Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

1969-10-24 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:162, Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

1

Nr 162

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen (1928: 370); given

Stockholms slott den 24- oktober 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag ur statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:

370).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändring av bestämmelserna om inkomstbeskattning

av pensionsförsäkring som meddelats i utomlands bedriven försäkringsrörelse.

Förslaget innebär att försäkringstagarens nuvarande rätt till avdrag

för premie för sådan försäkring slopas och att ersättning som utfaller

på grund av försäkringen blir skattefri i motsats till vad som nu är fallet.

Försäkringen betraktas således i beskattningshänseende inte som pensionsförsäkring

utan som kapitalförsäkring. Dessa bestämmelser föreslås bli tilllämpliga

fr. o. m. 1970 års taxering. För försäkringar som meddelats före

den 1 januari 1969 föreslås äldre bestämmelser gälla om den avtalade premiebetalningen

upphört före nämnda dag. Vidare föreslås möjlighet till

dispens från de nya bestämmelserna för vissa utlänningar m. fl.

Förslaget är motiverat av ett under senare tid ökande intresse för denna

försäkringsform som är ägnad att leda till skatteflykt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 162

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas, att punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen

(1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Anvisningar

till 31 §d

(.Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1. Med pension------—eller annorledes.

Med pensionsförsäkring Med pensionsförsäkring

förstås försäkring, enligt vilken icke förstås försäkring, som meddelas i

skola utgå andra försäkringsbelopp här i landet bedriven försäkrings;;n

rörelse, om andra försäkringsbelopp

icke skola utgå än

1) ålderspension, utgående--- — försäkringen upphör.

Ålderspension, som —--anses skälig.

Med efterlevandepension---personer leva.

Såsom efterlevandepension ---vara pensionsförsäkring.

Vid tillämpningen---vid omgifte.

Kapitalbelopp, som---av efterlevandepensionen.

Skall enligt------halvt år.

Med kapitalförsäkring---av försäkring.

Innehåller avtal---en kapitalförsäkring.

Kan livförsäkring,---Kungl. Maj :t.

Försäkring, vilken---dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall---som huvudförsäkringen.

För att-----------med tjänst.

Till livränta------fortsatta bestånd.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970. Äldre bestämmelser gäller

vid 1969 års taxering samt vid eftertaxering för år 1969 eller tidigare år.

2. Försäkring som före den 1 januari 1969 meddelats i utomlands bedriven

försäkringsrörelse och som enligt äldre bestämmelser varit att anse

som pensionsförsäkring skall fortfarande anses som sådan försäkring,

om hela premien för försäkringen i enlighet med försäkringsavtalet i dess

lydelse den 31 december 1968 betalats senast sistnämnda dag.

Skall premie för försäkringen i enlighet med försäkringsavtalet i dess

lydelse den 31 december 1968 betalas även efter utgången av år 1968 anses

försäkringen den 1 januari 1969 uppdelad på en pensionsförsäkring och en

1 Senaste lydelse 1967: 665.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

3

kapitalförsäkring. Såsom pensionsförsäkring anses därvid sådan del av försäkringen

som svarar mot premie som i enlighet med försäkringsavtalet i

dess lydelse den 31 december 1968 betalats eller skolat betalas före den 1

januari 1969.

3. Om särskilda skäl föreligger, kan riksskattenämnden på ansökan förklara

att försäkring, som meddelats i utomlands bedriven försäkringsrörelse

och som enligt äldre bestämmelser varit att anse som pensionsförsäkring,

fortfarande skall anses som sådan försäkring. Förklaring som nyss

nämnts får meddelas endast om ansökan gjorts antingen av här i landet

bosatt utländsk medborgare, som tecknat sådan försäkring före eller under

sin bosättning i Sverige eller av svensk medborgare som, efter att

under minst tre år i följd icke ha varit bosatt här i landet och under sådan

tid tecknat försäkringen, bosätter sig i Sverige.

Har riksskattenämnden meddelat förklaring som avses i närmast föregående

stycke kan försäkringen icke övergå till kapitalförsäkring.

Ansökan hos riksskattenämnden avseende försäkring som tecknats innan

försäkringstagaren bosatt sig här i landet skall göras senast den 31 december

året efter det år under vilket försäkringstagaren bosatt sig här

eller, om bosättningen här skett före 1968 års utgång, senast den 31 december

1970. Har försäkringen tecknats under tid då försäkringstagaren är

bosatt här i landet, skall ansökan göras senast den 31 december året efter

det år under vilket försäkringen tecknats.

Mot riksskattenämndens beslut i fråga som avses i denna punkt får talan

ej föras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 24 oktober

1969.

Närvarande:

Statsministern Palme, statsråden Sträng, Lange, Holmqvist, Aspling,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Moberg,

Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om beskattning av

viss pensionsförsäkring och anför.

Inledning

Vissa skattskyldiga här i landet har under senare år visat ökat intresse

för pensionsförsäkring (P-försäkring) i utländska försäkringsanstalter.

Detta gäller främst skattskyldiga med betydande skattepliktig inkomst. Man

har valt att teckna försäkringarna i sådana utländska anstalter som inte

driver försäkringsrörelse inom landet och ej heller har vederbörligt tillstånd

att driva sådan rörelse. Försäkringspremien, som ofta erläggs i form av engångspremie,

avser i regel så stort belopp att inte oväsentliga delar av dessa

skattskyldigas deklarerade inkomster tas i anspråk för premiebetalning

och därmed för en i beskattningshänseende avdragsgill kostnad. En

sådan utveckling måste från beskattningssynpunkt möta erinringar. Mot

rätten till avdrag för erlagd premie för P-försäkring i inländsk såväl som

utländsk anstalt svarar nämligen i princip skatteplikt för pension m. m.

som utfaller på grund av försäkringen. En beskattning av försäkringsersättningen

i enlighet med denna princip sker i regel utan svårigheter. Komplikationer

kan emellertid uppstå om en här skattepliktig ersättning utbetalas av

en utländsk anstalt som inte driver försäkringsrörelse i Sverige och ej heller

är skyldig att lämna kontrolluppgifter till svensk skattemyndighet. Motsvarande

gäller i fråga om försäkring som visserligen meddelats av svensk eller

utländsk anstalt med försäkringsrörelse här i landet men i sådan anstalts

utomlands bedrivna rörelse.

P-försäkring här i landet meddelas emellertid i regel i svensk försäkringsanstalts

inhemska rörelse eller i utländsk försäkringsanstalts svenska ro
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

relse. I normalfallet föreligger då i beskattningshänseende inga svårigheter

med hänsyn till sambandet mellan avdragsrätt och skattskyldighet. Försäkringstagaren,

som är skattskyldig i Sverige, medges avdrag för premie och

utfallande pension m. m. beskattas här. Nuvarande skattebestämmelser kan

emellertid också i detta fall utnyttjas på ett sätt som från allmän synpunkt

inte är tillfredsställande. När pensionen m. in. utbetalas kan försäkringstagaren

nämligen ha överflyttat sin bosättning från Sverige till utlandet.

Han kan då likaså på grund av frånvaron av kontrolluppgifter tänkas undgå

den utomlands lagstadgade beskattningen.

Mot denna bakgrund har en promemoria (Stencil Fi 1969: 9) upprättats

inom finansdepartementet med förslag till ändrade skatteregler på området.

Förslaget innebär att en livförsäkring som meddelas i utomlands bedriven

försäkringsrörelse alltid skall anses som kapitalförsäkring (K-försäkring)

i beskattningshänseende. Någon rätt till avdrag för premie såsom för P-försäkringspremie

finns då inte och belopp som utfaller på grund av försäkringen

skall inte inkomstbeskattas. I fråga om P-försäkring som meddelas i

här i landet bedriven försäkringsrörelse utmynnar promemorian också i förslag

om ändring. Förslaget innebär att försäkringen skall anses som K-försäkring,

helt eller delvis, om den som är ersättningsberättigad på grund av

försäkringen inte är bosatt i Sverige.

De föreslagna bestämmelserna bör enligt promemorian gälla fr. o. m. 1970

års taxering, dock med vissa övergångsregler.

Över promemorian har yttranden avgivits av kammarrätten, försäkringsinspektionen,

riksskattenämnden, centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden,

länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus

samt Örebro län, Sveriges riksbank, Svenska försäkringsbolags riksförbund,

Folksam, Kooperationens pensionsanstalt, Svenska personal-pensionskassan,

Försäkringsbolaget pensionsgaranti, Utländska försäkringsbolags förening,

Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF),

Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges arbetsledareförbund,

Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges grossistförbund, Sveriges

lantbruksförbund, Sveriges industriförbund och Skånes handelskammare.

Flertalet remissinstanser motsätter sig inte förslaget att försäkring som

avser pension och som meddelas i utomlands bedriven försäkringsrörelse i

beskattningshänseende skall anses som K-försäkring och inte som P-försäkring.

Man avstyrker emellertid i flera fall förslaget att detta skall gälla

även P-försäkring som meddelas i samband med tjänst.

Mot förslaget att P-försäkring som meddelas i här i landet bedriven försäkringsrörelse

skall anses som K-försäkring i beskattningshänseende, om

ersättningsberättigad inte är bosatt i Sverige, reser remissinstanserna däremot

starka invändningar. För egen del finner jag frågan om beskattning

av P-försäkring som meddelas i här i landet bedriven försäkringsrörelse

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ris proposition nr i 62 år 1969

böra ytterligare övervägas. I det följande behandlar jag sålunda endast beskattningen

av P-försäkring som meddelas i utomlands bedriven försäkringsrörelse.

Gällande skatterätt

Huvudprinciperna

I beskattningshänseende indelas livförsäkring fr. o. m. år 1951 i P-försäkring

och K-försäkring. För äldre livförsäkring gäller särskilda övergångsbestämmelser

som anger bl. a. när försäkringen är att anse som P-försäkring.

Helt skilda principer gäller för beskattningen av P-försäkring resp. K-försäkring.

Principiellt sett innebär reglerna för P-försäkring i kommunalskattelagen

(1928: 370), KL, att försäkringstagaren och inte försäkringsanstalten

blir beskattad för vad som erlagts i form av premier och för ränta

på dessa. Beskattningen sker när pension eller annat belopp på grund av försäkringen

faller ut. Tekniskt tillgår denna beskattning så att försäkringstagaren

åtnjuter avdrag för den del av sin skattepliktiga inkomst som tas i anspråk

för premie för P-försäkring. Försäkringsanstalten är inte skattskyldig

vare sig för inbetalda sådana premier eller för avkastningen av dessa under

den tid anstalten omhänderhar förvaltningen. Skattskyldighet inträder i

stället för försäkringstagaren när han uppbär ersättning på grund av försäkringen.

Ersättningen utgör skattepliktig inkomst för honom allteftersom

den blir tillgänglig för lyftning. Efter avdrag för försäkringsanstaltens omkostnader

m. m. består utfallande ersättning av inbetalad premie och upplupen

ränta på denna.

I fråga om K-försäkring innebär beskattningsreglerna att både försäkringstagaren

och försäkringsanstalten träffas av skatten på försäkringen.

Försäkringstagaren saknar i princip rätt till avdrag för erlagd premie. Den

del av hans skattepliktiga inkomst som används för premiebetalning blir

därför beskattad hos honom. Försäkringsanstalten är skattskyldig för avkastning

av inbetalda premier som anstalten förvaltar och gör räntebärande.

En fullständig inkomstbeskattning har därför skett när en K-försäkring utfaller.

Sådan försäkringsersättning är följaktligen vid taxering för inkomst

skattefri för mottagaren. Från förmögenhetsskatten bortses såväl här som

i det följande.

Den beskattningsmetod som kommer till användning i fråga om P-försäkring

kan sägas inta en särskilt gynnad ställning i förhållande till vad som

gäller vid K-försäkring. Metoden innebär nämligen att försäkringstagaren

kan uppnå en jämnare fördelning mellan olika beskattningsår av sin beskattningsbara

inkomst. Han kan på så sätt motverka effekten av progressiviteten

hos den statliga inkomstskatten. Denna fördel förstärks ytterligare genom

rätten till avdrag också för engångspremie. En annan och mera speciell fördel

ligger vidare däri att betalningen av den skatt som belöper på inkomst

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

motsvarande erlagd premie och ränta på premiebeloppet uppskjuts utan att

det allmänna gottgör sig någon form av uppskovsränta.

I sammanhanget bör nämnas att också den beskattningsmetod som tillämpas

vid K-försäkring kan anses förmånlig för försäkringstagaren. Visserligen

har han ingen rätt till avdrag för erlagd premie men kan å andra sidan i

många fall komma i åtnjutande av viss skattefri ränta på sparat kapital.

Detta sammanhänger med att den ränteskatt försäkringstagaren själv skulle

haft att betala på ett sparkapital motsvarande erlagd premie ofta skulle ha

överstigit den ränteskatt som försäkringsgivaren erlägger på premien. Detta

gäller vid större försäkringar även med hänsyn till schablonavdraget i förvärvskällan

kapital. Beskattningsförmånen kommer försäkringstagaren till

godo i form av skattefri ersättning som är större än som annars skulle kom
0
mit

i fråga.

Självfallet kräver ett system med två så skilda metoder för beskattning av

livförsäkring som reglerna för P- resp. K-försäkring en klar gränsdragning

1 skattelag. I KL har denna gränsdragning skett genom att lagen anger alla

de fall där P-försälcring skall anses föreligga (punkt 1 av anvisningarna till

31 §). När en livförsäkring inte kan hänföras till något av dessa fall är försäkringen

att anse som K-försäkring. KL ger även särskilda regler för blandad

P- och K-försäkring.

Rätten till avdrag för P-försäkringspremie

Premien för P-försäkring är, bortsett från vissa undantagsfall, alltid avdragsgill

för försäkringstagaren (försäkringens ägare). Denna avdragsrätt

gäller oavsett om premien betalas i form av engångspremie eller på annat

sätt. Det saknar vidare betydelse för avdragsrätten om den försäkringsanstalt

som meddelat försäkringen är svensk eller utländsk eller om

anstalten driver försäkringsrörelse här i landet eller ej. Vad som krävs är

i princip att försäkringstagaren är skattskyldig till inkomstskatt här, att

premien verkligen erlagts och att försäkringen uppfyller de krav KL uppställer

för att den skall anses som P-försäkring.

P-försäkring kan avse försäkring som är tagen i samband med tjänst eder

utan sådant samband. År försäkringen tagen i samband med tjänst behandlas

avdragsrätten för den försäkrade i princip enligt KL pa samma sätt som

rätten till avdrag för andra kostnader för tjänsteintäktens förvärvande (33 §

1 mom.). I fråga om annan P-försäkring återfinns bestämmelserna om rätt

till avdrag för premie bland reglerna om allmänna avdrag (46 § 2 mom.

första stycket 2). Här sägs att skattskyldig som varit bosatt i landet under

hela beskattningsåret får åtnjuta avdrag bl. a. för erlagd premie under

beskattningsåret för sådan P-försäkring som inte tagits i samband med

tjänst och som ägs av den skattskyldige själv eller hans make eller hans

omyndiga barn.

För att P-försäkring skall anses tagen i samband med tjänst krävs (punkt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

1 av anvisningarna till 31 §) att skyldighet enligt anställningsavtalet föreligger

för arbetstagaren att ha sådan försäkring. Föreligger inte sådan skyldighet

kan en P-försäkring ändå räknas som tagen i samband med tjänst, nämligen

om premierna för försäkringen skall betalas av arbetsgivaren eller av

denne och arbetstagaren gemensamt.

Rätten till allmänt avdrag för premie för P-försäkring (46 § 2 mom. första

stycket 2) är som nämnts knuten till försäkringens ägare. Försäkringstagaren

är ägare till dess han frånhänt sig äganderätten till någon annan.

Även om förmånstagare till försäkringen är insatt och oberoende av om

förmanstagareförordnandet kan återkallas eller ej har försäkringens ägare

sålunda rätt till avdrag för erlagd premie.

Har den skattskyldige varit bosatt här i landet endast under en del av beskattningsåret

föreskriver KL (46 § 2 mom. tredje stycket) att avdraget får

åtnjutas endast i den mån det belöper på sådan del av beskattningsåret.

De nu redovisade bestämmelserna om allmänt avdrag för premie för Pförsäkring

gäller emellertid som antytts inte undantagslöst. Enligt KL

(punkt 1 av anvisningarna till 46 §) medges nämligen inte avdrag för premie

för P-försäkring när utgiften för premien är att betrakta som sådan

levnadskostnad som inte är avdragsgill enligt 20 § KL. Som exempel anges

i anvisningspunkten premie för P-försäkring av hembiträde.

I KL (46 § 2 mom. andra stycket) finns vidare en bestämmelse som begränsar

avdragsrätten i ett speciellt fall. Det gäller skattskyldig som under

beskattningsåret haft att erlägga sjömansskatt. Sådan skattskyldig får göra

avdrag för premie för P-försäkring som inte tagits i samband med tjänst

endast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatten inte tagits till

premie.

Skatteplikten för utfallande pension m. m.

Som redan framhållits svarar mot rätten till avdrag för premie för P-försäkring

skatteplikt för utfallande försäkringsersättning. Skatteplikten i fråga

om ersättningen, bl. a. pension, avser både försäkring som tagits i samband

med tjänst och utan sådant samband. Enligt KL likställes rätt till pension

med tjänst (31 § andra stycket) och pensionen hänförs till intäkt av

tjänst (32 § 1 mom. första stycket). Härigenom beskattas pension på samma

sätt som periodiskt understöd och därmed jämförlig periodisk intäkt. Det

är sålunda den som mottar och uppbär pensionen som är skattskyldig för

denna. Skattskyldigheten kan därför gälla försäkringens ägare eller, i förekommande

fall, förmånstagare.

Det kan dock förekomma fall där förmånstagare till P-försäkring uppbär

ersättningen före försäkringstagarens död. Omständigheterna kan då vara

sådana att försäkringstagaren inte skulle ha varit berättigad till avdrag för

motsvarande belopp såsom för periodiskt understöd eller för omkostnad i

förvärvskälla. För sådana fall föreskriver KL (53 § 4 mom.) att försäkrings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

tagaren, och inte förmånstagaren skall vara skattskyldig för ersättningen.

Detsamma gäller den som efter försäkringstagaren fått förfoganderätten till

försäkringen.

Som intäkt av tjänst räknas inte bara pension som utgått på grund av Pförsäkring

utan även exempelvis vinstandel, återbäring eller belopp som

uppbärs vid återköp av försäkringen (32 § 1 mom. andra stycket).

Gränsdragningen mellan P- och K-försäkring

Av KL (punkt 1 av anvisningarna till 31 §) framgår som nyss nämnts att

livförsäkring som meddelats efter den 31 december 1950 och som inte är Pförsäkring

är att anse som K-försäkring. Försäkring som enligt KL skall anses

som P-försäkring får inte avse andra försäkringsbelopp än följande.

1. Ålderspension som utgår högst så länge den försäkrade lever.

2. Invalidpension som utgår högst så länge den försäkrade är arbetsoförmögen

eller har nedsatt arbetsförmåga.

3. Efterlevandepension.

4. Kapitalbelopp som är förenat med ålders-, invalid- eller efterlevandepension

och som utgår i samband med att pensionen börjar utbetalas eller

upphör eller försäkringen upphör.

Ålderspension får inte börja utgå vid lägre ålder än 55 år om inte lägre

pensionsålder kan anses skälig med hänsyn till den försäkrades yrke eller

andra omständigheter, exempelvis varaktig arbetsoförmåga. En ålderspension

kan vara antingen livsvarig eller temporär. År den temporär måste den

för att räknas som ålderspension utgå under minst fem år eller — i fråga

om pension som upphör tidigast då den försäkrade fyller 63 år — under

minst ett och ett halvt år.

1 försäkringsavtal som omfattar invalidpension får inskrivas att pensionen

skall vara temporär. Även denna pension måste emellertid då utgå

under minst fem år efter det arbetsoförmågan inträtt.

Som efterlevandepension på grund av försäkring räknas i beskattningshänseende

sådan pension som efter den försäkrades död utgår högst så

länge viss person eller vissa personer som anges i försäkringsavtalet lever.

Skall en sådan efterlevandepension enligt försäkringsavtalet upphöra eller

nedsättas viss tid efter den försäkrades död får denna tid inte understiga

fem år. Efterlevandepension kan således vara antingen livsvarig eller temporär

i minst fem år.

Ålderspension, invalidpension och efterlevandepension som utformats enligt

de nämnda bestämmelserna kan betecknas som i beskattningshänseende

»rena» P-försäkringar. Det förekommer emellertid även att försäkring

som avser pension kan innehålla villkor av innebörd att pensionen

skall utgå under ett visst garanterat antal år efter den försäkrades död

och oberoende av viss pensionstagares liv. Den ersättningsberättigade behöver

inte vara namngiven utan endast angiven, exempelvis »mina barn».

2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

Sådan försäkring med garanti anses som P-försäkring avseende efterlevandepension

om en rad i KL (punkt 1 av anvisningarna till 31 §) uppställda

förutsättningar är uppfyllda. Pensionen kallas i detta fall försörjningsränta.

P-försäkring som innefattar försörjningsränta får enligt uttrycklig

bestämmelse inte återköpas.

En P-försäkring kan innehålla utfästelse inte endast om pension utan

även om visst kapitalbelopp. Detta belopp får då inte överstiga det sammanlagda

årsbeloppet av den avtalade ålders- eller invalidpensionen, ökat i

förekommande fall med det högsta årliga beloppet av efterlevandepension

till make.

Meddelas en livförsäkring som en kombinerad P- och K-försäkring skall

den uppdelas på de båda försäkringsslagen. Uppdelningen skall i första

hand ske med ledning av försäkringsvillkoren. En sådan uppdelning kan

dock emellanåt vara omöjlig och får då i stället göras enligt särskilda bestämmelser.

Möjlighet finns för försäkringstagare att i försäkringsavtal om P-försäkring,

för vilken premiebetalningen skall vara fullgjord inom fem år

från det avtalet ingicks, genom särskilt förbehåll få försäkringen hänförd

till kategorin K-försäkring (punkt 1 av anvisningarna till 31 §). Ett försäkringsavtal

kan också ändras så, att en P-försäkring helt eller delvis

övergår till K-försäkring. Belopp som svarar mot premiereserven för K-försäkringen

och övriga tillgodohavanden på grund av denna försäkring vid

ändringstillfället skall då i beskattningshänseende anses som sådant belopp

som utbetalts på grund av P-försäkring (första stycket punkt 10 av anvisningarna

till 32 §). Beloppet är således skattepliktigt.

Utomlands bosatt ersättningsberättigad

En kortfattad redogörelse bör även ges för vissa skattskyklighetsregler

som gäller när mottagaren av pension på grund av försäkring inte är bosatt

i Sverige.

Enligt KL (53 § 1 mom.) är fysisk person som inte är bosatt i Sverige

likväl skattskyldig här i landet för vissa slag av inkomster om annat ej följer

av ingångna dubbelbeskattningsavtal (72 §). Beträffande pension på

grund av försäkring föreligger sådan skattskyldighet här när pensionen utgår

enligt lagen (1968: 381) om allmän försäkring. Denna skattskyldighet

oberoende av bosättning torde stå i överensstämmelse med internationell

skatterätt. I flera dubbelbeskattningsavtal som under senare år ingåtts mellan

Sverige och andra länder bär nämligen överenskommits att utbetalarstaten

skall ha beskattningsrätten till pensioner inom socialförsäkringens

ram. Principen torde sammanhänga med att sådana pensioner har offentligrättslig

karaktär.

I fråga om andra tjänstepensioner på grund av försäkring gäller likaså enligt

KL (53 § 1 mom.) skattskyldighet i Sverige i den mån förmånen uppburits

härifrån eller förvärvats genom verksamhet här. För sådana fall före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

skrivs emellertid i flertalet dubbelbeskattningsavtal att den som uppbär förmånen

och inte är bosatt här i landet skall beskattas där han är bosatt. Det

sistnämnda gäller också om försäkringen inte är tagen i samband med tjänst

och oberoende av om försäkringsgivaren är svensk eller utländsk försäkringsanstalt.

D epar tementspr omemorian

Allmänna synpunkter

Mot bakgrunden av gällande skattebestämmelser om rätt till avdrag för

premie för P-försäkring och skattskyldighet för ersättning på grund av sådan

försäkring behandlas i departementspromemorian vissa fall av skatteflykt.

Resonemanget utgår från sambandet mellan avdragsrätten och skattskyldigheten.

Det måste enligt promemorian anses otillfredsställande och

ofta från allmän synpunkt direkt stötande att vissa skattskyldiga kan tillgodoföra

sig betydande avdrag för premie för P-försäkring och därefter

undvika att beskattning sker av den utfallande försäkringsersättningen. I

promemorian understryks att åtgärder bör vidtas för att komma till rätta

med detta problem. Den skatteflykt det här gäller möjliggörs genom att här

i landet skattskyldig tar P-försäkring i utomlands bedriven försäkringsrörelse.

Bl. a. ställer det sig då ofta svårt att avgöra i vad mån P-försäkringen

verkligen uppfyller de i KL uppställda kraven på en sådan försäkring.

Skattemyndigheterna är i sådant hänseende avsevärt bättre ställda när fråga

är om försäkring som meddelas här i landet. I normalfallet tecknar också

den som är skattskyldig här P-försäkring i sådan svensk eller utländsk försäkringsanstalt

som driver försäkringsrörelse här. Sådan rörelse drivs i överensstämmelse

med svensk lag och står under tillsyn av svensk myndighet,

försäkringsinspektionen. I fråga om sådan försäkring saknas i regel också

skatteflyktsmotivet, särskilt som försäkringarna till större delen är tagna i

samband med tjänst.

För den alldeles övervägande delen av P-försäkring, såväl i som utan

samband med tjänst, gäller sålunda att sambandet mellan rätten till premieavdrag

och skattskyldighet för försäkringsersättning upprätthålls. I promemorian

framhålls som nämnts risken för att så inte är fallet när P-försäkring

meddelas i utomlands bedriven försäkringsrörelse åt någon som ölskatt

skyldig här i landet. Under förutsättning att svensk skattemyndighet

kan avgöra att P-försäkringen uppfyller kraven enligt punkt 1 av anvisningarna

till 31 § KL och att premien är betald samt — i fråga om försäkring

som in Le tagits i samband med tjänst — att försäkringen ägs av försäkringstagaren,

hans make eller hans omyndiga barn medges emellertid

premieavdrag. Oavsett om den på grund av försäkringen ersättningsberättigade

är bosatt i Sverige eller utomlands när ersättningen utfaller, torde man

dock därefter från svensk sida i åtskilliga fall inte kunna räkna med någon

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

följande skattebehandling av försäkringen, dvs. ingen effektiv beskattning

av ersättningen.

Är den ersättningsberättigade inte bosatt här i landet skall han nämligen

endast i undantagsfall beskattas här för utfallande ersättning på grund av

försäkringen. Även om beskattning i princip skall ske där försäkringstagaren

är bosatt finns det anledning att ställa sig tveksam till effekten i verkligheten.

Försäkringen kan ju vara tagen i annat land än det, där den ersättningsberättigade

bosätter sig. I sådant fall torde kontrolluppgift avseende

ersättningen inte komma skattemyndigheten i sistnämnda land till handa.

Risk finns således då att ersättningen undgår beskattning inte bara här i

landet utan också utomlands.

Väljer den ersättningsberättigade att stanna i Sverige när ersättningen på

grund av försäkringen utfaller och att således vara skattskyldig här för denna

ersättning finns likaledes risk för skattebortfall. Inte heller i detta fall

får bortsett från vissa undantagsfall — skattemyndigheten nämligen

någon kontrolluppgift som avser ersättningen.

Ett speciellt skäl att teckna P-försäkring utomlands ligger i det förhållandet,

att en sådan försäkring kan återköpas. Försäkringstagaren tillgodoför

sig först premieavdrag och har därefter möjligheten att återköpa försäkringen

skattefritt. I fråga om svensk P-försäkring föreligger endast i rena undantagsfall

rätt till återköp. Vissa arrangemang av skatteskäl torde också

vara möjliga i samband med belåning av utländsk P-försäkring.

Med hänsyn härtill ställs i promemorian frågan vilka skäl som i olika situationer

kan tänkas inverka på valet av försäkringsanstalt. Självfallet kan,

framhålls det i promemorian, inte påstås att skattesynpunkter alltid är avgörande

när den som är skattskyldig här i landet väljer att teckna P-försäkring

utomlands. En utländsk försäkringsanstalt som inte driver försäkringsrörelse

här kan kanske meddela försäkring på villkor som i det särskilda

fallet alldeles oavsett skattefrågan framstår som förmånliga och avgörande

för just den ifrågavarande försäkringstagaren. Möjligheten att välja

den valuta i vilken pension enligt försäkringsavtalet skall utbetalas torde sålunda

med rätt eller orätt tillmätas en inte oväsentlig betydelse i detta sammanhang.

Svensk eller utländsk här verksam försäkringsanstalt synes nämligen

betala ut ersättning på grund av P-försäkring här i landet i svensk valuta.

Häremot står emellertid, och detta bör understrykas, att de här verksamma

anstalterna ger den försäkrade fullständig trygghet. En sådan förmån

torde inte ges utomlands i motsvarande mån. Personlig eller annan särskild

bindning av något slag kan dock tänkas i speciella fall väga över till

den utländska anstaltens förmån även om försäkringen objektivt sett skulle

vara sämre. Skattesynpunkter på valet av försäkringsanstalt kan därför också

i sådana fall spela en underordnad roll.

Detta gäller i än högre grad exempelvis när här i landet bosatt försäkringstagare

tecknat P-försäkring innan han flyttat hit. Försäkringen följer

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

13

honom och han fullgör sin avtalade premiebetalning även efter inflyttningen.

Möjligen kan situationen i undantagsfall vara den att en utomlands

bosatt försäkringstagare som ämnar stanna i Sverige endast ett fåtal

år tecknar en P-försäkring i utländsk anstalt i samband med sin avresa

till Sverige i akt och mening att utnyttja gällande svenska skatteregler.

Promemorians resonemang leder emellertid fram till att övervägandeskäl

talar för en omprövning av KL:s regler om beskattning av P-försäkring

som meddelas i utomlands bedriven försäkringsrörelse. Omprövningen

bör gälla såväl P-försäkring som är tagen i samband med tjänst som annan

P-försäkring.

För att ge ytterligare bakgrund redovisas i promemorian även vissa utländska

avdragsregler och svenska valutautförselregler.

Rätten till premieavdrag i vissa länder

För att få driva försäkringsrörelse här i landet krävs att försäkringsgivaren

erhållit vederbörligt tillstånd av Kungl. Maj :t eller att rörelsen drivs

i enlighet med särskild författning. I beskattningshänseende är rätten till

avdrag här i landet emellertid oberoende härav. Avdrag medges sålunda

även för premie för P-försäkring i utomlands bedriven försäkringsrörelse.

Den översikt av avdragsrätten i vissa länder som ges i promemorian

visar, beträffande först de skandinaviska länderna, att rätten till avdrag i

Finland liksom hos oss är oberoende av om P-försäkringen är tecknad i

finsk eller utländsk anstalt. Även i Danmark är avdragsrätten oberoende

av om P-försäkringen är tecknad i dansk eller utländsk anstalt. Som förutsättning

för avdrag gäller i Danmark endast att vissa i lag angivna villkor

skall vara uppfyllda. I praktiken förekommer emellertid ytterst sällan

P-försäkring som är tecknad i utländsk anstalt. Anledningen är att

premiebetalning till utlandet endast kan ske med nationalbankens (den

danska riksbanken) samtycke och att sådant endast ges i undantagsfall

och under speciella förhållanden. De danska bestämmelserna om avdragsrätt

oberoende av om anstalten är dansk eller utländsk diskuteras emellertid

f. n.

I Norge finns däremot redan nu i regel avdragsrätt endast om P-försäkringen

är tecknad i sådan försäkringsanstalt som har tillstånd att driva

försäkringsrörelse i landet eller i annan pensionsinrättning som är försäkringstekniskt

uppbyggd och godkänd. Efter ansökan kan dock i särskild

ordning och efter prövning godkännas att försäkring som är tecknad i utländsk

anstalt jämställs med norsk P-försäkring.

I fråga om Västeuropa finns i Belgien avdragsrätt endast om försäkringsavtalet

slutits inom landet. Vidare skall premierna inbetalas till en

försäkringsanstalt som har sitt hemvist eller sitt huvudkontor i Belgien

eller till ett kontor som en utländsk anstalt disponerar i Belgien. Liknande

är förhållandet i Frankrike. Visserligen finns ingen rätt till avdrag för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

premier för sådan försäkring som närmast motsvarar vår P-försäkring.

Däremot gäller rätt till avdrag för premie för viss annan försäkring endast

under förutsättning att försäkringen är tecknad i fransk eller utländsk

anstalt med koncession i Frankrike. Också i Luxemburg krävs för rätt till

avdrag att den försäkringsanstalt som meddelat försäkringen har vederbörligt

tillstånd att driva försäkringsrörelse i landet. Motsvarande gäller

i Spanien. Rätt till avdrag för premie för P-försäkring finns i Västtyskland

under vissa förutsättningar. Bl. a. gäller att försäkringen skall ha meddelats

av försäkringsanstalt med vederbörligt tillstånd att driva försäkringsrörelse

i landet. 1 Österrike krävs likaså för rätt till avdrag att försäkringsgivaren

är koncessionerad inom landet.

Däremot görs i Italien, Nederländerna och Schweiz beträffande rätten

till avdrag för P-försäkring eller försäkring som närmast liknar sådan försäkring

i princip ingen skillnad med hänsyn till försäkringsgivarens hemvist.

Motsvarande gäller i Storbritannien i fråga om P-försäkring medan

man för rätt till avdrag för premie för K-försäkring — sådan avdragsrätt

föreligger — kräver att försäkringsgivaren har koncession i landet avseende

försäkringsrörelse.

Utanför Europa gäller i Kanada att avdragsrätt föreligger för premierna

endast när P-försäkringen är tecknad i en anstalt som har koncession i

landet. I USA slutligen är premier för P-försäkring avdragsgilla under

särskilda förutsättningar. Avdragsrätten är emellertid oberoende av försäkringsanstaltens

hemvist.

Premiebetalning till försäkringsanstalt i utlandet

En av förutsättningarna för rätt till avdrag för P-försäkringspremie är

som nämnts att premien inbetalts till försäkringsgivaren. Är försäkringen

tecknad i utomlands bedriven försäkringsrörelse kan försäkringstagaren

betala premien med tillgångar som han kan ha tillgängliga i utlandet. I regel

torde premiebetalning emellertid ske genom överföring från Sverige

till den utländska anstalten av premiens belopp. Det blir då fråga om sådan

valutautförsel som riksbanken övervakar. Därmed finns också vissa

möjligheter att genom valutabestämmelser reglera premieutbetalningen

från Sverige.

I promemorian ges en kortare redogörelse för de i sammanhanget aktuella

valutabestämmelserna. Redogörelsen utmynnar i antagandet att riksbankens

möjligheter att hindra en från olika synpunkter ej önskvärd premiebetalning

till utlandet i viss mån torde vara begränsade. Sverige har

nämligen i fråga om bl. a. utförsel av livförsäkringspremier utan reservation

godtagit bestämmelserna i OECD:s liberaliseringskod angående »invisible

transactions». Detta kan i internationella sammanhang ha tolkats

som ett principiellt godtagande i och för sig också av en P-försäkring

med utpräglat sparmoment och av en till följd därav hög premie.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

15

Förslaget

I promemorian framhålls att den gjorda översynen av bestämmelserna

om beskattning av P-försäkring som meddelas i utomlands bedriven försäkringsrörelse

endast syftar till åtgärder som kan fånga upp sambandet

mellan premieavdrag och skattskyldighet för utfallande försäkringsersättning.

Med enbart denna begränsade målsättning saknas anledning att frångå

de nuvarande huvudprinciperna för beskattning av livförsäkring. Härtill

kommer att uppdelningen i beskattningshänseende av sådan försäkring

kan anses som en från beskattningssynpunkt tillfredsställande anordning

i och för sig. På bl. a. en sådan uppdelning bygger också de resonemang

som förs i den till 1969 års höstriksdag avlämnade prop. 1969: 120 med

förslag till ändrade bestämmelser om försäkringsanstalternas beskattning.

Dessa huvudprinciper bör därför enligt vad som anförs i promemorian

bibehållas. En ändring av beskattningsreglerna för den här aktuella

P-försäkringen skulle då tekniskt sett kunna begränsas till att innebära

endast en förskjutning av gränsen mellan P- och K-försäkring.

Den P-försäkring som berörs av en sådan gränsförskjutning avser självfallet

inte försäkring enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller

enligt annan särskild författning, dvs. försäkring av offentligrättslig natur.

Intresset i promemorian är i stället knutet både till frivillig P-försäkring

som tagits i samband med tjänst och till sådan P-försäkring utan samband

med tjänst. En lagstiftning som syftar till att hindra skatteflykt på här

diskuterade områden bör därför omfatta försäkring såväl i som utom

tjänsten. Skulle endast försäkring utom tjänsten beaktas lämnas enligt

vad som framhålls i promemorian kryphål öppna även i fortsättningen genom

fåmansbolagens möjligheter att utnyttja utländsk tjänstepensionsförsäkring.

I promemorian diskuteras vidare i vad mån nya bestämmelser på området

bör omfatta alla sådana här i landet skattskyldiga som kan tillgodoföra

sig avdrag för P-försäkring i utomlands bedriven försäkringsrörelse.

Det finns nämligen åtskilliga fall där andra motiv än skatteskäl bestämt

valet av försäkringsanstalt. Här märks kanske främst hitflyttade utlänningar

och svenskar med lång utlandsvistelse som före inflyttning och bosättning

här i landet tecknat P-försäkring utomlands. Även i dessa fall

föreligger emellertid objektivt sett risk för skattebortfall när försäkringsersättning

utbetalas. Detta talar för att enhetliga regler bör gälla oavsett

omständigheterna i det enskilda fallet. Ett annat skäl härför är att skattemyndigheten

på så sätt kan undvika en besvärlig gränsdragning med hänsyn

till omständigheterna i det enskilda fallet mellan i och för sig likartade

P-försäkringar. En lagändring bör därför enligt vad som framhålls i promemorian

gälla alla här i landet skattskyldiga som tar P-försäkring i utomlands

bedriven försäkringsrörelse.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

Kommer en utlänning eller utlandssvensk hit under sådana förhållanden

att han blir skattskyldig här i landet, bör han således enligt promemorian

såväl beträffande rätt till avdrag för försäkringspremie som i fråga om

skattskyldighet och skattefrihet för utfallande försäkringsersättning behandlas

enligt samma bestämmelser som andra här i landet skattskyldiga.

Det bör sålunda kunna godtas att skattefrihet för utfallande försäkringsersättning

föreligger om rätt till premieavdrag inte finns vid taxering här

i landet. Hur avdragsrätten utomlands är utformad saknar då betydelse.

Som jämförelse anges i promemorian att en hit inflyttad som kanske aldrig

åtnjutit avdrag för premie för P-försäkring redan enligt gällande rätt

kan bli skattskyldig här i landet för utfallande ersättning på grund av försäkringen.

Mot bakgrunden av bl. a. de här redovisade synpunkterna föreslås i promemorian

som den mest praktiska och enklaste lösningen, att all P-försäkring

som meddelas i utomlands bedriven försäkringsrörelse i beskattningshänseende

skall anses som K-försäkring. De nuvarande huvudprinciperna

för beskattning av försäkringstagare och försäkringsanstalter lämnas

härigenom oberörda. Innebörden av förslaget är att premie för sådan

försäkring inte är avdragsgill vid taxering för inkomst här i landet

och att ersättning som utfaller på grund av försäkringen inte blir inkomstbeskattad

här. Alla livförsäkringar som tas i utomlands bedriven

försäkringsrörelse kommer följaktligen om förslaget genomförs att anses

som K-försäkring vid beskattning bär i landet. Detta gäller således även i

förekommande fall sådan försäkring som svenska och utländska här verksamma

försäkringsanstalter meddelar i utomlands bedriven försäkringsrörelse.

En följd av förslaget är vidare, understryks det i promemorian, att utlänning

eller utlandssvensk som har en i utlandet tagen P-försäkring och

efter inflyttning till Sverige och bosättning här får ersättning på grund av

försäkringen inte blir skattskyldig här i landet för denna. Detta är en formell

följd av att försäkringen anses som K-försäkring men bör även ses

mot bakgrunden av att någon kontrolluppgift i regel inte kommer från utlandet,

oavsett om skattskyldighet föreligger för ersättningen eller inte.

Med den föreslagna lösningen måste KL:s definition på begreppet P-försäkring

ändras så, att sådan försäkring anses föreligga endast om försäkringen

meddelats i här i landet bedriven försäkringsrörelse.

Ikraftträdandet

I promemorian föreslås att de nya bestämmelserna skall bli tillämpliga

fr. o. m. 1970 års taxering. Alla försäkringar som tecknats efter den 31 december

1968 skall enligt förslaget bedömas efter de nya reglerna. För äldre

försäkringar där premiebetalningen avslutats före den 1 januari 1969 före
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969 17

slås emellertid att nuvarande bestämmelser skall gälla också i fortsättningen.

Särskilda övergångsbestämmelser föreslås dock för sådan äldre försäkring,

för vilken premiebetalningen inte avslutats före den 1 januari 1969.

Försäkring anses i detta fall den 1 januari 1969 uppdelad på en P-försäkring

och en K-försäkring. Den del av försäkringen som svarar mot de premier

som före den 1 januari 1969 enligt försäkringsavtalet förfallit till betalning

anses som P-försäkring. För denna del gäller äldre bestämmelser.

Detta innebär endast att utfallande ersättning är skattepliktig eftersom

premieavdrag redan åtnjutits. Den andra delen av försäkringen anses däremot

som K-försäkring. Rätt till premieavdrag föreligger då inte och motsvarande

del av den totala ersättningen på grund av försäkringen blir skattefri.

Dispensregel

Är försäkringstagaren utländsk här i landet skattskyldig medborgare föreslås

i promemorian en dispensregel för den händelse premiebetalningen inte

avslutats före den 1 januari 1969. Riksskattenämnden skall då efter ansökan

av försäkringstagaren kunna besluta att nuvarande bestämmelser skall

få tillämpas på hela försäkringen. Särskilda skäl skall då föreligga.

Remissyttrandena

De hörda statliga remissinstanserna godtar med undantag av kammarrätten

en lagändring av den föreslagna typen. Man hyser emellertid delade

meningar om den räckvidd en sådan lagändring bör få. Även i fråga om den

tidpunkt från vilken de föreslagna bestämmelserna bör tillämpas är man av

olika mening men motsätter sig i princip retroaktivitet.

Kammarrätten anser sig sålunda inte kunna godta promemorieförslaget.

Fn lagstiftning i enlighet med förslaget skulle komma att strida mot den

pågående utvecklingen mot en fri arbetsmarknad i Europa och en fri internationell

konkurrens. Beträffande konsekvenserna för de skattskyldiga

av ett genomförande av de föreslagna bestämmelserna vill kammarrätten

framhålla att i princip helt lika pensioner kan komma att beskattas på olika

sätt. En i utlandet bosatt person som har försäkring i utländsk anstalt får

under tid då han har tjänstgöring här i landet ej avdrag för sina premier.

Han kan emellertid komma att beskattas för belopp som utfaller då han

återutflyttat. Å andra sidan blir en person som varit bosatt utomlands och

där erhållit avdrag för premier ej beskattad för pension som utfaller under

tid då han är bosatt i Sverige. Kammarrätten pekar på andra vägar som enligt

kammarrättens mening leder till en godtagbar lösning. Bl. a. skulle så
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

lunda såsom ett villkor för att en i utlandet tecknad försäkring skall godkännas

som P-försäkring kunna förutsättas att försäkringsavtalet skulle

innehålla en föx-bindelse. Denna skulle garantera att kontrolluppgift lämnas

till svensk myndighet då pension utbetalas.

Beträffande övergångsbestämmelserna finner kammarrätten det ej ha anförts

tillräckliga skäl för en retroaktiv tillämpning av bestämmelserna. Kammarrätten

hänvisar i detta sammanhang till riksbankens spärr mot valutautförsel.

Försäkringsinspektionen tillstyrker däremot lagförslaget med hänsyn till

önskemålet att stävja missbruk av gällande rätt till avdrag för P-försäkringspremie

och med hänsyn till att något effektivt fungerande generellt handräckningssystem

länderna emellan inte kan sägas föreligga. Emellertid har

i lagförslaget, framhåller inspektionen bl. a., under övergångsbestämmelserna

tagits in viss dispensmöjlighet för utländsk medborgare som vid lagens

ikraftträdande är bosatt här i landet. Enligt inspektionens mening kan även

andra fall tänkas uppstå där särskilda skäl föreligger för dispens. Sålunda

kan ifrågasättas om inte dispensmöjligheten bör utsträckas till att avse

även sådan P-försäkring som medförs av utlänning som framgent bosätter

sig i Sverige oavsett tidpunkten för försäkringens tecknande. Även för

svenska medborgare med P-försäkring som tagits i tjänsten i utländska

bolag kan det i liknande situationer måhända synas skäligt att en dispensmöjlighet

hålls öppen.

Beträffande ikraftträdandet anser inspektionen med hänsyn till att lagförslaget

framlagts så sent under år 1969, att de nya reglerna bör tillämpas

tidigast fr. o. m. den 1 oktober 1969.

Ej heller riksskattenämnden motsätter sig en inskränkning i den nuvarande

rätten till avdrag för premie på grund av P-försäkring som meddelas

i utomlands bedriven försäkringsrörelse. Enligt riksskattenämndens mening

bör denna inskränkning dock under inga förhållanden omfatta sådan

P-försäkring som tagits i samband med tjänst. Endast härigenom synes det

vara möjligt att undvika de mest påtagliga olägenheterna med förslaget.

Riksskattenämnden framhåller emellertid att den föreslagna lagstiftningen

ändå kommer att få ej önskvärda konsekvenser. Man för här liknande resonemang

som kammarrätten och pekar därefter bl. a. på det fall då en i utlandet

bosatt person — svensk eller utlänning — ordnat sin pensionsfråga

på det naturliga sättet att där teckna en P-försäkring. I ett sådant fall försvårar

en slopad avdragsrätt för premier för dylik försäkring en flyttning

till Sverige före den tidpunkt då premierna slutbetalts. Om vederbörande

likväl flyttar till Sverige och bibehåller den i utlandet tecknade försäkringen

inträffar den situationen, att avdragsrätt inte erhålls för premierna

under tiden för bosättningen i Sverige men att utfallande belopp efter en

eventuell återflyttning till det andra landet blir beskattade där.

Beträffande tidpunkten för ikraftträdandet anser riksskattenämnden i lik
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

het med kammarrätten, att de nya bestämmelserna bör träda i kraft den

1 januari 1970 och tillämpas första gången vid 1971 års taxering. Vidare

ställer sig riksskattenämnden tveksam till den föreslagna uppdelningen

av redan tecknad P-försäkring. En skattskyldig kan ha tecknat en P-försäkring

i en utomlands bedriven försäkringsrörelse och avtalat att premien

skall erläggas under exempelvis 20 år. Försäkringen kan med utgångspunkt

från att premierna är avdragsgilla ha tecknats på ett belopp som är relativt

högt i förhållande till den skatt skyldiges årsinkomst. Han kan vid lagens

ikraftträdande ha betalat premier under några år. I ett sådant fall kan en

uppdelning bli ödesdiger för den skattskyldiges ekonomi om försäkringsanstalten

inte godtar att premieinbetalningarna avbryts utan vidhåller försäkringsavtalets

betalningsregler.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden har ingen erinran mot

lagförslaget mot bakgrunden av de synpunkter som nämnden har att beakta.

Även länsstyrelsen i Örebro län tillstyrker förslaget.

Länsstyrelsen i Malmöhus län finner det värdefullt att frågan om avdrag

för premier och beskattning av pensioner hänförliga till P-försäkringar utretts.

Med hänsyn till riksbankens otillräckliga möjligheter att i det långa

loppet hindra inte önskvärda premiebetalningar till utlandet torde vidare

enligt länsstyrelsens mening en ändring av beskattningsreglerna vara ganska

brådskande. Det är också av värde från blivande försäkringstagares synpunkt

att så snart som möjligt få klargjort konsekvenserna av att välja utländska

försäkringsföretag.

Beträffande övergångsbestämmelserna ifrågasätter dock även länsstyrelsen

i Malmöhus län om inte ikraftträdandet lämpligen skulle kunna uppskjutas

till 1971 års taxering. Ett sådant uppskov skulle medföra den fördelen

att skattskyldiga inte försätts i en situation som de inte hade anledning

räkna med när premien erlades och medel för skatt reserverades. Tiden för

eventuellt återköp under innevarande beskattningsår av försäkringen (eller

den del som motsvarar under året erlagd premie) synes länsstyrelsen väl

knapp.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser en lagändring motiverad

och gör ingen erinran mot den föreslagna lösningen. Beträffande övergångsbestämmelserna

framhåller dock även denna länsstyrelse att det synes tveksamt

om förändringen bör medföra, att sådan P-försäkring i utländsk anstalt,

som tecknats före årsskiftet 1968/69 och för vilken premieinbetalning

pågår efter detta årsskifte, skall uppdelas på en P-försäkringsdel och

en K-försäkringsdel. Det är enligt länsstyrelsens mening svårt att överblicka

om inte en sådan lagstiftning går längre än som egentligen är betingat av de

motiv som ligger bakom lagförslaget.

Även länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker den föreslagna lagändringen,

dock med viss begränsning. Den lösning som föreslås i promemorian

om att generellt hänföra P-försäkringarna till K-försäkringar kan länssty
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

relsen sålunda inte tillfullo biträda. Länsstyrelsen anser nämligen att de

föreslagna bestämmelserna skall begränsas till att omfatta endast P-försäkringar

som i utomlands verksam försäkringsanstalt tecknats av person

som är bosatt här i landet. Med en sådan begränsning anser länsstyrelsen

att man i allt väsentligt uppnår vad man eftersträvar. Att undanta de utländska

utfallande pensionerna över lag från beskattning hos här bosatta

personer innebär nämligen, framhåller länsstyrelsen, att man inte tar vara

på en i Sverige enligt internationell skatterätt tilldelad beskattningsrätt och

därigenom skapar ett vakuum av skattefrihet.

Även Sveriges riksbank tillstyrker promemorieförslaget. Riksbanken framhåller

att det i utlandet bildats ett flertal institut som betecknar sig som

försäkringsanstalter men som ej är försäkringsanstalter i traditionell mening

utan snarare allmänt penningförvaltande institut. Riksbanken har i

ett uppmärksammat fall reagerat mot ett sådant i Liechtenstein domicilierat

institut, CEPA, men åtskilliga andra exempel finns där omständigheterna

torde vara sådana att mera ingående undersökningar skulle leda

till att instituten i fråga borde i skattesammanhang frånkännas karaktär av

försäkringsanstalt. Genom att sådana institut bildats och verkar vid sidan

av erkända utländska försäkringsinstitut blir det vid taxeringen en mycket

besvärlig uppgift att avgöra vilka institut som skall anses ha sådan karaktär

att betalning till dem kan förtjäna beteckningen försäkringspremie. Svårigheter

av denna karaktär är alltså ett mycket starkt skäl för en reform där

en sådan prövning blir överflödig.

Försäkringsorganisationerna och försäkringsanstalterna pekar i sina yttranden

över promemorian på andra tänkbara lösningar än den föreslagna

för att åstadkomma en riktigare beskattning av den utländska P-försäkringen.

Man motsätter sig också allmänt att nya bestämmelser skall tillämpas

redan år 1969.

Svenska försäkringsbolags riksförbund instämmer i promemorians uttalanden

i de delar som avser riktigheten och nödvändigheten av att upprätthålla

den i lag stadgade principen för beskattning av P-försäkringar. Mot

avdragsrätt för premier skall sålunda svara skattskyldighet för utfallande

belopp. Förbundet anser också att tillfredsställande garantier bör finnas för

att sådan skattskyldighet fullgörs. Det i promemorian framlagda förslaget

skulle emellertid få en protektionistisk effekt och skulle därigenom strida

såväl mot den näringspolitiska inriktningen på fri internationell konkurrens

som mot strävandena att applicera OECD:s liberaliseringskod på försäkringsverksamheten.

Detta anser riksförbundet inte önskvärt. Garantier för

att utfallande belopp beskattas skulle kunna tillgodoses genom att Sverige

träffar handräckningsavtal med andra länder beträffande skyldighet att avlämna

kontrolluppgifter. Riksförbundet utvecklar dessa synpunkter vidare

och framhåller liksom exempelvis riksskattenämnden att man som förutsätt
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

ning för rätt till premieavdrag och som en komplettering till handräckningsavtal

även skulle kunna kräva garanti av den utländska försäkringsanstalten

gentemot svensk skattemyndighet att inte återköpa eller belåna Pförsäkring

eller ändra dess karaktär av sådan försäkring.

Riksförbundet understryker vidare att det allmänt får anses gälla enligt

svensk rättsuppfattning att de som omfattas av lagstiftning skall kunna vidtaga

civilrättsliga dispositioner i förlitande på att de vid tidpunkten för

dispositionerna gällande bestämmelserna skall komma att gälla för avtalet.

Det skulle leda till besvärande rättsosäkerhet om medborgarna inte kunde

lita på att gällande lag skulle bli bestämmande ens för det år varunder visst

avtal ingåtts. Sådana avtal kan i regel inte ändras eller anpassas till retroaktiv

lagstiftning. Och i vart fall ändras förutsättningarna för avtalet. Riksförbundet

avstyrker därför under alla förhållanden att annan dag för ändrade

bestämmelser tillämpas än dagen för lagstiftningens ikraftträdande.

Svenska personal-pensionskassan (SPP) understryker att den föreslagna

lagändringen inte bör göras tillämplig på P-försäkring som tagits i samband

med tjänst. SPP ger olika exempel på verkningarna av förslaget i denna del,

som emellertid redan framgått av min föregående redogörelse. I övrigt instämmer

SPP i de synpunkter som framförts av Svenska försäkringsbolags

riksförbund. Även Försäkringsbolaget pensionsgaranti och Utländska försäkringsbolags

förening ansluter sig till riksförbundets synpunkter. Ej heller

Kooperationens pensionsanstalt anser att P-försäkring som meddelas i

samband med tjänst bör omfattas av den föreslagna lagändringen.

Folksam tillstyrker lagförslaget till den del detta innefattar slopad rätt

till avdrag för försäkringspremie. Däremot bör försäkringen också i fortsättningen

behålla sin karaktär av P-försäkring, även om den meddelats i utomlands

bedriven försäkringsrörelse. Eftersom sådan försäkring enligt förslaget

skall utgöra K-försäkring skall pension som utbetalas från en anstalt ej

beskattas i Sverige. Försäkring tecknad i utländsk anstalt skulle med andra

ord uteslutas ur P-försäkringsbegreppet. Folksam ansluter sig i fråga om

detta spörsmål till den uppfattning som redovisats av länsstyrelsen i Stockholms

län och för vilken jag tidigare redogjort. Den önskade effekten beträffande

avdragsrätten ernås således enligt Folksams mening enklast genom en

bestämmelse om att avdragsrätt endast föreligger för premier som erläggs i

försäkringsanstalt som erhållit koncession att bedriva försäkringsrörelse i

Sverige.

För att bereda rättvisa åt seriösa försäkringstagare anser Folksam vidare

att någon möjlighet till dispens bör finnas, exempelvis beträffande sådan

försäkring som medförs av en till Sverige inflyttad person. Sådan person

kommer ofta inte i åtnjutande av de pensionsförmåner som erbjuds stationära

invånare, i varje fall inte i samma utsträckning. I övergångsbestämmelserna

föreslås, fortsätter Folksam, ett dispensförfarande för försäkring

som tagits av utländsk medborgare, vilket framstår som välmotiverat, sär
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

skilt med tanke på att det f. n. torde finnas omkring 200 000 utlänningar

som arbetar på den svenska arbetsmarknaden. Som minst lika välmotiverat

framstår emellertid för Folksam att en svensk som tjänstgjort i utlandet

i många år bereds möjlighet att, när han återvänder till Sverige, fullfölja

en i utlandet tecknad P-försäkring.

Ej heller enligt Folksams mening bör lagförslaget ges retroaktiv tillämpning.

Också arbetsmarknadsorganisationerna är positiva till åtgärder i syfte att

täppa till möjligheterna till skatteflykt. Man ställer sig emellertid tveksam

och i ett fall, nämligen Sveriges akademikers centralorganisation, direkt

avvisande mot den föreslagna lösningen som, menar man, kommer att slå

alltför generellt. Detta gäller främst med avseende på den utländska arbetskraft

som är verksam i Sverige och som har utländsk P-försäkring liksom

i fråga om utlandssvenskar som också har sådan P-försäkring. I bägge

fallen är det då i regel fråga om tjänstepensionsförsäkring. Man ifrågasätter

också i något fall förslaget att de nya bestämmelserna skall tillämpas retroaktivt.

LO delar uppfattningen att man bör stävja den skattemässigt betingade

överföringen till utländska försäkringsanstalter av P-försäkringar. Däremot

anser LO det inte vara onaturligt att personer som tillfälligt eller

mera varaktigt tar arbete i annat land har utländska P-försäkringar. Dessa

kommer tvärtom troligen att öka i antal såvida inte skattereglerna som

sådana framtvingar en avveckling. Om en regel införs som innebär att

utländsk försäkring inte betraktas som P-försäkring i avdragshänseende

anser LO det rimligt att den föreslagna dispensmöjligheten efter prövning

av riksskattenämnden byggs ut till att gälla inte endast utlänningar

utan också svenska medborgare i vissa situationer. LO ifrågasätter vidare

om inte P-försäkringspremier till anstalter i de nordiska länderna under

alla omständigheter kan göras avdragsgilla. Regler härom skulle kunna

kompletteras med ömsesidiga avtal om utbetalningsavisering. LO förordar

att förslaget utreds ytterligare. Man önskar även att frågan om ett system

för ömsesidigt utbyte av kontrolluppgifter mellan olika länder utreds

snarast.

TCO tillstyrker promemorieförslaget med viss tvekan. Man framför i

stort sett samma synpunkter som LO. Det kan sålunda enligt TCO:s uppfattning

ifrågasättas om förslaget att slopa avdragsrätten för P-försäkringar

i utlandet är den bästa lösningen. Visserligen kommer Sverige då att i

viss mån anpassa sig till förhållanden som flera andra industriländer har,

men fortfarande kommer det att finnas skilda system i olika länder, vilket

inte kan betraktas som tillfredsställande från den enskilde arbetstagarens

synpunkt. Inte minst med tanke på den sannolikt ökande internationaliseringen

av arbetsmarknaden borde man i stället från svensk sida söka skapa

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

ett enhetligt system inom OECD:s ram för skattebehandlingen av P-försäkring,

varigenom också kontrollfrågan kunde lösas. Även utan ett sådant

enhetligt system skulle, anser TCO, kontrollproblemen i och för sig

kunna lösas genom den typ av handräckningsavtal som Sverige nu har

med några länder.

SAF anser liksom exempelvis riksskattenämnden, SPP och Kooperationens

pensionsanstalt att de föreslagna bestämmelserna bör modifieras så,

att P-försäkring som tagits i tjänsten inte berörs. SAF framhåller att

praktiska och ekonomiska skäl i vissa fall gör det mest ändamålsenligt att

trygga anställdas pensionering genom en P-försäkring i utländsk anstalt.

För avdragsrätt för erlagda premier förutsätts i vissa länder att försäkringen

tecknats i en försäkringsanstalt som har koncession i det egna landet.

Det är naturligt för utländska dotterbolag till svenska företag att då

de utnyttjar arbetskraft från Sverige lösa pensionsfrågan för dessa anställda

på samma sätt som för övriga, nämligen genom försäkring i det land där

dotterbolaget driver sin verksamhet. SAF framhåller vidare att det helt

övervägande antalet sådana anställda återvänder till Sverige och är bosatta

här då pensionen börjar utbetalas. Det ter sig då enligt SAF:s mening

tämligen onaturligt att just sådana pensioner skall undantas från

beskattning i Sverige. Om förslaget genomförs, fortsätter SAF, skulle

följden helt naturligt bii att de svenskar som tjänstgör utomlands under

nu angivna förhållanden kommer att kräva att deras pension tryggas

genom P-försäkring tagen i utländsk försäkringsanstalt och inte genom

pension direkt från arbetsgivaren. Arbetsgivarna kan knappast stå emot ett

sådant krav och deras möjligheter att välja det mest ändamålsenliga alternativet

blir därför i praktiken begränsade. Liknande synpunkter framförs

av Sveriges arbetsledareförbund.

Näringslivets organisationer intar i sina yttranden en kritisk hållning till

promemorieförslaget. Man pekar på de enligt remissinstansernas mening

olämpliga verkningarna av förslaget på här sysselsatta utlänningar och på

hemvändande utlandssvenskar. Vidare vänder man sig mot förslaget om

retroaktiv tillämpning av de nya bestämmelserna.

Sveriges lantbruksförbund hänvisar i sitt yttrande till ett utlåtande av

Lantbrukets skattedelegation. Delegationen anser att ett genomförande av

förslaget skulle leda till påtagliga orättvisor. Åtskilliga försäkringstagare

som från utlandet kommer till Sverige med utomlands tagna P-försäkringar

skulle inte kunna få premieavdrag, trots att försäkringarna tagits utan tanke

på skatteflykt. Å andra sidan skulle utfallande pension där premieavdrag

redan åtnjutits i många fall bli skattefri. Delegationen bestrider inte att

en översyn av avdragsrätten för premier för utomlands tagen P-försäkring

är motiverad. Man anser emellertid att tillräcklig hänsyn då bör tas till de

nämnda grupperna av försäkringstagare.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1969

Sveriges industriförbund åberopar liknande synpunkter och anser liksom

SAF att skattereglerna inte får utformas så att de försvårar det internationella

utbytet av arbetskraft. Förbundet understryker vidare starkt att avsaknaden

av kontrolluppgifter inte utgör skäl för ändring av de materiella

rättsreglerna om beskattning av P-försäkring. I likhet med flera andra remissinstanser

anser man att kontrollfrågan bör lösas och att detta bör ske

genom internationella avtal. Skulle en lösning emellertid ske i linje med promemorieförslaget

yrkar förbundet bestämt på att P-försäkring som tagits i

samband med tjänst undantas från tillämpningen. Man anser vidare att det

inte finns något skäl att låta de nya bestämmelserna få retroaktiv verkan.

Också Sveriges grossistförbund instämmer i de synpunkter som Industriförbundet

framfört. Liknande synpunkter kommer slutligen till uttryck i

yttrandet från Skånes handelskammare.

Departementschefen

Inkomstbeskattningen av livförsäkring —- kapital- och pensionsförsäkring

— sker i Sverige efter endera av två principer. Enligt den ena medges principiellt

inte avdrag för premien. I så fall beskattas inte utfallande belopp.

Denna metod gäller för kapitalförsäkring (K-försäkring). Den andra principen

tillämpas för pensionsförsäkring (P-försäkring). Här har den skattskyldige

rätt till avdrag för försäkringspremien. Mot detta svarar skatteplikt

för den ersättning som utfaller på grund av försäkringen. Bestämmelserna

gäller oberoende av om försäkringen tecknats i svensk eller utländsk

försäkringsanstalt. För att säkerställa beskattningen av utfallande P-försäkringsbelopp

gäller vidare för svensk försäkringsanstalt att taxeringsmyndigheterna

genom s. k. kontrolluppgift skall underrättas om varje utbetalning

på grund av försäkringen. Från utländsk försäkringsanstalt erhålls i

regel inte motsvarande besked.

Det är mot denna bakgrund man har att se det förhållandet att vissa här

i landet skattskyldiga i ökande omfattning tecknar P-försäkring i försäkringsanstalt

som inte driver försäkringsrörelse i Sverige. Avdragsrätten, som

gäller såväl engångspremie som annan premie, kan då utnyttjas vid beskattningen

här trots den stora risken att den i princip skattepliktiga försäkringsersättningen

inte kommer att beskattas. Det kan med andra ord bli fråga

om en form av skatteflykt.

Avsaknaden av kontrolluppgift från utländsk försäkringsanstalt kan möjliggöra

skatteflykt också i form av skattefritt återköp av utländsk P-försäkring.

Möjlighet till återköp saknas i fråga om P-försäkring här i landet, om

man bortser från rena undantagsfall. Det bör tilläggas att om den ersättningsberättigade

väljer att lämna sin bosättning i Sverige innan försäkringsersättningen

utfaller, förlorar Sverige beskattningsrätten. En effektiv be
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

skattning i det nya bosättningslandet kan utebli på grund av myndigheternas

bristande kännedom om försäkringen. Särskilt gäller detta om bosättningen

sker i ett annat land än det i vilket försäkringsanstalten driver sin försäkringsrörelse.

Liknande situationer uppkommer om försäkringstagaren antingen som

förmånstagare insätter någon som inte är skattskyldig i Sverige för försäkringsersättningen

eller överlåter äganderätten till försäkringen på sådan

person.

I en promemoria som utarbetats inom finansdepartementet föreslås att

rätten till avdrag för premie för P-försäkring som meddelas i utomlands bedriven

försäkringsrörelse avskaffas. Detta avses skola ske så, att sådan försäkring

i beskattningshänseende behandlas som K-försäkring. Innebörden är

också att utfallande ersättning på grund av försäkringen blir skattefri. Någon

skillnad görs inte om försäkringen är tagen i samband med tjänst eller

utan sådant samband.

Enligt promemorieförslaget skall de nya bestämmelserna gälla fr. o. m.

1970 års taxering och tillämpas på försäkring som tecknats efter den 31 december

1968. För försäkring som visserligen tecknats tidigare men för vilken

premiebetalning pågått efter utgången av år 1968 föreslås särskilda

övergångsbestämmelser. Dessa innebär att sådan försäkring skall uppdelas

på en P- och en K-försäkring.

Slutligen föreslås i promemorian en dispensregel som skall gälla övergångsvis

för här i landet bosatt utlänning med utomlands tecknad P-försäkring.

Dispensregeln ger sådan utlänning möjlighet att fortfarande få försäkringen

betraktad som P-försäkring.

Förslaget har vid remissbehandlingen blivit föremål för delade meningar.

Allmän enighet råder visserligen om angelägenheten av att förhindra skatteflykt

men åsikterna går isär beträffande medlen att nå detta syfte.

Innan jag går närmare in på detaljerna i förslaget vill jag redovisa min

allmänna inställning till detta och min uppfattning beträffande några av de

invändningar som vissa remissinstanser gjort.

Remissinstanserna har genomgående ingen erinran mot den nuvarande

skattemässiga uppdelningen som sådan på P-försäkring och K-försäkring.

Man ansluter sig sålunda till uppfattningen i promemorian att beskattningen

av livförsäkring i princip är ändamålsenligt ordnad. Liksom i promemorian

framhålls emellertid av remissinstanserna att det måste anses stötande

från rättvisesynpunkt och principiellt oriktigt om beskattningen av ersättningen

på grund av de i sammanhanget aktuella utländska P-försäkringarna

uteblir. Å andra sidan framhålls att den föreslagna lagstiftningen i sin generella

utformning drabbar utländska P-försäkringar som inte tagits i skatteflyktsavsikt.

För t. ex. utländska medborgare med tillfälligt arbete här är

det fullt naturligt att ha en sådan P-försäkring.

Jag delar uppfattningen att beskattningen av livförsäkringar är ändamåls
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1969

enligt ordnad i Sverige och är fullt medveten om att ett ingrepp i denna lagstiftning,

som i och för sig fungerar väl, från flera synpunkter inte är önskvärd.

För det första har den föreslagna åtgärden karaktär av undantag vilket

alltid komplicerar både tillämpning och författningstext. Viktigare är

emellertid att ingrepp av denna typ svårligen kan ske utan att fall, som

egentligen inte avses skola träffas, också drabbas. För lagstiftaren gäller det

att bedöma om ingreppet ändå måste ske för att stävja förekommande missbruk.

Enligt min mening är ett snabbt och effektivt ingripande absolut nödvändigt

för att stoppa den mer eller mindre organiserade skatteflykt som

förekommer beträffande de utländska P-försäkringarna. Kan syftet inte

uppnås på annat sätt är i detta fall även tämligen drastiska åtgärder försvarbara.

Några remissinstanser framhåller att syftet med lagstiftningen kan nås

med enklare medel. Man tänker på möjligheten för Sverige att genom s. k.

handräckningsavtal med andra länder få tillgång till kontrolluppgifter från

utländska försäkringsföretag. Härigenom skulle, menar man, det svenska

beskattningsanspråket kunna upprätthållas. Jag vill då först erinra om att

vårt land sedan länge driver en intensiv verksamhet i fråga om internationella

skatteavtal. Verksamheten utmynnar främst i avtal med andra länder

för att undvika dubbelbeskattning. I själva verket är Sverige ett av de länder

i världen som har de flesta sådana avtal. Verksamheten underlättas av att

man på internationellt plan enats om vissa principer för avtalen. I viss utsträckning

har Sverige också ingått handräckningsavtal med andra länder.

Här är emellertid klimatet betydligt kärvare eftersom motsvarande överenskommelse

om principerna för sådana avtal saknas. Detta innebär att möjligheten

att lösa det föreliggande kontrollproblemet genom handräckningsavtal

ter sig både mycket tidskrävande och oviss. Det kan t. ex. förmodas att det i

vissa länder finns hinder i lagstiftningen eller annorledes mot att lämna

kontrolluppgift till myndighet i annat land. Jag bedömer inte alternativet

med handräckningsavtal som ett realistiskt medel mot den skatteflykt

det här är fråga om, där som jag nyss nämnde ett snabbt ingripande är

nödvändigt. Såsom helt verklighetsfrämmande anser jag tanken att problemet

skulle kunna lösas genom att den utländske försäkringsgivaren lämnade

svensk skattemyndighet önskade garantier mot missbruk av P-försäkringen.

Någon sanktion mot eventuellt avtalsbrott från försäkringsgivarens

sida kan i praktiken inte åstadkommas.

En annan invändning är att Sverige genom den föreslagna lagstiftningen

skulle bryta mot internationell praxis och försvåra utbytet av arbetskraft

länderna emellan. Den föreslagna lagändringen ligger enligt min mening

vid sidan om de frågor som berörs av OECD:s liberaliseringskod och gäller

en rent intern svensk skattefråga. Som framgått av den lämnade redogörelsen

för rätten till premieavdrag i vissa länder skiljs vidare utomlands

på olika håll i avdragshänseende mellan inländsk och utländsk för
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

säkringsrörelse. Härtill kommer att den föreslagna lösningen omfattar Pförsäkring

även i svensk försäkringsanstalts utomlands bedrivna försäkringsrörelse.

Någon olikhet i konkurrenshänseende mellan de i utlandet

verksamma svenska och utländska försäkringsanstalterna med hänsyn till

svenska beskattningsregler är det alltså inte fråga om. Jag anser därför

inte, som några remissinstanser, att internationella hänsyn skulle utgöra

något hinder mot att genomföra förslaget.

Med det sagda tillstyrker jag en lagstiftning med i stort sett den föreslagna

uppläggningen.

I mitt nyss gjorda ställningstagande ligger att jag inte är beredd att som

yrkats från flera håll begränsa lagstiftningen till P-försäkringar tagna utan

samband med tjänst. Hos fåmansbolag kan nämligen inte minst av skatteskäl

intresse finnas för utländsk P-försäkring bl. a. av sådan anställd som

också är aktieägare i bolaget. Risken för skatteflykt denna väg bedömer jag

som stor mot bakgrunden av erfarenheterna beträffande de utländska P-försäkringarna.

Jag förordar således att livförsäkring som meddelas i utomlands bedriven

försäkringsrörelse alltid anses som K-försäkring vid beskattning här i

landet. Detta betyder att avdrag för premie för försäkringen inte medges och

att den ersättning som utfaller på grund av försäkringen är fri från inkomstskatt.

Innebörden är vidare bl. a. att den som flyttar hit utifrån och har med

sig en försäkring som utomlands betraktas som P-försäkring inte blir inkomstbeskattad

för utfallande ersättning här i landet. Hos oss kommer försäkringen

nämligen att anses som K-försäkring. Att som någon remissinstans

synes mena ta detta till utgångspunkt för en linje som innebär att man

begränsar förslaget till att avse endast sådan utländsk P-försäkring som

tecknas av den som är bosatt här i landet, anser jag inte motiverat. Som jag

nyss framhållit bör nämligen en lagändring som föreslås i det bestämda syftet

att stoppa möjligheterna till skatteflykt av det speciella slag det här gäller

inte samtidigt leda till att man frångår de i och för sig tillfredsställande

huvudprinciperna för beskattningen på området. En försäkring bör sålunda

enligt min mening anses som K-försäkring när den meddelas i utomlands bedriven

försäkringsrörelse, oberoende av försäkringstagarens bosättning. Att

vi här i landet därigenom också nödgas avstå från att beskatta ett visst slag

av periodiskt utfallande ersättning utgör endast en logisk följd av huvudprinciperna.

Redan enligt gällande rätt är för övrigt ersättning på grund av

K-försäkring skattefri även om den utgår i form av periodiska utbetalningar.

Jag kan ej heller ansluta mig till den ståndpunkt vissa remissinstanser intar,

nämligen att en eventuell dubbelbeskattning av P-försäkringen skulle

utgöra hinder mot den föreslagna lösningen. Man syftar här på att ersättningsberättigad

som är skattskyldig utomlands kan bli beskattad där för

ersättningen, trots att premieavdrag inte medgetts vid tidigare taxering

i Sverige. Också i detta fall finns emellertid anledning att jämföra med för
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

hållandena enligt gällande rätt. Den som här i landet tar en K-försäkring

som är avsedd att utfalla i rater kan sålunda utomlands råka i liknande belägenhet.

Vidare kan den som från utlandet flyttar till Sverige bli beskattad

här i landet för ersättning på grund av P-försäkring som utomlands inte

medfört rätt till premieavdrag. Vår interna skatterätt torde inte kunna utformas

så, att den fångar upp alla sådana fall. Det kan däremot bli en fråga

att ta hänsyn till vid framtida förhandlingar om avtal för undvikande av

dubbelbeskattning. I sammanhanget vill jag vidare erinra om vad jag förut

framhållit, nämligen att en beskattning av ersättningen i verkligheten ofta

uteblir som en följd av att kontrolluppgifter saknas.

F. n. kan det ofta vara svårt att avgöra om en utländsk försäkring verkligen

uppfyller de krav som uppställs i KL för att försäkringen skall räknas

som P-försäkring i beskattningshänseende. Denna svårighet försvinner om

mitt förslag genomförs. Det har hittills också varit viktigt från beskattningssynpunkt

att avgöra om det över huvud taget gäller en försäkring i en försäkringsanstalt

och inte blott och bart en placering av kapital i ett penningförvaltande

företag av annat slag. Denna fråga saknar emellertid större betydelse

när det gäller K-försäkring.

Mitt förslag medför ändring endast av punkt 1 av anvisningarna till 31 §

KL. Lagrummet innehåller f. n. en definition av det skattemässiga begreppet

P-försäkring som behöver utbyggas med en bestämmelse av innebörd att en

livförsäkring för att anses som P-försäkring måste vara meddelad i här i

landet bedriven försäkringsrörelse. För att få driva sådan rörelse krävs

särskilt tillstånd av Kungl. Maj :t. I vissa fall kan P-försäkring också meddelas

här i landet med stöd av särskild författning. Någon av dessa förutsättningar

måste vara uppfylld för att meddelad försäkring i beskattningshänseende

skall kunna anses som P-försäkring.

Beträffande ikraftträdandet anser jag — trots att vissa erinringar av principiell

karaktär kan resas däremot — att de nya bestämmelserna bör gälla

fr. o. m. 1970 års taxering. Risken för skatteflykt under återstående del av

år 1969 eller genom antedaterade försäkringsavtal är annars stor. Enligt min

mening kan riksbankens temporära valutarestriktioner inte betraktas som

något effektivt hinder mot premiebetalning utomlands. Vissa övergångsbestämmelser

bör emellertid införas.

Nuvarande bestämmelser bör sålunda också i fortsättningen gälla för sådan

P-försäkring som meddelats före den 1 januari 1969, om premiebetalningen

till fullo erlagts före den dagen. Detta gäller endast om premiebetalning

skett i enlighet med försäkringsavtalet i dess lydelse den 31 december

1968. Det får således inte vara fråga om betalning på grund av tilläggsavtal

som kan ha upprättats i efterhand i syfte att söka kringgå de nu föreslagna

bestämmelserna.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

29

I fråga om försäkring som visserligen meddelats före den 1 januari 1969

men för vilken premiebetalningen i enlighet med avtalet i dess nyss nämnda

lydelse inte avslutats senast den 31 december 1968, anser jag en speciell

anordning motiverad. En sådan försäkring bör sålunda i enlighet med

vad som anförts i promemorian uppdelas per den 1 januari 1969 på en

P-försäkring och en K-försäkring. Till P-försäkringen skall då hänföras

den del av försäkringen som svarar mot de före år 1969 erlagda premierna.

Utfallande ersättning som belöper på denna del skall därför i princip beskattas

enligt nuvarande bestämmelser. Avdrag har redan åtnjutits för

premie på den delen av försäkringen, nämligen senast vid 1969 års taxering.

Återstående del av försäkringen bör däremot anses som K-försäkring.

Premieavdrag får sålunda inte göras för de premier som erläggs

fr. o. m. 1969. Å andra sidan är utfallande ersättning som hänför sig till

denna del skattefri. Om annan uppdelningsgrund inte står till buds i det

aktuella fallet bör uppdelningen kunna ske efter förhållandet mellan beloppet

av premie som erlagts före 1968 års utgång och beloppet av därefter

erlagd premie. Jag förutsätter att försäkringsinspektionen i tveksamma fall

skall kunna biträda skattemyndigheten.

Slutligen kan för vissa fall behövas en dispensregel av innebörd att en

P-försäkring som meddelats i utomlands bedriven försäkringsrörelse också i

fortsättningen får behålla sin karaktär av P-försäkring. En dispensregel av

övergångsnatur och med den nämnda innebörden föreslås i promemorian såvitt

gäller här i landet bosatt utländsk medborgare med P-försäkring för vilken

premiebetalning pågår efter utgången av år 1968. Många remissinstanser

understryker emellertid att möjligheten till dispens bör omfatta även

vissa andra kategorier försäkringstagare. Det finns sålunda två kategorier

utlänningar för vilka en utländsk P-försäkring kan framstå som mest naturlig.

Den ena kategorin innefattar sådana utlänningar som tecknat försäkringen

före sin bosättning här i landet och den andra sådana som under sin

bosättning i Sverige finner det mest ändamålsenligt att teckna försäkringen

i sitt hemland. En tredje grupp försäkringstagare utgörs av svenska medborgare

med utlandstjänst som under sin bosättning i utlandet tagit P-försäkring

i utomlands bedriven försäkringsrörelse. För dem kan det framstå

som rimligt att försäkringen får behålla sin karaktär av P-försäkring.

Vidare anser flera remissinstanser att en dispensregel bör utformas så, att

den blir gällande inte endast övergångsvis.

Som jag tidigare framhållit förordar jag att de nya bestämmelserna om

utländsk P-försäkring bör omfatta också försäkring som tagits i samband

med tjänst. Mot denna bakgrund anser jag mig böra tillgodose de synpunkter

som talar för eu utvidgad dispensmöjlighet. Det kan sålunda anses sannolikt

att många utlänningar och svenskar med tjänstgöring utomlands funnit

det mest ändamålsenligt eller, med tanke på omständigheterna, nödvän
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

digt att teckna P-försäkring i utländsk anstalt. Det får anses rimligt att

dessa försäkringstagare, när de arbetar i Sverige, är berättigade till avdrag

för premie för sin P-försäkring på samma sätt som övriga här i landet

skattskyldiga försäkringstagare för premie för sin svenska P-försäkring.

I fråga om svenskar bör utlandsvistelsen emellertid för att beaktas ha pågått

under minst tre år under förhållanden som inneburit att försäkringstagaren

under samma tid lämnat sin bosättning i Sverige.

Möjligheten till sådan dispens bör gälla inte bara övergångsvis utan i

fråga om försäkring som tecknats såväl före som efter de nya bestämmelsernas

ikraftträdande. Visserligen gäller i princip äldre bestämmelser oberoende

av dispens i fråga om försäkring som tecknats före den 1 januari 1969.

Förutsättning är emellertid att hela premien för försäkringen betalts före

år 1969 i enlighet med det ursprungliga avtalet. Har så ej skett kan dispensregeln

aktualiseras.

Det bör ankomma på riksskattenämnden att på ansökan av försäkringstagaren

pröva om dispens skall meddelas. För bifall till ansökan fordras att

särskilda skäl föreligger. Sådana skäl bör i fråga om här verksam utländsk

medborgare anses föreligga om bosättningen i Sverige kan bedömas bli av

mera begränsad varaktighet och om det framstår som naturligt att P-försäkringen

inte tecknats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse. Beträffande

svensk medborgare åter bör för dispens krävas att den utländska

P-försäkringen meddelats under försäkringstagarens bosättning utomlands

och att denna försäkring med hänsyn till omständigheterna framstår som

den naturliga lösningen av försäkringstagarens pensioneringsfråga.

Jag vill i sammanhanget även framhålla att försäkring som avses i medgiven

dispens och som således skall anses som P-försäkring i fortsättningen

skall behålla denna karaktär. Det saknar således betydelse om en utländsk

här bosatt medborgare sedan dispens meddelats eventuellt skulle stanna här

i landet och erhålla svenskt medborgarskap. Motsvarande gäller vid överlåtelse

av försäkringen och vid annat förhållande av betydelse för vem som

är berättigad på grund av försäkringen. Har dispens meddelats är utfallande

försäkringsersättning sålunda alltid skattepliktig.

Ansökan om dispens skall göras hos riksskattenämnden senast den 31

december under året efter det år under vilket försäkringstagaren bosatt sig i

Sverige eller tecknat försäkringen i fråga. Riksskattenämndens beslut i

dispensärende bör inte kunna överklagas.

Jag förordar att bestämmelser i enlighet med dessa linjer införs som en

särskild punkt i övergångsbestämmelser till de nya bestämmelserna.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

31

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättat

förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

Innehållsförteckning

Sid.

Förslag till lag om ändring i KL.................................. 2

Inledning ...................................................... 4

Gällande skatterätt.............................................. 6

Huvudprinciperna ............................................ 6

Rätten till avdrag för P-försäkringspremie...................... 7

Skatteplikten för utfallande pension m. m....................... 8

Gränsdragningen mellan P- och K-försäkring.................... 9

Utomlands bosatt ersättningsberättigad.......................... 10

Departementspromemorian ...................................... 11

Allmänna synpunkter......................................... 11

Rätten till premieavdrag i vissa länder.......................... 13

Premiebetalning till försäkringsanstalt i utlandet ................ 14

Förslaget .................................................... 15

Ikraftträdandet .............................................. 16

Dispensregel ................................................. 17

Remissyttrandena .............................................. 17

Departementschefen ............................................ 24

Hemställan .................................................... 31

MARCUS BOKTR. STHIM 1969 690600

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1969:75 Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen s. 1 i texten