

avvecklade stiftelsen till den nya kan ske utan skattekonsekvenser samt att

för den nya stiftelsen skall gälla samma beskattningsregler som gäller för

övriga stiftelser inom jordbrukets och fiskets prisregleringsföreningar enligt

förordningen den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt att vid taxering för inkomst

njuta avdrag för belopp som tillförts vissa för prisreglering bildade

stiftelser, in. m.

På mjölkregleringens område innebar 1967 års riksdagsbeslut bl. a. att en

särskild regleringsförening för mjölk och andra mejeriprodukter borde bildas,

varvid de uppgifter som Svenska mejeriernas riksförening hittills haft

om hand inom den statliga marknadsregleringen på området skulle flyttas

över på den nya föreningen i den mån de ej lämpligen borde ankomma på

jordbruksnämnden. I samband härmed skulle behållningen i den av Svenska

mejeriernas riksförening förvaltade regleringskassan för mjölk föras över

till en stiftelse för utjämning av regleringsföreningens årsresultat. För regleringsföreningens

avsättningar till konjunkturutjämningsfonden skulle

gälla samma regler som för jordbrukets regleringsföreningar i övrigt gäller

enligt förordningen 1954: 71. Vidare angavs att beslut om skattefrihet skulle

anstå till dess att regleringsföreningen konstituerats och stiftelseurkund blivit

upprättad för konjunktur ut jämningsf onden.

Nämnden meddelar att mellan den nybildade regleringsföreningen, Föreningen

för mejeriprodukter, ekonomisk förening, å ena sidan, och jordbruksnämnden

för Kungl. Maj :t och staten, å andra sidan, har numera —

under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande — träffats avtal om inrättande

av eu stiftelse benämnd Konjnnkturiitjämningsfonden för mejeriprodukter

med ändamål att mellan olika år utjämna vinster och förluster i

föreningens verksamhet. Avtalet innebär bl. a. att stiftelsen såsom grundkapital

tillförs den enligt senast verkställt bokslut redovisade behållningen

i regleringskassan för mjölk. Denna behållning utgör ca 44,3 milj. kr. Stiftelseurkund

för den nya fonden har samtidigt upprättats.

Liksom i fråga om konjunkturutjämningsfonden för fabrikspotatis har cn

förutsättning för åtgärderna varit att överföringen från regleringskassan

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

till stiftelsen kan ske utan skattekonsekvenser och att för den nya stiftelsen

kommer att gälla samma beskattningsregler som för andra dylika stiftelser

enligt förordningen 1954: 71.

Jordbruksnämnden hemställer att Kungl. Maj :t godkänner de nämnda avtalen

om de nya konjunkturutjämningsfonderna samt föreslår att förordning

utfärdas om sådan ändring av förordningen den 19 februari 1954 (nr

71) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp som tillförts

vissa stiftelser m. in., att förordningen blir tillämplig på de nya fonderna.

Skydd för odlingen av vallväxtfrö

Statens jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen har den 24 januari 1968

överlämnat gemensam skrivelse med förslag till ökat skydd för den inhemska

odlingen av vallväxtfrö. I skrivelsen anförs bl. a. följande.

Den totala skördade arealen vallfrö år 1966 uppgick till inemot 28 000 ha.

Timotejfrö och rödklöverfrö, som är de stora frösorterna, odlas i huvudsak

i Mellansverige samt i Östergötland, medan vitklöver, rajgräs, rödsvingel

m. fl. grässlag odlas huvudsakligen i Skåne.

Fröarealernas och fröskördarnas storlek har under perioden 1958—1966

varierat inom vida gränser. Totalarealen och totalskörden har successivt

sjunkit. Under de senaste åren har totalarealen inte uppgått till mer än

ungefär hältten av arealen i slutet av 1950-talet samtidigt som lotalskörden

legat vid storleksordningen 2/3 eller mindre. Arealerna av slåttervall och

betesvall har minskat under senare år vilket varit starkt bidragande orsak

till alt utsädesbehovet sedan 1958 gått ned med 45—50 %. — Den nuvarande

vallfröarealen uppgår till sammanlagt 20 000—25 000 ha och torde i stort

sett vara tillräcklig för att täcka landets behov av vallutsäde.

Utrikeshandeln med vallfrö har fram till skördeåret 1963 karakteriserats

av fortlöpande exportöverskott som därefter förbytts i importöverskott. Under

säsongen 1965/66 uppgick importöverskottet till inte mindre än 1 600

ton, dvs. avsevärt mer än exportöverskottet under flertalet av de tidigare

säsongerna.

Exporten har huvudsakligen omfattat timotej och klöver. Fram till säsongen

1963/64 svarade timotej för ca 75 % av den totala årliga exporten

på vanligen 1 500—2 000 ton. År 1965/66, då totalexporten var mindre än

hälften av den normala, svarade timotej däremot endast för ca 50 %. Främsta

orsaken till timotejexportens tillbakagång är konkurrens från Canada på

den brittiska marknaden.

Importen av vallfrö uppgick fram till säsongen 1963/64 till mellan ca

700 och 1 000 ton per år och har därefter i stort sett fördubblats.

Den inhemska årsförbrukningen av vallfrö utgör f. n. ca 10 000 ton vilket

är ca 2 000 ton mindre än i början av 1960-talet. Minskningen är särskilt

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungi. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

inaikant betiäffandc timotej och klöver. Å andra sidan liar förbrukningen

av diverse andra fröslag i stort sett ökat med ca 50 % från slutet av 1950- talet. Åtgången av fröslag för grönytor beräknas vara 3 000—3 500 ton per

år.

Trots större variationer i avkastningen ansågs vallfröodlingen fram till

år 1958 vara mera lönande än spannmålsodlingen medan förhållandet därefter

varit det motsatta. I ekonomiskt avseende kan vallfröodlingen enligt

ämbetsverkens mening knappast framstå som särskilt lockande i jämförelse

med odling av spannmål och oljeväxter. Om odlingen av vallfrö inte kan

göras mera lönsam måste man räkna med att den nuvarande vallfröarealen

successivt kommer att utnyttjas för produktion av spannmål och oljeväxter

varigenom den svenska vallfröodlingen så småningom kan komma att helt

försvinna.

Som bidragande orsaker till den minskade lönsamheten för vallfröodlingen

i Sverige nämner ämbetsverken den ökade internationella handeln

med frö till låga priser samt det höga kostnadsläget i Sverige. Som en följd

av det ökade utbudet på världsmarknaden av vallutsäden har allt flera länder

ansett det nödvändigt att skydda sin inhemska odling av vallfröer. Som

exempel nämns att enligt EEC:s gemensamma tulltaxa gräsfröer är belagda

med en tull av 8 % och vitklöver med 5 %. Storbritannien tar ut en värdetull

om 10 % för vallfrö från andra stater än samväldesländerna — alltså

även EFTA-länderna. Norge och Finland har system med licenstvång, som

ger saväl kvalitativt som kvantitativt skydd åt den inhemska fröodlingen. I

Sverige finns endast en kvalitativ reglering av importen av frö.

Ämbetsverken redovisar därefter olika skäl för att en vallfröodling bör

vidmakthållas i Sverige. Det är angeläget att ha kvar en inhemsk växtförädling

av vallväxter med anpassning till bl. a. de klimatiska förhållandena i

Sverige. Möjligheterna att med någon större framgång och till rimliga kostnader

beredskapslagra tillräckliga kvantiteter ter sig av olika skäl inte särskilt

goda varför också beredskapsskäl talar för att en inhemsk vallfröodling

bör vidmakthållas. I ett avspärrningsläge skulle bristande tillgång på

godtagbart vallutsäde kunna få allvarliga konsekvenser för vallodlingen och

därmed också för animalieproduktionen.

Ett ytterligare skäl för att ha kvar vallfröodlingen är att ett bortfall sannolikt

skulle leda till att de arealer som nu besås med vallfrö kommer att

besås med i lörsta band stråsäd eller oljeväxter. Eftersom Sverige under

överskådlig framtid torde komma att ha kostnadskrävande exportöverskott

av spannmål och oljeväxter, bör en ökning av arealerna av dessa grödor

undvikas. Vallfröodlingen har vidare betydelse både ur växtföljdsynpunkt

och med hänsyn till arbetsfördelningen under vegetationsperioden i jordbruket.

Ämbetsverken har mot bakgrund av vad nu anförts övervägt olika former

av stöd åt vallfröodlingen. De föreslår att den svenska vallfröodlingen stöd
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

jes på samma sätt som andra jordbruksprodukter, dvs. genom att ta ut införselavgift

och regleringsavgift så att pristillägg samt export- och lagringsstöd

kan ges. Vidare bör statsplombering ske av all i landet marknadsförd

frövara. Kostnaderna för stödet, som föreslås begränsat till kontraktsbundna

odlingar på en för varje år ungefärligen bestämd areal, uppskattas bli av

storleksordningen 4 milj. kr. per år. Stödet till vallfröodlingen föreslås organiserat

enligt följande.

Allt vallfrö som marknadsförs i Sverige skall vara statsplomberat. Vid

import av timotej, rödklöver, alsikeklöver, hundäxing, ängssvingel, rajgräs

och foderlosta, i den mån de inte områdesbehandlas enligt EFTA-konventionen,

skall utgå införselavgift. Avgiften bör utgå med viss procent av varans

importpris.

På allt vallfrö, som marknadsförs i Sverige, uttas en särskild prisregleringsavgift.

Denna avgift, som är att jämställa med övriga interna avgifter

inom jordbruksregleringen, uppbärs i samma ordning som växtförädlingsavgifterna

och inlevereras till statens jordbruksnämnd. Till att börja med

bör avgiften inte sättas högre än 25 öre per kg.

En särskild regleringsförening bildas för vallfrö. Denna sammankopplas

administrativt och organisatoriskt med Sveriges oljeväxtintressenter eller

Svensk spannmålshandel. I god tid före sådden tar regleringsföreningen upp

överläggningar med Sveriges fröodlareförbund och handeln för att fastställa

det beräknade behovet av utsäde av olika slag. Sedan jordbruksnämnden

efter samråd med lantbruksstyrelsen med ledning av sålunda insamlade

uppgifter fastställt den ungefärliga areal på vilken odling bör stödjas inbjuds

till kontraktsteckning genom handeln. Efter utgången av tiden för

kontraktsteckningen skall handeln anmäla kontraktsbunden areal till regleringsföreningen.

Uppstår på grund av årsmånsvariation överskott av visst eller vissa Iröslag

skall regleringsföreningen inom ramen av tillgängliga medel lämna export-

eller lagringsbidrag för att avlägsna överskottet från marknaden.

Uppnås inte erforderlig odling av visst eller vissa fröslag på annat sätt

skall regleringsföreningen inom ramen av tillgängliga medel stödja en produktion,

som högst svarar mot det inhemska behovet. Stödet lämnas i dylika

fall i form av ett pristillägg till det marknadsmässigt avvägda pris, som

köparen enligt odlingskontrakt förbundit sig betala odlaren. Stöd i form av

pristillägg och export- eller lagringsbidrag utgår endast för frövara, som

producerats enligt odlingskontrakt.

Det kan antas, alt de medel, som enligt vad nyss sagts skall tas ut genom

införsel- och regleringsavgifter, inte kommer att törslå till att fullgöra det

här skisserade stödet åt vallfröodlingen. På grund härav bör vid de årliga

överläggningarna med jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens

konsumentdelegation angående jordbruksprisregleringen under

det kommande året medel för stöd åt vallfröodlingen kunna avdelas av in
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1968

33

förselavgifter som ligger inom det s. k. rambeloppet. Härvid bör i första hand

sådana medel tas i anspråk, som influtit genom spannmåls- och oljeväxtregleringarna.

För att genomföra förslaget krävs ändring av förordningen den 26 april

1967 om obligatorisk statsplombering av utsädesvara och om växtförädlingsavgift

samt förordningen den 9 juni 1967 med vissa bestämmelser om prisreglering

på jordbrukets område.

Efter remiss har yttranden över lantbruksstyrelsens och jordbruksnämndens

förslag avgetts av riksrevisionsverket, generaltullstyrelsen, kommerskollegium,

styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt, Sveriges lantbruksförbund,

Riksförbundet Landsbygdens folk (RLFj, Svensk spannmålshandel,

ekonomisk förening, Sveriges oljeväxtintressenter, förening

u. p. a., Svenska lantmännens riksförbund, Sveriges fröodlareförbund, Sveriges

fröhandlareförening, Sveriges fröengrossistförening, Svenska fodermedels-

och spannmålshandlareföreningen, Kooperativa Förbundet, Allmänna

Svenska Utsädes AB (Svalövsbolaget), W. Weibull AB, Sveriges utsädesförening

samt J. E. Ohlsens Enke AB.

Sveriges lantbruksförbund och Svenska lantmännens riksförbund har avgett

gemensamt yttrande.

Samtliga remissinstanser med undantag av fyra ansluter sig till huvuddragen

i lantbruksstyrelsens och statens jordbruksnämnds förslag till skydd

för den svenska odlingen av vallväxtfrö. Bland de fyra instanserna som anmäler

erinringar mot förslaget är kommerskollegium som anför att åtgärder

innebärande ökad protektionism i dagens läge ter sig betänkliga ur allmän

handelspolitisk synpunkt. Generaltullstijrelsen anser stöd till odlingen

av vallväxtfröer i första hand bör ges genom att tullbelägga den del av importen

där tullbindningar inte finns enligt GATT. Skydd för sådan odling av

fröer som inte krävs av beredskapsskäl bör undvikas liksom odlingsstöd som

kan ge anledning till exportstöd. Sveriges fröengrossistförening anser de föreslagna

åtgärderna otillräckliga och vill för den skull inte tillstyrka förslaget.

Föreningen hemställer att frågan utreds på nytt. Ej heller Svenska fodermedels-

och spannmålshandlareföreningen finner att det framlagda förslaget

kan läggas till grund för en reglering. Föreningen föreslår därför att

frågan tas upp till förnyad och allsidig utredning.

RLF tillstyrker i princip förslaget om stöd för fröodlingen men förutsätter

att frågan om fröstödet blir föremål för överläggningar i vanlig ordning

mellan staten och jordbrukets organisationer eftersom den i hög grad berör

j or dbruk sregleringen.

Förslaget att allt vallfrö som marknadsförs i Sverige skall vara statsplomberat

möter vissa erinringar. RLF framhåller att den obligatoriska

statsplomberingen inte bör avse partier som köps och säljs mellan grannar.

Sveriges fröhandlareförening och J. E. Ohlsens Enke AB hävdar att det

måste slå helt klart att statsplombering kan ske av alla aktuella fröslag.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

Främst gräsmattegräsen som hittills i detta sammanhang fallit under begreppet

vallväxter har kunnat statsplomberas endast om de samtidigt varit

användbara för jordbruksändamål. Fröhandlareföreningen anser att innan

möjligheter skapats att ta in gräsmattefrö på rikssortlistan kan kravet på

obligatorisk statsplombering inte ställas. Sveriges utsädesförening ansluter

sig till tanken på obligatorisk statsplombering men föreslår att förslaget

kompletteras med eu bestämmelse om att allt plomberat vallfrö även skall

vara sorlbetecknat.

Den av ämbetsverken föreslagna importavgiften för vissa fröslag,

som inte åtnjuter områdesbehandling enligt EFTA-konventionen samt r e glerings

a vgiften för allt vallfrö som marknadsförs i Sverige, behandlas

av några remissinstanser. Kommerskollegium konstaterar att införselavgiften

enligt förslaget innebär en EFTA-preferens. Såsom nämnts i det

föregående har generaltullstyrelsen anfört att man i första hand bör överväga

att tullbelägga sådana frövaror där tullfriheten inte är bunden i GATT.

Svensk spannmålshandel anser att införselavgifterna bör fastställas till

visst belopp av importpriset. Sveriges fröengrossistförening framhåller att

en införselavgift, hur högt den än sätts, blir ett slag i luften om exempelvis

brittiska och danska fröodlare ges möjlighet att uppföröka och saluföra

svenskt frömaterial på samma villkor som kanadensiska fröodlare f. n. åtnjuter.

Svenska fodermedels- och spannmålshandlareföreningen understryker

alt verkningarna av en införselavgift — oberoende av dess höjd blir

svårbedömbara genom att avgiften inte kan utga på import från EFTA. Om

garantier inte kan skapas mot alt utsädesfrö, som i annat land reproducei ats

av svenskt stamutsäde, säljs vidare till tredje land finns det risk att odling

av främst svenskt timotejfrö flyttas exempelvis till Danmark och England.

Det skulle få till följd att införselavgiften i stor utsträckning förfelar sitt

syfte. W. Weibull AB tillstyrker att importavgift tas ut enligt förslaget

men ifrågasätter om det inte är bättre att fastställa importavgiften i örestal.

Bolaget påpekar vidare att den föreslagna regleringsavgiften — 25 öre per

kg_kan bli en ganska avsevärd belastning på konsumtionspriset, särskilt

när det gäller billiga frövaror.

Förslaget att bilda en regleringsförening som administrativt

och organisatoriskt sammankopplas med Sveriges oljeväxtintressenter eller

Svensk spannmålshandel har tagits upp av sju remissinstanser. Fem av dessa

förordar närmast att den nya föreningen knyts till Sveriges oljeväxtintressenter

som har erfarenhet av kontraktsodling, medan tva instanser

föreslår sammankoppling med Svensk spannmålshandel. Såväl sistnämnda

förening som Sveriges oljeväxtintressenter har förklarat sig beredda att medverka

i den mån det anses önskvärt.

Den kontraktsodling som föreslås ingå som ett element i den

tänkta regleringen anser Sveriges utsädesförening vara ett lämpligt instrument

för att styra produktionen av svenskt vallfrö. Odlingsvillkoren bör av
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1988

vägas så att odlingen i normala fall inte medför någon export. Svalövsbolaget

förutsätter att den kvalificerade fröhandelns berättigade intressen kommer

att beaktas i förslå hand i fråga om att utforma odlingskontrakt, bestämma

odlingsareal och fastställa odlarpriser. Sveriges fröodlareförbund

förklarar sig berett att aktivt medverka till att få vallfröodlingen organiserad

som kontraktsodling. Förberedande åtgärder har redan vidtagits härför.

W. Weibull AB instämmer helt med ämbetsverkens förslag att endast

frö som odlats på kontrakt bör omfattas av regleringsföreningens verksamhet

och åtnjuta stöd. Kontraktsteckning bör ske i intim samverkan med regleringsföreningen

och handeln. Principen bör vara att fröodling skall ske i

de områden där den passar bäst klimatiskt. Svenska fodermedels- och spannmålshandlareföreningen

har erinringar mot förslaget om kontraktsodling

som bas för stödåtgärder, bl. a. av det skälet att det inte klarlagts hur den

odlade arealen skall anpassas till den önskade odlingsvolymen. Sveriges fröengrossistförening

anser den föreslagna konstruktionen med kontraktsodling

vara verklighetsfrämmande. Avgörande för vallfröodlingens storlek

kommer i praktiken att bli det pris som bestäms för produkten och inte eu

av myndigheterna fastställd areal.

Lantbruksstyrelsens och jordbruksnämndens förslag om att ge exportoch

lagringsbidrag för att avsätta överskott av vallväxtfrö samt pristillägg

vid risk för otillräcklig produktion har i huvudsak inte mött någon erinran

hos remissinstanserna. Kommerskollegium pekar på att enligt EFTA-konventionen

får subventioner inte förekomma som medför ökning av exporten

jämfört med en föregående representativ period så att andra medlemsländers

intressen skadas. Även med hänsyn till GATT anses det angeläget att

undvika subventioner av den karaktär förslaget innebär.

Departementschefen

I samband med att 1967 års riksdag fastställde allmänna riktlinjer för

jordbrukspolitiken fattades även beslut om prisregleringen på jordbrukets

produkter under de närmast följande två regleringsåren 1967/68 och 1968/

69. I fråga om det sistnämnda året beslöts att de för 1967/68 fastställda införselavgifterna

och prisgränserna skulle justeras den 1 juli 1968 enligt en

viss metod, om prisutvecklingen under 1967/68 gav anledning härtill. För

mjölk och mjölkprodukter fastlades emellertid priserna för 1968/69 helt

redan i 1967 års riksdagsbeslut. Socker och sockerbetor var också undantagna

såtillvida att i nämnda riksdagsbeslut föreskrevs att endast justeringar

som föranleddes av ändringar i grunderna för EEC:s sockerreglering

fick vidtas för regleringsåret 1968/69.

Jordbruksnämndens förslag i fråga om justering av prisnivån den 1 juli

1988 för regleringsåret 1968/69 — för vilket förslag jag redogjort i det före
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

gående — har framlagts efter överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation

och jordbruksnämndens konsumentdelegation. I frågor rörande

socker och sockerbetor har överläggningar ägt rum med, förutom konsumentdelegationen,

företrädare för sockernäringen.

Vid sina beräkningar har jordbruksnämnden funnit att den allmänna

prisnivån, mätt med rensad konsumentprisindex, för perioden juli 1967—

januari 1968 ökat med 0,45 %. Enligt den av 1967 års riksdag godtagna

metodiken beräknas denna uppgång medföra att 17 milj. kr. skall tillföras

jordbruket. För tiden februari—maj 1968 väntas en viss ytterligare uppgång

i konsumentprisindex, men jordbruksnämnden har ansett att storleken

av denna är svårbedömbar. Av denna anledning har nämnden inte funnit

det motiverat att nu beräkna det belopp som på grund av förändringar

i den allmänna prisnivån kan bli aktuellt att tillföra jordbruket genom

justering av införselavgifter och prisgränser den 1 juli 1968. Beräkningen

av beloppet liksom dess fördelning på de olika varuslagen föreslås därför

av nämnden få äga rum i juni 1968.

Priserna på världsmarknaden har under de hittills gångna månaderna

av regleringsåret 1967/68 enligt nämnden fallit avsevärt. I relation till den

genomsnittliga nivån under 1966/67 beräknas nedgången för februari 1968

till preliminärt 12 %.

Nedgången i världsmarknadspriserna och dess verkningar på den inhemska

producentprisnivån bedöms av nämnden vara av sådan omfattning

och varaktighet att verkningarna bör i någon mån dämpas.. Nämnden har

därför i samförstånd med delegationerna funnit det skäligt att prisnedgången

motverkas genom ökat gränsskydd varigenom jordbruket kan tillföras

ett belopp av 30 milj. kr. utöver vad som kan följa av förändringen i

konsumentprisindex. Nämnden föreslår att fördelningen av detta belopp

på olika varugrupper skall — med visst undantag för spannmål — få anstå

till juni 1968 och då göras samtidigt med en eventuell justering för den

allmänna prisutvecklingen inom landet.

Jag biträder att införselavgifterna justeras uppåt den 1 juli 1968 motsvarande

det av nämnden föreslagna beloppet av 30 milj. kr. Detta belopp utgör

ca 0,5 % av jordbrukets produktionsvärde. Jag finner mig även böra godta

nämndens förslag att storleken av den justering som kan krävas i anledningav

den allmänna prisutvecklingen inom landet fastställs senast i juni i år.

Detta förslag har godkänts av såväl jordbrukets förhandlingsdelegation som

nämndens konsumentdelegation. Frågan om behövliga justeringar av införselavgifter

och prisgränser den 1 juli 1968 bör prövas av Kungl. Maj:t

eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av statens jordbruksnämnd.

I nu gällande spannmålsreglering inlöses brödsädsskörden av föreningen

Svensk spannmålshandel på vissa s. k. prisorter. På A-prisorterna får odlarna

fullt inlösenpris medan de på B-, C- och D-prisorter får vidkännas

ett avdrag om högst 1 kr. per dt.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1068

37

Som jag förut redovisat har jordbruksnämnden haft i uppdrag att göra

eu översyn av prisortsystemet för brödsäd. Nämndens förslag innebär en viss

anpassning till ändrade lagrings- och utskeppningsförhållanden. Jag finner

att förslaget bör godtas. Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

jordbruksnämnden bör få besluta om marknadsmässigt betingade

ändringar i fråga om prisort- och stödprissystemet för brödsäd och fodersäd.

Jordbruksnämnden föreslår vidare i samråd med de två delegationerna

att det preliminära priset för råg och vete skall fastställas till oförändrat

55 kr. per dt samt att stödpriserna för korn och havre likaledes fastställs till

oförändrat 51 resp. 47:50 kr. per dt. Förmalningsavgiften föreslås den 1

juli 1968 bli höjd med minst 2 kr. per dt. Detta innebär att minst ca 12 milj.

kr. av den för jordbruket avsedda inkomstförbättringen per den 1 juli 1968

intecknats redan nu. För s. k. kvalitetsvete förutsätts även under nästa regleringsår

komma att utgå ett särskilt kvalitetstillägg av 5 kr. per dt. Nämnden

föreslår i samråd med de två delegationerna, att införselavgiften för

vete den 1 juli 1968 höjs med 1 kr. per dt.

Genom den föreslagna höjningen av förmalningsavgiften med 2 kr. per

dt för såväl vete som råg beräknas föreningen Svensk spannmålshandel

under nästa regleringsår komma att tillföras minst 12 milj. kr. Härutöver

har vissa hittills odisponerade medel inom ramen för de belopp, som får

användas för regleringsändamål, reserverats för spannmålsregleringen. Dessa

medel beräknas till sammanlagt 22 milj. kr. Genom de sålunda vidtagna

åtgärderna beräknas Svensk spannmålshandels konjunkturutjämningsfond,

som vid ingången av regleringsåret 1968/69 beräknas vara förbrukad på

grund av de stora exportförlusterna regleringsåret 1967/68, komma att få

eu förstärkning med sammanlagt omkring 34 milj. kr.

Nämnden anser det orealistiskt att förutsätta att konjunkturutjämningsfonden

redan under nästkommande regleringsår skall kunna förstärkas så

att dess utgående behållning uppgår till 50 milj. kr., vilket belopp förutsatts

utgöra ett minimum för att regleringsföreningen skall kunna fullgöra sina

marknadsreglerande uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Nämnden föreslår

därför, att för att finansiera Svensk spannmålshandels exportkostnader

under regleringsåret 1968/69 föreningen vid behov skall äga ta upp ett

räntelån på högst 30 milj. kr. att återbetalas inom tre år.

Fjolårets exceptionellt stora spannmålsskörd innebar en hård belastning

på spannmålsregleringens ekonomi. För att minska exportförlusterna och

öka medelstillgången fastställdes de definitiva inlösenpriserna för brödsäd

till 55 kr., dvs. 2: 50 kr. per dt lägre än vad som preliminärt beslutats. Förmalningsavgifterna

höjdes i motsvarande mån. Sett från jordbrukarnas synpunkt

kompenserades emellertid prissänkningen av den större volymen

skördad spannmål vilket gjorde att bruttoinkomsterna för spannmål ökade.

Trots nu nämnda åtgärder fick hela behållningen i konjunkturutjämningsfonden,

93 milj. kr., tas i anspråk. Mot bakgrund av vad statsmakterna ut
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

talat om konjunkturutjämningsfondens storlek bör fonden höjas till avsedd

nivå. Jag är i princip ense med nämnden om att denna förstärkning inte

kan ske inom loppet av ett regleringsår. Med hänsyn till den starka påfrestning

på regleringsekonomin, som en ny stor skörd år 1968 skulle kunna

innebära, kan viss tvekan hysas inför den avvägning av spannmålspriserna

som nämnden nu föreslagit. Jag vill emellertid understryka att brödsädspriserna

endast är preliminära.

Det kan inte uteslutas att behov kan uppkomma att — som jordbruksnämnden

föreslagit —- låta Svensk spannmålshandel få ta upp ett tillfälligt

lån. Denna fråga får emellertid aktualiseras av föreningen och prövas av

Kungl. Maj :t vid den senare tidpunkt, då det ekonomiska läget för regleringsverksamheten

bättre kan överblickas.

Förslaget att främja avsättningen till kvarnarna inom landet av svenskt

kvalitetsvete genom att generellt höja införselavgiften för vete med 1 kr.

per dt den 1 juli 1968 har jag ansett mig böra godta med hänsyn till det

angelägna i att stimulera avsättningen av svenskt kvalitetsvete.

I enlighet med beslut av 1967 års riksdag (prop. 95, JoU 25, rskr 280)

skall villkoren för den svenska sockerbetsodlingen och sockertillverkningen

under regleringsåren 1967/68 och 1968/69 konkurrensmässigt anpassas till

vad som gäller inom EEC. Anpassningen till EEC:s prisnivå för sockerbetor

och socker skall enligt beslutet helt genomföras regleringsåret 1968/69.

För ett år sedan ansågs det inte möjligt att fastlägga alla enskildheter i

sockerregleringen för regleringsåret 1968/69 eftersom vissa element i EEC:s

sockerreglering inte var helt kända. De förslag som jordbruksnämnden i anledning

av erhållet uppdrag framlagt efter överläggningar med företrädare

för betodlarna, sockertillverkaren och jordbruksnämndens konsumentdelegation

har som bakgrund dels nya beräkningar av transportkostnaderna i

EEC, dels av EEC meddelade bestämmelser om pristillägg för högre sockerkvaliteter.

I fråga om transportkostnadernas inverkan på EEC:s tröskelpris, dvs. det

sockerpris som tjänar som jämförelsepris mot omvärlden och som kan sägas

i viss mån normera prisnivån på socker i EEC, har EEC-kommissionen

reviderat tidigare beräkningar. Enligt föreliggande kommissionsförslag,

som enligt jordbruksnämnden torde komma att godkännas av EEC:s råd

inom de närmaste månaderna, kommer fraktkostnaderna — och därmed

också tröskelpriset — alt höjas med elt belopp som i svenskt mynt motsvarar

5: 12 kr. per dt.

Vid de överläggningar som för ett år sedan fördes om sockerregleringen

för åren 1967/68 och 1968/69 överenskoms att endast ca 56 % av fraktkostnaden

skulle komma till uttryck i priset på socker ur svenska betor.

Med tillämpning av denna regel på de nu uppräknade fraktkostnaderna

skulle priset på svenskproducerat socker komma att stiga med 2,88 öre

per kg. Under förutsättning av en självförsörjningsgrad av ca 65 % kom
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

mer höjningen av fabrikspriset på allt inom landet försålt socker att inskränka

sig till ca 1,9 öre per kg. Fördelningen av en prishöjning av här

aktuellt slag skall enligt EEC:s regler göras så att ca 60 % tillfaller odlaren

och resten fabrikanten. För odlaren innebär detta en höjning av

betpriset med 23 öre per dt för betor med 16 % sockerhalt. Betgrundpriset

för 1968 års skörd kommer därmed att uppgå till (9: 80 -j- 0: 23 ==) 10: 03

kr. per dt. Jämfört med betpriset för regleringsåret 1967/68 innebär detta

emellertid en sänkning med 47 öre per dt. Något tillskott till betpriset ur

sockerregleringsfonden kommer inte att utgå.

I jordbruksnämndens förslag redovisas jämväl vissa EEC-bestämmelser

som reglerar prisskillnaden mellan den fastställda baskvaliteten och högre

kvaliteter. I förhållande till baskvaliteten, som motsvarar svenskt strösocker

I\N, har för de två högsta kvaliteterna medgetts prisspänningar om 5,69

resp. 2,59 öre per kg. Eftersom svenskt strösocker av kvalitet K 5 kvalitetsmässigt,

enligt vad jordbruksnämnden framhållit, torde ligga ca 4,5 öre per

kg över baskvaliteten, har en höjning av den hittills medgivna pnisspänningen

2,5 öre per kg ansetts motiverad. Jordbruksnämnden har sålunda i samförstånd

med företrädare för sockernäringen och konsumentdelegationen

föreslagit att tillverkaren för sådant strösocker, som är av högre kvalitet än

KN och som levereras i säck eller bulk, skall få öka prisspänningen till baskvaliteten

med ytterligare 2 öre per kg, dvs. till högst 4,5 öre. Förslaget innebär

inte någon prishöjning för konsumentförpackat socker.

Enligt jordbruksnämndens förslag bör samtliga övriga villkor för sockerregleringen

1967/68 i tillämpliga delar gälla även regleringsåret 1968/69,

varvid anpassningen av införselavgifterna till inhemsk betareal och världsmarknadspris

skall avse 1968 års betareal. Vidare föreslås att införselavgifterna

på sockerområdet fr. o. m. den 1 juli 1968 baseras på de den 24 juni

1968 senast kända fem sockernoteringarna på Paris-börsen.

Med hänsyn till att statsmakterna beslutat att villkoren för den svenska

sockernäringen i princip skall anpassas till vad som gäller i EEC och att

fastställandet av enskildheterna i den svenska sockerregleringen för regleringsåret

1968/69 skulle anstå i avvaktan på väntade EEC-beslut, bör de nu

aktuella ändringarna i EEC-regleringen få återverka på svenska förhållanden.

Jag finner mig, ehuru med viss tvekan med hänsyn till att EEC-regleringen

ännu inte fastställts, böra biträda de av jordbruksnämnden föreslagna

ändringarna i den svenska sockerregleringen.

Den av 1967 års riksdag fastställda utformningen av fabrikspotatisregleringen

för regleringsåren 1967/68 och 1968/69 innebär bl. a. att föreningen

Stärkelse- och bränneriintressenter får rabattera potatisstärkelse

till derivatindustrin intill en kvantitet av 17,5 milj. kg per regleringsår.

Enligt förslag av jordbruksnämnden bör föreningen få överskrida den

angivna kvantiteten om så kan ske utan att kostnaden för rabatteringen

medför att behållningen i föreningens konjunkturutjämningsfond vid reg
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1!)68

leringsårets slut understiger behållningen vid årets ingång. Den föreslagna

ändringen innebär att en rabattering av den större kvantiteten inte skall

finansieras med medel som avsatts till konjunkturutjämningsfonden. Jag

har ingen erinran mot att vad som föreslagits tillämpas för nästa regleringsår.

Jordbruksnämndens förslag på fettvaruregleringens område innebär att

vissa varor skall avföras från regleringen, att avgiftssystemet för s. k. sjödj

ur soljor skall läggas om, att varubeskrivningen för sjödj ursoljor och bakhjälpmedel

skall ändras samt att regleringsbidrag skall kunna beviljas för

sådana livsmedelsfärger som bereds med fett eller olja. Nämnden meddelar

att jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation

utan erinran tagit del av förslagen.

Jag tillstyrker nämndens förslag att vissa såser och soppor in. in. (ur

21.04 och 21.05) skall avföras från fettregleringen och i stället bli tullbelagda.

En sådan ändring bör tas in i den tulltaxa som avses träda d kraft den

1 juli 1968. Chefen för finansdepartementet avser att anmäla denna fråga

för Kungl. Maj :t.

Jag godtar vidare nämndens förslag att smör- och ostfärger, beredda

med olja (ur 32.04) samt högraffinerad tallfettsyra (ur 15.10) avförs ur

fettregleringen.

S. k. sjödjursoljor används till livsmedelsändamål nästan enbart i härdat

skick och då främst som margarinråvara. Enligt nu gällande bestämmelser

kan fettvaruavgift tas ut vid import av dessa oljor. För sjödjursoljor

som produceras i Sverige kan däremot ingen avgift tas ut. En omläggning

av avgiftssystemet för sjödjursoljor är enligt jordbruksnämndens åsikt

motiverad med hänsyn till dels det s. k. tullrestitutionsförbudet inom

EFTA, dels den ökande produktionen av sjödjursoljor i Sverige. Nämndens

förslag innebär att den svenska sjödjursoljan (15.04, 15.08, 15.10 och 15.12)

skall kunna beläggas med fettvaruavgift på samma sätt som motsvarande

importvara. I praktiken avser nämnden dock att begränsa avgiftsuttaget

till att gälla härdad vara (15.12), enär endast sådan vara torde kunna komma

till användning inom den egentliga livsmedelssektorn. Utanför denna

sektor skall oljan tillhandahållas till världsmarknadspris. Det framstår

som överflödigt att först avgiftsbelägga och sedan lämna regleringsbidrag

eller restitution för en icke härdad sjödj ursolja.

Jag delar nämndens uppfattning att inhemsk sjödjursolja bör beläggas

med fettvaruavgift i likhet med motsvarande importvara. Jag har heller

intet att erinra mot nämndens övriga förslag till omläggningar av fettvaruregleringen.

Varubeskrivningen för bakhjälpmedel bör sålunda ändras på

sätt som angetts i det föregående. Vidare bör regleringsbidrag i fortsättningen

få utgå vid tillverkning av livsmedelsfärger, beredda med fett eller

olja. Förslag till förordning angående ändring i förordningen den 9 juni

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

1967 (nr 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område

har upprättats inom jordbruksdepartementet.

Priserna på mjölk och mjölkprodukter är enligt 1967 års riksdagsbeslut

fastlagda för regleringsåren 1967/68 och 1968/69. Sålunda skall partipriset

på konsumtionsmjölk sänkas med 2 öre den 1 juli 1968 utöver deu

sänkning med 4 öre som skedde den 1 september 1967. Trots avvecklingen

av det allmänna mjölkpristillägget och utjämningsförfarandet samt sänkningen

av partipriset på mjölk, förutsattes avräkningspriset på mjölk kunna

höjas med 2,5 öre under regleringsåret 1967/68 och med 2 öre under regleringsåret

1968/69. Detta beräknades bli möjligt genom en förutsatt minskning

av mjölkproduktionen med 4 % vardera regleringsåret varigenom den

mindre lönsamma smörproduktionen skulle nedbringas. Smörpriset förutsattes

vidare kunna höjas med 1 kr. per kg under det första regleringsåret

och med ytterligare 1 kr. under regleringsåret 1968/69.

Under regleringsåret 1967/68 skall enligt riksdagsbeslutet ett smörpris

garanteras som motsvarar 6: 30 per kg vid en försäljning på hemmamarknaden

av högst 47 milj. kg. Det faktiska smörpriset har under regleringsåret

också utgjort 6: 30 kr. per kg varför det garantibelopp om 16,5 milj.

kr. som ställts till förfogande för att stödja avsett garantipris inte har behövt

tas i anspråk. På grund av vissa utbud av smör från EEC-området till

mycket låga priser har jordbruksnämnden för att stödja smörpriset, som nu

ligger under nedre prisgränsen, bemyndigats att för tiden t. o. m. den 30

juni 1968 höja införselavgiften för smör till högst 3: 30 kr. per kg. Normalinförselavgiften

för regleringsåret 1967/68 är 1: 62 kr. per kg.

För regleringsåret 1968/69 skall garantipriset på smör höjas med 1 kr.

till 7: 30 kr. per kg vid en försäljning av högst 49 milj. kg på hemmamarknaden.

Nedre prisgränsen för smör skall också höjas till 7: 30 kr. För att

uppnå avsett garantipris för regleringsåret 1968/69 har förutsatts dels att

normalinförselavgiften den 1 juli 1968 skall höjas till 2: 53 kr. per kg, dels

att nämnden skall få befogenhet att vid behov skydda nedre prisgränsen

genom att höja införselavgiften till högst 3: 50 kr. Jordbruksnämnden framhåller

i sitt förslag att den försämring av smörmarknaden som har inträtt

sedan prisgränser och införselavgifter fastställdes av riksdagen våren 1967

främst är en följd av överproduktionen inom EEC. Enligt nämndens uppfattning

synes det nu inte längre möjligt att med de för 1968/69 förutsatta

införselavgifterna — normalavgift om 2: 53 kr. per kg och högsta avgift om

3: 50 kr. per kg — försvara en högre prisnivå än den nuvarande om 6: 30 kr.

per kg. Nämnden föreslår därför, i samförstånd med de båda delegationerna,

att den får befogenhet att under regleringsåret 1968/69 till skydd av nedre

prisgränsen för smör vid behov höja införselavgiften till 4:50 kr. per kg.

Den som maximiavgift förut angivna införselavgiften av 3:50 kr. per kg

föreslås härvid få tillämpas som normalavgift. Vidare föreslår nämnden

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1968

att höjningen av smörpriset per den 1 juli 1968 skall genomföras successivt.

Höjningen skall påbörjas den 1 juni 1968 och avsett pris, nämligen 7: 30 kr.

per kg, skall nås först efter den 1 juli.

Utvecklingen har under regleringsåret 1967/68 i huvudsak följt de riktlinjer

som angavs i 1967 års riksdagsbeslut. Minskningen i mjölkproduktionen

har sålunda kunnat utnyttjas till avsedd prissänkning för konsumenterna

och till höjning av avräkningspriset. En viss avmattning i produktionsnedgången

är emellertid nu märkbar. En förutsättning för att kunna

följa de riktlinjer, som angavs i 1967 års beslut och som innebär att priserna

till konsumenterna hålls så låga som möjligt samtidigt som avräkningspriset

till producenterna förbättras, är en fortsatt minskning av totalproduktionen.

Smöröverskottet inom EEG har medfört utbud av smör till mycket låga

priser. Det är svårt att nu bedöma hur länge dessa låga priser kommer att

bestå. Jag vill emellertid tillstyrka förslaget att, för att skydda nedre prisgränsen

för smör, jordbruksnämnden får befogenhet att under regleringsåret

1968/69 vid behov ta ut en införselavgift av högst 4: 50 kr. per kg.

Detta medgivande bör gälla tills vidare och inte påverka den normala införselavgiften

som bör fastställas till 2: 53 kr. per kg såsom förutsattes av 1967

års riksdag. Jag biträder nämndens förslag att höjningen av smörpriset påbörjas

redan den 1 juni och att avsett pris, nämligen 7: 30 kr. per kg, nås

först efter den 1 juli 1968. Såsom nämnden förutsatt skall detta inte innebära

några nackdelar för vare sig producenter eller konsumenter, övergången

till det högre priset kan emellertid ske smidigare enligt den föreslagna

ordningen.

Under regleringsåret 1967/68 har försöksvis tillämpats ett system med

s. k. buffertzoner för att dämpa prissvängningarna på kött och fläsk. Systemet

har inneburit att en automatisk justering av införselavgifterna gjorts

när det inhemska priset närmat sig prisgränserna. Sådana justeringar har

hittills under regleringsåret 1967/68 vidtagits när priserna närmat sig nedre

prisgränsen för nöt- och hästkött, fläsk samt får- och lammkött resp. den

övre prisgränsen för kalvkött. Enligt jordbruksnämndens mening har systemet

medfört en avsedd dämpning av prisrörelserna på den svenska marknaden.

Nämnden föreslår att systemet prövas även under regleringsåret

1968/69, dock med den ändringen att om införselavgifterna för kött och

fläsk skall justeras på grund av att priset når någon av buffertzonerna skall

detta inte få påverka införselavgifterna för charkuterivaror, organ, inälvor

och övriga ätbara djur delar samt kött- och fläskkonserver.

Jag kan biträda förslaget att systemet med buffertzoner för kött och fläsk

skall, med den nämnda ändringen, få fortsätta att prövas under regleringsåret

1968/69. Dock bör justeringen ej ske helt automatiskt när priset når

den nedre buffertzonen. När den nedre prisgränsen passeras till följd av

onormal produktionsutveckling inom landet och import av betydelse inte

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

förekommer, gäller generellt enligt 1967 års riksdagsbeslut att nämnden har

att iaktta viss återhållsamhet med åtgärder i form av införselavgiftshöjning.

Dessa förhållanden bör också beaktas när priset når den nedre buffertzonen.

Översynen av införselavgifterna för övriga köttvaror samt konserver

som innehåller kött och fläsk har, som jag redovisat i det föregående, utmynnat

i förslag att införselavgifterna för benfritt och styckat nötkött, rökt

fläsk samt lever, tunga och övriga ätbara djurdelar ändras. För nötköttet och

fläsket motiveras ändringarna från teknisk synpunkt. I fråga om charkuterivaror

och konserver har jordbruksnämnden funnit att det f. n. inte föreligger

tillräckliga skäl att modifiera de nu tämligen schematiskt beräknade

införselavgifterna. För lever, tunga och övriga ätbara djurdelar föreslår

nämnden att införselavgiften sänks med 85 öre per kg. För jordbrukets del

innebär denna sänkning en inkomstminskning. Jordbruksnämnden föreslår

därför att inkomstbortfallet kompenseras genom att införselavgiften för

benfritt och styckat kött av nötkreatur, häst, får och lamm höjs med 11 öre

per kg samt för rökt, styckat fläsk med 26 öre per kg. Nämnden har — såsom

nyss framhållits — ansett dessa ändringar motiverade även från teknisk

synpunkt. Jag finner de föreslagna ändringarna av införselavgifterna

kunna godtas.

Efter beslut av 1962 års riksdag (prop. 95, JoU 10, rskr 199) får den

svenska äggtorkningsindustrin bidrag ur införselavgiftsmedel till prisutjämning

för de kvantiteter ägg som används för att framställa torkat äggalbumin

för hemmamarknaden. Prisutjämningen innebär att äggtorkningsindustrin

får köpa sin råvara till ett pris som möjliggör konkurrens med utländsk

sådan industri på jämförbara villkor. Beslutet föranleddes främst av

Sveriges deltagande i EFTA-samarbetet. I fråga om flytande äggalbnmin,

som används som råvara främst inom bageriindustrin, ansågs år 1962 prisutjämning

inte erforderlig, eftersom veterinärstyrelsen på grund av risk för

salmonellaepidemier inte medgav någon import. Veterinärstyrelsen har sedan

en tid tillåtit import av pastöriserat, flytande äggalbumin. År 1967 motsvarade

importen drygt 2/3 av den svenska årsproduktionen, som är ca 300

ton. Jordbruksnämnden har nu föreslagit att även för flytande äggalbumin

bör ges möjlighet till prisutjämning efter samma system som redan gäller

för torkat äggalbumin. Prisutjämningsbidrag, som bör avse endast pastöriserat,

flytande äggalbumin, föreslås sålunda utgå med högst 50 % av införselavgiften

för ägg i skal och gälla produktion av albumin för den svenska

marknaden. Jag har intet att erinra mot att prisutjämning för flytande äggalbumin

genomförs enligt jordbruksnämndens förslag.

Av det förslag till ökat skydd för den inhemska odlingen av vallfrö som

gemensamt lagts fram av statens jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen

framgår att svårigheter uppkommit för odlingen genom att priserna på frö

av olika slag fallit starkt och genom att importen av frö ökat kraftigt. Införseln

av frö under de senaste åren har utgjort mellan 2 000 och 2 500 ton

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

vilket innebär en fördubbling jämfört med de första åren under 1960-talet.

Enligt myndigheternas förslag bör vallfröodlingen stödjas genom att

regleringsavgift och införselavgift införs samt pristillägg till odlarna jämte

export- och lagringsstöd får lämnas. All marknadsförd frövara föreslås bli

statsplomberad. Stödet, som enligt förslaget skall begränsas till kontraktsodlad

vara, avses i första hand gälla sådana fröslag som med hänsyn till

landets behov inte antas bli odlade i tillräcklig omfattning. Den föreslagna

ordningen tillstyrks i princip av det övervägande antalet remissinstanser.

Erinringar har anförts av vissa representanter för uLsädeshandeln som anser

att den obligatoriska statsplomberingen inte kan tillämpas. De föreslagna

åtgärderna anses otillräckliga och förnyad utredning föreslås. Vidare

anser kommerskollegium att de föreslagna åtgärderna ter sig betänkliga

ur allmän handelspolitisk synpunkt. Generaltullstyrelsen anför att man i

första hand bör stödja den svenska vallfröodlingen genom att tullbelägga

sådana fröslag som inte är GATT-bundna.

Jag finner i likhet med remissinstanserna att situationen för vallfröodlingen

nu synes vara sådan att särskilda stödåtgärder är försvarbara. Såsom

förslagsställarna framhållit bör sådana åtgärder vidtas redan för nästa budgetår.

Med hänsyn till bl. a. de betänkligheter som framförts mot förslaget torde

en delvis annan utformning av stödet än den som föreslagits av de nämnda

myndigheterna böra prövas. Jag finner systemet med prisregleringsavgift

och därav föranlett krav på obligatorisk statsplombering även av andra skäl

vara olämpligt. I den mån odlingen av visst eller vissa fröslag bedöms otillräcklig,

bör en ökad produktion främjas genom i första hand odlingspremier,

vilkas storlek sätts i relation till den odlade arealen. Avsättningen av

inhemskt frö bör även kunna stödjas. Stödet bör inte ges sådan omfattning,

att odlingen överstiger det inhemska behovet. Då vallfröodlingen, såsom

framgår av myndigheternas förslag, utgör alternativ gröda till stråsäd

och oljeväxter, synes administrationen av stödsystemet böra knytas

till en av de för dessa grödor fungerande regleringsföreningarna. Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd

bör äga bestämma den närmare utformningen av stödsystemet. Till den

förening som anses böra komma i fråga bör knytas en särskild nämnd med

representanter för berörda intressenter.

Det föreslagna stödet har av myndigheterna överslagsmässigt beräknats

kosta i runt tal totalt 4 milj. kr.

Det system för stöd åt vallfröodlingen som jag nu föreslagit bör prövas

försöksvis och frågan om fortsatt stöd bör tas upp i anslutning till överläggningar

om prisregleringen efter den 30 juni 1969.

För att verksamheten skall komma i gång bör dels 1 milj. kr. anvisas för

ändamålet av införselavgiftsmedel utanför det belopp som jag i det följande

förordar skall få användas för regleringsändamål på jordbrukets område

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

under regleringsåret 1968/69, dels ock tas i anspråk minst samma belopp av

de medel som avses för jordbrnksregleringsändamål. Jag har inhämtat att

detta kan godtas från jordbrukarnas synpunkt.

Användningen av införselavgiftsmedlen under regleringsåret 1966/67

framgår av den föregående redogörelsen liksom också jordbruksnämndens

beräkningar rörande dispositionen av införselavgifter och vissa fettvaruavgifter

— i det följande gemensamt betecknade införselavgiftsmedel — som

inflyter under regleringsåret 1967/68. Jag har ingen erinran mot vad jordbruksnämnden

i detta sammanhang redovisat.

Enligt jordbruksnämndens redovisning har den av Sveriges deltagande i

EFTA föranledda prisutjämningen av kärnbindemedel och äggalbumin bekostats

av införselavgiftsmedel som influtit utöver det belopp som får användas

för regleringsändamål på jordbrukets område. De preliminära utbetalningarna,

vilka för prisutjämning av kärnbindemedel anges till 417 888

kr. och för äggalbumin till 1 141 393 kr. bör kunna godkännas. Jordbruksnämnden

har vidare föreslagit att liksom för tidigare år ersättning skall utgå

till Sveriges stärkelseproducenters förening för utgifter under regleringsåret

1966/67 för sådan prisutjämning på vissa stärkelseprodukter som föranletts

av tullavvecklingen inom EFTA. Jag biträder jordbruksnämndens

förslag och förordar att 7 703 655 kr. tas i anspråk härför av införselavgiftsmedel

som influtit utöver vad som får användas för regleringsändamål och

som kvarstod odisponerade vid utgången av regleringsåret 1966/67. Härefter

återstår av odisponerade införselavgiftsmedel i runt tal 29 milj. kr.,

av vilka enligt prop. 1968: 1 (bil. 11 s. 205) 10 milj. kr. bör tillföras jordfonden.

Återstående medel som således uppgår till ca 19 milj. kr. bör tills

vidare kvarstå hos jordbruksnämnden. Kungl. Maj :t bör liksom hittills äga

använda odisponerade kvarstående införselavgiftsmedel för att täcka utbetalningar

i anledning av det inom ramen för EFTA träffade avtalet mellan

Sverige och Danmark om samhandeln med jordbruksprodukter.

Enligt jordbruksnämndens beräkningar kommer under regleringsåret

1968/69 att inflyta totalt ca 327 milj. kr. i införselavgiftsmedel för andra

jordbruksprodukter än socker. Detta belopp motsvarar det för regleringsåret

1967/68 beräknade beloppet, omräknat för 12 månader. Av beräknade

327 milj. kr. torde ca 82 milj. kr. komma att utgöras av fodermedelsavgifler,

dvs. en ökning med 23 milj. kr. jämfört med tidigare beräkningar.

Jordbruksnämnden har även lagt fram förslag till fördelning av det belopp

som bör få användas för regleringsändamål på jordbrukets område för

1968/69. Enligt nämndens beräkningar kommer beloppet att uppgå till

243,7 milj. kr. eller 23 milj. kr. mer än som beräknats enligt prop. 1967: 95.

Ökningen hänför sig till den reviderade beräkningen av fodermedelsavgifterna.

Beräkningen av det sammanlagda belopp som skall få användas för

jordbruksregleringsändamål regleringsåret 1968/69 följer de riktlinjer som

beslutats av 1967 års riksdag och bör således godtas.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

I fråga om övriga införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsåret

1968/69 har jordbruksnämnden föreslagit att 25 milj. kr. liksom hittills

får användas för att sänka priset på konsumtionsmjölk. Sveriges potatisodlares

riksförbund föreslås i likhet med vad som tidigare gällt erhålla 1

milj. kr. för att effektivisera matpotatisodlingen m. m.

Mot jordbruksnämndens förslag till användning av införselavgiftsmedel

för nyss angivna ändamål har jag ingen erinran. Inte heller har jag någon

erinran mot att bidrag utgår enligt de särskilda framställningar som inkommit

till nämnden. Sålunda bör Svensk matpotatiskontroll under regleringsåret

1968/69 erhålla bidrag, 150 000 kr., av införselavgiftsmedel. Vidare bör

under regleringsåret 1968/69 utgå högst 30 000 kr. för att täcka veterinärstyrelsens

kostnader för importkontroll av animala livsmedel och högst

120 000 kr. för de statliga kostnaderna för pastöriseringskontrollen. Jag förordar

även att 50 000 kr. ställs till jordbruksnämndens förfogande för den

kontroll av konsumtionsmjölk som ankommer på nämnden. Vidare bör såsom

jag förordat i det föregående 1 milj. kr. få disponeras för stöd åt vallfröodlingen

samt medel ställas till förfogande för prisutjämning av flytande

äggalbumin.

Jordbruksnämnden har föreslagit att av det belopp av införselavgiftsmedel

in. m., som skall få användas för regleringsändamål på jordbrukets område

1968/69, skall 2 milj. kr. efter nämndens prövning få disponeras för

upplysningsverksamhet inom prisregleringsföreningarnas områden. Av beloppet

förutsätts 150 000 kr. få användas för fortsatt utveckling av odlingen

av malpotatis för konservering. Jag har intet att erinra mot vad jordbruksnämnden

föreslagit.

I fråga om användningen under regleringsåret 1968/69 av intäkterna av

interna regleringsavgifter och av motsvarande kompensationsavgifter bör de

bemyndiganden, som jordbruksnämnden erhållit för innevarande regleringsår,

utan ändring förnyas för regleringsåret 1968/69.

Som redovisats i det föregående har en ny regleringsförening tillkommit

under namnet Stärkelse- och bränneriintressenter, ekonomisk förening.

Jordbruksnämnden har med denna intressentförening träffat avtal om inrättande

av en stiftelse, benämnd Fabrikspotatisodlingens konjunktur utjämningsfond

med ändamål att mellan olika år utjämna vinster och förluster

i intressentföreningens verksamhet. I anslutning härtill har mellan

jordbruksnämnden, intressentföreningen, Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. och Sveriges bränneriidkareförening — de båda sistnämnda

föreningarna i egenskap av grundare på sin tid av stiftelsen Potatisodlingens

konjunkturutjämningsfond — avtalats att samtliga tillgångar per den 1

oktober 1967 i sistnämnda stiftelse skall föras över till den nybildade stiftelsen

Fabrikspotatisodlingens konjunkturutjämningsfond, att den nybildade

stiftelsen härvid övertar stiftelsen Potatisodlingens konjunkturutjäm
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

ningsfonds samtliga skulder och förpliktelser per nämnda dag samt att sistnämnda

stiftelse härvid upphör. Kungl. Maj :t har tidigare denna dag godkänt

dessa avtal.

Som förutsättning för avtalet om att överföra medel från den avvecklade

stiftelsen till den nya gäller att överföringen kan ske utan skattekonsekvenser

samt att för den nya stiftelsen skall gälla samma beskattningsregler som

gäller för övriga stiftelser inom jordbrukets och fiskets prisregleringsföreningar

enligt förordning den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt att vid taxering

för inkomst njuta avdrag för belopp som tillförts vissa för prisreglering

bildade stiftelser, in. in.; senaste lydelse SFS 1966: 233.

Jordbruksnämnden har vidare träffat avtal med den nybildade regleringsföreningen,

Föreningen för mejeriprodukter, ekonomisk förening, om att

inrätta en stiftelse benämnd Konjunkturutjämningsfonden för mejeriprodukter

med ändamål att mellan olika år utjämna vinster och förluster i föreningens

verksamhet. Kungl. Maj :t har tidigare denna dag godkänt avtalet.

Avtalet innebär bl. a. att stiftelsen såsom grundkapital tillförs den enligt

senast verkställt bokslut redovisade behållningen i regleringskassan för

mjölk.

Liksom i fråga om konjunkturutjämningsfonden för fabrikspotatis är förutsättningen

för avtalet att överföringen av medel från regleringskassan till

stiftelsen kan ske utan skattekonsekvenser och att för den nya stiftelsen

kommer att gälla samma beskattningsregler som för andra dylika stiftelser

enligt 1954 års förordning.

Jag har i samråd med chefen för finansdepartementet låtit upprätta författningsförslag

enligt vilket vad i 1954 års förordning föreskrivs om rätt

att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp som tillförts vissa stiftelser

m. m. skall bli tillämpligt på stiftelsen Konjunkturutjämningsfonden

för mejeriprodukter och — i stället för på stiftelsen Potatisodlingens konjunkturutjämningsfond

— på stiftelsen Fabrikspotatisodlingens konjunkturutjämningsfond.

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli

1968.

Medelsöverföringen från Potatisodlingens konjunkturutjämningsfond till

Fabrikspotatisodlingens konjunkturutjämningsfond samt fråp regleringskassan

för mjölk till Konjunkturutjämningsfonden för mejeriprodukter föranleder

givetvis inte någon inkomstbeskattning för de nybildade fonderna.

Inte heller kommer gåvoskatt i fråga.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1) anta förslag till förordning angående ändring i förordningen

den 9 juni 1967 (nr 340) med vissa bestämmelser

om prisreglering på jordbrukets område,

2) anta förslag till förordning angående ändrad lydelse

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

av 1 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt

att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som

tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser m. m.,

3) godkänna de av mig angivna grunderna för reglering

av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret

1968/69,

4) bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts

medgivande, statens jordbruksnämnd, att vidta erforderliga

åtgärder för att genomföra prisregleringen under regleringsåret

1968/69,

5) godkänna vad i det föregående föreslagits om användningen

av införselavgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret

1968/69, och av andra i samband med jordbruksregleringen

under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,

6) godkänna de förslag som framlagts i det föregående

rörande dispositionen av införselavgiftsmedel, som inflyter

eller influtit under regleringsåret 1967/68 eller tidigare regleringsår,

och av andra i samband med jordbruksregleringen

under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680187

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts ''proposition angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m., jämte mötioner. s. 1 i texten
  2. JoU 1968:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m., jämte motioner. s. 1 i texten
  3. BevU 1968:37 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevil s. 1 i texten