Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändring i kommunallagen (1953: 753) m. m

1969-10-24 · 134 sidor, varav 129 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 129 av 134 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:129, Med förslag till ändring i kommunallagen (1953: 753) m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

1

Nr 129

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändring

i kommunallagen (1953: 753) m. m.; given Stockholms

slott den 2b oktober 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunallagen (1953:753),

2) lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm,

3) lag om ändring i lagen (1961:436) om föirsamlingsstyrelse,

4) lag om ändring i landstingslagen (1954:319),

5) lag om ändring i lagen (1957:281) om kommunalförbund,

6) lag om ändring i lagen (1919:293) om ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning,

7) lag om ändring i lagen (1964:320) om polisnämnder,

8) lag om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård,

9) lag om ändring i lagen (1964:731) om trafiknämnder,

10) lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker,

11) lag om ändring i lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse och

fondbörsverksamhet,

12) lag om ändring i skollagen (1962: 319),

13) lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521),

14) lag om ändring i förordningen (1960:267) angående skogsvårdsstyrelser.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Svante Lundkvist

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 129

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att kommunerna, utan att som f. n. vara bundna

av något föreskrivet maximital, skall få bestämma hur många fullmäktige

som skall utses. Nu gällande minimital föreslås bli jämkade med hänsyn

till de kommunblocksanpassade kommunerna. Antalet fullmäktige skall

enligt förslaget alltid bestämmas till ett udda tal.

Vidare föreslås att kommun, församling och kyrklig samfällighet skall

få bestämma att suppleanter för fullmäktige skall utses.

Med anledning av att i samband med beslutet om en partiell författningsreform

mandattiderna för de representativa organen, styrelserna och de flesta

nämnderna för specialreglerad förvaltning i kommun, landstingskommun

och kommunalförbund förkortats från fyra till tre år föreslås vidare i propositionen

vissa ytterligare ändringar i fråga om kommunala organs mandattider.

Sålunda föreslås bl. a. att mandattiderna för de kyrkokommunala

organen och för vissa icke kommunala organ vilka helt eller delvis utses av

kommun eller landstingskommun skall vara tre år. Mandattiden för styrelserna

och för de nämnder för specialreglerad kommunal och landstingskommunal

förvaltning, vilkas mandattid f. n. liksom styrelsernas börjar året

efter de representativa organens mandattid, föreslås bli samordnad med

denna.

Den nya ordningen skall enligt förslaget tillämpas fr. o. m. 1970 års val.

Kommun som då ännu inte blivit föremål för indelningsändring enligt gällande

planer skall dock kunna tillämpa äldre bestämmelser om antalet fullmäktige.

Nu löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i

bl. a. styrelserna skall enligt förslaget upphöra vid utgången av år 1970.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

3

l)Förs!ag

till

Lag

om ändring i kommunallagen (1953:753)

Härigenom förordnas i fråga om kommunallagen (1953: 753),

dels att 14 § 3 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 5—11 och 13 §§, 14 § 1—2 mom., 15 och 27 §§, 28 § 1—2 mom. samt

33 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 a och 14 a §§, av nedan

angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

5

Fullmäktiges antal bestämmes i

förhållande till folkmängden sålunda,

att

kommun med 2 000 invånare eller

därunder utser 15—30,

kommun med över 2 000 till och

med 5 000 invånare utser 20—35,

kommun med över 5 000 till och

med 20 000 invånare utser 25—40,

kommun med över 20 000 till och

med 40 000 invånare utser 35—50,

kommun med över 40 000 till och

med 400 000 invånare utser 45—60,

kommun med över 400 000 invånare

utser 60—80.

Fullmäktige besluta, med iakttagande

av vad nu är sagt, huru många

fullmäktige skola utses för kommunen.

Om beslutet skall länsstyrelsen

ofördröj ligen underrättas.

Har beslut —-------blivit

(Föreslagen lydelse)1 2

.2

Kommunfullmäktiges antal skall

bestämmas till ett udda tal och till

minst

31 i kommun med 20 000 invånare

eller därunder,

4/ i kommun med över 20 000 till

och med 40 000 invånare,

51 i kommun med över 40 000 till

och med 60 000 invånare,

61 i kommun med över 60 000 invånare.

Kommunfullmäktige besluta, med

iakttagande av vad nu är sagt,

huru många fullmäktige skola utses

för kommunen. Om beslutet skall

länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1965: 750.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)1 2

Om bestämmande av fullmäktiges

antal, då beslut därom påkallas av

ändring i kommunal indelning, är

särskilt stadgat.

5 a §.

För kommunfullmäktige skola utses

suppleanter, om fullmäktige besluta

det. Om beslutet skall länsstyrelsen

ofördröjligen underrättas.

6

Rösträtt vid val av fullmäktige tillkommer

envar inom kommunen

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående kalenderår

uppnått nitton års ålder och

ej på grund av domstols förklaring

är eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva omyndig. Varje

röstberättigad äger en röst.

Om upprättande —-----

2

Rösträtt vid val av kommunfullmäktige

och suppleanter tillkommer

envar inom kommunen mantalsskriven

svensk medborgare, som senast

under nästföregående kalenderår

uppnått nitton års ålder och ej på

grund av domstols förklaring är eller

efter uppnådd myndighetsålder skall

förbliva omyndig. Varje röstberättigad

äger en röst.

—■ kommunala vallagen.

7 §.2

Fullmäktige väljas bland de röstberättigade,

som äro boende inom

kommunen. Den som är omyndig

kan ej väljas till fullmäktig.

Landshövding, länsöverdirektör

och avdelningschef vid länsstyrelse

samt i kommunens tjänst anställd

befattningshavare, vilken såsom föredragande

hos kommunens styrelse

eller eljest på grund av sina tjänsteåligganden

intager den ledande ställningen

inom kommunens samfällda

förvaltning, må icke utses till fullmäktige.

Kommunfullmäktige och suppleanter

väljas bland de röstberättigade,

som äro bosatta inom kommunen.

Den som är omyndig kan ej

väljas till kommunfullmäktig eller

suppleant.

Landshövding, länsöverdirektör

och avdelningschef vid länsstyrelse

samt i kommunens tjänst anställd

befattningshavare, vilken såsom föredragande

hos kommunstyrelsen eller

eljest på grund av sina tjänsteåligganden

intager den ledande ställningen

inom kommunens samfällda

förvaltning, må icke utses till kommunfullmäktige

eller suppleanter.

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 5 a § även ändring som föreslagits i prop.

1969: 63.

2 Senaste lydelse 1968:184.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

5

(Nuvarande lydelse)

Kommer fullmäktig efter valet i

den ställning, att han ej längre är

valbar, frånträder han omedelbart

sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder

må avsäga sig uppdrag att vara fullmäktig.

Eljest må ej någon avsäga

sig sådant uppdrag med mindre han

uppgiver hinder, vilket godkännes av

fullmäktige.

(Föreslagen lydelse)i

Kommer kommunfullmäktig eller

suppleant efter valet i den ställning,

att han ej längre är valbar,

frånträder han omedelbart sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder

må avsäga sig uppdrag att vara kommunfullmäktig

eller suppleant. Eljest

må ej någon avsäga sig sådant

uppdrag med mindre han uppgiver

hinder, vilket godkännes av kommunfullmäktige.

8

Fullmäktige väljas för tre år, räknade

från och med den 1 januari året

näst efter det, då valet skett.

Om val av fullmäktige i anledning

av ändring i kommunal indelning är

särskilt stadgat.

9

För val av fullmäktige skall kommun

med mera än 40 000 invånare indelas

i valkretsar. Är folkmängden i

kommun mindre än nu sagts men

överstiger den 10 000, må valkretsindelning

ock företagas, där så befinncs

lämpligt. Annan kommun må ej

indelas i valkretsar, såframt icke till

följd av kommunens särskilt betydande

utsträckning eller liknande

förhållanden synnerliga skäl föreligga

därtill. Valbarhet är ej inskränkt

inom valkrets.

2

Kommunfullmäktige och suppleanter

väljas för tre år, räknade

från och med den 1 januari året näst

efter det, då valet skett.

Om val av kommunfullmäktige

och suppleanter i anledning av ändring

i kommunal indelning är särskilt

stadgat.

2

För val av kommunfullmäktige

skall kommun indelas i valkretsar,

om i kommunen finnas flera än

40 000 invånare eller för kommunen

skola utses minst 51 fullmäktige.

Överstiger folkmängden i kommun

10 000, må valkretsindelning, där så

be finnes lämpligt, företagas också i

annat fall än nu sagts. Annan kommun

må ej indelas i valkretsar, såframt

icke till följd av kommunens

särskilt betydande utsträckning eller

liknande förhållanden synnerliga

skäl föreligga därtill. Valbarhet är

ej inskränkt inom valkrets.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

s Senaste lydelse 1968:184.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

Vid valkretsindelning iakttages,

att varje krets kan beräknas komma

att utse minst tio fullmäktige med

tillämpning av vad i följande stycke

sägs; att delar av samma by eller

hemman ej utan synnerliga skäl förläggas

till olika valkretsar; att varje

valkrets om möjligt utformas så, att

den kan omslutas med en sammanhängande

gränslinje; samt att antalet

fullmäktige för hela kommunen

kan beräknas bliva lika fördelat på

de särskilda valkretsarna i den mån

det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens

i mantalslängden upptagna befolkning

för året näst före den treårsperiod,

som valet gäller, en fullmäktig

för varje fullt tal, motsvarande

det som erhålles, då kommunens

för samma år i mantalslängden

upptagna folkmängd delas med

antalet fullmäktige för hela kommunen.

Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av denna regel

skall utses, icke uppgår till det för

kommunen bestämda antalet, skola

för ernående av detta antal de valkretsar,

vilkas folkmängd mest överskjuter

de tal, som enligt den angivna

regeln äro bestämmande för fullmäktiges

antal inom valkretsarna,

vara berättigade att var för sig i ordning

efter överskottens storlek välja

ytterligare en fullmäktig. Äro överskottstalen

lika för två eller flera

valkretsar, avgöres företrädet genom

lottning.

Om indelning i valkretsar äga, efter

därom av kommunens styrelse

uppgjort förslag, fullmäktige göra

(Föreslagen lydelse)1

Vid valkretsindelning iakttages,

att varje krets kan beräknas komma

att utse minst tio kommunfullmäktige

med tillämpning av vad i följande

stycke sägs; att delar av samma by

eller hemman ej utan synnerliga skäl

förläggas till olika valkretsar; att

varje valkrets om möjligt utformas

så, att den kan omslutas med en sammanhängande

gränslinje; samt att

antalet fullmäktige för hela kommunen

kan beräknas bliva lika fördelat

på de särskilda valkretsarna i den

mån det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens

i mantalslängden upptagna befolkning

för året näst före den treårsperiod,

som valet gäller, en kommunfullmäktig

för varje fullt tal,

motsvarande det som erhålles, då

kommunens för samma år i mantalslängden

upptagna folkmängd delas

med antalet fullmäktige för hela

kommunen. Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av

denna regel skall utses, icke uppgår

till det för kommunen bestämda antalet,

skola för ernående av detta

antal de valkretsar, vilkas folkmängd

mest överskjuter det tal, som enligt

den angivna regeln äro bestämmande

för fullmäktiges antal inom valkretsarna,

vara berättigade att var

för sig i ordning efter överskottens

storlek välja ytterligare en fullmäktig.

Äro överskottstalen lika för två

eller flera valkretsar, avgöres företrädet

genom lottning.

Om indelning i valkretsar äga, efter

därom av kommunstyrelsen uppgjort

förslag, kommunfullmäktige

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

framställning hos länsstyrelsen. Utan

föregående framställning må länsstyrelsen

förordna om sådan indelning,

sedan tillfälle beretts fullmäktige

att avgiva yttrande i ärendet.

Beslut om---- -------

(Föreslagen lydelse)1

göra framställning hos länsstyrelsen.

Utan föregående framställning må

länsstyrelsen förordna om sådan indelning,

sedan tillfälle beretts kommunfullmäktige

att avgiva yttrande

i ärendet,

nästa val

10 §.

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och avslutande,

så ock om förfarandet, när

fullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång, stadgas i

kommunala vallagen.

11

Fullmäktige välja varje år för

nästkommande kalenderår bland sig

en ordförande och en vice ordförande

samt, då fullmäktige så besluta,

jämväl en andre vice ordförande.

Underrättelse om dessa val, med angivande

av de valdas namn och postadress,

skall ofördröj ligen insändas

till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.

För året näst efter det, då val av

fullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet

hållas i januari månad och

ordförandeskapet intill dess utövas

av den som fullmäktige därtill särskilt

utsett.

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och avslutande,

så ock om förfarandet, när

kommunfullmäktig avgår före den

bestämda tjänstgöringstidens utgång

samt när samtliga suppleanter för

fullmäktig inkallats till ordinarie

kommunfullmäktige eller eljest avgått

som suppleanter, stadgas i kommunala

vallagen.

§•

Kommunfullmäktige välja varje

år för nästkommande kalenderår

bland sig en ordförande och en vice

ordförande samt, då fullmäktige så

besluta, jämväl en andre vice ordförande.

Underrättelse om dessa val,

med angivande av de valdas namn

och postadress, skall ofördröjligen

insändas till länsstyrelsen för intagande

i länskungörelserna.

Vid sammanträde som under år,

då allmänna val av fullmäktige ägt

rum, hålles med de nyvalda fullmäktige

utövas ordförandeskapet av den

som valts till ordförande för nästkommande

år. Intill dess valet förrättats

utövas ordförandeskapet av den

som fullmäktige därtill särskilt utsett.

1 fråga om ordförandeskapet vid

första sammanträdet med fullmäkti
-

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

Äro både ordförande och vice ordförande

hindrade att inställa sig vid

fullmäktiges sammanträde, äga fullmäktige

utse annan ledamot att för

tillfället föra ordet. Intill dess så

skett, utövas ordförandeskapet av

den till tjänstgöringstiden äldste

bland fullmäktige eller, där två eller

flera fullmäktige ha lika lång tjänstgöringstid,

av den bland dessa, som

är till levnadsåldern äldst.

(Föreslagen lydelse)l

ge som valts i anledning av ändring i

kommunal indelning är särskilt stadgat.

Äro både ordförande och vice ordförande

hindrade att inställa sig vid

kommunfullmäktiges sammanträde,

äga fullmäktige utse annan ledamot

att för tillfället föra ordet. Intill

dess så skett, utövas ordförandeskapet

av den till tjänstgöringstiden

äldste bland fullmäktige eller, där

två eller flera fullmäktige ha lika

lång tjänstgöringstid, av den bland

dessa, som är till levnadsåldern äldst.

13

Sammanträden skola av fullmäktige

hållas enligt ordning, som bestämmes

av fullmäktige. Sammanträde

skall ock hållas, när länsstyrelsen

därom förordnar eller kommunens

styrelse eller de flesta av fullmäktige

det begära eller ordföranden

finner det nödigt.

Vid sammanträde före

Vid sammanträde i oktober

Vid sammanträde i december månad

förättas val till de befattningar

inom kommunen, vilka vid årets slut

bliva lediga.

Skulle beträffande

§•

Sammanträden skola av kommunfullmäktige

hållas enligt ordning,

som bestämmes av fullmäktige. Sammanträde

skall ock hållas, när länsstyrelsen

därom förordnar eller kommunstyrelsen

eller de flesta av fullmäktige

det begära eller ordföranden

finner det nödigt,

och förvaltning.

och inkomststat.

Vid sammanträde före utgången

av december månad förrättas val till

de befattningar inom kommunen, vilka

vid årets slut bliva lediga. År då

allmänna val av fullmäktige ägt rum

förrättas valen av de nyvalda fullmäktige.

Dessa förrätta även andra

val, avseende tid efter utgången av

nämnda år, vilka enligt lag eller annan

författning ankomma på fullmäktige.

oktober månad.

1Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)''

14 §.

1 mom. Kungörelse om fullmäkligsammanträde,

innehållande uppgift

om tid och ställe för sammanträdet

och de ärenden, som därvid skola

behandlas, utfärdas av ordföranden

eller, vid hinder för honom, av vice

ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka

före sammanträdet anslås å en av

kommunen på lämplig plats anordnad

anslagstavla (kommunens anslagstavla)

och, därest fullmäktige

så beslutat, jämväl annorstädes.

Kungörelsen skall ock senast fyra

dagar före sammanträdet delgivas

envar fullmäktig.

Därjämte skall tillkännagivande

om tid och ställe för sammanträde

samt, därest fullmäktige så bestämt,

om de ärenden, som skola behandlas,

införas i en eller flera ortstidningar

senast en vecka före sammanträdet.

Vid sammanträde före utgången av

december månad avgöres för nästföljande

kalenderår, i vilken eller vilka

tidningar tillkännagivande skall införas.

Därvid böra väljas sådana tidningar,

som genom spridning inom

olika grupper av kommunens medlemmar

bringa tillkännagivandet till

de flestas kännedom. Har vid fattandet

av beslut i ämnet förslag om tillkännagivandets

införande i annan

ortstidning än sådan, som omfattas

av beslutet, varit under omröstning

1 mom. Kungörelse om sammanträde

med kommunfullmäktige, innehållande

uppgift om tid och ställe

för sammanträdet och de ärenden,

som därvid skola behandlas, utfärdas

av ordföranden eller, vid hinder

för honom, av vice ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka

före sammanträdet anslås å en av

kommunen på lämplig plats anordnad

anslagstavla (kommunens anslagstavla)

och, därest kommunfullmäktige

så beslutat, jämväl annorstädes.

Kungörelsen skall ock översändas

med posten till envar fullmäktig

och suppleant så tidigt, att

den kan antagas komma honom till

handa senast fyra dagar före sammanträdet.

Därjämte skall tillkännagivande

om tid och ställe för sammanträde

samt, därest kommunfullmäktige

så bestämt, om de ärenden, som skola

behandlas, införas i en eller flera

ortstidningar senast en vecka före

sammanträdet. Vid sammanträde före

utgången av december månad avgöres

för nästfoljande kalenderår, i

vilken eller vilka tidningar tillkännagivande

skall införas. Därvid böra

väljas sådana tidningar, som genom

spridning inom olika grupper av

kommunens medlemmar bringa tillkännagivandet

till de flestas kännedom.

Har vid fattandet av beslut i

ämnet förslag om tillkännagivandets

införande i annan ortstidning än sådan,

som omfattas av beslutet, varit

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

och därvid erhållit minst en tredjedel

av de i omröstningen deltagandes

röster, skall tillkännagivandet införas

jämväl i denna tidning.

Den omständigheten —-----

2 m o m. Fordrar ärende så skyndsam

handläggning, att kungörande

icke medhinnes i den ordning, som

stadgas i 1 mom., må sammanträde

för ärendets behandling ändock hållas,

därest senast söckendagen före

sammanträdet kungörelse, innehållande

uppgift som i sagda moment

avses, anslagits å kommunens anslagstavla

och delgivits envar fullmäktig.

3 mom. Kungörelse må, i stället

för att delgivas fullmäktig inom tid,

som sägs i 1 eller 2 mom., översändas

till honom med posten så tidigt, att

den kan antagas komma honom tillhanda

inom samma tid.

(Föreslagen lydelse)1

under omröstning och därvid erhållit

minst en tredjedel av de i omröstningen

deltagandes röster, skall tillkännagivandet

införas jämväl i denna

tidning.

- sammanträdets hållande.

2 m o m. Fordrar ärende så skyndsam

handläggning, att kungörande

icke medhinnes i den ordning, som

stadgas i 1 inom., må sammanträde

för ärendets behandling ändock hållas,

därest kungörelse, innehållande

uppgift som i sagda moment avses,

anslagits å kommunens anslagstavla

senast söckendagen före sammanträdet

och sänts med posten till envar

kommunfullmäktig och suppleant så

tidigt, att den kan antagas ha kommit

honom till handa inom samma

tid.

14 a §.

Ha suppleanter för kommunfullmäktige

utsetts och inträffar sådant

hinder för kommunfullmäktig

eller behörigen kallad suppleant,

att han icke kan inställa sig vid sammanträde

med kommunfullmäktige

eller icke vidare kan tjänstgöra vid

sammanträde, åligger det honom att

utan dröjsmål underrätta kommunfullmäktiges

ordförande, som till

tjänstgöring vid sammanträdet inkallar

den suppleant, som enligt den

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 14 a § även ändring som föreslagits i

prop. 1969: 63.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:1s proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)*■

mellan suppleanterna bestämda ord
-

15

Fullmäktige må ej handlägga

ärende, såvida icke flera än hälften

av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande

fullmäktig enligt vad i 16 §

eller 63 § andra stycket sägs hindrad

att deltaga i visst ärende, utgör ej

den omständigheten, att till följd

därav antalet av de deltagande icke

överstiger hälften av fullmäktiges

hela antal, hinder för ärendets handläggande.

27

Fullmäktiges förhandlingar skola

vara offentliga; dock må fullmäktige

för visst ärende besluta, att överläggningen

skall hållas inom stängda dörrar.

Ordföranden vakar

ningen står i tur att inträda. Är denne

närvarande vid sammanträdet, inträder

han utan särskild kallelse.

§•

Kommunfullmäktige må ej handlägga

ärende, såvida icke flera än

hälften eller, om suppleanter för fullmäktige

utsetts, flera än två tredjedelar

av fullmäktige äro tillstädes. Är

tillstädesvarande fullmäktig enligt

vad i 16 § eller 63 § andra stycket sägs

hindrad att deltaga i visst ärende,

utgör ej den omständigheten, att till

följd därav antalet av de deltagande

icke överstiger nu föreskriven del av

fullmäktiges hela antal, hinder för

ärendets handläggande.

Kommunfullmäktige bestämma

det antal fullmäktige som skall vara

närvarande, när interpellation besvaras.

§•

Kommunfullmäktiges förhandlingar

skola vara offentliga; dock må

fullmäktige för visst ärende besluta,

att överläggningen skall hållas inom

stängda dörrar. Suppleant för kommunfullmäktig

äger utan hinder av

sådant beslut rätt att närvara vid

överläggningen.

- upplösa sammanträdet.

28 §.

1 m o m. Fullmäktige må besluta, 1 m o m.2 Kommunfullmäktige må

att till fullmäktig skall enligt de besluta, att till kommunfullmäktig

grunder fullmäktige bestämma utgå och suppleant skall enligt de grunder

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 14 a § även ändring som föreslagits i

prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1967: 315.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

traktamente för särskilda av uppdraget

föranledda kostnader för uppehälle

samt ersättning för resekostnader

och andra med uppdraget

förenade utgifter.

2 m o m. Efter fullmäktiges bestämmande

må till fullmäktig utgå arvode

för det arbete som är förenat med

uppdraget. Arvodet må icke överstiga

vad som är skäligt med hänsyn

till göromålens omfattning och art

samt den tid som kan beräknas åtgå

för uppdraget.

Fullmäktige äga, i fall som avses i

författning om allmän försäkring,

träffa överenskommelse att utgående

arvoden skola anses som inkomst

av anställning.

Fullmäktige äga ock, då särskilda

skäl äro därtill, bevilja fullmäktig,

som under en lång följd av år på

grund av uppdrag utfört arbete av

betydande omfattning, pension i

form av ålderspension, förtidspension

och familjepension.

Utöver vad som följer av första—

tredje styckena må fullmäktig som

skall ägna hela sin arbetstid åt uppdrag

för kommunen, tillförsäkras

pension och tilläggas andra ekonomiska

förmåner enligt vad som är

skäligt.

33

Ledamöter och suppleanter i kommunens

styrelse väljas för tre år,

räknade från och med den 1 januari

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring

3 Senaste lydelse 1967: 315.

3 Senaste lydelse 1968: 184.

(Föreslagen lydelse)1

kommunfullmäktige bestämma utgå

traktamente för särskilda av uppdraget

föranledda kostnader för uppehälle

samt ersättning för resekostnader

och andra med uppdraget förenade

utgifter.

2 m o m.2 Efter kommunfullmäktiges

bestämmande må till kommunfullmäktig

och suppleant utgå arvode

för det arbete som är förenat

med uppdraget. Arvodet må icke

överstiga vad som är skäligt med

hänsyn till göromålens omfattning

och art samt den tid som kan beräknas

åtgå för uppdraget.

Kommunfullmäktige äga, i fall

som avses i författning om allmän

försäkring, träffa överenskommelse

att utgående arvoden skola anses

som inkomst av anställning.

Kommunfullmäktige äga ock, då

särskilda skäl äro därtill, bevilja

kommunfullmäktig, som under en

lång följd av år på grund av uppdrag

utfört arbete av betydande omfattning,

pension i form av ålderspension,

förtidspension och familjepension.

Utöver vad som följer av första —

tredje styckena må kommunfullmäktig

som skall ägna hela sin arbetstid

åt uppdrag för kommunen,

tillförsäkras pension och tilläggas

andra ekonomiska förmåner enligt

vad som är skäligt.

§.3

Ledamöter och suppleanter i kommunstyrelsen

väljas för tre år, räknade

från och med den 1 januari året

som föreslagits i prop. 1969: 63.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)''

året näst efter det, då valet skett. näst efter det, då allmänna val av

Valet skall förättas i december må- kommunfullmäktige ägt rum.

nåd året näst efter det, då allmänna

val av fullmäktige ägt rum.

Avgår ledamot------av tjänstgöringstiden.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna

tillämpas dock dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av

år 1970 och i fråga om sammanträde med de år 1970 valda fullmäktige.

2. Kommun, som enligt gällande planer för länens indelning i kommuner

skall beröras av indelningsändring, får utan hinder av vad som sägs under

1 tillämpa äldre bestämmelser om antalet kommunfullmäktige för valperioden

1971—1973.

3. Skall till följd av beslut om höjning av antalet kommunfullmäktige för

valperioden 1971—1973 kommun indelas i valkretsar eller finnes sådant

beslut böra föranleda ändring i valkretsindelningen, skall förordnande därom

meddelas senast under juni 1970. Inom samma tid fastställes det antal

fullmäktige som varje valkrets skall utse.

4. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i kommuns

styrelse och för ledamöter och suppleanter i annan nämnd, vilka på grund

av föreskrift i lag eller annan författning valts enligt 33 § första stycket,

upphör vid utgången av år 1970.

5. Kommun får bestämma att löpande tjänstgöringstider för ledamöter

och suppleanter i nämnd som avses i 44 § andra stycket skall upphöra vid

utgången av år 1970.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

2)Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen för Stockholm (1957:50)

Härigenom förordnas i fråga om kommunallagen för Stockholm (1957:

50),

dels att 15 § 3 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 5—10 §§, 15 § 1—2 mom., 16, 18, 24 och 28 §§, 29 § 1—2 inom., 31

och 47 §§,51 § 1 mom. samt 67 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 15 a §, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse

5 §.

Stadsfullmäktiges antal är ett- Kommunfullmäktiges antal skall

hundra. bestämmas till ett udda tal och till

minst etthundraen. Kommunfullmäktige

besluta med iakttagande

härav hur många fullmäktige som

skola utses.

För kommunfullmäktige skola utses

suppleanter, om fullmäktige besluta

det.

Om beslut enligt första och andra

styckena skall länsstyrelsen ofördröjligen

underrättas.

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige

tillkommer envar inom staden

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående

kalenderår uppnått nitton års ålder

och ej på grund av domstols förklaring

är eller efter uppnådd myn- 1 2

Rösträtt vid val av kommunfullmäktige

och suppleanter tillkommer

envar inom kommunen mantalsskriven

svensk medborgare, som senast

under nästföregående kalenderår

uppnått nitton års ålder och ej på

grund av domstols förklaring är eller

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1968:185.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)1

dighetsålder skall förbliva omyndig, efter uppnådd myndighetsålder skall

Varje röstberättigad äger en röst. förbliva omyndig. Varje röstberättigad

äger en röst.

Om upprättande —-------kommunala vallagen.

7

Stadsfullmäktige väljas bland de

röstberättigade, som äro boende

inom staden. Den som är omyndig

kan ej väljas till stadsfullmäktig.

Landshövdingen, länsöverdirektören

och avdelningscheferna vid länsstyrelsen

i Stockholms län må icke

utses till stadsfullmäktige.

Kommer stadsfullmäktig efter valet

i den ställning, att han ej längre

är valbar, frånträder han omedelbart

sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder

må avsäga sig uppdrag att vara

stadsfullmäktig. Eljest må ej någon

avsäga sig sådant uppdrag med

mindre han uppgiver hinder, vilket

godkännes av stadsfullmäktige.

8

Stadsfullmäktige väljas för tre år

(tjänstgöringsår), räknade från och

med den 15 oktober det år, då valet

skett.

Om val av stadsfullmäktige i anledning

av ändring i kommunal indelning

är särskilt stadgat. 1 2

i-2

Kommunfullmäktige och suppleanter

väljas bland de röstberättigade,

som äro bosatta inom kommunen.

Den som är omyndig kan ej väljas

till kommunfullmäktig eller suppleant.

Landshövdingen, länsöverdirektörcn

och avdelningcheferna vid länsstyrelsen

i Stockholms län må icke

utses till kommunfullmäktige eller

suppleanter.

Kommer kommunfullmäktig eller

suppleant efter valet i den ställning,

att han ej längre är valbar, frånträder

han omedelbart sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder

må avsäga sig uppdrag att vara kommunfullmäktig

eller suppleant. Eljest

må ej någon avsäga sig sådant uppdrag

med mindre han uppgiver hinder,

vilket godkännes av kommunfullmäktige.

§-2

Kommunfullmäktige och suppleanter

väljas för tre år (tjänstgöringsår),

räknade från och med den 15 oktober

det år, då valet skett.

Om val av kommunfullmäktige

och suppleanter i anledning av ändring

i kommunal indelning är särskilt

stadgat.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1968:185.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

9 §.''

För val av stadsfullmäktige skall

staden indelas i valkretsar. Valbarhet

är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages,

att varje krets kan beräknas komma

att utse minst tio stadsfullmäktige

med tillämpning av vad i följande

stycke sägs; att varje valkrets skall

kunna omslutas med en sammanhängande

gränslinje; att territoriell

församling, där så kan ske, lämnas

odelad och icke i något fall delas på

flera än två kretsar; samt att antalet

fullmäktige för hela staden kan beräknas

bliva lika fördelat på de särskilda

valkretsarna i den mån det

utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens

i mantalslängden upptagna befolkning

för året näst före den treårsperiod,

som valet gäller, en stadsfullmäktig

för varje fullt tal, motsvarande

en hundradedel av stadens för

samma år i mantalslängden upptagna

folkmängd. Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av

denna regel skall utses, icke uppgår

till etthundra, skola för ernående av

detta antal de valkretsar, vilkas folkmängd

mest överskjuter de tal, som

enligt den angivna regeln äro bestämmande

för fullmäktiges antal

inom valkretsarna, vara berättigade

att var för sig i ordning efter överskottens

storlek välja ytterligare en

fullmäktig. Äro överskottstalen lika

för två eller flera valkretsar, avgöres

företrädet genom lottning.

(Föreslagen lydelse)1 2

För val av kommunfullmäktige

skall kommunen indelas i valkretsar.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages,

att varje krets kan beräknas komma

att utse minst tio kommunfullmäktige

med tillämpning av vad i följande

stycke sägs; att varje valkrets

skall kunna omslutas med en sammanhängande

gränslinje; att territoriell

församling, där så kan ske,

lämnas odelad och icke i något fall

delas på flera än två kretsar; samt

att antalet fullmäktige för hela kommunen

kan beräknas bliva lika fördelat

på de särskilda valkretsarna i

den mån det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens

i mantalslängden upptagna befolkning

för året näst före den treårsperiod,

som valet gäller, en kommunfullmäktig

för varje fullt tal,

motsvarande det som erhålles, då

kommunens för samma år i mantalslängden

upptagna folkmängd delas

med antalet fullmäktige för hela

kommunen. Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av

denna regel skall utses, icke uppgår

till det för kommunen bestämda antalet,

skola för ernående av detta

antal de valkretsar, vilkas folkmängd

mest överskjuter de tal, som enligt

den angivna regeln äro bestämmande

för fullmäktiges antal inom valkretsarna,

vara berättigade att var för sig

i ordning efter överskottens storlek

välja ytterligare en fullmäktig. Äro

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969:63.

2 Senaste lydelse 1968: 185.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)1 2

Om indelning i valkretsar äga, efter

därom av stadskollegiet uppgjort

förslag, stadsfullmäktige göra framställning

hos länsstyrelsen. Utan föregående

framställning må länsstyrelsen

förordna om sådan indelning,

sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige

att avgiva yttrande i ärendet.

Beslut om-----— nästa

överskottstalen lika tor tva eller tlera

valkretsar, avgöres företrädet genom

lottning.

Om indelning i valkretsar äga, efter

därom av kommunstyrelsen uppgjort

förslag, kommunfullmäktige

göra framställning hos länsstyrelsen.

Utan föregående framställning må

länsstyrelsen förordna om sådan indelning,

sedan tillfälle beretts kommunfullmäktige

att avgiva yttrande

i ärendet.

10 §.''

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och avslutande,

så ock om förfarandet, när

stadsfullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång,

stadgas i kommunala vallagen.

15

1 mom. Kungörelse om stadsfullmäktigsammanträde,

innehållande

uppgift om tid och ställe för sammanträdet

och de ärenden, som därvid

skola behandlas, utfärdas av

ordföranden eller vid hinder för honom

av förste eller, om jämväl han

är förhindrad, av andre vice ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka

före sammanträdet anslås å en i

stadshuset anordnad anslagstavla

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och avslutande,

så ock om förfarandet, när

kommunfullmäktig avgår före den

bestämda tjänstgöringstidens utgång

samt när samtliga suppleanter för

fullmäktig inkallats till ordinarie

kommunfullmäktige eller eljest avgått

som suppleanter, stadgas i kommunala

vallagen.

§•

1 m o in.3 Kungörelse om sammanträde

med kommunfullmäktige,

innehållande uppgift om tid och ställe

för sammanträdet och de ärenden,

som därvid skola behandlas, utfärdas

av ordföranden eller vid hinder

för honom av förste eller, om jämväl

han är förhindrad, av andre vice

ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka

1''öre sammanträdet anslås å en i

stadshuset anordnad anslagstavla

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1968: 185.

3 Senaste lydelse 1967: 783.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 129

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(kommunens anslagstavla) och,

därest stadsfullmäktige så beslutat,

jämväl annorstädes. Kungörelsen

skall ock senast fyra dagar före sammanträdet

delgivas envar fullmäktig.

Därjämte skall tillkännagivande

om tid och ställe för sammanträde

samt, därest stadsfullmäktige så bestämt,

om de ärenden, som skola behandlas,

införas i en eller flera ortstidningar

senast en vecka före sammanträdet.

Vid tjänstgöringsårets

första sammanträde avgöres för detta

år, i vilken eller vilka tidningar

tillkännagivande skall införas. Därvid

böra väljas sådana tidningar, som

genom spridning inom olika grupper

av kommunens medlemmar bringa

tillkännagivandet till de flestas kännedom.

Har vid fattandet av beslut

i ämnet förslag om tillkännagivandets

införande i annan ortstidning än

sådan, som omfattas av beslutet, varit

under omröstning och därvid erhållit

minst en tredjedel av de i omröstningen

deltagandes röster, skall

tillkännagivandet införas jämväl i

denna tidning.

Den omständigheten-------

Länsstyrelsen skall särskilt skriftligen

underrättas om sammanträde.

2 m o m. Fordrar ärende så skyndsam

handläggning, att kungörande

icke medhinnes i den ordning, som

stadgas i 1 inom., må sammanträde

för ärendets behandling ändock hållas,

därest senast söckendagen före

sammanträdet kungörelse, inneliål
-

(Föreslagen lydelse)1

(kommunens anslagstavla) och,

därest kommunfullmäktige så beslutat,

jämväl annorstädes. Kungörelsen

skall ock översändas med posten

till envar fullmäktig och suppleant så

tidigt, att den kan antagas komma

honom till handa senast fyra dagar

före sammanträdet.

Därjämte skall tilllkännagivande

om tid och ställe för sammanträde

samt, därest kommunfullmäktige så

bestämt, om de ärenden, som skola

behandlas, införas i en eller flera

ortstidningar senast en vecka före

sammanträdet. Vid tjänstgöringsårets

första sammanträde avgöres

för detta år, i vilken eller vilka tidningar

tillkännagivande skall införas.

Därvid böra väljas sådana tidningar,

som genom spridning inom

olika grupper av kommunens medlemmar

bringa tillkännagivandet till

de flestas kännedom. Har vid fattandet

av beslut i ämnet förslag om tillkännagivandets

införande i annan

ortstidning än sådan, som omfattas

av beslutet, varit under omröstning

och därvid erhållit minst en tredjedel

av de i omröstningen deltagandes

röster, skall tillkännagivandet införas

jämväl i denna tidning.

— sammanträdets hållande.

2 mom. Fordrar ärende så skyndsam

handläggning, att kungörande

icke medhinnes i den ordning, som

stadgas i 1 mom., må sammanträde

för ärendets behandling ändock hållas,

därest kungörelse, innehållande

uppgift som i sagda moment avses,

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

lande uppgift som i sagda moment

avses, anslagits å kommunens anslagstavla

och delgivits envar stadsfullmäktig.

3 mom. Kungörelse må, i stället

för att delgivas stadsfullmäktig inom

tid, som sägs i 1 eller 2 mom., översändas

till honom med posten så tidigt,

att den kan antagas komma honom

tillhanda inom samma tid.

(Föreslagen lydelse)1

anslagits å kommunens anslagstavla

senast söckendagen före sammanträdet

och sänts med posten till envar

kommunfullmäktig och suppleant så

tidigt, att den kan antagas ha kommit

honom till handa inom samma

tid.

15 a §.

Ha suppleanter för kommunfullmäktige

utsetts och inträffar sådant

hinder för kommunfullmäktig eller

behörigen kallad suppleant, att han

icke kan inställa sig vid sammanträde

med kommunfullmäktige eller

icke vidare kan tjänstgöra vid sammanträde,

åligger det honom att utan

dröjsmål underrätta kommunfullmäktiges

ordförande, som till tjänstgöring

vid sammanträdet inkallar

den suppleant, som enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordningen

står i tur att inträda. Är denne

närvarande vid sammanträdet, inträder

han utan särskild kallelse.

16

Stadsfullmäktige må ej handlägga

ärende, såvida icke flera än hälften

av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande

fullmäktig enligt vad i 17 §

eller 67 § andra stycket sägs hindrad

att deltaga i visst ärende, utgör ej den

omständigheten, att till följd därav

antalet av de deltagande icke överstiger

hälften av fullmäktiges hela an
-

§•

Kommunfullmäktige må ej handlägga

ärende, såvida icke flera än

hälften eller, om suppleanter för

fullmäktige utsetts, flera ån två tredjedelar

av fullmäktige äro tillstädes.

Är tillstädesvarande fullmäktig enligt

vad i 17 § eller 67 § andra stycket

sägs hindrad att deltaga i visst ärende,

utgör ej den omständigheten, att

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 15 a § även ändring som föreslagits i prop.

1969: 63.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

tal, hinder för ärendets handläggande.

18

Varje stadsfullmäktig äger en röst.

Vid stadsfullmäktigsammanträde

äger landshövdingen eller, vid hinder

för honom, länsöverdirektören

att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna

men ej i besluten. Sådan

rätt tillkommer jämväl revisor,

ändå att han icke är fullmäktig, vid

granskning av den av honom avgivna

revisionsberättelsen.

Borgarråd skall, ändå att han icke

är stadsfullmäktig, närvara vid fullmäktiges

sammanträden, där ej förfall,

som godkännes av fullmäktige,

föreligger, och äger därvid att deltaga

i överläggningarna och framställa

förslag samt få sin mening antecktecknad

i protokollet men ej att deltaga

i besluten.

(Föreslagen lydelse)1

till följd därav antalet av de deltagande

icke överstiger nu föreskriven

del av fullmäktiges hela antal, hinder

för ärendets handläggande.

Kommunfullmäktige bestämma

det antal fullmäktige som skall vara

närvarande, när interpellation besvaras.

§-2

Varje kommunfullmäktig äger en

röst.

Vid sammanträde med kommunfullmäktige

äger revisor att vara tillstädes

och deltaga i överläggningarna

men ej i besluten, ändå att han icke

är fullmäktig, vid granskning av den

av honom avgivna revisionsberättelsen.

Borgarråd skall, ändå att han icke

är kommunfullmäktig, närvara vid

fullmäktiges sammanträden, där ej

förfall, som godkännes av fullmäktige,

föreligger, och äger därvid att

deltaga i överläggningarna och framställa

förslag samt få sin mening antecknad

i protokollet men ej att deltaga

i besluten.

24 §.

Vill stadsfullmäktig till borgarråd

framställa interpellation i ämne, som

tillhör fullmäktiges handläggning,

skall interpellationen, skriftligen avfattad,

avlämnas sist fem dagar före

det sammanträde, vid vilket den är

avsedd att framställas. Fullmäktige

besluta utan föregående överlägg
-

Vill kommunfullmäktig till borgarråd

framställa interpellation i ämne,

som tillhör fullmäktiges handläggning,

skall interpellationen, skriftligen

avfattad, avlämnas före det sammanträde,

vid vilket den är avsedd

att framställas. Fullmäktige besluta

utan föregående överläggning, huru
-

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1967: 783.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

ning, huruvida interpellationer

framställande skall medgivas. Lämnas

sådant medgivande, bör interpellationen

besvaras senast vid nästa

sammanträde.

28

Stadsfullmäktiges förhandlingar

skola vara offentliga; dock må fullmäktige

för visst ärende besluta, att

överläggningen skall hållas inom

stängda dörrar.

Ordföranden vakar----— ■—

(Föreslagen lydelse)1

vida interpellationer framställande

skall medgivas. Lämnas sådant medgivande,

bör interpellationen besvaras

senast vid nästa sammanträde.

§•

Kommunfullmäktiges förhandlingar

skola vara offentliga; dock må

fullmäktige för visst ärende besluta,

att överläggningen skall hållas inom

stängda dörrar. Suppleant för kommunfullmäktig

äger utan hinder av

sådant beslut rätt att närvara vid

överläggningen.

upplösa sammanträdet.

29

1 in o m. Stadsfullmäktige må besluta,

att till stadsfullmäktig skall

enligt de grunder stadsfullmäktige

bestämma utgå traktamente för särskilda

av uppdraget föranledda kostnader

för uppehälle samt ersättning

för resekostnader och andra med

uppdraget förenade utgifter.

2 m o m. Efter stadsfullmäktiges

bestämmande må till stadsfullmäktig

utgå arvode för det arbete som är

förenat med uppdraget. Arvodet må

icke överstiga vad som är skäligt med

hänsyn till göromålens omfattning

och art samt den tid som kan beräknas

åtgå för uppdraget.

Stadsfullmäktige äga, i fall som

avses i författning om allmän försäkring,

träffa överenskommelse att

§•

1 m o in.2 Kommunfullmäktige må

besluta, att till kommunfullmäktig

och suppleant skall enligt de grunder

kommunfullmäktige bestämma

utgå traktamente för särskilda av

uppdraget föranledda kostnader för

uppehälle samt ersättning för resekostnader

och andra med uppdraget

förenade utgifter.

2 m o m.2 Efter kommunfullmäktiges

bestämmande må till kommunfullmäktig

och suppleant utgå arvode

för det arbete som är förenat med

uppdraget. Arvodet må icke överstiga

vad som är skäligt med hänsyn till

göromålens omfattning och art samt

den tid som kan beräknas åtgå för

uppdraget.

Kommunfullmäktige äga, i fall

som avses i författning om allmän

försäkring, träffa överenskommelse

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1967: 316.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

utgående arvoden skola anses som

inkomst av anställning.

Stadsfullmäktige äga ock, då särskilda

skäl äro därtill, bevilja stadsfullmäktig,

som under en lång följd

av år på grund av uppdrag utfört arbete

av betydande omfattning, pension

i form av ålderspension, förtidspension

och familjepension.

Utöver vad som följer av första—

tredje styckena må stadsfullmäktig,

som skall ägna hela sin arbetstid åt

uppdrag för staden, tillförsäkras

pension och tilläggas andra ekonomiska

förmåner enligt vad som är

skäligt.

31

Stadskollegiet består av tolv ledamöter.

Stadsfullmäktige välja bland

sig ledamöterna i kollegiet samt lika

många suppleanter för dem.

Sker ej val av suppleanter proportionellt,

skola stadsfullmäktige tillika

bestämma den ordning, i vilken

suppleanterna skola inkallas till

tjänstgöring, eller uppdraga åt stadskollegiet

att bestämma denna ordning

med iakttagande av de grunder

stadsfullmäktige fastställa.

47

I staden skall finnas en drätselnämnd.

Det tillkommer drätselnämnden

:

a) att avgiva-------andra

b) att föra stadens räkenskaper

på sätt i 66 § sägs och taga den be
1

Den föreslagna lydelsen upptar även ändring

2 Senaste lydelse 1962:155.

(Föreslagen lydelse)1

att utgående arvoden skola anses

som inkomst av anställning.

Kommunfullmäktige äga ock, då

särskilda skäl äro därtill, bevilja

kommunfullmäktig, som under en

lång följd av år på grund av uppdrag

utfört arbete av betydande omfattning,

pension i form av ålderspension,

förtidspension och familjepension.

Utöver vad som följer av första—

tredje styckena må kommunfullmäktig,

som skall ägna hela sin arbetstid

åt uppdrag för kommunen, tillförsäkras

pension och tilläggas andra

ekonomiska förmåner enligt vad som

är skäligt.

3-2

Kommunfullmäktige välja bland

sig ledamöter och suppleanter i kommunstyrelsen

till det antal fullmäktige

bestämma. Antalet ledamöter

må dock icke vara under fem.

Sker ej val av suppleanter proportionellt,

skola kommunfullmäktige

tillika bestämma den ordning, i vilken

suppleanterna skola inkallas till

tjänstgöring, eller uppdraga åt kommunstyrelsen

att bestämma denna

ordning med iakttagande av de grunder

kommunfullmäktige fastställa.

§•

I kommunen skall finnas en drätselnämnd.

Det tillkommer drätselnämnden:

stycket;

b) att föra kommunens räkenskaper

på sätt i 66 § sägs och taga den

som föreslagits i prop. 1969: 63.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

fattning med stadens drätsel i övrigt,

som kan vara föreskriven i det i 48 §

angivna reglementet för drätselnämnden;

samt

c) att i övrigt fullgöra de uppdrag,

som av stadsfullmäktige eller

sladskollegiet överlämnas till drätselnämnden.

Om ordförande-------

Övriga ledamöter i nämnden samt

suppleanter för dem väljas av stadsfullmäktige

till det antal, som fullmäktige

bestämma, för en tid av två

år, räknade från och med den 1 januari

året efter det, då valet skett.

1 avseende å valbarhet, verkan av

valbarhetens upphörande och rätt till

avsägelse skall vad i 7 § är stadgat

om stadsfullmäktig äga motsvarande

tillämpning; dock må utom personer,

som avses i andra stycket av

nämnda paragraf, ej heller i stadens

tjänst anställd befattningshavare,

som är chef för något till kommunalförvaltningen

hörande verk,

utses till ledamot eller suppleant i

drätselnämnden.

Beträffande drätselnämnden skall

i övrigt vad i 31 § andra stycket, 33 §

andra stycket och 37—43 §§ är föreskrivet

med avseende å stadskollegiet

äga motsvarande tillämpning. Suppleant

äger även i annat fall än som

avses i 38 § rätt att närvara vid

nämndens sammanträden och skall

alltid underrättas om tid för sammanträde.

(Föreslagen lydelse)1

befattning med kommunens drätsel i

övrigt, som kan vara föreskriven i

det i 48 § angivna reglementet för

drätselnämnden; samt

c) att i övrigt fullgöra de uppdrag,

som av kommunfullmäktige eller

kommunstyrelsen överlämnas till

drätselnämnden.

- 50 §.

Övriga ledamöter i nämnden samt

suppleanter för dem väljas av kommunfullmäktige

till det antal, som

fullmäktige bestämma, för en tid av

ett år, räknat från och med den 1

januari året efter det, då valet skett,

f avseende å valbarhet, verkan av

valbarhetens upphörande och rätt till

avsägelse skall vad i 7 § är stadgat

om kommunfullmäktig äga motsvarande

tillämpning; dock må utom

personer, som avses i andra stycket

av nämnda paragraf, ej heller i

kommunens tjänst anställd befattningshavare,

som är chef för något

till kommunalförvaltningen hörande

verk, utses till ledamot eller suppleant

i drätselnämnden.

Beträffande drätselnämnden skall

i övrigt vad i 31 § andra stycket, 33 §

andra stycket och 37—43 §§ är föreskrivet

med avseende å kommunstyrelsen

äga motsvarande tillämpning.

Suppleant äger även i annat fall än

som avses i 38 § rätt att närvara vid

nämndens sammanträden och skall

alltid underrättas om tid för sammanträde.

51 §.

1 m o m. Beträffande nämnd---särskilt föreskrivet.

Av stadsfullmäktige valda ledamö- Av kommunfullmäktige valda le
^

Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)1 2

ters och suppleanters tjänstgöringstid

är två år, räknade från och med

den 1 januari året efter det, då valet

skett.

I avseende å valbarhet, verkan av

valbarhetens upphörande och rätt till

avsägelse skall vad i 7 § är stadgat

om stadsfullmäktig äga motsvarande

tillämpning; dock må utom personer,

som avses i andra stycket av nämnda

paragraf, ej heller i stadens

t j änst anställd befattningshavare,

som är chef för något till nämndens

förvaltningsområde hörande verk,

utses till ledamot eller suppleant i

nämnden.

Vad i 31 § andra stycket, 33 §

andra stycket och 37—43 §§ är föreskrivet

med avseende å stadskollegiet

skall äga motsvarande tillämpning.

Suppleant äger-------för

damöters och suppleanters tjänstgöringstid

är ett år, räknat från och

med den 1 januari året efter det, då

valet skett.

I avseende å valbarhet, verkan av

valbarhetens upphörande och rätt

till avsägelse skall vad i 7 § är stadgat

om kommunfullmäktig äga motsvarande

tillämpning; dock må utom

personer, som avses i andra stycket

av nämnda paragraf, ej heller i kommunens

tjänst anställd befattningshavare,

som är chef för något till

nämndens förvaltningsområde hörande

verk, utses till ledamot eller

suppleant i nämnden.

Vad i 31 § andra stycket, 33 §

andra stycket och 37—43 §§ är föreskrivet

med avseende å kommunstyrelsen

skall äga motsvarande tilllämpning.

sammanträde.

67 §;

Av stadsfullmäktige skola vartannat

år vid sammanträde, då val till

befattningar inom kommunen eljest

anställas, utses revisorer och revisorssuppleanter

för granskning av

de två nästföljande årens förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot eller

suppleant i stadslcollegiet eller eljest

är redovisningsskyldig till staden,

eller sådan den redovisningsskyldige

närstående, som sägs i 17 §,

må icke vara revisor eller revisorssuppleant

för granskning av förvaltning,

som omfattas av redovisningsskyldigheten,

ej heller deltaga i val

Av kommunfullmäktige skola årligen

vid sammanträde, då val till

befattningar inom kommunen eljest

anställas, utses revisorer och revisorssuppleanter

för granskning av

det nästföljande årets förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot eller

suppleant i kommunstyrelsen eller

eljest är redovisningsskyldig till

kommunen, eller sådan den redovisningsskyldige

närstående, som sägs i

17 §, må icke vara revisor eller revisorssuppleant

för granskning av

förvaltning, som omfattas av redovisningsskyldigheten,

ej heller deltaga i

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1962: 155.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

av revisor eller revisorssuppleant för

granskning av sådan förvaltning eller

i beslut med anledning av granskningen.

Revisorerna äga att när som helst

inventera de penningmedel och värdehandlingar,

som stadskollegiet eller

annan kommunal nämnd omhänderhar,

samt taga del av räkenskaper

och andra handlingar, som beröra

förvaltningen.

Vad i 43 § sägs om ansvar och skadeståndsskyldighet

för ledamot av

stadskollegiet äger avseende jämväl

å revisor.

Vad i 2-9 § 1 och 2 mom. stadgas

om stadsfullmäktig skall äga motsvarande

tillämpning med avseende

å revisor.

(Föreslagen lydelse)1 2 3

val av revisor eller revisorssuppleant

för granskning av sådan förvaltning

eller i beslut med anledning av

granskningen.

Revisorerna äga att när som helst

inventera de penningmedel och värdehandlingar,

som kommunstyrelsen

eller annan kommunal nämnd

omhänderhar, samt taga del av räkenskaper

och andra handlingar, som

beröra förvaltningen.

Vad i 43 § sägs om ansvar och skadeståndsskyldighet

för ledamot av

kommunstyrelsen äger avseende

j ämväl å revisor.

Vad i 29 § 1 och 2 mom. stadgas

om kommunfullmäktig skall äga

motsvarande tillämpning med avseende

å revisor.

1. Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1970. De nya bestämmelserna

tillämpas dock dessförinnan i fråga om val av fullmäktige.

2. Finnes till följd av beslut om höjning av antalet kommunfullmäktige

för valperioden 1971—1973 ändring i valkretsindelningen böra ske, skall

förordnande därom meddelas senast under juni 1970. Inom samma tid fastställes

det antal fullmäktige som varje valkrets skall utse.

3. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i drätselnämnden,

för ledamöter och suppleanter i nämnder beträffande vilka 51 § 1

mom. är tillämpligt samt för revisorer och revisorssuppleanter upphör vid

utgången av år 1970.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

3) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse,

dels att 17 § 3 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 5 § 2 mom., 9—11 §§, 12 § 2 mom., 13 och 14 §§, 16 § 2 inom., 17 §

1-—2 mom., 18 och 30 §§, 31 § 1 mom., 33 §, 36 § 3 mom., 37 §, 40 § 3 mom.

samt 46 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 8 § 4 mom. samt 17 a och 32

a §§ , av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

5

2 mom. Församling med 1 000

invånare eller därunder äger uppdraga

beslutanderätten åt kyrkofullmäktige.

Förslag om upphävande av

sådant beslut må ej väckas i kyrkofullmäktige

förrän fyra år förflutit

sedan fullmäktige trädde i verksamhet

och skall, om det godkännes,

tillämpas från utgången av det år,

då allmänna fullmäktigval nästa

gäng förrättas.

8 9

9

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige

tillkommer envar inom försam1

Senaste lydelse 1968: 188.

(Föreslagen lydelse)

§•

2 m o in. Församling med 1 000

invånare eller därunder äger uppdraga

beslutanderätten åt kyrkofullmäktige.

Förslag om upphävande av

sådant beslut må ej väckas i kyrkofullmäktige

förrän tre år förflutit

sedan fullmäktige trädde i verksamhet

och skall, om det godkännes, tillläinpas

från utgången av det år, då

allmänna fullmäktigval nästa gång

förrättas.

§•

4 mom. För kyrkofullmäktige

skola utses suppleanter, om fullmäktige

besluta det. Om beslutet skall

länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

Beslut enligt första stycket fattas

av kyrkostämman, när kyrkofullmäktige

första gången skola utses.

i-1

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige

och suppleanter tillkommer en
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

lingen mantalsskriven svensk medborgare,

som är medlem av svenska

kyrkan och som senast under nästföregående

kalenderår uppnått nitton

års ålder och ej på grund av domstols

förklaring är eller efter uppnådd

myndighetsålder skall förbliva

omyndig. Varje röstberättigad äger

en röst.

Den som är kyrkoskriven i ickelerritoriell

församling äger ej rösträtt

vid val av kyrkofullmäktige i

annan församling,

Om upprättande--

(Föreslagen lydelse)

var inom församlingen mantalsskriven

svensk medborgare, som är medlem

av svenska kyrkan och som senast

under nästföregående kalenderår

uppnått nitton års ålder och ej

på grund av domstols förklaring är

eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva omyndig. Varje röstberättigad

äger en röst.

Den som är kyrkoskriven i icketerritoriell

församling äger ej rösträtt

vid val av kyrkofullmäktige och

suppleanter i annan församling,

kommunala vallagen.

10§.i

Kyrkofullmäktige väljas bland de

röstberättigade, som äro boende

inom församlingen. Den som är omyndig

kan ej väljas till fullmäktig.

Landshövding, länsöverdirektör, avdelningschef

vid länsstyrelse och

biskop må icke utses till kyrkofullmäktige.

Kommer kyrkofullmäktig efter valet

i den ställning, att han ej längre

är valbar, frånträder han omedelbart

sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder

må avsäga sig uppdrag att vara kyrkofullmäktig.

Eljest må ej någon avsäga

sig sådant uppdrag med mindre

han uppgiver hinder, vilket godkännes

av fullmäktige.

Kyrkofullmäktige och suppleanter

väljas bland de röstberättigade, som

äro bosatta inom församlingen. Den

som är omyndig kan ej väljas till

fullmäktig eller suppleant.

Landshövding, länsöverdirektör, avdelningschef

vid länsstyrelse och

biskop må icke utses till kyrkofullmäktige

eller suppleanter.

Kommer kyrkofullmäktig eller

suppleant efter valet i den ställning,

att han ej längre är valbar, frånträder

han omedelbart sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder

må avsäga sig uppdrag att vara

kyrkofullmäktig eller suppleant. Eljest

må ej någon avsäga sig sådant

uppdrag med mindre han uppgiver

hinder, vilket godkännes av fullmäktige.

11 §•

Kyrkofullmäktige väljas för fyra Kyrkofullmäktige och suppleanter

år, räknade från och med den 1 ja- väljas för tre år, räknade från och

1 Senaste lydelse 1968:188.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

nuari året näst efter det, då valet

skett. Där val sker första gången och

icke äger rum under år, då allmänna

val av fullmäktige förrättas, skall

valet dock ej avse längre tid än till

utgången av det år, då sådana allmänna

val nästa gång skola äga rum.

Om val av kyrkofullmäktige i anledning

av ändring i ecklesiastik indelning

är särskilt stadgat.

12

2 m o m. Vid valkretsindelning

iakttages, att varje krets kan beräknas

komma åt! utse minst tio

fullmäktige med tillämpning av vad

i följande stycke sägs; att delar av

samma by eller hemman ej utan synnerliga

skäl förläggas till olika valkretsar;

att varje valkrets skall kunna

omslutas med en sammanhängande

gränslinje; att antalet fullmäktige

för hela församlingen kan beräknas

bliva lika fördelat på de särskilda

valkretsarna i den mån det

utan olägenhet kan ske; samt att valkretsarna

såvitt möjligt sammanfalla

med valkretsarna vid kommunal-

eller stadsfullmäktigval.

I varje valkrets väljes, efter kretsens

i mantalslängden upptagna befolkning

för året näst före den fyraårsperiod,

som valet gäller, en fullmäktig

för varje fullt tal, motsvarande

det som erhålles, då församlingens

för samma år i mantalslängden

upptagna folkmängd delas med

antalet fullmäktige för hela församlingen.

Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av denna regel

med den 1 januari året näst efter

det, då valet skett. Där val sker första

gången och icke äger rum under år,

då allmänna val av fullmäktige förrättas,

skall valet dock ej avse längre

tid än till utgången av det år, då sådana

allmänna val nästa gång skola

äga rum.

Om val av kyrkofullmäktige och

suppleanter i anledning av ändring

i ecklesiastik indelning är särskilt

stadgat.

§•

2 in o in. Vid valkretsindelning

iakttages, att varje krets kan beräknas

komma att utse minst tio

fullmäktige med tillämpning av vad

i följande stycke sägs; att delar av

samma by eller hemman ej utan synnerliga

skäl förläggas till olika valkretsar;

att varje valkrets skall kunna

omslutas med en sammanhängande

gränslinje; att antalet fullmäktige

för hela församlingen kan beräknas

bliva lika fördelat på de särskilda

valkretsarna i den mån det utan olägenhet

kan ske; samt att valkretsarna

såvitt möjligt sammanfalla med

valkretsarna vid va! av kommunfullmäktige.

I varje valkrets väljes, efter kretsens

i mantalslängden upptagna befolkning

för året näst före den treårsperiod,

som valet gäller, en fullmäktig

för varje fullt tal, motsvarande

det som erhålles, då församlingens

för samma år i mantalslängden upptagna

folkmängd delas med antalet

fullmäktige för hela församlingen.

Därest det antal fullmäktige, som

med tillämpning av denna regel skall

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

skall utses, icke uppgår till det för

församlingen bestämda antalet, skola

för ernående av detta antal de

valkretsar, vilkas folkmängd mest

överskjuter de tal, som enligt den

angivna regeln äro bestämmande för

fullmäktiges antal inom valkretsarna,

vara berättigade att var för sig i

ordning efter överskottens storlek

välja ytterligare en fullmäktig. Äro

överskottstalen lika för två eller flera

valkretsar, avgöres företrädet genom

lottning.

(Föreslagen lydelse)

utses, icke uppgår till det för församlingen

bestämda antalet, skola för ernående

av detta antal de valkretsar,

vilkas folkmängd mest överskjuter

de tal, som enligt den angivna regeln

äro bestämmande för fullmäktiges

antal inom valkretsarna, vara berättigade

att var för sig i ordning efter

överskottens storlek välj a ytterligare

en fullmäktig. Äro överskottstalen

lika för två eller flera valkretsar, avgöres

företrädet genom lottning.

13 §.

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och avslutande,

så ock om förfarandet, när

kyrkofullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång,

stadgas i kommunala vallagen.

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och avslutande,

så ock om förfarandet, när

kyrkofullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång

samt när samtliga suppleanter för

fullmäktig inkallats till ordinarie

kyrkofullmäktige eller eljest avgått

som suppleanter, stadgas i kommunala

vallagen.

Beträffande församling---i ortstidningar.

14

Kyrkofullmäktige välja--— till

För året näst efter det, då val av

kyrkofullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet

hållas i januari månad;

dock skall ordförandevalet hållas i

december månad det år fullmäktigvalet

ägt rum, om val av församlingsdelegerade

då skall ske. Intill

dess ordförande blivit vald utövas

ordförandeskapet av den som fullmäktige

därtill särskilt utsett.

domkapitlet.

Vid sammanträde som under år,

då allmänna val av kyrkofullmäktige

ägt rum, hålles med de nyvalda fullmäktige

utövas ordförandeskapet av

den som valts till ordförande för nästkommande

år. Intill dess valet förrättats

utövas ordförandeskapet av

den som fullmäktige därtill särskilt

utsett. I fråga om ordförandeskapet

vid första sammanträdet med fullmäktige

som valts i anledning av

1 Senaste lydelse 1967: 799.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

Äro

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ändring i ecklesiastik indelning är

särskilt stadgat.

både —------levnadsåren äldst.

16 §.

2 mom. Vid sammanträde före utgången av juni—--och förvalt
ning.

Vid sammanträde i---och inkomststat.

Vid sammanträde före utgången av

december månad förrättas val till de

befattningar inom församlingen, vilka

vid årets slut bliva lediga.

Vid sammanträde före utgången av

december månad förrättas val till de

befattningar inom församlingen, vilka

vid årets slut bliva lediga. År då

allmänna val av kyrkofullmäktige

ägt rum förrättas valen av de nyvalda

fullmäktige. Dessa förrätta även andra

val, avseende tid efter utgången av

nämnda år, vilka enligt lag eller annan

författning ankomma på fullmäktige.

1 m o in. Kungörelse om —

Kungörelsen skall minst en vecka

före sammanträdet anslås å en av

församlingen på lämplig plats anordnad

anslagstavla (församlingens

anslagstavla) och, därest kyrkofullmäktige

så beslutat, jämväl annorstädes.

Kungörelsen skall ock senast

fyra dagar före sammanträdet delgivas

envar fullmäktig.

Därjämte skall-----

Den omständigheten---

2 mom. Fordrar ärende så

skyndsam handläggning, att kungörande

icke medhinnes i den ordning,

som stadgas i 1 mom., må sammanträde

för ärendets behandling ändock

hållas, därest senast söckendagen

17 §.

— vice ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka

före sammanträdet anslås å en av

församlingen på lämplig plats anordnad

anslagstavla (församlingens anslagstavla)

och, däresjt kyrkofullmäktige

så beslutat, jämväl annorstädes.

Kungörelsen skall ock översändas

med posten till envar fullmäktig

och suppleant så tidigt, att

den kan antagas komma honom till

handa senast fyra dagar före sammanträdet.

— denna tidning,

sammanträdets hållande.

2 m o m. Fordrar ärende så skyndsam

handläggning, att kungörande

icke medhinnes i den ordning, som

stadgas i 1 mom., må sammanträde

för ärendets behandling ändock hållas,

därest kungörelse, innehållande

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

före sammanträdet kungörelse, innehållande

uppgift som i sagda moment

avses, anslagits å församlingens anslagstavla

och delgivits envar kyrkofullmäktig.

3 mom. Kungörelse må, i stället

för att delgivas lcyrkofullmäktig inom

tid, som sägs i 1 eller 2 inom.,

översändas till honom med posten

så tidigt, att den kan antagas komma

honom tillhanda inom samma tid.

17

uppgift som i sagda moment avses,

anslagits å församlingens anslagstavla

senast söckendagen före sammanträdet

och sänts med posten till

envar kyrkofullmäktig och suppleant

så tidigt, att den kan antagas ha

kommit honom till handa inom samma

tid.

a §•

Ha suppleanter för kyrkofullmäktige

utsetts och inträffar sådant hinder

för kyrkofullmäktig eller behörigen

kallad suppleant, att han icke

kan inställa sig vid sammanträde

med kyrkofullmäktige eller icke vidare

kan tjänstgöra vid sammanträde,

åligger det honom att utan dröjsmål

underrätta kyrkofullmäktiges

ordförande, som till tjänstgöring vid

sammanträdet inkallar den suppleant,

som enligt den mellan suppleanterna

bestämda ordningen står i

tur att inträda. Är denne närvarande

vid sammanträdet, inträder han

utan särskild kallelse.

18 §.

Kyrkofullmäktige må ej handlägga

ärende, såvida icke flera än hälften

av dem äro tillstädes. År tillstädesvarande

fullmäktig enligt vad i 19 §

eller 77 § andra stycket sägs hindrad

att deltaga i visst ärende, utgör ej

den omständigheten, att till följd

därav antalet av de deltagande icke

Kyrkofullmäktige må ej handlägga

ärende, såvida icke flera än hälften

eller, om suppleanter för fullmäktige

utsetts, flera än två tredjedelar

av fullmäktige äro tillstädes.

Är tillstädesvarande fullmäktig enligt

vad i 19 § eller 77 § andra stycket

sägs hindrad att deltaga i visst ären
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

överstiger hälften av fullmäktiges de, utgör ej den omständigheten, att

liela antal, hinder för ärendets hand- till följd därav antalet av de deltaläggande.

gande icke överstiger nu föreskriven

del av fullmäktiges hela antal, hinder

för ärendets handläggande.

Kyrkofullmäktige bestämma det

antal fullmäktige som skall vara närvarande,

när interpellation besvaras.

30 §.

Kyrkofullmäktiges förhandlingar

skola vara offentliga; dock må fullmäktige

för visst ärende besluta, att

överläggningen skall hållas inom

stängda dörrar.

Ordföranden vakar

Kyrkof ullmäktiges förhandlingar

skola vara offentliga; dock må fullmäktige

för visst ärende besluta, att

överläggningen skall hållas inom

stängda dörrar. Suppleant för kyrkofullmäktig

äger utan hinder av sådant

beslut rätt att närvara vid överläggningen.

upplösa sammanträdet.

31

1 mom. Kyrkofullmäktige må besluta,

att till kyrkofullmäktig skall

enligt de grunder kyrkofullmäktige

bestämma utgå traktamente för särskilda

av uppdraget föranledda kostnader

för uppehälle samt ersättning

för resekostnader och andra med

uppdraget förenade utgifter.

Efter kyrkofullmäktiges bestämmande

må till kyrkofullmäktig jämväl

utgå arvode för det arbete som

är förenat med uppdraget. Arvodet

må icke överstiga vad som är skäligt

med hänsyn till göromålens omfattning

och art samt den tid som kan

beräknas åtgå för uppdraget.

1 m o m.1 Kyrkofullmäktige må

besluta, att till kyrkofullmäktig och

suppleant skall enligt de grunder

kyrkofullmäktige bestämma utgå

traktamente för särskilda av uppdraget

föranledda kostnader för

uppehälle samt ersättning för resekostnader

och andra med uppdraget

förenade utgifter.

Efter kyrkofullmäktiges bestämmande

må till kyrkofullmäktig och

suppleant jämväl utgå arvode för det

arbete som är förenat med uppdraget.

Arvodet må icke överstiga vad som

är skäligt med hänsyn till göromålens

omfattning och art samt den tid

som kan beräknas åtgå för uppdraget.

1 Senaste lydelse 1962: 157.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 129 år 1969

33

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

32 a §.

För fullmäktige i kyrklig samfällighet

skola utses suppleanter, om

fullmäktige besluta det. Om beslutet

skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

Beslut enligt första stycket fattas

av Konungen, när kyrkofullmäktige

första gången skola utses.

33 §.

Beträffande fullmäktige i kyrklig

samfällighet skall i övrigt vad i 9—31

§§ är stadgat med avseende å fullmäktige

i församling äga motsvarande

tillämpning, dock med iakttagande

av följande särskilda bestämmelser.

Beträffande fullmäktige och suppleanter

i kyrklig samfällighet skall

i övrigt vad i 9—31 §§ är stadgat med

avseende å fullmäktige i församling

äga motsvarande tillämpning, dock

med iakttagande av följande särskilda

bestämmelser.

a) Vid val------i kyrkoarkiv.

36 §.

3 mom. Ordförande och vice

ordförande utses för fyra kalenderår.

Avgår den valde under uppdragstiden,

utses i hans ställe annan för

den återstående delen av samma tid.

Underrättelse om------

3 m o in. Ordförande och vice

ordförande utses för tre kalenderår.

Avgår den valde under uppdragstiden,

utses i hans ställe annan för

den återstående delen av samma tid.

- till domkapitlet.

37

Beträffande kyrkostämma skall

vad i 15 §, 16 § 2 mom., 17 § 1 mom.

samt 19—30 §§ är stadgat med avseende

å kyrkofullmäktige och deras

sammanträden äga motsvarande tilllämpning,

dock med iakttagande av

följande särskilda bestämmelser.

a) Vad som---omröstning röi 3

§•

Beträffande kyrkostämma skall

vad i 15 §, 16 § 2 mom. första och

andra styckena samt tredje stycket

första punkten, 17 § 1 mom. samt

19—30 §§ är stadgat med avseende

å kyrkofullmäktige och deras sammanträden

äga motsvarande tillämpning,

dock med iakttagande av följande

särskilda bestämmelser.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 sand. Nr 129

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 ar 1969

(Nuvarande lydelse)

40

3 mom. Församlingsdelegerade

och suppleanter väljas för fyra år,

räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då allmänna val

av kyrkofullmäktige förrättats. Där

val sker första gången och icke äger

rum under år, då allmänna val av

fullmäktige förrättas, skall valet

dock ej avse längre tid än till utgången

av det år, då sådana allmänna

val nästa gång skola äga rum.

Valet förrättas i december månad

näst före ingången av det år, då

tjänstgöringstiden börjar. Då valet

förrättas av kyrkofullmäktige samma

år allmänna val av fullmäktige

ägt rum, utövas ordförandeskapet i

de nyvalda fullmäktige intill dess

ordförande blivit vald av den som

fullmäktige därtill särskilt utsett.

Avgår församlingsdelegerad — ---

(Föreslagen lydelse)

§■

3 in o in. Församlingsdelegerade

och suppleanter väljas för tre år,

räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då allmänna val

av kyrkofullmäktige förrättats. Där

val sker första gången och icke äger

rum under år, då allmänna val av

fullmäktige förrättas, skall valet

dock ej avse längre tid än till utgången

av det år, då sådana allmänna

val nästa gång skola äga rum.

Valet förrättas före utgången av

december månad näst före ingången

av det år, då tjänstgöringstiden börjar.

År då allmänna val av kyrkofullmäktige

ägt rum förrättas valet,

om kyrkofullmäktige finnas i församlingen,

av de nyvalda fullmäktige

vid sammanträde som avses i 16 § 2

mom. tredje stycket.

den avgångne.

46 §.

Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet,

vilka avses i 44 § 2 mom.,

väljas för fyra år, räknade från och

med den 1 januari året näst efter

det, då valet skett. Valet skall förrättas

i december månad året näst

efter det, då allmänna val av kyrkofullmäktige

ägt rum. 1 2 3

Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet,

vilka avses i 44 § 2 mom.,

väljas för tre år, räknade från och

med den 1 januari året näst efter det,

då allmänna val av kyrkofullmäktige

ägt rum.

Avgår ledamot,—---av tjänstgöringstiden.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna

tillämpas dock dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av

år 1970 och i fråga om sammanträde med de år 1970 valda fullmäktige.

2. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i kyrkoråd

och för kyrkvärdar upphör vid utgången av år 1970.

3. Församling och kyrklig samfällighet får bestämma att löpande tjänstgöringstider

för ledamöter och suppleanter i nämnd som avses i 57 § 2 mom.

skall upphöra vid utgången av år 1970.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

35

4) Förslag

till

Lag

om ändring i landstingslagen (1954:319)

Härigenom förordnas, att 8, 19, 25, 27 och 44 §§ landstingslagen (1954:

319) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

8 §.i

Landstingsmän och suppleanter

väljas bland de röstberättigade, som

äro boende inom landstingskommunen.

Den som är omyndig kan ej

väljas till landstingsman eller suppleant.

Landshövding och —— —--—— eller suppleant

Kommer landstingsman-----sitt uppdrag.

Den som-----— av landstinget.

(Föreslagen lydelse)

Landstingsmän och suppleanter

väljas bland de röstberättigade, som

äro bosatta inom landstingskommunen.

Den som är omyndig kan ej

väljas till landstingsman eller suppleant.

19 §.!

Landstinget sammanträder---för mötet.

Vid sammanträde före utgången

av december månad förrättas val till

de befattningar inom landstingskommunen,

vilka vid årets slut bliva lediga.

År då allmänna val av landstingsmän

ägt rum förrättas valen av

det nyvalda landstinget. Detta förrättar

även andra val, avseende tid efter

utgången av nämnda år, vilka enligt

lag eller annan författning ankomma

på landsting.

Landstinget eller---annan sammanträdesort.

1 Senaste lydelse 1969:214 (jfr 1969: 217).

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

25 g.i

Landstinget utser bland tingets le- Landstinget utser varje år för nästdamöter

en ordförande och en vice kommande kalenderår bland tingets

ordförande för en tid av högst ett ledamöter en ordförande och en vice

år. ordförande.

Upphör under —--— •—— vice ordförande.

Vid sammanträde som under år,

då allmänna val av landstingsmän

ägt rum, hålles med det nyvalda

landstinget utövas ordförandeskapet

av den som valts till ordförande för

nästkommande år. Intill dess valet

förrättats utövas ordförandeskapet

av den som landstinget därtill särskilt

utsett.

27 §.

Landstinget må —--- ärendets handläggande.

Landstinget bestämmer det antal

landstingsmän som skall vara närvarande,

när interpellation besvaras.

44 §.2

Ledamöter och suppleanter i för- Ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskottet

väljas för fyra år, valtningsutskottet väljas för tre år,

räknade från och med den 1 januari räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skett, året näst efter det, då allmänna val

Valet skall förrättas vid landstings- av landstingsmän ägt rum.

möte året näst efter det, då allmänna

val av landstingsmän ägt rum.

Avgår ledamot---av tjänstgöringstiden. 1 2 3

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna

tillämpas dock dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av

år 1970 och i fråga om sammanträde med det år 1970 valda landstinget.

2. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskott

och för ledamöter och suppleanter i annan nämnd, vilka på

grund av föreskrift i lag eller annan författning valts enligt 44 § första

stycket, upphör vid utgången av år 1970.

3. Landstingskommun får bestämma att löpande tjänstgöringstider för

1 Senaste lydelse 1965: 103.

2 Senaste lydelse 1968: 186.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Knngl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

ledamöter och suppleanter i nämnd som avses i 54 § andra stycket skall

upphöra vid utgången av år 1970.

4. Ordförandeskapet vid sammanträde med det år 1970 i Stockholms

län valda landstinget utövas, innan ordförande blivit vald, av den som därtill

utsetts av fullmäktige i kommunalförbundet för Stockholms stads och

läns regionala frågor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

5) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1957:281) om kommunalförbund

Härigenom förordnas, att 5 §, 8 § 1 och 4 inom. samt 9, 12 och 13 §

lagen (1957:281) om kommunalförbund skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)1

5

Vad i 7 § tredje och fjärde styckena,

11 § första och tredje styckena,

12 § samt 14—28 §§ kommunallagen

är stadgat om kommuns fullmäktige

skall äga motsvarande tillämpning i

fråga om kommunalförbunds fullmäktige.

8

1 in o m. Förbundsfullmäktige väljas

för tre år, räknade från och med

den 1 januari året näst efter det,

då allmänna kommunalval ägt rum,

eller, där landstingskommun ingår i

förbundet, från och med den 1 januari

det därpå följande året.

Val av fullmäktige förrättas i december

månad näst före ingången au

det år, då fullmäktiges tjänstgöringstid

börjar, dock att, där landstingskommun

ingår i förbundet, valet må

äga rum tidigare under året.

Skall val av förbundsfullmäktige

ske i december månad det år all
-

§•

Vad i 7 § tredje och fjärde styckena,

11 § första och tredje styckena,

12, 14 samt 15—28 §§ kommunallagen

är stadgat om kommunfullmäktige

skall äga motsvarande tilllämpning

i fråga om kommunalförbunds

fullmäktige.

§•

1 mom.2 Förbundsfullmäktige

väljas för tre år, räknade från och

med den 1 januari året näst efter det,

då allmänna kommunalval ägt rum.

Val av förbundsfullmäktige förrättas

vid sammanträde som avses i 13 §

fjärde stycket kommunallagen av de

nyvalda kommunfullmäktige eller,

om valet förrättas av landsting, vid

sammanträde som avses i 19 § andra

stycket landsting slag en av det nyvalda

landstinget.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1968:187.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

männa kommunalval ägt rum, skola

förbundsfullmäktige väljas av de vid

kommunalvalet utsedda ledamöterna

av förbundsmedlems fullmäktige.

Det ankommer på kommuns fullmäktige

att utse en av de nyvalda

ledamöterna av kommunens fullmäktige

att utfärda kungörelse om

sammanträde för val av förbundsfullmäktige

och att där föra ordet.

4 mom. För året näst efter det,

då val av fullmäktige i förbundet

ägt rum, skall val av ordförande och

vice ordförande i fullmäktige hållas

vid fullmäktiges första sammanträde

och ordförandeskapet intill dess

utövas av den som fullmäktige därtill

särskilt utsett.

(Föreslagen lydelse)1

4 m o m. Vid sammanträde som

under år, då val av fullmäktige i

förbundet ägt rum, hålles med de nyvalda

fullmäktige utövas ordförandeskapet

av den som valts till ordförande

för nästkommande år. Intill

dess valet förrättats utövas ordförandeskapet

av den som fullmäktige

därtill särskilt utsett.

Då val---------------ägt rum.

9 §.

Sammanträden skola-----det nödigt.

Vid sammanträde före-----och förvaltning.

Vid sammanträde i---och inkomststat.

Vid sammanträde i december manad

förrättas val till de befattningar

inom förbundet, vilka vid årets slut

bliva lediga.

Vid sammanträde före utgången

av december månad förrättas val till

de befattningar inom förbundet, vilka

vid årets slut bliva lediga. År då val

av förbundsf ullmäktige ägt rum förrättas

valen av de nyvalda fullmäktige.

Dessa förrätta även andra val, avseende

tid efter utgången av nämnda

år, vilka enligt lag eller annan författning

ankomma på fullmäktige.

12 §.

Där ej annat är särskilt föreskri- Där ej annat är särskilt föreskrivet,

skall vad i 30 §, 31 § första vet, skall vad i 30 §, 31 § första stycstycket

första punkten och andra ket första punkten och andra stycket

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 8 § 4 mom. och 9 § även ändring som

föreslagits i prop. 1969: 63.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lijdelse) (Föreslagen lydelse)1

stycket, 32 §, 33 § första stycket samt 32—46 §§ kommunallagen är

första punkten och andra stycket stadgat om kommunstyrelse och övsamt

34—46 §§ kommunallagen är riga nämnder m. m. äga motsvarande

stadgat om kommuns styrelse och tillämpning i fråga om kommunalövriga

nämnder m. m. äga motsva- förhunds styrelse och övriga nämnrande

tillämpning i fråga om kom- der m. m.

munalförbunds styrelse och övriga

nämnder in. m.

13 §.

Val av ledamöter och suppleanter

i förbundets styrelse skall, där ej

annat är särskilt stadgat, förrättas i

december månad året näst efter det,

då val av fullmäktige i förbundet ägt

rum.

I nybildat förbund skall val, som

i första stycket sägs, äga rum vid

förbundsfullmäktiges första sammanträde,

och skall valet, där ej annat

är särskilt stadgat, avse tiden

från valets förrättande till ingången

av det år, då nästa tjänstgöringstid

för ledamöter och suppleanter börjar.

I nybildat förbund skall val av ledamöter

och suppleanter i förbundets

styrelse äga rum vid förbundsfullmäktiges

första sammanträde, och

skall valet, där ej annat är särskilt

stadgat, avse tiden från valets förrättande

till ingången av det år, då nästa

tjänstgöringstid för ledamöter och

suppleanter börjar.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna

tillämpas dock dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av

år 1970 och i fråga om sammanträde med de år 1970 valda fullmäktige.

2. Löpande tjänstgöringstider för fullmäktige i kommunalförbund i vilket

landstingskommun ingår samt för ledamöter och suppleanter i kommunalförbunds

styrelse upphör vid utgången av år 1970.

3. Kommunalförbund får bestämma att löpande tjänstgöringstider för ledamöter

och suppleanter i sådana nämnder, som tillsatts med stöd av 12 §

jämförd med 44 § andra stycket kommunallagen (1953: 753), skall upphöra

vid utgången av år 1970.

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 13 § även ändring som föreslagits i prop.

1969: 63.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

41

6) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1919:293) om ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning

Härigenom förordnas, att 14, 18, 38 och 41 §§ lagen (1919: 293) om ändring

i kommunal och ecklesiastik indelning skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Fullmäktige i kommun, vars område

genom indelningsändring ökas

eller minskas, skola företräda såväl

den äldre som den ökade eller

minskade kommunen, om Konungen

ej bestämmer annat enligt 19 §.

Vidkommande sådan kommun äge

Konungen, om förhållandena därtill

föranleda, förordna, att samtliga

fullmäktiges uppdrag skola upphöra,

då den nya indelningen träder i

kraft, samt nytt val till fullmäktige

verkställas för tiden till utgången av

det år, då allmänna val av fullmäktige

nästa gång skola äga rum. Där

sådant förordnande meddelats åligger

det länsstyrelsen att snarast möjligt

under året innan indelningsändringen

träder i kraft och sist före

den 1 juli, med tillämpning av vad

om valdag och fullmäktiges antal är

särskilt stadgat, bestämma vilken

dag valet skall äga rum och huru

många fullmäktige skola utses även
-

(Föreslagen lydelsej1 2

Kommunfullmäktige i kommun,

vars område genom indelningsändring

ökas eller minskas, skola företräda

såväl den äldre som den ökade

eller minskade kommunen, om Konungen

ej bestämmer annat enligt

19 §•

Vidkommande sådan kommun äge

Konungen, om förhållandena därtill

föranleda, förordna, att samtliga

kommunfullmäktiges och, om suppleanter

för fullmäktige utsetts, suppleanters

uppdrag skola upphöra, då

den nya indelningen träder i kraft,

samt nytt val verkställas för tiden

till utgången av det år, då allmänna

val av fullmäktige nästa gång skola

äga rum. Där sådant förordnande

meddelats åligger det länsstyrelsen

att snarast möjligt under året innan

indelningsändringen träder i kraft

och sist före den 1 juli, med tillämpning

av vad om valdag är särskilt

stadgat, bestämma vilken dag valet

skall äga rum ävensom förordna per
-

14§.‘

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1965: 595.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

12

(Nuvarande lydelse)

som förordna person att kungöra

första sammanträdet med fullmäktige

och där föra ordet, till dess ordförande

valts. Länsstyrelsen äger i

samband därmed förordna om kommunens

indelning i valkretsar och

valdistrikt oberoende av eljest gällande

bestämmelser om tid för meddelande

av sådant förordnande.

Beträffande kommun, som ovan

sägs, äge Konungen, om förhållandena

därtill föranleda, ock förordna,

att uppdragen för ledamöter och

suppleanter i kommunens styrelse

ocli övriga nämnder eller i någon eller

några av dem skola upphöra, då

den nya indelningen träder i kraft,

samt nytt val dessförinnan verkställas

av de nya fullmäktige för tiden

till utgången av löpande tjänstgöringstider.

(Föreslagen lydelse)1 2

son att kungöra första sammanträdet

med fullmäktige och där föra ordet,

till dess ordförande valts. Länsstyrelsen

äger i samband därmed förordna

om kommunens indelning i

valkretsar och valdistrikt oberoende

av eljest gällande bestämmelser om

tid för meddelande av sådant förordnande.

Beträffande kommun, som ovan

sägs, äge Konungen, om förhållandena

därtill föranleda, ock förordna,

att uppdragen för ledamöter och

suppleanter i kommunstyrelsen och

kommunens övriga nämnder eller i

någon eller några av dem skola upphöra,

då den nya indelningen träder

i kraft, samt nytt val dessförinnan

verkställas av de nya fullmäktige för

tiden till utgången av löpande tjänstgöringstider.

18 §.i

I nybildad kommun skall val av

fullmäktige förrättas så fort ske kan

under året innan indelningsändringen

träder i kraft. Om valet icke skall

äga rum under år, då allmänna val

av fullmäktige förrättas, skall det

ej avse längre tid än till utgången av

det år, då sådana allmänna val nästa

gång skola äga rum.

Det åligger länsstyrelsen att snarast

möjligt under året innan indelningsändringen

träder i kraft och

sist före den 1 juli, med tillämpning

av vad om valdag och fullmäktiges

antal är särskilt stadgat, bestämma

I nybildad kommun skall val av

kommunfullmäktige och, om suppleanter

skola utses, val av suppleanter

förrättas så fort ske kan under

året innan indelningsändringen träder

i kraft. Om valet icke skall äga

rum under år, då allmänna val av

fullmäktige förrättas, skall det ej

avse längre tid än till utgången av

det år, då sådana allmänna val nästa

gång skola äga rum.

Det åligger länsstyrelsen att snarast

möjligt under året innan indelningsändringen

träder i kraft och

sist före den 1 juli, med tillämpning

av vad om valdag är särskilt stadgat,

bestämma vilken dag val av fullmäk
-

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1965: 595.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

vilken dag val av fullmäktige skall

äga rum och huru många fullmäktige

skola utses ävensom förordna

person att kungöra första sammanträdet

med fullmäktige och där föra

ordet, till dess ordförande valts.

Länsstyrelsen äger att i samband

därmed förordna om kommunens indelning

i valkretsar och valdistrikt

oberoende av eljest gällande bestämmelser

om tid för meddelande av sådant

förordnande.

Länsstyrelsen skall —--------

I nybildad kommun skola fullmäktige

innan indelningsändringen träder

i kraft förrätta val av kommunens

styrelse och nämnder.

I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid

för fullmäktige i nybildad

kommun skall så anses, som om

tjänstgöringstiden börjat först med

ingången av nästfoljande året.

Valnämnd, som---av indelni:

(Föreslagen lydelse)1

tige och, om suppleanter skola utses,

val av suppleanter skall äga rum

ävensom förordna person att kungöra

första sammanträdet med fullmäktige

och där föra ordet, till dess

ordförande valts. Länsstyrelsen äger

att i samband därmed förordna om

kommunens indelning i valkretsar

och valdistrikt oberoende av eljest

gällande bestämmelser om tid för

meddelande av sådant förordnande.

fullmäktige valda.

I nybildad kommun skola kommunfullmäktige

innan indelningsändringen

träder i kraft förrätta val

av kommunstyrelse och nämnder.

I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid

för fullmäktige och suppleanter

i nybildad kommun skall så

anses, som om tjänstgöringstiden

börjat först med ingången av nästföljande

året.

;sändringen.

38 §J

Vid ändring---församlings

Är i församling, vars område genom

indelningsändring ökas eller

minskas, beslutanderätten överlåten

åt kyrkofullmäktige skola dessa företräda

såväl den äldre som den ökade

eller minskade församlingen. För

sådan församling äga bestämmelserna

i 14 § andra stycket motsvarande

tillämpning. Väljas nya fullmäktige,

övertaga de omedelbart efter valet de

uppgifter som tillkomma dem.

beslutanderätt.

Är i församling, vars område genom

indelningsändring ökas eller

minskas, beslutanderätten överlåten

åt kyrkofullmäktige skola dessa företräda

såväl den äldre som den ökade

eller minskade församlingen. I fråga

om sådan församling äge Konungen,

om förhållandena därtill föranleda,

förordna, att samtliga fullmäktiges

och, om suppleanter för fullmäktige

utsetts, suppleanters uppdrag skola

upphöra, då den nya indelningen trä
-

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 38 § även ändring som föreslagits i prop.

1969: 63.

2 Senaste lydelse 1965: 595.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kimgl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

der i kraft, samt nytt val verkställas

för tiden till utgången av det år, då

allmänna val av fullmäktige nästa

gång skola äga rum. Där sådant förordnande

meddelats åligger det länsstyrelsen

att snarast möjligt under

året innan indelningsändringen träder

i kraft och sist före den 1 juli,

med tillämpning av vad om valdag

och fullmäktiges antal är särskilt

stadgat, bestämma vilken dag valet

skall äga rum och huru många fullmäktige

skola utses ävensom förordna

person att kungöra första sammanträdet

med fullmäktige och där

föra ordet, till dess ordförande valts.

Länsstyrelsen beslutar samtidigi om

suppleanter för fullmäktige skola utses.

Länsstyrelsen äger i samband med

beslut som nu sagts förordna om församlingens

indelning i valkretsar

och valdistrikt oberoende av eljest

gällande bestämmelser om tid för

meddelande av sådant förordnande.

Väljas nya fullmäktige, övertaga de

omedelbart efter valet de uppgifter

som tillkomma dem.

Beträffande församling,---—- av indelningsändringen.

41 §.‘

I nybildad församling, där beslutanderätten

skall överlåtas åt kyrkofullmäktige,

skall val av fullmäktige

förrättas så fort ske kan under året

innan indelningsändringen träder i

kraft. Om valet icke skall äga rum

under år, då allmänna val av fullmäktige

förrättas, skall det ej avse

längre tid än till utgången av det år,

då sådana allmänna val nästa gång 1

I nybildad församling, där beslutanderätten

skall överlåtas åt kyrkofullmäktige,

skall val av fullmäktige

och, om suppleanter skola utses, val

av suppleanter förrättas så fort ske

kan under året innan indelningsändringen

träder i kraft. Om valet icke

skall äga rum under år, då allmänna

val av fullmäktige förrättas, skall det

ej avse längre tid än till utgången av

1 Senaste lydelse 1965: 595.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

skola äga rum. Bildas ny församling

av församlingar som utgöra samfällighet

med uppgift att handha alla

ekonomiska församlingsangelägenheter,

äger Konungen förordna att samfällighetens

fullmäktige skola vara

fullmäktige i den nybildade församlingen.

(Föreslagen lydelse)

det år, då sådana allmänna val nästa

gång skola äga rum. Bildas ny församling

av församlingar som utgöra

samfällighet med uppgift att handha

alla ekonomiska församlingsangelägenheter,

äger Konungen förordna

att samfällighetens fullmäktige skola

vara fullmäktige i den nybildade

församlingen.

Om annat —--------— kyrkoherde tillträtt.

För val av fullmäktige i nybildad

församling åligger det länsstyrelsen

att inom tid som i andra stycket

sägs, med tillämpning av vad om valdag

och fullmäktiges antal är särskilt

stadgat, bestämma vilken dag

val av fullmäktige skall äga rum och

huru många fullmäktige skola utses.

Länsstyrelsen äger att i samband

därmed förordna om församlingens

indelning i valkretsar och valdistrikt

oberoende av eljest gällande bestämmelser

om tid för meddelande av sådant

förordnande.

För val av fullmäktige och, om

suppleanter skola utses, val av suppleanter

i nybildad församling åligger

det länsstyrelsen att inom tid som i

andra stycket sägs, med tillämpning

av vad om valdag och fullmäktiges

antal är särskilt stadgat, bestämma

vilken dag valet skall äga rum och

huru många fullmäktige skola utses.

Länsstyrelsen beslutar samtidigt om

suppleanter för fullmäktige skola utses.

Länsstyrelsen äger att i samband

med beslut som nu sagts förordna

om församlingens indelning i valkretsar

och valdistrikt oberoende av

eljest gällande bestämmelser om tid

för meddelande av sådant förordnande.

I nybildad församling må--—•

I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid

för fullmäktige samt ledamöter

och suppleanter i kyrkoråd

och övriga nämnder i nybildad församling

skall så anses, som om

tjänstgöringstiden börjat först med

ingången av nästfoljande året.

Fullmäktige skola -------

---dylikt val.

I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid

för fullmäktige och suppleanter

samt ledamöter och suppleanter

i kyrkoråd och övriga nämnder

i nybildad församling skall så

anses, som om tjänstgöringstiden

börjat först med ingången av nästföljande

året.

av indelningsändringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna tilllämpas

dock dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av år

1970.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

7) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1964:320) om polisnämnder

Härigenom förordnas, att 4, 7 och 9 §§ lagen (1964: 320) om polisnämnder

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

4

Ombud och suppleanter för dem

väljas av kommunens fullmäktige.

Val om ombud förrättas sist den 15

november året näst efter det, då allmänna

val av fullmäktige ägt rum.

Vid valet skall bestämmas den ordning,

i vilken suppleanterna skola

inkallas till tjänstgöring. 7

(Föreslagen lydelse)

§•

Ombud och suppleanter för dem

väljas av kommunfullmäktige. Vid

valet skall bestämmas den ordning, i

vilken suppleanterna skola inkallas

till tjänstgöring.

7 §•

Ombud och suppleanter för dem

väljas för fyra år, räknade från och

med den 16 november det år valet

skett. Avgår ombud före utgången av

denna tid, inkallas den suppleant,

som enligt den mellan suppleanterna

bestämda ordningen bör inträda.

Finnes ej suppleant, som kan inträda,

sker nytt val av ombud och suppleant

för återstående del av den avgångnes

tjänstgöringstid.

Länsstyrelsen skall

Ombud och suppleanter för dem

väljas för tre år, räknade från och

med den dag valet skett. Val förrättas

det år, då allmänna val av kommunfullmäktige

äga rum, av de nyvalda

fullmäktige vid sammanträde

som avses i 13 § fjärde stycket kommunallagen.

Avgår ombud före utgången

av den tid för vilken han

valts, inkallas den suppleant, som

enligt den mellan suppleanterna bestämda

ordningen bör inträda. Finnes

ej suppleant, som kan inträda,

sker nytt val av ombud och suppleant

för återstående del av den avgångnes

tjänstgöringstid.

- och postadress.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

47

(Nuvarande lydelse)

9 §

Ledamöter och suppleanter i polisnämnd

väljas för fyra år, räknade

från och med den 1 januari året näst

efter det, då valet skett. Valet förrättas

i december månad året näst efter

det, då allmänna val av fullmäktige

ägt rum.

Skola ledamöterna — -—-----

Polisnämnden bestämmer-----

(Föreslagen lydelse)

Ledamöter och suppleanter i polisnämnd

väljas för tre år, räknade

från och med den 1 januari året näst

efter det, då allmänna val av kommunfullmäktige

ägt rum.

varje kommun.

— -— --den avgångne.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. Val enligt de nya bestämmelserna

sker dock första gången år 1970. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter

och suppleanter i polisnämnd upphör vid utgången av år 1970 samt

för ombud och suppleanter när nytt val av ombud och suppleanter förrättats.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

8) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård

Härigenom förordnas, att 8 § 3 mom. och 9 § lagen (1954: 579) om nykterhetsvård

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

8

3 m o in. I fråga om organisationen

av nykterhetsvården i Stockholm

skola gälla de särskilda bestämmelser

som efter förslag av stadsfullmäktige

fastställas av Konungen.

Kan i annan kommun organisationen

icke lämpligen anordnas efter

vad i lagen sägs, äger Konungen på

framställning av kommunens fullmäktige

medgiva undantag.

9

Länsnykterhetsnämnden skall hava

följande sammansättning:

två ledamöter, utsedda av socialstyrelsen,

av vilka den ene tillika är

ordförande och den andre skall vara

läkare,

en ledamot, utsedd av länsstyrelsen,

samt

två ledamöter, utsedda av landstinget;

dock skall i län, som omfattar

två landsting, vartdera landstinget

utse en ledamot samt i annat län än

Stockholms län, som omfattar en

stad, vilken icke deltager i landsting,

1 Senaste lydelse 1964: 779.

2 Senaste lydelse 1967: 790.

§•

3 in o in.1 I fråga om organisationen

av nykterhetsvården i Stockholm

skola gälla de särskilda bestämmelser

som efter förslag av kommunfullmäktige

fastställas av Konungen.

Kan i annan kommun organisationen

icke lämpligen anordnas efter

vad i lagen sägs, äger Konungen på

framställning av kommunfullmäktige

medgiva undantag.

i-2

Länsnykterhetsnämnden skall hava

följande sammansättning:

två ledamöter, utsedda av socialstyrelsen,

av vilka den ene tillika är

ordförande och den andre skall vara

läkare,

en ledamot, utsedd av länsstyrelsen,

samt

två ledamöter, utsedda av landstinget;

dock skall i län, som omfattar

två landsting, vartdera landstinget

utse en ledamot samt i län, som omfattar

en kommun, vilken icke deltager

i landsting, landstinget utse en

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

landstinget utse en ledamot och ledamot och kommunfullmäktige i

stadsfullmäktige i den staden en den kommunen en ledamot,

ledamot.

/ län, som omfattar två städer, vilka

ej deltaga i landsting, skola, utöver

de av socialstyrelsen och länsstyrelsen

utsedda ledamöterna, utses

tre ledamöter, av vilka landstinget

utser en och vardera staden en ledamot.

För varje----- — -— en suppleant.

Ledamöter och suppleanter utses bland--- -

Ledamöter och suppleanter utses

för två kalenderår. Avgår ledamot

eller suppleant under den för honom

bestämda tjänstgöringstiden, utses

ersättare för den tid, som återstått

för den avgångne.

■ motsvarande tillämpning.

Ledamöter och suppleanter utses

för tre år, räknade från och med den

1 januari året efter det, då allmänna

val av landstingsmän och kommunfullmäktige

ägt rum. Avgår ledamot

eller suppleant under den för honom

bestämda tjänstgöringstiden, utses

ersättare för den tid, som återstått

för den avgångne.

Närmare bestämmelser----av Konungen.

Angående bestridandet--— särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna tilllämpas

dock redan dessförinnan i fråga om utseende av ledamöter och

suppleanter i länsnykterhetsnämnd för tid efter utgången av år 1970. Löpande

tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i länsnykterhetsnämnd

upphör vid utgången av år 1970. 4

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 129

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

9) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1964:731) om trafiknämnder

Härigenom förordnas, att 3 och 4 §§ lagen (1964: 731) om trafiknämnder

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

3 §•

Valbar till ledamot eller suppleant

i trafiknämnd är envar svensk medborgare

som är bosatt inom polisdistriktet

och har uppnått tjugotre

års ålder samt ej är omyndig eller i

konkurstillstånd.

Till ledamot — —---— och trafikreglering

Kommer ledamot------sitt uppdrag.

Har kommun —-----från uppdraget.

Den som---—--väljande myndigheten. 4

Valbar till ledamot eller suppleant

i trafiknämnd är envar svensk medborgare

som är bosatt inom polisdistriktet

och har uppnått tjugotre

års ålder samt ej är omyndig.

4 §•

Ledamöter och suppleanter i trafiknämnd

väljas för fyra år, räknade

från och med den 1 januari året efter

det, då valet skett. Valet skall förrättas

i december månad året näst

efter det, då allmänna val av fullmäktige

ägt rum.

Avgår ledamot

Sker ändring —

Ledamöter och suppleanter i trafiknämnd

väljas för tre år, räknade

från och med den 1 januari året efter

det, då allmänna val av kommunfullmäktige

ägt rum.

— denna tid.

till trafiknämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna tilllämpas

dock redan dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången

av år 1970. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i trafiknämnd

upphör vid utgången av år 1970.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

51

10) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker

Härigenom förordnas, att 12—14 §§ lagen (1955:416) om sparbanker

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

12§.i

Huvudman skall — —• -— sparbankens verksamhetsområde.

Huvudman må-----annan

Huvudman, som enligt stadgandet

i 13 § tillsättes av stadsfullmäktige,

kommunalfullmäktige eller landsting,

må ej heller vara tjänsteman

eller styrelseledamot i annat bankaktiebolag

än Sparbankernas bankaktiebolag

eller i hypoteksförening

eller kassa för jordbrukskredit.

sparbank.

Huvudman, som enligt stadgandet

i 13 § tillsättes av kommunfullmäktige

eller landsting, må ej heller vara

tjänsteman eller styrelseledamot i

annat bankaktiebolag än Sparbankernas

bankaktiebolag eller i hypoteksförening

eller kassa för jordbrukskredit.

Av antalet huvudmän skall hälften

väljas, i enlighet med närmare

stadganden i reglementet, av fullmäktige

i de städer, köpingar och

landskommuner, som ingå i sparbankens

verksamhetsområde, eller av

landsting. Återstoden utses av huvudmännen

själva, vid senare huvudmannaval

än det, som förrättas i

samband med sparbankens bildande,

bland insättare i sparbanken, som

vid utgången av kalenderåret närmast

före huvudmannavalet haft ett

tillgodohavande i sparbanken av

1 Senaste lydelse 1962: 234.

13 §.

Av antalet huvudmän skall hälften

väljas, i enlighet med närmare stadganden

i reglementet, av kommunfullmäktige

i de kommuner, som ingå

i sparbankens verksamhetsområde,

eller av landsting. Återstoden utses

av huvudmännen själva, vid senare

huvudmannaval än det, som

förrättas i samband med sparbankens

bildande, bland insättare i sparbanken,

som vid utgången av kalenderåret

närmast före huvudmannavalet

haft ett tillgodohavande i sparbanken

av minst etthundra kronor;

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

minst etthundra kronor; huvudman,

som står i tur att avgå, äger ej deltaga

i valet för besättande av hans

egen plats.

Stadsfullmäktiges, kommunalfullmäktiges

och landstings val av huvudmän

skall vara proportionellt,

därest det begäres av minst så många

väljande, som motsvara det tal, vilket

erhålles, om samtliga väljandes

antal delas med det antal personer

valet avser, ökat med 1. Om förfarandet

vid sådant val är särskilt stadgat.

(Föreslagen lydelse)

huvudman, som står i tur att avgå,

äger ej deltaga i valet för besättande

av hans egen plats.

Kommunfullmäktiges och landstings

val av huvudmän skall vara

proportionellt, därest det begäres av

minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med

det antal personer valet avser, ökat

med 1. Om förfarandet vid sådant val

är särskilt stadgat.

14

Huvudman skall utses för fyra

år, dock att vid det första huvudmannavalet

inom sparbanken mandattiderna

skola i den mån så erfordras

för att åstadkomma successiva

nyval sättas kortare än som nyss

sagts. Därest huvudman avgår eller

avlider innan den tid, för vilken han

blivit utsedd, gått till ända eller hinder

för honom att vara huvudman

uppkommer enligt 12 §, skall fyllnadsval

för den återstående delen av

mandattiden anställas så snart kan

ske.

Huvudman skall utses för tre år,

dock att vid det första huvudmannavalet

inom sparbanken mandattiderna

skola i den mån så erfordras för

att åstadkomma successiva nyval

sättas kortare än som nyss sagts.

Därest huvudman avgår eller avlider

innan den tid, för vilken han blivit

utsedd, gått till ända eller hinder för

honom att vara huvudman uppkommer

enligt 12 §, skall fyllnadsval för

den återstående delen av mandattiden

anställas så snart kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna

tillämpas dock redan dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången

av år 1970.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

53

11) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet

Härigenom förordnas, att 31 och 56 §§ lagen (1919:240) om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

För fondbörs skall finnas en styrelse,

vars ordförande jämte suppleant

för honom utses av Konungen.

Övriga ledamöter i styrelsen väljas

till en fjärdedel av de bankaktiebolag,

som äro medlemmar av fondbörsen,

till en fjärdedel av övriga

börsmedlemmar, till en fjärdedel av

stadsfullmäktige i den stad, där börsen

hålles, och till den återstående

fjärdedelen av den handelskammare,

inom vars distrikt nämnda stad är

belägen. Envar av de fyra valkorporationerna

utser därjämte suppleanter

för de av densamma valda

ledamöterna till lika antal som dessa.

Ordförande, ledamöter och suppleanter

utses för en tid av högst två

år. Avgår någon, innan den tid, för

vilken han blivit utsedd, gått till ända,

utses efterträdare för den återstående

tiden.

Har Konungen---av börsmed

För fondbörs skall finnas en styrelse,

vars ordförande jämte suppleant

för honom utses av Konungen.

Övriga ledamöter i styrelsen väljas

till en fjärdedel av de bankaktiebolag,

som äro medlemmar av fondbörsen,

till en fjärdedel av övriga

börsmedlemmar, till en fjärdedel av

kommunfullmäktige i den kommun,

där börsen hålles, och till den återstående

fjärdedelen av den handelskammare,

inom vars distrikt nämnda

kommun är belägen. Envar av de

fyra valkorporationerna utser därjämte

suppleanter för de av densamma

valda ledamöterna till lika antal

som dessa.

Ordförande, ledamöter och suppleanter

utses för en tid av högst tre

år. Avgår någon, innan den tid, för

vilken han blivit utsedd, gått till ända,

utses efterträdare för den återstående

tiden.

56 §.

I stad, där fondbörs finnes, vars I kommun, där fondbörs finnes,

börsordning blivit jämlikt denna lag vars börsordning blivit jämlikt den
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

av Konungen fastställd, skola de åligganden

beträffande försäljning å offentlig

auktion av fondpapper, som

enligt särskilda författningar tillkomma

av stadens handels- och sjöfartsnämnd

utsedd mäklare, ombesörjas

av person, som fondbörsens

styrelse därtill förordnar.

(Föreslagen lydelse)

na lag av Konungen fastställd, skola

de åligganden beträffande försäljning

å offentlig auktion av fondpapper,

som enligt särskilda författningar

tillkomma av kommunens handels-

och sjöfartsnämnd utsedd mäklare,

ombesörjas av person, som

fondbörsens styrelse därtill förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna tilllämpas

dock redan dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången

av år 1970.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

55

12) Förslag

till

Lag

om ändring i skollagen (1962:319)

Härigenom förordnas i fråga om skollagen (1962: 319) S

dels att i 18 och 53 §§ ordet »stad» skall bytas ut mot »kommun»,

dels att 22 § skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

22

Länsskolnämnd utgöres av nio för

fyra år utsedda ledamöter, som äro

bosatta inom länet. Av ledamöterna

utses två av Konungen, varav en

bland företrädare för arbetsgivare

och en bland företrädare för arbetstagare

inom länet, samt en av skolöverstyrelsen,

en av länsstyrelsen

och fem av landstinget. Finnas inom

länet två landstingskommuner, utser

vartdera landstinget två ledamöter

och landstingen i samråd en ledamot.

Omfattar länet stad, som icke tillhör

landstingskommun, utses tre ledamöter

av landstinget och två ledamöter

av fullmäktige i staden.

Av ledamöterna av länsskolnämnden

för Stockholms län utses dock en

av länsstyrelsen, fyra av stadsfullmäktige

i Stockholm och fyra av

Stockholms läns landsting.

De ledamöter,

För varje--

(Föreslagen lydelse)

§-1 2

Länsskolnämnd utgöres av nio ledamöter,

som äro bosatta inom länet

och som utses för tre år, räknade från

och med den 1 januari året efter det,

då allmänna val av landstingsmän

och kommunfullmäktige ägt rum.

Av ledamöterna utses två av Konungen,

varav en bland företrädare för

arbetsgivare och en bland företrädare

för arbetstagare inom länet, samt

en av skolöverstyrelsen, en av länsstyrelsen

och fem av landstinget.

Finnas inom länet två landstingskommuner,

utser vartdera landstinget

två ledamöter och landstingen i

samråd en ledamot. Omfattar länet

kommun, som icke tillhör landstingskommun,

utses tre ledamöter av

landstinget och två ledamöter av

kommunfullmäktige.

— angivna villkor.

— en suppleant.

1 Senaste lydelse av 53 § 1965: 247.

2 Senaste lydelse 1967: 800.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna

tillämpas dock redan dessförinnan i fråga om utseende av ledamöter och

suppleanter i länsskolnämnd för tid efter utgången av år 1970. Löpande

tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i länsskolnämnd upphör

vid utgången av år 1970.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

57

13) Förslag

till

Lag

om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:521)

Härigenom förordnas, att 74 § rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:

521) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

74§.i

Den i 13 § angivna rådgivande

nämnden skall bestå av två av länsstyrelsen

utsedda ledamöter, den ene

tillika ordförande, två av landstinget

valda ledamöter och en ledamot som

utses av länsnykterhetsnämnden. I

Stockholms län utser dessutom nykterhetsnämnden

i Stockholm en ledamot.

Finnes inom ett län mer än ett

landsting eller finnes där stad som

icke deltager i landsting, utser varje

landsting så ock stad som nu sagts

vardera två ledamöter.

För varje — •—-——-—— --—

(Föreslagen lydelse)

Den i 13 § angivna rådgivande

nämnden skall bestå av två av länsstyrelsen

utsedda ledamöter, den ene

tillika ordförande, två av landstinget

valda ledamöter och en ledamot som

utses av länsnykterhetsnämnden. I

Stockholms län utser dessutom nykterhetsnämnden

i Stockholm en ledamot.

Finnes inom ett län mer än ett

landsting eller finnes där kommun

som icke deltager i landsting, utser

varje landsting så ock kommun som

nu sagts vardera två ledamöter,

en suppleant.

Ledamöter och suppleanter utses bland ----rådgivande nämnd.

Ledamöter och suppleanter utses

för fyra kalenderår. Avgår ledamot

eller suppleant under den för honom

bestämda tjänstgöringstiden, utses

ersättare för den tid som skulle hava

återstått för den avgångne.

Ledamot och-------

Ledamöter och suppleanter utses

för tre år, räknade från och med den

1 januari året efter det, då allmänna

val av landstingsmän och kommunfullmäktige

ägt rum. Avgår ledamot

eller suppleant under den för honom

bestämda tjänstgöringstiden, utses

ersättare för den tid som skulle hava

återstått för den avgångne.

av kontrollstyrelsen.

1 Senaste lydelse 1967: 795.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna tilllämpas

dock redan dessförinnan i fråga om utseende av ledamöter och

suppleanter i rådgivande nämnd för tid efter utgången av år 1970. Löpande

tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i rådgivande nämnd upphör

vid utgången av år 1970.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

59

14) Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1960:267) angående skogsvårdsstyrelser

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen (1960: 267) angående skogsvårdsstyrelser

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

3 §.

Skogsvårdsstyrelse utgöres av sju

ledamöter. Tre av dem utses av

Kungl Maj :t för en tid av fyra år.

Kungl. Maj :t förordnar en av dessa

ledamöter att vara ordförande samt

utser suppleant för en var av dem.

Tre ledamöter jämte suppleanter utses

av landstinget eller, om inom styrelsens

verksamhetsområde finnas

fler än ett landsting, av dessa gemensamt

för samma tid som de av Kungl.

Maj :t utsedda ledamöterna. Såsom

självskriven ledamot ingår länsjägmästaren

hos skogsvårdsstyrelsen.

(Föreslagen lydelse)

Skogsvårdsstyrelse utgöres av sju

ledamöter. Tre av dem utses av

Kungl. Maj :t för en tid av tre år,

räknad från och med den 1 januari

året efter det, då allmänna val av

landstingsmän ägt rum. Kungl. Maj :t

förordnar en av dessa ledamöter att

vara ordförande samt utser suppleant

för en var av dem. Tre ledamöter

jämte suppleanter utses av landstinget

eller, om inom styrelsens verksamhetsområde

finnas fler än ett

landsting, av dessa gemensamt för

samma tid som de av Kungl. Maj :t

utsedda ledamöterna. Såsom självskriven

ledamot ingår länsjägmästa
-

ren hos skogsvårdsstyrelsen.

Styrelsen utser — —------vice ordförande.

Avgår av----------den avgångne.

Landshövdingen i------förordnad tjänsteman.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna tilllämpas

dock redan dessförinnan i fråga om utseende av ledamöter och

suppleanter i skogsvårdsstyrelse för tid efter utgången av år 1970. Löpande

tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i skogsvårdsstyrelse upphör

vid utgången av år 1970.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 24 oktober

1969.

Närvarande:

Statsministern Palme, statsråden Sträng, Lange, Holmqvist, Aspling,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Moberg,

Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrade bestämmelser

om mandattider i kommunallagstiftningen, antalet fullmäktige

i kommun, in. m. och anför.

Inledning

Den 15 juni 1967 fick kommunalrättskommittén i uppdrag dels att mot

bakgrund av grundlagberedningens förslag till partiell författningsreform

(SOU 1967:26) lägga fram förslag till de ändringar i kommunallagstiftningen

— utöver uppenbart nödvändiga justeringar i fråga om mandattiden

för bl. a. stads- och kommunalfullmäktigledamöter och landstingsmän —

som bör genomföras vid ett förverkligande av grundlagberedningens förslag

om samordning av riksdags- och kommunalvalen, dels att verkställa en av

riksdagen med anledning av ett flertal motioner begärd utredning (KU 1967:

11, rskr 56) med förslag till sådana ändringar av bestämmelserna om mandattiden

för kommunernas styrelser att dessa så långt möjligt får samma

mandatperiod som de beslutande församlingarna. Kommittén har i oktober

1968 redovisat uppdraget i sitt betänkande XI Mandattider och valperioder

i kommunallagstiftningen (Stencil K 1968: 11).1 I betänkandet redovisas

även en inventering av författningar som innehåller bestämmelser om andra

än kommunala organ till vilka kommun eller landstingskommun utser ledamöter

och för vilka gäller två- eller fyraåriga mandattider.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av rikspolisstyrelsen,

värnpliktsverket, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statens vägverk,

kammarkollegiet, bankinspektionen, Stockholms fondbörs, alkoholpolitiska

utredningen, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen,

1 Kommittén har därvid bestått av landshövdingen Ingvar Lindell, ordförande, direktören

Harald Aronsson, riksdagsmannen Nils-Eric Gustafsson, kommunalnämndsordföranden Sture

Holmqvist samt riksdagsmännen Bertil Strandberg och Olof Westberg.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

domänverket, länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Malmöhus, Västmanlands

och Västerbottens län, Uppsala, Göteborgs och Stockholms domkapitel,

överförmyndarnämnden i Stockholm, Svenska kommunförbundet,

Svenska landstingsförbundet och Svenska pastoratens riksförbund.

Skolöverstyrelsen har bifogat yttrande från länsskolnämnden i Stockholms

län. Länsstyrelserna har överlämnat yttranden från förvaltningsutskotten

i resp. landsting. Dessutom har länsstyrelserna överlämnat, länsstyrelsen

i Stockholms län yttrande från stadsfullmäktige i Stockholm, länsstyrelsen

i Jönköpings län yttranden från sex kommuner och en kyrklig

kommun, länsstyrelsen i Malmöhus län yttranden från Lunds domkapitel

och elva kommuner, länsstyrelsen i Västmanlands län yttranden från nio

kommuner och länsstyrelsen i Västerbottens län yttranden från fyra kommuner.

Domkapitlen har överlämnat, Uppsala domkapitel yttranden från

sex kyrkliga kommuner, Göteborgs domkapitel yttranden från fem kyrkliga

kommuner och Stockholms domkapitel yttranden från fyra kyrkliga kommuner.

Kommunalrättskommittén har den It april 1969 i sitt betänkande XII

Fullmäktige och suppleanter i kommunerna (Stencil K 1969:5) redovisat

ytterligare två uppdrag, nämligen dels att göra en översyn av bestämmelserna

om antalet fullmäktige i kommun, dels att förutsättningslöst utreda

frågan om införande av suppleanter för stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige.

1

Efter remiss har yttranden över detta betänkande avgetts av kammarkollegiet,

länsstyrelserna i Södermanlands, Jönköpings, Göteborgs och Bohus,

Kopparbergs och Västerbottens län, Uppsala, Lunds och Göteborgs

domkapitel, kommunalvalskommittén, valtekniska utredningen, Svenska

kommunförbundet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

Länsstyrelserna har överlämnat, länsstyrelsen i Södermanlands län yttranden

från nio kommuner, två kyrkliga kommuner och från Södermanlands

länsavdelning av Svenska kommunförbundet, länsstyrelsen i Jönköpings

län yttranden från nitton kommuner och två kyrkliga kommuner,

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län yttranden från nio kommuner samt

länsstyrelserna i Kopparbergs och Västerbottens län yttranden från vardera

sex kommuner. Domkapitlen har överlämnat, Uppsala domkapitel yttranden

från fyra kyrkliga kommuner, Lunds domkapitel yttranden från

fem kyrkliga kommuner och Göteborgs domkapitel yttranden från sex

kyrkliga kommuner.

1 Kommittén har därvid bestått av landshövdingen Ingvar Lindell, ordförande, direktören

Harald Aronsson, riksdagsmannen Nils-Eric Gustafsson, kommunalnämndsordföranden Sture

Hoimqvist samt riksdagsmännen Ivar Högström, Bertil Strandberg och Olof Westberg.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

I de frågor som behandlats i kommitténs nu ifrågavarande två betänkanden

har Stockholms stad — för vilken gäller särskilda bestämmelser —

lämnats utanför kommitténs bedömningar. Stadsfullmäktige i Stockholm

har i skrivelse den 16 juni 1969 till Kungl. Maj:t föreslagit de författningsändringar

som i förevarande hänseenden enligt stadens mening bör ske för

stadens del. Även vissa andra författningsändringar har föreslagits i skrivelsen.

Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av kammarkollegiet,

länsstyrelsen i Stockholms län och Svenska kommunförbundet.

Mandattiderna

Gällande rätt m. m.

Inledning

Enligt 4 § kommunallagen (1953: 753) (KL) utövas kommuns beslutanderätt

av fullmäktige — stadsfullmäktige i stad och kommunalfullmäktige

i landskommun och köping — medan förvaltning och verkställighet tillkommer

kommunens styrelse och övriga nämnder. I landskommun och köping

skall som kommunens styrelse finnas en kommunalnämnd.

I stad skall finnas en drätselkammare. Drätselkammaren är stadens styrelse

om inte Kungl. Maj :t förordnat att som kommunens styrelse skall

finnas ett stadskollegium (29 § KL). I städer med stadskollegium är drätselkammarens

uppgifter begränsade till att handha drätselförvaltningen.

I Stockholm är enligt 4 § kommunallagen (1957: 50) för Stockholm (KLS)

stadskollegiet stadens styrelse. Till stadskollegiet är knuten en borgarrådsberedning,

som består av det antal borgarråd som fullmäktige bestämmer

(45 § KLS). Drätselkammare i stad med stadskollegium motsvaras i Stockholm

av drätselnämnd (47 § KLS). Utöver vad som sagts nu tillsätts enligt

44 § KL och 49 § KLS de nämnder som skall finnas enligt särskilda författningar

(nämnder för specialreglerad förvaltning) eller som fullmäktige

finner behövliga (nämnder för oreglerad förvaltning). I prop. 1969: 63

med förslag om införande av enhetlig kommunbeteckning, m. m. har föreslagits

att beteckningarna landskommun, köping och stad mönstras ut ur

kommunallagarna och ersätts med den enhetliga beteckningen kommun

samt att de skilda beteckningarna på kommuns fullmäktige och styrelse

byts ut mot de enhetliga beteckningarna kommunfullmäktige resp. kommunstyrelse.

Särskild nämnd för drätseluppgifter (motsvarande drätselkammare

i stad med stadskollegium i dag) skall enligt förslaget få inrättas

utan Kungl. Maj :ts hörande och skall då kallas drätselnämnd.

I 5 § landstingslagen (1954: 319) (LL) föreskrivs att landstingskommunens

beslutanderätt utövas av landstinget samt att förvaltning och verkställighet

tillkommer förvaltningsutskottet och övriga nämnder. Förvalt
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

ningsutskottet, som är ett obligatoriskt organ, utgör landstingskommuns

styrelse (40 §). I övrigt tillsätts enligt 54 § de nämnder som skall finnas

enligt särskilda författningar (nämnder för specialreglerad förvaltning)

eller som landstinget finner behövliga (nämnder för oreglerad förvaltning).

Enligt 1 § lagen (1957: 281) om kommunalförbund (KFL) kan kommuner,

landstingskommuner eller landstingskommun och stad som inte tillhör

landstingskommun sluta sig samman till kommunalförbund för en eller

flera förvaltningsuppgifter. Kommunalförbunds beslutanderätt utövas av

förbundets fullmäktige. Förvaltning och verkställighet tillkommer förbundets

styrelse och särskilt tillsatta nämnder (3 §). 44 § KL äger motsvarande

tillämpning i fråga om kommunalförbunds nämnder (12 § KFL).

Enligt 4 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse (FSL) tillkommer

församlings beslutanderätt kyrkofullmäktige eller kyrkostämma. I församling

med minst 1 000 invånare utövas i allmänhet beslutanderätten av kyrkofullmäktige.

I mindre församling kan församlingen uppdra åt kyrkofullmäktige

att utöva beslutanderätten (5 § FSL). Församlingar utgör i vissa

fall kyrklig samfällighet. Sådan samfällighet kan handha alla församlingsangelägenheter

av ekonomisk natur, vilket är fallet med bl. a. den

kyrkliga samfälligheten i Göteborg, eller ha mer begränsade uppgifter, vilket

är fallet med bl. a. den kyrkliga samfälligheten i Stockholm. I Stockholms

kyrkliga samfällighet och i annan kyrklig samfällighet som inte

handhar alla församlingsangelägenheter av ekonomisk natur utövas beslutanderätten

av församlingsdelegerade. I den kyrkliga samfälligheten i

Göteborg och annan kyrklig samfällighet som handhar alla ekonomiska

församlingsangelägenheter tillkommer beslutanderätten samfällighetens

kyrkofullmäktige (6 § FSL). Förvaltning och verkställighet inom församling

och kyrklig samfällighet åvilar kyrkoråd och övriga nämnder (4 och

6 §§ FSL). I övrigt tillsätts enligt 57, 62 och 63 §§ de nämnder som skall

finnas enligt särskilda föreskrifter (nämnder för specialreglerad förvaltning)

eller som församlingen resp. samfälligheten finner behövliga (nämnder

för oreglerad förvaltning).

Vissa ledamöter i kyrkoråd är enligt 44 § FSL självskrivna eller utses

av domkapitlet. I övrigt väljs ledamöter och suppleanter i kyrkorådet —

liksom ledamöter och suppleanter i kommuns och landstingskommuns

styrelse samt ledamöter och suppleanter i andra kommunala, landstingskommunala

och kyrkokommunala nämnder — av det beslutande organet.

Kyrkoråd — utom kyrkorådet i Stockholms kyrkliga samfällighet — utser

bland sina ledamöter eller suppleanter kyrkvärd (54 § FSL).

För de organ som har nämnts i det föregående utses ordförande och

i vissa fall vice ordförande. Vidare utses revisorer i kommun, landstingskommun,

församling, kyrklig samfällighet och kommunalförbund.

På grundval av grundlagberedningens inledningsvis omnämnda förslag

har fattats beslut om en partiell författningsreform (prop. 1968:27 och

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

92, KU 1968: 20, prot. I: 25 och II: 25,KU 1969: 1, rskr 56). Reformen innebär

bl. a. att vart tredje år samtidiga val skall äga rum till riksdagen samt till

kommunal- och stadsfullmäktige och landsting. Beslutet om författningsreformen

innefattar bl. a. lagändringar varigenom mandattiderna för fullmäktige

i kommun och i kommunalförbund samt för landstingsmän förkortas

från fyra till tre år. Motsvarande förkortning har gjorts för styrelsen

i kommun — utom Stockholm — och kommunalförbund, för borgarråd

och för landstings förvaltningsutskott. De nya mandattiderna skall före

den 1 januari 1971 resp. — i Stockholm —- före den 15 oktober 1970 tillämpas

bara i fråga om val av fullmäktige samt landstingsmän och suppleanter

för tid därefter (SFS 1968: 184—187). Till följd av att — som skall utvecklas

närmare i det följande — mandattiderna för nämnderna för specialreglerad

förvaltning i allmänhet är reglerade genom en hänvisning till reglerna

för styrelsen innebär lagändringarna att också dessa nämnders mandattider

förkortats på motsvarande sätt. Däremot har mandattiderna för andra

nämnder, för presidier och revisorer samt för samtliga organ hos församling

och kyrklig samfällighet lämnats orubbade. Inte heller har i detta sammanhang

gjorts någon ändring i mandattiderna för icke kommunala organ

vilka helt eller delvis utses av kommuner eller landstingskommuner.

Representativa organ1

Enligt 8 § KL, 8 § KLS, 9 § LL och 8 § 1 mom. KFL — i den lydelse dessa

lagrum fått genom beslutet om författningsreformen — skall fullmäktige

samt landstingsmän och suppleanter för dem fr. o. m. de allmänna kommunalvalen

år 1970 utses för en tid av tre år. Sker ändring i den kommunala

indelningen vid annat årsskifte än årsskifte som infaller omedelbart efter allmänna

kommunalval och skall nytt val av fullmäktige äga rum, avser detta

dock enligt 14 och 18 §§ lagen (1919: 293) om ändring i kommunal och ecklesiastik

indelning (KIL) bara tiden intill utgången av det år då allmänna

kommunalval nästa gång äger rum. Vidare skall val av fullmäktige i kommunalförbund

första gången avse tiden från valets förrättande till ingången av

det år då nästa mandattid för fullmäktige börjar, vilket kan vara mindre än

tre år (8 § 2 mom. KFL).

Enligt 11 § första stycket, 33 § första stycket och 40 § 3 mom. första stycket

FSL utses kyrkofullmäktige samt församlingsdelegerade och — i Stockholm

— suppleanter för församlingsdelegerade för en tid av fyra år. Vid

ändring i den ecklesiastika indelningen kan dock på motsvarande sätt som

gäller vid ändring i kommunindelningen mandattiden för kyrkofullmäktige

i församling tillfälligt bli kortare (38 och 41 §§ KIL). Första gången val av

kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade sker skall valet, om det inte

äger rum under år då allmänna kyrkofullmäktigval hålls, avse bara tiden

1 I det följande används beteckningen representativa organ på de organ som utövar kommuns,

landstingskommuns, kommunalförbunds, församlings och kyrklig samfällighets beslutanderätt,

dvs. fullmäktige, landsting, församlingsdelegerade och — i vissa fall — kyrkostämma.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969 65

till utgången av det år då sådana val hålls nästa gång (11 och 33 §§ samt 40

§ 3 mom. FSL).

Förslag om att upphäva församlings beslut att anförtro beslutanderätten

åt kyrkofullmäktige får enligt 5 § 2 mom. FSL väckas i kyrkofullmäktige

först fyra år efter det att fullmäktige trätt i verksamhet. Godkänns sådant

förslag, tillämpas det från utgången av det år då allmänna fullmäktigval

sker nästa gång.

Mandattiden för fullmäktige i kommun, för landstingsmän och suppleanter,

för kyrkofullmäktige samt för församlingsdelegerade och — i förekommande

fall — suppleanter börjar den 1 januari året efter valåret (8 §

KL, 9 § LL, 11 och 33 §§ samt 40 § 3 mom. FSL). För stadsfullmäktige i

Stockholm börjar mandattiden den 15 oktober valåret (8 § KLS). För fullmäktige

i kommunalförbund börjar enligt 8 § 1 mom. KFL mandattiden den

1 januari året efter det år då allmänna kommunalval ägt rum. Ingår landstingskommun

i förbundet förskjuts mandattiden emellertid ett år och börjar

först den 1 januari det andra året efter året för kommunalvalen.

Fullmäktige i kommunalförbund väljs av medlemskommuns fullmäktige

i december året före mandattidens början. Om landstingskommun ingår

i förbundet får valet dock ske tidigare under året (8 § 1 mom. KFL). När

förbundsfullmäktige första gången skall väljas kan valet också ske vid

annan tidpunkt.

Ingår i kommunalförbund enbart primärkommuner skall alltså val av

förbundsfullmäktige — utom i vissa fall när val sker första gången — ske

i december det år allmänna kommunalval ägt rum. Valet förrättas då av

de nyvalda fullmäktige i medlemskommunerna. Detta framgår av 8 § 1

inom. KFL, som vidare föreskriver att medlemskommuns fullmäktige, dvs.

de fullmäktige vilkas mandattid utlöper vid årsskiftet, skall utse en av de

nyvalda fullmäktige att utfärda kungörelse om sammanträde för val av

förbundsfullmäktige och att föra ordet vid sådant sammanträde.

Församlingsdelegerade och — i förekommande fall — suppleanter väljs

av kyrkostämma eller kyrkofullmäktige i december året före mandattidens

början. Förrättas valet samma år som allmänna val av fullmäktige skett,

vilket är fallet utom när val sker första gången vid annan tidpunkt, gäller

för valet i allt väsentligt samma regler som för val av fullmäktige i kommunalförbund.

De nyvalda kyrkofullmäktige väljer sålunda församlingsdelegerade.

Ordförandeskapet i de nyvalda fullmäktige utövas av den som

fullmäktige — de vilkas mandattid utgår vid årsskiftet — särskilt utsett,

men endast intill dess ordförande blivit vald (14 § och 40 § 3 mom. FSL).

Styrelse

Såsom redan nämnts skall i annan kommun än Stockholm och i landstingskommun

tjänstgöringstiden för ledamöter och suppleanter i styrelsen

fr. o. m. den 1 januari 1971 utgöra tre år (33 § KL och 44 § LL). Ändringen

5—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 129

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

i 33 § KL har på grund av hänvisningen i 12 § KFL betydelse även för styrelse

i kommunalförbund. Sådan styrelse får på detta sätt också en treårig

mandatperiod från och med år 1971. Ledamöter och suppleanter i kommunens

styrelse i Stockholm, stadskollegiet, väljs enligt 33 § KLS för ett

år i sänder.

Mandattiden för valda ledamöter och suppleanter i kyrkoråd i annan

kyrklig kommun än Stockholms kyrkliga samfällighet är fyra år (46 § och

63 § 2 mom. FSL). Samma mandattid gäller för kyrkvärdar. I Stockholms

kyrkliga samfällighet väljs icke självskrivna ledamöter och suppleanter

i kyrkorådet för ett kalenderår i sänder.

I annan kommun än Stockholm, i landstingskommun och församling

samt i annan kyrklig samfällighet än Stockholm börjar mandattiden för

valda ledamöter och suppleanter i styrelsen ett år senare än för ledamöterna

i det representativa organet. Enligt 33 § KL, 44 § LL samt 46 § och

63 § 2 mom. FSL skall nämligen mandattiden räknas fr. o. m. den 1 januari

året efter det då valet skett och valet skall förrättas, enligt 33 § KL och

46 § FSL i december året efter det då fullmäktige valts samt enligt 44 § LL

vid landstingsmöte året efter det då landstingsmän valts. Också för ledamöter

och suppleanter i kommunalförbunds styrelse börjar mandattiden ett år

senare än för förbundets fullmäktige (13 § KFL). Ingår landstingskommun

i kommunalförbund uppstår till följd härav en eftersläpning om två år av

mandattiden för förbundsstyrelsen i förhållande till mandattiderna för

landstingsmännen och medlemskommunernas fullmäktige.

I Stockholm väljs ledamöter och suppleanter i stadskollegiet varje år vid

stadsfullmäktiges första sammanträde under fullmäktiges tjänstgöringsår

för tiden intill nästa val (11 och 33 §§ KLS). Fullmäktiges tjänstgöringsår

räknas, som nämnts, fr. o. m. den 15 oktober valåret. I Stockholms kyrkliga

samfällighet väljs icke självskrivna ledamöter i kyrkorådet jämte

suppleanter vid det sammanträde då församlingsdelegerades ordförande

utses, dvs. i december det år fullmäktigvalen ägt rum. Valet avser kalenderår

(61 § 1 mom. jämfört med 41 och 14 §§ FSL).

Övriga nämnder

Reglerna i 33 § KL om mandattid för och tid för val av ledamöter och

suppleanter i kommunens styrelse gäller också för drätselkammare i stad

med stadskollegium som kommunens styrelse, där alltså drätselkammaren

är särskilt organ för drätselförvaltningen (48 § KL). Enligt 47 § KLS är

mandattiden för ledamöter och suppleanter i motsvarande organ i Stockholm,

drätselnämnden, två år räknade fr. o. in. den 1 januari året efter det

då valet skett. Valet sker samtidigt med valet av stadskollegium.

I fråga om nämnder för oreglerad förvaltning som tillsätts med stöd av

44 § andra stycket KL, 54 § andra stycket LL, 12 § KFL samt 57 § 2 mom.,

62 § och 63 § 2 mom. FSL har det representativa organet full frihet att be
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

stämma mandattidens början och längd. Enligt 51 § 1 mom. KLS är mandattiden

för motsvarande nämnder i Stockholm — som tillsätts med stöd av 49 §

andra stycket KLS — två år räknade fr. o. m. den 1 januari året efter det

då valet skett. I vidare mån är mandattidens början inte reglerad. I de flesta

nämnderna i Stockholm sker varje år en successiv förnyelse av ledamöter

och suppleanter.

Bestämmelser om mandattid för ledamöter och suppleanter i nämnder

för specialreglerad förvaltning finns inte i KL, LL, KFL eller FSL utan i de

särskilda författningar som reglerar ifrågavarande nämnders verksamhet.

Dessa författningar hänvisar emellertid med få undantag till vad som

gäller i fråga om styrelsen. Ifrågavarande nämnder är särskild civilförsvarsnämnd

(41 § 2 mom. civilförsvarslagen, 1960: 74), särskild familjebidrags

namnd (25 och 26 §§ familjebidragsförordningen, 1946: 99), barnavårdsnämnd

(8 § barnavårdslagen, 1960:97), nykterhetsnämnd (5 § nykterhetsvårdslagen,

1954:579), socialnämnd (4 § lagen, 1956:2, om socialhjälp),

hälsovårdsnämnd (8 § hälsovårdsstadgan, 1958:663), särskild

krigshjälpsnämnd (6 § lagen, 1964:47, om krigshjälp), sjukvårdsstyrelse

(9 § 2 mom. sjukvårdslagen, 1962:242), särskild sjukhusdirektion (11 §

4 mom. sjukvårdslagen), särskild styrelse för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda

(14 § lagen, 1967:940, angående omsorger om vissa psykiskt

utvecklingsstörda), byggnadsnämnd (3 § byggnadsstadgan, 1959:

612), särskild brandstyrelse (3 § 1 mom. brandstadgan, 1962: 91), särskild

beredskapsnämnd (10 § lagen, 1964: 63, om kommunal beredskap), särskild

regionplanenämnd (3 § lagen, 1968:598, angående handläggning av frågor

om regionplan för kommunerna i Stockholms län), särskild boställsstyrelse

(3 § ecklesiastika boställsordningen, 1932:400), skolstyrelse (14 och 18 §§

skollagen 1962: 319). För Stockholm gäller enligt 51 § 1 mom. KLS i fråga

om sådana nämnders mandattider detsamma som för nämnder för oreglerad

förvaltning, om inte annat föreskrivs i den författning som reglerar

nämndens verksamhet. Avvikande föreskrift förekommer bara undantagsvis

i sådan författning. I stället hänvisas i allmänhet till 51 § 1 mom. KLS.

Sadan hänvisning sker salunda i fråga om samtliga av de nyssnämnda

nämnderna utom särskild regionplanenämnd och särskild boställsstyrelse

vilka nämnder inte finns i Stockholm — och nykterhetsnämnd — för

vilken gäller vad stadsfullmäktige bestämmer. Härutöver hänvisas till 51 §

KLS i fråga om särskild slakthusstyrelse (11 § 2 mom. lagen, 1959: 99, om

köttbesiktning). Också i de flesta nämnderna för specialreglerad förvaltning

i Stockholm sker varje år en successiv förnyelse av ledamöter och

suppleanter.

I fråga om de nämnder som har behandlats nu saknas särskilda bestämmelser

om tiden för valet i den mån inte genom hänvisning till bestämmelserna

för styrelsen dessa gäller. Av vad som gäller om tid för val av befattningar

i allmänhet i kommun, kommunalförbund, församling och kyrklig

samfällighet följer emellertid att, om mandattiden börjar löpa vid kalen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

08

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

derårsskifte, valet skall äga rum i december eller senast i december året

innan mandatperioden börjar löpa. Enligt 13 § KL skall sålunda fullmäktige

vid sammanträde i december varje år förrätta val till de befattningar

inom kommunen som blir lediga vid årets slut. Motsvarande bestämmelse

ges i 14 § KLS, 9 § KFL och 16 § 2 mom. FSL. Enligt 14 § KLS skall valen

dock hållas senast den 8 december eller, om stadsfullmäktige beslutar det,

senare under samma månad. I 16 § 2 mom. FSL föreskrivs att valen skall

förrättas före utgången av december. Någon motsvarighet till nu nämnda

bestämmelser finns inte i LL.

De nämnder för specialreglerad förvaltning beträffande vilka bestämmelserna

för styrelsen om mandattid och tidpunkt för val inte är tillämpliga

på grund av hänvisning är — förutom några nämnder vilkas verksamhet

regleras av författning som tillkommit utan riksdagens medverkan

.— slakthnsstijrelse (beträffande vilken dock för Stockholms del finns en

sådan hänvisning), valnämnd, beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda

samt handels- och sjöfartsnämnd. Enligt 33 § lagen, 1920: 796, om val

till riksdagen (Val L) skall i varje kommun finnas en valnämnd som består

av fem personer av vilka en — ordföranden — förordnas av länsstyrelsen

och fyra väljs av kommunens fullmäktige. För varje ledamot utses på

samma sätt en suppleant. Mandattiden är, efter en ändring av lagrummet

som skall tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1971 (SFS 1968:182), tre år.

Ordförande och suppleant utses före utgången av året efter det då allmänna

val av fullmäktige ägt rum. Övriga ledamöter och suppleanter väljs samma

år vid det tillfälle då val till befattningar inom kommunen eljest sker. Beslutsnämnd

för psykiskt utvecklingsstörda, som enligt 6 § lagen angående

omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda skall finnas i landstingskommun,

består enligt 17 § av ordförande samt ytterligare två eller fyra

ledamöter, som skall vara ledamöter eller suppleanter i styrelsen för omsorger

om psykiskt utvecklingsstörda om Kungl. Maj :t inte medger undantag.

För ledamot av beslutsnämnd finns en eller flera suppleanter. Ordförande

och suppleant för honom förordnas av Kungl. Maj :t för högst fyra

år i sänder. Övriga ledamöter och suppleanter utses av landstinget (18 §).

De har liksom ledamöter och suppleanter i styrelsen för omsorger om

psykiskt utvecklingsstörda en mandattid av tre år (14 §). Handels- och sjöfartsnämnd,

som enligt 3 § förnyade mäklareordningen (1893:51) skall

finnas i vissa städer och kan inrättas i andra städer, består av minst sju och

högst tolv ledamöter, som utses för högst två år av stadsfullmäktige. Instruktion

för nämnden beslutas av stadsfullmäktige men fastställs av länsstyrelsen

(3 §).

Presidier och revisorer

I KL, KLS, LL, KFL och FSL ges särskilda regler om val av ordförande

och vice ordförande i det representativa organet. I annan kommun än

Stockholm, i kommunalförbund samt i församling och kyrklig samfällighet

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

väljer fullmäktige resp. församlingsdelegerade varje år ordförande och

högst två vice ordförande för nästa kalenderår (It § KL, 5 § KFL, 14, 33

och 41 §§ FSL). Enligt 13 § KL och 9 § KFL skall valen förrättas i december

året före tjänstgöringsåret. FSL föreskriver att valen skall ske senast i december,

alltså inte nödvändigtvis i december (16 § 2 mom. samt 33 och 41 §§

FSL). Undantag från nu nämnda regler görs emellertid i KL och FSL för

det fall att valen avser året efter det då val av fullmäktige ägt rum. Ordförandevalen

skall i sådant fall hållas i januari året efter valåret (11 § KL

samt 14, 33 och 41 §§ FSL). Val av ordförande och vice ordförande i kommunalförbund

för året efter det då val av fullmäktige i förbundet ägt rum

skall enligt 8 § 4 mom. KFL ske vid de nyvalda fullmäktiges första sammanträde

under tjänstgöringsåret. För det fall att i december valår skall utses

församlingsdelegerade ges i FSL emellertid ytterligare en särregel. Också

ordförande och vice ordförande i fullmäktige i församling för det närmast

följande året skall då enligt 14 § FSL väljas i december av de nyvalda fullmäktige.

Till dess ordförande blivit vald vid sammanträde med nyvalda fullmäktige

eller församlingsdelegerade utövas ordförandeskapet enligt 11 § KL,

8 § 4 mom. KFL samt 14, 33 och 41 §§ FSL av den som utsetts därtill av de

fullmäktige eller församlingsdelegerade vilkas mandattid utgår vid årsskiftet.

KLS:s och LL:s regler om ordförandevalen skiljer sig från de nu nämnda.

Ordförande och två vice ordförande väljs enligt 11 § KLS av Stockholms

stadsfullmäktige varje år vid det första sammanträdet under fullmäktiges

tjänstgöringsår, som börjar den 15 oktober. Enligt 25 § LL väljer landstinget

ordförande och vice ordförande för en tid av högst ett år. Valen kan

alltså avse kortare tid än ett år. Någon bestämmelse om tidpunkten för

valen ges inte i LL eftersom endast ett landstingsmöte — det i oktober -—

har obligatorisk karaktär.

Kyrkostämmans ordförande och vice ordförande har en mandattid av

fyra kalenderår. De väljs på kyrkostämma senast i december före tjänstgöringstidens

början (16 § 2 mom. samt 36 och 37 §§ FSL).

Ordförande och vice ordförande i kommuns, kommunalförbunds, församlings

och kyrklig samfällighets styrelse samt i förvaltningsutskott väljs

— med undantag för vissa kyrkoråd — av det representativa organet bland

styrelsens eller förvaltningsutskottets ledamöter för samma tid som ledamöterna

är valda (34 § KL, 34 § KLS, 12 § KFL, 47 § och 63 § 2 mom. FSL

samt 45 § LL).

I de fall ordförande och vice ordförande i annan nämnd skall väljas av det

representativa organet sker detta enligt de regler som kan finnas i specialförfattning

eller, på grund av hänvisning, enligt de regler som gäller för

kommuns styrelse. I de fall någon reglering av mandattiden eller tiden för

valen inte har gjorts på detta sätt, har det representativa organet frihet att

bestämma mandattidens början och längd.

Ordförande och vice ordförande i drätselkammare i stad med stadskolle
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

gium väljs enligt de regler som gäller för motsvarande befattningar i kommunens

styrelse (48 § KL). Ordförande i borgarrådsberedningen utses

bland borgarråden för den tid som valet till borgarråd avser (46 § 2 mom.

IvLS).

Revisorer väljs enligt 63 § KL, 67 § LL, 16 § KFL samt 77 och 81 §§ FSL

varje år av det representativa organet till ett antal av minst tre för granskning

av påföljande års förvaltning. För varje revisor väljs en suppleant.

Om tiden för valen gäller huvudreglerna i 13 § KL, 9 § KFL och 16 § 2 mom.

FSL. Beträffande tiden för val av revisorer och suppleanter i landstingskommun

föreskriver 67 § LL endast att valen skall ske vid landstingsmöte

året före tjänstgöringsåret. Enligt 67 § KLS väljer stadsfullmäktige revisorer

och suppleanter vartannat år vid det sammanträde, då enligt 14 § KLS

val till befattningar inom kommunen sker. Uppdraget avser granskning av

de två följande årens förvaltning.

Vissa icke kommunala organ

Jurymän för tryckfrihetsmål utses enligt 12 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen

för en tid av fyra år av landstinget och, i förekommande fall, stadsfullmäktige

i stad som inte tillhör landstingskommun.

Överförmyndare och ersättare väljs av kommunens fullmäktige för en

tid av fyra år (19 kap. 5, 7 och 10 §§ föräldrabalken). I Stockholm finns

i stället för överförmyndare en överförmyndarnämnd som utses av fullmäktige

för fyra år (19 kap. 16 §).

Ledamöter och suppleanter i polisnämnd, som enligt 1 § lagen (1964:

320) om polisnämnder skall finnas i varje polisdistrikt, väljs av de i distriktet

ingående kommunernas fullmäktige. Ingår i polisdistrikt fler än fem

kommuner skall valet dock förrättas av särskilda ombud för kommunerna

(3 §). Ombud och suppleanter för dem väljs av kommunens fullmäktige

senast den 15 november året näst efter det då allmänna val av fullmäktige

ägt rum (4 §). De väljs för fyra år räknade fr. o. in. den 16 november

det år valet skedde (7 §). Ledamöter och suppleanter i polisnämnd väljs

samma år i december för en tid av fyra år räknad fr. o. m. den 1 januari

året näst efter det då valet skedde (9 §).

Länsnykterhetsnämnd, som enligt 3 § lagen om nykterhetsvård skall

finnas i varje län, består av två ledamöter som utses av socialstyrelsen, en

ledamot som utses av länsstyrelsen och två ledamöter som båda utses av

landstinget eller i förekommande fall den ena av landstinget och den

andra av fullmäktige i stad utanför landstingskommunen. För varje ledamot

utses en suppleant. Ledamöter och suppleanter utses för en tid av två

kalenderår (9 §).

Ledamöter och suppleanter i vägnämnd, som enligt 4 § lagen (1943: 436)

om vägnämnder och länsvägnämnder skall finnas inom varje vägnämndsområde,

utses av kommunens fullmäktige eller, om vägnämndsområdet be
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

står av flera kommuner, av ombud som fullmäktige utser. Mandattiden för

ombud, ledamöter och suppleanter är fyra år.

I länsvägnämnd, som enligt 1 § lagen om vägnämnder och länsvägnämnder

skall finnas i varje län, utses ledamöterna enligt 21 § så att länsstyrelsen

förordnar två ledamöter samt varje skogsvårdsstyrelse och varje vägnämnd

en ledamot. Vägnämnden i Gotlands län utser dock två ledamöter.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant. Mandattiden är

fyra år.

Vägsynenämnd, som enligt 54 § lagen (1943: 431) om allmänna vägar

skall utses för varje vägnämndsområde, för stad där väg finns och för

stadsliknande samhälle som är väghållare, består av tre ledamöter. Två ledamöter,

av vilka den ena skall vara ordförande, samt en suppleant för

vardera av dem förordnas av länsstyrelsen. En ledamot jämte suppleant

väljs inom vägnämndsområde av vägnämnden samt i stad eller stadsliknande

samhälle av fullmäktige. Mandattiden är fyra år.

Trafiknämnd, som enligt 1 § lagen (1964: 731) om trafiknämnder skall

finnas i varje kommun eller, om olika delar av kommunen ingår i olika

polisdistrikt, i varje sådan kommundel, består av ordförande och ytterligare

två ledamöter. Polischefen är ordförande (2 §). Övriga ledamöter och

minst en suppleant för vardera av dem väljs av kommunens fullmäktige

för en tid av fyra år räknad fr. o. in. den 1 januari året efter det då valet

skedde. Valet skall förrättas i december året efter det då allmänna val av

fullmäktige ägt rum (4 §).

Länsskolnämnd, som enligt 4 § skollagen (1962:319) skall finnas i

varje län, består av nio för fyra år utsedda ledamöter. Av ledamöterna utses

två av Kungl. Maj :t, en av skolöverstyrelsen, en av länsstyrelsen och

fem av landstinget. I län med stad utanför landstingskommunen utses tre

ledamöter av landstinget och två av fullmäktige i staden. Beträffande länsskolnämnden

för Stockholms län gäller dock särskilda bestämmelser om

sammansättningen. En ledamot i denna nämnd utses av länsstyrelsen, fyra

utses av stadsfullmäktige i Stockholm och fyra av Stockholms läns landsting.

För varje ledamot utses en suppleant (22 §).

Uppskatt ning snämnd, som enligt 8 § 1 mom. förordningen (1934: 320)

angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom skall finnas i

varje län eller visst av domänverket bestämt område av län, består av

domänintendenten, som är ordförande, och två uppskattningsmän jämte

suppleanter. Uppskattningsmännen och suppleanterna utses för en tid av

fyra år, den ene uppskattningsmännen jämte suppleant av landstinget och

den andre uppskattningsmännen jämte suppleant av hushållningssällskapets

förvaltningsutskott (8 § 1 mom.). Nu löpande mandattider för uppskattningsmän

och suppleanter utgår vid varierande tidpunkter.

Styrelse för allmän försäkringskassa består enligt 18 kap. 7 § lagen (1962:

381) om allmän försäkring av en ledamot, tillika ordförande, som utses av

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

Kungl. Maj :t, en som utses av socialstyrelsen och en eller två som utses av

vederbörande länsstyrelse. Övriga ledamöter utses av landstinget eller, i

förekommande fall, av stadsfullmäktige eller av landstingskommun och

stadsfullmäktige i stad utanför landstingskommun. Styrelseledamot utses

för en tid av fyra år räknad fr. o. m. den 1 januari året efter det då han

blivit utsedd (8 §).

Pensions delegation, som enligt 18 kap. 20 § lagen om allmän försäkring

skall finnas för varje allmän försäkringskassa, består av ordföranden i

kassans styrelse, som också är ordförande i delegationen, två läkare som

utses av socialstyrelsen och två ledamöter som båda utses av landstinget

eller, i förekommande fall, båda av stadsfullmäktige eller en av stadsfullmäktige

i stad utanför landstingskommun och den andra av landstinget.

Enligt 21 § gäller i fråga om mandattid för ledamöter i pensionsdelegation

samma regler som för styrelseledamöter (8 §).

Ledamöter och suppleanter i försäkringsnämnd, som enligt 18 kap. 23 §

lagen om allmän försäkring skall finnas för varje kommun om inte annat

verksamhetsområde fastställs, utses av kommunen. I fråga om mandattid

för ledamöter i försäkringsnämnd gäller enligt 24 § samma regler som för

styrelseledamöter (8 §).

I styrelse för fondbörs utses enligt 31 § lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet ordförande jämte suppleant av

Kungl. Maj:t samt övriga ledamöter till en fjärdedel av de bankaktiebolag

som är medlemmar av fondbörsen, till en fjärdedel av övriga börsmedlemmar,

till en fjärdedel av stadsfullmäktige i den stad där börsen hålls och

till återstående fjärdedel av handelskammaren i det distrikt där nämnda

stad är belägen. Envar av de fyra valkorporationerna utser därjämte en

suppleant för varje av densamma vald ledamot. Mandattiden är högst två

år. Enligt 3 § börsordningen (1960: 15) för Stockholms fondbörs, vilken

foörsordning gäller t. o. m. den 31 december 1969, utses styrelsen för

fondbörsen för en tid av två år och val av ledamöter jämte suppleanter

sker före den 15 december under året före valperiodens början.

Huvudmän i sparbank, som enligt 11 § lagen (1955: 416) om sparbanker

skall finnas till ett antal av minst tjugu i varje sparbank, utses så att halva

antalet väljs i enlighet med närmare bestämmelser i reglementet av fullmäktige

i de kommuner, som ingår i bankens verksamhetsområde, eller av

landsting. Återstoden utses av huvudmännen själva (13 §). Huvudman

utses för fyra år. Vid det första huvudmannavalet skall mandattiderna

dock sättas kortare i den mån det erfordras för att successiva nyval skall

kunna ske (14 §).

Rådgivande nämnd, som enligt 13 § rusdrycksförsäljningsförordningen

(1954: 521) i varje län skall vara anknuten till detaljhandelsbolaget, består

av två ledamöter som utses av länsstyrelsen, av vilka den ene är ordförande,

två ledamöter som utses av landstinget och en ledamot som utses av läns
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

nykterhetsnämnden. I Stockholms län utser dessutom Stockholms nykterhetsnämnd

en ledamot. I län med mer än ett landsting eller med stad utanför

landstingskommunen väljer varje landsting och staden vardera två ledamöter.

För varje ledamot utses på samma sätt en suppleant. Ledamöter

och suppleanter utses för fyra kalenderår (74 §).

Skogsvårdsstyrelse, som enligt 1 § förordningen (1960:267) angående

skogsvårdsstyrelser skall finnas för varje län, består av tre ledamöter som

utses av Kungl. Maj :t och tre ledamöter som utses av landstinget. Nu

nämnda ledamöter och lika många suppleanter utses för en tid av fyra år.

Såsom självskriven ledamot ingår i skogsvårdsstyrelse dessutom länsjägmästaren

(3 §).

Beredning av valärenden

Ärenden som avgörs av fullmäktige skall enligt 19 § första stycket KL

vara beredda enligt bestämmelser som meddelas i lagrummet. Enligt 19 §

andra stycket får dock val förrättas utan föregående beredning. Särskild

valberedning är alltså inte obligatorisk. Motsvarande gäller för Stockholm

enligt 20 § KLS samt för landsting (30 § LL), kommunalförbund (5 §

KFL och 19 § KL), församlingar och kyrkliga samfälligheter (22 och 33 §§

FSL).

Tidigare överväganden angående den s. k. eftersläpningsregeln

Som framgår av den föregående framställningen börjar enligt KL, LL

och FSL mandattiden för ledamöter och suppleanter i styrelsen ett år senare

än för ledamöterna i det representativa organet. Denna eftersläpning förekommer

också i fråga om styrelse i kommunalförbund vars mandattid

börjar ett år senare än fullmäktiges.

För landskommunerna har en tidsförskjutning mellan fullmäktiges och

kommunalnämndens valperioder varit föreskriven sedan år 1922. Bestämmelse

härom infördes i samband med att den tidigare föreskrivna successiva

förnyelsen av fullmäktige och kommunalnämnd togs bort. I det betänkande

som låg till grund för reformerna hade kommunalförfattningssakkunniga

föreslagit, att kommunalnämnd skulle väljas i december andra

året efter fullmäktigvalet. Som skäl härför åberopades bl. a., att man borde

söka undvika plötslig omkastning eller ensidighet i förvaltningen, vilket

kunde följa av en mer eller mindre samtidig förnyelse av fullmäktige och

nämnd. Vidare åberopades att kommunalnämnd inte borde utses av fullmäktige

som var helt nya i sin funktion. Under riksdagsbehandlingen vidtogs

den ändringen att tidsförskjutningen sattes till ett år. Skälet härför

var bl. a. att det ansågs vara en avgörande olägenhet, att kommunalnämnden

kunde komma att under två års tid ha en annan sammansättning än

fullmäktige. Samtidigt ansågs det emellertid inte kunna komma i fråga att

för undvikande av en sådan olägenhet förlägga kommunalnämndsvalet till

samma år som fullmäktigvalet.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Ma j. ts proposition nr 129 år 1969

För städernas del var mandattiderna för styrelsen före tillkomsten av KL

växlande. På sina håll förekom successiv förnyelse. Någon motsvarighet

till eftersläpningsregeln fanns inte.

Frågan om tidsförskjutningen mellan fullmäktiges och styrelsens mandattider

var föremål för ingående överväganden och delade meningar under

förarbetena till nuvarande bestämmelser. I kommunallagskommittén

(SOU 1952: 14) uttalade sig en majoritet av fem ledamöter för parallella

mandattider för fullmäktige och styrelse, medan fyra ledamöter reserverade

sig till förmån för den ordning som dittills gällt i landskommunerna,

ävs. ett års förskjutning av styrelsevalet i förhållande till fullmäktigvalet.

Kommunallagskoniniittén föreslog att styrelsen skulle väljas av de nyvalda

fullmäktige i december det år allmänna val ägt rum. Enligt kommitténs

mening talade starka principiella skäl för en sådan ordning. Även praktiska

skäl, nämligen hänsynen till samordningen av de viktigaste kommunala

organen, kunde enligt kommunallagskommittén anföras till stöd för

dess förslag. Departementschefen anslöt sig i prop. 1953: 210 till kommitténs

förslag.

Vid riksdagsbehandlingen av förslaget förordade konstitutionsutskottet

att styrelseval skulle ske i december året efter allmänt valår. Till stöd härför

åberopade utskottet bl. a., att det måste anses värdefullt att nyvalda fullmäktigledamöter

vinner förtrogenhet med de kommunala angelägenheterna

innan de deltar i det viktiga valet av styrelse, att ett styrelseval i nära anslutning

till fullmäktigvalet sannolikt skulle komma att på många håll

orsaka en onödig politisering av fullmäktigvalet och att det i vart fall kunde

antagas, att frågan om styrelsens blivande sammansättning skulle komma

att spela en betydligt större roll vid förberedelserna för fullmäktigvalet och

därmed skymma blicken för detta vals betydelse för övriga kommunala

angelägenheter (KU 1953:22). Med den av konstitutionsutskottet förordade

bestämmelsen skulle man också, enligt utskottet, undvika den i och för

sig mindre lämpliga anordningen med två samtidigt fungerande fullmäktigförsamlingar.

Kommunallagskommittén hade inte satt i fråga någon särskild bestämmelse

om mandattidens förläggning för nämnder för oreglerad förvaltning.

Kommittén framhöll att de skäl som anförts till stöd för dess förslag beträffande

styrelsen inte kunde åberopas till stöd för att kommunernas

nämnder över lag skulle nyväljas omedelbart efter ett fullmäktigval. Även

om vissa skäl enligt kommittén kunde anföras därför, var dessa inte alls av

samma styrka eller art som de, vilka åberopats beträffande styrelsen. Departementschefen

anslöt sig till kommittén även på denna punkt och uttalade,

att kommunerna borde ha fria händer i detta hänsende.

För landstingskommunerna gällde före tillkomsten av LL att förvaltningsutskottet

hade en ettårig mandattid, som löpte mellan två lagtima

landsting. Kommunallagskommittén (SOU 1952: 48) föreslog i sitt

förslag till landstingslag — utan meningsskiljaktigheter —- att förvaltnings
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

utskottet skulle utses året efter landstingsvalen, dvs. den ordning som 44 §

LL nu innehåller. Eftersläpningsregeln motiverades med att betydande

olägenheter och kostnader skulle vara förenade med att låta landstinget

sammanträda enbart för val av förvaltningsutskott. Kommitténs förslag

på denna punkt följdes såväl av departementschefen (prop. 1954: 119) som

av konstitutionsutskottet (KU 1954: 12).

En bestämmelse motsvarande den som år 1922 införts för kommunalnämnd

upptogs i lagen (1930: 259) om församlingsstyrelse. Frågan om förhållandet

mellan kyrkofullmäktiges och kyrkorådets valperioder övervägdes

inte närmare under förarbetena till gällande lag om församlingsstyrelse

(SOU 1957: 15, prop. 1961: 70, KU 1961: 16).

Kommunalrättskommittén

I fråga om mandattidernas längd uttalar kommunalrättskommittén att

alla nämnder i kommuner med undantag av Stockholm samt i landstingskommuner

bör anpassas till den treåriga mandattiden. Kommittén

konstaterar att 1968 års ändringar i KL och LL medför en sådan anpassning

för de flesta nämnder för specialreglerad förvaltning utan att

författningsändringar behöver göras. För de fall att i någon författning

föreskrivs en mandattid av två eller fyra år föreslår kommunalrättskomimittén

ändring till treårig mandattid.

Vad därefter angår församlingar och kyrkliga samfäl1

i g h e t e r framhåller kommunalrättskommittén att en likformighet mellan

borgerliga och kyrkliga kommunalförfattningar framträtt redan i 1862

års kommunalförordning och utvecklats än mer genom 1930 års revision

av kommunallagstiftningen. Målet för arbetet med 1961 års församlingsstyrelselag

var bl. a. att söka åstadkomma en anpassning av den kyrkokommunala

lagstiftningen till 1953 års kommunallag. Om inte särskilda

skäl för avvikelse från en samstämmighet mellan nuvarande församlingsstyrelselagstiftning

och KL kan åberopas, bör enligt kommunalrättskommittén

denna strävan efter likformighet vidmakthållas. Vägande skäl för

att ha andra mandattider för kyrkofullmäktige och kyrkoråd än vad som

gäller för fullmäktige och styrelse i kommun anser kommittén inte föreligga.

Kommittén föreslår därför att treåriga mandattider införs för kyrkofullmäktige,

kyrkostämmas ordförande och församlingsdelegerade samt för

ledamöter och suppleanter i kyrkoråd. Härav följer bl. a. att också kyrkvärdar

skall utses för tre år.

Beträffande icke kommunala organ som helt eller delvis

utses av kommun eller landstingskommun anser

kommunalrättskommittén att statsmakterna bör överväga att i de fall mandattiden

är två- eller fyraårig ansluta den till den treåriga mandattid som

kommer att gälla inom de kommunala organisationerna.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Beträffande den s. k. eftersläpningsregeln påpekar kommunalrättskommittén

att under förarbetena till nuvarande och tidigare eftersläpningsregler

från flera håll framhållits som en betydande olägenhet att kommunens

styrelse under ett eller två år i fråga om de företrädda meningsriktningarna

inte motsvarar fullmäktige. Kommittén stryker under att med större

kommuner följer ökade och mera mångskiftande uppgifter. Numera ställs

stigande krav på samverkan mellan styrelserna och de representativa församlingarna.

Styrelserna har en viktig och får en än viktigare roll när det

gäller initiativ, planering och samordning. I betraktande av dessa förhållanden

kommer enligt kommunalrättskommitténs uppfattning de med en eftersläpningsregel

förenade olägenheterna att förstärkas om en treårig mandattid

införs för beslutande församlingar och styrelser. För landstingskommunernas

del kan det vidare med hänsyn till att förvaltningsutskottet har att

företräda landstinget te sig särskilt angeläget att landstinget och förvaltningsutskottet

har parallellt löpande valperioder.

Enligt kommunalrättskommittén kan de skäl som åberopades för eftersläpningsregeln

vid tillkomsten av KL och LL inte längre anses ha samma

tyngd. Kommittén framhåller att med gemensamma riksdags- och kommunalval

frågan om kommunstyrelsens sammansättning sannolikt kommer

att spela en underordnad roll under valförberedelserna. Olägenheterna med

extra sammanträde enbart för val av styrelse bedömer kommittén numera

inte vara så betydande, i vart fall inte när det gäller primärkommunerna.

Vad landstingskommunerna beträffar har genom 1965 års ändringar i LL

öppnats möjlighet att hålla landstingsmöte flera gånger om året. Kommittén

medger att det med landstingens traditionella arbetsformer och det till

början av oktober låsta »lagtima» mötet föreligger vissa olägenheter med

ett möte med nyvalt landsting för begränsade uppgifter vid ett senare tillfälle.

Det är emellertid enligt kommitténs mening för landstingskommunerna

så betydelsefullt att landstingets och styrelsens mandatperioder sammanfaller

att nämnda olägenhet får godtagas.

Kommunalrättskommittén föreslår därför att eftersläpningsregeln i KL,

LL och FSL tas bort.

I anslutning till förslaget om eftersläpningsregelns borttagande behandlar

kommunalrättskommittén frågan om tidpunkten för val av styrelse. Kommittén

föreslår att valet skall ske i december eller för landstingskommuns

del senast i december samma år som allmänna val till de representativa församlingarna

har ägt rum. Valen bör enligt kommittén förrättas av de nyvalda

församlingarna. Att förlägga valen till en tidpunkt några dagar in på följande

kalenderår anser kommittén inte vara möjligt. Styrelsens tjänstgöringsår

bör nämligen börja vid kalenderårsskifte, eftersom medelsförvaltningen

och kommunens räkenskaper löper per kalenderår. Svårigheter från

bl. a. revisionssynpunkt skulle uppstå om styrelsens mandattid och räkenskapsåret

inte skulle vara samordnade.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungi. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

Särskilda regler att val av ordförande i styrelserna skall ske samtidigt

som styrelsevalen anser kommittén inte erforderliga.

Kommittén erinrar om att löpande styrelseuppdrag utgår först med år

1971. För att de föreslagna reglerna skall kunna tillämpas redan i samband

med 1970 års kommunalval föreslår kommittén övergångsbestämmelser av

innebörd att nuvarande uppdrag upphör vid utgången av år 1970.

Eftersläpningsregelns borttagande medför enligt kommunalrättskommittén

för sådana nämnder för specialreglerad förvaltning beträffande vilka bestämmelserna

om organisationen hänvisar till KL:s och LL:s bestämmelser

för styrelserna, att mandattiderna kommer att sammanfalla med styrelsernas.

Särskilda övergångsbestämmelser för ledamöterna i dessa nämnder,

motsvarande dem som föreslås för nuvarande styrelseledamöter, blir enligt

kommittén nödvändiga, om de föreslagna reglerna skall kunna tillämpas

hösten 1970. Om för någon nämnd för specialreglerad förvaltning annan

valperiod anses önskvärd än den som gäller på grund av hänvisning till

reglerna för styrelsen får detta särskilt regleras i specialförfattningen.

Ehuru kommunalrättskommittén endast haft i uppdrag att lämna förslag

om ändrade bestämmelser beträffande mandattiden för kommunernas

styrelser, påpekar kommittén att i fråga om nämnder för oreglerad förvaltning

friheten att bestämma mandattidens förläggning kvarstår för både

kommun och landstingskommun. De starka kraven på samverkan och

samordning talar emellertid enligt kommittén för att samma mandattider

tillämpas för alla nämnder inom kommuner och landstingskommuner.

Kommittén anför vidare att, om man vill öppna möjlighet till att låta nu

ifrågavarande nämnders mandattid sammanfalla med styrelsens och att

låta de nyvalda beslutande församlingarna utse ledamöterna, särskild reglering

behövs. Dessutom behövs övergångsbestämmelser som avskär nuvarande

mandat med utgången av år 1970.

Kommittén erinrar slutligen om att en eftersläpningsregel finns också

för styrelsen i kommunalförbund (13 § KFL). En samordning av mandattiderna

för förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse har visserligen inte

varit under kommitténs bedömande. Kommittén anser sammanfallande

mandattider ändå önskvärda.

Eftersläpningsregelns borttagande aktualiserar enligt kommunalrättskommittén

frågan om inte val av presidier och revisorer bör ske vid det sammanträde

med de nyvalda fullmäktige som enligt kommitténs förslag skall

hållas valår i december för val av styrelse. För en sådan ordning, framhåller

kommittén, fordras särskild författningsreglering. I fråga om ordförandevalen

i landsting föreslår kommittén ett tillägg till 25 § LL av innehåll att

det år allmänna val av landstingsmän ägt rum ordförandevalen skall förrättas

av det nyvalda landstinget vid sammanträde senast i december. Kommittén

tillägger att, om också revisorer i landstingskommun skall väljas av det

nyvalda landstinget, lagreglering härom blir nödvändig.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Kommittén tar vidare upp frågan vem som skall kungöra det första sammanträdet

med de nyvalda beslutande församlingarna och vem som skall

leda förhandlingarna till dess val av ordförande skett. Kommittén erinrar

om att kommunallagskommittén i sitt förslag till kommunallag ansett att

kungörelse om sammanträde med nyvald fullmäktigförsamling borde utfärdas

av »de gamla» fullmäktiges ordförande, som också skulle föra ordet

vid sammanträdet till dess ordförandeval ägt rum. Kommunalrättskommittén

anför vidare att LL nu inte innehåller någon bestämmelse om vem som

skall kungöra eller inledningsvis leda landstingsmöte som hålls exempelvis

på våren året efter allmänt val. Kungörelse om sådant sammanträde lär —

uttalar kommittén — utfärdas av förvaltningsutskottet.

Enligt kommunalrättskommittén är det enklast och lämpligast om tjänstgörande

styrelsen utfärdar kungörelse om det sammanträde, som enligt

kommitténs förslag skall hållas valåret med nyvalda fullmäktige och nyvalt

landsting. Kommittén föreslår bestämmelser härom i resp. författningar.

Sammanträdet kan inledningsvis ledas av äldste närvarande ledamot

till dess ordförande valts. Särskild författningsreglering finner kommittén

dock inte vara nödvändig på denna punkt, eftersom man torde kunna

följa de principer som gäller när fullmäktigförsamling eller landsting

står utan ordförande (11 § tredje stycket KL, 26 § första stycket LL samt

14 § tredje stycket FSL). Om någon, som inte ingår i den nya beslutande

församlingen inledningsvis skall få fungera som ordförande bör det enligt

kommitténs uppfattning föreskrivas, att han inte äger delta i själva valet av

ordförande.

Skrivelsen från stadsfullmäktige i Stockholm

Stadsfullmäktige anför att mandattiden för ledamöter och suppleanter i

stadskollegiet, drätselnämnden och stadens övriga nämnder bör avpassas

så att ledamöter, som har valts före ett kommunalval, inte sitter kvar ett

eller flera tjänstgöringsår efter valet. Vidare bör tiden alltid omfatta helt

år. Med hänsyn till dessa förutsättningar är enligt stadsfullmäktige endast

två alternativ tänkbara, nämligen en ettårig resp. en treårig mandattid.

Med hänsyn till stadens särskilda förhållanden framstår en ettårig mandattid

som den lämpligaste. Om detta alternativ väljs, behöver fyllnadsval inte

anordnas i någon större omfattning och kan önskade utbyten av ledamöter

och suppleanter lätt ske. Dessutom underlättas rekryteringen, eftersom de

nya förtroendemännen inte behöver binda sig för lång tid i sitt första uppdrag.

Stadsfullmäktige föreslår alltså att mandattiden för ledamöter och suppleanter

i stadskollegiet även i fortsättningen skall vara ett år. Det föreslås

vidare att mandattiden för ledamöter och suppleanter i drätselnämnden och

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

övriga nämnder också skall vara ett år samt att mandattiden för dessa ledamöter

och suppleanter skall börja den 1 januari året efter valet.

Mandattiden för revisorerna bör enligt stadsfullmäktige liksom f. n. stämma

överens med mandattiden för nämndledamöterna. Stadsfullmäktige

föreslår därför att det i 67 § KLS föreskrivs att revisorer för granskning av

nästföljande års förvaltning och suppleanter för revisorerna skall väljas

varje år.

Remissyttrandena

Kommunalrättskommitténs förslag om en samordning av mandattiderna

inom kommunalförvaltningen både i fråga om mandattidernas

längd och tidpunkten för periodernas början tillstyrks eller lämnas

utan principiell erinran av samtliga remissinstanser utom en. Den remissinstans

som har en avvikande uppfattning, Grimetons pastorats församlingsdelegerade,

avstyrker ändringar i FSL i fråga om mandattider.

Vad först beträffar frågan om mandattidernas längd för

kommunala och landstings kommunala nämnder betonas

i åtskilliga yttranden vikten av att inom hela kommunalförvaltningen

gäller lika långa mandattider för styrelser och övriga nämnder som för de

representativa organen. Kammarkollegiet, länsstyrelsen i Malmöhus län

och Svenska kommunförbundet uttalar sig bland andra i denna riktning.

Kammarkollegiet och kommunförbundet föreslår, liksom stadsfullmäktige

i Tranås och Lund samt drätselkammaren i Västerås, sådana lagstiftningsåtgärder

att nämnder för oreglerad förvaltning får en treårig mandattid

som är samordnad med övriga nämnders. Att kommunernas frihet att själva

bestämma mandattiden för ledamöterna i dylik nämnd går förlorad

behöver enligt kommunförbundet inte inge betänkligheter, eftersom något

behov av kortare mandattid än tre år knappast föreligger i kommunerna

i gemen. Kommitténs uppfattning att en treårig mandattid bör införas

beträffande sådana nämnder för specialreglerad förvaltning för vilka tvåeller

fyraåriga mandattider gäller biträds av kammarkollegiet och kommunförbundet.

Dessa remissinstanser anser emellertid författningsändringar

nödvändiga också i fråga om sådana nämnder beträffande vilka

mandattiden f. n. inte är reglerad, bl. a. s 1 a k t h u s s t y r e 1 s e.

Med hänsyn till de särskilda förhållanden som åberopas i skrivelsen

från stadsfullmäktige i Stockholm tillstyrker länsstyrelsen i Stockholms

län och Svenska kommunförbundet stadsfullmäktiges förslag att mandattiden

för ledamöter och suppleanter i stadskollegiet och övriga nämnder

i Stockholm skall vara ett år. Kammarkollegiet anser däremot att det inte

finns tillräckligt starka skäl för en avvikelse från de regler som enligt

kommunalrättskommitténs förslag skall gälla för andra kommuner. En

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

ettårig mandattid framstår som väl kort. Val skulle få förrättas varje år,

och det skulle till övervägande del bli fråga om omval. Kammarkollegiet

förordar därför en mandattid om tre år också för ledamöter och suppleanter

i stadskollegiet och övriga nämnder i Stockholm.

Att treåriga mandattider införs inom de kyrkliga kommunern

a för kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkoråd och kyrkostämmas

ordförande tillstyrks eller lämnas ulan erinran av så gott som alla

remissinstanser som yttrat sig i denna del. Grimetons pastorats församlingsdelegerade

avstyrker dock bestämt ändringar i FSL bl. a. med hänsyn till

en tänkbar skilsmässa mellan kyrka och stat. Domkapitlet i Göteborg, som

tillstyrker kommitténs förslag, anför å sin sida att något särskilt skäl att i

framtiden inte behålla största möjliga samstämmighet mellan kyrklig och

borgerlig kommunallagstiftning inte torde föreligga oavsett hur förhållandet

mellan kyrka och stat kommer att gestaltas. Kammarkollegiet och Svenska

kommunförbundet föreslår också i fråga om kyrkokommunala nämnder för

oreglerad förvaltning en lagreglering som ger sådana nämnder treårig mandattid.

Remissopinionen är nära nog enhällig också i sin positiva inställning

till kommitténs förslag att eftersläpningen av styrelsernas mandattid

i förhållande till de beslutande församlingarnas skall avskaffas samt

att styrelse skall väljas av de nyvalda representativa organen i december

valåret eller ifråga om landsting senast i december samma år. Endast Grimetons

pastorats församlingsdelegerade, som förordar att fyraåriga mandattider

behålls, avstyrker kommitténs förslag såvitt avser FSL och poängterar

därvid att behovet av kontinuitet är särskilt stort i den kyrkokommunala

verksamheten. Enligt kg r ko fullmäktige i Göteborg kan med den föreslagna

ordningen uppkomma svårigheter att hinna med valärendenas beredning

genom ett av de nyvalda fullmäktige utsett organ. Kyrkofullmäktige bedömer

dock inte dessa svårigheter som så stora att kommitténs förslag inte

skulle kunna godtas. Också Svenska kommunförbundet berör — liksom

en del andra remissinstanser — frågan om beredning av valärenden. Kommunförbundet

föreslår, som skall utvecklas senare, den ändringen i den

av kommittén föreslagna ordningen att också de val som skall förrättas av

nyvalda fullmäktige enligt KL och FSL — och inte bara valen enligt LL —

skall äga rum senast i december.

Länsstyrelsen i Malmöhus län och förvaltningsutskottet i samma läns

landsting påpekar att ett upphörande av löpande styrelseuppdrag vid utgången

av år 1970 medför olägenheter för vissa heltidsengagerade förtroendemän

då avkortningen av mandatperioden innebär en rubbning av förutsättningarna

för dessa befattningshavares åtaganden. Länsstyrelsen anser

dock att nämnda olägenhet är av underordnad betydelse i jämförelse med

värdet av att få till stånd gemensamma mandatperioder. Kommitténs för
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

slag om övergångsbestämmelser som avskär mandattiden för ledamöter

och suppleanter i styrelserna vid utgången av år 1970 har i övrigt inte

föranlett någon erinran från remissinstanserna.

I fråga om nämnder för oreglerad förvaltning instämmer kammarkollegiet

i kommunalrättskommitténs uttalande att de starka kraven på samverkan

och samordning talar för att samma mandattider tillämpas inom

hela den kommunala förvaltningen. Kollegiet framhåller därutöver som

skäl för sammanfallande mandattider över hela fältet att kommuner, landstingskommuner,

församlingar och kyrkliga samfälligheter på detta sätt

skulle slippa ifrån det inte obetydliga administrativa besvär som vållas

genom att de varje år måste undersöka om val är aktuellt till någon eller

några nämnder. Kollegiet föreslår därför att hänvisningarna i 45 § KL,

54 § LL och 57 § FSL till vissa bestämmelser om kommunens styrelse ändras

så att de får avse 33 § KL, 44 § LL resp. 46 § FSL i dessa paragrafers

helhet och därmed omfatta regleringen av mandattidens början och längd.

Principiellt samma uppfattning har också stadsfullmäktige i Tranås och

Lund, drätselkammaren i Västerås samt Svenska kommunförbundet. Kommunförbundet

påpekar särskilt att nyvald representation måste ges valkompetens

såvitt gäller nämnder för oreglerad förvaltning. Kammarkollegiet

biträder — liksom landstingets förvaltningsutskott i Västmanlands län,

stadsfullmäktige i Tranås och Lund samt drätselkammaren i Västerås kommunalrättskommitténs

mening att det krävs särskilda övergångsbestämmelser

för att avskära löpande mandattider för ledamöter och suppleanter i

nämnder för oreglerad förvaltning vid utgången av år 1970.

Kyrkofullmäktige i Göteborg och kyrkorådet i Bollnäs församling anser

för sin del att kommunerna liksom hittills bör ha fria händer i fråga om

nämnder för oreglerad förvaltning. Av kommunernas fria bestämmanderätt

på området följer enligt kyrkofullmäktige i Göteborg och stadsfullmäktige

i Hälsingborg att de själva kan besluta om en förkortning av mandattiden

för redan valda ledamöter. En övergångsbestämmelse som generellt avskär

löpande mandat avstyrks därför. Däremot tillstyrker kyrkofullmäktige i Göteborg

att kommunerna bereds möjlighet att till de nyvalda fullmäktige

överlämna val av nämndledamöter vid sammanträde i december. Stadsfullmäktige

i Umeå förordar regler som gör det möjligt för kommunerna att

också i fortsättningen tillämpa samma mandattider för nämnder för oreglerad

förvaltning som för kommunens styrelse. Särskilda övergångsbestämmelser

behövs enligt stadsfullmäktige för att ge kommunerna laglig möjlighet

att avkorta mandattiden för ledamöterna i sådana nämnder vid utgången

av år 1970.

Kammarkollegiet finner det i likhet med kommunalrättskommittén önskvärt

att en samordning sker av mandattiderna för fullmäktige och styrelse

i kommunalförbund. Kollegiet förordar en övergångsbestämmelse som avskär

mandattiden för nuvarande styrelseledamöter vid utgången av år

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 129

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

1970. Kollegiet tar i detta sammanhang också upp särbestämmelsen i 8 §

1 mom. KFL rörande valperioden för förbund vari landstingskommun

ingår. Enligt kollegiets mening saknas anledning att behålla bestämmelsen

efter ett genomförande av kommitténs förslag att nyvalt landsting skall

sammanträda för hållande av val senast i december under valåret. Svenska

kommunförbundet anför i princip samma synpunkter i förevarande del.

Att val av presidier och revisorer för året efter allmänt

valår skall förrättas av de nyvalda beslutande församlingarna tillstyrks av

samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan, däribland kammarkollegiet,

länsstyrelsen i Västmanlands lån, landstingets förvaltningsutskott i

Västmanlands län, drätselkammaren i Jönköping och kyrkofullmäktige i

Göteborg. Svenska kommunförbundet ifrågasätter om inte samtliga val som

enligt 13 § fjärde stycket KL skall förrättas i december bör ankomma på de

nyvalda fullmäktige det år allmänna val ägt rum. Motsvarande ordning ifrågasätter

kommunförbundet också beträffande FSL, LL och KFL. I fråga

om ordförandevalen enligt 11 § andra stycket KL och 14 § andra stycket

FSL bör enligt kommunförbundet särskilt anges i lagtexten att valet avser

tiden intill utgången av nästföljande kalenderår. Landstingets förvaltningsutskott

i Västmanlands län föreslår den ändringen av bestämmelserna om

val av ordförande och vice ordförande i landsting att mandattiden bestäms

till tre år räknade fr. o. m. året efter det då valet har skett. Genom en sådan

ändring skulle man enligt utskottet kunna undgå den nuvarande olägenheten

att ordförande och vice ordförande, som väljs den första måndagen

i oktober för en tid av ett år, vart femte eller sjätte år måste avgå fem eller

sex dagar innan nya val kan ske.

De remissinstanser som har yttrat sig över skrivelsen från stadsfullmäktige

i Stockholm tillstyrker förslaget om en ettårig mandattid för revisorer

och revisorssuppleanter i Stockholm.

Frågan om beredning av valärenden berörs i vissa remissyttranden.

Stadsfullmäktige i Hälsingborg och Landskrona, kommunalfullmäktige

i Höörs köping och kyrkorådet i Valbo församling framhåller behovet

av beredning av valärenden genom ett särskilt organ som bör kunna

utses vid ett sammanträde med de nyvalda fullmäktige före ingången av

december. Drätselkammaren i Jönköping anser också särskild valberedning

nödvändig men finner att ett av de avgående fullmäktige utsett organ bör

kunna anförtros uppgiften i fråga. Svenska kommunförbundet diskuterar

också hithörande frågor och betonar att valen, även om de inte är underkastade

något lagstadgat beredningstvång, dock anses vara så viktiga att

den beslutande församlingen brukar — vanligen genom en av församlingen

tillsatt valberedning — låta bereda dessa ärenden. Visserligen torde sådan

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

beredning oftast medhinnas samma dag valberedningen tillsatts så att beredningens

förslag kan framläggas innan sammanträdet avslutas. Stundom

kan dock förhållandena vara sådana att valberedningen behöver längre rådrum.

Tiden kan bli för knapp om den beslutande församlingens sammanträde

måste avbrytas för att fortsätta annan dag eller nytt sammanträde

måste hållas före utgången av december. Detsamma kan bli fallet om proportionellt

val begärs eller om ett valärende bordläggs. Kommunförbundet

åberopar också i detta sammanhang att förslag kan väckas i den nyvalda

församlingen om ändrat antal ledamöter i någon nämnd och att ett sådant

ärende är underkastat beredningstvång och inte lagligen kan företas till

avgörande förrän det varit i vederbörlig ordning kungjort. Kommunförbundet

föreslår därför att de val, som skall förrättas av nyvalda fullmäktige

enligt KL och FSL, skall hållas, liksom enligt kommitténs förslag inom

landsting, senast i december det år allmänna val av representativa församlingar

ägt rum. Kommunförbundet tillägger beträffande motsvarande val

inom kommunalförbund att tiden kan bli alltför kort om såväl val av förbundsfullmäktige

som val av styrelse och andra nämnder skall ske under

december. Enligt kommunförbundets mening bör det därför också i KFL

föreskrivas att valen skall förrättas senast i december det år allmänna

val av representativa församlingar ägt rum.

Länsstyrelsen i Malmöhus län befarar att svårigheter kan uppkomma vid

genomförandet av den föreslagna ordningen med val som skall förrättas

av de nyvalda beslutande församlingarna samma år som allmänna val ägt

rum, om inte röstsammanräkningen vid de allmänna

valen blir föremål för mycket radikala och tidsbesparande förenklingar.

Kommunalrättskommilténs förslag att tjänstgörande styrelse

skall kungöra det första sammanträdet med den nyvalda

representativa församlingen tillstyrks eller lämnas

utan erinran av kammarkollegiet, landstingets förvaltningsutskott i Västerbottens

län, stadsfullmäktige i Tranås och Hälsingborg, drätselkammaren i

Jönköping och Svenska kommunförbundet. Avvikande synpunkter framförs

emellertid också. Kommunalfullmäktige i Höörs köping föreslår sålunda att

kungörelsen skall ombesörjas av den ledamot i de nyvalda fullmäktige som

den avgående beslutande församlingen utser för uppgiften. Kyrkofullmäktige

i Göteborg och kyrkorådet i Valbo församling förordar att de avgående

fullmäktiges ordförande skall utfärda kungörelsen. Samma förslag i fråga

om landsting framläggs av länsstyrelsen i Västmanlands län och landstingets

förvaltningsutskott i samma län.

Att äldste ledamoten skall leda förhandlingarna

till dess ordförande blivit vald tillstyrks eller lämnas utan

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungi. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

erinran av landstingets förvaltningsutskott i Västmanlands län och Svenska

kommunförbundet. En annan uppfattning på denna punkt uttalas av kommunalfullmäktige

i Höörs köping, som anser att den av de avgående fullmäktige

utsedda ledamoten i den nyvalda beslutande församlingen inte bara

bör svara för kungörelsen utan också bör föra ordet till dess ordförande blivit

vald, samt av kyrkofullmäktige i Göteborg och kyrkorådet i Valbo församling,

som föreslår att de avgående fullmäktiges ordförande inledningsvis

bör leda förhandlingarna. Kyrkofullmäktige i Göteborg och drätselkammaren

i Jönköping tillägger att den av kommunalrättskommittén föreslagna

ordningen i fråga om ordförandeskapet inte kan anses ha stöd i gällande

bestämmelser som är avsedda för en helt annan situation. En uttrycklig

lagreglering efterlyses därför av dessa remissinstanser.

Om någon som inte tillhör den nyvalda beslutande församlingen inledningsvis

får leda förhandlingarna, behövs enligt kommunalrättskommittén

en bestämmelse som säger att vederbörande inte äger delta i själva valet av

ordförande. Kyrkorådet i Valbo församling ansluter sig till kommitténs uppfattning.

Kyrkofullmäktige i Göteborg anser dock en särskild bestämmelse

onödig eftersom det med hänsyn till föreskrifterna i 14 § första stycket

FSL är uppenbart att rösträtt saknas.

Kommunalrättskommitténs synpunkter på ett införande av treåriga

mandattider —- i stället för nu gällande två- eller fyraåriga —- i fråga om

icke kommunala organ vilka helt eller delvis utses

av kommun eller landstingskommun lämnas utan erinran

av de allra flesta remissinstanserna. Kammarkollegiet, länsstyrelserna i

Stockholms och Västmanlands län samt kommunalfullmäktige i Hallstahammars

köping biträder uttryckligen kommitténs mening, liksom också

rikspolisstyrelsen såvitt avser polisnämnder och trafiknämnder, socialstyrelsen

såvitt avser länsnykterhetsnämnder, riksförsäkringsverket såvitt avser

styrelser för allmän försäkringskassa, pensionsdelegationer och försälcringsnämnder,

statens vägverk såvitt avser vägnämnder, länsvägnämnder

och vägsynenämnder, skolöverstyrelsen och länsskolnämnden i Stockholms

län såvitt avser länsskolnämnder, alkoholpolitiska utredningen såvitt avser

rådgivande nämnder, skogsstyrelsen såvitt avser skogsvårdsstyrelser, domänverket

såvitt avser uppskattningsnämnder och överförmyndarnämndcn

i Stockholm såvitt avser nämnden och överförmyndare.

Skolöverstyrelsen och länsskolnämnden i Stockholm finner det önskvärt

inte bara med en anpassning av mandattidens längd för ledamöter och

suppleanter i länsskolnämnder utan också med en ändring av mandattidens

början så att mandattiden sammanfaller med mandattiden för kommunala

styrelser och nämnder enligt kommitténs förslag. Därför bör enligt

dessa remissinstanser också bestämmas att löpande uppdrag upphör vid utgången

av år 1970. Motsvarande synpunkter anförs av skogsstyrelsen i fråga

om icke självskrivna ledamöter och suppleanter i skogsvårdsstyrelserna.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

Riksförsäkringsverket anmärker att särskilda övergångsbestämmelser vid

en ändring av mandattiden för styrelser för allmän försäkringskassa, pensionsdelegationer

och försäkringsnämnder kan bli nödvändiga.

Drätselkammaren i Jönköping anser att det inte finns anledning att

ändra mandattiden för alla de organ och institutioner som kommer i fråga

i detta sammanhang. Huvudmän i sparbank och överförmyndare bör sålunda

enligt drätselkammarens mening behålla sina mandattider oförändrade

då dessa organ inte har någon anknytning till den kommunala

styrelsen. Vad särskilt angår huvudmän i sparbank vill bankinspektionen

inte motsätta sig den av kommittén ifrågasatta ändringen av mandattiden.

Inspektionen framhåller dock samtidigt att en sådan ändring skulle medföra

en del olägenheter. En övergång till treårig mandattid skulle sålunda

göra det nödvändigt att reglementena för samtliga sparbanker — f. n. 326

stycken — måste ändras, något som i regel kräver beslut på två huvudmannasammaniräden

och inspektionens stadfästelse.

Styrelsen för Stockholms fondbörs erinrar om att frågan om huvudmannaskapet

för börsen ingår bland de frågor som den år 1966 av chefen för

finansdepartementet tillkallade fondbörsutredningen har att utreda och

pröva. Med hänsyn härtill och då frågan om mandattidens längd för de

kommunvalda representanterna enligt hörsstyrelsens mening knappast kan

anses ha den praktiska betydelse eller angelägenhetsgrad att ett ställningstagande

inte skulle kunna uppskjutas ett par år, föreslår styrelsen att frågan

får vila i avvaktan på blivande förslag från fondbörsutredningen.

Fullmäktige och suppleanter

Gällande rätt m. m.

Kommunindelning sr ef ormen

År 1962 fattade statsmakterna beslut om en översyn av kommunindelningen

(prop. 1962: 180, KU 1962: 1, rskr 64). I beslutet angavs riktlinjer

för en utveckling mot en från olika synpunkter lämpligare kommunindelning.

I KIL infördes en bestämmelse, 2 a §, om att det för varje län skall

finnas en av Kungl. Maj :t fastställd plan som utvisar den med hänsyn till

befolkningsförhållandena, den ekonomiska utvecklingen, de kommunala

förvaltningsuppgifternas omfattning och beskaffenhet samt förhållandena

i övrigt lämpligaste indelningen av länet i kommuner (SFS 1962: 35). Under

åren 1963 och 1964 fastställde Kungl. Maj :t planer för länens indelning

i kommuner (SFS 1964: 162). Stockholms stad berörs inte av planeringen.

Enligt denna skulle 36 kommuner bestå oförändrade. I övrigt

sammanfördes kommuner och delar av kommuner till 245 kommunblock.

Efter de ändringar i den kommunala indelningen som har trätt i kraft

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

vid ingången av år 1969 finns sammanlagt 75 kommuner som stämmei

överens med indelningsplanerna. Enligt 2 § lagen (1969: 156) med särskilda

bestämmelser om ändring i kommunindelningen skall länsstyrelserna efter

samråd med kommunerna upprätta förslag till de indelningsändringar som

behövs för att kommunindelning enligt fastställd plan skall kunna genomföras

senast vid utgången av år 1973 (prop. 1969:103, KU 1969:24,

rskr 230).

Antalet fullmäktige in. in.

Fullmäktige beslutar enligt 5 § KL hur många fullmäktigledamöter

som skall utses för kommunen. Antalet skall bestämmas

inom vissa ramar som föreskrivs i lagrummet. Kommunerna är indelade i

grupper efter invånarantalet. För varje grupp föreskrivs det högsta och det

lägsta antalet fullmäktige som skall utses, i den grupp som innehåller kommuner

med mindre än 2 000 invånare högst 30 och minst 15 fullmäktige

och i kommuner med mer än 400 000 invånare högst 80 och minst 60 fullmäktige,

i förhållande till folkmängden i kommunen.

I Stockholm är fullmäktiges antal enligt 5 § KLS 100.

Bestämmelserna i KL om antalet fullmäktige stämmer — utom i fråga

om kommuner med mer än 400 000 invånare — överens med motsvarande

bestämmelser i lagen (1930: 252) om kommunalstyrelse i stad enligt den

lydelse dessa bestämmelser fick år 1948 (prop. 1948: 140, KU 1948: 24,

rskr 270, SFS 1948: 287). Samtidigt ändrades också motsvarande bestämmelser

i lagen (1930: 251) om kommunalstyrelse på landet. Genom ändringarna

avsåg man att göra det möjligt att få med representanter för tidigare

små kommuner i fullmäktige i de nya kommuner som skulle bildas

enligt 1952 års kommunindelningsreforrn.

Bestämmelserna för kommuner med mer än 400 000 invånare tillkom år

1965 (prop. 1965:166, KU 1965:42, rskr 415, SFS 1965:750). Den lagändring

som då gjordes var föranledd av en framställning från stadsfullmäktige

i Göteborg.

I direktiven för kommunalrättskommitténs uppdrag att göra en översyn

av 5 § KL erinras om att åtskilliga kommunsammanläggningar kan väntas

till följd av beslutet år 1962 om en ny kommunindelningsreforrn. I direktiven

anförs att övergången till en ny kommunindelning ofta kan underlättas

om den nya fullmäktigförsamlingen inte görs alltför liten. I fråga

om kommuner med mer än 40 000 invånare ter sig de nuvarande reglerna

om antalet fullmäktige som för snäva och otillräckligt differentierade redan

mot bakgrund av den befolkningsutveckling som har skett. I övrigt betonas

i direktiven att bestämmelserna om antalet fullmäktige inte är utformade

med tanke på det särskilda behov av smidiga regler som kan föreligga vid

omfattande kommunsammanläggningar.

I 9 § KL och 9 § KLS finns i huvudsak likalydande bestämmelser om

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

valkretsindelning för val av fullmäktige. Sådan indelning skall

göras i Stockholm och i andra kommuner med mer än 40 000 invånare.

Om det anses lämpligt får valkretsindelning också göras i fråga om kommuner

som har mellan 10 000 och 40 000 invånare. Andra kommuner får

indelas i valkretsar endast om det på grund av kommunens särskilt betydande

utsträckning eller liknande förhållanden föreligger särskilda skäl.

Valbarhet är inte inskränkt inom valkrets. Valkretsindelningen skall göras

så att varje krets kan beräknas utse minst tio fullmäktige. Om det kan ske

utan olägenhet, skall valkretsarna också utformas så att antalet fullmäktige

för hela kommunen kan beräknas bli lika fördelat på de särskilda valkretsarna.

Beslut om indelning i valkretsar meddelas av länsstyrelsen på framställning

av fullmäktige eller sedan fullmäktige fått tillfälle att yttra sig.

Beslutet skall meddelas senast två månader före ingången av det år under

vilket det skall börja gälla. Antalet fullmäktige som skall utses i varje valkrets

fastställer länsstyrelsen före utgången av april under valåret.

Beträffande kommun, vars område skall ökas eller minskas genom i ndelningsändring,

kan Kungl. Maj :t förordna att samtliga fullmäktiges

uppdrag skall upphöra, när den nya indelningen träder i kraft, och

att nytt val av fullmäktige skall äga rum. Bestämmelser härom finns i 14 §

lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (KIL). Om

sådant förordnande meddelas, skall länsstyrelsen med tillämpning av

bestämmelserna i 5 § KL före den 1 juli året innan indelningsändringen

träder i kraft bestämma hur många fullmäktige som skall utses. I

samband därmed får länsstyrelsen förordna om kommunens indelning i

valkretsar och valdistrikt oberoende av de bestämmelser som annars gäller

om tid för sådant förordnande.

I nybildad kommun skall val av fullmäktige förrättas så snart som möjligt

under året innan indelningsändringen träder i kraft (18 § KIL). Beträffande

antalet fullmäktige samt kommunens indelning i valkretsar och

valdistrikt gäller samma bestämmelser som vid indelningsändring enligt 14

§ kil.

Beslut om ändring i kommunindelning träder i kraft vid årsskifte och

skall meddelas senast åtta månader före ikraftträdandet, dvs. före utgången

av april året före ikraftträdandet (12 § KIL). Beslut om ändring i kommunindelningen

har brukat träda i kraft vid årsskifte efter allmänna val. Nya

fullmäktige har därvid utsetts vid det allmänna fullmäktigvalet eller, om

ikraftträdandet skett vid årsskifte efter allmänt riksdagsval, vid särskilt

kommunalval som hållits samtidigt med riksdagsvalet.

Den kommunala beslutanderätten skall, redan innan förordnande om

indelningsändring har trätt i kraft, utövas enligt den nya indelningen (13 §

KIL). Den äldre indelningen skall dock följas i fråga om angelägenhet som

avser kommun enligt den indelningen. I samband med beslut om indelningsändring

kan Kungl. Maj:t förordna att beslutanderätten i kommun

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. May.ts proposition nr 129 år 1969

enligt den nya indelningen skall utövas av sammanläggningsdelegerade

tills indelningsändringen har trätt i kraft (19 §). Om något sådant förordnande

inte meddelas vid indelningsändring enligt 14 §, skall fullmäktige

i den kommun vars område ökas eller minskas företräda både den äldre

och den nya kommunen.

Vad som nu har sagts om kommunala indelningsändringar äger i princip

tillämpning även på ändring i ecklesiastik indelning (38 och 41 §§ KIL).

Sammanläggningsdelegerade utses dock inte vid sådan indelningsändring.

Beslutanderätten enligt den nya indelningen utövas alltså i dessa fall av de

äldre fullmäktige. Bildas genom indelningsändring ny församling, finns

inget organ som företräder den nya församlingen innan indelningsändringen

träder i kraft.

Vid omröstning i fullmäktige gäller enligt 22 § KL att utgången —

utom i vissa fall för vilka särskilda bestämmelser finns — bestäms genom

enkel majoritet. Om lika många röster avges för olika meningar, bestäms

utgången vid val och ärenden om tillsättande av tjänstebefattning genom

lottning. I andra frågor har ordföranden utslagsröst. Bestämmelserna i

KLS skiljer sig från de nu redovisade i del avseendet att ordföranden inte

har utslagsröst. I ärenden som inte rör val eller tillsättande av tjänstebefattning

skall ny omröstning äga rum. Därvid skall en sedel läggas åt sidan

för att bestämma utgången, om rösterna blir lika också vid den nya omröstningen

(23 §).

Suppleanter i kommunala organ

För stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige, fullmäktige i kommunalförbund

eller kyrkofullmäktige utses inte suppleanter. Detsamma gäller

församlingsdelegerade utom i Stockholm. Däremot utses suppleanter för

landstingsmän (6 § LL) samt för ledamöter i styrelse och nämnder för

oreglerad förvaltning i kommun, landstingskommun, församling och kyrklig

samfällighet (31, 45, 47 och 48 §§ KL, 31 och 47 §§ samt 51 § 1 mom.

KLS, 42 och 54 §§ LL samt 44 § 2 inom., 57 § 2 inom., 61 § 1 mom. och

63 § 2 mom. FSL). Vad gäller nämnder för oreglerad förvaltning bestämmer

dock landstinget resp. fullmäktige om suppleanter skall utses. Suppleanter

utses vidare för kommunala sammanläggningsdelegerade (1 § lagen, 1965:

596, om kommunala sammanläggningsdelegerade) och för församlingsdelegerade

i Stockholm (39 § 1 mom. FSL).

Eftersom suppleanter inte utses för stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige

eller kyrkofullmäktige, måste ny röstsammanräkning för utseende av

efterträdare företas om fullmäktig avgår före tjänstgöringstidens utgång.

Bestämmelser härom finns i 52 § 2 mom. kommunala vallagen (1930: 253)

(KVL).

Av 18 § LL framgår att val av suppleanter för landstingsmän regleras

i KVL. Bestämmelserna om val av övriga suppleanter skiljer sig helt från

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

reglerna i KVL men är sinsemellan i huvudsak identiska. Suppleanter i

kommuns styrelse väljs, liksom de ordinarie ledamöterna, av fullmäktige

till det antal fullmäktige bestämmer (31 § KL). Alla suppleanterna väljs

genom en valförrättning som är skild från valet av ordinarie ledamöter.

Valet skall om det begärs av ett visst antal väljande (se 22 § sista stycket

KL) vara proportionellt. Om det inte är proportionellt utan förrättas som

majoritetsval, skall i samband med valet bestämmas i vilken ordning suppleanterna

skall inkallas till tjänstgöring (31 § KL).

Förfarandet vid proportionellt val regleras i lagen (1955: 138) om proportionellt

valsätt vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. in.

Valsedlarna ordnas i grupper efter partibeteckning och inom varje grupp

bestäms genom särskilda sammanräkningar ordningen mellan namnen på

valsedlarna (4 §). Platserna fördelas enligt 5 § mellan de olika grupperna

på så sätt att de, en efter en, tilldelas den grupp som uppvisar det största

jämförelsetalet. Den ordning i vilken suppleanterna skall inkallas till

tjänstgöring i stället för ledamot bestäms genom valet. Suppleant som är

utsedd från samma grupp som ledamoten bar företräde framför övriga

suppleanter och bland dessa har den som tillhör grupp med högst rösttal

företräde (8 §).

Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår under den

bestämda tjänstgöringstiden, skall suppleant inkallas enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordningen. Har ledamoten inte utsetts vid sådant

val måste fyllnadsval anställas (33 § KL). Innan så har skett inkallas

suppleant i den vid suppleantvalet bestämda ordningen. I samma ordninginkallas

också suppleant vid tillfälligt förfall. Detta gäller oberoende av

vilket valsätt som använts vid ledamotsvalet (36 § KL).

Val av landstingsmän och suppleanter för dem sker genom en och samma

valhandling. I 24 § KVL ges föreskrifter om valsedels utformning. Valsedeln

skall antingen uppta samtliga namn i en följd, det ena under det andra,

(ospaltad valsedel) eller uppta namnen för landstingsmannavalet i en

vänsterspalt och namnen för suppleantvalet i en höger spalt (spaltad valsedel).

I den mån namnen på en ospaltad valsedel inte tas i anspråk vid

landstingsmannavalet gäller de suppleantvalet. Detsamma gäller namnen

i en spaltad valsedels vänsterspalt. I högerspalten får tas upp högst två

namn för vart och ett av de för landstingsmannavalet upptagna namnen.

Suppleanterna utses genom särskilda sammanräkningar inom resp. parti

omedelbart efter valet av landstingsmän (47 § KVL). För varje landstingsman

företas lika många, dock minst två, sammanräkningar som partiet

erhållit platser. Vid varje sammanräkning tar man hänsyn bara till de valsedlar

som upptar landstingsmannens namn. Namn på någon som blivit

utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman som

sammanräkningen gäller anses som obefintligt. Röstvärdet tillgodoräknas

det namn som står främst av de för den ifrågavarande landstingsmannen

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

särskilt upptagna suppleantnamnen. Om det inte finns något sådant namn,

vilket ju alltid blir fallet i fråga om ospaltad valsedel, tillgodoräknas röstvärdet

det namn för själva landstingsmannavalet som står främst på valsedeln.

Den som har fått det högsta rösttalet är vald till suppleant för den

landstingsman som sammanräkningen avser.

Om ett parti använder ospaltade valsedlar får man en grupp av suppleanter

som alla är personliga suppleanter för samtliga landstingsmän som valts

på samma sedel. Om partiet använder flera ospaltade valsedlar får man

flera sådana grupper. Om partiet i stället använder spaltade valsedlar, utses

för varje landstingsman först den eller de personer som i högerspalten

är upptagna för landstingsmannen till suppleanter. Från vänsterspalten

utses därefter så många suppleanter som partiet har fått platser i valkretsen

minus det antal som har utsetts från högerspalten. De personer som

utses från vänsterspalten blir personliga suppleanter för alla landstingsmän

som har valts på valsedeln.

Om en landstingsman avgår under tjänstgöringstiden eller inte kan inställa

sig vid landstingsmöte eller inte vidare kan tjänstgöra vid mötet, skall

den närmast i ordningen varande suppleanten inkallas (22 § LL och 52 § 1

mom. KVL). Fråga om förfall för utevaro från landstingsmöte prövas av

landstinget (23 § LL). När samtliga suppleanter för landstingsman har inkallats

till ordinarie landstingsmän eller eljest avgått som suppleanter, skall

enligt 53 a § KVL ny sammanräkning företas för utseende av ytterligare en

suppleant.

I LL finns inga bestämmelser om att suppleant för landstingsman skall

kallas till eller har rätt att vara närvarande vid landstingets sammanträden.

Landstingets förhandlingar skall enligt 37 § LL vara offentliga men

landstinget kan för visst ärende besluta att överläggningen skall hållas

inom stängda dörrar. Detsamma gäller fullmäktiges förhandlingar (27 §

KL, 28 § IvLS samt 30 och 33 §§ FSL). Suppleant i kommuns styrelse och

övriga nämnder har rätt att närvara vid sammanträde även om han inte är

inkallad till tjänstgöring och han skall alltid underrättas om tid för sammanträde

(36, 45, 47 och 48 §§ KL). Motsvarande regler gäller enligt LL

och FSL (47 och 54 §§ LL samt 49 §, 57 § 2 mom., 62 § och 63 § 2 mom.

FSL). Enligt KLS har suppleant i stadskollegiet inte någon sådan närvarorätt.

Det har däremot suppleant i drätselnämnden och i annan kommunal

nämnd (47 § och 51 § 1 moin., jfr 38 §).

Såväl enligt KL och KLS som enligt FSL får fullmäktige besluta att till

fullmäktig skall utgå traktamente, ersättning för resekostnader och andra

med uppdraget förenade utgifter samt arvode (28 § 1 och 2 mom. KL, 29 §

1 och 2 mom. KLS samt 31 § 1 mom. och 33 § FSL). Arvodet får inte överstiga

vad som är skäligt med hänsyn till göromålens omfattning och art samt

den tid som kan beräknas gå åt för uppdraget. Landstinget får i motsvarande

mån besluta om ersättning åt landstingsman (39 § 1 mom. LL). Be
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

stämmelserna i 28 § 1 och 2 mom. KL skall enligt 46 § 1 mom. KL tillämpas

också på ledamot i kommunens styrelse och annan nämnd samt suppleant

för sådan ledamot. Motsvarande gäller enligt KLS, LL och FSL. Suppleant

som tjänstgör i stället för landstingsman behandlas i ersättningsavseende

som landstingsman.

I fråga om beslutförhet gäller enligt KL att fullmäktige, kommuns styrelse

och annan kommunal nämnd inte får handlägga ärende om inte flera

än hälften av ledamöterna är närvarande (15, 37, 45, 47 och 48 §§). Motsvarande

regel gäller enligt KLS och FSL samt enligt 48 och 54 §§ LL för

landstingets styrelse och övriga nämnder. För landstingets del fordras däremot

att två tredjedelar av ledamöterna är närvarande (27 § LL).

Förslag i riksdagen om suppleanter för fullmäktige

Frågan om att införa en suppleantinstitution för fullmäktigförsamlingarna

har prövats vid upprepade tillfällen.

I proposition till 1918 års riksdag föreslogs införande av suppleanter för

stads-, kommunal- och municipalfullmäktige. Frågan förföll, eftersom förslaget

antogs av andra kammaren men avslogs av första kammaren (prop.

1918: 262, KU 1918: 22, I:a kammarens protokoll 52 s. 50, II:a kammarens

protokoll 75 s. 58).

Vid 1928, 1930 och 1932 års riksdagar avslogs motioner om införande av

suppleanter för fullmäktige (II: 1928: 215, II: 1930: 453, II: 1932: 3).

År 1944 begärde riksdagen utredning av frågan om suppleanter borde

införas för stads-, kommunal-, municipal- och kyrkofullmäktige (KU

1944: 8, rskr 96). Frågan övervägdes därefter ingående under förarbetena

till KL. Kommunallagskommittén ställde sig avvisande till en sådan reform

och propositionen innehåller inget förslag om att suppleanter skulle införas

(SOU 1952: 14 s. 96—101, prop. 1953: 210 s. 67—68).

Kommunallagskommittén hade företagit en enkät bland ett 90-tal kommuner.

Av dessa hade betydligt mer än hälften avstyrkt att suppleanter

infördes. Enligt kommunallagskommittén fanns det ett visst fog för uppfattningen

att en suppleantinstitution kunde bli en garanti för att väljarnas

vilja återspeglades i fullmäktiges beslut även när någon eller några av

de ordinarie ledamöterna var förhindrade att delta i besluten. Uppmärksamhet

måste emellertid också ägnas frågan i vad mån det enligt erfarenheten

förekom att fullmäktigledamöters frånvaro ledde till beslut som inte

stämde överens med en fulltalig församlings vilja. Kommunallagskommittén

hade inte ansett sig böra företa någon undersökning i detta avseende.

Bara en av de omkring 90 kommuner som hade yttrat sig i suppleantfrågan

hade hänvisat till, att ett ärende till följd av en ledamots frånvaro fått en

annan utgång än det skulle ha fått, om fullmäktige hade varit fulltaliga

Kommunallagskommittén ansåg att behovet av suppleanter från ifrågava
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Kunql. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

rande synpunkt var ganska litet. Önskemålet att vid fullmäktigledamots

avgång ha tillgång till personer som genom sin ställning som suppleanter

hade förvärvat kommunal erfarenhet kunde enligt kommunallagskommittén

inte vara avgörande för bedömningen av om suppleanter borde införas.

Ett betydelsefullt skäl mot ett suppleantsystem var, anförde kommunallagskommittén,

att ett sådant system skulle kunna leda till en försvagning av

de ordinarie ledamöternas ansvarskänsla. Det kunde ligga nära till hands

för en ledamot, som av en eller annan anledning önskade utebli från ett

sammanträde, att begära att en suppleant inkallades i ledamotens ställe.

Suppleanterna kunde enligt kommunallagskommittén vidare inte få tillfälle

att på samma sätt som de ordinarie ledamöterna sätta sig in i de olika

ärendena. Suppleanternas insatser skulle därför inte bli av större värde.

Inte heller KU ansåg att suppleanter för fullmäktige borde införas (KU

1953:22 s. 15, jfr rskr 419). Utskottet anförde att endast fyra av de 367

kommuner och municipalsamhällen som hade yttrat sig över kommunallagskommitténs

förslag hade förordat ett suppleantsystem. Detta måste enligt

utskottet tolkas så att fullmäktiginstitutionen ansågs fungera tillfredsställande

utan suppleanter. Att gentemot den kommunala erfarenheten

och inställningen från rent principiella synpunkter vidhålla tanken på ett

suppleantsystem ansåg utskottet inte rimligt. Utskottet anförde vidare att

möjligheten att inkalla suppleanter kunde minska de ordinarie ledamöternas

ansvarskänsla och att det skulle kunna försvaga fullmäktiges auktoritet,

om viktiga kommunala angelägenheter kunde avgöras av en från det

ena tillfället till det andra olika sammansatt fullmäktigförsamling.

Tanken på att införa suppleanter för fullmäktige avvisades också under

förarbetena till FSL (SOU 1957: 15, prop. 1961: 70, KU 1961: 16, rskr 342).

I en motion vid 1964 års riksdag (II: 119) hemställdes att riksdagen

skulle anhålla hos Kungl. Maj:t om utredning och förslag beträffande införande

av en suppleantinstitution för stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige.

I motionen anförs att det medför betydande olägenheter att suppleanter

för fullmäktige saknas. En fullmäktigledamot kan av olika anledningar,

ibland under lång tid, vara förhindrad att utöva sitt uppdrag. Att

suppleanter saknas kan leda till att fullmäktige fattar ett beslut, som går

i annan riktning än det skulle ha gjort om fullmäktigförsamlingen hade

varit fulltalig och som inte står i överensstämmelse med det valutslag som

ligger till grund för sammansättningen. Farhågorna att ett suppleantsystem

skulle medföra att de ordinarie ledamöternas ansvarskänsla försvagas är

enligt vad som anförs i motionen överdrivna. Ett olämpligt utnyttjande av

suppleantinstitutionen skulle framkalla en reaktion inom partigrupperna

och partiorganisationerna. I motionen erinras om en invändning mot att

införa suppleanter, nämligen att dessa inte skulle få nödvändiga kunskaper

eftersom de endast vid enstaka tillfällen skulle delta i fullmäktiges arbete.

Häremot anförs i motionen att ärendena i allmänhet diskuteras ingående

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

93

inom partigrupperna samt att suppleanterna skulle kunna läsa fullmäktiges

handlingar regelbundet och övervara sammanträdena också när de

inte tjänstgör. Numera trycker eller stencilerar kommunerna i allt högre

grad handlingarna för fullmäktigsammanträdena. Behovet av suppleanter

har enligt vad som vidare anförs i motionen ökat genom den större rörligheten

på arbetsmarknaden och denna rörlighet kan försvåra rekryteringen

till fullmäktige om ett suppleantsystem inte införs. I motionen åberopas

också att författningsutredningen i sitt förslag till ny regeringsform (SOU

1963: 16 och 17) har föreslagit ett system med ersättare för riksdagens

ledamöter.

KU hemställde att motionen inte skulle föranleda någon riksdagens åtgärd

(KU 1964: 32). I riksdagen stannade kamrarna i skilda beslut (I:a

kammarens protokoll nr 37 s. 38, II:a kammarens protokoll nr 37 s. 24).

Frågan förföll alltså.

Frågan väcktes ånyo vid 1965 års riksdag genom två likalydande motioner

(I: 139 och II: 177). I motionerna åberopas i huvudsak samma skäl som

anförs i motionen till 1964 års riksdag. Vidare anförs att kommunernas

förbättrade resurser att stencilera eller trycka sina handlingar och därmed

distribuera dessa i större antal ger suppleanterna möjlighet att följa den

kommunala verksamheten. Därigenom blir ett större antal medborgare informerade

i de kommunala frågorna. Informationen sprids och en suppleantinstitution

kan på så sätt bidra till att stärka den kommunala demokratin.

KU tillstyrkte i sitt utlåtande en förutsättningslös utredning (KU 1965:

28). Utskottet anförde bl. a. att en viss opinionsförskjutning hade skett efter

‘tillkomsten av den gällande kommunallagstiftningen och att utskottet

särskilt med hänsyn till kommunindelningsreformen fann det naturligt att

ett ökat intresse hade framkommit för ett suppleantsystem inom fullmäktigförsamlingarna.

Kamrarna stannade också denna gång i skilda beslut,

varför frågan åter förföll (I:a kammarens protokoll nr 24 s. 98, II :a kammarens

protokoll nr 26 s. 6).

I två likalydande motioner (I: 254 och II: 320) hemställdes vid 1966 års

riksdag åter att riksdagen skulle anhålla hos Kungl. Maj :t om utredning och

förslag om införande av suppleanter för fullmäktige. Motionerna har samma

innehåll som motionerna till 1965 års riksdag.

KU hemställde att riksdagen skulle hos Kungl. Maj :t anhålla om en förutsättningslös

utredning angående införande av suppleanter för stads-,

kommunal- och kyrkofullmäktige (KU 1966: 21). Riksdagen biföll utskottets

hemställan (rskr 102).

Det var med anledning av sistnämnda riksdagsbeslut som kommunalrättskommittén

fick uppdraget att förutsättningslöst utreda frågan om

suppleanter för stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

En av kommunalrättskommittén utförd undersökning

I september 1967 begärde kommittén yttranden från samarbetsnämnderna

i kommunblocken och styrelserna i de kommuner som enligt gällande

planer skall bestå oförändrade över dels frågan om antalet fullmäktige

i kommunerna, dels frågan om suppleanter bör införas för stads-, kommunal-

och kyrkofullmäktige. Yttranden inkom från 206 av de 281 tillfrågade

samarbetsnämnderna och styrelserna. 11 yttranden innehåller enligt kommittén

inte några ställningstaganden. Kommittén sammanfattar resultatet

av undersökningen i övrigt på följande sätt.

Oförändrat antal fullmäktige, ej suppleanter 38

Ökat antal fullmäktige, suppleanter 41

Ökat antal fullmäktige, ej suppleanter 26

Ökat antal fullmäktige, inget ställningstagande till

frågan om suppleanter 5

Oförändrat antal fullmäktige, suppleanter 76

Oförändrat antal fullmäktige, inget ställningstagande

till frågan om suppleanter 9

Kommittén anför att de yttranden som innehåller förslag om och motiv

för andra bestämmelser än de som gäller f. n. tilldrar sig det största intresset.

I sin redovisning för innehållet i de inhämtade yttrandena inskränker

kommittén sig till att redogöra för de skäl som anförs för att antalet

fullmäktige i kommunerna bör höjas och för att suppleanter bör införas.

Som skäl för en ändring av de nuvarande bestämmelserna om antalet

fullmäktige anförs enligt kommittén bl. a. att de nuvarande bestämmelserna

är alltför snäva och odifferentierade för att medge en önskvärd utbredning

och förankring av den kommunala demokratin och ett önskvärt utrymme

för lokal anknytning bland fullmäktige. Behovet av en allsidig representation

från olika delar av kommunen kommer att bli särskilt framträdande,

när de planerade kommunsammanläggningarna har trätt i kraft. Ytterligare

en uppfattning som enligt kommittén kommit fram i yttrandena är,

att man kan vänta sig att kommunerna, om bestämmelserna om maximital

för antalet fullmäktige slopas, kommer att eftersträva fullmäktigförsamlingar,

som inte är större än att arbetet kan bedrivas effektivt och som medger

en lämpligt avvägd representation för olika kommundelar.

De samarbetsnämnder och styrelser som redovisar en positiv inställning

till tanken på en suppleantinstitution åberopar enligt kommittén huvudsakligen

samma skäl som anfördes under förarbetena till KL och vid frågans

behandling i riksdagen åren 1964—1966. Synpunkter som särskilt

understryks är att behovet av ersättare för fullmäktigledamöter har ökat

med samhällsutvecklingen och genom kommunindelningsreformen. Beträffande

utformningen av en suppleantinstitution är meningarna delade. I

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

några yttranden föreslås ett system med två personliga suppleanter per

ledamot, i andra ett system med en liten grupp suppleanter, som genom

ofta återkommande tjänstgöring får möjlighet till skolning i kommunalt

arbete.

Kommunalrättskommittén

Allmänna synpunkter

Kommittén erinrar om att frågorna om den kommunala demokratin och

det minskade antalet förtroendemän har intagit en framskjuten plats i den

debatt som har följt på beslutet år 1962 om en kommunindelningsreform.

Man har enligt kommittén främst diskuterat hur man skall kunna tillgodose

önskemålet att den kommunala demokratin skall dels tjäna som medel

att åstadkomma rationella och för flertalet kommunmedlemmar acceptabla

resultat, dels fostra kommunmedlemmarna i demokratisk anda.

Kommittén erinrar vidare om att ändringarna år 1948 av bestämmelserna

om antalet fullmäktige hade till huvudsakligt syfte att öka möjligheterna

för dåvarande mindre kommuner att bli representerade i fullmäktigförsamlingarna

i de större kommuner som skulle bildas enligt 1952 års

kommunindelningsreform. Från statsmakternas sida är man angelägen om

att avlägsna praktiska och psykologiska hinder för indelningsändringar

enligt 1962 års beslut och underlätta dessa ändringars genomförande, fortsätter

kommittén. Vid riksdagsbehandlingen år 1962 förutsattes det också

att Kungl. Maj:t skulle följa utvecklingen med uppmärksamhet och, om

det behövdes, föranstalta om översyn av den lagstiftning som reglerar den

kommunala verksamheten. Kommitténs uppdrag att se över bestämmelserna

i 5 § KL och att utreda frågan om suppleanter för fullmäktige får ses

som uttryck för en önskan att genom ändamålsenliga organisatoriska regler

underlätta indelningsreformens genomförande och stärka den kommunala

självstyrelsen. Kommittén har i enlighet härmed främst diskuterat frågorna

om antalet fullmäktige och om suppleanter i de beslutande kommunala

församlingarna med utgångspunkt i den utveckling mot ett färre antal

kommunala enheter som pågår.

Antalet fullmäktige

Ett ökat behov av en mera allsidig representation i de beslutande kommunala

församlingarna blir enligt kommittén en följd av den förut angivna

utvecklingen. Några lagliga hinder bör inte finnas för att fullmäktigförsamlingarna

till sin storlek anpassas efter de enskilda kommunernas särskilda

förhållanden. Det är ett allmänt önskemål att sammansättningen av

kommunens befolkning både geografiskt, yrkesmässigt och i fråga om ålder

och kön återspeglas i den beslutande församlingen. Nuvarande regler i 5 §

KL om antalet fullmäktige är enligt kommitténs uppfattning alltför snäva

för att dessa önskemål skall kunna tillgodoses.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

I lagrummet bör enligt kommittén endast uppställas minimital för antalet

fullmäktige så att kommunerna, med de angivna minimitalen som bas,

själva får bestämma hur många fullmäktige som skall utses. Kommunerna

kan därvid ta hänsyn till sina speciella förhållanden. En kommun, som har

tillkommit genom sammanläggning av en större tätort med några mindre

landskommuner, kan exempelvis behöva ett större antal fullmäktige — för

att de tidigare små kommunerna skall få skälig representation — än en befolkningsmässigt

lika stor kommun av mera enhetlig struktur. Kommittén

anför att en sådan ordning står i god överensstämmelse med grunduppfattningen,

att kommunallagstiftningen endast är en yttre författningsram

inom vilken kommunerna själva har att ordna sina verksamhetsformer.

Enligt kommittén finns det inte grundad anledning att anta att en sådan

reglering kommer att leda till att kommunerna skapar alltför stora och

därmed från arbetssynpunkt mindre ändamålsenliga fullmäktigförsamlingar.

Kommittén hänvisar till att många kommuner inte fullt utnyttjar

de latituder som 5 § KL nu innehåller.

Kommittén föreslår således att bestämmelserna i 5 § KL om högsta antalet

fullmäktige tas bort. Vidare föreslår kommittén vissa ändringar i bestämmelserna

om lägsta antalet fullmäktige.

Minimitalen skall enligt förslaget, liksom f. n., vara anknutna till kommunens

invånarantal. Kommittén avvisar tanken att i stället utforma bestämmelserna

med utgångspunkt i antalet röstberättigade.

Kommittén föreslår vidare att antalet fullmäktige, som innan beslut om

ändring i kommunindelningen träder i kraft skall utses för kommun enligt

den nya indelningen, skall bestämmas, inte som f. n. av länsstyrelsen utan

av företrädare för nämnda kommun, dvs. av sammanläggningsdelegerade,

om sådana utsetts, och i annat fall av de gamla fullmäktige.

Suppleanter

Kommittén anför flera skäl för att suppleanter för fullmäktige skall införas.

Om skilda meningsriktningar i fullmäktige röstmässigt balanserar

varandra, kan det vara av avgörande betydelse att suppleanter kan rycka

in i stället för frånvarande ordinarie ledamöter. Till följd av kravet på

ökad rörlighet hos arbetskraften synes man mer och mer böra räkna med

befolkningsförflyttningar. Också i jävsituationer kan det vara en fördel att

ha tillgång till suppleanter. En suppleantinstitution kan vidare tjäna som

ett instrument i ansträngningarna att i takt med de pågående kommunsammanläggningarna

stärka den kommunala demokratin, bl. a. genom att

främja önskemålet att eu kommuns olika delar blir representerade i fullmäktigförsamlingen.

Möjligheterna att sprida förtroendeuppdragen bland

skilda yrkes- och intressegrupper blir också större.

De invändningar som tidigare åberopats mot tanken på suppleanter för

fullmäktige kan enligt kommittén inte längre anses ha en sådan tyngd att de

bör vara avgörande. Kommittén understryker i detta sammanhang att

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

suppleantsystemet synes fungera mycket väl för landstingens del. Någon

anledning att tro att förhållandet skulle bli ett annat i fråga om kommunerna

finns inte. Den negativa inställning till ett suppleantsystem som tidigare

bär rått på kommunalt håll bar numera ändrats. Kommittén anför

att 117 eller 56 % av de 206 samarbetsnämnder och kommunstyrelser som

har besvarat kommitténs förfrågan förordar ett suppleantsystem.

Ett väsentligt skäl för att suppleanter bör finnas inte bara för fullmäktige

i kommun utan också för kyrkofullmäktige är enligt kommittén att

likformighet bör råda mellan borgerliga och kyrkliga kommunalförfattningar.

En sådan likformighet har man eftersträvat vid tidigare reformer.

Det torde inte finnas vägande skäl att frångå denna praxis. Vidare framhåller

kommittén att med de fortgående kommunsammanläggningarna följer

ett ökat intresse för bildandet av kyrkliga samfälligheter. Detta medför

att antalet församlingar med kyrkofullmäktige minskar. Det beslutande

organet för kyrkliga samfälligheter torde flerstädes bli kyrkofullmäktige

och inte församlingsdelegerade.

Kommittén föreslår på grund av det anförda att suppleanter införs för

fullmäktige i kommun, församling och kyrklig samfällighet. Förslaget är i

huvudsak utformat i enlighet med det system som gäller för landstingen.

Bestämmelserna i KVL om hur suppleanter för landstingsmän utses skall

således bli tillämpliga också på suppleanter för fullmäktige. Kommittén

anför att förslaget ger kommunerna eller de politiska partierna möjlighet

att bestämma om man skall ha s. k. gruppsuppleanter eller personliga

suppleanter. Detta innebär enligt kommittén att man kan få variationer

från en mindre grupp suppleanter för varje parti till två personliga suppleanter

för varje fullmäktigledamot.

Kommittén uttalar som sin uppfattning att suppleanter bör utses också

för stadsfullmäktige i Stockholm. Något författningsförslag härom läggs

emellertid inte fram.

I fråga om förfarandet vid avgång anför kommittén att länsstyrelsen efter

anmälan av fullmäktiges ordförande bör fastställa vilken suppleant som

skall inträda i stället för en avgången ledamot. Om samtliga suppleanter

för viss ledamot har inkallats till ordinarie fullmäktigledamöter eller eljest

avgått som suppleanter skall, på anmälan av kommunens styrelse resp.

kyrkorådet, ny sammanräkning företas för utseende av ytterligare en suppleant.

Ledamot som är förhindrad att närvara vid fullmäktigsammanträde

skall enligt förslaget anmäla detta före sammanträdet. Ordföranden skall

sedan på lämpligt sätt kalla den suppleant som står i tur att inträda. För

att understryka att anmälan bör ha reell grund sägs det i den föreslagna bestämmelsen

att frånvaron skall sammanhänga med hinder för närvaro. Som

hinder får enligt kommittén anses exempelvis sjukdom, jäv, andra viktiga

uppdrag o. d. men inte att en ledamot inte vill delta i behandlingen av ett

visst ärende. Ordinarie kallelseordning bör inte behöva iakttas, när supp7

— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 129

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

leant skall inkallas till tjänstgöring. Kommittén har inte ansett del nödvändigt

att i förslaget ta med någon bestämmelse om förfall, som uppkommer

under pågående sammanträde. Detta får enligt kommittén till följd

bl. a. att fullmäktig, som är jävig i visst ärende och som finner att en suppleant

därför bör inkallas, måste avstå från att alls tjänstgöra under sammanträdet.

Om suppleanter för fullmäktige införs, bör enligt kommittén för beslutförhet

krävas att flera ledamöter är närvarande än vad som krävs enligt de

nuvarande bestämmelserna i 15 § KL och 18 § FSL. Kommittén föreslår att

det liksom enligt 27 § LL skall krävas att minst två tredjedelar av ledamöterna

är närvarande.

Ikraftträdande

De föreslagna bestämmelserna om antalet fullmäktige och om suppleanter

bör enligt kommittén tillämpas vid 1970 års allmänna val. Kommittén

föreslår därför alt författningsändringarna skall träda i kraft den 1 januari

1970. De ändrade bestämmelserna om beslutförhet föreslås dock inte

träda i kraft förrän den 1 januari 1971. Kommittén avvisar tanken att låta

bestämmelserna om antalet fullmäktige och om suppleanter gälla endast

i kommuner som utgör hela kommunblock. Skälen för en sådan ordning är

enligt kommittén inte tillräckligt starka. Visserligen kan det sägas att behovet

av ett utökat antal fullmäktige liksom behovet av suppleanter inte

kan vara särskilt påfallande i de minsta kommunerna. Å andra sidan finns

det kommunblock i vilka en större stad eller landskommun ingår. I dessa

större kommuner kan det uppenbarligen finnas behov i varje fall av suppleanter

redan före kommunsammanläggningen.

Skrivelsen från stadsfullmäktige i Stockholm

I skrivelsen anförs att det med ett jämnt antal fn 11 mäktig ledarn

öt er kan inträffa, att ingen majoritetsgrupp utkristalliseras. Det måste

anses stötande att under en hel mandatperiod en styrkefördelning av 50

mot 50 föranleder antingen ständiga kompromisser eller lottning. Eftersom

risken för lottningssituationer bör nedbringas så långt som möjligt, anser

stadsfullmäktige att det bör föreskrivas att antalet ledamöter skall vara

udda.

Antalet ledamöter i stadsfullmäktige har varit oförändrat sedan år 1862,

trots att invånarantalet i staden har ökat från 115 000 till 800 000, heter det

vidare i skrivelsen. Det nuvarande antalet fullmäktigledamöter framstår

emellertid som ganska väl anpassat till antalet fullmäktigledamöter i andra

kommuner. Befolkningsförändringarna anses därför inte utgöra anledning

att ändra bestämmelsen om antalet stadsfullmäktige.

Med hänsyn till kommitténs förslag att kommunerna, med i 5 § KL an
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

99

givna minimital som bas, skall få bestämma antalet fullmäktige anser stadsfullmäktige

att motsvarande ändring bör göras i 5 § KLS. Det föreslås att

det lägsta antalet stadsfullmäktige därvid bestäms till 101.

Beträffande frågan om suppleanter bör införas anför stadsfullmäktige

att Stockholm inte berörs av kommunindelningsreformen och att

argumentet att en suppleantinstitution skulle underlätta reformens genomförande

därför inte gäller för stadens del. En suppleantinstitution skulle,

anförs det vidare i skrivelsen, tillgodose önskemålet om fulltalighet vid

stadsfullmäktiges sammanträden och undanröja risken för att beslut fattas

i en församling, vars partisammansättning tillfälligt avviker från den normala.

Ett suppleantsystem ger möjlighet att inkalla suppleant vid varaktigt

förfall för ledamot och har också ett visst värde från rekryteringssynpunkt.

Stadsfullmäktige anför att det är önskvärt att beslut i fullmäktige fattas

av en från det ena sammanträdet till det andra oförändrad församling. Detta

gäller i synnerhet när samma ärende förekommer vid upprepade tillfällen

eller skilda ärenden kräver likartad behandling. Om en suppleantinstitution

införs, försvagas denna kontinuitet. Man kan enligt stadsfullmäktige

även invända att en suppleant, som inkallas mer eller mindre sporadiskt och

därtill kanske med kort varsel, inte alltid lär skaffa sig den fortlöpande inblick

i den kommunala verksamheten som behövs. Från demokratisk synpunkt

har ett suppleantsystem den nackdelen att kommunmedlemmarna

inte på förhand vet, vilka förtroendemän som i varje särskilt fall kommer

att bära ansvaret för fullmäktiges beslut. För stadens del innebär det praktiska

svårigheter att tillgodose önskemålet om närvarorätt för suppleanter,

som inte är inkallade till tjänstgöring.

Stadsfullmäktige anser att de nackdelar som, enligt vad som anförs i

skrivelsen, är förenade med en suppleantinstitution överväger. Suppleanter

bör därför inte införas för stadsfullmäktige i Stockholm.

Remissyttrandena

Remissutfallet i stora drag

Remissinstanserna redovisar en positiv inställning till kommitténs förslag

om antalet fullmäktige. Detsamma gäller förslaget att suppleanter skall

utses i de direktvalda beslutande kommunala församlingarna. I det närmaste

hälften av remissinstanserna tillstyrker förslagen utan att gå närmare

in på de föreslagna författningsändringarna.

Endast kyrkofullmäktige i Rödeby församling avstyrker förslaget att

5 § KL bara skall innehålla minimital för antalet fullmäktige. Drätselkammaren

i Nyköping är tveksam om förslaget bör genomföras. Flera försam
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

lingar och kyrkliga samfälligheter tar inte heller bestämt ställning till förslaget.

Förslaget att ett system med suppleanter skall införas tillstyrks av ett

vida övervägande antal remissinstanser. Stadsfullmäktige i Eskilstuna samt

kyrkofullmäktige i Fritsla, Kungsbacka och Norums församlingar och i Göteborgs

kyrkliga samfällighet avstyrker förslaget. Det är enligt Södermanlands

länsavdelning av Svenska kommunförbundet tveksamt om det finns

tillräckliga skäl att genomföra förslaget. Enligt Svenska kommunförbundet

bör de enskilda kommunerna själva få besluta om suppleanter skall utses

eller inte.

I fråga om den närmare utformningen av kommitténs förslag anförs kritiska

synpunkter i många remissyttranden.

Antalet fullmäktige

Flertalet remissinstanser är som framgår av det förut sagda positiva till

förslaget att kommunerna, med i 5 § KL angivna minimital som bas, skall

få bestämma hur många fullmäktige som skall utses. Remissinstanserna

betonar särskilt att förslaget är ägnat att främja den kommunala demokratin

och att tillgodose önskemålet om en allsidig representation i fullmäktige.

Kyrkofullmäktige i Rödeby församling anför att de nödvändiga kommunsammanläggningarna

kan medföra att man i de förutvarande små kommunerna

får en känsla av att vara tillbakasatta. Kyrkofullmäktige anser att

man inte kan stärka den kommunala demokratin genom att öka antalet

ledamöter i de nybildade eller vidgade kommunernas fullmäktigförsamlingar.

Även om man därigenom kan få med representanter för de förutvarande

små kommunerna i fullmäktige, kan man inte förta känslan av vanmakt

inför utvecklingen och hindra att intresset för det kommunala arbetet

avtar.

Ett stort antal remissinstanser redovisar motsatt uppfattning. Länsstyrelsen

i Jönköpings län anför att åtskilliga kommunsammanläggningar kan

väntas ske inom den närmaste framtiden. Övergången till en ny kommunindelning

kan säkerligen underlättas om den nya fullmäktigförsamlingen

inte blir alltför liten utan kan anpassas efter resp. kommuns speciella förhållanden.

Det är enligt länsstyrelsen ett allmänt önskemål att sammansättningen

av kommunernas befolkning geografiskt samt i fråga om yrken,

ålder och kön återspeglas i den beslutande församlingen. Detta önskemål

synes inte kunna tillgodoses utan att de gällande reglerna i 5 § KL görs

mindre snäva. Liknande synpunkter kommer till uttryck i yttrandena från

länsstyrelserna i Södermanlands samt Göteborgs och Bohus län, stadsfullmäktige

i Eskilstuna, drätselkammaren i Nyköping, kommunalfullmäktige

i Gislaveds köping, Bredargd, Hylte, Reftele och Unnaryd, kommunalnämnden

i Partilie samt kyrkofullmäktige i Huskvarna och Hakarps försam
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

lingars kyrkliga samfällighet. Kommunalfullmäktige i Visingsö och kyrkofullmäktige

i Säby församling understryker att lokalkännedom och förtrogenhet

med önskemål och intressen hos befolkningen inom de olika kommundelarna

är av stor betydelse för det kommunala arbetet.

Den förestående omdaningen av den kommunala indelningen kommer

enligt yttrandet från kommunalnämnden i Vingåker att medföra svårigheter

för den kommunala demokratin. Ett flertal mindre kommuner kommer

att upplösas och ett stort antal kommunala förtroendemän kommer

inte att kunna beredas plats i de nybildade kommunernas fullmäktigförsamlingar.

De bestämmelser om fullmäktiges antal som kommittén föreslår

ger kommunerna större frihet att beakta lokala förhållanden. Därigenom

ges också möjlighet att i fullmäktigförsamlingarna bereda plats för representanter

för olika kommundelar, vilket ökar förutsättningarna för de nybildade

kommunerna att växa samman till organisatoriska enheter. Stadsfullmäktige

i Vetlanda anför liknande synpunkter och tillägger att det i

kommuner med stor yta och glesbebyggelse kan behövas ett större antal

fullmäktige än i befolkningsmässigt lika stora kommuner med mindre yta.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anför att sambandet mellan kommunal demokrati

och antalet fullmäktigledamöter visserligen inte är entydigt men

att det ändå finns starka skäl att undvika en utveckling som leder till en

onödigt stor minskning av antalet ledamöter. Kommitténs förslag ger enligt

länsstyrelsen goda möjligheter att anpassa antalet efter de lokala förhållandena.

Svenska kommunförbundet anför att de nuvarande bestämmelserna

ger kommunerna en betydande rörelsefrihet. Eftersom de tillkom innan

kommunindelningsreformen planerades, kan de emellertid vara för snäva för

de nya kommunerna. Förbundet tillstyrker därför att bestämmelserna om

högsta antalet fullmäktigledamöter slopas.

I några remissyttranden berörs frågan om slopandet av bestämmelserna

om högsta antalet fullmäktigledamöter kan befaras leda till att kommunerna

skapar alltför stora och därmed mindre ändamålsenliga fullmäktigförsamlingar.

Kammarkollegiet, länsstyrelserna i Södermanlands samt Göteborgs

och Bohus län, samfällda kyrkorådet i Hälsingborg och Södermanlands

länsavdelning av Svenska kommunförbundet anser att man inte behöver

befara något sådant. Kommunalfullmäktige i Gislaveds köping samt

kommunalnämnderna i Vingåker och Partilie ger uttryck för en viss tveksamhet

men ansluter sig till kommitténs förslag. Enligt länsstyrelsen i Jönköpings

län, som också tillstyrker förslaget, bör ändringen ses som ett provisorium.

En omprövning bör ske när effekten kan avläsas. Ett slopande

av ifrågavarande bestämmelser kan enligt drätselkammaren i Nyköping

leda till att antalet fullmäktigledamöter i vissa kommuner blir orimligt

stort i förhållande till folkmängden och därigenom medföra mycket stora

skillnader i fråga om fullmäktiges antal mellan kommuner som i fråga om

folkmängd är lika stora. Det kan därför ifrågasättas om inte en viss begränsning

inom vidare ramar än de nuvarande alltjämt bör finnas.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Kungl. Ma j:ts proposition nr 129 år 1969

Kommitténs förslag om höjning av minimitalen för antalet fullmäktigledamöter

berörs endast av några få remissinstanser. En höjning av minimitalen

enligt kommitténs förslag kan enligt länsstyrelsen i Södermanlands

län och Södermanlands länsavdelning av Svenska kommunförbundet möjligen

vålla problem inom de kommunblock där sammanläggning inte kan

ske förrän år 1974 eller senare. Dessa remissinstanser anser dock inte att

några särskilda övergångsbestämmelser är motiverade för kommunerna

inom sådana kommunalblock. En annan uppfattning har stadsfullmäktige

i Eskilstuna och Nässjö, drätselkammaren i Oxelösund samt Svenska kommunförbundet.

Sistnämnda remissinstans anför att även om väsentligt flera

kommunsammanläggningar kommer till stånd den 1 januari 1971 med

anledning av lagen med särskilda bestämmelser om ändring i kommunindelningen

än vad som kunde förutsättas när kommittén avgav sitt förslag,

kommer ett inte obetydligt antal kommuner som ingår i kommunblock att

finnas kvar som självständiga enheter under mandatperioden 1971—1973.

Att för deras vidkommande kräva en ökning av antalet ledamöter i fullmäktigförsamlingarna

är inte rimligt. I övergångsbestämmelserna bör därför

meddelas föreskrifter som ger de kommuner som ingår i kommunblock

rätt att låta antalet ledamöter vara oförändrat tills blocket omvandlas till

kommun. En minoritet inom kommunförbundet anser att några sådana

föreskrifter inte behövs.

Svenska kommunförbundet anför vidare att särskilt i kommuner där de

politiska meningsriktningarna balanserar varandra det är lämpligt att antalet

fullmäktige är udda. Om bestämmelserna om fullmäktiges antal endast

innehåller minimital, kan visserligen kommunerna själva besluta att antalet

skall vara ojämnt. Det är emellertid enligt kommunförbundet angeläget

att principen om ett udda antal ledamöter blir lagfäst.

Kommitténs förslag att i samband med ändring i kommunindelningen företrädare

för kommunen enligt den nya indelningen skall bestämma antalet

fullmäktige vid det första valet kan enligt kommunalfullmäktige i Hylte

underlätta kommunsammanläggningarna. Kommunalfullmäktige tillstyrker

liksom kammarkollegiet förslaget.

Förordnande om indelningsändring, varigenom kommuner läggs samman,

meddelas enligt Svenska kommunförbundet regelmässigt i mars eller

april året innan ändringen skall träda i kraft. Först sedan förordnandet

delgetts kommunerna kan sammanläggningsdelegerade träda i funktion.

I sämsta fall kan de sammanträda först i juni. Bestämmandet av antalet

fullmäktigledamöter synes knappast kunna ske så sent utan att olägenheter

vållas de politiska partierna. Kandidatnomineringen vid kommunalval

anses enligt kommunförbundet böra vara i huvudsak avslutad senast under

april valåret. Det är önskvärt att frågan om hur många fullmäktigleda
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 129 år 1969 103

möter som skall väljas avgörs tidigare. En tänkbar ordning är att Kungl.

Maj :t får bestämmanderätten.

Kyrkofullmäktige i Göteborgs kyrkliga samfällighet finner det anmärkningsvärt

att kommittén inte beträffande kyrkofullmäktige i församlingar

och kyrkliga samfälligheter föreslår ändringar av bestämmelserna om antalet

ledamöter i enlighet med vad som föreslås beträffande kommunernas

fullmäktigförsamlingar. Med hänsyn till intresset av likformighet hemställer

kyrkofullmäktige att frågan om ändring av bestämmelserna för församlingar

och kyrkliga samfälligheter tas under övervägande. Domkapitlet

i Göteborg påpekar att kommunindelningsreformen är den huvudsakliga

anledningen till kommitténs förslag. Eu motsvarande sammanläggning av

församlingar och pastorat kan anses utesluten. Domkapitlet anser därför

att bestämmelserna om antalet ledamöter inte behöver vara likformiga.

Suppleanter

Det har redan sagts att bara en kommun och fyra kyrkofullmäktigförsamlingar

avstyrker kommitténs förslag att ett system med suppleanter

skall införas för fullmäktige i kommuner, församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Åtminstone två av kyrkofullmäktigförsamlingarna tar dock

ställning endast i fråga om suppleanter för ledamöter i kyrkofullmäktige.

Svenska kommunförbundet anser, som förut nämnts, att kommunerna bör

ha frihet att avgöra om suppleanter skall utses eller inte. Även om skäl

kan anföras för ett suppleantsystem kan nämligen enligt kommunförbundet

argument av både principiell och praktisk natur anföras i motsatt

riktning. En minoritet inom kommunförbundet anser dock att suppleanter

bör finnas i alla kommuner.

De remissinstanser som tillstyrker kommitténs förslag betonar att ett

suppleantsystem kan främja den kommunala demokratin och önskemålet

att en kommuns olika delar blir representerade i fullmäktigförsamlingen.

Man framhåller att sådana synpunkter har fått ökad tyngd till följd av den

pågående kommunindelningsreformen. Flera remissinstanser anser att det

är av avgörande betydelse att ett suppleantsystem kan garantera att fullmäktigförsamlingarnas

politiska sammansättning regelmässigt motsvarar

åsiktsfördelningen bland väljarna. De avstyrkande remissinstanserna anser

i allmänhet att ett suppleantsystem inte behövs.

Kammarkollegiet, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, stadsfullmäh - tige i Falun, drätselkammaren i Nyköping, kommunalfullmäktige i Gislaveds

köping och i Bredaryd, domkapitlen i Uppsala och Lund, kyrkofullmäktige

i Säby, Rödeby och Fritsla församlingar, samfällda kyrkorådet i

Hälsingborg, kyrkorådet i Bollnäs församling samt församlingsdelegerade

i Gryta, Giresta, Fröslunda, Hjälsta, Fittja, Holm och Kulla församlingars

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

pastorat instämmer i kommitténs uttalande att ett system med suppleanter

kan främja den kommunala demokratin. Domkapitlet i Lund anför att

förslaget är värdefullt från den synpunkten att det ger möjlighet för ett

ökat antal personer att aktivt delta i den kommunala verksamheten. Liknande

synpunkter anförs i yttrandena från drätselkammaren i Nyköping,

kommunalfullmäktige i Bredaryd, domkapitlet i Uppsala, kyrkofullmäktige

i Säby, Rödeby och Fritsla församlingar samt nyss nämnda församlingsdelegerade.

Ett genomförande av förslaget kan enligt stadsfullmäktige

i Falun och kommunalfullmäktige i Gislaveds köping väntas leda till att

intresset för kommunala frågor breddas. Kommunalfullmäktige i Unnaryd,

kommunalnämnden i Vingåker och kyrkofullmäktige i Rödeby församling

anför att suppleanterna i stor utsträckning bör kunna väljas bland yngre

personer och att detta kan leda till att intresset för kommunala frågor ökar

bland ungdomen.

I de större enheter som kommunindelningsreformen syftar till och som

blir en följd av tillkomsten av kyrkliga samfälligheter krävs enligt kyrkorådet

i Bollnäs församling en vidare representation och en större spridning

av förtroendeuppdragen så att kommunernas och samfälligheternas olika

delar liksom deras olika yrkes- och intressegrupper kan bli representerade

i de beslutande organen. Kammarkollegiet, stadsfullmäktige i Falun, kommunalfullmäktige

i Gislaveds köping och i Visingsö, domkapitlet i Göteborg,

samfällda kyrkorådet i Hälsingborg samt samfällda kyrkorådet i Mariefreds

och Taxinge kyrkliga samfällighet anför liknande synpunkter.

Enligt kommunalfullmäktige i Bankcryd, Bredaryd och Reftele samt

kommunalnämnden i Vingåker kan suppleanterna bli en värdefull rekryteringsbas

för fullmäktigförsamlingarna samt för de kommunala styrelserna

och nämnderna. Kyrkofullmäktige i Fritsla församling delar denna uppfattning

men framhåller att det har visat sig svårt att få fram lämpliga

kandidater till fullmäktigförsamlingarna och att det kan bli än svårare att

rekrytera lämpliga suppleanter. Kyrkofullmäktige i Norums församling

tror inte att man från rekryteringssynpunkt kan vinna mycket på att genomföra

förslaget om suppleanter.

Kommunindelningsreformen har enligt länsstyrelsen i Södermanlands

län mött kritik bl. a. från den synpunkten att den avsedda kommunala indelningen

kommer att leda till att många nu verksamma förtroendemän

kommer att förlora sina uppdrag. Om ett suppleantsystem genomförs, kan

dessa förtroendemän i många fall få uppdrag som suppleanter och därmed

även i fortsättningen fungera som kontaktorgan mellan fullmäktigförsamlingarna

och medborgarna. Stadsfullmäktige i Vetlanda anför liknande synpunkter.

Kommunalfullmäktige i Reftele anför att man genom att tillställa

suppleanterna fullmäktiges handlingar kan bredda den kommunala informationen.

Några remissinstanser, nämligen kammarkollegiet, länsstyrelserna i Gö
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

teborgs och Bohus län och i Kopparbergs lön samt stadsfullmäktige i Torshälla

antör att man på kommunalt håll numera har en positiv inställning

till att ett system med suppleanter införs. Kammarkollegiet åberopar i detta

sammanhang kommitténs uppgift att 56 % av de samarbetsnämnder och

kommunstyrelser som kommittén tillfrågat har uttalat sig för ett sådant

system.

Enligt Svenska kommunförbundet finns det i kommunerna inte någon

klar opinion för ett suppleantsystem. Av de 117 samarbetsnämnder och

kommunstyrelser som vid kommitténs förfrågan förordat ett suppleantsystem

har bara 41 uttalat sig även för en ändring av bestämmelserna om

antalet fullmäktigledamöter, medan de övriga 76 uttalat sig under den förutsättningen

att någon ändring inte sker i fråga om dessa bestämmelser.

Till förmån för kommitténs förslag talar enligt yttrandet från stadsfullmäktige

i Vetlanda särskilt att fullmäktige, om suppleanter finns, alltid kan

vara fulltaliga. Detta blir av särskild betydelse när det är beroende av en

eller annan röst i vilken riktning avgörandet skall gå. Från demokratisk

synpunkt måste det också vara riktigt att fullmäktiges sammansättning

alltid motsvarar de politiska styrkeförhållanden som kommit till uttryck

vid valet. Liknande synpunkter anförs av stadsfullmäktige i Göteborg, kommunalfullmäktige

i Hglte, kommunalnämnden i Vingåker, domkapitlen

i Uppsala och Göteborg, församlingsdelegerade i Gnjta, Giresta, Fröslunda,

Hjälsta, Fittja, Holm och Kulla församlingars pastorat, kommunalvalskommittén

och Svenska kommunförbundet. Kommunalfullmäktige anser att

synpunkter av detta slag kommer att få än större tyngd i framtiden, eftersom

varje fullmäktigledamot i de större nybildade kommunerna kommer

att representera ett större antal väljare än f. n. Domkapitlet i Uppsala och

församlingsdelegerade anför att man genom ett suppleantsystem kan minska

risken för att minoritetsgrupper inte blir representerade vid fullmäktigsamman

trädena.

Någon påtaglig risk för att en fullmäktigförsamling, till följd av att en

eller annan ledamot är frånvarande, kan komma att fatta ett beslut som går

i annan riktning än det annars skulle ha gjort föreligger enligt Södermanlands

länsavdelning av Svenska kommunförbundet inte. En tredjedel av de

närvarande kan nämligen enligt KL besluta att ett ärende skall bordläggas.

Det i och för sig berättigade kravet på en bredare representation i fullmäktigförsamlingarna

kan tillgodoses genom att kommunerna, om kommitténs

förslag i fråga om ledamöternas antal genomförs, bestämmer sig för ett förhållandevis

stort antal. Stadsfullmäktige i Eskilstuna anser att det, om

nyssnämnda förslag genomförs, inte finns anledning att tillskapa ett suppleantsystem.

De föreslagna bestämmelserna om antalet fullmäktigledamöter

ger möjlighet att låta ett större antal medborgare delta i arbetet i kommunens

beslutande församling och tillgodoser därmed önskemålet om en förstärkning

av den kommunala demokratin.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Knngl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Mot förslaget om ett suppleantsystem talar enligt kommunalnämnden

i Partille att ett sådant kan leda till att ledamöternas ansvarskänsla minskas.

Risken härför kan dock motverkas genom klara regler om förfall. Kyrkofullmäktige

i Kungsbacka församling befarar att ett suppleantsystem kan

medföra att de ordinarie ledamöterna kommer att utebli från sammanträdena

utan vägande skäl. Kyrkofullmäktige i Norums församling anför liknande

synpunkter. Kommunalfullmäktige i Bankeryd, kommunalnämnden

i Vingåker och kommunalvalskommittén anser däremot att det inte finns

anledning att befara att förslagets genomförande skulle få några sådana

konsekvenser.

Enligt yttrandet från länsstyrelsen i Södermanlands län har det i annat

sammanhang mot förslaget om suppleanter för fullmäktige invänts att det

skulle medföra vissa administrativa svårigheter. Det skulle bl. a. innebära

svårigheter att distribuera handlingar till suppleanterna och att kalla dem

till tjänstgöring. Vidare skulle ett suppleantsystem medföra ökade kostnader.

Länsstyrelsen anser att dessa invändningar inte kan anses vara av större

vikt. Södermanlands länsavdelning av Svenska kommunförbundet anför

att förslagets genomförande kan medföra lokalsvårigheter, eftersom antalet

suppleanter kan bli större än antalet ordinarie fullmäktigledamöter.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser det mest ändamålsenligt att för

.iden fram till år 1974 göra bestämmelserna om suppleanter tillämpliga

endast på kommuner som stämmer överens med gällande planer för länens

indelning i kommuner. Också Svenska kommunförbundet anser att dessa

bestämmelser bör äga tillämpning bara på sådana kommuner. En minoritet

inom kommunförbundet anser dock, som förut nämnts, att suppleanter

bör finnas i alla kommuner.

Enligt länsstyrelsen i Stockholms län är det tveksamt om vad kommittén

anför till stöd för förslaget om suppleanter väger tyngre än vad stadsfullmäktige

i Stockholm anför om de nackdelar som är förenade med ett suppleantsystem.

Länsstyrelsen har inte något att invända mot att suppleanter

inte införs för stadens del. Kammarkollegiet och Svenska kommunförbundet

anser däremot att de skäl mot en suppleantinstitution som åberopas i

stadsfullmäktiges skrivelse inte är tillräckligt starka för att motivera olika

regler för Stockholm och övriga kommuner.

Kammarkollegiet lar särskilt upp vad som anförs i stadsfullmäktiges

skrivelse om att Stockholm inte berörs av kommunindelningsreformen och

om att det skulle vara svårt att praktiskt tillgodose önskemålet om närvarorätt

för suppleanter som inte tjänsgör. För flera andra kommuner innebär

planerna för länens indelning i kommuner inte några indelningsändringar.

Också i andra kommuner kan det bli svårt att i fullmäktiges sammanträdeslokal

bereda plats åt ett antal inte tjänstgörande suppleanter.

Flera remissinstanser som representerar kyrkliga intressen yttrar sig särskilt

över förslaget att ett suppleantsystem skall införas för kyrkofullmäk
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

tigförsamlingarna. Domkapitlet i Lund, kyrkofullmäktige i Fritsla, Kungsbacka,

Norums och Örkeneds församlingar, kyrkofullmäktige i Göteborgs

kyrkliga samfällighet och samfällda kyrkorådet i Hälsingborg konstaterar

att något påtagligt behov av suppleanter hittills inte har gjort sig gällande.

Domkapitlet i Lund, kyrkofullmäktige i Örkeneds församling och kommunalvalskommittén

anför att likformighet i detta avseende bör råda mellan

kommunal- och kyrkofullmäktigförsamlingarna. De ansluter sig därför

till kommitténs förslag. Kyrkofullmäktige i Göteborgs kyrkliga samfällighet

avstyrker förslaget. Om det genomförs för kommunernas del, bör det

dock enligt kyrkofullmäktige genomföras även beträffande församlingarna

och de kyrkliga samfälligheterna. Intresset av likformighet och de övriga

skäl som kan anföras till stöd för förslaget är enligt kyrkofullmäktige i

Fritsla församling inte tillräckligt vägande. Kyrkofullmäktige i Norums

församling anför att det inte behövs någon likformighet i detta avseende.

Vad särskilt gäller de kyrkliga samfälligheterna anför kyrkofullmäktige

i Eskilstuna Fors och Eskilstuna Klosters kyrkliga samfällighet samt samfällda

kyrkorådet i Hälsingborg att ett genomförande av kommitténs förslag

skulle underlätta bildandet av sådana samfälligheter. I ekonomiskt

avseende totala kyrkliga samfälligheter inom kommunblocken framstår som

önskvärda från både kyrklig och kameral synpunkt. För den kyrkliga verksamheten

skapas bärkraftiga ekonomiska enheter och i den blivande storkommunens

olika delar blir utdebiteringen densamma. Då ett suppleantsystem

kan garantera församlingarnas representation i samfällighetens

fullmäktigförsamling, kan ett sådant system enligt kyrkorådet stärka den

kommunala demokratin.

Domkapitlet i Uppsala samt församlingsdelegerade i Gryta, Gir esta, Fröslunda,

Hjälsta, Fittja, Holm och Kulla församlingars pastorat anmärker att

kommittén inte föreslår att suppleanter skall utses för församlingsdelegerade.

Enligt dessa remissinstanser talar de skäl som kan anföras till stöd för

kommitténs förslag att suppleanter skall utses för fullmäktigledamöter

med samma styrka för att ett suppleantsystem införs för församlingsdelegerade.

Kammarkollegiet anför att flertalet av de kyrkliga samfälligheter,

som inte omfattar alla ekonomiska angelägenheter och som därför har

delegerade och inte fullmäktige, endast har hand om pastoratsangelägenheter.

För delegerade med så förhållandevis begränsade uppgifter synes

det inte behövas några suppleanter.

Utformningen av bestämmelserna om val av suppleanter berörs ingående

i flera remissyttranden. Valiekniska utredningen anför att det från valteknisk

synpunkt inte finns något att erinra mot kommitténs förslag. Bestämmelserna

bör, framhåller länsstyrelsen i Södermanlands län, vara lätta att

förstå och tillämpa. Från denna synpunkt framstår det enligt länsstyrelsen

som lämpligast att personer som upptagits på partiernas valsedlar

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

men inte valts till ordinarie fnllmäktigledamöter tas i anspråk som suppleanter

i den ordning som de förekommer på valsedlarna.

Enligt stadsfullmäktige i Sävsjö behövs det klarare föreskrifter om antalet

suppleanter och om suppleantvalet än vad kommittén föreslår. Kyrkofullmäktige

i Huskvarna och Hakarps församlingars kyrkliga samfällighet

och i Säby församling anför att det är en fördel att den föreslagna

lagtexten gör såväl ett system med personliga suppleanter som ett system

med gruppsuppleanter möjligt. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att det

bör vara de politiska partiernas sak att avgöra vilket system som skall

tillämpas. Enligt stadsfullmäktige i Vetlanda och kommunalfullmäktige

i Hylte bör däremot denna uppgift genom en uttrycklig föreskrift anförtros

åt kommunerna. Med hänsyn främst till att ett suppleantsystem måste innebära

en ökad belastning på den kommunala administrationen och till att

förfarandet när suppleant skall inkallas bör vara enkelt är det enligt

Svenska kommunförbundet tveksamt om avgörandet bör anförtros åt partierna.

Kyrkofullmäktige i Göteborgs kyrkliga samfällighet anför att kommitténs

förslag inte, som kommittén uttalar, ger kommunerna någon möjlighet

att bestämma om ett system med gruppsuppleanter eller ett system med

personliga suppleanter skall tillämpas. Däremot ger förslaget partierna

en sådan befogenhet. Enligt kyrkofullmäktige kan ett system med personliga

suppleanter leda till att antalet suppleanter blir väl stort. Kyrkofullmäktige

föreslår en uttrycklig föreskrift om att endast gruppsuppleanter

skall utses.

Till förmån för ett system med gruppsuppleanter uttalar sig också stadsfullmäktige

i Göteborg, drätselkammaren i Oxelösund, domkapitlet i Göteborg

och Svenska kommunförbundet. Stadsfullmäktige åberopar ett yttrande

som stadskollegiet i Göteborg den 15 november 1967 avgav i anledning

av en cirkulärskrivelse från kommittén. I detta yttrande anförde stadskollegiet.

I fråga om sättet för utseende av suppleanter torde systemet med gruppsuppleanter,

dvs. gemensamma suppleanter för de fullmäktige som tillhör

samma partigrupp, ur skilda synpunkter vara att föredraga framför systemet

med personliga suppleanter. Ett strikt tillämpat system med personliga

suppleanter inrymmer nämligen i motsats till systemet med gruppsuppleanter

ej möjlighet att skapa en kår av suppleanter, som på grund

av relativt ofta återkommande inkallelser till tjänstgöring kan förvärva rutin

och erfarenhet i fullmäktiges arbetsuppgifter. För att suppleantinstitutionen

skall få åsyftad effekt framstår därför gruppsuppleanter i fråga om

funktionsduglighet som den mest ändamålsenliga anordningen. Vidare kan

man — vilket ej är möjligt med personliga suppleanter — begränsa gruppsuppleanternas

antal. En lämplig avvägning kunde exempelvis vara att

utse en suppleant för varje 5-tal ordinarie ledamöter inom en partigrupp

jämte ytterligare en suppleant för överskjutande ledamot eller ledamöter

inom gruppen.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

För att ett suppleantsystem skall kunna fungera ändamålsenligt torde

man enligt Svenska kommunförbundet få förutsätta, att kallelser till fullmäktigsammanträdena

jämte föredragningslistor och tillhörande handlingar

alltid måste tillställas envar suppleant. Vid ett system med personliga

suppleanter kommer detta förfarande att medföra ett avsevärt administrativt

arbete. Om i stället grupp suppleanter utses, kan denna olägenhet

reduceras till rimliga proportioner. Även från andra synpunkter är enligt

kommunförbundet ett system med gruppsuppleanter att föredra. Enligt

kommitténs förslag skall fullmäktiges ordförande vid förhinder för ordinarie

ledamot på lämpligt sätt kalla den suppleant som står i tur att

inträda. Någon närmare reglering av kallelseförfarandet föreslås inte.

Praktiska svårigheter kan uppstå vid inkallandet av suppleanter och dessa

svårigheter accentueras vid ett system med personliga suppleanter. Om

gruppsuppleanter utses, synes man kunna förutsätta att suppleanter för

varje partigrupp utan särskild kallelse kommer att infinna sig vid sammanträdena

för att vid behov kunna rycka in för frånvarande ledamöter.

Kommunförbundet anför vidare att suppleanterna vid ett system med

gruppsuppleanter genom ofta återkommande tjänstgöring får goda möjligheter

att följa det kommunala arbetet.

Särskilt i fråga om Stockholm skulle enligt kommunförbundet ett system

med personliga suppleanter leda till stora praktiska svårigheter. Om

ett system med gruppsuppleanter väljs, kan antalet suppleanter begränsas

och anpassas efter stadens särskilda förhållanden.

Enligt stadsfullmäktige i Göteborg bör det ankomma på fullmäktige att

bestämma hur många suppleanter som skall utses. Svenska kommunförbundet

anför att fullmäktigvalet i realiteten kommer att avse både val

av ordinarie ledamöter och val av suppleanter. Frågan hur många av de

kandidater, som inte har valts till ordinarie ledamöter, som skall vara suppleanter

bör få prövas av fullmäktige. Det bör kunna ske i samband med

nämndvalen, alltså redan före mandatperiodens början. Kommunförbundet

förutsätter att ordningen mellan suppleantnamnen fastställs vid länsstyrelsens

röstsammanräkning. Antalet suppleantplatser bör vara oförändrat

under hela mandatperioden.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, kommunalfullmäktige i Svärdsjö

och kyrkofullmäktige i Örlceneds församling anser att antalet suppleanter

bör begränsas. Enligt kommunalfullmäktige är en suppleant för varje

ordinarie ledamot tillräckligt. Länsstyrelsen anför att bestämmelserna om

suppleanter för landstingsmän inte är helt lämpade som förebilder. För

varje landstingsman skall det utses lika många suppleanter som hans parti

har erhållit platser, dock minst två. Om ett parti har fått fem platser, skall

det således utses fem suppleanter för varje landstingsman som har valts

för partiet. Vid val av landstingsmän får varje valkrets inte omfatta

mer än 13 mandat. Vid lanstingsmannavalet år 1966 var det bara i en val
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Knngl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

krets i länet som ett parti fick så många som fem mandat. Enligt länsstyrelsen

kan förhållandena bli helt annorlunda vid fullmäktigvalen. Det kan

inträffa att det största partiet får 25—30 mandat i en valkrets och då skall,

om kommitténs förslag följs, lika många suppleanter utses för varje fullmäktigledamot

som tillhör partiet. En sådan ordning skulle göra sarnmanräkningsförrättningarna

mycket besvärliga. Behovet av suppleanter kan uppskattas

till två å tre för varje ledamot. Länsstyrelsen föreslår att antalet

suppleanter begränsas till högst fem för varje ledamot.

Endast kyrkofullmäktige i Göteborgs kyrkliga samfällighet går närmare

in på kommitténs förslag i fråga om förfarandet när ordinarie ledamot

avgår. Enligt kyrkofullmäktige innebär förslaget, såvitt gäller församlingarna

och de kyrkliga samfälligheterna, att länsstyrelsen skall på anmälan

av kyrkofullmäktiges ordförande fastställa vilken suppleant som skall inträda

som ledamot. Om det emellertid inte finns någon personlig suppleant

för den avgångne, skall enligt förslaget länsstyrelsen på anmälan av kyrkorådet

företa ny sammanräkning för utseende av ytterligare en suppleant.

Kyrkofullmäktige föreslår att anmälan även i sistnämnda fall skall

göras av kyrkofullmäktiges ordförande.

Flera remissinstanser är kritiska mot kommitténs förslag till bestämmelser

om förfall för fullmäktigledamot och om inkallande av suppleant

vid sådant förfall. Kommunalnämnden i Partille anför att de föreslagna bestämmelserna

inte är tillräckligt klara. Tveksamhet kan enligt kommunalnämnden

uppstå särskilt beträffande turordningen mellan de olika suppleanterna,

om ett system med både gruppsuppleanter och personliga suppleanter

används. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att bestämmelserna

inte ger tillräckliga garantier för att endast bärande skäl godtas som förfall.

Det framgår inte heller klart att något ombyte under samma sammanträde

mellan ledamot och suppleant eller mellan olika suppleanter inte

får ske.

Den av kommittén föreslagna bestämmelsen att förhinder skall anmälas

före sammanträde kan enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län leda

till att hindret anmäls först samma dag som sammanträdet skall hållas och

att en suppleant alltså måste inkallas med mycket kort varsel. Länsstyrelsen,

som finner en sådan ordning otillfredsställande, föreslår att förhinder skall

anmälas i god tid och om möjligt senast dagen före sammanträdet. Kyrkofullmäktige

i Örkeneds församling påpekar att suppleant i kyrkoråd enligt

49 § FSL alltid skall underrättas om tid för kyrkorådets sammanträden. En

sådan föreskrift bör meddelas också beträffande fullmäktigsuppleant. Om

så sker och om suppleanterna regelmässigt får del av fullmäktiges handlingar,

blir de väl skickade att tjänstgöra i fullmäktige. Kommunalfullmäk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

tige i Bredarijd och kyrkofullmäktige i Rödeby församling anser också atl

suppleanterna bör få del av fullmäktiges handlingar. Enligt Svenska kommunförbundet

bör, som förut sagts, kallelser, föredragningslistor och övriga

handlingar tillställas suppleanterna.

Stadsfullmäktige i Göteborg åberopar i detta sammanhang stadskollegiets

yttrande den 15 november 1967. Stadskollegiet anförde bl. a.

Enligt kommunallagen skall suppleant i kommuns styrelse och nämnder

alltid underrättas om tid för sammanträde och han äger, även om han ej

skall tjänstgöra i ordinarie ledamots ställe, rätt att närvara vid sammanträde.

Om systemet med gruppsuppleanter införes bör det kombineras med en

liknande bestämmelse, som den nyss återgivna, dvs. att fullmäktigsuppleant

såväl skall underrättas om tid för sammanträde som alltid äga rätt att därvid

närvara. Det finns då anledning räkna med att åtskilliga av suppleanterna

kommer att infinna sig till sammanträdena där de i tur och ordning kan inträda

i tjänstgöring i den man förfall föreligger för ordinarie ledamot inom

vederbörande suppleants partigrupp. Lösningen med ett begränsat antal

gruppsuppleanter för varje partigrupp skulle då också komma att förenkla

det praktiska förfarandet vid suppleanternas inkallande till tjänstgöring.

Om samtliga gruppsuppleanter i samband med underrättelsen om tid för

sammanträde dessutom tillställes de handlingar, som utsändes till de ordinarie

ledamöterna, skulle suppleanterna även få tid att sätta sig in i de frågor,

som skall behandlas, och därmed goda möjligheter att följa fullmäktiges

arbete och det kommunala skeendet.

Stadsfullmäktige anför att kommitténs förslag i fråga om ordningen för

suppleants inkallande framstår som administrativt mer komplicerat än den

ordning som stadsfullmäktige förordar. Denna ordning stämmer överens

med vad som gäller för suppleant i kommunernas styrelser och nämnder och

innebär vidare, i motsats till vad som enligt kommittén blir konsekvensen

av dess förslag, att en ledamot som är jävig i ett visst ärende inte behöver

avstå från att delta i behandlingen av övriga ärenden som behandlas vid

samma sammanträde.

Svenska kommunförbundet anför att det är tveksamt om jävsregeln i 16 §

KL har en sådan innebörd att kommitténs förslag kan få nyss angivna konsekvenser.

Enligt kommunförbundet bör den ordinarie ledamoten få återinträda

vid behandlingen av de ärenden i vilka han inte är jävig. Om ett

suppleantsystem införs, bör det vidare i 24 § KL föreskrivas att suppleanternas

närvaro skall antecknas i protokollet.

Kammarkollegiet, Svenska kommunförbundet och Södermanlands länsavdelning

av Svenska kommunförbundet tar i sina yttranden upp frågan om

ersättning till suppleanterna. Kollegiet förutsätter att suppleant som inkallas

till tjänstgöring skall vara jämställd med ordinarie ledamot i ersättningshänseende.

Om det förutsätts att suppleanterna i förväg skall sätta sig in i

de ärenden som skall behandlas, bör enligt länsavdelningen också suppleanter

som inte tjänstgör men som är närvarande vid sammanträdet vara

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

berättigade till arvode. Kommunförbundet föreslår att det i 28 § KL föreskrivs

att fullmäktige kan besluta om ersättning till närvarande suppleanter

som inte tjänstgör.

Under förutsättning att förslaget om suppleanter genomförs ansluter sig

remissinstanserna till kommitténs förslag om ändring av bestämmelserna

i 15 § KL och 18 § FSL om att viss andel av fullmäktige skall vara närvarande

vid behandling av ärende.

Departementschefen

Mandattiderna

De tidigare i år slutligt antagna grundlagsändringarna innebär bl. a. att

riksdagen fr. o.m. valet år 1970 skall väljas för tre år och att valet skall ske

samtidigt med val till kommuns fullmäktige och till landsting. I samband

med grundlagsändringarna gjordes också ändringar i KL, KFL och LL, enligt

vilka mandattiderna för kommunal- och stadsfullmäktige, fullmäktige

i kommunalförbund och landstingsmän fr. o. in. nämnda val skall vara tre

i stället för som tidigare fyra år. Motsvarande förkortning gjordes också för

ledamöter och suppleanter i kommuns och kommunalförbunds styrelse samt

i landstings förvaltningsutskott.

Mandattiderna för nämnder för specialreglerad kommunal förvaltning

regleras i allmänhet genom en hänvisning till bestämmelserna för kommuns

styrelse resp. landstings förvaltningsutskott. De nämnda kommunallagsändringarna

innebär därför motsvarande förkortning för dessa nämnder.

För några nämnder för specialreglerad förvaltning ges i stället bestämmelser

om mandattider i den författning som reglerar nämndens verksamhet

i övrigt. Kommun och landstingskommun utser vidare i flera fall ledamöter

i icke kommunala nämnder och andra organ för vilka gäller skiftande

bestämmelser om mandattider. I den mån mandattiden för sådana nämnder

för specialreglerad förvaltning och sådana icke kommunala nämnder

och organ som jag har nämnt nu är reglerad, är den bestämd antingen till

två eller fyra år eller till högst två eller fyra år utom i några fall där mandattiderna

nyligen ändrats från fyra till tre år.

Kommunalrättskommittén har haft i uppdrag att i anslutning till grundlagsreformen

se över de kommunala mandattider som inte berörts av de tidigare

nämnda ändringarna. Enligt kommitténs mening bör, i de fall fyraeller

tvååriga mandattider gäller för ifrågavarande nämnder och andra organ,

mandattiderna bestämmas till tre år. De remissinstanser som har hörts

över förslaget i denna del — bl. a. de centrala förvaltningsmyndigheter under

vilka dessa nämnder och organ lyder — har i allmänhet tillstyrkt en sådan

ändring. Också enligt min mening bör i princip eftersträvas en övergång

till treåriga mandattider även på dessa områden. I samråd med che
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

ferna för vederbörande departement förordar jag en sådan övergång för ledamöter

och suppleanter i polisnämnd, för ombud och suppleanter för val

av ledamöter och suppleanter i polisnämnd, för ledamöter och suppleanter

i länsnykterhetsnämnd, länsskolnämnd, skogsvårdsstyrelse, trafiknämnd,

rådgivande nämnd enligt rusdrycksförsäljningsförordningen och styrelse för

fondbörs samt för huvudmän i sparbank. För övriga nämnder och andra organ

av nu ifrågavarande slag torde en motsvarande ändring böra övervägas

i andra sammanhang.

Beträffande nämnder för oreglerad förvaltning saknas bestämmelser om

mandattidens längd. Kommunalrättskommittén har inte funnit anledning

att föreslå ändring i gällande ordning på denna punkt. Några remissinstanser,

bl. a. Svenska kommunförbundet, föreslår däremot att mandattidens

längd regleras och därvid bestäms till tre år. Ett motiv härför skulle enligt

kommunförbundet vara att, när mandattiderna förkortats till tre år för de

representativa organen och styrelserna, skäl saknas för kortare mandattid

för nämnderna för oreglerad förvaltning. Även om avvikande mandattider

för dessa nämnder i allmänhet inte torde komma att behövas, kan jag för

min del inte finna att tillräckliga skäl föreligger för att ta från kommunerna

den möjlighet som de f. n. har att föreskriva t. ex. ettåriga mandattider.

Kommunerna bör även i fortsättningen i det här avseendet kunna anpassa

sig till vad som kan vara lämpligt med hänsyn till de särskilda förhållandena

i kommunen.

Vad jag har sagt i det föregående avser inte Stockholm. Även för Stockholm

har i samband med grundlagsändringarna mandattiden för stadsfullmäktige

förkortats från fyra till tre år. Motsvarande mandattidsförkortning

bär skett för borgarråden. Stockholms stads styrelse, stadskollegiet, väljs

för ett år i taget. Mandattiden för övriga nämnder för oreglerad förvaltning

är enligt 51 § 1 mom. KLS två år. För nämnder för specialreglerad förvaltning

gäller också en mandattid av två år utom i ett par fall där mandattiden

är oreglerad. Kommunalrättskommitténs förslag omfattar inte Stockholm.

I ärendet föreligger en skrivelse från Stockholms stad i vilken bl. a.

föreslås att mandattiden för styrelsen lämnas orubbad och att mandattiderna

för övriga nämnder förkortas till ett år. Som motiv för förslaget anför fullmäktige

att med ettåriga mandattider fyllnadsval behöver anordnas endast

i begränsad omfattning och att önskade utbyten av ledamöter och suppleanter

lätt kan ske. Rekryteringen skulle vidare underlättas eftersom de nya

förtroendemännen inte behöver binda sig för så lång tid i sitt första uppdrag.

Länsstyrelsen i Stockholms län och Svenska kommunförbundet tillstyrker

förslaget, medan kammarkollegiet anser att samma bestämmelser

om mandattider bör gälla för Stockholm som för andra kommuner. För

egen del finner jag inte anledning att frångå vad stadsfullmäktige i Stockholm

föreslagit. Jag förordar alltså att ettåriga mandattider införs för ifrågavarande

nämnder.

8—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 sand. Nr 129

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

I samband med grundlagsbeslutet lämnades mandattiderna för de ltyrkokommunala

organen orubbade. Det har ingått i kommunalrättskommitténs

uppdrag att överväga en ändring av mandattidens längd för dessa organ.

Kommunalrättskommittén erinrar i sitt förslag om att det alltsedan 1862

års kommunalförfattningar tillkom varit en strävan att söka anpassa den

kyrkokommunala lagstiftningen till den övriga kommunallagstiftningen.

Särskilt kom denna strävan till uttryck vid arbetet med tillkomsten av nu

gällande församlingsstyrelselagstiftning. Enligt kommunalrättskommitténs

mening bör denna strävan efter likformighet vidmakthållas om inte särskilda

skäl talar däremot. Några sådana skäl anser kommittén inte föreligga.

Kommunalrättskommittén föreslår därför en förkortning av mandattiderna

från fyra till tre år för kyrkofullmäktige, kyrkostämmas ordförande och församlingsdelegerade

samt för ledamöter och suppleanter i kyrkoråd. Av förslaget

följer bl. a. att också kyrkvärdar skall utses för tre år. Mandattiderna

för nämnder för oreglerad kyrkokommunal förvaltning skall enligt förslaget

liksom f. n. vara oreglerade. Förslaget tillstyrks av en praktiskt taget enhällig

remissopinion. I samråd med det statsråd som handlägger frågor enligt

bl. a. FSL förordar jag att förslaget genomförs.

Kommuns styrelse, landstings förvaltningsutskott och kyrkoråd väljs

året efter det då allmänna kommunalval ägt rum. Mandattiden börjar vid

årsskiftet efter det då fullmäktiges och landstings mandattid börjar. Mandattiden

för kommunalförbunds styrelse börjar årsskiftet efter det då förbundsfullmäktiges

mandattid börjar. Värdet av denna eftersläpning har

länge varit omstritt. Det har ansetts strida mot allmänna demokratiska

principer att en ändring av fullmäktiges sammansättning inte genast får

konsekvens för styrelsens sammansättning. I Stockholm gäller en annan

ordning. Där börjar fullmäktiges mandattid redan den 15 oktober det år då

fullmäktige valts. Styrelse väljs av fullmäktige vid sammanträde i oktober.

Styrelsens mandattid börjar redan några dagar efter fullmäktiges. Till förmån

för eftersläpningen har åberopats att den är ägnad att leda till större

kontinuitet i förvaltningen. Vidare har det sagts vara av värde att styrelsevalet

har kunnat hållas sedan fullmäktige vunnit någon erfarenhet och att

frågan om val av styrelse har kunnat hållas utanför förberedelserna för fullmäktigvalet.

Som kommunalrättskommittén och en praktiskt taget enstämmig

remissopinion funnit har skälen för eftersläpningen numera väsentligt

förlorat i styrka. Enligt min mening bör det avgörande vid bedömningen av

den här frågan vara intresset av att ett skifte i den politiska sammansättningen

av det representativa organet och styrelsen sker samtidigt, ett intresse

som f. ö. ökat genom mandattidsförkortningen. Jag förordar därför alt

eftersläpningen tas bort för kommuns och kommunalförbunds styrelse,

landstings förvaltningsutskott samt kyrkoråd. Därmed kommer automatiskt

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

motsvarande eftersläpning för sådana nämnder för specialreglerad förvaltning,

som genom hänvisning är underkastade reglerna för styrelse, att försvinna.

I fråga om andra nämnder för specialreglerad förvaltning samt icke

kommunala organ vilka helt eller delvis utses av kommun eller landstingskommun

bör — i den mån organen har treåriga mandattider — i princip

eftersträvas att mandattiden kommer att sammanfalla med de representativa

organens. Också i fråga om nämnder för oreglerad förvaltning finns givetvis

skäl för en samordning av mandattiden med styrelsens. Lika litet som

när det gäller mandattidens längd vill jag emellertid förorda bindande föreskrifter

om dess förläggning för dessa nämnder.

Bl. a. med hänsyn till att det kommunala budgetåret sammanfaller med

kalenderår, bör mandattiderna för åtminstone styrelsen och andra nämnder,

som har att svara för medelsförvaltning, börja vid kalenderårsskifte.

Skall en sådan ordning som jag har förordat i det föregående genomföras,

måste därför styrelse, nämnder och andra organ, vilkas mandattid skall

sammanfalla med de representativa organens, väljas av de nyvalda representativa

organen före årsskiftet närmast efter de allmänna kommunalvalen.

Detta förutsätter antingen att nämndvalen äger rum innan de representativa

organens mandattid börjar eller att mandattiden för de representativa

organen börjar tidigare på sätt som sker i Stockholm.

Frågan om en tidigareläggning av mandattidens början för de representativa

organen diskuterades vid tillkomsten av den särlagstiftning för Stockholms

läns landstingskommun som trätt i kraft tidigare i år (prop. 1969:

112, KU 25, rskr 275, SFS 1969: 215, 216, 218 och 219). I detta lagstiftningsärende

hade i det betänkande som låg till grund för propositionen och i två

motioner med anledning av propositionen föreslagits att landstinget i Stockholms

län skulle få befogenhet att redan samma år som det valts fastställa

följande års stat och förrätta val av styrelse och andra nämnder. KU anförde

med anledning härav att utskottet helt anslöt sig till motionärernas

grundsyn att det är från principiella synpunkter önskvärt att ett nyval får

politiskt genomslag så snart som möjligt och att den nuvarande ordningen,

enligt vilken såväl riksdagen som landstingen och fullmäktige — utom

stadsfullmäktige i Stockholm — sammanträder i sin gamla sammansättning

efter nyval till valårets utgång, inte är tillfredsställande. KU pekade

på att en ändrad ordning övervägs av grundlagberedningen. Enligt utskottets

mening borde även den fråga om nyvald församlings befogenheter under

valåret som tagits upp i motionerna med sikte på Stockholms läns landstingskommun

prövas i samband med att nya mandattidsregler blir föremål

för överväganden på grundval av kommunalrättskommitténs förslag. Utskottet

fann sig däremot inte kunna tillstyrka en specialregel i förevarande

hänseende för Stockholms läns landstingskommun. Ett genomförande av en

ordning i enlighet med den av motionärerna föreslagna med två parallellt

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

verkande församlingar i avvaktan på en tidigareläggning av mandattidens

början måste enligt utskottets mening i vart fall föregås av ingående överväganden.

Enligt min mening talar starka skäl för att fullmäktiges och landstings

mandattid bör börja tidigare i förhållande till valet än som är fallet f. n.

Det skulle främst vara av värde om staten för det första budgetåret efter

valet kunde fastställas av de nyvalda efter en beredning av organ tillsatta

av dessa. En sådan reform bör emellertid i första hand övervägas i samband

med en motsvarande reform för riksdagens del vilket f. n. sker inom

grundlagberedningen. I vart fall skulle det stöta på avsevärda svårigheter

att genomföra en sådan reform för kommunerna och landstingskommunerna

redan till 1970 års val. Eu tidigareläggning av mandattidens början för

fullmäktige och landsting får nämligen konsekvenser för bl. a. arbetet inom

de kommunala och landstingskommunal förvaltningarna och för regleringen

av kommunala indelningsändringar, konsekvenser som bör övervägas

mer ingående än vad som kan ske inför 1970 års val. Jag kommer

emellertid att ägna frågan fortsatt uppmärksamhet och ta de initiativ som

behövs för att så snart det kan finnas lämpligt få till stånd en tidigareläggning

av mandattidens början.

Eftersom en sådan tidigareläggning för fullmäktiges och landstings del

inte kan ske nu, måste dessa ges befogenhet att redan under valåret förrätta

val av styrelse, nämnder och andra organ vilkas mandattid skall samordnas

med de representativa organens. Befogenheten bör utformas så att den omfattar

alla val som fullmäktige resp. landstinget skall förrätta för tiden

fr. o. in. årsskiftet efter det att fullmäktige resp. landstinget valts.

F. n. skall val av befattningar som blir lediga vid årets slut ske, i borgerliga

kommuner utom Stockholm i december och i kyrkliga kommuner före

utgången av december. Någon motsvarighet till dessa bestämmelser finns

inte för landsting. Beredning av valärende är inte obligatorisk. Som bl. a.

Svenska kommunförbundet påpekar är det emellertid vanligt att beredning

äger rum. För att under valår en sådan beredning skall kunna ske av organ

som tillsatts av de nyvalda församlingarna och kunna medhinnas före utgången

av året bör tidpunkten för valen inte för någon av församlingarna

bindas till december.

Eftersläpningen bör upphöra i och med att mandattiden för de fullmäktige

och landsting som väljs år 1970 börjar. För den skull behövs övergångsbestämmelser

som avskär nu löpande tjänstgöringstider för styrelse i kommun

samt för landstings förvaltningsutskott och kyrkoråd vid utgången av

år 1970. Motsvarande avkortning bör ske för nämnder för specialreglerad

förvaltning, vilkas valperioder f. n. är samordnade med styrelsens, liksom

i princip också för andra nämnder för specialreglerad förvaltning och icke

kommunala organ som helt eller delvis utses av kommun eller landstingskommun.

I fråga om nämnder för oreglerad förvaltning bör kommunen

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

resp. landstingskommunen ges befogenhet att bestämma att tjänstgöringstiden

skall upphöra vid utgången av år 1970.

I vissa kommunalförbund, nämligen sådana i vilka ingår landstingskommun,

börjar fullmäktiges mandattid först årsskiftet efter det då mandattiden

för fullmäktige och landsting i medlemskommunerna börjar. I

dessa kommunalförbund väljs nämligen fullmäktige året efter det då allmänna

kommunalval ägt rum och deras mandattid omfattar tiden från

nastfoljande årsskifte. I andra kommunalförbund däremot förrättas valet

samma år som kommunalvalet ägt rum av de nyvalda fullmäktige för tiden

från nästföljande årsskifte. Ifrågavarande eftersläpning — som inte berörts

av kommunalrättskommittén eller någon av remissinstanserna — har motiverats

av att landstingen tidigare haft endast ett ordinarie landstingsmöte,

nämligen i oktober, och att det skulle vara olägligt att sammankalla

ett särskilt landstingsmöte för de nyvalda under valåret. Av vad jag redan

förordat i fråga om tid för val av styrelse in. m. följer att ett sådant landstingsmöte

under alla omständigheter kommer att hållas. Därför saknas skäl

att längre behålla denna eftersläpning. Jag förordar alltså att mandattiden

för fullmäktige i kommunalförbund i vilket ingår landstingskommun skall

börja samtidigt med mandattiden för fullmäktige och landsting i medlemskommunerna.

Också denna eftersläpning bör upphöra vid utgången av år

1970. Nu löpande tjänstgöringstid för fullmäktige i kommunalförbund i vilket

ingar landstingskommun bör därför genom en övergångsbestämmelse

bringas att upphöra vid utgången av år 1970.

Presidier i de representativa organen utses i allmänhet för ett kalenderår

varvid valet sker i december eller senast i december året före det år valet

avsei. För aret efter det da allmänna kommunalval ägt rum sker valet dock

i allmänhet vid första sammanträdet det år valet avser. När val av församlingsdelegerade

äger rum samma år som allmänna val av kyrkofullmäktige

hållits, väljer kyrkofullmäktige i församling emellertid ordförande redan

året före tjänstgöringsåret. Valet av församlingsdelegerade förrättas då av

de nyvalda fullmäktige och föregås av val av ordförande i fullmäktige för

nästkommande år. Intill dess valet av ordförande skett, oavsett om det förrättas

före eller efter årsskiftet efter de allmänna valen, utövas ordförandeskapet

av den som fullmäktige, dvs. de gamla fullmäktige, utsett. För landsting

saknas bestämmelser om tid för val. Det förutsätts ske på ordinarie

landstingsmöte i oktober för tiden till nästa oktobersammanträde men kan

också ske på annat landstingsmöte och för kortare tid än ett år. Med hänsyn

till den lösning jag förordat i fråga om tid för val av styrelse m. m. bör

också val av presidier i fullmäktige i kyrklig och borgerlig kommun — utom

Stockholm — och kommunalförbund samt landsting för året efter det då

allmänna kommunalval ägt rum ske under valåret. Det bör inte regleras i

vilken ordning val av olika befattningar skall ske. Det innebär att ordföran
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

devalet kan förläggas antingen före eller efter andra val. Kommunalrättskommittén

har med instämmande av nästan alla remissinstanserna föreslagit

att styrelsen skall utse den som skall föra ordet intill dess ordförande

valts. Jag förordar i stället att, i likhet med vad som f. n. gäller i motsvarande

situation, de gamla fullmäktige skall utse interimsordföranden. I borgerlig

eller kyrklig kommun för vilken efter ändring i kommunindelningen

nya fullmäktige skall utses bör denne dock liksom hittills utses av länsstyrelsen.

Mandattiden för revisorer är f. n. ett år utom i Stockholm där den är två

år. Som stadsfullmäktige i Stockholm föreslagit bör mandattiden förkortas

till ett år.

Fullmäktige och suppleanter

I olika -sammanhang har uttryckts farhågor för att bildandet av större

kommunala enheter enligt 1962 års kommunindelningsreform skulle medföra

en försvagning av den kommunala demokratin. Mot bakgrund av de

samhälleliga arbetsuppgifternas ökade omfattning och betydelse kan det

emellertid tvärtom hävdas att fullföljandet av reformen i själva verket är en

förutsättning för att vi skall kunna vidmakthålla en levande kommunal demokrati.

Det är nämligen tydligt att som underlag för en sådan demokrati

kan tjäna bara kommuner som är tillräckligt starka för att kunna anförtros

viktiga samhällsuppgifter. Man kan emellertid inte bortse från att tillkomsten

av större kommuner får den i och för sig mindre önskvärda effekten

att antalet kommunala förtroendeuppdrag minskar. Även om andra faktorer

än antalet förtroendemän är avgörande för den medborgerliga förankringen

av den kommunala verksamheten — jag syftar främst på de politiska

partiernas roll i vårt demokratiska system — är det givetvis också av

betydelse hur många personer som är aktivt verksamma som förtroendemän.

Visserligen kan det antas att antalet förtroendemän inte kommer att

minska i samma omfattning som antalet förtroendeuppdrag. Dessa kan väntas

bli mer arbetskrävande, vilket i sin tur kan beräknas medföra en större

spridning av förtroendeuppdragen än f. n. Men det finns ändå skäl att vidta

åtgärder för att i någon mån motverka en utveckling mot ett minskat antal

förtroendemän. Åtgärder som härvid ligger nära till hands är att skapa

möjligheter dels att öka fullmäktiges antal, dels att utse suppleanter för

fullmäktige.

Nu gällande bestämmelser om antalet fullmäktige innebär att

kommunen själv bestämmer hur många fullmäktige som skall utses varvid

kommunen dock är bunden av vissa ramar, maximi- och minimital, som

föreskrivs i KL. Det högsta och det lägsta antalet fullmäktige som får utses

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

varierar med hänsyn till kommunens invånarantal så att t. ex. de minsta

kommunerna utser 15—30 och kommun med över 400 000 invånare utser

60—80 fullmäktige. Kommunalrättskommittén fick år 1965 i uppdrag att

se över dessa bestämmelser för att bl. a. tillgodose intresset av en ordning

som underlättar övergången till större kommuner. I direktiven för utredningen

anfördes, att man väl i regel inte kan undgå att antalet fullmäktige i

den nya eller ändrade kommunen efter en kommunsammanläggning blir

avsevärt mindre än det sammanlagda antalet fullmäktige i de gamla kommunerna

men att man genom ökade möjligheter att anpassa fullmäktigantalet

efter folkmängden bör kunna minska olägenheterna härav. Kommunalrättskommittén

har nu föreslagit att några maximital för antalet fullmäktige

inte längre skall gälla. Kommunerna skall alltså när de bestämmer antalet

fullmäktige vara bundna bara av vissa föreskrivna minimital. Förslaget

har nästan genomgående tillstyrkts under remissbehandlingen. Åtskilliga

remissinstanser anför att nuvarande bestämmelser inte medger en tillräckligt

allsidig representation i fullmäktige. Farhågor för att kommunerna

skall tillskapa otympligt stora fullmäktigförsamlingar anses i allmänhet

obefogade.

Jag delar den praktiskt taget enhälliga uppfattning som sålunda kommit

fram att kommunerna bör ha större frihet än f. n. att bestämma antalet fullmäktige.

Bestämmandet av antalet bör ske efter en avvägning av bl. a. intresset

av en allsidig medborgerlig förankring bland fullmäktige och intresset

av goda arbetsbetingelser för dessa. De förhållanden som måste ligga till

grund för en sådan avvägning skiftar i så hög grad mellan kommunerna att

dessa lämpligen inte bör vara bundna i sin prövning i vidare mån än att

vissa minimital, som under inga omständigheter får underskridas, ställs

upp. Jag förordar alltså att kommitténs förslag att slopa maximitalen genomförs.

Till den närmare utformningen av bestämmelserna om minimital återkommer

jag i specialmotiveringen. Redan nu vill jag emellertid framhålla att

bestämmelserna härom bör anpassas till de kommuner som skall finnas när

kommunindelningsreformen är genomförd. Minimitalen bör bestämmas så

att dessa kommuner i allmänhet inte skall behöva utse fler fullmäktige än

som skulle ha utsetts enligt nu gällande regler. Under remissbehandlingen

har Svenska kommunförbundet anfört att det, särskilt i kommuner där

de politiska meningsriktningarna balanserar varandra, är lämpligt att antalet

fullmäktige är udda så att avgöranden i fullmäktige inte skall behöva

bero på lottning eller ordförandens utslagsröst. Kommunförbundet anser

att en sådan princip bör lagfästas. Jag har samma uppfattning och förordar

alltså att en bestämmelse ges om att antalet fullmäktige alltid skall bestämmas

till ett udda tal.

För att kommuner, som enligt gällande planer skall bli föremål för indelningsändring

men som inte blir detta redan den 1 januari 1971, inte skall

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

tvingas öka sitt fullmäktigantal till följd av de nya bestämmelserna bör

dessa kommuner för valperioden 1971—1973 få tillämpa nuvarande bestämmelser

om fullmäktiges antal. De bör alltså varken behöva höja antalet fullmäktige

till följd av de nya minimitalen eller behöva övergå från jämnt till

udda antal fullmäktige för denna valperiod.

Kommun med mer än 40 000 invånare skall indelas i valkretsar för val av

fullmäktige. Är invånarantalet i kommun mindre men överstiger det 10 000,

får kommunen indelas i valkretsar. Mindre kommun får inte valkretsindelas,

om inte synnerliga skäl för sådan indelning föreligger. I kommun som

obligatoriskt skall indelas i valkretsar utses enligt nu gällande regler 45—60

fullmäktige, om kommunen har 400 000 invånare eller mindre, och 60—80

fullmäktige om kommunen har mer än 400 000 invånare. Med det valsystem

som tillämpas vid kommunalvalen har valkretsindelningen betydelse för

fördelningen av mandaten mellan partierna. Detta beror bl. a. på att ett

litet partis möjlighet att få sitt första mandat blir större ju fler mandat som

skall fördelas mellan partierna. Nuvarande bestämmelser om när valkretsindelning

skall ske innebär att kommuner med omkring 50 eller fler fullmäktige

alltid är indelade i valkretsar. Med hänsyn till de konsekvenser av

valsystemet som jag angett nu bör även i fortsättningen valkretsindelning

obligatoriskt komma till stånd i kommuner med så många fullmäktige. Jag

förordar därför att valkretsindelning skall ske inte bara när kommunens

invånarantal överstiger 40 000 utan också när mer än 50 fullmäktige skall

utses i kommunen. Skall färre fullmäktige utses och understiger invånarantalet

40 000, bör valkretsindelningen inte heller i fortsättningen vara

obligatorisk. För det fall att valkretsindelning i enlighet med mitt förslag

obligatoriskt skall ske till följd av beslut om antalet fullmäktige enligt de

föreslagna nya reglerna eller valkretsindelning till följd av sådant beslut

anses böra ändras, måste senaste tidpunkten för valkretsindelningen för

1970 års val förskjutas från utgången av oktober året före valåret, som föreskrivs

i 9 § KL, till så långt in på år 1970 att beslut om antalet fullmäktige

hinns med dessförinnan. Jag förordar att tidpunkten förskjuts till utgången

av juni valåret. Senast vid denna tidpunkt skall också valkretsindelning

med anledning av ändring i kommunindelningen ske. Inom samma tid bör

det antal fullmäktige för valperioden 1971—1973 som skall utses i varje

valkrets fastställas.

När fullmäktige första gången skall utses i kommun vars område ändrats

genom indelningsändring eller i kommun som nybildats, bestämmer enligt

nu gällande regler länsstyrelsen före den 1 juli valåret hur många fullmäktige

som skall utses. Kommunalrättskommittén har föreslagit att avgörandet

i fortsättningen i stället skall ankomma på företrädare för kommunen

enligt den nya indelningen, dvs. i allmänhet på sammanläggningsdelegerade.

Som Svenska kommunförbundet framhållit i sitt remissyttrande skulle

en sådan ordning innebära att beslutet meddelas förhållandevis sent under

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

valåret. Sammanläggningsdelegerade kan nämligen i vissa fall komma att

sammanträda första gången först omkring månadsskiftet maj—juni. Det

skulle enligt kommunförbundet innebära olägenheter, främst för de politiska

partierna, om antalet fullmäktige blev fastställt så sent. Också för

länsstyrelserna kan ett sent meddelat beslut om antalet fullmäktige vara

olägligt, nämligen när beslutet medför att valkretsindelning skall ske eller

att valkretsindelningen bör ändras. Vad som sagts nu kunde, som kommunförbundet

anfört, tala för att ett statligt organ, länsstyrelsen eller Kungl.

Maj :t, bör fastställa antalet fullmäktige i nu förevarande fall. Genom en sådan

ordning skulle beslutet kunna meddelas något tidigare. Frågan om antalet

fullmäktige torde emellertid alltid behandlas i kommunernas överenskommelse

om indelningsändringen. Avgörandet torde alltså i realiteten vara

träffat redan före beslutet om indelningsändringen. De politiska partierna,

liksom länsstyrelsen när det gäller förberedelser för en valkretsindelning,

kan därför i praktiken rätta sig efter vad överenskommelsen innehåller om

antalet fullmäktige. Enligt min uppfattning behöver man därför inte befara

att det kommer att medföra olägenheter om företrädare för kommunen enligt

den nya indelningen får bestämma antalet fullmäktige. En sådan ordning

synes också stå bäst i principiell överensstämmelse med den större frihet

att bestämma antalet fullmäktige som kommunerna föreslås få.

Frågan om suppleanter för fullmäktige bör införas har länge diskuterats.

Flera initiativ till förmån för utredning av frågan har tagits i

riksdagen, första gången under 1910-talet. Vid 1966 års riksdag ledde sådana

initiativ till att frågan blev föremål för utredning. Utredningen uppdrogs

åt kommunalrättskommittén och har nu slutförts. Kommittén har

föreslagit att suppleanter skall finnas för fullmäktige i kommun, församling

och kyrklig samfällighet. Förslaget tillstyrks av ett vida övervägande

antal remissinstanser.

Ett skäl som brukar anföras för att införa suppleanter för fullmäktige är

att förekomsten av suppleanter garanterar att tillfälligt förfall eller ledighet,

som inte hunnit fyllas efter avgången ledamot, inte leder till ändring av

styrkeförhållandena mellan partierna inom fullmäktige. Ett ytterligare skäl

är att, om suppleanter för fullmäktige utses, fler personer blir knutna till

det kommunala arbetet och att därmed medborgarinflytandet breddas. Dessa

synpunkter åberopas även av kommittén och understryks av åtskilliga

remissinstanser. De invändningar som har brukat anföras mot att införa

suppleanter har varit att detta skulle leda till att de ordinarie ledamöternas

ansvarskänsla försvagas och att fullmäktiges anseende minskar. Det har

också invänts att suppleanterna inte skulle få nödvändiga kunskaper för

att fullgöra sitt uppdrag, eftersom de bara vid enstaka tillfällen skulle delta

i fullmäktiges arbete.

I likhet med kommunalrättskommittén och praktiskt taget alla de re
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

missinstanser som behandlat de nu anförda invändningarna mot att införa

suppleanter anser jag att dessa invändningar inte har sådan tyngd att de

i och för sig motiverar att man avstår från suppleanter. Enligt min mening

överväger i stället skälen för att införa suppleanter mycket klart. Som

framgår av en enkätundersökning som kommittén utfört är emellertid opinionen

bland kommunerna inte entydigt för införande av suppleanter. Vad

som skulle vinnas härmed kan i viss mån uppnås också på andra sätt. Sålunda

tillämpas på sina håll ett kvittningssystem inom fullmäktige som innebär

att tillfälliga förfall inte leder till omkastning av styrkeförhållandena

mellan partierna. Den möjlighet som jag i det föregående har förordat att

öka antalet fullmäktige kan vidare ibland tänkas vara tillräcklig för att tillgodose

intresset av att få fler förtroendemän i kommunen. Vilken väg som

är den lämpligaste — att öka antalet fullmäktige, att införa suppleanter

eller att vidta båda åtgärderna — beror på förhållandena i kommunen.

Det sagda leder enligt min uppfattning till att det bör få ankomma på

kommunerna själva att bestämma om suppleanter för fullmäktige skall

finnas. Denna ståndpunkt har också majoriteten inom styrelsen för

Svenska kommunförbundet intagit under remissbehandlingen. Tillräckliga

skäl att, som bl. a. majoriteten inom styrelsen för Svenska kommunförbundet

föreslagit, undanta sådana kommuner, som enligt gällande planer skall

bli föremål för indelningsändring men som inte blir detta redan den 1 januari

1971, från möjligheten att utse suppleanter för fullmäktige föreligger enligt

min mening inte. Också i församlingar och kyrkliga samfälligheter bör

suppleanter för fullmäktige kunna utses, om församlingen eller samfälligheten

beslutar det. I likhet med kommunalrättskommittén och kammarkollegiet

men till skillnad från domkapitlet i Uppsala och ytterligare en remissinstans

anser jag vidare att behov av att utse suppleanter för församlingsdelegerade

inte föreligger annat än i Stockholms kyrkliga samfällighet

där suppleanter redan nu utses.

När fullmäktige första gången skall utses i kommun vars område ändrats

genom indelningsändring eller i kommun som nybildats, bör företrädare

för kommunen enligt den nya indelningen, dvs. i allmänhet sammanläggningsdelegerade,

bestämma om suppleanter skall utses. För församling utses

i motsvarande situation inte sammanläggningsdelegerade, vilket innebär

att församlingen enligt den nya indelningen saknar beslutande organ eller

företräds av ett sådant som ibland kan vara mindre representativt. Det bör

därför i stället ankomma på länsstyrelsen att avgöra om suppleanter skall

utses för fullmäktige i församlingen enligt den nya indelningen första

gången sådana skall väljas. När fullmäktige i kyrklig samfällighet första

gången skall utses bestämmer Kungl. Maj :t antalet fullmäktige. Det bör

ankomma på Kungl. Maj :t att också avgöra om suppleanter för fullmäktige

skall utses.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

123

F. n. finns i princip två typer av suppleanter för kommunala förtroendemän.

Den ena typen representeras av suppleanter för landstingsmän och

den andra av suppleanter i kommunala nämnder.

Landstingsmän och suppleanter för dem utses — valkretsvis — genom

eu och samma valhandling. Samma valsedel används alltså varvid namnen

på valsedeln gäller för suppleantvalet i den mån de inte tagits i anspråk för

själva landstingsmannavalet. Används -s. k. spaltad valsedel gäller dock i

första hand de särskilt upptagna suppleantnamnen. Sådana namn tas upp

i höger spalten till ett antal av högst två för vart och ett av de för själva

landstingsmannavalet upptagna namnen. Suppleanterna utses genom särskilda

sammanräkningar inom resp. parti. För varje landstingsman företas

lika många, dock minst två, sammanräkningar som partiet erhållit platser.

Om ett parti använder ospaltade valsedlar får man en grupp av suppleanter

— lika många som partiet fått platser — vilka alla är personliga suppleanter

för samtliga landstingsmän som valts på samma sedel. Använder partiet

flera sedeltyper får man flera sådana grupper. Om partiet i stället använder

spaltade valsedlar utses till suppleanter först de personer -som i högerspalten

är upptagna som personliga -suppleanter för viss landstingsman. I den

mån partiet fått mer än två platser får man utöver detta antal suppleanter

— var och en suppleant för endast en landstingsman —• en grupp av suppleanter,

utsedda från vänsterspalten, som -alla är personliga suppleanter för

samtliga landstingsmän som valts på -samma sedel. Används flera sedeltyper

får man flera sådana grupper. Suppleanterna inkallas vid tillfälligt förfall

eller vid avgång för ordinarie landstingsman i den ordning de valts.

Föreskrift om underrättelse till suppleant om landstingsmöte och om suppleants

närvarorätt vid landstingsmöte saknas.

Suppleanter i kommunala nämnder utses genom ett särskilt val skilt från

valet av ordinarie ledamöter. I allmänhet bestämmer det organ som förrättar

valet hur många suppleanter som skall utses. Sker valet proportionellt

fördelas suppleantplatserna mellan partierna enligt samma proportionella

fördelningsmetod som tillämpas vid proportionellt val av ordinarie ledamöter.

Genom valet bestäms inom varje parti ordningen mellan suppleanterna.

Vid tillfälligt förfall för ordinarie ledamot i visst parti samt, om ledamöterna

också utsetts vid proportionellt val, vid avgång inträder den suppleant

inom samma parti som står främst i ordningen. Finns för visst parti

ingen suppleant inträder, om suppleanterna utsetts vid proportionellt val, i

stället suppleant från det största partiet. Suppleanterna underrättas i

allmänhet om sammanträde och har i allmänhet rätt att närvara vid sammanträde

med nämnden.

Kommunalrättskommittén har föreslagit att bestämmelserna om suppleanter

för landstingsmän i princip skall tillämpas på suppleanter för fullmäktige.

Åtskilliga remissinstanser har riktat kritik mot förslaget. I all
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

mänhet har därvid anförts att bestämmelserna om suppleanter bör utformas

så att antalet suppleanter inte blir ohanterligt stort och så att suppleanterna

kommer att fungera, inte som personliga suppleanter utan som gruppsuppleanter.

Jag delar denna uppfattning. Dessa önskemål blir inte tillräckligt

tillgodosedda med kommitténs förslag. Inte heller under remissbehandlingen

har anvisats någon lösning som är invändningsfri.

En tänkbar lösning är att utforma bestämmelserna om suppleanter för

fullmäktige med motsvarande bestämmelser om suppleanter i kommunala

nämnder som förebild. Detta skulle i och för sig vara möjligt för kommuner

som inte är indelade i valkretsar men skulle i fråga om andra kommuner

medföra avsevärda svårigheter från både praktiska och principiella synpunkter.

Det bör med hänsyn härtill inte komma i fråga att utan närmare

utredning pröva en sådan utväg och inte heller att söka konstruera ett helt

nytt system utan anknytning till något som tillämpas f. n. Det återstår då

att söka överföra bestämmelserna om suppleanter för landstingsmän på

suppleanter för fullmäktige med de modifikationer av dessa bestämmelser

som är motiverade med hänsyn till de synpunkter som enligt vad jag förut

har sagt bör beaktas i detta sammanhang.

De modifikationer som sålunda enligt min mening bör ske är dels att

spaltade valsedlar inte skall få användas vid fullmäktigvalet när suppleanter

skall utses, dels att antalet sammanräkningar för varje fullmäktig skall

motsvara hälften av det antal ordinarie platser partiet erhållit. Utgör hälften

härav ett brutet tal bör antalet sammanräkningar motsvara närmast

högre tal. En sådan ordning kommer att medföra att, om varje parti använder

bara en valsedelstyp, antalet suppleanter blir lika med ungefär hälften

av antalet fullmäktige. Används i valkretsindelade kommuner samma valsedlar

för alla valkretsarna kommer suppleanterna inom varje parti att

utgöra en enda grupp och inträda vid förfall eller avgång för ordinarie fullmäktig

i den ordning de utsetts oavsett vilken fullmäktig inom partiet som

avgått eller fått förfall. I den mån partierna använder flera valsedelstyper

kommer dock både antalet grupper av suppleanter och det totala antalet

suppleanter inom varje parti att öka.

Jag förordar att den ordning som jag angett nu genomförs. De ändringar

i KVL som erfordras härför har tidigare idag anmälts av chefen för justitiedepartementet

tillsammans med fråga om andra ändringar i vallagstiftningen.

Erfarenheterna från tillämpningen får visa om bestämmelserna sedermera

behöver omprövas.

Det får förutsättas att suppleanter för fullmäktige i allmänhet kommer

att vara närvarande vid fullmäktigsammanträde även om de inte skall

tjänstgöra i stället för ordinarie fullmäktige. Fullmäktiges sammanträden är

offentliga och hålls inom stängda dörrar bara om fullmäktige för visst

ärende beslutar om det. För det fall att fullmäktige beslutat om stängda

dörrar bör suppleant ha rätt att vara närvarande. Suppleanter bör alltid

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

underrättas om fullmäktigsammanträde. Bestämmelser i nu angivna hänseenden

bör ges i KL, KLS och FSL.

För att suppleant skall kunna inkallas bör föreskrivas att ordinarie fullmäktig

som blir hindrad att inställa sig vid fullmäktigsammanträde eller

blir hindrad att delta under viss del eller återstående del av sammanträdet

— t. ex. på grund av jäv i visst ärende — skall underrätta fullmäktiges ordförande

härom. Dessa senare fall bör beskrivas på samma sätt som i 22 §

LL. I lagtexten bör alltså sägas att kommunfullmäktig som inte vidare kan

tjänstgöra vid sammanträde skall underrätta ordföranden härom. Det bör

sedan ankomma på ordföranden att inkalla den suppleant som står i tur att

tjänstgöra för den fullmäktige som har förfall. Om förfallet avser bara viss

del av sammanträdet, den ordinarie ledamoten är t. ex. jävig i visst ärende,

inkallas suppleanten för den delen av sammanträdet. Är suppleanten närvarande

vid sammanträdet inträder han utan särskild kallelse. Jag delar alltså

inte en uppfattning som kommunalrättskommittén gett uttryck åt, nämligen

att fullmäktig som är jävig i visst ärende skulle vara tvungen att avstå

från att över huvud taget delta i sammanträdet om en suppleant inkallas.

Någon prövning av fråga om förfall — som landstinget företar när landstingsman

anmält förfall (23 § LL) — synes inte erforderlig för fullmäktiges

del.

Avgår fullmäktig bör fullmäktiges ordförande vara skyldig att göra anmälan

härom till länsstyrelsen på vilken det bör ankomma att inkalla den

suppleant som står närmast i tur att fylla den avgångnes plats. Bestämmelser

härom samt om förfarandet när samtliga suppleanter för fullmäktig

inkallats till ordinarie fullmäktige eller avgått av annat skäl har sin plats

i IvVL.

Enligt KL, KLS och FSL får fullmäktige inte handlägga ärende om inte

fler än hälften av fullmäktige är närvarande. För landsting gäller en

strängare regel. Landstinget får sålunda inte handlägga ärende om inte

minst två tredjedelar av landstingsmännen är närvarande. Det strängare

kravet i LL är motiverat av att suppleanter utses för landstingsman. I kommun

där suppleanter för fullmäktige kommer att utses bör, som kommunalrättskommittén

och de remissinstanser som yttrat sig i denna del anfört,

det strängare närvarokravet gälla för fullmäktiges sammanträde. Ifrågavarande

bestämmelser bör ändras i enlighet härmed.

Utses suppleanter för fullmäktige i kommun, bör som Svenska kommunförbundet

anfört i sitt remissyttrande kommunen kunna besluta att ersättning

skall utgå för suppleant som är närvarande vid sammanträde utan att

tjänstgöra som ledamot. Motsvarande bör gälla för suppleant för kyrkofullmäktig.

Kommun, församling och kyrklig samfällighet kan besluta att ersättning

iskall utgå till fullmäktig bl. a. i form av dels traktamente och ersättning

för resekostnader, dels arvode för det arbete som är förenat med

uppdraget. Motsvarande gäller i fråga om bl. a. ledamot och suppleant i sty
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

relsen och annan nämnd. Befogenhet att bevilja ersättning av nu ifrågavarande

slag bör omfatta också suppleant för fullmäktig. Jag förordar att

ifrågavarande bestämmelser ändras i enlighet härmed.

Specialmotivering

Antalet fullmäktige (5 § KL och 5 § KLS)

Nuvarande bestämmelser om antalet fullmäktige i annan kommun än

Stockholm samt kommunalrättskommitténs och Svenska kommunförbundets

förslag till nya bestämmelser framgår av nedanstående uppställning.

Antal invånare Antal

fullmäktige

Gällande

— 2 000

15—30

2 001— 5 000

20—35

5 001— 20 000

25—40

20 001— 40 000

35—50

40 001—400 000

45—60

400 001—

60—80

Kommittén

—10 000

30—

10 001—20 000

40—

20 001—50 000

50—

50 001—

60—

Kommunförbundet

—20 000

31—

20 001—40 000

41—

40 001—60 000

öl-

60 001—

Öl—

Svenska kommunförbundet anför att en justering uppåt av de gällande

minimitalen kan vara motiverad för att ge bättre möjligheter till en mera

allsidig representation i de större kommuner som skall bildas enligt planerna

för kommunindelningen. Det framstår emellertid som tveksamt om det

finns skäl att ålägga kommunerna att ge fullmäktigförsamlingarna så

många ledamöter som kommittén föreslår.

Enligt kommunalrättskommittén skulle de bestämmelser som kommittén

föreslår bara i något enstaka fall obligatoriskt medföra en ökning av

det nuvarande antalet ledamöter. Svenska kommunförbundet anför dock att

en närmare undersökning i fråga om de 75 kommuner, som redan nu överensstämmer

med fastställda indelningsplaner, visar att med de av kom
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

127

mittén föreslagna bestämmelserna 15 av dessa kommuner skulle behöva

öka antalet fullmäktige, nio av dem med 10 och en med 15 ledamöter. Med

den av kommunförbundet förordade utformningen av bestämmelserna skulle

antalet ledamöter behöva ökas i 13 av dessa kommuner men ökningen

skulle oftast stanna vid ett mandat och inte i något fall överstiga sex.

Stockholms stadsfullmäktige har föreslagit att i Stockholm skall utses

minst 101 fullmäktige.

Departementschefen. Jag förordar att bestämmelserna om minimiantalet

fullmäktige i kommunerna utom Stockholm utformas i enlighet

med vad Svenska kommunförbundet föreslagit och att bestämmelserna för

Stockholm utformas i enlighet med vad stadsfullmäktige föreslagit.

Valbarhetsvillkor (7 § KL, 7 § KLS, 10 § FSL, 8 § LL)

Till fullmäktig eller landstingsman kan väljas bara den som är boende

inom kommunen, församlingen, den kyrkliga samfälligheten resp. landstingskommunen.

Lydelsen av detta valbarhetsvillkor bör anpassas till den

nuvarande lydelsen av folkbokföringsförordningen (1967: 198) där det bl. a.

heter att var och en kyrkobokförs på den fastighet där han är bosatt, om

inte annat följer av vissa särskilt angivna bestämmelser (11 §). Någon

ändring i sak sker inte härigenom.

Kungörelse om fullmäktigsammanträde (14 § KL, 15 § KLS och 17 § FSL)

Kungörelse om fullmäktigsammanträde skall förutom att den skall anslås

på kommunens anslagstavla även delges envar fullmäktig viss tid före

sammanträdet (14 § 1 mom. KL, 15 § 1 mom. KLS). Kungörelsen får dock

enligt 14 § 3 mom. KL resp. 15 § 3 mom. KLS i stället för att delges fullmäktige

översändas till honom med posten så tidigt att den kan antas komma honom

till handa inom samma tid. Motsvarande gäller i fråga om kungörelse

om sammanträde med kyrkofullmäktige (17 § FSL).

Kungl. Maj :t bär den 17 oktober 1969 beslutat att till lagrådet remittera

ett förslag till ny delgivningslag m. m. I de angivna paragraferna i KL, KLS

och FSL synes ordet delgivning ha en något annan innebörd än som avses i

det remitterade förslaget till delgivningslag. Närmast torde med delgivning

åsyftas personligt överlämnande.

Enligt min mening kan dessa bestämmelser om delgivning undvaras. För

att delgivningslagen inte skall bli tillämplig på ifrågavarande kallelseförfarande

förordar jag att bestämmelserna ersätts med en föreskrift om att kallelsen

skall sändas med posten.

Vissa bestämmelser om interpellation (24 § KLS)

Gällande bestämmelser. Enligt 24 § KLS skall interpellation

röra ämne som hör till stadsfullmäktiges handläggning. Interpellation får

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

framställas endast till borgarråd. Senast fem dagar före det sammanträde

vid vilket interpellanten ämnar framställa interpellationen skall han lämna

in den i skriftlig form. Stadsfullmäktige skall utan föregående överläggning

besluta om interpellationen får framställas. Om beslutet innebär att interpellationen

får framställas, bör den besvaras senast vid nästa sammanträde.

Dessa bestämmelser stämmer utom i två avseenden överens med vad som

gäller enligt 23 § KL och 26 § FSL. Enligt KL och FSL gäller sålunda att interpellation

framställs till ordföranden i kommunens styrelse resp. kyrkorådet

eller till ordföranden i annan nämnd eller beredning. I fråga om tiden för

avlämnande av interpellation innehåller 23 § KL och 26 § FSL endast att

interpellationen skall avlämnas före det sammanträde vid vilket den skall

framställas.

Skrivelsen från stadsfullmäktige i Stockholm. Stadsfullmäktige

anför i skrivelsen att interpellationsinstitutet har använts flitigt

i Stockholm. Antalet interpellationer ökar år från år. Detta har medfört svårigheter

att inom den tid som förutsätts i KLS bereda plats för besvarande av

interpellationer. Interpellationsdebatterna, som ofta är av stort intresse för

press och allmänhet, har fått förläggas till senare delen av stadsfullmäktiges

sammanträden. Dessa förhållanden har framkallat ett behov för stadsfullmäktige

att på ett smidigare sätt än nuvarande bestämmelser i 24 § KLS

medger disponera över interpellationsförfarandet. Bestämmelserna i 15 §

KL och 16 § KLS om hur många fullmäktige som skall vara närvarande

vid sammanträde med fullmäktige synes vara tillämplig också på interpellationsdebatt.

Det kan med visst fog påstås att det inte är något kommunallagsintresse

att upprätthålla en sådan bestämmelse vid behandling av ärenden

som inte leder till beslut. I en tid då den kommunala verksamheten

expanderar och förtroendemännen får en allt större arbetsbelastning i sina

kommunala uppdrag är det enligt stadsfullmäktige inte rimligt att behålla

ett sådant krav. Om kravet avskaffas, skulle fullmäktig,sammanträdena

kunna börja tidigare på dagen och inledas med interpellationsdebatter. Fullmäktige

föreslår därför att interpellationsdebatt undantas från ifrågavarande

bestämmelses tillämpningsområde.

I skrivelsen anförs vidare att stadsfullmäktige bör ha frihet att i sin arbetsordning

bestämma när interpellation skall avlämnas. Det är inte tillräckligt

att ge tidsbestämmelsen i 24 § KLS samma lydelse som motsvarande

bestämmelse i 23 § KL. En tidsbestämmelse i fullmäktiges arbetsordning

befriar nämligen inte ordföranden från att till fullmäktige hänskjuta frågan

om interpellation, som har lämnats in efter den föreskrivna tiden, skall

få framställas. Av lagtexten bör enligt stadsfullmäktige klart framgå att

tidsbestämmelserna i arbetsordningen alltid skall tillämpas. Fullmäktige

föreslår därför att interpellation skall inlämnas inom tid som fullmäktige

bestämmer före det sammanträde, vid vilket den är avsedd att framställas.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

Praxis i Stockholm i fråga om medgivande att framställa interpellation

har enligt vad som anförs i skrivelsen utvecklats så, att frågan om medgivande

aldrig avgörs förrän svaret föreligger. Frågan blir ofta bordlagd flera

gånger. Det finns enligt stadsfullmäktige anledning att anta att ett sådant

förfaringssätt inte är avsett. I 24 § IvLS bör därför enligt stadsfullmäktige

föreskrivas att beslut om medgivande bör fattas vid första sammanträdet efter

det att interpellation har inlämnats. Genom en sådan regel skulle också

rekommendationen att interpellationen bör besvaras senast vid nästa sammanträde

få en självständig innebörd.

Remissyttrandena. Stadsfullmäktiges förslag att kravet på visst

antal närvarande inte skall gälla interpellationsdebatt tillstyrks av kammarkollegiet,

som föreslår att motsvarande ändring görs i KL och FSL. Länsstyrelsen

i Stockholms län är närmast böjd för att förorda att kravet behålls.

Med hänsyn till den osäkerhet som tycks råda om fullmäktiges befogenheter

att reglera interpellationsförfarandet anser länsstyrelsen emellertid att

det bör uppdras åt kommunalrättskommittén att se över reglerna för för1

arandet. Svenska kommunförbundet avstyrker förslaget att ifrågavarande

krav inte skall gälla för interpellationsdebatter och hänvisar till interpellationsinstitutets

betydelse som ett medel för fullmäktiges kontroll över kommunens

administrativa organ. Det är enligt kommunförbundet av underordnad

betydelse att interpellationsdebatterna inte leder till några beslut. Det

är däremot angeläget att fullmäktigledamöterna genom sin närvaro bevakar

också handläggningen av interpellationsärendena.

Länsstyrelsen i Stockholms län och Svenska kommunförbundet tillstyrker

stadsfullmäktiges förslag till ändring i 24 § IvLS i fråga om tiden för

avlämnande av interpellation. Länsstyrelsen anser att motsvarande ändring

bör övervägas beträffande 23 § KL. Kammarkollegiet anser att den föreslagna

formuleringen inte tillgodoser önskemålet att fullmäktiges ordförande

skall befrias från skyldigheten att till fullmäktige hänskjuta frågan

om en interpellation, som enligt arbetsordningen har inlämnats för sent,

skall få framställas. Stadsfullmäktiges förslag bör därför enligt kammarkollegiet

inte leda till annan ändring än att det i 24 § IvLS föreskrivs att

interpellation skall avlämnas »före» det sammanträde, vid vilket den skall

framställas, i stället för »sist fem dagar före sammanträdet». Härigenom

skulle uppnås överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i 23 § KL.

Stadsfullmäktiges förslag att beslut i fråga om interpellation får framställas

skall fattas vid det sammanträde, vid vilket interpellationen avlämnas,

godtas av remissinstanserna. Motsvarande ändring bör enligt länsstyrelsen

i Stockholms län och Svenska kommunförbundet göras i 23 § IvL

samt enligt kammarkollegiet både i denna paragraf och i 26 § FSL.

Departementschefen. Jag delar den uppfattning stadsfullmäktige

i Stockholm gett uttryck åt, nämligen att ett krav att viss andel av fullmäktige

skall vara närvarande ibland kan verka tyngande på fullmäktiges

9 — ■ Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 129

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

arbete, om det tillämpas vid interpellationsdebatt. Å andra sidan är det givetvis

angeläget att ett sådant krav upprätthålls i den mån det kan ske utan

praktiska olägenheter. Det ligger därför närmast till hands, särskilt med hänsyn

till att interpellationsdebatt inte leder till beslut, att fullmäktige själva

avgör vilket krav på närvaro som skall uppställas vid interpellationsdebatt.

Vad jag nu sagt gäller såväl fullmäktige — i kommun, församling, kyrklig

samfällighet och kommunalförbund — som landsting. Ifrågavarande bestämmelser

bör ändras så att det blir klart att fullmäktige resp. landstinget

bestämmer i vad mån viss andel av fullmäktigledamöterna resp. landstingsmännen

skall vara närvarande vid interpellationsdebatt. Beslut härom torde

lämpligen tas in i arbetsordning för fullmäktige resp. landstinget.

Som kammarkollegiet anfört skulle den ändring stadsfullmäktige förordat

av bestämmelsen om tidpunkt för interpellations avlämnande inte befria

fullmäktige från att ta ställning till om interpellationen skall få framställas,

trots att den har lämnats in för sent. Det ligger i sakens natur att fullmäktige

alltid vid det sammanträde som följer efter interpellationens avlämnande

skall ta upp frågan om interpellationen skall få framställas. Särskild

bestämmelse härom torde inte behövas. Jag förordar alltså ingen annan

ändring av interpellationsbestämmelserna än att föreskriften i 24 §

KLS om när interpellation senast skall avlämnas anpassas till motsvarande

föreskrift i bl. a. KL (23 §).

Landshövdingens rätt att närvara vid sammanträde med stadsfullmäktige i

Enligt 18 § KLS får landshövdingen eller vid hinder för honom länsöverdirektören

vara närvarande och delta i överläggningarna med stadsfullmäktige

i Stockholm. Motsvarande befogenhet har landshövding vid landstings

sammanträden (29 § LL) men inte vid sammanträde med fullmäktige i annan

kommun än Stockholm.

Stadsfullmäktige i Stockholm har i sin skrivelse anfört att när staden

fr. o. in. den 1 januari 1971 inte längre står utanför landstingskommun skäl

saknas att behålla närvarorätten för landshövdingen vid stadsfullmäktiges

sammanträden. Svenska kommunförbundet och kammarkollegiet tillstyrker

att denna bestämmelse om närvarorätt tas bort medan länsstyrelsen i

Stockholms län anför att närvarorätten bör finnas kvar med hänsyn till de

särskilda förhållandena i Stockholm. Länsstyrelsen hänvisar till att staden

representerar över hälften av den nya landstingskommunens befolkning.

Rätten för landshövdingen att vara närvarande och yttra sig vid fullmäktiges

sammanträden ger också möjlighet till kontakt och information.

Departementschefen. Jag förordar att närvarorätten, i enlighet

med vad stadsfullmäktige föreslagit, tas bort. En föreskrift i 15 § 1 mom.

Stockholm (18 § KLS)

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

sista stycket KLS om skyldighet för fullmäktige att underrätta länsstyrelsen

om sammanträde med fullmäktige, som saknar motsvarighet i KL, bör samtidigt

upphävas.

Antalet ledamöter i stadskollegiet i Stockholm (31 § KLS)

Enligt 31 § KLS består stadskollegiet i Stockholm av 12 ledamöter. För

ledamöterna väljs lika många suppleanter. I andra kommuner bestämmer

fullmäktige hur många ledamöter och suppleanter det skall finnas i styrelsen

(31 § KL). Antalet ledamöter får dock inte vara under fem. I fråga om

förfarandet vid fattande av beslut i stadskollegiet gäller att vid val och

tillsättande av tjänstebefattning lotten skiljer mellan olika meningar om

lika antal röster avgetts och att i andra fall ordföranden har utslagsrösl

(23 och 40 §§ KLS).

Stadsfullmäktige i Stockholm anför i sin skrivelse att risken för lottningssituationer

bör nedbringas så långt som möjligt och att antalet ledamöter

i stadskollegiet därför bör vara udda. För att osäkerhet vid mandatfördelningen

efter val samt återkommande omprövningar av antalet ledamöter

skall kunna undvikas bör enligt stadsfullmäktige antalet fortfarande

anges i 31 § KLS. Stadsfullmäktige föreslår att antalet ledamöter i stadskollegiet

bestäms till 13 i stället för 12.

Departementschefen. Enligt min mening bör det i Stockholm

liksom i andra kommuner ankomma på fullmäktige att bestämma antalet

ledamöter och suppleanter med utgångspunkt i ett föreskrivet minimital.

Jag förordar alltså att 31 § KLS ändras så att den kommer att stämma överens

med motsvarande bestämmelse i KL.

Övergångsbestämmelser till ändringarna i LL

Stockholms stad inträder den 1 januari 1971 i Stockholms läns landstingskommun.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 13 juni 1969 skall beslutanderätten

i landstingskommunen enligt den nya indelningen innan indelningsändringen

träder i kraft tillkomma fullmäktige i kommunalförbundet för Stockholms

stads och läns regionala frågor (KSL) i den mån inte staden och landstingskommunen

i viss fråga fattat samstämmiga beslut eller beslutanderätten

på grund av lag eller annan författning skall utövas av det landsting som

väljs år 1970 (jfr SFS 1969: 215 och 218). Med den ordning som jag har förordat

i det föregående kommer det nyvalda landstinget och således inte KSL

att förrätta de val för tid efter utgången av år 1970 som ankommer på landstinget.

Det bör ankomma på fullmäktige i KSL att utse den som, innan ordförande

valts, skall föra ordet vid sammanträde med det år 1970 valda landstinget.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

Skollagen

Enligt 22 § andra stycket skollagen har länsskolnämnden i Stockholms

lön en sammansättning som avviker från övriga länsskolnämnders (jfr

prop. 1964:83, L2U 53, rskr 319, SFS 1964:341). Skäl för en avvikande

sammansättning saknas när staden inträder i landstingskommunen. I samråd

med chefen för utbildningsdepartementet förordar jag därför att bestämmelsen

härom upphävs.

Ikraftträdande

De författningsändringar som jag har förordat i det föregående bör träda

i kraft, i fråga om Stockholm när de år 1970 valda fullmäktiges tjänstgöringstid

börjar, eller den 15 oktober 1970, och i övrigt den 1 januari 1971. De nya

bestämmelserna bör dock tillämpas redan före ikraftträdandet, för Stockholm

i fråga om val av fullmäktige och i övrigt i fråga om val eller utseende

på annat sätt av befattningshavare för tid efter utgången av år 1970 och i fråga

om sammanträde med fullmäktige eller landsting som valts år 1970.

Hemställan

I enlighet med det anförda har inom civildepartementet upprättats förslag

till

1) lag om ändring i kommunallagen (1953: 753),

2) lag om ändring i kommunallagen (1957: 50) för Stockholm,

3) lag om ändring i lagen (1961: b36) om församlingsstyrelse,

4) lag om ändring i landstingslagen (195b: 319),

5) lag om ändring i lagen (1957:281) om kommunalförbund,

6) lag om ändring i lagen (1919:293) om ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning,

7) lag om ändring i lagen (196b: 320) om polisnämnder,

8) lag om ändring i lagen (195b: 579) om nykterhetsvård,

9) lag om ändring i lagen (196b: 731) om trafiknämnder,

10) lag om ändring i lagen (1955: bl6) om sparbanker,

11) lag om ändring i lagen (1919: 2b0) om fondkommissionsrörelse och

fondbörsverksamhet,

12) lag om ändring i skollagen (1962: 319),

13) lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (195b: 521),

14) lag om ändring i förordningen (1960:267) angående skogsvårdsstyrelser.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

antaga förslagen.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 134 Kontrollera mot PDF

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Innehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehåll .................................. 2

Författniiigsförslag ...... 3

Inledning ..... 60

Mandattiderna ........................................................ 62

Gällande rätt m. m................................................... 62

Inledning ........................................................ 62

Representativa organ .............................................. 64

Styrelse .......................................................... 65

Övriga nämnder .................................................. 66

Presidier och revisorer ............................................ 68

Vissa icke kommunala organ........................................ 70

Beredning av valärenden .......................................... 73

Tidigare överväganden angående den s. k. eftersläpningsregeln ........ 73

Kommunalrättskommittén ............................................ 75

Skrivelsen från stadsfullmäktige i Stockholm .......................... 78

Remissyttrandena .................................................... 79

Fullmäktige och suppleanter............................................ 85

Gällande rätt m. in................................................... 85

Kommunindelningsreformen ........................................ 85

Antalet fullmäktige in. m........................................... 86

Suppleanter i kommunala organ .................................... 88

Förslag i riksdagen om suppleanter för fullmäktige.............. 91

En av kommunalrättskommittén utförd undersökning ............... 94

Kommunalrättskommittén ............................................ 95

Allmänna synpunkter .............................................. 95

Antalet fullmäktige ................................................ 95

Suppleanter ...................................................... 96

Ikraftträdande .................................................... 98

Skrivelsen från stadsfullmäktige i Stockholm............................ 98

Remissyttrandena .................................................. 99

Remissutfallet i stora drag.......................................... 99

Antalet fullmäktige ................................................ 100

Suppleanter ...................................................... 103

Departementschefen.................................................... 112

Mandattiderna ...................................................... 112

Fullmäktige och suppleanter .......................................... 118

Specialmotivering .................................................... 126

Antalet fullmäktige (5 § KL och 5 § KLS) .............................. 126

Valbarhetsvillkor (7 § KL, 7 § KLS, 10 § FSL, 8 § LL) .................. 127

Kungörelse om fullmäktigsammanträde (14 § KL, 15 § KLS och 127

17 § FSL) ................................................. 127

Vissa bestämmelser om interpellation (24 § KLS)........................ 127

Landshövdingens rätt att närvara vid sammanträde med stadsfullmäktige

i Stockholm (18 § KLS) ............................................ 130

Antalet ledamöter i stadskollegiet i Stockholm (31 § KLS) ................ 131

övergångsbestämmelser till ändringarna i LL .......................... 131

Skollagen .......................................................... 132

Ikraftträdande ...................................................... 132

Hemställan ............................................................ 132

ESSELTE AB, STHLM 69

914488

Doktrin (1)

  1. Ingvar Severin, Något om den primärkommunala nämndorganisationen, särskilt beträffande fakultativa nämnders sammansättning, mandatperioid och arbetsformer, FT 1977 nr 1 s. 54, på s. 63 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. KU 1969:49 Utlåtande i anledning av två propositioner med förslag till vissa ändringar i kommunallagstiftningen m. m. jämte följdmotioner. Ärendet Utskottet hänvisar till s. 1 i texten
  2. KU 1969:44 Utlåtande med förslag till ändringar i kommunallagen i anledning av två propositioner jämte följdmotioner. Ärendet Under vårsessionen framlades proposition nr 6 s. 1 i texten
  3. KU 1969:45 Utlåtande med förslag till ändringar i kommunallagen för Stockholm i anledning av två propositioner jämte följdmotioner. Ärendet Utskottet hänvisar till sitt ut s. 1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1977 s. 54 Ingvar Severin, Något om den primärkommunala nämndorganisationen, särskilt beträffande fakultativa nämnders sammansättning, mandatperioid och arbetsformer s. 63 i texten