Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statliga åtgärder inom svensk varvsindustri

1971 · 70 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 58 av 70 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1971:117, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statliga åtgärder inom svensk varvsindustri

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts
proposition nr 117 år 1971 Prop.
1971:117

Nr 117

Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående statliga åtgärder inom svensk
varvsindustri; given Stockholms slott den 7 maj 1971.

Kungl.
Maj:l vill härmed, under åberopande av bUagda utdrag av stalsrådsprotokollel
över induslriärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlålande
lill riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

KRISTER
WICKMAN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås alt staten i samband med en rekonstruktion av AB Gölaverken
dels lämnar företaget etl till den 31 december 1974 ränte- och amorteringsfritt
lån om 75 milj. kr., dels ikläder sig full garanti för etl av Götaverken på den
svenska kapitalmarknaden emitterat obligationslån om 75 milj. kr. Därtill
föreslås all staten, tillsammans med Salénrederierna, ikläder sig borgen för etl
lill den 31 december 1974 löpande lån om 35 milj. kr. till Götaverken.

För
teckning av aktier i Uddevallavarvet AB till en överkurs av 75 o/o begärs etl
belopp om 105 milj. kr. Vidare föreslås all staten löser in de aktier i Uddevallavarvel
AB, vilka innehafts av Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB, och överlåter dem lill
Statsföretag AB, varvid betalningsansvaret för ell av Eriksberg upplaget lån
om 20 milj. kr. övertas utan kostnad för Statsföretag.

1
propositionen behandlas vidare frågan om ökad samverkan mellan Eriksbergs
Mekaniska Verkstads AB, AB Götaverken, Kockums Mekaniska Verkstads AB och
Uddevallavarvet AB. En redogörelse lämnas för del konsortialavtal som på
industridepartementels initiativ slutits mellan dessa varv.

Slutligen
föreslås vissa förändringar 1 nuvarande syslem för fartygs-kredilgaranligivning
innebärande bl. a. atl garantierna knyts till leverans av fartyg i stället för
lill ordertagning saml all en garantiram fastställs för en femårsperiod. För
perioden 19721976 föreslås Kungl. Maj:t erhålla bemyndigande all lämna farlygskredilgarantier
till elt sammanlagt belopp av högst 3,5 miljarder kr.

1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 117

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117

Utdrag
av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 7 maj 1971.

Närvarande:
Statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST,
GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON.

Chefen
för induslrideparlemenlel, statsrådet Wickman, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om statliga åtgärder inom svensk
varvsindustri och anför.

Inledning

Få
svenska industribranscher verkar under så internalionelll betingade
konkurrensförhållanden som varvsindustrin. Den arbetar på en helt oskyddad
hemmamarknad och avsätter omkring fyra femtedelar av sin produktion på export.
Dess kunder arbetar även de i öppen inlernalionell konkurrens. Löneläget inom
den svenska varvsindustrin är högt både internalionelll sett och jämfört med
annan svensk industri. Detta innebär all svensk varvsindustri för all hävda sig
inlernalionellt måste vara effektivare än sina konkurrenter i andra länder.

Den
svenska produktionen av fartyg uppgår till närmare 10 o/o av världsproduktionen,
vilket lorde vara en högre andel än inom någon annan betydande produktionsgren.
Samtidigt utgör varvsindustrin en större andel av den totala industrin i
Sverige än i något annat land. Den svenska varvsindustrin sysselsätter enligl industristatistiken
ca 30 000 människor, vUket innebär all den svarar för ca 3 o/o av del totala antalet
sysselsatta inom industrin. Varvsindustrins betydelse är emellertid större än
vad som framgår av dessa siffror, eftersom den är en utpräglad monleringsinduslri
med betydande underleveranser från övrig svensk industri. Varven beräknas
indirekt sysselsätta ca 15 000 människor hos svenska underleverantörer.
Varvsindustrins exportvärde år 1970 uppgick lill inemot 2 miljarder kr.
motsvarande ca 5 o/q av den
totala exporten. Det finns alltså uppenbara skäl alt inom industripolitiken
ägna varvsindustrin en betydande uppmärksamhet.

Under
senare år har riksdagen vid flera tillfällen fattat beslut avsedda att främja
den svenska varvsindustrin. År 1958 ställdes vissa statliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 3

garantier
till förfogande för Uddevallavarvet AB (Uddevallavarvel). Fem år senare bevUjade
riksdagen medel för statens teckning av aktier i nämnda varv. Aren 1965 och
1967 erhöll Uddevallavarvet kapitaltillskott för täckande av förlusler.
Riksdagen beviljade särskilda statliga fartygskreditgarantier första gången år
1963 (prop. 1963: 28, SU 1963: 40, rskr 1963:100). Förra året (prop. 1970: 82* SU
1970: 113, BaU 1970: 43, rskr 1970: 307 och 1970: 327) beviljade riksdagen ytteriigare
statiiga farlygskredilgarantier och ett särskilt forsknings- och utvecklingsstöd
för varvsindustrin. Propositionen lill riksdagen gmndade sig på 1967 års varvskommittés
betänkande (Ds I 1970:1). I propositionen avvisades generella räntesubventioner
av del slag som många andra länder tillgripit och förordades selektiva
stödåtgärder. Bland skälen härför nämndes i första hand önskvärdheten av att
det statliga stödet inte ger incitament lill investeringar som ökar varvsindustrins
totala kapacitet. Förutsättningarna all undvika sådana effekter av ett system
med generella räntesubventioner bedömdes som begränsade. Jämsides med eventuella
selektiva och tidsbegränsade statliga stödåtgärder borde i stället kraftiga förhandlingsinsalser
göras inom ramen för den internationella organisationen för ekonomiskt
samarbete (OECD) för all ytterligare minska snedvridningen av varvsindustrins konkurrensförhåUanden.
Så har också skett. Den senaste exportkreditöverenskommelsen inom OECD från år
1970 innebär, att den statsstödda minimiränlan höjts från 6 liU 7,5 o/o.

De riktiinjer
för varvspolitiken, som riksdagen fastiade föregående år, bör fortfarande äga
giltighet. Således bör staten inte medverka liU en ökning av varvsindustrins
kapacitet. Senare års dåliga lönsamhet inom varvsindustrin i kombination med
den omfattande handelskreditgivningen motiverar alt den statliga
varvspolitiken under de närmaste åren siktar lill konsolidering snarare än
expansion.

Under
del senaste året har man inom industridepartementet på olika sätt verkat för en
sådan konsolidering. Jag skall i del följande redovisa del samlade resultatet
av della arbete. Det har utgått från de nyssnämnda allmänna näringspolitiska
riktlinjer för svensk varvsindustri som jag angav i prop. 1970: 82. Det
omedelbara syftet har varit att utröna erforderlig omfallning av och lämpliga
former för de statliga stödåtgärder som av sysselsättnings- och industripoliliska
skäl bör vidtas till förmån för AB Gölaverken (Gölaverken) och Uddevallavarvel.
Beträffande sistnämnda företag har jag tidigare lill riksdagen aviserat behov
av ytterligare kapitaltillskott. Arbetet har emellerlid inte begränsats till
att söka råda bot på akuta problem ulan även syftat lill atl inordna härför
erforderliga åtgärder i en mer långsiktig varvspolilik, inriktad på att
varaktigt stärka de svenska varvens konkurrenskraft och därigenom reducera
risken för atl nya statliga punktinsatser skall påkallas. Inom departementet
har därför tagils initiativ tUl en förhand-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 4

ling
mellan de fyra slorvarven, vilken resulterat i ett avlal om närmare samarbete
mellan dessa. Slutiigen har inom departementet i samråd med de fyra varven
utarbetats etl förslag lill reviderat system för statlig farlygskredilgaranligivning.
Systemet har utformats så all det i förening med vissa bestämmelser i samarbetsavlalet
ger staten förbättrade möjligheter atl följa varvsindustrins utveckling och
att påverka väsentliga beslut i en från samhällsekonomisk och näringspolitisk
synpunkt önskvärd riktning.

Rekonstruktion
av Götaverken

Överläggningar
mellan industridepartementet och Götaverken

I
början av år 1970 stod det klart all Gölaverkens finansiella situation var
sådan alt statliga stödåtgärder kunde komma all visa sig behövliga. Med hänsyn
till förelagels stora betydelse inte minst från sysselsättningssynpunkt fann
jag det angelägel all i god lid kunna bedöma förelagels kapitalbehov. Från
industridepartementets sida förklarade man sig därför den 3 februari beredd att
förhandla med Götaverken om etl eventuellt slalligl stöd i lämplig form på
grundval av en redovisning av förelagels ekonomiska situation. Della erbjudande
upprepades vid ell par tillfällen under våren, bl. a. med hänvisning till den
då framlagda varvsproposilionens förslag. Den 6 juli meddelade Götaverken all man
önskade förhandla med företrädare för departementet. Det första sammanträdet
ägde rum den 20 augusti. Vid detla och alla efterföljande sammanträden leddes
förhandlingarna från Gölaverkens sida av förelagels styrelseordförande
advokaten Ragnar Hedén och från indu-slrideparlemenlels sida av
statssekreteraren Hans Lundström.

Vid
sammanträdel den 20 augusti 1970 deklarerade Götaverkens representanter att
den inlernalionella varvskonjunkluren förbättrats kraftigt sedan varvskommittén
avlämnade sill belänkande (Ds I 1970: 1) i februari 1970. Företagets förlusler
beräknades bli relativt betydande åren 1970 och 1971 för all sjunka till
hälften år 1972. En viss förlusl kunde möjligen uppstå även år 1973, men
därefter skulle företaget gå med vinst. Man föreslog all staten skulle lösa
företagels likviditelsproblem genom att ställa en garanli, som möjliggjorde
för Gölaverken atl ta upp ell långfristigt lån på 150180 milj. kr. Induslridepartemenlet
anförde all för de fortsatta förhandlingarna behövdes elt konkret underlag och
föreslog att en välrenommerad revisionsfirma på departementets uppdrag skulle
göra en undersökning av Gölaverkens ekonomiska situation. Della förslag
accepterades.

Vid
nästa sammanträde i millen av september 1970 redovisades från departementets
sida resultatet av nämnda undersökning. Enligl denna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 5

beräknades
förlusterna före avskrivningar under fyraårsperioden 1970 1973 uppgå till
något tiotal milj. kr. mer än vad som tidigare uppgivils. Del ansågs troligt
alt företagel snart kunde ha anledning all upprätta en
likvidationsbalansräkning för alt bedöma om två tredjedelar av aktiekapitalet
gått förlorat med i praktiken åtföljande likvidalionsskyldighet. Därjämte var
förelagels likvidilelsläge synnerligen ansträngt. Enligt undersökningen var
förelagels fortsatta existens i hög grad beroende av om tillskott av riskvUligl
kapital kunde erhållas redan på kort sikt. Departementet konstaterade alt
även med hänsyn till de reservationer som av naturliga skäl kringgärdade
slutsatserna i undersökningen Götaverkens situation uppenbarligen var utomordentiigt
allvarlig. Man framhöll alt företagels revisorer snarast borde låta upprätta
en likvidations-balansräkning för att bedöma när likvidationsskyldighet kunde
beräknas inträda. Götaverken förklarade all man vUle studera rapporten närmare
innan man uttalade sig. Några dagar senare meddelade Götaverken atl rapporten inle
kunde läggas lill grund för de fortsatta överläggningarna, eftersom den var ofuUständig
och dess slutsatser orikliga.

Vid
därefter följande sammanträde i början av oktober 1970 framförde man från
Götaverkens sida önskemål om all dämpa förhandlings-takten. Inom företagel hade
inletts utarbetandet av ell aktionsprogram för alt bemästra svårigheterna. Della
program borde bilda underlag för förhandlingar, som lämpligen kunde återupptas
i mitten av november. Gölaverken stod kvar vid sitt förslag om alt staten
skulle möjliggöra för förelaget all la upp ell lån på ca 150 milj. kr. Frän
departementets sida restes starka invändningar mol alt göra ell uppskov i
förhandlingarna. Nämnda lån ansågs inle vara lill fyllest. Elt kapilallillskoll
efler nedsättning av aktiekapitalet måste övervägas.

Vid
ell sammanträde den 22 oktober 1970 krävdes från departementets sida att en
gemensam utredningsgrupp skulle tUlsällas för att bl. a. analysera den lämpliga
storleken av elt eventuellt tillskott av riskkapital. Della accepterades av Gölaverken.

Utredningsgruppen började
sitt arbete omgående. Del visade sig emellerlid svårt för den atl erhålla
erforderligt underlag. Med anledning härav meddelade departementet den 19
november 1970 all fortsatta förhandlingar förutsatte atl Gölaverken medverkade
till all underlaget frambringades. Från Götaverkens sida förklarade man sig
införstådd med della och deklarerade alt utredningsgruppens arbete skulle
fullföljas. Tre planerade sammanträden under november och december fick
inställas i avvaktan på all undersökningsmaterialet skulle färdigstäUas.

Nästa
sammanträde mellan industridepartementet och Gölaverken ägde rum den 22 december
1970, varvid utredningsgruppens preliminära slutsatser föredrogs. Enligl gmppen
behövde Gölaverken ett totalt kapilaltillskolt t. o. m. år 1973 på minst 250
milj. kr., varav 150 milj. kr. måste tillskjutas i annan form än lån. Del
underströks från grup-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 6

pens
sida att de nämnda siffroma baserades på förutsättningen att det snart offentiiggjordes
att nytt riskvilligt kapital skulle tillföras företaget. I annat fall skulle Gölaverken
komma i en akut likviditets-kris redan i början av år 1971. Gölaverkens
representanter ansåg att gmppens slutsatser sannolikt var realistiska och all
kapitalbehovet möjligen var ännu större. Man framhöll nödvändigheten av att det
snabbt kom en statlig förtroendeyllring för Götaverken, som lugnade kunder,
leverantörer och finansiärer. 1970 års förlust beräknades nu bli nästan dubbelt
så stor som enligl beräkningarna i augusti och fem gånger så stor som
budgeterats i början av året. Från departementets sida framhölls att de nu
föreliggande beräkningarna ändrade förutsättningarna för förhandlingarna så
till vida all en rekonstruktion via en likvidation av företagel eller eventuell
konkurs nu inte kunde uteslutas.

Vid etl
sammanträde i mitten av januari 1971 framlade Gölaverkens representanter muntligen
ett principförslag till lösning av företagets finansiella problem. Det totala
kapitalbehovet t. o. m. år 1973 beräknades lUl knappt 250 milj. kr.
Beräkningarna grundades på antagandet om att del tidigare omnämnda
aktionsprogrammet skulle genomföras, innebärande bl. a. all sex månader av den
lill tio månader uppgående pro-duktionseflersläpningen vid Arendalsvarvet
inhämtades. Den skisserade planen innehöll ett anlal ålgärder, däribland försäljning
av vissa tillgångar, vissa tUlskott från fartygsbeställarna och nedsättning av
aktiekapitalet med 50 o/q. Statens
bidrag skuUe beslå av knappt 20 milj. kr. i nyteckning av aktier och ca 60
milj. kr. i låneform. Det framhölls från Gölaverkens representanter all
förelaget snart skulle hamna i en akut krissituation om inte ålgärder vidtogs.
Några dagar senare erhöll departementet en skriftlig version av planen. Vid
sammanträdet krävdes från departementets sida en väsentligt mer genomarbetad
plan. Man avsåg att medverka i de ytterligare utredningar som behövdes och
närmare pröva de förutsättningar varpå planen vilade. Rekonstruktion via en
likvidation eller konkurs betraktades fortfarande som ett realistiskt
alternativ. Vidare betonades nödvändigheten av att Gölaverken forcerade
pågående och planerade förhandlingar med olika intressenter för all tillföra
företaget nytt kapital.

Vid
ett nytt sammanträde den 29 januari 1971 genomgicks det aktuella läget i olika
förhandlingar och diskuterades företagels rekonslruk-tionsförslag i detalj. Fömtsättningarna
hade nu ändrats så till vida alt kapitalbehovet av Gölaverken beräknades uppgå
lill ca 350 milj. kr. Höjningen av beloppet berodde huvudsakligen på mindre
optimistiska antaganden om inhämtning av produklionseflersläpningen och på en
ökning av den som nödvändig betraktade likviditetsreserven. De anspråk som
enligt rekonstmklionsförslaget ställdes på staten uppgick lill 200 milj. kr.
varav minst 38 milj. kr. genom aktieteckning. Götaverkens representanter
förklarade att företagel skulle tvingas inställa sina betal-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 7

ningar
om tre veckor om inle dessförinnan en lösning kom till slånd. Från
departementets sida framhölls all det önskade statliga stödet var för stort i
relation till övriga insatser, inte minst från beställarna.

Under sammanträdet
berördes också en under november och december 1970 utförd undersökning av Gölaverkens
situation som företaget låtit en engelsk revisionsfirma göra. Från Götaverkens
sida förklarades alt revisionsfirman dragit alltför pessimistiska slutsatser
och atl hänsyn tagits till undersökningen vid den beräkning av kapitalbehovet
som nu presenterats. Enligl denna myckel omfattande analys beräknades förlusterna
för treårsperioden 19711973 till elt mer än dubbelt så högt belopp som enligl
Götaverkens senaste egna beräkningar. Även det beräknade totala kapitalbehovet
under perioden, ca 430 milj. kr., var högre. Om man gör elt lUlägg för den likvidilelsreserv,
som Gölaverken i sina egna beräkningar bedömde såsom erforderlig, skulle det
totala kapitalbehovet uppgå till ca 600 milj. kr.

Den
genomgång av den engelska undersökningens innehåll med tjänslemän vid
Götaverken, som representanter för induslrideparlemenlel omgående gjorde,
bekräftade att man inom Gölaverken redan i september/oktober 1970 i sina
huvuddrag känt lill del allvarliga läge som den engelska undersökningen
beskrev, bl. a. vad gäUer förluslberäkningen för år 1970.

Vid
ett sammanträde den 4 februari 1971 hänvisade departementet lill sina upprepade
varningar att förhalning kunde försätta förelaget och dess anställda i en
ohållbar situation. Götaverkens representanter förklarade att olika interna
utredningar gjorts under höstens lopp och alt styrelsen inle ansåg sig kunna la
ställning förrän de slutgiltiga siffrorna förelåg. Den engelska undersökningens
slutsatser ansåg man fortfarande vara alltför pessimistiska.

Vid
ett nytt sammanträde den 17 februari 1971 förelåg en analys av förelagels
situation, som industridepartementet låtit ulföra. 1970 års förlust hade nu
ytterligare uppjuslerats. Förlusterna för treårsperioden 19711973 beräknades
ligga mitt emellan Götaverkens egen bedömning och den engelska undersökningens.
Del totala kapitalbehovet t. o. m. år 1973 beräknades till ca 400 milj. kr.
Till detla kunde komma ytterligare kapitalbehov vid en eventuell förändring av
förelagets finansieringsmetoder. Från Gölaverkens sida informerades vid sammanträdet
om hur förhandlingarna med farlygsbeslällarna om kapilallillskoll fortskred.

Senare
samma dag hade departementet underhandlingar med representanter för förelagels
farlygsbeslällare om Götaverkens läge. Den 23 februari 1971 överlade
departementet ånyo med representanter för redarna. Överläggningarna resulterade
i att dessa förband sig alt lill Gölaverken tillskjuta totalt 175 milj. kr.,
varav minst 140 milj. kr. i pristiUägg på ingångna kontrakt. Som villkor för
åtagandet uppställdes

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 8

främst atl en för redarna acceptabel rekonstruktion av
Götaverken, inkl. förändringar i styrelse och verkställande ledning, skulle
komma lill stånd saml atl härigenom rimliga garantier skulle erhållas för kontraktens
fullföljande utan begäran om ytterligare redarbidrag.

Med detla åtagande från beställarnas sida ansåg jag atl en
viktig förulsällning hade skapats för all finna en långsiktig lösning på Gölaverkens
problem. Samtidigt stod' del klart alt utarbetandet av en sådan lösning och
erforderliga förhandUngar i anslulning härtill skulle kräva längre lid än som
stod till buds innan förelagels situation blev akut, såvida inte någon förelroendestärkande
åtgärd kom lill slånd. Jag tillkallade därför med slöd av Kungl. Maj:ls
bemyndigande en särskild kommission med uppgift atl skapa klarhet i
förutsättningarna och formerna för en rekonstruktion av företaget.
Kommissionen skulle senast den 1 maj 1971 framlägga av undersökningen
föranledda förslag. För all trygga Gölaverkens betalningsförmåga i första hand
fram till dess kommissionens arbete hunnit avslutas förband sig Skandinaviska
Banken och Sveriges Investeringsbank på initiativ från industridepartementets
sida all lämna förelaget härför erforderlig kredit.

Även om jag endast berört huvuddragen i departementels
arbete med Gölaverksfrågan lorde del framgå alt svårigheterna varit betydande.
Trots initiativ på ell tidigt stadium och fortlöpande ansträngningar att bringa
klarhet i situationen och skapa underlag för beslut om lämpliga ålgärder
inträdde elt läge där till slut endasl dagar återstod innan förelaget ulan ett
statligt ingripande skulle tvingas inställa betalningarna med allt vad detta
skulle ha inneburit för den fortsatta produktionen och därmed för de anställda.

Kommissionens förslag

Kommissionen påbörjade sitt arbete den 24 februari 1971. I
slutrapporten som överlämnades lill mig den 3 maj presenterar kommissionen ell
förslag till rekonstruktion av Gölaverken. Rapporten torde få fogas till
statsrådsprotokollet som bilaga 1.

Kommissionen har inte ansett del vara möjligt atl på den
korta tid som stått lill dess förfogande initiera nya beräkningar av storleken
på del kapitaltillskott som krävs för all rädda förelaget. Den har i sina
bedömningar därvidlag hafl tillgång lill och utgått från de väsentligaste och
mest aktuella av de analyser och undersökningar som jag just berört.
Kommissionen gör, efter en utförlig redovisning och sammanställning av dessa
rapporter, den bedömningen atl Götaverkens behov

' Riksbankschefen Per Åsbrink, (ordförande), tekniske
direktören Carl-Eric Carlson, advokat Gustaf Carlsson, direktör Gunnar
Dahlsten, f. d. kommunalrådet Torsten Henrikson, ordföranden i Göteborgs
fackliga centralorganisation Bengt Tengroth och direktör Ingvar Trogen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 9

av likvideletsförslärkning torde uppgå lill 400500 milj.
kr. för perioden 19711973. Tillgodoses delta behov på det sätt som föreslås,
torde enligl kommissionen också förelagels solvens vara säkrad.

Efter övervägande av tillgängliga fakta har kommissionen
funnit atl en rekonstruktion av Gölaverken bör eftersträvas. Den gmndar sill
ställningslagande på i huvudsak tre omständigheter.

För del första skulle det enligl de uppgifter som
kommissionen erhållit visa sig svårt all finna alternativa arbetstillfällen
för de anstäUda vid ell upphörande av verksamheten. Delta gäller såväl i
Göteborg som i Landskrona och Sölvesborg. En stor mängd människor skulle släUas
inför ovisshet och en smärtsam omställningsprocess. Del bör noteras all inle endasl
Gölaverkens egna drygt 8 000 anställda skulle beröras av en likvidation ulan
den skulle också få stora negativa följdverkningar hos förelagets
underleverantörer. I det perspektiv vari kommissionen måste se denna fråga
innefattas således inle endasl de i Gölaverken direkt anställda utan också
något sådani som 4 0005 000 anställda vid underleverantörsförelagen.

För det andra har kommissionen inte ansett sig kunna
bortse från den långsikliga negativa återverkan som en likvidation av Gölaverken,
liksom en konkurs med eventuellt efterföljande rekonstruktion, skulle få på
svensk industris inlernalionella anseende i allmänhet och på svensk
varvsindustri i synnerhet.

För del
tredje, och som en slulgUligt avgörande förutsättning, har . kommissionen
funnit all de ekonomiska utsikterna för Götaverken åren närmast efter 1973
måste anses som mer lillfredsslällande.

Kommissionens rekonslruktionsförslag innebär i sina
huvuddrag följande.

Efter diskussioner och förhandlingar mellan å ena sidan
kommissionen och å andra sidan' Salénrederierna AB samt Rederi AB Salénia, i
fortsättningen kallade Salénrederierna, har dessa den 16 april 1971 slutgiltigt
förbundit sig att medverka till en rekonstruktion av Götaverken. Åtagandet,
som givits formen av en av Salénrederierna ensidigt undertecknad utfästelse,
utgår från alt rekonstruktionen genomförs enligl följande.

1.
Gölaverken
nyemitterar aktiekapital om totalt 150 milj. kr. Salénrederierna tecknar
ensamma hela della aktiekapital genom tillskjutande av apportegendom.

2.
Det gamla akliekapilalel
i Götaverken om 77 milj. kr. skrivs ned lill en tiondel, dvs. lill 7,7 milj.
kr. Efter apporlemissionen skulle Götaverkens aktiekapital således vara 157,7
milj. kr.

3.
Salénrederierna
erbjuder, i samband med förslag om nedskrivning och under förutsättning atl
denna accepteras nuvarande aktieägare i Götaverken atl förvärva deras aktier lill
etl pris av 25 kr. per aktie kontant. Detta erbjudande skaU gälla t. o. m. den
1 juni 1971.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 10

4.
Staten lämnar Götaverken ett
intill den 31 december 1974 ränle-och amorteringsfritt lån om 75 milj. kr., för
vilket Gölaverken ej skall prestera särskild säkerhet.

5.
Staten ikläder sig full garanli
för etl efler rekonstruktionen av Götaverken på den svenska kapitalmarknaden
emitterat obligationslån på likaledes 75 mUj. kr. och på vUlkor som normalt
gäller för sådana obligationslån. Lånets löplid skall vara minst 10 år.

6.
Götaverkens största kunder
accepterar 140 milj. kr. som prislill-lägg på berörda fartygskontrakt samt 35
milj. kr. som ränte- och amorteringsfritt lån tiU Gölaverken alt lill fullo
återbetalas senast den 31 december 1974.

Salénrederierna
och staten ikläder sig, såsom för egen skuld, borgen för det ränte- och amorteringsfria
lånet om 35 milj. kr.

7. Med
verkan fr. o. m. den 1 januari 1975 skall såväl Salénrederierna

som staten ha rätt all påkalla att del förutnämnda direkta statliga lånet,

som ditintills löpt ulan ränta och amortering, lill fullo skall omvandlas

till aktiekapital.

Omvandlingen kan ske enligl
två huvudalternativ. Om Salénrederierna påkallar omvandlingen skall sådan
nedskrivning av dess aktieinnehav ske alt Salénrederiernas och statens
aktieinnehav blir lika stora. Om, å andra sidan, staten påkallar omvandlingen
skall efler denna del statliga aktieinnehavet uppgå till en tredjedel. I det
första fallet blir således det statliga aktieinnehavet hälften av summan av 150
milj. kr. och de aktier vilka Salénrederierna dämlöver förvärvat. I det andra
fallet en tredjedel av summan av 150 milj. kr., de aktier vilka Salénrederierna
därutöver förvärvat och del omvandlade lånet på 75 milj. kr.

Staten
har härvid skyldighet och rält alt kontant och till elt pris av 25 kr. per
aktie överta den del av de av Salénrederierna enligt punkt 3 förvärvade
aktierna som krävs för all statens andel av aktiekapitalet skall bli hälften
resp. en tredjedel. Statens åtagande kan maximalt komma all uppgå lUl 9 625 000
kr. samt därtill 8 o/o ränta från den dag Salénrederierna förvärvade
ifrågavarande aktier.

Förslaget
är vidare så konstruerat all om båda parter skulle påkalla omvandlingen delta
får till följd all statens aktieinnehav blir genomsnittet av de båda
huvudalternativen, dvs. drygt 40 o/o.

Om
ingen sådan omvandling av det statliga lånet kommer lill slånd den 1 januari 1975
skall del fr. o. m. denna lidpunkt löpa med ränta som gäller för vid den
tidpunkten emitterade statliga obligationslån och amorteras på 10 år.

8. Intill
den 31 december 1974 skall staten äga rält all utse två leda

möter av Götaverkens styrelse. Om staten, genom omvandling av det

statliga lånet till aktiekapital, går in som aktieägare i Götaverken skall

staten ha rätt lill en mot aktieinnehavet proportionell representation i

styrelsen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 11

Kommissionen
fömtsätter atl staten inle lämnar sådant lån eller ikläder sig sådana
garantier eller annat åtagande varom här talals såframt inle vissa i rapporten
närmare angivna förulsätlningar är lill fullo uppfyllda.

De enligt kommissionen
viktigaste förutsättningarna för etl slutligt genomförande av rekonstruktionen
är alt Gölaverkens aktieägare är beredda alt medverka till nedskrivningen av
det gamla aktiekapitalet med 90 o/o tUl 7,7 milj kr. samt till
apportemissionen, att Gölaverkens största kunder slutgiltigt bekräftar sitt
åtagande enligt punkt 6, all riksskatteverket lämnar ett för Salénrederierna
godtagbart förhandsbesked rörande den avsedda apporttransaklionen samt att Kungl.
Maj:t och riksdagen lämnar sitt godkänande.

Delar av kommissionens
utredningsmaterial är hemligstämplade enligl 21 § sekretesslagen. Jag kommer
all ställa della material till riksdagens näringsulskolts förfogande.

Genom alt Gölaverkens
styrelse den 22 april 1971 enhälligt har rekommenderat aktieägarna alt ställa
sig positiva lill rekonslruktionsför-slaget har ett väsentUgt steg mot det
slutgiltiga genomförandet av rekonstruktionen tagits. Representanter för Gölaverkens
största kunder har vidare vid ett sammanträffande med Salénrederierna och
kommissionen den 29 april 1971 förklarat sig slå fast vid den tidigare
deklarerade uppfattningen alt rekonstruktionsförslagel i princip syns
acceptabelt. Det slutgiltiga ställningstagandet lämnas inom kort. Likaså har riksskatteverket
lämnat det positiva förhandsbesked som förutsattes. Mol den bakgrunden anser
jag alt det bör finnas goda möjligheter alt rekonstruktionen skall kunna
genomföras enligl planerna.

Del presenterade förslaget
innebär, enligt kommissionens bedömning, alt Gölaverkens behov av såväl likvidilelslillskott
som solvensförstärk-nuig är tillgodosett genom atl Gölaverken under åren
19711973 kommer all tillföras kapital i storleksordningen 400500 milj. kr.
Jag ansluter mig tUl denna bedömning. Genom det statliga lånet på 75 milj.
kr., obligationslånet på likaledes 75 milj. kr. och den tillfälliga krediten
från förelagels beställare på 35 milj. kr. tillförs företaget i form av lån 185
milj. kr. Därtill skall läggas pristillägget på konlraklerade fartyg på 140
milj. kr. och slutligen aktiekapilallUlskollel på 150 milj. kr., dvs. tillsammans
475 mUj. kr.

Det bör noteras alt akliekapilaltillskollel
på 150 milj. kr. görs genom tillskoll av apportegendom bestående av ett
tankfartyg, vilket av Salénrederierna garanteras ha elt värde av minst 150
milj. kr. Från lik-viditelssynpunkt betyder della all fartygets seglationsöverskoll
lillskjuls, vilket för åren 19711973 kan beräknas uppgå lill netto ca 80 milj.
kr. Trots all Gölaverken därmed under den aktuella treårsperioden inte kan
tillgodogöra sig hela akliekapilallillskottet på 150 milj. kr. kommer
företagets likviditet att totalt förbättras med ca 400 milj. kr. Vid elt lik-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 12

vidilelsbehov därutöver, vilket måste anses som
osannolikt, torde företagel ha möjlighet alt genom belåning av fartyget och certeparliel
erhåUa ytterligare likvida medel under perioden 19711973.

Beträffande den statiiga insatsen vill jag fästa
uppmärksamheten på atl den delvis innebär ell risklagande och ell potentiellt
ansvar utöver del som är förenat med ren långivning. Jag syftar på all del ränte-
och amorteringsfria statliga lånet vid utgången av år 1974 skall kunna omvandlas
lill aktiekapital om Salénrederierna så påkallar. Det ligger i sakens natur all
Salénrederierna kan väntas utnyttja denna option vid en negativ
resultatutveckling. Häremot svarar en möjlighet för staten alt själv påfordra
en omvandling av lånet till aktiekapital. På detla sätt kan staten om den så
önskar erhålla del i de vinster som den statiiga insatsen bidragit till atl möjUggöra.

Jag finner del tillfredsställande atl kommissionen på den
korta tid, som stått till buds, kunnat åstadkomma ell konkret och realistiskt
förslag till lösning av krisen vid Gölaverken. Ställningstagande lill kommissionens
förslag bör ske på grundval av både allmänna näringspolitiska överväganden och
en bedömning av den konkreta situationens speciella krav.

Jag vill erinra om atl jag i fjolårets proposilion i
varvsfrågan (prop. 1970: 82) hävdade atl stödbehovet skiljer sig de olika
varven emellan, vilket också var ett av motiven mot generella subventioner. Jag
finner alt utvecklingen bekräftat riktigheten av denna bedömning. Från industri-
och sysselsättningspolilisk synpunkt är del angelägel all driften vid
Götaverken kan upprätthållas. Enligl kommissionens förslag bör så kunna ske
genom elt tidsbegränsat statiigt slöd i enlighet med de allmänna riktlinjer
för varvspolitiken, som riksdagen antog förra året (BaU 1970: 43, rskr 1970:
327).

Från induslripolitisk synpunkt är den föreslagna lösningen
av Gölaverkens problem intressant genom alt en ökad integration mellan varvsindustrin
och rederinäringen kommer lill slånd. Detta slag av integration bör kunna öka
företagens finansiella stabUitet och bidra lill utvecklingen av varvsindustrins
marknadsanpassning.

När del gäller den speciella situationen vid Gölaverken
har under de senaste månaderna en rekonstruktion efler likvidation eller
konkurs stundom framstått som den mest realistiska lösningen. En sådan skulle
dock dra med sig allvarliga produktionsstörningar med åtföljande sysselsättningsproblem,
åtminstone under en övergångsperiod. Jag finner del därför lillfredsslällande att
förslaget möjliggör en rekonstruktion utan likvidation.

För atl sanera Götaverken och göra företagel lönsamt på
lång sikt krävs betydande insatser av inle bara finansiell ulan också
företagsledan-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 13

de
arl. Alt elt stort och välkonsoliderat förelag övertar ansvaret för Gölaverkens
fortsatta drift bör kunna tillgodose dessa krav.

Jag finner de statliga
insatser, som rekonstruktionsförslagel anger och vilka utgör en förutsättning
för Salénrederiernas åtaganden, rimliga med hänsyn lill del allmänna intresset
av atl produktion och sysselsättning kan upprätthållas vid Götaverken. I del
sammanhanget viU jag dock understryka all de statliga insatserna görs först
sedan samtliga de förutsättningar för rekonstruktionens genomförande, vilka
berör andra parter än staten, är uppfyllda. Mot denna bakgrund och med denna
reservation är jag beredd all förorda att förslagel vad avser statens åtaganden
godkänns.

Jag
föreslår alltså alt Gölaverken erhåller ell ränte- och amorteringsfritt lån på
75 milj. kr. Jag föreslår vidare atl staten ikläder sig dels garanli för ell
obligationslån på 75 milj. kr., dels borgen, solidariskt med Salénrederierna,
for lån till Gölaverken på 35 milj. kr.

Kapitaltillskott
till Uddevallavarvet Tidigare statliga insatser

Förhållandena
inom Uddevallavarvel har tidigare vid flera tillfällen varit föremål för
riksdagens prövning. Med anledning av prop. 1958: 118 godkände riksdagen (SU
1958: 90, rskr 1958: 215) all staten skulle ställa garantier för loppbelåningen
av varvels anläggningar med 30 milj. kr. På grundval av prop. 1963: 28 godkände
riksdagen vidare (SU 1963: 40, rskr 1963: 100) ell samgående mellan Uddevallavarvel
och Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB (Eriksberg) i fråga om verksamheten i
Uddevallavarvet. Statens engagemang dikterades av intresset för sysselsättningen
i Uddevallaorlen. En förutsättning för atl denna skulle kunna vidmakthållas
ansågs vara all varvet fick möjligheter alt följa med i utvecklingen mol
byggande av allt större fartyg. En sådan produktion ansågs i sin lur
förutsätta etl intimt samarbete med något av de övriga storvarven. Aktiekapitalet
i varvet ökades i della sammanhang från 8 milj. kr. lill 40 mUj. kr. fördelat
med 20 milj. kr. på staten och 20 milj. kr. på Eriksberg, för vilket belopp
Eriksberg erhöll en kreditgaranti. Samtidigt erhöll Uddevallavarvel en slallig garanli
på 130 milj. kr. för en period av tio år. Vidare beslöt riksdagen i enlighet
med prop. 1965: 46 (SU 1965: 74, rskr 1965: 202) om etl aklieägartiUskoll på 40
milj. kr.

I
prop. 1967: 30 tiU riksdagen begärde Kungl. Maj:l ell ytterligare kapitaltiUskott
till UddevaUavarvet på 75 milj. kr. för all läcka uppkomna och förväntade förlusler.
Avsikteri var alt sysselsättningen under ytterligare två år skulle tryggas.
Frågan om Uddevallavarvels framlid skulle enligl propositionen på nytt underställas
riksdagens prövning senast år 1969 och då bedömas med utgångspunkt från
varvsindustrins

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 14

framtidsutsikter
och resultatet av ansträngningarna atl tUlföra Uddevallaorlen nya arbetsmöjligheter.
Riksdagen biföll den framlagda propositionen (SU 1967: 50, rskr 1967: 141).

I
enlighet med riksdagens önskemål gjorde UddevaUavarvets ledning år 1969 i
kontakt med industridepartementet en grundlig förelagsekonomisk genomgång av
varvels situation och framtidsutsikter. De väsentliga resultaten av den
företagsekonomiska analysen av varvet framlades i proposilion for riksdagen
våren 1969 (prop. 1969: 74).

I
propositionen framhöll jag bl. a. atl man mot bakgmnd av utvecklingen kunde se
de närmaste åren an med viss tiUförsikt. Uddevallavarvets sysselsättningsskapande
roll torde kunna upprätthållas till ell pris som visserligen var högt men med
hänsyn till branschens problem knappast uppseendeväckande. Flera andra svenska
storvarv kämpade med stora svårigheter. Föreställningen att Uddevallavarvet
skulle vara väsentligt ineffektivare än andra svenska varv saknade sålunda fog.
Jag framhöll vidare, att av det kapitaltillskott som UddevaUavarvet erhållit år
1967 ännu återstod så stor del, alt varvet inle riskerade sin likviditet genom
det utflöde av likvida medel som kunde beräknas för år 1969 och första halvåret
år 1970. Jag ansåg därför, all frågan om nytt kapitaltiUskott tUl
Uddevallavarvet borde anslå. Detla även med hänsyn till atl jag räknade med alt
tämligen snart få återkomma med en samlad bedömning av varvsbranschen i Sverige
på grundval av vad den sillande varvskommittén kunde komma att föreslå. Jag underströk
emellertid, all de väntade förlusterna hos Uddevallavarvet måste täckas genom
ytterligare statliga kapitallillskoll och förutskickade, atl jag sedermera
skulle komma all föreslå alt denna fråga förelades riksdagen för avgörande.

Genom
prop. 1969: 74 inhämtades riksdagens yttrande om vad jag sålunda anfört om
verksamheten vid Uddevallavarvet. Riksdagen framhöll (SU 1969: 90, rskr 1969:
228) alt del var angeläget all skärpa ansträngningarna alt få elt mer
differentierat näringsliv inom Uddevallaorlen. Förutsättningarna för en viss diversifiering
av verksamheten vid varvet borde också undersökas. Samtidigt godkände
riksdagen alt mellan staten och Eriksberg träffades ell avlal, som i vissa
avseenden ändrade del dittills gällande avtalet mellan de båda aktieägarna. Det
nya avtalet gav staten bl. a. det avgörande inflytandet över besluten.i
styrelsen och på bolagsstämma. Avtalet innefattade också rätt för vardera
parten att få avtalsförhållandet upplöst per den 31 december 1972.

I
prop. 1970: 82 framlades vissa förslag rörande svensk varvsindustri, i huvudsak
på grundval av varvskommitléns avlämnade förslag. Därvid betonades bl. a.
vikten av elt vidgat samarbete inom varvsindustrin. I fråga om Uddevallavarvel
framhöll jag alt frågan om varvels framtida verksamhet borde bedömas i samband
med andra samverkans-frågor. Jag räknade med alt återkomma härtill under hösten
1970.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 15

Verksamhetens
utveckling vid Uddevallavarvet

Som
bakgrund till de förslag jag avser framlägga i det följande vill jag till en början
lämna en redogörelse för utvecklingen inom Uddevallavarvel under åren 1969 och
1970 samt en prognos för utvecklingen under åren 19711974. För utvecklingen
under tidigare år får jag hänvisa lUl prop. 1969: 74.

I
fråga om orderläge har under åren 1969 och 1970 utvecklingen varit gynnsam.
Under år 1969 fick varvet nio beställningar på totalt 582 000 ton d. w. och
under år 1970 nio beställningar på totalt 1 403 000 ton d. w., all jämföra med
nio beställningar på totalt 864 000 ton d. w. år 1968. Vid utgången av år 1970
var orderslocken 2 444 000 ton d. w. Della innebär all varvet i dag har en
beläggning motsvarande en planerad produktion för åren 19711974. Under fömlsällning
all varvet erhåller täckning för de förlusler som nu kan förutses är alliså
sysselsättningen vid varvet tryggad för de närmasie åren.

I
fråga om de kontrakt som kunnat tecknas under del senaste året är all märka alt
dessa erhållits lill jämförelsevis förmånliga priser. Bl. a. är varvet i
betydande utsträckning skyddat mol ogynnsam kostnadsutveckling genom s. k. glidskaleklausuler.

För
dotterföretaget Skandiaverken AB i Lysekil med dess produktion av hjälpmotorer
och reservdelar har orderingången varit stigande under åren 1969 och 1970.

Vad
gäller produktionen räknad i arbetartimmarvid Uddevallavarvel minskade denna
från 4,6 milj. limmar år 1966 till 3,5 milj. timmar år 1969, eUer med inemot 25
o/o. Under år 1970 har antalet arbelarlimmar legal på 1969 års nivå. Del
kommer sannolikt att öka något under de närmasie åren med hänsyn till den ökade
omfattningen av fartygsproduklionen.

Från
1966 tiU mars 1969 minskade antalet anställda vid varvet med ca 700 lill knappt
2 900. I mars 1971 låg antalet anställda på ungefär samma nivå. Fullgörandet av
nuvarande program torde förutsätta en viss ökning av antalet anställda under de
närmaste åren.

Som
jag framhöll i prop. 1969: 74 har vid varvet under senare år successivt
vidtagits genomgripande ralionaliseringsålgärder. Atl särskilt nämna för
perioden 19691971 är den utbyggnad som sker av den största bädden på gamla
Uddevallavarvet och vilken kommer alt möjliggöra byggandet av fartyg från max
72 000 lon d. w. lill max 125 000 lon d. w. Denna utbyggnad har medgett den
kraftiga ökningen av förmånliga order, som ingåtts under år 1970. Härutöver
pågår arbete med förlängning av svetshallen vid Sörviksvarvel samt
nyanskaffning av viss utmstning. Den sammanlagda kostnaden för dessa
investeringar uppgår tiU ca 30 milj. kr.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 16

Resultatet för Uddevallavarvet under år 1969 innebär en
försämring i förhållande till vad som prognostiserats. Rörelseresultatet, dvs.
resultatet före avskrivningar, räntor och bokslutsdispositioner, visade sålunda
en förlust för årel på ca 7 milj. kr. jämfört med beräknade O milj. kr. Del
försämrade resultatet kunde huvudsakligen tillskrivas opåräknade koslnadsstegringar.
I förhållande lill närmast föregående år innebär rörelseresultatet dock en
påtaglig förbättring. Denna har forlsall under år 1970, då rörelseöverskotlel
uppgick lill drygt 6 milj. kr. jämfört med tidigare prognostiserad förlust på
ca 3 milj. kr. Della sammanhänger med förskjutningar i produktionen mellan
olika år saml effekliviseringar av rörelsen.

Nettoresultatet av verksamheten under åren 1969 och 1970 efler
all hänsyn tagits lill ränleunderskoll och bokföringsmässiga avskrivningar
ulvisar förlusler på 29 milj. kr. resp. 21 milj. kr. SkUlnaden i förhållande liU
påräknade netloförlusler, 10 milj. kr. resp. 20 milj. kr., beror delvis på det
höga räntelägel. Delta har medfört etl ränleunderskoll på ca 17 milj. kr. år
1969 och ca 21 milj. kr. år 1970 mol beräknade ca 11 milj. kr. för vartdera
året. Underskottet har för 1970 års del balanserats av det förhållandevis
bättre rörelseresultatet.

De netloförlusler som tidigare uppstått har läckts genom
alt statens kapitaltillskott på totalt 115 milj. kr. lagUs i anspråk.
Tillskollen har givils mol förbindelse av varvet atl de skall återbetalas
jämte 6 o/o ränta innan vinst får utdelas. TUlskollen är nu helt förbrukade och
för år 1970 har en balanserad netloförlust på 16 milj. kr. uppstått.

Nettoresultatet kommer enligl varvels beräkningar alt
successivt förbättras. För år 1971 räknar ledningen visserligen med all
verksamheten kommer all utvisa en netloförlust på 34 milj. kr. och för år 1972
på 17 milj. kr. För år 1973 beräknas däremot elt överskoll på 6 milj. kr. För
åren 1974 och 1975 budgeteras betydande överskott.

Inklusive den balanserade neltoförlusten för år 1970
behöver alltså fram lill år 1973 totala netloförlusler på ca 67 milj. kr.
täckas.

I fråga om resultatet för varvet under åren 19671973
hänvisas lill tabell. Vidare hänvisas lill en översikt över de senare årens
balansräkningar. Tabellen och översikten lorde få fogas till
statsrådsprotokollet som bilaga 2 och bUaga 3.

De totala investeringarna vid varvet har under senare år
varit jämförelsevis låga. De har under femårsperioden 19661970 inle överstigit
15 mUj. kr. totalt. Med hänsyn till den osäkra varvskonjunkturen har större
investeringar undvikits. Ytterligare rationalisering av produktionsapparaten
skulle underlättas om en ökning av investeringarna kommer lill slånd.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 17

Behov
av ytterligare kapitaltillskott

Den
markanta förbättring av varvskonjunkluren, som inträtt under

de senaste båda åren, har allmänt sett inverkat gynnsamt på Uddevalla-

varvets utveckling. Kontrakt för nybyggnad av fartyg har sålunda under

dessa år kunnat tecknas till väsentligt högre priser än tidigare, samtidigt

som kreditvillkoren blivit fördelaktigare för varven. '

Samtidigt
som förulsätlningarna för varvsproduklion sålunda allmänt sett förbättrats har
vid Uddevallavarvet en successiv rationalisering av verksamheten lett till
minskad produktionstid och besparingar i fråga om lönekostnader och
omkostnader. För alt ytterligare öka utsikterna liU lönsam drift vid varvet har
genom en begränsad investering möjligheter öppnats för produktion av en serie
prismässigt förmånliga fartyg inom ramen för en i övrigl oförändrad kapacitet.

Det
anförda innebär alt i huvudsak oförändrad sysselsättning vid varvet är tryggad
t. o. m. år 1974 och all produktionen mot slutet av perioden synes komma alt ge
betydande överskoll. Denna utveckling är glädjande, eftersom möjligheterna atl
övergå lill annan produktion än farlygsbyggande vid Uddevallavarvet får anses
begränsade. Hillills gjorda erfarenheter av diversifiering av varvsproduklionen
är övervägande negativa.

Utvecklingen
har också lett lill alt frågan om ytterligare kapitallillskoll till Uddevallavarvel
kunnat skjutas längre fram i liden än man tidigare förutsatt. Under många år
har emellertid de finansiella påfrestningarna på varvet varit stora. Även om
utsikterna för varvet på längre sikt ter sig i huvudsak gynnsamma måste nu
konstateras all läckandet av företagets förlusler inle längre kan uppskjutas.
Företaget hade, som nämnts, vid utgången av år 1970 en balanserad förlusl av
16' milj. kr. och denna väntas sliga under åren 1971 och 1972 tiU totalt ca 67
milj. kr. Med hänsyn lill alt förelagels eget kapital inle är större än 40
milj. kr., krävs en ökning av akliekapilalel för all delta inte skall gå förlorat.

Som
jag förut nämnt, räknade jag i prop. 1969: 74 med atl Uddevalla-varvets nu
ifrågavarande förluster borde läckas genom tiUskott över statsbudgeten på samma
sätt som skett vid ell par tidigare tUlfällen. Sedan dess har statens aktier i Uddevallavarvel
och därmed del direkta ägaransvaret överförts på Statsföretag AB. Likaså har på
Statsföretag överförts rättigheter och skyldigheter enligt gällande avlal med
Eriks-berg, dock med den huvudsakliga begränsningen alt inlösen av Eriksbergs
aktier i Uddevallavarvel skall ske genom statens egen försorg.

Som
jag framhöU i prop. 1969: 121 om bildandet av Statsföretag skulle det inte vara
rimligt atl belasta förvaltningsbolaget med löpande förluster som sammanhänger
med de särskilda syften som motiverat det statliga engagemanget i Uddevallavarvel.
Dessa förlusler borde i stället läckas med medel som i särskUd ordning ställts lUl
förfogande efter be-

2
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 117

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 18

slut
av riksdagen. I överensstämmelse härmed uttalade jag även i detla sammanhang
min avsikt all föreslå Kungl. Maj:t all hos riksdagen begära anslag för
täckande av Uddevallavarvets förlusler.

Med
hänsyn till den nuvarande utvecklingen mol en normalisering av förhåUandena
inom svensk varvsindustri och då denna utveckling synes innebära alt Uddevallavarvel
inom några år når positiva resultat av sin verksamhet förefaller del numera
sannolikt alt moderförelaget skall kunna överta det fulla ansvaret för varvels
framtida utveckling, sedan dess nu aktuella problem lösts. För all vidmakthålla
varvet i dess väsenlliga sysselsättningsskapande roll gäller det sålunda nu all
tillföra varvet medel i sådan omfattning, alt verksamheten kan fortsättas under
de år som återstår innan driften vid varvet väntas bli lönsam. Samtidigt vill
jag på nytt betona all ansträngningar bör göras för all åstadkomma etl mera
differentierat näringsliv i Uddevallaregionen. Dessa synpunkter bör beaktas
bl. a. i det lokaliseringssamråd som nu gäller vid nyetableringar och
utbyggnader av företag i de tre storstadsregionerna.

Varvels fortsatta
utveckling bör självfallet äga rum inom ramen för del utbyggda samarbete mellan
de svenska slorvarven, som jag kommer alt redogöra för närmare i del följande. Della
mer omfattande samarbete bör för Uddevallavarvels del träda i stället för det
speciella samarbete som ägt rum mellan varvet och Eriksberg på grund av 1963
och 1969 års avtal, som tidigare beräknats beslå lill utgången av år 1972.
Mellan Statsföretag och Eriksberg råder enighet om atl avtalet bör upphöra i
förtid. Del ankommer emellerlid på riksdagen atl la ställning lill frågan om
inlösen av de aktier i varvet, som Eriksberg f. n. innehar. Enligl gällande avlal
behöver Eriksberg ej avstå från dessa aktier lill lägre värde än 20 milj. kr.
Jag förordar alt aktierna nu förvärvas av staten och överlåts till
Statsföretag. Della bör ske genom all Statsföretag övertar betalningsansvaret
för del lån på 20 milj. kr., som Eriksberg upptog vid sitt förvärv av aktierna
och som förfaller till betalning den 31 december 1972. Samtidigt bör statens
garanti för kredit lUl Eriksberg på motsvarande belopp upphöra.

Statsföretag
bör i fråga om innehavet av dessa aktier la på sig ell ekonomiskt ansvar, som
inte är mer långtgående än vad som gällt för Eriksbergs vidkommande. Eftersom
räntekostnaderna för berörda lån under delta innehav åvilat staten genom Uddevallavarvel
bör det nyss anförda tills vidare resultera i atl Kungl. Maj:l hos riksdagen
begär etl anslag på 1,9 milj. kr. lUl Statsföretag, motsvarande värdet av Statsföretags
uppkommande räntekostnader för liden till dess nyssnämnda lån förfaller till belalning.

Vid
lösandel av varvels problem är all märka all varvets omsättning nu uppgår lill
ca 260 milj. kr. per år och balansomslutningen lill ca 1,2 miljarder kr. I
relation till dessa värden, som beräknas sliga under de närmaste åren, är
varvels aktiekapital, 40 mUj. kr., uppenbarligen lågt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 J9

Om
man dessutom jämför med aktiekapitalet hos övriga svenska slor-varv förefaller
en väsentlig höjning av akliekapilalel motiverad för Uddevallavarvels del. En
sådan skulle underlätta finansieringen av de investeringar som är en förulsällning
för alt varvets produktionsapparat skall kunna håUas kvalitativt i nivå med de
andra storvarvens.

Sammanfattningsvis
är alltså läget för Uddevallavarvel sådant att förlusler lill ell sammanlagt
belopp av ca 67 milj. kr. behöver täckas. Samtidigt föreligger ell från della
förhållande delvis frislående behov av ökat aktiekapital. De båda problemen är
så liU vida kopplade tiU varandra, all ett väsentligt ökat aktiekapital innebär
större möjligheter för varvet att bära solidiletspåfrestningar i form av
balanserade förlusler under den tid som återstår, innan varvet visar förmånliga
resultat.

Mot
den bakgrund som här angivils är en förutsättning för förelagets fortsatta
soliditet, atl del egna kapUalet ökas väsentligt. Enligt min uppfattning bör
aktiekapitalet höjas med 60 milj. kr. lill 100 milj. kr. Denna nyemission bör
tecknas till en överkurs av 75 o/o, innebärande att varvet tiUförs en
reservfond på 45 milj. kr. Staten bör lämna Statsföretag etl kapilallillskoll
på 105 milj. kr. till aktieteckning. Reservfonden gör det möjligt för UddevaUavarvet
all läcka den för år 1970 balanserade förlusten på 16 milj. kr. och delar av
beräknade kommande förluster under åren 1971 och 1972. Härefter skulle återstå
en total förlust av drygt 20 milj. kr. för dessa år. Med hänsyn lill den
därefter väntade positiva utvecklingen av varvsrörelsen och den betydande
höjning av aktiekapitalet, som nu föreslås, synes förelaget emellerlid kunna
bära den soliditetspåfrestning denna förlust innebär. Självfallet kräver dock
denna påfrestning särskUd uppmärksamhet från företagsledningens sida. Jag
utgår från atl alla ansträngningar görs, som kan medverka lill att den
förutsedda gynnsamma utvecklingen påskyndas.

Ökad
varvssamverkan Bakgmnd

Den
svenska varvsindustrin är koncentrerad vad gäller både lokaliseringen och slorleksslmkluren.
Branschen domineras av de fyra slorvarven Eriksberg, Götaverken, Kockums
Mekaniska verkstads AB (Kockum) och Uddevallavarvet. Dessa varvs fakturering
år 1970 uppgick lill ca 2 100 milj. kr. Storvarvens farlygsproduktion utgör
över 90 o/o av den totala fartygsproduklionen i landet. Utöver fartyg
produceras också bl. a. dieselmotorer, ångturbiner och hjälpmotorer.

År
1970 hade Gölaverken ca 8 000 anställda och ca 860 milj. kr. i omsättning.
Kockum hade 7 600 anställda varav 4 600 i varvsrörelsen med en omsättning i
varvsverksamheten på ca 520 milj. kr. Eriksberg hade drygt 4 000 anställda med
en omsättning på 490 milj. kr. och Uddevallavarvet 2 900 anställda med en
omsättning på ca 260 milj. kr.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 20

De
fyra varvens verksamhet har under senare år kännetecknats av en förändrad produklinriklning
där drivkraften varit att söka i den internationella efterfrågeutvecklingen på
fartyg. Produktionsresursema har sålunda i stor utsträckning tagits i anspråk
för stora långdistanslan-kers, gasfarlyg, speciella s. k. induslrial carriers, kyllaslfartyg
öch kemikalietankers.

Parallellt
härmed har del skett en betydande produktutveckling och teknisk förnyelse, som
i förening med de svenska varvens internationellt sett höga produktivitet
förklarar atl de kunnat väl hävda sin ställning på marknaden och befästa sill
internationella anseende. En bidragande orsak lorde också vara det samarbete
på olika områden som bedrivs företrädesvis mellan de fyra stora varven och
vilket här i korthet skall beröras.

På
marknadsföringsområdet samarbetar varven genom kontakter och informationsutbyte
i vissa frågor. Man bedriver inom ramen för Sveriges varvsindustriförening elt
samarbete när det gäller spridning av viss information för marknadsanalys och i
fråga om gemensam, utåtriktad information. Inom ramen för varvens och redarnas
kollektiva forskningsprogram i Stiftelsen svensk skeppsforskning genomförs etl
program rörande den framlida marknadsutvecklingen.

Beträffande
varvens tekniska funktioner kan nämnas del gemensamma slandardiseringsarbete
som utförs inom Varvens standardcenlral. Elt exempel på samarbete i fråga om komponenllillverkning
är Kockums förläggning av viss tillverkning av skrovdelar tUl Karlskronavarvel.

I
fråga om varvens inköpsfunktion har samarbetet utvecklats relativt långt. En samköpskommilté,
med representanter för de fyra slorvarven, har bildals och vissa gemensamma
inköp, framför allt av farlygsplåt, har gjorts. Kommillén håller också en
löpande kontakt mellan varven i inköpsfrågor och utvecklar mer långsiktiga samarbetsprojekt.

Inom
området for administrativ rationalisering bedrivs likaså ell samarbete i fråga
om automatisk dalabehandling inom del av de fyra slorvarven och Sveriges varvsinduslriförening
ägda Varvsindustrins datacentral AB.

När
det gäller forskning och utveckling förekommer elt begränsat informellt
samarbete, 1. ex. genom lillsällande av vissa projektgrupper för forsknings-
och utvecklingsprojekt av gemensamt intresse.

Mol
bakgrunden av det varvsindustriella samarbetets betydelse för varvens
effektivitet och lönsamhet noterar jag med tillfredsställelse det samarbete som
hittills etablerats mellan företrädesvis de fyra slorvarven. Jag är emellerlid
övertygad om all en ytterligare vidgning och fördjupning av della samarbete
erfordras för all svensk varvsindustri på sikt skall kunna hävda sig i den inlernalionella
konkurrensen. Koncenlra-lionslendenser och stmkturralionalisering
karakteriserar sedan några år

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 21

tillbaka
varvsindustrins utveckling i flertalet stora skeppsbyggarländer. Svensk
varvsindustri måste följa med i denna utveckling.

Enligt
tillgängliga prognoser för 1970-lalel kommer världshandelsflottan alt fortsätta
att expandera, vilket beräknas komma all möjliggöra en ökning av exportvolymen
för den svenska varvsindustrin med 3,54 o/o per år. Trenden mol minskad
bemanning av fartygen kommer all fortgå, vilket innebär krav på en kraftig
ökning av automatiken ombord. Behovet av kvalificerade tekniker inom
varvsindustrin kommer sålunda atl öka. Man kan anta att del kommer alt bli
svårt för enskilda varv all vart och ett för sig skaffa sig den kader av
kvalificerade tekniker och specialister som kommer all behövas för del alltmer
betydelsefulla tekniska utvecklingsarbetet. I och med all fartygen mer och mer
kommer all betraktas som en integrerad del i en iransporlkedja och därmed
efterfrågan på specialfartyg kommer att öka kan man förutse behov av en ökad
specialisering mellan varven. Varvsindustrin får därtill räkna med en hård
konkurrens med andra branscher om den utbUdade arbetskraften, framför allt i
Göteborgs- och Malmöregionerna.

Det
finns mol denna bakgrund ell betydande utrymme för och behov av ökad samverkan
mellan varven. Jag vUl särskilt peka på sådani samarbete som syftar liU ökad
specialisering varven emellan. Specialiseringen kan inriktas på såväl tonnagestorlekar
som fartygstyper. Härigenom bör inslaget av serieproduktion kunna ökas vilket
erfarenhetsmässigt verkar i starkt koslnadssänkande riktning. Besparingar görs
både i direkta produktionskostnader till följd av inlärningseffekter och i konslruktionskoslnader.

En
ökad specialisering kan komma till stånd genom samarbete dels i marknadsföringssladiel
i fråga om produktinriklningen, dels i invesle-ringssladiet genom att samordna
investeringar som medför omdisponeringar eller utbyggnader. Della innebär all
varven bör eftersträva alt, så långt möjligt, uppträda gemensamt på marknaden
och della i synnerhet vid upparbetandet av nya marknader. På
marknadsföringsområdet är det vidare väsentligt all varven genom samarbete kan
förstärka sina resurser för långsiktiga marknadsanalyser för all bättre kunna
möta de krav som den framlida inlernalionella sjöfarlsmarknaden kommer all släUa.

Vidare
bör rationaliseringsvinster kunna göras genom samarbete som syftar till
gemensam produktion av komponenter. Likaså bör del vara lönsamt att i ökad
utsträckning utnyttja underleverantörer för tillverkning av prefabricerade
större farlygselemenl.

En
betydelsefull farlygskomponenl, som är etl naturligt objekt för samverkan, är farlygsmolorer.
F n. tillverkar olika varv olika motor-fabrikat, vartill kommer all
årsproduktionen av motorer vid vart och elt av varven kan bedömas som för liten
för all vara fullt rationell. Beträffande lågvarviga huvudmotorer tillverkar
Eriksberg och Uddevalla-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 22

varvet
Burmeisler & Wainmolorer på licens. Gölaverken har utvecklat och tillverkar
lågvarviga huvudmotorer av eget fabrikat. I fråga om me-delvarviga huvudmotorer
tillverkar Eriksberg genom Lindholmen Motor AB motorer av märket Pielslick.
Kockum tillverkar varken låg- eller medelvarviga huvudmotorer men innehar
licens från MAN. Beträffande ångturbiner tillverkar Kockum sådana på licens
från Slal-Laval Turbin AB, vUkel också i mindre omfallning gäller för Gölaverken.
Hjälpmotorer slutiigen tUlverkas av Uddevallavarvet genom dotterföretaget Skandiaverken
på licens från Burmeisler & Wain. Det lorde vara uppenbart alt märkesfloran
är onödigt stor och atl fördelar skuUe kunna vinnas redan genom alt varven
kommer överens om all tiUverka samma fabrikat av resp. motortyper. Härigenom
skulle viss produktionssamverkan, viss gemensam lagerhållning av reservdelar
etc. kunna komma lill slånd, vilket i sin lur skulle medföra minskade
kostnader.

Del
långsikliga målet för ell molorsamarbete bör dock vara en helt samordnad
tillverkning, dvs. ett samarbete på konstruktions- och ulveck-hngsområdel och
en gemensam produktion koncentrerad lill en eller elt par tillverkningsenheter.
Jämfört med nuvarande splittrade tillverkning torde en lönsamhetsförbällring
vid motortillverkningen kunna erhållas vid en sådan samordning. Med hänsyn till
de betydande bindningarna i anläggningar, verksladsulruslningar, verktyg,
konstruktionsunderlag, personalens utbildning och inriktning saml lill redan
tecknade order måste emellerlid en utveckling i denna riktning ske etappvis.

För
all effektivare kunna utnyttja de knappa personella resurserna i fråga om
kvalificerade tekniker och specialister är det vidare angelägel med ökad
samverkan på områden såsom forskning och utveckling, produktionsteknik samt
administrativ rationalisering. Jag vill i della sammanhang erinra om den ram på
totalt 50 milj. kr. som riksdagen enligt prop. 1970:82 (SU 1970:113, rskr 1970:
307) beslöt ställa liU förfogande för styrelsen för teknisk utveckling (STU)
för stöd till skeppstekniskl forsknings- och utvecklingsarbete under perioden
1970/ 711972/73. Hillills vunna erfarenheter av STU:s verksamhet på delta område
lyder på all betydande möjligheter till forsknings- och utvecklingssamarbete
finns. Det bör därför finnas anledning alt öka samarbetet också för
forsknings- och utvecklingsuppgifter som inle är statsunderstödda.

Vad
jag här anfört ligger väl i linje med de överväganden och slutsatser som
redovisades av 1967 års varvskommitté. I prop. 1970: 82 anslöt jag mig lill varvskommitléns
bedömning all en ökad samverkan och koncentration är önskvärd främst av det
skälet alt effektivare insatser blir möjliga beträffande varvens strategiska
funktioner, såsom långtidsplanering, teknisk utveckling, marknadsföring och
finansiering. Rikligheten av denna bedömning har bestyrkts av vad som framkommil
under industridepartementets arbete med varysfrågorna under del senaste året.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 23

Avtal om samarbete mellan de fyra storvarven

Genom underhandsdiskussioner, som representanter för
industridepartementet under år 1970 förde med företrädare för de fyra storvarven,
fick jag bekräftat alt min uppfattning om behovet av ökad samverkan mellan
varven i princip delades av dessa. Jag inbjöd därför i november 1970
företrädare för de fyra varven till etl sammanträde, där samverkansfrågan
diskuterades på grundval av en inom industridepartementet utarbetad idéskiss
till hur en ökad samverkan mellan varven skulle kunna utformas. Sammanträdet
resulterade i lillsätlandel av en förhandlingsdelegation, bestående av
styrelseordförandena och verkställande direktörerna i de fyra varven saml tre
företrädare för induslrideparlemenlel av vUka en fungerade som delegationens
ordförande. TUl delegationen knöts ett anlal analysgrupper för utredningar inom
olika områden. Sålunda tiUsatles utredningsgrupper för inveslerings-och produklionssamarbele,
forsknings- och utvecklingssamarbete, samarbete på marknadsföringsområdet,
inköpssamarbete saml molorsamarbete. Förstnämnda grupp, som bestod av de
verkställande direktörerna jämte en representant för induslrideparlemenlel,
fungerade i viss mån som en styrande kommitté för de övriga utredningsgrupperna.

Utredningsgruppernas arbete resulterade i rapporter med
analyser av förutsättningarna för varvsindustrielll samarbete på berörda
områden samt med förslag lill inriktning av och former för sådani samarbete.
Dessa rapporter behandlades i delegationen vid etl flertal sammanträden under
vintern och våren. Arbetet övergick successivt till en förhandling rörande varvsindustrielll
samarbete och utmynnade i ell konsortialavtal. Vid delegationens sista
sammanträde, den 26 april 1971, undertecknades etl sådant avtal som för
riksdagens kännedom torde få fogas till stalsrådsprotokollel som bilaga 4.

Avtalets syfte är atl genom ökad samverkan stärka de fyra
förelagens konkurrenskraft, lönsamhet och utvecklingsmöjligheter. Della syfte
vill man nå bl. a. genom atl samordna mera betydande utbyggnader av
produktionsresurserna och fördjupa samarbetet med statliga och kommunala organ
för att anpassa varvens utveckling till de totala samhällsresurserna.

För atl förverkliga avtalets syften upprättas en styrande
kommitté. Den skall beslå av de fyra förelagens styrelseordförande och verkställande
direktörer saml, som företrädare för industridepartementet, en av
departementschefen efter samråd med partsförelagen utsedd ordförande och en
suppleant för denne. Inom kommittén avses de fyra verkställande direktörerna
utgöra ell arbelsulskoll. Dessutom kommer del all finnas arbetsgrupper för
olika samarbelsområden. Slutligen upprättas en samrådsgrupp bestående av den
styrande kommilléns tio ledamöter och lika många företrädare för de fyra
företagens fackliga organisationer.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 24

Genom
informationsutbyte och samråd i den styrande kommittén skall de fyra företagen enligl
avtalet verka för en specialisering av produktionen vid de olika varven med
därav följande produktuppdelning. Inom den styrande kommittén skall man också
informera varandra och samråda när del gäller investeringar som medför mera
betydande omdisponeringar eller utbyggnader av varvens resurser. Vid
dimensionering och utformning av sådana investeringar avser man alt beakta
deras inverkan inle bara på del investerande förelaget ulan också på de tre
andra förelagen.

Avtalet
förutser också gemensam produktion på områden där förutsättningar finns. När
det gäller molorproduktionen har man för avsikt att efter en övergångsperiod
använda ett gemensamt fabrikat för lågvarviga huvudmotorer och atl verka för
enhetlighet också vad avser övriga motorer. Man skall också utreda förutsättningarna
och formerna för produktutveckling, konstruktion, produktion och försäljning
av i första hand lågvarviga huvudmotorer i etl gemensamt molorbolag.

På
marknadsföringsområdet avser man bl. a. atl verka för en gemensam politik när
det gäller allmänna försäljningsvillkor, atl eftersträva en vidgning av
nuvarande marknader, all samordna sina resurser för all få bättre marknadskonlakt
och all i största möjliga utsträckning uppträda gemensamt i fråga om
presentation av förelagen i olika sammanhang. Del nuvarande inköpssamarbelel
förutses bli utvidgat bl. a. genom löpande inventering och analys av nya
områden för inköpssamverkan. Så långt det är ekonomiskt motiverat kommer
gemensam lagerhållning av detaljer, komponenter och reservdelar atl etableras.
Avtalet innehåller också bestämmelser om samverkan inom området för administrativ
rationalisering och samarbete beträffande forskning och utveckling, speciellt
i den statsstödda verksamheten. På personalområdel kommer man bl. a. all gemensamt
vidta åtgärder för all lösa de problem som sammanhänger med den inhyrda
arbetskraften.

När
del gäller den statiiga garantigivningen för varvens farlygskre-diter ålar man
sig att tillhandahåUa erforderligt beslutsunderlag för fastställande av de
årliga garanlibeloppen inom den femårsram som riksdagen förutsätts fastställa
och atl komma in med förslag till beloppens fördelning mellan de fyra varven.

Slutiigen
deklarerar man sin avsikt all verka för alt varvssamarbetel fortlöpande breddas
och fördjupas i den takt som. framstår som ekonomiskt motiverad för de berörda
företagen och för varvsindustrin som helhet.

Avtalet
trädde i krafl den 5 maj sedan del godkänts av alla de fyra förelagens
styrelser. Avtalet gäller i fem år och förlängs automatiskt om det inle sägs
upp.

Della
avlal om samarbete meUan de fyra stora svenska varven bör hälsas med
tillfredsställelse. Som jag tidigare berört betyder den svenska

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 25

varvsindustrin
så mycket för sysselsättningen i vårt land och tar en så stor del av våra
produktionsresurser i anspråk, att den redan av den anledningen bör ägnas
särskild uppmärksamhet inom ramen för industripolitiken. HärlUl kommer dels de
särskUda, i det föregående behandlade, insatser som staten måste göra för vissa
varv, dels det omfattande stöd som alla de svenska varven erhåller i form av
statliga farlygskredilgarantier, vartill jag återkommer i det följande. Det är
mol denna bakgrund ell angeläget näringspolitiskt intresse atl länka
utvecklingen inom denna industribransch så alt dess konkurrenskraft stärks och
dess inriktning och omfallning anpassas tiU vad som i ell vidare och längre
perspektiv motsvarar en effektiv användning av våra resurser. Della förutsätter
en nära samverkan inle bara mellan de fyra stora varven utan också mellan dessa
och samhäUet.

Jag
betraktar samarbetsavlalet som en god grund för en förstärkning av denna
samverkan. Särskilt vill jag framhålla den specialisering av produktionen och
den samordning av investeringarna som förutses i avtalet. Jag har också
noterat all avtalet, utöver bestämmelserna om samarbete på olika områden,
innehåller en allmän förklaring all man avser alt fortiöpande bredda och
fördjupa samarbetet. Det överensstämmer väl med min egen uppfattning atl varvssamarbetel
är en långsiktig och successivt fortgående process, vars former inle bör
definitivt låsas och vars förlopp inte kan närmare förutses. Häri ligger också atl
jag inte anser detaljutformningen av avtalet vara del viktigaste ulan den anda
vari della tiUämpas. Härvidlag anser jag mig ha grund för en viss optimism.
Utvecklingen under del senaste året och specielll del samarbete mellan
industridepartementet och varvsförelagen, varur avtalet växt fram, har givit
vid handen att det inom varvsindustrin finns en växande förståelse för såväl de
företagsekonomiska fördelarna med som den samhällsekonomiska önskvärdheten av
ökad samverkan.

I
prop. 1970: 82 uttalade jag min avsikt alt tiUsätta en samarbetsgrupp för varvsindustrifrågor.
I denna borde även de anställda vara representerade. Jag finner att den
styrande kommitté och den samrådsgrupp, som upprättas genom samarbetsavlalet,
väl fyller syftet med den planerade samarbetsgruppen. Särskilt tillfredsställande
finner jag det vara atl de anställda genom sina fackliga organisationer bereds
tillfälle all i samrådsgruppen, där de besätter halva antalet platser, påverka
arbetet i den styrande kommillén.

Ytterligare
fartygskreditgarantier

Varvens
upplåning

Sedan
början av 1960-lalel har kredilviUkoren spelat en framträdande roll i den internationeUa
varvskonkurrensen. Marknadsledande har va-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 , 26

rit de japanska varven, som offereral kredit på upp lill
80 o/o av kon-Iraklsbeloppet med en löplid av 810 år och till synnerligen
förmånliga, av japanska staten subventionerade räntesatser. Stegrad kreditgivning
lill kunder har lett till successivt ökande upplåningsbehov för de svenska
varven, vUka i motsats lill sina konkurrenter inle erhållit omfattande subventioner.

De svenska
varven har för sin finansiering ulnyttjat såväl inhemsk som utländsk
kreditmarknad. För de betydande upplåningsbehov, som del här är fråga om, har
den svenska kapitalmarknaden varit otillräcklig. Vid utgången av år 1968
uppgick varvsindustrins samlade upplåning lill 2,4 miljarder kr., varav drygt
hälften var utländsk. Finansiering utomlands har lidvis av varven bedömts som
ekonomiskt fördelaktig. Den höga andelen utländsk finansiering är också en
följd av den förda ekonomiska poUliken med dess bakomliggande kredit- och valutapoliliska
överväganden.

Del
svenska kreditväsendel har successivt byggts ul för all tillgodose de nya
kreditbehov som följt med kreditvillkorens växande betydelse som
konkurrensmedel på exportmarknaderna, inle minst vad gäller fartyg. Är 1962
bildades AB Svensk Exportkredit (SEK), vars aktiekapital lill lika delar ägs av
staten och affärsbankerna. IntUl utgången av år 1970 hade SEK lämnat lån till
varvsindustrin med sammanlagt i runt tal 1 000 milj. kr., varav vid nämnda
årsskifte utestod närmare 700 milj. kr. SEK:s nyullåning till varvsindustrin
under 1970 utgjorde drygt 300 milj. kr. SEK:s lån till varven har i huvudsak
lämnats mot säkerhet av bolleninteckning i fartyg men statens farlygskredilgarantier
förekommer också i viss utsträckning bland säkerheterna för SEK:s utlåning.
Genom riksdagens beslut förra årel (prop. 1970: 82, BaU 1970: 43, rskr 1970:
327) har formella möjligheter skapats atl väsentligt öka bolagets utiåningskapacitet.

Sveriges
Investeringsbank AB, som inrättades år 1967, har hittills beviljat
varvsindustrin lån endast i begränsad omfallning och avseende enbart
investeringsprojekt. Det bör dock observeras att Kungl. Maj:t i årets slatsverksproposition
begärt riksdagens godkännande av en sådan utvidgning av bankens verksamhet, alt
banken skall kunna medverka till all lösa företags finansieringsproblem även i
fråga om exportkreditgivning (prop. 1971: 1 bil. 1, s. 18). Av indirekt
betydelse för varven är Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa,
vilka har till ändamål att underlätta den svenska rederinäringens finansiering.
Från år 1965 har kassornas kreditkapacilel successivt ökats genom höjning av
resp. kassas garanlifond. Senast har förslag härom förelagts årets riksdag (prop.
1971: 76). Även Invesleringsbanken har lämnat lån tUl den svenska
rederinäringen. Exportkredilnämnden beviljar statsgarantier för täckande av förlusl
i samband med export m. m.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 27

Varven
har under de senaste åren tecknat exporkreditgarantier lill etl belopp av ca
150 milj. kr. per år.

Såsom
framgår av vad jag här har anfört har möjligheterna all finansiera export
förbättrats under senare år, vilket i betydande utsträckning kommit
varvsindustrin direkt eller indirekt till godo. Möjligheterna atl bereda
varvsindustrin ökat utrymme på den svenska kreditmarknaden är beroende av
betalningsbalans- och kreditmarknadslägel. Vid en bedömning av denna fråga bör
uppmärksammas all varvens totala upplåning uppgår till för svenska
förhållanden myckel stora belopp beroende på den omfattande handelskredUgivningen
lill främst utländska kunder. Förändringar i varvens netloupplåning är beroende
av förhållandet mellan nybeviljade kundkrediler och kundernas amorteringar på
gamla krediter. Varvens netloupplåning kan förväntas öka ytterligare, men om
några år bör nya kundkrediler och kundernas amorteringar vara ungefär lika
stora med påföljd atl nettoupplåningens volym stabiliseras.

Varven
torde med hjälp av de särskilda statliga fartygskreditgaran-lierna kunna
påräkna möjligheter alt utomlands anskaffa del kapital som inle kan erhållas på
den svenska kredilmarknaden. I valet mellan svensk och utländsk kreditmarknad
är kursrisker och räntekostnader avgörande för varven. Varvens önskan all i
ökad utsträckning la den svenska kreditmarknaden i anspråk är främst betingad
av alt räntesatserna där ofta är lägre än utomlands. Dessa ränteskillnader var
betydande förra gången riksdagen i maj 1970 behandlade den statliga varvspolitiken.
Läget på de utländska kredilmarknaderna har lättat avsevärt under del senaste
året, men räntesatserna på den svenska kredilmarknaden lorde i allmänhet
fortfarande vara mer förmånliga. Samtidigt har varvens konlraktsräntor stigit
till 7,5 o/q. Denna utveckling reducerar
varvens negativa räntemarginal väsentligt.

Någon
generell prioritering av varvsindustrin i förhållande lill andra
industribranscher när det gäller ianspråktagande av den svenska kreditmarknaden
anser jag inle lämplig. Jag bedömer det nödvändigt atl varvsindustrin även i
fortsättningen lill betydande del lånar utomlands.

SEK:s
utiåningsmöjligheter har främst bestämls av utrymmet på den svenska kredilmarknaden.
SEK har, liksom Invesleringsbanken, enligt sin bolagsordning även räll all
utomlands refinansiera sin utlåning. Varven har hillills själva ombesörjt sin
utländska finansiering. Om emellertid utländsk finansiering via SEK eUer Invesleringsbanken
i vissa fall framstår som mer förmånlig förutsätter jag all denna möjlighet ulnylljas.

MöjUgheterna
till ökad samordning av den verksamhet som bedrivs av de inslilul vilka direkt
eller indirekt är av betydelse för varvens finansiering är föremål för
överväganden såväl inom berörda departe-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 28

ment
som inom kapitalmarknadsutredningen. I vissa länder har inrättats särskilda
institut för varvsfinansiering med lån mot säkerhet av andra-, priorilelsinleckning
i fartyg. Jag finner det inle nu påkallat all föreslå inrättandet av etl sådani
institut i Sverige.

Nuvarande
system för fartygskreditgarantier

Varvens
omfattande upplåning har naturligtvis stäUt frågan om säkerheter i förgrunden.
Jag vill här först erinra om den utbyggnad och förbättring av realsäkerhetsinstitulen
som skett genom bl. a. lagen (1966: 453) om vad som är fast egendom och lagen
(1966: 454) om företagsinteckning. Båda lagarna lorde ha inneburit att varvsförela-gens
säkerhetsunderlag förbättrats.

Varven
har emeUertid elt omfattande behov av lilläggssäkerheler och härvidlag har de
särskilda statliga fartygskredilgaranlierna varit av avgörande betydelse.
Garantierna används vid varvens upplåning främst som förstärkning av andraprioritelsinleckning
i fartyg i regel mellan 50 och 80 o/o av konlraklsvärdet. Dessa garantier
har bevUjats av riksdagen vid fem tillfällen första gången år 1963. I och med
1970 års riksdagsbeslut (prop. 1970: 82, SU 1970: 113, rskr 1970: 307) alt bevilja
1 miljard kr. för order tagna åren 1970 och 1971 uppgår det sammanlagda
beviljade beloppet för farlygskredilgarantier lill 3,2 miljarder kr. Härav hade
den 31 mars 1971 tagits i anspråk 2 miljarder kr. Det återstående beloppet är
avsett såväl för konlraklerade men ännu ej belånade fartyg som för de
ytterligare kontrakt som kan komma alt tecknas under återstoden av år 1971.
Utrymmet lorde i allt väsentligt vara disponerat genom den omfattande
orderlagning som skell under det senaste årets goda varvskonjunktur.

Huvuddragen
i del nuvarande systemet med statliga fartygskreditgar rantier fastlades år
1963 (prop. 1963: 28, SU 1963: 40, rskr 1963: 100). Förändringar har sedan dess
skell såväl i själva systemet som i de förhållanden, som motiverade dess
tillkomst. Jag har därför funnit liden mogen atl göra en översyn av systemet mol
bakgrund av vunna erfarenheter och rådande förhållanden.

De
statliga fartygskreditgaranlierna utgör en form av finansiellt slöd lill
varven, eftersom de är avgiftsfria och därmed sänker varvens upplåningskostnader
och eftersom varven i regel över huvud taget inte kunnat erhålla lån mol andrapriorilelsinteckning
i fartyg ulan sådana garantier.

När
de statliga fartygskredilgaranlierna första gången beviljades av riksdagen är
1963 utgjordes den marknadsmässiga bakgrunden av de gynnsamma japanska
kreditvillkor som blivit normgivande. Åtskilliga tecken lyder på alt den
japanska varvsindustrin nu befinner sig i ett annat läge än tidigare. Varvsinvesleringar
är inle längre prioriterade av myndigheterna eller industrikoncernerna själva.
Tyngdpunkten i den

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 29

japanska
ekonomiska expansionen har förskjutits till andra industribranscher. Även
handelspolitiska åtgärder avspeglar en förändrad japansk bedömning av
varvsindustrin. Ell exempel härpå är Japans anslulning till senare års OECD-överenskommelser
om begränsning av del statiiga slödel av varvens kreditgivning vid export av
fartyg.

Den
senaste OECD-överenskommelsen från år 1970 innebär all minimiränlan höjts från
6 lill 7,5 o/o vid exportförsäljning för kontrakt som tecknas efler den 1
januari 1971. Della innebär att räntan bättre anpassats till det
internationella kreditmarknadslägel. Sedan varvens finansieringsförhållanden
senast behandlades av riksdagen har även andra betydelsefulla förändringar
skett. Som jag redan nämnt har räntorna på den internationella kreditmarknaden
gått ned avsevärt. ParaUellt härmed har belalningsvUlkoren blivit betydligt
gynnsammare för varven, vilket bl. a. tagit sig ullryck i höjda konlantandelar,
kortare kredittider, ökad frekvens av konlanlkonlrakl saml återinförande av kontrakt
med glidskalor, som ger varven viss kompensation för kostnadsstegringar fram
till leveranstidpunkten. I finansiellt hänseende har sålunda varvens situation
förbättrats. Del är då befogal alt fråga sig i vad mån det fortfarande är
motiverat att lämna statliga farlygskredilgarantier.

Efler
de tidigare relaterade överläggningarna med representanter för varvsindustrin
rörande ökad varvssamverkan, varvid även finansieringsfrågorna behandlats, har
jag funnit att statliga farlygskredilgarantier bör finnas tillgängliga
ytterligare elt anlal år. För delta lalar bl. a. alt kredilvUlkoren fortfarande
är utomordentligt vikliga som konkurrensmedel och alt varvens finansiella
styrka försvagats under 1960-lalet. Jag viU emeUertid erinra om alt i prop.
1970: 82 särskild vikt lades vid all ett statiigt slöd lill varvsindustrin inle
fick ge incUamenl lill kapacitelsulvidgande investeringar och inle heller medföra
en minskning av varvens intresse för slmklurralionaliserande ålgärder, 1. ex.
i form av ell vidgat samarbete. Risken för en sådan utveckling anser jag ha
minskat i och med tillkomsten av det konsortialavtal rörande varvssamverkan
för vilket jag tidigare redogjort. De av riksdagen godkända riktlinjerna för
den statliga varvspolitiken bör vara vägledande vid överväganden om garanlisyslemets
framtida omfattning och utformning.

Jag
kommer i det följande att föreslå vissa modifieringar av garanti-systemet.
Dessförinnan redogörs för del nuvarande systemets utformning och tillämpning
samt vissa förslag lill förändringar som framförls av bl. a. Sveriges varvsinduslriförening.

Efter
bemyndigande äv riksdagen fördelar Kungl. Maj:t garanlibe-loppet på de enskilda
varven efler hörande av dessa. Inom ramen för resp. varvs garanlilUldelning
beviljar fullmäktige i riksgäldskonlorel garantier för refinansieringslån, som
avser nybyggnadskonlrakl vilka

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 30

tecknats
före utgången av visst angivet år. Garantiålagandel kan avse obligationslån
eller lån från bank eller annan av riksgäldskonlorel godkänd kreditgivare. För
lämnad kreditgaranti skall varvet ställa säkerhet, som godkänns av fullmäktige.
EnUgl tillämpad praxis skall ifrågavarande säkerheter hänföra sig lill fartyg enligl
kontrakt som tecknats inom den aktuella lidsperioden. Svensk kreditinrättning
skall förvalla lånet under bankmässiga former, förvara ställda säkerheter saml
beakta statens intresse såsom garantigivare.

I
anslulning lill riksdagens behandling av prop. 1970: 82 framfördes i vissa
motioner (I: 1157, II: 1358,1: 1159, II: 1357)
förslag om all ersälta det nuvarande garanlisyslemel med fasta ramgaranlier för
viss lid. Riksdagen beslöt atl ge Kungl. Maj:t till känna vad slalsulskollel
anfört i denna del (SU 1970: 113, rskr 1970: 307 och 1970: 327). Utskottet fann
det svårt atl överblicka konsekvenserna av del av motionärerna förordade ramsyslemel
men ansåg samtidigt all fördelar möjligen kunde vinnas genom en översyn av
nuvarande tiUämpningsföreskrifter.

Sveriges
varvsindustriförening har den 15 september 1970 i en skrivelse lUl Kungl.
Maj:t hemslälll om vissa ändringar i gällande bestämmelser om farlygskredilgarantier.
Föreningen konstaterar all kreditgarantier f. n. inte kan användas i de fall
där refinansieringen av fartygskrediter sker genom all farlygsbesläUare lar
upp lån för vilket varvet ikläder sig borgensansvar. Föreningen yrkar alt fartygskreditgarantier
skall kunna meddelas även vid refinansiering direkt mellan bank och rederi Uksom
vid refinansiering mellan rederi och "exempelvis något finansieringsbolag,
helt eller delvis ägt av ifrågavarande varv".

FuUmäktige
i riksgäldskonloret har den 12 november 1970 yttrat sig över riksdagens
uttalande och varvsindustriföreningens skrivelse. Fullmäktige konstaterar
inledningsvis all nuvarande garantier i praktiken har kommit all i vissa
avseenden motsvara del av motionärerna förordade ramsyslemel. Således medger
fullmäktige i vissa fall all en garanli som "friställs" genom
återbetalning av lån kan revolveras, dvs. utnyttjas som säkerhet för ny
upplåning. Så sker bl. a. vid viss kortfristig upplåning.

Fullmäktige
säger vidare all ell syslem med generella garantiramar kan ge vissa fördelar.
Ett sådant syslem bör sålunda vara ägnat alt underlätta varvens långsikliga
planering, vUkel främst hänger samman med atl statens förpliktelser därvid
förutsätts bli mer omfattande än enligl del nuvarande systemet. FuUmäktige
konstaterar emellerlid alt det är svårt atl överblicka konsekvenserna av en
övergång lill elt ram-syslem.

Beträffande
varvsinduslriföreningens skrivelse avstyrker fuUmäktige förslaget all bevilja
garanti för lån, som las upp av fartygsbeställare. Fullmäktige anser atl förslagel
knappast torde slå i överensstämmelse

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 31

med
principerna för del nuvarande varvsstödel. Vidare skulle handläggningen av garanliärenden
sannolikt bli avsevärt mer komplicerad än f. n. Fullmäktige är däremot positiv lill
tanken på atl bevilja garantier vid refinansiering via särskilda
finansieringsbolag, helt eller delvis ägda av varven. En nödvändig förutsättning
för förslagels genomförande är dock atl trygghet skapas för alt upplånade medel
används för avsett ändamål.

Modifiering
av det nuvarande fartygskreditgarantisystemet

Den
nuvarande utformningen och tillämpningen av systemet med statliga farlygskredilgarantier
är i flertalet avseenden effektiv och administrativt smidig. Samtidigt finns
del emellerlid behov av preciseringar och förbättringar.

Sett från varvens synpunkt
har systemets nuvarande tillämpning haft en väsentlig nackdel, nämligen att
beslut om tilldelning av garanlibelopp faltals långt in på det kalenderår
garantierna avsett saml endasl om-faltal ell eller två år. Detla har försvårat
varvens planering. Flertalet större svenska industriförelag arbetar i dag med
en planering som omfattar minst fem år, vilket torde vara en minimitid för
varvsindustrin med tanke på den långa produktionsperioden. Samtidigt är det
myckel svårt atl beräkna garanlibehovet för kontraktering under flera år framåt.
Denna varierar nämligen avsevärt från ell år lill nästa bl. a. genom all fraklmarknaderna
präglas av kraftigare fluktuationer än flertalet andra marknader.

För
all lösa detta problem förordar jag all garantierna knyts tUl leveranser i
stället för till order saml all riksdagen beviljar en femårig garantiram, inom
vilken Kungl. Maj:l under perioden äger fördela garantibelopp på resp. år och
varv. Genom alt knyta garantierna till leveranser kan rambeloppel faststäUas på
grundval av beräknad och önskvärd produktionskapacitet under femårsperioden saml
behövlig marginal för framtida förändringar i priser, betalningsviUkor och pro-duktsammansättning.
När Kungl. Maj:l under perioden fastställer varje års garantibelopp, är försäljningsviUkoren
kända data vartill vederbörlig hänsyn kan las. Genom tiUämpning av etl sådani
garantisystem kan man undvika all stödet får inte önskade effekter på
varvsindustrins kapacitet och försäljningsvillkor. Samtidigt får varven
förbättrade planeringsmöjligheter.

Det
nuvarande garantisystemet har befunnits ha ytterligare en svaghet. Genom
garantiernas bindning lill konlraktslidpunkten har s. k. förskotts växlar
kommit all användas i betydande omfattning (f. n. övei 600 milj. kr. av den
totala mängden förskoltsväxlar på ca 1 000 mUj. kr.) som säkerhet för den
statliga garantin. Med förskoltsväxlar avses de

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 32

växelförbindelser
från redare till varv, vilka tillsammans med konlant-likvider används som
betalning för konlraklerade men ej levererade fartyg. Garantierna kan
härigenom ha kommit all underlätta anskaffning av allmänt rörelsekapital och inle
endasl utgjort ell slöd vid refinansiering av farlygskrediler. Skäl finns att
medge användning av förskoltsväxlar med stalsgaranli i viss utsträckning för
all underlätta finansiering av fartyg under byggnad. Jag finner det emellertid önsvärt
alt klarare regler skapas på della område.

Riksdagen
bör nu föreslås besluta om en garantiram för varvsindustrin för åren 19721976.
I 1972 års slatsverksproposition bör därefter föreslås en garantiram för åren
19731977. Härigenom skapas en rullande femårsplan för de statliga farlygskredilgarantier,
som ställs lill varvens förfogande.

I
nyssnämnda riksdagsmotioner har föreslagils alt de statliga
fartygs-kreditgarantierna skall utformas som fasta ramgaranlier. Begreppet
ram-garanti kan emellerlid ges olika innebörd. En generell garanli för ell varv
riskerar all komma i strid med OECD-överenskommelsen rörande varvens
exportkrediter och måste därför reserveras för extrema fall, exempelvis
rekonstruktioner. De av mig föreslagna förändringarna av garanlisyslemel torde emellerlid
i huvudsak tillgodose motionärernas önskemål.

Jag
delar varsindustriföreningens och fullmäktiges i riksgäldskontorel uppfattning
atl vissa fördelar kan vara förenade med alt farlygskredilgarantier även får
användas vid refinansiering av farlygskrediler via särskilda, av varv helt
eller delvis ägda finansieringsbolag. Kungl. Maj:t bör ges möjlighet alt bevUja
tillstånd liU sådan finansiering efler särskild prövning och efter hörande av riksgäldskonlorel.
Vägledande bör vara de synpunkter som framförls av riksgäldsfullmäklige i dess
tidigare nämnda yttrande.

Att
utnyttja fartygskreditgarantier för lån som las upp av fartygsbeställare
skulle onekligen öka flexibUilelen i varvens finansieringsmöjligheter. Närmare
undersökningar har givit vid handen all de av fullmäktige i riksgäldskonlorel
påtalade nackdelarna med varvsinduslriföreningens förslag kari elimineras. Jag
förordar därför alt den av varvsindustriföreningen föreslagna möjligheten
skapas. Härvid bör som förutsättning gälla dels all garantin används som eflerborgen
i fall då fartygsbeställaren finansierar kontantbetalning överstigande 20 o/o
av konlraklsvärdet med lån för vilket varvet tecknat borgen, dels atl samma säkerheter
ställs för lånet som i det fall varvet självt skulle ha ombesörjt refinansieringen
saml all dessa säkerheter förvallas av svensk kreditinrättning i samma ordning.
Uppfylls dessa förutsättningar bör fullgod kontroll kunna erhållas över även
denna kreditgivning.

Som
jag tidigare har framhållit bör klarare regler skapas beträffande användningen
av förskoltsväxlar som säkerhet för statlig fartygskredU-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 33

garanti.
Fr. o. m. år 1972bör sådana förskoltsväxlar få användas som hänför sig tUl
kontrakt för fartyg vilka beräknas bli levererade inom högst elt år. Härigenom
erhålls en klar anknytning'tUl fartyg under byggnad. Andra för fartygskredilgaranlierna
pantförskrivna växlar än ovannämnda bör vara helt avvecklade den 1 januari
1973 med möjlighet för Kungl. Maj:t att förlänga övergångstiden till den 1
januari 1975 när särskUda skäl talar härför. För andra säkerheter än
förskottsväxlar, som används vid finansiering av fartyg under byggnad och som
av fullmäktige i riksgäldskontorel bedöms som betryggande, bör motsvarande regler
gälla. På lång sikt bör målet vara att varven anskaffar det rörelsekapital som
krävs för fartyg under byggnad utan anlitande av farlygskredilgarantier.

Ibland
kan löptiden för etl varvs refinansieringslån med slalUg garanli vara kortare
än löptiden på varvels kredit till rederiet för levererat fartyg vari inteckning
lagils i anspråk som säkerhet. Jag föreslår all garantin i sådana fall får
utnyttjas för fömyad upplåning till ett belopp som motsvarar köparens
återstående skuld till varvet för fartyget i fråga vid tidpunkten för det nya
lånels upplagande.

Staten
har genom fartygskredilgaranlierna iklätt sig etl omfattande betalningsansvar
för varven vUket motiverar alt statsmakterna får viss insyn i varvens
ekonomiska förhållanden. Etl ianspråktagande av garantier bör därför kunna
göras avhängigt av all en av fuUmäktige i riksgäldskontorel anvisad revisor
erhåller förelagels medgivande alt lUl chefen för industridepartementet och
fullmäktige i riksgäldskonlorel lämna uppgifter om förhållanden av betydelse
för bedömning av risker förenade med den statliga garantigivningen. Den här
föreslagna insynsmöjligheten bör ulnylljas beträffande samtliga slorvarv.

Efler
de av mig föreslagna modifieringarna bör det statliga fartygskreditgarantisystemet
vara utformat på följande sätt.

Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen alt varvsindustrin bör bevUjas en garantiram för
leveranser under åren 19721976. Ramens storlek beräknas på grundval av
uppgifter från varven om förhåUanden, som är av vikt för all bedöma
utvecklingen under femårsperioden. Det ökade samarbete mellan varven, som jag
tidigare redogjort för, är härvidlag av väsentlig betydelse. Ramen bör vara
tillräckligt stor för atl utrymme skall finnas för de förändringar i
betalningsvillkor m. m. som kan inträffa under perioden. Del faktiska ianspråktagandet
av garantier kan således normall visa sig bli mindre är rambeloppet.

Inom
ramen fastställer Kungl. Maj:t årsvis ett garantibelopp för varvsindustrin. Vid
fastställande av garanlibelopp och garantivillkor är Kungl. Maj:t självfallet
bunden av de begränsningar som stadgas i inlernalionella överenskommelser på
området.

Beträffande
storvarven sammantagna sker fastställandet efler förslag

3
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 117

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 34

från
den enligt tidigare nämnda konsortialavtal bildade styrande kommittén.
Förslaget bör åtföljas av nödvändigt beslutsunderlag beträffande
prisutveckling, kontraktsvillkor, investeringar etc. Vidare bör redovisning
lämnas för hur föregående års garantibelopp ianspråktagils saml för ställda
säkerheter för utestående statsgaranterade lån. Vid fastställande av garanlibeloppet
bör tillses alt varvens intresse för konlanl-kontrakt och höga konlantandelar
vid kredilkonlrakl upprätthålls.

Kungl.
Maj:t fastställer även de årliga garanlibeloppens fördelning mellan de olika
varven. Beträffande de samarbetande storvarven bör förslag om fördelning lämnas
av styrande kommittén.

För
andra varv än de som omfattas av konsortialavtalel fastställer Kungl. Maj:t årUgen
såväl garanlibeloppet som dess fördelning efler förslag från varvsinduslriföreningen.

Sådana
tidigare beslutade garantier, som hänför sig tUl leveranser under åren
19721976 och som inle tagits i anspråk vid utgången av år 1971, bör upphöra
vid sistnämnda lidpunkt. Vid övergången från det gamla lUl del nya granlisyslemel
bör beträffande fördelningen gälla att inget varv för order tagna före år 1972
skall komma i ett sämre läge än tidigare.

Sedan
det årliga beloppet för de statliga kreditgarantierna fastställts bör del
fortsatta lUlvägagångssätlet för ianspråktagande av garantierna vara del samma
som f. n. Della betyder bl. a. all garantierna bevUjas av fullmäktige i riksgäldskonlorel,
alt fullmäktige därvid undersöker såväl långivaren som ställda säkerheter saml
all lån och säkerheter därefter bevakas av svenskt kreditinstitut. Del innebär
vidare all garantierna som regel bör användas för andrapriorilelslån och bör
kunna utställas i utländsk valuta.

Vid
den årliga tilldelningen av fartygskreditgarantier bör stödet i enlighet med de
av riksdagen förra året godkända riktlinjerna utformas så alt garantigivningen
inle tUlåts medverka till en ökning av den totala produktionsvolymen inom
varvsindustrin. Härvid undantar jag ralionaliseringsinvesleringar. De svenska
storvarven är internationellt sett tekniskt myckel framstående och bör ha
möjligheter all genom bl. a. teknisk utveckling, produklspecialisering och
marknadsanpassning stärka sin konkurtenskrafl. För alt uppnå detta krävs ökad
samverkan mellan storvarven. Del konsortialavtal jag tidigare redogjort för
bör därför bedömas som en positiv åtgärd vid ställningslagande lill hur stort
betalningsansvar för varvsindustrin staten bör la på sig. All trots nämnda
förhållanden en påtaglig expansion av produktionskapaciteten inom
varvsindustrin bör undvikas hänger främst samman med alt lönsamhelsulsiklerna
för varvsindustrin i förhållande till andra branscher inle motiverar de
ytterligare stora kapitalinsatser som en ökad fartygsproduklion, framför allt lill
följd av den omfattande kreditgivningen, skulle kräva.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 35

Varven har för mig redovisat bl. a. sannolika
leveransvärden varje år under perioden 19721976. Härvid har hänsyn lagils till
beräknade framlida priser. På grundval av detla material, långtidsutredningens
bedömningar och en bedömning av lämplig marginal för länkbara framtida
förändringar i betalningsvillkoren m. m. vill jag förorda alt riksdagen för
leveranser under denna femårsperiod beviljar en statiig far-lygskreditgarantiram
på 3 500 milj. kr. Med ledning av de fyra stor-varens andel av den totala
svenska varvsproduklionen lorde deras andel av denna garantiram kunna beräknas
3 200 ä 3 400 milj. kr.

Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemsläller jag
alt Kungl. Maj:l föreslår riksdagen all på de villkor och enligl de grunder
jag angivit i del föregående

1)
till Lån till
AB Götaverken på tUläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71 på kapilalbudgeten
under fonden för låneunderstöd anvisa etl investeringsanslag av 75 000 000 kr.,

2)
lUl
Kapitaltillskott till Statsförelag AB för teckning av aktier i Uddevallavarvel
AB på lilläggsslat III lill riksstalen för budgetåret 1970/ 71 på
kapitalbudgeten under fonden för statens aktier anvisa ell investeringsanslag
av 105 000 000 kr.,

3)
godkänna alt
staten förvärvar de aktier i Uddevallavarvet AB, som nu tillhör Eriksbergs
Mekaniska Verkstads AB, samt överlåter dem till Statsföretag AB,

4)
till Ersättning
till Slätsföretag AB för vissa räntekostnader på lill-läggsslal III till riksslaten
för budgetåret 1970/71 anvisa etl reservationsanslag av 1 900 000 kr.,

5)
bemyndiga fullmäktige
i riksgäldskontoret att ikläda staten

dels garantier lill svensk varvsindustri till ell
sammanlagt belopp av högst 3 500 000 000 kr. avseende kreditgivning i
anslutning lill produktion av fartyg under åren 1972 lill 1976,

dels garanli för elt obligationslån på 75 000 000 kr., som
AB Gölaverken avses emillera,

dels borgen, solidariskt med Salénrederierna AB och Rederi
AB Salénia gemensamt, för lån tUl AB Gölaverken på 35 000 000 kr.

Med bifall lill vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen all lill
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga tiU della protokoll
utvisar.

Vid protokollet: Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117

Bilaga 1

1971 ÅRS VARVSKOMMISSIONS

RAPPORT
MED FÖRSLAG

TILL
REKONSTRUKTION AV GÖTA VERKEN

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 38

Innehållsförteckning Sid.

Skrivelse till Statsrådet och chefen för
industridepartementet 39

Bakgrunden till rekonstruktionsförslaget 40

Kommissionens
direktiv samt övriga riktlinjer för dess arbete 40

Läget vid
kommissionens lillsällande 41

Kommissionens överenskommelse med Gölaverkens större

leverantörer 43

Förutsättningarna för en rekonstruktion 44

Kommissionens ställningstagande tUl nedskrivning av Götaverkens

aktiekapital 47

Rekonstruktionsförslagel 51

Huvuddragen i rekonslmklionsförslaget 51

Villkor för genomförande av rekonstruktionen 53

Hemställan 54

Bilagor

1.
Regeringskommuniké
av den 24.2.1971 saml industriminister K. Wickmans uttalande

2.
Utfästelse av Gölaverkens
största beställare av den 23.2.1971

3.
Kommissionens
brev av den 2.3.1971 till Gölaverkens styrelse

4.
Kommissionens
överväganden vad gäller beräkningen av Gölaverkens kapitalbehov

5.
Likvidationsbalansräkning
m. m. utförd av Price Walerhouse & Co., 14.4.197P

6.
Kommissionens
överväganden vad avser värdet av Gölaverkens aktier

7.
Preliminär
utfästelse från Salén av den 26.3.1971 samt skrivelser av den 16.4.197 P

Bilagorna har uteslutits här.

Dessa handlingar är hemligstämplade jämlikt § 21
sekretesslagen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 39

Till Statsrådet och chefen för industridepartementet

Genom
beslut den 19 februari 1971 bemyndigade Kungl. Maj:l chefen för
industridepartementet all tillkalla en kommission med högst åtta ledamöter,
varav en ordförande, med uppdrag alt undersöka fömtsättningarna och formerna
för en rekonstruktion av AB Gölaverken samt att senast den 1 maj 1971 framlägga
av undersökningen föranledda förslag.

Med
stöd av detta bemyndigande tUlkallades den 24 februari 1971 såsom ledamöter i
kommissionen riksbankschefen Per Åsbrink, tiUika dess ordförande, tekniske
direktören Carl-Eric Carlson, Rederi AB Nordsljernan, advokat Gustaf Carlsson,
direktör Gunnar Dahlslen, Mölnlycke AB, f. d. kommunalrådet Torslen Henrikson,
ordföranden i Göteborgs fackliga centralorganisation Bengt Tengrolh och
direktören Ingvar Trogen, UddevaUavarvet AB.

Kommissionen
har antagit namnet 1971 års varvskommission.

Sekreterare
åt kommissionen har varit teknologie licentiaten Karl-Henrik Pettersson; som
juridisk expert har tjänstgjort hovrättsassessorn Per Jermsten.

1971
års varvskommission får härmed avlämna sin rapport med förslag tUl
rekonstruktion av Götaverken. Kommissionens arbete är därmed avslutat.
Stockholm den 30 aprU 1971

Per
Åsbrink

Carl-Eric Carlsson Gustaf Carlsson

Gunnar
Dahlsten Torsten Henrikson

Bengt
Tengroth Ingvar Trogen

/Karl-Henrik Pettersson

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 40

Kapitel
1

Bakgrunden
till rekonstruktionsförslaget

Kommissionens
direktiv samt övriga riktlinjer för dess arbete

Bakgrunden
lUl kommissionens tiUsätlande samt direktiven och förutsättningarna för dess
arbete angavs i första hand i en regeringskommuniké av den 24 febmari 1971:

"Regeringen
har nu informerats om storleken av det kapilallUlskolt som erfordras för alt AB
Götaverkens finansiella svårigheter skall kunna övervinnas och om de
förhandlingar med olika intressenter som hittiUs förts i avsikt all trygga
förelagets fortbestånd. För alt påskynda förhandlingarna och skapa klarhet i
förutsättningarna och formerna för en rekonslmklion av förelaget har regeringen
beslutat lillsalla en särskild kommission..."

I
regeringskommunikén konstateras vidare:

"En
fömtsättning för statens medverkan måste vara att den leder lill en effektiv
och på sikt hållbar lösning av förelagels problem och alt denna lösning
utformas så att också de inlressenlgmpper som är ekonomiskt beroende av den
lämnar sina bidrag... Kommissionen kommer att håUa kontakt med företrädare för
de anställda."

I
ett uttalande vid samma tidpunkt av industriminister Krister Wickman
utvecklades orsaken tiU atl regeringen beslutat tUlsätta kommissionen:

"Regeringens
beslut atl tUlsätta en särskUd kommission för atl lägga fram förslag rörande Gölaverkens
framtid skall ses mot bakgmnd av det ansvar som staten har för sysselsättningen
och för en viktig industribransch. Något statligt ansvar föreligger
självfallet inte mot ett förelag som sådant eller dess ägare."

Han
fömtskickade vidare att en genomgripande sanering och re-konstmktion av
företaget: "... bl. a. måste innefatta en mycket kraftig nedsättning av de
nuvarande aktiernas värde."

Industriministern
påpekade slutligen atl Gölaverkens problem inte är av en sådan art att de
skulle ha kunnat lösas genom generella räntesubventioner tUl varven. Han
hänvisade till all vårriksdagen 1970 på regeringens förslag avvisade tanken på
generella räntesubventioner och i stället föreslog selektiva stödåtgärder så
utformade atl de främjar varvsindustrins strukturanpassning och
konkurrenskraft. Samtidigt betonades värdet av ökad samverkan och
koncentration:

"Den
av regeringen tillsatta kommissionen har all ulgå härifrån i sitt arbete. Det
betyder bl. a. att den skall hålla kontakt med och i sina förslag beakta den
pågående förhandlingen under industridepartementets ledning i syfte att
åstadkomma en närmare varvssamverkan."

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 41

Regeringskommunikén och industriminister Krister Wickmans
uttalande återf inns i Maga i.

Kommissionen vUl understryka att den såtillvida ansett sig
arbeta helt förutsättningslöst alt en likvidation av Gölaverken eller konkurs inle
kunde a priori uteslutas. Kommissionen har uppfatlat sin uppgift så

alt den, som etl första steg, skuUe undersöka om förutsättningar
för en rekonstruktion av Götaverken förelåg, samt

att, om
sådana förutsättningar enligl kommissionens mening var vid handen, genom egna
överväganden och förhandlingar söka utarbeta etl förslag tUl rekonstruktion av Gölaverken.

Mera konkret innebär della:

att kommissionen ansett del vara sin primära uppgift alt
genom underhandlingar och diskussioner med förelagels intressenter dels möjliggöra
en allsidig analys av förelagels problem och förutsättningar innefattande en
så långt möjligt ostörd verksamhet vid företaget så länge kommissionens
rekonstruktionsarbete fortgick, dels, och som elt andra steg, ange formerna
för och innehållet i en finansiell rekonstruktion av företaget

att kommissionen
däremot menar alt det inle har varit dess uppgift att initiera eller ens ge
förslag lill sådana ålgärder vilka uteslulande berör förelaget och dess
skötsel, men som kan komma alt vara ell nödvändigt led i en slutgiltigt
genomförd rekonstruktion; exempelvis vad gäller eventuell avyttring av vissa
rörelsegrenar, reduktion av antalet anställda, förändring av förelagsledningen
etc.

att kommissionen, under den tid som den arbetat, således inle
i något avseende intervenerat i eller, påtagit sig ansvaret för den löpande
skötseln av företaget.

I övrigt bör noteras:

att med "Götaverken" . avses i rapporten Götaverken-koncerneni.
"Företaget" används synonymt med "koncernen" i betydelsen Göla-verken-koncernen.

Läget vid kommissionens tillsättande

I två väsentliga avseenden hade förulsätlningar
tillskapats för en positiv lösnuig av Gölaverken-krisen redan innan
kommissionen påbörjade sitt arbete.

För del första hade den 23 februari 1971 efler
underhandlingar mellan representanter för Gölaverkens 15 största kunder och industride-

Gölaverkenkoncernen består av AB Götaverken och de helägda
bolagen Öresundsvarvet AB, Götaverkens Ångtekniska AB, Götaverkens Fönster AB, Sölvisborgs
Varv AB, Bruces Mekaniska Verkstads AB, Götaverkens Stålbyggen AB, Rederi AB Zenit,
AB Göteborgs Skeppsdockor, Götaverken Japan Corporation, Gölaverken (London)
Lid och Götaverken American Corporation.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 42

parlemenlet
träffats en överenskommelse innebärande att farlygsbeslällarna utiovade
finansiell medverkan vid en rekonstruktion på tillsammans 175 milj. kr. varav
140 milj. kr. i prislUlägg på konlraklerade fartyg samt resterande 35 milj. kr.
antingen som räntefritt lån eller i form av aktiekapital.

Denna mycket
betydelsefulla villkorliga utfästelse från beställarna måste ses mol bakgrund
bl. a. av deras intresse av alt företaget skulle komma all bli i slånd alt
fullgöra sina avtalade leveranser samt del förhållandet all beställarnas sammanlagda
fordringar för vilka säkerhet saknades och som därför skulle kunna bli
nödlidande vid en eventuell konkurs uppgick lill myckel betydande belopp i
själva verket var långt större än för någon annan av förelagels borgenärer.

Beställarnas åtagande, som
givils formen av en av dessa ensidigt undertecknad utfästelse (bilaga 2), förulsätler
på tre punkter förhandlingar och diskussioner med kommissionen. I utfästelsen
heter del:

"1)
With the view thal Götaverken shall continue in business and the contracted vessels
be delivered the Shipowners underlake on the following terms to give a contribution
of Swedish kronor 175 miU. of which not less than 140 mill. in the form of additional
price and the remainder in a form lo be agreed on as part of a reorganizalion
of Gölaverken ...

2)
When the contribution of the 35
miU. shaU be made is to be agreed on as part of the reorganizalion.

3)
The undertaking described above
is subject lo Ihe following conditions:

a)
Thal the Shipowners are satisfied with the reorganizalion of Götaverken induding
changes in Board and management. . ."

Överenskommelsen
innebär således all kommissionen dels skall underställa beställarna
huvuddragen i ell eventuellt rekonslruktionsförslag dels genom förhandlingar
med beställarna fastlägga formen och villkoren för bidraget på 35 milj. kr.

För
del andra hade vid tidpunkten för kommissionens tUlsättande, efter framställning
från induslrideparlemenlel, Sveriges Investeringsbank och Skandinaviska Banken
preliminärt förbundit sig alt trygga Gölaverkens likviditet under i första
hand tiden fram tiU dess kommissionens arbete avslutats och dess förslag
hunnit prövas.

Koncernens likvida medel
på kort sikt skulle vid en "normal" verksamhet, enligt förelagets
egen bedömning, vara uttömda redan vid millen av mars månad. Likviditetsunderskottel
skulle därefter komma atl stiga lUl ca 100 milj. kr. vid utgången av juni månad
med en tillfällig uppgång till ./. 97 milj. kr. redan i mitten av maj månad. En
undre gräns för den tillfälliga krediten, räknat ultimo juni månad, kunde således
anges lill ca 100 milj. kr. Vid bedömningen av överbryggnings-kredilens
nödvändiga storlek måste emellerlid hänsyn även las lill sådana likviditelspåfreslningar
vilka kunde uppkomma som en direkt följd av det krisläge som företagel råkat in
i.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 43

Inom
industridepartementet utförda beräkningar visade all under sämsta möjliga likvidilelsmässiga
utveckling, bl. a. innefattande atl utestående krediter inle kunde omsättas,
alt förelagels leverantörer begärde kontant betalning, och all kontraherade
förskoll från kunder uteblev eller fördröjdes, skulle Gölaverken ha en brist på
likvida medel vid utgången av juni månad på ca 375 milj. kr. Della
konstituerade en övre gräns för likviditetsbehovet.

Överbryggningskrediten
fastställdes lill 175 milj. kr. fördelat med 100 milj. kr. på Skandinaviska
Banken och 75 milj. kr. på Investeringsbanken; totalbeloppet återspeglande inle
endasl elt anlagande om alt ingeldera av de bägge ytterlighetsaltemativen
skulle infrias, utan också tillgången på bankmässiga säkerheter.

För
kommissionens arbete var i synnerhet en aspekt i denna utveckling viktig
leverantörernas reaktion på kort sikt. Ytterlighetsalterna-tivel i negaliv
riktning, dvs. all leverantörerna krävde kontant betalning för alla leveranser
skulle komma all innebära ell extra likvidiletsul-flöde på ca 50 milj. kr. i
månaden. Fram t. o. m. juni månad skulle detla ge ett ytterligare behov av
likvida medel på ca 175 milj. kr.

Mol
denna bakgrund ansåg kommissionen del vara en av sina viktigaste och första
uppgifter all få sådana utfästelser från leverantörernas sida att en
utveckling i denna riktning inte blev aklueU.

Kommissionen
kallade Gölaverkens större leverantörer lill etl sammanträde den 5 mars 1971.

Kommissionens
överenskommelse med Götaverkens större leverantörer

Kommissionen
ansåg del nödvändigt alt trygga elt normalt uppträdande från företagets
leverantörer och, i ell första steg, från dess större leverantörer inte endasl
på grund av atl den överbryggningskredil som ställts i utsikt således inte tillät
atl exceptionella betalningsvillkor accepterades, ulan också eftersom
eventuella störningar i leveranserna till företaget skulle få andra långtgående
och svåröverblickbara konsekvenser.

Kommissionen
övervägde etl ackordsförfarande men fann all della alternativ, av flera skäl,
var mindre tilltalande. Leverantören skulle därmed i praktiken anse sig löst
från sitt leveransavtal. Det hade troligtvis inneburit etl omedelbart leveransavbrylande
med produktions-stopp som följd. De negativa konsekvenserna skulle enligt
kommissionens mening, snabbi översliga skillnaden mellan full belalning av fakturorna
och resultatet av den eventuella ackordsuppgörelsen.

Kommissionen
gjorde i släUet den bedömningen all leverantörernas bidrag lill en eventuell
rekonstruktion av Gölaverken, i åtminstone etl första skede, inle borde ges
formen av nedskrivningar av fordringar, rabatter eller prissänkningar. Den
grundläggande målsättningen borde

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 44

snarare vara att få sådana utfästelser från leverantörerna
vilka möjliggjorde att leveranser skulle kunna ske i normal och konlraherad
ordning, att krediter skulle ges i samma omfallning och på samma vUlkor som hittUls,
att inga särskilda trygghetsåtgärder skulle krävas för leverans etc. Meningen
skulle således vara all leverantören inle skulle förvärra sin situation men inle
heller försöka förbättra den.

En överenskommelse, närmast i form av en "gentiemen's
agreement", av denna innebörd träffades vid sammanträdet den 5 mars och
kommissionen ansåg sig, med hänvisning till denna utfästelse från företagets
större leverantörer, i brev kunna begära samma uppträdande från övriga
leverantörer.

Kommissionen har med tillfredsställelse noterat all Gölaverkens
leverantörer hittills, ulan nämnvärda undantag, följt innebörden i överenskommelsen
och därmed medverkat inle bara lill all verksamheten vid företagel kunnat
fortgå normall, ulan också till atl rekonslmklions-arbetel underlättats.

I detta sammanhang skall också noteras atl kommissionen
vid ett sammanträffande i Göteborg den 12 mars, med Gölaverkens styrelseordförande,
advokat Ragnar Hedén, överlämnade en skrivelse (bilaga 3) lUl Gölaverkens
styrelse innebärande bl. a. alt kommissionen fäste styrelsens uppmärksamhet på
all, vid ianspråktagande av de medel som nu ställts lill förelagets förfogande,
verksamheten vid förelaget kom alt bedrivas så att inle någon eller några
borgenärer gynnas eller missgynnas i förhållande till övriga fordringsägare.

Vid
kommissionens besök i Göteborg den 12 mars diskuterade f. ö. kommissionen det
uppkomna lägel vid Gölaverken med representanter för, fömtom styrelsen,
förelagets verkställande ledning och de anställdas organisationer.

Förutsättningarna för en rekonstruktion

Kommissionen har inle anselt del vara möjligt alt, på den
korta tid som stått till dess förfogande, ytterligare analysera eller initiera
nya beräkningar av storleken av de solvens- och likvidilelslillskott som krävs
för att rädda företagel. Den har i sina bedömningar därvidlag haft tillgång lill
och utgått från de utredningar som företagel självt gjort eller tagit
initiativet lUF liksom från de analyser som utförts på uppdrag av
industridepartementet.

1 bilaga 4 återfinns en sammanställning av underlaget
för kommis

sionens ställningstagande lill kapitalbehovets storlek. Del är kommis

sionens uppfattning, sammanfattningsvis, atl Gölaverkens behov av

2 The Gotaverken Group; Peat, Marwick, Mitchell &
Co., 12th Jan., 1971 saml

Götaverkens egen prognos dalerad den 29 januari 1971.

' Elvstad, Lars, Utredning beträffande Götaverken, 13
september 1970 samt Svensson, L. och Trogen, 1., Utredning beträffande Gölaverken,
15 februari 1971. Bägge dessa rapporter är hemligstämplade jämlikt 21 §
sekretesslagen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 45

solvensförstärkning
torde vara 400500 milj. kr. saml alt likviditetsunderskottel under perioden
197173 inle maximall lorde översliga 400 500 milj. kr.

Kommissionen har däremot
ansett del som sin uppgift alt så långt möjligt skaffa ytterligare
beslutsunderlag för sill ställningstagande lill om en rekonstruktion över huvud
tagel bör rekommenderas. I della syfte anlitade kommissionen den inlernalionella
revisionsfirman Price Walerhouse & Co. för bl. a. en snabbanalys av
resultatutvecklingen inom Götaverken-koncernen för åren närmast efler 1973 en
analys som i stort saknats i det undersökningsmaterial som tillställts kommissionen.
Kommissionen har likaså låtit samma revisionsfirma utarbela en likvidalionsbalansräkning.

Kommissionen har efter
övervägande av tillgängliga fakta funnit all en rekonstruktion av Gölaverken
bör eftersträvas. Den grundar sitt ställningstagande på i huvudsak tre
omständigheter.

För
del första skulle det, enligl de uppgifter som kommissionen erhållit, visa sig
svårt att finna alternativa arbetstUlfällen för de anställda vid elt upphörande
av verksamheten detta gäller såväl i Göteborg som i Landskrona och
Sölvesborg.

En
stor mängd människor skulle ställas inför ovisshet och en smärtsam
omställningsprocess. Det bör noteras atl inle endast Gölaverkens egna, drygt 8
000, anställda skulle beröras av en likvidation ulan den skulle också få stora
negativa följdverkningar hos förelagels underleverantörer. Nära 60 o/o av
fartygens produktionskostnad utgörs av inköpta material varav ca 2/3 kommer
från svenska leverantörer; i stor utsträckning inom verkstadsindustrin. Det kan
schematiskt beräknas all Gölaverken hos svenska underleverantörer indirekt
sysselsätter 45 000 personer. I det perspektiv vari kommissionen måste se
denna fråga innefattas således inte endasl de i Götaverken direkt anställda,
ulan också de vid underleverantörsförelagen anställda tillsammans kanske 1213
000 personer.

För
del andra har kommissionen inle ansett sig kurma bortse från den långsikliga
negativa återverkan som en likvidation av Götaverken, och för den delen även
en konkurs med en eventuell efterföljande rekonstruktion, skulle få på svensk
industris internationella anseende i allmänhet och på svensk varvsindustri i
synnerhet. På kort sikt får inle heller förelagets betydelse för den svenska
betalningsbalansen underskallas. Fartygsexporlen uppgick 1969 liU 1,3 mUjarder
kr., 5 o/o av den totala exporten, varav Gölaverken svarade för ca 400 milj.
kr. Räknat netto innebär della ell årUgt valulatillskoll, direkt hänförligt
till Gölaverken, på i runda tal 300 milj. kr.

*
Likvidationsbalansräkning den 31.12.1970 samt resultats- och likviditetsprognoser
19711976, Price Walerhouse & Co, 14 april 1971. Rapporten återfmns i
Bilaga 5 som är hemligstämplad jämlikt § 21 sekretesslagen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 46

För
det tredje, och som en slutgiltigt avgörande förutsättning, har kommissionen
funnit alt de ekonomiska utsikterna för Götaverken perioden närmast efter 1973
måste anses som mera tiUfredsstäUande. Del är kommissionens uppfattning all
även med hänsyn lagen lill de stora belopp som behöver tillskjutas för en
rekonstruktion bör denna investering med rimliga antaganden om den framlida
utvecklingen på sikt kunna bli ränlabel.

Kommissionen
vill emellertid starkt betona all della dess ställningstagande för en
rekonstruktion inle betyder alt del i dessa överväganden saknats skäl eller
uppfattningar som talat mot. En väsentlig aspekt i det avseendet önskar
kommissionen helt kort beröra.

Utnyttjandet
av s. k. grå arbetskraft vid de svenska varven har stigit oavbrutet sedan 1967
med stora negativa ekonomiska konsekvenser från ca 1 600 den 1 januari 1967
till 2 500 den 1 januari 1971. Vid utgången av febmari i år var ca 2 900 av
varvens totalt ca 19 000 anställda grå arbetskraft.

Vid
Gölaverken beräknas enbart ökningen av den grå arbetskraften under 1970 (ca 350
000 limmar) ha medfört en merkostnad på ca 10 milj. kr. Peat, Marwick, Mitchell
-undersökningen hänför ca 40 milj. kr. i ökade kostnader utöver budget under
1970 lill arbetskrafts- och produklivilelsfaktörer; där den främmande
arbetskraften som orsaks-bestämmande faktor säkerligen inte kan begränsas lill
merkostnaden på 10 milj. kr.

Del kan i elt kortsiktigt
perspektiv vara förståeligt all varven tillgriper de medel som slår till
förfogande för all upprätthålla sina leveransåtaganden. Med ell något vidare
synsätt måste man emellerlid dra den nära till hands liggande slutsatsen all
varven åtagit sig större uppgifter än vad som normala resurser syns
möjliggöra. En kraftigt ökad orderlagning med därav följande utbyggnad av
varvens fasta anläggningar har kännetecknat de sista åren på 60-lalel en
utbyggnad av en kapacitet som inle kunnat balanseras av en annan nödvändig
kapacitet, arbetskraft.

Det kan i sammanhanget
tilläggas all kommissionen naturligtvis var medveten om all en bedömning av
förelagels framtida möjligheter måste förses med reservationer som inle bara
har sin grund i den osäkerhet i fråga om kostnadsutveckling m. m. som alllid
vidlåder kalkyler ulan även gäller den internationella fartygsmarknadens och
varvsindustrins utveckling.

Kommissionen
gjorde dock den bedömningen all, även med en in-vägning av dessa och andra
faktorer vilka kan anses tala mot en rekonstruktion, en sådan bör, om möjligt,
komma till stånd.

Kommissionen
fann på ell mycket tidigt stadium all visserligen kunde, vid sidan av staten,
förelagels aktieägare, leverantörer, kunder och banker liksom övriga svenska
varvsföretag länkas vara potentiellt

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 47

intresserade
av att medverka finansiellt vid en rekonstruktion. Men del stod samtidigt klart
all del kapitaltillskott som sammantaget därmed skulle tillskjutas företagel inle
kunde väntas läcka del totala finansiella behovet. Tillskott i form av
aktiekapital från privata intressenter kunde erUigt kommissionens bedömning och
efler företagna sonderingar svårligen översliga några tiotal milj. kr.

Även förutsatt alt det ålerbelalningsbara
bidraget på 35 milj. kr. från Gölaverkens beställare gavs i form av
aktiekapital, vilket inle var helt orealistiskt, skulle ytterligare 6090 milj.
kr. behöva mobiliseras i aktiekapital. 150 mUj. kr. var enligt kommissionens
mening ett minimum i nytiUskoll av aktiekapital. Därtill måste 100200 milj.
kr. (utöver redarnas prislUlägg på 140 milj. kr.) las fram under en
treårsperiod tillsammans ett återstående kapitalbehov av 150300 milj. kr.
som vUket låg nära lUl hands om denna rekonslruklionsmodell skulle genomföras
måste bli statens bidrag. Staten skulle inle bara bli majoritets-aktieägare
ulan dessutom tillskjuta del ulan jämförelse mesta kapitalel. Kommissionen
ansåg atl så omfattande statliga insatser i elt enda enskilt varvsföretag inle
kunde förordas.

Del
engagemang som skulle komma all krävas av staten var dessutom inle enbart av
finansiell natur ulan innebar också all betydande personella resurser och know-how
måste tillskjutas för all slutgiltigt genomföra rekonslmklionen.

Mol
denna bakgrund ansåg kommissionen alt även andra alternativ måste prövas.
Kommissionen eftersökte således en part som inte bara kunde förväntas ha
tillgång tUl betydande ekonomiska resurser utan som dessutom kunde tillföra bransch-know-how
vid en sanering av företagel,

Della
är i korthet bakgrunden till den kontakt som från kommissionen logs med
ledningen för Salén-koncernen.

Kommissionens
ställningstagande till nedskrivningen av Götaverkens aktiekapital

Den
avgörande och väsenlliga punkt i det rekonslruktionsförslag, som kommissionen i
del följande framlägger, nämligen kommissionens ställningstagande till frågan
om den erforderliga nedskrivningen av Götaverkens gamla aktiekapital, tarvar
här en särskild redovisning. Kommissionen föreslår all della aktiekapital nedskrivs
med 90 o/o, alltså från det nuvarande nominella värdet 77 milj. kr. lill 7,7
milj. kr.

De analyser av Götaverkens
ekonomiska ställning som kommissionen har hafl tUlgång lill och vilka
redovisats tidigare har möjliggjort jämförande bedömningar av företagels
ekonomiska situation. Trots all kommissionen haft en myckel begränsad lid till
sill förfogande för

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 48

granskning
av del föreliggande materialet, vågar kommissionen anse, att de genomförda
analyserna ger en någorlunda pålitlig och tiUfredsstäUande bUd av företagets
ekonomiska situation. De analyser, som genomförts av från förelaget frislående
bedömare, ger, inom ramen för de marginaler som för bedömningar av här
ifrågavarande slag är naturliga, resultat som kommissionen vågar beteckna som
rätt entydiga och med varandra sammanfallande.

Kommissionen
har kunnat konstatera, atl vad gäller de analyser av Gölaverkens ekonomiska
ställning som utförts av andra än av förelagels egna bedömare, samtiiga har
kommit liU och mer eller mindre explicil givit uttryck för den meningen, atl
förelagels aktiekapital helt eller så gott som helt gått förlorat. Atl denna
slutsats, som för de olika studierna i fråga närmast är hänförlig lill
företagels ställning vid utgången av 1970, enligl kommissionens mening och
oavsett de vanskligheter och felmarginaler som måste vidlåda alla sådana
bedömningar, har kunnat betraktas som någorlunda säkerställd, har underslmkils
av andra omständigheter, som kommissionen vid sill ställningslagande lill
frågan inle kunnat underlåta all beakta.

Götaverkens
orderslock var ännu vid nyssnämnda lidpunkt sådan, atl företaget var konlraktsmässigt
förpliktat att för ännu etl par år framåt åtminstone huvudsakligen sysselsätta
sig med fartygsbyggen, som ofrånkomligen skulle komma atl åsamka förelaget
betydande förluster. Även om dessa förluster diskonterats i de åsyftade
kalkylerna skulle de ha SläUl förelaget inför sådana likviditets- och
finansieringspåfrestningar alt del måste starkt ifrågasättas om förelagels
drift ulan externa sane-ringsinsalser kunnat fortsättas. Förelagels likvidiletsställning
och möjligheter till ytterligare kredit var vidare sådana alt del med skäl kunde
ifrågasättas, om företagel, ulan den överbryggningskredil som ställts till
förfogande av Skandinaviska Banken och Sveriges Investeringsbank, överhuvud
taget skulle ha kunnat, annat än för på sin höjd några veckor, undgå belalningsinslällelse
och konkurs. En liknande bedömning synes berättigad, vad avser Gölaverkens
leverantörers sannolika agerande, om ansträngningarna att rekonstruera
förelaget inle inletts i och med kommissionens lillsällande och den särskilda "gentlemen's
agreement", beträffande deras fortsatta leveranser och uppträdande i övrigl
inle uppnåtts. All Gölaverkens tillgångar efler en likvidation eller konkurs
och nedläggning av driften skulle representera etl sådant substansvärde, atl
de skulle lämna något överskott lUl utdelning till aktieägarna, har
kommissionen bedömt som helt osannolikt. Lika litet har kommissionen kunnat
anse, att den uppnådda preliminära uppgörelsen med farlygsbeslällarna om vissa lUläggsbetalningar
i någon här relevant mening ändrar de dessförinnan företagna bedömningarna av
företagets ekonomiska situation, eftersom denna uppgörelse ultryckligen förutsatte
en rekonstruktion av företagel med ytterligare externa kapitaltillskott, ny
företagsledning etc.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 49

Kommissionen beklagar, att den med hänsyn lill gällande
sekretessregler (jfr § 21 sekretesslagen resp. civilförvaltningens
sekretesskungörelse, SFS 1969: 192) är förhindrad atl offentligen framlägga de
förutnämnda studier och analyser, som kommissionen hafl alt stödja sig på för
sitt ställningstagande till frågan om aktiekapitalets nedskrivning. Med hänsyn lill
allmänhetens och aktieägarnas välförslåeliga intresse av största möjliga insyn
i de förhållanden, som bestämt kommissionens ställningstagande en insyn som
måhända därtill kan vara väsentlig för etl realistiskt ställningstagande från
aktieägarnas sida lill del rekonslruktionsförslag, som kommissionen framlägger
har kommissionen övervägt en framställning till Götaverkens styrelse om ett
sådant formellt medgivande från denna, som åtminstone i första hand synts kunna
möjliggöra etl offentliggörande av de ifrågavarande handlingarna. Av flera skäl
har kommissionen dock, efter närmare överväganden, avstått från all göra en
sådan framställning. Dels har det synts kommissionen oklart i vad mån etl
offentliggörande av de närmare omständigheterna kring Götaverkens aktuella
ekonomiska situation kunnat anses innebära risker för skada för företaget även efler
en genomförd rekonstruktion. Dels har enligl kommissionens mening likaledes
synts kunna ifrågasättas, i vad mån ett hävande av sekretesskyddet kunnat skada
även tredje mans, t. ex. leverantörers och borgenärers, intresse. Kommissionen
har efter sina överväganden stannat för alt utan försök till påverkan från
dess sida överlämna ål Götaverkens styrelse att lämna allmänhet och aktieägare
den insyn i företagets ekonomiska förhållanden, som styrelsen själv kan anse
sig oförhindrad atl lämna och eljest finner möjlig.

För att ändå så långt del under förevarande omständigheter
synts möjligt tillgodose kraven på redovisning från kommissionens sida av det
material, som varit vägledande för dess ställningstaganden i den föreliggande
frågan, vill kommissionen föreslå, alt Kungl. Maj:l i samband med proposilion lill
riksdagen i ärendet till vederbörande utskott överlämnar dels den
hemligstämplade promemoria, i vilken kommissionen sammanfattat de företagna
studiernas uttalanden i frågan (bilaga 6), dels de likaledes hemligstämplade
originalhandlingarna, i vilka ifrågavarande studier in extenso redovisas.

Den praktiska slutsats i nedskrivningsfrågan, som det för
kommissionen tillgängliga materialet och kommissionens egna överväganden på gmndval
av detta närmast indicerat, har varit, atl Gölaverkens nuvarande aktiekapital
borde nedskrivas till det lägsta belopp som aktiebolagslagen medger, 5 000 kr.
Eftersom del emellerlid synts kommissionen tveksamt, om man skulle kunna
påräkna aktieägarnas frivilliga medverkan till en sådan nedskrivning av
aktiekapitalet och då del enda återstående alternativet skulle vara att låta
förelaget gå till betalningsinställelse och konkurs, har kommissionen i sitt
här aktuella slällnings-

4 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 117

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 50

lagande
också måst inbegripa hänsyn lill andra överväganden än de nu redovisade. I
uttalanden från stalsmaklemas sida redan före kommissionens tillsättande hade,
som inledningsvis refererats, starkt framhållits viklen av att en lösning av
krisen för Gölaverken om möjligt borde komma lill slånd med hänsyn tUl
önskvärdheten att undvika störningar för sysselsättningen; med hänsyn vidare lill
företagets relationer till den till stor del utländska kundkretsen, lUl svensk
varvsindustris anseende i ullandel osv. Kommissionen fann för sin del inle
anledning till någon från denna mening avvikande bedömning. En betalriingsinslällelse
eller konkurs, som tillåtits uppkomma, skulle oavsett om den senare kunnat
åtföljas av försök alt rekonstmera förelaget eller inte ovillkorligen ha
medfört allvarliga följdverkningar av del slag som nämnts. Intresset att om
möjligt undvika en sådan utgång var enligt kommissionens mening så stort, atl
en rekonstruktion av företaget med en så avpassad nedskrivning av det gamla
aktiekapitalet, som gav aktieägarna åtminstone något incitament till atl friviUigt
medverka tUl transaktionen, tedde sig motiverad och värd atl pröva.

Kommissionens
förslag om nedskrivning lill 10 o/q av
det gamla nominella värdet av Götaverkens aktiekapital skall ses mol
bakgrunden av dessa överväganden. Del motsvarar sålunda inte nödvändigtvis en uppfattning
från kommissionens sida, all aktiernas "verkliga" värde i dag skall
anses motsvara dessa 10 o/o. Men förslaget har självfaUet därutöver påverkats
av vad som kunnat uppnås vid de förhandUngar som senare kom atl föras med
Salén-koncernen. Även för Salén har självfallet önskvärdheten atl undvika
störningar i företagets verksamhet, kundkontakter och relationer lill
leverantörer och anstäUda påverkat storleken av den insats som i sammanhanget
kunde komma i fråga och om vilken förhandlingarna fördes. När del under
förhandlingarna visade sig vara möjligt all med den föreslagna nedskrivningen
av aktiernas värde förena en parallell möjlighet till omedelbar inlösen av
aktierna lill etl något högre pris, är det kommissionens bestämda mening, atl
del föreliggande förslaget representerar en för de garala aktieägarna inle endasl
acceptabel utan under förhandenvarande omständigheter gynnnsam lösning av
frågan, som rimligtvis borde trygga deras medverkan till den föreslagna
rekonstruktionens genomförande.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 51

Kapitel 2

Rekonstruktionsförslaget Huvuddragen i
rekonstruktionsförslaget

Efler diskussioner och förhandlingar med kommissionen har
Salénrederierna AB saml Rederi AB Salénia, nedan kaUade Salén, den 16 april
1971 slutgUtigt förbundit sig all medverka lill en rekonstruktion av
Götaverken. Della åtagande, som givits formen av en av Salén ensidigt
undertecknad utfästelse, (bilaga 7) utgår från all rekonstruktionen genomföres
enligt följande:

1. Gölaverken nyemitterar aktiekapital om totalt 150
milj. kr. Salén

tecknar ensamma hela della aktiekapital genom överförande av apport-

egendom.

Apporlegendomen,
som av Salén garanteras ell värde om minst 150 milj kr., består av samtliga
aktier i Salén Insurance AB. Detta förelags huvudsakliga tillgång är ell
tankfartyg med nr 530 om 255 000 lon d.w. för närvarande under byggnad vid
Kockums Mekaniska Verkstads AB med planerad leverans den 15 november 1971.
Fartyget är tidsbefraktat för Texaco under tre år från leverans.

På anmodan av Gölaverken skall Salén ha skyldighet alt vid
cerleparti-tidens utgång överta det i föregående stycke nämnda fartyget lill ell
pris varmed del uppskattats vid apporten med avdrag för under cerle-partitiden
uppkommet seglationsöverskoll (dvs. rörelsenello före kapitalkostnader). Salén
är beredda atl förhandla om ell tidigare överlagande av fartyget med cerleparti.
Innebörden av en sådan uppgörelse skall vara alt Gölaverken tillföres netto 150
mUj. kr.

2.
Staten lämnar
till Gölaverken ell lill den 31.12.1974 ränte- och amorteringsfritt lån om 75
milj. kr. för vilket Gölaverken ej skall prestera säkerhet.

3.
Staten ikläder
sig full garanti för elt efler rekonstruktionen av Götaverken på den svenska
kapitalmarknaden emitterat obligationslån på likaledes 75 milj. kr. och på viUkor
som normalt gäller för sådana obligationslån; dock atl löptiden blir minst 10
år.

4.
Götaverkens
största kunder accepterar 140 milj. kr. som prislUl-lägg på berörda
fartygskontrakt, reglerat i av dessa undertecknad utfästelse av den 23.2.1971,
samt 35 milj. kr. som ränte- och amorlerings-

' Bilaga 7 innehåller (1) Salén's preUminära åtagande av
den 26 mars 1971 samt

(2) det brev av den 16 april som
slutgiltigt bekräftar den tidigare utfästelsen och

(3) kommissionens erkännande av
mottagandet av och kommentar tUl detta brev, Ukaså daterat den 16 april 1971.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 52

fritt lån till Götaverken att lill fullo återbetalas
senast den 31.12.1974. Salén och staten ikläder sig, såsom för egen skuld,
borgen för det ränte- och amorteringsfria lånet om 35 milj. kr.

5.
Del nuvarande aktiekapUalel
i Gölaverken om 77 milj. kr. skrivs ned lill en tiondel, dvs. lill 7,7 milj.
kr. Efter apportemissionen skulle Götaverkens aktiekapital sålunda uppgå till
157,7 milj. kr.

6.
Salén erbjuder,
i samband med förslag om nedskrivning av aktiekapitalet och under förutsättning
att denna accepteras, nuvarande aktieägare i Götaverken atl förvärva deras
aktier till elt pris av 25 kr. per aktie kontant, vilket erbjudande skall gälla
fram t. o. m. den 1.6.1971.

Del belopp som därvid av Salén kan komma alt kontant
utbetalas skaU av Salén tillskjutas utöver tidigare nämnda apportegendom.

7. Med verkan fr. o. m. den 1.1.1975 och medelst ell
senast på dagen

6 månader dessförinnan meddelat skriftligt besked skall såväl den pri

vata parten som staten ha rält alt påkalla alt del fömtnämnda direkta

statliga lånet, som ditintills löpt ulan ränta och amortering, skall lill

fullo omvandlas till aktiekapital allt enligl följande ordning:

om den privata parlen påkallar omvandlingen, skall sådan
nedskrivning av dess aktieinnehav, med mellanskillnaden gollskriven reservfonden,
verkställas all den privata parlens och statens aktieinnehav blir lika stora.
Staten har därvid skyldighet alt kontant överta halva antalet aktier vilka
enligt punkt 6 förvärvals av Salén lill samma pris som Salén erlagt plus 8 o/o
per år från förvärvsdagen;

om staten
påkallar omvandlingen, skall efter denna det statliga aktieinnehavet dels
motsvara en andel av det totala aktiekapitalet som motsvarar det omvandlade
lånets andel av summan av delta lån och den privata parlens fömtvarande
aktieinnehav, dels utgöra den del av de aktier vUka enligl punkt 6 förvärvals
av Salén och vUka staten har räll alt kontant överta lill samma pris som Salén erlagt
plus 8 o/o per år från förvärvsdagen; dock endast i så stor utsträckning atl
det statliga aktieinnehavet blir högst 1/3;

om slutligen båda parterna var för sig påkallat
omvandlingen, skall det statliga aktieinnehavet efler omvandlingen och
övertagande av viss andel av äldre aktier uppgå till genomsnittet av del enligl
de båda föregående alternativen uppkommande innehavet.

Vardera parten skall ha rätt men inle plikt alt i förväg
delge motparten innehållet av det besked varom nu talats.

Därest
ingen omvandling av del statliga lånet kommer lill slånd skall det fr. o. m.
den 1.1.1975 löpa med den ränta som gäller för vid den tidpunkten emitterade
statliga obligationslån och amorteras på 10 år.

8. InliU
den 31.12.1974 skall staten äga rätt all utse två ledamöter

av Gölaverkens styrelse. Om, efler parternas ställningstaganden enligl

närmast föregående punkt, staten efter denna dag inträtt som aktie-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 53

ägare i företaget, skall staten ha rätt till en mot aktieinnehavet
proportionell representation i styrelsen, vars anlal ledamöter skall
fastställas så all närmast möjliga proporlionalilet kan realiseras. Om statens
aktieinnehav kommer all utgöra hälften av aktiekapitalet skall staten ha halva
antalet av elt lill elt jämnt tal uppgående styrelseledamöter varjämte skall
gälla atl staten skall äga atl utse ordförande i styrelsen medan den privata
parlen i styrelsen skall äga atl utse bolagels verkställande direktör.

9. Staten
förklarar sig beredd all medverka lill all Gölaverken på

samma villkor som övriga varv beredes tillfälle all della i det samar

bete på varvsområdel, tekniskt och ekonomiskt, som under statens med

verkan för närvarande håller på all organiseras.

10. Staten
skall efler rekonstruktionen av företaget tillhandahålla

Gölaverken statliga kreditgarantier i samma utsträckning och i samma

ordning som kommer alt gälla för övriga varv.

Villkor för genomförande av rekonstruktionen

Elt slutgiltigt genomförande av rekonstruktionen enligl vad
som angivits i punkterna 110 förutsätter:

alt Gölaverkens
aktieägare är beredda all medverka dels till en nedskrivning av del gamla
aktiekapitalet med 90 o/o lill 7,7 milj. kr., dels lill den föreslagna
nyemissionen; en medverkan som med hänsyn till tidigare redovisade
uppfattningar om nuvarande aktiers värde vid en utebliven rekonstruktion borde
framstå som en inle blott acceptabel ulan för dem klart fördelaktig åtgärd;

att Gölaverkens största kunder godkänner rekonstruktionen
och därmed slutgiltigt bekräftar sitt åtagande enligl punkt 4.

Det bör
dock i delta sammanhang noteras all dessa kunder uttalat,

vilket också skriftligen meddelats kommissionen, atl huvuddragen i re

konstruktionen, inklusive Saléns engagemang, är från redaregruppens

utgångspunkt acceptabla. Det slutgiltiga ställningstagandet från redarna

lämnas när fullständig och mer detaljerad information om rekonstruk-

lionsförslagels innebörd föreligger; -

alt befraklaren av del med apporlegendomen avsedda
fartyget lämnar eventuellt nödvändigt godkännande till överlåtelse av
fartyget;

atl riksskatteverket lämnar etl för Salén godtagbart
förhandsbesked rörande den avsedda apporttransaklionen;

atl, slutligen, Kungl. Maj:l och riksdagen lämnar sitt
godkännande.

Det är kommissionens uppfattning atl del presenterade rekonstruktionsförslagel
innebär alt Götaverkens behov av såväl solvensförstärkning som likvidiletsfillskoll
är tillgodosett. Med rimliga anlaganden kan

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 54

den
föreslagna rekonstruktionen förväntas tillföra företagel minimum 400 milj. kr.
under åren 19711973.

Skulle
någon av de huvudfömlsällningar, främst avseende den framlida produklionstakten
vid varvet, vilka legal till grund för kommissionens bedömning av
kapitalbehovet till 400500 mUj. kr. visa sig orealistiska, bör Salén med hjälp
av sina resurser, sin insikt i och kunskap om branschen ha de bästa
möjligheter alt reda upp sådana eventuellt tillkommande svårigheter.

Hemställan

1971
års varvskommission hemställer, med hänvisning lill vad som ovan sagts, all Kungl.
Maj:t och riksdag måtte godkänna rekonstruktionsförslagel, som för statens del
innebär:

att staten tUl Götaverken
lämnar ell tiU den 31.12.1974 ränte- och amorteringsfritt statligt lån om 75
milj. kr. för vilket Götaverken ej skall prestera särskild säkerhet. Del statiiga
lånet, som skall kunna om-sällas den 31.12.1974, skall därefter löpa med den
ränta som gäller för vid tidpunkten emitterade statiiga obUgationslån och
amorteras på 10 år;

att
det statliga lån varom talats i föregående stycke skall, fr. o. m. den 1
januari 1975 därest omsättning ej görs, kunna omvandlas lill aktiekapital i Gölaverken
enligt ordning och förutsättningar, vilka redovisats i det tidigare;

alt staten vid sådan
omvandling av det statliga lånet till akliekapUal skall vara beredd alt kontant
inlösa viss, tidigare närmare preciserad, del av de av Salén före den 1.6.1971
förvärvade gamla aktierna; dock högst till ett belopp om 9,625 milj. kr.
Därtill skall staten betala 8 0/0 från den dag Salén förvärvat de aktier varom
här är fråga;

att staten skall ikläda
sig full garanli för ell av Gölaverken på den svenska kapitalmarknaden
emitterat obligationslån om 75 milj. kr. för vilket skall gälla normala villkor
för dylika lån, dock atl löptiden skall vara minst 10 år;

att staten och Salén skall
ikläda sig borgen, båda såsom för egen skuld, för det av Götaverkens beställare
utlovade ränte- och amorteringsfria lånet, att av Gölaverken lill fullo
återbetalas senast den 31.12.1974.

Staten
fömtsatts inle lämna sådani lån eller ikläda sig sådana garantier eller annat
åtagande varom här talats såframt inle de förulsätlningar, vilka tidigare
angivils och vilka berör andra parter än staten, först är liU fullo uppfyllda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.t

=5

u

00 » n m o [

p-i 1 1

1 -

' cn

m m m
rn\o vo"

o\

3

FP

+
1 1 +

_L

-I--I- -f

opaginerad Kontrollera mot PDF

M

bo

CT\ 3

1 ts

1 "-

' 0

+
111

1

-t-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(L> _ BO

>"-
"2

= ,5

Ot)-

c, --_o

m''Tr'
TI-"

cn m

llll

+
i

+

opaginerad Kontrollera mot PDF

ri "o" » " CN M

r*in

4,2 21,1

5,1 16,0

+ 111

+ 1

+ 1+1

opaginerad Kontrollera mot PDF

ON

00 r m
00

sodtSrn T-l m

llll

O
00 rj vo vo o

+ i +

opaginerad Kontrollera mot PDF

»rT »rT ö »-T
\o V) rT

Tj-oooo"

opaginerad Kontrollera mot PDF

r-

rt rn to

I I I I I

m . H o Tt"t--"r-"

+ I +

opaginerad Kontrollera mot PDF

O

-5 w =§

U Cd

Lrf L-

oprt Ö

c tuD -

.5 g-o

(-1 > o

«
a

rt S >

rt ca «

60 u CsO

J2 C

'é --5

_ 3 CO

M -O

n i> 4>

|2,S8

ii g

r-

a .2?

o E

"r «:

o--o

l-s

.Sep c u =

ngn

=M S..2?

> c cfl

ea - !C3

2 >. § ta t.
>.

'O T3 ca

> ' > ta

« h °* SP

o

a

o o

"S rt OJ iS 60 c

3 S " ii S "

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

Balansräkningar
för Uddevallavarvet 19661972

opaginerad Kontrollera mot PDF

1966 milj.
kr.

1967 milj.
kr.

1968 milj.
kr.

1969 milj.
kr.

1970 milj.
kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar Fastigheter och byggnader /.
avskrivningar

Maskiner och inventarier /. avskrivningar

Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar Materiallager Produkter i arbete Erhåltaa
växlar och reverser Övriga fordringar Likvida medel

Summa omsättningstUlgångar Balansens omslutning

SKULDER och EGET KAPITAL

Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Förskott från beställare

Eget kapital

Aktiekapital

./. balanserad föriust

Summa skulder och eget kapital

106,8 42,0

106,8 45,0

113,5 48,4

115,7 51,4

115,7 54,4

64,8

61,8

65,1

64,3

61,3

85,1 68,1

87,0 70,0

92,9 71,7

93,2

73,2

94,9 75,0

17,0

2,7

17,0 2,5

21,2 2,4

20,0 1,9

19,9 1,8

84,5

81,3

88,7

86,2

83,0

22,3

67,6

342,3

8,7

54,6

15,8 16,2 423,9 15.4 76,6

13,2 47,8 464,9 12,4 80,6

13,2 80,8 664,1 16,3 61,7

14,1 148,3 774,6

24,6 128,1

495,5

547,9

618,9

836,1

1 089,7

580,0

629,2

707,6

922,3

1 172,7

158,5 276,4 105,1

170,4 306,9 111,9

187,8

380,7

99,1

275,0 438,1 169,2

362,8 473,3 312,6

40,0

40,0

40,0

40,0

40,0 -16,0

40,0

40,0

40,0

40,0

24,0

580,0

629,2

707,6

922,3

1 172,7

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 57

BUaga 4

Konsortialavtal rörande varvssamarbete

Mellan

Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB AB Gölaverken

Kockums Mekaniska Verkstads AB Uddevallavarvel AB

träffas följande avtal om samarbete rörande företagens och
deras dotterföretags varvsinduslriella verksamhet inom landet.

§ 1

Avtalets syfte

Syftet med del samarbete mellan parterna, varom
överenskommelse träffas genom detta avtal, är aft stärka de deltagande
företagens, nedan kallade partsförelagen, individuella konkurrenskraft,
lönsamhet och utvecklingsmöjligheter genom

atl skapa bättre underlag för parlsförelagens beslut,

all åstadkomma elt effektivare utnyttjande av de totalt
tillgängliga resurserna,

all samordna mera betydande omdisponeringar eller
utbyggnader av dessa resurser,

alt fördjupa samarbetet med statliga och kommunala organ
för all anpassa parisföretagens utveckling till de totala samhällsresurserna.

§ 2

Samarbete beträffande produklinriklning och marknadsföring

Parterna avser

att genom
systematiskt informationsutbyte och samråd i den styrande kommitté varom
stadgas i § 11 verka för en specialisering av produktionen vid de olika varven
med därav följande produkluppdelning, varvid hänsyn skall tas lill de enskUda
varvens speciella tekniska ekonomiska och arbetskraftsmässiga förutsättningar
och den förväntade marknadsutvecklingen;

all verka
för en gemensam politik när del gäller allmänna försäljningsvillkor, såsom i
fråga om kontraktsformulär, glidskala, betalningsvillkor, garanti, service och
specifikationer;

atl gemensamt och i organiserade former fortlöpande

studera trender och beteenden hos konsumenter av Iransporlljäns-ler

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 58

studera parlsförelagens
möjligheter alt erbjuda lösningar av problem rörande integrerade
transportsystem

studera utvecklingen på
sjöfartsmarknaden beträffande fartygstyper, lonnageslorlek etc.

studera den internationella
varvsutvecklingen vad beträffar fartygstyper, leveranstider och
leveransvillkor ävensom utbyggnad och begränsning av produktionskapaciteten

prognostisera nuvarande och
framtida storlek och lokalisering av marknaden

studera prismönster och
-trender för parlsförelagens och konkurrenters produkter och härav dra
slutsatser för de medverkande varvens egen prispolilik

utarbeta gemensamma syslem för produklvalsanalys

utarbeta saml insamla, samordna
och delge övriga partsföretag resultat från tekniska/ekonomiska undersökningar
och fraklekonomibe-räkningar;

att
eftersträva en vidgning av nuvarande, traditionella marknader;

alt
samordna parlsförelagens olika förbindelser och resurser för all därigenom
kunna utnyttja en större kontaktyta med marknaden;

att
i största möjliga utsträckning uppträda gemensamt i fråga om presentation av
partsföretagen genom gemensamma tryckalster, gemensamt uppträdande på
utställningar etc.

§ 3

Samarbete
beträffande produktion och produktionsteknik

Parterna
avser

att efler
gemensam inventering och analys uppta gemensam produktion på områden där
förutsättningar finnes föreligga;

alt,
efter en övergångsperiod, i sin molorproduklion använda ett för parterna
gemensamt fabrikat för lågvarviga huvudmotorer och atl verka för enhetlighet även
vad avser övriga motorer saml alt som förberedelse härför gemensamt ulföra
erforderligt utredningsarbete;

att
gemensamt utreda förulsätlningarna och formerna för atl bedriva
produktutveckling, konstruktion, produktion och försäljning av i första hand lågvarviga
huvudmotorer i etl samägt molorbolag;

att
fortlöpande underrätta varandra om produktions- och planeringstekniska rön som
görs i respektive parisföretag saml all sälja de bakomliggande beräkningarna,
systemen, metoderna, etc. till övriga parisföretag om dessa så begär och liU
del pris som kan överenskommas;

att
aktivera och samordna pågående slandardiseringsarbete.

§
4

Samarbete
beträffande inköp och lagerhållning Parterna avser

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 59

atl upprätthålla och utvidga nuvarande inköpssamarbete bl.
a. i vad gäller utarbetandet och tillämpningen av en gemensam politik i fråga
om allmänna inköpsvillkor, såsom kvalitets-, betalnings- och leveransvillkor,
reklamationsförfaranden, etc;

atl gemensamt och i organiserade former

löpande
utarbeta förslag lill revidering och komplettering av gällande gemensamma inköpspolilik

löpande
inventera och analysera nya områden för inköpssamverkan;

att, så långt det är ekonomiskt motiverat, etablera
gemensam lagerhållning av detaljer, komponenter och reservdelar.

§ 5

Samarbete beträffande administrativ rationalisering

Parterna avser

atl samverka inom området för administrativ
rationalisering;

alt så långt möjUgl samordna utvecklingsprojekt inom AR-området
varvid parternas AR-resurser samordnas i för ändamålet lämpad projektorganisation;

att fortlöpande underrätta varandra om de rön inom AR-området
som görs i respektive partsförelag saml all sälja de bakomliggande beräkningarna,
systemen och metoderna, etc. till övriga parisföretag om dessa så begär och lill
del pris som kan överenskommas.

§ 6

Samarbete beträffande personalfrågor

Parterna avser

all fortlöpande informera varandra om planerade
förändringar vad avser arbetskraften och dess utnyttjande (exempelvis
rekrytering, utbildning, friställningar, arbetsmiljöfrågor, personal vårdande
åtgärder etc);

atl så långt möjligt bedriva verksamhet på del personaladminislraliva
området (t. ex. utbildning) gemensamt;

atl gemensamt vidta ålgärder för atl lösa de problem som
sammanhänger med den s. k. grå arbetskraften.

§ 7

Samarbete beträffande forskning och utveckling Parterna
avser

att, i den verksamhet för vilken slalligl slöd utgår,
informera varandra och samråda vad gäller planering, genomförande och utvärdering
av parlsförelagens forsknings- och utvecklingsarbete samt så långt möjligt
utföra forsknings- och utvecklingsprojekt gemensamt;

att även i andra fall, så långt möjligt, informera, samråda
och samarbeta enligt ovan;

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 60

att, i den verksamhet för vilken slalligl stöd utgår,
fortlöpande underrätta varandra om rön inom forsknings- och utvecklingsområdet
som görs i respektive parisförelag saml all sälja de bakomliggande
beräkningarna, systemen och metoderna, etc lill övriga parisförelag om dessa så
begär och lill del pris som kan överenskommas.

§ 8

Samarbete beträffande investeringar

Parterna avser

atl inom den styrande kommitté varom stadgas i § 11
informera varandra och samråda vad avser planerade strukturella investeringar,
dvs. investeringar som medför mera betydande omdisponeringar eller utbyggnader
av varvens resurser;

att vid dimensionering och utformning av strukturella investeringar
beakta dessas inverkan inte endasl på det investerande företaget ulan även på
övriga berörda partsföretag och i delta syfte så långt möjligt samordna sådana
investeringar;

att upprätta en årlig sammanställning av de olika parlsförelagens
långsikliga investeringsplaner saml alt delge varandra dessa planer.

§ 9

Samarbete beträffande finansiering

Parterna avser

att årligen tillställa industriminslern av denne närmare
angivet beslutsunderlag för fastställande av de garanlibelopp som staten enligl
av statsmakterna beslutade riktlinjer för s. k. farlygskreditgarantigiv-ning
ställer till parlsförelagens förfogande;

att genom den styrande kommitté varom stadgas i § 11 till
industriministern årligen inkomma med förslag lill fördelning mellan partsföretagen
av garanlibelopp för nästkommande år.

§ 10

Vidgat samarbele

Parterna avser all verka för all samarbetet mellan
partsföretagen fortlöpande breddas och fördjupas i den takt della framstår som
ekonomiskt motiverat för företagen och varvsindustrin som helhet.

§ 11

Ledning av samarbelel

För alt biträda parterna vid förverkligandet av della
avtals syften och för atl leda och vidareföra del samarbete, varom avtalet
stadgar eller senare överenskommelse träffas, upprättas en styrande kommitté.

Denna består av styrelseordföranden (eller annan med
dennes befogenheter utrustad styrelseledamot) och verkställande direktören i
de fyra partsförelagen saml, såsom företrädare för industridepartementet,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:117 61

en av industriministern efler samråd med partsförelagen
utsedd ordförande och en suppleant för denne. Kommittén må delegera befogenheter
och anförtro uppgifter ål ell arbetsutskott, beslående av de fyra verkställande
direktörerna. Kommittén upprättar erforderliga arbetsgrupper och fastställer
lämpliga arbetsformer.

Den
styrande kommittén är beslutsför, när de vid sammanträde närvarandes antal
överstiger hälften av antalet ledamöter och samtliga partsföretag är
företrädda. Som kommitténs beslut gäller den mening, om vilken vid sammanträde
de flesta röstande förenar sig. Beslut i fråga, som direkt berör visst
partsförelag, förulsätler dock för giltighet, all delta förelags närvarande
ledamot eller ledamöter biträder beslutet.

Vidare
upprättas en samrådsgrupp, beslående av den styrande kommitténs ledamöter saml
fyra företrädare för AB Gölaverkens och två företrädare för vart och elt av de
övriga partsföretagens fackliga organisationer.

§ 12

Ekonomiska
åtaganden

Ekonomiska
åtaganden av administrativ karaktär som föranleds av della avtal skall delas
lika mellan parterna, om den styrande kommittén ej beslutar annat.

§ 13

Avtalets
gUtighetstid

Della avtal träder i krafl sedan det godkänts av
styrelserna för respektive parisföretag.

Avtalet
skall gälla under fem år räknai från dagen för dess undertecknande och skall
därefter förlängas tre år i sänder om del ej uppsägs av någon part senast etl
år före utgången av löpande avtalsperiod.

§ 14

Avgörande av tvist

Tvist angående tolkning eller tillämpning av della avtal
och övriga rättsförhållanden mellan parterna som anknyter lill avtalet skall
avgöras av skiljemän enligt lag. Stockholm den 26 april 1971.

Inge/nar Bleimow Ragnar Hedén

Bengl Eneroth Ivar Norden

Eriksbergs Mekaniska AB Götaverken

Verkstads AB

Lars-Erik Thunholm Olof Söderström

NUs-Hugo Hallenborg Johan Schreil

Kockums Mekaniska Uddevallavarvel AB

Verkstads AB

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:117 62

Innehållsförteckning

Inledning 2

Rekonstruktion av Gölaverken 4

Överläggningar
mellan industridepartementet och Gölaverken 4

Kommissionens
förslag 8

Kapitaltillskott till
Uddevallavarvet 13

Tidigare
statliga insatser 13

Verksamhetens
utveckling vid Uddevallavarvet 15

Behov
av ytterligare kapilallillskoll 17

Ökad
varvssamverkan 19

Bakgmnd 19

Avtal
om samarbele mellan de fyra slorvarven 23

Ytterligare farlygskredilgarantier 25

Varvens
upplåning 25

Nuvarande
system för farlygskredilgarantier 28

Modifiering
av del nuvarande fartygskreditgarantisystemet 31

HemstäUan 35

Bilagor

1.
1971 års varvskommissions
rapport 37

2.
Resultatutvecklingen för
Uddevallavarvet 19671973 55

3.
Balansräkningar för Uddevallavarvel
19661972 56

4.
Konsortialavtal rörande
varvssamarbete 57

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710276

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

19 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (19)

19 kopplingar i 16 dokument.

  1. Bet. 1975:NU35 Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:110 om verksamheten vid Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB jämte motioner s. 3 i texten
  2. Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
  3. Prop. 1975:4 Regeringens skrivelse till riksdagen med kommittéberättelse 1975 s. 614 i texten
  4. Bet. 1974:NU41 Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:110 angående vissa varvsfrågor, propositionen 1974:1 i vad avser anslag till statliga kreditgara… s. 4 i texten
  5. Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten

Visa alla 16