Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1971/72, m.m.
1971 · 563 sidor, varav 355 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 5,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 355 av 563 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:115, Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1971/72, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1971 Prop. 1971:115
Nr 115
Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av
riksstatsförslaget för budgetåret 1971/72, m. m.; given Stockholms slott den 23
april 1971.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen all
bifalla de förslag om vars avlålande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen behandlas den ekonomiska politiken mol
bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen.
Det förslag till riksstat för budgetåret 1971/72 som lades
fram i årets stalsverksproposilion kompletteras med hänsyn till senare
inträffade förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I
samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande
budgetår. Denna ger vid handen alt totalbudgetunderskottet skulle öka med ca
870 milj. kr. i förhållande lill beräkningarna i årets slatsverksproposition.
Sålunda förutses nu etl underskoll på ca 2 125 milj. kr. För budgetåret 1971/72
beräknas nu ell formellt överskoll på ca 110 milj. kr. mot ell i
statsverkspropositionen beräknat underskoll på drygt 200 milj. kr.
Utgiftsutvecklingen har dock underskattals, eftersom några kostnader för bl. a.
höjda löner llll de statsanställda ännu inle kunnat tas upp i budgeten.
I anslutning lill en redovisning av långtidsutredningens
resultat behandlas den ekonomiska politikens mer långsikliga avvägningsproblem.
Förslag läggs fram om upphävande av investerlngsavgiflen
för vissa byggnadsarbeten med utgången av maj månad 1971.
I särskilda bilagor redovisas bl. a. en reviderad
nationalbudget för år 1971, en promemoria angående den ekonomiska långsiktsulvecklingen
samt en långtidsbudget för budgetåren 1971/721975/76.
1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:115
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 23 april 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efler gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter.
Jag
anhåller nu all få anmäla en reviderad finansplan och lill komplettering av
riksstatsförslaget för nästa budgetår underställa Kungl. Maj:ls prövning en
förnyad beräkning av statsinkomsterna m.m. saml etl slutligt förslag till
investeringsplan för budgetåret 1971/72 och vissa andra frågor som sammanhänger
därmed.
REVIDERAD FINANSPLAN 1971 Den intemationella utvecklingen
För
Västeuropas del präglades utvecklingen under 1970 av en förhållandevis snabb
expansion och tillväxten var lika stor som den genomsnittiiga för 1960-lalel,
eller ca 5 "/o- Tillväxttakten minskade emellertid gradvis under årets
lopp. I Förenta staterna upphörde däremot den nedåtgående tendensen under
andra halvåret.
Elt
markant drag i OECD-ländernas ekonomiska utveckling under 1970 var den höga
inflationslakten. Den allmänna prisnivån steg i genomsnitt med närmare 6 %
under året jämfört med en genomsnittlig ökning med ca 3 % per år under
1960-lalel. Prisstegringstaklen minskade något under senare delen av året i
flertalet större länder.
Världshandeln
beräknas värdemässigt ha ökat med omkring 13 % under 1970. Då exportpriserna
steg med närmare 6 %, var den volymmässiga ökningen ca 7 %, vilket var något
lägre än föregående år. Taklen såväl i prisstegringar som i volymökning sjönk
under andra halvåret.
Under
1970 var läget på del internationella betalningsområdel förhållandevis lugnt.
Orsaken lill della var dels den jämnare utvecklingen av
Prop. 1971:115 3
de
större OECD-ländernas bytesbalanser, dels den kraftiga ökningen av den
internationella likviditeten. Huvudparten av denna ökning var att hänföra till
det kraftiga underskottet i den amerikanska betalningsbalansen. Del snabba
utflödet av dollar har emellertid medfört problem för valutapolitiken i
ålskilUga västeuropeiska stater.
Räntorna
på kortfristigt kapital sjönk snabbi i Förenta staterna under 1970, vilket
medförde att de amerikanska bankernas intresse för upplåning på
eurodollarmarknaden avtog. De västeuropeiska länderna ansåg sig på grund av
konjunkturläget icke kunna genomföra räntesänkningar I samma omfattning. Den
därigenom vidgade räntemarginalen mellan Förenta staterna och Västeuropa
medförde omfattande återbetalningar av eurodollarlån som upptagils av amerikanska
banker och företag, och orsakade således ell betydande kapilalulflöde från
Förenta statema. Ka-pilalulflödel har fortsatt under första delen av 1971 och
räntorna på eurodollarmarknaden har under det första kvartalet fortsalt att
sjunka, vilket har bidragit llll flera nationella räntesänkningar.
I
huvudsak skiljer sig inle den bedömning av den ekonomiska utvecklingen i
Förenta staterna under 1971 som nu är möjlig att göra från den som redovisades
i finansplanen. Flera tecken tyder på att elt uppsving efter stagnationen 1970
står för dörren. Frågan gäUer snarast med vUken styrka uppgången kommer alt
göra sig gällande. Det är knappast troligt att de expansiva kredit- och
finanspolitiska åtgärder som vidtagits ger effekt förrän senare under 1971.
Återhämtningen väntas komma till slånd främst genom atl den privata
konsumtionen ökar med offentliga utgifter och bostadsbyggande som andra
väsentliga efterfrågeskapande komponenter. De hittills redovisade prognoserna
tyder på atl näringslivels investeringar däremot minskar något i förhållande
llll 1970. Del är tveksamt om bruttonationalprodukten kommer all öka med 4 %,
som man på officiellt håll i Förenta staterna räknar med.
Tillväxttakten
i Västtyskland dämpades mot slutet av 1970 till följd av en lägre
investeringstakt och framför allt en kraftig lagerminskning. Den starka privata
konsumtionstillväxten kvarstod dock liksom den påtagliga efterfrågan på
arbetskraft. Konsumentpriserna har fortsatt att stiga under årets första
månader och för 1971 beräknas den allmänna prisstegringslakten bli endasl
något lägre än för 1970. Redan beslutade lättnader, såsom reducerad
invesleringsskalt och gynnsammare avskrivningsregler, liksom upphävandet av
den tioprocentiga konjunktureUa extraskatten vid utgången av juni månad, kan
få ett stimulerande inflytande på investeringar och konsumtion: Med hänsyn bl.
a. till all de offentUga utgifterna väntas öka avsevärt snabbare än under
1970, och då elt omslag i tagerinvesteringarna troligen gradvis kommer lill
stånd under loppet av 1971, synes konjunklurdämpningen kunna bli förhållandevis
kortvarig.
I
Italien var produktionsökningen låg under senare delen av 1970, delvis som ell
resultat av oro på arbetsmarknaden. Den privata konsumtio-
Prop. 1971:115 4
nen
ökar troligen något mindre under 1971 än under 1970, även om den fortfarande
kommer all utgöra elt väsentligt efterfrågestimulerande element. Prognoserna
för både lagerinvesteringarna och näringslivets fasta investeringar synes
gynnsamma och de offentliga ulgiflerna lorde öka lika snabbi som 1970. Under
loppet av 1971 beräknas den ekonomiska aktiviteten gradvis tillta och uppnå
ungefär samma lillväxllakl som under 1970.
Den
i Storbritannien nyligen framlagda budgeten bedöms få en stimulerande effekt.
Tillväxttakten i ekonomin synes dock öka endasl obetydligt. Den privata
konsumtionen väntas svara för så gott som hela efterfrågeökningen, medan
lagerinvesteringama minskar och de privata fasta investeringama stagnerar.
Lönestegringarna synes fortsätta i snabb takt och både prisökningarna och
arbetslösheten väntas överstiga fjolårets. De konflikter som blivit följden av
den lagstiftning, som skall reglera förhållandena på arbetsmarknaden utgör ell
osäkerhetsmoment i bedömningen av den ekonomiska utvecklingen.
Den
privata konsumtionen steg kraftigt i Frankrike under de sista månaderna 1970
och uppsvinget väntas forlsälla under 1971. En fortsatt expansion av
efterfrågan är alt vänta under loppet av 1971 lill följd av
konjunkturstimulerande ålgärder. De fasta investeringarna väntas inle öka lika
snabbi som föregående år, men lill följd av den lättare kreditpoliliken väntas
bostadsbyggandet gradvis öka under årets lopp. TUlväxttakten beräknas bli lika
hög som föregående år eller närmare 6 %.
I de
nordiska länderna väntas en något lägre tillväxttakt under 1971. Ell undanlag
utgör Norge, där expansionen beräknas väsentligt överstiga föregående års. Även
om någon försvagning av konjunkturen i Finland ännu icke inregistrerats, torde
tillväxttakten komma alt avla jämfört med 1970, bl. a. lill följd av den
långvariga verksladsslrejken. I Danmark väntas en dämpning av den privata
konsumtionen medföra en förbättrad balans i utrikeshandeln.
Det
är troligt all den ekonomiska tillväxten för OECD-området som helhet blir något
högre 1971 än under fjolåret. Detla sammanhänger med den förväntade
konjunkturuppgången i Förenta staterna. Bedömningen av konjunkturutvecklingen
i Västeuropa ter sig mera osäker. För flera länders del är det svårt att f. n.
avgöra huruvida produktionstillväxten kommer atl gå ned eller vidmakthållas.
Utvecklingen i Västtyskland blir härvid av central betydelse. Som jag tidigare
anfört talar flera skäl för atl den västtyska konjunkturavmattningen blir
relativt svag och sannolikt också förhållandevis kortvarig. Tidpunkten för elt
konjunkturomslag är dock svår att precisera. Det kan i och för sig tänkas att
ett mera påtagUgt omslag dröjer en bil in på 1972. I den mån
avsaklnings-tendensema i Västtyskland till avsevärd del kan förklaras av en pågående
lageranpassning bedömer jag det dock som möjligt all elt omslag mot snabbare
expansion kan inträffa redan före utgången av 1971.
Prop. 1971:115 5
Den
tillväxt I OECD-länderna som här förutses, beräknas medföra en volymmässig
ökning av handeln mellan OECD-länderna med 6 ä 7 %. Den totala världshandeln
beräknas öka i något lägre takt. På prissidan väntas däremot en väsentlig
omsvängning äga rum och importprisema väntas endasl sliga hälften så snabbi som
föregående år eller med ca 2,5 %. En betydande del av importprisökhingen är en
följd av de nyligen ingångna avtalen mellan oljebolagen och de
oljeproducerande länderna.
Den
lugnare ökningstakten i världshandelspriserna väntas dock I mindre grad
återverka på de inhemska priserna. Dessa bedöms nämligen sliga förhållandevis
snabbt även under 1971. För OECD-länderna beräknas den allmänna prisnivån i
genomsnitt öka med omkring 5 %.
Jag
vill i detla sammanhang även beröra den utveckling som skett inom den
gemensamma marknaden under de första månaderna 1971. Ministerrådet har i
februari antagit en resolution, som innebär atl man inom gemenskapen påbörjat
ell samarbete, som etappvis skall leda fram till en ekonomisk-monetär union
under 1970-talet. Vid samma tillfälle antogs elt medelfristigt ekonomiskt
program för åren 19711975 samt beslutades om elt medelfristigt monetärt
stödsystem.
De
utredande samtalen mellan kommissionen och Sverige har fortgått planenligt.
Sverige har emellertid funnit all innebörden av de nu inledda UtrikespoUtiska
konsuUationerna mellan EEC-staterna saml av beslutet att inleda etl samarbete
som syftar lill bildandel av en ekonomisk-monetär union inle kan förenas med
den svenska neutralitetspolitiken. Regeringen har därför bedömt atl ell
medlemskap inte är en realistisk möjlighet för Sveriges del.
Regeringen
har deklarerat all Sveriges strävan är all under hänsynstagande lill
neutraliteten uppnå nära, omfattande och varaktiga ekonomiska förbindelser med
gemenskaperna. Formerna för samarbetet mellan Sverige och gemenskaperna bör
regleras i elt särskilt avtal, vari parternas rättigheter och skyldigheter
klart anges. Förhandlingar härom avses äga rum när de utredande samtalen
avslutats.
Den
ekonomiska utvecklingen under 1970
Den
ekonomiska politiken under 1970 gavs en generellt restriktiv inriktning.
Huvuduppgiften var all motverka de spänningar i ekonomin som fanns i form av
ell ökande underskoll i bytesbalansen, elt tilltagande pris- och kostnadstryck
och ell starkt efterfrågeöverskott på arbetsmarknaden. Under loppet av årel
vidtogs en rad finanspolitiska ålgärder i syfte atl begränsa den totala
efterfrågan. Den redan tidigare hårda kredilpoUtiken skärptes ytterligare under
början av 1970.
Tendenserna
till överhettning bestod under det första halvåret men
Prop. 1971:115 6
under
senare delen av årel inträdde en påtaglig förbättring av den ekonomiska
balansen. Del stora underskottet i handelsbalansen förbylles i ett överskoll
under andra halvåret, prisutvecklingen stabiliserades och den höga
arbelskraflsefterfrågan dämpades successivt under årel.
De
uppgifter som nu föreligger om utvecklingen under 1970 överensstämmer i allt
väsentligt med den bild som tecknades i finansplanen. Bruttonationalprodukten
under 1970 beräknas dock ha ökat något snabbare än som tidigare beräknats
eller med nära 5 % och industriproduktionen med 7,5 %. Den höga
produktionsökningen hängde samman med en anmärkningsvärt stark
sysselsättningsökning. Däremot dämpades pro-duktivilelslillväxlen i förhållande
till tidigare år bl. a. som en följd av det höga kapacilelsutnyttjandel.
Den
totala efterfrågan ökade under 1970 med närmare 6 %. Härtill bidrog främst de
höga lagerinvesteringarna och den starka exportökningen. Den inhemska
efterfrågan för andra ändamål än lager ökade väsentiigt mindre eller med
endast 3 %. Det är en påtaglig nedgång i förhållande lill ökningen med 4,5 %
under 1969 och illustrerar verkningarna av den mer restriktiva politiken.
Den
privata konsumtionens ökningstakt sjönk till 2,7 % och köprushen under fjärde
kvartalet tycks ha blivit förhållandevis begränsad. Den offentliga konsumtionen
ökade i ungefär samma takt som under närmast tidigare år, dvs. med knappt 6 %,
varav huvuddelen låg på den kommunala sidan.
De
totala fasta investeringarna beräknas ha ökat med endast 1 % under 1970 mot
drygt 3,5 % under 1969. Investeringsvolymen i byggnader och anläggningar
minskade med nära en halv procent. Bostadsbyggandets minskning med ca 2,5 %
bidrog härtill. Däremot ökade maskininvesteringarna med ca 3 %. Av stor
betydelse var också att kommunernas investeringar endasl ökade obetydligt under
1970 medan mycket höga Ökningslal varit vanliga under tidigare år. Totalt ökade
de offentliga investeringarna med drygt 2 %.
Återhållsamheten
i fråga om de offentliga investeringarna syftade till all bereda utrymme för en
expansion av näringslivels investeringar. En stark ökning noterades också i
fråga om industrins maskininvesteringar som beräknas ha ökat med 8,5 %. Totalt
ökade industriinvesteringarna med 6 %. Del som emellerlid främst drev upp den
totala efterfrågan var de starka lagerinvesteringarna under första halvåret.
Näringslivets totala investeringar inbegripet lager ökade således med inte
mindre än ca 21 % trots den strama kiedilpolitiken.
Den
höga aktiviteten under 1970 avspeglades inte minst i en mycket stark efterfrågan
på arbetskraft. Antalet vid arbetsförmedlingen anmälda lediga platser har
aldrig tidigare legat så högt som under första halvåret 1970. Den starka
efterfrågan kunde I en oväntat stor utsträckning mötas med en ökad
sysselsättning. Den totala sysselsättningen mätt i antalet ar-
Prop.
1971:115
Tabell
1. Reviderad försörjningsbalans för år 1970
1970
Volymförändringar
i %
Miljarder kr.
från föregående år
1969
1970
Tillgång:
Bruttonationalprodukt
161,5
5,6
4,8
Import
36,2
13,3
9,5
Summa tillgång
197,7
7,1
5,8
Användning:
Bruttoinvestering
36,2
3,6
1,0
näringsliv
14,8
3,5
2,2
därav: industrm
6,9
5,3
5,9
statiiga myndig-
heter och
affärsverk
4,5
4,3
3,1
kommuner
8,5
3,7
0.9
bostäder
8,4
3,2
-2,4
Lagerförändring
4,6
Privat
konsumtion
84,5
46
2;7
Ofifentlig
konsumtion
37,3
5,7
5,8
Tjänstenetto
0
Export
35,1
13,4
100
Sununa användning
197,7
7,1
5,8
betade
timmar ökade sålunda med hela 2 %. Av stor betydelse i sammanhanget torde vara
ett betydande tillskott till arbetskraften av främst gifta kvinnor samt den
ytterligare ökade invandringen. Även en i förhållande liU 1969 sänkt
arbetslöshet och minskad långtidsfrånvaro bidrog till atl öka sysselsättningen.
En
närmare analys av arbetskraftsefterfrågans utveckling visar, om hänsyn tas lill
säsongvariationerna, atl efterfrågan successivt minskade fr. o. m. andra
kvartalet 1970. Vid slutet av 1970 låg antalet lediga platser också klart
under vad som noterades vid motsvarande lidpunkt ell år tidigare. Denna
minskning i efterfrågan har forlsall under 1971.
Även
om arbetslösheten totalt sett var mindre omfattande under 1970 än under närmast
föregående år inträffade en ökning av långtidsarbetslösheten bland äldre
arbetare. Till stor del torde den ha sin grund i att de varslade
driftsinskränkningarna och förelagsnedläggningarna fick en nära nog fördubblad
omfattning.
De
ökade svårigheterna för äldre och handikappad arbetskraft återspeglas i en
forlsall stark uppgång av olika former av skyddad sysselsättning. Däremot
kunde omfattningen av de aUmänna beredskapsarbetena bringas ned, inte minst som
en följd av den förbättrade regionala balansen vilken även fick till följd atl
flyttningarna minskade. Arbetsmarknadsutbildningens snabba expansion fortsatte
och torde ha haft betydelse inte minst för den ökade kvinnliga
förvärvsverksamheten.
Prop. 1971:115 g
Löneglidningen
ökade kraftigt under 1970. Inom industrin beräknas löneökningarna utöver de
avtalsenliga höjningarna till något över 7 %. För samtliga sysselsatta kan
timförtjänstökningen totalt beräknas lill ca 9%.
Med
beaktande av sysselsättningsökningen och prisstegringen med 6,3 % innebar delta
en ökning av de realt disponibla inkomsterna med drygt 2,5 %. Som tidigare
nämnts ökade den privata konsumtionen med 2,7 %. Sparkvoten förefaller ha
hålUls oförändrad.
Under
andra halvåret skedde en påtaglig förbättring av bytesbalansen vilket också var
elt av de väsentliga målen för den ekonomiska politiken. Den dämpade inhemska
efterfrågan skapade utrymme för en ökning av exportvolymen med 10 % under 1970.
Uppgången var i stor utsträckning koncentrerad lUl verksladsprodukler medan
däremot råvaruexporten uppvisade en svag utveckling.
Varuexporten
visade en accelererad ökningstakt under loppet av 1970 jämfört med årel innan,
medan för Importen en klar avmattning inträdde under andra halvåret lill följd
av det omslag som skedde vid halvårsskiftet I fråga om lageruppbyggnaden.
Totalt Ökade importvolymen med 9,5 % under 1970. Handelsbalans och bytesbalans
kunde därför successivt förbättras.
Den
myckel anmärkningsvärda stegring av den inlernalionella prisnivån som ägde rum
under 1970 återverkade I hög grad på de svenska export- och importpriserna,
vilka ökade med ca 8,5 %. Del är den kraftigaste stegringen under ett enda år
sedan Koreakrisen. Självfallet kunde denna utveckling inte heller undgå atl
påverka de interna priserna, vilka dock ej steg i fullt samma takt.
För
utrikeshandelns del innebar detla en värdemässig ökning av exporten med 19,3 %
och importen med 18,5 %. Sammanlaget ledde detta till ell underskoll i
handelsbalansen med ca 1 000 milj. kr. Styrkan av den förbättring av
handelsbalansen som inträffade under senare delen av året framgår klarast genom
en uppdelning av handelsbalansens saldo för första resp. andra halvåret.
Underskottet med drygt 1 500 milj. kr. under första halvåret förbyltes i elt
överskoll på drygt 500 milj. kr. under andra halvåret.
Tjänste-
och transfereringsbalanserna visar elt underskott för 1970 med nära 650 milj.
kr., vilket är en betydande ökning i förhållande lill 1969. Detla kan nästan
helt föras tillbaka på ökningen av underskottet i fråga om de transaktioner som
redovisas under turistnettol. Sammantaget med handelsbalansen innebär det atl
bytesbalansen försämrades med uppemot 650 milj. kr. i förhåUande lill 1969.
Kapilalbalansen
visade en positiv utveckling under 1970. Flera faktorer medverkade härtill.
Nettoresultatet av värdepapperstransaktionerna med utlandet påverkades av bl.
a. svenska obligationsemissioner i utlandet på drygt 330 milj. kr. Övrig
privat långfristig nyupplåning ökade
Prop. 1971:115
Tabell 2. Betalningsbalans 19681970
(Milj. kr.)
1968
1969
1970
Handelsbalans
- 884
- 894
- 1006
Tjänslebalans
inkl. trans-
fereringar
m.m.
328
- 109
- 635
Bytesbalans
- 556
- 1003
- 1641
Kapitalbalans
586
- 398
1 140
Restpost
- 57
- 452
895
Valutareservens
förändring
- 27
- 1853
394
med drygt 400 milj. kr. Merparten av denna ökning avsåg
finansiering av direkta Investeringar i ullandel. I positiv riktning har också
verkat förändringar av varvens exportkrediter och imporlkredllerna för vissa
större kapitalvaror.
Utvecklingen av kapilalbalansen samt restpostens omslag
från underskoll till ell betydande överskott innebar, trots del ökade
underskottet i bytesbalansen, en ökning av valutareserven med närmare 400 milj.
kr. under 1970. Härav utgjorde tilldelningen av de särskilda dragningsrätterna
inemot 200 milj. kr.
Konjunkturer och ekonomisk politik 1971
I finansplanen redovisade jag all en utgångspunkt för den
ekonomiska politiken är den jämvlklsrubbning i den svenska ekonomin som utgörs
av den bristande utrikesbalansen. Atl återställa denna balans bedömdes
nödvändigt för all vi framgångsrikt skall säkra vår fullsysselsältningspo-Ulik.
Den ekonomiska poUllken ställdes härigenom Inför två krav, som riktade sig mol
resursfördelningen I samhället. Resursinrlklningen måste förskjutas mol
avsättning av en större andel varor och tjänster utomlands och lägre
lillväxllakl i förbrukningen inom landet. För all säkra en gynnsam
produktionsinriktning Inom den utiandskonkurrerande industrin måste en hög
investeringsverksamhet upprätthållas. Vidare underströk jag all det är
nödvändigt atl takten i pris- och kostnadsstegringama pressas ned. Hänsynen
till utrikesbalansen och omsorgen om pris-och kostnadsutvecklingen dikterade
således den restriktiva grundtonen i den ekonomiska politiken 1971.
I fråga om konjunkturutvecklingen pekade jag I
finansplanen på att kulmen i de senaste årens högkonjunktur passerats, och att
vi gått in i etl lugnare konjunklurförlopp. Tillväxten i den svenska ekonomin
väntades 1971 bli något lägre än I fjol. Vad den internationella
konjunkturbilden beträffar, framhöll jag alt del fanns vissa tendenser till en
svagare till-
Prop. 1971:115 10
växltakt
för Västeuropas del. Produktlon och handel förutsågs fortsätta alt öka snabbt,
även om lillväxllaklen väntades bli lägre än i fjol.
Som
framgått av den redogörelse jag lämnat i det föregående skiljer sig den
bedömning som nu kan göras av den internationella konjunkturutvecklingen inle
på något avgörande sätt från den som redovisades i finansplanen. I Förenta
staterna har den expansiva ekonomiska politiken medverkat lill ell begynnande
konjunkturuppsving. Den västeuropeiska konjunkturen karakteriseras av vissa
avmallningslendenser, som dock bedöms bli av förhållandevis kortvarig natur.
Osäkerheten knyter sig främst lill styrkan och varaktigheten av uppbromsningen
i Västtyskland.
Utvecklingen
inom Sveriges ekonomi under den hillills förflutna delen av 1971 har I huvudsak
motsvarat de bedömningar som lades fram i årets finansplan. Även om
utvecklingen inrymmer vissa osäkerhetsmoment, Innebär de bedömningar som nu
kan göras beträffande tillväxten under årel av produktion, investeringar och
konsumtion liksom av utrikeshandelns utveckling dock inle några genomgripande
förändringar i förhållande till de preliminära kalkylerna.
En viktig uppgift för den
ekonomiska poUliken är atl hålla den totala efterfrågan i den svenska ekonomin
på en sådan nivå, all med uppfyllandet av kravet på full sysselsättning
den nödvändiga förbättringen av utrikesbalansen fortsätter och pris- och
kostnadsutvecklingen stabiliseras. Under 1970 tenderade, som jag tidigare
anmärkt, efterfrågetrycket att bli aUlför högt uppdrivet med bl. a. en kraftig
löneglidning och en stark prisuppgång som följd. De olika ekonomisk-politiska
medel som i delta läge tillgreps, har medverkat till alt efterfrågeöverskottet
har reducerats och att en förbättrad samhällsekonomisk balans har uppnåtts.
Flera resultat av denna politik kan nu avläsas. Priserna har stabiliserats,
utrikeshandeln har planenligt förbättrats och ett tillskott har skell till valutareserven.
Utvecklingen
inom ekonomin den närmasie tiden inrymmer, som jag nyss antytt, vissa
osäkerhetsmoment. En oväntat kraftig dämpning av den inhemska efterfrågan har
kunnat registreras under årets första månader. Denna kan dock otvivelaktigt
sällas i samband med vissa tillfälliga faktorer. Av särskild betydelse lorde
sålunda den utdragna avtalsrörelsen och konflikten på tjänstemannaområdet ha
varit. Dessa omständigheter har sannolikt inle endast inverkat dämpande på den
privata konsumtionen utan också på förelagens investeringsbenägenhet. Den privata
konsumtionen under första delen av 1971 har också påverkals av höjningen av
mervärdeskatten från årsskiftet, och den köprush som, ehuru begränsad, ägde rum
mot slutet av 1970. Ett annat förhållande som inverkat i efterfrågedämpande
riktning har varit den nedgång i lagerinvesteringama som tog sin början redan
under andra halvåret 1970 och som fortsatt i år.
Prop. 1971:115 11
För
den samhällsekonomiska balansen spelar lägel på arbetsmarknaden en viktig
roll. Den restriktiva ekonomiska politiken har i hög grad påverkal utvecklingen
på arbetsmarknaden. Tidigare efterfrågeöverskott och arbetskraftsbrist har
kraftigt reducerats. Del höga efterfrågetrycket mattades sålunda successivt av,
vilket ledde lill elt relativt balanserat läge på arbetsmarknaden under senare
delen av 1970. Minskningen i arbelskraflsefterfrågan tilltog emellertid under
första kvartalet 1971. Från mars lill april skedde däremot en förhållandevis
stark uppgång av efterfrågan.
Under
första delen av 1971 skedde också en relativt betydande uppgång av
arbetslösheten. Antalet arbetslösa uppgick sålunda i april 1971 lill drygt 64
000, vilket var nästan 25 000 fler än samma månad året före. En forlsall svag
efterfrågan på arbetskraft på vissa delar av arbetsmarknaden under den
närmasie tiden ler sig sannolik, även med beaktande av en normal säsongmässig
uppgång. Vissa sysselsättningsstödjande åtgärder har därför aktuaUserats. En
balanserad utveclding förutsätter atl den ekonomiska politiken aktivt
underlättar och stöder anpassningen av efterfrågan och resurser lill varandra.
Avgörande
för den ekonomiska politikens utformning på kort sikt blir de bedömningar som
nu kan göras av den ekonomiska UtveckUngen under andra halvåret 1971. Den
svenska exporten lorde kunna hävda sig väl, och en fortsall kraftig
exportökning synes IroUg under andra halvåret. Om ell omslag i den
västeuropeiska lagerkonjunkluren kommer llll slånd i höst, bör exporten kunna
bU en än expansivare faktor i den svenska ekonomin.
Även
vissa inhemska faktorer lalar för att efterfrågan kan växa snabbare under
andra halvåret 1971, och all produklionsulrymmel därmed kan bli bättre
utnyttjat. En allmän efterfrågestimulans lorde erhållas när avtalsrörelsen
avslutas, och de högre lönerna kan börja betalas ut. Den privata konsumtionen
kan därför beräknas öka något i volym mellan halvåren. Avskaffandet av den
tillfälliga invesleringsavglften kommer självfallet all påverka kommunernas och
handelns investeringar.
Etl
centralt mål för den ekonomiska politiken måste vara alt bevara den
samhällsekonomiska balans som uppnåtts. Detta understryks av atl vårt beroende
av omvärlden och vår valulaslluation inle tillåter atl vi kommer i olakt med
den internationella konjunkturutvecklingen. Den sysselsältningsfrämjande
poUllken måste därför vara selektiv och avse åtgärder med relativt begränsad
varaktighet. Jag återkommer lill dessa åtgärder i del följande.
En
osäkerhetsfaktor vid den i finansplanen redovisade beräkningen av
efterfrågetillväxten och prisutvecklingen under 1971 gällde utfallet av årets
avtalsrörelse. Denna ovisshet föreligger alltjämt. Till grund för bedömningen
i finansplanen låg alt en tillväxt av inkomsterna med 9 %
Prop.
1971:115 12
borde vara förenlig med en samhällsekonomiskt balanserad
utveckling. Jag har inle funnit anledning frångå denna bedömning, ulan
uppskattar alltfort ökningen av lönesumman 1971 lill 9 %.
Som jag tidigare pekat på, återspeglas den förbättrade
balansen i samhällsekonomin i en påtaglig uppbromsning av konsumentprisernas
stegringstakt. Med undantag för den av mervärdeskattens samt vissa andra
direkta skallers höjning förorsakade prisstegringen, har konsumentprisindex i
huvudsak varit oförändrat sedan del allmänna prisstoppets införande i oktober
1970. Enligl nu föreliggande prognoser beräknas prisstegringen under
förutsättning av att löneutvecklingen håller sig Inom den ram jag angett
under resten av årel kunna begränsas lill omkring 3 %.
Del i krafl varande prisstoppet har genom beslut av
regeringen i februari mjukals upp- Det omfattar nu endast förnödenheter och
tjänster som ansetts särskilt vikliga med hänsyn llll konsumenterna. Frågan om
när en fullständig avveckling av prisstoppet kan ske, kan ännu inte avgöras.
Regeringen har förordnat all prisstoppet förlängs till utgången av september i
år. Som jag angav i finansplanen måste förutsättningarna för en
avtalsuppgörelse på arbetsmarknaden kunna överblickas innan ställning las till
prisstoppets avveckling.
En huvuduppgift för den ekonomiska politiken är all skapa
balans I de utrikes betalningarna. Under senare tid har tagits etl väsentiigt
steg I den riktningen genom atl underskottet i handelsbalansen kraftigt reducerats
och valutareserven förstärkts. Denna glädjande förbättring av vår utrikesbalans
måste ses mol bakgrunden av den dämpning av den Inhemska efterfrågan, som den
restriktiva kredit- och finanspolitiken syftat till. Imporlöknlngen har
härigenom bromsats upp, samtidigt som kapacitets-utrymme för en vidgad export
skapats.
1 den reviderade finansplanen för etl år sedan beräknade
jag att underskottet i handelsbalansen under 1970 borde kunna begränsas llll
drygt en halv miljard kr. Detla mål uppnåddes också med en obetydlig försening.
Räknat på 12-månadersperloden per januari hade handelsbalansens underskott
reducerats till omkring 450 milj. kr. Under 1970 ökade den svenska exportens
andel av världshandeln, vilket är ett odiskutabelt uttryck för värt näringslivs
höga konkurrenskraft.
I finansplanen förutsåg jag en fortsatt snabb förbättring
av varuutbytet med utiandet 1971. Exporten beräknades sliga med 8,5 % i volym,
samtidigt som uppgången av importvolymen kunde begränsas lill 4 %. Som ell
resultat härav beräknades underskottet i handelsbalansen förby-tas i ett
överskott och en inle oväsentlig minskning av underskottet i bytesbalansen
komma lill stånd 1971. Utfallet av utrikeshandeln under årets första månader
har varit ännu gynnsammare än vad dessa kalkyler implicerade. Enligt de
bedömningar som nu kan göras skulle exportvolymen 1971 stiga i den takt som
angavs i finansplanen, vilket innebär att
Prop. 1971:115 13
den svenska exportens marknadsandel skulle fortsätta all
öka även i år, under det att uppgången av importen begränsas lill ett par
procent. Överskottet i handelsbalansen för 1971 skulle därmed bli ännu något
högre än det som angavs i finansplanen.
Utvecklingen av utrikeshandeln under fjolåret och
innevarande år har starkt samband med utvecklingen av lagerinvesteringarna.
Taklen i Importvolymens uppgång väntas sålunda 1971 bli väsentligt lägre än
1970. Eftersom della främst är en följd av omsvängningen i lagerinvesteringarna
är det inle möjligt att räkna med en forlsall förbättring av utrikesbalansen
av della skäl. För all på sikt åstadkomma ett varaktigt överskott i
varuutbytet med andra länder, som kan finansiera det växande underskottet på
tjänsteområdet för ullandslurism och u-hjälp, måste en fortsatt snabb utbyggnad
ske av den utiandskonkurrerande industrins produktionskapacitet. En viktig
uppgift för den ekonomiska politiken är därför att medverka till att en hög
industriell investeringsverksamhet upprätthålls.
Som jag anfört i del föregående har efterfrågetrycket i
den svenska ekonomin dämpats under första halvåret 1971, och en viss
uppmjukning av den ekonomiska poUliken har efter hand kommit till slånd.
Sålunda har den lättnad i kreditpoliliken som aviserades i
finansplanen fullföljts med särskild inriktning på industrins investeringar.
För finansiering av dessa får även långfristig upplåning i utlandet ske. Till
följd av det inhemska efterfrågeläget saml ränteutvecklingen i utlandet kunde
diskontot i Sverige I två omgångar sänkas från 7 till 6 %. Långtidsräntan,
dvs. främst räntan på obligationslån, är alltjämt låg i Sverige såväl
internationelll sett som jämfört med utlånlngsränlorna i det svenska
banksystemet, varför den bibehölls på oförändrad nivå vid diskontosänkningen.
Bland de åtgärder som vIdlagUs i syfte att främja
sysselsättningen kan nämnas all beslut om fördelning av praktiskt taget hela
del garanterade bostadsbyggnadsprogrammet för 1971 har fattals redan under
våren. Detla möjliggör en tidig igångsättning och en ökad sysselsätlnlngsvolym
på byggarbetsmarknaden.
ArbetsmarknadspoUtiken har vidare intensifierats.
Omskolnings- och utbildningsverksamheten har kraftigt vidgats, och ell ökat
anlal beredskapsarbeten har påbörjats. För all kunna stödja företag med akuta
sys-selsällnlngssvårlgheler har arbetsmarknadsmyndigheterna bemyndigats all ge
bidrag llll kommunala slödbeslällningar till förelag Inom industrin.
Jag vill i detta sammanhang även erinra om del särskilda
invesleringsavdrag om 10 % som införts för alt stimulera företagen alt öka
sina investeringar i maskiner och inventarier under 1971.
I takt med atl efterfrågetrycket har lättats har befrielse
i inle oväsent-
Prop.
1971:115 14
lig omfattning kunnat ges från den 25-procenliga
invesleringsavglften, som gällt sedan våren 1970 på mindre angelägna
byggnadsarbeten i områden utanför stödområdet. Dispens från avgiften har
sålunda getts för etl anlal större kommunala Investeringar och Investeringar
inom handeln för sammanlagt omkring 1 miljard kr. Dispens har också getts för
etl storl anlal s. k. småarbelen.
Enligt beslut av 1970 års riksdag skall
investeringsavgiften utgå för byggnadsarbeten som igångsätts fram lill utgången
av juli månad 1971. Arbetskraflslägel möjliggör dock atl avgiften kan upphöra
tidigare, och jag kommer i det följande atl föreslå att den upphör redan med utgången
av maj månad 1971. Fram till dess beslut faltals av riksdagen kommer regeringen
alt bevilja dispenser i erforderlig omfattning.
Även efler det all investerlngsavgiflen slopats, kommer
behov all finnas all reglera del icke prioriterade byggandet. Della kommer alt
ske efler den ordning som hittills tillämpats, innebärande all
Igångsällningstill-stånd för objekt som kostar 3 milj. kr. eller mera, meddelas
av regeringen, medan tillstånd för övriga objekt lämnas av arbetsmarknadsmyndigheterna.
Tillsammans med den ramreglering, som gäller för vissa delar av del icke
prioriterade byggandet, utgör detla system etl effektivt instrument för en
anpassning av byggnadsverksamheten till situationen på arbetsmarknaden och
kapitalmarknaden. Undersökningar pågår f. n. om en utvidgning av systemet med
ramreglering bör tiUämpas. En huvudprincip för den fortsalla
investeringspolitiken måste vara all iaktta fortsall återhållsamhet främst i
storstadsregionerna.
Sammanfattningsvis vill jag ånyo peka på alt utvecklingen
inom ekonomin och på arbetsmarknaden Inrymmer vissa osäkerhetsmoment. Kravet
att säkra sysselsättningen kommer alt fordra skärpt uppmärksamhet. Beredskapen
förstärks därför så alt de ytterligare åtgärder som kan visa sig nödvändiga
snabbt skall kunna sättas In. Mot bakgrund av utsikterna inför andra halvåret
1971 och början av 1972 är enligt min bedömning en generell efterfrågeexpansion
varken påkallad eller tiUrådlig. Den ekonomiska politiken bör i detla läge i
stället arbeta med selekliva medel. Den förstärkning av arbetsmarknadspolitiken
som redan vidtagits kan vid behov föras vidare. Inom den offentiiga sektorn kan
vidare angelägna investeringsobjekt aktiveras, framför allt investeringar för
atl främja den industriella verksamheten.
Budgetpolitiken
Budgelutvecklingen under innevarande och nästa budgetår
kännetecknas av all statens utgifter ökar i långsammare takt än Inkomsterna.
Den bild av en gradvis finanspolitisk åtstramning som tecknades i årets finansplan
kvarstår. Som framgår av tabell 3 har dock en förskjutning ägt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 3. Totalbudgeten 1969/701971/72. Milj. kr.
1969/70
1970/71
1971/72
Stv.-prop.
1971
Ny beräkning
Stv.-prop. 1971
Ny beräkning
Inkoraster Utgifter
40 404
44 221
46 751 48 009
46 287 48 413
51 519
51725
52 260 52 148
Budgetsaido
- 3 817
- 1258
- 2126
-206
+ 112
Anm. De kalkyler som ligger till grund för uppgifterna i
tabellen innefattar inte lönehöjningar för de statsanställda. För atl belysa
storleksordningen av de utgifts-förändringar som kan komma att äga rum, kan
nämnas att det förslag till totalram för löneförbättringar m. m. som
medlingskommissionen lade fram den 13 april 1971 skulle medföra ett
budgetunderskott budgetåret 1970/71 på 2,6 miljarder kr. och budgetåret
1971/72 på 1,2 miljarder kr.
rum såtillvida som underskottet för budgetåret 1970/71
blir större än tidigare beräknat samtidigt som underskottet 1971/72 rent
formellt förändras till ell mindre överskoll. Tolalbudgelens underskoll, som
budgetåret 1969/70 var 3,8 miljarder kr., reduceras enligl de nya beräkningarna
till ca 2,1 miljarder kr. för innevarande budgetår. För budgetåret 1971/72
skulle tolalbudgelen enligl de kalkyler som nu kan göras komma atl visa ell
formeUt överskott på etl hundratal milj. kr. I dessa kalkyler har emellertid
inle några belopp för höjda löner till de statsanställda kunnat tas In och inle
heller regelmässigt tUlkommande utgifter på tlll-läggsslal. Budgelutvecklingen under
nästa budgetår är således fortfarande svår atl överblicka med säkerhet, främst
på grund av ovissheten om utfallet av löneförhandlingarna.
EnUgl de kalkyler som nu föreligger skulle
budgetunderskottet under innevarande budgetår bli ca 850 milj. kr. större än
beräknat i finansplanen. Denna förändring beror på atl inkomsterna nu kan
antas bli ca 450 milj. kr. lägre än som tidigare beräknats samtidigt som
ulgiflerna stiger med ca 400 milj. kr. mer än vad kalkylerna i finansplanen
lydde på. Den nya saidoberäkningen för budgetåret 1971/72 Innebär all del tidigare
beräknade underskottet på ca 200 milj. kr. skulle förändras lUl ell formellt
överskoll på ca 100 milj. kr. Statens inkomster ökar enUgl dessa beräkningar
med drygt 700 milj. kr. mer än som tidigare beräknats medan utgifterna,
bortsett från lönehöjningar till de statsanställda och nya utgifler på
tiUäggsstat, skulle sliga med mer än 400 mUj. kr. utöver den ökning som
förutsågs i finansplanen.
Beräkningen av statens inkomster grundas på bl. a. antagandet
atl lönesumman ökar med 9 % i år och 7 % nästa år. Alt statsinkomsterna innevarande
budgetår stiger långsammare än tidigare beräknat beror i stor utsträckning på
alt avtal om höjda löner inte kunnat träffas inom sådan lid all skalteuppbörden
under budgetåret kommer all påverkas. För att hinna påverka skalteuppbörden
senast under budgetårets sista uppbörds-
Prop.
1971:115 16
termin,
dvs. i maj, måste nämligen utbetalningarna av de höjda lönerna ha skett senast
i april. I den nya inkomstberäkningen har som en konsekvens av della
förhållande ell relativt betydande belopp flyttats över från budgetåret 1970/71
lUl budgetåret 1971/72. Härtill kommer atl inleveranserna från de
affärsdrivande verken under innevarande budgetår nu beräknas bli inle obetydligt
mindre än vad som förutsattes i finansplanen. Vad avser budgetåret 1971/72 har
vissa uppräkningar gjorts av inkomsterna av mervärdeskall och inkomstskatt.
De
ytterligare ökningar av slalsulgiflerna som de nya kalkylerna innebär för
såväl innevarande som nästa budgetår förklaras i allt väsentligt av all
utgifterna för folkpensioner stiger mer än beräknat lill följd av en höjning av
basbeloppet. Härtill kommer ell förutsatt lokaliseringspolitiskt motiverat
tillskott av medel till NJA:s investeringsprogram samt vissa andra utgifter för
vilka begärts medel på lilläggsslat eller i särpropositioner llll
vårriksdagen.
Sammanfattningsvis innebär
de nya kalkylerna atl budgetunderskottet före löneökningar för de
statsanställda minskar med 1,7 miljarder kr. från förra till innevarande
budgetår. För nästa budgetår är kalkylerna främst på grund av osäkerheten om
utgången av löneförhandlingarna ytterst osäkra, men utvecklingen mol en
ytterligare reduktion av budgetunderskottet lorde vara säkerställd. Ell
uttryck för finanspolitikens inriktning är utvecklingen av statens finansiella
sparande, som motsvarar budgetsaldot beräknat med bortseende från finansiella
transaktioner av typen utlåning. Statens finansiella sparande var under
budgetåret 1969/ 70 ca en halv miljard kr. och stiger innevarande budgetår till
inemot 2,5 miljarder kr. För nästa budgetår förutses en ytterligare stegring.
Som jag framhöll i finansplanen är elt huvudsyfte med den restriktiva finanspolitiken
all genom en begränsning av statens efterfrågan på reala resurser skapa
utrymme för en forlsall uppgång i Industrins investeringar och möjliggöra
lättnader i kreditpoliliken.
Försörjningsbalans
och bytesbalans
Den
bild som tecknades I finansplanen av den ekonomiska utvecklingen under 1971
stämmer alltjämt i sina huvuddrag. Den relativt låga ökningen av
bruttonationalprodukten saramanhänger med den svaga efterfrågeutvecklingen
under första halvåret 1971, som jag tidigare berört. För andra halvåret finns
del anledning alt räkna med en något snabbare tillväxt i ekonomin.
Den
Inhemska efterfrågan väntas totalt stiga med 1 %, vilket är knappt 4
procentenheter mindre än 1970. Nedgången beror främst på all den exceptionella
lagerkonjunktur som kännetecknade fjolåret mattas väsentiigt. Lageruppbyggnaden
kommer sålunda all bli ca 2 550 milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:115
Tabell 4. Försörjningsbalans för 19701971
17
opaginerad Kontrollera mot PDF
Procentuell
1970
Förändring 19701971
volymför-
Milj.
kr.
ändring
Milj. kr. i
Procentuell
19691970
1970 års priser
volymförändring
Tillgäng:
Bruttonationalprodukt
4,8
161 500
4100
2.5
Import
9,5
36 200
900
2,5
Summa liUgäng
5,8
197 700
5 000
2,5
Användning:
Bruttoinvestering
1,0
36 200
1250
3,5
näringsUv
2,2
14 800
1200
8
därav: industrin
5,9
6 900
600
9
statliga myndigheter
och aflfärsverk
3,1
4 500
50
1
kommuner
0,9
8 500
300
3,5
bostäder
-2,4
8 400
- 300
-4
Lagerförändring
4 600
- 2 550
.
Privat
konsumtion
2,1
84 500
2 100
2,5
OflFentiig
konsumtion
5,8
37 300
1 500
4
Tjänslenetlo
0
- 100
Export
loio
35 100
2 800
8'
Summa användning
5,8
197 700
5 000
2,5
mindre än under 1970. Den slutliga inhemska efterfrågan,
dvs. efterfrågan bortsett från lagerförändringar, beräknas däremot sliga något
snabbare än i fjol eUer med drygt 3 %.
De fasta investeringarna ökar med ca 3,5 %. Del mest
expansiva elementet utgörs av industrins investeringar. Med hänsyn till såväl
det extra invesleringsavdraget som ökade finansieringsmöjligheter räknade jag i
finansplanen med atl induslriinvesleringama skulle kunna sliga med 12 % i år.
På grundval av den senast gjorda investeringsenkäten finns det dock anledning
alt nedjustera denna siffra till ca 9 %.
Handelns investeringar väntas i volym minska med ca 5 %
lill följd av den låga Igångsättningen andra halvåret 1970. Sammantaget ökar näringslivets
investeringar med ca 8 %. De statliga investeringarna förutses öka med ca 1 %.
Även för de kommunala investeringarna förutses en relativt begränsad uppgång
som dock är något större än föregående år då kommunernas ansträngda finansieUa
läge medverkade lill alt investeringarna blev praktiskt tagel oförändrade.
Bostadsinvesteringarna minskar volymmässigt med ca A %.
Beräkningen baseras på en igångsättning av ungefär samma omfallning som i
fjol, dvs. ca 100 000 nya lägenheter.
Den privata konsumtionens ökning har prognoserats till ca
2,5 %. För första halvåret förutses i del närmaste oförändrad konsumlionsnivå,
under del att en ökning är sannolik under andra halvåret. Utvecklingen under
året betingas i första hand av den utdragna avtalsrörelsen. Prognosen
2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115
Prop.
1971:115 18
Tabell
5. Bytesbalansen 19691971
(Milj.
kr., löpande priser)
1969
1970
1971 (prognos)
Export
29 459
35 141
39 325
Import
30 571
36 239
- 38 575
Korrigering
av
handelsstatistiken
4-
218
-1-
92
-f
100
Handelsbalans
-
894
-
1006
-f-
850
Sjöfartsnetlo
1 963
2 000
2 200
Turistnetto
_
1229
1 748
- 2
000
Övriga
tiänster.
netto
677
716
-
825
Transfereringar
966
971
- 1
300
Korrigeringspost
-f-
800
+
800
-f
800
Bytesbalans
-
1003
-
1641
-
275
bygger
på en viss fortsatt minskning av sparkvoten. Konsumentprisindex väntas sliga
med ca 6,5 % under loppet av 1971. Härav svarar den i samband med
skaltereformen beslutade ökningen av mervärdeskatten för 3 a 3,5 %.
Den
offentliga konsumtionen stiger med ca 4 %. Den kommunala konsumtionen
fortsätter atl öka snabbare än den statliga.
Exporten
väntas stiga med 8 % vilket är något mindre än 1970. Nedgången hänger delvis
samman med en eflerfrågeförsvagning i utlandet framför allt beträffande massa
och papper. 1 samband med alt de stora lagren i avnämarländerna av dessa
produkter avvecklas är dock en successiv återhämtning trolig. Exporten av
verksladsprodukler ökade med inle mindre än 21 % under 1970 och en relativt
kraftig tUlväxt (12,5 %) förväntas också under 1971. Även för järn och stål
samt malm förutses en påtaglig volymökning. För malmens del väntas de svenska
andelarna av avnämarländernas import återgå llll normal nivå efler nedgången
i samband med produklionssloppel vid LKAB.
Vid
bedömningen av exportulsiklerna bör beaktas all den inhemska efterfrågan
förutses öka relativt långsamt vilket ökar såväl företagens exporlanslrängningar
som kapaciteten för leveranser lill utlandet.
Importen
väntas öka med ca 2,5 %. Denna ovanligt låga siffra förklaras i första hand av
nedgången i lagerinvesteringarna, vilka lill stor del beslår av import, och av
alt den relativt dämpade produktionsökningen medför all importen av insatsvaror
slagnerar. Även för konsumtionsvaror blir importökningen låg på grund av en
beräknad fortsatt nedgång i personbilsimporten. Däremot medför den väl hävdade
efterfrågan på maskininvesteringar forlsall kraftig ökning för importen av
investeringsvaror.
Importprisema
väntas, lill följd av bl. a. ökade priser på olja, sliga
Prop.
1971:115 19
med
närmare 4 %. Eftersom exportpriserna prognoseras öka med ca 3,5 % försämras
således bytesförhållandet något.
Sjöfartsnettot
beräknas växa tUl ca 2 200 milj. kr. Förbättringen sammanhänger med att många
fraktkontrakt ingångna under hösten 1970 får full genomslagskrafl först i år.
Turistutgifterna
steg osedvanligt kraftigt under 1970 och turistnellot försämrades med ca 500
milj. kr. Delvis lorde delta bero på ökade överföringar från utländska
arbetare i Sverige, vUka i statistiken oegenlligt registreras som lurislvaluta.
Detla bestyrks av all neltoinvandringen steg kraftigt under sista kvartalet
1969 och under 1970. För 1971 har anlagils en ökning av turislnetlol som närmare
anknyter till den långsiktiga trenden. Transfereringarnas uppgång avspeglar
det ökade u-landsbislåndel och ökade räntekostnader i samband med större
upplåning utomlands.
Totalt förbättras
bytesbalansen kraftigt innevarande år från ell underskott på ca 1 640 milj.
kr. till ett underskott på ca 275 milj. kr. Förbättringen ligger helt på
handelsbalansen, för vilken beräknats elt kraftigt omslag i positiv riktning.
Som tidigare anförts sammanhänger denna utveckling med omsvängningen i
lagerinvesteringama och kan därför inle uppfattas som en mera varaktig
förbättring av utrikeshandeln.
De
ekonomiska perspektiven på längre sikt
Långtidsbudgeten
Som
ell led i den statliga planeringsverksamheten utarbetas årUgen en
långtidsbudget. Den baseras på uppgifter från myndigheterna och utformas
slutligt i finansdepartementet efler samråd med fackdeparlemenlen. Ärels
långtidsbudget (bilaga 2) utgår från budgetåret 1971/72 och omfattar
budgelutvecklingen under de därpå följande fyra budgetåren.
Syftet
med långtidsbudgeten är att ange konsekvenserna för den statliga
budgelutvecklingen av de beslut slatsmaklerna redan fattat och de åtaganden som
gjorts. Den är på så sätt en viktig del av beslutsunderlaget för
budgetplaneringen. UtgifIsberäkningarna avser de resurser som krävs för all
genomföra redan fattade beslut. Härav följer atl långtidsbudgeten inle är
någon plan för budgetpolitiken och inle heller någon prognos för
budgelutvecklingen.
Med
de utgångspunkter som valls för långtidsbudgetens ulgiftsberäk-nlngar är del
naturligt all dessa inle är direkt jämförbara med utgiflsutvecklingen under
tidigare budgetår. Statsutgifternas förändringar under den förflutna
jämförelseperioden återspeglar en betydande reformverksamhet med ökade
utgifter som följd, medan långtidsbudgetens kalkyler endasl anger effekterna av
de beslut som redan faltals av statsmakterna. Den ulglflsulveckling som
faktiskt kommer till slånd avviker
2t
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115
Prop.
1971:115 20
Tabell
6. Statsutgiftema budgetåret 1972/73 enligt långtidsbudgeten (Milj. kr.,
avrundade belopp)
Anslag 1971/72
Förändring till 1972/73
Milj. kr.
%
UtbUdning och forskning Folkpensioner ra. m.
Skattebidrag lill kommuner
Utvecklingsbistånd m. m. Övrigt
Summa
(fasta priser)
9 350 9 350
1890
1060
30 500
52150
-f 410
-h 540
4- 630 + 260 -1- 400
-H2 240
-f 4,4
-f 5,3
-1-33,4
-t- 24,9 + 1.9
+ 4,3
Beräknade
eSekter av
löne-
och prishöjningar -t-2 720
Summa
(löpande priser) 52150 -|-4 960 -|- 9,5
därför
normall från långtidsbudgeternas beräkningar, såväl inom olika delområden som
totalt sett. Särskilt för de sista åren i perioden understiger
långtidsbudgeternas utgiftsberäkningar regelmässigt den faktiska utvecklingen.
Enligl
kalkylerna i årets långtidsbudget skulle de totala statsutgifterna under
perioden 1971/721975/76 öka med 6,5 % per år i löpande priser och med 3,2 %
per år i fasta priser. Mol bakgrund av vad jag nyss anfört är del naturligt
alt dessa ökningslal är lägre än de som noterats för den senaste
femårsperioden, då utgifterna steg med 10,6 % per år i löpande priser och med
nära 6 % per år i fasta priser. Likväl slår det klart, all del krävs en
betydande utgiftsökning under de kommande åren enbart för atl infria redan
gjorda åtaganden från statsmakternas sida.
Denna
slutsats gäller i särskilt hög grad för budgetåret 1972/73, det första årel i
den perlod som långtidsbudgeten omfattar (tabell 6). I löpande priser beräknas
utgifterna llll delta budgetår stiga med ca 5 miljarder kr. eller 9,5 %. Della
är en starkare ökning än den som beräknas äga rum till budgetåren 1970/71 och
1971/72 enligl vad jag tidigare har redovisat. Ulgiflsberäknlngarna för dessa
budgetår är emellerlid inle helt jämförbara. Utgifterna för de två sistnämnda
budgetåren är räknade i 1970 års lönenivå medan för budgetåret 1972/73 gjorts
elt schablonmässigt påslag för löneökningar lill de statsanställda. Detla påslag
innefattar alltså effekten av en antagen löneutveckling under två och ett halvt
år. Den slutliga fördelningen av utgiftsökningarna mellan de nu aktuella
budgetåren kommer därför att bli annorlunda, något som dock inle förändrar den
beräknade nivån för statsutgifterna budgetåret 1972/73.
I
fasta priser och löner beräknas utgifterna stiga med drygt 2,2 miljarder kr.
eller 4,3 % till budgetåret 1972/73. Ungefär 3/4 av denna upp-
Prop. 1971:115 21
gång
faller på fyra utgiftsområden, där statsmakterna har gjorl kostnadskrävande
åtaganden, nämligen utbUdning och forskning, folkpensioner, skattebidrag till
kommuner och utvecklingsbistånd. Inom området utbildning och forskning stiger
utgifterna för den högre utbUdningen och för studiebidrag m. m. särskilt
snabbi. Utgifterna för folkpensioner ökar kraftigt främst till följd av dels
ett ökat anlal pensionärer, dels pensionstillskott. Till kommunerna beräknas
utbetalas kompensation för det inkomstbortfall som skattereformen medför.
Anslagen till utvecklingshjälp ökar med 25 % enligt av statsmakterna angivna
riktlinjer.
Totalsiffrorna
för utgiftsutvecklingen lyder på elt betydande utgifts-tryck budgetåret
1972/73. En analys i realekonomiska termer bekräftar denna bild. Statens och
den statsunderstödda verksamhetens direkta efterfrågan på varor och tjänster
för konsumtion och investering beräknas sålunda öka med 3,4 % till della
budgetår. Della bör ses mot bakgrund av långtidsutredningens beräkningar enhgt
vilka utrymmet för den totala inhemska resursförbrukningen i samhäUsekonomin
skulle växa med knappt 3 % per år under perioden 19701973. Redan för alt
infria gjorda åtaganden för den statliga och statsunderstödda verksamheten
krävs alltså en ökning av det reala resursutrymmel som är större än den som
andra sektorer inom ekonomin kan komma i åtnjutande av.
För
de senare åren i den period som långtidsbudgeten avser dämpas takten i
tiUväxten av statens och den statsunderstödda verksamhetens efterfrågan på
resurser. Detta är naturligt med tanke på riktUnjerna för beräkningarna. Under
hela perioden beräknas dock efterfrågan på arbetskraft öka i en takt som klart
överstiger tillväxttakten för det totala utbudet på arbetskraft. Delta iimebär
att den statiiga och statsunderstödda sektorn skulle la i anspråk en växande
andel av det totala tillskottet av arbetskraft.
Vid
en bedömning av statsbudgetens finansiella utveckling måste även budgetens
inkomstsida beaktas. Den kalkyl över statsinkomsternas utveckling som
redovisas i långtidsbudgeten baseras på en antagen ökning av skatteunderlaget
med 9 % för år 1971 och därefter med 7 % per år. Med dessa antaganden skulle
inkomstökningen bli 7,5 % per år. Till budgetåret 1972/73 stannar dock
uppgången vid endast 4,6 % eller drygt 2,4 miljarder kr. Detla innebär en
kraftig avsaktning i förhållande tUl ökningen under de närmast föregående
budgetåren. Denna dämpning är givetvis lUl stor del beroende på den antagna avsaktningen
i skatteunderlagets tillväxt, vilken påverkar inbetalningarna av
preliminärskall samtidigt som utbetalningarna av slutavräkningsmedel lUl
kommunerna ökar starkt. Vidare inverkar den senaste skaltereformen så alt
utbetalningarna av överskjutande skalt budgetåret 1972/73 ökar väsentligt
snabbare än fyllnadsinbetalningarna och inbetalningarna av kvarstående skall.
Mol
en ökning av statsutgiftema i löpande priser med 9,5 % lill bud-
Prop. 1971:115 22
getåret
1972/73 står alltså en uppgång i statsinkomsterna med 4,6 % med en finansiell
försvagning av statsbudgeten som följd. En sådan försvagning kan enligt
kalkylerna beräknas inträffa även om vissa tillkommande utgifter, vilka jag
tidigare berört, fördelas på budgetåren 1970/711972/73. För de därpå följande
budgetåren ökar åter takten i statsinkomsternas tillväxt och totalbudgeten
förstärks successivt.
Långtidsbudgetens
utgiftsberäkningar visar att de beslut som statsmakterna redan fatlat
föranleder en betydande utgiftsökning lill budgetåret 1972/73. Del
resursutrymme som sålunda är inlecknat av dessa åtaganden innebär en snabbare
ökning av statens och den statsunderstödda verksamhetens efterfrågan på varor
och tjänster än den av långtidsutredningen beräknade tillväxttakten för den
totala produktionskapaciteten i ekonomin. Om denna efterfrågan skall kunna
realiseras måste alltså andra sektorer begränsa sina resursanspråk. Samtidigt
härmed skulle enligt kalkylerna tolalbudgelen finansiellt försvagas.
Jag
har i anvisnmgarna för myndighetemas anslagsframställningar för budgetåret
1972/73 framhållit att synnerligen höga krav måste släUas på
angelägenhelsgraden av nya ulgiftsanspråk som framförs. Nya utgifts-krav bör
kombineras med förslag tUl begränsningar inom mindre angelägna sektorer och befintlig
verksamhet måste omprövas. Ärels långtidsbudget ger anledning att ytterligare
understryka dessa riktlinjer. Om utrymme skall kunna beredas för nya reformer
inom angelägna områden måste pågående verksamhet omprövas och en prioritering
göras mellan denna och de nya utgiftsönskemålen. En sådan omprövning och
prioritering måste fortsättningsvis ingå som en integrerad del i
myndigheternas planeringsarbete.
Frågan
om den statliga budgetutvecklingen på längre sikt måste bedömas mot bakgrund
av de långsiktiga perspektiven för samhällsekonomin i stort. Jag återkommer i
det följande till de awägningsproblem som akluaUseras i det sammanhanget.
Långtidsutredningen
Långtidsutredningens
syfte. De politiska stäUningslagandena sker i vårt land på grundval av en
omfattande och mångförgrenad utredningsverksamhet. Till en betydande del sker
denna inom statliga kommittéer, men även departement och verk har detta som en
del av sina arbetsuppgifter.
Långtidsbudgeten,
vilken jag behandlat i det föregående, får ses som elt led i denna
utredningsverksamhet. Samma sak gäller även långlidsul-redningama. Tidigare
erfarenheter av dessa har gett vid handen att de utgör ett värdefullt underlag
vid bedömiungar av den ekonomiska utvecklingen på längre sikt. Genom
nationalbudgeterna erhåUs visserligen elt successivt reviderat prognosmaterial
på vilket den ekonomiska polili-
Prop. 1971:115 23
ken
kan grundas. Kortsiktigheten i dessa beräkningar och inriktningen på de
konjunktureUa problemen nödvändiggör dock att man med vissa mellanrum lar upp
och behandlar den mer långsiktiga utvecklingen.
Även
i etl land som hunnit till den utvecklingsnivå som vi nu har, gäller alt de
ekonomiska resurserna är knappa i förhållande till våra ambitioner på
samhällets olika områden. Elt centralt led i långtidsutredningarna blir därför
all bedöma den framlida tillgången på produktionsresurser och atl diskutera de
awägningsproblem som uppslår mellan olika resursanspråk om utvecklingen
framöver skall uppfylla kraven på intern och extern balans. En grundläggande
förutsättning för all samhällsutvecklingen skall leda tUl ökat välstånd är
nämligen atl vi undviker balansrubbningar och håller efterfrågan på resurser
inom de ramar som bestäms av resurstillväxten.
Långtidsutredningarna
bygger på nalionalräkenskapssyslemet, där bruttonationalprodukten (BNP) utgör
ett centralt begrepp. I detla ligger den styrkan all det är hela ekonomin som
belyses. Det vanliga är annars alt utredningar endast har till uppgift att
behandla sin bestämda och avgränsade del av samhällslivet. Vissa av de
remissinstanser som uttalat sig om långtidsutredningen har velat ifrågasätta de
beräkningstekniska grunderna för utredningens awägningsdiskussioner. Man borde
enligt dessa ersätta BNP-kalkylerna med andra mera socialt orienterade mått på
den långsikliga välfärdsutvecklingen. Del är naturligtvis rikligt atl
BNP-beräkningarna är ofullständiga och inle helt exakta saml vidare endast
avspeglar en del av välståndsutvecklingen. Med kommer t. ex. inle väsenlliga
delar av vad man brukar kalla de kvalitativa sidorna av utvecklingen. Jag
erinrar här om vad både 1970 års utredning och tidigare långtidsutredningar
anfört i fråga om BNP-mållets begränsningar.
Dessa
förhåUanden får emellertid inle las till intäkt för att den ekonomiska politiken
kan föras oberoende av de restriktioner som gäller för resursförbrukningen.
Även om de varor och tjänster som BNP-måtlel omfattar endasl utgör en del av
det totala välståndet, måste dock den ekonomiska politiken föras så all
resurseflerfrågan inte överstiger vad som finns tillgängligt i fråga om
arbetskraft och produktionsmöjligheter. Om man i den ekonomiska politiken
bortsåg från dessa restriktioner, skulle de sociala och fördelningspoliliska
strävandena äventyras.
BNP
har inle utgetts för att vara en mätare av den totala välfärden och jag vill
hävda alt begreppet inle uppfattats så vid utformningen av den ekonomiska
politiken och vid andra poUtiska beslut. Vid dessa sker den slutliga
värderingen och avvägningen mellan olika aspekter av samhällsutvecklingen inte
enbart på grundval av rent ekonomiska kalkyler utan även överväganden av en
vidare välfärdspolilisk arl spelar en myckel framträdande roll. Del räcker atl
i sammanhanget peka på utformningen av skattepolitiken, arbetsmarknads- och
regionalpolitiken saml hela sjukvårds- och socialpolitiken.
Prop. 1971:115 24
I
de utredningar som föregår statsmakternas slällningslaganden belyses redan nu
i ökande omfattning från skilda utgångspunkter olika sidor av vad som
förknippas med välfärd. Inle sällan konkretiseras i dessa sammanhang
välfärdsaspekterna i form av siffermässiga tal som exempelvis
arbetslöshetsprocent, boendenormer, mått på servicestandard, utbildningsnivå,
kullurutbud etc. Man erhåller vad som med etl nytt ord kallas sociala indikatorer.
Del
är naturligtvis inle möjligt att registrera alla tillvarons kvalitativa
aspekter. Många av dem kan inle göras till föremål för några rimliga
kvantifieringar. I de fall då uppskattningar kan göras måste kalkylerna för alt
bli användbara vid de politiska besluten utarbetas i nära anslutning lill
reformpolitiken.
Den
senaste långtidsutredningen har redovisat sitt material i en huvudrapport (SOU
1970: 71) och en rad bilagor. Utredningen har varit föremål för en omfattande
remissbehandling och en livlig offentlig debatt. I bilaga 3 redovisas
huvudresullalen av långtidsutredningens arbete och i samband därmed redogörs
även i stort för remissinstansernas bedömning.
Jag
kommer i del följande all i anslulning lill della material beröra vissa problem
och utvecklingslinjer i den svenska ekonomin.
Arbetskraften.
När del gäller all bedöma vår framlida produktionskapacitet är tillgången på
arbetskraft av grundläggande betydelse. Arbels-kraftsfrågorna får emellertid
inte enbart ses i samband med den ekonomiska tillväxten utan måste även
betraktas ur den vidare aspekt som kommer till uttryck i samhällets successivt
ökade ambitioner all bereda medborgarna en tryggad och meningsfull
sysselsättning. Jag ämnar i del följande återkomma till den vidgade synen på
sysselsätlningsmålet och dess samband med inkomslfördelningsfrågorna och de
regionala balansproblemen.
I
långtidsutredningen har antalet personer i arbetskraften beräknats öka med ca
90 000 från 1970 liU 1975 och uppgå llll 4 mUjoner personer vid periodens slut.
Även för senare hälften av 1970-talet räknar man med att ökningen blir av samma
storlek. Jämfört med 1960-talet innebär dessa kalkyler en något lägre takt i
arbetskraftens tillväxt. Delta hänger huvudsakligen samman med all de
befolkningsmässiga förändringarna blir mindre gynnsamma under 1970-lalel.
Förvärvsinlensilelen väntas däremot genomsnittligt sett forlsälla all öka och
ge tillskoti lill arbetskraften av ungefär sammia storlek som under den
senaste 5-årsperioden. Hela nelloökningen av arbetskraften väntas fram till
1975 beslå av gifta kvinnor. Antalet män och ej gifta kvinnor i arbetskraften
förutses fortsätta att minska något beroende främst på en ökad sludiefrekvens
i yngre åldersgrupper men också på en viss tendens hos äldre alt lämna arbetslivet
tidigare än förr.
Sedan
hänsyn tagits till arbetstidsförkortning, det ökade inslaget av
Prop. 1971:115 25
deltidsarbete
bland gifta kvinnor osv. beräknas arbelskraftslillgången, mätt i limmar, minska
med nära 4 % 19701975. Genomsnittligt betyder del en minskning med 0,8 % per
år, vilket i storl sett innebär en fortsättning på den utveckling som rått
sedan 1960-talels mitt. Denna nedgång hänger till största delen samman med
sänkningen av medelarbetstiden i samband med den arbetstidsförkortning från
42,5 till 40 limmar i veckan som enligl statsmakternas beslut skall vara
genomförd senast 1973.
Innebörden av denna kalkyl
är alt långtidsutredningen ställt en prognos för tillgången på arbetskraft
under 19.70-lalet fömtsatt all en rad bakomliggande förutsättningar i fråga
om politik och utvecklingstendenser realiseras.
I sina yttranden lar en
del remissinstanser i samband med arbetskraftskalkylerna upp frågan om de
outnyttjade arbetskraftsreserverna och möjligheterna alt tillvarata dessa.
Därvid ifrågasätts om det inle med hjälp av vidgade samhällsinsatser är möjligt
alt reducera den dolda arbetslösheten snabbare än som förutsätts i
långtidsutredningens kalkyl. Vikten av sådana åtgärder betonas med hänsyn både
lill den snabbare tillväxt som därigenom skulle uppnås och lill att
förvärvsarbete har ell självständigt värde som den viktigaste vägen för den
enskildes självförverkligande.
Antalet
personer i yrkesverksam ålder som inte ingår i arbetskraften enligt
arbetskraftsundersökningarnas definition uppgår lill något mer än 1 miljon om
de studerande frånräknas. Av dessa var ca 100 000 intagna för anslaltsvård
eller betecknades som arbelsoförmögna. Av den resterande delen utgjorde män
och ej gifta kvinnor ungefär 200 000, varav något mer än hälften var i åldern
5564 år. Den stora gruppen utanför arbetskraften utgjordes av gifta kvinnor,
vars anlal uppgick lill drygt 700 000. Det är också tUl denna grupp som
diskussionen om en dold arbetslöshet främst har koncentrerats. Frågan är hur
stor andel av dessa människor som önskar gå ut på arbetsmarknaden saml i vilken
omfallning och hur snabbt olika hinder för att ta förvärvsarbete kan elimineras.
I långtidsutredningens
prognos har man räknai med all ytterligare 130 000 gifta kvinnor, dvs. närmare
1/5 av de gifta kvinnoma utanför arbetskraften, kommer ut på arbetsmarknaden
fram till 1975. Detla tillskott är något mindre än vad som noterades för andra
hälften av 1960-lalet. En avsaklande ökningstakt bedöms av utredningen trolig
eftersom de gifta kvinnomas yrkesverksamhelsgrad nu uppnått en sådan nivå atl
en fortsatt mycket hög stegringstakt efter hand torde möta ökade svårigheter.
Samhällets ålgärder har målmedvetet riktals in på att undanröja hindren för
övergången till förvärvsverksamhet. Jag viU erinra om den nyligen genomförda
skallereformen och de vidgade resurserna för alt tillgodose familjernas
servicebehov. För all förverkligas kräver den
Prop. 1971:115 26
förutsatta
ökade förvärvsverksamheten bland de gifta kvinnorna enligt långtidsutredningens
bedömning kraftigt ökade samhällsinsatser. Del är enligl min mening viktigt all
sådana kommer lill slånd. En fortsatt utveckling av boendemUjöns planering kan
åstadkomma önskvärda lättnader för kvinnornas förvärvsarbete. Men vid sidan av
att olika praktiska hinder avlägsnas fordras även all allilyderna gentemot
kvinnornas förvärvsarbete förändras såväl hos kvinnorna själva och deras omgivning
som hos arbetsgivarna. Glädjande framsteg i detta hänseende har gjorts, men del
är av vikt alt utvecklingen går vidare.
Osäkerheten
kring beräkningen av arbetskraflstillgången är stor. Någon möjlighet all på
ett helt tUlfredsstäUande sätt ange storleken av de potentiella
arbetskraftsresurserna bland främst gifta kvinnor föreligger inte. Del är
möjligt alt antalet gifta kvinnor på den svenska arbetsmarknaden kan öka
snabbare än långtidsutredningens prognos, men del är tveksamt om tillskottet
fram till 1975 kan bli väsentligt större med tanke på de hinder som föreligger.
Med hänsyn till jämslälldhelssynpunkler och llll del värde elt förvärvsarbete
har för personlighelsutvecklingen har jag betonat angelägenheten av att dessa
hinder successivt avlägsnas. I hur snabb takt detla kan ske beror på elt
flertal förhållanden. De största problemen i detla hänseende torde dock hänga
samman med den regionala obalansen i fråga om arbetstillfällen och
arbelskraflsutbud. Till denna fråga återkommer jag i samband med samhällets
regionalpolitik.
I
arbetskraftsprognosen ingår ell antagande om en årlig neltoinvand-ring lill
Sverige på 20 000 personer av vilka ungefär hälften utgör ett tillskott tUl
arbetskraften. Antagandet motsvarar i storl sett den genomsnittliga
invandringen under 1960-talet. Bland remissinstanserna har det rått delade
meningar om realismen i detta antagande. I en del fall har man också ifrågasatt
om inle en viss styrning av invandringen på längre sikt är nödvändig.
Styrningen av nivån inom breda marginaler och en dämpning av
variationerna mellan olika perioder anges lämpligen kunna ta formen av elt ökat
ansvar för företagen när del gäller de kostnader som är förenade med
invandringen. Ell problem i samband med invandringen är all många invandrare
vid sidan av språksvårigheterna har en för svenska förhållanden bristfällig
grundutbildning. Detta leder många gånger lill omplaceringssvårigheter vid
arbetslöshet.
Jag
vill här erinra om alt likabehandling av invandrare med övriga invånare är ett
allmänt accepterat mål för den svenska invandringspolitiken. För alt detta mål
skall kunna uppnås fordras stora insatser av såväl del allmänna som av
arbetsgivare och fackliga organisationer.
Inför
en utveckling, där samhällets kostnader för invandrarnas anpassning ökar
mycket snabbt, har från skilda håll rests krav på ett större ekonomiskt ansvar
från förelagens sida för invandrarnas utbildning och anpassning.
Invandrarutredningen kommer inom kort alt lägga fram ett
Frop. 1971:115 27
förslag
angående invandrarnas utbildning i Sverige. Vid prövningen av detta förslag
kommer även finansieringen av ifrågavarande utbildning atl las upp lUl
behandling.
En
fortgående och omfattande strukturförändring Inom näringslivet är elt
framträdande drag i vår samhällsutveckling. Denna utveckling medför betydande
omställningsproblem på arbetsmarknaden. Särskilt bekymmersamma har problemen
blivit för de äldre och handikappade. Frågan om all trygga deras sysselsättning
har alltmer trätt i förgrunden. Tillgänglig statistik visar alt de äldre
arbetstagarna i särskilt hög grad är utsatta för risk att bli arbetslösa under
lång lid om de mister sina anställningar. Av de arbetslösa i åldern 55 år och
däröver hade 1970 enligl arbetskraftsundersökningama inemot en tredjedel gått
ulan arbete i mer än elt halvt år. De äldre dominerar gruppen
långtidsarbelslösa.
Alt
i statistiska redovisningar och i prognoser säkrare ange omfattningen av dessa
problem kan inte så lätt göras lill följd av all gränsdragningen meUan
arbetslöshet och en tidig pensionering naturiigen blir ganska flytande i dessa
åldrar. Jag vill i det sammanhanget erinra om ett par olika förhållanden och
tendenser. Serier över yrkesfrekvensen bland äldre visar som nämnts sjunkande
tal sedan lång lid tillbaka. Detla kan sältas i samband med en fortgående
minskning i företagarnas andel i arbetskraften för företagarna inom t. ex.
jordbruk och handel har fre-kvenstalen i högre åldrar legat väsentligt högre än
bland anställda. En annan faktor som här spelat in är de förbättrade
pensionsförhållanden som successivt skett genom utbyggd förtidspensionering,
äldrestöd etc. I en annan riktning har de höjda ambitionerna och målen för
sysselsättningspolitiken verkat. Den vidgade omsorgen och stödet lill äldre
arbetskraft har därvid inneburit att i registreringen av arbetslöshet bland
äldre ingår i dag elt stort anlal som tidigare inle skulle ha ingått i denna
statistik.
Oavsett
hur dessa olika tendenser skall vägas samman och värderas synes utvecklingen
framdeles aktualisera fortsatt ökade insatser för den äldre arbetskraften.
EnUgt långtidsutredningens bedömningar kommer strukturrationaliseringen alt
fortsätta i hög takt. Samtidigt ökar antalet äldre i arbetskraften. Därav måste
man dra slutsatsen alt insatserna för den äldre arbetskraften måste byggas ut,
om denna skall kunna få sysselsättning i tillfredsställande utsträckning.
För
att förbättra bl. a. den äldre arbetskraftens sysselsättningsläge har skilda
arbetsmarknadspolitiska insatser gjorts. Dessa ålgärder är i huvudsak av dels
sysselsättningsskapande, dels sysselsättningsstimulerande karaktär. Antalet
arbetstagare i 50-årsåldern eller däröver som numera kontinuerligt är föremål
för arbetsmarknadspolitiska ålgärder överstiger 10 000. HärtUl kommer ett stort
antal äldre som under kortare eller längre lid sysselsätts i beredskapsarbete,
arbetsmarknadsutbildning, arbetsträning etc.
Prop. 1971:115 28
I
sitt remissyttrande har arbetsmarknadsstyrelsen erinrat om riskerna för en ökad
klyfta mellan olika typer av arbetskraft och risken för en uppdelning av
arbetskraften i två kategorier, en sysselsatt på öppna marknaden och en utanför
denna. Styrelsen erinrar om alt verksamhet inletts i syfte att genom kontakter
mellan arbetsförmedlingen och representanter för förelag och anställda
undersöka vilka åtgärder som bör vidtas för alt fler äldre och handikappade
skall kunna anställas.
I
proposition lill årets riksdag har regeringen föreslagil förbättringar av de
äldres sysselsättningsmöjligheter genom bestämmelser som ökar deras trygghet i
bestående anställningar och vidgar möjligheterna för dem all få nya
anställningar. Enligt förslagel skall arbetstagare över 45 år åtnjuta viss
lagligt fastställd uppsägningstid som ökar med åldern. Arbetstagaren
tillförsäkras enligl förslaget full lön under uppsägningstiden, och likaså
under viss permilleringstid. I propositionen föreslås vidare ålgärder för all
främja sysselsättningen av äldre arbetstagare på den öppna arbetsmarknaden.
Regeringens
förslag får ses mol bakgrund av alt det krävs snabba åtgärder på grund av de
äldres svåra läge på arbetsmarknaden. Frågan om förbättrad anställningstrygghet
utreds ur ett vidare perspektiv av en särskild utredning. I direktiven tUl
denna betonas särskilt den äldre arbetskraftens svårigheter, men
utredningsuppdraget gäller i princip alla arbetstagare.
Produktivitet
och produktionskapacitet. Som jag tidigare nämnl torde man kunna emotse en viss
minskning i arbetskraftsresurserna under första hälften av 1970-lalel. En
central fråga för bedömningen av produktionsutvecklingen blir i vilken
utsträckning denna minskning på ar-betskraflssidan kan vägas upp av att
produktivilelen växer snabbare.
Produktiviteten inom
flertalet delseklorer av ekonomin har uppvisat starka stegringar under
1960-talel. Sålunda ökade produktionsvolymen per arbetad timme under denna
period genomsnittligt med 7 å 8 % per år inom industrin och skogsbruket och med
6 ä 7 % per år inom jordbruket. Såväl historiskt sett som vid internationella
jämförelser framstår del svenska näringslivets produktivitetsutveckling som
mycket snabb.
Frågan
är nu om den snabba slegringstaklen kan väntas beslå även under 1970-talels
första hälft. Produktiviteten har under 1960-talel för flertalet sektorer
uppvisat en stabil och av konjunktur- och arbelsmark-nadsförhållanden relativt
oberoende Irendmässig utveckling. Långtidsutredningen har bedömt alt
produktivitetsutvecklingen för den kommande 5-årsperioden inom flertalet
sektorer kommer alt ligga på samma nivå som under 1960-lalel. Inverkan härav på
produktivitetsutvecklingen för hela ekonomin motverkas emellerlid samtidigt
något av en successivt ändrad näringsgrenssammansällning med ökat inslag av
privat och offentlig tjänsteproduktion. Della medför alt tillväxten i den
totala pro-
Prop. 1971:115 29
duklivilelen
beräknas bli ca en halv procentenhet lägre under den framförliggande perioden
än under 1960-talel.
Det
behöver inle särskilt understrykas all en betydande osäkerhet alllid är
förbunden med framlidsbedömningar av denna art. Några remissinstanser har
sålunda anfört all olika skäl kan tala för en något mer pessimistisk bedömning
av långtidsutredningens produklivilelsprognos. Andra remissinstanser hävdar det
motsatta. Jag bedömer det som gynnsamt om den trendmässiga ökning av
produktiviteten som långtidsutredningen kalkylerat med kan förverkligas.
Prognosen bör dock kunna tjäna som en rimlig utgångspunkt för den långsiktiga
ekonomisk-politiska planeringen.
En
väsentlig betingelse för den snabba produktivitetsstegringen under speciellt
den senare hälften av 1960-lalel synes ha varit den ökande takten i del
svenska näringslivets strukturomvandling. Företag har lagts ned i ökad
omfattning och fusioner har lett till omorganisationer av produktionen. I
andra fall har nyetableringar skett. Denna utveckling har medfört atl ökade
krav ställts på arbetskraftens rörlighet. Viss del av arbetskraften har haft
svårt atl finna nya och fullvärdiga sysselsättningar, vilket föranlett en
stark utbyggnad av samhällsinsatserna på närings-, arbetsmarknads- och
utbildningspolitikens område. Den kommande utvecklingen torde komma alt resa
krav på en forlsättning av denna utbyggnad. Det måste understrykas atl, om
produktiviteten sektor för sektor under kommande år skall utvecklas lika
snabbi som under 1960-lalel, målmedvetna kraftfulla insatser krävs för all
driva fram rationellare produktionsmetoder, all skapa och introducera ny och
bättre teknik. En central uppgift blir atl utveckla den långsikliga
näringspolitiska planeringen i syfte all effektivt utnyttja landels ekonomiska
resurser. Att målmedvetet främja teknisk forskning och industriell utveckling
blir etl allt viktigare led i samhällsplaneringen med hänsyn lill
angelägenheten av all ytterligare stärka den svenska industrins
konkurrenskraft.
En
förutsättning för den näringspolitiska planeringen är att samhället får god och
konlinuerUg information om del aktuella lägel och kommande förändringar i
näringslivet. Ell förslag baserat på samarbetsul-redningens belänkande avses
föreläggas årets riksdag. Viktig information erhålls vidare genom de olika
branschutredningar som utförts.
Olika
ålgärder inom den offentliga sektorn har en klart produktivitetsfrämjande
effekt. Detla gäller exempelvis insatserna inom arbetsmarknadspolitiken,
utbildningen och forskningen. Det kan i detta sammanhang framhållas alt den
statliga poUtiken på framför allt utbildningens och forskningens område måste
utformas med beaktande också av de omedelbara produktivitetsvinster som kan
göras.
Under
1960-talet har de största produktivitetsvinsterna kommit till stånd Inom de
varuproducerande näringarna inom ekonomin medan produktivitetsstegringar har
varit myckel blygsamma inom tjänslepro-
Prop. 1971:115 30
duklionen.
Del är sannolikt inom della senare område som de största produktivilelsvinsterna
är alt vänla i framliden. Del är emellerlid svårt att nu exakt bedöma vilka
möjhgheter som under 1970-lalel kommer atl finnas alt genom en rationalisering
av i första hand den offentliga verksamheten minska arbetsinsatsens tillväxt
inom denna sektor utan all samtidigt sänka tillväxten av dess faktiska
tjänsleprestalioner. Jag ser det emellerlid som myckel angelägel alt man
skärper uppmärksamheten beträffande rationaUserings- och effektivitetsfrågorna
inom den offentiiga sektorn. Väsentliga insatser har på olika områden gjorts
för atl höja produktiviteten inom statlig verksamhet och betydande
utredningsarbete pågår inom detla område.
De
nämnda sannolika arbetskrafts- och produktivitetsförändringarna beräknas av
långtidsutredningen ge som resultat att bruttonationalprodukten årligen skuUe
kunna öka med närmare 4 % i volym åren 1971 1975, dvs. i storl samma
tillväxttakt som under sista hälften av 1960-lalel. Denna ökningstakt ligger
visserligen drygt en halv procentenhet lägre än det beräknade genomsnittet för
Västeuropa och Förenta staterna, men jag vUl betona att stegringen i
nationalprodukten, med hänsyn llll vår ogynnsamma utveckling av antalet
yrkesverksamma, indikerar en hög tillväxttakt. Jämförelsen med andra länder
utfaller betydligt gynnsammare om man beaktar atl en relativt stor
levnadsstandardhöjning för vårt lands del kommer atl las ut i form av en
arbetstidsförkortning. Om ingen förkortning av arbetstiden skulle vidtas under
perioden 19701975, skuUe den årliga ökningen i bruttonationalprodukten bU
omkring en procentenhet högre än den som nu bedömts komma lill slånd.
Utrikeshandel
och bytesbalansmål. Genom all vi vall all under de närmaste åren ta ul en viss
del av slandardökningen i form av ökad fritid, är del uppenbart alt kraven på
en stark förbättring av standarden i andra avseenden inle kan tillgodoses
snabbt och i stor omfallning.
Innan
jag närmare går in på frågorna rörande resursfördelning sedda I förhållande
lill de mål vi satt upp för den ekonomiska poUtiken vill jag först beröra de
problem som reses genom underskottet i bytesbalansen. Jag ser det som ett
ofrånkomligt villkor för att vi skall kunna genomföra våra mål för den interna
ekonomin atl balansen i utrikesbetalningarna återställs. Della är också en
förutsättning för all vi framgångsrikt skall kunna hävda vår yttre
självständighet och genomföra våra åtaganden bl. a. gentemot u-länderna. Utan
en väl konsoliderad valulaställning blir den handlingsfrihet utåt som vi
eftersträvar kringskuren. En stark och enig anslutning lill en sådan syn finns
hos remissinstanserna. Jag ser elt myckel stort värde i denna enighet kring en
central uppgift för den ekonomiska politiken, nämligen atl under innevarande
5-ärsperiod återställa balansen i utrikesbelalningarna.
Prop. 1971:115 31
Några
remissinstanser ifrågasätter, med hänvisning lill lagerutveckUngen och den
markerade omsvängningen i utrikeshandeln under senare delen av 1970, om
uppfyllandet av bytesbalansmålel innebär krav av den omfallning som
långtidsutredningen anger. På denna punkt viU jag erinra om atl den
konjunktureUa variation i lagerinvesteringama som kunnat iakttas naturiigen bör
leda lill en förbättring av balansen i utrikeshandeln under någon tid
framöver. Därefter har man alt räkna med en återverkan i motsatt riktning. Det
är omöjligt atl förutse konjunkturförloppet flera år framöver och därför också
all säga något om när och med vilken snabbhet en sådan vändning kan inträda. På
samma sätt som jag för ell år sedan betonade alt de då starkt stigande
lagerinvestering-arna måste beaktas för atl bedömningen av handelsulfallet inte
skulle bli för pessimistisk vUl jag nu starkt varna för alt låta en motsatt
lagerkon-junklur förleda oss tro all balansproblemen snabbi är övervunna. Utvecklingen
under 1970 och så som den nu förutses för 1971 innebär inle något som strider
mot långtidsutredningens bedömning ulan kan sägas ligga väl i linje med vad som
enligt dess beräkningar krävs för all uppnå en Irendmässig balans i
utrikesbetalningarna.
Utfallet
av bytesbalansen påverkar valutareservens utveckling. Reservens storlek skall
ses i relation till vår år från år stigande utrikeshandel. En stark
valutareserv medger större handlingsfrihet i den ekonomiska politiken och
värnandet av den fulla sysselsättningen kan då ske med mindre hårda och ofta
återkommande ingripanden än som eljest är nödvändigt.
Utan ell preciserat
anlagande om konjunkturläget för olika år framöver kan man inle ange det
aktuella ulfall av utrikeshandeln som bör uppnås för atl balanskravet skall
bli realiserat vid någon bestämd lidpunkt under 5-årsperioden.
Långtidsutredningen har sökl belysa de krav som under vissa antaganden om
konjunkturförloppet skulle behöva uppfyllas om man vill uppnå balans i
utrikesbetalningarna antingen 1973 eller 1975. Oavsett hur man bedömer
realismen i de gjorda förulsätlningarna framgår dock klart av analysen att del
skulle innebära betydande ansträngningar i den interna ekonomin om man
eftersträvade balans 1973. Jag är Inte beredd förorda att politiken inriktas
därpå, då detta skulle betyda en alltför stark begränsning i möjligheterna atl
fullfölja angelägna arbetsuppgifter inom det offentliga området och atl skapa
de lugna förhållanden på arbets- och lönemarknaden som i ell ansträngt bytesbalansläge
mer än eljest är nödvändiga. En förskjutning av lidpunkten för den
eftersträvade balansen något eller några år längre fram gör dock inte på något
sätt all man kan dröja med de ålgärder som är påkallade av underskottet i
bytesbalansen. Den uppläggning av den ekonomiska politiken som med della syfte
angavs i årets finansplan måste sålunda målmedvetet och med krafl föras vidare.
Jag
delar långtidsutredningens bedömning all den eftersträvade för-
Prop. 1971:115 32
bättringen
måste åstadkommas genom en positiv förskjutning av handelsbalansen. Vi måste
nämligen realistiskt räkna med en forlsall försvagning på tjänslesidan.
Utvecklingen på detla område tillsammans med de krav som följer av uppställda
mål för ulvecklingsbislåndet gör en omsvängning nödvändig av handelsbalansens
saldo från ett underskott som genomsnittligt rört sig om ca 1 miljard kr. till
elt överskoll om 2 a 3 miljarder för ett genomsnittsår.
De
vägar efler vilka vi skall uppnå dessa förändringar bör vi söka inom ramen för
vår Iradilionelll frihandelsinriktade politik. Atl söka kortsiktigt lösa
problemen genom protektionistiska åtgärder finner jag inle böra övervägas. I
della sammanhang har ju särskilt turismen uppmärksammals. Utgifter för
ullandslurism berörs inle på samma sätt som andra varor och tjänster av
konsumlionsbeskallningen. En likartad skattemässig behandling är dock svår att
ge en utformning som är såväl praktiskt tillämplig som förenlig med våra
inlernalionella åtaganden.
En
begränsning av utlandsturismen skulle vidare för all få effekt komma all
beskära de rekreations- och slimulansmöjllgheter som efter hand blivit
tillgängliga för allt bredare lager av vårt folk. Jag ser däri en omständighet
som förtjänar starkt beaktande då man har alt värdera verkningarna av olika
länkbara ålgärder.
Långtidsutredningen
har i sina beräkningar utgått från det av slatsmaklerna antagna målet för
utvecklingsbiståndet, men har samtidigt betonat svårigheterna att säkrare
bestämma de valutaanspråk som följer av della. De kalkyler som angivils har i
ell av remissyttrandena kritiserats för alt ge en överdriven bild av storleken
på dessa anspråk. Den oklarhet som råder på della betydelsefulla område är
besvärande och en utredning har därför påbörjats inom utrikes- och
finansdepartementen med syfte alt bl. a. skapa en klarare bild av de krav på
valutaområdet som ställs från ulvecklingsbislåndet.
I
samma mån som vi tar något längre tid på oss för alt återställa balansen i
utrikesbetalningarna uppkommer en viss nettokapitalimport. Jag har med hänsyn
lill della problem redan tidigare förordat en upplåning utomlands i mer
organiserad och långfristig form.
Med
den linje som jag här rekommenderat för alt lösa belalningspro-blemet förs
export och import av industrivaror i förgrunden. Vad som måste eftersträvas är
ell ökande överskott i della varuutbyte, vilket även kan uttryckas så alt
resursfördelningen i samhällsekonomin måste förskjutas mol avsättning av en
större andel varor och tjänster utomlands och lägre tillväxttakt i
förbrukningen inom landet. Den sida av en sådan politik som syftar lill alt
uppnå en dämpad imporlutveckling måste bestå dels av en stark försiktighet med
åtgärder som stimulerar den interna efterfrågan, dels av näringspolitiska
insatser för all stärka de importkonkurrerande näringsgrenarnas
konkurrenskraft. För flera av dessa näringar har utvecklingen gått mot en
minskande andel på den svenska
Prop. 1971:115 33
marknaden.
Att skapa betingelser för dessa förelag all hävda sig i öppen konkurrens med
omvärlden är ell viktigt led I näringspoUtiken.
Det
synes dock ofrånkomligt atl del främst är en vidgad export som vi måste
eftersträva. Som långtidsutredningens undersökningar visar lorde utrymme finnas
för en erforderlig ökning av avsätlningen på de internationella marknaderna.
Förutsättningarna därvidlag kan komma atl ytterligare förbättras om kommande
förhandlingar med EEC leder till atl nya tullfria exportmarknader öppnas för
svensk industri.
Oavsett
utvecklingen av marknadsformerna ökar det inbördes beroendet mellan olika
länder och ekonomier. Inga skäl finns för att anta att någon förändring i detla
förhållande framdeles skulle inträda.
Kraven
på en ökad export förutsätter en fortsatt stark utbyggnad av industrins
produktion och kapacitet. I den ekonomiska politiken måste åtgärder som
möjliggör och stimulerar en sådan utbyggnad ges företräde. För en snabbi
ökande industriproduktion är . med del arbetskraftsutbud som förutses ökade
industriinvesteringar nödvändiga. I finansplanen föreslog jag därför olika
ålgärder som log sikte på della. Sålunda förordade jag lättnader i
kreditpoliliken som främst skulle avse In-duslrisektorn. Elt särskilt
investeringsavdrag om 10 % föreslogs för all stimulera förelagens investeringar
i maskiner och inventarier under 1971. Förslagen innehöll även en förstärkning
av Investeringsbankens och av Industri- och Förelagskredits
utiåningsmöjligheter samt olika medel för all underlätta för företagen atl lösa
sina finansieringsproblem i samband med export.
Mål
och förutsättningar i den interna ekonomin. Jag har i del föregående understrukit
nödvändigheten av en industriell expansion med hänsyn lill bytesbalans, full
sysselsättning och ekonomisk tillväxt. I det sammanhanget kan erinras om den
syn som ligger bakom vår företagsbeskattning, där liberala regler för
avskrivningar och företagsbeskattning kombineras med en hög beskattning av
utdelningar, aktievlnsler och förmögenheter. Denna utformning av beskattningen
har gjorts för all erhålla utvecklingsdugliga och konsoliderade företag med
god lönebelal-ningsförmåga. En sådan väg har bedömts ge de bästa möjligheterna
att upprätthålla en hög sysselsättning. Beslående risker för arbetslöshet har
på goda grunder ansetts utgöra del allvarligaste hotet mot en jämnare inkomstfördelning.
Att tveka inför att söka främja ökade industriinvesteringar vore all äventyra
den långsiktiga inkomstfördelningspolitiken, eftersom alternativet eljest kan
bli av belalnlngsbalanssvårlgheler framkallade problem med sysselsättningen.
Här
förs sålunda frågorna rörande de grundläggande målen för vår interna ekonomiska
politik på elt avgörande sätt In i bilden. Som jag tidigare starkt betonat är
återställandet av balans i utrikesbelalningarna en
Prop. 1971:115 34
förutsättning
för all vi skall kunna realisera dessa mål och specielll då målen beträffande
full sysselsättning och jämnare inkomstfördelning. Elt starkt beaktande av del
samband mellan sysselsättning och inkomstfördelning som jag nyss berörde har
präglat de ekonomiskt-poUtiska sttä-vandena. Jag kan därvid nämna den vidgning
och differentiering av sysselsätlningsmålet som skett vad beträffar
handikappade och äldre samt den ökade uppmärksamhet som ägnats åt att söka ge
de gifta kvinnorna mer likvärdiga möjligheter till förvärvsarbete. Ell fortsatt
intensifierat arbete i denna riktnmg ser jag som ell självklart grundinslag i
de kommande årens politik. Förutom att vidgade sysselsättningsmöjligheter utgör
den effektivaste formen för inkomstfördelningssträvandena för ifrågavarande
grupper medverkar de lill alt bland dessa skapa en större känsla av samhörighet
och aktivt deltagande i samhällslivet. Genomgående bör för övrigl i arbetet
för olika eftersatta grupper eftersträvas all ge aktuella ålgärder en
utformning som bidrar till atl bryta individernas isolering. Att skapa vidgade
möjligheter alt aktivt delta i olika samhällsfunktioner är en betydelsefull
uppgift och en viktig del i en jämlikhels- och Inkomslfördelningspolitik.
I
långtidsutredningen redovisas vissa undersökningar rörande inkomstfördelningens
förändringar under 1950- och 60-lalen. Av dessa framgår vilken betydelse en
vidgad sysselsättning har för en utjämning av inkomstförhållandena i samhället.
Särskilt de gifta kvinnornas ökade förvärvsverksamhet har sålunda därvid hafl
markerade effekter. Elt annat drag i utvecklingen som kan noteras är den
betydande utjämning av inkomslförhållandena mellan pensionärsgrupperna och
övriga inkomsttagare som följt av de förbättrade pensionsförmånerna. Då
ATP-pensio-nerna börjar utgå i större omfattning blir detta än mer
framträdande. Bland inkomsttagare i yrkesverksam ålder har i fråga om inkomst
före skall någon mer märkbar utjämning inte skett. Skatterna har dock medverkat
tUl en påtaglig sådan förändring även för de nämnda grupperna. Med den
inriktning lönerörelserna getts under senare år i förening med progressiviteten
i skalleskalorna finns skäl räkna med en fortsatt utveckling mol jämnare
inkomster i samhället.
I
vissa remissyttranden har inkomslfördelningsfrågorna uppmärksammals. En
svårighet när del gäller inkomstfördelningen är alt målen om jämnare
inkomstfördelning och ökad jämlikhet Inte kan preciseras i former som gör atl
resultaten av strävandena för deras realiserande kan fångas in i
sammanfattande, mera exakta mått. Målen kan endasl anges som den färdriktning i
storl som skall gälla för alla skilda delar av politiken. Viktigt är givetvis
då atl i olika enskilda punkter söka beakta och klargöra effekterna av de
politiska åtgärderna. Våra kunskaper i dessa hänseenden är bristfälliga.
Insatser har gjorts för all skapa elt bättre underlag för alt bedöma dessa
frågor, bl. a. inom ramen för låginkomstutredningen. Ytterligare insatser på
della område bör komma till slånd.
Prop. 1971:115 35
Sysselsättnings-
och inkomstfördelningsmålen har som jag tidigare berört efterhand vidgats och
fåll fler dimensioner. Regionalpolitiken kan sägas utgöra en sammanfallande
beteckning för de intensifierade strävandena all eliminera sysselsättnings-
och inkomstolikheler mellan olika regioner i landet. Den geografiska
fördelningen av befolkning och produktion har i accelererad takt förskjutits i
riktning mot vissa expansiva regioner. Sammanslagningar och nedläggningar av
jordbruk och rationaliseringar av skogsbruket med en åtföljande förskjutning
meUan glesbygd och tätare befolkade regioner kommer alt fortsätta under åren
framöver I ungefär samma takt som tidigare. Del skede synes dock vara förbi då
denna utveckling var det dominerande draget i strukturomvandlingen för landet i
dess helhet. I stället torde strukturomvandlingen präglas av koncentrationen av
industri- och handelsförelag, något som kommer atl negativt påverka
utvecklingen i mindre och medelstora orter.
Långtidsutredningens
kalkyler tyder på att en ytterligare skärpning av de regionala obalanserna kan
undvikas endast genom fortsalla kraftfulla regionalpolitiska insatser. För
Norrlands del spelar ännu avgången från jord- och skogsbruk en väsentlig roll.
Om inga nya sysselsättningsskapande åtgärder insätts beräknas antalet
arbetstillfällen i Norrland minska med 10 000 å 15 000 under 1970-lalels första
hälft. För industrins del förutses däremot en mer gynnsam regional utveckling
med en kraftig sysselsättningsminskning i storstadsområdena och en viss ökning
i Norrland. En totalt sett fortsatt skärpning av de regionala obalanserna
framstår av flera skäl som oacceptabel och del är mol denna bakgrund som den
precisering och utökning av reglonalpoUllken som skett under senare år bör ses.
Målet
för samhällets regionalpolitik är att bättre balans skall erhållas mellan
landels regioner såväl i ekonomiskt som i socialt och kulturellt avseende.
Olika typer av balansproblem uppträder i skilda regiontyper varför olika former
av åtgärder erfordras. Del framstår sålunda som en alltmer väsentlig uppgift
för regionalpolitiken att söka avleda expansionen I storstadsområdena
samtidigt som utvecklingen i andra regionalpoUtiskt betydelsefulla orter
stimuleras. Åtgärderna får inle inskränka sig lill alt enbart omfatta
industrin. Den snabbi expanderande servicesektorn måste också inkluderas. Etl
väsentligt steg i denna riktning har tagits i och med den nyligen framlagda
propositionen om ulflyllning av viss statlig verksamhet till etl begränsat
antal tillväxtcenlra i landels övriga delar. Regionalpolitiken omfattar vidare
en strävan att lösa de speciella problem som hör samman med avfolkningen i
glesbygderna. Regionalpolitiska åtgärder lorde härvidlag inle ensamma förslå
utan även andra medel av bl. a. socialpolitisk natur måste till.
Samhällets
ambitioner alt trygga sysselsättningen i landets regioner har successivt vidgats
och allt fler instrument har kommit till användning. Under 1960-talels senare
hälft har genom regionalpolitiken 8 400
Prop. 1971:115 36
nya
arbetstillfällen skapats i stödområdet. Ytterligare 4 000 arbetstillfällen
beräknas tillkomma i takt med all industrins investeringar fullföljs. Del
utbyggda lokaliseringsstödet är alltjämt del dominerande instrumentet. Vid
sidan härav har användningen av investeringsfonderna i lokaliseringspolitiskt
syfte kommit att spela en betydelsefull roll som etableringsstimulans. Under
de senaste åren har också de regionala skillnaderna i sysselsättning
utjämnats. För flera områden kvarstår dock långsiktiga sysselsättningsproblem.
De resurser som kommer alt finnas tillgängliga all sällas in är dock
begränsade. Med hänsyn härtill och lill nödvändigheten att ge goda
ulvecklingsbellngelser måste insatserna koncentreras lill elt begränsat anlal
orter.
Etl
omfattande arbete har under senare år pågått med all kartlägga behovet av mera
långsiktiga åtgärder i olika ortslyper. I en första etapp länsplanering 1967
har bl. a. prognoser för befolknings- och näringslivets utveckling inom
landels kommunblock utarbetats. I ell nästa, nu pågående, skede har Kungl.
Maj:l uppdragit åt länsstyrelserna alt försöksvis utarbeta konkreta
regionalpolitiska program. Dessa, som går under namnet Länsprogram 1970, skall
la upp tre huvudtyper av ålgärder. För del första skall anges vilka
sysselsätlningspoUliska ålgärder som bör vidtas i de kommunblock lill vilka de
regionalpolitiska insatserna koncentreras. För del andra skall ålgärder, främst
av socialpolitisk natur, redovisas för de områden där de regionalpolitiska
åtgärderna visat sig OtiUräckliga. Slutligen skall redovisas hur
investeringarna inom den offentliga sektorn bör fördelas regionall. Länsprogram
1970 skall bl. a. utgöra underlag för ell landsomfattande regionalt program som
avses föreläggas riksdagen 1972.
Utjämning
av sysselsättning och inkomster mellan grupper och regioner är primära mål för
den ekonomiska politiken. Strävandena i denna riktning måste gå hand i hand med
en politik som syftar till att vidga resursutrymmel. Vi har höga ambitioner
atl förbättra socialpolitiken, hälso- och sjukvården saml all starkt öka
utbildning och andra aktiviteter inom den offentliga sektorn. Från de enskilda
hushållens sida gör sig starka önskningar om standardhöjningar gällande. En
förbättring av speciellt låginkomsttagarnas situation framstår därvid som
angelägen. En gemensam strävan är vidare all i ökad utsträckning söka bistå
utvecklingsländerna. Alla dessa olika anspråk kan inle tillgodoses ulan en
fortsatt snabb tillväxt i ekonomin. Eftersom jag i samband med produktivitetsfrågorna
berört olika ålgärder som är aktuella för all främja en utveckling i denna
riktning, skaU jag här endasl la upp några kompletterande frågor.
1
den typ av öppen ekonomi som gäller i vårt fall är våra möjligheter alt själva
forma lillväxlprocessen begränsade. Starka impulser som är styrande för teknisk
utveckling, strukturförändringar och produktval förs in i ekonomin utifrån. All
avslänga oss från dessa inflytelser och
Prop.
1971:115 37
kontakter
vore en orealistisk och på sikt ogynnsam väg. Den nödvändiga anpassningen till
ändrade yttre förhållanden är dock i flera fall förenade med olika svårigheter.
I
vår arbetsmarknads-, närings- och socialpolitik har vi byggt ut instrument för
att underlätta och mildra denna anpassning. En strävan att kontinuerligt utöka
och förbättra dessa instrument måste prägla politiken framöver. Särskild
uppmärksamhet måste därvid ägnas ålgärder ägnade all vidga och förslärka de
enskilda medborgarnas möjligheter alt della i och påverka beslut som rör hans
arbete och allmänna levnadsvillkor. En utökad demokrati och medinflytande i
arbetslivet är grundläggande riktmärken för della arbete. I en aktiv politik
för dessa syften måste även ingå ålgärder för alt förbättra den inre och yttre
mUjön på arbetsplatserna. Reformer på arbetslivets område framstår över huvud
tagel som en av de viktigaste arbetsuppgifterna under de kommande åren, inle
bara för statsmakterna ulan även för organisationerna på arbetsmarknaden.
Inle
minst från ungdomens sida har ell växande motstånd mol industriarbete kunnat
noteras under senare år. Uppenbart är atl ell flertal olika faktorer här spelar
in. Lönerelationer, skillnader i sociala förmåner och anställningstrygghet,
skillnader i arbetsmiljö samt hälso- och olycksfallsrisker, graden av
personlig frihet i arbetet är faktorer som tillmäts en allt större betydelse
vid valel av anställning. En avgörande betydelse måste tillmätas det
förhållandet att den snabba expansionen av utbildningsväsendet i förening med
en allmänt hög efterfrågan av arbetskraft har gett de ungdomar som nu slutar
skolan väsentligt större reella valmöjligheter än vad de tidigare hade.
Som
jag tidigare framhållit är del av största betydelse all industrin kan öka sin
produktion i snabb takt. Av delta följer all del är angelägel att dess
expansion inte hindras av brist på arbetskraft. I viss utsträckning har denna
brist kunnat läckas genom invandring. Della har lett till atl andelen utländsk
arbetskraft är särskUt hög inom de delar av industrin som är minst attraktiva
för den svenska arbetskraften. En lösning av della slag kan knappast vara
acceptabel, eftersom den såväl försvårar invandrarnas anpassning och deras
accepterande i det svenska samhället som medverkar till alt bevara rådande
skillnader mellan olika arbeten. På längre sikt blir problemet om
arbetsvillkoren inom industrin en för samhälle och företag avgörande fråga, där
en tillfredsställande utveckling bestämmer om industrin framgångsrikt skall
kunna konkurrera om arbetskraften.
All
motverka och återställa de skadeverkningar på den yttre miljön som uppslår i
lillväxlprocessen har blivit en allt viktigare uppgift. I långtidsutredningen
redovisas de investeringar i miljövårdande syfte som på vissa områden planeras
under första hälften av 1970-talel. Betydande ytterligare insatser skulle
behövas för alt komma lill rätta med
3
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115
Prop. 1971:115 38
mUjöproblemen.
Del har inle varit möjligt för långtidsutredningen all belysa frågan rörande
avvägningen mellan miljökvalitet och miljökostnader. Inför de stora resurskrav
som kommer all ställas på detla område är del synnerligen angelägel all della problem
får en klarare belysning för all därigenom erhålla en bättre ledning vid den
prioritering av olika insatser som är avgörande för hur framgångsrikt
bekämpningen av mU-jöförslörlngen blir. Uppmärksamhet måste även i det
sammanhanget ägnas valel av miljöpolitiska medel varvid inle minst viktigt är
all detla val bestäms med hänsyn lill de incitament som därigenom skapas för
all inrikta konsumtion och produktion mot "mUjövänliga" produkter och
framställningssätt. Likartade problem gäller för det vikliga arbetet med alt
utforma den fysiska riksplaneringen. Jämsides med den karlläggning av
tillgängliga resurser och av de anspråk som ställs på olika områden från skilda
håll undersöks även i riksplaneringsarbelel vilka medel som är bäst lämpade för
atl påverka lokaliseringen av produktionsenheter som medför starka
skadeverkningar på miljön.
Strävandena att realisera
olika mål och att tillgodose skilda angelägna behov I ekonomin kommer på grund
av del knappa resursutrymme som finns att disponera under de närmaste åren att
ställa eflerfrågepollllken inför svåra uppgifter. Viktigt är att de stora
spänningarna mellan efterfrågan och tillgång inle utlöses I internt betingade
prisslegringstenden-ser. De internationella prisstegringarna har under senare
år på ell olyckligt sätt ökat i storlek. Ell genomslag på den svenska
prisnivån har Inte kunnat förhindras, vilket förorsakat stora olägenheter.
Någon försämring av vårt internationella konkurrensläge synes dock denna
utveckling inte ha inneburit. Hur utvecklingen framdeles kan bli
internalionelll sett kan inle bedömas. Även om inga säkrare tecken kan anföras
finns det skäl hysa förhoppningar atl prisstegringstaklen långsiktigt skall
dämpas. Vilken utvecklingen än blir kvarstår kravet all utforma den ekonomiska
politiken så att prisstegringar, större än i våra konkurrentländer kan
undvikas.
Avvägningsproblem.
För atl belysa awägningsproblemen har långtidsutredningen angett några olika
alternativ för utvecklingen 19701973. Även om jag funnit skäl förorda all
lidpunkten för en eftersträvad balans i utrikesbelalningarna skjuts fram tiU
något eUer några år efter 1973 ger dessa alternativ en riklig illustration även
av de problem som föreligger i etl sådani perspektiv. I alla de olika
alternativen har investeringsökningen förutsatts vara densamma. Variationerna
i alternativen berör resursfördelningen mellan privat och offentUg konsumtion
och kan sägas representera några ytterlighetsfall, då i ett fall den
erforderliga återhållsamheten läggs på den förstnämnda sektorn och I etl annat
alternativ på den sistnämnda.
Prop. 1971:115 39
I
remissyttrandena är det etl ganska genomgående drag all vederbörande instans
förordat det högre resursutrymmel för det område som den har närmast beröring
med och vars behov och problem den har störst kännedom om.
Beaktas
de resurskrav som ell återställande av balans i utrikesbetalningarna ställer
skulle den årliga resursökning som under 5-årsperloden kan disponeras för
inhemska ändamål uppgå tUl omkring 3,5 % per år. Därvid gäller dock all
tillväxten skulle bli något lägre under de första åren för att i motsvarande
mån ligga högre under senare delen av perloden. I min diskussion av hur della
resursutrymme lämpligen kan användas följer jag långtidsutredningens
framställningssätt och tar först upp inveslerlngsfrågorna oberoende av om de
hänför sig lill privat eller offentlig sektor.
Enligl
långtidsutredningens kalkyler skulle investeringskvolen framdeles bli
oförändrad eller något sjunkande. Detta skulle innebära en delvis ny situation
då denna kvot under efterkrigstiden närmast stigit ända fram till de sista åren
av 1960-talet. Omsvängningen sammanhänger enligt långtidsutredningen med alt
man förutser en lugnare investeringsökning inom offentlig sektor och inom
bostadsbyggandet. Endast i några fall har denna bedömning mött invändningar
bland remissinstanserna. För egen del håller jag det för troligt att den
relativa investeringsökningen inom den offentliga sektom inte blir lika stark
som tidigare. Genom atl dessa investeringar inom exempelvis skol- och
sjukvårdsområdet stegrats så snabbt och nu nått en så hög nivå kan stora
tillskott till kapitalstocken erhållas med förhållandevis begränsade årliga
ökningar. Försiktighet i utbyggnaden är för övrigl motiverad med hänsyn till
alt investeringama där huvudsakligen ej är sådana som ersätter arbetskraft utan
kräver ökad personal.
Vad
bostadsbyggandet beträffar så gäller målet om en nybyggnation av 1 milj.
lägenheter under 10-årsperioden fram tiU 1974/75. Med den nivå som byggandet nu
nått torde målet kunna realiseras med i stort sett oförändrad
investeringsaktivitet. Att i förväg mer exakt precisera bostadsbyggandets
omfattning är inte möjUgt med hänsyn tUl konjunkturförändringar och till hur
snabbt man kan bedriva saneringsverksamheten. Med beaktande av det uppsatta
målet bör den långsiktiga inriktningen dock vara all investeringarna på della
område bör hållas på ungefär den nivå de nu nått.
Jag
har tidigare betonat nödvändigheten av att förstärka industrins
produktionskapacitet och att därför söka uppnå en ökad investeringsaktivitet
inom detla område. Läggs därtill de betydande investeringsbehov som finns inom
jord- och skogsbruk, handel, samfärdsel etc. bedömer jag den av
långtidsutredningen förutsatta ökningen av investeringarna inle för högt
tilllagen. Orealistiskt är måhända inte alt räkna med en långsiktigt oförändrad
total investeringskvot i den svenska ekonomin.
Prop. 1971:115 40
De
med en fortsatt hög realkapitalbildning förbundna frågorna rörande sparandets
utveckling har också berörts i långtidsutredningen. Minskningen av det privata
sparandet i företag och hushåll och ökningen av sparmedel inom i första hand
AP-fonden reser många olika problem rörande kanaliseruigen av spar- och
kapitalströmmarna. Frågor av denna karaktär utreds av 1968 års
kapitalmarknadsutredning. Några remissinstanser har särskilt uppehållit sig vid
det minskade hushållssparandet och framhållit angelägenheten av att söka
stunulera delta. Jag har vid flera tillfällen understrukit sparandels avgörande
roll för den framtida välståndsökningen men samtidigt även måst konstalera
svårigheterna atl finna effektiva vägar för en sådan stimulans. Sedan långt
tillbaka har vi sökt främja ett sparande via lönsparande och i fjol tUlämpades
ett särskilt premiesparande för återbetalda preUminärskallemedel. lag har för
avsikt att utifrån erfarenheterna från dessa ålgärder återkomma i senare
sammanhang med förslag syftande lill alt stimulera och fånga in elt nysparande.
Någon
sifferprecisering av en lämplig ökningstakt för offentlig och privat konsumtion
kan inle göras. Jag finner dock att inget av de illustrerande alternativen
helt kan anges som en riktpunkt för den ekonomiska politiken.
Åtstramningskravet kan inle ensidigt läggas på den ena eller andra sidan ulan
måste fördelas med hänsyn till de förhållanden som kommer atl gälla under olika
år.
Utrymmet
är särsldlt för de närmaste åren ganska begränsat. I årets budgetförslag har en
stark återhåUsamhet med utgiftsökningar eftersträvats. Del är dock inte
möjligt alt genomföra drastiska uppbromsningar och en viss ökning av den
statliga konsumtionen är all räkna med för de närmaste åren. Samtidigt
fortsätter den relativt snabba slegrmgen av konamunal konsumtion, om än i något
lugnare takt än tidigare. Delta gör alt den privata konsumtionen inle kan öka
så mycket. I och för sig kan det vara naturUgt att konsumtionsökningen blir
begränsad under år då en standardhöjning las ut i form av
arbetstidsförkortning. Ä andra sidan skulle det med hänsyn till en eftersträvad
utjämning av inkomsterna vara önskvärt med ett större utrymme för att
spänningarna på arbets- och lönemarknaden inte skall bli för besvärande. En
fortsatt stark återhållsamhet med offentliga utgifter är motiverad även för
kommande budgetår, om det skaU vara möjligt att bereda ett ej alltför begränsat
utrymme för privat konsumtion.
Den
kommunala utgiftsutvecklingen är därvid elt speciellt problem. Betydande
ökningar förutses framöver. Medel att med snabb verkan påverka denna
utveckling finns inte. En stor del av utgiflsöfcningamä sammanhänger med
beslut av regering och riksdag. I finansplanen förordade jag därför atl alla
centrala beslut som har kostnadskonsekvenser för kommunema noggrant prövas
också med hänsyn till sina finansierings-
Prop. 1971:115 41
ocb
skattekonsekvenser på kommunsidan. Utgiftsutvecklingen på längre sikt inger
oro, vilket ställer även kommunerna inför kravet alt med största omsorg pröva
och handlägga anspråken på nya utgifter. Utgifts-perspektiven ger även ökad
aktualitet åt problemet efler vilka vägar man kan förbättra möjligheterna alt
tiUgodose de stora behoven av olika offentliga tjänster. En sida av della
spörsmål utgörs av en noggrann prövning av alla de rationaliserings- och
koslnadsbesparingsmöjligheter som kan finnas inom oUka offentliga
verksamhetsområden. Skilda undersökningar och ålgärder pågår sedan länge för
all söka höja produktivitet och effektivitet i offentlig förvallning. All nå
väsentliga resultat av dessa strävanden är en förutsättning för all planer och
ambitioner inom de olika arbetsområdena skall kunna realiseras.
De
awägningsproblem och målkonflikter som aktualiserats av långtidsutredningen
har på vissa håll tolkats så alt den svenska ekonomin skulle vara svag och
brista i vitalitet och utvecklingskraft. Av de studier rörande skilda frågor
som ingår i långtidsutredningen finns Ingel som bekräftar en sådan
föreställning. Tvärtom framstår ulvecklingsförutsätt-ningarna i olika avseenden
som gynnsamma vid såväl en historisk som inlernalionell jämförelse. Della
gäller exempelvis i fråga om arbetskraftens yrkesskicklighet och
utbildningsnivå, produktivilelsslegringarnas storlek, byggnads- och
maskinkapitalels modernitet och kvalitet samt om förelagens villighet och
förmåga alt föra in nya metoder och varor.
Våra
problem framöver hänger således inle samman med svagheter i ekonomins
effektivitet utan är all söka i de krav och ambitioner som finns. Som jag
redovisat i det föregående gör sig stora anspråk gällande på angelägna
utbyggnader inom offentlig sektor och på en höjd standard för de enskilda
hushållen. Vi önskar komma till rätta med problem på regionalpolitikens och
miljövårdens områden. En jämnare inkomstfördelning inom landet och ökad hjälp
till utvecklingsländerna är önskemål vars realiserande vi sätter högt. Alla
dessa anspråk vill vi snabbi tillgodose. De höga ambitionerna får de
tillgängliga resurserna alt framstå som besvärande otillräckliga.
Denna
erinran om var våra problem är alt finna innebär inget förord för alt söka
dämpa kraven och ambitionerna. Högt ställda förväntningar är en bidragande
kraft i arbetet för atl vidga och förbättra förutsättningarna för en
utveckling mot elt bättre samhälle. Insikten om problemens art och
svårighetsgrad ger dock en bättre grund för atl i samverkan och enighet nå
deras lösning.
Frop. 1971:115 42
SÄRSKILDA FRÅGOR
Totalbudgetens
utgiftsanslag budgetåren 1970/71 och 1971/72
I
slatsverksproposillonen beräknade jag tolalbudgelens utgifter, exkl.
förändringarna av reservalionsmedelsbehållningarna och i dispositionen av
rörliga krediter, lill ca 47 400 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Häri ingick
de i prop. 1971: 2 upptagna anslagen på tiUäggsstat, om vilka riksdagen
sedermera har beslutat. Till utgången av mars 1971 har härutöver begärts och i
vissa fall fallats beslut om anslag på lilläggsslat med elt sammanlagt belopp
av 451 milj. kr. Bland större anslag kan nämnas 270 milj. kr. under
försvarsdepartementet till reglering av prisstegringar.
Riksrevisionsverket
har med skrivelse den 2 april 1971 överlämnat en approximativ beräkning av
budgetutfallet för innevarande budgetår (bilaga 4). Beräkningama bygger på
uppgifter som riksrevisionsverket inhämtat från myndigheterna. Enligt
beräkningen skulle tolalbudgelens utgifler exkl. förändringar i behållningarna
på reservations- och investeringsanslag och i dispositionen av rörliga
krediter uppgå till 48 713 milj. kr. under innevarande budgetår. Verkets
beräkning i denna del kan jag ansluta mig till.
För
budgetåret 1971/72 upptogs de totala statsutgifterna, exkl. förändringar i
reservationsmedelsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, i
statsverkspropositionen lill 51 425 milj. kr. I propositioner vilka förelagts
årets riksdag före den 1 april 1971 och riksdagsbeslut fram till nämnda dag har
upptagils anslag som innebär en utgiftsökning med 193 mUj. kr. Bland större
anslagsökningar kan nämnas 125 milj. kr. till folkpensioner.
Medelsbehovet
för täckande av underskottet på riksgäldsfonden beräknas efter
diskonlosänkningen den 18 mars 1971 bli 20 milj. kr. lägre än vad som angavs i
statsverkspropositionen.
Jag
har låtit upprätta en specifikation av anslagsförändringar i förhållande till
statsverkspropositionen per den 31 mars 1971 (bUaga 7).
På
grundval av dessa uppgifter beräknar jag ulgiflsanslagen på tolalbudgelen för
budgetåret 1971/72 till 51 598 mUj. kr., vilket är 173 milj. kr. mera än i
statsverkspropositionen. Förslag och beslut efter den 31 mars 1971 som påverkar
riksstalen torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.
Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1971/72, m. m.
Anslagen
llll avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1971/72 var i årets
stalsverksproposilion i viss omfattning upptagna med beräknade belopp, beroende
på atl motsvarande investeringsanslag inle
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 7. Beräknade
förändringar i anslagsbehållningarna budgetåren 1970/71 och 1971/72. Milj. kr.
(Ökning -1-, minskning )
opaginerad Kontrollera mot PDF
Driftbudgeten
(exkl. avskrivningar) Kapitalbudgeten
Summa
Anslags-behåll-
Beräknad förändring 30.6.7030.6.71
Beräknad förändring 30.6.7130.6.72
30.6.70
Stv.-prop. 1971
Myndigheterna
Dep.ch.
Stv.-prop 1971
Dep.ch.
3 158 993
4151
- 250 -250
-241 - 1
-242
- 200 -200
- 100
- 100
-200
-100 -250
-350
opaginerad Kontrollera mot PDF
begärts
definitivt. Jag får nu anmäla de definitiva anslagsförslagen, vilka
överensstämmer med de preliminära.
Under
statens allmänna fastighetsfond beräknades i statsverkspropositionen för
byggnadsarbeten vid universiteten m. m. 140 milj. kr. I prop. 1971: 35 har
definitivt begärts samma belopp som angetts i statsverkspropositionen, varför
avskrivningsanslagel bör föras upp med oförändrat 70 milj. kr.
Under
fonden för låneunderstöd har anslaget lill pressens lånefond definitivt
begärts (prop. 1971: 27) med samma belopp som angetts i statsverkspropositionen
och avskrivningsanslaget bör därför las upp med 3 750 000 kr.
Beräkning
av anslagsbehållningarnas utveckling
I
årets slatsverksproposition beräknades medelsbehållningarna på reservations-
och investeringsanslag minska med 250 milj. kr. under budgetåret 1970/71. Riksrevisionsverket
har sedermera inhämtat uppgifter rörande myndigheternas bedömning av
anslagsbehållningarnas utveckling. En sammanfattning härav liksom min egen
bedömning återges i tabell 7. I sin beräkning av budgetutfallet har
riksrevisionsverket bedömt att anslagsbehållningarna kommer atl minska med ca
250 milj. kr. För egen del räknar jag med en förbrukning av anslagsbehållningar
på avrundat 200 milj. kr.
För
budgetåret 1971/72 förutsåg jag i statsverkspropositionen en förbrukning av
reservationsmedel med 200 milj. kr. Jag räknade därvid med en mmskning av
anslagsbehållningarna för myndigheterna inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde på ca 150 milj. kr.
I
prop. 1971: 64 har chefen för industridepartementet anmält att medel kommer att
begäras under budgetåret 1971/72 för ell lokaliseringspolitiskt motiverat
tillskott till Norrbottens Järnverk AB. Eftersom
Prop. 1971:115 44
deima
utgift redan nu kan förutses finner jag del befogat att av detta skäl
kalkylmässigt räkna upp reservalionsmedelsförbrukningen med ca 130 milj. kr.
Härigenom korrigeras den underskattning av de totala statsutgifterna som
annars skulle ske. Mol bakgrund härav beräknar jag atl de totala
anslagsbehåUningarna kommer all minska med i runda tal 350 milj. kr. under
nästa budgetår.
Beräkning
av dispositionen av rörliga krediter
Budgetutfallet
och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av
rörliga krediter hos riksgäldskonlorel, vUka enligt riksdagens beslut ställts
lill förfogande för vissa myndigheter och bolag. I statsverkspropositionen
antogs del disponerade beloppet av rörliga krediter komma att minska med 550
milj. kr. under budgetåret 1970/71. Jag bedömer del nu som sannolikt all
minskningen stannar vid ca 500 milj. kr.
För
budgetåret 1971/72 räknade jag i statsverkspropositionen med en ökning av de
ianspråktagna beloppen med 100 milj. kr. Det finns nu skäl all något revidera
denna prognos. Jag räknar således med en ökning av de ianspråktagna beloppen
med 200 milj. kr. under nästa budgetår.
Totalbudgetens
inkomster budgetåren 1970/71 och 1971/72 samt investeringsplan för budgetåret
1971/72
Riksrevisionsverket
har med särskilda skrivelser den 2 april 1971 lämnat bl. a. en beräkning av
utfallet av budgetens inkomster under budgetåret 1970/71 samt en förnyad
inkomstberäkning för budgetåret 1971/72. För en närmare redogörelse för
beräkningarna får jag hänvisa lill verkets skrivelser (bilagorna 4 och 5).
Avgörande
för beräkningen av slalsinkomslemas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutveckUngen
i samhället under prognosperioden. Riksrevisionsverket har i sina beräkningar
utgått från ett anlagande om alt lönesumman ökar med 9 % under år 1971 och med
7 % under år 1972. De beräkningar av statsinkomsternas utveckling som jag redovisade
i statsverkspropositionen grundades på antagandet om alt lö-nesiuiunan under år
1971 skulle öka med 9 %. För år 1972 antogs i statsverkspropositionen en ökning
med 6 %. Som jag tidigare redovisat finner jag ingen anledning alt nu frångå
min bedömning i finansplanen beträffande löneutvecklingen under innevarande år.
För år 1972 kan jag ansluta mig tUl riksrevisionsvcrkets anlagande.
Beträffande
aktiebolagens laxerade inkomster har riksrevisionsverket antagit att dessa
minskar med 10 % under år 1970 och ökar med 5 %
Tabell
8. Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1969/701971/72 (Milj. kr.)
1969/70
1970/71
1971/72
Förändring
från
Utfall
Stv.-prop.
. Ny be-
Stv.-prop,
. Ny be-
utfall
ny ber.
1971
räkning
1971
räkning
1969/70 tUlny beräkn. 1970/71
1970/71 tUlny beräkn. 1971/72
Skatt på
mkomst och
förmögenhet
m. m.
17 048
19 200
18 900
18 800
19 500
-1- 1852
+ 600
AutomobUskattemedel
3 044
3 200
3 210
3 343
3 343
-1- 166
-1- 133
Allmän
arbetsgivaravgift
698
1 255
1245
1915
1905
-1- 547
-1- 660
Tullmedel
1046
1 130
1070
1 110
1060
-h 24
- 10
Mervärdeskatt
6 741
8 820
8 900
12 100
12 200
-1-2 159
-1-3 300
Övriga
tullar och acciser
6 368
6 870
6 833
7 525
7 403
-1- 465
-f 570
Statens
affärsverksfonder
525
697
538
716
671
+ 13
-1- 133
Övriga
inkomster på drift-
budgeten
3 418
4 037
4 053
4 334
4 477
-1- 635
-1- 424
Beräknad
övrig finansiermg
1 516
1 542
1538
1676
1701
+ 22
-t- 163
Sununa
40 404
46 751
46 287
51519
52 260
-f5 883
-t-5 973
under
år 1971. Verkels bedömning grundar sig på en under mars månad genomförd enkät
lill elt anlal större bolag.
Med
utgångspunkt från de angivna förutsältningarna har riksrevisionsverket
beräknat inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. tiU
18 900 milj. kr. för budgetåret 1970/71 vUket är 300 milj. kr. mindre än vad
som angavs i årets stalsverksproposilion. För budgetåret 1971/72 beräknas
inkomsterna under titeln till 19 500 milj. kr. vilket är 700 milj. kr. mer än
vad som upptogs i statsverkspropositionen. Dessa förändringar i förhållande
till slalsverksproposllionen beror som jag tidigare redovisat till största
delen på alt skalt på retroaktiva löneökningar beräknas inflyta först under
budgetåret 1971/72. De totala statsinkomsterna beräknas av riksrevisionsverket
för budgetåret 1970/71 till 46 287 milj. kr. vilket är 464 milj. kr. mindre än
vad som beräknades i statsverkspropositionen. För budgetåret 1971/72 beräknas
de samlade statsinkomsterna av riksrevisionsverket till 52 303 milj. kr.,
vilket är 784 milj. kr. mer än vad som beräknades i statsverkspropositionen.
Beräkningen
av inkomsterna på inkomslskatlelileln baseras vidare på förutsättningen om
oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminär skalt för
budgetåret 1971/72. Enligl förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt
skall varje år beslämmas med vilka procenttal av grundbeloppen den statiiga
inkomstskatten skall ingå i preliminärskalten för kommande budgetår. Procenttalet
för den första hälften av budgetåret 1971/72 skall vara delsamma som under
innevarande budgetårs se-
Tabell 9.
Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1971/72
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fond
Investerings-
Finansiering anslag
Avskrivnmg
Övriga kapi-
inom fon- talmedel
dema inom
fondema
Avskrivning
Inveslerings-
från drift- bemyndi-
budgeten gande
opaginerad Kontrollera mot PDF
I.
Affärsverksfondema
2 141702 000 1353 400 000
18 502
000
11.
Statens
allmänna
fastighetsfond
375 703 000
46 082 000
5 000
000
III.
Försvarets
fastig-
hetsfond
220 799 000
25 115 000
26 000
000
IV.
Statens
ullånmgs-
fonder
4 071502 000
_
v.
Fonden
för låneun-
derstöd
382 502 000
_
51 675
000
VII.
Fonden
för förlag
till
statsverket
37 000 000
40 000
000
IX.
Diverse
kapital-
fonder
95 756 000
92 406 000
250 000
Summa kr
7 324 964 000 1517 003 000
141
427 000
23 866 000 745 934000
136 477 000 188144 000
150 525 000 19 159 000
797 450 000 3 274 052
000
31083 000 299 744 000
- - 3 000 000
357 000 2 743 000
1139
758 000 4 526 776 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avgår
kapitalåterbetalning: Oreglerade kapitalmedelsförluster Övrig
kapltalålerbetalning
Länemedel
1 000 000 42 758 000
4 483 018 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
nare
hälft. I förordningen (1970: 260) om storleken av statlig inkomstskatt som
ingår i preliminär skatt för budgetåret 1970/71 har delta procenttal satts
till 100 för budgetåret 1970/71. För tiden den 1 juliden 31 december 1971 blir
alltså uttagsprocenlen densamma. Jag föreslår alt uttagsprocenlen även för
liden den 1 januariden 30 juni 1972 fastställs tiU 100.
I
detta sammanhang vill jag ta upp frågan om slopandet av invesleringsavglften
för oprioriterade byggnadsarbeten. Bestämmelserna återfinns i den av riksdagen
antagna förordningen (1970: 99) om investeringsavgifl för vissa
byggnadsarbeten. Avgiften skall enligt förordningen utgå på byggnadsarbeten som
igångsätts fram lill utgången av juli månad 1971. Som jag tidigare anfört
möjliggör arbetsmarknadslägel att skyldigheten alt erlägga avgift kan upphöra
i fråga om byggnadsarbeten som sätts igång efter maj månads utgång. Förslag lUl
ändring i förordningen har upprättats inom finansdepartementet (bil. 10).
Riksrevisionsverket har i sin Inkomstberäkning upptagit inkomsttiteln
investeringsavgift till 5 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och till 1 milj. kr.
för budgetåret 1971/72. Med hänsyn till all vissa slutregleringar av
preliminärt debiterade avgifter lorde bli aktuella anser jag att inkomsttiteln
kan upptas med av verket förordade belopp för budgetåret 1971/72 trots atl
avgiften upphör något tidigare än som avselts.
Prop. 1971:115 47
I
del följande redovisar jag de inkomsllitiar där jag i förekommande fall
efler samråd med berörda departementschefer funnit skäl all frångå
riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsterna.
Mot
bakgrund av vad jag anfört i prop. 1971: 73 beräknar jag inkomsten under
titeln särskilda varuskatter till 375 milj. kr. under budgetåret 1971/72,
vilket är 10 milj. kr. mindre än verkets beräkning.
Med
hänvisning lill vad chefen för socialdepartementet anmält i särskilda
propositioner (prop. 1971: 22 och 23) beräknar jag för budgetåret 1971/72
inkomsterna under titlarna bidrag till riksförsäkringsverket och
försäkringsrådet och inkomster vid arbetsmedicinska institutei till 9 650 000
kr. resp. 660 000 kr., vilket är 1 150 000 kr. resp. 160 000 kr. mera än enligt
riksrevislonsverkels beräkning. Därjämte bör en ny inkomsttitel benämnd bidrag
lill arbetarskyddsverkets och arbetsmedicinska institutels verksamhet tas upp.
Denna titel avser den del av inkomsterna från arbetarskyddsavgiflen som enligt
prop. 1971: 22 skall hänföras till riksstalens inkomstsida. Titeln bör för
budgetåret 1971/72 föras upp med 7,5 milj. kr. Vidare förordar jag med
hänvisning liU vad chefen för socialdepartementet anfört i prop. 1971: 49 all
en ny inkomsttitel benämnd inkomster i samband med viss utbildning av handikappade
förs upp under rubriken uppbörd i statens verksamhet. Titeln bör för budgetåret
1971/72 tas upp med 1,3 milj. kr.
Beträffande
inkomsterna på kapilalbudgeten beräknar jag efter samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet avskrivningsmedlen för budgetåret 1971/72 inom
televerkets fond till 661,6 milj. kr., vilket är 43,1 milj. kr. mindre än vad
riksrevisionsverket beräknat.
Totalt
innebär de av mig förordade avvikelserna en nedräkning av tolalbudgelens
inkomster med 42 990 000 kr. för budgetåret 1971/72 i förhållande till
riksrevisionsverkets förslag. Tolalbudgelens inkomster skulle därmed enligt de
förnyade inkomslberäknmgarna uppgå lill 46 287 milj. kr. för budgetåret 1970/71
och lill 52 260 milj. kr. under budgetåret 1971/72, vilket är 464 milj. kr.
mindre resp. 741 milj. kr. mer än vad som angavs i statsverkspropositionen.
Förändringarna
beträffande inkomstskatteliteln innebär en nedräkning i förhåUande lill del i
statsverkspropositionen angivna beloppet med 300 milj. kr. för budgetåret
1970/71. Bland övriga större förändringar under innevarande budgetår kan nämnas
en uppräkning av inkomsterna av mervärdeskatt med 80 milj. kr. samt en
nedräkning av inkomsterna från affärsverksfonderna med ca 160 milj. kr. För
budgetåret 1971/72 kan noteras uppräkningar i förhållande lill beräkningarna i
statsverkspropositionen av inkomsterna på titlarna skall på inkomst och förmögenhet
m. m. (700 milj. kr.), mervärdeskatt (100 milj. kr.) samt inkomst av myntning
och justering (111 milj. kr.)
Min
beräkning av de enskilda inkomsttitlarna på driftbudgeten för budgetåret
1971/72 framgår av specifikation i bilaga 6.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
10. Totalbudgeten budgetåren 1969/701971/72
(MUj.
kr.)
1969/70
1970/71
1971/72
Förändring från
Utfall
Stv.-prop
. Ny be-
Stv.-prop
. Ny be-
utfall;
ny ber.
1971
räkning
1971
räkning
1969/70 till
ny ber. 1970/71
1970/71 tUl
ny ber. 1971/72
Inkomster
40 404
46
751
46287
51119
52 260
+ 5 883
+ 5 973
varav:
inkomster på drift-
budgeten
38 887
45 209
44 749
49 844
50 559
+ 5 862
+ 5 810
övrig finansiering
1 516
1 542
1 538
1676
1701
+ 22 ;
,.
-1- 163
Utgifter
44 221
48 009
48
413
51725
52148
+ 4192
+ 3 735
varav:
driftbudgeten (exkl.
förändr. i behåUningar
på reservationsanslag)
37 584
40 664
41014
44 125
44 273
+ 3 430
+ 3 259
investeringsanslag
5 722
7 645
7 699
7 300
7 325
+ 1977
- 374
förändring i anslags-
behäUningar
740
250
200
200
350
- 540
+ 150
förändring 1 dispositio-
nen av rörliga krediter
175
- 550
- 500
100
200
- 675
+ 700
Totalbudgetsaldo
-3 817
-
1258
-
2126
-206
+ 112
+ 1691
4- 2 238
Jag
har i det föregående redogjort för förändringarna i förhållande till
statsverkspropositionen i fråga om begärda investeringsanslag för budgetåret
1971/72. De begärda investeringsanslagen uppgår nu till 7 325 milj. kr. De för
finansiering av dessa investeringar beräknade avskrivningsmedlen som bör
anvisas på driftbudgeten uppgår till 1 140 milj. kr. De medel som inom resp.
kapitalfond är tillgängliga för finansiering av investeringarna, dvs.
avskrivningsmedel och övriga kapilalmedel Inom fonderna, beräknar jag till 1
658 milj. kr. På grundval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena lill 4
527 milj. kr., vilket är samma belopp som upptogs i statsverkspropositionen.
Kapilalbudgelens utgifter och dessas finansiering framgår av tabell 9.
Jag
har låtit upprätta förslag lill investeringsplan och investeringssla-ler för
budgetåret 1971/72 med specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena
(bilaga 8).
Beräkning
av totalbudgeten för budgetåren 1970/71 och 1971/72
Med
beaktande av vad jag anfört i det föregående beräknar jag tolalbudgelen för
budgetåren 1970/71 och 1971/72 enligl tabell 10.
Beräkningama
pekar på ell underskott i tolalbudgelen på ca 2 130
Prop. 1971:115 49
milj.
kr. för budgetåret 1970/71 och ett överskoll på ca 110 milj. kr. för budgetåret
1971/72. Underskottet för budgetåret 1970/71 är ca 870 mUj. kr. större än del
som angavs i finansplanen. För budgetåret 1971/72 beräknades tidigare ell
underskott på ca 200 milj. kr. Del bör emellerlid påpekas alt i dessa belopp
inle Inryms effekterna av löneökningar för de statsanställda för åren 1971 och
1972.
Till
stalsrådsprotokollel i della ärende lorde få fogas som
Bilaga 1: Reviderad
nationalbudget för år 1971
Bilaga 2:
Långtidsbudget för perioden 1971/721975/76
Bilaga 3: 1970 års
långtidsutredning och remissinstanserna
Bilaga
4: Riksrevislonsverkels approximativa beräkning rörande budgetutfallet för
1970/71
Bilaga
5: Riksrevislonsverkels förnyade inkomstberäkning för budgetåret 1971/72
Bilaga
6: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72
Bilaga
7: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande lUl statsverkspropositionen
för budgetåret 1971/72
Bilaga
8: Förslag till investeringsplan och invesleringsslater för budgetåret 1971/72
BUaga
9: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1971/72 sedan
statsverkspropositionen
Bilaga
10: Förslag lill förordning om ändring i förordningen (1970: 99) om
investeringsavgifl för vissa byggnadsarbeten
HEMSTÄLLAN
Under
åberopande av vad jag har anfört hemsläller jag, all Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen all
1) antaga förslag till förordning om ändring i förordningen (1970: 99) om
investeringsavgifl för vissa byggnadsarbeten,
2) godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som jag
har förordat i del föregående,
3) lill Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1971/ 72
anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Statens
allmänna fastighetsfond
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten
vid universiteten m. m. 70 000 000
Prop. 1971:115 50
Fonden
för låneunderstöd
Finansdepartementet:
Pressens
lånefond 3 750 000
4) godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehåUningarna för
budgetåret 1971/72,
5) godkänna min beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter
för budgetåret 1971/72,
6) besluta alt statlig inkomstskall för skatlskyldig, som avses i 10 § 1
mom. förordningen (1947: 576) om slallig inkomstskatt, skall för budgetåret
1971/72 ingå i preliminär skatt med 100 "/o av grundbeloppet,
7) godkänna min beräkning av driftbudgetens inkomster för budgetåret
1971/72 enligl den vid della protokoll fogade specifikationen,
8) godkänna förslagel llll investeringsplan och Investeringsslater för
budgetåret 1971/72,
9) på kapilalbudgeten beräkna den mol investeringsplanen svarande
inkomsttiteln Lånemedel till 4 483 018 000 kr.
Med
bifall lill vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen all llll riksdagen skall
avlålas proposition av den lydelse bUaga lill detla protokoll ulvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
710233 MARCUS BOKTR. STHLM IW
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reviderad nationalbudget för år 1971
Bilaga 1
Prop. 1971:115
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971
Bilaga
1
REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1971
Inledning
Den
reviderade nationalbudgeten för 1971 som härmed läggs fram är utarbetad Inom
finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering och
konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits från
fackdeparlement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådel
hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens utformning
och bedömningar.
Kapitlen
III, Utrikeshandeln saml VII, Investeringarna och IX, Kre-dilmarknaden
har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även
sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i kapitel IV och
i huvudsak avsnitten om de disponibla inkomsterna och den privata konsumtionen
i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1971
med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet
uttryckligen åberopas vilar på finansdepartementels sekretariat för
ekonomisk planering där arbetet med nationalbudgeten letts av tf
planeringschefen Lars Lindberger.
1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 1.
Prop. 1971:115
I.
Sammanfattande översikt
Bilden
av den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1970 är i stora drag tämligen
oförändrad jämfört med den preliminära nationalbudgeten. I vissa hänseenden har
likväl de mera fullständiga uppgifter som nu före-liger föranlett revideringar
av betydelse. Huvudintrycket av stark tillväxt i produktion och efterfrågan
kvarstår, samtidigt som del omslag som inträffade i den ekonomiska utvecklingen
under andra halvåret 1970 framträder med ökad klarhet. Den totala produktionens
tillväxt uppskattas nu liU 4,8 "/o, vilket innebär en uppjustering med
inemot en halv procentenhet. Jämfört med närmast föregående år beräknas
tillväxten sålunda ha avtagit med drygt en halv procentenhet. Alternativa beräkningar
som utgår från produklionssldan mot eljest från användningssidan visar
dock fortfarande på närmast oförändrad tillväxt som nu anges tUl ca 5,5
"/o. Sysselsättningens volym i arbetade limmar beräknas ha stigit med 2
"/o 19691970. Della lyder aUtjämt på atl produktivitetstillväxten varit
förhållandevis låg och svagare än närmast föregående år.
Under det alt den totala
produktionens tillväxt sålunda justerats uppåt framstår tillväxten för den
slutliga inhemska efterfrågan dvs. bortsett från lagerförändringar som
ännu något mera dämpad. Den beräknas nu till 2,9 '/o, vilket är nästan 2
procentenheter lägre än för bmltonalionalproduklen. Den nedjustering som skett
avser i huvudsak den privata konsumtionen, vars tillväxt nu beräknas lill Inle
fullt 3 "/o i volym. Utfallet ligger därmed klart under vad som fömtsattes
i de preliminära nalionalräkenskapskalkylerna men stämmer tämligen väl överens
med de anlaganden som vid sidan härav gjordes i den preliminära
nationalbudgeten. Konsumlionslillväxlen för fjärde kvartalet 1970 beräknas
sålunda trots den förestående momshöjningen ha stannat vid 3,3 o/o jämfört med
fjärde kvartalet 1969. Hushållssparandels utveckling ter sig trots detla
svagare än vad som förutsattes i den slutliga bedömningen i den preliminära
nationalbudgeten. Detla sammanhänger främst därmed att lönesummans tillväxt
blivit lägre än vad som tidigare beräknats. Löneglidningen för andra grupper
än industriarbetare synes nämligen ha varit överskattad. Hushållens beräknade
skatteinbetalningar har däremot reviderats i motsatt riktning. De disponibla
inkomsternas tillväxt har sålunda nedjusterats såväl nominellt som realt i
det sistnämnda hänseendet till 2,7 "/o. Sparkvoten förefaller under
sådana omständigheter ha håUits oförändrad 19691970.
I
fråga om investeringarna har bilden förändrats såtillvida att den beräknade
nedgången blivit mindre markerad för byggnadsinvesteringarna
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 3
i
allmänhet och bosladslnvesteringarna i synnerhet, medan i stället uppgången
ler sig mera blygsam för maskininvesleringarna. Nedgången för
byggnadsinvesteringarna totalt beräknas sålunda stanna vid 0,4 "/o och
uppgången för maskininvesleringarna vid 3 "/o, vilket för samtliga investeringar
ger en volymökning med oförändrat 1,0 "/o. Industrins investeringar
beräknas ha stigit med 6 »/o och bostadsinvesteringama ha sjunkit med 2,5
"/o. Antalet inflyltningsfärdiga lägenheter 1970 blev nära 110 000 eller
800 fler än närmast föregående år.
Den
offentliga konsumtionens expansionstakt har enligt de beräkningar som nu
föreligger bibehållits. Tillväxten anges sålunda till 5,8 »/o 19691970.
Sammanlagt för offentlig konsumtion och investeringar samt bostadsbyggande
framträder alltjämt en klar dämpning men en mindre markerad sådan från 4,5
«/o i tillväxt 19681969 till 3,5 »/o 19691970.
Lagerinvesteringama
framstår alltjämt som det mest dynamiska inslaget i den totala inhemska
efterfrågans utveckling 19691970. Den beräknade tillväxten för dessa
investeringar har ytterligare markerats sedan den preliminära nationalbudgeten.
Detla har emellerlid skett därigenom all den uppskattade nivån för
lagerinvesteringama har sänkts för 1969, medan den bibehållits för 1970. För
handelns lagerinvesteringar 1970 har en nedjustering skett, medan däremot
tillväxten av industrins lager och speciellt av dess färdigvamlager blivit
betydligt större än vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten. Även vad
gäller halvårsfördelningen av lagerinvesteringarna har bilden delvis
förändrats. Ökningen första halvåret 1970 i förhållande till motsvarande halvår
1969 framstår alltjämt som synnerligen stark men dock klart lägre än vad som
preliminärt beräknades. Den uppskattas nu till 3,6 "/o av bruttonationalprodukten
första halvåret 1969. Avsaktningen i utveckling mellan andra halvåren är
fortfarande slående men det rör sig likväl enligt de reviderade kalkylerna om
en ökning av lagerinvesteringarna motsvarande 1,0 "/o av
bruttonationalprodukten.
Under
del atl omslaget i lagerlnvesleringarnas utveckling i någon mån avdramallserats
har i stället omslaget i utrikesbalansen vilket säkerligen inträffat under
verksamt inflytande av lagerutvecklingen kommit all framträda desto mera
påtagligt. Efler elt rekordartat underskott första halvåret om drygt 1 700
milj. kr. har andra halvårets bytesbalans visat ell obetydligt överskott. I
handelsbalansen följdes etl underskott om 1 460 milj. kr. första halvåret av
ell överskott om 360 milj. kr. andra halvåret. För hela årel 1970 redovisas
sålunda underskott i bytesbalansen med 1 640 milj. kr., i handelsbalansen om
1 100 milj. kr. Om man jämför med prognoserna i den reviderade nationalbudgeten
för 1970 ligger de faktiska underskotten 850 respektive 550 milj. kr. högre och
detla kan förmodas stå i samband därmed alt lagerinvesteringarnas tillväxt
klart underskattades. I fråga om handelsbalansen innebar emel-
Prop. 1971:115 4
lertid
utvecklingen kring årsskiftet en snabb aktivering och redan för den
12-månadersperiod som utlöpte i januari 1971 var handelsunderskotlet nere under
den nivå ca 500 milj. kr. som i den reviderade prognosen hade angivils för
kalenderåret 1970. För bytesbalansen var avståndet mellan prognos och utfall
några hundra milj. kr. större, främst beroende på alt den extraordinärt starka
ökningen av neltoförbrukningen av resevalutor inte var förutsedd.
De
underskott som nu redovisas i handels- och bytesbalanserna 1970 är drygt 250
milj. kr. lägre än enligt de preliminära uppskattningarna. Exporten har nämligen,
såväl i volym som värde, i högre grad än importen överträffat de preliminära
ulfallskalkylerna. Exporlvolymens ökning har sålunda uppjusterats med en dryg
procentenhet lill 10 "/o och importvolymens tillväxt med knappt en halv
procentenhet lill 9,5 »/o. Tendensen lill svag förbättring av terms of trade
har framträtt ännu något tydligare. För 19691970 redovisas sålunda en positiv
förskjutning i bylesvillkoren om drygt en halv procentenhet motsvarande ca 100
milj. kr.
Vid
sidan av bytesbalansen har även kapitaltransaktionerna fått elt ur
belalnlngssynpunkt mera positivt ulfall än vad som preliminärt beräknades. De
synliga kapitalrörelserna visar sålunda etl neltoinflöde om drygt 1 150 milj.
kr. medan restpostens positiva värde, som däremot nedjusterats något, anges
till knappt 900 milj. kr. Valutareserven steg under loppet av 1970 med knappt
400 milj. kr. och bankernas utiandsställning förstärktes med drygt 600 milj.
kr.
Internt
kom den förändring som Inträdde i den ekonomiska balansen under loppet av 1970
främst till ullryck på arbetsmarknaden och möjligen även i prisutvecklingen.
Samtidigt som industriproduktionen fortsatte all sliga och exporten i huvudsak
bibehöll sin starka expansionskraft visade efterfrågan på arbetskraft
uttryckt i antal lediga platser en förhållandevis snabb nedgång fr. o. m.
andra kvaralel. För arbetslösheten framträdde en svagt stigande tendens. Del
är emellerlid ovisst i vad mån det förändrade arbetsmarknadslägel kan ha hunnit
atl återverka på inkomstutveckUngen under 1970. Den IroUga löneglidningen
19691970 har för samtiiga löntagare nedjusterats från 4 »/o till 3 »/o, men
för industriarbetare kvarstår aUtjämt det höga lönegUdningslalel 70/0.
Konsumentpriserna
som fram lill oktober 1970 stigit med 7 »/o under 12 månader har därefter ökat
obetydligt, om man bortser från inverkan av höjda indirekta skatter. Från
oktober 1970 till mars 1971 visar kon-siunenlprlsindex en uppgång med 4,8 »/o,
men avräknas effekterna av såväl skattehöjningarna som en årlig justering av bosladsposlen
per december har prisökningen i övrigt uppgått lill högst några tiondels procent.
Omslaget i prisulvecknlngen har ägt rum under inverkan av det all-
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 5
manna
prisstoppet som trädde i kraft i oktober. Hur prisutvecklingen i annat fall
skulle ha tett sig är svårt all bedöma. Troligt är dock atl en viss dämpning av
prisstegringstaklen skulle ha inträffat oavsett prisstoppet, närmast under
inverkan av den avsaktning som skett såväl i import-prisernas stegringstakt som
i utvecklingen av hushållens efterfrågan.
De
utvecklingstendenser som kännetecknade den ekonomiska utvecklingen under
senare delen av 1970 har i huvudsak satt sin prägel på Sveriges ekonomi även
under första kvartalet 1971. Avsaktnlngstendenserna har emellerlid accentuerats
och industriproduktionen som alltjämt var stigande under fjärde kvartalet 1970
förefaller all ha stagnerat under första kvartalet 1971. Arbetslösheten som var
svagt stigande under andra halvåret 1970 har visat en mera markerad uppgång
motsvarande drygt en halv procentenhet av arbetskraften under början av
1971. Samtidigt har efterfrågan på arbetskraft fortsatt all avla sådan den återspeglas
i antalet lediga platser. Utvecklingen på arbetsmarknaden tyder på en dämpning
av den totala efterfrågan som främst kan förmodas härröra från utvecklingen av
lagerinvesleringar och privat konsumtion. Exporten har däremot fortsatt atl
stiga kraftigt till skillnad från importen och handelsbalansen har stärkts
avsevärt.
InternationeUt
har den ekonomiska utvecklingen under de första månaderna av 1971 inle skiljl
sig nämnvärt från de bedömningar som gjordes i den preliminära
nationalbudgeten för 1971. Möjligen har uppgången i Storbritannien och Förenta
staterna gått trögare än väntat samtidigt som avmattningstendenserna i
Västtyskland varit mera påtagliga än vad som förutsågs. Avgörande för
bedömningen av den inlernalionella konjunkturutvecklingen 1971 synes mol denna
bakgrund alltjämt vara dels hur markerad den begynnande expansionen i Förenta
staterna kan tänkas bli, dels vilken grad av varaktighet och styrka som kan
komma all känneteckna de nuvarande dämpningslendenserna i Västeuropa.
I
huvudsak sldljer sig inle den bedömning av den ekonomiska utvecklingen i
Förenta staterna som nu är möjlig alt göra från den som redovisades i den
preliminära nationalbudgeten. Tillgängliga konjunkturindikatorer lyder på atl
ell uppsving efler stagnationen 1970 nu är omedelbart föreslående. Frågan
gäller snarast med vilken styrka uppgången kommer all göra sig gällande. Här
har fömtsatts all effekten av de expansiva kredit- och finanspolitiska åtgärder
som vidlagils inle med full styrka kommer all framträda förrän senare under
1971 och alt den lo-tala produktionens tillväxt för hela årel kommer atl stanna
vid 3 »/o.
Bedömningen
av konjunktumtvecklingen i Västeuropa under 1971 ler sig mera osäker. Med
undantag för Storbritannien och möjligen även Frankrike och Italien synes
efterfrågetrycket vara på yäg alt lätta i Västeuropa. För flera länders del är
del svårt att för närvarande avgöra huruvida en mera varaktig dämpning av
produktionstillväxten eller en-
Prop.
1971:115 6
bart
en tUlfällig avsaktning är förestående. Myckel talar alltjämt för att
utvecklingen i Västtyskland blir av central betydelse för konjunkturläget i
Västeuropa under återstoden av 1971.
Även om trycket på den
västtyska produktionsapparaten har börjat vika har den slutliga efterfrågan
hittUls förblivit stark. Den totala efterfrågan har dock lättat avsevärt sedan
mitten av 1970, främst genom en påtaglig nedgång av lagerinvesteringarna och en
minskad exporttillväxt. Jämfört med lägel vid tillkomsten av den preliminära
nationalbudgeten har de tillgängliga konjunkturindikalorerna tenderat atl mera
peka i avsaklande riktning. Detta gäller bl. a. industriproduktionen och orderingången
till investeringsvamsektorn. Ä andra sidan är orderstockarna alltjämt stora och
den privata konsumtionseflerfrågan synes vara fortsalt stark. Olika
utvecklingsalternativ kan under sådana omständigheter förefalla tänkbara. Här
liksom i den prelUninära nationalbudgeten har valts att räkna med ett
förhållandevis expansivt alternativ, varvid huvudvikten lagts vid den
pådrivande effekt som de kraftiga löneökningarna lorde få. Även del faktum atl
den slutliga efterfrågan såvitt nu kan bedömas inle visat mera påtagliga tecken
till alt vika har tillmätts en viss vikt. Av väsentUg betydelse för den
västeuropeiska konjunkturbilden är givetvis hur länge de nuvarande
avsaktnlngstendenserna i Västtyskland kommer alt hålla i sig. Om dessa i
huvudsak kan förklaras av en pågående lageranpassning ökar sannolikheten av
atl ett omslag i riktning mol snabbare expansion kan inträffa före utgången av
1971.
De skäl som sålunda
anförts talar för alt konjunkturavmattningen i Västeuropa kan väntas bli
relativt svag och förhållandevis kortvarig. Tidpunkten för ett konjunkturomslag
blir emellerlid även med dessa förutsättningar svår alt precisera. Del är inte
uteslutet alt elt mera påtagligt omslag kan komma att dröja en bil in på 1972.
Denna bedömning av den
inlernalionella konjunkturutvecklingen har varit en av utgångspunkterna för den
reviderade exportprognos för 1971 som utarbetats av konjunkturinstitutet.
Totala exporten exklusive fartyg beräknas sålunda öka med 8,5 "/o i volym
under 1971, vUket är närmare 1,5 "/o mindre än 1970. För hela exporten
väntas en något mindre ökning eller med 8 "/o 1971 jämfört med av
konjunkturinstitutet beräknade 9,5 "/o för 1970. De lägre tillväxttalen
för den totala exporten förklaras av en svagare utveckling av
fartygsleveransernas volym.
Volymutvecklingen för
råvaror väntas bli något starkare under 1971 än 1970. Trävaror, massa, papper
och malm samt övriga råvaror, vUka ökade med 0,5 "/o i volym under 1970,
väntas stiga med ca 5,5 "/o 1971 trots en viss förväntad minskning för
trävaror och en lägre ökning för massa och papper än föregående år. Elt
kraftigt omslag förutses för malm och livsmedel efter den nedgång, som
inträffade 1970 lill följd av LKAB-konflikten respektive det svaga
skördeutfallet 1969.
Exporten
av färdigvaror beräknas totalt öka långsammare 1971 än
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 7
1970
eller realt med ca 11,5 «/o mol 18,8 »/o. Denna relativa nedgång förklaras i
allt väsentligt av den försvagade inlernalionella efterfrågeutvecklingen. En
inlernalionell konjunkturavmattning brukar inverka ogynnsamt på exporten av
investeringsvaror som svarar för en relativt stor andel av den svenska
färdigvaruexporten. A andra sidan medför en försvagning av den inhemska
efterfrågan en ökad exportkapacilel, vilket i linje med erfarenheterna från
föregående konjunkturavmattning väntas medföra ökade marknadsandelar för denna
varuexport. Ökningstakten för verksladsprodukler exklusive fartyg beräknas liU
12,5 0/0 och för gruppen övriga varor till 8 "/o. Exporten av järn och
stål väntas sliga med 11 o/o. För livsmedel och gruppen övriga metaller väntas
också en ökning, vilket innebär ell omslag jämfört med 1970.
Farlygsleve-ranserna beräknas minska med 1,5 o/o.
I
värde beräknas exporten totalt sliga med 12 o/o mol 8 o/o i volym.
Prisulsiklerna för 1971 ler sig nu något gynnsammare än i slutet av
1970. För totala exporten
fömtses en prisuppgång med drygt 3,5 o/o
19701971, vilket dock är endasl knappt hälften av den uppgång som
inträffade under 1970. De mest betydande prisökningarna väntas för
verksladsprodukler, massa och malm. Prisfallet under 1970 för järn och
stål synes ha hejdats. Prissänkningar väntas för gruppen övriga metaller
och livsmedel.
Den med hänsyn lill värdeutvecklingen
något mer optimistiska bild som nu tecknats av exportulsikterna för 1971
jämfört med den preliminära bedömningen i slutet av 1970 grundas på de
exportenkäler för verksläder saml järn- och stålverk, som gjorts under första
kvartalet
1971. Av dessa framgår
all orderingång och orderbehållning särskilt
inom verkstadsindustrin bedömts som förhållandevis hög för andra halv
året 1970. Däremot har förekommit vikande orderingång i vissa andra
branscher särskilt pappersindustrin under samma period.
Del privata näringslivels
investeringar i byggnader och maskiner väntas öka med 7 o/o från 1970 lill
1971. För industrins del förutses en volymökning med 8 "/o totalt, varav
7,5 "/o för maskininvesteringar och 9 o/o för byggnadsinvesteringar. Dessa
förväntade ulfall för 1971 har grundals på statistiska centralbyråns sedvanliga
investeringsenkät i februari. De investeringsplaner, som där kommit till
ullryck, har med slöd av tidigare erfarenheter justerats upp något. Hänsyn har
härvid även tagils lill alt det införda invesleringsavdraget kan antas medföra
stimulerande effekter, som inle hunnit komma till ullryck i enkäluppgiflerna.
Till grund för prognosen har vidare legat antaganden om successivt lättad
kredilmarknad och om ökad leveranskapacllet på bygg- och
inves-leringsvammarknaderna. Jämfört med de redovisade planerna i
novem-berenkälen 1970 har industrin justerat upp sina planer kraftigt på maskinsidan
medan dessa är i stort sett oförändrat låga på byggnadssidan. På branschnivå
pekar investeringsutvecklingen på kraftigt ökade inves-
Prop.1971:115 8
lerlngar i verkstadsindustrin (nästan dubbelt så hög nivå
1971 som 1968). För järn- och stålverken väntas fortsalt stark ökning även
under 1971. Även massa- och pappersindustrin väntas öka sina investeringar i en
omfattning som ligger över genomsnittet för industrin som helhet. För industrin
i övrigt väntas en fortsalt minskad investeringsnivå under 1971. Handelns
investeringar beräknas minska med 5 o/o 1971, vilket innebär ett omslag från
1970, då de ökade med 4,5 o/o.
Lagerinvesteringarna väntas under 1971 uppgå endasl till
drygt 1/3 av volymen under 1970 eller tUl drygt 1 600 milj. kr. jämfört med ca
4 600 milj. kr. Lageruppbyggnaden av råvaror, halvfabrikat och varor i arbete
beräknas minska med nästan 75 o/o. Huvuddelen av denna nedgång väntas falla på
verkstadsindustrin, järn- och metallverken saml träindustrin. För industrins
färdigvaror kalkyleras med en lageruppbyggnad som uppgår till endast ca 50 o/o
av 1970 års. Del är främst verkstadsindustrin saml järn- och metallverken som
bedöms orsaka denna nedgång. För näringslivels totala realkapitalbUdning
sker, inberäknat denna lagerutveckUng, en nedgång med 13 o/o 19701971 atl
jämföra med en uppgång på 21,2 o/o 19691970.
De StatUga investeringarna väntas öka med 3,5 o/o
19701971, vilket är en något lägre ökningstakt än 19691970. Enligl en enkät
från februari väntas en obetydlig ökning av affärsverkens byggnadsinvesteringar
under 1971 eller med 0,5 o/o jämfört med 1,5 o/o 1970. Detta är en påtaglig
nedrevidering av de planer som uttrycktes i novemberenkäten 1970 och som
redovisades i den preliminära nationalbudgeten. De statliga myndigheternas
byggnadsinvesteringar förutses bli ungefär oförändrade under 1971 jämfört med
1970. Stor osäkerhet vidlåder emellerlid denna bedömning, eftersom dels vissa
aktuella uppgifter saknas på grund av arbetsmarknadskonflikten, dels även
därför att volymen beredskapsarbeten under 1971 är oviss. Den har emellerlid
förutsatts bli oförändrad i förhållande lill 1970. De statliga
maskininvesleringarna väntas också öka, men i något lägre takt än 1970.
Sammanfattningsvis ligger endast drygt 1/10 av den totala investeringsökningen
på de statliga myndigheterna. Återstoden faller på affärsverken och de statliga
aktiebolagen.
Kommunernas investeringar beräknas öka med 3,5 o/o
19701971 mol en ökning med 1 o/o 19691970. För byggnadsinvesteringarna väntas
ett omslag från en nedgång 1970 med 0,5 "/o lill en uppgång 1971 med 3,5
o/o. Till grund för denna reviderade kalkyl har lagts en definitiv bearbetning
av novemberenkälen 1970 någon sedvanlig februarienkäl har i år inte gått all
ulföra på grund av arbetsmarknadskonflikten inom den kommunala förvaltningen;
en anledning till alt kommunberäkningarna blir något osäkra. Vidare har räknats
med en viss lättnad på finansieringssidan och med ett gott resursutrymme. För
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1971 9
maskininvesleringarna väntas en betydligt lägre
ökningstakt 19701971 än 19691970 eller med 5 o/o mot 12 o/o.
För bostadsbyggandet räknas med en igångsättning av ca 100
000 lägenheter samt en nedgång av investeringsvolymen med 4 "/o 1970
1971. Härvid har förutsatts alt tyngdpunkten av igångsättningen ligger något
tidigare under året än vad som antogs i den preUminära nationalbudgeten. I
övrigt har antagils en viss ytterligare förkortning av byggnadstiderna för
påbörjade flerfamiljshus på grund av den dämpade aktiviteten i byggsektorn. För
1971 års igångsättning har räknats med oförändrade lägenhelsylor jämfört med
1970. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter väntas bU ungefär 3 500 färre än
1970 och uppgå till ca 106 000.
Den totala
fasta investeringsvolymen väntas stiga med ca 3,5 o/o 1970 1971.
Byggnadsinvesteringarna ökar väsentUgt långsammare än maskininvesteringarna,
eUer med 0,4 o/o mot 8,7 o/o för de senare. Inberäknal lager visar
beräkningarna emellertid på en total investerings-minskning med 6 o/o
19701971.
Beträffande
inkomster, priser och konsumtion framläggs följande kalkyler. Den totala
lönesumman väntas sliga i något lägre takt än mellan 1969 och 1970 eller med 9
o/o. En utgångspunkt är härvid all sysselsäll-ningsvolymen fömtses avla något
19701971. För de enskUda företagarnas inkomster väntas en minskning med 3,3
o/o, främst till följd av prisregleringen, vUkel innebär etl omslag jämfört med
19691970. Totalt beräknas faklorinkomslerna sliga med drygt 7,5 o/o jämfört
med en ökning med drygt 10,5 "/o 19691970. TUlväxten i de disponibla inkomsterna
blir emellertid 9,5 o/o mol 8,4 o/o 1969-1970. Anledningen härtiU är all
hushållens nelloinbelalning lill del offentliga, främst llll följd av
skaltereformen, beräknas minska med ca 0,5 "/o 19701971 mot all ha ökat
med 22,4 o/o 19691970.
Vid
bedömningen av prisutsikterna för 1971 har en utgångspunkt varit atl
arbetsgivarnas kostnad per timme i genomsnitt för samtiiga ansläUda inom de
prissatta sektorerna av samhällsekonomin frånsett den allmänna
arbetsgivaravgiften antas stiga i en takt som Inle mera väsentligt skiljer sig
från ökningen närmast föregående år. En annan och jämfört med bedömningen vid
slutet av 1970 reviderad utgångspunkt har varit alt den nu förlängda prisregleringen
kommer att fördröja sedvanliga konsekvensprisslegringar till följd av höjda
lönekostnader inom pris-sällningsområden, som är skyddade från Internationell
konkurrens. Enligt den prisprognos som sålunda utarbetats kan
konsumenlprisnivån under loppet av 1971 antas stiga med 6,8 o/o. I denna
uppgång är inberäknad en till 3,2 o/o uppgående effekt av mervärdeskallens
höjning den 1 januari 1971. Mellan genomsnillslägena för kalenderåren 1970 och
1971 kan den troliga förändringen väntas bli något högre eller 7,4 o/o.i
' 1 denna prognos beaktas mle den prissänkande effekten av
diskonlosänkningen 22 april 1971.
It Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 1.
Prop.
1971:115 10
Vid
den förutsatta prisuppgången 1971 kan de reala disponibla inkomsterna beräknas
öka med 1,8 o/o rnol 2,7 »/o 19691970. Jämfört med den preliminära bedömningen
i slutet av 1970 innebär delta en uppjustering främst mollverad av den
förändring av prisulsiklerna som delvis föranletls av alt prisregleringen
förlängts.
Den
privata konsumtionen inklusive turislnetlol har i volym beräknats öka med 2,0
o/o 19701971 mol 2,7 o/o 19691970. De realt disponibla inkomsterna beräknas
öka i ungefär samma takt; prognosen utgår sålunda från en i del närmaste
oförändrad sparkvot för 1971. En starkare konsumlionsökning, särskUl under
första halvåret 1971, hade framstått som trolig inte minst med hänsyn lill
skattereformens inkomst-omfördelande och därmed totalt sett sannolikt
konsumtionshöjande effekt om inle en viss negativ rekyleffekl från
lidlgarelagd konsumtion under fjärde kvartalet 1970 i samband med förestående
höjningar av den indirekta beskattningen ingått bland förutsättningarna.
Osäkerhet om utgången av avtalsförhandlingarna är en annan faktor, som bedömts
inverka negativt på konsumtionseflerfrågan. Vidare gäller atl kredit-marknaden
för hushållens del anlagils förbli stram under 1971.
Den
offentliga konsumtionen väntas öka med 4,2 "/o i volym, varav den
kommunala med 5,5 o/o och den statUga med 2,2 o/o. Beräkningen av den kommunala
konsumtionen 1971 utgår dock från de planer, som kommunerna redovisade under
senhösten 1970 någon sedvanlig februarienkät har på grund av
arbetsmarknadskonflikten inom den kommunala förvaltningen inle gått alt
utföra. Bedömningen av del kommunala området är därför något osäker.
Sammanlagt
innebär detta all. den totala efterfrågevolymens lillväxl 19701971 väntas
uppgå tiU 1,9 o/o mot 5,8 o/o 19691970. Denna lägre lillväxl förklaras i
första hand av de kraftigt minskade lagerinvesteringama och av en lägre
tillväxt för den privata konsumtionseflerfrågan.
Med
ledning av den förväntade efterfrågans tillväxt kan importvolymen beräknas
stiga med 1,5 o/q 19701971.
Delta innebär en väsentligt lägre uppgång än 19691970, då ökningen var 9,5
0/0. Prognosen ligger lägre även i förhållande lill bedömningen i den
preliminära nationalbudgeten, där en ökning med 3,5 0/0 förutsågs för 1971. En
avsevärt svagare imporlutveckling väntas för de flesta varugrupper med undanlag
för investeringsvaror. För konsumtionsvaror räknas med en imporlökning om 3,5
0/0, vUkel utgör endast drygt hälften av uppgången under 1970. Det är främst
personbiisimporten som väntas minska. För investeringsvaror väntas en ökning
med 9 0/0, vilket är en nästan lika stor ökning som under 1970. Del är här
främst den väl hävdade mhemska in-vesleringseflerfrågan på maskinsidan, som
väntas medföra ökad import. Däremot har den dämpade Inhemska
produktionstillväxten och neddragningen av lagerinvesteringama till följd all
importen av insatsvaror slagnerar helt under 1971.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 11
Handelsbalansen
beräknas visa ell överskoll på ca 1 100 milj. kr. för 1971, vilket är en
förbättring med ungefär 2 200 milj. kr. från 1970. Bakom denna avsevärda
omsvängning ligger en väl hävdad exportutveckling (8 o/o ökning 1971 mol 10
o/o 1970) och framför allt en uppbromsad ökning av importvolymen (1,5 o/o
ökning 1971 mot 9,5 o/o 1970). "Terms of trade" beräknas bli något
försämrade: Importprisema väntas sliga i genomsnitt med ca 4 o/o, främst till
följd av stigande priser på bränslen och verksladsprodukler. Exportpriserna
förutses däremot genomsnittligt stiga i något lägre takt. Nettot av tjänster
och transfereringar beräknas uppvisa ell underskott på drygt 1 000 milj. kr.,
vilket är ca 500 milj. kr. mer än under 1970. Anledningar till denna utveckling
är främst en fortsatt ökning av det negativa lurislsaldol vari synes ingå
även en icke obetydlig del privata remlssor saml en fortsalt tillväxt av
del likaledes negativa transfereringsnettot. Bytesbalansen inklusive
korrlgerlngsposl och Iransfereringsnello kommer enligt dessa beräkningar se
tabell 3 i kapitel III alt förslärkas med drygt 1 700 milj. kr. 19701971,
vilket innebär etl överskoll på ca 100 milj. kr. för 1971 jämfört med ell
underskoll på ca 1 600 milj. kr. 1970.
Denna beräkning av
utrikeshandelns utveckling ger tillsammans med de angivna förändringarna i
försörjningsbalansens övriga delposter lill resultat all
bruttonationalproduktens tillväxt 19701971 beräknas bli 2 o/o. Bland de
kalkyler som leder fram till detla ingår konjunkturinstitutets reviderade
prognoser för den privata konsumtionen och för det privata näringslivets
investeringar i byggnader, maskiner och lager.
Dessa beräkningar visar
onekligen på en kraftig dämpning av nationalproduktens tillväxt 19701971
jämfört med närmast föregående år, då ökningen var nära 5 o/o. Bortsett från
lagerförändringar väntas emellerlid den s. k. slutliga inhemska efterfrågans
tillväxt tämligen oförändrat hållas vid knappt 3 o/o. Det är i stället den
dramatiska omsvängningen av lagerlnvesleringarnas Inverkan som förklarar all
en myckel kraftig avsaktning av den totala efterfrågans utveckling kan beräknas
ske. 19691970 gav nämligen lagerinvesleringarnas tillväxt ell positivt bidrag
lill den totala inhemska efterfrågan motsvarande drygt 2 procentenheter.
19701971 beräknas lagerlnvesleringarnas nedgång medföra elt bortfall
motsvarande drygt 2,5 procentenheter. Totalt beräknas härigenom den inhemska
efterfrågans eller resursförbrukningens tillväxt avta från 5,0 o/o 19691970
till 0,3 o/o 19701971. TUl en del beräknas lagerinvesleringarnas inverkan
komma all kompenseras genom en aktivering av utrikesbalansen, varför nedgången
i bruttonationalproduktens lillväxl skulle inskränkas till knappt 3
procentenheter.
Tidigare
har i den preliminära nationalbudgeten för 1971 framhållits alt en tillväxt av
nationalprodukten med 2 o/o förmodligen skulle vara ca 1,5 procentenheter
mindre än vad som skulle vara möjligt att uppnå vid ell lika intensivt
kapacitetsutnyttjande som 1970. Skäl anfördes för att
Tabell
1:1. Reviderad försörjningsbalans 19701971
ProcenlueU
Milj.
kr.
Förändring 19701971
volym
1970
förändring
Milj. kr.
Procentu-
19691970
i 1970 ärs priser
eU volymförändring
Tillgäng
Bruttonationalprodukt
4,8
161 520
4100
2,5
Import
9,5
36 239
900
2.5
Summa tUlgång
5,8
197
759
5 000
2,5
Efterfrågan
Bruttoinvesteringar
1,0
36176
1250
3,5
därav: privata
1,9
14 229
1100
7.5
statliga affärs-
verk och bolag
7,6
3 241
150
5
statliga myn-
digheter
- 1.5
1779
0
1
kommunala
0.9
8 554
300
3,5
bostäder
- 2,4
8 373
- 300
-4
Lagerförändring
4 598
-2 550
Privat
konsumtion
2.7
84 504
2 100
2,5
Offentlig
konsumtion
5.8
37313
1500
4
Tjänstenetto
27
- 100
Export
10,0
35 141
2 800
8
Summa efterfrågan
5,8
197
759
5 000
2,5
lägel
på arbetsmarknaden för 1971 som genomsnitt skuUe kunna bli tämligen likt det
som var rådande andra halvåret 1966. Under loppet av 1971 skulle emellertid
detla, i synnerhet som saken nu ter sig, kunna innebär en successiv
försvagrung. Med hänsyn till den förhållandevis kraftiga ökning av den totala
produktionen som ägde mm under loppet av 1970 kan nämUgen en ökning med 2 o/o meUan
åren 1970 och 1971 anses liktydigt med att den produktionsnivå som uppnåddes
mot slutet av 1970 i stort sett bibehålls oförändrad under loppet av 1971.
Enligl de halvårsuppdelade prognoser som sammanställts inom konjunkturinstitutet
skulle en viss ökning av byggnadsverksamhet och privat konsumtion motvägas av
en forlsall nedgång av lagerinvesteringarna. Elt sådant stUleslånd för den
totala produktionen under loppet av 1971 skulle kunna innebära att
sysselsättnings volymen mot slutet av 1971 blir 2 å 3 o/o lägre än den var mot
slutet av 1970.
Skulle
en så kraftig försvagning av arbetsmarknadsläget verkligen fortskrida under
loppet av 1971 finns det emellertid starka argument för att en snabb omkastning
inträffar i början av 1972, då den beslutade arbetstidsförkortningen kan komma
alt innebära en begränsning av arbetskraftsutbudet med närmare 3
procentenheter fr. o. m. årsskiftet, samtidigt som en internationell
konjunkturuppgång förefaller sannolik. Del är rimligt alt förmoda att dessa
framtidsperspektiv kommer all påverka
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 13
TabeU
1:2. Bytesbalansen 19691971
Milj.
kr., löpande priser
1969
1970
1971 prognos
Export
av varor
29 459
35 141
39 325
Import
av varor
30 571
36 239
38 575
Handelsbalans
- 1112
- 1098
750
Sjöfartsnetto
1963
2 000
2 200
Turistnetto
- 1229
- 1748
- 2
000
Övriga
tiänster m. m., netto'
- 459
- 624
-
725
Transfereringar,
netto
- 966
- 971
- 1300
Korrigeringspost'
800
800
800
Bytesbalans
- 1003
- 1641
-
275
'
Motsvaras av postema "korrigering av handelsstatistiken" och
"övriga tjänster, netto" i labeU III: 3.
'
Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.
den
ekonomiska utvecklingen under andra halvåret 1971 och ge den ett något
annorlunda förlopp än vad som framgår av de anförda prognoserna. Det kan
sålunda förväntas all förelagens produktionsplaner successivt blir mer
expansiva andra halvåret och all som följd därav lagerinvesteringarna inle
kommer alt minska kraftigt mellan första och andra halvåret såsom indikeras av
konjunklurinslilulels prognos för lagerinvesteringama. En av förutsättningama
för institutets prognos har varit all förelagen mera bestämt än vid föregående
konjunkturavmattning kommer all vara inriktade på alt undvika en kraftig ökning
av sina färdigvarulager.
I
det följande räknas däremot med all lagerinvesteringama i såväl råvaror som
färdigvaror inför förestående arbetstidsförkortning och en trolig
internationell konjunktumppgång kommer att hållas uppe på en nivå andra
halvåret som är drygt 400 milj. kr. högre än vad institutet beräknat. Della
synes innebära alt industrins lagerinvesteringar minskar med några hudratal
miljoner kronor mellan första och andra halvåren. Vidare räknas med en något
starkare tillväxt av den privata konsumtionen som antas sliga med 2,5 o/o. Med
ledning av tidigare erfarenheter från motsvarande konjunkturlägen framstår en
sådan uppgång som rimlig, även ora en fömtsättning synes vara alt sparkvoten
sjunker med ytterligare en halv procentenhet. Eftersom konsumtionen förefaller
att utvecklas svagt första halvåret är innebörden av prognosen all elt tämligen
påfaUande omslag i konsumlionsulvecklingen skall inträffa andra halvåret. Vad
slutligen beträffar industriinvesteringarna har det förefallit befogat att
räkna med en obetydligt högre volymökning än vad institutet har fömtsatt,
eller med 9 "/o i stället för 8 o/o. Del har bedömts som troligt att
företagen vid redovisningen av sina investeringsplaner en-
Prop. 1971:115 14
dast
i begränsad utsträckning hunnit alt påverkas av del extra invesleringsavdraget.
Med
dessa prognosjusteringar kan den inhemska efterfrågans volym beräknas sliga
totalt sett med 1,0 o/o och borisett från lager med 3,1 o/o. Som en jämförelse
kan nämnas all långtidsutredningen räknai med ell utrymme för ökning av inhemsk
resursförbrukning bortsett från lager motsvarande 3,4 o/o årUgen för perioden
19711975. Med hänsyn tUl den något högre inhemska efterfrågan för 1971 som
emotses är en dragning uppåt befogad även vad gäller importprognosen. Importen
beräknas sålunda sliga i volym med ytterligare en procentenhet eller med
sammanlagt 2,5 o/o. Försörjningsbalansen ger därmed en ökning av
bruttonationalprodukten med 2,5 o/j. Bytesbalansen kommer atl visa ett
underskott om närmare 300 milj. kr. i stället för elt mindre överskott. Med en
sådan tillväxt av brultonallonalproduklen 19701971 kan den totala produktionen
beräknas sliga någon procentenhet mellan första och andra halvåret 1971.
Arbetsmarknadsläget bör under sådana förhållanden inte bli nämnvärt svagare
under andra halvåret.
En
mycket betydande minskning av underskottet i bytesbalansen utgör elt
påfallande inslag i den lotalekonomiska prognosen för 1971. Det har
understrukits alt del härvidlag råder elt klart samband med omkastningen i
lagerinvesteringarnas utveckling som inte är någon årligen återkommande
företeelse. Det förtjänar emellertid alt framhållas all den
lagerinvesteringsvolym som emotses 1971 snarast ligger i överkant uppskattningsvis
med ca en kvarts miljard kronor i förhållande lill den nivå som skulle
representera en jämn trendmässig utveckling av dessa investeringar. På sikt bör
därför inle lagerutveckUngen för framtiden i någon speciell grad utöva ell
negativt inflytande på bytesbalansens utveckling. Av andra skäl kommer däremot
även i fortsättningen att krävas en successiv aktivering av handelsbalansen, om
balans i de utrikes betalningarna skall kunna uppnås och vidmakthållas. Underskotten
i tjänste- och Iransfereringsbalanserna beräknas nämligen enligt
långtidsutredningen stiga med 400 a 500 milj. kr. årligen under den närmasie
5-årsperioden.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 15
IL Det internationella läget 1. Sammanfattande översikt
Utvecklingen 1970
I Västeuropa uppgick produktionens tUlväxttakt 1970 lill
knappt 5 o/o, dvs. drygt en procentenhet mindre än 1969 men i stort sett i nivå
med utvecklingen under de senaste tio åren. Speciellt kraftig var uppbromsningen
för EEC-länderna, vars totala ökningstakt föll från drygt 7 o/o 1969 till 5,5
o/o 1970. En bidragande orsak var därvidlag utvecklingen i Västtyskland och
Frankrike. Medan den relativt markanta uppbromsningen i Västtyskland främst
härrörde från begränsningar i produktionskapaciteten var orsaken för
Frankrikes del en betydande dämpning av den inhemska efterfrågan och då i
första hand för den privata konsumtionen. Endast ell fåtal av Västeuropas
industriländer visade en högre tillväxt än 1969. Ell undanlag utgjorde Italien
vars utveckling dock i hög grad påverkades av en återhämtning efler de
omfattande strejkerna 1969. Beroende på en fortsatt oro på arbetsmarknaden 1970
Tabell 11:1. Bruttonationalproduktens utveckling I olika
länder och länderområden 19691971
Procentuella volymförändringar. Siffrorna för 1969 och
1970 avser utfaU, för 1971 prognoser
opaginerad Kontrollera mot PDF
1968
1969
1970
1969
1970
1971 prognos
6,5
5,5
4,5
7,4
4,6
2,0
10,0
6,9
3,5
7,9
5,7
5,5
4,8
5,4
5,5
5,1
6,0
4,5
4,2
3,5
5,0
5,9
4,4
4,0
2,1
1,5
2,0
5,6
4,8
2.5
8,1
4,9
3,5
6,4
6,8
4,5
2,8
-0,4
3,0
5,0
3,3
5,0
11,9
11,0
9,0
7,1
5,4
4,7
4,r
3,4
2,7
6,2
4,8
4,0
4,9
2,7
4,0
Belgien
Danmark
Finland
Frankrike
Italien
Nederländerna
Norge
Schweiz
Storbritannien
Sverige
Västtyskland
Österrike
Förenta staterna
Kanada
Japan
EEC EFTA Västeuropa' Totala OECD
' Västeuropa avser här EEC, EFTA och Finland.
Källor: OECD, nationell statistik och uppskattningar
gjorda inom sekretariatet för ekonomisk planering.
Prop.
1971:115 16
motsvarade
emellerlid inle produktionens tillväxt den som annars kunde ha förväntats. Som
framgår av tabell 1 hölls lillväxllaklen i de mindre industrUänderna nära
genomsnittet för Västeuropa.
Gemensamt
för flertalet västeuropeiska länder var under 1970 atl avmattningen främst
härrörde från begränsningar i produktionskapaciteten, speciellt vad avser
första delen av året. Den inhemska efterfrågan låg för huvudparten av länderna
på en hög, om än under loppet av 1970 sjunkande, nivå. Den för de flesta
länderna starka spänningen mellan den totala efterfrågan och utbudet inom
ekonomin medförde en successiv åtstramning av den ekonomiska politiken. Denna
process hade visserligen inletts redan 1969 men var då i stor utsträckning
centrerad kring kreditpoliliken. Svårigheterna all begränsa efterfrågans
lillväxl medförde under 1970 ett ökat användande av finanspolitiska medel. Den
i Västeuropa stramare bedrivna ekonomiska politiken synes under de sista
månaderna av 1970 ha bidragit lill all restriktionerna på tillväxten försköts
mot efterfrågesidan.
För
de större västeuropeiska industristalerna, och sannolikt även för huvudparten
av de mindre, ägde en successiv avmattning av tillväxten rum under loppet av
1970. Elt påtagligt undantag från della utgjorde Storbritannien vars
produktionstillväxt accelererade under andra halvåret 1970 efler en nära nog
slagnation under första halvåret. Även i andra avseenden intog Storbritannien
och i viss mån även Frankrike en särställning i den västeuropeiska
konjunklurbUden.
Tabell
U:2. Konsumentpriser 19601970
Procentuella
förändringar
1960
1965
1969
1970
1965
1968
per år
per är
Västtyskland
2,8
2,3
2,7
3,9
Frankrike
3,8
3,3
6,4
5,3
Italien
4,9
2,3
2,6
5,0
Belgien
2,5
3,2
3,8
3,9
Nederländerna
3,5
4,3
7,5
4,4
Storbritannien
3,6
3,7
5,5
6,4
Danmark
5,5
7,4
3,5
5,6
Finland
5,3
6,2
2,7
2,8
Norge
4,1
3,7
3,1
10,2
Sverige
3,6
4,2
2,7
V,0
Schweiz
3,2
3,7
2,5
3,6
Österrike
3,9
3,0
3,0
4,1
Förenta
staterna
1,3
3,3
5,4
5,9
Kanada
1,6
3,8
4,5
3,4
' En
rimlig korrigering (av bostadsposten) 1970 ger för Sveriges del ett prisstegringstal
på 6,3 %.
Anm.
Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar I indirekt beskattning
och subventionering.
Källor:
OECD och nationell statistik.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1971 17
Tabell n:3. Timförtjänsten för industriarbetare 19601970
Procentuella förändringar
1960
1965
1969
1970'
1965
1968
per år
per år
Västtyskland
9,5
5,2
9,0
12,7
(20,0)
Frankrike'
7,5
8,0
11,3
9,1
(3,5)
Italien'
10,6
4,1
7,5
21,7
(18,0)
Belgien
8,0
7,3
7,9
11,0
(12,0)
Nederländerna'
9,9.
8,1
9,3
10,7
(12,5)
Storbritannien
7,3»
6,0
7,9
12,7
(14,0)
Danmark
10,5
10,8
11,4
..
(12,0)
Finland
8,5
7,3
9,3
8,1
(7,0)
Norge
7,2
7,5
9,7
12,4
(15,5)
Sverige
8,6
8,2
8,7
11,6
(12,0)
Schweiz'
5,4
5,1
4.6
6,7
(..)
Österrike'
6,4
6,5
5,8
10,2
(7,5)
Förenta
staterna
2,9
4,8
6,6
5,4
(7,0)
Kanada
3,7
6,6
8,3
8,4
(8,0)
' För förtjänstulveckllngen föreligger endast tarifflöner.
= 19631965.
' Siffrorna inom parentes avser svenska arbetsgivareföreningens
beräkningar över förtjänstutvecklingen inkl. indirekta lönekostnader.
Källor: Svenska arbetsgivareföreningen, OECD och nationell
statistik.
I den preliminära nationalbudgeten för 1971 diskuterades
vissa orsaker lill de osedvanligt snabba pris- och kostnadsstegringarna. Utan
all närmare gå in på orsakssambanden skall här endast konstateras all de nu
tillgängliga siffrorna för andra halvåret 1970 inte tyder på någon markant
uppbromsning av den genomsnittliga västeuropeiska lönesleg-ringstakten. I vissa
länder, däribland Västtyskland och Storbritannien men även vissa av de mindre
europeiska staterna, synes snarare en acceleration ha skett under andra
hälften av 1970. Bl. a. som en följd av del minskade kapacitetsutnyttjandet har
den genomsnittliga prisstegringstaklen däremot maltals mot slutet av 1970.
Etl i stort gemensamt drag för Västeuropas ekonomier var
under 1970 den jämfört med 1969 ändrade inriktningen av tolalefterfrågans
tillväxt. Den privata konsumtionen framträdde alltmer som den mest pådrivande
efterfrågekomponenten. De privata investeringarnas tillväxt tenderade vidare
alt avla under inverkan av kredilpolilikens restriktiva prägel. Skillnadema i
efterfrågeutveckling mellan de två åren har i än större utsträckning avspeglat
sig på lagerrörelserna. I Västtyskland och flera av de mindre länderna minskade
lageruppbyggnaden kraftigt. Det kan nämnas atl lagerinvesleringamas nedgång
1970 var i genomsnitt ungefär dubbelt så stor som minskningen av den slutliga
efterfrågans tillväxt i de fyra största västeuropeiska länderna.
Lagerinvesleringarnas dämpande inflytande var i första hand koncentrerat tUl
andra halvåret.
Utvecklingen i Förenta staterna 1970 skilde sig markant
från den i
Prop.
1971:115 18
Västeuropa.
Stagnationen blev något mera långvarig än vad som allmänt antogs för ell år
sedan. Bruttonationalprodukten sjönk under året med 0,5 o/o. Till viss del
förklaras minskningen av den mot slutet av 1970 om-fallande strejken vid
General Motors. Trots produktionsutvecklingen och en snabbi stigande
arbetslöshet var tecknen lUl en dämpning av prisstegringslakten svaga,
åtminstone vad avser konsumenlledel. Uppläggningen av den ekonomiska politiken
kom alltmer alt dikteras av utvecklingen på arbetsmarknaden.
Arbetslösheten uppgick vid
utgången av 1970 till 6,2 o/o, vilket är den högsla siffran sedan 1961. En
orsak härtill var den kraftiga nedskärningen av antalet sysselsatta inom
försvaret och av försvaret beroende industrigrenar. Sannolikt har även de
tidigare rådande förväntningarna om en mjuk och temporär nedgång medfört all de
nedskärningar av arbetsstyrkan som "normalt" borde ha inträtt 1969
förskjutits över till 1970. Mol slutet av 1970 föreföU botten av
konjunkturnedgången vara nådd. Sålunda visade t. ex. orderingång och produkliviletslUlväxt
tecken till alt tillta. Även en omsvängning mot ett ökat bostadsbyggande
gjorde sig alltmer gällande, främst som en följd av det ökade utbudet av
faslighelskrediter.
I Japan har ell visst
omslag i konjunklurbUden skell. Visserligen steg bruttonationalprodukten 1970
med 11 o/o, dvs. ungefär i nivå med den genomsnittliga öknmgstaklen under de
senaste tio åren, men en klar avmattning satte in under årets andra hälft. Del
senare förklaras bl. a. av utvecklingen av de två traditionellt mest expansiva
efterfrågekomponenterna, nämligen exporten och näringslivets investeringar.
Därtill kom en avsevärd neddragning av lageruppbyggnadslaklen under andra
halvåret 1970. Betydande nominella löneökningar medförde liksom i Västeuropa
all den privata konsumtionen hölls väl uppe. Som en följd av den allmänt mera
dämpade efterfrågetillväxten lades den ekonomiska politiken om i mera expansiv
riktning under hösten 1970.
Produktionen i
Sovjetunionen steg enligt myndigheternas beräkningar något långsammare 1970 än
1969, eller med drygt 6 o/o. Skillnaden var i första hand alt hänföra lill ell
sämre skördeutfall än planerat. Industriproduktionens tUlväxt accelererade
däremot och då i första hand vad gäller konsumtionsvarusektorn. Ökningen av
realinkomsterna har enligt preliminära uppgifter sjunkit något under 1970. För
1971 förutses ett omslag inle minst på grund av de prissänkningar i
konsumenlledel som fastställdes i början av mars 1971.
Enligl
den presenterade femårsplanen för 19711975 kommer kon-sumllonsvaruinduslrins tiUväxt
att prioriteras. Även inom bostadssektorn planeras kraftiga ökningar. Per
capilainkomsten väntas under perioden öka med ca 50 o/o.
Världshandeln
fortsatte all växa snabbt under 1970, eller med ca 14 o/o i värde. Del var
ungefär lika myckel som 1969 och innebär att
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971
Diagram 11:1. Bruttonationalprodukten i olika länder och
länderområden
Förändring i procent från föregående år
19
opaginerad Kontrollera mot PDF
Frankrike
Europeiska
OECD
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö renta staterna
Italien
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 4 2 -
Storbritannien
H
Sverige
l -fl W H n
I
6 4 2 O
16
14
12
10
8
6
. 4
2
Japan
opaginerad Kontrollera mot PDF
V ä sttyskland
OECD-totalt
m
opaginerad Kontrollera mot PDF
I ' I
1961-62
-63 -64 -65 -66 -67-68 r69 -70 K ä lla.
OECD.
L
1961-62 -63-64-65 -66 -67-68 -69-70
Prop.
1971:115 20
världshandeln,
uttryckt i dollar, under de senaste tre åren stigit med ungefär 50 o/o.
Uppgången under 1970 var speciellt snabb under första halvåret, då
tillväxttakten uppgick till ca 18 o/o jämfört med andra halvåret 1969. En
uppbromsning av världshandelstillväxlen skedde under andra halvåret, främst som
en följd av en svagare importtUlväxt i industriländerna. Studeras däremot den
volymmässiga UtveckUngen framgår att världshandelns lillväxl dämpades redan
vid ingången av 1970. I volym räknai steg världshandeln med ca 7 o/o 1970 atl
jämföra med i genomsnitt 8 o/o under de närmast föregående åtla åren. Den höga
ökningstakten hölls sålunda i första hand uppe av en snabb uppgång av
världshandelspriserna, vilka steg med inemot 6 o/o. För alt finna lika höga
siffror måste man gå tillbaka till Korea-boomen i början av 50-lalet. Flera
faktorer som bidrog lill all världshandelspriserna ökade lika snabbi som den
genomsnittliga inhemska prisnivån i OECD-länderna anfördes i den preliminära
nationalbudgeten för 1971. Här skall därför endast hänvisas lUl den under årel
allmänna bristen på basmetaller liksom det inflytande som den västtyska
uppskrivningen av D-marken utövat.
Jämfört med 1969 minskade
exportens värdemässiga tUlväxt 1970 för Storbritannien, Italien saml Japan,
liksom för vissa av de mindre europeiska staterna. Andelsvinster på
exportmarknaderna gjorde framför allt Japan och i mindre grad också Frankrike,
Förenta staterna samt Kanada. De nordamerikanska staternas andelsvinsler lorde
i första hand förklaras av förskjutningen i konjunklurfaserna jämfört med Västeuropa.
Sannolikt har även konkurrensförmågan under 1970, mätt som arbetskostnad per
producerad enhet, utvecklats gynnsammare i Kanada och Förenta staterna än i
Västeuropa. För Storbritanniens del har som bmkligt vid snabbt stigande
världshandel andelsförlusterna på exportmarknaderna varit betydande.
Från slutet av 1967 har
OECD-områdets handel med länderna ulan-för OECD visat en uppåtgående trend.
Särskilt starkt har under 1970 exporten från OECD-området ökat.
Handelsbalansöverskoltet har därigenom ökat ytterligare 1970 och beräknas ha
uppgått till inemot 8 miljarder dollar all jämföra med ell årligt genomsnitt
under 60-lalel på ca 4 miljarder doUar. En betydande del av OECD-områdets ökade
han-delsbalansöverskotl härrör från handeln med utvecklingsländerna. Förutom
den avtagande volymeflerfrågan på råvaror i industriländerna försvagades även
utvecklingsländernas bytesförhållande under loppet av 1970 till följd av
vikande råvarupriser i kombination med snabbi stigande industrivampriser.
Trots handelsutvecklingen ökade utvecklingsländernas valutareserver avsevärt,
vilket tyder på elt relativt kraftigt kapilalinflöde från industrUändema. Della
lorde också innebära att man under 1971 kan räkna med en fortsatt hög
imporleflerfrågan från utvecklingsländerna på varor från OECD-området.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 21
Utrikeshandeln
i Östeuropa expanderade snabbt 1970, specielll vad gäller importen. Delta
förklaras bl. a. av en ökad handel med västvärlden. Exklusive Sovjetunionen
växte östländernas import från OECD-länderna med 15 o/o 1970, vilket dels var
mer än motsvarande export-tillväxt, dels mer än den totala ökningen av importen
inom östblocket.
Handelsutvecklingen
1970 kom atl leda till en utjämning i de större ländernas belalningsläge.
Bytesbalansen för de två länder vars parkeler ändrades 1969 utvecklades i
önskad riktning en förbättring för Frankrikes del om ca 1,5 miljarder dollar
och en minskning av det västtyska överskotiet med 1 miljard dollar. En
jämförelsevis snabb förbättring skedde också för Förenta staterna och Kanada.
Del betydande italienska överskottet reducerades kraftigt medan däremot det
japanska i stort sett bibehölls. Det höga kapacitelsulnytijandet i flera av de
mindre europeiska staterna och de därav föranledda imporlökningarna medförde
för åtskilliga av dessa länder en avsevärd försämring av respektive
bytesbalanser. Bytesbalansunderskottet för gruppen som helhet uppgick till 1,5
miljarder doUar, varav de nordiska länderna svarade för knappt 1,3 miljarder
dollar.
Utsikter
för 1971
Den
ekonomiska utvecklingen i de OECD-anslutna industrUänderna har under de första
månaderna av 1971 inle skill sig nämnvärt från de bedömningar som gjordes i den
preliminära nationalbudgeten för 1971. Möjligen har uppgången i Storbritannien
och Förenta statema gått trögare än väntat samtidigt som
avmattningstendenserna i Västtyskland varit mer påtagliga än vad som förutsågs.
Avgörande för bedömningen av den internationella konjunktumtvecklingen 1971 är
mot denna bakgrund, dels hur markerad expansionen i Förenta staterna kan
länkas bli, dels vilken betydelse som skall läggas vid de nuvarande dämpningstendenserna
i Västeuropa. Denna senare frågeställning rymmer i sig två svåra awägningsproblem,
nämligen hur stark uppbromsning som är all förutse saml när ell uppsving kan
vara alt vänla. Till della kan läggas osäkerheten om huruvida de speciella
löne- och prisbildningsimpulser som gjort sig gällande under senare år kan
väntas prägla utvecklingen även under 1971.
I
huvudsak skUjer sig inte den bedömning av den ekonomiska utvecklingen i
Förenta staterna under 1971 som nu är möjlig all göra från den som redovisades
i den preliminära nationalbudgeten. Tillgängliga konjunklurindikalorer lyder på
alt elt uppsving efler stagnationen 1970 nu står för dörren. Frågan gäller
snarare med vilken styrka uppgången kommer atl göra sig gällande. Här har
antagits atl de expansiva kredit-och finanspolitiska ålgärder som vidtagits
knappast ger någon större effekt förrän en bil in på 1971. Speciellt den
privata konsumtionen och de privata investeringarna kan först på etl senare
stadium väntas rea-
Prop. 1971:115 22
gera
för elt förändrat ekonomiskt klimat. Del kan t. ex. nämnas all kapacitelsulnylljandel
inom industrin vid utgången av 1970 var det lägsta sedan 1958. Mot ovanstående
bakgrund antas den totala produktionen 1971 sliga med ca 3 o/o. Med tanke på
de snabba produktivitetsstegringar som hör till ell begynnande uppsvingsskede
lorde arbetsmarknadssituationen endast förbättras långsamt lill en
arbetslöshet om i genomsnitt 5 o/o 1971. Del kan nämnas att denna bedömning av
utvecklingen i Förenta staterna skUjer sig något från de officiella prognoserna,
vilka redovisar en mera optimistisk inställning. Det senare motiveras i första
hand av en större tilltro llll en snabb effekt av insatta ekonomisk-politiska
medel.
Bedömningen
av konjunkturutvecklingen i Västeuropa under 1971 ter sig mera osäker. Flera
länder synes slå inför etl konjunkturomslag. Med undanlag för Storbritannien
och möjligen även Frankrike och Italien synes efterfrågetrycket vara på väg
alt lätta i Västeuropa. För Storbritanniens del kan visserligen efterfrågan
väntas öka något men från en i förhållande lill produktionskapaciteten relativt
låg nivå. För flera länders del är del svårt all för närvarande avgöra huruvida
en mera varaktig dämpning av produktionstillväxten eller enbart en tillfällig
avsaktning står för dörren. Myckel lalar för all utvecklingen i Västtyskland
därvidlag blir av central betydelse.
Även
om trycket på den västtyska produktionsapparaten har börjat vika har den
slutiiga efterfrågan hittills förblivit stark. Den totala efterfrågan har dock
lättat avsevärt sedan mitten av 1970, främst genom cn påtaglig nedgång av
lagerinvesteringarna och en minskad exporttiUväxt. Jämfört med lägel vid
tillkomsten av den preliminära nationalbudgeten pekar de tillgängliga
konjunkturindikalorerna nu mera enhetligt mot en konjunkturavmattning. Detta
gäller bl. a. industriproduktionen och orderingången lUl
investeringsvamsektorn. A andra sidan är orderstockarna alltjämt stora och den
privata konsumtionseflerfrågan synes vara fortsatt stark. Huruvida en mera
varaktig och djupgående nedgång är att vänla 1971 är sålunda aUljäml en öppen
fråga. Ell utvecklingsalternativ skulle kunna vara atl en av pris- och
kostnadshänsyn dikterad stram ekonomisk politik ger upphov lill en depressivt
verkande neddragning av lagernivån med åtföljande effekter på investeringar
och konsumtion. Utvecklingen 19661967 erbjuder därvid en näraliggande
paralleU. Här liksom i den preliminära nationalbudgeten har dock valts alt
räkna med etl mera optimistiskt alternativ, varvid huvud-viklen lagts vid den
pådrivande effekt som de kraftiga nominella inkomstökningarna lorde få. Även
det faktum all den slutliga efterfrågan såvitt nu kan bedömas inte visat mera
påtagliga tecken till all vika har tillmätts en viss betydelse. I kanske än
högre grad än vid den tidigare bedömningen förutsätter dock del optimistiska alternativet
en llllla-gande expansiv inriktning av den ekonomiska politiken. Tecken till en
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 23
sådan
omorientering synes dock ha gjorl sig gällande. Av väsentlig betydelse även
vid dessa mera optimistiska anlaganden är hur länge de nuvarande
avsaktningslendenserna i Västtyskland kommer all hålla i sig. Om dessa lill
mera avsevärd del kan förklaras av en pågående lageranpassning ökar
sannolikheten av alt ell omslag i riktning mol snabbare expansion kan inträffa
redan före utgången av 1971.
Av
de skäl som anförts ovan skulle konjunkturavmattningen i Västeuropa kunna bli
relativt svag och sannolikt också förhållandevis kortvarig. Tidpunkten för elt
konjunkturomslag blir emellerlid även i etl sådani alternativ svår all
precisera. Del kan i och för sig mycket väl länkas all ell mera påtagligt
omslag dröjer en bil in på 1972.
Världshandeln
i volym lorde 1971 komma all växa några procentenheter långsammare än 1970,
eller med 56 o/o. För de OECD-anslutna ländernas del kan dock ökningstakten
förutses ligga någon procentenhet högre såväl vad gäller export som import. Den
relativt starka tillväxten av valutareserverna för utvecklingsländernas del
torde innebära att dessa länders imporleflerfrågan 1971 växer lika snabbi som
motsvarande export, varför industriländernas handelsbalanser alltjämt kommer
atl uppvisa stora överskott.
För
industrUänderna skulle ovanstående utveckling innebära en jämfört med 1970
minskad tillväxt av den externa handeln. Som framgått av föregående avsnitt
inleddes denna process redan under andra hälften av 1970. Om man bortser från
Italien torde exportökningen allmänt bli lägre än 1970. En speciellt markant
uppbromsning av exporten är atl vänla i Frankrike där flera gynnsamma faktorer
samverkade lill all tillväxten blev särskilt hög 1970. Även för Västtyskland
och Japan Uksom för flertalet av de små industristalerna lorde en dämpning av
exportökningen om elt par procentenheter vara all förutse. Vad gäller handelsutbytet
mellan Väst- och Östeuropa förefaller däremot en ökning jämfört med 1970
möjlig. Tidigare erfarenheter lyder på all de västeuropeiska
exporlanslrängningarna på Östeuropa intensifieras i lägen då världshandelns
allmänna tillväxt mattas.
Världsmarknadsprisernas
ökningstakt 1971 kan förutses bli lägre än 1970 men dock ligga avsevärt över
den genomsnittliga nivån för tidigare år under 60-lalel. Förutom effekterna av
dämpningen av efterfrågetrycket i industriländerna kan här hänvisas tiU den
generellt sett nedåtriktade trenden för prisutvecklingen på råvaruprodukter.
Vissa av de prisuppdrivande faktorer som gjorde sig gällande 1970 kan dock väntas
kvarstå 1971. Bland dessa kan särskUl nämnas del ansträngda marknadsläget på
oljemarknaden liksom utvecklingen av fraktsatserna. Även priserna på järn och
stål har under de första månaderna av 1971 åter börjat stiga. Sammanlaget
skulle OECD-länderna med den nämnda utrikeshandelsutvecklingen visa en i stora
drag oförändrad fördelning av respektive bytesbalansövcrskoll 1971. En sådan
utveckling skulle nor-
Prop.
1971:115 24
mall
inte i sig behöva leda till alt behovet av utjämnande kortfristiga
kapitalrörelser tilltar. Andra faktorer, bland dem den finansiella utvecklingen
i främst Förenta staterna och Västtyskland, kan dock härvidlag komma all behöva
tiUmälas en större betydelse.
2.
Länderöversikter
Förenta
staterna
Den
ekonomiska utvecklingen under 1970 präglades i hög grad av effekterna av den
strama ekonomiska politik som började tillämpas redan 1968 och som i stor
utsträckning bibehölls en bit in på 1970. Under inverkan av den förda
politiken kom ekonomin atl utvecklas ogynnsammare än vad som allmänt väntades
vid ingången av 1970. I takt med alt differensen mellan potentiell och faktisk
produktionsökning växte ökade arbetslösheten kraftigt under loppet av 1970. Den
önskade reduktionen av prisstegringstaklen vilken framställdes som elt av de
främsta målen för den amerikanska regeringens ekonomiska politik uteblev
däremot i stor ulsttäckning trots den kraftiga dämpningen av den inhemska
efterfrågan. Den totala produktionen sjönk kraftigt under första kvartalet
1970, varefter en viss tillväxt kunde inregistreras under del andra och Iredje
kvartalet. Nedgången under fjärde kvartalet kan i stor utsträckning förklaras
av den omfattande strejken vid General Motors. Totalt för 1970 sjönk
bruttonationalprodukten med ca Va o/o.
Under
loppet av 1970 lades den ekonomiska politiken delvis om i expansiv riktning.
Lättnaderna, som berörde såväl finans- som kreditpoliliken, har tidigare behandlats
i den preliminära nationalbudgeten för 1971. Här skall endast tilläggas att
budgetunderskottet för kalenderåret 1970 enligl de senaste beräkningarna
uppskattas lill ca 11 miljarder dollar en försvagning av budgetsaldot sedan
kalenderåret 1969 om ca 20 mUjarder dollar. Däremot har den offentliga sektorns
inflytande, till den del della kommer lill uttryck i form av köp av varor och
tjänster, verkat i restriktiv riktning. I volym räknat sjönk de offentliga utgifterna
med drygt 4 o/o. Hela nedgången förklaras därvid av den federala sidan och då
i första hand av nedskärningar i försvarsanslagen. Totalt beräknas de federala
utgifterna ha minskal med drygt 10 o/o i volym. De delstatiiga och lokala
sektorerna har däremot verkat i expansiv riktning, om ej med samma styrka som
under de närmast föregående åren.
Bidragande
till lättnaden i den ekonomiska politiken var i första hand utvecklingen på
arbetsmarknaden. Arbetslösheten, som vid utgången av 1969 uppgick till 3,5 o/o,
hade vid årsskiftet 1970/1971 sllgU tUl 6,2 o/o. En orsak lill denna markanta
uppgång var den kraftiga nedskärningen av antalet sysselsatta inom försvaret
och av försvaret beroende industrigrenar. En annan förklaring kan vara atl
konjunkturnedgången satte förvånansvärt få spår i arbetslöshelsslalisllken
under 1969. Den relativt
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 25
spridda
uppfattningen all nedgången skulle bli mjuk och temporär synes ha medfört all
förelagens anpassning lill den sjunkande efterfrågan i myckel hög grad
begränsades lill nedskärningar av övertidsarbete och nyanställningar. De
nedskärningar av arbetsstyrkan som "normall" borde ha inträtt under
1969 kan sålunda tänkas ha förskjutits över till 1970.
Den under 1970 fortsatt
höga prisstegringstaklen lorde i första hand ha orsakats av etl starkt
kostnadstryck i kombination med en svag produktivitetsutveckling. Uttryckt som
produktion per arbetstimme inom den privata sektorn steg produktiviteten endast
med 0,9 o/o 1970. Med undantag för 1969 var della den lägsta ökningen sedan
1956 och nära nog fyra gånger lägre än för 1968. Till följd av förelagens
motåtgärder inför den vikande vinst- och produktionsutvecklingen skedde
emellerlid etl omslag under senare delen av 1970, då produktiviteten visade
påtagliga tecken till att stiga snabbare. Efter en viss uppbromsning under
andra halvåret stannade ökningen av konsumentpriserna vid ca 5,5 o/o 1970.
Betydligt svagare eUer drygt 2 o/o var partihandelsprisernas tillväxt. Della
innebar en halvering av tillväxttakten jämfört med 1969. Mot ovanstående
bakgrund kan del finnas skäl att anta att en mera markerad omsvängning i
prisbUden har inträtt under de sista månadema av 1970.
Från lönesidan synes
prisslegringslryckel ha lättat avsevärt under 1970. Den totala lönesumman steg
med ca 4 o/o att jämföra med ungefär det dubbla 1969. De avtalsmässiga
löneökningarna var dock av ungefär samma storleksordning bägge åren. Bl. a. på
grund av vissa höjningar av socialförmånerna steg de disponibla inkomsterna i
ungefär samma takt som 1969, eller med drygt 8 o/o. Den privata konsumtionen
steg med knappt 7 o/o, vilket med hänsyn lill prisutvecklingen innebar en real
ökning om ca 2 o/o. Denna relativt begränsade konsumlionsökning medgav en
markant höjning av sparkvoten, vilken steg till samma nivå som 1967.
Förutom den offentliga
sektorns köp av varor och tjänster har Investeringsutvecklingen varit en
bidragande orsak till nedgången av bruttonationalprodukten under 1970. De
privata fasta investeringarna minskade med 4 o/o i volym att jämföra med en
uppgång 1969 om 5,5 o/o. Huvudparten av denna nedgång föll på bostadsbyggandet
vars investeringar minskade med drygt 10 o/o. En klar omsvängning mol ell
tilltagande bostadsbyggande gjorde sig emellertid gällande under våren 1970
och antalet igångsättningar var mot slutet av året i nivå med 1968. Den av
myndigheterna stödda kanaliseringen av långfristigt kapital till bostadssektorn
torde härvidlag ha spelat en stor roll. Del låga kapacitets-ulnylljandet och de
sjunkande företagsvinsterna var liksom avskaffandet av den 7-procentiga
skaltekredilen bidragande förklaringar lill nedgången av näringslivels
investeringar. Dessa sjönk under 1970 med ca 2 o/o i volym.
Prop.1971:115 26
Handelsbalansen förbättrades avsevärt under 1970, i första
hand tack vare en gynnsam utveckling av exporten, vUken steg med 14 o/o i värde
och 9 o/o i volym. Importens tillväxt, vilken begränsades till 11 o/o och 5 o/o
i värde respektive volym, visade emellertid vissa tecken liU all tillta mot
slutet av 1970. Totalt uppgick handelsbalansens överskott 1970 till 2,7
miljarder dollar, dvs. mer än dubbelt så myckel som 1969 och tre gånger mer än
1968. I jämförelse med de 4 miljarder dollar eller mer som noterades för åren
19601967 framstår dock utfallet som relativt modest.
ParalleUt med förstärkningen av varu- och tjänslebalansen
har underskottet på kapilalbalansen kraftigt stigit. Under de sista månadema
av
1970 skedde sedvanligt ett visst återflöde på grund av
företagens strä
vanden atl uppfylla det s, k. belalningsprogrammet. Detta återflöde blev
emellertid 1970 ovänlat litet, varför underskottet på betalningsbalansen,
uttryckt på officiell transaktionsbasis, kom att uppgå till inemot 10 mil
jarder dollar. Detta är del högsta belopp som någonsin noterats. På
grund av de omfattande återbetalningarna av upptagna Eurodollarlån
stannade däremot motsvarande underskott uttryckt på likvidiletsbasis
vid knappt 4 miljarder dollar.
Enligt den budget som framlades i början av 1971 är de
främsta målen för den amerikanska regeringens nuvarande ekonomiska politik alt
reducera arbetslösheten och begränsa prisstegringstaklen. Som konkreta
målsättningar har uppsatts all fram t. o. m. andra kvartalet 1972 ha uppnått
en arbetslöshet om högst 4,5 o/o och en prisstegringstakt mätt som bruttonationalproduktens
deflalor om högst 3 o/o. I avsikt att stödja den relativt kraftiga
produktionsökning som ett sådant sysselsättningsmål kräver, kommer såväl
finans- som kreditpolitiken all få en relativt expansiv inriktning. Budgeten
för finansårel 1971/72 beräknas, bl. a. genom vissa skattelättnader och utökade
sociala förmåner, uppvisa ell underskott på inemot 12 miljarder dollar. För
atl stödja förelagens investeringar har avskrivningsreglerna liberaliserats
med verkan från den 1 januari 1971. Penningulbudet förutses under 1971 sliga
med 69 o/o och en ytterligare nedgång av de korta, och kanske i än högre grad
de långa, räntorna är att vänta.
I den ekonomiska rapport som framlades i samband med
budgeten räknar administrationen med en ökning av bruttonationalprodukten
1971 om ca 7 o/o i löpande och 4,5 o/o i fasta priser.
Arbetslösheten för
utses i genomsnitt under 1971 uppgå tUl 5 o/o och prisstegringstaklen
enligl ovan använda definition till 4,5 o/o. Förskjutningen av konjunk
lurfaserna mellan Förenta staterna och Västeuropa väntas medföra atl
överskottet på handelsbalansen krymper något 1971.
' För en kort beskrivning av skillnadema mellan de tvä
beräkningssätten av betalningsbalansen samt innebörden av betalningsprogrammet
hänvisas till den preliminära nationalbudgeten för 1971.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 27
Rapporten
har utsatts för kritik såväl inom som utom Förenta staterna. Kritikerna har i
första hand hävdat att rapporten är alltför optimistisk. Även om flertalet
bedömare synes vara ense om att etl konjunkturomslag är alt vänla skiljer sig
åsikterna vad gäller uppgångens styrka. Tillgängliga konjunkturindikatorer
pekar för närvarande inle mol atl någon snabb uppgång står för dörren. Av
avgörande vikt lorde vara hur snabbi den expansiva ekonomiska politiken kan
väntas ge effekt. Det kan denna gång finnas skäl alt räkna med en
förhållandevis betydande förskjutning i tiden meUan de ekonomisk-politiska
medlens insättande och deras återverkningar på den ekonomiska utvecklingen.
De
privata investeringarna förutsätts i rapporten öka i relativt snabb takt.
Förutom de liberaliserade avskrivningsreglema väntas den ökande tillgången på
krediter bidra härtill. Flera skäl för all inta en mera pessimistisk
inställning föreligger emellerlid. Kapacilelsutnyttjandel inom industrin var t.
ex. vid utgången av 1970 det lägsta sedan 1958. Della förhållande kan bl. a.
i kombination med den minskade självfinansieringsgraden medföra all en ökad
tillgång på kapital först på längre sikt återverkar på
investeringsutvecklingen. Del är vidare möjligt all den antagna snabba
uppgången av den privata konsumtionen under första halvåret har överskattats.
Mol
ovanslående bakgrund kan det vara rimligt att räkna med att bruttonationalproduktens
tillväxt blir någon eller några procentenheter lägre än vad man från
myndigheternas sida förutsatt. Skillnaden skulle i så fall främst förklaras av
en lägre ökning av den privata konsumtionen och de privata investeringarna. I
konsekvens härmed skulle arbetslösheten knappast komma alt sjunka till i
genomsnitt 5 o/o 1971. En antagen lägre tillväxt av den inhemska efterfrågan
lorde å andra sidan öka sannolikheten för att prisstegringstaklen begränsas
till den i rapporten förutsatta. Lagerrörelserna kan, specielll under första
halvåret, väntas utöva ett expansivt inflytande. Fömtom alt en återuppbyggnad
av lagren efler 1970 års bilslrejk är all förutse lorde även hotet om en
kommande stålslrejk härvidlag vara av betydelse. Med avseende på de utrikes betalningarna
synes de stora underskotten på grundbalansen komma alt beslå.
Storbritannien
Den
ekonomiska utvecklingen i Storbritannien intog i flera avseenden en
särställning i Västeuropa under 1970. Begränsningarna på tUlväxten låg i
huvudsak på efterfrågesidan. Den på helårsbasis räknai svaga efterfrågeökningen
sammanföll, förutom med en kraftigt stigande arbetslöshet samt betydande oro på
arbetsmarknaden, även med starka pris- och löneökningar. SålUlvida uppvisade
den brittiska ekonomin stora likheter med den amerikanska. Den s. k.
stagflationen dvs. kom-
Prop. 1971:115 28
binalionen av inflation och stagnation kom bl. a. till
uttryck i investeringsutvecklingen. De totala investeringarna steg 1970 med
endast 0,5 o/o. Det var i första hand bostadsinvesteringama och industrins
maskininvesteringar som lack vare vissa kreditpoUtiska lättnader visade en
uppgång.
Ett
karakteristiskt drag var vidare all den ekonomiska aktiviteten i motsats till
läget i flertalet övriga västeuropeiska stater tilltog under loppet av 1970.
Efler en nära nog oförändrad totalproduktion under första halvåret 1970 jämfört
med andra halvåret 1969 synes ell omslag ha skett efler halvårsskiftet. Vissa
tecken tyder dock på en förnyad dämpning av total efterfrågan under de sista
månaderna av 1970. Totalt steg brut-lonalionalproduklen 1970 med 1,5 o/o.
Efter ell svagt första halvår var den privata
konsumtionseflerfrågan en pådrivande faktor liU uppgången under andra hälften
av 1970. För 1970 som helhet steg den privata konsumtionen med 3 o/o. Bakom
detla låg de massiva lönestegringarna, vUka medförde en nära nog fördubbling av
lönesummans tillväxt jämfört med 1969 (12 resp. 6 o/o). Lönlagarnas köpkraft
reducerades dock avsevärt av kraftiga prisökningar. Konsumentpriserna steg
1970 med 6,5 o/o, vUkel i kombination med skatteul-lagen medförde en ökning av
de realt disponibla inkomsterna om endasl knappt 4 o/o. Del kan tilläggas alt
prisökningar normall "släpar efter" löneökningar. Enligt del
brittiska konjunkturinstilulel National Institute of Economic Research var
drygt 1/3 av den privata konsum-lionsökningen 1970 att hänföra tiU dylika
fördröjningseffekler.
Arbetslösheten steg myckel kraftigt under 1970 och var vid
slutet av året den högsla under hela efterkrigstiden. I motsats till vad som
kunde ha förväntats synes della inle ha påverkat löneutvecklingen, åtminstone
inte på kort sikt. I den preliminära nationalbudgeten för 1971 diskuterades
vissa av de strukturella och konjunkturmässiga skäl som kan ha bidragit
härtill. Sedan lång lid har den organisatoriska splittringen mellan såväl
arbetsgivare som fackföreningar brukat utpekas som en väsentlig förklaring
llll de instabila förhållandena på arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund kan den
nu genomförda lagstiftningen om regler för parternas uppträdande på
arbetsmarknaden ses. På kort sikt lorde dock effekten snarast bli en tiUtagande
oro på arbetsmarknaden.
Liksom under jämförbara skeden medförde den tUltagande
privata konsumtionen en påtaglig ökning av importen, vilken steg 1970 med inemot
7 o/o i volym. Trots en snabbt stigande världshandel växte expor-len med endast
5,5 o/o i volym. Delta överensstämmer dock i och för sig med tidigare
erfarenheter, eftersom Storbritannien brukat förlora marknadsandelar i högre
takt när exportmarknaderna expanderar snabbt. Genom alt "terms of
trade" utvecklades gynnsamt kom handelsbalansen likväl för första gången
sedan 1958 all uppvisa elt överskott, om än en-
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 29
dast
med 3 miljoner pund. Överskotten på tjänstebalansen fortsatte all vara höga,
varför bytesbalansens överskoll steg kraftigt jämfört med 1969 eller till ca
630 miljoner pund.
En
bedömning av den ekonomiska utvecklingen under 1971 blir i stor utsträckning
avhängig av vilka antaganden som görs om den ekonomiska politikens
uppläggning. Ell länkbart alternativ är därvidlag alt de nuvarande riktiinjerna
bibehålls under huvudparten av 1971. Dessa inkluderar bl. a. en tilltagande
restriktiv InsläUning llll löneökningar för de offentligt anställda och en ökad
villighet från statsmakternas sida alt motstå strejkhot från dessa grupper.
Från regeringens sida har hävdals atl endasl på detla sätt kan den pågående
pris- och lönespiralen hejdas.
Enligl
National Institute leder dylika antaganden om en oförändrad politik till en
relativt pessimistisk bedömning av den ekonomiska utvecklingen.
Bruttonationalprodukten skulle under dessa förutsättningar endasl öka med
något över 1 o/o 1971 och knappt 2 o/o 1972. Även om lönestegringstaklen dämpas
torde enligt instilulel prisutvecklingen inle påverkas nämnvärt, bl. a. genom
alt prisstegringsimpulserna ännu inle slagit fullt igenom i konsumenlledel.
Ökningen av konsumentpriserna 1971 skattas till knappt 8 o/o. Kombinationen av
snabbi stigande priser och en avtagande tillväxt av den nominella lönesumman
väntas medföra en påtaglig uppbromsning av den privata konsumtionen.
Effekterna av ovanslående utveckling på arbetsmarknaden förutses bli allvarliga
med en möjlig arbetslöshet mol årets slut om inemot en miljon. Institutet
rekommenderar mot denna bakgrund en sänkning av de indirekta skatterna med
omkring 500 miljoner pund räknat på helårsbasis.
Av
skäl som redovisas i del följande kan del dock finnas anledning alt räkna med
en något mera expansiv utveckling. Bl. a. lorde en omläggning av den
ekonomiska politiken vara att förutse om läget på arbetsmarknaden utvecklas på
ovan angivet sätt. Del framstår därutöver som sannolikt atl del tar lid innan
statsmakternas strävan all "vänta ut" strejker Inom den offentiiga
sektorn ger full effekt på löneutvecklingen. Dessutom har hillills den privata
sektorn visat föga vilja att agera på ett liknande sätt. Möjligheterna all öka
konsumtionens volym kan därför komma atl bli större än institutei beräknat. TUl
detla kan läggas de konsumtionsfrämjande ålgärder som aviserades i den i mars
1971 framlagda budgeten. Bland dessa märks ökade transfereringar lill barnfamiljer
och pensionärer. Totalt väntas budgeten utöva ell betydande expansivt
inflytande. Mot denna bakgrund framstår en tiUväxt av brutlonationaiprodukten
om ytterligare någon procentenhet som sannolik.
Förutom
den privata konsumtionen väntas de fasta investeringarna utvecklas i mer
gynnsam riktning än 1970. I denna riktning verkar den i budgeten föreslagna
sänkningen av bolagsskatten och halveringen av arbetsgivaravgiften. Därtill
kan läggas vidtagna kredillältnader med
Prop.
1971:115 30
bl.
a. en diskonlosänkning från 7 till 6 o/o. Alt döma av den senaste tidens
ökning av igångsättningen lorde bostadsbyggandets tillväxt accelerera. Även
maskininvesleringarna inom vissa sektorer av industrin kan på grund av rådande
kapäcitetsbegränsningar förutses växa. Inom flera tunga sektorer, däribland
verkstadsindustrin, torde dock den fortsalla svaga vinstutvecklingen och låga
kapacitelsulnytljandet medföra en nära nog oförändrad investeringsnivå. Med en
sådan efterfrågeutveckling kan importvolymen förutses växa avsevärt snabbare än
exporlvolymen. För ell sådant antagande lalar även de i december 1970 slopade
import-depositionerna. Trots en fortsatt förbättring av "terms of
trade" lorde såväl handelsbalans som bytesbalans försämras. Även med denna
jämfört med National Institute mera optimistiska bedömning kommer de stora
strukturella svårigheterna i den brittiska ekonomin atl kvarstå, inte minst vad
gäller arbetsmarknaden.
Västtyskland
Den
västtyska ekonomin passerade imder 1970 loppen av sin femte konjunkturuppgång
sedan kriget. Efterfrågans tillväxt försvagades successivt under årel.
Parallellt med all ullandseflerfrågan stagnerade och beställningarna av
investeringsvaror gick något tillbaka lUllog dock efterfrågan på
konsumtionsvaror, främst som en följd av stigande hushållsinkomster. Totalt
steg bruttonationalprodukten med ca 5 o/o i volym att jämföra med 8 o/o 1969.
Även
om den totala efterfrågans lillväxl avtog under loppet av 1970 har de
huvudsakliga restriktionerna på produktionsökningstakten återfunnits på
ulbudssidan. Antalet sysselsatta ökade under året med mer än en halv miljon och
arbetslösheten varierade med undanlag för vintermånaderna kring 0,5 o/o. Den
starka efterfrågan på arbetskraft resulterade i en ökning av antalet utländska
arbetare till inemot 2 mUjoner. Mot slutet av 1970 förelåg dock vissa tecken
lill all trycket på arbetsmarknaden var på väg att lätta. Sålunda var antalet
lediga platser i december 1970 inemot 25 o/o färre än etl år tidigare. Som
brukligt kring kulminalionsperioden av cn konjunkturcykel inträffade en
avsevärd nedgång i produktivitetstillväxten. Produktionen per anställd, vUken
1969 steg med 6,5 o/o, växte sålunda under 1970 med endasl 3,5 o/o.
Pris-
och kostnadsökningarna har varit ovanligt höga under 1970. Visserligen
begränsades konsumentprisernas ökning lill knappt 4 o/o, men inom
producentleden var ökningslalen avsevärt högre. Sålunda steg priserna inom
invesleringsvaruseklorn med ca 10 o/o. Speciellt snabb eller 15 o/o var
byggkostnadernas tillväxt. Av tradition har de västtyska myndigheterna starkt
betonat prisslabiliseringsmålel. I avsikt all motverka prisstegringarna
stramades den ekonomiska politiken åt under sommaren 1970. Bland de
finanspolitiska åtgärderna märktes främst införandet av en 10-procenlig
extraskatt samt en skärpning av avskriv-
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 31
ningsreglema
för investeringar i maskiner och andra byggnader än bosläder. För en närmare
redogörelse av vidtagna ekonomisk-politiska åtgärder hänvisas till den
preliminära nationalbudgeten för 1971.
Bakom
den enligl västtyska förhållanden snabba prisstegringstaklen låg kraftiga nominella
lönestegringar, vilka delvis hade sin grund i den osedvanligt starka brislen på
arbetskraft. De nominella löneökningarna uppgick till ca 17 o/o. Trots
skärpningen av finanspolitiken ökade den privata konsumtionen med drygt 7 o/o.
I motsats till flertalet övriga efterfrågekomponenter gjorde sig inle någon
avmattning i tillväxttakten under andra halvåret 1970 gällande. Specielll
snabbt växte konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror.
Sett över helåret 1970 var
de privata investeringarna och då i första hand maskininvesleringarna en
påtaglig drivkraft i ekonomin. Maskininvesleringarna ökade med inemot 15 o/o i
volym och byggnadsinvesteringarna med knappt 6 o/o. Bostadsinvesteringama
däremot sjönk något 1970 jämfört med 1969, vilket torde förklaras av dels den
kraftiga ökningen av byggkostnaderna, dels brislen på tillgängligt kapital.
Under loppet av året tilltog dock bostadsinvesteringama successivt medan totalt
sett de fasta investeringarnas tillväxt planades ul. Förutom den avlagande
lolaleflerfrågan lorde härvidlag även de sjunkande företagsvinsterna och
effekterna av de ändrade avskrivningsreglerna ha spelat in.
Del
under 1969 höga överskottet på handelsbalansen bibehölls under 1970, trots all
importvolymen växte avsevärt snabbare än exporlvolymen (14 resp. 8,5 o/o).
Genom elt kraftigt underskoll på tjänslebalansen sjönk dock överskottet på
bytesbalansen avsevärt. Överskottet uppgick 1970 llll ca 2,5 miljarder DM alt
jämföra med 6,2 miljarder DM 1969. Jämfört med 1969 har förändringarna på
kapilalbalansen varit stora. Den från statligt håll underslödda reduktionen av
den långfristiga kapitalexporten har åtföljts av ett kraftigt Inflöde av kort
kapital. Det senare förklaras i första hand av det internationellt sett höga
ränteläge som rått under så gott som hela 1970. Även vissa valutaspekulallva
inslag kan härvid ha varit av betydelse. Det kan nämnas att den registrerade
kortfristiga kapitalimporlen till Västtyskland 1970 uppgick till inemot 25
miljarder DM. Nettoeffekten av bytes- och kapitalbalansens utveckling blev en
ökning av den västtyska valutareserven med ca 85 o/o.
Den
västtyska ekonomin har under början av 1971 kommit in i en ny konjunkturfas.
Trycket på produktionsapparaten har börjat lätta medan del ansträngda lägel på
arbetsmarknaden ännu inle visat mera påtagliga förändringar. Den slutiiga
efterfrågan har förblivit stark även om den totala efterfrågan har lättat
avsevärt sedan mitten av 1970, främst genom en påtaglig nedgång av
lagerinvesteringarna och en minskad exporltUlväxl. Industriproduktionens
tillväxt har maltals under första månaderna av 1971 samtidigt som den tidigare
extremt höga kapacitels-ulnytljandegraden har sjunkit.
Prop. 1971:115 32
I
den ekonomiska översikt som regeringen framlade i januari förutses
brullonatlonalprcduklen under 1971 sliga med ca 8 o/o i värde och mellan 3 och
4 o/o i volym. En sådan utveckling skulle innebära all den faktiska tillväxten
understiger den potentiella, vilket enligt regeringen kommer all leda lill en
klar reduktion av överskoltseflerfrågan på arbetskraft. I den mån den
ekonomiska aktiviteten dämpas i sådan omfattning all risk för betydande
arbetslöshet uppslår har regeringen deklarerat sin avsikt att utnyttja dels de
medel som i konjunklurdämpande syfte "spärrats" i centralbanken, dels
de medel som influtit genom den speciella konjunklurskallen. Det totala
offentliga reservkapital som på detta sätt slår lill regeringens förfogande
uppgår lill 5,4 miljarder DM.
Betydelsefullt för den
kommande utvecklingen är hur de privata investeringarna kan väntas utveckla
sig. De investeringsenkäter som publicerats lyder på atl t. ex.
industriinvesteringarna helt upphör alt växa 1971. Från regeringens sida
förutses också en klar uppbromsning av de privata investeringarnas tillväxt.
Mol en faktisk uppgång 1970 om ca 10 o/o står en anlagen ökning 1971 på 2 å 3
o/o. Någon anledning till pessimism för investeringsutveckUngen på litet längre
sikt anses inle föreligga, främst på grund av sänkningen av invesleringsskallen
med verkan fr. o. m. 1971 saml återinförandet av de degressiva avskrivningarna
från den 1 februari 1971. Den privata konsumtionen väntas stiga i snabb takt
och några stimulerande åtgärder Inom della område bedöms inte bli aktuella. Vad
slutligen gäller konsumentpriserna räknar regeringen med alt dessas ökning
skall kunna begränsas till ca 3 o/o 1971.
Del
av regeringen tillsatta ekonomiska expertrådet har på flera punkter en annan
bedömning än regeringen. Enligl rådet kommer avspänningen i
konjunkturutvecklingen all fortsätta, vilket under den senare delen av 1971 kan
leda till en synbar konjunkturavmattning. Rådet är vidare enigt om all man
under 1971 knappast samtidigt kan uppfylla målen om prisstabilitet, full
sysselsättning, hög tillväxttakt och jämvikt i de utrikes betalningarna. Däremot
anses 1971 kunna bli del år under vilket förutsättningarna för jämvikt 1972
skapas.
Rådet
förutser en avsevärt snabbare lönestegring än regeringen under 1971. De
nominella löneökningarna skattas llU 13 å 14 o/o all jämföra med av regeringen
antagna ca 10 o/o. Som en effekt av della högre löneanlagande förutser rådet en
snabbare tillväxt av såväl den privata konsumtionen som
bruttonationalprodukten. Bruttonationalproduktens ökning 1971 uppskattas tUl ca
4,5 o/o. Även prisstegringstaklen beräknas bli snabbare än enligl regeringens
prognos. Som en undre gräns för konsumentprisernas ökning har satts 3,5 o/o.
Den ekonomiska utvecklingen under loppet av 1971 väntas komma atl kännetecknas
av en snabbare expansion under början av årel än under dess senare del.
Jämfört
med lägel vid tillkomsten av den preliminära nationalbud-
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 33
geten
för 1971 pekar de tillgängliga konjunkturindikalorerna nu mera enhetligt mot en
konjunkturavmattning. Detla gäller i första hand orderingången,
kapacilelsutnyttjandel och investeringarna. A andra sidan synes den privata
konsumtionslillväxten vara fortsatt stark. Även orderstockarna är alltjämt
stora. Understödd av de avtalade höga löneökningarna kan den privata
konsumtionen väntas bli den kraftigaste drivkraften i ekonomin under 1971. Mol
ovanslående bakgrund lorde starka skäl tala för atl endasl svagt nedrevidera
den i den preliminära nationalbudgeten antagna ökningen av
brutlonationaiprodukten lill ca 3,5 0/0 1971. Delta skulle sålunda innebära en
lägre tillväxt än den av expertrådet förutsatta och ligga i linje med den
västtyska regeringens mera optimistiska anlaganden. En ökning av
bruttonationalprodukten om 3,5 0/0 synes dock förutsätta all regeringen är
villig all lägga om finans- och kreditpoliliken i expansiv riktning om
påtagliga tecken till en recession skulle visa sig.
Den
svagare tillväxten av efterfrågan medför sannolikt all imporl-lillväxlen
bromsas mer än exporltiUväxlen. Överskottet på handelsbalansen skulle därmed stiga
något. Genom elt ökat underskott på tjänslebalansen kan däremot bytesbalansen
komma atl försvagas.
Frankrike
Den
franska ekonomin utvecklades både från stabiliserings- och lillväxlsynpunkt
gynnsamt under första halvåret 1970. Sålunda uppnåddes i stort sett jämvikt i
bytesbalansen redan inom etl år efter devalveringen av den franska francen och
genomförandel av del s. k. saneringsprogrammet hösten 1969. Denna utveckling
underlättades av revalveringen av den västtyska marken hösten 1969 saml den
specielll under första halvåret 1970 starka internationella högkonjunkturen.
Resultatet blev en kraftig, exporlslyrd ekonomisk lillväxl för Frankrikes del.
Ell konjunkturomslag inträffade i Frankrike under sommaren 1970. Exporten
avtog, men denna minskning i den samlade efterfrågan kompenserades i väsentlig
utsträckning av en kraftig uppgång i den privata konsumtionseflerfrågan,
stimulerad av successiva lättnader framför allt i kreditpoliliken och
avbelalningshandeln. Trots avlagande produktionstillväxt under andra halvåret
uppgick bruttonationalproduktens lillväxl i volym till drygt 5,5 0/0 under
1970.
Exporten
växte under 1970 med 17 0/0 i volym (19 0/0 i värde) och importen, trots
utpräglat låg takt i början av årel, med 6 0/0 i volym (ca 10 0/0 i värde). Denna
utveckling inom utrikeshandeln medförde etl överskott i handelsbalansen, vilket
dock uppvägdes av ett ungefär lika storl underskott på tjänslebalansen.
Betalningsbalansen visade dock etl betydande överskoll på grund av avsevärd
långfristig nettokapitalimport under årel. Det kraftiga omslaget i den privata
konsumtionsefterfrågans tUlväxt belyses av all denna uppgick lill blygsamma 1,5
0/0 per år räk-
2
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 1.
Prop.
1971:115 34
nal under första halvåret mol 6 och ca 10 o/o under Iredje
respektive fjärde kvartalet. I genomsnitt för hela 1970 uppgick
konsumlionslUlväx-ten lill 4 o/o. För de privata investeringarnas del uppgick
tillväxten för hela året tiU 10 o/q i
volym. Bostadsbyggandet, vars tillväxt avtog något under andra halvåret, ökade
med ca 8 o/o. Beroende på en fortsatt minskning i de offentliga förelagens
fasta investeringar stannade dock ökningen av de totala fasta investeringarna
vid drygt 7 o/o 1970.
Den avlagande ekonomiska tillväxten medförde en dämpad sysselsättningsutveckling
under 1970. Trots del minskade trycket på arbetsmarknaden under andra halvåret
fortsatte emellertid lönerna atl stiga med en genomsnittlig timlönehöjning på
ca 10 o/o som resultat för hela året. Konsumentprisernas ökning kan skallas liU
5,5 o/o 1970.
Enligt officiella franska bedömningar av den ekonomiska
utvecklingen under 1971 fömtsatts de ekonomisk-politiska lättnader som
vidlagils under andra halvåret 1970 och första kvartalet 1971 bl. a. en
ytterUgare diskontosänkning i januari få full effekt under första halvåret
1971. Vidare bedöms en fortsatt expansiv politik komma all stimulera
konjunkturen. Det är sålunda främst den inhemska efterfrågan för konsumtion
och investeringar som väntas ge en expansiv effekt. Vad gäller bostadsbyggandet
väntas den minskning av igångsättningen som inträffade under de tre första
kvartalen 1970 i förhållande till motsvarande period 1969, medföra en fortsatt
avmattning i bostadsinvesteringarna under första halvåret 1971. Denna tendens
förutses dock komma att motverkas av de kreditiällnader som vidtagUs. Exporten
väntas öka i värde med 1012 o/o och importen med ca 12 o/o. Delta skulle innebära
en något försvagad handelsbalans jämfört med 1970. Brultonallonalproduklen
bedöms kunna öka med ca 6 o/o i volym. Trots en i förhållande lill 1970 något
avmattad konjunktur inom och utom landet bedöms prisstegringen under 1971
sannolikt inle komma all understiga 4 1/2 o/o.
Dessa prognoser synes ligga väl i linje med den bedömning
som gjordes I den preliminära nationalbudgeten för 1971. Mol bakgrund av
rådande avmallningslendenser i Västeuropa kan dock den totala produktionens
lillväxl ha överskattats något. Vad gäller utrikeshandelns utveckling råder
fortfarande en betydande osäkerhet. Skäl synes tala för atl den officiella
franska bedömning som gjordes redan under hös-len 1970 är ganska realistisk.
Dock synes importprognosen vid en väl hävdad inhemsk efterfrågan möjligen vara
tilltagen med ell par procentenheter i underkant.
Italien
Den ekonomiska återhämtningen under 1970 försvårades av en
fort satt oro på arbetsmarknaden. Kraftiga löneökningar åtföljdes av koslnadsstegringar
som efter itaUenska mått var betydande. Industriproduk-
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 35
tionens
tUlväxt motsvarade inte vad som hade förväntats efter den tiU- bakagång som
inträffade lUl följd av slrejkvågen 1969. Förutom de återkommande strejkerna
anses en genomförd arbetstidsförkortning och en hög frånvarofrekvens ha varit
bidragande orsaker härtiU. Den total? produktionen steg med 5,5 o/o 1970.
Den
ekonomiska politiken var under 1970 inriktad på atl stoppa den besvärande
kapitalulförseln saml alt dämpa det till följd av ulbudsbe-gränsningarna starka
inhemska efterfrågetrycket. Sett över hela året 1970 har kreditpoliliken varit
restriktiv, medan däremot den offentliga sektorns inflytande sedvanligt verkat
i expansiv riktning. Behovet av alt förbättra det inhemska invesleringsklimalel
medförde under hösten 1970 en viss omläggning av politiken. Parallellt med investeringsfrämjande
finans- och kredilpolitiska ålgärder genomfördes höjningar av en rac' indirekta
skatter.
Efterfrågans
tillväxt har i första hand burils upp av lagemppbyggna den och den privata
konsumtionen. Ökningen av de realt disponibla inkomsterna kan skattas tUl ca 10
o/o och den privata konsumtionens tillväxt tUl knappt 8 o/o. De pris- och
kostnadsökningar som de omfattande löneökningarna resulterat i torde inte mera
avsevärt ha försvagat landets konkurrenskraft. Konsumentprisema steg 1970 med ca
5,5 o/o och partipriserna med 5,0 o/o. Det är visserligen de högsla siffrorna
sedan 1964 men inte mer än genomsnittet för Västeuropa under 1970.
Delvis
som en följd av produktionsbortfallet var orderstockarna betydande i början av
1970. Tillsammans med en större optimism inom näringslivet saml de ovan nämnda
invesleringsfrämjande åtgärderna fick delta en gynnsam effekt på
investeringarna. Speciellt snabbt eller med över 10 o/o växte
maskininvesleringarna.
Bl.
a. lill följd av leveranssvårigheter steg exportvärdet 1970 något långsammare
än 1969 eller med 12,5 o/o mol 15 o/o. Importen fortsatte däremot atl stiga
kraftigt, vilket till stor del förklaras av den betydande lageruppbyggnaden och
de från 1969 uppskjutna investeringsplanerna. Totalt steg importen med ca 20 o/q i värde. De framgångsrika försöken
atl stoppa kapitalutflödel ledde 1970 tiU att kapilalbalansen för första gången
på länge visade överskott. Handelsbalansens underskoll blev dock ovanligt stort
samtidigt som det positiva nettot på tjänslebalansen reducerades. Nettoeffekten
av utvecklingen på kapital- och bytesbalans blev ett överskott i
betalningsbalansen om ca 220 mUjarder lire att jämföra med ett underskott 1969
om 870 miljarder.
Under
de första månaderna 1971 har lättnaderna i kreditpolitiken fortsatt. Bl. a.
sänktes diskontot i januari från 5,5 "/o till 5 o/o. I det följande antas
att uppmjukningen av kreditpoliliken fortsätter, vilket i kombination med
finanspolitikens nuvarande uppläggning bör leda till en positiv
invesleringsutveckling. Regeringens reformplaner tyder på all de offentliga
ulgiflerna ökar snabbare 1971 än under tidigare år. Även den
Prop. 1971:115 36
privata
konsumtionseflerfrågan kan väntas visa en betydande tillväxt, inte minst med
tanke på att löneökningarna 1970 medförde cn temporär höjning av sparkvoten.
Bruttonationalprodukten kan under dessa förutsättningar beräknas stiga med
mellan 5 och 6 o/o 1971. En viktig fömtsättning för att en sådan
produktionsökning skall kunna Infrias är all inga allvarliga störningar
inträffar på arbetsmarknaden. En snabb och väl avvägd återhämtning är även elt
krav för att kunna infria de stora stmkturella reformer på bl. a.
regionalpolitikens område som regeringen aviserat.
Exporten
visade mol slutet av 1970 tecken liU atl tillta. Under förulsällning att
normala produktionsförhållanden kommer all föreligga kan exporten beräknas växa
något snabbare än 1970. Importen låg på en onormalt hög nivå 1970 och en viss
uppbromsning av tillväxttakten torde vara all förutse 1971. Importens ökning
väntas trots detla bli snabbare än exportens, varför handelsbalansens
underskott troligen stiger något.
Danmark
Den
kraftiga åtstramningen av den ekonomiska politiken, vilken inleddes 1969 och
fortsatte under 1970, synes ha fått mera märkbara effekter på den inhemska
aktiviteten först under andra halvåret 1970. Framför allt blev dämpningen i
den privata konsumlionslillväxlen under första halvåret 1970 mindre än väntad,
medan däremot investeringsupp-gången avtog tidigare. Konsumlionsökningen beräknas
för hela 1970 ha uppgått till 5 o/o i volym, atl jämföra med en beräknad real
disponibel inkomstökning på endasl 2 o/o. Investeringarna uppskattas ha stigit
med 4 o/o. Produktionen utvecklades svagt under 1970 men till följd av den
snabba tillväxten under loppet av 1969 (7,5 o/o) översteg emellertid 1970 års
produktionsnivå 1969 års med ungefär 4,5 o/o. En väsentlig orsak till den
avtagande tillväxten 1970 var en ökad brist på arbetskraft. Då man närmade sig
fullt kapacitetsutnyttjande redan 1969 synes möjligheterna att realisera en
fortsatt snabb produklionsstegring ha varit begränsade.
Den
inhemska aktiviteten första halvåret 1970 gav utslag i en kraftig försämring av
den yttre balansen. Underskottet i bytesbalansen första halvåret uppgick lill
närmare 2,7 miljarder danska kronor, en försämring med 1,1 miljarder danska
kronor jämfört med motsvarande period 1969. Underskottet andra halvåret blev
väsentligt mindre men förbättringen från 1969 var relativt obetydlig. För hela
1970 uppgick bytesbalansens underskott tUl drygt 4 miljarder danska kronor mol
3,1 miljarder 1969. En viss dämpning i exportlillväxten synes ha ägt rum under
fjärde kvartalet 1970. Exporluppgången 1970 stannade vid 11,2 o/o i värde medan
importen steg med 15,4 o/o. Underskottet i bytesbalansen finansierades lill ca
2/3 med kortfristiga krediter. Della underlättades
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1971 37
genom att man hållit en högre räntenivå i förhållande lill
ullandel efler diskontohöjningen från 7 till 9 o/o i maj 1969 och genom en i
övrigl stram kreditpolilik.
Den totala
lönesumman beräknas under 1970 ha stigit med ca 13 å 14 o/o. Sysselsättningen
har bidragit lUl en ringa del därav. Konsumentpriserna ökade med ca 7 o/o
meUan 1969 och 1970. Drygt en tredjedel av prisuppgången orsakades av direkta
prisslegringsimpulser från utlandet.
Den
ekonomiska politiken kan också 1971 väntas vara stram i syfte alt återställa
inre och yttre jämvikt i ekonomin. I fråga om den inre stabiliteten synes man i
första hand förlita sig på en avtalsuppgörelse med moderata lönehöjningar. Vid
mitten av mars antogs etl förlikningsförslag till avtalsuppgörelse innebärande
en total löneökning för arbetare om 6 å 7 o/o, fördelade på två år. Då
prisindexeringen av lönerna upprätthålls i de nya avtalen torde detla,
tillsammans med en viss löneglidning, dock medföra snabbare lönestegring än vad
avtalen i och för sig ger. Prissloppet som skuUe ha utlöpt den 1 mars,
förlängdes men avlöstes den 3 april av en ny prislag. Enligl denna skall prisökningar
till följd av ökade omkostnader kunna tillåtas men däremot skall det normall
inle vara möjligt atl basera prisökningar på icke-av-talsmässiga lönehöjningar.
Lagen kommer sannolikt alt gälla i två år. Diskontosänkningama i januari och
april får också ses som en del av slabiliseringspaketet även om en anpassning
av räntan till den internationella räntenivån också legal bakom sänkningen.
Kan man
hålla pris- och kostnadsökningarna ungefär inom den ram förlikningsförslaget
indikerar torde exportföretagens konkurrensförmåga väsentiigt komma alt
förslärkas. Delta skulle också stimulera lill ökade industriinvesteringar,
varigenom en nödvändig utbyggnad av exportka-pacilelen kommer lill slånd.
Efterfrågan från exportmarknaden visade tecken till att ha dämpats mot slutet
av 1970 och orderingången till de hemmamarknadsorienterade förelagen gick
tiUbaka. För 1971 förutses exportlillväxlen kunna uppgå lill ca 8 o/o i värde.
Till della bidrar en förväntad svag inhemsk efterfrågetillväxt. En dämpning i
den privata konsumtionsökningen verkar trolig både med hänsyn till alt
inkomstökningen förefaller bli svag och all skattetrycket höjs. För den
offentliga sektorns efterfrågan på varor och tjänster räknas med en något
svagare stegringstakt 1971. Investeringarna inom industrin förefaller ha ökat
svagt de tre första kvartalen 1970. Huruvida investeringarna ånyo kan
stimuleras sammanhänger bl. a. med hur kostnaderna och exportefler-frågan
utvecklas.
Mot bakgrund av den förväntade långsamma stegringen av den
inhemska efterfrågan beräknas tillväxten av importen stanna vid 4 o/o i värde
1971. En viss förstärkning av den yttre balansen kan därför förutses för 1971.
Det mest sannolika bidraget härtill lorde komma från
Prop. 1971:115 38
en
relativt begränsad inhemsk efterfrågan. Osäkerheten kan i första hand knytas
lill den efterfrågestimulans man samtidigt vill uppnå ökningen av
investeringarna och industrins exportframgångar. På kort sikt är utrymmet för
produktionsökningar begränsat som följd av fortsatt brist på arbetskraft.
Produktionsuppgången väntas stanna vid ca 2 o/o 1971. Storleken av
förstärkningen i bytesbalansen beror alltså på hur man lyckas utnyttja den
relativt Ulla marginal av inhemsk efler-frågedämpning och svag
kapacilelslillväxl som här ges. Mol denna bakgrund framträder betydelsen av
etl i relation llll ullandel förbättrat kostnadsläge, speciellt vid en svag
internationell konjunkturutveckling.
Finland
Den
ekonomiska tillväxten i Finland var under 1970 fortsalt snabb även om
ökningstakten planades ul under loppet av årel. Avsevärda reaUöneökningar kunde
kombineras med en internationellt sett låg prisstegringstakt. Den totala
produktionen växte med knappt 7 o/o och den privata konsumtionen med 6
"/o- Den höga inhemska efterfrågan medförde i kombination med en
betydande emigration att arbetslösheten även inom de sysselsätlningssvaga
regionerna reducerades avsevärt. De successivt uppnådda
stabiliseringsöverenskommelserna har utgjort en viktig förutsättning för den
dämpade pris- och kostnadsutvecklingen. Liksom i övriga nordiska länder
åtföljdes högkonjunkturen av vissa balansrubbningar inom samhällsekonomin.
Sålunda försvagades t. ex. den yttre balansen under 1970.
Slabiliseringsavtalens
konstruktion har emellertid inneburit vissa svårigheter för den ekonomiska
politikens uppläggning. Finanspolitiska ålgärder har endasl kunnat utnyttjas i
ringa utsträckning. Fördelningspoliliskl har överenskommelserna inneburit en
viss låsning vad avser avvägningen mellan hushåUs- och företagssektor. Dessa
problem tenderar all successivt tillta i betydelse.
Trots
en stram kreditpolitik var de privata investeringarna en av de mest expansiva
efterfrågekomponenterna under 1970. Ökningstakten var av ungefär samma storlek
som 1969, eller ca 15 o/o. Finansiellt utrymme för den kraftiga tillväxten
har, förutom genom en omfattande kortfristig kapitalimport, kunnat uppnås genom
en ökad självfinansieringsgrad inom industrin. Den offentUga sektorns
expansion begränsades avsevärt under 1970, vUkel i första hand påverkade de
offentliga investeringarna. Dessa sjönk under året med ca 10 o/o.
Det
mol slutet av 1970 kraftigt stigande underskottet på handelsbalansen var i
första hand all hänföra till en plötslig och snabb ansvällning av importen.
Varuimporten ökade 1970 med över 30 o/o i värde och 20 o/o i volym. Bidragande
härtill var bl. a. en betydande lagerökning. Importulvecklingen medförde en rad
motåtgärder av kredilpoUlisk natur under de sista månaderna av 1970. Dessa
finns närmare återgivna
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 39
i
preliminära nationalbudgeten för 1971. Den successiva förbättringen av Finlands
relativa kostnadsläge lorde vara en förklaring till den snabba ökningen av
varuexporten. Exportvärdet steg under 1970 med omkring 16 0/0. Den jämfört med
exporten påtagligt snabbare imporlupp-gången medförde emellerlid elt underskott
på handelsbalansen 1970 om 1 465 miljoner finska mark att jämföra med 232
miljoner 1969. Trots ell positivt netto på tjänslebalansen uppvisade
bytesbalansen ett underskott 1970 på knappt 1 miljard finska mark.
Bedömningen av
konjunklurutsiklerna 1971 försvåras i hög grad av osäkerheten om den ekonomiska
politikens närmare uppläggning. Som framgår av den preliminära nationalbudgeten
för 1971 slöts etl nytt slabiliseringsavlal i december 1970. Avtalet innebar
bl. a. relativt kraftiga löneökningar saml en viss lättnad av den rådande
prisregleringen. Överenskommelsen förkastades dock av metall- och
byggnadsarbelar-förbundel, vilket under början av 1971 ledde lUl omfattande
strejker inom dessa sektorer av arbetsmarknaden.
Några
officiella finska prognoser, vilka tagit hänsyn lill den senaste tidens
utveckling på arbetsmarknaden, föreligger inle för närvarande. Myckel talar
dock för en, jämfört med 1970, minskad produktionstillväxt under 1971 även om
ingen väsentlig försvagning av konjunkturen ännu är i sikte. Exportulsikterna
förefaller tillfredsställande och någon mera markant nedgång av investeringarna
är knappast all vänla under första halvåret. De hittiUs avtalade löneökningarna
kan förutses hålla den privata konsumtionen på en fortsall hög nivå. Med tanke
på den yttre balansen kan denna konsumlionsökning möjligen länkas få besvärande
konsekvenser med avseende på importen.
Under föratsättning att
externa balanshänsyn inte framtvingar drastiska skärpningar av den ekonomiska
politiken kan den totala produktionen antas stiga med 34 0/0. Den ekonomiska
utvecklingen under loppet av 1971 torde kännetecknas av en snabbare expansion
under början av årel än under dess senare del. I den mån strejkerna inom
metall- och byggnadssektorn inte leder lUl löneökningar som markant överstiger
andra sektorers kan de nominella löneökningarna skallas lill 10 0/0. Mjukas
vidare prisregleringen upp i avtalad omfallning räknar man från finsk sida med
en ökning av konsumentpriserna med drygt 6 0/0. Trots all imporlöknlngen 1971
sannolikt blir betydligt lägre än 1970, lorde den dock bli några procentenheter
snabbare än exportökningen. Detta skulle innebära etl jämfört med 1970 något
ökat underskott i handelsbalansen.
Norge
Den
norska ekonomin 1970 karakteriserades av en hög inhemsk efterfrågetillväxt och
en snabb pris- och koslnadsslegring. Till den inhemska efterfrågans ökning
bidrog främst investeringsuppgången saml en ovan-
Prop. 1971:115 40
ligt
kraftig lageruppbyggnad. De internationella prisstegringsimpulserna, framför
allt inom sjöfarten, kom all förbättra bylesförhåUandet med utiandet med inte
mindre än 4 o/o. Överhettningen i ekonomin blev starkast på arbetsmarknaden med
en snabb löneglidning som följd. Sysselsättningen ökade med 1,9 o/o 1970 och
arbetslösheten i januari och februari 1971 var den lägsta som någon gång
registrerats. Till följd av en svag produktivitetstillväxt stannade den totala
produktionsökningen 1970 vid 3,50/0.
Efler
två år med nedgång i fartygsinvesteringarna steg dessa med över 70 0/0 1970. I
övrigl var invesleringstillväxten koncentrerad lill industrin (22 o/g) samt
byggnads- och anläggningsverksamheten (15 0/0). Den sammanlagda
invesleringsuppgången blev 15 0/0. Den privata konsumtionen ökade däremot med
endasl 2,5 0/0 och denna låga tUlväxt sammanhänger med den höga konsumtion 1969
som blev följden av mervärdeskattens införande vid årsskiftet 1969/1970.
Exporttlllväxlen
stagnerade under 1970 och en viss nedgång för den säsongkorrigerade exporten
kunde noteras mol slutet av året. For helåret steg exporten exklusive fartyg
med drygt 14 0/0 i värde. Volymuppgången stannade vid ca 6,5 0/0, vilket var
något lägre än 1969, då ökningen var 9,3 0/0. Imporllillväxien har sedan andra halvåret
1969 varit hög och en dämpning skedde först under sista kvartalet 1970.
Im-porlökoingen för varor exklusive fartyg uppgick lUl 21 0/0 I värde 1970
medan volymöknmgen blev 13 o/q. Den
kraftiga lageruppbyggnaden 1970 synes vara den viktigaste orsaken till den
starka imporltillväxlen under de tre första kvartalen.
Underskottet
i handelsbalansen exklusive fartyg ökade från 1969 med 2,2 miljarder norska
kronor och uppgick 1970 lill 8,4 miljarder. Förbättringen i sjöfartens
nettoöverskott under 1970 motvägdes av nelloin-köp och försäljningar av fartyg.
Försämringen i bytesbalansen blev sålunda likaledes 2,2 mUjarder norska
kronor. Underskottet 1970 uppgick därmed till 1,3 mUjarder norska kronor.
Den
höga inhemska efterfrågan och goda förljänslulvecklingen i exportnäringarna
bidrog till en kraftig löneglidning inom industrin. Denna beräknas ha uppgått
lill 7 0/0, medan den avtalsmässiga lönehöj-nuigen var 9 0/0. De nominella
disponibla inkomsterna inom den privata sektorn steg med i genomsnitt 17,9 0/0
och för gruppen löntagare och pensionärer med ungefär 18,5 0/0. Bidragande
härtill var skatteomläggningen vid början av 1970, vUken medförde en
inkomslöverföring netto till den privata sektorn. Transfereringama lill
pensionärerna ökade särskilt starkt. Trots en konsumeniprlsuppgång om 10,6
0/0, steg alltså den reala disponibla inkomsten för löntagare och pensionärer
med i genomsnitt 8 o/g. Spridningen i inkomststegringslakt synes ha varit stor
mellan oUka grupper. Omsvängningen från en hög till en låg konsumlionstillväxt
mellan 1969 och 1970 synes ha medverkat lill atl
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 41
det
privata hushållssparandet kraftigt ökade 1970. Även förelagssparandet gick
upp, specielll inom sjöfarlsseklorn och andra exportnäringar.
Under
1971 förutses atl den inhemska eflerfrågetUlväxlen gradvis kommer all avla.
Expansionskraften i den norska ekonomin skuUe emellertid vidmakthållas
relativt oberoende av utvecklingstendenserna i Västeuropa. Ett flertal ålgärder
infördes mol slutet av 1970 i syfte att dämpa efterfrågan samt pris- och
kostnadsstegringama. Skatterna på tobak, alkohol, bensin och eldningsolja
höjdes. Vidare beslöts om prisslopp och förbud mot löneglidning som inle inryms
i löneavtalen. Åtstramningen berörde också stalsulgiflerna saml utlåningen från
kre-dillnslilulen och särskilda åtgärder vidtogs för all dämpa byggnadsinvesteringarna.
De
investeringsdämpande åtgärderna väntas få effekt först mol millen av 1971,
varför Investeringsef terf rågan väntas bli hög även 1971. Uppgifterna om
industrins investeringsplaner för 1971 visar på en fortsatt ökning men i något
lägre takt än vad tidigare uppgifter gav anledning förmoda. Lagerinvesteringama
kan dock antas bli väsentligt svagare 1971. Ökningstakten i realinkomsterna
blir sannolikt något lägre än 1970 som följd av bl. a. skattehöjningarna saml
något svagare löneglidning. Den starka tillväxten av realinkomsterna 1970
beräknas emellerlid få en kvarstående effekt på konsumlionsulvecklingen 1971.
Härtill kommer alt konsumtionen under första halvåret 1970 var förhållandevis
låg efter skatteomläggningen. Under sådana omständigheter väntas en
konsumtionsslegring med ca 6 o/o 1971. Ökningen av varuexporten exklusive
fartyg kan skattas liU 7,5 o/o i volym. Omslaget i lager-utvecklingen förväntas
reducera Imporltillväxlen, som för 1971 har beräknats lill 4 o/o. Sjöfarten
inklusive export och import av fartyg förutses ge etl överskott 1971 som är
ungefär 1 200 miljoner norska kronor mindre än 1970, vilket främst är en följd
av en fortsall hög nettoimport av fartyg. Dessa antaganden skulle innebära en
fortsatt försämring i bytesbalansen och elt underskott 1971 på 2,53 mUjarder
norska kronor. Produktionen beräknas, tUl följd av den antagna stimulansen
från exporten, öka snabbare 1971 än 1970. Uppgången 1971 väntas bli 5 o/o,
vilket med en trolig mindre ökning i sysselsättningen förutsätter en väsentligt
snabbare produktivilelsslegring i den norska ekonomin 1971 än 1970.
2t
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 1.
Prop. 1971:115 42
III.
Utrikeshandeln 1. Exporten
Exportutvecklingen
under 1970
Den
fortsall snabbi stigande efterfrågan från utlandet i slutet av 1969 och under
första delen av 1970 medförde en kraftig ökning av den svenska exporten även
under 1970. Exporten exklusive fartyg steg 1969 1970 med närmare 10 o/o,
vilket dock innebar en dämpning jämfört med tUlväxten 19681969 som uppgick tUl
11 1/2 o/o. Dämpningen av tillväxten kan hänföras lill råvamdeleni av den
svenska exporten. Exporten av järnmalm hämmades myckel kraftigt under första
kvartalet 1970 som följd av strejken vid LKAB och i slutet av året tenderade
efterfrågan inom EEC all försvagas. En vändning i exporlefterfrågan synes också
ha skett beträffande papper, massa saml järn och stål. Orderslockarna inom
dessa industrier var dock vid mitten av 1970 av en sådan storlek all
exportleveransema kunde hållas ganska väl uppe under andra halvåret 1970. För
råvaruexporten totalt var exportvolymen under 1970 av ungefär samma storlek
som under 1969.
Tillväxten
av den svenska exporten exklusive fartyg bars således upp av en avsevärd ökning
av exporten av färdigvaror. Exporten av verksladsprodukler steg 19691970 med
21 o/o i volym mol drygt 13 1/2 o/o 19681969 medan tUlväxten av exporten av
övriga färdigvaror dämpades från 19 o/o 19681969 till 13 o/o 19691970.
Orderslockarna inom den svenska verkstadsindustrin växte under hela 1969 och
större delen av 1970 och i samband med del lättande efterfrågetrycket på hemmamarknaden
och en kraftigt ökad sysselsättning kunde verkstadsindustrins exporlleveranser
avsevärt öka under loppet av 1970. En viss försvagning av orderingången från
exportmarknaderna ägde dock rum mol slutet av 1970, men verkstadsindustrins
exportorderstockar var ännu i slutet av 1970 myckel stora.
Exportpriserna
steg 1969-1970 med drygt 8 1/2 o/o, vilket är den snabbaste prisuppgången
sedan Koreakriget. Priserna på råvaradelen steg med 12 o/o. Del var den snabba
och kraftiga efterfrågeökningen för framför allt massa saml jäm och stål, som
drog upp priserna på dessa varor, men även prisema på övriga råvaror steg
relativt kraftigt. Prisindex för exporten av färdigvaror steg med 5 1/2 o/o
1969-1970.
Den
värdemässiga ökningen 19691970 av exporten exklusive fartyg uppgick till
drygt 19 o/o (15 1/2 o/o 19681969), vUkel innebar en rejäl uppgång av den
svenska andelen av världshandeln efter en minsk-
'
Med råvaror avses här trävaror, massa, papper, malm, järn och stål, övrig
metaller, livsmedel samt övriga varor hörande till SITC O4.
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1971 43
Tabell 111:1. Exportutvecklingen för olika varugrupper
19691971
Exportvärde,
Procentuella förändringar
från
föregäende
år
milj. kr
Volym
Pris
1969
1970
1971
1969
1970
1971
1969
1970
1971
Trävaror
1 856
2 078
2 145
6,6
4,8
0,5
4,4
6,8
4
Massa
2 453
2 965
3 215
2,4
2,3
1,5
6,7
18,1
7
Papper
2 706
3 094
3 275
14,5
6,7
4
0,7
7,1
1,5
Malm
1 406
'1450
1 635
11,1
7,7
7
0,9
11,8
5
.larn
och stål
2 620
3 132
3 355
9,5
0,2
11
6,9
19,8
-3,5
Övriga
metaller
837
855
800
11,5
4,2
4
9,5
6,6
10
Verkstadsprodukter,
exkl. fartyg
10 350
13316
15 910
13,7
21,0
12,5
=2,9
=6,3
=6
Livsmedel
853
836
900
15,5
17,7
7,5
4,8
19,1
0
Övriga
varor
4817
5 580
6 140
14,5
13,2
8
1,2
2,4
2
Totala
exporten, exkl.
fartyg
27
897
33 306
37
375
11,7
9,8
8,5
3,4
8,7
3,5
Fartyg
1 562
1 835
1950
19,7
4,2
1,5
3,6
12,7
8
Totalt
29
459
35
141
39
325
12,2
9,5
8
3,4
8,9
3,5
' Värdet för 1970 avviker från den preliminära
utrikeshandelsstatistiken pä grund av definitiva uppgifter för järnmalm.
Prisförändringarna är justerade till definitiv nivå.
= Prisförändringen för verksladsprodukler kan endast till
mindre del hänföras till rena prisökningar. De prisförändringar som redovisas i
tabellen är de implicita prisförändringar som framkommer med ledning av
utrikeshandelns varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet och motsvarande
värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen inom olika
varupositioner. Därigenom registreras inte endast faktiska prisförändringar
utan även kvaliletsförändringar och förändringar i fördelningen på varor av
olika kvalitet inom olika varugrupper. Normalt lorde huvuddelen av den
registrerade prisökningen för verkstadsprodukterna kunna hänföras till denna
statistiska missvisning.
Anm. 1969 års exportvärden enligt den definitiva
statistiken. Samtliga uppgifter för 1971 avser prognoser. Värdeuppgifterna är
avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentueUa förändringarna
till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
ning 1968 och en svag återhämtning 1969. Den svenska
andelen av importen lill de nordiska länderna och Storbritannien steg.
Exporten exklusive fartyg lill de nordiska länderna ökade med nästan 20 1/2
0/0 i värde vilket innefattar en uppgång med 35 0/0 av exporten lill Finland.
Även den västtyska marknaden var expansiv för svensk export som ökade med
210/0. Det synes dock som om exporten tiU Västtyskland föll tillbaka mol
slutet av 1970. Exporten exklusive fartyg lill öststaterna ökade med 24 1/2
0/0.
Exporten av fartyg steg med 17 1/2 0/0 i värde och då
exportpriserna på fartyg synes ha stigit kraftigt uppskattas volymökningen lill
ungefär 4 0/0. Den totala exporten synes därför ha ökat med 9 1/2 0/0 1969
1970 mol 120/0 19681969.
Trävaror
Exporten av sågade och hyvlade barrträvaror uppgick under
1970 till 6 877 tusen kbm (1 472 lusen slds), vilket innebar en ökning med 90
Prop.
1971:115 44
tusen
kbm (19 tusen slds) eller knappt 11/2 0/0 från 1969. Exportökningen hängde
framför allt samman med ökad förbrakning i Västtyskland och Norge saml
kraftigt ökad export till vissa utomeuropeiska länder. Den svenska andelen av
de västeuropeiska ländernas sammantagna import synes dock ha minskat. Den svenska
exporten lill SlorbrUannien minskade 19691970 med 9 0/0 avspeglande en
kraftig nedgång av den svenska andelen av importen lUl Storbritannien. Under
1970 steg den kanadensiska andelen som följd av minskad efterfrågan på trävaror
från Förenta staterna. Även i Frankrikes import av trävaror synes den svenska
andelen ha sjunkit på grund av ökad konkurrens från Kanada. Exporten till
Danmark minskade under loppet av 1970 och 19691970 registrerades en nedgång
med 3 0/0 i kvantitet. Även i den danska importen sjönk den svenska andelen
orsaken torde vara de låga finska priserna i försäljningssäsongens början. Den
svenska andelen av Västtysklands import höjdes däremot och den svenska
expor-len llll Västtyskland ökade med 28 0/0.
För
de övriga i gruppen trävaror ingående delarna, främst massaved och sågtimmer,
noterades en kraftig volymökning 19691970 och exporten var ungefär en
ttedjedel större 1970 än 1969. Denna exportökning torde sammanhänga dels med
stormfällningarna i slutet av 1969, dels med den höga efterfrågan från framför
allt Norge. För gruppen trävaror totalt registterades en exportvolymökning
19691970 med knappt 5 0/0 och en exporlprisuppgång med knappt 7 0/0.
Under
1971 synes importen av trävaror tUl Storbritannien komma all öka relativt
kraftigt. Byggnadsverksamheten beräknas expandera och med hänsyn till den låga
lagernivån vid slutet av 1970 leder en förbrukningsökning omedelbart till ökad
import. Man lorde också kunna räkna med en uppgång av den svenska andelen av
den brittiska importen, eftersom konkurrensen från Kanada beräknas avla
19701971. Efterfrågan på trävaror i Förenta staterna fömtses nämUgen stiga
kraftigt. Igångsättandet av bosläder var i december 1970 och januari 1971
drygt 50 0/0 högre än under motsvarande månader etl år tidigare, vilket tyder
på en kraftig ökning av byggnationen 19701971. Förenta staternas import från
Kanada lorde därmed öka kraftigt. Dessutom synes Sovjetunionens möjligheter atl
konkurrera under 1971 minska på grund av svårigheter alt leverera paketerade trävaror.
För
exporten lill Danmark bör man räkna med en nedgång 1970 1971. Den höga räntan
och kredilålslramningen under 1970 medförde en nedgång i byggandet och i
påbörjade byggnadsprojekt samtidigt som lagren av trävaror ökade. Under 1971
lorde den importnedgång som registterades i slutet av 1970 komma all fortsätta
och det är också troligt alt den svenska andelen av den danska importen
fortsätter att faUa tillbaka, med hänsyn lill all de finska exportörerna även i
början av försäljningssäsongen 1971 gick ut med förhållandevis låga priser.
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1971
45
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram III: 1. Volym- och prisutveckling för exporten,
totalt oeh uppdelat på varugrupper 19651971
Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala
opaginerad Kontrollera mot PDF
300 280 260 240 220 200 180
leoi
140 120
160
140 120 100
240 220 200 180
160 140
120
100
260 240 220 200 180 160 140 120 100
340 320 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120
- Volym
- Pris
'"'
r
y
1
"
-
Verkstadsprodukter, exkl. fartyg/-
- å l----------
/
\
y
/
1 [
/
---
,--'
'"
IVIassa
260 240
220 200 180
ifin
,\ f,r.,
"3
'
>
140 120
---
,-'
---
---- V'-"
Metaller
--
/"
y
-""
y
---
/ /
/'' ~
'
'"'-
-.
Tr ä varor
S,____
L /
f
(
_-
--"'
-v
Papper,
papp och tr ä fiberplattor____
__
1 '
/
y''
__
-
--
opaginerad Kontrollera mot PDF
180
160 140
120
100
l_
/v
Livsmedel / \
-
/
V
.-'"
Vi
y
1 /
"--'
"--.-
--,_
,
'-''
opaginerad Kontrollera mot PDF
1965
1966 1967 1968 IJ
1970 1971
1965 1966
1967 1968 1969 1970 1971
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Prop. 1971:115 46
Förbrukningen
av trävaror i Västtyskland torde forlsälla öka i samband med ell ökat
bostadsbyggande, vilket drar med sig ökad svensk export.
Till
övriga västeuropeiska länder lorde man inle kunna räkna med några större
förändringar av exporten 19701971 och endasl beträffande Frankrike en ökning
av den svenska andelen.
Exporten
av sågade och hyvlade trävaror beräknas under 1971 uppgå till ca 7 000 kbm,
vilket innebär en ökning med knappt 2 o/o från 1970.
Med
hänsyn till effekten av stormfällningarna under 1970 beräknas exporten av
massaved och sågtimmer minska kraftigt 19701971. För hela gruppen trävaror
beräknas exporten därmed minska något i volym 19701971 medan exportpriserna
mol bakgrund av de smärre uppjusteringar som gjordes vid försäljningsöppningen
i slutet av 1970 synes komma all öka med 4 o/o.
Massa
Exporten
av massa ökade 19691970 med knappt 2 1/2 o/o i volym. Den utiändska
efterfrågan började stiga i slutet av 1968 och steg kraftigt under 1969 och de
första tre kvartalen 1970 och efterfrågestegringen ledde lill höjda
orderstockar och fullt kapacitetsutnyttjande i den svenska massaindustrin. Mot
slutet av 1970 sjönk dock efterfrågan i utlandet vilket sannolikt var en följd
av dels de under andra hälften av 1970 kraftigt uppbyggda lagren av massa i
Västeuropa, dels atl tillväxten av efterfrågan på papper började avta.
Efterfrågan synes ha fortsatt sjunka under första kvartalet 1971.
Importen
lill de västeuropeiska länderna ökade kraftigt 19691970 och den svenska massan
synes ha förlorat andelar då den kraftiga västeuropeiska efterfrågestegringen
sammanföll med en begränsad lillväxl av den svenska kapaciteten och en nedgång
av förbrukningen av massa i Förenta staterna, vilken ledde lill en ökad export
av massa till Västeuropa såväl från Förenta staterna som från Kanada.
En
nedgång av leveranserna av massa från Sverige synes ha ägt rum i början av 1971
i samband med atl massaförbrukarna i Västeuropa drog ned sina lager.
Lageranpassningsprocessen kan dock förväntas vara avslutad vid mitten av 1971
och därefter beräknas leveransutvecklingen ånyo vända uppåt. Under andra
halvåret 1971 torde också trycket från de nordamerikanska producenterna avla i samband
med en ökad efterfrågan på avsalumassa i Förenta staterna. Med denna
utveckling av efterfrågan och leveranser beräknas den svenska exporten av massa
öka med 1 1/2 o/o i volym 19701971.
Mol
bakgrund av prishöjningen i november 1970 inför första halvåret 1971 och de
avslut som gjorts för andra halvåret 1971 llll dessa priser beräknas
exportpriserna under 1971 ligga kvar på första kvar-
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 47
talels
nivå. De kraftigt stigande priserna under loppet av 1970 och höjningen för
första halvåret 1971 innebär en uppgång av exportpriserna 19701971 med 7 0/0
mol 18 0/0 19691970.
Papper,
papp och träfiberplattor
Den
svenska exporten av papper, papp och träfiberplatlor steg med drygt 6 1/2 0/0 i
volym 19691970 och med 7 o/q i
pris. Pappersexporten ökade efler ell par års slagnation kraftigt från första
halvåret 1968 fram lill första halvåret 1969, varefter tillväxten dämpades. I
början av 1970 synes efterfrågetillväxten ha mattats. Enligt
konjunkturbarometem var orderingången från exportmarknaderna till pappersbruken
oförändrad från första tUl Iredje kvartalet 1970 och har därefter sjunkit
kraftigt. I exportleveranserna märktes den dämpade efterfrågeutvecklingen i början
av 1970, specielll vad gäller Västtyskland. En svag förbrukningsökning och
sannolikt en lagerneddragning hos förbrukarna ledde till en minskning av den
svenska exporten av papper exklusive tidningspapper till Västtyskland
19691970. Samtidigt som den västtyska pappersindustrin mot slutet av 1970
skar ned produktionen kunde dess export dock fortsätta öka snabbi, vilket lorde
vara en orsak till dämpningen i ökningstakten för den svenska exporten lill
övriga EEC-länder. Även exporten tUl Storbritannien minskade något men i
motsats till EEC-länderna ägde nedgången rum framför allt under första
halvåret.
Under 1969 förekom vissa
tillfälliga leveranser till Centralamerika. Bortfallet av dessa synes vara den
främsta orsaken lill atl exporten dit minskade något 19691970. Exporten till
övriga råvamländer ökade däremot, sannoUkt som följd av en fortsalt aktiv
försäljningspolitik.
Den vikande orderingången
lill pappersbruken i slutet av 1970 och i början av 1971 får ses i samband med
lagerrörelser framför allt i ledet mellan producenter och förbrukare. En dämpning
i efterfrågetillväxten, då del fanns lager hos konverlerare och distributörer,
kan ha varit orsaken till ett temporärt mycket kraftigt fall i orderingången.
Det är därför sannolikt att en viss återhämtning äger rum under loppet av
första halvåret 1971. Prognosen på en volymökning av pappersexporlen med 4 0/0
19701971 förutsätter också en relativt kraftig ökning av exportleveranserna
under andra halvåret 1971.
Man kan dock räkna med en
fortsatt svag tillväxt av förbrukningen i Västtyskland under 1971, och för den
svenska pappersexporten dit är här räknat med en viss nedgång 19701971.
Däremot lorde exporten tUl Storbritannien kunna öka relativt kraftigt. En
positiv faktor för den svenska pappersexporten är också atl ell beräknat
uppsving i den amerikanska konjunkturen synes komma all innebära en minskad
konkurrens från Förenta staterna på den västeuropeiska marknaden. Man torde
även kunna räkna med all den svenska pappersindustrin vid vikande
Prop. 1971:115 48
efterfrågan
i Västeuropa söker få avsättning för produktionen i övriga länder. Exporten av
papper exklusive tidningspapper beräknas därför stiga med drygt 3 1/2 o/o i
kvantitet 19701971. Tidningspappersexporten, som lill stor del är bunden av
kontrakt avseende ganska långa perioder, förutses fortsätta öka relativt
snabbi om än i lägre takt än 19691970. Därmed skulle den totala
pappersexporlen sliga med 4 o/o i volym 19701971. Prisstegringen under loppet
av 1970 beräknas leda till en uppgång av exportprisindex med 11/2 o/o 19701971.
Malm
Den
svenska exporten av järnmalm minskade 19691970 med drygt 3 1/2 milj. lon,
vilket lUl största delen hängde samman med produktionsbortfallet under första
kvartalet 1970 i samband med strejken vid LKAB. Under andra och Iredje
kvartalet låg exportleveransema på en hög nivå för att falla från Iredje lUl
fjärde kvartalet. Denna nedgång orsakades av dels neddragningar av
stålproduktionen i Västtyskland och Belgien i avsikt all bromsa prisfallet på
stål, dels den knappa tUlgången på malmlonnage.
Exporten
av övriga malmer främst bly och zink ökade 1969 1970 med 8 1/2 o/o i volym
samtidigt som priserna steg med 10 1/2 o/o. Även priserna på jämmalm steg
kraftigt och för malmexporten totalt registrerades en prisuppgång med närmare
12 o/o 19691970.
Orderingången
tUl EEC:s stålindustri, som sjunkit sedan första hälften av 1969, vände uppåt
under fjärde kvartalet 1970. Denna uppgång torde dels vara en följd av att
stålpriserna mot slutet av 1970 ånyo började stiga, dels sammanhängande med en
ökad efterfrågan i Förenta staterna. Stålproduktionen beräknas dock hållas kvar
på fjärde kvartalets låga nivå åtminstone under första delen av 1971 då
producenterna avser atl hålla prisnivån uppe.
Även
om stålproduktionen inom EEC således kan förutses utvecklas relativt svagt
under 1971 torde man kunna räkna med en kraftig ökning av den svenska exporten
av järnmalm. Exporlminskningen under 1970 synes ha medfört minskade andelar av
importen till Belgien och Västtyskland, vilket får ses som en tUlfällig
nedgång. De svenska andelarna lorde därför komma all höjas upp lill i stort
sett 1969 års nivå under 1971. De avslut som gjorts för 1971 och de stora
överliggande kvantiteterna från 1970 pekar också mol en leveransökning
19701971.
Även
priserna fortsätter sliga och för exporten.av malm totalt förutses en
prisuppgång med 5 o/o 19701971. I volym beräknas exporten öka med 7 "fo.
En stor del av volymökningen hänger samman med atl andelen vidareförädlad
järnmalm s. k. pellels beräknas öka kraftigt. Deima kvalitetshöjning tar
sig ullryck som en volymökning. I kvantitet räknat förutses jämmalmsexporten
öka med 6 1/2 o/o och i volym med 9 «/o.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 49
Järn
och stål
Efler
en kraftig uppgång under loppet av 1968 låg exporten av järn och stål under
1969 och 1970 i stort sett kvar på den nivå som uppnåddes under första
kvartalet 1969. I volym räknai var således expor-len under 1970 av samma
storlek som under 1969. Stagnationen av exporten sedan första kvartalet 1969
sammanföll med en kraftig uppgång av den inhemska efterfrågan och en myckel
stor brist på arbetskraft. Dessutom hämmades produktionen och därmed exporten
- under första delen av 1970 av brislen på nickel och troligen i viss mån av
elransoneringen.
Orderingången
från exportmarknaderna steg kraftigt under 1968 och
1969 men vände i början
av 1970 och har därefter fallit snabbt. Under
första kvartalet 1971 synes dock nedgången ha upphört. Efterfråge
nedgången under 1970 berörde framför allt specialstål medan efterfrå
gan på handelsstål steg kraftigt mot slutet av 1970 och i början av 1971.
Utvecklingen av exportorderingången på handelsstål lorde ha samband
med utvecklingen av efterfrågan på den inhemska marknaden.
Den svaga
exportutvecklingen under 1970 medförde kraftiga andelsförluster i importen
lill Norge, Danmark och Storbritannien. Del förefaller dock som om andelen
stigit något under loppet av 1970.
Samtidigt
som exporten i volym räknai sjönk något steg exportpriserna mycket kraftigt.
Från genomsnittslaget 1969 lill genomsnittslaget
1970 steg exportpriserna
med nästan 20 0/0 men prisstegringstaklen däm
pades under loppet av 1970 och från tredje till fjärde kvartalet 1970
sjönk exporlprisUidex.
I värde räknat steg
exporten av järn och stål med 19 1/2 0/0. Exporten till Finland steg mycket
kraftigt. Ä andra sidan medförde efterfrågenedgången i Förenta staterna en
minskning av den svenska exporten av järn och stål dit.
Bedömningen av
exportutvecklingen 19701971 bygger på den ex-porlenkät för järn- och stålverk som
utfördes av statistiska centralbyrån i febraari 1971. Enkäten visar alt
förelagen räknar med att öka sin export med 9 1/2 0/0 i värde. Utfallet för
1970 blev nästan 100 milj. kr. lägre än vad förelagen beräknade i augusti 1970
och värdet för 1971 i februarienkälen är något lägre än del i augustienkälen.
Orderingången från
exportmarknaderna för leverans under 1971 och första halvåret 1972 var relativt
stor under andra halvåret 1970. Andelen beräknade leveranser läckta av order
vid årsskiftet 1970/1971 var för första halvåret 1971 60 0/0 vilket är en
förhållandevis hög andel men betydligt lägre än i enkäterna avseende 1969 och
1970. Däremot är ordertäckningsgraden för andra halvåret 1971 och första
halvåret 1972 hög i jämförelse med tidigare enkäter.
Då förelagen räknar med en
nedgång i priserna från 1970 till 1971 innebär förelagens planer och
förväntningar en relativt kraftig volym-
Prop. 1971:115 50
ökning
19701971. Elt av skälen atl räkna med en kraftig exportvolymökning är den
beräknade dämpningen av den inhemska efterfrågan. Redan under andra halvåret
1970 vände exporten av handelsstat i samband med nedgången av efterfrågan på
den svenska marknaden. En kraftigt ökad export av handelsslål lorde medföra
höjda svenska andelar av importen lill Danmark, Norge och Storbritannien. För
efterfrågan på specialstål beräknas uppgången av den amerikanska produktionen
få stor betydelse och järn- och stålverken räknar med en kraftigt ökad export
tiU Förenta staterna 19701971. Den av företagen förutsedda exporltiUväxlen
bärs emellertid framför allt upp av en mycket kraftig ökning av leveranserna
till råvamländerna, vilket dels synes vara en effekt av den dämpade inhemska
efterfrågan, dels sammanhänga med stora engångsleveranser av speciella
produkter.
Exportpriserna
lorde fortsätta sjunka något från fjärde kvartalets nivå men sedan bromsas upp.
EEC:s exportpriser på handelsstål sjönk kraftigt från april till oktober 1970
men har sedan oktober stigit som följd av begränsningen av stålproduktionen i
Västtyskland och Belgien. All dessa priser kan hållas uppe är en fömtsättning
för prisprognosen och dessutom är räknai med alt en ökad efterfrågan på
specialstål från Förenta staterna skall innebära en förbättring av
prisutvecklingen för dessa kvaliteter. Exportpriserna för järn och stål
förutses därmed sjunka med 3 1/2 o/o 19701971. I volym räknat beräknas
exporten öka med 11 o/o.
Övriga
metaller
Den
svenska exporten av övriga metaller minskade med drygt 4 o/o i volym 19691970.
Nedgången hänförde sig framför allt till koppar och bly och var en följd av
begränsad kapacitet och ökad svensk andel av den Inhemska marknaden, vilket
medförde minskad import av obearbetad koppar och bly. Även utförseln av andra
metaller utvecklades svagt 19691970. Så t. ex. var silverexporten till följd
av ell begränsat utbud i stort sett oförändrad och aluminiumexporlen steg
måttligt på grund av både en vikande efterfrågan och en fortsatt snabb ökning
av utbudet på världsmarknaden.
De
svenska enhelspriserna för kopparexporten var i december endasi två tredjedelar
av de rekordhöga priserna i april. Även priserna för andra metaller visade en
tendens till nedgång under 1970 och exporl-prisindex för gruppen övriga
metaller sjönk med drygt 16 o/o från andra lill fjärde kvartalet 1970. Exporlprislndex
ökade dock med 6 1/2 o/o 19691970 tiU följd av stegringen under loppet av 1969
och i början av 1970.
Under
1971 lorde man kunna räkna med en viss volymökning av exporten av övriga
metaller, bl. a. beroende på höjd produktionskapacitet för koppar. Man kan
också räkna med en stark efterfrågan på metaller, och kanske speciellt koppar,
från Förenta staterna, då amerikanska för-
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 51
brukare
väntas bygga upp sina lager inför utgången av metallverks-arbetarnas nuvarande
avtalsperiod. Della är en viktig faktor även beträffande prisutvecklingen för
bl. a. koppar. Etl uppsving i efterfrågan från Förenta staterna torde med stor
sannolikhet leda lill alt prisnivån dras upp mol mitten av 1971. Exporlprislndex
för övriga metaller förutses, med en viss uppjustering av priserna under
loppet av 1971 inkalkylerad, minska ca 10 o/o 19701971. Den totala exporten
av övriga metaller förutses stiga med ca 4 o/o i volym 19701971.
Verksladsprodukler
Den
svenska exporten av verkstadsprodukter ökade 19691970 med 21 o/o I volym. Den
snabba exporltillväxten Inleddes i mitten av 1968 efter all orderingången från
utlandet börjat stiga kraftigt i början av 1968. Exporlorderingången fortsatte
sliga snabbi även under 1969 och under första delen av 1970, men tillväxten
synes ha bromsats upp under loppet av 1970 och under fjärde kvartalet sjönk
exportorderingången något. En svag nedgång synes ha ägt rum även under första
kvartalet 1971. Exportieveranserna steg hastigt under 1969 men tillväxten bromsades
upp något mot slutet av 1969. Denna uppbromsning var sannolikt en följd av den
stora bristen på arbetskraft med åtföljande störningar i produktionen och den
kraftigt växande efterfrågan från hemmamarknaden. Sysselsättningen inom
verkstadsindustrin som steg starkt under
1969 fortsatte att öka kraftigt under särskilt första
delen av 1970 och efterfrågan från hemmamarknaden avtog under loppet av året,
vilket lämnade utrymme för den kraftiga tillväxten av exportleveransema. Från
andra halvåret 1969 till första halvåret 1970 steg exporten säsongrensat med
11 1/2 o/o i volym och mellan halvåren 1970 var exportökningen 10 1/2 o/o.
Trots den starka tillväxten av exportleveransema under 1970 synes
exportorderstockarna ha varit något större i slutet av
1970 än i slutet av 1969.
I
värde räknat steg exporten av verksladsprodukler med 28 1/2 o/o, vilket
medförde andelsvinster i importen till de nordiska länderna och Storbritannien
efler en svag andelsulveckling 1968 och 1969.
En
expansiv del under 1970 var exporten av personbilar. I början av 1970 var
exportleveranserna låga, vilket torde kunna tillskrivas de stora nyköpen i
Sverige inför höjningen av mervärdeskallen. Från mars var emellertid exporten
myckel hög och utförseln av personbilar ökade 19691970 med 37 o/o i värde.
Ökningen av personbUsexporlen föU på främst Förenta staterna, Finland och
Storbritannien.
Till
grund för bedömningen av exportutvecklingen 19701971 ligger den av statistiska
centralbyrån i februari 1971 utförda exporlenkälen för verkstäder. Denna visar
på en fortsatt kraftig ökning av exporten. Enligt företagens planer och
förväntningar skulle exporten öka med 20 1/2 o/o i värde 19701971, vilket
innebär en uppjustering med näs-
Prop. 1971:115 52
lan
700 milj. kr. jämfört med augustienkälen 1970. Bakom denna uppjustering synes
ligga en fortsatt hög orderingång från exportmarknaderna under andra halvåret
1970. Enligl konjunkturbarometem i mars låg orderingången kvar på en hög nivå
även under första kvartalet 1971. Orderlägel enligl februarienkälen är
förhållandevis tillfredsställande. Första halvårets leveranser är lill 52 o/o
täckta av order inkomna före årsskiftet 1970/1971 och för andra halvåret är
ordertäckningsgraden 29 o/o. Dessa tal är höga jämfört med tidigare enkäter om
än något lägre än i enkäterna avseende exporten under 1970.
Företagen
räknar med all kraftigt öka sin export till Förenta staterna, Västtyskland och
Storbritannien, men även exporten lill råvaruländerna väntas expandera
kraftigt. För de nordiska länderna förutses en långsammare tillväxt 19701971
än 19691970 och exporten till Danmark hålls uppe av fortsatt stora leveranser
av flygplan.
Som
framgår av föregående kapitel förutses efterfrågan I Förenta staterna komma att
vända under 1971 och i Storbritannien och Frankrike lorde ekonomin växa i
samma takt 1971 som 1970. Efterfrågan i de nordiska länderna väntas däremot öka
långsammare vilket främst hänger samman med en kraftig uppbromsning av
tillväxten i Danmark. Dessa utvecklingstendenser synes överensstämma med
företagens bedömningar i enkäten.
Exporten
av verksladsprodukler beräknas öka med 19 1/2 o/o i värde 19701971. Den
beräknade något lägre tillväxten enligt handelsstatistiken än enligl enkäten
hänger samman med all den sedvanligt positiva differensen för
handelsstatistikens utfall jämfört med utfallet enligl enkäten var ovanligt
stor för 1970. Här är räknat med en mindre differens 1971 än 1970. Den
beräknade ökningen med 19 1/2 o/o Innebär en avsaktning av exportlillväxlen
från andra halvåret 1970 lill första halvåret 1971 jämfört med tillväxten
mellan halvåren 1970. Under andra halvåret 1971 beräknas exporluppgången
bromsas ytterligare något (se diagram 1).
Företagen
räknar med en snabb prisuppgång 19701971. Mot denna bakgrund förutses exporlprislndex
sliga med 6 o/o 19701971 mol knappt 6 1/2 o/o 19691970. Den volymmässiga
exportökningen skulle därmed uppgå tiU drygt 12 1/2 o/o 19701971.
Livsmedel
Exporten
av livsmedel uppgick 1970 lill 836 milj. kr., vilket innebar en minskning med 2
o/o jämfört med 1969 trots att prisnivån genomsnittligt var betydligt högre än
1969. En orsak lill nedgången är en minskning av fläskproduktionen som
sammanföll med en kraftig ökning av den inhemska konsumtionen. Della medförde
atl exporten av fläsk föll kraftigt under andra halvåret 1970 medan
nötkötlsexporlen var ungefär oförändrad. En produklionsnedgång ledde också lill
atl utför-
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 53
seln
av raejeriprodukter minskade kraftigt 19691970. Exporlned-gången hängde också
samman med den dåliga skörden 1969 som medförde all utförseln av foderspannmål
och oljefrön volymmässigt halverades. Exporten av brödsäd kunde däremot hållas
väl uppe delvis beroende på en lagernedskärning.
Exporlprislndex för
livsmedel steg med 19 0/0 19691970, bl. a. till följd av mycket starka
prisökningar för foderspannmål samt oljefrön och oljor.
Exporten av livsmedel
beräknas uppgå lill ca 900 milj. kr. 1971 en ökning med 7 1/2 0/0 från 1970.
BI. a. lorde utförseln av foderspannmål och oljefrön kvantitetsmässigt stiga
relativt kraftigt till följd av den större skörden 1970 än 1969. För exporten
av brödsäd är räknai med en viss nedgång. Exporten av nötkött lorde komma all
ligga på en hög nivå om än något lägre än 1970, medan fläskexporten synes bli
relativt låg i början av 1971 för all sedan sliga och kvantitetsmässigt öka
något 19701971.
Priserna började totalt
sett falla mot slutet av 1970 och för 1971 är här räknai med en fortsatt
dragning nedåt. Årsgenomsnittet för exportpriserna 1971 förutses dock ligga
kvar på 1970 års nivå lUl följd av den kraftiga prisuppgången under loppet av
1970.
Övriga
varor
Exporten
av övriga varor steg med 13 0/0 i volym 19691970. En dämpning av ökningslakten
för utförseln exklusive mineraloljeprodukler llll de nordiska länderna skedde
under loppet av 1970 framför allt sammanhängande med utvecklingen av exporten
till Danmark. Momshöjningen vid halvårsskiftet 1970 lorde vara en orsak till
della. Exporten liU Finland steg mycket kraftigt fram tUl slutet av 1969 och
låg därefter kvar på i storl sett oförändrad nivå. Efterfrågan i Norge var,
efler en nedgång efler momshöjningen i början av 1970, fortsalt expansiv under
hela 1970. Övrigvamexporten till Slorbrilanruen ökade relativt kraftigt, trots
den svaga efterfrågeutvecklingen och en ganska låg total importökning. Även
exporten tiU Förenta staterna steg relativt snabbi och större delen av
uppgången förklaras av en ökad träsko-export.
Ökningslakten för
färdigvarorna dämpades något från 1969 tUl 1970 medan råvamdelen efler en
minskning 19681969 ökade. 19691970. MInkskinnsexporlen steg något, sannolikt
som en följd av ökad utslaktning av avelsdjur i samband med ell kraftigt
prisfall, medan exporten av övriga råvaror var i storl sett oförändrad.
Exporten av kemiska produkter steg myckel kraftigt, delvis sammanhängande med
stora engångsleveranser men även med atl exporten i övrigl ökade i samma höga
takt som under senare hälften av 60-talet. Exporten av mineraloljeprodukler
steg med 110/0 i volym 19691970. Ökningen föU främst
Prop. 1971:115 54
på
Danmark och Finland och bestod llll största delen av motorbrännoljor och tunna
eldningsoljor.
Exportprisindex
för övriga varor steg med knappt 2 1/2 o/o 1969 1970. Uppgången kan helt
hänföras tiU färdigvarupriserna, som ökade med 4 1/2 o/o, medan priserna för
råvarorna, speciellt minkskinn, sjönk.
Under
1971 lorde man kunna räkna med en forlsall svag utveckling av exporten lill
Danmark, beroende på alt de ekonomisk-politiska åtgärderna under 1970 torde
komma alt dämpa efterfrågan kraftigt. Däremot beräknas exporten tiU Finland
kunna öka relativt starkt i samband med en fortsatt kraftig stegring av den
privata konsumtionen. Exporten lill Norge och Storbritannien förutses forlsälla
öka relativt kraftigt. Efterfrågan i Norge väntas expandera starkt även under
1971 medan stegringen av exporten tiU Storbritannien till största delen är en
följd av den starka uppgången under loppet av 1970.
Totala
exporten av övriga varor beräknas därmed öka med ca 8 o/o i volym 19701971.
Exporlprislndex förutses stiga med ca 2 o/o. För färdigvarorna torde man kunna
räkna med en fortsatt prisstegring och även råvarupriserna beräknas sliga något
bl. a. lill följd av en prisstegring för minkskinn.
Fartyg
Värdet
av exportleveranserna av nybyggda fartyg uppgick under 1970 till 1 375 milj.
kr. en ökning med 16 o/o jämfört med 1969. Samtidigt steg utförseln av
begagnade fartyg med 28 o/o. Den totala farlyg&expor-ten ökade därmed med
17 1/2 o/o i värde 19691970.
De
svenska varvens inneliggande orderstockar per den 1/3 1971 avseende leveranser
andra halvåret 1971 och framåt uppgår tUl 8,4 miljarder kr. enligl den i mars
1971 av statistiska centralbyrån utförda varvs-enkäten. Jämfört med de
uppgifter som lämnades i novemberenkälen avseende leveranser 1971 och framåt
har orderstockarna ökat med 2,3 miljarder kr. Drygt 70 o/o av de I dag
inneliggande orderstockarna avser beställningar från utländska redare, vilket
innebär att exporten av nybyggda fartyg under de närmasie åren knappast kommer atl
bli lägre än 1970 års leveransvärde. För 1971 kan fartygsexporlen med hjälp av
enkäten beräknas till 1 580 milj. kr. dvs. en ökning i värde med knappt 15 o/o
jämfört med 1970.
Utförseln
av begagnade fartyg under 1971 är myckel svårbedömd. Kalkylerna pekar dock på
en återgång tUl 1969 års värde vilket innebäi en minskning av utförseln med
ungefär 25 o/o 19701971. För den totala fartygsexporlen innebär della all
leveransvärdel 1971 kommer att översliga 1970 års nivå med närmare 6 1/2 o/o.
Sam
m anfattn ing
Den
svenska exporten exklusive fartyg beräknas öka med 8 1/2 o/o i volym 19701971.
Della innebär en något långsammare tiUväxt än 1969
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1971 55
1970 som delvis hänger samman med en
eflerfrågeförsvagning I utiandet framför allt beträffande massa och papper.
Nedgången av efterfrågan på dessa produkter i slutet av 1970 och första delen
av 1971 synes framför allt vara en effekt av en myckel kraftig lageruppbyggnad
i ullandel under senare delen av 1970. Del är därför sannolikt all exporten av
massa och papper kommer atl sliga under loppet av 1971. Exporten av
verksladsprodukler synes öka relativt kraftigt 19701971 även om
exporttlllväxlen förutses avla markant under loppet av 1971. Bedömningen av
utvecklingen 19701971 bygger på statistiska centralbyråns exporlenkäl för
verksläder av vilken framgår all förelagen är ganska optimistiska inför 1971
vUkel troligen är en följd av den relativt höga orderingången under andra
halvåret 1970. Orderslockarna var vid slutet av 1970 alltjämt myckel stora.
Även prognosen för exporten av järn och stål har som utgångspunkt en
exporlenkäl och järn- och stålverken räknar med en relativt stark
exporlvolymökning 19701971, vilket får ses mot bakgrund av dels den förutsedda
dämpningen av den inhemska efterfrågan, dels en ökad efterfrågan från Förenta
staterna.
Exporten av malm förutses öka kraftigt 19701971, vUkel
lill största delen är en effekt av alt andelarna av importen lill de största
avnämarländerna väntas komma atl återställas lill en normal nivå efler nedgången
i samband med LKAB-strejken i början av 1970. Utsikterna för exporten av
trävaror är förhållandevis goda. Konkurrensen från Kanada väntas avla, vilket
innebär möjligheter till ökade svenska andelar av importen till Storbritannien
och Frankrike.
Exporlprisulsikterna för 1971 är nu något gynnsammare än I
slutet av 1970. Så t. ex. har massaproducenlerna gjort avslut för andra halvåret
lill de priser som uppnåddes i slutet av 1970 och EEC-priserna för järn och
stål vände från en kraftig nedgång lill en svag uppgång i slutet av 1970.
Malmförhandllngarna ledde också till höjda exportpriser för malm.
De svenska verkstadsföretagen är enligl februarienkälen
myckel optimistiska beträffande prisutvecklingen under 1971 och räknar med en
kraftig prisstegring 19701971. För totala exporten förutses en prisuppgång
med drygt 3 1/2 0/0 19701971, vilken också innefattar en fortsatt uppgång av
priserna på exporterade fartyg.
2. Importen 1970 och 1971
Importutvecklingen 1970
Importen exklusive fartyg, flygplan och vapen fortsatte
sliga kraftigt under första halvåret 1970 volymökningen blev ca 6 0/0 från
andra halvåret 1969, dvs. ungefär lika myckel som mellan halvåren 1969.
Därefter dämpades ökningstakten avsevärt och Importen steg med en-
Prop. 1971:115 56
dast
omkring 1/2 o/p i volym mellan halvåren 1970. Den huvudsakliga orsaken tUI den
snabba importtillväxten i början av 1970 torde ha vaiil den exceptioneUt stora
lageruppbyggnaden. Dessutom var den inhemska industrins kapacitet i början av
årel fortfarande ansttängd samtidigt som orderstockarna var myckel stora.
Della medförde bl. a. atl betydande insalsvaruinköp måste föriäggas tUl
utiandet. Produktionskapaciteten förbättrades dock under loppet av 1970,
vilket tUlsammans med omslaget i lagerinvesteringarna torde vara bakgrunden tUl
den svaga importökningen från första tiU andra halvåret 1970. TiUväxten av
konsumtionsefterfrågan synes ha dämpats redan i slutet av 1969.
Importen
av verkstadsprodukter steg kraftig första halvåret för atl minska något andra
halvåret. Nedgången hänför sig dock helt lUl per-sonbUsimporten som var hög i
början av 1970, delvis beroende på momshöjningen, och sedan kraftigt föU
tiUbaka. Importen av övriga verksladsprodukler stagnerade från första tUI andra
halvåret en svag ökning noterades dock för importen av insalsvaror medan
inves-leringsvaruLmporten minskade något.
Till följd av de svenska
stålverkens hårt ansträngda kapacitetsläge ledde den kraftiga
efterfrågeökningen från verkstadsindusttin till all mefaZ/importen steg
relativt starkt under första delen av 1970. När sedan eflerfrågeliUväxten
mattades samtidigt som kapacitetsläget förbättrades bl. a. i samband med att
sysselsättningen kimde öka medförde della en minskning av importen under senare
delen av året.
Importen
av andra insatsvaror än verkstadsprodukter och metaller fortsatte atl öka under
hela 1970 men stegringen mattades betydligt till följd av lagerneddragtungen
under andra halvåret.
re;ic/j7importen,
som består av konsumtionsvaror saml insalsvaror lill framför allt textil- och
beklädnadsindustrin, ökade endasl svagt 1969 1970 beroende på att såväl den
privata konsumtionen av textilvaror som produktionen inom den svenska textU-
och beklädnadsindustrin utvecklades svagt.
Importprisema,
som började sliga i snabb takt under senare delen av 1969, steg kraftigt under
första delen av 1970. Under andra halvåret fortsatte importpriserna all stiga
men i betydligt lugnare takt än under första halvåret. Från 1969 till 1970 steg
importprisindex med drygt 8 o/o, vilket är den snabbaste importprisslegringen
sedan 1950 1951. Importprisuppgången var en följd av den internationella
myckel snabba efterfrågestegringen under specielll andra halvåret 1969 som
medförde snabbi stigande priser framför allt på rå- och insalsvaror. Så t. ex.
steg priserna på importen av järn och stål med 25 o/o 1969 1970. Den
kraftiga uppgången inleddes i slutet av 1968 och under 1969 steg priserna i
allt snabbare takt och uppgången fortsatte under de första tte kvartalen 1970
för all falla något från Iredje lUl fjärde kvartalet. Även priserna på övriga
metaller var myckel höga i början
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1971
Tabell III: 2. Inportutvecklingen för olika varugrupper
19691971
57
opaginerad Kontrollera mot PDF
Importvärde,
milj. kr.
Procentuell
förändring från föregående år
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konsumtionsvaror
därav:
textil
verkstadsprodukter
Investeringsvaror
Konsumtionsråvaror
därav:
textil
Andra
industriråvaror
därav: verkstadsprodukter råolja
Byggnadsråvaror
Jordbruks
råvaror
Bränslen
Totalt, exkl. fartyg, flygplan, vapen
Fartyg, flygplan, vapen
Total
import
därav: verkstadsprodukter jäm och stål textil
1970
1971
Volym
Pris
1969
1969
1970
1971
1969
1970
1971
7 658
8 553
9 150
35,2
6,0
3
2,7
5,4
4
1 927
2 134
2 500
18,1
4,6
11
5,1
5,8
5,5
2 048
2 214
2 235
18,7
1,1
-3,5
2,5
6,9
4,5
3 608
4 367
5 070
17,0
10,6
9
2,1
9,4
6,5
2 785
3 109
3 050
5,2
2,2
0,5
2,6
9,2
-2
1 528
1 527
1 465
8,0
-0,1
-2
3,8
0,0
-2
11 974
14 747
14 970
15,6
13,1
0
2,7
8,9
1,5
3 793
4 854
5115
17,9
18,6
0
2,6
7,9
5,5
887
985
1200
16.5
12,0
2
-!0,5
-0,8
19,5
1037
1278
1295
19,3
9,3
0
2,9
12,7
1,5
634
697
720
1,7
4,4
1
-0,6
5,3
2
2 205
2 745
3 270
6,2
13,5
-0,5
-9,4
9,7
20
29
902
35
496
37 525
13,7
9,1
2
1,5
8,2
4
669
743
705
30
571
36
239
38
230
i3;3
9,5
1,5
1,8
8,2
4
9 788
11 879
12 830
17,8
12,1
2
2,5
8,3
5,5
1673
2 283
2 010
25,6
9,1
-4,5
10,2
25,0
-8
3 682
3 908
4 180
13,9
2,7
4,5
4,4
3,3
2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. Samtliga uppgifter för 1971 är prognoser.
Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste hela 5-resp. 10-tal mUj. kr. och de
procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
av 1970 men föll från andra kvartalet. Priserna på de
importerade konsumtionsråvarorna steg 19691970 med nästan 21 o/o. Förutom
priset på råkaffe som drevs upp av den dåliga kaffeskörden i Brasillen under
1969, steg priserna kraftigt på vegetabUiska oljor.
Under inverkan av de stigande priserna på insatsvaror lill
verkstadsindustrin, de snabbi stigande lönekostnaderna i flera viktiga
Importländer och den västtyska revalveringen i slutet av 1969, steg importprisindex
för verksladsprodukler med närmare 8 1/2 o/o 19691970 med den starkaste
uppgången under första halvåret.
Importprisindex fÖr bränslen, som sjunkit sedan den
kraftiga uppgången i samband med Suezkanalens stängning i mitten av 1967, började
stiga i början av 1970, vilket får ses mol bakgrund av den begynnande brislen
på stenkol, koks saml tjocka eldningsoljor. Prisstegringstaklen tUltog under
andra hälften av 1970 då oljefraklerna steg mycket kraftigt samtidigt som
bristen på vissa produkter kvarstod. Även råoljepriserna steg från första lill
andra halvåret 1970. För bränslen registrerades en importprisuppgäng med drygt
9 1/2 o/o 1969 1970 medan råoljepriserna föU något.
Prop. 1971:115 58
Importutvecklingen
1971
Mot
bakgrund av en beräknad relativt svag inhemsk eflerfrågelill-växl under 1971
bl. a. lorde lagerinvesteringama komma all bli betydligt lägre 1971 än 1970
och en dämpad produktionsöknings-takt beräknas den totala importen öka med ca 1
1/2 o/o i volym 1970 1971 att jämföra med en uppgång med 9 1/2 o/o 19691970.
Importen exklusive fartyg, flygplan och vapen beräknas öka något starkare
eller ca 2 o/o.
Imporlökningstakten
förutses avta markant för samtliga varugrupper med undantag av
investeringsvaror. Fömtom en väntad myckel kraftig ökning av införseln av
dalamaskiner drar de fortsatt ökade maskininvesteringarna med sig en ökning av
importen av investeringsvaror. För övrigl väntas importen av
verksladsprodukler öka endast måttligt lill följd av den dämpade
eflerfrågelillväxlen orderingången från hemmamarknaden tUl den svenska
verkstadsindustrin föll enligl konjunkturbarometem svagt redan under 1970 och
minskade ytterligare under första kvartalet 1971 samtidigt som imporlandelen
sjunker. Andelen importerade verksladsprodukler av den totala tillförseln har
tidigare visat klara konjunklurvariationer. Importen av konsumtionsvaror
väntas minska på grand av en fortsall nedgång av personbiisimporten som en
följd av en beräknad minskning av nyregistreringarna. Mol bakgrund av den
dämpade produklionslillväxlen och minskade lagerinvesleringar lorde man kunna
räkna med en stagnerande import av insatsvaror.
Den
relativt låga produktionsökningen inom industrin lillsamiTians med bl. a. de
svenska stålverkens förbättrade leveranskapacllet är också orsaken till all
importen av andra industriråvaror än verksladsprodukler förutses bli av i storl
sett samma storlek 1971 som 1970.
Importen
av textila konsumtionsvaror beräknas ånyo öka relativt kraftigt 19701971 bl.
a. beroende på en viss ökning av konsumtionen efter en nedgång 19691970.
Importen av textila konsumtionsråvaror föratses däremot minska något tiU följd
av en produklionsnedgång inom texlilindusttin. Importen av övriga
konsumtionsråvaror förutses Öka svagt i samband med en ökning av
kaffeimporten.
Importen
av bränslen som steg kraftigt 19691970 tUl följd av den kalla vintern och den
låga tillrinningen i de svenska älvarna beräknas minska 19701971.
Importprisema
torde sliga något långsammare under 1971 än under 1970. EEC:s exportpriser på
järn och stål föll kraftigt under loppet av 1970 för att slabUiseras på den
lägre nivån under senare delen av 1970. Denna nivå torde med hänsyn till
begränsningarna av stålproduktionen i Västtyskland och Belgien kunna hållas
under större delen av 1971 och de svenska importpriserna beräknas sjunka
19701971.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 59
Även
priserna på övriga metaller väntas falla 19701971 på grand av nedgången av bl.
a. kopparpriserna på den internationella marknaden under större delen av 1970
och början av 1971.
Priserna på andra rå- och
insalsvaror torde stiga långsammare under 1971 än under 1970. I samband med
eflerfrågeförsvagningen mot slutet av 1970 slutade priserna all stiga eller
föll något på de internationella marknaderna. Således är räknai med att
importprisema på konsumtionsråvaror kommer att falla något 19701971, vilket
delvis är en följd av sjunkande kaffepriser medan insalsvarupriserna (exkl.
råolja) stiger betydligt långsammare 1971 än 1970.
Å andra sidan förutses
prisema på importerade verksladsprodukler stiga kraftigt även 19701971 mot
bakgmnd av de kraftigt stegrade lönekostnadema.
Den kraftigaste
prisuppgången 19701971 beräknas för importen av bränslen och råolja. Orsaken
lill delta är utgången av de förhandlingar om råoljepriserna som ägde rum mot
slutet av 1970 och början av 1971 mellan de råoljeproducerande länderna och
oljeförelagen. Förhandlingarna ledde lill en kraftig höjning av råoljepriserna
med direkt verkan samt överenskommelser om ytterligare höjningar fram t. o. m.
början av 1975. Priserna på importen av råoljan tiU Sverige beräknas därför
stiga med nästan 20 0/0 19701971 och som en följd av råoljeprishöjningen antas
även priserna på de raffinerade produkterna sliga ungefär lika myckel. Även om
andelen kortlidscharlers till Sverige lorde vara ganska liten är utvecklingen
av oljefraklerna en osäkerhetsfaktor i della sammanhang.
För den totala importen
förutses en prisstegring 19701971 med närmare 4 0/0, vilket således framför
allt är en effekt av de stigande bränslepriserna och en fortsatt uppgång av
importprisindex för verkstadsprodukter.
3.
Bytes- och betalningsbalansen
Handelsbalansen
visade 1970 ell underskott med ca 1 100 mUj. kr., vilket var av ungefär samma
storlek som 1969. I samband med den kraftiga tillväxten av den inhemska
efterfrågan och den kraftiga lageruppbyggnaden under andra halvåret 1969 och
första halvåret 1970 försämrades handelsbalansen (säsongrensat) från första
halvåret lill andra halvåret 1969 och underskottet ökade myckel kraftigt från
andra halvåret 1969 till första halvåret 1970 i samband med att lageruppbyggnaden
då nådde sin kulmen samtidigt som exporten hämmades av del höga
kapacitetsutnyltjandel inom den svenska industrin, den kalla vintern samt
LKAB-strejken. Den betydligt lägre lageruppbyggnaden under andra halvåret 1970
och den ökade leveranskapacitelen i samband med den dämpade tillväxten av den
inhemska efterfrågan under lop-
Prop. 1971:115 60
Tabell III: 3. Bytes- och betalningsbalans 19671971
Milj. kr., löpande priser
1967
1968
1969
1970
1971
prognos
Export av varor, fob' Import av varor, cif
23 422
24 319
25 403
26 516
29 459
30 571
35 141
36 239
39 325 38 230
Handelsbalans
- 897
-
1113
-
1112
-
1098
1095
Korrigering av handelsstatistiken' Sjöfartsnetlo
Turistnetto Övriga tiänster, netto Korrigeringspost
156 1 787
- 920
- 484
600
229 1
959
- 1054
- 542
700
1 963 J
- 1229
- 677
800
Si
y|il92 iil 2,000
- 1748
- 716
[800
100 2
200
- 2
000
- 825
800
Bytesbalans för varor och tjänster'
242
179
-
37
- 670
1370
Transfereringar, netto - 465 - 735 - 966 - 971-1 300
Bytesbalans för varor, tiäns
ter och transfereringar' - 223 - 556-1003 - 1641 70
Kapitalbalans 579 .527 - 231 1168
TiUdelning av SDR ' 196 180
Restpost - 551 - '57 - 452 895
Bankernas utlandsstäUning - 195 - 86 - 1 686 618
' Enligt handelsstatistiken.
- Nettot av återutförsel och återinförsel, i utlandet
direktlandad fisk, import av icke monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag
i samband med oljeimport.
' Överensstämmer bortsett frän halverad
"korrigeringspost" med saldot mellan import och export av varor och
tiänster i försörjningsbalansen.
* Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.
' Valutareservens förändring jämte förändringar i
affärsbankernas tidsposition.
Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och
konjunkturinstitutet.
pel av 1970, som ledde lill en markant dämpad lillväxl av
importen samlldigl som exporten fortsatte öka kraftigt, medförde ett avsevärt
omslag i handelsbalansulvecklingen. Under andra halvåret uppvisade
handelsbalansen sålunda elt överskott med 365 milj. kr., vilket betydde ell
omslag (säsongrensat) från första halvåret 1970 med drygt 1 300 milj. kr. Till
den svaga förbättringen av handelsbalansen från 1969 liU 1970 bidrog en terms
of Irade-förbällring med drygt 100 milj. kr. Den klara förbättring som inleddes
i mitten av 1970 väntas, som framgår av föregående avsnitt, fortsätta under
1971 och handelsbalansen skulle därvid uppvisa elt överskott med drygt 1
miljard kr. Bakom denna markanta förbättring med drygt 2 miljarder kr. från
1970 till 1971 ligger en uppbromsning av imporltillväxlen från 9 1/2 o/o 1969
1970
liU 1 1/2 o/o
19701971. TiU grund för imporlulvecklingen 1970
1971
ligger ell
antagande om betydligt lägre lagerinvesleringar under 1971 än 1970 samt en
beräknad svagare tillväxt av efterfrågan och produktion. Exporten väntas
däremot fortsätta öka i relativt snabb takt.
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1971 61
Den beräknade exportutvecklingen bygger lUl stor del på
enkäter bland förelagen. En negativ faktor från handelsbalanssynpunkl lorde
under 1971 bli prisutvecklingen. Importpriserna förutses sliga något snabbare
än exportpriserna vilket framför allt hänger samman med de höjda priserna på
råolja och därmed även på bränslen.
Rederinäringens bruttointäkter vid utrikes sjöfart,
baserad på den kvartalsvisa statistiken över influtna betalningar, ökade starkt
1970 eller med 22 o/o, medan motsvarande kostnader ökade något mera eller med
ca 25 o/q. Nettoinseglingen
skulle därmed ha resulterat i elt överskott på 1 893 milj. kr. Efter avdrag
med 93 milj. kr. för passageraravgifter erlagda i svensk valuta och efler
tUlägg med 300 mUj. kr. för utländska fartygs utgifter i Sverige erhålls
preluninärt ett sjöfartsnetto för 1970 på 2 100 mUj. kr. Den definitiva
statistiken över brullointäk-terna, beräknade efter genomförda prestationer,
kan emeUertid ibland avvika högst väsentiigt från den preliminära beräkningen.
Brultoin-läklerna för 1969 enligt preslalionsberäkningen, översteg de enligl
be-talningsstatislLken preliminärt beräknade med 186 mUj. kr., vilket skulle
betyda all vissa betalningar avseende prestationer utförda 1969 borde ha
influtit 1970. I den preliminära nationalbudgeten antogs att 100 milj. kr. av
de influtna betalningarna 1970 vore att hänföra lUl prestationer utförda under
1969. Inget nytt som gör det motiverat att ändra detla anlagande har sedan dess
framkommil.
Vid uppskattningen av 1970 års sjöfartsnetlo på
preslationsbasis har sålunda beloppet för de under 1970 influtna betalningarna
minskats med nyssnämnda 100 milj. kr. Sjöfartsnetlot för 1970 har således uppskattals
tUl 2 000 mUj. kr.
Fraklmarknadssilualionen uppvisar för närvarande en myckel
splittrad bUd. De rekordhöga tankfrakterna under andra halvåret 1970 sjönk
dramatiskt kring jul- och nyårshelgerna sannolikt under intryck av rykten om
elt återställande av oljelediungen meUan Persiska viken och medelhavet, den s.
k. TAP-line. Under årets sista vecka låg tramplank-index på worldscale 155,
dvs. en kraftig nedgång från den myckel höga genomsnittsnivå (worldscale ca
287) som rådde under oktobernovember, då kulmen nåddes. Härefter följde en
kortvarig uppgång i januari 1971, som snart förbyttes i en nedgång tUl W.S. ca
150 under februarimars med variationer uppåt och nedåt föranledda av bl. a.
den avvaktande hållning befraktarna iakttagit i väntan på utgången av
libyenförhandlingarna. När dessa nu avslutals och överenskommelse mellan
parterna nåtts kommer delta troligen all leda lill en slabiUse-ring av
marknaden. Förmodligen kan även emotses en sänkt fraktnivå tiU följd av ökad
lonnageliUgång föranledd av den kortare Iransporl-
' Worldscale är benämningen på det.tanktramplndex som
hösten 1969 avlöste Intascale. Worldscale 100 molsvatas av en frakt på
exempelvis traden Mena Al Ahmadi/Rotterdam runt Sydafrika till 8.87 doUar per
ton.
Prop. 1971:115 62
sträckan.
Libyen svarar för en betydande del av exporten av råolja lill Västeuropa
(exporten av raffinerade produkter hit är helt obetydlig) och dess andel av
europeiska OECD:s import av råolja 1969 utgjorde ca 25 o/o i kvantitet. Time
charter marknaden var myckel livlig under 1970 och mänga förmånliga fraklavslut
gjordes, varför de då ingångna fraktavtalen kan väntas gynnsamt påverka
sjöfartsnetlot för i första hand 1971.
På
lorrlaslsidan har aktiviteten under vårmånaderna 1971 varit ytterst ringa med
myckel låga fraklnivåer, vilket har lett lill alt vissa transporluppdrag blivit
direkt olönsamma. Förlusten skulle emellerlid bli ännu större vid en eventuell
uppläggning, vilket skulle förklara varför vissa rederier ändå håller sina
fartyg igång. Den senaste höjningen av bunkerpriserna (1 mars 1971) med 35 o/o
synes dock ha medverkat till en ökad uppläggning under senare delen av mars.
Även linjefarten dras med svårigheter. Konferenssystemet sådant del i dag är
utformat fungerar myckel trögt. Man har sålunda myckel små möjligheter atl
någorlunda snabbi kompensera sig för inträffade kostnadsökningar. Detla sker
först långt i efterhand, varför förlusterna kan hinna bli ganska kännbara. De
kraftigt höjda driftskostnaderna under 1970 kan därför sägas särskilt ha
drabbat denna del av rederinäringen. Då dessutom initialproblemen med
conlaineriseringen ännu inte helt funnit sin lösning har lönsamheten här varit
mycket dålig eller direkt förlustbringande, vUkel bl. a. medfört att flera
linjer nedlagts. Elt annat exempel på del hårda klimat linjefarten lever under
utgör också den flagg-diskriminering som bedrivs av vissa nationer. Ökningen av
driftskostnaderna hänför sig främst lill ökade lönekostnader, mer än
fördubblade bunkerkostnader saml en avsevärd fördyring i hamn.
Som
nämndes ovan ökade kostnaderna 1970 myckel kraftigt eller med 25 o/o. Som
jämförelse kan nämnas att motsvarande ökningslal 1968 och 1969 var 4,6 o/o
respektive 12 o/o. Även 1971 väntas kostnaderna forlsälla öka och förmodligen
snabbare än intäkterna liksom fallet var 1970. Den 1 mars 1971 steg
bunkerpriserna med 35 o/o och ökade kostnader i hamnarna är alt vänla. För atl
sjöfarlsnettot skall nå upp till 1970 års nivå eller förbättras något krävs atl
intäkterna växer mycket starkt även i år. Trampmarknadens fraktsatser har
sjunkit starkt under första kvartalet 1971 för såväl torrlast som lanklast och
linjefartens problem har tidigare påtalats. Här kan tilläggas att
världshandeln, som 1970 ökade ca 7 o/o i volym, under 1971 väntas öka med
endasl 56 o/j. Ä andra sidan kan man räkna med alt många av fraklkonlraklen,
ingångna under förra årets gynnsamma förhållanden, får full genomslagskrafl
först i år och kan komma all ge del tillskoll som behövs för att nå en viss
förbättring av sjöfartsneltot även 1971. Detta har som framgår av tabellen
satts till 2 200 mUj. kr. Härvid har antagils att kostnaderna 1970 stiger något
snabbare än intäkterna.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 63
Nettot
av in- och utförsel av resevaluta 1970 resulterade i etl kraftigt underskott
på 1 748 milj. kr., vilket innebär en ökning jämfört med 1969 med ca 42 o/o.
Utflödet ökade 19691970 med 32 o/o (16,6 o/o 19681969) medan inflödet ökade
endast 13 o/o (16,5 o/o 19681969). Någon uttömmande förklaring lill del
exceptioneUt stora underskottet förra årel föreligger inte. Mycket litet talar
emellertid för alt utlands-turismen skulle ha ökat särskUt mycket och bidragit
lUl denna utveckling. Dessutom lyder den statistik som föreligger om
resevalutornas länderfördelning på all resorna till de mest populära
turistmålen knappast spelar den dominerande roll som ibland antytts.
Resevalutastalisliken
bygger på försäljning och köp av utländska resecheckar och sedlar, återköp av
svenska sedlar från utlandet saml banköverföringar för uppehållskostnader. De
två förstnämnda kategorierna kan givetvis omfatta valutor som använts för
andra ändamål än uppehållskostnader vid utrikes resor. Sålunda ingår valutor
som använts i samband med inköpsresor över Öresund och de svensk norska och
svenskfinska gränserna (gränshandel). Del finns också skäl anta atl även
utländska gästarbetare vid semesterresor till sina hemländer medför valutor som
är avsedda för hemmavarande familjer eller utgör hemtagnuig av besparingar.
Skulle, som ovan antytts, den egentiiga turismen spela en mindre avgörande roll
för ökningen av valulaulflödet kan del måhända finnas skäl atl fästa desto
större avseende vid ökad gränshandel och en ökad utförsel i samband med
utländska gästarbetares hemresor. Det kan här exempelvis nämnas all In- och
utvandringen ökade starkt 1969 (med tyngdpunkten förlagd lill senare delen av
årel) och 1970.
Del
skuUe möjligen vara motiverat all betrakta den extremt kraftiga ökningen under
1970 enligt resevalulaslatisliken som en engångsföreteelse och en
överslagsberäkning skulle t. ex. kunna konstrueras så, all man utgår från alt
den reella ökningen i resevalulautgiflerna skulle vara av ungefär samma storlek
som tidigare år eller 15 o/o. Resevalulautgiflerna för 1970 skulle då ha
blivit 2 170 mUj. kr. eller 320 milj. kr. lägre än de faktiskt redovisade. Om
del sålunda rensade beloppet skuUe stiga med 15 o/o även 1971 skuUe utgifterna
uppgå lill 2 495 milj. kr. Till detla belopp bör läggas en post motsvarande de
320 milj. kr. 1970, som här antagils falla på gästarbetaröverföringar o. dyl.
Del bör observeras alt denna post ej antas representera hela
gästarbetaröverföringsbelop-pel i resevalulaposlen eftersom dylika överföringar
självfallet även fanns i statistiken före 1970 ehuru någon rensning för dessa
ej gjorts här. Storleken av denna post blir självfallet beroende av
mlgrationsutveck-lingen under 1971. Om en ökning med ca 10 o/o antas erhålls
utgifter på totalt 2 850 milj. kr.
Inkomsterna
under denna post, som inle ökade alls mellan 1967 ocb 1968, steg 1969 med 16,5
o/o och 1970 med 13 o/o. En ökning av unge-
Prop. 1971:115 64
fär
samma storlek 1971 skulle ge inkomster på omkring 850 milj. kr. Nettoulgifterna
under denna post skulle därmed bli ca 2 000 milj. kr.
Utfallet
av övriga tjänstetransaktioner för 1970 innebar en väsentligt lägre ökning av
underskottet än vad som tidigare varit vanligt, vilket kan återföras på alt de
registrerade inkomsterna ökade avsevärt mera än ulgiflerna. Under en rad av år
var den relativa ökningstakten av tjänstelransaklionerna betydligt högre för
utgifterna än för inkomsterna. Denna utveckling bröts 1969, då inkomsterna
ökade något mera än ulgiflerna. Den nya utvecklingstendensen förstärktes
sålunda under 1970. Till en del avspeglar della sannolikt vissa faktiska större
inkomstökningar men lill en annan del troligen förbättrad rapportering. Några
större ytterligare rapporteringsvinster finns det kanske inle skäl atl vänla
sig, och del synes befogat atl räkna med ungefär lika stora ökningar av
inkomster och utgifter i denna statistik under innevarande år. För 1971 har
underskottet sålunda beräknats till 825 milj. kr.
Ovan beskrivna utveckling
av tjänslebelalningarna 1969 och 1970 har gjort det motiverat anta alt det
stalislikbortfall, som utgör skälet lill korrigeringsposten, inle längre ökar.
Den uppfattning, som kom till uttryck i den preliminära nationalbudgeten för
1971, att korrigerings-poslen mle borde sliga 1970 ulan behållas på 1969 års
nivå, 800 milj. kr., kvarstår därför oförändrad. Även för 1971 har anlagils en
lika stor korrigeringspost.
Transfereringsnettot visar
för 1970 ell underskoll på 970 milj. kr. eller ungefär lika med underskottet
1969. Del senare belastades emellerlid av en transferering (kreditnedskrivning)
av engångskaraktär på 100 mUj. kr. I transfereringsnettot ingår även utländska
gästarbetares statistik-förda remitteringar av medel lUl respektive hemländer.
Tidigare registrerades dessa antingen som tjänslebelalning eller som
transferering eller som kapitalöverföring beroende på betalningsmottagare,
vislelsetid i Sverige och andra omständigheter. Dessutom har frigränsen för anmälningsplikt,
när det gäller utiändska medborgares försändelser av gåvor och understöd,
sänkts till 100 kr. Den nya separata poslen gästarbetares överföringar uppgick
till 61 milj. kr. under 1970. Detta belopp är dock fortfarande endasl en del av
samtliga sådana utgifter; såsom berörts ovan lorde etl betydligt större belopp
ingå i resevalulaposlen. De privata transfereringarna har anlagils sliga på
ungefär samma sätt 1971 som 1970 medan de offentliga kommer atl stiga med del
ökade u-landsbislåndet. Nelloutfallet av transfereringarna för 1971 har sålunda
beräknats till 1 300 milj. kr., dvs. en negaliv lillväxl med drygt 300 milj.
kr. jämfört med 1970. Det kan tUläggas att denna tUlväxt Inkluderar ett
anlagande om ökad ränteutbetalning till följd av en stigande kapilalimport.
Ovan
antagna delprognoser för 1971 ger en stark förbättring av
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 65
bytesbalansen
och en ungefärlig balans uppnås, vilket ger en förbättring med i runt tal 1
700 milj. kr.
Kapitalbalansen
svängde under 1970 från ett nettokapitalutflöde på ca 230 milj. kr. 1969 lill
ett neltoinflöde på ca 1170 milj. kr., dvs. en omsvängning på ca 1 400 milj.
kr. Följande tablå visar utvecklingen av de i kapilalbalansen ingående
delposterna.
Milj. kr. 1969
1970
Statliga
kapitaltransaktioner
Värdepappershandel
Privata
långfristiga lån
Direkta
investeringar
Övriga
privata kapitaltransaktioner
-240 -127 537 -426 25 -231
-206 246 887
-450 691
1168
Det
framgår av tablån all samtliga poster utom direkta investeringar under 1970 har
svängt om i positiv riktning. Kapilalinflödet i värdepappershandeln 1970
förklaras främst av obligationsemissioner i ullandel uppgående lUl 336 mUj. kr.
Den långfristiga nyupplåningen i utlandet uppgick 1970 lUl 1 478 milj. kr.,
varav 538 mUj. kr. använts för finansiering av direkta investeringar i
utlandet. De svenska direkta investeringarna i utlandet uppgick tUl 1 333
milj. kr. medan motsvarande utländska investeringar i Sverige belöpte sig lill
688 milj. kr.
Poslen
övriga privata kapitaltransaktioner innehåller bl. a. en beräkning av vissa
handelskrediter såsom varvskrediter vid export av nybyggda fartyg, rederiers
och flygbolags krediter vid import av fartyg och flygplan samt skillnaden
mellan tullvärden och belalning för dalamaskiner. Dessa transaktioner beräknas
sammanlagt 1970 ha resulterat i en nettokredittagning på i runt tal 300 mUj.
kr. I poslen övriga privata kapitaltransaktioner ingår skillnaden mellan
sjöfarlsnettot enligt den kvarlalsvisa belalningsstalisliken och den årsvisa
statistiken på preslationsbasis. Av den totala differensen på 186 mUj. kr. 1969
har 100 mUj. kr. ansetts utgöra kreditgivning tUl utlandet medan en återbetalning
av samma storlek förutsätts ha ägt ram 1970.
Överskottet
i kapilalbalansen tillsammans med underskottet i bytesbalansen motsvarar för
1970 etl valulautflöde på en halv miljard kronor. Efler avstämning mol
förändringen i bankernas utiandsställning, som 1970 uppgick liU + 618 milj.
kr., erhålls en posUiv restpost på ca 900 milj. kr.
3
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 1.
Prop. 1971:115 66
IV.
Produktionen 1. Industrin
Järnmalmsbrytningen
låg 1970 närmare 5 o/o under 1969 års nivå. Verkningarna av gruvstrejken slog
givetvis hårt på första kvartalets resultat, men även under resten av årel
ökade produktionen endasl måttligt. Leveranserna minskade med drygt 10 o/o
1970. Leveransnivån låg 1969 ca 3 miljoner lon över produktionsnivån. Denna
produktions- och leveransulveckllng 1970 ledde llll en fortsalt lagerminskning
på knappt en halv miljon lon under året.
Under
1971 beräknas produktionen komma all uppgå till 35 miljoner ton, vilket innebär
en ökning på drygt 10 o/o. Utsikterna för exporten bedöms som relativt
gynnsamma, och de totala leveranserna väntas öka med närmare 6 o/o. Delta
skulle innebära all lagren ökar med drygt en halv miljon lon under 1971.
Orderlillströmningen
lill de svenska järn- och stålverken, som steg myckel hastigt från millen av
1968 lill mitten av 1969, sjönk åter snabbi från slutet av 1969 och var vid
årsskiftet 1970/1971 tUlbaka vid ungefär samma nivå som i slutet av 1967.
Orderstockarna började dock inte sjunka förrän under andra kvartalet 1970 och
var större än under högkonjunkturen 1965 ännu vid slutet av 1970, då de
emellertid av företagen började betraktas som för små. Under första kvartalet
1971 har orderingången av konjunkturbarometem all döma slutat faUa, men
orderslockarna fortsatte att minska och över hälften av företagen bedömde dem
i rriillen av mars som för små.
Produktionstillväxten
under 1970 blev förvånande liten med hänsyn lill del under större delen av året
goda efterfrågeläget. Ökningen från 1969 blev endast 4 o/o, vilket är ett par
procentenheter mindre än vad man med hänsyn till produktionskapaciteten kunde
ha anledning alt vänla. Under första delen av 1970 hämmades produktionen i
någon mån av brist på elkraft och då del gäller rostfritt stål även av
nickel-brist. Ovanligt många haverier av olika slag inträffade också under
året. Den viktigaste orsaken till störningar i produktionen var dock den under
hela årel mycket besvärande bristen på arbetskraft. I slutet av året, då
efterfrågeläget blev kärvare, steg lagren av färdigvaror hastigt och en del
företag drog ned produktionen.
För
1970 som helhet steg lagren osedvanUgt starkt såväl i förbrukarledet som hos
producenterna, samtidigt som en reducering skedde av de under 1969 kraftigt
uppdragna handelslagren. Den starka lageruppbyggnaden inom järn- och
stålverken måste dock delvis ses mol bakgrunden av all dessa lager dragils ned
lill en myckel låg nivå vid årsskiftet 1968/1969.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1971 67
Tabell FV: 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn
och stål, inkl. ämnen 19681971
Milj. kr., 1959 ärs producentpriser
1968
1969
1970
1971 prognos
Produktion
3 445
3 662
3 765
3 895
Import
1074
1342
1430
1370
Summa tillgång
4 519
5 004
5195
5 265
Export
1 613
1739
1744
1935
Varuinsats
3 072
3 312
3 587
3 700
industri
2 690
2 908
3 191
3 305
byggnadsverksamhet
382
404
396
395
Lagerförändring
- 62
130
215
- 20
Saidopost
-104
-177
-351
-350
Summa användning
4 519
5 004
5195
5 265
Källa: Konjunkturinstulet.
Den inhemska förbrukningen av järn och stål steg kraftigt
under 1970 framför allt under första halvåret på grund av den myckel höga
aktiviteten inom verkstadsindustri och varv. Den starka inhemska efterfrågan
under framför allt första halvåret verkade dämpande på exportutvecklingen och
exporlvolymen låg under 1970 kvar ungefär på 1969 ärs nivå.
Produktionsutvecklingen under 1971 har bedömts med hjälp
av en försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål. Den inhemska efterfrågan
beräknas bromsas upp kraftigt; dels kan man räkna med betydligt mindre
förbrukningsökning inom verksläder och varv än under 1970, dels kalkyleras
lagren hos förbrukarna och handeln minska relativt kraftigt. Samtidigt
beräknas lagren inom järn- och stålverken fortsätta alt öka något under 1971,
dock inle så myckel som lagren kalkyleras minska för övriga lagerhållare,
varför man totalt sett lorde kunna påräkna någon liten nedskärning av lagren av
järn och stål. Den kalkylerade svaga inhemska efterfrågan ger utrymme för en
stark exportökning och såsom framgår av kapitlet om utrikeshandeln har den
beräknats lill 11 o/o i volym. Importvolymen bedöms minska med 4 o/o.
Med den här skisserade efterfråge- och lagerutveckUngen
ger balansen en produktionsökning på drygt 3 o/o 19701971. Balansen tar
emellerlid inle full hänsyn lill förändringar i slutprodukternas kvalitet.
Della brakar leda till en underskattning av produktionen, eftersom man
successivt övergår till högre förädlingsgrad på produkterna. Då del gäller
utvecklingen under 1971 har man emellertid anledning all snarast räkna med en
motsatt effekt på grund av en beräknad större andel av mindre förädlade produkter
under 1971 än under 1970. En sådan effekt hade man exempelvis 19651966, då
balansen överskattade produktions-
Prop.
1971:115 68
utvecklingen med 1 o/o. Produktionsökningen Inom järn- och
stålverken beräknas därför stanna på ca 2 1/2 o/o 19701971.
Inom andra metaUverk sjönk produktionen med ell par
procent 19691970, vilket delvis sammanhängde med bristen på elkraft under
första halvåret samt en mycket besvärande brist på arbetskraft under hela årel.
För 1971 kan man räkna med en stark produktionsökning dels på grund av den
lättande arbetsmarknadssituationen, dels med hänsyn till stora
kapacitetstUlskott under 1971. För hela gruppen järn- och metallverk stannade
produktionsökningen 19691970 vid drygt 3 o/j och för 19701971 beräknas den
till 3 »/a-
Orderingången till varven, som stigit successivt ända
sedan slutet av 1967, mattades under första halvåret 1970 men steg sedan åter
under Iredje och speciellt markant under fjärde kvartalet. Enligl
konjunktur-barometern var orderingången även under första kvartalet 1971
tillräcklig för alt hålla orderslockarna på en mycket hög nivå, och hela 2/3
av varvsföretagen bedömde i millen av mars orderstockarna som stora i
förhåUande till produktionen. I motsats tiU 1969 var del under 1970
exportorderna som ökade mest. Den gynnsamma varvskonjunkturen har också medfört
all priserna vid nybeställning av fartyg stigit påtagligt under loppet av
1970.
Det goda efterfrågeläget jämte det under andra hälften av
1970 lättande arbetsmarknadsläget, som gjort del möjligt för varven alt dra tiU
sig arbetskraft, har lett till atl produktionen ökat i snabb takt under 1970.
Enligt den preliminära produkllonsindexen skuUe ökningen uppgå tiU hela 22 o/o
19691970, vUkcl uppenbarligen innebär en överskattning. Statistiska centralbyrån
har skaltal produktionsutvecklingen med hjälp av förbrukningen av järn och stål
inom varven, vilket är en osäker melod på grund av variationerna i
sammansättning och bygg-nadssladium i varvens fartygsproduklion. Under 1970
torde denna melod att kalkylera produktionsutvecklingen ha lett lill en
betydande överskallning av ökningen på grund av dels alt det under 1969 byggdes
bl. a. en del specialfartyg med relativt mindre åtgång av järn och stål än den
mera standardiserade normalproduktionen, dels alt produktionen under 1970 ökade
starkt av stora, relativt järn- och slålkrävande tankfartyg.
För atl bedöma produktionsutvecklingen under 1970 har en
kalkyl gjorts inom konjunkturinstitutet med utgångspunkt från uppgifter om
export-, investerings- och lagerutveckling vad avser fartyg. Svårigheten all
bedöma prisutvecklingen på fartyg samt förädlingsvärdeinnehållel i de byggda
fartygen gör även denna kalkyl osäker. Den tyder emellertid på en
produklionsvolymökning 19691970 på omkring 12 o/o.
Kalkylen för fartygsbyggandel har förts fram även för
1971, baserad på de efterfrågeprognoser som nu föreligger. Kalkylen pekar på en
produktionsökning på omkring 4 o/o 19701971.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 69
Tabell IV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter,
exkl. fartyg 19681971
Milj. kr., 1959 års producentpriser
1968
1969
1970
1971 prognos
Produktlon
16 586
18119
19 983
20 750
Import
6 503
7 655
8 909
9 230
Summa tillgång
23
089
25 774
28 892
29 980
Offentiig
konsumtion
1261
1 368
1 218
1360
Privat
konsumtion
4197
4 653
4 824
4 850
nyinköp av bilar
1432
1548
1454
1410
övrigt
2 765
3 105
3 370
3 440
Investering
i maskiner m. m
6 024
6 168
6 474
6 830
offentliga
1447
1 359
1501
1 610
privata
4 577
4 809
4 973
5 220
Lagerförändring
-41
648
1400
390
Export
7 026
8 045
9 910
11 380
Varuinsats
4 622
4 892
5 066
5 170
industri
1971
2114
2 271
2 350
byggnadsverksamhet
1 948
2 051
2 047
2 050
maskinunderhåll och reparationer
703
727
748
770
Summa användning
23 089
25 774
28 892
29 980
Anm. Denna balans mäter produktionen av de varor som
definitionsmässigt klassificerats som verksladsprodukler. Den visar för
19591960 en liten över-skattning men för perioden 19601968 en systematisk
underskattning jämfört med statistiska centralbyråns årsberäkningar över
produktionsutvecklingen (mätt i förädlingsvärde) inom verkstadsindustrin,
definierad som de arbetsstäUen som huvudsakligen tillverkar verkstadsprodukter.
Avvikelsen torde emellertid inte enbart bero på denna definitionsolikhet. Den
långsammare produktionsökningen enligt balansen kan sannolikt också hänföras
till, dels systematiska fel i de på nationalräkenskaperna grundade
beräkningarna av komponenterna på användningssidan och dels skillnaden i de
prisdeflatorer som använts vid produktionsvolymberäk-ningama resp. vid
deflatering av nationalräkenskaperna. Försörjningsbalansens produktionsökning
för prognosperioden korrigeras därför regelmässigt uppåt.
Källa: Konjukturinstitutet
Orderingången till verkstadsindustrin, exklusive varv,
bromsades upp under 1970 efler en mycket expansiv perlod. Tillväxten 19691970
var drygt 8 o/o i löpande priser mot ca 18 o/o 19681969 om man bortser från
de stora svenska försvarsbeställningarna under första halvåret 1968. Här bör
dock påpekas, atl priserna på verksladsprodukler stigit starkt under framför
allt andra halvåret 1969 och första halvåret 1970. Transportmedelsinduslrin och
elektroindustrin redovisar de högsla ökningslalen under 1970. Nivån på
orderingången 1970 var trots uppbromsningen hög, och de redan vid årsskiftet
1969/1970 myckel stora orderstockarna fortsatte all växa något under de tre
första kvartalen 1970. Enligt konjunkturbarometem i mars 1971 minskade hemmamarknadsorderna
under första kvartalet 1971 jämfört med fjärde kvartalet 1970, medan
orderingången från exportmarknaden var ungefär oförändrad. Andelen företag som
bedömer sin orderslock som för-
Prop. 1971:115 70
hållandevis stor var första kvartalet 1971 nästan lika hög
som andelen förelag med för små orderslockar.
Verkstadsindustrin
lyckades till skillnad från de flesta andra branscher dra till sig en hel del
arbetskraft under 1970. Kapacilelsutnyttjandel var ovanligt högt, och
produktionsökningen 1970 blev ungefär lika hög som 1969 nämligen ca 11 o/o.
Uppdragningen var snabbast under första halvåret, och produktionen ökade i ell
lugnare tempo under andra halvåret. Maskin- och elektroindustrlerna svarade för
de största produktionsökningarna 1970.
Förelagen anger i konjunkturbarometem mycket måttliga
ökningslal för produktionen under första kvartalet 1971 och produktionsplanerna
för resten av årel är ovanligt försiktigt hållna. Produktionsutvecklingen för
1971 som helhet har bedömts med hjälp av en försörjningsbalans för
verksladsprodukler (tabell 2).
Exportieveranserna beräknas komma all öka i lägre takt
1971 än
1970 150/0 1971 mol 23 0/0 1970
samtidigt som tillväxten i hemmaleveranserna kalkyleras bli ännu lägre än 1970.
Den privata konsumtionen av verksladsprodukler väntas stiga med endasl 1/2 0/0
1971 mol ca 4 0/0 1970. Konsumtionsökningen
av verksladsprodukler exklusive bUar beräknas bli väsentligt lägre 1971 än
1970, samtidigt som bUinköpen prognoseras minska ytterligare. Den offentiiga
konsumtionen dvs. inköp av milltärmaterlel som minskade kraftigt 1970,
planeras stiga till ungefär samma nivå som 1969. Investeringar i maskiner
beräkas öka något litet mera 1971 än 1970, och de offentliga investeringarna
väntas liksom 1970 växa hastigare än de privata. Den kalkylerade större
tillväxten i offentiig konsumtion och maskininvesteringar motvägs dock av en
beräknad väsentligt lägre lagerinvestering under 1971, framför allt för råvaror
och varor i arbete.
Ovan
redovisade efterfråge- och lagerutveckUng väntas leda llll en väsentligt lägre
tillväxt av importvolymen 1971 ca 3,5 0/0 än de två närmast föregående åren
och en produktionsökning på ca 5 0/0, vUkel balansen visar efler sedvanlig
korrigering (se not llll tabell 2).
I tabell 3
presenteras en försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror.
Produkllonsuppgiften för 1968 är hämtad ur den definitiva industristalisliken.
Motsvarande uppgift för 1969 är grundad på en preliminär bearbetning av den
årliga Induslrlstalistiken och visar en total försågning 1969 på 11 450 lusen
kbm eller ca 60/0 mer än 1968.
' Den import- och exportutveckling som redovisas i
balansen avviker frän den som presenteras i avsnittet om utrikeshandeln. TUl en
del beror avvikelserna på olika definitioner av begreppet verkstadsprodukter.
Sålunda ingår här i såväl import som export t.ex. flygplan och vapen. Framför
allt förklaras skUhiadema emellertid av, alt de import- och exportprisindex som
används i handelsstatistiken ej använts vid deflateringen i
försörjningsbalansen, eftersom dessa sannolikt överskattat prisstegringarna.
Importen och exporten har i stället i balansen deflaterats med hjälp av elt
prisindex som baserats på företagens uppgifter i exportenkäterna för
verkstäder, för vissa är justerade främst beroende på effekter av devalveringar
och revalveringar.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1971 71
Tabell IV: 3.
Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 19681971 1 000 kbm (barr-
och lövlrä)
1968
1969
1970
1971 prognos
Produktion Import
10 803
155
11450 160
12 240 155
12 345 155
Summa tillgäng
10 958
11610
12 395
12 500
Export Varuinsats
industri
byggnadsverksamhet Lagerförändring Saidopost
6 395 5 480 3 380 2 100
- 307
- 606
6815 5 770 3 555 2 215
- 200
- 775
6 900 5 890 3 685 2 205 380 775
7 030 5 995 3 785 2 210 250 775
Summa användning
10 958
11610
12 395
12 500
Källa: Konjukturinstitutet.
Därmed kom statistiska centralbyråns månadsstatistik all
ånyo visa en betydande avvikelse från årsberäkningarna enligt
industristatistiken. Korllidsslalisliken pekade nämligen på en
produktionsökning 1968
1969 på endast ca 2 o/o.
Trävaruexporlförsäljnlngarna för leverans 1970 steg
kraftigt mot slutet av årel samtidigt som de utomordentligt gynnsamma
väderbe-lingelserna möjliggjorde en hög skeppningstakl. Exportieveranserna kom
därmed för årel som helhet alt något överstiga 1969 års höga nivå. Leveranserna
ökade framför allt till Västtyskland och Norge saml vissa utomeuropeiska länder
medan leveranserna till vårt största avnämar-land, Storbritannien, sjönk
kraftigt lill följd av ökad konkurrens från Kanada.
Den inhemska förbrukningen av trävaror ökade endast svagt
under
1970 främst till följd av den låga aktiviteten inom
byggnadsverksam
heten och inom de av byggnadsverksamheten avhängiga branscherna
snickeriindustri och Irähusfabriker.
Produktionstillväxten inom sågverken under 1970 har
samtidigt varit stark och Irävarulagren har stigit relativt kraftigt från den
neddragna nivån vid årsskiftet 1969/1970. Preliminära uppgifter ur
lagerslallstiken visar en lagerökning i producent-, förbrukar- och handelsledet
sammantaget på ca 380 tusen kbm där huvuddelen av lagerökningen skett vid
sågverken. Den ur balansen salderade produktionsökningen 19691970 blir med
denna leverans- och lagemtveckling ca 7 o/o. Korltidsslalisliken visar
emellerlid en ännu starkare produktionsökning nämligen ca 9 o/o, vUkel dock
förefaller osannolikt mycket med hänsyn till den ovan återgivna leverans- och
lagerutvecklingen.
Som framgår av avsnittet om utrikeshandeln beräknas
exportleveranserna 1971 öka något jämfört med 1970. Den inhemska förbruknings-
Prop. 1971:115 72
ökningen
kan förutses bli svagare än 1970 samtidigt som förbrukarlagren lorde komma all
skäras ned. Vidare har kalkylerats med en viss ökning av lagren i
producentledet. Med denna utveckling pekar balansen på en produktionsökning
19701971 på ca 1 o/o.
Inom
gruppen träindustri exklusive sågverk 'år produktionsutvecklingen efler 1968
mycket bristfälligt belyst. Statistiska centralbyråns månadsindex som för
huvuddelen av denna grupp baseras på syssel-sältningsdata visar en
produktionstillväxt 19681969 på endasl ca 3 o/o och för 19691970 en så stark
ökning som 7 o/o. Av tillgängliga informationer atl döma synes
korltidsstalisliken ha underskattat produktionsutvecklingen 19681969 medan
för 19691970 en överskallning synes ha skell. Produktionen under 1969 lorde,
enligt de beräkningar som gjorts inom konjunkturinstitutet, ha ökat relativt
kraftigt. Produktionsökningen kan i första hand tillskrivas en genom
byggnadsverksam-helens omfallning och inriktning stegrad efterfrågan på
byggnadssnickerier och trähus. Samtidigt beräknas den snabba tillväxten av
möbelkonsumtionen resulterat i fortsatta produktionsökningar inom
möbelindustrin. Under 1970 har produktionstillväxten dämpats. Den låga
aklivilelen inom byggnadsverksamheten har lett till sjunkande orderingång till
byggnadssnickerierna som dragit ner produktionen under andra halvåret.
Samtidigt har den låga möbelkonsumtionen medfört stigande lager vid
möbelfabrikerna och dämpad produktionstillväxt. I den beräkning av förbrukningen
av trävaror som ingår i försörjningsbalansen för sågade och hyvlade trävaror
har konjunkturinstitutet räknai med en produktionsökning för gruppen
träindustri exklusive sågverk på omkring 6 o/o 19681969 och omkring 4 o/o
19691970.
Med
hänsyn till den prognoserade svaga utvecklingen av byggnadsverksamheten och
konsumtionen under 1971 beräknas produktionen inom gruppen träindustri
exklusive sågverk minska med ca 2 o/o 1970 1971.
En
summering av de ovan redovisade utvecklingstendenserna Inom träindustrins olika
delbranscher skulle för den totala träindustrin innebära en produktionsökning
19691970 på ca 5 o/o och en produktionsminskning 19701971 på ca 1 o/o.
Produktionstillväxten
inom massaindustrin var stark under 1970 och hela produktionskapaciteten kunde
utnyttjas fullt. Produktionen av kemisk avsalumassa uppgick lill 3,9 miljoner
lon, vilket innebar en volymtillväxt på 6 o/o. Då produktionen av mekanisk
massa var oförändrad kom dock tillväxten i totala avsaluproduktionen 19691970
all stanna vid knappt 6 o/o.
Det
tidigare under året mycket starka efterfrågeläget försvagades emellerlid under
höstens lopp och en viss uppbromsning i hemlagningen av leveranserna kunde
märkas under senhösten. Leveranserna kom för
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 73
året
som helhet all något undersliga produktionen och producenllagren steg sålunda
svagt från den kraftigt neddragna nivån vid årsskiftet 1969/1970.
Massainduslrins
produktionsvolym har forlsall atl öka relativt kraftigt under de första
månaderna 1971 samtidigt som leveranserna sjunkit, varför lagernivån stigit
betydligt. Som framgår av avsnittet om utrikeshandeln beräknas massaexportens
leveranstakl bli låg under första halvåret till följd av att pappersindustrin
i Västeuropa drar ner sina under slutet av 1970 kraftigt uppbyggda massalager.
Denna lagerawecklings-process väntas vara avslutad vid millen av årel varefter
en stegring i leveranslaklen beräknas ske. För året som helhet förväntas
sålunda massaexporlen kunna öka ca 1 1/2 0/0 i volym. Hemmaleveranserna förväntas
samtidigt öka i långsam takt. Av barometerdata atl döma synes produktionen
säsongrensat sett komma all dras ned under andra kvartalet medan lagernivån
ytterligare påräknas sliga något. Produktionen under andra halvåret planeras
enligl konjunkturbarometem komma atl bli något lägre än under första halvåret
varför de prognoserade förbättrade avsättningsmöjligheterna under under
halvåret beräknas leda llll en kraftig reducering av lagren. Produktionen för
årel som helhet beräknas med denna utveckling komma all öka drygt 2 0/0 jämfört
med 1970 samtidigt som lagernivån påräknas bli något högre vid årsskiftet 1971/
1972 än etl år tidigare.
Den kraftiga stegring i
efterfrågan på papper och papp som satte in 1968 efter den stagnerande
utvecklingen under 1966 och 1967 synes ha bromsats upp i början av 1970. Enligt
konjunklurbaromelrarna var pappersindustrins orderingång från hemma- och
exportmarknaden sammantaget oförändrad under andra och Iredje kvartalet och
sjönk därefter under fjärde kvartalet. En dämpning i leveranslaklen kunde märkas
i början av 1970 och leveranserna var under fjärde kvartalet lägre än under
motsvarande kvartal 1969. Produklionstakten fortfor emellertid all vara hög
under större delen av årel och drogs ned först under hösten. Produktionen kom
därmed alt överstiga leveranserna med en icke obetydlig lagerappbyggnad hos
producenterna som följd.
För 1970 som helhet
uppgick produktionen llll knappt 4,4 miljoner ton papper, vilket innebar en
kvanliletsmässig ökning på ca 6 0/0 1969 1970. De kraftigaste
produktionsökningarna skedde inom bulkvarupro-duktionen. Sålunda steg
tillverkningen av tidningspapper ca 10 0/0 1969 1970 medan ökningen för
säckpapper liksom för kraftliner var ca 110/0. Pappersexporlens ökningstakt kom
att stanna vid 4 1/2 0/0. Den svenska pappersindustrins avsättning på
hemmamarknaden steg endasl obetydligt samtidigt som pappersimporlen fortsatte
alt sliga kraftigt. Den uppgick 1970 till 120 lusen lon och utgjorde ca 8 0/0
av totala tillförseln.
Som framgår av avsnillet
om utrikeshandeln beräknas ett omslag i leveransutvecklingen inom
papperslnduslrUi komma all ske under lop-
3t
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 1.
Prop. 1971:115 74
pel
av 1971 varigenom exportieveranserna beräknas kunna sliga ca 4 o/o i volym
19701971, med tyngdpunkten förlagd till andra halvåret. Avsättningen på den
svenska marknaden förutses komma all öka i en svag men dock något starkare takt
än 19691970. Under dessa föratsättningar och med hänsyn till de stora
producenllagren torde produktionstakten komma att bli dämpad under första
delen av 1971. Detta antyds också i konjunkturbarometem, som säsongrensat sett
pekar på sänkt produktionsnivå under första halvåret följt av en
produklions-upplrappning under andra halvåret. Här har kalkylerats med en
produktionsökning för helåret 1971 jämfört med 1970 av storleksordningen 1 o/o
vilket vid den prognoserade leveransulvecklingen skulle möjliggöra en viss
reducering av producentlagren.
Produktionsvolymen
inom livsmedelsindustrin inklusive dryckesvaru-och tobaksinduslrin ökade
19691970 med 4 o/o. Tillväxten inom den egentliga livsmedelsindustrin var 4
1/2 o/o medan den för dryckesvaru-och tobaksindustrin stannade vid 2 1/2 o/o.
Samtidigt med denna för livsmedelsindustrin relativt starka produktionsuppgång
ökade livsmedels-konsumtionen under 1970 ganska svagt, vUkel ledde till en
kraftig ansvällning av färdigvarulagren. Mot bakgrund av en prognoserad
ungefär oförändrad ökningstakt för livsmedelskonsumtionen 1971 jämte en beräknad
lägre lagerinvestering än 1970 beräknas produktionen för hela sektorn öka med
endasl 1 o/o 19701971.
Produktionen
inom textil-, beklädnads- och sömnadsindustrin sjönk med drygt 3 o/o från 1969
till 1970 enligt statistiska centralbyråns produktionsindex. Starkast var
tillbakagången inom beklädnadsseklorn (exkl. trikå) där produktionen beräknas
ha minskat med ungefär 4 o/o, medan minskningen för textilindustrin (inkl.
trikå) beräknats lill drygt 2 o/o. Efterfrågan på beklädnadsvaror var svag under
1970 totalt sett (inkl. lagerförändringar) beräknas den realiserade
efterfrågan ha varit ca 1 1/2 o/o lägre än 1969. Utvecklingen av
hemmaefterfrågan ledde lill en förhållandevis måttlig Imporlökning av
beklädnadsvaror volymmässigt ökade importen med 7 o/o. Exportexpansionen
tilltog under 1970 i volym var ökningen 21 o/o. Värdemässigt inbringade
bekläd-nadsexporlen (inkl. trikåvaror och skor) drygt 80 milj. kr. mer än 1969,
vilket är den största ökning som hittiUs uppmätts, och är nu uppe i nästan en
halv mUjard kronor. Den ökade avsättningen utomlands bidrog till all begränsa
produklionsnedgången som förulan denna ökning skulle ha blivit drygt 2
procentenheter större.
För
innevarande år beräknas textil, beklädnads- och sömnadsindustrins produktion
minska med drygt 4 o/o. Bedömningen baseras i första hand på en
försörjningsbalans för beklädnadsvaror (inkl. trikåvaror) som slutar på en
produktionsminskning på knappt 4 o/o. I balansen har kalkylerats med en inhemsk
efterfrågeökning på ca 1 1/2 o/o och en exportökning på 15 o/o. På basis av
den kalkylerade inhemska efterfråge-
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1971 75
Tabell IV: 4.
Industriproduktionens utveckling 19691971
Procentuella volymförändringar
19691970
19701971 prognos
Järnmalmsgruvor
- 5
10
Järn-
och andra metallverk
3
3
Verkstadsindustri
exkl. varv
11
5
Varv
22
4
Träindustri'
8
- 1
Massainduslri
6
2
Pappers-
och papplnduslri
6
1
Livsmedelsindustri
4
1
TextU-
och beklädnadsindustri
- 3
- 4
övriga
branscher
8
4
Totala industrin
7,5
3,5
> Inkl. wallboard. -Inkl. dryckesvaru- och
tobaksindustri.
Anm. Såsom framgår av texten har konjunkturinstitutet
kalkylerat produktionsökningen inom varven till omkiing 12% och inom
träindustrin tiU omkring 5% 19691970. Ökningen för totala industrin blir med
denna utveckling knappt 1/2% lägre än enligt statistiska centralbyråns
beräkning, dvs. knappt 7 1/2% i stället för centralbyråns drygt 7 1/2%
19691970.
Källor: 19691970 statistiska centralbyråns preliminära
produktionsindex, 19701971 konjunkturinstitutet.
ökningen kan imporlvolymökningen uppskattas tUl ca 12 0/0.
För textilindustrin (exkl. trikåvaror) och sömnadsinduslrin beräknas
produklionsnedgången bli större än 1970 nämligen 45 0/0.
De hittills berörda branscherna svarar för närmare 80 0/0
av den totala industriproduktionen. För återstående industrisektorer, som i
tabell 4 ingår under benämningen övriga branscher, är produktionsutvecklingen
efter 1968 till övervägande delen tills vidare myckel bristfälligt belyst. Den
i tabellen angivna utvecklingen 19691971 syftar huvudsakligen till all ge en
ungefärlig uppskattning av produklionsförändringarna inom dessa branscher
sammantagna. Jord- och sleninduslri, kemisk-teknisk samt grafisk industri
utgör de förädlingsvärdemässigl tyngst vägande branscherna inom gruppen, som
också innefattar läder-, pappersvaru-och gummivaruindustri.
Den låga aktiviteten inom byggnadsverksamheten under 1970
återspeglas klart i jord- och stenindustrins vikande orderulveckling. Produktionen
drogs ned successivt under 1970 samtidigt som färdigvaralagren sväUde. För året
som helhet beräknas produktionen enligl statistiska centralbyråns preliminära
beräkningar ha minskal ca 2 0/0 jämfört med 1969. Främst har produktionen
minskat inom tegelbruken saml inom cemenlvara- och belongvarufabrikerna medan
en svag ökning redovisas Inom glasinduslrln och cemenlfabrikerna. Den
förutsedda fortsatta svaga aktiviteten inom byggnadsbranschen beräknas medföra
all produktionen fortsätter alt minska med ca 4 0/0 19701971.
Prop.
1971:115 76
Produktionen
inom den kemiska industrin, som ökat starkt under hela 60-lalet, steg med
mellan 14 och 15 o/o 19691970 enligl de preliminära beräkningama. Öknmgen var
kraftigast under första halvåret och en dämpning i tillväxten inträffade under
andra halvåret, vilken bl. a. hänför sig lill kapacitelsutvecklingen inom
pelroleumraffinaderierna. En låg ökningslakt för dessa jämte en förutsedd
betydligt lägre lillväxl än 1969 och 1970 för övriga delar av branschen medför
att produktionsökningen 19701971 kalkyleras stanna vid 9 o/o för branschen som
helhet.
En påtaglig dämpning i
produktionens lillväxl inträffade under 1970 jäinfört med 1969 för
pappersvaruindustrin, medan ökningstakten var ungefär densamma de båda åren för
den grafiska industrin och gummivaruindustrin. För 1971 prognoseras
gummivaruindustrins produktion stiga snabbare än 1970, medan en stagnation i
produktionen förutses för pappersvaruindustrin och en minskning med etl par
procent beräknas ske för den grafiska industrin. För läderindustrin skedde en
omsvängning i produktionen från en relativt kraftig ökning 19681969 till en
minskning med några procent 19691970 och även för 1971 lorde man få räkna med
en produktionsminskning på elt par tre procent.
Totalt för gruppen övriga
branscher ger den ovan redovisade produktionsutvecklingen för delbranscherna
en tillväxt på drygt 8 o/o 1969 1970 att jämföra med drygt 10 o/o närmast
föregående år och en ökning på knappt 4 o/o 19701971.
Genomgången
av de olika industribranschernas utveckling under 1970 ger till resultat all
den totala industriproduktionen beräknas ha ökat med ca 7 1/2 o/o 19691970,
dvs. något litet mindre än ett år tidigare, då ökningen enligt de preliminära
beräkningarna var drygt 8 o/o. Tillväxten tycks ha varit ungefär lika stark
under loppet av 1969 och första halvåret 1970, medan en uppbromsning skedde
under andra halvåret 1970. För hela 1970 var produktionsökningen liksom 1969
myckel hög inom verkstadsindustrin och den kemiska industrin. En något högre
tillväxt än 1969 noteras för livsmedels- och massainduslri, medan järn-och
metallverk samt pappersbruk uppvisar en betydligt lägre ökning än elt år
tidigare. Järnmalmsbrytningen minskade på grund av gruvstrejken och ell omslag
till produktionsminskning inträffade också för textil- och beklädnadsindustrin.
För
1971 skulle de ovan redovisade produklionsprognoserna för industrins olika
branscher för industrin som helhet ge en produktionsökning på ca 3 1/2 o/o
jämfört med 1970. Dämpningen i ökningstakten berör nästan samtliga branscher
undantag utgör järnmalmsgravor samt järn- och metallverken. Tyngst vägande är
den beräknade kraftiga uppbromsningen inom verkstadsindustrin.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1971 77
2. Skogsbruket
Skogsavverkningarna ökade kraftigt 19691970, främst som
en följd av en stark ökning av förbrukningen av rundvirke inom sågverken och
massa- och pappersindustrin. HärtiU kommer emellerlid också effekterna av
stormfällningarna under hösten 1969. Av del slormfällda virket tillvaratogs i
första hand sågtimret, vilket redan under 1969 ledde till en betydande ökning
av sågtimmerlagren. Under 1970 har sågtimmerlagren fortsatt all stiga, om än i
betydligt mindre omfattning, samtidigt som exporten av sågtimmer mer än
fördubblats. Parallellt härmed ökade massavedsexporten kraftigt. Nedskärningen
av massavedslagren vid förädlingsverken fortsatte under 1970 medan däremot
lagren i skogen steg varför totala lagerhållningen av massaved sjönk endasl
obetydUgt. Avverkningarna beräknas ha stigit ca 12 0/0 19691970.
Under 1971 kalkyleras med en långsam ökning av
förbruknmgen både av massaved och sågtimmer. Totala förbrukningen skuUe således
endasl öka ca 1 0/0 19701971. Rundvirkesexporten beräknas falla tiUbaka 1971
samtidigt som lagren både av sågtimmer och massaved beräknas minska. Därmed
beräknas avverkningarna komma atl minska ca 2 0/0 19701971.
Tabell R':5. Försörjningsbalans för rundvirke 19681971
1 000 kbm fast mätt utan bark (barr- och lövträ)
1968
1969
1970
1971 prognos
Produktion
49 390
53 440
60 050
58 820
sågtimmer
20 180
21950
23 570
23 280
massa- och boardved
25 110
27 500
32 610
31780
övrigt rundvirke
4 100
3 990
3 870
3 760
Import
340
400
580
480
Summa tillgäng
49 730
53 840
60 630
59
300
Export
2 790
3 180
4210
3 530
Lagerförändring
-3 560
-2 540
40
-1000
Förbrukning
50 500
53 200
56 380
56 770
sågtimmer
20130
21360
22 830
23 030
massa- och boardved
26 380
27 960
29 780
30 080
övrigt rundvirke
3 990
3 880
3 770
3 660
Summa användning
49 730
53 840
60 630
59
300
Källa: Konjunkturinstitutet.
3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen
Statistiska cenlralbyån har för 1970 gjorl preliminära
beräkningar av bruttonationalprodukten mätt från produklionssldan. I följande
tablå ges en sammanställning av förändringstalen för de olika näringsgre-
Prop.
1971:115 78
narnas
produktionsvolym 19691970 samt de skattningar som kan görasför 19701971.
Jordbrukssektorns
produktionsvolym beräknas ha ökat med ca 1,5 o/o 19691970. Ökningen var helt
hänförlig lill vegelabilieproduktionen, medan animalieproduktionen minskade
något. Statens jordbruksnämnd beräknar alt jordbrakets bidrag llll
bruttonationalprodukten ökar med 3,5 o/o från 1970 llll 1971. Härvid väntas
vegelabUieproduklionen under förutsättning av normalskörd öka med 9
o/o medan samtidigt animalieproduktionen minskar svagt.
Skogsbrukels
förädlingsvärde beräknas ha ökat med 8 "/o 19691970. För 1971 ger ett
antagande om avverkningarna, tillsammans med variationer i skogsuttag m. m. en
nedgång i produktionsvolymen med ca 0,5 o/o.
Som
framgår av avsnitt 1 i detta kapitel ökade produktionsvolymen inom industrin
med knappt 7,5 o/o mellan 1969 och 1970. Statistiska centralbyrån har skattat
förädlingsvärdets ökning inom den totala industrin lill 7 o/o. Från 1970 lill
1971 väntas produktionsvolymen inom industrin öka med ca 3,5 o/o. Lägre
tillväxt än under 1970 väntas Inom nästan samtliga branscher med undanlag för
järnmalmsgruvor saml järn- och stålverk.
Inom elsektorn ökade
förädlingsvärdet med 3 o/o 19691970. Enligl centrala driftledningen beräknas
elkraflproduklionen öka med 11 o/o 19701971. Hela ökningen väntas falla på
produktionen av vallenkraft. Förbrukningen av elkraft för prima ändamål dvs.
förbrukning exklusive tillfälliga leveranser av överskoltskrafl som 19691970
ökade med drygt 4,5 o/o väntas 19701971 öka med 8 o/o.
Statistiska
centralbyrån beräknar atl förädlingsvärdet inom byggnadsverksamheten varit
oförändrat mellan 1969 och 1970. Som framgår av kapitel VII beräknas bruttoinvesteringarna
i byggnader och anläggningar öka med ca 0,5 o/o 19701971. Inkluderas
byggnadsunderhållet uppgår ökningen lill knappt 1 o/o.
Med ovan givna
förändririgsläl kan produktionen av varor och krafl beräknas ha ökat med inle
fullt 5,5 o/o 19691970 medan tillväxttakten 19701971 skulle uppgå till drygt
3 o/o.
Inom
den offentliga sektorn beräknas produktionen ha ökat med drygt 70/0 19691970,.
medan tUlväxttakten 19701971 väntas stanna strax under 5 0/0. Enligl
statistiska centralbyråns beräkningar ökade produktionsvolymen inom de övriga
tjänstesektorerna med ca 5 0/0 1969 1970. Med hänsyn bl. a. lill den
förutsatta begränsade tUlväxten av den privata konsumtionen under 1971 lorde
den privata tjänsteproduktionen öka relativt måttligt. Tentativt sätts en
ökning om 3 0/0 in, vilket ungefärligen motsvarar den tidigare under 60-talel
lägsta uppgången. Med dessa förutsättningar kan den totala tjänsteproduktionen
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971
79
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förändring i
produktionsvolvm
19691970
19701971
Procent
MUj. kr.
i 1970 års priser
Procent
Jordbruk
Skogsbruk
Industri
Elkraftproduktion
Byggnadsverksamhet
1,5
8
7
3
0
100
0
1550
450
100
3,5 -0,5
3,5 11
1
Summa varu- och kraftproduktion
5,5
2 200
3
Offentlig sektor Övriga tiänster
1 5
1250 1950
5 3
Summa
tjänstesektorer
5,5
3 200
3,5
Total
produktion
5,5
5 400
3,5
beräknas
öka med 3,5 o/o 19701971. Differensen jämfört med föregående års ökningstakt
skulle därmed uppgå tUl 2 procentenheter.
För
1971 visar de i de olika specialkapillen framlagda prognosema alt
bruttonationalprodukten mätt från användningssidan skulle öka med 2 o/o. Enligt
den slutliga bedömningen som gjorts i kapitel I skulle dock motsvarande
tillväxt bli 2,5 o/o. Samtidigt skulle, enligt kalkylerna ovan, bruttonationalproduktens
tillväxt mätt från produktionssidan uppgå tUl ca 3,5 o/o. Differensen mellan
dessa skattningar av nationalprodukten, som för 1970 uppgår till drygt 0,5 o/o,
skulle därmed sliga lill 1 o/o eller något däröver 1971.
Prop. 1971:115 80
V.
Arbetsmarknaden
1.
Läget på arbetsmarknaden under 1970 och början av 1971
Som
visades i den preliminära nationalbudgeten för 1971 präglades läget på den
svenska arbetsmarknaden under 1970 av högt resursutnyttjande och uttalad
arbetskraftsbrist. Den höga efterfrågan på arbetskraft hade lUl följd alt
invandringen under 1970, liksom under 1969, blev betydande. Totalt invandrade
under loppet av 1969 netto 44 000 personer och under 1970 nästan 49 000
personer del högsta tal som noterats. Av nettotillskottet hade under 1970
knappt 31 000 personer finländskt medborgarskap, medan della tal under 1969 var
några tusen högre. I stället ökade antalet personer med jugoslaviskt
medborgarskap från nästan 3 000 1969 till 8 000 1970. Aldersfördelal var (1969)
60 o/o av de invandrande i åldrarna 2064 år. Från 1968 lill 1969 ökade den
totala folkmängden i dessa åldrar med 0,8 o/o eller 39 000 personer. MeUan 1969
och 1970 beräknas ökningen ha varit 0,9 o/o eller 44 000 personer (53 000
personer om åldersintervallet 1674 år betraktas).
Den
snabba befolkningstillväxten i samband med etl ökat utnyttjande av
arbetskraften möjliggjorde en betydande sysselsättningsökning. Antalet
sysselsatta ökade enligl statistiska centralbyrån med 1,7 o/o från 1968 liU
1969 och ökningen beräknas ha blivit lika stor (1,8 o/o) mellan 19.69 och 1970.
Arbetslösheten minskade båda åren. Beräknat på material från
arbetskraftsundersökningama minskade denna med inle fullt en halv procentenhet
lill 1,5 o/o 1970. Antalet totalt utförda arbetstimmar anges av statistiska
centralbyrån ha ökat med 0,6 o/o till 1969 medan ökningen tUl 1970 uppskattas
ha uppgått llll 2 o/o. Beräkningarna är dock vad avser 1970 ännu preliminära
och kan komma all ändras. Gentemot tidigare skulle utvecklingen 19691970 ha utmärkts
av att arbetstiden per syssesatl stigit. Detta orsakades, enligt beräkningarna,
av en ökad arbetsinsats från företagare samt från sysselsatta inom de
offentliga tjänsterna, medan arbetstiden förkortades för sysselsatta inom
näringslivet. Arbetstiden per person i faktiskt arbete har, lill skUlnad från
arbetstiden per sysselsatt, minskat under 1970. Utvecklingen med under
60-talel ökande frånvaro har nämligen slagit om till en minskning under 1970.
Även
om sålunda läget på arbetsmarknaden under 1970 som helhet karakteriserades av
högt efterfrågetryck ägde en försvagning rum under loppet av året. Tidigast
kom vändningen lUl synes I antalet lediga platser som säsongrensat minskade
från början av årel. Inom industrin hade antalet anställda industriarbetare
ökat fram lill sensommaren men minskade därefter. Säsongrensat synes
arbetslösheten ha visat en stigande tendens, främst mot slutet av årel. De
första månaderna av 1971
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 81
har
präglats av fortsatt nedgång i efterfrågan på arbetskraft saml ökad
arbetslöshet. Även i den utrikes omflyttningen har arbetsmarknadslägets
utveckling under 1970 kommit till uttryck. Säsongrensat steg således
utvandringen under loppet av årel, medan invandringen låg på en hög nivå t. o.
m. tredje kvartalet men därefter har avtagit.
Efterfrågan
på arbetskraft
En
serie som, såvitt del kan bedömas, väl samvarieral med konjunkturerna är
antalet vid arbetsförmedlingarna lediga platser vid månadens mitt. Vid millen
av augusti 1970 var fortfarande antalet lediga platser större än motsvarande
månadslal etl år tidigare men har därefter varit lägre. I april 1971 uppgick
antalet till 43 010 och var därmed 40 o/o lägre än värdet för april 1970. Lägre
aprilvärde än 1971 registreras under 1962 och 1963 samt 1967 och 1968.
I diagram 1 återges
säsongrensade kurvor för antalet lediga platser inom några näringsgrenar. Som
framgår av diagrammet låg den på detta sätt mätta efterfrågan på arbetskraft på
sin högsta nivå under första delen av 1970 varefter den minskal. Nedgången är
främst hänförlig lill industrin, inom vilken metaU- och verkstadsindustrin
väger tyngst. Även i övrigl har den icke tillgodosedda efterfrågan på
arbetskraft minskal. Den märkbart mindre konjunktureUa variationen inom de offentliga
tjänsterna jämfört med övriga näringsgrenar framgår klart av diagrammet. Inom
varuhandeln liksom inom byggnadsverksamheten låg arbelskraflsefterfrågan från
slutet av 1969 lill mitten av 1970 på en i stort sett oförändrad nivå varefter
den minskal. Inom samfärdseln låg dock den icke tiUgodosedda efterfrågan kvar
på en hög och oförändrad nivå under hela 1970 innan den minskade.
Vid
arbetsförmedlingarna registrerades även totala antalet under månaden
lediganmälda platser. Under 1970 var delta anlal 7 o/o lägre än under 1969, med
de största nedgångarna under senare hälften av årel. Under mars 1971 var
antalet lediga platser 6 o/o lägre än under mars 1970.
Ovanslående
utvecklingsbild kan kompletteras med resultat från konjunkturinstitutets
barometerundersökningar. Enligl dessa har antalet arbetare kvartalsvis ökat
från andra kvartalet 1968 t. o. m. sista kvartalet 1970. Under första
kvartalet 1971 minskade däremot antalet arbetare jämfört med en svag ökning
som emotselts elt kvartal tidigare. En liknande utveckling erhölls även för
tjänstemän. De enda branscher inom vilka arbetarantalet angetts öka under
första kvartalet var kemisk industri och gummivaruindustri saml delar av
verkstadsindustrin. För såväl arbetare som tjänstemän väntar sig en något större
andel av förelagen minskning än ökning av antalet anställda under andra kvartalet,
medan från andra lill Iredje kvartalet antalet skulle bli ungefär oförändrat.
Andelen företag som uppgivit brist på yrkesarbetare var
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram
V: 1. Antal lediga platser vid månadens mitt 1969mars 1971
Säsongrensade månadsdata.
Log. skala
opaginerad Kontrollera mot PDF
70 000 60 000 50 000
40 000 30 000
20 000
Totalt
30 000 -
opaginerad Kontrollera mot PDF
10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4000
3000 2000
Textil-, s ö mnads-, l ä der-, h å r-
och gummiindustri ------- 1
L
L
J_
1969 1970 1971 1969
Källor:
Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.
1970
1971
ända
från juni 1969 till september 1970 66 o/o eller något däröver men minskade lill
52 o/o i december 1970. En forlsall nedgång lill 46 o/o registrerades i mars
1971. Högsla brislen i mars, med tal av storleksordningen 70 o/o, noterades
inom gummivamindustrin, järn- och stålverken saml delar av verkstadsindustrin.
Även bristen på andra arbetare än yrkesarbetare har gått ned, från 38 o/o i
september lUl 22 o/o i december 1970 och ytterligare till 13 o/o i mars 1971.
Motsvarande tal återfinns för juni 1968. Bristen på tekniska tjänstemän har
successivt minskat något från början av 1970, och brist av någon större
omfallning förekommer endast inom verkstadsindustrin samt den kemiska
industrin. Bristen på övriga kategorier av tjänstemän är helt obetydlig inom
samtliga branscher. Ännu i september 1970 ansågs brislen på arbetskraft ut-
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 83
göra
del främsta hindret för produktionshöjningar. I december framträdde däremot
efterfrågeläget som del främsta hindret. Efterfrågelägels relativa betydelse
steg lill mars 1971 och bedömdes då av drygt 60 o/o av företagen vara den
begränsande faktorn för en produktionstillväxt, medan motsvarande tal vad avser
brislen på arbetskraft var 15 o/o. Av baromelerundersökningarna för byggnads-
och anläggningsverksamheten framgår atl den i december 1970 måttliga brislen
på trä- och betongarbetare minskat ytterligare lill mars 1971.
Jämsides med den uttalade
arbetskraftsbristen under 1970 har sysselsättningen stigit inom industrin.
Enligl statistiska centralbyråns kvar-lalsslalislik ökade antalet tjänstemän
med 4 o/o från 1969 lill 1970. Samtidigt ökade enligl den månatiiga
statistiken antalet anställda arbetare med 3 o/o, men ökningarna blev allt
lägre under senare delen av årel. Andelen nyanställda arbetare i procent av
totala antalet anställda var fr. o. m. andra kvartalet 1970 lägre än under
motsvarande period 1969. Rörligheten, mätt som andelen avgångna arbetare, var
under sista kvartalet 1970 lägre än under 1969.
Arbetslöshet
m. m.
Av
den säsongrensade serien för antalet vid arbetsförmedlingarna anmälda
arbetslösa synes framgå all arbetslösheten under loppet av 1970 varit svagt
stigande saml all en mer markerad uppgång ägt rum under början av 1971.
Regionall har utvecklingen varit gynnsammast i skogslänen.
I tabell 1 ges uppgifter
om den registrerade arbetslösheten. Som framgår av tabellen var antalet arbetslösa
under första kvartalet 1971 i genomsnitt 13 800 fler än under samma kvartal
1970, med de största ökningarna i de södra och mellersta delarna av landet. I
april 1971 var antalet arbetslösa 64 400, en uppgång med 24 800 jämfört med
aprU 1970. Jämförelser av arbetslösheten försvåras dock av olikheter i väderleken
saml av vidtagna institutionella förändringar.
För all göra en bedömning
av arbetslöshetsnivåns förändring kan man inle, med hänsyn lill dessa
förskjutningar, utan vidare använda den lo-tala arbetslöshetsprocenlen bland
kassamedlemmarna. Om i stället arbetslöshetsprocenlen inom industrikassorna
utnyttjas, visar denna på en ökning i arbetslösheten under 1971 jämfört med
1970 med ca en halv procentenhet under januari och februari saml med ca 1 enhet
under mars och april.
Även enligl
arbetskraftsundersökningama framkommer en ökning i arbetslösheten från 1970
lill 1971, vilket framgår av tabell 2. Det bör dock understrykas alt med den
statistiska metodik som tillämpas är skattningar av förändringarna mellan
konsekuliva månader betydligt mer osäkra än de som avser kvartal. Nuvarande
undersökningsförfarande har vidare tillämpats under alllför kort lid (fr. o.
m. januari 1970)
Prop. 1971:115 84
Tabell V: 1. Vid arbetsförmedlingarna registrerad arbetslöshet
januarimars 1971
Månadstal resp. kvartalsgenomsnitt
Arbetslöshetsförsäkrade -- Saml-
--------------------------------- -- liga
Industri-Bygg- Skogs- Övriga ar-
arbetare nåds- arbetare bets
arbetare lösa
/. Antal registrerade arbetslösa 1971 1. Hela landet
jan. 13
350
17 130
1 750
15 480
57 820
febr. 13 580
17 050
1 550
16 500
59 730
mars 15 080
19 720
1 700
16 940
64 950
2. Södra
och mellersta Sverige
jan. 9
680
10 820
180
8 620
34 560
febr. 9 890
10 900
170
9 710
36 720
mars 10 960
13 150
180
9 630
40 480
3.
Värmland, Dalarna och Norr-
land
jan. 3
670
6 310
1 570
6 860
23 260
febr. 3 690
6 150
1 380
6 790
23 010
mars 4 120
6 570
1 520
7 310
24 470
77. Förändring från motsvarande period 1970
1.
Hela landet jan. febr. mars
3 370 3
730 5 700
2 360
1 530
6 380
380 290 170
2 960 2 210 4 550
11480
8 530
21400
1 kV.
4 260
2 410
290
3 240
13 810
2.
Södra
och mellersta Sverige
jan.
febr.
mars
3 160
3 420
4 740
2 800 270 5 280
0
20
20
1 690
1 240
2 640
9 500
7 220
15 930
1 kV.
3 760
2 610
20
1 860
10 890
3.
Värmland,
Dalarna och Norrland jan. febr. mars
210 310 960
440
1260
1 100
380 270 150
1270
970
1910
1980 1 310
5 470
1 kV.
500
200
270
1380
2 920
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
för all säsongmönslrel på ell tillfredsställande sätt
skall kunna klarläggas.
Under januarimars 1971 var i genomsnitt 13 070 personer
anställda i beredskapsarbeten (exkl. arbeten för arbelsvårdsprövade) atl
jämföra med 12 810 under samma period 1970. I arbetsmarknadsutbildning deltog
under samma perioder genomsnittligt 54 020 respektive 42 200 personer. I
februari 1971 berördes ca 97 000 personer av olika arbetsmarknadsåtgärder.
Della motsvarar 2,5 o/o av den totala arbetskraften
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971
85
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
V: 2. Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna januarimars 1970 och
1971
opaginerad Kontrollera mot PDF
/. Antal arbetslösa 1971
Hela landet Storstadslänen Skogslänen Övriga län
Förändring från 1970
Hela landet Storstadslänen Skogslänen Övriga län
//. Relativa arbetslöshetstalet
1971
1970
1971 1970
1971 1970
1971 1970
Hela landet Storstadslänen Skogslänen Övriga län
Januari
Februari
Mars
F ö rsta kvartalet
104 500 36 800 27 900 39 700
94 100 28 200 27 900 33 000
98 500
27 700 30 200 40 600
99 000 30 900 28 700 39 500
30 700
15 000
4 800
10 900
25 600 9 900 5 200
10 400
33 200
10100
7 800
15 200
29 800
11700
6 000
12 200
2,7 1,9
2,4 1,8
2,5 1,7
2,5 1,8
2,5 1,5
1,9 1,3
1,9 1,2
2,1 1,3
3,6 3,1
3,5 2,8
3,7 2,8
3,6 2,9
2,4 1,8
2,3 1,7
2,5 1,6
2,4 1,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källa: Statistiska centralbyrån.
enligl arbetskraftsundersökningama. Ell år tidigare var
antalet 78 000 (2 o/o) och i februari 1968 nästan 100 000 (2,6 o/o). Stegringen
från februari 1970 lill 1971 ligger lill den aUdeles övervägande delen på
arbelsmarknadsulbildningen. I februari 1968 bedömdes ungefär en fjärdedel av
de berörda personerna ha fått sitt arbete genom frisläpp av investeringsfonder
samt tidigareläggning av statliga beställningar.
Under 1970 berördes totalt 20 960 arbetstagare, varav inom
industrin 18 390, av lill arbetsmarknadsstyrelsen inkomna varsel om personalinskränkningar.
Under januarimars 1971 berördes 9 740 arbetstagare av sådana varsel mot 4 070
under samma period 1970. Summerat över en lolvmånadersperiod har antalet
berörda arbetstagare stigit successivt från början av 1970 och uppgick i mars
1971 lill 26 630.
Sammanfattningsvis framgår av ovanslående all arbetsmarknaden
under loppet av 1970 och början av 1971 karakteriserats av minskande
efterfrågan på arbetskraft saml, åtminstone under slutet av perioden, ökad
arbetslöshet. Nedgången i efterfrågan har avsett samtliga branscher, medan
arbetslöshetens stegring främst synes ha inträffat i de hem-mamarknadsinriktade
sektorerna.
Prop.
1971:115 86
2.
Arbetsmarknaden 1971
För
atl bedöma arbetsmarknadsläget under 1971 görs i det följande uppskattningar av
sysselsättningsutvecklingen inom olika näringsgrenar. Dessa förändringar vägs
sedan samman och sätts i relation tiU elt beräknat arbelskraflsutbud. Till
underlag för kalkylerna ligger av statistiska centralbyrån utförda beräkningar
av sysselsättningen 1. o. m. 1970. Denna uttrycks i antalet totalt utförda
arbetstimmar samt i antalet sysselsatta, där definitionen av antalet
sysselsatta anpassas till de i arbetskraftsundersökningama tillämpade.
AUmänl
sett har antagits atl efterfrågan på arbetskraft under 1971 dämpas betydligt
jämfört med del läge som rådde under större delen av 1970. Vidare antas att
produktivllelstillväxlen blir något högre 1971 än föregående år.
Inom
jordbruket beräknas sysselsällningsnedgången forlsälla och snarast bli något
större än 1970. Inom skogsbru/ IV, produktionen beräknas minska något från 1970 till 1971 lorde en
nedgång i arbelslidsvolymen av storleksordningen 5 o/o vara atl emotse.
Nedgången i antalet sysselsatta beräknas dock inle bli fullt lika markerad. För
antalet anställda kan således, främst med hänsyn llll all
arbelslidförkortningen skedde i elt steg vid årsskiftet 1970/1971,
sysselsättningen beräknas bli i del närmasie oförändrad.
Som
framgår av kapitel IV väntas produktionen inom industrin tUlväxa med
knappt 3,5 o/o 1971 alt jämföra med en ökningstakt som var ungefär dubbelt så
hög 1970. Produktivilelslillväxlen, mätt som produktlon per utförd arbetstimme
av industriarbetare, uppgick under 1970 till 5 o/o. Om tillväxten under 1971, i
likhet med vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten, uppgår till 6,5
o/o, skulle sysselsällningsvo-lymen för industriarbetare minska med 3 o/o från
1970 lUl 1971. Antalet sysselsatta skulle samtidigt, vid oförändrad arbetstid,
minska lika myckel. För den antalsmässiga UtveckUngen måste dock hänsyn las
till att arbetstidsförkortningen från 42,5 till 40 timmar inleds under 1971. Då
denna emellertid lUl sin huvuddel synes komma alt tas ut under 1972 kan den del
av förkortningen som las ul under 1971 beräknas medföra en minskning av
arbetstiden för industriarbetare med endasl ca 1 o/o. Med ovanstående
förutsättningar minskar då antalet industriarbetare med 2 o/o från 1970 lill
1971. Del totala antalet sysselsatta inom industrin antas minska med 1,5 o/o
medan arbetsvolymen antas minska med 2,5 o/o. Av avgörande betydelse för
sysselsättningsutvecklingen är all uppgången i produklivilelslUlväxlen från
1970 till 1971 förutsatts bli relativt måttlig. Om tUlväxten 1971 t. ex.
motsvaras av den genomsnittliga
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1971 87
stegringen under perioden 19601970, ca 7,5 o/o, kan
antalet industriarbetare beräknas minska med 3 o/o från 1970.
Inom byggnadsverksamheten minskade, enligl statistiska
centralbyråns beräkningar, totala antalet sysselsatta med drygt 4 o/o och
arbelslidsvolymen med 5 o/o från 1969 lill 1970. Investeringarna i byggnader
och anläggningar inklusive reparationer och underhåll, som mellan 1969 och 1970
anges ha minskal svagt, väntas öka med ca 1 o/o 19701971. Föratsatt en
oförändrad eUer något högre produktivitetstillväxt 1971 än 1970 är fortsatta
sysselsällningsnedgångar att emotse.
Inom tjänslesekloierna ökade sysselsättningen mellan 1969
och 1970 med drygt 3 o/o. Liksom tidigare var ökningen kraftigast inom den
offentliga sektorn och uppgick lill 7 o/o. Därav ökade sysselsättningen inom
kommunerna med ca 8,5 o/o medan den inom staten var hälften så snabb. En
betydande sysselsällningsuppgång beräknas även ha ägt rum inom bank-, försäkrings-
och uppdragsverksamhet. Mellan 1970 och 1971 har arbelslidsvolymen inom
tjänstesektorerna totalt antagits öka med 1 o/o medan antalet sysselsatta
skulle öka något mer. Inom den offentiiga sektorn har antalet utförda
arbetstimmar antagits öka med 4,5 a 5 o/o, varav den kommunala sysselsättningen
förutsatts öka något mer. Inom de övriga tjänstesektorerna har en nedgång i
arbetsvolymen med någon procent ansetts sannolik, främst som en följd av en
lägre lillväxl av den privata konsumtionen under 1971 jämfört med 1970 samt en
fortsatt dämpad aktivitet inom byggsektorn.
Sammantaget visar de näringsgrensvisa kalkylerna alt
arbetskraftsefterfrågan, uttryckt i antal arbetstimmar, minskar med ca 1 o/o
från 1970 till 1971.1 En nedgång med ytterligare en halv procentenhet eller
något mer kan dock bli resultatet om produktivitetstillväxten blir högre än som
förutsatts. Antalet sysselsatta har beräknats bli nästan oförändrat från 1970
till 1971. Del antas då att arbetstidsförkortningen medför etl extra
arbetskraftsbehov motsvarande 0,5 o/o. Vidare antas medelarbetstiden per
sysselsatt minska med en halv procent.
Övervägandena om arbelskraftsutbudets utveckling baseras
bl. a. på en befolkningsprognos. Mellan 1970 och 1971 kan medelfolkmängden i
åldrarna 2064 år beräknas öka med 0,6 o/o eller med knappt 30 000 personer.
Antalet under årel netloinvandrande har härvid antagils uppgå tiU 20 000 all
jämföra med de knappt 49 000 som invandrade under 1970.
Av avgörande betydelse för arbelskraftsutbudets utveckling
är vidare förändringen i de relativa arbetskraftstalen. Relativa AK-talen anger
hur stor andel av befolkningen i en viss grupp som befinner sig I
Som framgår av kapitel VI har konjunkturinstitutet i lönesummeberäkningama
förutsatt att sysselsättningskomponenten utgör en negaliv post om 1,5 % 1971.
Med hänsyn llll företagamas trollgen minskande arbetsinsats torde detta totalt
kunna beräknas motsvara en sysselsättningsnedgång med ca 2 % räknat i timmar,
således med ca 1 procenthet mer än vad som här antagits.
Prop.
1971:115 88
arbetskraften.
Bedömningen av dessa tals utveckling mellan 1970 och 1971 kan göras på flera
sätt. Ell är alt anta att trenden i förändringen under perloden 19641970
gäller även mellan 1970 och 1971. Med denna förutsättning kan antalet personer
i arbetskraften beräknas öka med 0,8 o/o eller ca 30 000 personer.
Kalkylerna över utbudet av
arbetskraft kan också utföras i antal arbetstimmar och man får då utgå från de
anlaganden om frånvaro och medelarbetstid som gjorts i det föregående. Här förutsätts
sålunda alt frånvaron 1971 blir något högre än under 1970. Vidare gäller, som
tidigare framhållits, alt arbelslidförkortningen 1971 minskar
arbels-kraflsliUgångarna med 0,5 o/o. Om det dessutom antas all övertiden
minskas något samt atl en svag ökning av deltidsarbetet sker, kan
arbelskraflstillgångarna, uttryckt I antal limmar, beräknas minska med 0,5 o/o
från 1970 tiU 1971.
De kalkyler som redogjorts
för ovan synes indikera atl den antagna efterfrågan på arbetskraft blir en
knapp procentenhet lägre än utbudet. Med hänsyn llll beräkningarnas osäkerhet
kan dock differensens storlek inte ses som annat än elt närmevärde för
utvecklingen inom hela ekonomin.
Ovanslående resonemang kan
kompletteras med en sammanställning av sysselsättningsutveckling och produktion
inom hela ekonomin.
Mellan 1968 och 1969 ökade
nationalprodukten med 5,6 o/o, och då antalet arbetstimmar ökade med 0,6 o/o
uppgick produktivitetstillväxten lill 5 o/o, att jämföra med 5,8 o/o 1968.
Mellan 1969 och 1970 beräknas nationalprodukten ha ökat med 4,8 o/o. Samtidigt
synes produktivitetstillväxten ha dämpats väsentligt lill drygt 2,5 o/o.
Som framgår av
försörjningsbalansen i del sammanfattande kapitlet anges nationalproduktens
tillväxt 1971 lill 2,5 o/o. Med en utveckUng av arbetsvolymen som antagits
ovan, en nedgång med ca 1 o/o, skulle produklivitelslillväxlen uppgå till 3,5
o/o.
Mellan 1969 och 1970 ökade
nationalprodukten, i detla fall mätt från produklionssldan, med 5,5 o/o. Som
framgår av kapitel IV beräknas produklionslillväxlen, med utgångspunkt
från de produktionsprognoser som framlagts i de olika specialkapillen, öka med
ca 3,5 o/o från 1970 till 1971. Med en nedgång i arbetsvolymen med 1 o/o
19701971 skulle produklivitetstUlväxlen 1971 uppgå till 4,5 o/o jämfört med
knappt 3,5 o/o 1970. Inom "näringslivet", här definierat som den
totala ekonomin exklusive den offentliga sektom, beräknas
produktivitetstillväxten 1970 ha uppgått llll knappt 4,5 o/o medan motsvarande
värde för 1971 skulle ligga en procentenhet högre.
Avslutningsvis skall
arbetstidsförkortningen och dess genomförande beröras något närmare. Under 1971
kan, som ovan angetts, inledandel av förkortningen beräknas medföra ell extra
arbetskraftsbehov med 0,5 o/o totalt sett och för industriarbetare med ca 1
o/o. Huvuddelen av
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 89
arbetstidsförkortningen
synes komma all äga rum under 1972 och kan beräknas minska del då eljest
tillgängliga arbelskraflsulbudel med totalt sett ytterligare 3 o/o. För
industriarbetare ger en motsvarande kalkyl etl beräknat extra arbetskraftsbehov
med ca 3,5 o/o. Vidare gäller all arbelslidsförkorlningen inom
byggnadsverksamheten till aUdeles övervägande del tas ul under 1972 saml all
inom handel, stat och kommun hela förkortningen sker i etl steg vid årsskiftet
1971/1972. Om, som etl illustrerande exempel, del antas all efterfrågan på
arbetskraft 1971 blir av storleksordningen 1 o/o lägre än utbudet samt atl en
trendmässig ökning i arbelskraflsulbudel med 0,5 ä 1 o/o äger rum mellan 1971
och 1972 skulle del, om efterfrågan på arbetskraft förutsätts vara oförändrad
från 1971 lUl 1972, återstå en differens på 1 ä 1,5 o/o totalt sett för hela
ekonomin även vid ell arbelskraflsulnyltjande av samma omfallning som 1970.
Naturligtvis kan efterfrågan försvagas ytterligare till 1972, och därmed
minskar även behovet av extra arbetskraft. Genomsnittligt lorde vidare
sysselsättningen minska något sett över en längre period. A andra sidan kan
1972 länkas bli elt år med en konjunkturmässigl högre efterfrågan på
arbetskraft än 1971. Del behov av arbetskraft som i della fall då skulle
föreligga kan fyllas genom en betydande ökning av invandringen, ökat
övertidsullag osv. En väl så tänkbar utveckling är också atl
arbetskraflseflerfrågan inte helt kan tillgodoses.
Prop. 1971:115 90
VI. De
enskilda konsumenternas ekonomi 1. De disponibla inkomsterna
Löner
Den
totala lönesumman ökade såvitt framgår av de sammantagna seklorvisa
lönesummeberäkningama med närmare 11 o/o mellan 1969 och 1970. Dessa
preliminära beräkningar är för vissa sektorer baserade på direkta uppgifter om
den utbetalda lönesummans storlek. Där lönesummeuppgifter saknas ligger i
några faU förtjänst- och sysselsättnings-statistik lill grund för kalkylerna.
För sektorer där även förljänststalistik saknas har slutiigen lönesumman byggts
upp med hjälp av sysselsäll-ningsslalislik samt uppgifter om avtalsmässiga
lönestegringar och anlaganden om löneglidning. De definitiva beräkningarna av
lönesumme-ulvecklingen bygger på laxeringsulfallel, som vad gäller 1970 kommer
alt föreligga först i höst.
De
avtalsmässiga löneförhöjningarna beräknas svara för 5 1/2 procentenheter av
lönesummeökningen. Löneglidningen, som är den osäkraste av komponenterna, har
av de seklorvisa beräkningarna alt döma stannat på något över 3 o/o, ett tal
som kan förefalla förvånande lågt med tanke på de höga värden som kunnat
observeras för industriarbetarna. Sysselsältningskomponenten slutligen, har
kalkylerats till drygt 2 o/o.
Industriarbetarnas
timförljänst beräknas ha ökat med drygt 11 1/2 o/o mellan helårsgenomsnillen
1969 och 1970. Därav utgjorde den avtalsmässiga ökningen 4 1/2 procentenheter.
Löneglidningen skuUe följaktligen ha uppgått lill något över 7 o/o meUan 1969
och 1970. Industrins timkostnader steg ytterligare på grund av höjda ATP- och
sjukförsäkringsavgifter, så alt den totala limkostnadsökningen mellan 1969 och
1970 kom att uppgå lill 12 1/4 o/o.
För
1971 räknas här med en lönesummeökning på 9 o/o och med en viss negativ
sysselsättningskomponenl. Enligt konjunkturinstitutets uppfattning kan denna
uppskattas lUl storleksordningen 1 1/2 o/o. Della är en nedgång med ca 1
procentenhet mera än vad som följer av den bedömning av utsikterna på
arbetsmarknaden 1971 som framlagts i föregående kapitel, vilket utarbetats
inom sekretariatet för ekonomisk planering. Förljänslökningen, vari inräknas
den mot arbetstidsförkortningen svarande höjningen av limlönerna, uppgår i
institutets räkneexempel liU 10 a 11 o/o mellan 1970 och 1971. Med det något
mera positiva sysselsällningsallernaliv som följer av kapitel V skulle samma
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1971 91
lönesummeökning kunna uppnås vid en genomsnittlig
förtjänstökning om 9 å 10 o/o.
På grund av redan beslutade avgiftshöjningar kommer
arbetskraftskostnaderna all sliga med 11/4 o/o utöver kontanllöneöknmgarna. De
avgifter som kommer all höjas är ATP- och sjukförsäkringsavgifterna samt den
allmänna arbetsgivaravgiften. För vissa delar av ekonomin kommer dessutom
sannolikt förändringar av pensions- och sjukförmåner alt medföra ytterligare
något ökade kostnader utöver kontantiönehöj-ningen redan 1971.
Övriga inkomster
Faktorinkomsterna beräknas 19691970 ha ökat med 10,7 o/o.
Detla är 0,3 procentenheter lägre än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten
för 1971, vilket förklaras av nedrevideringen av lönesumman 1970. För 1971 har
faktoruikomslens utveckling prognoserats till 7,7 o/o. Denna i förhållande lUl
föregående år något lägre ökningstakt kan återföras på samtliga ingående
inkomstslag. I första hand dock lönerna och därnäst de skilda företagarnas
inkomster, som väntas minska med 3,3 o/o mot att 19691970 ha ökat med 10,2
o/o. Företagar-inkomslerna bedöms komma alt påverkas negativt på grund av prisregleringen
som bl. a. beräknas leda tUl lägre överskott i detaljhandeln.
Beräkningarna över hushållens kapitalinkomster, dvs.
nettot av hushållens ränteinkomster och ränteutgifter (inkl. räntor på liv-
och sjukförsäkringsfonder) saml utdelningar på värdepapper, har reviderats fr.
o. m. 1968. Att della kunnat ske först 1971 beror delvis på eftersläpning i
statistiken över aktieutdelningarna. Revideringen medförde en nedjustering av
den beräknade tillväxten från 15 1/2 lill 10 3/4 o/o för 19681969.
Ökningstakten blev nästan lika hög 19691970 medan den mellan 1970 och 1971
väntas avta.
De egentliga inkomslöverföringarna (barnbidrag,
studiebidrag, bostadstillägg m. m.) som på grund av införandet av
familjebostadsbldra-get llll bamfamiljer fördes upp på en hög nivå 1969 ökade i
en betydligt lugnare takt 1970. Ell kraftigt uppsving förväntas för 1971
framför allt beroende på de i samband med skattereformen höjda barnbidragen.
Utbetalningarna från socialförsäkringssektorn (inkl.
folkpensionerna) beräknas ha stigit ca 14 o/o mellan 1969 och 1970. Detta
innebär en något snabbare ökningslakt än 19681969 (10 1/2 o/o), vilket
förklaras av dels större basbeloppshöjningar för folkpensioner och ATP 1970 än
1969, dels av den nya sjukreformen 1970. För 19701971 förutses en lika stor
procentuell uppgång som närmast föregående år, innehållande fortsatta höjningar
av basbeloppet under 1971, främst lill följd av mervärdeskattens höjning vid
årsskiftet.
Direkta skatter och avgifter m. m. beräknas ha ökat
19691970 med 16,8 o/o. Del är omkring 1/2 procentenhet högre än vad som
förutsågs i
Prop.
1971:115 92
den preliminära nationalbudgeten. Vid della tillfälle hade
man endast utfallet av preliminär A-skall för de fyra första skalleterminerna
1970. Utfallet av novemberuppbörden har nu, då endast en skalletermin återstår,
föranlett en upprevidering av de preliminära A-skatlerna. De beräknas nu ha
ökat med knappt 17 o/o. Jämfört med föregående beräkningstUlfälle har också en
del smärre poster i den totala skattesumman höjts. TiUsammantaget leder della
till all den makroekonomiska marginalskaltekvolen 19691970 nu beräknas till
49,2 o/o, vUkel i jämförelse med 19681969 är en betydande ökning.
Hushållens inbetalningar av preliminär A-skall görs fr. o.
m. 1971 enligl del nya skattesystemet. Riksrevisionsverket beräknar atl
skallereformen medfört ell bortfall av direklskatteintäkter med 3 730 milj.
kr. jämfört med om det gamla systemet varit i krafl. Beräkningen avser den
slutliga skatten och baseras på 1971 års nu förutsedda lönenivå. Av den
slutliga skatten inflyter erfarenhetsmässigt ca 87 o/o i form av preliminär
A-skatl, följakthgen kan effekten av reformen på den preliminära A-skallen
uppskattas till ca 3 250 milj. kr. Samtidigt med införandel av del nya
systemet ändrades utformningen av preliminär-skallelabellerna så atl del totala
preliminära uttaget blir ca 400 milj. kr. större än enligl tidigare principer.
Effekten av skattereformen sett på den preliminära A-skatten reduceras således
till ca 2 850 milj. kr. En Irendmässig ökning av den totala makroekonomiska
marginalskaltekvolen meUan 1970 och 1971 skulle ge en kvot på 50 o/o 1971 vid
oförändrade skattesatser från 1970. Genom all applicera denna marginalskatt
på lönesummeökningen 19701971 erhålls ökningen av den preliminära A-skallen
beräknad enligt 1970 års statiiga skallesystem och kommunala uttaxering. Genom
att till denna addera effekten av kom-munalskallehöjningen (i genomsnitt 1: 54
kr.) och dra ifrån 2 850 mUj. kr. erhålls en uppskattning av prellminärskatlen
enligl det nya systemet. De beräkningar av statens inkomster som utförs av
riksrevisionsverket ger prognoser på preliminär A-skatl som myckel väl överensstämmer
med dem som konjunklurinstilulel gjorl. Riksrevisionsverkets kalkyler bygger på
ell antagande om en procentuellt sett lika stor inkomstökning i samtliga
inkomstklasser. Eftersom avlalsökningarna 1971 sannolikt kommer att få en
låglöneprofil har inom inslilulel gjorts en beräkning, med hjälp av
riksrevislonsverkels material, av effekterna på skatter och inkomster vid elt
differentierat inkomstantagande. I dessa kalkyler har inkomstökningarna
antagits variera med några procentenheter uppåt och nedåt från den
genomsnittliga ökningen beroende på inkomstnivå, dvs. ju lägre inkomst desto
större anlagen inkomstökning. Skatten skulle enligl denna beräkning bli ca 200
milj. kr. lägre än om
' Ökningen av den preliminära A-skalten 19691970
dividerad med ökningen av lönesumman 19691970. Från den preliminära A-skatten
1970 har härvid borträknats det tillskott som var en följd av kommunalskattens
höjning.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971
93
opaginerad Kontrollera mot PDF
den baserats på ell enhetligt inkomstantagande (om 9 o/o).
Inklusive denna effekt beräknas ökningen av de preliminära A-skalterna
19701971 stanna vid 5,6 o/o. Debileringen av den preliminära B-skatten utgår
från den erlagda skallen vid senast kända laxering. Skattereformen och prissloppet
kan komma alt påverka den inflytande delen av dessa debiterade skaller. För
prognosen av preliminär B-skatt 1971 har anlagils atl en något mindre del än
normall av den debiterade skallen kommer all flyta in. Såväl fyllnadsskatten
som den överskjutande skallen beräknas öka långsammare 19701971 än mellan de
närmast föregående åren. Netloinbelalningarna av fyllnads-, kvar- och
överskjutande skatt beräknas öka mellan 1970 och 1971 och uppgå till 760 milj.
kr. 1971. Övriga
Tabell VI: 1.
De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 19691971
Milj. kr., löpande priser
1969
1970
1971
Procentuell
prognos
förändri
1969
1970
ing
1970
1971
1.
Faktorinkomst'
98 409
108 946
117 322
10,7
7,7
Egentliga
löner
81821
90 812
98 862
11,0
8,9
Enskilda
företagares inkomster
6
473
7 135
6 896
10,2
3,3
Kapitalinkomster
(netto)'
2 944
3 232
3 365
9,8
4,1
Ofördelad
restpost
7 171
7 767
8 199
8,3
5,6
2.
Inkomstöverföringar
till hus-
håll
18 064
20 195
23 245
11,8
15,1
Egentliga
inkomstöverföringar'
' 5
831
6 236
7 316
6,9
17,3
därav: Barnbidrag
1 587
1 593
2 143
0,4
34,5
Socialförsäkringsutfall
12 233
13 959
15 929
14,1
14,1
därav: Folkpensioner
6 957
7 894
8 993
13,5
13,9
ATP
832
1 167
1656
40,3
41,9
3.
Direkta
skatter, avgifter m. m.
34 396
40 183
43 104
16,8
7,3
4.
HushåUens
nettoinbetalningar
till det
offentliga (32)
16 332
19 988
19 859
22,4
0,6
5.
Skadeförsäkringsutfall
639
805
826
26,0
2,6
6.
Skadeförsäkringspremier
690
848
928
22,9
9,4
7.
Disponibla
inkomster (14+
5-6)
82
026
88 915
97 361
8,4
9,5
8.
Privat
konsumtion
77 940
84 504
92 568
8,4
9,5
9.
Sparande»
4 086
4411
4 793
8,0
8,7
10.
Sparkvot
(9:7)
5,0
5,0
4,9
0
-0,1
' Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, tillräknade
pensionsavgifter för statliga och kommunala myndigheter samt för kommunala
affärsverk är ej medtagna som löneförmåner i denna post. Summan av dessa
avgifter uppgick 1969 till 10 089 milj. kr., 1970 till 11 027 milj. kr. och
beräknas uppgå till 12 504 milj. kr. 1971.
Inkl. direkt utbetalda pensioner från statliga affärsverk
samt inom Industri och handel.
' Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl.
skadeförsäkring).
* Inkl. transfereringar från utlandet och utbetalda
pensioner från stat och kommun.
' Inkl. kommunala bostadstillägg.
«Inkl. privat försäkringssparande. Della uppgick 1969 till
2408 milj. kr., 1970 till 2 915 milj. kr. och beräknas uppgå till 3 134 milj.
kr. 1971.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Prop. 1971:115 94
Tabell VI: 2.
Hushållens direkta skatter och avgifter 19671971
Milj. kr., löpande priser
Prel.
A-skatt
1967
1968
1969
1970
1971
1.
21929
24 537
27 531
32 195
33 993
2.
Prel.
B-skatt
3 084
3 119
3 352
3 562
3 780
3.
Fyllnadsskatt
664
743
894
1213
1 350
4.
Kvarskatt
1 819
1 704
1 736
1 910
2 060
5.
Överskjutande
skatt
1 719
2 156
2 309
2 589
2 650
6.
Netto
(3-1-45)
764
291
321
534
760
7.
Övriga
skatter och
avgifter
2 376
2 788
3 192
3 892
4 572
8.
Summa
direkta skatter och avgifter
(l-f2-l-6-h7)
28 153
30 735
34 396
40183
43
104
Källor: Statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och
konjunkturinstitutet.
skaller beräknas öka kraftigt 19701971 främst beroende på
höjningar av statliga och kommunala avgifter.
Disponibla inkomster
Av tabell 1 framgår all hushållens disponibla inkomster
beräknas öka med 9,5 o/o 19701971 mol 8,4 o/o 19691970. Den förutsedda högre
utvecklingstakten 19701971 kan tiUskrivas höjningen av barnbidragen och
sänkningen av den statiiga skatten. Överslagsmässiga kalkyler ger vid handen
all om effekterna av dessa båda åtgärder fråndra-gits, skulle ökningen av de
disponibla inkomsterna 19701971 ha stannat vid 6,3 o/o. Denna något lägre
ökningstakt jämfört med 1969 1970 förklaras huvudsakligen av den antagna lägre
utvecklingen för faklorinkomslen samt av den större höjningen av den kommunala
utdebiteringen meUan 1970 och 1971 än meUan 1969 och 1970.
Hushållens reala disponibla inkomster ökade 19691970 med
2,7 o/o. Med hjälp av den prisprognos, som kommer att redovisas i del följande
prisavsnillet, erhålls en real ökning 19701971 på 1,8 o/o.
2. Konsumentpriserna
Prisutvecklingen 1970
Från december 1969 liU december 1970 steg
konsumentpriserna enligl långtidsindex med 7,0 o/o. Uppgången enligl
korllidsindex för december 1970 var 7,2 o/o, räknai från långtidsindex för
december 1969. Den förhållandevis obetydliga justering som skedde i
långtidsindex gick således i sänkande riktning, vUkel är ovanligt. Justeringen
kan i första hand hänföras till posten bränsle och lyse. Sålunda har
eldningsolja, som hafl en kraftig prisuppgång, givils en lägre vikt i
långtidsindex med
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 95
Genomsnittliga prisförändringar december 1969december
1970
Procent
Bränsle och drivmedel 18,5
Alkohol
och tobak 12,0
Diverse
varor 7,6
Inventarier
och husgeråd 6,4
Tjänster 6,3
Livsmedel 6,2
Bostad 4,7
Kläder och
skor 3,9
motsvarande ökning för elström, vars prisutveckling varit
betydligt svagare.
MeUan genomsnillslägena för kalenderåren 1969 och 1970 kan
prisnivåns uppgång beräknas till 6,3 o/o.i Prishöjningens fördelning mellan
olika delar av konsumtionen under loppet av 1970 belyses av ovanslående
sammanställning.
Poslen bränsle och drivmedel har stigit mest vilket beror
på den kraftiga prisstegringen på eldningsolja (26,6 o/o) under 1970. Denna uppgång
har i huvudsak varit inlernalionellt beslämd. Den under året höjda
drivmedelsskallen har också inverkat. Prisuppgången på alkohol och tobak beror
främst på skallehöjningarna i februari och november 1970. Likaså har en uppgång
skell för grupperna diverse varor saml inventarier och husgeråd, där vissa
varaktiga konsumtionsvaror ingår för vilka mervärdeskatten höjdes i november.
Prisstegringen har jämfört med 1969 varit högre för samtliga grupper utom
bostäder, vars kraftiga uppgång under 1969 förklaras av de två
diskontohöjningama under delta år.
I labeU 3 har indexhöjningarna under 1970 och 1971 saml
under 60-talels första och andra hälft uppdelats på komponenter. Dessa visar bidraget
tUl den totala prisuppgången av ändringar i den indirekta beskattningen,
jordbrukspriserna, bosladsposlen och de inlernalionella priserna. Vidare
framgår inverkan från den offentliga taxesältningen (post, tele, resor med
kollekliva transportmedel) och en trendawikelse i priserna på vissa färskvaror
(inhemska grönsaker, bär, äpplen saml färsk fisk). Den restfaktor som kvarstår
kan hänföras till från inlernalionell konkurrens skyddade näringsgrenar
exklusive de i tabellen redan beaktade sektorerna bostadsförvaltning,
offentliga nytligheler och jordbruk. Av tabellen framgår att totala
prisuppgången 1970 legal avsevärt högre än genomsnittet för 60-lalel. Del kan
noteras att såväl de internationeUa prisernas direkta inverkan som de indirekta
skatternas bidrag, men även kostnadsgenomslagel i den från inlernalionell
konkurrens skyddade sek-
' Därvid har korrigerats för det betydande
periodiseringsfel i månadsindextalen för 1969, varom den kraftiga
uppjusteringen av delposten egna hem i långtidsindex för december 1969 bär
vittne. Okorrigerat skulle konsumentprisindex visa en uppgång på 7,0 % mellan
genomsnittslägena för 1969 och 1970.
Prop. 1971:115 96
Tabell VI: 3.
Konsumentprisförändringar 19601971 uppdelade pä komponenter
(dec.dec.)
1960-
-1965
1965-
-1970
1970
1971
To-
Per
To-
Per
prog-
talt
år
lalt
år
nos
Konsumentprisniväns
procentuella
uppgång
totalt
22,3
4,1
23,5
4,3
7,0
6,8
därav
hänförs lill:
ändring av indirekta skatter
5,5
1,0
4,2
0,8
1,5
3,2
ändring av internationellt bestämda
priser
1,9
0,3
2,7
0,5
2,1
1,0
ändring av jordbrukspriser
2,4
0,4
1,0
0,2
0,1
0,5
ändring av bosladsprlssättning
2.5
0,5
5,0
0,9
0,8
0,5
ändring av diverse taxor
1,0
0,2
1,6
0,3
0,2
0,3
trendavvikelse i priserna på vissa
färskvaror
0,3
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
restfaktor
8,7
1,6
9,0
1,6
2,3
1,3
torn, dvs. restfaktorns bidrag har varit markant högre än
genomsnittet för 60-lalet. Ändringen av jordbrukspriser, bostadsprissällning
och diverse taxor har däremot legat i linje med den genomsnittliga utvecklingen
under 60-lalel.
Vid en jämförelse mellan prognos och utfall för 1970 kan
skillnaden först och främst hänföras lill en underskattning av styrkan i den internationella
prisuppgången och därmed dess genomslag i den inhemska prisnivån (2,1 o/o mot
prognoserade 0,9). Vidare har restfaktorns värde blivit högre än beräknat (2,3
o/o mot prognoserade 1,8) och högre än vad som erfarenhetsmässigt kan anses
normall med hänsyn till löne-koslnadsslegringens storlek. Tillsammans med
skillnaden i ulfall och prognos för de indirekta skatterna förklarar de nu
nämnda faktorerna praktiskt tagel hela avvikelsen för totalindex.
En jämförelse mellan de båda femårsperioderna under
60-lalet visar i huvudsak överensstämmande utveckling för delkomponenterna.
Skillnaden överstiger inle i något fall 0,2 procentenheter utom för bosladsposlen,
vars relativa andel tilltagit under 60-talels senare hälft.
Prisutsikler för 1971
Från december 1970 lill mars 1971 har konsumentprisindex
stigit med 3,5 o/o. Prisuppgången förklaras huvudsakligen med den höjning av
mervärdeskallen som skedde 1 januari 1971.
Från oktober 1970 till mars 1971, dvs. den lid under
vilken det aUmänna prissloppet hittills varit i krafl, har konsumentprisindex
stigit med 4,8 o/o. Denna uppgång förklaras till drygt 4 procentenheter av
höjda indirekta skaller, under del all återstoden huvudsakligen hänför
' Se reviderad nationalbudget för 1970.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1971 97
sig till den omräkning av bosladsposlen som årligen
företas per december. I övrigl har prisrörelserna varit obetydliga.
Från mars
1970 till mars 1971 har konsumentprisindex stigit med 7,8 o/o.
Vid
bedömning av prisulsiklerna för 1971 eller närmare bestämt för hela perioden
december 1970december 1971 har liksom tidigare följande faktorer beaktats:
1.
Lönekoslnadsslegringarnas
sannolika genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade
näringsområdena (restfaktor och diverse taxor i tabellen).
2.
Speciella
prisförändringar som sker i anslulning lill särskilda regler och beslut (avser
främst bosläder och jordbruksprodukter).
3.
Direkta
återverkningar av den internationella prisutvecklingen.
4.
TillfäUighetsbetonade
prisförändringar (poslen trendawikelse för vissa färskvaror i tabellen).
5.
Beslutade
ändringar i den indirekta beskattningen.
(1)
Med
utgångspunkt från avsnittet om lönerna kan arbetsgivarnas kostnader per timme i
genomsnitt för samtliga anställda inom de prissalla sektorerna antas sliga i
en takt som snarast är något högre än föregående år. Med den uppläggning
prispoUtiken fåll, innebärande fortsatt prisreglering under större delen av
året, synes emellerlid etl lägre pris-slegringsalternaliv än vad som angavs i
den preliminära nationalbudgeten för 1971 bli motiverat. Återverkan på
totalindex har sålunda upplagils till 1,6 0/0, varav 0,3 0/0 hänförs till
ändring i diverse taxor. Den speciella förulsällning, som gäller för denna
beräkning, skulle då vara alt sedvanliga konsekvensprisstegringar till en del
kommer alt försenas genom den nu förlängda prisregleringen så atl de inle
hinner inträffa före utgången av 1971.
(2)
Bosladspriserna
beräknas stiga i lägre takt än under 1970. Inverkan på totalindex kalkyleras
till 0,5 0/0. Beräkningen utgår från oförändrad räntenivå (räknat från
utgången av mars 1970). En ytterligare ränteförändring får genom nya och högre
vägningstal för egnahems-poslen kraftigare inverkan än tidigare numera ca 0,5
0/0 på totalindex för varje procentenhets ränteförändring.
Jordbruksprisernas inverkan på totalindex har tentativt
satts till 0,5 0/0.
(3)
De faktiska
importpriserna och därmed de internationellt bestämda priserna på
importkonkurrerande varor antas under 1971 fortsätta all stiga men i lägre
takt än under 1970. Den internationella prisutvecklingens direkta inverkan på
konsumentprisnivån skallas sålunda till 1,0 0/0 för 1971 mot 2,1 0/0 för 1970.
(4)
TillfäUighetsbetonade
prisförändringar på vissa färskvaror (grönsaker, färsk fisk) är svåra atl
förutse. Någon effekt av sådana prisrörelser på konsumenlprisnivån har inle
räknats med för 1971.
' 1 prognosen beaktas således inte effekten av
diskontosänkningen 22 april 1971. 4 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga
1.
Prop. 1971:115 98
(5)
Mervärdeskallen har höjts 1 januari 1971 från 10 lill 15 o/o på flertalet av de
varor och tjänster för vilka denna högre skalleprocenl inte redan blivit
uttagen under 1970. Den beräknade effekten härav på totalindex uppskattas tUl
3,2 o/o.
Sammanfattas
de olika priseffekterna under punkterna 15 ovan erhåUs som resultat alt
konsumentpriserna väntas stiga med 6,8 o/o under loppet av 1971. Mellan
genomsnittslägena för kalenderåren 1970 och 1971 kan den troliga förändringen
anges tUl 7,4 o/o.
De
gjorda beräkningarna utgår från de nya och mer realistiska vikttal för
bostadsposten, vilka numera tillämpas i konsumentprisindex. Eftersom
mervärdeskatt inte uttas på bostadskonsumlion, skuHe skattehöjningens effekt
på totala uppgången av konsumentprisnivån bli några tiondels procent högre om
man utgår från de lägre vikttal för bostads-posten som alltjämt används inom
nationalräkenskaperna. Prisuppgången i denna bemärkelse uppskattas sålunda tiU
7,1 o/o under loppet av 1971 och liU 7,6 o/, meUan genomsnillslägena för
kalenderåren 1970 och 1971. För implicitprisindex, vars prisförändringstal
dessutom brukar påverkas av förskjutningar i konsumtionens sammansättning,.
har den årliga uppgången tämUgen systematiskt varit något mindre än för
konsumentprisindex. Mellan genomsnillslägena för 1970 och 1971 har en
förändring på 7,5 o/o i implicitprisindex ansetts rimlig.
3.
Den privata konsumtionen
Den
privata konsumtionen ökade mellan 1968 och 1969 med 4,6 o/o i volym och 7,2 o/o
i värde. Hushållens reala disponibla inkomster ökade enligl nu reviderade
beräkningar under samma period med 3,9 o/o. Del Innebär alt hushållens reala
sparande fortsatte all sjunka även mellan 1968 och 1969. Hushållens sparkvot,
uttryckt som andel sparande av de disponibla inkomsterna, har därmed sjunkit
oavbrutet sedan 1964. Mellan 1968 och 1969 sjönk den beräknade sparkvoten från
5,6 o/o till 5,0 o/o. Denna nedgång skulle delvis kunna tänkas bero på atl en
större del av inkomstökningarna än tidigare gått till grapper med lägre inkomster
än genomsnillet, dvs. till hushåll med ett relativt sett lågt sparande. En del
faktorer lyder på alt det faktiskt förhåller sig på det sättet. Avtalsrörelsen
1969 präglades av en markant låglönesatsning. Effekterna på den faktiska
inkomstutveckUngen av deima satsning kan i någon mån ha motverkats av
löneglidningen, men ökningen av skatteinbetalningarna mellan 1968 och 1969 sett
i relation tUl totala lönesummeökningen tyder på alt inkomstökningarna i
förhållandevis stor utsträckning gått till grupper med låg marginalskatt.
Dessutom kan naturligtvis en sned inkomstökning tvinga fram ell ändrat
sparbeleende hos grapper som inle fått någon real inkomstökning eller kanske
rent av fått en minskning.
MeUan
1969 och 1970 ökade den privata konsumtionen, enligl preli-
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971
99
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
VI: 4. Konsumtionsutvecklingen 19681970
1959
års priser
Varaktiga
varor
1.1 Bilar
1.2 Övriga varaktiga
varor
Milj.
kr. 1968
Procentuell volymförändring
Procenti drag till konsumi lymökni
1968 1969
jella bi-totala tionsvo-ngen
1968 1969
1969 1970
1969 1970
1.
7 568 2 089
5 479
10,7
8,2
11,7
1,7 -6,3
4,6
33,7 7,1
26,6
9,4 -9,4
18,8
2.
Icke
varaktiga varor
2.1. Livsmedel
2.2. Övriga
icke var
aktiga varor
30 223 13 760
16 463
3,9 2,0
5,4
2,0 2,0
2,1
48,7 11,7
37,0
42,5 18,3
24,2
3.
Tjänster
3.1. Bostäder
3.2. Övriga
tiänster
13 964 4 978 8 986
2,4 4,0 1,6
2,9 3,8
2,3
14,2 8,3 5.9
26,9 12,9 14,0
4.
Summa
inhemsk konsumtion
51755
4,5
2,2
96,6
78,8
5.
Turistnettol
930
8,9
31,7
3,4
21,2
6.
Hushållens
totala konsumtion
52
685
4,6
2,7
100,0
100,0
7.
Hushållens
disponibla inkomster
55 864
3,9
2,7
Källor:
Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
minära
beräkningar, med 2,7 o/o i volym och 8,4 o/o i värde. Den säsongrensade
kvartalsvisa konsumtionen avtog successivt från fjärde kvartalet 1969 fram t.
o. m. tredje kvartalet 1970, räknat i reala termer. Därefter skedde ett omslag
i utvecklingen säsongrensat sett. Fjärde kvartalet kom därmed atl ligga 3,3
o/o högre än motsvarande kvartal 1969. Hushållens reala disponibla inkomster
ökade 19691970, som framgått ovan, med 2,7 o/o. Sparkvotens utveckling under
året visar markerade nedgångar under det första och fjärde kvartalet, dvs.
under de kvartal som mervärdeskallen höjdes. För helåret 1970 låg sparkvoten på
5,0 o/o. Del preliminära utfallet av konsumtionen 1970 lyder på atl omfattningen
av de tidigarelagda inköpen under fjärde kvartalet 1970 snarare låg något under
än över den halva procentenhet räknai på helårels konsumtion som antogs i den
preliminära nationalbudgeten. Det förefaller som om köprushen beträffande
exempelvis konfektion, skor och sportarliklar i del närmasie helt uteblivit,
vilket kanske i någon mån kan förklaras av del ovanligt mUda och snöfaltiga
vädret i hela landet under fjärde kvartalet 1970. Inköpen av nya bUar sjönk
19691970 med 6,3 o/o (se labeU 4). An-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram VI: 1.
Hushällens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 19671971
Index:
1967=100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårsdala
opaginerad Kontrollera mot PDF
120
100
120
100
Disponibel inkomst
Konsumtion
Icke varaktiga varor
120
-
1
-'"'
100
------
"
i
opaginerad Kontrollera mot PDF
140
120
100
Personbila
r
1 t
N /
/
V
\/
120 -
100
opaginerad Kontrollera mot PDF
180
Ö vriga varaktiga varor
opaginerad Kontrollera mot PDF
J.
J
J_
J_
L
±
1967 1968 1969 1970 1971 1967
1968 1969 1970 1971
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
talet nyregistrerade bilar har inle, frånsett 1967
högertrafikomlägg-ningens år varit lägre sedan 1962. Konsumtionen av övriga
varaktiga varor ökade med 4,6 o/o varav knappt hälften härrör från ökningen
mellan fjärde kvartalen 1969 och 1970. Livsmedelskonsumlionen ökade enligt
mycket preliminära beräkningar med 2,0 o/o 19691970. De övriga icke varaktiga
varorna ökade mellan 1969 och 1970 med 2,1 o/o, vilket är knappt två
procentenheter lägre än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten.
Den förutsedda ökningen fjärde kvartalet uteblev för dessa varor helt.
Försäljningen fjärde kvartalet 1970 var obetydligt större än under samma
kvartal 1969. Konsumtionen av tjänster har sedan föregående beräkningstiUfälle
reviderats ned för 1969 och upp för 1970. Tjänsterna ökade därmed med 2,9 o/o
19691970. Turistnettol ökade 19691970 med 31,7 o/o beroende på en kraftig
uppgång i de svenska turistutgifterna utomlands framför allt under våren 1970.
Ökningen utgjorde en femtedel av den totala konsumlionsökningen. Den-
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 101
na
exceptionella ökning kan dock lill en del avse här oegenlligt registrerade
finansieUa överföringar snarare än ökad turism.
Konsumlionsprognosen
för 19701971 är avhängig elt flertal svårbedömbara faktorer vilkas
kvantitativa effekter är myckel vanskliga att uppskatta. En tUlbakablick på
1966 kan användas som utgångspunkt för prognosen 1971. Våren 1966 befann vi oss
i ungefär samma konjunkturfas som nu och avtalsförhandlingarna föreföll då,
liksom nu, all bli mycket utdragna. Ökningen av de reala disponibla inkomsterna
var 19651966 något större än den nu beräknade för 19701971, dvs. drygt 2 o/o.
Ökningen i den privata konsumtionen 19651966 uppgick lUl 2,3 o/o. Del
nuvarande förhandlingslägel för de avtalsslulande parterna på arbetsmarknaden
liksom de allmänna konjunklurutsiklerna kan emellertid bedömas som något
osäkrare nu än 1966. Del stora avståndet mellan de avlalsbud som hillills
leverals från ömse sidor gör det sannolikt all hushållen känner stor osäkerhet
om de framlida inkomstökningarna, vilket kan bidra lill en ökad återhållsamhet
med konsumtionsutgifterna till dess förhandlingslägel ljusnat något.
Ell
par faktorer som tillkommer vid den historiska jämförelsen och som saknade
motsvarigheter 1966 är effekterna av prisstoppet och skalleomläggningen från
årsskiftet 1970/1971. Förlängningen av prisstoppet efler den 1 april 1971
medför som framgått ovan, atl prisstegringslakten kan förväntas bli något
långsammare, vilket inkluderats i prognosen av den reala
disponibelinkomstulvecklingen. Skaltereformen vid årsskiftet kommer sannolikt
genom omfördelningseffekterna all bidra till alt pressa upp konsumlionskvoten
1971. De grupper som får en skallesänkning kan länkas använda en relativt stor
del av denna för konsumtion och de som drabbas av en skallehöjning låter denna
sannolikt i första hand gå ul över sparandet, eftersom en anpassning av konsumtionen
nedåt till inkomsten kan förmodas gå trögt.
Höjningen
av mervärdeskallen vid årsskiftet stimulerade lill en viss forcering av inköpen
under slutet av 1970. En viss rekyleffekl lorde därför ha inträffat under
första delen av 1971.
En
fortsatt stram kredilmarknad för hushållens del, tUlsammans med återverkan av
mervärdeskattens höjning och pessimismen beträffande de närmasie
framtidsutsikterna, lorde ha en dämpande effekt på konsumtionen 1971.
Omläggningen av den direkta skatten lorde däremot i likhet med
låglönesatsningen ha en viss konsumtionsslimulerande effekt. Uppgången i den
privata konsumtionen 19701971 beräknas därför stanna vid 2,0 o/o, vUkel
implicerar en i del närmasie oförändrad sparkvot. Utvecklingen mellan halvåren
1971 kommer naturligtvis lill stor del all beslämmas av hur
avtalsförhandlingarna utvecklas. Med utgångspunkt från lägel i månadsskiftet
mars april förefaller del emellerlid rimligt atl räkna med all konsumtionen
första halvåret 1971 endast obetydligt kommer atl överskrida den för första
halvåret 1970.
4t
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 1.
Prop.
1971:115 102
vn. Investeringarna
1. Investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäder
De totala bostadsinvesteringama minskade med 2,5 o/o
19691970 enligt ännu preliminära beräkningar. Investeringarna i flerfamUjshus
minskade med 6 o/o medan investeringarna i småhus ökade med knappt 4 o/o.
Ombyggnadsverksamhelen som endasl utgör en mindre del av de totala bostadsinvesteringama
beräknas ha minskal med drygt 6 o/o.
Beräkningarna över bostadsinvesteringama bygger på
uppgifter om anlal påbörjade lägenheter, dessas byggnadstider och
genomsnittliga lägenhelsyta. De nu redovisade bostadsinvesteringama skUjer sig
från vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten för 1971. För flerfamiljshusens
del kan den något större investeringsvolymen enligl de nu gjorde beräkningarna
helt förklaras av förändringar i byggnadstiderna. Enligl föreliggande statistik
har byggnadstiderna för lägenheter påbörjade under andra halvåret 1969
förkortals något jämfört med vad som antogs i december 1970. Dessutom har den
mUda vintern 1970/1971 föranlett en nedrevidering av antagna byggnadslider för
lägenheter påbörjade under senare hälften av 1970. De större investeringarna i
småhus kan bl. a. förklaras av alt antalet påbörjade småhus under fjärde
kvartalet 1970 väsentligt översteg de i decemberberäkningen prognoserade.
Vidare har även byggnadstiderna för småhus påbörjade under andra halvåret 1970
nedreviderats något jämfört med den tidigare beräkningen. Då småhusens
byggnadslider är förhåUandevis korta kom dessa korrigeringar alt i väsentlig
mån påverka investeringarna under 1970.
Anm. Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper har
numera anpassats till FN:s Revised Syslem of National Accounts. Detta innebär
för invesle-ringsseklorns del bl. a. atl underhäll och reparationer I
fortsättningen ej redovisas som kapitalinvesteringar utan som förbrukning för
insats. Som information lämnas dock nedan det totala byggnadsunderhållets
årsvisa utveckling som procentuell förändring i 1959 års priser för perioden
19671971. Vidare kan noteras att varaktiga varor för egentligt försvar numera
räknas som offentlig konsumtion. Härav följer alt de militära investeringarna
utom militära flygfällsarbelen och vissa kasernbyggnadsarbeten försvunnit ur
investeringsberäkningarna. De sistnämnda kommer i fortsättningen att Inräknas
bland statliga myndigheters byggnadsinvesteringar. Anpassningen till SNA
innebär dessutom all en del av förändringen i krealurskapitalet har lagts llll
bruttoinvesteringarna. 1 dess helhet ingick denna post tidigare bland
lager-förändringarna.
Byggnadsunderhållets utveckling
19671968 19681969 19691970 19701971
2,0 4,5 0,5 2,5
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1971 103
Bostadsbyggnadsplanen för 1970 omfattade 95 000 lägenheter
samt en projektreserv på 10 000 lägenheter. Den statligt belånade delen, som
fördelats i kvadratmeter våningsyla, motsvarade 88 000 lägenheter med 1967 års
genomsnittiiga våningsyta. Den genomsnittliga våningsytan 1970 understeg
emeUertid väsentiigt motsvarande yla 1967 varför den statligt belånade delen
kom all utgöra 93 000 lägenheter. För det privatfinansierade bostadsbyggandet
har IgångsättningstiUstånd meddelats för 8 500 lägenheter. Totalt skulle
således 101 500 lägenheter ha påbörjats under 1970.
Enligl statistiska centralbyråns igångsällningsslatistik
påbörjades emellertid 100 400 lägenheter under 1970. Den faktiska
igångsättningen understeg således den på basis av bostadsbyggnadsplanen
beräknade med 1 100 lägenheter. I igångsätlningsslatisliken ingår dock ca 1 000
lägenheter som finansierats via ramarna för förbätlringslån. Dessa lägenheter
inryms ej i bostadsbyggnadsplanen varför den egentliga skUlnaden uppgår till 2
100 lägenheter. Denna skillnad kan lill stor del förklaras av all antalet
lägenheter i flerfamiljshus som erhållit preliminära beslut om statliga lån men
ej påbörjats ökade från 400 lägenheter vid 1970 års början till 2 200 vid årets
slut. Det föreligger ej några motsvarande uppgifter för påbörjade lägenheter i
småhus men även här lorde man kunna räkna med förändringar i antalet
lånebeviljade men ej igångsatta lägenheter. Dessutom kan nämnas all del
regelmässigt i viss utsträckning igångsätts byggen trots alt beslut om lån
ännu ej lämnats. Det uppstår således av flera skäl normalt en differens mellan
etl års bosladsbyggnadsprogram och igångsättningen enligl statistiken.
För 1971
har riksdagen preliminärt beslutat om en bostadsbyggnadsplan omfattande 95 000
lägenheter, varav 87 000 skall finansieras via de statliga låneramarna. Härtill
kommer en projektreserv om 10 000 lägenheter. I invesleringsberäkningarna har
anlagils all en mindre del av projektreserven kommer all påbörjas under året.
Dessa lägenheter har i likhet med motsvarande lägenheter som påbörjades under
1970 antagils bli privatfinansierade. Fördelningen av den statligt belånade
delen i anlal kvadratmeter våningsyta skall baseras på den genomsnittliga
väningsytan för de lägenheter som erhöll preliminärt beslut om statliga lån
under 1967 och 1968. Då den genomsnittliga våningsylan har minskat under senare
år kommer antalet statsbelånade lägenheter som kan påbörjas under 1971 all
översliga 87 000. Den genomsnittliga golvytan för lägenheter påbörjade i
flerfamUjshus minskade successivt under 1968 och 1969. Enligl ännu preliminära
beräkningar över 1970 års igångsättning tycks emellerlid den genomsnittliga
golvytan under detta år ha varit endasl obetydligt mindre än under 1969. För
1971 års igångsättning har antagils oförändrade golvytor jämfört med 1970. Inklusive
ca 1 000 lägenheter finansierade via ramarna för förbätlringslån har den
totala igångsättningen under 1971 beräknats tUl 101 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
VII: 1.
Lägenheter
i påbörjade, inflyttnin
gsfärdiga
och pågående bostads-
byggen
1966-
-1971
Totalt
Därav flerfamiljshus På- Inflytt-
På-
Inflytt-
Pågående
Pågåen-
började
ningsfär-
vid perlo-
började
ningsfär-
de vid
diga
dens
slut
diga
periodens slut
1966
94 100
89 350
116 150
67 250
62 250
94 050
1967
99 800
100 200
115 750
71 550
71900
93 700
1968
107 400
106 250
116 900
77 150
77 600
93 250
1969
105 500
109 050
113 350
71250
77 350
87 150
1970
100 400
109 850
103 900
69 450
75 200
81400
1971
(101
000)
(106
300)
(98 600)
(69 500)
(74 600)
(76 300)
1969 1
kv.
20 050
24 650
112 250
15 650
17 050
91800
2kv.
29 050
30 200
111 100
18 250
22 100
87 950
3kv.
31 350
22 400
120 050
21 500
16 200
93 250
4kv.
25 050
31800
113 300
15 850
22 000
87 100
1970 1 k
v.
19 100
25 450
106 950
15 650
17 850
84 900
2kv.
29 850
29 850
106 950
19 300
20 650
83 550
3kv.
26 250
22 550
110 650
18 050
15 750
85 850
4kv.
25 200
32 000
103 850
16 500
20 950
81 400
1971
1 kv. 2kv. 3 kV. 4kv.
(18 750) (33 450) (24 600) (24 200)
(15 300)
(21 050) (17 150) (16 000)
Anm. Samtliga Inom parentes angivna uppgifter är
prognoserade. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
lägenheter. Della innebär all antalet lånebeviljade men ej
igångsatta lägenheter vid årsskiftet 1971/1972 anlagils vara detsamma som vid
årsskiftet 1970/1971. Vid fördelningen av 1971 års igångsättning på
påbörjandemänad har hänsyn lagils lill viss eftersläpning i beviljandet av
igångsättningstillstånd till följd av konflikten på arbetsmarknaden i
Diagram VII: 1. Medianbyggnadstiden i antal månader för
påbörjade lägenheter 19671971
Flerfamiljshus
14
'\
12
V
-_
1_ ,
opaginerad Kontrollera mot PDF
_L
_L
I
_L
1967 1968 1969 1970 1971 1967 1968 1969 1970
1971
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 105
februarimars
1971. Regeringsbeslutet i början av april 1971 all inom ramen för den ordinarie
bosladsbyggnadsplanen medge igångsättning av 3 500 lägenheter har i
invesleringsberäkningarna beaktats, så atl igångsättningen under första
hälften av årel beräknas bli i motsvarande mån större än normalt med hänsyn
till säsongmönslrel.
Enligt
igångsällningsslatistiken utgjorde andelen påbörjade lägenheter i småhus 31 o/o
av den totala igångsättningen 1970. Detla innebar atl andelen minskade något
från 1969. För 1971 har i beräkningarna antagits atl andelen småhus blir
oförändrad jämfört med 1970.
I diagram 1 återges de
uppgifter och anlaganden om byggnadslider som invesleringsberäkningarna utgår
från. FlerfamUjshusens medianbyggnadstider är kända för lägenheter påbörjade
fram t. o. m. andra halvåret 1969. Från all ha legat på en i stort sett
oförändrad nivå 1967 och 1968 sjönk byggnadstiderna för lägenheter påbörjade
under första halvåret 1969. De lägenheter som påbörjades under senare hälften
av 1969 tycks emellertid ha hafl något längre byggnadstider, vilket torde kunna
förklaras av den förhållandevis stränga vintern 1969/1970. För lägenheter
påbörjade under 1970 har i invesleringsberäkningarna räknats med en under årel
successiv förkortning av byggnadstiderna. Denna neddragning har främst
motiverats av den dämpade aktiviteten inom byggsektorn saml den mUda vintern
1970/1971. För 1971 har byggnadstiderna antagits forlsälla atl successivt
sjunka, dock i en betydligt lägre takt än under 1970. De ovan prognoserade
mycket korta byggnadstiderna för lägenheter påbörjade under senare hälften av
1970 saml under 1971 fömtsätter emellertid all byggnadstiderna under första
halvåret 1970 inte har kommU ner i närheten av en gräns som av rent tekniska
skäl är svår alt undersliga. Skulle della vara fallet är den här redovisade
invesleringsprognosen för 1971 vid en igångsättning enligl tabell 1 något för
hög.
Småhusens
medianbyggnadstider är kända fram t. o. m. första kvartalet 1970. Att döma av
tiUgänglig statistik påverkas dessa byggnadstider föga av läget på
byggarbelsmarknaden ulan har under elt flertal år legal på i stort sett samma
nivå. I invesleringsberäkningarna har för de småhus som påbörjades under andra
halvåret 1970 räknats med något kortare byggnadslider jämfört med motsvarande
period föregående år till följd av den mUda vintern 1970/1971. Byggnadstiderna
för småhus påbörjade under 1971 har antagits bli oförändrade jämfört med 1969
års nivå.
Utifrån
ovan redovisade fömtsättningar angående igångsättning, byggnadslider och
genomsnittlig golvyta beräknas de totala bostadsinvesteringarna minska med 4,0
o/o 19701971. Investeringarna i såväl flerfamiljshus som småhus beräknas
härvid minska med drygt 4 o/o. Ombyggnadsverksamhelen har antagils öka med 5
o/o.
Totala
antalet inflyltningsfärdiga lägenheter uppgick 1970 lill 109 850,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram VII: 2. Investeringar inom egentlig industri och i
bostäder 19651971
Index:
1960 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårsdata
opaginerad Kontrollera mot PDF
180 160 140
Bost ä der-
Totalt ..,., ,r----
160 140
120
Egentllq industri
Totalt
__ _ é
..
\
/
/
X
rr
1
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
180 160
Sm å hus
y\
x
.-'
200 160
140
-.___
y
Maskiner
I
1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1965 1966 1967 1968
1969 1970 1971
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
dvs. en ökning med 800 lägenheter jämfört med 1969. För
1971 beräknas antalet färdigställda lägenheter bli ungefär 3 500 färre än
under 1970.
Egentlig industri
Den egentliga industrins investeringar 1970 och 1971 kan
nu bedömas med utgångspunkt från den enkätundersökning som statistiska centralbyrån
utförde i februari 1971. Enkätens uppgifter för 1970, som alltjämt endasl
utgör preliminära uppskattningar av det faktiska utfallet, har med hänsyn lill
tidigare års konstaterade systematiska avvikelser uppjuslerats något på
maskinsidan medan byggnadsinvesteringarna däremot bibehåUils ojuslerade.
Utifrån detla har beräknats all den egentliga industrins byggnadsinvesteringar
minskade med 0,5 o/o medan maskininvesteringarna ökade med 8,5 o/o I volym
19691970, vilket totalt betyder en uppgång med 6 o/o i volym.
I syfte all belysa kreditreslriklionernas inverkan på
förelagens investeringsverksamhet 1969 och 1970 har konjunkturinstitutet
genomfört en enkätundersökning hos elt urval industriföretag. Enligt denna
undersökning uppgick den direkt invesleringshämmande effekten till drygt 5 o/o
av investeringsnivån för den totala industrin under 1970. Fördelas resultaten
efter förelagens storlek framkommer emellertid intressanta skillnader.
Kreditmarknadslägel anges sålunda ha varit mycket besvärande och resulterat i
nedskärningar av investeringsaktiviteten för vissa
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1971 107
Tabell VII: 2. Verkställda respektive planerade
investeringar inom industrin 1970 och 1971 enligt investeringsenkät i februari
1971
Milj. kr.
Byggnader
och an-
Maskiner
m. m.
läggningai
Verk-
Plane-
Verk-
Plane-
ställda
rade
ställda
rade
1970
1971
1970
1971
Gruv-
och stenbrytningsindustri
100
124
143
180
Livsraedels-,
dryckesvaru- och to-
baksinduslri
218
254
347
244
Beklädnadsindustri
48
31
109
101
Träindustri
156
128
248
217
Massa-,
pappers- och pappersvaru-
industri
275
284
857
994
Kemisk
industri, gummivaru-,
petroleum-
och kolindustri
160
159
492
495
Jord-
och stenförädlingsindustri
98
67
156
149
Järn-,
stål- och metallverk
192
161
645
735
Verkstadsindustri
och manufak-
turverk
737
845
1 183
1 587
Övrig
förädlingsindustri
78
67
222
162
Summa egentlig industri
2 062
2 120
4 402
4 864
El-,
gas- och vattenverk
1 859
2 070
250
352
Totalt
3 921
4 190
4 652
5 216
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar
och bostäder. Källa: Statistiska centralbyrån.
mindre och medelstora industriföretag med mellan 10 till
25 o/o räknat på investeringsnivån under 1970. Denna utveckling bestyrks av de
resultat som framkommit genom slatisliska centralbyråns investeringsenkät i
febmari 1971. Sålunda tycks den invesleringsökning på 6 o/o för den lo-tala
industrin som nu redovisas för 19691970 vara begränsad tUl förelag med fler
än 500 anställda. För övriga slorleksgrupper sjönk investeringarna eller var
oförändrade mellan 1969 och 1970.
Industrins planer för 1971 finns sammanställda i
tabellerna 24. Företagens byggnadsplaner som ojusterade visar på 35 o/o i
ökning för första halvåret 1971 har nedjusterats med femton procentenheter lill
elt ulfall på 20 o/o. En sådan nedjustering ligger under genomsnittet för den i
tabellerna 3 och 4 redovisade perioden. Delta motiveras med hänsyn till en lätt
byggarbetsmarknad saml en förhållandevis mild vinter. Dessa faktorer lorde
nämligen kunna bidra till elt betydligt högre planförverkligande än
motsvarande första halvår 1969 och 1970. För andra halvåret 1971 anger
företagens byggnadsplaner en nedgång med 21 o/o. På grund av del sedvanliga
mönstret i enkäten som lyder på all företagen anger ofullständiga planer för
andra halvåret har dessa planer uppjuslerats. Uppjusteringen ligger över
genomsnittet, vUkel motiverats
Prop. 1971:115 108
Tabell VII: 3. Planerade och faktiska förändringar av den
egentliga industrins investeringar 19621971
Procentuell förändring i fasta priser
1962-
1963-
1964-
1965-
1966-
1967-
1968-
1969-
1970-
1963
1964
1965
1966
1967
1968
1969
1970
1971
Byggnader
och
anläggningar
Planerat
i februari
samma år' 10
16
3
12
17
2
8
14
0
Faktiskt
inträffad
förändring 2
-12
7
18
3
16
8
1
(9)
Differens
12
4
4
6
14
14
0
15
(9)
Maskiner
m. m.
Planerat
i februari
samma år' 13
15
4
9
11
2
23
15
6
Faktiskt
inträffad
förändring 1
6
11
9
2
1
4
10
(8)
Differens
12
9
7
0
9
3
-19
5
(2)
' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena
enkätvärde och det bakomliggande årets utfall. För planförändringen 19701971
har använts det preliminära utfallet för 1970.
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar.
Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
av en troligtvis fortsatt lätt byggarbelsmarknad samt en
anlagen successiv förbättring av finansieringsförhållandena. Jämfört med
förelagens helårsplaner som visar på oförändrade byggnadsinvesteringar har en
uppjustering skett med nio procentenheter således tUl en ökning med 9 o/o i
volym 19701971.
Den egentliga industrins investeringsplaner för maskiner
m. m. avseende första halvåret 1971 anger en ökning med 14 o/o i förhållande
till första halvåret 1970. Här har valls all nedjustera dessa planer något
mindre än genomsnittligt lill ett utfall på 5 o/o. Planerna för andra halvåret,
vilka anger en oförändrad investeringsnivå jämfört med motsvarande halvår
1970, har uppjuslerats tUl ell utfaU pä 10 o/o. De vidtagna justeringarna har
skett med beaktande av den stimulans till ökade maskininvesteringar, som del
införda invesleringsavdraget kan väntas medföra, och som till en del också
troligen förklarar företagens upprevide-ringar av sina planer sedan
novemberenkälen. Till della skall läggas all en förbättrad leveranskapacllet
inom investeringsvaruindustrin med nuvarande konjunklumlsikler synes trolig.
För 1971 har kalkylerats med en uppgång på 8 o/o i volym för industrins
maskininvesteringar. Inkluderas dessutom industrins fordonsinvesteringar saml
hantverkets maskininvesteringar förutses en ökning med 7,5 o/o mellan 1970 och
1971. För den egentliga industrins totalinvesteringar betyder detla en
prognoserad ökning på 8 o/» 19701971.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971
109
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell VII: 4. Planerade och faktiska förändringar av den
egentliga industrins investeringar, halvårsvis, 19621971
Procentuell förändring i fasta priser Första halvåren
1962-
1963- 1964- 1965- 1966- 1967- 1968- 1969- 1970-1963 1964 1965 1966
1967 1968 1969 1970 1971
opaginerad Kontrollera mot PDF
-11
-23
Byggnader
och anläggningar Planerat i februari
samma år'
Faktiskt inträffad
förändring Differens
147
12 13 -26
35
15 -20
17
1 -16
34
7 -41
35
12
34
- 2 (20) -36 (15)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Maskiner m. in. Planerat I februari
45
16 29
14
23
30
samma år' 3
Faktiskt inträffad
förändring
6
3
7
12
4
6
2
15
(5)
Diflerens
9
3
9
17
11
17
43
15
(-9)
Andra
halvåren
1962-
1963-
1964-
1965-
1966-
1967-
1968-
1969-
1970-
1963
1964
1965
1966
1967
1968
1969
1970
1971
Byggnader
och
anläggningar
Planerat
i februari
samma år'
28
25
1
5
41
29
3
2
21
Faktiskt
inträffad
förändring
5
11
14
21
6
20
23
0
(2)
Differens
23
14
15
26
35
9
20
2
(23)
Maskiner
m. m.
Planerat
i februari
0
samma år'
25
25
5
4
24
20
6
5
Faktiskt
inträfi"ad
förändrmg
3
7
14
6
1
2
6
8
(10)
Differens
28
18
19
10
23
18
0
3
(10)
' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena
enkätvärde och det bakomliggande årets utfall. För planförändringen 19701971
har använts det preliminära utfallet för 1970.
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar.
Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Beträffande investeringsutvecklingen för olika
storleksgmpper lyder februarienkälen på atl invesleringsökningar endast
planeras av de större företagen, dvs. företag med fler än 200 anställda. För
övriga storleksgrupper förefaller däremot invesleringsminskningar vara all
vänta mellan 1970 och 1971. Osäkerheten är emeUertid betydande vad avser de
jusleringsmetoder som bör tillämpas på enkätmaterialet för skUda stor-
opaginerad Kontrollera mot PDF
leksgrupper. I avvaktan på all definitivt material för en
längre lidsperiod presenteras av statistiska centralbyrån lorde del inle vara
lämpligl alt göra några närmare preciseringar av den troliga utvecklingen inom
olika slorleksgrupper. Enkätens uppgifter antyder emellertid alt den mycket
oenhetliga utvecklingen av investeringsverksamheten inom skilda storleksgmpper
under 1970 även kan väntas kvarstå under 1971. Sannolikt lorde della bl. a.
vara elt uttryck för atl den successiva lättnaden på kreditmaiknaden som
inträtt sedan början av året ännu inle, särskilt vad gäller de mindre
förelagen, reflekteras i investeringsplanerna.
Investeringsutvecklingen
inom vissa industribranscher redovisas i diagram 3. Branschernas uppgifter för
1970 och 1971 har schablonmässigt korrigerats på samma sätt som industrins
investeringar totalt. Investeringama inom järn- och stålverk ökade måttligt
1969 men tycks enligl
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram
VII: 3. Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat pä
branscher 19641971
Index: 1960=100. 1959 års priser. Log. skala
160 140-
120
h
Tot £
/
It
[
,'
'i
140
Massa- och pappersindustri
130
/
120
Zs
110
/
W
100 90
80 70
/
/
1
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
1964 1965196619671968196919701971
19641965196619671968196919701971
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än
prognosen för totala industrin. Investeringar i bilar är inkluderade liksom
hantverkets investeringar.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1971 111
nu gällande enkät ha ökat mycket kraftigt 1970. Även 1971
förefaller starkt expanderande investeringar vara alt vänta. Verkstadsindustrin
uppvisar ell med järn- och stålverken jämförligt mönster. Tillväxten tycks dock
vara något högre för verkstadsindustrin; enkäten pekar på alt
verkstadsindustrins investeringsnivå 1971 kan väntas ligga ca 80 o/o högre än
den gjorde 1968. Även för massa- och pappersindustrin anger enkäten betydande
investeringsökningar 1970 och 1971 betydligt över dem som redovisas för
industtin som helhet. För industrin i övrigl minskade investeringarna 1970,
vUkel även tycks bli faUel 1971.
Handel m. m.
Investeringarna inom gruppen handel m. m., som till 4/5
beslår av investeringar i fristående lokaler' och tUl resterande del av
butikslokaler i bostadshus, ökade enligl föreliggande beräkningar med 2,5 o/o
i volym 19691970. Beräkningarna över investeringarna i frislående lokaler
bygger dels på en av statistiska centralbyrån i februari 1971 insamlad enkät
avseende faktiska och planerade investeringar under 1970 och 1971 inom
handels-, bank- och försäkringsföretag och dels på en konstruktion baserad på
uppgifter angående totala kostnader för påbörjade byggnadsprojekt. Enligt
dessa beräkningar ökade investeringama i fristående lokaler med 3,5 o/o
19691970, trots atl den 25-procenliga invesleringsavglften på oprioriterat
byggande återinfördes i maj 1970. Della kan främst förklaras av den höga
igångsättningen under andra halvåret 1969 saml under de fyra första månadema
1970. Investeringarna i butikslokaler i bostadshus, som beräkningstekniskt
följer investeringsutvecklingen i flerfamiljshus, minskade med 6 o/o
19691970.
Enligt föreliggande information angående påbörjade
byggnadsprojekt minskade den totala igångsättningen med ca 23 o/o i volym 19691970.
Den nu ikraftvarande investeringsavgiften upphör den 1 augusti 1971. Den
dämpade aktiviteten inom byggsektorn föranledde emellertid regeringen all redan
i mars 1971 bevilja dispens från investerlngsavgiflen för byggen för ca en
miljard kronor. Ungefär 700 milj. kr. avser investeringar inom gruppen handel
m. m. I invesleringsberäkningarna har räknats med all merparten av dessa byggen
kommer att påbörjas före den 1 augusti 1971. Totalt har igångsättningen 1971
beräknats öka med närmare 75 o/o jämfört med 1970 års nivå. En stor del av
igångsättningen under andra och Iredje kvartalet avser emellerlid ett flertal
stora byggnadsprojekt, vilkas byggnadslider väsentligen överstiger den
genomsnittiiga byggnadstiden för påbörjade byggen inom gruppen handel m. m.
Delta innebär att dessa stora byggen endast obetydligt påverkar 1971 års
investeringsvolym. Främst lill följd av den låga igångsätl-
1 Med investeringar i fristående lokaler avses
investeringar i varuhandel, bank-och försäkringsverksamhet, teatrar, biografer,
hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.
Prop.
1971:115 112
ningen under andra halvåret 1970 har investeringarna i
frislående lokaler beräknats minska med 5 o/o i volym 19701971. Vad avser
investeringar inom varuhandels-, bank- och försäkringsföretag anger den ovan
nämnda handelsenkälen en kraftigare volymminskning än den som nu har beräknats
för de totala investeringarna i frislående lokaler. Delta är emellertid helt
förklarligt då uppgifterna i enkäten ej påverkals av de i mars meddelade
dispenserna från invesleringsavglften. Inklusive investeringar i butikslokaler
i bostadshus har de totala byggnadsinvesteringarna beräknats minska med 5 o/o
i volym 19701971.
Beräkningarna
över maskininvesleringarna inom gruppen handel m. m. har främst baserats på den
ovan nämnda handelsenkälen. Enligt dessa beräkningar ökade
maskininvesleringarna med 7,5 o/o 1969 1970. Under 1971 har dessa däremot
beräknats minska med 5 o/o i volym.
Handelns
totala byggnads- och maskininvesteringar ökade enligl ovan redovisade
beräkningar med 4,5 o/o i volym 19691970. För 1970 1971 leder beräkningarna
lill en minskning i investeringsvolymen med 5 o/o.
Handelsflottan
Enligl föreliggande beräkningar uppgick handelsflottans
totala investeringar lill 190 milj. kr. 1970 en minskning med 41,5 o/o i
volym jämfört med 1969 års nivå. Leveranserna från svenska varv minskade med 34
o/o medan importen av nybyggda och begagnade fartyg ökade med 25 o/o. Samtidigt
ökade exporten av begagnade fartyg från svenska redare lill utiandet med 27
o/o.
Enligl den av statistiska centralbyrån i februari 1971
insamlade varvsenkälen beräknas de svenska varvens leveranser liU svenska
redare öka med ungefär 60 o/o 19701971. Importen av nybyggda fartyg tycks,
enligt en av konjunklurinstilulel insamlad redarenkät avseende redarnas
beställningar i ullandel, bli av i stort sett samma storleksordning som under
1970. Exporten av begagnade fartyg 1971 är mycket svårbedömd. Kalkylerna pekar
emeUertid på en kraftigt minskad utförsel 1971 som tUlsammans med de ökade
investeringarna i nybyggda fartyg resulterar i en ökning av handelsflottans
totala investeringar med 138 o/o i volym 19701971.
Statliga investeringar
De statiiga investeringarna beräknas ha ökat med knappt 4
o/o i volym mellan 1969 och 1970. Byggnadsinvesteringarna beräknas härvid ha
ökat med ungefär 1 o/o och maskininvesteringama med knappt 9 o/o. Den svaga
ökningen av byggnadsinvesteringarna sammanhänger med en måttlig ökning hos
affärsverken och en svag minskning hos myndig-
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 113
heterna.
Även på maskinsidan minskade myndigheternas investeringar, medan affärsverkens
ökade relativt kraftigt efler nedgången 1969.
Den
myckel måltiiga ökningen av affärsverkens byggnadsinvesteringar mellan 1969
och 1970 sammanhänger med att televerkets byggnadsinvesteringar uppvisade en
betydande nedgång efler att ha ökat kraftigt 1969. Statens järnvägars
byggnadsinvesteringar fortsatte all minska under 1970. Denna lägre
investeringsaktivitet motvägdes lill stor del av att vatlenfallsverkets
byggnadsinvesteringar uppvisade en fortsatt expansion. Nedgången i
myndigheternas byggnadsinvesteringar förklaras av elt reducerat statiigt
vägbyggande 1970.
Affärsverkens
maskininvesteringar, som hade minskal under 1969, expanderade åter under 1970
framför allt hos televerket och i viss mån även hos statens järnvägar.
Till
grund för bedömningen av de statliga investeringarnas utveckling från 1970 tiU
1971 Ugger bl. a. en i februari insamlad enkät från de statliga affärsverken. I
jämförelse med den enkät som insamlades i november 1970 och som låg lill
grund för beräkningarna till den preliminära nationalbudgeten uppvisar
februarienkälen betydligt lägre uppgifter för 1971. Tendensen att nedjustera
investeringsplanerna för 1971 är genomgående för nästan samtliga affärsverk. I
vissa fall, såsom för televerket och vattenfallsverket, synes del vara fråga
om en tidigareläggning, dvs. investeringarna verkställdes i slutet av 1970 i
stället för i början av 1971 som tidigare hade planerats.
Detta
innebär all den bild över utvecklingen av de statliga investeringarna mellan
1970 och 1971 som redovisades i den preUminära nationalbudgeten för 1971 liU
stora delar måste revideras.
Enligt
de nu aktuella beräkningarna skulle affärsverkens byggnadsinvesteringar komma
all öka med endast ca 0,5 o/o i volym 19701971. Bidragande härtill är framför
allt att televerkels byggnadsinvesteringar förutses minska tillsammans med en
mer måttlig fortsall nedgång hos statens järnvägar. Vattenfallsverkets
byggnadsinvesteringar synes däremot fortsätta att öka om än i lägre grad än
under de närmast föregående åren. De statliga myndigheternas
byggnadsinvesteringar förutses bli ungefär oförändrade under 1971 jämfört med
1970. Beräkningarna bygger på fömtsällnLngen all beredskapsarbetena kommer all
bli av samma omfallning som under 1970. Skulle omfattningen av beredskapsarbetena
däremot bli exempelvis 10 o/o större än under 1970, skulle de statliga
myndigheternas byggnadsinvesteringar, i stället för oförändrad nivå 19701971,
visa en ökning med ca 2 o/o.
De
totala statiiga byggnadsinvesteringarna inklusive de statliga aktiebolagen
beräknas öka med ungefär 0,5 o/o mellan 1970 och 1971.
De
statliga maskininvesteringarna inklusive de statiiga aktiebolagens starkt
expanderande investeringar väntas öka med ca 8 o/o i volym mellan 1970 och
1971.
Prop.
1971:115 114
Affärsverkens maskininvesteringar väntas, efler den
kraftiga uppgången 1970, öka med endasl ca 1,5 o/o 1971. Den starkt avsaklande
ökningstakten härrör främst från en minskning av statens järnvägars
maskininvesteringar. Däremot synes televerkels maskininvesteringar forlsälla
all öka om än i lägre takt än 1970. De statliga myndigheternas
maskininvesteringar väntas under 1971 åter öka efler nedgången 1970.
Sammantaget beräknas härmed de statliga investeringarna
komma att öka med ca 3,5 o/o i volym mellan 1970 och 1971, vilket innebär ungefär
samma ökningstakt som mellan 1969 och 1970.
Kommunala investeringar
Enligl nu gällande beräkningar ökade de kommunala
investeringarna (exkl. bosläder) med ca 3,5 o/o i volym mellan 1968 och 1969
en i jämförelse med tidigare år under 60-lalel förhållandevis låg ökningstakt.
Beräkningama lill den reviderade nationalbudgeten över de
kommunala investeringarna föregående och innevarande år bygger vanligtvis på
en i februari av statistiska centralbyrån insamlad enkät. Till följd av
arbetskonflikten inom den kommunala förvaltningen föreligger denna gång ännu
ingen motsvarande enkät för 1970 och 1971. Bedömningen av den kommunala
invesleringsutvecklingen har i stället liksom till den preliminära
nationalbudgeten fått ske utifrån den enkät som insamlades av statistiska
centralbyrån under november 1970. Atl resultaten Ukväl avviker åtminstone
vad gäller 1971 från vad som redovisades i den preliminära nationalbudgeten
sammanhänger med all i december förelåg endasl resultat från elt urval
kommuner. Sedan dess har uppgifter från i stort sett samtliga kommuner inkommit
och resultaten härav blivit tillgängliga.
Utifrån den definitiva versionen av novemberenkälen 1970
beräknas de kommunala investeringarna ha ökat med ca 1 o/o mellan 1969 och
1970. Byggnadsinvesteringarna beräknas ha minskal med ca 0,5 o/o -minskningen
härrör från såväl primärkommuner som landsting. Maskininvesteringama beräknas
däremot ha ökat med ungefär 12 o/o. Kommunernas egna uppgifter i
novemberenkäten har härvid uppjuslerats med någon procentenhet vad gäller
byggnadsinvesteringarna och nedjusterats med likaledes någon procentenhet vad
gäller maskininvesleringarna. Des sa justeringar bygger på en under årens lopp
konstaterad systematisk avvikelse mellan uppgifterna enligl novemberenkälen
och del faktiska utfaUet.
Den dämpning av den kommunala investeringsexpansionen som
synes ha inträtt redan under 1969 skulle därmed ytterligare ha accentuerats
under 1970. Enligt nu gällande beräkningar över den totala byggnadsverksamheten
under 1970 lorde del kommunala byggandet inle ha häm-
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1971 115
Tabell VII: 5. Planerade och faktiska förändringar av de
borgerliga primärkommunernas byggnadsinvesteringar 19611971
Procentuell förändring i fasta priser
1961- 1962- 1963- 1964- 1965- 1966- 1967- 1968- 1969-
1970-1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
1971
16
14
9
6
12
13
6
7
7
3
14
19
16
7
2
12
9
4
2
(0)
2
5
7
1
10
1
3
3
-9
(3)
Planerat i november året innan' Faktiskt inträffad
förändring Differens
' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena
enkätvärde och enkätärets utfall. För planförändringen 19701971 har använts
det preliminära utfallet för 1970.
Anm. Uppgifterna inom parenfes är prognoserade.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
mals av brist på reala resurser. En viss betydelse för den
svaga investeringsutvecklingen lorde den i maj 1970 återinförda
invesleringsavglften på opriorilerat byggande ha hafl. Dämpningen synes dock
främst bero på finansiella svårigheter. Redan mol slutet av 1969 lorde del ha
stått klart för kommunerna atl den ytterst hårda kredilålslramningen i hög grad
skulle komma alt beskära kommunernas finansiella utrymme. Enligl en av
konjunklurinstilulel utförd enkätundersökning lill ett urval kommuner skulle ca
1/3 av kommunema ha skurit ned sin investeringsbudget för 1970 med hänsyn till
kredilålslramningen. Investeringsplanerna för 1970 var alltså redan vid
ingången av året nedbantade. Under loppet av 1970 synes kommunema ytterligare
ha fåll revidera ned sina investeringsplaner på grund av bl. a. svårigheter all
erhålla krediter.
Av tabell 5 framgår de borgerliga primärkommunernas
planerade byggnadsinvesteringar för 1971 uttryckt som procentuell förändring
från föregående år. Som synes av tabellen pekar kommunernas egna planer mol en
minskning av investeringarna vUkel inle varit fallet under något år av
60-lalel. Planerna för 1971 är dock inle helt jämförbara med planerna för
tidigare år då bildandel av det nya storlandstinget för Stockholms stad och
län har medfört alt vissa investeringsulgifter, som förUl föll på Stockholms
stad, fr. o. m. 1971 flyttats över på storlandstinget. Detla innebär även atl
landstingens planer, som pekar mol en ökning av byggnadsinvesteringarna med ca
20 o/o 19701971, ger en något överdriven bUd av landslingens utbyggnadsplaner.
Ökningstakten är dock fortfarande lägre än vad som rådde under större delen av
60-lalel. Bl. a. med hänsyn till ell konstaterat systematiskt mönster vad
gäller avvikelsen mellan novemberenkälens uppgifter och del faktiska utfallet
har primärkommunernas egna planer över byggnadsinvesteringarna uppjuslerats
med 3 procentenheter, vilket innebär cn oförändrad investeringsvolym 1971
jämfört med 1970 (jämför tabell 5). Landstingens planer över
byggnadsinvesteringarna uppvisar ell motsatt mönster, där investeringsplanerna
systematiskt överskattar det faktiska utfallet. Planerna för
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell VII: 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 19671970
samt prognos för 1971
19701
Procentuell
förändring 1
1959
års
milj.
kr..
priser
löpande
priser
1967
1968
1969
1970
1968
1969
1970
1971
Byggnader
och anläggningar
Permanenta
bostäder
8 373
1,5
3,0
2,5
4,0
Privat
jordbruk, skogsbruk och
fiske
305
2,5
12,5
3,5
2,0
Egentlig
Industri
2 086
-15,5
7,0
0,5
9,0
Handel
m. m.'
1683
17,5
15,0
2,5
5,0
Statliga
affärsverk
1 551
7,0
26,5
1,5
0,5
Statliga
myndigheter inkl. mili-
tära»
1 365
3,5
-6,0
1,5
0,0
Kommunala
investeringar exkl.
bostäder och industri
7 512
11,5
5,0
0,5
3,5
Övriga
investeringar
1 368
14,0
6,0
9,5
5,0
Summa
24 243
0,0
5,0
-0,5
0,5
Maskiner
m. m.
Privat
jordbruk, skogsbruk och
fiske
759
1,5
5,0
16,0
2,0
Egentlig
industri
4 807
2,5
4,5
8,5
7,5
Handel
m. m.
1257
0,0
0,5
7,5
-5,0
Statliga
affärsverk
1 135
14,5
4,5
14,0
1,5
StatUga
myndigheter
414
6,0
3,0
2,5
4,5
Kommunala
Investeringar exkl.
industri
1039
- 1,5
-4,5
12,0
5,0
Övriga
investeringar
2 580
10,0
2,0
6,5
24,0
därav: handelsflottan
189
40,5
25,5
41,5
138,0
Summa
11991
- 1,0
1,0
3,0
8,5
Summa, exkl. handelsflottan
11802
3,0
2,5
5,0
5,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totah
Permanenta bostäder
Privat
jordbruk, skogsbruk och
fiske'
Egentlig industri Handel m. m.' Statliga affärsverk Statliga myndigheter inkl.
mili-
tära''
Kommunala investeringar exkl.
bostäder och industri Övriga investeringar
Summa'
Summa, exkl. handelsflottan
1,5
-4,0
8 373
3,0 2,5
1 006
6 893
2 940
2 686
5,0 3,5 10,0
2,0
2,0
5,5
7,5
11,5
8,0 6,0
4,5 6,5
2,0
8,0
5,0
1,0
1 779
4,0
4,0
1,5
1,0
8 551 3 948
9,5 11,0
3,5 0,0
1,0 2,0
3,5 18,0
36176
-0,5
3,5
1,0
3,5
35 987
1,0
4,0
1,5
2,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Häri innefattas bl. a. flertalet fristående
kontorsbyggnader.
' Inkl. statliga väginvesteringar.
' Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan
av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala
investeringar.
Anm. Procenttalen är avrundade till hela och halva
procenttal. I övriga investeringar ingår förutom privata även vissa offentliga
investeringar, nämligen investeringar i statliga kraftaktiebolag och statliga
delen av SAS. En komplikation utgör övergången till mervärdeskatt årsskiftet
19681969. På grund av svårigheter att bestämma skattesatsens storlek, som t.
ex. för de affärsdrivande verkens del varierar med resp. affärsverks
verksamhetsinriktning, bör här påpekas den osäkerhet som vidlåder de
procentuella förändringstalen 19681969 i tabellerna 6 och 7.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971
117
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell VII: 7. Bruttoinvesteringarnas utveckling 19671970
samt prognos för 1971 för privat, statlig och kommunal sektor
19701
Procentuell
förändring i
1959
ärs
milj.
kr., löpande
, priser
priser
1967
1968
1969
1970
1968
1969
1970
1971
Byggnader
och anläggningar
Privata
inkl. bostäder
10 374
8,0
7,0
2,0
1,0
exkl. bostäder
5 253
15,5
8,5
2,0
3,0
Statliga
Inkl. bostäder
3 107
0,5
5,5
1,0
0,5
exkl. bostäder
3 104
0,5
6,0
1,0
0,5
Kommunala
inkl. bostäder
10 762
8,0
3,5
-3,0
2,0
exkl. bostäder
7513
11,5
5,0
-0,5
3,5
Summa
inkl. bostäder
24
243
0,0
5,0
-0,5
0,5
exkl. bostäder
15 870
1,0
6,5
0,5
2,5
Maskiner
in. w.
Privata
9 034
3,5
3,0
1,0
9,0
Statliga
1 916
16,0
6,5
9,0
8,0
Kommunala
1 041
1,5
-4,5
12,5
5,0
Summa
11991
- 1,0
1,0
3,0
8,5
Totah
Privata'
inkl. bostäder
19 350
5,5
4,5
2,0
4,0
exkl. bostäder
14 229
7,5
4,5
2,0
7,0
Statiiga
inkl. bostäder
5 023
5,5
1,0
4,0
3,5
exkl. bostäder
5 020
5,5
1,0
4,0
3,5
Kommunala
inkl. bostäder
11 803
7,0
3,0
2,0
2,5
exkl. bostäder
8 554
9,5
3,5
1,0
3,5
Summa'
inkl. bostäder
36176
-0,5
3,5
1,0
3,5
exkl. bostäder
27 803
- 1,0
3,5
2,0
5,5
' Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan
av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala
investeringar.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
1971 har med hänsyn härliU nedjusterats med 4
procentenheter, lill en ökning av byggnadsinvesteringarna med drygt 15 o/o i
volym mellan 1970 och 1971. De totala kommunala byggnadsinvesteringarna
inklusive kommunförbund, kyrkliga kommuner m. m. skulle härmed komma att öka
med knappt 3,5 o/o i volym 19701971.
Novemberenkälens planer för primärkommunernas och
landstingens maskininvesteringar pekar mot en minskning med ungefär 2 o/o
mellan 1970 och 1971. I beräkningarna har delta uppjuslerats med 6 procentenheter
till en antagen ökning på 4 o/o. Tillsammans med övriga kommunala
maskininvesteringar skulle delta innebära en ökning av de lo-
Prop. 1971:115 118
tala
kommunala maskininvesleringarna med närmare 5 o/o i volym mellan 1970 och
1971.
De
totala kommunala investeringarna (exkl. bosläder) skulle härmed öka med ungefär
3,5 o/o i volym 19701971 vilket är en högre ökningstakt än året innan men
väsentligt lägre än vad som rådde under större delen av 60-lalet.
Ovanslående
bUd över den kommunala investeringsutvecklingen mellan 1970 och 1971 bygger
bl. a. på antagandet att kommunernas upplåningsbehov kan tillgodoses (se kap.
VIII och IX).
Med
hänsyn lill osäkerheten härvidlag har dock ej kalkylerats med någon höjande
effekt på investeringarna 1971 av att statsmakterna i mitten av mars medgav
dispens från investerlngsavgiflen för byggnadsprojekt i den kommunala sektorn
motsvarande en total byggnadskostnad på knappt 300 mUj. kr.
2.
Sammanfattning av investeringsprognosen för 1971
Enligt
nu i stort sett definitiva beräkningar ökade de totala investeringarna med 3,5
o/o i volym 19681969. Uppgången kan i huvudsak hänföras lUl en betydande
ökning av de totala byggnadsinvesteringarna på 5 o/o. ökningen av
maskininvesteringarna tycks däremot ha varit av måttlig omfallning, eller 1
o/o.
Beräkningarna
för 1970 lyder på en ökning av de totala investeringarna med 1 o/o från 1969
års nivå. Den svagare investeringsutvecklingen kan helt återföras på elt
betydande omslag i byggnadsinvesteringarna vilka beräknas ha minskal med 0,5
o/o. Däremot förefaller maskininvesleringarna ha fortsatt atl stiga i något
högre takt än 1969, eller med 3 o/o. Nedgången på byggnadssidan tycks ha varit
jämnt fördelad över såväl den privata som den offentiiga sektorn. Den markanta
nedgången i ökningstakten för handeln lorde huvudsakligen kunna förklaras av
den under våren 1970 återinförda invcsteringsavgiflen. Nolabel är även
minskningen av kommunernas byggnadsverksamhet, vilken visat betydande
ökningstal under hela 60-lalel. Vad avser maskininvesle-ringarnas fortsatta
ökning förklaras den av det kraftiga omslaget i den offentliga sektorns
maskininvesteringar, främst då affärsverkens. Även den egentliga industrins
maskininvesteringar ökade emellerlid avsevärt under 1970, eller med 8,5 o/o.
För
1971 prognoseras en något ökad tillväxt i de totala investeringarna.
Uppgången, 3,5 o/o, förklaras helt av en kraftigt stegrad tillväxt i
maskininvesleringarna medan byggnadsinvesteringarna däremot väntas öka endast
obetydUgt. En väsentlig faktor bakom det svaga byggandet såväl 1970 som 1971 är
det successivt minskande bostadsbyggandet. Della tar sig ullryck i alt även
antalet färdigställda lägenheter minskar något från ca 110 000 1970 till
beräknade ca 106 000 1971. Dessutom har
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971
119
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram VII: 4. Byggnads- och maskininvesteringar, totalt
och uppdelat på sektorer 19621971
Index: 1960
= 100. 1959 års priser
opaginerad Kontrollera mot PDF
150
110
Bost ä der
/
-q
r:::
-.
..
'
r
Industri
180
'.Maskiner
Totalt, in
m.m.
kl.
handelsflottan
.___ 1
-'
140
inn
/
"
-
180
140 100
-
Totalt, exkl. handelsflottan
rq
c
f
r
"'
opaginerad Kontrollera mot PDF
140
100 180
140 lOO
140
100
140
100 180
140
100
Handel
-\
Si'
--
-"
-'
-''
"
s
\
y
--.
Ö vriga
privata
/
\
rr
ff
-'
f-
1
Industri
_ .
__.
ifi-
-r:
->
-'"
Handel
____________
/T
y
--'''
\
/
"'
180 - Ö vriga
privata, exkl. handelsflottan
opaginerad Kontrollera mot PDF
1962-63 -64 -65 -66 -67 -68 -69 -70 -71 1962-63
-64 -65 -66 -67 -68 -69 -70 -71
Anm. 1 varje deldiagram är resp. total inlagd som en
tunt streckad kurva. Källor: Statistiska centralbyrån och
konjunkturinstitutet.
140
100 240
200
160
1''
v
ö vriga
kommunala
A
r"
*--"
/
/
/
'-"'
--'-
-'
k'
I I I
140
100
240
200
160
120
L
Ö vriga
offentliga
/
\,
/
-"
.A
/
,
/
--
y
--
J_ \ _ L
Prop.
1971:115 120
beräknats atl handelns byggande kommer all minska med 5
o/o 1971, vilket får ses mol bakgrund av den gällande invesleringsavglften. I
beräkningarna har dock hänsyn lagils till del i mars meddelade beslutet att
medge befrielse från investeringsavgiflen för etl stort antal handelspro-jekl.
På den kommunala sidan saml framför allt för industrin förutses emellertid ett
stegrat byggande 1971 jämfört med 1970. Härvid har förutsatts atl en successiv
lättnad kommer all inträda på kredilmarknaden för industrin saml i viss mån för
kommunerna. För kommunernas del baserar sig emellerlid kalkylerna på ell mindre
aktuellt material än vanligt, då konflikten inom den kommunala förvaltningen i
februari och mars 1971 ej medgav möjligheter att i lid insamla sedvanlig
information lill denna beräkningsomgång. Osäkerheten i kommunberäkningarna är
därför större än vanligt.
Uppgången för maskininvesleringarna har beräknats lill 8,5
o/o, vilket är en avsevärt högre ökningstakt än mellan närmast föregående år.
Skillnaden i lillväxl mellan 1970 och 1971 reduceras emellertid nästan helt om
de starkt fluktuerande investeringarna i handelsflottan exkluderas från de
totala maskininvesteringarna. Ökningstakten kan då beräknas till 5 respektive
5,5 o/o för 1970 och 1971. Av de totala maskininvesleringarna väntas de
privata öka med 9 o/o. Den egentliga industrins planer har tolkals så all en
forlsall icke obetydlig ökning är atl vänla 1971 delvis beroende på etl
anlagande om en efter hand förbättrad leveranskapacitel inom
investeringsvaruindustrin. Sannolikt verkar även del införda invesleringsavdraget
stimulerande på industrins maskininvesteringar. Bland de offentliga
maskininvesteringarna väntas en fortsatt hög investeringstakt för de statliga;
en icke oväsentlig del av ökningen synes härröra från de statliga
industriakliebolagen. De statiiga affärsverkens investeringar väntas däremot
öka endast obetydligt efter den kraftigt höjda investeringsnivån 1970.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 121
VIII.
Den offentliga verksamheten
1.
Allmänt
Vid
presentationen av den offentliga sektom i detla kapitel tillämpas i allt
väsentligt samma definitioner och avgränsningar som i det institutionellt
uppdelade nalionalräkenskapssyslemet. Sektorn är uppdelad i tre delseklorer
nämligen staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn.
Affärsverksamhet
som drivs av staten förs i huvudsak till företagssektorn. Statens
kapilallillskoll lill affärsverken betraktas som en kapital-transferering av
icke finansiell natur. Verksamheten som bedrivs i fastighetsfondema och vissa
andra kapitalfonder uppfattas ej här som affärsmässig. Dessa fonder har
upplösts och deras transaktioner med andra sektorer än staten hänförs lill den
statliga myndighelssektorn.
När del gäller kommunerna,
betraktas deras affärsdrivande verksamhet som en del av den kommunala myndighelssektorn.
Detla medför att kapitallUlskollet från de kommunala myndigheterna till
affärsverksamheten kommer all registreras som seklorinlern realinvestering.
Socialförsäkringssektorn
har ställning av mellanled mellan å ena sidan staten och kommunerna och å
andra sidan hushållsseklorn och företagssektorn. Inbetalningar av avgifter från
hushåll och arbetsgivare avseende socialförsäkring leds, eventuellt via staten,
fram till socialförsäkringssektorn. Alla utbetalningar av
socialförsäkringsförmåner betraktas som utgående från
socialförsäkringssektorn. Utbetalningar för della ändamål som belastar statens
eller kommunernas budgeter anses som transfereringar lill
socialförsäkringssektorn.
Den offentliga sektorn lar
direkt i anspråk en betydande del av bruttonationalproduktens resurser i form
av varor och tjänster. I det följande skall göras en uppskattning av den
offentliga sektorns efterfrågan på varor och tjänster t. o. m. 1971. En del av
de offentliga sektorernas utgifter beslår av transfereringar lill andra
sektorer. Dessa utgifter medför inte utan vidare atl reala resurser las i
anspråk. Transfereringar från staten och socialförsäkringssektorn lill
kommuner och hushåll ger dock i betydande utsträckning upphov lill efterfrågan
på varor och tjänster. Den offentliga sektorn ställer inle bara direkta krav på
reala resurser. I det följande redovisas även vissa uppskattningar av den
påverkan på kredilmarknaden som kan ulgå från den offentliga sektorn.
Innebörden av denna påverkan utvecklas sektorvis i kapitlet om kreditmarknaden.
För
atl ge en samlad bild av den offentliga sektorns reala och finansiella anspråk
summeras de tre delsektorema liU en konsoliderad
5
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115, Bilaga 1.
Prop. 1971:115 122
offentlig
sektor. Avslutningsvis görs så vissa beräkningar över den offentliga sektorns
inverkan på den samlade efterfrågan, varvid sektorn utvidgas till att innefatta
även de av statsmaktema i stor utsträckning kontrollerade investeringsfonderna
och bostadsbyggandet.
2.
Staten
Statsinkomsterna,
beslående i huvudsak av direkta och indirekta skatter samt inkomst från rörelse
och kapital, beräknas ha ökat med inemot 10 o/o 1969 och med 12,5 o/o 1970. För
1971 väntas tillväxten bli avsevärt snabbare än 1970, eller ca 17,5 o/o. Jämfört
med den preliminära nationalbudgeten har ökningslalen sänkts för 1970 och
höjts för 1971. Delta förklaras i huvudsak av en då felaktig fördelning över
budgetåret 1970/71 för intäkter av mervärdeskallen. Vidare har nya
inkomstberäkningar avseende såväl 1970/71 som 1971/72 legal till grund för de
nu presenterade uppgifterna.
De
direkta skatterna utgörs tUl största delen av tiU staten inflytande skatter på
inkomst och förmögenhet minskade med återbetalningar av överskjutande skall och
kommunalskatlemedel. Dessutom bortdras avgifter som visserligen uppbärs av
staten, men som är avsedda för socialförsäkringssektorn. De viktigaste av dessa
är arbetsgivares och enskildas avgifter till sjukförsäkringen samt enskildas
folkpensionsavgifler. Ökningen i de direkta skatterna beräknas till knappt 13
o/o 1969, medan ökningstakten för 1970 beräknas ha blivit i det närmaste
dubbelt så snabb, eller 24,5 o/o. Denna kraftiga tillväxt i de direkta
skatterna är inle orsakad av några skallesalsförändringar. Del är endast kommunalskal-lesalsen
som höjts och detta påverkar de direkta statliga skatterna endast i begränsad
utsträckning och därtill under en övergångsperiod. Den markanta skillnaden i
tillväxttakten för 1969 och 1970 följer av att inkomsterna på
inkomslskaltetileln beräknas ha ökat betydligt snabbare 1970 än 1969, framför
allt till följd av en snabbare lönesummeutveckling, medan utgifterna på
inkomstskatteliteln beräknas ha till-vuxit i ungefär samma takt, och i lägre
takt än inkomsterna, båda dessa år. För 1971 väntas de direkta skatterna öka
med endasl 1,5 o/o. Orsaken härlUl är främst skattereformen som trädde i kraft
1 januari 1971. Den beräknas orsaka ell bortfall av direkta skaller för statens
del på drygt 3 miljarder kr. 1971. Även lönesummeulvecklingen förutses bli
svagare 1971 än 1970. Dessa faktorer leder till all inkomsterna på
inkomstskatteliteln tillväxer i en lägre takt 1971 än 1970, samtidigt som
utgifterna på denna titel lorde öka ett par tre procentenheter mer 1971 än
1970, bl. a. beroende på en kraftigare ökning av kommunaiskalle-medlen.
De
indirekta skatterna, som i huvudsak beslår av mervärdeskallen, punktskatter på
vissa varor och tjänster saml den allmänna arbetsgivar-
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 123
avgiften,
beräknas ha ökat med ca 6 o/o 1969 och 6,5 o/o 1970. För 1971 beräknas
ökningstakten bli avsevärt mycket snabbare, huvudsakligen lill följd av höjda
skalle- och avgiftssatser. Under 1970 förekom vid två tillfällen uppjusteringar
av mervärdeskatten för vissa varor. Samtidigt höjdes också vissa punktskatter.
Skattereformen, som trädde i kraft 1 januari 1971, ger staten elt bortfall vad
gäller direkta skatter som skall kompenseras genom ökade uttag av andra
skatter, främst mervärdeskatten. I syfte att förhindra en köprush mot slutet
av 1970, höjdes mervärdeskatten på vissa varaktiga konsumtionsvaror redan den
9 februari 1970 från 10 o/o lUl 14 o/o eller från 11,11 o/o tiU 16,28 o/o,
räknat på priset exklusive skalt. Samtidigt höjdes även skatterna på öl och
tobak. Ytterligare skallehöjningar trädde i kraft den 1 november 1970. Dels
höjdes mervärdeskatlesalsen från 14 o/o lUl 15 o/o på de varor som berördes av
höjningen i febmari detla år, dels utsträcktes den höjda skatten att omfatta
även vissa hushållskapitalvaror samt sprit och vin. Dessutom höjdes de
speciella skatterna på sprit, vin saml motorbränslen.
1 januari 1971 höjdes
mervärdeskatten från 10 o/o liU 15 o/o på de varor, som låg utanför höjningarna
under 1970. (Skattesatsen på 15 o/o motsvarar 17,65 o/o på priset exkl. skatt.)
Vid samma tidpunkt höjdes dels den allmänna arbetsgivaravgiften från 1 o/o till
2 o/o, dels energiskatten på i första hand den privata förbrukningen av
elkraft. Inkomsterna från indirekt beskattning beräknas, med de angivna
skaltehöjningarna, öka med så myckel som 30 o/o 1971.
Övriga
statsinkomster, som beslår av inkomster från rörelse och kapital, inkomster
från vissa nominellt prissatta tjänster samt vissa kalkylmässiga poster,
beräknas ha ökat med ca 18 o/o 1969. För 1970 däremot lorde dessa inkomster ha
minskat något. Omslaget från en kraftig ökning tUl en nedgång beror mer på en
ojämn fördelning mellan hälfterna av respektive budgetår än på en stadigvarande
försämring. Tillväxten för övriga statsinkomster väntas sålunda åter bli snabb
1971 och ökningstakten torde bli så stor som 24 o/o.
De
totala statsutgifterna, förutom finansiella transaktioner, beräknas ha ökat med
7,5 o/o 1969 och något snabbare 1970, eller med 9,5 o/o. TUlväxten 1971 väntas
bli lika snabb som 1970.
Transfereringsposten är
den tyngst vägande av stalsulgiflerna. 1969 beräknas de totala
transfereringarna ha ökat med 8 o/o, medan tillväxten 1970 beräknas till 10,5
o/o. För 1971 förutses en ökningstakt om 12,5 o/o. Överföringarna till
hushållen väntas öka mycket snabbi 1971, främst lill följd av höjningen av
allmänna barnbidraget. Poslen ofördelade transfereringar som inkluderar
statsräntor och bidrag till internationell verksamhet samt statistiska
avstämningsposter har inte fördelats på sektorer. Det kan nämnas all bidragen
lill inlernalionell verksamhet väntas tillväxa i särskUt snabb takt under 1971.
Allmänt gäUer för
TabeU Vni: 1. Statens inkomster oeh utgifter 19691971
MUj. kr.
Kalenderår
Budgetår
1969
1970
1971
1969/70
1970/71
1911112
ulfaU
prel. utfall
prognos
utfall
prel. beräkn.
enl. kompl.
Inkomster
prop.
1.
34 451
38 780
45 530
36 872
42 210
47 880
1.
1.
Direkta skatter
13 478
16 780
17 020
15 638
17 160
17 630
1.
2.
Indirekta skatter
17 359
18 480
24150
17 809
21 140
25 820
1.
3.
Övriga inkomster
3 614
3 520
4 360
3 425
3 910
4 430
2.
Utgifter
34 710
38 090
41740
36
457
39 960
42 820
2.
1.
Transfereringar
20 244
22 410
25 230
21405
23 900
25 890
2.
1. 1 TUl
hushåU
3711
3 730
4510
3 879
4 400
4 380
2.
1. 2
Till socialförsäkrmgsseklom
4 666
5 560
6 110
4 871
5 570
6 390
2.
1. 3 TUl
kommuner
8 120
9140
9 580
8 548
9310
9 730
2.
1. 4
Till förelag
1332
1 670
1670
1428
1 690
1900
2.
1. 5
Ofördelat
2 415
2 310
3 360
2 679
2 930
3 490
2.
2 Konsumtion
12 786
13 890
14 590
13 377
14140
14 990
2.
3
Realinvestering
1680
1790
1920
1675
1920
1940
i.
FinansielU sparande (12)
-259
690
3 790
415
2 250
5 060
4.
Utlåning och andra finansieUa
transaktioner
3 389
3 690
5 270
4 280
4 430
5 040
4.
1
Därav finansierat inom fondema
60
60
80
48
60
90
5.
Totalsaldo (1-2-
4-4.1)
-3 588
-2 940
-1400
-3 817
-2 120
-mo
6.
Nettoförändringar tioner vid sidan av (utgiftsökning: )
i transak-riksslaten
- 208
- 268
- 143
7.
Av riksgäldskontoret redovisat
budgelutfaU
-3 796
-3 208
-3 960
Anm. 1. De angivna beloppen för skatterna är något lägre
än de belopp som återfinns i nationalräkenskaperna beroende på alt olika
registreringstidpunkter används. Nationalräkenskaperna redovisar de skatter
som erläggs, medan här angivna avser belopp som strömmar in till staten i resp.
period. Stigande beskattningsunderlag och viss fördröjning i uppbördssystemet
ger upphov till differensen mellan de två beloppen.
Anm. 2. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåret
1971/72 till kalenderårssiffror för 1971 måste delvis ganska approximativa
metoder användas, varför en viss osäkerhet vidlåder uppskattningen av framför
aUt de enskilda utgiftsposternas storlek.
Anm. 3. Tabellens uppgifter i posterna 15 baseras på
riksrevisionsverkets och finansdepartementets data, vUka tiU övervägande del är
kassamässiga. Vissa undanlag härvidlag föreligger dock, varför exakt
överensstämmelse inte näs med riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen,
redovisad i post 7. Sådan överensstämmelse nås först sedan totalsaldona i post
5 justerats för nettoförändringama i transaktionerna vid sidan av
riksstalenhär i form av residualberäkning.
transfereringsposlerna alt vissa omgrupperingar av
utgifter skett i syfte all nå bättre överensstämmelse med
nalionalräkenskapssystemel. Jämförelser med tidigare, i nationalbudgeter,
lämnade uppgifter försvåras därmed.
De statliga konsumtionsutgifterna, som tiU mer än hälften
består av personalkostnader, beräknas ha ökat i värde med ca 8 o/o 1969 och
obetydligt snabbare 1970. Volymökningen däremot beräknas ha blivit nästan två
procentenheter lägre 1970 än 1969, eller ca 2,5 o/o mol ca 4,5 o/o.
Konsumtionens volymökning 1971 väntas bli 2 o/o och tUlväxten
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 125
i
löpande priser beräknas lUl 5 o/o. I värdeökningen på 5 o/o 1971 ligger elt
antagande om oförändrade löner för statsanställda.
Investeringsverksamheten
inom statliga myndigheter beräknas ha ökat svagt 1969 (1 o/o), medan
tillväxttakten 1970 beräknas ha blivit betydligt kraftigare (ca 6,5 o/o) allt
räknat i löpande priser. Dessa ökningslal motsvarar i volym en minskning på ca
4 o/o respektive en minskning på 1,5 o/o. Investeringsutgiftema 1971 torde bli
något större än 1970. Volymökningen väntas bli drygt 1 o/o och tillväxten i
värde något mer än 7 o/o.
Sammantaget beräknas
statens utgifter för konsumtions- och invesle-ringsändamål ha ökat med 7,5 o/o
1969 och med en procentenhet mer 1970. Volymmässigt motsvaras det av en
tillväxt på 3 o/o 1969 och 2 o/o 1970. För 1971 väntas värdeökningen bli ca 5,5
o/o och tillväxten i volym 2 o/o.
Resultatet av de
förändringar i statens inkomster och utgifter som redovisats ovan ger vid
handen alt statens finansiella sparande kontinuerligt förbättrats under de
senaste åren. Del finansiella sparandel förstärktes med drygt 600 mUj. kr.
under 1969 och med ungefär 950 milj. kr. under 1970. Som tidigare redovisats
väntas statsinkomsterna växa mycket snabbt under 1971. Ulgiflerna förutses öka
i samma takt som 1970 och i avsevärt långsammare takt än inkomsterna. Under
dessa omständigheter tillväxer statens finansiella sparande högst avsevärt,
eller från 700 milj. kr. 1970 lUl 3 800 mUj. kr 1971. Förstärkningen uppgår
således lill mer än 3 miljarder kr. Del bör dock påpekas alt denna förbättring
erhålls under anlagande om oförändrade statstjänarlöner.
Omfattningen av utlåning
och andra finansiella transaktioner ökade kraftigt såväl 1968 som 1969. De
finansiella transaktionerna uppgick lill 2,2 miljarder kr. 1968 och ökade med
över 1 miljard kr. lill 3,4 mUjarder kr. 1969. För 1970 beräknas ökningen ha
blivit avsevärt mindre än för 1969, innebärande alt de finansiella
transaktionerna lorde ha uppgått lill 3,7 mUjarder kr. della år. Den kraftiga
ökningen under 1969 berodde främst på att lånefonden för bostadsbyggande
markant ökade sin utlåning. Under 1971 förutses de finansiella transaktionerna
bli av mycket stor omfattning, eller ca 5,3 miljarder kr. Det bör i detta
sammanhang påpekas all omvandlingen från budgetår till kalenderår är gjord
under ganska stor osäkerhet, varför utfallet så småningom kan visa sig medföra
justeringar och förskjutningen mellan åren av ulgiflerna. Detta gäller framför
allt utlåning och andra finansiella transaktioner.
Totalbudgetens saldo, dvs.
skillnaden mellan statens samtliga inkomster och utgifter, försämrades under
1969 med i runt tal en halv miljarder kr. Utgifterna beräknas ha överstigit
inkomsterna med 3,6 miljarder kr. 1969. Under 1970 beräknas underskottet i
totalbudgeten ha minskal med 650 milj. kr. till ca 2,9 mUjarder kr. Under 1971
förutses en fortsatt och avsevärt kraftigare förstärkning av tolalbudgelens
saldo.
Prop.
1971:115 126
För
1971 väntas således underskottet i tolalbudgelen krympa lill 1,4 mUjarder kr.
Även här påverkas förbättringen av antagandet om oförändrade statstjänarlöner.
3.
Kommunerna
Kommunernas
inkomster beslår till ungefär hälften av skatteintäkter. Statsbidrag och
övriga inkomster svarar för ca en fjärdedel vardera. I övriga inkomster ingår
bl. a. inkomster från försäljning av avgiftssatta tjänster och inkomster från
rörelse och kapital. Skatteinkomsterna, som ökade med inemot 9,5 o/o 1969
beräknas ha stigit något mindre 1970, eUer med 8,5 o/o. För 1971 har
utdebiteringen höjts kraftigt. Den genomsnittliga utdebiteringen ökade med ca
75 öre 1970 och med dubbelt så mycket 1971. Effekten av den ökade
utdebiteringen väntas leda lill all skalleinkomslema för 1971 ökar med ca 16
o/o, vilket är betydligt snabbare än för de två föregående åren. Statsbidragen
å andra sidan väntas öka avsevärt långsammare 1971 än 1969 och 1970. En tUlväxt
på endasl 5 o/o är att vänla mot 10 o/o 1969 och 12 o/o 1970. Även ökningen av
övriga inkomster väntas bli mindre 1971 än de båda föregående åren, även om
tUlväxttakten torde bli inemot 15 o/o. För de totala inkomsterna innebär ovan
nämnda utveckling en ökning med knappt 13 o/o 1971, att jämföra med ca 11,5 o/o
1970.
På
utgiftssidan är det den kommunala konsumtionen som väger tyngst. Konsumtionen beslår
lill ca sju tiondelar av personalutgifter, dvs. löner och arbetsgivaravgifter.
1970 beräknas konsumtionsutgifterna ha ökat med ca 13,5 o/o i värde, medan
ökningen i volym har beräknats till 8 o/o. Bräkningarna för 1971 lyder på en
värdeökning av konsumtionen av samma storleksordning som 1970. I volym väntas
däremot tUlväxten stanna vid ca 5,5 o/o.
Investeringsverksamheten
hos kommunala myndigheter och affärsverk under 1970 beräknas ha ökat endasl
obetydligt i volym, men med inemot 8,5 o/o i värde. Den svaga volymökningen
lorde i huvudsak kunna förklaras av den restriktiva kreditpoliliken.
Investeringsplanerna för 1970 nedreviderades från en väntad 6-procenlig ökning,
redovisad i den reviderade nationalbudgeten för 1970, lill en i novemberenkäten
1970 beräknad tillväxttakt på.endast 0,5 o/o. För 1971 väntas en volymuppgång
på drygt 2,5 o/o, medan den värdemässiga slegringstaklen uppskattas tiU ca 10,5
o/o.
En
summering av kommunernas konsumtions- och investeringsulgifter visar atl dessa
har ökat med ungefär 12 o/o i löpande priser 1970. En något snabbare
tillväxttakt är alt vänla för 1971. Volymökningen för dessa utgifter beräknas
däremot avla från ca 5,5 o/o 1970 lill drygt
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971
127
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell VHI: 2. Kommunernas inkomster och utgifter
19701971
(Exkl.
bostäder, kommunala bolag och stiftelser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
/ Löpande priser:
1. Inkomster
1.1 Skatter
1.2 Statsbidrag
1.3 Övriga inkomster
2. Utgifter
2.1 Transfereringar
2.1.1 Till hushåU
2 1.2 Till
socialförsäkringssektorn
2.1.3
Till staten
2.1.4
Ofördelat
2.2
Konsumtion
2.3
Realinvestering
3.
Saldo (12)
4.
Netto av mark-
och fastighetsköp
5.
FinansieUt
sparande
I 1970 års priser:
Konsumtion
Realinvestering
F ö r ä ndring
Milj.
kr.
1971
1970 1971
1970
Milj.
kr. Procent
35
990
40 590
4 600
13,0
18 090
20 950
2 860
16,0
9140
9 580
440
5,0
8 760
10 060
1300
15,0
36
800
41530
4 730
13,0
5 730
6 390
660
11,5
2 430
2 730
300
12,5
850
920
70
8,0
220
230
10
4,5
2 230
2 510
280
12,5
22 980
26190
3 210
14 0
8 090
8 950
860
10,5
- 810
- 940
- 130
0
200
200
22 980
24 250
1270
5,5
8 090
8 310
220
2,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. Procenttalen är avrundade lill hela resp. halva
procent.
Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och
finansdepartementet.
4,5 o/o 1971, I ökningstakten för 1971 ligger en
konsiimtionstiUväxt på 5,5 o/o och en invesleringsökning på 2,5 o/o. Denna
utveckling visar på en viss uppbromsning i kommunernas expansionstakt
koncentrerad till konsumlionsutgifterna.
Bedömningen av utvecklingen för såväl kommunernas
konsumtion som deras investeringar brukar i den reviderade nationalbudgeten baseras
på de uppgifter som kommunerna avlämnar i den s. k. marsenkäten. Till följd av
arbetsmarknadskonflikten inom den kommunala förvaltningen har det denna gång
inle varit möjligt alt i lid få in och bearbeta delta material. I stället har
den nu fullständiga bearbetningen av novemberenkäten 1970 fåll tjäna sorn
underlag för bedömningarna. De redovisade siffrorna för kommunernas reala
efterfrågan både för 1970 och 1971 bör därför omgärdas med större osäkerhetsmarginaler
än vanligt.
Kommunernas transfereringsutgifter beräknas ha uppgått
lill 5,7 miljarder kr. 1970. Av dess utgifter var transfereringama till
hushållen den största poslen och den beräknas ha varit ca 2,4 miljarder kr.
1970. Transfereringsutgiflerna till hushållen tillväxer i snabb takt. För 1970
beräknas ökningen ha legal på 17 o/o, medan tillväxttakten 1971 väntas
Prop. 1971:115 128
bli
mindre, eUer ca 12,5 o/o. Även de ofördelade transfereringarna, dvs.
överföringar som inle har fördelals på sektorer, huvudsakligen beslående av
ränteutgifter har ökat kraftigt på grund av den stora kommunalskulden. För
1971 väntas ökningen i dessa utgifler bli ungefär 12,5 o/o eller obetydligt mer
än 1970. De totala transfereringsutgiflerna 1971 väntas under dessa förhåUanden
öka med 11,5 o/o mol 12,5 o/o 1970.
De
finansiella konsekvenserna av de redovisade aktiviteterna innebär alt
kommunernas finansiella sparande, uttryckt som skillnaden mellan inkomster och
utgifter, inklusive nelloutgifter för mark- och fastighetsköp, skulle ha
förstärkts något mellan 1969 och 1970. Om man undanlai mark- och
fastighelsaffärerna skulle i stället en mindre försvagning ägt rum. Denna
utveckling av det finansiella sparandel rimmar illa med de uppgifter som
kommunerna i en kredilmarknadsenkät i början av 1971 lämnade om sin upplåning,
utlåning och likviditetsförändring under
1970. Med utgångspunkt från dessa uppgifter skulle
kommunernas finansieUa sparande 1970 ha försvagats högst avsevärt.
Svarsborlfallet i enkäten var dock stort och de lämnade siffrorna får ses som
mycket prelimmära. Allmänt kan sägas att del förefaUer troligt alt del finansiella
sparandel faktiskt försämrades ganska mycket under 1970, särskUl mol bakgrund
av de talrika uttalandena från kommunhåll om försämrad likviditet och stora
upplåningsbehov. Den annorlunda utvecklingen för det finansiella sparandet som
framkommer av saldot för inkomster och utgifter kan förklaras på olika sätt.
Vid en översiktiig granskning av kommunernas efterfrågan på varor och tjänster
förefaller konsumtionen ligga alllför lågt. Likaså måste uppgifterna om mark-
och faslig-hetslransaktionerna betraktas som högst osäkra. Del är en
förhoppning all marsenkäten kan ge klarare besked på dessa punkter. En mera
tillförlitlig kreditmarknadsslalislik för 1970 framkommer också så småningom.
Tills vidare förefaller del inte meningsfullt all ange någon storlek på
kommunernas finansieUa sparande, varken för 1970 eller
1971. Det bör dock tUläggas att den antagna utvecklingen
för inkomster och utgifler pekar mol en ytterligare, om än mindre, försvagning
av det finansiella sparandet under 1971. Detta borde leda lUl ett i förhållande
till 1970 ökat upplåningsbehov med tanke på de nu förmodligen mera begränsade
möjligheterna tUl likviditetsneddragning.
4.
Socialförsäkringssektorn
Till
socialförsäkringssektorn har förts vissa verksamheter sora kan anses utgöra led
i den samhälleliga trygghels- och socialpolitiken. Sektorn omfattar allmän
sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring, frivillig sjukpeningförsäkring, folkpensionering,
tilläggspensionering och frivillig pensionsförsäkring. Sektorns gränser
sammanfaller inte genomgående
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971
129
opaginerad Kontrollera mot PDF
med
de berörda institutionernas utan sektorn är till sin natur en statistisk
konstruktion.
När
man studerar de samhällsekonomiska effekter som utgår från denna sektor har man
i regel inget primärt intresse för sektorns efterfrågan på varor och tjänster
då denna är helt obetydlig. Det är i stället de finansiella flödena mellan
denna sektor och övriga sektorer i samhällsekonomin som uppmärksammas.
Den
bedömning som nu kan göras av utvecklingen för socialförsäkringssektorns
inkomster och utgifter för 1970 och 1971 skiljer sig inle i så stor
utsträckning från vad som redovisades i den preliminära nationalbudgeten för
1971. Framställningen blir därför summarisk och kortfattad.
Socialförsäkringssektorns
inkomster ökade med 13 o/o 1970. För 1971 väntas ökningen bli något mindre,
eller ca 11 o/o. Inkomsterna består dels av avgifter från de försäkrade eller
deras arbetsgivare, dels av bidrag från stat och kommun, dels slutligen av
ränteinkomster. Avgifterna, som svarar för ca 60 o/o av sektorns totala
inkomster väntas öka med 10 o/o 1971, vUket är något snabbare än 1970, då
ökningen uppgick lill ungefär 8,5 o/o. Bidragen från stat och kommun beräknas
ha ökat med hela 18,5 o/o 1970, medan tillväxttakten för 1971 väntas stanna vid
9,5 o/o. Ränteinkomsternas ökningslakt är myckel snabb, till följd av den
kraftiga fonduppbyggnad som sker inom sektorn. 1971 väntas ränteinkomsterna öka
med 19,5 o/o mot ca 26 o/o 1970.
Socialförsäkringssekloms
utgifler beslår nästan helt av utbetalningar tiU hushåUsseklorn. Drygt 12
miljarder kr. utbetalades 1969, mot ca 14 mUjarder kr. 1970 och för 1971 väntas
utbetalningarna stiga lill knappt 16 miljarder kr. Ökningstakten 1971 skulle då
bli lika stor som för
Tabell
VUI: 3. Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 19701971
Milj. kr.
Förändring 19701971
1970
1971
Milj. kr.
Procent
1.
Inkomster
21840
24 250
2 410
11,0
1.1. Avgifter
1.2. Bidrag
från stat och kommun
1.3. Ränteinkomster
12 990 6 410
2 440
14 300 7 030 2 920
1310 620 480
10,0
9,5
19,5
2.
Utgifter
14 540
16 500
1960
13,5
2.1. Konsumtion
2.2. Transfereringar
till hushällen
2.3. Övrigt
450
13 960
130
480
15 930
90
30 1970 -40
9,0
14,0
-28,0
FinansieUt
sparande (12)
7320
7 740
420
Anm.
Procenttalen är avrundade till hela resp. halva procent. Källor: Statistiska
centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet. 5t Riksdagen
1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 1.
Prop. 1971:115 130
1970,
eller 14 o/o. Av transfereringarna till hushållen utgörs drygt hälften av
folkpensionsförmåner, medan sjukförsäkringsförmånerna svarar för knappt tre
tiondelar.
Transaktionerna
över en konstruerad socialförsäkringssektor visar atl sekloms finansiella
sparande dess netloullåningsmöjligheler under senare år ständigt har ökat.
TUlskottet beräknas ha uppgått till drygt 600 milj. kr. 1969 och mer än 700
milj. kr. 1970. Förstärkningen under 1971 väntas bli något över 400 milj. kr.
Sparandel har så gott som uteslutande skett inom AP-fonderna. Hur detla
sparande har utbjudits på kredilmarknaden och fördelals på olika lånlagargmpper
framgår av kapitel IX.
5.
Den konsoliderade offentliga sektorn
Den
offentliga sektorn har i de tre föregående avsnitten presenterats uppdelad på
tre delseklorer, varav en, socialförsäkringssektorn, är en i hög grad
konstmerad sektor. Utan all därmed underskatta innebörden av det kommunala
självstyret kan sägas all slatsmaklerna har stort inflytande över och ansvar
för de offentliga delseklorernas utgifler och inkomster och även över de
finansiella transaktionerna dem emellan. Därför är det i betydande utsträckning
statsmakterna, som avgör i vilken sektor de med en reform följande direkta
utgifterna skall faUa och vUken sektor som i någon bemärkelse skall svara för
finansieringen. Därmed kan hela den offentliga sektorn i viss mån uppfattas
som elt instrument för statsmakternas ekonomisk-politiska intentioner. Mål kan
nås genom förändringar i variabler som statsmakterna kontrollerar, men som
formellt är all hänföra lill en annan sektor än den statliga. Det kan därför
vara missledande alt endast utifrån förändringar i statens budget dra
slutsatser om bl. a. den av slalsmaklema bedrivna ekonomiska politiken.
När
delsektorema konsolideras innebär della att transfereringarna dem emellan
elimineras. Konsolideringens syfte är all beräkna den offentliga sektoms
anspråk på reala resurser saml dess nellolransak-lioner med hushålls- och företagssektorerna.
Den konsoliderade offentliga sektorns omslutning kan sägas antyda omfånget av
de ekonomiska flöden som del offentliga direkt påverkar genom sin politik. En
del ekonomiska resurser används direkt av det offentliga för produktion av
varor och framför allt tjänster. Andra medel återförs såsom transfereringar
tUl de privata sektorerna med mer eller mindre stark styrning i vad avser deras
slutliga användning. Sektorns inkomslöverskoll, i bemärkelse av skillnader
mellan totala inkomster och samtliga utgifter för konsumtion, realinvestering
och icke finansiella transfereringar, be-näms finansiellt sparande. Denna post
innefattar finansiella Iransfere-lingar (utlåning m. m.) samt eventuellt saldo.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971
131
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
VIU: 4. Den konsoliderade oifentliga sektoms inkomster och utgifter 19701971
Milj. kr. 1970
1971
Förändring 19701971
Milj. kr.
Procent
1.
Inkomster
80 750
93 270
12520
15,5
1.1 Skatter
1.2 Socialförsäkringsavgifter
1.3 Övriga
inkomster
53 350 12 990 14410
62 120 14 300 16 850
8 770 1310 2 440
16,5 10,0 17,0
2.
Utgifter
73 550
82 880
9 330
12,5
2.1 Transfereringar
2.1.1 TUl
hushåU
2.1.2 TiU
förelag
2.1.3 Ofördelat
2.2 Konsumtion
2.3 ReaUnvestering
26 350
20120
1690
4 540
37 320
9 880
30 750 23 170 1710 5 870 41260 10 870
4 400 3 050 20 1330 3 940 990
16,5 15,0 1,0 29,0 10,5 10,0
3.
FinansieUt sparande (1
2) (7
200)
(10 390)
(3190)
Anm.
Delsektorema är inte fullständigt konsoliderade då det kan förutsättas att en del
av de ofördelade transfereringama även återfinns bland övriga inkomster.
Procenttalen är avrundade tUl hela resp. halva procent.
Källa:
Finansdepartementet.
Den
konsoliderade offentliga sektorns inkomster beräknas ha ökat med 12,5 o/o 1970
medan tillväxten 1971 väntas bli betydligt snabbare eller 15,5 o/o. Utgifterna
förutses öka med ca 12,5 o/o 1971 mot 11 o/o 1970. Sektorns utgifter för
konsumtions- och investeringsändamål beräknas ha ökat med 11 o/o 1970 och en
obetydligt lägre lillväxllakl är alt vänla för 1971. Volymökningen av dessa
utgifter beräknas lill inemot 4,5 o/o 1970 mot drygt 3,5 o/o 1971.
För
1970 kan den offentliga sektorn beräknas ha tagit i anspråk något under 30 o/o
av bmttonationalproduktens resurser. Bmltonalional-produktens tillväxt under
1971 förutses nu komma att uppgå till ca 2,5 o/o och då den offentliga sektorn
under samma period fömtses öka sin direkta efterfrågan med drygt 3,5 o/o i
volym, dvs. i snabbare takt än bruttonationalprodukten tillväxer, kommer det
offentliga alt 1971 la i anspråk en något större andel av de tillgängliga
resurserna än under 1970.
Som
ovan nämnts går en del av den offentliga sektorns inkomster tillbaka till de
privata sektorerna. Dessa inkomslöverföringar är lill viss del komponenter i
socialförsäkringsprogrammet och finansieras ibland med försäkringstekniskt
beräknade avgifter från hushållen, medan andra överföringar är avsedda all
bidra till en omfördelning mellan olika in-komstskikt. En mindre del av
sektorns inkomster går som subventioner tillbaka lill förelagssektorn och kan
således beräknas komma hushålls-sektorn tillgodo i form av lägre priser. Totalt
beräknas de icke-finan-
Prop. 1971:115 132
siella
transfereringarna från den offentliga sektorn till hushåll och företag öka i
något snabbare takt 1971 än 1970, eller med 14 o/o mol 12,5 o/o.
Schematiskt kan man säga
att inemot 60 o/o av det offentiigas inkomster används för atl direkt
efterfråga reala tillgångar och all ungefär 1/3 av inkomsterna återförs till
de privata sektorema genom olika former av inkomslöverföringar. Den resterande
delen upptas av det finansiella sparandel. Det finansiella sparandet
förstärktes under 1970 med omkring 1,8 mUjarder kr. och kan under 1971 beräknas
förstärkas med så mycket som 3,2 mUjarder kr. Det bör dock starkt understrykas
dels att man utgått från oförändrade löner för de statsanställda, dels att, som
tidigare nämnts, kommunernas finansiella sparande, redovisat som saldot mellan
inkomster och utgifler, måste betraktas som högst osäkert.
6.
Beräkning av budgeteffekter
Det
är inte möjligt alt på grundval enbart av förändringar i budgetens saldo eller
i det finansiella sparandel göra några fullständiga bedöraningar av
statsbudgetens verkningar på samhällsekonomin i sin helhet. En given förändring
i budgetsaldot eller i del finansiella sparandet kan nämligen orsakas av etl
stort anlal kombinationer av förändringar i budgetens delposter, där varje
kombination kan ha sin karakteristiska effekt på samhällsekonomin. Det kan
därför inle ulan reservationer hävdas all en överbalanserad budget verkar
kontraktivt eller all en underbalanserad budget verkar expansivt på efterfrågan
i samhället. Än mindre kan det villkorslöst hävdas all en balanserad budget
eller en budget med oförändrat saldo skulle lämna efterfrågan opåverkad. Man
kan nämligen föreställa sig förändringar i omfånget av statens verksamhet
(vilken utgör en komponent av nationalprodukten), som försiggår vid en
samtidigt och beloppsmässigt lika stor ökning eller minskning av statens
utgifler och inkomster, dvs. vid oförändrat budgetsaido. Härmed skulle en
budget som vidhålles i balans mycket väl kunna medverka lill en ökning eller
minskning av den samlade aktiviteten inom samhällsekonomin, även imder
förutsättning all den förändring som sker av statens utgifter och inkomster
skulle ha en neutral inverkan på aklivilelen utanför den statliga sektorn.
Det anförda exemplet kan
uppfattas som ell specialfall av vad som mera allmänt gäller, nämligen att
olika grupper av statliga utgifter och inkomster kan ha olika stark inverkan på
aktiviteten i samhällsekonomin. I detla fall har ökningen av statens direkta
efterfrågan på varor och tjänster, dvs. statens verksamhet, én totalt större
effekt än den beloppsmässigt lika stora ökningen av de intäkter som dras in från
övriga
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 133
sektorer
av samhällsekonomin låt vara all effekterna på de icke statliga sektorerna
härmed tankes vara lika stora.
En analys av budgetens
effekter bör därför i princip grundas på en uppdelning av utgifler och
inkomster i för ändamålet relevanta grupper. HärtUl kommer emellertid som en
ytterligare komplikation, alt varje uttalande om budgetens lotalekonomiska
effekter blir beroende av vilken jämförelsenorm som väljs till den föreliggande
budgeten. I vissa försök att mäta budgetens konjunktureffekter synes
jämförelsenormerna ha varit en tänkt budget i vUken staten bestämt dels att
skattebetalarna under det undersökta årel skall betala lika många kronor i
skatt som under jämförelseåret, dels atl varje statsutgift under del undersökta
året skall vara lika stor som under jämförelseårel. Med denna jämförelsenorm
framstår hela budgelförändringen såsom förklarad av en viss budgetpolitik eller
snarare av atl en viss speciell budgetpolitik inte har förts. I en annan
uppläggning av budgelanalysen har man emellertid sökt skilja ut de
förändringar i budgeten som är etl utslag av medveten politik
("åtgärd") från de förändringar i budgeten som kan förklaras såsom
återverkningar av den ekonomiska utvecklingen inom samhällsekonomin i övrigl
(s. k. "automatik"). Med denna uppdelning uppfattas sådana
förändringar på budgetens inkomstsida som automatik, vilka vid etl oförändrat
skattesystem följer av skatteunderlagets utveckling, medan åtgärdsbeslämda
inkornstförändringar endasl tänks innefatta sådana som direkt följer av
skallesalsförändringar.
En sådan indelning kan
emellerlid leda till att den medvetna budgetpolitikens betydelse för
statsinkomsternas utveckling underskallas. All vidmakthålla en oförändrad
skallesats inför ell stigande skatteunderlag bör rimligen uppfattas som en
medveten åtgärd lika väl som ell beslut om en skatlesatsförändring. Med denna
syn på budgetpolitiken blir endast de inkomstförändringar, som följer av en
opåräknad eUer oregelbunden utveckling av skatteunderlaget, att uppfatta som
utslag av (omedveten) automatik. Då det förefallit svårt eller ogörligt atl på
ell objektivt sätt avgränsa de förändringar av skatteunderlaget som varit av
sådan opåräknad eller oregelbunden beskaffenhet har man hittills i
budgelanalyliska undersökningar i stor utsträckning nöjt sig med all endera ta
fasta på effekten av budgetens förändringar totalt sett (dvs. av automatik och
åtgärder) eller också alt söka renodla effekten av skallesalsförändringar och direkta
ulgiflsbeslul. I del närmast följande har valts alt i elt första steg beakta
hela förändringen av budgetens inkomster och utgifter. Jämförelsenormen blir
därmed en budget, där inkomsternas belopp på etl eller annat sätt är låst vid
en oförändrad nivå.
Skalle- och
avgiftssystemets konslraklion gör emellerlid all del offentligas inkomster i
hög grad påverkas av förändringar i den samhällsekonomiska aktiviteten.
Inkomstförändringar som är resultat av
Prop. 1971:115 134
förändringar
i den samhällsekonomiska aktiviteten är, i varje fall lill den del de utgör
effekter av opåräknade eller oregelbundna förändringar, svåra alt uppfatta som
utslag av medveten efterfrågestyrning från det offentliga. Som elt andra steg
görs därför etl försök alt eliminera de automatiska förändringar i del
offentligas inkomster som beror på variationer i ekonomins tUlväxttakt.
Nedan
beskrivs och tillämpas en förenklad modell, som avser all på elt överskådligt
sätt sammanfatta effekterna på samhällsekonomin inle bara av statsbudgetens
förändringar, ulan även av förändringar i en sammantagen offentlig sektor
innefattande staten, kommunerna, bostadsinvesteringama,
socialförsäkringssystemet och investeringsfonderna, vilka tillsammans utgör
basen för finanspolitiken i vidaste bemärkelse. En naturlig följd av denna
syftning har varit all innehållet i staten och kommunerna fått vidgas tUl all
även avse statliga affärsverk och bolag saml kommunala bolag och stiftelser.
TUlvägagångssättet
är att förändringar i statens och kommunernas budgeter uppdelas i två
huvuddelar. Först beräknas förändringen i statens och kommunernas konsumtion
och investeringar, vilken kan sägas vara elt mått på den efterfrågan på reala
faktorer som dessa utövar. Härutöver införs den grova approximationen att alla
icke finansiella in- och utbetalningar i form av löneutbetalningar, varuinköp,
transfereringar samt olika former av skatlemedelsindragningar har bortsett
från leckenskillnader likvärdiga effekter på den icke offentliga
efterfrågan, dvs. i huvudsak hushållens och förelagens efterfrågan. Slutsatsen
blir då, all förändringen av statens och kommunernas utgifts-överskott (av del
finansiella sparandet) ger en föreställning om inverkan på de andra sektorernas
efterfrågan.
Bostadsbyggandet
har, liksom stat och kommun, direkt effekt på efterfrågan på reala faktorer och
påverkar dessutom resten av samhällsekonomin genom förändringar i sill
negativa finansiella sparande. När det gäller socialförsäkringssystemet och
investeringsfonderna är del närmast förändringen i deras finansiella sparande,
som antyder deras inverkan på den privata sektorns efterfrågan.
Förändringen
av den statliga och kommunala verksamhetens saml bostadsinvesteringarnas volym
ger således elt mått på förändringen av den efterfrågan på reala faktorer som
utgår från den sammantagna offentliga sektorn. Förändringen av den sammantagna
offentliga sektorns finansiella sparande ger en viss föreställning om den
inverkan som finanspolitiken i vidaste bemärkelse utövar på hushållens och förelagens,
för efterfrågan på reala resurser, disponibla intäkter.
Härefter
har de direkta effekterna av förändringar i verksamhetens volym inom de
offentliga sektorerna summerats med de indirekta effekter, som följer av den
genom flödesförskjulningar i det finansiella sparandet föranledda förändringen
av de icke offentliga sektorernas
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1971 135
disponibla intäkter. Härvid har summariskt förutsatts all
dessa båda slag av förändringar är likvärdiga med hänsyn till effekterna på
aklivilelen i samhällsekonomin och såtillvida summerbara. Den inverkan som
förmedlas via förändringar i de icke offentliga sektorernas intäkts-strömmar
dämpas visserligen genom sparandebortfall, "importläckage" etc. men
har å andra sidan kedjeeffekter. Här har presumerats atl man i dessa fall kan
insätta en multiplikator lika med 1. Delta innebär med andra ord, att en
förändring av den sammantagna offentiiga sektorns utgiflsöverskoll fömtsatts
åtföljas av en lika stor förändring av övriga sektorers efterfrågan på varor
och tjänster. Den sammanlagda inverkan på den totala efterfrågan har sålunda
satts lika med summa förändring av offentlig real efterfrågan och via del
offentliga utgiftsöver-skotlel genererad efterfrågan.
I modellen uppfattas sålunda ulgiflsöverskottet för den
sammantagna offentliga sektom som etl nettobidrag till övriga sektorers
disponibla inkomst. Bland dessa övriga sektorer ingår även utlandet. Den del av
de offentliga utbetalningarna som tillfaller utiandet har självfallet ringa
återverkan på den inhemska efterfrågan. Delta har i princip beaktats men antas
likväl inte nämnvärt påverka kalkylerna. Del har nämligen förutsatts atl
variationerna från år lill år i de utländska betalningarnas omfattning är
begränsade jämfört med Lilgiflsöverskollels förändringar.
Effekten av budgetens förändringar erhålls som summan av
förändringarna av det offentligas köp av varor och tjänster och, med negativt
förtecken, förändringen i del finansiella sparandel, varvid båda termerna
förses med en multiplikator av -f 1. Annorlunda uttryckt innebär della, alt en
ökning av del offentiigas utgifter för inköp av varor och tjänster, som inle
sammankopplas med en motsvarande ökning av del offentligas intäkter och således
medför en lika stor förändring i negaliv riktning av sektorns finansiella
sparande, kan ges en multiplika-loreffekl av -f 2. En ökning av det offentiigas
inkomster, som inle sammankopplas med en motsvarande ökning av utgifterna och
följaktligen medför en lika stor förändring i positiv riktning av det
finansiella sparandel, kan ges mulliplikaloreffeklen l.i
Det återstår att i korthet beskriva del tekniska
förfaringssättet vid beräkning av budgeteffekter med hjälp av den här använda
modellen. Först beräknas förändringen i statens, kommunernas och bostadsbyggandets
volymmässiga direkta efterfrågan på reala resurser för konsumtions- och
invesleringsändamål. De olika delseklorernas finansiella sparande framkommer
som skillnaden mellan totala inkomster och samtliga utgifter för konsumtion,
realinvestering och icke finansiella Irans-
1 Modellen kan uppfattas som en i vissa avseenden
förenklad och schematisk version av en något mera komplicerad modell för
beräkningar av budgeteffekter som har utarbetats av professor Bent Hansen för
OECDrs räkning (OECD: »Fiscal Policy in seven countries 19551965», Paris
1969). Denna modell relaterades relativt utförligt i den reviderade
nationalbudgeten för 1969.
Prop. 1971:115 136
fereringar.
När det gäller bostadssektorn kan dess investeringar i löpande priser tas som
uttryck för sekloms finansiella sparande. Del fr. o. m. 1968 tillämpade
systemet för statlig bostadsfinansiering innebär dock all ägare av bostadshus,
när vissa rekvisit är uppfyllda, även får låna för att betala på fastighelen
belöpande ränteutgifter. Bostadssektorns negativa finansiella sparande har av
denna anledning ökats något i negativ riktning utöver själva
investeringsbeloppet. Den sammantagna offentliga sekloms finansiella sparande
de olika åren deflateras med bruttonationalproduktdeflatorn respektive år,
varefter förändringarna mellan åren framräknals.i Förändringslalen för denna
variabel anses här utgöra elt mått på den indirekta efterfrågeeffekt som utgår
från den offentliga sektorn. Därefter adderas den direkta och den indirekta
efterfrågepåverkan saml ullrycks i procent av bruttonationalprodukten i 1959
års priser respektive år. Även i övrigl har 1959 valls som bas för fastprisberäkningarna.
De
resultat som erhålls när modellen appliceras på den sammantagna offentliga
sektorn och dess här använda delsektorer framgår i nedanstående uppställning,
vilken även ger en uppfattning om de kalkylerade efterfrågeeffekter som utgår
från de olika delsektorema. I diagram 1 återfinns en grafisk presentation av
den efterfrågepåverkan som beräknas ulgå från den sammantagna offentliga
sektorn. Vid en jämförelse med samma diagram i den preliminära
nationalbudgeten för 1971 framgår att lolaleffekterna för såväl 1970 som 1971
nu bedöms annorlunda. I huvudsak förklaras delta av de förändringar i statsinkomsternas
utveckling under 1970 och 1971 som redovisades i avsnittet om staten. Det bör
tilläggas atl särskUda anlaganden om såväl kommunernas finansieUa sparande för
1970 och 1971 som för löneökningar åt statsanställda under 1971 medtagits i
kalkylerna.
I
den använda modellen är förändringarna i den utvidgade offentliga sektoms
finansiella sparande en av variablerna som bestämmer de efterfrågeeffekter, som
utgår från den offentliga sektorn. Till följd av skattesystemets konstruktion
påverkas det offentligas inkomster i hög grad av förändringar i aktiviteten i
samhällsekonomin och det offentligas utgifter torde inte heller vara helt
opåverkade därav. Förändringar i det finansiella sparandel som är resultat av
förändringar i den samhällsekonomiska aktiviteten är, i varje fall till den del
de utgör effekten av opåräknade eller oregelbundna förändringar, svåra alt uppfatta
som något utslag av medveten efterfrågepåverkan utgående från det offentliga.
Det kan därför vara av intresse att försöka konstruera
'
Eftersom en förändring av den offentliga sektorns finansiella sparande när
detta går i negativ riktning, utgör ett bidrag till övriga sektorers disponibla
inkomster, disponibla i den bemärkelsen att även indirekta skatter avräknats,
skulle det ha varit konsekvent att deflatera motsvarande budgeteffekter med en
nettoprisindex och ställa dem i relation till bruttonationalprodukten beräknad
till faktorkostnad i stället för marknadspris. En sådan justering skulle
emeUertid inte ändra huvuddragen i de beräkningsresultat som erhållits.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971
137
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram VIII: 1. Den offentliga sektoms kalkylerade
inverkan på samhällsekonomin 19611971
Procent av bruttonationalprodukten, 1959 ärs priser
opaginerad Kontrollera mot PDF
4,0
-
3,0 2,0
"
\
\
A
/ B
(
\ \ \
'fS
v
\ \ \\
1
1
\
/
II
v
v
1,0
l_
u
v
N
/
\
Ij
0
'a
w
____ .j
\
..
\
J_
_L
_L
1962
1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971
1961
A = Den sammantagna offentiiga sektoms inverkan på den
samlade efterfrågan.
B = Den sammantagna offentliga sektoms inverkan på den
samlade efter frågan då vissa automatiska effekter på det offentligas inkomster
eliminerats.
och tillämpa en serie över det finansiella sparandels
utveckling under anlagande om ett normaliserat realekonomiskt förlopp. Del synes
härvid rimligt alt ulgå från en lillväxl av bruttonationalprodukten motsvarande
den potentiella tillväxten. Utomordentligt sofistikerade resonemang kunde användas
för alt nå fram till den potentiella tillväxten under en förfluten period. Här
har emellerlid helt skönsmässigt valls alt anse alt den potentiella tillväxten
för perioden 19601964 ungefärligen motsvaras av den genomsnittiiga tillväxten
från 1958 till 1964. För tiden därefter har anlagils en årlig potentiell
tillväxt motsvarande den tUlväxt som uppnåddes 1965. I den mån
bruttonationalproduktens faktiska tillväxt avvikt från den potentiella, har en
del av avvikelsen endera tillfallit det offentliga i form av skaller eller
socialförsäkringsavgifler eller alternativt bortfallit därifrån. Denna del kan
sägas utgöras av den totala marginella skatte- och avgiftskvolen. Del är synnerligen
svårt att för olika år rekonstruera en hypotetisk marginell skattekvot som
skulle ha rått just det årel. I stället har här valls alt på skillnaden mellan
faktisk och hypotetisk lillväxl applicera den för respektive år konstaterande
skattekvoten (dvs. förhållandel mellan å ena sidan summan av skaller och
socialförsäkringsavgifter samt bruttonationalprodukten å den andra). Effekten
på det finansiella sparandet av avvikelser från potentiell tUlväxt torde därmed
underskallas. Kalkyle-ringsmeloden kan emellerlid försvaras, om man anlägger
det betrak-
Prop.
1971:115 138
1961
1962
1963
1964
1965
1966
1967
1968
1969
1970
1971
Staten
-2,3
1,1
1,6
0,2
0,1
0,9
0,7
0,6
-0,1
-0,3
-1,0
därav direkt efter-
frågan
0,1
0,8
0,5
0,3
0,7
0,3
-0,4
0,3
0,3
0,3
0,3
Kommunema
1,3
1,0
1,7
1,6
0,1
0,5
1,5
1,5
0,9
1,1
0,8
därav direkt efter-
frågan
0,7
0,8
1,3
1,1
0,2
0,9
1,6
1,3
0,9
0,8
0,8
Bostadsbyggandet
0,7
0,8
0,8
1,2
0,3
-0,2
1,4
0,2
0,6
-0,1
-0,3
därav direkt efter-
frägan
0,3
0,4
0,4
0,5
0,2
-0,1
0,7
0,1
0,2
-0,1
-0,2
Socialförsäkringssystemet,
investeringsfondema
0,8
-0,3
-1,0
-0,7
-0,4
-0,4
-0,2
-0,9
-0,5
-0,2
0,1
Totaleffekt
0,5
2,5
3,0
2,3
0,2
0,7
3,3
1,4
0,8
0,5
-0,4
Totaleffekt
när vissa
automatiska
inkomstför-
ändringar
eliminerats
0,7
2,2
3,0
3,2
0,2
0,3
2,7
1,4
1,4
0,8
-1,3
lelsesället
all alla förändringar av den genomsnittliga skattekvoten utgör utslag av
medvetet handlande ("åtgärden" all låta skattekvoten stiga eller
falla), även i sådana fall där de inträffar i samband med oväntade eller oregelbundna
förändringar av aktivitetsnivån och oavsett om de realiseras ulan atl någon
förändring vidtas av gällande skalleregler. Med elt sådani betraktelsesätt kan
en oförändrad skattekvot ge elt mått på skalleaulomaliken vid oväntade eller
oregelbundna förändringar av aklivielsnivån i samhällsekonomin.
Även
vissa offentiiga utgifter influeras av aktivitetsnivån och
syssel-sällningsnivån, exempelvis ulgiflerna för arbetsmarknadspolitiska ålgärder.
Det verkligt svåra problemet, när del gäller utgifterna, består dock i all
bedöma hur del offentliga skulle ha agerat vid en väsentligt annorlunda
inkomstsiluation. Ell flertal olika, men i och för sig rimliga, hypoteser härom
kan uppställas, men för närvarande kan knappast någon anses vara sannolikare
än någon annan. Än mindre kan någon oslridigl beläggas. Under sådana
omständigheter har det förefallit rimligt alt helt bortse från s. k.
automatiska effekter på utgiftssidan av marginella förändringar i
aktivitetsnivån. Del kan förmodas all del faktiska utslaget på det finansiella
sparandel vid avvikelser från potentiell tillväxt härigenom tenderar atl
överskattas. Den troliga effekten går således i en riktning motsatt den som
följer av förenklingen på inkomstsidan.
Den
metod som valts för alt beräkna del finansiella sparandel, vilket skulle ha
framkommil om lillväxllaklen hade motsvarat den potentiella, innebär sålunda
all lill del faktiska finansiella sparandel har lagts till eller dragits ifrån
det belopp som framkommer, när den faktiska årliga skattekvoten har
applicerats på skillnaden mellan den realiserade och
'
1 viss utsträckning kan emellertid förändringar av den genomsnittliga skattekvoten
tänkas ha sin grund i oväntade eUer oregelbundna förändringar avseende inte
blott aktivitetsnivån utan även taklen i lönedeflatoms utveckling.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 139
hypotetiska
brullonalionalprodukllillväxten respektive år. Detta hypotetiska finansiella
sparande har ersatt det faktiska i modellen och en kurva utvisande det resultat
som då erhålls har inlagts i diagrammet. Som synes är del en mindre skillnad
mellan de efterfrågeeffekter som de två kurvorna indikerar. Skillnaden kan
sägas vara ett tentativt mått på effekter av renodlad budgetautomatik, dvs. den
del av förändringen som kan återföras på oväntade eller oregelbundna
förändringar i beskattningens inkomslunderlag. Del är naturligt att de två
kurvorna nära sammanfaller under år då den faktiska tillväxten i stort sett
motsvarat den potentiella. Såsom också kan väntas går kurvorna isär (och kan
eventuellt förbli på avstånd från varandra), när samhäUsekonomin övergår ifrån
en situation med en lillväxl som nära motsvarar potentiell tillväxt, till en
lillväxllakl som i ena eller andra riktningen påtagligt avviker från den
potentiella. Della var fallet bl. a. 1964 och 1969, vilket tydligt framgår i
diagrammet.
Prop.
1971:115 UO
IX. Kreditmarknaden
Kreditgivningen på den organiserade kredilmarknaden
fortsatte alt minska under 1970, om än i något lägre takt än året innan. Totalt
förmedlades 1970 krediter för 16 miljarder kr. (tabell 1). Della innebär en
minskning jämfört med 1969 om 1,2 mUjarder kr.
Affärsbankernas totala kreditgivning har successivt
avtagit under de senaste åren. Den uppgick 1967 lill närmare 6 miljarder kr.
men 1970 till endast 1,2 mUjarder kr. Minskningen 1969 berörde huvudsakligen
näringslivet. Under 1970 minskade affärsbankernas innehav av statspapper
kraftigt i samband med inlösen av förfallna lån.
Utlåningen från AP-fonden har fortsatt atl expandera. Den
var 4,2 miljarder kr. 1967 och drygt 6,7 miljarder kr. 1970. Som framgår av tabell
2 var kapitaltillväxten för AP-fonden avsevärt större än totala
av-giflsinflödel för samtliga i tabeUen redovisade år. Ränteinkomsterna har
Tabell IX: 1. Kredihnarknaden 19691970
Nettobelopp, mUj. kr.
Långivare
Låntagare
Staten
Kommuner
Bostäder
Näringsliv
Summa
1969
Riksbanken
Affärsbankema Övriga kieditinstitut därav: Allmänna pensionsfonden '
Allmänheten'
1505
1530
300
590 460
0
220
1 110
600 - 10
- 10
1 175
6 715
2 810
0
- 15
655
2 920
1610 690
1480
3 580
11045
5 610 1 140
Summa
3 795
1320
7 880
4 250
17
245
1970
Riksbanken
Affärsbankema Övriga kreditinstitut därav: AUmänna pensionsfonden '
Allmänheten"
1600 -840
2 225
760 225
0
110
1075
685 10
30 1990 5 660
3 275 15
- 5 -30 3 650
2 035 315
1625
1230
12 610
6 755 565
Summa
3 210
1195
7 695
3 930
16
030
' Exkl. återlån samt exkl. förvärv av utländska
obligationer och bankers förlagsbevis.
2 Inkl. investeringsbankens kortfristiga placeringar. Källa:
Riksbanken.
' Termerna kreditgivning, utlåning, upplåning och inlåning
används genomgående i betydelse av flöden. Med utlåning menas sålunda
förändringen i stocken utestående krediter.
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1971 141
TabeU IX: 2.
Allmänna pensionsfondens kapitaltillväxt 19671971 Milj. kr.
1967 1968 1969 1970 1971
4161
5 195
5 643
6100
7 100
433
606
833
1 166
1750
996 58
1318 59
1719 62
2 215 74
2 650
4 666
5 848
6 467
7 075
8 000
Avgifter
Pensioner
Räntenetto
Kostnader
KapilaltUlväxt
Källa: Allmänna pensionsfonden.
mer än täckt pensionsulbetalningarna och
administrationskostnaderna. Avgifterna för 1975 beräknas uppgå till mellan
1112 miljarder kr. och pensioner inklusive förvaltningskostnader till ungefär
4 mUjarder kr. samt fondökningen till 12 miljarder kr. Vid det laget skulle
alltså balans i det närmasie ha uppnåtts mellan ränteintäkter och utgifter och
fondökningen därmed ungefär motsvara avgiftsbeloppet.
Knappt hälften av fondens kreditgivning 1970 utgjordes av
krediter tUl bostadssektorn, vilket innebar en viss andelsminskning i
förhållande till 1969. Fondens kreditgivning till näringslivet 1970 ökade
ungefär lika myckel som lill bostadssektorn eller med runt tal 450 miljoner
kr., medan kreditgivningen till staten och kommunerna var obetydligt större
1970 än 1969. Fondens kapital förväntas öka kraftigt 1971 eller med 8 miljarder
kr. Denna ökning kan förväntas resultera i ell utbud på kapitalmarknaden av
samma storleksordning.
De enskilda försäkringsinrättningarnas kapilallUlväxl
ökade något från 1969 till 1970 (tabell 3), vilket kan hänföras tiU en kraftig
ökning hos liv- och sjukförsäkringsbolagen. Skadeförsäkringarnas ulfall har
däremot försämrats successivt. Ett flertal faktorer kan förklara
kapitaltillväxten inom liv- och sjukförsäkringsbolagen de senaste åren.
Ökningarna avsåg bl. a. försäkringar med engångspremier och successiva
utbetalningar. Anledningen lill dessa engångsförsäkringar 1970 var bl. a. all
de utgjorde en
Tabell IX: 3.
Enskilda försäkringsinrättningars kapitaltillväxt samt utlåning pä
kreditmarknaden 19671970
Milj. kr.
1967 1968 1969 1970
Total kapitaltUIväxt 1660 2 064 2 060 2 205
därav: liv- och sjukförsäkrings
bolag 1 076 1 298 1 608 1 894
övriga 584 766 452 311
Ullånmg 1416 1794 1 850 1892
Anm. I övriga enskilda försäkringsinrättningar ingår
arbetsgivarbolag, riksbolag för skadeföl säkringar samt återförsäkringsbolag.
Källor: Försäkringsinspektionen och riksbanken.
Prop. 1971:115 142
fördelaktig
placeringsform infÖr skatteomläggningen. Ytterligare en förklaring till liv-
och sjukförsäkringsbolagens kapitaltillväxt de senaste åren utgör en större
överränta. Liv- och sjukförsäkringssparandets andel av hushållens beräknade
totala sparande har ökat kraftigt sedan 1967, då andelen var 24 "/o. För
1968 t. o. m. 1970 uppgick den till respektive 34 o/o, 36 o/o samt 46 "/o.
Denna utveckling får ses mot bakgmnd av en successiv minskning av annat
hushållssparande än försäkringssparande.
Trots
all kreditgivningen från "andra banker" sparbanker, postbanken och
jordbrukskassor var väsentligt lägre de tre första kvartalen 1970 jämfört med
samma period elt år tidigare ökade utlåningen från dessa kreditinstitut för
hela 1970 med ungefär 400 milj. kr. lill 4 miljarder kr. Den häftiga
omkastningen i kreditgivningen som ägde rum under fjärde kvartalet 1970 kunde
främst hänföras lill en omfattande kortfristig kreditgivning till staten från
postbanken, vars inlåning var osedvanligt stor i slutet av 1970.
1.
Finansieringsbehov och likviditet
Statens
budgetunderskott, som under 1969 uppgick till 3,8 miljarder kr., mmskade 1970
med knappt 600 milj. kr. Inkomsterna översteg de icke-finansieUa ulgiflerna
1970, men då statens ullånmg delta år var ganska kraftig, kvarstod ell relativt
betydande negativt budgetsaido. Budgetunderskottet 1970 finansierades till en
väsentlig del genom emissioner av långfristiga obligationslån. Varken 1969
eller 1970 emitterades några kortfristiga obligationslån. I stället inlöstes
elt sådant obligationslån till elt belopp av 900 milj. kr. I motsats till de
närmast föregående åren utgav staten 1970 inget sparobligationslån. Genom en
kombination av lollerivinsler och särskilda skattefria premier utöver bankränla
stimulerades däremot allmänheten all sälta in överskjutande skattemedel på
bankkonto. Ca 25 "/o av de återbetalda skallemedlen, som uppgick lill
rekordbeloppet 2 800 milj. kr., sattes in på sådana bankkonton. Emissionerna
av skattkammarväxlar var relativt betydande under 1970.
Skatl-kammarväxelskulden växte med 2,4 miljarder kr. mot en ökning på 0,7
miljarder kr. 1969.
Enligt
nationalräkenskaperna för kommunerna såsom de redovisas i kapitel VIII skulle
ulgiflsöverskottet, dvs. det negativa finansiella sparandel, ha ökat måttligt
1970. Denna utveckling rimmar illa med de uppgifter som kommunerna i en
kredilmarknadsenkät i början av 1971 lämnade om sin upplåning, utlåning och
likvidilelsförändring. Med utgångspunkt från dessa uppgifter skulle
kommunernas finansiella sparande 1970 ha försvagats högst avsevärt.
Svarsbortfallel i enkäten var dock stort och de lämnade siffrorna får ses som
myckel preliminära. Allmänt kan sägas att del förefaller troligt att det
finansiella sparandet faktiskt
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1971 143
försämrades ganska mycket under 1970, särskilt mot
bakgrund av de talrika uttalandena från kommunhåll orn försämrad likviditet och
stora upplåningsbehov.
Kommunernas upplåning på kredilmarknaden uppgick 1970 till
i mnt tal 1 200 milj. kr., dvs. en svag nedgång jämfört med 1969. Upplåningen
vid sidan av den reguljära marknaden beräknas ha ökat högst avsevärt under
1970. Överslagsberäkningar av finansiellt sparande och total upplåning gmndade
på ovannämnda kredilmarknadsenkät, indikerar en försämring av likviditeten med
drygt en miljard kronor mellan 1969 och 1970. Det kan emellertid finnas skäl
alt tro på en något mindre likviditetsneddragning än vad enkäten indikerar,
specielll med tanke på den annorlunda bild som framkommer ur
nationalräkenskapsdata.
Den i kapitel VIII antagna utvecklingen för inkomster och
utgifter pekar mot en ytterligare, om än mindre, försvagning av del finansiella
sparandel under 1971. I den mån en ytterligare kraftig likvidilelsned-dragning
inle är möjlig leder della lill ett ökat upplåningsbehov eller alternativt lill
krav på nedjusteringar av utgifIsöverskollel.
Bostadsinvesteringama beräknas ha minskat med 2,5 "/o
i volym 1970. I nominella värden skulle bosladsinvesleringarnas tillväxt
härigenom ha stannat vid 340 milj. kr. Ökningen av den totala kreditgivningen
lill bostadssektorn motsvarande i stort sett den beräknade ökningen av investeringarna.
Nelloulbelalningarna av statliga lån till bostadsändamål var 1970 ca 490 milj.
kr. större än 1969 och bostadssektorn log sålunda i anspråk en mindre
kreditvolym på kreditmarknaden än 1969. Som framgår av tabell 4 ökade
affärsbankernas byggnadskredilgivning 1970 med 1 265 milj. kr. Därtill kommer
affärsbankernas omfattande avlyft av byggnadskrediler till egen portfölj.
Jämfört med 1969 minskade emellertid bostadssektorns totala nettoupplåning på
obligationsmarknaden.
Bostadsinvesteringama beräknas volymmässigt minska med 4
»/o 1971, vilket motsvaras av en värdemässig ökning på drygt 350 mUj. kr.
Statens bosladskrediler väntas 1971 öka något mindre än 1970, vilket innebär
Tabell IX: 4.
Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden och statliga bostadslån 19681970
Nettobelopp, milj. kr.
1968 1969 1970
opaginerad Kontrollera mot PDF
Obligationer
Bostadsbyggnadskrediter
hos affärsbankema
Bostadslän
hos andra kreditinstitut
Summa
Statliga bostadslån
Källa: Konjunklurinsitulet.
4 350
6 465
5 600
1620
- 510
755
1905
1925
1340
7 875
7 880
7 695
800
1415
1900
Prop. 1971:115 144
TabeU IX: 5.
Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 19681970
Nettobelopp, milj. kr.
1968 1969 1970
opaginerad Kontrollera mot PDF
Obligationer och förlagslån
Aktier
Upplåning
hos affärsbankerna
Upplåning
hos andra kreditinstitut
1975
1385
1335
,475
845
450
3 375
435
- 165
1500
1 585
2 310
Summa 7 325
4 250
3 930
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källa: Konjunkturinstitutet.
alt behovet av upplåning på marknaden ökar. Finansieringen
av bostadsbyggandet för 1971 har liksom de senaste åren säkrats genom överenskommelse
mellan myndigheterna och kreditinstituten.
Näringslivets finansiella sparande beräknas som en
restpost i nationalräkenskaperna. Uppskattningarna är sålunda omgivna av stora
osäker-helsmarginaler. överslagsberäkningar ger vid handen, att det fUiansiella
sparandet minskade både 19681969 och 19691970. 1969 ökade näringslivets
vinster men investeringarna ökade än snabbare. 1970 ökade särskilt
lagerinvesteringama kraftigt. Fastän vinsterna ökade betydligt mer än 1969
fortsatte därför det finansiella sparandet alt sjunka. Det minskade förmodligen
mer 19691970 än vad del gjorde 19681969.
Upplåningen på den inhemska organiserade marknaden
minskade 1969 med omkring 3 mUjarder kr. och fortsatte all minska 1970 med
ytterligare en halv miljard kronor. Den ökning i behovet av annan finansiering
än på den organiserade marknaden som härigenom uppkom torde 1969 i stor
utsträckning ha motsvarats av ell omslag från kraftig uppbyggnad av
likviditeten 1968 lill en absolut minskning av likviditeten 1969. Utvecklingen
synes dock ha varit myckel olika under de båda halvåren 1969. En stark
försämring av del finansiella sparandet inträffade andra halvåret i samband
med den då påbörjade lageruppbyggnaden och motsvarande behov av ökad exlem
finansiering. Lageruppbyggnaden synes härefter ha kulmineral första halvåret
1970.
Tabell IX: 6.
Likviditetsutvecklingen inom industri och handel 19681970
Nettobelopp, mUj. kr.
1968 1969 1970
Industri 1600 - 190 - 550
Handel 50 - 190 165
Anm. Uppgifterna bygger på enkätundersökningar, som har
utförts av statistiska centralbyrån. Med likvida medel avses kassa-, bank- och
postgirotillgodo-havanden samt kortfristiga penningplaceringar. Uppgiftema
avser större industriföretag (med fler än 500 anställda) och handelsföretag
(med fler än 200 anställda), vilka har totalundersökts.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 145
Tabell
IX: 7. Inlåningsutvecklingen halvårsvis 1969 och 1970
samt januarimars 1970 och 1971
Milj.
kr.
1969
1970
1970
1971
1 halvåret
2 halvåret
1 halvåret
2 halvåret
jan. mars
jan. mars
Affärsbankema
Sparbanker (77 större) Postbanken Jordbrukskassor
Totalt
160
1380 240 200
1980
450
15 590 330
1385
-540
1085 515 105
1165
2 585
-205
1120
445
3 945
1380
1550
-225
70
2 775
2145
2 210
-920
160
3 595
Källa:
Bankstatistiken.
Upplåningen
utomlands har vid sidan av likvidiletsförbrukningen under senare år utgjort en
väsentlig finansieringskälla för näringslivet. Restposten i betalningsbalansen
uppgick under första halvåret 1970 lill drygt en miljard kronor för atl sedan
bU svagt negativ under andra halvåret. För hela 1970 synes totala privata
upplåningen utomlands ha ökat med 2 1/2 a 3 miljarder kr. Della belopp torde
vara betydligt större än den sammanlagda minskningen mellan 1969 och 1970 av
finansiellt sparande och reguljär upplåning. Likvidilelsutvecklingen bör
därför inte lika starkt ha förändrats i negaliv riktning 19691970 som 19681969.
Della utesluter inte all näringslivels likviditet 1970 absolut sett kan ha
minskal lika myckel som 1969. Denna tolkning får elt visst slöd i tabell 6.
Enligl tabellen minskade 1969 likviditeten inom industri och handel med omkring
400 milj. kr., jämt fördelat på båda sektorerna. 1970 minskade likviditeten i
industrin kraftigt men förbättrades i handeln. Totalt sett var minskningen lika
stor 1970 som 1969.
Den
här diskuterade utvecklingen av likviditeten på olika områden bör ha inverkat
på bankinlåningen. Det är dock i detla fall svårt att med nuvarande
inlåningsstalislik spåra dylika samband. Tabell 7 visar en successiv minskning
av totala inlåningen under andra halvåret 1969 och första halvåret 1970. Denna
uppbromsning återspeglar kreditåtslram-ningens effekt på utlåningen. Andra
halvåret 1970 ökade inlåningen kraftigt ökningen koncentrerades lill
postbanken och affärsbankerna och avsåg i stort sett fjärde kvartalet.
Skiljakligheterna i utvecklingen under 1970 mellan sparbankerna och
affärsbankerna lorde bl. a. kunna förklaras av lagemtvecklingen och den därmed
sammanhängande likviditetsminskningen i näringslivet under första delen av
1970 och med sparminskning och moms-rush inom hushållssektorn under den senare
delen av 1970. Kommunernas likviditelsförsämring torde också ha påverkat
sparbanksinlåningen. Det kan noteras att även för affärsbankerna minskade
inlåningen lill de mera långfristiga räkningsformerna.
Prop.
1971:115 146
2.
Riksbanken och affärsbankerna
I
riksbankens balans i tabell 8 representerar ena sidan förändringen av
riksbankens nelloposilion gentemot affärsbankerna, dvs. saldot mellan
affärbankerna checkräkning och deras upplåning i riksbanken. På balansens andra
sida står bl. a. riksbankens valulainnehav och dess innehav av svenska
värdepapper. Dessa poster visar en ganska likartad utveckling motsvarande
halvår 1969 och 1970. Den väsentligaste skUlnadn avser den lägre
valulaavtappningen första halvåret 1970 jämfört med första halvåret 1969.
Eftersom förändringen i värdepappersinnehavet och övriga tillgångar var av
samma storleksordning båda halvåren kom utvecklingen av affärsbankernas
nelloposilion mol riksbanken all ganska nära avspegla valulaulvecklingen. Under
andra halvåret 1970 förändrades netlopositionen på ungefär samma sätt som ett
år tidigare. Återbetalningen av upplåningen till riksbanken blev emellerlid
större och ökningen av insatta medel på checkkonio betydligt mindre. Det
senare förklaras så gott som helst av all ökningen andra halvåret 1969 kan hänföras
lill kassakvotslagens ikraftsättande. Upplåningen i riksbanken var vid
årsskiftet ca 1,1 miljard kr. Under första kvartalet 1971 har valutareserven
forlsall atl öka men ökningen har mer än uppvägts av en minskning av
värdepappersinnehavet.
I
tabell 9 har en affärsbankshalans sammanställts. Utvecklingen av de olika
balansposterna kan lill stor del ses som etl uttryck för anpassningen lUl
olika penningpoliliska restriktioner. Med undanlag för andra
Tabell
IX: 8. Riksbankens tillgångar och skulder halvårsvis
1969 och 1970 samt januarimars 1970 och 1971
Nettoförändring,
milj. kr.
1969
1970
1970
1971
1 halv-
2 halv-
1 halv-
2 halv-
jan.
jan.
året
året
åiet
året
mars
mars
Valutor
-1205
- 475
- 245
455
-205
565
Svenska
skattkam-
marväxlar och ob-
ligationer
-1760
2 820
-1435
2 505
-870
-975
Övriga
tillgångar
(netto)
350
-1000
- 65
-750
500
220
Totalt
-2
615
2 295
-1745
2 210
-575
-190
Affärsbankemas
checkräkning i
riksbanken
- 80
465
- 30
40
- 90
- 60
Utlåning
till affärs-
bankema ()
-2 535
1830
-1715
2170
-485
-130
Källa:
Riksbanken.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1971 147
Tabell IX: 9. Affärsbankernas tillgångar och skulder halvårsvis 1969
och 1970 samt januarimars 1970 och 1971
Nettoförändring, milj. kr.
1969
1970
1970
1971
1 halv-
2 halv-
1 halv-
2 halv-
jan.
jan.
året
året
året
året
mars
mars
Kassa,
obligationer
och valuta
790
660
1 245
-110
260
50
Utiåning
2 760
-2 440
105
585
1 185
305
Totalt
3 550
-1780
1350
475
1445
355
Inlåning
frän aUmän-
heten
160
450
-535
2 585
1380
2 145
Nettoskuld
tUl riks-
banken
2615
-2 295
1 745
-2210
570
190
Nettoskuld,
övriga
inhemska finans-
institut
985
-710
960
-1 195
770
695
Övriga
skulder (netto)
-210
775
-820
1295
-1275
-2 675
Källa: Bankinspektionen.
halvåret 1970 har som framgår av tabellen omkastningarna
av utlåningen till allmänheten varit mera drastiska än vad gäller motsvarande
inlåning. De molvägande fluktuationerna såsom de kommer till uttryck i balansen
har i första hand berört affärsbankernas nelloställning gentemot riksbanken.
Under andra halvåret 1970 kom den ökade inlåningen alt
till större delen motsvaras av återbetalning till riksbanken. Tack vare en
ökning av övriga skuldposter stod dock etl utrymme lill förfogande för i första
hand en minskning av skulden lUl övriga finansinstitut men även för utlåning.
Den måttliga minskningen av likviditeten sammanhängde i första hand med ell
minskal förvärv av hypoteksobligationer.
3. Sammandrag av finansieringsbehoven under 1971
Någon fullständig kreditmarknadsmatris för 1971 lorde
lorde på nuvarande stadium inle vara meningsfull all uppställa. För den
offentliga sektorns del tyder dock gjorda beräkningar på ett lånebehov om
knappt 3 miljarder kr. 1971. Hänsyn har då inte tagits till avtalsmässiga lönehöjningar
för de statsanställda. För bostadssektorns del förutses ell jämfört med 1970
något ökat behov av upplåning på marknaden. Detla lånebehov kan tentativt
sällas lill drygt 8 miljarder kr. För dessa sektorer totalt kan sålunda
upplåningsbehovel väntas sjunka något, eller i varje fall undergå relativt
obetydliga förändringar jämfört med 1970. Del bör bl. a. mot denna bakgrund
finnas förulsätlningar för en ökad
Prop. 1971:115 148
kreditgivning
till näringslivet och då inle minst till industrin. För all nuvarande
investeringsplaner inom industrin skall kunna realiseras lorde också en ökning
av den totala upplåningen krävas och en omorientering av kredilpoUtiken i
denna riktning har redan ägt rum. De lättnader som infördes i början av år
1971 i långivningen lill industriinvesteringar har liksom de gynnsammare
villkoren för affärsbankernas upplåning i riksbanken inneburit en förbättring
av finansieringsförhållandena. I samma riktning verkar också
industriföretagens ökade möjligheter till utländsk upplåning liksom
diskontosänkningarna i mars och april 1971 från 7 till 6 "/o. Alt närmare
ange i vilken utsträckning dessa förbättrade lånemöjligheter kommer atl
tillvaratas är dock svårt liksom i vilken omfattning kredilefterfrågan kommer
atl rikta sig mol den inhemska marknaden.
Enligt
gjorda kalkyler vilka närmast har karaktären av räkneexempel ger en
summering av samtiiga sektorers beräknade anspråk en kredilefterfrågan riktad mol
den inhemska marknaden som är något större än den som tillgodosågs 1970. Det
bör kraftigt understrykas all dessa överslagsberäkningar är behäftade med stora
osäkerhetsmarginaler. Eftersom olika anlaganden kan göras om graden av
finansiering utomlands är t. ex., som antytts ovan, flera alternativ tänkbara
vad gällen den förväntade kreditgivningen lill näringslivet.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971 149
Innehåll Sid.
I.
Sammanfattande
översikt 2
II.
Det
internationella läget 15
1.
Sammanfattande översikt 15
2.
Länderöversikter 24
III. Utrikeshandeln 42
1.
Exporten 42
2.
Importen 1970
och 1971 55
3.
Bytes- och
betalningsbalansen 59
IV. Produktionen 66
1.
Industrin 66
2.
Skogsbruket 77
3.
Övriga
näringsgrenar och den totala produktionen 77
V. Arbetsmarknaden 80
1.
Läget på
arbetsmarknaden under 1970 och början av 1971 80
2.
Arbetsmarknaden
1971 86
VI. De enskilda konsumenternas ekonomi 90
1.
De disponibla
inkomsterna 90
2.
Konsumentprisema 94
3.
Den privata
konsumtionen 98
VII. Investeringarna 102
1.
Invesleringsutvecklingen
inom olika områden 102
2.
Sammanfattning
av invesleringsprognosen för 1971 118
VIII. Den offentliga verksamheten 121
1.
Allmänt 121
2.
Staten 122
3.
Kommunerna 126
4.
Socialförsäkringssektorn 128
5.
Den
konsoliderade offentliga sektorn 130
6.
Beräkning av
budgeteffekter 132
IX. Kreditmarknaden 140
1.
Finansieringsbehov
och likviditet 142
2.
Riksbanken och
affärsbankema 146
3.
Sammandrag av
finansieringsbehoven under 1971 147
Prop. 1971:115 150
Tabellförteckning Sid.
I.
I. Reviderad försörjningsbalans
19701971 12 2. Bytesbalansen 19691971 13
II.
1. Bmltonationalproduklens
utveckling i olika länder och länder-
områden
19691971 15
2. Konsumentpriser 19601970 16
3. Timförtjänsten för industriarbetare 19601970 17
III. 1.
Exportutvecklingen för olika varagrupper 19691971 43
2. Importutvecklingen för olika varugrupper 19691971 57
3. Bytes- och betalningsbalans 19671971 60
IV. 1. Försörjningsbalans
för handelsfärdigt jäm och stål, inkl.
ämnen
19681971 67
2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl.
fartyg 1968 1971 69
3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror
1968
1971 71
4. Industriproduktionens utveckling 19691971 75
5. Försörjningsbalans för rundvirke 19681971 77
V. 1.
Vid arbetsförmedlingarna registrerad arbetslöshet januari
mars
1971 84
2.
Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningama januari
mars 1970 och 1971 85
VI. 1. De enskilda
konsumenternas inkomster och utgifler 1969
1971 93
2. Hushållens direkta skaller och avgifter 19671971 94
3. Konsumentprisförändringar 19601971 uppdelade på
komponenter 96
4. Konsumlionsulvecklingen 19681970 99
VII. 1.
Lägenheter i påbörjade, inflyltningsfärdiga och pågående
bostadsbyggen
19661971 104
2. Verkställda
resp. planerade investeringar inom industrin
1970
och 1971 enligt investeringsenkät i februari 1971 107
3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga
industrins investeringar 19621971 108
4. Planerade och faktiska förändringar av den egentUga
industrins investeringar, halvårsvis, 19621971 109
5. Planerade och faktiska förändringar av de
borgerliga primärkommunernas byggnadsinvesteringar 19611971 115
6. Bruttoinvesteringamas utveckling 19671970 saml
prognos
för
1971 116
7. Bmtloinvesleringamas
utveckling 19671970 samt prognos
för
1971 för privat, statlig och kommunal sektor 117
VIII. 1.
Statens inkomster och utgifter 19691971 124
2. Kommunemas inkomster och utgifter 19701971 127
2. Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifler 19701971 129
4. Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifler
19701971 131
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1971 151
Sid.
IX. 1. Kreditmarknaden
19691970 140
2. Allmänna pensionsfondens kapitaltUIväxt 19671971 141
3. Enskilda försäkringsinrättningars kapitaltillväxt
samt utlåning
på
kreditmarknaden 19671970 141
4. Bostadssektoms upplåning på kredilmarknaden och
statliga bostadslån 19681970 143
5. Näringslivels upplåning på kreditmarknaden
19681970 144
6. LikviditetsutveckUngen inom industri och handel
19681970 144
7. Inlåningsutvecklingen halvårsvis 1969 och 1970 samt
januari mars 1970 och 1971 145
8. Riksbankens tUlgångar och skulder halvårsvis 1969
och 1970 samt januarimars 1970 och 1971 146
9. Affärsbankernas tillgångar och skulder halvårsvis
1969 och 1970 samt januarimars 1970 och 1971 147
Prop. 1971:115 152
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1971
Diagramförteckning Sid.
II.
1. Bruttonationalprodukten i
olika länder och länderområden 19
III.
1. Volym- och prisutveckling för
exporten, totalt och uppdelat
på
varugrupper 19651971 45
V.
1. Antal lediga platser vid månadens
milt 1969mars 1971 82
VI.
1. Hushållens disponibla
inkomster och konsumtionsutgifter
19671971 100
VII. 1.
Medianbyggnadstiden i antal månader för påbörjade lägen-
heter
19671971 104
2. Investeringar inom egentiig industri och i bostäder
19651971 106
3. Investeringar inom egentlig industri, totalt och
uppdelat på branscher 19641971 110
4. Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och
uppdelat på sektorer 19621971 119
VIII. 1.
Den offentliga sekloms kalkylerade inverkan på samhälls-
ekonomin
19611971 137
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 7IOI3 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2
Långtidsbudget för perioden 1971/72-1975/76
Prop. 1971:115
Bil.
2 Långtidsbudget
Bilaga
2
LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN
1971/721975/76
1.
Inledning
1.1 Långtidsbudgetens
karaktär och syfte
Långtidsbudgeten
tjänar som underlag för planering av den statliga och statsunderstödda sektorns
utveckling på längre sikt. Den utarbetas årligen inom finansdepartementets
budgelavdelning och redovisas för riksdagen i form av en bilaga till den
reviderade finansplanen.
Långtidsbudgeten
utgör på utgiftssidan en kalkyl över omfattningen av de finansiella och reala
resurser som krävs för alt av statsmakterna uppställda målsättningar skall
kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. Della betecknas i del följande
"oförändrad ambitionsnivå". På inkomstsidan förutsätts nu gällande
skatteregler beslå. Vid beräkningen av slalsinkonislernas utveckling har vidare
vissa anlaganden gjorts om skatteunderlagets tillväxt.
Inga
försök görs atl förutse vUka nya beslut som kan komma att fattas under perioden
eller effekterna härav. Långtidsbudgeten är sålunda varken en plan eller ett
program för den önskvärda utvecklingen eller en prognos för den sannolika
utvecklingen. Långtidsbudgetens syfte är alt ange de inteckningar i del
fram.lida resursutrymmel som gjorts genom redan fattade beslut och all
därigenom utgöra cn del av statsmakternas beslutsunderlag. På grundval av della
kan förslag om nya aktiviteter bedömas och omprövningar av redan gällande
program aktualiseras.
1.2 Oförändrad
ambitionsnivå
Resursanspråken
inom samtliga verksamhetsområden beräknas med utgångspunkt från atl oförändrad
ambitionsnivå skall upprätthållas. Detta begrepp är inte liktydigt med
oförändrad standard eller oförändrade resursinsatser. Nedanstående typfall
avser atl närmare belysa innebörden av begreppet oförändrad ambitionsnivå som
del används i långtidsbudgeten.
1.
I vissa fall har statsmakterna beloppmässigt kvantifierat ambitionsnivån.
Detla gäller i allmänhet utgifter av transfereringskaraklär. De sålunda
kvantifierade programmen kan vara av olika slag:
a)
För några aktiviteter föreligger målsättningar som gäller tills
1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 2
Prop.
1971:115 2
vidare och som inle innefattar standardhöjningar. Delta
gäller t. ex. de aUmänna barnbidragen som utgår med faslslälll belopp för alla
barn under 16 år. Här påverkas anslagsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå
endast av anlaganden om befolkningsutvecklingen.
b) För vissa verksamheter innefattar
den kvantifierade målsättningen standardhöjningar under hela eller en del av
den tid som omfattas av långtidsbudgeten. Oförändrad ambitionsnivå innebär i
della och liknande fall atl utgifterna successivt höjs i enlighet med den
beslutade planen. Etl exempel härpå är anslaget till folkpensioner. I
långtidsbudgeten har således lagts in utgifterna för den årliga slandardslegringen
i form av pensionstillskott.
c) Slutligen finns på några områden
tidsbegränsade program. I dessa fall har utgifterna antagits falla bort i och
med all programmet upphör. Ell exempel är programmet för bidrag till vallen-
och luflvårdande åtgärder inom industrin vilket löper ul budgetåret 1973/74.
Några utgifter för detta ändamål under åren därefter har därför inte lagts in
i långtidsbudgeten.
Den här beskrivna metoden för beräkning av stalsulgiflerna
innebär inle något ställningstagande tUl frågan om programmen bör förlängas
eller ändras. I den mån det är orealistiskt atl räkna med alt anslagen kommer
att falla bort när programmen löper ut underskallas omfattningen av de
framlida resursanspråken. I vissa fall har statsmakterna låtit förstå all tidsbegränsade
program avses bU förlängda i en eller annan form ulan alt formella beslut
faltals härom. Det gäller t. ex. del regionalpolitiska slödel. Utgifterna för
dessa program fömtsatts i dessa fall ligga kvar på oförändrad nivå. I fråga om
vissa avlal inom sjukvården, som löper ul under långlidsbudgelperioden men som
skall förnyas, har schablonmässigt antagils oförändrad anslagsnivå.
2.
I andra fall
har slatsmaklerna kvantifierat målen men inle i an-slagstermer. Sådana
preciseringar återfinns beträffande viss offentlig produktion. Ell exempel på
della är bostadsbyggnadsprogrammel. I dessa fall har i långtidsbudgeten lagils
upp de resurser som beräknats nödvändiga för alt uppnå de faststäUda
målsättningarna. Eftersom beräkningarna avser de erforderliga resursinsatserna
utgår de från vissa anlaganden om rationalisering och produktivitet.
3.
För de flesta
anslag saknas av statsmakterna kvantifierade mål. I dessa fall har oförändrad
ambitionsnivå bedömts från andra och i allmänhet mera skönsmässiga
utgångspunkter.
a) En i vissa fall användbar melod är atl utgå från
oförändrad kvalitet på den statliga tjänsteproduktionen som den upplevs av den
enskilde konsumenten. Delta innebär atl produktionen får anpassas lUl
förändringar i efterfrågan. Vid beräkningen av insatsen av resurser tas hänsyn
till produktivitetsutvecklingen. Denna metod är i princip
Bil. 2 Långtidsbudget 3
den som används för bl. a. de flesta myndighetsanslag,
dvs. utgifter för löner och omkostnader. Oförändrad ambitionsnivå innebär t.
ex. oförändrade väntetider för de tjänster statsmyndigheterna tillhandahåller
allmänheten. Det bör dock understrykas all stora svårigheter föreligger alt
räll bedöma efterfråge- och produktiviletsulvecklingen. Antagandena måste göras
mycket schablonartade.
b)
För de statliga
verksamhetsgrenar som förekommer på statsbudgetens utgiftssida i huvudsak som
investeringar, bl. a. kommunikalionsverken och vägbyggandel, föreligger
särskilda svårigheter alt avgöra vilken anslagsutveckling som krävs för all
anpassa produktionen lUl förändringar i efterfrågan. Delta sammanhänger främst
med svårigheten alt mäta produktionen och dess samband med investeringar och
efterfrågan. Del kan exempelvis vara svårt alt mäta de tjänster som vägnätet
levererar och således även den relativa ökningen till följd av investeringar.
För all få elt praktiskt användbart kriterium har valls all låta oförändrad
ambitionsnivå innebära alt investeringarna ökar i takt med efterfrågan med
hänsyn tagen till förväntad produktivitetsutveckling.
c) Inom vissa områden saknas
kontinuerlig investeringsverksamhet av större omfallning. Däremot aktualiseras
punktvis vissa större projekt utan att dessa i och för sig innebär höjd
målsättning för verksamheten. Som exempel kan nämnas uppförandel av
förvallningsbyggnader. I den mån en utbyggnad inte följer av fastiagda program
har en allmän skälighetsbedömning fått göras.
1.3 Beräkningsunderlag
Långtidsbudgeten omfattar endasl i statsbudgeten ingående
utgifler och inkomster. Härav följer att affärsverksamhetens driflutgifler och
andra utgifter för de statliga bolagen än tillskoti av kapital inle ingår i
beräkningarna. Delsamma gäller en stor del av socialförsäkringssystemet, bl.
a. AP-fondens utgifter och inkomster.
Grundvalen för långtidsbudgeten utgörs av
långtidsbedömningar som utförts av myndigheterna. Den slutliga bedömningen av
anslagsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå har gjorts inom
finansdepartementets budgetavdelning efter samråd med vederbörande
fackdeparlement.
Vid en diskussion av den statliga utgiftsutvecklingen
under de framförliggande budgetåren är del naturligt atl göra jämförelser med
utvecklingen under tidigare år. Sådana jämförelser kan bl. a. visa i vilken
mån nya tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på
skilda delområden gör sig gällande.
Som jämförelsematerial kommer i det följande all användas
statistiken över budgetulfallen för budgetåren 1965/661969/70. För bud-
Prop.
1971:115 4
getåret 1970/71 föreligger slutredovisning först hösten
1971. Della budgetår har därför inle lagils med i kalkylerna.
Beräkningarna av den framtida utgiftsutvecklingen utgår
från anslagsbeloppen för budgetåret 1971/72 enligt 1971 års slatsverksproposition.
Vid beräkningarna har hänsyn även tagils lill därefter framlagda
särpropositioner och av riksdagen fattade beslut. Två alternativa beräkningar
har utförts, dels en i fasta priser och löner, dels en i löpande priser och
löner. I tabellerna 5 och 6 i kapitel 3 redovisas de totala utgifternas
utveckling enligl dessa alternativa beräkningar. I samma kapitel finns också
ulgiflerna fördelade på ändamålsgrupper. Dessa avser volymberäkningar. Inom
vissa områden redovisas även ulgiftsföränd-ringar som följer av ett antagande
om löpande priser.
Speciella svårigheter uppslår vid försök all mäta den
offentliga sektorns produktion. Dessa svårigheter sammanhänger med alt den
offentliga produktionen i flertalet fall inte saluförs på en marknad med prisbildning.
Därmed försvåras också mätningen av produktivitetsutvecklingen inom den
offentiiga sektorn. Produktionen inom den offentliga sektorn anges därför i
nationalräkenskaperna lill i huvudsak samma värde som resursinsatserna, vilket
leder till all någon produktivitetsökning statistiskt inle registreras. Syftet
med långtidsbudgeten är emellertid atl ange de resursinsatser som krävs för
all upprätthålla en oförändrad ambitionsnivå. I många fall knyts begreppet
oförändrad ambitionsnivå därvid lill en viss prcduklionsvolym. I dessa fall
görs vid ulgiftsberäkningen etl anlagande om en viss produktivilelsulveckling.
För alt uppnå jämförbarhet med den redovisade framlida
utgiftsutvecklingen är det nödvändigt att även den historiska perioden
avspeglar ulgiflsförändringar i fasta priser. Omräkningen av utgifterna från
löpande till fasta priser har gjorts med hjälp av olika indexserier. För vissa
utgiflsgrupper finns direkt användbara index. Detla gäller t. ex. de
kvantitativt vikliga direkta inkomstöverföringarna. Dessa har omräknats efler
konsumentprisindex. För andra grupper saknas direkt tillämpbara index. Detta
gäller t. ex. för de anslag som innehåller omkostnader. För dessa komponenter
har använts konsumentprisindex sedan denna rensats från varugrupper som inte är
relevanta för den statliga konsumtionen.
Den angivna m>elodiken för volymberäkning innebär
således, bortsett från eventuella beräkningslekniska felaktigheter, atl för de
utgiflsgrupper som innefattar transfereringar och finansiella transaktioner
(utlåning) anges den nytta i reala termer som resursöverföringen representerar
för mollagaren. För de utgifter som innebär statiig konsumtion eller
investering anger volymberäkningarna statens efterfrågan på reala resurser.
Bil. 2
Långtidsbudget 5
2.
Samhällsekonomisk bakgrund
2.1 Inledning
Den
offentliga sektom tar i dag i anspråk ca 1/3 av de totala ekonomiska
resurserna. Detla sker i form av statliga och kommunala konsumtions- och
investeringsulgifter, varav de statliga utgiftema dock endasl motsvarar hälften
av kommunernas. Den offentliga sektorn kan användas som ett instrument i den
ekonomiska politiken. Genom att offentlig konsumtion och offentliga
investeringar tillåts växa snabbare eller långsammare än övriga sektorer kan
resursfördelningen i samhället direkt påverkas. Dämlöver kan slalsmaklema
indirekt genom t. ex. inkomslöverföringar och utlåning påverka fördelningen av
de disponibla inkomsterna och förmögenhetsförhållandena i övrigt inom andra
sektorer.
Sambandet meUan den
offentliga sektorn och övriga sektorer kan sägas vara dubbelsidigt. Tillväxten
inom den offentliga sektorn är beroende av den allmänna framstegstaklen och
resurstillgången i samhället. En ekonomisk tillväxt föulsätler emellertid
insatser inom den offentiiga sektorn och ger även upphov till en ökad
efterfrågan på offentliga tjänster. En uppgift för den statliga
budgetplaneringen är all åstadkomma en avvägning mellan olika sektorer. Härvid
måste den offentliga efterfrågan på varor och tjänster och övrig påverkan på
ekonomin utvecklas så all balans mellan tillgängliga resurser och totala
anspråk upprätthålls. Långtidsbudgeten avser all vara ett underlag för en sådan
avvägning.
Redovisningen
i detla avsnitt bygger på 1970 års långtidsutredning "Svensk ekonomi
19711975" (SOU 1970: 71). Från denna utredning återges här dels
kalkylerna över de faktorer som bestämmer den totala resurstillväxten i
samhällsekonomin, nämligen förändringarna i arbetskraften och produktivilelen,
dels resursfördelningen enligl utredningens huvudkalkyl.
2.2 Arbetskraftsutvecklingen
TUlgången
på arbetskraft uttryckt i anlal arbetstimmar minskade under senare hälften av
1960-talel. Denna nedgång väntas enligl utredningen forlsälla under
1970-talel, om än i något långsammare takt. I del följande redovisas de
viktigaste faktorerna bakom denna utveckling.
Såväl
den totala befolkningen som den yrkesverksamma befolkningen beräknas fortsätta
att öka under 1970-lalel. Tillväxten blir dock något långsammare än tidigare. I
kalkylen över befolkningsförändringarna antas att neltoinvandringen kommer alt
uppgå till i genomsnitt 20 000 personer per år. Della motsvarar ungefär
genomsnittet under 1960-talet.
Prop.
1971:115 6
Förvärvsfrekvensen
för gifta kvinnor förutsätts öka fram till 1975. Ökningen beräknas dock av
utredningen bli något mindre än under föregående femårsperiod. Mot denna
uppgång slår en beräknad forlsall nedgång i förvärvsfrekvensen för män och
ogifta kvinnor. Nedgången förväntas dock bli något mindre än under de gångna
åren.
Sammanlaget skulle della
ge etl något lägre tillskott lill arbetskraften under prognosperioden än under
den senaste femårsperioden. Antalet personer i arbetskraften väntas sålunda öka
med drygt 90 000 under perioden 19701975, dvs. med 2,3 "/o. Motsvarande
förändring under perioden 19651970 var 126 000 eller 3,3 »/o. Hela
arbetskraflslill-skollet skulle beslå av gifta kvinnor.
Före utgången av år 1972
skall den lagstadgade arbetstiden förkortas från 42,5 lill 40 timmar per
vecka. Därmed minskar medelarbels-tiden. Eftersom denna påverkas även av en rad
andra faktorer, t. ex. frånvaro och övertidsarbete, beräknas det totala antalet
arbetstimmar av utredningen minska med 0,8 "/o per år under perioden
19701975. Della motsvarar i stort utvecklingen mellan åren 1965 och 1970.
2.3
Produktivitetsutvecklingen
Resurstillväxten
bestäms av tillgången på arbetskraft och av ökningen i produktiviteten, dvs.
produktionen per arbetad timme. Långtidsutredningens kalkyl över
produklivitetsutvecklingen bygger i huvudsak på en framskrivning av hillills
observerade tendenser. Den totala ökningen påverkas dock av förskjutningar
mellan näringsgrenar med olika produktivitet. I della sammanhang är framför
allt tillväxten av tjänstesektorn av betydelse eftersom en väsentligt lägre
produktivitet registte-ras inom denna sektor än inom t. ex. industrin.
För hela ekonomin beräknas
produktivitetsökningen under perioden 19701975 till 4,9 "/o per år. Detta
innebär en långsammare ökningstakt än under 1960-lalel men snabbare än under
1950-talel. Del bör understrykas all ökningstakten blir beroende av hur
resurserna fördelas på olika områden under prognosperioden. Därvid gäller
beräkningsmässigt all ökad offentlig sysselsättningsandel ger en lägre
ökningstakt i den samlade produktiviteten. Detta beror på atl man i statistiken
för den offentliga konsumtionen i huvudsak inte registrerar några produktivitetsökningar.
I realiteten lorde inle obetydliga produktivitetsvinster ha uppkommit under
senare år. I detta sammanhang kan konstaleras all en snabb
produktivilelsulveckling i näringslivet förulsätler insatser inom den
offentliga sektorn. Detla förhållande kan belysas bl. a. med alt den snabba
omstmklureringen av näringslivet, som varit en av betingelserna för
produklivilelsuppgången, förutsatt stora samhällsinsatser på t. ex.
UtbUdningens och arbetsmarknadspolitikens områden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
2 Långtidsbudget
2.4 Produktionsutvecklingen
TabeU
1. Produktionskapacitetens förändring 19501975 Procent per år
1950
1960 1965 '1970-1960 1965 1970 1975
0,1
0,3
0,9
0,8
3,3
5,6
5,2
4,9
3,4
5,9
4,3
4,1
0
0,5
0,4
0,3
3,4
5,4
3,9
3,8
Arbetskraft
i timmar Produktivitet per arbetstimme BNP-kapacitet frän produktionssidan
Beräknad statistisk avvikelse' BNP-kapacitet från användningssidan
'
Enligt långtidsutredningens kalkyl.
=
Enligt nationalräkenskaperna har BNP-beräkningarna från användningssidan
hittills systematiskt gett en lägre tillväxttakt än beräkningarna från produktionssidan.
Det har förutsatts att denna systematik även kommer att gäUa för
prognosperioden.
Sammantaget
ger utredningens kalkyler över arbelskraftslillgången och produktivitetens
utveckling en möjlig lillväxl av bruttonationalprodukten under perioden
19701975 med 3,8 o/o per år (labeU 1). Utrymmet för produktionsökning skulle
därmed vara lika stort som den faktiska tillväxten under perioden 19651970.
Till följd av all arbetstidsförkortningen i sin helhet skall tas ut före år
1973 varierar den möjliga lillväxllaklen starkt under perioden. För åren
19701973 har den beräknats lill endasl knappt 3 »/o per år, medan den för de
två återstående åren i perioden beräknats stiga med 4,8 o/o per år.
2.5 Resursfördelningen
I
långtidsutredningen redovisas olika alternativ vad gäller fördelningen av
produktionsökningen på olika användningsområden. Mot bakgmnd av det underskoll
i bytesbalansen som förelegat under senare hälften av 1960-talel har kravet på
balans i de utrikes betalningarna kommit alt inta en dominerande ställning
bland de överväganden om resursernas fördelning som görs i utredningen. För
samtliga presenterade alternativ gäller sålunda att balansen skall återställas
under perioden 19701975. Enligt utredningens huvudkalkyl krävs därvid atl 0,35
o/o av den årliga produktionsökningen direkt las i anspråk för all förbättra
utrikesbalansen. Därutöver krävs all en relativt betydande
investeringsaktivitet inom industrin uppnås redan i periodens början. Della
innebär enligl utredningens huvudkalkyl alt utrymmet för i första hand en
ökning av offentlig konsumtion och investering blir något lägre än tidigare.
Resursfördelningen enligl denna kalkyl återges i tabell 2.
Den
offentiiga konsumtionen har i huvudkalkylen föutsatts öka med i genomsnitt 4,5
o/o per år under perioden 19701975. Redan vid denna ökning av de offentliga
konsumtionsutgifterna, som ligger under
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:115
Tabell 2. Försörjningsbalansens utveckling 19601975
Förändring i volym, procent per är
opaginerad Kontrollera mot PDF
Privat konsumtion Offentiig konsumtion
Statiig Bruttoinvesteringar
Statiiga Export av varor och tiänster Import av varor och
tjänster Bruttonationalprodukten
Enligt långtidsutredningens kalkyl.
1960
1965
'1970-
1965
1970
1975
5,0
3,4
3,3
4,8
5,2
4,5
5,0
1,3
3,5
6,5
3,4
3,5
2,4
2,0
3,5
6,6
8,8
7,3
6,8
8,0
6,2
5,4
3,9
3,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
den som noterats för 1960-lalet, måste den privata
konsumtionen sliga långsammare än den totala produktionen. Den årliga ökningen
av den privata konsumtionen skulle sålunda begränsas till 3,3 o/o eller en halv
procentenhet mindre än nationalinkomstens lillväxl. Med hänsyn lill de
inteckningar i del totala konsumlionsulrymmel som gjorts bl. a. genom
utfästelser om pensionstillskott och kraftigt ökande ATP-ulbelalningar
begränsas den möjliga konsumtionsökningen per capita för befolkningen under
pensionsåldern tiU 2,6 o/o per år.
Utredningens huvudkalkyl innebär alt investeringarnas
andel av de totala resurserna sjunker något. För atl uppnå balans år 1975 i de
utrikes betalningarna måste dock en hög investeringstakt upprätthållas inom
industrin. Den årliga invesleringsökningen inom denna sektor beräknas i
utredningen lUl 6,5 o/o.
Mol bakgrund av del beräknade resurslUlskotlel och kraven
på resursutrymme diskuterar utredningen utförligt olika avvägningsfrågor som
den ekonomiska politiken kan ställas inför under perioden. Spänningarna mellan
resurskrav och resurstillgångar framträder särskilt markerat under de tre
första åren. Detla har sin grund i all bruttonationalproduktens ökning under
perioden 19701973, till följd av arbetstidsförkortningen, beräknas stanna vid
i genomsnitt knappt 3 o/o per år. Häremot slår särskUt inom den offentliga
sektorn en jämn och starkt uppbunden efterfrågeökning.
Sammanfattningsvis anger långtidsutrednmgen följande
fömtsättningar för den ekonomiska politiken under perioden. De offentiiga
ulgiflerna har i utgångsläget en hög stegringstakt, som kan dämpas först successivt.
Samtidigt måste utrymme beredas för ökade industriinvesteringar redan under de
första åren av perioden. TUlsammantagel släUer della stora krav på en
begränsning av den privata konsumtionstillväxlen. För perioden som helhet
gäller enligt utredningens bedömning alt en större reslriklivilel än tidigare
måste iakttas i fråga om de offentliga utgifterna. Denna restriktivitet måste
sättas in redan vid periodens början.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
2 Långtidsbudget
3. Utgiftsutvecklingen
I della avsnitt redovisas statsutgifternas utveckling
under långtids-budgetperioden. Redovisningen omfattar de totala ulgiflerna över
statsbudgeten. Dessa redovisas grupperade efler ändamål. De elva största
ändamålsgrupperna, vUka tillsammans svarar för ca 90 o/o av utgifterna under
budgetåret 1971/72, särredovisas. En redovisning av de totala utgifternas
utveckling lämnas i labeU 5 på s. 29. Beräkningarna redovisas i fasta priser
och utgår från de utgifter som redovisas i den reviderade finansplanen. För
vissa anslag som är direkt knutna till prisindex redovisas också utgifternas
utveckling i löpande priser. Till gmnd för dessa beräkningar ligger etl
anlagande om all priserna skall sliga med 3 o/o om årel fr. o. m. budgetåret
1972/73. En redovisning av lotalulgiflemas utveckling i löpande priser lämnas i
tabell 6 på s. 30.
3.1 Utbildning och forskning
Denna anslagsgrupp omfattar dc statliga utgiftema för
utbUdningsväsendet och för den civila forskning som bedrivs antingen av staten
eller med statiigt stöd. Anslagsgruppen har indelats i undergrupper, varav de
största är grundskolan, gymnasiala skolor, högre utbildning och forskning saml
sludiesociala ändamål. I gymnasiala skolor ingår de nuvarande skolformerna
gymnasium, fackskola och yrkesskola, vilka den 1 juli 1971 ersätts av
gymnasieskolan, samt folkhögskolan. Till högre UtbUdning och forskning har
förts bl. a. anslagen till universitet och högskolor, undervisningssjukhusen
saml de statliga forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling. I denna
undergrupp ingår även de statliga ulgiflerna för forsknings- och utvecklingsverksamhet
på atom-Utbildning och forskning (Milj. kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
till
Procen-
Genom-
snittlig
1971/72
tuell
för-
snittlig
procen-
1972/
1973/
1974/
1975/
ändring
procen-
tuell för-
73
74
75
76
1971/72
tuellför-
ändring
1972/
ändring
1965/66
73
1971/72
1969/
1975/
70
76
Totala
utgifter
+ 7,5
9 353
+ 413
+ 257
+ 213
+ 232
+ 4,4
+ 2,9
därav
grundskolan
+ 8,9
3 435
+ 14
+ 35
+ 36
+ 47
+ 0,4
+ 0,9
gymnasiala skolor
+ 9,3
1482
+ 53
+ 38
+ 27
+ 34
+ 3,6
+ 2,5
högre utbildning och
forskning
+ 10,2
2 433
+ 148
+ 133
+ 99
+ 116
+ 6,0
+ 4,7
studiesociala ändamäl
m.m.
+ 8,8
1 515
+ 178
+ 38
+ 35
+ 31
+ 11,7
+ 4,3
Prop.
1971:115 10
energiområdet. Studiesociala ändamål omfattar det statliga
studie-slödel lill samtiiga kategorier av studerande.
Den starka ökningen av de statliga ulgiflerna för
utbildning och forskning under perioden 1965/661969/70 återspeglar den
intensiva reformverksamhet som ägt rum inom området.
Den nioåriga grundskolan, vars genomförande beslutades år
1962, är nu nästan helt genomförd och kommer alt vara fullt utbyggd i hela
landet läsåret 1972/73. Den nya reviderade läroplanen för grundskolan har
börjat tiUämpas under en treårsperiod med början läsåret 1970/71. Denna reform
innebär framför allt, att högstadiet blir raera sammanhållet, vilket ger alla
barn och ungdomar en i huvudsak gemensam grundutbildning.
Elevantalet i grundskolan beräknas 1971/72 uppgå till ca
975 000. Antalet elever stiger successivt under perioden och miljonslreckel
passeras läsåret 1973/74. Ökningen är mest markerad på lågstadiet och
mellanstadiet. Behovet av lärare ökar med ca 1 000 om året.
Anslagsutvecklingen styrs förutom av elevulvecklingen även
av klass-storlekarna och rådande organisatoriska förhållanden. Klasstorlekarna
beräknas successivt anpassas lill den något högre nivå som låg lUl grund för
1962 års grundskolebeslul. Den nya läroplanen beräknas medföra en viss
minskning av lärarbehovet. Anslagsutvecklingen påverkas även av del sätt varpå
driftbidragen utbetalas till kommunerna.
Till grund
för utvecklingen under långlidsbudgelperioden för gymnasiala skolor ligger
beslut som fallas av statsmakterna åren 1964 och 1968. I 1964 års beslut
behandlades i detalj den inre utformningen och dimensioneringen av gymnasium
och fackskola samtidigt som principen om en samordnad planering av del
gymnasiala skolstadiet fastslogs. Enligl 1968 års beslut ersätts de nuvarande
skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola av en skolform,
gymnasieskolan, fr. o. m. läsåret 1971/72. Vidare innebar beslutet en
omläggning av den nuvarande yrkesutbildningen. Denna kommer atl få en bredare
inriktning samtidigt som utbildningstiden i genomsnitt förlängs, vilket leder
till en inte obetydlig kostnadsökning.
F. n.
motsvarar antalet nybörjarplatser i gymnasieskolan i runt tal ca 90 o/o av en
årskull 16-åringar. På längre sikt bedöms den nya gymnasieskolan fortiöpande
expandera så all praktiskt tagel alla ungdomar efler genomgången grundskola
kommer all forlsälla sin utbUdning. Ökningen har i långtidsbudgeten beräknats
lill sin alldeles övervägande del falla på den del av gymnasieskolan som
motsvarar den nuvarande yrkesskolan.
Reformeringen av vuxenutbildningen kr 1967 innebar en
kraftig förstärkning av resurserna för såväl folkbildningen som de kommunala
skolorna för vuxna och de riksrekryterande statliga vuxenskolorna i Norrköping
och Härnösand. Genom propositioner lill 1970 och 1971
Bil. 2 Långtidsbudget 11
års riksdagar har framlagts förslag om nya betydelsefulla
steg i utbyggnaden av vuxenutbildningen. Del statliga stödet har förbättrats i
olika avseenden. Kostnaderna för vuxenutbildningsändamål antas öka under hela
långlidsbudgetperioden.
Beräkningen
av anslagsutvecklingen inom den högre utbildningen baseras i vad avser
universiteten och högskolorna på i huvudsak två faktorer. För de fria
fakulteterna har den beräknade närvaron uppskattats mot bakgrund av prognoser
från slatisliska centralbyrån och universiletsmyndighelerna. Beräkningarna är
gjorda med hänsyn bl. a. lill den pågående försöksverksamheten med vidgat
tillträde till högre studier och lill den ökade genomslrömningshaslighel som
bör bli följden av de nyligen införda fasta studiegångarna vid filosofiska
fakulteter. För de spärrade fakulteterna har beräknats det medelsbehov som
under långlidsbudgelperioden uppslår lill följd av hittills fattade beslut om
intagningskapaciteten. Huvuddelen av kostnadsökningarna faller på den redan
beslutade utbyggnaden av de medicinska, odonlologiska,
matematisk-naturvetenskapliga och tekniska utbUdningsvägarna. Statsmakterna
beslutade år 1970 om en väsentlig utbyggnad av antalet utbildningsplatser vid
socialhögskolorna. I en nyligen framlagd proposilion föreslås ytterligare en
socialhögskola, förlagd till Östersund. Vidare har räknats med kostnader för
högre teknisk utbildning i övre Norrland. Även kostnaderna för
universilelsadminislralion saml biblioleks-och servicefunktioner beräknas
sliga. Uppförande och iordningsställande av undervisningslokaler vid
universiteten och högskolorna kommer likaledes all ställa krav på ökade anslag
under långlidsbudgelperioden.
Utbyggnaden av lärarhögskolorna i enlighet med besluten av
1967 års riksdag har avslutats vid periodens början och ulgiflerna för lärarhögskolorna
beräknas förbli ungefär konstanta under långlidsbudgelperioden.
FörskoUärarutbildningen beräknas emellertid öka under perioden.
Medel lill
forskning anvisas över riksstalen genom anslagen till dels de statiiga forskningsråden,
styrelsen för teknisk utveckling, AB Atomenergi m. fl., dels universiteten och
högskolorna. Ökningen av anslagen lill direkta forskningsändamål har under de
senaste åren varit betydande och för långlidsbudgelperioden beräknas en
fortsatt ökning. Inle minst gäller della insatserna för teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbete. Anslaget lill AB Atomenergi minskar dock i
enlighet med en av riksdagen anlagen plan. Etl fortsall dellagande i del
europeiska och nordiska forskningssamarbetet har förutsatts vid
anslagsberäkningarna.
Anslagen
till studiesodala ändamål har till följd av utbildningsväsendets expansion och
de studiesociala reformerna ökat kraftigt under de senaste åren.
Utgiftsökningen under långlidsbudgelperioden dämpas bl. a. genom stigande
återbetalningar av studiemedel. Utgifterna för
Prop. 1971:115 12
studiemedel
har beräknats med hänsyn lill all basbeloppet antas stiga lill 7 100 kr. under
budgetåret 1971/72.
3.2
Folkpensioner m. m.
Denna
anslagsgmpp domineras av kostnaderna för folkpensioneringen. Vidare ingår
statens bidrag lUl sjukförsäkringen samt kostnader för vissa
yrkesskadeersättningar och för den allmänna försäkringens administration.
Anslagsgruppen utgörs nästan helt av transfereringar tUl hushållen.
Kostnaderna
för folkpensionerna har räknai i fasta priser stigit med i genomsnitt 6,3
o/o per år under perioden 1965/661969/70. Delvis är ökningen en följd av atl
antalet pensionärer har stigit under denna lid, men till en stor del beror
utgiflsslegringen på de standardförbättringar som har beslutats av
statsmakterna. Kompensationen för prisstegringar följer utvecklingen av
basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring, vilket i sin lur följer
konsumentprisindex. Folkpensionens årsbelopp var den 1 juli 1965 4 075 kr. för
ensamslående och 6 370 kr. för makar. Motsvarande belopp var den 1 juli 1970 6
048 kr. resp. 9 576 kr. och beräknas den 1 juli i år uppgå till 6 831 kr. för
ensamstående och 10 902 kr. för makar. Vid 1969 års riksdag beslutades ell
nytt system för standardhöjning av folkpensionerna under åren 1969 1978. För
folkpensionärer som saknar ATP eller har lågt ATP-belopp utgår
pensionstillskott som första årel motsvarar 3 o/o av basbeloppet och därefter
årligen ökar för all vid tioårsperiodens slut utgöra 30 o/o av basbeloppet.
Tillskotten utgår med samma belopp oberoende av civilstånd, dvs. makar erhåller
dubbelt lillskolt. Folkpensionen kommer år 1978 alt för ifrågavarande
pensionärer utgöra 120 o/o av basbeloppet för ensamstående och 200 o/o av basbeloppet
för makar. Motsvarande andelar var den 1 juli 1968 90 resp. 140 o/o.
Den
1 juli 1970 trädde ändrade regler för erhållande av förtidspension i kraft.
Personer med tungt eller pressande arbete har därigenom fåll ökade möjligheter
att få folkpension före 67 år. De ändrade reglema för förtidspensionering och
förändringar i befolkningens ålderssammansättning gör all antalet
folkpensionärer fortsätter atl öka under långlidsbudgelperioden. Således
beräknas antalet pensionärer, f. n. inemot 1 400 000, öka årligen med 22 000
ålderspensionärer och 3 000 förtidspensionärer. Till följd av utbyggnaden av
ATP-systemel beräknas antalet ålderspensionärer med pensionstiUskott minska med
17 000 per år.
Ar
1960 utgjorde åldersgruppen över 65 år ca 12 o/o av befolkningen. Vid
långlidsbudgetperiodens slut beräknas denna grupp utgöra ca 15 o/o av
befolkningen.
Vid
beräkningen av folkpensionsanslagel i fasta priser under
Bil.
2 Långtidsbudget
13
opaginerad Kontrollera mot PDF
Folkpensioner m. m.
(Milj. kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
till
Procentu-
- Genom-
snittlig
1971/72
eU för-
snittlig
procen-
1972/
1973/
1974/
1975/
ändring
procen-
tuell för-
73
74
75
76
1971/72
tuell
för-
ändring
1972/
ändring
1965/66
73
1971/72
1969/
1975/
70
76
Totala
utgifter
+ 5.8
9 352
+ 535
+ 349
+ 329
+ 318
+5,3
+ 3,9
därav
folkpensioneringen
+ 6,3
8 446
+ 505
+ 318
+ 298
+ 277
+ 6,0
+ 3,9
sjukförsäkringen
+ 1,0
878
+ 30
+ 30
+ 30
+ 40
+ 3,4
+ 3,5
långlidsbudgelperioden har den höjning av basbeloppet som
inträffade i mars detla år inräknats i anslaget för budgetåret 1971/72. Vidare
har beräknats atl en ytterligare höjning av basbeloppet inträffar under budgetåret
1971/72, då basbeloppet beräknas stiga tiU 7 100 kr. Effekten av denna
förändring faller i huvudsak på budgetåret 1972/73. Härefter omfattar
beräkningarna endast utgiftshöjningar till följd av del ökande antalet
folkpensionärer och den fortgående höjningen av pensionstillskotten.
Till budgetåret 1972/73 ökar ulgiflerna för folkpensioner
med ca 500 milj. kr. Effekterna av nyssnämnda förändring av basbeloppet utgör
härav ca 160 milj. kr. Vidare hänförs 153 mUj. kr. lill del ökade antalet
pensionärer och 187 milj. kr. till höjningen av pensionslUl-skollen.
Anslagsutvecklingen under långlidsbudgelperioden till följd av dessa båda
sistnämnda faktorer framgår av följande tablå.
Anslagsförändring till
1972/73 1973/74 1974/75 1975/76
Ökat antal pensionärer Höjda pensionstillskott
+ 153 + 187
+ 148 + 170
+ 147 + 151
+ 144 + 133
Summa +340
+ 318
+ 298
+ 277
Eftersom folkpensionerna höjs automatiskt vid förändringar
i konsumentpriserna har en alternalivberäkning i löpande priser gjorts för
folkpensionsanslaget. Till grund för denna beräkning har legat en
opaginerad Kontrollera mot PDF
Procentu-
Genomeli föränd- snittlig
Genom- Anslag Anslagsförändring till
snittiig 1971/
procentuell
72 1972/ 1973/ 1974/ 1975/ ring 1971/ procentuell
förändring 73 74 75 76 721972/ förändring
1965/66 73 1971/72
1969/70 1975/76
opaginerad Kontrollera mot PDF
+ 6,3
8 415
+ 583 +561
+541 +560 +6,9
+ 6,1
Prop.
1971:115 14
antagen prisstegring med 3 o/o per år fr. o. m. budgetåret
1972/73. Utvecklingen av folkpensionsanslagel i löpande priser framgår av
tablån nederst på föregående sida.
Under perioden 1965/661969/70 har genomförts ell flertal
reformer inom sjukförsäkringen. År 1967 slopades karensdagarna och sjukpenningen
höjdes väsentiigt. Ar 1968 förbättrades läkemedelsraballerna och ersättningen
för läkarvårdskostnader höjdes. Sjukförsäkringens utgifler för lilläggssjukpenning
och läkemedelsraballer finansieras emellertid genom arbetsgivar- och
egenavgifter till försäkringen. Detla förklarar varför reformverksamheten inle
kommer lill ullryck i anslagsutvecklingen under den förflutna perioden. Från
den 1 januari 1970 har genomförts ell nytt syslem för ersättning för läkarvård
meddelad av läkare anställda i offentlig tjänst, den s. k. 7-kronorsreformen.
Statsmakterna har vidare under år 1970 antagit förslag som avser alt åstadkomma
större jämlikhet mellan män och kvinnor inom sjukförsäkringen. I anslulning
lill övergången till obligatorisk särbeskattning har hemarbetande make ulan
arbetsinkomst befriats från atl betala sjukförsäkringsavgift. För alt läcka
avgiflsbortfallel har statsbidraget lill sjukvårdsförsäkringen höjts.
Anslagsberäkningen för långlidsbudgetperioden bygger på oförändrade
bestämmelser och taxor. Sjukförsäkringsutgifterna beräknas öka med närmare 6
o/o per år, varav ca 2 o/o kan hänföras lill förändringar i folkmängden och
förskjutningar i åldersstrukturen. Detta innebär till följd av statsbidragets
konstruktion alt statsbidraget beräknas öka med 3,5 o/o årligen under
långlidsbudgelperioden.
3.3 Totalförsvar
Ulgiflerna inom gruppen totalförsvar avser lill helt
övervägande del del militära försvaret. Härutöver ingår civilförsvaret, det
ekonomiska försvaret samt övriga delar av totalförsvaret. Utgifterna för
totalförsvaret uppgår budgetåret 1971/72 till ca 13 o/o av de totala
slalsulgiflerna. Försvarels andel av de sammanlagda statliga konsumtions- och
investeringsutgiftema är däremot avsevärt högre och uppgår lill ca 35 o/o. De
ekonomiska ramarna för det mUitära försvaret och civUförsvaret under budgetåren
1968/691971/72 fastställdes genom 1968 års försvars-Totalförsvar (Milj. kr.,
fasta priser)
Genom- Utgift
Utgiftsförändring till -- Procentu- Genom
snittUg 1971/ ------------------------- eU föränd- snittiig
procentuell 72 1972/ 1973/ 1974/ 1975/ ring procenlueU
förändring 73 74 75 76 1971/72 förändring
1965/66 1972/73 1971/72
1969/70 1975/76
+ 0,1 6 950 +128 3 3
+1,8 +0,4
Bil. 2 Långtidsbudget 15
Tabell 3. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna
1971/721975/76 i fasta priser
(Milj. kr.)
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
1975/76
Anslag
(prisläge maj 1970)
5 620
5 620
5 620
5 620
5 620
Priskompensation
m. m.
395
400
400
400
400
Förbrukning
av anslagsbehåll-
ningar
150
240
240
240
240
Utgiftsram
6 165
6 260
6 260
6 260
6 260
Utgiftsförändring
från föregå-
ende
budgetår
+ 95
beslut. Den justerade utgiftsramen för del militära
försvaret uppgår för budgetåret 1971/72 tiU ca 6 165 milj. kr. i löpande
priser. Utgifterna för militära ändamål utanför ramen främst
pensionskostnader och övriga sociala kostnader uppgår tUl ca 385 milj. kr.
För civilförsvaret beräknas utgifterna lill ca 110 milj. kr., för del
ekonomiska försvaret liU ca 135 milj. kr. och för övriga totalförsvarsändamål
lill ca 155 milj. kr.
Beträffande del mUitära försvaret har ulgiflerna för
budgetåret 1971/72 beräknats enligl 1968 års försvarsbeslut. För budgetåren
1972/ 731975/76 utgår beräkningarna från den fastställda s. k. planeringsnivån.
Denna innebär att den inte justerade utgiftsramen för budgetåret 1971/72
bibehålls oförändrad under perioden i fasta priser.
För all belysa utvecklingen av de ramreglerade militära
försvarsutgifterna dels i löpande priser, dels i fasta priser har beräkningar
gjorts på grundval av de prisanlaganden som tillämpas vid beräkningen av
statsinkomsterna saml av ulgiflerna i de sammanfallande avsnitten. I tabell 3
redovisas utgifternas utveckling under förutsättning av oförändrade priser
efler utgången av budgetåret 1971/72. Tabell 4 avser utgiftsutvecklingen i
löpande priser enligl de antaganden om prisutvecklingen som redovisats i annat
sammanhang. Tabellerna skUjer sig således enbart i vad avser
priskompensationen.
Även för civilförsvaret utgår beräkningarna från 1968 års
försvarsbeslut. För budgetåret 1971/72 upptas anslagsramen för civUförsvaret
till 110 mUj. kr., och för de därpå följande budgetåren till 132 milj. kr.
Härutöver kommer kompensation för prisstegringar.
Tabell 4. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna
1971/721975/76 i löpande priser
(Milj. kr.)
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76
Utgiftsram 6 165 6 460 6 665 6 875 7 095
varav priskompensation ( 395) (
595) ( 800) (1010) (1230)
Utgiftsförändring frän föregå
ende budgetär +295 +205 +210 +220
Prop.
1971:115
För övriga totalförsvarsanslag utgår beräkningarna från
atl de olika aktiviteterna fortlöper på en ungefär oförändrad nivå.
16
opaginerad Kontrollera mot PDF
3.4 Kommunikationer och energiförsörjning
Denna anslagsgrupp omfattar huvudsakligen ulgiflerna för
vägväsendet, de statliga kommunikationsverken postverket, televerket, statens
jämvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket vissa investeringsulgifter för
Sveriges Radio samt vattenfallsverket.
Vid bedömningen av den framtida utvecklingen vid
oförändrad ambitionsnivå har hänsyn i första hand lagils lill den förväntade
efterfrågeutvecklingen. Som nämnts i avsnitt 1.2 föreligger vissa svårigheter
all avgöra vilken investeringsulveckling som krävs för alt anpassa produktionen
(utbudet av tjänster) lUl efterfrågan. För att få ell praktiskt användbart
kriterium har valls atl i huvudsak låta investeringarna, efler reduktion med en
förväntad produktivitetsstegring, förändras i takt med efterfrågeökningen.
Vidare har beaktats vissa uppställda program och engångsprojekt. Som exempel
kan nämnas SJ:s investeringar för Storstockholms lokaltrafik.
Inom vägväsendet beräknas trafiken under den
framförliggande perioden öka med ca 4 o/o per år. I enlighet med den tidigare
redovisade metodiken har förutsatts atl vägbyggandel skall öka i takt med
trafikökningen. Även driflulgiflerna påverkas av denna. Vid anslagsberäkningen
har hänsyn tagits lill en förväntad produktivitetsökning.
Televerkels investeringar, som budgetåret 1971/72 uppgår
lill ca 675 milj. kr., omfattar investeringar dels i telenätet, dels i
rundradioanläggningar för distribution av radio- och TV-programmen.
Investeringarna i telenätet huvudsakligen
telefonapparater och växlar, fjärrförbindelseanläggningar och telefonstationer
har bedömts framför allt mot bakgmnd av den väntade telefontrafikutveck-
Kommunikationer och energiförsörjning
(Milj. kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
till
Procen-
Genom-
snittlig
1971/72
tuell
för-
snittlig
procen-
1972/
1973/
1974/
1975/
ändring
procen-
tuell för-
73
74
75
76
1971/72
tuell
för-
ändring
1972/
ändring
1965/66
73
1971/72
1969/
1975/
70
76
Totala
utgifter
+ 1,3
4 735
+ 52
122
+ 106
+27
+ 1,1
+ 0,3
därav
vägar, trafiksäkerhet
m. m.
+ 1,0
2 187
+ 14
5
+ 10
+ 3
+0,6
+ 0,2
kommunikationsverken
+ 0,4
1491
+ 62
60
+ 25
7
+4,2
+ 0,3
energiförsörjning
+ 10,7
975
25
47
+ 68
+ 28
2,6
+0,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2 Långtidsbudget 17
lingen. Teletrafiken förutses öka med ca 4 o/o per år.
Häremot har antagils svara en ökning av investeringarna med 2 o/o per år.
Medel har beräknats för en fortsatt utbyggnad av
sändarnätet för TV 2.
Statens järnvägars investeringar för Storstockholms
lokaltrafik, som beräknats till ca 54 milj. kr. för 1971/72, minskar successivt
under perioden. För statens järnvägars övriga investeringar har beräknats en
ökning i förhållande till en förväntad trafikutveckling.
Utvecklingen av luftfartsverkets investeringar domineras
av etl fåtal stora objekt. Medel har bl. a. beräknats för atl under perioden
färdigställa flygfältet Sturup, för vissa arbeten på flygfältet Härryda och
för en utbyggnad av Arlanda.
Vid beräkningen av medelsbehovel för postverket har hänsyn
lagils lill trafikutvecklingen och lUl kostnaden för den andra etappen av tiUbyggnaden
av poslbankshuset i kvarteret Blåmannen i Stockholm.
I fråga om sjöfarten förutses under den framföriiggande
perioden en fortsatt rationalisering av lots- och fyrväsendel. Medel har vidare
beräknats för all anskaffa en ny slalsisbrylare enligl förslag till årets
riksdag.
Anslaget till vattenfallsverket beräknas under perioden
bibehållas på en hög nivå. Efterfrågeprognosen på elektrisk kraft innebär en
ökning med drygt 8 o/o per år under perioden 19681979. Produktionen har
hittills i huvudsak varit baserad på vallenkraftslillgångar. Den väntade starka
ökningen av efterfrågan på elkraft kommer emellerlid alt väsentligen läckas
genom utbyggnad av kärnkraft. Under perioden fram lill 1975/76 beräknas två
aggregat vid Ringhals sällas i drift. Flera aggregat beräknas dessutom bli
påbörjade under perioden. Ulgiflerna för uraninköp varierar påtagligt under
perioden och förklarar en stor del av de fluktuationer i utgiftsutvecklingen
som förutses.
3.5 Bostäder
Denna anslagsgrupp domineras av anslaget lill lånefonden
för bostadsbyggande, som för budgetåret 1971/72 föreslagils uppgå till 3 060
milj. kr. Bland övriga anslag märks statens bosällningslånefond och lånefonden
för kommunala markförvärv. BostadstUläggen för barnfamiljer redovisas under
gruppen slöd tUl barnfamiljer.
För tioårsperioden 19651974 har riksdagen uttalat sig för
ell bosladsbyggnadsprogram på en miljon färdigställda lägenheter. Under de
första sex åren av denna period, dvs. t. o. m. år 1970, beräknas drygt 60 o/o
av programmet ha genomförts. För alt målet skall uppnås behövs under återstående
fyra år närmare 100 000 lägenheter igångsättas per år.
Statliga bostadslån från lånefonden för bostadsbyggande
utgår i hu-
2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bostäder
(Milj.
kr., fasta priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Procentu- Genom-ell
föränd- snittlig
Genom- Anslag
Anslagsförändring till
snittlig 1971/
---------------
procenlueU 72 1972/ 1973/ 1974/ 1975/ ring
1971/ procentuell
förändring 73 74 75 76 721972/
förändring
1965/66 73 1971/72
1969/70 1975/76
opaginerad Kontrollera mot PDF
+ 11,4
3 165 136
+255 +230 +255 4,3
+ 4,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
vudsak
till ny- och ombyggnad. Bostadslånels storlek bestäms som en given andel av elt
i varje särskilt fall framräknat låneunderlag. Vid nybyggnad beräknas
låneunderlagel med utgångspunkt från kostnaden för mark, exploatering av
marken, grundläggning och byggnad. Vid ombyggnad motsvarar låneunderlaget den
godkända kostnaden för arbetet. För kommuner och allmännyttiga förelag uppgår
bostadslånet lill 30 o/o av det på della sätt beräknade låneunderlaget, för
bostadsrätlsföretag med kommunal insyn till 25 o/o, för småhus som skall bebos
av låntagaren lUl 20 o/o och i övriga fall till 15 o/o. Återstående del av
kapitalbehovet inom låneunderlagel får läckas genom lån på den öppna marknaden.
De
statliga lånen löper med ränta som motsvarar statens egen upp-låningsränla med
tUlägg för vissa administrativa kostnader. För år 1971 tillämpas en ränta på
7,5 o/o.
Huvuddelen
av det statliga kredilslödet lUl bostadsändamål från bo-sladslånefonden är
uppbyggd som ell paritetslånesystem. Systemet omfattar hus som påbörjats efter
den 1 januari 1968 och innebär all betalningen av ränta och amortering på del
statliga lånet skall omfördelas i liden enligl särskilda regler. Avsikten är
all kapitalkostnaderna och därmed hyreskostnaderna i hus av äldre årgång skall
slå i paritet med kapitalkostnaderna för nybyggda hus. Denna omfördelning sker
med hjälp av en av riksdagen fastställd basannuitet och paritelslal som faststäUs
av Kungl. Maj:t årligen.
Genom
all multiplicera basannuiteten (för flerfamUjshus 5,1 "fo) med
låneunderlagel erhåller man den kapitalkostnad som får belasta huset del första
årel. Denna s. k. baskostnad skall i första hand läcka kostnaderna för
upplåningen på den öppna marknaden. I den mån beloppet inle räcker för all
betala ränta på del statliga lånet enligt de nominella villkoren (7,5 o/o
ränta) tillförs skillnaden statslånet som en skuldökning.
Fr.
o. m. del andra året multipliceras basannuiteten först med paritelslalel
varefter den sålunda justerade basannuiteten multipliceras med låneunderlagel.
Parilelslalet återspeglar byggnadskostnadsulvecklingen under den lid som
förflutit sedan fasligheten färdigställdes ju högre byggnadskoslnader desto
högre pariletstal. Vid en fortiöpande bygg-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
2 Långtidsbudget 19
nadskostnadsslegrjng
multipliceras basannuiteten sålunda med ett årligen växande paritelslal.
Pariletslånesystemel bygger således på all baskostnaden successivt skall öka
för all efter ell anlal år medge full förräntning av statslånet. Vid fortsatt
ökning av baskostnaderna kan amorteringen av lånet påbörjas och fullföljas i
ökande takt.
Långtidsbudgetens
beräkningar av anslagsbehovet grundas på ell anlagande om all det statligt
belånade bostadsbyggandet uppgår lill en våningsyla som svarar mol 87 000
lägenheter per år med 19671968 års genomsnittliga våningsyta. Della byggande
har antagits representera en oförändrad andel av del totala årliga
bostadsbyggandet under perioden. Om nuvarande tendens att genomsnitlsylan per
lägenhet är något mindre än åren 19671968 beslår under perioden lorde antalet
faktiskt producerade lägenheter bli något större. Vidare antas beräkningsmässigt
alt den nuvarande räntenivån består, all paritelstalen, i enlighet med
anlagandel om fasta priser, blir oförändrade, alt genomsniltsbeloppen för de
statliga lånen per lägenhet och byggandels fördelning mellan lägenheter i
småhus och flerfamiljshus inle förändras.
Anslaget
till lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1971/72 påverkas av den höga
igångsättningen under bl. a. år 1969. Nedgången i anslagsbehoven budgetåret
1972/73 beror till en del på en förskjutning från slatsbelånal till icke
statsbelånat byggande enligl bosladsbyggnadsplanen för åren 1971 och 1972
jämfört med år 1970, men återspeglar även atl den tidigare förkortningen av
liden mellan färdigställande av husen och utbetalning av lånen förväntas komma
all upphöra.
Den
anslagsökning som beräknats för budgetåren 1973/741975/76 förklaras
huvudsakligen av den skuldökning på paritetslånen som uppkommer genom
långtidsbudgetens anlagande om fasta priser och därmed oförändrade
paritelslal.
3.6
Stöd til! barnfamiljer
Utgifterna
under denna anslagsgrupp avser huvudsakligen inkomslöverföringar lill
hushållen i form av allmänna bambidrag och bostadstillägg för barnfamiljer.
Statsbidrag till barntillsyn utgör en växande del av anslagsgruppen. Vidare
ingår statens kostnader för bidragsförskott (statens andel av kostnaderna för
underhållsbidrag lill barn för vilka ersättning inte har kuimat tas ut av den underhåUsskyldige)
och den del av statens bidrag lill social hemhjälp som avser hjälp lill
barnfamiljer.
Utgiftsutvecklingen
för barnbidragen bestäms av den fastställda bidragsnivån och
befolkningsutvecklingen. Enligl beslut av 1970 års riksdag har barnbidragsbeloppet
höjts med 300 kr. lill 1 200 kr. för barn och år från den 1 januari 1971.
Antalet barn i barnbidragsberättigad ålder kommer atl sliga under den aktuella
perioden. Hänsyn har vid beräkningen tagits även till neltoinvandringen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stöd till barnfamiljer m. m.
(Milj.
kr., fasta priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Procentu-
Genomeli föränd- snittlig
Genom- Anslag Anslagsförändring till
snittiig 1971/
procenlueU 72 1972/ 1973/ 1974/ 1975/ ring 1971/
procenlueU
förändring 73 74 75 76 721972/ förändring
1965/66 1969/70
73
1971/72 1975/76
+ 1,2
3 037
+ 136
+ 32
+ 33
+ 34
+ 4,5
+ 1,9
Ar 1969 höjdes bidragsförskotten från 25 o/o lill 30 o/o
av basbeloppet. Enligl beslut av förra årets riksdag höjdes bidragsförskotten
ytterligare tiU 40 o/o av basbeloppet från den 1 januari 1971. Från samma
lidpunkt höjdes också maximiåldern för rält tUl bidragsförskott från 16 lill 18
år. Genom alt statsbidragen söks av kommunerna för kalenderår i efterskott
påverkar de ändringar som trädde i krafl år 1971 anslagsbehovet fr. o. m.
budgetåret 1972/73. Anslaget beräknas öka med ca 75 milj. kr. till detta
budgetår.
Bostadstilläggen lill barnfamiljer är inkomstprövade.
Inkomstgränserna för oreducerade bostadstillägg ligger från den 1 januari 1971
vid en lill slallig inkomstskatt beskattningsbar inkomst på 8 000 kr., dvs. en
årsinkomst på ca 18 000 kr. Arets riksdag har beslutat om att nyssnämnda
inkomslgräns skall höjas lill 10 000 kr., vUket motsvarar en årsinkomst av ca
20 000 kr. Beräkningen av anslaget tUl bostadstillägg bygger på de beslutade
inkomstgränserna. Det i långtidsbudgeten gjorda antagandet om en viss
inkömststegring medför vid oförändrade inkomst-gränser alt anslagsbehovet
beräknas minska under långlidsbudgelperioden.
Behovet av barntillsyn har alltmera kommit i förgrunden
när det gäller samhällets service lill barnfamiljerna. Är 1966 förbättrades
bidragen till barnslugeverksamhelen i avsikt alt stimulera kommunerna till en
snabbare utbyggnad av barntillsynen för förvärvsarbetande föräldrar. Bidraget
lill anordnande av barnstugor fördubblades och etl särskilt lånestöd infördes.
Även driflbidragen förbättrades. En ny betydande höjning av statsbidragen till
driften av daghem och fritidshem genomfördes den 1 juli 1970. Dessa ålgärder
har bidragit lill en betydande utbyggnad av antalet barnstugeplalser. Antalet
platser i daghem och fritidshem har ökat från ca 16 000 år 1965 till ca 50 000
år 1971. Del årliga tillskollel av barnstugeplatser beräknas under
långlidsbudgelperioden bli ungefär lika stort som under innevarande budgetår,
dvs. ca 13 000.
Den 1 januari 1969 infördes statsbidrag lill kommunala
familjedaghem. Antalet bidragsberättigade platser i kommunala familjedaghem
beräknas öka till ca 30 000 budgetåret 1972/73. För åren därefter beräknas
ingen större ökning av plalsanlalel.
Bil. 2 Långtidsbudget 21
3.7 Arbetsmarknad och regionalpolitik
Utgifterna för arbetsmarknads- och regionalpolitiken har
vuxit myckel kraftigt under hela 1960-talet. Detla är även den ändamålsgmpp som
vuxit snabbast under de senaste fem budgetåren, eller med 14,9 o/o. De höjda
anslagen hänför sig främst till ökade insatser vid den höjda taklen i
omställningarna inom näringslivet. De är också ullryck för en höjning av
ambitionsnivån.
Till grund fÖr långlidsbedömningen ligger elt antagande om
all det sysselsättningsläge som f. n. råder kommer all beslå. För alt uppfylla
målsättningen om en jämnare fördelning av sysselsätlningsmöjlighetema mellan
olika regioner och branscher krävs en forlsall utbyggnad såväl i fråga om de
ålgärder som syftar lill ökad rörlighet mellan yrken och regioner som i fråga
om regionalpolitiska insatser.
Vad avser de rörlighetsfrämjande åtgärderna förutsätts en
forlsall utbyggnad av arbelsmarknadsulbildningen. Antalet personer i utbUdning
antas öka med ca 5 000 per år under perioden. Flytlningsbidragen har successivt
förbättrats under senare år. Delta har medverkat tUl att antalet personer som
fåll ekonomiskt stöd i samband med arbete på annan ort har ökat.
De sysselsättningsskapande insatserna i form av
beredskapsarbeten har beräknats få en i huvudsak oförändrad omfattning.
Utgifterna för aUmänna beredskapsarbeten beräknas minska under perioden.
Insatserna i form av särskilda beredskapsarbeten för handikappade och svårplacerade
äldre arbetstagare beräknas dock öka i ungefär motsvarande grad. Utbyggnaden av
skyddade verksläder antas ske i oförändrad takt. Detla leder lill en fortsall
ökning av driflbidragen till dessa verksläder. Samtidigt förutses en utbyggnad
av den halvskyddade sysselsättningen.
Vid långtidsbedömningen har hänsyn inte tagils till den
lagstiftning om förbättrat uppsägningsskydd för äldre arbetskraft, varom
förslag lagts fram för riksdagen.
Anslagen till kontant stöd vid arbetslöshet beslår av
medel till erkända arbetslöshetskassor, omställningsbidrag, m. m. Riksdagen
har förelagts förslag om införande av två nya dagpenningklasser. En förslärk-
Arbetsmarknad och regionalpolitik
(Milj.
kr., fasta priser)
Genom- Anslag Anslagsförändring till Procentu- Genom
snittiig 1971/ --------------------- ell föränd- snittlig
procenlueU
72 1972/ 1973/ 1974/ 1975/
ring 1971/ procenlueU
förändring
73 74 75 76 721972/ förändring
1965/66- 73 1971/72
1969/70 1975/76
+ 14,9 2 669 +123 +63 +57 +57 +4,5 +2,7
Prop.
1971:115 22
ning av arbetslöshetsstödet enligt förslagel leder till
väsentligt större utgifter under periodens första år. Även därefter beräknas
anslaget växa något dels genom ökat antal kassamedlemmar, dels genom ökat anlal
personer med s. k. äldreslöd.
Vad beträffar regional utveckling fastställde 1970 års
riksdag riktiinjer för verksamheten under en period omfattande budgetåren
1970/71 1972/73. Samtidigt fastställdes en medelsram på 1 200 milj. kr. för
olika regionalpolitiska insatser under treårsperioden. För budgetåren 1973/74
1975/76 har antagits oförändrad anslagsnivå.
3.8 Hälso-, sjuk- och socialvård
Denna anslagsgrupp omfattar utgifler för statiiga och statsunderstödda
vårdområden. Den största posten utgörs av statsbidrag till den psykiatriska
sjukvård som sjukvårdshuvudmännen bedriver.
Huvudmannaskapet för den psykiatriska sjukvården fördes
över från staten till landslingen och städerna Stockholm, Göteborg och Malmö
den 1 januari 1967. Staten bidrar till investerings- och driftkostnader enligt
särskilda avtal, som avser perioden 19671971. Dessa avtal medförde en kraftig
utgiftsstegring för staten under budgetåret 1966/67.
Enligt avtalen skall investeringsbidrag för perioden
19671971 ulgå med 310 milj. kr. Bidragen är dock indexreglerade varför
anslaget för budgetåret 1971/72 beräknas lill 96 milj. kr. Driftbidraget, som
också är indexreglerat, baseras i princip på den genomsnittiiga
vårddagkosl-naden vid de statliga sjukhusen året före överlagandel. För
budgetåret 1971/72 beräknas driftbidraget tiU 930 milj. kr. Avtalen reglerar
statsbidragen endast t. o. m. år 1971. I avsaknad av underlag för beräkningar
av ulgiflsulveckUngen under långlidsbudgetperioden har schablonmässigt räknats
med oförändrad anslagnivå.
Ulgiflerna för kroppssjukvård och allmän hälsovård avser
en rad centrala och regionala myndigheter på detta område, statliga sjukhus,
statsbidrag lill olika former av hälso- och sjukvård saml en viss del av
kostnaderna för undervisningssjukhusen. För karolinska sjukhuset och akademiska
sjukhuset i Uppsala påverkas utgiftsutvecklingen av den pågående utbyggnaden av
sjukhusen. Behovet av medel för lån till byggande av sjukhem för långvarigt
kroppssjuka och lättskötta psykiskt sjuka vilka påbörjats före den 1 januari
1970 bortfaller under den period långtidsbudgeten omfattar. Detla påverkar
anslagsberäkningen för budgetåren 1972/73 och 1973/74. Långivningen har då
omfattat ca 15 000 vårdplatser.
Den utveckling som pågår inom nykterhelsvården
kännetecknas av en ökad inriktning på öppna och frivilliga vårdformer och en
minskning av tvångsåtgärderna. Under perioden 19651969 minskade
tvångsin-lagningarna med 18 o/o under det att antalet frivUliga intagningar
ökade
Bil. 2 Långtidsbudget
Hälso-, sjuk- och socialvård
(Milj. kr., fasta priser)
23
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnittlig
Anslag
1971/72
Anslagsförändring
till
Procentuell föränd-
Genom-sruttlig
procentuell
1972/
1973/
1974/
1975/
ring
1971/
procentuell
förändring
73
74
75
76
1219121
förändring
1965/66
73
1971/72
1969/70
1975/76
Totala
utgifter
+ 6,9
2 378
+ 70
+ 20
+ 36
+ 46
+ 2,9
+ 1,7
därav
psykiatrisk
sjukvård m. m.
+ 8,6
1 165
+ 8
+ 3
5
2
+ 0,7
+0,1
kroppssjukvård och
allmän hälsovård
+ 9,8
333
+ 7
21
+ 2
+ 4
+ 2,1
-0,7
åldringsvård
+ 9,6
273
+ 30
+ 16
+ 16
+ 16
+ 11,0
+ 6,5
med 19 o/o. Denna utveckling antas fortsätta under
långlidsbudgetperioden och antas bl. a. resultera i en fortsall utbyggnad av
plalsanlalel vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare saml behandlings- och
inackorderingshem för narkotikamissbrukare.
Anslagen lill ungdomsvården avser främst de statliga
ungdomsvårdsskolorna. Under de senaste åren har kommunernas egna vårdresurser
byggts ul så all man i större utsträckning än tidigare kunnat erbjuda
alternativ till vård i ungdomsvårdsskola. Samtidigt har förstärkningen av
ungdomsvårdsskolornas resurser alltmera inriktats på en utbyggnad av den öppna
vården utanför skolorna. Denna vårdform innebär all eleverna är inskrivna vid
ungdomsvårdsskola men bor i enskilda hem eller mindre enheter och går i skola
eller arbetar på orten. Sedan år 1965 har del årliga antalet placeringar utom
skola mer än fördubblats och år 1970 var antalet elever i öppen vård för första
gången större än antalet elever inom skolorna. Långtidsbedömningen bygger på antagandet
att den Öppna ungdomsvården fortsätter atl byggas ul. Antalet skolor eller
avdelningar vid skolor beräknas samtidigt kunna minskas.
För åldringsvården antog 1964 års riksdag ell
reformprogram. Delta omfattade dels en utbyggnad av sjukhemmen för
långtidsvård, dels ökade resurser för social hemhjälp och förbättring av
åldringsbostäderna. Den öppna vården har fåll allt större betydelse.
Utbyggnaden av den sociala hemhjälpen lill åldringar och handikappade har
medfört atl antalet hjälpta personer stigit från ca 144 000 år 1965 till ca 250
000 år 1970. Genomförandel av delta program har medfört snabbi stigande
utgifter. Utgifterna för budgetåren 1972/731975/76 påverkas av atl antalet
personer över 67 år beräknas fortsätta all öka under denna period. Mot bl. a.
denna bakgrund har förulsells en fortsatt ökning av utgifterna för statsbidrag
till social hemhjälp under långtidsbudget-perioden.
Samhällets åtgärder för handikappade spänner över en rad
områden.
Prop.
1971:115 24
Den större delen av ulgiflerna härför redovisas under
andra ändamålsgrupper. Här redovisas utgifterna för invaliditetsförebyggande
åtgärder, bidrag lill särskolor och vanföreanstalter samt till tekniska
hjälpmedel. Under år 1968 infördes nya regler för bidragen till hjälpmedel,
vilket medfört en mycket kraftig uppgång av anslaget. Denna uppgång beräknas
fortsätta under långlidsbudgelperioden. Ökningen sker dock i långsammare takt.
Statsbidragen lill driften av särskolor beräknas också öka till följd av den
utbyggnad av särskoleverksamhelen som kommit till stånd efler det att lagen om
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda trädde i krafl den 1 juli 1968. Bidragen
till vanföreanstaltema förutsätts dock bortfalla under perioden, då
anstalterna övergår lill annan huvudman.
I anslagsgruppen ingår slutligen statens kostnader för
arbetarskydd. Under senare delen av 1960-lalel har utgifterna för della ändamål
ökat starkt. Sålunda har arbetarskyddsslyrelsens och yrkesinspektionens
möjligheter att aktivt ingripa på arbetsplatserna ökat. Tillkomsten av
arbetsmedicinska institutet år 1966 innebar en samordning och förstärkning av
resurserna för utredning, undervisning och forskning på arbetarskyddsområdet.
Ärels riksdag har förelagts förslag om vidgade insatser på della område. I
samband med förslag om elt nytt finansieringssystem för yrkesskadeförsäkringen
har årets riksdag också föreslagils all en arbelarskyddsfond inrättas för nya
insatser i fråga om forskning, utbUdning och upplysning på arbelsmiljöområdet.
Fonden skall byggas upp med hjälp av en särskild arbetarskyddsavgift. Denna
avgift innefattar dessutom etl visst bidrag tUl kostnaderna för den verksamhet
som bedrivs av arbetarskyddsverkel och arbetsmedicinska inslilulel. Härutöver
har räknats med en forlsall budgelfinansierad utbyggnad av resurserna för
arbetarskydd under långlidsbudgetperioden. Arbelsmiljöutredningen har fåll i
uppdrag atl överväga organisationen av en fUial i Umeå lill arbetsmedicinska
instilulel som beräknas komma lill slånd under perioden.
3.9 Rättsväsende
Över hälften av ulgiflerna inom anslagsgruppen avser
polisväsendet, som också svarar för ca 60 o/o av antalet sysselsatta inom
rättsväsendet. Sedan år 1965, då polis- och åklagarväsendet samt rådhusrätterna
för-slalUgades, har rättsväsendet tillförts betydande förstärkningar.
Anslagen lill rättsväsendet beräknas öka under perioden
som följd av anlaganden om kriminalitetens fortsatta utveckling. Vidare
beräknas en stigande trafikvolym ställa ökade krav på resurser för
trafikövérvakning. Den ökande arbetsbelastningen förutsätts dock i stor
utsträckning mötas med rationaliseringar. Som ell led i rationaliseringsarbelet
inom rättsväsendet fortsätter uppbyggnaden av rättsväsendets informations-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
2 Långtidsbudget
25
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rättsväsende
(Milj. kr., fasta priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Procentu-
Genom-ell föränd- snittlig
Genom- Anslag
Anslagsförändring till
snitlUg 1971/72 ----------------------
procenlueU 1972/ 1973/ 1974/ 1975/ ring 1971/ procentuell
förändring 73 74 75 76 721972/ förändring
1965/66 73 1971/72
1969/70 1975/76
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totala
utgifter
+ 7,6
1991
+ 126
+ 34
+ 33
+ 10
+ 6,3
+ 2,4
därav
polisväsende
+ 9,7
1 073
+ 45
+ 15
+ 12
2
+ 4,2
+ 1,6
domstolar m. m.
+ 10,3
326
+ 70
+ 4
+ 4
+ 3
+ 21,4
+ 5,7
kriminalvård
+ 9,5
338
+ 13
+ 5
+ 15
+ 7
+ 3,9
+ 2,9
system, som baseras på automatisk dalabehandling. Även
andra stora ADB-system, som beräknas tillkomma under perioden, kan förväntas
medföra betydande rationaliseringsvinster inom rättsväsendet. Della gäller
främst systemen för fastighetsregistrering och inskrivningsväsende saml för
bilregister och körkortsregister.
Antalet anställda inom polisväsendet har under de sista
fyra åren ökat med närmare 2 100, varav 1 450 polistjänster. Även på
utrustnings-sidan har en myckel betydande upprustning skell. För
långtidsbudget-perioden antas ökningen av arbetsvolymen i betydande grad mötas
med rationalisering. Vissa personalökningar förutses. På investeringssidan har
medel beräknats för inlösen och nybyggnad av polishus samt för en forlsall
utbyggnad av lokaler för rättsväsendet i kvarteret Kronoberg i Stockholm.
Antalet grövre brottmål och antalet mer arbetskrävande mål
vid de allmänna domstolarna väntas öka. Den ökade belastningen kan emellerlid
i viss utsträckning mötas med förenklat processuellt förfarande och förbättrade
arbetsmetoder. Medel har inte beräknats för någon nämnvärd utbyggnad av
personalresurserna. Genomförandet av vissa reformer leder dock till en kraftig
utgiftsökning budgetåret 1972/73. Frågan om en reform av samhällets rättshjälp
bereds f. n. med sikte på atl en proposition i ämnet skall kunna föreläggas
1971 års riksdag. Anslagen har räknats upp med hänsyn härtill. Hänsyn har också
lagils lill i år framlagda förslag till omorganisation av regeringsrätten och
utbyggnad av kammarrätterna och till 1970 års riksdags beslut om överlagandel
av lokalhållningen för underrätterna.
Utbyggnaden av kriminalvården i frihet beräknas forlsälla.
Antalet övervakningsfall beräknas stiga från 23 000 lill 28 000. Även om den
vidgade tillämpningen av frivård minskar behoven på anslallssidan måste medel
för personalförstärkningar inom anslaltsvården beräknas för de nya anstalter
och häkten som las i bmk under perioden. Per-
opaginerad Kontrollera mot PDF
sonalbehovel reduceras genom den koncentration som kan
komma lUl slånd genom nedläggning av äldre anstalter.
3.10 Skattebidrag till kommuner
Anslagsgruppen består nästan uteslutande av anslagen tiU
skatteutjämningsbidrag lill kommunema och kompensation till kommunerna i
anledning av 1970 års skallereform.
Skatteutjämningsbidragen syftar huvudsakligen lill all
stödja kommuner med svag skattekraft. Bidragen utgår dels för att tillförsäkra
en kommun ell visst skatteunderlag, dels för all mildra effekten av en hög
utdebitering. Därutöver utgår i särskilda fall ytterligare skatteutjämningsbidrag
för alt stimulera till frivilliga kommunsammanläggningar och begränsa
utdebUeringshöjningar i samband med sammanläggningar. Anslaget påverkas sålunda
främst av skalleunderlaget i kommunerna och av utdebiteringen. Utvecklingen av
dessa faktorer har medfört en kraftig ökning av statens utgifter för
skatteutjämningsbidrag under de senaste åren. Bidragen svarade år 1970 för ca 10
o/o av kommunernas inkomster. Motsvarande siffra för enbart landskommuner var
22 o/o. I norrlandslänen svarade staten genom bidragen för mellan 1/4 och 1/3
av kommunernas inkomster. Till grund för beräkningen av utvecklingen under
långtidsbudgetperioden ligger antagandet all lönesumman ökar med 9 o/o år 1971,
7 o/o under år 1972 och därefter med 4 o/o under vart och ell av åren 19731976
saml atl medelutdebileringen liU kommunal skall ökar med 50 öre per år. Hänsyn
har vidare lagils lill atl kommunsammanläggningarna 1971 och 1974 leder lill
minskade anspråk på skatteutjämningsbidrag.
Till ulgiftsgruppen har också förts utgifter för
kompensation till kommunerna för del inkomstbortfall som den år 1971
genomförda skatteomläggningen medför. Detta bortfall har uppskattats lill i
runt tal 1 miljard kr. Enligl gällande regler sker slutredovisning lill
kommunerna av den kommunalskatteuppbörd som äger rum år 1971 kalenderåret 1973.
Således skall kompensationen till kommunerna börja betalas ut först budgetåret
1972/73.
Skattebidrag till kommuner
(Milj. kr., fasta priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Procentu-
Genom-ell föränd- snittlig
Genom- Anslag
Anslagsförändring till
snittiig 1971/72 ----------------------
procenlueU 1972/ 1973/ 1974/ 1975/ ring 1971/ procenlueU
förändring 73 74 75 76 721972/ förändring
1965/66 73 1971/72
1969/70 1975/76
opaginerad Kontrollera mot PDF
+ 6,3
1 887
-630
-660
+145 +125
-33,4
+ 16,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2
Långtidsbudget
27
3.11
Utvecklingsbistånd m. m.
Utvecklingsbistånd
m. m
1.
(Milj.
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
till
Procentu-
Genom-
snittlig
1971/72
ell
föränd-
snittUg
procentuell
1972/ 1973/ 1974/ 1975/
ring
1971/
procenlueU
förändring
73
74 75 76
721972/
förändring
1965/66
73
1971/72
1969/70
1975/76
Totala
utgifter
+ 14,1
1059
+ 264 + 323 + 341 + 116
+ 24,9
+ 18.7
därav
ulveckUngsbisländ
+ 19,6
1000
+ 262 + 328 + 340 + 114
+ 26,2
+ 19,5
Denna
ulgiftsgmpp innefattar anslagen till internationellt utvecklingssamarbete och
bidrag till inlernalionella organisationer. Anslagsgruppen domineras av
ulgiflerna för utvecklingssamarbete. Anslagen lill della ändamål skall enligl
beslut av 1968 års riksdag öka så all de budgetåret 1974/75 uppgår lUl en
procent av bruttonationalprodukten lill marknadspris.
Preciseringen
av målet för de svenska biståndsinsatsernas omfattning 1974/75 innebär atl den
kommande utgiftsutvecklingen är beroende av den framlida produktions- och
prisutvecklingen. Anslagens exakta storlek kan således inle förutses.
Enprocentmålet skall enligl riksdagens beslut beräknas netto. Kompensation för
u-ländernas betalningar av amorteringar och räntor på utestående krediter har
därför inrymts i anslagsberäkningarna. I riksdagens beslut om enprocentmålet
anges som riktmärke en årlig ökning av biståndsanslagen med ca 25 o/o. I
långtidsbudgeten har anslagen för budgetåren 1972/731973/74 beräknats med utgångspunkt
från denna siffra. Budgetåret 1974/75 har anslagen beräknats öka så att
enprocentmålet uppnås delta budgetår. Det förtjänar understrykas all denna
kalkyl beräkningsmässigt utgår från oförändrade priser. Därefter har
bislåndsanslagen förutsatts ligga kvar på nivån en procent av
brutlonationaiprodukten.
3.12
Övrigt
Under
denna rubrik har sammanförts utgifter som inle kunnat hänföras lUl någon av de
tidigare behandlade ändamålsgrupperna. Här återfinns bl. a. anslag för all
främja utvecklingen inom näringslivet, miljövård, kyrkliga och kulturella
ändamål, idrotts- och friluftsliv, central förvallning samt slalsskuldräntor.
Vidare har här beaktats förändringar i reservationsmedelsbehållningar och
utnyttjande av rörliga krediter.
Inom
gruppen näringars främjande utgör stödet till jordbruksnäringen den största
utgiftsposten. Den beräknade utgiftsminskningen för grup-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ö vrigt
(Milj. kr., fasta priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Procentu-
Genom-ell föränd- snittlig
Genom- Anslag
Anslagsförändring till
snittlig 1971/72 ----------------------
procentuell 1972/ 1973/ 1974/ 1975/ ring 1971/ procenlueU
förändring 73 74 75 76 721972/ förändring
1965/66 73 1971/72
1969/70 1975/76
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totala
utgifter
+
12,4
5 572
-101
+ 138
15
60
-1,8
-0.2
därav
näringars främjande
+ 11,4
855
- 39
86
31
+ 14
- 4,6
-4,4
miljövård
+ 6,4
189
+ 9
+ 3
45
+ 5
+ 4,6
3,9
central förvaltning
+ 5,2
527
+ 22
6
14
+ 10
+ 4,1
+ 0,6
statsskuldräntor
+ 13,2
2 009
+ 80
+ 90
+ 60
+ 100
+ 4,0
+ 3,9
förändring i reser-
vationsmedelsbe-
hållningar
71
79
+ 18
.
ökad disposition av
rörliga krediter
200
150
pen vid periodens mitt förklaras av atl
invesleringsanslagen för förenade fabriksverken huvudsakligen omfattar endasl
utgifter för redan beslutade investeringar samt av att det tidsbegränsade
slödel lill textil- och konfeklionsinduslrin beräknas bortfalla.
Anslagen lUl mUjövård domineras av bidragen till kommuner
och industri för investeringar i reningsanläggningar. Bidraget lill industrin
skall enligl ell särskilt program utgå med 50 milj. kr. per år under en femårsperiod
som avslutas budgetåret 1973/74. Anslaget har därefter beräknats falla bort.
Ulgiflerna för naturvårdsändamål beräknas öka under perioden.
Ulgiftsgruppen central förvallning omfattar anslagen lill
bl. a. stats-departementen utom försvarsdepartementet riksdagen och dess
verk, vissa centrala ämbetsverk samt utrikesrepresentationen.
Poslen statsskiddränior bestäms av förändringarna i
statsskulden saml av räntenivån för den statliga upplåningen. För
långlidsbudgelperioden antas schablonmässigt en ökning av statsskulden med 1
mUjard kr. per år och en oförändrad räntenivå.
Under förändringar i reservationsmedelsbehållningarna har
inkalkyle-rats etl förutsatt lokaliseringspolitiskt motiverat tillskott av
medel tUl NJA:s investeringsprogram. Denna teknik har valls för all i detla sammanhang
kunna la hänsyn tUl en redan nu förutsebar utgift på lilläggsslat för
budgetåret 1971/72. Ulgiflerna härför beräknas minska budgetåret 1972/73 och
därefter bortfalla helt.
Dispositionen av rörliga krediter har anlagils öka
Ireridmässigl med 50 milj. kr. per år.
Under perioden beräknas utgifterna för statliga
förvallningsbyggnader ligga på en hög nivå, bl. a. för all finansiera lokaler
vid omlokalisering
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2
Långtidsbudget
29
opaginerad Kontrollera mot PDF
av
myndigheter. Under det sista året i perioden redovisas en kraftig minskning av
dessa utgifter.
3.13
Totala utgifter
I
tabell 5 sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtliga anslagsgrupper som
behandlats i det föregående. Enligl de redovisade beräkningarna skulle
ulgiflerna i fasta priser under den framförliggande fyraårsperioden öka med i
genomsnitt 3,2 o/o per år atl jämföra med en ökning på 5,9 o/o per år under
perioden 1965/661969/70. Det ligger emellertid i långtidsbudgetens karaktär
all bedömningen av ulgiflsförändringar under slutet av perioden är mera
osäker. Del är därför i första hand av intresse all jämföra den beräknade
förändringen till budgetåret 1972/73 med ökningen under senare delen av
1960-lalel. Vid en sådan jämförelse framgår, alt för all bibehålla oförändrad
ambitionsnivå krävs en ökning av stalsulgiflerna på 4,3 o/o, vilket nära
ansluter sig lill trenden för den faktiska ökningen under jämförelseperioden.
Detla förhållandevis starka ulgiflslryck under periodens första år förklaras
bl. a. av de effekter som 1970 års skallereform får på statsbudgetens
utgiftssida. Sålunda medför statens kompensation lUl kommu-
Tabell
5. Utgiftsutvecklingen 1971/721975/76 i fasta priser
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
til
1
Procentu-
Genom-
snittlig
1971/72
ell
föränd-
smttlig
procentu-
1972/
1973/
1974/
1975/
ring
1971/
procentu-
ell
föränd-
73
74
75
76
72-
-1972/
ell
föränd-
ring
73
ring
1965/66
1971/72
1969/70
1975/76
Utbildning
och
forskning
+ 7,5
9 353
+
413
+
257
+
213
+
232
+
4,4
+ 2,9
Folkpensioner
m. m.
+ 5,8
9 352
+
535
+
349
+
329
+
318
+
5,3
+ 3,9
Totalförsvar
+ 0,1
6 950
+
128
3
3
+
1,8
+ 0,4
Kommunikationer
och
energiförsörjning
+ 1,3
4 735
+
52
122
+
106
+
27
+
1,1
+ 0,3
Bostäder
+ 11,4
3 165
.
136
+
255
+
230
+
255
4,3
+ 4,5
Stöd
till barnfamiljer
+ 1,2
3 037
+
136
+
32
+
33
+
34
+
4,5
+ 1,9
Arbetsmarknad
och
regionalpolitik
+ 14,9
2 669
+
123
+
63
+
57
+
57
+
4,5
+ 2,7
Hälso-,
sjuk- och
socialvård
+ 6,9
2 378
+
70
+
20
+
36
+
46
+
2,9
+ 1,7
Rättsväsende
+ 7,6
1991
+
126
_1_
34
+
33
+
10
+
6,3
+ 2,4
Skattebidrag
till
kommuner
+ 6,3
1 887
+
630
+
660
+
145
+
125
+ 33,4
+ 16,2
Utvecklingsbistånd
rn. m.
+ 14,1
1059
+
264
+
323
+
341
+
116
+ 24,9
+ 18,7
Övrigt
+ 12,4
5 572
-
101
+
138
15
60
1,8
- 0,2
Totala utgifter
+ 5,9
52148
+ 2
240
+ 2
006
+
1508
+ 1
157
+
4,3
+ 3,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
nerna i anledning av skaltereformen ökade utgifler
budgetåren 1972/73 och 1973/74. Bland andra stora utgiftsökningar inom ramen
för oförändrad ambitionsnivå kan nämnas utgifter för utbildning och forskning,
allmän försäkring samt utvecklingsbistånd.
Utgif Isberäkningarna för basåret 1971/72 baseras på de
anslagsberäkningar som redovisas i den reviderade finansplanen. För perioden
fr. o. m. budgetåret 1972/73 redovisas två alternativ. Enligt
faslpris-alternalivel förutsätts oförändrade priser fr. o. m. budgetåret
1972/73. Enligl del alternativ i löpande priser, som redovisas i tabell 6, har
förutsatts en prisstegring fr. o. m. budgetåret 1972/73 om 3 o/o årligen. Denna
förutsättning medför helt naturligt högre takt i ulgiflsslegring-arna än
fastprisalternativet, framför allt där utgifternas storlek är direkt knuten
till prisindex. Detla gäller t. ex. försvarskoslnaderna och folkpensionerna.
Stigande priser medför också omkostnadsökningar m. m. i den statiiga
verksamheten. Vidare har räknats med all ökade utgifter för löner åt statsanställda
och personal i statsunderstödd verksamhet i stort kommer all utvecklas enligt
antagandena om förändringar i totalproduktion och priser. Den kraftiga
uppgången av utgifterna för löner under budgetåret 1972/73 förklaras av all
kalkylen utgår från riksstatsförslaget för budgetåret 1971/72, vUket är räknat
i 1970 års löneläge. Del schablonmässigt beräknade lönepåslagel innefattar
därför två och etl halvt ärs löneökningar. I avsnitt 3.11 har redovisats en beräkning
av utgifterna för utvecklingsbistånd, baserad på förutsättningen atl della för
budgetåret 1974/75 skaU uppgå till en procent av bruttonationalprodukten i
fasta priser. I del löpande prisalternativet har räknats med ökningar av
anslaget på ca 25 o/o per år t. o. m. budgetåret 1973/74.
Tabell 6. Utgiftsutvecklingen 1971/721975/76 i löpande
priser
(Milj. kr.)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
till
Procentu-
Genom-
snittlig
1971/72
eU
föränd-
snittlig
procentu-
1972/
1973/
1974/
1975/
ring
1971/
procentu-
ell
föränd-
73
74
75
76
721972/
ell
föränd-
ring
73
ring
1965/66
1971/72
1969/70
1975/76
Totala
utgifter i
fasta
priser
+ 5,9
52
148
+ 2
240
+ 2
006
+ 1
508
+ ; 157
+ 4,3
+3,2
Tillkommande
utgifter
Löneökningar
+ 2 180
+ 840
+ 940
+ 950
__
_
Försvaret,
priskom-
pensation
+ 200
+ 205
+ 210
+ 220
Folkpensioner
+ 80
+ 243
+ 243
+ 283
Utvecklingsbistånd
+ 315
+ 41
Omkostnader
m. m.
+ 260
+ 270
+ 280
+ 280
Totala
utgifter i
löpande
priser
+
10,6
52
148
+ 4
960
+ 3
564
+ 3
496
+
2931
+ 9,5
+ 6,5
Bil.
2 Långtidsbudget 31
Den
anslagsökning som erfordras för att anslaget skall uppgå lill en procent av
bruttonationalprodukten i löpande priser har därefter helt lagts på budgetåret
1974/75. Detta förklarar den stora tiUkommande anslagsökningen delta budgetår.
4.
Statsutgiftemas realekonomiska utveckling 4.1 Inledning
Tidigare
har redovisats en bedömning av statsutgifternas utveckling fördelade på olika
ändamål. För en samhällsekonomisk analys av utgiftsutvecklingen krävs en
uppdelning av statsutgifterna i realekonomiska termer.
Vid
en analys av den statliga utgiftsutvecklingen i dessa termer är del i första
hand av intresse atl skilja mellan å ena sidan sådana utgifter som innebär all
staten direkt efterfrågar produktionsresurser i form av varor och tjänster och
å andra sidan sådana utgifter som endasl påverkar den samhällsekonomiska
utvecklingen indirekt genom sina effekter på de disponibla inkomsterna inom
andra sektorer av ekonomin.
Den
redovisning av långtidsbudgeten i realekonomiska kategorier som lämnas i det
följande bygger i huvudsak på SNA-systemet (System of National Accounts). Den
väsentiiga skUlnaden mellan denna realekonomiska indelning och den som använts
i tidigare långtidsbudgeter är atl reparationer och underhåll samt försvarels
materielinköp m. m. numera räknas som konsumtion. Vidare hänförs numera
utvecklingsbiståndet lUl transfereringar mol atl tidigare ha redovisats som konsumtion.
De
statliga konsumtions- och investeringsutgiftema anger statens direkta
efterfrågan på reala resurser. Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för
slallig produktion av tjänster inom t. ex. undervisningssektorn, rättsväsendet
och försvaret. Ungefär 60 o/o av konsumtionsutgifterna beslår av löner och
pensioner. Återstoden är omkostnader i den löpande verksamheten, hyror,
försvarels materielinköp saml reparationer och underhåll.
I
princip skUjer sig inte det investeringsbegrepp som används i beräkningarna
för den statliga sektorn från del som används för den privata sektom. Som
statliga investeringar betraktas här utgifter för byggnader och anläggningar
samt materielinköp för civila ändamål. Till skUlnad mot vad som följer vid en
strikt tillämpning av SNA-systemet räknas även affärsverkens investeringar som
en direkt statlig investering. Del bör understrykas alt avgränsningen mellan
konsumtion och investering från vissa synpunkter kan le sig missvisande. Det
kan sålunda
Prop.
1971:115 32
hävdas
all konsumtionsutgifterna för t. ex. utbildning och forskning utgör produktiva
investeringar och därmed är elt "byggande för framtiden" i lika hög
grad som exempelvis inköp av dalamaskiner.
Den del av statens
utgifler som endasl indirekt påverkar samhällsekonomin indelas i
transfereringar och finansiella transaktioner. Transfereringama indelas i
undergrupper med utgångspunkt från olika mottagare av inkomslöverföringen. Den
dominerande gruppen är transfereringar till hushållen och socialförsäkringssektorn.
I denna grupp ingår de ur fördelningssynpunkl vikliga ulgiflerna för
folkpensioner, bostadstillägg, barnbidrag m. m. Statens bidrag till kommuner,
förelag och organisationer samt ulgiflerna för slalsskuldräntor räknas också
som transfereringar.
Till gruppen finansiella
transaktioner hänförs utgifter för utlåning inom landet, aktieteckning,
markinköp m. m. Denna ulgiflskalegori kan närmast uppfattas som en del av
kreditmarknaden.
4.2
Konsumtions- och investeringsutgifter
I
tabell 7 har statens utgifter för konsumtion och investeringar tUlsammans med
transfereringar för motsvarande ändamål till kommuner redovisats. Denna
redovisningsmelod har valls för alt i möjligaste mån eliminera effekterna av
förändringar i huvudmannaskap mellan staten och kommunerna. Därtill kommer alt
effekterna på den totala efterfrågan kan sägas vara desamma, oavsett om staten
svarar för verksamheten eller kommunerna driver den med statsbidrag.
Utgifterna för konsumtion
och investeringar, vilka representerar statens och den statsunderstödda
verksamhetens direkta efterfrågan på varor och tiänster, utgör drygt 50 o/o av
de totala statsutgifterna. Dessa utgifter beräknas sliga med 3,4 o/o budgetåret
1972/73 och med i genomsnitt 1,6 o/o per år under hela långlidsbudgetperioden,
vUket är en betydligt lägre ökningstakt än för jämförelseperioden. Della beror
på all uppgifterna under den förflutna perioden rymmer utgifter för reformer
medan beräkningarna för perioden framåt baseras på anlagandel om oförändrad
ambitionsnivå. Konsumtionsutgifternas ökningslakt dämpas relativt kraftigt.
Driflbidragen lill kommunerna ökar därvid betydligt snabbare än statens egen
konsumtion.
Investeringarna visar en
förhållandevis svag ökning sett över hela perioden. De statliga investeringarna
ökar dock kraftigt under del första årel. Della sammanhänger med att vissa
större byggnadsprojekt avses bli påbörjade. Vidare har medel beräknats för bl,
a. betydande inköp av dalamaskiner.
Bil.
2 Långtidsbudget
33
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 7. Konsumtions- och investeringsutgifternas
utveckling
(Milj. kr., fasta priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konsumtionsutgifter
Statliga
Driftbidrag
till kommuner +15,4
In vesteringsutgifter
Statliga
Investeringsbidrag till kommuner
Summa konsumtions- och investeringsutgifter
Genomsnittlig
procentuell förändring 1965/66 1969/70
Anslag
1971/72
Procentuell förändring till
1972/ 1973/ 1974/ 73 74 75
1975/ 76
Genom-- snittlig procentuell förändring 1971/72 1975/76
+ 5,7
21673
+ 2,9
+ 1,4
+ 1,5
+ 1,4
+ 1,8
+ 2,8 + 15,4
15 088 6 585
+ 2,3 +4,3
+ 1,1
+ 2,1
+ 1,2 + 2,2
+ 1,1 + 2,1
+ 1,4
+ 2,7
+ 3,6
5 551
+ 5,3
+ 0,1
+ 1,2
3,1
+ 0,8
+ 2,2
4 414
+ 6,8
+ 0,0
+ 1,6
3,8
+ 1,1
+ 9,1
1137
0,7
+ 0,2
0,7
+ 0,0
0,3
+ 5,3
27
224
+ 3,4
+ 1,1
+ 1,5
+ 0,5
+ 1,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
4.3 Övriga realgrupper
Utvecklingen av transfereringar och finansiella
transaktioner m. m. framgår av labeU 8. Dessa utgiftskalegorier beräknas öka
snabbare än konsumtions- och investeringsutgiftema. Transfereringarna ökar
sålunda med i genomsnitt 5,2 o/o per år. Förklaringen lill denna snabba ökningstakt
är bl. a. den kraftiga ökningen av utvecklmgsbislåndel samt utbetalningar till
kommunerna som kompensation för skattereformen. Den sistnämnda utgiften har
flyttats från statsbudgetens inkomstsida.
Transfereringar lUl hushållen domineras beloppsmässigt av
folkpensionerna.
Tabell 8. Utvecklingen av transfereringar m. m.
(Milj. kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
ProcenlueU förändring till
Genom-
snittlig
1971/72
snittUg
procentuell
1972/
1973/
1974/
1975/
procentuell
förändring
73
74
75
76
förändring
1965/66
1971/72
1969/70
1975/76
Transfereringar
+ 4,1
20
159
+ 7,5
+ 6,6
+ 3,8
+ 3,0
+ 5,2
TUl
hushällen (inkl. so-
cialförsäkringssektorn)
+ 3,9
13 255
+ 4,4
+ 2,7
+ 2,5
+ 2,3
+ 3,0
Utvecklingsbistånd
+ 19,4
1059
+ 25,6
+ 25,1
+ 20,1
+ 6,3
+ 19,0
Skattebidrag
till kom-
muner
+ 6,3
1 887
+ 33,4
+ 26,2
+ 4,6
+ 3,4
+ 16,2
Övrigt
+ 1,6
3 958
+ 0,8
+ 1,6
+ 1,3
+ 3,3
+ 1,8
Finansiella
transaktioner
m. m.
+ 19,3
4 765
-4,3
+ 5,8
+ 4,4
+ 5,6
+ 2,8
därav
utiåning
+ 15.6
4 454
+ 1,2
+ 5.1
+ 4,8
+ 5,6
+ 4,1
3 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 2
Prop.
1971:115 34
De
finansiella transaktionerna har under den förflutna perioden ökat mycket
starkt. Den beloppsmässigt mest expansiva komponenten utgör utiåningen för
bostadsändamål. Den framförliggande periodens förändringar domineras också av
utiåning från lånefonden för bostadsbyggande. .
5.
Personalutvecklingen
Redovisningen
avser personal inom statlig verksamhet saml inom del statsunderstödda kommunala
skolväsendel. Redovisningen avser inte bara personal som avlönas från
myndighetsanslag utan även anställda som avlönas t. ex. av forskningsråden och
personal sysselsatt i uppdragsverksamhet. Statliga bolag ingår inle i redovisningen.
AB Atomenergis personal har dock inräknats, eftersom bolagets utgifter i stort
sett bestrids genom anslag över budgeten. De statiiga affärsverken ingår inte
i långtidsbudgetens personalkalkyl men redovisas separat i del följande.
Personalredovisningen avser den personalorganisation som myndigheterna
beräknas ha enligt anvisade anslag varför även vakanta tjänster ingår.
Redovisningen sker i hela årstjänster. Del bör framhåUas alt statistiken har
många svagheter, varför uppgifterna får betraktas som relativt osäkra.
5.1
Långtidsbudgetens personalkalkyl
Den
personalutveckling som följer av redovisade utgiftsberäkningar framgår av
tabell 9. En uppdelning har skett på de områden, som per-sonalmässigl väger
tungt.
Budgetåret
1971/72 är personalökningen kraftig. Detla beror i stor utsträckning på den
arbetstidsförkortning som genomförs den 1 januari 1972.
För
den framförliggande perioden är den för varje år beräknade personalökningen
lägre än ökningen tiU budgetåret 1971/72. Under denna period svarar liksom
tidigare personalen inom skolväsendet och högre utbildning och forskning för
huvuddelen av ökningen. Dessa områden svarar i själva verket för närmare 85 0/0
av den totala personalökningen som beräknas lUI ca 13 400.
Personalökningen
inom gruppen rättsväsende dämpas under den framförliggande perioden.
Personalen
inom totalförsvaret fortsätter atl minska. Della förklaras främst av förväntade
rationaliseringsvinster på underhållssidan och vid de större förvaltningarna.
Inom
utbildning och forskning väntas personalen fortsätta atl öka i snabb takt.
Della förklaras främst av utvecklingen vid universiteten. An-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
2 Långtidsbudget
Tabell
9. Personalutvecklingen 1967/681975/76
35
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genom-
Föränd-
Totalt
Förändring till
snittiig
ring
förändring
1970/71-
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
1975/76
1967/68
1971/72
1970/71
Rättsväsende
+ 810
+ 1008
31 164
+ 318
+ 333
+ 218
+ 243
Totalförsvar
401
257
55 923
69
317
302
105
Hälso-,
sjuk- och social-
vård
+ 209
+ 159
5 910
+ 56
+ 147
+ 52
+ 104
Utbildning
och forskning
(exkl.
skolväsendet och
vuxenutbildning)
+ 1 395
+ 1427
27 417
+ 1020
+ 1 136
+ 1084
+ 1029
Arbetsmarknadspolitik
+ 418
+ 61
7 192
+ 90
+ 42
+ 33
+ 33
Kommunikationer
och
energiförsörjning
248
75
15 022
100
52
37
31
Skolväsendet
och vuxen-
utbildning
+ 1 365
+ 2 598
95 679
+ 2 147
+ 1 638
+ 1 839
+ 1 367
Övrigt
+ 995
+ 799
39 534
+ 237
+ 278
+ 377
+ 518
Summa
+ 4
542
+ 5 720
277 841
+ 3 799
+ 3
205
+ 3
264
+3151
talet
närvarande vid de fria fakulteterna antas fortsätta all öka men i något lägre
takt än tidigare. De spärrade fakulteternas utbyggnad enligl hillills fattade
beslut medför ell ökat lärarbehov.
Inom
kommunikationsväsendet förutses fortsatta personalminskningar. Detta gäller
bl. a. sjöfartsverket och vägväsendet.
Pcrsonalökningen
inom skolväsendet med vuxenutbildningen under perioden 1972/731975/76 beror
framför allt på del stigande elevantalet inom grundskolans låg- och
mellanstadium. En väsentlig utbyggnad av vuxenutbildningen antas leda lill ell
betydande behov av personalökningar.
Sammanfattningsvis
beräknas personalökningarna under den framförliggande perioden ligga på något
lägre nivå än under jämförelseperioden. Den årliga ökningen dämpas från ca 4
840 lUl ungefär 3 350. Del bör understrykas atl långtidsbudgetens
personalredovisning inte återspeglar den statliga sektorns totala efterfrågan
på arbetskraft, eftersom redovisningen inte omfattar förändringar i
vakansläget.
5.2
Affärsverken
Affärsverkens
efterfrågan på personal förutses minska, dock inte i samma omfallning som
tidigare år. Utvecklingen under budgetåren 1971/72 och 1972/73 påverkas av
arbetstidsförkortningen.
Inom
postverket bedrivs en rationaliseringsverksamhet, som omfattar bl. a. ökad
användning av sorleringsmaskiner och ADB. TUl följd härav begränsas behovet av
personalökning praktiskt taget helt lill vad som arbetstidsförkortningen
kräver.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:115
Tabell 10. Personalutvecklingen vid affärsverken
1967/681975/76
36
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genom- Föränd- Totalt Förändring till
snittlig
ring
1972/73
1973/74 1974/75 1975/76
förändring
1970/71 1971/72
1967/68 1971/72
1970/71
opaginerad Kontrollera mot PDF
+ 1 500
Postverket
Televerket
Statens
järnvägar
Luftfartsverket
Förenade
fabriksverken
Statens
vattenfallsverk
Domänverket
Summa
+ 191 + 1 369 1657
+
119 90 60
353
481
39 630
42 825 44 530 1 418 7 694 7 990 6 619
+ 600 +
900 950 + 90 + 200 100 245
+
+
+
316 900
70 100 250 241
-
100 100 + 200
-
870 + 710 + 800 -1100 1150 1200
- 75 + 130 + 385
+ 50
260 270
620
85
150
245
+ 595 150 706 +495 350
opaginerad Kontrollera mot PDF
För televerket noteras en förhållandevis kraftig personalökning,
vilken dock är något lägre än för den gångna perioden.
Statens järnvägar fortsätter den omfattande
rationaliseringsverksamhet som pågått under en följd av år.
6. Inkomstutvecklingen
Beräkningen av inkomstutvecklingen baseras på antagandel
om oförändrade skatteregler under hela långlidsbudgelperioden. Avgörande för
statsinkomsternas förändringar blir härvid de anlaganden som görs om
skatteunderlagets (lönesummans) utveckling. För åren 1971 och 1972 beräknas i
följande kalkyl, liksom i den reviderade finansplanen, den totala lönesumman
komma atl sliga med 9 o/o resp. 7 o/o. För de därpå följande åren antas
lönesumman öka med 7 o/o per år. Della antagande baseras på en beräknad
lillväxl av den totala produktionen och en årlig prisstegring med 3 o/o. Denna
antagna tillväxt av lönesumman ligger till grund för beräkningarna av
inkomsterna av mervärdeskatt och inkomstskatt. Övriga statsinkomster har i
flertalet fall framskrivits schablonmässigt. De beräknade förändringarna i
statsinkomsterna under angivna förutsättningar framgår av tabell 11. Enligt
kalkylen kommer statsinkomsternas tillväxt alt minska från 8,4 o/o per år under
perioden 1965/661969/70 tiU 7,5 o/o per år under perioden 1971/721975/76.
Avgörande för statsinkomsternas utveckling är förändringarna
under inkomstskatteliteln. Inkomsterna på denna titel bestäms av nettot mellan
statens brullouppbörd av främst preliminär A- och B-skatt saml inbetalningar
av kvarskatt och fyllnadsskatt å ena sidan och vissa utbetalningar, i första
hand av kommunalskatlemedel och överskjutande skall, å den andra.
Den år 1970 beslutade skattereformen verkar så att den
direkta skallen ökar förhållandevis svagt under budgetåren 1970/71 och 1971/
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2
Långtidsbudget
37
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 11. Statsinkomsternas utveckling 1971/721975/76 i
löpande priser
(Milj. kr.)
Genom-
1971/72
Förändring till
Procentu-
Genom-
snittlig
ell
föränd-
snittlig
procentuell
1972/ 1973/
1974/
1975/
ring
1971/
procentuell
förändring
73 74
75
76
721972/
förändring
1965/66
73
1971/72
1969/70
1975/76
Inkomstskatt
+ 9,3
19 500
+ 500 +3 100
+ 3 700
+ 3 200
+ 2,6
+ 11,4
Mervärdeskatt
+ 7,7
12 200
+ 800 + 700
+ 800
+ 900
+ 6,6
+ 6,0
Övriga
inkomster
+ 7,8
20 560
+ 1 110 + 980
+ 910
+ 960
+ 5,4
+ 4,5
Summa
+ 8,4
52
260
+ 2 410 +4 780
+ 5
410
+ 5
060
+ 4,6
+
7,5
72 beroende på skallesänkningen fr. o. m. år 1971, som får
full effekt under budgetåret 1971/72. Inkomstskattens ökning är emeUertid även
under budgetåret 1972/73 väsentiigt lägre än den normala. Detta förklaras av
två faktorer. För del första kvarstår under detla budgetår en eftersläpande
effekt av skattereformen, vUkel medför att utbetalningarna av överskjutande
skatt ökar betydligt snabbare än kvarskalte- och fyllnadsinbetalningarna.
Förhållandel kan uttryckas så atl effekten av skattereformen av vissa
uppbördslekniska och andra skäl utsträcks över tre budgetår.
För del andra sker slutavräkning lill kommunerna under
budgetåret 1972/73 av de kommunalskatter som staten för kommunernas räkning
uppbär budgetåret 1970/71. Eftersom statsinkomsterna beräknas med utgångspunkt
från relativt stora ökningar av lönesumman under åren 1970 och 1971, innebär
detla atl utbetalningarna till kommunerna blir ovanligt höga under budgetåret
1972/73. Detta trots all kompensationen till kommunerna i anledning av
skattereformen inkalkylerats på statsbudgetens utgiftssida. Denna
eftersläpande effekt gör sig gällande även under budgetåret 1973/74.
Mervärdeskatten har beräknats öka i proportion till den
antagna stegringen av den totala lönesumman. På grund av bl. a. den statiiga
skatteskalans progressivilel förutses dock den totala köpkraften och därmed
inkomster från mervärdeskallen öka något långsammare än hushållens nomineUa inkomster.
Bland större inkomstposter under övriga inkomster kan
noteras all inkomsterna av fordons-, bensin- och brännoljeskatt beräknas öka
med ca 150 milj. kr. per år. Skall på sprit och vin beräknas Irendmässigl öka
med ca 70 mUj. kr. per år. Slutligen kan nämnas atl inkomsterna från statens
kapitalfonder beräknas öka med 200 å 300 milj. kr. per år. Bostadslåncfonden
svarar för den större delen av ökningen.
Prop.
1971:115 38
7.
Avslutning
Syftet
med långtidsbudgeten är att ange konsekvenserna för den statliga
budgetutvecklingen under den framförliggande fyraårsperioden av de beslut
slatsmaklerna redan fallat och de åtaganden som gjorts för framliden.
Långtidsbudgeten utgör på utgiftssidan en beräkning av de resurser som krävs
för att den statliga och statsunderstödda verksamheten skall kunna bedrivas i
enlighet med dessa beslut och åtaganden. Beräkningarna av statsinkomsternas
utveckling utgår från nu gällande skalleregler samt från vissa anlaganden om
skalleunderlagets tillväxt. Långtidsbudgeten innefattar alltså inga försök all
förutse vilka beslut slatsmaklerna kan komma alt falla under perioden med
konsekvensei för den statliga budgelutvecklingen. Den får därför inle uppfattas
som en prognos över statsbudgetens förändruigar. Däremot kan långtidsbudgeten
genom att ange de inteckningar i det framtida resursutrymmel som redan gjorts
utgöra en del av statsmakternas beslutsunderlag. På gmndval härav kan en
bedömning göras av utrymmet för nya aktiviteter, behovet av omprövning av
existerande program och eventuella krav på inkomstförstärkningar.
Beräkningarna
utgår från anslagsbeloppen enligl kompletleringspro-positionen för budgetåret
1971/72 och omfattar perioden t. o. m. budgetåret 1975/76. Två alternativ för
budgelutvecklingen redovisas, ell i fasta priser och löner och ell i löpande
priser och löner. Analysen genomförs i såväl reala som finansiella termer.
7.1
Inkomstutvecklingen
Kalkylerna
för statsinkomsternas utveckling baseras på anlaganden om skatteunderlagets,
dvs. den totala lönesummans, lillväxl. Dessa anlaganden är för åren 1971 och
1972 desamma som används i den reviderade finansplanen. För åren därefter
utgår beräkningarna från ell anlagande om en årlig ökning av lönesumman med 7
o/o. Med dessa utgångspunkter skulle statsinkomsterna stiga med 7,5 o/o per år
under de kommande budgetåren mol 8,4 o/o per år under jämförelseperioden.
Statsinkomsternas
ökning till budgetåret 1972/73 beräknas uppgå till endast 4,6 o/o. Denna
påtagligt svaga ökning beror framför allt på all inkomstskatten ökar med endast
2,6 o/o. Två omständigheter förklarar denna låga tillväxt. FÖr del första
inverkar skalleomläggningen så att utbetalningarna av överskjutande skatt delta
budgetår ökar väsentligt snabbare än fyllnadsinbetalningarna och
inbetalningarna av kvarstående skalt. För del andra medför de betydande
stegringarna av skatteunderlaget åren 1970 och 1971 att utbetalningarna av
slutavräkningsmedel tUl kommunema för dessa år ökar kraftigt budgetåret
1972/73.
Bil.
2 Långtidsbudget 39
7.2
Utgiftsutvecklingen
De
totala statsutgifterna har i löpande priser ökat med 10,6 o/o per åi under
perioden 1965/661969/70. I fasta priser har ökningen varit nära 6 o/o per år.
Enligl långtidsbudgetens beräkningar skulle utgifternas stegringslakt dämpas
under de kommande budgetåren. Den genomsnittliga tillväxten beräknas till 6,5
o/o i löpande priser och 3,2 o/o i fasta priser. En sådan avsaktning i
ulgiflsexpansionen är elt normalt resultat av beräkningar av den karaktär som
långtidsbudgeten utgör. Med den utgångspunkt som gäller för kalkylerna,
nämligen alt endast effekterna av redan fattade beslut skall beaktas, blir
följden atl ulgiflerna för lids-begränsade program som utlöper under perioden
bortfaller och all resursinsatserna i övrigl begränsas lill vad som krävs för all
upprätthålla oförändrad ambitionsnivå. Hänsyn har däremot inte tagits tUl
eventuella kommande beslut av statsmakterna med krav på ökade statsutgifter
som följd. Den utgiftsutveckling som faktiskt kommer till slånd avviker därför
normall från långtidsbudgetens beräkningar, såväl inom ohka delområden som
totalt sett. SärskUl för de sista åren i perioden understiger
långtidsbudgeternas utgiftsberäkningar regelmässigt den faktiska utvecklingen.
Det
relativt sett mest expansiva utgiftsområdet under såväl den förflutna som den
kommande perioden är biståndet lill utvecklingsländerna. Utgifterna härför
skall enligt statsmakternas målsättning uppgå lUl en procent av
bruttonationalprodukten budgetåret 1974/75. Även utgiftsområdena utbildning
och forskning, folkpensioner m. m. saml bostadslån uppvisar betydande
automatiska utgiftsökningar under den kommande perioden tiU följd av gjorda
åtaganden. Vidare kommer skattebidragen tUl kommunerna all öka kraftigt, inte
minst beroende på den kompensation som skall ulgå som följd av den senaste
skatteomläggningen. Tillsammans svarar de nu nämnda fem utgiftsområdena för ca
85 o/o av utgiftsökningen under långlidsbudgelperioden.
För
det första årel i långtidsbudgeten, budgetåret 1972/73, kan en relativt säker
bedömning göras av de resursanspråk som följer av redan gjorda åtaganden. Även
inkomstberäkningen kan för della budgetår baseras på jämförelsevis
tUlförlilUgt underlag. I tabell 12 redovisas en sammanställning av
statsinkomsternas och statsutgifternas utveckling i löpande priser för de tre
budgetåren 1970/711972/73. De totala statsutgifterna ökar enligl dessa
beräkningar med ca 4,2 o/o miljarder kr. eller 9,5 o/o tiU budgetåret 1970/71
och med ca 3,7 mUjarder kr. eller 7,7 o/o till budgetåret 1971/72. Enligt långtidsbudgetens
beräkningar skulle för atl upprätthålla oförändrad ambitionsnivå budgetåret
1972/73 krävas en stegring av utgifterna med inemot 5 miljarder kr. eller 9,5 o/q. Del bör emellertid påpekas alt
dessa utgiftsberäknmgar inte är dUekt
Tabell
12. Budgetsaldots utveckling 1970/711972/73
(Milj.
kr., löpande priser)
1970/71
Enl.
kompl.-
1971/72
Enl.
kompl.-
1972/73
Förändring
från föregående budgetår till
1970/71
1971/72
1972/73
prop.
prop.
Milj.
kr.
%
Milj. kr.
%
Milj. kr.
%
Inkomster Utgifter
46 290 48 410
52 260 52 150
54 670 57 110
+ 5 880 + 4 190
+ 14,6
+5 970 + 9,5 +3 740
+ 12,9
+2410 + 7,7 +4 960
+ 4,6 + 9,5
Budgetsaido
2 130
+ 110
2
440
+ 1690
+ 2
230
2
550
Utgifter
exkl.
finansiella
transaktioner
44 330
47 290
52 360
+ 3 880
+ 9,6
+2 960
+ 6,7
+5 070
+ 10,7
Finansiellt sparande inom statsbudgeten
+ 1960
+ 4
970
+ 2
310
+ 2
000
+ 3
010
2
660
jämförbara.
Ulgiflerna för de två förstnämnda budgetåren är beräknade i 1970 års lönenivå.
För budgetåret 1972/73 har gjorts ell schablonmässigt beräknat påslag för
lönehöjningar lill statstjänstemän. TUlväxten av ulgiflerna budgetåret 1972/73
skulle därför bli lägre vid en annan fördelning av lönehöjningarna under den
aktuella perioden. Även med hänsyn lagen härlUl visar emellertid jämförelserna
alt del krävs en betydande utgiftsökning lill budgetåret 1972/73 redan för all
genomföra de beslut som faltals. Denna slutsats gäller i än högre grad om jämförelserna
avser utgiftsutvecklingen med bortseende från de finansiella transaktionerna, i
första hand den statliga utlåningen. Dessa är, som tidigare utvecklats, av en
annan realekonomisk karaktär än övriga statsutgifter. De på detla sätt
beräknade statsutgifterna beräknas öka med närmare 11 o/o till budgetåret
1972/73.
7.3
Realekonomisk utveckling
En
ytterligare belysning av innebörden av den utgiftsutveckling som
långtidsbudgeten anger kan ges genom en analys i realekonomiska termer. Del är
därvid i första hand av intresse alt studera förändringar i den efterfrågan på
varor och tjänster som staten och den statsunderstödda verksamheten direkt ger
upphov till genom sina konsumtionsutgifter och sin investeringsverksamhet.
Därtill kommer de mera indirekta effekter på samhällsekonomin som
inkomstöverföringar från staten och finansiella transaktioner av olika slag
föranleder.
Utgifterna
för konsumtion och investeringar, inkl. bidragen lill kommunerna för dessa
ändamål, framgår av tabell 7 (sid. 33). Dessa utgifter ökade med 5,3 o/o under perioden
1965/661969/70 medan uppgången under de framförliggande budgetåren begränsas
lill 1,6 o/o
Bil. 2 Långtidsbudget 41
per
år. Tillväxttakten har under den förflutna perioden varit särskilt snabb för
bidragen lill kommunerna medan statens egen efterfrågan ökat väsentligt
långsammare. Denna utveckling har kraftigt påverkats av alt huvudmannaskapet
för vissa verksamhetsområden överförts från staten lill kommunerna, varvid
statsbidragen ökat.
Enligl
kalkylerna skulle ökningslakten för de totala konsumtionsutgifterna dämpas
kraftigt från 5,7 o/o per år under den förflutna perioden lill 1,8 o/o per år
under långtidsbudgetperioden. För investeringsutgiftema noteras en avsaktning
i tUlväxttakten från 3,6 o/o per år lill knappt 1 o/o per år. I fråga om enbart
statens egen efterfrågan på varor och tjänster för konsumtion och investering
beräknas uppgången under långlidsbudgetperioden liU 1 ä 1,5 o/o per år. Enligl
motsvarande beräkningar i långtidsutredningen skulle såväl statens konsumtion
som statens investeringar under första hälften av 1970-lalel öka med ca 3,5
o/o per år. Skillnaden mellan dessa båda beräkningar kan i huvudsak förklaras
med atl de har olika underlag och syften. Långtidsutredningen har baserat sin
kalkyl på uppgifter av plankaraklär medan långtidsbudgeten avser att ange del
resursbehov som krävs för alt infria redan gjorda åtaganden.
Till
budgetåret 1972/73 är den beräknade ökningen av statens och den
statsunderstödda verksamhetens direkta efterfrågan på reala resurser
väsentiigt större än genomsnittet för perioden, eller 3,4 o/o. Expansionen är
särskilt kraftig i fråga om statliga investeringar. Detta beror främst på atl
vissa större byggnadsprojekt beräknas bli påbörjade saml på planerade stora
inköp av datamaskiner.
Den
realekonomiska analysen av statsutgifterna kan kompletteras med uppgifter om de
anspråk på arbetsmarknaden som kan beräknas följa av utgiftsutvecklingen. Den
personalslalislik som är tillgänglig är visserligen bristfällig men den kan
ändå användas som underlag för vissa slutsatser. Beräkningarna visar all
personalökningen inom den statliga och statsunderstödda verksamheten skulle
uppgå till 3 800 personer lill budgetåret 1972/73 mol ca 4 500 personer i
genomsnitt per år under perioden 1967/681970/71 (tabell 13). För hela den
framföriiggande perioden uppgår ökningen lill 1,2 o/o per år mol 1,7 o/o per år
under den angivna jämförelseperioden. Personalanspråken är alltså betydande
även under de kommande budgetåren, särskUl inom ulbUdningsområdet.
7.4
Sammanfattning
En
analys i finansiella termer av budgelutvecklingen lill budgetåret 1972/73 visar
en påtagligt svag ökning av statsinkomsterna och en betydande stegring av de
redan intecknade statsutgifterna. Följden härav skulle bli en försvagning av
statsbudgeten. Tolalbudgelen som enligl
Prop.
1971:115 42
den
reviderade finansplanen beräknas uppvisa ett överskott om ca 100 milj. kr.
budgetåret 1971/72 skulle sålunda ge elt underskoll om ca 2 450 milj. kr.
budgetåret 1972/73. En viss försvagning av budgeten kvarstår även om vissa
tillkommande utgifler för löneökningar, vilka i kalkylerna belastar budgetåret
1972/73, ges en mera rättvisande tidsfördelning. Budgetsaldot kan emellertid
från vissa synpunkter sägas vara ett mindre lämpligl mått på statsbudgetens
inverkan på samhällsekonomin. Del kan därför vara av intresse atl frånräkna de
finansiella transaktionerna inom statsbudgeten, vilka har intresse främst vid
en kredilmarknads-analys. Därvid framkommer ell annat saidobegrepp, som brukar
benämnas statens finansiella sparande. Delta beräknas uppgå lill ca 5
miljarder kr. budgetåret 1971/72. Enligl kalkylerna skulle del finansiella
sparandel därefter minska med ca 2,7 miljarder kr. lill budgetåret 1972/73.
Budgelutvecklingen skulle likväl resultera i ell positivt finansiellt sparande
om ca 2,3 miljarder kr. della budgetår.
De resursanspråk som
framkommer i långtidsbudgetens kalkyler bör även ses mol bakgrund av alt del
totala utrymmet för inhemsk resursförbrukning enligl långtidsutredningen
skulle öka med endast knappt 3 % per år under perioden 19701973. Enligl
långtidsbudgeten skulle upprätthållande av oförändrad ambitionsnivå inom den
statliga och statsunderstödda verksamheten kräva en ökning av det reala
resursutrymmel med 3,4 % till budgetåret 1972/73, dvs. en snabbare expansion än
den som enligt dessa förutsättningar skulle vara möjUgt för andra sektorer
inom samhällsekonomin.
Långtidsbudgetens
beräkningar måste också ses mot bakgrund av de riktlinjer som
statsmakterna.angell för den ekonomiska politiken. Enligt dessa är del en
grundläggande förulsällning för att de centrala målen på längre sikt skaU kunna
uppfyllas all jämvikten i vår bytesbalans mot omvärlden kan återställas. Delta
ställer krav på en sådan fördelning av resurserna alt en ökande andel av tillväxten
kan avsällas för export. I motsvarande mån måste den inhemska
resursförbmkningen begränsas, något som ställer krav på restriktivilet även då
det gäller den offentliga utgiftsutvecklingen. Bl. a. mot denna bakgrund har
utgifts-prövningen för budgetåret 1971/72 präglats av stark återhåUsamhet. De
resurskrav som framkommit i årets långtidsbudget visar på behovet av en
fortsatt restriktiv prövning av ulgiflsanspråken och en medveten prioritering
av insatserna på olika områden om de grundläggande målen för den ekonomiska
politiken skall kunna nås.
Bil. 2 Långtidsbudget
Tabell 13. Personalförändringar 1967/681975/76
43
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnittlig Förändring Totalt Förändring Genomsnittlig
förändring till 1971/72 till förändring
1967/68 1971/72 1972/73 1971/72
1970/71 1975/76
opaginerad Kontrollera mot PDF
Antal
% Antal %
Antal
% Antal %
opaginerad Kontrollera mot PDF
Total personal
varav
utbildningsväsendet
-4 540 +1,7 +5720 +2,1 277 840 +3
800 +1,4 +3 355 +1,2
+ 2 760 +2,4 +4 025 +3,4 123 095 +3
165 +2,6 +2 815 +2,2
Prop. 1971:115 44
Innehållsförteckning
1. Inledning.........................................................
1
1.1 Långtidsbudgetens karaktär och syfte ........ 1
1.2 Oförändrad ambitionsnivå .......................... 1
1.3 Beräkningsunderlag ................................... 3
2. Samhällsekonomisk
bakgrund ............................. 5
2.1 Inledning .............................................. 5
2.2 Arbetskraftsutvecklingen ........................... 5
2.3 Produktivitetsutvecklingen ........................ 6
2.4 Produktionsutvecklingen ............................ .. 7
2.5 Resursfördelningen .................................. 7
3. Utgiflsutvecklingen
....................................... 9
3.1 Utbildning och forskning ........................... 9
3.2 Folkpensioner m. m...................................... .. 12
3.3 Totalförsvar ........................................... .. 14
3.4 Kommunikationer och energiförsörjning ......... 16
3.5 Bosläder ................................................... 17
3.6 Slöd tUl barnfamUjer ................................ 19
3.7 Arbetsmarknad och regionalpoUtik .............. 21
3.8 Hälso-, sjuk- och socialvård ....................... .. 22
3.9 Rättsväsende .......................................... .. 24
3.10 Skattebidrag till kommuner............................ .. 26
3.11 UlveckUngsbislånd m. m................................ .. 27
3.12 Övrigl ....................................................... 27
3.13 Totala utgifler ......................................... .. 29
4. Statsutgifternas
realekonomiska utveckling............ . 31
4.1 Inledning .............................................. . 31
4.2 Konsumtions- och investeringsulgifter .......... 32
4.3 Övriga realgrupper ................................... 33
5. Personalutvecklingen
....................................... 34
5.1 Långtidsbudgetens personalkalkyl ................ . 34
5.2 Affärsverken ........................................... 35
6. InkomstutveckUngen ...................................... . 36
7. Avslutning .................................................... . 38
7.1 Inkomstutvecklingen.................................... 38
7.2 Utgiftsutvecklingen .................................. 39
7.3 Realekonomisk utveckling .......................... 40
7.4 Sammanfattning ..................................... 41
Bil.
2 Långtidsbudget 45
Tabellförteckning
1. Produktionskapacitetens förändring 19501975.... 7
2. Försörjningsbalansens utveckling 19601975 ....... 8
3. Utvecklingen av de militära försvarsutgiftema
1971/721975/
76
i fasta priser ............................................ 15
4. Utvecklingen
av de militära försvarsutgiftema 1971/721975/
76
i löpande priser .......................................... 15
5. Utgiflsulvecklmgen 1971/721975/76 i fasta priser ..... 29
6. Utgiftsutvecklingen 1971/721975/76 i löpande
priser 30
7. Konsumtions- och investeringsulgifternas utveckling
33
8. Utvecklingen av transfereringar m. m. ................ 33
9. Personalutvecklingen 1967/681975/76 .......... .. 35
10. Personalutvecklingen vid affärsverken
1967/681975/76 36
11. Stalsinkomstemas utveckling 1971/721975/76 i
löpande priser 37
12. Budgetsaldots utvecklmg 1970/711972/73 ..... .. 40
13. Personalförändringar 1967/681975/76 ........... .. 43
MARCUS aOKTR. STHLM 1971 710233
opaginerad Kontrollera mot PDF
1970 års långtidsutredning och remissinstanserna
Bilaga 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:115
Bil. 3 1970 års långtidsutredning
BUaga 3
1970 ÅRS LÅNGTIDSUTREDNING OCH REMISSINSTANSERNA
1970 års långtidsutrednings huvudrapport, "Svensk
ekonomi 1971 1975 med utblick mol 1990" (SOU 1970: 71) som avlämnades den
4 december 1970, har remissbehandlats. En förteckning över de myndigheter,
organisationer m. m. som inkommit med yttranden återfinns i ett appendix liU
denna bilaga. I det följande presenteras elt sammandrag av rapporten
tillsammans med några huvuddrag av remissyttrandena i sammanfattning. Med
hänsyn lill all utredningen täcker ell så vilt område och att remissinstanserna
avlämnat en mångfald synpunkter har del inle varit möjligt all ge någon mer
fullständig översikt över remissinstansernas åsikter. Avsikten har i släUel
varit all lämna en redogörelse endasl för några centrala tankar i remissvaren.
De synpunkter som refereras las inte upp lill granskning.
Befolkning och arbetskraft Långtidsutredningen
Sveriges folkmängd uppgick i mhlen av 1970 till ca 8,0
miljoner. Enligl statistiska centralbyråns prognoser väntas en ökning till 8,3
miljoner 1975, 8,5 miljoner 1980 och 8,9 miljoner 1990. TiUskottet blir enligl
prognosen ca 250 000 under perioden 19701975 (3,1 «/o) och omkring 225 000
under senare hälften av 70-lalel. För 80-lalel förutses en folkmängdsökning om
ca 370 000 individer (4,4 »/o). Detta innebär all den internationellt sett
svaga befolkningsökning som präglat Sverige sedan 1950 väntas fortsätta.
Folkmängden i övriga västeuropeiska länder beräknas sålunda fram till 1980
tillväxa något snabbare och i Nordamerika mer än dubbelt så snabbt som i
Sverige.
De viktigaste antagandena bakom den presenterade
befolkningsprognosen är följande:
a)
fruksamheten
beräknas bli konstant under de närmaste årtiondena och ligga på en betydligt
lägre nivå än under 60-lalels första hälft.
b)
dödligheten
antas sjunka för män under 40 år och kvinnor under 90 år. För övriga grupper
förutses dödligheten däremot ligga kvar på nuvarande nivå.
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 3'.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:115
Tabell 1. Befolkningen 19601990 fördelad pä åldersgrupper
Procent
Åldersgrupper
1960
1965
1970
1975
1980
1985
1990
0-15 16-64 65- CO
24,2 64,1 11,7
100
22,4 64,9 12,7
100
22,2 64,1 13,7
100
22,2 63,0 14,8
100
22,1 62,3 15,6
100
21,4 62,6 16,0
100
21,1 62,6 16,3
100
c) del årliga invandringsöverskoltel antas uppgå lill 20
000 personer, vilket är något lägre än under 60-talets senare hälft. I
jämförelse med perioden 19501963 innebär dock della anlagande en ungefärlig
fördubbling.
Som framgår av labeU 1 innebär den befolkningsprognos som
långtidsutredningen arbetat med en framtida, myckel betydande, omstrukturering
av befolkningen. Mest utmärkande för denna är den kraftiga ökningen av de äldre
åldersgrupperna under hela perioden fram till 1990. För de yngsta gäller
samtidigt all ökningen fram till 1980 beräknas försiggå i takt med den totala
folkmängden men därefter bli svagare. Antalet personer i mellanåldrarna ur
vilka arbetskraften i huvudsak rekryteras, tillväxer däremot synnerligen
långsamt fram till 1980, medan ökningen under 80-lalel beräknas bli något
starkare.
Antalet barn i förskoleåldern (O6 år) som ökade med ca 60
000, eUer 8 «/o, under 60-lalets senare hälft beräknas minska med omkring 25
000 fram tiU 1975. Därefter beräknas åter en viss uppgång ske. För 80-lalel
förutses inga större förändringar. För barn i grundskoleåldrarna (715 år)
förutses en ökning med ca 80 000 (8 «/o) från 1970 till 1975. Därefter väntas
ökningen successivt avta för att under 80-lalel förbytas i en svag nedgång.
Antalet ungdomar i gymnasieåldrarna (1618 år) förutses minska med ca 6 000 (2
o/o) fram till 1975. Under de båda följande 5-årsperioderna väntas däremot en
ökning med närmare 20 000 per period. I de åldrar som främst kommer ifråga för
eftergymnasial utbildning, 1924 år, beräknas antalet individer minska med
närmare 90 000 (12 »/o) från 1970 lill 1975. För 70-talels andra hälft förutses
fortfarande en nedgång, fast väsentligt svagare. För 80-lalel förutses en
lillväxl med inalles 70 000 personer i de aktuella åldrarna. Antalet
pensionärer (67 år eller äldre) beräknas tillväxa med ca 110 000 (11 å 12 o/o)
under såväl första som andra hälften av 70-lalel. Under 80-lalel väntas
motsvarande tal bli ca 60 000 varje 5-års-period.
Tillgången på arbetskraft. Arbetskraftstillgången har av
utredningen beräknats med hjälp av arbetskraftsundersökningama och med dessas
definitioner och indelningar av arbetskraften. Härigenom har man fåll
Bil. 3 1970 års långtidsutredning
Tabell 2. Faktorer bakom arbetskraftens utveckling
19651980
19651970
19701975
19751980
Antal
%
Antal
%'
Antlal
%'
Demografiska
forändringar
Tillskott
av ungdomar och återinträdande
kvinnor Avgång genom pensionering m.m. Döda i aktiv
ålder
492 200 -369 700 - 83 200
13,0
- 9,8
- 2,2
484 900 -386 600 - 84 300
12,4
- 9,9
- 2,2
494 600 -392 900 - 83 700
12,3
- 9,8
- 2,1
Summa nalurUg befoUcningsförändring
39 200
1,0
14 000
0,4
18 000
0,4
Nettoimmigration Giftermålsandel
55 100 700
1,5 0,0
50 200 - 1900
1,3 0,0
48100 400
1,2 0,0
Summa demografiska förändringar
95 000
2,5
62 200
1,6
65 600
1,6
Förändring
av relativa AK-tal
Män och
ej gifta kvinnor i åldrarna
1529 år Män och ej gifta kvinnor i åldrarna
3069 år Gifta kvinnor
- 81200
- 28 500
140 800
- 2,1
- 0,8
3,7
- 59100
- 17 000
104 200
- 1,5
- 0,4
2,7
- 35 800
- 12 600
73 100
- 0,9
- 0,3
1,8
Summa relativa AK-tal
31100
0,8
28 000
0,7
24 700
0,6
Totala
arbetskraftens förändring
126 000
3,3
90 300
2,3
90 400
2,3
' Procenttalet avser förändringen i absoluta tal i
relation till den totala arbetskraften vid periodens början.
bättre möjligheter all beräkna arbelskraftsvolymen i
limmar. Beräkningarna har utförts av statistiska centralbyrån och redovisas
utförligt i en bUaga till långtidsutredningen, SOU 1971: 8. Enligt dessa beräkningar
skulle den totala arbetskraften mellan 1970 och 1975 öka med 90 000 och vid
utgången av perioden uppgå lill 4,0 miljoner personer. För den senare hälften
av 70-talel räknar man med en ungefär lika stor ökning. Fram till 1975 skulle
hela tillväxten falla på de gifta kvinnorna, medan männen och de ej gifta
kvinnorna i arbetskraften minskar. De anlaganden som gjorts angående de
relativa arbetskraftstalen ger ett sammanlagt tillskott till arbetskraften
fram tUl 1975 av ungefär samma storlek som under 60-talets senare hälft. Som
framgår av tabell 2 förklaras den svagare tillväxten av arbetskraften i
huvudsak av all de demografiska förändringarna väntas bli mindre gynnsamma än
under perioden 19651970.
När det gäller utvecklingen av antalet arbetstimmar spelar
självfallet den lagstadgade arbetstiden en central roll. Eftersom del
föreligger etl beslut om sänkning av denna från 42,5 timmar per vecka till 40
timmar innan utgången av 1973 kan medelarbetsliden förutses sjunka kraftigt
under de närmaste åren. I samma riktning verkar också frånvaron, som alltså
förutses öka något. Sammanlaget beräknas arbetstiden sjunka så alt
arbetskraflstillgången, uttryckt i limmar, minskar med 0,8 o/o per år 19701975.
Under den närmast föregående 5-årsperioden inträffade en minskning av ungefär
samma storleksordning, eller 0,9 o/o per år.
Prop. 1971:115
Tabell 3. Sysselsättningens förändringar i olika
näringsgrenar 19651975
Antal arbetstimmar.
Antal sysselsatta
procent per är
1 000- tal
1965
1970
1965 1970
1970
1975
1970 1975
Jordbruk
m. m.
-7,7
-7,4
-89 -67
Skogsbruk
-7,8
-5,2
-19 -25
Industri
-1,9
-2,3
-32 -55
El, gas,
vatten och avlopp
-0,9
-0,5
1 1
Byggnadsverksamhet
-0,6
-1,0
7 4
Summa
varu- och kraftproduktion
-2,7
-2,7
-133 -142
Varuhandel
-0,5
-0,9
18 8
Samfärdsel
0,3
-0,4
7 8
Privata
tiänster inkl.
fastighetsförvaltning
-0,5
0,5
17 29
Offentliga
tjänster
4.6
3,4
189 185
Summa
tiänsteproduktion
1,3
1,1
232 229
Totalt
-0,9
-0,8
99 87
' Arbetskraftsundersökningarnas definitioner. Avrundade
tal.
Efterfrågan på arbetskraft. De planer och bedömningar som
samlats in från ekonomins olika delområden inom ramen för långtidsutredningen
ger vid handen all efterfrågan på arbetskraft under den närmast föreliggande
5-årsperioden vida kan väntas överstiga tillgången. Enligl planerna skulle sålunda
enbart den offentliga sektorn öka sin arbetsstyrka med ca 200 000 personer
samtidigt som antalet anställda inom industrin skulle öka med omkring 90 000.
Som tidigare nämnts har hela tillgångsökningen för perioden 19701975 beräknats
lill ca 90 000 personer.
Enligt de kalkyler som utredningen gjorl kan hela
arbetskraftslill-skollel väntas falla på Ijänsleseklorerna och inom dessa i
första hand på den offentliga sektorn. Som framgår av tabell 3 förutses
följaktligen en minskning av sysselsättningen för de varu- och
kraflproducerande sektorerna, framför allt för jordbruk och industri. Den
fördelning av arbetskraften på olika näringsgrenar som utredningen gjort
innebär sålunda i stort sett all de tendenser som präglade perioden 19651970
kan väntas beslå.
Arbetskraftsproblem. Den balans på lolalnivå för
arbetsmarknaden (full sysselsättning) som ingått som en förutsättning för
långtidsutredningens kalkyler innebär inte automatiskt all balans kommer att
råda på samtliga av arbetsmarknadens delmarknader. För vissa av dessa delmarknader
har utredningen ulfört överslagskalkyler och några resultat av dessa kalkyler
skall redovisas i del följande.
Bil. 3
1970 års långtidsutredning 5
1.
Kvinnlig
arbetskraft. Som tidigare nämnts beräknas hela ökningen av utbudet på
arbetsmarknaden falla på kvinnorna och utredningen har därför försökt undersöka
i vUken utsträckning inriktningen av den framlida efterfrågan kan väntas svara
mot delta utbud. Utredningen understryker svårigheten all säkrare bedöma
utvecklingen härvidlag, men visar med elt schematiskt räkneexempel alt med de
tendenser i utvecklingen som förelegal under 60-lalel kan det tänkas snarare
uppstå brist på kvinnlig arbetskraft än sysselsällningssvårigheter för
kvinnorna. Förutsättningarna för efterfrågeberäkningarna har varit alt
kvinnornas andel i de olika näringsgrenarnas sysselsättning blir densamma 1975
som 1970. Efterfrågan på kvinnlig arbetskraft skulle under denna förutsättning
sliga med 120 000 personer, vilket slår mol en ulbudsökning om 95 000 personer.
Efterfrågan på manlig arbetskraft skulle samtidigt minska med ca 30 000
personer, medan tillgångsminskningen beräknas stanna vid 5 000 personer.
2.
Regional
utveckling. Under Iredje kvartalet 1970 hade 100 arbets-löshelsanmälda i övre
Norrland sammanlagt 47 lediga platser att välja mellan, medan i storstadslänen
fanns 570 lediga platser för varje 100-lal arbetslösa. Enligl utredningen lyder
produktionsplanerna på en fortsall svag arbetskraflseflerfrågan i de norra
delama av landet inom de näringsgrenar som väger tungt från
sysselsättningssynpunkt, nämligen jordbruk, skogsbruk och delar av industrin.
Någon kraftigare stegring av sysselsättningen inom tjänstesektorerna skulle
inle heller kunna förväntas, varför en betydande risk för undersysselsätlning
skulle vara all emotse i denna del av landet.
3.
Utbildning.
Utbildningsnivån stiger snabbt, konstaterar utredningen. Således har andelen
16-åringar som sökl lill gymnasial utbildning direkt efler den obligatoriska
skolan stigit från ca 40 o/o 1960 lill drygt 90 o/o 1970. Antalet studerande
vid universitet och högskolor uppgick läsåret 1964/65 liU mindre än 60 000,
1969/70 liU drygt 120 000 och beräknas 1974/75 vara omkring 150 000. Denna
utveckling lorde leda till att de långlidsulbildade efler hand tränger in på
nya arbetsområden, fastslår utredningen. I första hand anser man alt della
leder till sysselsättningsproblem för främst äldre och korttidsutbildade.
Vidare förutses svårigheter all placera de ulbUdade. Utredningen anser att
arbetsmarknadens omvandling lalar för alt en ökad vuxenutbildning-omskolning
kan vara motiverad.
4.
Övriga
arbetsmarknadsproblem. Utredningen pekar på den fara som ligger i all
efterfrågan på arbetskraft i så hög utsträckning riklar sig mot yngre personer.
Även de handikappades situation på arbetsmarknaden uppmärksammas. Utredningen
betonar här den risk som ligger i all arbetskraften uppdelas i två kategorier,
en sysselsatt på den öppna marknaden och en utanför denna. Slutligen tar
utredningen upp den ökade frånvaron. Man anser denna delvis vara en effekt av
Prop. 1971:115 6
förskjutningar
i arbetskraftens sammansättning, men atl det väsentligen rör sig om
individuella förändringar.
Remissinstanserna
Ell
flertal remissinstanser diskuterar den dolda arbetslöshetens omfattning och
möjligheterna all minska densamma. LO anser sålunda all många personer,
möjligen hundratusentals, som önskar arbete men för närvarande inle kan få del,
genom en anpassning av den ekonomiska politiken bör ges ordentiiga
sysselsättningschanser. Grunden för långtidsutredningens beräkningar av
arbetskraftstillgångarna accepteras således inte fullt ut av LO. LO anser
vidare att vissa kommentarer i långtidsutredningen går i linje med LO:s
ståndpunkt, men atl man inom planeringssekretariatet tycks resignera angående
möjligheterna all tillräckligt snabbi få en utveckling i önskad riktning. En
liknande uppfattning omfattas av TCO som anför att ingen hittiUs på etl helt
tiUfredsställande sätt lyckats klargöra storleken av den latenta arbetslösheten.
Atl den inte är obetydlig är dock uppenbart. Det fiims således stora
outnyttjade arbetskraftsresurser som del funnes arUedning alt söka tillvarata,
även om man bara anlägger det ekonomiska betraktelsesätt som är
långtidsutredningens. Lägger man därtill den i vårt samhälle gängse
värderingen av förvärvsarbete som del främsta medlet för den enskildes
självförverkligande, framstår det som ganska självklart atl man söker eliminera
så många som möjligt av hindren för dem som önskar utträda på arbetsmarknaden.
KF skriver i sitt yttrande atl del enligt låginkomslutredningens beräkningar
skuUe finnas en stor s. k. dold arbetslöshet motsvarande ca 300 000400 000
heltidsanstäUda, vilket kan jämföras med den ökning på ca 90 000 fram till 1975
man har kalkylerat med i långtidsutredningen. Dessa olika resultat har erhållits
genom olika beräkningsmetoder. KF anser det därför angeläget all en förnyad
analys görs av dessa frågor för alt man skall erhålla ett säkrare underlag för
en bedömning av arbelskraflslillgångens utveckling.
Enligt
LO skulle, om sysselsättningsökningarna i större utsträckning kunde förskjutas
från de egentliga storstadsområdena liU tätorter och regioner utanför dessa,
sysselsättningschanserna för personer där som nu saknar arbete öka väsentligt.
Arbelskraflslillskollen skulle då i mindre utsträckning behöva läckas genom
inflyttning och de lokala offentliga investeringsbehoven dämpas i viss mån även
om lokal lät-orlsinflyllning ändå måste bli omfattande. LO ser en sådan
förskjutning av sysselsättningsexpansionen söm önskvärd. En stark ökning av
slorstadssysselsättningen bör inle passivt accepteras i etl läge då personer
på andra håll inte samtidigt får en önskad sysselsällningschans. Även
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är inne på liknande tankegångar
Bil.
3 1970 års långtidsutredning 7
och
skriver alt man för alt nå en mer varaktig lösning av arbetskrafts-problemen
vid val av förläggningsorl måste låta rekryteringsaspekterna vara avgörande.
Det latenta arbelskraflsulbudel ligger främst i Norrland men även i områden i
mellersta och södra Sverige utanför storstadsregionerna. Som utredningen också
påpekar kan kapaciteten i fråga om bosläder och annat samhällskapital bedömas
vara mindre hårt utnyttjad här än i storstäderna.
TCO
kopplar främst ihop den dolda arbetslösheten med den lägre förvärvsfrekvensen
bland kvinnor men framför samtidigt all de regionala variationerna är stora.
Enligt arbetskraftsundersökningama var t. ex. de relativa arbetskraftstalen
1970 för kvinnor i Göteborg 52,9 och i det närbelägna Borås med dess annorlimda
sysselsättningsstmk-tur hela 62,7. En analys av de kraftigt varierande
arbetskraftstalen för kvinnor i olika delar av landet skulle säkert visa all
det latenta arbets-kraflsulbudel på sina håll kan vara ganska stort, anser TCO
och efterlyser regionala arbelskraflsbalanser. När del gäller prognosen för den
kvinnliga sysselsättningen kan därför TCO för sin del inle betrakta den
förutsedda och i jämförelse med slutet av 60-lalet något blygsamma höjningen av
de relativa AK-talen som ett önskvärt mål. Prognosen visar i stället enligl
TCO:s mening, alt mer kraftfulla ålgärder behövs för all undanröja hindren för
kvinnors förvärvsarbete, t. ex. en snabbare utbyggnad av den offentliga
barntillsynen och arbetsmarknadsutbUdningen samt effektivare ålgärder för att
bredda kvinnors yrkesval och skapa allsidigare sysselsättningsmöjligheter på
orter med ett ensidigt näringsliv.
SACO
ifrågasätter om utredningen inle överskattat den sannolika utvecklingen av
arbetskraflstillgången. Del finns t. ex. myckel som lalar för alt bedömningen
av möjligheterna att höja förvärvsfrekvensen för de gifta kvinnorna är alllför
optimistisk. Förvärvsfrekvensen bland gifta kvinnor är bl. a. avhängig av i
vilken utsträckning barntiUsynsfrågan kan lösas och i vilken utsträckning
kvinnorna anser del ekonomiskt lönsamt att förvärvsarbeta. En förulsällning för
att de gifta kvinnorna skall kunna söka sig ut på arbetsmarknaden i ökande
omfattning är att det sker en kraftig utbyggnad av den offentliga
barnlillsynsverksamhe-len eller atl del vidtas andra ålgärder som frigör
kvinnorna från hemmen. Eftersom samhället inle kan erbjuda individerna
tiUräckliga och alternativa barntUlsynsallernaliv tvingas kvalificerad och
välutbildad arbetskraft atl arbeta inom hemmet i stäUel för på en plats där
deras speciella yrkeskunskaper skulle tillvaratas på ett mer optimalt sätt. Den
ökning av förvärvsfrekvensen för gifta kvinnor som utredningen räknar med kan
alltså enligt SACO:s mening endasl åstadkommas om samhället kraftfullt satsar
på en utökad barnservice. Då emellerlid SACO tvivlar på atl man skall lyckas få
lill stånd en sådan utbyggnad av den
Prop.1971:115 g
offentiiga
barntillsynsverksamheten alt full behovsläckning kan uppnås under de närmasie
åren, vUl SACO förorda även andra stimulansåtgärder. Genom t. ex. större
flexibilitet vad gäller arbetstiderna och större tillgång lill deltidsarbete
skulle föräldrar beredas större möjligheter att själva lösa sina
barntillsynsproblem och samtidigt förvärvsarbeta.
Svenska
bankföreningen delar SACO:s uppfattning om svårighetema att öka den kvinnliga
förvärvsverksamheten, då härför ställs krav på större möjligheter lill
deltidstjänster saml en kraftig ökning av antalet daghemsplalser, vilket
erfarenhetsmässigt inte är så lätt att tUlgodose. Lantbrukarnas riksförbund
anser också all kalkylen över ulbudsök-ningen av den kvinnliga arbetskraften
synes något osannolik. Det är ett känt faktum att dold arbetslöshet råder bland
hemmafruarna i landsorten, men då inga arbetstillfällen finns för dessa är del
orealistiskt all räkna denna gmpp som potentiella arbetstagare.
Arbetstillfällen måste först skapas på de orter där den kvinnliga arbetskraften
finns om utredningens beräkningar skall vara realistiska, skriver förbundet.
KF
betonar nödvändigheten av att samhället vidtar åtgärder för alt underlätta för
dem som så önskar all söka sig lill förvärvslivet. Della gäller inte endasl för
all kunna öka den totala produktionen, ulan också för all ge människor en
större valfrihet. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken utgör här
väsentliga metoder. Av låginkomstutredningen framgår all brislen på daghem och
annan barntiUsyn utgör ett hinder för ca 300 000 personer alt förvärvsarbeta i
den omfallning de skulle önska. Problemet med barntillsyn utgör därför en mycket
viktig fråga som måste lösas. Åtgärder på della område har en social målsättning,
men kan lill en del också ses som investeringar för all få en ökning av
arbelskraftsvolymen. KF framhåller dessutom nödvändigheten av all i olika
avseenden förbättra arbetsplalsmiljön både när det gäller den fysiska,
administrativa och sociala utformningen.
Utredningens
kalkyl över invandringen har uppmärksammats av remissinstanserna. Sveriges
hantverks- och induslriorganisation anför all import av arbetskraft kan vara
helt motiverad i vissa konjunkturlägen, men man ifrågasätter huruvida
utredningens prognos om en permanent och relativt stark arbelskraflimport är
realistisk och om en sådan utveckling är önskvärd.
LO
ifrågasätter om inte en viss styrning av lolalvolymen på längre sikt är
nödvändig. Vidare bör de starka fluktuationerna dämpas. De senare kan så gott
som helt tillskrivas tillfälliga överhettningslägen i storstadsregionernas
konjunktur. All begränsa den fria rörligheten inom Norden kan del dock inle bli
tal om och även i övrigl bör inskränkningar i möjligheterna för enskUda
personer att la arbete här i landet undvikas. LO anför vidare all det från
stabiliseringssynpunkl är väsentligt atl en viss indirekt styrning av
ovannämnt slag sker. Om de totala
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 9
investeringsbehoven
per anställd beräknas till 300 000 kr. utgör den totala investeringsökningen i
storstadsregionerna vid en invandringsökning om 100 000 personer ca 1,3
miljarder kr. Om delta utrymme saknas och först på längre sikt kan skapas
genom höjd produktion, uppslår ell behov av kapilalimport i invandringsskedel.
Alternativet är förstärkt inflation och motsvarande tvångsslyrning av sparande
och kapitalbildning. Enligt LO:s mening kunde en styrning av invandringsvolymen
inom breda marginaler och dämpning av dess variationer lämpligen la sig
formen av ett delansvar för finansieringen om kolleklivinvesle-ringarna läggs
på förelagen. I princip gäller elt parallellt resonemang för inrikes
omflyttning och invandring. De extra kostnaderna är dock något större i det
senare fallet.
Försäkringsbolagens
riksförbund anför, utan att anlägga någon principiell synpunkt på
invandringen, alt utredningens kalkyl lorde ligga för högt. Förbundet anser atl
de senaste årens exceptionellt stora överskott delvis lorde vara en
engångsföreteelse betingad av behovet av arbetskraft inom skogsbruket på grund
av 1969 års svåra slormskador. Med hänsyn till detta anser man det mindre
sannolikt att nettoimmigralionen under perioden 19711975 kan bU så hög som 20
000 per år.
Stockholms
universitet anser å andra sidan atl anlagandel om invandringens storlek
förefaller väl försiktigt.
Vad
beträffar övriga synpunkter på arbelsmarknadsproblem anför SACO att
utredningens kalkyler över medelarbetsliden bygger på förutsättningen all den
lagstadgade arbetstiden under de närmaste åren skall skäras ned lill 40 limmar
per vecka för de gmpper som nu har 42,5 limmars arbetsvecka. Enligl SACO:s
mening finns del myckel som lalar för alt utvecklingen i della avseende kommer
alt gå ännu snabbare. Man kan t. ex. knappast räkna med atl de grupper, som i
dag formellt men ingalunda alltid reellt har kortare arbetstid än den
lagstadgade, helt skall avslå från arbetstidsförkortningar under de närmaste
åren. Organisationen påpekar vidare all ökningen av antalet pensionärer aktualiserar
frågan om deras inlemmande i arbetskraften. I en situation med
arbetskraftsbrist finns det enligt SACO:s mening alla skäl till att söka
utnyttja denna arbetskraftsresurs.
Ell
flertal remissinstanser påpekar atl förslag väckts om sänkning av
pensionsåldern för stora grupper löntagare, vilket kan få stora konsekvenser
för arbetskraftsutbudet.
LO
lar upp den ökade frånvarofrckvensen och påpekar all faktorerna bakom denna är
mycket bristfälligt kartlagda. Ell allt högre uppdrivet arbetstempo saml i
många fall en utveckling mol allt ointressantare arbetsuppgifter utgör
sannolikt ell par vikliga förklaringsfaklorer. Enligl LO:s mening kan
upplevelsen av dessa arbetsförhållanden snarare tolkas som en reell
slandardminskning än en slandardökning.
AMS
understryker riskerna för en ökad klyfta mellan de olika typer
Prop.
1971:115 10
av
arbetskraft och risken för en uppdelning av arbetskraften i två kategorier, en
sysselsatt på öppna marknaden och en utanför denna. Styrelsen erinrar om den
verksamhet som från arbetsmarknadsverkels sida inletts för alt pröva
möjligheterna till en bättre anpassning av arbetet lUl den enskilde individens
fysiska och psykiska förutsättningar. Verksamheten syftar lUl all genom
kontakter mellan arbetsförmedlingen och representanter för förelag och
anställda undersöka vUka förbättringar som kan vidtas för atl fler äldre och
handikappade skall kunna anställas.
Stockholms universitet
noterar all man i utredningen inte gjort några anlaganden om
politikförändringar med avseende på arbetskraften för prognosperioden. Detla är
rimligt om prognosen används för all belysa möjligheterna all uppnå de
uppställda ekonomisk-politiska målen. Ivllen då prognosen används enbart som en
restriktion på produktionstUlväxten, kommer anlaganden om oförändrad politik
atl implicera allvarliga arbetsmarknadspolitiska konsekvenser, säger
universitetet. Trendfram-skrivningen innebär således en forlsall ökning i
ulslagningen av äldre män från arbetsmarknaden.
Produktivitet
och produktionskapacitet Långtidsutredningen
Produktiviteten
har under 60-lalel för flertalet sektorer uppvisat en stabil och av konjunktur-
och arbelsmarknadsförhållanden relativt oberoende utveckling. Den fortsatta
produktivitetsutvecklingen har utredningen belyst med hjälp av planmalerial
och expertbedömningar och även analyserat genom särskilda beräkningar. Frågan
har främst varit om den snabba slegringstaklen under 60-lalet kan väntas beslå
under 70-lalels första hälft, eller om man kan peka på faktorer som tenderar
all förslärka eller dämpa denna utveckling. Resultatet av utredningens
bedömningar redovisas i tabell 4.
Som framgår av tabellen
överensstämmer i flertalet fall den produktivitetsutveckling som förutses för
19701975 inom de olika sektorerna helt med eller ligger myckel nära den
Irendmässiga utvecklingen under 60-talel. Utredningen betonar atl om
produktiviteten sektor för sektor skall utvecklas lika snabbi som under
60-talel, krävs alt en rad bakomliggande fömtsättningar realiseras. Sålunda
krävs en fortsall snabb kapitalbildning som successivt ökar mängden kapital per
arbetstimme.
Utredningen
betonar att det är svårt att mer exakt ange vad den förutsedda
produktivitetsutvecklingen fordrar i fråga om investeringar. Redan vid
nuvarande investeringsnivå sker en relativt snabb ökning av realkapilalslocken,
vilken i kombination med det vikande arbelskraflsulbudel leder till en snabb
ökning av mängden kapital per arbetstimme.
Bil. 3 1970 års långtidsutredning 11
Tabell 4. Arbetsproduktivitetens utveckling inom olika
sektorer 19501975
Förändringar, procent per år
Sektor
1950-
-1960
19601965
19651970
19701975
Jordbruk,
skogsbruk
m.m. Industri och
kraftproduktion Byggnadsverksamhet
3,3
4,2 0,9
5,1
7,7 4,8
9,3
7,6 2,5
8,0
7,6 3,5
Summa varu- och kraftproduktion
3,9
7,6
7,4
7,3
Privata tjänster OffentUga tiänster
3,0 0,0
4,6 -0,4
4,1 0,0
4,2 0,2
Summa tj änsleproduktion
2,3
3,1
2,7
2,7
Totalt
3,3
5,6
5,2
4,9
Anm. 1 »privata tjänster» ingår varuhandel, samfärdsel,
fastighetsförvaltning, restaurang och hoteU, bank-, försäkrings- och
uppdragsverksamhet samt övriga privata tjänster.
Produktivilelseffeklerna av den ökade kapitalinsatsen är
på ell komplicerat sätt sammanvävda med införandet av ny teknik och med utnyttjandet
av slordriflsfördelar. Utförda analyser har antytt all dessa faktorers
betydelse ökat under 60-lalel. De olika faktorernas relativa betydelse har
emellerlid inle kunnat preciseras på elt tiUfredsstäUande sätt. Utredningen har
därför varit hänvisad lUl atl i första hand grunda uppskattningarna av den
framlida investeringsutvecklingen på de särskilda sektorsludierna. Av dessa
framgår all de totala investeringarna förväntas öka med i genomsnitt 3,5 o/o
per år 19701975. Kompletterande analyser, som utförts med hjälp av olika
produklionsfunklions-ansatser, visar att en inveslermgsökning av denna
omfallning väl ligger inom ramen för de krav som den antagna
produktivitetsutvecklingen ställer på kapitalinsatsens ökning.
En väsentlig betingelse för den snabba
produktivitetsstegringen under den senare hälften av 60-lalet anser utredningen
ha varit den ökade taklen i del svenska näringslivels strukturomvandling.
Företag har lagts ned i ökad omfallning och fusioner har lett lill omfattande
omorganisationer av produktionen. Denna utveckling har medfört all ökade krav
ställts på arbetskraftens rörlighet, såväl regionall som mellan branscher och
företag. Viss del av arbetskraften har hafl svårt all finna nya och fullvärdiga
sysselsättningar, vilket föranlett en stark utbyggnad av samhällsinsatserna på
närings-, arbetsmarknads- och utbildningspolitikens område. Utredningens kalkyl
förulsätler en fortsatt snabb strukturomvandling och hög
produktivitetstillväxt, vUkel reser krav på en fortsättning av denna
utbyggnad.
Prop. 1971:115 12
Tabell 5. Arbetskraftens, produktivitetens och BNP:s
förändringar 19501975
Procent per år
1950-
-1960
1960-
-1965
1965-1970
1970-1975
Arbetskraft
i timmar
0,1
0,3
-0,9
-0,8
BNP per
arbetstimme
3,3
5,6
5,2
4,9
BNP från
produktionssidan
3,4
5,9
4,3
4,1
BNP från
användningssidan
3,4
5,4
3,9
3,8
Konsekvenserna för den totala BNP-kapacilelens utveckling
av de enskUda sektorernas produklivilelstillväxl kan inle preciseras förrän man
i stora drag tagit ställning lill hur seklorsammansällningen utvecklar sig
under den aktuella perioden. Detla i sin lur kan inte göras förrän man tagit
ställning till de centrala avvägningsfrågorna rörande resursernas användning.
Den seklorsammansältning som ingår i utredningens
grundkalkyl innebär, tillsammans med gjorda anlaganden om den seklorvisa produktivitetsutvecklingen
och arbetskraflstillgången, atl BNP-kapacilelen stiger med i genomsnitt 3,8
o/o per år.i En sammanfattning av de antaganden som gjorts här rörande
arbetskraftens, produktivitetens och BNP-kapacilelens förväntade utveckling ges
i tabell 5.
Remissinstanserna
En fortsatt snabb produkliviletstillväxl under 70-lalels
första hälft av samma storlek som under perioden 19651970 ifrågasätts av Handelshögskolan
i Stockholm. Man anser att del mol bakgrund av del "relativa
slöseriet" som synes ha karakteriserat näringslivels förhållanden under
50-lalel (t. ex. ifråga om kontors- och Ijänstemannautgifler) fanns ett
betydande utrymme under 60-lalet för koslnadsnedpressning vid det hårdare
konkurrensklimat som då uppkom. Ur denna synvinkel bör utgångsläget för en
forlsall hög effeklivitelshöjningstakl vara sämre vid ingången lUl 70-lalel,
när en stor del av tidigare möjligheter till produklivilelsslegringar avbetats.
Man kan också på arbetsmarknaden urskilja ell växande motstånd mol forlsall
snabb strukturomvandling och höjning av arbetstempot. Della har bl. a. tagit
sig ullryck i krav på månadslön. En intensivare satsning på
lokaliseringspolitik med ökat
1 Denna uppskattning av tillväxten avser BNP mätt från
användningssidan. Enligt de svenska nationalräkenskaperna ligger emellertid
tillväxten i BNP mätt från produklionssldan något högre. De beräkningar som
redovisats i detta avsnitt har tagit sin utgångspunkt i beräkningar från
produktionssidan och har gett som resultat en BNP-tUlväxt på 4,1 % per år. Den
diskussion om avvägningsfrågor som följer utgår emellertid från uppskattningar
av användningssidans utveckling, vilken bedömts ligga 0,4 % procentenheter lägre.
Bil. 3
1970 års långtidsutredning 13
stöd ål svagare förelag kan verka i samma riktning,
skriver Handelshögskolan.
Bankföreningen anför liknande åsikter och påtalar även alt
den svagare efterfrågan som kan förutses för hemmamarknadsorienterade förelag
kan motverka en kapacitetsulbyggnad och produktivitetsökning i dessa förelag.
Arbetsgivareföreningen
och Industriförbundet framhåller i sitt gemensamma yttrande atl de största
produktivitetsvinsterna under 70-lalel sannolikt kan uppnås inom den s. k.
konkurrensskyddade sektorn, vilken vad beträffar resursutnyttjandet innefattar
den icke obetydliga offentliga sektorn. Problemet är här all finna former för
all utnyttja denna latenta rationaliseringspotential. För all effektivt
sysselsätta den tillgängliga arbetskraften krävs även en arbetsmarknad med en
rörlighet som fungerar såväl geografiskt som yrkesmässigt. Man framhåller atl
ralionaliseringstakten och strukturomvandlingen överhuvudlaget står i elt
ofrånkomligt samband med arbetsmiljön. Försök atl stimulera rekryteringsläget
för industrisektorerna bör därför förutom via insättandet av traditionella
rörlighetsstimulerande ålgärder inte ensidigt koncentreras kring
förhållandet som rör industriföretagens arbetsmUjö utan även sikta mol
uppnåendet av en intensiv rationaliseringslakl inom konkurrensskyddade delar av
vår ekonomi, anser dessa organisationer.
TCO intar en från tidigare nämnda remissinstanser
avvikande ståndpunkt. Man framhåller atl de undersökningar som gjorts för all
belysa olika faktorers inverkan på produktionsresultatet har alla kommit fram
lill all UtbUdningen är en viktig faktor. De ulbUdningsreformer som under 60-lalel
vidlagils i Sverige har följaktligen hafl en produktivitets-höjande effekt.
Andra vikliga komponenter är införandel av ny teknik och utnyttjandet av
stordriftens fördelar. Strukturomvandlingen har fortskridit snabbt inom svensk
industri och lorde göra detta även i framliden. Statistik över samarbelsavtal
och produktutbyte mellan olika företag lalar härför. Skulle de förhandlingar
med EEC, som för närvarande pågår, resultera i all Sverige blir delaktig i en
större tullfri marknad torde della innebära ett bättre tillvaralagande av
stordrifts-fördelarna. Vissa produktivitetsvinster kan då också länkas uppstå
genom en ökad specialisering.
Skäl föreligger därför enligt TCO:s uppfattning för all
den framlida produktiviletsulvecklingen blir något snabbare än vad utredningen
antagit.
Vad gäller utbildningens betydelse för
produktivilelslillväxlen delas TCO;s uppfattning av bl. a.
universitetskanslerämbetet som i sitt remisssvar framhåller atl den ökning,
som utredningen förutser i fråga om bruttonationalproduktens storlek, förklaras
av anlagandel om en ökning av produktivilelen per arbetstimme. Denna
utveckling, där en ökning av del totala resursutrymmet antas åstadkommen enbart
genom en all-
Prop.
1971:115 14
män
produktivilelshöjning, ställer ofrånkomligt krav på vissa
produkli-viletsfrämjande åtgärder, t. ex. i form av utbUdning samt forsknings-
och utvecklingsarbete. Det är enligl UKÄ:s mening kanske något förvånande all
långtidsutredningen själv inle dragit några sådana slutsatser. Även
skolöverstyrelsen finner del angelägel all framhålla det självklara samband
som råder mellan den enskildes ulbildningsslandard och levnadsnivå och
näringslivels starka beroende av tillgång på välutbildad arbetskraft för alt
framgångsrikt kunna konkurrera med utlandet och därigenom bidra lill den
fortsatta välfärdslillväxlen i samhället.
Styrelsen
för teknisk utveckUng (STU) påpekar all man i utredningen inle skiljer mellan
FoU som syftar till förbättring av produktionsmetoder och sådan FoU som syftar
lill produktion av helt nya produkter. STU varnar för en ensidig koncentration
av inlresset till den förstnämnda FoU-typen, bara för all denna tenderar all ge
snabbare resultat. Man understryker atl en stor del av de större svenska förelagen
baserar sin produktion på primärinnovalioner som ibland gjorts för flera
årtionden sedan.
Resursanspråk
och avvägningsfrågor Långtidsutredningen
Anspråk
på resurser för konsumtion och investering ställs från stat, kommun, förelag
och enskilda personer. Resurserna framstår alllid som knappa i förhållande lill
den samlade efterfrågan och fördelningen av resurserna måste beslämmas av den
ekonomiska politiken i enlighet med dess mål. Utredningen har angett och sökt
diskutera vissa konsekvenser som skulle följa av strävandena all uppnå olika
mål.
Med
hjälp av en ekonomelrisk tolalmodell för den svenska ekonomin har man utfört
siffermässiga alternativa kalkyler. Den viktigaste uppgiften för modellen har
varit att åskådliggöra sambanden mellan efterfrågeutvecklingen i form av
privat och offentlig konsumtion, investeringar och export och de anspråk på
inhemsk produktion saml på import som hänger samman med denna efterfrågan.
Realiserandet
av bytesbalansmålet har bedömts dominera awägningsproblemen varför det fått
styra valel av illustrerande beräkningsexempel. Utredningen har vall all
begränsa diskussionen till huvudsakligen två alternativa tidpunkter för
uppfyllande av bytesbalansmålel, nämligen 1975 och 1973. Endasl det förstnämnda
alternativet, i utredningen benämnt grundkalkylen, har utförts i alla
detaljer.
Genom
insamling av planer från förelag, myndigheter etc. och sammanställningar av
prognoser för olika delar av ekonomin har resurskraven kartlagts. Den
offentiiga konsumtionen skulle enligt planerna öka med närmare 5 "/o per
år, vilket är nästan lika myckel som 19651970
Bil.
3 1970 års långtidsutredning 15
och
något mer än 19601965. Tyngst väger därvid de stora och samtidigt snabbi
ökande utgiftsområdena sjukvård och utbildning. 60-lalels tendens med avgjort
större stegring på den kommunala sidan väntas beslå. I fråga om sysselsättning
betyder planerna för den offentiiga verksamheten alt ell tillskoll om 200 000
personer skulle behövas fram till 1975. I grundkalkylen har dock den offentliga
konsumtionen antagils växa något långsammare än vad planerna anger.
Förhållandevis
låga resurskrav väntas 19711975 bli ställda från investeringsområdet. I
första hand beror della på en förutsedd mindre nedgång i bostadsinvesteringama.
Totalt för byggnads- och maskininvesteringar väntas en ökning med 3,5 o/o per
år genomsnittligt under perioden, med något högre tUlväxttakt i periodens
början än i dess slut.
Lagerinvesteringama
1970 var väsentiigt större än under etl normalår. Den fömlsällning om
utvecklingen av dessa investeringar som inlagts i kalkylerna innebär atl
lagerinvesteringama antagils komma alt följa under tidigare år observerade
lagermönster och därmed minska under första delen av undersökningsperioden men
öka under senare delen av perioden.
I
fråga om privat konsumtion kan självfallet inga plansiffror åberopas. Under
50-lalel var den årliga uppgången av privat konsumtion genomsnittligt 2,5 o/o
och under 60-talet 4,2 o/o, varvid dock under senare hälften av 60-lalet 3,4
o/o. Om man på den fömlsatta BNP-ulvecklingen 1970 1975 använder del
relationstal som i genomsnitt under 60-talet gällde mellan
konsumlionsulvecklingen och BNP-stegringen, skulle den årliga uppgången av
privat konsumtion 19701975 belöpa sig till 3,5 o/o.
De olika
ulvecklingsallernativ som långtidsutredningen presenterar bygger alla på alt
målet med balans i utrikesbetalningarna skall uppfyllas under den aktuella
perioden. Med en given uppsättning förutsättningar i fråga om
arbelskraftstillgång, offentiig konsumtion och bytesbalans och med angivna prognoser
för investeringar och lagerförändringar kan man med hjälp av den ekonometriska
modellen beräkna utvecklingen av den seklorvisa produktionen, importen och
exporten saml den privata konsumtionen allt under förulsällning av
samhällsekonomisk balans och full sysselsättning.
Grundkalkylen
avser alternativet med jämvikt i bytesbalansen 1975. Den offentliga
konsumtionen antas i denna öka med 4,5 o/o per år i genomsnitt under perioden,
eller med ca 1/2 o/o lägre takt per år än vad planerna anger. Även med den
neddragna ökningstakten i offentiig konsumtion kan den privata konsumtionen
inte tillåtas öka med mer än 3,3 o/o per år om investeringsökningen skall
hållas vid den antagna årliga ökningen på 3,5 o/o.
Den
förskjutning av investeringarnas fördelning som är nödvändig fÖr atl uppnå
balans i utrikesbetalningarna 1975 anser utredningen kunna vara förenad med
betydande problem. En hög investeringstakt måste så-
Prop. 1971:115 16
lunda
upprätthållas inom industrin, med årliga ökningar på 6,5 o/o. Det centrala
problemet är enligl utredningen om finansiella och lönsamhets-mässiga
förutsättningar för denna utveckling kommer att föreligga. Enligt de
finansiella kalkyler som gjorts kommer industrins investeringsökningar alt
kräva ökad lånefinansiering.
Den
i grundkalkylen beskrivna efterfrågesituationen innebär att importen av varor
och tjänster skulle öka med drygt 6 o/o per år. För alt det förutsatta
bytesbalansmålel skall vara uppfyllt 1975 krävs då all exporten av varor och
tjänster årligen stiger med 7,3 o/o. Utredningen har bedömt att
avsällningsförhållandena utvecklas tillräckligt gynnsamt för atl svara mol den
exporlexpansion som fordras. Eftersom den övervägande delen av produktionen
för export kommer från industrin, måste dess produktion öka med 5 o/o per år om
bylesbalansmålsätlningen skall kunna förverkligas.
Avvägningsproblemen
utifrån grundkalkylen ler sig olika under skilda delar av perioden 19711975.
Spänningarna mellan resurskrav och resurstillgångar framträder mera markerat
under de tre första åren. Uppgångstakten för BNP 19701973 stannar vid i
genomsnitt 3,1 o/o per år (på grund av förutsatt arbetstidsförkortning 1971 och
1973) och mol detla slår, alldeles speciellt på den offentliga sidan, en jämn
och starkt uppbunden efterfrågeökning. De offentliga utgifterna har i
utgångslägel en hög stegringstakt och denna kan inte dämpas så snabbt.
Samtidigt måste induslriinvesleringama stimuleras och beredas utrymme redan
under de första åren av perioden om bytesbalansmålel skall kunna uppnås.
Mol
denna bakgrund har i grundkalkylen den årliga ökningstakten 19701973 för
offentiig konsumtion satts lUl 4,8 o/o och för investeringarna till 3,8 o/o.
Inom ramen för samhällsekonomisk balans kan den privata konsumtionen då endast
växa med 2,5 o/o. En sådan resursanvändning ger en årlig imporlstegring om 5,2
o/o och den målsalta uppgången av exporten blir 6,5 o/o per år.
Den
privata konsumtionens låga ökningstakt dessa år blir etl stort problem. För
befolkningen i yrkesverksam ålder skulle per capita-ökningen endast bli 1,8
o/o per år. Med tanke på hittUlsvarande erfarenheter om individernas sparande
är det osäkert om del är möjligt atl hålla konsumtionen nere så starkt.
Med
den här beskrivna utvecklingen 19701973 skulle emellertid utrymmet för privat
konsumtion bli väsentiigt större åren 1974 och 1975. Genom all den årliga
BNP-tillväxten kalkylmässigt skulle bli 4,8 o/o dessa år skulle den privata
konsumtionen kunna öka med 4,6 o/o i genomsnitt vartdera årel. Genom stigande
imporlbehov och ökade lagerinvesleringar skulle å andra sidan exporlproblemen
nu anmäla sig med full styrka med krav på en årlig ökning om 8,6 o/o.
Utredningen
har också studerat konsekvenserna av elt tidigare alternativ för balans i
utrikesbetalningarna, nämligen all bytesbalansmålel
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning
17
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammanfattning
av försörjningsbalansalternativen för 19701975
Förändring,
procent per år
Alternativ
I
n
III
IV
V
1970-1973
Bruttonationalprodukt
3,1
3,1
3,2
3,6
2,9
Import
5,2
5,1
5,4
6,0
4,9
Privat
konsumtion
2,5
2,2
2,7
3,4
2,1
Offentiig
konsumtion
4,8
4,8
4,0
4,0
4,0
Investeringar
3,8
3,8
3,8
3,8
3.8
Export
6,5
6,9
7,2
7,8
6,7
19731975
Bruttonationalprodukt
4,8
4,8
4,8
4,1
5,3
Import
7,7
7,8
7,6
6,7
8.3
Privat
konsumtion
4,6
4,8
4,5
3,4
5,5
OffenlUg
konsumtion
4,2
4,2
4,7
4,7
4,7
Investeringar
3,1
3,1
3,1
3,1
3,1
Export
8,6
8,2
8,0
7,1
8,7
19701975
Bruttonationalprodukt
3,8
3,8
3,8
3,8
3,8
Import
6,2
6,2
6,3
6,3
6,3
Privat
konsumtion
3,3
3,2
3,4
3,4
3,4
Offentiig
konsumtion
4,5
4,5
4,3
4,3
4,3
Investeringar
3,5
3,5
3,5
3,5
3,5
Export
7,3
7.4
7,5
7,5
7,5
skall
vara uppfyllt 1973. I etl sådant fall skärps kraven på en dämpning av den
inhemska efterfrågan ytterligare. I etl andra alternativ har sålunda beräkningarna
anknutits lill samma fömtsättningar om den offentliga konsumtionen och
investeringarna som gällde i gmndkalkylen. Dessa förutsättningar leder lill
alt den privata konsumtionen 19701973 måste håUas nere vid en årlig
ökningstakt på 2,2 o/o. Under efterkrigstiden har man endasl under etl par
speciella perioder kunnat finna en 3-årsperiod med så låg genomsnittlig ökning
av privat konsumtion som framkommer i della exempel.
Om
balansmålel skall nås 1973 är del inle möjligt all justera ned investeringsökningen.
Om utrymmet för privat konsumtion skall kunna öka i periodens början måste de
offentliga utgifterna begränsas. I etl tredje alternativ har utredningen därför
låtit den offentliga konsumtionen växa med 4,0 o/o per år 19701973 och de två
återstående åren med 4,7 o/o per år. Den privata konsumtionens ökningslakt
skulle då bli 2,7 o/o per år 19701973. Problemet i della fall är all den
offentiiga konsumtionsutvecklingen i så hög grad är uppbunden av redan fattade
beslut. Den fömlsatta ökningstakten 19711973 enligt detla alternativ kan
därför, enligl utredningens bedömningar, uppnås bara ifall "reformstopp"
såväl som revideringar av tidigare fattade beslut sker.
2
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 3.
Prop. 1971:115 18
Remissinstanserna
Utredningens
summering av resursanspråken och avstämning av resursanvändningen har gjorts
delvis med hjälp av en ekonomelrisk modell och redovisats i form av flera
olika utvecklingsalternativ. Ell flertal remissinstanser uttalar sin
tillfredsslällelse med en sådan utformning. Handelshögskolan i Stockholm
invänder emellerlid alt utredningen med stor skicklighet flyttar om de olika
komponenterna i BNP privat konsumtion, offentiig konsumtion, investeringar,
export, import och därmed pekar på alternativa sätt all utnyttja
produktionsresultaten. En sådan "förflyttning av klossar" ger i och
för sig en god belysning av vad varierande takt t. ex. för den offfentiiga
konsumtionens utveckling kostar i form av begränsningar i resursanvändningen
på andra områden. Framför allt belyses vad en omfördelning av resurser med
sikte på atl lösa belalningsbalansproblemel till 1975 (eUer 1973) betyder. Vad
man kan kritisera är att utredningen myckel litet analyserat under vilka betingelser
en sådan "klossförflyllning" verkligen kommer tUl slånd. Man saknar
en analys av hur den ekonomiska politiken, bl. a. under påverkan av
incitamenten för förelag, hushåll och organisationer, skall vara beskaffad för
all resurslokaliseringen verkligen skall följa de spår som LU 70 anger. Det
hade fordrats en betydligt mera ingående diskussion om prisrelationer,
eflerfrågeelaslicileter, räntabilitet, vinstnivå, kapitalförsörjning osv. för
all få en realistisk bild av möjligheterna atl uppnå diskuterade
utvecklingsalternativ. I en ekonomi med betydande mått av decentralisering och
marknadshushåUning uppnås inte t. ex. viss investeringsnivå och -inriktning
bara därför alt statsmakterna visar alt sådana alternativ är möjliga och
konsistenta.
När
del gäller de mer konkreta avvägningsfrågorna anför Bankföreningen atl om vi
vill öka vår handlingsfrihet och möjliggöra en stabil ekonomisk tUlväxt, måste
jämvikten gentemot utlandet snarast återställas. Alt skjuta jämviklsmålel
långt på framliden lorde vidare vara riskabelt med hänsyn lill de konsekvenser
som eventuella valutaspekulationer skulle föra med sig. Det vore därför i och
för sig önskvärt med jämvikt i bytesbalansen redan 1973. Med tanke på
underskottets storlek i utgångslägel skulle dock enligl LU ell uppnående av
balans redan 1973 ställa så stora krav på en omläggning av den ekonomiska
politiken all del förefaller praktiskt omöjligt. Bankföreningen vill
understryka all även alternativet med jämvikt först 1975 fordrar en snabbi
ändrad inriktning av den ekonomiska politiken i väsenlliga avseenden.
Om
jämvikt i bytesbalansen inle uppnås förrän 1975, kommer upplåningsbehovel i
utiandet under 19711975 atl uppgå till sammanlagt ca 4 miljarder kr. enligl
LU:s kalkyl. De senaste årens underskoll i Sveriges bytesbalans har
huvudsakligen täckts med kortfristig upplåning utomlands i form av
handelskrediter och genom neddragning av våra va-
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 19
lulalillgångar.
En stor kortfristig upplåning utomlands anser bankföreningen vara klart
ogynnsam, eftersom den medför risker för valulaav-tappning om exempelvis
incitament lill kapitalrörelser eller valutaspekulationer uppkommer. Del blir
bl. a. av vikt för utvecklingen av kapitalrörelserna och valutareserven all
den svenska räntenivån är anpassad lill inlernalionella förhållanden. För all
minska risken för ell valulautflöde under de närmasie åren och öka graden av
ekonomisk-politisk handlingsfrihet är del av största betydelse alt den
ofrånkomliga kapitalimporlen i långt högre grad än hillills sker i form av
långfristig, kontinuerlig upplåning.
TCO
har en annan uppfattning om skevheten i utrikesbalansen. Man påpekar att om
handelssiffrorna 1970 uppdelas per halvår blir under-respeklive överskotten för
de båda halvåren 1 462 milj. kr. och -1-306 mUj. kr. Det har således skett en
mycket stor omsvängning från första lill andra halvåret. Anledningen till delta
är den delvis spekulativa lageruppbyggnad som började 1969 och kulminerade
under första halvåret 1970, medan de säsongmässiga variationerna spelat en obetydlig
roll.
I
utredningen förutses den totala lagerökningen 1970 att bli knappt 3 miljarder
kr. räknai i 1959 års priser. Den faktiska siffran blev omkring en mUjard kr.
större.
För
industrins del ökade lagren med 34 miljarder kr. under 1970 räknat i löpande
priser. Ökningen bestod till större delen av råvaror och halvfabrikat. Dessa
varugmpper importeras till större delen. Den svenska handelsbalansen har
härigenom fått en "extra" belastning av storleksordningen ca 2
miljarder kr.
Eftersom
TCO håller för troligt all utredningen underskattat den potentiella tillväxten
samtidigt som man anser kravet på exportökning mindre än utredningen räknai med
kan, enligl TCO, konsumtionen ökas något utöver del utrymme som anges i
belänkandet ulan all avkall ges på målet om extern balans 1975. TCO finner
därför anledning betvivla riktigheten i en ekonomisk politik under kommande
5-årsperiod som så kraftigt som utredningen antagit skulle medföra åtstramning
av den privata och offentliga konsumtionens utveckling.
När
det gäUer utrymmet för privat konsumtion delar SACO TCO:s uppfattning. Man
anför att utgångspunkten för organisationens bedömning är den all samhällets
resurser måste disponeras så all utrymme ges för en skälig ökning av den
privata konsumtionen via realinkoms-lens ökning. En konsumtionsökning
understigande 2 o/o per år kan den yrkesverksamma delen av befolkningen inle
låta sig nöja med. Det lorde inle finnas någon sådan automatik atl sparkvoten
anpassas till del realekonomiska utrymmet så atl konsumtionen därigenom hålls
tillbaka, ulan konsumlionsökningen kan förväntas översliga den i utredningen
förutsedda. Om inle den offentliga sektorns ökningstakt
Prop. 1971:115 20
dämpas, ökas riskerna för en inflationistisk utveckling.
Vad avser den offentliga konsumtionen anser SACO all del finns skäl tiU
återhållsamhet för atl bereda plats för den nödvändiga ökningen av
industriinvesteringarna.
Sveriges hantverks- och induslriorganisation (SHIO) anser
å sin sida all mot bakgrund av de allvarUga brister och den snedbalans som kännetecknar
ekonomin i stort, icke minst när det gäller utrikeshandeln, borde likväl här ha
gjorts en annan avvägning, innebärande lägre tillväxttakt för den offentliga
sektorn. KF betonar nödvändigheten av atl balans nås i de utrikes
betalningarna. En dämpad ökningstakt i den privata konsumtionen kan därför vara
befogad. Man vill dock understryka utredningens påpekanden om svårigheten alt
begränsa konsumlionsökningen genom t. ex. skallepolitiken. Den under 60-lalet
sjunkande sparkvoten är bl. a. ett uttryck för en önskan från konsumenterna
alt bibehålla en viss ökningstakt i den privata konsumtionen. Hänsyn måste tas
lill della vid arbetet för all uppnå balans i utrikesbalansen. När det gäller
den offentliga konsumtionen vill KF inle förorda något tvärt avbrott i
utvecklingen utan anser en forlsall Irendulveckling mer reaUstisk än en
utveckling mol en stark ålerhållsamhel. I samband med de offentliga
investeringarna påpekade KF behovet av en mer långsiktig och översiktlig planering.
KF anser atl dessa önskemål även gäller för den offentliga konsumtionen både på
statlig och kommunal nivå.
Arbetsgivareföreningen
och Industriförbundet anför angående den privata konsumtionen att denna i
grundkalkylen givils elt utrymme som måste uppfattas som myckel knappt med
hänsyn till de löne- och konsumlionskrav som löntagare och konsumenter hillills
givit ullryck för. Alt ytterligare begränsa detla utrymme i mer betydande
utsträckning ulan att provocera en redan spänningsfylld arbetsmarknad anser
organisationerna inle helt realistiskt.
Långtidsutredningens grundkalkyl innebär en mjuk
uppbromsning av den offentliga sektorns hittiUsvarande kraftiga expansion.
Organisationerna vill dock framhålla alt den offentliga sektorn även efler
denna dämpning växer snabbare än BNP och således även i fortsättningen kommer
all la en allt större andel av del totala produktionsresultatet i anspråk.
Organisationerna finner denna dämpning och kanske ytterligare nedskärningar i
de offentUga ambitionerna för all tillåta en något generösare lillväxl i den
privata konsumtionen som mer eller mindre nödvändiga för atl klara de
balansproblem som tidigare berörts.
Stockholms universitet anser del som en brist alt
möjligheterna att med ekonomisk politik styra ekonomin i riktning mol
belalningsjäm-vikt behandlats så knapphändigt. Bl. a. kan man ställa frågan om
inle även sådana alternativ som grundas på växelkursändringar kunnat tas upp i
samband med utredningsarbetet.
Bil. 3
1970 års långtidsutredning 21
Kommunförbundet anför all den strukturulveckling inom
samhällsekonomin som utredningen räknar med endasl kan ske till priset av
avsevärda negativa konsekvenser inom den offentliga sektorn och för den service
som denna lämnar medborgarna. Långtidsutredningen lämnar inle ell tillräckligt
underlag för en bedömning av om del är praktiskt möjligt alt göra en bestämdare
prioritering av produklionslillväxlen inom den enskilda sektorn på bekostnad
av bl. a. tUlväxttakten inom bostadsbyggandet och den kommunala sektorn saml
att inom den ram som slår lill buds dessutom bedriva en mera målmedveten
regionalpolitik.
Restriktioner och krav på den ekonomiska politiken
Långtidsutredningen
Utredningen har utgått från atl åtgärder som riktas direkt
mol utrikeshandeln som devalvering, importavgifter osv. inle kommer i fråga
för så vill inle alla andra vägar visar sig resullatlösa. Diskussionen har
vidare förts med den förutsättningen att sysselsätlningsmålet skall uppfyllas
och alt således en deflalionislisk, allmänt efterfrågedämpande politik inle får
tillgripas för all skapa balans i utrikesbetalningarna. Utredningen
understryker all en politik som inriktas på atl återställa balansen mol
ullandel måste utformas under starkt beaktande av pris-och kostnadsfrågorna.
Upprätthållandet av näringslivels konkurrenskraft aktualiserar frågan om
takten i lönestegringarna och dessas förhållande till
produktivitetsutvecklingen. Betydande skillnader i produktivitetstillväxt
föreUgger mellan olika delar av ekonomin. Grupperas näringsgrenarna med hänsyn
lill om de bedriver sin produktion i utländsk konkurrens eller ej finner man,
enligl EFO-rapporlen, atl den konkurrensutsatla delens produktivitet steg med
8,2 o/o per år 19651970 och den skyddade delens med 3,8 o/o. Eftersom lönesättningen
tenderar all styras av de exporterande industriföretagens höga
produktivitetstillväxt antyder produkliviletsskillnaderna etl svårt pris-och
lönepolitiskt dilemma.
En lönebildning bestämd så all den ger oförändrad
fördelning mellan arbete och kapital inom de konkurrensutsatla näringarna kan,
i förening med en solidarisk lönepolitik, medföra en prisstegring som äventyrar
bytesbalansen. En prisstegring förenlig med bytesbalansmålel skulle å andra
sidan eventuellt kräva eftergifter antingen i fråga om fördelning mellan arbete
och kapital eller i fråga om den solidariska lönepolitiken. Utredningen
uttrycker detta som en konflikt mellan solidarisk löne-poUlik,
inkomslfördelningsmål och bylesbalanskrav.
Utredningen fastslår all en fortsatt höjning av
leveransslandarden till väsentiig del blir beroende av de
produktivitetsförbättringar som kan
Prop. 1971:115 22
uppnås
inom den offentliga sektorn. Trots att ökad uppmärksamhet ägnats della problem
anser utredningen det uppenbart, all man måste räkna med alt hårdare krav på
effektivitet och produktivitet efler hand måste göra sig gällande inom den
offentliga tjänstesektorn.
Inom
näringslivet räknar utredningen med alt den snabba strukturomvandling som
präglade 60-talel skaU fortsätta. Fusioner jämsides med nedläggning av icke
bärkraftiga förelag förutses bli vanliga även på 70-lalet. Bylesbalanslägel gör
alt möjligheterna är mindre än normalt vad gäller all avslå från
slordriflsfördelar. Utredningen betonar emellerlid all del sett ur en annan
synvinkel kan sägas all de regionalpolitiska aspekterna bättre kan tillgodoses
under de närmaste åren. En utbyggnad av industrins produktionskapacitet borde
sålunda med mindre risk för inflalionsskapande rubbningar kunna företas
utanför de överhettade storstadsområdena.
Den
prioritering av industriinvesteringarna, som utredningen förordar, anser man
komma alt resa krav på kredit- och finanspolitiken. Enligt de finansiella
beräkningarna skulle betydande belopp behöva lånas upp av industrin även vid en
oförändrad självfinansieringsgrad och än större blir beloppen eftersom
självfinansieringsgraden väntas sjunka. Då en sådan sänkning av förelagens
soliditet kan länkas påverka invesleringsbenägenhelen oförmånligt aktualiseras
frågan om vilka möjligheter tUl ell ökat kapilallillskoll som kan slå öppna för
förelagen. Lånemöjligheterna måste också ges på vUlkor som inle äventyrar
invesleringsbenägenhelen. Ränlesätlningen kan här bli ett problem inle minst
med tanke på den kapilalimport på närmare 4 000 milj. kr. som för perioden
19711975 beräknas bli nödvändig enUgt grundkalkylen.
Ur
balanssynpunkl är en starkt tillbakahållen privat konsumtion önskvärd, skriver
utredningen. Elt problem här är atl genom skattepolitiken hålla nere
konsumtionen ulan all konsumenterna minskar sitt sparande. Endasl
sparstimulerande medel är användbara i della syfte, m.en utredningen fastslår
all sådana medel erfarenhetsmässigt är såväl svåra all finna som att ta i bruk.
I grundkalkylen förutsätts en viss ökning av sparkvoten fram tUl 1975.
När
det gäller den offentliga konsumtionen konstateras alt här finns starka
bindningar till en hög och jämn ökning, bl. a. lill följd av atl kommunerna är
långsiktigt bundna genom riksdagsbeslut, normer och anvisningar från olika
statliga organ. Della gör all åtstramningen här måste bli kraftigare under de
två sista åren av den aktuella perioden än i början. En kraftig åtstramning
redan i periodens inledningsskede skulle nämligen kunna tvinga fram en
omprövning av redan bundna utgifter.
Bil. 3 1970 års långtidsutredning 23
Remissinstanserna
Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet framhåller
alt utredningens kalkyler underförstår all genom en väsentlig dämpning av efterfrågan
på hemmamarknaden tvinga över dessa förelags avsättning till utlandsmarknaden
vilket samtidigt bör leda till en dämpning av importen. Organisationerna delar
uppfattningen att dessa effekter i princip bör kunna nås men all möjligheterna
alt "tvinga" ul förelagen på utlandsmarknaderna är starkt begränsade.
Även om man på detla sätt skulle lyckas all öka dessa förelags exportandel i
viss utsträckning, vilket lorde förutsätta en expansiv internationell
efterfrågan på dessa förelags produkter, är del organisationernas uppfattning
atl en dämpning av hemmamarknadsefterfrågan kan komma all medföra etl minskal
incitament till en utbyggnad av produktionskapaciteten över huvud tagel hos
dessa förelag. Fördelarna av ökade exportandelar skulle på sikt kunna motverkas
av en dämpning i produktionsökningarna och därmed på längre sikt inle bidra
lill någon väsentlig ökning av den svenska exporten. Vid denna tolkning av
realismen bakom långtidsutredningens analys stöder sig organisationerna på
erfarenheterna från England av atl lösa etl i många avseenden likartal problem.
Organisationerna pekar på risken all få en industriell struktur av sådan arl,
all, den dag som efterfrågan inom landet tillåts återgå lill mer
"normal" nivå, skulle importen växa kraftigt varvid landet åter
skulle vara tillbaka i dagens situation.
Den negativa påverkan som en dämpad efterfrågan inom
landet innebär för de hemmamarknadsbaserade förelagens investeringar kan
emellerlid motverkas genom ålgärder med direkt investeringsstimuleran-de effekt
såsom invesleringsavdrag och frisläppande av investeringsfonder. Då emellertid
de förväntade avsättningsmöjligheterna väger myckel tungt vid
investeringsbedömningarna i förelagen kan man vänta sig all del kommer all
krävas myckel kraftiga kompenserande ålgärder i invesleringsslimulerande syfte
för all upphäva effekterna av svaga avsättningsmöjligheter här hemma.
Handelshögskolan
i Stockholm har en något avvikande syn på slra-legiproblemen för den ekonomiska
politiken. Man anför ell exempel där man med generellt restriktiva åtgärder
lyckas begränsa privat och offentlig konsumtion, så all man får ökat utrymme
för export och industriinvesteringar. På kort sikt kan en sådan politik leda
lill en tendens till konjunkturavmattning och sänkt sysselsättningsgrad och
därmed tUl en övergående uppbromsning av lillväxllaklen. I liknande situationer
har myndigheterna tidigare, för all klara sysselsättningen, satt in offentiiga
utgifler och bostadsbyggande, hävdar handelshögskolan. Man har m. a. o. inle
hafl tålamod atl vänla på ökade industriinvesteringar, eller inle vidtagit
tillräckliga ålgärder för atl locka fram dem. I
Prop.
1971:115 24
stället har det ökade utrymmet utnyttjats av offentlig
sektor och bo-stadsb3'ggande. Målet all omfördela resurser från privat
konsumtion till industriinvesteringar har därmed misslyckats. Handelshögskolan
understryker vidare behovet av all inle bara bereda utrymme för ökade
industriinvesteringar och export ulan dessutom föra en ekonomisk politik som
gör del lönande och finansiellt möjligt all åstadkomma sådan expansion. En
liknande ståndpunkt intar SACO som anför all del i nuvarande läge knappast
räcker all enbart skapa utrymme för de privata investeringarna. En avgörande
fråga är givelvis hur man skall förmå förelagarna all investera. På denna fråga
lämnas inget svar i betänkandet. SACO anser sig ha viss anledning tro atl
utredningens bedömning av investeringsutvecklingen är alllför optimistisk.
Återhållande faktorer är här bl. a. en vikande självfinansieringsgrad inom
industrin, olusten inom näringslivet och den konjunklurdämpning som nu
uppenbarligen är på väg.
LO delar utredningens uppfattning alt ökade
industriinvesteringar är en huvudväg lill förbättrad handels- och bytesbalans.
LO anser del emellertid lika viktigt alt framhålla behovet av en selektiv
investerings-stimulans, dvs. alt varje investering inom industrin inle behöver
anses lika välmotiverad i de fall den företagsekonomiska bedömningen lett lill
positivt beslut. Vidare skriver LO att en snäv prioritering av direkt
exporlproduklion eller importkonkurrerande näringar inte bör åsyftas. Del kan
ofta vara lämpligl att den samhällsekonomiska kalkylen bygger på längre
avskrivningslider för anläggningstillgångar än privata förelag tillämpar.
Därutöver behöver hänsyn las lill positiva och negativa biverkningar, som
normalt inte ingår i företagens kalkylering. Bland negativa verkningar märks t.
ex. miljöförstöring.
Del är vidare enligl LO angelägel all man, inom ramen för
den långsikliga selektivt inriktade styrningen av det privata näringslivets investeringar,
får till stånd en förbättrad tidsmässig styrning med hänsyn lill
konjunktursvängningarna. Behovet av detla understryks inte minst av
utvecklingen under den senaste 5-årsperioden.
LO saknar en analys i utredningen av orsakerna lill
industrins svårigheter att hävda sig i konkurrensen om särskilt den yngre arbetskraften.
LO delar inle utredningens påslående alt detla problem kan lösas genom alt
balansera arbetskraftsefterfrågan inom den skyddade sektorn på en lämplig nivå
med en allmän efterfrågedämpning av ekonomin, eventuellt med en viss
begränsning av den offentliga sektorns verksamhet. Slrukturförhållandena kan
myckel väl leda lill en ökad arbetslöshet lill följd av en sådan process i
stället för den överflyttning som man syftar till. Industrins
arbelskraftsproblem beror huvudsakligen på all man under många år försummat
arbelsmiljöfrågorna. Särskilt inom industrin har arbetsintensitet och
prestationsnivån ofta drivits upp, vilket bl. a. är orsaken lill
sysselsättningsproblemen för de äldre och
Bil.
3 1970 års långtidsutredning 25
handikappade.
Atl hämta in dessa försummelser är elt livsvUlkor för svensk industri. Här
behövs en satsning både på bättre fysisk miljö och verklig företagsdemokrati.
Utvecklingsmöjligheter för de anställda är väsentliga för all inle dagens
välutbUdade ungdom skall fly industriarbetet.
Kommunförbundet framhåUer
i sitt yttrande all hög ekonomisk lillväxl skapar samhällsekonomiskt utrymme
för såväl ökad privat konsumtion som för angelägna kostnadskrävande reformer
inom den of-, fentliga sektorn. Man vill dock varna för elt alltför kortsiktigt
betraklelsesäll när del gäller den ekonomiska utvecklingen. Vissa åtgärder
innebär en omedelbar ökning av de ekonomiska resurserna medan andra ger en
ökad tiUväxt på lång sikt. Det är inle självklart all del ur väl-färdssynpunkl
är riktigt all prioritera investeringar som ger en snabb ekonomisk expansion på
kort sikt framför investeringar som ger resurs-utveckling på längre sikt utöver
del 5-åriga perspektiv långtidsutredningen arbetar med.
Vid
ell ensidigt framhävande av den kortsiktiga ekonomiska tillväxten gynnas
framför allt industriinvesteringarna som jämfört med den offentiiga sektorn
och framför allt bostadsinvesteringarna ger en kraftig tillväxt på kort sikt.
Industriinvesteringarnas avkastning framkommer regelmässigt inom en myckel kort
lidsperiod medan investeringarna i den offentliga sektorn och bostadsbyggandet
i genomsnitt har en väsentligt längre avkastningsperiod.
Om
lidsramen vidgas blir enligl kommunförbundels mening en kortsiktig
lillväxlpolitik tvivelaktig, då kapitalföremålens skilda varaktighet i etl
längre perspektiv får allt mindre betydelse.
I
en reservation av ledamöterna Larsson, Hjerne och Gustafsson (fp) saml
Ljungberg och Wallin (m) lill Kommunförbundels yttrande framhålls bl. a. att
även om berättigad kritik kan riktas mol det sätt på vilket den ekonomiska
politiken skötts under senare år, så kan knappast vägande invändningar nu
göras mot de allmänna slutsatser beträffande den ekonomiska politikens
inriktning för de närmaste åren, som långtidsutredningen ansett sig böra
markera, nämligen en prioritering av de industriella investeringarna och
ålerhållsamhel i den offentliga utgiftsutvecklingen. När majoriteten i
styrelsen nu ullalar kritik mol prioriteringen av de industriella
investeringarna, därför all en dylik prioritering skulle ensidigt framhäva den
kortsiktiga ekonomiska tillväxten, går majoriteten förbi det faktiska problemet
vilket gäller vUken prioritering som på kort sikt är nödvändig för alt nå del
uppsatta målet, nämligen återställande av ekonomisk balans och därmed stabil
grundval för växande välstånd. Alt kapitalföremål inom den enskilda sektorn
skulle ha i genomsnitt kortare varaktighet än inom den offentiiga sektom och
på grund därav ha större avkastningsförmåga, anser reservanterna vara etl
felaktigt synsätt.
Prop.
1971:115 26
Statskontoret
anför atl den mest närliggande och mest effektiva vägen all begränsa den
offentliga sektorns tillväxt är en stram behandling i de politiska
beslutsinstanserna av de olika myndigheternas resursanspråk. Vid denna
behandling har man överblick över resursramarna. Del är dock svårare all i
samband med denna budgetbehandling bedöma nedskärningarnas effekter på
förvaltningens prestationer, t. ex. i vad mån planerade åtgärder inställs eller
om man söker genomföra åtgärderna med hjälp av bättre resursutnyttjande.
Etl
alternativ lill budgetålslramning är all med hjälp av rationalisering eller,
med ell vidare begrepp, administrativ utveckling uppnå elt bättre
resursutnyttjande inom statsförvaltningen som helhet och inom enskilda
myndigheter. Den administrativa utvecklingen kan ske längs flera linjer. En
väsentlig linje är all uppnå kostnadsbesparingar inom existerande
administration och tjänsteproduktion. Ell annat syfte kan vara alt vidta
åtgärder för all begränsa arbetskraftsbehoven inom förvaltningen, t. ex. på
områden där mekanisering av olika funktioner är möjlig.
Arbetsgivareföreningen
och Industriförbundet pekar på risken av all intresset koncentreras lill och
krediterna ensidigt styrs lill just de förelag som råkar vara direkt
engagerade i varuhandel med omvärlden. Organisationerna hälsar den i
finansplanen aviserade ökade tilldelningen av krediter till industrin med
tUlfredsställelse men anser alt krediterna bör slussas ul på en fungerande
kapitalmarknad där hela näringslivet och även övriga sektorer i vår ekonomi
får della i konkurrensen på samma villkor.
Bankföreningen
framhåller en smidig förmedling av krediter i olika former, anpassade till
förelagens behov, kommer alt bli av strategisk betydelse för den
samhällsekonomiska utvecklingen. När förelagens kredilberoende ökar, är del av
betydelse för deras långsikliga invesle-ringsplanering att de kan få krediter
lill fast ränta. I första hand bör della ske genom all förelagen får ell vidgat
utrymme all emillera obligationer. För all möjliggöra för bl. a. förelag, som
inle själva kan utnyttja obligationsmarknaden atl få bankkrediter lill fast
ränta, borde bankerna ges räll alt emittera egna obligationslån och möjlighet
alt låna långfristigt i AP-fonden mol revers. Man kan fömtse all förelagen vid
etl ökat upplåningsbehov i myckel stor utsträckning kommer all vända sig lill
affärsbankerna med dessas stora erfarenheter av företagens problem och
näringslivels finansieringsbehov. Bankföreningen anser del därför inle logiskt
atl bankerna åläggs hålla likviditetskvoter som innebär en ensidig
prioritering av statens och bostadssektorns långfristiga finansieringsbehov,
när del bUr alltmer uppenbart all även näringslivels finansiering från
samhällsekonomisk synpunkt har hög angelägenhetsgrad. Arbetsgivareföreningen
och Industriförbundet anser all den nödvändiga invesleringsuppgången
förutsätter en ökad och framför allt slabUare tillgång på lånekapital för
förelagen på kreditmarknaden.
Bil. 3 1970 års långtidsutredning 27
KF påtalar behovet av invesleringsfrämjande ålgärder för
all hålla investeringarna i näringslivet på en hög nivå. De styrmedel som kan
komma lill användning måste kunna verka differentierat och ulan ryc-kighet. KF
anser vidare all AP-fondernas kreditgivning i ökad grad bör gå lill
näringslivet. Det vore också av värde om både obligationsmarknaden och
säkerhetsbestämmelserna vid finansiering genom AP-fonderna kännetecknades av
ökad flexibilitet, enligl KF.
Många andra remissinstanser, däribland TCO, framför
liknande åsikter om näringslivels möjligheter lill kapitalförsörjning.
Sparandets
roll för kapitalförsörjningen las upp bl. a. av Försäkringsbolagens
riksförbund som anser en översyn av den totala skattebelastningens mera
långsiktiga konsekvenser nödvändig om det skall gå all komma lill rätta med
dessa problem. Härvid bör även uppmärksammas all de sparstimulerande ålgärder
som enligt utredningen erfarenhetsmässigt inte varit så lätta all finna eller
tekniskt la i bruk sannolikt skulle kunna konstrueras väsentligt lättare och
bättre vid en översyn av skattesystemet. De skulle då troligen få den karaktär
av generell åtgärd som ofta saknats vid tidigare försök lill sparslimulans.
Sveriges jordbrukskasseförbund anser utredningens antagande om en höjning av
sparkvoten som alllför optimistiskt. Förbundet anser del ofrånkomligt inte
för alt en höjning av sparkvoten skall komma lUl slånd ulan snarare för atl
undvika en minskning all sparstimulerande ålgärder från statsmakternas sida snarast
vidtas. Den åtgärd som skuUe ligga närmast lill hands, och som under senare år
föreslagils från flera håll, är en höjning av det extra avdraget vid beräkning
av taxerad inkomst av kapital. Della avdrag, som varit oförändrat sedan 1961,
uppgår nu lill 400 kr. för ensamslående och 800 kr. för makar. En fördubbling
av delta avdrag framstår enligl förbundets mening som elt minimum. Likaså borde
en fördubbling av laxeringsavdragel för försäkringspremier genomföras.
Liknande
åsikter och förslag kommer även från Bankföreningen och Sparbanksföreningen.
Även Handelshögskolan i Stockholm anser all sparkvoten kan väntas falla. Man
framhåller alt samma faktorer som synes ha bestämt 60-talels utveckling kan
väntas fortsätta atl verka. En förutsatt snabb strukturomvandling bör betyda
fortsatt nedläggning av små familjeförelag som tidigare i väsentlig mån
bidragit lill hushåUs-sparandet. Taklen i inkomstutjämningen skall påskyndas.
Både spa-randemoliv och -förmåga bör forlsälla all relativt sett försvagas. Hushållens
disponibla realinkomster skall ju även i fortsättningen klämmas ihop mellan
växande direkta skatter och stigande priser. Den låga ökningstakten för real
privat konsumtion per löntagare som projekteras kan därför mycket väl komma all
lill en del neutraliseras av en sänkning i sparkvoten.
I samband med sparandel lar flera remissinstanser upp
inflations-
Prop.1971:115 28
problemen.
SACO säger sig se med oro på den accelererande inflationstakten inom den
svenska ekonomin och anser atl inflationens bekämpande måste tillmätas en
mycket hög angelägenhetsgrad inom den ekonomiska politiken. En dämpning av
inflationstakten bör kunna åstadkommas om den strama penningpolitiken
kombineras med en mer återhållsam statlig utgiftspolitik. Om de offentiiga
ulgiflerna lUlåls sliga avsevärt snabbare än den reala produktionen kan det
uppslå ell inflationstryck även om skatterna stiger i samma takt. Den
långsikliga och kontinuerliga effekten av de årliga skallehöjningar på 1015
o/o som vi har i vårt land blir en överexpansion av den offentliga sektorn.
Genom alt detla utlöser kompensalionsslrävanden bland inkomsttagarna/konsumenterna
får man en samhällsekonomisk balansrubbning. Genom konstruktionen av vårt
skattesystem medför den fortgående penningvärdeförsämringen kontinuerliga
skatteskärpningar ulan all några formella beslut om en skärpning av den
ekonomiska politiken fallas. . Detta är en följd av den utformning som givits
åt den progressiva statliga inkomstbeskattningen. Skalteulvecklingen påverkar
självfallet arbetsmarknadsorganisationernas ställningstaganden i lönepolitiska
frågor. Genom att lönlagarna söker pressa fram den konsumlionsslandard de
finner rimlig får skattesystemets utformning uppenbart en inflationsdrivande
effekt.
TCO
anser all den internationella prisutvecklingen kan medföra en snabbare inhemsk
prisstegringstakt. För stora delar av löntagarkollektivet vore en sådan
fortsatt hög prisstegringstakt lill stor nackdel och TCO vill därför peka på
del angelägna i all ålgärder vidtas för alt med krafl motverka en dylik
inflationistisk utveckling. Lantbrukarnas riksförbund pekar på att
O-zonsområdena inom skogsbruket utvidgats i takt med kostnadsökningen. Del är
således inom stora områden inle lönsamt atl avverka skog. Detta är en effekt av
all vår konkurrenskraft gentemot utiandet försvagats bl. a. beroende på den
fortgående inflationen. Genom denna utveckling minskas våra exportinkomster,
förstärks den regionala obalansen och minskar den totala sysselsättningen.
Enligt riksförbundels mening är del därför viktigt all den fortgående
penning-värdeförsämringen på alla sätt motverkas. Även domänverket understryker
all skogsbmkets möjlighet alt vidmakthålla och öka virkesul-taget framför allt
är beroende av prisutvecklingen på skogsprodukterna men givelvis även på
kostnadsutvecklingen avseende arbetskraft och övriga i produktionen insatta
resurser. Den tillämpade regional-, lokaliserings-, inkomstfördelnings- och
miljövårdspoliliken påverkar kraftigt skogsbrukets koslnadsslruktur. Med hänsyn
härtill bör vid utformning av dessa beaktas skogssektorns betydelse för svensk
ekonomi.
Vad
beträffar upplåning utomlands anför Bankföreningen att de svenska företagen nu
måste få ökade möjligheter till långfristig kapitalimport. Del torde vara i
högsla grad angeläget all våra större företag.
Bil. 3
1970 års långtidsutredning 29
med i regel stor imporlandel i investeringar och
exporlproduklion, i ökad utsträckning får refinansiera sig härför och låna upp
långfristigt kapital utomlands. Eftersom många företag är för små för den
internationella lånemarknaden eller av andra skäl inte själva kan låna utomlands,
borde affärsbankerna få la upp kredit i utlandet som sedan utnyttjas för
kreditgivning till expansiva företag i Sverige. Arbetsgivareföreningen och
Industriförbundet anför i samma fråga all problemet inle gäller huruvida
Sverige skall öka sin skuldsättning gentemot utlandet eller ej ulan under
vilka former detta skall ske. Organisationerna finner därvid all denna
upplåning (om möjligt) bör ske i betydUgt mer organiserade former saml på mer
långsiktig basis än som f. n. gäller. Organisationerna är beredda atl ge
statsmakterna allt tänkbart slöd för alt en upplåning av del skisserade slaget
skall komma lill stånd.
Utrikeshandel och betalningsbalans Långtidsutredningen
Under 60-talets sista hälft ägde en försämring av
bytesbalansen rum. Denna inleddes 1965 då bytesbalansen gav ell underskoll på
ca 1 000 milj. kr. Efler en viss förbättring under framför allt 1967 och 1968
inträffade en försämring åter under högkonjunkturåren 1969 och 1970. Fram lill
millen av 60-lalel uppvägdes underskottet i handelsbalansen av elt överskoll på
tjänsteområdet. Transfereringarna var fram lill denna tidpunkt obetydliga.
Försämringen på tjänslesidan inleddes i slutet av 50-lalel men gick väsentligt
snabbare fr. o. m. 1965, främst lill följd av ullandslurismens snabba tillväxt.
Efter 1965 växte också underskottet i transfereringarna kraftigt, framför allt
på grund av del ökande u-landsbiståndel. Försämringen i tjänste- och Iransfereringsbalansen
kan sammanlagt beräknas ha uppgått till ca 1 700 mUj. kr. mellan 1965 och 1970.
I motsats lill tjänster och transfereringar har handelsbalansen, bortsett från
konjunktureUa variationer, inle undergått några större förändringar.
Bytesbalansens utveckling framgår av tabell 6.
När del gäller utvecklingen under den framförliggande
5-årsperiodén
TabeU 6. Handelsbalansen samt tjänste- och
transfereringsbalansen 19641969.
Milj. kr., löpande priser.
1964 1965 1966 1967 1968 1969
Handelsbalans -755
-1892 -1456 -741 -884 900
Tjänslenetlo 1086 892 583 734 711 255
Tiansfereringsnetto O -18 -20 -316 -462 -731
Bytesbalans 331 -1018 -893 -323 -635 -1376
Prop.
1971:115 30
har
utredningen arbetat med två alternativ. Det ena utgår från att bytesbalansmålet
skall vara uppfyllt 1975, del andra från alt denna lidpunkt sätts lill 1973,
varefter en viss ytterligare förbättring av bytesbalansen skulle ske 1974 och
1975. Beräkningarna har lagts upp så alt fristående kalkyler utförts för
tjänster och transfereringar. Därefter har kravet på handelsbalansen
framräknals med utgångspunkt från bytesbalansmålel.
För transfereringarna
förutses enligl utredningens beräkningar en ökning av underskottet från ca 800
mUj. kr. 1970 till ca 2 400 milj. kr. 1975, främst liU följd av del växande
u-landsbiståndel. Tjänstebalansen väntas utvecklas från ungefär jämvikt 1970
lill elt underskott på ca 450 milj. kr. 1975. Del sammanlagda underskottet för
transfereringar och tjänster skulle således öka från 800 milj. kr. 1970 tUl 2
850 milj. kr. 1975, vilket innebär en årlig försämring om ca 400 milj. kr. I
beräkningen av della underskoll har beaktats den sannolika statistiska missvisningen
som vidlåler dessa bylesbalansposter.
Med dessa kalkyler erhålls
de krav på en förstärkning i handelsbalansen som skulle medföra jämvikt i
bytesbalansen 1975, allernalivl 1973. Den nödvändiga förbättringen av
handelsbalansen 19701975 skulle för extern balans 1973 behöva uppgå lill ca 4
200 milj. kr. och för extern balans 1975 tUl 3 900 milj. kr.
När det gäller
varuimporten har utredningen prövat några olika me-lodologiska ansatser, bl. a.
har man använt sig av den ekonometriska modellen. I denna relateras
imporlulvecklingen till olika efterfrågekategorier, exempelvis privat och
offentlig konsumtion och lagerförändringar. Importprognoserna framkommer
med givna produktionsresurser och given efterfrågesitualion - när
modellens ekvationssystem löses simultant. Denna ansats ger en genomsnittlig
volymökning av varuimporten om 6,1 o/o per år i den s. k. grundkalkylen.
Enligl en disaggrege-rad modellansals skulle motsvarande ökningstal ligga 1/2
procentenhet högre, dvs. på 6,6 o/o per år. Till viss del kan den skillnad som
framkommer förklaras av all man i den senare ansatsen arbetat med ickelinjära
funktionsullryck. Skillnaden kan emellertid också ha sin grund i atl man i en
del fall gjorl Irendmässiga framskrivningar av importulvecklingen, vilket
innebär all denna prognosansals innehåller element av en utveckling som, för
åtminstone 60-lalels senare hälft, medfört belal-ningsbalansslörningar.
Vad
exporten av varor beträffar har utredningen baserat sin bedömning i huvudsak
pä en analys av tendenserna för olika varugrupper på olika exportmarknader.
Denna marknadsstudie har sedan kompletterats med bedömningar av
kapacitetsulvecklingen inom olika industribranscher och deras möjligheter lill
exportökningar. Del enligl marknadsstudien tillgängliga utrymmet för
exportökning skulle volymmässigt uppgå till 8,2 o/o per år, utredningens kalkyl
stannar på 7,6 o/o. Vad
Bil.
3 1970 års långtidsutredning 31
Tabell
7. Bytesbalansen 19691975 med jämvikt 1973 altemativt 1975.
Milj.
kr., löpande priser.
1969
1970'
Jämvikt
1973
Jämvikt
1975
1973
1975
1973
1975
Handelsbalans
Tjänslenetlo Handels- och
tjänstebalans
Transfereringar, netto inkl. u-hjälpslån)
Bytesbalans
(inkl. u-hjälpslån)
-900
255
-645
-731
-1376
-1 100 0
-1 100
-800
-1900
1900
-300
1600
-1600
0
3 150
-450
2 700
-2 400
300
1 100 -300
800
-1600
-800
2 850
-450
2 400
-2 400
0
'
Delvis uppskattning.
gäller
del geografiska exporlmönslrel har utredningen förutsatt bl. a. alt
andelsförluslerna på EEC bromsas upp lill följd av dels förväntningar om en
ökad europeisk integration, dels en fortsall lullavveckling enligl resultatet
av Kennedy-ronden. Dessa effekter väntas däremot inte bli lika stimulerande på
exporten lill EFTA. För handelsutbytet i Norden räknar utredningen med en
forlsall utvidgning fast i långsammare takt än tidigare.
Remissinstanserna
Kommerskollegium
anför all stor osäkerhet vidlåder alla prognoser över utrikeshandelns
utveckling p. g. a. den ovissa marknadssituationen. Kollegiet finner dock atl
antagandena beträffande tendenserna i exportutvecklingen på de angivna
marknaderna kan bedömas som rimliga mot bakgrund av det osäkra läge som ännu
råder. Skulle å andra sidan en uppgörelse komma lill slånd inom den närmaste
tiden kan detta få återverkningar på handelsbalansen även på relativt kort
sikt. De direkta ekonomiska incitamenten för handelsomläggningar kan
visserligen bli ganska svaga bl. a. beroende på en övergångslid, men andra
faktorer som förväntningar och kanske också den större säkerheten vad beträffar
planering m. m. kan länkas ge relativt snabba utslag i export och import. Hur
delta totalt sett påverkar handelsbalansen kan inle med tillfredsställande
säkerhet bedömas, i vart fall inte innan man vet vilka lösningar Sverige och
andra länder kommer att uppnå. Ett förverkligande av målsättningen om
överskoll i handelsbalansen kan emeUertid, med ändrade yttre
marknadsförutsättningar, länkas ställa myckel stora krav på den ekonomiska
politiken i olika avseenden.
Beaktas
bör även de risker som föreligger för den svenska exporten om de
protektionistiska röster vinner gehör, som i olika länder, kanske
Prop.
1971:115 32
främst USA, på senare tid blivit alltmer framträdande.
Isolerade åtgärder i enstaka länder behöver i sig inle påverka den svenska
exporten i en sådan utsträckning all den svenska handelsbalansen i högre grad
påverkas, men de kan leda lill motåtgärder med risk för en fortgående
utveckling, som på ganska kort sikt i väsentlig utsträckning kan försämra
möjligheterna för svensk export.
Bankföreningen konstaterar atl utredningen i sin prognos
över den svenska exportens länderfördelning räknat med elt väsentligt ökat
av-sällningsutrymme. Man påpekar all om Sverige skulle hamna utanför den
gemensamma marknadens tullmurar, minskar avsevärt exportprognosens möjligheter
atl slå in. Bankföreningen vill därför understryka betydelsen av all
förhandlingarna med EEC ger lill resultat alt vår export tUl Västeuropa inte
kommer alt utsättas för diskriminerande tullar och andra handelshinder.
Bankföreningen anför vidare all omsvängningen i
handelsbalansen kanske måste bli ännu kraftigare än vad utredningen räknar med,
om vi verkligen skall få jämvikt i bytesbalansen 1975. Del finns enligl
bankföreningens uppfattning skäl som lalar för atl den antagna ökningen av
sjöfartsnetlot är alltför optimistisk. Vidare torde risk föreligga för all
lurislneltot kan försämras mer än vad betänkandets kalkyler visar.
TCO anser däremot atl utredningen överskattat behovet av
omsvängning i handelsbalansen till följd av den exceptionella lagemppbyggnaden
1970. Man påpekar också all ökningen av underskottet på turismen har varit
synnerligen ojämn. Under 1970 ökade underskottet med ca 40 o/o jämfört med
föregående år. Ökningen låg även mellan 1968 och 1969 över genomsnittet. Under
dessa två år borde vi, om endast turism ingick i denna post, ha upplevt en
explosionsartad utveckling av utlandsturismen. Della stämmer inle med
charterflygels utveckling och man kan därför anta alt en viss kapitalflykt
ingår under denna post. Denna kapitalflykt kan väntas minska och prognosen är
därför orealistisk.
SIDA anser alt långtidsutredningen har överdrivit
u-landsbislåndets valutamässiga verkningar. Utredningen är centrerad kring
bytesbalans-problemen och biståndet får därför spela en omotiverat framträdande
roll. Del är risk, all della kan leda liU all biståndet i den allmänna
opinionen och politiska debatten framstår som upphovet till del reformslopp
och den dämpade ökning av konsumtionen som utredningen förutser. En sådan
behandling av biståndet kan inge allmänheten överdrivna föreställningar om de
uppoffringar som enprocenlplanens genomförande kräver. Risk föreligger all
biståndets fördelning på olika användningsområden kan komma atl påverkas av
önskemålet alt minska valulabelaslningen. En sådan utveckling skulle kunna
påverka den fastslagna målsättningen för del svenska utvecklingsbiståndet och
innebära
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 33
etl
ifrågasättande av principer som Sverige hävdat i inlernalionella sammanhang.
Biståndets
valutaanspråk 1975 har enligl SIDA:s mening överskattats till ca del dubbla
beloppet. Kvar står ell valulabehov på 1 000 milj. kr. Detla belopp må jämföras
med bytesbalansens statistiska felmarginal som det årel uppskattas lUl 1 150
milj. kr. För hela 5-årsperioden räknar utredningen på delta sätt med etl
totalt kapitalimporlbehov, som ändå är lägre än under den gångna 5-årsperioden.
Man förutsätter således alt upplåningen i utlandet skall minska. Eftersom man
har överskattat biståndets valutabehov, blir det verkliga upplåningsbehovet
ännu mindre. Som antyds av utredningen har spekulativa kapitalrörelser och
kortfristiga kommersiella krediter varit en viktig faktor för nedgången i
valutareserven. Det vore därför angeläget att omständigheterna kring dessa
kapitalströmmar utreddes i avsikt all bedöma orsaken och diskutera förslag
lill lämpliga ålgärder.
LO
anför att när det gäller marknadstillgängligheten för svensk export kan först
anmärkas alt tullfrihet kan komma all uppnås inom etl större område i
Västeuropa under 70-talet. Denna möjlighet föreligger oavsett om de nu pågående
EEC-förhandlingarna med Storbritannien leder liU en utvidgning av EEC:s
tuUunion eUer inte. Det finns behov alt klargöra inom vilka branscher och
varuområden specielll omfattande investeringar skulle tillkomma om en sådan tullfrihet
skulle utnyttjas fullt ul för svensk induslriexpansion. Vid en passiv
investeringspolitik är det inte givet atl alla fördelar skulle utnyttjas. Här
borde vissa aller-nalivantaganden om svenskt exportutrymme kunna formuleras. En
outnyttjad handelspotenlial föreligger i förbindelse.med de östeuropeiska
länderna. Hittills har ökningen av handeln med dessa förlöpt i måttlig takt,
bl. a. beroende på en stark protektionistisk inställning hos dessa länder i
kombination med en önskan att främst påskynda sin egen industrialisering. Även
svensk imporlbegränsning inverkar i viss grad. Här liksom på utlandsmarknaden i
övrigt borde vissa uppskattningar kunna göras om potentiella exportökningar vid
en mera aktiv svensk politik beträffande exporlftämjandet. Del är inte fråga om
prognoser. Redan en bedömning av elt möjligt ytterligare utrymme är emellertid
av värde.
Finansiell
utveckling Långtidsutredningen
Under
första hälften av 60-talet ökade hushållens andel av de totala inkomsterna.
Parallellt härmed minskade företagens vinstandel, vilket medförde en nedgång i
förelagens självfinansiering. Under senare hälften av 60-lalet synes
fördelningen av inkomster mellan hushåll och före-
3
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 3.
Prop.
1971:115 34
lag
i storl sett ha stabiliserats. Företagens självfinansieringsgrad fortsatte
emeUertid atl minska, om än inle lika kraftigt som tidigare.
Fördelningen
av inkomsterna mellan hushållen och förelagen lörui-sätls under de kommande
åren i genomsnitt bli densamma som 1965 1969. Hushållens andel låg 1969 under
detla genomsnitt, vilket innebär att deras sammanlagda inkomster mellan 1969
och 1975 ökar i något högre takt än bmttonationalprodukten. Därtill kommer atl
sysselsättningen inom den offentliga sektorn fortsätter atl öka snabbare än
inom den privata sektorn. Inklusive arbetsgivaravgifterna förutses hushållens
inkomster nominellt öka med 8,6 0/0 per år medan bruttonationalprodukten ökar
med 8,5 0/0 per år (3,8 o/q per
år i volym). Prisema beräknas öka i samma takt som under 60-lalet.
I
långtidsutredningen har förutsatts att investeringarna inom näringslivet, i
första hand inom exportnäringarna, ökar kraftigt. Under de nyss angivna
förutsättningarna beträffande vinstutvecklingen skulle invesleringstillväxten
för företagen leda till en icke oväsentlig ytterligare nedgång av
självfinansieringen. För näringslivet som helhet beräknas nedgången i
självfinansieringsgraden 1975 uppgå till ca 5 procentenheter, jämfört med
19651969. För industrin lyder kalkylema på en betydligt större nedgång i
självfinansieringsgraden. I elt sådani läge blir en väsentlig uppgift för den
ekonomiska politiken all tillgodose förelagens behov av extern finansiering,
antingen på den inhemska kreditmarknaden eller utomlands.
Relationen
mellan det egna kapitalel och låneskulderna torde ha försämrats inom samtliga
industribranscher under 60-talel. Våra beräkningar lyder på en fortsalt
försämring under den kommande 5-årsperioden. I della läge är det av vikt all
förelagens finansieringsmöjligheter eller lönsamhetsbedömningar inle utgör ell
alllför snävt hinder för en snabb lillväxl av investeringarna. Specielll gäller
della om in-vesteringsuppsvingel under de närmasie åren skulle behöva ske samtidigt
som en viss dämpning av den internationella konjunkturen äger rum. Den
ekonomiska politiken ställs då inför uppgiften all dels främja tiUgången på
riskvUligl kapital, dels genom olika ålgärder stimulera företagens risklagande.
Hushållens
disponibla inkomster har under senare år ökat i långsammare takt än i början
av 60-talet. Till denna utveckling har förutom en långsammare tillväxt av
bruttonationalprodukten bl. a. bidragit den nyssnämnda stabiliseringen av
företagsvinsternas andel och en avsevärd ökning av skattekvoten. Den senare
hänför sig huvudsaldigen till kommunernas höjda utdebitering. Under senare år
har höjningarna uppgått till ca 80 öre per år. Ökningen av den privata
konsumtionen har under dessa förhållanden delvis gått ut över hushåUssparandet.
Sparkvoten har sjunkit kontinuerligt sedan 1965. Elt flertal faktorer kan ha
bidragit till atl minska sparbenägenhelen. Sålunda ökade inkomslöverföring-
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 35
arna
lill hushållen andelsmässigl. Dessa lorde i allmänhet leda lill större
konsumtion än förvärvsinkomster. Egna företagares inkomster med större
sparkvot än löntagare har också andelsmässigl minskat. Möjligen har även en
ändring av sparatlilyderna ägt rum sedan ATP-sysle-mets tiUkomst.
Den
disponibla andelen av hushållens inkomster beräknas minska något snabbare än
under 60-lalet. Denna utveckling hänför sig dels till en långsammare tillväxt
av inkomstöverföringarna än hittUls, dels till en forlsall ökning av
skattekvoten. I beräkningarna har fömtsatts att de statiiga skatteskalorna
enligt 1970 års reform tillämpas utan ytterligare ändringar. Höjningen av
mervärdeskatten till 16,3 0/0 har inräknats. Kommunemas utdebitering har
förutsatts öka med 50 öre per år. Sparkvoten kommer då 1975 all ligga på en
relativt låg nivå, om än något högre än under senare år. Med dessa
förutsättningar skulle det, i varje fall på längre sikt, inte föreligga något
större gap mellan konsumtionseflerfrågan och del konsumlionsulrymme som ingår
i utredningens grundkalkyl (3,3 0/0 per år i volym).
Detla
förhåUande, som markant avviker från lägel vid tidigare långtidsutredningar,
gäller utvecklingen på längre sikt, då skattetrycket gradvis skärps. På gmnd
av arbetstidsförkortningen under de närmasie åren blir tillväxten av
bmltonalionalproduklen, och därmed av hushållens inkomster, lägre fram till
1973 än under senare delen av kalkylperioden. I överensstämmelse härmed
förutsätts i långtidsutredningen även en temporär dämpning av den privata
konsumtionens tUlväxt. Det interna balansläget blir då i hög grad beroende av
del sätt på vilket arbetstidsförkortningen slår igenom i löne- och
prisbildningen.
Om
den interna balansen inle kräver någon skärpning av beskattningen utöver den
som är inbyggd i kalkylerna kan en viss minskning av statens finansiella
sparande förutses. Eftersom statens utiåning fortsätter all växa innebär delta
all statens upplåning på kredUmarknaden blir omfattande. Kommunernas utgifter
beräknas öka betydligt mer än inkomsterna. Under dessa förhållanden uppstår etl
kraftigt ökat upplåningsbehov för kommunerna. Ökningen av den offentiiga
sekloms upplåningsbehov bör ses mol bakgrund av att, som nyss nämnts, det
interna balanslägel inle synes kräva någon skärpning av den direkta eller indirekta
beskattningen. Ur denna synvinkel kan således upplåningsökningen accepteras.
Fördelningen av skatteintäkterna mellan kommuner och staten samt statsbidragens
utformning kan givelvis inom den givna ramen påverka kommunernas respektive
statens upplåning på kreditmarknaden. En klar tendens är emellertid all
kommunernas beroende av kredilmarknaden ökar. Om deras utdebitering skulle öka
mer än som här förutsatts kan detla enligl ovan framförda bedömning leda till
en kompenserande ändring av statens direkta eller indirekta skatter. Skatternas
inverkan på löneutvecklingen har inte kunnat beaktas i våra kal-
Prop. 1971:115 36
kyler.
En fortsatt strävan efler inkomstutjämning tenderar dock att pressa ned
sparkvoten och kan därmed ändra förutsättningarna för den interna balansen.
Statens
andel av upplåningen på kredilmarknaden ökade under senare hälften av 60-lalel.
Andelen kan komma att öka ytterligare framöver. Kommunernas upplåningsandel
ökade markant i början av 60-talet men under senare år begränsades deras
upplåning, vilket har bidragit till den kraftiga höjningen av utdebiteringen.
Även om utdebiteringen fram lill 1975 höjs med mer än 50 öre årligen, ökar
sannolikt kommunernas andel av efterfrågan på kredilmarknaden. Bostädernas och
näringslivets andel av den totala upplåningen ökade kraftigt under första
hälften av 60-lalel, men har därefter minskal något. Under den kommande 5-årsperioden
beräknas bostadsfinansieringen andelsmässigl minska. Näringslivets andel
väntas bli större.
Den
ökade andelen krediter tUl näringslivet har under 60-lalet kunnat äga rum
parallellt med atl AP-fondernas placeringsinriklning varit i storl sett
oförändrad. En viss omfördelning från den offentliga sektorn tUl näringslivet
har dock ägt rum. Näringslivets ökade upplåningsbehov har i väsentlig
utsträckning täckts på obligationsmarknaden, medan affärsbankernas andel av
kreditgivningen lill näringslivet minskade. Under de kommande åren kan
efterfrågeutvecklingen på kredilmarknaden medföra alt AP-fondens kreditgivning
i något större utsträckning går lill näringslivet. Därvid kan behov uppstå atl,
direkt eller genom olika mellanhandsinstilul, förmedla krediterna i delvis nya
former. Frågor rörande AP-fondens ställning på kredilmarknaden är f. n. under
utredning inom 1968 års kapitalmarknadsutredning.
Näringslivels
ökade upplåningsbehov kommer främst all läckas på kapitalmarknaden. Della
innebär sannolikt atl endast en viss del av den kreditkapacilel inom bankerna
som frigörs på gmnd av alt bostadsfinansieringen andelsmässigl krymper kommer
att användas lill finansiering av förelagens investeringar. Däremot kan
ökningen av den offentliga sektorns upplåningsbehov även framöver ställa stora
krav på bankerna.
Kalkylerna
för utvecklingen på kredilmarknaden i sin helhet lyder på en kraftig ökning av
efterfrågan. Utvecklingen av efterfrågan motsvaras av en förhållandevis kraftig
ökning av bankernas kredilulbud. Eftersom lägel på kreditmarknaden även fram
lill 1975 torde komma all kännetecknas av en snabb tillväxt av efterfrågan
skulle delta kunna innebära alt höjningen av räntenivån under 60-lalel blir
beslående. En förhållandevis hög räntenivå i kombination med en restriktiv
kredilpolitik kan också bli villkor för alt åstadkomma den upplåning utomlands
som erfordras även om bytesbalansen kan förbättras i den takt som långtidsutredningen
förutsätter.
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 37
Remissinstanserna
Kommunförbundet
framhåller all med den ökning som förutsatts av den kommunala utdebiteringen,
50 öre per år, skulle kommunalskatten bli 23,24 kr. 1975. SkUlnaden mellan 1971
års medelutdebitering 22,54 och det enligl räkneexemplet angivna
kommunalskatlelakel är således 70 öre. Med nuvarande proportioner mellan
primärkommunal skatt saml landstings- och församlingsskatt skulle högst 50 öre
belöpa på primärkommunerna, dvs. endast 13 öre per år till 1974. Enligt beräkningar
som gjorts inom kommunförbundet skulle primärkommunemas upplåningsbehov 1975 då
behöva uppgå lill drygt 3 mUjarder kr., vilket ligger inom ramen för den
netloupplåning som långtidsutredningen räknat med för hela den kommunala sektorn,
högst 4,5 och lägst 3,0 miljarder kr. De sammanlagda neltokapilalutgiflerna
för femårsperioden 1971 1975 uppgår enligl förbundels beräkningar till drygt
38 mUjarder kr. och neltoupplåningen lill något över 11 miljarder.
Nelloupplåningen skulle således bli 29 0/0 av nettoinvesteringarna, vilket
innebär alt upplåningen jämfört med femårsperioden 19661970 skulle kunna öka
något. För att kalkylen skall balansera med den begränsade skallehöjning som
fömtsatts enligl långtidsutredningens räkneexempel är det nödvändigt all
primärkommunernas låneutrymme successivt nästan fyrdubblas under perioden
19701975 redan för atl den av långtidsutredningen hårt nedskurna
investeringsvolymen skall kunna förverkligas. Eljest behövs ytterligare
höjning av skattesatserna för atl direkt skattefinansiera en större del av
kommunernas investeringar.
Socialstyrelsen
påpekar all den kommunala utdebiteringen steg med 1,54 kr. mellan 1970 och
1971, dvs. mer än 3 gånger den genomsnittligt beräknade. Av denna höjning
synes ca 2/3 fördelas på primärkommunerna och 1/3 på landslingen. I samband
med bearbetningen av LU-SoS-69 gjorde socialstyrelsen en preliminär kalkyl över
de uldebile-ringskrav som primärkommunerna kommer alt ställas inför under perioden
19681975. Denna myckel försiktiga kalkyl gav vid handen all enbart den
primärkommunala ulgiflsexpansionen kommer all betinga höjningar av
utdebiteringen med i genomsnitt drygt 50 öre per år. Etl överslag av de mycket
omsorgsfulla beräkningar, som genomförs i sjukvårdsplanearbelel för den
västsvenska sjukvårdsregionen, implicerar ell uldebiteringsbehov för all täcka
de västsvenska landslingens totala netlodriflsulgifler inklusive
kapitalljänslekoslnader på mellan 11:50 kr. och 14:00 kr. 1975 om huvudmännens
nuvarande planer beträffande utbyggnad m. m. fullföljs. Dessa siffror skall ses
mol bakgrund av all beräkningarna grundas på vissa anlaganden om alt den
hittillsvarande kostnadsutvecklingen för sjukvården något justeras nedåt under
70-lalel. Även andra sjukvårdshuvudmäns mera Irendmässiga beräkningar leder i
storl till samma utdebiteringsnivå. För den händelse att primärkommu-
Prop. 1971:115 38
ner
och landsting fullföljer sina nuvarande planer kommer en kommunal utdebitering
med 25 kr. sannolikt att uppnås före 1975.
Riksbanksfullmäktige anser
ulrednmgens fuiansieUa kalkyler värdefulla. Man anmärker dock all utredningens
analys har en snäv begränsning. Det finansiella systemet är ytterst elastiskt
och känsligt för ändringar i konjunkturläge och framför allt i kredit- och finanspoUlik.
MöjUgheter finns atl vid en åtstramning tära på de likvida reserverna eller i
ökad utsträckning kanalisera medlen över den s. k. grå marknaden. Som exempel
kan nämnas alt kreditgivningen lill näringslivet ungefär halverades under
loppet av två år från 1968 tUl 1970 trots en fortgående ökning av de reala
investeringarna. För kreditmarknadskalkylerna gäller därför i ännu högre grad
än för kalkylerna för den reala utvecklingen atl man ej får dra aUlför
långtgående slutsatser av den siffermässiga preciseringen för enstaka år.
Fullmäktige understryker sålunda all dessa kalkyler inle kan tas tUl inläkt
för att krediter av den omfattning som anges i kalkylen måste tUlgodoses för
alt den reala utveckling, som föratses, skaU kunna realiseras.
Handelshögskolan i
Stockholm ifrågasätter den analysmetod som utredningen använt. Man framhåller
atl väsentliga ekonomisk-politiska problemställningar försummas, när man
fömtsätter att förelagens investeringar inte påverkas av finansieUa
restriktioner, dvs. alt flexibla kredit-strömmar kan fylla ut gapen. Men även
de bakomliggande antagandena om pris- och löneutvecklingen anser man borde
prövas, eftersom 60-talets relativt slabUa internationella prisutveckling nog i
hög grad berodde på kanske unika konjunkturbetingelser i USA och Västtyskland.
Det är mycket möjligt att vi slår inför en starkare inlernalionell prisstegringstakt
än under 60-lalel. Man ifrågasätter om volymframskriv-ningarna kan tänkas vara
helt oberoende av om den inhemska prisstegringslakten blev 67 o/o i stället
för 4 o/o och prisrelalionerna därmed också förändrades. De finansiella
fördelningsresullaten kunde i varje faU bli ganska annorlunda, exempelvis med
hänsyn tUl företagsvinsternas utveckling och fördelning, fastslår
Handelshögskolan. Handelshögskolan påpekar också alt räntabiliteten under
60-lalet försämrats, speciellt inom den konkurrensutsatla sektorn, samtidigt
som kapilalslmktu-ren förändrats genom alt tillväxten i skulder varit betydligt
större än tillväxten i eget kapital.
Om
nu kravet på tillväxt i totaltUlgångar under 70-talets första hälft snarare
förutsätts bli högre än lägre än under 60-lalels senare hälft och samtidigt
räntabUitelen på eget kapital förutsätts bli oförändrad, kan en fortsatt snabb
försämring av förelagens soliditet undvikas eller reduceras endasl genom en
markant förhöjning av nyemissioner och/eller restriktivare uldelningspolilik.
Men kan detla åstadkommas vid den antagna ränlabUitetsnivån? Frågor av detla
slag kan resas inte minst mol bakgrund av erfarenheterna 19651969. En snabb
produktivitetsstegring
Bil.
3 1970 års långtidsutredning 39
kom
då till slånd kanske inle minst lack vare hög nedläggningsfrekvens av svaga
driftsenheter men invesleringsökningen och pro-duklionsexpansionen blev relativt
svaga. Det är möjligt atl den försämrade självfinansieringsförmågan här i hög
grad fick elt bestämmande inflytande på investeringstakten. För detla lalar
all den faktiska genomsnittliga självfinansieringsgraden blev oförändrad.
Frågan är vad del finns för möjlighet all bryta denna tendens för perioden
19701975.
Regional
utveckling Långtidsutredningen
Den
geografiska fördeliuhgen av befolkning och produktion har i accelererad takt
förskjutits i riktning mot vissa expansiva regioner. Denna utveckling har
självfallet hafl allvarliga konsekvenser för såväl lillbakagående som starkt
expansiva orter och regioner.
Bakom
dessa tilltagande regionala obalanser ligger bl. a. de kostnadsfördelar som
kan erhållas genom all producera i långa serier. I samma riktning verkar del
ökande antalet sysselsatta inom tjänstesektorerna som främst är representerade
i de tätbefolkade regionerna. Utredningen redogör för en jämförelse av
produktiviteten inom olika regioner som visar all produktivitetsstegringen i de
glesare befolkade områdena i och för sig varit nästan lika snabb som i de mer
tätbefolkade men att storstadsregionerna nivåmässigl har en produktivhet som
markant överstiger riksgenomsnittet.
Del
finns risker för atl de regionala spänningarna mellan orter och regioner kommer
all tillta under 70-lalel. Riskerna för della diskuteras bl. a. utifrån den mer
eller mindre latenta konflikt som kan föreligga mellan regionalpolitiska och
övriga mål. SpecieUt uppmärksammas härvidlag de krav som tillväxt- och
stabiliseringspolitiken ställer. Vissa möjligheter kan dock finnas alt bättre
än hillills motverka de regionala obalanserna genom en inriktning av
regionalpolitiken efter de linjer som slatsmaklerna under senare år gett
uttryck för. Utredningen eriiu-ar i delta sammanhang om möjligheterna alt söka
skapa gynnsammare till-växlbelingelser i etl anlal områden utanför de tre
storstadsområdena. Kraftiga insatser skulle krävas från statligt och kommunall
håll för all möjliggöra denna typ av regionalpolitik. Några av de faktorer som
därvidlag uppmärksammas är kravet på alt upprätthålla en viss
minimi-servicenivå i glesbygdsområdena saml faran för "växlvärk" i de
orter man satsar på. Sammanfattningsvis förefaller del emellertid inle troligt
atl de regionala spänningarna nämnvärt kan reduceras.
Trots
bylesbalanslägel kan speciella förhållanden under de närmasie åren innebära
möjligheter all tillgodose de regionalpolitiska målsättningarna. Resurserna i
fråga om bosläder och annat samhällskapital
Prop. 1971:115 40
är
hårdare utnyttjade i storstäderna än i satsningsorterna. Möjligheterna i
satsningsorterna kan därför vara stora atl få lill slånd en utbyggnad av
industrins produktionskapacitet.
Remissinstansema
Enligt
Lantbrukarnas riksförbund är den skärpning av den regionala obalansen som
utredningen fömtser helt oacceptabel och måste därför förhindras genom en
upptrappning av de regionalpolitiska insatserna. Den regionala obalansen är
elt problemområde som måste handläggas med all den krafl och med alla de medel
samhälle och näringsliv gemensamt kan mobilisera. När det gäUer den fortsalla
utbyggnaden av regionalpolitiken, vUken enligl riksförbundels mening är
oundgängligen nödvändig, borde man pröva även generellt verkande ålgärder, dvs.
sådana som allmänt stärker näringslivets fömlsältningar i regioner som hotas
av befolkningsultunnmg och ekonomisk tillbakagång. Förbundet understryker att
en dämpning av den industriella utbyggnaden i storstadsområdena och en ökning
av utbyggnaden i övriga områden icke strider mot det krav atl uppnå balans i
utrikesbetalningarna, som utredningen satt som huvudmål för de närmasie årens
politik. FörhåUandet är del motsatta.
LO
anser det bestyrkt att inhemska arbetskraftsresurser kan tillvaratas betydligt
bättre om sysselsättningsexpansionen dämpas i storstadsregionerna och förläggs
lill andra tätortsregioner. Man bör samtidigt hålla i minnet alt de totala
investeringsbehoven minskar i den mån omflyttning kan ersättas med högre
yrkesverksamhetsgrad hos den lokala befolkningen. Den antydda alternativa
utvecklingen skulle således medge elt lägre kapitalbehov vid given
produktionsutveckling. Den kunde åstadkommas genom en regionalt selekliv
beskattning av sysselsättning (och/eller sysselsättningsökningar) eller etl
delansvar för företagen i finansieringen av kollektivinvesteringar i
storstadsregionerna i överhet-lade konjunkturlägen. En mera förutsättningslös
prövning av långtidsutredningen av olika altemativ beträffande den ekonomiska
politiken i regionalt avseende hade varit önskvärd, men ryms knappast inom nuvarande
direktiv. Låginkomstutredningen har påvisat all en myckel stor outnyttjad
potential av arbetskraft finns främst i regioner utanför storstadsområdena.
Den striktare regionala styrning som LO anser önskvärd anser LO vara i linje med
allmänna välfärdsönskemål och kraven på balanserad ekonomisk utveckling av
olika regioner.
Beträffande
de regionala skillnader i produktivitet som utredningen berört anser
Länsstyrelsen i Värmland att huvuddelen av skillnaden i produktivitetstalen
torde kunna tillskrivas del förhållande alt branschsammansättningen varierar
starkt mellan olika områden. Storstadsområdena har relativt hög andel teknisk
kvalificerad industri medan den
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 41
tyngre
industrin med lägre produktivitet är lokaliserad lill andra områden.
Utredningens produktivitetsberäkningar ger i och för sig inle slöd för
hypotesen all storstäderna skuUe utgöra lämpligare miljöer för industriell
produktion än andra områden. Det finns alltså ingenting i utredningens material
som lyder på alt en industri i t. ex. Stockholm skulle ha högre produktivitet
än ett tekniskt sett identiskt företag på annan lämplig ort.
LO anser att
effektivitetsskäl knappast kan åberopas för den nuvarande koncentrationen på
sysselsättningsökning i storstadsområdena. Utredningen har visserligen belyst
alt förädlingsvärdet per anställd är högre i storstadsregionerna och dessutom
genomsnittiigt har växt fortare i dessa regioner under 60-talel. Men därav
följer inle alt utbyggd och nyetablerad verksamhet skulle bli mindre effektiv
om den ägde mm i regioner med medelstora tätorter, dvs. utanför
storstadsregionerna. Det blir tvärtom lätt elt cirkelresonemang om man åberopar
den regionala produktivitetsutvecklingen för atl bedöma olika regioners
framlida karaktär som mUjö för industri och övrigl näringsliv. Var
etableringen och sysselsätlningsutbyggnaden lokaliserats under 60-lalet
bestämmer nämligen i hög grad både nivån och utvecklingstakten för regionernas
genomsnittliga produktivitet. Bilden behöver givelvis kompletteras med hur
nedläggningarna lokaliserats.
Länsstyrelsen i Norrbotten
påpekar all utredningens avsnitt om olika regioners produktivitet framstår som
utredningens oklarasle och tveksammaste både vad gäUer teoretisk analys och
direkt dataredovisning. Atl det skulle råda ett produkliviletsöverlag för de
tätbefolkade regionerna är, sägs det, naturligtvis en självklarhet om man
anser att det överhuvud finns slordriflsfördelar inom ekonomisk verksamhet och
positiva "exlernal economies". I stället för all skapa underlag för
en analys av hur stor "merkostnaden" blir vid drift av ekonomisk
verksamhet utanför "optimala" punklen borde utredningen ha mer tagit
fasta på all total oplimalilet inle kan nås (koncentration av all verksamhet
och boende till en punkt i riket) och kraftigare betonat att man bör sträva
till en så rimlig anpassning av den nuvarande strukturen som möjligt.
Det
existerar inle enligl länsstyrelsens uppfattning "lågprodukliva och
högproduktiva regionlyper" annat än ur en föråldrad syn på ekonomiska
frågor, nota bene om regioner diskuteras utifrån svensk länsnivå. Förbehåll av
den typ som utredningen anger som lämplig takt i näringslivets omvandling
leder inle liU klara slutsatser och rekommendationer ulan förleder läsaren all
tro all sociala hänsyn etc. i en omvandlingsprocess i samhället är belastning
och nödvändig "kostnad". För en icke-ekonom kan sådana resonemang
uppfattas som vilseledande.
Stockholms
universitet framhåller atl del, med tanke på arbetskrafts-restriktionens
betydelse för möjligheterna atl uppnå de produktionsökningar inom export- och
importkonkurrerande näringar, är förvånande
Prop.
1971:115 42
hur
litet man beaktat arbetsmarknadens strukturella aspekter. Det faktum att låg
förvärvsinlensitet och hög latent arbetslöshet ofta existerar i regioner med
välutbyggt samhällskapital och god tUlgång på bostäder, hindrar inle
utredningen från all främst betona de större tätorternas
produktivilelsförsprång och slordriflsfördelar. I vilken utsträckning dessa
beror på långsiktigt påverkbara faktorer, som kapitalets åldersstruktur och
kommunikationsteknologi, är otiUräckligl utrett.
Enligt AMS föreligger risk
för alt den regionala obalans som varit så framträdande under 60-talet kommer
alt kvarstå under innevarande decennium. Ell av huvudmålen på sikt för
regionalpolitiken är, som styrelsen ser det, alt i samverkan med
arbetsmarknadspolitiken skapa rationellt fungerande arbetsmarknader, med
uppfyllande av de krav som måste släUas på differentiering, service och
levnadsmiljö i övrigl. Medlen för alt uppnå dessa mål har varit dels ålgärder
för all underlätta arbetskraftens geografiska och yrkesmässiga rörlighet, dels
lokaliseringsfrämjande ålgärder inriktade på all skapa livskraftiga tätorter
utanför storstäderna. För att möjliggöra elt högt arbetskraflsulnylljan-de
måste de rörlighetsstimulerande åtgärderna även i fortsättningen kompletteras
med kraftiga lokaliseringspoliliska och andra sysselsättningsskapande
insatser.
Länsstyrelsen i Värmlands
län anför all för att målet om regional balans i utvecklingen skall kunna
uppfyllas erfordras en betydande ny-lokalisering av kvalificerad industri till
de nuvarande skogslänen för alt möta förändringarna i arbelskraftsutbudets
sammansättning. En ökad utlokalisering av denna typ av industri från
storstadsområdena tUl skogslänen bör också enligt länsstyrelsens mening i viss
mån kimna öka industrins rekryteringsmöjligheler på längre sikt.
Servicenäringamas allraklionsförmåga och expansionslakt kan nämligen antas vara
lägre i mindre tätbefolkade områden. Industrins relativa konkurrenskraft med
avseende på arbetskraft kan mot den bakgrunden bedömas vara större i t. ex.
skogslänen än i storstadsområdena.
Kommunförbundet finner del
nödvändigt, alt de regionalpolitiska problemen ägnas ökad uppmärksamhet. Som
förbundet i tidigare remissyttranden framhållit fordras, all aktiva och
målmedvetna åtgärder vidtas i syfte att befrämja sysselsättning och
utvecklingsmöjligheter i de delar av landet som behöver sådant slöd. Samhällets
investeringar spelar i delta sammanhang en betydelsefull roU, då tillgång på en
gynnsam infrastruktur ofta utgör en avgörande faktor för lokalisering.
Med tanke på det nära
sambandet mellan förändringama i näringslivs- och befolkningsstrukturen och
förändringar i markanvändningen inom olika delar av landet anser statens
planverk det nödvändigt atl söka omsätta de regionalpolitiska målen i
bedömningar av markefter-frågans och markanvändningens omfattning och
inriktning. Av denna anledning är en nära samordning mellan regionalpolitiken
och den fy-
Bil.
3 1970 års långtidsutredning 43
siska
riksplaneringen påkallad. Avgörande beslut om regionalpolitikens inriktning på
längre sikt bör inle fattas ulan ingående kännedom om beslutens inverkan på
markanvändningen i nationell skala.
Inkomstfördelning
Långtidsutredningen
Bland
de centrala mål som statsmakterna uppsatt för den ekonomiskn utvecklingen ingår
en jämnare inkomstfördelning. HittUls har del inle varit möjligt, på grund av
elt bräckligt statistiskt underlag, alt presentera någon
inkomslfördelningsulveckling, som mer fullständigt skulle kunna säga återspegla
välfärds- eller konsumtionsfördelningen i samhället. Den undersökning som
gjorts i samband med denna utredning har inte heller främst hafl denna
ambition, utan i stället syftat till att belysa några faktorer som är av
betydelse för inkomstfördelningens utveckling.
Tidigare
inkomslfördeliiingssludier har pekat på en ökad ojämnhet i inkomstfördelningen
under 50- och 60-talen. Dessa studier har emellerlid omfattat endasl de
inkomsttagare som finns med i inkomslslalisti-ken. Inkomstfördelningen har i
denna utredning studerats för en vidgad grupp i vilken medtagits samtliga
personer i vuxen ålder. För de personer som inle finns med i inkomslslalistiken
har inkomsten beräknats på särskilt sätt. Inkomstfördelningen för denna
vidgade grupp har under 50- och 60-talen utvecklats mol en ökad jämnhet. Denna
fördelning av inkomstema visar emeUertid utvecklingen utan hänsyn till
olikheter och förändringar i individernas arbetsinsatser. Vi har därför också
studerat män i aktiva åldrar som framstått som de från inkomstfördelningssynpunkt
mest homogena gmpperna. Resultaten från denna studie, avseende perioden
19581968, tyder inle på all inkomstfördelningen för dessa gmpper skulle ha
utvecklats mot ökad spridning, med undanlag för perioden 19661968. Det svaga
konjunkturläget under större delen av denna senare period, med minskad
sysselsättning som följd, påverkade emellertid sannolikt inkomstfördelningen i spridande
riktning. Det är troligt att man med oförändrad sysselsättningsgrad hade fåll
ungefär samma resultat som för den övriga delen av perioden.
Remissinstanserna
Ett
flertal remissinstanser uttrycker tillfredsställelse med atl inkomslfördelningsfrågorna
behandlats i utredningen. Stockholms universitet anmärker atl avsnittet om
inkomstfördelning begränsats tiU all gälla endast fördelning av sammanräknad
nettoinkomst. Eftersom det egent-
Prop. 1971:115 44
ligen
är välfärdens fördelning som vore del intressanta all studera ifrågasätter
universitetet om del inte varit lämpligt all dessutom studera exempelvis
fördelning av disponibel inkomst, förmögenhelsfördelningen och fördelningen av
den totala konsumtionen (privat och offentlig) mellan individer. Man anser all
en vidareutveckling av analysen bör övervägas i framliden.
Utredningens
konstaterande all den inle "kunnat skapa någon klarare bild av hur
hänsynen till inkomstfördelningsmålen kommer in i diskussionen av
tillväxltendenserna i ekonomin" anser universitetet ganska naturligt
eftersom analysen i inkomstfördelningsavsniltel inte integrerats med övriga
avsnitt i utredningen. I dessa antyds på många ställen implikationer för
inkomstfördelningen av anlaganden och förutsättningar i gmndkalkylen. Man borde
här hafl möjlighet atl sammankoppla grundkalkylen med fördelningsanalysen och
på della sätt erhålla en direkt prognos för inkomstfördelningens utveckling.
SACO
anför i sitt remissvar alt progressiviteten är elt föga ändamålsenligt
instrument för ekonomisk utjämning. Den laxerade inkomsten, som den nu
beräknas, är av flera skäl en myckel dålig mätare på skalleförmågan. Vissa
inkomster är skattefria (sociala förmåner) eUer beskattas på annat sätt
(lollerivinsler) och behöver inle las upp i deklarationen. Vidare är de
korrigeringar som skattelagstiftningen tillåter otillräckliga. Detta gäller
bl. a. amorteringar av studieskulder, studiemedels-avgifter samt för
yrkesutövningen nödvändiga forlbildningskostnader.
Trots
alt marginalskatterna är höga redan i tämligen blygsamma inkomstlagen är
progressiviletens betydelse som finansieringskälla för det offentliga relativt
liten. Ekonomiskt sett går del därför alt genomföra en betydande övergång från
direkt lill indirekt skall. Av psykologiska skäl och för att undvika en
omfördelning av inkomsterna efter skatt bör dock en sådan omläggning samordnas
med en löneuppgörelse, som ger lägre inkomsttagare större
brutloinkomstökningar, anser SACO.
Miljövård
Långtidsutredningen
För
alt få en viss uppfattning om de mUjövårdsinvesteringar som kan väntas bli
vidtagna under 70-talels första hälft har kommunerna och vissa
industribranscher tUlfrågats om sina planer. Med utgångspunkt från dessa planer
har vissa beräkningar gjorts över de totala miljövårds-investeringarna under
perioden. Beräkningarna gör dock inte anspråk på atl vara några prognoser i
ordels vanliga bemärkelse därtill är enkätmaterialet alllför osäkert.
För
industrins del pekar planerna på alt miljövårdsinvesteringarnas andel av de
totala investeringarna kan förutses öka. Industrins investe-
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 45
ringar
i mUjövård beräknas sålunda kunna uppgå lill 1,6 miljarder kr. för åren
19711975 vilket skulle innebära inemot 4 0/0 av de totala
industriinvesteringarna. Att miljövårdsandelen stiger innebär att
indu-slriinvesleringamas tUlväxttakt, med givet antagande om den nödvändiga
kapaciletsulbyggnaden, måste ligga en halv procentenhet högre än eljest skulle
vara nödvändigt.
De kommunala
miljövårdsinvesleringarna under perioden 19711975 förutses enligl planerna i
genomsnitt ligga något under 1968 års nivå. Del finns emellerlid anledning tro
all kommunerna härvidlag underskattat sill investeringsbehov. Om man i stället
antar att kommunernas miljövårdande investeringar ökar lika snabbi som deras
investeringar i vallen och avlopp väntas sliga (2 0/0 per år), skulle de uppgå
lill 4,5 miljarder kr. för hela perioden vilket skulle motsvara ca 16 0/0 av
kommunernas samlade investeringar. Det betonas att beräkningarna är osäkra.
MUjövårdsansträngningarna skulle enligt dessa beräkningar ta en icke oväsentiig
del av resurstUlskolten i ekonomin i anspråk under de närmaste åren.
Utredningen påpekar atl det inle finns någon möjlighet all på grundval av den
undersökning som gjorts säga något om hur miljöns kvalitet kommer att påverkas.
Därigenom kan undersökningen inle heller ligga lill grund för några slutsatser
beträffande avvägningen mellan miljökvalitet och mUjövårdskoslnader, vilket är
en allvarlig begränsning av undersökningens värde.
Remissinstanserna
Elt
flertal remissinstanser uttrycker sin tillfredsställelse med all utredningen
tagit upp della viktiga område lill betraktelse. Sålunda uttrycker exempelvis
Försäkringsbolagens riksförbund sin uppskattning med detla och all utredningen
behandlat möjligheterna all beräkna det ekonomiska utfallet av ålgärder på
området. Alt göra sådana beräkningar innebär ju inte på något sätt all de
mänskliga aspekterna åsidosätts, understryker förbundet. Tvärtom skapas
härigenom ett underlag för bedömningar av vilka ålgärder som behöver vidtas
för all skapa resurser för det skydd av mUjön som människan har rätt all kräva.
Stockholms universitet
skriver all det självfallet skulle ha varit av stort intresse om man kunnat dra
slutsatser om avvägningen mellan miljökvalitet och miljövårdskostnader. För det
ändamålet borde man, anför universitetet, för varje emissionskälla beräkna den
lägsta marginalkostnaden för reduktion av emissionen och också känna till vad
en sådan reduktion innebär för miljökvaliteten. Med hjälp av dessa uppgifter
skulle man kunna fastställa vilken fördelning av emissionsreducerade åtgärder
(t. ex. mUjövårdsinvesteringar, men ev. också nedskärning av sådan produktion
som medför stora utsläpp) mellan olika emillenler.
Prop. 1971:115 46
som
mirumerar den totala samhällsekonomiska kostnaden för en viss total reduktion
av utsläppen.
Styrelsen
för teknisk utveckling anser att den presentation av samhällsmålen som
förekommer i långtidsutredningen använder allmänna formuleringar som är föga
vägledande för utformningen av en FoU-policy. Emellertid har utredningen
presenterat en utförligare diskussion på mUjövårdsområdet som ger goda
utgångspunkter för en vidare bearbetning och imderlag för FoU-planering. Det
hade varit önskvärt all man på samma sätt tagit upp en diskussion kring andra
väsentliga mål som utredningen berört, t. ex. inom områdena arbetsmUjö,
sjukvård och UtbUdning.
Naturvårdsverket
framhåller att investeringskostnaderna för miljövården har underskattats.
Såväl urvalet av förelag som det faktum all beräkningarna gmndals på gällande
lagar och författningar innebär all de beräknade miljövårdsinvesteringarna inom
industrin endast uttrycker ell absolut minimiprogram för den närmaste
framliden. Även inom den kommunala sektorn menar naturvårdsverket att de
erforderliga kostnaderna har underskattats.
Vad
gäller frågan om miljövårdspolitikens medel anför naturvårdsverket all även om
de marknadsmässiga fömtsättningarna för all till-lämpa ett sådani syslem fullt
ul saknas, är del möjligt atl på vissa områden avgifter eller avgifter i
kombination med regleringar kan vara lämpligare än enbart regleringar. För
närvarande undersöks möjligheten all avgiftsbelägga svavelhalten i eldningsolja
som ell komplement till reglering av den maximalt tUlåtna svavelhallen. Verket
har även i övrigl tagit upp denna problemalik, bl. a. har verket inlett ett
visst samarbete med Handelshögskolan i Stockholm i dessa frågor. Man menar emellertid
att utredningen synes ha underskattat möjligheterna alt genom regleruigar skapa
incitament till alt utveckla en "miljövänlig" teknik. Utvecklingen
mol effektivare åtgärder betingas främst dels av nödvändigheten all stoppa
utsläpp av mUjögifler, dels av all industrier och samhällen måste kunna
expandera ulan all försämra mUjön. Utvecklingen underlättas härvid även av
konkurrensen mellan olika företag inom miljötekniska industrin som har allt
bättre och billigare process-och reningsanordningar som del viktigaste
försäljningsargumenlel. Genora tidsbegränsade regleringar bör man därför kunna
uppnå tiUfredsstäUande incitament till mUjövårdsförbällringen inom industrin.
Vidare påpekas alt uttedningen i viss mån synes ha missförstått ändamålet med
de subventionssystem som används för att bidraga till industrins vatten- och
luflvårdande ålgärder. Huvudvikten läggs härvid på den pro-cessinriklade
reningslekniken då bidragsfrågoma som regel avgörs först sedan prövningen
enligt mUjöskyddslagen avslutats.
Bil.
3 1970 års långtidsutredning 47
Jordbruk
Långtidsutredningen
Enligt
de nya riktlinjer för jordbrukspolitiken som riksdagen beslu-ade om 1967 skall
ske en fortsatt snabb rationalisering av jordbruket samtidigt med en viss
samhäUsekonomiskt motiverad minskning av jordbruksproduktionen.
Långtidsuttedningens bedömningar har skett mot bakgrund av dessa riktlinjer.
Jordbruksdepartementet har sammanställt material för utredningens räkning.
Åkerarealen, som 1969
uppgick till ca 3 miljoner ha, beräknas fortsätta atl muiska för att 1975
uppgå tUl ungefär 2,7 mUjoner ha. Jordbrukels bruttoproduktionsvolym väntas
bli i stort sett oförändrad under prognosperioden, medan förädlingsvärdet
väntas minska med ca 1,5 0/0 per år. För vegelabUieproduklionen fömtses en
uppgång, vUket helt faller på fodersäd. Animalieproduktionen fömtses minska,
främst till följd av lägre mjölk- och köttproduktion. Den kraftiga
produktivitetsökning som präglade 60-lalet (6,5 0/0 per år) väntas beslå.
Härigenom kan arbelskraftsvolymen beräknas minska med ca 7,5 0/0 per år. Räknai
i personer beräknas avgången tUl 60 000. Antalet bmkningsenheter förutses
minska i det närmaste lika mycket, eller 50 å 60 000. Viss areal tUlhörande
enheter som väntas bli nedlagda förmodas tUlföras kvarstående
brukningsenheter. Härigenom fömtses en ökning av medelarealen från ca 19 ha
1969 liU omkring 25 ha 1975.
För
att uppnå den beräknade produktionen 1975, trots kraftigt minskad
arbetsinsats, krävs forlsall mekanisering av jordbruket. Maskininvesleringarna
beräknas sålunda öka med 67 0/0 totalt under perioden. Den pågående
inomhusmekaniseringen samtidigt med en upprustning av ekonomibyggnaderna och
investeringarna i dessa beräknas stiga med ca 3 0/0 per år. Totalt beräknas
emellertid invesleringsökningen för jordbruket stanna vid ungefär 1,5 0/0 per
år fram tUl 1975, vUkel förklaras av en förväntad utslaktning (negaliv
investering) av avelsdjur och mjölkkor.
Remissinstanserna
Lantbruksstyrelsen
ansluter sig till utredningens bedömning om den sannolika utvecklingen i fråga
om åkerareal, antal brukningsenheter och sysselsättning i jordbrak även om man
anser att uppgifterna bör förses med viss osäkerhelsmarginal.
Styrelsen
påpekar vidare atl investeringarna i ekonomibyggnader, såvitt kan utläsas av
omfattningen av den statliga stÖdgivningen, under de båda senaste åren har minskat
med 20 å 30 0/0. Minskningen är starkast i fråga om byggnader för mjölkkor, för
vilket ändamål stÖdgivningen under den senaste 2-årsperioden minskal med 40
0/0. Nedgången i in-
Prop. 1971:115 48
vesleringsvolymen
lorde ha flera orsaker, bl. a. den sviktande lönsamheten i mjölkproduktionen
och den hårda kredilpoUtiken. Om utredningens förutsägelser beträffande
jordbrukels investeringar skall slå in, blir i hög grad beroende av bl. a.
utvecklingen av nyssnämnda faktorer, anser styrelsen. Man tillägger alt
beträffande jordbrukarnas åldersfördelning har nya siffror framkommil som bl.
a. visar att jordbrukarna i genomsnitt är något äldre än som framgår av
utredningen.
Lantbrukarnas
riksförbund anmärker atl utredningen vid beskrivan-del av nuläget, och inte
minst vid uppdragningen av utvecklingslinjer, varit alltför bunden av
resonemangen i 1967 års jordbrukspolitiska beslut, måhända beroende på atl
utredningen vid utskrivningen av sin rapport inte haft tillgång lill eller
beaktat del nyare statistiska material, som främst införskaffats eller
sammanställts till förhandlingarna om prissättningen på jordbrukels område.
Mol utredningens uppgift
all självförsörjningsgraden, med nu tillämpade beräkningsnormer, undergått små
förändringar under 60-talel anmärker Riksförbundet all hänsyn inle lagils lill
den starkt ökade importen av handelsgödsel och proleinfoder. Som framgått av
en inom Statens jordbruksnämnd gjord undersökning skulle det behövas en
mångdubb-ling av beredslagslagren av handelsgödsel och proleinfoder för all Sverige
skulle kunna klara livsmedelsförsörjningen under en 3-årig avspärrningslid med
upprätthållande av det kosthåll, som förutsattes av 1960 års
jordbruksulredning. Särskilt för mjölk och mejeriprodukter har
försörjningslägel snabbi försämrats. De i långtidsutredningen nämnda
prognoserna, enligt vilka "nuvarande överskoll kommer all minska avsevärt
fram till 1975", är därför starkt föråldrade. Redan nu föreligger inga
överskott, inle ens på smör. Och nuvarande produklionstrend lyder på en inom en
snar framlid ur beredskapssynpunkt betänklig försörjningssituation för mjölk
och mejeriprodukter.
Beträffande den
stmkturralionalisering som utredningen räknar med anför Riksförbundet all en
huvudföralsällning är alt lönsamheten blir tillfredsställande. För närvarande
är denna enligt vid prisförhandlingarna framlagda kalkyler, hur dessa än bedöms
i sina detaljer, mycket dålig.
Sveriges
jordbrukskasseförbund instämmer i det tidigare citerade remissyttrandet och
pekar på atl de statliga lånegaranliramarna utnyttjas i allt mindre
utsträckning. Lånegarantier har sålunda budgetåret 1969/70 beviljats med 135
milj. kr. samtidigt som rambeloppet varit 300 milj. kr. Orsaken härtUl torde
lUl stor del kunna tillskrivas det förhållandet atl lönsamheten inom
jordbruksnäringen f. n. ej är tUlfredsstäUande och all investeringsviljan av
denna anledning är låg. Därutöver anför förbundet alt också nu gällande
kreditreslriktioner försvårat finansieringen av den slmklurralionalisering som
är önskvärd.
Jordbmkskasseförbundel
anför också att försämringen av självförsörjningsgraden har lett till elt ökat
imporlbehov vars negativa effekter
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 49
på
utrikesbetalningarna dock motverkas av en höjning av jordbrukels produktivitet och
en överföring av produktionsfaktorer till annan export-inriktad verksamhet.
Jordbrukets rationalisering är sålunda en faktor väl värd all beakta när det
gäller atl uppnå huvudmålet, nämligen jämvikt i utrikesbelalningarna. Den
prioritering av industriinvesteringarna, framför allt exportindustriernas, som
utredningen anser nödvändiga och emot vilken förbundet inte har att invända,
får därför icke ske på bekostnad av kreditmöjligheterna till jordbruket
inklusive jordbmkets förädlingsindustrier. Såsom den tillsammans med
landshypoteksförening-arna helt dominerade kreditgivaren lill det enskUda
svenska lantbruket viU förbundet därför föreslå sådana åtgärder atl i varje
fall kreditres-iriktionshinder ej skall behöva inverka på kreditgivningen lill
jordbruket mol slatUg lånegaranti. Även lantbruksstyrelsen framför en liknande
uppfattning.
Skogsbruk
Långtidsutredningen
Förbrukningen
av rundvirke inom landet beräknas öka från 68 miljoner m sk 1970 lill 79
miljoner m sk 1975, dvs. en ökning med 3 0/0 per år. Det är framför aUt massa-
och boardinduslrin som fömtses öka sin råvaruförbrukning, medan behovet av
brännved och övrigl virke beräknas minska under prognosperioden. Under en
följd av år har skogsindustrin minskat råvarulagren bl. a. på grund av
övergången från flottning lill järnvägs- och lastbilstransporter, vilka
medgett en jämnare tUl-försel av virke lUl industtin. Stormfällningarna som
inträffade hösten 1969 medförde emellertid en ökning av lagren 1970. Under 1975
väntas däremot inte någon lagerförändring ske. De totala skogsawerkningarna
förutses öka från 73 miljoner m sk 1970 till 82 mUjoner m* sk 1975, dvs. en
årlig ökning på ca 2,5 0/0. Förutsatt en normal lagerutveckling 1970 skulle
avverkningen öka med 3 å 3,5 "/o per år 1970 1975.
För
atl få en uppfattning om expansionsutrymmel för svensk skogsindustri har det
sålunda kalkylerade råvarubehovet jämförts med de kvantiteter som beräknas vara
awerkningsbara vid ett uthålligt skogsbruk, dvs. utan all den långsikliga
virkesförsörjningen eftersatts.
Nya
awerkningsberäkningar, som baserar sig på riksskogstaxerings-material från
perioden 19641968, har ulförts av skogshögskolan för långtidsutredningens
räkning. Av dessa beräkningar framgår att awerk-ningsvolymen 1970 på 73
miljoner m sk ungefär motsvarar ett medel-alternativ för vad som är
avverkningsbar skog. Awerkningsvolymen för 1975 82 mUjoner m sk motsvarar
däremot det högsta allemativet. En regional uppdelning av Industriens
utredningsinstituts prognos ger
4
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 3.
Prop.
1971:115 50
vid
handen att redan 1970 års avverkning i norra Sverige, dvs. Norrland exklusive
Gästrikland, motsvarar det högsta avverkningsalternati-vet. Ell
virkesunderskoll torde således komma all föreligga i detla område 1975. För
södra Sveriges del ligger avverkningen 1970 i närheten av beräkningamas lägsta
alternativ, medan 1975 års avverkningar motsvarar del högsla allemalivel.
Rationaliseringen
inom skogsbruket har gått snabbi och dess utveckling belyses av hur
dagsverksåtgången per avverkad m sk förändrats. Enligl arbetsmarknadsstyrelsens
uppgifter var 1950 den totala arbelskraflsålgången 0,75 dagsverken per
avverkad m sk, medan motsvarande siffra för 1960 uppgick till 0,49.
Rationaliseringen gick sedan snabbare och för 1969 beräknas ålgångslalet lill
ca 0,20. Del totala arbetskraftsbehovet per avverkad m sk skulle således ha
minskal med drygt 4 o/o per år under 50-talet, medan 60-talel visar en
minskningslakt som är dubbelt så stor, dvs. närmare 9 o/o per år.
Uttedningen
räknar med atl rationaliseringen i skogsbruket genomförs i ungefär samma takt
som under 60-lalet. En minskning i ålgångslalet från 0,20 1970 tiU ca 0,13
1975 lorde vara möjlig att uppnå. Vissa uppgifter om ålgångslalen kan
eventuellt tolkas så alt 1970 års tal ligger något under 0,20 och ålgångslalet
1975 skulle då kunna dras ned ytterligare. Utvecklingen väntas leda lill en
fortsatt kraftig minskning i sysselsättningen. Arbetskraftsbehovet beräknas
sålunda lill knappt 11 miljoner dagsverken 1975 mol närmare 15 mUjoner 1970.
TiU följd av ökande övergång lill hellidsansläUning väntas antalet sysselsatta
minska ännu kraftigare, eller med ca 25 000.
Den
fortsatta mekaniseringen tillsammans med ökade skogsvårdsåtgärder väntas leda
lill en volymmässig ökning i skogsbrukels totala investeringar med 4 o/o per
år 19701975. Framför allt beräknas maskininvesleringarna komma alt stiga och
uppgången väntas bli 67 o/o per år.
Remissinstanserna
Utredningens
beräkningar angående avverkningsvolymen fram lill 1975 betecknas av domänverket
som realistiska. Skogsvårdssiyrdsen i Gävleborgs län understryker emellertid
all redan 1970 års avverkningsvolym för Norrlands del motsvarar del högsta
alternativet enligl skogshögskolans senaste virkesbalansräkning och att man
1975 skulle ha nått det högsla alternativet för hela riket. Del betyder all en
allvarUg överavverkning av skog i norra Sverige då framtvingas om
norrlandsindustrin skall kunna förses med råvara från "eget område"
under förulsällning att föreliggande planer på induslriulbyggnad fullföljs.
Styrelsen ställer sig tveksam tiU om så hög avverkningskvanlilel kan tillålas
med hänsyn lill den långsikliga virkesförsörjningen.
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 51
Beträffande
skogsvårdande ålgärder är remissinstanserna eniga om atl dessa måste
intensifieras på sikt. Skogsstyrelsen säger i sill yttrande alt man inle kan
dela uttedningens uppfattning atl "awerkningsberäk-ningarna förulsätler en
skogsskötsel av traditionell omfallning". Skogsstyrelsen anser all della
kan vara riktigt endasl om man ser saken på kort sikt, alltså 1020 år.
Avverkningsmöjligheterna styrs för sådana perioder nästan helt av do befintliga
medelålders och äldre skogsbestånden. Om man däremot ser saken på något längre
sikt måste skogsvården las med i bilden. Därvid blir i första hand
ungskogsröjningarna avgörande för möjligheten all i framliden ekonomiskt la ul
beräknade till-växlkvanlileler. Utredningens uttalande om traditionell
skogsskötsel har i della avseende gUtighet endast om man med traditionell menar
accepterade och av framsynta skogsägare tillämpade skötselmetoder. Eftersläpningen
inom röjningsområdel är så stor atl en fortsatt avverkning på
virkesbalansulredningarnas nivå är myckel tveksam om inte en radikal ökning av
röjningsarealerna kommer lill slånd ganska snart. Härför kan måhända både
reglerande och stimulerande ålgärder bli nödvändiga. Även på skogsodlingssidan
kan konstaleras en viss eftersläpning om än inte lika påfallande som för
röjningarna. De ökande slulavverk-ningsarealerna kan dock komma att ställa så
stora krav på skogskultur-arbelet atl både ekonomiska och arbetskraftsmässiga
problera kan uppslå. Omhändertagandel av övergiven jordbruksjord är redan nu
ell problem med markerad eftersläpning.
Skogsvårdsstyrelsen
i Södermanlands län anför atl den av utredningen kalkylerade ökningen av
skogsvårdsinvesteringarna ca 2,5 o/o per år utgör en undervärdering av
skogsvårdsbehovel, specielll behovet av återväxtåtgärder. För atl belysa hur
den teknisk-ekonomiska utvecklingen påverkar skogsodlingsbehovet har
skogsvårdssiyrdsen gjort en sammanställning av planteringsförslagen i samtliga
av styrelsen 19661969 upprättade skogsbruksplaner (442 fastigheter, totalt
drygt 41 000 hektar produktiv skogsraark). Sammanställningen visar, atl med den
moderna skogsskötsel som förutsätts i planerna, och med hänsyn lagen till nuvarande
eftersläpning skulle skogsodlingen i Södermanlands län behöva mer än fördubblas
i förhållande till vad som hittUls planterats per år.
Skogsvårdsstyrelsen
i Västerbottens län framhåller alt om man förutsätter en betydande satsning på
ökad virkesproduktion genom intensifierade skogsvårdsålgärder bör
arbetskraftsbehovet prövas mera ingående än vad som skell i utredningen.
Möjligheterna all genom mekanisering minska den manuella arbelsålgången i
skogsvårdsarbeten är nämligen ännu oklara. Vidare framhåller man atl
arbelskraftssitualionen i Norrland och framför allt i inlandet kännetecknas av
att antalet fullgoda arbetare snabbt minskar och om därför en intensifiering
av skogsvården är önskvärd ur samhällsekonomisk synvinkel måste nödvändiga
ålgärder igångsättas snarast möjligt innan arbetskraftsminskningen hunnit gå
för långt.
Tabell
8. Produktion 19651970 samt produktion och sysselsättning enligt företagens
planer och långtidsut-
redningens
kalkyl
Förändring,
procent per år
Sysselsättning
Företagens
Produktion
planer
LU:s kalky
1
Faktisk
Förelagens LU:s
Antal Antal
Anlal
utveckling
planer
kalkyl
sysselsatta
sysselsatta
timmar
1965
1970
1970
1970 1970
1970
1970
1975
1975
1975
1975
1975
Gruvindustrm
2,7
5,3
6
-1,4 -2,5
-3,5 å-4
Jäm- och
metaUverk j - > tv 4,3
7.0
5,5
1,4 -0,5
-1,5 å-2
Verksladsmdustri
jjyt, :/. ,,._> . 7,1
7.6
6
3,4 0
-1
å-1,5
Varvsindustri
rn-ifi 3,4
4.0
3,5
0,8 -2
-3
å-3,5
Jord-
och stenindustri
4,3
3,5 ä 4
1,7 -2
-3 ä-3,5
Träindustri
4,4
5,4
3,5
2,0 -2
-3
å-3,5
Massa,
pappers- och wall-
boardindustri 4,6
5,2
5,5
-0,1 -1
-2
ä-2.5
Pappersvaruinduslri
6,8
9,2
7
4,2 1
0 ä-0,5
Grafisk
mdustri 2,4
4,1
3ä3,5
1,2 0
-1
å-1,5
Livsmedelsindustri
4,1
4,4
3
0,8 -1
-2
å-2,5
Textilindustri
-0.2
4,2
2å2,5
1,1 -3
-4
ä-4,5
Konfektions-,
sko- o. läderind. 1,1
2,5
1
1.0 -4
-5
å-5,5
Egentlig kemisk industri 1 jj Pettoleum- och
kolindustri J '
6,7
8
1,0 0.5
-0,5 å-1
2,4
10
0,0 3
2 ä 2,5
Gummivaruindustri
5,8
8,7
6,5
3,9 1
0 ä-0,5
Hela
industrin 5,6
6,2
5
2,2 -1
-2
å-2,5
Industri
Långtidsutredningen
Som
underlag för utredningens bedömning av induslriutvecklmgen under 70-lalels
första hälft gjordes en undersökning av ca 1 000 företag. Enligt dessa planer
kommer den snabba tillväxt som kännetecknade industriproduktionen under
60-lalel att fortsätta. Enkäten gav här en ökning på drygt 6 % per år. För
sysselsättningen ger de sammanräknade planerna en öknmg med drygt 2 % per år,
sammanlagt ungefär 90 000 personer under perioden. Exporten skulle enligt
planerna öka med närmare 8 % per år, medan produktivitelslillväxten beräknades
stanna vid knappt 4 o/o per år och investermgarna minska med 10 o/o per år.
Utredningens
kalkyler ger emeUertid delvis en annan bUd av industrins utveckling. Dess
analys av efterfrågan på industrivaror pekar sålunda mol ell
avsättningsutrymme om 5 % per år vid en exportökning på 7 1/28 % per år.
Vidare har utredningen kalkylerat med att produktivitetstillväxten skall
fortsätta trendmässigt, dvs. med en ökning på ca 7,5 % per år. Sysselsättningen
i timmar räknai skuUe då sjunka med drygt 2 % per år. Räknai i personer skulle
minskningen uppgå till 1 %
Bil.
3 1970 års långtidsutredning 53
per
år, eller till 55 000 över perioden. För investeringarna har utredningen
kalkylerat med en ökning med 6 1/2 % per år. Denna uppräkning, jämfört med
planerna, har gjorts dels på grund av atl sysselsättningen reducerats, dels
för alt utredningen anselt förelagens investeringsplaner orealistiska i
förhållande lill produktionsutvecklingen.
Som
framgår av tabell 8 innebär den reducering av totalproduktionen som utredningen
gjort i förhållande lill företagens planer all flertalet branschers
produktionsplaner skurils ner.
En
uppjustering har gjorts av den egentliga kemiska industrins och
pelroleuminduslrins produktion emot planerna. Del förklaras av en gynnsammare
bedömning av efterfrågeläget samt av alt kännedom erhåUits om ytterligare
ulbyggnadsplaner efter det all enkäten besvarades. För pelroleuminduslrin
föreligger dessutom problem med urvalet som motiverar den gjorda justeringen.
Sedan enkäten insamlats har vidare kännedom erhållits om alt planerna inom
gruvindustrin uppreviderats. Den snabba produktionsökning, 7 % per år, som
upprevideringen ger anses inte kunna förverkligas. Ökningen har därför
nedreviderats till 6%.
Remissinstanserna
LO
påpekar att det faktum all företagsenkäter utgör det dominerande underlaget för
bedömningarna troligen medför en stor osäkerhet när det gäller atl förutsäga
branschutvecklingen. LO har jämfört långtidsutredningens beräkningar från 1965
med utfallet och därvid funnit all medan man 1965 förutsåg en årlig ökning av 3
% för textil-, beklädnads-, sko-och läderindustrins produktion inträffade en
minskning med ca 1 % per år. För verkstadsindustrin inkl. varv har i stället en
underskattning gjorts med ca 1,5 % i årlig ökningstakt för produktionen. LO
påpekar all underskattningen av strukturomvandlingens omfallning av delta slag
får en inle obetydUg inverkan på prognosen beträffande handelsbalansens utfall.
Arbetsgivareföreningen och
Industriförbundet riklar en direkt kritik mol den rådande tendensen alt enbart
relatera näringslivels och industrins finansieringsproblem lill traditionella
investeringar i maskiner och anläggningar. Denna kritik gäller även
långtidsutredningen och kan knappast förklaras av annat än stelhet i
analysmetoderna. En betydande del av industrins finansiering gäller
omsättningskapitalet och där inte minst varuhandelns finansiering. Svensk
exportindustri är också en betydande kapilalexportör netto. På
utlandsmarknaderna är förmågan atl erbjuda långfristiga handelskrediter i dag
ett väsentligt försäljningsargument speciellt för exportörerna av tunga
kapitalvaror. Problemet är ej unikt för varven och bör i etl sammanhang som
della ägnas betydligt större uppmärksamhet än som hittills kommit del till del.
Även de kort-
Prop. 1971:115 54
fristiga
exportkrediterna uppgår till betydande belopp. Del kan härvid nämnas all varje
exporterad krona 1969 enligt beräkningar som ulförts inom Sveriges
industriförbund innebar alt ca 40 öre bands upp i utländska handelsfordringar
under i medeltal ett år. Endasl en mindre del av denna kreditgivning kunde
företagen refinansiera själva genom en motsvarande utiändsk
handelskrediltagning. Sålunda uppgick industrins utländska fordringar ultimo
1968 till drygt 7,6 miljarder kr. medan motsvarande skulder inklusive direkta
lån låg på strax över 4,2 mUjarder kr.
Sveriges
hantverks- och induslriorganisation (SHIO) anför all utredningens definition
av småindustri som arbetsställen med färre än fem anställda är missvisande.
SHIO påpekar att det normala är atl förelag med 50 eller färre anställda per
arbetsställe räknas som småindustri. Om den senare definitionen tillämpas blir
produklivitetsutvecklingen för småindustrin under exempelvis perioden
19541964 väsentligt snabbare än för förelag med 51500 anställda. Utredningen
ger på denna punkt den motsatta bilden. SHIO anmärker också på att utredningen
bedömt hanl-verksförelagen närmast ha intresse för bedömning av industrins
möjligheter till arbetskraftsrekrytering. Organisationen anser det angeläget
att utformningen av vårt lands företagsstalislik blir föremål för ytterligare
studium i syfte atl nå fram till begreppsdefinitioner och mätinstrument, som är
stringenta och adekvata och som i fortsättningen kan komma till användning vid
registrering av förhållanden och utvecklingstendenser inom hela näringslivet.
Detta arbete bör givetvis försiggå i samverkan med bl. a. statistiska
centralbyrån och de organisationer, som företräder olika delar av näringslivet.
SHIO är för sin del beredd alt medverka i etl sådant utvecklingsarbete.
KF
poängterar all utredningen ej närmare behandlat problemen med den
internationella marknadspolitiken. Man understryker att invesleringsbenägenhelen
under de närmast kommande åren kan påverkas av osäkerheten över den framtida
inlernalionella marknadspolitiken.
Ingenjörsvetenskapsakademien
(IVA) framhåller all utredningen i alllför liten utsträckning behandlat
restfaktorns olika kvalitets- och effektiviletshöjande komponenter. Akademien
anser vidare alt det är av vital betydelse för den svenska industrin alt staten
aktivt stöder den tekniska forskningen och utvecklingen i landet. Akademien
anser också all staten genom alt lägga ul beställningar på industrin inom den
civila sektorn och inle endasl inom den militära bör stimulera företagens
utveckling av ny teknik. I samband med långtidsplaneringen bör man inom flera
samhällssektorer satsa på forskning och utveckling för atl nå de mål som
uppställts.
Domänverket
anför alt med hänsyn lUl konkurrensen mellan rundvir-kessortimenten torde
produktionsökningen inom trävaruindustrin stanna vid ca 2 % per år mot av
utredningen beräknade 3,5 %.
Bil. 3 1970 års långtidsutredning 55
Energiförsörjning Långtidsutredningen
Energibehovet väntas under 70-taIet forlsälla atl sliga i
snabb takt. EnUgt de prognoser Centrala driftledningen (CDL) och överstyrelsen
för ekonomiskt försvar sammanställt för långtidsutredningens räkning antas
öknmgen av totalt tiUförd energi uppgå till 6,3 % per år 19701975 för att
därefter dämpas något och stanna vid ca 5 % 19751985. Motsvarande siffra
19651970 var knappt 6 %. Förbrukningen av eldningsbränslen och drivmedel
väntas under 70-talels första hälft växa med något över 4 % och
elförbrukningen med drygt 8 % per år.
Under kommande 5-årsperiod är utbyggnadsplanerna relativt
fixerade. Redan under denna period svarar kärnkraften för det största
kraft-tillskottet men det verkligt starka genomslaget förutses komma först under
andra hälften av 70-lalel. En forcering av utbyggnaden av kärnkraft är knappast
möjlig bl. a. med tanke på riskerna för förseningar och andra bakslag som kan
uppslå lill följd av oprövad teknik. Utbyggnaden av vattenkraften vår i
dagsläget dominerande kraftkälla kan däremot snart ses som ell passerat
kapitel. Endast 1/6 av energilillskollel 1970 1975 beräknas falla på
vattenkraften.
Investeringskostnaderna för den här antagna utbyggnaden av
kraftverk och eldistribution förutses uppgå till drygt 2 300 milj. kr. i genomsnitt
per år under perioden 19711975 mot 1 530 milj. kr. 19661970, allt räknat i
1969 års priser. Därav svarar investeringarna i distributionsnätet för ca 1
000 milj. kr. Det kan nämnas all denna senare typ av investeringar 1970
beräknas utgöra ca 40 % av de totala investeringarna. Specielll snabba invesleringsökningar
förutses för de första åren av 70-talet. Inkluderas även värmeverken innebär
delta enligt grova uppskattningar atl det genomsnittliga årliga
investeringsbeloppet stiger till ca 2 500 milj. kr.
Elproduktionsapparaten 19701980. Effekt i megawatt (MW)
och energi under medelår i terawattimmar (TWh)
1970
1975
1980
Effekt
Energi
Effekt
Energi
Effekt
Energi
Vattenkraft
Kärnkraft Kondens och mot-
tryckskraft
Toppkraft
Summa
11000 10
3 750 340
15100
53
13 66
12 600 3 100
6 600 1200
23 500
59 16
25 100
13 400 7 000
7 500 5 600
33 500
62
46
36
1
145
Prop. 1971:115 56
Byggnadsverksamhet
Långtidsutredningen
Den
snabba expansion som präglade byggnadsverksamheten under 60-talets första hälft
dämpades betydligt under den följande 5-årsperioden. För perioden 19711975
väntas en ännu något svagare tiUväxt. Totalt för nybyggnad och reparationer
förutses en volymmässig uppgång med ca 3 % per år, dvs. något i underkant av
BNP:s ökning. Jämfört med 19651970 skulle därvid tillväxttakten för nybyggandel
av hus sänkas något och för anläggningar ökas något. Reparations- och
underhållsvolymen väntas öka något snabbare än tidigare.
Med
sina närmare 40 "/o av den totala byggvolymen spelar bostadsproduktionen
en central roll för sektorns utveckling. Väsentligt för bygg-efterfrågan är
därför att nybyggandet inom bostadsområdet fömtsatts minska med 2 % per år.
Bostädernas betydelse framgår av alt en alternativ förutsättning om en ökning
av bostadsbyggandet med 2 % per år skulle höja totala byggnadsvolymens tillväxttakt
(från ca 3 %) tUl ca 4 % per år.
Utredningen
har fömtsatt en trendmässig tillväxt av produktiviteten, dvs. 3,5 % per år. Om
man räknar med atl andelen i byggproduktionen av utifrån levererat material
etc. ökar i nuvarande takt kommer den kalkylerade uppgången av investeringar i
byggnader och anläggningar på ca 3 o/o per år 19701975 atl medföra en tillväxt
i sektorns förädlingsvärde med ca 2,5 %. Med den förutsatta produktivilelen
skulle della resultera i att arbelskraftsefterfrågan i timmar räknat minskar
med ca 1 % per år. Antalsmässigt skulle den totala arbetsstyrkan (på grund av
arbetstidsförkortningen) förbli ungefär oförändrad. Antalet byggnadsarbetare
torde därvid komma all reduceras något, medan antalet tekniker och övriga
Ijänslemannabetonade kategorier fortsätter alt öka.
Byggnadssektorns
egna investeringar har ökat endasl måttligt under den senaste 5-årsperioden bl.
a. beroende på ålerhållsamhel under konjunkturavmattningen. Även om
utvecklingen mol ökad mekanisering går relativt långsamt synes det dock under
den framförliggande perioden finnas en tendens hos förelagen all snabbi förnya
sin maskmpark. Maskinanskaffningar, vilka utgör den dominerande parlen av
investeringarna, kan därför väntas ske i accelerad takt. Byggnadsinvesteringarna
torde inte bli lika expansiva bl. a. mot bakgrund av att elementfabrikerna för
närvarande har viss överkapacitet. Totala nyinvesteringarna inora
byggnadssektorn förutses öka raed ca 4 o/o per år från 1970 liU 1975.
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 57
Remissinstanserna
Svenska
byggnadsentreprenörföreningen (SBEF) har i sitt yttrande tagit upp bl. a. den
offentliga egenregiverksamheten som omfattar över 20 % av byggsektorns
produktion, eUer 5,8 miljarder kr. 1969. SBEF har funnit anledning all
aktualisera denna produktionsform i anslutning lill långtidsutredningens
diskussion kring resursutnyttjandet i samhället och den offentliga sektorns
effektivitet. Man påpekar all det från effektivitetssynpunkt ligger en stor
fara i att olika verk o. dyl. bygger upp egen-regiorganisalioner som måste
sysselsättas. I egenregiverksamheten saknas effektivilelsmått som är
jämförbara med övriga byggproducenters och konkurrens i gängse mening om
resurser och marknad är här begränsad. Enligl SBEF:s uppfattning skuUe bättre
resursutnyttjande uppnås om byggandet inom den offentliga sektorn utsattes för
den fria marknadens konkurrens.
SBEF
konstaterar vidare atl av byggnadsindustrins produktionsvärde faller f. n.
endasl 12 % på utlandsbyggande, men atl denna andel lorde kunna ökas. En rad
problem av specifik natur för byggnadsverksamheten måste dock undanröjas.
Handelshinder i form av tullar, im-portkvoter etc. drabbar självfallet
byggnadsindustrin på samma sätt som annan industri. Bestämmelser, som reglerar
projektering, upphandling och byggande, inverkar också på möjligheterna att
exportera svenska byggvaror. På en internationell marknad är det också
väsentligt, att företag av olika nationellt ursprung kan konkurrera med olika
lösningar, sora uppfyller beställarens behov och krav. En restriktion av annan
art är bestämmelser och kontraktsvillkor för upphandling, projektering och
utförande. Därtill kommer nationellt utformade regler för finansiering.
Enligt
statens planverk är det två frågor rörande byggandet som särskilt bör
uppmärksammas när statsmakterna lar ställning lUl den ekonomiska politiken
under 70-talel. Den ena har sammanhang med byggandels industrialisering och
förlUlverkningen av byggprodukler. Den andra anknyter lill byggindustrins
hittillsvarande särpräglade begränsning lill hemmamarknaden. När del gäller
byggandels industrialisering påpekar man bl. a. all produktion i långa serier
av flera orsaker ännu inle kommit till stånd. Begränsningen lill
hemmamarknaden och frånvaron av internationell konkurrens verkar hämmande på
byggindustrins ekonomiska och tekniska utveckling. Med hänsyn lill att
investeringarna i byggnader utgör så stor del av de totala investeringarna är
det angeläget att möjligheterna för byggindustrin att verka inom större marknadsområden
underlättas i rationaliseringsfrämjande och koslnadsdämpande syfte.
Prop. 1971:115 58
Varuhandel
Långtidsutredningen
Långtidsutredningens
bedömning grundar sig på en undersökning som utförts av Handelns
utredningsinstitut för utredningens räkning.
Enligt utredningen väntas
slrukluromvandUngen av varuhandeln forlsälla under 70-talet med oförminskad
styrka men med delvis annan inriktning. De stora, högproduktiva
försäljningsenheternas ställning väntas förstärkas ytterligare. Varuhusens
andel av den egentliga detaljhandelns omsättning, som 1969 uppgick lill 20 %,
beräknas öka lill närmare 30 % 1975. En stor del av utbyggnaden inom denna
sektor väntas ta formen av s. k. stormarknader, dvs. externt lokaliserade stora
varuhus med låg-prisprofU och god tUlgång till parkeringsplatser.
Varuhandelns försäljning
är direkt beroende av efterfrågeutvecklingen i ekonomin. Med utgångspunkt från
utredningens grundkalkyl och däri ingående förändringslal för privat
konsumtion, byggnadsvaror, bränslen m. ra. beräknas atl omsättningen i
varuhandeln ökar med 3,0 % per år 19701975 i volym räknat. En något snabbare
utveckling väntas för parti- än för detaljhandeln, vilket kännetecknade även
den närmast föregående 5-årsperioden. Äv enkätresultaten atl döma tycks detaljhandels-förelagens
planer ulgå från en försäljningsökning som överstiger den framräknade. I den
mån della resultat är ell utslag av alllför expansiva planer blir innebörden
alt antingen får varuhus och andra starkt expanderande förelag modifiera sina försäljningsprognoser
eller också blir trycket på övrig handel större.
Buliksantalet
väntas minska med omkring 12 000 enheter 19701975. Della innebär dock en något
dämpad nedläggningslakt jämfört med 60-lalel. Antalet varuhus ökar från 385
till ca 500, medan dagligvambuli-kerna minskar med 1/4. Inora urvalsvarusektorn
blir buliksminskningen långsammare, eftersom många nyetableringar förekommer
inom de mera expansiva branscherna.
Antalsmässigt beräknas
sysselsättningen 19701975 öka raed 0,3 % per år till närraare 505 000 vid
slutet av perioden. Räknat i liraraar förutses däremot en nedgång, 0,9 o/o per
år, vilket främst förklaras av arbelslidsförkorlningen. Andelen
deltidsarbetande väntas öka endast obetydligt. Förädlingsvärdet per
arbetstirame skulle därmed för hela sektorn öka med omkring 3,9 % per år, eller
i ungefär samma takt som under den närmast föregående 5-årsperioden.
När
det gäller investeringarna inträffade en markant omsvängning under 60-lalels
senare hälft. Mellan 1965 och 1970 minskade investeringarna med närmare 2 %
per år, efter att 19501965 ha ökat med mellan 10 och 11 o/o per år. Denna
utveckling hade delvis sin grund i den investeringsavgifl som i två omgångar
uttogs på handelns byggnadsinvesteringar. Den priraära anledningen lill
investeringsdärapningen lorde
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 59
emellerlid
ha varit att man kommit upp på en relativt hög investeringsnivå redan i mitten
av 60-lalel saratidigt som den stora "varuhusboomen" var över.
19701975 har man räknai med en ökning på 3 % per år. Tillväxten förklaras av
att det föreligger vissa uppdämda investeringsbehov lill följd av bl. a.
investerlngsavgiflen.
Remissinstanserna
Grossistförbundet
vill fästa uppmärksamheten på all enkäten bland handelsföretagen gjordes redan
hösten 1969, dvs. innan invesleringsav-giften och kreditrestriklionerna ra. ra.
satts in. Dessa ålgärder har givelvis i många fall inneburit all förelagen
fått modifiera eller senarelägga sina utbyggnadsplaner.
För
partihandelns del har investeringsbehovet framräknals till närmare 800 railj.
kr. per år under de närraasle åren och för åren därefter till närraare 600
milj. kr. Dessa investeringar utgör självfaUet en väsentlig förutsättning för
att den av utredningen beräknade produktivitetsökningen skall kunna uppnås.
Förbundet understryker all det är väsentligt att även handelns
finansieringsfrågor ägnas uppmärksamhet. Kapital måste i tillräcklig grad
finnas lillgängUgt för alt rationaliseringen inom industrin skall kunna föras
vidare lill konsumenter och andra köparkale-gorier.
Flera andra
remissinstanser, däribland KF, Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet
samt Bankföreningen, har också påtalat behovet av atl hela näringslivet ges
möjlighet lill produklivitetshöjande investeringar.
Pris-
och kartellnämnden anser det angeläget alt påskynda produktivitetsförbättringen
inom verksamhetsgrenar där stora rationaliseringsvinster kan göras. Enligt
nämndens mening pekar flera av dess utredningar på att sådana möjligheter i
allmänhet är betydande inom handeln och i synnerhet inom annan handel än
livsmedelshandeln.
En
väsentligt snabbare produktivitetsutveckling skulle kunna erhållas inom handeln
än den av utredningen beräknade ora investeringstakten kunde ökas. En sådan
ökning behöver inle innebära en motsättning lill den av utredningen
rekommenderade politiken all öka exportindustrins och den med importen
konkurrerande hemmamarknadsindustrins investeringar eftersom en snabbare
produktivilelsulveckling inom handeln skulle kunna lösgöra ekonomiska resurser
som borde medföra ökade produktionsmöjligheter inora andra områden exempelvis
inom den utiandskonkurrerande industrin.
Prop. 1971:115 60
Samfärdsel
Långtidsutredningen
Bedömningen
av utvecklingen inom samfärdseln bygger på planer och material som insamlats
och bearbetats av kommunikationsdepartementet.
För
del inrikes persontransportarbelel förutses en långsammare ökningslakt än
under 60-lalel. Del gäller framför allt för personbilstransporterna som följd
av en svagare ökning i personbilsbeståndet men också för järnvägstransporter
över 5 mU och i någon mån även för flyglransporter. Den kollektiva
lokaltrafiken däremot väntas växa något snabbare än tidigare och den nedgång i
tillväxten sora förutses för den kollekliva trafiken i sin helhet är väsentligt
mindre än för individuella transporter.
Den
nuvarande uppdelningen av godstransporterna på olika Irafikmedel väntas beslå.
De lokala transporterna ombesörjs till allra största delen av lastbilar medan
fjärrlransporterna huvudsakligen går på järnväg. Lokaltransporter har tidigare
ökat snabbare än f järrtransporter och då denna utveckling väntas forlsälla
bidrar den lill en för lastbilarna fördelaktigare konkurrenssituation gentemot
järnvägen. Tillkomsten av nya raffinaderier vid västkusten väntas medföra en
snabbare ökning av den imikes sjöfarten då direktiraport av oljeprodukter
kommer alt ersättas med kustlransporler. Av detta skäl väntas sjöfartens andel
av transportarbetet något öka. Förskjutningen av del övriga
godstransportarbetet till lastbilarnas förmån fömtses forlsälla men blir av
mindre storlek än tidigare.
Av
investeringarna inom samfärdselsektom beräknas drygt 40 %, dvs. en något ökande
andel, gå till väg- och gatubyggande. Också utbyggnaden av den kollektiva
trafiken i tätorterna ställer krav på ökade investeringar. Investeringsnivån
inom järnvägstrafiken liksom för yrkesmässig biltrafik höjs något raen
långsammare än för sektorn i sin helhet och av övriga trafiksektorer väntas
ökade investeringsresurser avsättas tUl utbyggnaden av hamnarna.
Invesleringsanspråken från televerket är stora och här väntas en ökning med
drygt 4 o/o per år från en genomsnittlig nivå på drygt 1 000 milj. kr.
19661970. Inveslermgsökningarna inora hela samfärdselsektom beräknas uppgå
lill 4,9 o/o per år mellan 1970 och 1975 och tUl 3,5 o/o per år mellan
perioderna 19661970 och 1971 1975.
Antalet
sysselsatta beräknas enligt utredningen minska inom järnvägen och sjöfarten,
öka något inom lastbUstrafiken och luftfarten och bli ungefär oförändrat inom
spårvägs- och tunnelbanetrafiken. Uppgången i antalet sysselsatta inom
samfärdselsektom om 0,6 % per år väntas huvudsakligen lUlfalla post- och
televerket.
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 61
Remissinstanserna
Statens
vägverk konstaterar atl landels befolkning snabbt koncentreras till tätorter,
vissa stadsregioner och landsdelar. Då trafik och bilbestånd samvarierar raed
befolkningens omfallning och lokalisering komraer konsekvenserna för
vägväsendet av nämnda trender främst all bli en koncentration av fordonsparken
och trafiken till de större stadsregionerna och de leder, som sararaanbinder
dessa. Utbyggnadsbehoven kommer sannolikt att bli mycket stora i
stadsregionerna, men även upprusl-ningsbehoven på lederna mellan stadsregionema
kommer atl bli betydande.
Urbaniseringsprocessens
spiraleffekl på väg- och gatuinvesleringarnas omfattning är en följd av bl. a.
bostadsbyggandets och näringslivels lokalisering. Ora inle väg- och
galuinvesleringar kommer lill stånd i tillräcklig omfattning blir den
samhällsekonomiska lönsamheten av de övriga, finansiellt väsentligt större
investeringarna inom dessa sektorer, försämrad.
Vägverket framhåller
vidare atl med utgångspunkt från vägplaneutredningens överväganden i fråga om
lypseklioner för vägbyggandel har ett byggnadsbehov framräknals beträffande
kategorin motorvägar 19701984 ora ca 2 600 kra till en byggnadskoslnad av 11,5
railjarder kr. medan vägverkels behovsplan av finansiella skäl ligger 22 %
lägre räknai i kronor och 38 % lägre räknat i väglängd. Motsvarande beräkningar
för övriga vägkalegorier skulle förutsätta en väsentlig anslagsökning.
1
den mån resurstilldelningen icke ger raöjlighet till den utbyggnad och den
förbättring som erfordras för att förse landet med ell tillfredsställande
vägnät, medför della för samhället totalt sett ökade kostnader. Även Svenska
vägföreningen anför liknande synpunkter.
Televerket
påpekar att strukturomvandlingen av näringslivet med nödvändighet måste
orafatla förbättrade inforraations- och kommunika-tionssyslera inora och
raellan företag och institutioner. Vid lösningen av dessa problem utgör
televerket en viktig länk i det erforderliga programmet. Telekommimikalionerna
har mycket stor betydelse för rationaliseringen inom hela vårt samhälle. Man
bör därför betrakta de resurser som läggs ned på nyanläggningar, förbättrad
service och utveckling av nya system och produkter inom televerket, mol
bakgrund av de vinster samhället i sin helhet gör på förbättrade och förenklade
kommunikationer mellan människorna i samhällsmaskineriet.
Poststyrelsen
anför att man inle bör bortse från den roll ell väl fungerande postverk har
för näringslivet och sarahället överhuvudtaget. När del gäller alt komraa tUl
rätta raed de långsikliga arbelskraflsproblemen där industrins behov måste
vägas mol servicenäringarnas synes en lösning inle kunna uppnås utan
raålraedvelna, aktiva insatser från stats-
Prop. 1971:115 62
makternas
sida i syfte att skapa förutsättningar för att stimulera det totala utbudet av
arbetskraft och minska bindningar av olika slag som f. n. hämmar en önskvärd
utveckling på arbetsmarknaden. Styrelsen påpekar också att mflytlningen lill
tätorter och dessas utbyggnad medför stora kostnadsökningar för postverket
därigenom all nya postanstaller och brevbäringsdistrikt successivt måste
inrättas ulan all näranvärda kostnadsreduceringar kan göras i
glesbygdsorarådena. Denna för postverket negativa urbaniseringseffekt synes
inle nämnvärt komma alt förändras under de kommande åren.
Sjöfartsverket
har i sitt remissvar genomfört vissa justeringar av utredningens prognoser.
Verket räknar med all flottans bidrag till betalningsbalansen skaU öka med
drygt 3 % per år 19701975. För atl denna uppgång skall gå all förverkliga
krävs dock alt näringens kreditbehov blir tillgodosedda. Liksom andra
exportgrenar bör rederinäringen prioriteras vid avvägningen av
investeringsulrymmet, anser sjöfartsverket.
Bostäder Långtidsutredningen
Utredningen
har utgått från två olika material när del gäller bostadskonsumtionen och
bostadsbyggnadsbehovel fram lill 1975. Dels har man haft tillgång till en
utredning av bostadsstyrelsen, dels lill Industriens utredningsinstituts
prognos för den privata konsumtionen där bosladskonsumlionen utgör en av de
prognoslicerade delgrupperna. Enligl bostadsslyrelsens kalkyler skulle
bostadsbyggnadsbehovel fram lill 1975 uppgå tUl 110 000 lägenheter per år.
Bostadssiyrelsen har i sina kalkyler arbetat med två alternativ för bostädernas
utrymme. Enligl etl lägre alternativ skulle den genomsnittliga lägenhelsytan i
raedellal för perioden 1971 1975 sjunka med 1,5 % från 1969 års nivå, enligl
det högre skulle ske en motsvarande ökning med 6 %. Bosladsinvesleringarnas
tillväxt skulle enligt de två alternativen bli 2,2 % respektive 3,8 % per år
19701975.
Bostadskonsumtionens
kan då, enligl utredningen, beräknas sliga med knappt 4 % (3,9 %) i det lägre
alternativet och något över 4 % (4,1 %) i det högre. I dessa kalkyler över den
potentiella konsumlionsulvecklingen bar emellertid ingen hänsyn tagils till
relativprisutvecklingen för bostäder.
IUI:s
prognos för den privata konsumtionens fördelning på varugrupper är
principiellt en efterfrågestudie som analyserar hur konsumtionen varierar med
förändringar i relativa priser och individernas inkomster. I denna prognos har
förutsatts en relativprisökning för bosläder. Bostads-konsumtionen skulle
enligl denna kunna öka med 3,6 % per år vid en Ökningslakt för den totala
privata konsuralionen ora 3,3 % per år (utredningens grundkalkyl). En sådan
konsuralionsökning skulle kunna realise-
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 63
ras
trots en minskning av bostadsinvesteringarna med ca 2 % per år. Genom atl
investeringarna, vilka utgör brultotillskollel lill bosladssloc-ken, uppnått en
så hög nivå kan bostadskapilalel ändå beräknas öka raed ca 2,9 % ora året.
Utredningen
anser en höjning av relativpriset på bosläder sora sannolik. Vidare anser man
den avgång av bostäder sora bostadssiyrelsen kalkylerat med för första hälften
av 70-talet (1 miljon lägenheter) vara osannolikt hög. Mot den bakgmnden har
utredningen ansett en konsumtions- och investeringsulveckling, som den ur
lUI-prognosen härledda, som raesl realistisk.
Utredningen
konstaterar att det bostadspolitiska målet om 1 mUjon nyproducerade lägenheter
19651974 kan uppfyllas med den antagna investeringsutvecklingen.
Investeringarna i bosläder skulle därmed uppta 18 % av det totala
invesleringsutrymmet under perioden 19711975, vilket kan jämföras med ca 22 %
under 60-talet.
Remissinstanserna
Enligt
bostadsslyrelsens bedömning skulle en rainskning av bostadsinvesteringama
innebära att förverkligandet av de raål sora uppställts för bostadspolitiken
skjuls längre frara i liden. En ytterligare fördröjning av saneringen av del
sämsta ostadsbeståndet skulle sannolikt vara ofrån-komUg, vilket
bl. a. medföi en risk för skärpning av de sociala problera sora förekoraslen av
elt utslitet bostadsbestånd raedför. Den skulle också försärara raöjlighelema
till den produktionsökning i exportindustrin, sora långtidsutredningen anser
angelägen med hänsyn lill betalningsbalansen. Man måste också räkna med atl
förutsättningarna för en forlsall förbättring av bostadsraarknadslägel i
storsladsoraråden, där bostads-brislen fortfarande är betydande, skulle
försäraras.
Bostadsstyrelsen
anser att det inle finns skäl att frångå den bedömning av bostadsbyggandets
omfattning, som gjordes i den prognos som styrelsen överlämnat lill
långtidsutredningen. Denna bedömning stöds även av de kommunala uppskattningar
och planer för bostadsbyggandet som redovisas i de kommunala
bostadsbyggnadsprogramraen. Tillsammans redovisar dessa ett nybyggnadsbehov
för den närmaste femårsperioden, som är något större än enligl styrelsens
bedömning. Erfarenheterna hittills visar också atl koraraunernas anspråk i
fråga om bostadsbyggande inle har kunnat tillgodoses och all avsältningsproblem
för nyproduktionen har förelegat endasl punktvis trots atl färdigställandet
under en följd av år uppnått en nivå av 105 000110 000 lägenheter. De
ekonomiska förutsältningarna för hushållens efterfrågan på de nybyggda lägenheterna
synes enligt långtidsutredningens bedömningar för första hälften av 70-lalel
inle heller bU sämre än de har varit under 60-lalels senare del.
Prop. 1971:115 64
Kommunförbundet
framför liknande synpunkter och påpekar bl. a. alt saneringsbehoven tvingar sig
fram med allt större styrka i synnerhet i äldre tätorter. Långtidsutredningens
anlagande i delta sammanhang alt det inte sker någon väsentlig ökning av
bosladssaneringen synes tillkommet ulan närmare kännedom om de faktiska
bostadsförhållanden som råder på många håll. 1950 upptog bostadssektorn nära 24
% i den totala investeringsramen. 1965 hade andelen sjunkit till drygt 22 % och
skulle enligl långtidsutredningen sjunka lill 16,3 o/o 1975. Denna andel av investeringsvolymen
för bosladsinvesteringar måste mol den faktiska bakgrunden uppräknas, avslutar
kommunförbundet.
Också
statens planverk ställer sig kritiskt lUl bedömningen av saneringsbehoven.
Utredningen synes inle ha behandlat frågan om kostnaderna för den förbättring
av boendeservice och boendemiljö som eftersträvas av stal och kommun. Skall en
väsentlig förbättring av boendemiljön kunna åstadkommas kommer detta atl
medföra kostnader som bör beaktas i en prognos för bostadsbyggandets
utveckling.
Utredningen
har räknai med atl kostnaderna för ombyggnad av bostäder kommer att vara i
genomsnitt 50 % högre under perioden 1971 1975 än 1969. Även på denna punkt
måste bedömningen anses osäker. Enligl planverkels bedömning torde
saneringsverksamhelen under 70-lalet komma atl få sådan orafaltning atl den av
utredningen antagna ökningen framstår som tämligen måttlig eller till och med
otillräcklig.
Länsstyrelsen
i Värmland anser utredningens anlagande alt avgången av lägenheter skulle kunna
pressas ner till den nivå sora gällde för perioden 19601965 osäkert. En ökad
avgång och ett därav betingat nybyggnadsbehov får i stället ses sora en möjlig
konsekvens av strukturomvandlingen inom näringslivet. Del är därför enligl
länsstyrelsens raening tveksamt om den av utredningen förutsatta nedgången av
bostadsbyggandet i riket utgör en realistisk bedömning av det faktiska
bostadsbyggnadsbehovel.
TCO
framhåller viklen av all etl högt bostadsbyggande fortsätter i expansiva
områden. Bostadsbristen på sådana orter utgör ofta elt hinder för förelag all
rekrytera arbetskraft. Vidare lorde även dessa områden kräva relativt stora
investeringar i infrastruktur. En av målsättningarna för regionalpolitiken är
alt genom offentliga investeringar skapa expansiva orter i regioner där sådana
saknas. Det kan därför visa sig svårt att därapa bosladsinvesteringar och
offentliga investeringar så kraftigt som långtidsutredningen räknar med, anser
TCO.
Enligl
Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet däremot sammanfaller utredningens
kalkyler över bostadsbyggandet väl med dessa organisationers uppfattning.
Försäkringsbolagens
riksförbund anser att vår kunskap ora bostadsefterfrågans bestämningsfaktorer
är bristfällig men påpekar alt då det i dag med den subventionering sora sker
av boendekostnaderna kan kon-
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 65
stateras
all bostäder i stor utsträckning slår all uppbringa, kan säkerligen den
slutsatsen dras all bostadsbeståndet bättre skulle utnyttjas raed en
raarknadsmässig hyressättning. Den av utredningen förutsatta relativa
minskningen av det privata konsumlionsutrymmet kommer också atl bidra härtill.
Etl borttagande av hyresregleringen och återställande av marknadsmekanismen på
kreditraarknaden skulle därför innebära möjligheter för en mera reaUstisk syn
på bostadsbehovet och bättre utrymrae för de nödvändiga investeringarna inom
näringsUvet. Riksförbundet understryker all borttagande av hyresregleringen
måste förenas raed bl. a. selektivt stöd ål mindre bemedlade såsom
flerbarnsfamiljer m. fl.
Vatten
och avlopp Långtidsutredningen
Efterfrågan
på vatten har ökat snabbi såväl från hushåll som industri. Den senaste
prognosen över vatlenkonsumtionen, publicerad 1965, förutsåg en fördubbling av
vattenförbrukningen under den fraraförlig-gande 20-årsperioden. Miljöproblemen
i samband raed avloppsvattnets rening har på senare lid fokuserats och en
kraftig utbyggnad pågår här. För närvarande finns ca 40 reningsverk med kemisk
rening, 60 är under uppförande och 240 under projektering.
För
all kartlägga kommunernas investeringsplaner för perioden 19711975 utförde
statistiska centralbyrån 1969 en undersökning. En summering av enkätresultaten
visar atl kommunerna bedömt behovet av investeringarna i vattenverk,
avloppsverk och renhållning Ugga på en genomsnittligt något lägre nivå under
perioden 19711975 än under 1968 och väsentligt lägre än 1969 och 1970.
Investeringsnivån 1975 skulle enligl planerna ligga 20 % under 1968 års nivå.
Enkätresultaten betraktas emellerlid av utredningen som en underskattning av
behoven och man har i stället valt att göra en kalkyl med utgångspunkt i
bostadsbyggandet.
Investeringarna
i vatten- och avloppsanläggningar har tidigare ökat snabbare än
bostadsbyggandet. Orsaken härtill torde bl. a. vara atl tätorternas utbredning
i yla växer snabbare än invånarantalet och all delta drar med sig allt längre
ledningar i vatten- och avloppssystemet. Uttryckt i procent av
bostadsbyggandet har investeringarna ökat från 13,6 1960 till 19,3 1970. Stiger
relationen i samma takt 19701975 som 19601970, skulle vallen- och
avloppsinvesleringarna 1975 utgöra 22,1 % av kostnaderna för bostadsbyggandet.
Eftersom bostadsinvesteringama förutses minska med 2 % per år 19701975, blir
resultatet att vatten- och avloppsinvesteringarna skulle öka med endast 0,5 %
per år 19701975. Bostadsbyggandet är emellertid inle den enda faktorn som
bestämmer behovsutvecklingen för vallen och avlopp. Man kan bl. .a. peka på
fritidsbebyggelsen, där kraven på vatten och avlopp successivt
5
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 3.
Prop. 1971:115 66
höjs.
Även industriproduktionens förutsedda lillväxl leder lill ökad vattenförbrukning.
Vidare bedöms miljövården även i fortsättningen ställa stora krav på sektorns
investeringar.
I
utredningens investeringskalkyl förutsätts atl nedgången i bostadsbyggandet
komraer att få en inle obetydligt dämpande effekt på investeringarna i vatten
och avlopp. Andra faktorer lorde dock medföra att avsaktningen inle blir så markerad
som sambandet med bostadsinvesteringama talar för. Dessa överväganden har lett
lill att vatten- och avloppssektorns investeringar förutsatts öka 19701975
med 2 % per år.
Offentliga
tjänster Långtidsutredningen
Den
statliga och komraunala sektorns ulbyggnadsplaner har kartiagls och analyserats
under medverkan av olika fackdeparlement. Dessa har svarai dels för insamling
och bearbetning av planraaterial från statUga myndigheter, dels för en
bedöraning av de kommunala planer som insamlats genom särskilda enkäter.
Den
i långtidsutredningen förutsedda utvecklingen innebär en dämpning av
ökningstakten fÖr de tre lunga områdena utbildning och forskning, hälso- och
sjukvård saml socialvård. Inom dessa områden har utbyggnaden varit myckel
stark under 60-lalet och även om man inle kan tala ora någon mättnad ler sig en
något lugnare utveckling naturlig. Inom utbildningen kommer grundskolan atl
vara fullt utbyggd läsåret 1972/73 och gymnasieskolans expansion begränsas av
all elevunderlaget minskar något. Den högre utbildningens expansion förutses
däremot fortsätta. För försvaret har förutsatts oförändrade kostnadsramar
efter 1971/ 72, då det nu gällande försvarsbeslutet upphör. För de övriga
områdena har förutsatts all ökningslakten blir något högre 19701975 än under
60-talel.
Produktionsplanerna
pekade emellerlid på en något snabbare ökning, närmare 5 % per år 19701975, av
den offentliga konsumtionen än vad som är förenligt med det
avvägningsalternativ en volymmässig ökning av offentlig konsumtion med i
genomsnitt 4,5 % per år som använts i Utredningens kalkyler. Sett efler
huvudraannaskap skulle 60-talets tendens beslå med en avgjort kraftigare
stegring på den kommunala sidan (6 %) än på den statiiga (3 1/2 %). För
koraraunernas del skulle del bli fråga ora en höjning av utdebiteringen till
närraare 25 kr. 1975 trots ökad upplåning. I fråga om sysselsättning betyder
planerna atl ett till skott på ca 200 000 personer skulle behövas fram lill
1975. Med den något lägre ökningstakt för den offentliga konsumtionen som
förutsätts i Utredningens kalkyl skulle sysselsättningsökningen bli ca 185 000
personer. Denna ökning är dubbelt så stor som den förutsedda tillväxten av
landets arbetskraftsresurser, varför vissa reduceringar i planerna varit
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 67
nödvändiga.
Dessa har frärast gjorts på områden där några klart uttalade bindningar tUl en
hög expansionslakt inle förelegat eller där särskilda skäl funnits atl
ifrågasätta realismen med hänsyn lill arbetskraftsläget etc.
Skolväsendet.
För skolväsendets del kommer under perioden 1971 1975 två redan beslutade
reformer all genomföras, grundskolereformen och gymnasieskolereformen. Antalet
elever i grundskolan kommer successivt alt sliga under perioden från ca 935
000 1969/70 lill drygt 1 025 000 1974/75, en ökning med ca 10 %. För
gymnasieskolans del väntas antalet elevplalser i årskurs 1 i gyranasium,
fackskola och yrkesskola öka från ca 90 % 1970 till praktiskt laget 100 %
1975. Läsåret 1969/70 uppgick elevantalet i gymnasieskola tiU ca 215 000 och
väntas öka till ca 250 000 1974/75. Enligl planerna beräknas driftkostnaderna
öka med ca 4 o/o per år 19701975. Skolväsendels investeringar beräknas öka
med i genomsnitt 2 % per år 19701975. Kalkylen har gjorts mot bakgrund av 60-talels
omfattande byggnadsverksamhet saml med hänsyn lill att grundskolan kommer all
vara fuUt utbyggd i hela landet redan läsåret 1972/73. Dessutom sammanförs
gymnasium, fackskola och yrkesskola till en skolform, vilket bör leda till
bättre utnyttjande av lokaler och utrustning.
Högre
UtbUdning och forskning. Antalet studerande väntas forlsälla alt öka under 70-lalels
första hälft. Antalet närvarande studerande vid universitet och högskolor
beräknas öka från ca 122 000 1969/70 liU ca 150 000 1974/75.
Driftulgiflerna
för universitet och högskolor beräknas öka med inemot 10 % per år. En utökad
byggnadsverksamhet kan väntas under perioden. Bl. a. beräknas den pågående
utbyggnaden av universitelsfilia-lema bli genoraförd under den kommande 5-årsperioden.
Investeringarna väntas härigenom öka med ca 7 % per år.
VuxenutbUdningen.
Antalet elever inom den kommunala vuxenutbildningen beräknas enligl KELP 69
uppgå tiU knappt 150 000 1970 och till ca 190 000 1975 en ökning med 5 % per
år. Inom de statliga skoloma för vuxna beräknas elevantalet öka från 7 500 1970
till 12 000 1975. Till följd av den kraftiga expansionen skulle driftulgiflerna
för vuxenutbildning behöva öka med drygt 10 % per år fram tUl 1975.
Lärarutbildning
och lärarbehov. Den kraftiga utbyggnaden av utbildningskapaciteten av lärare
har medfört atl lärarsituationen successivt förbättrats. Under 70-talel kommer ell
stort antal personer med högre utbildning ul på arbelsraarknaden saratidigt som
i genomsnitt mindre årskullar än under 60-talet passerar genom skolan. För somUga
lärarkategorier kan man troligen räkna med ell visst överskott.
Under
perioden 19711975 beräknas det totala antalet sysselsatta inom utbUdningssektorn
öka med ca 18 %, eller med dryfl 25 000 personer.
5t
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 3.
Prop. 1971:115 68
Sammanfattning.
En summering av planerna för ulbildningsseklorn visar att driftkostnaderna
förutses sliga med ca 5 % per år 19701975 jämfört med 6,4 % per år 19651970.
Långtidsutredningen utgår emellertid från atl den högre utbildningen och
forskningen inle kan komma alt öka i fullt så snabb takt som förutsatts i
myndigheternas planer. Utredningens kalkyl innebär all utbildningens driflutgifler
beräknas stiga med 4,5 % per år 19701975. I kalkylen har investeringarna
förutsatts öka med ca 3 % per år 19701975.
Hälso-
och sjukvård. Ulbyggnadsplanerna inom hälso- och sjukvården bygger på en av
socialstyrelsen utförd enkät, RUPRO 69.
Planuppgiflerna
lyder på en fortsatt snabb utbyggnad av landets sjukvårdsresurser. Antalet
vårdplatser inom sluten vård anges öka från drygt 136 000 1969 till ca 159 000
1975, en ökning med 16,5 %. Den starkaste ökningen i absoluta tal planeras äga
rum inom somatisk långtidsvård och i vård av psykiskt utvecklingsstörda. Den
öppna vårdens betydelse beräknas stiga väsentligt. Antalet konsultationer vid
sjukhus och läkarcen-Iraler förutses öka från drygt 13 miljoner 1969 lill ca 17
railjoner 1975.
Antalet
tjänster förväntas öka från 137 300 1969 liU 173 600 1975, en ökning med 26
o/o. För driftkostnaderna förutser huvudmännen en ökning vid oförändrad löne-
och prisnivå raed 6 o/o per år 19701975. Den genorasniltiiga ökningstakten
anges vara lika stor i sluten sora i öppen vård.
En
förutsättning för att huvudraannens planer skall kunna realiseras är alt
personalbehovet kan tUlgodoses. Vad läkartjänster beträffar kan den planerade
ökningen i stort sett sägas motsvara utvecklingen av tillgången. Beträffande
övrig vårdpersonal kan noteras all yrkesutbildningen väntas öka väsentligt.
Del beräknade tillskottet av utbildad arbetskraft synes gott och väl läcka
tillskottet av nya tjänster. Därtill kommer emellerlid behovet all läcka
avgången bland befintlig personal. I huvudraannens personalkalkyl har inle
hänsyn tagits lill den föreslående arbetstidsförkortningen.
Genomgången
av huvudmännens planer och dessas konsekvenser beträffande arbetskraft och
finansiering har lett till slutsatsen all den planerade utbyggnaden inle kan
realiseras lill fullo. Hur stora reduceringarna kan bli sammanhänger bl. a.
med bundenheten i planerna. För driftkostnaderna är bundenheten raåhända
större, då man helt vill utnyttja den befintliga sjukvårdsapparaten.
Utredningen har räknat med atl sjukvårdens driftkostnader under 70-lalets
första hälft kommer all öka raed ca 5 1/2 o/q
per år. I förhållande lill planerna enligl RUPRO 69 innebär kalkylen en
nedskärning av den årliga ökningstakten med drygt en halv procentenhet.
Investeringarna har förutsatts öka raed 2 o/o per år 19701975.
Socialvård.
Efterfrågan på åldringsvård besläras av antalet åldringar saml dessas behov av
vård. Utbyggnaden av de öppna och halvöppna
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 69
vård-
och servicefunktionerna innebär att behovet av vård på ålderdomshem reduceras.
Antalet personer över 67 år väntas öka från 930 000 1970 till ca 1 040 000
1975. Antalet platser i ålderdomshem och särskilt anordnade bostäder för
åldringar beräknas enligt kommunernas planer öka från ca 146 000 1968 till ca
209 300 1975.
Behovet
av kommunalt ordnad barntillsyn bestäms i stor utsträckning av barnkullarnas
storlek, gifta kvinnors förvärvsinlensitet och möjligheterna att på annat sätt
ordna barntillsyn. Antalet barn i åldern O6 år väntas under perioden minska
från ca 823 000 till ca 798 000. Däremot väntas antalet förvärvsarbetande
mödrar med barn under 7 år öka kraftigt.
Platsantalet
inom daghem, fritidshem och lekskolor förutses expandera mycket snabbi.
Antalet daghemsplatser beräknas öka med drygt 55 000 19681975 och antalet barn
som bereds plats vid lekskola förutses öka med ca 9 000 per år. Inom nykterhelsvården
planeras utbyggnaden bli mest markerad för den öppna och halvöppna vården.
För
att realisera denna utbyggnad anges antalet sysselsatta inom socialvården
behöva öka med sararaanlagt ca 44 000 helårsarbetande personer 19681975.
Enligl
planerna beräknas de kommunala driftulgiflerna öka med ca 6,5 % i volym per år
och de statliga ulgiflerna i huvudsak nykterhets-vård med drygt 4 % per år
19701975.
Enligl
långtidsutredningens bedömning står det dock klart all del blir svårt atl helt
tillgodose det ökade personalbehovet, i all synnerhet som denna sektor relativt
sett är starkt inriktad på den kvinnliga arbetskraften. Till allra största
delen måste arbelskraflslillskoltet därför skapas genom en betydande höjning av
yrkesverksamheten hos i första hand kvinnorna. Detla i sin lur leder lill
ytterligare höjda anspråk på service från samhällets sida för t. ex.
barntillsyn och därmed åtföljande personalbehov.
I
utredningens kalkyler räknas socialvårdens driflutgifter öka med drygt 5 % per
år 19701975. I förhållande till planerna innebär kalkylen en nedskärning av
den årliga ökningstakten av de kommunala driftulgiflerna med ca 1 o/o. Den
viktigaste expansionsbegränsande faktorn anses alltså vara möjUgheten all
rekrytera personal. Trots den förskjutning mot öppna vårdformer sora sker inom
större delen av socialvården har långtidsutredningen bedömt all
investeringsbehovet kommer alt ligga på i det närmasie samma höga nivå som
1970.
Remissinstanserna
Riksrevisionsverket
(RRV) anför alt för den offentliga sektorn skulle en mera integrerad analys ha
varit påkallad. Risken med all behandla de olika offentliga sektorerna var för
sig kan lätt leda lill s. k. suboptime-
Prop. 1971:115 70
ring
av resurser. Sambandet meUan olika sektorer kan t. ex. illustreras med
utredningens konstaterande all "tillgången på personal kommer alt bli ett
avgörande hinder för sjukvården all expandera i den takt som huvudmännen tänkt
sig". Ulan all man lar ställning till del överordnade målet vilken
sjukvård som är önskvärd i fraratiden kan rimligen vare sig utbildningen av
sjukvårdspersonal dUnensioneras eller huvudmännens planer revideras. Ell annat
exempel på ett alltför snävt perspektiv är påståendet "... del mest
realistiska sättet alt på sikt begränsa kostnadsökningarna inom sjukvården
synes vara alt få till stånd en strukturförändring meUan olika vårdformer".
På längre sikt ligger kanske andra lösningar närmare lill hands.
RRV
anser vidare all bakom nedskärningarna av ulgiflerna inom offentliga sektorn i
jämförelse med de planer sora redovisats av de för planeringen ansvariga slatsmyndigheterna
och kommunema ligger prioriteringar som främst utredningsmännen själva svarat
för och som borde ha redovisats mera explicil. RRV hävdar också alt
långtidsutredningen skulle få ell större värde för den offentliga sektorns
planering om olika målsättningar och alternativa strategier i form av
storprogram kunde diskuteras. Planeringen på myndighetsnivå skulle då kunna
bedömas i ett större sammanhang vilket skulle medföra mera konsistenta program.
En sådan planering skulle även ge bättre underlag för uppföljning och
förvaltningsrevision inom den offentliga sektorn.
Kommerskollegium
anför alt del ekonomiska värdet av offentlig konsumtion registreras i dag
genom uppskattning av framställningskostnaderna. Denna uppskattning är
naturligtvis för resursfördelningsbeslut läraligen oanvändbar. Värdet av
offentlig konsuralion raåste i stället fastställas efler den nytta konsumtionen
skapar. De enda metoder som är praktiskt användbara för all mäta denna nytta av
offentlig konsumtion är antingen atl genora politiska beslut uttrycka denna
värdering eller alt raäla den av konsuraenterna manifesterade betalningsviljan.
Självfallet måste den förstnämnda nyllovärderingsraeloden vara helt dorainerande
inora området offentlig konsumtion med dess starka inslag av kvalitativa
aspekter. Kollegiet vill betona all del är av största vikt all vid investeringsbeslut
en uttrycklig värdering i kvantitativa termer av den förutsedda konsumtionen
verkligen också kommer lill slånd. De direkt mätbara ekonomiska vinstema inom
sektorn offentlig konsumtion lorde dock f. n. främst kunna erhållas genom en
vidgad användring av den andra av de ovan näranda värderingsmetoderna. Denna
skulle praktiskt innebära all koslnadsanpassad prissättning införs på de
områden där så är möjligt. Inom flera delar av del offentliga
konsumtionsområdet synes knappast några rationella skäl kunna anföras för
nuvarande prissättning långt under framställningskostnaderna.
TCO
anför alt del lorde vara svårt atl begränsa den offentliga konsumtionens
ökning så kraftigt som utredningen förutser. TCO pekar här
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 71
på
de behov sora bl. a. vuxenutbildningen, förskolorna samt hälso- och sjukvård
företer. TCO anser emellerlid att man genom en bättre utformning av taxor
torde få ett effektivare utnyttjande av tillgångarna. Elt lämpligt sätt alt
undersöka detta är atl i ökad utsträckning begagna sig av s. k. cost-benefit-analyser.
Således borde möjligheten all utnyttja sjukhusen effektivare utredas med hjälp
av en samhällskalkyl. Exempelvis kunde försök genomföras all låta hela
sjukhuset fungera fullständigt även på något senare lider än konventionell
daglid. Ora behandlingar m. ra. förläggs på andra lider än de vårdsökandes
ordinarie arbetstider och om väntelider och kötider förkortas i sluten
och/eller öppen vård kan produktionsbortfall som uppstår på grund av
sjukfrånvaron minskas. Dessutom skulle även möjligheterna att vidta
förebyggande åtgärder kunna ökas, vilket skulle sänka vårdkostnaderna.
Kommunförbundet
anser alt långtidsutredningen lorde ha överskattat de praktiska raöjlighelema
alt snabbt dämpa den fortsalla ulgiflsexpansionen och fäst alllför ringa
avseende vid de följder som en sådan politik skulle ha. Utgifterna är till
mycket stor del bundna genom tidigare dispositioner, på vissa håll råder
dessutom redan nu en betydande eftersläpning i utbyggnaden av den kommunala
apparaten efter invånarnas behov.
Det
finns elt stort tryck på kommunerna när del gäller förbättringar av inle minst
den sociala standarden, exempelvis ökade bostadstillägg, förbättrad
åldringsvård och utbyggd barntillsynsverksamhel. Härtill kommer förväntade
lönehöjningar inom den koraraunala sektorn. Den sista etappen i komraunsammanläggningarna
1974 leder troligen också tUl en icke oväsentlig standardulj amning som raedför
ökade kostnader i de berörda koraraunerna. Dessutora torde i själva verket del
expansionsprogram för den enskilda sektorn, som långtidsutredningen
prioriterar, förutsätta en betydande aktivitet inom koraraunerna.
En
stor del av den koraraunala sektorns utgifler, specielll för utbildningen, hälso-
och sjukvården och socialvården har vikliga lillväxleffek-ter som del är en
dålig samhällelig politik all försumma, så mycket mer som sådana försuraraelser
ofta får långsikliga verkningar. I sararaanhangel förtjänar del alt näranas
all utredningen i ett fall där verkningarna av en satsning inträder raycket
snabbi nämligen den kommunala daghemsverksamhelen, har räknat med en mera
expansiv utveckling än kommunerna förutsatt i sUia planer. Till 1975 planerar
kommunerna enligt LU-SoS en utbyggnad från nuvarande 36 000 till 80 000
platser, medan långtidsutredningen i sina kalkyler för arbelsmarknadsul-vecklingen
förutsätter en tillgång 1975 på 115 000 platser, dvs. en nästan dubbelt så stor
ökning.
Med
tanke på alla oförsörjda behov är del utrymme som i långtidsutredningen lUlmätls
koraraunerna både vad avser konsumtion och investeringar orealistiskt. Den
finansiella kalkyl sora innefattar en korarau-
Prop.
1971:115 72
nalskallehöjning om 50 öre per år fr. o. ra. 1969 har lill
mer än 2/3 redan intecknats. Det utrymme som enligl långtidsutredningen
återstår för komraande skallehöjningar är mol bakgrund härav alllför begränsat.
Endasl under förutsättning alt staten lar på sig en betydligt större andel av
kostnaderna inom den offentliga sektorn kan långtidsutredningens kalkyler för
den kommunala sektorn hålla. Eftersom långtidsutredningen inle förutsatt några sådana
ökade insatser från statens sida måste utredningens kalkyler när del gäller
den kommunala sektom kraftigt revideras.
Landstingsförbundet anför att utbyggnaden även inom sådana
verksamhetsgrenar som bedömts som särskilt angelägna kan komma atl förskjutas,
eftersom en åtstramning ofta i första hand drabbar utbyggnadsprojekt vUkas
påbörjande framflyttas. Även övergången tUl öppna vårdformer kan hämraas om ej
de därför erforderliga ökade personalresurserna och åtföljande högre
driftkostnader ryms inom ramen för den utveckling som angivits för den
kommunala konsumtionen. Härtill kommer successivt ökade utgifter för övertagna
verksamhetsgrenar och standardförbättring inom dessa i samma mån som
statsbidrag till dessa visar sig alltmer otillräckliga. Även om
sjukvårdssektorn i likhet med övriga sektorer måste vidta ålgärder i
begränsande syfte med hänsyn till tillgängliga resurser och beräknat konsurations-
och invesleringsulrymme, torde den av utredningen beräknade nedskärningen av
den kommunala konsumtionen vara för stor, särskilt om raan jämför raed andra
sektorer. Inora den statliga sektorn har i jämförelse med föregående period en
stark expansion beräknats få äga rum under prognosperioden 1970 1975.
Socialstyrelsen anser atl en i förhållande lill planerna i
RUPRO och LU-SoS begränsad nedjustering av ökningstakten i de kommunala
drifts-utgifterna bör kunna få äga rum utan alt skadliga följder erhålls för en
balanserad utbyggnad av de berörda verksamhetsorarådena. Del är dock enligt styrelsens
uppfattning mycket osannolikt all nedskärningar av storleksordningen en
procentenhet av ökningstakten för de båda verksamhetsorarådena åstadkommer,
all den återstående utgiftsexpansionen kan rymmas inom ramen för en höjning av
den kommunala utdebiteringen med 50 öre per år. Del är vidare enligt styrelsen
uppenbart atl en så omfattande nedskärning av utgiftsexpansionen, sora krävs
för alt kommunerna skall kunna hålla höjningarna av utdebiteringarna inom den
av utredningen anvisade ramen, skulle få skadUga verkningar på planering,
vårdstandard ra. m.
När del gäller utvecklingen inom utbildnings- och
forskningsområdet anför universitetskanslersämbetet all mol bakgrund av den
betydande utbyggnad som skell inom utbildningsområdet under 60-lalet från vissa
utgångspunkter en mindre dämpning av utvecklingstakten kan synas rimlig. Inom
utbildningsområdet gör sig emellerlid nya behov starkt gällande, t. ex. när
del gäller vuxenutbildning, yrkesutbildning och förskola.
Bil. 3 1970 års långtidsutredning 73
Inom
forskningsområdet fraralräder vidare starkt en rad ackumulerade förslärkningsbehov.
UKÄ är i betraktande av dessa förhållanden inte övertygat om atl man för 70-lalet
bör räkna med en långsammare utvecklingstakt för utbildnings- och
forskningssektorn. Tveksamheten förstärks av utredningens allmänt sett något
schematiska och förenklade betraktelsesätt.
Skolöverstyrelsen
påpekar all en ur utbildningssynpunkl önskvärd omfördelning av eleverna från
mer allmänulbildande studievägar till raer yrkesinriktade koraraer att raedföra
ökade krav på resurser under den lid eleverna går i gymnasieskolan men
samtidigt mindre resursanspråk för efterföljande utbildning. Lika angeläget är
dock all genom kraftfuUa insatser på utbildningsområdet och då inle minst vad
gäller allraänulbildningen minska nuvarande utbildningsklyftor i samhället. Ulgiflshöjningar
måste också godtas om utbildningen av handikappade ungdomar och invandrarbarn
skall kunna förbättras. Expanderar förskoleverksamheten och påbyggnadskurserna
i form av högre specialkurser eller motsvarande typer av utbildning snabbare än
väntal kan även härigenom icke oväsentliga kostnadsökningar bli följden. I detla
sammanhang bör dessutom nämnas all SÖ förutser en betydligt snabbare expansion
av den kommunala vuxenutbildningen än vad utredningen redovisar på grundval av KELP
69.
Beträffande
investeringsbehovet vill SÖ framhåUa, atl riktiga prognoser är svåra alt göra.
Sålunda har den senaste inventeringen av byggnadsbehovet gjord hösten 1970
visat etl större investeringsbehov än del vid raotsvarande inventering hösten
1969 framräknade.
Det
totala behovet av arbetskraft inom skolväsendet har SÖ bedömt komraa alt
fortsätta alt öka ora än i betydligt långsararaare takt än närmast föregående 5-årsperiod.
Med hänsyn till såväl nuvarande utbildningskapacitet som mer långsiktigt behov
av lärare torde dock vissa nedskärningar av intagningskapaciteten vid lärarutbildningsanslalterna
komma all aktualiseras under första hälften av 70-lalel.
SACO
pekar på atl uppkomsten av etl visst akademikeröverskoll, främst humanister och
samhäUsvetare, inle kan las till intäkt för atl ökningen av resurser för högre
utbildning och forskning bör dämpas. Det kvarstår många områden, där brislen på
akademiskt utbildad arbetskraft är påtaglig och där den marginella nyttan får bedöraas
sora hög. Del gäller här all finna en raer ändaraålsenlig fördelning av
resurserna på den högre utbildningens oraråde.
Även
ora nuvarande regler för tillträde lill högre studier består, kommer
konsekvensen av långtidsutredningens nedskärning atl bli mindre
undervisningsresurser per studerande. Del kan knappast ligga i samhällets
intresse all få försärarad utbildningskvalitet och samtidigt ännu fler
akademiker, som inle kan placeras på arbetsmarknaden ulan omskolning och andra samhällsåtgärder.
Från både sarahällsekonoraisk och stalsfi-
Prop. 1971:115 74
nansiell
synpunkt måste del enligt SACO:s mening vara bättre alt begränsa ökningen av antalet
studerande och söka rätta till snedfördelningen mellan olika utbildningsUnjer.
Försäkringsbolagens
riksförbund anför alt del ur samhällsekonomisk synvinkel är ell av
utbildningens mål all öka individens raöjligheler all göra en produktiv insats
i samhället. Från individens synpunkt korabineras detla mål med andra och ej
mindre vikliga värderingar. Icke minst har utbildningens raålinriktning
väsentlig betydelse för såväl individen som samhället. Dessa synpunkter gör sig
gällande på flera sätt. Ä ena sidan har t. ex. skett en tillströmning av
studerande lill ospärrad högre utbildning som lett lill etl utbud av högskoleulbUdad
ungdom, som ej kunnat utnyttja sin utbildning i de arbetstillfällen som
erbjudils. Ä andra sidan har den snabba strukturomvandlingen av näringslivet
lett lill elt ökat behov av oraskolning och efterutbildning av den äldre
arbetskraften. En produktiviletsbedömning av utbUdningssektorn skulle vara av
stor betydelse för att komma tillrätta med många av de problem som utredningen
berör, exempelvis frågan om en mera flexibel förläggning av utbildningen i
tiden.
Försäkringsbolagen
har behov av kvalificerad och ofta högt kvalificerad arbetskraft och har
därför storl intresse av all god utbildning garanteras. Både som arbetsgivare
och som försäkringsgivare upplever emellertid försäkringsbolagen det angelägna
i att den ovannämnda kombinationen av mänskliga och kostnadsmässiga aspekter
uppmärksammas.
Evad
gäller arbelskraftssitualionen inom sjukvården konstaterar socialstyrelsen alt
ökningen av elever liU sjukskölerskeulbildningen ra. fl. linjer liksom
genomförandel av den nya gymnasieskolan fr. o. ra. 1971 kan väntas medföra en
såväl kvantitativt som kvalitativt accentuerad satsning på vårdyrkesutbildningen
av olika slag. Elt problem i sararaanhangel är eraeUertid att detla ulbildningslillskoll
lill skillnad från hittillsvarande situation i myckel hög grad kommer att vara
koncentrerad lill relativt unga åldersgrupper. Det är i dag osäkert hur man i
en arbelskraftsprognos skall bedöma dessa gruppers yrkesaklivilel. Det förväntade
väsentiigt ökade läkarulbudet under 70-lalet komraer alt möjliggöra en
omstrukturering av läkarkåren raot elt ökat anlal öppenvårdsläkare och en
decentralisering av sjukvårdsorganisationen.
Beträffande
vårdformernas utveckling anför styrelsen atl den pågående upprustningen av bl.
a. den öppna vården och långtidsvården förväntas leda lill att den slutna
kroppssjukvården på sikt minskar i omfattning. Styrelsen frarahåller all det,
med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom sjukvården, framstår sora
utomordentligt angelägel att den pågående omstmklureringen inom sjukvården
påskyndas och styrs i rält riktning. Det är nödvändigt atl del på central nivå
kommer till slånd en samling och vidareutveckling av befintliga planeringsinslmraenl
inom sjukvården. Mot bakgrund av de initiativ lill engagemang på della om-
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 75
rade,
som statsmakterna tagit på senare tid, har socialstyrelsen arbetat fram förslag
lill ett syslem för långsiktig sjukvårdsplanering på riksplanet. Förslagel
innebär att sjukvårdshuvudmännen upprättar långsiktsplaner med enhetligt
tidsperspektiv och en likartad uppgiflsstruklur så att kvanlifierbara uppgifter
kan samraanslällas lill riksplaner.
Långtidsutredningens
syfte Långtidsutredningen
Den
svenska ekonomin kännetecknas av en omfattande decentralisering vad gäller
planering och beslutsfattande. Förelagen kan sålunda själva besluta om exempelvis
produktion och investeringar. Förhållandena på arbetsmarknaden regleras
huvudsakligen genom frivilligt fattade beslut mellan arbetsmarknadens parter.
Hushållen beslutar själva om fördelningen av de disponibla inkomsterna på
sparande och konsuralion och om konsumtionens sammansättning. Korarauner och
landsting har också en betydande självständighet i sitt handlande.
Syftet
raed LU har varit atl sarala in de oUka beslutsenhelernas planer och
förväntningar för perioden 19701975. Materialet har sedan saramanslällts och
inpassats inom ramen för de ekonomiska resurserna. För att kunna fullgöra della
har vissa ekonomisk-politiska målsättningar lagils som givna. Utredningen har
sett sora sill främsta syfte alt ange de krav på den ekonomiska politiken som
uppfyllandet av dessa olika målsättningar kommer atl ställa samt konfrontera
dessa krav med de restriktioner som komraer all göra sig gällande under
perioden. Del understryks i utredningen alt de redovisade resultaten inte får
uppfattas som planer för den följande 5-årsperioden. Avsikten har i stället
varit att klarlägga sambanden mellan ekonomins olika delar och i den betingade
prognosens form beskriva konsekvenserna av olika alternativa målsättningar.
Utredningen bör sålunda ses sora ett underlag för beslutsfattandet inora den ekonoraiska
politiken.
Remissinstanserna
LO
anför i sitt yttrande all raan redan i samband med förra långtidsutredningen
angav önskemål om en integration raellan planeringssekretariatets arbete och
statsmakternas faktiska samordnings- och planeringsbeslut. Syftet skulle vara
att ge utredningsarbetet en ökad karaktär av planeringsunderlag, vilket även
innefattar analys av alternativa mål och ekonoraisk-politiska ålgärder. LO
anser att dessa synpunkter fortfarande är relevanta. Man anser del vidare
naturligt atl långtidsutredningarna genomfördes på ett sådani sätt alt
riksdagen årligen vid sidan av fi-
Prop.
1971:115 76
nansplanen lar ställning till en rullande 5-årig perspeklivplan
för den ekonomiska poUliken.
Del är enUgl statskontorets bedömning angelägel alt
närmare klarlägga den ekonomiska planeringens roll i den totala samhälleUga plane-ringsverksarahelen.
På senare lid har i olika samraanhang rests krav på myckel långsikliga och
övergripande framtidsstudier. Framtidsforskare har betonat betydelsen av
normativa prognoser, i vilka utgångspunkten för planeringen är beskrivningar av
ell önskvärt framtida samhälle. Delvis har kraven på framlidsstudier framförls
i polemik mot traditionell ekonomisk prognos- och planeringsverksamhet av den
typ långtidsutredningen representerar.
Enligl statskontoret slår flera vägar öppna när det gäller
den fortsatta UtveckUngen av den övergripande långtidsplaneringen. En modell är
all utvidga de ekonomiska långtidsutredningarna till alt omfatta grundliga
studier av de kvaUtaliva sidorna av den ekonomiska utvecklingen (miljö,
jämlikhet m. m.). En annan lösning är alt höja ambitionsnivån inom övriga
planeringsverksamheter så att dessa får en ställning som motsvarar den
nuvarande ekonomisk-politiska planeringen. En samordnad frara-lidssludieverksamhel
kan då få till uppgift alt sammanställa och sam-raanväga olika planer och
prognoser (ekonoraiska, sociala, tekniska, fysiska och regionala) lill en
övergripande framlidsbedöraning. Den ekonoraiska planeringen framstår i denna
modell som en delaklivilel i den totala samhällsplaneringen. Man kan också
välja alt gå en annan väg i utvecklingen av den övergripande samhälleliga
planeringen. Den nuvarande långsiktiga planeringen inom olika fackdeparlement
skulle kunna uitensifieras och integreras så alt andra planer får samma tyngd
vid de politiska avgörandena som den ekonomiska prognos- och planeringsverksamheten.
Elt flertal remissinstanser framför synpunkter vad gäller njllande
planering. TCO skriver sålunda att årliga revisioner, samtidigt som man hela
tiden skrev fram prognosema fem år, innebär atl planeringsverksamheten inora
såväl myndigheter som företag finge impulser lill förbättringar. En
beskrivning av den troliga ekonomiska utvecklingen under de närraasle fera
åren kunde med fördel anknytas lill nationalbudgeten. SACO, KF och IVA har
likartade åsikter. RRV pekar på risken av all långtidsutredningen mycket snart
kan komma att bli inaktuell. Om det nämligen visar sig all utvecklingen under
våren 1971 påverkar regeringen lill en annan bedömning av de långsikliga
avvägningsproblemen i kompletteringsproposilionen än vad utredningen
förutsatt, så blir utredningens uppgifter tämligen ointressanta. Behovet av en
rullande långtidsplanering känns därför storl, anser RRV.
Handelshögskolan i Stockholm understryker en aspekt på
långtidsutredningarnas verksamhet, som man anser borde givils större utrymme.
Behovet av långtidsplanering uppkommer framför allt därigenom all
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 77
vissa
beslut som fallas i dag binder ekonomiska resurser för lång lid framöver. Della
gäller kanske frärast kapitalintensiva investeringar i infrastruktur, såsom
hamnar, vägar, sjukhus och andra viktiga delar inom den offentliga sektorn. Det
är framför allt för planering på sådana områden som långtidsutredningar och
-prognoser behövs. Etl sätt all lägga upp långtidsutredningar hade varit att
mer konsekvent koncentrera uppmärksamheten på sådana områden, där
tillförlitliga prognoser framför allt behövs och där besluten i dag binder
resurser långt framåt i liden. Långtidsprognoser är däremot av mindre vikt inom
stora delar av varuproduktionen, där företagen kontinuerligt anpassar sig
efter förändringar på världsmarknaden och inhemsk raarknad och där inhemska
balans-brister relativt lätt kan utjämnas genom förändringar i import och export.
Stockholms
universitet pekar på atl långtidsutredningarnas karaktär av expertulredning ingalunda
utesluter önskvärdheten av alt den ekonomiska politiken diskuteras. Särskilt
gäller delta i de faU där olika utvecklingsalternativ studeras. Dylika
jämförelser är nämligen intressanta endast i den utsträckning som de kan reaUseras
genom all politiken utformas på ett adekvat sätt. Diskussionen om belalningsbalansproblemaliken
i LU 70 tre sig mol denna bakgrund närmast som ett delvis svårgenomträngligt räknestycke
där den ekonomiska politiken lyser raed sin frånvaro. Även Bankföreningen och
Handelshögskolan ger ullryck för liknande åsikter.
SIDA
anför alt perspektivet för de svenska långtidsutredningarna ännu framstår som
alltför begränsat lill västeuropeiska och lämUgen kortsiktiga frågeställnmgar.
Om de svenska statsmakterna allvarligt strävar efler alt anpassa sitt
handlande lill de internationella kraven på solidaritet och hänsyn, bör detla
komma till uttryck i direktiven för kommande långtidsutredningar. Dessa kan inle
som hillills förutsätta, atl utvecklingen i industriländerna medför
accelererad miljöförstöring och förbrukning av naturtillgångarna, samt att u-länderna
fortsätter att spela en obetydlig roll som exportörer av industrieUa
färdigvaror. Även om det på fem års sikt är orealistiskt atl föratsatta några
genomgripande förändringar i dessa avseenden, lorde del vara angeläget all de
politiska beslutsfattarna har tillgång till alternativa kalkyler, som visar hur
perspektivet på längre sikt påverkas av gradvisa förändringar i resursutnyttjande,
utrikeshandel och utvecklingsbistånd.
I
ell särskilt yttrande som Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU)
avlämnat (utan alt vara formellt tillfrågat) har förbundet framfört vissa
principiella synpunkter på långtidsutredningens arbete, där man kritiserar
såväl utgångspunkterna för utredningen som dess resultat. Förbundet föreslår
att långtidsutredningarna utformas som rullande 5-åriga perspektivplaner
omfattande den sociala, ekonomiska, kulturella och politiska utvecklingen.
6
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 3.
Prop. 1971:115 78
Metodologiska
frågor Långtidsutredningen
Den
metod som använts i 1970 års långtidsutredning innebär i korthet atl man för
varje konstellation givna målsättningar skall erhålla en totalt konsistent utvecklingsbUd
för samhällsekonomin. Samma raetodiska uppläggning har i stort sett gällt för
de två närraast föregående långtidsutredningarna. I praktiken innebär denna
metod alt exempelvis arbetskraflseflerfrågan hållils inom ramen för den prognoslicerade
tillgången, att den samlade efterfrågan är förenlig med landels
produktionskapacitet eller atl en ökning av den offentliga sektorns efterfrågan
vid full sysselsättning motsvaras av en lika stor rainskning i efterfrågan
från andra sektorer.
En
melodisk nyhet i förhållande lill tidigare utredningar är all man denna gång
begagnat sig av en ekonomelrisk modell för studiet av den svenska ekonomin. Man
har härigenora lättare kunnat beakta inlerde-pendensen mellan de olika delarna
i ekonomin. Man har härigenom även kunnat studera förloppet under perioden.
Remissinstansema
LO
konstaterar atl metoderna för denna utredning i stort sett följt samma mönster sora
gällt för de två senaste utredningarna. Man har dock i denna utredning hafl
möjlighet alt studera en del problem med hjälp av en ekonomelrisk modell för
den svenska ekonomin. Denna metodiska nyhet bedömer LO som värdefull, även ora
det inle är möjligt alt la definitiv ställning lill modellen som sådan, förrän
dess uppbyggnad och dess sätt all fungera presenteras i slutgiltig form. Ingenjörsvelenskapsakademien
anför angående den ekonometriska modellen atl det, för atl kunna bedöma
modellens användbarhet, hade varit värdefullt om utredningen redovisat några
tester av modellen, t. ex. genom att beskriva förloppet under gångna
lidsperioder och jämföra med den verkliga utvecklingen.
Stockholms
universitet anser det värdefullt alt man kompletterat av-stämningen av
resursanvändningen med en inpul-outpul-studie. Denna ger nämligen en möjlighet
all i strikt matematisk form beskriva jämviktslösningens egenskaper. Man anser
emellerlid all användning av in-put-outpul-sludien i LU 70 :s huvudbetänkande
är något svårförståelig. Studien utnyttjas nämligen där endast för all
ytterligare belysa avstäm-ningen mellan resurseflerfrågan och -tillgången vid
olika sammansättning för den slutliga efterfrågan. Inpul-oulpul-lekniken kan
knappast sägas vara skräddarsydd för delta ändamål. Med sill fasta koefficienlsy-stem
ger den nämligen enkla linjära samband mellan de olika komponenterna i den
slutliga efterfrågan och behoven av produktionsresurser.
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 79
Universitetet
anser vidare att det finns skäl som lalar för atl långtidsutredningen inte
ulan vidare skulle registrera myndigheternas planer ungefär som man registrerar
de enskilda förelagens. Det kunde i själva verket vara både nyttigt och
stimulerande om olika ambitionsnivåer i fråga om trafikplanering, miljövård,
utbildningspolitik och annat kunde avspeglas i kalkylema. Det kan visserUgen
hävdas att utvecklingen under en föreslående 5-årsperiod inle påverkas nämnvärt
av om man väljer den ena nivån eller den andra. Men långtidsutredningen är ändå
del mest långsikliga allmänna perspektiv för den ekonomiska utvecklingen som
presenteras här i landet; därför får långtidsutredningen sägas ha elt ansvar
för alt bilden av våra utveckUngsraöjligheler blir så fyllig som möjlig. Att utarbela
en melod att presentera en sådan fyllig bild, ulan all överskådlighelen går
förlorad genom överflöd på detaljer, borde vara en viktig uppgift för det
framtida långtidsulredningsarbelel, avslutar universitetet.
TCO
pekar på all utredningen för första gången redovisar flera alternativa
utvecklingsmöjligheter för den svenska ekonomin under den komraande 5-årsperioden.
Detta är enligt TCO:s mening en klar förbättring i jämförelse med tidigare
utredningar. Det är dock en brist anser man atl målsättningen för den
ekonomiska politiken genomgående varit densamma i alla alternativen.
Styrelsen
för teknisk utveckling anser atl del vore en klar fördel för de beslutsfattare
som använder sig av långtidsutredningen alt utöka huvudanalysen till en längre
lidsperiod, t. ex. 10 år. Man skulle då inle vara så låst av ingångsvärdena i
modellen. Man skuUe saratidigt som man utförde de explorativa Irendframskrivningarna
utöka analysen och kombinera dessa med framlidsanalyser av normativ arl.
Långsiktiga programbeskrivningar från samhällets beslutsfattare skulle då bli
en nödvändig förutsättning för dessa analyser, i mycket större utsträckning än
vad nu är fallet. Detla skulle exempelvis möjliggöra en planering där resurser
kan skapas under viss del av perioden för all möjliggöra ell realiserande av
målen under perioden. Med hänsyn lill de långa lider som erfordras för
omställning av FoU, undervisning, produktionsinriktning ra. ra. kan en sådan
planering inte genomföras inom den lidsram som långtidsutredningen nu arbetar
med.
Även
TCO understryker atl en 5-årsperiod är otillräcklig för en framgångsrik
långtidsplanering av den svenska ekonomin. TCO har tidigare fraraförl alt
forskning om framtiden, inle minst på del ekonomiska området, bör få en mera
framträdande plats. Ell försök i denna riktning görs av 1970 års
långtidsutredning. Denna framtidsstudie bär dock lill stor del prägeln av all
vara en exlrapolering av rådande trender. Utsträcks prognosperioden tUl 2025
år måste utredningsmetodiken bli helt annorlunda än den som användes av 1970
års långtidsutredning. Med en så lång tidsutdräkt kan utredningarna göras mera
ambitiöst och
Prop. 1971:115 80
således
inte enbart inrikta sig på alt studera dagens ekonomiska problemalik och
samtidigt förutsätta att utvecklingen kommer atl vara i stort sett densamma
även under kommande period.
LO
anser alt nationalräkenskaperna (NR) som utredningen använt sig av i sin
nuvarande form frärast utvecklats för en korlsiklsanalys mellan konjunklurförloppels
olika faser. Vid analys på längre sikt är det framför allt vissa brister som
framträder:
1) Delvis godtycklig användning av marknadspriser och
avgifter, som är politiskt bestämda i större eller mindre grad.
2) Uteslutning ur systemet av viss produktion, vissa
tjänster och rail-jöförhållanden, som värderas positivt eller negativt av
allmänheten.
3) Försuramande
av förslitning eller tillskapande av värden som har
betydelse som produktionsfaktorer för produktionen och produktionsef-
fektivilel först på längre sikt. Vissa sådana eleraent ingår i NR men långt
ifrån alla, framför allt på grund av mätsvårigheler.
Det
är inte givet att brister av detta slag bör leda liU revision av det reguljära NR-systemet.
Men om detla inle sker måste motsvarande förhållanden ändå kommenteras och
analyseras. Del är en pålagUg risk all allmänheten misstolkar NR-begreppen i
samband med långtidsutredningarna, eftersom man inle är i stånd att bedöma
alla de antaganden sora systemet grundar sig på. Ännu mindre har man möjlighet
att utan anvisningar föreställa sig vad alternativa antaganden skulle leda lill.
Länsstyrelsen
i Norrbotten anser atl långtidsutredningen använder en terminologi och att
språkbruk som kan vara svårt all tränga in i och som också gör resonemangen
fulla av formella förbehåll. Del kan emellertid konstateras hur svårt det är
all innefatta hela den seklorielll och regionalt mycket heterogena ekonomiska
och sociala utvecklingen i landet i generella bedömningar vilka ibland inte har
någon täckning i t. ex. en perifer region av Norrbottens typ.
Del
siffermaterial som utredningen har sammanställt och även många av de analyser
som genomförts kan vara av stort värde för statsmakterna vid överväganden om de
stora dragen i den framlida utvecklingen och bedömning av vilken
handlingsfrihet som finns vid beslut i olika frågor. Men eftersom några av utredningens
redovisade och även vissa av de troliga implicita utgångspunkterna enligt
länsstyrelsens mening är diskutabla kan resultatet av utredningens arbete
delvis äventyras. Det gäller särskilt förhåUanden som berör perifera regioner i
landet.
Länsstyrelsen
anför atl det i högsta grad är angeläget atl den använda ekonometriska modellen
utvecklas ytterligare liksom hela den relativt outvecklade svenska
samhällsplaneringstekniken på makronivå. Den senare framstår som otiUfredsstäUande
när Sverige har arabilioner atl lösa planeringsproblera med raer direkt
ekonomisk styrning av olika sektorer och regioner och av raarkanvändningen. För
alt få elt bättre grepp om den regionala ekonoraiska utvecklingen raåste
därtill komraa en helt ny
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 81
och
raer Öppen syn hos uppgiftsläranare och statistikproducenter på sekretessfrågor
sora berör historiska dala eller framtidsbedömningar. Löses dessa frågor synes
det finnas utsikter alt utforma näslkoraraande långtidsutredning baserad på aggregerade
regionala dala hämtade från länsplaneringarna på etl mer ändamålsenligt sätt än
de hittills genomförda sett ur regionalpolitisk synpunkt.
Statistiska
centralbyrån konstaterar alt del inle minst av statistiska skäl föreligger en
starkt ökande osäkerhet i prognoser och beräkningar när dessa förs ned på
regional nivå. I den mån så är faUel är det givetvis angeläget med en fortsatt
utökning av den ekonomiska statistiken så att regionala uppdelningar mer
genomgående kan erhållas. För all förbättra del statistiska underlaget, sora är
nödvändigt för all lill fullo utnyttja fördelarna med alt belysa problemen i
ekonomin med hjälp av en ekonomelrisk modell, har centralbyrån begärt medel
för årliga inpul-output-beräkningar. Man anser del också önskvärt atl se över
metoder och indexmaterial för beräkningen i fasta priser.
Den
ekonomiska politikens mål Långtidsutredningen
Slatsmaklerna
har uppsatt vissa mål för den ekonomiska utvecklingen och dessa mål bildar
vikliga utgångspunkter för den ekonomiska planeringen eftersom de innebär
restriktioner vid valel av raöjliga ulvecklingsallernativ. En koraplikation
för en långtidsutredning är all dessa mål och prioriteringen dera emellan inle
är lill fuUo fastlagda och preciserade.
Utredningen
har utgått från atl de centrala och överordnade målen är full
sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, jämnare inkomstfördelning, rimlig
prisstabilitet och balans i utrikesbetalningarna. När det sedan gäller den
närmare innebörden av och delaspekter på.dessa mål har utredningen låtit egna
anlaganden bilda utgångspunkt för analysen. Det kan sägas vara fråga om
hypotetiska målsättningar. I fråga om de överordnade raål, vilka betraktas som
absolut givna, kan utredningens antaganden karakteriseras som enbart tolkningar
i preciserande riktning. Raden av övriga raål är enligt utredningens
betraktelsesätt sidoordnade eller sekundära. Som närmare framgår av det
följande hindrar inte detta atl de i flera fall har hög angelägenhetsgrad.
Ibland
exerapelvis för bytesbalansen och den offentliga konsuralionen har olika
alternativ presenterats. I andra fall har allernalivmöjlig-heler antytts
diskussionsvis. Naturligtvis har valet av dessa hypotetiska mål påverkals av
utredningens bedömning av vilken politik som bör ha realistiska raöjligheler
alt bli genoraförd. Däreraot utgör dessa anlaganden i enlighet raed
principerna för långtidsutredningen inga prograrama-tiska rekommendationer till
regeringen.
Prop.
1971:115 82
Av de centrala målen komraer i en långtidsutredning
tillväxttakten naturiigen i förgrunden med hänsyn lill all resurstillväxten
bildar raraen för vad sora kan tillgodoses av anspråken från enskilda
medborgare, företag, stal och kommun osv. Utredningen fastslår att denna rent
beräkningstekniska placering inte betyder alt detta mål tillmäts större vikt
än övriga allmänna och överordnade mål. En snabb ökning av tillgången på
materiella produkter i form av varor och tjänster anses dock ha hög angelägenhetsgrad
även under den framförliggande perioden, raot bakgrund av de många eftersatta
behov som kan konstateras och om vilka det är en mycket utbredd uppfattning alt
de skall avhjälpas. Inom ramen för lillväxlmålel påpekar utredningen atl man
kan urskilja en förskjutning. De kvalitativa sidorna av den ekonomiska
utvecklingen (miljö, tillfredsställelse i arbetet osv.) har fått en ökad
betoning jämfört raed tidigare. I vad mån delta innebär en konflikt gentemot
utbudet av materiella produkter i form av varor och tjänster, vilka ingår i BNP-begreppel,
anses svårt all avgöra.
Jämvikt i utrikesbetalningarna och därtill anknutna
riktlinjer för valutareserven utgör en restriktion för den inhemska ekonomiska
politiken, konstaterar LU. Detla hindrar inle alt jämvikt i utrikesbetalningarna
är en grundläggande betingelse för all övriga mål skall kunna uppfyllas. Denna
restriktion har utredningen gett myckel hög prioritet mol bakgrund av del
nuvarande underskottet i bytesbalansen och de programförklaringar som gjorts
från statsmakternas sida. Utredningen har utfört sina kalkyler under två
alternativa förutsättningar ora järavikl i bytesbalansen, i ena alternativet
skall denna nås 1973, i del andra 1975.
Målet ora full sysselsättning konstaleras ha fortsatt
första rangens prioritet. Del konstateras ha fått nya diraensioner och blivit raer
differentierat, särskUl raed hänsyn lill den regionala utvecklingen, de handikappade
och de äldre saml immigranterna. Vidare har i högre grad än tidigare de hemarbetande
gifta kvinnornas raöjlighet till förvärvsarbete uppraärksararaats och gjorts
till en likslälUghelsfråga. Ambitionsnivån för sysselsältningsraålel har därmed
otvivelaktigt höjts fastslår LU och resultatet har härigenom blivit att det gamla
arbetslöshelsbegreppet inte längre ger en uttömmande definition av vad som
skall menas med full sysselsättning.
Under 60-talel har målet om jämnare inkomstfördelning fått
ökad vikt i den politiska diskussionen. Konkret har uppmärksamhet riktats mol
all söka förbättra situationen för låginkomsttagare och eftersatta, i olika avseenden
handikappade minoriteter. Det ligger i sakens natur all inkomstfördelningsmålen
inle låter sig återges i klara definitioner eller i enkla siffermässiga
preciseringar. Det har hittills saknats material som belyst i vad mån större
förändringar skell i inkomstfördelningen och vilka fakto rer som styrt denna.
I utredningen har diskuterats de förändringar i in-korastfördelningen sora
skett under efterkrigstiden. Utredningen anser
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 83
sig
dock inle ha kunnat skapa någon klarare bild av hur hänsynen till inkomstfördelningsmålen
kommer in i diskussionen av tUlväxltendenserna i ekonomin.
Någon
procentsiffra för en rimhg prisutveckling under kommande 5-årsperiod har
naturligtvis utredningen inte kunnat ange. Av stor betydelse för Sveriges
vidkommande är prisutvecklingen på de varor som går i inlernalionell handel.
Hur dessa förändringar sedan återverkar på den inheraska prisnivån samraanhänger
med de skillnader i produkliviletstill-växt som föreligger mellan olika
inhemska näringar. Den prisstegring som med hänsyn lill andra överordnade mål
anses acceptabel under den framförliggande perioden sägs innebära en sådan
förändring i prisrelationerna lill utlandet som går all förena med Icravet på
förbättring i bytesbalansen.
Utredningen
anser, vilket denna genomgång avsett all visa, alt de centrala målen fått nya
dimensioner och blivit mer differentierade än tidigare. Man konstaterar alt
andra mål successivt fått en starkare betoning. Del gäller i första hand den
regionala utvecklingen och miljöfrågorna. Den regionalpolitiska utvecklingen
kan knappast ses fristående utan bör snarast ses som en skärpning av kraven i
fråga om full sysselsättning och jämnare inkorastfördelning. Betydande
olikheter i sysselsättning och inkomstförhållanden har under 60-talet bestått
mellan olika regioner och har lidvis tenderat all skärpas. Målet för den
utbyggda regionala politiken är all motverka sådana skevheter och uppnå en raer
balanserad regional utveckling.
Övriga
mål har av utredningen behandlats som sidoordnade eller med sekundär ställning
i förhållande lill de centrala. Det gäller exempelvis jordbrukspolitiken,
bostadspolitiken, undervisningen och sjuk\'ården.
Remissinstanserna
RRV
framhåller i sitt yttrande att de långsiktiga raålen givelvis måste spela en
avgörande roll för uppläggning av utredningsarbetet. Enligl RRV diskuterar
utredningen dock dessa målfrågor aUlför knapphändigt för atl ulredningsraalerialel
skall kunna utgöra "underlag för valet av strategi för den ekonomiska
politiken under den kommande 5-årsperioden". Målen är inle preciserade i
utredningens direktiv. Del hade därför varit önskvärt om utredningen själv hade
tagit upp och behandlat alternativa mål. Egentligen är del endasl två altemativ
som behandlas jämvikt i bytesbalansen 1973 eUer 1975.
TCO
anser att tidigare långtidsutredningar redovisat vissa gmndläggande
målsättningar men all dessa utredningar sedan i praktiken handlat om förulsätlningar
för en snabb lillväxl. Man anser alt även 1970 års långtidsutredning präglas av
sararaa snedbelastning men denna gång är det framför allt målet om balans i
utrikeshandeln som fått styra
Prop. 1971:115 84
utredningsarbetet.
Utvecklingen av övriga ekonomiska variabler har sedan anpassats till denna
målsättning oavsett inverkan på de övriga mål som är uppräknade ovan. Detta är
enligt organisationens uppfattning en brist i utredningen. Utgångspunkten
kunde exempelvis i stället ha varit atl den privata konsumtionen under de
kommande fem åren skall öka med 3,5 o/o per år, eller atl öka den totala
konsumtionen årligen med 5 o/o. Sedan kunde utredningsmännen på samma sätt som
nu skell analysera vilka konsekvenser del inneburit för utvecklingen på övriga
områden.
TCO
påpekar också att målet om en jämnare inkomstfördelning ej behandlas av
utredningen. Enligt organisationens uppfattning borde detta ha diskuterats bl.
a. i samband med investeringsutvecklingen och i samband raed arbetskraflstillgången.
LO
påpekar alt de ekonomiska resurserna är medel alt realisera oUka sociala raål
och höja "levnadsnivån" i olika avseenden. Genom låginkomstutredningen
har en närmare analys och en uppräkning av olika levnadsnivåkomponenter
presenterats. Då LO efterlyser ell ökat hänsynstagande lill dessa förhållanden
avses därmed atl understryka behovet av viss melodisk förnyelse, främst
utveckling av nya kvantitativa välfärdsindikatorer. Önskemålet om välfärdsindikalorer
ålerkoraraer i flera reraissvar.
Sparbanksföreningen
poängterar all de mål som uppställts är enligl föreningens uppfattning högst
betydelsefulla, men målformuleringarna är .mycket opreciserade och allmänna.
Med en bättre precisering borde en mera ingående och givande analys ha varit raöjlig.
Under senare år har i växande grad krav ställts på atl i sarahällsplaneringen
beakta också kvalitativa raål. I 1970 års långtidsutredning har visserligen t.
ex. miljövården ägnats uppmärksamhet, men enligl föreningens uppfattning
alltför ofullständigt och inle satts in i elt större sammanhang. Vissa andra
vikliga kvalitativa mål har överhuvudtagel inte beaktats.
Universitetskanslersämbetet
(UKÄ) anser atl utredningens starka tonvikt vid ekonomiskt mätbara företeelser
som t. ex. inkomster har medfört atl andra för levnadsförhållandena väsentiiga
faktorer allför mycket skjutits i bakgrunden. Utredningens resonemang och
slutsatser framstår för UKÄ av nämnda anledning som inle alltid helt övertygande.
Del vore önskvärt om kommande utredningar kunde ges en ökad ambitions-grad
genom att arbeta med målbegrepp som innefattar även sociala strävanden avseende
t. ex. arbetsmUjö, bostadsmUjö, fritidsmiljö och andra för levnadsförhåUandena väsentiiga
faktorer.
Skolöverstyrelsen
(SÖ) konstaterar alt långtidsutredningen inle har analyserat
utbildningspolitikens betydelse för välfärden i samhället. Det ekonomiska
kalkyllänkande som tillämpas i långtidsutredningens analyser kan enligt SÖ:s raening
inle utgöra tillräckUgt underlag för någon bedöraning härav. Mol bakgrund av
alt långtidsutredningen i
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 85
olika
avsnUl av rapporten kommenterar utbildningspolitikens roll för
samhällsutvecklingen vUl dock SÖ erinra ora det starka samband som råder mellan
en bristfällig utbildning och en otiUfredsställande levnadsnivå och som framkommil
i bl. a. låginkomslutredningens undersökningar.
Två
huvudkrav släUs enligl statskontoret på långtidsutredningarna om de skall kunna
raöta högre ställda arabUioner. För del första bpr lill-växlbegreppet vidgas så
all flera sidor av den ekonomiska och sociala utvecklingen kommer att inrymmas
i beräkningarna. BNP-kalkylen bör således kompletteras med en
resultatredovisning även för kvalitativa välfärdskategorier som hälsa,
trygghet och andra sidor av mänskligt välbefinnande. För del andra bör raålet ora
järanare inkomstfördelning få en helt annan vikt i utredningsarbetet. Metoder
och empiriska resultat bör utvecklas så all en klarare bild erhålls av hur
hänsynen lill inkomslfördelningsmålen komraer in i diskussionen av ekonoraisk
tillväxt. De regionalpolitiska frågorna kan delvis betraktas sora en aspekt av
fördelningsproblemet, och införlivas i den ekonomiska planeringen.
Utredningens
formulering "rimlig prisslabUilel" anser Sparbanksföreningen tala
för all utredningen med pessimism betraktar möjligheterna lUl prisstabilitet. Ell
uttalande innebärande en misströstan om prisstabiliteten, atl en viss inflation
skulle vara oundviklig och acceptabel, är allvarlig eftersom den lätt leder
till all förväntningarna om inflationen får en dominerande verkan på del
ekonomiska handlandet. Sparbanksföreningen vUl därför anmäla allvarliga
farhågor för en ständig, fortgående inflation. Uppenbara målkonflikter
föreligger bl. a. gentemot uljämningsmålet och möjligheterna atl uppnå extern
balans och därigenom full sysselsättning.
Länsstyrelsen
i Värmland anför alt målsättningen om regional syssel-sältningsbalans måste ses
som en raycket väsentlig del av full-sysselsätt-ningsmålet. Så länge sora
arbetskraftens rörlighet är begränsad av olika faktorer raåste en aktiv
regionalpolitik vara en av förulsätlningarna för alt full-sysselsättningsraålel
skall kunna realiseras. Länsstyrelsen i Norr-bollen anför liknande synpunkter
och konstaterar all utredningen har sökt tillgodose vissa krav på en
fördjupning av analysen och t. ex. behandlat miljöfrågor och regionalpolitiska
tendenser. Dessa analyser förefaller emellerlid inte ha fått några pålagbara
konsekvenser för utredningens centrala slutsatser. Ora t. ex. utredningens
konstaterande atl del finns stora outnyttjade resurser i t. ex. norrlandslänen
verkligen beaktats borde man inle ange alt man först "på sikt" kan
lösa de regionala balansprobleraen eller all Norrlands industri bara ökar raed
12 000 sysselsatta under prognosperioden. Man anser vidare all utredningens
icke redovisade underliggande anlaganden, de allmänt formulerade fömtsättningarna
och de generellt gjorda Irendframskriv-
Prop.
1971:115 86
ningarna leder sammantagna lill en låsning i redovisningen
av handlingsalternativen för en framtida offentiig ekonomisk-social politik. Della
ger allvarliga konsekvenser sett ur en perifer regions synvinkel. EnskUda
individers krav atl få stanna i sin invanda miljö kan kanske (underförstått)
inte tillgodoses därför att "effeklivilelskravel inom den svenska ekonomin
(måste) sällas högt".
Folkpartiets ungdomsförbund (FPU) har (ulan atl formellt
vara tillfrågat) fraraförl vissa synpunkter rörande långtidsutredningen och
därvid kritiserat såväl metoder som resultat. Förbundet har också hafl åsikter
rörande den politiska prioriteringen av de raål som bör gälla för 70-lalet.
Bruttonationalprodukten som mått på ekonomisk utveckling
Långtidsutredningen
Utredningen har använt bruttonationalprodukten (BNP) som
mått på produktionens utveckling. Man framhåller all BNP-begreppel endast mäter
vissa sidor av den ekonomiska utvecklingen. Utredningen redogör i punktform för
BNP-begreppels begränsningar.
1.
BNP omfattar endasl
värdet av varor och tjänster som köps och säljs. Sålunda faller exempelvis
olika former av hemarbete utanför begreppet.
2.
Den slandardstegring
som uppstår genom ökad frilid registreras ej.
3.
Den offentliga
konsumtionen infogas i BNP-beräkningarna från kostnadssidan med ell belopp
motsvarande summan av löner, omkostnader för förbrukade varor och tjänster saml
schablonmässig avskrivning på realkapital. Härigenom inkalkyleras följaktligen
inle någon höjning av produktiviteten inom den offentliga sektorn.
4. De statistiska beräkningarna bakom
BNP är koraplicerade och riskerna för mätfel är stora. Speciella svårigheter
möter när del gäller att eliminera prisförändringar för all komma fram till
volymutvecklingen.
5.
De
"kvalitativa" sidorna av utvecklingen, miljön kring människan i
arbete, på frilid och i samband med boendel raen också hälsa, trygghet och
andra sidor av välbetinnande, faller utanför BNP-begreppel. Vill raan få en
allsidig belysning av vad som uppnåtts i ekonomiskt och socialt hänseende bör
den nuvarande BNP-kalkylen kompletteras med en resultatredovisning även för
kvalitativa välfärdskategorier av närant slag. BNP mäter flöden (vanligtvis
under etl år) av marknadsförda varor och tjänster. Den kompletterande kalkylen
skulle mäta de kvaUtaliva sidorna av ekonomisk utveckling såsom miljö, hälsa
och välbefinnande. Också i dessa fall kan man kanske tala om flöden. Det
Bil. 3
1970 års långtidsutredning 87
måste under alla omständigheter vara en kalkyl som
innefattar såväl vinster som förluster, eftersom effekterna av ekonomisk
aktivitet inte sällan är negativ som i fallen miljöförstöring, riskerad hälsa
osv.
Sammanfattningsvis
konstaterar utredningen att BNP-begreppet är fullt adekvat för analys av
produktionskapaciteten och därmed resurs-ulryramel för framlida konsumtion,
kapitalbildning, utrymme för u-landsbistånd, bytesbalansmål etc. Däremot kan
det endast tjäna som utgångspunkt och referensram när del gäller
välfärdsaspekten och de kvalitativa sidorna i övrigl av den ekonomiska och
sociala utvecklingen.
Remissinstanserna
KF framhåller att den ekonomiska politiken skall inriktas
på alt höja välfärden för befolkningen. KF anser att BNP-begreppet här utgör
en väsentlig men ej tillräcklig mätare på välfärdens utveckling.
Långtidsutredningens kalkyler har dock baserats på BNP-begreppet och på
överväganden hur man inom ramen för BNP-ulvecklingen kan fördela de sarahälleliga
resurserna. För det politiska handlandet utgör rapportens kalkyl elt väsentligt
bidrag, men del är viktigt atl hänsyn också las till andra aspekter än de som
ryms inom BNP-begreppel. Bland sådana andra aspekter märks inkomstfördelningen
som utgör en av de övergripande målsättningarna, men icke ingår i utredningens
kvantitativa beräkningar. Den regionala utvecklingen, miljövården, arbetsplalsmiljön
samt social trygghet utgör andra exempel på aspekter som ej ryms i det av
utredningen använda BNP-begreppel. I likhet med utredningen anser KF att
analyserna på de nämnda områdena ej har lett lill kvanlifierbara resultat när
del gäller välfärdens utveckling och fördelning. En ökad forsknings- och
utredningsverksamhet inom dessa och andra områden anser KF därför vara ytterst
angelägen som ett underlag för den ekonomiska politiken.
LO pekar
på att man i högre grad än tidigare måste vara uppmärksam på
"innehållet" i tillväxten. Externa effekter måste kartläggas och de
negativa biverkningarna av produktionen neutraliseras så långt del är möjligt.
Man måste likaledes vara medveten om atl mätningen av tillväxten så som den
sker i dag långt ifrån säkert representerar elt adekvat mått på den tiUväxt som
är viktigast för samhället. Sålunda är exempelvis "produktionen" av
bättre luft, renare vatten, ökad frilid, bättre utbUdning och sjukvård m. ra. raycket
svår all mäta, vilket även medför all dessa variabler inte i någon större
utsträckning betraktas i olika sarahällsekonoraiska kalkyler. Enligt LO:s
mening hade del varit naturligt och angeläget alt långtidsutredningen hafl
ambitionen att analysera välfärdsbegreppet i dessa nya utgångspunkter.
TCO framför liknande synpunkter och anser all vad som
framför allt saknas är en ordentlig genomgång av konsekvenserna för välfärden
Prop. 1971:115 88
om
den kalkyl sora utredningen laborerar med blir verklighet. En sådan
framställning, menar TCO, borde ha behandlats område för område.
Arbetsgivareföreningen
och Industriförbundet anför alt de, på samma sätt som långtidsutredningen
själv, är medvetna om BNP-begreppels otillräcklighet som etl sammanfattande
mått på landels välstånd. Del skulle naturligtvis vara intressant att i något
annat sammanhang se en kvalificerad och mer omfattande analys av detta ämne.
Långtidsutredningens mer tekniskt-ekonomiskt orienterade, raen därför naturligtvis
inle värderingsfria, analys borde i själva verket kunna tjäna som direkt
utgångspunkt för en sådan utredning.
SACO
anser all man knappast kan förneka alt del är den ekonomiska tillväxten som
ligger bakom den standardökning som vi uppnått och som fortfarande pågår.
Myckel talar dessutom för all man lättast når en jämnare inkomstfördelning
genom att satsa på ekonomisk tillväxt. En tillväxlbefrämjande politik som
innebär all man aktivt raedverkar lill atl föra över lågavlönad arbetskraft lill
verksamheter och sysselsättningar som ger större avkastning medför också all
man får större resurser alt hjälpa dem som saknar förutsättningar alt göra en
fullständig insats i produktionslivet.
Styrelsen
för teknisk utveckhng anför alt utredningens prognosmetodik överensstäraraer i
stort med den som tillämpas i nationalräkenskaperna. Alla dess brister
uppförstoras vid en flerårsanalys av del här slaget. BNP:s volymmässiga
utveckling fås genom deflatering av pris-indexserier sora inle är uppbyggda för
della ändamål vilket innebär aUvarliga felkällor. Detta problem återkommer vid
produktivitetsberäkningarna. Då del finns ell samband mellan den indexmässiga
beräkningen av prisnivåns och produktivitetens utveckling måste man ulföra
beräkningarna så all elt och samma kvalitetsproblem får samma lösning i båda
fallen. Den offentliga sektorns utveckling, som inle går all raäta på en raarknad,
blir föremål för ganska godtyckliga anlaganden. Den antas t. ex. få en
oförändrad produktivilelsulveckling. En på della sätt framräknad BNP blir allt
mindre tillfyllest som välfärdsmått ju mer omfattande den offentiiga sektorn
blir och ju högre icke-mark-nadsprissalla nyltigheler värderas.
Kommunförbundet
anser atl långtidsutredningen mer ingående borde ha diskuterat värderingen av ijänslenäringarnas
produktion. Eftersom beräkningarna av den ekonomiska tillväxten för närvarande
är avhängig av bristerna i värderingen i BNP av de privata och offentliga servicesektorernas
produktion finns viss risk atl dessa missgynnas vid konkurrensen ora de ekonoraiska
resurserna, vilket kan leda till en resursfördelning som ej är motiverad från välfärdspoUtiska
utgångspunkter.
Lantbrukarnas
riksförbund delar inte utredningens uppfattning att BNP-begreppel är fullt
adekvat för analys av produktionskapaciteten och därmed resursutrymmel för
framtida konsumtion, kapitalbildning.
Bil. 3
1970 års långtidsutredning 89
utrymme för u-landsbistånd, bytesbalansmål etc. BNP-beräkningarna
kan vara adekvata om raan anlägger ell kortsiktigt betraktelsesätt. Ora däremot
perspektivet sträcks ul över en längre tid anser riksförbundet del nödvändigt
att i beräkningarna la hänsyn lill den resursförbrukning som äger rum vid all
produktion.
SCB påpekar alt indikatorer över olika aspekter på välfärd
och miljö tillhör de slalislikutvecklingsbehov som fortfarande föreligger eller
som nu fåll en raera markerad betydelse. I allt väsentiigt är delta emellerlid
statistikområden som knappast bör omfattas av nationalräkenskaperna, men som
förmodligen lill stora delar borde analyseras samtidigt med denna, och kanske
då också motivera vissa speciellt utformade national-räkenskapslabeller.
I elt avsnitt om bruttonationalprodukten som mått på
ekonomisk utveckling hävdar långtidsutredningen atl de kvalitativa aspekterna i
allmänhet ej kan kvantifieras men att man i vissa fall skulle kunna göra skönsmässiga
kalkyler och all myckel talar för all sådana kalkyler skulle ge bättre beslutsunderlag
än vad nuvarande intuitiva metoder gör. Del är oklart ora långtidsutredningen
avser kalkyler på makronivå. SCB anser del tveksamt ora det är raöjligl alt
ulföra kalkyler på den nivån på ell sådani sätt atl de kan utgöra etl raeningsfullt
beslutsunderlag. Utsikterna synes något bättre då del gäller kalkyler på
mikronivå eller avgränsade deloraråden. Valel av värderingar av de kvalitativa
aspekterna i sådana kalkyler lorde få göras av beslutsfattaren, eflersora en
annan objektiv värdering står tillbuds. SCB anser all del här rör sig om
stora och väsentliga problem och atl betydande krav kommer atl ställas på slatislikproducenlema.
Man har därför påbörjat elt projekt som syftar lill utveckling av statistik
rörande levnadsförhållandena i samhället, där många av de problem sora här närants
skulle bli belysta. Mycket befinner sig eraeUertid än så länge på ell närmast
förberedande forskningsstadium men eftersom utvecklingen går snabbt anser man
del viktigt atl SCB aktivt följer dessa områden för all i god tid kunna företa
de erforderliga åtgärderna när del gäller slatislikproduklionen.
Bil. 3 1970 års
långtidsutredning 90
Appendi.K
Förteckning
över avgivna remissyttranden över 1970 års långtidsutredning "Svensk ekonomi
19711975 med utblick mot 1990" SOU 1970: 71
Efter
remiss har följande instanser avgetl yttranden över långtidsutredningen:
Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), bostadsstyrelsen, domänverket, kommerskollegium som bifogat yttranden
från handelskarararna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Örebro,
Karlstad, Gävle, Visby och Luleå lanlbruksstyrelsen, nationalekonomiska
institutionen vid Stockholms universitet, postverket, riksrevisionsverket
(RRV), sjöfartsverket, skogsstyrelsen sora bifogat yttranden från skogsvårdsstyrelserna
i Nyköping, Gävle och Uraeå skolöverstyrelsen (SÖ), socialstyrelsen, statens
naturvårdsverk, statens planverk, statens pris- och karlellnärand, statistiska
centralbyrån (SCB), statskontoret. Styrelsen för internationell utveckling
(SIDA), Styrelsen för teknisk utveckling (STU), televerket, universiletskanslersärabelet
(UKÄ), vägverket, länsstyrelserna i Värmlands län som bifogat yttranden frän
Värmlands läns landsting, Arvika kommun, Torsby komraun, handelskararaaren i
Karlstad och Norrbottens län, fuUraäktige i riksbanken, fullmäktige i
riksgäldskontoret. Handelshögskolan i Stockholm genom profesorerna S-E Johansson,
A. Lindbeck och E. Lundberg, Ingenjörsvelenskapsakaderaien (IVA), Kooperativa
förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas riksförbund.
Svenska arbetsgivareföreningen som bifogat yttrande från Svenska byggnadsenlreprenörföreningen
(SBEF) Svenska bankföreningen. Svenska försäkringsbolags riksförbud, Svenska koramunförbundet
raed reservation av ledaraötema S. Larsson, G. Hjerne, W. Gustafsson (saratliga
folkpartiet) saml B. Ljungberg och J. Wallin (båda moderata samlingspartiet).
Svenska landstingsförbundet. Svenska sparbanksföreningen. Svenska vägföreningen,
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges allmänna
exportförening, Sveriges grossislförbund, Sveriges hantverks- och induslriorganisation
(SHIO), Sveriges industriförbund, Sveriges jordbrukskasseförbund och Tjänstemännens
centralorganisation (TCO). Dessutom har Folkpartiets ungdomsförbund (FPU) och
Sveriges socialderaokratiska ungdorasförbund (SSU) inkoramit med yttranden ulan
all vara formellt tillfrågade.
Prop.
1971:115 91
Bil.
3 1970 års långtidsutredning
Innehåll
sid.
Befolkning
och arbetskraft I
Produktivitet och
produktionskapacitet 10
Resursanspråk
och avvägningsfrågor 14
Restriktioner och krav på
den ekonomiska politiken 21
Utrikeshandel och
betalningsbalans 29
Finansiell utveckling 33
Regional utveckling 39
Inkomstfördelning 43
Miljövård 44
Jordbruk 47
Skogsbruk 49
Industri 52
Energiförsörjning 55
Byggnadsverksamhet 56
Varuhandel 58
Samfärdsel 60
Bosläder 62
Vallen och avlopp 65
Offentliga tjänster 66
Långtidsutredningens syfte 75
Metodologiska
frågor 78
Den ekonoraiska poUtikens raål 81
Bruttonationalprodukten
som mått på ekonoraisk utveckling 86
Appendix:
Förteckning över avgivna remissyttranden 90
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710233
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksrevisionsverkets approximativa beräkning
av budgetutfallet för budgetaret 1970/71
Bilaga 4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:115
Bil.
4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1970/71
Bilaga
4
RIKSREVISIONSVERKET
2.4.1971
Till
KONUNGEN
Approximativ
beräkning av budgetutfallet för 1970/71
Enligt
instraktionen får riksrevisionsverket härmed lämna approximativ beräkning över
utfallet av statsregleringen för budgetåret 1970/ 71. Beräkningama omfattar
även det totala budgetutfallet.
Riksdagen
1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 4
Prop. 1971:115 2
I
beräkningarna ingår de av riksdagen beviljade anslagen på tUläggsstat I lUl riksslaten
för 1970/71 enligt rskr 1970: 442 samt begärda anslag på lilläggsslat II och
III enligt proposilion 1971: 2 respektive 1971: 64 och 75. Saramanlagt uppgår
de medräknade anslagen på lill-läggsstaterna till i mnt tal 502 mkr för
driftbudgeten och 1 300 mkr för kapilalbudgeten.
Beräkningarna
grandar sig i huvudsak på raånatiiga prognos- och utfallsuppgifter från större
redovisningsrayndigheter och på uppgifter över del beräknade utfallet av
kapitalbudgetens investeringsstater från de fondförvaltande myndigheterna. Inkorasttitiarna
har beräknats i saraband raed riksrevisionsverkets förnyade inkorastberäkning
för budgetåret 1971/72 varvid vissa titlar beräknats av riksrevisionsverket raedan
andra i första hand beräknats av de rayndigheter som redovisar inkomsterna.
I
verkets kalkyl har inte raedräknats den ytterligare anslagsbelastning som kan
bli följden av en uppgörelse om statstjänstemännens löner för år 1971.
TOTALBUDGETEN
Tolalbudgelens
utgifter beräknas tUl 48 560 mkr och inkomsterna tUl 46 287 mkr. Totalbudgetens
underskott skulle således bli 2 273 mkr sora även fraragår av nedanstående
sammanställning.
Totalbudgetens
inkomster
Beräknat
UtfaU
Mkr
Driftbudgetens
inkomster 44 749
övrig
finansiering:
Avskrivniogsmedel
inom fondema 1 339
Övriga
kapitalmedel 178
Övrig
kapitalåterbetalning 21 1538
46
287
Underskott 2 273
Summa 48 560
Totalbudgetens
utgifter
Driftbudgetens
utgifter 42 400
Avgår:
Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar 1 152
Avskrivning av oreglerade kapital
medelsförluster + 1 1 145
41
255
Utgifler på investeringsanslagen 7 700
Minskad
disposition av rörUga krediter
(se s. 3) - 395
Summa 48 560
Bil. 4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1970/71 3
Tolalbudgelens beräknade underskott på 2 273 mkr enligt
ovan kan även framräknas på följande sätt:
Mkr
Överskott pä driftbudgeten + 2 349
Investeringsplanen 5 017
Minskad disposition av rörUga krediter + 395
Summa 2 273
Beräknade förändringar i behåUningarna på reservations-
och investeringsanslag under innevarande budgetår redovisas särskilt i
följande sammanställning.
Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna 1970/71
Anslags-
Beräknade
behållningar förändringar
30.6.1970
1970/71
Mkr
Mkr
Driftbudgeten
' (exklusive
avskrivningar)
3158
- 241 (BU 3)
Investeringsanslag
993
1- 1(BU4)
Summa
4151
-242
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter
Dispositionen
av rörliga krediter beräknas minska med 395 mkr på sätt som fraragår av
följande sararaanställning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utestående
30.6.1970
295
85 12 16,5
605
190
40
44,5 97
Myndighet
Televerket Statens jämvägar Statens vattenfallsverk
Domänverket Förenade fabriksverken Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
Svensk spannmålshandel
Statens jordbruksnämnd Svensk kötlhandel,
förening upa
Norrbottens järnverk AB Statliga myndigheter med
uppdragsverksamhet
Av berörda
myndigheter
och bolag
beräknad
förändring
1970/71
Mkr
-f 185 -t- 30 -1-100 + 38 + 53
f-
"-605
-155
35
+
29 18
-f
5
Beräknat utestående 30.6.1971
480 30
185 50 70
40
15 115
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
1385
'- "X
-395 -I- 365/ '
990
1 Inklusive indragna anslagsbehåUningar 17 mkr. '
Anslagsteknisk omläggning i samband med inrättande av fonden för
beredskapslagring.
Frop. 1971:115
DRIFTBUDGETEN
Driftbudgetens
inkomster beräknas tUl 44 749 mkr och utgifterna till 42 400 mkr.
Driftbudgetens överskott skuUe således bli 2 349 mkr. Överskottet på
driftbudgeten kan även specificeras på följande sätt:
Mkr
Beräknat överskott på statsregleringen enligt
riksstaten -|- 3 154
Avgår tUläggsstatsanslag 502
Beräknat
utfaU för inkomsllitiar (BU 1) + 800
Beräknade memtgifter utöver besparingar på
förslagsanslag
och obetecknade anslag (BU 2) 877
Beräknad minskning av
reservationer (Bil 3) 226
Saldo
-1- 2 349
KAPITALBUDGETEN
På
anslagen tUl kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas nettoutgifterna
lUl sammanlagt 7 700 mkr. Investeringsstaterna beräknas utfalla på följande
sätt:
Netto-
Netto-
inkomster
utgifter
Mkr
Mkr
7 700
1152
1339
178
5 031
Investeringsanslag
Avskrivningsmedel från riksslaten Avskrivningsmedel inom fondema Övriga
kapitalmedel Investerings l)emyndigande
Summa 7
700 7 700
Det kapilallUlskolt
som krävs för att genomföra de beräknade investeringarna erhålls ora beloppet
för invesleringsberayndigande, 5 031 mkr, minskas med beräknade
kapitalåterbetalningar från kapitalfonder ulan invesleringsslat. Sådana
återbetalningar beräknas uppgå tiU sammanlagt 14 mkr. Det nettotiUskott av
kapitalmedel som beräknas bli erforderligt för täckning av utgiftema på kapitalbudgeten
skulle alltså bli (5 031 14 =) 5 017 mkr,
Della
ärende har handlagts av avdelningschefen Ehnbom i närvaro av
revisionsdirektören Säfström och avdelningsdirektören Cederblad varjämte
byrådirektören Andrén varit föredragande.
Underdånigst
På
riksrevisionsverkets vägnar
BERTIL
EHNBOM
Slig
Andrén
Bil.
4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1970/71
Bilaga
1
Beräkning
rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under budgetåret 1970/71
Beräknat Beräknat Merin-
i riks- utfall komst (+)
staten Brist
()
Milj. Kr.
A Skatter, avgifter, m m
I Skatter:
1 Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a Skatt på inkomst och förmögenhet m. m., öeviV/mn'
18 400 18 900 -f500
b Kupongskatt, bevillning .23 21 2
c Utskiftningsskatt och ersätt
ningsskatt, bevillning 1 1
d Skogsvärdsavgifter, bevillning 10 10
e Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter,
bevillning 3 3
f Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning 270 270
g Lotterivinstskatt, iev/Y/mn- 100 100
h Stämpelskatt och stämpel
avgift, bevillning 260 244 16
2 Automobilskattemedel:
a Fordonsskatt, bevillning 1 210 1 227 -f 17
b Bensin- och brännoljeskatt,
bevillning 2 005 1 983 22
3 Allmän arbetsgivaravgift,
bevillning 880 1 245 -1-365
4 Tullar och acciser:
a Tullmedel, bevillning 1 070 1 070
b Mervärdeskatt, bevillning 8 900 8 900
c Särskilda varuskatter, bevill
ning 415 384 31
d Omsättningsskatt på motor
fordon, bevillning 525 436 89
e Tobaksskatt, bevillning 1 760 1 663 97
f Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill
ning 30 40 4-10
g Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag,
bevill-
ning
50
53
+
3
h
Skatt
pä sprit, bevillning
1935
1980
-1- 45
i
Skatt
på vin, bevillning
235
250
+ 15
j
Skatt på
malt- och läske-
drycker,
bevillning
625
600
25
k
Energiskalt,
bevillning
1010
1001
9
1
Särskild
skatt på motorbräns-
len,
bevillning
250
421
+ 171
in
Investeringsavgift,
bevillning
5
5
Säger
för skatter
39
972
40 807
+835
Prop. 1971:115
Beräknat
Beräknat
Merin-
i riks-
utfall
komst (-I-)
staten
Brist ()
ppbörd i
statens verksamhet:
Milj.
Kr.
II U]
1
Expeditionsavgifter
83
75
8
2
Bidrag
till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet
m. m.
83
89
+ 6
10
Inkomster
vid karolinska sjuk-
huset
132
142
-t- 10
17
Fyr- och
båkmedel
45
55
+ 10
18
Lotspenningar
31
27
4
23
Pensionsmedel
m. m.
216
244
+ 28
24
Inkomst
av myntning och justering 34
34
45
Inkoraster
vid patent- och registre-
ringsväsendet
39
38
1
48
Restavgifter
50
45
5
Övriga
165
174
+ 9
Säger för uppbörd i statens
verksamhet
878
923
+ 45
III Diverse inkomster:
1
Bötesmedel
95
90
5
2
Totalisatormedel
108
102
6
3
Tipsmedel
152
182
-1- 30
4
Lotteri
medel
152
171
-t- 19
5
Övriga
diverse inkomster
93
93
Säger för diverse inkomster
600
638
+ 38
Säger för skatter, avgifter.
m. m.
41449
42
368
-1-918
B Inkomster av statens kapitalfonder I Statens affärsverksfonder:
1
Postverket
12
12
2
Televerket
145
108
37
3
Statens Järnvägar
103
17
86
4
Luftfartsverket
17
14
3
5
Förenade fabriksverken
17
8
9
6
Statens vattenfallsverk
368
345
23
7
Domänverket
23
34
-f 11
Säger för statens affärsverks-
fonder
685
538
147
II
Riksbanksfonden
200
200
III
Statens
allmänna fastighetsfond
137
137
IV
Försvarets
fastighetsfond
90
90
v
Statens utläningsfonder
1132
1148
+ 16
VI
Fonden
för låneunderstöd
37
37
VII
Fonden
för statens aktier
20
18
2
vm
Fonden
för beredskapslagring
61
70
+ 9
IX
Statens
pensionsfonder
90
90
X
Diverse
kapitalfonder:
1
Fonden för kreditgivning till ul-
landel
4
4
2
Övriga diverse kapitalfonder
45
49
+ 4
Säger för diverse kapitalfonder
49
53
+ 4
Säger för inkomster av statens
kapitalfonder
2 500
2 381
120
Summa 43 949
44 749
+ 800
Bil. 4
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1970/71
Bilaga 2
Beräknade
merutgifteroch besparingar på förslags- och obetecknade anslag under budgetåret
1970/71
Merutgift
(+) Besparing
(-)
IV
B2
IV
Ol
IV
02
v
B4
v
B6
B7
v
Cl
v
03
v
Dl
v
Gl
v
G8
v
H4
v
K4
VIII
D8
Armén:
Avlöningar tUl aktiv personal m fl +23
Reglering
av prisstegringar 87
Lönekostnadspålägg
för militära ramen + 69
Folkpensioner +281
Bidrag
till sjukförsäkringen 1 ,j.
Täckning
av merkostnader för bidrag till sjukförsäkringen]
AUmänna
barnbidrag 22
Bostadstillägg
för barnfamiljer, m.m. +134
Bidrag till social hemhjälp + 20
Karolinska
sjukhuset: Driftkostnader + 28
Bidrag
till kommunala undervisningssjukhus + 80
Bidrag
till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. + 23
Bidrag
till vissa hjälpmedel för handikappade +
20
Bidrag
till driften av grundskolor m. m. +103
Underskott
på riksgäldsfonden +135
Övriga
(netto) +100
+877
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:115
BU.
4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1970/71
Bilaga
3 Beräknade reservationsförändringar under budgetåret 1970/71
Ökning
(+)
Minskning
c
3
(-)
III
Finansiellt
utvecklingsbistånd + 75
IV
B 27
Anskaffning
av tygmateriel m. m. 62
IV
C 23
Anskaffning
av fartygsmateriel m. m. 27
IV
D23
Anskaffning
av flygmateriel m. m. 132
IV
N 7
Anskaffning
av civilförsvarsmateriel 16
v
H 3
Bidrag tUl
anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m.m. 51
VI
B 2
Drift av
statliga vägar + 38
VI
B 3
Byggande
av statliga vägar 16
VI
B 5
Bidrag
till byggande av kommunala vägar och gator + 28
IX
I 11
Bidrag
till vatten- och luflvårdande åtgärder inom industrin + 39
1969/70
XIII
B 5
Kapitaltillskott
till Norrbottens Järnverk AB 100 Övriga
(netto)
17
241
Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar + 15
226
Bilaga 4
Beräknade
förändringar av outnytQ'at belopp på investeringsanslag under budgetåret
1970/71
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statens affärsverksfonder Statens allmänna fastighetsfond
Statens utlåningsfonder Fonden för låneunderstöd Fonden för förlag till statsverket
Fonden för beredskapslagring Diverse kapitalfonder Övriga (netto)
ökning
(+)
Minskning
(-)
+
15
92
28
+
35
15
+
95
20
+
9
opaginerad Kontrollera mot PDF
MARCUS BOKTR. STHLM H7I 710233
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksrevisionsverkets
förnyade
inkomstberäkning
för budgetåret 1971/72
Bilaga 5
Kungl. Mai:ts proposition nr 115 år 1971 Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bilaga
5
RIKSREVISIONSVERKET
2.4.1971
TiU
KONUNGEN
Fömyad
inkomstberäkning för budgetåret 1971/72
Enligt
gällande instmktion åligger det riksrevisionsverket att före den 5 april tUl Kungl.
Maj:t avlärana förslag till fömyad beräkning av statsverkets inkomster under de
större inkorasttitiarna vid nästföljande
1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 5
Prop.
1971:115 2
slatsreglering.
För fullgörande av della uppdrag har riksrevisionsverket från vederbörande
myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret 1971/72
på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga
inkomsttitlar.
Driftbudgetens
inkomster
Utvecklingen
av skatteunderlaget 1970, 1971 och 1972
För
beräkning av skatteunderlagets utveckling under åren 1970, 1971 och de första
månaderna 1972 gjorde riksrevisionsverket i deceraber 1970 särskilda kalkyler
för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.
Fysiska
personer
Riksrevisionsverket
antog i deceraber alt inkorast av tjänst för fysiska personer skulle vara 11,5 »/o
högre 1970 än 1969 och 10 »/o högre 1971 än 1970. För 1972 räknade riksrevisionsverket
raed en schablonmässig ökning av 7 o/o jämfört med 1971. Riksrevisionsverket
har i sin förnyade beräkning utgått från en antagen ökning av inkomst av
tjänst med 10,9 »/o för 1970 och med 9 o/o för 1971. För 1972 har riksrevisionsverket
liksom i deceraberberäkningen antagit en schablonraässig öknmg raed 7 o/o.
För
fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst räknar
riksrevisionsverket med sararaa antaganden sora i deceraber.
Svenska
aktiebolag
Riksrevisionsverket
har liksom föregående år i form av en enkät tUI elt anlal större bolag, vUka tillsamraans
svarar för ca 2/3 av bolagens sammanlagda taxerade inkomst, under mars månad
inhämtat uppgifter ora dessa bolags uppskattning av sina lUl statlig
inkomstskatt taxerade inkomster vid årets laxering. Enkäten utvisar en
minskning med 10 o/o raellan verksarahelsåren 1969 och 1970, vUket innebär en
stark nedgång i jämförelse med riksrevisionsverkefs enkät i noveraber 1970. Riksrevisionsverket
antog i december att bolagens samraanlagda taxerade inkorast under 1970 skuUe
överstiga 1969 års raed 7 o/o och att den årliga stegringen för
verksamhetsåren 1971 och 1972 schablonmässigt skulle komma att uppgå tiU 5 o/o.
I
sin fömyade beräkning bedömer riksrevisionsverket att bolagens samraanlagda
laxerade inkorast under 1970 understiger 1969 års med 10 o/o. För vart och elt
av åren 1971 och 1972 har schablonmässigt räknats raed en ökning av 5 o/q liksom i decemberberäkningen.
Bil.
5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3
I
det följande framlägger riksrevisionsverket resultatet av de förnyade beräkningama
under de olika inkomstlirtarna.
Skatt
på inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver uppbörden av
de statsskatter, sora slutgiltigt skall redovisas på titeln, även koraraunalutskylder
saral vissa skatter och avgifter sora uppbärs i saraband med den allmänna
skalleuppbörden.
I
statsverkspropositionen uppfördes de behåUna inkorasterna på titeln för
budgetåret 1971/72 med 18 800 milj. kr., vUket var 800 raUj. kr. raindre än i
riksrevisionsverkets förslag. Denna avvikelse förklaras av alt finansrainislem
räknat med lägre inkomstantaganden för inkorast-åren 1971 och 1972 än
riksrevisionsverket.
Riksrevisionsverket har i
sin förnyade beräkning till skUlnad från i decemberberäkningen utnyttjat
resultatet av verkets egen datainsamling på urvalsbasis av taxeringsstatistiskt
material. Denna datainsamling har genomförts sedan 1968 och avser fysiska
personers inkomster och avdrag.
För
urvalet, som beslår av ca 16 000 fysiska personer, finns fyra slags uppgifter
upplagda, näraligen överförda, excerperade, genererade och prognoserade.
Överförda uppgifter komraer
från statistiska centralbyråns laxerings-band och är de uppgifter sora förekoraraer
i den officiella taxeringssta-listiken. Excerperade uppgifter är korapletlerande
uppgifter från personernas deklarationer som riksrevisionsverket infordrar via
de lokala skatlemyndighelema. På basis av överförda och excerperade uppgifter
är det möjligt all beräkna genererade uppgifter. Dessa omfattar samtliga
slutligt påförda skatter och avgifter, prelirainärt inbetalda skaller,
fyllnadsinbetalningar och överskjutande respektive kvarstående skatter. Genereringen
kräver omfattande datatekniska syslera. Prognoserade uppgifter, slutligen,
erhålls genora atl överförda och excerperade uppgifter fraraskrivs
erforderligt antal år. För varje fraraskrivet år genereras variabler enligt
ovan. Framskrivningen av överförda och excerperade uppgifter sker som regel
genom procentuella påslag på föregående års värde.
Raraen
för 1970 års undersökning är de ca 5 raUjoner individer som avläranat
deklaration vid 1970 års taxering. Av dessa utvaldes ca 16 000. Individerna är slurapraässigt
valda och urvalet är ett s. k. stratifieral urval. Stralifieringen har gjorts
efter beskattningsbar inkomst och skal-tekategori. (För en närmare presentation
hänvisas till riksrevisionsverkets verksamhetsberättelse 1969/70).
Resultatet
av 1970 års taxering framgår av bUaga 1. Tabellen anger variabler som
estimerats vid 1970 års urvalsundersökning samt för järaförelse de utfallsuppgifter
sora erhållits ur laxeringsutfallel respektive debUeringsstatisliken.
Prop.
1971:115 4
På
basis av uppgifterna från datainsamlingen har skatter och avgifter för
inkomståren 19701973 beräknats enligt bilaga 2.
Saratidigt
raed beräkningen av titeln skatt på inkorast och förraögenhet ra. ra. för
nästkommande budgetår har riksrevisionsverket bedömt utfallet för innevarande
budgetår.
Dessa
beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid
riksrevisionsverkets beräkningar i december 1970 medtagits som jämförelse (mUj.
kr.):
1970/71
1971/72
deceraber-
ny
beräk-
december-
ny
beräk-
beräknmg
ning
beräkning
ning
Inkomster
Prel
A-skatt under terminerna
32 850
32 530
35 700
35 770
Prel B-skatt
under terminerna
5 810
5 810
6 330
6 210
Fylhiadsbetalningar
av preliminär
skatt
2 300
-2 200
2100
2 000
Kvarstående
skatt
2 230
2 230
2 480
2 450
Socialförsäkringsavgtfter
från direkt-
debiterade arbetsgivare m. m.
2 840
2 800
3 260
3 310
Tillkommande
skatt, sjömansskatt.
restantier m. m.
850
850
950
950
Summa
inkomster
46
880
46
420
50
820
50 690
Utgifter
Kommunalskattemedel
19 510
19 530
22 930
22 880
Överskjutande
skatt
2 800
2 800
2 900
2 900
Övriga restitutioner
250
250
250
250
Utbetahiingar
tiU allmänna för-
säkringskassorna m. m.
4 480
4 510
4 630
4 630
Utbetalningar
till allmänna pen-
sionsfonden
400
390
420
410
Omföringar
90
90
90
90
Summa
utgifter
27
530
27
570
31220
31160
Inkomster
utöver utgifter
19 350
18 850
19 600
19 530
Avrundade
belopp
19 400
18 900
19 600
19 500
Beträffande
innebörden av de olika posterna i ovanslående sararaanställning hänvisas till
riksrevisionsverkets decemberberäkning.
Avvikelsen
för innevarande budgetår i förhållande lill deceraberberäkningen förklaras
främst av all prelirainär A-skatt nedräknats på grund av försening i
avtalsuppgörelsen och av rainskade fyllnadsbetalningar. För budgetåret 1971/72
har trots del lägre inkorastantagandel
1971 (9
o/o i stället för 10 o/o) prelirainärskatteinflödel inte förändrats.
Detta beror huvudsakligen på atl 400 mUj. kr. anlagils inflyta i form
av preliminär skatt på retroaktivt utbetalda löner.
I
beräkningen av inkomsterna för budgetåret 1971/72 har riksrevisionsverket
förutsatt riksdagens bifall till Kungl. Maj:ls proposhion av den 2 april 1971
(nr 84) angående ändrade regler fr. o. ra. 1 januari
1972 för
utbetalning av koraraunalskatl. I propositionen föreslås ökade
Bil.
5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning S
förskottsutbetalningar
lill korarauner raed befolkningsökning. Den ökade utbetalningen av koramunalskalleraedel
har i propositionen beräknats till 160 raUj. kr. för år 1972 varav 80 mUj. kr.
påverkar inkorast-skatletileln för budgetåret 1971/72.
De
avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämnings-fonden av kommunalskatlemedel,
som enligl den nu fraralagda beräk-nmgen bör verkställas under budgetåren
1970/71 och 1971/72, framgår av följande sammanställning i vUken som jämförelse
medtagits motsvarande belopp vid riksrevisionsverkets decemberberäkning (milj.
kr.):
1970/71 1971/72
december- ny beräk-
december- ny beräk-
beräkning
ning beräkning ning
Avsättning 3
150 2 800 3 000 2 600
Aterföring 1700 1700 2 400 2 325
Nettoavsättning 1450 1
100 600 275
Med
starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som föreligger ifråga om
inkomstantaganden m. m. och ifråga om de nya beskattningsreglernas inverkan på
kalkylen uppskattar riksrevisionsverket de behåUna inkomsterna på titeln skalt
på inkomst och förmögenhet ra. m. för budgetåret 1970/71 tiU 18 400 mUj. kr.
och föreslår, att titeln i rUcs-slalen för budgetåret 1971/72 uppförs med 19
500 milj. kr., vilket är 700 mUj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Kupongskatt.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 21 raUj. kr. Riksrevisionsverket
förordar med ledning av från riksskatteverket inhämtade uppgifter att titeln
kupongskatt för budgetåret 1971/72 uppförs med 22 mUj. kr., vUket är 1 milj.
kr. mer än i statsverkspropositionen.
Arvsskatt
och gåvoskatt. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 300 mUj. kr.
Riksrevisionsverket förordar att titeln arvsskatt och gåvoskatt för budgetåret
1971/72 uppförs med 300 raUj. kr., vUket är sarama belopp som i statsverkspropositionen.
Lotterivinstskatt.
Titeln uppfördes i statsverkspropositionen med 105 mUj. kr. Med ledning av från
riksskatteverket erhållna uppgifter i mars 1971 förordar riksrevisionsverket
att titeln lotterivinstskatt i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs med
105 milj. kr., vUket är samraa belopp som i statsverkspropositionen.
Stämpelskatt
och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 254 mUj. kr. Riksskatteverket och sjöfartsverket
har i sina fömyade beräkningar uppskattat inkomstema
tRiksdagen
1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 5
Prop. 1971:115 6
på
titeln till sararaanlagt 254 raUj. kr. Riksrevisionsverket förordar all titeln
stämpelskatt och stämpelavgift i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs med
254 railj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.
Fordonsskatt.
I deceraber 1970 beräknades tUeln fordonsskatt av riksrevisionsverket tUl 1 305
raUj. kr., vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen. Till gmnd
för riksrevisionsverkets beräkning låg bl. a. elt anlagande om nyregistrering
av personbilar med 205 000 st. för år 1970, 210 000 st. för år 1971 och 230 000
st. för år 1972. Enligl uppgift från AB Bilstatistik nyregistrerades under 1970
203 300 st. personbilar. I övrigt föreligger ej några nya dala som påverkar
beräkningen, varför riksrevisionsverket förordar alt titeln för budgetåret
1971/72 uppförs med samma belopp sora i statsverkspropositionen eller 1 305 railj.
kr.
Bensin-
och brännoljeskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 2 038
milj. kr. Med ledning av från riksskatteverket erhållna uppgifter förordar
riksrevisionsverket att titeln i riksstaten för budgetåret 1971/72 uppförs raed
sararaa belopp som i statsverkspropositionen eller 2 038 milj. kr.
AUmän
arbetsgivaravgift. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 915 raUj.
kr. Med ledning av från riksförsäkringsverket erhållna uppgifter förordar riksrevisionsverket
att titeln i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs raed 1 905 railj. kr., vUket
är 10 railj. kr. mindre an i statsverkspropositionen.
Tullmedel.
I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 1 110 milj. kr. I skrivelse
lUl riksrevisionsverket i mars 1971 har generaltuUstyrelsen uppskattat netlouppbörden
av tullraedel under budgetåret 1971/72 lUl 1 060 raUj. kr. Till grand för
styrelsens uppskattning ligger iraporlprognosen i den prelirainära nationalbudgeten
för 1971. Vidare har vissa förändringar i iraporlens sammansättning med en
förskjutning mot tullfria produkter föranlett jämkningar.
Riksrevisionsverket
förordar i anslulning till generaltuUstyrelsens ovannäranda beräkning att
titeln i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs raed 1 060 milj. kr., vUkel
är 50 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Mervärdeskatt.
Denna titel uppfördes i slatsverksproposUionen med 8 820 mUj. kr. för
budgetåret 1970/71 och med 12100 raUj. kr. för budgetåret 1971/72. Detta är
respektive 40 raUj. kr. och 200 railj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket
beräknade i december 1970. Avvikel-
Bil.
5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7
serna
beror på alt raan i statsverkspropositionen antagit att den totala lönesumraan
för kalenderåret 1971 koramer alt öka raed 9 o/o jämfört med föregående år
medan riksrevisionsverket räknat med en ökning på 10 o/o.
En
förnyad beräkning som förulsätler alt lönesuraraan ökar 9 o/q 1971 och 7 o/o 1972 ger nu ett
belopp av 8 900 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och 12 200 milj. kr. för
1971/72.
Vid
beräkningen som presenteras i nedanstående tablå har följande justeringar
gjorts.
1. Återbetalningarna minskade i stor utsträckning
under februari månad p. g. a. arbetsraarknadskonflikten. I beräkningen har det
icke utbetalda beloppet uppskattats tUl 200 milj. kr. Dessa utbetalningar har
förutsatts komma all ske under mars 1971, vUket minskar skalteinflö-det denna
period.
2. Inför höjningen av mervärdeskatten den 1 januari
1971 från 10 till 15 o/o skedde dels en kraftig omsättningsökning och dels en tidigareläggning
av försäljning och fakturering, som återspeglas i det starkt stegrade
skatteinflödet under perioden januarifebraari. Detta medför eraeUertid elt
skattebortfall jämfört med om en tidigareläggning av försäljning och
fakturering inle hade skett. Den rainskning av skatteinflödet som härav kan
förväntas under påföljande perioder har av riksrevisionsverket uppskattats tUl
300 milj. kr. för perioden marsaprU och tUl 150 milj. kr. för perioden majjuni
1971.
Månad
för
Beräknat
Beräknat
Beräknat
skatteinflöde
1970/71
1971/72
1972/73
Juliaug
ni9i
1947
2 064
Septokt
'1092
1745
1850
Novdec
11327
2 096
2???.
Janfebr
'2 257
2 537
2 689
Marsapril
1294
1901
2 015
Majjuni
1616
1871
1983
Restantier
85
117
124
Summa
8 862
12 214
12 947
' Utfall
Under
hänvisning tUl ovanslående beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på titeln
mervärdeskatt för budgetåret 1970/71 till 8 900 raUj. kr., vilket är 80 milj.
kr. mer än i statsverkspropositionen, och förordar alt titeln för budgetåret
1971/72 uppförs med 12 200 mUj. kr., vUket är 100 milj. kr. mer än i
statsverkspropositionen.
Särskilda
varuskatter. Titeln uppfördes i statsverkspropositionen med 390 raUj. kr.
Riksskatteverket och generaltuUstyrelsen har i sma förnyade beräkningar
uppskattat inkoraslerna till 385 mUj. kr. Riksrevisions-
Prop. 1971:115 8
verket
förordar att titeln särskilda varuskatter i riksstalen för budgetåret 1971/72
uppförs med 385 raUj. kr., vUket är 5 railj. kr. raindre än i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt
på motorfordon. I deceraber 1970 beräknades denna titel av riksrevisionsverket
tUl 461 milj. kr., vUket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen. Till
grand för beräkningen låg ell antagande om nyregistrering av 210 000
personbilar för 1971 och 230 000 för 1972. Riksrevisionsverket, som ej funnit
anledning frångå detla antagande, förordar alt titeln orasätlningsskatl pä
motorfordon i riksstaten för budgetåret 1971/72 uppförs med samma belopp som i
statsverkspropositionen eller 461 railj. kr.
Tobaksskatt.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
1 673 milj. kr. I förnyade
beräkningar har riksskatteverket och gene
raltuUstyrelsen uppskattat inkomsterna på titeln till 1 673 raUj. kr. Riks
revisionsverket förordar att titeln tobaksskatt i riksstaten för budget
året 1971/72 uppförs med 1 673 raUj. kr., vilket är sarama belopp sora
i statsverkspropositionen.
Skatt
på sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen raed
2 000 raUj. kr. I sin
förnyade beräkning har riksskatteverket uppskattat
inkorasterna på titeln till 2 000 raUj. kr. Riksrevisionsverket förordar att
titeln skalt på sprit i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs raed
2 000 milj. kr., vilket är sararaa belopp som i statsverkspropositionen.
Skatt
på vin. Titeln uppfördes i statsverkspropositionen raed 265 milj. kr. I sin
förnyade beräkning har riksskatteverket uppskattat inkomstema på titeln till
265 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar att titeln skatt på vin i riksstaten
för budgetåret 1971/72 uppförs raed 265 milj. kr., vilket är samma belopp som i
statsverkspropositionen.
Skatt
på malt- och läskedrycker. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
675 milj. kr. Riksrevisionsverket beräknar nu med ledning av från riksskatteverket
erhållna uppgifter inkomsterna tUl 640 milj. kr. och förordar att titeln skatt
på malt- och läskedrycker i riksslaten för budgetåret 1971/72 uppförs med 640 mUj.
kr., vUket är 35 railj. kr. raindre än i statsverkspropositionen.
Energiskatt.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen raed 1116 mUj. kr.
Riksrevisionsverket förordar i anslutning tiU riksskatteverkets förnyade
beräkning all titeln energiskatt i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs
med 1116 mUj. kr., vUkel är samraa belopp sora i statsverkspropositionen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
b
Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Särskild
skatt på motorbränslen. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen raed
741 railj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till riksskatteverkets
förnyade beräkning atl titeln särskUd skalt på motorbränslen i riksstalen för
budgetåret 1971/72 uppförs med 741 milj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.
Annonsskatt.
I proposilion den 19 februari 1971 (nr 28) fraraläggs förslag ora införande av
annonsskatt. Förslaget innebär att skatt fr. o. ra. den 1 juli skall ulgå på
annonser i dagstidningar och andra periodiska publikationer. Skatten skall utgå
på priset för införandet av annons exklusive skatt och utgöra 6 o/o för annons
i dagstidning och 10 o/o för annons i annan periodisk publikation. Skatten
skall uppbäras och redovisas av ägaren av publikation i vUken annonser införs.
Vidare föreslås att vid redovisningen av skallen avdrag får göras från de
skattepliktiga annonsintäktema med 3 milj. kr. för år. Skatten beräknas
tillföra staten ca 48 mUj. kr. under budgetåret 1971/72. I statsverkspropositionen
fraralades förslag tUl särskUd skatt på annonser som beräknades tUlföra staten
120 milj. kr. under budgetåret 1971/72. Det nu framlagda förslaget till
annonsskatt ersätter detla förslag.
Riksrevisionsverket
förordar under föratsättning av bifall tUI ovannämnda proposition alt titeln
annonsskatt i riksslaten för budgetåret 1971/72 uppförs med 48 raUj. kr.
Inkomster
vid statens institut för folkhälsan. I statsverkspropositionen uppfördes denna
titel raed 1,5 milj. kr. I proposition den 26 febraari 1971 (nr 62) föreslås
alt statens inslilul för folkhälsan skaU upphöra vid utgången av 1971.
Institutets födoämneshygieniska avdelning och vilarainavdelning överförs den 1
januari 1972 tUl det då inrättade statens livsraedelsverk. Den oragivningshygieniska
avdelningen överförs provisoriskt lUl statens naturvårdsverk. Inkomsterna på
ifrågavarande titel beräknas till 0,7 raUj. kr. till och raed utgången av år
1971.
Riksrevisionsverket
förordar, under fömlsällning av bifall tUl ovannäranda proposition, atl titeln
inkoraster vid statens institut för folkhälsan uppförs med 0,7 railj. kr. för
budgetåret 1971/72, vUket är 0,8 mUj. kr. raindre än i statsverkspropositionen.
Titeln bör från och raed budgetåret 1972/73 ulgå ur riksslaten.
Inkomster
vid karolinska sjukhuset. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen raed
142 railj. kr. I sin förnyade beräkning har karolinska sjukhuset uppskattat atl
höjda avgifter inora den slutna vården raedför en inkomstökning med 6 milj. kr.
I proposition den 26 febraari 1971 (nr 49) föreslås vidare överföring av viss
verksamhet vid Eugeniahem-rael och Norrbackainstitutet till karolinska
sjukhuset.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Härigenom
beräknas inkomsterna på denna titel öka raed 17,7 milj. kr.
Riksrevisionsverket
förordar, under förutsättning av bifall till ovannämnda proposilion, att
titeln inkomster vid karolinska sjukhuset uppförs med 166 milj. kr. för
budgetåret 1971/72, vilket är 24 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Pensionsmedel
m.m. I statsverkspropositionen uppfördes överskottet på denna titel med 241
milj. kr. Vid beräkning av titelns olika poster har uppgifter inhämtats från
riksförsäkringsverket och statens personal-pensionsverk. För att erhålla
likformighet vid beräkningarna av titelns inkomst- och utgiftssida har
emellertid lönekostnadspålägg, vissa pensionsavgifter och
personalpensionsförmåner m. m. beräknats öka i enlighet med riksrevisionsvcrkets
inkomslanlagande. Återstående poster har beräknats av riksförsäkringsverket.
Beräkningen
av titeln fraragår av följande tablå:
Pensionsmedel
(milj. kr.)
1969/70
1970/71
1971/72
Riksslat
UtfaU
Riksstat
Decem-
Ny be-
Decem-
Ny be-
berberäk-
räkning
berberäk-
räkning
ning
ning
Inkomster' LÖnekostnadspälägg
1734
1820
1908
2 054
2 039
2 303
2 277
Personalsjukpenningar
m. m.
95
96
105
105
105
110
110
Vissa
pensionsavgifter
16
18
15
17
15
19
16
Vissa
socialförsäkringsavgifter
m. m.
10
a
10
a ___
9 _____
Summa
1855
1934
2 038
2176
2159
2 432
2 403
Utgifter''
Personalpensionsförmäner
m. m.
1026
1115
1 123
1196
1190
1316
1308
Arbetsgivaravgifter
till den aU-
männa tiUäggspsnsioneringen
398
446
475
500
500
555
555
Arbetsgivaravgifter
till den all-
männa sjukförsäkringen
127
133
155
160
160
185
185
Allmän arbetsgivaravgift
60
55
62
58
58
128
128
Vissa
yrkesskadeersättningar
m. m.
7
6
7
7
7
7
7
Summa
1618
1755
1822
1921
1915
2191
2183
Överskott
237
179
216
255
244
241
220
'
Utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa personalpensionsförmåner
med samma belopp på både inkomst- och utgiftssidan. " Redovisas under
lönekostnadspålägg.
Bil.
5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 11
Riksrevisionsverket
förordar att titeln pensionsraedel ra. ra. i riksstalen för budgetåret 1971/72
uppförs raed 220 railj. kr., vUket är 21 milj. kr. raindre än i statsverkspropositionen.
Inkomst
av myntning och justering. Denna titel uppfördes raed 33,6 railj. kr. i statsverkspropositionen.
I sin förnyade beräkning har mynt-och justeringsverket uppskattat inkomsterna
på grandval av ny lag om rikels raynl den 17 deceraber 1970 (nr 1028), vilken
träder i kraft den 1 januari 1972. Mynt skall finnas i valörerna fem kronor, en
krona, femtio öre, ijugofera öre, tio öre och fem öre. Dessutom får tiokronors-raynl
finnas. Mynt- och justeringsverket har i skrivelse lUl Kungl. Maj:t den 1
februari 1971 överläranal förslag tiU kungörelse ora raynls rae-tallinnehäll
och storlek saml förslag till kungörelse om mynts prägel. Verkels produktionsplaner
för budgetåret 1971/72 upptar bl. a. tUlverkning av 25 milj. st. nya femkronorsmynt,
för vUka inkoraslen beräknas till ca 110 milj. kr. Mynt- och justeringsverket
beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel liU 145 milj. kr. för budgetåret
1971/72.
Riksrevisionsverket
förordar all titeln inkomst av myntning och justering för budgetåret 1971/72
uppförs med 145 milj. kr., vilket är 111,4 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Inkomster
vid statens livsmedelsverk. I proposilion den 26 februari 1971 (nr 62) föreslås
all en ny central förvaltningsmyndighet, statens livsmedelsverk, inrättas den 1
januari 1972. Statens institut för folkhälsan upphör vid samma lidpunkt och
dess födoäraneshygieniska avdelning och vilarainavdelning överförs lill livsraedelsverkel.
Dessa avdelningars inkomster skall från och med den 1 januari 1972 upptas på
ny inkomsttitel under rubriken inkomster vid statens livsmedelsverk. Inkomsterna
under budgetåret 1971/72 beräknas till 0,7 milj. kr.
Riksrevisionsverket
förordar, under föratsättning av bifall lill ovannäranda proposilion, atl
titeln inkoraster vid statens livsraedelsverk för budgetåret 1971/72 uppförs
med 0,7 milj. kr.
Bötesmedel.
I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 90 milj. kr.
Riksrevisionsverket förordar all titeln bötesmedel i riksstalen för budgetåret
1971/72 uppförs med 90 milj. kr., vilket är sararaa belopp som i riksstaten.
Totalisatormedel.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 103 milj. kr. Riksrevisionsverket
förordar i anslulning lill lanlbraksslyrelsens förnyade beräkning alt titeln totalisatormedel
i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs raed 103 milj. kr., vUket är samraa
belopp sora i statsverkspropositionen.
Prop. 1971:115 12
Tipsmedel.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 176 milj. kr.
Riksrevisionsverket förordar i anslutning tiU AB Tipsljänsts förnyade beräkning
alt titeln tipsmedel i riksslaten för budgetåret 1971/72 uppförs med 182 raUj.
kr., vUket är 6 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Lotterimedel.
I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 165 mUj. kr. I sin förnyade
beräkning har Penninglotteriet uppskattat inkomstema lill 171 raUj. kr. I
beräkningen har föratsatts att tillstånd läranas för minst sex nummerlotterier
under år 1971 och åtta under 1972.
Riksrevisionsverket
förordar, under förutsättning att tiUstånd läranas för ovannäranda nuraraerlollerier,
alt titeln lotteriraedel för budgetåret 1971/72 uppförs med 171 milj. kr.,
vilket är 6 nulj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Statens
aifärsverksfonder
Postverket.
Deima titel uppfördes i statsverkspropositionen med 12 milj. kr. I skrivelse
den 18 mars 1971 har poststyrelsen beräknat iiUeveran-sen av överskottsmedel
under budgetåret 1971/72 tUl 13,1 milj. kr. Poststyrelsen anför i sin
skrivelse följande:
"Avkastningen
för de tre aktuella budgetåren har liksom tidigare anpassats lill del förslag
som lämnats av affärsverksutredningen. För budgetåret 1970/71 beräknas
överskottet inklusive ränta på postbankens stalsverkslån nu bli 11,5 raUj. kr.
För budgetåren 1971/72 och 1972/73 beräknas överskotten inklusive ränta tUl
13,1 respektive 14,7 mUj. kr. Räntan på postbankens stalsverkslån uppgår lUl
2,1, 3,1 respektive 3,5 mUj. kr. Ökningen av räntan på statsverkslånet sararaanhänger
raed del investeringsanslag på 13,9 railj. kr., sora Riksdagen anvisat under
postverkets fond på tUläggsstat I tUl riksstalen för budgetåret 1970/71.
I
beräkningama är liksom tidigare nivån för intäkter och kostnader beräknad raed
utgångspunkt från väntade volym- och prishöjningar. Alltjämt gäller att en allraän
portohöjning inle är aktuell under innevarande budgetår. Såsom tidigare har
anmälts krävs dock med hänsyn till den beräknade kostnadsutvecklingen porlohöjningar
under följande budgetår om underskott skall kunna undvikas.
Arbetstidsförkortningen
fr. o. ra. den 1 januari 1972 beräknades i höstas öka kostnadema för
budgetåret 1971/72 med 37 milj. kr. Delta belopp har nu ökats något med hänsyn
lill alt genomförandet av administrativa skäl väntas kräva ytterligare
kostnader under kalenderåret 1971. Lönehöjningarna från den 1 januari 1971 har
beräknats med utgångspunkt från de bud sora under de pågående
avtalsförhandlingarna fraralagls av avtalsverket eller raedlingskommissionen.
Vi
anser oss nu ha anledning att räkna raed alt den ökade belastning sora blir en
följd av försäkringsraässigl beräknade pensioner inle koraraer att påverka
kostnaderna under budgetåret 1972/73.
Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 13
Trafikökningen
per vardag, sora den avspeglas i portointäktema sedan konsekvenserna av portohöjningama
frånräknats, blev för kalenderåret 1970 3,40/0. För innevarande budgetår har
tidigare föratsatts en volymökning raed 3,5 o/q.
Den aklueUa konflikten på arbelsraarknaden har dock medfört en viss
minskning av postverkets intäkter, hur mycket kan dock för närvarande inte helt
överblickas. För budgetåren 1971/72 och 1972/73 räknar vi raed oförändrad volyra
i järaförelse raed närraast föregående budgetår".
Riksrevisionsverket
förordar, att titeln postverket i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs raed
13,1 milj. kr. vUket är 1,1 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Televerket.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 154 milj. kr. I fömyad
beräkning den 17 mars 1971 har televerket uppskattat inleveransen av överskott
under nästkommande budgetår tUl ca 150 milj. kr. Televerket anför i sin
skrivelse bl. a. följande:
"Hänsyn
har tagits tUI de höjda arbetsgivaravgifterna fr. o. m. år 1971 saral
mervärdeskattens höjning under hösten 1970 och vid årsskiftet 1970/71.
Prisutvecklingen har, bortsett från raorashöjningen, förutsatts icke koraraa
att avvika från den långsiktiga trenden raedan däreraot lönenivån uppräknats tUl
den nivå sora för närvarande bedöms realistisk.
I
avsättningen lUl värdeminskningskonto vilken är liktydig med 'Avskrivningsmedel
inom fonden', har i likhet raed vad sora skett för budgetåren 1954/551969/70,
raedräknats en extra avsättning raotsvarande den del av den inkoraslökning för
televerket, sora uppstått genora de höjda inlrädesavgiflema för lelefonabonneraang.
För budgetåren 1970/711972/73 har denna extra avsättning upplagils till 15,0
milj. kr., vilket är samraa belopp sora raedgivils tidigare.
Till
följd av all några laxehöjningar ej har kunnat genomföras under 1970/71 blir
överskottet för detta budgetår endast ca 85 milj. kr.
I
beräkningarna för budgetåren 1971/721972/73 har inkalkylerals vissa
laxeändringar, nödvändiga för atl uppnå nuvarande avkastningskrav vid beräknad
kostnadsutveckling, d. v. s. täckning av statens beräknade räntekostnader
beträffande såväl redovisade som inlevererade överskott saml för alt klara rörelsemedelsbehovel.
När det gäller rörelse-raedelsbehovet har sålunda hänsyn tagils till en tänkbar
lösning för alt reducera belastningen på televerkets rörliga kredit, vUken
reduktion föreslagils i statsverkspropositionen.
Inleveranserna
av överskotlsraedel i nu föreliggande likvidiletsprog-nos beräknas sålunda tiU
ca 108 railj. kr. för budgetåret 1970/71, ca 150 railj. kr. för budgetåret
1971/72 saml ca 157 raUj. kr. för budgetåret 1972/73".
Riksrevisionsverket
förordar, att titeln televerket i riksstalen för budgetåret 1971/72 uppförs
med 150 milj. kr., vUket är 4 mUj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Prop. 1971:115 14
Statens
järnvägar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 105 milj. kr.
Statens järnvägar har i skrivelse lill riksrevisionsverket den 12 mars 1971
beräknat inleveransen av överskotlsraedel lill 80 milj. kr. Statens jämvägar
anför i sin skrivelse följande:
"Arbetskonflikten
har gjort del omöjligt för SJ atl på sedvanligt sätt fraraställa och bearbeta
underlag för en prognos i egentlig raening. Vi kan därför lärana endasl grova
uppskattningar av de begärda uppgiftema.
Sora
allraänna förutsättningar för dessa uppskattningar gäller ifråga ora
kostnadsutvecklingen sararaa antaganden som angivils i vår skrivelse
17.11.1970.
Ifråga
om inläktsulvecklingen föratsattes all den av SJ i skrivelse lill Kungl. Maj:l
18.12.1970 föreslagna taxehöjningen koraraer atl träda i krafl senast 1.7.1971
och atl för åren 1972 och 1973 vissa anpassningar av laxenivån lill
kostnadsutvecklingen genomföres.
Den
drygt fem veckor långa strejken vid SJ medför för innevarande budgetår en resullatförsäraring
sora uppskattas lill storleksordningen 150 railj. kr.
Tyvärr
raåste SJ också räkna raed atl konflikten koraraer att få vissa negativa
efterverkningar på efterfrägan av SJ transporttjänster, särskilt den närmaste
liden. Omfattningen av dessa efterverkningar kan för närvarande inle kvantifieras,
men en viss schablonmässig hänsyn till dem tages ändå vid denna uppskattning av
rörelseresultatet.
Slutligen
förutsattes liksom i noveraberprognosen all SJ får la i anspråk 30 railj. kr.
av tidigare avsatta pensionsraedel".
Riksrevisionsverket
förordar, att titeln statens jämvägar i riksstalen för budgetåret 1971/72
uppförs med 80 milj. kr., vilket är 25 raUj. kr. mindre än i
statsverkspropositionen.
Luftfartsverket.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 20,1 mUj. kr. I skrivelse den
31 mars 1971 har luftfartsverket beräknat inleveransen av överskottsmedel under
budgetåret 1971/72 lUl 23,9 railj. kr. I skrivelsen anför luftfartsverket
följande:
"Luftfartsverket
har vid sina prelirainära beräkningar av intäkter och kostnader antagit en
lönekostnadsökning av 7 o/o och en orakoslnadsök-ning av 5 o/o för vart och ell
av budgetåren 1971/72 och 1972/73. För att balans raellan intäkter och
kostnader skaU erhållas för 1971/72 erfordras en genorasniltiig intäktsökning
av 1215 o/q fr. o. m. 1.1.1972
genom bl. a. höjning av flygplalsavgiflerna. Vidare avser luftfartsverket
införa koncessionsavgifter för slalionsljänsl enligt slatsmakleraas beslut år
1967".
Riksrevisionsverket
förordar, att titeln luftfartsverket i riksstaten för budgetåret 1971/72
uppförs raed 23,9 railj. kr., vUkel är 3,8 railj. kr. raer än i statsverkspropositionen.
Förenade
fabriksverken. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen raed 21,6 railj.
kr. I fömyad beräkning i raars 1971 har förenade fabriksverken beräknat inkoraslerna
på titeln till 10,6 milj. kr. För-
Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 15
enade
fabriksverken har därmed frångått den tidigare principen om in-levererans av
ett belopp beräknat i enlighet med de grander som Kungl. Maj:t 1944 fastställt
för beräkning av överskottet på försvarels fabriksfond. Riksrevisionsverket
har i enlighet raed förenade fabriksverkens uppgifter upptagit titeln förenade
fabriksverken i riksstalen för budgetåret 1971/72 liU 10,6 railj. kr., vUkel
är 11 raUj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Statens
vattenfallsverk. Denna titel som av riksrevisionsverket i deceraber 1970
beräknades till 411 railj. kr., uppfördes i statsverkspropositionen raed 380 railj.
kr. Nedräkningen föranleddes av en höjning av avskrivningsbeloppet med 31 milj.
kr. för budgetåret 1971/72. I skrivelse tUl riksrevisionsverket den 18 mars
1971 har statens valtenfaUs-verk meddelat, att inkomsterna under näslkoraraande
budgetår bör upptas lill 370 railj. kr. I skrivelsen anför statens vattenfallsverk
följande:
"Beräkningarna
bygger i princip på Vattenfalls ekonoraiprognos av den 18.12.1970. För
budgetåret 1970/71 har prognosen dock justerats raed hänsyn dels till en ny kraftbalansberäkning
under februari 1971, dels lill kännedora ora utfallet för första budgelhalvårel.
För åren 1971/72 och 1972/73 har nya kraftbalansberäkningar icke kunnat utföras
på grund av arbetsmarknadskonflikten.
För
budgetåren 1971/72 respektive 1972/73 har i den tidigare nämnda ekonoraiprognosen
beräkningarna baserats på förutsättningen av en 40/0 årlig inflation, varvid
prisnivån för de båda budgetåren satts tUl K = 261 respektive 271.
Inkorastberäkningarna
har vidare skett under anlagandel av oförändrade taxor under innevarande
budgetår. Däreraot har den av verket beslutade, men på grund av prisstoppet nu
ej genomförda höjningen av taxor för detaljförsäljningen av elkraft beaktats
för de två senare budgetåren. Vidare har i inkomstberäkningarna raedtagils de inkomsllill-skott,
sora utiösningen av den i kontrakten raed högspänningsabonnen-lerna gällande
indexklausulen raedför.
Beräkningen av
avskrivningarna har för saratliga budgetår anpassats till del
ställningstagande, sora gjorts i 1971 års finansplan, innebärande atl en
förräntning ora 6,5 0/0 av det beräknade, i medeltal disponerade statskapitalet
prioriterats före avskrivningar. Sett över de tre budgetåren överensstämmer
det totala avskrivningsbeloppet dock i stort med vad som skulle behövt avsällas
enligt hittills tillämpade regler raed reguljär avskrivning och extra
avskrivning på grund av penningvärdels förändring. På grund av konflikten på arbelsraarknaden
föreligger klara indikationer på atl betydande rubbningar i de lill gmnd för
här redovisade beräkningar liggande arbelsplanema kommer all uppslå. Vattenfall
vill därför reservera sig för atl angivna beräkningar, sedan verkningarna av
konflikten senare kan överblickas, kan komraa alt bli väsentiigt förändrade".
Riksrevisionsverket
förordar, atl titeln statens vattenfallsverk i riksstalen för budgetåret
1971/72 uppförs raed 370 railj. kr., vilket är 10 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Domänverket.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen raed 23 railj. kr. I anslutning
till doraänslyrelsens skrivelse tUl riksrevisionsverket i mars 1971 förordar
riksrevisionsverket atl titeln domänverket i riksstalen för budgetåret 1971/72
uppförs med 23 mUj. kr., vUket är samraa belopp sora i statsverkspropositionen.
Riksbanksfonden.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 200 milj. kr. I skrivelse
till riksrevisionsverket i mars 1971 har fullmäktige i riksbanken meddelat, atl
de icke funnit anledning föreslå ändring av detla belopp. Riksrevisionsverket
föreslår i anslutning tUl fullmäktiges förslag all titeln riksbanksfonden i riksstalen
för budgetåret 1971/72 uppförs med oförändrat 200 milj. kr.
Lånefonden
för bostadsbyggande. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen raed 1
280 raUj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslulning till bostadsstyrelsens
förnyade beräkning alt titeln lånefonden för bostadsbyggande i riksslaten för
budgetåret 1971/72 uppförs raed 1 285 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mer än i
statsverkspropositionen.
Kapitalbudgetens
inkomster
Avskrivningsmedel
inom fonden
Avskrivningsmedel
inom fonden (årsavskrivningar) används för finansiering tUl viss del av
investeringarna på kapilalbudgeten. I statsverkspropositionen uppfördes dessa
inkomster för budgetåret 1971/72 med sararaanlagt 1 491,4 mUj. kr., varav 1
326,2 milj. kr. avsåg affärsverksfonderna.
Riksrevisionsverket
har inhämtat upplysningar från vissa myndigheter rörande avskrivningsmedlens
utveckling för olika fonder av större betydelse. I nedanstående sararaanstäUning
ges uppgifter om dessa avskrivningsmedels storlek för budgetåret 1971/72 dels
enligt statsverkspropositionen 1971, dels enligt myndigheternas bedöraningar i
raars 1971 (i milj. kr.).
Fond
EnUgt
1971
Enligt myndig-
års
stats-
heternas skri-
verkspropo-
velser i mars
sition
1971
Postverket
14,5
14,5
Televerket
650,7
704,7
Statins jämvägar
237,8
238,0
Luftfartsverket
16,0
15,8
Förenade
fabriksverken
192
16,5
Statens
vattenfallsverk
388,0
407,0
Statens
vägverks förrädsfond
56,9
55,3
Bil.
5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
17
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedlen under statens järnvägars fond har
beräknats under förutsättning atl statens järnvägar erhåller- begärt berayndigande
att utnyttja högst 30 mUj. kr. av tidigare avsatta pensionsmedel.
Riksrevisionsverket förordar att kapilalbudgelens mkomster
för budgetåret 1971/72 upptas till 1 744,3 milj. kr., vUket är 68,7 milj. kr.
mer än i statsverkspropositionen.
I anslutning till vad sålunda anförts får
riksrevisionsverket förorda, atl följande inkorastlitlar i riksstaten för
budgetåret 1971/72 upptas raed nedan angivna i förhåUande tUl
statsverkspropositionen ändrade belopp.
Enligt
statsverks-
Enligt
liksrevi-
Öknmg (+)
propositionen
sionsverkets
Minskning
ändringsförslag
(-)
Kronor
Kronor
Kronor
Driftbudgeten
Skatt på
mkomst och för-
mögenhet m. m.
18 800
000 000
19 500 000 000
+700 000 000
Kupongskatt
21000 000
22 000 000
+ 1000 000
AUmän
arbetsgivaravgift
1915 000 000
1905 000 000
- 10 000 000
TuUmedel
1 110 000 000
1060 000 000
- 50 000 000
Mervärdeskatt
12100
000 000
12 200 000 000
+ 100 000 000
SärskUda
varuskatter
390 000 000
385 000 000
- 5 000 000
Skatt på
malt- och läske-
drycker
675 000 000
640 000 000
- 35 000 000
Annonsskatt
120 000 000
48 000 000
- 72 000 000
Inkomster
vid statens in-
stitut för folkhälsan
1500 000
700 000
- 800 000
Inkomster
vid Karolinska
sjukhuset
142 000 000
166 000 000
+ 24 000 000
Pensionsmedel
m. m.
241 000 000
220 000 000
- 21000 000
Inkomst
av myntning och
justering
33 600 000
145 000 000
+ 111400 000
Inkomster
vid statens livs-
medelsverk
700 000
+ 700 000
Tipsmedel
176 000 000
182 000 000
+ 6 000 000
Lotterimedel
165 000 000
171000 000
+ 6 000 000
Postverket
12 000 000
13 100 000
+ 1 100 000
Televerket
154 000 000
150 000 000
- 4 000 000
Statens
järnvägar
105 000 000
80 000 000
- 25 000 000
Luftfartsverket
20 100 000
23 900 000
+ 3 800 000
Förenade
fabrUcsverken
21 600 000
10 600 000
- 11000 000
Statens vatlenfaUsverk
380 000 000
370 000 000
- 10 000 000
Lånefonden
för bostads-
byggande
1280 000 000
1285 000 000
+ 5 000 000
Kapitalbudgeten Avskrivningsrnedel inom fonden:
Televerkets
fond Statens järnvägars fond Luftfartsverket Förenade fabriksverken Statens valtinfallsverk
Statens vägverks förrådsfond
Summa +715 200 000
650 700
000
704700000
+
54 000 000
237
800000
238 000000
+
200000
16000 000
15 800000
200 000
19 200 000
16 500000
2 700
000
388 000
000
407 000 000
+
19 000
000
56 900
000
55 300 000
-
1600 000
Summa
+
68
700 000
Den samraanlagda nelloökningen i förhållande till riksstatsförslaget
enligl statsverkspropositionen blir 783,9 railj. kr.
I saraband med de förnyade beräkningarna av
statsinkomsterna under näslkoraraande budgetår har riksrevisionsverket även
omprövat de kalkyler över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som
presenterades i bilaga D lUl ärabetsverkets inkorastberäkning i deceraber
1970.
I efterföljande sararaanställning, i vilken även de nu
beräknade beloppen för budgetåren 1970/71 och 1971/72 medtagits som järaförelse,
har de beräknade intäkterna på driftbudgeten och kapilalbudgeten under
budgetåren 1972/731975/76 sararaanslällls (railj. kr.). Härvid har beträffande
titeln inkomst på skatt och förmögenhet m. ra. räknats med en årlig ökningstakt
om nära 7 o/o i skalleunderlaget för fysiska personer vid 19731976 års
taxeringar.
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
1975/76
Driftbudgetens
inkomster
Skatt på
inkomst och förmögenhet
m. m.
18 900
19 500
20 000
23 100
26 800
30 000
Övrig
skatt på iokomst, förmögenhet
och rörelse
649
697
728
761
795
832
Automobilskattemedel
3 210
3 343
3 490
3 628
3 779
3 931
Allmän
arbetsgivaravgift
1245
1905
2175
2 327
2 420
2 517
Mervärdeskatt
8 900
12 200
13 000
13 700
14 500
15 400
TuUar
och acciser i övrigt
7 903
8 473
8 699
9 029
9 379
9 748
Därav:
tullmedel
1070
1060
1070
1 177
1295
1424
omsättningsskatt på motorfor-
don
436
461
483
483
483
483
tobaksskatt
1663
1673
1683
1703
1724
1744
skatt på sprit och vin
2 230
2 265
2 330
2 399
2 470
2 543
energiskatt
1001
1 116
1 171
1230
1291
1356
Uppbörd
i statens verksamhet
923
1046
950
933
918
897
Därav:
pensionsmedel
244
220
188
155
123
88
Diverse
inkomster
638
646
651
653
656
659
Statens
affärsverksfonder
538
671
748
749
749
749
Övriga
kapitalfonder
1844
2 079
2 344
2 634
2 880
3 153
Summa
för driftbudgetens inkomster 44 749 50 559 52 785 57
514 62 876 67 885
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kapitalbudgetens
inkomster
1273
244
21
Avskrivningsmedel och övriga kapital' medel inom
kapitalfonderna: Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder Övrig kapitalåterbelalning
Summa
för kapilalbudgelens inkomster 1538 Summa för totalbudgetens inkomster
46 287
1415
286
43
1744
52 303
1577
305
43
1925
54 710
1619
307 43
1969
59 483
1669
307
43
2 019
64 895
1719
307
43
2 069
69955
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 19
Della
ärende har handlagts av avdelningschefen Ehnbom i närvaro av byrådirektören Hawor
samt förste revisorerna Almströra, Rindlöw och Vereide, varjämte
avdelningsdirektören Cederblad varit föredragande.
Underdånigst
På
riksrevisionsverkets vägnar
BERTIL
EHNBOM
Cad Olof Cederblad
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
Taxeringen
till statlig och kommunal inkomstskatt för fysiska personer vid 1970 års taxering,
verksamhetsåret 1969 enligt RRV:s urvalsimdersökning, taxeringsutfallet och
debiteringsstatistiken (milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Taxering tiU statlig inkomstskatt
Inkomst av jordbruksfastighet
Inkomst av
annan fastighet
Inkomst av
rörelse
Inkomst
såsom delägare i
handelsbolag
etc
Inkomst av tjänst intäkt under E 1' intäkt under E 2'
intäkt under E 3' intäkt under E 4' intäkt under E 5' sumraa intäkter under E'
summa avdrag under B'
Inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
Inkomst av
kapital
Sammanräknad
inkomst, statligt'
Underskott
i förvärvskäUa, statiigt
Sammanräknad nettoinkomst, statiigt
Allmänna avdrag, statligt (överförd)
Allmänna avdrag, statligt (excerperad)' Kommunal skalt,
alt 1 Kommunal skatt, alt 2 Tilläggspensionsavgift Obligatorisk sjukförsäkringsavgift
Premier och andra avgifter Avgifter för vissa pensionsförsäkringar
Periodiskt understöd Förvärvsavdrag, pkt 9 Förvärvsavdrag,
pkt 10 Förvärvsavdrag, pkt 11 Andre makens ej utnyttjade avdrag, statligt
Föriustavdrag,
statligt
TUI
statlig skatt taxerad inkomst
Ortsavdrag,
statligt
Extra
avdrag, statligt
Till statiig skatt beskattningsbar inkomst
RRV:s estimat
Konfidens-
Taxerings-
Diff
Signi-
(inkl.
O-tax)
intervall
utfall
Estimat-
fikant
(95 %)
Taxerings-ulfall
skillnad
2 086
±245
2 035
+ 51
Nej
508
± 88
560
52
Nej
4 626
±415
4 613
+ 13
Nej
588
±160
496
+ 92
Nej
84 728
±603
85 178
450
Nej
78 344
±710
2 793
±194
9 008
±463
228
± 50
143
± 55
90 516
±643
4 275
±168
431
±240
433
2
Nej
2 371
±147
2 481
110
Nej
96 777
±469
95 796
+981
Ja
2 217
±140
2 349
132
Nej
93 120
±441
93 448
328
Nej
21589
±312
21529
+ 60
Nej
23 000
±319
21529
+ 1471
Ja
7 395
±176
10 251
±169
408
± 39
1658
± 18
587
± 12
720
±243
298
± 41
1363
± 60
149
± 9
82
± 10
83
± 28
20
± 14
71493
±220
71862
369
Ja
12 2771 ,,-.
969/ *
±128 ±108
13 571
325
Ja
± 75
Nej
58 291
56
58 235
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
21
opaginerad Kontrollera mot PDF
RRV:s estimat
Konfidens-
Taxerings-
Diff
Signi-
(inkl.
O-tax)
intervall
utfall
Estimat-
fikant
(95 %)
Taxerings-utfall
skillnad
Taxering
UU kommunal inkomst-
skatt
Sammanräknad
inkomst, kom-
munalt
95 743
±465
..
Allmänna
avdrag, kommunalt
7 342
±299
,.
..
Underskott i förvärvskälla.
kommunalt
2 040
±140
Andre makens ej utnyttjade av-
drag, kommunalt
52
± 20
,,
..
Förlustavdrag,
kommunalt
70
± 42
Garanlibelopp
för fastighet i
hemortskommunen
1322
± 92
Till
kommunal skatt taxerad
inkomst*
89 436
±351
90 615
1 179
Ja
Ortsavdrag, kommunalt* Extra avdrag, kommunalt'
13
0061 , . g,,
18564
862
±130 ±188
15 264
402
Ja
Till
kommunal skatt beskatt-
ningsbar inkomst'
74 528
±208
75 351
823
Ja
Taxering
till statlig förmögenhets-
skatt
Behållen
förmögenhet (överförd)
59 171.
±4 263
, ,
, ,
, ,
Behållen
förmögenhet (excerperad) 58 918
±4 288
. .
Beskattningsbar
förmögenhet
(överförd)
59 668
±5 474
60 238
570
Nej
Beskattningsbar
förmögenhet
(excerperad)
60 285
±5 661
60 238
+ 47
Nej
Påförda
skatter och avgifter
Statiig
inkomstskatt
11 633
± 65
11691
58
Nej
Folkpensionsavgift*
2 459
± 17
2 386
+ 73
Ja
Kommunal
skatt i hemortskom-
mun
15 044
± 49
Kommunal
skatt i utbokommun
89
± 24
Total
kommunal inkomstskatt
15 133
± 51
15 249
116
Ja
Sjukförsäkringsavgift*
1 603
± 15
1681
78
Ja
Tilläggspensionsavgift
408
± 39
397
+ 11
Nej
Förmögenhetsskatt
441
± 44
. 440
+ 1
Nej
Slutligt
påförd skatt
31 677
±112
31945
268
Ja
Preliminär
skatt, överskjutande
respektive kvarstående skatt
Preliminär
skatt inklusive fyll-
nadsbetalningar
31613
±233
_
Fyllnadsbetalningar
1 127
±163
Överskjutande
skatt
2 515
±169
2 539
24
Nej
Kvarstående
skatt
2 574
±121
2 520
+ 54
Nej
' I taxeringsstatisliken har registrering av inkomst- och
avdragsbelopp ej skett, när den till statlig skatt taxerade inkomsten
understigit 2 350 kr. I RRV:s estimat finns dock dessa uppgifter med, såvida
personen inlämnat deklaration.
' I RRV:s estimat ingår endast uppgifter som avser
taxeringen till kommunal skatt i hemortskommunen. I taxeringsstatistiken ingår
även inkomster och avdrag, som taxeras till kommunal inkomstskatt i annan
kommun än hemortskommunen.
' Debiteringsstatistiken omfattar A-längden dvs. fysiska
personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser. RRV:s material omfattar endast
fysiska personer.
* Vid genereringen av folkpensionsavgiften har
förtidspensionärerna felaktigt påförts avgift.
» Vid generering av sjukförsäkringsavgift har hänsyn ej
tagits till den avgift som debiteras andre make ulan egna inkomster.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:115
BU.
5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
22
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
5
iOf
lO t~ Tj- I~
o
o cs t~ *
o
opaginerad Kontrollera mot PDF
Cl JJ o rt es w
a> CA V3
Ovrioocnt c
cn f*l vo
oo Tj- TJ-00
oo C
rt CS
opaginerad Kontrollera mot PDF
-*-
tncsor-tc*fSO
|vo Crl-QTfoow-icO lo
Ti* -1 rt(
vo oo TJ. ,-4 00
ov C.1
U r-l
rt CS
O
» T »
opaginerad Kontrollera mot PDF
rtTtol-OOOOTj-OO
Tj- t vo oo -H
rt cv) 00 Tj. cs
rti rt
C
opaginerad Kontrollera mot PDF
v CO (A
csriovnioinOTj-m
oo'ovo'n.-.vo'
rt
rs *
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
o cs
1
ta es
B
00 Ji u
CU
tel S
a 60 H
mmincscnotoo l'-
csoocsvOrtVo-m |tj-
cn o\ ov
m oo Tt rH cs
t~ cs cs
rt vo
rt cs Tt
OOirtfSt-OOOOOOO
cs cn Tt OO m
m cs ov Tt t
opaginerad Kontrollera mot PDF
c ä .2
o V3 (/3
VOOCSrtOVOOOOOOOO
ooovw-irHr-cnTtcnocm
TtOOv « ntTtH Ttov
Tt cn ov rH rH oo
.-H rH m
S o .:
c
SU ' fl cd o c ooji o
g-s
&
B)
"e
as
o
1
Tt>OTtOOOVOOOO I 00
rH » novrHtfnTtcn Ivo
O0000»OtTt»-i vo
vo cs
O rt cs
rt
cs Tt
ovcsrooot-ioo I 00
oovOfni/i"OrtCcn jrn
rt vo 00 * f- Tt Tt
Tt cv)
r-~ rt
t-m
ta p > -a
.p g ca
ca C
.: «
« j -o
g >
03 . c/i
JS ca c
= C ,~ cS
V3 C
Ö
3
BO
BO 5. fl
3 o o
ö : a> lu , a. BO J2 sr
2 :o ES
c - S :o.3 ra
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 7I0M3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Specifikation av
inkomsterna
på driftbudgeten
för
budgetåret 1971/72
Bilaga 6
Prop.
1971:115 1
Bii.
6. Specifikation av inkomsterna pä driftbudgeten
Bilaga
6 Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72
Skatter,
avgifter, m. ra.
/ Skatter:
1 Skall på inkomst, för-
mögenhet och rörelse:
a Skalt på inkomst och för-
mögenhet m. m., bevillning
19 500 000 000
b Kupongskall, bevillning
22 000 000
c Utskiftningsskatt och er-
sättningsskatt, bevillning
1 000 000
d Skogsvårdsavgifter, bevillning
11 700 000
e Bevillningsavgifter
för särskilda
förmåner och rättigheter.
bevillning
3 000 000
f Arvsskall och gåvoskall.
bevillning
300 000 000
g Lolterivinslskalt, bevillning
105 000 000
h Stämpelskall
och stämpelavgift.
bevillning
254 000 000 20 196 700 000
2 Automobilskattemedel:
a Fordonsskatt, bevillning
1 305 000 000
b Bensin- och brännoljeskatt.
bevillning
2 038
000 000 3 343 000 000
3 Allmän arbetsgivaravgift,
bevillning 1 905 000 000
4 Tullar och acciser:
a Tullmedel, bevillning
1 060 000 000
b Mervärdeskatt, bevillning
12 200 000 000
c Särskilda varuskatter.
bevillning
375 000 000
d Omsättningsskatt på motor-
fordon, bevillning
461 000 000
e Tobaksskatt, bevillning
1 673 000 000
f Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevUl-
ning
30 000 000
g Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevill-
ning
53 000 000
h Skatt på sprit, bevillning
2 000 000 000
i Skatt på vin, bevillning
265 000 000
j Skalt på mall- och läske-
drycker, bevillning
640 000 000
k Energiskatt, bevillning
1 116 000 000
1 Särskild skalt på motorbräns-
len, bevillning
741 000 000
m Särskild skalt på annonser,
bevillning
48 000 000
n Investeringsavgifl, bevillning
1 000 000 20 663 000 000 46 107 700 000
1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. Bilaga 6
Prop.
1971:115
// Uppbörd i statens verksamhet:
1
Expeditionsavgifter 78 450 000
2
Bidrag till
kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendel m. m. 77 500 000
3
Vallendomstolsavgifler 600 000
4
Inkomster vid
kriminalvården 3 510 000
5
Inkomster vid
flygtekniska försöksanstalten 14 600 000
6
Bidrag lill
riksförsäkringsverket och försäkringsrådel 9
650 000
7
Inkomster vid
den statliga läkemedelskontroUen 7 600 000
8
Inkomster vid
statens rätlskemiska laboratorium 1
928 000
9
Inkomster vid
karolinska sjukhuset 166 000 000
10
Inkomster vid
statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare 400 000
11
Inkomster under
anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade 1 300 000
12
Inkomster vid arbetsmedicinska
institutet 660 000
13
Inkomster lill arbetarskyddsverkels
och arbetsmedicinska institutets verksamhet 7
500 000
14
Inkomster vid
statens vägverk, att tillföras aiito-inobilskattemedlen 2 000 000
15
Inkomster
vid statens Irafiksäkerhetsverk, att
tillföras automobilskattemedlen 19 000 000
16
Avgifter för
registrering av motorfordon 19 300
000
17
Försäljning av
sjökort 2 150 000
18
Fyravgifter 65 000 000
19
Lotsavgifter 23 000 000
20
Skeppsmätningsavgifler 1 500 000
21
Fartygsinspektionsavgifter
m. m. 2 650 000
22
Inkomster vid
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 16 100 000
23
Inkomster vid
statens geotekniska institut 3 200 000
24
Ersättning för
visst värderingsförfarande 40 000
25
Pensionsmedel m.
m. 220 000 000
26
Inkomst av
myntning och justering 145 000 000
27
Kontrollstämpelmedel 1 300 000
28
Bidrag lill
bankinspektionen 4 300 000
29
Bidrag för
revision av sparbankerna 900 000
30
Bidrag till försäkringsinspeklionen 2 945 000
31
Avgifter för
granskning av biograffilm 250 000
32
Inkomster vid
riksantikvarieämbetet 3 592 000
33
Inkomster vid
statens maskinprovningar 500 000
34
Inkomster vid
lantbruksnämnderna 3 000 000
35
Inkomster vid
statens hingsldepå och stuteri 980 000
36
Inkomster vid
statens jordbruksnämnd 670 000
37
Inkomster vid
statens centrala frökonlroUanslalt 5
200 000
38
Avgifter för växtskyddsinspektion
m. m. 1 974 000
39
Inkomster vid
statens lanlbrukskemiska laboratorium 1150 000
40
Avgifter vid köttbesiktning 7 400 000
41
Inkomster vid
statens livsmedelsverk 700 000
42
Inkomster vid
statens institut för folkhälsan 700 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
6. Specifikation av inkomstema på driftbudgeten
43
Inkomster vid
statens veterinärmedicinska anstalt
44
Inkomster vid veterinärhögskolan
45
Avgifter för
statskontroll av krigsmaleriellill-verkningen
46
Inkomster av
statens gruvegendom
47
Inkomster vid
statens institut för konsumentfrågor
48
Inkomster vid
patent- och regislreringsväsendel
49
Avgifter för
registrering i förenings- m. fl. register
50
Exekutionsavgifter
51
Restavgifter
52
Inkomster vid
statens planverk
53
Inkomster vid
Sveriges geologiska undersökning
54
Tillsyn av alomenergianläggningar
m. m.
55
Ersältning för
vissa komplemenlkoslnader vid vissa myndigheter m. m.
/// Diverse inkomster:
1
Bötesmedel
2
Totalisatormedel
3
Tipsmedel
4
Lotlerimedel
5
Övriga diverse
inkomster
B Inkomster av statens kapitalfonder
/ Statens affärsverksfonder:
1
Postverket
2
Televerket
3
Statens järnvägar
4
Luftfartsverket
5
Förenade
fabriksverken
6
Statens vattenfallsverk
7
Domänverket
// ///
Riksbaiiksfonden
Statens allmänna fastighetsfond:
1
Slottsbyggnadernas delfond
2
Kriminalvårdsstyrelsens
3
Beskickningsfastighetemas
4
Karolinska
sjukhusets
5
Akademiska sjukhusets
6
Byggnadsstyrelsens
7
GeneraltuUstyrelsens
IV V
Försvarets fastighetsfond
Statens utiåningsfonder:
1
Utrikesförvaltningens
lånefond
2
Biständsförvaltningens
lånefond
3
Statens bosällningslånefond
4
Vatlenkraftslånefonden
5
Luftfartslänefonden
6
Statens l ä nefond f ö r
den mindre skeppsfarten
4 200 000 1 300 000
165 000 6 900 000
1 330 000 39 500 000
1 167 000
14 000 000
50 000 000
2 440 000
770 000
1 736 000
8 100 000 1 055 807 000
90 000 000
103 000 000
182 000 000
171 000 000
100 000 000
646 000
000
47
809 507 000
13 100 000
150 000 000
80 000 000
23 900 000
10 600 000
370 000 000
23 000 000
670 600
000
200 000
000
1000
. 7 125 000
3 945 000
3 650 000
5 069 000
121720 000
127 000
141 637
000
94 542 000
85 000
30 000
9 500 000
280 000
3 400 000
2 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:115
Bil. 6. Specifikation
av inkomsterna på driftbudgeten
7 Statens lånefond för universitetsstudier
8 Allmänna studielänefonden
9 Lånefonden för studentkåriokaler
10 Jordbrukels lagerhusfond
11 Jordbrukels maskinlånefond
12 Statens sekundärlånefond för jordbrukare
13 Fonden för supplementär jordbrukskredit
14 Kraflledningslänefonden
15 Egnahemslänefonden
16 Statens avdikningslånefond
17 Fiskerilånefonden
18 Lånefonden lill främjande av beredning och
avsättning av fisk m. m.
19 Skogsväglånefonden
20 Statens hantverks- och industrilånefond
21 Statens sekundärlånefond för rederinäringen
22 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer
23 Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på
landsbygden
24 Lånefonden för bostadsbyggande
25 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder
26 Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin
27 Lånefonden för kommunala markförvärv
28 Lånefonden för allmänna samlingslokaler
29 Övriga utlåningsfonder
VI Fonden för
låneunderstöd:
1 Statskontorets delfond
2 Lantbruksstyrelsens "
3 Arbetsmarknadsstyrelsens "
4 Bostadsslyrelsens "
5 Riksbankens "
6 Riksgäldskonlorets "
VII Fonden för statens aktier VIII Fonden för beredskapslagring IX Statens pensionsfonder:
1 Folkpensioneringsfonden
2 Civila fjänstepensionsfonden
3 Militära tjänstepensionsfonden
4 Allmänna familjepensionsfonden
5 Statens pensionsanstalls pensionsfond
6 Pensionsfonden för vissa riksdagens verk
X Diverse
kapitalfonder:
1 Fonden för kreditgivning till utlandet
2 Övriga diverse kapitalfonder
900 000
16 500 000
200 000
150 000
600 000
18 000
1000
120 000
1 400 000
1 600 000
800 000
80 000
50 000
20 000 000
6 000
1 470 000
1000
1 285
000 000
2 100 000
2 300 000
7 000 000
2 200 000
77 000
1 357
868 000
17
000 000
1000
27 000 000
375 000
60 000
1 110 000
45 546
000
18 642
000
72 950
000
69 700 000
2 050 000
220 000
6 200 000
13 600 000
43 000
91 813
000
3 720 000
52 207 000
55 927
000
2 749
525 000
Summa
kr.
50
559 032 000
MARCUS
BOKTR. STHLM im 710233
Specifikation
av anslagsförändringar
i förhåUande
till
statsverkspropositionen
för budgetåret 1971/72
Bilaga 7
Prop.
1971: 115
Bil. 7
Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
Bilaga 7
Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till
statsverkspropositionen för budgetåret 1971/72
1 OOO-tal
kronor
Anslagsrubrik
Beräknat Slutligt förslag eller Förändring
belopp i
stats-
verks-
proposi-
tionen
beslut
Ö kning
(-1-)
Proposi- Anslags-
tionens belopp
eller
skrivelsens
nummer
ning( )
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter //. Justitiedepartementet
Regeringsrätten, förslagsanslag Kammarrätterna, förslagsanslag
Summa IV. Försvarsdepartementet
Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag
Anskaffning av fartygsmateriel m.m., reservationsanslag Anskaffning av flygmateriel
ra. m., reservationsanslag Försvarets forskningsanstalt:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag Forskningsverksamhet,
reservationsanslag
V. Socialdepartementet Folkpensioner, förslagsanslag
Täckning av driftkostnader för viss ortopedisk och pediatrisk
verksamhet vid karolinska sjukhuset, förslagsanslag Bidrag till kommunala
undervisningssjukhus, förslagsanslag Bidrag till vanföreanstalter m. m.,
förslagsanslag Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag Täckning av vissa
kostnader för elevhemsverksamhet,
förslagsanslag Arbetsmedicinska institutet, förslagsanslag
5 900 13 200
30 30
5 900 13 200
19 100
19 100
575 000
270 000
1 124
753
110 110 110
574 000 270 000
1 124 753
1 000
31700 51 500
110 110
32 200 52 000
+ +
500 500
2 052
953
2 052 953
8 290
000
rskr. 48
8 415 000
+ 125 000
49
26 150
+
26 150
190 000 9 000 3 400
44 49 49
190 000 7 700
1 300 3 400
10 000
49 23
1 300 10 255
-t- +
1 300
255
Summa 8
502 400
8 650
405 -hl48 005
VI
Kommunikationsdepartementet
Transportforskningsdelegationen, reservationsanslag "4 300
Statens
väg- och trafikinstitut, förslagsanslag =3
461
Statens väg- och iraflkinstitut:
Utrustning, reservationsanslag HIQ
Summa 7 931
79 79
79
5 250 -t- 950 4 490 -1-1 029
200 1940
30 2 009
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Avser anslaget Trafiksäkerhelsforskning.
Avser anslaget Statens väginstitut.
ä Avser anslaget Statens väginstitut: Utrustning.
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 7
opaginerad Kontrollera mot PDF
109
500 -I- 9 500
500 -I-
500
47
32 32 rskr 53 31 31 31 36
36 36
35
38
38
38 38
37 37 37
17 500 7 000 3 595
1 332
10 769
314 21944
752 830
63 000
20 590
7 877
161483 22 630
130 000 130 000
8 900
609 016
78 500
300 200
2 464
7 873
7 813
1
97 151
+
300
226
500 226
-f +
+ 1
300
-I- 3 200
74
3
886
-f- 7 873
3
987
+ 1
3 201
Beräknat
Slutligt
förslag eller
Förändring
belopp i
beslut
Ökr
ing(-f)
verks-
Proposi-
Anslags-
ning()
proposi-
tionens
belopp
tionen
eller
skrivelsens
nummer
130000
27
33 000
+
3 000
10 000
27
10 000
__
29
5 000
+
5 000
50 000
46
46 500
--
3 500
MO 000
56
15 000
+
5 000
Anslagsrubrik
VII. Finansdepartementet
Produktionsbidrag för dagstidningar, förslagsanslag Samdistributionsrabatt
för dagstidningar, förslagsanslag Förberedelser för omlokalisering av statlig
verksamhet,
förslagsanslag Premiering av visst friviUigt sparande,
förslagsanslag Viss informationsverksamhet, reservationsanslag
Summa 100 000 VIII Utbildningsdepartementet
Tidskriftsstöd, reservationsanslag
Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet,
reservationsanslag 17 500
Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet 7 000
Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet 3 295
Musikaliska akademien, förslagsanslag
'12415
22 170
252 604
63 000
Musikhögskolorna: Ulbildningskostnader,/ör.f/a/ii/a
Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag
Socialhögskolorna,
förslagsanslag
Fortbildning av socionomer, journalister m. m., reservationsanslag
Institutet
för arbetsmarknadsfrågor m. m., förslagsanslag
Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.,
reservationsanslag
Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet,/e.se/'-vationsanslag
.'212
580
Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och
högskolor, reservationsanslag
Lärarhögskolorna: Avlöningar lill lärarpersonal m. m.,
förslagsanslag
Lärarhögskolorna:
Driftkostnader, förslagsanslag
130 000
130 000
8 900
Bidrag lill driften av komraunala skolor för vuxna, förslagsanslag
Bidrag
till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag
Bidrag
till studieförbund
607 716
Summa IX. Jordbruksdepartementet
»75 300
Stöd till jordbruket i norra Sverige, m. m.,
förslagsanslag Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande,
300
51
200
51
6 350
62
62
iislag
11 800
62 41
Summa
93 950
reservationsanslag Kompensation för bensinskatt till
rennäringen Veterinärstyrelsen, förslagsanslag Statens livsmedelsverk,
förslagsanslag Statens institut för folkhälsan m. m., förslagsanslag Statens växtsortnämnd,
förslagsanslag
1 Avser anslaget Stöd till dagspressen.
2 Avser anslaget Kostnader för viss statlig
annonsering.
» Avser anslaget Musikhögskolorna.
* Avser anslaget Lärarhögskolorna.
» Avser anslaget Särskilt slöd ål det mindre jordbruket.
Avser anslaget V E 10 Statens institut för
folkhälsan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 7 Anslagsförändringar i förhållande till
statsverkspropositionen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anslagsrubrik
stats-verks-proposi
tionen
Beräknat
Slutligt förslag eller jFörändring
belopp i beslut ------------- Ökning (-I-)
-------------------------------- Minsk-
Propositionens
eller
skrivelsens
nummer
Anslags- ning() belopp
XI. Inrikesdepartementet
Anpassningsåtgärder
för invandrare, reservationsanslag 3 725
Summa 3 725
XII. Civildepartementet
Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter,/öwfoja«j/a 13 944
Förrättnings- och uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1
Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet,
förslagsanslag 7 007
Utrustning, reservationsanslag 1 150
Summa 22 102
Summa förändringar av egentliga statsutgifter
rskr 70
57 57
57 57
4 050 + 325
4 050 + 325
16 000 + 2 056
1
993 850
8 000 + 2 000 -I-
26 001 -I- 3 899
-1168 239
B.
Utgifter för statens kapitalfonder
Underskott på riksgäldsfonden 2 020 000
Summa
förändringar av utgifter för statens kapitalfonder
Summa förändringar pä driftbudgeten
2 000 000
20 000 20 000
-H48 239
opaginerad Kontrollera mot PDF
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
Finansdepartementet:
Markinköp i samband med oralokalisering av statiig
verksamhet
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten vid universiteten ra. ra. 140 000
Summa utgiftsförändringar under statens allmänna fastighetsfond
29
25 000
-f 25 000
35
140 000
-1- 25 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försvarets
fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond: Markförvärv för övningsfält
Summa utgiftsförändringar under försvarets fastighetsfond
15 500 110
15 500
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fonden för
låneunderstöd
Finansdepartementet: Pressens lånefond
Summa utgiftsförändringar under fonden för låneunderstöd
Summa förändringar på kapitalbudgeten
25 000
27
25 000
-f 25 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 71023 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förslag
till
investeringsplan
och
investeringsstater
för
budgetåret 1971/72
Bilaga 8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:115
Bil.
8. Förslag till investeringsplan och investeringsstater
Bilaga
8
Förslag
till investeringsplan för budgetåret 1971/72
opaginerad Kontrollera mot PDF
I.
Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets
fond
B. Televerkels
fond
C. Statens
järnvägars fond
D. Luftfartsverkets
fond
E. Fabriksverkens
fond
F. Statens
vatlenfallsverks fond
G. Domänverkels
fond
II. Statens allmänna fastighetsfond
III. Försvarels
fastighetsfond
IV. Statens utlåningsfonder
V. Fonden för låneunderstöd
VII.
Fonden för förlag till statsverket IX. Diverse kapitalfonder:
A. Statens
vägverks förrådsfond
B. Sjöfartsverkets
fond
C. Statens
datamaskinfond
D. Jordfonden
E. Förrådsfonden
för ekonomisk försvarsberedskap
Avgår
kapitalåterbetalning: Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster
Övrig kapitalåterbelalning
12 798 000
7
900 000
98 240 000
49 298 000
25 499 000
562 999 000
5 000 000
745 934
000
188 144
000
19159
000
3 274
052 000
299 744
000
3 000 000
699 000
1
295 000
600
000
1000
3 938 000
2 743
000
Summa
4 526
776 000
1000 000
42 758 000
43 758
000
Summa
4 483
018 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:115
FÖRSLAG
TILL
INVESTERINGSSTATER
FÖR BUDGETÅRET 1971/72
I. Statens
affärsverksfonder
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel
från riksstalen 1 000
inom fonden 14
500 000
Övriga kapilalmedel 1
000
Investeringsbemyndigande 12 798
000
Investeringsanslag
27 300 000
27 300 000
27 300
000
B.
Televerkets fond
Avskrivningsmedel:
Tele-
Investeringsanslag:
anläggningar
m. m.
Teleanläggnmgar m. m.
631400
000
från riksslaten
8 500 000
Rundradioanläggningar
31800
000
inom fonden
629 800 000
Avskrivningsmedel:
Rund-
radioanläggningar
inom fonden
31800 000
Övriga kapilalmedel:
Teleanläggningar
m. m.
1000 000
Investeringsbemyndigande:
Teleanläggningar
m. m.
7 900 000 663 200 000
663
200 000
C.
Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
363 600
000
från riksstalen
15 360 000
inom fonden
238 000 000
Övriga
kapitalmedel
12 000 000
Investeringsbemyndigande
98 240 000 363 600 000
363
600 000
D.
Luftfartsverkets fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
65 100
000
från riksstalen
1000
inom fonden
15 800 000
Övriga kapilalmedel
1000
Investeringsbemyndigande
49 298 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
8. Fiirslag till investeringsplan och investeringsstater
E.
Fabriksverkens fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
42 500
000
från riksstalen
1000
inom fonden
16 500 000
Övriga kapilalmedel
500 000
Investeringsbemyndigande
25 499 000 42 500 000
42
500 000
F.
Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
975 000
000
från riksslaten
1000
inom fonden
407 000
000
Övriga kapilalmedel
5 000 000
Investeringsbemyndigande
562 999 000 975 000 000
975
000 000
G.
Domänverkets fond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag
5 002
000
från riksstalen
2 000
Investeringsbemyndigande
5 000 000 5 002 000
S 002
000
Summa
invesleringsbemyndi-
ganden för statens affärs-
verksfonder
745 934 000
II. Statens allmänna fastighetsfond
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från
riksstalen
inom fonden Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande
136
477 000
46 082 000
5 000 000
188 144 000
375 703 000
Summa investeringsanslag
375 703 000
375 703 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
III. Försvarets
fastighetsfond
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från
riksstalen
inom fonden Övriga kapilalmedel
Investeringsbemyndigande
150
525 000
25 115 000
26 000 000 19 159 000
220
799 000
Summa
investeringsanslag 220 799 000
220
799 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:115
IV. Statens
utlåningsfonder
Utrikesförvaltningens
lånefond
Investeringsbemyndigande
200 000
Investeringsanslag
200
000
Biståndsförvaltningens
länefond
Investeringsbemyndigande
200 000
Investeringsanslag
200
000
Statens
bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande
20 000 000
Investeringsanslag
20 000
000
Statens
lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
Allmänna
studielånefonden
Investeringsbemyndigande
113 000 000
Investeringsanslag
113
000 000
Studiemedelsfonden
Avskrivningsmedel från riksslaten
790 000 000
Investeringsanslag
790
000 000
Lånefonden
för studentkårlokaler
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
Fiskerilånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstalen Investeringsbemyndigande
383 000 617 000
Investeringsanslag
1 000
000
1 000 000
1 000
000
Lånefonden
till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
Avskrivningsmedel
från riksstalen Investeringsbemyndigande
67 000 133 000
200 000
Investeringsanslag
200 000
200
000
Statens
hantverks- och industrilånefond
Investeringsbemyndigande
20 000 000
Investeringsanslag
20
000 000
Lånefonden
för bostadsbyggande
Investeringsbemyndigande
3 060
000 000
Investeringsanslag
3 060
000 000
Lånefonden
för inventarier i
vissa
specialbostäder
Investeringsbemyndigande
6 900 000
Investeringsanslag
6 900
000
Lånefonden
för kommunala markförvärv
Investeringsbemyndigande
50 000 000
Investeringsanslag
50
000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 8. Förslag till
investeringsplan och investeringsstater
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lånefonden för allmänna
samlingslokaler
Avskrivningsmedel
från
riksstalen 7 000 000
Investeringsbemyndigande 3 000
000
10
000 000
Summa
investeringsbemyndi-ganden för statens
3 274
052 000
utlåningsfonder
Investeringsanslag
10
000 000
10
000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
v. Fonden för
låneunderstöd
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från riksslaten Övriga kapilalmedel
Investeringsbemyndigande
31
083 000
51 675 000
299 744 000
382
502 000
Summa investeringsanslag
382 502 000
382
502 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
VII. Fonden för
förlag till statsverket
opaginerad Kontrollera mot PDF
Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
40 000 000
3 000000
37 000 000
Summa
investeringsanslag 37 000 000
37 000 000
IX. Diverse
kapitalfonder
A.
Statens vägverks förrådsfond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
56 200 000
från riksstalen
1 000
inom fonden
55 300 000
Övriga
kapitalmedel
200 000
Investeringsbemyndigande
699 000 56 200 000
56 200 000
B.
Sjöfartsverkets fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
12 200 000
från riksstalen
1000
inom fonden
13 444 000
Övriga kapilalmedel
50 000
Investeringsbemyndigande
1 295 000 12 200 000
12 200 000
Prop.
1971:115
Bil.
8. Förslag till Investeringsplan och investeringsstater
C.
Statens datamaskinfond
Avskrivningsmedel
Summa
investeringsanslag
22 000 000
inom
fonden
22
600 000
Investeringsbemyndigande
600 000 22 000 000
22 000 000
D. Jordfonden
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
E. Förrådsfonden för
ekonomisk försvarsberedskap
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
5 355 000
från
riksstaten
355
000
inom
fonden
1
062 000
Investeringsbemyndigande
3 938 000 5 355 000
5 355 000
Summa investeringsbe-
myndiganden för
diverse kapitalfonder
2
743 000
SUMMA
INVESTERINGSSTATER
Avskrivningsmedel
från
riksstaten
inom fonden Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande
1
139 758 000
1517 003 000
141 427 000
4 526 776 000
7
324964 000
Summa
investeringsanslag 7 324 964 000
7
324964 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 71023 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 9
Förändringar i riksstatsförslaget
för budgetåret 1971/72
sedan statsverkspropositionen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:115
Bil.
9 Förändringar i riksstatsförslaget
Bilaga 9
FÖRÄNDRINGAR I RIKSSTATSFÖRSLAGET FÖR BUDGETÅRET 1971/72
SEDAN STATSVERKSPROPOSITIONEN
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:115
Totalbudgeten
för
Inkomster
Slatsverks-
Senare
Summa
proposUionen
ändringar
Milj.
kr.
MUj. kr.
Milj.
kr.
A.
Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skaller
45 488,7
-f619,0
46 107,7
II. Uppbörd i statens verksamhet
931,4
-fl 24,4
1 055,8
III. Diverse inkomster
634,0
+ 12,0
646,0
Summa
47 054,1
+ 755,4
47 809,5
B.
Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder
715,7
- 45,1
670,6
II. Riksbanksfonden
200,0
200,0
III. Statens allmänna fastighetsfond
141,6
141,6
IV. Försvarels fastighetsfond
94,5
94,5
V. Statens utlåningsfonder
1 352,9
+ 5,0
1 357,9
VI. Fonden för låneunderstöd
45,5
45,5
VII. Fonden för statens aktier
18,6
18,6
VIII.
Fonden för beredskapslagring
73,0
73,0
IX. Statens pensionsfonder
91,8
91,8
X. Diverse kapitalfonder
55,9
55,9
Summa
2 789,6
- 40,1
2 749,5
C. Beräknad övrig finansiering:
I. Avskrivningar och öviiga kapitalmedel inom
kapitalfonderna:
Statens affärsverksfonder 1 344,7 + 27,2 1 371,9
övriga kapitalfonder 288,1 - 1,6 286,5
11. Övrig kapitalåterbetalning 42,8 42,8
Summa 1675,6 -t- 25,6 1701,2
Summa 51519,3 +740,9 52 260,2
Underskott (+) resp. överskon +205,9 -317,6 111,7
Summa milj. kr. 51725,2 +423,2 52148,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 9
Förändringar i riksstatsförslaget
budgetåret 1971/72 Utgifter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsverks-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj.
kr.
Milj.
kr.
Milj.
kr.
8,5
_
8,5
1 914,5
1 914,5
1 188,9
1 188,9
6 544,7
6 544,7
'14
897,5
+ 148,0
15 045,5
3 888,2
+ 2,0
3 890,2
2 730,5
+ 34,5
2 765,0
8 872,7
+ 1,3
8 874,0
'971,9
+ 3,2
975,1
203,6
203,6
6 013,5
+ 0,3
6 013,8
779,4
+ 3,9
783,3
1 305,6
1 305,6
1,0
1,0
84,9
84,0
2 020,0
- 20,0
2 000,9
A. Utgiftsanslag:
I. Kungl. hov- och slottsstatema
II. Justitiedepartementet
III. Utrikesdepartementet
IV. Försvarsdepartementet
V. Socialdepartementet
VI. Kommunikationsdepartementet
VII. Finansdepartementet
VIII. Utbildningsdepartementet
IX. Jordbruksdepartementet
X. Handelsdepartementet
XI. Inrikesdepartementet
XII. Civildepartementet
Xni. Industridepartementet
XIV. Oförutsedda utgifter
XV. Riksdagen
och dess verk m. m.
XVI. Riksgäldsfonden
Summa 51425,2 +173,2 51598,5
B. Beräknad övrig medelsförbrukning:
I. Minskning av anslagsbehållningar 200,0 +150,0 350,0
II. Ökad disposition av röriiga kre
diter 100,0 +100,0 200,0
Summa 300,0 +250,0 550,0
Summa milj. kr. 51725,2 +423,2 52148,5
' Anslaget Statens institut för folkhälsan överfört till IX ht.
Prop. 1971:115
Driftbudgeten för
Inkomster
Statsverkspropositionen Milj. kr.
Senare ändringar Milj. kr.
Summa Milj. kr.
Skatter,
avgifter, m. in.:
1.
Skatter
11. Uppbörd i statens verksamhet 111. Diverse inkomster
45 488,7 931,4 634,0
+ 619,0
+ 124,4 + 12,0
46 107,7
1 055,8
646,0
Summa 47
054,1
+ 755,4
47 809,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
B.
Inkomster av statens kapitalfonder:
1. Statens affärsverksfonder 715,7
11. Riksbanksfonden 200,0
III.
Statens aUmänna
fastighetsfond 141,6
IV.
Försvarets fastighetsfond 94,5 V. Statens utiåningsfonder 1 352,9
VI.
Fonden för
låneunderstöd 45,5
VII.
Fonden för statens aktier 18,6
VIII.
Fonden för beredskapslagring 73,0
IX.
Statens pensionsfonder 91,8
X. Diverse kapitalfonder 55,9
Summa 2 789,6
- 45,1
5,0
40,1
670,6
200,0
141,6
94,5
1 357,9
45,5 18,6 73,0 91,8 55,9
2 749,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
inkomster pä driftbudgeten 49 843,7
+ 715,3
50
559,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
milj. kr. 49 843,7
+ 715,3
50
559,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 9 Förändringar i riksstatsförslaget
budgetåret
1971/72
Utgifter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsverks-
Senare
propositionen ändringar
Milj. kr. Milj. kr.
Summa
Milj. kr.
+ +
A.
Egentliga statsutgifter:
8,5 1 861,5
1 182,3
6 299,8
'14 773,5
2 717,4
2 585,6
7 778,7
'952,4
179,7
2 616,6
777,4
286,1
1,0
84,9
1. Kungl. hov- och slottsstaterna
11. Justitiedepartementvjt
III. Utrikesdepartementet
IV. Försvarsdepartementet
V. Socialdepartementet
VI. Kommunikationsdepartementet
VII. Finansdeparlementet
VIII. Utbildningsdepartementet
IX. Jordbruksdepartementet
X. Handelsdepartementet
XI. Inrikesdepartementet
XII. Civildepartementet
XIII.
Industridepartementet
XIV.
Oförutsedda
utgifter
XV. Riksdagen
och dess verk m. m.
Summa 42 105,3
B. Utgifler för statens kapitalfonder:
I. Riksgäldsfonden 2 020,0
II. Avskrivningar av nya kapitalin
vesteringar 1 139,8
III. Avskrivning av oreglerade kapi
talmedelsförluster 1,0
Summa 3 160,8
+ 148,0
+ + +
2,0 9,5 1,3
3,2
0,3 3,9
+ 168,2
20,0
20,0
8,5 1 861,5
1 182,3
6 299,8
14 921,5
2 719,4
2 595,1
7 780,0
955,6
179,7
2 616,9
781,3
286,1
1,0
84,9
42 273,5
2 000,0
1 139,8
1,0
3 140,8
Beräknat överskott pä statsregleringen: Överskott av
inkomster Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
Summa
utgifter på driftbudgeten 45 266,0
3 977,7
600,0 Summa 4 577,7 Summa milj. kr. 49 843,7
+ 148,2
+ 892,1
-325,0 + 567,1 + 715,3
45
414,3
4 869,8
275,0
5 144,8
50 559,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Anslaget Statens institut för folkhälsan överfört till IX ht.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:115
Kapitalbudgeten
för
Inkomster
opaginerad Kontrollera mot PDF
Länemedel
Statsverks- Senare Summa
propositionen ändringar Milj. kr.
Milj. kr Milj. kr.
4 483,6 - 0,6 4 483,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa mUj. kr. 4 483,6 - 0,6 4 483,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
9 Förändringar i riksstatsförslaget
budgetåret
1971/72 Utgifter
Statsverks-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj. kr.
Milj.
kr.
Milj.
kr.
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond
12,8
..
12,8
Televerkets fond
3,0
-10,9
-7,9
Statens järnvägars fond
98,4
- 0,2
98,2
Luftfartsverkets fond
49,1
+ 0,2
49,3
Fabriksverkens fond
22,8
+ 2,7
25,5
Statens vattenfallsverks fond
582,0
-19,0
563,0
Domänverkets fond
5,0
5,0
11. Statens allmänna fastighetsfond
163,1
+ 25,0
188,1
III. Försvarets fastighetsfond
19,2
19,2
IV. Statens utlåningsfonder
3 274,1
3 274,1
V. Fonden för låneunderstöd
299,7
299,7
VII. Fonden för förlag till statsverket
- 3,0
- 3,0
IX. Diverse kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond
-0,9
+ 1,6
0,7
Sjöfartsverkets fond
-1,3
-1,3
Statens datamaskinfond
- 0,6
-0,6
Jordfonden
0,0
0,0
Förrådsfonden för ekonomisk
försvarsberedskap
3,9
3,9
Summa
4 527,4
- 0,6
4 526,8
Avgår kapitalåterbetataing:
Avsättning till fonden för oregl;rade
kapitalmedelsföriuster
1,0
1,0
Övrig kapitalåterbetalning
42,8
42,8
Summa
43,8
43,8
Summa milj. kr.
4 483,6
- 0,6
4 483,0
MARCUS BOKTR. STHLM IWI 710233
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 10
Förslag till förordning om
ändring i förordningen (1970:99)
om investeringsavgift för
vissa byggnadsarbeten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:115
Bil. 10 Ändring i förordningen om investeringsavgift
Bilaga 10
Förslag till
Förordning
om ändring i förordningen (1970:99) om investeringsavgift för vissa
byggnadsarbeten
Härigenom
förordnas, alt 1 § förordningen (1970: 99) om investeringsavgift för vissa
byggnadsarbeten skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
För byggnadsarbete, som igångsattes under liden den 7 maj
1970 den 31 juli 1971, skall investeringsavgifl eriäggas till staten, om
arbetet helt eller lill huvudsakUg del avser
bensinstation,
reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus eller sådan
parkeringsanläggning som ej inrättas i anslulning lill ny bostadsbebyggelse,
butiks-, kontors- eller banklokaler,
kommunal förvaltningsbyggnad,
kyrkliga eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler,
sporthall eller annan idrottsanläggning,
bostadshus
som är avsett uteslutande för fritidsändamål, när arbetet ingår i ell
byggnadsförelag som omfattar mer än ell sådani hus eller när huset genom
arbetet erhåller en bostadsyta överstigande 80 kvadratmeter.
För
byggnadsarbete, som igångsattes under liden den 7 maj 1970 den 31 maj 1971,
skall investeringsavgifl erläggas till staten, om arbetet helt eller lill
huvudsaklig del avser
bensinstation,
reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus eller sådan
parkeringsanläggning som ej inrättas i anslulning lill ny bostadsbebyggelse,
butiks-, kontors- eller banklokaler,
kommunal förvallningsbyggnad,
kyrkliga eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler,
sporthall eller annan idrottsanläggning,
bostadshus
som är avsett uteslutande för fritidsändamål, när arbetet ingår i ell
byggnadsförelag som omfattar mer än ell sådani hus eller när huset genom
arbetet erhåller en bostadsyta överstigande 80 kvadratmeter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Investeringsavgifl erlägges icke för
1.
byggnadsarbete
i Norrbottens, Västerbollens, Jämtlands och Västernorrlands län samt i de
delar av Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Älvsborgs och Göteborgs och Bohus
län som Konungen bestämmer,
2.
kommunalt eller
enskilt beredskapsarbete för vilket statsbidrag utgår enligt arbelsmarknadskungörelsen
(1966: 368),
3.
byggnadsarbete
som är föranlett av skada för vilken ersättning utgår enligl försäkringsavtal,
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 115. Bilaga 10
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:115
Bilaga.
10 Ändring i förordningen om investeringsavgift
4. arbete,
som avser installation av elektriska ledningar eller andra
elektriska anordningar, måleriarbele eller arbete, som avser mindre
komplettering (s. k. lapparbete) av befintlig värme-, vatten-, avlopps-
eller ventilationsanläggning,
när
arbetet icke har samband med annat byggnadsarbete,
5. reparations- eller
underhållsarbete i annat fall, om sammanlagt
högst tre personer sysselsattes för arbetet.
Denna
förordning träder i kraft dagen efler den, då förordningen enligl därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 71023 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Innehållsförteckning
Reviderad finansplan 1971 2
Den internationella utvecklingen 2
Den
ekonomiska utvecklingen under 1970 5
Konjimktiirer
och ekonomisk politik 1971 9
Budgetpolitiken 14
Försörjningsbalans
och bytesbalans 16
De ekonomiska perspektiven på längre sikt 19
Långtidsbudgeten 19
Långtidsutredningen 22
Särskilda frågor 42
Tolalbudgelens utgiftsanslag budgetåren 1970/71 och 1971 j72 42
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1971 j72, m. m. 42
Beräkning av anslagsbehåUiiingarnas utveckling 43
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter 44
Totalbiidgeteiis inkomster budgetåren 1970/71 och 1971/72 samt in
vesteringsplan för budgetåret 1971/72 44
Beräkning av lotalbiidgeten för budgetåren 1970/71 och 1971/72 48
Hemställan 49
Bilaga I: Reviderad nationalbudget för år 1971
Bilaga
2: Långtidsbudget för perioden 1971/721975/76
Bilaga
3: 1970 års långtidsutredning och remissinstanserna
Bilaga
4: Riksrevislonsverkels approximativa beräkning av budgetutfallet
för
1970/71 Bilaga 5: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för
budgetåret
1971/72
Bilaga 6: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret
1971/72
Bilaga 7: Specifikation av anslagsförändringar i förhällande till statsverkspropositionen
för budgetåret 1971/72 Bilaga 8: Förslag till investeringsplan och
investeringsstater för budgetåret
1971/72
Bilaga 9: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1971/72 sedan
statsverkspropositionen
Bilaga 10: Förslag tUl förordning om ändring i förordningen (1970:99)
om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 115. InnehåU
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (9)
9 kopplingar.
- Bet. 1972:FiU1 Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl.Maj:ts i propositionen 1972:1 framlagda finansplan för budgetåret 1972/73 jämte motioner s. 17 i texten
- Prop. 1972:1 Statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1972/73 i texten
- Bet. 1971:FiU26 Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971:108 om fortsatt tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236) jämte motioner s. 1 i texten
- Bet. 1971:FiU30 Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1971:115 gjorda framställning rörande de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska poli… s. 1 i texten
- Bet. 1971:FiU34 Finansutskottets betänkande angående statsregleringen för budgetåret 1971/72 i texten