Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt

1969-01-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:10, Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. M''aj:ts proposition nr 10 år 1969

1

Nr 10

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i förordningen den 2 juni 1922 (nr

260) om automobilskatt; given Stockholms slott den

10 januari 1969.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning om ändring i förordningen den 2

juni 1922 (nr 260) om automobilskatt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

T propositionen föreslås i enlighet med vad som förulskickats i finansplanen

en höjning av den årliga fordonsskatten för registrerade släpvagnar med

en totalvikt om 11 000 kg eller däröver.

Genom den föreslagna höjningen beräknas statens inkomster öka med ca

40 milj. kr. för helt år räknat.

De nya bestämmelserna avses träda i kraft den 1 januari 1970. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1969

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt

Härigenom förordnas, alt 5 § förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5 §.

Skatt utgår---— automobilens tjänstevikt;

e) för släpvagn:

om totalvikten understiger ettusen

kilogram, med etthundratjugu kronor;
om

totalviklen uppgår till ettusen

men icke ettusenfemhundra kilogram,

med etthundraåttio kronor;

om totalvikten uppgår till ettusenfemhundra

men icke tvåtusen kilogram,

med tvåhundrafyrtio kronor;
om

totalvikten uppgår till tvåtusen

men icke tretusen kilogram, med

trehundrasextio kronor;

om totalvikten uppgår till tretusen

men icke femtusen kilogram,

med sexhundra kronor;

om totalvikten uppgår till femtusen

men icke åttatusen kilogram,

med åttahundrafyrtio kronor;

om totalvikten uppgår till åttatusen

men icke elvatusen kilogram,

med ettusenåttio kronor;

om totalvikten uppgår till elvatusen

men icke fjortontusen kilogram,

med ettusentrehundratjiigii kronor;

samt

om totalvikten uppgår till 1''jortontusen

kilogram eller mera, med etttusenåttahundra

kronor. 1

e) för släpvagn:

om totalvikten understiger ettusen

kilogram, med etthundratjugu kronor;
om

totalvikten uppgår till ettusen

men icke ettusenfemhundra kilogram,

med etthundraåttio kronor;

om totalvikten uppgår till ettusenfemhundra

men icke tvåtusen kilogram,

med tvåhundrafyrtio kronor;
om

totalviklen uppgår till tvåtusen

men icke tretusen kilogram, med

trehundrasextio kronor;

om totalvikten uppgår till tretusen

men icke femtusen kilogram,

med sexhundra kronor;

om totalvikten uppgår till femtusen

men icke åttatusen kilogram,

med åttahundrafyrtio kronor;

om totalvikten uppgår till åttatusen

men icke elvatusen kilogram,

med ettusenåttio kronor;

om totalvikten uppgår till elvatusen

men icke fjortontusen kilogram,

med ettusenåttahundra kronor;

om totalviklen uppgår till fjortonlusen

men icke sjuttontusen kilogram,

med tvåtusenfemhundratjugu

kronor;

1 Senaste lydelse av 5 § se 1967: 38.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1969

3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

om lotalviktcn uppgår till sjuttontusen

men icke tjugutusen kilogram,

med trelus entvåhundrafyrtio kronor;
om

lotalviktcn uppgår till tjugutusen

men icke tjugufemtusen kilogram,

med tretusenniohundrasextio

kronor;

om totalvikten uppgår till tjugufemtusen

men icke trettiotusen kilogram,

med femtusenfyrahundra kronor;
om

totalvikten uppgår till trettiotusen

men icke trettiofemtusen kilogram,

med sextusenåttahundrafyrtio

kronor;

om totalvikten uppgår till trettiofemtusen

men icke fyrtiotusen kilogram,

med åttatusentvåhundraåtlio

kronor; samt

om totalvikten uppgår till fyrtiotusen

kilogram eller mera, med niotusensjnhundratjugu

kronor.

Det åligger---------av skatten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr tO år 1969

Utdrag an protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

10 januari 1969.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, LIolmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om höjning av fordonsskatten

på släpvagnar och anför.

I finansplanen har jag uttryckt min avsikt att föreslå en höjning av den

årliga fordonsskatten för tyngre släpvagnar med en totalvikt om 11 000 kg

eller mera.

Enligt förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall

skatt årligen erläggas för personbilar, lastbilar, bussar, släpvagnar och motorcyklar,

som är registrerade bär i riket. Från skattskyldigheten gäller

vissa undantag.

För personbilar, lastbilar och bussar utgår dels en grundavgift om 165 kr.,

dels en tilläggsavgift som varierar med fordonets tjänstevikt. Skatten på

släpvagnar utgår i förhållande till fordonets totalvikt enligt en indelning i

nio skatteklasser och utgör lägst 120 och högst 1 800 kr. Sistnämnda skattesats

gäller för släpvagnar med eu totalvikt om 14 000 kg eller mera.

Ordinarie uppbörd av skatten sker årligen under tiden den 10 februari—

den 4 mars. Fr. o. m. innevarande år kan skattskyldig för bil eller släpvagn

erhålla anstånd med betalning av skatten, om denna överstiger 1 500 kr.

Bestämmelserna om anstånd innebär att skatten kan få erläggas genom

högst fyra delbetalningar under året. De möjligheter som i övrigt föreligger

till anstånd med betalning av fordonsskatten framgår av kungörelsen den 9

november 1956 (nr 556) om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt

(senast ändrad 1968: 488).

En generell uppräkning av den årliga fordonsskatten skedde med verkan

fr. o. m. år 1968. Därigenom anpassades skattesatserna till de förändringar i

penningvärdet som ägt rum efter år 1954, då skattesatserna senast fastställts.

F. n. utreder vägkostnadsutredningen frågan om vägtrafikens kostnads
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 10 år 1969

5

ansvar och därmed sammanhängande problem och bilskatteutredningen ser

över vägtrafikbeskattningen. Utredningarnas uppdrag är omfattande och

deras arbete pågår fortfarande. Med hänsyn härtill vill jag inte nu lägga

fram några mera genomgripande ändringsförslag på fordonsbeskattningens

område. I ett avseende anser jag dock påkallat att föreslå en ändring redan

nn, nämligen i fråga om den årliga skatten på släpvagnar.

I samband med den höjning av skattesatserna som skedde år 1954 (prop.

1954: 112, BeU 45, rskr 277) utökades antalet viktklasser för släpvagnar

med tre och nya skattesatser fastställdes för släpvagnar med totalvikt om

8 000 kg eller mera. Den påbyggnad av skatteldasserna som då skedde bör

ses mot bakgrunden av dels det då befintliga och under en femårsperiod

framåt beräknade antalet släpvagnar, dels det vid den tiden dimensionerade

vägväsendet. I dag är situationen i dessa avseenden helt förändrad. Antalet

släpvagnar inklusive påhängsvagnar har sålunda mer än fyrdubblats sedan

år 1952 och utgör nu omkring 100 000. Härav kan ca 16 000 beräknas ha

en totalvikt över 14 ton. Den närmare fördelningen av dessa fordons totalvikt

är inte känd. En uppskattning ger emellertid anledning anta att huvuddelen

ligger inom intervallet 14—25 ton. Ett stort antal släpvagnar är, fullt utnyttjade,

ännu tyngre.

Även vägnätet har undergått väsentliga förändringar sedan början av

1950-talet. Medan riksvägarnas standard tidigare bara i mycket liten omfattning

medgett utnyttjande av högre axel- och boggitryck, är i dag ca

81 % av riksvägarna upplåtna för trafik med 10 tons axeltryck och 16 tons

boggitryck. Denna förändring av vägnätets kapacitet har medfört en kraftig

ökning av tung trafik på vägarna samtidigt som vägslitaget till följd härav

ökat väsentligt.

Det vägslitage som en lastbil utövar, jämfört med det slitage som efterföljande

släpvagn förorsakar, kan bedömas vara i huvudsak lika, om båda

fordonen har samma vikt. Fordonsskatten för dragfordonet är emellertid f. n.

avsevärt högre än den för släpvagnen. Sålunda utgör skatten för en lastbil med

cn lotalvikt om 20 000 kg, motsvarande en tjänstevikt av omkring 9 000 kg,

ca 8 800 kr., medan skatten för en släpvagn med samma totalvikt är endast

1 800 kr. Denna skattemässiga favorisering av de tyngre släpvagnarna är enligt

min mening inte bara omotiverad utan också ägnad att snedvrida konkurrensförhållandena

gentemot andra transportmedel. Eftersom det främst

är de tunga släpfordonen som inte i erforderlig utsträckning bidrar till att

läcka vägkostnaderna, bör ett större kostnadsansvar i första hand avkrävas

trafiken med sådana fordon. Jag anser därför i nuvarande läge angeläget

att genom påbyggnad av de nuvarande skatteklasserna höja skatten för de

tyngre släpvagnarna. De nya skattesatserna bör utformas efter hittillsvarande

principer och således bestämmas enligt en progressiv skala efter fordonets

totalvikt.

I enlighet härmed föreslår jag, att antalet skatteklasser för släpvagnar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1969

ökas från nuvarande nio till femton och att skattesatserna för släpvagnar

med en totalvikt om minst 11 ton fastställs på sätt framgår av följande uppställning.

Totalvikt

Nuvarande skatt

Föreslagen skatt

11 men ej 14 ton

1 320 kr.

1 800 kr.

14 » » 17 »

1 800 »

2 520 »

17 » » 20 »

» »

3 240 »

20 » » 25 »

» »

3 960 »

25 » » 30 »

» »

5 400 »

30 » » 35 »

» »

6 840 »

35 » » 40 »

» »

8 280 »

40 ton eller mera

» »

9 720 »

Den föreslagna ändringen i fordonsbeskattningen kan beräknas tillföra

staten ökade skatteintäkter för helt år räknat med ca 40 milj. kr.

De nya skattesatserna bör tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1970. Eftersom

de skattskyldiga i stor utsträckning kan antas komma att begagna sig av de

möjligheter till anstånd med betalning av skatten, som jag berört tidigare,

kan hälften av de ökade skatteintäkterna beräknas inflyta under första

halvåret 1970, dvs. under budgetåret 1969/70.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t genom

proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättat

förslag till förordning om ändring i förordningen den 2 juni 1922 (nr

260) om automobilskatt.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHIM 1969 690047

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1969:35 Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till förordning om ändring i förordningen om automobilskatt och till traktorskatteförordning s. 1 i texten