Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor m.m. rörande försvaret

1971 · 63 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 54 av 63 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1971:110, Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor m.m. rörande försvaret

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj :ts proposition nr 110 år 1971 Prop. 1971:110

Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations-
och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret; given Stockholms slott den 26
februari 1971.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av protokoUet över försvarsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vars avlåtande lill riksdagen föredragande departementschefen hemstäUt,

GUSTAF ADOLF

SVEN ANDERSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås aft flottiljadministrationen vid
Östgöta flygflottilj läggs ned. Av flottiljens tre jaktdivisioner föreslås en
som redan är vakanlsatt bli indragen och en utgå i samband med att Blekinge flygflottilj
ombeväpnas till jaktflottilj, StäUningstagande till den tredje jaktdivisionens
och målflygenhetens organisation och lokaUsering anstår tills vidare.

Förslag läggs även fram om en utvidning av
grupplivförsäkringsskyddet för civilförsvarspUktiga.

Slutligen läggs fram förslag beträffande vissa anslag som
har tagits upp med beräknade belopp i prop, 1971:1 (bil. 6). Sammanlagt begärs
2 068 453 000 kr., varav 2 052 953 000 kr, på driftbudgeten och 15,5 milj, kr,
på kapitalbudgeten.

I-Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 110

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110

Utdrag av protokoUet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena
NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON,
LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa
organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret och anför.

INDRAGNING AV FLOTTILJADMINISTRATIONEN VID ÖSTGÖTA
FLYGFLOTTILJ

Inledning

Försvarets fredsorganisalionsulredning utredningsman f, d,
landshövdingen Eric Wesström - som tiUsatles i februari 1967 lämnade samma år
två delbetänkanden. Utredningen föreslog indragning av Göta flygflottilj (F 9)
i Göteborg, Roslagens flygkår (F 2) i Hägernäs och Södertörns flygflottilj (F
18) i Tullinge.

1 prop, 1968:109 föreslogs att F9 skulle dras in och att F
18 skulle avvecklas som jaktflottilj. Jag framhöll (s, 88) atl man inte borde
ta ställning till en avveckling av flottUjadminislralionen vid F 18 eller tiU
en nedläggning av F 2 förrän fredsorganisationsutredningen hade lagt fram
fullständiga förslag om organisationen av flygvapnets förband inom
stockholmsområdet och om flygvapnets skolorganisation. Riksdagen beslöt i
enlighet med propositionen (SU 1968: 124, rskr 1968: 282),

1 prop, 1970:96 föreslogs att Roslagens och Svea flygkårer
skulle läggas ned. Dåvarande Södertörns flygflottilj skulle omvandlas till en
skolenhet för utbUdning i huvudsakligen stridslednings- och luftbevakningstjänst
och dåvarande Hallands flygkår byggas ut tUl en skolenhet med huvudinriktning
på bastjänst. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen (SU 1970: 202, rskr
1970: 419).

Fredsorganisationsutredningen har i december 1969 lämnat
ett delbetänkande (Stencil Fö 1969:5) om indragning av flottiljadministrationen
vid Östgöta flygflottilj (F 3),

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgelts av
överbefälhavaren - efter hörande av cheferna för armén och flygvapnet -fortifikalionsförvaltningen,
försvarels materielverk, försvarels rationaliseringsinstitut, statens
planverk, luftfartsverket, arbetsmarknadsstyrelsen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 3

universitetskanslersämbetet, statens naturvårdsverk,
länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar och Skaraborgs län, Linköpings, Kalmar,
Karlsborgs och Söderhamns kommuner. Landsorganisationen i Sverige (LO) som
bifogat yttrande av Försvarsverkens CivUa Personals Förbund (FCPF),
Statstjänstemannens Riksförbund (SR), Sveriges Akademikers Centralorganisation
(SACO) och Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S),

Nuvarande organisation

Östgöta flygflottilj (F 3)

Östgöta flygflottilj är förlagd lUl Malmsläll omkring 6 km
väster om Linköping, Inom flottiljens område ligger flygmaterielförvaltningens försökscentral
(FC) och förenade fabriksverkens centrala verkstad i Malmsläll (CVM), för vUka
flottiljen har visst serviceansvar,

F 3 är en jaktflottilj utrustad med flygplan .'J 35 F, En
av nottiljens tre jaktdivisioner och ett baskompani är vakantsatta sedan den 1
juli 1967, Enligt flygvapenchefens nuvarande planer för materielomsätt-ningen
kommer F 3 på sikt att bestå av endast en jaktdivision och en målflygenhet. En
provisorisk målflygenhet är nu utrustad med flygplan S 29 och Sk 60, Personalen
för målflygenhetens ledning och markstyrka har tagits frän de vakantsatta eniieterna.
Flygplan S 29 planeras bli utbytt mot J 32 B i början av 1970-talet. Enheten
beräknas av flygvapenchefen då ha dubbel divisionsstorlek.

F 3 är en normalflottilj utan sektoransvar.
Mobiliseringsansvaret är av begränsad omfattning, UlbUdningsbetingelserna för jaktulbildning
är relativt gynnsamma. Den ökande flygverksamheten från ett flertal flygplatser
och i den civila luftleden Röd 1 saml skjutningar från arméns skjutfält vid
infanteriets stridsskola i Kvarn skapar luftrumsproblem som enUgt chefen för
flygvapnet kommer atl öka i framliden.

Under år 1969 har en ny rullbana i nord-sydlig riktning
lagils i bruk. Banan har tUlkommit för att minska bullerproblemen i Linköping
och ge staden möjlighet att växa i västlig riktning. Efter tillkomsten av den
nya banan har antalet starter och landningar pä den gamla öst-västliga banan
gått ned väsentUgt, Vissa typer av stridsledda övningar är svåra alt genomföra
i närheten av basen pä grund av stridsledningssystemets begränsade fredslida
omfattning,

FlotlUjens markinnehav i Malmsläll utgör totalt omkring
485 ha av vilka 40 ha är kasernområde och 380 ha flygfältsområde. Återstående
65 ha utgör bl. a, markstridsomräde. Flottiljen förvaltar ett antal
krigsflyg-fäll, stril- och teleanläggningar saml målplatsen Kärnskogen, som är
belägen omkring 30 km söder om HaUsberg och omfattar omkring 590 ha.

FlottUjens byggnader är lUl stor del från den s. k.
lägertiden. De renoverades åren 19401945, Med hänsyn till byggnadernas ålder
är vi.ss ersättningsbyggnation nödvändig på längre sikt. Insatser krävs framför

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110 4

allt beträffande verkstads-, divisions- och kompanUokaler
samt kaserner, marketenteri och vissa mässar. Kanslihuset och en av kasernerna
är relativt nybyggda. Utgifterna för nybyggnads- och iståndsättningsbehovet vid
F 3 beräknas för de tre närmasie sjuårsperioderna tiU 23 mUj, kr. Beräkningen
grundar sig på flygvapenchefens planer beträffande F 3. Vid flottiljen fanns
den 1 november 1970 ca 400 anstäUda, varav

omkring hälften mUitära och civUmilitära. F 3 är ell
av flygvapnets mindre förband med årUg utbUdning av omkring 250 värnpliktiga.

Västgöta flygflottilj (F 6)

Västgöta flygflottUj är förlagd lUl Karlsborg,

F 6 är en altackfloltilj utrustad med flygplan A 32, En av
flottiljens tre divisioner är indragen sedan den 1 juli 1967. Flottiljen avses
under 1970-lalet bU utrustad med flygplan AJ 37,

nottiljens uppgifter är de normala för en altackfloltilj.
De omfattar också mobiliseringsansvar för attackdivisioner och basbataljoner.
Flottiljen har dessutom vissa uppgifter inom luftförsvarssektor W 2,

UlbUdningsbetingelserna är med hänsyn till tillgången på
luftrum goda. Verksamheten vid arméns skjutfäll vid Kråk och försvarels
materielverks provskjutningscenlral gör av säkerhetsskäl hård trafikreglering
nödvändig i samband med starter och landningar.

Flottiljens markinnehav i Karlsborg uppgår till totalt 255
ha vilket tUlgodoser behoven. Vid flottiljen finns en 2 300 m lång rullbana i
riktning nordost-sydväst. Förlängning av denna bana eller utbyggnad av nya
banor är inte planerad. Flottiljen har egen målplats vid Enebågen omkring 10 km
söder om Karlsborg,

FlottUjens byggnader härstammar huvudsakligen från
1940-talet, Kanslihuset, två förläggningsbyggnader och gymnastiksalen är dock
uppförda redan år 1879. En hangar är nybyggd. Nybyggnads- och iståndsättningsbehovet
beräknas för de närmasie tre sjuårsperioderna till 18 milj. kr. Beräkningen
förutsätter tre flygande enheter vid F 6. Vid flottiljen fanns den 1 november
1970 420 anställda, varav 185 civilanställda.

Kalmar flygflottilj (F 12)

Kalmar flygflottilj är förlagd tiU Smedby omkring 5 km
nordväst om Kalmar,

F 12 är en jaktflottilj utrustad med flygplan J 35 F. 1
flottiljen ingår två jaktdivisioner och en roboldivision, TUl flottiljen är
förlagd flygvapnets centrala väderskola som utbildar väderbiträden för krigsmaklens
behov,

F 12 är sektorflotlilj för luftförsvarssektor S 2,
Flottiljen har stort

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 5

mobUiserings- och krigsförberedelseansvar,

UlbUdningsbetingelserna för jaktutbildning är i storl sett
normala. Övningsområdet i luften begränsas av den civUa luftleden Röd 1, En
stor del av flygutbUdningen måste därför ske över Östersjön, Den planerade
flyttningen av Röd 1 kommer att öka tillgången på luftrum, Slridsled-ningsmöjlighelerna
är goda inom hela övningsområdet, FlotlUjens målplats för skjutning mot markmål
ligger vid Sandby på Ölands ostkust. Den medger skjutning med alla typer av
ammunition. Flygbullerproblemen över kalmarområdet bemästras med
trafikreglering och bebyggelseplanering.

Flottiljens markinnehav i Kalmar utgör omkring 480 ha av vUka
kasernområdet omfattar 100 och flygfältet 380 ha. Härtill kommer markstridsomrädel
om 310 ha beläget omkring 30 km inåt landet och målplatsen på Öland. Denna
omfattar omkring 120 ha arrenderad mark. Markinnehavet i Kalmar läcker
flottiljens behov. Vid flottiljen finns två rullbanor, en i huvudriktningen
nordväst-sydost och en i huvudriktningen nordost-sydväst. Förlängning av dessa
banor eller utbyggnad av nya banor planeras inte. Start mot sydost utförs inle
och antalet starter i nordostlig riktning har begränsats för att undvika
bullerstörningar i staden.

Flottiljens byggnader är tUl övervägande del från
1940-talet, Lokalerna är i huvudsak tillräckliga för nuvarande verksamhet och
av god standard. De nybyggnads- och iståndsättningsarbeten som krävs hänför sig
till största delen lill personallokaler samt till verkstads- och förrådslokaler.
Beräknade utgifter för nybyggnader och iståndsättningar uppgår för de närmaste
tre sjuårsperioderna lill 13 milj, kr, under förutsättning av oförändrad
verksamhet vid flottUjen.

Rekryteringen tUl flottiljen är god och
personalrörligheten ringa. Vid F 12 fanns den 1 november 1970 totalt 519
anställda, av vUka 255 var civUa tjänstemän och arbetare, Värnpliktskontingenlen
omfattar omkring 400 värnpliktiga för år.

Försvarets fredsorganisationsutredning Utredningens
utgångspunkter och överväganden

Vid utarbetandet av sitt förslag tUl indragning av
ytterligare en flottiljadminislration utöver tidigare framlagda förslag om
indragning av F 9 och organisationsförändringar inom stockholmsområdet har fredsorganisationsutredningen
utnyttjat ett av chefen för flygvapnet utarbetat underlag. Överbefälhavaren har
kompletterat detla med främst operativa synpunkter.

Utredningen har inle begränsat sig till val av den flottiljadminislration
som bör dras in ulan har också ansett sig böra överväga hur övriga
organisationsenheter vid den berörda flottiljen bör lokaliseras och vilka andra
förband eller särskUda organisationsenheter som bör lösa flottiljens uppgifter
beträffande mobUisering, förvaltning, utbildning m. m. Utred-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 6

ningen har nänUigen utgått från all verksamheten vid
flottiljens samtliga enheter bör omprövas när administrationen avvecklas.
Utredningen har vidare bedömt alt en flotlUj även i fortsättningen normalt
skall beslå av högst tre flygande divisioner.

Som bakgrund tUl sina förslag redovisar utredningen
överväganden som berör bl, a, krigsorganisationen och operativa faktorer saml målflygorganisationen
och samhällsfaktorer.

Krigsorganisationen och optrativa faktorer

Vid värdering av de fredsorganisatoriska frågorna har
utredningen sökt all i stort klarlägga hur krigsorganisationen kommer att
utvecklas, Detla anges ha inneburit betydande svårigheter främst med hänsyn lUl
osäkerheten i planeringsunderlaget, bl, a, beroende på att den ekonomiska
ramen för materielomsättrUng och nyanskaffning är fastställd endast för en kort
lidsperiod. En annan osäkerhetsfaktor är enligt utredningen att etl nytt
försvarsbeslut med stor sannolikhet kommer atl föreligga innan föreslagna
organisationsförändringar inom flygvapnet hinner genomföras. Vissa studier av fredsorganisalionens
utveckling på lång sikt har påbörjats inom utredningen, men de har ännu inte
gett resultat som kan utnyttjas i delta sammanhang. Utredningen saknar därför
säkert underlag för att kunna värdera förhållandet mellan freds-och
krigsorganisationen i framtiden men har strävat efter en lösning som passar in
i flera länkbara alternativ för flygvapnets framtida organisation.

För den framlida planeringen av flygvapnets
jaktflottiljer, som f, n, är åtta lUl antalet, är enligt utredningen
anskaffningen av ett nytt jaktflygplan som ersättning för J 35 av betydelse.
Utredningen framhåller alt något beslut därom inte föreligger och atl frågan
hänger samman med resultatet av luftförsvarsutredningen. Chefen för flygvapnet
har dock i sina långtidsplaner belyst konsekvenserna av ell eventuellt beslut
att ersälta flygplansyslem J 35 med flygplansyslem J 37, Utredningen utgår från
att antalet jaktdivisioner behälls även om antalet jaktplan i flygplansystem J
37 av ekonomiska skäl måste minskas.

Utredningen bedömer att en viss reduktion av
spaningsförbanden kan förutses när nuvarande flygplantyper S 35 E och S 32
skall ersättas med nytt spaningsflygplan. Utredningen bedömer dock att
spaningsförbandens materielinnehåll även i framtiden kommer atl medge atl
spanings-flottiljen i Nyköping (F ll) behålls liksom den spaningsdivision som
är lokaliserad till F 21,

Flygvapenchefens långsiktsplaner upptar enligl utredningen
utveckUng av ell lätt altacksyslem utrustat med flygplan Sk 60. Ett
fredsförband av divisionsstorlek kommer i enlighet med Kungl. Majits beslut i
oktober 1969 alt lokaliseras tUl F 21 i början av 1970-talet, Flottiljen
beräknas i framliden beslå av en jaktdivision, en spaningsdivision och en lätt atlackdivision,
vUkel enligl utredningen innebär en önskvärd förstärkning av flyg- och
basorganisationen i Övre Norrland,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 7

Den beslutade anskaffningen av flygplansyslem AJ 37
innebär en reducering av antalet flygplan i atlackeskadern. Reduceringen blir
enligt utredningen aktuell från början av 1970-talet när flygplan AJ 37 börjar
levereras. Utredningen bedömer att flygvapnets behov med hänsyn härtUl uppgår tiU
tre altackflotlUjer mol nuvarande fyra. Antalet anges främst av operativa skäl
böra minskas på så sätt att F 17 ombeväpnas tiU jaktflottilj, Omväpningen
medför enligt utredningen atl den flottiljadmi-nistrafion som skall dras in bör
sökas vid en jaktflottilj.

Utredningen finner vid en jämförelse mellan olika
jaktflottiljer atl indragning av F 3:s administration medför de minsta
operativa nackdelarna av följande skäl, F 3:s mobiUserings- och
förvaltningsansvar är relativt litet, F 3 är inte en berghangarbas och inom
samma luftförsvarssektor finns yllerligare en jaktflottilj, F 13 i Norrköping,
som med viss personalförstärkning kan överta det mobiliserings- och
förvaltningsansvar som f, n. åvUar F 3. En indragning av F 3:s flottiljadminislration
innebär vidare att endasl två förbandsenheter behöver omlokaliseras, nämligen
en jaktdivision och en målflygenhet.

Utredningen har övervägt olika möjligheter att omlokalisera
F3:s jaktdivision. Enligt utredningens mening är det från operativa synpunkter
men också av förbandsproduktionsskäl lämpligast att lokalisera divisionen tUl F
12 i Kalmar. F 1 2 är den enda jaktflottilj som har endast två flygande
divisioner.

Målflygorganisationen

Chefen för flyg-/apnet har i sitt underlag till
utredningen föreslagil atl målflygorganisationen blir kvar i Malmslätt.
Utredningen anser alt denna lösning inte är tiUfredsställande utan har i
stället valt mellan F 6 och F 15 i Söderhamn, Av övningsmässiga och ekonomiska
skäl anses målflygorganisationen böra lokaliseras så centralt som möjligt inom
siff verksamhetsområde. Det är enligt utredningens uppfattning därför lämpligl
att lokalisera målflygorganisationen till F 6 under förutsättning alt statsmakterna
godkänner permanent organisation av en målflygenhet.

Innan flygverksamheten på F 6 åter ökar måste framhåller
utredningen ~ samordningen lösas mellan flygverksamheten och skjutningarna vid
pansarskjulfältet vid Kråk omedelbart söder om flygfältet samt vid försvarels
materielverks provskjutningscenlral norr om Karlsborg. Nuvarande onifattning
av flyg- och skjutverksamheten kräver hård trafikreglering vid starter och
landningar för att säkerhetskravet skall kunna uppfyUas, F. n. sker årligen
omkring 8 000 starter och landningar vid F 6, Om man till F 6 förlägger målflygorganisationen,
med en framlida årlig flygtidsproduktion av 12 000 tlygtimmar, beräknas antalet
starter och landningar öka till 14 000 för år. Utredningen framhåller
emellertid att målflygorganisationens verksamhet har sådan karaktär att
huvuddelen av flygverksamheten genomförs inom andra områden än i närheten av
basområdet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 8

Samhällsfaktorer

Utredningen har undersökt olika kommuners behov av de
bidrag som lämnas näringsliv m. m. genom lokalisering av en flottilj inom kommunen.
Av de kommuner som utredningen har granskal närmare bedöms Linköping vara den
som vid sin fortsatta expansion lättast kan bära bortfallet av en flottilj.
Genom industrins expansion, utbyggnaden av regionsjukhuset och tUlkomsten av
högre utbildningsanstalter har Linköping under senare år lUlförls ell storl anlal
nya arbetstUlfällen,

Om F 3 dras in och dess flygande enheter omlokaliseras
enligt utredningens överväganden, kommer flygverksamheten att öka i Karls-borg
och Kalmar, Utredningen anser att bebyggelse- och planförhållandena inom dessa
kommuner är sådana, att den ifrågasatta ökningen av flygverksamheten med
åtföljande buUer kan godtas. Utredningen bedömer att en fullständig indragning
från buUersynpunkt skulle vara till fördel för Linköping. Lokaliseringspolitiskt
bedöms etl tillskott av arbetstillfällen vara av värde särskUt för Karlsborg,
Frågan om atl skaffa lämpliga bosläder åt den personal som kommer att flytta
till berörda orter bör enligt utredningen särskilt uppmärksammas. Detta gäller
i synnerhet Karlsborg som har liten bostadsproduktion.

Utredningens organisationsförslag

Fredsorganisationsutredningen sammanfattar sina förslag på
följande sätt.

FloftUjadminislrationen vid F 3 bör avvecklas. Dit räknas
flottilj-stabens olika avdelningar med underlydande verkstäder, serviceinrättningar
och förråd samt dessutom specialkompaniet. Den kvarvarande jaktdivisionen och
tillhörande baskompani omlokaliseras till F12 i Kalmar, Målflygorganisationen
flyttas till F 6 i Karlsborg under förulsällning alt organisationen vinner
statsmakternas godkännande. Flottiljens uppgifter beträffande rekrytering,
utbildning, mobilisering och förvaltning förs i huvudsak över tUl F 13 i
Norrköping, som bör tillföras nödvändig personalförslärkning. De
servicefunktioner som F 3 f. n, fullgör för FC och CVM i Malmsläll överfas av F
13, F 3:s flygfält behålls som krigsbas och betjänas av en baslropp ur F 13,

Personal

För alt kunna överväga de personalfrågor, som direkt
hänger samman med indragning av F3:s flollUjadministralion och omlokaliseringen
av övriga förbandsenheter, har utredningen kartlagt personalläget vid F 3 i
detalj.

Inom flottiljadministrationen finns 185 civila anställda,
varav 100 är tjänstemän. Antalet militära och civilmilitära tjänstemän är 72,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110

Vid övriga organisationsenheter vid F 3, som enligl
redogörelsen i det föregående f, n. utgörs av Ivå jaktdivisioner med baskompanier
samt en målflygdivision med markstyrka, finns 104 miUtära och civilmiUtära
tjänstemän saml tre arbetare.

Utredningen räknar med att 34 personer pensioneras fram lill
den 1 juli 1974 och att spontana avgångar och förflyttningar tiU andra orter
kommer alt äga rum. Vidare räknar utredningen med ull den personal som godtar
omplacering kan erbjudas anställning i samband med omlokalisering av förband
inom flygvapnet eller fylla vakanser vid andra förband. Annan personal bör
enligt utredningen kunna få ny sysselsättning i en så expansiv kommun som
Linköping.

Kostnader

Omlokaliseringen av jaktdivisionen och baskompaniet tiU F
12 kräver enligl utredningen investeringar vid denna flottilj. Investeringarna
har beräknats till 10 milj, kr. Därav hänför sig 7 milj, kr, till kostnader för
hangarer, medan 1 milj, kr, avser föiiäggningslokaler för värnpliktiga och 2
milj, kr, övriga investeringar. Målflygorganisationens förläggning till F 6
beräknas inte medföra några investeringskostnader om lediga lokaler utnyttjas
för ändamålet, Genorn att F3:s elablissement helt friställs upphör behovet av
medel för investeringar och iståndsättningsarbeten vid denna flottilj. Detta
behov har beräknats till 23 milj, kr, inom de tre närmaste sjuärsperioderna,
varav 5 milj, kr, avser investeringar och iståndsättningar för målflygorganisationen.

De årliga driftkostnaderna konimer enligt utredningens
beräkningar att gå ned med 7 milj, kr, genom avveckling av
flottiljadministrationen vid F 3. Utredningen bedömer del dock realistiskt alt
räkna med en ökning av driftkostnaderna med omkring 2 milj, kr. vid andra
förband med anledning av omlokaliseringar.

Genomförande

Utredningen anser att en indragning av
flottiljadministrationen vid F 3 och därav följande omlokaliseringar kan
genomföras tidigast den 1 juli 1974, Utredningen framhåller samtidigt att
förslag har lagts fram om vittgående strukturförändringar i flygvapnets
fredsorganisation. Dessa förändringar medför enligt utredningen att flygvapnet
fram tiU år 1975 kommer att behöva investeringsmedel av storleksordningen 60
milj, kr. De väntade vinsterna kan emellertid inle åstadkommas på så kort sikt.
Utredningen framhåller att en prioritering av de mest akuta investeringsbehoven
blir nödvändig och att en senareläggning av vissa omorganisationer därigenom
kan bh aktuell.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110 10

Utredningen framhåller slutligen atl de anställdas
berättigade önskemål om stadga och förutseende beträffande deras framlida
verksamhet bör beaktas i hög grad. Det framstår för utredningen som synneriigen
angelägel, att ålgärder som kräver omfattande omplaceringar av personal snarast
fastställs i princip och att realistiska tidsplaner görs upp.

Remissyttrandena

Sä gott som alla remissinstanser tillstyrker förslaget att
lägga ned flottiljadministrationen vid F 3, Överbefäl/lavaren och chefen för
flygvapnet understryker emellertid de negativa följdverkningar som varje förbandsindragning
medför. Om en flotliljadministration måste dras in, kommer enUgt
överbefälhavaren en indragning av administrationen vid F3 att ge de nunst
ogynnsamma följdverkningarna. Även SACO och FCPF är kritiska mot
utredningsmannens förslag. De godtar förslaget om F 3:s nedläggning men skulle
ha föredragit att F 6 läggs ned.

Försvarets rationaliseringsinstitut delar utredningsmannens
uppfattning att utgångspunkterna för en värdering av den organisatoriska utvecklingen
är osäkra. Med hänsyn t Ul detta är institutet emellertid inte övertygat om att
de utgångspunkter som utredningsmannen har utnyttjat är hållbara i elt
långsiktigt perspektiv. Enligt institutet är det därför önskvärt att som grund
för värderingen närmare än vad som framgår av betänkandet analysera alternativa
förutsättningar för organisationens utveckling på sikt. Vid överväganden om den
kvarvarande jaktdivisionen med baskornpani bör en utgångspunkt vara den tid man
kan räkna med bibehållen omfattning av jaktflyget. Före beslut om investeringar
vid F 12 bör sålunda den långsiktiga utvecklingen ha klarlagts. Det kan enligt
institutet vara motiverat att nu behålla viss handlingsfrihet genom att pröva,
möjligheterna att någon tid provisoriskt behålla jaktdivisionen på Malmslätt
med administrativ anknytning till F 13, Överbefälhavaren biträder däremot
utredningsmannens förslag om lokalisering av jaktdivisionen till F 12 i
Kalmar,

Överbefälhavaren har tidigare betonat nödvändigheten att
av operativa skäl behålla alla baser och om möjligt hålla dem levande.
Förutsättningarna härför ökar om målflygorganisationen ligger kvar pä Malmen,
Det fredskompani som då grupperas där kan bilda stommen i basbataljonen,
vilket iir en klar fördel, Fortifikalionsförvaltningen framhåller vikten av att
flygfältet och byggnader och befästningsanläggningar som är avsedda för
krigsbasen hålls i krigsdugligl skick,

SACO och FCPF anser att utredningen inte tillräckligt
belyser kravet på spridning för att tillgodose beredskapen i fred och skyddet
vid etl kuppartat anfall samt möjligheterna att övergå till krigsorganisation.
I fråga om spridning beaktar utredningsmannen enligt SACO inte det förhåUandet atl
kustflottiljer har elt utsatt läge vid kuppartade anfall. En total indragning
av flottiljadministrationen och överflyttning av de flygande enheterna till
andra förband innebär vidare en koncentration. Beträffande frågan om
koncentration måste F 3:s mobiliseringsansvar vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 H

indragningen och överflyttningen tas över av andra
förband. Utredningen konstaterar endast att viss personalförstärkning behövs.
SACO anser emellertid att det är svårt att inom någon aktuell flottilj finna
och utbilda nyckelpersonal vid de basbataljoner som förbandet skall upprätta.
Detta medför en standardsänkning för de basbataljoner organiserade av flottilj,
som övertar F3:s mobiliseringsansvar. Personalförstärkning kan inte erhållas i
alla befattningar som berörs. Krigsplacering av personal från staber och skolor
har inte visat sig vara effektiv frän mobiliseringsförberedelse-, utbildnings-
och övningssynpunkt. Med hänsyn till nämnda operativa önskemål anser FCPF och
SACO att målflygorganisationen bör behållas vid F 3, Därmed blir det möjligt att
vid höjning av beredskapen eller ett kuppartat anfall snabbt organisera
ytterligare en flygbas. Motsvarande effekt erhålls inte om målflygorganisationen
förläggs till F 6. TCO-S ser det som en fördel atl den personal som ingär i målflygorganisationen
kan utgöra stomme i basens krigsförband och att man därigenom kan tillgodogöra
sig tidsvinster vid övergång till krigsorganisation.

Vad gäller
målflygorganisationen delar överbefälhavaren i princip utredningsmannens
grunduppfattning att inga organisationsenheter bör finnas kvar vid elablissement
som läggs ned. Han anser dock att förhållandena i det aktuella fallet är
speciella. Oavsett var mälflygdivisionen lokaUseras kommer Malmen inte atl
tömmas heU, FC och CVM med en flygverksamhet om ca ? 000-3 000 timmar för år
kommer att finnas kvar. Vidare skall flygfältet behållas som krigsbas. Chefen
för flygvapnet anser atl en omlokalisering av målflyget tiU Karlsborg är
möjlig, men att den har bestämda nackdelar ur investerings-, driftkostnads-,
trafiklednings- och personalsynpunkt. Målflyget bör därför lokaliseras lill
Malmen, Försvarets materielverk biträder inte utredningens förslag beträffande
målflyget. Detta bör Ugga kvar pä Malmen för alt man skall kunna utnyttja
bastroppens och fältets övriga utrustningar mer rationellt, Underhållsverksamhelen
blir härigenom koncentrerad till Malmen, Enligt chefen för armén påverkar
utredningens förslag arméns verksamhet endast i fråga om målflygorganisationens
förläggning till Karlsborg. Arniéchefen biträder förslaget under förutsättning atl
hänsyn tas tiU den skjutverksamhet som armén bedriver i Karlsborg. Försvarets
rationaliseringsinstitut anser att en anknytning av målflygorganisationen till F
6 är rimlig under de förutsättningar som utredningsmannen har angett.

Länsstyrelsen i Östergötlands län biträder i princip
utredningsmannens förslag men önskar att förutsättningarna alt också i
fortsättningen basera målflyget på Malmen undersöks ytterligare, eftersom detta
flygfält förutsätts slå kvar som krigsbas med krav på underhåll och tillsyn.
Länsstyrelserna i Kalmar och Skaraborgs län samt Kalmar och Karlsborgs kommuner
tillstyrker förslaget i de delar de är berörda. Karlsborgs kommun hälsar
utredningsmannens förslag med stor tillfredsställelse, eftersom kommunen i hög
grad är beroende av militära förband och anläggningar, Lokaliseringspolitiskt
är det tillskott av arbetstillfällen som förslaget innebär av mycket stor
betydelse för Karlsborgs kommunblock.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. I971;II0 12

Blockels glesbygd har nämligen ett vikande
befolkningsunderlag,

SACO och FCPF förordar atl målflyget får ligga kvar på
Malmen, bl, a, av operativa och ekonomiska skäl, men även för att få bättre
spridning av flygbullret och ta till vara de goda trafikledningsmöjligheterna
vid F 3, Hänsyn till personalen vid F 3 talar också härför. Enbart
lokaliserings-politiska skäl får inle vara avgörande för förläggningen av
målflyget. Dessa synpunkter delas i huvudsak av SR och TCO-S.

Linköpings kommun 'ar också positiv till förslaget och
utgår från att jaktdivisionerna måste försvinna men menar att frågan om
målflygets lokalisering kan diskuteras. Slutligen finner man det angeläget ur
sysselsättningssynpunkt att infe all militär flygverksamhet avvecklas från F
3. Nackdelarna blir framför allt stora för den berörda personalen. Under
förutsättning atl målflyget inte går över lill mer bullrande flygplan eller
ökar antalet starter vUl kommunen ha kvar målflyget pä Malmen,

Remissinstanserna har visat storl intresse för
utredningsmannens överväganden i de frågor som rör samhällsfaktorer.
Arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen i Östergötlands län delar
utredningsmannens uppfattning att en indragning av F 3 medför de minsta
nackdelarna och ger den bästa rationaliseringseffekten. Arbetsmarknadsstyrelsen
anser att en förbandsindragning alltid medför påfrestningar både för den
personal som tvingas till omställning och för den kommun som förlorar
arbetstillfällen. På grund av Linköpings rikt differentierade näringsliv och
expansiva utveckling bör indragningen bli mindre kännbar där än i de övriga
orter som utredningen har haft att ta ställning till. Man bör undersöka om det
finns möjligheter att bereda de äldre anställda arbete vid andra militära och
statliga arbetsplatser i Linköping. 1 de fall där personalen inte kan
omplaceras inom försvaret, är del angeläget att en frivillig avgång kan äga rum
före den slutliga avvecklingen. Länsstyrelsen i Östergötlands län vill dock
understryka att varje nedläggning av elt verksamhetsställe skapar problem
särskilt för den del av arbetskraften som genom arbetsmarknadsmässigt hög
ålder eller på annat sätt är handikappad. Samma synpunkter framförs av
länsarbetsnämnden. Kalmar och Karlsborgs kommuner är ur lokaliserings- och
samhällsplaneringssynpunkt positiva till utredningsmannens förslag i de
avseenden förslaget berör dem, Kalmar kommun hyser dock farhågor för att
tillgången på bostäder kan bli knapp om inte kommunen får större tilldelning ur
extrakvoten, eftersom det inte finns något bostadsöverskott i Kalmar,
Länsstyrelserna i Kalmar och Skaraborgs län framför liknande åsikter.
Linköpings kommun ser det som en fördel om inte all verksamhet avvecklas vid F
3, eftersom det påverkar sysselsättningen i staden ogynnsamt. Länsstyrelsen i
Östergötlands län är kritisk mot förslaget eftersom en rullbana i nord-sydUg
riktning år 1968 färdigställdes för alt minska bullerstörningarna i Linköpings
västra delar. Investeringskostnaden uppgick till drygt 8 milj. kr. 1 anslulning
härlUl krävdes en omläggning av väg E 4, Den färdigstäUdes år 1966 och kostade
7,5 milj, kr. Det rör sig här om väsenlliga investeringskostnader som enUgl
länsstyrelsens mening inle borde ha kommit till stånd om man vid besluten hade räknai
med den aktueUa nedläggningen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110 13

Att buUerfrågorna utgör ell storl problem för särskilt
Linköping framgår klart av remissinstansernas svar. Statens planverk finner det
angeläget alt en bullerutredning snarast utförs sedan beslut har fatlats om den
framtida verksamheten vid F 3. Utredningen bör klarlägga det bullerstörda
områdets storlek enligt de ändrade förutsältningarna. Enligt planverkets mening
lalar starka skäl för att en översyn ;iv tidigare gjorda bullerutredningar
kommer till stånd för landels samtliga militära flygplatser i den mån en sådan
översyn inte redan har skett. För detta talar även tillkomsten vid flera förband
av nya flygplantyper med annan bulleravgivning. Med tanke på befintlig och
planerad bebyggelse för såväl bostäder som undervisning i Linköpings västra
delar framstår det enligl planverket ur samhällsplaneringens synvinkel som
mycket angelägel att flygbullerförhållandena i Malmens närhet förbättras och
att bullerstörningarna minskas till ett minimum.

Länsarkitekten i Östergötlands län har behandlat de
konsekvenser i planhänseende som en minskning av flygverksamheten vid F 3
innebär. Länsarkitekten anser mot bakgrund av det redovisade materialet att
varje minskning av flygverksamheten på Malmen har en väsentligen positiv
inverkan ur plansynpunkt. Vid en indragning av jaktdivisionerna bör den
positiva verkan bli synnerligen stor och avsevärt förbättra en mycket svår
bullersituation i flygplatsens omgivningar. Den ytterligare förbättring som
skulle inträda om även mälflygverksamheten förflyttades från Malmen blir
sannolikt inte av samma omfattning men dock betydande.

Statens naturvårdsverk och länsstyrelsen i Östergötlands
län delar i huvudsak länsarkitektens slutsatser. Länsstyrelsen anser också att
det-är värdefullt ur bullersynpunkt om även målflygverksamheten flyttas från F
3, Länsstyrelsen avslutar sitt yttrande i denna del med att målflygverk-samhefen
emellertid i jämförelse med övningsoperationer med jaktflyg och
provverksamheten vid FC bullermässigt har mindre betydelse på grund av använda plantyper
och verksamhetens uppläggning. Länsstyrelsen i Kalmar län anser att om den
ökade flygverksamheten inte påverkar bullermattornas utbredning i en riktning
som är ogynnsam för bostadsbebyggelsen, finns det med avseende pä den fysiska
samhällsplaneringen inte något att erinra mot att jaktdivisionen förläggs till F
12, Flygbullret utgör däremot inle något lunder för Karlsborgs kommuns
fortsatta utveckling. Egnahems- och hyreshusbebyggelsen planeras f, n, och i
framtiden i de norra och centrala delarna av kommunen, som ligger helt utanför
flygbullerzonen. Trots de resultat man har kommit fram till i olika
bullerutredningar menar Linköpings kommun atf de ökade störningar som uppkommer
om målflygorganisationen lokaliseras lill Malmen blir begränsade. Om målflyget
däremot går över till flygplan som bullrar mera eller till ett ökat antal starter,
bör frågan prövas på nytt. Därvid bör staden åter beredas tillfälle att yttra
sig, FCPF har även undersökt bullerproblemen i Kalmar och Karlsborg och finner
att en jämnare spridning av flygbullrel erhålls inom de tre berörda områdena
Linköping, Karisborg och Kalmar om målflygorganisationen förläggs till F 3.

Luftrums- och trafikledningsfrågor blir enligt
remissinstanserna alltmer komplicerade. Chefen för flygvapnet uppger att_
nuvarande flyg- och

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 14

skjutveiksamhet i karlsborgsområdet kräver hård
trafikreglering i samband med starter och landningar för alt säkerhetskravet
skall kunna uppfyllas. Chefen för flygvapnet uppger vidare att del antal
enheter, som är av betydelse för belastningen på flygtrafikledningen, ofta är
lägre än antalet flygföretag, Målflygorganisationens tillkomst medför en
fördubbling av antalet enheter i förhällande till nuläget. Flygvapenchefen
framhåller också att det finns långt fler intressenter i luftrummet över
Vättern och karlsborgsområdet än de två som utredningen anger, TiUkomsten av en
mälflygorganisation vid F 6 kräver ökad trafiklednlngskapacitet. Den merbelastning
som målflygorganisationen trafikledningsmässigt innebär bedöms inte kunna lösas
genom mindre insatser av personal vid F 6 än vid Malmen,
Personalorganisationerna synes i huvudsak dela flygvapenchefens uppfattning i
dessa frågor.

Luftfartsverket anser att en indragning av Östgöta
flygflottilj får en utjämnande effekt pä luftrummets utnyttjande, eftersom det
hårt belastade östgötaområdet avlastas. Förslaget innebär en betydande
minskning av den erforderliga samordningen mellan den militära flygverksamheten
i östgötaområdet och den planerade luftled som kommer att ligga över detta
område.

Remissinstanserna framhåller att det från personalsynpunkt
är ytterst angeläget att målflygorganisationen får ligga kvar på Malmen i Linköping,
Denna uppfattning redovisas av bl. a, överbefälhavaren och chefen för
flygvapnet. Chefen för flygvapnet är väl medveten om att även flygvapnet måste
underkasta sig de organisationsförändringar som betingas av ändrade ekonomiska
förutsättningar och av rationalitetsskäl. Trots negativa effekter för den
personal som berörs är det nödvändigt att sådana förändringar genomförs. Hänsyn
till personalen måste dock i det aktuella fallet tillmätas en relativt stor
vikt. Linköping är en ort med rika möjligheter lill utbildning och stor
efterfrågan på bl. a, tekniskt skolad personal. En genomförd attitydundersökning
visar alt F3:s personal är hårt bunden till Linköpingstrakten och att endast
ett fåtal av personalen är villiga att flytta till Karlsborg. Om mälflygdivisionen
förs över till F 6 finns det risk att flygvapnet mister många av dem som nu
arbetar med och har kunskaper om målflygdivisionens materiel. Personalskäl
talar enligt flygvapenchefen entydigt för att målflygorganisationen blir kvar
på F 3, Om målflygorganisationen baseras på F 6 förmodar försvarets materielverk
atl problem uppstår när den flygtekniska personalen skall flyttas från
linköpingsområdet lill Karlsborg. Detta kan medföra kostnader för att anställa
och utbilda ny personal vid F 6 samt risk för störningar i flygtidsproduktionen.
FCPF och övriga personalorganisationer anser att del är väsentligt att utnyttja
de vakanser som föreslås i utredningen. Dessa står inte till förfogande bara
för F3:s per,sonal utan man måste räkna med konkurrens bl. a. från F 18:s
personal. Vidare tar personalorganisationerna upp frågan om möjligheten aft
erhålla nytt arbete på lokaliseringsorten, förtidspensionering och omplacering
till annan statlig verksamhet, eftersom tillgången på arbetstillfällen
framförallt för den äldre arbetskraften är begränsad i bl. a. Karlsborg,
Karlsborg kan inte heller erbjuda lika goda möjligheter till
utbildning som Linköping,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 15

Erfarenheten visar att personalen är starkt rotad i sin
miljö och inte önskar några förändringar i sina arbets- och bostadsförhåUanden,
SR anmärker härutöver att frågan om befälsordningen för flygvapnet är under
utredning och atl antalet tjänster för de utökade arbetsuppgifter man har fått
under senare år är för få. Genom den föreslagna omorganisationen erhåller
också vissa enheter ökade arbetsuppgifter, som i och för sig kräver
personalförstärkning, bl. a. på officerssidan. Det totala antalet
officerstjänster på olika nivåer inom flygvapnet bedöms därför inte kunna
minskas genom den föreslagna omorganisationen. Slutligen anför
personalorganisationerna sammanfattningsvis att hänsyn bör tas till personalen
vid F 3 så att de som har de starkaste skälen för att stanna kvar i Linköping
får möjlighet till detta. Lokaliseringspolitiska skäl får inte leda till att
personal tvingas välja mellan att ta en ny, eventuellt sämre, anstäUning eller
flytta till en ort med sämre samhällsservice.

Utredningens
ekonomiska överväganden kritiseras av flera remissinstanser, som främst uppehåller
sig vid investerings- och driftkostnadernas storlek vid olika lokaliseringsallernaliv.
Utredningen anses bl, a, inle i tiUräckUg grad ha beaktat investeringsbehovet
vid Karlsborg och Kalmar. Driftkostnaderna bedöms också enligl några remissinstanser
ha räknats för lågt. Chefen för flygvapnet menar att såväl investeringsbehovet
som driftkostnaderna blir större än förslaget anger i F 6-alternativet,
eftersom en rad byggnadsarbeten måste ulföras i Karlsborg, Bl. a. måste en ny
hangar byggas. Vid en lokalisering lill F 3 behöver man utnyttja endast en
liten del av det befintliga byggnadsbeståndet utan om- eller lillbyggnad.
Endast smärre iståndsättningsarbeten behövs. Vad gäUer driftkostnaderna anses
bl, a, lönekostnaderna vara alltför lågt räknade för alternativet Karlsborg.
Utredningen räknar med 525 000 kr, i lönekostnader för kvarvarande personal,
medan chefen för flygvapnet räknar med 2 milj. kr. i löner för denna personal.
Härtill kommer vid basering vid Karlsborg ökade målflygkoslnader eftersom
målflyget får längre 'flygvägar vid flertalet förelag. Om målflygorganisationen
placeras på Malmen, lorde inte heller särskild bastropp behövas vid basen.
Härigenom kan personalbesparingar uppnås. De flesta av flygvapenchefens
synpunkter i angivna frågor delas i huvudsak av bl, a,
personalorganisationerna. Faslän försvarels rationaliseringsinstitut inte har
prövat målflygorganisationens utformning finner man att flygvapenchefens
förslag har en sådan omfattning materiellt och personellt alt ytterligare
investeringar vid F 6 blir oundvikliga. Vad gäller kostnadskalkylerna finner institutei
alt de minskningar i drift- och investeringskostnader som utredningen
redovisar till 5 respektive 8 milj. kr, bör räknas om till nuvärde för alt ge
en mer rättvisande bild av kostnaderna, Institutei har beaktat de minskade
utgifter vid F 3 som följer av utredningens förslag alt lokalisera målflygorgansiationen
till F 6, Samtidigt anmärker institutet atl något material som kan belysa
rimligheten av kostnadsökningen om 2 milj, kr. vid andra flottiljer inte har
redovisats. Institutet har dock under hand fåll vela att de av utredningen
redovisade kostnaderna för serviceorganisationen vid FC och CVM saml för baslropp
och flygfältsunderhåU, sammanlagt

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110 16

800 000 kr., skall ingå i kostnadsökningen om 2 milj. kr.
Även iständsätl-

rungskostnader vid F 12 på grund av ökade investeringar
bör räknas in

och har antagils uppgå tiU 5 milj, kr, efter 20 år.

Även personalorganisationerna analyserar utredningens
överväganden

av de ekonomiska frågorna och är i regel kritiska, FCPF
anser att brister och felaktigheter finns i utredningen, FCPF finner det 1. ex.
förvånansvärt all utredningen beräknar investeringsbehovet till 10 milj, kr,
vid överflyttning av en division till F 12 men att inga kostnader redovisas för
atl flytta målflygorganisationen till F 6. Med hänsyn till organisationens
storlek och bristande lokalutrymmen kommer investeringsbehovet enligt FCPF:s
mening inle alt undersliga del vid F 12. Vidare hävdar man bl. a, alt
besparingar kan göras i fråga om flyttningskostnader, om målflygorganisationen
förläggs tiU F 3, Sammanfattningsvis framhåller FCPF alt besparingar kan göras
i investeringar med 8 milj, kr, och i driftkostnader med 1 150 000 kr. om målflygorgansiationen
förläggs till F 3. FCPF:s kritik delas i huvudsak av SACO, SR och TCO-S. TCO-S
understryker härutöver atl en fortsalt förläggning av målflygorgansiationen
till Malmen innebär ett effektivare utnyttjande av de serviceresurser som finns
till följd av flygverksamheten vid FC och CVM, Utredningens motiv för en omlokalisering
av målflygorganisationen anses därmed i allt väsentUgt sakna grund.

Tidpunkten för förslagets genomförande behandlas av några
remissinstanser som framhåller att det är väsentligt att man i god tid orienterar
personalen om kommande organisationsändringar så att lämpliga åtgärder kan
vidtas för personalen. Fortifikalionsförvaltningen understryker vikten av atl
tillräcklig lid anslås för atl genomföra de byggnadsåtgärder, som kan bli en
följd av kommande organisationsbeslut. Vid beslut innevarande är bedöms de i
förslaget förutsatta åtgärderna kunna vara genomförda tidigast den 1 juli 1976,
Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att föreslagen tidpunkt för nedläggning
ger rådrum för att möta uppstående personalproblem, Samma synpunkter framförs
av länsarbetsnämnden. Länsstyrelsen i Skaraborgs län samt Karlsborgs och
Kalmar kommuner anhåller om att så snart som möjligt få besked i lokaliseringsfrågan.
Personalorganisationerna framhåller för sin del bl, a, vikten av att
realistiska tidsplaner i god tid görs upp för de organisationsåtgärder som
medför atf viss personal måste flytta samt alt överläggningar kommer till stånd
mellan berörda parter så att personalen får tid att lösa de problem en
flyttning kan komma att medföra.

Departementschefen

Riksdagen har beslutat all F 9 skall läggas ned och F 18
avvecklas som flygflottilj (prop, 1968:109, SU 1968: 124, rskr 1968: 282),
Vidare har riksdagen beslutat om aweckling av F 2 och F 8 och om omvandling av F
18 tiU en skolenhet för utbildning i huvudsakligen slridslednings- och luflbevakningstjänst
och av F 14 till en skolenhet med huvudinriktning på bastjänst (prop, 1970: 96,
SU 1970:202, rskr 1970:419). Förslagen i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110 17

propositionerna grundar sig på tre delbetänkanden av
försvarels fredsorganisalionsulredning. I elt fjärde betänkande har
utredningen föreslagit atl flottiljadministrationen vid F 3 i Linköping skaU
dras in. Förslaget mnebär alt flottiljens oUka avdelningar med underlydande
verkstäder, serviceinrättningar och förråd saml specialkompaniel bör utgå. Den
kvarvarande jaktdivisionen med liUhörande baskompani bör enUgl utredningen omlokaUseras
till F 12 i Kalmar. Utredningen anser vidare att målflygorganisationen bör
flyttas till F 6 i Karlsborg under förutsättning att organisationen vinner
statsmakternas godkännande. Flottiljens uppgifter beträffande rekrytering,
utbildning, mobilisering och förvallning bör i huvudsak föras över till F 13 i
Norrköping, som föreslås tUlföras nödvändig personalförslärkning. De
servicefunktioner som F 3 f, n. fullgör för FC och CVM i Malmsläll bör enligl
utredningen överläs av F 13. Utredningen menar sluthgen all F 3:s flygfält bör behåUas
som krigsbas och betjänas av en bastropp ur F 13,

Utredningen räknar med att investeringskostnaderna för att
omlokalisera jaktdivisionen tUl F 12 blir 10 milj. kr. All målflygorganisationen
förläggs till F 6 beräknas inte medföra några investeringskostnader. Planerade
investeringar och iståndsättningsarbeten vid F 3 tUl en beräknad kostnad av 23 mUj,
kr, inom de tre närmaste sjuårsperioderna behöver enligt utredningen inle
genomföras, om flottUjens administration avvecklas enligl förslagel. De årliga
driftkostnaderna minskar med 7 nulj. kr. Enligt utredningen ökar emellertid
driftkostnaderna vid andra förband med 2 milj. kr. med anledning av omlokaliseringen.

Indragningen av flottUjadministrationen vid F 3 kan enligl
utredningen genomföras tidigast den 1 juU 1974. Utredningen anser del
synnerligen angeläget, alt åtgärder som kräver omfattande omplaceringar av
personal snarast faststäUs i princip och atl realistiska tidsplaner görs upp.

Så gott som alla remissinstanser tillstyrker förslaget att
lägga ned flottUjadminislralionen vid F 3, Överbefälhavaren och chefen for
flygvapnet framhåller dock de negativa följdverkningar som varje
förbandsindragning medför. Överbefälhavaren konstaterar emellertid atl en
indragning av F 3 medför de minst ogynnsamma följdverkningarna. SACO och FCPF
godtar förslaget att dra in F 3 men finner att en nedläggning av F 6 skulle
vara lämpUgare, Försvarels rationaliseringsinstitut menar att utgångspunkterna
för utredningens värdering av den organisatoriska utveckUngen är osäkra och ifrågasätter
hållbarheten av dessa i ett långsiktigt perspektiv. Institutet understryker
vikten av all alternativa förutsättningar för organisationens utveckling på
sikt analyseras. Flera rerrussinslanser är kritiska lUl förslaget all
lokalisera målflygorganisationen tiU F 6, Operativa skäl, samhäUsfaktorer samt
i första hand personal- och kostnadsskäl lalar enligl kritikerna för alt målflygorganisationen
bör ligga kvar på F 3. Remissinstanserna finner del slutUgen angeläget all
personalen i god lid orienteras om kommande organisations-ändringar så atl
lämpliga ålgärder kan vidtas för personalen.

I anslulning tUl remissbehandlingen av utredningens
förslag har överbefälhavaren på uppdrag av Kungl, Maj,I utrett
behovet av en

2-Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 110

s. 18 Kontrollera mot PDF

mälflygorganisation för främst flygvapnet.
Överbefälhavarens förslag innebär i huvudsak atf en målflygenhet bör finnas
inom flygvapnet. Den bör vara dimensionerad för att fullt utbyggd kunna utföra
all försvarels målflygning i det högre fartområdet. Behovet av målflygning
beräknas tUl 12 000 timmar för år. Målflygenheten förslås bli organiserad med
en målflygchef, ett beställningskontor, en målflygdivision och en
bastjänst-enhet. Överbefälhavaren beräknar att omkring 120 fast anställda bör
ingå i enheten. Rekryteringen av den flygande personalen bör enligl
överbefälhavaren ske så alt fältflygare och flygnavigatörer efter föreskriven
utbildning får anställning som underofficerare pä aktiv stat. Målflygenheten
bör slutligen enligt överbefälhavaren av personal-, beredskaps- och
kostnadsskäl baseras på Malmen.

Yttrande över överbefälhavarens förslag har avgetts av
försvarets rationaliseringsinstitut. Inslilulel, som i princip biträder
överbefälhavarens förslag att inrätta en särskild mälflygorganisation inom
krigsmaklen, anser att de ekonomiska konsekvenserna av förslagel inte framgår
av överbefälhavarens utredning och har därför sökt få fram underlag för atl
bedöma dessa. Lokaliseringsalternativet Malmen är enligt institutet gynnsamt
från ekonomisk synpunkt, om två altackdivisioner förläggs lill F 6, medan
alternativen Malmen och Karlsborg i storl är likvärdiga, om endast en altackdivison
förläggs till F 6, Utöver ekonomiska överväganden lorde enligl inslilulel andra
väsentliga faktorer inverka vid valet av lokaliseringsalternativ, t, ex,
lokaliseringspolitik och miljövård (bullerproblem), awägningsproblem i samband
med försvarets framtida struktur och personalfrågor. Enligt institutet har del
under remissarbetet inle kommit fram något som väsentligen förändrar tidigare
framtaget underlag beträffande lokaliserings- och bullerfrågor eller rekryteringsläget
inom flygvapnet. Institutei finner alt väsentUga skäl talar för atl ett beslut
i lokaliseringsfrågan bör anslå ytterUgare ell är.

Rationaliseringsinstitutet anser atl Kungl, Maj:t bör ge
institutet i uppdrag att i samverkan med överbefälhavaren och
försvarsgrenscheferna komplettera utredningen innan beslut fattas om den
slutliga organisationen. Institutet menar vidare att beslut kan fattas om en
fortlöpande uppbyggnad under budgetåren 1971/72-1973/74 även målflygorganisa-tion
som tillgodoser flygvapnets behov inom det höga fartområdet, Instilulel anser
slutligen att målflygorganisationen tUls vidare bör behällas på Malmen.

Remissinstanserna har i stort sett enhälligt biträtt
förslaget att lägga ned flottUjadminislralionen vid F 3. Även jag delar
uppfattningen atl F 3:s administration i första hand bör komma i fråga för
indragning. Av flottUjens tre jaktdivisioner bör enligt min mening den som f. n.
är vakanlsatt dras in, en utgå i samband med att F 17 ombeväpnas från attack- lUl
jaktflottilj och en tills vidare ligga kvar på F 3. Om den inle är indragen när
flottUjadminislralionen läggs ned, bör den administrativt anknytas till F 13.
Eftersom vissa nu pågående utredningar kan komma atl påverka frågan om organisation
och lokalisering av mälflygverksamheten anser jag att elt stäUningstagande
tUl målflygels framtida

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 19

organisation och lokalisering tills vidare bör anstå.
Beslut i dessa frågor kan fattas tidigast under år 1972. Målflygorganisationen
bör således tills vidare med hittillsvarande omfattning ligga kvar på Malmen,
Om målflygorganisationen flyttas från Malmen, skall en bastropp ur F 13
lokaliseras dit för att säkerställa flygfältets användning som krigsbas,

I övriga frågor är jag i stort sett ense med utredningen, vUket
innebär atl F 3:s uppgifter beträffande rekrytering, utbUdning, mobiUsering och
förvallning bör föras över i huvudsak till F 13 i Norrköping, att de
servicefunktioner som F 3 f. n, upprätthåller för FC och CVM på Malmen bör
knytas tUl F 13, Jag vill i della sammanhang upplysningsvis nämna att
organisationsfrågor som uppstår med anledning av de åtgärder jag har förordai i
det föregående skall utredas närmare. Vid ulredningsarbetel kommer
representanter för berörda personalorganisationer att beredas tiUfälle att
lämna synpunkter på frågor som framstår som väsentUga från personalsynpunkt.

De
organisationsförändringar som jag har förordat i det föregående medför vissa
problem för den berörda personalen. För att mildra dessa förutsätter jag att
förändringarna genomförs i nära samråd med den berörda personalens
organisationer på såväl lokal som central nivå. Olika ålgärder bör vidtas för
att underlätta omplaceringen av personal och för att erbjuda övertalig personal
annan anställning. Personalproblemen bör lösas av försvarets personalnämnd i
samarbete med chefen för flygvapnet och personalorganisationerna. Indragningen
av flottiljadministrationen och därmed sammanhängande omorganisationer bör
genomföras successivt enligt en av Kungl. Maj;t fastställd tidsplan och vara
slutförda senast den 1 juli 1974.

Om förutsättningarna skulle ändras så alt en förskjutning
av lidpunkten för indragningens slutförande blir nödvändig, bör Kungl. Maj :t
äga alt besluta härom.

Jag hemsläller, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna de organisationsförändringar inom flygvapnet
som jag har förordat i det föregäende.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 20

UTVIDGAT FÖRSÄKRINGSSKYDD FÖR CIVILFÖRSVARSPLIKTIGA

Enligt kungörelsen (1963:243) angående grupplivförsäkring
åt värnpliktiga m, fl, meddelar staten grupplivförsäkring för dödsfall åt viss
personal inom försvaret som inte omfattas av försäkringsskydd enligl
reglementet (1962:698) angående statens gruppUvförsäkring. Enligt 4 § nämnda
kungörelse (4 § ändrad senast 1970:302) föreligger försäkringsskydd för bl, a,
civUförsvarspliktig personal under föreskriven tjänstgöring i det allmänna civUförsvaret,
som fullgörs efler inskrivning i civilförsvaret, samt under tjänstgöring vid
krigsmakten jämlikt lagen (1952:269) om skyldighet för civUförsvarspliktig atl
tjänstgöra vid krigsmakten. Försäkringsskyddet omfattar den
civilförsvarspliktiga personalen under förutsättning atl tjänstgöringen har
fullgjorts eller avsetts skola fuUgöras minst fem dagar i följd med minst fem
timmar varje dag. Ärenden om grupplivförsäkring enligt kungörelsen handläggs av
statens personalpensionsverk och statens grupplivnämnd. Utgifterna bestrids
från driftbudgetens inkomsttitel Pensionsmedel m, m. Under den tid kungörelsen
har gällt har endasl ell fåtal försäkringsfall inträffat inom civilförsvarets
område.

ÅlskUUg UtbUdningsverksamhet inom civUförsvaret och de
flesta civUförsvarsövningar sker f. n, under tjänstgöring av så kort
varaktighet att den inte omfattas av försäkringsskyddet. Denna kortare form av
tjänstgöring, numera uppskattningsvis en fjärdedel av aU tjänstgöring,
innefattar risker av samma art som under längre tjänstgöring, t. ex.
skjututbildning med skarp ammunition. Jag anser därför att försäkringsskyddet
åt den civUförsvarspliktiga personalen bör utvidgas att gäUa oberoende av
tjänstgöringens varaktighet. Utgiftsökningen till följd av förslagel kan
förutses bli av ringa omfattning. Den föreslagna förbättringen av
försäkringsskyddet medför ändring i kungörelsen (1963:243) angående
grupplivförsäkring åt värnpUktiga m, fl. Jag erinrar om att år 1970 en
motsvarande utvidgning av försäkringsskyddet genomfördes för friviUig personal
och hemvärnsmän vid viss tjänstgöring (prop. 1970:18 s. 35 och 67, SU 1970:87, rskr
1970:104).

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl,
Maj:l föreslår riksdagen all

godkänna vad jag har förordai i det
föregående om utvidgat försäkringsskydd för civUförsvarspliktiga.

s. 21 Kontrollera mot PDF

MATERIELANSKAFFNING M. M. FÖR DET MILITÄRA FÖRSVARET

Som angavs i prop, 1971:1 (bU, 6 s, 19) hade beredningen
av de anslagsfrågor som rör anskaffning av tygmateriel och motsvarande för del
militära försvaret inle hunnit avslutas vid sådan tidpunkt att slutliga förslag
beträffande malerielanslagen kunde läggas fram i statsverkspropositionen.
Skälen härtill var all viss omplanering erfordrades av anskaffningsverksamhelen
inom luftförsvaret och angränsande syslem bl. a. liU följd av luflförsvarsulredningens
resultat. Vidare var det nödvändigt alt se över materielplanerna eftersom
prisutvecklingen för kompUcerad teknisk materiel hade medfört alt betalningsulrymmel
för nya materielbeställningar blivit mindre än vad myndigheterna tidigare hade
beräknat. Mindre omdispositioner visade sig också nödvändiga till följd av del
i prop. 1971:1 (bU. 6s. 13) redovisade förslagel om viss ökning av reservalionsmedelsbehållningarna
på grund av de samhällsekonomiska förutsältningarna.

Den föreslagna restriktiviteten beträffande béställningsbemyndiganden
för nästa budgetår som förulskickades i prop. 1970:110 (s, 34) är ell ullryck
för den handUngsfrihet som statsmakterna bör ha vid utgången av den
fyraårsperiod som 1968 års försvarsbeslut omfattar. De bemyndiganden som jag
förordar i del följande under berörda anslag innefattar en uppräkning av hela bemyndigandeskulden
liU kostnadsläge maj 1970. Härutöver har den del av bemyndigandeskulden som
skall betalas under budgetåret 1971/72 räknats upp på visst sätl till medelkosfnadsläget
för samma budgetår, lag avser att i annat sammanhang ta upp frägan om att bemyndigandebehovel
i fortsättningen skall redovisas på motsvarande sätl.

Jag förordar all béställningsbemyndiganden ocn medel för
nästa budgetår beräknas enligl följande sammanställning (milj,
kr.). Som

Anskaffning av tygmateriel m, m.

1969/70

'-1970/71

1971/72 (förslag)

Bemyndigande-skuld
den 30,6, 1970

Medel'

Bemyndiganden

Bemyndigande-skuld
den 30,6. 1971

Medel

Bemyndiganden

Beräknad
bemyndigande-skuld den 30.6,1972

738,1

555,2

426,0

608,9

620,0

615,0

603,9

Anskaffning av fartygsmateriel m. m.

529,0

262,3

393,0

659,7

282,0

155,5

533,2

Anskaffning av flygmateriel m, m.

2
264,4

1 099,5

1 800,0

2 964,9

1 165,6

830,0

2 629,3

Vissa signalförbindelser (prop, 1971:1 bil. 6)

27,7

29,0

28,7

27,4

28,7

28,5

27,2

3
559,2

1
946,0

2
647,7

4
260,9

2
096,3

1
629,0

3
793,6

Medgiven utgift enligt Kungl. Maj:ts beslut t.cm, den 19
februari 1971

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 22

jämförelse anges i sammanstäUningen motsvarande värden för
budgetåret 1970/71 och bemyndigandeskuldens storlek den 30 juni 1970. Jag
återkommer tUl anslags- och bemyndigandefrågorna i del följande.

För all möjliggöra en ekonomisk upphandling av drivmedel
och eldningsoljor lämnade riksdagen för budgetåret 1970/71 etl bemyndigande
alt bestäUa drivmedel för 40 milj, kr, och eldningsoljor för 12 milj. kr. (prop.
1970:1 bU. 6 s, 21, SU 1970:110, rskr 1970:276).

Materielverket föreslår att bemyndigandet utsträcks lill
att omfatta liden intill utgången av budgetåret 1972/73 och alt kostnadsramama
för budgetåret 1971/72 fastställs lill 45 milj.kr, för drivmedel och 15 milj.
kr. för eldningsoljor.

Jag
tillstyrker förslaget och hemställer att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl, Maj:t att medge att avtal om inköp
intill utgången av budgetåret 1972/73 av drivmedel och eldningsoljor för
krigsmakten får träffas inom en kostnadsram av 45 000 000 kr, för drivmedel och
15 000 000 kr, för eldningsoljor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 23

ANSLAGSFRÅGOR M. M.

I prop 1971:1 (bil. 6) har vissa anslag inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde tagits upp med beräknade belopp. Dessa
anslag anmäls i det följande. Storleken av preUminärt beräknade belopp och
slutligt begärda anslag framgår av följande sammanställning.

Anslag Belopp

Prel. beräknat Slutligt beräknat

DRIFTBUDGETEN

Anskaffning av tygmateriel m, m, 575 000 000 574
000 000

Anskaffning
av fartygsmateriel m, m. 270 000 000 270 000 000

Anskaffning
av flygmateriel m. m. 1 124 753 000 1 124 753 000

Försvarets forskningsanstalt:

Förvaltningskostnader 31700 000 32 200
000

Foiskningsverksamhet 51500 000 52 000
000

KAPITALBUDGETEN

Markförvärv
för övningsfält m. m. 15 500 000 15 500 000

2 068 453 000 2 068 453 000

Liksom för budgetåren 1967/68 (prop, 1967:110 s, 5),
1968/69 (prop, 1968:110 s, 91), 1969/70 (prop. 1969:110 s, 42) och 1970/71 (prop,
1970:97 s, 44) har inom försvarsdepartementet upprättals tabeller, i vilka
försvarets beräknade utgifler under budgetåret 1971/72 redovisas i
programtermer. Redovisningen följer samma indelning i program och
produktionsområden som har använts vid närmast föregående redovisning i programlermer
(prop. 1970:97 s. 46). 1 förhållande till budgetåret 1969/70 och tidigare
budgetår förekommer avvikelser som innebär att jämförelser med dessa budgetär
inte kan göras. Indelningen i utgiftsslag har ändrats efler den nämnda
redovisningen i prop. 1970:97, En jämförelse i detta avseende med tidigare
budgetår kan därför inte göras. Tabellerna torde fä fogas som bilaga 1 och 2
till statsrådsprotokollet i detta ärende.

1 tabell 1
redovisas budgeten för 1971/72 uppdelad på huvudprogram och
huvudproduktionsområden, 1 tabell 2 har huvudprogram och utgiftsslag ställts
samman. Uppdelningarna har inte kunnat göras helt exakt eftersom nuvarande titelförleckning
och kontoplaner inte är utformade med hänsyn till programbudgelens krav. De
belopp som redovisas i tabellerna skiljer sig från riksstatsförslaget bl, a,
genom alt under varje program redovisas den beräknade nettoutgiften, vilket
innebär att anslagen har korrigerats för väntade förändringar i
reservationsmedelsbehållningen. Prisregleringsanslaget för det militära
försvaret har inle tagils med i tabellerna. Avskrivningar och förräntningskrav
har inle inkluderats i ersättningsanslagen tiU fastighetsfondema.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110
24

DRIFTBUDGETEN Fjärde huvudtiteln_____________________

B ARMÉN

B 27. Anskaffning av tygmateriel m. ni.

1969/70 Utgift 581554 000' Reservation 190 626 448

1970/71 Anslag 493
000 000

1971/72 Förslag 574
000 000

'HärtUl kommer utgifter under anslagen Armén: torband med
särskild budget, Marinen:Förband med särskild budget och MiUtärområdesstaber
med särskild budget

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av tygmateriel
m.m,

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 -
vid ingången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut
659 821 000 kr. För budgetåren 1968/69-1970/71 har riksdagen lämnat béställningsbemyndiganden
tiU ett belopp av (565 000 000 + 500 000 000 + 426 000 000) 1 491 000 000 kr.
Under samma budgetår har Kungl, Maj :t genoin beslut intill den 19 februari
1971 medgett en medelsförbrukning av (445 800 000 + 540 898 000 + 555 230 000)
1 541 928 000 kr, under anslaget. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden
den 30 juni 1971 blir (659 821 000+ 1 491 OOOOOO- 1 541 928 000)608 893 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 629 302 000 (+ 136 302 000) kr.
Anslaget avses för utgifter på grund av beställningar enligt följande
sammanställning (milj, kr,),

1,
Beställningar
t, o, m, budgetåret 1969/70 260,0

2,
Beställningar
budgetåret 1970/71 169,3

3,
Beställningar
budgetåret 1971/72

Vapenmateriel 8,0

Fordonsmateriel 94,0

Fältarbetsmateriel 9,0

Elektromateriel 10,0

Ammunition 62,0

Forskning, försök och utveckling 23,0

Övrigt 24,0

659,3

Avvikelsen i förhållande till del anslag som föreslås
beror på viss överplanering.

För nästa budgetår bör inhämtas ell beställningsbemyndigande
om 650 milj. kr. Bemyndigandebeloppet fördelar sig på malerielslag m. m. enligl
följande (milj, kr,).

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 25

1.
Vapenmateriel 19,0

2.
Foidonsmateriel 243,0

3.
Fältarbetsmateriel 28,0

4.
Elektromateriel 18,0

5.
Materiel för
reparationstjänst och verkstäder 6,0

6.
Utbildningsmateriel 12,0

7.
Ammunition för
krigsbruk 114,0

8.
Ammunition för
övningar 79,0

9.
Forskning,
försök och utveckling 44,0

10. Centrala renoveringar 24,0

11. Reservdelar för fredsbruk 7,0

12. Gemensamt och övrigt 16,0

13. Prisreglering 90,0

700,0

Avvikelsen i förhållande tUl det bemyndigande som föreslås
beror på viss överplanering.

1.
Bemyndigandet
avser bl, a. anskaffning av eldledningsutruslning tUl granatgevär.

2.
Bemyndigandet
avser främst anskaffning av infanlerikanonvagnar, flaklastbUar och hjullraklorer,

3.
Bemyndigandet
avser främst anskaffning av 10 lons band-schaktare/bandlastare, artUleriflygplan
saml navigerings- och landningssystem för helikopter.

4.
Bemyndigandet avser
bl, a. anskaffning av bärbara kortvågsradiostationer.

7, Bemyndigandet avser främst anskaffning av tändrör till arlilleriam-munition,
rökgranater lUl stridsvagnar samt ammunition tiU granatkastare,

9, Aktuella forskningsprojekt är en ny slridsvagnsmina, luflvärnsrobol-system
samt ny bandvagn.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 574 milj, kr. För att hittills
outnyttjade belopp under kapilalbudgetanslag skall kunna las i anspråk inom
utgiftsramen för del militära försvaret måste medelsförbrukningen under
förevarande anslag minskas. Av anslaget bör under nästa budgetår fä utnyttjas
560 690 000 kr, TUl della belopp kommer del av de reservationsmedel som får
förbrukas under budgetåret.

Med hänvisning lUl vad jag har anfört under Materielanskaffning
för det nuUlära försvaret bör för verksamheten under nästa budgetår inhämtas ell
bemyndigande om 615 milj. kr. Del bör Uksom tidigare ankomma på Kungl. Maj:l atl
ta ställning liU vUka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande
som riksdagen kan komma alt lämna.

Jag hemställer, att Kungl. Maj.t föreslår riksdagen alt

1) bemyndiga Kungl, Maj:t atl medge atl beställningar av tygmateriel
m, m. får läggas ul inom en kostnadsram av 615 000 000 kr., 2)liU Anskaffning
av tygmateriel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ell reservationsanslag av
574 000 000 kr.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110 26

C MARINEN

C 23. Anskaffning av fartygsmateriel m. m.

1969/70 Utgift 232 973 729 Reservation 124 824 380

1970/71 Anslag 229
000 000

1971/72 Förslag 270
000 000

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av fartygsmateriel
m. m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 - vid
ingången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut -338 355
000 kr. För budgetåren 1968/69-1970/71 har riksdagen lämnat bestäUningsbemyndiganden
tUl ett belopp av (265 000 000 + 355 000 000 + 393 000 000) I 013 000 000 kr.
Under samma budgetår har Kungl. Majit genom beslut intill den 19 februari 1971 medgett
en medelsförbrukning av (215 300 000 + 214 080 000 + 262 345 000) 691 725 000
kr. under anslaget. Den på detta sätl beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni
1971 blir (338 355 000 + 1 013 000 000 - 691 725 000) 659 630 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 286 380 000 kr. Anslaget avses
för utgifter på grund av beställningar enligl följande sammanställning (milj.
kr,),

1,
BestäUningar t.
o, m, budgetåret 1969/70 149,0

2,
Beställningar
budgetåret 1970/71 93.0

3,
Beställningar
budgetåret 1971/72 44,4

286,4 För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande
om 159,5 milj, kr, Bemyndigandebeloppet fördelar sig på malerielslag m. m. enligl
följande (milj, kr,),

A. Flottan

1, Trängfartyg
och båtmateriel 3,3

2,
Fartygsmoderniseringar 3,4

3,
Helikoptrar 4,3

4,
Skeppsteknisk
materiel 14,7

5,
ArtiUerimateriel 2,4

6,
Robotmateriel 0,6

7,
Torpedmateriel 2,7

8,
Minmateriel 19,3

9,
Telemateriel 17,6

10. Nautisk materiel, stridsledningsmateriel
m. m. 1,1

11, Fordonsmateriel 2,1

12, Forskning, försök och utveckUng 12,1

13. Övrigt
(dataproduktion m. m.) 1,3

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110 27

B. Kustartilleriet

1.
Tunga batterier 7,4

2.
Lätta batterier 4,4

3.
Rörliga
spärrbataljoner 0,2

4.
Kustjägaiförband 1,9

5.
Övrig materiel 23,5

6.
Forskning,
försök och utveckling 3,0

C. Prisreglering 38,0

163,3

Avvikelsen i förhållande till det bemyndigande som
föreslås beror på viss överplanering,

A 1. Bemyndigandet avses främst för ersättningsanskaffning
av ell tankfartyg samt fortsatt anskaffning av ekipagetjänstbåtar.

2.
Bemyndigandet
avses bl, a, för atl avhjälpa rötskador på minsvepare av trä och för att
modernisera ett mintransportfartyg samt vissa minsvepare,

3.
Bemyndigandet
avses för atl komplettera vapen och utrustning för heUkoptrar,

4.
Bemyndigandet
avses för brisltäckning, främst i fråga om viss minsvepningsmateriel och
maskeringsnät för fartyg, och för ersättningsanskaffning av batterier för
ubåtar,

8,
Bemyndigandet
avses för anskaffning av minor och ininröjnings-maleriel samt brisltäckning
beträffande minröjnings- och minskydds-materiel,

9,
Bemyndigandet
avses för fortsatt anskaffning av kortvågsradio-materiel samt modernisering och
brisltäckning av övrig telemateriel,

12, För fartygsprojeklering m.m, beräknas 7,5 milj, kr.
Bland viktigare objekt som kräver projektering under nästa budgetår kan nämnas
ubåtar av typ A 14, Bemyndigandet avses dessutom för bl, a. allmän
materielutveckling, skeppsteknisk forskning för övervattensfartyg och ubåtar
samt utveckUng av vapenteknisk materiel för flottan.

B 1. Bemyndigandet avses bl.a. för prisreglering av
beställda 12 cm tornbatterier och för installation av eldledning vid fasta
tunga batterier,

2, Bemyndigandet avses för fortsatt installation av
beslutade 7,5 cm tornbatterier m. m.

5.
Bemyndigandet
avses för modifiering, modernisering, bristfäckning och ersättningsanskaffning
av artillerimateriel, ammunition, telemateriel och fordon m, m,, för
fortlöpande anskaffning av min- och minstations-materiel, för utbyggnad och
modernisering av mineringar saml för utbyggnad och modernisering av
stridsledningsorganisationen m. m.

6.
Bemyndigandet
avses för löpande UtveckUngsarbete och försöksverksamhet avseende artilleri-,
robot-, min- och telemateriel saml ammunition.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110 28

Departemenlschefen

Anslaget bör föras upp med 270 milj, kr. För all hilliUs
outnyttjade belopp under kapilalbudgetanslag skall kunna tas i anspråk inom
utgiftsramen för det militära försvaret måste medelsförbrukningen under
förevarande anslag minskas. Av anslaget bör under nästa budgetår få utnyttjas 261620
000 kr. TiU delta belopp kommer del av de reservationsmedel som får förbrukas
under budgetåret.

Med hänvisning till vad jag har anfört under Materielanskaffning
för del miUtära försvaret bör för verksamheten under nästa budgetår inhämtas ell
bemyndigande om 155,5 milj. kr. Del bör liksom tidigare ankomna på Kungl, Maj:l
atl la ställning tUl vUka anskaffningar som bör ske inom ramen för del beställningsbemyndigande
som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer, all Kungl, Maj:l föreslår riksdagen all

1)
bemyndiga Kungl,
Maj:t att medge alt beställningar av fartygsmateriel m, m. får läggas ul inom
en kostnadsram av 155 500 000 kr,,

2)
lill
Anskaffning av fartygsmateriel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett
reservationsanslag av 270 000 000 kr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110 29

D FLYGVAPNET

D 23. Anskaffning av flygmateriel m. m.

1969/70 Utgift 1086 503 421' Reservation 284 663 736

1970/71 Anslag 968 282 000

1971/72 Förslag 1
124 753 000

Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband
med särskUd budget

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av flygmateriel
m, m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968
vid ingången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut

2
509 801000 kr.
För budgetåren 1968/69-1970/71 har riksdagen lämnat béställningsbemyndiganden lill
ell belopp av (830 000 000 + 950 000 000 + 1 800 000 000) 3 580 000 000 kr.
Under samma budgetår har Kungl. Maj:l genom beslut intiU den 19 februari 1971 medgett
en medelsförbrukning av (1 026 917 000 + 998 529 000 + 1 099 510 000)

3
124 956 000 kr.
under anslaget. Den på delta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni
1971 blir (2 509 801 000 + 3 580 000 000 -

3 124 956 000) 2 964 845 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 1 182 871000 (+ 214 589 000)
kr. Anslaget avses för utgifter på grund av beställningar enligt föUande sammanstäUning
(milj, kr,),

1,
BestäUningar t.
o. m. budgetåret 1969/70 661

2,
Beställningar budgetåret
1970/71 372

3,
Beställningar
budgetåret 1971/72 150

1 183

För nästa budgetår bör inhämtas etl beställningsbemyndigande
om 600 milj, kr, Bemyndigandebeloppet fördelar sig på malerielslag m. m. enligl
följande (mUj. kr.),

1.
Stridsledningssystem 102

2.
Bassystem 78

3.
Övriga
telesystem 33

4.
Robotar och
ammunition 43

5. Flygplan 37 84

6.
Övriga flygplan 33

7.
Reservdelar 56

8.
TUlämpad
forskning 23

9.
Försöksplatsverksamhet 24

10. Gemensamt
och övrigt 58

11, Prisreglering 120

654

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110 30

Avvikelsen i förhåUande lUl det bemyndigande som föreslås
beror på viss överplanering.

1. Bemyndigandet avser anskaffning, modifiering och
installation av

radarstationer, sambands- och dalamateriel, vädermateriel, presenlations-

ulrustning och strömförsöriningsutrustning.

2.
Bemyndigandet
avser bl. a. underhållsutrustning för flygplan och robotar.

3.
Bemyndigandet
avser anskaffning av radiomateriel, navigerings-materiel och motmedelsmateriel.

5. Bemyndigandet avser främst kompletterande
beställningar för flyg

plan 37 i attack- och skolflygplansversion.

6. Bemyndigandet avser främst ändringar som har samband
med

flygsäkerhet.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 1 124 753 000 kr. För all hittiUs
outnyttiade belopp under kapilalbudgetanslag skall kunna tas i anspråk inom
utgiftsramen för det miUtära försvaret måste medelsförbrukningen under
förevarande anslag minskas. Av anslaget bör under nästa budgetår få ulnylljas 1
115 312 000 kr. Till detla belopp kommer del av de reservationsmedel som får
förbrukas under budgetåret.

Med hänvisning tiU vad jag har anfört under Materielanskaffning
för det militära försvaret bör för verksamheten under nästa budgetår inhämtas etl
bemyndigande om 830 milj. kr. Del bör Uksom tidigare ankomma på Kungl. Maj :t
all la ställning liU vUka anskaffningar som bör ske inom ramen för det bestäUningsbemyndigande
som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemstäUer, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen all

1) bemyndiga Kungl, Maj:t all medge att beställningar av flygmateriel
m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av 830 000 000 kr., 2)liU Anskaffning
av flygmateriel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ell reservationsanslag av
1 124 753 000 kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

G INSTITUTIONER M. M.

G 1. Försvarets forskningsanstalt: Förvaltningskostnader

1969/70

Utgift

31 370 229

1970/71

Anslag

31 700 000

1971/72

Förslag

32 200 000

Försvarels forskningsanstalt har till uppgift atl bedriva
forskning för försvarsändamål, främst naturvetenskapUg, lekniskt-vetenskaplig,
medicinsk och beteendevelenskaplig forskning.

Forskningsanstalten är organiserad på fyra avdelningar.
Avdelning 1 bedriver forskning inom kemi, medicin och biologi, avdelning 2 inom
fysik och avdelning 3 inom teleteknik och elektronik. Avdelning 4 bedriver
forskning inom fysik och kemi, särskilt beträffande verkningar av och skydd mot
kärnladdningar. Vidare finns en planeringsbyrå, i vars uppgifter ingår
operationsanalys och systemanalys, samt en administrativ byrå.

1970/71

Beräknad ändring 1971/72

Försvarets

Departe-

forsknings-

ments-

anstalt

chefen

Personal

Handläggande
personal

368

2

of.

Övrig
personal

121

of.

of.

489

2

of.

Anslag

Avlöningar

24 043 000

of.

of.

Sjukvård

135 000

of.

of.

Reseersättningar

327 000

+ 10 000

+ 10 000

Lokalkostnader

6 190 000

+424 000

+424 000

Expenser

1 005 000

+ 66 000

+ 66 000

31700 000

+500 000

+500 000

Försvarels forskningsanstalt

1 likhet med tidigare år presenterar forskningsanstalten
en plan för forskningsverksamheten. Forskningsplanen som omfattar perioden
1970-1976 har faststäUts av forskningsanstaltens styrelse att Ugga till grund
för verksamheten vid anstalten. Den är i sin lur anpassad tiU den ekonomiska
ram som överbefälhavaren har anvisat i sina direktiv för planeringsarbetet inom
krigsmaklen.

Forskningsanstaltens långsikliga forskningsprogram är
anpassat tiU berörda myndigheters behov av forskningsresultat. Myndigheternas
krav på forskningsinsatser är emellertid avsevärt större än vad anstalten med

3-Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 110

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 32

sina resurser kan tUlgodose, Man får därför räkna med en
hård prioritering av verksamheten även i fortsättningen.

Inriktningen och omfattningen av anstaltens verksamhet
grundas på de rekommendationer som överbefälhavaren har lämnat i samråd med
cheferna för övriga totalförsvarsmyndigheter, 1 dessa rekommendationer
prioriteras totalförsvarels framtida behov av forskningsresultat mol bakgrund
av befintUgt kunskapsunderlag, bedömda tekniska ulveckUngs-möjligheter och
studier av operativa miljöer. Enligl långsiklsplanen bör forskningen inriktas
på - förutom aUmänna studier och utredningar -skydd mot kärnladdningar, skydd mol
kemiska och biologiska stridsmedel, konventionella stridsmedel, tillämpad
fysik, teleteknik och bioteknologi.

Av forskningsanstalten föreslagna anslagsförändringar
avser samtliga prisomräkning (+500 000 kr,).

För den operalionsanalyliska verksamheten behöver
anstalten två tjänster för avdelningsdirektör i Be 7, För kvalificerade forsknings-och/eller
utredningsuppgifter behövs ytterligare fyra sådana tjänster, nämligen en för
varje avdelning. Vid bifall härtiU kan sju vakanta tjänster för förste
forskningsingenjör eUer forskningsingenjör i högst Ae 24 samt en vakant tjänst
för förste byråsekreterare i Ae 21 dras in. Löneskillnaden (477 000-345 000)
132 000 kr, läcks genom den underbelaslning av avlöningsanslagel som normalt
uppkommer på grund av vakanser.

Vissa Ijänsteändringar är påkaUade för att
personalorganisationen skall bli mera flexibel. Således bör tre tjänster för
forskningschef i lönegrad C I alternativt kunna utnyttjas för överingenjör.
Vidare bör sex tjänster för laborator i B 5 och två tjänster för
laboratoriechef eUer laborator i B 5 ändras tiU tjänster för laborator eller
avdelningsdirektör i samma lönegrad.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget
lill 32,2 milj, kr. Tre tjänster för forskningschef i lönegrad Cr 1 bör, som
forskningsanstalten föreslår, ändras till tjänster för forskningschef eller
överingenjör i samma lönegrad.

Jag hemställer, atl Kungl, Maj:l föreslår riksdagen alt

1) bemyndiga Kungl, Maj :l all vid försvarels
forskningsanstalt inrät

ta tre tiänster för forskningschef eller överingenjör i Cr 1 i

enlighet med vad jag har förordat i del föregående,

2) till Försvarets forskningsanstalt:
Förvaltningskostnader för bud

getåret 1971/72 anvisa etl förslagsanslag av 32 200 000 kr.

G 2. Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet

1969/70 Utgift 50 794 940 Reservation 9 270 510

1970/71 Anslag 51 500 000 1971/72 Förslag
52 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Från anslaget bestrids utgifter för försvarets
forskningsanstalts forskningsverksamhet. Häri ingår sådana löner och arvoden
som inte betalas frän förvaltningskostnadsanslagel, utgifter för anskaffning
och underhåU av viss materiel och för sådana tjänsteresor, som inte betalas
från sistnämnda anslag, samt medel för säkerhetspolitisk forskning vid UtrikespoUtiska
institutet m. m.

1970/71 Beräknad
ändring 1971/72

Försvarets Departe-

forsknings- ments-

anstalt chefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter Forskning m. m.

Uppbördsmedel Inkomster av viss uppdragsverksamhet

51 501 000

1 000 51500 000

-

of. +500 000

+500 000

of. +500 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försvarets forskningsanstalt

Anslaget bör föras upp med 52 000 000 (+500 000) kr.
Ökningen avser prisomräkning.

Den vid UtrikespoUtiska institutet bedrivna forskningen
har successivt inriktats på problem av betydelse för krigsmaklens och
befolkningsskyddets miljöutredningar. Den långsiktsplan för denna forskning
som nu föreligger innebär väsentligen en övergäng från enskUd bearbetning av
projekt för klarläggande av nuläget till projekt som skall omhänderhas av
arbetsgrupper med uppgift att göra mera framtidsinriktade bedömningar. För
genomförande av de planerade arbetsinsatserna är det erforderligt att utöver
nuvarande bidrag få disponera ytterUgare 200 000 kr. av forskningsanslaget.

Forskningsanstalten bör liksom tidigare få bemyndigande
att utöver anvisade medel lägga ut beställningar av materiel för
forskningsändamål inom en kostnadsram av 6 milj, kr.

Departementschefen

Forskningsanstalten ålar sig i begränsad omfallning
betalda forsknings-och ulveckUngsuppdrag för uppdragsgivare utanför totalförsvaret.
Inkomsterna av verksamheten tillgodoförs anslaget som särskilda uppbördsmedel
utom lUl den del de avser ersättning för sociala kostnader, såsom pensions- och
sjukförsäkringsavgifter. Denna del liUgodoförs riksstalens inkomsttitel Övriga
diverse inkomster.

Liksom för innevarande budgetår bör Kungl, Maj:t inhämta
riksdagens medgivande lUl beställningar av materiel utöver anvisade medel. Som
anstalten har föreslagil bör kostnadsramen bestämmas till 6 milj. kr.

Jag viU i detta sammanhang erinra om atl jag vid anmälan
av prop, 1971:1 (bU. 6 s. 21) uttalade atl vissa principförslag om
försvarsforskningen kunde komma alt föreläggas 1971 års riksdag med anledning
av

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 34

försvarsforskningsutredningens delbetänkande (SOU 1970:54)
Forskning för försvarssektorn. Vid beredningen har det visat sig att det i
avvaktan pä utredningens slutUga belänkande inte är nödvändigt alt förelägga
riksdagen några förslag i ärendet. Jag avser alt återkomma liU Kungl. Maj:t
med förslag tUl tilläggsdirektiv för utredningens fortsatta arbete.

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget liU 52 nulj. kr. För
den vid utrikespolitiska institutet bedrivna forskningen har jag därvid beräknat
700 000 kr. Jag hemställer, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen all

Ijlill Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet
för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 52 000 000 kr., 2)
medge alt materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet besläUs lill en
kostnad av utöver tidigare medgivet belopp -högst 6 000 000 kr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 35

KAPITALBUDGETEN__________________________________

III FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND Kasernbyggnaders delfond

5. Markförvärv för övningsfält m. m.

1969/70 Utgift 17 054 389 Behållning 5 269 759

1970/71
Anslag 17 900 000

1971/72
Förslag 15 500 000

Från anslaget betalas markförvärv för nya övnings- och
skjulfält och för utvidgning av befintliga fält för samtliga tre
försvarsgrenar, markförvärv för flygfält och inlösen av flygbullerstörda
fastigheter, förvärv av annan fast egendom som ligger i omedelbar anslutning lUI
statsägd fastighet eller behövs för förråd eller dylikt samt oförutsedda utgifler
i samband med markförvärv.

Fortifikationsförvaltningen

För budgetåret 1971/72 beräknar fortifikationsförvallningen
medelsförbrukningen under anslaget tUl 18,7 milj, kr. Förvaltningen föreslår
alt anslaget förs upp med 15,5 milj. kr.

Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande
sammanställning,

MarkfÖrvärvsobjekl
Medelsförbrukning

_______________________________________ (1 OOO-tal
kr,)

A. Armén

1.
I 5, A 4.
Utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält 300

2.
1 15.
Utvidgning av Remmene skjutfält 3 500

3.
I 20, K 4,
Utvidgning av handövningsfältet och förvärv av

nytt skjutfält vid Umeå 1 400

4.
I 21.
Utvidgning av skjutfältet vid Tjärnmyren och övningsfältet vid Gnun 600

5.
P 4. Utvidgning
av pansarskjulfältet vid Kråk 1
700

6.
P 6. Utvidgning
av Rinkaby skjutfält 6 000

7.
A 7. Utvidgning
av Tofta skjutfält 300

8.
SI. Nytt
skjutfält vid Skogs-Tibble 400

9.
Diverse mindre
markförvärv och oförutsedda utgifter 2
950

Summa 17 150

Reducering av niedelsbehovet 600

Summa A 16 550

B. Marinen

10. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda
utgifter 1 300

Summa 1300

Reducering av medelsbehovet 200

Summa B 1100

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 36

C. Flygvapnet

11, Inlösen
av flygbuUerstörda fastigheter 300

12. Diverse
mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 950

Summa 1 250

Reducering
av medelsbehovet 200

Summa C 1 050

__________________________ Summa
A C__ 18 700

1. 1965 år riksdag (prop. 1965:158, SU 1965:172, rskr
1965:410)

fattade beslut om utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält genom

markbyle mellan staten och Östersunds stad. 1 samband därmed redovisa

des en principöverenskommelse mellan försvarels fastighelsnämnd och

Östersunds stad om en intressegräns mellan mark som skall avses för

stadens fortsatta utbyggnad och mark som skall reserveras för miUlär

övningsverksamhel. Med de enskilda fastighetsägarna inom försvarels

intresseområde har överenskommits alt förhandUngar om överlåtelse lill

staten av deras fastigheter skall las upp allt eftersom fastighetsägarna

meddelar de militära myndigheterna att de önskar sälja sina fastigheter,

Hillills har tolv fastigheter om tiUsammans 290 ha förvärvats. Med

ledning av de köpeskillingar som har betalats vid dessa förvärv beräknar

fortifikationsförvaltningen totalkostnaden lill 1,4 milj, kr,

2, Chefen för armén har i samråd med
fortifikationsförvaltningen

föreslagit att mark skall anskaffas för att utvidga Remmene skjutfält för 1

15 och övriga förband inom västra militärområdet,

Remmene skjutfält ligger sydväst om Herrljunga samhälle
inom Herrljunga, Vårgärda och Gäsene kommuner i Älvsborgs län. Fältet omfattar
ca 800 ha huvudsakligen skogs- och mossmark. Det används främst av I 15 i Borås
samt i viss omfattning av I 16 i Halmstad och 1 17 i Uddevalla, Fältet
utnyttjas också av repetitionsövningsförband inom västra militärområdet. Vid
övningar på fältet förläggs deltagarna i stor utsträckning i barackläger på Tånga
hed invid Vårgärda, ca 7 km väster om fältet.

Skjulfältet är enligt chefen för armén alltför litet för
att på ett godtagbart sätt kunna användas som infanteriskjutfält. Ett sådant
fält bör omfatta dels två skjutområden i öppen och småbruten terräng som medger
stridsskjulning i skyttekompanis anfall med understöd av bl, a. granatkastare
och artilleri, dels ett skjutområde för stridsskjutning i skog. Skjutfältet bör
vidare vara så stort att de tre skjutområdena kan användas samtidigt och
oberoende av varandra, vilket normalt kräver att fältet är ca 4,5 km brett och
ca 6 km långt. Remmenefältet är endast ca 1,5 km brett och 4 km långt. På grund
av fältets ringa bredd har stridsskjulning i kompaniförband inle kunnat utföras
ulan omfattande avlysningar och utrymningar av fastigheter i enskild ägo. Detta
har väsentligt försvårat och fördyrat fältets användning. Flera markägare har
förklarat all de inte längre viU medverka tUl avlysning eller utrymning av sina
fastigheter. Under senare år har stridsskjulningar med skarp ammunition vid I
15 därför fått inskränkas till alt omfatta skjutningar i grupp och pluton utan
understöd av tunga vapen. För skjutning i kompaniförband med

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 37

understöd av tunga vapen har 1 15 varit hänvisat till artiUeriskjutfältel
vid SkUUngaryd eUer pansarskjulfältet vid Kråk. Dessa skjutfält är dock avsedda
för andra förband och kan endast tUl ringa del tiUgodose I I5:s behov. På grund
av avståndet till fälten blir övningarna dessutom mycket dyra. Några
möjligheter att lösa 1 15:s skjutfältsproblem genom att öka tUldelningen av
skjutdagar vid Kråk eUer SkUUngaryd finns inte, lnom västra miUtärområdet
saknar även 1 16 och 1 17 skjutfält av godtagbar omfattning. Den stridsmässiga
utbildningen med skarp ammunition både under grundutbildning och krigsförbandsutbUdning
har därför blivit eftersatt vid dessa förband. MiUtärområdet saknar vidare ett skjutfäll
för de krigsförband ur artilleriet som sätts upp inom militärområdet.

Chefen för armén har utrett vUken mark som behöver
tillföras Remmene skjutfäll för atl det så långt möjligt skall motsvara det aktueUa
behovet. Utredningen har lett tUl elt förslag alt utvidga skjulfältel med ca I
500 ha i huvudsakUgen östlig och västlig riktning. Det föreslagna
utvidgningsområdet består tUl huvuddelen av skogs- och myrmark, lnom området är
sammanlagt ca 60 personer fast bosatta. Med den föreslagna utvidgningen
tillgodoser fältet enligt arméchefen de mest trängande behoven. Fältet kan
utnyttjas samtidigt av en skyttebataljon och en artilleribafaljon. Fältefs
användbarhet för militärområdets samtliga arméförband ökar. De mest markskadekrävande
momenten av större övningar kan förläggas till militär mark.

Försvarels fastighelsnämnd har avgett yttrande över
förslaget. Nämnden har i sedvanlig ordning tagit kontakt med länsmyndigheterna
i länet och de kommuner som berörs av förslagel saml med markägarna inom det
föreslagna utvidgningsområdet. Länsstyrelsen har därvid uttalat atl det från
allmän planeringssynpunkt inle synes vara något att erinra mot den utvidgning
som föresläs. Däremot har de berörda kommunerna, Herrljunga, Vårgärda och Gäsene,
samt markägarna haft en klart negativ inställning lill förslaget. Kommunerna
har åberopat bl, a, att utvidgningen skulle påskynda bygdens avfolkning och
minska skatteunderlaget.. Markägarna har framhållit bl. a. att utvidgningen
skulle medföra betydande sociala konsekvenser. De har vidare gjort gällande att
andra områden borde kunna tas i anspråk som skjulfält med mindre olägenheter.

Med hänsyn till främst markägarnas starka reaktion mot
förslaget har faslighetsnämnden inte ansett sig kunna ta ställning tUl den
föreslagna utvidgningen utan ytterligare sakunderlag. Nämnden har därför hos
chefen för armén anhåUit att förutsättningarna skulle undersökas att anskaffa
ett helt nytt skjutfält för I 15 som med beaktande av skilda synpunkter borde
ges företräde framför ett utvidgat fält vid Remmene, Vidare skulle undersökas möjUgheterna
att tillgodose de mest angelägna behoven av mark för skjutningar genom att
utvidga Remmenefället i mindre omfattning än vad som förutsätts i del framlagda
förslaget. Undersökningen borde klarlägga bl, a, om vissa enligt markägarnas
uppfattning lämpliga områden kunde komma i fråga.

Undersökningen har lett till att fyra områden för ett nytt
skjutfält och

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 38

två förslag till begränsad utvidgning av Remmenefältet har
redovisats för faslighetsnämnden. Av områdena för nytt skjutfält är ett beläget
i trakten av Redslared, ca tre mU söder om Borås, och ett i trakten av Ornungasjön,
ca en mil söder om Remmene skjutfält. De båda övriga områdena ansluter sig till
kronoparkerna Skaraborgs Edsmären och Älvsborgs Edsmären som ligger ca en mil
nordost respektive öster om Herrljunga. I de båda alternativen till begränsad
utvidgning av Remmene skjutfäll har ulvidgningsområdet minskats från ca 1 500
ha liU i runt tal 1 000 ha.

Vid överlämnandet tUl faslighetsnämnden av utredningen har
chefen för armén anfört att möjligheterna är begränsade att inom godtagbart
avstånd från Borås finna ett område som från såväl civila som militära
synpunkter är lämpligt som skjutfält för 115. Valmöjligheterna begränsas
avsevärt av befintliga och planerade luflleder, flygterminalområdena för
Göteborg och Jönköping, förekomsten av kraftledningar, ett rikt vägnät,
terrängens utformning samt förekomsten av civil bebyggelse. Utöver de förslag
som redovisas i utredningen torde det inte finnas några lämpliga terrängområden
för ändamålet. Områdena kring Ornungasjön och vid kronoparken Älvsborgs Edsmären,
vUken senare endast till mindre del bedöms kunna användas för skjutfältsändamål,
har arméchefen bedömt vara olämpliga som skjulfält, lnom Ornungaområdet är ca
100 personer fast bosatta, varför de sociala konsekvenserna blir alltför
allvarliga. Området inom och i anslulning tiU Älvsborgs Edsmären har ansetts ha
alllför dålig markbeskaffenhet och begränsade utvecklingsmöjligheter, Redslared
och kronoparken Skaraborgs Edsmären har bedömts vara användbara som skjutfält.
Båda är dock från mUilär synpunkt sämre än ett utvidgat Remmenefält, Redslared
därför alt det Ugger mindre centralt och har en ogynnsam (kuperad) terräng och
kronoparken genom att avståndet är större till såväl 1 15 som lägret på Tånga
hed. Chefen för armén har i fråga om alternativen med minskad utvidgning av Remmene,
vilka benämns Hjälmerydsalternativet respektive Landaalternativet, anfört att
vissa inskränkningar i den tidigare redovisade målsättningen för fältets
utvidgning temporärt kan godtas från utbildningssynpunkt. Alternativen innebär
minskning av möjligheterna till fri målplacering vid stridsskjutning i
förstärkt skyttekompani och av artilleriets möjligheter att oberoende av och
samtidigt med anfallsstrid i kompaniförband genomföra egna skjutningar. Av de
båda alternativen förordar cliefen för armén Hjälmeryd eftersom terrängen inom della
område är lämpligare från övningssynpunkt. Antalet fast bosatta som berörs av
utvidgningen är ca 25 i båda alternativen.

Fastighetsnämnden har besökt samtliga platser och besett
de aktuella områdena från helikopter och bil. Nämnden har vidare vid
sammanträden med länsstyrelserna i Älvsborgs och Skaraborgs län, samtliga
berörda kommuner samt markägarna i Remmene orienterat om utredningarna.
Myndigheterna och markägarna har även beretts tillfäUe atl avge skriftliga
yttranden. Skriftligt yttrande har också avgetts av domänverkets centralförvaltning.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110 39

Faslighetsnämnden anser atl del föreligger etl oavvisligt
behov av att genom ytterligare markförvärv förbättra möjligheterna för 1 15 atl
bedriva stridsmässig utbUdning med skarp ammunition i kompaniförband om denna
viktiga del av utbUdningen skaU kunna genomföras på ett tUlfredsstäUande sätl.
En sådan åtgärd skuUe också i viss utsträckning medföra förbättrade
övningsmöjligheter för andra förband inom västra militärområdet och ge de artiUeribalaljoner
som sätts upp inom miUtärområdet bättre möjligheter att utföra skjutningar,

I fråga om de av chefen för armén redovisade alternativa
förslagen till hur frågan om etl skjutfält för 1 15 bör lösas konslalerar
fastighets-nämnden i likhet med chefen för armén att områdena vid Ornungasjön
och Älvsborgs Edsmären inte bör komma i fråga. Avgörande för detta
ställningstagande har varit det stora antalet fast bosatta personer inom Ornungaområdet
och i fråga om Älvsborgs Edsmären att terrängen inte är lämplig för ett
övnings- och skjutfält av ifrågavarande slag. Nämnden anser sig inte kunna
förorda alternativet Redslared framför en utvidgning av Remmene, Som skäl
härför åberopas att den kuperade terrängen inom området är mindre lämplig från
utbildningssynpunkt. Vidare är all mark inom området i enskild ägo och orörd av
skjutningar medan staten redan äger 800 ha i Remmene. Denna mark är i dag i
stor utsträckning improduktiv genom att den sedan länge har utnytfiats som
skjutfält. Antalet fast bosatta inom Redslareds-området (ca 30 personer) är
visserligen mindre än i det ursprungligen föreslagna utvidgningsområdet vid Remmene
men större än i de nu aktuella minskade utvidgnings-områdena för Remmene, Av de
fyra alternativen till nytt skjutfält återstår sålunda endast området vid
Skaraborgs Edsmären, Detta är väl användbart som skjutfält och har ett fåtal
fast bosatta (ca 10 personer). Det bör därför enUgt fastighetsnäinnden kunna
vara ett alternativ till ett utvidgat fält vid Remmene,

Beträffande de båda alternativen till begränsad utvidgning
av Remmenefältet konstaterar fastighetsnämnden alt antalet berörda boende i
båda faUen nedgått till ca 25 mot ca 60 i det ursprungliga förslaget. En
utvidgning av Remmenefältet enligt något av dessa alternativ skulle sålunda
kunna ske med väsentligt mindre sociala konsekvenser än enligt det ursprungliga
förslaget. Nämnden anser därför alt en sådan begränsad utvidgning bör ges
företräde framför en utvidgning enligl chefens för armén ursprungliga förslag
även om en reducerad utvidgning medför vissa begränsningar i skjutningarna. Vid
valet mellan de båda alternativen förordar nämnden i likhet med chefen för
armén Hjälmeryd med hänsyn till alt terrängen inom detta område är lämpligare
från utbildningssynpunkt.

Vid en jämförelse mellan ett nytt skjutfält vid Skaraborgs
Edsmären och ett utvidgat fält vid Remmene enUgt Hjälmerydsalternlivet konstaterar
fastighetsnämnden med stöd av de verkställda utredningarna att båda områdena i
och för sig är lämpliga som skjutfält. Från militär synpunkt måste dock
Skaraborgs Edsmären anses vara sämre eftersom avståndet till Borås och tUl
lägret på Tånga hed är längre. Detta skuUe medföra ökade driftkostnader
och behov av ett nytt läger närmare

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 40

skjulfältel. Vidare skuUe kostnaderna för att ställa i
ordning fältet bU högre beroende på dels atl det skulle bli nödvändigt att
flytta vissa försvarsanläggningar inom kronoparken för en beräknad kostnad av
ca 2 milj. kr,, dels att den centrala delen av ett utökat Remmenefält redan är
iordningställd som skjutfält. Från social synpunkt är Skaraborgs Edsmären
gynnsammare än Remmene då antalet boende inom krono-parksområdet är ca 10 mot
ca 25 inom Hjälmerydsområdet, Inget av de två områdena har något större värde
från jordbrukssynpunkt. Den största skUlnaden föreUgger i fråga om deras värde
för skogsbruket, I sitt yttrande har domänverket bestämt motsatt sig att
kronoparken Skaraborgs Edsmären tas i anspråk som skjutfält. Som skäl härför
anför verket att kronoparken utgör ett välarronderat markområde med hög
produktion, stort virkesförråd, god kvalitet på skogen, lätta drivningsförhållanden,
bra avsättningsläge och gynnsamma föryngringsförhål-landen. På kronoparken
bedrivs ett rationellt och mekaniserat skogsbruk. Virkesavkastningen från
kronoparken utgör en betydelsefull del av virkesfångsten för sågverksindustrin
i området. Därtill har utbyggnad av vissa sågverk i orten till rationell
storlek och sågning under hela året möjliggjorts genom långtidsavtal med
domänverket om timmerleveranser. Domänverkets uppfattning om värdet av
kronoparken bestyrks av skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län som har anfört att
kronoparkens ianspråktagande som skjutfäll skulle innebära ett mycket stort
inträng för skogsbruket.

Beträffande värdet från skogsbrukssynpunkt av områdena vid
Remmene har domänverket uttalat att skogstillståndet där är mindre gott och
att skogen är i stort behov av skogsvårdsåtgärder. Denna uppfattning bestyrks
av skogsvårdsstyrelsen i Älvsborgs län som har anfört att markerna vid Remmene
visserligen får anses ha god beskaffenhet men att de f, n, till vissa delar är
bevuxna med mindre goda bestånd. På fastighetsnämndens initiativ har gjorts en
särskild undersökning om skogsförhållandena inom de ifrågavarande båda
områdena. Av undersökningen framgår alt kapitalförlusten i samband med
iordningställandet av områdena som skjutfält bedöms uppgå rill, för Skaraborgs Edsmären
2,5 milj, kr, och för Remmene 400 000 kr. Skogstillväxten inom det förstnämnda
området uppskattas lill 7,8 m för ha och år och inom Remmene till 4,5 m för ha
och år. Skogstillståndet inom Skaraborgs Edsmären karaktäriseras av elt
skogsbruk i full produktion med höga virkesförråd och god virkesavkaslning. Skogstillståndet
inom remmeneområdet bär spår av att kärnområdet har varit skjutfält under de
senaste sjuttio åren. Stora delar av området är i stort behov av
saneringsåtgärder. Kvaliteten på den äldre tallskogen är i allmänhet mindre
god. Del genomsnittUga värdet för Skaraborgs Edsmären har bedömts uppgå tiU 4
300 kr. för ha, varav ca 2 200 kr. för ha utgör värdet för awerkningsmogen
skog. Motsvarande värden för Remmene har bedömts uppgå lill respektive 1 530
kr, och 440 kr. för ha, Arronderingsförhål-landena på Skaraborgs Edsmären
uppfyller kraven på ett modernt

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 41

skogsbruk. Delta är inte faUel på Remmene, i vart faU inte
inom utvidgningsområdena.

Med hänsyn
till vad som har framkommit vid jämförelsen anser faslighetsnämnden atl
övervägande skäl lalar för alt behovet av större övningsområde för I 15 bör tiUgodoses
genom en utvidgning av Remmene skjutfält. Vad angår de sociala olägenheterna
anser nämnden att det antal fast bosatta, ca 25 personer, som berörs i Hjälmerydsalternativet
inte är större än vad som får anses vara godtagbart vid anordnande av ett
skjutfält i denna del av landet, I fråga om den av Herrljunga kommun påtalade
risken för bullerstörningar för dem som bor i Herrljunga samhälle konstaterar
nämnden alt den avsedda östra gränsen för skjutfältet ligger 3 km från den
nuvarande tätbebyggelsen i samhället. De i skissförslag till generalplan för samhäUet
inlagda byggnadsområdena, vUka betecknas som reservområden, ligger inte närmare
fältet än 1,5 km. Detla avstånd anser nämnden medföra en tiUräcklig skUjezon
mellan tätbebyggelsen och fältet. Med stöd av tidigare erfarenheter bedömer
nämnden att avståndet är tillräckligt för atl hindra sådana buUerslörningar
från fältet som inte kan godtas, desto mer som stridsskjutningarna är avsedda
att börja ca en km väster om fältgränsen och ske i riktning från samhället.
Nämnden anser att varken de sociala konsekvenserna eUer riskerna för bullerstörningar
för Herrljunga samhälle är av den art att de bör föranleda att det nuvarande
skjutfältet läggs ned och det högproduktiva och välskötta skogsområdet
Skaraborgs Edsmären förvandlas till skjutfält. Den aktuella skjulfällsfrågan
bör alltså enligt nämndens mening lösas genom utvidgning av Remmenefältet
enligt Hjälmerydsalternativet, Nämnden framhåUer dock att i framtiden ingen
ytterligare utvidgning av Remmenefältet bör få ske österut på sådant sätt att
fältgränsen på någon punkt kommer närmare Herrljunga samhälle än den punkt pä
den nu förordade utvidgningsgränsen som ligger närmast samhället.

Faslighetsnämnden understryker vikten av att vederbörande
länsmyndigheter hjälper kommunerna att lösa frågan om att anskaffa ersättningsbostäder
åt dem som tvingas att flytta vid en utvidgning. Vidare bör det enligt nämndens
mening ankomma på vederbörande lantbruksnämnder att medverka tUl atl anskaffa
nya gärdar åt dem som viU ha sådana.

För att de sociala olägenheterna skall bli så små som
möjligt anser fastighetsnämnden att det är nödvändigt att tolerera de
inskränkningar i fältets användbarhet som blir en följd av att dess ursprungUgen
avsedda utvidgning begränsas på det sätt som nämnden förordar. Nämnden anser
dock atl staten bör förvärva mark även inom Landaområdet men utanför Hjälmerydsområdet
när sådan mark frivUligt bjuds ut rill salu. Härigenom kan enligt nämndens
mening uppnås fördelar för såväl markägarna som staten,

ÅtskUliga kontakter måste enUgt fastighetsnämnden tas
mellan del organ som sköter markförvärven och vederbörande regionala och lokala
myndigheter. Antalet berörda brukningsenheter är vidare stort och flertalet av
dessa faller endast delvis inom ulvidgningsområdet. Intrikata
ställningstaganden i fråga om omarronderingar och krav på inlösen av

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 42

mark även utanför förvärvsgränsen kan därför väntas. Med
hänsyn liU dessa förhållanden anser nämnden att en särskUd delegation bör
tillsättas för att genomföra förvärven.

Kostnaderna för alt genomföra den föreslagna utvidgningen
har fortifikalionsförvaltningen överslagsmässigt uppskattat tiU 5 milj, kr.
Härvid har förvaltningen räknat med att det kan bli nödvändigt att lösa in mark
även utanför den föreslagna fältgränsen och att betala ersättningar för intrång
på restfastigheter. Det framhåUs att den uppskattade kostnadsramen måste anses
osäker.

Sedan faslighetsnämnden avgett sitt yttrande har
representanter för Herrljunga och Gäsene kommuner samt för de berörda
markägarna vid uppvaktning i försvarsdepartementet framfört vissa synpunkter
med anledning av nämndens förslag. Det har anförts bl. a. att det av
utredningen i ärendet tydUgt framgår alt en framtida utvidgning av skjulfältel
planeras. Man anser att ett genomförande av det nu framlagda förslaget medför
alt den slutliga och fullständiga utvidgningen av fältet, vilket enligt chefen
för armén bör omfatta ca 3 000 ha, blir bunden till Remmene, Det kan inte anses
framsynt att starta ett framtidsprojekt som redan i sin början har
utrymmesbekymmer med hänsyn till närheten till tätorten Herrljunga, En normal utveckUng
i såväl Herrljunga som övriga närliggande samhällen hindras. Sociala
olägenheter uppstår inte endast för dem som bor inom utvidgningsområdet utan
även för ett antal personer som bor i områdets närhet. Om området vid
Skaraborgs Edsmären i stället väljs som skjutfält blir olägenheterna för den
civila sektorn väsentligt mindre. Det föreslås därför att detta område tas i
anspråk för ifrågavarande ändamål,

3, 1968 års riksdag (prop. 1968:109, SU 1968:124, rskr
1968:282) fattade beslut om utvidgning av handövningsfällel för I 20 och K 4 i
Umeå och om anskaffning av elt nytt skjutfält för de båda förbanden. Utvidgningsområdel
för handövningsfällel omfattar ca 365 ha. Skjulfältel som ligger i omedelbar anslulning
lill del utvidgade handövningsfällel omfattar ca 2 100 ha. De totala
kostnaderna för markförvärven, vilka tidigare har uppskattats till 7 milj, kr,,
beräknas stanna vid ca 5 milj, kr. Anledningen härtill är bl, a, atl inlösen av
hela brukningsenheter, vilka delvis är belägna utanför de beslutade fällgränserna,
inte torde behöva ske i den omfattning som har bedömts tidigare,

4.1963 års riksdag (prop. 1963:109, SU 1963:96, rskr
1963:221) fattade beslut om utvidgning av 1 21 :s (Sollefteå) skjutfält vid Tjärnmy-ren
och av regementets övningsfält vid Gnun, Utvidgningarna avsåg markområden om
sammanlagt ca 215 ha. Härav har hittills ca 35 ha förvärvals. Den sammanlagda
kostnaden för dessa utvidgningar beräknas tiU 1,2 milj. kr., I prop. 1970:110 s.
53 (SU 1970:110, rskr 1970:276) anmäldes att vissa områden om sammanlagt ca 650
ha av skjulfältel vid Tjärnmyren, vUka utgjorde arrenderad mark, ansågs böra
föras över i statens ägo sedan arrendena gått ul hösten 1970. Kostnaderna
härför beräknades inte överstiga 1 milj. kr. FörhandUngar om inlösen av
områdena förbereds.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110 43

5.
1969 års
riksdag (prop. 1969:110, SU 1969:104, rskr 1969:248) fattade beslut om
utvidgning av P 4:s (Skövde) pansarskjulfält vid Kråk med ca 300 ha. EnUgt
beslutet förutsattes all staten därutöver skulle utfästa sig atl lösa in sådana
fastigheter inom del s. k. gräshullsområdet, beläget mellan del utvidgade skjulfällels
norra gräns och södra gränsen för F 6:s område, vilkas ägare önskar inlösen på
grund av bullerslör-rungar. Gräshullsområdet omfattar ca 200 ha. Förhandlingar
om erforderUga markförvärv pågår.

6.
Chefen för
armén har i samråd med fortifikalionsförvaltningen lagt fram förslag om
markanskaffning för att utvidga Rinkaby skjutfält till pansarövningsfält för P
6 i Kristianstad.

Rinkaby
skjulfält är beläget i Fjälkinge kommun, Kristianstads län, omedelbart norr om Ähus
samhälle och ca en mil sydost om Kristianstad, Fältet omfattar ca 800 ha huvudsakligen
öppen mark. Inom fältets norra del finns ett äldre lägerområde som omfattar
förläggnings-, expeditions-och förrådsbaracker samt utspisningslokal, 1
anslutning till lägerområdet ligger en nyuppförd vårdhall för fordon och arlilleripjäser.
Skjutfältet används av A 3 i Kristianstad och P 6 för formella arlilleriskjutningar
i kompani, formeUa stridsskjutningar med eldhandvapen, kulsprutor och
granatgevär i skytlekompanis anfallsstrid samt formella övningar med grupp och
pluton,

I direkt anslutning till skjutfältets norra del ligger Rinkaby
flygfält som huvudsakligen används av krigsflygskolan i Ljungbyhed, Flygfältet
omfattar ca 70 ha och har tre permanentade startbanor.

Chefen för
armén har beträffande behovet av att förbättra övningsmöjligheterna för
Kristianstads garnison anfört bi, a, att garnisonen sedan länge saknar
övningsmark av sådan omfattning alt effektiv förbands-utbUdning kan bedrivas.
Behovet har ökat i takt med atl motoriseringen och bandfordonsutveckUngen
fortskridit, VU-60-systemets genomförande, som innebär atl ökad vikt läggs vid
förbandsulbildningen, understryker delta förhåUande, Övningar utanför militär
mark har efter hand blivit allt svårare och dyrare att genomföra. Det är därför
nödvändigt att förbanden i Kristianstad tillförs övningsmark i sådan
utsträckning atl ett fältmässigt uppträdande främst hos pansarenhelerna kan
övas in. Både A 3 och P 6 har godtagbara övningsmöjligheter när det gäUer den
grundläggande utbildningen och skjulutbUdningen. Däremot saknar P 6 egentligt
pansarövningsfält. Skjutfältet vid Rinkaby används i viss utsträckning för
detta ändamäl men är alltför litet. Behovet kan inte heUer tUlgodoses på Ravlundafältet
eller övningsfältet vid Revinge. Ravlundafältet måste nämligen helt reserveras
för skjutningar, Revinge-fältel är i första hand avsett för P 7 i Ystad och
ligger alltför långl från Kristianstad. P 6:s behov av terräng för pansarulbUdning
kan inle tillgodoses på annat sätt än genom markanskaffning. För att man skall
utvinna en rimlig effekt av de stora investeringar som har gjorts vid P 6 under
senare år måste för regementet anskaffas etl pansarövningsfäll som åtminstone
ger utrymme för övningar med reducerad pansarbalaljon.

Chefen för armén har utrett vilken mark som
behöver tillföras

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 44

Rinkaby skjulfält för atl della på ett godtagbart sätt skaU
tUlgodose P 6:s behov av pansarövningsfäll. Utredningen har lett tiU förslag
att utvidga skjutfältet med ett markområde om ca 930 ha beläget i huvudsak norr
om skjutfältet och i omedelbar anslutning till detta. I förslaget har
förutsatts att det område som ingår i Rinkaby flygfält helt eUer delvis skall
ingå i det utvidgade skjutfältet. Ett på delta sätt utvidgat fält ger utrymme
för reducerad pansarbataljons anfallsstrid där slutfasen av övningen i
begränsad omfattning kan genomföras som stridsskjulning med övningsammunition
och med deltagande av artilleri, stridsvagnar och pansarskytlekompani, Stridsskjutningsmomentet
kan genomföras uteslutande inom det nuvarande skjutfältet. ArtUleriet får
oförändrade möjUgheter tUl skjutningar med ökade grupperingsmöjUgheter. Inom utvidgningsområdel
erhåUs vidare förläggnings- och övningsutrymme för repetitionsövningar.

Av det föreslagna utvidgningsområdet utgör ca 700 ha åker
och äng samt ca 230 ha skogsmark och övrig mark. Det berör ett 15-tal
jordbruksenheter samt lika många bostads- och fritidshus. Inom området är ca
100 personer fast bosatta, lnom södra delen av området ligger Gälltofta by med
ett tiotal bostadsfastigheter och ca 20 fast bosatta personer. Chefen för armén
räknar med att byn kan ligga kvar och bebos som f, n. utan att det aUvarUgt
försvårar övningarnas genomförande, Länsväg 662 som korsar södra delen av
området bedöms kunna behållas som allmän väg även efter föreslagen utvidgning.

Försvarets fastighetsnämnd har avgett yttrande över
förslaget. Nämnden har inlett sin utredning med att orientera de berörda
markägarna om arméchefens förslag. Nästan aUa markägare har därvid framfört
stark kritik mot förslaget. Som skäl har anförts bl, a, att det inom området
finns betydande arealer åkerjord av god kultur och att jordbruksenheternas
värden i ett flertal faU avsevärt överstiger genomsnillel för normala jordbruk.
Vidare har understrukits det stora antal fast bosatta personer som berörs av
utvidgningen. Markägarna har även lagt fram ett alternativt förslag till
utvidgning. Huvuddelen av detta område är beläget väster om det
utvidgningsområde som arméchefen har föreslagit. Den östra delen av området, ca
215 ha, sammanfaller med arméchefens förslag. Området omfattar totalt ca 600
ha, varav ca 375 ha åker och äng samt 225 ha skogsmark och övrig mark. Det
berör ett 25-lal jordbruksenheter, lnom området är sex personer fast bosatta.

Fastighetsnämnden har inhämtat yttrande över markägarnas
förslag av chefen för armén. Arméchefen har därvid uttalat att förslaget inte
kan godtas. Som skäl härför har anförts att områdets begränsade omfattning,
särskilt vad avser bredden, medför att övningar i standardform med tre kompanienheler
i främre linjen inte kan genomföras. Eftersom området har många stora och djupa
grusgropar är det inte representativt för skånsk kuslterräng. Vidare saknas
möjligheter för ett pansarförband att norrifrån komma in i och ut från området.
Nödvändigt grupperings-utrymme kan inte erhållas för hjulgäende understöds-
och underhålls-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 45

förband, eftersom området i väster gränsar till allmän väg
och anslutande bostadsområde.

I samband med sill yttrande har chefen för armén redovisat
ett av mUitärbefälhavaren för södra mUilärområdet framlagt alternativt förslag tUl
ulvidgningsomräde, som innebär en komplettering av markägarförslaget, Della
alternativ omfattar hela det område som ingår i markägarförslaget, en betydande
del av arméchefens förslag samt vissa smärre områden längs vägen Rinkaby-Legeved
väster om det område som ingår i markägarnas förslag. Området omfattar ca 1 050
ha, varav ca 750 ha åker och äng samt 300 ha skog och övrig mark. Det berör ett
trettiotal jordbruksenheter, lnom området är ca 70 personer fast bosatta, vartUI
kommer ca 20 personer i GäUtofta by,

Faslighetsnämnden har utrett samtUga tre förslag tUl
utvidgning av Rinkabyfältet som lagts fram. Vid utredningen har framkommit bl,
a. följande. En på nämndens begäran av lantbruksnämnden i länet gjord
översiktlig inventering av jordbruket inom områdena har visat att mUitärbefälhavarens
förslagsområde från jordbrukssynpunkt är klart sämre än de båda andra
alternativen. Vid en jämförelse meUan de båda sistnämnda finner
lantbruksnämnden att ett övningsfält enligt markägarnas förslag är atl föredra
från jordbrukssynpunkt.

De betydande sandförekomsterna inom de aktuella områdena
har undersökts av en särskUd expertgrupp, som även klarlagt fyndigheternas
betydelse för Kristianstadsregionens försörjning med sand m. m. Det har framkommil
att sandförekomsterna huvudsakligen är koncentrerade tUl markägarnas
förslagsområde. Ca 16 mUj, m fast mått med etl värde av 22,5 milj, kr,
beräknas finnas inom detta område. Regionen betecknas dock som ett överskotlsområde
i fråga om tillgången på sand och finkorniga material. Någon brist på sådant
material skulle därför inle uppkomma för regionen om sandfyndigheterna inte
skulle kunna exploateras sedan marken tagits i anspråk som övningsfält.

De aktuella områdena består till stor del av lätta
jordarter. Fastighetsnämnden har därför genom särskild expertis låtit undersöka
markens bärighet för pansarfordon och risken för skadlig vinderosion om marken
utnyttjas som pansarövningsfält. Undersökningen har visat att marken i stort sell
har godtagbar bärighet och alt risken för vinderosion kan minskas genom alt
marken hålls gräsbeklädd. Befintlig trädvegetation bör om möjUgt behållas och
skyddsplantering ulföras på större vegetationsfria ytor.

Ca fem km
norr om de aktuella områdena ligger ViUands stärkelsefabrik. Dess
avloppsvatten renas genom att del sprids ul över ell åkermarkområde som ligger
inom de ulvidgningsområden som arméchefen och mUitärbefälhavaren har
föreslagit. Vid tiUfällen då avloppsvattnet inle kan spridas. I, ex. vid Ijälad
mark, infiltreras det i marken genom särskilda infiltralionsdaminar. Dammarna
och en mindre del av spridningsområdet ligger även inom markägarnas
utvidgningsalternativ. En expertgrupp har undersökt möjUgheterna att forlsälla
med spridning och infiltration av avloppsvattnet inom det nuvarande området om
marken

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 46

tas i anspråk som pansarövningsfält. Gruppen har
också undersökt

möjligheterna
alt sprida och infiltrera avloppsvattnet helt eUer delvis

utanför ell
bUvande övningsfält. Del har konstaterats all frågan om

avloppsvattnets
spridning m, m, kan lösas såväl inom som utanför de

aktuella
områdena. Från kostnadssynpunkt skulle anordnandet av etl

övningsfält
enUgl markägarförslaget vara klart gynnsammast, eftersom

det har framkommil all de nuvarande infillralionsdammama
skulle

kunna behåUas
inom etl fäll enUgt della alternativ. De ålgärder som då

skulle bU
nödvändiga beräknas endast dra obetydliga anläggnings- och

driftkostnader.

Oberoende av vilket ulvidgningsalternativ som väljs
måste det för

Rinkaby flygfält disponerade området helt eller delvis
ingå i elt blivande pansarövningsfält. Chefen för flygvapnet har liU
fastighetsnämnden anmält att ett ianspråktagande helt eller delvis av
flygfältet skulle innebära sådana inskränkningar i den bedrivna flygutbUdningen
att denna måste flyttas till en annan plats. En lämplig sådan är Ripa flygfält
som ligger ca åtla km söder om Rinkaby, För att detta fält skaU kunna användas
behövs dock vissa byggnads- och anläggningsarbeten. Kostnaderna härför
uppskattas liU meUan 3 och 3,4 mUj, kr.

Fastighetsnämnden har inhämtat yttrande av länsstyrelsen i
Kristianstads län över förslagen till utvidgning. Länsstyrelsen har anfört att
ett genomförande av de ulvidgningsförslag som chefen för armén och miUtärbefälhavaren
har lagt fram innebär betydande nackdelar från bl, a, jordbruks- och
trafiksynpunkt. Åtskilliga rationeUt drivna jordbruksenheter behöver lösas in.
Markägarnas förslag innebär enUgt länsstyrelsen mindre ölägenheter för
jordbruket och den bofasta befolkningen. Från bebyggelseplanerings- och
naturvårdssynpunkter kan hinder inte anses föreligga mot en utvidgning av skjutfältet.
Med hänsyn till den synnerliga vikt en utvidgning av skjutfältet tiUmäls från
försvarssynpunkt synes de civila olägenheterna inle böra hindra en utvidgning.
Vid jämförelse mellan alternativen har länsstyrelsen utgått från att
markägarnas förslag inte kan komma i fråga eftersom chefen för armén har ansett
att området är för litet för det avsedda ändamålet. Länsstyrelsen har därför endasl
jämfört de två andra alternativen och därvid förordat arméchefens förslag med
motivering atl detla medför mindre olägenheter för jordbruket och är bäst frän
militär synpunkt.

Vid överläggningar med representanter för förutvarande
Kristianstads stad och Fjälkinge kommun har framkommit att varken staden eller
kommunen har något att erinra mot planerna på en utvidgning av Rinkaby skjutfäll.

Riksantikvarieämbetet har förklarat att hinder från
antikvarisk synpunkt inle föreligger mot en utvidgning. Ämbetet förutsätter alt
en kulturhistorisk inventering och eventueUt ytterligare undersökningar utförs
på försvarets bekostnad inom ett blivande ulvidgningsomräde innan delta tas i
bruk för miUtära ändamål,

Faslighetsnämnden anser att del finns etl starkt behov av atl
förbättra P 6:s utbildningsmöjligheter genom atl tillföra regementet mark för
pansarövningar. Denna förbättring bör komma liU stånd så snart som

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 47

möjligt och ske genom utökning av Rinkaby skjutfält.
Nämnden framhåUer att det vid kontakter med försvarets fredsorganisationsutredning
och chefen för armén inte framkommit något som gör det befogat atl vänla med
beslut i ärendet.

Vid en
jämförelse mellan de tre alternativ tiU utvidgning som har utretts konstaterar
fastighetsnämnden att de av chefen för armén och mUitärbefälhavaren föreslagna
alternativen från miUtär synpunkt är bättre än markägarnas ulvidgningsförslag.
Från civil synpunkt medför dock det sistnämnda förslaget det minsta intrånget. Frägan
om vilket ulvidgningsförslag som bör väljas måste därför lösas genom en
avvägning mellan de militära synpunkterna och de civila intressena. Vid denna
avvägning anser sig nämnden inte kunna underlåta att lägga särskild vikt vid
den stora skiUnad som föreUgger meUan å ena sidan arméchefens och mUitärbefälhavarens
ulvidgningsförslag och å andra sidan markägarnas förslag när det gäller socialt
intrång och ingrepp i jordbruket. Markägarförslaget innebär väsentligt mindre
intrång i socialt avseende och mindre ingrepp i jordbruket än de båda andra
förslagen. Fastän markägarnas förslag inte uppfyller arméchefens önskemål
skulle det dock ge elt mycket betydelsefullt tillskott till den övningsmark som
P 6 nu kan disponera. Nämnden anser därför att Rinkabyfältet bör utvidgas i
huvudsak enligl markägarförslaget. För alt förbättra möjligheterna atl från
väster och norr komma in på området bör det förordade utvidgningsområdet utökas
med smärre markområden i väster och nordväst så all det når fram tiU vägarna
väster och norr om fältet. Förvärv för detta ändamål bör dock bara få ske i
sådana fall där bostadsfastigheler inte berörs. För att på sikt ytterUgare
förbättra regementets utbildningsmöjligheter bör vidare enligt nämndens mening
staten förvärva mark som frivilUgl bjuds ut tiU salu inom den del av del av
arméchefen föreslagna utvidgningsområdel som Ugger utanför del nu förordade ulvidgningsområdet.
Därigenom erhåUs önskvärda förbättringar ulan del intrång som är förenat med
ett tvångsförvärv.

Faslighetsnämnden anför bl. a. följande om vissa särskilda
frågor i samband med utvidgningen, I omedelbar anslutning till gränsen för del
förordade utvidgningsområdel och invid den väster om området belägna vägen Rinkaby-Legeved
ligger etl 15-tal bostadshus. Det kan inte uteslutas alt verksamheten på ett
utvidgat övningsfält kan komma att medföra störningar av skilda slag för de
boende. Nämnden anser därför alt staten i samband med beslut om utvidgning bör
förklara sig beredd att tiU skäligt pris köpa in fastigheter i anslutning till
fältet om ägarna begär det. Vad beträffar problemet med spridning av
avloppsvatten från ViUands stärkelsefabrik konstaterar nämnden att frågan kan
lösas tUl rimliga kostnader vid del utvidgningsalternativ som nämnden förordar.
Vissa problem sammanhänger vidare med alt länsväg 662 Rinkaby-Trolle Ljungby
kommer atl korsa det blivande övningsfältet. Fastighets-nämnden anser i Ukhet
med chefen för armén att vägen skall kunna hållas öppen för civU lokaltrafik om
trafiksäkerhetsåtgärder, såsom hastighetsbegränsning och skyUning, vidtas.
Åtgärder bör dock snarast vidtas för

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 48

all avlasta vägen den nuvarande tunga genomfartstrafiken.
Detta bör lämpUgen ske genom upprustning av länsväg 665 Rinkaby-Legeved-Fjäl-kinge.
Vad angår den av riksantikvarieämbetet föreslagna kulturhistoriska
inventeringen av utvidgningsområdet anser nämnden att kostnaderna för densamma
bör betalas av försvaret.

Fastighetsnämnden konstaterar att etl flertal
jordbruksenheter endast delvis berörs av det förordade utvidgningsalternativet.
Frågan om i vUken omfattning dessa brukningsenheter i sin helhet behöver lösas
in kan enligt nämndens mening besvaras först i samband med atl
förvärvsförhandlingar las upp med berörda markägare. Markanskaffningen kan
därför väntas medföra intrikata ställningstaganden och överväganden av omarronderingar
och krav på inlösen av mark utanför ulvidgningsområdet. På grund av detla anser
nämnden all en särskild delegation bör tillsältas för atl genomföra
utvidgningen.

Kostnaderna för att genomföra den föreslagna utvidgningen
har fortifikalionsförvaltningen överslagsmässigt uppskattat till 10 milj. kr. 1
detta belopp har inte räknats in kostnader för förvärv av frivilligt salubjuden
mark utanför det föreslagna utvidgningsområdet och inle heUer kostnaderna för
eventuella förvärv av störda fastigheter. Förvaltningen framhåller att
iordningställandet av fältet beräknas dra vissa specieUa kostnader utöver vad
som normalt brukar förekomma. Sålunda uppskattas erforderUga utfyUningar av
befintliga grustäkter komma att dra en kostnad av i runt tal 1 milj, kr.
Kostnaderna för flyttning av flygutbildningen frän Rinkaby flygfält till Ripa
flygfält beräknas inedföra kostnader om 3-3,4 milj, kr. Genom att en
avloppsreningsanläggning berörs av utvidgningen beräknas vissa kostnader även
uppkomma för att lösa därmed sammanhängande frågor.

Sedan fastighetsnämnden avgett sitt yttrande har några av
de markägare som berörs av utvidgningsförslaget vid uppvaktning i
försvarsdepartementet framfört invändningar mol förslaget. Bl. a, har
framhållits att avgränsningen i väster av utvidgningsområdet medför stora
olägenheter i första hand för de berörda markägarna men även för ett flertal
innehavare av bostadslägenheter i närheten av gränsen. Vidare har en
representant för Rinkaby Grus Aktiebolag, som driver grusläkt inom ulvidgningsområdet,
framhållit värdet av grusfyndigheterna inom området från samhällsekonomisk
synpunkt och för sysselsättningen inom denna del av Kristianstadsregionen.

7, Utvidgning av Tofta skjutfält ansågs redan år 1956
nödvändig för att möjliggöra från övningssynpunkt godtagbara
artilleriskjutningar. Fältet omfattade då ca 1 700 ha men bedömdes böra ha en
omfattning av minst 2 650 ha, 1 samråd med chefen för armén har fortifikalionsförvaltningen
sedermera förvärvat sådana inom det avsedda utvidgningsområdet belägna
fastigheter som har bjudits ul till salu. Förvärven har vid oUka tillfällen undersläUts
Kungl, Majits prövning när så har påkaUats med hänsyn tiU köpeskillingarnas
storlek. Hittills har förvärvats ca 670 ha.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 49

8. Kungl. Maj:t har genom beslut den 25 september 1970
godkänt en

meUan försvarets fastighetsnämnd och Uppsala stads drätselkammare

träffad principöverenskommelse om bl. a, överlåtelse och upplåtelse liU

staden av delar av S 1 :s övnings- och skjutfält i Hågadalen samt uppdragit

åt fortifikationsförvallningen att med drätselkammaren träffa de slutliga

avtal som behövs för atl fullfölja principöverenskommelsen. EnUgt

överenskommelsen utfäster sig staten att från S 1 :s övnings- och skjutfäll

i Hågadalen flytta så gott som all skjutning med skarp ammunition samt

aU motsvarande utbildning i min- och sprängtjänst. Som kompensation

härför skaU staden enligt överenskommelsen bl. a. på egen bekostnad

förvärva och lill staten överlåta ett område om ca 700 ha vid

Skogs-Tibble ca 2 mil väster om Uppsala såsom nytt övnings- och

skjulfält för regementet. För alt öka detla fälls användbarhet här Kungl,

Maj:t uppdragit ål fortifikationsförvallningen att anskaffa ytterligare 200

ha i anslulning liU området. Kostnaderna härför beräknas tUl 800 000 kr.

11. Beslut om inlösen av vissa fastigheter som utsätts för
flygbuUer fattades år 1965 (prop. 1965:28, SU 1965:45, rskr 1965:151). För
budgetåret 1965/66 anvisade riksdagen för ändamålet 5 milj. kr. Efler förslag i
prop. 1967:110 och 1968:109 har riksdagen sedermera (SU 1967:102, rskr 1967:250
och SU 1968:124, rskr 1968:282) anvisat ytterUgare 2 respektive 1 milj. kr. Hillills
har fastigheter förvärvals för ca 6,8 milj. kr. Inlösen av flygbuUerstörda
fastigheter ombesörjdes tidigare av en särskUd delegation, flygplatsbullerdelegationen,
som avslutade sitt arbete hösten 1968. Ärenden om sådan inlösen handläggs
därefter av fortifikationsförvallningen. FramstäUningar om inlösen föreligger
från flera markägare. Yllerligare framställningar kan förväntas,

9, 10, 12. För diverse mindre markförvärv och
oförutsedda utgifter

beräknar fortifikationsförvaltningen sammanlagt 5,2 milj. kr., varav

2 950 000 kr, för armén, 1,3 milj. kr, för marinen och 950 000 kr, för

flygvapnet. Under dessa delposter har sammanförts sådana mindre

förvärvsobjekt för vUka kostnaderna beräknas inte överstiga 300 000 kr.

Medlen avses vidare för oförutsedda utgifter i samband med genomföran

det av beslutade förvärv, smärre kompletteringar av försvarets faslighets-

bestånd, mindre utgiftsrester för vissa inte helt slutförda markförvärv,

m. m.

Departementschefen

Chefen för armén har i samråd med fortifikationsförvallningen
lagt fram förslag till utvidgning av Remmene skjutfält vid Herrljunga ca 4,5
mil norr om Borås, Förslaget innebär förvärv av områden om sammanlagt ca 1 500
ha i anslulning lill det nuvarande övningsfältet. Av utredningen framgår all i
första hand 115 1 Borås men även I 16 i Halmstad och 117 1 Uddevalla saknar ett
skjutfäll av godtagbar omfattning. Den stridsmässiga utbUdningen med skarp
ammunition både under grundutbildning och krigsförbandsutbUdning har därför
blivit eftersatt vid dessa förband. Västra miUtärområdet saknar vidare elt
skjulfält för de

A-Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 110

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 50

krigsförband ur artilleriet som sätts upp inom mUilärområdet.
Chefen för armén anser att det finns ett mycket starkt behov av att förbättra
möjligheterna för 1 15 och de övriga förbanden atl bedriva stridsmässig
utbildning med skarp ammunition i kompaniförband och atl ge artilleribataljonerna
inom militärområdet bättre möjligheter att utföra skjutningar.

Försvarets fastighetsnämnd har yttrat sig över arméchefens
förslag. Nämnden konstaterar att det föreligger ett oavvisligt behov av att
förbättra övningsmöjligheterna för främst 115. Med hänsyn till det starka
motståndet från berörda kommuner och markägare mot arméchefens förslag har fastighetsnäinnden
vid sin utredning ingående prövat dels ett antal alternativ för att anordna ett
helt nytt skjutfält på annan plats, dels två alternativ som innebär en i
förhållande till arméchefens förslag begränsad utvidgning av Remmenefället,
Denna prövning har lett till att det i slutomgången har kvarstått två
alternativ som har bedömts vara godtagbara såväl från övningssynpunkt som med
hänsyn till sociala m, fl, konsekvenser. Det ena alternativet har avsett en
utvidgning av Remmene skjutfält med ca 1 000 ha, del andra anordnande av ett
helt nytt skjutfält om ca 2 000 ha beläget tUl övervägande delen inom
kronoparken Skaraborgs Edsmären.

Beträffande de av fastighetsnämnden slutligt bedömda två
alternativen har chefen för armén uttalat att alternativet Remmene är att
föredra från militär synpunkt. Länsstyrelsen i Äivsborgs län har förklarat att
det från allmänna planeringssynpunkter inte finns något att erinra mot en
utvidgning av Remmenefället även om vissa sociala synpunkter kan åberopas mot
en utvidgning. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har avstyrkt att ett nytt
skjulfält anordnas vid Skaraborgs Edsmären med hänsyn främst tiU det intensiva
skogsbruket inom kronoparken. Enligt uttalanden av vederbörande
lantbruksnämnder har inte något av de tvä områdena något större värde från
jordbrukssynpunkt. Enligt domänverket och skogsyårdsstyrelsen i Skaraborgs län
innebär anordnandet av ett skjutfäll vid Skaraborgs Edsmären ett mycket stort
intrång från skogUg synpunkt. Domänverket har framhåUit att kronoparken från
skilda synpunkter utgör en av verkels värdefullaste skogar och att
virkesavkastningen från parken utgör en betydelsefull del av virkesfångsten
för den större sågverksindustrin i området. En på fastighetsnämndens initiativ verkstäUd
särskUd utredning om de skogliga förhållandena inom de två alternativa områdena
har visat att Skaraborgs Edsmären har etl väsentligt högre värde från skoglig
synpunkt än Remmene.

Larvs kommun, inom vUken Skaraborgs Edsmären är belägen,
har avstyrkt atl kronoparken tas i anspråk som skjulfält. De kommuner och
markägare som berörs av Remmenealternativet har motsatt sig en utvidgning av
Remmenefältet med hänsyn till bl, a, konsekvenserna för de närliggande
samhällenas framtida utveckling och för de människor inom och utom
utvidgningsområdet som skulle komma att beröras av utvidgningen. Man har
därvid utgått från alt den nu föreslagna

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 51

utvidgningen endasl skulle utgöra en etapp i en planerad
utvidgning av väsentligt större omfallning,

Faslighetsnämnden har vid sin jämförelse mellan de två
slutliga alternativen funnit övervägande skäl tala för alt behovet av att
förbättra slridsskjutningsmöjligheterna för 1 15 bör tillgodoses genom en utvidgning
av det befintliga Remmenefället, Nämnden föreslår därför alt skjulfällsfrågan
löses genom all Remmenefället utvidgas med del s, k. Hjälmerydsområdet om ca 1
000 ha, Detla innebär en minskning med ca 500 ha av del ulvidgningsförslag som
chefen för armén ursprungligen lade fram.

Även jag anser att det är angeläget atl övningsmöjlighelerna
för I 15 och övriga förband m.m. inom västra mUilärområdet förbättras. Liksom
fastighetsnämnden finner jag att skjulfältsfrägan bör lösas genom en i
förhållande till arméchefens förslag begränsad utvidgning av Remmene skjutfält
med ca 1 000 ha. Om alternativet Skaraborgs Edsmären väljs, innebär det atl
antalet direkt berörda personer blir mindre, ca 10, mot ca 25 i
Remmenealternativet. Jag anser dock att detta inte utgör tiUräckligt skäl för
att genom ett ianspråktagande av kronoparken för skjutfältsändamål spoliera de
stora värden för skogsbruket och sågverksindustrin som kronoparken
representerar. Man måste även beakta det förhållandet atl nära hälften av det
område, som enligl fastighelsnämndens förslag skulle ingå i etl utvidgat Remmenefäll,
redan i nuläget utnyttjas som skjutfält. Hänsyn bör även las till all
länsstyrelsen i Älvsborgs län inle har något atl erinra mol utvidgning av Remmenefället,
medan länsstyrelsen i Skaraborgs län har avstyrkt all kronoparken Skaraborgs Edsmären
las i anspråk för skjutfällssändamål.

Representanter för kommunerna och markägarna i Remmene har
som motiv för sina invändningar mol den föreslagna utvidgningen angett bl, a.
att den utgör ett led i planerna på ett väsentligt större skjulfält vid Remmene,
Med anledning härav vUl jag framhålla att jag inte räknar med att något beslut
under överskådlig tid skall fattas om ytterligare utvidgning av fältet genom Ivångsförvärv,
De militära myndigheterna måste vara beredda all godla de inskränkningar i
fältets användbarhet som föranleds av den nu förordade begränsningen av
utvidgningen. Jag anser dock i Ukhet med faslighetsnämnden alt staten bör
förvärva mark även utanför del nu aktuella utvidgningsområdet när sådan mark
frivilligt bjuds ut tUl salu. Härigenom kan övningsförhållandena på sikt
ytterligare förbättras samtidigt som det måste innebära en klar fördel för
markägarna alt veta atl staten är beredd alt köpa deras gårdar, om de önskar
sälja.

Givetvis kommer även den nu aklueUa begränsade
utvidgningen all medföra vissa ölägenheter för de berörda kommunerna och för
dem som bor inom och i anslulning liU utvidgningsområdet. För kommunernas del
kan utvidgningen medföra minskat skatteunderlag. Det kan uppstå problem när det
gäUer all ersätta borlfaUet av bosläder inom ulvidgningsområdet. I sådana fall
är det viktigt all vederbörande länsmyndigheter hjälper kommunerna att lösa
frågan om ersättningsbostäder. Del har uttalats farhågor för atl verksamheten
på det utvidgade

4*Riksadgen 1971. 1 saml. Nr 110

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110 52

skjutfältet skulle medföra buUerslörningar för Herrljunga
samhälle. Jag bedömer alt avståndet från fältet tUl såväl den redan befintliga
bebyggelsen som de för samhällets vidare utbyggnad planerade områdena är tUlräckUgt
för att förhindra icke godtagbara störningar från skjutverksamheten. 1 likhet
med fastighetsnämnden anser jag att de frivilliga förvärv som kan komma tiU
stånd inte får ske på sådant sätt att fältgränsen på någon punkt kommer närmare
samhäUet än den punkt på den nu förordade utvidgningsgränsen som ligger närmast
samhället,

lnom utvidgningsområdet bor sammanlagt ca 25 personer. Man
måste räkna med att omställningssvårigheter uppkommer för dessa, främst i
sådana faU där vederbörande fastighetsägare helt eUer delvis har sin utkomst av
jordbruk. Jag förutsätter dock att de regionala och lokala myndigheterna här
liksom i andra liknande fall kommer alt vidta åtgärder för att minska
svårigheterna. Bl, a, torde vederbörande lantbruksnämnder kunna medverka till
att skaffa nya gårdar åt dem som önskar förvärva sådana.

Fortifikationsförvaltningen har överslagsmässigt
uppskattat kostnaderna för att genomföra utvidgningen till 5 milj, kr. Därvid
har förvaltningen räknat med alt det i vissa fall kan bli nödvändigt att lösa
in hela fastigheter, fastän de endast delvis ligger inom utvidgningsområdet, 1
beloppet har dock inte räknats in några kostnader för förvärv av frivilligt
utbjuden mark utanför utvidgningsområdel. Jag föreslår all 2,5 milj, kr,
beräknas för nästa budgetår. En särskild delegation bör tUlsällas för att
genomföra markförvärven. Det ankommer på Kungl, Maj:t att besluta i denna
fråga.

Chefen för armén har i samråd med
fortifikationsförvaltningen lagt fram förslag tUl utvidgning av Rinkaby
skjutfält omedelbart norr om Åhus samhäUe och ca en mil sydost om Kristianstad,
Förslaget innebär förvärv av ett markområde om ca 930 ha i anslutning tiU del
nuvarande skjutfältet. Av utredningen framgår att Kristianstads garnison sedan
länge saknar övningsmark av sådan onifattning att effektiv förbandsutbildning
kan bedrivas. Detta gäUer särskilt P 6 i Kristianstad som saknar egentligt
pansarövningsfält. Skjulfältet vid Rinkaby används i viss utsträckning för
detta ändamål men är alltför Utet, Det är inte heller möjligt att tillgodose P 6:s
behov av pansarövningsfält genom att utnyttja Ravlunda skjutfält eller
övningsfältet vid Revinge, P 6:s behöv av terräng för pansarutbildning kan
därför inte tillgodoses på annat sätt än genom markanskaffning. För atl man
skall utvinna en rimlig effekt av de stora investeringar söm gjorts vid P 6
under senare år måste anskaffningen avse etl pansarövningsfält som åtminstone
ger utrymme för övningar med reducerad pansarbalaljon.

Försvarets fastighetsnämnd har yttrat sig över arméchefens
törslag. Nämnden anser atl det finns ett starkt behov av all förbättra P 6:s UtbUdningsmöjligheter
genom att tillföra regementet mark för pansarövningar. Med hänsyn tUl de
mycket begränsade marktUlgångar som regementet har, anser nämnden vidare att
denna förbättring bör komma lill stånd så snart som möjligt. Nämnden har utöver
arméchefens förslag

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110 53

utrett två alternativa förslag tUl utvidgning av Rinkaby skjutfäll.
Del ena förslaget har lagts fram av vissa av de berörda markägarna och det
andra av mUitärbefälhavaren för södra miUtärområdet, Nämnden föreslår att skjutfältet
utvidgas med ett område om ca 600 ha enUgt det förslag som har lagts fram av
markägarna. Delta sammanfaller delvis med arméchefens förslag.

1 likhet med fastighetsnämnden och chefen för armén anser
jag det angeläget alt P 6 tUlförs terräng för pansarulbUdning. Jag förordar att
frågan löses genom utvidgning av Rinkaby skjutfält i huvudsak enligt fastighelsnämndens
förslag. Jag har därvid fäst särskild vikt vid alt en utvidgning enUgt detta
förslag torde kunna genomföras med väsentligt mindre socialt intrång och färre
ingrepp i jordbruket än de andra två förslagen. Jag är införstådd med alt
utvidgningen inle helt tillgodoser P6:s behov av pansarövningslerräng. Jag
anser dock all utvidgningen medför en betydande förbättring av regementets
övningsbetingelser. Jag utgår i Ukhet med faslighetsnämnden och chefen för armén
från alt Rinkaby flygfällsomräde skall ingå i ell blivande pansarövningsfäll. Utvidgningsområdel
bör få utökas med smärre markområden i väster och nordväst så all det blir
möjligt att komma in på skjulfältel direkt från vägarna väster och norr om
fältet. Förvärv bör dock få ske bara på sådana platser där befintUga bostadsfastigheler
inle berörs. Jag anser i likhet med faslighetsnämnden atl staten bör förvärva
mark som frivilligt bjuds ut till salu inom den del av det av arméchefen
föreslagna ulvidningsområdel som är belägen utanför del nu förordade ulvidgningsområdet.
Härigenom kan önskvärda förbättringar av P 6:s övningsmöjligheter erhållas utan
del intrång i civUa intressen som är förenat med Ivångsförvärv.

Det kan inte uteslutas atl verksamheten på
utvidgningsområdet kan komma att medföra störningar av skilda slag främst för
dem som bor inliU vägen omedelbart väster om ulvidgningsområdet. Staten bör tiU
skäUgt pris lösa in sådana bostadshus vUkas ägare på grund av störningar önskar
inlösen.

Det föreslagna ulvidgningsområdet berör ca 25
jordbruksenheter. Sex personer är bosatta inom området. Konsekvenserna från
såväl jordbruks-som social synpunkt synes bli relativt obetydliga. Jag utgår
dock från att vid genomförandet särskUd uppmärksamhet ägnas möjligheterna atl liUmötesgå
önskemål från markägarna i fråga om den slutliga avgränsningen av området, särskUl
i väster.

De rika sandfyndigheterna inom området torde knappast
kunna exploateras sedan området har tagits i anspråk för militära ändamål
Eftersom kristianstadsTegionen av en expertgrupp betecknats som överskottsområde
i fråga om tillgången på sand och finkorniga material synes någon
bristsituation för regionen inte behöva uppkomma. Jag förutsätter emellertid atl
man undersöker möjligheterna atl, i vart fall i viss utsträckning, forlsälta
all exploatera sandförekomslerna inom området även sedan det har lagils i
anspråk för övningsändamål.

En av faslighetsnämnden särskUl utredd fråga om vUka
åtgärder som

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:110 54

måste vidtas för att behålla en av utvidgningen berörd
avloppsreningsanläggning synes kunna lösas till rinUiga kostnader. Jag anser i
likhet med faslighetsnämnden atl det är angeläget från trafiksäkerhelssynpunkt
att länsväg 662, som kommer atl korsa det blivande övningsfältet, avlastas den
nuvarande tunga genomfartstrafiken. Detla bör kunna åstadkommas genom atl den
utanför fältet belägna länsväg 665 upprustas och anvisas för denna trafik.
Innan det föreslagna utvidgningsområdel las i anspråk av försvaret bör en
kulturhistorisk inventering av området ske. Försvaret bör stå för kostnaderna
för denna,

Fortifikationsförvallningen har överslagsmässigt beräknat
kostnaderna för atl genomföra utvidgningen till 10 milj. kr. I beloppet har
inte räknats in några kostnader för förvärv av frivUligt salubjuden mark
utanför ulvidgningsområdet eller för eventuella förvärv av störda fasligheter.
Jag föreslår atl 5 milj, kr. beräknas för nästa budgetår. En särskild
delegation bör tillsättas för atl genomföra markförvärven. Det ankommer på Kungl,
Maj:t alt besluta i denna fråga.

Jag vUl i detta sammanhang anmäla att iordningställandet
av det utvidgade fältet kan komma att dra särskUda kostnader utöver vad som
normalt brukar förekomma. Bl, a, kan det bli nödvändigt atl flytta flygutbUdningen
på Rinkaby flygplats tiU något annat flygfäU,

För fortsalt inlösen genom fortifikationsförvaltningens
försorg av flygbullerstörda fastigheter räknar jag med ett medelsbehov av 300
000 kr, under budgetåret 1971/72,

Övriga särskilt angivna markförvärvsobjekt, för vilka
fortifikations-förvaltningen har beräknat medel för nästa budgetår, har
tidigare varit föremål för beslut av riksdagen eller Kungl, Maj:t, Därutöver
har fortifikationsförvaltningen för diverse mindre markförvärv och oförutsedda
utgifler beräknat 2 950 000 kr, för armén, 1,3 mUj. kr. för marinen och 950 000
kr, för flygvapnet.

Jag vUl i detta sammanhang redogöra för bakgrunden till
den överenskommelse varigenom ell nytt skjulfält för S 1 kommer liU slånd vid Skogs-Tibble,
Överenskommelsen föranleds av att förutvarande Uppsala stad har framställt krav
på att regementets stridsskjutningar på skjutfältet i Hågadalen skall upphöra.
Som skäl för kravet har åberopats dels all stadsbebyggelsen trängt fram så långl
i riktning mot Hågadalen att störningar från stridsskjutningarna har uppkommit
för de boende, dels alt fältet utgör ett attraktivt ströv- och friluftsområde
för befolkningen i denna del av kommunen. Som jag har anfört tidigare har Kungl,
Maj:t i september 1970 godkänt en meUan försvarels fastighetsnämnd och
förutvarande Uppsala stads drätselkammare träffad principöverenskommelse,
enligt vilken staten dels överlåter respektive upplåter mark inom Hågadalsfältet
till kommunen, dels utfäster sig att från Hågadalen flytta all skjutning med
skarp ammunition med undantag för den utbUdning som är förlagd till två skolskjutningsbanor
inom fältet saml all motsvarande utbildning i min- och sprängtjänst. Denna
verksamhet förutsätts enligl överenskommelsen förläggas liU etl nytt övnings-
och skjutfäll vid Skogs-Tibble ca 2 mil väster om Uppsala. Det

opaginerad Kontrollera mot PDF

nya fältet skaU tUl sin huvuddel, eller ca 700 ha,
förvärvas av kommunen på egen bekostnad och därefter överlåtas tUl staten med
full äganderätt. Inom det område som kommunen sålunda skall förvärva är endast
fyra personer fast bosalla. För att öka det nya fältets användbarhet har del
ansetts angeläget alt utöka det med ca 200 ha. Kostnaderna härför har ansetts
böra belasta försvaret. Inom lUläggsområdel finns inle några fast bosatta
personer. Del har bedömts vara angeläget alt liUmötesgå Uppsala kommuns krav på
att fristäUa Hågadalsfältet från slridskjulningar. Varken vederbörande
länsmyndigheter och kommuner eller de berörda markägarna har haft några väsenlliga
erinringar mot den avsedda lokaliseringen av del nya skjutfältet.

Som jag har anfört inledningsvis har fortifikalionsförvaltningen
beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår lill 18,7 mUj,
kr. Jag beräknar medelsförbrukningen lill 16,7 milj. kr. och förordar att medel
för nästa budgetär anvisas enligt följande investeringsplan och
anslagsberäkning.

Investeringsplan

(1 OOO-tal
kr,)'

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Objekt

1.2,1969

1,5,1970

Faktisk

Beräknad
för

t,o.m.

1970/71

1971/72

1969/70

A. Armén

1,1 4, A
1, Utvidgning

av
Linköpings garni-

sons
övningsfält

2 200

2 200

917

1283

-

2,1 5, A
4. Utvidgning

av
Östersunds garni-

sons
övningsfält

1 000

1400

778

322

300

3.1 11.
Nytt skjut-

fält vid
Kosta

4 000

4 000

2 894

1 106

-

4.1 14,
Utvidgning

av Marma
skjutfält

4 500

4 000

3 044

956

5.1 15.
Utvidgning

av Remmene
skjutfält

-

5 000

-

-

2 500

6.1 20,
K 4. Utvidg-

ning av
handövnings-

fältet
och förvärv av

nytt
skjutfält vid

Umeå

7 000

5 000

270

3 330

1400

7.1 21.
Utvidgning av

skjutfältet
vid Tjärn-

myren
och övningsfäl-

tet vid Gnun

2 200

2 200

469

1 131

600

8. P 4.
Utvidgning av

pansarövningsfältet

vid
Skövde

13 500

13 900

13 184

716

9. P 4.
Utvidgning av

pansarskjulfältet
vid

Kråk

3 000

3 000

283

1017

1700

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnadsram

Medelsförbrvi

iknins

Objekt

1.2,1969

1,5,1970

Faktisk t,o,m.

Beräknad
för

1970/71

1971/72

1969/70

10, P 6,
Utvidgning

av
övningsfältet vid

Rinkaby

-

10 000

-

-

5 000

11. P 7.
Utvidgning

av
övningsfältet vid

Ystad

-

5 850

5 000

850

12, A 7.
Utvidgning av

Tofta
skjutfält

1400

1400

799

301

300

13. S 1.
Nytt skjut-

fält vid
Skogs-Tibble

-

800

400

400

14,
Diverse mindre

markförvärv
och oför-

utsedda
utgifter

_

6 438

_

3 488

2 950

Summa

38 800

50 188

27 638

14 900

15 150

Reducering
av medels-

behovet

-

-

_

980

600

Summa
A

38 800

50 188

27 638

13 920

14 550

B.
Marinen

15.
NK/KA 5, Utvidgning

av handövningsfiiltet
i

Härnösand

2 700

2 700

2 700

_

16,
Diverse mindre

markförvärv
och oför-

utsedda
utgifter

-

1600

_

300

1300

Summa

2 700

4 300

_

3 000

1 300

Reducering
av medels-

behovet

__

_

200

Summa
B

2 700

4 300

-

3 000

1 100

C.
Flygvapnet

17,
Inlösen av flyg-

bullerstörda
fastig-

heter

8 000

8 000

6 794

300

300

18,
Diverse mindre

markförvärv
och oför-

utsedda
utgifter

-

1630

_

680

950

Summa

8 000

9 630

6 794

980

1250

Reducering
av medels-

behovet

-

-

_

_

200

Summa
C

8 000

9 630

6 794

980

1 050

Summa
A-C

49 500

64 118

34 432

17 900

16 700

Anslagsberäkning

(1 OOO-tal
kr,)

MedelstUlgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning
1,7,1970

5 270

1970/71

17 900

Anslag
för 1970/71

17 900

1971/72

16 700

Anslag
för 1971/72 (förslag) 15 500

Beräknad behåUning 30.6.1972

4 070

38 670

38 670

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110 57

Jag hemsläller, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1) medge atl Remmene skjutfäll och Rinkaby skjutfält får
utvidgas i

enlighet med vad jag angell i del föregående, 2)tiU
Markförvärv för övningsfält m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag
av 15 500 000 kr.

Med bifaU lill vad föredraganden sålunda med instämmande
av

statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t

Konungen alt lill riksdagen skall avlålas proposition av
den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokoUet: Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110

Bilaga I

TabeU 1. Försvarsutgifternas fördelning på
huvudprogram m. m. och huvudproduktionsområden (milj. kr.)

Huvudprogram m. m.

Huvudproduktionsområden

Ledning
och förbandsverksamhet

Materielanskaffning

Anskaffning
av anläggningar m, m.

Forskning
och utveckling

Summa

1, Anneförband

2, Marinförband

3, Flygvapenför

band

4, Central och

högre regional

ledning

5, Gemensamma

myndigheter

och funktioner

6, CivUförsvar

Summa

Försvarsdepartementet m, m. Övrig verksamhet

Totalt

1501 494

742

224

421 46

604 313

954

29

37 25

72 55

82

23

35 43

51 26

250

104

1

2 228
888

2 028

276

597 ; 115

3 428

17 12

1962 6

310

1

432 17

6 132

17 36

3 457

1968

311

449

6 185

Anm. Till utgifter för Jedning och förbandsverksamhet har
bl, a, förts alla utgifter för utbildning till och av fast anstäUd personal,
grund- och repetitionsutbildning av värnpliktiga/civilförsvarspliktiga inkl,
de utgifter som därav föranleds genom utnyttjandet av kasemer, övningsmateriel m,
m. Vidare har tUl produktionsområdet förts utgifter för löner och andra
förmåner tiU anställd personal jämte särskilda utgifter för ledning och
administration m, m, och operativ och krigsorganisatorisk verksamhet som
fältövningar, insatsberedskap m, m.

Till utgifter för materielanskaffning har förts utgifter
för anskaffning av materiel m, m, för krigs- och fredsorganisationen jämte
utgifter för centralt vidtagna renoveringar eUer underhällsåtgärder som inte
kan hänföras till löpande övnings-beroende underhåll.

Till utgifter för anskaffning av anläggningar m. m. har
förts alla investeringar i mark, befästningar och kaserner m, m, jämte därmed
förknippade utgifter för administration m, m.

Till utgifter förjorskning och utveckling har förts alla
investeringar i såväl allmän forskning och utredningsverksamhet som objektbunden
forskning samt försök och utveckling av vapenprojekt m, m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110

59 Bilaga 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2. Försvarsutgiflernas fördelning på
huvudprogram m. m. och utgiftsslag (milj. kr.)

Huvudprogram m. m.

Utgiftsslag

Personal-

Värnplikts-

Materiel
och

kostnader

förmåner

tjänster
m,'ni!

Summa

1.
Arméförband

730

237

1261

2 228

2.
Marinförband

295

50

543

888

3.
Flygvapenförband

318

32

1678

2 028

4.
Central och högre regional'

ledning

156

120

276

5,
Gemensamma myndig-

heter och funktioner

385

3

209

597

6, Civilförsvar Summa

27

9

79

115

1911

331

3 890

6 132

Försvarsdepartementet

9

8

17

m. m.

Övrig
verksamhet

Totalt

17

19

36

1937

331

3 917

6 185'

Anm. Till personalkostnader har förts löneutbetalningar
för all av försvaret anställd personal inkl, lönetillägg, men exkl,
traktamenten och sjukvårdsförmåner. Kostnader för framtida
pensionsförpliktelser har räknats in.

Till värnpliktsförmåner här förts kontantavlöning tUl
värnpliktiga/civilförsvarspliktiga samt familjebidrag m, m.

Till materiel och tjänster m. m. har förts utgifter för
inköp, hyror, reparation och underhåU av materiel och varor, utgifter för
inköp och hyror av mark, byggnader och befästningar inkl, utgifter för bränsle,
vatten och elektricitet samt utgifter för tjänster (exkl, hyrestjänster).

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:110 60

InnehåU

Indragning av flottUjadministrationen vid
Östgöta.flygflottilj 2

Inledning.......... ...................... ; . . .............................
2

Nuvarande organisation . . ........................................
3

Försvarets fredsorganisalionsulredning .
................ 5

Remissytirandena .... .... . . .'.".. ... . . ..'..,.................... 10

Departemenlschefen.....................................................
16

Utvidgat försäkringsskydd för civUförsvarspliktiga . . . .
.... 20

Materielanskaffning m'. m. för det miUtära försvaret ..... 21

Anslagsfrågor m. m. ..: v ..............................................
23

Anskaffning av tygmateriel m, m. ,. ............................ 24

Anskaffning av fartygsmateriel. m.m.............................. 26

Anskaffning av flygmateriel m, m. . . ......................... 29

Försvarels forskningsanstalt:

Förvaltningskostnader................................................ 31

Forskningsverksamhet............................................... 32

Markförvärv för övningsfält m. m....................................
35

Bilaga 1: Försvarsutgiflernas fördelning på
huvudprogram m. m,

och huvudproduktionsområden . . . . . . ,/. . .................... 58

Bilaga 2: Försvarsulgifternas fördelning på hiivudprograrn
m, m. och

ulgiflsslag..................... .:.......... .-...........................
59

G ö teborgs
Offsettryckeri AB, SthIm 71.68 S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

34 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (34)

34 kopplingar i 20 dokument.

  1. Bet. 1975/76:FöU32 Med anledning av propositionerna 1975/76:100 och 1975/76:143 såvitt avser anslag m. m. för budgetåret 1976/77 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde jäm… s. 54 i texten
  2. Bet. 1975/76:FöU1 Med anledning av motion angående försvarets flygverksamhet i Kristianstadsregionen s. 1 · s. 3 i texten
  3. Bet. 1975:FöU13 Försvarsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag m. m. för budgetåret 1975/76 inom försvarsdepartementets verksamhetsom… s. 48 i texten
  4. Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
  5. Prop. 1975:75 Regeringens proposition om vissa organisationsfrågor m.m. rörande försvaret s. 5 i texten

Visa alla 20