Sök i Ratio Lex

Med anhållan om riksdagens yttrande angående en av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1968 vid dess femtioandra sammanträde antagen rekommendation, m. m

1969-01-31 · 66 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 63 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:15, Med anhållan om riksdagens yttrande angående en av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1968 vid dess femtioandra sammanträde antagen rekommendation, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

1

Nr 15

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens

yttrande angående en av Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens år 1968 vid dess

femtioandra sammanträde antagen rekommendation,

m. m.; given Stockholms slott den 31 januari 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, anhålla om riksdagens

yttrande angående en i nämnda protokoll omförmäld, av Internationella

arbetsorganisationens allmänna konferens år 1968 vid dess femtioandra

sammanträde antagen rekommendation, m. m.

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen underställs riksdagen en av Internationella arbetsorganisationens

(ILO) allmänna konferens år 1968 antagen rekommendation (nr

132) om förbättring av levnads- och arbetsförhållanden för arrendatorer,

natura-arrendatorer och liknande grupper av arbetstagare inom jordbruket.

Vidare hemställs om riksdagens yttrande över två vid ILO:s allmänna

konferens år 1964 antagna instrument, nämligen konvention (nr 121) angående

förmåner vid yrkesskada och rekommendation (nr 121) i samma

ämne.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 15

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 31 januari

1969.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric

Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter en rekommendation som

antagits av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år

1968 vid dess femtioandra sammanträde rn. m., och anför.

Genom sin anslutning till Nationernas förbund den 9 mars 1920 inträdde

Sverige såsom medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO) i Geneve.

Organisationens beslutande församling -— Internationella arbetskonferensen

— som sammanträder minst en gång varje år, har enligt artikel

19 i organisationens stadga att beträffande förslag, som uppförts på dess

dagordning, välja mellan två former för godtagande. Antingen skall ett

sådant beslut resultera i ett förslag till internationell konvention, avsedd

att ratificeras av organisationens medlemmar, eller också skall det utmynna

i en rekommendation, avsedd att övervägas vid lagstiftning eller på

annat sätt men utan den bindande karaktär, som tillkommer en ratificerad

konvention. Om beslutet är av mindre räckvidd eller av väsentligen formell

innebörd, t. ex. då det gäller en begäran om utredning, brukar det ges formen

av en resolution.

Varje medlem av organisationen skall inom ett år från avslutandet av ett

konferenssammanträde underställa därå antagna konventioner och rekommendationer

vederbörlig myndighet (i vårt land riksdagen) för lagstiftnings-

eller andra åtgärder. Varje medlem bar vidare skyldighet att underrätta

Internationella arbetsbyråns generaldirektör om de åtgärder, som

vidtagits för att underställa konventioner vederbörlig myndighet, samt om

eljest vidtagna åtgärder. Medlem, som inte ratificerat viss konvention, skall

tid efter annan till Internationella arbetsbyråns generaldirektör avge redogörelse

för såväl lagstiftning och praxis med avseende på de i konventionen

behandlade frågorna som den omfattning, vari konventionens bestämmelser

genomförts eller avses att genomföras genom lagstiftning, administrativa

åtgärder, kollektivavtal eller på annat sätt, samt ange de omständigheter,

som förhindrar eller fördröjer ratificeringen av konventionen. Motsvarande

gäller i fråga om rekommendationer med tillägg, att redovisning

skall lämnas även för sådana jämkningar i rekommendationer, som befun
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

3

nits eller kan befinnas erforderliga vid antagande eller tillämpning av bestämmelserna

i dem.

De konventioner och rekommendationer, som beslutas av Internationella

arbetsorganisationen, skall deponeras hos Förenta Nationernas generalsekreterare.

Varje ratifikation av en sådan konvention skall delges Förenta

Nationernas generalsekreterare för registrering i enlighet med bestämmelsen

i artikel 102 av Förenta Nationernas stadga.

Internationella arbetskonferensens femtioandra sammanträde hölls i Geneve

under tiden den 5—25 juni 1968. I sammanträdet deltog delegationer

från 109 av ILO:s 118 medlemsstater jämte representanter för flera internationella

mellanstatliga och icke statliga organisationer. Det stora flertalet

medlemsstater hade sänt fullständiga delegationer, dvs. två regerings-,

ett arbetsgivar- och ett arbetslagarombud. Sverige deltog i sammanträdet

med en fullständig delegation.* 1

Konferensens dagordning upptog följande ämnen.

I. Generaldirektörens rapport.

II. Finansiella och budgetära frågor.

III. Upplysningar och rapporter om medlemsstaternas tillämpning av

konventioner och rekommendationer.

IV. Förbättring av levnads- och arbetsförhållanden för arrendatorer, natura-arrendatorer

och liknande grupper av arbetstagare inom jordbruket

(andra behandling).

V. Arbetsinspektion inom jordbruket (första behandling).

VI. Revision av konventionerna nr 24 och 25 om sjukförsäkring (första

behandling).

Vidare framlades inför konferensen den rapport rörande Sydafrikas

1 I enlighet med beslut den 26 april 1968 av Kungl. Maj :t deltog följande personer

i konferensen, nämligen

för Sveriges regering: såsom ombud numera statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

Ingemund Bengtsson och statssekreteraren i inrikesdepartementet Reidar Tilert

samt såsom experter expeditionschefen i socialdepartementet Bengt Söderqvist och rättschefen

i samma departement Gunnar Danielson, de båda sistnämnda tillika ersättare

för regeringsombuden, kanslirådet Ragnar Sohlman och kanslisekreteraren Tage Levin, båda

i inrikesdepartementet, departementssekreteraren i socialdepartementet Ingemar Lindberg,

byrådirektören hos arbetarskyddsstyrelsen Göthe Tjellström samt förste ambassadsekreteraren

vid Sveriges ständiga delegation hos de internationella organisationerna i

Geneve Stig Brattström;

för arbetsgivarna: såsom ombud direktören i Svenska Arbetsgivareföreningen Gullmar

Bergenström och såsom experter direktören i Skogs- och Lantarbetsgivareföreningen

Carl Kuylenstierna samt direktören Stig Sandell, direktörsassistenten Inge Svensson och

sekreteraren Hans Hammar, samtliga i arbetsgivareföreningen;

för arbetstagarna: såsom ombud dåvarande internationelle ombudsmannen i Landsorganisationen

i Sverige Bertil Bolin och såsom experter ordföranden i Svenska Lantarbetareförbundet

Ewald Jansson, socionomen Gustav Persson och internationelle sekreteraren

Thorbjörn Carlsson, båda i Landsorganisationen, samt utredningssekreteraren

i Tjänstemännens Centralorganisation Annika Baude.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

apartheidpolitik som generaldirektören har att årligen utarbeta. Rapporten

föranledde ingen åtgärd från konferensens sida.

Under punkt II på dagordningen antog konferensen budget för Internationella

arbetsorganisationen avseende utgifter för år 1969. Budgeten fastställdes

till 27 500 689 U.S. dollar.

Följande av konferensen fattade beslut, vilket hänför sig till punkten

IV på dagordningen, skall i enlighet med artikel 19 av Internationella arbetsorganisationens

stadga underställas riksdagen, nämligen rekommendation

(nr 132) om förbättring av levnads- och arbetsförhållanden för arrendatorer,

natura-arrendatorer och liknande grupper av arbetstagare inom

jordbruket.

Utöver det instrument som behandlats på det femtioandra sammanträdet

anhåller jag att i detta sammanhang få underställa riksdagen två av arbetslconferensen

vid dess fyrtioåttonde sammanträde år 1964 antagna instrument

nämligen konvention (nr 121) angående förmåner vid yrkesskada

och rekommendation (nr 121) i samma ämne. Frågan om ett svenskt ståndpunktstagande

till dessa båda instrument togs i sedvanlig ordning upp

i proposition till 1965 års vårriksdag (prop. 1965: 51). I propositionen föreslogs

att frågan om en ratificering av konventionen skulle uppskjutas till

dess statsmakterna haft möjlighet att bedöma förutsättningarna för Sveriges

anslutning till konventionen med hänsyn till bl. a. den revidering av

yrkesskadelagstiftningen som var att vänta på grundval av den då pågående

yrkesskadeutredningens arbete. Förslaget utmynnade i att varken konventionen

eller rekommendationen borde föranleda någon åtgärd men att de,

tillsammans med avgivna remissyttranden, borde överlämnas till yrkesskadeutredningen.

Riksdagen biföll förslaget (2LU 42, rskr 199).

På grundval av yrkesskadeutredningens slutbetänkanden (SOU 1966:54

och stencil S 1966:8) har lagstiftningen på yrkesskadeförsäkringens område

numera i väsentliga delar reviderats genom statsmakternas beslut år

1967 (prop. 1967: 147, 2LU 68, rskr 401). Frågan om ett svenskt ställningstagande

till de båda instrumenten bör därför på nytt underställas riksdagen.

Riksdagens yttrande bör sålunda inhämtas, förutom rörande tidigare angivna

beslut från konferensens femtioandra sammanträde, angående konvention

(nr 121) angående förmåner vid yrkesskada och rekommendation

(nr 121) i samma ämne.

Texterna på engelska och svenska till samtliga tre nu nämnda instrument

torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilagor 1—3.

En särskild bilaga, bilaga 4, med förteckning över samtliga resolutioner

som antagits vid konferensen torde också få fogas till protokollet.

Jag tar i fortsättningen upp till behandling först rekommendationen nr

132 och därefter de båda yrkesskadeinstrumenten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

5

1. Förbättring av levnads- och arbetsförhållanden för arrendatorer, natura-arrendatorer

och liknande arbetstagargrupper inom jordbruket

Frågan om förbättring av levnads- och arbetsförhållanden för arrendatorer,

natura-arrendatorer och liknande arbetstagargrupper inom jordbruket

har varit föremål för behandling vid två på varandra följande internationella

arbetskonferenser. En första diskussion ägde sålunda rum vid 1967

års konferens och ledde efter ytterligare överväganden vid konferensen påföljande

år till antagande av en rekommendation i ämnet. Rekommendationen

antogs med 342 röster mot 0 och fyra nedlagda. Samtliga svenska

ombud röstade för rekommendationen.

Innehållet i rekommendationen

I rekommendationens inledning betonas att cn förbättring av ifrågavarande

arbetstagares levnads- och arbetsförhållanden bara utgör en sida

av frågan om en agrarreform, vilken är av gemensamt intresse för Förenta

Nationerna och dess fackorgan. Ett intimt samarbete mellan FN, ILO och

FAO på detta område är därför påkallat.

Rekommendationen omfattar- alla arbetstagare inom jordbruket som betalar

arrende kontant, in natura eller genom arbete. Den avser vidare arbetstagare

som erlägger arrende in natura bestående av en viss del av avkastningen

liksom även arbetstagare som får ersättning genom andel i avkastningen,

när de brukar jorden själva eller med hjälp av sin familj eller

inom vissa gränser med hjälp utifrån.

Huvudsyftet med rekommendationen är att ange vissa riktlinjer som

regeringarna bör följa när det gäller att höja ifrågavarande arbetstagargruppers

välfärd och tillförsäkra dem jämnhet och trygghet i arbete och

uppehälle. I detta syfte bör regeringarna vidta åtgärder för alt ge dessa

arbetstagare huvudansvaret för skötseln av brukningsenheterna samt bistå

dem i olika avseenden och bereda dem tillgång Lill jord.

I ett särskilt avsnitt i rekommendationen behandlas de metoder som bör

anlitas för instrumentets genomförande, däribland särskilda lagar och förordningar

där sådana inte redan existerar. Det förordas att arrendet skall

ligga på en sådan nivå att det tillförsäkrar båda parter en rimlig avkastning,

garanterar brukaren en skälig levnadsstandard och samtidigt främjar

rationell brukning. Vidare kan arrendet nedsättas eller betalningen därav

uppskjutas på grund av oförutsedda omständigheter såsom skördeskada

eller annan olyckshändelse. Övriga bestämmelser i detta avsnitt av rekommendationen

behandlar bl. a. åtgärder till skydd för ifrågavarande arbetstagargrupper

mot att jordägaren ålägger dem förpliktelse att utföra personliga

tjänster i någon form, införande av metoder för ett snabbt biläggande

av tvister, uppgörande av avtal, vilka helst bör vara skriftliga eller överensstämma

med ett standardavtal och som innehåller vissa särskilt angiv
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

na klausuler, villkoren för avtals uppsägning före avtalstidens utgång samt

brukarens förköpsrätt till brukningsenheten vid eventuell försäljning.

Slutligen innehåller rekommendationen ett avsnitt om kompletterande

åtgärder till förmån för ifrågavarande arbetstagargrupper, bl. a. avseende

bildandet av kooperativa företag, billiga krediter, undervisning och yrkesutbildning,

program för ett bättre utnyttjande av arbetskraften på landsbygden

samt system för social trygghet och försäkring mot inkomstbortfall

och olycksfall.

Yttranden

I ärendet har yttranden inhämtats från lantbruksstyrelsen och ILO-kommittén,

varjämte Skogs- och Lantarbetsgivareföreningen, Riksförbundet

Landsbygdens Folk (RLF), Sveriges Lantbruksförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen,

Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens Centralorganisation

(TCO) beretts tillfälle att yttra sig.

Lantbruksstyrelsen hänvisar till ett tidigare i ärendet avgivet yttrande,

vari styrelsen inskränkt sig till att behandla punkterna 8 och 16: 3 i rekommendationen.

Under den förra riktas uppmärksamheten på att de rekommenderade

åtgärderna skulle bli effektivare om de integrerades i en

totalplan för en agrarreform i hela landet. Detta är i och för sig riktigt.

Emellertid lär det icke sällan vara så, framhåller styrelsen, att det i åtskilliga

u-länder är mycket svårt och tidsödande att uppnå politisk enighet om

program för jordreformer, i vart fall om de avser ändringar i äganderättsförhållandena.

Vidare stöter genomförandet av jordreformprogram på ett

flertal politiska, ekonomiska och administrativa svårigheter med påföljd

att det praktiska resultatet ofta blir tämligen blygsamt. Uttalandet under

förevarande punkt bör därför inte kunna tas till intäkt för att fördröja de

rekommenderade åtgärderna i avvaktan på en framtida jordreform.

Under punkt 16:3 förordar rekommendationen, säger styrelsen vidare,

att en arrendator, när jordägaren säljer brukningsenheten, under vissa förutsättningar

skall ha förköpsrätt. I ett flertal u-länder lär förekomma att

jordägare har ett stort antal arrendatorer på varje jordområde (fastighet)

som han äger, och att arrendelotternas storlek och utformning är i hög grad

irrationell. Så länge brukarna är arrendatorer kan förhållandena i dessa

avseenden förbättras utan besvärliga fastighetsbildningsåtgärder. Skulle

däremot förköpsrätt införas och vissa eller alla arrendatorer på dylika fastigheter

bli ägare av sina tidigare arrendelotter skulle möjligheterna att

förbättra fastighetsstrukturen avsevärt försvåras.

De rekommenderade åtgärderna ställer betydande krav på de berörda

ländernas administrativa och ekonomiska kapacitet, framhåller styrelsen

slutligen. Detta gäller i synnerhet om åtgärderna skall genomföras över hela

landet samtidigt. Detta kan leda till ati beslut att genomföra vissa åtgärder

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

fördröjs eller — vad värre är — att genomförandet misslyckas helt eller

delvis. En begränsning av anspråken kan vinnas om genomförandet görs

stegvis — regionvis. En sådan metod kan också vara motiverad av att förhållandena

i olika delar av ett berört land kan vara sådana, att ifrågavarande

åtgärder har olika angelägenhetsgrad eller att svårigheterna att genomföra

dem varierar starkt inom de olika provinserna.

Lantbruksförbundet uttalar, att rekommendationen i praktiken har betydelse

för de länder, där arrendatorernas ställning gentemot jordägarna

fortfarande är osäker och där arrendatorerna ofta utgör en del av den egendomslösa

underklassen i lantbruket. En förbättring av villkoren blir därför

här ett led i en allmän agrarreform. Jordbruket intar i u-länderna och

andra länder med låg industrialiseringsgrad eu nyckelställning när det gäller

den ekonomiska tillväxten. Förutom en ekonomisk aspekt har de av

ILO antagna rekommendationerna också en social och humanitär innebörd.

I fortsättningen framhåller förbundet att förhållandet mellan jordägare

och arrendatorer regleras i Sverige genom en särskild lagstiftning, den s. k.

arrendelagstiftningen. Denna är f. n. under omarbetning och förslag till ny

lag kommer under den närmaste tiden att framläggas. I avtalet mellan

de två parterna regleras arrendesumman, arrendevillkor etc. I den nuvarande

lagstiftningen finns särskilda bestämmelser, den s. k. sociala arrendelagen,

för jordbruk under 50 ha, vilka utgör flertalet. Bl. a. skulle

arrendetiden för sådana jordbruk vara minst fem år. Arrendatorerna har

i Sverige samma sociala och ekonomiska ställning som de självägande

lantbrukarna vid samma förutsättningar i fråga om produktionsstorlek och

produktionsinriktning. Några speciella intresseorganisationer för arrendatorer

resp. jordägare finns ej och har ej heller varit behövliga. Både arrendatorer

och brukare av egen jord är med i samma producentkooperativa

föreningar osv.

Sammanfattningsvis uttalar Lantbruksförbundet att rekommendationen

avser att skapa likställighet mellan jordägare och arrendatorer i de länder,

där det i motsats till i Sverige inte råder tillfredsställande relationer

mellan dessa två parter.

Svenska Arbetsgivareföreningen ansluter sig till ett av Skogs- och Lantarbetsgivareföreningen

avgivet yttrande, vari uttalas att rekommendationen

saknar varje praktisk betydelse för Sveriges del och att den därför inte

bör föranleda några åtgärder från svensk sida. Av samma skäl avböjer

Riksförbundet Landsbggdens Folk (RLF) att gå in på en saklig prövning

av rekommendationens innehåll. Landsorganisationen har förklarat sig inte

ha anledning yttra sig över rekommendationen. TCO har avstått från att

yttra sig.

ILO-komrnittén föreslår med hänsyn till innehållet i de avgivna yttrandena

att rekommendationen inte skall föranleda någon åtgärd från svensk

sida.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

2.—3. Konvention och rekommendation angående förmåner vid yrkesskada

Sedan frågan om översyn av bestämmelserna i vissa tidigare av Internationella

arbetskonferensen antagna konventioner angående förmåner vid

olycksfall i arbete och vid yrkessjukdomar (nr 17 och 18 år 1925 samt

nr 42 år 1934, som innefattar en revision av nr 18) preliminärt diskuterats

vid 1963 års konferens, tog man vid 1964 års konferens upp detta problem

till slutlig behandling. Härvid antogs en konvention och en rekommendation

angående förmåner vid yrkesskada. Sverige har ratificerat konventionerna

nr 17 och nr 42. Anledning till översynen var att man kommit

till den uppfattningen, att utvecklingen på området efter det andra världskriget

blivit sådan, att de tidigare konventionerna inte kunde anses motsvara

nutida krav i fråga om skyddets omfattning. Vidare ville man ha en

gemensam reglering av förmånerna vid olycksfall i arbete och vid yrkessjukdom.

Det förslag till konvention som utarbetats av ett av konferensen tillsatt

utskott antogs med viss ändring — avseende livräntenivåns höjd — av

konferensen med 239 röster mot 6 och 65 nedlagda. Av de svenska ombuden

röstade regerings- och arbetstagarombuden för konventionens antagande,

medan arbetsgivarombudet lade ner sin röst.

Det förslag till rekommendation angående förmåner vid yrkesskada,

som konferensutskottet utarbetade, innefattar kompletterande bestämmelser

till konventionen och syftar till att vidga försäkringsskyddets omfattning

utöver konventionens reglering. Rekommendationen antogs av konferensen

med 231 röster mot 8 och 55 nedlagda. Av de svenska ombuden röstade

arbetstagarombudet för rekommendationens antagande, medan regerings-

och arbetsgivarombuden lade ner sina röster.

Innehållet i konventionen och rekommendationen

Det bör till en början påpekas att vissa av bestämmelserna i konventionen

öppnar större möjligheter för en medlemsstat, som har ett allmänt

socialförsäkringssystem innefattande ersättning såväl vid yrkesskada

som eljest, att lösa uppkommande ratifikationsproblem än en stat med

fristående yrkesskadeförsäkring efter historisk modell.

Helt allmänt kan vidare framhållas, att många av konventionens artiklar

-— framför allt sådana som är av mera teknisk karaktär — helt eller

delvis överensstämmer med motsvarande artiklar i 1952 års konvention

(nr 102) angående minimistandard för social trygghet. I förmånshänseende

ger dock 1964 års konvention de försäkrade ett vidsträcktare skydd än konventionen

nr 102.

Beträffande innehållet i de olika konventionsartiklarna bör följande nämnas.

Efter den sedvanliga inledningen upptas under artikel 1 vissa definitio
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

ner, av vilka en här kan vara av intresse till belysning av det förut anförda,

nämligen termen »dependent child», dvs. barn som skall anses berättigat

till livränta. Såsom sådant barn anses

1. barn under 15 år eller i skolpliktig ålder, om denna ålder är högre,

2. sådant barn i föreskriven högre ålder, som undergår utbildning eller

till följd av sjukdom eller annan sådan orsak är ur stånd att försörja sig.

Konventionens villkor under 2 skall emellertid anses uppfyllt om medlemsstatens

lagstiftning innehåller regler om allmänna barnlivräntor till

barn i avsevärt högre ålder än som avses under 1. I sådant fall behövs alltså

inget särstadgande avseende 2.

Artikel 2 berättigar medlemsstat med bristande ekonomiska och medicinska

resurser att vid konventionens ratificering temporärt göra undantag

för vissa artiklar.

Artiklarna 3—5 avser konventionens tillämpningsområde i fråga om personkretsen.

Konventionen har vidsträckt omfattning, och framställda yrkanden

att vissa arbetstagare, såsom jordbruksarbetare, skulle undantas

avvisades från bl. a. svensk sida. Medlemsstat äger emellertid från tillämpningen

undanta arbetskraft av tillfällig natur, hemarbetare och medlemmar

av arbetsgivarens familj och därutöver högst 10 % av samtliga arbetstagare.

Motsvarande procenttal är i konventionen nr 102 satt till 50.

Artikel 6 utsäger helt allmänt att ersättning skall utgå vid yrkesskada

som föranleder sjukdom, total eller partiell invaliditet eller familjeförsörjarens

frånfälle.

Enligt artikel 7 skall varje medlemsstat definiera vad som skall förstås

med olycksfall i arbete och därvid skall även anges de omständigheter under

vilka s. k. färdolycksfall inbegrips, Om emellertid färdolycksfallen

ersätts enligt ett allmänt socialförsäkringssystem, vars förmåner totalt sett

kan anses likvärdiga med konventionens, kan medlemsstat undanta färdolycksfallen

från konventionen. I rapporterna angående tillämpningen av

konventionen skall medlemsstaten ange ordalagen i definitionen.

Beträffande yrkessjukdomarna anvisar konventionen i artikel 8 olika

möjligheter. Medlemsstaten kan — såsom tidigare var fallet i Sverige -—

ha en särskild förteckning över de fall som skall ersättas och denna förteckning

måste då vara av samma omfattning som en vid konventionen

fogad förteckning. Medlemsstaten kan också — såsom nu är fallet i Sverige

— förse sin lagstiftning med en allmän definition av begreppet yrkessjukdom

och denna måste då vara sådan att den omfattar konventionsförteckningens

sjukdomar. Slutligen kan medlemsstaten kombinera de båda metoderna.

Artikel 9 fastslår att förmånerna enligt konventionen skall omfatta dels

sjukvård och därmed sammanhängande förmåner och dels kontantförmåner.

Sjukpenning skall — vilket är en nyhet i förhållande till tidigare konventioner

— utgå för hela sjukdomstiden, dvs. utan iakttagande av någon

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

karenstid. Medlemsstat som vid tidpunkten för konventionens ikraftträdande

tillämpar en karenstid av tre dagar får dock fortsätta därmed men

liar skyldighet att i den årliga rapporten till ILO redogöra för motivet

härtill. Rekommendationen anger i detta hänseende att ersättning skall

utgå redan från första dagen.

Artikel 10 innehåller en mycket utförlig beskrivning över de olika former

av sjukvård som skall tillhandahållas. Av reglerna följer att en yrkesskadad

skall ha rätt till bl. a. fri lälcar- och tandläkarvård, fri sjukhusvård,

fria läkemedel jämte övriga medicinska eller kirurgiska hjälpmedel. I artikel

11 mom. 1 föreskrivs emellertid att medlemsstat, som tillhandahåller

sjukvård enligt ett allmänt hälso- och sjukvårdssystem eller ett sjukvårdssystem,

som omfattar anställda, kan låta detta bli på lika villkor tillämpligt

även på de yrkesskadade, förutsatt att systemet har sådant innehåll att

vederbörande inte blir försatt i en nödsituation. Enligt artikel 11 mom. 2

utgör vidare artikel 10 inte något hinder för att medlemsstat, som tillhandahåller

sjukvård enligt ett återbetalningssystem, äger uppställa särskilda

regler, enligt vilka de försäkrade själva får svara för viss del av kostnaderna

i sådana fall då omfattningen och varaktigheten av vården och kostnaderna

för den överstiger skäliga gränser. Reglerna måste dock vara sådana

att den skadade inte blir försatt i en nödsituation.

Artiklarna 13—22 innehåller regler om kontantförmåner (periodiska

utbetalningar).

Konventionen skiljer mellan

1. fullständig förlust av förvärvsförmågan eller däremot svarande fysisk

invaliditet,

2. mera avsevärd sådan förlust eller invaliditet,

3. partiell sådan förlust eller invaliditet.

I de båda första fallen skall ersättningen ha form av periodiskt utgående

livränta. I fallet 3 kan ersättningen utgå såsom ett kapitalbelopp för en

gång.

Även årlig livränta kan undantagsvis få bytas ut mot engångsbelopp.

Rätt till livränta tillkommer förutom den skadade själv, dels änka under

de villkor den nationella lagstiftningen närmare föreskriver, dels efterlevande

make, som är ur stånd att försörja sig, dels sådana barn till den avlidne

som anses såsom »beroende», och dels andra efterlevande i den mån

de omfattas av den nationella lagstiftningen. Under vissa närmare förutsättningar

kan efterlevande make få undantas från ersättningsrätt.

I fråga om ersättningens beräkning innehåller konventionen regler som

har samma tekniska utformning som motsvarande bestämmelser i minimistandardkonventionen

(nr 102), dvs. beloppet ställs i viss relation till —

skall utgöra vissa procent av —- en standardförmånstagares på visst sätt

framräknade lön jämte familjebidrag. Den fastställda procenten är dock

högre än i minimistandardkonventionen och utgör 60 för man med hustru

och två barn och 50 för änka med två barn.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Om väsentliga förändringar inträffar i lönenivån på grund av väsentliga

förändringar i levnadskostnaderna skall beloppen av löpande ersättningar

göras till föremål för översyn.

Vid dödsfall skall kontant begravningshjälp utgå motsvarande normalkostnaderna

för en begravning.

Slutligen föreskrivs att varje land har skyldighet att inom sitt territorium

behandla dem som inte är medborgare i landet lika med landets egna

medborgare.

Den av konferensen antagna rekommendationen angående förmåner

vid yrkesskada innehåller en högre standard beträffande såväl förmåner

som den skyddade personkretsen. Rekommendationen utsträcker

lagstiftningen om förmåner vid yrkesskada till att omfatta vissa kategorier

av fria företagare och självständiga yrkesutövare och även till andra slag

av oavlönade personer såsom studerande och personer som utan betalning

fullgör uppgifter, som utsätter dem för risker liknande dem som är förenade

med anställning. Det förutsätts att anslutningen till yrkesskadeförsäkringen

i fråga om dessa kategorier skall kunna ske genom frivillig försäkring.

Rekommendationen innehåller vidare bestämmelser om begreppet

yrkesskada som bl. a. innebär att alla skador som inträffar under arbetstid

— oavsett orsaken — skall anses vara yrkesskador.

Svenska bestämmelser

De svenska bestämmelserna rörande det ämne som behandlas i konventionen

och rekommendationen finns i lagen den 14 maj 1954 (nr 243) om

yrkesskadeförsäkring och därtill hörande författningar.

Yttranden

När frågan om ett svenskt ställningstagande till de båda instrumenten

förelädes 1965 års riksdag hade yttranden inhämtats från dåvarande socialstyrelsen

och medicinalstyrelsen samt från försäkringsrådet, riksförsäkringsverket,

yr k e s s k a de it tr e d n in g eu, Svenska Arbetsgivareföreningen,

Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)

och ILO-kommittén. Beträffande innehållet i dessa yttranden hänvisas till

prop. 1965:51 s. 15—21.

Med anledning av att frågan nu återigen ansetts böra underställas riksdagen

har på ILO-kommitténs initiativ förnyade yttranden angående möjligheten

att ratificera konventionen inhämtats från riksförsäkringsverket,

Svenska Arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen och TCO.

Riksförsäkringsverket har i sitt nya yttrande bl. a. uppehållit sig vid om

bestämmelserna i artikel 10 i konventionen kan anses utgöra ratifikationshinder

för svensk del. Härom anför verket följande.

Bestämmelserna i artikel 10 om vilka former av vård, läkemedel och

liknande naturaprestationer som skall tillhandahållas yrkesskadad vid

sjukdom uppfylls i alla väsentliga avseenden av den svenska lagstiftningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

I 1964 års remissyttrande anmärkte verket att vistelse på konvalescenthem

dock inte ersätts efter utgången av den samordningstid om 90 dagar efter

skadans inträffande, under vilken tid bestämmelserna om sjukvårdsersättning

i lagen om allmän försäkring är tillämpliga på yrkesskadefall. Häri

har ingen ändring skett genom 1967 års yrkesskadeförsäkringsreform. Som

påpekades redan i det tidigare remissyttrandet synes emellertid denna

»lucka» i lagstiftningen vara alltför obetydlig för att kunna betraktas som

ratifikationshinder.

I 1964 års remissyttrande anmärkte verket också att den svenska lagstiftningen

i regel inte medger att den skadades utgifter för polildinisk

vård eller behandling ersätts med fulla beloppet eller att läkemedel utlämnas

kostnadsfritt under den nyss nämnda samordningstiden. Under denna

tid tillämpas nämligen bestämmelserna om sjukvårdsersättning i lagen

om allmän försäkring och bestämmelserna om läkemedel i förordningen

angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel men i regel inte yrkesskadeförsäkringslagstiftningens

bestämmelser om motsvarande förmåner,

avseende i princip full ersättning. I remissyttrandet uttalades att denna

omständighet med hänsyn till innehållet i artikel 11 mom. 1 i konventionen

inte syntes utgöra ratifikationshinder. Härvid åsyftades den där —

enligt den remitterade svenska översättningen — medgivna dispensmöjligheten

för land som tillhandahåller sjukvårdsförmåner antingen genom ett

»system för fri sjukvård» för alla eller genom ett »sjukförsäkringssystem»

som omfattar alla arbetstagare. Översättningens formulering föranledde

den tolkningen att för Sveriges del intet hinder förelåg för att yrkesskadad

under samordningstiden måste stå själv för viss del av sina sjukvårdsutgifter.

Ett närmare studium av den nu remitterade engelska och den föreliggande

franska originaltexten föranleder emellertid tvekan om denna tolkning

är riktig. Sannolikt bör i bestämmelsen inte inläggas den innebörden,

att den skulle medge mera generella avvikelser från den huvudprincip om

avgiftsfrihet som torde få anses innefattad i artikel 10. Möjligen skulle den

för Sveriges del med avsteg från principen om avgiftsfrihet kunna vara tilllämplig

på sådan avgiftsbelagd poliklinikvård, för vilken patienten erlägger

en mindre del av avgiften vid besöket på polikliniken, medan återstoden

av huvudmannen erhålls direkt från försäkringskassan.

Även tolkningen av artikel 11 mom. 2 synes tveksam. Bestämmelsen är

tillämplig på länder enligt vilkas lagstiftning yrkesskadad inte tillhandahålls

ifrågavarande förmåner in natura utan i stället i efterhand erhåller

ersättning (återbäring) för sina sjukvårdsutgifter. Enligt bestämmelsen

får sådant land under vissa förutsättningar, som den svenska lagstiftningen

i och för sig uppfyller, föreskriva särskilda regler för återbäring, dock

endast i fall då vårdens omfattning, den tid under vilken vården meddelats

eller kostnaderna för vården överskridit rimliga gränser. Närmast till hands

synes den tolkningen ligga att den skadades sjukvårdsutgifter i andra fall

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

än de angivna skall ersättas i sin helhet. Den redogörelse för konventionen

som lämnats i prop. 1965:51 s, 13 synes dock innefatta en tolkning, enligt

vilken den nationella lagstiftningen även i sådana fall under särskilda

förutsättningar får föreskriva skyldighet för de försäkrade att själva svara

för en del av kostnaderna. Om den förstnämnda tolkningen är riktig, uppfylls

de i mom. 2 uppställda kraven inte av den svenska lagstiftningen

under samordningstiden, då ersättning för öppen vård i allmänhet utges

med i princip högst tre fjärdedelar av den skadades utgifter och ibland —

på grund av begränsningar i en återbäringstaxa — med ännu lägre andel

av utgifterna även när inga anmärkningar kan riktas mot vårdens omfattning,

dess utsträckning i tiden eller kostnaderna för densamma. När fråga

ej är om vissa livshotande sjukdomar utlämnas ej heller läkemedel helt

kostnadsfritt till yrkesskadad under samordningstiden. Det kan således

ifrågasättas huruvida inte bestämmelserna i artikel 11 mom. 2 jämförda

med artikel 10 utgör ett absolut ratifikationshinder för Sveriges del.

Riksförsäkringsverket tar vidare upp bestämmelsen i artikel 22 mom.

1 punkt g) i konventionen, som innebär att livränta får innehållas så

länge änkan sammanlever med en annan man under äktenskapsliknande

förhållanden. I denna formulering torde enligt verkets mening ligga ett

krav på att förmånen åter skall utges, om sammanlevnaden upphör. Enligt

den svenska lagstiftningen indrages livräntan definitivt, om änkan under

avsevärd tid sammanlever med annan under äktenskapsliknande förhållanden.

Konventionens krav uppfylls alltså inte av den svenska lagstiftningen,

säger verket, men avvikelsen är enligt verkets förmenande alltför

obetydlig för att den skall anses innebära ratifikationshinder.

I övrigt framhåller riksförsäkringsverket att den nya lagstiftningen på

yrkesskadeförsäkringens område innebär att Sverige även i övrigt uppfyller

konventionens förpliktelser, även på de punkter där tveksamhet tidigare

kunnat råda. Genom att det s. k. taket i yrkesskadeförsäkringen höjts från

15 000 kr. till fem gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring,

f. n. motsvarande 29 000 kr., ligger Sverige genomsnittligt långt över den

kompensationsnivå som konventionen kräver. Genom värdesäkringen av

livräntorna uppfylls vidare konventionens förpliktelser att göra en översyn

av utgående belopp i anslutning till väsentliga ändringar i den allmänna

inkomstnivån, om dessa ändringar föranleds av väsentliga ändringar i levnadskostnaderna.

Vidare har åldersgränsen för efterlevandeförmånerna till

barn höjts från 16 till 19 år, varjämte beloppet för begravningshjälp väsentligt

ökats. Slutligen bär de bestämmelser som i vissa avseenden särställde

utländska medborgare avskaffats.

Sammanfattningsvis säger riksförsäkringsverket, att det enligt verkets

mening kan ifrågasättas om den svenska lagstiftningen uppfyller de i artikel

11 mom. 2 jämfört med artikel 10 uppställda kraven i fråga om

tillhandahållande av sjukvård m. m. men att konventionen i övrigt inte

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

innehåller några bestämmelser som kan anses medföra ratifikationshinder

för Sveriges del.

Svenska Arbetsgivareföreningen har i sitt yttrande instämt i vad riksförsäkringsverket

sammanfattningsvis anfört, medan Landsorganisationen

å sin sida hävdat, att såväl bestämmelserna i mom. 1 som mom. 2 i artikel

11 av konventionen vid Internationella arbetskonferensens behandling tillkom

enbart för att ge länder, som hade sjukförsäkrings- och återbetalningssystem

liknande det svenska, möjlighet att ratificera konventionen. Enligt

Landsorganisationen är därför riksförsäkringsverkets farhågor beträffande

ratifikationshinder helt ogrundade. Med hänsyn härtill anser organisationen

att Sverige bör ratificera konventionen. TCO har inte anfört några synpunkter

på frågan om en svensk ratifikation.

Slutligen har ILO-kommittén för egen del avgett yttrande i ärendet samt

därvid anfört följande.

Artikel 10 torde förutsätta antingen att där angiven sjukvård m. m.

lämnas som en för den yrkesskadade kostnadsfri naturaprestation eller att

full ersättning lämnas för kostnader som denne haft för ändamålet. Undantag

härifrån kan medges enligt artikel 11 mom. 1 eller 2. Bestämmelsen

i mom. 1 får anses vara särskilt avsedd bl. a. för länder som har ett allmänt

hälso- och sjukvårdssystem. Denna bestämmelse synes öppna möjlighet

för Sverige att ratificera konventionen trots att samordningen med

den allmänna sjukförsäkringen medför att full ersättning inte utgår i vissa

avseenden. Artikel 11 mom. 1 innebär, att varje medlem som tillhandahåller

sjukvård och därmed sammanhängande förmåner genom ett allmänt

hälso- och sjukvårdssystem -— eller genom ett sjukvårdssystem för

anställda — i sin lagstiftning får föreskriva att sådan vård skall meddelas

personer som drabbats av yrkesskada på samma villkor som gäller för

andra därtill berättigade personer, allt under förutsättning att reglerna

i ämnet är utformade på sådant sätt att vederbörande inte blir försatt i en

nödsituation. Detta stadgande bör enligt kommitténs mening ges den tolkningen

att därigenom skapas utrymme för att den yrkesskadade — på det

sätt som det svenska systemet förutsätter — svarar för en del av läkarvårds-

och läkemedelskostnaderna under den s. k. samordningstiden, eftersom

samma villkor därvid gäller för honom som för andra. Vid sådant förhållande

torde anledning saknas att gå in på tolkning av bestämmelsen

i artikel 11 mom. 2.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och med åberopande i övrigt av vad

riksförsäkringsverket anfört i sitt yttrande tillstyrker kommittén att Sverige

ratificerar konvention nr 121 angående förmåner vid yrkesskada.

I fråga om rekommendationen föreslår kommittén, att den — i de delar

den inte redan tillgodosetts i svensk lagstiftning — beaktas i det fortsatta

lagstiftningsarbetet på socialförsäkringens område, om och i den mån s&

befinns möjligt och lämpligt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

15

Departementschefen

Det är i år 50 år sedan Internationella arbetsorganisationen (ILO) bildades.

De ledande socialpolitiska grundsatserna för organisationen återfinns

i del XIII (Arbete) av fredsfördraget i Versailles den 28 juni 1919.

Med anledning av organisationens 50-årsjubileum anser jag det motiverat

att med några ord beröra vad ILO uträttat under det gångna halvseklet

och dess planer för framtiden, innan jag tar ställning till de nu aktuella

instrumenten om arrendatorer in. fl. arbetstagargrupper och om förmåner

vid yrkesskada.

Social rättvisa är en förutsättning för varaktig fred. Denna i dag så

aktuella grundtanke vägledde de statsmän som för 50 år sedan gjorde

lLO:s stadga till en del av 1919 års fredsfördrag. Inledningen till stadgan,

sådan den formulerades i fördraget i Versailles, slår fast att sådana »arbetsförhållanden

äro rådande, som för ett stort antal människor innebära

orättvisa, armod och umbäranden, varav ett missnöje alstras som hotar

freden och samförståndet i världen». Det är en beskrivning som tyvärr är

aktuell än i dag på många håll.

Vid den första internationella arbetskonferensen i Washington 1919

antog regerings-, arbetsgivar- och arbetardelegater från 41 nationer sex

konventioner som var avsedda att bidraga till lösningen av den tidens mest

aktuella problem. Dessa konventioner innehöll bl. a. regler om 48-timmars

arbetsvecka, avgiftsfri arbetsförmedling, moderskapsledighet och moderskapspenning

samt förbud mot nattarbete för kvinnor och ungdomar och

mot barnarbete inom industrin.

Sedan dess har alltså 50 år förflutit. Antalet medlemsstater inom ILO

har ökat från de ursprungliga 45 till 118. De nu sammanlagt 260 internationella

instrument om arbetsförhållanden, 128 konventioner och 132

rekommendationer, som organisationen antagit under årens lopp skapar

en internationell arbetsrätt.

ILO har ett särpräglat system för att övervaka att konventionerna verkligen

tillämpas. I det sammanhanget — liksom när konventionerna utarbetas

— är det av stor betydelse att ILO är en trepartsorganisation. Representanter

för arbetstagare och arbetsgivare tar del i organisationens arbete

och hjälper till att övervaka att regeringarna uppfyller sina konventionsenliga

förpliktelser. Detta förekommer inte i andra FN-organ. ILO kan

också gå längre i sin övervakning än exempelvis FN. Om en stat förefaller

att bryta mot sina förpliktelser har ILO rätt att sända eu undersökningskommission

till staten i fråga för att på platsen ta reda på alla fakta. Det

har man gjort för att utröna förekomsten av tvångsarbete i Liberia och

i Portugals afrikanska kolonier. Frågan har tagits upp om att sända en

liknande undersökningskommission till Grekland för att utreda hur det

förhåller sig med fackföreningsfriheten där.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Tyngdpunkten i ILO:s arbete förskjuts emellertid alltmer mot den tekniska

biståndsverksamheten. Det största problemet i världen på arbetslivets

område är arbetslöshet och undersysselsättning. ILO har beräknat

att den arbetsföra befolkningen i Asien kommer att öka med 275 miljoner

människor under perioden 1960—1980. Under samma period beräknas antalet

nya arbetstillfällen öka med endast 142 miljoner. Detta innebär att

det redan mycket höga antalet arbetslösa ökar med i genomsnitt 6,7 miljoner

människor varje år bara i nämnda del av världen — om inte något

kan göras som bryter denna utveckling.

För ILO är detta den stora utmaningen. ILO har därför beslutat att i år

starta ett världsomfattande sysselsättningsprogram, det s. k. World Employment

Programme. Det inledande skedet i detta program skall bestå

i att ILO i samråd med medlemsstaterna räknar fram behov och anger

målsättningar för det antal nya arbetstillfällen i olika branscher och det

antal yrkesutbildningsplatser som behövs och som realistiskt sett kan skapas

i ett länd eller i en grupp av länder. Programmet skall också ange hur

dessa målsättningar kan uppnås. I programmets andra skede, som består

i att söka uppnå dessa målsättningar, faller givetvis huvudansvaret på

resp. lands regering, men det är meningen att både ILO och multilaterala

och bilaterala biståndsprogram skall medverka. Detta program väntas bli

ILO:s främsta bidrag till FN:s nästa utvecklingsårtionde. Sverige har erbjudit

sig att bidraga till programmets förverkligande genom att bestrida

de kostnader som är förenade med anställning av två arbetsmarknadsexperter

inom ILO.

Som jag i inledningen anmärkt inträdde Sverige som medlem av ILO

i mars 1920 och har sedan dess varit representerat vid samtliga arbetskonferenser.

Sverige har ratificerat 47 av ILO:s konventioner. Vidare deltar

Sverige i ILO:s tekniska biståndsverksamhet genom att ställa experter till

förfogande och genom att ta emot ILO-stipendiater. För kontakterna med

ILO finns under socialdepartementet en särskild ILO-kommitté. I den ingår

företrädare för regeringen, LO, TCO och SAF. I ILO:s styrelse är

Sverige f. n. representerat såväl på regeringssidan som i arbetsgivargruppen.

Jag övergår härefter till att behandla dels den vid Internationella arbetskonferensens

femtioandra sammanträde, år 1968, antagna rekommendationen

nr 132, dels ock den vid arbetskonferensens fyrtioåttonde sammanträde,

år 1964, antagna konventionen (nr 121) angående förmåner vid yrkesskada

samt rekommendation (nr 121) i samma ämne.

Vad först beträffar rekommendationen (nr 132) om förbättring av levnads-

och arbetsförhållanden för arrendatorcr, natura-arr endator er och

liknande arbetstagargrupper inom jordbruket finner jag i likhet med i ärendet

hörda myndigheter och organisationer att rekommendationen saknar

praktisk betydelse för Sveriges del. Jag ansluter mig därför till ILO-kommitténs

förslag att rekommendationen inte bör föranleda någon åtgärd

från svensk sida.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969 17

Konventionen (nr 121) angående förmåner vid yrkesskada utgör ett led

i ILO.s arbete på att få fram nya konventioner på socialförsäkringens område

i stället för de äldre konventioner som härrör från mellankrigstiden

och som framstår som föråldrade med hänsyn till den utveckling som ägt

rum efter andra världskriget. En början gjordes år 1952 genom konventionen

(nr 102) angående minimistandard för social trygghet, vilken omfattar

samtliga grenar inom socialförsäkringen.

Ställningstagandet till konventionen angående förmåner vid yrkesskada

har, såsom inledningsvis anförts, fördröjts för svenskt vidkommande i avvaktan

på en revidering av yrkesskadeförsäkringslagstiftningen. Under

tiden har inom ILO ett nytt steg tagits på vägen mot en modernisering av

socialförsäkringskonventionerna. Det gäller konventionen (nr 128) om invaliditets-,

ålders- och efterlevandeförmåner, som ratificerats av Sverige

i enlighet med statsmakternas beslut vid 1968 års riksdag (prop 1968 • 39

2LU 25, rskr 166).

I fiåga om yrkesskadekonventionen delar jag ILO-kommitténs uppfattning

att bestämmelserna i konventionens artikel It mom. 1 öppnar möjlighet

för Sverige att ratificera konventionen trots att samordningen med den

allmänna sjukförsäkringen medför att full ersättning inte utgår i vissa avseenden.

Artikel 11 mom. 1 innebär, att varje medlem som tillhandahåller

sjukvård och därmed sammanhängande förmåner genom ett allmänt hälsooch

sjukvårdssystem — eller genom ett sjukvårdssystem för anställda —

i sin lagstiftning får föreskriva att sådan vård skall meddelas personer som

drabbats av yrkesskada på samma villkor som gäller för andra därtill berättigade

personer, allt under förutsättning att reglerna i ämnet är utformade

på sådant sätt att vederbörande inte blir försatt i en nödsituation.

1 likhet med ILO-kommittén anser jag att detta stadgande skapar utrymme

för att den yrkesskadade — på det sätt som det svenska systemet förutsätter

svarar för en del av läkarvårds- och läkemedelskostnaderna under

den s. k. samordningstiden.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och med åberopande i övrigt av vad

riksförsäkringsverket anfört i sitt yttrande tillstyrker jag att Sverige ansluter

sig till konvention nr 121 angående förmåner vid yrkesskada.

I fråga om rekommendation (nr 121) i samma ämne ansluter jag mig

till kommitténs förslag att rekommendationen — i de delar den inte redan

tillgodosetts i svensk lagstiftning — beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet

på socialförsäkringens område, om och i den mån så befinns möjligt

och lämpligt.

Enligt artikel 28 mom. 2 av konvention nr 121 innebär en ratificering

av denna, att 1934 års konvention (nr 42) om ersättning för yrkessjukdomar

på grund av en bestämmelse i sistnämnda konvention — automatiskt

betraktas som uppsagd. Något motsvarande gäller inte för 1925 års

konvention (nr 17) om ersättning för olycksfall i arbete. Denna bör sägas

upp i anslutning till att Sverige ratificerar konventionen nr 121.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 15

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom

proposition

dels föreslår riksdagen att godkänna att Sverige ansluter sig till konventionen

(nr 121) angående förmåner vid yrkesskada,

dels ock anhåller om riksdagens yttrande över vad jag anfört om den

vid Internationella arbetskonferensens femtioandra sammanträde antagna

rekommendationen (nr 132) samt om den vid konferensens fyrtioåttonde

sammanträde antagna rekommendationen (nr 121).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

19

Recommendation (No. 132) Concerning

the Improvement of Conditions

of Life and Work of Tenants, Sharecroppers

and Similar Categories of

Agricultural Workers

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the International

Labour Office, and having

met in its Fifty-second Session on

5 June 1968, and

Having decided upon the adoption

of certain proposals with regard to

improvement of conditions of life

and work of tenants, share-croppers

and similar categories of agricultural

workers, which is the fourth

hem on the agenda of the session,

and

Having determined that these proposals

shall take the form of a Recommendation,

and

Considering that these proposals

constitute only one aspect of the

problem of agrarian reform, and

must be placed in that wider framework,

and

Noting that the United Nations and

the specialised agencies, in particular

the International Labour Organisation

and the Food and Agriculture

Organisation of the United Nations,

have been called upon in resolutions

of the Economic and Social Council

of the United Nations to devote

greater attention to all aspects of

land reform, and

Noting further that, för the success

of action relating to the very varied

aspects of agrarian reform, it is essential

that close co-operation be

maintained in their respective fields

between the United Nations and the

specialised agencies, and especially

Bilaga 1

(Översättning)

Rekommendation (nr 132) om förbättring

av levnads- och arbetsförhållanden

för arrendatorer, naturaarrendatorer

och liknande arbetstagargrupper

inom jordbruket

Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens,

vilken av styrelsen för Internationella

arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 5 juni

1968 till sitt femtioandra sammanträde,

som beslutat antaga vissa förslag

om förbättring av levnads- och arbetsförhållanden

för arrendatorer,

natura-arrendatorer och liknande

arbetstagargrupper inom jordbruket,

vilken fråga utgör den fjärde

punkten på sammanträdets dagordning,

samt beslutat att dessa förslag

skall taga form av en rekommendation,

som anser att dessa förslag endast

utgör en sida av frågan om en agrarreform

och måste fogas in i detta

vidare perspektiv som en sådan reform

utgör,

som konstaterar att Förenta Nationerna

och fackorganen, särskilt

Internationella arbetsorganisationen

och Förenta Nationernas livsmedelsoch

jordbruksorganisation, i resolutioner

från Förenta Nationernas ekonomiska

och sociala råd har anmodats

att ägna större uppmärksamhet

åt alla aspekter av en jordreform,

som vidare konstaterar att om åtgärder

avseende de mycket mångskiftande

aspekterna på en agrarreform

skall krönas med framgång

det är nödvändigt att upprätthålla

intimt samarbete mellan Förenta

Nationerna och vederbörande fackorgan,

särskilt Förenta Nationernas

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

the Food and Agriculture Organisation

of the United Nations, whose

major role regarding land reform

has been recognised by the Economic

and Social Council of the United

Nations, and

Noting that the following standards

have accordingly been framed

in co-operation with the United

Nations and the Food and Agriculture

Organisation of the United

Nations and that, with a view to

avoiding duplication and to ensuring

appropriate co-ordination, there will

be continuing co-operation in promoting

and securing the application

of the standards, and

Noting in particular that any reports

submitted by Members in pursuance

of article 19 of the (konstitution

of the International Labonr

Organisation would be made available

to the United Nations and the

Food and Agriculture Organisation

of the United Nations to enable

them to take account of such reports

in their own work regarding land

reform and for any reports on progress

of land reform requested by

the Economic and Social Council of

the United Nations,

adopts this twenty-fifth day of June

of the vear one thousand nine hundred

and sixty-eight the following Recommendation,

which may be cited

as the Tenants and Share-croppers

Recommendation, 1968:

I. Scope

1. (1) This Recommendation

applies to agricultural workers —

(a) who pay a fixed rent in cash,

in kind, in labour, or in a combination

of these,

(b) who pay rent in kind consisting

of an agreed share of the

produce,

(c) who are remunerated by a

livsmedels- och jordbruksorganisation,

vars betydande roll i fråga om

jordreform vunnit erkännande av

Förenta Nationernas ekonomiska

och sociala råd,

som konstaterar att i enlighet härmed

följande normer har utformats

i samverkan med Förenta Nationerna

och Förenta Nationernas livsmedels-

och jordbruksorganisation

samt att i syfte att undvika dubbelarbete

och för att garantera en ändamålsenlig

samordning fortsatt samarbete

kommer att äga rum för att

främja och säkerställa tillämpning

av normerna,

som särskilt konstaterar att varje

rapport som medlemsstaterna har

att avge enligt artikel 19 i Internationella

arbetsorganisationens stadga

skall göras tillgänglig för Förenta

Nationerna och Förenta Nationernas

livsmedels- och jordbruksorganisation

för att dessa organisationer

skall kunna beakta dessa rapporter

i sitt eget arbete rörande jordreform

och i sådana rapporter om uppnådda

framsteg i fråga om jordreformer,

som kan komma att påfordras av

Förenta Nationernas ekonomiska

och sociala råd,

antager denna den tjugofemte dagen

i juni månad år nittonhundrasextioåtta

följande rekommendation,

som kan benämnas rekommendation

om arrendatorer och naturaarrendatorer,

1968.

I. Tillämpningsområde

1.1) Denna rekommendation äger

tillämpning på lantarbetare

a) som betalar ett fastställt arrende

i kontanter, in natura, med

arbete eller genom en kombination

av dessa vederlagsformer,

b) som betalar arrende in natura

bestående av en överenskommen andel

av avkastningen,

c) som får ersättning genom del i

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

share of the produce, in so far as

they are not covered by laws or regulations

applicable to wage earners,

when they work the land themselves

or with the help of their family, or

when they engage outside help within

limits prescribed by national

laws or regulations.

(2) These workers are hereinafter

referred to as “tenants, share-croppers

and similar categories of agricultural

workers”.

2. This Recommendation does not

apply to employment relationships

in which work is remunerated by a

fixed wage.

3. The provisions of this Recommendation

which refer to “landowners”

apply to any person with

whom a worker covered thereby

enters into a tenancy, share-cropping

or similar arrangement, whether this

person is the owner of the land, a

representative of the owner of the

land or any other person having the

authority to enter into the contracts

in question.

II. Objectives

4. It should be an objective of

social and economic policy to promote

a progressive and continuing

increase in the well-being of tenants,

share-croppers and similar categories

of agricultural workers and to

assure them the greatest possible

degree of stability and security of

work and livelihood, account being

taken of the need to follow good

farming techniques and to make

efficient use of natural and economic

resources, and regard being had to

the financial capacity of the country

concerned.

5. Members should, without prejudice

to the essential rights of

landowners, take appropriate measures

so that tenants, share-croppers

avkastningen, i den mån de inte omfattas

av lagar eller förordningar

som gäller löntagare,

när de brukar jorden själva eller

med hjälp av sin familj eller när de

anställer främmande hjälp inom de

gränser som föreskrivs av den nationella

lagstiftningen.

2) Dessa arbetare kallas i fortsättningen

»arrendatorer, natura-arrendatorer

och liknande arbetstagargrupper

inom jordbruket».

2. Denna rekommendation äger

inte tillämpning på ett anställningsförhållande,

i vilket ersättning för

utfört arbete utgår med fastställd

lön.

3. De bestämmelser i denna rekommendation

som hänför sig till

»jordägare» är tillämpliga på varje

person, med vilken en av rekommendationen

omfattad arbetare ingår arrendeavtal,

avtal om natura-arrende

eller liknande överenskommelse,

oavsett om denna person är ägare

till jorden, representant för jordägaren

eller annan person som har fullmakt

att ingå ifrågavarande avtal.

II. Mål

4. Ett av målen för den sociala

och ekonomiska politiken bör vara

att främja en progressiv och fortlöpande

höjning av arrendatorers,

natura-arrendatorers och liknande

arbetstagargruppers inom jordbruket

välfärd och att tillförsäkra dem

högsta möjliga grad av jämnhet och

trygghet i arbete och uppehälle under

samtidigt hänsynstagande till

vikten av att rationella brukningsmetoder

tillämpas och att naturresurser

och ekonomiska resurser effektivt

utnyttjas samt med beaktande

av ifrågavarande lands ekonomiska

bärkraft.

5. Medlemsstaterna bör, utan att

träda jordägarnas fundamentala rättigheter

för nära vidtaga lämpliga

åtgärder i syfte att arrendatorer, na
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

and similar categories of agricultural

workers may themselves have the

main responsibility for managing

tlieir holding; they should give them

necessary assistance to that end

while ensuring that the resources

are used to the greatest advantage

and are properly maintained.

6. In conformity with the general

principle that agricultural workers

of all categories should have access

to land, measures should be taken,

where appropriate to economic and

social development, to facilitate the

access of tenants, share-croppers

and similar categories of agricultural

workers to land.

7. Tlie establishment and development,

on a voluntary basis, of organisations

representing the interests of

tenants, share-croppers and similar

categories of agricultural workers

and of organisations representing

the interests of landowners should

be encouraged and every facility provided

to that end.

8. It should be recognised that all

the measures provided for in this

Recommendation with a view to attaining

the objectives set out in Paragraphs

4 to 7 would be more effective

if they were integrated in a

comprehensive national agrarian reform

plan.

IIL Methods of Implementation

9. Where the foregoing objectives

of policy, and in particular those set

forth in Paragraph 4, cannot be adequately

attained on the basis of existing

tenancy or labour legislation,

such legislation should be amended

or special laws or regulations should

be adopted, after consultation with

the organisations concerned or, where

they do not exist, with representatives

of those concerned.

10. Steps should be taken and procedures

appropriate to national con
-

tura-arrendatorer och liknande arbetstagargrupper

inom jordbruket

själva får huvudansvaret för skötseln

av sin brukningsenhet; de bör

för detta ändamål ge dem erforderlig

hjälp och samtidigt tillse, att resurserna

utnyttjas så fördelaktigt

som möjligt och vederbörligen underhålles.

6. I enlighet med den allmänna

principen, att alla arbetstagargrupper

inom jordbruket bör ha tillgång

till jord bör, där så är lämpligt med

hänsyn till den ekonomiska och sociala

utvecklingen, åtgärder vidtas

för att underlätta för arrendatorer,

natura-arrendatorer och liknande

arbct stagar grupper inom jordbruket

att få tillgång till jord.

7. Grundande och utveckling på

frivillig väg av organisationer som

representerar arrendatorers, naturaarrendatorers

och liknande arbetstagargruppers

inom jordbruket intressen

och av organisationer som

representerar jordägarnas intressen

bör stimuleras och alla slags lättnader

i detta syfte beredas.

8. Det bör fastslås, att alla i denna

rekommendation föreslagna åtgärder

i syfte att uppnå de mål som

anges i punkterna 4—7, skulle bli

effektivare om de integrerades i en

landsomfattande agrarreform.

III. Metoder för genomförandet

9. Där de förutnämnda jordpolitiska

målen, särskilt de i punkt 4 angivna,

inte i erforderlig utsträckning

kan uppnås på basis av rådande arrende-

eller arbetslagstiftning, bör

sådan lagstiftning ändras eller särskilda

lagar eller förordningar antagas

efter samråd med vederbörande

organisationer eller, där sådana inte

existerar, med representanter för berörda

parter.

10. Åtgärder bör vidtagas och efter

landets förhållanden anpassade

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

ditions established with a view to—

(a) ensuring that rent is åt a level

which—

(i) permits a standard of living

for the occupant which is compatible

with human dignity;

(ii) gives each of the parties concerned

a just and equitable return;

(iii) promotes progressive husbandry;
(b)

determining the minimum

share of the produce to which the

persons referred to in Paragraph 1,

subparagraph (1) (c), are entitled;

(c) making rent adjustments in

certain circumstances such as substantial

changes in yield, prices and

value of land;

(d) postponing the payment of

rent and, where circumstances so require,

reducing it in case of crop

failure or other disasters affecting

the holding, due to natural causes

which the tenant, sliare-cropper or

agricul tural worker in a similar category

could not foresee or control.

It. Appropriate provision should

be made for the protection of tenants,

share-croppers and similar categories

of agricultural workers against the

imposition on them by landowners

of the obligation to perfonn personal

services in any form, paid or unpaid,

and any attempts åt such imposition

should be subject to an appropriate

penalty determined by the competent

authority.

12. There should be appropriate

machinery suited to national conditions

for—

(a) the enforcement of laws, regulations,

contracts and customary

arrangements which promote the

wellbeing, encourage the spirit of

initiative and ensure the protection

of tenants, share-croppers and simi
-

procedurer fastställas i syfte

a) att garantera att arrendet ligger

på en nivå,

i) som tillåter brukaren att

upprätthålla en levnadsstandard som

är förenlig med mänsklig värdighet;

ii) som ger var och en av de

berörda parterna en rättvis och skälig

avkastning;

iii) som främjar rationell brukning;
b)

att bestämma den minimiandel

av avkastningen, vartill de i punkt 1,

mom. 1) c) avsedda personerna är

berättigade;

c) att justera arrendet under vissa

förhållanden, såsom väsentliga

förändringar i avkastning, priser

och markvärden;

d) att uppskjuta betalningen av

och, där omständigheterna så påfordrar,

nedsätta arrendet i fall av

skördeskada eller annan olyckshändelse

som drabbar brukningsenheten

och som beror på naturförhållanden,

vilka vederbörande arrendatorer, natura-arrendatorer

eller arbetstagare

i en liknande grupp inom jordbruket

inte kunnat förutse eller förhindra.

11. Lämpliga åtgärder bör vidtagas

för att skydda arrendatorer, natura-arrendatorer

och liknande arbetstagargrupper

inom jordbruket

mot att jordägarna ålägger dem förpliktelse

att utföra personliga tjänster

i någon form, med eller utan betalning,

och varje försök till sådant

åläggande bör leda till lämpliga påföljder,

som fastställes av vederbörande

myndighet.

12. Lämpliga, efter landets förhållanden

anpassade metoder bör finnas
a)

för att säkerställa tillämpningen

av lagar, förordningar, avtal, eller

på sedvänja grundade uppgörelser,

som främjar arrendatorers, natura-arrendatorers

och liknande arbetstagargruppers

inom jordbruket

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1969

lar categories of agricultural workcrs;
(b)

the speedy settlement, with

minimum expense, of disputes between

landowners, on the one hand,

and tenants, sliare-croppers and

similar categories of agricultural

workers, on the other.

13. Organisations representing the

interests of tenants, share-croppers

and similar categories of agricultural

workers and organisations representing

the interests of landowners

or, where tliey do not exist, representatives

of those concerned should

be associated with the working of

the procedures and machinery referred

to in Paragraphs 10 and 12 and

with the consideration of contracts

rcfcrred to in Paragraph 14, subparagraph

(1) (a), and Paragraph

15.

14. (1) Contracts governing the

relationship between landowners, on

the one hand, and tenants, sharecroppers

and similar categories of

agricultural workers, on the other—

(a) should preferably be in writing

or should conform to a model contract

established by the competent

authority;

(b) should be agreed to in a prescribed

manner and, in order to ensure

that the tenant, share-cropper

or agricultural worker in a similar

category has fully understood the

terms of the contract, under conditions

which ensure adequate supervision

by the competent authority;

(c) should be of such duration,

with such provision for automatic

renewal, as to provide security of

tenure and to encourage good agricultural

practices.

(2) The requirement by the landowner

of any special fees or gifts, or

of any other contribution, for the

granting or the renewal of the contract

should be prohibited and any

välfärd, stimulerar deras initiativkraft

och garanterar dem skydd;

b) för snabbt biläggande av tvister

till lägsta möjliga kostnad mellan

å ena sidan jordägare och å andra sidan

arrendatorer, natura-arrendatorer

och liknande arbetstagargrupper

inom jordbruket.

13. Organisationer som företräder

arrendatorers, natura-arrendatorers

och liknande arbetstagargruppers

inom jordbruket intressen samt organisationer

som företräder jordägarnas

intressen eller, där sådana

organisationer inte finns, representanter

för berörda parter, bör knytas

till verkställandet av de procedurer

och metoder som avses i punkterna

10 och 12 samt till granskningen av

de kontrakt som avses i punkt 14,

mom. 1 a) samt punkt 15.

14. 1) Avtal som reglerar förhållandet

mellan å ena sidan jordägare

och å andra sidan arrendatorer, natura-arrendatorer

och liknande arbetstagargrupper

inom jordbruket

bör

a) helst vara skriftliga eller överensstämma

med ett standardavtal

som fastställts av vederbörande

myndighet;

b) ingås på föreskrivet sätt och,

för att säkerställa att arrendatorn,

natura-arrendatorn eller en arbetstagare

i en liknande grupp inom

jordbruket till fullo har förstått avtalsvillkoren,

under förhållanden

som tillförsäkrar vederbörande

myndighet erforderlig tillsyn;

c) äga sådan giltighetstid och innehålla

sådana bestämmelser om

automatisk förlängning att trygg besittning

och goda brukningsmetoder

främjas.

2) Det bör vara förbjudet för

jordägaren att ställa krav på särskilda

avgifter eller gåvor eller annat bidrag

för att teckna eller förlänga avtal

och varje försök till sådant krav

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

attempt åt such requirement should

be subject to an appropriate penalty

determined by the competent authority.

15. (1) Every contract should contain

all such particulars as may be

necessary in conjunction with relevant

laws or regulations to define

the rights and obligations of the parties.

(2) The particulars to be contained

in the contract should in all

cases include the following:

(a) the names of the contracting

parties and any other particulars

necessary for their Identification;

(b) the description of the holding

together with an inventory;

(c) the rent to be paid for the

holding or the remuneration due for

the labour of the occupant and the

form of payment in either case.

(3) The particulars to be contained

in the contract should also

include the following, to the extent

that they are not sufficiently provided

for in national laws or regulations:
(a)

the duration of the contract

and the method of calculating this

duration;

(b) provisions concerning the renewal

and the termination of the

contract and, as appropriate, the

assignment of the contract, and subcontracts;
(c)

determination of the types of

repairs for which each of the parties

concerned would be responsible;

(d) the respective rights and obligations

of the parties concerning the

costs of production and the produce

of the holding and its disposal;

(e) the right to compensation for

improvements made by the occupant

during the currency of the contract,

as envisaged in Paragraph 17;

25

bör leda till påföljder, som fastställs

av vederbörande myndighet.

15. 1) Varje avtal bör innehålla

alla sådana uppgifter som tillsammans

med lagstiftning i ärendet

kan vara erforderliga för att fastställa

parternas rättigheter och skyldigheter.

2) Följande uppgifter bör under

alla omständigheter tas in i avtalet:
a)

de avtalsslutande parternas

namn och alla ytterligare uppgifter

som erfordras för deras identifiering;
b)

beskrivning av brukningsenheten

tillsammans med en inventarieförteckning;
c)

det arrende som skall betalas

för brukningsenheten eller den ersättning

som skall utgå för brukarens

arbete samt i båda fallen formen

för betalningen.

3) Avtalet bör därutöver innehålla

följande uppgifter, i den mån

dessa inte är tillfredsställande reglerade

i den nationella lagstiftningen:

a) avtalets giltighetstid och sättet

att beräkna denna tid;

b) bestämmelser om avtalets förlängning

och upphörande samt, där

så är lämpligt, om överlåtelse av avtalet

och om underkontrakt;

c) de slag av underhåll som var

och en av de berörda parterna är ansvarig

för;

d) vardera partens rättigheter och

skyldigheter i fråga om produktionskostnaderna

och om brukningsenhetens

avkastning samt avkastningens

användning;

e) rätten till ersättning för förbättringar

utförda av brukaren under

avtalets giltighetstid, i sådana

fall som avses i punkt 17;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr lo år 1969

(f) the right to compensation för

disturbance in the case of termination

of the contract by the landowner

before its expiry, as envisaged in

Paragraph 16, subparagraph 4;

(g) the respective rights and obligations

of the parties concerning

damage to buildings and equipment;

(h) procedures for settlement of

disputes;

(i) provision concerning the case

of the death of the occupant;

(j) provision to protect the respective

rights of the parties relating

to minerals, water and other resources

connected with the liolding.

(4) Where appropriate, contracts

should also contain the following

particulars:

(a) the methods of liusbandry to

be used to ensure the proper maintenance

of the holding and its resources;
(b)

the facilities to be provided

by the landowner, such as housing

and other amenities;

(c) the insurance to be carried

against agricultural and other risks,

and responsibility for the cost of

such insurance.

16. (1) The right of the landowner

to terminate the contract before

its expiry, after giving due notice,

should be limited to cases prescribed

by laws or regulations, such

as bad liusbandry on the part of the

occupant or resumption of the occupancy

of the holding for justifiable

purposes determined hy the competent

autliority.

(2) Where a contract is so terminated,

tenants, share-croppers and

similar categories of agricultural

workers should be given sufficient

time to gather in tlieir crops or be

adequately compensated therefor, åt

their option.

(3) Tenants, share-croppers and

similar categories of agricultural

f) rätten till ersättning för intrång,

i sådana fall som avses i

punkt 16, mom. 4, i händelse jordägaren

före avtalets utgång uppsäger

detta;

g) vardera partens rättigheter och

skyldigheter i fråga om skador på

byggnader och utrustning;

h) sättet för biläggande av tvister;
i)

bestämmelser avsedda att tilllämpas

vid brukarens död;

j) bestämmelser för att skydda

vardera partens rättigheter i fråga

om mineraler, vatten och andra

tillgångar som hör samman med

brukningsenheten.

4) Där så är lämpligt bör avtalet

även innehålla uppgifter om

a) de brukningsmetoder som skall

tillämpas för att garantera att brukningsenheten

och dess resurser vederbörligen

underhålles;

b) de anläggningar som jordägaren

skall tillhandahålla, såsom bostäder

och andra bekvämligheter;

c) den försäkring som skall tagas

mot risker i samband med jordens

brukande ävensom mot andra

risker och ansvaret för kostnaden

för sådan försäkring.

16. 1) Jordägarens rätt att efter

vederbörlig uppsägning häva avtalet

innan det utlöper bör begränsas till

de fall som regleras i lagar eller förordningar,

t. ex. vanhävd från brukarens

sida eller ägarens återtagande

av besittningen av brukningsenheten

för ändamål som vederbörande

myndighet bedömer såsom berättigat.

2) Har ett avtal hävts på sådant

sätt, bör arrendatorer, natura-arrendatorer

och liknande arbetstagargrupper

inom jordbruket få tillräcklig

tid på sig för att efter eget val bärga

sin skörd eller få tillfredsställande

kompensation därför.

3) Arrendatorer, natura-arrendatorer

och liknande arbetstagar
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

workers should be given notice in

writing, sufficiently in advance, in

the case of sale by tlie landowner;

wliere they have satisfactorily cultivated

the holding which they occupy

for a prescribed number of

years, they should have the right of

pre-emption over that holding.

(4) Tenants, share-croppers and

similar categories of agricultural

workers should be enlitled to compensation

för disturbance in the case

of termination of the contract by the

landowner before its expiry for reasons

other than failure to meet

agreed commitments.

17. Tenants, share-croppers and

similar categories of agricultural

workers should have the right to

make such improvements as may be

necessary on the holding which they

occupy, and should, if they obtain

the prior approval of the landowner

or of the competent autliority to

make such improvements, or in cases

where these are authorised by law,

be entitled to compensation för the

unexhausted added value of such

improvements on giving iip the

holding.

18. Where it is customary or necessary

for the tenants, share-croppers

and similar categories of agricultural

workers to live on the

holding, landowners should be encouraged

to provide them with adequate

housing conforming to standards

compatible with human dignity

with respect to such matters as protection

against natural elements, provision

of drinking-water, sanitary installations

and separate accommodation

for animals. The competent authority

should take such measures as

may be appropriate and practicable

to assist the landowners in this responsibility.

19. Where appropriate, and in so

far as this is not inherent in the nature

of the contractual arrangement,

tenants, share-croppers and similar

grupper inom jordbruket bör i händelse

jordägaren säljer brukningsenheten

få skriftligt meddelande därom

i god tid före försäljningen; om

de på tillfredsställande sätt brukat

den brukningsenhet de innehar under

ett föreskrivet antal år bör de

ha förköpsrätt till den.

4) År rendatorer, natur a-arrendatorer

och liknande arbetstagargrupper

inom jordbruket bör vara

berättigade till ersättning för intrång

i händelse jordägaren före avtalets

utgång uppsäger detta av annat

skäl än underlåtenhet att uppfylla

överenskomna åtaganden.

17. Arr enda tor er, natur a-arrendatorer

och liknande arbetstagargrupper

inom jordbruket bör ha rätt att

göra eventuellt erforderliga förbättringar

på den brukningsenhet de innehar

och bör, om de av jordägaren

eller av vederbörande myndighet i

förväg erhållit tillstånd till sådana

förbättringar eller om dessa är medgivna

i lag, vid avflyttning från

brukningsenheten vara berättigade

till ersättning för det outnyttjade

tilläggsvärdet av sådana förbättringar.

18. Där det är brukligt eller nödvändigt

att arrendatorer, natura-arrendatorer

och liknande arbetstagargrupper

inom jordbruket bor på

brukningsenheten, bör jordägarna

uppmuntras att förse dem med en

tillfredsställande bostad, som uppfyller

en människovärdig standard

med avseende på t. ex. skydd mot

naturelementen, tillgång till dricksvatten,

sanitära anordningar och

separata utrymmen för djur. Vederbörande

myndighet bör vidtaga sådana

åtgärder som kan vara ändamålsenliga

och praktiskt genomförbara

för att bistå jordägarna i deras

åligganden i detta hänseende.

19. I den mån detta inte redan

följer av avtalets natur bör arrendatorer,

natura-arrendatorer och liknande

arbetstagargrupper inom

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

categories of agricultural workers

should be authorised to use some

land för producing food för themselves

and their families.

20. Appropriate steps should be

taken within the framework of systems

of public registration properly

to record the rights of tenants, sharecroppers

and similar categories of

agricultural workers, free of charge,

and to maintain relevant entries up

to date.

IV. Complementary Measures

21. Where appropriate, the competent

authorities, in collaboration

in so far as possible with the organisations

concerned, should encourage,

and give instruction in, the organisation

by tenants, sliare-croppers and

similar categories of agricultural

workers of co-operative institutions,

such as production co-operatives, cooperatives

for the processing of agricultural

produce, credit co-operatives,

marketing co-operatives and

purchasing co-operatives, and the

strengthening of such institutions

where they already exist.

22. (1) Measures should be taken

in the light of available national resources

and conditions prevailing in

the country to make adequate lowcost

credit in cash and kind available

to tenants, share-croppers and similar

categories of agricultural workers

so as, in particular, to—

(a) contribute to raising levels

of production and consumption;

(b) promote access to land;

(c) increase the effectiveness of

agrarian reform and of land seltlement

projects.

(2) So far as practicable, the provision

of such credit should be associated

with approved and super
-

jordbruket, när omständigheterna så

medger, tillåtas utnyttja ett stycke

jord för produktion av livsmedel för

sin och sin familjs räkning.

20. Inom ramen för offentliga registreringssystem

bör lämpliga åtgärder

vidtagas så att arrendatorers,

natura-arrendatorers och liknande

arbetstagargruppers inom jordbruket

rättigheter blir vederbörligen

registrerade och anteckningar i samband

därmed hålls aktuella.

IV. Kompletterande åtgärder

21. Där så är lämpligt bör vederbörande

myndigheter, så långt möjligt

i samarbete med berörda organisationer,

stimulera och på lämpligt

sätt handleda arrendatorer, natura-arrendatorer

och liknande arbetstagargrupper

inom jordbruket

vid bildandet av kooperativa företag,

såsom producentkooperativa föreningar,

kooperativa föreningar för

framställning och förädling av jordbruksprodukter,

kooperativa kreditföreningar,

kooperativa föreningar

för marknadsföring och kooperativa

inköpsföreningar samt aktivt stödja

sådana redan existerande institutioner.

22. 1) Med beaktande av tillgängliga

resurser och rådande förhållanden

inom landet bör åtgärder vidtagas

för att tillräckliga krediter

med låg ränta, kontant eller in natura,

ställs till förfogande för arrendatorer,

natura-arrendatorer och liknande

arbetstagargrupper inom

jordbruket, särskilt i syfte att

a) bidraga till att höja produktions-

och konsumtionsnivån;

b) främja tillgången på jord;

c) öka effektiviteten i agrarreformer

och nyodlingsprojekt.

2) Så långt möjligt bör beviljandet

av sådan kredit förenas med

godkända och övervakade projekt

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

vised farm development and management

schemes.

(3) Special consideration should

be given in the light of national conditions

to systems of—

(a) low-cost co-operative credit;

(b) supervised credit;

(c) low-cost bank credit;

(d) interest-free government loans.

(4) Tenants, share-croppers and

similar categories of agricultural

workers should not be required to

obtain the authorisation of landowners

to obtain credit to be used

for improving their holding.

23. (1) The competent authorities

and bodies should take appropriate

measures to ensure that general

education as well as programmes of

agricultural education and vocational

training in agriculture are effectively

available to tenants, share-croppers

and similar categories of agricultural

workers and their dependants.

(2) Where such persons are covered

by agrarian reform or land

settlement projects, special programmes

of education and training should

bo developed to enable them to benefit

fully therefrom.

(3) Representatives of agricultural

organisations concerned should be

associated with the work of governmental

bodies responsible for the application

of the provisions of this

Paragraph.

24. Particular attention should be

paid by the competent authorities to

integrated programmes for rural employment

promotion so as to—

(a) give tenants, share-croppers

and similar categories of agricultural

workers, as well as their families,

every opportunity of making fuller

use of their capacity for work;

(b) provide permanent non-agri
-

för utveckling och drift av jordbruk.

3) Särskild uppmärksamhet bör

med beaktande av landets förhållanden

ägnas åt system avseende

a) kooperativ kredit med låg ränta;
b)

övervakad kredit;

c) bankkredit med låg ränta;

d) räntefria statliga lån.

4) Arrendatorer, natura-arrendatorer

och liknande arbetstagargrupper

inom jordbruket bör inte

vara tvungna att inhämta jordägarnas

tillstånd för att skaffa kredit för

förbättring av brukningsenheterna.

23. 1) Vederbörande myndigheter

och organ bör vidtaga lämpliga åtgärder

för att garantera, att den allmänna

undervisningen ävensom program

för undervisning och yrkesutbildning

i jordbruk på ett effektivt

sätt står till förfogande för arrendatorer,

natura-arrendatorer och liknande

arbetstagargrupper inom

jordbruket och för deras familjer.

2) Där sådana personer omfattas

av agrarreformer eller nyodlingsprojelct

bör särskilda undervisningsoch

utbildningsprogram utvecklas

för att sätta dem i stånd att till fullo

utnyttja sådana reformer eller projekt.

3) Representanter för berörda

jordbruksorganisationer bör knytas

till det arbete som utförs av de för

tillämpningen av bestämmelserna i

denna punkt ansvariga statliga organen.

24. Vederbörande myndigheter bör

ägna särskild uppmärksamhet åt integrerade

program för främjande av

sysselsättningen på landsbygden

för att

a) ge arrendatorer, natura-arrendatorer

och liknande arbetstagargrupper

inom jordbruket liksom deras

familjer möjlighet att bättre utnyttja

sin arbetskapacitet;

b) bereda dem som är ur stånd

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

cultural employment för those unable

to obtain employment in agriculture.

25. The competent authorities

should ensure that tenants, sharecroppers

and similar categories of

agricultural workers—

(a) are covered in so far as practicable

by appropriate and adequate

social security schemes; and

(b) benefit from programmes for

rural development concerned with

matters such as education, public

health, housing and social services,

including cultural and recreational

activities, and, in particular, from

the extension of community development

programmes to them.

26. (1) Tenants, share-croppers

and similar categories of agricultural

workers should be protected as far

as possible and practicable against

risks of loss in income resulting from

natural calamities such as drought,

floods, hail, fire and animal and plant

diseases.

(2) Where appropriate and practicable,

the competent authorities,

after taking into account the situation

in the country, should introduce

or encourage insurance schemes to

cover these workers against such

risks and play a prominent role in

financing them.

att erhålla sysselsättning i jordbruket

stadigvarande sysselsättning

utanför nämnda näringsgren.

25. Vederbörande myndigheter bör

tillse att arrendatorer, natura-arrendatorer

och liknande arbetstagargrupper

inom jordbruket

a) så långt möjligt omfattas av

tillfredsställande program för social

trygghet; och

b) drar nytta av program för

landsbygdens utveckling, omfattande

bl. a. undervisning, hälsovård, bostadsförsörjning

och socialvård däri

inbegripet kultur- och fritidsverksamhet,

och framförallt av att program

för samhällsutveckling utvidgas

till att omfatta dem.

26. 1) Arrendatorer, natura-arrendatorer

och liknande arbetstagargrupper

inom jordbruket bör så

långt möjligt skyddas mot riskerna

av inkomstbortfall till följd av naturkatastrofer

såsom torka, översvämning,

hagel, brand samt djuroch

växtsjukdomar.

2) Där så är möjligt bör vederbörande

myndigheter med beaktande

av förhållandena i landet införa

eller verka för speciella försäkringssystem

avsedda att skydda dessa arbetstagare

mot sådana risker samt

i väsentlig mån bidraga till finansieringen

av sådana system.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

31

Convention (No. 121) concerning

Benefits in the Case of Employment

Injury

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the International

Labour Office, and having

met in its Forty-eighth Session on 17

June 1964, and

Having decided upon the adoption

of certain proposals with regard to

benefits in the case of industrial accidents

and occupational diseases,

which is the fifth item on the agenda

of the session, and

Having determined that these proposals

shall take the form of an International

Convention,

adopts this eighth day of July of the

year one thousand nine hundred and

sixty-four the following Convention,

which may be cited as the Employment

Injury Benefits Convention,

1964:

Article 1

In this Convention—

(a) the term “legislation” includes

any social security rules as

well as laws and regulations;

(b) the term “prescribed” means

determined by or in virtue of national

legislation;

(c) the term “industrial under
taking”

includes all undertakings in

the following branches of economic

activity: mining and quarrying;

manufacturing; construction; electricity,

gas, water and sanitary ser
-

B i lag a 2

(Översättning)

Konvention (nr 121) om förmåner vid

yrkesskada

Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens,

vilken av styrelsen för Internationella

arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 17 juni

1964 till sitt fyrtioåttonde sammanträde,

och beslutat antaga vissa förslag

om förmåner vid yrkesskada, vilken

fråga utgör den femte punkten på

sammanträdets dagordning,

samt beslutat, att dessa förslag

skall taga form av en internationell

konvention,

antager denna den åttonde dagen i

juli månad år nittonhundrasextiofyra

följande konvention, som kan

benämnas konvention om förmåner

vid yrkesskada, 1964.

Artikel 1

I denna konvention

a) innefattar uttrycket »lagstiftning»

lagar och förordningar ävensom

i administrativ ordning meddelade

föreskrifter om social trygghet;
b)

avses med uttrycket »föreskrivet»

bestämt genom eller med

stöd av nationell lagstiftning;

c) innefattar uttrycket »industriföretag»

varje företag som har anknytning

till någon av följande ekonomiska

verksamhetsgrenar: gruvdrift,

varuproduktion, byggnads- och

anläggningsarbete, el-, gas-, vatten

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

vices; and transport, storage and

communication;

(rf) the term “dependent” refers

to a state of dependency which is

presumed to exist in prescribed cases;
(e)

the term “dependent child”

covers—-

(i) a child under school-leaving

age or under 15 years of age, wliichever

is the higher, and

(ii) a child under a prescribed

age higher than that specified in subclause

(i) and who is an apprentice

or student or has a chronic illness or

infirmity disabling him for any gainful

activity, on conditions laid down

by national legislation: Provided that

this requirement shall be deemed to

be met where national legislation defines

the term so as to cover any

child under an age appreciably

higher than that specified in subclause

(i).

Article 2

1. A Member whose economic and

medical facilities are insufficiently

developed may avail itself by a declaration

accompanying its ratification

of the temporary exceptions

provided for in the following Artides:

Article 5, Article 9, paragraph

3, clause (b), Article 12, Article 15,

paragraph 2, and Article 18, paragraph

3. Any such declaration shall

state the reason for such exceptions.

2. Each Member which has made

a declaration under paragraph 1 of

this Article shall include in its report

upon the application of this Convention

submitted under article 22 of

the Constitution of the International

Labour Organisation a statement in

respect of each exception of which it

avails itself—

(a) that its reason for doing so

subsists; or

och sanitär försörjning samt transporter,

lagerföring och samfärdsel;

d) anknyter uttrycket »beroende»

till det försörjningsbehov som

förutsätts föreligga i föreskrivna

fall;

e) betecknar uttrycket »beroende

barn»

i) ett barn under den ålder

vid vilken skolplikten upphör eller

ett barn under 15 år, beroende på

vilken av dessa åldrar som är den

högre;

ii) på föreskrivna villkor ett

barn under viss högre ålder än den

i punkt i) angivna, som är lärling

eller fortsätter sina studier eller på

grund av bestående sjukdom eller

lyte inte kan utöva något förvärvsarbete,

såvida inte den nationella

lagstiftningen definierar uttrycket

»beroende barn» som omfattande

varje barn under en ålder som är

avsevärt högre än den i punkt i)

angivna.

Artikel 2

1. Medlem, vars ekonomiska resurser

och sjukvårdsanordningar är

otillräckligt utvecklade, kan genom

en vid sin ratifikationshandling fogad

förklaring begagna sig av de

temporära undantag, som finns angivna

i följande artiklar, nämligen

5, 9: 3 b), 12, 15:2) och 18:3). I

varje förklaring skall skälen till sådana

undantag anges.

2. Medlem som avgivit förklaring

enligt mom. 1 av denna artikel skall

i sin redogörelse rörande tillämpningen

av denna konvention enligt

artikel 22 av Internationella arbetsorganisationens

stadga beträffande

varje undantag, varav medlemmen

begagnar sig, ge till känna

a) att skälen härför alltjämt föreligger;

eller

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

it renounces lts right ro

avail itself of the exception in question

as from a stated date.

Article 3

1. Any member which ratifies this

Convention may, by a declaration

accompanying its ratification, exclude

from the application of the

Convention—

(a) seafarers, including seafisher
men,

,

(b) public servants,

where these categories are protected

by special schemes which provide in

the aggregate benefits åt least equivalent

to those required by this Convention.

2. Where a declaration under paragraph

1 of this Article is in force,

the Member may exclude the persons

belonging to the category or categories

excluded from the application of

the Convention from the number of

employees when calculating the percentage

of employees in compliance

with paragraph 2, clause (d) of Article

4, and with Article 5.

3. Any Member which has made

a declaration under paragraph 1 of

this Article may subsequently notify

the Director-General of the International

Labour Office that it accepts

the obligations of this Convention in

respect of a category or categories

excluded åt the time of its ratification.

Artide 4

1. National legislation concerning

employment injury benefits shall

protect all employees, including apprentices,

in the public and private

sectors, including co-operatives, and.

in respect of the death of the breadwinner,

prescribed categories of beneficiaries.

2. Any Member may make such

exceptions as it deems necessary in

3 — Bibang till riksdagens protokoll

b) att medlemmen avstår från

rätten att begagna sig av ifrågavarande

undantag från och med viss

dag.

Artikel 3

1. Varje medlem som ratificerar

denna konvention kan genom en vid

ratifikationshandlingen fogad förklaring

från tillämpningen av konventionen

undantaga

a) sjöfolk, däri inbegripna fiskare

sysselsatta med saltsjöfiske,

b) tjänstemän i offentlig tjänst,

om dessa kategorier är skyddade genom

speciella system, som tillsammantagna

tillhandahåller förmåner,

som är minst likvärdiga med de i

denna konvention stadgade.

2. Om en i enlighet med föregående

mom. avgiven förklaring är i

kraft, kan medlemmen från det antal

arbetstagare, till vilka hänsyn

skall tagas vid beräkningen av det

procentuella antalet arbetstagare enligt

artikel 4: 2 d) och artikel 5, utesluta

de med nämnda förklaring avsedda

personerna.

3. Varje medlem som avgivit förklaring

enligt mom. 1 av denna artikel

kan sedermera underrätta Internationella

arbetsbyråns generaldirektör

om att medlemmen godtager

de ur denna konvention härrörande

förpliktelserna med avseende

på den eller de kategorier, vilka uteslutits

vid tidpunkten för ratificeringen.

Artikel 4

1. Den nationella lagstiftningen

om förmåner vid yrkesskada skall

skydda alla arbetstagare och lärlingar

inom den offentliga och den privata

sektorn, däri inbegripet kooperativa

företag, samt vid familjeförsörjarens

död, föreskrivna kategorier

av förmånstagare.

2. Varje medlem får stadga sådana

undantag som kan finnas på69.

1 samt. Nr 15

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

respect of—

(a) persons whose employment is

of a casual nature and who are employed

otherwise than for the purpose

of the employer’s trade or business;
(b)

out-workers;

(c) members of the employer’s

family living in his house, in respect

of their work for him;

(d) other categories of employees,

which shall not exceed in number

10 per cent of all employees other

than those excluded under clauses

(a) to (c).

Article 5

Where a declaration provided for

in Article 2 is in force, the application

of national legislation concerning

employment injury benefits may

be limited to prescribed categories of

employees, which shall total in number

not less than 75 per cent of all

employees in industrial undertakings,

and, in respect of the death of

the breadwinner, prescribed categories

of beneficiaries.

Artide 6

The contingencies covered shall

include the following where due to

an employment injury:

(a) a morbid condition;

(b) incapacity for work resulting

from such a condition and involving

suspension of earnings, as defined

by national legislation;

(c) total loss of earning capacity

or partial loss thereof in excess of a

prescribed degree, likely to be permanent,

or corresponding loss of faculty;

and

(d) the loss of support suffered

as the result of the death of the

breadwinner by prescribed categories

of beneficiaries.

kallade beträffande

a) personer, som sysselsättes

med tillfälligt arbete, vilket icke står

i samband med arbetsgivarens rörelse;
b)

hemarbetande;

c) medlemmar av arbetsgivarens

familj, vilka bor under hans tak, i

den mån de arbetar för hans räkning;
d)

andra arbetstagarkategorier

vilkas antal ej får överstiga tio procent

av alla andra arbetstagare än

de som uteslutits enligt styckena a)

—c) ovan.

Artikel 5

Är en i artikel 2 avsedd förklaring

i kraft kan tillämpningen av

den nationella lagstiftningen om förmåner

vid yrkesskada begränsas till

föreskrivna kategorier av arbetstagare,

vilkas sammanlagda antal skall

uppgå till minst 75 procent av alla

ax-betstagare i industriföretag, samt,

vid familjeförsörjarens död, till föreskrivna

kategorier av förmånstagare.

Artikel 6

Här avsedda riskfall skall omfatta

följande fall, för såvitt de härrör

från yrkesskada

a) sjukdomstillstånd;

b) av sådant sjukdomstillstånd

orsakad arbetsoförmåga, som medför

inkomstbortfall av den innebörd

den nationella lagstiftningen anger;

c) fullständig förlust av förvärvsförmågan

eller partiell förlust

av förvärvsförmågan över en föreskriven

grad, om det är sannolikt

att denna fullständiga eller partiella

förlust blir bestående, eller motsvarande

förlust av den fysiska prestationsförmågan;

samt

d) föreskrivna förmånstagarkategoriers

förlust av försörjningen till

följd av familjeförsörjarens död.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Article 7

1. Each Member shall prescribe a

definition of “industrial accident”,

including the conditions under which

a commuting accident is considered

to be an industrial accident, and

shall specify the terms of sucli definition

in its reports upon the application

of this Convention submitted

under article 22 of the Constitution

of the International Labour Organisation.

2. Where commuting accidents are

covered by social security schemes

other than employment injury

schemes, and these schemes provide

in respect of commuting accidents

benefits which, when taken together,

are åt least equivalent to those required

under this Convention, it shall

not be necessary to make provision

for commuting accidents in the definition

of “industrial accident”.

Artide 8

Each Member shall—-

(a) prescribe a list of diseases,

comprising åt least the diseases enumerated

in Schedule I to this Convention,

which shall be regarded as

occupational diseases under prescribed

conditions; or

(b) include in its legislation a

general definition of occupational

diseases broad enough to cover åt

least the diseases enumerated in

Schedule I to this Convention; or

(c) prescribe a list of diseases in

conformity with clause (a), complemented

by a general definition of occupational

diseases or by other provisions

for establishing the occupational

origin of diseases not so listed

or manifesting themselves under

conditions different from those prescribed.

Artikel 7

1. Varje medlem skall föreskriva

en definition av begreppet

»olycksfall i arbete», varvid tillika

skall anges de omständigheter, under

vilka olycksfall, som inträffar

under färd till eller från arbetet,

skall anses såsom olycksfall i arbete;

medlemmen skall vidare i de rapporter

rörande tillämpningen av denna

konvention, som medlemmen har

att avge enligt artikel 22 av Internationella

arbetsorganisationens

stadga, ange ordalagen i en dylik definition.

2. När färdolycksfall omfattas av

andra system för social trygghet än

de som gäller yrkesskada, och dessa

system i vad avser sådana olycksfall

tillhandahåller förmåner, vilka

tillsammantagna är minst likvärdiga

med de i denna konvention stadgade,

behöver färdolycksfallen icke inbegripas

under definitionen av begreppet

»olycksfall i arbete».

Artikel 8

Varje medlem skall

a) antingen upprätta en sjukdomsförteclcning,

som omfattar

minst de sjukdomar som uppräknas

i den vid denna konvention fogade

tabell I och som skall anses såsom

yrkessjukdomar under föreskrivna

förhållanden;

b) eller i sin lagstiftning intaga

en allmän definition av begreppet

yrkessjukdomar, vilken skall vara

tillräckligt vid för att omfatta minst

de sjukdomar som uppräknas i nyssnämnda

tabell I;

c) eller upprätta en förteckning

över yrkessjukdomar enligt a),

kompletterad med en allmän definition

av begreppet yrkessjukdom eller

med bestämmelser, som gör det

möjligt att fastställa sambandet mellan

yrket och andra sjukdomar än

sådana som förekommer i förteckningen

eller som yppats under för
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

hållanden som avviker från de föreskrivna.

Article 9

1. Each Member shall secure to

the persons protected, subject to prescribed

conditions, the provision of

the following benefits:

(a) medical care and allied benefits

in respect of a morbid condition;

(b) cash benefits in respect of

the contingencies specified in Article

6, clauses (b), (c) and (d).

2. Eligibility for benefits may not

be made subject to the length of

employment, to the duration of insurance

or to the payment of contributions:

Provided that a period of

exposure may be prescribed for occupational

diseases.

3. The benefits shall be granted

throughout the contingency: Provided

that in respect of incapacity for

work the cash benefit need not be

paid for the first three days—

(a) where the legislation of a

Member provides for a waiting period

åt the date on which this Convention

comes into force, on condition

that tlie Member includes in its

reports upon the application of this

Convention submitted under article

22 of the Constitution of the International

Labour Organisation a statement

that its reason for availing itself

of this provision subsists; or

(b) where a declaration provided

för in Article 2 is in force.

Artide 10

1. Medical care and allied benefits

in respect of a morbid condition

shall comprise—

(a) general practitioner and specialist

in-patient and out-patient

care, including domiciliary visiting;

(b) dental care;

A rtikel 9

1. Varje medlem skall under föreskrivna

förhållanden tillförsäkra av

lagstiftningen skyddade personer

följande förmåner

a) sjukvård och därmed sammanhängande

förmåner vid sjukdomstillstånd;
b)

kontantförmåner vid riskfall

som avses i artikel 6 b), c) och d).

2. Rätt till förmåner får ej göras

beroende av viss tids anställning,

viss tids försäkring eller erläggande

av avgifter, dock att då det gäller

yrkessjukdom viss tid kan föreskrivas,

under vilken vederbörande skall

ha varit utsatt för sjukdom srisken.

3. Förmånerna skall utgå så länge

följderna av det inträffade riskfallet

består, dock att i fråga om arbetsoförmåga

kontantförmåner icke behöver

utges för de tre första dagarna

a) om en medlems lagstiftning

vid tidpunkten för denna konventions

ikraftträdande innehåller föreskrifter

om karenstid och under förutsättning

att medlemmen i de rapporter

rörande tillämpningen av

denna konvention, som medlemmen

har att avge enligt artikel 22 av Internationella

arbetsorganisationens

stadga, intygar att de skäl som medlemmen

haft för att begagna sig av

detta undantag alltjämt består; eller

b) om förklaring som avses i artikel

2 är i kraft.

Artikel 10

1. Sjukvård och därmed sammanhängande

förmåner skall vid sjukdomstillstånd

omfatta

a) såväl sluten som öppen vård

av allmänpraktiserande läkare och

av specialist, innefattande jämväl

hembesök;

b) tandvård;

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

(c) nursing care åt home or in

hospital or other medical institutions;
(d)

maintenance in hospitals, convalescent

homes, sanatoria or other

medical institutions;

(e) dental, pharmaceutical and

other medical or surgical supplies,

including prosthetic appliances kept

in repair and renewed as necessary,

and eyeglasses;

(/) the care furnished by members

of such other professions as

may åt any time be legally recognised

as allied to the medical profession,

under the supervision of a

medical or dental practitioner; and

(g) the following treatment åt the

place of worlc, wherever possible:

(z) emergency treatment of persons

sustaining a serious accident;

(ii) follow-up treatment of

those whose injury is slight and

does not entail discontinuance of

work.

2. The benefits provided in accordance

with paragraph 1 of this

Article shall be afforded, using all

suitable means, with a view to maintaining,

restoring or, where this is

not possible, improving the health of

the injured person and his ability to

work and to attend to his personal

needs.

Article 11

1. Any Member which provides

medical care and allied benefits by

means of a general health scheme or

a medical care scheme for employed

persons may specify in its legislation

that such care shall be made available

to persons who have sustained

employment injuries on the same

terms as to other persons entitled

thereto, on condition that the rules

on the subject are so designed as to

avoid hardship.

c) sjulcsköterskevård i hemmet

eller på sjukhus eller annan sjukvårdsinrättning

;

d) vård på sjukhus, konvalescenthem,

sanatorium eller annan sjukvårdsinrättning;
e)

tandproteser o. d., läkemedel

jämte övriga medicinska eller kirurgiska

hjälpmedel, däri inbegripna

proteser samt erforderligt underhåll

och förnyande av sådana, ävensom

glasögon;

f) vård som under kontroll av läkare

eller tandläkare lämnas av andra

behöriga utövare av sjukvård;

g) behandling på arbetsplatsen

av följande art i den mån så är möjligt:
i)

brådskande behandling av

personer, som drabbats av allvarligt

olycksfall;

ii) efterbehandling av personer

med lättare skador, vilka ej medför

avbrott i arbetet.

2. I enlighet med mom. 1 av denna

artikel tillhandahållen sjukvård

skall syfta till att med alla lämpliga

medel vidmakthålla, återställa eller,

om annat ej är möjligt, förbättra

den skadades hälsa samt förmåga att

arbeta och tillgodose sina personliga

behov.

Artikel 11

1. Varje medlem som tillhandahåller

sjukvård och därmed sammanhängande

förmåner genom ett

allmänt hälso- och sjukvårdssystem

eller genom ett sjukvårdssystem, för

anställda, kan i sin lagstiftning stadga

att sådan vård skall meddelas

personer som drabbats av yrkesskada

på samma villkor som gäller för

andra därtill berättigade personer,

under förutsättning att reglerna i

ämnet är utformade på sådant sätt

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

2. Any Meraber which provides

medical care and allied benefits by

reimbursing expenses may in its legislation

make special rnles in respect

of cases in which the extent,

duration or cost of such care exceed

reasonable limits, on condition that

the rules on the subject are not inconsistent

with the purpose stated in

paragraph 2 of Article 10 and are so

designed as to avoid hardship.

Article 12

Where a declaration provided for

in Article 2 is in force, medical care

and allied benefits shall include åt

least—

(a) general practitioner care, including

domiciliary visiting;

(b) specialist care åt hospitals för

in-patients and out-patients, and

such specialist care as may be available

outside hospitals;

(c) the essential pharmaceutical

supplies on prescription by a medical

or other qualified practitioner;

(d) hospitalisation, where necessary;

and

(e) wherever possible, emergency

treatment åt the place of work of

persons sustaining an industrial accident.

Article 13

The cash benefit in respect of temporary

or initial incapacity for work

shall be a periodical payment calculated

in such a manner as to comply

either with the requirements of

Article 19 or with the requirements

of Article 20.

Article 14

1. Cash benefits in respect of loss

att vederbörande inte blir försatt i

en nödsituation

2. Varje medlem, som tillhandahåller

sjukvård och därmed sammanhängande

förmåner genom att

ersätta de utgifter som vederbörande

ådragit sig, kan i sin lagstiftning införa

särskilda bestämmelser för sådana

fall, då omfattningen eller varaktigheten

av eller kostnaderna för

sådan vård överstiger rimliga gränser,

under förutsättning att reglerna

i ämnet ej är oförenliga med det i artikel

10: 2 angivna målet samt vidare

är utformade på sådant sätt att

vederbörande inte blir försatt i en

nödsituation.

Artikel 12

När en jämlikt artikel 2 avgiven

förklaring är i kraft, skall sjukvård

och därmed sammanhängande

förmåner omfatta åtminstone

a) vård av allmänpraktiserande

läkare, innefattande jämväl hembesök;
b)

specialistvård på sjukhus för

där intagna och för patienter i öppen

vård samt sådan specialistvård

som kan finnas tillgänglig utanför

sjukhus;

c) väsentliga läkemedel, som ordineras

av läkare eller annan legitimerad

utövare av sjukvård;

d) vård på sjukhus om så erfordras;

samt

e) i den mån så är möjligt brådskande

behandling på arbetsplatsen

av personer som drabbats av olycksfall

i arbete.

Artikel 13

Kontantförmåner vid tillfällig arbetsoförmåga

eller vid arbetsoförmåga

som befinner sig i ett inledande

skede skall bestå av en periodisk

utbetalning beräknad på sådant sätt

att den uppfyller kraven i artikel 19

eller artikel 20.

Artikel 14

1. Vid förlust av förvärvsförmå
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

of earning capacity likely to be permanent

or corresponding loss of faculty

shall be payable in all cases in

which such loss, in excess of a prescribed

degree, remains åt the expiration

of the period during which

benefits are payable in accordance

with Article 13.

2. In case of total loss of earning

capacity likely to be permanent or

corresponding loss of faculty, the

benefit shall be a periodical payment

calculated in such a manner as to

comply either with the requirements

of Article 19 or with the requirements

of Article 20.

3. In case of substantial partial

loss of earning capacity likely to be

permanent which is in excess of a

prescribed degree, or corresponding

loss of faculty, the benefit shall be a

periodical payment representing a

suitable proportion of that provided

for in paragraph 2 of this Article.

4. In case of partial loss of earning

capacity likely to be permanent

which is not substantial but which

is in excess of the prescribed degree

referred to in paragraph 1 of this

Article, or corresponding loss of faculty,

the cash benefit may take the

form of a lump sum payment.

5. The degrees of loss of earning

capacity or corresponding loss of

faculty referred to in paragraphs 1

and 3 of this Article shall be prescribed

in such manner as to avoid

hardship.

Article 15

1. In exceptional circumstances,

and with the agreement of the injured

person, all or part of the peri
-

gan, som sannolikt kommer att bli

bestående, eller vid motsvarande förlust

av den fysiska prestationsförmågan,

skall kontantförmåner utges

i alla sådana fall då förlusten överstiger

en viss föreskriven grad samt

består vid utgången av den period

under vilken förmånerna skall utges

i enlighet med artikel 13.

2. Vid fullständig förlust av förvärvsförmågan,

som sannolikt kommer

att bli bestående, eller vid motsvarande

förlust av den fysiska prestationsförmågan,

skall förmånen utgöras

av periodiska utbetalningar

beräknade i enlighet med bestämmelserna

i artikel 19 eller artikel

20.

3. Vid avsevärd partiell förlust av

förvärvsförmågan, som sannolikt

kommer att bli bestående och som

överstiger viss föreskriven grad, eller

vid motsvarande förlust av den

fysiska prestationsförmågan, skall

förmånen utgöras av periodiska utbetalningar,

vilka motsvarar en skälig

andel av den i mom. 2 ovan angivna

förmånen.

4. Vid partiell förlust av förvärvsförmågan,

som sannolikt kommer

att bli bestående och som, ehuru icke

avsevärd, likväl överstiger den i

mom. 1 ovan angivna graden, eller

vid motsvarande förlust av den

fysiska prestationsförmågan, kan

kontantförmånen utgå i form av ett

engångsbelopp.

5. Den grad av förlust av för
värvsförmågan

eller av motsvarande

förlust av den fysiska prestationsförmågan,

till vilken hänvisas i mom.

1 och 3 av denna artikel, skall anges

på sådant sätt att vederbörande

inte blir försatt i en nödsituation.

Artikel 15

1. I undantagsfall kan med den

skadades samtycke de i artikel 14

mom. 2 och 3 avsedda periodiska

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

odical payment provided for in paragraphs

2 and 3 of Artide 14 may be

converted into a lump sum corresponding

to the actuarial equivalent

thereof when the competent authority

lias reason to believe that such

lump sum will be utilised in a manner

which is particularly advantageous

for the injured person.

2. Where a declaration provided

for in Article 2 is in force and the

Member concerned considers that it

lacks the necessary administrative

facilities for periodical payments, the

periodical payment provided for in

paragraphs 2 and 3 of Article 14

may be converted into a lump sum

corresponding to the actuarial equivalent

thereof, as computed on the

basis of available data.

Article 16

Increments in periodical payments

or other supplementary or special

benefits, as prescribed, shall be provided

for disabled persons requiring

the constant help or attendance of

another person.

Article 17

The conditions in which periodical

payments due in respect of loss of

earning capacity or corresponding

loss of faculty shall be reassessed,

suspended or cancelled by reference

to a change in the degree of loss shall

be prescribed.

Article 18

1. The cash benefit in respect of

death of the breadwinner shall be a

periodical payment to a widow as

prescribed, a disabled and dependent

widower, dependent children of the

deceased and other persons as may

be prescribed; this payment shall be

calculated in such a manner as to

utbetalningarna helt eller delvis utbytas

mot ett engångsbelopp som

motsvarar det försäkringsmatematiska

värdet av nämnda utbetalningar,

när vederbörande myndighet har

anledning antaga, att engångsbeloppet

kommer att användas på ett

för den skadade särskilt fördelaktigt

sätt.

2. Om förklaring som avses i artikel

2 är i kraft och vederbörande

medlemsstat anser sig sakna erforderliga

administrativa resurser för

att garantera regelbundna periodiska

utbetalningar, kan de periodiska

utbetalningar som avses i artikel 14

mom. 2 och 3 utbytas mot ett engångsbelopp,

som motsvarar det

försäkringsmatematiska värdet av

nämnda utbetalningar, beräknat på

grundval av tillgängliga uppgifter.

Artikel 16

Höjningar av de periodiska utbetalningarna

eller andra kompletterande

eller speciella förmåner, varom

föreskrifter kan finnas, skall utgå

till handikappade, som är i behov

av stadigvarande hjälp eller tillsyn

av annan person.

Artikel 17

Den nationella lagstiftningen skall

bestämma under vilka omständigheter

de periodiska utbetalningarna

med avseende på förlust av förvärvsförmågan

eller motsvarande förlust

av den fysiska prestationsförmågan

skall omprövas, innehållas eller

upphävas med hänsyn till eventuella

förändringar i graden av sådan

förlust.

Artikel 18

1. Vid familjeförsörjarens död skall

kontantförmånen utgöras av periodiska

utbetalningar till änka i enlighet

med vad som föreskrives i den

nationella lagstiftningen, till handikappad

änkling, som varit beroende

av den avlidna för sin försörjning,

till den avlidnes beroende barn samt

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

comply either with the requirements

of Article 19 or with the requirements

of Article 20: Provided that

it shall not be necessary to make

provision for a benefit to a disabled

and dependent widower where the

cash benefits to other survivors are

appreciably in excess of those required

by this Convention and where

social security schemes other than

employment injury schemes provide

to such widower benefits which are

appreciably in excess of those in respect

of invalidity required under

the Social Security (Minimum Standards)

Convention, 1952.

2. In addition, a funeral benefit

shall be provided åt a prescribed rate

which shall not be less than the normal

cost of a funeral: Provided that

where cash benefits to survivors are

appreciably in excess of those required

by this Convention the right

to funeral benefit may be made subject

to prescribed conditions.

3. Where a declaration provided

for in article 2 is in force and the

Member concerned considers that it

lacks the necessary administrative

facilities for periodical payments, the

periodical payment provided for in

paragraph 1 of this Article may be

converted into a lump sum corresponding

to the actuarial equivalent

thereof, as computed on the basis of

available data.

Article 19

1. In the case of a periodical payment

to which this Article applies,

the rate of the benefit, increased by

the amount of any family allowances

payable during the contingency, shall

be such as to attain, in respect of

the contingency in question, för the

standard beneficiary indicated in

Schedule II to this Convention, åt

till andra personer som kan finnas

angivna i nämnda nationella lagstiftning;

dessa utbetalningar skall

beräknas i enlighet med bestämmelserna

i artikel 19 eller artikel 20.

Förmån till handikappad och beroende

änkling behöver dock icke utgivas,

om kontantförmånerna till

andra efterlevande är avsevärt högre

än de som kräves enligt denna

konvention och om enligt andra system

för social trygghet än yrkesskadesystem

till sådan änkling utgår

förmåner, vilka är avsevärt högre än

de som kräves i fråga om förmåner

vid invaliditet enligt konventionen

angående social trygghet (minimistandard),

1952.

2. Dessutom skall begravningshjälp

utges med ett föreskrivet belopp

som icke får understiga de normala

kostnaderna för en begravning;

rätten till denna förmån kan

emellertid göras beroende av föreskrivna

villkor, då kontantförmånerna

till efterlevande avsevärt överstiger

de som anges i denna konvention.

3. Om förklaring som avses i artikel

2 är i kraft och vederbörande

medlemsstat anser sig sakna erforderliga

administrativa resurser för

att garantera regelbundna periodiska

utbetalningar, kan de periodiska

utbetalningar som avses i mom. 1 av

denna artikel utbytas mot ett engångsbelopp,

som motsvarar det försäkringsmatematiska

värdet av

nämnda utbetalningar, beräknat på

grundval av tillgängliga uppgifter.

Artikel 19

1. Vid periodisk utbetalning, varå

denna artikel äger tillämpning, skall

förmånens belopp, ökat med beloppet

av familjebidrag, som kan utgå

under den tid riskfallet omfattar, vara

sådant, att det för i bifogade tabell

II angiven standardförmånstagare

vid riskfallet i fråga utgör minst

i tabellen angiven procent av sum
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

least the percenLage indicated therein

of the total of the previous earnings

of the beneficiary or his breadwinner

and of the amount of any

family allowances payable to a person

protected with the same family

responsibilities as the standard benTiciary.

2. The previous earnings of the

beneficiary or his breadwinner shall

be calculated according to prescribed

rules, and, wliere the persons protected

or their breadwinners are arranged

in classes according to their

earnings, their previous earnings

may be calculated from the basic

earnings of the classes to which they

belonged.

3. A maximum limit may be prescribed

for the rate of the benefit or

for the earnings taken into account

for the calculation of the benefit,

provided that the maximum limit is

fixed in such a way that the provisions

of paragraph 1 of this Article

are complied with where the previous

earnings of the beneficiary or

his breadwinner are equal to or lower

than the wage of a skilled manual

male employee.

4. The previous earnings of the

beneficiary or his breadwinner, the

wage of the skilled manual male employee,

the benefit and any family

allowances shall be calculated on the

same time basis.

5. For the other beneficiaries the

benefit shall bear a reasonable relation

to the benefit for the standard

beneficiary.

6. För the purpose of this Article,

a skilled manual male employee shall

be—

(a) a fitter or turner in the manufacture

of machinery other than

electrical machinery; or

(b) a person deemed typical of

skilled labour selected in accordance

with the provisions of the following

paragraph; or

(c) a person whose earnings are

man av förmånstagarens eller hans

familjeförsörjares tidigare inkomster

och beloppet av familjebidrag

som kan utgå till en skyddad person

med samma försörjningsplikt som

standardförmånstagaren.

2. Förmånstagarens eller hans

försörj ares tidigare inkomster skall

beräknas enligt föreskrivna regler;

när de skyddade personerna eller deras

försörjare är uppdelade i inkomstklasser,

får deras tidigare inkomster

beräknas efter de nedre

gränserna inom de inkomstintervaller

vilka de tillhörde.

3. För förmånsbeloppet liksom

för de inkomster vilka ligger till

grund för beräkningen av förmånen

får fastställas ett högsta belopp, under

förutsättning att detta bestämmes

på sådant sätt, att föreskrifterna

i mom. 1 av denna artikel uppfylles,

när förmånstagarens eller hans

försörj ares tidigare inkomster icke

överstiger en yrkesutbildad manlig

kroppsarbetares lön.

4. Förmånstagarens eller hans

försörj ares tidigare inkomster, en

yrkesutbildad manlig kroppsarbetares

lön, förmånen och familjebidragen

skall samtliga beräknas i förhållande

till samma tidsenhet.

5. Vad beträffar övriga förmånstagare

skall förmånen stå i skäligt

förhållande till standardförmånstagarens

förmån.

6. I denna artikel avses med yrkesutbildad

manlig kroppsarbetare

a) hopsättare eller svarvare inom

industri för tillverkning av andra

maskiner än elektriska sådana; eller

b) person, som kan anses typisk

för yrkesutbildad arbetskraft, utvald

i enlighet med föreskrifterna i mom.

7; eller

c) person, vars inkomst är lika

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

such as to be equal to or greater

than the earnings of 75 per cent of

all the persons protected, such earnings

to be determined on the basis of

annual or shorter periods as may be

prescribed; or

(d) a person whose earnings are

equal to 125 per cent of the average

earnings of all the persons protected.

7. The person deemed typical of

skilled labour for the purpose of

clause (b) of the preceding paragraph

shall be a person employed in

the major group of economic activities

with the largest number of economically

active male persons protected

in the contingency in question,

or of the breadwinners of the

persons protected, as the case may

be, in the division comprising the

largest number of such persons or

breadwinners; for this purpose, the

international standard industrial

classification of all economic activities,

adopted by the Economic and

Social Council of the United Nations

åt its Seventh Session on 27 August

1948, as amended and reproduced in

the Annex to this Convention, or

such classification as åt any time

further amended, shall be used.

8. Where the rate of benefit varies

by region, the skilled manual

male employee may be determined

for each region in accordance with

paragraphs 6 and 7 of this Article.

9. The wage of the skilled manual

male employee shall be determined

on the basis of the rates of wages för

normal hours of work fixed by collective

agreements, by or in pursuance

of national laws or regulations,

where applicable, or by custom including

cost-of-living allowances, if

any; where such rates differ by region

but paragraph 8 of this Article

is not applied, the median rate shall

be taken.

10. No peiäodical payment shall

med eller överstiger den inkomst

som uppnås av 75 procent av alla

skyddade personer, varvid inkomsterna

skall beräknas för ett år eller

kortare tid, i enlighet med vad därom

kan vara föreskrivet; eller ock

d) person, vars inkomster är lika

med 125 procent av genomsnittsinkomsterna

för samtliga skyddade.

7. Såsom typisk för yrkesutbildad

arbetskraft enligt mom. 6 b) skall

anses person, som tillhör den undergrupp,

vilken med hänsyn till antalet

av ifrågavarande riskskydd omfattade

manliga förvärvsarbetande

eller med hänsyn till antalet försörjare

för skyddade personer, utgör

den största gruppen inom den huvudgrupp,

som i sig innesluter det

största antalet dylika förvärvsarbetande

eller försörj are; vid bedömandet

härav skall begagnas den av Förenta

Nationernas ekonomiska och

sociala råd vid dess sjunde sammanträde

den 27 augusti 1948 antagna, i

reviderat skick såsom bilaga till

denna konvention fogade internationella

standardindelningen av all

ekonomisk verksamhet efter verksamhetens

art med de ändringar,

som senare kan komma att vidtagas

i nämnda indelning.

8. Om förmånens storlek växlar

inom olika områden, får den yrkesutbildade

manlige kroppsarbetaren

för varje område utväljas i enlighet

med mom. 6 och 7 av denna artikel.

9. Yrkesutbildad manlig kroppsarbetares

lön skall bestämmas på

grundval av den för normal arbetstid

gällande lönen — såsom denna fastställts

genom kollektivavtal, eller, i

förekommande fall, genom eller i

kraft av nationell lagstiftning eller

genom sedvana — inklusive dyrtidstillägg,

om sådana utgår; i de fall då

den sålunda bestämda lönen varierar

mellan olika områden, men mom. 8

av denna artikel ej tillämpas, skall

medianlönen användas.

10. Periodisk utbetalning får icke

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

be less than a prescribed minimum

amount.

Article 20

1. In the case of a periodical payment

to which this Article applies,

the rate of the benefit, increased by

the amount of any family allowances

payable during the contingency,

shall be such as to attain, in respect

of the contingency in question, for

the standard beneficiary indicated in

Schedule II to this Convention, åt

least the percentage indicated therein

of the total of the wage of an ordinary

adult male labourer and of

the amount of any family allowances

payable to a person protected with

the same family responsibilities as

the standard beneficiary.

2. The wage of the ordinary adult

male labourer, the benefit and any

family allowances shall be calculated

on the same time basis.

3. For the other bencficiaries, the

benefit shall bear a reasonable relation

to the benefit for the standard

beneficiary.

4. For the purpose of this Article,

the ordinary adult male labourer

shall be—

(a) a person deemed typical of

unskilled labour in the manufactnre

of machinery other than electrical

machinery; or

(b) a person deemed typical of

unskilled labour selected in accordance

with the provisions of the following

paragraph.

5. The person deemed typical of

unskilled labour for the purpose of

clause (b) of the preceding paragraph

shall be a person employed in

the major group of economic activities

with the largest number of economically

active male persons protected

in the contingency in question,

or of the breadwinners of the

persons protected, as the case may

be, in the division comprising the

utgå med lägre belopp än det föreskrivna

minimibeloppet.

Artikel 20

1. Vid periodisk utbetalning varå

denna artikel äger tillämpning, skall

förmånens belopp, ökat med beloppet

av familjebidrag, som kan utgå under

den tid riskfallet omfattar vara sådant,

att det för i bifogade tabell II

angiven standardförmånstagare vid

riskfallet i fråga utgör minst i tabellen

angiven procent av summan av

en vanlig vuxen manlig arbetares

lön och beloppet av familjebidrag

som kan utgå till en skyddad person

med samma försörjningsplikt som

standardförmånstagaren.

2. En vanlig vuxen manlig arbetares

lön, förmånen och familjebidragen

skall samtliga beräknas i förhållande

till samma tidsenhet.

3. Vad beträffar övriga förmånstagare

skall förmånen stå i skäligt

förhållande till standardförmånstagarens

förmån.

4. I denna artikel avses med vanlig

vuxen manlig arbetare

a) person, som kan anses typisk

för icke yrkesutbildad arbetskraft

inom industri för tillverkning av

andra maskiner än elektriska sådana;

eller

b) person, som kan anses typisk

för icke yrkesutbildad arbetskraft

utvald i enlighet med föreskrifterna

i mom. 5.

5. Såsom typisk för icke yrkesutbildad

arbetskraft enligt mom. 4 b)

skall anses person, som tillhör den

undergrupp, vilken med hänsyn till

antalet av ifrågavarande riskskydd

omfattade manliga förvärvsarbetande

eller med hänsyn till antalet försörj

are för skyddade personer, utgör

den största gruppen inom den

huvudgrupp, som i sig innesluter det

största antalet dylika förvärvsarbe
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

largest number of such persons or

breadwinners; for this purpose the

internafional standard industrial

classification of all economic activities,

adopted by the Economic and

Social Council of the United Nations

åt its Seventh Session on 27 August

1948, as amended and reproduced in

the Annex to this Convention, or

such classification as åt any time''

further amended, sliall be used.

6. Where the rate of benefit varies

by region, the ordinary adult

male labourer may be determined

for each region in accordance with

paragraphs 4 and 5 of this Article.

7. The wage of the ordinary adult

male labourer shall be determined

on the basis of the rates of wages

for normal hours of work fixed by

collective agreements, by or in pursuance

of national laws or regulations,

where applicable, or by custom,

including cost-of-living allowances

if any, where such rates differ

by region but paragraph 6 of this

Article is not applied, the median

rate shall be taken.

8. No periodical payment shall be

less than a prescribed minimum

amount.

Article 21

1. The rates of cash benefits currently

payable pursuant to paragraphs

2 and 3 of Article 14 and paragraph

1 of Article 18 shall be reviewed

following substantial changes

in the general level of earnings where

these result from substantial changes

in the cost of living.

2. Each Member shall include the

findings of such reviews in its reports

upon the application of this

Convention submitted under article

22 of the Constitution of the International

Labour Organisation, and

shall specify any action taken.

tande eller försörj are; vid bedömandet

härav skall begagnas den av Förenta

Nationernas ekonomiska och sociala

råd vid dess sjunde sammanträde

den 27 augusti 1948 antagna i

reviderat skick såsom bilaga till denna

konvention fogade internationella

standardindelningen av all ekonomisk

verksamhet efter verksamhetens

art med de ändringar, som

senare kan komma att vidtagas i

nämnda indelning.

6. Om förmånens storlek växlar

inom olika områden, får den vanliga

vuxna manliga arbetaren för varje

område utväljas i enlighet med mom.

4 och 5 av denna artikel.

7. Den vanliga vuxna manliga arbetarens

lön skall bestämmas på

grundval av den för normal arbetstid

gällande lönen — såsom denna

fastställts genom kollektivavtal eller,

i förekommande fall, genom eller

i kraft av nationell lagstiftning

eller genom sedvana — inklusive

dyrtidstillägg, om sådana utgår; i de

fall då den sålunda bestämda lönen

varierar mellan olika områden, men

mom. 6 av denna artikel icke tillämpas,

skall medianlönen användas.

8. Periodisk utbetalning får icke

utgå med lägre belopp än det föreskrivna

minimibeloppet.

Artikel 21

1. Storleken av löpande kontantförmåner,

som utbetalas enligt artikel

14 mom. 2 och 3 samt artikel

18 mom. 1, skall göras till föremål

för översyn i anslutning till väsentliga

ändringar i den allmänna lönenivån,

då sådana föranledes av väsentliga

ändringar i levnadskostnaderna.

2. Varje medlem skall i sina rapporter

angående tillämpningen av

denna konvention, vilka medlemmen

har att avge enligt artikel 22 av

Internationella arbetsorganisationens

stadga, lämna upplysning om resultatet

av en sådan översyn samt till
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Article 22

1. A benefit to which a person

protected would otherwise be entitled

in compliance with this Convention

may be suspended to such

extent as may be prescribed—

(a) as long as the person concerned

is absent from the territory

of the Member;

(b) as long as the person concerned

is maintained åt public expense

or åt the expense of a social

security institution or service;

(c) where the person concerned

has made a fraudulent claim;

(d) where the employment injury

has been caused by a criminal offence

committed by the person concerned;
(e)

where the employment injury

has been caused by voluntary intoxication

or by the serious and wilful

misconduct of the person concerned;
(f)

where the person concerned,

without good cause, neglects to make

use of the medical care and allied

benefits or the rehabilitation services

placed åt his disposal, or fails

to comply with rules prescribed for

verifying the occurrence or continuance

of the contingency or for the

conduct of beneficiaries; and

(g) as long as the surviving

spouse is living with another person

as spouse.

2. In the cases and within the

limits prescribed, part of the cash

benefit otherwise due shall be paid

to the dependants of the person concerned.

Artide 23

1. Every claimant shall have a

right of appeal in the case of refusal

of the benefit or complaint as to its

lika ange de åtgärder denna föranlett.

Artikel 22

1. Förmån, vartill skyddad person

eljest skulle vara berättigad i enlighet

med denna konvention, får

innehållas i den utsträckning som

kan vara föreskriven,

a) så länge vederbörande befinner

sig utanför medlemsstatens territorium

;

b) så länge vederbörande försörjes

av allmänna medel eller på social

trygghetsinstitutions bekostnad;

c) om vederbörande sökt utfå förmån

under falska förutsättningar;

d) om yrkesskadan framkallats

av ett av vederbörande begånget

brott;

e) om yrkesskadan förorsakats av

frivilligt intagande av förgiftningsämnen

eller framkallats av en av vederbörande

avsiktligen begången allvarlig

förseelse;

f) om vederbörande utan giltigt

skäl underlåter att utnyttja till hans

förfogande stående sjukvårds- och

därmed sammanhängande anordningar

eller arbetsvårdsanordningar

eller icke iakttager för styrkande av

riskfallets inträffande eller fortvaro

eller för förmånstagarnas uppförande

föreskrivna regler;

g) så länge efterlevande make

sammanlever med annan person under

äktenskapsliknande förhållanden.

2. I föreskrivna fall och inom föreskrivna

gränser skall en del av

kontantförmånerna, som normalt

skulle ha erlagts annorledes, utbetalas

till dem som för sin försörjning

är beroende av vederbörande.

Artikel 23

1. Envar som gör anspråk på förmån

skall ha rätt att anföra besvär

över avslag på framställning därom

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

quality or quantity.

2. Where in the application of

this Convention a government department

responsible to a legislature

is entrusted with the administration

of inedical care, the right of appeal

provided for in paragraph 1 of this

Article may be replaced by a right

to have a complaint concerning the

refusal of medical care or the quality

of the care received investigated

by the appropriate authority.

3. Where a claim is settled by a

special tribunal established to deal

with employment injury benefit

questions or with social security

questions in general and on which

the persons protected are represented,

no right of appeal shall be required.

Article 24

1. Where the administration is

not entrusted to an institution regulated

by the public authorities or to

a government department responsible

to a legislature, representatives

of the persons protected shall participate

in the management, or be

associated therewith in a consultative

capacity, under prescribed conditions;

national legislation may

likewise decide as to the participation

of representatives of employers

and of the public authorities.

2. The Member shall accept general

responsibility for the proper administration

of the institutions of

services concerned in the application

of this Convention.

Article 25

Each Member shall accept general

responsibility for the due provision

of the benefits provided in compliance

with this Convention and shall

take all measures required for this

purpose.

samt klagan rörande dess beskaffenhet

eller storlek.

2. När vid tillämpningen av förevarande

konvention ett inför den

lagstiftande församlingen ansvarigt

regeringsorgan sköter administrationen

av sjukvården kan i mom. 1 avsedd

besvärsrätt ersättas med en rätt

att få klagan över vägrad sjukvård

eller beskaffenheten av meddelad

vård prövad av vederbörande

myndighet.

3. När ansökan om förmån avgöres

av en för behandling av frågor

om förmåner vid yrkesskada eller

av socialförsäkringsfrågor i allmänhet

särskilt inrättad domstol, i vilken

de skyddade personerna är representerade,

är besvärsrätt icke erforderlig.

Artikel 24

1. När administrationen icke skötes

av institution under kontroll av

offentlig myndighet eller av ett inför

den lagstiftande församlingen ansvarigt

regeringsorgan, skall representanter

för de skyddade personerna

medverka vid administrationen eller

knytas till denna i egenskap av rådgivare

under föreskrivna villkor; den

nationella lagstiftningen kan även

innehålla bestämmelser om representation

för arbetsgivare och för offentliga

myndigheter.

2. Medlemmen skall ikläda sig det

allmänna ansvaret för behörig administration

av de institutioner och

inrättningar, som har hand om tilllämpningen

av denna konvention.

Artikel 25

Varje medlem skall ikläda sig det

allmänna ansvaret för vederbörligt

tillhandahållande av de förmåner

som skall utgå enligt denna konvention

och vidtaga alla nödiga åtgärder

i sådant syfte.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Article 26

1. Each Member shall, under prescribed

conditions—

(a) take measures to prevent industrial

accidents and occupational

diseases;

(b) provide rehabilitation services

which are designed to prepare a

disabled person wherever possible

for the resumption of his previous

activity, or, if this is not possible,

the most suitable alternative gainful

activity, having regard to his aptitudes

and capacity; and

(c) take measures to further the

placement of disabled persons in

suitable employment.

2. Each Member shall as far as

possible furnish in its reports upon

the application of this Convention

submitted under article 22 of the

Constitution of the International Labour

Organisation information concerning

the frequency and severity

of industrial accidents.

Artide 27

Each Member shall within its territory

assure to non-nationals equality

of treatment with its own nationals

as regards employment injury

benefits.

Artide 28

1. This Convention revises the

Workmen’s Compensation (Agriculture)

Convention, 1921, the Work-j

men’s Compensation (Accidents)

Convention, 1925, the Workmen’s

Compensation (Occupational Diseases)

Convention, 1925, and the Workmen’s

Compensation (Occupational

Diseases) Convention (Revised),

1934.

2. Ratification of this Convention

by a Member which is a party to the

Workmen’s Compensation (Occupational

Diseases) Convention (Revised),

1934, shall, in accordance

with Article 8 thereof, ipso jure in
-

Artikel 26

1. Varje medlem skall under föreskrivna

villkor

a) vidtaga åtgärder för att förebygga

olycksfall i arbete och yrkessjukdomar;
b)

tillhandahålla arbetsvårdsanordningar,

vilka är ägnade att så

långt möjligt förbereda en yrkesskadad

person för ett återupptagande av

hans tidigare verksamhet eller, om

detta ej låter sig göra, av annat förvärvsarbete,

som passar bäst med

hänsyn till hans läggning och färdigheter;
c)

vidtaga åtgärder för att främja

placering av yrkesskadade i lämpligt

arbete.

2. Varje medlem skall så långt

möjligt i sina rapporter angående

tillämpningen av denna konvention,

vilka medlemmen har att avge enligt

artikel 22 av Internationella arbetsorganisationens

stadga, lämna upplysningar

om frekvensen och svårighetsgraden

av olycksfall i arbete.

Artikel 27

Varje medlem skall inom sitt område

tillförsäkra utlänningar likställighet

med landets egna medborgare

i fråga om förmåner vid yrkesskada.

Artikel 28

1. Genom denna konvention revideras

konventionen om ersättning

för olycksfall i arbete inom jordbruket,

1921, konventionen om ersättning

för olycksfall i arbete, 1925,

konventionen om ersättning för yrkessjukdomar,

1925, samt den reviderade

konventionen om ersättning

för yrkessjukdomar, 1934.

2. Om medlem, som anslutit sig

till den reviderade konventionen om

yrkessjukdomar (1934), ratificerar

förevarande konvention, skall detta

i enlighet med artikel 8 av förstnämnda

konvention ipso jure med
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungi. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

volve the immediate denunciation of

that Convention, if and when this

Convention shall have come into

force, but the coming into force of

this Convention shall not close that

Convention to further ratification.

Article 29

In conformity with Article 75 of

the Social Security (Minimum Standards)

Convention, 1952, Part VI of

that Convention and the relevant provisions

of other Parts thereof shall

cease to apply to any Member having

ratified this Convention as from the

date åt which this Convention comes

into force for that Member, but acceptance

of the obligations of this

Convention shall be deemed to constitute

acceptance of the obligations

of Part VI of the Social Security

(Minimum Standards) Convention,

1952, and the relevant provisions of

other Parts thereof, for the purpose

of Article 2 of the said Convention.

Artide 30

If any Convention which may be

adopted subsequently by the Conference

concerning any snbject or subjects

dealt with in this Convention

so provides, such provisions of this

Convention as may be specified in

the said Convention shall cease to

apply to any Member having ratified

the said Convention as from the

date åt which the said Convention

comes into force for that Member.

föra omedelbar uppsägning därav,

om och när förevarande konvention

träder i kraft, men sådant ikraftträdande

skall ej utgöra hinder för

ytterligare ratifikationer av förstnämnda

konvention.

Artikel 29

I enlighet med artikel 75 av konventionen

om minimistandard för

social trygghet, 1952, skall del VI

och motsvarande bestämmelser i

andra delar därav upphöra att gälla

för medlem, som ratificerat förevarande

konvention, från och med den

dag, då den träder i kraft för medlemmen,

men ett godtagande av förpliktelserna

i förevarande konvention

skall anses innebära ett godtagande

av förpliktelserna i del VI av

konventionen om minimistandard

för social trygghet, 1952, och motsvarande

bestämmelser i andra delar

därav i och för uppfyllande av artikel

2 av sistnämnda konvention.

Artikel 30

Om en konvention, som senare

kan komma att antagas av konferensen

i fråga om något eller några av

de i förevarande konvention behandlade

ämnena, så stadgar, skall

sådana bestämmelser i förevarande

konvention, vilka i den nya konventionen

särskilt anges, upphöra att

gälla för medlem, som ratificerat

den nya konventionen, från och med

den dag, då sistnämnda konvention

träder i kraft för medlemmen.

Artide 31

1. The International Labour Conference

may, åt any session åt which

the matter is included in its agenda,

adopt by a two-thirds majority

amendments to Schednle I to this

Convention.

2. Such amendments shall take

effect in respect of any Member already

a party to the Convention

when such Member notifies the Di
-

Artikel 31

1. Internationella arbetskonferensen

kan vid varje sammanträde, på

vars dagordning ämnet finns uppfört,

med två tredjedelars majoritet

antaga ändringar i den vid denna

konvention fogade tabell I.

2. Ändringar som nu sagts skall

för varje medlem, som redan anslutit

sig till konventionen, träda i kraft

när sådan medlem underrättar In
-

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 15

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

rector-General of the International

Labour Office of its acceptance

thereof.

3. Unless the Conference otherwise

decides when adopting an

amendment, an amendment shall be

effective, by reason of its adoption

by the Conference, in respect of any

Member subsequently ratifying the

Convention.

Article 32

The formal ratifications of this

Convention shall be commimicated

to the Director-General of the International

Labour Office for registration.

Artide 33

1. This Convention shall be binding

only upon those Members of the

International Labour Organisation

whose ratifications have been registered

with the Director-General.

2. It shall come into force twelve

months after the date on which the

ratifications of two Members have

been registered with the DirectorGeneral.

3. Thereafter, this Convention

shall come into force for any Member

twelve months after the date on

which its ratification has been registered.

Artide 3b

1. A Member which has ratified

this Convention may denounce it

after the expiration of ten years

from the date on which the Convention

first comes into force, by an act

communicated to the Director-General

of the International Labour Office

for registration. Such denunciation

shall not take effeet until one

year after the date on which it is

registered.

2. Each Member which has ratified

this Convention and which does

not, within the year following the

expiration of the period of ten years

ternationella arbetsbyråns generaldirektör

om dess godtagande av ändringarna.

3. Om konferensen ej annorledes

beslutar vid antagandet av en ändring,

skall ändringen i och med att

den antagits av konferensen bli gällande

för varje medlem, som därefter

ratificerar konventionen.

Artikel 32

De officiella ratifikationerna av

denna konvention skall delgivas Internationella

arbetsbyråns generaldirektör

och registreras av honom.

Artikel 33

1. Denna konvention är bindande

endast för de medlemmar av Internationella

arbetsorganisationen, vilkas

ratifikationer registrerats av generaldirektören.

2. Den träder i kraft tolv månader

efter det två medlemmars ratifikationer

registrerats av generaldirektören.

3. Därefter träder denna konvention

i kraft för varje medlem tolv

månader efter den dag, då dess ratifikation

registrerats.

A rtikel 3b

1. Varje medlem, som ratificerar

denna konvention, kan, sedan tio år

förflutit från den tidpunkt då konventionen

först trädde i kraft, uppsäga

densamma genom skrivelse som

delges Internationella arbetsbyråns

generaldirektör för registrering.

Uppsägningen träder ej i kraft förrän

ett år efter det den registrerats.

2. Varje medlem, som ratificerar

denna konvention och icke inom ett

år efter utgången av den i föregående

moment nämnda tioårsperioden

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

mentioned in the preceding paragraph,

exercise the right of denunciation

provided for in this Article,

will be bound for another period of

ten years and, thereafter, may denounce

this Convention åt the expiration

of each period of ten years under

the terms provided för in this

Article.

Article 35

1. The Director-General of the International

Labour Office shall notify

all Members of the International

Labour Organisation of the registration

of all ratifications and denunciations

communicated to him by the

Members of the Organisation.

2. When notifying the Members

of the Organisation of the registration

of the second ratification communicated

to him, the Director-General

shall draw the attention of the

Members of the Organisation to the

date upon which the Convention will

come into force.

Article 36

The Director-General of the International

Labour Office shall communicate

to the Secretary-General of

the United Nations for registration

in accordance with article 102 of the

Charter of the United Nations full

particulars of all ratifications and

acts of denunciation registered by

him in accordance with the provisions

of the preceding Artides.

Article 37

Åt such times as it may consider

necessary the Governing Body of the

International Labour Office shall

present to the General Conference a

report on the working of this Convention

and shall examine the desirability

of placing on the agenda

of the Conference the question of its

revision in whole or in part.

gör bruk av den i denna artikel stadgade

uppsägningsrätten, skall vara

bunden för en ny period av tio år

och kan därefter, med iakttagande

av de i denna artikel föreskrivna

villkoren, uppsäga konventionen vid

utgången av varje följande tioårsperiod.

Artikel 35

1. Internationella arbetsbyråns generaldirektör

skall underrätta samtliga

medlemmar av Internationella

arbetsorganisationen om registreringen

av alla ratifikationer och uppsägningar,

som delgivits honom av

organisationens medlemmar.

2. När generaldirektören underrättar

organisationens medlemmar

om registreringen av den andra ratifikationen

i ordningen, som delgivits

honom, har han att fästa medlemmarnas

uppmärksamhet på den

dag, då konventionen kommer att

träda i kraft.

Artikel 36

Internationella arbetsbyråns generaldirektör

skall för registrering

jämlikt artikel 102 av Förenta Nationernas

stadga lämna Förenta Nationernas

generalsekreterare fullständiga

upplysningar om varje ratifikation

och uppsägning, som av honom

registrerats i enlighet med bestämmelserna

i föregående artiklar.

Artikel 37

Närhelst Internationella arbetsbyråns

styrelse finner det erforderligt

skall styrelsen förelägga Internationella

arbetsorganisationens allmänna

konferens en redogörelse för konventionens

tillämpning och taga under

övervägande, huruvida anledning

föreligger att på konferensens

dagordning uppföra frågan om dess

revision, helt eller delvis.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Article 38

1. Should the Conference adopt a

new Convention revising this Convention

in whole or in part, then, unless

the new Convention otherwise

provides—

(a) the ratification by a Meinber

of the new revising Convention shall

ipso jure involve the immediate denunciation

of this Convention, notwithstanding

the provisions of Article

34 above, if and when the new

revising Convention shall have come

into force;

(b) as from the date when the

new revising Convention comes into

force this Convention shall cease to

be open to ratification by the Members.

2. This Convention shall in any

case rernain in force in its actual

form and content for those Members

which have ratified it but have not

ratified the revising Convention.

Artide 39

The English and French versions

of the text of this Convention are

equally authoritative.

Artikel 38

1. Om konferensen antager en ny

konvention, innebärande revision,

helt eller delvis, av denna konvention,

och den nya konventionen ej

föreskriver annat,

a) skall en medlems ratifikation

av den nya, reviderade konventionen,

försåvitt denna trätt i kraft,

ipso jure medföra omedelbar uppsägning

av förevarande konvention,

utan hinder av vad i artikel 34 ovan

stadgas;

b) skall från den dag, då den nya

reviderade konventionen träder i

kraft, förevarande konvention icke

längre kunna ratificeras av medlemmarna.

2. Förevarande konvention skall

likväl förbli gällande till form och

innehåll för de medlemmar, som ratificerat

densamma men icke ratificerat

den nya, reviderade konventionen.

Artikel 39

De engelska och franska texterna

till denna konvention skall ha lika

vitsord.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 15

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Schedule I. List of occupational diseases

Occupational diseases

Work involving exposure to risk

1. Pneumoconioses caused by sclerogenetic

mineral dust (silicosis, anthracosilicosis,

asbestosis) and silico-tuberculosis

provided that silicosis is an

essential factor in causing the resultat

incapacity or death.

2. Diseases caused by beryllium or its

toxic compounds.

3. Diseases caused by phosphorus or its

toxic compounds.

4. Diseases caused by chrome or its toxic

compounds.

5. Diseases caused by manganese or its

toxic compounds.

6. Diseases caused by arsenic or its toxic

compounds.

7. Diseases caused by mercury or its toxic

compounds.

8. Diseases caused by lead or its toxic

compounds.

9. Diseases caused by carbon bisulphide.

10. Diseases caused by the toxic halogen

derivatives of hydrocarbons of the

aliphatic series.

11. Diseases caused by benzene or its toxic

homologues.

12. Diseases caused by nitro- and amidotoxic

derivatives of benzene or its homologues.

13. Diseases caused by ionising radiations.

14. Primary epitheliomatous cancer of the

skin caused by tar, pitch, bitumen,

mineral oil, anthracene, or the compounds,

products or residues of these

substances.

15. Anthrax infection.

All work involving exposure to the risk

concerned.

All work involving exposure to the action

of ionising radiations.

All work involving exposure to the risks

concerned.

Work in connection with animals infected

with anthrax. Handling of animal carcasses

or parts of such carcasses including

hides hoofs and horns. Loading and unloading

or transport of merchandise which

may have been contaminated by animals

or animal carcasses infected with anthrax.

Schedule II. Periodical payments to standard beneficiaries

Contingency

Standard beneficiary

Percentage

1. Temporary or initial incapacity for

Man with wife and two

60

work

children

2. Total loss of earning capacity or corre-

Man with wife and two

60

sponding loss of faculty

children

3. Death of breadwinner

Widow with two children

50

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 15 år 1969

Tabell I. Förteckning över yrkessjukdomar

55

l.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

Yrkessjukdomar

Pneumokonioser orsakade av sklerogenetiskt

mineralstoft (silikos, antrakosilikos,

asbestos) och silikotuberkulos,

förutsatt att silikos i väsentlig grad

orsakat arbetsoförmågan eller döden

Sjukdomar orsakade av beryllium eller

giftig förening därav

Sjukdomar orsakade av fosfor eller giftig

förening därav

Sjukdomar orsakade av krom eller giftig

förening därav

Sjukdomar orsakade av mangan eller

giftig förening därav

Sjukdomar orsakade av arsenik eller

giftig förening därav

Sjukdomar orsakade av kvicksilver eller

giftig förening därav

Sjukdomar orsakade av bly eller giftig

förening därav

Sjukdomar orsakade av kolsvavla

Sjukdomar orsakade av giftiga halogenderivat

av kolväten av den alifatiska

serien

Sjukdomar orsakade av bensol eller

dess giftiga homologer

Sjukdomar orsakade av nitro- och amidotoxiska

derivat av bensol eller dess

homologer

Sjukdomar orsakade av joniserande

strålning

Primär hudkräfta, orsakad av tjära,

beck, asfalt, mineralolja och antracin

eller föreningar, produkter eller rester

av dessa ämnen

Mjältbrand

Farligt arbete

Allt arbete, där arbetstagaren är utsatt för

ifrågavarande risk

it

it

it

it

it

it

Allt arbete, där arbetstagaren varit utsatt

för joniserande strålning

Allt arbete, där arbetstagaren är utsatt för

ifrågavarande risk

Arbete i kontakt med djur, infekterade av

mjältbrand. Behandling av djurkroppar eller

delar av djurkroppar, inkluderande hudar,

bovar och horn. Lastning och lossning

eller transport av varor, som blivit förorenade

av djur eller djurkroppar, infekterade

av mjältbrand

Tabell II. Periodiska utbetalningar till standardförmänstagare

Riskfall

Standardförmänstagare

Procentsats

1. Tillfällig arbetsoförmåga eller arbets- oförmåga som befinner sig i ett inle- dande skede

Man med hustru och två

barn

60

2. Fullständig förlust av arbetsförmågan

eller motsvarande nedsättning i den

fysiska förmågan

Man med hustru och två

barn

60

3. Familjeförsörjarens död

Änka med två barn

50

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Annex

International Standard Industrial Classification of All

Economic Activities

(Revised 1958)

List of Divisions and Major Groups

Division

Major

group

Division O. Agriculture, Forestry, Hunting and Fishing

Öl. Agriculture.

02. Forestry and logging.

03. Hunting, trapping and game propagation.

04. Fishing.

Division 1. Mining and Quarrying

11. Coal mining.

12. Metal mining.

13. Crude petroleum and natural gas.

14. Stone quarrying, clay and sand pits.

19. Other non-metallic mining and quarrying.

Divisions 2—3. Manufacturing

20. Food manufacturing Industries, except beverage industries.

21. Beverage industries.

22. Tobacco manufactures.

23. Manufacture of textiles.

24. Manufacture of footwear, other wearing apparel and made-up textile

goods.

25. Manufacture of wood and cork, except manufacture of furniture.

26. Manufacture of furniture and fixtures.

27. Manufacture of paper and paper products.

28. Printing, publishing and allied industries.

29. Manufacture of leather, and leather and fur products, except footwear

and other wearing apparel.

30. Manufacture of rubber products.

31. Manufacture of Chemicals and Chemical products.

32. Manufacture of products of petroleum and coal.

33. Manufacture of non-metallic mineral products, except products of petroleum

and coal.

34. Basic metal industries.

35. Manufacture of metal products, except machincry and transport equipment.

36. Manufacture of machinery, except electrical machinery.

37. Manufacture of electrical machinery, apparatus, appliances and supplies.

38. Manufacture of transport equipment.

39. Miscellaneous manufacturing industries.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

hl

Bilaga

Internationell standardindelning av all ekonomisk verksamhet

efter näringsgren

(Reviderad 1958)

Förteckning över huvudgrupper och undergrupper

Huvudgrupp

Under
grupp
Huvudgrupp

0. Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske

Öl. Jordbruk

02. Skogsbruk och skogsavverkning

03. Jakt och jaktvård

04. Fiske

Huvudgrupp 1. Gruvdrift och mineralbrgtning

11. Kolgruvor

12. Malmgruvor

13. Råpetroleum- och naturgasverk

14. Stenbrott, sand- och lertag

19. Annat icke metallförande mineral

Huvudgrupper 2—3. Tillverkningsindustri

20. Livsmedelsindustri utom dryckesvaruindustri

21. Dryckesvaruindustri

22. Tobaksindustri

23. Textilindustri

24. Sko- och beklädnadsindustri samt konfektionsindustri

25. Trä- och korkindustri utom möbelindustri

26. Möbel- och inredningsindustri

27. Pappers- och pappersvaruindustri

28. Grafisk industri, förlagsverksamhet m. m.

29. Läderindustri, läderberedning och pälstillverkning med undantag av

skodon och andra beklädnadsartiklar

30. Gummiindustri

31. Kemisk industri

32. Kol-och mineraloljeindustri

33. Framställning av icke metallförande mineralprodukter utom kol- och

mineralolj eprodukter

34. Metallindustri

35. Metallmanufaktur utom maskiner och transportmateriel

36. Tillverkning av maskiner utom elektriska maskiner

37. Elektroindustri

38. Tillverkning av transportmateriel

39. Övrig industri

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Division 4. Construction

40. Construction.

Division 5. Electricity, Gas, Water and Sanitary Services

51. Electricity, gas and steam.

52. Water and sanitary services.

Division 6. Commerce

61. Wholesale and retail trade.

62. Banks and other financial institutions.

63. Insurance.

64. Real estate.

Division 7. Transport, Storage and Communication

71. Transport.

72. Storage and warehousing.

73. Communication.

Division 8. Services

81. Government services.

82. Community services.

83. Business services.

84. Recreation services.

85. Personal services.

Division 9. Activities Not Adequately Described

90. Activities not adequately described.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Huvudgrupp 4. Byggnads- och anläggningsverksamhet

40. Byggnads- och anläggningsverksamhet

Huvudgrupp 5. El-, gas- och vattenverk m. m.

51. El-, gas- och värmeverk

52. Vatten- och renhållningsverk

Huvudgrupp 6. Handel

61. Parti- och detaljhandel

62. Banker och andra finansföretag

63. Försäkring

64. Fastighetsförvaltning

Huvudgrupp 7. Transport, lagerrörelse och kommunikationer

71. Transport

72. Lager- och magasinrörelse

73. Kommunikationer

Huvudgrupp 8. Tjänster

81. Statlig förvaltning

82. Andra samhälleliga tjänster

83. Kommersiell uppdragsverksamhet

84. Rekreationsverksamhet

85. Personliga tjänster

Huvudgrupp 9. Ej specificerbar verksamhet

90. Ej specificerbar verksamhet

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Recommendation (No. 121) concerning

Benefits in the Case of Employment

Injury

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the International

Labour Office, and having

met in its Forty-eighth Session on

17 June 1964, and

Having decided upon the adoption

of certain proposals with regard to

benefits in the case of industrial accidents

and occupational diseases,

which is the fifth item on the agenda

of the session, and

Having determined that these proposals

shall take the form of a Recommendation

supplementing the

Employment Injury Benefits Convention,

1964,

adopts this eighth day of July of the

year one thousand nine hundred and

sixty-four the following Recommendation,

which may be cited as the

Employment Injury Benefits Recommendation,

1964:

1. In this Recommendation—-

(a) the term “legislation” includes

any social security rules as

well as laws and regulations;

(b) the term “prescribed” means

determined by or in virtue of national

legislation;

(c) the term “dependent” ref ers

to a state of dependency which is

presumed to exist in prescribed cases.

2. Each Member should extend

the application of its legislation provning

for employment injury benefits,

if neccessary by stages, to any

Bilaga 3

(Översättning)

Rekommendation (nr 121) om förmåner

vid yrkesskada

Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens,

vilken av styrelsen för Internationella

arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 17 juni

1964 till sitt fyrtioåttonde sammanträde,

och beslutat antaga vissa förslag

om förmåner vid yrkesskada, vilken

fråga utgör den femte punkten på

sammanträdets dagordning,

samt beslutat, att dessa förslag

skall taga form av en rekommendation,

avsedd att komplettera konventionen

om förmåner vid yrkesskada,

1964,

antager denna den åttonde dagen i

juli månad år nittonhundrasextiofyra

följande rekommendation, som

kan benämnas rekommendation om

förmåner vid yrkesskada, 1964.

1. I denna rekommendation

a) innefattar uttrycket ”lagstiftning”

lagar och förordningar ävensom

i administrativ ordning meddelade

föreskrifter om social trygghet;
b)

avses med uttrycket ”föreskrivet”

bestämt genom eller med stöd

av nationell lagstiftning;

c) betecknar uttrycket ”beroende”

ett tillstånd av beroende som

förutsättes föreligga i föreskrivna

fall.

2. Varje medlem bör, om så är

erforderligt i etapper, utsträcka tilllämpningen

av sin lagstiftning avseende

förmåner vid yrkesskada till

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

categories of employees which may

have been excepted in virtue of Artide

4, paragraph 2, of the Employment

Injury Benefits Gonvention,

1964, from the protection provided

for in that Convention.

3. (1) Eadr Member should, subject

to prescribed conditions, secure

the provision of employment injury

or analogous benefits, if necessary

by stages and/or through voluntary

insurance, to—-

(a) members of co-operatives who

are engaged in the production of

goods or the provision of services;

(b) prescribed categories of selfemployed

persons, in particular persons

owning and actively engaged in

the operation of small-scale businesses

or farms;

(c) certain categories of persons

working without pay, which should

include—

(i) persons in training, undergoing

an occupational or trade

test or otherwise preparing for their

future employment, including pupils

and students;

(ii) members of volunteer

bodies charged with combating natural

disasters, with saving lives and

property or with maintaining law

and order;

(iii) other categories of persons

not otherwise covered who are

active in the public interest or

engaged in civic or benevolent pursuits,

such as persons volunteering

their services for public office, social

service or hospitals;

(iv) prisoners and other detained

persons doing work which

has been required or approved by

the competent authorities.

(2) The financial resources of

voluntary insurance for the categories

referred to in subparagraph

(1) of this Paragraph should not be

varje arbetstagarkategori, vilken i

enlighet med artikel 4 mom. 2 av

konventionen om förmåner vid yrkesskada,

1964, kan ha undantagits

från skydd enligt nämnda konvention.

3. 1) Varje medlem bör i enlighet

med föreskrivna villkor garantera

att förmåner vid yrkesskada eller

liknande förmåner skall, om så är

erforderligt i etapper och/eller genom

frivillig försäkring, utgå till

a) sådana medlemmar av kooperativa

företag som är sysselsatta

med framställning av varor eller

med tillhandahållande av tjänster;

b) föreskrivna kategorier av fria

företagare och självständiga yrkesutövare,

särskilt personer som är

ägare till och aktivt deltager i driften

av mindre affärsföretag eller

jordbruk;

c) vissa kategorier av oavlönade

personer, däribland

i) personer som undergår utbildning

eller annan yrkesförberedelse

eller som annorledes förbereder

sig för framtida anställning, däri

inbegripet elever och studerande;

ii) medlemmar av frivilliga

sammanslutningar, vilka har till

uppgift att bekämpa naturkatastrofer,

rädda liv och egendom eller upprätthålla

lag och ordning;

iii) andra kategorier av personer

som icke är annorledes tillgodosedda

och som utövar verksamhet

i det allmännas intresse eller

som fullgör medborgerliga plikter eller

utövar välgörenhet, exempelvis

personer som frivilligt ägnar sig åt

allmän tjänst, social- eller sjukvård;

iv) fångar och andra i anstalt

intagna personer som utför av vederbörande

myndighet ålagt eller

godkänt arbete.

2) För finansiering av frivillig

försäkring för de kategorier som omnämnes

i stycket 1) av detta mom.

bör icke tagas i anspråk avgifter av
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

provided from contributions intended

to finance the compulsory

schemes for employees.

4. Special schemes applicable to

seafarers, including seafishermen,

and to public servants should provide

benefits in case of an employrnent

injury whieh are not less favourable

than those provided for in

the Employment Injury Benefits

Convention, 1964.

5. Eacli Member should, under

prescribed conditions, treat the following

as industrial accidents:

(a) accidents, regardless of their

cause, sustained during working

hours åt or near the place of work

or åt any place where the worker

would not have been except for his

employment;

(b) accidents sustained within

reasonable periods before and after

working hours in connection with

transporting, cleaning, preparing,

securing, conserving, storing and

packing work tools or clothes;

(c) accidents sustained while on

the direct way between the place of

Work and—

(i) the employee’s principal

or secondary residence; or

(ii) the place where the employee

usually takes his meals; or

(iii) the place where he usually

receives his remuneration.

6. (1) Each Member should, under

prescribed conditions, regard

diseases known to arise out of the

exposure to substances or dangerous

conditions in processes, trades or occupations

as occupational diseases.

(2) Unless proof to the contrary

is brought, there should be a

presumption of the occupational

origin of such diseases where the

employee—

(a) was exposed for åt least a

specified period; and

sedda att finansiera obligatoriska

system för avlönade arbetstagare.

4. Speciella system tillämpliga på

sjöfolk, däri inbegripna fiskare sysselsatta

med saltsjöfiske, samt på

tjänstemän i offentlig tjänst bör tillhandahålla

förmåner vid yrkesskada,

vilka är lika gynnsamma som de

vilka utgår enligt konventionen om

förmåner vid yrkesskada, 1964.

5. Varje medlem bör under föreskrivna

villkor behandla följande

olycksfall såsom olycksfall i arbete:

a) olycksfall vilka, oavsett deras

orsak, inträffat under arbetstid på

eller i närheten av arbetsplatsen eller

på varje annan plats där arbetaren

uppehåller sig uteslutande på

grund av arbetet;

b) olycksfall som inträffat inom

rimlig tid före eller efter arbetstid

i samband med transport, rengöring,

iordningställande, tillvaratagande,

underhåll, lagring och inpackning

av verktyg eller kläder;

c) olycksfall som inträffat under

direkt färd mellan arbetsplatsen och

i) arbetstagarens regelmässiga

eller sekundära bostad; eller

ii) den plats där arbetstagaren

vanligen intager sina måltider;

eller

iii) den plats där han vanligen

uppbär sin avlöning.

6. 1) Varje medlem bör under föreskrivna

villkor såsom yrkessjukdom

anse sjukdomar vilka erfarenhetsmässigt

uppkommer genom att

vederbörande utsättes för inverkan

av ämnen eller farliga situationer i

arbetsprocesser, verksamhet eller

sysselsättning.

2) Såvida icke motsatsen bevisas

bör det föreligga presumtion för

att arbetstagaren ådragit sig sådan

sjukdom under arbetet, om han

a) varit utsatt för risken under en

viss föreskriven minimiperiod; och

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

(b) has developed symptoms of

llie disease within a specified period

following termination of the last employment

involving exposure.

(3) When prescribing and

bringing up to date national lists of

occupational diseases, Members

should give special consideration to

any list of occupational diseases

which may from time to time be

approved by the Governing Body of

the International Labour Office.

7. Where national legislation contains

a list establishing a presumption

of occupational origin in

respect of certain diseases, proof

should be permitted of the occupational

origin of diseases not so listed

and of diseases listed when they

manifest themselves under conditions

different from those establishing

a presumption of their occupational

origin.

8. Cash benefits in respect of incapacity

for work should be paid

from the first day in each case of

suspension of earnings.

9. The råtes of cash benefits in

respect of temporary or initial incapacity

for work, or in respect of

total loss of earning capacity likely

to be permanent, or corresponding

loss of faculty, should be—

(a) not less than two-thirds of

the injured person’s earnings: Provided

that a maximum limit may be

prescribed for the rate of benefit or

för the earnings taken into account

for the calculation of the benefit; or

(b) where such benefits are provided

åt flat rates, not less than twothirds

of the average earnings of

persons employed in the major

group of economic activities with

b) visat symptom på sjukdomen

inom viss föreskriven tid efter det

han lämnat den sista anställning,

där han kunde ha utsatts för risken.

3) Vid upprättande eller revidering

av nationella förteckningar

över yrkessjukdomar bör medlemmarna

taga särskild hänsyn till varje

förteckning över yrkessjukdomar

som från tid till annan kan ha godkänts

av Internationella arbetsbyråns

styrelse.

7. Om den nationella lagstiftningen

innehåller en förteckning som

fastställer att presumtion skall föreligga

för att vissa sjukdomar ådragits

i arbetet, bör det vara tillåtet

att föra bevisning om att sjukdomar,

som ej finns i förteckningen,

ådragits i arbetet. Vad nu sagts bör

även gälla beträffande sjukdomar

som finns upptagna i förteckningen,

när de yppas under andra omständigheter

än de som skapar presumtion

för att sjukdomarna ådragits

i arbetet.

8. Kontantförmåner vid arbetsoförmåga

bör utgå från och med

första dagen vid varje tillfälle av

inkomstbortfall.

9. Beloppet av kontantförmåner

vid tillfällig arbetsoförmåga eller vid

arbetsoförmåga, som befinner sig i

ett inledande skede, eller vid fullständig

förlust av förvärvsförmågan,

som sannolikt kommer att bli bestående

eller vid motsvarande förlust

av den fysiska prestationsförmågan,

bör

a) uppgå till minst två tredjedelar

av den skadades inkomster,

dock att en maximigräns får bestämmas

för förmånsbeloppet eller

för de inkomster till vilka hänsyn

skall tagas vid beräkningen av förmånen;

eller

b) om sådana förmåner utgår

med enhetligt belopp, uppgå till

minst två tredjedelar av genomsnittsinkomsten

för arbetstagaren

inom den undergrupp av ekonomisk

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

the largest number of economically

active male persons.

10. (1) The cash benefit payable

by reason of loss of earning capacity

likely to be permanent, or corresponding

loss of faculty, should take

the form of a periodical payment for

the duration of such loss in all cases

in which the degree of loss equals åt

least 25 per cent.

(2) In cases in which the

degree of loss of earning capacity

likely to be permanent, or corresponding

loss of faculty, is less than

25 per cent a lump sum may be paid

in lieu of a periodical payment. Such

lump sum should bear an equitable

relationship to periodical payments

and should not be less than the periodical

payments which would be

due in respect of a period of three

years.

11. Provision should be made to

defray the reasonable cost of the

constant help or attendance of another

person in cases in which the

injured person requires such services;

alternatively, the periodical

payment should be increased by

either a prescribed percentage or a

prescribed amount.

12. Where an employment injury

entails unemployability or disfigurement

and this is not taken

fully into account in the evaluation

of the loss sustained by the injured

person, supplementary or special

benefits should be provided.

13. Where the periodical payments

made to the surviving spouse

and children are less than the maximum

amounts prescribed, a periodical

payment should be made to the

following categories of persons if

they were dependent on the deceased

for support:

fa) parents;

(b) brothers and sisters;

verksamhet som sysselsätter det

största antalet förvärvsarbetande

manliga personer.

10. 1) Vid förlust av förvärvsförmågan

som sannolikt kommer att

bli bestående eller vid motsvarande

förlust av den fysiska prestationsförmågan

bör kontantförmånen utgå

i form av periodiska utbetalningar

under den tid sådan förlust består,

i de fall då förlusten uppgår

till minst 25 procent.

2) I sådana fall då förlust av

förvärvsförmågan som sannolikt

kommer att bli bestående eller motsvarande

förlust av den fysiska

prestationsförmågan understiger 25

procent, kan ett engångsbelopp utges

i stället för periodiska utbetalningar.

Sådant engångsbelopp bör stå i rimlig

relation till de periodiska utbe-,

talningarna och bör ej understiga

det sammanlagda beloppet av de periodiska

utbetalningar som skulle ha

gjorts under en treårsperiod.

It. Åtgärder bör vidtagas för att

inom rimliga gränser ersätta kostnaderna

för stadigvarande hjälp eller

tillsyn från annan persons sida som

kan befinnas påkallad av den skadades

tillstånd; alternativt bör de periodiska

utbetalningarna ökas med

viss procent eller med visst belopp.

12. Om yrkesskada medför oförmåga

att utföra arbete eller vanställdhet

och hänsyn härtill icke tagits

i full utsträckning vid fastställandet

av den skadades förlust, bör

tilläggsförmåner eller speciella förmåner

utgå.

13. Om beloppen av periodiska

utbetalningar till efterlevande make

eller barn är lägre än de föreskrivna

maximibeloppen, bör periodiska

utbetalningar göras till följande kategorier

av personer, om de för sin

försörjning varit beroende av den

avlidne:

a) föräldrar;

b) syskon;

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

65

(c) grandchildren.

14. Where a maximum limit upon

the total benefits payable to all the

survivors is prescribed, such maximum

should be not less than the

rate of benefits payable in respect of

total loss of earning capacity likely

to be permanent, or corresponding

loss of faculty.

15. The rates of cash benefits

currently payable pursuant to paragraphs

2 and 3 of Article 14 and to

paragraph 1 of Article 18 of the Employment

Injury Benefits Convention,

1964, should be periodically adjusted,

taking account of changes in

the general level of earnings or the

cost of living.

c) barnbarn.

14. Om en översta gräns är föreskriven

för det sammanlagda belopp

som skall utgå till samtliga

efterlevande, bör denna gräns icke

vara lägre än beloppen av de förmåner

som skall utges med avseende

på fullständig förlust av förvärvsförmågan,

som sannolikt kommer

att bli bestående, eller motsvarande

förlust av den fysiska prestationsförmågan.

15. De belopp av löpande kontantförmåner,

som utbetalas enligt

artikel 14 mom. 2 och 3 samt artikel

18 mom. 1 av konventionen om förmåner

vid yrkesskada, 1964, bör periodiskt

anpassas till förändringar i

den allmänna löne- eller levnadskostnadsnivån.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Bilaga 4

Resolutioner

I. Resolution om åtgärder från Internationella arbetsorganisationens

sida i fråga om de mänskliga rättigheterna och särskilt föreningsfriheten.

II. Resolution om yrkesförberedelse för flickor och kvinnor.

III. Resolution om utvandring från utvecklingsländerna av yrkesutbildad

personal och personal med högre utbildning.

IV. Resolution om vidtagande av tillfredsställande institutionella nationella

åtgärder, särskilt i form av anslutning av arbetstagares och

arbetsgivares organisationer, i samband med Internationella arbetsorganisationens

tekniska biståndsverksamhet på nationell, regional

och internationell nivå.

V. Resolution om arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga.

VI. Resolution om uppförande på dagordningen för nästa allmänna konferenssammanträde

av frågan om arbetsinspektion inom jordbruket.

VII. Resolution om uppförande på dagordningen för nästa allmänna konferenssammanträde

av frågan om revision av konventionerna nr 24 och

25 angående sjukförsäkring.

VIII. Resolution om antagande av budget för 51 :a budgetåret (1969) samt

fördelning av utgifterna för samma budgetår på medlemsstaterna.

IX. Resolution om Internationella arbetsorganisationens bidrag till Internationella

arbetsbyråns tjänstepensionsfond avseende år 1969.

X. Resolution om utseende av ledamöter i styrelsen för Internationella

arbetsorganisationens tjänstepensionskassa och tjänstepensionskommitté

(Förenta Nationernas gemensamma tjänstepensionskassa).

XI. Resolution om förordnande av ledamöter i Internationella arbetsorganisationens

administrativa domstol.

XII. Resolution om återbetalning av Albaniens andel i reservfonden.

XIII. Resolution om ändring i Internationella arbetsorganisationens finansreglemente

för att möjliggöra införandet av en tvåårsbudget.

ESSELTE AB, STHLM 69

814548

Doktrin (1)

  1. Niklas Selberg, HFD 2023 ref. 22. Fråga om vad som krävs för att en olycka som drabbar en försäkrad som arbetar i hemmet ska anses ha ett sådant samband med den försäkrades arbete att en personskada till följd av olyckan utgör en arbetsskada som omfattas av arbetsskadeförsäkringen (I och II), FT 2023 nr 4 s. 507, på s. 509 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2LU 1969:21 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående en av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens å s. 1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 2023 s. 507 Niklas Selberg, HFD 2023 ref. 22. Fråga om vad som krävs för att en olycka som drabbar en försäkrad som arbetar i hemmet ska anses ha ett sådant samband… s. 509 i texten