Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i övergångsbestämmelserna till lagen (1968: 346) angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom

1969-10-30 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:161, Med förslag till lag om ändring i övergångsbestämmelserna till lagen (1968: 346) angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1969

1

Nr 161

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i övergångsbestämmelserna till lagen (1968:

346) angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr

36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom; given

Stockholms slott den 30 oktober 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen

att-antaga härvid fogade förslag till lag om ändring i övergångsbestämmelserna

till lagen (1968: 346) angående ändring i lagen den 14 juni 1907

(nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Lennart Gei jer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att länsstyrelse, om särskilda skäl föreligger,

skall få medge undantag från bestämmelserna i 15 § andra stycket hyreslagen

om hyresvärds reparationsskyldighet i fråga om lägenhet som innehas

på grund av upplåtelse av andelsrätt i bostadsförening eller bolag som drivs

utan eget vinstintresse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 161

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 161 år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i övergångsbestämmelserna till lagen (1968:346) angående

ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt

till fast egendom

Härigenom förordnas, att i övergångsbestämmelserna till lagen (1968:

346) angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt

till fast egendom skall införas en ny punkt, 9, av nedan angivna lydelse.

9. Om särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen medge undantag från

3 kap. 15 § andra stycket första punkten i fråga om lägenhet, vilken innehaves

på grund av sådan upplåtelse av andelsrätt som avses i punkt 2 övergångsbestämmelserna

till lagen (1968: 702) om förskott vid upplåtelse av

bostadsrätt, in. m.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 16t år 1969

3

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

9 oktober 1969.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme

Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman

Moberg, Bengtsson, Nordling, Löfberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om lagstiftning angående

hyresvärds reparationsskyldighet i vissa fall och anför.

1. Inledning

Enligt 3 kap. 15 § andra stycket lagen (1907: 36 s 1) om nyttjanderätt

till fast egendom (i fortsättningen kallad hyreslagen) är hyresvärd skyldig

att ombesörja det löpande underhållet av bostadslägenhet.

I skrivelse den 27 januari 1969 har Stockholms Kooperativa Bostadsförening

ek. för. (i det följande kallad föreningen) begärt befrielse från nämnda

reparationsskyldighet för hyresvärd. Med anledning härav har inom

justitiedepartementet upprättats en promemoria (Stencil Ju 1969: 13) i vilken

frågan närmare behandlas. Promemorian utmynnar i förslag till lagstiftning

om rätt för länsstyrelse att i vissa fall medge undantag från 3 kap.

15 § andra stycket hyreslagen.

Yttrande över promemorian har efter remiss avgetts av hovrätten för

Nedre Norrland, bostadsstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs

och Bohus och Malmöhus län, hyresnämnden i Stockholms län, Sveriges

fastighetsägareförbund, Hyresgästernas riksförbund, föreningen och Stockholms

bostadsföreningars centralförening ek. för.

2. Gällande rätt in. m.

Fastighetsägares skyldigheter i fråga om det löpande underhållet av bostadslägenhet

regleras numera genom en bestämmelse i 3 kap. 15 § andra

stycket hyreslagen. Bestämmelsen, som tillkom i samband med att hyreslagen

ändrades genom lag (1968: 346) som trädde i kraft den 1 januari 1969,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1969

innebär en avsevärd ändring i förhållande till vad som gällde tidigare. Förut

ålåg det hyresvärd att under hyrestiden hålla lägenheten i det skick, som

förutsattes vid avtalets ingående. Regeln var dispositiv, dvs. kontrahenterna

kunde i avtalet komma överens om annan ordning. Genom den nya lagen

har hyresvärds reparationsskyldighet skärpts. I 15 § andra stycket anges

att hyresvärden är skyldig att med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering,

målning och andra sedvanliga reparationer till följd av att bostadslägenhet

försämras genom ålder och bruk. Regeln är — utom när det gäller

enfamiljshus — av tvingande natur och gäller för alla orter inom landet.

Bestämmelsen blir tillämplig även på upplåtelse av bostadslägenhet som

har skett före lagändringens ikraftträdande den 1 januari 1969, men först

sedan den då löpande hyresperioden gått till ända. Beträffande hyresavtal

som löper under lång tid gäller att hyreslagen i sin ändrade lydelse under

alla förhållanden blir tillämplig på avtalet senast den 1 januari 1974.

Enligt 3 § lagen (1968: 702) om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt,

m. m. får förening, som inte är bostadsrättsförening, eller aktiebolag inte

upplåta andelsrätt, varmed följer rätt att för begränsad tid besitta eller hyra

bostadslägenhet. Enligt punkt 2 i lagens övergångsbestämmelser får dock

förening eller aktiebolag, som före lagens ikraftträdande haft rätt att upplåta

andelsrätt avseende lägenhet i föreningen eller bolaget tillhörigt hus,

fortsätta att göra sådana upplåtelser i huset. Förening eller bolag som före

lagens ikraftträdande drivit verksamhet i vilken ingår upplåtelse av andelsrätt

av detta slag kan dessutom efter tillstånd av länsstyrelsen få fortsätta

sin verksamhet.

3. Föreningens framställning

Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek. för. bildades år 1916 och

har till ändamål bl. a. att producera och förvalta bostadslägenheter för uthyrning

till föreningens medlemmar. Föreningen hade vid slutet av år 1968

6 337 medlemmar, av vilka 3 888 hade bostad i föreningens hus. Antalet

bostadslägenheter var vid samma tidpunkt 4 157. Den årliga produktionen

omfattar f. n. 150—200 lägenheter.

Den som vill bli medlem i föreningen skall betala -— förutom en mindre

kontantinsats — ett visst belopp i form av lån till föreningen. Lånebeloppet

varierar alltefter den önskade bostadens storlek. För rätt att teckna hyreskontrakt

skall medlem dock alltid som lån ha lämnat minst så stort belopp

som tillsammans med insatsen svarar mot 5 % av lägenhetens andel i kostnaden

för fastigheten. Föreningshuset finansieras i övrigt genom lån på den

allmänna kreditmarknaden och genom statlig långivning.

Enligt bestämmelser i föreningens stadgar och hyreskontrakt åligger det

medlem, som hyr bostadslägenhet av föreningen, att själv svara för kostnaden

för lägenhetens inre underhåll och reparationer. Medlemmen skall så
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1969

5

lunda själv ombesörja alla målningsarbeten i lägenheten, inklusive tapetsering,

glas i dörrar och fönster samt fönsterpackning, lås, nycklar och snickeribeslag,

lägenheten tillhörig elektrisk armatur (strömbrytare, stickkontakter

o. d.), vedspisar och kakelugnar, där sådana förekommer, samt rengöring

efter verkställda reparationer.

Kostnaderna för lägenhetens inre underhåll och reparationer bestrids

i första hand ur ett för medlemmen särskilt upplagt reparationskonto. Vid

slutet av varje kalenderår tillförs kontot räntan på den kredit som medlemmen

lämnat föreningen.

Från föreningsmedlemmarnas sida har aldrig hörts någon kritik mot det

beskrivna systemet. Det har allmänt ansetts värdefullt därigenom att det

premierar aktsamhet vid lägenhetens begagnande. Medlemslcrediten till föreningen,

förräntningen av medlen och räntans destination till ett reparationskonto,

på vilket också utgår ränta, har för medlemmarna tett sig som

en genomtänkt praktisk-ekonomisk konstruktion.

I sammanhanget bör nämnas att föreningens likvida ställning aldrig har

varit utpräglat stark. Egenskapen av ekonomisk förening har utgjort en

spärr mot uttagande av hyror som skulle ha möjliggjort en från företagsekonomiska

synpunkter önskvärd ackumulering av eget kapital. Föreningen

vill starkt framhålla att den totala behållningen på de boendes reparationskonton

utgör en sådan »body» av upplåning från medlemmarna, som är en

av förutsättningarna för föreningens fortsatta bostadsproduktion.

Föreningen är oförhindrad att även i fortsättningen av sina medlemmar

ta ut en kredit, som svarar mot viss del av produktionskostnaden för den

lägenhet som medlemmen önskar hyra. Att föreningen bör förränta det av

medlemmarna upplånade kapitalet ligger i sakens natur. Det tredje ledet

i den inledningsvis beskrivna konstruktionen, nämligen att föra räntan till

ett reparationskonto, förloras efter hand som de nya reglerna om hyresvärds

reparationsskyldighet blir tillämpliga på föreningens hyresavtal. På

sikt måste detta antagas i sådan grad försvaga föreningens likviditet att föreningen

inte längre kan påtaga sig den med fortsatt bostadsproduktion förenade

företagarrisken.

De nu beskrivna omständigheterna föranleder föreningen att hemställa

om åtgärder som bevarar föreningens möjligheter att fullfölja sin verksamhet

för produktion och uthyrning av lägenheter.

4, Departementspromemorian

Upplåtelse av bostadslägenheter sker i huvudsak genom att hyresavtal

sluts mellan fastighetsägare och hyresgäst eller i form av bostadsrätt. Något

större behov av andra upplåtelseformer torde i och för sig inte föreligga på

bostadsmarknaden. Gällande lagbestämmelser lägger också vissa hinder i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1969

vägen häremot. Genom tillkomsten av lagen (1930: 115) om bostadsrättsföreningar

och ändringar i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar

har annan förening än bostadsrättsförening förbjudits att upplåta nyttjanderätt

till lägenhet för obegränsad tid. Vidare infördes år 1945 förbud i lagen

(1942:430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

för förening som inte är bostadsrättsförening, s. k. bostadsförening, eller

aktiebolag att utan tillstånd av hyresnämnd upplåta andelsrätt varmed följer

rätt att besitta eller hyra lägenhet. Förbudet gällde orter som omfattades

av hyresregleringen. 1 samband med bostadsrättskontrollens avskaffande

vid årsskiftet 1968/69 intogs sistnämnda bestämmelse i lagen om förskott

vid upplåtelse av bostadsrätt, m. in. Bestämmelsen gavs därvid formen av

ett generellt förbud och gjordes tillämplig på landet i dess helliet.

Förbudet för bostadsförening eller aktiebolag att upplåta andelsrätt varmed

följer rätt att hyra lägenhet har emellertid inte gjorts retroaktivt. I

landet finns alltjämt ett mindre antal föreningar och aktiebolag som driver

verksamhet för uthyrning av lägenheter åt innehavare av andel i föreningen

eller bolaget. Genom övergångsbestämmelser till 1945 och 1968 års lagar har

dessa sammanslutningar tillförsäkrats rätt i viss utsträckning att fortsätta

sin verksamhet. Övergångsbestämmelserna har tillkommit främst av hänsyn

till välkända kooperativa sammanslutningar som driver sin verksamhet

utan egentligt vinstintresse. Härvid har i första hand Stockholms Kooperativa

Bostadsförening ek. för. åsyftats.

Som Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek. för. anför torde hyreslagens

tvingande bestämmelse om hyresvärds reparationsskyldighet inverka

menligt på föreningens möjligheter att driva sin verksamhet i hittillsvarande

former. Detsamma torde kunna gälla även andra föreningar eller bolag som

driver hyresverksamhet utan egentligt eget vinstintresse och för vilka hyran

avpassats med hänsyn till att den boende själv låter utföra inre reparationer.

Skäl föreligger att för sådana sammanslutningar öppna möjlighet till

undantag från regeln i 15 § andra stycket hyreslagen. Fn sådan åtgärd står

i god överensstämmelse med ståndpunktstagandet att låta dessa föreningar

och bolag fortsätta att bedriva sin verksamhet utan hinder av det generella

förbud mot verksamhet av detta slag som numera gäller. Någon olägenhet

från hyresgästsynpunkt av ett sådant undantag kan uppenbarligen inte anses

uppkomma.

Undantag från regeln i hyreslagen bör dock bara få förekomma när särskilda

omständigheter talar för det. Garantier bör finnas för att föreningen

eller bolaget arbetar under tillfredsställande former. Avsteg från regeln bör

därför göras först efter prövning av myndighet. Denna prövning bör ankomma

på länsstyrelsen.

I enlighet med nu redovisade synpunkter föreslås att länsstyrelsen, om

särskilda omständigheter föranleder det, skall kunna medge undantag från

15 § andra stycket hyreslagen i nu aktuella fall. Tillämpningsområdet för

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1969

rätten att medge undantag bör sammanfalla med tillämpningsområdet för

den övergångsbestämmelse på vilken ifrågavarande föreningars eller bolags

rätt att alltjämt driva sin verksamhet grundas. Detta kan uttryckas på det

sättet att länsstyrelsen får medge undantag i fråga om förening eller aktiebolag,

som enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till lagen om förskott

vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m. äger upplåta andelsrätt, varmed följer

rätt att för begränsad tid besitta eller hyra bostadslägenhet. Undantag bör

i och för sig kunna komma i fråga såväl när sammanslutningens rätt att bedriva

sin verksamhet grundas på första stycket i punkt 2 som när tillstånd

till verksamhetens bedrivande lämnats med stöd av andra stycket.

Regeln om undantag från reparationsbestämmelsen torde böra fogas till

övergångsbestämmelserna till den nya hyreslagen som en särskild punkt.

Ett medgivande av länsstyrelsen om undantag från reparationsregeln bör

kunna vinna omedelbar tillämpning på parternas rättsförhållande. Sedan

medgivande lämnats blir frågan om det löpande underhållet i lägenheten

att bedöma på grundval av övriga bestämmelser om lägenhetens skick i hyreslagens

och hyresavtalets innehåll.

5. Remissyttrandena

Förslaget får ett positivt mottagande av flertalet remissinstanser. Det tillstyrks

eller lämnas utan erinran av bostadsstyr elsen, länsstyrelserna, Sveriges

Fastighetsägareförbund, Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek.

för. och Stockholms bostadsföreningars ceniralförening ek. för. Bostadsstyrelsen

understryker dock angelägenheten av att undantagsbestämmelsen tilllämpas

bara på sådana föreningar eller bolag som bedriver här avsedd verksamhet

utan enskilt vinstsyfte. Liknande synpunkt framförs också av länsstyrelserna.

Länsstyrelsen i Malmöhus län tillägger att starka skäl bör fordras

för ett undantag från 15 § andra stycket hyreslagen. Sådant undantag

bör kunna medges för Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek. för.

Härför talar bl. a. att frågan om fortlevnaden av sådana föreningar och bolag

redan lösts i lagstiftningen.

Förslaget avstyrks av hovrätten för Nedre Norrland, hyresnämnden i

Stockholms län och Hyresgästernas riksförbund. Riksförbundet anser det

principiellt förkastligt att så snart efter det att hyreslagstiftningsreformen

genomförts införa undantagsbestämmelser som innebär uppmjukningar i

fastighetsägarens skyldigheter. Också hovrätten och hyresnämnden ställer

sig kritiska mot att nu införa bestämmelser som medger undantag från en

för hyresmarknadens parter så betydelsefull bestämmelse.

De kritiska remissinstanserna menar också att något behov av lagändring

inte föreligger. Hyresgästernas riksförbund bestrider att de nya reglerna i

hyreslagen skulle försvaga föreningens likviditet och omöjliggöra fortsatt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 161 år 1969

bostadsproduktion. Några som helst hinder föreligger inte enligt riksförbundets

uppfattning att föreningen justerar hyreskalkylerna så att täckning

nås för full reparationsvolym. Enkla administrativa åtgärder skulle sålunda

tillgodose föreningens önskemål. Också hovrätten för Nedre Norrland och

hyresnämnden i Stockholms län menar att föreningen kan anpassa hyrorna

så att reparationskostnaderna täcks. Hovrätten finner det inte omöjligt att

administrera fastighetsförvaltningen på sådant sätt att hyresgästernas nuvarande

reparationskonton behålls och att den enskilde hyresgästens genom

mindre reparationsbehov visade aktsamhet som hittills premieras.

När det gäller det närmare innehållet i promemorieförslaget anser hovrätten

för Nedre Norrland och hyresnämnden i Stockholms län att det är svårt

att bilda sig en uppfattning om i vilken grad även andra föreningar än

Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek. för. och även bolag skulle kunna

ställas inför motsvarande svårigheter till föijd av ifrågavarande bestämmelse

i hyreslagen. Hovrätten ifrågasätter över huvud taget om det är lämpligt

att begränsa undantagsstadgandets tillämpning till ifrågavarande föreningar

och bolag. Sannolikt kan den berörda reparationsskyldigheten vålla

liknande bekymmer och svårigheter även för andra fastighetsägarekategorier.

Det skulle därför enligt hovrätten kunna övervägas om inte undantagsbestämmelsen

borde ges en mera allmänt hållen avfattning. Därigenom

skulle dessutom undvikas att bestämmelsen ger intryck av att gynna endast

en liten exklusiv grupp. Hyresgästernas riksförbund framhåller att ett tillmötesgående

av föreningens önskemål skulle kunna leda till att liknande

propåer framställs också från andra fastighetsägare.

Promemorieförslaget att undantag från 15 § andra stycket hyreslagen skall

kunna lämnas av länsstyrelse godtas i allmänhet av remissinstanserna. Härför

talar enligt länsstyrelsen i Stockholms län den föreslagna bindningen av

tillämpningsområdet för dispens till punkt 2 i övergångsbestämmelserna till

lagen om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m. Samma synpunkt anförs

av länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län.

Hovrätten för Nedre Norrland ifrågasätter om det inte är möjligt medge

nu ifrågavarande rättssubjekt fullständig avtalsfrihet med avseende på reparationsskyldigheten.

Härigenom skulle man slippa ifrån myndighetsprövningen,

som — med hänsyn till såväl den föreslagna lagtextens som motivens

brist på vägledande uttalanden •— måste antas bli rent formell. Hovrätten

anmärker dessutom att om tillämpningsområdet begränsas till föreningar

och bolag, som avses i 2. andra stycket övergångsbestämmelserna till lagen

om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m., föreningen eller bolaget

redan har varit föremål för en viss myndighetsprövning, nämligen då tillstånd

till dess fortsatta verksamhet meddelades.

Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län ställer sig

tveksamma till vilka garantier som bör föreligga för att dispens skall få

meddelas. Med hänysn till risken att prövningen lätt kan nedsjunka till en

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1969

9

formalitet bör enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län erforderliga

tillämpningsföreskrifter meddelas. Enligt länsstyrelsen i Malmöhus län torde

frågan om dispens få bedömas utifrån bl, a. företagets årsredovisning

och övriga räkenskapshandlingar. Vid prövningen av dessa handlingar kan i

vissa fall behövas deltagande av ekonomisk expertis från exempelvis länsstyrelsens

taxeringssektion, revisionsdetaljen. En förutsättning härför är

att länsstyrelsen i tillräcklig utsträckning får rätt att ta del av sådana handlingar

och räkenskaper, som kan belysa bostadsföretagets verksamhet och

ställning.

Hyresnämnden i Stockholms län menar att dispens bör kunna tidsbegränsas

och förenas med villkor, exempelvis insyn från dispensmyndighetens

sida i verksamheten eller krav på successiv avveckling av företagets särställning.

Dispensregelns placering som tillägg till de nuvarande övergångsbestämmelserna

till hyreslagen har föranlett uttalanden av flera remissinstanser.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att bestämmelsen inte synes vara

av egentlig övergångsnatur. Ilyreslagens övergångsbestämmelser innehåller

emellertid redan flera föreskrifter som ej heller kan hänföras dit. Genom förslaget

undviks även enligt länsstyrelsen en ändring i själva hyreslagen.

Kritiska mot en övergångsbestämmelse är däremot hovrätten för Nedre

Norrland, hyresnämnden i Stockholms län och Sveriges fastighetsägareförbund.

Hovrätten finner promemorieförslaget inte vara någon övergångsbestämmelse.

Det avser att vara ett permanent undantag från 15 § andra stycket

hyreslagen och får därför sin naturliga placering som ett tredje stycke

till denna paragraf. Att man i 1968 års lag om förskott vid upplåtelse av

bostadsrätt, m. m., vilken lag torde vara av endast provisorisk karaktär,

placerat ett motsvarande undantagsstadgande bland övergångsbestämmelserna

är enligt hovrätten inte skäl nog för den nu valda placeringen. Liknande

synpunkter framförs av hyresnämnden och fastighetsägareförbundet.

6, Departementschefen

Vid uthyrning av lägenhet för bostadsändamål ombesörjs normalt fastighetsunderhållet

av fastighetsägaren själv och ersättningen härför utgår som

en del av hyran. Den nya hyreslagen innehåller skärpta bestämmelser angående

den del av fastighetsunderhållet som gäller själva lägenheten, det inre

underhållet. Enligt 15 § andra stycket hyreslagen åligger det sålunda hyresvärden

att med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och

andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försämring genom

ålder och bruk. Denna regel är tvingande i fråga om flerfamiljshus.

När det gäller bostadsupplåtelser i kooperativ form ligger frågan om lägenhetsunderhållet

i allmänhet annorlunda till. Enligt 41 § lagen om bo
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1969

stadsrättsföreningar ankommer det på bostadsrättshavaren att på egen bekostnad

hålla lägenheten i gott stånd, om inte annat har bestämts i föreningens

stadgar. Inom bostadsrättsrörelsen är också det normala att det

inre underhållet ombesörjs av bostadsrättshavaren själv. Emellertid brukar

föreningens stadgar som regel innehålla bestämmelser om att föreningsmedlemmarna

regelbundet skall avsätta medel till reparationskonto och att tillgodohavande

på kontot får användas endast i den mån bostadsrättshavaren

ombesörjer sådana reparationsåtgärder i lägenheten som föreningen bedömer

vara ändamålsenliga. Systemet anses allmänt vara fördelaktigt från bostadskonsumentens

synpunkt. Det stimulerar till god omvårdnad om lägenheten

och därmed låga underhållskostnader samtidigt som det garanterar att medel

finns tillgängliga för att upprätthålla en god underhållsstandard i lägenheterna.

Bostadsupplåtelser i kooperativ form existerar vid sidan om bostadsrättsverksamheten.

I princip är det förbjudet för förening, som inte är bostadsrättsförening,

eller aktiebolag att upplåta andelsrätt, varmed följer rätt till

bostadslägenhet. Förbudet finns i den nyligen tillkomna lagen om förskott

vid upplåtelse av bostadsrätt, in. in. Enligt övergångsbestämmelserna till lagen

är det dock tillåtet för förening eller aktiebolag, som före lagens ikraftträdande

haft rätt att upplåta andelsrätt avseende lägenhet i föreningen

eller bolaget tillhörigt hus, att fortsätta att göra sådana upplåtelser i huset.

Förening eller bolag som före lagens ikrafträdande drivit verksamhet i vilken

ingår upplåtelse av andelsrätt av detta slag kan dessutom efter tillstånd av

länsstyrelsen få fortsätta sin verksamhet.

Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek. för. bedriver med stöd av dessa

övergångsbestämmelser en relativt omfattande verksamhet i Stockholmsområdet.

Sålunda förvaltade föreningen vid slutet av år 1968 4 157 bostadslägenheter

och producerar årligen f. n. 150—200 lägenheter.

Föreningens ändamål är att hyra ut bostadslägenheter till sina medlemmar.

Medlemmen betalar, förutom en mindre kontantinsats, ett belopp i

form av lån till föreningen. I övrigt betalar medlemmen hyra för lägenheten

på gängse sätt. Hyran bestäms efter självkostnadsprincipen. Enligt bestämmelser

i föreningens stadgar och i hyresavtalen åligger det medlem, som

hyr bostadslägenhet av föreningen, att själv svara för kostnaden för lägenhetens

inre underhåll. Denna kostnad är avsedd att bestridas i första hand

ur ett för medlemmen särskilt upplagt reparationskonto. Vid slutet av varje

kalenderår tillförs kontot räntan på det lån som medlemmen lämnat föreningen.

Som synes påminner det av föreningen tillämpade förfarandet beträffande

inre underhåll i hög grad om det som är gängse inom bostadsrättsrörelsen.

1 fråga om hyresavtal som sluts efter årsskiftet 1968—69 då

den nya hyreslagen trädde i kraft och äldre avtal på vilka den nya lagen efter

hand blir tillämplig kan emellertid det beskrivna förfarandet inte upprätt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 161 år 1969

hållas. På grund av 15 § andra stycket hyreslagen blir föreningen skyldig att

ombesörja även det inre underhållet.

Föreningen hemställer nu om sådan lagändring som gör det möjligt för

föreningen att fortsätta att bedriva verksamheten i hittillsvarande former.

Föreningen pekar särskilt på att det tillämpade systemet allmänt ansetts

värdefullt genom att det premierar aktsainhet vid lägenhetens begagnande

och att upplåningen från medlemmarna i förening med fonderingen av medlemmarnas

räntetillgodohavanden på reparationskonto är av största betydelse

för föreningens likviditet och dess möjligheter att bedriva fortsatt bostadsproduktion.

Den med anledning av föreningens framställning upprättade departementspromemorian

utmynnar i förslag om rätt för länsstyrelse att i fall

som nu är i fråga medge undantag från bestämmelsen i 15 § andra stycket

hyreslagen om hyresvärdens reparationsskyldighet.

Flertalet remissinstanser tillstyrker promemorieförslaget eller lämnar det

utan erinran. Några instanser, bland dem Hyresgästernas riksförbund, avstyrker

dock förslaget under framhållande att bestämmelserna om reparationsskyldighet

för fastighetsägaren har stor betydelse och att något starkt

behov av lagändring inte föreligger. Det görs gällande att föreningens önskemål

kan tillgodoses med vissa enkla administrativa åtgärder.

Det är ställt utom tvivel att hyreslagens bestämmelser om fastighetsägarens

underhållsskyldighet har central betydelse från hyresgästsynpunkt.

Ett väsentligt syfte med den nyligen genomförda reformen på hyreslagstiftningens

område var att å ena sidan skapa ekonomiskt utrymme för ett förbättrat

lägenhetsunderhåll i främst det äldre fastighetsbeståndet och att å

andra sidan införa rättsliga garantier för att underhållet verkligen kommer

till stånd. Det kan givetvis inte komma i fråga att nu genomföra ändringar

som på något sätt skulle äventyra denna från fastighetsekonomisk och bostadssocial

synpunkt betydelsefulla reform. Från principiell synpunkt kan

jag dock inte se något hinder mot att medge undantag från den tvingande

regeln om fastighetsägarens reparationsskyldighet under den bestämda förutsättningen

att undantaget är till fördel för bostadskonsumenterna.

De mot förslaget kritiska remissinstanserna gör gällande att det inte finns

något behov av att genomföra den föreslagna lagändringen och att föreningens

önskemål kan tillgodoses på annat sätt. För min del vill jag se frågan

med en något annan utgångspunkt. Det är obestridligt att den på bostadsrättsområdet

allmänt tillämpade principen att lägenhetsinnehavaren själv

svarar för lägenhetens inre underhåll är fördelaktig för bostadsrättshavarna.

Härigenom uppmuntras aktsamhet vid begagnandet av lägenheten, vilket

ger låga underhållskostnader. En förutsättning är givetvis att garantier

finns för att bostadsrättshavarens ansvar för underhållskostnader motsvaras

av lägre boendekostnader i övrigt. Dessa garantier föreligger genom att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1969

verksamheten bedrivs i kooperativ form utan enskilt vinstintresse och att

regelbundna avsättningar görs för kommande reparationsbehov.

Som förut anförts bedrivs Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek.

för. i former som i vissa avseenden starkt påminner om bostadsrättsverksamheten.

Det är sålunda fråga om ett konsumentkooperativt fastighetsägande

där lägenhet sinnehavarna själva i viss utsträckning tillhandahåller

kapital. Verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Lägenhetsinnehavarna

svarar stadgeenligt själva för det inre lägenhetsunderhållet. En

fondering av medel för att tillgodose kommande reparationsbehov sker på

i huvudsak samma sätt som är gängse inom bostadsrättsföreningarna. Frågan

är om bostadskooperativ verksamhet av det slag som föreningen representerar

skall få drivas under samma förutsättningar som annan bostadskooperativ

verksamhet.

Statsmakterna har sedan länge intagit den ståndpunkten att bostadsupplåtelser

i kooperativ form skall ske enligt bestämmelserna i lagen om bostadsrättsföreningar.

Emellertid har man inte velat tvångsvis föra in under

lagen annan redan igångsatt verksamhet som bedrivs i former som är betryggande

för lägenhetsinnehavarna. Genom övergångsbestämmelser har

därför föreningar av detta slag fått fortsätta sin verksamhet. Starka skäl

talar för att i konsekvens härmed tillåta föreningarna att under vissa förutsättningar

upplåta bostadslägenheter i samma former som tidigare och under

villkor som godtas för annan bostadskooperativ verksamhet och som

visat sig fördelaktiga från bostadskonsumentsynpunkt. Enligt min mening

bör nu ifrågavarande verksamhet kunna göras helt jämställd med bostadsrättsverksamheten

när det gäller rätten att på lägenhetsinnehavaren överlåta

att ombesörja det inre lägenhetsunderhållet. Jag biträder därför det i

promemorian framlagda förslaget att undantag skall få göras från bestämmelserna

i 15 § andra stycket hyreslagen.

Redan av vad jag förut har anfört framgår att jag anser att undantag bör

få ske endast under vissa bestämda förutsättningar. För det första bör krävas

att det är fråga om en sådan förening eller sådant bolag som med stöd

av de förut nämnda övergångsbestämmelserna har rätt att upplåta andelsrätt

med vilken följer rätt till bostadslägenhet. Vidare bör gälla att verksamheten

bedrivs utan enskilt vinstintresse. Normalt bör föreningen eller bolaget

också ha föranstaltat om ett tillförlitligt system för fondering av medel

för kommande reparationer.

I promemorian föreslås att undantaget från 15 § andra stycket hyreslagen

skall vara beroende av tillstånd av länsstyrelsen. Förslaget godtas i allmänhet

av remissinstanserna. Även jag ansluter mig till förslaget. Önskemål har

framförts att tillståndet bör kunna tidsbegränsas och förenas med villkor.

Enligt min mening är detta inte behövligt. Däremot har länsstyrelsen givetvis

rätt att återkalla lämnat medgivande. Beslutet om återkallelse får förses

med sådana övergångsbestämmelser som kan visa sig behövliga.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1969

Beträffande lagändringens närmare utformning föreslås i promemorian

att undantagsregeln infogas som en övergångsbestämmelse till hyreslagen.

Några remissinstanser yrkar på att regeln i stället skall infogas i själva

lagen. Som förut nämnts grundas rätten för ifrågavarande föreningar och

bolag att bedriva verksamheten på en övergångsbestämmelse till lagen om

förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. in. Med hänsyn härtill är det följdriktigt

att placera undantagsregeln som en övergångsbestämmelse till hyreslagen.

Jag biträder därför promemorieförslaget även i denna del.

På grund av vad sålunda anförts har upprättats förslag till lag om ändring

i övergångsbestämmelserna till lagen (1968:346) angående ändring i lagen

den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom. Förslaget

torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga.

Jag hemställer att lagrådets yttrande över lagförslaget inhämtas enligt

87 § regeringsformen genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 161 år 1969

Bilaga

Förslag1

till

Lag

om ändring i övergångsbestämmelserna till lagen (1968:346) angående

ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt

till fast egendom

Härigenom förordnas, att i övergångsbestämmelserna till lagen (1968:

346) angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt

till fast egendom skall införas en ny punkt, 9, av nedan angivna lydelse.

9. Om särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen medge undantag från

3 kap. 15 § andra stycket första punkten i fråga om förening eller aktiebolag,

som enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till lagen (1968: 702)

om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m., får upplåta andelsrätt,

varmed följer rätt att för begränsad tid besitta eller hyra lägenhet som är

avsedd att helt eller till icke oväsentlig del användas såsom bostad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970.

1 Förslaget är så när som på en redaktionell ändring likalydande med det vid departementspromemorian

fogade förslaget.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1969

15

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 30 oktober 1969.

Närvarande:

justitierådet Riben

regeringsrådet Hjern

justitierådet Bergsten

justitierådet Gyllensvärd

Enligt lagrådet den 22 oktober 1969 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justi ti eärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

9 oktober 1969, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets yttrande skulle

enligt 87 § regeringsformen inhämtas över förslag till lag om ändring i

övergångsbestämmelserna till lagen (1968 : 346) angående ändring i lagen

den li juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn Bengt Eliasson.

Lagrådet yttrade:

Enligt det remitterade förslaget skall undantag från den tvingande regeln

om reparationsskyldighet kunna medges i fråga om förening eller aktiebolag

som avses i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen om förskott

vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m. Ordalagen ger det intrycket att, när

dispens meddelas, denna skall gälla för samtliga upplåtelser som föreningen

eller bolaget kan göra. Uthyrning av bostadslägenhet i en föreningens eller

bolagets fastighet kan emellertid tänkas ske utan samband med sådan upplåtelse

av andelsrätt som sägs i nämnda punkt av övergångsbestämmelserna.

I dylika fall bör avsteg från hyreslagens regler ej tillåtas. Med anledning

härav synes det egentligare att i lagtexten ange, att dispensen skall gälla

i fråga om lägenhet, vilken innehaves på grund av sådan upplåtelse av andelsrätt

som avses i de angivna övergångsbestämmelserna. En avfattning i

enlighet härmed innebär ej att länsstyrelsen behöver göra en individ ue]]

prövning beträffande varje särskild lägenhet. Ett dispensbeslut bör kunna

avse sådana lägenheter överhuvudtaget vilka på angivet sätt upplåtes av

viss förening eller visst bolag.

Utan någon särskild behörighetsregel bör det vara klart att dispensprövningen

skall ankomma på länsstyrelsen i det län där föreningens eller bolagets

styrelse har sitt säte (jfr 2 § förskottslagen).

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1969

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 30 oktober 1969.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, '' statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,

Geijer, Odhnoff, Wigkman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,

Lidbom, Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över

förslag till lag om ändring i övergångsbestämmelserna till lagen (1968: 346)

angående ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till

fast egendom.

Föredraganden redogör för lagrådets utlåtande och anför.

Undantag från bestämmelsen i 15 § andra stycket hyreslagen om hyresvärds

reparationsskyldighet är som lagrådet anför motiverat endast i fråga

om sådan lägenhet som föreningen eller bolaget hyr ut till andelsrättshavare

men däremot inte beträffande lägenhet som hyrs ut utan samband med

upplåtelse av andelsrätt. Jag har ingen erinran mot lagrådets förslag att

detta får komma till tydligt uttryck i lagtexten. Jag biträder även lagrådets

åsikt att en så avfattad lagtext ger möjlighet för länsstyrelsen att låta ett

beslut om undantag avse samtliga lägenheter vilka viss förening eller visst

bolag hyr ut till andelsrättshavare.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

med den angivna ändringen antaga förslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690529

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 3LU 1969:62 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i övergångsbestämmelserna till lagen s. 1 i texten