Sök i Ratio Lex

Med förslag om införande av enhetlig kommunbeteckning, m. m

65 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 65 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:63, Med förslag om införande av enhetlig kommunbeteckning, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

1

Nr 63

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag om införande

av enhetlig kommunbeteckning, m. m.; given Stockholms

slott den 21 mars 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753),

2) lag om ändring i kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr

50),

3) lag om ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning,

4) lag om ändring i lagen den 3 december 1965 (nr 596) om kommunala

sammanläggningsdelegerade,

5) lag om ändring i landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319),

6) lag om ändring i lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund,

7) lag med anledning av införande av enhetlig kommunbeteckning, in. m.

GUSTAF ADOLF

Svante Lundkvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att nuvarande beteckningar på de borgerliga primärkommunerna

— landskommun, köping och stad -—- mönstras ut ur

kommunallagarna och ersätts med den enhetliga beteckningen kommun.

De skilda beteckningarna på kommunens fullmäktige och styrelse — kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige resp. kommunalnämnd, drätselkammare

och stadskollegium — skall enligt förslaget bytas ut mot de enhetliga

beteckningarna kommunfullmäktige resp. kommunstyrelse. Den möjlighet

som f. n. finns för städer att flytta drätselförvaltningen från styrelsen

till ett särskilt organ föreslås bli öppnad för alla kommuner.

Vidare föreslås att municipalsamhälle inte längre skall finnas och att

städernas auktionsmonopol skall upphävas.

Reformerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1971. Auktionsmonopol

som utövas skall dock enligt förslaget få bestå intill utgången av år 1972.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 63

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

1) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753)

Härigenom förordnas, dels att 29 § 1 mom. och 79—82 §§ kommunallagen

den 18 december 19531 skall upphöra att gälla, dels att rubriken

närmast före 79 § lagen skall utgå, dels att i 6—8, 10 och 12 §§, 14 § 2 och 3

inom., 16, 19, 28, 30, 32—34 och 37—39 §§, 46 § 1 mom., 54, 63 och 66 §§

samt 76 § 1 mom. lagen ordet »fullmäktig» eller böjningsform därav skall

bytas ut mot »kommunfullmäktig» eller motsvarande form därav, dels

att i 12, 20, 21, 24, 25, 54, 66, 69 och 72 §§ lagen ordet »fullmäktigsammanträde»

skall bytas ut mot »sammanträde med kommunfullmäktige», dels att

i 7, 19, 30 och 32—42 §§, 46 § 1 mom., 54, 61, 63 och 70 §§ samt 76 § 2 mom.

lagen orden »kommunens styrelse» skall bytas ut mot »kommunstyrelsen»,

dels att 1, 4, 5, 9, 11 och 13 §§, 14 § 1 mom., 15, 17, 18, 22, 23, 26, 27, 31,

43, 45, 47—49, 58, 62, 65, 74 och 75 §§, 76 § 3 mom. samt rubrikerna närmast

före 5 och 47 §§ lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels

att rubriken närmast före 29 § lagen skall lyda »3 kap. Om kommunstyrelsen

och kommunens övriga nämnder m. m.»

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Riket är indelat i kommuner. Kom- Riket är indelat i kommuner.

munerna åro landskommuner, köpingar

och städer.

Råder osäkerhet------rätta sträckning.

Om kommunalförbund — —----särskilt stadgat.

Denna lag äger icke avseende å Denna lag äger icke avseende å

Stockholms stad. Stockholms kommun.

4 §•

Kommuns beslutanderätt utövas Kommuns beslutanderätt utövas

av kommunens fullmäktige. Full- av kommunfullmäktige,

mäktige är o i landskommun och kö
1

Senaste lydelse av 5 § se 1965: 750, av 6—9 och 33 §§ se 1968:184, av 28 § 1 och 2 mom.,

43, 45 och 49 §§ se 1967: 315, av 28 § 3 mom., 46 § 1 mom., 63 och 75 §§ se 1962:154 samt av

79 § se 1962: 92.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Kuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ping kommunalfullmäktige och i

stad stadsfullmäktige.

Förvaltning och verkställighet till- Förvaltning och verkställighet tillkomma

kommunens styrelse och öv- komma kommunstyrelsen och komriga

nämnder. Kommunens styrelse munens övriga nämnder.

är i landskommun och köping kommunalnämnd

och i stad drätselkammare

eller stadskollegium.

2 kap. Om kommunens fullmäktige

5

Fullmäkliges antal bestämmes i

förhållande till folkmängden sålunda,

att

kommun med--------60-

Fullmäktige besluta, med iakttagande

av vad nu är sagt, huru

många fullmäktige skola utses för

kommunen. Om beslutet skall länsstyrelsen

ofördröj ligen underrättas.

Har beslut------blivit

Om bestämmande —------

2 kap. Om kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges antal bestämmes

i förhållande till folkmängden

sålunda, att

SO.

Kommunfullmäktige besluta, med

iakttagande av vad nu är sagt, huru

många fullmäktige skola utses

för kommunen. Om beslutet skall

länsstyrelsen ofördröjligen underrättas,

bestämt.

- särskilt stadgat.

9 §•

För val av fullmäktige skall kommun

med mera än 40 000 invånare

indelas i valkretsar. Är folkmängden

i kommun mindre än nu sagts men

överstiger den 10 000, må valkretsindelning

ock företagas, där så befinnes

lämpligt. Annan kommun må

ej indelas i valkretsar, såframt icke

till följd av kommunens särskilt betydande

utsträckning eller liknande

förhållanden synnerliga skäl föreligga

därtill. Valbarhet är ej inskränkt

inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages,

att varje krets kan beräknas komma

att utse minst tio fullmäktige med

För val av kommunfullmäktige

skall kommun med mera än 40 000

invånare indelas i valkretsar. Är

folkmängden i kommun mindre än

nu sagts men överstiger den 10 000,

må valkretsindelning ock företagas;

där så befinnes lämpligt. Annan

kommun må ej indelas i valkretsar,

saframt icke till följd av kommunens

särskilt betydande utsträckning eller

liknande förhållanden synnerliga

skäl föreligga därtill. Valbarhet

är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages,

att varje krets kan beräknas komma

att utse minst tio kommunfull
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

tillämpning av vad i följande stycke

sägs; att delar av samma by eller

hemman ej utan synnerliga skäl förläggas

till olika valkretsar; att varje

valkrets om möjligt utformas så,

att den kan omslutas med en sammanhängande

gränslinje; samt att

antalet fullmäktige för hela kommunen

kan beräknas bliva lika fördelat

på de särskilda valkretsarna i

den mån det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens

i mantalslängden upptagna befolkning

för året näst före den treårsperiod,

som valet gäller, en fullmäktig

för varje fullt tal, motsvarande

det som erhålles, då kommunens

för samma år i mantalslängden

upptagna folkmängd delas med antalet

fullmäktige för hela kommunen.

Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av denna regel

skall utses, icke uppgår till det för

kommunen bestämda antalet, skola

för ernående av detta antal de valkretsar,

vilkas folkmängd mest

överskjuter de tal, som enligt den

angivna regeln äro bestämmande för

fullmäktiges antal inom valkretsarna,

vara berättigade att var för sig

i ordning efter överskottens storlek

välja ytterligare en fullmäktig. Äro

överskottstalen lika för två eller flera

valkretsar, avgöres företrädet genom

lottning.

Om indelning i valkretsar äga, efter

därom av kommunens styrelse

uppgjort förslag, fullmäktige göra

framställning hos länsstyrelsen. Utan

föregående framställning må länsstyrelsen

förordna om sådan indel
-

(Föreslagen lydelse)

mäktige med tillämpning av vad i

följande stycke sägs; att delar av

samma by eller hemman ej utan synnerliga

skäl förläggas till olika valkretsar;

att varje valkrets om möjligt

utformas så, att den kan omslutas

med en sammanhängande

gränslinje; samt att antalet fullmäktige

för hela kommunen kan beräknas

bliva lika fördelat på de särskilda

valkretsarna i den mån det

utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens

i mantalslängden upptagna befolkning

för året näst före den treårsperiod,

som valet gäller, en kommunfullmäktig

för varje fullt tal,

motsvarande det som erhålles, då

kommunens för samma år i mantalslängden

upptagna folkmängd delas

med antalet fullmäktige för hela

kommunen. Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av

denna regel skall utses, icke uppgår

till det för kommunen bestämda antalet,

skola för ernående av detta

antal de valkretsar, vilkas folkmängd

mest överskjuter de tal, som

enligt den angivna regeln äro bestämmande

för fullmäktiges antal

inom valkretsarna, vara berättigade

att var för sig i ordning efter överskottens

storlek välja ytterligare en

fullmäktig. Äro överskottstalen lika

för två eller flera valkretsar, avgöres

företrädet genom lottning.

Om indelning i valkretsar äga, efter

därom av kommunstyrelsen uppgjort

förslag, kommunfullmäktige

göra framställning hos länsstyrelsen.

Utan föregående framställning må

länsstyrelsen förordna om sådan in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ning, sedan tillfälle beretts fullmäk- delning, sedan tillfälle beretts komtige

att avgiva yttrande i ärendet. munfullmäktige att avgiva yttrande

i ärendet.

Beslut om --------— nästa val.

11

Fullmäktige välja varje år för

nästkommande kalenderår bland sig

en ordförande och en vice ordförande

samt, då fullmäktige så besluta,

jämväl en andre vice ordförande.

Underrättelse om dessa val, med

angivande av de valdas namn och

postadress, skall ofördröj ligen insändas

till länsstyrelsen för intagande

i länskungörelserna.

För året näst efter det, då val av

fullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet

hållas i januari månad

och ordförandeskapet intill dess utövas

av den som fullmäktige därtill

särskilt utsett.

Äro både ordförande och vice ordförande

hindrade att inställa sig vid

fullmäktiges sammanträde, äga fullmäktige

utse annan ledamot att för

tillfället föra ordet. Intill dess så

skett, utövas ordförandeskapet av

den till tjänstgöringstiden äldste

bland fullmäktige eller, där två eller

flera fullmäktige ha lika lång

tjänstgöringstid, av den bland dessa,

som är till levnadsåldern äldst.

13

Sammanträden skola av fullmäktige

hållas enligt ordning, som bestämmes

av fullmäktige. Sammanträde

skall ock hållas, när länsstyrelsen

därom förordnar eller kommunens

styrelse eller de flesta av

§■

Kommunfullmäktige välja varje

år för nästkommande kalenderår

bland sig en ordförande och en vice

ordförande samt, då fullmäktige så

besluta, jämväl en andre vice ordförande.

Underrättelse om dessa val,

med angivande av de valdas namn

och postadress, skall ofördröj ligen

insändas till länsstyrelsen för intagande

i länskungörelserna.

För året näst efter det, då val

av kommunfullmäktige ägt rum,

skall ordförandevalet hållas i januari

månad och ordförandeskapet intill

dess utövas av den som fullmäktige

därtill särskilt utsett.

Äro både ordförande och vice ordförande

hindrade att inställa sig vid

kommunfullmäktiges sammanträde,

äga fullmäktige utse annan ledamot

att för tillfället föra ordet. Intill dess

så skett, utövas ordförandeskapet av

den till tjänstgöringstiden äldste

bland fullmäktige eller, där två eller

flera fullmäktige ha lika lång

tjänstgöringstid, av den bland dessa,

som är till levnadsåldern äldst.

§•

Sammanträden skola av kommunfullmäktige

hållas enligt ordning,

som bestämmes av fullmäktige. Sammanträde

skall ock hållas, när länsstyrelsen

därom förordnar eller kommunstyrelsen

eller de flesta av full
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majris proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

fullmäktige det begära eller ordfö- mäktige det begära eller ordföranranden

finner det nödigt. den finner det nödigt.

Vid sammanträde före---------och förvaltning.

Vid sammanträde i oktober--— —---och inkomststat.

Vid sammanträde i december------bliva lediga.

Skulle beträffande-----—- oktober månad.

14 §.

1 m o m. Kungörelse om fullmäktigsammanträde

innehållande uppgift

om tid och ställe för sammanträdet

och de ärenden, som därvid

skola behandlas, utfärdas av ordföranden

eller, vid hinder för honom,

av vice ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka

före sammanträdet anslås å en av

kommunen på lämplig plats anordnad

anslagstavla (kommunens anslagstavla)

och, därest fullmäktige

så beslutat, jämväl annorstädes.

Kungörelsen skall ock senast fyra

dagar före sammanträdet delgivas

envar fullmäktig.

Där j ämte skall tillkännagivande

om tid och ställe för sammanträde

samt, därest fullmäktige så bestämt,

om de ärenden, som skola behandlas,

införas i en eller flera ortstidningar

senast en vecka före sammanträdet.

Vid sammanträde före

utgången av december månad avgöres

för nästföljande kalenderår, i

vilken eller vilka tidningar tillkännagivande

skall införas. Därvid böra

väljas sådana tidningar, som genom

spridning inom olika grupper

av kommunens medlemmar bringa

tillkännagivandet till de flestas kännedom.

Har vid fattandet av beslut

i ämnet förslag om tillkännagivandets

införande i annan ortstidning

1 in o m. Kungörelse om sammanträde

med kommunfullmäktige innehållande

uppgift om tid och ställe

för sammanträdet och de ärenden,

som därvid skola behandlas, utfärdas

av ordföranden eller, vid hinder

för honom, av vice ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka

före sammanträdet anslås å en av

kommunen på lämplig plats anordnad

anslagstavla (kommunens anslagstavla)

och, därest kommunfullmäktige

så beslutat, jämväl annorstädes.

Kungörelsen skall ock senast

fyra dagar före sammanträdet delgivas

envar fullmäktig.

Därjämte skall tillkännagivande

om tid och ställe för sammanträde

samt, därest kommunfullmäktige så

bestämt, om de ärenden, som skola

behandlas, införas i en eller flera

ortstidningar senast en vecka före

sammanträdet. Vid sammanträde före

utgången av december månad avgöres

för nästföljande kalenderår, i

vilken eller vilka tidningar tillkännagivande

skall införas. Därvid bora

väljas sådana tidningar, som genom

spridning inom olika grupper

av kommunens medlemmar bringa

tillkännagivandet till de flestas kännedom.

Har vid fattandet av beslut

i ämnet förslag om tillkännagivandets

införande i annan ortstidning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

7

(Nuvarande lydelse)

än sådan, som omfattas av beslutet,

varit under omröstning och därvid

erhållit minst en tredjedel av de i

omröstningen deltagandes röster,

skall tillkännagivandet införas jämväl

i denna tidning.

Den omständigheten------

(Föreslagen lydelse)

än sådan, som omfattas av beslutet,

varit under omröstning och därvid

erhållit minst en tredjedel av de i

omröstningen deltagandes röster,

skall tillkännagivandet införas jämväl

i denna tidning.

- sammanträdets hållande.

15

Fullmäktige må ej handlägga

ärende, såvida icke flera än hälften

av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande

fullmäktig enligt vad i 16 §

eller 63 § andra stycket sägs hindrad

att deltaga i visst ärende, utgör

ej den omständigheten, att till följd

därav antalet av de deltagande icke

överstiger hälften av fullmäktiges

hela antal, hinder för ärendets handläggande.

17

Varje fullmäktig äger en röst.

Vid fullmäktigsammanträde äger

ordföranden eller vice ordföranden

i kommunens styrelse, ändå att han

icke är fullmäktig, ävensom sådan

i kommunens tjänst anställd befattningshavare,

som sägs i 7 § andra

stycket, att vara tillstädes och deltaga

i överläggningarna men ej i besluten.

Sådan rätt tillkommer jämväl

ordförande eller vice ordförande

i annan kommunal nämnd eller beredning

vid behandling av ärende,

som bcretts av nämnden eller beredningen,

ävensom vid besvarande av

interpellation, som framställts till

nämndens eller beredningens ordförande.

Dylik rätt äger ock revisor

§•

Kommunfullmäktige må ej handlägga

ärende, såvida icke flera än

hälften av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande

fullmäktig enligt vad

i 16 § eller 63 § andra stycket sägs

hindrad att deltaga i visst ärende,

utgör ej den omständigheten, att till

följd därav antalet av de deltagande

icke överstiger hälften av fullmäktiges

hela antal, hinder för ärendets

handläggande.

§•

Varje kommunfullmäktig äger en

röst.

Vid sammanträde med kommunfullmäktige

äger ordföranden eller

vice ordföranden i kommunstyrelsen,

ändå att han icke är fullmäktig, ävensom

sådan i kommunens tjänst anställd

befattningshavare, som sägs

i 7 § andra stycket, att vara tillstädes

och deltaga i överläggningarna

men ej i besluten. Sådan rätt tillkommer

jämväl ordförande eller vice

ordförande i annan kommunal

nämnd eller beredning vid behandling

av ärende, som beretts av nämnden

eller beredningen, ävensom vid

besvarande av interpellation, som

framställts till nämndens eller beredningens

ordförande. Dylik rätt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 ar 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

vid granskning av den av honom avgivna

revisionsberättelsen.

Efter därom av fullmäktige för

varje fall fattat beslut må annan i

kommunens tjänst anställd befattningshavare

än som avses i andra

stycket vara tillstädes vid sammanträde

för att tillhandagå fullmäktige

med erforderliga upplysningar.

18

Fullmäktige skola meddela beslut

i ärenden, som hänskjutits till dem

av högre myndighet, ävensom i fråga,

som väckts genom framställning

av kommunens styrelse eller annan

kommunal nämnd eller genom motion

av fullmäktig.

äger ock revisor vid granskning av

den av honom avgivna revisionsberättelsen.

Efter därom av kommunfullmäktige

för varje fall fattat beslut må

annan i kommunens tjänst anställd

befattningshavare än som avses i

andra stycket vara tillstädes vid

sammanträde för att tillhandagå

fullmäktige med erforderliga upplysningar.

§•

Kommunfullmäktige skola meddela

beslut i ärenden, som hänskjutits

till dem av högre myndighet, ävensom

i fråga, som väckts genom

framställning av kommunstyrelsen

eller annan kommunal nämnd eller

genom motion av fullmäktig.

Sedan överläggningen---

Ordföranden tillkännagiver —

Begäres omröstning,----

Val av kommunalnämnd, drätselkammare,

stadskollegium och sådan

kommunal nämnd, som sägs i 44 §

andra stycket, samt av revisorer och

revisorssuppleanter, som avses i 63

§, så ock av två eller flera personer

för särskild beredning av ärenden,

som skola företagas till avgörande

av fullmäktige, skall vara proportionellt,

därest det begäres av minst

så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles, om samtliga

väljandes antal delas med det antal

personer valet avser, ökat med 1.

Om förfarandet vid sådant proportionellt

val är särskilt stadgat.

eller nej.

med klubbslag.

vid val.

Val av kommunstyrelse och sådan

kommunal nämnd, som sägs i 44 §

andra stycket, samt av revisorer och

revisorssuppleanter, som avses i 63

§, så ock av två eller flera personer

för särskild beredning av ärenden,

som skola företagas till avgörande

av kommunfullmäktige, skall vara

proportionellt, därest det begäres av

minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med

det antal personer valet avser, ökat

med 1. Om förfarandet vid sådant

proportionellt val är särskilt stadgat.

22 §.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

23 §.

Vill fullmäktig till ordföranden i

kommunens styrelse eller annan

kommunal nämnd eller beredning

framställa interpellation i ämne, som

tillhör fullmäktiges handläggning,

skall interpellationen, skriftligen avfattad,

avlämnas till fullmäktiges

ordförande före det sammanträde,

vid vilket den är avsedd att framställas.

Fullmäktige besluta utan föregående

överläggning, huruvida interpellationens

framställande skall

medgivas. Lämnas sådant medgivande,

bör interpellationen besvaras senast

vid nästa sammanträde.

26

Så snart fullmäktiges protokoll blivit

justerat, skall avskrift av protokollet

överlämnas till kommunens

styrelse och utdrag därav tillställas

de övriga nämnder, åt vilka verkställighet

av fullmäktiges beslut uppdragits.

Fullmäktiges protokoll och övriga

till deras arkiv hörande handlingar

skola på ordförandens ansvar

vårdas och förtecknas; dock må

handlingar, som ej erfordras för det

löpande arbetet, för nyssnämnda ändamål

överlämnas till kommunens

styrelse.

Den som — — —---riktighet

Vill kommunfullmäktig till ordföranden

i kommunstyrelsen eller

annan kommunal nämnd eller beredning

framställa interpellation i

ämne, som tillhör fullmäktiges

handläggning, skall interpellationen,

skriftligen avfattad, avlämnas till

fullmäktiges ordförande före det

sammanträde, vid vilket den är avsedd

att framställas. Fullmäktige besluta

utan föregående överläggning,

huruvida interpellationens framställande

skall medgivas. Lämnas sådant

medgivande, bör interpellationen besvaras

senast vid nästa sammanträde.

§•

Så snart kommunfullmäktiges protokoll

blivit justerat, skall avskrift

av protokollet överlämnas till kommunstyrelsen

och utdrag därav

tillställas de övriga nämnder, åt vilka

verkställighet av fullmäktiges beslut

uppdragits.

Fullmäktiges protokoll och övriga

till deras arkiv hörande handlingar

skola på ordförandens ansvar

vårdas och förtecknas; dock må

handlingar, som ej erfordras för det

löpande arbetet, för nyssnämnda ändamål

överlämnas till kommunstyrelsen.

bestyrkt.

27 §.

Fullmäktiges förhandlingar skola Kommunfullmäktiges förhandvara

offentliga; dock må fullmäkti- lingar skola vara offentliga; dock

ge för visst ärende besluta, att över- må fullmäktige för visst ärende be
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

läggningen skall hållas inom stängda

dörrar.

Ordföranden vakar —--- ——

(Föreslagen lydelse)

sluta, att överläggningen skall hållas

inom stängda dörrar.

- upplösa sammanträdet.

31 §.

Ledamöter och suppleanter i kommunens

styrelse väljas av fullmäktige

till det antal fullmäktige bestämma.

Antalet ledamöter må dock

icke vara under fem.

Ledamöter och suppleanter i kommunstyrelsen

väljas av kommunfullmäktige

till det antal fullmäktige bestämma.

Antalet ledamöter må dock

icke vara under fem.

Sker ej

till tjänstgöring.

43 §.

Fullmäktige må antaga reglemente

för kommunens styrelse. I reglementet

må bestämmas:

a) att med----—-—-—• nämnder; samt

Kommunfullmäktige må antaga

reglemente för kommunstyrelsen. I

reglementet må bestämmas:

b) att styrelsen äger uppdraga åt

särskild avdelning, bestående av ledamöter

eller suppleanter i styrelsen,

eller åt ledamot eller suppleant

eller åt tjänsteman hos kommunen

att å styrelsens vägnar fatta beslut i

vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall i reglementet angivas,

dock att framställning eller yttrande

till fullmäktige icke må beslutas

annorledes än av styrelsen samfällt.

b) att styrelsen äger uppdraga åt

särskild avdelning, bestående av ledamöter

eller suppleanter i styrelsen,

eller åt ledamot eller suppleant

eller åt tjänsteman bos kommunen

att å styrelsens vägnar fatta beslut i

vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall i reglementet angivas,

dock att framställning eller yttrande

till kommunfullmäktige icke

må beslutas annorledes än av styrelsen

samfällt.

Innan beslut------nästa sammanträde.

I övrigt må, i den mån icke särskilda

bestämmelser meddelas i denna

lag, genom reglementet bestämmas

den ordning, i vilken kommunens

styrelse har att utöva sina befogenheter

och fullgöra sina åligganden.

Beslut om antagande av reglemente

skall underställas länsstyrelsens

prövning.

I övrigt må, i den mån icke särskilda

bestämmelser meddelas i

denna lag, genom reglementet bestämmas

den ordning, i vilken kommunstyrelsen

har att utöva sina befogenheter

och fullgöra sina åligganden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

45

Beträffande sådan nämnd, som avses

i 44 § andra stycket, skall vad

i 31 § andra stycket, 32 §, 33 § andra

stycket och 35—42 §§ är föreskrivet

med avseende å kommunens styrelse

äga motsvarande tillämpning.

Nämnd, varom i denna paragraf

stadgas, må:

a) om fullmäktige så besluta, uppdraga

åt särskild avdelning, bestående

av ledamöter eller suppleanter

i nämnden, eller åt ledamot eller

suppleant eller åt tjänsteman hos

kommunen att å nämndens vägnar

fatta beslut i vissa grupper av ärenden,

vilkas beskaffenhet skall i fullmäktiges

beslut angivas, dock att

framställning eller yttrande till fullmäktige

icke må beslutas annorle■des

än av nämnden samfällt; samt

b) för vård och förtecknande överlämna

nämndens protokoll och övriga

till dess arkiv hörande handlingar

till kommunens styrelse, i den

mån handlingarna icke erfordras för

det löpande arbetet.

Beslut, vilket —------näst

§•

Beträffande sådan nämnd, som

avses i 44 § andra stycket, skall vad

i 31 § andra stycket, 32 §, 33 § andra

stycket och 35—42 §§ är föreskrivet

med avseende å kommunstyrelsen

äga motsvarande tillämpning.

Nämnd, varom i denna paragraf

stadgas, må:

a) om kommunfullmäktige så besluta,

uppdraga åt särskild avdelning,

bestående av ledamöter eller

suppleanter i nämnden, eller åt ledamot

eller suppleant eller åt tjänsteman

hos kommunen att å nämndens

vägnar fatta beslut i vissa grupper

av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall i fullmäktiges beslut angivas,

dock att framställning eller yttrande

till fullmäktige icke må beslutas

annorledes än av nämnden samfällt;

samt

b) för vård och förtecknande

överlämna nämndens protokoll och

övriga till dess arkiv hörande handlingar

till kommunstyrelsen, i den

mån handlingarna icke erfordras för

det löpande arbetet.

l sammanträde.

Bestämmelser för stadskollegium Särskilda bestämmelser om drätseloch

drätselkammare i stad med stads- nämnd

kollegium

47 §.

Stadskollegiet skall i egenskap av

kommunens styrelse leda förvaltningen

av stadens angelägenheter

och hava inseende över övriga nämnders

verksamhet. Kollegiet skall med

uppmärksamhet följa de frågor, som

Utan hinder av 30 § andra stycket

b) må kommunfullmäktige besluta

att en särskild drätselnämnd skall

handhava kommunens drätsel.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

kunna inverka på stadens utveckling

och ekonomiska ställning, samt

hos stadsfullmäktige och övriga

nämnder ävensom hos andra myndigheter

göra de framställningar,

som finnas påkallade.

Stadskollegiet har vidare:

a) att, såsom i 19 § sägs, bereda

ärenden, som skola förekomma till

behandling hos stadsfullmäktige;

b) att ombesörja verkställighet av

stadsfullmäktiges beslut, i den mån

ej verkställigheten uppdragits åt annan;
c)

att självt eller genom ombud

föra stadens talan i alla mål och

ärenden, där detta icke på grund av

lag eller stadsfullmäktiges beslut ankommer

på annan;

d) att vårda och förteckna de kommunala

arkiven, i den mån sådant ej

enligt denna lag ankommer på annan;

samt

e) att i övrigt fullgöra de uppdrag,

som av stadsfullmäktige överlämnas

till kollegiet.

Stadskollegiet har ock att taga befattning

med de ärenden, vilkas

handläggning enligt särskilda författningar

ankommer på kommunens

styrelse.

Stadskollegiet äger att från stadens

övriga nämnder samt dess beredningar

och befattningshavare infordra

de yttranden och upplysningar,

som erfordras för fullgörande av

kollegiets uppgifter.

Bestämmelserna i 31—40, 42 och

46 §§ skola äga motsvarande tilllämpning

med avseende å stadskollegiet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

48 §.

Det tillkommer drätselkammaren

i stad med stadskollegium:

a) att föra stadens räkenskaper

på sätt i 62 § sägs och taga den befattning

med stadens drätsel i övrigt,

som kan vara föreskriven i det

i 49 § angivna reglementet; samt

b) att i övrigt fullgöra de uppdrag,

som av stadsfullmäktige eller stadskollegiet

överlämnas till drätselkammaren.

Bestämmelserna i 31—40, 42 och

46 §§ skola äga motsvarande tillämpning

med avseende å drätselkammaren.

(Föreslagen lydelse)

Drätselnämnd skall

a) föra kommunens räkenskaper

på sätt i 62 § sägs och taga den befattning

med kommunens drätsel i

övrigt, som kan vara föreskriven i

det i 49 § angivna reglementet; samt

b) i övrigt fullgöra de uppdrag,

som av kommunfullmäktige eller

kommunstyrelsen överlämnas till

drätselnämnden.

Bestämmelserna i 31—40, 42 och

46 §§ skola äga motsvarande tillämpning

med avseende å drätselnämnden.

49 §.

Stadsfullmäktige skola antaga ett

för stadskollegiet och drätselkammaren

gemensamt reglemente. I

I reglementet —- — —- —--

I övrigt må, i den mån icke särskilda

bestämmelser meddelas i denna

lag, genom reglementet bestämmas

den ordning, i vilken stadskollegiet

och drätselkammaren hava att

utöva sina befogenheter och fullgöra

sina åligganden.

Beslut om antagande av reglemente

skall underställas Konungens

prövning.

I kommun med drätselnämnd skola

kommunfullmäktige antaga ett för

kommunstyrelsen och drätselnämnden

gemensamt reglemente,

motsvarande tillämpning.

I övrigt må, i den mån icke särskilda

bestämmelser meddelas i

denna lag, genom reglementet bestämmas

den ordning, i vilken kommunstyrelsen

och drätselnämnden

hava att utöva sina befogenheter och

fullgöra sina åligganden.

58 §.

Kommun äger upptaga lån intill

ett sammanlagt belopp motsvarande

för varje å kommunen belöpande

skattekrona enligt den under nästföregående

år fastställda taxeringen

en utdebitering av sju kronor, så
-

Ivommun äger upptaga lån intill

ett sammanlagt belopp motsvarande

för varje å kommunen belöpande

skattekrona enligt den under nästföregående

år fastställda taxeringen

en utdebitering av sju kronor, såvitt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

vitt angår i landsting ej deltagande

stad, och en utdebitering av fem kronor,

såvitt angår annan kommun.

Lån, som här avses, skall vara ställt

att återbetalas inom fem år och, därest

lånetiden är mer än ett år, att

årligen avbetalas; dock må kommun

vid förvärv av intecknad egendom

övertaga betalningsansvar även för

sådan i egendomen intecknad gäld,

som är ställd att betalas inom längre

tid eller i annan ordning.

(Föreslagen lydelse)

angår kommun som ej tillhör landstingskommun,

och en utdebitering

av fem kronor, såvitt angår annan

kommun. Lån, som här avses, skall

vara ställt att återbetalas inom fem

år och, därest lånetiden är mer än

ett år, att årligen avbetalas; dock må

kommun vid förvärv av intecknad

egendom övertaga betalningsansvar

även för sådan i egendomen intecknad

gäld, som är ställd att betalas

inom längre tid eller i annan ord
-

ning.

Kommun äger------äldre lånet.

Med lån------—--även borgen.

62 §.

Det åligger kommunens styrelse

att föra fortlöpande räkenskaper

över de medel den bar om händer.

Annan kommunal nämnd, som

omhänder har medel, skall föra räkenskaper

i enlighet med av kommunens

styrelse givna anvisningar och

årligen före den 1 mars, där ej styrelsen

bestämmer annan tid, till styrelsen

avlämna redovisning för sin

förvaltning under nästföregående

kalenderår.

Sedan sådan redovisning skett,

skall kommunens styrelse inom tid,

som fullmäktige bestämma, dock senast

före den 1 april, sammanfatta

och avsluta kommunens räkenskaper

för nämnda kalenderår. I

I stad, där stadskollegium finnes,

skall vad i denna paragraf stadgas

om kommunens styrelse äga tillämpning

å drätselkammaren.

Det åligger kommunstyrelsen att

föra fortlöpande räkenskaper över

de medel den har om händer.

Annan kommunal nämnd, som

omhänderhar medel, skall föra räkenskaper

i enlighet med av kommunstyrelsen

givna anvisningar och

årligen före den 1 mars, där ej styrelsen

bestämmer annan tid, till styrelsen

avlämna redovisning för sin

förvaltning under nästföregående

kalenderår.

Sedan sådan redovisning skett,

skall kommunstyrelsen inom tid,

som kommunfullmäktige bestämma,

dock senast före den 1 april, sammanfatta

och avsluta kommunens

räkenskaper för nämnda kalenderår.

I kommun, där drätselnämnd finnes,

skall vad i denna paragraf stadgas

om kommunstyrelsen äga tilllämpning

å drätselnämnden.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

65 §.

Revisionsberättelse skall inom tid,

som bestämmes av fullmäktiges ordförande,

avlämnas till honom. Berättelsen

skall jämte de förklaringar

över framställda anmärkningar,

som ordföranden infordrar, framläggas

till granskning och avgörande

hos fullmäktige vid sammanträde

före utgången av juni månad;

dock må, där fullmäktige så bestämt,

ärendet företagas vid sammanträde

senare under året.

Revisionsberättelse skall inom tid,

som bestämmes av kommunfullmäktiges

ordförande, avlämnas till honom.

Berättelsen skall jämte de förklaringar

över framställda anmärkningar,

som ordföranden infordrar,

framläggas till granskning och avgörande

hos kommunfullmäktige vid

sammanträde före utgången av juni

månad; dock må, där fullmäktige så

bestämt, ärendet företagas vid sammanträde

senare under året.

74

Fullmäktiges beslut om nya eller

förhöjda avgifter å den allmänna

rörelsen för begagnande av de platser,

som anvisats åt densamma, eller

de inrättningar, som äro gjorda

till dess betjänande, skola för att

vinna bindande kraft underställas

Konungens prövning och fastställelse.

Kommunfullmäktiges beslut om

nya eller förhöjda avgifter å den allmänna

rörelsen för begagnande av

de platser, som anvisats åt densamma,

eller de inrättningar, som äro

gjorda till dess betjänande, skola

för alt vinna bindande kraft underställas

Konungens prövning och

fastställelse.

Fastställelse av--- — — — — annat ändamål.

Om vissa andra beslut, som skola Om vissa andra beslut, som skola

underställas Konungens prövning, underställas Konungens prövning,

sägs i 49, 56 och 60 §§. sägs i 56 och 60 §§.

Beslut, som-----— till Konungen.

75 §.

Fullmäktiges beslut om allmän

plan för hushållningen med stads

donationsjord skall för att erhålla

gällande kraft godkännas av länsstyrelsen.

Om vissa andra beslut, som sko- Om beslut, som skola underställa

underställas länsstyrelsens prov- las länsstyrelsens prövning, sägs i

ning, sägs i 43, 52 och 61 §§ samt 52 och 61 §§ samt 76 § 3 mom.

76 § 3 mom.

Underställt beslut------därför uppgivas.

över vägrad----— — hos Konungen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

76 §.

3 mom. Kommun må utse särskild

nämnd med uppgift att upptaga

och avgöra besvär över kommunens

styrelses eller annan kommunal

nämnds beslut om tillsättande

av eller förordnande å kommunal

tjänstebefattning eller entledigande

från sådan befattning eller om disciplinär

åtgärd mot befattningshavare,

där klagan över beslutet eljest

skolat föras enligt 2 mom.

Reglemente för sådan besvärsnämnd

antages av fullmäktige. Beslut

om antagande av reglemente

skall underställas länsstyrelsens

prövning. Där ej annat föreskrives i

reglementet, skall vad i 45 § sägs

äga tillämpning å besvärsnämnd.

3 mom. Kommun må utse särskild

nämnd med uppgift att upptaga

och avgöra besvär över kommunstyrelsens

eller annan kommunal

nämnds beslut om tillsättande

av eller förordnande å kommunal

tjänstebefattning eller entledigande

från sådan befattning eller om disciplinär

åtgärd mot befattningshavare,

där klagan över beslutet eljest

skolat föras enligt 2 mom.

Reglemente för sådan besvärsnämnd

antages av kommunfullmäktige.

Beslut om antagande av reglemente

skall underställas länsstyrelsens

prövning. Där ej annat föreskrives

i reglementet, skall vad i 45 §

sägs äga tillämpning å besvärsnämnd.

stadgas i 1 mom.

sägs i 1 mom.

Finnes besvärsnämnd,

Beträffande klagan

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

17

2) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50)

Härigenom förordnas, dels att i 6, 7, 9, 14 och 20 §§, 29 § 2 mom., 35 §,

46 § 2 mom., 47, 49—52, 54, 55, 57—67, 70—72, 74, 76, 77 och 79 §§ samt

80 § 3 mom. kommunallagen för Stockholm den 1 mars 19571 ordet »stad»

eller böjningsform därav skall bytas ut mot »kommun» eller motsvarande

form därav, dels att i 5—20, 24, 27—29, 31, 32, 34, 36 och 38—41 §§, 45 § 1

och 3 mom., 46 § 2 mom., 47, 50 och 51 §§, 53 § 1 mom., 58, 66, 67, 69 och 70 §§

samt 80 § 1 och 3 mom. lagen ordet »stadsfullmäktig» eller böjningsform därav

skall bytas ut mot »kommunfullmäktig» eller motsvarande form därav,

dels att i 13 §, 15 § 1 mom., 18, 21, 22, 25, 26, 58 och 70 §§ lagen ordet

»stadsfullmäktigsammanträde» skall bytas ut mot »sammanträde med kommunfullmäktige»,

dels att i 9, 14, 19, 20, 27 och 31—44 §§, 45 § 2 mom., 46, 47

och 50 §§, 51 § 1 mom., 52 §, 53 § 1 mom., 58, 65, 67 och 74 §§ samt 80 §

2 och 3 mom. lagen ordet »stadskollegiet» eller böjningsform därav skall

bytas ut mot »kommunstyrelsen» eller motsvarande form därav, dels att i

20, 31, 34—37, 41, 42 och 44 §§, 46 § 3 mom. och 58 § lagen ordet »kollegiet»

eller böjningsform därav skall bytas ut mot »styrelsen» eller motsvarande

form därav, dels att 1, 2, 4, 23, 30, 48 och 78 §§ samt rubriken närmast före

30 § lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att rubriken

närmast före 5 § lagen skall lyda »2 KAP. Om kommunfullmäktige»,

dels att rubriken »4 KAP. Om stadens drätsel» före 54 § lagen skall ändras

till »4 KAP. Om kommunens drätsel».

(Nuvarande lydelse)

1 §•

Stockholms stad utgör en kom
-

mun.

(Föreslagen lydelse)

Stockholm utgör en kommun.

1 Senaste lydelse av 6—10 §§ och 45 § 1 mom. se 1968:185, av 11 och 14 §§, 15 § 1 mom., 18,

34, 65, 74 och 76—79 §§ samt 80 § 1 och 3 mom. se 1967: 783, av 29 § 1 och 2 mom., 48 § och

51 § 2 mom. se 1967: 316 samt av 29 § 3 mom., 31 och 38 §§, 53 § 1 mom., 63 och 67 §§ se 1962: 155.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 63

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Råder osäkerhet — — — rätta sträckning.

Om kommunalförbund —--särskilt stadgat.

2

Medlem av kommunen är envar,

som är där mantalsskriven, ävensom

var och en, vilken, utan att vara

mantalsskriven i kommunen, därstädes

äger eller brukar fast egendom

eller är taxerad till allmän kommunalskatt

att utgå till staden.

4

Kommunens beslutanderätt utövas

av stadsfullmäktige.

Förvaltning och verkställighet tillkommer

stadskollegiet i egenskap av

kommunens styrelse samt stadens

övriga nämnder.

Medlem av kommunen är envar,

som är där mantalsskriven, ävensom

var och en, vilken, utan alt vara

mantalsskriven i kommunen, därstädes

äger eller brukar fast egendom

eller är taxerad till allmän kommunalskatt.

§•

Kommunens beslutanderätt utövas

av kommunfullmäktige.

Förvaltning och verkställighet tillkommer

kommunstyrelsen och kommunens

övriga nämnder.

23 8.

Sedan överläggningen-----

Ordföranden tillkännagiver---

Begäres omröstning, — —---

Val av stadskollegium och drätselnämnd

samt av revisorer och revisorssuppleanter,

som avses i 67 §,

så ock av två eller flera personer

för särskild beredning av ärenden,

som skola företagas till avgörande

av stadsfullmäktige, skall vara proportionellt,

därest det begäres av

minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med

det antal personer valet avser, ökat

med 1. Om förfarandet vid sådant

proportionellt val är särskilt stadgat.

— — eller nej.

----med klubbslag.

— vid val.

Val av kommunstyrelse och drätselnämnd

samt av revisorer och revisorssuppleanter,

som avses i 67 §,

så ock av två eller flera personer för

särskild beredning av ärenden, som

skola företagas till avgörande av

kommunfullmäktige, skall vara proportionellt,

därest det begäres av

minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med

det antal personer valet avser, ökat

med 1. Om förfarandet vid sådant

proportionellt val är särskilt stadgat.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 KAP. .

Om stadskollegiet och stadens öv- Om kommunstyrelsen och kommuriga

nämnder samt om borgarråds- nens övriga nämnder samt om borbered

ningen garrådsber ed ningen

30 §.

Stadskollegiet skall i egenskap av

kommunens styrelse leda förvaltningen

av stadens angelägenheter

och hava inseende över övriga nämnders

verksamhet. Kollegiet skall med

uppmärksamhet följa de frågor, som

kunna inverka på stadens utveckling

och ekonomiska ställning, samt

hos stadsfullmäktige och övriga

nämnder ävensom hos andra myndigheter

göra de framställningar,

som finnas påkallade.

Stadskollegiet har vidare:

a) att, såsom i 20 § sägs, bereda

ärenden, som skola förekomma till

behandling hos stadsfullmäktige;

b) att ombesörja verkställighet av

stadsfullmäktiges beslut, i den mån

ej verkställigheten uppdragits åt annan;
c)

att självt eller genom ombud

föra stadens talan i alla mål och

ärenden, där detta icke på grund av

lag eller stadsfullmäktiges beslut ankommer

på annan; samt

d) att i övrigt fullgöra de uppdrag,

som av stadsfullmäktige överlämnas

till kollegiet.

Stadskollegiet har ock att taga

befattning med de ärenden, vilkas

handläggning enligt särskilda författningar

ankommer på kommunens

styrelse.

Stadskollegiet äger att från sta
-

Kommunslyrelsen skall leda förvaltningen

av kommunens angelägenheter

och hava inseende över övriga

nämnders verksamhet. Styrelsen

skall med uppmärksamhet följa

de frågor, som kunna inverka på

kommunens utveckling och ekonomiska

ställning, samt hos kommunfullmäktige

och övriga nämnder

ävensom hos andra myndigheter göra

de framställningar, som finnas

påkallade.

Styrelsen har vidare:

a) att, såsom i 20 § sägs, bereda

ärenden, som skola förekomma till

behandling hos kommunfullmäktige;
b)

att ombesörja verkställighet av

kommunfullmäktiges beslut, i den

mån ej verkställigheten uppdragits

åt annan;

c) att själv eller genom ombud

föra kommunens talan i alla mål och

ärenden, där detta icke på grund av

lag eller kommunfullmäktiges beslut

ankommer på annan; samt

d) att i övrigt fullgöra de uppdrag,

som av kommunfullmäktige

överlämnas till styrelsen.

Kommunstyrelsen har ock att taga

befattning med de ärenden, vilkas

handläggning enligt särskilda

författningar ankommer på styrelsen.

Kommunstyrelsen äger att från

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

dens övriga nämnder samt dess beredningar

ocli befattningshavare infordra

de yttranden och upplysningar,

som erfordras för fullgörande av

kollegiets uppgifter.

(Föreslagen lydelse)

kommunens övriga nämnder samt

dess beredningar och befattningshavare

infordra de yttranden och upplysningar,

som erfordras för fullgörande

av styrelsens uppgifter.

48 §.

Stadsfullmäktige skola antaga reg- Kommunfullmäktige skola antaga

lementen för stadskollegiet, borgar- reglementen för kommunstyrelsen,

rådsberedningen och drätselnämn- borgarrådsberedningen och drätselden.

nämnden.

I reglementena för stadskollegiet I reglementena för kommunstyreloch

drätselnämnden må bestämmas: sen och drätselnämnden må bestäm
mas

:

a) i fråga---—---kommunala nämnder,

b) i fråga om stadskollegiet och

drätselnämnden att var och en av

dessa nämnder äger uppdraga åt

särskild avdelning, bestående av ledamöter

eller suppleanter i nämnden,

eller åt ledamot eller suppleant

eller åt tjänsteman hos staden att

å nämndens vägnar fatta beslut i vissa

grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall i reglementet angivas,

dock att framställning eller yttrande

till stadsfullmäktige icke må beslutas

annorledes än av nämnden samfällt.

Innan beslut-----— nästa

I övrigt må, i den män icke särskilda

bestämmelser meddelas i denna

lag, genom de i första stycket angivna

reglementen bestämmas den

ordning, i vilken stadskollegiet, borgarrådsberedningen

och drätselnämnden

hava att utöva sina befogenheter

och fullgöra sina åligganden.

Beslut om antagande av reglemente

skall underställas Konungens

prövning.

b) i fråga om kommunstyrelsen

och drätselnämnden att var och en

av dessa nämnder äger uppdraga åt

särskild avdelning, bestående av ledamöter

eller suppleanter i nämnden,

eller åt ledamot eller suppleant

eller åt tjänsteman hos kommunen

att å nämndens vägnar fatta beslut i

vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall i reglementet angivas,

dock att framställning eller

yttrande till kommunfullmäktige

icke må beslutas annorledes än av

nämnden samfällt,

sammanträde.

I övrigt må, i den mån icke särskilda

bestämmelser meddelas i denna

lag, genom de i första stycket angivna

reglementen bestämmas den

ordning, i vilken kommunstyrelsen,

borgarrådsberedningen och drätselnämnden

hava att utöva sina befogenheter

och fullgöra sina åligganden.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

78 §.

Stadsfullmäktiges beslut om nya

eller förhöjda avgifter å den allmänna

rörelsen för begagnande av

de platser, som anvisats åt densamma,

eller de inrättningar, som äro

gjorda till dess betjänande, skola

för att vinna bindande kraft underställas

Konungens prövning och

faststäilelse.

Kommunfullmäktiges beslut om

nya eller förhöjda avgifter å den allmänna

rörelsen för begagnande av

de platser, som anvisats åt densamma,

eller de inrättningar, som äro

gjorda till dess betjänande, skola för

att vinna bindande kraft underställas

Konungens prövning och fastställelse.

Faststäilelse av — — —---annat ändamål.

Om vissa andra beslut, som sko- Om vissa andra beslut, som skola

la underställas Konungens prövning, underställas Konungens prövning,

stadgas i 48, 60 och 64 §§. stadgas i 60 och 64 §§.

Beslut, som---— — — till Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

3) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning

Härigenom förordnas, dels att 1 och 33 §§ lagen den 13 juni 1919 om ändring

i kommunal och ecklesiastik indelning1 skall upphöra att gälla, dels

att rubriken närmast före 33 § lagen skall utgå, dels att 14 och 18 §§ lagen

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

14 §.

Fullmäktige i kommun, vars område

genom indelningsändring ökas

eller minskas, skola företräda såväl

den äldre som den ökade eller minskade

kommunen, om Konungen ej

bestämmer annat enligt 19 §.

Vidkommande sådan kommun äge

Konungen, om förhållandena därtill

föranleda, förordna, att samtliga

fullmäktiges uppdrag skola upphöra,

då den nya indelningen träder i

kraft, samt nytt val till fullmäktige

verkställas för tiden till utgången

av det år, då allmänna val av fullmäktige

nästa gång skola äga rum.

Där sådant förordnande meddelats

åligger det länsstyrelsen att snarast

möjligt under året innan indelningsändringen

träder i kraft och sist före

den 1 juli, med tillämpning av

vad om valdag och fullmäktiges an
-

Kommunfullmäktige i kommun,

vars område genom indelningsändring

ökas eller minskas, skola företräda

såväl den äldre som den ökade

eller minskade kommunen, om

Konungen ej bestämmer annat enligt

19 §.

Vidkommande sådan kommun äge

Konungen, om förhållandena därtill

föranleda, förordna, att samtliga

kommunfullmäktiges uppdrag skola

upphöra, då den nya indelningen

träder i kraft, samt nytt val till kommunfullmäktige

verkställas för tiden

till utgången av det år, då allmänna

val av fullmäktige nästa gång skola

äga rum. Där sådant förordnande

meddelats åligger det länsstyrelsen

att snarast möjligt under året innan

indelningsändringen träder i kraft

och sist före den 1 juli, med tillämpning

av vad om valdag och fullmäk
-

1 Lagen omtryckt 1957: 282. Senaste lydelse av 14 och 18 §§ se 1965: 595.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

tal är särskilt stadgat, bestämma vilken

dag valet skall äga rum och huru

många fullmäktige skola utses

ävensom förordna person att kungöra

första sammanträdet med fullmäktige

och där föra ordet, till dess

ordförande valts. Länsstyrelsen äger

i samband därmed förordna om

kommunens indelning i valkretsar

och valdistrikt oberoende av eljest

gällande bestämmelser om tid för

meddelande av sådant förordnande.

Beträffande kommun, som ovan

sägs, äge Konungen, om förhållandena

därtill föranleda, ock förordna,

att uppdragen för ledamöter och

suppleanter i kommunens styrelse

och övriga nämnder eller i någon

eller några av dem skola upphöra,

då den nya indelningen träder i

kraft, samt nytt val dessförinnan

verkställas av de nya fullmäktige

för tiden till utgången av löpande

tj änstgöringstider.

(Föreslagen lydelse)

tiges antal är särskilt stadgat, bestämma

vilken dag valet skall äga

rum och huru många fullmäktige

skola utses ävensom förordna person

att kungöra första sammanträdet

med fullmäktige och där föra ordet,

till dess ordförande valts. Länsstyrelsen

äger i samband därmed

förordna om kommunens indelning

i valkretsar och valdistrikt oberoende

av eljest gällande bestämmelser

om tid för meddelande av sådant

förordnande.

Beträffande kommun, som ovan

sägs, äge Konungen, om förhållandena

därtill föranleda, ock förordna,

att uppdragen för ledamöter och

suppleanter i kommunstyrelsen och

kommunens övriga nämnder eller

i någon eller några av dem skola

upphöra, då den nya indelningen

träder i kraft, samt nytt val dessförinnan

verkställas av de nya fullmäktige

för tiden till utgången av löpande

tjänstgöringstider.

18 §.

I nybildad kommun skall val av

fullmäktige förrättas så fort ske kan

under året innan indelningsändringen

träder i kraft. Om valet icke skall

äga rum under år, då allmänna val

av fullmäktige förrättas, skall det

ej avse längre tid än till utgången

av det år, då sådana allmänna val

I nybildad kommun skall val av

kommunfullmäktige förrättas så fort

ske kan under året innan indelningsändringen

träder i kraft. Om valet

icke skall äga rum under år, då allmänna

val av fullmäktige förrättas,

skall det ej avse längre tid än till

utgången av det år, då sådana allmänna

val nästa gång skola äga rum.

nästa gång skola äga rum.

Det åligger---sådant förordnande.

Länsstyrelsen skall---fullmäktige valda.

I nybildad kommun skola full- I nybildad kommun skola kommäktige

innan indelningsändringen munfullmäktige innan indclningsträder

i kraft förrätta val av kom- ändringen träder i kraft förrätta val

munens styrelse och nämnder. av kommunstyrelse och nämnder.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

I fråga------nästfoljande året.

Valnämnd, som ——— —--av indelningsändringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

25

4) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 3 december 1965 (nr 596) om kommunala sammanlägg -

ningsdelegerade

Härigenom förordnas, dels att i 11 och 15 §§ lagen den 3 december 1965

om kommunala sammanläggningsdelegerade ordet »fullmäktig» eller böjningsform

därav skall bytas ut mot »kommunfullmäktig» eller motsvarande

form därav, dels att 2 och 17 §§ lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §■

Delegerade

och suppleanter för

varje kommun väljas av kommunens

fullmäktige senast trettio dagar efter

det kommunen fått del av förordnandet

om indelningsändringen.

Valbar är den som är fullmäktig i

kommunen. Bestämmelserna i 22 §

fjärde stycket kommunallagen den

18 december 1953 (nr 753) om proportionellt

val äga motsvarande tilllämpning.

Sker ej val av suppleanter

proportionellt, skall bestämmas

den ordning i vilken suppleanterna

Delegerade och suppleanter för

varje kommun väljas av kommunfullmäktige

senast trettio dagar efter

det kommunen fått del av förordnandet

om indelningsändringen. Valbar

är den som är fullmäktig i kommunen.

Bestämmelserna i 22 § fjärde

stycket kommunallagen den 18

december 1953 (nr 753) om proportionellt

val äga motsvarande tillämpning.

Sker ej val av suppleanter proportionellt,

skall bestämmas den

ordning i vilken suppleanterna skola

inkallas till tjänstgöring.

skola inkallas till tjänstgöring.

Sedan val----------som möjligt.

Avgår delegerad--— —--- motsvarande tillämpning.

17 §.

Bestämmelserna i 33 § andra styc- Bestämmelserna i 33 § andra stycket,

35—39 §§ och 40 § andra styc- ket, 35—39 §§ och 40 § andra stycket

kommunallagen om kommunens ket kommunallagen om kommunstystyrelse

äga motsvarande tillämp- relse äga motsvarande tillämpning

ning på arbetsutskottet och på kom- på arbetsutskottet och på kommitté.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

mitté. Tillkännagivande som avses

i 39 § tredje stycket skall ske på

anslagstavlorna i de kommuner som

lieröras av indelningsändringen.

(Föreslagen lydelse)

Tillkännagivande som avses i 39 §

tredje stycket skall ske på anslagstavlorna

i de kommuner som beröras

av indelningsändringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

27

5) Förslag

till

Lag

om ändring i landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319)

Härigenom förordnas, dels att i 1 §, 2 § 2 och 3 mom. samt 15 § landstingslagen

den 14 maj 19541 ordet »stad» eller böjningsform därav skall bytas

ut mot »kommun» eller motsvarande form därav, dels att 7 och 36 §§ lagen

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7

Rösträtt vid val av landstingsmän

jämte suppleanter tillkommer envar,

som i kommun inom landstingskommunen

är röstberättigad vid val

av kommunal- eller stadsfullmäktige
Om

upprättande----- —- —■ -

§•

Rösträtt vid val av landstingsmän

jämte suppleanter tillkommer envar,

som i kommun inom landstingskommunen

är röstberättigad vid val av

kommunfullmäktige.

---kommunala vallagen.

36

Landstingets protokoll-----

Det tryckta protokollet och de till

landstinget inkomna handlingar, vilka

befordras till trycket, skola översändas

till länsstyrelsen och samtliga

landstingsmän samt utdelas till

kommunerna för att genom kommunens

styrelses försorg hållas tillgängliga

för kommunens medlemmar.

Landstingets protokoll-------

Den som---------------------

------beslut uppdragits.

Det tryckta protokollet och de till

landstinget inkomna handlingar, vilka

befordras till trycket, skola översändas

till länsstyrelsen och samtliga

landstingsmän samt utdelas till

kommunerna för att genom kommunstyrelsens

försorg hållas tillgängliga

för kommunens medlemmar.

---landstinget bestämt.

riktighet bestyrkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

1 Senaste lydelse av 15 § se 1965: 103.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

6) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund

Härigenom förordnas, att 1 och 5 §§, 8 § 1 mom., 12, 21 och 34 §§ lagen

den 31 maj 1957 om kommunalförbund1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1

1 m o m. För handhavande av en

eller flera kommunala angelägenheter

må städer, landskommuner, köpingar

och municipalsamhällen sammansluta

sig till kommunalförbund

i den ordning denna lag stadgar.

Sammanslutning för ändamål, som

nyss är sagt, må ock kunna ske

mellan landstingskommuner samt

mellan landstingskommun och stad,

som icke tillhör landstingskommun.

Vad i---------visst

2 mom. Vad i denna lag sägs om

kommun skall ock gälla municipalsamhälle.

§■

1 mom. För handhavande av en

eller flera kommunala angelägenheter

må kommuner sammansluta sig

till kommunalförbund i den ordning

denna lag stadgar.

Sammanslutning för ändamål, som

nyss är sagt, må ock kunna ske

mellan landstingskommuner samt

mellan landstingskommun och kommun,

som icke tillhör landstingskommun,

ändamål.

5 §•

Vad i 7 § tredje och fjärde styckena,

11 § första och tredje styckena,

12 § samt 14—28 §§ kommunallagen

är stadgat om kommuns fullmäktige

skall äga motsvarande till
-

Vad i 7 § tredje och fjärde styckena,

11 § första och tredje styckena,

12 § samt 14—28 §§ kommunallagen

är stadgat om kommunfullmäktige

skall äga motsvarande till
-

1 Senaste lydelse av 8 § 1 mom. se 1968:187.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

lämpning i fråga om kommunalför- lämpning i fråga om kommunalförbunds

fullmäktige. bunds fullmäktige.

8§.

1 mom. Förbundsfullmäktige väljas —------ — följande året.

Val av--- — -—---—------

Skall val av förbundsfullmäktige

ske i december månad det år allmänna

kommunalval ägt rum, skola

förbundsfullmäktige väljas av de vid

kommunalvalet utsedda ledamöterna

av förbundsmedlems fullmäktige.

Det ankommer på kommuns fullmäktige

att utse en av de nyvalda

ledamöterna av kommunens fullmäktige

att utfärda kungörelse om

sammanträde för val av förbundsfullmäktige

och att där föra ordet.

12

Där ej annat är särskilt föreskrivet,

skall vad i 30 §, 31 § första stycket

första punkten och andra stycket,

32 §, 33 § första stycket första

punkten och andra stycket samt 34

—46 §§ kommunallagen är stadgat

om kommuns styrelse och övriga

nämnder in. m. äga motsvarande tilllämpning

i fråga om kommunalförbunds

styrelse och övriga nämnder

m. m.

--under året.

Skall val av förbundsfullmäktige

ske i december månad det år allmänna

kommunalval ägt rum, skola förbundsfullmäktige

väljas av de vid

kommunalvalet utsedda ledamöterna

av förbundsmedlems fullmäktige.

Det ankommer på kommuns fullmäktige

att utse en av de nyvalda

ledamöterna av kommunfullmäktige

att utfärda kungörelse om sammanträde

för val av förbundsfullmäktige

och att där föra ordet.

§•

Där ej annat är särskilt föreskrivet,

skall vad i 30 §, 31 § första stycket

första punkten och andra stycket,

32 §, 33 § första stycket första

punkten och andra stycket samt 34

—46 §§ kommunallagen är stadgat

om kommunstyrelse och övriga

nämnder m. m. äga motsvarande tilllämpning

i fråga om kommunalförbunds

styrelse och övriga nämnder

m. m.

21 §.

Kommun, som i 1 § sägs, äger

väcka fråga om bildande av kommunalförbund.

Sådan fråga kan ock

väckas av länsstyrelsen.

Där kommunalförbund —----

Hava kommuner enats om antagande

av förbundsordning och finner

länsstyrelsen, att förbundsordningens

bestämmelser icke strida

Kommun och landstingskommun

äga väcka fråga om bildande av kommunalförbund.

Sådan fråga kan

ock väckas av länsstyrelsen.

—- — förbundsordning upprättas.

Har enighet uppnåtts om antagande

av förbundsordning och finner

länsstyrelsen, att förbundsordningens

bestämmelser icke strida mot

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

mot lag eller författning samt att bildande

av det sålunda föreslagna förbundet

skulle medföra allmänt gagn,

fastställer länsstyrelsen förbundsordningen

och bestämmer den tid,

då förbundet skall träda i verksamhet.

34

Befinnes kommunalförbund---

Yppas skuld, som kommunalförbund

ådragit sig, först efter förbundets

upplösning, äger vad nu är sagt

motsvarande tillämpning beträffande

de kommuner, som voro medlemmar

av förbundet, då det upplöstes.

(Föreslagen lydelse)

lag eller författning samt att bildande

av det sålunda föreslagna förbundet

skulle medföra allmänt gagn,

fastställer länsstyrelsen förbundsordningen

och bestämmer den tid,

då förbundet skall träda i verksamhet.

§•

--—- — prövas skäliga.

Yppas skuld, som kommunalförbund

ådragit sig, först efter förbundets

upplösning, äger vad nu är sagt

motsvarande tillämpning beträffande

de kommuner eller landstingskommuner,

som voro medlemmar av

förbundet, då det upplöstes.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969

31

7) Förslag

till

Lag

med anledning av införande av enhetlig kommunbeteckning, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Föreskrift i lag eller annan författning om

1. stad skall i stället avse kommun, som består av område vilket enligt

den vid utgången av år 1970 gällande kommunindelningen utgjorde stad,

och, i den mån icke Kungl. Maj :t förordnar annat i ärende om ändring

i kommunindelningen, kommun, i vilken sådant område ingår,

2. köping skall i stället avse kommun, som består av område vilket enligt

den vid utgången av år 1970 gällande kommunindelningen utgjorde köping,

och, i den mån icke Kungl. Maj :t förordnar annat i ärende om ändring

i kommunindelningen, kommun, i vilken sådant område ingår tillsammans

med område som enligt samma indelning utgjorde eller ingick

i landskommun,

3. landskommun skall i stället avse, utöver vad som följer av förordhande

enligt 1. eller 2., kommun, som består av ett eller flera områden vilka enligt

den vid utgången av år 1970 gällande kommunindelningen utgjorde eller

ingick i landskommun.

2 §•

Föreskrift i lag eller annan författning om

1. kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige skall i stället avse kommunfullmäktige,

2. kommunalnämnd, stadskollegium eller, i fråga om stad utan stadskollegium,

drätselkammare skall i stället avse kommunstyrelse,

3. drätselkammare i stad med stadskollegium skall i stället avse drätselnämnd.

3 §■

Föreskrift i lag eller annan författning om municipalsamhälle skall ej

längre gälla.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

4 §•

Stads ensamrätt till auktionsverksamhet skall upphöra vid utgången av

år 1970. Utövar stad vid denna tidpunkt sådan rätt inom visst område, får

kommun som består av detta område, eller kommun, i vilken området ingår,

intill utgången av år 1972 utöva samma rätt inom detta område eller

det större område Kungl. Maj :t i ärende om ändring i kommunindelningen

bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

33

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott

den 21 mars 1969.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman,

Bengtsson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om

enhetlig kommunbeteckning m. m. och anför.

Inledning

I samband med att statsmakterna lade fast riktlinjerna för den nu pågående

kommunindelningsreformen uttalades att en utredning om de med

införandet av en enhetlig kommuntyp sammanhängande problemen borde

komma till stånd (prop. 1961: 180, KU 1962: 1, rskr 64). Den 18 maj

1962 fick kommunalrättskommittén i uppdrag att göra en sådan utredning.

Kommittén har behandlat denna fråga samtidigt med ett den 31 maj

1963 erhållet uppdrag att förutsättningslöst och allsidigt utreda frågan

om avveckling av städernas auktionsmonopol. Uppdragen har redovisats

den 15 november 1967 i betänkandet Enhetlig kommuntyp — Städernas

auktionsmonopol m. m. (SOU 1967: 58).1

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern,

socialstyrelsen, statens vägverk, statens planverk, samtliga länsstyrelser,

kammarkollegiet, skolöverstyrelsen, kommerskollegium, Svenska kommunförbundet,

Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet och Svenska

fondhandlareföreningen.

Länsstyrelserna har överlämnat yttranden från 121 städer, 54 köpingar,

83 landskommuner och 3 municipalsamhällen. Dessutom har länsstyrelserna

i Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Kopparbergs,

1 Kommittén har därvid bestått av landshövdingen Ingvar Lindell, ordförande, riksdagsmannen

Carl Albert Andersson, direktörerna Harald Aronsson och Sven-Olof Dahlman, riksdagsmannen

Nils-Eric Gustafsson, kommunalnämndsordföranden Sture Holmkvist, direktören Sven

A. Järdler, f. d. riksdagsmannen Axel Mannerskantz samt riksdagsmannen Olof Westberg.

3—-Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 63

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

Gävleborgs samt Västernorrlands län överlämnat yttranden från landstingets

förvaltningsutskott, länsstyrelsen i Kronobergs län från länsläkaren,

vägförvaltningen och länsarkitektkontoret, länsstyrelsen i Malmöhus

län från länsarkitektkontoret samt länsstyrelsen i Värmlands län från

överlantmätaren och Svenska kommunförbundets länsavdelning. Kommer

skollegium har överlämnat yttranden från handelskamrarna i Stockholm,

Norrköping, Malmö, Göteborg, Borås, Karlstad, Örebro, Gävle, Sundsvall

och Luleå.

Kommuntyperna

Enligt 1 § kommunallagen (KL) den 18 december 1953 (in- 753) är kommunerna

— dvs. de borgerliga primärkommunerna — landskommuner,

köpingar och städer.

Landskommunen har utvecklats ur socknen. Denna var ursprungligen

en personlig gemenskap mellan de jordägande sockenborna. Genom förordningen

den 21 mars 1862 (nr 13) om kommunalstyrelse på landet erkändes

socknen som en särskild kommun. Socknen blev därigenom ett från

de enskilda kommunmedlemmarna skilt rättssubjekt för tillgodoseende

av intressen knutna till ett bestämt område. Ett motsvarande erkännande

lämnades städerna genom förordningen samma dag (nr 14) om kommunalstyrelse

i stad.

För att främja bosättningen i städerna och därmed en livligare handel

och utvecklingen av andra näringar gavs med början troligen under slutet

av 1200-talet åt städerna särskilda privilegier. Viktiga rättigheter som tillkom

städerna på grund av sådana privilegier var bl. a. en monopolställning

i fråga om handel och vissa andra näringar och rätten att ta upp

avgifter av olika slag. Å andra sidan hade städerna vissa skyldigheter,

t. ex. att hålla rådhusrätt. Staten skaffade sig samtidigt ett inflytande över

städernas förvaltning som det saknades motsvarighet till på landet. Formerna

för statskontrollen har växlat. Slutligen kom viktiga kontrollfunktioner

att utövas av magistraten eller i vissa städer av kommunalborgmästaren.

En avveckling av städernas näringsrättsliga särställning påbörjades

under senare delen av 1700-talet och slutfördes i stort sett genom näringsfrihetsförordningen

den 18 juni 1864 (nr 42 s. 1). Också övriga privilegier

har efter hand i allt väsentligt avvecklats. Efter statsmakternas beslut år

1964 (prop. 1964: 157, SU 164, rskr 342) om avveckling av vissa av städernas

särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten har

sålunda städerna bara i ett par mindre väsentliga avseenden en särställning.

Också de särskilda formerna för statsuppsikten har efter hand avvecklats.

Magistratens eller kommunalborgmästarens återstående statliga förvaltningsuppgifter

utskiftades slutligt på andra organ genom statsmakternas

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

beslut samma år (prop. 1964: 163, 1LU 36, rskr 325) om avveckling av magistrats-

och kommunalborgmästarinstitutionerna.

Den kommunala organisationen har varit olika utformad i städerna och

på landet vilket bl. a. hängt samman med de olika formerna för statsuppsikten.

En utjämning har emellertid fortlöpande ägt rum i detta avseende.

Viktiga steg i utjämnande riktning togs genom 1862 års kommunalförordningar,

som innebar en inbördes anpassning i stora stycken av den kommunala

organisationen för städerna och för landskommunerna samt —

fr. o. m. år 1955 —- genom KL som är den första gemensamma kommunallagen

för stad och land. F. n. skiljer sig den kommunala organisationen

i landskommuner och städer bara på några få punkter.

Inom ett stort antal lagstiftningsområden gäller olika regler för tätort

och för landsbygd. I åtskilliga fall när särregler motiverats av tätortsbehov

har sådana getts för städer. I den mån andra regler behövts för landsbygd

har sådana getts för landskommuner. I takt med den utveckling som inneburit

att många städer inte längre är enbart tätorter och att många nya

tätorter inte fått stadsrättigheter har emellertid inom många av dessa lagstiftningsområden

särbestämmelserna för stad gjorts tillämpliga på andra

tätorter och särregler för landskommun gjorts tillämpliga på delar av

städer, varvid den faktiska tätortsgraden fått fälla avgörandet. En sådan

utveckling pågår fortfarande.

Sedan 1600-talet har vissa samhällen fått köpingsrättigheter. Dessa gav

ända in på 1800-talet vissa företräden i förhållande till landsbygden,

främst inom det näringsrättsliga området. Några sådana företräden har

köpingarna inte längre. Den kommunala organisationen är efter 1862 års

kommunallagstiftning densamma som för landskommunerna. I övrigt är

köpingarna i stor utsträckning jämställda med städerna i rättsligt avseende.

Lagstiftningen om ordnings-, byggnads- och brandväsendet samt hälsovården

avsåg till en början i princip bara städerna. Förordnande kunde

emellertid meddelas om att lagstiftningen inom ett eller flera av dessa

områden skulle tillämpas också på annan ort. Genom lagen den 27 maj 1898

fnr 54 s. 1) angående tillägg till förordningen om kommunalstyrelse på

landet föreskrevs att sådan ort, om den inte utgjorde kommun, skulle

anses som ett särskilt samhälle (municipalsamhälle) vars medlemmar

fick, oberoende av kommunen i övrigt, vårda sådana för samhället gemensamma

ordnings- och hushållningsangelägenheter som avsågs i lagstiftningen.

På sådant samhälle skulle i allt väsentligt bestämmelserna om

kommun äga tillämpning. Genom tillkomsten av allmänna ordningsstadgan

(AOst) den 14 december 1956 (nr 617), hälsovårdsstadgan den 19 december

1958 (nr 663), brandlagen den 30 mars 1962 (nr 90) och brandstadgan

den 30 mars 1962 (nr 91) — vilka i huvudsak är tillämpliga på landet

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

i dess helhet — upphörde möjligheten att bilda municipalsamhällen för

handhavande av angelägenheter som avses i dessa författningar. Municipalsamhällen

som uteslutande hade hand om sådana angelägenheter upphörde

alltså därmed. Enligt 11 § lagen den 18 december 1953 (nr 754) om

införande av kommunallagen (KLP) kan visserligen municipalsamhälle

för handhavande av angelägenheter enligt AOst fortfarande bildas, om

särskilda skäl föreligger, men denna möjlighet har inte utnyttjats.

De municipalsamhällen som finns f. n. är således bara sadana som utgör

områden på landet där bestämmelserna för stad i byggnadslagen (BL) den

30 juni 1947 (nr 385) skall äga tillämpning och som skall handha angelägenheter

enligt denna lag. Enligt 79 § KL får Kungl. Maj :t förordna att

sådant municipalsamhälle skall bildas om särskilda skäl föreligger. Sådant

förordnande har inte meddelats. Kvarvarande municipalsamhällen handhar

också vissa andra uppgifter, bl. a. vissa angelägenheter enligt lagen

den 30 juni 1943 (nr 431) om allmänna vägar (LAV), lagen den 3 juni

1955 (nr 314) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar, civilförsvarslagen

den 22 april 1960 (nr 74) och lagen den 14 december 1956 (nr 619)

om skyldighet att renhålla gata m. in.

Skillnader mellan de olika typerna av kommuner i fråga om den kommunala

organisationen och i fråga om reglerna rörande ändring i kommunindelningen

Den kommunala organisationen

Enligt 4 § KL är kommuns beslutande organ i landskommun och köping

kommunalfullmäktige och i stad stadsfullmäktige. Enligt 4 § kommunallagen

för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50) (KLS) är det beslutande

organet i Stockholm stadsfullmäktige. Kommunens styrelse är enligt

4 § KL i landskommun och köping kommunalnämnd och i stad drätselkammare

eller — om Kungl. Maj :t pa förslag av stadsfullmäktige med

stöd av 29 § KL förordnat det •— stadskollegium. I Stockholm utgörs stadens

styrelse av stadskollegiet (4 § KLS). Förordnande enligt 29 § KL

har meddelats bara för Göteborg och Hälsingborg. I Stockholm är till

stadskollegiet knuten en borgarrådsberedning, som består av det antal

borgarråd som fullmäktige bestämmer (45 § KLS).

Enligt 30 § KL skall kommunens styrelse, när denna utgörs av kommunalnämnd

eller drätselkammare, leda förvaltningen av kommunens angelägenheter

och ha inseendet över övriga nämnders verksamhet. I paragrafen

anges vidare särskilt vissa uppgifter som ankommer på styrelsen,

bl. a. att ha hand om kommunens drätsel och därvid själv förvalta kommunens

egendom i den mån inte sådan förvaltning uppdragits åt annan

nämnd.

För stadskollegium gäller ingen motsvarighet till föreskriften om skyldighet

för kommunens styrelse i allmänhet att ha hand om kommunens

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

drätsel och därvid själv förvalta kommunens egendom. I stad med stadskollegium

skall i stället drätselkammaren föra stadens räkenskaper och

ta den befattning med stadens drätsel i övrigt som föreskrivs i reglemente

för stadskollegiet och drätselkammaren (48 § KL). I Stockholm fullgörs

motsvarande uppgifter av en drätselnämnd. I övrigt gäller detsamma i fråga

om stadskollegiums och annan kommunstyrelses uppgifter (47 § KL

och 30 § KLS).

I kommun utan stadskollegium får fullmäktige enligt 43 § KL anta

reglemente för kommunens styrelse. Beslut om antagande av reglemente

skall underställas länsstyrelsens prövning. I reglementet får bestämmas dels

att med styrelsens medelsförvaltning skall föras samman medelsförvaltning

som enligt särskilda författningar ankommer på andra kommunala

nämnder, dels att styrelsen får uppdra åt ledamot, avdelning av styrelsen

eller tjänsteman hos kommunen att på styrelsens vägnar fatta beslut i vissa

grupper av ärenden som anges i reglementet. Vidare får i reglementet

bestämmas den ordning i vilken styrelsen skall utöva sina befogenheter

och fullgöra sina åligganden i den mån sådana bestämmelser inte finns

i KL. I stad med stadskollegium skall fullmäktige enligt 49 § KL anta ett

för stadskollegiet och drätselkammaren gemensamt reglemente. I Stockholm

skall stadsfullmäktige anta reglementen för stadskollegiet och drätselnämnden

(48 § KLS). I reglemente får tas in samma slag av bestämmelser

som för styrelsen i kommun utan stadskollegium. Beslut om antagande

av reglemente skall underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Kommunindelningen

Vid ändring i den kommunala indelningen har det viss betydelse om en

kommun som berörs av ändringen är en stad eller köping eller om den

är en landskommun.

I 2 § lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning (KIL) anges vilka former av kommunala indel - ningsändringar som kan förekomma. Innebörden av paragrafen är följande.

Nybildning av kommun föreligger bl. a. när två eller flera hela

landskommuner läggs samman till eu kommun. Alla kommuner som ingår

i sammanläggningen upplöses. Ett annat fall av indelningsändring föreligger

när ett område förs över från en kommun till en annan. I sådana

fall består båda kommunerna efter ändringen. Läggs stad eller köping

samman med en eller flera landskommuner, betecknas detta inte, som vid

sammanläggning av enbart landskommuner, som en nybildning. I stället

anses staden eller köpingen bestå medan övriga kommuner upplöses. Läggs

köping samman med stad anses staden bestå medan köpingen upplöses. I ett

fall har två städer (Öregrund och Östhammar) lagts samman. Den ena staden

(Östhammar) ansågs bestå och den andra upplöstes.

Under tiden mellan förordnandet om indelningsändring och ändringens

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

ikraftträdande utövas enligt 13 § KIL den kommunala beslutanderätten

enligt den nya indelningen. I fråga om angelägenhet som avser kommunen

enligt den äldre indelningen skall dock denna indelning följas tills den nya

indelningen träder i kraft. Beslut som rör bara de gamla kommunerna

fattas alltså fram till indelningsändringens ikraftträdande fortfarande av

dessa, medan beslut som rör kommunen enligt den nya indelningen fattas av

denna. Indelningsändring träder i kraft vid årsskifte. Kungl. Maj :t förordnar

om ändringen senast åtta månader tidigare.

Genom ändring år 1965 i KIL och tillkomsten av lagen den 3 december

1965 (nr 596) om kommunala sammanläggningsdelegerade (prop. 1965:

151, KU 41, rskr 389) tillskapades ett särskilt organ — kommunala sammanläggningsdelegerade

— som företräder kommunen enligt den nya indelningen

under tiden mellan förordnandet om indelningsändring och ändringens

ikraftträdande. Sammanläggningsdelegerade utses alltid för nybildad

kommun och efter Kungl. Maj :ts prövning för annan kommun som

består efter indelningsändringen, t. ex. stad eller köping som en eller flera

landskommuner lagts samman med. Förordnande om sammanläggningsdelegerade

meddelas i det senare fallet i allmänhet när indelningsändringen

medför en folkmängdsförskjutning på 15—25 %. Före tillkomsten av

denna lagstiftning fanns innan nya val för den nybildade kommunen hade

förrättats inget organ som företrädde kommunen före ändringens ikraftträdande.

I andra indelningsfall företräddes kommunen enligt den nya indelningen

av någon av de äldre kommunernas organ, vid sammanläggning

av en eller flera landskommuner med stad eller köping av stadens eller

köpingens. Detsamma gäller fortfarande om sammanläggningsdelegerade

inte utses.

Vid nybildning av kommun måste alltid förrättas val av fullmäktige

samt styrelse och övriga nämnder innan den nya indelningen träder i kraft.

I andra indelningsfall, t. ex. när en eller flera landskommuner läggs samman

med stad eller köping, beror det på Kungl. Maj :ts prövning om nyval

till kommunen enligt den nya indelningen skall ske. Förordnande om nyval

av fullmäktige meddelas enligt praxis i allmänhet när indelningsändringen

medför en folkmängdsförskjutning på 15—25 %. Träder indelningsändring

i kraft vid årsskifte efter ordinarie kommunalval meddelas dock inget

förordnande av nyval. Det ordinarie valet avser då utan särskilt förordnande

kommunerna enligt den nya indelningen.

Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter

Genom 1984 års reform avvecklades städernas särskilda rättigheter och

skyldigheter i förhållande till staten. Av städernas särställning återstår numera

bara det auktionsmonopol som städerna kan få utöva och vissa städers

egenskap av stapelstad.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

39

Genom skrivelser från rikets ständer till Kungl. Maj :t den 13 december

1734 och Kungl. brev den 25 februari 1735 till överståthållaren kompletterade

genom Kungl. Maj :ts beslut den 18 december 1772 om förbud mot

auktioner »hardt nära Tullarne utom Stockholms Stad» tillerkändes Stockholm

ett auktionsmonopol. Monopolet innefattar ensamrätt för

staden att genom auktionsverk förrätta auktioner.

Genom resolutioner på städernas besvär den 3 december 1680, § 10, den

16 oktober 1723, § 35, och den 12 juli 1731, § 13, medgavs övriga städer rätt

att inrätta auktionsverk. Resolutionerna innehåller inget uttryckligt medgivande

till en städernas ensamrätt att hålla auktioner. I doktrin och praxis

har resolutionerna dock ansetts innebära att i städer där det finns inrättat

ett stadens auktionsverk endast verket har rätt att inom stadens område

anställa offentlig auktion på enskild egendom (kommunalrättskommitténs

betänkande s. 105). Skyldighet har således ansetts föreligga för den som i

sådan stad anställt auktion att till auktionsverket betala den auktionsprovision

som skulle ha tillkommit verket om försäljningen skett genom dess

försorg (NJA I 1882 s. 519). Vidare torde gälla att, om någon efter särskilt

tillstånd får rätt att i stället för staden utöva auktionsverksamhet,

staden är berättigad till ersättning för det. Exekutiva auktioner omfattas

dock inte av monopolet efter utsökningslagens tillkomst år 1877.

Kommunalrättskommittén har lämnat vissa uppgifter om förekomsten av

kommunala auktionsverk i städerna (betänkandet s. 105—106). Av Kungl.

Maj :t eller länsstyrelse fastställda auktionsreglementen finns för ett 40-tal

städer. I reglementena har auktionsverket förklarats ha monopol på att

hålla auktioner för försäljning av fast eller lös egendom. I åtskilliga städer

har auktionsverk aldrig inrättats, i andra åter har auktionsverk tidigare

funnits men blivit nedlagda vilket inneburit att monopolrätten upphört.

Det har också förekommit att städer uppgett monopolet men behållit auktionsverket.

Kommunen driver alltså i dessa fall auktionsverksamhet genom

auktionsverket men hävdar inte någon ensamrätt till verksamheten. Slutligen

förekommer att kommuner behållit auktionsmonopolet men mot vederlag

avhänt sig ensamrätten till auktionsverksamheten. Sålunda arrenderar

f. n. flera städer ut sina auktionsmonopol till privatpersoner eller enskilda

företag.

I samband med avvecklingen genom 1964 års reform av vissa städers rätt

till tolag och vissa städers skyldighet att hålla tullhus behandlades också

stapelstadsrätten. Benämningen stapelstad uppkom på 1630-talet.

Stapelstäderna var privilegierade på två sätt. Dels var enbart deras hamnar

helt öppna för fartyg i utrikes fart, dels hade köpmännen bland stapelstädernas

borgerskap ensamrätt till handel med utlänningar. I stort sett alla

stapelstäder hade rätt till tolag. Denna utgjorde en sorts tull, som så småningom

avlöstes av rätt till tolagsersättning från staten. Rätten till tolag

ansågs emellertid inte ingå i stapelstadsrätten. Vad stapelstadsrätten i dag

innebär får enligt kommunalrättskommittén anses oklart. Enligt vad som

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

anfördes i prop. 1964:157 (s. 25) innebär den i stort sett endast att stadens

hamn är öppen för alla fartyg som kommer från utlandet oavsett om fartygslasten

är tullfri eller inte. Stapelstäderna har fullständig förtullningsrätt,

dvs. alla tullklareringsåtgärder som behövs för utrikes handel skall

kunna ske där utan särskild kostnad. Stapelstäderna var med undantag för

några städer med s. k. vilande stapelstadsrätt skyldiga att hålla tullhusbyggnader.

Sådan skyldighet ålåg emellertid också vissa andra städer som

inte är stapelstäder — de saknar segelbar förbindelse med saltsjön — men

som hade och fortfarande har fullständig förtullningsrätt. Tullhusbyggnadsskyldigheten

avvecklades genom 1964 års reform på så sätt att staten

övertog ansvaret för tullverkets administrationslokaler. Det ekonomiska

ansvaret för lokaler för godsförvaring och liknande bärs fortfarande av

kommunen.

Vissa andra rättsliga skillnader

Enligt 1 kap. 1 § rättegångsbalken utgörs allmän underrätt på

landet och i stad som hör till domsaga av häradsrätt och i annan stad av

rådhusrätt. Häradsrätts och rådhusrätts organisation skiljer sig i vissa

avseenden. Intill utgången av år 1964 var stad som inte hörde till domsaga

skyldig att hålla rådhusrätt. Sådan stad är fortfarande skyldig att hålla de

lokaler, möbler o. d. som behövs för rådhusrätten och svara för uppvärmning,

belysning och städning av lokalerna. Motsvarande skyldighet i fråga

om häradsrätt åvilar tingshusbyggnadsskyldige, en specialkommun för detta

ändamål med i princip tingslaget som verksamhetsområde och med beskattningsrätt

inom detta område.

Kungl. Maj:t har i prop. 1969: 44 lagt fram förslag till ny enhetlig organisation

för underrätterna. Enligt förslaget blir underrättsorganisationen

densamma för stad och land. Tingshusbyggnadsskyldige behålls tills vidare

som huvudman för lokalhållningen inom nuvarande verksamhetsområden.

Reformen avses träda i kraft senast den 1 januari 1971.

Enligt 1 § stadgan den 20 november 1964 (nr 679) om notarius publicus

skall i stad finnas notarius publicus. Sådan förordnas av länsstyrelsen.

Länsstyrelsen får förordna mer än en notarius publicus i samma

stad eller besluta att notarius publicus inte skall finnas i viss stad. Enligt

9 och 10 §§ är notarius publicus skyldig att utföra vissa förrättningar i

staden och behörig att utföra vissa utanför staden. Bland förrättningar som

notarius publicus är skyldig att utföra är upptagande av protest enligt

växellagen den 13 maj 1932 (nr 130) och checklagen den 13 maj 1932 (nr

131). Enligt 88 § växellagen och 66 § checklagen får protest upptas i stad

av där anställd notarius publicus och på landet av notarius publicus från

närmaste stad.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

41

Enligt 1 § förnyade mäklareordningen den 9 juni 1893 (nr 51) får i stad

antas mäklare för att biträda allmänheten vid vissa köp, försäljningar

och andra avtal. När mäklare utsetts har denne vidare vissa uppgifter enligt

förordningen den 23 oktober 1914 (nr 299) om vad vid försäljning av värdepapper

i vissa fall skall iakttagas. Enligt vad som framgått av kommunalrättskommitténs

betänkande och remissyttrandena finns f. n. mäklare

bara i Stockholm, Göteborg och Ystad. Mäklare antas av stadens handels-

och sj öf artsnämnd men förordnas av länsstyrelsen. Handels-

och sjöfartsnämnd handlägger ärenden enligt mäklareordningen.

I Stockholm och Göteborg skall nämnderna dessutom enligt 2 § stadgan

den 10 november 1911 (nr 113) angående dispaschörsväsendet yttra sig

över ansökan till ledig dispaschörsbefattning. Handels- och sjöfartsnämnd

finns enligt kommunalrättskommittén f. n. i ett 30-tal städer, däribland

Stockholm och Göteborg. Utöver de specialreglerade uppgifter som enligt

vad som sagts nu kan förekomma i Stockholm och Göteborg handlägger

handels- och sjöfartsnämnderna frågor inom ramen för kommunens allmänna

kompetens.

Avgörande för frågan vilka materiella regler för fastighetsbildningen

som skall tillämpas är i princip om marken ligger i stad eller

på landet. Huvudregeln är att i stad bestämmelserna i lagen den 12 maj

1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad (FBLS) skall tillämpas medan

på landet lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet

(JDL) och lagen samma dag (nr 336) om sammanläggning av fastigheter

å landet (SML) skall gälla. Från denna regel -— som alltså låter kommuntypen

vara avgörande — finns betydelsefulla undantag. Undantagen innebär

att de bestämmelser som gäller för stad i vissa fall skall tillämpas för

landet. Möjlighet till undantag i motsatt riktning finns enligt lagen den 11

december 1964 (nr 783) med vissa bestämmelser angående fastighetsbildning

efter ändring i kommunal indelning m. m. Lagens innebörd är i huvudsak

att ändringar i den kommunala indelningen inte skall påverka frågan

om tillämplig fastighetsbildningslag. Fastighetsbildningsverksamheten

enligt JDL och SML ankommer i stort sett på den statliga lantmäteriorganisationen.

I städer och stadsliknande samhällen, där FBLS gäller, sköts

fastighetsbildningen i vissa fall av den statliga lantmäteriorganisationen

och i övrigt av det kommunala mätningsväsendet. Kommunalanställda mätningsmän

finns i flertalet städer, några köpingar och ett fåtal landskommuner,

medan ett antal mindre städer, en del köpingar och vissa andra

samhällen i stället har särskilt förordnade förrättningsmän som sköter

fastighetsbildning m. m.

Kungl. Maj :t har den 19 april 1968 beslutat att till lagrådet remittera ett

förslag till ny fastighetsbildningslag. Enligt förslaget skall enhetliga regler

gälla för stad och landsbygd. Kommuntypen skall alltså inte längre vara

i princip avgörande för vilka regler som skall gälla för fastighetsbildningen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

I lagrådsremisser! föreslås ingen dag för ikraftträdande av den nya lagstiftningen.

Som riktpunkt för arbetet gäller emellertid den 1 januari 1972.

För utredning av fastighetsbildnings- och mätningsväsendets organisation

har tillkallats sakkunniga som bl. a. skall undersöka möjligheterna att åstadkomma

en enhetlig fastighetsbildningsorganisation (beträffande de sakkunnigas

direktiv se 1967 års riksdagsberättelse Jo: 29). Förslaget till fastighetsbildningslag

har i de delar den berör fastighetsbildnings- och mätningsväsendet

fått ett innehåll som är oberoende av hur denna organisationsfråga

löses.

I fråga om fastighetsregistreringen gäller olika regler för

stad och land. Huvudregeln är att i stad skall föras stadsregister enligt

7 kap. FBLS och förordningen den 12 maj 1917 (nr 281) med närmare föreskrifter

om fastighetsregister för stad (fastighetsregisterförordningen) och

att på landet skall föras jordregister enligt förordningen den 13 juni 1908

(nr 74) angående jordregister (jordregisterförordningen). Kungl. Maj :t

får dock förordna dels att jordregister skall föras för stad eller del av stad,

dels att stadsregister skall föras för samhälle på landet, dvs. köping eller

municipalsamhälle, eller för annan ort på landet. Jordregister förs av tjänstemän

i lantmäteriet. Stadsregister förs i vissa fall av kommunal tjänsteman

och i andra fall av statstjänsteman.

Statsmakterna har år 1968 fattat principbeslut om införande av ett

enhetligt fastighetsregister (prop. 1968: 1 bil. 4 punkt A 12, 3LU 5, rskr 80).

Arbetet härmed pågår främst inom centralnämnden för fastighetsdata.

Också inom inskrivningsväsendet gäller i princip skilda regler

för stad och land. Grundläggande bestämmelser om fastighetsböcker finns

bl. a. i kungörelsen den 14 september 1875 (nr 70) om huru lagfarts- och

inteckningsböcker skola inrättas och föras. Kungörelsen innehåller olika

regler för stad och land. Enligt lagen den 3 juni 1932 (nr 169) om uppläggande

av nya fastighetsböcker för landet har i stort sett alla fastigheter på

landsbygden blivit upplagda i nya fastighetsböcker. Kungl. Maj :t har

också i ett stort antal fall medgett att i stad fastighetsbok får föras på

samma sätt som för landet. Inskrivningskommittén undersöker de tekniska

och ekonomiska möjligheterna att ordna fastighetsbokföringen enligt ett

ADB-system (beträffande de sakkunnigas direktiv se 1966 års riksdagsberättelse

Ju: 69). I ett sådant system torde anledning saknas till skilda regler

för stad och land. I övrigt kommer skillnaderna mellan de regler som gäller

för stad och land att falla bort om det förslag till ny jordabalk genomförs

som i väsentliga delar redan granskats av lagrådet och som är avsett

att föreläggas 1970 års riksdag.

B L innehåller i skilda kapitel bestämmelser för stad och vissa stadsliknande

samhällen samt för landet i övrigt. Bl. a. gäller i princip att detaljplan

upprättas som stadsplan i stad och som byggnadsplan på landet.

Byggnadsstadgan den 30 december 1959 (nr 612) innehåller däremot

ingen sådan uppdelning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

BL:s bestämmelser för stad äger motsvarande tillämpning på köping

(88 § BL). Nämnda bestämmelser skall vidare äga tillämpning på annat

samhälle där bestämmelser för stad i äldre byggnadslagstiftning var tilllämpliga

när BL trädde i kraft. Kungl. Maj :t får också enligt 90 § förordna

att BL:s bestämmelser skall äga motsvarande tillämpning på tätare befolkad

ort på landet. Tidigare innebar förordnande enligt 90 § att orten automatiskt

blev municipalsamhälle. Efter den 1 januari 1964 har emellertid

sådant förordnande inte denna verkan. Som tidigare nämnts krävs numera

för att orten skall bli municipalsamhälle särskilt förordnande enligt 79 §

KL. Behövs för tätare befolkad ort inom kommun på landet stadsplan men

bör förordnande enligt 90 § BL inte meddelas, skall enligt 105 § kommunen

upprätta stadsplan. Förordnande enligt 90 § medför, som framgår av det

följande, att särbestämmelser för stad i vissa andra författningar blir tilllämpliga

på den ort förordnandet avser. Bygglagutredningen som tillsattes

i april 1968 skall göra en allmän översyn av byggnadslagstiftningen och

därvid bl. a. söka utforma för stad och landsbygd gemensamma planinstitut

(beträffande utredningens direktiv se 1969 års riksdagsberättelse

K: 55).

I fråga om väghållningsskyldigheten gäller olika bestämmelser

för stad och landsbygd. Enligt LAV är väghållare på landet kronan och

inom stads område staden. Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

statens vägverk får förordna att kronan skall vara väghållare inom

visst område av stad. Kungl. Maj :t får också förordna att kronan skall vara

väghållare inom viss stad i dess helhet liksom att köping eller annat samhälle

för vilket BL:s bestämmelser för stad äger tillämpning skall vara väghållare

inom sitt område eller del av detta. I vägfrågor företräds de lokala

vägintressena på landet och i de städer där kronan ensam är väghållare

av vägnämnder och länsvägnämnder. Bestämmelser om sådana nämnder

finns i lagen den 30 juni 1943 (nr 436) om vägnämnder och länsvägnämnder.

1960 års vägsakkunniga har i betänkandet Allmänna vägar (SOU 1968: 17)

föreslagit att också landskommun skall kunna vara väghållare inom sitt område

eller del av detta. Vägnämnds funktioner föreslås bli överförda till

kommunerna.

Enligt 1 § lagen om skyldighet att renhålla gata m. m. är stad slTyldig att

svara för renhållningen och, under vissa förutsättningar, snöröjningen

inom viss del av stadsplanelagt område av staden. Lagens bestämmelser

om stad äger enligt 4 § motsvarande tillämpning på köping och

annat samhälle där BL:s bestämmelser för stad skall tillämpas.

Enligt A O s t och lagen den 14 december 1956 (nr 618) om allmänna

sammankomster (LAS) gäller i vissa avseenden särbestämmelser för

stad och köping. Skyldighet att söka tillstånd för att använda allmän plats

inom stadsplanelagt område för vissa ändamål föreligger sålunda enligt 2 §

AOst i stad och köping. För sprängning, fyrverkeri och skjutning med eld
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

vapen inom sådant område krävs också tillstånd (6 § AOst). Den som ej

fyllt 16 år får inom sådant område inte utan tillstånd använda luftbössa

o. d. för skjutning (6 § AOst). För vissa offentliga tillställningar och allmänna

sammankomster krävs anmälan i stad och köping (13 § AOst och

4 § LAS). Tillståndsplikt enligt 2 och 6 §§ AOst gäller också i samhälle där

BL:s bestämmelser för stad äger tillämpning. Anmälningsplikt enligt 13 §

AOst och 4 § LAS kan föreskrivas i annan kommun än stad eller köping

eller del av sådan kommun.

Enligt 14 § hälsovårdsstadgan den 19 december 1958 (nr 663) skall i

stad med minst 40 000 invånare finnas en eller flera stadsläkare för

att biträda hälsovårdsnämnden i tillsynen över allmänna hälsovården och

i övrigt gå nämnden tillhanda. I annan kommun med minst 15 000 invånare

bör också finnas stadsläkare eller motsvarande läkare om det behövs.

Enligt 14 § rusdrycksförsäljningsförordningen den 26

maj 1954 (nr 521) får utminuteringsställe finnas bara i stad, köping eller

municipalsamhälle med minst 5 000 invånare. Kungl. Maj :t eller, efter

Kungl. Maj :ts bemyndigande, kontrollstyrelsen får dock medge undantag

härifrån om särskilda skäl föreligger.

Enligt 1 § lagen den 9 april 1926 (nr 72) angående meddelande av f ö r b u d

för barn att idka viss försäljning får meddelas förbud för

barn att inom stads, köpings eller municipalsamhälles område bjuda ut till

försäljning eller dela ut vissa slag av varor i den mån det inte är förbjudet

att använda barn till sådant arbete enligt arbetarskyddslagen den 3 januaiå

1949 (nr 1). Förbud meddelas av kommunens (municipalsamhällets) beslutande

organ. Beslut om förbud underställs länsstyrelsens prövning (2 §).

Bestämmelser om landstingskommuns indelning i valkretsar

finns i 10—13 §§ landstingslagen (LL) den 14 maj 1954 (nr

319). Innebörden av bestämmelserna är i huvudsak följande. Valkrets skall

bestå av en eller flera kommuner och ha ett sammanlagt invånarantal av

i princip mer än 25 000 invånare. Kommuner får inte utan särskilda skäl

gemensamt utgöra en valkrets, om deras sammanlagda invånarantal är

högre än 60 000. Stad med mer än 20 000 invånare bildar egen valkrets om

inte särskilda skäl finns att med staden föra samman en eller flera kommuner

till en valkrets. Stad med mindre folkmängd än 20 000 förenas med

annan stad eller andra städer eller med angränsande landsbygd till en valkrets.

På landsbygden görs valkretsindelningen efter domsaga eller tingslag,

om det lämpligen kan ske. Annan valkrets än sådan i vilken ingår två

eller flera städer skall såvitt möjligt utformas så att den kan omslutas med

en sammanhängande gränslinje.

I kommunala vallagen (KVL) den 6 juni 1930 (nr 253), lagen

den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen (ValL) och lagen den 15

april 1966 (nr 92) med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden

1967—1970 m.m. nämns val av kommunalfullmäktige och val av stadsfull
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

mäktige som två skilda typer av val. Reglerna för de två typerna av val är

emellertid helt och hållet gemensamma.

Kommunernas tätortsgrad

Med tätortsgrad avses i den officiella statistiken den andel av befolkningen

som bor inom tätort. Som tätort räknas därvid i princip alla hussamlingar

med minst 200 invånare och med ett inbördes avstånd av högst

200 meter.

Tätortsgraden inom de olika kommunerna enligt 1965 års folk- och bostadsräkning

framgår av nedanstående tabell.

Tätortsgrad

Antal

Därav

lands-

städer och

%

kommuner

kommuner

köpingar

0— 9,9

65

65

_

10—29,9

195

195

—

30—49,9

214

206

8

50—69,9

150

131

19

70—89,9

136

57

79

90—99,9

127

21

106

100

13

—

13

Summa

900

675

225

Enligt nu gällande planer för länens indelning i kommuner kommer antalet

kommuner sedan planerna genomförts att uppgå till 280. Med den

praxis som hittills tillämpats i fråga om kommuns benämning efter indelningsändring

skulle av dessa kommuner 120 komma att vara städer, 69 köpingar

och 91 landskommuner.

Kommunalrättskommitténs förslag

Kommuntyperna

Kommittén erinrar inledningsvis om 1962 års beslut om kommunindelningsreform

och dess syfte att genom förening av tätort och glesbygd få till

stånd kommuner som från näringsgeografisk synpunkt utgör sammanhållna

regioner. De nya kommuner som skapats eller skapas med tillämpning

av denna princip innehåller således både tätorter och stora områden

av ren landsbygd. Enligt hittillsvarande praxis har stad och köping efter

sammanläggning med landskommun behållit stads- resp. köpingsbeteckningen.

Fortsätter denna praxis kommer efter kommunindelningsreformens

genomförande i åtskilliga fall städer och köpingar att omfatta mycket stora

glesbygdsområden. Åtskilliga landskommuner kommer å andra sidan att

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

innehålla tätortsbildningar av ansenlig storlek. Kommittén framhåller att

det knappast står i samklang med den allmänna uppfattningen av begreppet

stad — vare sig utom eller inom landet — att detta avser såväl tätort

som väldiga glesbygdsområden. Kommittén erinrar vidare om att genom

reformer under 1960-talet vissa särskilda rättigheter och skyldigheter som

tillkom städer avvecklats. F. n. pågår också lagstiftningsarbete inom flera

rättsområden med syfte bl. a. att avskaffa de formella rättsliga skillnader

mellan stad och land som följer av att vissa rättsregler har anknytning till

kommuntyperna. Så småningom kan väntas att alla rättsregler blir tillämpliga

på varje primärkommunal enhet oavsett kommuntyp. Utvecklingen

kan alltså sägas leda fram mot allt mindre skillnader mellan landskommuner

och städer.

Kommitténs arbete bygger på en inventering av författningar med anknytning

till primär- och specialkommuntyperna. Genomgången omfattar

inte alla författningar med sådan anknytning men visar enligt kommittén

ändå att ett allmänt införande av en enhetlig kommuntyp i svensk lagstiftning

måste vara en uppgift på lång sikt.

Enligt kommitténs mening har utvecklingen lett fram till att det inte

längre är lämpligt att i kommunallagstiftningen upprätthålla skilda primärkommunbegrepp.

I stället bör man enligt kommittén införa ett enda arbetsbegrepp,

nämligen begreppet kommun.

Kommittén föreslår därför att beteckningarna landskommun, köping och

stad mönstras ut ur KL, KLS, KIL, lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om

kommunalförbund (KFL) och LL samt ersätts med beteckningen kommun

i de fall då en ersättningsbeteckning behövs. Detta kommer att medföra att

man i fortsättningen inte kan knyta ny rättslig reglering till skilda kommuntyper

eller till gällande benämningar på de kommunala organen. Enligt

förslaget skulle lagändringarna ha trätt i kraft den 1 januari 1969.

Vidare föreslår kommittén en bestämmelse, som övergångsvis reglerar

verkningarna av att kommuntyperna mönstras ut ur KL. Enligt bestämmelsen

skall rättslig reglering knuten till beteckningarna landskommun,

köping och stad gälla till dess annat föreskrivs i lag eller annan författning.

Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att bevara möjligheten att fortsättningsvis

använda den nu gällande, med hänsyn till kommuntyp differentierade

regleringen, i första hand för de områden där sådan reglering gäller

nu. När man efter framtida kommunsammanläggningar inte längre får

kommuner av exempelvis typen stad, bör enligt kommittén i varje särskilt

fall bestämmas om regleringen skall ha annat territoriellt giltighetsområde

än tidigare.

Den dag det samband mellan rättsregel och kommuntyp som nu finns

i olika författningar upplösts eller neutraliserats synes enligt kommittén

hinder inte möta mot att använda benämningarna stad eller köping på varje

tätortsbildning.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

Införs en enhetlig kommuntyp i kommunallagstiftningen är frågan om

möjlighet skall ges att inom varje kommun bilda municipalsamhälle eller

om denna möjlighet skall upphöra och municipalsamhällena avvecklas.

Kommittén finner att förvaltning genom municipalsamhälle är en mindre

lämplig ordning. Moderkommunerna kan utan större olägenhet överta samhällenas

förpliktelser och tillgångar. Med hänsyn härtill och mot bakgrunden

av att Kungl. Maj :t sedan år 1955 inte meddelat något förordnande om

municipalsamhälle och att i stället under de senaste åren en inte obetydlig

frivillig avveckling av municipalsamhällen ägt rum finner kommittén att

municipalsamhällena bör avvecklas. Det bör ske vid utgången av löpande

valperiod, dvs. den 31 december 1970.

Den kommunala organisationen. Regler om ändring i kommunindelningen

Kommitténs majoritet föreslår att de skilda benämningarna på kommunens

fullmäktige och styrelse mönstras ut ur KL och ersätts med begreppen

kommunens fullmäktige och kommunens styrelse.

Två ledamöter i kommittén har en från majoriteten avvikande mening om

benämningarna på kommunens fullmäktige och styrelse och anför att syftet

med majoritetens förslag är att man i lagstiftningssammanhang endast skall

använda sig av begreppen kommunens fullmäktige och kommunens styrelse

men att man inom kommunerna tills vidare skall ha möjlighet att använda

de tidigare benämningarna. Reservanterna kan inte ansluta sig till detta

förslag utan förordar att i lagtexten sätts ut en benämning på fullmäktige

resp. styrelse. På längre sikt måste det nämligen te sig ändamålsenligt att

alla kommuner har samma namn på fullmäktige och styrelse. Genom att

redan nu införa enhetliga namn i lagtexten underlättar man enligt reservanterna

en utveckling i denna riktning. Som benämningar föreslår reservanterna

kommunfullmäktige resp. kommunstyrelse.

Kommittén framhåller att en grundläggande utgångspunkt för all kommunallagstiftning

är att kommunerna inom en av lagstiftaren bestämd

yttre ram skall få ordna sin förvaltning och sina verksamhetsformer efter

varje kommuns skiftande behov. Med hänsyn härtill föreslår kommittén

att varje kommun ges möjlighet att skapa en organisation med en särskild

drätselnämnd skild från kommunens styrelse som har hand om drätselförvaltningen.

Organisationsformen stadskollegium-drätselkammare, som f. n.

är förbehållen större städer, skulle alltså kunna användas i alla kommuner.

Den förut nämnda principen bör enligt kommitténs mening också medföra

att Kungl. Maj :t inte bör pröva förutsättningarna för denna organisationsform

om kommunen funnit den lämplig. Kommittén föreslår alltså att

beslut att inrätta en särskild nämnd för drätselförvaltningen inte skall behöva

underställas.

Enligt kommittén får det anses vara av största vikt att i de fall då drätselnämnd

inrättas förhållandet mellan styrelsen och drätselnämnden regle
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

ras. Kommittén föreslår därför att kommunen i sådant fall skall anta ett

gemensamt reglemente för styrelsen och drätselnämnden, som närmare bestämmer

de båda organens behörighet och befogenhet.

Frågan om sådant reglemente skall underställas länsstyrelsens prövning

behandlar kommittén i sammanhang med frågan huruvida bestämmelsen i

43 § KL om underställning av beslut om antagande av reglemente för

styrelsen bör upphävas. Bestämmelsen ter sig enligt kommitténs mening

föråldrad. Den synes ha kommit till för att värna om förhållanden som

numera får anses tillräckligt skyddade genom kommunalbesvärsinstitutet.

Någon motsvarande underställningsregel gäller inte för landstingskommun

eller kyrklig kommun. Kommittén föreslår därför att varken gemensamt

reglemente för styrelse och drätselnämnd, när sådan nämnd har hand om

drätselförvaltningen, eller reglemente för styrelse i andra fall skall underställas.

Kommittén finner att förslaget om en enhetlig kommuntyp inte med

nödvändighet leder till att varje primärkommunal enhet skall ha samma

yttre författningsram för sin organisation. Det kan därför mycket väl finnas

en särskild kommunallag för Stockholm vid sidan av kommunalförfattningen

för övriga enheter. Eftersom det knappast ingått i kommitténs

uppdrag att söka utforma en gemensam kommunal författning för Stockholm

och övriga kommuner, föreslår kommittén endast den ändringen i

KLS att beteckningen stad mönstras ut ur lagen.

En följd av att beteckningarna på kommuntyperna mönstras ut ur såväl

KL som KIL torde enligt kommittén bli att Kungl. Maj :t i varje indelningsärende

får pröva frågan om nybildning av kommun skall ske eller inte.

Namngivningen av de nya kommunbildningarna skall ske i sammanläggningsärendet.

Därvid synes enligt kommittén bl. a. de i kommunindelningskommitténs

betänkande SOU 1945: 38 s. 275 redovisade riktlinjerna kunna

följas.

Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter

Eftersom städernas auktionsmonopol är knutet till begreppet stad kan

det enligt kommitténs mening inte behållas annat än övergångsvis i sin

nuvarande form, om en enhetlig kommuntyp införs. Det synes kommittén

mindre lämpligt att införa kommunalt auktionsmonopol i samtliga kommuner.

Större delen av befolkningen skulle därigenom berövas möjligheten

att fritt ordna med försäljningen av sin lösa och fasta egendom på auktion.

Ett monopol kan vidare beröva privat verksamhet av samma eller närliggande

slag möjlighet till konkurrens på lika villkor. Ett kommunalt auktionsverk

innebär för den enskilde den fördelen, att denne alltid är tillförsäkrad

rätten att få auktion ombesörjd mot fastställd taxa och med redovisningsansvar

för kommunen. En sådan kommunal verksamhet behöver

emellertid inte förbindas med en monopolrätt för kommunen. Där det är

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

ett allmänt till kommunen knutet intresse att kommunen för sina medlemmar

håller auktionsverk blir detta en kommunal angelägenhet enligt den

allmänna kompetensregeln i 3 § KL.

Kommittén tar också upp frågan om man för att skapa ökad trygghet

kring auktionsförfarandet bör införa bestämmelser om auktorisation för

enskilda personer och företag som sysslar med auktionsverksamhet. Enligt

kommittén torde erfarenheterna av den privata auktionsverksamheten inte

vara sådana att några bestämmelser om auktorisation är påkallade.

Kommittén föreslår alltså att det auktionsmonopol som vissa städer nu

innehar avskaffas. Detta torde enligt kommittén kunna ske genom att

Kungl. Maj :t och riksdagen beslutar att upphäva de brev och resolutioner

som reglerar auktionsmonopolet. Viss övergångstid behövs dock. Enligt

kommitténs uppfattning bör monopolet övergångsvis få stå kvar till år

1973.

Offentlig auktion skulle härefter fritt få utövas av enskilda och av kommuner

med stöd av 3 § KL. Auktionsavgifter som kommunerna i sådant

fall tar ut för sina tjänster får bedömas som privaträttsliga och bör därför

inte underställas statlig myndighets prövning.

Enligt kommitténs mening finns inte längre skäl att behålla begreppet

stapelstadsrätten, som alltjämt förekommer i fråga om vissa städer. När de

tulluppbörds- och varuinförselfrågor som i dag möjligen kan ha viss anknytning

till stapelstadsrätten skall lösas, bör enligt kommitténs mening

den moderna tidens krav vara mer riktgivande än de bedömningar som en

gång låg till grund för meddelande av stapelstadsrätt.

Remissyttrandena

Kommuntyperna

Remissinstanserna delar nästan undantagslöst kommitténs uppfattning

alt det inte längre är lämpligt att i kommunallagstiftningen använda skilda

beteckningar på olika typer av primärkommuner.

Avvikande uppfattning anmäler stadsfullmäktige i Alingsås, som avstyrker

kommitténs förslag, och drätselkammaren i Boden, som inte kan vitsorda

att förekomsten av tre olika kommuntyper medför olägenheter och

därför anser att åtminstone kommuntyperna stad och landskommun bör

behållas, medan köpingar och municipalsamhällen avskaffas. Också stadsfullmäktige

i Vadstena är tveksamma och menar att kommittén skjutit

över målet när den föreslår att benämningarna stad och köping skall tas

bort ur kommunallagstiftningen. Drätselkammaren i Hjo tillstyrker i princip

kommitténs förslag om en enhetlig kommuntyp men förordar stad som

benämning på den enhetliga kommunbildningen.

I vissa remissyttranden berörs frågan om kommunernas benämning i

framtiden. Svenska stadsförbundet anmärker att det i betänkandet inte

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 63

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969

närmare har klarlagts, om de enskilda kommunerna skall få framträda

under sina nuvarande benämningar. Får de inte det måste kostnadskrävande

omställningar företas. Med hänsyn till det sätt på vilket kommittén har

redovisat sitt förslag finner förbundet emellertid att förslaget inte kan

anses ha en sådan innebörd. Stadsfullmäktige i Djursholm uttalar att det

bör vara möjligt att bevara tidigare benämningar trots att i lagstiftningen

införs en enhetlig kommuntyp. En förhoppning att städer och köpingar får

behålla sina benämningar uttrycks av drätselkammaren i Västerås. Kommunalfullmäktige

i Hallsberg anser att varje tätortsbildning bör få möjlighet

att använda benämningen stad eller köping.

Drätselkammaren i Karlshamn anser att kommitténs utredning i förevarande

del är alltför knapphändig. Drätselkammaren ifrågasätter om inte

stads- och köpingsbegreppen i fortsättningen skulle kunna brukas i sin

hävdvunna betydelse som beteckningar på geografiska enheter med påtaglig

tätortskaraktär. Tänkbart är enligt drätselkammaren att begreppen

knyts till fastighetsregistreringen och därigenom får en viss rättslig stadga

samtidigt som de alltjämt kan användas för sådana kommuner eller kommundelar,

som geografiskt sammanfaller med en sådan enhet. En författningsmässig

reglering av rätten att använda benämningarna stad och köping

förordas också av stadsfullmäktige i Vadstena, Ulricehamn och Karlskoga.

Stadsfullmäktige i Vadstena anser sålunda att de tätorter som f. n.

är städer bör få behålla benämningen stad och att kommuner av viss storlek

i fortsättningen skall få benämnas stad eller köping. En liknande mening

företräds av stadsfullmäktige i Karlskoga som föreslår att kommun

med stads- eller köpingsrättigheter skall få besluta att den skall behålla

benämningen stad resp. köping. Stadsfullmäktige i Ulricehamn vill knyta

stadsbegreppet till kommunernas centralorter.

Enligt stadsfullmäktiges i Malmö mening borde kommittén ha ägnat

större uppmärksamhet åt frågan hur de tätorter, som under alla förhållanden

kommer att fungera som vad man världen över betecknar som städer,

skall benämnas och begränsas. Drätselkammaren anser att frågan bör belysas

också från andra än snävt kommunalrättsliga synpunkter. Över huvud

taget förtjänar enligt fullmäktiges mening frågan om den framtida

användningen av beteckningarna stad och köping mer ingående överväganden

än de som har redovisats av kommittén.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter om inte vissa primärkommuner

— förslagsvis huvudstaden, de större städerna och residensstäderna

— bör genom lagstiftning ges benämningen stad. Såväl hänsyn

till internationellt språkbruk och betraktelsesätt som traditionella och

även i viss mån praktiska synpunkter talar enligt länsstyrelsens mening för

detta. Länsstyrelsen erinrar i detta sammanhang om att enligt 31 § riksdagsordningen

riksdagen skall sammanträda i rikets huvudstad. Behålls

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

benämningen stad i enlighet med länsstyrelsens förslag medför detta, tilllägger

länsstyrelsen, att man för övriga kommuner måste införa en gemensam

benämning, förslagsvis landskommun, varvid förstavelsen lands- inte

skulle vara liktydig med landsbygds- utan närmast skulle motsvara förstavelsen

provins-.

Enligt länsstyrelsen i Jönköpings län bör statliga och kommunala myndigheter

efter genomförandet av en reform inte utan vidare — som kommittén

har tänkt sig —- få använda beteckningen stad eller köping på varje

tätortsbildning. Det bör knappast överlämnas åt utvecklingen att bestämma

terminologin. I vart fall beteckningen stad innebär internationellt sett

en högre utvecklingsgrad hos tätorter. Hänsyn bör också tas till historiska

och hävdvunna förhållanden. Länsstyrelsen menar därför att beteckningarna

stad och köping bör förbehållas i första hand städer och köpingar som

fanns vid tiden för lagstiftningens genomförande. Frågan i vilken utsträckning

beteckningarna i officiellt språkbruk skall få användas även på andra

kommuner eller tätortsbildningar anser länsstyrelsen böra övervägas ytterligare

för att få fram riktlinjer. Därvid bör särskilt uppmärksammas frågan

om beteckningarna stad eller köping skall få användas på hela den

kommunbildning som uppstår genom sammanläggning av stad eller köping

med en eller flera andra kommuner. Speciellt intresse, framhåller länsstyrelsen,

har denna fråga i de fall då flera sammanhängande tätorter, som

nu var för sig utgör kommuner, slås samman.

Länsstyrelsen i Gotlands län anser att en reglering av användningen av

beteckningen stad bör övervägas. Länsstyrelsen framhåller att stadsbegreppet

inte bara är gammalt utan också har internationell förankring. Det är ett

onödigt brott mot internationell kulturtradition att utlämna beteckningen

stad till fritt merkantilt utnyttjande. Aktningen för den allmänna historiska

kontinuiteten kräver enligt länsstyrelsen att beteckningen inte fritt skall

kunna annekteras av allehanda mindre tätortsbildningar.

Stadsfullmäktige i Djursholm behandlar i detta sammanhang gällande

praxis i indelningsärenden enligt vilken man utgår från att nuvarande städer

eller köpingar inte vill mista benämningen stad eller köping. Skälen för

att i det offentligrättsliga författningsmaterialet införa ett enhetligt kommunbegrepp

kan enligt stadsfullmäktiges mening uppenbarligen inte motivera

en principiell ändring av denna långvariga och välgrundade praxis.

Eftersom något uttalande i dessa frågor inte har gjorts av kommittén anser

stadsfullmäktige det angeläget med ett klarläggande.

Att municipalsamhällena avvecklas vid utgången av år 1970 tillstyrks

eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom två, nämligen

municipalfullmäktige i två av de tre municipalsamhällen som har yttrat

sig. Sålunda anför municipalfullmäktige i T yringe municipalsamhälle att

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

man vill värna om den kommunala sj älvbestämmanderätten och bevara den

framstegstakt som kännetecknar municipalsamhället, där flera betydelsefulla

frågor lösts genom kollektiva arrangemang, medan municipalfullmäktige

i Nylands municipalsamhälle hemställer att municipalsamhällsinstitutionen

får äga bestånd så länge som möjligt och att en eventuell upplösning

sker efter en sådan tidsfrist att förekommande affärsverksamhet hinner

avvecklas. Municipalfullmäktige i Jårpås municipalsamhälle upplyser att

municipalsamhället skall upplösas i samband med kommunsammanläggning

den 1 januari 1969. Moderkommunerna till de tre nu nämnda municipalsamhällena

tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Av yttrandet

från kommunalnämnden i Morlanda kommun, moder kommun till

Mollösunds municipalsamhälle, framgår att municipalsamhället troligen

kommer att avvecklas i samband med sammanläggning av Morlanda och

Östra Orusts kommuner. Sammanläggningen planeras till den 1 januari

1971. Kvidinge kommun, moderkommun till Kvidinge municipalsamhälle,

har inte yttrat sig.

Den kommunala organisationen. Regler om ändring i kommunindelningen

I fråga om kommitténs förslag att de olika benämningarna på fullmäktige

och styrelse skall mönstras ut ur lagstiftningen utan att ersättas med nya

benämningar är meningarna delade bland remissinstanserna. Av 261 kommuner

som yttrat sig tillstyrker 78 reservanternas förslag att i lagtexten

skall införas enhetliga namn på fullmäktige och styrelse. Tio länsstyrelser

har samma inställning. Reservanternas förslag på de benämningar som i

sådant fall bör användas — kommunfullmäktige/kommunstyrelse — gillas

i allmänhet av de instanser som önskar enhetliga benämningar. Andra

namnförslag förekommer emellertid också, exempelvis kommunalfullmäktige/kommunstyrelse,

kommunalfullmäktige/kommunalstyrelse, kommunalfullmäktige/kommunalnämnd,

kommunstämma/kommunstyrelse, kommunfullmäktige/drätselkammare,

fullmäktige/styrelse. I ett remissyttrande ifrågasätts

om de av reservanterna föreslagna benämningarna är språkligt korrekta.

Övriga remissinstanser — bl. a. Svenska kommunförbundet och Svenska

stadsförbundet — lämnar majoritetsförslaget utan erinran.

De remissinstanser som ansluter sig till majoritetsförslaget utgår i allmänhet

från att detta innebär frihet för kommunerna att använda de nuvarande

benämningarna på fullmäktige och styrelse. På vissa håll yppas

emellertid tveksamhet om innebörden. Svenska stadsförbundet framhåller

sålunda att det visserligen framgår av reservanternas yttrande att majoriteten

har avsett att kommunerna tills vidare skall ha möjlighet att använda

de hittillsvarande benämningarna men att majoriteten inte har

gjort något uttalande på denna punkt. Ett klarläggande är enligt stadsförbundets

mening påkallat. Ett särskilt skäl för att behålla benämningarna

stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige är f. ö. att man därmed minskar

risken för förväxlingar med styrelsefullmäktige och förbundsfullmäk
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

tige. Stadsfullmäktige i Lidingö antar å sin sida att begreppen kommunalnämnd,

drätselkammare och stadskollegium enligt kommitténs förslag inte

skall förekomma i kommuner där KL är tillämplig. Fullmäktige uttalar i

anslutning härtill som sin mening att samtliga städer bör få behålla nuvarande

benämningar på fullmäktige och styrelse. Svenska kommunförbundet

anför att avsikten med majoritetsförslaget torde vara att de i lagtexten

angivna beteckningarna skall användas även som benämningar på resp.

organ. Förslaget synes dock inte lägga hinder i vägen för att kommuner

som så önskar använder andra arbetsnamn på fullmäktige och styrelse än

de i lagstiftningen angivna beteckningarna.

Drätselkammaren i Karlshamn, som önskar enhetliga benämningar på

kommunens fullmäktige och styrelse i KL men som förordar benämningarna

fullmäktige/styrelse, framhåller i detta sammanhang önskvärdheten av

att samtliga kommunala nämnder också kallas nämnder. Mot bakgrunden

av förslaget om benämningen på kommunens styrelse anser drätselkammaren

att begreppet styrelse inte bör användas för andra nämnder och att

benämningarna brandstyrelse och skolstyrelse alltså bör ersättas med

brandnämnd och skolnämnd i författningarna.

Kommitténs förslag att varje kommun utan underställning skall ha möjlighet

att flytta över drätselförvaltningen till en särskild nämnd, kallad

drätselnämnd, tillstyrks eller lämnas utan erinran av nästan alla remissinstanserna.

En del — omkring 25 kommuner och en länsstyrelse — är

emellertid inte övertygade om att en sådan organisation är lämplig i andra

kommuner än möjligen de allra största. Det framhålls att den uppdelning

av styrelsens funktioner på två olika organ som inrättande av drätselnämnd

innebär kan göra det svårt för styrelsen att leda förvaltningen. I

några fall anförs på denna grund tvekan om förslaget bör genomföras.

Kommunalnämnden i Svalöv stryker under att inrättande av en drätselnämnd

inte fråntar kommunens styrelse dess ställning som ledande och

samlande förvaltningsorgan också när det gäller ekonomiska frågor. Kommunalnämnden

anser att detta förhållande bör klargöras av lagstiftaren.

Kommunalfullmäktige i Torsbg avstyrker kommitténs nu ifrågavarande

förslag. Stadsfullmäktige i Hälsingborg hävdar däremot att en organisation

med särskild drätselnämnd bör göras obligatorisk i samtliga kommuner.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län biträder i princip kommitténs förslag

rörande möjligheterna att införa särskild drätselförvaltning i kommunerna

men anser att det i vanligt språkbruk ytterligt sällan förekommande

ordet drätsel bör ersättas med någon annan förstavelse, exempelvis finans-

eller ekonomi-. Drätselkammaren i Oskarshamn anser att det särskilda

organet för drätselförvaltningen bör benämnas drätselkammare och

inte, som kommittén föreslagit, drätselnämnd. Enligt kommunalfullmäktige

i Hova står det inte i överensstämmelse med kommitténs förslag i

5—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 63

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

övrigt att i lagtexten sätts ut benämningen på den särskilda nämnd som

drätselförvaltningen skall kunna överföras till.

Kommitténs förslag om upphävande av föreskriften om underställning

av styrelsereglemente möter principiell tveksamhet endast hos länsstyrelsen

i Kopparbergs län, som framhåller att det måste anses vara ett angeläget

allmänt intresse att de reglementen som ligger till grund för fördelningen

av arbetsuppgifterna mellan kommunens styrelse och drätselnämnd blir så

distinkta och fullständiga som möjligt. Därtill kommer enligt länsstyrelsen

att den prövning som kommunalbesvärsinstitutet innebär förekommer endast

tämligen sporadiskt. Länsstyrelsen i Stockholms län finner kommitténs

skäl för förslaget om slopande av underställningsplikten tillräckligt

bärande men tillägger att underställning av styrelsereglementen erfarenhetsmässigt

fyllt en värdefull funktion för att få fram strikta och enhetligt

avfattade reglementsbestämmelser. Kommunalfullmäktige i Täby medger

att kommitténs förslag i princip är välmotiverat. I praktiken kan emellertid

statsuppsikten genom underställning av reglementen enligt kommunalfullmäktige

vara fördelaktigare från kommunal synpunkt än besvärsprövning av

kommunala beslut om antagande av reglementen, vilken väg visat sig kunna

fördröja och försvåra ett besluts genomförande.

I fråga om de av kommittén föreslagna ändringarna i kommunallagen

för Stockholm anmärker stadsfullmäktige i Lidingö, Tranås och Göteborg

samt kommunalnämnden i Edefors att det är inkonsekvent att inte också

ur denna lag mönstra ut begreppen stadsfullmäktige och stadskollegium.

Vissa remissinstanser behandlar i detta sammanhang frågan om den särskilda

kommunallagen för Stockholm bör bibehållas. Länsstyrelsen i Västernorrlands

län samt stadsfullmäktige i Djursholm och Göteborg förordar

en utredning om en för Stockholm och övriga kommuner gemensam kommunallag.

Stadsfullmäktige i Djursholm tillägger att det, sedan Stockholms

stad och Stockholms läns landstingskommun gått samman i en sekundärkommun,

bör vara i de däri ingående kommunernas intresse att i princip

överensstämmande författningsbestämmelser gäller för dem alla i fråga om

bl. a. valregler och mandatperioder. Också förvaltningsutskottet i Göteborgs

och Bohus läns landstingskommun, stadsfullmäktige i Hälsingborg, kommunalnämnden

i Lerum och Svenska landstingsförbundet anser att en särskild

kommunallag för Stockholm inte längre är motiverad. Stadsfullmäktige

i Göteborg anser att en särskild kommunallag för de större kommunerna

med en för dessa kommuners speciella behov anpassad förvaltningsreglering

bör övervägas.

I fråga om den fortsatta praxis i namnfrågor i indelningsärenden anför

drätselkammaren i Kristianstad att vid sammanläggning mellan en stad

eller större tätort och en eller flera landskommuner den nya kommunen

får förutsättas regelmässigt vilja erhålla stadens eller tätortens namn. En
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

ligt drätselkammaren i Oskarshamn bör kommuner som berörs av indelningsändring

beredas tillfälle att lägga fram förslag i frågan om nybildning

eller utvidgning skall ske och om vilket namn kommunerna skall tå.

Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter

Att städernas auktionsmonopol avskaffas i enlighet med kommitténs förslag

godtas av samtliga remissinstanser utom stadsfullmäktige i Malmö

och handelskammaren i Malmö. Stadsfullmäktige anser att kommitténs utredning

inte har gjorts så allsidig och förutsättningslös som problemet

hade krävt och att med auktionsmonopolets upphävande därför bör anstå

i avvaktan på ytterligare utredning. Bl. a. bör frågan om auktorisation för

auktionsverksamhet ingående utredas. Det bör också övervägas om med

auktorisation kan förknippas skyldighet att ta emot gods för försäljning

på auktion. Handelskammaren vill närmast förorda att det i fortsättningen

skall stå fritt för de städer som i dag upprätthåller ett auktionsmonopol

att besluta i frågan om monopolet skall behållas. Handelskammaren anser

det mindre välbetänkt att slopa det hittillsvarande skyddet för butikshandeln

mot sådana konkurrensföreteelser som realisation i tillfälliga lokaler.

För dylik försäljning bör principiellt krävas tillstånd på samma sätt som

hittills och därvid bör tillämpas behovsprövning i enlighet med de principer

som gällde innan de senaste årens liberala praxis infördes.

De remissinstanser som tillstyrkt eller lämnat utan erinran kommitténs

förslag om auktionsmonopolets avskaffande godtar i allmänhet också kommitténs

negativa ställningstagande i frågan om auktorisation för auktionsverksamhet.

Till dessa instanser hör bl. a. kommerskollegium. Andra remissinstanser

förordar däremot någon form av auktorisation, så t. ex.

länsstyrelsen i Kalmar län, som påpekar att ett kringgående av föreskrifterna

om realisation i näringsfrihetsförordningen annars skulle underlättas,

länsstyrelsen i Kristanstads län, som samtidigt föreslår en relativt lång

övergångstid för att frågan om åtgärder till skydd för allmänheten skall

hinna utredas, länsstyrelsen i Gävleborgs län, som anser myndighets auktorisation

kunna bli till gagn för både säljare och köpare på enskilda auktioner,

stadsfullmäktige i Stockholm, Vadstena, Göteborg och Skellefteå

samt drätselkamrarna i Norrköping och Växjö.

Enligt länsstyrelsen i Kalmar län bör auktorisation av enskild auktionsförrättare

meddelas efter prövning av vederbörande handelskammare enligt

regler liknande dem som tillämpas vid auktorisation av fastighetsmäklare.

Stadsfullmäktige i Göteborg samt drätselkamrarna i Norrköping och

Växjö har i princip samma inställning. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser

för sin del att auktorisationsuppgiften bör läggas på polismyndigheten

som redan meddelar tillstånd till handel enligt förordningen den 29 december

1949 (nr 723) angående handel med skrot, lump och begagnat gods.

iStadsfullmäktige i Umeå vill att auktionsmonopolet avvecklas etappvis

och tillägger att Umeå efter monopolets slopande knappast har ekonomisk

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

möjlighet att befatta sig med auktionsverksamhet. Stadsfullmäktige förordar

att, om monopolet slopas, kommunen får vetorätt beträffande realisationer.

I anslutning till kommitténs synpunkter på stapelstadsrätten säger sig

stadsfullmäktige i Linköping förutsätta att i avvaktan på tullagstiftningskommitténs

betänkande och därav följande lagstiftning övergångsbestämmelser

tryggar förtullningsrätten i städer, där sådan finns f. n., även om

stapelstadsrätten avvecklas.

Kommerskollegium kan för sin del inte finna några hinder för en avveckling

av institutet stapelstadsrätt. Inte heller i övriga remissyttranden

har kommitténs synpunkter mött några invändningar.

Departementschefen

Uppdelningen av kommunerna på skilda typer för landsbygd och stadsbygd

är lika gammal som den kommunala självstyrelsen.

Vad som ursprungligen främst gav städerna deras särprägel var de särskilda

privilegier som med början troligen under slutet av 1200-talet gavs

åt städerna. I huvudsak innebar dessa privilegier en monopolställning i

fråga om handel och vissa andra näringar men också andra särskilda rättigheter

var av betydelse, t. ex. rätten att ta upp avgifter av olika slag. Med

städernas rättigheter följde vissa skyldigheter. Delvis som en följd av städernas

särställning i dessa avseenden utvecklades för deras del särskilda

former för statskontrollen. Den kommunala organisationen var i väsentlig

mån olika för kommunerna på landet och för städerna. De första köpingarna

uppstod under 1600-talet. De var från början främst i näringsrättsligt

avseende jämställda med städerna.

Städernas och köpingarnas näringsrättsliga särställning började avvecklas

redan under senare delen av 1700-talet. En viss utjämning mellan den

kommunala organisationen i stad och på landet skedde efter hand. 1862 års

kommunallagstiftning innebar i detta avseende en viktig milstolpe.

Ännu vid ingången av 1900-talet kan uppdelningen av landets kommuner

i städer och landskommuner sägas ha i stort sett sammanfallit med

faktiska strukturella olikheter mellan mer betydande tätorter å ena sidan

och ren landsbygd eller mindre tätorter med omgivande landsbygd å andra

sidan. I den mån lagstiftningen ansågs böra ge en olikartad reglering för

skilda typer av bebyggelseområden följde därför denna differentiering

uppdelningen i stad och landskommun. Inom några lagstiftningsområden

utgjorde köpingen eller municipalsamhället en mellanform.

Under de senaste årtiondena har de tidigare relativt stora skillnaderna

mellan stadskommun och landskommun i strukturellt avseende minskat

eller upphört. Många tätorter har befolkningsmässigt uppnått samma stor
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

lek som t. ex. de mindre residensstäderna utan att stadsrättigheter har

aktualiserats. Åtskilliga städer har inte större folkmängd eller rikare näringsliv

än centralorten i större landskommuner. Ett viktigt steg på vägen

mot en utjämning av de strukturella skillnaderna mellan kommunerna är

den år 1962 beslutade kommunindelningsreformen. En grundläggande princip

för reformen är att de nya kommunerna såvitt möjligt skall utgöras av

näringsgeografiskt sammanhängande regioner. Det innebär att kommunerna

i allmänhet kommer att utgöras av en centralort — i åtskilliga fall en stad

eller en köping — och från näringsgeografisk synpunkt avgränsade landsbygdsområden

omkring denna. Reformen har redan lett till att stora landsbygdsområden

sammanlagts med åtskilliga städer. Kungl. Maj :t har tidigare

denna dag på min föredragning beslutat proposition till riksdagen med

förslag till åtgärder för reformens fullföljande.

Jämsides med denna utveckling har skett en långtgående utjämning av

de rättsliga skillnaderna mellan stads- och köpingskommuner å ena och

landskommuner å andra sidan. Den kommunala organisationen har sålunda

förenhetligats ytterligare. Genom 1953 års kommunallagstiftning som

gäller alla kommuner utom Stockholms stad tillskapades en för alla kommuntyper

gemensam kommunallag. Magistraten, som ursprungligen var

det organ som utövade huvuddelen av den särskilda statsuppsikten över

städerna, upphörde vid utgången av år 1964. Den enda organisatoriska

skillnad som står kvar är — utom de olika benämningarna på kommunerna

och på kommunens fullmäktige och styrelse — den för städerna

exklusiva möjligheten att bryta ut handhavandet av stadens drätsel från

kommunens styrelses uppgifter och lägga denna uppgift på en drätselkammare,

varefter kommunens styrelse benämns stadskollegium. Efter 1964

års beslut om avveckling av vissa städernas rättigheter och skyldigheter i

förhållande till staten kvarstår bara städernas auktionsmonopol och vissa

städers ställning som stapelstäder. Inom viktiga lagstiftningsområden halbestämmelserna

för stad och land närmats till varandra eller — när i ny

lagstiftning en differentiering funnits också i fortsättningen påkallad —

denna i allmänhet inte grundats på kommunernas ställning som stad eller

landskommun utan på kommunernas eller kommundelarnas faktiska tätortsgrad

eller liknande förhållanden. Som exempel härpå kan nämnas

hälsovårds-, ordnings- och brandlagstiftningen. Förslag till ny fastighetsbildningslagstiltning

och lagstiftning om en enhetlig underrättsorganisation

som remitterats till lagrådet resp. genom proposition förelagts riksdagen

och som torde träda i kraft under första hälften av 1970-talet är andra exempel.

På ett annat viktigt område som innehåller skilda regler för stad

och land — byggnadslagstiftningens — har nyligen tillsatts en utredning

med uppdrag att lägga fram förslag till en helt ny lagstiftning. Det kan

törutses att på detta område liksom på andra lagstiftningsområden, där eu

översyn pågår eller framdeles kommer att ske, kvarstående — i allt väsent
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

ligt formella — rättsliga skillnader mellan kommuntyperna kommer att

utmönstras.

Det är mot denna bakgrund naturligt att frågan om en enhetlig kommunbeteckning

tagits upp. Ett annat skäl härför har varit att markeringen

— genom olika kommunbeteckningar — av uppdelningen på skilda kommuntyper

ansetts i vissa fall utgöra ett hinder för en önskvärd sammansmältning

av kommuner.

Som jag förut framhållit har genom ändringar i den kommunala indelningen

redan bildats flera kommuner av en gammal stad eller köping

och kringliggande vidsträckt landsbygd. När kommunindelningsreformen

genomförts kommer antalet sådana kommuner att vara mycket stort. Enligt

praxis i indelningsärendena blir dessa kommuner städer resp. köpingar.

Det strider emellertid mot det allmänna språkbruket och den traditionella

uppfattningen av stads- och köpingsbegreppen att benämna en

kommun med en sådan struktur stad eller köping. För att få till stånd en

bättre överensstämmelse mellan de officiella benämningarna på kommunerna

och en sådan uppfattning skulle det vara nödvändigt att i fortsättningen

frångå denna praxis och i stället pröva från fall till fall i indelningsärendena

vilken beteckning som skall gälla. Också en översyn av beteckningarna

på de kommuner som inte väntas bli föremål för indelningsändringar

borde i så fall företas. En sådan prövning från fall till fall av frågan

om lämplig kommunbeteckning skulle ändå inte kunna leda till någon fullständig

överensstämmelse mellan det allmänna språkbruket och de officiella

beteckningarna eftersom kommunerna i så stor utsträckning kommer att

samtidigt inrymma både en mer betydande tätort och ren landsbygd eller

mindre tätorter med kringliggande landsbygd.

Det är alltså ofrånkomligt att ett fortsatt bruk av skilda kommunbeteckningar

kommer att sakna förankring i det allmänna språkbruket och den

traditionella uppfattningen av stads- och köpingsbegreppen. Detta förhållande

utgör i och för sig ett starkt motiv för att de nuvarande kommunbeteckningarna

ersätts med en enhetlig beteckning. Härtill kommer att de

nuvarande stads- och köpingsbegreppen i allt väsentligt har förlorat sitt

tidigare rättsliga innehåll, övervägande skäl talar i detta läge för kommunalrättskommitténs

av en i huvudsak enhällig remissopinion understödda

förslag om införande av en enhetlig kommunbeteckning. Jag förordar därför

att förslaget genomförs.

Innebörden av den reform som jag sålunda förordar blir att beteckningarna

landskommun, köping och stad inte längre blir giltiga som beteckning

på viss kommun som sådan eller dess administrativa område. Som enhetlig

beteckning på den borgerliga primärkommunen bör, som kommittén i stort

sett utan invändning från remissinstanserna har föreslagit, användas uttrycket

kommun. Bruket av uttrycket stad och köping i andra sammanhang blir

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

59

givetvis liksom hittills beroende av en fri språkutveckling. Motsvarande

gäller självfallet i fråga om uttryck som innehåller ett sådant ord som förstavelse,

t. ex. stadshus, stadspark och stadsteater.

Den förordade reformen får vidare vissa konsekvenser för tillämpningen

av KIL. Som jag anfört inledningsvis förutsätts i KIL två former av kommunsammanläggningar.

Ingår stad eller köping jämte en eller flera landskommuner

i sammanläggningen är praxis den att landskommunerna upplöses

medan staden eller köpingen består och utvidgas med landskommunernas

områden. Läggs hela landskommuner samman upplöses samtliga

dessa och en ny kommun bildas. Skälet till särbehandlingen i indelningssammanhang

av städer och köpingar är att dessa med hänsyn till städernas

och köpingarnas särställning i vissa avseenden ansetts böra behålla sin

identitet. Den vidgade kommunen behåller i regel stadens resp. köpingens

namn. Den enda skillnad i rättsverkningar härutöver mellan de två sammanläggningsformerna

är att vid nybildning nyval av fullmäktige och

nämnder är obligatoriskt medan i utvidgningsfallet Kungl. Maj :t prövar

efter omständigheterna — främst med hänsyn till storleken av den befolkningsförskjutning

som sker — om nyval skall äga rum. Införs en enhetlig

kommunbeteckning bör inte längre någon särbehandling ges vissa kommuner

i indelningsärendena. I stället bör Kungl. Maj:t fritt välja den sammanläggningsform

som är den lämpligaste med hänsyn till alla omständigheter

som bör beaktas i det särskilda fallet.

Det är tydligt att införandet av en enhetlig kommunbeteckning kan medföra

vissa övergångsproblem av praktisk natur. Sålunda måste man t. ex.

inom kommunerna anpassa sig till den nya kommunbeteckningen. En motsvarande

anpassning måste ske inom andra områden, t. ex. i den officiella

statistiken. Vad jag nu anfört talar för att med genomförandet får anstå

någon tid, förslagsvis till årsskiftet 1970/71. Härför talar vidare dels att det

största antalet kommunindelningsändringar hittills inom ramen för den

pågående kommunindelningsreformen torde ske den 1 januari 1971, dels

att inom flera viktiga rättsområden där skilda regler för stad och land f. n.

gäller ny, redan utarbetad lagstiftning med enhetliga regler kan väntas

träda i kraft vid eller omkring den tidpunkten eller ny lagstiftning kan

hinna förberedas för ikraftträdande till dess.

Reformen bör som kommunalrättskommittén föreslagit genomföras så

att i de kommunallagar där kommuntyperna presenteras eller omnämns

på annat sätt, nämligen i KL, KLS, KIL, LL och KFL, beteckningarna stad,

köping och landskommun tas bort eller byts ut mot beteckningen kommun

för den borgerliga primärkommunen. Bestämmelserna i LL om valkretsindelning,

som innebär att städer i sak har en viss särställning i förhållande

till köpingar och landskommuner, bör dock lämnas orubbade i avvaktan

på den översyn av dessa regler som förbereds av kommunalvalskommittén.

Kommitténs arbete är inte avslutat och kan alltså inte leda till nya regler

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

för 1970 års val. För att regler i annan lagstiftning ■— liksom nyssnämnda

regler i LL — som alltjämt knyter an till de gamla kommunbeteckningarna

inte skall förlora denna anknytning fordras en övergångsbestämmelse att

sådana regler i fortsättningen i princip skall avse samma kommuner som

tidigare.

Införs en enhetlig kommunbeteckning uppkommer frågan om skilda beteckningar

i olika kommuner skall användas på kommunens fullmäktige

och styrelse. Kommunalrättskommittén har inte varit enig i denna fråga.

Kommitténs majoritet förordar att i KL bara talas om kommunernas fullmäktige

och styrelse som begrepp. Syftet härmed torde vara att kommunerna

tills vidare skall ha möjlighet att använda de tidigare beteckningarna

på dessa organ. I gamla städer skulle sålunda t. ex. beteckningarna stadsfullmäktige

och drätselkammare kunna användas. En minoritet föreslår

att i KL införs beteckningar på ifrågavarande kommunala organ varigenom

andra beteckningar utesluts. Som sådana beteckningar föreslås kommunfullmäktige

och kommunstyrelse. Enligt min mening skulle det vara i höggrad

ägnat att skapa osäkerhet om innebörden av reformen om de gamla

beteckningarna på kommunens fullmäktige och styrelse behölls. Genom

användningen av skilda beteckningar på dessa organ skulle skapas föreställningen

att olika kommunbeteckningar fortfarande var giltiga. Jag förordar

därför att enhetliga beteckningar på kommunens fullmäktige och

styrelse införs i KL och KLS. Minoritetens förslag till beteckningar har tillstyrkts

av nästan alla remissinstanser som biträtt minoritetens förslag i övrigt.

Andra förslag har emellertid också förts fram -— kommunalfullmäktige/kommunstyrelse,

kommunalstyrelse eller kommunalnämnd; kommunstämma/kommunstyrelse

; kommunfullmäktige/drätselkammare; fullmäktige/styrelse.

Jag finner inget av dessa förslag vara bättre än kommittéminoritetens.

De beteckningar denna föreslagit har den fördelen att de är korta

men ändå på ett uttömmande sätt anger organens funktion. Jag förordar

alltså som enhetliga beteckningar på kommunens fullmäktige och styrelse

kommunfullmäktige resp. kommunstyrelse. Ändringarna föranleder vissa

ändringar också i LL, KIL och KFL samt lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade.

Kommunalrättskommittén har vidare föreslagit att den enda kvarstående

organisatoriska skillnaden mellan de olika typerna av kommuner skall upphävas

genom att möjlighet öppnas för alla kommuner att flytta handhavandet

av kommunens drätsel från styrelsen till en särskild nämnd. Som

framgår av redogörelsen för remissyttrandena är värdet av en sådan särskild

drätselförvaltning omstritt. Det föreligger enligt min mening inte skäl

att frånta de kommuner som nu — efter Kungl. Maj :ts prövning — har

stadskollegium möjligheten att låta ett särskilt organ handha kommunens

drätsel. Denna möjlighet bör då inte vara förbehållen endast vissa

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

61

kommuner. Jag förordar därför att kommitténs förslag i denna del genomförs.

I detta sammanhang förordar jag vidare i enlighet med kommitténs

förslag att skyldigheten enligt KL att underställa beslut om inrättande av

ett särskilt drätselorgan och om antagande av styrelsereglemente Kungl.

Maj :ts resp. länsstyrelsens prövning tas bort. Skäl saknas i det läget att ha

kvar motsvarande skyldighet för Stockholm att underställa beslut om antagande

av reglemente för stadskollegiet, borgarrådsberedningen och drätselnämnden

Kungl. Maj :ts prövning. Jag förordar alltså att också denna skyldighet

tas bort.

Också i kommun där handhavandet av drätseln flyttas till en särskild

nämnd bör styrelsen benämnas kommunstyrelsen. Den nämnd som i en

sådan kommun har hand om kommunens drätsel bör benämnas drätselnämnd.

Jag förordar att KL och KLS ändras i enlighet härmed.

Municipalsamhället är en specialkommun för handhavande av i första

hand ärenden enligt BL för område på landet. Av de fyra municipalsamhällen

som finns kvar f. n. har två ställt sig negativa till kommitténs förslag

att municipalsamhällena skall avskaffas. Dessa två municipalsamhällen

ingår emellertid i kommuner som enligt gällande planer för kommunindelningen

skall läggas samman med stad. De skulle alltså under

alla omständigheter enligt nuvarande ordning ha upplösts i samband med

sammanläggningen. Beträffande ett av de fyra municipalsamhällena planeras

enligt uppgift upplösning den 1 januari 1971. Att något behov av att skapa

nya municipalsamhällen inte längre föreligger har länge stått klart. Den

särskilda kommuntypen municipalsamhälle bör avskaffas samtidigt som en

enhetlig kommunbeteckning införs för landskommuner, köpingar och städer.

Med införandet av en enhetlig kommunbeteckning sammanhänger frågan

om städernas auktionsmonopol och stapelstadsrätten skall avvecklas.

När avvecklingen av städernas rättigheter och skyldigheter beslöts hade

kommunalrättskommittén fått i uppdrag att utreda frågan om auktionsinonopolet

och denna fråga behandlades inte i det sammanhanget. Kommittén

föreslår nu att monopolet upphör vid utgången av år 1972. Bemissinstanserna

är i allmänhet positiva till förslaget. På sina håll ifrågasätts

om inte frågan om auktorisation av dem som driver auktionsverksamhet

bör tas upp i detta sammanhang. De remissinstanser som avstyrker förslaget

motiverar auktionsmonopolets behållande med att detta har samma

funktion som ett auktorisationsförfarande.

Enligt min uppfattning finns det inte någon anledning att på ifrågavarande

område låta de nuvarande städerna behålla en särställning. Inget har

framkommit som ger vid handen att förhållandena i nuvarande landskommuner

med tätorter med i huvudsak samma struktur som städer i fråga

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

om befolkning, näringsliv o. d. eller i städer som inte utövar auktionsmonopolet

skulle motivera någon form av reglering av auktionsverksamheten.

Tillräckliga skäl att för tillgodoseende av intresset av allmän insyn i och

kontroll av auktionsverksamheten behålla eller utvidga auktionsmonopolet

synes därför inte föreligga. Skulle ett behov härav uppkomma får emellertid

frågan tas upp i annat sammanhang för landet i dess helhet. Jag föreslår

alltså att kommunerna likställs i ifrågavarande avseende genom att

auktionsmonopolet upphävs. Som kommittén föreslagit bör detta ske först

vid utgången av år 1972.

I fråga om stapelstäderna är bara vissa särregler i tullagstiftningen av

intresse. Denna lagstiftning ses f. n. över av tullagstiftningskommittén. I

avvaktan härpå bör några åtgärder på detta område inte vidtas. Stapelstädernas

särställning utgör inte något hinder för att genomföra den reform

i fråga om enhetlig kommunbeteckning som jag förordat.

Inte heller finns anledning att i detta sammanhang behandla några av

de särregler som i övrigt gäller för de skilda typerna av kommuner. Införandet

av en enhetlig kommunbeteckning medför att i ny lagstiftning

regler med anknytning till de gamla kommunbeteckningarna inte införs

och att vid översyn av äldre lagstiftning regler med sådan anknytning bör

ändras.

Specialmotivering

1 § KL och 1 § KIL

I 1 § första stycket KL sägs i första meningen att riket är indelat i kommuner

och i andra meningen att kommunerna är landskommuner, köpingar

och städer. Enligt 1 § KIL förstås i den lagen med kommun landskommun,

köping och stad.

Kommittén föreslår att andra meningen i 1 § första stycket KL samt hela

1 § KIL upphävs.

Kammarkollegiet anser att förslaget innebär att KL kommer att sakna

uppgift om vad som avses med kommun. Kollegiet, som finner detta otillfredsställande,

föreslår att i 1 § KL sägs att kommunerna är borgerliga

primärkommuner. En sådan begreppsbestämning behövs enligt kollegiet i

sådana författningar i vilka begreppet kommun f. n. används i annan betydelse,

t. ex. förordningen den 3 juni 1965 (nr 268) om skatteutjämningsbidrag.

Enligt 2 § nämnda förordning förstås i förordningen med kommun

landskommun, köping, stad, landstingskommun, församling, pastorat och

annan kyrklig samfällighet som har beskattningsrätt. Att där byta ut

landskommun, köping eller stad mot kommun anser kollegiet inte tänkbart.

Enligt kollegiets mening skulle det vidare vara direkt olämpligt att inte i

KIL uttryckligen ange på vilka slags kommuner lagen är tillämplig, sär
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

skilt som 2 kap. KIL inleds med en paragraf i vilken anges på vilka slags

församlingar lagen är tillämplig. Också i 1 § KIL bör därför enligt kollegiet

begreppet kommun definieras som borgerlig primärkommun.

Departementschefen. Enligt numera tillämpad lagstiftningspraxis används

beteckningen kommun i samma betydelse som borgerlig primärkommun,

dvs. som eu sammanfattande beteckning på landskommun, köping och stad

när inte annat sägs. Beteckningen borgerlig primärkommun har däremot

inte hittills använts i författningsspråket. Jag kan inte finna att något

skulle stå att vinna genom att införa denna beteckning. Jag förordar alltså

att kommitténs förslag i fråga om 1 § KL och 1 § KIL genomförs. Genom

ändringen i KL slås fast att kommun används som enhetlig beteckning på

vad som tidigare betecknades som landskommun, köping resp. stad.

75 § KL

Enligt första stycket skall fullmäktiges beslut om allmän plan för hushållningen

med stads donationsjord för att få gällande kraft godkännas av

länsstyrelsen.

Kommittén föreslår att denna bestämmelse flyttas till KLP.

Departementschefen. Statsmakternas tidigare omnämnda beslut om avveckling

av vissa av städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande

till staten innebar bl. a. att städernas innehav av donationsjord

skulle avvecklas. Kammarkollegiet har uppgett att plan som nu är i fråga

under senare år fastställts bara för två städer. Dessas innehav har avvecklats

eller skall inom kort avvecklas. Som kammarkollegiet anfört bör därför

bestämmelsen upphävas helt.

Lag med anledning av införande av enhetlig kommunbeteckning, m. m.

Som jag redan framhållit måste en särskild bestämmelse ges som fr. o. m.

den 1 januari 1971, då beteckningarna landskommun, köping och stad

mönstrats ut ur bl. a. KL, reglerar tillämpningsområdet för bestämmelser

i annan lagstiftning med anknytning till dessa kommunbeteckningar. En

regel härom bör ges i en särskild lag. I denna bör vidare tas upp en bestämmelse

att föreskrift som anknyter till de genom ändringen i bl. a. KL utmönstrade

beteckningarna på kommunens fullmäktige och styrelse samt

drätselorganet i stad med stadskollegium skall avse motsvarande organ enligt

deras nya beteckningar.

I denna lag har också bestämmelser om avskaffande av municipalsamhällena

och av städernas auktionsmonopol sin plats.

Jag förordar att lagen benämns lag med anledning av införande av enhetlig

kommunbeteckning, m. m.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

1 §•

I princip bör bestämmelse om landskommun, köping och stad avse kommun

som enligt den kommunindelning som gällde vid utgången av år

1970 var landskommun, köping resp. stad. För kommun som berörs av

ändring i kommunindelningen den 1 januari 1971 eller senare bör gälla

detsamma som om hittillsvarande praxis i fråga om kommunbeteckningar

fortsatte att tillämpas. Det betyder att stads- resp. köpingsbestämmelser

bör avse inte bara kommun som består av en gammal stad resp. köping

utan också kommun i vilken en gammal stad resp. köping ingår. I de senare

fallen bör emellertid Kungl. Maj :t ha möjlighet att i ärende om ändring

i kommunindelningen inskränka en bestämmelses giltighet till viss del

av kommunen, närmast till den del som motsvarar den gamla staden resp.

köpingen. Bestämmelse om landskommun bör gälla, förutom kommundelar

som genom sådant förordnande undantas från stads- och köpingsbestämmelsers

giltighet, kommun som består av ett eller flera områden vilka enligt

den vid utgången av år 1970 gällande kommunindelningen utgjorde eller

ingick i landskommun.

Jag förordar att bestämmelsen utformas i enlighet härmed.

3 §.

De återstående municipalsamhällena bör upplösas genom beslut i varje

särskilt fall. Frågor härom torde få anmälas senast under år 1970 för

Kungl. Maj :t. Alla bestämmelser om municipalsamhälle bör upphöra att

gälla vid utgången av år 1970. Jag förordar att sådana bestämmelser i KL,

KIL och KFL upphävs i samband med de ändringar som jag förordar i

övrigt. Som jag redovisat tidigare finns emellertid åtskilliga bestämmelser

om municipalsamhälle också i annan lagstiftning. Dessa bör upphävas genom

en generell bestämmelse, som lämpligen tas in i denna paragraf.

4 §.

De nuvarande städernas auktionsmonopol bör upphävas i princip vid

utgången av år 1970. Därefter kan alltså ingen kommun börja utöva ett

sådant monopol. De städer som utövar monopol vid utgången av år 1970

bör dock —- såsom förordats i det föregående — få fortsätta härmed till

utgången av år 1972. För det fall att kommun, som motsvarar sådan stad,

den 1 januari 1971 eller senare berörs av ändring i kommunindelningen bör

föreskrivas att kommun i vilken stadens område ingår får utöva monopolet

inom detta område eller det större område som Kungl. Maj :t i ärende om

ändring i kommunindelningen bestämmer. Regler härom bör ges i denna

paragraf.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Knngl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

Ikraftträdande m. m.

Den särskilda lagen bör liksom de förordade lagändringarna träda i

kraft den 1 januari 1971. Utan särskild föreskrift skall de nya bestämmelserna

redan dessförinnan tillämpas i fråga om åtgärder som behövs för

eller avser bestämmelsernas framtida tillämpning. Det innbär t. ex. att de

nya bestämmelserna skall beaktas i sådana beslut om ändring i den kommunala

indelningen som skall träda i kraft den 1 januari 1971. För att åstadkomma

att de allmänna kommunalvalen år 1970 kommer att avse kommunens

fullmäktige enligt dessas nya beteckning bör emellertid vissa bestämmelser

i KVL ändras med verkan redan fr. o. m. nämnda val. Frågan härom

torde få anmälas i annat sammanhang.

Hemställan

I enligt med det anförda har inom kommunikationsdepartementet upprättats

förslag till

1) lag om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753),

2) lag om ändring i kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr

50),

3) lag om ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning,

4) lag om ändring i lagen den 3 december 1965 (nr 596) om kommunala

sammanläggningsdelegerade,

5) lag om ändring i landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319),

6) lag om ändring i lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund,

7) lag med anledning av införande av enhetlig kommunbeteckning, m. in.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

antaga förslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. KU 1969:49 Utlåtande i anledning av två propositioner med förslag till vissa ändringar i kommunallagstiftningen m. m. jämte följdmotioner. Ärendet Utskottet hänvisar till s. 2 i texten
  2. KU 1969:44 Utlåtande med förslag till ändringar i kommunallagen i anledning av två propositioner jämte följdmotioner. Ärendet Under vårsessionen framlades proposition nr 6 s. 1 i texten
  3. 1LU 1969:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i giftermålsbalken m. m. s. 27 i texten
  4. KU 1969:26 Memorial angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden. Konstitutionsutskottet får härmed jämlikt 58 § riksdagsordningen göra framställning om uppskov till s. 1 i texten