Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, m. m

1969-03-28 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:88, Med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1969

1

Nr 88

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag med

särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning,

m. m.; given Stockholms slott den 28 mars 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning,

2) lag om ändring i lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank,

dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att särskilda bestämmelser om undantag från riksbankslagens

föreskrifter beträffande riksbankens sedelutgivningsrätt skall

gälla även för tiden den 1 juli 1969—den 30 juni 1970. Därvid föreslås, att

maximibeloppet för sedelutgivningsrätten höjs från 12 till 13 miljarder kr.

Samtidigt föreslås att riksbanken under samma tid får fortsatt befrielse från

skyldigheten att vid anfordran inlösa bankens sedlar med guld.

Vidare föreslås att riksbanken bemyndigas förvärva ytterligare aktier i

banken för internationell betalningsutjämning. Detta förslag föranleder ändring

i riksbankslagen. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 88

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition nr 88 år 1969

Förslag

till

Lag

med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning

Härigenom förordnas, att under tiden den 1 juli 1969—den 30 juni 1970

följande särskilda bestämmelser skall gälla i stället för bestämmelserna i

9 § och 11 § första stycket lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges

riksbank1.

1 §•

Riksbanken får utge sedlar till ett belopp av högst tretton miljarder kronor.

2 §•

Under tid då riksdagen ej håller session får Konungen på framställning

av fullmäktige i riksbanken och efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret

medge riksbanken att utge sedlar till ett belopp av ytterligare högst

sjuhundra miljoner kronor, om det är nödvändigt med hänsyn till utomordentliga

omständigheter. Blir sådant medgivande icke godkänt av riksdagen

inom tjugo dagar från början av nästa session, upphör medgivandet att gälla

vid utgången av nämnda tid.

3 §•

Som riksbankens metalliska kassa räknas allt guldmynt och omyntat guld

som tillhör riksbanken. 1

1 Senaste lag i ämnet se 1968:256.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1969

3

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank

Härigenom förordnas, att 16 § lagen den 30 juni 1934 för Sveriges riksbank1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

16 §.

Riksbanken må-----------ovan sägs.

Därjämte må riksbanken förvärva Därjämte må riksbanken förvärva

aktier i banken för internationell be- aktier i banken för internationell betalningsutjämning

(Banque des Reg- talningsutjämning (Banque des Réglements

internationaux) intill be- lements internationaux).

lopp, som bestämmes av Konungen

och riksdagen.

1 Senaste lydelse av 16 § se 1939:203.

It Hihang till riksdagens protokoll 1069. 1 samt. Nr 88

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds proposition nr 88 år 1969

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 28

mars 1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson,

Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om särskilda bestämmelser

om riksbankens sedelutgivning, m. m. och anför.

Sedelutgivning in. in.

Riksbankens rätt att ge ut sedlar grundas på 72 § regeringsformen. Enligt

detta lagrum har riksbanken även skyldighet att vid anfordran lösa in utgivna

sedlar med guld efter deras lydelse, om inte Kungl. Maj :t och riksdagen

i viss ordning medger undantag. Närmare föreskrifter om sedelutgivningen

finns i 9—11 §§ lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank (riksbankslagen),

som innehåller regler om sedeltak, sedeltäckning och riksbankens

metalliska kassa. Riksbankslagens bestämmelser i dessa hänseenden

har emellertid inte ägt tillämpning sedan år 1940. En redogörelse för författningar

i dessa ämnen, utfärdade år 1939 och senare, har lämnats i prop.

1966: 44 s. 4. Enligt lagen den 28 maj 1968 (nr 256) med särskilda bestämmelser

om riksbankens sedelutgivning gäller under tiden den 1 juli 1968—

den 30 juni 1969 i stället för 9 § och 11 § första stycket riksbankslagen särskilda

bestämmelser. Riksbanken får enligt dessa ge ut sedlar till ett maximibelopp

av 12 miljarder kr. Därutöver får Kungl. Maj :t under tid när riksdagen

inte håller session på framställning av riksbanksfullmäktige och efter

hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret medge riksbanken att ge ut sedlar

till ett belopp av ytterligare högst 700 milj. kr., om det är nödvändigt med

hänsyn till utomordentliga omständigheter. Medgivandet upphör att gälla

om riksdagen inte godkänner det inom 20 dagar från början av nästa riksdagssession.

Som riksbankens metalliska kassa räknas allt guldmynt och

omyntat guld som tillhör riksbanken.

Genom kungörelsen den 28 maj 1968 (nr 257) om befrielse för riksbanken

under viss tid från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1969

guld har Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens medgivande befriat riksbanken

från denna skyldighet för tiden t. o. m. den 30 juni 1969. Banken har

dock rätt att dessförinnan återuppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena

ger anledning till detta.

Angående utredningar om riksbankens sedelutgivningsrätt samt bankoutskottets

utlåtanden med anledning av den provisoriska lagstiftningen hänvisas

till prop. 1965: 72 s. 6. Vidare kan nämnas att bankoutskottet behandlat

frågan om den provisoriska lagstiftningen senast i BaU 1968: 34.

I skrivelse den 19 februari 1969 har fullmäktige i riksbanken hemställt att

gällande lagstiftning med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivningsrätt

ges förlängd giltighet till utgången av juni 1970 och att maximibeloppet

för sedelutgivningsrätten i samband därmed höjs till 13 miljarder

kr. Härjämte har fullmäktige begärt att riksbanken för tiden den 1 juli 1969

—den 30 juni 1970 fritas från skyldigheten att inlösa sina sedlar med guld,

med rätt dock för riksbanken att före utgången av denna tid återuppta inlösningen

av bankens sedlar om förhållandena ger anledning till detta.

I skrivelsen har fullmäktige vidare anfört.

Vid utgången av år 1968 utgjorde beloppet utelöpande sedlar 10 581 milj.

kr. Det högsta beloppet under året redovisades emellertid den 23 december

och uppgick till 11 243 milj. kr. När sedelomloppet var som störst under året

förelåg sålunda en marginal för ytterligare sedelutgivning om 757 milj. kr.,

motsvarande omkring 6,7 % av den då utelöpande sedelmängden. Om beloppet

utelöpande sedlar vid de skilda rapportdagarna under år 1968 jämföres

med motsvarande siffror för föregående år, finner man att förändringarna i

sedelomloppets omfattning varierat mellan en ökning av 4,2 %, som förelåg

den 23 mars och 7 maj samt en höjning av 14,2 %, som registrerades den 7

december. Då sedelmängden den 23 december nådde sin största omfattning

var ökningen 9,3 %. Om sedelomloppet under år 1969 skulle procentuellt öka

lika mjrcket som under år 1968, skulle det utelöpande beloppet sedlar den

23 december 1969 komma att ligga inemot 12 300 milj. kr. Det synes emellertid

önskvärt att sedeltaket höjs inte obetydligt härutöver. För det första

måste understrykas att försöken att bedöma sedelomloppets genomsnittliga

ökning mera är gissningar än egentligen beräkningar. Vidare kan sådana

ovidkommande omständigheter som kalendariska förhållanden ge betydande

utslag vissa rapportdagar. Ytterligare måste hållas en marginal för ändrade

betalnings- och kassahållningsvanor. Härför torde man numera böra

räkna med ett belopp av omkring 500 milj. kr. Av dessa skäl torde maximibeloppet

för riksbankens sedelutgivningsrätt för nästa budgetår böra höjas

med förslagsvis 1 miljard kr.

Över framställningen har efter remiss yttrande avgetts av fullmäktige i

riksgåldskontoret, som inte haft något att erinra mot bifall till riksbanksfullmäktiges

förslag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1969

Banken för internationell betalningsutjämning (BIS)

Enligt 16 § tredje stycket riksbankslagen får riksbanken förvärva aktier

i BIS intill belopp, som bestäms av Kungl. Maj :t och riksdagen. Beloppet har

fastställts till nominellt 20 milj. schweiziska francs (prop. 1930: 274, BaU 39,

rskr 189 samt Kungl. Maj :ts beslut den 9 maj 1930). Riksbanken tecknade

när BIS bildades 4 000 aktier på nominellt 10 milj. schweiziska guldfrancs1.

Av det tecknade beloppet har 25 % inbetalts. Ytterligare aktieförvärv har hittills

inte gjorts.

BIS grundades år 1930 (jfr prop. 1930: 274). Enligt stadgarna har BIS till

uppgift att befordra samarbete mellan centralbanker och underlätta internationella

finansiella operationer samt att efter avtal med intresserade regeringar

vara förvaltare eller ombud vid internationella betalningar. Banken,

som har sitt säte i Basel, har ett aktiekapital på 500 milj. guldfrancs. Antalet

aktier är 200 000. Varje aktie lyder på 2 500 guldfrancs.

Majoriteten av aktiekapitalet innehas av sex av de ursprungliga stiftarna,

nämligen centralbankerna i Belgien, Storbritannien, Frankrike, Tyskland,

Italien samt en nordamerikansk bankgrupp.

I BIS:s styrelse skall enligt stadgarna ingå cheferna för de centralbanker

som varit stiftare, representanter för finans, industri och handel samt högst

nio personer från länder som inte deltagit i bankens stiftande. Sverige har

sedan år 1931 varit representerat i BIS:s styrelse genom riksbankschefen.

År 1968 var aktieutdelningen i BIS 12 % på den inbetalade delen av aktiekapitalet.

BIS har under åren kommit att få allt större betydelse när det gäller det

internationella samarbetet. Sålunda fungerade BIS som agent vid avräkningar

inom Europeiska Betalningsunionen (EPU) och fullgör motsvarande

uppgifter inom Europeiska Monetära Avtalet (EMA). Vidare har BIS medverkat

vid olika centralbanksarrangemang, som syftar till att lätta påfrestningarna

på det internationella betalningssystemet. I det system av ömsesidiga

lånearrangemang som Federal Reserve Bank i USA byggt upp ingår

också BIS tillsammans med vissa centralbanker. Samarbetet inom BIS erbjuder

ständiga informella kontakter både mellan centralbankschefer och

mellan tjänstemän på lägre nivåer. Det utbyte av informationer och synpunkter

på utvecklingen som därigenom kommer till stånd är av stort

värde.

I skrivelse den 6 mars 1969 har fullmäktige i riksbanken föreslagit att

riksbanken medges rätt att teckna ytterligare aktier i BIS i samband med

en förestående ökning av bankens aktiekapital. Riksbanksfullmäktige anför

i huvudsak följande härom. BIS:s styrelse har föreslagit att banken vid

extra bolagsstämma beslutar höja bankens aktiekapital från 500 milj. till

f 1 En guldfranc motsvarar''f. n. ca 1.70 kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1969

7

1 500 milj. guldfrancs. Avsikten är att under en period på ett år lägga ut

eu andra aktietranch på 200 000 aktier som fondemission och erbjuda denna

till bankens nuvarande aktieägare. Styrelsen skulle därefter få bemyndigande

att utlägga en tredje aktietranch som nyemission också den på

200 000 aktier. Denna tranch skall reserveras för centralbanker. Genom

emissionerna skulle BIS:s ej inbetalade aktiekapital komma att öka från

f. n. 3/4 av 500 milj. guldfrancs, dvs. 375 milj. guldfrancs till 1 125 milj.

guldfrancs. Vid fondemissionen skall enligt styrelsens förslag för en gammal

aktie erbjudas en ny, varvid BIS ur fonderade medel erlägger kontantdelen.

Det anses självfallet att de centralbanker som är aktieägare i

BIS kommer att teckna sig för de nya aktierna. Även flertalet enskilda

aktieägare torde komma att begagna sig av teckningsrätten. För den

händelse vissa enskilda aktieägare inte önskar delta i teckningen avser man

att föreslå att de centralbanker som är representerade i bankens styrelse åtar

sig att teckna återstående aktier i emissionen. Nyemissionen motiveras —

förutom av en önskad ökning av bankens kapitalstyrka -—• också av önskemålet

att kunna bereda ytterligare centralbanker tillfälle att bli aktieägare

i BIS. Intresse har anmälts av bl. a. centralbankerna i Japan och Ganada.

Aktierna i den tredje tranchen kommer att emitteras till överkurs. Fullmäktige

anser det självfallet att riksbanken vid den blivande fondemissionen i

BIS bör hålla sin andel i banken och sålunda teckna sig för på riksbanken

omedelbart belöpande aktier. Deltagande i fondemissionen kommer samtidigt

att medföra, att den förpliktelse som nu åvilar riksbanken att vid anfordran

erlägga tecknat men inte inbetalt aktiekapital kommer att fördubblas från

f. n. 7,5 milj. till 15 milj. guldfrancs. Skulle riksbanken erbjudas att — utöver

vad som belöper på riksbanken till följd av dess aktieinnehav — teckna

ytterligare aktier i BIS i den andra eller tredje aktietranchen, är det önskvärt

att också en sådan möjlighet tillvaratas. För detta talar inte bara betydelsen

av att allmänt stödja och utveckla samarbetet inom BIS. Det torde också vara

ett direkt svenskt intresse att säkra den kontaktmöjlighet Sverige har inom

BIS genom den styrelseplats riksbanken förfogat över. Huruvida en ytterligare

ekonomisk insats bör bedömas som en mer eller mindre förmånlig ekonomisk

placering, blir däremot av underordnad betydelse. Trots att aktierna

i en tredje aktietranch utläggs till överkurs, lär emellertid enligt fullmäktiges

bedömande en tillfredsställande förräntning vara att vänta. Fullmäktige

föreslår således, att riksbanken fullt ut begagnar de erbjudanden om

aktieteckning som kan komma att lämnas riksbanken. Om det bemyndigande

att förvärva aktier i BIS intill 20 milj. schweiziska francs som lämnats

riksbanken kan tolkas så, att vad där sägs om schweizerfrancs numera anses

gälla guldfrancs, har riksbanken möjlighet att fördubbla sitt aktieinnehav

i BIS. Under denna förutsättning skulle riksbanken alltså kunna utan ändring

av gällande bestämmelser teckna sig för de aktier i andra aktietranchen

som belöper på riksbanken p. g. a. dess nuvarande aktieinnehav. Men där
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1969

med skulle också rätten att förvärva aktier i BIS vara helt utnyttjad. Att

den nuvarande begränsningen av aktieinnehavet till 20 milj. schweiziska

francs behöver höjas förefaller alltså klart, även om det ännu ej kan bedömas

i vilken utsträckning teckningsrätt kan komma att erbjudas riksbanken.

I och för sig är det givetvis möjligt att bestämma ett nytt tak för riksbankens

innehav som med säkerhet kommer att inrymma vad som maximalt

kan belöpa på riksbanken. Det naturliga förefaller emellertid riksbanken

vara att Sverige skall delta i samarbetet i BIS genom att förvärva de aktier

i banken som kan komma att erbjudas. Det finns då ej anledning att beloppsmässigt

fixera nominella värdet av de aktier riksbanken får inneha.

Den begränsning som gjorts i stadgandet i 16 § riksbankslagen att riksbanken

får inneha aktier i BIS endast »intill belopp, som bestämmes av Konungen

och riksdagen» bör alltså kunna utgå.

Departementschefen

I fråga om riksbankens rätt att ge ut sedlar gäller f. n. — i stället för riksbankslagens

motsvarande bestämmelser — föreskrifterna i lagen den 28 maj

1968 med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning. Dessa

bestämmelser innebär bl. a., att riksbanken får ge ut sedlar till ett belopp av

högst 12 miljarder kr. 1968 års lag, som gäller till utgången av juni 1969, har

liksom den föregående lagstiftningen på området tillkommit som eif provisorium.

Riksbanksfullmäktige har hemställt om förlängning av den provisoriska

lagstiftningen under ytterligare ett år. Riksgäldsfullmäktige har inte haft

något att erinra mot detta. Även jag biträder förslaget.

Samtidigt har riksbanksfullmäktige föreslagit eu höjning av maximibeloppet

för sedelutgivningen från nuvarande 12 miljarder kr. till 13 miljarder

kr.

Riksbanksfullmäktige anser höjningen nödvändig för att riksbanken skall

kunna möta eu procentuellt sett lika stor ökning av den utelöpande sedelmängden

som år 1968 och dessutom erhålla en tillräcklig marginal för andra

ökningar av sedelbehovet. Jag bär ingen erinran mot förslaget och förordar

att bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning under tiden den 1 juli

1969—den 30 juni 1970 meddelas genom särskild lag i överensstämmelse

med 1968 års lag i ämnet men med den jämkningen att maximibeloppet för

sedelutgivningen höjs till 13 miljarder kr.

Vad sedan angår riksbankens skyldighet att vid anfordran lösa in utgivna

sedlar med guld efter deras lydelse biträder jag riksbanksfullmäktiges förslag

om befrielse från denna skyldighet för tiden den 1 juli 1969—den 30

juni 1970. Banken bör dock liksom nu ha rätt att åter uppta inlösningen av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1969 9

bankens sedlar före utgången av denna tid, om förhållandena skulle ge anledning

till detta.

Banken för internationell betalningsutjämning (BIS), som ursprungligen

tillskapades främst som ett organ för genomförande av de tyska skadeståndsbetalningarna

efter första världskriget, har under senare år kommit

att spela en allt större roll i internationella sammanhang som samarbetsorgan

och kontaktpunkt för centralbanker och andra finansiella institutioner.

Aktiekapitalet har sedan bankens tillkomst varit oförändrat 500 milj.

schweiziska guldfrancs. Den ökning av kapitalet till 1 500 milj. som nu föreslås

har till syfte dels att få en bättre kapitalrelation till bankens förpliktelser,

dels att bereda ytterligare centralbanker möjlighet till delägarskap.

I likhet med riksbanksfullmäktige är jag av den meningen att riksbanken

bör utnyttja inte bara de teckningsrätter som erbjuds i fondemissionen utan

också andra möjligheter till aktieförvärv i BIS. Riksbanken bör därför lämpligen

ges ett bemyndigande att förvärva aktier i BIS utan begränsning till

visst högsta belopp. Jag föreslår alltså att 16 § riksbankslagen ändras på

sätt riksbanken föreslagit.

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag

till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning och

lag om ändring i lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

1) antaga nyssnämnda lagförslag,

2) medge, att riksbanken för tiden den 1 juli 1969—den

30 juni 1970 fritas från skyldigheten att vid anfordran inlösa

av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse,

med rätt dock för riksbanken att före utgången av denna

tid återuppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena

ger anledning till detta.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690225

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1969:255 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Ma]:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, m. in. a1 i texten
  2. BU 1969:25 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, in. m., jämte motioner. s. 6 i texten