Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25), m. m

1968-03-22 · 54 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 54 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:99, Med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

1

Nr 99

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr

25), m. m.; given Stockholms slott den 22 mars 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25),

2) förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. och 8 § tulltaxeringsförordningen

den 13 maj 1960 (nr 391),

3) förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258)

om utjämningsskatt å vissa varor,

4) förordning om avgift vid införsel av vissa bakverk,

dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa tulländringar, bl. a. beträffande syntetiska

textilfibrer samt bilar och bildelar, som aktualiserats i samband med genomförandet

av Sveriges åtaganden i Kennedyronden. Vidare föreslås införande

av råvaruprisutjämning för vissa slag av mandelmassa samt avgiftsbeläggning

av importen av vissa slag av wafers och biscuits.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 99

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

1. Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25)

Härigenom förordnas, att rubriken till 34 kap. samt tulltaxenr 21.04,

21.05, 34.07, 41.10, 56.01, 56.02, 56.03, 56.04, 56.05, 56.06, 59.17, 62.05, 73.03,

84.13, 87.03, 87.04 och 87.05 ävensom Anm. efter tulltaxenr 22.10, 24.02 och

48.10 tulltaxan den 12 januari 1968 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges. Till följd härav kommer 21, 22, 24, 34, 41, 48, 56, 59, 62, 73, 84

och 87 kap. tulltaxan att ha följande lydelse från och med den dag då denna

förordning träder i kraft.

TULLTAXA

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

3

21 kap. Diverse näringsmedel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) blandningar av köksväxter, hänförliga till nr 07.04;

b) rostat kaffesurrogat med tillsats av kaffe (nr 09.01);

c) kryddor och andra produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10;

d) jäst, utgörande medikament (nr 30.03).

2. Extrakter av sådana surrogat, som avses i anm. 1 b ovan, hänföres till nr 21.02.

21.01 Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, ävensom

extrakter därav..........................................

21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på

basis av dylika extrakter eller essenser......................

21.03 Senapspulver och beredd senap:

A. senapspulver.........................................

B. beredd senap.........................................

21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat...........

21.05 Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger..

21.06 Jäst, s. k. torrjäst härunder inbegripen, och bakpulver:

A. bakpulver..........................................

B. andra slag.........................................

21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer:

A. icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av drycker

B. konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer.............

C. grädd- eller mjölkliknande fettemulsioner med en fetthalt av:

1. högst 15 %:

a. steriliserade och förpackade i slutna glaskärl eller bleck
-

burkar, rymmande högst 1/4 liter........... 100 kg

b. andra.................................... 100 kg

2. mer än 15 % men icke mer än 40 %........... 100 kg

3. mer än 40 %............................... 100 kg

D. andra slag............................................

fri

fri

15 %

8 %

6,4 %

8,8 %

12 %

15 %

9,2 %

8 %

30: —

80: —

125: —

200: —

fri

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

5

22 kap. Drycker, alkohol och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsvatten (nr 25.01);

b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr 28.58);

c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14);

d) medikamenter (nr 30.03);

e) parfymer och toalettmedel (33 kap.).

2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där alkoholhalt

uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid -f 15° C.

22.01 Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:

A. kolsyrat mineralvatten och annat kolsyrat vatten .... 100 1 33: —

B. andra slag............................................ fri

22.02 Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat

vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av fruktoch

köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07:

A. kolsyrade drycker................................ 100 1 33: —

B. andra slag............................................ fri

22.03 Maltdrycker, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl)............ 1001 22: —

B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent

(Öl av typ A).................................. 100 1 60: —

C. överstigande 2,8 men icke 3,6 viktprocent

(Öl av typ B).................................. 100 1 108: —

D. överstigande 3,6 viktprocent (starköl)............... 100 1 155: —

22.04 Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbrutits

på annat sätt än genom tillsats av alkohol:

A. på kärl rymmande högst 10 liter................... 100 1 40: —

B. på andra kärl.................................... 100 1 16: —

22.05 Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits genom

tillsats av alkohol:

A. musserande..................................... 1001 160: —

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 40: —

b. på andra kärl............................... 100 1 16: —

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 108: —

b. på andra kärl............................... 100 1 80: —

22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar

eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 40: —

2. på andra kärl................................. 100 1 16: —

B. överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 108: —

2. på andra kärl................................. 100 1 80: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 22 kap.

22.07 Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin) och

mjöd:

A. musserande, andra än cider........................ 100 1 160: —

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 40: —

b. på andra kärl............................... 100 1 16: —

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 108: —

b. på andra kärl............................... 100 1 80: —

22.08 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt

av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalkohol),

denaturerad, oavsett alkoholhalten:

A. avsedda att användas uteslutande för kemisk omvandling .. fri

B. andra................................................ 9,6 %

22.09 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt

av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och andra

alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade

extrakt) för framställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker.................. 100 1 148: —

B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkoholhalt

av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen:

1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 108: —

2. på andra kärl.....100 lav 50 % alkoholhalt vid + 15° C 28: —

C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)

för framställning av drycker............................ 8 %

22.10 Ättika.................................................. 9,6 %

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka Införes 1 den ordning som anges i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 (nr 521) utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull

med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac................................................................... 49: —

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky .................................... 42: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......................... 35: —

Vin:

musserande:

champagne ........................................................... 19: —

annat................................................................. 12: —

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent........................................... 12: —

icke överstigande 14 volymprocent....................................... 7: —

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen,

utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt

belopp, motsvarande:

1) tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på

sprit och vin; samt

3) allmän varuskatt enligt förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968

7

24 kap. Tobak

24.01

24.02

Råtobak samt avfall av tobak .......................... fri

Tobaksvaror och tobaksextrakt:

A. cigarrer och cigariller:

1. vägande per styck högst 1,7 g................. 100 st. 2: 66

2. vägande per styck mer än 1,7 g men icke mer än 3 g 100 st. 5: 12

3. vägande per styck mer än 3 g men icke mer än 5 g 100 st. 10: 50

4. vägande per styck mer än 5 g................. 100 st. 14: 18

B. cigarretter:

1. vägande per styck högst 0,85 g................ 100 st. 0: 96

2. vägande per styck mer än 0,85 g.............. 100 st. 1: 70

C. röktobak...................................... 100 kg 780: —

D. andra tobaksvaror.................................... fri

E. tobaksextrakt........................................ fri

Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen

den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt eller i förordningen den 29 juni 1966 (nr 394)

om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes,

tull med följande belopp:

Varuslag

Vikt för 1 st. gram

Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

högst 3

mer än 3

högst 0,85

över 0,85 t. o. m. 1,20

» 1,20 » 1,55

» 1,55 » 1,90

» 1,90

18

40

12

18

22

26

30

70: -

Andra slag av färdiga tobaksvaror ..

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968

9

34 kap. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;

smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer; putsoch

skurmedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa

och s. k. dentalvax

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiskt definierade föreningar;

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, rakkräm och schamponeringsmedel, även innehållande

tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06).

2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desinfektionsmedel,

slippulver, fyllmedel, medicinskt verkande ämnen o. d.).

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 34.03 avses produkter enligt

anm. 3 till 27 kap.

4. Med beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, i nr 34.04 avses endast

följande produkter:

A. blandningar av animaliska eller av vegetabiliska eller av konstgjorda vaxer;

B. blandningar av olika slag av vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller konstgjorda);
G.

blandningar med vaxkonsistens, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, på

basis av ett eller flera slag av vaxer och innehållande fett, harts, mineralämnen eller andra

ämnen.

Nr 34.04 omfattar icke:

a) vaxer, hänförliga till nr 27.13;

b) oblandade animaliska och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färgade.

34.01 Tvål och såpa, även medicinska;

A. toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder inbegripen

........................................100 kg1

B. andra slag............................................

34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvätt- och

rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa...........

34.03 Beredda smörjmedel samt preparat av sådana slag, som användes

för olje- eller fettbehandling av textilvaror, läder eller

andra material, dock med undantag av produkter, innehållande

minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa

mineral:

A. smörjfetter.................................... 100 kg

B. andra slag............................................

34.04 Konstgjorda vaxer, även vattenlösliga eller direkt emulgerbara

med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke

innehållande lösningsmedel:

A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emul
gerbara

vaxer........................................

B. andra slag............................................

34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv och metall
föremål,

skurpulver samt liknande preparat, med undantag av

beredda vaxer, hänförliga till nr 34.04 .....................

40: —

9,6 %

9,6 %

1: 60

fri

10,8 %

fri

6,4 %

1 Tullen beräknas efter varans vild. inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 34 kap.

34.06 Stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande varor........... 6,5 %

34.07 Modelleringspastor, även inkommande i satser eller utgörande

leksaker; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för dentalbruk,

i form av plattor, hästskoformade stycken, stänger e. d....... fri

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968

11

ÅTTONDE AVDELNINGEN

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;

reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

41 kap. Hudar, skinn och läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 och 05.06);

b) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och 67.01);

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (43 kap.); till nr 41.01 hänföres

dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur, buffel och

hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz och liknande

lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm),

av get (med undantag av mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren,

gems, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.

2. Med konstläder förstås i tulltaxan sådant material, som är upptaget i nr 41.10.

41.01 Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kalkade

eller picklade)........................................... fri

41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej hänförligt till nr

41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.06 Sämskläder.............................................. 6,6 %

41.07 Pergament.............................................. 6,6 %

41.08 Lackläder samt metalliserat läder.......................... 6,6 %

41.09 Avklipp och annat avfall av läder, konstläder eller pergament,

icke användbart för tillverkning av lädervaror; läderpulver .... fri

41.10 Konstläder på basis av läder eller läderfibrer, i plattor eller

rullar.................................................. 6,6 %

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

13

48 kap. Papper och papp samt varor av pappersmassa,

papper eller papp

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) parfympapper och puderpapper (nr 33.06);

c) tvålpapper (nr 34.01), papper, belagt eller impregnerat med ytaktiva rengöringsmedel

(nr 34.02), och cellulosavadd, impregnerad med polermedel, putskräm eller liknande preparat

(nr 34.05);

d) papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03);

e) plast, laminerad med papper eller papp (nr 39.01—39.06), vulkanfiber (nr 39.03) samt

varor av dessa material (nr 39.07);

f) artiklar, hänförliga till nr 42.02 (reseffekter m. m.);

g) varor, hänförliga till 46 kap. (korgmakeriarbeten m. m.);

h) pappersgarn och textilvaror därav (elfte avd.);

ij) slipmedel, anbragta på papper eller papp (nr 68.06), samt glimmerblad, anbragta på papper

(nr 68.15); papper och papp, överdragna med glimmerpulver, hänföres däremot till nr

48.07;

k) metallfolier, fästade på papper eller papp (femtonde avd.);

l) papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10);

m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel, sportartiklar o. d.) eller 98 kap. (knappar

m. m.).

2. Till nr 48.01 och 48.02 hänföres, om icke anm. 3 föranleder annat, även papper och papp,

som glättats (genom kalandrering eller på annat sätt) eller försetts med vattenmärken (även

torrstämplade), samt papper och papp, som, oberoende av förfaringssätt, färgats eller marmorerats

i massan. Papper och papp, som ytterligare bearbetats (t. ex. genom bestrykning eller

impregnering), hänföres däremot icke till dessa nummer.

3. Papper och papp, som med hänsyn till sin beskaffenhet skulle kunna hänföras till två eller

flera av nr 48.01—48.07, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kan ifrågakomma.

4. Till nr 48.01—48.07 hänföres icke papper, papp och cellulosavadd:

a) i remsor eller rullar med en bredd, icke överstigande 15 cm;

b) i kvadratiska eller rektangulära ark, vilka i ovikt skick icke har någon sida större än 36 cm;

c) av annan form än kvadratisk eller rektangulär.

Papper och papp, handgjorda, hänföres dock, oberoende av storlek och form, till nr 48.02,

för så vitt icke den vid framställningen uppkomna råkanten helt eller delvis bortskurits eller

bestämmelserna i anm. 3 annat föranleder.

4:1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat, oglättat eller svagt

glättat (maskinglättat) papper med en vikt per m2 av minst 45 g men icke mer än 55 g och en

slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående fibermaterialet,

som är avsett för tryckning av tidningar.

5. Med tapeter i nr 48.11 förstås:

a) för beklädnad av väggar eller tak lämpat papper i rullar, under förutsättning att det

antingen är försett med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan passmärken, eller —

därest det saknar stadkanter — har rätsidan färgad, mönstertryckt, bestruken, stoftad

eller försedd med präglade mönster och har en bredd av högst 60 cm;

b) tapetbårder, tapetfriser och tapethörn av papper.

6. Till nr 48.15 hänföres bl. a. pappersull, pappersremsor, även vikta och bestrukna, för flätningsändamål

eller annan användning, toalettpapper i rullar, även perforerat, eller i buntar

eller liknande förpackningar, men icke de i anm. 7 uppräknade varuslagen.

7. Till nr 48.21 hänföres bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade jacquardkort, hyllremsor,

pappersspetsar, borddukar, servetter och näsdukar, packningar, tillskärningsmönster samt

tallrikar och liknande genom pressning eller gjutning framställda varor av pappersmassa,

papper eller papp.

8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck, hänföres till detta

kapitel och ej till 49 kap., om trycket är av underordnad betydelse med hänsyn till varans

användning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

48 kap.

I. Papper och papp i rullar eller ark

48.01 Papper och papp, maskingjorda, cellulosavadd härunder inbe
-

gripen, i rullar eller ark:

A. tidningspapper........................................ fri

B. grålumppapp och grålumppapper....................... 2,4 %

C. kondensatorpapper.................................... 2,4 %

D. karbonråpapper....................................... 3,2 %

E. andra slag............................................ 4 %

48.02 Papper och papp, handgjorda.............................. 4 %

48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper, även imiterade,

samt pergamyn, i rullar eller ark.................... 4 %

48.04 Papper och papp, bestående av två eller flera genom bindemedel

förenade skikt, utan överdrag eller impregnering, även med

invändig förstärkning av annat material, i rullar eller ark..... 4 %

48.05 Papper och papp, vågade (även klistrade), kräpperade, plisserade,

mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade,

i rullar eller ark.......................................... 4 %

48.06 Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark...... 4 %

48.07 Papper och papp med överdrag eller impregnering, härunder

inbegripet papper och papp, färgade eller marmorerade annorlunda

än i massan eller försedda med tryck (ej hänförliga till

nr 48.06 eller till 49 kap.), i rullar eller ark:

A. papper och papp, överdragna eller impregnerade med

asfalt eller bitumen eller överdragna med grafit (skifferimitation)

............................................ 3,2 %

B. andra slag............................................ 4,8 %

48.08 Filterblock och filterplattor av pappersmassa................ fri

48.09 Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer eller andra vegetabiliska

fibrer, även innehållande naturharts, konstharts

eller liknande ämne som bindemedel................. 100 kg 4: — II.

II. Papper och papp, tillskurna för bestämt ändamål; varor av

papper eller papp

48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor...... 4 %

Anm. För cigarrettpapper i detaljförpackning och cigarretthylsor, vilka införas i den ordning

som avses i 1 § andra stycket förordningen om tobaksskatt eller i förordningen om rätt för resande

m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med 5 öre för

varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigar
-

rett.

48.11 Papperstapeter (linkrustatapeter härunder inbegripna) och s. k.

fönsterpapper............................................ 8 %

48.12 Mattor av papper eller papp, även med överdrag av linoleum
massa,

tillskurna eller icke tillskurna....................... 8 %

48.13 Karbonpapper och liknande kopieringspapper, stenciler av

papper härunder inbegripna, samt övertryckspapper, tillskurna,

även förpackade i askar................................... 6,4 %

48.14 Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild),

korrespondenskort och papeterier av papper eller papp........ 6,4 %

48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ändamål:

A. kondensatorpapper.................................... 2,4 %

B. andra slag............................................ 4,8 %

s. 15 Kontrollera mot PDF

48 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 15

48.16 Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av papper

eller papp............................................... 6,4 %

48.17 Kortregisterlådor, brevkorgar, förvaringskartonger och liknande

artiklar av papper eller papp, för kontor, butiker o. d......... 6,4 %

48.18 Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker, anteckningsblock,

orderböcker, kvittensblock o. d., skrivunderlägg och samlings
-

pärmar samt andra artiklar av papper eller papp för skolor,

kontor e. d.; album för prover eller samlingar samt bokomslag,

av papper eller papp..................................... 6,4 %

48.19 Etiketter av papper eller papp, med eller utan tryck eller bilder,

även överdragna med gummi arabicum, lim e. d.............. 6,4 %

48.20 Bobiner, spolpipor och liknande artiklar av pappersmassa, papper

eller papp, även perforerade eller härdade................... 6,4 %

48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosavadd

................................................... 6,4 %

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968

56 kap. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Anmärkning

Med fiberknippe enligt nr 56.02 förstås ett sådant knippe, som består av en samling parallella

fibrer, vilka alla är av samma längd som knippet, och som:

a) har cn längd av mer än 2 m;

b) är snott mindre än 5 varv per m;

c) består av fibrer med en vikt per m understigande 6,6 mg (60 denier);

d) är sträckt så att det icke kan ytterligare sträckas till mer än dubbla längden (gäller endast i

fråga om syntetiskt textilmaterial);

e) har en vikt per m:

i fråga om konstgjort textilmaterial, av mer än 0,5 g (4 500 denier);

i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).

Fiberknippen med en längd av högst 2 m hänföres till nr 56.01.

56.01 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade,

kammade eller på annat sätt beredda för spinning:

A. syntetiska textilfibrer................................ fri

B. konstgjorda textilfibrer.............................. 7,6 %

56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda

textilfibrer:

A. av syntetiska textilfibrer ............................ fri

B. av konstgjorda textilfibrer............................ 7,6 %

56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller

korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna, icke

kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning ...... fri

56.04 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer och avfall av

syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller korta),

kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning:

A. syntetiska textilfibrer................................ fri

B. konstgjorda textilfibrer.............................. 7,6 %

56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i detaljhandelsuppläggningar:
A.

t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering:

1. av syntetiska textilfibrer.......................... 7 %

2. av konstgjorda textilfibrer ........................ 10 6°/

B. över nr 89............................................ fri °

56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detaljhandelsuppläggningar:
A.

av syntetiska textilfibrer ............................ 7 %

B. av konstgjorda textilfibrer .......................... 10,6 %

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer):

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer:

1. vägande per m2 200 g eller däröver.................. 18,4 %,

dock minst

460: — per

100 kg

2. vägande per m2 under 200 g ...................... 18,4 %,

dock minst

644: — per

100 kg

B. andra slag............................................ 13 0/

2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 99

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

19

59 kap. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn, tågvirke och linor

samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med

impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar

1. Med vävnader avses i detta kapitel, förutom egentliga vävnader, hänförliga till 50—57 kap.

eller nr 58.04, även band, hänförliga till nr 58.05, flätor, snörmakeriarbeten och dylika arbeten,

hänförliga till nr 58.07, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, hänförliga till nr 58.08

eller 58.09, spetsar och spets vävnader, hänförliga till nr 58.09, samt trikåväv, hänförlig till

nr 60.01.

2. Nr 59.08 och 59.12 tillämpas icke på vävnader, vilkas impregnering eller överdrag icke framträder

synbart eller endast medfört en förändring av varans färg. Nr 59.12 tillämpas icke på

vävnader med mönster, som åstadkommits genom målning (andra än målade teaterkulisser,

ateljéfonder o. d.) eller genom beläggning med stoft, korkpulver e. d., ej heller på vävnader

med normal appretering av stärkelse eller liknande ämne.

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi:

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;

b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, sammanklistrade

med gummi, oavsett vikten per in2;

c) plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, andra än varor, som i

enlighet med anm. 2 sista stycket till 40 kap. skall hänföras till nämnda kapitel.

4. Till nr 59.16 hänföres icke:

a) driv- och transportremmar, som längdvara eller i avpassade längder, med en tjocklek av

mindre än 3 mm;

b) driv- och transportremmar, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi

eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med gummi

(nr 40.10).

5. Nr 59.17 tillämpas på följande varor, som skall anses icke hänförliga till annat nummer

i elfte avd.:

a) följande textilvaror (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), nämligen

vävnader, stampad filt och vävnader i förening med stampad filt, överdragna eller laminerade

med gummi, läder eller annat material, för tillverkning av kardbeslag, samt andra

dylika varor för tekniskt ändamål;

siktduk;

filterdukar och grova vävnader för oljepressning eller liknande tekniskt ändamål, även

av människohår;

dubbelvävd filt och slangformig eller ändlös vävd filt (vare sig enkel- eller dubbelvävd),

med eller utan impregnering eller överdrag, för användning vid papperstillverkning eller

för annat tekniskt ändamål;

vävnader med förstärkning av metall, för tekniskt ändamål;

vävnader, tillverkade av garn, hänförligt till nr 52.01, för användning vid papperstillverkning

eller för annat tekniskt ändamål;

snören, flätor och liknande textilvaror, även med impregnering eller överdrag eller med

förstärkning av metall, för packnings- eller smörjningsändamål;

b) artiklar för tekniskt bruk (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), såsom polerskivor, packningar

och andra maskindelar.

59.01 Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmaterial:

A. vadd samt varor av vadd:

1. sanitetsbindor och sanitetstamponger................. 12,6 %

2. andra slag......................................... 9,6 %

B. stoft, noppor o. d...................................... fri

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 59 kap.

59.02 Stampad filt (härunder inbegripet s. k. nålad filt) samt varor

av stampad filt, även med impregnering eller överdrag....... 10,6 %

59.03 Fiberduk samt varor därav, även med impregnering eller överdrag

.................................................... 10,6 %

59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 14,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial:

1. enkelt............................................. 8,6 %

2. flertrådigt......................................... 0,2 %

59.05 Nät som längdvara eller i avpassade stycken och varor av nät,

tillverkade av i nr 59.04 upptaget material; avpassade fisknät

samt andra fiskredskap av nät, tillverkade av gran, tågvirke

eller linor:

A. fisknät samt andra fiskredskap av nät:

1. av bomull.................................. 100 kg 25: —

2. av annat textilmaterial....................... 100 kg 45: —

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer..................... 15 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................... 20 %

3. av annat textilmaterial.............................. 10 %

59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor,

med undantag av vävnader och varor därav:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 14,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial................................ 9,2 %

59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med stärkelseklister

eller liknande ämne, för inbindning av böcker eller för

tillverkning av etuier eller för liknande ändamål; kalkerväv; vävnader,

beredda för målning; kanfas och liknande vävnader för

tillverkning av hattar:

A. bokbindarklot........................................ 8 %

B. andra slag............................................ 12,6 %

59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderivat

eller andra plaster:

A. bokbindarklot........................................ 8 %

B. andra slag............................................ 12,6 %

59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna

med olja eller preparat på basis av torkande olja............. 12,6 %

59.10 Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader

ävensom mattor med botten av textilmaterial och överdrag av

annan massa, även i tillskurna stycken..................... 9,4J%

59.11 Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med

gummi, andra än trikåväv:

A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer................ 14,8 %

B. cordväv av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............. 18,4 %,

dock minst

175: — per

100 kg

C. andra slag............................................ 12,6 %

59.12 Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;

målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d...................... 12,6 %

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

59 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968

59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial i

förening med gummitråd:

A. band:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ..................... 12%

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................... 17,2 %,

dock minst

500: — per

100 kg

3. av annat textilmaterial ............................. 12,6 %

B. andra:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 11,2 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................. 17,2 %

3. av annat textilmaterial............................ 11,8%

59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för lampor,

kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregnerade, samt

slangformiga ämnen därtill................................ 10,4 %

59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även ar
merade

eller försedda med beslag eller kopplingar av annat

material................................................ 10,6 %

59.16 Driv- och transportremmar av textilmaterial, även förstärkta

med metall eller annat ämne.............................. 9,6 %

59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk:

A. siktduk.............................................. 7,6 %

B. andra slag............................................ 10,2 %

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968

23

62 kap. Andra konfektionerade textilvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar konfektionerade artiklar av textilmaterial, med undantag av trikåvaror

och varor av stampad filt eller av fiberduk.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 58, 59 eller 61 kap.;

b) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01.

62.01 Res- och sängfiltar:

A. av vävnad hänförlig till nr 53.11, 53.12 eller 53.13 ...... 13 %,

dock minst

300: — per

100 kg

B. andra ............................................ 13 %

62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar; gardiner

och andra artiklar för rumsinredning:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 20 %

C. av annat textilmaterial................................ 14 %

62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:

A. synbarligen begagnade................................. fri

B. andra slag:

1. tillverkade av juteväv väsande per m2 310 g eller däröver 8 %

2. andra.......................................... 10,6 %

62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar....... 13,6 %

62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster härunder

inbegripna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...................... 12,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 16,6 %

C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

25

73 kap. Järn och stål

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Tackjärn (nr 73.01):

järn, innehållande minst 1,9 viktprocent kol; varan får därjämte innehålla:

mindre än 15 % fosfor,

högst 8 % kisel,

högst 6 % mangan,

högst 30 % krom,

högst 40 % volfram och

sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (nickel, koppar, aluminium, titan, vanadin,

molybden m. m.).

Sådana järnhaltiga legeringar, innehållande minst 1,9 viktprocent kol, som företer de för

stål karakteristiska kännetecknen (s. k. krympfritt stål), tulltaxeras dock som stål.

b) Spegeljärn (nr 73.01):

produkter, innehållande efter vikten räknat mer än 6 % men icke mer än 30 % mangan

och i övrigt motsvarande definitionen i anm. 1 a.

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

sådana för varning eller smidning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som användes vid

järn- och stålframställning och som innehåller ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter,

efter vikten räknat, nämligen

mer än 8 % kisel,

mer än 30 % mangan,

mer än 30 % krom,

mer än 40 % volfram eller

sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin, molybden,

niob m. m.), dock icke koppar.

Halten av andra legeringsämnen än järn får dock icke överstiga 96 % i fråga om ferrolegeringar,

innehållande kisel, 92 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande mangan men

icke kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar.

d) Legerat stål (nr 73.15):

stål, innehållande ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten räknat,

nämligen

sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel,

minst 2 % mangan,

minst 2 % kisel,

minst 0,50 % nickel,

minst 0,50 % krom,

minst 0,10 % molybden,

minst 0,10 % vanadin,

minst 0,30 % volfram,

minst 0,30 % kobolt,

minst 0,30 % aluminium,

minst 0,40 % koppar,

minst 0,10 % bly,

minst 0,12 % fosfor,

minst 0,10 % svavel,

sammanlagt minst 0,20 % fosfor och svavel eller

minst 0,10 % av något annat legeringsämne.

e) Kolrikt ståt (nr 73.15):

stål, innehållande efter vikten räknat minst 0,6 % kol, mindre än 0,04 % fosfor, mindre

än 0,04 % svavel, tagna var för sig, och sammanlagt mindre än 0,07 % fosfor och svavel.

f) Smältstycken och råskenor (nr 73.06):

produkter för varning, smidning eller omsmältning, som erhållits genom hopsmidning

av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller

genom hopvällning medelst valsning vid hög temperatur av paket av järn- eller stålskrot

eller av välljärn.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

73 kap.

g) Göt (nr 73.06):

produkter för varning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.

h) Blooms och billets (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tväryta av

mer än 1 225 mm2 och med en tjocklek överstigande en fjärdedel av bredden,

ij) Stabs och platiner (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av minst 150 mm och

en tjocklek av minst 6 mm, icke överstigande en fjärdedel av bredden.

k) Plåtämnen i ringar eller rullar (nr 73.08):

halvfärdiga varmvalsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek av minst

1,5 mm och en bredd av mer än 500 mm, i ringar eller rullar med en styckevikt av minst

500 kg.

l) Universaljärn och universalstål (nr 73.09):

produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spår eller i

universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men icke mer än 100 mm och med

en bredd av mer än 150 mm men icke mer än 1 200 mm.

m) Band (nr 73.12):

valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvärsnitt, med en

bredd av högst 500 mm och med en tjocklek av högst 6 mm, icke överstigande en tiondel

av bredden, i raka längder eller i ringar, även tillplattade.

n) Plåt (nr 73.13):

valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses i anm.

1 k här ovan), oavsett tjockleken, i fråga om produkter av kvadratisk eller rektangulär

form dock endast om bredden överstiger 500 mm.

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller rektangulär

samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med överdrag, under

förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer

hänförlig vara.

o) Tråd (nr 73.14):

kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av

högst 13 mm; vid tillämpning av nr 73.26 och 73.27 anses såsom tråd även valsade

produkter av samma dimension.

p) Slång, annan än profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt motsvarar någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o

här ovan och som har tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat,

rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets med de icke parallella

sidorna lika långa.

Till nr 73.10 hänföres även stänger för armering av betong, vilka motsvarar ovanstående

definition men på vilka finns smärre försänkningar eller upphöjningar (räfflor, kammar

o. d.), åstadkomna under valsningen.

q) Ihåligt bergborrstål (nr 73.10):

ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, lämpad för tillverkning av bergborrar, med ett

största yttre tvärmått av mer än 15 mm men icke mer än 50 mm och med det största inre

tvärmåttet icke överstigande en tredjedel av det största yttre.

Ihålig stång av annan beskaffenhet hänföres till nr 73.18.

r) Profilstång (nr 73.11):

massiva produkter, som icke är hänförliga till nr 73.16 och som icke helt motsvarar någon

av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o här ovan, med tvärsnitt av annan form än sådan

som avses under p.

2. Till nr 73.06—73.14 hänföres icke produkter av legerat stål eller lcolrikt stål (nr 73.15).

3. Produkter av järn eller stål, hänförliga till nr 73.06—73.15, med plätering av järn eller stål

av annat slag än den underliggande metallen tulltaxeras såsom produkter av det slag av järn

eller stål, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

4. Produkter av järn, vilka framställts på elektrolytisk väg, tulltaxeras allt efter sin form och

sina dimensioner såsom motsvarande produkter, framställda på annat sätt.

5. Med högtrycksrör enligt nr 73.19 förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör (rörböjar härunder

inbegripna) med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm och en godstjocklek

av mer än 10,5 mm.

73.01 Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet....................

73.02 Ferrolegeringar:

A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än 15 %

kisel.......................................... 100 kg

B. andra slag............................................

fri

5: 60

fri

s. 27 Kontrollera mot PDF

73 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

27

73.03 Avfall och skrot av järn eller stål.......................... fri

73.04 Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat.......... 4,8 %

73.05 Pulveriserat järn och stål; järnsvamp....................... fri

73.06 Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken av järn

eller stål:

A. smältstycken och råskenor............................. fri

B. andra slag............................................ 3 %

73.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen av

järn eller stål, grovt tillformade genom smidning............. 4 %

73.08 Plåtämnen av järn eller stål, i ringar eller rullar.............. 4 %

73.09 Universaljärn och universalstål ............................ 6 %

73.10 Stång, annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad,

strängpressad, smidd, kallbearbetad eller kalibrerad, valstråd

härunder inbegripen; ihåligt bergborrstål:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink............................... 6 %

2. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %

B. andra slag:

1. varm valsade, strängpressade eller smidda:

a. valstråd........................................ 5 %

b. ihåligt bergborrstål ............................ 5,6 %

c. annan........................................... 6 %

2. kallbearbetade eller kalibrerade...................... 6,6 %

73.11 Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad, smidd

eller kallbearbetad; spontpålar av järn eller stål, även borrade

och sammanfogade:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink............................... 6 %

2. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. vägande per löpmeter minst 60 kg; ävensom spont
pålar

och bredflänsig I-stång, oavsett vikten per löpmeter

.......................................... fri

b. andra slag...................................... 6 %

2. kallbearbetade..................................... 6,6 %

73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn ......... fri

2. med överdrag av zink............................... 6 %

3. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %

B. andra slag:

1. varmvalsat........................................ 6 %

2. kallvalsat.......................................... 6,6 %

73.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn......... fri

2. med överdrag av annan metall....................... 6 %

B. andra slag............................................ 6 %

73.14 Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan elektrisk

isolering................................................ 6,6 %

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 73 kap.

73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i nr

73.06—73.14:

A. ihåligt bergborrstål, varmvalsat, smitt eller strängpressat .. 6 %

B. plåt av rostfritt stål ................................ 5 %

C. band av rostfritt stål med en bredd av:

1. mer än 250 mm.................................. 5 %

2. andra:

a. varmvalsade.................................. 5,6 %

b. kallvalsade .................................. 6,2 %

D. andra slag:

belägges med samma tull som motsvarande artiklar, hänförliga

till nr 73.06—73.14

73.16 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller

spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar,

spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor,

sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare,

spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning

eller fästande av räler:

A. räler................................................. fri

B. andra slag............................................ 6,8 %

73.17 Rör av gjutjärn, med en invändig diameter av:

A. 510 mm eller däröver.................................. fri

B. mindre än 510 mm.................................... 8 %

73.18 Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19,

hålade rörämnen härunder inbegripna:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink............................... 7 %

2. med överdrag av annan metall....................... 8 %

B. andra slag:

1. icke kallbearbetade................................. 7 %

2. kallbearbetade..................................... 8 %

73.19 Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer, även

med förstärkning......................................... 8 %

73.20 Rördelar av järn eller stål, såsom skarvrör, knärör, muffar och

flänsar.................................................. 8 %

73.21 Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta,

samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul, broar och

brosektioner, slussportar, torn, master, pelare, stolpar, fackverk,

tak, dörr- och fönsterramar, rulljalusier, räcken och staket);

plåt, band, stång, profilstång, rör o. d. av järn eller stål, bear
-

betade för användning i konstruktioner..................... 7,2 %

73.22 Cisterner, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla

slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre

beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan

maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning .... 7,2 %

73.23 Fat, burkar, flaskor, askar och andra liknande behållare av järn
eller

stålplåt, för transport eller förpackning av varor......... 7,2 %

73.24 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare, av

järn eller stål............................................ 7,2 %

73.25 Linor, kablar, slingor, flätade band och liknande varor av järn
eller

ståltråd, utan elektrisk isolering....................... 7,2 %

s. 29 Kontrollera mot PDF

73 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 29

73.26 Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller

vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt

stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller

stål.................................................... 7,2 %

73.27 Duk, nät och galler av järn- eller ståltråd................... 7,2 %

73.28 Klippnät av järn eller stål................................. 7,2 %

73.29 Kättingar och kedjor samt delar därtill, av järn eller stål:

A. rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd....... 8,4 %

B. andra slag............................................ 7,2 %

73.30 Ankaren och draggar samt delar därtill, av järn eller stål...... 6,4 %

73.31 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, spikbleck, märlor

och krampor samt spetsade krokar och öglor, av järn eller

stål, även med huvud av annat ämne, dock icke koppar....... 7,2 %

73.32 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruvkrokar,

skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),

sprintar, kilar och liknande artiklar av järn eller stål; underläggsbrickor

(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)

av järn eller stål......................................... 7,2 %

73.33 Synålar, virknålar, strumpstickor, snörnålar och liknande

artiklar samt ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad,

brodyr, virkning o. d., andra än maskinnålar:

A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill............... fri

B. andra slag............................................ 6,4 %

73.34 Knappnålar, säkerhetsnålar, hårnålar, hårklämmor, papiljotter

och liknande artiklar av järn eller stål, andra än prydnadsföremål:
A.

knappnålar och säkerhetsnålar.......................... 8 %

B. andra slag............................................ 6,4 %

73.35 Fjädrar och blad därtill, av järn eller stål................... 7,2 %

73.36 Kaminer och spisar (även värmeledningsspisar), kokapparater,

tvättgrytor med eldstad, tallriksvärmare och liknande varor

av järn eller stål, icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen

användes i hushåll, ävensom delar därtill av järn eller stål 7,2i%

73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmeledningspannor

och värmeledningselement, av järn eller stål, icke elektriska,

samt delar därtill av järn eller stål; varmluftsgeneratorer och

varmluftsfördelare (härunder inbegripet apparater som även

kan användas för fördelning av friskluft eller konditionerad

luft) av järn eller stål, icke elektriska, försedda med motordri
-

ven fläkt eller biåsmaskin, samt delar därtill, av järn eller stål 7,2 %

73.38 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av järn eller

stål:

A. av plåt, emaljerade.................................... 8,4 %

B. andra................................................ 7,2 %

73.39 Stålull; putsbollar, putsvantar och liknande artiklar av järn

eller stål, för skurning, polering e. d......................... 6,4 %

73.40 Andra varor av järn eller stål.............................. 7,2 %

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

31

84 kap. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kvarnstenar, slipstenar, slipskivor och andra artiklar, hänförliga till 68 kap.;

b) maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt material (69 kap.);

c) laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); artiklar av glas för tekniskt bruk (nr 70.20 och 70.21);

d) artiklar av järn eller stål, hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, samt motsvarande artiklar av

andra oädla metaller (74—81 kap.);

e) elektromekaniska handverktyg (nr 85.05) och elektromekaniska hushållsapparater (nr

85.06).

2. Om icke annat följer av anm. 5 och 6 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner och apparater,

vilka enligt ordalydelsen kan hänföras till såväl nr 84.01—84.21 som nr 84.22—84.60,

enligt nr 84.01—84.21.

Till nr 84.17 hänföres dock icke:

a) äggkläckningsapparater, värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar)

och groningsapparater (nr 84.28);

b) spannmålsfuktningsapparater för kvamindustrin (nr 84.29);

c) diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30);

d) maskiner och apparater för värmebehandling av garn, vävnader eller andra textilvaror

(nr 84.40).

Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för mekanisk bearbetning, i vilka en

erforderlig temperaturändring endast är av underordnad betydelse i förhållande till

maskinernas eller apparaternas huvuduppgift.

Till nr 84.19 hänföres icke:

a) symaskiner (nr 84.41);

b) maskiner och apparater för kontorsbruk, hänförliga till nr 84.54.

3. Till nr 84.62 hänföres polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %, dock icke

större än 0,05 mm (kalibrerade kulor). Andra stålkulor tulltaxeras enligt nr 73.40.

4. Om icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till detta kapitel

eller i anm. 5 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner, som kan användas för flera ändamål,

efter den huvudsakliga användningen av maskiner av ifrågavarande slag. Om den huvudsakliga

användningen icke kan fastställas eller icke finns omnämnd i något tulltaxenummer,

hänföres maskinerna till nr 84.59.

Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, tvinn- och kablingsmaski
-

ner) av metalltråd, garn eller annat material hänföres likaledes till nr 84.59.

84.01 Ångpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmeledningspannor

................................................. 8 %

84.02 Hjälpapparater för ånggeneratorer, såsom förvärmare, över
hettare,

ångackumulatorer och sotningsapparater samt anordningar

för stoftåterföring; kondensorer för ångmaskiner....... 8 %

84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare;

generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden)

och liknande gasgeneratorer, med eller utan gasrenare 8 %

84.04 Lokomobiler och andra ångmaskiner med ångpanna.......... 8 %

84.05 Ångmaskiner utan ångpanna.............................. 8 %

84.06 Förbränningskolvmotorer................................. 8 %

84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer .... 8 %

84.08 Andra motorer........................................... 8 %

84.09 Vägvältar, maskindrivna.................................. 8 %

84.10 Vätskepumpar, även med motor eller turbin, härunder inbe
gripet

icke mekaniska pumpar samt pumpar med mätanordningar;

vätskeelevatorer (med skopor, band e. d.)............ 8 %

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968

84 kap.

84.11 Luftpumpar och vakuumpumpar, även med motor eller turbin;

kompressorer (även med motor eller turbin) för luft eller andra

gaser; frikolvskompressorer för gasturbiner; fläktar och liknande

maskiner............................................. 8 %

84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven fläkt

och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuktighet,

allt sammanbyggt till en enhet...................... 8 %

84.13 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle eller

gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, mekaniska eldstadsrostar,

mekaniska anordningar för avlägsnande av aska

samt liknande anordningar:

A. rostar till mekaniska eldstadsrostar...................... fri

B. andra................................................ 8 •%

84.14 Industri- och laboratorieugnar, andra än elektriska ugnar,

hänförliga till nr 85.11.................................... 8 t%

84.15 Kylskåp, kylapparater, kylmaskiner och kylanläggningar, även

elektriska............................................... 8 • %

84.16 Kalandrar och liknande maskiner samt valsverk (andra än

metallvalsverk och maskiner för varning av glas) ävensom valsar

därtill.................................................. 8 %

84.17 Maskiner och apparater (även med elektrisk uppvärmning) för

uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifiering, sterilisering,

pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning,

kondensering, avkylning eller annan behandling, som erfordrar

temperaturändring, dock ej apparater av sådana slag, som

huvudsakligen användes i hushåll; varmvattenberedare, icke

elektriska............................................... 8 %

84.18 Centrifuger; apparater för filtrering eller rening av vätskor eller

gaser................................................... 8 %

84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor

eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning,

kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, säckar

eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för

förpackning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i

drycker; diskmaskiner.................................... 8 %

84.20 Vågar, räkne- och kontrollvågar härunder inbegripna, andra än

vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre; vikter, alla slag, för

vågar................................................... 8 %

84.21 Apparater, mekaniska (även för handkraft), för utsprutning,

spridning eller finfördelning av flytande eller pulverformiga

ämnen; brandsläckningsapparater, laddade eller oladdade; sprutpistoler

och liknande apparater; sandbläster- och ångblästerapparater

samt liknande apparater......................... 8 %

84.22 Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller

transport (hissar, spel, lyftblock, domkrafter, lyftkranar,

telfrar, transportörer, linbanor o. d.), ej hänförliga till nr 84.23 8 %

84.23 Maskiner och apparater, även transportabla, för grävning,

schaktning, borrning och annat jord- eller bergarbete (grävmaskiner,

s. k. bull-dozers, skrapor o. d.); pålkranar; snöplogar,

ej hänförliga till nr 87.03 .................................. 8 %

84.24 Maskiner och redskap för jordens beredning eller odling, såsom

plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödselspridare;

vältar för gräsmattor och idrottsplatser..................... 8 %

s. 33 Kontrollera mot PDF

84 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 33

84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slätter, tröskverk, halmoch

foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings- och

sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt sorteringsmaskiner

för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, med

undantag av till nr 84.29 hänförliga, för kvarnindustrin avsedda

maskiner och apparater................................... 8 %

84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen

............................................. 8 %

84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av vin,

cider, fruktsaft e. d....................................... 8 %

84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel,

fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med uppvärmningsanordning

eller maskinell utrustning; äggkläckningsapparater

samt värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k.

kycklingmödrar)......................................... 8 %

84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra maskiner

och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön,

med undantag av maskiner och apparater för lantbruk........ 8 %

84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta

kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen bageri-,

makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryggeriindustrierna

samt industrier för beredning av kött, fläsk, fisk, frukt eller

grönsaker............................................... 8 %

84.31 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling

av pappersmassa, papper eller papp........................ 8 %

84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftmaskiner

härunder inbegripna...................................... 8 %

84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa,

papper eller papp, härunder inbegripet skärmaskiner, alla slag,

för papper eller papp..................................... 8 %

84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sättning;

maskiner och apparater för tillverkning av klichéer eller andra

tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47);

matriser; trycktyper och utfyllnadsmateriel; klichéer och andra

tryckformar (även i cylinderform); plåtar, cylindrar och litografiska

stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade,

kornade eller polerade):

A. klichéer och andra tryckformar......................... 8 %

B. andra slag............................................ fri

84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40; iläggningsapparater,

falsapparater och andra hjälpapparater till

dylika maskiner:

A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri

B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri

C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater härunder

inbegripna...................................... 8 %

84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska eller

konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för förarbetning

av textilfibrer; maskiner och apparater för spinning, tvin
ning,

dubblering, spolning, rullning eller haspling av garn e. d. 8 %

84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll,

spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar; varp
3

Iiihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 99

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 84 kap.

maskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner och

apparater för förberedning av garn till vävning e. d........... 8 %

84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänförliga till

nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varp- och skottväktare

samt anordningar för skyttelväxling; delar och tillbehör,

igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda

för maskiner eller apparater, hänförliga till detta nummer eller

till nr 84.36 eller 84.37, såsom spindlar, spinnvingar, kardbeslag,

nålkammar, spinnmunstycken, skyttlar, skaftramar

och solv samt nålar för trikåmaskiner:

A. trikåmaskinsnålar..................................... fri

B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä.............. 4 %

C. andra slag............................................ 8 %

84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling

av stampad filt (som längdvara eller i avpassade stycken), härunder

inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar samt

hattformar.............................................. 8 %

84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring,

torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efterbehandling

av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-,

stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för

vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning

av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom beläggning

av vävnad eller annat underlag med massa; maskiner

för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder, tapeter,

omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade tryckplåtar och

tryckvalsar till sådana maskiner............................ 8 %

84.41 Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner

härunder inbegripna; symaskinsnålar:

A. symaskinsnålar....................................... fri

B. andra slag............................................ 9,2 %

84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av

hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverkning

av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även pälsskinn),

dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41........... 8 %

84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för

metallindustrin:

A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill.... fri

B. götkokiller samt delar därtill........................... 4 %

C. andra slag............................................ 8 %

84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill:

A. obearbetade gjutgodsdetaljer........................... 6,4 %

B. andra slag............................................ 8 %

84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,

ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50:

A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än 10 000

kg.................................................. fri

B. andra slag............................................ 8 %

84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter,

betong, asbestbetong eller liknande mineraliska ämnen

eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49 ........ 8 %

s. 33 Kontrollera mot PDF

84 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 33

84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slåtter, tröskverk, halm
och

foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings- och

sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt sorteringsmaskiner

för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, med

undantag av till nr 84.29 hänförliga, för kvarnindustrin avsedda

maskiner och apparater................................... 8 %

84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen

............................................. 8 %

84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av vin,

cider, fruktsaft e. d....................................... 8 %

84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel,

fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med uppvärmningsanordning

eller maskinell utrustning; äggkläckningsapparater

samt värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k.

kycklingmödrar)......................................... 8 %

84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra maskiner

och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön,

med undantag av maskiner och apparater för lantbruk........ 8 %

84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta

kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen bageri-,

makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryggeriindustrierna

samt industrier för beredning av kött, fläsk, fisk, frukt eller

grönsaker............................................... 8 %

84.31 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling

av pappersmassa, papper eller papp........................ 8 %

84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftmaskiner

härunder inbegripna...................................... 8 %

84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa,

papper eller papp, härunder inbegripet skärmaskiner, alla slag,

för papper eller papp..................................... 8 %

84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sättning;

maskiner och apparater för tillverkning av klichéer eller andra

tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47);

matriser; trycktyper och utfyllnadsmateriel; klichéer och andra

tryckformar (även i cylinderform); plåtar, cylindrar och litografiska

stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade,

kornade eller polerade):

A. klichéer och andra tryckformar......................... 8 %

B. andra slag............................................ fri

84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40; iläggningsapparater,

falsapparater och andra hjälpapparater till

dylika maskiner:

A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri

B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri

C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater härunder

inbegripna...................................... 8 %

84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska eller

konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för förarbetning

av textilfibrer; maskiner och apparater för spinning, tvin
ning,

dubblering, spolning, rullning eller haspling av garn e. d. 8 %

84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll,

spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar; varp
3

liihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 99

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968 84 kap.

maskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner och

apparater för förberedning av garn till vävning e. d........... 8 %

84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänförliga till

nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varp- och skottväktare

samt anordningar för skyttelväxling; delar och tillbehör,

igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda

för maskiner eller apparater, hänförliga till detta nummer eller

till nr 84.36 eller 84.37, såsom spindlar, spinnvingar, kardbeslag,

nålkammar, spinnmunstycken, skyttlar, skaftramar

och solv samt nålar för trikåmaskiner:

A. trikåmaskinsnålar..................................... fri

B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä.............. 4 %

C. andra slag............................................ 8 %

84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling

av stampad filt (som längdvara eller i avpassade stycken), härunder

inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar samt

hattformar.............................................. 8 %

84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring,

torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efterbehandling

av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-,

stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för

vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning

av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom beläggning

av vävnad eller annat underlag med massa; maskiner

för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder, tapeter,

omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade tryckplåtar och

tryckvalsar till sådana maskiner............................ 8 %

84.41 Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner

härunder inbegripna; symaskinsnålar:

A. symaskinsnålar....................................... fri

B. andra slag............................................ 9,2 %

84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av

hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverkning

av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även pälsskinn),

dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41........... 8 %

84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för

metallindustrin:

A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill.... fri

B. götkokiller samt delar därtill........................... 4 %

C. andra slag............................................ 8 %

84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill:

A. obearbetade gjutgodsdetaljer........................... 6,4 %

B. andra slag............................................ 8 %

84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,

ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50:

A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än 10 000

kg.................................................. fri

B. andra slag............................................ 8 %

84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter,

betong, asbestbetong eller liknande mineraliska ämnen

eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49 ........ 8 %

s. 35 Kontrollera mot PDF

84 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 35

84.47 Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49, för bearbetning

av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande hårda

ämnen.................................................. 9 2 %

84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen

avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45—

84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg,

självöppnande gänghuvuden samt delningsanordningar

och liknande anordningar för verktygsmaskiner; verktygshål
lare

till alla slags handverktyg............................. 8 %

84.49 Handverktyg, pneumatiska eller kombinerade med icke-elektrisk

motor.................................................. 8 o/q

84.50 Maskiner och apparater för svetsning, lödning (annan än mjuklödning),

skärning eller ythärdning med gas................. 8 %

84.51 Skrivmaskiner utan räkneverk; checkstämplingsapparater o. d. 8 %

84.52 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollapparater,

frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner samt liknande maskiner

och apparater med räkneverk........................ 8 %

84.53 Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort (stans-,

stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.)...... 8 %

84.54 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk, såsom dup
liceringsmaskiner

(hektografer och stencilapparater), adresseringsmaskiner,

maskiner för sortering, räkning och förpackning

av mynt samt pennformeringsapparater, hålslag och häftapparater.

.............................................. 8 %

84.55 Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o. d.), igen
kännliga

såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för

maskiner eller apparater, hänförliga till nr 84.51—84.54 ....... 8 %

84.56 Maskiner och apparater för sortering, siktning, tvättning,

krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller

andra fasta mineraliska ämnen; maskiner och apparater för

hoppressning eller formning av fasta mineraliska bränslen,

keramiska massor, betong, gips eller andra mineraliska ämnen

i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av gjutformar

av sand.......................................... 8 %

84.57 Maskiner och apparater för tillverkning eller bearbetning av

glas eller glasvaror i varmt tillstånd; maskiner för sammansättning

av elektriska glödlampor, elektriska lysrör, elektronrör

e- d- • • •;................................................ 8 %

84.58 Försälj ningsautomater, såsom frimärks-, cigarrett-, choklad
och

livsmedelsautomater.................................. 8 %

84.59 Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej

hänförliga till annat nummer i detta kapitel:

A. slagg-granuleringsmaskiner samt delar därtill............. fri

B. andra slag............................................ 8 %

84.60 Formflaskor för gjuterier; gjutformar och liknande formar för

metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas eller andra mineraliska

ämnen (keramiska massor, betong o. d.), gummi eller

Plast................................................... 8%

84.61 Kranar, ventiler och liknande artiklar för rörledningar, ångpannor,

cisterner, kar e. d., reducerventiler och termostatreg
lerade

ventiler härunder inbegripna........................ 8 %

84.62 Kul- och rulla er......................................... 8 %

3f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 99

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 84 kap.

84.63 Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidlager,

lagerhus, kugghjul (friktionshjul härunder inbegripna), kuggväxlar

och andra växlar för överföring av kraft eller rörelse,

svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor och block härunder

inbegripna) samt axelkopplingar........................... 8 %

84.64 Packningar av metallplåt i förening med annat material (t. ex.

asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt metallfolier;

satser av packningar av skilda material, för maskiner, transportmedel

eller rörledningar, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar

.............................................. 8 %

84.65 Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke

försedda med elektriska kontaktelement, isolatorer, spolar

eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel................................... 8 %

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

37

87 kap. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon

Anmärkningar

1. Med traktorer förstås i detta kapitel motordrivna, icke rälgående fordon, som är konstruerade

väsentligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner, redskap eller last,

även om de har särskilda smärre utrymmen, som möjliggör medförande, i samband med deras

huvudsakliga användning, av verktyg, utsäde, gödningsämnen e. d.

2. Bilunderreden med motor, som är försedda med förarhytt, hänföres till nr 87.02 och icke till

nr 87.04.

3. Till nr 87.10 hänföres icke barncyklar, som icke är konstruerade som vanliga cyklar eller

som icke är utrustade med kullager; dylika barncyklar hänföres till nr 97.01.

87.01 Traktorer, även försedda med kraftuttag, vinsch e. d.......... 9,2 %

87.02 Bilar för person- eller godsbefordran:

A. gränsletruckar........................................ 8 %

B. personbilar, även i delar för sammansättning............. 13 %

C. andra slag............................................ 15 %

87.03 Bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, kranbilar, strålkastar
bilar,

verkstadsbilar, röntgenbilar, bilar med anordning för

sopning, snöplogning eller spolning och andra dylika bilar för

speciella ändamål, ej hänförliga till nr 87.02 ................. 13 %

87.04 Underreden med motor, till fordon, hänförliga till nr 87.01—

87.03:

A. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.01............ 9,2 %

B. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03:

1. till personbilar................................... 13 %

2. till andra fordon................................. 15 %

87.05 Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03, förarhytter

härunder inbegripna:

A. till personbilar........................................ 13 %

B. till andra fordon.................................... 15 %

87.06 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03:

A. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01...... 9,2 %

B. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03 13 %

87.07 Truckar (drag-, staplings- och krantruckar härunder inbegripna)

för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt delar

till dylika truckar........................................ 8 %

87.08 Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon, även med be
styckning;

delar till dylika fordon.......................... fri

87.09 Motorcyklar (cyklar med hjälpmotor härunder inbegripna),

även med sidvagn; särskilt inkommande sidvagnar till motorcyklar

eller cyklar:

A. motorcyklar:

1. med förbränningskolvmotor med en cylindervolym av

högst 245 cm3..................................... 12 %

2. andra............................................. 8 %

B. särskilt inkommande sidvagnar........................ 8 %

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 87 kap

87.10 Cyklar (trehjuliga transportcyklar härunder inbegripna), utan

motor............................................. 1 st- 16: —

87.11 Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med motor fri

87.12 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11 .. 12 %

87.13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk

framdrivningsanordning; delar till dylika fordon............. 8 %

87.14 Andra fordon (släpfordon härunder inbegripna) utan mekanisk

framdrivningsanordning samt delar därtill................... 8 %

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

39

2. Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. och 8 § tuiltaxeringsförordningen

den 13 maj 1960 (nr 391)

Härigenom förordnas, att 6 § 2 mom. och 8 § tuiltaxeringsförordningen

den 13 maj 1960 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.1

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §■

2 mom. Svensk eller i Sverige förtullad

vara, som i utlandet undergått

reparation, må återinföras mot tull,

motsvarande 10 % av det belopp,

som betingats för reparationen.

Efter tillstånd av generaltullstyrelsen

och på villkor som styrelsen bestämmer

må tull för vara, vilken efter

reparation i utlandet införs i utbyte

mot svensk eller i Sverige förtullad

vara av samma slag, beräknas

efter 10 % av ett belopp som svarar

mot reparationskostnaden.

8

Tullfrihet åtnjutes -— --sjöfolk,

nar;

2 mom. Svensk eller i Sverige förtullad

vara, som i utlandet undergått

reparation, må återinföras mot tull,

motsvarande 5 % av det belopp,

som betingats för reparationen.

Efter tillstånd av generaltullstyrelsen

och på villkor som styrelsen bestämmer

må tull för vara, vilken efter

reparation i utlandet införs i utbyte

mot svensk eller i Sverige förtullad

vara av samma slag, beräknas

efter 5 % av ett belopp som svarar

mot reparationskostnaden.

i den mån Konungen därom förord
23.

handgjorda textilvaror, i den mån

Konungen därom förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

Tull som avses i 6 § 2 mom. skall dock utgöra

8 % under tiden den 1 juli 1968—den 31 december 1969,

7 % under år 1970 och

6 % under år 1971.

Senaste lydelse av rubriken se 1968: 26, av 6 § 2 mom. se 1966: 344 och av 8 § se 1967: 243.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

3. Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om

utjämningsskatt å vissa varor

Härigenom förordnas, att 2—4 och

utjämningsskatt å vissa varor skall

anges.1

(Nuvarande lydelse)

2

Utjämningsskatt skall-----

b) wafers och biscuits, i tulltaxan

den 12 september 1958 (nr

4-75) hänförliga till tulltaxenummer

19.08;

c) Öl av typ B och starköl.

3

I fråga om skattskyldighet samt

den tidpunkt då sådan skyldighet

inträder äga, för inom riket tillverkat

Öl av typ B och starköl, bestämmelserna

i förordningen den 27 maj

1960 (nr 253) om tillverkning och

beskattning av malt- och läskedrycker

samt i övrigt bestämmelserna

i förordningen om särskild varuskatt

motsvarande tillämpning.

Skattskyldighet skall dock ej föreligga

vid tillverkning av wafers och

biscuits i allenast ringa omfattning.

7 §§ förordningen den 3 juni 1960 om

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

(Föreslagen lydelse)

§•

— av läskedrycker;

b) fondantmassor, pastor och andra

liknande halvfabrikat, innehållande

mindre än 80 viktprocent sötningsmedel,

i bulk, i tulltaxan den

12 januari 1968 (nr 25) hänförliga

till tulltaxenummer 17.04, samt s. k.

fastlagsmassa, hänförlig till samma

tulltaxenummer;

c) wafers och biscuits, i tulltaxan

hänförliga till tulltaxenummer 19.08;

d) Öl av typ B och starköl.

§•

I fråga om skattskyldighet samt

den tidpunkt då sådan skyldighet

inträder äga, för inom riket tillverkat

Öl av typ B och starköl, bestämmelserna

i förordningen den 27 maj

1960 (nr 253) om tillverkning och

beskattning av malt- och läskedrycker

samt i övrigt bestämmelserna i

förordningen om särskild varuskatt

motsvarande tillämpning. Skattskyldighet

skall dock ej föreligga vid

tillverkning i allenast ringa omfattning

av varor som avses i 2 § b och c.

1 Senaste lydelse av 2—4 och 7 §§ se 1966: 656.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

41

(Nuvarande lydelse)

4

För choklad- och konfektyrvaror

samt wafers och biscuits utgår skatten

med 60 öre för kilogram. I varans

vikt inräknas sådant förefintligt

emballage med vilket varor av

ifrågavarande slag försäljes i detaljhandeln.

För Öl av typ B utgår skatten med

3 öre för liter och för starköl med 4

öre för liter.

7

Bestämmelserna angående anmälan

och registrering i 5 § förordningen

om särskild varuskatt äga motsvarande

tillämpning i fråga om utjämningsskatt

för i 2 § avsedda wafers

och biscuits.

(Föreslagen lydelse)

För choklad- och konfektyrvaror

som avses i 2 § a samt för wafers och

biscuits utgår skatten med 60 öre för

kilogram. För fondantmassor, pastor

och andra varor som avses i 2 § b

utgår skatten med 35 öre för kilogram.

I varans vikt inräknas sådant

förefintligt emballage med vilket varor

av ifrågavarande slag försäljes i

detaljhandeln.

För Öl av typ B utgår skatten med

3 öre för liter och för starköl med 4

öre för liter.

Bestämmelserna angående anmälan

och registrering i 5 § förordningen

om särskild varuskatt äga

motsvarande tillämpning i fråga om

utjämningsskatt för varor som avses

i 2 § b och c.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

4. Förslag

till

Förordning

om avgift vid införsel av vissa bakverk

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För wafers och biscuits som innehåller choklad och i tulltaxan den 12 januari

1968 (nr 25) liänföres till tulltaxenummer 19.08 utgår särskild avgift

till staten vid införsel.

2 §•

Avgiften utgår med 2 kronor för kilogram choklad som ingår i varan.

3 §.

Avgiften erlägges i den ordning som är föreskriven beträffande tull. Även

i övrigt gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivits om tull.

4 §•

Det åligger varuhavare eller, i fråga om vara som införes för annans räkning,

denne att uppge den sammanlagda vikten av choklad i varan vid införseln.

Uppgiften skall styrkas med intyg från tillverkaren, om tullverket

ej medger annat.

5 §•

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

43

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

22 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Geijer, Odhnoff, Wickman,

Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa tullfrågor m. m. och

anför.

Inledning

I enlighet med vad som föreslagits i prop. 1967: 150 med förslag till tulltaxa

har riksdagen bl. a. godkänt protokollet rörande GATT-förhandlingarna

inom Kennedyronden och antagit en ny tulltaxa att gälla från den 1

juli 1968 (BeU 63, rskr 348). I överensstämmelse med riksdagens beslut

har Kungl. Maj :t utfärdat tulltaxa den 12 januari 1968 (nr 25). I propositionen

framhölls att det under rådande förhållanden inte fanns anledning

att — som ifrågasatts i vissa remissyttranden i ärendet — göra en fullständig

revision av tulltaxan. Däremot kunde punktvisa ändringar i tulltaxan

framdeles visa sig önskvärda.

Vid remissbehandlingen av generaltullstyrelsens förslag till ny tulltaxa

berördes ett antal frågor som inte kunde tas upp till närmare behandling

i propositionen eftersom ytterligare utredning visat sig erforderlig. Så var

fallet i fråga om bl. a. tullarna på syntetfiber och TV- och radioapparater,

tullsättningen på bilområdet samt den tull som utgår vid reparation utomlands,

främst av maskiner. Vid riksdagsbehandlingen av propositionsförslagen

togs också upp frågan om tullen på linoljeprodukter (Motion I: 902, BeU

63).

På mitt uppdrag har kommerskollegium den 8 och 14 mars 1968 i samråd

med generaltullstyrelsen och, i de delar som berör jordbrukets område,

efter kontakt med statens jordbruksnämnd tagit upp de sålunda aktuella

frågorna till behandling och lagt fram förslag till vissa ändringar

i den nya tulltaxan. I anslutning härtill har generaltullstyrelsen i en den

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

6 februari 1968 dagtecknad promemoria föreslagit vissa smärre av tulltekniska

skäl betingade ändringar i tulltaxan. Kommerskollegium har samtidigt

med sina förslag överlämnat yttranden över förslagen av Sveriges

grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges mekanförbund, Sveriges

kemiska industrikontor, Sveriges färgfabrikanters förening, Textilrådet,

Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening, SAAB Aktiebolag, Aktiebolaget

Volvo, Motorbranschens riksförbund, Motorrenoverarna, Gummiverkstädernas

och Gummiringshandlarnas riksförbund, Sveriges Gummiindustriförening,

Kooperativa förbundet samt handelskamrarna i Stockholm, Göteborg

och Malmö. Härjämte har överlämnats en till kollegium ställd framställning

från Aktiebolaget Scania Vabis in. fl. bilimporterande företag. I framställningar

den 27 juni 1967 och den 8 januari 1968 har vidare Föreningen Sveriges

Industriförnödenhetsleverantörer och Svensk industriförening hemställt

om vissa tulländringar, över dessa framställningar har yttranden avgetts

av generaltullstyrelsen och kommerskollegium. Kollegiet har i sin tur

överlämnat yttranden av Textilrådet.

Statens jordbruksnämnd har den 10 oktober 1967 efter samråd med generaltullstyrelsen,

kommerskollegium och kontrollstyrelsen inkommit med

förslag till utformning av prisutjämningsåtgärder beträffande vissa slag av

mandelmassa m. m. Härjämte har Svenska choklad- och konfektyrfabrikantförening

en u.p.a. i skrivelser den 21 februari 1967 och den 5 februari

1968 aktualiserat vissa frågor rörande skatt på choklad som ingår i biscuits

och wafers. Häröver har yttranden avgetts av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen

och kommerskollegium. Kollegiet har överlämnat yttranden av

Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Kooperativa förbundet

samt handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

I detta sammanhang ämnar jag även ta upp en tullfråga som sammanhänger

med ett av chefen för jordbruksdepartementet redovisat förslag

till ändring av fettvaruregleringen. Slutligen kommer jag att ta upp frågan

om vilka åtgärder som erfordras för att Sverige, tillsammans med övriga

nordiska länder, skall kunna medge tullfri införsel av vissa handgjorda

textilvaror från u-länderna.

Förslag och remissyttranden

Linoljeprodukter

För oblekt linolja, tulltaxenr 15.07 A 1, utgår enligt nu gällande taxa

den 12 september 1958 (nr 475) tull med 7 kr. per 100 kg. Genom förordnande

med stöd av 13 § tulltaxeringsförordningen den 13 maj 1960 (nr 391),

som avser tullfrihet för varor som inte tillverkas inom landet, har Kungl.

Maj :t dock medgett att oblekt linolja får införas tullfritt. Vissa bearbetade

linoljeprodukter (blekt linolja, tulltaxenr 15.07 A 2, och kokt, oxiderad eller

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 99 år 1968

43

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

22 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Geijer, Odhnoff, Wickman,

Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa tullfrågor m. m. och

anför.

Inledning

I enlighet med vad som föreslagits i prop. 1967: 150 med förslag till tulltaxa

har riksdagen bl. a. godkänt protokollet rörande GATT-förhandlingarna

inom Kennedyronden och antagit en ny tulltaxa att gälla från den 1

juli 1968 (BeU 63, rskr 348). I överensstämmelse med riksdagens beslut

har Kungl. Maj :t utfärdat tulltaxa den 12 januari 1968 (nr 25). I propositionen

framhölls att det under rådande förhållanden inte fanns anledning

att — som ifrågasatts i vissa remissyttranden i ärendet — göra en fullständig

revision av tulltaxan. Däremot kunde punktvisa ändringar i tulltaxan

framdeles visa sig önskvärda.

Vid remissbehandlingen av generaltullstyrelsens förslag till ny tulltaxa

berördes ett antal frågor som inte kunde tas upp till närmare behandling

i propositionen eftersom ytterligare utredning visat sig erforderlig. Så var

fallet i fråga om bl. a. tullarna på syntetfiber och TV- och radioapparater,

tullsättningen på bilområdet samt den tull som utgår vid reparation utomlands,

främst av maskiner. Vid riksdagsbehandlingen av propositionsförslagen

togs också upp frågan om tullen på linoljeprodukter (Motion I: 902, BeU

63).

På mitt uppdrag har kommerskollegium den 8 och 14 mars 1968 i samråd

med generaltullstgrelsen och, i de delar som berör jordbrukets område,

efter kontakt med statens jordbruksnämnd tagit upp de sålunda aktuella

frågorna till behandling och lagt fram förslag till vissa ändringar

i den nya tulltaxan. I anslutning härtill har generaltullstyrelsen i en den

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

6 februari 1968 dagtecknad promemoria föreslagit vissa smärre av tulltekniska

skäl betingade ändringar i tulltaxan. Kommerskollegium har samtidigt

med sina förslag överlämnat yttranden över förslagen av Sveriges

grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges mekanförbund, Sveriges

kemiska industrikontor, Sveriges färgfabrikanters förening, Textilrådet,

Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening, SAAB Aktiebolag, Aktiebolaget

Volvo, Motorbranschens riksförbund, Motorrenoverarna, Gummiverkstädernas

och Gummiringshandlarnas riksförbund, Sveriges Gummiindustriförening,

Kooperativa förbundet samt handelskamrarna i Stockholm, Göteborg

och Malmö. Härjämte har överlämnats en till kollegium ställd framställning

från Aktiebolaget Scania Vabis m. fl. bilimporterande företag. I framställningar

den 27 juni 1967 och den 8 januari 1968 har vidare Föreningen Sveriges

Industriförnödenhetsleverantörer och Svensk industriförening hemställt

om vissa tulländringar, över dessa framställningar har yttranden avgetts

av generaltullstyrelsen och kommerskollegium. Kollegiet har i sin tur

överlämnat yttranden av Textilrådet.

Statens jordbruksnämnd har den 10 oktober 1967 efter samråd med generaltullstyrelsen,

kommerskollegium och kontrollstyrelsen inkommit med

förslag till utformning av prisutjämningsåtgärder beträffande vissa slag av

mandelmassa m. m. Härjämte har Svenska choklad- och konf ektyrf abrikantföreningen

u.p.a. i skrivelser den 21 februari 1967 och den 5 februari

1968 aktualiserat vissa frågor rörande skatt på choklad som ingår i biscuits

och wafers. Häröver har yttranden avgetts av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen

och kommerskollegium. Kollegiet har överlämnat yttranden av

Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Kooperativa förbundet

samt handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

I detta sammanhang ämnar jag även ta upp en tullfråga som sammanhänger

med ett av chefen för jordbruksdepartementet redovisat förslag

till ändring av fettvaruregleringen. Slutligen kommer jag att ta upp frågan

om vilka åtgärder som erfordras för att Sverige, tillsammans med övriga

nordiska länder, skall kunna medge tullfri införsel av vissa handgjorda

textilvaror från u-länderna.

Förslag och remissyttranden

Linoljeprodukter

För oblekt linolja, tulltaxenr 15.07 A 1, utgår enligt nu gällande taxa

den 12 september 1958 (nr 475) tull med 7 kr. per 100 kg. Genom förordnande

med stöd av 13 § tulltaxeringsförordningen den 13 maj 1960 (nr 391),

som avser tullfrihet för varor som inte tillverkas inom landet, har Kungl.

Maj :t dock medgett att oblekt linolja får införas tullfritt. Vissa bearbetade

linoljeprodukter (blekt linolja, tulltaxenr 15.07 A 2, och kokt, oxiderad eller

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

på annat sätt modifierad linolja samt vissa liknande produkter av träolja,

oiticicaolja, tulltaxenr 15.08 A) beläggs f. n. med en tull av 9 kr. per 100 kg.

Som framgår av prop. 1967: 150 (s. 256) har Sverige i Kennedyronden som

ett medgivande åt u-länderna bundit sig att medge tullfri införsel av oblekt

linolja. För de nämnda bearbetade produkterna innebär förhandlingsåtagandet

en halvering av nu gällande tull. I propositionen föreslogs med hänsyn

till att tullfrihet medgetts för råvaran, att tullen för de bearbetade varorna

skulle sättas till 3 kr. per 100 kg.

I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen togs frågan om

tullen på linolja och linoljeprodukter upp i motionen 1:902. I motionen

påpekades att en tullsats om 3 kr. per 100 kg för linoljeprodukter och

liknande varor skulle innebära en höjning av manufaktureringsskyddet i

förhållande till tidigare gällande 2 kr. per 100 kg. Härigenom skulle enligt

motionärens uppfattning konkurrensförhållandena mellan importen

av bearbetad linolja och den inhemska produktionen av blekt och kokt eller

på annat sätt modifierad linolja påverkas. I motionen yrkades därför att

tullen på bearbetade linoljeprodukter m. m. skulle sättas till 2 kr. per 100

kg. Utskottet (BeU:63) fann det för sin del utomordentligt svårt att med

ledning av tillgängliga uppgifter ta bestämd ställning till frågan om manufaktureringsskyddets

storlek. Eftersom departementschefen avsåg att i annat

sammanhang återkomma till de punktvisa ändringar i tulltaxan som

kunde visa sig nödvändiga, förutsatte utskottet att den i motionen aktualiserade

frågan skulle komma att uppmärksammas. Med hänvisning till det anförda

avstyrkte utskottet bifall till motionen. Riksdagen beslöt i enlighet

därmed.

Kommer skollegium och generaltullstgrelsen har nu närmare utrett denna

fråga. Kollegiet omtalar, att den svenska produktionen av förädlad linolja

år 1965 uppgick till sammanlagt närmare 6 000 ton. Importen av förädlad

linolja var vid samma tidpunkt drygt 2 500 ton. Kostnadskalkyler för

framställningen av linoljeprodukter visar, framhåller kollegiet, att en tull

på 4: 50 kr. per 100 kg skulle utgöra ett mycket högt skydd för tillverkningen.

Ett bibehållande av en tullskillnad mellan obearbetade och förädlade

linoljeprodukter om 2 kr. per 100 kg skulle däremot innebära ett

förhållandevis lågt manufaktureringsskydd jämfört med vad som är normalt

i närliggande branscher. Kollegiet har därför funnit att ett lämpligt

avvägt tullskydd skulle ligga vid 3 kr. per 100 kg, dvs. den tullnivå som

föreslagits.

Vid remissbehandlingen av denna fråga har Sveriges färgfabrikanters

förening, Sveriges grossistförbund och Sveriges kemiska industrikontor förklarat

sig kunna godta det sålunda föreslagna tullskyddet för linoljebearbetningen.

Kemikontoret framhåller att en tull om 3 kr. per 100 kg utgör

en rimlig avvägning mellan de intressen som företräds av tillverkare

och förbrukare av linoljeprodukter.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 99

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

Syntetull och syntetullgarn, m. m.

För syntetull, tulltaxenr 56.01—04, utgår f. n. tull enligt tulltaxan med

8 % av värdet. För garn av syntetmaterial, tulltaxenr 56.05—06, utgår med

visst undantag tull med 11 %.

Åtagandena i Kennedyförhandlingarna innebär för Sveriges del en sänkning

av tullen för syntetull från 8 till 4 % och för garn av syntetmaterial

från 11 till 10 %.

På grundval av en framställning från Textilrådet medgav Kungl. Maj :t

den 1 december 1967 tullfrihet med stöd av 13 § tulltaxeringsförordningen

för syntetull fr. o. m. den 1 januari 1968. Som motiv för framställningen angav

Textilrådet att syntetull inte tillverkades i Sverige samt att tullfrihet

eller mycket låga tullar tillämpades i de övriga nordiska länderna, vilket

påverkar konkurrensförhållandena på den nordiska marknaden. Tullfriheten

omfattar inte avfall av syntetmaterial, tulltaxenr 56.03, av vilket viss

produktion, bl. a. i form av maskintrassel, förekommer i Sverige.

Kommerskollegium erinrar i sin nu föreliggande skrivelse om att 1952

års tull taxekommitté under förutsättning av tullfrihet för syntetullen förordat

en garntull om 5 %. Sedan tulltaxekommittén avgett sitt betänkande

(SOU 1956: 15) har emellertid relationerna mellan råvaru- och manufaktureringskostnaderna

förändrats avsevärt. Enligt kollegiet skulle nu en tullsats

om 7—9 % ge ett manufaktureringsskydd av den storlek som tulltaxekommittén

allmänt sett förordade. En anpassning till den tullnivå som föreligger

efter Kennedyförhandlingarna skulle enligt kollegiets och generaltullstyrelsens

uppfattning tala för en tullsats om 7 %. En sadan tullsättning

skulle också innebära ett närmande till tullnivån i de nordiska länderna. De

nämnda myndigheterna föreslår därför att tullen på syntetullgarn för de

nu tullbelagda kvaliteterna fastställs till 7 % av värdet.

Kommerskollegium framhåller att den svenska produktionen av syntetullgarn

under åren 1965—1967 uppgått till resp. 2 200, 3 000 och 4 000 ton.

Importen av garn omfattade samma år 1 700, 1 900 och 2 500 ton med ett

värde av 31, 33 och 38 milj. kr. Något mindre än hälften av garnimporten

kom från EFTA-länderna. Vidare förekom viss import av garn i uppläggningar

för detaljhandeln, huvudsakligen från EEC-länderna.

Yttranden i denna fråga har avgetts av Textilrådet, Sveriges kemiska industrikontor

och Sveriges grossistförbund, Textilrådet förordar med hänsyn

till det förändrade kostnadsläget en tull om 10 eller 9 % för syntetullgarn.

Rådet erinrar också om att utländsk export av sådant garn till Sverige

i många fall gynnas av olika former av exportstöd. Ett lågt tullskydd

kan enligt rådets uppfattning innebära risk för minskning av spinnkapaciteten.

Kemikontoret anser det för sin del mindre lämpligt att i tulltaxan

sänka tullen för syntetullgarn, vilket kunde försvåra ett återinförande av

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 47

tull på syntetullen om svensk tillverkning i framtiden blir aktuell. Grossistförbundet

anser sig ej ha möjlighet att bedöma den lämpligaste storleken

av manufaktureringsskyddet för syntetullgarn. I princip anser förbundet

att tullen för garnet bör medföra ett oförändrat manufaktureringsskydd i

förhållande till det läge tullförhandlingarna medfört, dvs. en skillnad i tullbelastningen

på råvarorna och garnerna om 6 %.

Ett genomförande av förslaget om tullsättningen på syntetullgarn kräver

enligt kommerskollegiets uppfattning att tullfriheten för syntetullen införs

i tulltaxan. Förslag härom har även framförts av generaltullstyrelsen i särskild

promemoria den 6 februari 1968. Myndigheterna framhåller att några

planer på svensk tillverkning inte påvisats. Hinder bör därför inte föreligga

för att tullfriheten regleras i tulltaxan. Frågan om återinförande av

tull om inhemsk tillverkning skulle komma till stånd får bedömas med hänsyn

till det behov som i ett sådant läge kan föreligga. Sveriges industriförbund

liksom också Textilrådet och Kemikontoret avstyrker dock att tullfrihet

för syntetull införs i tulltaxan med hänsyn till möjligheten av att svensk

tillverkning av syntetull kan komma att upptas.

Föreningen Sveriges industriförnödenhetsleverantörer har i sin förut

nämnda framställning hemställt om tullfrihet för maskintrassel, utgörande

avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer. Som motiv anges att de

olika tullarna pa skilda slag av textilavfall som Kennedyronden medfört kan

leda till svårigheter och osäkerhet i fråga om tullbehandlingen. Framställningen

tillstyrks av kommerskollegium, generaltullstyrelsen och Sveriges

grossistförbund medan Textilrådet och Sveriges industriförbund motsätter

sig tullfriheten. Kommerskollegium framhåller att importen till Sverige år

1967 av avfall av syntetiska och konstgjorda textilfibrer uppgick till 1 045

ton (2 milj. kr.), varav uppskattningsvis 400 ton trassel. Den inhemska produktionen

av sådant trassel kan beräknas till 120 ton per år. Den större delen

av konsumtionen utgörs av bomullstrassel, som är tullfritt. Kommerskollegium

förordar att textilavfall inte beläggs med högre tull än nya fibrer,

något som hittills också iakttagits i tulltaxan. Någon särbehandling av trassel

i förhållande till annat avfall har inte förekommit varken i fråga om

syntet- och rayonullavfall eller bomullsavfall. En ensartad tullsättning på

detta område förutsätter tullfrihet för avfall såväl av syntetull som rayonull.

Kollegiet har som nämnts tillstyrkt tullfrihet för syntetull. I fråga om

avfall av rayonull torde enligt kollegiets mening inte några hinder mot tullfrihet

föreligga. Kollegiet föreslår mot denna bakgrund med instämmande

av generaltullstyrelsen att tullfrihet för syntet- och rayonullavfall införs i den

nya tulltaxan. Textilrådet erinrar om att viss produktion av trassel finns

inom landet. De kostnads- och prisförhållanden som f. n. råder medger endast

minimimarginaler för denna tillverkning. Emellertid kan olika tull för

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

syntet- och rayontrassel medföra svårigheter och Textilrådet föreslår därför

alt för dessa varor skall uttas en enhetlig tull om 4 %. För annat avfall av

syntetfibrer förordas tullfrihet jämlikt 13 § tulltaxeringsförordningen.

I den tidigare nämnda framställningen från Svensk industriförening hemställs

om tullfrihet för fibrer och garn av akryl. Som motiv anför föreningen

att dessa material används för tillverkning av jumprar, och att konkurrensen

på detta område är utomordentligt hård från bl. a. Korea och Hongkong.

Föreningen framhåller vidare att den svenska tillverkningen av akrylgarn

är utomordentligt ringa. I yttrandena över förslaget har kommerskollegium,

generaltullstgrelsen och Textilrådet understrukit att särbehandling

av akrylfibrer och alcrylgarn i förhållande till andra syntetullvaror inte kan

tillstyrkas med hänsyn till föreliggande substitutskonkurrens. Andelen av

akrylprodukter i den svenska produktionen av syntetullgarn låter sig, framhålls

det, inte närmare fastställas.

Filterduk m. m.

För vissa textilvaror avsedda för tekniskt bruk, tulltaxenr 59.17, utgår

f. n. tull med 8 % (siktduk) eller 11 % (filter-, tryck- och pressduk samt

bl. a. vävd maskinfilt). Åtagandena i Kennedyronden innebär tullsänkningar

till 7 % för siktduk, tulltaxenr 59.17 A, till 10 % för filter, tryck- och

pressduk, tulltaxenr 59.17 B, samt till 9 % för övriga varor, tulltaxenr 59.17

C. Den svenska produktionen av filterduk o. d. uppgick år 1965 till 1,9 milj.

kr. och av maskinfilt och övriga varor till 75 milj. kr. Någon produktion av

siktduk förekom inte. Importen av siktduk utgjorde år 1967 900 000 kr.,

och av andra varor 21 milj. kr. Generaltullstgrelsen har av tulltekniska skäl

föreslagit enhetlig tull med 9 % för varor hänförliga till tulltaxenr 59.17 B

och C. Förslaget tillstyrks av kommerskollegium som påpekar att den betydelsefullaste

varugruppen såväl i fråga om produktion som import faller

under tulltaxenr 59.17 C, för vilken position en tull på 9 % accepterats under

tullförhandlingarna. Förslaget godtas också av Sveriges grossistförbund.

Sveriges industriförbund och Textilrådet finner inte de åberopade tulltekniska

skälen tillräckliga för en tullsänkning utan motprestation från annat

lands sida.

För vissa textilvaror av ändlösa syntetiska textilfibrer, tulltaxenr 62.05 A,

utgår f. n. tull med 13 %. Efter Kennedyronden blir tullen för bl. a. dammoch

skurtrasor, polérdukar etc. sänkt till 12 % och för vissa andra varor till

11 %. Importen är obetydlig. Generaltullstgrelsen har föreslagit enhetlig tull

om 11 % för dessa varor. Förslaget har vid remissbehandlingen godtagits

eller lämnats utan erinran.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

49

Bilar och bildelar

Som närmare redovisats i prop. 1967: 150 (s. 267) innebär de svenska förhandlingsåtagandena

för bilar i Kennedyronden att tullen för personbilar,

tulltaxenr 87.02, sänks från 15 till 10 %. För specialbilar (bärgningsbilar,

brandbilar m. in.), tulltaxenr 87.03, samt för underreden och karosserier till

personbilar, tulltaxenr 87.04 och 87.05 sänks tullen från 15 till 11 %. För

bildelar, inklusive delar till lastbilar och bussar, tulltaxenr 87.06, sker slutligen

tullsänkning från 15 till 10 %. För bussar och lastbilar, tulltaxenr 87.02,

samt för underreden och karosserier till sådana fordon, tulltaxenr 87.04 och

87.05, gjordes inte något åtagande varken i form av tullsänkning eller bindning

av tullnivån och tullsatsen för dessa varor förblir sålunda 15 %.

De svenska åtagandena på bilområdet får ses mot bakgrunden av den

uppgörelse som nåddes i förhandlingarna mellan de stora bilproducerande

länderna. Denna uppgörelse innebär beträffande personbilar i princip en

halvering av tidigare tullar. Sluttullen i EEC och Storbritannien blir härigenom

11 % och i USA 3 %. Något motsvarande resultat kunde inte uppnås för

tyngre lastbilar och bussar. EEC-tullen för dessa lastbilar och bussar förblir

sålunda 22 %. Däremot sänks tullen i EEC för sådana fordon med explosionsmotorer

vars cylindervolym understiger 2,8 1 eller dieselmotorer vars

cylindervolym understiger 2,5 1 i samma mån som tullen för personbilar,

dvs. till 11 %. Motsvarande åtagande gjordes av Storbritannien och i stort

sett även av USA.

I Sverige har som nämnts hittills tillämpats en enhetlig tull om 15 % för

flertalet typer av bilar och bildelar. De problem som införandet av skilda

tullsatser för olika bilkategorier kan aktualisera har nu behandlats av kommerskollegium

och generaltullstyrelsen. Myndigheterna framhåller att enhetlig

tull på bilområdet både av tulltekniska skäl och med hänsyn till behovet

av tullskydd skulle vara önskvärd. Storleken av ett sådant enhetligt

tullskydd anses även böra bedömas med hänsyn till det tullskydd som tillkommer

annan industri inom verkstadssektorn. I första hand vill myndigheterna

därför förorda att tullen sätts till 10 % såväl för personbilar som för

lätta lastbilar och bussar. För tyngre lastbilar och bussar föreslås tullen få

förbli 15 %. Förslaget har vid remissbehandlingen biträtts av representanterna

för handeln, medan industrins talesmän ifrågasätter lämpligheten att nu

genomföra tullsänkningar som går längre än åtagandena i Kennedyronden.

Sveriges industriförbund framhåller sålunda att alldeles speciella

skäl måste föreligga om sänkningar skall vidtas utan motprestationer av

andra länder. Tulltekniska svårigheter att göra en gränsdragning mellan

personbilar och lätta lastbilar bör därvid inte vara avgörande. Dessa synpunkter

delas av Sveriges mekanförbund.

Myndigheterna förordar vidare att tullen för underreden och karosserier,

tulltaxenr 87.04 och 87.05, får bli densamma som tullen på de färdiga bilar
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

na, dvs. 10 resp. 15 %. Gränsdragningen mellan underreden och karosserier

för olika fordonstyper får då ske i överensstämmelse med vad som gäller för

färdiga bilar. Beträffande underreden och karosserier för personbilar innebär

förslaget en tullsänkning utöver åtagandena i Kennedyronden från 11

till 10 %.

I detta sammanhang berör myndigheterna också frågan om en eventuell

ändring av bestämmelserna i 5 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen. Dessa

medger möjlighet till import av delar och tillbehör för tillverkning av bilar

mot en tull motsvarande fyra femtedelar av tullen för bilar som införs under

enahanda omständigheter. Generaltullstyrelsen har tidigare ifrågasatt om

inte skilda tullsatser för olika bilkategorier borde medföra ändring av dessa

bestämmelser. Myndigheterna är dock inte f. n. beredda föreslå någon ändring

av bestämmelserna i 5 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen.

I myndigheternas yttrande föreslås slutligen att tullen för bärgningsbilar,

brandbilar och andra specialbilar, tulltaxenr 87.03, med hänsyn till önskemålet

om enhetlig tullsättning på bilområdet sänks från 11 till 10 %.

Förslagen om tullsättningen för karosserier och underreden samt för specialbilar

ävensom synpunkterna i fråga om tullättnaderna för bildelar har

vid remissbehandlingen fått stöd av bl. a. Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening.

Sveriges industriförbund kan inte finna att tullen unilateralt

bör sänkas från 11 till 10 % för specialbilar eller för underreden och karosserier

för personbilar. Vad gäller import av delar för biltillverkning enligt

5 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen föreslår förbundet liksom Sveriges

grossistförbund att tullättnaderna skall medges med utgångspunkt från tullen

för personbilar, vilka utgör den övervägande delen av den svenska biltillverkningen.

Sveriges mekanförbund delar de av Industriförbundet framförda

synpunkterna, men vill dock inte motsätta sig tullsänkningen om 1 %

för specialbilar samt underreden och karosserier för personbilar om detta

av olika skäl anses önskvärt.

TV-mottagare

Katodstrålerör, tulltaxenr 85.21, är nu belagda med tull av 10 %. För TVmottagare,

tulltaxenr 85.15, utgår tull med 17 %. Åtagandena i Kennedyronden

för dessa varor innebär för rören en tull om 5 % och för TV-mottagarna

11 %.

Genom beslut den 1 december 1967 har Kungl. Maj:t med stöd av 13 §

tulltaxeringsförordningen förordnat om tullfrihet för katodstrålerör. Kommerskollegium

och generaltullstyrelsen har prövat frågan om tullfriheten för

rören kunde motivera tulländring också för TV-apparaterna. Myndigheterna

har kommit till slutsatsen att en ändring av tullförhållandena för TV-apparater

inte bör genomföras f. n. med hänsyn till bl. a. svårigheterna att nu be
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

51

döma pris- och kostnadsförhållandena inom branschen. Tullsänkningar för

TV-apparater utöver åtagandena i Kennedyronden avstyrks även av Sveriges

grossistförbund och Mekanförbundet.

Nomenklaturändringar i tulltaxan

Generaltullstyrelsen har i förevarande sammanhang föreslagit vissa nomenklaturändringar

för att åstadkomma bättre överensstämmelse mellan

den svenska texten och Bryssel-nomenklaturens nuvarande lydelse på

franska och engelska språken. Ändringarna innebär inte några ändrade tullförhållanden

och några invändningar mot förslagen har inte framförts vid

remissbehandlingen.

Reparationstullen

Enligt 6 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen får under vissa förutsättningar

en vara som i utlandet undergått reparation vid återinförseln till

Sverige beläggas med en tull som svarar mot 10 % av det belopp som betingats

för reparationen. För denna s. k. reparationstull har något åtagande

inte gjorts vid Kennedyförhandlingarna. I samband med remissbehandlingen

av förslaget till ny tulltaxa restes frågan om reparationstullen skulle

sänkas för att relationen till tullarna på andra områden, främst maskinområdet

skulle bibehållas. Kommerskollegium och generaltullstyrelsen redovisar

kostnaderna för reparation utomlands under åren 1966 och 1967

med resp. 31 och 35 milj. kr. Härav avsåg huvuddelen, 27 milj. kr. per år,

maskiner och apparater samt 1—2 milj. kr. regummering av däck. Myndigheterna

framhåller att reparationstullen ursprungligen fastställts till 10 %

för att svara mot tullarna på maskinområdet. Enligt myndigheternas uppfattning

bör denna relation i tullsättningen bibehållas även i framtiden.

Myndigheterna föreslår därför att reparationstullen sänks från 10 till 5 %

med avtrappning i den ordning som fastställts för tullsänkningarna på maskinområdet.

Förslaget har vid remissbehandlingen tillstyrkts av Sveriges mekanförbund,

Motorbranschens riksförbund och Stockholms handelskammare. Sveriges

kemiska industrikontor motsätter sig inte sänkningen av reparationstullen

men vill erinra om vikten av att kravet på identitet mellan exporterade

och importerade varor uppehålls beträffande bildäck. Gummiverkstädernas

och Gummiringshandlarnas Riksförbund anser sig inte kunna tillstyrka en

sänkning av reparationstullen, liksom inte heller handelskamrarna i Göteborg

och Malmö.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

Mandelmassa

Enligt förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa

varor skall sådan skatt erläggas för vissa livsmedelsprodukter som tillverkas

i Sverige eller införs till landet. Utjämningsskatt utgår på choklad- och

konfektyrvaror, wafers och biscuits samt på mellanöl och starköl.

Utjämningsskatten har till syfte att täcka kostnaderna för den prisutjämning

beträffande vissa livsmedelsprodukter som tillkommit för att underlätta

tullavvecklingen inom EFTA. Genom prisutjämningsförfarandet

får den svenska livsmedelsindustrin tillgång till råvaror till världsmarknadspris

för sin tillverkning.

Skatten uttas f. n. med 60 öre per kg för choklad- och konfektyrvaror

samt wafers och biscuits, med 3 öre per 1 för mellanöl och 4 öre per 1 för

starköl.

I enlighet med ett förslag av 1960 års jordbruksutredning har en arbetsgrupp

inom jordbruksdepartementet närmare undersökt behovet av kompletteringar

av det gällande systemet för råvaruprisutjämning (Stencil Jo 1966:

16). Arbetsgruppen framhöll att det förhållandet att mandelmassa i förpackningar

om minst 1 kg undantagits från prisutjämning kunde medföra vissa

snedvridningar i konkurrensen mellan olika varor på området. Chefen för

jordbruksdepartementet förordade med hänsyn härtill i prop. 1967:95 angående

riktlinjer för jordbrukspolitiken att prisutjämning skulle medges

också för mandelmassa i förpackningar om minst 1 kg och uppdrog åt statens

jordbruksnämnd att i samråd med berörda myndigheter inkomma med

förslag till den närmare utformningen av sådan prisutjämning.

Förslag rörande prisutjämningens utformning har nu framlagts av jordbruksnämnden

efter samråd med generaltullstyrelsen, kommerskollegium

och kontrollstyrelsen. Vid utarbetandet av förslaget har myndigheterna haft

att beakta en framställning från Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen.

Förslaget innebär att fondantmassor, pastor och liknande halvfabrikat

i bulk, innehållande mindre än 80 viktprocent sötningsmedel, samt

s. k. fastlagsmassa (tulltaxenr 17.04), görs till föremål för prisutjämning

enligt samma system som nu tillämpas för choklad- och konfektyrvaror

samt wafers och biscuits. Prisutjämningen skall enligt förslaget beräknas

på grundval av industrins redovisade förbrukning av råvarorna socker, sockerkulör,

sirap, glykos (druv- och stärkelsesocker), fettvaror, mjölk samt

mjöl av spannmål. Kostnaderna för prisutjämningen föreslås bli täckta genom

utjämningsskatt. Liksom i fråga om wafers och biscuits skall skattskyldighet

inte föreligga vid tillverkning i endast ringa omfattning. Skattesatsen

föreslås, på grundval av de beräknade kostnaderna, bli 35 öre per kg

färdig vara. Enligt myndigheternas förslag bör vidare tullen för dessa varor

sänkas från nuvarande 20 % till den tullsats som gäller för övriga utjäm
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1968

53

ningsskattebelagda varor. Denna är f. n. 10 %, men kommer genom åtagandena

i Kennedyronden att stegvis sänkas till 5 %.

Kostnaderna för prisutjämningen kan på grundval av tillgängliga uppgifter

om produktion och råvaruåtgång, huvudsakligen i fråga om socker,

beräknas till ett belopp av 2,5 milj. kr. per år.

Myndigheternas förslag överensstämmer med de önskemål som framförts

av Chokladfabrikantföreningen med den skillnaden att föreningen begärt

undantag från prisutjämningen för sådana massor som innehåller mindre

än 30 % socker. Som skäl härför har föreningen åberopat att prisutjämningen

för varor med låg sockerhalt skulle medföra en betydande kostnadsfördyring

för dessa. Myndigheterna har härvidlag framhållit att massor med

sådan låg sockerhalt endast utgör en ringa del av produktionen. Ett undantag

för vissa massor skulle, påpekas det, medföra administrativa problem

och dessutom innebära risk för att både svenska och utländska tillverkare anpassar

sin produktion med hänsyn till skattegränsen. Myndigheterna har

därför ansett att prisutjämningen bör omfatta samtliga typer av massor,

oavsett sockerhalten.

Avgift på wafers och biscuits innehållande choklad

Tillverkare av bakverk som genom blandning av råvaror framställer

choklad för fyllning eller överdrag av bakverken är skyldiga att erlägga

skatt enligt förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild varuskatt

för den sålunda tillverkade chokladen. Har tillverkaren köpt chokladen i

form av halvfabrikat ingår varuskatten i priset på chokladen. Detta medför

att i Sverige producerade chokladöverdragna wafers och biscuits och liknande

artiklar belastas med en skatt som inte utgår då varor av samma slag

importeras. Exporteras svensktillverkad vara avlyfts inte heller denna skatt.

I sin framställning den 21 februari 1967 har Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen

påtalat den diskriminering som varuskatten på

råvaror och halvfabrikat innebär för svenska tillverkare av wafers och biscuits.

Föreningen framhåller att konkurrenssituationen medfört en alltmer

ökande import och yrkar på åtgärder i syfte att åstadkomma en utjämning

mellan inhemska och utländska produkter. En lösning skulle enligt föreningen

vara att införa en avgift vid import som till storleken motsvarar den

råvarukostnadsfördyring skatten utgör för här i landet tillverkade produkter.

En sådan metod tillämpas redan i Danmark och Norge framhåller föreningen.

Vid remissbehandlingen av framställningen har behovet av åtgärder för

utjämning av rådande olikheter i princip inte ifrågasatts. Kontrollstyrelsen

ha för sin del utarbetat ett förslag till avgiftsbeläggning vid import. Kommerskollegium

anser att den konstaterade merbelastningen i skattehänseen
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

de kan inverka menligt på den svenska industrins konkurrensförmåga och

finner det i och för sig rimligt att merbelastningen elimineras. Kollegiet vill

dock av bl. a. tekniska och handelspolitiska skäl inte tillstyrka en importavgift.

Generaltullstijrelsen avstyrker införandet av importavgift men föreslår

— om en åtgärd skall vidtas —- att ett restitutionsförfarande införs. Ett

restitutionsförfarande skulle enligt styrelsen möjliggöra att den kostnadsfördyring

som uppkom genom den särskilda varuskatten eliminerades.

Departementschefen

När förslaget till ny tulltaxa på grundval av förhandlingsresultatet i Kennedyronden

lades fram framhöll jag att ändringar på vissa punkter kunde

komma att visa sig nödvändiga. Kommerskollegium och generaltullstyrelsen

har nu närmare utrett några av de problem beträffande enskilda varor som

aktualiserades vid utarbetandet av den nya tulltaxan. För vissa varor, såsom

linoljeprodukter och TV-apparater, finner jag i likhet med myndigheterna

att ändringar i tulltaxan inte är påkallade. I fråga om ett antal andra varor

bör emellertid vissa tullanpassningar kunna komma i fråga.

De svenska åtagandena i Kennedyförhandlingarna skulle för tillverkningen

av garn av syntetull innebära en marginal om 6 % mellan tullarna

på ull och garn. Kommerskollegium och generaltullstyrelsen har emellertid

framhållit att den tullfrihet som med stöd av 13 § tulltaxeringsförordningen

medgetts för syntetull motiverar en anpassning av tullsättningen för garnet.

Myndigheterna erinrar därvidlag om att tulltaxekommittén på sin tid

förordade en tull om 5 % för garner om ullen skulle vara tullfri. Representanterna

för textilindustrin har emellertid påpekat att kostnadsläget nu förändrats,

varför ett högre tullskydd än det kommittén förordat kunde vara

motiverat. Jag delar generaltullstyrelsens och kommerskollegiets uppfattning

att tullfriheten för syntetull inte i och för sig bör föranleda en ökning

av skyddet för garntillverkningen. Utvecklingen på kostnadssidan bör emellertid

som myndigheterna framhållit beaktas. Mot bakgrunden av rådande

förhållanden finner jag en tullsats på 7 % för garn tillverkat av syntetull

innebära en lämplig avvägning och jag förordar sålunda att tullen sätts till

denna nivå. Ett genomförande av detta förslag kräver en ändring i den nyligen

antagna tulltaxan. I anslutning härtill bör den temporärt medgivna tullfriheten

för syntetullen också införas i tulltaxan. Vid remissbehandlingen av

förslaget har visserligen påpekats att en sådan åtgärd kunde försvåra ett

återinförande av tullen om tillverkningen av syntetull skulle tas upp i Sverige.

Några planer på sådan tillverkning torde emellertid inte f. n. vara aktuella.

Jag förordar sålunda att tullfriheten för syntetull nu införs i tulltaxan.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj :ts proposition nr 99 år 1968

Någon anledning att i tullhänseende därvid skilja mellan nya syntetfibrer och

avfall synes enligt min uppfattning inte föreligga, liksom inte heller att i

tullhänseende skilja mellan trassel och annat avfall. Myndigheterna har

föreslagit att tullfriheten också skall omfatta avfall av rayonull. Också denna

tullfrihet torde kunna genomföras utan nämnvärda problem och jag

vill därför ansluta mig till förslaget.

De ändringar i tulltaxan jag nu föreslagit innebär en anpassning till den

redan införda tullfriheten för syntetull. Någon stegvis avtrappning av tullsatserna

i likhet med vad som bestämts för åtagandena i Kennedyförhandlingarna

blir därför inte aktuella.

Jag vill också ansluta mig till myndigheternas förslag i fråga om vissa

andra textilvaror, bl. a. sådana för tekniskt bruk. Med hänsyn till de tulltekniska

svårigheterna att skilja akrylfibrer från andra syntetfibrer synes

någon särbehandling av akrylgarn i förhållande till övriga garner av syntetull

inte böra komma i fråga.

När det gäller tullsättningen på bilområdet har de myndigheter som uttalat

sig framhållit värdet av så enhetliga tullar som möjligt. I överensstämmelse

härmed är jag beredd föreslå att de tullar på specialbilar och på

karosserier och underreden med motorer för personbilar som i Kennedvronden

sattes till 11 % sänks till 10 %. I fråga om lastbilar och bussar har

något svenskt förhandlingsåtagande emellertid inte gjorts. Några betydande

tullsänkningar på detta viktiga område utan motprestationer från andra länder

vill jag i det rådande handelspolitiska läget inte förorda. Tullsatsen för

lastbilar och bussar bör sålunda bibehållas vid 15 % även om härigenom

vissa tulltekniska svårigheter skulle uppkomma vid gränsdragningen mellan

lätta lastbilar och personbilar. För tullsättningen i fråga om sammansättningsdelar

till bilar samt karosserier och underreden med motorer bör

tullsatserna för de färdiga bilarna vara vägledande.

Ett bibehållande av en tullsats av 15 % för lastbilar och bussar innebär

med hänsyn till de sänkta tullarna för bildelar en viss förstärkning av tullskyddet

för den tyngre bilindustrin. Med hänsyn härtill är jag inte beredd

att föreslå ytterligare lättnader i bestämmelserna om tullar för delar till

biltillverkning i 5 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen. Däremot kan jag förorda

att den s. k. reparationstullen enligt 6 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen

avtrappas på samma sätt som tullarna på maskinområdet.

Generaltullstyrelsen har i förevarande sammanhang föreslagit vissa tekniska

ändringar i tulltaxan som inte i nämnvärd grad medför ändrade tullförhållanden.

Jag förordar att dessa ändringar genomförs. Vidare bör en

anpassning av tullarna för vissa såser och soppor ske som följd av att dessa

varor i anslutning till vad som föreslagits i prop. 1968: 85 avförs från fettvaruregleringen.

Slutligen bör i den nya tulltaxan införas de tullar på sprit

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

och tobak som riksdagen antagit med giltighet från och med den 5 februari

i år, se förordningen den 2 februari 1968 (nr 4) om ändring i tulltaxan den

12 september 1958 (nr 475).

I samband med Kennedyronden har de nordiska länderna som redovisats

i prop. 1967: 150 s. 256 förhandlat med Indien om tullfrihet för handvävda

textilier från u-länderna. Som villkor för tullättnader förutsattes att varorna

vid importen åtföljdes av särskilt upprättade certifikat utvisande varornas

ursprung och framställningssätt. Förhandlingarna har nu fortskridit så

långt att de nordiska länderna gemensamt förklarat sig beredda att på försök

medge sådan tullfrihet för vissa handvävda bomullstextilier. Det närmare

varuurvalet liksom också vilka krav som skall uppställas i fråga om certifikaten

m. m. skall enligt den avgivna förklaringen fastställas av myndigheterna

i importländerna. För tullfriheten krävs riksdagens medgivande.

Jag förordar att ett sådant medgivande ges i form av ett tillägg till 8 § tulltaxeringsförordningen,

som handlar om tullfrihet i särskilda fall. Medgivandet

torde böra ges sådan form att tullfriheten kan utvidgas att avse även

andra handgjorda textilvaror än bomullsväv om detta i en framtid skulle

visa sig lämpligt.

Beträffande frågan om prisutjämning för mandelmassa har riksdagen redan

i princip tagit ställning till behovet av sådan utjämning. Det förslag om

den närmare utformningen av prisutjämningen som framlagts av jordbruksnämnden

i samråd med övriga berörda myndigheter ansluter sig väl till vad

som gäller för andra varor inom prisutjämningssystemet. Jag förordar att

prisutjämningen genomförs i enlighet med myndigheternas förslag och att

en utjämningsskatt om 35 öre per kg införs för mandelmassa m. m. i förpackningar

om minst 1 kg samt för s. k. fastlagsmassa. I samband med införandet

av prisutjämningen bör tullen för de berörda varorna bli densamma

som gäller för utjämningsberättigade konfektyrvaror. För denna tullsänkning

krävs inte ändring i tulltaxan, eftersom varorna i framtiden tulltaxeras

under rubriken varor belagda med utjämningsskatt.

Vad slutligen beträffar behovet av åtgärder för att utjämna den snedvridning

i konkurrensen som råder mellan importerade och inom landet

tillverkade wafers och biscuits innehållande choklad har detta vitsordats

under remissbehandlingen. Även jag anser att det finns skäl att förbättra de

inhemska tillverkarnas konkurrensläge. Det enklaste sättet att få till stånd

en utjämning av villkoren mellan utländska och inhemska tillverkare är enligt

min mening att införa en avgift vid import av berörda varor. Avgiften

bör såsom kontrollstyrelsen föreslagit lämpligen sättas till 2 kr. per kg

choklad som ingår i bakverket. Jag förordar att bestämmelser i ämnet tas in

i en särskild förordning. Förslag till sådan förordning har upprättats inom

finansdepartementet.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

De författningsändringar jag här föreslagit bör träda i kraft den 1 juli

1968. Riksdagen har tidigare godtagit en plan för tullavveckling i anledning

av åtagandena i Kennedyronden, bilaga 5 till prop. 1967: 150. Vissa av

de nu föreslagna tulländringarna påverkar även awecklingsplanen och jag

förordar att de ändringar som sålunda aktualiseras införs också i denna.

Förslag till ändringarna torde som bilaga få fogas vid statsrådsprotokollet i

detta ärende.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t i proposition

föreslår riksdagen att

dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag

till

1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968

(nr 25),

2) förordning om ändrad Igdelse av 6 § 2 mom. och 8 §

tullaxeringsförordningen den 13 maj 1960 (nr 391),

3) förordning angående ändring i förordningen den 3

juni 1960 (nr 258) om utjämnings skatt å vissa varor,

4) förordning om avgift vid införsel av vissa bakverk,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att den 1 januari vart och

ett av åren 1970, 1971 och 1972 genomföra de ändringar i

tulltaxan som framgår av kol. 5, 6 och 7 i bilaga till statsrådsprotokollet

i detta ärende.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Ggllensten

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

Bilaga

PM ang. ändring av plan för tullavtrappningen i samband med åtaganden

i Kennedyronden (se prop. 1967:150, bilaga 5)

Tulltaxenr

Motsva-

Nuva-

Tullsats uttryckt i

/0, om ei annat

Anm.

rande

varunr

rande

tullsats

anges, fr

o. m.

1/7 1968

1/1 1970

1/1 1971

1/1 1972

1

2

3

4

5

6

7

8

21.03 B......

21.04 ........

8%

6,4

5,6

4,8

4

21.05 ........

21.06 A......

____

10%

8,8

8,2

7,6

7

55.09 A 2 ____

56.01 A......

100

8%

fri

B ......

200

8%

7,6

7,4

7,2

7

56.02 A......

100

8%

fri

B ......

200

8%

7,6

7,4

7,2

7

56.03 ........

8%

fri

56.04 A......

100

8%

fri

B ......

200

8%

7,6

7,4

7,2

7

56.05 A. 1 ....

101, 109,

11 %

7

300

A. 2 ... .

500, 700

11 %

10,6

10,4

10,2

10

56.06 A......

101, 109

11 %

7

B ......

200

11 %

10,6

10,4

10,2

10

56.07 A. 1 ... .

59.17 A......

59.17 B......

60.01 B......

202—909

11 %

10,2

9,8

9,4

9

62.04 ........

62.05 A......

210—290

13%

12,2

11,8

11,4

11

— — —

B ......

87.02 C......

87.03 ........

87 04 A

15%

13

12

11

10

B. 1 . .

200

15 %

13

12

11

10

87.05 A......

100

15%

13

12

11

10

B ......

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680212

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1968:42 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ls proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 s. 1 i texten