Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i förordningen (1923: 116) angående skatt för hundar

1969-10-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:135, Med förslag till lag om ändring i förordningen (1923: 116) angående skatt för hundar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135 år 1969

1

Nr 135

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i förordningen (1923: 116) angående skatt

för hundar; given Stockholms slott den 24 oktober

1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändring i förordningen (1923: 116)

angående skatt för hundar.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att den nuvarande begränsningen i kommunens

rätt att bestämma hundskattens storlek slopas.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 135

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 135 år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1923:116) angående skatt för hundar

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1923: 116) angående skatt

för hundar,

dels att 10 § skall upphöra att gälla,

dels att 4 och 9 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §d

Skatten skall av kommunen be- Skatten skall av kommunen bestämmas

till ett för varje hund lika stämmas till ett för varje hund lika

belopp, lägst tio högst sjuttiofem belopp för kalenderår.

kronor för kalenderår.

T fali--------annan kommun.

9

Den, som underlåter att fullgöra

anmälningsskyldighet, vilken enligt

5 § åligger honom, höte tio kronor.

Skattskyldig skall därjämte erlägga

dubbel hundskatt. Har skatteplikt

för hund inom viss kommun under

löpande år inträtt i fall, som avses

i 2 § 2 mom., må dock ej till ansvar

för underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet

dömas, med

mindre den skattskyldige av kommunen

erhållit anmaning att fullgöra

sådan skyldighet.

Söker någon genom oriktig uppgift

undandraga sig skattskyldighet

och är ej gärningen straffbar enligt

allmän strafflag, vare straffet böter

från och med tio till och med etthundra

kronor, och skall dessutom

gäldas dubbel hundskatt.

Den, som ej ställer sig till efterrättelse

föreskriften i 8 §, straffas

med böter, högst tjugu kronor.

i

Till böter, högst femhundra kronor,

dömes den som

1. underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet

enligt 5 §,

2. genom oriktig uppgift söker

undandraga sig skattskyldighet, om

ej gärningen är belagd med straff i

brottsbalken, eller

3. bryter mot 8 §.

Har skatteplikt för hund inom

viss kommun under löpande år inträtt

i fall, som avses i 2 § 2 mom.,

dömes dock till ansvar enligt första

stycket 1 endast om den skattskyldige

av kommunen erhållit anmaning

att fullgöra anmälningsskyldighet

enligt 5 §.

Dömes någon enligt första stycket

1 eller 2, skall han därjämte erlägga

dubbel hundskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970.

1 Senaste lydelse 1954: 89.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 135 år 1969

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 24 oktober

1969.

Närvarande:

Statsministern Palme, statsråden Sträng, Lange, Holmqvist, Aspling,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Moberg,

Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i hundskatteförordningen

och anför.

Enligt förordningen (1923: 116) angående skatt för hundar skall skatt för

varje hund årligen erläggas till kommunen. I vissa fall föreligger dock inte

skatteplikt, t. ex. i fråga om staten tillhöriga tjänstehundar eller hundar som

är avsedda att betjäna blinda.

Skatt skyldig för viss hund är den som stadigvarande innehar hunden när

skatteplikt inom kommunen inträder. Skatten bestäms av kommunen till

ett belopp som är lika för varje hund inom kommunen. Enligt förordningen

utgör beloppet lägst 10 och högst 75 kr. för kalenderår. Har skatt erlagts till

en kommun för viss hund, skall skatt inte erläggas för samma hund till annan

kommun det året, såvida inte den årliga skattesatsen för hunden är

högre i den senare kommunen än det skattebelopp som för samma år redan

erlagts för hunden.

Förutom nu angivna bestämmelser gäller särskilda regler beträffande

skattskyldigs anmälningsplikt till kommunen beträffande innehav av hund.

Kommunen för register över hundar, för vilka skatteplikt föreligger eller för

vilka skattefrihet i vissa fall åtnjuts. 1 registret anges vem som innehar

hunden. Medel som inflyter till kommunen i hundskatt får användas för

kommunens behov på sätt som kommunen bestämmer.

Av det anförda framgår, att kommunen enligt hundskatteförordningen

tillagts stort inflytande i fråga om hundskatten. Detta gäller framför allt

kommunens rätt att fritt bestämma över användningen av influtna hundskattemedel.

En samlad uppgift föreligger inte beträffande de skattesatser

som f. n. gäller inom de olika kommunerna. Enligt vad jag inhämtat varierar

dock skattesatsen kraftigt kommunerna emellan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 135 år 1969

Föreligger behov för kommun att höja hundskatten, torde detta i de flesta

fall kunna ske inom ramen för de nuvarande, av riksdagen fastställda skattesatserna.

Det kan dock ej uteslutas, att en i och för sig motiverad höjning

inte kan ske på grund av det nu gällande maximibeloppet. Med hänsyn härtill

och mot bakgrunden av penningvärdets utveckling sedan år 1954, då de

nuvarande skattesatserna fastställdes, kan därför en höjning av skattens

maximigräns synas lämplig.

Emellertid har jag nyss framhållit den självständighet med vilken kommunen

har rätt att besluta i frågor rörande hundskatten. Detta gäller inte

minst kommunens rätt alt bestämma över hundskattemedlens användning.

Det synes mig därför rimligt att kommunen också medges rätt att själv få

besluta om skattens höjd utan att kommunen därvid måste begränsa skattebeloppets

storlek till ett av statsmakterna generellt bestämt maximibelopp.

Jag förordar med hänsyn härtill att den nuvarande, i hundskatteförordningen

angivna begränsningen i fråga om hundskattens storlek, såväl beträffande

maximi- som minimibeloppet, slopas.

I samband med den nu förordade ändringen i hundskatteförordningen

bör även vissa tekniska ändringar vidtas. Sålunda bör straffbestämmelserna

i 9 § få ändrad utformning och 10 § upphävas.

De av mig nu föreslagna ändringarna bör lämpligen träda i kraft den 1

januari 1970.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen alt antaga inom finansdepartementet upprättat

förslag till lag om ändring i förordningen (1923:116) angående skatt

för hundar.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690522

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1969:65 Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i förordningen s. 1 i texten