Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt, m. /ii

1970-04-03 · 30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:123, Med förslag till förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt, m. /ii

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

1

Nr 123

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt,

m. /ii.; given Stockholms slott den 3 april

1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag,

dels föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen (1968:430) om mervärdeskatt,

2) förordning om ändring i förordningen (1960: 396) om frihet från införselavgift

i vissa fall,

3) förordning om ändring i förordningen (1929: 307) angående tullrestitution,

dels inhämta riksdagens yttrande över härvid fogade förslag till

4) kungörelse om ändring i vägtrafikförordningen (1951:648).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i mervärdeskatten. Ändringarna

är av teknisk natur och innebär bl. a. förtydliganden av reglerna rörande

export, omläggning av beskattningen av försäljning av vara i förening med

varans inmontering i fastighet, ändrade regler för beskattning av arbete på

byggnadsföretagare tillhörig mark och en uppmjukning av bestämmelserna

rörande restitution av skatt. Vidare föreslås vissa ändringar på tullområdet,

bl. a. beträffande sambandet mellan tullfrihet och skattefrihet vid

införsel. Dessa ändringar avses skola träda i kraft den 1 juli 1970. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 saml. Nr 123

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

1) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom förordnas, att 2, 6, 8, 11 och 49 §§, punkterna 3 och 4 av anvisningarna

till 2 § samt anvisningarna till 9—11, 14 och 16 §§ förordningen

(1968: 430) om mervärdeskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

(.Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Skattskyldig är-------

2) vara som anges i 8 § 1—5,

tjänst som avser vara som nu

nämnts eller tjänst som anges i 11 §

1, 3, 4 eller 5 i vad sistnämnda punkt

avser annonsering eller annan reklam

för skattepliktig vara eller

tjänst för utländsk uppdragsgivares

räkning.

Skattskyldig är vidare den som i

yrkesmässig verksamhet omsätter

vara eller tjänst genom utförsel.

Konungen kan------- —

När särskilda----—----

Om skatt — —------

(Se vidare anvisningarna.)

— — eller tjänst,

2) vara som anges i 8 § 1—5,

tjänst som anges i 10 § och avser

vara som nu nämnts eller tjänst

som anges i 11 § 1, 3, 4 eller 5 i vad

sistnämnda punkt avser annonsering

eller annan reklam för utländsk

uppdragsgivares räkning.

Skattskyldig är vidare den som i

yrkesmässig verksamhet omsätter

sådan vara eller tjänst som anges i

första stycket genom utförsel (export).

11 §§•

-— stycket föreligger.

0 §§•

(Se vidare anvisningarna.)

6

Redovisningsskyldighet föreligger

icke, så länge det kan antagas att

den skattepliktiga omsättningen un
der

närmast följande tolvmånaders
period

ej kommer att överstiga

10 000 kronor. Redovisningsskyldighet

föreligger dock alltid vid omsättning

som avses i 2 § första stycket

2 eller andra stycket.

Redovisningsskyldighet föreligger

icke för kalenderår under vilket den

skattepliktiga omsättningen ej överstigit

10 000 kronor eller, i fråga om

kalenderår under vilket skattepliktig

verksamhet påbörjats eller upphört,

ett häremot svarande belopp för den

tid verksamheten bedrivits. För verksamhet

som upphört under samma

kalenderår som den påbörjats eller

nästföljande kalenderår föreligger

icke redovisningsskyldighet om den

skattepliktiga omsättningen ej överstigit

10 000 kronor under den tid

1 Förordningen omtryckt 1969: 237.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

(Nuvarande lydelse)

När särskilda — —-------

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

verksamheten bedrivits. Redovisningsskyldighet

föreligger dock alltid

vid omsättning som avses i 2 §

första stycket 2 eller andra stycket.

— första stycket.

(Se vidare anvisningarna.)

Från skatteplikt------- -

7) personaltidning, program och

katalog, när varan säljes eller utlämnas

av utgivare som icke är

skattskyldig för annan verksamhet

eller införes till landet för sådan utgivares

räkning,

8) konstverk, som--------

(Se vidare anvisningarna.)

--till prenumerant,

7) personaltidning, program och

katalog, när varan tillhandahålles

utgivare som icke är skattskyldig

och när varan säljes eller utlämnas

av sådan utgivare eller införes till

landet för sådan utgivares räkning,

---— om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

11 §•

Från skatteplikt-------

3) transport av vara till eller från

utlandet eller transport i samband

med renhållning,

4) bärgning av

5) införing av annons i tryckalster

som är undantaget från skatteplikt

enligt 8 § 6 eller 7 samt annonsering

eller annan reklam för

skattepliktig vara eller tjänst för utländsk

uppdragsgivares räkning,

6) visning av-— ------— -

(Se vidare anvisningarna.)

Överstiger ingående

Understiger skillnaden mellan ingående

skatt och utgående skatt

1 000 kronor, återbetalar länsstyrelsen

beloppet endast när skillnaden

icke kan avdragas eller kvittas enligt

17 § tredje stycket.

--samt resgodsbefordran,

3) transport av vara till eller från

utlandet, transport i samband med

renhållning samt transport eller annan

skattepliktig tjänst inom landet

som avser importvara eller exportvara

och som speditör eller

fraktförare tillhandahåller utländsk

uppdragsgivare i samband med införseln

eller utförseln,

sådan bärgning,

5) införing av annons i tryckalster

som är undantaget från skatteplikt

enligt 8 § 6 eller 7 samt annonsering

eller annan reklam för

utländsk uppdragsgivares räkning

med avseende på vara eller tjänst

som anges i 2 § första stycket,

av veterinär.

(Se vidare anvisningarna.)

överskjutande beloppet.

Understiger skillnaden mellan ingående

skatt och utgående skatt

1 000 kronor, återbetalar länsstyrelsen

skillnadsbeloppet när det icke

kan avdragas eller kvittas enligt 17 §

fjärde stycket. Föreligger särskilda

skäl, kan länsstyrelsen även i annat

fall besluta om återbetalning av belopp

under 1 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Skattskyldig som---—

Överstiger skatt----

Den som-------

Vid återbetalning---

Fordran på-------

I övrigt-------

(Föreslagen lydelse)

--—- — ingående skatt.

---överskjutande beloppet.

- för mycket.

----- restavgift avräknas.

--eller utmätas.

av mervärdeskatt.

Anvisningar

till 2 §.

3. Den som i egenskap av ombud

förmedlar skattepliktig vara eller

tjänst är skattskyldig om han uppbär

likviden för varan eller tjänsten,

exempelvis såsom kommissionär vid

försäljning i kommission.

Vid försäljning------—

4. Som export räknas bl. a. omsättning

av vara eller tjänst på fartyg

och luftfartyg i utrikestrafik

samt omsättning som innebär försäljning

eller uttag av vara eller tillhandahållande

av tjänst till eller för

bruk på sådant fartyg eller luftfartyg.

Vidare räknas exempelvis arkitektarbete

som avser anläggning

utom landet till export.

3. Den som i egenskap av ombud

förmedlar vara eller tjänst som anges

i 2 § första stycket är skattskyldig

om han uppbär likviden för varan

eller tjänsten, exempelvis såsom

kommissionär vid försäljning i kommission.

--- för auktionsförrättare.

4. Som export räknas bl. a. omsättning

av vara eller tjänst på fartyg

och luftfartyg i utrikestrafik

samt omsättning som innebär försäljning

eller uttag av vara eller tillhandahållande

av tjänst till eller för

bruk på sådant fartyg eller luftfartyg.

Som export räknas även varuförsäljning

inom landet, när direkt

utförsel av varan för köparens räkning

skall ombesörjas av speditör eller

fraktförare som anlitats av säljaren

eller köparen. Motsvarande gäller

i fråga om varuförsäljning inom

landet till utländsk företagare som

hämtar varan här i landet för direkt

utförsel med eget transportmedel,

om varan är avsedd för verksamhet

som företagaren bedriver i utlandet.

Vidare räknas exempelvis arkitektarbete

som avser anläggning utom

landet till export.

till 9 §.

Omsättning av mark är skattefri. Omsättning av mark är skattefri.

Omsättes mark som utgör lagertillgång

i byggnadsrörelse och som i

sådan rörelse tillförts värde genom

skattepliktig tjänst, skall dock värde

som därigenom tillförts marken anses

som omsättning av skattepliktig

tjänst.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till 10 §.

Tjänst under--------är skattefri.

Med tillverkning på beställning avses

förfärdigande av vara av material

som huvudsakligen tillhandahålles

av beställaren.

Som skattepliktig uthyrning---eller liknande.

Med servering-------eller plats.

Som skattepliktig anses---andra lokaler.

Till skattepliktig-----eller anläggning.

Tjänst som —----som transporttjänst.

Med annonsering---• — s. k. Ijustidning.

till 11 §.

Undantaget under------skattepliktig transporttjänst.

Med transport------tillfälligt transportuppdrag.

Undantaget under 3 för tjänst för

utländsk uppdragsgivares räkning

gäller endast när tjänsten har avseende

på verksamhet som uppdragsgivaren

bedriver och som skulle ha

medfört skattskyldighet till mervärdeskatt,

om den bedrivits här i landet.

till 14

I beskattningsvärdet-----

Med vederlag------—--

Vid beräkning —---------

Vid omsättning-------—

Varas saluvärde---------

Försäljning av vara i förening

med varans inmontering i fastighet

anses i sin helhet som varuförsäljning,

när vederlaget till minst 80

procent utgör ersättning för varan.

Vid sådan försäljning utgöres beskattningsvärdet

således av vederlaget

för både vara och inmontering.

----än mervärdeskatt.

— liknande handling.

--av kundväxel.

--jämförlig omsättning.

--i kommunalskattelagen.

Vid sådan försäljning av vara i

förening med varans inmontering i

fastighet som ej utgör byggnadseller

anläggningsentreprenad och ej

ingår såsom ett led i sådan entreprenad,

exempelvis försäljning i förening

med inmontering av enbart

spis eller kylskåp, utgöres beskattningsvärdet

av hela vederlaget. Uttages

särskild ersättning för inmonteringen,

bestämmes beskattningsvärdet

för denna del av vederlaget

enligt vad som gäller för tjänst som

avser fastighet.

Vid skattepliktig omsättning av

inventarium eller annan tillgång

som tillhör verksamhet utgöres beskattningsvärdet

alltid av vederlaget

eller saluvärdet eller, i fråga om

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Utgår gemensamt----—---

Vid försäljning av byggnad och

mark bestämmes det på byggnaden

belöpande vederlaget, varav beskattningsvärdet

utgör 60 procent, till

skillnaden mellan hela vederlaget

och saluvärdet av marken vid försäljningstillfället.

Uttages del av

byggnad bestämmes beskattningsvärdet

till skälig del av beräknat

saluvärde för hela byggnaden.

Med monteringsfärdigt

(Föreslagen lydelse)

monteringsfärdigt hus, 60 procent av

vederlaget eller saluvärdet.

--— skälig grund.

Vid försäljning av byggnad anses

särskild ersättning för tjänst som avses

i 10 § 5 som vederlag för sådan

tjänst.

Vid försäljning av byggnad och

mark bestämmes det på byggnaden

belöpande vederlaget till skillnaden

mellan hela vederlaget minskat med

särskild ersättning för tjänst som avses

i 10 § 5 och saluvärdet av marken

vid försäljningstillfället. Ingår i

saluvärdet av marken värde som enligt

anvisningarna till 9 § skall anses

som omsättning av skattepliktig

tjänst, bestämmes beskattningsvärdet

härför enligt It § andra stycket. Motsvarande

gäller vid annan omsättning

av mark som utgör lagertillgång

i byggnadsrörelse. Uttages del

av byggnad bestämmes beskattningsvärdet

till skälig del av beräknat

saluvärde för hela byggnaden. Vad

nu sagts gäller även i fråga om sådant

värde som avses i anvisningarna

till 9 §, när mark uttages för att

delvis användas för annat ändamål

än för stadigvarande bruk i byggnadsrörelsen.

--sätt färdigmonterat.

till 16 §.

Faktura eller motsvarande handling

skall utöver beskattningsvärde

och skattebelopp innehålla uppgift

om kundens namn och adress eller

annan för kundens identifiering

godtagbar angivelse, transaktionens

art samt platsen för varas mottagande.

Faktura eller motsvarande handling

skall utöver beskattningsvärde

och skattebelopp innehålla uppgift

om utställarens och mottagarens

namn och adress eller annan för

identifieringen godtagbar angivelse,

transaktionens art samt platsen för

varas mottagande.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1970.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

i

2) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen (1960: 396) om frihet från införselavgift

i vissa fall

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen (1960: 396) om frihet från införselavgift

i vissa fall skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

1

Införes vara till riket under sådana

omständigheter vilka för tullpliktig

vara medföra rätt till tullfrihet

enligt 4 §, 6 § 1 mom. eller 8—12 §§

tulltaxeförordningen, skall icke heller

utgå skatt eller annan avgift som

på grund av införseln eljest skolat

erläggas till tullverket.

Vad i första stycket sägs skall i

fall som avses i 6 § 1 mom. tulltaxeförordningen

gälla endast om varan

återinföres av den som utfört densamma.

(Föreslagen lydelse)

§•

Införes vara till riket under sådana

omständigheter vilka för tullpliktig

vara medföra rätt till tullfrihet

enligt 4 §, 6 § 1 mom. eller 8—12 §§

tulltaxeringsförordningen, skall, i

den mån Konungen förordnar därom,

icke heller utgå skatt eller annan

avgift som på grund av införseln

eljest skolat erläggas till tullverket.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1970.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

3) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen (1929: 307) angående tullrestitution

Härigenom förordnas, att 2 och 9 §§ förordningen (1929:307) angående

tullrestitution skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

2 §.:

Näringsidkare äger att vid utförsel

av här i riket framställd, reparerad,

bearbetad, kompletterad eller

emballerad vara, för vars framställning,

reparation, bearbetning, komplettering

eller emballering använts

av honom från utlandet införda materialier

eller andra artiklar, åtnjuta

restitution av tull (allmän i ndustrirestitution)

för en

motsvarande myckenhet materialier

eller andra artiklar av samma slag,

vilka inom två år före utförseln av

honom införts från utlandet. Har vara

införts för att repareras, bearbetas,

kompletteras eller emballeras,

skall, då näringsidkaren återutför

sålunda behandlad vara, jämväl denna

hänföras till artiklar som nyss

sagts. Rätt till allmän industrirestitution

gäller jämväl i avseende å

artiklar, som gått förlorade vid arbetets

utförande.

{Föreslagen lydelse)

Näringsidkare äger att vid utförsel

av här i riket framställd, reparerad,

bearbetad, kompletterad eller emballerad

vara, för vars framställning,

reparation, bearbetning, komplettering

eller emballering använts av honom

från utlandet införda materialier

eller andra artiklar, åtnjuta

restitution av tull (allmän i ndustrirestitution)

för en

motsvarande myckenhet materialier

eller andra artiklar av samma slag,

vilka inom två år före utförseln av

honom införts från utlandet. Har vara

införts för att repareras, bearbetas,

kompletteras eller emballeras,

skall, då näringsidkaren återutför

sålunda behandlad vara, jämväl denna

hänföras till artiklar som nyss

sagts. Rätt till allmän industrirestitution

gäller även för artiklar, som

gått förlorade vid arbetets utförande

samt för sådana delar och tillbehör

till exportvaror framställda av näringsidkaren,

som utföras i oförändrat

skick till annan än producenten

eller den tidigare säljaren eller ombud

för någon av dem.

1 Senaste lydelse se 1960: 394.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1970

9

(Nuvarande lydelse)

9

Vill den,----------

Har rätten till tullrestitution förfallit,

skall tullbeloppet inbetalas

tillika med sex procent årlig ränta

därå, räknad från införseln. Angående

tullverkets rätt att av den

ställda säkerheten göra sig betäckt

för sagda belopp jämte ränta skall i

tillämpliga delar gälla vad eljest om

sådan rätt är föreskrivet.

(Föreslagen lydelse)

l1

---ställa säkerhet.

Har rätten till tullrestitution förfallit,

skall tullbeloppet inbetalas

jämte ränta på detta, räknad från

införseln efter räntesats som Konungen

fastställer. Angående tullverkets

rätt att av den ställda säkerheten

göra sig betäckt för sagda belopp

jämte ränta skall i tillämpliga delar

gälla vad eljest om sådan rätt är föreskrivet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1970.

4) Förslag

till

Kungörelse

om ändring i vägtrafikförordningen (1951: 648)

Härigenom förordnas, att 12 § 2 mom. vägtrafikförordningen (1951: 648)2

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

12 §.

2 mom. Interimslicens utfärdas av polismyndighet.

Ansökan om--—---fordonets identifiering.

Interimslicens för motorfordon eller

med gummihjul försedd traktor

må utfärdas endast om sökanden i

två exemplar ingiver bevis, att fordonet

är trafikförsäkrat.

Interimslicens må utfärdas endast

om utredning föreligger som visar

att fordonet antingen tillverkats här

i riket och därefter ej utförts eller

efter införsel hit förtullats för att

stadigvarande brukas här. Interimslicens

för motorfordon eller med

gummihjul försedd traktor må utfärdas

endast om sökanden i två

exemplar ingiver bevis, att fordonet

är trafikförsäkrat.

Interimslicens utfärdas---är avgiftsfri.

Interimslicens skall---eller polisman.

Närmare bestämmelser---därtill förordnar.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1964: 257.

2 Förordningen omtryckt 1967: 856.

1| Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 123

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott

den 3 april 1970.

Närvarande :

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Länge, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,

Lidbom.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i förordningen

(1968: 430) om mervärdeskatt, m. m., och anför.

I prop. 1970: 70 har riksdagen förelagts förslag om en genomgripande

skattereform, som bl. a. går ut på en höjning av mervärdeskatten till 15 %

vid ingången av år 1971. I anslutning till redogörelsen för förslaget om

ändringen av mervärdeskatten framhöll jag, att avsikten var att vissa mervärdeskattefrågor

som inte hade direkt samband med den av skattereformen

betingade höjningen skulle behandlas i en särskild proposition till vårriksdagen.

Bland de frågor som i enlighet härmed tas upp i det följande

återfinns en som särskilt uppmärksammades av bevillningsutskottet vid

behandlingen av det förslag till höjd mervärdeskatt på vissa varor som tidigare

i år antagits av riksdagen (prop. 1970: 7, BeU 1, rskr 51, SFS 4). Frågan

gäller mervärdeskatt på transaktioner som omfattar leverans av vara

i förening med varans inmontering i fastighet. Denna liksom övriga i det

följande behandlade frågor är av i huvudsak skatteteknisk natur med ingen

eller ringa inverkan på skatteunderlaget för eller avkastningen av mervärdeskatten.

I detta sammanhang vill jag ta upp till behandling även några frågor på

tullområdet av mera teknisk art, bl. a. den automatiska koppling mellan

tullfrihet och skattefrihet vid import som f. n. finns i vissa fall.

Mervärdeskatten

Inledning

Mervärdeskatten infördes den 1 januari 1969 genom förordningen (1968:

430) om mervärdeskatt (MF, omtryckt 1969:237) och ersatte då den år

1960 införda allmänna varuskatten. Liksom sistnämnda skatt är mervärde
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

11

skatten en omsättningsskatt. Skyldighet att ta ut och redovisa skatten åvilar

den som yrkesmässigt omsätter skattepliktiga objekt eller tjänster, varvid

dock skatteuttaget är begränsat till omsättning inom landet. Exporten är

således skattefri. Å andra sidan utgår skatt vid import av skattepliktiga

objekt. Skatteplikten till mervärdeskatt omfattar varor, tjänster och vissa

byggnader.

Skillnaden i tekniskt hänseende mellan den allmänna varuskatten och

mervärdeskatten ligger främst däri, att den förra utgick endast vid omsättning

och införsel till slutliga förbrukare, medan mervärdeskatt utgår vid

i princip varje omsättning och införsel. Härigenom omspänner mervärdeskatten

samtliga led i produktions- och distributionskedjan och skattskyldighet

åvilar företagare i samtliga dessa led. För att detta inte skall medföra

en dubbelbeskattning av varierande storlek beroende på antalet led

som exempelvis en vara passerar fram till den slutlige konsumenten ingår

i mervärdeskattesystemet en särskild avdragsrätt. Den innebär, att den

skattskyldige vid redovisning av skatten till staten enligt härför gällande

deklarationsförfarande har rätt att från skatten på egen omsättning dra av

skatt som utgått på inköp och tjänster för den skattepliktiga verksamheten.

Den skattskyldige lyfter med andra ord av den skatt som det åligger hans

leverantörer att redovisa till staten. Varje skattskyldig inlevererar därför

endast skillnaden mellan vad som benämns utgående och ingående skatt

i verksamheten eller skatten på mervärdet av verksamheten. Överstiger den

ingående skatten den utgående, restitueras skillnadsbeloppet. Genom att

avdragsrätten omfattar i princip alla anskaffningar och tjänster för den

skattepliktiga verksamheten, elimineras kostnadsmässigt sett skatteuttaget

på omsättningar mellan skattskyldiga. Mervärdeskatten har sålunda karaktär

av en renodlad konsumtionsbeskattning som därtill verkar neutralt i

både konsumtions- och konkurrenshänseende. Eftersom importen beskattas

och restitution sker när ingående skatt inte automatiskt kan avlyftas i mervärdeskatteredovisningen

genom avdragsrätten gäller skattens konkurrensneutrala

verkan både nationellt och internationellt. För att nå detta är även

exportörer skattskyldiga och underkastade samma redovisningsplikt som

andra skattskyldiga med skattepliktig omsättning.

Beskattningsområdet för mervärdeskatten sammanfaller nära med vad

som omfattades av den allmänna varuskatten. Vissa utvidgningar av skatteplikten

skedde dock, men dessa har varit betingade främst av mervärdeskatteprincipen

som sådan. Den största förändringen härvidlag är att skatteplikt

införts för byggnadsentreprenader och andra arbeten på fastighet och

som en konsekvens härav för byggnader som uppförs av byggnadsföretag

i egen regi för avsalu. För att denna utvidgning av beskattningsområdet

inte skulle medföra en skärpt beskattning av bostadskonsumtionen eller

ogynnsamma verkningar i konkurrenshänseende gäller för beskattningen

av byggnader och fastighetsarbeten särskilda reduceringsregler, vilka därtill

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

omfattar monteringsfärdiga hus samt serverings- och hotelltjänster. Reglerna

innebär att skatt utgår på endast 60 % av vederlaget eller, i fråga om

arkitekttjänster, gatuarbeten och vissa andra därmed jämförliga arbeten,

på endast 20 % av vederlaget. Såsom framhållits i prop. 1970: 70 har den

föreslagna höjningen av mervärdeskatten till 15 % den 1 januari 1971 inte

föranlett någon ändring av nämnda procenttal för reduceringsreglerna.

Varje skattskyldig som har att redovisa skatt för omsättning inom landet

eller export skall vara registrerad hos beskattningsmyndigheten och redovisa

skatt fortlöpande på grundval av deklaration för bestämda redovisningsperioder.

Varje sådan deklaration utgör en definitiv skatteredovisning.

Till skillnad mot vad som gällde för den allmänna varuskatten sker

ingen årlig taxering till mervärdeskatt utan i stället gäller ett förfarande

med fastställande av skatt i stil med vad som tillämpas för punktskatterna

enligt förordningen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Länsstyrelsen är beskattningsmyndighet i fråga om skattens tillämpning

inom landet och tullverket i fråga om importbeskattningen. Vid varje

länsstyrelse finns inrättat ett särskilt mervärdeskattekontor. Vidare utgör

riksskattenämnden ett centralt organ för mervärdeskatten med uppgift att

verka för en riktig och enhetlig tillämpning av skatten.

Innan jag övergår till att behandla sådana frågor som enligt min mening

bör föranleda ändringar av gällande bestämmelser vill jag framföra vissa

allmänna synpunkter på mervärdeskatten. Som jag redan anfört utgör mervärdeskatten

en form av omsättningsskatt som har en neutral verkan från

såväl konsumtions- som konkurrenssynpunkt och som därtill kan betraktas

som en renodlad konsumtionsbeskattning. Den utformning mervärdeskatten

fått, måste anses i hög grad tillgodose nämnda neutralitetsaspekter.

Vissa avsteg från en i alla delar strikt tillämpning av mervärdeskatteprincipen

har gjorts av praktiska skäl. På vissa punkter har schablonmässiga

lösningar tillgripits av samma skäl men också för att övergången till mervärdeskattesystemet

inte skulle medföra en mera betydande skärpning av

konsumtionsbeskattningen i jämförelse med verkningarna av den allmänna

varuskatten. De tidigare omnämnda reduceringsreglerna är exempel härpå.

Under den tid, som mervärdeskatten varit i kraft, har olika framställningar

gjorts till finansdepartementet om ändringar av bestämmelserna.

I flera fall har därvid åberopats att skatten utformats på ett sätt som inte

tillgodoser kravet på konkurrensneutralitet i beskattningen. Man har därvid

också särskilt framhållit att de nackdelar som detta medför förstärks

vid den höjning av skatten som är att vänta vid ingången av år 1971. Av

sådana eller andra skäl har önskemål framförts bl. a. om ytterligare undantag

från skatteplikt och om ändrad utformning av reduceringsreglernas

tillämpningsområde.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

Åtskilliga av framställningarna gäller frågor som tidigare varit föremål

för särskilda överväganden i mervärdeskattehänseende av både Kungl. Maj :t

och riksdagen utan att därvid föranleda ändringar av bestämmelserna. Vad

nu sagts gäller förnyade framställningar om undantag från skatteplikt för

frimärken, ammunition till det frivilliga skyttet och tandtekniska arbeten.

Vidare har framställningar gjorts om en utvidgning av undantaget för

konstverk till att gälla även vid försäljning genom konstgalleris medverkan

och om skattefrihet för konstgjutningar för skulptörs räkning, önskemål

har dessutom åter framförts om möjlighet för koncerner att avge gemensam

skatteredovisning för samtliga i en koncern ingående företag. Av nämnda

framställningar har den som avser undantag från skatteplikt för frimärken

efter remiss tillstyrkts av generaltullstyrelsen, poststyrelsen och en majoritet

inom riksskattenämnden. Yrkanden om undantag för frimärken har också

framförts i motioner till årets riksdag (I: 224 och II: 256) liksom yrkanden

om undantag för tandtekniska arbeten (motionerna I: 101 och II: 167).

Härjämte har framställning gjorts av innebörd, att måleriarbeten borde beskattas

enligt 20 %-regeln med hänsyn till att denna nära sammanfaller med

materialandelen i vederlaget för ett måleriarbete.

Jag har inte funnit att det i nu nämnda fall anförts nya omständigheter

som föranleder ändrad inställning till frågorna. Även om jag är medveten

om att bestämmelserna i dessa delar kan ha vissa verkningar i konkurrenshänseende,

anser jag inte att de är av sådan betydelse att ändringar av bestämmelserna

är påkallade. Från denna utgångspunkt behandlas i det följande

endast sådana frågor som enligt min mening motiverar författningsändring.

Skattskyldighetsfrågor

Enligt 2 § MF föreligger skattskyldighet för den som inom landet i yrkesmässig

verksamhet omsätter skattepliktig vara, byggnad eller tjänst eller

sådan från skatteplikt undantagen vara eller tjänst för vilken fullständig

skattefrihet åsyftas. Vidare är den skattskyldig som i yrkesmässig verksamhet

omsätter vara eller tjänst genom utförsel (export). Den som i enlighet

härmed är skattskyldig och dessutom har att redovisa skatt till staten kan

dra av ingående skatt på inköp m. m. för verksamheten i sin mervärdeskatteredovisning

och få överskjutande ingående skatt restituerad. På så sätt uppnås

en i princip fullständig skattefrihet för de ifrågavarande från skatteplikt

undantagna varorna och tjänsterna och för exporten.

Utöver dessa grundläggande bestämmelser gäller, att Kungl. Maj :t på ansökan

kan förordna om skattskyldighet för yrkesmässig omsättning av annan

tjänst än sådan som är skattepliktig eller författningsenligt undantagen

från skatteplikt. Genom denna möjlighet till frivilligt inträde i systemet har

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

skapats möjlighet att. undanröja kostnadsmässiga belastningar av mervärdeskatten

inom produktions- och distributionskedjan. Vidare kan länsstyrelsen

besluta om skattskyldighet för verksamhet redan innan omsättning som

medför skattskyldighet sker. Härigenom kan ingående skatt för verksamheten

avlyftas redan under företagets uppbyggnad.

I anvisningarna till 2 § ges kompletterande bestämmelser med avseende

på bl. a. begreppen yrkesmässighet och omsättning, skattskyldighet vid försäljning

genom ombud och skattefri export. I sistnämnda hänseende anges,

att som export räknas bl. a. omsättning av vara eller tjänst på fartyg eller

luftfartyg i utrikestrafik och omsättning som innebär försäljning eller uttag

av vara eller tillhandahållande av tjänst till eller för bruk på sådant fartyg

eller luftfartyg. Vidare räknas exempelvis arkitekttjänst som avser anläggning

utom landet som export.

Skattskyldighet enligt 2 § föreligger oavsett verksamhetens storlek. Av

praktiska skäl har dock de allra minsta verksamheterna undantagits från

skyldighet att redovisa skatt till staten. Bestämmelserna härom återfinns i

6 § och innebär, att redovisningsskyldighet inte föreligger, så länge det kan

antas att den skattepliktiga omsättningen under närmast följande tolvmånadersperiod

ej kommer att överstiga 10 000 kr. Redovisningsskyldig är

dock alltid den som omsätter sådana från skatteplikt undantagna varor och

tjänster för vilka fullständig skattefrihet åsyftats eller som exporterar skattepliktiga

varor eller tjänster. Länsstyrelsen kan dessutom när särskilda skäl

föreligger medge, att skatt skall redovisas t. v. även om den skattepliktiga

omsättningen ej överstiger 10 000 kr.

I skrivelse till finansdepartementet har Sveriges industriförbund tagit upp

vissa mervärdeskattefrågor, bl. a. med avseende på skattskyldigheten. Enligt

förbundet finns det behov av förtydliganden för att undanröja vissa svårigheter

beträffande tolkningen av begreppet export utifrån tillhandahållandet

av en vara. Förbundet anser, att export alltid bör anses föreligga, när vara,

med eller utan anlitande av mellanhand, sänds till köpare som är bosatt

utomlands. Om ett kommersiellt företag i utlandet med eget transportmedel

hämtar varan hos tillverkare eller grossist i Sverige bör detta inte förta

affären dess karaktär av export. Även försäljningar här i landet till turister

och andra besökande från utlandet bör enligt förbundet kunna betraktas

som export, om det kan styrkas att varan efter tillhandahållandet utförs ur

landet. En reglering av skattens tillämpning på sådana försäljningar är angelägen

med hänsyn till att tullverket inte längre anser sig kunna medverka

i det intygsförfarande som tidigare kommit till användning. Detta innebar,

att tulltjänsteman bestyrkte utförsel av vara genom påteckning på en av den

utresande uppvisad s. k. utgående varuanmälan, vilken därefter tillställdes

säljaren för att av honom användas som bevis för att export skett.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

15

Departementschefen. Viss oklarhet synes råda inte endast om begreppet

export i enlighet med vad industriförbundet anfört utan också beträffande

reglerna om skattskyldighet för exportör. Den grundläggande bestämmelsen

är att skattskyldighet föreligger för den som i yrkesmässig verksamhet omsätter

vara eller tjänst genom utförsel (export). Som jag redan framhållit

utgör skattskyldigheten för exportörer den tekniska förutsättningen att via

avdragsrätten i mervärdeskattesystemet åstadkomma fullständig skattefrihet

för exporten. Det är också uppenbart, att vad som här avsetts är skattefrihet

för sådana varor och tjänster som omfattas av skatteplikten eller av undantagen

från skatteplikt med fullständig skattefrihet. Skattskyldigheten i exporthänseende

bör med andra ord korrespondera med skattskyldighet för

omsättning här i landet inom ramen för beskattningens allmänna räckvidd.

Då viss oklarhet synes råda härom förordar jag, att i författningen görs

tillägg som direkt anknyter skattskyldigheten vid export till vad som medför

skattskyldighet vid omsättning inom landet. Finns särskild anledning

att utsträcka skattskyldigheten till även annan export bör detta i princip

ske genom frivilligt inträde i systemet efter Kungl. Maj :ts prövning.

Enligt industriförbundet är det oklart vad som i mervärdeskattehänseende

är att anse som export. Det har också i andra sammanhang framhållits

som en brist att MF inte innehåller någon definition av begreppet utan

endast anvisningar om vad som i speciella fall är att anse som export.

I allmänhet torde det inte råda någon tvekan om vad som utgör skattefri

export i mervärdeskattehänseende. Så snart leverans sker för direkt mottagande

utomlands föreligger export och några svårigheter att i dessa fall

i mån av behov genom verifikationer i bokföringen dokumentera en exportförsäljning

torde inte vara för handen. Jag anser därför inte att det behövs

någon särskild definition i författningen av begreppet export. Viss komplettering

av bestämmelserna kan dock vara behövlig mot bakgrund bl. a.

av vad industriförbundet framhållit. Sker leverans fob eller eif för vidare

befordran till utlandet bör leveransen tveklöst utgöra export. Säljaren och

köparen kan emellertid avtala om leverans exempelvis fritt kaj eller också

om att varan hämtas hos säljaren för att av köparen med eget transportmedel

föras till destinationsort utom landet. I mervärdeskattehänseende

är det i båda fallen fråga om tillhandahållande här i landet som formellt

skulle medföra beskattning fastän det i realiteten gäller leverans till utlandet.

I praktiken torde leveranser av angivet slag betraktas som exportförsäljningar

och jag anser också att detta är en i princip riktig tillämpning av

bestämmelserna. Jag delar dock industriförbundets uppfattning att det i

syfte att undanröja tvekan och oklarhet bör göras en komplettering av bestämmelserna

som tar sikte på de antydda fallen av exportförsäljningar.

Detta bör ske genom ett tillägg i punkt 4 av anvisningarna till 2 § av innebörd,

att export får anses föreligga även vid tillhandahållande av vara här

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

i landet, när varan genom medverkan av någon av parterna anlitad speditör

eller fraktförare eller av köpare som är näringsidkare med eget transportmedel

direkt utförts eller kommer att utföras ur landet. Beträffande försäljningar

här i landet till utländska turister kan man enligt min mening

inte frångå kravet att säljaren genom verifikationer i sin bokföring skall

kunna styrka att varan utförts ur landet för att export skall anses föreligga.

Jag ämnar dock undersöka om det är möjligt att på ett från kontrollsynpunkt

betryggande sätt åstadkomma skattefrihet för försäljningar till turister

av varor som är avsedda att medföras vid utresan från Sverige.

En fråga med viss anknytning till de nu behandlade vill jag också ta

upp i detta sammanhang. Det förekommer att speditör här i landet för utländsk

uppdragsgivares räkning utför eller ombesörjer utförande av skattepliktig

tjänst med avseende på import- eller exportvara. I egenskap av

ombud för utländskt företag kan speditören få erlägga medvärdeskatt som

måste övervältras på den utländske uppdragsgivaren. Eftersom denne inte

är skattskyldig till mervärdeskatt uppkommer i detta fall en belastning av

svensk skatt för ett utländskt företag. Det är angeläget att sådana verkningar

undanröjs. Detta kan ske genom att tjänst med avseende på importvara

eller exportvara som speditör ombesörjer för utländska uppdragsgivares

räkning undantas från skatteplikt. Eftersom av speditören erlagd skatt

för tjänsten i fråga utgör avdragsgill ingående skatt för speditören uppkommer

ingen skattebelastning för den utländske uppdragsgivaren. Jag förordar

att regler av nu angiven innebörd införs i 11 § 3 och vill tillägga att denna

lösning helt korresponderar med bestämmelserna i sista stycket av anvisningarna

till 17 §. Däri anges, att om det vid leverans av vara till skattskyldig

här i landet kan styrkas att skatt erlagts för utländsk leverantörs räkning

vid varans införsel, köparen har rätt till avdrag med belopp motsvarande

den av tullmyndigheten uttagna skatten, om avdragsrätt förelegat för

köparen i det fall denne själv erlagt skatten.

Som jag tidigare nämnt föreligger ingen skyldighet att redovisa skatt till

staten så länge den skattskyldiges skattepliktiga omsättning kan antas uppgå

till högst 10 000 kr. under den närmaste tolvmånadersperioden. Vid införandet

av mervärdeskatten var det naturligt att knyta an friheten från redovisningsskyldighet

till de förväntade omsättningsförhållandena. Även

om en sådan bestämmelse får anses principiellt riktig, är den inte invändningsfri.

Frågan om det föreligger redovisningsskyldighet eller ej måste avgöras

på grundval av en uppskattning av omsättningen i framtiden. Hur

realistisk en sådan uppskattning än må vara, kan lätt den situationen uppkomma

att den faktiska omsättningen blir högre eller lägre än den uppskattade

och att därför rätteligen skatt skulle ha redovisats eller också att

frihet från redovisning skulle föreligga. Bedömningarna måste också ske

fortlöpande och så snart det kan antas att gränsvärdet kommer att uppnås

och överskridas skall den skattskyldige anmäla detta och underkastas redo
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

visningsskyldighet. Är omsättningen i sjunkande uppkommer frågan när

redovisningsskyldigheten upphör. Det bör härvid också beaktas att den som

är fri från redovisningsskyldighet har rätt att höja sina priser med skattens

belopp och får härmed normalt inte endast kompensation för sin ingående

mervärdeskatt utan också behålla skatten på eget mervärde. Å andra sidan

kan han inte åberopa reglerna om avdragsrätt för att få restitution av

överskjutande ingående skatt.

Mervärdeskatten har nu funnits drygt ett år och vissa erfarenheter har

vunnits från tillämpningen av de nu behandlade reglerna. Det har visat sig

att man i åtskilliga fall gjort felbedömningar. Det vanligaste fallet är att

man i den registreringsanmälan som ingavs under hösten 1968 uppgett att

den skattepliktiga omsättningen skulle komma att bli över 10 000 kr., men

att den faktiska omsättningen visat sig vara lägre när det blivit aktuellt att

lämna första skatteredovisningen för kalenderåret 1969. Man har då frågat

sig om redovisning likväl skall lämnas och om redovisning skall ske även

framdeles.

Detta visar, att det finns behov av kompletterande bestämmelser om hur

länge redovisningsskyldighet skall föreligga vid en sjunkande omsättningsutveckling,

men också att man bör komma från en reglering som bygger på

antaganden om framtida förhållanden. Båda dessa intressen anser jag kunna

tillgodoses genom att friheten från redovisningsskyldighet knyts till

omsättningens storlek under senast förflutna kalenderår i stället för som

nu till den antagna omsättningen under närmast kommande tolvmånadersperiod.

Jag har därvid beaktat, att de skattskyldiga det här är frågan om

normalt får kalenderåret som redovisningsperiod i det fall redovisningsskyldighet

uppkommer. Då dessutom redovisning av mervärdeskatt sker i

efterhand, ligger det ingen favör i att redovisningsskyldigheten bestäms

av omsättningsförhållandena under samma period, för vilken redovisning

eventuellt skall ske. Man kan som redan antytts också utgå från, att den

skattskyldige kompenserat sig för skatten i sin prissättning. Den proportionering

som bör ske när verksamhet bedrivits under endast del av kalenderår

skulle kunna leda till att skattskyldig som påbörjar verksamhet ett kalenderår

och upphör med den under samma eller närmast följande kalenderår

blev redovisningsskyldig för en total skattepliktig omsättning under 10 000

kr. Jag anser att redovisningsskyldigheten för sådan tillfälligt bedriven verksamhet

bör bedömas med utgångspunkt från den skattepliktiga omsättningen

under den tid verksamheten bedrivits. Har den skattskyldige registrerats

enligt 19 § och visar det sig i efterhand att redovisningsskyldighet inte föreligger,

bör länsstyrelsen kunna vidta rättelse genom fastställelsebeslut. Jag

förordar därför att 6 § MF ändras i enlighet med det anförda, dock med

bibehållande av nu gällande redovisningsskyldighet eller möjlighet till redovisning,

när omsättningen understiger gränsvärdet 10 000 kr.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

Beskattningen av varor och tjänster

Skatteplikten till mervärdeskatt omfattar varor, tjänster och byggnader.

I fråga om varor och tjänster är skatteplikten i hög grad generell,

medan den i fråga om byggnader är begränsad till sådana som utgör lagertillgång

i byggnadsrörelse. Som ett mått på beskattningsområdets omfattning

kan nämnas, att skatteplikten direkt täcker inemot 70 % av den privata

konsumtionen av varor och tj änster.

Vad gäller varubeskattningen (7 och 8 §§ MF) föreligger skatteplikt för

alla varor med ett fåtal särskilt preciserade undantag. Som vara anses även

gas, värme och elkraft, växande skog och annan växtlighet samt vissa rättigheter,

såsom avverkningsrätt, fiskerätt, rätt till fotografisk bild och vissa

filmrätter. Värdepapper o. d. anses som vara endast när sådan handling

säljs eller införs som trycksak. Frimärke, sedel och mynt anses som vara

när fråga uppenbarligen är om samlarobjekt.

Undantagen från skatteplikt för varor överensstämmer nära med de undantag

som gällde från allmän varuskatt. Vissa undantag avser fullständig

skattefrihet, vilket åstadkoms genom generell avdragsrätt för ingående

skatt för tillverkare eller säljare. Dessa s. k. kvalificerade undantag omfattar

vissa fartyg och luftfartyg jämte delar och tillbehör därtill, krigsmateriel

till försvaret, läkemedel som säljs enligt recept eller till sjukhus, elkraft

och — med vissa inskränkningar — gas, bränslen och drivmedel

samt slutligen allmänna nyhetstidningar. Härutöver gäller ett till tryckningen

och utgivningen (distributionen) begränsat undantag för medlemsblad

och sådana periodiska publikationer som utges av sammanslutning

med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt,

idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade

medlemmar. Undantag gäller vidare för personaltidningar, program

och kataloger som utges av någon som ej är skattskyldig för annan

verksamhet samt för konstverk i form av målningar, grafiska blad och skulpturer,

när sådant verk säljs av konstnären själv på annat sätt än butiksmässigt

eller i samband med utställning som han ej står som anordnare

av samt när konstverk införs av konstnären eller för hans räkning. Slutligen

föreligger undantag för vatten från vattenverk, begagnade personbilar

och motorcyklar, varulager, inventarier och andra tillgångar vid försäljning

i samband med överlåtelse av rörelse eller del därav samt vissa varor vid

införsel under speciella villkor. — Undantagens omfattning bestäms närmare

i anvisningarna till 8 §.

T jåns tebeskattn in gen (10 och 11 §§ MF) har också generell karaktär. Den

är dock inte som varubeskattningen utformad som en i princip generell

skatteplikt med specificerade undantag. 1 stället anges i 10 § de tjänster

som omfattas av skatteplikten och i 11 § de inskränkningar som gäller i den

skatteplikten.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

I första hand föreligger skatteplikt för sådana tjänster med avseende

på skattepliktig vara som innefattar tillverkning på beställning, uthyrning,

servering, formgivning, montering, reparation, kontroll, analys, underhåll,

ändring eller rengöring. I allt väsentligt är det här fråga om tjänster som

även var skattepliktiga till allmän varuskatt. I mervärdeskattesystemet har

skatteplikt tillkommit för tjänster med avseende på mark, växande skog,

odling och annan växtlighet, tjänster med avseende på byggnad eller annan

fast anläggning, härunder inbegripet byggnadsentreprenader, samt vidare

för arkitekttjänster, varutransporter och förmedling därav, rumsuthyrning

i hotell och pensionat och automatisk databehandling. Härjämte föreligger

skatteplikt för skrivbyråverksamhet, reklam och annonsering.

Från nu nämnda skatteplikt gäller undantag för bl. a. postbefordran av

annat än postpaket och gruppkorsband, resgodsbefordran, internationella

transporter till och från Sverige, visning av film, obligatorisk kontrollbesiktning

av bilar, veterinärtjänster samt annonsering och annan reklam avseende

skattepliktig vara eller tjänst för utländsk uppdragsgivares räkning.

Utöver tidigare omnämnda framställningar om ändringar med avseende

på skatteplikten för varor och tjänster har Utvecklingsbyrån AB i skrivelse

till finansdepartementet tagit upp en fråga som sammanhänger med

undantaget för annonsering och annan reklam för utländsk uppdragsgivares

räkning. Bolaget konstaterar, att detta undantag är begränsat till reklam

som avser skattepliktiga varor och tjänster och är motiverat av att ett utländskt

företag inte har den möjlighet som avdragsrätten i mervärdeskattesystemet

erbjuder inhemska företag att lyfta av ingående skatt på sina reklamkostnader.

Det motiv som sålunda ligger bakom detta undantag, dvs. att

tillgodose konkurrensneutralitet i beskattningen, kan enligt bolaget åberopas

för undantag även för reklam för utländsk uppdragsgivares räkning som avser

sådan vara eller tjänst som är undantagen från skatteplikt med fullständig

skattefrihet, t. ex. fartyg och transporttjänster.

Departementschefen. Jag har tidigare avvisat framförda önskemål om

utvidgade undantag från skatteplikt för varor och tjänster. Vissa ändringar

i närmast förtydligande syfte har jag dock funnit böra tas upp i detta

sammanhang. Som tidigare nämnts gäller undantag från skatteplikt dels för

medlemsblad och vissa periodiska publikationer som utges av sammanslutning

med särskilt syfte, dels för personaltidningar, program och kataloger,

när varan säljs eller utlämnas av utgivare som ej är skattskyldig för annan

verksamhet eller införs till landet för sådan utgivares räkning. Nu nämnda

periodiska publikationer var även undantagna från allmän varuskatt.

För att övergången till mervärdeskatt inte skulle medföra en avsevärt skärpt

beskattning av dessa publikationer gäller inte endast att leveransen av upp
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

lagan från tryckeri och utgivarens eventuella försäljning av tryckalstret är

skattefri utan dessutom, att tryckeriet har rätt till avdrag för ingående

skatt på material och annat för framställningen av den tryckta upplagan.

För att oklarhet inte skall råda beträffande omfattningen av undantaget

bör det anges i 8 g 7, att undantaget för personaltidningar, program och

kataloger gäller även leverans av den tryckta upplagan till utgivaren.

Jag finner också skäl tala för att utsträcka undantaget för annonsering

och annan reklam för utländsk uppdragsgivares räkning till att gälla

reklam även för sådana varor och tjänster som är att hänföra till de s. k.

kvalificerade undantagen från skatteplikt. En sådan ändring av undantagsbestämmelserna

föranleder ändring inte endast av 11 § 5 utan även av

2 §. Jag vill understryka det direkta samband som föreligger mellan undantag

från beskattning i dessa fall och den avdragsrätt för ingående skaft

som svenska företag har för samma tjänster. Det föreligger därför inget

motiv för undantag från beskattning på detta område, när nämnda samband

inte är för handen och därigenom beskattningen inte påverkar konkurrensförhållandena.

Jag vill i detta sammanhang ta upp även den skatteplikt som gäller beträffande

förfärdigande på beställning av skattepliktig vara. Sådana arbeten

omfattades också av den allmänna varuskatten. I författningstexten

angavs då dessutom att skatteplikten avsåg s. k. arbetsbeting. Det finns anledning

att införa en motsvarighet härtill i MF. Sker leverans av vara som

förfärdigats särskilt enligt beställning, är det enligt min mening fråga om

försäljning av vara och inte tillhandahållande av tjänst, om den som förfärdigat

varan stått för såväl material som arbete. Sådan leverans bör därför

i mervärdeskattehänseende inte betraktas som omsättning av tjänst.

Detta bör vara fallet endast i fråga om sådant förfärdigande på beställning

som har karaktär av arbetsbeting i den meningen, att varan förfärdigats

av material som tillhandahålls av beställaren och förfärdigandet

därför väsentligen utgörs endast av arbetsprestation. Jag förordar ett tilllägg

i anvisningarna till 10 § i enlighet med det anförda.

Beskattningen av byggnader

Som tidigare nämnts utgör byggnadsentreprenader och andra anläggningsarbeten

samt olika arbeten på mark skattepliktiga tjänsteprestationer.

Som ett komplement härtill får ses att skatteplikt föreligger även för

byggnader som utgör lagertillgång i byggnadsrörelse (9 §). Byggnadsföretagens

avsaluproduktion av byggnader har härigenom i mervärdeskattehänseende

jämställts med företagens entreprenadverksamhet. Detta innebär

att företagens totala byggnads- och anläggningsverksamhet normalt är

skattepliktig i omsättningshänseende, vilket i sin tur medför en i princip

generell avdragsrätt för ingående skatt. För såväl byggnader som bygg
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

nadsentreprenader utgår reducerad skatt enligt den tidigare omnämnda

s. k. 60 %-regeln, medan den s. k. 20 %-regeln gäller för gatuarbeten och

vissa andra jämförliga arbeten samt för arkitekttjänster.

Den generella skatteplikten och avdragsrätten för byggnadsföretag gäller

dock inte helt. Detta sammanhänger med att omsättning av mark är

skattefri (anvisningarna till 9 §). Detta gäller all omsättning av mark, således

även mark som utgör lagertillgång i byggnadsrörelse. Om därför

byggnadsföretagare säljer byggnad jämte mark utgår ingen skatt på marken.

I sådant fall gäller enligt anvisningarna till 14 § att skatt skall utgå

på 60 % av det totala priset inklusive skatt minskat med markens saluvärde

vid försäljningstillfället.

I nu nämnda fall får byggnadsföretagen viss icke skattepliktig omsättning

och då följer av de allmänna reglerna om avdragsrätt, att ingående

skatt som är att hänföra till skattefri omsättning av mark inte är avdragsgill.

Sådan ingående skatt kan förorsakas av att skattepliktigt markarbete

utförs på byggnadsföretaget tillhörig mark. Ingår sådant markarbete i ett

entreprenaduppdrag föreligger avdragsrätt, eftersom arbetet i sådant fall

utgör en del av den skattepliktiga entreprenaden.

Det förhållandet att avdragsrätt inte föreligger för ingående skatt på

arbeten som utförs på mark som tillhör byggnadsföretagare har tagits upp

i skrivelse från Svenska byggnadsentreprenörföreningen. Föreningen finner

det visserligen riktigt i princip, att avdragsrätten är begränsad till

verksamhet som omfattas av beskattningen. För byggnadsföretagen är det

emellertid förenat med betydande redovisningsmässiga svårigheter att beakta

den inskränkning i avdragsrätten som gäller för arbeten på egen mark.

Redovisningen av exempelvis inkommande fakturor kan inte ske rutinmässigt,

när uppdelning måste göras på vad som är att hänföra till arbeten

på egen mark och andra arbeten. Praktiska olägenheter av sådant slag bör

enligt föreningen undanröjas. I detta syfte föreslår föreningen att avdragsrätt

medges även för ingående skatt på tjänster som avser egen mark mot

att häremot svarande belopp återförs till beskattning när omsättning sedan

sker av skattepliktig byggnad jämte mark. Detta skulle då ske genom en

uppräkning av byggnadsvärde med värdet av de gjorda markarbetena.

Föreningen understryker att man på detta sätt inte enbart når praktiska

fördelar utan också att avsaluproduktionen och entreprenadarbetena får

en likformig beskattning. Härför krävs dock också att beskattningsvärdet

för skattepliktig byggnad kan bestämmas med fullt beaktande av både

60 %-regeln och 20 %-regeln på samma sätt som i fråga om byggnadsentreprenader.

Föreningens framställning har efter remiss i princip tillstyrkts av riksskattenämnden,

som dock förordat en annan teknisk lösning. Denna går

ut på att man i beskattningen inför ett nytt begrepp, benämnt byggprodukt,

som skulle täcka skatteplikten inte endast för byggnader i gällande omfattning

utan även av byggnadsföretagare tillskapade mervärden på mark.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

Departementschefen. Entreprenörföreningens framställning går ut på

ändringar av gällande bestämmelser i syfte att uppnå praktiska förenklingar

i tillämpningshänseende och samtidigt nå större likhet i beskattningen

av byggnader och byggnadsentreprenader. Föreningens krav är berättigade

och de bör därför enligt min mening tillgodoses. Detta kan också

ske genom att en i princip generell avdragsrätt tillförsäkras byggnadsföretagen

och beskattningen på omsättningssidan utvidgas till att omfatta även

värde som byggnadsföretag genom markarbeten tillför egen mark som

utgör lagertillgång i byggnadsrörelsen. Även om denna lösning kan sägas

innebära ett avsteg från de allmänna principerna för mervärdeskattens utformning

uppnås den fördelen, att man inte behöver ändra reglerna om

skatteplikt för byggnad och skattefrihet för mark. Bestämmelserna härom

behöver kompletteras endast med ett tillägg, att värde som tillförts mark

som utgör lagertillgång i byggnadsrörelsen av byggnadsföretagaren själv

eller av annan byggnadsföretagare som tidigare ägt marken skall beskattas

som skattepliktig tjänsteprestation på mark, när skattskyldighet för omsättning

inträder enligt de allmänna reglerna, dvs. vid försäljning'', uttag eller

byte som avser marken i fråga. Den utgående skatten på det värde, som genom

de utförda arbetena tillförs marken, bör i princip bestämmas på samma

sätt som gäller i fråga om omsättning av tjänster på annans mark.

Jag anser det också motiverat att beskattningsvärdet för skattepliktig

byggnad vid försäljning utformas på sådant sätt att hänsyn kan tas även till

sådana i byggnadsvärdet ingående tjänster som i andra sammanhang beskattas

enligt den s. k. 20 %-regeln.

Vad jag i enlighet härmed förordat föranleder ändringar av anvisningarna

till 9 och 14 §§.

Beskattningsvärde m. m.

I det föregående har jag'' i olika sammanhang kommit in på de bestämmelser

som gäller i fråga om beskattningsvärdets bestämning. Under hänvisning

härtill nöjer jag mig med en kortfattad, kompletterande redogörelse för de

nu aktuella bestämmelserna i 14—16 §§ MF jämte anvisningar.

Beskattningsvärdet utgör vid kontantaffärer det vederlag inklusive skatt

som kunden betalar och vid kreditaffärer det pris inklusive skatt som

överenskommits vid avtalets ingående enligt då utfärdad faktura eller

handling. Vid skattepliktigt uttag'' utgörs beskattningsvärdet av objektets

saluvärde inklusive skatt. Vid bestämningen av beskattningsvärdet får

hänsyn tas till rabatter som direkt avgår från likviden. Vidare får justering

i efterhand göras för kundförluster som uppkommer för leverans, för vilken

mervärdeskatt redovisats tidigare. Motsvarande gäller i fråga om bonus,

årsomsättningsrabatt eller annan liknande rabatt som lämnas i efterhand.

Däremot får ef ter justering inte göras för s. k. villkorliga rabatter, t. ex. för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i23 år 1970

23

kassarabatt som utgår vid betalning inom viss tid. Vissa ändringar av bestämmelserna

om justering i efterhand i fråga om kundförluster och rabatter

av annat slag än villkorliga rabatter har föreslagits i prop. 1970: 70 som

en följd av där föreslagen höjning av mervärdeskatten.

Utgår gemensamt vederlag för såväl skattepliktig som inte skattepliktig

omsättning får beskattningsvärdet bestämmas genom uppdelning av vederlaget

efter skälig grund. Som komplettering härtill gäller tidigare behandlade

bestämmelser rörande beskattningen vid försäljning av skattepliktig

byggnad jämte mark.

För beskattningen i sistnämnda fall har hänsyn också tagits till att

60 %-regeln gäller för såväl byggnadsentreprenader som skattepliktiga byggnader.

Närmast som ett komplement till nämnda regel gäller dessutom enligt

anvisningarna till 14 §, att försäljning av vara i förening med dennas

inmontering i fastighet anses i sin helhet som varuförsäljning, om vederlaget

till minst 80 % utgör ersättning för varan. I sådant fall utgörs beskattningsvärdet

av hela vederlaget utan reducering, medan 60 %-regeln

gäller, om ersättningen för varan är mindre än 80 % av totala vederlaget.

I 15 § jämte anvisningar anges vissa redovisningsmässiga bestämmelser

med anknytning till begreppet skattepliktig omsättning, bl. a. tidigare omnämnda

regler för justering i efterhand av kundförluster och vissa rabatter.

Bestämmelserna i 16 § reglerar skyldigheten att utfärda faktura eller

därmed jämförlig handling över skattepliktiga transaktioner. Dokumentationsskyldigheten

har sin särskilda betydelse i mervärdeskattesystemet med

hänsyn till att yrkade avdrag för ingående skatt skall kunna styrkas med

verifikation. Bestämmelserna är utformade som en i princip obligatorisk

faktureringsskyldighet, varvid undantag gjorts för omsättning inom detaljhandeln.

Med faktura likställs avräkningsnota som upprättas av köpare

i stället för säljare. Verifikation avseende skattepliktig transaktion skall

innehålla uppgifter om vederlaget, skattens belopp, kundens namn och

adress eller annan godtagbar identifiering av kunden, transaktionens art

och platsen för varas mottagande. Utgörs verifikation av frimärke eller liknande

kvitto behöver skattens belopp inte anges.

Inför riksdagsbehandlingen av prop. 1970: 7 med förslag till höjd mervärdeskatt

på vissa varor ingav Sveriges järnhandlareförbund en skrivelse

till bevillningsutskottet, vari vissa kritiska synpunkter framfördes beträffande

reglerna om beskattningen av varuleveranser i förening med varans

inmontering i fastighet. I skrivelsen framhåller förbundet, att järnhandlare

och andra som säljer hushållsapparater, kylskåp, spisar o. d. utan att

åta sig varans inmontering i fastighet missgynnas av den s. k. 80—20 %- regeln i konkurrensen med elinstallatörer och att dessa nackdelar för järnhandelns

del kommer att öka vid höjning av mervärdeskatten. De av förbundet

framförda synpunkterna bidrog till att riksdagen i enlighet med

vad bevillningsutskottet förordat i sitt betänkande över prop. 1970: 7 ej

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

biträdde förslaget om att den höjda mervärdeskatten även skulle gälla för

vissa hushållskapitalvaror (BeU 1970: 1, rskr 51). I nämnda av riksdagen

godkända betänkande uttalade utskottet dessutom, att den av järnhandeln

aktualiserade frågan borde bedömas i ett större sammanhang. Utskottet

förutsatte att frågan skulle kunna tas upp till prövning vid den aktuella

översynen. Förbundet har dragit upp samma fråga i skrivelse till finansdepartementet

och hemställt om åtgärder i syfte att undanröja de föreliggande

konkurrensmässiga olägenheterna.

Departementschefen. De speciella reduceringsreglerna infördes i bestämmelserna

om mervärdeskatt för att som jag tidigare framhållit övergången

till det nya systemet inte skulle medföra en skärpt konsumtionsbeskattning

på de områden som reglerna omfattar. Reduceringsreglerna bidrar dessutom

till att skapa större konkurrensneutralitet i beskattningen. Av praktiska skäl

har det varit nödvändigt att stanna vid endast två reduceringstal och därmed

blir resultatet en mera schablonmässig skattesänkning som i enskilda fall

kan avvika från den kostnadsstruktur som både 60 %- och 20 %-regeln kan

sägas bygga på. Enligt vad jag anfört både i prop. 1970: 70 och i det föregående

har jag dock inte funnit att den föreslagna höjningen av mervärdeskatten

till 15 % motiverar någon ändring av reduceringstal en eller reduceringsreglernas

tillämpningsområden.

Den s. k. 80—20 %-regeln, som gäller i fråga om varuförsäljning i förening

med varans inmontering i fastighet kan också ses som en schablonmässigt

avvägd regel. Vid sidan av dess praktiska betydelse har den ett berättigande

även i materiellt hänseende. Likväl har det från järnhandelns

sida framhållits, att säljare av hushållskapitalvaror som inte åtar sig inmonteringen

av vara i fastighet missgynnas av regeln i konkurrensen med elinstallatörer

och att dessa nackdelar blir ännu svårare vid en höjd mervärdeskatt.

Bakgrunden till regeln är, att transaktion som framstår som varuförsäljning

skall beskattas som sådan utan reducering, även om en mindre del av

varuvärdet utgör ersättning för ett i och för sig reduceringsberättigat inmonteringsarbete

på fastighet. Motivet för 80—20 %-regeln är således ett

annat än vad som föranlett de särskilda reduceringsreglerna. Vad man vänder

sig mot är, att så snart ersättningen för inmonteringen överstiger 20 %

av vederlaget faller transaktionen under 60 %-regeln och blir därmed jämställd

med ett entreprenadarbete. Ett inmonteringsarbete som överstiger

20 % av totala vederlaget ger automatiskt en reducering av skatten med 40 %

även för den levererade varan. Jag inser att detta kan få de av järnhandlareförbundet

påtalade olägenheterna och det finns därför enligt min mening

anledning att söka finna en bättre lösning.

En rimlig lösning kan enligt min mening uppnås genom att ta fasta på vad

slags transaktioner 80—20 %-regeln tar sikte på. Den är avsedd att gälla

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungi. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

för transaktioner som har karaktär av varuförsäljning men där det även

ingår en skattepliktig tjänsteprestation. En från konkurrenssynpunkt riktig

beskattning borde därför vara att beskatta varuvärdet som en varuförsäljning

och inmonteringen som tillhandahållande av en reduceringsberättigad

tjänst på fastighet. Om en sådan regel dessutom begränsas till att gälla

transaktioner som avser försäljning av enstaka eller ett fåtal varor av visst

slag i förening med varornas inmontering i fastighet bör det vara möjligt

för den centrala beskattningsmyndigheten att avgränsa regelns tillämpningsområde

mot vad som är att anse som entreprenader och för vilka regeln saknar

intresse. Jag förordar att 80—20 %-regeln ersätts med bestämmelser av

nu angiven innebörd.

Ytterligare en fråga bör behandlas i detta sammanhang. Den avser det fall,

då inventarier eller andra lösa anläggningstillgångar säljs av skattskyldig

med verksamhet som är skattepliktig endast till viss del. För anskaffningar

till sådan verksamhet gäller, att avdi-agsrätt för ingående skatt är begränsad

till vad som är att hänföra till den skattepliktiga delen av verksamheten. En

uppdelning av den ingående skatten skall däi-vid göras enligt skälig grund.

Frågan om beskattningen vid försäljning av sådan anläggningstillgång har

behandlats av riksskattenämnden. Enligt av nämnden meddelad anvisningbör

då som beskattningsvärde gälla endast så stor del av vederlaget som svarar

mot tidigare åtnjuten avdragsrätt. Återstående del av vederlaget skall

alltså anses som vederlag för icke yrkesmässig försäljning på grund av att

avdragsrätt inte förelegat vid anskaffningstillfället i denna del. Även om jag

har förståelse för nämndens betraktelsesätt anser jag både materiella och

praktiska skäl tala för att skattskyldigs försäljningar av inventarier och liknande

tillgångar alltid bör beskattas till fulla värdet, oberoende av om fullt

eller endast partiellt avdrag för ingående skatt åtnjutits vid anskaffningen.

Jag förordar att bestämmelserna härom tas in i anvisningarna till 14 §.

Av kontrolltekniska skäl anser jag dessutom att det i författningen bör

anges att faktura eller därmed jämförlig handling, således även av köpare

upprättad kundnota, skall innehålla uppgifter om säljarens namn och adress

utöver redan föreskrivna uppgifter beträffande köparens identifikation,

vederlaget, skattens belopp, transaktionens art m. m. Jag har erfarit att behov

av en sådan komplettering är påkallad och ett tillägg av angiven innebörd

bör därför göras i anvisningarna till 16 §.

Övriga frågor

Som tidigare nämnts sker restitution, när ingående skatt enligt deklaration

överstiger den utgående skatten. Skillnadsbeloppet återbetalas av

länsstyrelsen och detta skall ske skyndsamt. Enligt bestämmelserna om återbetalning

av skatt enligt 49 § gäller dock den begränsningen, att belopp under

1 000 kr. återbetalas endast, när beloppet inte kan dras av i senare deklara
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

tion eller kvittas mot skatt som skall betalas enligt särskild mervärdeskatteredovisning

för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet.

Riksdagen har tidigare avvisat motionsyrkanden om sänkning av gränsbeloppet

för restitution till 500 kr. (BelJ 1969: 25). Samma yrkande har åter

framförts i motion II: 918 till årets riksdag.

Departementschefen. Bestämmelserna om restitution av överskjutande ingående

skatt innebär, att belopp skattskyldig till godo under 1 000 kr. i princip

ej återbetalas utan får tas upp som avdragspost i följande deklaration.

Endast om skattskyldig upphör med sin skattepliktiga verksamhet sker restitution

av lägre belopp än 1 000 kr. Dessa bestämmelser kan medföra, att det

kan dröja lång tid innan förutsättning för restitution föreligger. Jag kan

förslå att man av detta skäl önskar en uppmjukning av bestämmelserna.

Detta bör emellertid enligt min mening inte ske genom en generell sänkning

av gränsbeloppet. I stället förordar jag att länsstyrelsen ges möjlighet att

återbetala belopp under 1 000 kr. även i andra fall än det tidigare angivna,

när särskilda skäl föreligger. En vägledande norm för sådana återbetalningar

bör vara, att skattskyldig inte skall behöva ha en fordran på staten under

längre tid än ett år. En sådan norm skulle innebära bl. a., att skattskyldiga

som redovisar mervärdeskatt endast en gång om året skulle få restitution av

överskjutande ingående skatt omedelbart oberoende av beloppets storlek.

Vad jag nu förordat kräver tillägg i 49 §. En annan mer redaktionell ändring

av denna paragraf är också påkallad.

De av mig i enlighet med det anförda förordade ändringarna i fråga om

mervärdeskatten har inget direkt samband med den i prop. 1970: 70 föreslagna

höjningen av skatten den 1 januari 1971. Det finns därför ingen anledning

att vänta till denna tidpunkt med genomförandet av vad jag här

förordat. Tvärtom kan det vara av värde att ändringarna genomförs utan

dröjsmål. Under förutsättning att frågorna hinner behandlas av vårriksdagen

anser jag därför, att de nya bestämmelserna bör gälla fr. o. m. den 1 juli

1970.

Vissa frågor på tullområdet

Som jag tidigare nämnt vill jag även ta upp till behandling vissa frågor

på tullområdet. De gäller sammankopplingen mellan tullfrihet och skattefrihet

vid import i vissa fall, vissa ändringar i förordningen (1929:307)

angående tullrestitution och ändring av bestämmelserna i vägtrafikförordningen

(1951: 648) om utfärdandet av interimslicenser för motorfordon.

Enligt 1 § förordningen (1960: 396) om frihet från införselavgift i vissa

fall skall för vara som införs under sådana omständigheter att tullfrihet åt
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

njuts enligt 4 §, 6 § 1 mom. eller 8—12 § tulltaxeringsförordningen (1960:

391) inte heller utgå skatt eller annan avgift som på grund av införseln eljest

skulle ha erlagts till tullverket. De skatter det här är fråga om är mervärdeskatten

och de olika punktskatterna. Däremot gäller bestämmelsen inte de

särskilda avgifterna på jordbrukets och fiskets områden.

De nämnda tullfrihetsbestämmelserna avser ett antal helt skilda fall av

tullfrihet. Sålunda kan enligt 8 § förordningen särskild tullfrihet åtnjutas i

ett 20-tal olika fall. Bl. a. medges tullfrihet för främmande beskickningar

och konsulat, internationella organisationer samt inresande yrkesutövare.

Detsamma gäller tullfrihet för materiel för undervisnings-, vetenskapliga

eller kulturella ändamål, välfärdsmateriel för sjömän och handgjorda textilvaror.

I 10 och 11 §§ behandlas temporär tullfrihet för varor och transportmedel

och i 9 § tullfrihet vid egentlig gränstrafik.

I 4 §, 6 § 1 mom. och 12 § finns bestämmelser om tullfrihet för emballage,

för svensk eller i Sverige förtullad vara som återinförs samt för vara som

förstörts. I flertalet fall har Kungl. Maj :t getts bemyndigande att bestämma

de närmare villkoren för tullfriheten. Dessa bestämmelser finns i tulltaxeringskungörelsen

(1960: 392).

Frågan om sammankopplingen av frihet från skatt vid import med tullfriheten

har på senare tid aktualiserats i olika sammanhang. Den har också

närmare utretts inom finansdepartementet i en särskild promemoria (Stencil

Fi 1969: 6) som jag återkommer till i det följande.

Bevillningsutskottet tog upp frågan i sitt betänkande 1969: 47. Enligt utskottets

mening var det inte helt tillfredsställande att tullfrihet enligt tulltaxeringsförordningen

automatiskt skulle leda till frihet från alla andra

skatter och avgifter. Detta kunde medföra en inte önskvärd diskriminering

av det inhemska näringslivet. Sådana effekter kunde enligt utskottet främst

hänföras till mervärdeskatten på grund av denna skatteforms generella kakaraktär.

De skulle bli än mer märkbara om en höjning av skatten blev aktuell.

Utskottet ansåg sig dock kunna avvakta resultatet av de pågående

övervägandena i anslutning till nyssnämnda departementsutredning.

I departementspromemorian föreslås, att sambandet mellan tullfriheten

och skattefriheten upplöses och att det i varje särskilt fall får ankomma på

Kungl. Maj :t att bestämma om varor som får införas tullfritt även får åtnjuta

skattefrihet. Efter en genomgång av de olika bestämmelserna konstateras

det i promemorian att det endast i två fall finns skäl att begränsa

skattefriheten. Det är här fråga om vissa varor som avses i 8 § punkten 17

tulltaxeringsförordningen, nämligen dels maskiner, apparater och instrument

hänförliga till 84, 85 eller 90 kap. tulltaxan (1968: 25) som inkommer

till undervisningsanstalt eller vetenskaplig institution eller för sådan anstalts

eller institutions räkning, dels i 8 § punkten 23 förordningen avsedda

handgjorda bomullsvävnader från utvecklingsländerna för vilka tullfrihet

överenskommits under förhandlingar i GATT. Förslaget innebär inte någon

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

ändring av den slutliga beskattningen av sistnämnda slag av varor vid sedvanlig

kommersiell import.

Över departementspromemorian har utlåtanden avgetts av generaltullstyrelsen,

kontrollstyrelsen, riksskattenämnden, statens jordbruksnämnd och

kommerskollegiet. Kommerskollegiet har i sin tur hört utrustningsnämnden

för universitet och högskolor, Sveriges Grossistförbund, Sveriges Industriförbund,

Sveriges Allmänna exportförening samt handelskamrarna i Stockholm,

Göteborg och Malmö. Några erinringar mot förslaget har inte framkommit.

I skrivelse den 26 februari 1969 har också LKB-Produkter AB tagit upp

frågan om skatten vid import av instrument till vetenskapliga institutioner.

Bolaget har i skrivelsen pekat på den snedvridning i konkurrenshänseende

som nuvarande bestämmelser ger anledning till och föreslagit att även

svensktillverkade instrument befrias från mervärdeskatt.

Över bolagets framställning har utlåtanden avgetts av generaltullstyrelsen,

riksskattenämnden, kommerskollegiet och utrustningsnämnden för universitet

och högskolor. Ingen av remissinstanserna har tillstyrkt bolagets hemställan

om skattebefrielse för de inom landet tillverkade instrumenten. Flertalet

av instanserna har i stället förordat det i departementspromemorian

framlagda förslaget om att åstadkomma överensstämmelse mellan beskattningen

vid import och den inhemska beskattningen genom ändring av importbeskattningen.

När det gäller ändringarna i tullrestitutionsförordningen har generaltullstyrelsen

i skrivelse den 20 november 1969 föreslagit, att den i 9 § förordningen

intagna räntesatsen höjs. För att smidigt anpassa räntesatsen till

det vid varje tidpunkt rådande ränteläget föreslår styrelsen, att Kungl. Maj :t

erhåller bemyndigande att bestämma räntans höjd. Kravet på ränta skall

utgöra en spärr mot otillbörligt utnyttjande av möjligheterna till betalningsanstånd

enligt förordningen.

Över generaltullstyrelsens förslag har utlåtande avgetts av kommerskollegiet,

som i sin tur hört Sveriges Industriförbund samt handelskamrarna i

Stockholm, Malmö och Göteborg. Förslaget har i sak lämnats utan erinran

vid remissbehandlingen.

Vidare har Alfa-Laval AB i en till finansdepartementet den 23 september

1969 inkommen skrivelse hemställt, att det alltid skall kunna medges allmän

industrirestitution för reservdelar till tidigare levererade maskiner. Bolaget

framhåller att det enligt gällande bestämmelser i restitutionsförordningen

kan medges allmän industrirestitution endast för delar som importerats

och bearbetas och därefter exporteras. För andra importerade delar

som inte bearbetas här i landet medges vid export i stället handelsrestitution.

Då det för allmän industrirestitution och handelsrestitution i vissa fall gäller

olika regler, medför bestämmelserna olägenheter för företaget, påpekas

det.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

29

Över framställningen har utlåtanden avgetts av generaltullstyrelsen och

kommerskollegiet. Kollegiet har hört Sveriges Industriförbund samt handelskamrarna

i Stockholm, Malmö och Göteborg. Ändringsförslaget har tillstyrkts

vid remissbehandlingen.

Kommerskollegiet framhåller för sin del att den föreslagna författningsändringen

skulle medföra förenklad administration för såväl maskintillverkare

som tullverket samt besparingar för tillverkaren genom att maskindelarna

inte längre bokföringsmässigt eller lagermässigt måste hållas åtskilda.

Ändringen knnde emellertid, framhåller kollegiet, också leda till att reservdelar

som återutförs till produktions- eller inköpslandet eller till producentens

eller den ursprunglige säljarens ombud i annat land blir restitutionsberättigade.

Restitutionsrätten bör enligt kollegiet därför förknippas med

villkoret, att utförseln ej får ske till producenten eller den ursprunglige säljaren

eller till producentens eller den ursprunglige säljarens ombud. Utförsel

till leverantören av den anledningen att varan inte funnit avsättning inom

landet skulle sålunda inte bli restitutionsberättigad.

Generaltullstyrelsen föreslår för sin del att även tillbehör till exportvaror

behandlas på samma sätt som reservdelar.

När det gäller ändringen i vägtrafikförordningen har generaltullstyrelsen i

skrivelse den 20 december 1968 föreslagit, att de regler som nu gäller enligt

14 § vägtrafikförordningen om utfärdande av besiktningsinstrument skall

gälla även för utfärdande av interimslicens. Detta skulle innebära, att interimslicens

skulle få utfärdas endast om det finns utredning som visar att

fordonet antingen tillverkats här i riket och därefter ej utförts ur riket eller

efter vederbörlig införsel förtullats för att brukas här stadigvarande. En bil

som införts som flyttsak eller med temporär tullfrihet skulle sålunda ej

kunna registreras här med mindre bevis om slutlig förtullning företes.

Generaltullstyrelsen framhåller att möjligheten att få interimslicens ofta

utnyttjats i syfte att uppskjuta registreringen och därmed även förtullningen

av bilar som förts in från utlandet. Vid överlåtelse av en interimsregistrerad

bil kan en köpare i god tro bli tvungen att själv anmäla den till förtullning

och betala in tull och skatter för att få använda den. Detta har enligt styrelsen

ofta varit fallet när det gällt hit införda bilar som stulits i utlandet.

Över generaltullstyrelsens förslag har utlåtanden avgetts av kontrollstyrelsen,

rikspolisstyrelsen, statens trafiksäkerhetsverk, kommerskollegiet

samt länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt

Älvsborgs län. Styrelsens förslag har inte väckt erinran vid remissbehandlingen.

Departementschefen. Förslaget om hävande av sammankopplingen av tullfrihet

och frihet från skatt vid import när tullfrihet medges enligt tulltaxeringsförordningen

har sin huvudsakliga grund i den breddning av den generella

indirekta beskattningen som skett under senare år. Det normala bör

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

självfallet vara, att mervärdeskatt i princip tas ut även vid import så att

neutraliteten i beskattningen mellan importerade och inom landet tillverkade

varor uppnås. Skall skattefrihet medges bör ställning tas till det i varje särskilt

fall. Jag förordar att förordningen om frihet från införselavgift i vissa

fall ändras så att sammankopplingen upplöses. Tekniskt sett bör det ske på

det sätt som föreslagits i departementspromemorian. Den omprövning av

gällande skattefrihet som gjorts har gett anledning till begränsning av skattefriheten

endast för materiel som kommer in till undervisningsanstalter eller

vetenskapliga institutioner samt för vissa handvävda bomullsvävnader. Dessa

ändringar har tillstyrkts vid remissbehandlingen. Ändringarna bör genomföras.

Jag ämnar senare föreslå, att Kungl. Maj :t utfärdar föreskrifter

härom.

Övriga författningsändringar har över lag tillstyrkts vid remissbehandlingen.

Även jag förordar att de genomförs. Detta föranleder ändringar i 2

och 9 §§ tullrestitutionsförordningen samt 12 § vägtrafikförordningen.

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1970 utom när det

gäller ändringen i vägtrafikförordningen som föreslås få träda i kraft dagen

efter den, då författningen kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer j ag, att Kungl. Maj :t

dels föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade

förslag till

1) förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om

mervärdeskatt,

2) förordning om ändring i förordningen (1960: 396) om

frihet från införselavgift i vissa fall,

3) förordning om ändring i förordningen (1929: 307) angående

tullrestitution,

dels inhämtar riksdagens yttrande över ett inom finansdepartementet, i

samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, upprättat förslag till

4) kungörelse om ändring i vägtrafikförordningen (1951:

648).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen alt till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700231

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. 3LU 1970:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen s. 1 i texten
  2. BevU 1970:39 Betänkande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen s. 11 i texten
  3. BevU 1970:40 Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen s. 111 i texten