Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med försIag till bostadsrättslag, m.m.
1971 · 328 sidor, varav 247 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 247 av 328 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:12, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med försIag till bostadsrättslag, m.m.
Dokumentets text
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 Prop. 1971:12
Nr 12
Kungl.
Majrts proposition till riksdagen med förslag till bostadsrättslag, m. m.;
given Stockholms slott den 29 december 1970.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådels protokoll, föreslå riksdagen atl bifalla de
förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departemenlschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
LENNART
GEIIER
Propositionens
huvudsaldiga innehåll
Propositionen
innehåller förslag lill ny bosladsrältslag som skall ersätta 1930 års lag om
bostadsrättsföreningar och 1968 års lag om förskott vid upplåtelse av
bostadsrätt.
Förslaget
innebär atl möjligheten att träffa förhandsavtal om upplåtelse av bostadsrätt
till bostadslägenhet avskaffas. Den bostadssökande skall antas till medlem i
föreningen och få bostadsrätt redan när han binder sig för lägenhet i
föreningens hus. Genom en särskild föreskrift om att i regel minst två av
styrelsens ledamöter skall väljas på föreningsstämma garanteras
bostadsrätlshavarna representation i föreningens styrelse under
produktionsskedet.
Innan
en förening får upplåta bostadsrätt skall ekonomisk plan för föreningens
verksamhet ha godkänts av länsstyrelsen. Planen skall vara försedd med intyg av
två särskilt auktoriserade personer om att den vilar på tillförlitliga grunder.
Drabbas bosladsrältshavare av väsentlig avgiftshöjning kan han frånträda
bostadsrätten, om del inle är obilligl mot föreningen eller dess medlemmar all
bostadsrätten frånträds. Han har då rätt lill skälig ersättning för
bostadsrätten och får bo kvar i lägenheten under viss tid. För alt garantera
alt bostadsrättshavaren får
1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 12
Prop. 1971:12 2
ut
ersättning som han kan vara berättigad till föreskrivs att förening, som vill
upplåta bostadsrätt innan den slutliga anskaffningskostnaden för huset har
redovisats, skall ställa betryggande säkerhet för eventuell skyldighet all
betala ersättning för bostadsrätten med belopp motsvarande grandavgiflen.
Föreningarna
skall i stadgarna kunna fritt bestämma om reglering av ersättning för
bostadsrätt vid överlåtelse. Den som har betalat högre ersättning än stadgarna
medger kan vägras medlemskap. Någon offentlig kontroll av
överlålelseersällningarna föreslås inle.
Bestämmelserna
om bosladsrätlshavares rättigheter och skyldigheter anpassas lill motsvarande
regler inom hyreslagstiftningen. Äkta makes ställning förbättras i olika
avseenden. Bl. a. skall båda makarna kunna bli medlemmar i föreningen om de har
en bosladsrältslägenhet tillsammans.
Bostadsrätt
lill lägenhet som tjänar gäldenären eller hans familj lill stadigvarande bostad
skall i regel inte få utmätas.
Beträffande förfarandet i
tvister innebär förslagel all tvist som avser en föreningsrällslig fråga skall
handläggas av allmän domstol. Däremot skall vissa tvister som rör den i
bostadsrätten ingående nyttjanderätten i första hand prövas av hyresnämnd med
rätt för part all klandra nämndens beslut vid fastighetsdomstol. Andra sådana
tvister skall i första hand avgöras av fastighetsdomstol.
Förening
eller aktiebolag får inte upplåta andelsrätl med vilken följer rätt alt för
begränsad lid besitta eller hyra bostadslägenhet. Delsamma gäller för
handelsbolag (kommanditbolag).
Den
nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1972 och skall med vissa
jämkningar tillämpas även på redan registrerade bostadsrättsföreningar.
Kungl. Maj:ts
proposition nr 12 år 1971
1)
Förslag
till
Bostadsrättslag
Härigenom
förordnas som följer.
Inledande
bestämmelser
1 §
Upplåtelse
av hus eller del av hus lill nyttjande mot vederlag ulan begränsning lill
liden sker enligt bestämmelserna i denna lag.
2 §
Nyttjanderätt enligt 1 §
får upplåtas endast av bostadsrättsförening. Upplåtelse får icke ske till
annan än medlem i föreningen. Medlems rätt i föreningen på grund av upplåtelse
kallas bostadsrätt.
Med bostadslägenhet avses
lägenhet som är avsedd all helt eller lill icke oväsentUg del användas som
bostad.
Upplåtelse
av bostadsrätt m. m.
3 §
Innan
bostadsrätt upplåtes, skall ekonomisk plan för föreningens verksamhet ha
upprättats av föreningens styrelse och godkänts av länsstyrelsen.
Planen skall innehålla de
upplysningar som är av betydelse för bedömandet av föreningens verksamhet.
Inträffar sedan ekonomisk
plan upprättats förhållande som är av väsentlig betydelse för bedömandet av
föreningens verksamhet, får bostadsrätt ej vidare upplåtas förrän ny ekonomisk
plan upprättats och godkänts.
4 §
Ekonomisk plan skall
upprättas i två exemplar och undertecknas av samtliga ledamöter i föreningens
styrelse.
Planen skall vara försedd
med intyg av två personer om att planen enUgt deras omdöme vilar på
tillförlitliga grunder. I intyget skall anges de huvudsakliga omständigheter
som ligger lill grund för omdömet. Intygsgivare utses bland dem som Konungen
eller myndighet, som Konungen förordnar, förklarat behöriga att utfärda sådant
intyg. Till inlygsgivare får ej utses någon, beträffande vilken del föreligger
omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet.
Ansökan
om godkännande av ekonomisk plan göres av styrelsen. Vid ansökningshandlingen
skall båda exemplaren av planen fogas.
Styrelsen
skall hålla godkänd ekonomisk plan tillgänglig för den som vill laga del av
planen.
4 KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971
5 §
Innan
den slutliga kostnaden för anskaffandet av föreningens hus redovisats i
godkänd ekonomisk plan eller på föreningsstämma, får bostadsrätt lill
bostadlägenhel ej upplåtas utan tillstånd av länssljTelsen. Sådant tillstånd
skall lämnas, om ekonomisk plan godkänts av länsstyrelsen och föreningen hos
länsstyrelsen ställt betryggande säkerhet för fullgörande av skyldighet alt
utge ersättning för bostadsrätten med belopp motsvarande grundavgiften för
denna.
Säkerhet
skall på begäran av föreningen återställas sedan ett år förflutit från det den
slutliga anskaffningskostnaden redovisats på föreningsstämma. Har talan om
ersättning väckts före utgången av nämnda tid, får säkerheten dock ej
återställas förrän talan är slutligt avgjord och föreningens
betalningsskyldighet fullgjorts.
6 §
Bostadsrätt
upplåtes skriftligen. I upplålelsehandlingen skall anges parternas namn, den
lägenhet upplåtelsen avser samt de belopp varmed grundavgift och årsavgift
skall utgå. Om särskild avgift för upplåtelse av bostadsrätt
(upplålelseavgifl) skall ullagas, skall även den anges.
7 §
Upplåtelse
som skett i strid med 3 § första stycket eller 6 § är ogiltig. Den till vilken
upplåtelsen skedde har därvid rätt lill ersättning för skada. Har lägenheten
tilllrätts, skall hyresavtal anses ingånget för liden från tillträdet. Väckes
ej talan om upplåtelsens ogiltighel inom två år från del upplåtelsen skedde, är
rätlen lill sådan talan förlorad.
Har upplåtelse skett i
strid med 3 § sista stycket, får bostadsrättshavaren efter uppsägning frånträda
bostadsrätten, om han var i god tro när upplåtelsen skedde. Uppsägning skall
ske inom tre månader från del bostadsrättshavaren fick kännedom om förhållande
som bort föranleda upprättande av ny ekonomisk plan, dock ej senare än två år
från upplåtelsen.
Har
upplåtelse skett i strid med 5 § första stycket, får bostadsrättshavaren efter
uppsägning frånträda bostadsrätten. Uppsägning får dock ej ske sedan tillstånd
till upplåtelsen lämnats och ej heller efter utgången av den i
5 §
andra stycket angivna tiden.
Sker
uppsägning enligt andra eller tredje stycket, övergår bostadsrätten genast till
föreningen. Föreningen skall till bostadsrättshavaren utge skälig ersättning
för bostadsrätten. Bostadsrättshavaren har även rätt till ersättning för
skada. Har lägenheten tillträtts, skall hyresavtal anses ingånget för tiden
från uppsägningen, om bostadsrättshavaren i uppsägningen begärt att få kvarbo i
lägenheten.
Enas
ej parterna om hyresvillkor enligt första ellar fjärde stycket, fasl-ställes
dessa av hyresnämnden. I avvaktan på att hyresvillkoren för tiden från det
hyresavtal skall anses ingånget blir slutligt bestämda skall hyra betalas
enligt vad föreningen bestämt i fråga om årsavgift.
8 §
Har
bostadsrätt till viss lägenhet upplåtits ål flera var för sig, äger upplåtelserna
sinsemellan företräde efter den tidsföljd i vilken de ägt rum. Är upplåtelserna
samtidiga eller kan det ej utrönas i vilken tidsföljd de skett, skall rätlen på
talan förordna om företrädet mellan dem efter vad som med hänsyn till
omständigheterna är skäligt.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 5
När
bostadsrätt skall vika enligt första stycket, skall föreningen åter-bära
grundavgift och upplåtelseavgift som bostadsrättshavaren betalat. Denne har
även rätt till ersättning av föreningen för skada, om han vid upplåtelsen
varken ägde eller bort äga kännedom om den andra upplåtelsen.
9 §
Bostadsrättsförening får
träffa avtal om framlida upplåtelse av bostadsrätt endast i fråga om annan
lägenhet än bostadslägenhet.
Övergång
av bostadsrätt
10 §
Har
bostadsrätt övergått till ny innehavare, får denne utöva bostadsrätten endast
om han är eller anlages till medlem i föreningen.
Ulan hinder av första
stycket får dödsbo efter avliden bosladsrältshavare utöva bostadsrätten. Sedan
tre år förflutit från dödsfallet, får föreningen dock anmana dödsboet atl inom
sex månader visa att bostadsrätten ingått i bodelning eller arvskifte i
anledning av bostadsrättshavarens död eller alt någon, som ej får vägras
inträde i föreningen, förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Iakttages ej
tid som angivils i anmaningen, får föreningen sälja bostadsrätten på offentlig
auktion för dödsboels räkning. Dödsboet kan i stadgarna medges vidsträcktare
rätt än som sagts nu.
11 §
Den till vilken
bostadsrätt övergått får ej vägras inträde i föreningen, om han uppfyller de
villkor för medlemskap som föreskrives i stadgarna och föreningen skäligen kan
nöjas med honom som bosladsrältshavare. Den som förvärvat bostadsrätt vid
exekutiv försäljning eller vid offentlig auktion enligt 10, 12 eller 37 § får
dock ej vägras medlemskap på dan grund att ersättning för bostadsrätten icke
beräknats enligt grunder som anges i stadgarna.
Har bostadsrätt övergått
till bostadsrättshavarens make, får inträde i föreningen vägras maken endast om
hinder möter på grund av bestämmelse i stadgarna alt medlem skall tillhöra
viss sammanslutning eller uppfylla liknande villkor och det skäligen kan
fordras att maken uppfyller villkoret. Vad som sagts nu äger motsvarande tillämpning,
om bostadsrätt lill bostadslägenhet övergått till bostadsrättshavaren
närstående som varaktigt sammanbodde med honom.
I fråga om andel i
bostadsrätt äger första och andra styckena tillämpning endast om bostadsrätten
efter förvärvet innehas av makar. Vad som sagts nu gäller ej, om annat beslämts
i stadgarna.
12 §
Har
den lill vilken bostadsrätt övergått genom bodelning, arv, testamente,
bolagsskifte eller liknande förvärv icke antagits lill medlem, får föreningen
anmana innehavaren alt inom sex månader eller den längre lid som kan vara
bestämd i stadgarna visa alt någon, som ej får vägras inträde i föreningen,
förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Iakttages ej lid som angivils i
anmaningen, får föreningen sälja bostadsrätten på offentlig auktion för
innehavarens räkning.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
13 §
Har
den till vilken bostadsrätt överlåtits icke antagits till medlem, är
överlåtelsen ogiltig.
Första
stycket gäller ej vid exekutiv försäljning eller offentlig auktion enligt 10,
12 eller 37 §. Har i sådant fall förvärvaren icke antagits till medlem, skall
föreningen lösa bostadsrätten mot skälig ersättning.
14 §
I
stadgarna kan intagas förbehåll att vid övergång av bostadsrätt lill annan
lägenhet än bostadslägenhet föreningen eller medlemmarna skall ha rätt att lösa
bostadsrätten. Stadgarna skall i så fall ange i vilken ordning lösningsrätten
skall tillkomma föreningen och medlemmarna, inom vilken tid lösningsrätten
skall göras gällande hos förvärvaren samt efter vilka grunder ersättning för
bostadsrätten skall beslämmas och inom vilken tid den skall betalas.
15 §
För
lid efter det att föreningen underrättats om atl bostadsrätt övergått till
medlem i föreningen svarar den från vilken rätten övergått ej för de
förpliktelser som åUgger innehavare av bostadsrätten.
Första stycket äger
motsvarande tillämpning, om bostadsrätt genom bodelning, arv, testamente,
bolagsskifte eller liknande förvärv eller vid exekutiv försäljning eller
offentlig auktion enligt 10, 12 eller 37 § övergått till någon som ej är medlem
i föreningen. Har i annat fall bostadsrätt övergått till någon som ej är
medlem, är den från vilken rätten övergått fri från förpliktelser enligt första
stycket för tid efter det all förvärvaren anlagils lill medlem.
Förvärvaren svarar jämte
den från vilken bostadsrätten övergått för denne åvilande förpliktelser som
innehavare av bostadsrätten, om ej annat överenskommits mellan föreningen och
förvärvaren.
16 §
Bostadsrättshavare
kan sedan två år förflutit från det bostadsrätten upplåts avsäga sig
bostadsrätten och därigenom bli fri från sina förpliktelser som
bosladsrältshavare. Avsägelse göres skriftligen hos styrelsen.
Sker avsägelse, övergår
bostadsrätten till föreningen på den fardag för avträdande av hyrd lägenhet som
inträffar närmast efter tre månader från avsägelsen.
17 §
Har
bostadsrätt övergått till föreningen, skall den överlåtas så snart det kan ske
utan förlust, om ej föreningen på föreningsstämma beslutar att bostadsrätten
skall upphöra.
Bostadsrättshavarens
rättigheter och skyldigheter
18 §
När
lägenheten skall tillträdas första gången efter bosladsrällsupplålelse, skall
föreningen, om ej annat avtalats, tillhandahåUa lägenheten i sådant skick atl
den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda
ändamålet.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 7
19 §
Är
lägenheten, när den skall tillträdas första gången efter
bostadsrätts-upplåtelse, ej i det skick som bostadsrättshavaren har rätt atl
fordra, får han avhjälpa bristen på föreningens bekostnad, om styrelsen
underlåter att på tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske. Kan
bristen ej avhjälpas utan dröjsmål eller underlåter styrelsen att efter
tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske, får bostadsrättshavaren efter
uppsägning frånträda bostadsrätten. Uppsägning får dock ske endast om bristen
är av väsentlig betydelse. Sedan bristen blivit avhjälpt av styrelsen får
uppsägning ej ske. För den tid lägenheten är i bristfälligt skick har
bostadsrättshavaren rätt till skälig nedsättning av årsavgiften.
Bostadsrättshavaren har
även rätt till ersättning för skada, om bristan beror på försummelse från
föreningens sida.
20 §
ErhåUer
bostadsrättshavaren, när lägenheten skall tillträdas första gången efter
bostadsrättsupplåtelse, ej tillträde i rätt tid och beror ej dröjsmålet på
honom, har han rätt till skälig nedsättning av årsavgiften för den tid han ej
kan nyttja lägenheten eller del därav. Är hindret av väsentlig betydelse, får
bostadsrättshavaren after uppsägning frånträda bostadsrätten. Sedan tiUträde
erhållits får uppsägning ej ske.
Bostadsrättshavaren
har även rätt till ersättning för skada, om dröjsmålet beror på försummelse
från föreningens sida.
21 §
Åsidosätter
föreningen sin reparalionsskyldighet eller uppstår på annat sätt genom
föreningens vållande hinder eller men i nyttjanderätten sedan tillträde
medgivits, äger 19 § motsvarande tillämpning.
22 §
Förekommer
ohyra i lägenheten lill men för bostadsrättshavaren, äger 19 § motsvarande
tillämpning. Har ohyran kommit sedan tillträde ägt rum, gällar vad som sagts nu
dock ej, om del skett genom bostadsrättshavarens vållande eller genoin
vårdslöshet eller försummelse av någon för vilken han svarar enligt 26 § andra
stycket.
I fråga om bostadsläganhet
som utgör dal av hus är styrelsen skyldig att vidtaga tjänliga åtgärder för att
utrota ohyra, även om bostadsrättshavaren är ansvarig enligt första stycket för
all sådan förekommer i lägenheten. Är bostadsrättshavaren utan ansvar för
ohyran, har han rätt till ersättning för nödvändig kostnad som åsamkas honom
genoin åtgärd för att utrota ohyran.
23 §
Har
beslut fattats om väsentlig ökning av de avgifter som utgår för bostadsrätt,
får bostadsrättshavaren efter uppsägning frånträda bostadsrätten, om det ej är
obilligl mol föreningen eller dess medlemmar atl bosladsrälteii frånträdes.
Uppsägning skall ske inom tre månader från det bostadsrättshavaren fick
kännedom om avgiftshöjningen.
24 §
Uppsäges
bostadsrätt av orsak som anges i 1923 §, övergår bostadsrätten genast till
föreningen. Föreningen skall till bostadsrättshavaren utge skälig ersättning
för bostadsrätten.
8 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Har
bostadsrättshavaren tilllrält lägenheten, skall hyresavtal anses ingånget för
tiden från uppsägningen, om bostadsrättshavaren i uppsägningen begärt all få
kvarbo i lägenheten. Därvid äger 7 § sista stycket motsvarande tillämpning.
25 §
Bostadsrättshavaren
får icke använda lägenheten för annat ändamål än det avsedda. Föreningen fär
dock endast åberopa avvikelse som är av avsevärd betydelse för föreningen
eller annan medlem.
26 §
Bostadsrättshavaren
skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om ej annat beslämts i
stadgarna eller följer av andra eller tredje stycket.
Bostadsrättshavaren
svarar ej för reparation av de stamledningar för avlopp, värme, gas,
elektricitet och vatten med vilka föreningen försett lägenheten. Vidare svarar
bostadsrättshavaren för reparation på grund av brand- eller vattenledningsskada
endast om skadan uppkommit genom hans vållande eller genom vårdslöshet eller
försummelse av någon som hör lill hans hushåll eller gästar honom eller av
annan som han inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för hans räkning.
I fråga om brandskada som bostadsrättshavaren själv icke vållat gäller vad som
sagts nu dock endast om bostadsrättshavaren brustit i den omsorg och tillsyn
som han bort iakttaga.
Andra
stycket andra punkten äger motsvarande tillämpning, om ohyra förekommer i
lägenheten.
27 §
Bostadsrättshavaren
får ej utan tillstånd av styrelsen företaga avsevärd förändring i lägenliatan.
Bostadsrättshavaren kan i stadgarna medges vidsträcktare rätt än som sagts nu.
28 §
Bostadsrättshavaren
är skyldig att vid lägenhetens begagnande iakttaga allt som fordras för att
bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten. Han skall härvid ställa sig
lill efterrättelse de särskilda föreskrifter som föraningen i övarensstämmalse
med ortens sed meddelar. Bostadsrättshavaren skall hålla noggrann tillsyn över
att vad som sålunda åligger honom själv iakttagas även av dam för vilka han
svarar enligt 26 § andra styckat.
Gods
som vaterligt är eller med skäl kan misstänkas vara behäftat mad ohyra får icke
införas i lägenheten.
29 §
Bostadsrättsföreningen
har rätt all erhålla tillträde lill lägenheten när det behövs för att utöva
nödig tillsyn eller utföra arbete som erfordras. När bostadsrätten enligt 10,
12 eller 37 § skall säljas på offenlUg auktion, är bostadsrättshavaren skjddig
alt låta lägenheten visas på lämplig tid. Föreningen skall tillse atl bostadsrättshavaren
ej tillskyndas större olägenhet än nödvändigt.
Bostadsrättshavaren
är skyldig atl tåla inskränkningar i nyttjanderätten, som föranledes av
nödvändiga åtgärder för alt utrota ohyra i fastigheten, även om hans lägenhet
icke besväras av ohyra. Därvid äger 22 § motsvarande tillämpning.
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 9
Underlåter
bostadsrättshavaren all bereda föreningen tillträde lill lägenheten när
föreningen enligt första eller andra stycket har rätt till del, kan
överexekutor förordna om handräckning. I fråga om sådan handräckning gäller
bestämmelserna om handräckning enUgl 191 § utsökningslagen (1877:31 s. 1).
30 §
Bostadsrättshavaren
får ej ulan styrelsens samtycke i andra hand upplåta lägenheten i dess helhet
till annan än medlem utom i fall som avses i ndra stycket.
Bostadsrättshavare,
som under viss lid ej är i tillfälle att använda sin bostadslägenhet, får
upplåta lägenheten i dess helhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar
tillstånd lill upplåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om
bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen ej
har befogad anledning alt vägra samtycke. Tillstånd kan begränsas lill viss
lid och förenas med villkor.
o
31 §
Bostadsrättshavaren
får ej inrymma utomstående personer i lägenheten, om del kan inedföra men för
föreningen eller annan medlem.
32 §
Betalar
bostadsrättshavaren ej i rätt tid grundavgift eller upplålelseavgifl som
förfaller lill betalning innan lägenheten får tillträdas och sker ej rättelse
inom en månad från anmaning, får föreningen häva upplåtelseav-lalel. Vad som
sagts nu gäller ej, om lägenheten tillträtts med styrelsens medgivande.
Häves
avtalet, har föreningen rätt lill ersättning för skada.
33 §
Nyttjanderätten
till lägenhet som innehas med bostadsrätt och som till-trälts är förverkad och
föreningen således berättigad all uppsäga bostadsrättshavaren lill
avflyttning,
1.
om bostadsrättshavaren dröjer
med betalning av grundavgift eller upplåtelseavgift utöver två veckor eller
den längre tid som kan vara bestämd i stadgarna från dat att föraningen eftar
förfallodagen anmanat honom att fullgöra sin betalningsskyldighet eller om
bostadsrättshavaren dröjer med betalning av årsavgift utöver två vardagar efter
förfallodagen,
2.
om bostadsrättshavaren utan
behövligt samtycke eller tillstånd upplåter lägenheten i andra hand,
3.
om lägenheten användes i strid
med 25 ellar 31 §,
4.
om bostadsrättshavaren eller
den, till vilken lägenheten upplåtits i andra hand, genom vårdslöshet är
vållande till atl ohyra förekommer i lägenheten eller om bostadsrättshavaren
genom underlåtenhet alt ulan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om
förekomst av ohyra i lägenheten bidrager lill all ohyran sprides i
fasligheten,
5.
om lägenheten på annat sätt
vanvårdas eller om bostadsrättshavaren eller den, till vilken lägenheten
upplåtits i andra hand, åsidosätter något av vad som enligt 28 § skall
iakttagas vid lägenhetens begagnande eller brister i den tillsyn som enligt
nämnda paragraf åUgger bostadsrättshavare,
6.
om i strid med 29 § tillträde
till lägenheten vägras och bostadsrättshavaren ej kan visa giltig ursäkt.
It
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 12
10 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
7.
om bostadsrättshavaren åsidosätter skyldighet, som går utöver hans åligganden
enligt denna lag, och det måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen all
skyldigheten fullgöres; dock kan skyldighet för bostadsrättshavaren atl inneha
anstäUning i visst företag eller liknande skyldighet ej åberopas som grund för
förverkande.
Nyttjanderätten
är icke förverkad, om det som Ugger bostadsrättshavaren lill last är av ringa
betydelse.
Uppsägning
på grund av förhåUande som avses i första stycket 2, 3 eller 57 får ske endast
om bostadsrättshavaren underlåter alt på tillsägelse vidtaga rättelse utan
dröjsmål.
Uppsäges
bostadsrättshavaren till avflyttning, har föreningen rätt till ersättning för
skada.
34 §
Är
nyttjanderätten förverkad på grund av förhåUande som avses i 33 § första
stycket 13 eller 57 men sker rättelse innan föreningen gjort bruk av sin rätt
till uppsägning, kan bostadsrättshavaren icke därefter skiljas från lägenheten
på den grunden. Detsamma gäller om föreningen icke uppsagt bostadsrättshavaren
till avflyttning inom tre månader från det föreningen fick kännedom om
förhållande som avses i 33 § första stycket 4 eller 7 eller icke inom två
månader från del den erhöll vetskap om förhållande som avses i nämnda stycke 2
tillsagt bostadsrättshavaren atl \id-taga rättelse.
35 §
Är
nyttjanderätten enligt 33 § första stycket 1 förverkad på grund av dröjsmål med
betalning av årsavgift och har föreningen med anledning därav uppsagt
bostadsrättshavaren lill avflyttning, får denne ej på grund av dröjsmålet
skiljas från lägenheten, om avgiften betalas senast tolfte vardagen från
uppsägningen. I avvaktan på att bostadsrättshavaren visar sig ha fullgjort vad
som sålunda fordras för att återvinna nyttjanderätten får beslut om vräkning
icke meddelas förrän fjorton vardagar förflutit från uppsägningen.
36 §
Uppsäges
bostadsrättshavaren till avflyttning av orsak som anges i 33 § första stycket 1
eller 46, är han skyldig alt genast avflytta, om ej annat följer av 35 §.
Uppsäges bostadsrättshavaren av annan i 33 § angiven orsak, får han kvarbo till
den fardag för avträdande av hyrd lägenhet som inträffar närmast efter tre
månader från uppsägningen, om ej rätten eller överexekutor prövar skäligt
ålägga honom alt avflytta tidigare.
37 §
Har
bostadsrättshavaren blivit skild från lägenheten till följd av uppsägning i
fall som avses i 33 §, skall föreningen sälja bostadsrätten på offentUg
auktion så snart det kan ske, om ej föreningen och bostadsrättshavaren kommer
övarens om annat. Försäljningen får dock anstå lill dess brist för vars
avhjälpande bostadsrättshavaren svarar blivit botad.
Av
vad som influtit genom försäljningen får föreningen uppbära så mycket som
behövs för alt läcka föreningens fordran hos bostadsrättshavaren. Vad som
återstår tillfaller denne.
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 11
38 §
överlätes
det hus i vilket lägenheten finns eller säljes huset exekutivt, upphör
bostadsrätten. Föreningen är därvid skyldig att lill bostadsrättshavaren utge
skälig ersättning för bostadsrätten. Träder föreningen i likvidation inom tre
månader från det frågan om föreningens ersättningsskyldighet blivit slutligt
avgjord eller försättes föreningen inom samma tid i konkurs, skall dock
bostadsrättshavarens rätt alt utfå ersättning för bostadsrätten bedömas efter
de regler som gäller för skifte av föreningens tillgångar.
Upphör
bostadsrätten enligt första stycket och har lägenheten tillträtts, skall
skriftligt hyresavtal anses ingånget. Därvid äger 7 § sista stycket motsvarande
tillämpning.
39 §
Uppsägning
skall vara skriftlig, om ej skriftligt erkännande av uppsägningen lämnas.
Uppsägning får ske hos den som är behörig att mottaga årsavgift på föreningens
vägnar.
Skriftlig uppsägning skall
delges den som sökes för uppsägning, dock utan tUlämpning av 1215 §§
delgivningslagen (1970: 428).
Träffas ej den som sökes i
sitt hemvist, får uppsägningen sändas i rekommenderat brev under hans vanliga
adress. Ett exemplar av uppsägningen skall dessutom lämnas antingen i den
söktes bostad lill vuxen medlem i del hushåll som han tillhör eller, om han
driver rörelse med fast kontor, på kontoret till någon som är anställd där.
Påträffas icke någon som angivits nu, skall uppsägningen i stället läggas i
den söktes postlåda, om sådan finns. Uppsägning har skett när vad som sagts nu
blivit fullgjort.
Har
den hos vilken uppsägning skall ske ej känt hemvist här i riket och finns ej
heller känt ombud som har rätt att mottaga uppsägning för honom, får uppsägning
ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.
Stämningsansökan med
yrkande om rätt att frånträda bostadsrätten eller om bostadsrättshavarens
skiljande från lägenheten samt ansökan om vräkning av bostadsrättshavaren
gällar som uppsägning när delgivning skett i behörig ordning.
Allmänna
bestämmelser om bostadsrättsförening
40 §
Ekonomisk
förening med ändamål att i föreningens hus upplåta lägenheter ål medlemmarna
till nyttjande utan begränsning lill liden kan registreras som
bostadsrättsförening.
41 §
Bestämmelserna
i 2 och 3 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrättsförening.
42 §
Bostadsrättsförening
registreras hos länsstyrelsen i det län där föreningens styrelse enligt
stadgarna har sitt säte.
Inskrivning
av uppgifter angående bostadsrättsförening skall ske i en särskild avdelning av
del föreningsregisler som avses i 4 § lagen (1951: 308) om ekonomiska
föreningar.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Stadgar
och firma m. m.
43 §
För
registrering av bostadsrättsförening fordras att föreningen har minst fem
medlemmar samt atl den antagit stadgar och utsett styrelse och revisorer.
44 §
Bostadsrättsförenings stadgar skall ange
1.
föreningens firma,
2.
ändamålet med föreningens
verksamhet och verksamhetens art,
3.
den ort inom riket där
föreningens styrelse skall ha sitt säte,
4.
om avgift för inträde i föreningen
skall förekomma, det belopp, högst 100 kronor, vartill inträdesavgiften för
varje medlem skall bestämmas,
5.
huruvida upplålelseavgifl kan
uttagas,
6.
de grunder enligt vilka
årsavgift skall beräknas,
7.
om andra regelbundna eller på
särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter lill föreningen än grundavgift,
upplåtelseavgift och årsavgift skall förekomma, avgifternas belopp eller de
högsta belopp, sammanlagt dock ej mer än 100 kronor för år och medlem, vartill
de får bestämmas,
8.
om rätten atl bestämma ersättning
för bostadsrätt vid överlåtelse skall vara inskränkt, de grunder enligt vilka
ersättningen skall beräknas,
9.
antalet styrelseledamöter och
revisorer eller del högsta och lägsta antal lill vilket de skall uppgå och, om
för styrelseledamöter eller revisorer skall finnas suppleanter, samma uppgifter
beträffande dem, tiden för styrelseledamots, revisors och suppleants uppdrag
samt, om styrelseledamot, revisor eller suppleant skall utses på annat än i
denna lag angivet sätt, hur tillsättning skall ske,
10. f ö reningens
r ä kenskaps å r,
11.
de grunder enligt vilka medel
skall avsättas för säkerställande av underhållet av föreningens hus,
12.
det sätt på vilket kallelse
till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas
kännedom samt den tid före stämma när föreskrivna kallelseåtgärder senast
skall vara vidtagna,
13.
de grunder enligt vilka
föreningen skall förfoga över uppkommen vinst och hur del skall förfaras med
föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning.
45 §
Bostadsrättsförenings
firma skall innehålla ordet bostadsrättsförening.
I
firman får ej ordet bolag eller eljest något som betecknar elt bolagsförhållande
inlagas på sådant sätt atl därav kan föranledas del misstaget all firman
innehas av elt bolag.
Firman
skall tydligt skilja sig från andra hos länsstyrelsen förut registrerade och
ännu bestående föreningsfirmor.
Annan
än bostadsrättsförening får ej i sin firma eller annars vid beteckning av
rörelsen använda ordet bostadsrätt.
46 §
Bestämmelserna
i 8 och 9 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrällsföremng. Härvid skall hänvisningen i 8 §
tredje stycket tiU 5 § avse 43 § denna lag. Uppgift om medborgarskap behöver ej
lämnas i ansökan om registrering.
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 13
Medlemsförteckning
och lägenhetsförteckning
47 §
Genom
styrelsens försorg skall föras förteckning över bostadsrättsföreningens
medlemmar (medlernsförteckning) samt förteckning över de lägenheter som är
upplåtna med bostadsrätt (lägenhetsförteckning). Förteckning kan bestå av
betrjggande lösblads- eller kortsystem.
48 §
Medlemsförteckiiingen
skall för varje medlem innehålla uppgift om hans fullständiga namn och hemvist
samt om bostadsrätt som han innehar.
Styrelsen
skall hålla förteckningen tiUgänglig för den som vill laga del av den.
49 §
Lägenhelsförteckningen skall för varje lägenhet ange
1.
lägenhetens beteckning,
belägenhet, rumsantal och övriga utrymmen,
2.
dagen för länsstyrelsens
godkännande av den ekonomiska plan som Ugger till grund för upplåtelsen,
3.
bostadsrättshavarens namn,
4.
grundavgiften för
bostadsrätten.
Uppgifter
enligt första stycket skall genast införas i förteckningen när bostadsrätt
upplåtes.
Underrättas
föreningen om panlsättning av bostadsrätt eller ändras uppgift i förteckningen,
skall detta genast antecknas.
Dagen
för anteckning skall anges.
50 §
Bostadsrättshavare
har rätt all på begäran få utdrag ur lägenhelsförteckningen beträffande
lägenhet som han innehar med bostadsrätt. Utdraget skall avse de uppgifter som
enligt 49 § skall anges i förteckningen. Dagen för utfärdandel skall anges i
utdraget.
Medlemskap
51 §
Fråga
om antagande av medlem i bostadsrättsförening avgöras av styrelsen, om ej
annat följer av 52 §.
Ansökan
om inträde i föreningen skall ske skriftligen och vara försedd med sökandens
bevittnade namnunderskrift, om så bestämts i stadgarna.
52 §
Förvärvare
av bostadsrätt, som vägrats inträde i föreningen, kan inom en månad från det
han fick del av beslutet härom hänskjuta tvisten lill hyresnämnden.
53 §
Medlem
som ej innehar bostadsrätt får utträda ur föreningen och kan på grund som anges
i stadgarna uteslutas ur denna.
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Medlem
som upphör att vara bostadsrättshavare skall ansas ha utträtt ur föreningen, om
ej styrelsen medgivit att han får kvarstå som medlem. Vad som sagts nu gäller
ej, om bosladsrälteii upphört lill följd av alt det hus i vilket lägenheten
finns övergått till ny ägare.
Anmälan
om utträde skall ske skriftligen och vara försedd med medlemmens bevittnade
namnunderskrift, om så beslämts i stadgarna. Fråga om uteslutning prövas av
föreningsstämma, om ej annat beslämts i stadgarna.
Vinstutdelning
m. m.
54 §
Utdelning
får ske endast av vinst som redovisas i faststäUd balansräkning för senaste
räkenskapsåret.
Vinst
får ej utdelas till andra än bostadsrätlshavarna. Vinsten fördelas mellan dem
efter grundavgifterna för bostadsrätterna, om ej annat bestämts i stadgarna.
55 §
Har
vinstutdelning beslutats och verkställts i strid med 54 § eller bestämmelse i
föreningens stadgar, gäller 19 § lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar i
tillämpliga delar.
Bestämmelserna
i 20 § nämnda lag äger motsvarande tillämpning i fråga om bostadsrättsförening.
Styrelse
och firmateckning
58 §
Bestämmelserna i 2137 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger
motsvarande tillämpning i fråga om bostadsrättsförening med nedan angivna
avvikelser.
1.
Av styrelsens ledamöter skall
alltid minst två eller, om styrelsen består av mindre än fem ledamöter, minst
en väljas på föreningsstämma.
2.
Styrelseledamot och suppleant
för styrelseledamot samt firmatecknare behöver ej vara svensk medborgare.
3.
Bosladsrätlshavares make kan
vara styrelseledamot eller suppleant för styrelseledamot, även om han ej är
medlem i föreningen, såvida icke annat beslämts i stadgarna.
57 §
Del
ankommer på styrelsen att fastställa med vilka belopp grundavgifter,
upplåtelseavgifter och årsavgifter skall utgå samt hur beloppen skall betalas,
om ej annat beslämts i stadgarna. Ändring av grundavgift skall dock alltid beslutas
av föreningsstämma.
Styrelsens
årsredovisning samt revision
58 §
Bestämmelserna
i 3851 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga
delar i fråga om bostadsrättsförening. Vad som sägs där om insats skall
beträffande bostadsrättsförening i stället gälla inträdesavgift, grundavgift
och upplåtelseavgift.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 15
Föreningsstämma
59 §
Bestämmelserna
i 5261 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga
delar i fråga om bostadsrättsförening. Innehar flera medlemmar bostadsrätt
gemensamt, äger de dock endast en röst, om ej annat beslämts i stadgarna.
Vidare kan medlems rösträtt utövas av medlemmens make som ombud, även om denne
ej är medlem i föreningen, såvida icke annat beslämts i stadgarna.
60 §
För
giltighet av beslut på föreningsstämma gäller,
1.
om beslutet innebär ändring av
grundavgift och medför rubbning av del inbördes förhållandet mellan
grundavgifterna, alt samtliga bostadsrättshavare som beröres av ändringen
biträtt beslutet eller att beslutet biträtts av minst två tredjedelar av dessa
bosladsrältshavare och godkänts av hyresnämnden,
2.
om beslutet innebär att
lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer alt undergå försämring av icke
ringa betydelse, atl bostadsrättshavaren biträtt beslutet,
3.
om beslutet i annat fall leder
till väsentlig förändring av lägenheten, att bostadsrättshavaren biträtt
beslutet eller atl minst två tredjedelar av de röstande förenat sig om detta,
4.
om beslutet innebär utvidgning
av föreningens verksamhet, att del biträtts av minst två tredjedelar av de
röstande,
5.
om beslutet innebär överlåtelse
av föreningen tillhörigt hus i vilket lägenhet är upplåten med bostadsrätt, all
beslutet fatlats i den ordning som gäller för beslut om likvidation samt att
minst två tredjedelar av bostadsrätlshavarna i det hus som skall överlåtas
samtyckt lill beslutet.
Är
för giltighet av beslut enligt första stycket ytterligare villkor bestämt i
stadgarna, gäller även det.
Talan
mot styrelseledamot, revisor, föreningsmedlem eller röstberättigad
61 §
Bestämmelserna
i 6366 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrättsförening.
Ändring
av bostadsrättsförenings stadgar
62 §
Beslut
om ändring av bostadsrättsförenings stadgar är giltigt endast om samtliga
röstberättigade förenat sig om beslutet eller detta fattats på två på varandra
följande föreningsstämmor och på den stämma som hålles sist biträtts av minst
två tredjedelar av de röstande. Om beslutet avser ändring av de grunder enligt
vilka årsavgift skall beräknas, fordras dock atl på den stämma som hålles sist
beslutet biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande. Innebär beslutet att
medlems rätt lill föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning
inskränkes, fordras atl beslutet på sista stämman biträtts av samtliga
röstande.
Beslut
varigenom medlems rätt att överlåta bostadsrätt inskränkes eller
16 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
förbehåll
om lösningsrätt enligt 14 § införes är giltigt endast om samtliga
bostadsrättshavare vilkas rätt beröres av ändringen samtyckt till beslutet.
Är
för giltighet av beslut enligt denna paragraf ytterligare villkor bestämt i
stadgarna, gäller även del.
Har
på grund av lag eller annan författning eller efter Konungens medgivande i
stadgarna inlagils föreskrift att viss bestämmelse ej får ändras utan Konungens
medgivande, får föreskriften ej ändras utan sådant medgivande.
63 §
Beslut
om ändring av stadgarna skall av styrelsens ordförande ofördröjligen anmälas
för registrering och får ej verkställas innan registrering skett. Vid
anmälningshandlingen skall fogas två avskrifter av protokoll som förts i
ärendet.
Talan
mot föreningsstämmobeslut
64 §
Bestämmelserna
i 69 § lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning
i fråga om bostadsrättsförening.
Likvidation
och upplösning
65 §
Bestämmelserna
i 7095 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrättsförening. Vad i 71 och 75 §§ föreskrives för
det fall antalet föreningsmedlemmar nedgått under det i 5 § föreskrivna lägsta
antalet skall i bostadsrättsförening tillämpas, om antalet medlemmar eller
antalet bostadsrättshavare nedgått under fem. Vidare skall vad i 83 § sägs om
insatskapital i stället gälla inträdesavgift, grundavgift och upplålelseavgifl
i bostadsrättsförening.
Fusion
66 §
Bestämmelserna
i 9698 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga
delar i fråga om bostadsrättsförening.
Registrering
67 §
Bestämmelserna
i 99105 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrättsförening. Härvid skall hänvisningen i 100 §
andra stycket till 7 § tredje sljckel avse 45 § tredje stycket denna lag.
68 §
Beträffande
ansökan om godkännande av ekonomisk plan skall bestämmelserna om anmälan för
registrering äga motsvarande tillämpning.
Skadestånd
69 §
Bestämmelserna
i 106109 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrättsförening.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 17
Straffbestämmelser
70 §
Bestämmelserna
i 110112 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga
delar i fråga om bostadsrättsförening. Vid till-lämpningen av bestämmelserna
skall dock iakttagas, alt hänvisningen i 110 § 5 till 18 § SkaU avse 54 § denna
lag och hänvisningen i 111 § 2 till 68 § skall avse 63 § denna lag.
71 §
Till böter dömes
1.
den som upplåter bostadsrätt i
strid med 3 eller 5 §,
2.
styrelseledamot eller
likvidator, om han underlåter alt iakttaga föreskrift i 4 § sista stycket
eller 4749 §,
3.
den som uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i utdrag enligt 50
§,
4.
den som bryter mot 45 § sista
stycket eller upplåter andelsrätt i strid med 79 §.
72 §
Är
gärning som avses i 70 eller 71 § belagd med straff i brottsbalken dömes ej
till ansvar enligt denna lag.
Särskilda
bestämmelser
73 §
Bestämmelserna
i 114116 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrättsförening.
Förbehåll
i stadgarna enligt 116 § utan bestämmelse om rätt för parterna all klandra
skiljedomen får dock ej göras gällande i fråga om bosladsrätlshavares rätt
eller skyldighet all tillträda eller behålla lägenheten eller beträffande
fastställande av hyresvillkor enligt 7 § sista stycket. I övrigt gäller förbehållet
ej i fråga om tvist med anledning av upplåtelse av nyttjanderätt enligt 1 §
såvitt genom förbehållet skiljemän utsetts eller bestämmelse meddelats om
skiljemäiinans antal, sättet för deras utseende eller förfarandet vid
skiljenämnden. I dessa hänseenden skall lagen (1929: 145) om skiljemän
tillämpas. Vad som sagts nu utgör dock ej hinder för att i stadgarna utse
hyresnämnden till skiljenämnd eller bestämma kortare tid för skiljeinanna-åtgärdens
avslutande än den tid om sex månader som anges i nämnda lag.
74 §
Är
sådant meddelande från föreningen som avses i 10, 12 eller 32 § eller 33 § 1
avsänt i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, skall föreningen
anses ha fullgjort vad som ankommer på den. Detsamma gäller beträffande sådant
meddelande från bostadsrättshavare som avses i 15 eller 19 §.
75 §
Närmare
bestämmelser om ekonomisk plan med därtill hörande intyg och om säkerhet enligt
5 § meddelas av Konungen eller av myndighet, som Konungen bestämmer.
18 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Förfarandet
i bostadsrättstvister m. m.
76 §
Om
part ej godtar hyresnämnds beslut i fråga enligt 7 § sista stycket, 30 § andra
stycket eller 52 §, får parten klandra beslutet genom all väcka talan mot den
andra parlen inom tre veckor från det parten erhöll del av beslutet. Klandras
icke beslutet inom denna lid, är parts rätt till talan förlorad.
Mot
hyresnämnds beslut i fråga enligt 60 § första stycket 1 får talan föras genom
besvär inom tre veckor från det klaganden erhöll del av beslutet.
77 §
Tvist
med anledning av upplåtelse av nyttjanderätt enligt 1 § (bostads-rältstvist)
som ej ankommer på hyresnämnds prövning skall, om ej Konungen bestämmer annat,
upptagas av den fastighetsdomstol inom vars område fasligheten är belägen.
Detsamma gäller i fråga om talan enligt 76 g.
Besvär
enligt 76 § andra stycket skall inges till domstolen.
Tvist som efter klander
mol hyresnämnds beslut är anhängig vid domstol får återförvisas till nämnden.
78 §
Talan
får ej föras mot fastighetsdomstols dom i fråga om fastställande av
hyresvillkor enligt 7 § sista stycket eller i fråga om tillstånd som avses i 30
§ andra stycket och ej heller mot hovrätts dom i fråga som avses i 52 § eller i
fråga om godkännande enligt 60 § första stycket 1.
I
tvist som avser fastställande av hyresvillkor enligt 7 § sista stycket skall
vardera parten svara för sin rättegångskostnad i fastighetsdomstolen, i den mån
ej annat följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.
Förbud
mot upplåtelse av andelsrätt
79 §
Förening
eller aktiebolag fär ej upplåta andelsrätt med vilken följer rätt atl för
begränsad tid besitta eller hyra bostadslägenhet. Vad som sagts nu äger
motsvarande tiUämpning i fråga om andel i handelsbolag.
Träffas
i strid med första stycket vid upplåtelse av lägenhet förbehåll om förvärv av
andelsrätt, gäller förbehållet ej mot den till vilken lägenheten upplåtits.
övergångsbestämmelser
1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972. Genom lagen upphäves lagen (1930:115) om bostadsrättsföreningar
och lagen (1968: 702) om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m.
2.
Bestämmelsen i 2 § första
stycket första punkten utgör ej hinder för den som före lagens ikraftträdande
haft rätt alt driva verksamhet, i vilken ingår upplåtelse av nyttjanderätt som
avses i 1 §, att fortsätta verksamheten.
3.
Den nya lagen äger tillämpning
även på bostadsrättsförening som registrerats enligt äldre lag. I fråga om
sådan förening gäller dock punkterna 413 nedan.
4.
Har ekonomisk plan mottagits av
länsstyrelsen enligt äldre lag, skall planen anses ha godkänts enligt den nya
lagen.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 19
5.
Har leckningslista utfärdats,
äger äldre lag tillämpning beträffande upplåtelse av bostadsrätt till utbjudna
lägenheter.
6.
Har bostadsrättsförening före
den nya lagens ikraftträdande sökt eller erhållit tillstånd enligt 4 § andra
stycket lagen (1942:430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av
bostadsrätt in. m. eller 2 § första stycket lagen (1968: 702) om förskott vid
upplåtelse av bostadsrätt, m. m. att uppbära förskott på avgift eller annat
vederlag för upplåtelse av bostadsrätt, äger äldre lag tillämpning i fråga om
förskottet.
7.
Har bostadsrättshavare
överlåtit sin bostadsrätt eller avlidit före den nya lagens ikraftträdande eller
har hans äktenskap gått åter eller boskillnad, hemskillnad eller
äktenskapsskillnad vunnits före sagda tidpunkt, äger äldre lag tillämpning i
fråga om dödsboets rätt alt utöva bostadsrätten, förvärvarens rätt att vinna
inträde i föreningen, verkan av att förvärvaren icke antagits till medlem samt
ansvaret för förpliktelser som åvilar innehavare av bostadsrätten.
8.
Har uppsägning skett före den
nya lagens ikraftträdande, äger äldre bestämmelser om verkan av uppsägningen
alltjämt tillämpning.
9.
Bestämmelse i förenings stadgar
all årsavgift eller andel i vinst eller behållna tiUgångar skall beräknas efter
lägenhets andelsvärde skall anses innebära atl sådan avgift eller andel skall
beräknas enligt grundavgiften för bostadsrätten.
10.
Innehåller förenings stadgar vid
lagens ikraftträdande bestämmelse om beräkning av ersättning för bostadsrätt
vid överlåtelse, äger bestämmelsen alltjämt tillämpning, även om grunderna för
beräkningen ej angivits i stadgarna. Sådan bestämmelse skall anses innebära
villkor för medlemskap, om ej annat framgår av omständigheterna.
11.
Har beslut av föreningsstämma
fattats före den nya lagens ikraftträdande, äger äldre lag tillämpning i fråga
om beslutet.
12.
Bestämmelsen i 73 § andra
stycket gäller ej förbehåll vars tillämpning påkallats före den nya lagens
ikraftträdande.
13.
Skall enligt bestämmelserna
ovan föreskrift i äldre lag gälla och är i samma lag överträdelse av
föreskriften belagd med straff, äger även straffbestämmalsen tillämpning.
14.
Bostadsrättstvist eller tvist
om hyresviUkor, vari talan väckts eller som hänskjuiits till avgörande av
skiljemän före den nya lagens ikraftträdande, behandlas enligt äldre
bestämmelser.
15.
Bestämmelsen i 79 § utgör ej
hinder för förening eller aktiebolag, som före lagens ikraftträdande haft rätt
att upplåta andelsrätt med vilken följer räit att för begränsad tid besitta
eller hyra lägenhet i hus som tillhör föreningen eller bolaget, att upplåta
andelsrätt avseende lägenhet i huset. Vad som sagts nu äger motsvarande
tillämpning i fråga om handelsbolag.
I
annat fall än som avses i första stycket får förening eller aktiebolag, som
före lagens ikraftträdande drivit verksamhet i vilken ingår upplåtelse av andelsrätt
som avses i 79 §, efter tillstånd av länsstyrelsen fortsätta sin verksamhet.
Har föreningen eller bolaget ingivit ansökan härom före ikraftträdandet, får
verksamheten fortsättas i avvaktan på beslutet.
16. Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift
som ersatts genoin bestämmelse i denna lag, tillämpas i stäUet den nya be-
slämmelsen.
20
Kungl. Maj:ts
proposition nr 12 år 1971
opaginerad Kontrollera mot PDF
2)
Förslag
till
Lag
om
ändring i rättegångsbalken
Härigenom förordnas,
att 10 kap. 10 § rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tvist
om äganderätt eller nyttjanderätt till fast egendom, om rätt till servitut
eller annan särskild rätt till egendomen eller om besittning av egandoman skall
upptagas av rätten i den ort, där fastigheten är. Lag samma vare, om tvisten
rör skyldighet för ägare eller innehavare av egendomen atl fullgöra något, som
åligger honom i denna egenskap, eller, då nyttjanderätt eller annan särskild
rätt till egendomen upplåtils, fråga är om vederlag för upplåtelsen, byggnads
underhåll eller annat dylikt. Vad som sägs i denna paragraf gäller dock ej
arrende- eller hyres-tvist.
Ligger
fasligheten--------------
Tvist om äganderätt eller
nyttjan
derätt till fast egendom, om rätt lill
servitut eller annan särskild rätt till
egendomen eller om besittning av
egendomen skall upplagas av rälten
i den ort, där fastigheten är. Lag
samma vare, om tvisten rör skyldig
het för ägare eller innehavare av
egendomen all fullgöra något, som
åligger honom i denna egenskap, el
ler, då nyttjanderätt eller annan
särskild rätt lill egendomen upplå
tits, fråga är om vederlag för upplå
telsen, byggnads underhåU eller an
nat dylikt. Vad som sägs i danna
paragraf gällar dock aj arrende-, hy
res- eller bostadsrättstvist.
---- huvuddelen ligger.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Senaste lydelse 1970: 1002.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts
proposition nr 12 år 1971
21
opaginerad Kontrollera mot PDF
3)
Förslag
till
Lag
om
ändring i utsökningslagen (1877: 31 s. 1)
Härigenom förordnas,
alt 65 § utsökningslagen (1877:31 s. 1) skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Från
utmätning
6.
penningar, banktillgodohavande, annan fordran och förnödenheter, i den mån
annat ej är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll ål
gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är all vänta, dock icke ulan
synnerliga skäl för längre tid än en månad.
Har gäldenären familj,
bestämmas v-ad som enligt 1 mom. 16 får undantagas med skälig hänsyn även
till vad familjen brukar eller behöver. Om gäldenären eller någon som tillhör
hans familj lider av lyte eller allvarlig sjukdom, skall detta också beaktas.
Undanlag enligt 6 bestämmes med skälig hänsyn även till den underhållsbörda
som åvilar gäldenären.
Vid utmätning hos dödsbo
äger vad som i 1 och 2 mom. sagts motsvarande tillämpning i fråga om dödsboet
tillhörig egendom som den dödes efterlevande familj brukar eller behöver. I
stället för föreskriften i
' Senaste lydelse 1968: 623.
- får överlåtas,
6.
bostadsrätt till
lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvarande bostad, dock ej om gäldenären
vid förvärv av bostadsrätten åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer
eller om det med hänsyn till gäl-dcnärens behov och bostadsrättens värde
framstår som oskäligt att bostadsrätten undantages från utmätning,
7.
penningar, banktillgodohavande,
annan fordran och förnödenheter, i den mån annat ej är föreskrivet och
tillgången skäligen fordras för underhåll ål gäldenären lill dess inkomst som
läcker behovet är atl vänta, dock icke ulan synnerliga skäl för längre lid än
en månad.
Har
gäldenären familj, bestämmes vad som enligt 1 mom. 17 får undantagas med
skälig hänsyn även till vad familjen brukar eller behöver. Om gäldenären eller
någon som tillhör hans familj lider av lyte eller allvarUg sjukdom, skall
delta också beaktas. Undantag enligt 7 bestämmes med skälig hänsyn även till
den underhållsbörda som åvilar gäldenären.
Vid
utmätning hos dödsbo äger vad som i 1 och 2 mom. sagts motsvarande tUlämpning
i fråga om dödsboet tillhörig egendom som den dödes efterlevande familj
brukar eller behöver. I stället för föreskriften i
opaginerad Kontrollera mot PDF
22 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 mom. 6 gäller dock 18
kap. 5 andra stycket ärvdabalken.
1 mom. 7 gäller dock 18
kap. 5 andra styckat ärvdabalken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Bestämmelsen
i 65 § 1 mom. 6 äger motsvarande tillämpning på sådan andelsrätl i förening,
som ej är bostadsrättsförening, eller aktiebolag med vilken följer rätt alt
besitta eller hjTa lägenhet.
4)
Förslag
lill
Lag
om
ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Härigenom
förordnas
i fråga om lagen
(1951:308) om ekonomiska
föreningar,
dels
atl 113 § skaU upphöra alt gälla,
dels att 111 och 118 §§
skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
111 §.
Med
dagsböter----------------
5.
revisor, vilken underlåter atl
iakttaga föreskrift som meddelats i 51 § första stycket eller 81 § andra
stycket, så ock likvidationsrevisor, som försummar att fullgöra vad i 87 §
första stycket första punkten eller 89 § första stycket fjärde punkten finnes
stadgal;
6.
styrelseledamot eller
likvidator som upplåter lägenhet i strid mot bestämmelsen i 113 §.
---- andra stycket;
5.
revisor, vilken underlåter att iakttaga föreskrift som meddelats i 51 § första
stycket eller 81 § andra stycket, så ock likvidationsrevisor, som försummar alt
fullgöra vad i 87 § första stycket första punkten eller 89 § första stycket fjärde
punkten finnes stadgat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad
i-------
3. förening av
anstalter, vilken av speklionen godkänts atl handhava för
anstalterna gemensamma angelä genheter.
------ äga
tillämpning.
trafikförsäkrings-försäkringsin-
3.
förening av trafikförsäkringsanstalter,
vilken av försäkringsinspektionen godkänts atl handhava för anstalterna
gemensamma angelägenheter;
4.
bostadsrättsföreningar i
vidare mån än som följer av bostadsrätts-lagen (1971: ').
Ej heller--------------------------------- särskilt
stadgat.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts
proposition nr 12 år 1971
23
opaginerad Kontrollera mot PDF
5)
Förslag
lill
Lag
om
ändring i lagen (1970:998) om arrendenämnder och hyresnämnder
Härigenom förordnas,
att 48, 1015, 19, 22 och 27 §§ saml rubriken närmast före 7 § lagen (1970:
998) om arrendenämnder och hjTesnämnder skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hyresnämnd som---
1. medla i hyrestvist.
2. pröva tvist
4.
vara skiljenämnd i
hyrestvist,
5.
pröva frågor enligt lagen
(1970: 246) om '
stadsfastighet.
Ärende upptages
4 §
------- uppgift
atl
1.
medla i hyres- eller bostads
rättsvist,
----- allt jordabalken,
3. pröva fråga om
godkännande av överenskommelse som avses i 12 kap. 45 eller 56 § jordabalken.
3.
jjröva tvist om
hyresviUkor enligt 7 § sista stycket, upplåtelse av lägenhet i andra hand
enligt 30 § andra stycket eller medlemskap enligt 52 §, allt bostadsrättslagen
(1971: ),
4.
pröva fråga om
godkännande av överenskommelse som avses i 12 kap. 45 eller 56 § jordabalken
eller av beslut som avses i 60 § första stycket 1 bostadsrättslagen
(1971:
),
tvångsförvaltning av
bo-
5.
vara skiljenämnd i
hyres- eller bostadsrättstvist,
6.
pröva frågor enligt lagen
(1970: 246) om tvångsförvaltning av bostadsfastighet.
----------- är beläffan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 §
Hyresnämnd består av
lagfaren ordförande och två andra ledamöter, om aj annat följer av andra
stycket. Av de senare ledamöterna skall den ene vara väl förtrogen med förvaltning
av hyresfastighet och den andre vara väl förtrogen med bostadshy-rasgäslers
förhållandan eller, när ärende rör annan lägenhet än bostadslägenhet, med
näringsidkande hyresgästers förhållanden.
Hyresnämnd består av
lagfaren ordförande och två andra ledamöter, om ej annat följer av andra
stycket. Av de senare ledamöterna skall den ene vara väl förtrogen med förvaltning
av hyresfastighet eller, när ärendet rör bostadsrättsfastighet, med förvaltning
av sådan fastighet och den andre vara väl förtrogen med bostadshyresgäslers
förhållanden eller, när ärende rör annan lägenhet än bostadslägenhet, med nä-
opaginerad Kontrollera mot PDF
24 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
{Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)
ringsidkande
hyresgästers förhållanden. / bostadsrättstvist skall vad som sagts nu om
hyresgästers förhållanden i stäUet avse bostadsrättshavares förhållanden.
Bestämmelserna
i------ ------------ om hyresnämnd.
Konungen
kan---- ------------------ flera avdelningar.
Bestämmelserna
om--------- -------- även avdelning.
6
§
För
varje------------ --- ------------ andra ledamöter.
Innan
annan ledamot än ordfö- Innan annan ledamot än ordföran-
rande
förordnas, skall sådan riksor- de förordnas, skall sådan riksorgani-
ganisalion av fastighetsägare, hyres- sation av fastighetsägare, hyresgäs-
gäster eller näringsidkare som med ler, bostadsrättshavare eller närings
hänsyn till medlemsantal, verksam- idkare som med hänsyn lill med-
het och övriga omständigheter kan lemsantal, verksamhet och övriga
anses väl företräda den intresse- omständigheter kan anses väl före
grupp som det är fråga om beredas träda dan intressegrupp som del är
tillfälle atl avge förslag. fråga om beredas tillfälle atl avge
förslag.
Till tjänstgöring-------------------------
finner lämpligast.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ärende
angående arrende-eller hyrestvist
Ärende
angående arrende-, hyres-eller bostadsrättstvist
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 §
Arrende-
eller hyrestvist får för ändamål som avses i 1 § första stycket 1 eller 2
eller 4 § första stycket 1 eller 2 av part hänskjutas till nämnd, om tvisten ej
är anhängig vid domstol eller hos överexekutor eller skiljemän.
I
tvist-------------------------
Arrende-, hyres- eller
bostadsrätts
tvist får för ändamål som avses i 1 §
första stycket 1 eller 2 eller 4 § första
styckat 13 av part hänskjutas till
nämnd, om tvisten ej är anhängig
vid domstol eller hos överexekutor
eller skiljemän.
------ för medling.
opaginerad Kontrollera mot PDF
genhet och tvistens
beskaffenhet.
Uppfyller
ansökan----------------------- ansökningen avvisas
Återkallas
ansökan, avskrives ärendet.
Tvist som avses i 1 §
första stycket 1 eller 2 eller 4 § första stycket 1 eller 2 hänskjules av part
till nämnd genoin ansökan som skall vara skriftlig samt innehålla uppgift om
parternas namn och hemvist, den berörda fastighetens belä-
Tvisl som avses i 1 §
första stycket 1 eller 2 eller 4 § första stycket 13 hänskjules av part till
nämnd genom ansökan som skall vara skriftlig samt innehålla uppgift om
parternas namn och hemvist, den berörda fastighetens belägenhet och tvistens
beskaffenhet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition
nr 12 år 1971
25
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Underlåter
sökanden att på kallelse infinna sig inför nämnd, avskrives ärendet. Kommer
ej motparten tillstädes, får nämnden förelägga honom vid vite att inställa sig
inför nämnden. Kommer parten likväl ej tillstädes och är del icke antagligt alt
förlikning kan komina till stånd, avskrives ärendet. Rör ärendet tvist som
avses i 1 § första stycket 2 eller 4 g första stycket 2, avgöres dock ärendet
utan hinder av partens utevaro.
Uteblir
båda - --------------
Första
och---------------------
Underlåter
sökanden att på kallelse infinna sig inför nämnd, avskrives ärendet. Kommer
ej motparten tillstädes, får nämnden förelägga honom vid vite att inställa sig
inför nämnden. Kominer parten likväl ej tillstädes och är det icke antagUgt att
förlikning kan komma till stånd, avskrives ärendet. Rör ärendet tvist som avses
i 1 § första stycket 2 eller 4 § första stycket 2 eller 3, avgöres dock ärendet
utan hinder av partens utevaro.
motsvarande tiUämpning.
-------- sin utevaro.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11 §
Rör
ärende som avskrivits enligt Rör ärende som avskrivits enligt
10
§ första stycket första punkten 10 § första stycket första punkten
tvist som avses i 9 kap. 10 §, 10 kap. tvist som avses i 9 kap. 10 §, 10 kap.
6 § eller 12 kap. 49 eller 55 § jorda- 6 § eller 12 kap. 49 eller 55 § jorda
balken eller 5 § lagen (1957:390) balken, 5§ lagen (1957:390) om
om fiskearrenden, skall nämnden fiskearrenden eller 52 § bostadsrätts-
ålerupptaga ärendet på ansökan av lagen (1971: ), skall nämnden
sökanden. Ansökan göres skriftligen återupptaga ärendet på ansökan av
inom en vecka från den dag då be- sökanden. Ansökan göres skriftligen
slutet om avskrivning delgavs sö- inom en vecka från den dag då be-
kanden. slutet om avskrivning delgavs sökan-
den.
Uteblir
sökanden---- ------------ --------- på nytt.
12 §
Nämnd
skall----------------------------- förlika parterna.
Kan
parterna--------------------------- förlikning saknas.
Förlikning
skall----------------------------- av parterna.
Träffas
ej förlikning, avgöres tvis- Träffas ej förlikning, avgöras tvis-
ten
av nämnden, om tvisten rör frå- ten av nämnden, om tvisten rör frå
ga som avses i 1 § första stycket 2 ga som avses i 1 § första stycket 2
eller 4 § första stycket 2. I annat fall eller 4 § första stycket 2 eller 3. I
avskrives ärendet. annat fall avskrives ärendet.
13 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fråga
som avsas i 1 § första stycket 3 eller 4 § första stycket 3 prövas efter
ansökan som skall vara skriftlig och som bör innehåUa de skäl som åberopas till
stöd för ansökningen.
Sökanden
och---------------
Fråga som avses i 1 §
första styc
ket 3 eller 4 § första stycket 4 prö
vas after ansökan som skall vara
skriftlig och som bör innehålla de
skäl som åberopas till stöd för an
sökningen.
------- ärendets prövning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Kungl. Maj:ts
proposition nr 12 åi" 1971
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har parterna avtalat att
tvist skall avgöras av skiljemän utan förbehåll om rätt för parterna att
klandra skiljedomen och har, vid arrendetvist, arrendenämnden eller, vid hyrestvist,
hyresnämnden utsetts till skiljenämnd, skall nämnden på ansökan avgöra tvisten
genoin skiljedom, 0111 ej hinder möter enligt 1 § andra stycket lagen (1929:
145) om skiljemän. Om sådan ansökan gäller 8 §. Har tvisten redan hänskjuiits
till nämnd, kan skiljedom dock påkallas niuntligen inför nämnden.
I
ärende som nämnd har att avgöra genoin skiljedom gäller lagen (1929: 145) om
skiljemän, i den mån ej annat följer av denna lag. Vardera parten svarar för
sin kostnad i tvist som avses i 9 kap. 10 eller 14 §, 10 kap. 6 § eUer 12 kap.
49 eller 55 § jordabalken eller 5 § lagen (1957: 390) om fiskearrenden.
Har parterna avtalat att tvist
skall avgöras av skiljemän utan förbehåll om rätt för parterna att klandra
skiljedomen och har, vid arrendetvist, arrendenämnden eller, vid hyres- eller
bostadsrättstvist, hyresnämnden utsetts lill skiljenämnd, skall nämnden på
ansökan avgöra tvisten genom skiljedom, om ej hinder möter enligt 1 § andra
stycket lagen (1929: 145) om skiljemän. Om sådan ansökan gäller 8 §. Har tvisten
redan hänskjuiits lill nämnd, kan skiljedom dock påkallas muntligen inför
nämnden.
I ärende som nämnd har
att avgöra genom skiljedom gäller lagen (1929: 145) om skiljemän, i den mån aj
annat följer av denna lag. Vardera parten svarar för sin kostnad i tvist som
avses i 9 kap. 10 eller 14 §, 10 kap. 6 § eller 12 kap. 49 eUer 55 §
jordabalken, 5 § lagen (1957: 390) om fiskearrenden eller 7 § sista stycket
bostadsrättslagen (1971: ).
opaginerad Kontrollera mot PDF
15
Ansökan
i fråga som avses i 4 § första stycket 5 skall vara skriftlig samt innehålla
uppgift om den berörda fastigheten och dess ägare samt sökandens yrkande och
grunderna för datta. Vad som föreskrivas i 8 § andra och tredje styckena äger
motsvarande tillämpning.
Motpart
skall------- ----------
Beslut
enligt
Ansökan
i fråga som avses i 4 § första stycket 6 skall vara skriftlig samt innehåUa
uppgift om den berörda fastigheten och dess ägare samt sökandens yrkande och
grundarna för detta. Vad som föreskrives i 8 § andra och tredje styckena äger
motsvarande tillämpning.
till
förhandUng.
i
frågan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lämnar part ej frivUligl;
tillfälle till besiktning eller till granskning av kontrakt eller annan
handling som rör arrende- eller hyresförhållandet och är av betydelse för ärendet,
får nämnden förelägga honom vite. Vad som sagts nu gäller ej, om nämnden är
skiljenämnd.
Lämnar part ej frivilligt
tiUfälle till besiktning eller lill granskning av kontrakt eller annan handling
som rör arrende-, hyres- eller bostadsrättsförhållandet och är av betydelse
för ärendet, får nämnden förelägga honom vite. Vad som sagts nu gäller ej, om
nämnden är skiljenämnd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
KungL Maj:ts
proposition nr 12 år 1971
27
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om rält för part att
klandra beslut av nämnd i arrende- eller hyrestvist finns bestämmelser i 8
kap. 31 § och 12 kap. 70 § jordabalken samt 16 § lagen (1957:390) om fiskearrenden.
Mot
beslut, varigenom nämnd avvisat ansökan som avses i 8, 11, 13 eller 14 §,
avskrivit ärende enligt 8 eller 10 § eller utlåtit sig om ersättning enligt 20
§, får talan föras genom besvär. Datta gäller dock ej beslut om avskrivning,
när ärendet kan återupptagas. Mol annat beslut av nämnd i arrende- eller
hyrestvist får talan föras endast i samband med sådan Idondertalan som avses i
första stycket.
Besvärshandlingan skall
ingas till fastighetsdomstol som avses i 8 kap. 32 §' och 12 kap. 71 §
jordabalken .samt 17 § lagen (1957: 390) om fiskearrenden inom en vecka från
det att klaganden fick del av beslutet. I övrigt äger 52 kap. 2, 3 och 512 §§
rättegångsbalken motsvarande till-lämpning. Bestämmelse som avser hovrätt
gäller därvid i stället fastighetsdomstolen. Mot fastighetsdomstolens beslut
får talan aj föras.
Undanröjas
nämnds
Om
rätt för part all klandra beslut av nämnd i arrende-, hyres- eller
bostadsrättstvist och om. fullföljd av talan mot hyresnämnds beslut i fråga om
godkännande av beslut på föreningsstämma finns bestämmelser i 8 kap. 31 § och
12 kap. 70 § jordabalken, 16 § lagan (1957:390) om fiskaarrenden samt 76 §
bostadsrättslagen (1971: ).
Mot
beslut, varigenom nämnd avvisat ansökan som avses i 8, 11, 13 eller 14 §,
avskrivit ärende enligt 8 eller 10 § eller utlåtit sig om ersättning enligt 20
§, får talan föras genom besvär. Detta gäller dock ej beslut om avskrivning,
när ärendet kan återupptagas. Mol annat beslut av nämnd får talan föras endast
i samband med sådan talan som avses i första stycket.
Besvärshandlingen
skall inges till
fastighetsdomstol som avses i 8 kap.
32 § och 12 kap. 71 § jordabalken,
17 § lagen (1957:390) om fiskear
renden sand 77 § bostadsrättslagen
(1971: ) inom en vecka från del
att klaganden fick del av beslutet.
I övrigt äger 52 kap. 2, 3 och 512
§§ rättegångsbalken motsvarande
tillämpning. Bestämmelse som avser
hovrätt gäller därvid i stället fastig
hetsdomstolen. Mot fastighetsdom
stolens beslut får talan ej föras.
----------- av nämnden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Talan om utdömande av vite
som förelagts någon enligt denna lag föres, efter anmälan av nämnd, av
åklagare vid fastighetsdomstol som avses i 8 kap. 32 § och 12 kap. 71 §
jordabalken samt 17 § lagen (1957: 390) om fiskearrenden.
Talan om utdömande av
vite som förelagts någon enligt denna lag föres, efter anmälan av nämnd, av
åklagare vid fastighetsdomstol som avses i 8 kap. 32 § och 12 kap. 71 §
jordabalken, 17 § lagen (1957:390) om fiskearrenden samt 77 § bostadsrättslagen
(1971: ).
opaginerad Kontrollera mot PDF
28
Kungl. Maj:ts
proposition nr 12 år 1971
opaginerad Kontrollera mot PDF
6)
Förslag
till
Lag
om ändrmg i lagen
(1970: 995) om införande av nya jordabalken
Härigenom förordnas,
att 51 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande
lydelse)
51
Om särskilda skäl föreUgger, kan länsstyrelsen medge undantag från 12 kap. 15 §
andra stycket första punkten nya balken i fråga om lägenhet, vilken innehaves
på grund av sådan upplåtelse av andelsrätl som avses i punkt 2 övergångsbestämmelserna
till lagen (1968: 702) om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m.
(Föreslagen
lydelse)
Om
särskilda skäl föreUgger, kan länsstyrelsen medge undantag från 12 kap. 15 §
andra stycket första punkten nya balken i fråga om lägenhet, vilken innehaves
på grund av sådan upplåtelse av andelsrätt { förening eller aktiebolag
som avses i punkt 15 övergångsbestämmelserna till bostadsrättslagen (1971:
).
opaginerad Kontrollera mot PDF
7)
Förslag
till
Lag
om ändring i
civilförsvarslagen (1960: 74)
Härigenom förordnas,
alt 64 § civilförsvarslagen (1960: 74) skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skall för byggnad, som
tillhör bostadsrättsförening, särskild anordning eller åtgärd vidtagas, som
byggnadens ägare jämlikt denna lag har all ombesörja, äro
bostadsrättsha-varna, utan hinder av vad i föreningens stadgar bestämts,
pliktiga att tillskjuta det belopp, som erfordras för bestridande av
kostnaden, ä beslut om tillslcott
för sådant ändamål skall vad i 60 § 1. lagen om bostadsrättsföreningar är
stadgat ej äga tiUämpning.
Skall för byggnad, som
tillhör bostadsrättsförening, särskild anordning eller åtgärd vidtagas, som
byggnadens ägare jämUkt denna lag har atl ombesörja, äro bostadsrätlshavarna,
utan hinder av vad i föreningens stadgar bestämts, pliktiga atl tillskjuta del
belopp, som erfordras för bestridande av kostnaden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 29
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans KungL
Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 16
oktober 1970.
Närvarande:
Ministern
för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg,
Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådels övriga ledamöter fråga om ny bostadsrättslagstiftning och
anför.
1.
Inledning
Med
slöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande den 12 januari 1962 tillkallades den 12
februari samma år sakkunniga för att göra en allmän översyn av lagen (1930:
115) ora bostadsrättsföreningar (bostadsrättslagen). I direktiven lill
utredningen angavs alt lagen borde moderniseras och anpassas till rådande
förhållanden på det område den reglerade. De sakkunniga borde ägna
uppmärksamhet åt frågan hur behövlig trygghet skulle skapas för bostadsrätlshavarna
och hur dessas förhållanden inbördes och till föreningen lämpligen borde
ordnas. Vidare borde de överväga i vilken utsträckning kontroll från det
allmännas sida kunde behövas beträffande särskilt bostadsrättsföreningarnas
tillkomst och hur kontrollen över huvud taget lämpligen borde anordnas.
Dessutom uttalades i direktiven att rättsreglerna på området borde förebjfgga
uppkomsten av ekonomiskt osunda bostadsrättsföreningar och möjUggöra en
rationell bosladskooperaliv verksamhet.
De
sakkunniga antog namnet bosladsrältskommittén. Kommittén avlämnade i mars 1969
betänkandet Bostadsrätt (SOU 1969: 4).i Betänkandet innehåller bl. a. förslag
till ny bosladsrältslag. Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i
detta ärende som bilaga 1.
' Betänkandet är undertecknat av regeringsrådet
Hans-Fredrik Ringdén, ordförande, verkställande direktören i Svenska
Riksbyggen Gösta Blomqvist, verkställande direktören i Svenska
Byggnadsentreprenörföreningen Sten Källenius, direktören i HSB:s Riksförbund
Gunnar Leo, häradshövdingen Folke Nyquist och riksdagsmannen Eric Svenning.
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Svea hovrätt, hovrätten för
Nedre Norrland, lagberedningen, kommerskollegium, bostadsstyrelsen, statens
hyresråd, statens personalbostadsdelegation, lantmäteristyrelsen,
länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Malmöhus, Värmlands och Norrbottens län,
hyresnämnderna i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Svenska
kommunförbundet, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges allmännyttiga
bostadsföretag (SABO), Hyresgästernas Riksförbund, Hyresgästernas Sparkasse-
och Byggnadsföreningars Riksförbund u. p. a. (HSB), Svenska Riksbyggen,
Byggnadsfirman Anders Diös AB, Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, Svenska
Byggnadsinduslriförbundet, Näringslivels Byggnadsdelegalion, AB
Bostadsgaranti, Sveriges kommunalekonomiska förening u. p. a., Stockholms
Bostadsföreningars Cenlralför-ening ek. för., Stockholms Kooperativa
Bostadsförening ek. för., Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO),
Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare, Sveriges advokatsamfund.
Svenska Bankföreningen, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Svenska
Försäkringsbolags Riksförbund. Yttrande har vidare kommit in från statens invandrarverk.
Yttranden
har överlämnats av kommerskollegium från ell antal handelskammare, av
länsstyrelsen i Stockholms län från Stockholms stadskollegium och
länsbostadsnämnden i länet, av länsstyrelsen i Värmlands län från
drälselkamrarna i Karlstad och Kristinehamn samt bostadsförmedlings-nämnden i
Karlstad och av länsstyrelsen i Norrbollens län från drätselkamrarna i Kiruna
och Luleå, hyresnämnden i länet samt kronofogdemyndigheten i Luleå.
I
skrivelse den 11 april 1969 har Svenska kommunförbundet hos Kungl. Maj :l
anhållit om införande av viss kontroll av upplåtelse och överlåtelse av
bostadsrätt.
Efter
remiss har yttranden över framställningen avgetts av samma remissinstanser som
yttrat sig över bosladsrällskomiiiilténs belänkande utom Kommunförbundet och
Byggnadsfirman Anders Diös saml av länsstyrelsen i Uppsala län och
Statstjänstemannens Riksförbund (SR).
Yttranden
har överlämnats av kommerskollegium från elt antal handelskammare, av
länsstyrelsen i Stockholms län från länsbostadsnämnden i länet, av
länsstyrelsen i Uppsala län från stadsfullmäktige i Uppsala, av länsstyrelsen
i Kalmar län från drätselkamrarna i Kalmar, Oskarshamn och Väslervik, av
länsstyrelsen i Malmöhus län från drätselkamrarna i Malmö och Lund samt
StadskoUegiet i Hälsingborg, av länsstyrelsen i Värmlands län från
drätselkamrarna i Karlstad och Kristinehamn saml bostadsförmedlingsnämnden i
Karlstad och av länsstyrelsen i Norrbottens län från drätselkamrarna i Kiruna
och Luleå saml hyresnämnden i länet.
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 31
Slutligen
har Riksbyggen i skrivelse den 8 april 1970 till chefen för justitiedepartementet
hemställt om slopande av det nuvarande kravet på att ledamot i
bostadsrättsförenings styrelse skall vara svensk medborgare.
2.
Gällande lagstiftning och bostadsrättsinstitutets utveckling
Redan
på 1870-talet bildades en del bostadsföreningar med syfte alt bereda bostäder
ål sina medlemmar. Dessa föreningars verksamhet blev föremål för reglering
genom lagen (1895: 66) om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet,
vilken senare ersattes av lagen (1911: 55 s. ,1) om ekonomiska föreningar.
Under och efter första världskriget ökade antalet registrerade
bostadsföreningar kraftigt. Vid utgången av år 1927 fanns något över 900
föreningar med sammanlagt fler än 20 000 medlemmar. I omkring 2/3 av dessa
föreningar upplåts lägenheterna ål medlemmarna med ständig besittningsrätt
medan upplåtelserna i övriga föreningar skedde genom hyresavtal.
Med
hänsyn lill den betydande omfattning bostadsföreningsrörelsen tagit och de allt
större ekonomiska värden dessa föreningar representerade ansågs del angeläget
med en speciallagstiftning rörande bostadsföreningar. En sådan kom till stånd
år 1930 genom bostadsrättslagen. Det främsta syftet med lagen var att trygga
den enskilde föreningsmedlemmens rält till sin bostad och hindra tillkomsten
av osunda bostadsföreningsförelag. Lagstiftningen begränsades till sådana
föreningar i vilka lägenheterna upplåts med ständig besittningsrätt.
Bostadsrällslagen
är laglekniskt utformad som ell komplement lill den lagstiftning som gäller för
ekonomiska föreningar i allmänhet. De allmänna föreningsrätlsliga reglerna
gäller sålunda också för bostadsrättsföreningarna, i den mån inle annat följer
av bostadsrällslagen. Vid lagens tillkomst fanns dessa allmänna bestämmelser i
nyss nämnda 1911 års lag om ekonomiska föreningar. Denna lag har sedermera
ersatts av lagan (1951: 308) om ekonomiska föraningar (föreningslagen).
I
bostadsrällslagen finns främst sådana regier som har samband med
nyttjanderätten till lägenheterna i föreningens hus. Hit hör bestämmelserna om
ekonomisk plan för bostadsrättsförenings verksamhet (1116 §§), upplåtelse av
bostadsrätt (1722 §§), övergång av bostadsrätt (2330 §§),
lä-genhelsförteckning och bosladsrältsbevis (3134 §§) samt bostadsrättshavares
rättigheter och skyldigheter (3555 §§). Dessutom innehåller lagen regler av
huvudsakligen föreningsrällslig natur (110 och 5662 §§) samt
straffbestämmelser (63 och 64 §§). De föreningsrättsliga reglerna behandlar bl.
a. stadgar och firma, medlems intagande och avgång, registrering, balansräkning,
vinst, föreningssammanlräde samt likvidation. Bostadsrällslagen har efter sin
tillkomst undergått endast smärre ändringar.
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Som
elt led i priskonlrollen på bostadsmarknaden under andra världskriget tillkom
lagen (1942:430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m.m.
(konlrollagen). Lagen, som närmast utgjorde ett komplement till lagen (1942:
429) om hyresreglering m. m. (hyresregleringslagen), innehöll bestämmelser om
bl. a. kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt samt förbud mot
upplåtelse av vissa andelsrätter. Är 1945 kompletterades lagen med särskilda
regler om förskott på avgift för bostadsrätt. Kontrollagen hade tidsbegränsad
giltighet men kom att förlängas successivt fram till utgången av år 1968.
Samtidigt
som kontrollagen upphörde att gälla trädde lagen (1968: 702) om förskott vid
upplåtelse av bostadsrätt, m. m. (förskottslagen) i kraft. Genom denna lag har
bostadsrättsföreningarna getts fortsatt möjlighet att ta upp förskott på
avgifter för upplåtelse av bostadsrätt. Vidare innehåller lagen förbud mol
vissa andelsupplåtelser. Förskottslagen får ses som ett provisorium i avvaktan
på en allmän översyn av bostadsrättslagstiftningen.
Bestämmelser
om bostadsrättsföreningarnas verksamhet finns vidare i bl. a.
bostadslånekungörelsen (1967: 552).
Bostadsrättsinstilulets
utveckling hänger i hög grad samman med den allmänna utvecklingen på
bostadsmarknaden. Krigsutbrottet år 1939 medförde atl bostadsbyggandet minskade
kraftigt. Sedan början av 1950-talet har bostadsproduktionen emellertid stigit
nästan oavbrutet. Antalet inregistrerade bostadsrättsföreningar uppgick vid
årsskiftet 1967/68 till omkring 8 300. Av dessa hade 2 668 föreningar bildats
inom HSB och 976 under medverkan av Riksbyggen. Det årliga nytillskottet av
bostadsrättsföreningar har under de senaste åren uppgått till omkring 200.
Antalet med bostadsrätt upplåtna lägenheter för bostadsändamål utgjorde vid
nämnda årsskifte ca 430 000, varav omkring 181 000 i föreningar inom HSB och
ca 82 000 i föreningar inom Riksbyggen. Sammanlagt beräknades då omkring 900
000 personer bo i bosladsrättslägenheter. Majoriteten av bostadsrättslägenheterna
har byggts under de senaste årtiondena. Det årliga tillskottet av
bosladsrättslägenheter för bostadsändamål uppgick under åren 19611965 till i
genomsnitt 20 000 mot 14 000 under perioden 19461960.
Även
om antalet bosladsrätlslägenheler ökat kraftigt, har den kooperativa sektorns
andel av nyproduktionen av bostadslägenheter minskat under 1960-talet från 27 %
år 1961 till 19 % år 1968. Tas hänsyn endast tiU inflyttnings-färdiga
lägenheter i flerfamiljshus har en minskning skett från 35 % till 25 %. Av de
20 500 bostadslägenheter som under år 1968 producerades av kooperativa företag
fanns 19 200 i flerfamiljshus och 1 300 i småhus. HSB och Riksbyggen svarade
för 89 % av nyproduktionen.
Beträffande
statistiska uppgifter om bosladsrättsrörelsens utveckling får jag i övrigl
hänvisa till kommitténs betänkande (s. 76).
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 33
3.
Konunitténs förslag och remissyttrandena
3.1
Huvudinnehållet i kommitténs förslag
3.1.1
Kommittén. Kommittén framhåller att bostadsrättsrörelsen har utvecklats starkt
inom den ram som nu gäller för bostadsrättsföreningarnas verksamhet.
Bostadsrätt framstår numera som en viktig boendeform vid sidan av äganderätt
och hyresrätt. Även om hyresrätten byggts ut så att också hyresgästen har elt
heniskydd, framträder bostadsrättens särdrag klart. För atl
bosladsrätlsinslitutet skall kunna ytterligare utvecklas bör ramen för detta
vara vid. Institutet bör, om det kan ske utan ölägenheter, anpassas till den
utveckling som har ägt rum.
Kommittéförslaget
innebär inle någon ändring av de grundläggande bestämmelserna om ändamålet med
bostadsrättsföreningarnas verksamhet. Upplåtelse av lägenhet skall sålunda ske
under nyttjanderätt för obegränsad tid. Som medlem i föreningen skall
bostadsrättshavaren ha medbestäm-manderätl i fråga om förvaltningen av
föreningens hus, vilken skall baseras på självkostnadsprincipen. Några
särskilda regler om bildande av bostadsrättsförening föreslås inte.
De
väsentligaste nyheterna i förslagel gäller frågan i vilka former och under
vilka förutsättningar bostadssökande skall få knytas till bostadsrättsförening.
Kommittén föreslår att bestämmelser angående avtal om framtida upplåtelse av
bostadsrätt, s. k. förhandsavlal, tas in i den permanenta
bo-stadsrättslagsliftningen. För all hindra alt bostadssökande binds till förening
innan de ekonomiska förutsättningarna för föreningens verksamhet är klarlagda
och uppgift kan lämnas om vilka förpliktelser som skall åvila de blivande
bostadsrätlshavarna föreslås atl ekonomisk plan skall ha upprättats och
registrerats innan förhandsavtal får ingås eller bostadsrätt upplåtas. Planen
skall ha i princip samma innehåll som enligt gällande rätt. Den skall
underkastas viss saklig granskning innan den ges in för registrering. Någon kontroll
från det allmännas sida av de lämnade uppgifterna skall däremot inte förekomma.
Beträffande förhandsavtal föreskrivs vidare att sådant får ingås bara av
bostadsrättsförening för vilken företag, som Kungl. Maj :t godkänt, avgett
särskild utfästelse. Genom utfästelsen skall förelaget ha åtagit sig att svara
för att föreningen fullgör sina förpliktelser enligt för-handsavlalet saml att
anskaffningskostnaderna och finansieringsvillkoren för föreningens hus inte
blir oskäliga.
Upplåtelse
av bostadsrätt föreslås ske genom skriftligt avtal. Nuvarande förfarande med
leckningslista och bostadsrättsbevis föreslås slopat. Även förhandsavtalet ges
skriflUg form. Vid upplåtelse av bostadsrätt som följer på förhandsavlal skall
grundavgift inle få tas ut med högre belopp än som har angetts i den ekonomiska
planen. Vidare begränsas rälten atl vid sådan upplåtelse höja den årsavgift som
har redovisats i planen. För att förhands-
2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 12
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
tecknarna,
vilka inte är medlemmar i föreningen, skall få kännedom om föreningen och dess
verksamhet föreslås skyldighet för styrelsen att kalla förhandstecknarna till
val av s. k. förtroendenämnd.
Vad
beträffar övergång av bostadsrätt föreslår kommittén att make som förvärvat
bostadsrätt i princip inte skall få vägras inträde i föreningen. Samma rätt
till inträde föreslås föreligga om bostadsrätt har övergått till
bostadsrättshavaren närstående som sammanbodde med denne i lägenheten. Annan
förvärvare av bostadsrätt skall ha rätt all bli medlem, om han uppfyller
stadgarnas villkor för medlemskap och skäligen kan tas för god som medlem,
överlåtelse av bostadsrätt skall ske genoin skriftligt avtal.
Enligt
kommittén bör bostadsrättsförening ha full frihet all i sina stadgar ta in
särskilda grunder för beräkning av bostadsrätts överlåtelsevärde. Förvärvare
som har tagit ut högre ersättning än stadgarna föreskriver bör kunna vägras
medlemskap. Däremot föreslås förbud mot stadgeföreskrift om rätt för föreningen
eller dess medlemmar atl lösa bostadsrätt som övergått till ny innehavare.
Kommittén
har övervägt möjligheterna alt införa utmätningsskydd för bostadsrätt men
stannat för atl inte lägga fram något förslag av sådan innebörd.
Bestämmelserna
om bosladsrätlshavares rättigheter och skyldigheter föreslås anpassade till de
regler som gäller för hyra. Bostadsrättshavare skall med domstols tillstånd
kunna upplåta bostadslägenhet i andra hand utan föreningsstyrelsens samtycke.
Vidare föreslås bostadsrättshavare få rätt att i viss utsträckning inrymma
utomstående personer i lägenheten utan styrelsens tillstånd. Reglerna om
förverkande föreslås undergå vissa ändringar. Sålunda skall del förhållandet
atl bostadsrättshavares anställning i visst företag har upphört inte längre
kunna leda till förverkande av nyttjanderätten.
Förslaget
innehåller vissa bestämmelser som är avsedda att underlätta fusion av
bostadsrättsföreningar.
Liksom
enligt gällande rätt skall det enligt förslaget vara förbjudet för förening
eller aktiebolag att upplåta andelsrätt med vilken följer rätt att för
begränsad tid nyttja bostadslägenhet. Kommittén har också uppmärksammat frågan
om särskilda bestämmelser beträffande upplåtelse av andel i handelsbolag eller
överlåtelse av ideell andel i fast egendom i de fall andelsinnehavet medför
rätt atl disponera viss lägenhet. Något behov av sådana särskilda regler har
kommittén emellertid inte funnit föreligga.
Kommittéförslaget
har laglekniskt utformats på elt annat sätt än vad som gäller nu. Anknytningen
till lagstiftningen om ekonomiska föreningar föreslås upphöra. Reglerna om
bostadsrättsföreningar har i stället tagits upp i en helt fristående
författning, som utan hänvisningar till föreningslagen uttömmande reglerar
dessa föreningars förhållanden.
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 35
3.1.2
Remissyttranden med uttalanden av allmän innebörd. Behovet av en översyn av
bostadsrättslagstiflningen framhålls uttryckligen av några remissinstanser.
Hovrätten för Nedre Norrland anser alt den samhällsutveckling som ägt rum
efter bostadsrätlslagens tillkomst gör del naturUgt atl reglerna om
bostadsrätt i sin helhet ses över. Behovet av en översyn aktualiseras också i
viss mån av de nya bestämmelserna om hyra. Liknande synpunkter framförs av
Riksbyggen och Kommunalekonomiska föreningen. Också
Byggnadsentreprenörföreningen och. Bostadsgaranti anser det väl motiverat med
en översyn av bostadsrällslagen.
Remissinstanserna
har i allmänhet godtagit alt kommiltéförslaget läggs till grund för
lagstiftning. Till de instanser som uttalar sig positivt om förslagel i stort
hör Riksbyggen, som anser att de föreslagna reglerna bör kunna bidra till en
nödvändig stadga i bostadsrättsverksamhelen. SABO anför att förslaget i vissa
delar innebär ett ökat skydd för bostadskonsumenterna. Enligt
Byggnadsentreprenörföreningen medför förslaget ett förstärkt skydd för såväl
bostadsrättshavare som förhandstecknare. Anpassningen av regierna till
gällande praxis för tillkomsten av nya föreningar bör kunna medverka till alt
handläggningsrulinerna allmänt blir mera likformiga, vilket på sikt kommer alt
underlätta bostadsrättshavarnas bedömning av utbudet på marknaden. Liknande
synpunkter framförs av Bostadsgaranti. Kommunalekonomiska föreningen finner
del värdefullt alt förslaget innehåller bestämmelser som reglerar
rättsförhållandet mellan bosladssökande och föreningen under produktionsskedet
fram lill bostadsrättsupplåtelserna. Enligt LO synes förslaget i stort vara
utformat så alt de bosladskooperativa organisationerna kan fullfölja sitt
syfte att frambringa goda bostäder till skäliga priser samtidigt som
medlemmarnas inflytande över verksamheten garanteras.
Några
remissinstanser är kritiska mot förslaget i stort. Svea hovrätt saknar i
betänkandet en allmän genomgång av bostadsrättsinstitutet och dess ställning i
förhållande till övriga former av innehav, upplåtelse och överlåtelse av
bostäder och andra lägenheter. I samband med en sådan allmän genomgång borde
det också ha uppmärksammats, om det föreligger behov av olika regler för skilda
slag av bostadsrätter. Sistnämnda synpunkt framförs också av Advokatsamfundet.
Hyresgästernas Riksförbund anser att man med ett vidare synsätt än det
kommittén har haft bör passa in frågan om upplåtelse och överlåtelse av
bostadsrätt i sitt bostadspolitiska sammanhang. De strävanden och principer
som har lagts till grund för den nyligen genomförda hyreslagstiftningen bör
vara vägledande. Lagstiftningen bör utformas så att den hindrar att
boendekostnaderna höjs lill följd av en bristsituation på hyresmarknaden.
Hyresnämnden i Stockholms län framhåller att förslaget präglas av en
huvudsträvan all ge föreningarna en så stark ställning som möjligt. De boendes
intressen inskränks därför i olika avseenden. Detta synsätt är föråldrat
beträffande en betydande del av bostadsmarknaden.
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Stockholms
Bostadsföreningars Centralförening avstyrker alt förslaget läggs lill grund för
lagstiftning. Förslaget präglas i väsentliga avseenden av ekonomiska och
sociala förhållanden som gällde för flera decennier sedan. Det är att beklaga
atl det inle har gjorts något försök atl bedöma bostadsrättens stäUning på den
framtida bostadsmarknaden. Inte heller diskuteras vilken roll lagstiftningen
har som instrument på del bostadspolitiska området. Genom att den föreslagna
lagen reglerar många detaljer och starkt begränsar möjligheterna atl
organisera de enskilda föreningarna på valfritt sätt, kan
bostadsrätlsinstiliitels utveckling komma alt hämmas. Den nuvarande stora
ökningen av antalet bosladsrättslägenheter lorde väsentligen bero på atl
byggandet av sådana lägenheter har främjats av den allmänna bostadspolitiken.
Den nya lagstiftningen bör utformas så all den stimulerar bildandet av
bostadsrättsföreningar utan all särskilda bostadspolitiska ål-gärder skall
behöva tiUgripas. Lagstiftningens främsta syfte bör vara att skapa en grundval
för bildandel av ekonomiskt stabila företag. Däremot bör lagen inle innehåUa
alltför många detaljregler i förment skyddande syfte. Också Stockholms
Kooperativa Bostadsförening avstyrker förslaget, om inle vissa avsnitt, främst
de som rör förhandslecknarnas rättigheter och förbud mol andelsupplålelser,
väsentligt omarbetas.
3.2
Upplåtelse av bostadsrätt förhandsavtal
3.2.1
Gällande rätt. Innan bostadsrätt får upplåtas, skall en e k o n o m i s k plan
för föreningens verksamhet ha upprättats av föreningens styrelse och tagils
emot av länsstyrelsen (11 § bostadsrällslagen). Denna regel tjänar det dubbla
syftet alt hindra uppkomsten av ekonomiskt osunda bostadsrättsföreningar och
förebygga att bostadsrättshavare avkrävs opåräknade avgifter. Planen skall avse
föreningens samtliga hus och innehålla upplysning i alla de avseenden som är av
betydelse för atl föreningens verksamhet skall kunna bedömas. I planen skall
också lämnas uppgift om de ekonomiska förpliktelser som kan åläggas
bostadsrättshavarna. För varje lägenhet skall anges del belopp till vilket
lägenhetens värde uppskattas i förhållande till värdet på alla lägenheterna,
lägenhetens andelsvärde (12 §). Till grund för planen behöver inte ligga
uppgifter om de slutliga kostnaderna för t. ex. uppförandet av föreningens
hus, ulan planen kan grundas på en kalkyl över föreningens verksamhet. Ny plan
skall emeUertid upprättas innan ytterligare bostadsrätt får upplåtas, om
ändring har inträffat beträffande något förhållande om vilket planen bör
innehålla upplysning och ändringen är sådan att den i märklig mån inverkar på
föreningens ekonomiska ställning eller bostadsrättshavares ekonomiska förpliktelser
(13 §).
Den ekonomiska planen
skall undertecknas av samtliga styrelseledamöter. Två trovärdiga män skall
intyga att planen enligt deras omdöme vilar på tillförlitliga grunder. I
intyget skall anges de huvudsakliga omständighe-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 37
tar
på vilka de grundar sitt omdöme. Intygsgivarna skall ha insikt och erfarenhet
i fråga om fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet. En av dem skall i
särskild ordning ha förklarats behörig all utfärda sådant intyg (14 §). Närmare
föreskrifter härom finns i kungörelsen (1946: 14) med vissa bestämmelser
angående tillämpningen av 14 § lagen den 25 april 1930 (nr 115) om
bostadsrättsföreningar. Behörighet att utfärda intyg skall sökas hos
länsstyrelse. Ansökan kan avse planer som skall ges in till den länsstyrelse
där ansökan görs eller gälla hela landet. I det förstnämnda fallet avgörs
ärendet av länsstyrelsen. Ansökan om landsomfattande behörighet skall
länsstyrelsen däremot med eget yttrande sända vidare till Kungl. Maj :t för
avgörande. Behörighet meddelas för viss lid, högst fem år, och kan återkallas.
Länsstyrelsen bör se till att det inom länet finns lämpligt antal personer som
är behöriga atl utfärda intyg.
Det närmare innehållet i
den ekonomiska planen och intyget regleras i kungörelsen (1930: 265) med vissa
föreskrifter i anledning av lagen den 25 april 1930 (nr 115) om
bostadsrättsföreningar. Enligt kungörelsen skall planen och intyget avfattas i
huvudsaklig överensstämmelse med formulär som är fogade vid kungörelsen.
Den ekonomiska planen
skall ges in lill länsstyrelsen i del län där föreningens styrelse har sill
säte. Länsstyrelsen skall se till att planen är upprättad i behörig ordning
och har föreskrivet innehåll saml är försedd med vetJerbörligt intyg. 1 annat
fall får planen inte tas emot (16 §). Granskningen är av enbart formell natur.
Närmare bestämmelser om
hur bostadsrätt upplåts finns i en särskild avdelning i bostadsrällslagen
(1722 §§). Upplåtelse får ske bara ål föreningsmedlem och inle äga rum i annan
ordning än genom teckning på leckningslista som har utfärdals av styrelsen. Vid
teckningslistan skall vara fogad styrkt avskrift av den ekonomiska planen.
Planen skall vara försedd med bevis om all den har lagils emot av
länsstyrelsen. I teckningslis-tan skall anges under vilka förhållanden teckning
blir bindande, tiden för tiUträde av lägenhet samt hur grundavgift och
ersättning för teckningsrätt skall betalas (17 §). Teckningslista skall hållas
tillgänglig för alla (18 §). Om flera listor utfärdas, får samma lägenhet inte
bjudas ut på mer än en av dem (19 §). Teckning skall alltid avse viss lägenhet
i den ekonomiska planen. Har flera tecknat sig för samma lägenhet, gäller den
teckning som skedde först, om inte annat har föreskrivits i teckningslistan (20
§). För att teckning skall vara bindande fordras att inom lid som har angetts i
listan dels antalet bostadsrättshavare uppgår till minst fem, dels teckning har
skett för lägenheter med andelsvärden motsvarande minst två tredjedelar av
samtliga till upplåtelse utbjudna lägenheters andelsvärden (21 §).
Om
bostadsrätt upplåts utan att ekonomisk plan har upprättals och mottagils av
länsstyrelsen eller utan iakttagande av del föreskrivna teckningsförfarandet,
är avtalet ogiltigt. Den till vilken upplåtelse skett bar rält till
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
ersättning
för utlägg och kostnader. Har lägenheten tillträtts, anses ett för båda parter
bindande hyresavtal ha kommit till stånd (22 § första stycket). Om upplåtelse
sker i strid med bestämmelsen om skyldighet alt upprätta ny ekonomisk plan, har
bosladsrättshavaren rätt att efter uppsägning frånträda avtalet och få
skadestånd, om han var i god tro när upplåtelsen skedde. Sägs avtalet upp, är
föreningen skyldig att lösa bostadsrätten.
Har
bostadsrättsföreningen gått ifrån den ekonomiska plan som ligger till grund för
upplåtelse och beslutat om åtgärd som medför väsentlig h ö j-ning av de
avgifter som utgår för bostadsrätten, får bostadsrättshavaren efter uppsägning
frånträda bostadsrätten, om han inte bilrätt beslutet eller kan anses ha
godkänt detta (38 §). Någon sådan uppsägningsrätt föreligger däremot inte om
avgiftsskyldigheten ökar på grund av att beräkningarna i den ekonomiska planen
inle har hållit streck, t. ex. till följd av alt kalkylerade byggnadskoslnader
överskridits. Sägs bostadsrätten upp, är föreningen skyldig att lösa
bostadsrätten. Har lägenheten tUlträlts, får bostadsrättshavaren sitta kvar i
lägenheten till den fardag för avträdande av hyrd lägenhet som inträffar
närmast efter tre månader från det ersättningen har betalats (40 §).
Bostadsrällslagen
utgår från att förpliktelser för tillträdande bostadsrättshavare skall
uppkomma först genom teckning på teckningslista. Bestämmelserna om upplåtelse
av bostadsrätt får anses innebära all det inte är till-låtet att ingå
förhandsavlal om bostadsrätt och la upp förskott på avgift för bostadsrätt
(prop. 1945: 371 s. 31 och 47 samt prop. 1968: 161 s. 45, 51, 60 och 63). Elt
uttryckligt förbud mot förskott finns i förskoltslagen. Länsstyrelsen kan
emellertid ge bostadsrättsförening tillstånd att ta upp förskott (1 §). För
sådant tillstånd fordras atl ekonomisk plan har tagits emot av länsstyrelsen
och att betryggande säkerhet har ställts hos länsstyrelsen för fullgörande av
skyldighet att återbära förskott (2 §). Lagen ställer inte upp något krav på
att den som betalar förskott skall vara medlem i föreningen.
Närmare
föreskrifter om säkerhet finns i kungörelsen (1968: 703) med
tillämpningsföreskrifter till lagen den 13 december 1968 (nr 702) om förskott
vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m. Säkerheten skall täcka sammanlagda
beloppet av de förskott för vilka tillstånd söks och bestå av bankgaranti
eller därmed likvärdig säkerhet. Som säkerhet får också godtas garantiförbindelse
av Bostadsgaranti, HSB eller Riksbyggen (1 §). Säkerheten förvaras hos
länsstyrelsen (2 §). Den kan återställas efter skriftlig ansökan. Därvid skall
samtliga ledamöter i föreningens styrelse lämna sltrifllig försäkran att
bostadsrätt har upplåtits eller förskott återbetalats. Återställs säkerheten,
skall länsstyrelsen återkalla tillståndet atl uppbära förskott (3 §).
Förskoltslagen
innehåller inte några bestämmelser om innebörden av avtal om förskott. I
motiven lill lagen uttalade emellertid föredragande de-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 39
partementschefen
(prop. 1968: 161 s. 47) alt ett avtal om förskott inte innebär att
förskottsgivaren under alla förhållanden är bunden atl teckna bostadsrätt.
Skyldighet för bostadsrättsförening all lämna tillbaka uppburna förskott kan
uppkomma, om föreningen inte erbjuder rimliga villkor när teckning av
bostadsrätt skall ske. Ledning lorde vidare kunna hämtas från uttalanden i
motiven till bestämmelserna om förskott i kontrollagen (prop. 1945: 371 s. 32).
Föredragande departementschefen anförde då att ett avtal om förhandsteckning i
regel får anses innebära en utfästelse från föreningens sida alt låta den som
gjort teckningen få företräde till viss lägenhet vid definitivt tecknande av
bostadsrätt. Från förhandstecknarens sida lorde föreligga en bindande
utfästelse atl teckna bostadsrätt för lägenheten på rimliga villkor så snart
sådan teckning lagligen kan ske. Kontraktsbrott från någondera sidan torde
kunna medföra skadeståndsskyldighet. Dröjer det avsevärt längre tid än
parterna förutsatt innan definitiv teckning kan äga rum, lorde den som betalat
förskoll kunna frånträda överenskommelsen. Den rätt som förhandstecknare har
till lägenhet som han tillträtt men ännu inte har fått upplåten till sig med
bostadsrätt torde få betraktas som en hyresrätt.
3.2.2
Kommittén. Liksom enligt gäUande rätt skall enligt kommitténs förslag
bostadsrätt få upplåtas endast åt medlem i bostadsrättsföreningen och bara om
ekonomisk plan för föreningens verksainhet har registrerats hos länsstyrelsen.
Den ekonomiska planen skall innehålla alla upplysningar som är av betydelse
för atl föreningens verksamhet skall kunna rätt bedömas. Vidare skall del
framgå av planen vilka ekonomiska förpliktelser bostadsrättshavarna tar på sig.
För varje bostadsrätt skall anges ett jämförelsetal, som utvisar
bostadsrättshavarens delaktighet i föreningens tillgångar i förhållande till
övriga bostadsrättshavare.
Planen kan upprättas som
en kalkyl. För att planen skall kunna utgöra underlag för en tillförlitlig
bedömning av föreningens stabilitet bör den emellertid inte upprättas förrän
föreningen har kommit så långt i sin planering att t. ex. kostnader och lån
som föreningen kommer att ha när för-eningshusel färdigställts kan beräknas lill
belopp som i allt väsentligt kommer att hålla. Tidpunkten för upprättandet kan
variera med hänsyn till bl. a. del sätt på vilket föreningen bildats och husen
anskaffas. För förening som själv svarar för byggandet torde planen kunna
upprättas tidigast när behövliga uppgifter kan lämnas om
produktionskostnaderna och om de lån och övriga krediter som beräknas för
fastighetens slutliga finansiering. Med del sätt för byggande som nu tillämpas
torde detta betyda atl ekonomisk plan vanUgen kan göras upp knappt ett år före
den första inflyttningen. Närmare föreskrifter om innehållet i den ekonomiska
planen får meddelas i administrativ ordning. Sammanfattningsvis innebär
kommitténs förslag att den ekonomiska planen i princip skall ha samma
delaljinnehåll som enligt bo-
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
sladsrältslagen.
Förslaget innehåller också bestämmelser om ny ekonomisk plan, som i sak stämmer
överens mad gällande rätt.
EnUgt
kommittén bör betryggande garantier tillskapas för atl uppgifterna i planen
blir riktiga. Planen skall därför innan den ges in till länsstyrelsen genom
bostadsrättsföreningens försorg förses med intyg av två gransk-ningsmän om att
den vilar på tillförlitliga grunder. Granskningsmän skall utses centralt för
hela landet av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :l förordnar. Som
lämplig beslutande myndighet föreslås bostadssiyrelsen. Genom den centrala
prövningen uppnås en enhetlig bedömning av sökandens kompetens samtidigt som
garantier tillskapas för att de som skall granska planerna kommer alt besitta
nödvändiga kvalifikationer.
Det
nuvarande förfarandet med teckning på teckningslista har enligt kommittén
medfört vissa praktiska olägenheter. Upplåtelse av bostadsrätt föreslås därför
i stället ske genom skriftligt avtal. Avtalet skall innehålla uppgift om den
lägenhet upplåtelsen avser, den ekonomiska plan som ligger lill grund för
upplåtelsen samt de avgifter som skall utgå för bostadsrätten. Avtal som inte
har upprättals skriftligt eller som inte innehåller föreskrivna uppgifter blir
enligt förslagel ogiltigt.
Kommittén har övervägt om
de föreslagna reglerna om innehållet i och granskningen av ekonomisk plan kan
anses tillräckliga eller om det därutöver kan behövas någon kontroll av
bostadsrällsupplåtelse. Med hänsyn till att de bostadssökande inte åtar sig
några förpliktelser gentemot föreningen innan de är medlemmar i denna och har
medinflytande i fråga om skötseln av föreningens angelägenheter har någon
särskild kontroll emellertid inte ansetts påkallad.
I fråga om förhandsavtal
framhåller koinmittén inledningsvis att bara ett mycket begränsat antal
bostadsrättsföreningar numera bildas av de personer som själva önskar få
lägenheter i föreningarnas hus. I stället bildas föreningarna i regel av
personer eller företag som är verksamma för alt tillhandahålla bosläder och
andra lägenheter i förelag som byggs upp efter kooperativ linje. Det typiska
för dessa föreningar är att de under de betydelsefulla skeden när
föreningshusen anskaffas verkar utan någon i vart fall direkt kontroll eller
tillsyn av dem vars intressen föreningarna i första hand skall tillgodose. Med
detta system kan det uppkomma risker för atl de som är verksamma under de
första skedena i föreningarnas utveckling inte alltid arbetar med syfte alt de
bUvande bostadsrättshavarna skall få så bra hus som möjligt till lägsta möjliga
kostnader. Fördelarna med systemet är å andra sidan att fackmän fungerar som
byggherrar och alt husen därför kan byggas och administreras mer rationellt
och effektivt än om sakkunnigt folk inte medverkar. Möjligheter ges också att
utnyttja erfarenheter från tidigare byggen och atl tillämpa lämpUga
organisationsformer.
När
en förening bildas av dem som själva skall ha lägenheter i föreningens hus är
de bostadssökande från början medlemmar i föreningen och bo-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 41
stadsrätt
kan upplåtas lill dem direkt. Bildas däremot en förening på det andra sättet,
är det visserligen betydelsefuUt att de bostadssökande på ett tidigt stadium
knyts till föreningen, men av prakiska skäl lorde del i allmänhet vara mindre
lämpligt att låta dem bli medlemmar i bostadsrättsföreningen redan när den
bildas. Planerandet och byggandet av ett hus är nämligen numera så komplicerat
att personer utan särskilda fackkunskaper knappast kan göra några positiva
insatser. Detta förhåUande kommer säkerligen att bli än mera markant i
framliden, eftersom utvecklingen går mot en ytterligare koncentrering av
byggandet till tätorterna och ett byggande i allt större enheter och med
alltmer komplicerad utrustning. Kommittén anser mot bakgrund härav atl en
bostadsrättsförening också i fortsättningen bör ha möjlighet att på ett tidigt
stadium knyta bostadssökande till sig genom förhandsavtal ulan att den
bostadssökande skall kunna kräva atl omedelbart få bli medlem i föreningen och
förvärva bostadsrätt.
En förutsättning för atl
bostadsrättsförening skall få ingå förhandsavtal måste enligt kommittén vara
att bostadsspekulanterna har tillgång till sådana uppgifter om föreningen att
de kan bedöma denna och de förpliktelser de åtar sig. För att del skall finnas
garantier för alt tillräckliga uppgifter lämnas och att dessa är rikliga, bör
den som önskar ingå förhandsavtal ha tillgång till en ekonomisk plan. För
sådan plan föreslås gälla samma regler som för ekonomisk plan vilken skall
ligga till grund för upplåtelse av bostadsrätt. Däremot torde del enligt
kommittén inle finnas utrymme för ny ekonomisk plan som elt led i
bostadsrättsförenings verksamhet under förhandstecknar-sladiel vare sig vid
ingående av nya förhandsavlal eller vid upplåtelse av bostadsrätt till
förhandstecknare. Skulle sådan förändring ha inträffat att bestämmelse om ny
ekonomisk plan blir tillämplig, torde nämligen förhandstecknaren enligt
allmänna rättsgrundsatser ha rätt alt frånträda förhandsavtalet.
Förhandsavtal skall enligt
förslaget ha skriftlig form och innehålla samma uppgifter som avtal om
upplåtelse av bostadsrätt. I fråga om innebörden av förhandsavtal anför
kommittén att avtalet skall vara en i princip bindande utfästelse mellan
bostadsrättsföreningen och den bostadssökande om framtida upplåtelse och
förvärv av bostadsrätt till viss bestämd lägenhet i föreningens hus. Avtalet
kan innehålla bestämmelse om förskott på avgift och om nyttjande av lägenheten
från viss tillträdesdag lill dess bostadsrätt upplåts.
I
fråga om möjligheterna all höja avgifterna framåller kommittén alt del för en
bosladssökande är av värde att redan när förhandsavlalet ingås få fastslaget
vilka ekonomiska förpliktelser han tar på sig som bostadsrättshavare. Vad
först angår grundavgiften bör förhandstecknaren inle behöva räkna med att
anskaffa kapital utöver den grundavgift som har angetts i den ekonomiska
planen. Planerna torde kunna göras upp med sådan säkerhet att de i de allra
flesta fall kan håUa. Om emellertid en förening, som genom
2t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 12
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
förhandsavtal
har knutit bostadssökande lill sig, behöver anskaffa ytterligare kapital bör
föreningen, om förhandslecknarna inte är villiga all göra ytterligare
kapitalinsatser, vara skyldig all ordna detta på annat sätt än genom alt fordra
atl förhandstecknarna lämnar nya bidrag. Föreningen kan t. ex. anskaffa del
behövUga kapitalel genom fyllnadslån (lopplån). Kommittén föreslår därför all
grundavgift vid upplåtelse av bostadsrätt efter förhandsavlal inle skall få tas
ul med högre belopp än det som har angetts i den ekonomiska planen. Däremot är
det inget som hindrar all grundavgifterna slutligt fastställs till lägre
belopp. En sådan sänkning av avgifterna kan medföra återbetalning av för högt
uttagna förskott.
Vad
härefter angår årsavgiften torde det inte vara möjligt att förbjuda varje
höjning av det belopp som har angetts i den ekonomiska planen. Det kan finnas
många anledningar till atl årsavgifterna behöver ändras. Kapitalkostnaderna
kan t. ex. ha ökat på grund av att räntan har stigit eller anskaffningskostnaderna
höjts enligt index i byggnadsavlalel. En annan anledning kan vara att
föreningen genom fyllnadslån med hög ränta och stora amorteringar har täckt
viss överkostnad. För att begränsa föreningarnas möjligheter alt belasta
bostadsrättshavarna med högre kostnader än som har angetts i den ekonomiska
planen och för alt fixera den ram inom vilken upplåtelse av bostadsrätt skall
ske, föreslår kommittén att årsavgiften inte skall få höjas med mer än 10 % på
grund av andra förhållanden än sådana som föreningen visar står utanför dess
kontroU.
Kommittén
diskuterar ingående frågan om den föreslagna utformningen av förhandsavtalet
och reglerna om ekonomisk plans innehåll och granskning kan anses tillräckliga
lill skydd för den som ingår förhandsavtal eller om därutöver behövs några
särskilda regler. Flera skäl för särskilda skyddsregler anförs. De
bostadssökande knyts tidigt till bostadsrättsföreningarna och åtar sig olika
förpliktelser gentemot föreningarna utan att de har någon i varje fall direkt
kontroll och tiUsyn över föreningarna. De organisationer eller enskilda
byggnadsföretagare som står bakom föreningarna har också delvis olika
utgångspunkter för sin verksamhet. Vidare bygger föreningarna ofta mycket stora
huskomplex. Utvecklingen går också mot allt större enheter. Såväl teknisk som
ekonomisk kunskap och erfarenhet behövs därför för att rätt kunna bedöma ett
förelag. I och för sig torde konkurrensen med bostadsföretag som arbetar med
andra upplålelseformer än bostadsrätt och mellan olika företagstyper inom
bostadsrältsområdet medverka lill atl villkoren för bostadsrätlshavarna blir
fördelaktiga. Förhållandena kan emellertid ibland vara sådana alt någon fri
konkurrens inte råder. Det har också framförts anmärkningar mot att kontrollen
över kostnaderna för uppförandet av föreningarnas hus har varit bristfällig,
att tillfäUe till eflergranskning av byggnadskostnadema inte har lämnats och
atl redovisning av kostnaderna inte har förelagts de bUvande
bostadsrättshavarna.
Dessa
förhållanden liksom den sociala betydelse bosladsrätlslagstiftning-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 43
en
har och de ofta avsevärda kapitalbelopp som blivande bostadsrättshavare satsar
för att förvärva bostadsrätt motiverar enligt kommitténs mening särskilda
bestämmelser till skydd för sådana bostadssökande som ingår förhandsavlal med
bostadsrättsförening. Reglerna bör vara ägnade att ge stadga åt förhåUandet
mellan bostadsrättsföreningen och dess bUvande bostadsrättshavare. I första
hand bör förutsättningar skapas för all de lägenheter för vilka de
bostadssökande har bundit sig genom förhandsavlal också kommer atl upplåtas
till dem med bostadsrätt och att upplåtelsevillkoran blir rimliga. Om
bostadssökande i något fall inle får avtalad bostadsrätt, bör det vidare finnas
garantier för att han verkligen får den ekonomiska gottgörelse som han kan
vara berättigad till. En reglering som bara säkerställer återbetalning av
inbetalat förskott på grundavgift kan inte ansas vara tillfyllest, och det inte
ens om den kombineras med bestämmelser som ger förhandstecknare som tilllrält
sin lägenhet rält atl sitta kvar i lägenheten under viss tid.
SkaU
bostadsrätt kunna upplåtas på rimliga villkor måste garantier skapas för alt
föreningens verksamhat organiseras och drivs på lämpligt sätt.
Förhandstecknarna bör vidare kunna fordra atl projektering och
bjrgg-nadskontroll utförs av sakkunniga personer och att räkenskaperna förs på
sådant sätt alt de medger fuUständig insyn i föreningens ekonomi. När föreningen
avlämnas lill bostadsrättshavarna bör den vara i sådant skick och ha sådan
ekonomisk ställning att grunden för en betryggande fortsatt förvaltning är
lagd. Om bostadsrättshavarna vill ha biträde med förvaltningen sedan de
övertagit denna från föreningsbildarna, bör det vara sörjt för att de kan få
delta.
För
att uppnå dessa syften föreslår kommittén att bostadsrättsförening skall få
träffa förhandsavtal bara om den är ansluten till ett företag som kan på ett
effektivt sätt tillvarata förhandstecknarnas intressen. Företaget bör ha sådan
tiUgång till byggnadsleknisk och fastighetsekonomisk sakkunskap att det kan
utöva behövlig kontroll övar föreningens verksamhet under tiden fram till dess
bostadsrättshavarna själva tar över ansvaret för föreningen. Det bör vidare ha
sådana ekonomiska resurser att det kan åta sig garanti för att föreningarna kan
fullgöra sina förpliktelser enligt förhandsavtalen samt för att
anskaffningskostnaderna och finansieringsvillkoren för föreningens hus blir
rimliga. Häri ligger också en garanti för återbetalning av förskott som
föreningen kan vara skyldig att återbära. Företaget skall enUgt förslaget utfästa
sig alt svara för föreningens förpliktelser enligt för-handsavlalen.
Utfästelsen skall även innefatta elt visst ekonomiskt ansvar beträffande
anskaffningskostnaderna och finansieringsvillkoren för föreningens hus.
Med
hänsyn till svårigheten atl bedöma i synnerhet en mera omfattande byggnation
bör garantierna i fråga om anskaffningskostnaderna och finan-sieringsvillkoren
inte gå längre än att utrymme finns för kostnadsvariatio-
44 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
ner
inom inle alltför snäva marginaler. Bara de fall där kostnaderna och vill
koren överstiger vad som högst kan anses skäligt, dvs. när kostnaderna och
villkoren är oskäliga, bör därför omfattas av utfästelsen. Frågan om utfästelsen
i visst fall kan tas i anspråk skall avgöras efter en helhetsbedömning av
kostnaderna för huset. Att någon enstaka kostnadspost är oskälig behöver inle
inedföra alt det ekonomiska ansvaret inträder för ulfäslelseföreta-get. Bedöms
anskaffningskostnaderna och finansieringsvillkoren vara oskäliga, har
företaget atl svara för all inte föreningen och därmed inte heller
bostadsrättshavarna behöver bekosta vad som är alt anse som oskäligt.
Med
hänsyn till det ekonomiska ansvar utfästelseföretagen skall bära saml den
tillsyn och kontroll de skall utöva måste företagens resurser underkastas
prövning från det allmännas sida. Prövningen är av sådan vikt att den bör
ankomma på Kungl. Maj :t. Förelag bör kunna åläggas all ställa säkerhet för
att det kan fullgöra sina åtaganden.
Anknytningen
mellan bostadsrättsföreningen och företagel måste vara sådan att företagels
verksamhet blir ett verkligt skydd för bostadskonsumenlerna. Det måste därför
tillses att anknytningen sker på sådant sätt att ena parten inte när som helst
kan göra sig fri. Som garant bör kunna godtas såväl företag till vilket
bostadsrättsförening rent föreningsmässigt hör som företag lill vilket
föreningen knyts genom särskilt avtal.
Sammanfattningsvis
innebär kommitténs förslag att bostadsrättsförening får ingå förhandsavtal bara
om auktoriserat företag har avgett särskild utfästelse, varigenom företagel
har åtagit sig dels gentemot förhandslecknarna att svara för att föreningen
fullgör sina förpliktelser enligt förhandsavtalen, dels gentemot föreningen atl
svara för att anskaffningskostnaderna och finansieringsvillkoren för
föraningens hus inte är oskäliga.
Med
hänsyn till den trygghet som ligger i den särskilda utfästelsen föreslås att
tillförlitlighetsintyg av särskilda granskningsmän inte skall behövas i fråga
om ekonomisk plan som utfästelsen hänför sig lill, om planen har godkänts av
utfästelseföretaget.
I
samband med alt förhandslecknarna tas in som medlemmar i föreningen bör de som
bildal föreningen lämna en redogörelse för verksamheten och föreningens
ekonomiska förhållanden. På grundval av en sådan redovisning kan
bostadsrätlshavarna bedöma, om anskaffningskostnaderna och finansieringsvillkoren
är oskäliga och om det finns anledning alt framställa anspråk mot det företag
som står bakom föreningen. Talan om sådant anspråk skall enligt förslagel
väckas av föreningen inom ett år från redovisningen.
I
fråga om förhandstecknarens rättigheter och skyldigheter föreslår kommittén
all förhandslecknaren skall ha rält alt säga upp förhandsavlalet, om föreningen
inte har erbjudit honom upplåtelse av bostadsrätt inom ett år från del bevis om
slutbesiktning enligt byggnadsstadgan (1959: 612) har utfärdats beträffande
föreningens hus eller, om sådan besiktning inte skall ske, från det
byggnadsförelaget har slutförts. Uppsägningsrätt skall dock
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 45
inte
föreligga, om dröjsmålet beror på förhandstecknaren. Vägrar förhandstecknaren
alt träffa avtal om upplåtelse av bostadsrätt enligt vad som åligger honom
enligt förhandsavlalet, skall föreningen ha rätt att häva delta. Beträffande
den nyttjanderätt till lägenhet som oftast ingår i förhandsavtal föreslår
kommittén att denna i princip skall följa samma regler som gäller för den lill
tiden obegränsade nyttjanderätt som tillkommer bostadsrättshavare.
EnUgt kommittén är det
angelägel atl bostadsrättsförening som har träffat förhandsavlal har god
kontakt med förhandstecknarna under den ofta avsevärda tid som kan komma att
förflyta från det förhandstecknare har flyttat in i lägenheten till dess
bostadsrätt har upplåtits. Kommittén föreslår därför att styrelsen i förening
som har träffat förhandsavtal skall vara skyldig alt senast när två tredjedelar
av lägenheterna har tillträtts av förhandstecknarna kalla dessa till
sammanträde för att bland sig utse en förtroendenämnd om minst tre ledamöter.
Styrelsen skall fortlöpande lämna nämnden upplysning om föreningen och dess
verksamhet. Nämnden skall vidare underrättas om tidpunkten för besiktning av
föreningens hus och lägenheter.
3.2.3
Reservationer. Ledamöterna Leo och Svenning är av annan mening än majoriteten
av kommitténs ledamöter i fråga om sättet för upptagande av förskott och
ingående av förhandsavtal samt beträffande skälighetsprövning av
produktionskostnaden. De anser att förskott också framdeles bör få tas upp i
den ordning som anges i förskottslagen. Leo förordar vidare att den ekonomiska
plan som skall ligga till grund för upptagande av förskott ges ett annat
innehåll än det som majoriteten har föreslagit. Det är enligt hans mening
mindre praktiskt alt redan när del första förhandsavtalet ingås utarbeta den
ekonomiska planen så långt all definitiva antalet lägenheter och lokaler
fastställs, att definitiva ytor för dessa anges och att jämförelsetal åsätts.
Under produktionen av en förenings hus kan olika omständigheter föranleda att
t. ex. lägenhelsfördelning och lägenhetsytor lämpligen bör justeras eller att
sådan justering inte kan undvikas. Sådana ändringar behöver inte leda lill
andra ekonomiska betingelser än dem som parterna har kommit överens om i förhandsavtalet.
Den ekonomiska planen bör därför upprättas i två avsnitt, av vilka det andra
innehåller specifikationer på lägenheter och lokaler. Förhandsavtal bör få
träffas på grundval av det första avsnittet och del andra bör färdigställas
inför upplåtelse av bostadsrätt. I första avsnittet bör ingå uppgift om
grundavgift och beräknad årskostnad per m lägenhelsyta. I fråga om den
föreslagna rätten för förhandstecknare atl säga upp förhandsavlalet, om
föreningen dröjer med alt upplåta bostadsrätt, anser Leo att ettårsfrislen
skall räknas från del alt slutfinansieringen av föreningen har skett.
Också
ledamoten Nyquist är av skiljaktig mening beträffande vissa av
46 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
de
föreslagna reglema om förhandsavtal. Någon regel om att årsavgiften skall få
höjas med upp till 10 % på grund av förhållanden som föreningen själv råder
över bör inte las upp i lagen. I stället bör frågan huruvida avtalet skall
vara bindande, om de förhållanden som har angetts i den ekonomiska planen
ändras, bedömas med hänsyn till reglerna om upprättande av ny ekonomisk plan.
Vidare bör garantin för atl föreningen fullgör sina förpliktelser enligt
förhandsavtalet utformas så all föreningen skall ställa säkerhet genom
garantiförbindelse från förelag som har godkänts av Kungl. Maj :t för
fullgörande av skyldighet att återbära förskoll och ersätta skada på grund av
att bostadsrätt inte upplåts på avtalade villkor. Förhandstecknare som har fått
nyttjanderätt till lägenheten bör också tillförsäkras visst besittningsskydd
för den händelse bostadsrättsupplåtalsa inte kommer till stånd på grund av att
föreningen inte fullgör sina förpliktelser enligt förhandsavlalet.
Besittningsskyddet bör anordnas så alt förhandslecknaren får hyra lägenheten
med rätt till förlängning av hyresavtalet, pm annan likvärdig lägenhet inle
står till buds. Någon särskild garanti för atl anskaffningskostnaderna och
finansieringsvillkoren inle blir oskäliga torde inte behövas.
3.2.4
Remissyttrandena. De regler som kommittén föreslår i fråga om e k o-nomisk plan
och upplåtelse av bostadsrätt tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet
remissinstanser. Byggnadsentreprenörföreningen och Byggnadsinduslriförbundet
anser dock atl reglerna inle innebär betryggande garantier för att de
upplålelsevillkor som redovisas i den ekonomiska planen kommer atl bastå. Det
är särskilt angelägel att förkalkylerna blir sakkunnigt upprättade, att
inlygsgivarna är väl kvalificerade och frislående i förhållande till
föreningens huvudmän samt alt föi-värv resp. upphandling av föreningens egendom
sker på viUkor som är ekonomiskt överblickbara för föreningens medlemmar.
Enligt Bostadsgaranti bör intygsgivarnas kvalifikationer prövas mera ingående
än som sker f. n.
De
föreslagna reglarna om förhandsavtal har fått alt blandat mottagande av
remissinstanserna. Delade meningar råder framför allt om vilka villkor som
måste vara uppfyllda för alt förhandsavtal skall få ingås.
Några
remissinstanser uppehåller sig vid den grundläggande frågan om bostadsrättsföreningarna
över huvud taget skall få knyta bosladssökande till sig genom förhandsavlal.
Hyresgästernas Riksförbund är positivt lill ett system med förhandsavtal,
eftersom del gör det möjUgt för föreningarna att la upp förskott på ett
relativt tidigt stadium av verksamheten. Stads-hypotekskassan anser det vara
till fördel för bostadsrätlshavarna att de kan betala förskott, eftersom
årsavgifterna då kan hållas nere. Samma synpunkt framförs av Bostadsgaranti,
som vidare erinrar om att förfarandet att tidigt binda bostadssökande till
föreningen får ses som ett led i den långsikliga planeringen av föreningens
verksamhet.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 47
Några
remissinstanser motsätter sig alt föreningarna skall få ingå förhandsavlal.
Enligt Advokatsamfundet saknas del tillräckliga skäl för att medge sådana
avtal. Eftersom den ekonomiska planen enligt kommitténs förslag kan grundas på
kalkyler, kan bostadsrättsföreningarna bjuda ut bostadsrätter avsevärd tid
innan föreningarnas hus har färdigställts. I samband med upplåtelse av
bostadsrätt kan föreningarna ta upp grundavgifter. Tiden för tillträde kan
anges till beräknad tidpunkt för husels färdigställande. Behovet av
förhandsavtal har härigenom lill största delen fallit bort och förhandsteckning
kan ersättas med direkt upplåtelse av bostadsrätt. Som skäl för regler om
förhandsavlal torde inte kunna åberopas alt handhavandet av föreningens
angelägenheter under den tid föreningshuset uppförs kan försvåras, om de
bostadssökande bUr bostadsrättshavare och därmed också medlemmar i föreningen
på ett tidigt stadium. Snarare får skäl anses tala för att låta bostadssökande
som träffat avtal med bostadsrättsförening 0111 upplåtelse av bostadsrätt få
insyn i föreningens verksamhet och ta emot redovisning. Om bostadskooperativa
företag eller enskilda själva vill ha hand om uppförandet av föreningens hus,
kan de vänta med att lämna över huset till föreningen till dess det har
färdigställts. Det kan inte heller anses lämpligt att tillskapa särskilda regler
som gör det möjligt för byggnadsföretag alt binda bosladssökande till ett
projekt flera år i förväg. Också Stockholms Kooperativa Bostadsförening
ifrågasätter, om det är behövUgt och ändamålsenligt med regler om
förhandsavtal. Konstruktionen tillgodoser den byggande företagarens eller
organisationens intressen men inte i nämnvärd mån bosladskonsumenlens. Dan som
bygger får redan i ett tidigt skede möjlighet alt undvika förluster på grund av
bristande lägenhetsefterfrågan, men han behöver inle räkna med att de som skall
bo i huset utövar något inflytande ens på förhållanden utan ekonomiska
återverkningar. Del är värdefullt om konsumenterna får medverka på ett
ändamålsenligt sätt och ges möjlighet all påverka bl. a. projekteringen av
husen. Näringslivets Byggnadsdelegation och Svenska Försäkringsbolags
Riksförbund anser också att det är möjligt att undvara förhandsavtal.
Frågan
om medlemsinflylande under förhandstecknarstadiet tas upp i några
remissyttranden. SABO anser atl de föreslagna reglerna om förhandsavlal bör
kompletteras med skyldighet för föreningen att redan på detta tidiga stadium
anta förhandstecknaren till medlem i föreningen eller i vart fall erbjuda
honom medlemskap. Härigenom får de personer som kommer att bo i huset möjlighet
att utöva inflytande på ekonomiska och andra förhållanden som är av betydelse
för dem. Stockholms Kooperativa Bostadsförening föreslår atl förhandstecknare
skall antas till medlem i föreningen när han betalar förskott.
Nästan
samtliga remissinstanser ansluter sig till kommitténs uppfattning atl vissa
villkor måste ställas upp för att bostadsrättsförening skall få ingå
förhandsavtal. HSB anser dock att bestämmelser om garanti eller andra sär-
48 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
skilda
villkor kan undvaras. Om regler anses behövdiga, bör de ges sådan utformning
all de gör en rationell bostadskooperativ verksamhet möjlig och inte
åstadkommer djupgående ingrepp i nuvarande verksamhetsformer.
Kommitténs förslag alt
förhandsavlal skall få ingås bara om ekonomisk plan har registrerats tillstyrks
eller lämnas utan erinran av nästan alla remissinstanser. I några yttranden
riktas emellertid kritik mot regeln. HSB anser att förslaget kan medföra
betydande praktiska ölägenheter och i många fall rentav göra del omöjligt för
en bostadsrättsförening att fullfölja sitt ändamål. Del är nämligen ofta
nödvändigt atl förhandsavtal ingås på ett så tidigt stadium atl reell möjlighet
att upprätta plan inte föreligger. I fråga om åtskilliga lokaler, t. ex. större
livsmedelshallar, systembutiker, bankkontor och apotek, måste de blivande
bostadsrättshavarna knytas till föreningen innan projekteringen påbörjas.
Anledningen till detta är alt utformningen av lokalerna är helt beroende av
hur dessa skall utnyttjas. Kommiltéförslaget lorde vidare omöjliggöra eller
väsentUgt försvåra bildandet av bostadsrättsföreningar utanför de
rikskooperativa organisationerna och Bostadsgaranti. Så snart en förening har
gjort sitt första ekonomiska åtagande föreligger nämligen behov av alt
formellt binda intressenterna. Sådan bundenhet åstadkoms inle genom
medlemskap, eftersom medlem kan utträda ur föreningen. De ölägenheter som är
förenade med kommitténs förslag kan undvikas, om kravet på ekonomisk plan
hänförs till rälten atl uppbära förskott på grundavgift. I praktiken brukar
förskott, utom för lokaler, betalas i samband med all förhandsavtal ingås.
Statens hyresråd anför att förslaget synes kunna leda till svårigheter på
projekteringsstadiet, eftersom utformningen och dimensioneringen av kommersiella
lokaler är avgörande för de tekniska och ekonomiska villkor som kommer alt
gälla för hela byggnadsföretaget. Föreningarna kan därför behöva binda
blivande bostadsrättshavare till föreningen innan planen har utarbetats och
registrerats. Hyresrådet föreslår därför all kravet på ekonomisk plan
begränsas till att gälla förhandsavtal beträffande bostadslägenhet. Också Svea
hovrätt uttrycker farhågor för att kommitténs förslag kan komma att försvåra
projekteringen av föreningarnas hus.
Frågan
om hur den ekonomiska plan som skall Ugga till grund för förhandsavlal skall
utformas tas upp i några remissyttranden. Bostadsstyrelsen delar kommitténs
uppfattning all planen bör vara så väl förberedd alt den normall inte skall
behöva ändras. Enligt Bostadsgaranti visar de erfarenheter som under senare år
har vunnits av totala upphandlingsformer att kostnadsändringarna under
byggnadsskedel kan begränsas och atl de med tillbörlig noggrannhet kan bedömas
redan i elt preliminärt skede. Ekonomisk plan kan därför göras upp sedan
upphandling av bosladsobjeklet skett. HSB understryker vikten av att kraven på
planens detalj innehåll inle blir sådana att de gör en rationell projektering
omöjlig. Del är inte ändamålsenligt atl redan på det tidiga stadium när planen
måste registreras utarbeta
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 49
denna
i detalj, eftersom lägenhelsfördelning och lägenhetsytor kan behöva ändras
under produktionen. Vid en i tiden utsträckt bebyggelse, t. ex. stadsbebyggelse
i stora enheter, kan det när de första förhandsavtalen ingås ofta inte
fastläggas hur objektels senare del i detalj skall utformas. Ekonomisk plan bör
därför upprättas i två avsnitt. Det första avsnittet skall ligga till grund för
uppbärande av förskott medan det andra avsnittet skall upprättas senast när
bostadsrätt skall upplåtas. Hyresgästernas Riksförbund föreslår också att
förskott skall kunna uppbäras på grund av en preliminär ekonomisk plan.
Definitiv plan bör upprättas före bosladsrältsupplåtelserna.
Beträffande den föreslagna
begränsningen av rätlen att vid bostadsrättsupplåtelse höja avgifter som
angetts i den ekonomiska planen anför hovrätten för Nedre Norrland att höjning
av årsavgiften inte bör få ske i andra fall än då höjningen beror av
omständigheter som står utanför föreningens kontroll. Samma synpunkt framförs
av länsstyrelsen i Kalmar län, som vidare anför att kostnaden för uppförandet
av en bostadsfastighet numera kan beräknas med stor noggrannhet. Om ändringar
i kostnadsläget på grund av ränte- eller indexförskjutningar kan befaras
inträffa under byggnadstiden, bör reservationer för detta göras i den
ekonomiska planen. Också övriga omkostnader bör tas upp i planen med marginaler
för oförutsedda ändringar. HSB anser att den föreslagna regeln ger utrymme för
avgiftsuttag som kommittén inte har avsett. Om produktionskostnaderna har
stigit så kraftigt att gängse finansiering skulle föranleda en ökning av
årsavgiften med mer än 10 %, hindrar regeln inte att bostadsrättshavarna påförs
dessa kostnader genom att det anskaffas fyllnadslån med olika amorteringstider.
Produktionskostnadshöjningen kan härigenom finansieras med en årsavgiftshöjning
som inte överstiger 10 %. En regel av klarare innebörd skulle därför vara att
föreskriva förbud mot all vid upplåtelse av bostadsrätt redovisa en ökning av
produktionskostnaden med mer än 10 % på grund av andra förhållanden än sådana
som enligt vad föreningen visar står utanför dess kontroll. Den regel som
kommittén föreslår kan vidare komma att medvetet användas som elt instrument
för sådan kostnadshöjning som har varit klart förutsedd eller som avser att
tillföra en byggnadsföretagare högre vinst än som marknadsmässigt hade kunnat
tas ut, om kostnaden hade angetts när förhandsavlalet ingicks. HSB är därför
synnerligen tveksamt om regeln bör införas. För övrigt utgör de marknadsmässiga
förhållandena tillräcklig spärr, eftersom de gör kostnadsuttag över 10 %
omöjliga. Att regeln lätt kan kringgås påpekas också av Hyresgästernas
Riksförbund, Näringslivets Byggnadsdelegation och Svenska Försäkringsbolags
Riksförbund. Sistnämnda båda remissinstanser finner det oklart vad som skall
anses stå utanför föreningens kontroll. Byggnadsfirman Anders Diös ställer sig
kritisk mot förbudet atl höja grundavgiften. Med hänsyn till den långa tid som
ofta förflyter från del alt ekonomisk plan upprättas till dess slutlig
belåning är ordnad är del omöjligt att beräkna grundavgifterna exakt.
Grundavgift bör där-
50 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
för
få las ul med högre belopp i enlighet med vad som föreslås gälla beträffande
årsavgift. Kommunalekonomiska föreningen ifrågasätter om inle bestämmelserna
om avgiftshöjning borde samordnas med de föreslagna reglerna om ny ekonomisk
plan. Vidare bör kommiltéförslaget kompletteras med en bestämmelse om rätt för
förhandstecknare att frånträda avtalet, om de ekonomiska förpliktelserna ändras
i avsevärd mån.
Beträffande
kommitténs förslag att förhandsavlal skall få ingås bara om särskild garanti
utfästelse har avgelts av auktoriserat företag råder starkt delade meningar hos
remissinstanserna. Förslagel tillstyrks eller lämnas uttryckligen ulan erinran
av bostadsstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län, Riksbyggen,
Byggnadsentreprenörföreningen, Byggnadsindustriförbundet och Bostadsgaranti.
Flera remissinstanser
stäUer sig avvisande eller tveksamma till förslaget. Hovrätten för Nedre
Norrland, hyresnämnden i Göteborgs och Bohus län samt TCO föreslår alt reglerna
om skydd för förhandstecknare utformas enligt bestämmelserna i förskoltslagen.
HSB anser att del saknas skäl för att beträffande en omfattande del av
bostadsproduktionen införa regler som kan vara meningsfyllda bara när det
gäller alt hindra missbruk till följd av en bristsituation på bostadsmarknaden.
Liksom för näringslivet i övrigt kan man i fråga om bostadsproduktionen i
bostadsrättsform helt avstå från krav på garantier och offentlig auktorisalion
för rätt atl ingå förhandsavlal. Kravet på garanti är ett så djupgående och för
svensk lagstiftning främmande ingrepp atl del inte bör få användas om inle
alldeles särskilda och tungt vägande skäl föreligger. Kommittén har inte
redovisat sådana skäl utan inskränkt motiveringen till alt frånvaron av
särskild lagstiftning kan medföra risker för de bostadssökande. I fråga om
bostadsrättsföreningar som bildas inom HSB gäller att de blivande bostadsrättshavarna
är medlemmar i HSB-föreningen på orten. I denna väljer de i demokratisk ordning
fullmäktige, som i sin tur utser den styrelse vars ledamöter också utgör
styrelse i de bostadsrättsföraningar, i vilka bostadsrätt ännu inte har
upplåtils. Kommitténs uttalande om all de blivande bostadsrättshavarna saknar
inflytande gäller således inte HSB. Dat har hittills aldrig inträffat att
föreningsenhet inom HSB har varit oförmögen att infria sina förpliktelser. På
grund av det anförda anser HSB atl det inte föreligger några skäl all uppställa
krav på särskilda ekonomiska garantier för de rikskooperativa
organisationernas verksamhet. Kommittén har emellertid inte heller i fråga om
övriga sektorer av bosladsrältsproduk-tionen redovisat några förhållanden som
motiverar de föreslagna bestämmelserna. Om garantier och kostnadskontroll
anses behövUga i fråga om bostadsrättsföreningar bör motsvarande regler införas
beträffande småhus. Stockholms Bostadsföreningars Centralförening finner kravet
på borgen principiellt omotiverat, bl. a. med hänsyn till alt
småhusproduklionen bedrivs utan lagreglering av detta slag. SACO ställer sig
tveksam lill förslaget
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 51
på
grund av atl det innebär ett djupgående ingrepp i föreningarnas verksamhet och
utgör ett mindre vanligt inslag i svensk lagstiftning. Härtill kominer att
kravet på borgensförbindelser kan inedföra kostnadshöjningar som i sista hand
drabbar bostadskonsunienlarna. Del material som kommittén har redovisat ger
inle stöd för alt det på senare lid har förekommit missförhållanden i sådan
omfattning att den föreslagna lagstiftningen kan anses påkallad. Införs krav på
borgensulfästelse vid förhandsavtal bör samma krav uppställas vid
direktupplåtelse av bostadsrätt. Risken för alt kostnaderna för de föreslagna
utfästelserna skall drabba bostadsrättshavarna och öka deras boendekostnader
påtalas också av Stadshypotekskassan, som inle finner att behov av särskilda
utfästelser har påvisats. Genom alt ta del av den ekonomiska planen bör
förhandstecknare kunna få en tämligen god bild av föreningens ekonomiska
ställning och de ekonomiska åtaganden som följer med förhandsleckningen.
Näringslivets Byggnadsdelegation och Svenska Försäkringsbolags Riksförbund
anser att del föreslagna systemet har blivit en obestämd blandning av civilt
avtalsskydd och bostadspolitisk skälighetsprövning. Enligt deras mening bör den
produktionskostnad som anges i förhandsavtalet garanteras inom ramen för sådana
förbehåll som kunderna rimligen får acceptera på marknaden.
Några
remissinstanser uppehåller sig särskilt vid omfattningen av den föreslagna
garantiulfäslelsen. Advolcatsamfundet anför all skyldigheten för
förhandstecknare all betala förskott och teckna avtal om bostadsrätt utgör ett
ekonomiskt åtagande av stor betydelse. Förlust av inbetalat förskott innebär
ofta en kännbar ekonomisk påfrestning för förhandstecknaren. Med hänsyn till
alt denne inle är medlem i föreningen och därför saknar insjrn i dess
verksamhet föreligger skäl att tillförsäkra honom särskilt skydd i form av
ekonomisk garanti för inbetalat förskott och för föreningens förpliktelser i
övrigt enligt förhandsavtalet. Också Svea hovrätt tillstyrker en garanti
beträffande föreningens förpliktelser enligt förhandsavtalet. Hovrätten anser
det dock tveksamt om det behövs någon sådan garanti i fråga om kommersiella
lokaler. Kommunalekonomiska föreningen ifrågasätter om inle garantiansvaret
bör begränsas till förskott och skadeståndsanspråk.
Beträffande
den av koinmittén föreslagna garantin för anskaffningskostnader och
finansieringsvillkor framhåller bostadsstyrelsen att danna skapar en fast
grundval för badömningen av kapitalkostnaderna och förhindrar att en förening
utsätts för överraskningar som kan vålla ekonomiska svårigheter i fråga om
finansieringen av föreningens hus och betalningen av årsavgifterna. En sådan
garanti avstyrks däremot av HSB, eftersom konsumenten inte kan anses vara
försalt i ell sämre läge i fråga om skäligheten av kostnader och finansiering
när förhandsavlal ingås än vid direktupplåtelse av bostadsrätt. Liknande
synpunkter anförs av Svea hovrätt och Advokatsamfundet. Näringslivets
Byggnadsdelegation och Svenska Försäk-
52 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
ringsbolags
Riksförbund avstyrker också en garanti som omfattar anskaffningskostnaderna
och finansieringsvillkoren och anför all de föreslagna reglerna synes ge
konsumenterna ett föga användbart skydd för utfästelser i förhandsavtal.
Vidare kan metoden tänkas få en prisreglerande effekt som inte står i
överensstämmelse med utvecklingen på bostadsmarknaden i övrigt.
Kommunalekonomiska föreningen är också negativ till förslaget.
Några
remissinstanser uppmärksammar särskilt förslaget om auktoriserade
utfästelseförelag. Hovrätten för Nedre Norrland ifrågasätter om det bör vara en
uppgift för byggnadsproducerande företag att efter statlig auktorisalion utöva
kontroll över kostnader för viss del av byggnadsproduklionen. Det kan vidare
inte anses behövligt alt prövningen av utfäslelseförelagen sker på
regeringsnivå ulan denna bör kunna göras av central förvaltningsmyndighet.
Enligt HSB framstår förslagel i denna del sora helt främmande för svensk
lagstiftning. Systemet medför den konsekvensen att Kungl. Maj :l får svara för
atl de auktoriserade förelagen kontinuerligt uppfyller förutsättningarna för
auktorisalion. Förslaget avstyrks också av kommerskollegium och Stockholms
Bostadsföreningars Centralförening. Däremot anser bostadsstyrelsen att det
föreslagna systemet medför garanti för att de rättigheter som tillkommer
bostadsrättsföreningarna och bostadsrättshavarna tillgodoses på ett mera
tillfredsställande sätt än f. n.
Beträffande
den föreslagna regeln alt förhandstecknare skall ha rält all säga upp
förhandsavtalet, om föreningen dröjer med att upplåta bostadsrätt, framhåller
HSB att ettårsfrislen inle undantagslöst bör räknas från besiktningsdagen.
Bostadsrätt bör inte upplåtas förrän slutfinansieringen har genomförts och HSB
föreslår därför i första hand att tidsfristen skall räknas från denna tidpunkt.
Bibehålls besiktningen som utgångspunkt, bör undantag från uppsägningsregeln
göras för det fall dröjsmålet beror på omständighet utanför föreningens
kontroll.
Förslaget
att förhandstecknarens nyttjanderätt till lägenheten skall följa samma regler
som gäller för den nyttjanderätt för obegränsad lid som tillkommer
bostadsrättshavare tillstyrks i princip av hyresnämnden i Göteborgs och Bohus
län. Däremot är kommerskollegium, statens hyresråd och hyresnämnden i
Stockholms län negativa lill förslaget. Enligt dessa remissinstanser bör
förhandstecknaren i stället anses inneha sin lägenhet med hyresrätt. Härigenom
kommer han i åtnjutande av del besittningsskydd som tillkommer hyresgäst.
De
föreslagna reglerna om förtroendenämnd tillstyrks uttryckligen av länsstyrelsen
i Malmöhus län. Hyresgästernas Riksförbund, Byggnadsentreprenörföreningen,
Byggnadsindustriförbundet, Bostadsgaranti och Kommunalekonomiska föreningen.
Några remissinstanser har kritiska synpunkter på förslaget. Svea hovrätt, SABO
och Stockholms Bostadsföreningars Centralförening anser sålunda att
förtroendenämnden bör utses på ett tidigare
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 53
stadium
än kommittén har föreslagit. Enligt hovrätten för Nedre Norrland bör kravet på
förtroendenämnd inte vara undantagslöst. När det gäller mindre föreningar med
bara ett fåtal medlemmar lorde behövlig kontakt mellan styrelse och
förhandstecknare kunna åstadkommas ulan förmedUng av särskild förtroendenämnd.
Också Stockholms Kooperativa Bostadsförening är kritisk mot förslagel.
3.3
Ersättning vid överlåtelse av bostadsrätt
3.3.1 Gällande
rätt. Medlem i bostadsrättsförening får inte uteslutas eller
utträda ur föreningen så länge han innehar bostadsrätt (8 § bostadsrättsla-
lagen). Bosladsrältshavare som inte kan eller vill utöva sin bostadsrätt har
i princip inte någon rält att få ut ersättning för bostadsrätten av föreningen.
I stället får han tillgodogöra sig bostadsrättens värde genoin all överlåta den.
Den som förvärvar bostadsrätten får emellertid utöva denna bara om han
är eller antas till medlem i föreningen (23 §). Inträde i föreningen får inte
vägras förvärvare som uppfyller stadgarnas villkor för medlemskap och som
skäligen bör tas för god som medlem (25 §). Vägras medlemskap, är över
låtelsen utan verkan. Detta gäller emellertid inte förvärv som har skett på
exekutiv auktion. I sådant fall är föreningen berättigad och skyldig att lösa
bostadsrätten (27 §).
Bostadsrällslagen
innehåller inle någon bestämmelse om vilken ersättning bostadsrättshavare får
la ul vid överlåtelse av bostadsrätt. Emellertid kan bostadsrällsförening ha
föreskrift härom i sina stadgar.
Under
den tid kontrollagen gällde var frivillig överlåtelse av bostadsrätt mot
vederlag giltig bara om den godkändes av hyresnämnden. Sådant godkännande fick
i regel inle lämnas, om ersättning skulle ulgå med högre belopp än sora
svarade mot bostadsrättshavarens andel i föreningens behållna tillgångar (6 §).
Syftet med prövningen var framför allt att hindra bostadsrättshavare att ta ut
överpris som inte hade kunnat erhållas under normala förhållanden på
bostadsmarknaden.
3.3.2 Kommittén.
Kommittén föreslår inte några särskilda bestämmelser om
beräkning av ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse. Det anses inte möj
ligt att ange några närmare regler för hur en bostadsrätts värde i det en
skilda fallet skall beräknas. Värdet kan fastställas med hänsyn till förening
ens ekonomiska ställning, värdet på nyttjanderätten till lägenheten eller
andra faktorer. Vanligen kommer värdet till uttryck i det pris som erhålls
vid en försäljning.
Kommittén
behandlar ingående frågan om det i bostadsrättsförenings stadgar bör få tas in
förbehåll om all ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse skall beräknas
enligt särskilda grunder. Fria överlåtelsevärden ger bostadsrättshavarna
möjlighet att fullt ut få del i den värdeökning som en
.54 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
förenings
fastighet kan undergå. Som skäl för godtagande av särskilda beräkningsgrunder
kan emellertid åberopas, förutom svårigheten att bestämma en bostadsrätts
värde, föreningarnas intresse av alt boendekostnaderna hålls så låga som
möjligt och att nya bostadsrättshavare inte belastas alltför hårt. Vidare är
att märka alt föreningslagen bygger på tanken all de som önskar sluta sig
samraan i en förening själva skall få bestämma hur deras förhållanden till
föreningen och inbördes skall vara reglerade. Bestämmelser om begränsning av
överlålelseersällning motsvarar närmast den möjlighet ekonomisk förening enligt
16 § föreningslagen har atl i stadgarna föreskriva alt avgåanda medlem inte
skall ha rätt att få tillbaka t. ex. inbelalad insats. Kommittén påpekar
ytterligare all en begränsning av bostadsrättsföreningarnas möjUgheter all i
stadgarna fritt bestämraa grunderna för överlåtelseersättning kan vara av viss
betydelse i fråga om föreningarnas rätt alt i stadgarna bestämma om
fördelningen av överskoll vid Ukvidation. EnUgl föreningslagen kan en ekonomisk
förening fritt reglera hur denna fördelning skall ske. En bostadsrättshavare
kan således genom stadgeföreskrift fråntas rätten att vid likvidation få
tillbaka sin kapitalinsats.
Konimittén
har korarait till den slutsatsen alt bostadsrättsföreningarna bör ha rätt att i
stadgarna ange särskilda grunder för beräkning av överlå-lelsevärde. Principen
om föreningars självbestämmanderätt talar för en sådan ordning. Konkurrensen
torde verka som en utjämnande faktor raellan föreningar med fria
överlåtelsavärden och föreningar med stadgebegränsningar. Skall ersättning
beräknas efter särskUda grunder måste dessa av rättssäkerhetsskäl klart anges i
stadgarna. Det bör således inta vara tillåtet all i stadgarna bara föreskriva
att ersättning skall ulgå enligt styrelsens bestämmande. Inle heller bör i
fråga om sättet för ersättningens beräkning hänvisas till vad något organ i en
organisalionskedja kan bestämma. Intet synes eraeUertid böra hindra att
bestäniinelsarna i stadgarna utforraas så, atl därav fraragår vilket värde som
högst skall få las ut, men att åt något särskilt organ anförtros att tid efter
annan pröva och avgöra om högre ersättning skall kunna godtas.
Koraraittén
diskuterar särskilt om det finns skäl all av hänsyn till bostadsrättshavarna
införa någon begränsning i föreningarnas rätt att i stadgarna föreskriva
särskilda grunder för beräkning av överlåtelseersällning. Med hänsyn bl. a.
lill del sätt på vilket del helt övervägande antalet bostadsrättsföreningar
bildas och till all olika invändningar kan göras raot t. ex. den av HSB och
Riksbyggen nu använda normen för bestämmande av bostadsrätts värde vid
överlåtelse kan det enligt kommittén förefaUa lärapligt med någon regel som
anger atl, om särskilda grunder för beräkning av ersättning för bostadsrätt
skall tillämpas, dessa inle får raedföra att bostadsrättshavarnas rält
otillbörligt inskränks. Men varje begränsning måste bli svår atl ange. Med
hänsyn härtill och till den frihet föreningarna bör ha be-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 55
träffande
den ekonomiska förvaltningen finner kommittén all föreningarna själva och de
organisationer som slår bakom dem bör kunna anförtros att utan någon i lag
särskilt angiven begränsning fastställa vilka sladgebe-stämnielser som skall
gälla för beräkningen av överlålelseersällningarna. Inte heller föreslås någon
särskild lagregel för att säkerstäUa att bostadsrättshavarnas intressen inte
åsidosätts vid föreningens upplösning.
I
fråga om verkningarna av att högre ersättning än stadgarna föreskriver las ut
vid överlåtelse anför kommittén, atl förvärvaren bör kunna vägras medlemskap i
föreningen på den grund all han inte skäligen bör tas för god som medlem.
Eftersom sådan skälighetsprövning enligt kommitténs förslag inle skall få äga
rum när bostadsrätten har överlåtits lill make eller samboende, kan medlemskap
inle vägras sådana förvärvare på grund av alt de har betalat för hög
ersättning.
Enligt
kommittén bör stadgemässig begränsning av överlåtelsevärde gälla också vid
exekutiv försäljning. Ett tvångsförfarande bör nämUgen inte föranleda att de
föreningsinlressen som motiverat en sådan begränsning sätts åsido.
Föreskrifterna i stadgarna måste uppfattas som villkor för bostadsrätternas
överlåtbarhet. En bostadsrättsförening behöver därför inte godta den sora på
exekutiv auktion förvärvar en bostadsrätt lill pris som överstiger vad som
enligt stadgarna hade kunnat tas ut vid frivillig överlåtelse.
Stadge-bestärainelser av åsyftad innebörd lorde med hänsyn härtill enligt
kommittén i viss mån kunna medverka till all minska antalet exekutiva försäljningar
av bostadsrätter och ha en dämpande effekt på budgivningen vid de exekutiva
auktionerna.
3.3.3
Remissyttrandena över kommitténs förslag. Beträffande frågan om
bostadsrättsförening skall ha rätt att i stadgarna föreskriva begränsning av
överlåtelseersättning har skilda meningar gjort sig gällande bland remissinstanserna.
Svea hovrätt tillstyrker kommitténs förslag men framhåUer atl en möjlighet att
begränsa överlåtelsevärdena bör ses i samband med reglerna om vad som skall
tillfalla medlemmarna när föreningen upphör. Om raedleraraarna då bara har rätt
att få ersättning enligt sararaa grunder och återstående vinst skall tillfalla
annan, i regel särskild överorganisation, kan det möjligen övervägas om inle
danna organisation också bör svara för att medlararaen fär ul ersättning
motsvarande vad han kan betinga sig enligt dessa särskilda grunder. Enligt
Stadslnjpotekskassan lorde särskilda grunder för beräkning av överlåtelsevärde
bara undantagsvis komina till användning i en balanserad bostadsmarknad. Det
Ugger i bostadsrättshavarnas intresse att de skall kunna bestämma värdet av
bostadsrätten helt fritt, eftersom de då fullt ut får del i den värdeökning
som föreningens fastighet kan undergå. Bostadsrättens fördelar i förhållande
lill andra upplålelseformer synes inte heller komma att framstå klart förrän
marknadsvärdet får gälla.
56 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Bostadsrällsförening
bör dock, när omständigheterna föranleder det, kunna ha normer för beräkning av
överlåtelsevärde. Också Bostadsgaranti tillstyrker kommitténs förslag.
Några remissinstanser tar
upp frågan om del behövs särskilda regler till skydd för bostadsrättshavarna.
Lantmäteristyrelsen anser alt del sannolikt inle finns tillräcklig anledning
all införa några tvingande bestämmelser till bostadsrättshavarnas skydd. Enligt
styrelsens mening är det dock lämpligast atl bostadsrätten i normala fall får
överlåtas till sitt saluvärde. Kommerskollegium anser däremot att ersättning
för överlåten bostadsrätt alltid bör få tas ut med ett belopp motsvarande
bostadsrättens värde i förhållande till föreningens sammanlagda tillgångar.
Statens hyresråd anför all föreningarnas rätt att själva bestämma över sina
angelägenheter inte bör få utnyttjas så att enskilda medlemmars intressen träds
för nära. Från denna synpunkt framstår det som angeläget att säkerställa atl
bostadsrättshavarnas möjligheter till skälig ersättning inte beskärs mer än
som kan anses tillbörligt. Lagberedningen framhåller atl bestämmelser som
begränsar överlåtelsevärdena lätt kan missbrukas och leda lill att andra
medlemmar eller närstående lill föreningens styrelse gynnas. Kommittén har inle
anfört några bärande skäl för den maktbefogenhet som har lagts i föreningarnas
händer. Möjligheten alt i stadgarna reglera överlåtelsevärdena måste begränsas.
Möjligen kan man länka sig en begränsad priskonlroll i stadgarna som syftar
till att värdet på husen skall ses på lång sikt och fördelas mellan
bostadsrätterna så atl på varje bostadsrätt faller vad sora vid en långsiktig
och god ekonomisk förvallning bör anses utgöra dess andelsvärde.
Förslaget alt föreningarna
skall ha rält alt begränsa överlåtelseersättningarna avstyrks aller
ifrågasätts i några remissyttranden. EnUgt Fastighetsägareförbundet kan det
när man i fråga om hyrorna syftar till alt komma fram till en fri marknad inte
vara riktigt att föranstalta om återinförande i nya forraer av en kontroll
beträffande bostadsrätter. Begränsningar i rätten att ta ut ersättning för
marknadsvärdet är ägnade alt leda till alt säljarna för att få ut det verkliga
värdet av bostadsrätten betingar sig särskild ersättning vid sidan av
överlåtelseavtalet. Byggnadsentreprenörföreningen och Byggnadsinduslriförbundet
anser att bostadsrättshavare bör ha rätt att tillgodogöra sig bostadsrättens
marknadsvärde på motsvarande sätt som egnahemsägare. Från konsuinentsynpunkt
finns inte sådana olikheter mellan bostadsrätt och enskilt ägande av småhus
som motiverar olika sätt att anpassa bostadens värde till marknadspriset.
Bibehålls rätten till stadge-mässiga begränsningar är det dock angeläget att
trygga att inskränkningarna tillkommer genom medlemmarnas fria val. Enligt
Näringslivets Byggnadsdelegation och Svenska Försäkringsbolags Riksförbund
innebär kommitténs förslag att bostadssökande som inte är medlemmar i
föreningen favoriseras samtidigt som bostadsrättshavarnas ställning försämras
genom
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 57
minskat
ekonomiskt skydd vid överlåtelse. För atl förhindra att höga överlåtelsevärden
blir en belastning för dem som förvärvat bostadsrätten mot slutet av
föreningshusets livslängd kan man öka fondavsättningarna. Ett sådant förfarande
skulle påverka årsavgifterna och därmed också överlå-lelsevärdena. Den
jämförelse kommittén gör med möjUgheten att i ekonomisk förening begränsa
kapilalanspråken vid utträde är inte hållbar. En sådan begränsning kan ha
betydelse för föreningens stabilitet. Vid överlåtelse av bostadsrätt sörjer
däremot bostadsrättshavaren för att ny medlem kommer i stället. Köparens
inträde i föreningen är därför en garanti för dennas stabilitet, som saknar
motsvarighet i flertalet andra föreningar. Det får vidare anses diskutabelt om
föreningsstadgar är ell lämpligt bostadspolitiskt slyrningsinstrument,
eftersom stadgarna kan få ett ganska skiftande innehåll. Tillämpningen av
stadgarna kan variera högst betydligt mellan olika föreningar, vilket skapar
elt osäkerhetsmoment för en stor grupp konsumenter. Om stadgebegränsningar
tillåls, bör dessa alllid vara ell resultat av föreningsmedlemmarnas fria val.
Sladgeinskränkningar bör därför tas upp till särskild omröstning på den första
föreningsstämman med bostadsrätlshavarna. Enligt Advokatsamfundet är det inle
elt bostadsrättsföreningens intresse alt göra ingrepp i medleras rätt atl vid
försäljning lill tredje raan begära ett marknadsmässigt pris. Medlemmens resp.
förvärvarens förpliktelser gentemot föreningen berörs inte härav. I vissa
situationer kan det vara elt samhällsintresse atl reglera
överlålelseersällningarna men detta faller utanför bostadsrättslagsliftningens
område. Förekomsten av stadge-inässiga begränsningar lorde ofta komma som en
överraskning för bostadsrättshavaren i en försäljningssiluation, eftersom han
vid inträdet i föreningen i första hand uppehåller sig vid de ekonomiska
åtaganden förvärvet raedför och knappast är uppmärksam på om han en gång i
framliden kan begära marknadsmässigt pris för bostadsrätten. Bankföreningen
anser det föga rättvist att sökande av bosladsrättslägenheter skall kunna
gynnas på bekostnad av dem som frånträder sådana lägenheter. En överlåtelse av
bostadsrätt påverkar inte föreningens ekonomi och kan därför inte jämföras med
elt uttag av insatskapital i vanlig ekonomisk förening. Något intresse av all
slå vakt om föreningens stabilitet kan därför inle åberopas som grund för alt
begränsa bostadsrättshavares raöjlighet att tiUgodogöra sig nyttjan-derällens
värde. Fria överlålelsevärdan kan många gånger vara av stor betydelse för
bostadsrättshavare, som på grund av byle av anställning eller ändrat
ulrymmesbehov tvingas flytta in i ell nyproducerat föreningshus med hög
kapitalinsats.
Förslaget
all den som erlagt högre ersättning för bostadsrätt än sora skulle ha utgått
enligt stadgarna skall kunna vägras medlemskap i föreningen tillstyrks uttryckligen
av Bostadsgaranti. Kommunförbundet anser att bostadsrättsföreningarna bör ges
bättre garantier för alt stadgebestämmelser
58 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
efterlevs.
Lagen bör därför innehålla en tvingande bestämnielse om att överlåtelse mot
högre ersättning än stadgarna medger är ogiltig vad beträffar dat överskjutande
beloppet.
Flera remissinstanser
diskuterar frågan ora särskilda grunder i stadgarna om överlåtelseersällning
skall tillämpas även vid exekutiva förfaranden. Lagberedningen framhåller att
det är särskilt hårt mol en gäldenär om ett exekutivt Ivångsingripande
resulterar i att egendom avyttras mol ersättning som väsentligt understiger
egendomens värde. Utsökningslagen (1877: 31 s. 1) innehåller särskilda regler
som skall skydda gäldenären mot detta. Från exekutionsrättslig synpunkt bör
principen vara att en förening eller dess medlemmar inte genom föreningsavtal
eller individuell överenskommelse skall kunna hindra alt en tillgång kan
tillgodogöras av borgenärerna, om avtalet inte bärs upp av alldeles särskilda
skäl. Det är synnerligen önskvärt alt exekutiva försäljningar helt tas undan
från priskontroll genom stadgebegränsningar. Näringslivets Byggnadsdelegation
och Svenska Försäkringsbolags Riksförbund anser all de bostadspolitiska
argumenten för överlåtelse-kontroll inle kan åberopas med samma tyngd vid
exekutiva försäljningar som vid frivilliga överlåtelser. Vidare talar
borgenärernas intressen för att marknadspriser som bjudits vid exekutiva
auktioner alllid bör godtas. Bankföreningen och Stadshypotekskassan avstyrker
förslaget och åberopar bl. a. atl reglerna försämrar bostadsrättshavarnas
möjligheter all utnyttja bostadsrätterna som kreditunderlag. Föreningen
Sveriges häradshövdingar och stadsdomare finner det i hög grad tveksamt, om
stadgebestämmelser bör medföra de rättsverkningar som utredningen föreslår. Att
kommitténs förslag kan medföra svårigheter beträffande det exekutiva
förfarandet framhålls av bl. a. Svea hovrätt, lagberedningen och
Bankföreningen.
3.3.4
Svenska kommunförbundets skrivelse. Kommunförbundet redogör inledningsvis för
de skäl som åberopades för beslutet all slopa bestämmelserna i kontrollagen om
offentUg priskontroll av överlåtelsevärdena. Sålunda angavs att det stora
flertalet bostadsrättslägenheter finns i hus tillhörande föreningar, vilka i
sina stadgar har sådana normer för bestämraande av bostadsrättens
överlåtelsevärde som inte medger alt knapphetsbelingade ersättningar las ul.
Svårigheterna alt ange en riktig norm för bestämmandet av en bostadsrätts värde
bedömdes också bli stora. Vidare ansågs alt en viss höjning av ersättningarna
borde godtas i föreningar sora tillåter fria över-låtelsevärden. Höjningarna
bedömdes bli ganska begränsade bl. a. med hänsyn till att den som har all
betala ett kapitalbelopp lorde vara mera känslig för beloppets storlek än den
som har att erlägga ett motsvarande belopp i form av förhöjd hyra under en
följd av år. Slutligen åberopades alt överlå-lelsekonlrollen för statligt
finansierade egnahem hade upphört.
Härefter
erinrar förbundet om att konlrollagens bestämmelser var tvingande. Om köpare
av bostadsrätt betalat högre ersättning än sora redovisats i
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 59
det
avtal som underställts hyresnämnden hade han alllid legal möjlighet att återfå
"överskjutande" belopp. Köparen kunde sedan han blivit medlem i
bostadsrättsföreningen göra polisanmälan, varefter åklagaren i brottmålet
yrkade återbetalning av den olagliga ersättningen. Köparen hade också möjlighet
att själv i civilprocess yrka återbetalning av ersättning som översteg vad
kontrollagen medgav.
Sedan
kontrollagen upphävts skall bostadsrättsföreningarnas stadgar,
bostadsrällslagen och allmänna rättsgrundsatser tillämpas vid bedömandet av
frågan om högsta ersättning vid överlåtelse av bostadsrätt. Möjligheterna alt
på grundval härav komma till rätta med påtagliga överpriser torde enligt
Kommunförbundet vara begränsade. Ett flertal föreningar saknar f. ö.
stad-gebestämmelser som reglerar bostadsrättens värde vid överlåtelse. Om bostadsrättslägenhet
skall gå i byte mot lägenhet som tillhandshålls av bostadsförmedling finns
dock möjUghet alt vägra anvisning i den mån överlåtelsepriset ger anledning
till delta.
Enligt
förbundels raening synes de bestämmelser om överlåtelse av bostadsrätt som
kommittén föreslår inle erbjuda någon lösning av de problem som sammanhänger
med överpriser på bostadsrätter.
Förbundet
anser det angeläget att åtgärder snarast vidtas i syfte att komma lill rätta
med de risker som föreligger för en osund utveckling på bostadsmarknaden,
särskilt i orter där den allmänna bostadssituationen fortfarande företer en
bristande balans. Det bör övervägas att i en eller annan form återinföra
kontrollen av bostadsrättsöveiiåtelser. Eftersom hyresregleringslagen har fått
förlängd giltighet till utgången av år 1971, bör det övervägas atl låta
kontrollbestämmelserna omfatta alla eller vissa av de orter för vilka
hyresregleringslagen gäller.
3.3.5
Remissyttrandena över Kommunförbundets skrivelse. Kommunförbundets
framställning avstyrks av nästan alla remissinstanser. Hyresgästernas
Riksförbund, SABO och TCO anser emellertid atl frågan om särskild prövning av
överlålelseersättningen bör utredas närmare. I flera yttranden framhålls all
prisutvecklingen bör följas raed uppmärksamhet och att en framtida höjning av
prisnivån kan motivera att frågan om särskilda åtgärder övervägs på nytt.
Några av de
remissinstanser som avstyrker framställningen redogör för de erfarenheter som
hittills har vunnits av den fria prisbildningen på bostadsrätter. HSB upplyser
att riksförbundet efter kontrollagens upphörande som överlåtelsevärde
rekommenderar ett belopp motsvarande grundavgiften, amorteringar på
fastighetslånen och ett skäUgt tillägg för eventuella förbättringar i lägenheten.
Därutöver kan beträffande kapitallillskotten beaktas byggnadsstyrelsens
värderingsindex eller, för lägenheter byggda före år 1950, byggnadskostnadsindex.
Antalet överlåtelser inom HSB efter rekommendationens utfärdande och fram till
utgången av augusti 1969 uppgick till 8 217.
60 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Av
detta antal, som bedöms som normalt för tidsperioden, skedde 311 till pris som
översteg grundavgift, amorteringar och index. I vad mån det över-skjulande
priset utgjorde tillägg för förbättringar i lägenheten framgår inle av det
redovisade materialet. Riksbyggen uppger att det under tiden 1 januari30
april 1969 registrerades sammanlagt 3 356 överlåtelser, vilket väl motsvarar
det antal som normalt äger rum under årets fyra första månader. I 393 fall var
försäljningspriset högre än den rekommenderade summan av inbelalad grundavgift
och faktisk amortering efter inflyttningen. De högsta priserna togs ut i
relativt gamla föreningar med låga grund- och årsavgifter och med ofta
förmånligt geografiskt läge. Fr. o. m. maj 1969 omfattar Riksbyggens
rekommendation för överlåtelsevärden även index på grundavgift och amortering.
Om denna rekomraendation hade lillänipals under tiden januariapril 1969 skulle
antalet överlåtelser lill "överpris" ha varit avsevärt lägre.
Bostadsgaranti, som infordrat uppgifter från sina delägare ora erlagda
överlålelsebelopp, anför all några väsenlliga prishöjningar inle har
konstaterats. Det bostadsbestånd som undersöktes hade huvudsakligen producerats
under de senaste tio åren och var i viss omfattning beläget i utpräglade
bristorter. På orter med balanserad bostadsmarknad understeg
överlålelsepriserna i inle ringa omfattning det nomineUa värdet.
Det förhällandet att bl.
a. de riksomfattande bostadskooperativa organisationerna inte har haft några
negativa erfarenheter av kontrollens slopande åberopas av bostadsstyrelsen,
länsstyrelsen i Kalmar län, hyresnämnden i Stockholms län, LO och
Advokatsamfundet. Länsstyrelsen i Värmlands län uppger alt antalet överpriser i
Karlstad inte fått någon större omfattning. Stadshypotekskassan anför atl
kassaslyrelsen från initierat håll erfarit att ulvacklingen i fråga om
överlåtelsevärdena knappast kan sägas vara oroande. Hyresnämnden i Stockholms
län anser, att i den mån en mera avsevärd stegring av överlålelsepriserna
skett, vilket undanlagsvis lorde ha förekommit, denna till övervägande del
hänför sig till den mindre gruppen bostadsrättsföreningar inom dan
"privata sektorn".
Flera av de avstyrkande
remissinstanserna frarahåller att det saknas närmare uppgifter om vilka
ersättningar sora har betalats för bostadsrätter. Hil bör Svea hovrätt,
hovrätten för Nedre Norrland, länsstyrelsen i Stockholms län,
lantmäteristyrelsen, Näringslivets Byggnadsdelegation, Kominu-naleJconomiska
föreningen, Stockholms Bostadsföreningars Centralförening, Bankföreningen och
Svenska Försäkringsbolags RiIcsförbund. Synpunkten alt del gått alltför kort
tid för att verkningarna av kontrollens slopande skall kunna bedömas framförs
av Svea hovrätt, hovrätten för Nedre Norrland, kommerskoUegium, statens
hyresråd, länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar och Värmlands län,
hyresnämnderna i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län, HSB, Näringslivets
Byggnadsdelegalion, Bostadsgaranti, Stockholms Bostadsföreningars
Centralförening, SR, Banfcföreniiigen, Stadshypotekskassan och Svenska
Försäkringsbolags Riksförbund. All utveckling-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 61
en
mol en mera balanserad marknad kommer att ha en prisdämpande effekt framhålls
av hovrätten för Nedre Norrland, länsstyrelsen i Kalmar län, hyresnämnderna i
Stockholms samt Göteborgs och Bohus län, Fastighetsägareförbundet,
Byggnadsentreprenörföreningen, Näringslivets Byggnadsdelegation,
Bostadsgaranti, Advokatsamfundet, Bankföreningen och Svenska Försäkringsbolags
Riksförbund. Länsstyrelsen i Värmlands län samt hyresnämnderna i Stockholms
och Göteborgs och Bohus län påpekar alt föreningarna har möjlighet alt själva
förhindra höga ersättningar genom föreskrift i stadgarna.
Svårigheterna
alt anordna ett kontrollförfarande tas upp i några avstyrkande
remissyttranden. Hyresnämnden i Stockholms län uttalar att det torde ha varit
en allraän erfarenhet hos personer med insyn på bostadsmarknaden alt
kontrollagen haft myckel ringa effekt på de verkliga överlåtelsepriserna. Det
finns därför anledning alt inle fästa för storl avseende vid de uppgifter ora
stegring av priserna på bostadsrätter sora har förekommit i pressen eller hysa
för stor tilltro lill möjligheterna atl bedriva en effektiv priskontroll. Även
hovrätten för Nedre Norrland anser del osäkert i vad mån publicerade uppgifter
återspeglar det faktiska prisläget. Vad köparen i verkligheten har betalat lär
i allraänhel inte bli känt. KommerskoUegium ifrågasätter, om en statlig
kontroll borgar för alt utvecklingen på bostadsrältsområdet blir sund,
eftersom det är svårt att göra kontrollen tillräckligt effektiv. Risken för alt
ett kontrollförfarande kan leda lill ersättningar vid sidan av
överlåtelseavtalen påtalas av Fastighetsägareförbundet och Stockholms Bostadsföreningars
Centralförening. Sistnämnda förening erinrar om svårigheterna att bestämma an
norm för beräkning av tillåtet överlåtelsevärde.
Byggnadsentreprenörföreningen
framhåller all viss förändring av överlåtelsepriserna inte behöver motivera
ett samhällsingripande. De värden som medgavs enligt kontrollagen möjliggjorde
sålunda i regel inte nöjaktig kompensation för penningvärdets fall. Liknande
synpunkter anförs av hyresnämnden i Stockholms län, som också anser det
uppenbart alt varken bostadsförsörjningen eller fördelningen av bosläder i
nämnvärd mån påverkats genom kontrollagens upphörande. Det förhållandet att
statsbelånade egnahem inte längre är föremål för överlåtelsekontroll åberopas
som skäl mot särskilda regler för bostadsrätter av
Byggnadsentreprenörföreningen, Näringslivets Byggnadsdelegation, Bankföreningen
och Svenska Försäkringsbolags Riksförbund. Att fria överlåtelsevärden torde
medverka till en större rörlighet på bostadsmarknaden påpekas av
Fastighetsägareförbundet, Näringslivets Byggnadsdelegation, Bankföreningen och
Svenska Försäkringsbolags Riksförbund. Enligt hyresnämnden i Göteborgs och
Bohus län kan en ny priskontroll medföra allvarliga ekonomiska konsekvenser för
vissa av dem som tidigare under år 1969 förvärvat bostadsrätt och av ett eller
annat skäl önskar överlåta bostadsrätten.
Några
remissinstanser föreslår att frågan om särskild prövning av över-
62 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
låtelseersältningen
blir föremål för utredning. Hyresgästernas Riksförbund anför att sedan
priskontrollen slopades klart oskäliga ersättningar betingats och mottagils på
orter där marknadssituationen inbjudit till det. Alt närmare klargöra och
statistiskt belägga omfattningen av sådana transaktioner är inte möjligt. Trots
avsaknaden av offentlig kontroll torde det förekomma att man i skriftUgt avtal
fixerar en viss summa, t. ex. i enlighet med HSB:s rekommendation, men att man
vid sidan därav uppbär ytterligare ersättning. Enligt förbundet måste såväl
hyreslagen som bostadsrättslagstiftningen vara så utformad att en höjning av
boendekostnaderna genom ett utnjdtjande av bostadsbrist omöjliggörs. Eftersom
det även i framtiden kan uppstå situationer som kännetecknas av obalans på
marknaden måste lagstiftningen innehålla regler som möjliggör korrigering av
för höga överlålelsevärden. Atl återinföra överlålelsekonlrollen i dess
tidigare former bör emellertid inte komma i fråga. I stället bör det införas
möjUghet för förvärvare av bostadsrätt att hos hyresnämnden begära prövning av
skäligheten av överlålelsebe-loppen. Prövningen bör ske efter samma principer
som gäller för bruksvärderingar i hyresförhållanden, varvid hyresläget i de
allmännyttiga bostadsföretagen bör vara riktpunkt. Skillnaden mellan
järaförelsehyrorna och årsavgifterna bör kapitaliseras. Det framräknade
beloppet utgör en skälig överlåtelsesumma. Vad som uppburits utöver denna summa
bör återbetalas av säljaren. Liknande synpunkter anförs av SABO och TCO.
Länsstyrelsen i Uppsala län anser det angeläget alt en undersökning görs för
att utröna om missbruk av den fria överlåtelserätten förekomraer i sådan
omfattning att del är påkallat att återgå till ett kontrollsystem.
3.4
Utmätning av bostadsrätt
3.4.1
Gällande rätt m. m. Bostadsrätt kan utmätas. Härvid tillämpas reglerna i
utsökningslagen om utmätning av lös egendom. Vid utmätning för böter och viten
gäller enligt 3 § andra stycket lagen (1964: 168) om verkställighet av
bötesstraff att nödig bostad inte får tas i mät. Härutöver finns inte några
regler som bereder skydd mot utmätning av bostadsrätt.
EnUgl
65 § 1 mom. 5 utsökningslagen skall från utmätning undantas hyresrätt till
lägenhet, som tjänar gäldenären till stadigvarande bostad eller fordras för
hans förvärvsverksamhet, även om hyresrätten på grund av hyresvärdens samtycke
eller av annan anledning får överlåtas. Denna bestämmelse infördes år 1968. I
samband därmed berördes också frågan om utmätningsfrihet för bostadsrätter.
Föredragande departementschefen anförde (prop. 1968: 130 s. 112) att
bostadsrättshavarna knappast kunde fråntas möjUgheten att utnyttja sina
rättigheter som kreditobjekt, något som en generell föreskrift om
utmätningsfrihet skulle förhindra. Han påpekade vidare alt bostadsrätter ofta
representerar stora värden och att avvägningen
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 63
mellan
borgenärs- och gäldenärsintressena därför är svårare beträffande dem än såvitt
angår hyresrätterna. Med hänsyn härtill och till alt bosladsrältskommittén
skulle pröva också frågan om utmätningsfrihet för bostadsrätter föreslog
departementschefen inte några regler om begränsning av möjUgheterna att utmäta
bostadsrätt.
3.4.2
Kommittén. Koinmittén redovisar inledningsvis resultatet av en undersökning
som kommittén har verkställt angående utmätning och exekutiv försäljning av
bostadsrätter. Undersökningen avsåg åren 19631966 och omfattade 21
kronofogdedistrikl, däribland de tio största städerna, med omkring 60 % av
landels samtliga bostadsrättslägenheter. Av totalt 346 utmätningar skedde
ungefär 1/3 för uttagande av skaller, böter eller andra på indrivning beroende
medel, dvs. i allmänna mål, och omkring 2/3 i enskilda raål.
Ulmälningsfordringen hade i 15 fall uppkommit i samband med anskaffande av
medel till grundavgift eller årsavgift för bostadsrätten. Ill fall var
bostadsrätten pantsatt. Av totalt 32 exekutiva försäljningar ägde likaledes
ungefär 1/3 rum i allmänna och 2/3 i enskilda mål. Det helt övervägande antalet
försäljningar i enskilda mål skedde på begäran av annan än bostadsrättsförening.
I övrigt får jag beträffande resultatet av undersökningen hänvisa till
betänkandet (s. 187190 samt bilagorna 8 och 9).
Kommittén framhåller alt
frågan om ulmälningsfrihet för bostadsrätt är svårlöst och inle kan avgöras med
beaktande enbart av skäl som kan göras gällande från bostadsrättssynpunkt.
Hänsyn måste tas också till omfattningen och utformningen av
utmätningsfriheten i övrigt. I fråga om de skäl som från bosladsrätlssynpunkt
förtjänar särskilt beaktande är alt märka att bostadsrältsinstitutet har ell
mycket omfattande användningsområde. Fastän det övervägande antalet
bostadsrätter avser bostadslägenheter förekommer det också alt bostadsrätt
upplåts för affärs- och kontorsändamål eller för andra syften. För normala
bostadslägenheter uppgår kapitalinsatserna numera till betydande belopp. En del
av dessa belopp torde anskaffas medelst lån, för vilka bostadsrätterna ligger
som säkerhet. Redan dessa förhållanden utesluter enligt kommitténs mening att
en generell ulmälningsfrihet för bostadsrätter genomförs.
Även om en absolut
utmätningsfrihet inte kan komma i fråga, kan möj-Ugen ett begränsat
utmätningsskydd ges. Ett sådant skydd kan utformas antingen på det sättet att
skyddet begränsas lill vissa bostadsrätter eller så att bostadsrätter undantas
från utmätning för fordringar av visst slag. Med hänsyn till att bostadsrätter
ofta ligger som säkerhet för lån är det enligt kommitténs mening inte möjUgt
att från utmätning helt undanta något visst slag av bostadsrätter. Frågan är då
om det är möjligt att t. ex. föreskriva förbud raot utmätning av bostadsrätt
för andra fordringar än sådana som har samband med anskaffandet av
bostadsrätten eller nyttjandet av lägenheten. Begränsningen kan eventuellt
modifieras på det sättet atl skyddet
64 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
skall
gälla endast bostadsrätt avseende lägenhet som tjänar som stadigvarande bostad
för gäldenären eller som behövs för hans förvärvsverksamhet. En sådan
utformning av utmälningsskyddet skulle emellertid brjda mol den princip på
vilken reglerna om ulinälningsfrihel i utsökningslagen har byggts upp, nämUgen
all raan inte skall göra någon skiUnad mellan olika fordringsanspråk. Vidare
erinras om alt enligt 67 § utsökningslagen pant alltid kan utmätas för
pantfordringen. Dessa invändningar har sådan tyngd atl kommittén inte anser
sig kunna föreslå ens ett begränsat utmätningsskydd för bostadsrätt.
Med hänsyn till de socialt
sett mycket allvarliga följderna av utmätning och exekutiv försäljning av
bostadsrätt ifrågasätter kommittén avslutningsvis om inte bostadsrätt avseende
lägenhet som tjänar till stadigvarande bostad åt gäldenären eller som behövs
för hans förvärvsverksamhet kan helt undantas vid utmätning i allmänna mål.
Kommittén anser emellertid atl denna fråga bör prövas i saraband med en översyn
av de exekutionsrällsliga reglerna.
3.4.3
Reservation. Ledamoten Svenning
anser att det i fråga om bostadsrätt till bostadslägenhet bör övervägas .förbud
mot utniälning inle bara i allmänna ulan också i enskUda mål.
3.4.4
Remissyttrandena. Skilda
meningar har under remissbehandlingen gjort sig gällande beträffande frågan om
utmätningsfrihet för bostadsrätt. Bostadsgaranti anser det rimligt alt förbud
mol utmätning inte införs, eftersom det är angeläget att möjligheterna lill
panlsättning av bostadsrätt inle begränsas. EnUgt Svea hovrätt bör generell
ulinätningsfrihel inte komma i fråga. Visst skydd för gäldenär som
stadigvarande bor i bostadslägenhet bör emellertid övervägas. Skyddet skulle
kunna ges den formen alt gäldenären får möjlighet atl mot hyra bo kvar i
lägenheten under begränsad tid. Hyresgästernas Riksförbund och TCO finner det
beklagligt all kommittén inle har ansett sig kunna föreslå ens ett begränsat
utmälningsskydd. Att detta skulle strida mot hittills gällande principer för
ulinätningsfrihel i utsökningslagen bör inle utgöra något hinder raot att för
denna del av bostadssektorn skapa någon form av skydd för hemmen.
Hyresnämnderna i Malmöhus län saml Göteborgs och Bohus län förordar att del
nuvarande förbudet mot utmätning av nödig bostad utvidgas till atl gälla alla
allmänna mål. SABO och Stockholms Kooperativa Bostadsförening biträder
reservantens uppfattning att ett förbud mot utmätning bör avse både allmänna
och enskilda raål.
Lagberedningen lägger i
ett utförligt yttrande frara förslag till regler om visst skydd mot utmätning
av bostadsrätt. Beredningen avvisar inledningsvis tanken på alt bostadsrätt
tas undan från utmätning endast för det allmännas krav. Följden av en sådan
bestämmelse skulle nämligen bli att det all-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 65
niänna
hänvisas till att ta i anspråk andra tillgångar raedan enskilda fordringsägare
kan få utmätning i bostadsrätt. Att fordran tillkommer det allmänna synes inte
i och för sig vara något bärande skäl att ge den sämre stäUning än enskildas
krav. Även om bostadsrätter kan representera mycket stora ekonoraiska värden
anser beredningen del inte uteslutet att bostadsrätt under vissa villkor av
sociala skäl tas undan från utmätning. Ett utmätningsskydd bör begränsas till
bostadslägenhet som tillhör och brukas av fysisk person eller som tillhör
dödsbo och brukas av den dödes efterlevande familj. Lägenheten skall faktiskt
tjäna gäldenären eller hans familj till bostad. Vidare bör krävas att gäldenären
inle genom sitt förvärv av bostadsrätten eller senare gjorda insatser
åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer. Innebörden härav är atl
successiva inbetalningar, som framstår som ett uttryck för en normal strävan av
gäldenären att ordna bostadsfrågan för sig och sin familj på lämpligt sätt, bör
godtas och alt förvärv eller insats som lojalt görs medan gäldenären är solvent
inte heller kan angripas, om gäldenären senare blir insolvent. Däremot bör
inte godtas atl en insolvent gäldenär skyddar kapital genom att köpa en
bostadsrätt eller göra en stor insats hos bostadsrättsföreningen. Slutligen bör
som krav för utmätningsfrihet uppställas atl bostaden inle får vara onödigt
dyr. Utan hinder av del utmälningsskydd som sålunda föreslås skall bostadsrätt
som pantsatts kunna utmätas för panlhavarens fordran (67 § 1 mom.
utsökningslagen). Det bör enUgt beredningen övervägas om utmätning av en
värdefull bostadsrätt skall kunna ske med förbehåll att gäldenären får viss del
av valutan för att skaffa annan bostad. Det kan dock befaras att en sådan regel
skulle bli svår att tillämpa, bl. a. med hänsyn till det osannolika i all en
annan och billigare bostadsrätt skulle slå lill buds vid önskad tidpunkt. Det
utmätningsskydd som föreslås för bostadsrätt bör gälla också för annan därmed
jämförlig rättighet med vilken är förenad nyttjanderätt lill bostadslägenhet.
3.5
Formerna för prövning av tvister
3.5.1
Gällande rätt. Tvist mellan bostadsrättsförening och bostadsrättshavare faller
i regel under allmän domstols kompetens. För vissa frågor anvisar
bostadsrättslagen emellertid ett särskilt prövningsförfarande. Tvist om
medlemskap i förening avgörs sålunda i några fall av skiljemän.
Skiljeman-naförfarandel följer bestämmelserna i lagen (1929: 145) om skiljemän
(25 § bostadsrättslagen). I några situationer bestäms bostadsrätts värde av
skiljemän. Den som inle är nöjd med vad skiljemännen har beslutat härom kan
begära alt domstol prövar tvistefrågan (27 § andra stycket, 29 § andra stycket
och 55 § första stjcket).
Bostadsrättshavare
som går miste om sin bostadsrätt anses i vissa fall inneha lägenheten på grund
av skriftligt hyresavtal. Kan parterna inte koni-
3 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 12
66 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
ma
överens om hyresvillkoren, fastställs dessa av domstol (22 § första stycket och
55 § andra stycket). Andra hyrestvister följer de allmänna förfarande-reglerna
för sådana tvister.
3.5.2 Kommittén.
Konmiittén föreslår ingen ändring av den grundläggande
regeln att tvist mellan bostadsrättsförening och bostadsrättshavare skall
handläggas av allmän domstol.
I
fråga om tvist om medlemskap i bostadsrättsförening föreslår kommittén att det
nuvarande skilj emannaförfärandet slopas och ersätts med domstolsprövning.
Vidare föreslås för det fall bostadsrättshavaren går miste om sin bostadsrätt
och i stället skall anses inneha lägenheten med hyresrätt den ändringen att
tvist om hyresvillkor skall handläggas av hyresnämnd i stället för av domstol.
3.5.3 Remissyttrandena.
De föreslagna reglerna om prövning av tvister har
kritiserats i åtskilliga remissyttranden. Enligt hyresnämnden i Stockholms
län skulle det från såväl allmän som enskild synpunkt vara till fördel att låta
vissa tvister beträffande bostadsrättsförhållanden gå till hyresnämnd. Häri
genom skulle nämndens speciella kunskaper beträffande hyres- och boende
frågor kunnat utnyttjas. Hyresnämnd kan också erbjuda parterna en snabb
och billig process med ett påtagligt inslag av medling. Liknande synpunkter
framförs av hyresnämnden i Göteborys och Bohus län, som emellertid un
derstryker att tvister av föreningsrättslig natur inte bör överlämnas till
hyresnämnd. Hovrätten för Nedre Norrland framhåller att en prövning av
föreningens vägran att bevilja medlemskap åt den som förvärvat bostadsrätt
främst innefattar en skälighetsbedömning. Inte sällan lämpar sig sådan tvist
för medling och förlikning. För den enskilde torde det framstå som förenat
med mindre svårigheter att söka rättelse hos hyresnämnd eller skiljenämnd
än atl väcka talan vid domstol. Tvist om medlemskap rör ofta personliga
angelägenheter som bör behandlas så att de inte tilldrar sig onödig upp
märksamhet. Alt medlemsfrågor prövas av hyresnämnd förordas också av
hyresnämnderna i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län. Hyresgäster
nas Riksförbund och TCO.
Flera
remissinstanser anser del lämpligt alt fråga om tillstånd till total
sublokation liksom vid hyra handläggs av hyresnämnd i stället för som kommittén
har föreslagit av domstol. Till dessa instanser hör Svea hovrätt, hovrätten för
Nedre Norrland, kommerskollegium, statens hyresråd, hyresnämnderna i
Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Hyresgästernas Riksförbund
och Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare. Alt hyresnämnd skall
kunna tjänstgöra som medlingsorgan vid tvist om avflyttning i samband med alt
nyttjanderätten har förverkats föreslås av hyresnämnden i Malmöhus län och
Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare.
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 67
Vad
beträffar hyresnämnds sammansättning vid prövning av bostadsrättstvister
framhåller hyresnämnden i Stockholms län atl det torde uppkomma behov av att i
nämnden ha ledamot som är förtrogen med bostadsrättsrörelsens förhållanden.
Samma synpunkt framförs av hyresnämnden i Göteborgs och Bohus län som föreslår
att sådan ledamot får ersätta faslighets-ägarrepresentanten i
bostadsrättsärenden.
3.6
Förbud mot upplåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt
3.6.1
Gällande rätt m. m. Vid bostadsrättslagens tillkomst ansågs föreningsformen
vara den naturliga för upplåtelse av lägenhet under nyttjanderätt för
obegränsad tid. Förbud infördes därför för annan än bostadsrättsförening alt
driva sådan verksamhet (1 § tredje stycket bostadsrällslagen). Genom
övergångsbestämmelse fick dock äldre föreningar och aktiebolag rätt alt
fortsätta sin verksamhet beträffande hus som då tillhörde dem. Som komplement
till förbudsbeslämmelsen i bostadsrättslagen togs i den allmänna
föreningslagstiftningen in förbud för ekonomisk förening med ändamål att bereda
bosläder åt medlemmarna att upplåta lägenhet under nyttjanderätt annat än för
bestämd tid, om inte upplåtelsen skedde under bostadsrätt (numera 113 §
föreningslagen), överträdelse av förbudet i bostadsrällslagen eller
föreningslagen kan straffas med dagsböter (63 § bostadsrällslagen, 111 §
föreningslagen).
Bostadsrällslagen
inskränker således inte rätten för sammanslutning att upplåta andelsrätt som
förenats med rätt att disponera lägenhet för begränsad tid. Sedan
hyresregleringen införts år 1942 uppträdde på bostadsmarknaden
bostadsföreningar vilka var organiserade som bostadsrättsföreningar med den
skillnaden att lägenheterna upplåts åt medlemmarna på begränsad tid. I en del
fall hade denna form valls för alt kringgå priskonlrollen på bostadsmarknaden,
men i vissa fall hade formen tillämpats på grund av de praktiska svårigheterna
vid genomförandet av bostadsrättsföreningar, bl. a. dröjsmål med godkännande av
ekonomiska planer. Genoin en ändring år 1945 i konlrollagen förbjöds förening,
som inle var bostadsrättsförening, och aktiebolag att utan hyresnämndens
tillstånd upplåta andelsrätl med vilken följde rätt att besitta eller hyra
lägenhet. För redan bildade föreningar eller aktiebolag föreskrevs vissa
övergångsbestämmelser. De innebar i huvudsak alt sammanslutningarna fick rätt
att fortsätta sin tidigare verksamhet.
I samband med att
kontrollagen upphörde att gälla överfördes förbudet mot vissa andelsupplåtelser
till förskoltslagen (3 §). Härvid undergick reglerna vissa sakliga ändringar. Sålunda
utsträcktes förbudet till att gälla hela landet och inte bara de delar där
hyresregleringslagen är tillämplig. Vidare slopades möjligheten till dispens.
Samtidigt begränsades emellertid tillämpningsområdet till alt omfatta endast
bostadslägenheter. Något hinder för sammanslutning att förena andelsrätt med en
till tiden begränsad nytt-
68 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
janderäll
till lokal föreligger således inte numera. Genom särskild övergångsbestämmelse
har förening eller aktiebolag, som före förskottslagcns ikraftträdande fåll
upplåta andelsrätt förenad med nyttjanderätt lill lägenhet i föreningens eller
bolagets hus, getts forlsall möjlighet all upplåta sådan andelsrätl
beträffande lägenhet i huset. Också i annat fall kan förening eller aktiebolag,
som före ikraffträdandet drivit verksainhet i vilken ingår upplåtelse av sådan
andelsrätt, efter särskilt tillstånd av länsstyrelse få fortsätta sin
verksamhet.
3.6.2
Kommittén. Kommittén påpekar atl bostadsrällslagen kom till för att trygga
föreningsmedlemmarnas rält lill lägenheterna och skydda dem mol osunda
bosladsföretag. En särskild lagstiftning ansågs nödvändig med hänsyn lill bl.
a. de ofta stora kapitalinsatser föreningsraedleramarna gjorde. Efter
tillkomsten av bostadsrättslagen har i viss utsträckning bildats ekonomiska
föreningar och aktiebolag med ändamål att åt medlemmarna och aktieägarna
upplåta lägenheter för begränsad tid. En bostadssökande torde ofta vara okunnig
om skillnaden mellan de olika förelagsformerna. Mången gång synes den
bosladssökande ha varit nöjd med atl veta all han enligt föreningens stadgar,
bolagels bolagsordning eller del särskilt träffade hyresavtalet tillförsäkrats
rält till lägenheten under avsevärd tid, t. ex. 25 år.
Enligt kommitténs mening
föreligger inget verkligt behov inom bostadsmarknaden att låta förening eller
aktiebolag upplåta andelsrälter med vilka följer rätt att för begränsad tid
besitta eller hyra lägenhet sora är avsedd att helt eller lill icke oväsentUg
del användas som bostad. Med hänsyn lill alt de insatser som här kommer i fråga
är så stora all de för flertalet bosladssökande utgör en avsevärd del av deras
ekonomiska tillgångar finner kommittén del nödvändigt atl i den nya
bosladsrällslagstiftningen ta upp ett förbud motsvarande 3 § förskottslagen.
Till skillnad från bestämraalsen i förskottslagen är den av koraraittén
föreslagna förbudsregeln tillämplig också på bostadsrättsföreningar. Äldre
föreningar och aktiebolag föreslås få fortsätta sin verksamhet i den
utsträckning som anges i övergångsbestämmelserna till förskottslagen. Dispens
skall dock meddelas av Kungl. Maj :t och inte av länsstyrelsen.
Kommittén tar också upp
frågan om det behövs särskilda regler beträffande handelsbolags
(kommanditbolags) upplåtelse av andelsrätt med vilken följer rätt lill lägenhet
i bolagels hus eller beträffande överlåtelse av ideell andel i fastighet.
Koinmittén påpekar att det
under senare tid har förekommit alt handelsbolag bildats för att förvärva och
förvalta fastigheter samt låta bolagsmännen disponera lägenheter i
fastigheterna. Faslän lägenhetsupplålelserna alltid förenats med skyldighet
alt i någon form sätta in kapital i företagen, har dessa inte varit
underkastade några regler till skydd för lägenhetsinnehavar-na motsvarande dem
som gäller för bostadsrättsföreningar. Handelsbolags-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 69
formen
har emellartid förekommit i begränsad omfattning och synes inte ha medfört
några anmärkningsvärda ölägenheter. Med hänsyn härtill samt lill att upplåtelserna
såvitt känt uteslutande har avsett lägenheter som varit avsedda för annat
ändamål än bostäder har kommittén inle funnit skäl att föreslå särskilda regler
för upplåtelser av denna art.
I
fråga om förvärv av ideell andel i fastighet framhåller kommittén att förvärvare
av sådan andel erhåller en mot andelen svarande begränsad rätt till varje del
av egendomen. Rättsförhållandet mellan en fastighets olika delägare regleras
av samäganderällslagen, om delägarna inte har träffat avtal om annat. Med
andelen följer inle någon rätt all disponera visst bestämt ut-ryraine i huset,
men inget hindrar atl delägarna mellan sig träffar förvalt-ningsavlal, t. ex.
om hur lägenheterna skall fördelas. Förvärvet av andelen i fastigheten regleras
av bestämmelserna i jordabalken (raed uttrycket jordabalken förstås här och i
fortsättningen förslaget till jordabalk enUgl prop. 1970:20).
Kommittén
erinrar om all det vid skilda tillfällen har förts fram förslag om inskränkning
i rätten alt överlåta ideella andelar. Grunden härför har varit all sådana
försäljningar, kombinerade med förvaltningsavtal mellan delägarna, skett för
att kringgå priskontrollen på bostadsmarknaden. Vid övervägande av frågan om
förbud mot försäljning av ideell andel måste först uppmärksammas att de rätljgheter
som lillkoramer en köpare av del i fastighet är av annat slag än de som en
bolagsman har i ett handelsbolag (kommanditbolag) eller en andelsägare eller
aktieägare erhåller vid förvärv av andel i ekonomisk förening eller aktie i
aktiebolag. Köparen av den ideella andelen blir omedelbart delägare i
fasligheten med de rättigheter och skyldigheter som följer med detta. Förvärvet
ger emellertid inle förvärvaren någon rätt att få nyttja viss del av
fastigheten, vilket han särskilt eftersträvar. Härför liksom för den fortsatta
förvaltningen av den gemensamma egendomen fordras att avtal mellan alla
delägarna träffas. Det torde emellertid vara förenat raed betydande svårigheter
alt göra upp sådana avtal. Detta beror dels på den mångfald frågor som måste
regleras, dels på alt gällande lagstiftning endast i mycket begränsad
utsträckning lämnar ledning för en sådan reglering. Dessa förhållanden borde i
och för sig vara ägnade alt avhålla bosladssökande från alt försöka lösa sina
bostadsproblem genom förvärv av ideella andelar i fasligheter.
De
ölägenheter som i viss utsträckning har förekommit vid förvärv av ideella
andelar har dock föranlett kommittén att pröva vilka möjligheter som finns all
förhindra sådana missförhållanden. Kommittén har funnit atl något generellt
förbud mot förvärv av andel i fastighet inte kan uppställas. Inte önskvärda
upplåtelser av fastighetsandelar torde därför inte lämpligen kunna förhindras
på annat sätt än genom införande av särskild kontroU. En sådan kontroll skulle
visserligen kunna begränsas till att avse endast raindre andelar av en
fastighet men torde ändå medföra en komplicerad reglering.
70 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Vad
beträffar de uppmärksammade missförhållandena framhåller kommittén att
flertalet av dessa ligger åtskilliga år tillbaka i tiden och avser enstaka
personers handlande. Med hänsyn härtill och till alt den nya lagstiftningen
väsentligen är avsedd att reglera förhållandena i en balanserad bostadsmarknad,
vill kommittén inte föreslå någon särskild reglering av försäljningar av
ideella andelar. Slutligen erinrar kommittén om alt enligt jordabalken upplåtelse
av nyttjanderätt i andel i faslighet saknar verkan och ideell andel i fastighet
inte kan intecknas (7 kap. 9 g och 22 kap. 2 g).
3.6.3
Remissyttrandena. Förslaget om förbud för förening och aktiebolag att upplåta
andelsrätl förenad med rätt till bostadslägenhet lämnas utan erinran av
flertalet remissinstanser. Förslaget tillstyrks uttryckligen av bostadsstyrelsen
och Hyresgästernas Riksförbund. Riksförbundet framhåller att det inte kan anses
förenligt med samhällets ansvar för bostadsförsörjningen alt tillåta en
okontrollerad flora av upplåtelseformer som inte utesluter risker för osund
spekulation.
Några remissinstanser
avstyrker eller ställer sig tveksamma till det föreslagna förbudet. SABO
ifrågasätter sålunda om inte bostadsföreningarna jämförda med
bostadsrättsföreningarna kan erbjuda åtskilliga fördelar för
bostadskonsumenterna. Lägenhetsinnehavarna är t. ex. inle helt bundna till sina
lägenheter utan avtalen kan sägas upp oberoende av om föreningen kan hyra ut
lägenheterna på nytt. Vid avflyttning betalar föreningen tillbaka det satsade
kapitalet, varför hyresgästen inte riskerar någon del av sin insats. Vidare
undviks spekulationsmöjligheter eftersom en föreningsmedlem inte har samma
förfoganderätt över lägenheten som en bostadsrättshavare. En eventuell
värdestegring kommer i sin helhet föreningen till godo. Liknande synpunkter
förs fram av Stockholms Kooperativa Bostadsförening, som i likhet med
Stockholms Bostadsföreningars Centralförening anser att inte önskvärda
sammanslutningar kan förhindras genom bl. a. reglerna för den statliga
kreditgivningen. Synpunkten att upplåtelse av andelsrälter inte bör förbjudas
men väl regleras i lag förs fram av HSB och Stockholms Bostadsföreningars
Centralförening. Även Svea hovrätt och Byygnadsfirman Anders Diös ifrågasätter
lämpligheten av det föreslagna förbudet.
Förslaget om särskilda
övergångsbestämmelser beträffande äldre föreningar och bolag tillstyrks av
bostadsstyrelsen och Stockholms Bostadsföreningars Centralförening. HSB
avstyrker däremot den föreslagna dispensmöjlig-heten. Denna skulle nämligen ge
vissa föreningar en i den ekonomiska föreningsrörelsen unik och principiellt
betänklig särställning. Hyresgästernas Riksförbund erinrar om att av äldre
sammanslutningar endast Stockholms Kooperativa Bostadsförening har fått
tillstånd att fortsätta sin verksamhet beträffande fastigheter som uppförts
eller förvärvats efter 1945. Skall dispensmöjlighet finnas, bör denna inte
utsträckas till andra företag.
Frågorna
om behovet av särskilda regler för handelsbolags (kommandit-
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 71
bolags)
upplåtelse av andelsrätt eller för överlåtelse av ideell andel i fastighet har
behandlats bara av några remissinstanser. Enligt Svea hovrätt bör, om del anses
nödvändigt med förbud för förening och aktiebolag, förbudet omfatta också
handelsbolag. Vidare bör frågan om ideella andelar uppmärksammas ytterligare.
SABO fraraför liknande synpunkter. Hyresgästernas Riksförbund framhåller att
upplåtelse av hyresrätt i saraband raed tecknande av koramanditlotter har
förekommit också för bostadsfastigheler i Stockholm. Försök alt intressera
hyresgäster i äldre fastigheter för sådan andelsrätl har i något fall avvisats
på grund av det höga pris initiativtagaren begärt för fasligheten.
Riksförbundet föreslår därför att även denna form för bostadsupplålelse läggs
under förbudet.
3.7
Utformningen av lagstiftningen
3.7.1
Gällande ordning. De grundläggande
bestämmelserna om bostadsrättsföreningarna och deras verksamhet finns i
bostadsrällslagen. Vid sidan därav skall emellertid de lagbestämmelser som
finns för ekonomiska föreningar gälla också för bostadsrättsföreningarna, om
bestämmelserna inte strider mot vad som särskilt föreskrivs i
bostadsrätlslagen. Bestämmelse i föreningslagen som hänför sig till vad som
föreskrivs i den lagen skall tillämpas som om den hänförde sig också till
reglerna i bostadsrättslagen (2 § bostadsrätlslagen). Bostadsrättslagen har
således avfattats på sådant sätt alt den utgör ett komplement till
föreningslagen.
3.7.2
Kommittén. Det förhållandel att
bostadsrällslagen innehåller en genereU hänvisning till de allmänna reglerna
om ekonomiska föreningar har enligt koraraittén medfört att lagstiftningen
blivit svår att överskåda. Denna brist har blivit än mera framträdande efter
den nu gällande föreningslagens tUlkomst. Olägenheterna har varit särskilt
påtagliga med hänsyn till att lagstiftningen rör ett från social synpunkt betydelsefullt
område och tillämpas på rättsförhållanden mellan ett stort antal föreningar och
deras flera hundra tusen medlemmar.
De nackdelar som
utformningen av gällande besläramelser innebär kan enligt kommitténs mening
inte undanröjas på annat sätt än genom alt den nuvarande anknytningen till
lagstiftningen om ekonomiska föreningar upphör. De regler som rör
bostadsrättsföreningarna bör därför las in i en från föreningslagen helt
fristående författning, som uttömmande reglerar bostadsrättsföreningarnas
förhållanden.
Reglerna för
bostadsrättsföreningarna kommer beträffande åtskilliga föreningsrättsliga
frågor alt sakligt överensstämma med de bestämmelser som enligt föreningslagen
gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet. Frågan är då om den nya lagen
skall innehålla självständiga föreskrifter också i dessa avseenden eller om
lagen bara skall direkt hänvisa till motsvarande
72 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
besläramelser
i föreningslagen. Om man väljer hänvisningsmetoden måste den enligt kominilténs
mening under alla oniständigheler användas raed stor försiktighet. Den bör inle
begagnas beträffande lagregler sora tillämpas ofta, t. ex. bestämmelser om
styrelse, firmaleckning, årsredovisning, förenings-stäinraa och registrering.
Inte heller bör metoden användas om författningstexten blir mindre överskådlig
genom att särskilda bestämmelser raåste fogas till hänvisningarna. Dessa
synpunkter och de fördelar som kan vinnas vid den praktiska hanteringen om alla
de lagbestämmelser som gäller för bostadsrättsföreningar återfinns i en enda
författning har lett till all kommittén slutUgt stannat för alt bygga upp
lagstiftningen helt utan hänvisningar till föreningslagen. Med den metod som
sålimda använts har åtskilliga bestämmelser förts över från föreningslagen utan
saklig ändring. Smärre redaktionella ändringar har emellartid företagits.
3.7.3
Remissyttrandena. Förslaget alt utforma lagstiftningen om bostadsrätt ulan
hänvisningar till föreningslagen har fåll elt i huvudsak positivt raottagande.
Till de remissinstanser sora tillstjTker förslaget hör länsstyrelserna i
Stockholms, Malmöhus och Värmlands län. Bostadsgaranti, Kommunalekonomiska
föreningen och Advokatsamfundet. Hovrätten för Nedre Norrland framhåller att
samma regler i stor utsträckning kommer atl gälla för bostadsrättsföreningar
och ekonoraiska föreningar i allraänhel. Oin den nja lagen endast lar upp
särbestämmelserna och i övrigt hänvisar till föreningslagen blir den mindre
omfattande, vilket får anses som en fördel. Lagen blir dock omständligare och
svårare att handskas med eftersom föreningslagen niåsle läsas jämsides raed
bostadsrällslagen. Detta är en väsentlig nackdel, allra helst som del gäller
lagbestämmelser vilka kommer alt studeras och tiUämpas av ett stort antal
personer som är verksamma på olika sätt inora bostadsrättsföreningarna.
Övervägande skäl talar därför för det föreslagna sjstemet.
Kritiska
synpunkter på förslaget framförs av Svea hovrätt. Flertalet av da föreslagna
bestämmelserna har mer eller mindre ordagrant hämtats från olika lagar som
tillkommit vid skilda tidpunkter. Datta har medfört att lagtexten blivit
svårläst och svåröverskådlig. Det bör övervägas om inte bestämmelser av
administrativ art eller av tjpen ordningsföreskrifter kan las in i en särskild
kungörelse. Stockholms Kooperativa Bostadsförening anser del tvivelaktigt ora
man vall del bästa sättet för lagstiftningens iippbjggnad. Lagen har blivit
mycket vidlyftig och torde inte minska i lättfattlighet om hänvisning sker till
föreningslagen i fråga om t. ex. likvidation, upplösning och fusion. Enligt
Näringslivets Byggnadsdelegalion bör den nya lagstiftningen kunna ges en mera
lältillgänglig utformning.
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 73
4.
Departementschefen 4.1 Inledande synpunkter
Genom
1930 års lagstiftning om bostadsrättsföreningar tillskapades särskilda regler
för sådana ekonomiska föreningar vilka upplåter lägenheter åt sina medlemmar
med nyttjanderätt för obegränsad tid. Under de 40 år som har gått sedan
bostadsrättslagen kom till har bostadsmarknaden liksom samhällslivet i övrigt
undergått stora sociala och ekonomiska förändringar. Inom bostadsrältsområdet
har en betydande expansion ägt rum. Föreningarnas antal har sålunda ökat
kraftigt under de senaste decennierna och uppgick vid årsskiftet 1967/68 till
8 300. Antalet bostadsrättslägenheter för bostadsändamål ökade under tiden
19451967 från 90 000 till 430 000.
Samtidigt som
bosladsrättsrörelsens omfattning har ökat har föreningarnas verksamhet i olika
avseenden undergått väsenlliga förändringar. Sålunda bildas föreningarna
numera bara i undantagsfall av de blivande bostadsrättshavarna själva. I
stället tas initiativet lill nya föreningar i regel av de rikskooperaliva
organisationerna HSB och Riksbyggen eller av enskilda byggnadsföretagare. Medan
det tidigare i betydande omfattning förekom att föreningarna förvärvade
bebyggda fastigheter, uppför numera det övervägande antalet föreningar själva
sina hus. Vidare har utvecklingen gått mot allt större byggnadsprojekt, vilket
har fått till följd att det ofta förflyter flera år mellan första och sista
inflyttningen. Möjligheten att sluta förhandsavtal om upplåtelse av
bostadsrätt och i samband därmed ta ut förskott på avgifter för bostadsrätten
har medfört att bostadsrätt i allmänhet inte längre upplåts före eller i
samband med att den bosladssökande flyttar in i lägenheten ulan först sedan
byggnadsförelaget har avslutats och finansieringen har blivit slutligt ordnad.
Enligt kommittén
föreligger det ett starkt behov av att anpassa bostadsrättslagstiftningen till
de förhållanden som nu råder. Kommittén lägger i sitt betänkande fram förslag
till en ny bosladsrältslag. Nyheterna i förslaget avser bl. a. de
grundläggande frågorna om i vilka former och under vilka förutsättningar bostadssökande
skall få knytas till bostadsrättsföreningarna. Vidare föreslås nya
bestämmelser om rält för den som har förvärvat bostadsrätt att bli medlem i
föreningen. Viss omarbetning har också skett bl. a. av reglerna om
bostadsrättshavares rättigheter och skyldigheter. Lag-tekniskt innebär
förslaget atl bostadsrättslagstiflningens nuvarande anknytning till den
allmänna lagstiftningen om ekonomiska föreningar upphör. Reglerna om
bostadsrätt föreslås i stället intagna i en helt fristående författning utan
hänvisningar till föreningslagen.
För egen del finner jag
till en början värt att starkt understryka att bo-stadsrältsrörelsen särskilt
under de senaste decennierna utvecklats mycket framgångsrikt och kommit att få
en alltmera framträdande bostadspoUtisk
3t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 12
74 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
betydelse
samt att detta har kunnat ske utan alt lagens bestämmelser behövt ändras.
Detta utgör ett starkt belägg för alt grunddragen i 1930 års lagstiftning är
ändamålsenliga och bör behållas. Särskilt har det förhållandet all lagen ger
betydande utrymme åt bostadsrättsföreningarna att själva ordna sin verksarahet
på ändaraålsenligl sätt visat sig myckel fruktbärande. De krisartade
förhållanden som inträdde på bostadsmarknaden i samband med andra världskrigels
utbrott och som sedan av olika skäl kom atl prägla även eflerkrigsårens
bostadsmarknad innebar givelvis en betydande påfrestning även på
bostadsrätlssektorn. I flera hänseenden kora bristen på bosläder att påverka bosladsrältsverksaiiihelen
såväl när del gäller tillvägagångssättet vid upplåtelse av bostadsrätt som i
fråga om överlåtelse av sådan rält. Jag syftar framför allt på systemet med förhandsavlal
om upplåtelse av bostadsrätt och upplagande av förskott i samband därmed saml
kontrollen från hyresnämndernas sida av den ekonomiska planen och
överlåtelsevärdena. Under senare år har utvecklingen tydligt gått mot en
normalisering av förhållandena på bostadsmarknaden. Verkningarna härav har
visat sig på ett påtagligt sätt i fråga ora bostadsrättsverksamhelen. Det är
sålunda otvivelaktigt alt raan nu i stora delar av landet har mera av en
köparens marknad än tidigare när det gäller bosladsrättslägenheter. EnUgl min
mening är det mot bakgrund härav viktigt att inle låta en ny bosladsrältslag
präglas av de speciella erfarenheter som gjordes under en tid då
bostadsraarknaden hade en annan karaktär än nu. I vissa avseenden kan från
denna utgångspunkt kritik riktas raot koin-milléns förslag. Delta gäller
särskilt frågan om upplåtelse av bostadsrätt och upptagande av förskott. Jag
återkommer närmare tiil denna fråga i det följande.
Det
sagda får emellertid inte undanskymma alt de stora förändringar sora har skett
på bostadsrältsområdet har medfört atl lagen i flara avseenden har kommit atl
framstå som otidsenlig. Härtill koramer att viss närUggande lagstiftning efter
hand har undergått betydande förändringar. Av särskild vikt är den nya
hyreslagsliflning som trädde i kraft den 1 januari 1969. Jag ansluter raig
därför Uksom remissinstanserna lill kommitténs uppfattning att del nu behövs
en reformering av lagstiftningen om bostadsrätt. I likhet raed det stora
flertalet remissinstanser anser jag att kom-raittéförslaget kan läggas till
grund för ny lagstiftning på området. Sora framgår av del följande föreslår jag
dock i flera vikliga hänseenden andra lösningar än de som kommittén förordar.
Enligt
de riktlinjer som år 1967 drogs upp för bostadspolitiken (prop. 1967: 100, SU
100, rskr 265) skall de allmännyttiga och kooperativa företagen, vilkas
verksarahet grundas på självkostnadsprincipen, spela en viktig hyrespolitisk
roll på bostadsmarknaden. Genora att de svarar för en stor andel av
nyproduktionen av flerfamiljshus avses de inta en prisledande och prisbildande
ställning. I enlighet med dessa riktlinjer bör den nya
bostadsrättslagstiflningen utformas så att den möjliggör en rationell bo-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 75
stadskooperativ
verksamhet med en hög nyproduktion av lägenheter. Föreningarna bör därför ha
stor frihet atl själva ordna sin verksarahet på ändamålsenligt sätt. Jag anser
det emellertid också både från allmänna samhälleliga synpunkter och av hänsyn
till den bostadssökande allmänhetens intressan i hög grad angeläget att
lagstiftningen utformas på sådant sätt att den förhindrar uppkomsten av
ekonomiskt osunda företag och skapar garantier för att bostadsrättshavarnas
berättigade intressen trjggas. Del är av stor vikt atl bostadsrättshavarna
tillförsäkras god insyn i föreningarnas angelägenheter och ett stort mått av
trygghet i besittningen av sina lägenheter.
De besläramelser som jag i
det följande kommer alt föreslå har karaktären av civilrältsUga regler. De är
inle avsedda atl ingripa i den skatterättsliga behandlingen av
bostadsrättsföreningarna. Jag vill i detta sammanhang erinra om alt chefen för
finansdepartementet med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 oktober 1969
har tillkallat sakkunniga för översyn av beskattningen av
bostadsrättsföreningar och deras medlemmar. De sakkunniga har enUgt vad jag
erfarit ännu inte tagit ställning till hur de nya beskattningsreglerna skall
vara utformade.
Emellertid
kan redan nu konstateras all de bestämmelser jag avser att föreslå i det
följande kommer att påverka utformningen av skallereglerna. Milt förslag att
slopa andelsvärdena framtvingar nämligen elt annat system bl. a. för
bestämmande i skattesamraanhang huruvida det är fråga om en s. k. äkta
bostadsrättsförening, på vilken vissa schablontaxeringsregler äi tillämpliga.
EnUgt min mening är del inte principiellt riktigt att konstruera civilrältsUga
regler som motiveras endast av del skatterättsliga intresset Det kan emellertid
inte uteslutas all man av skatterällsliga skäl tvingas behålla viss
uppgiftsskyldighel och offentlig kontroll i syfte all inle rubba de nuvarande
principerna för beskattning av äkta bostadsrättsföreningar. Hur dessa regler
skall närmare utformas lorde få övervägas av chefen för finansdepartementet.
Den
20 mars 1970 har lill lagrådet remitterats förslag till omorganisation av
förvallningsrältskipningen, ra. m. Förslagel innebär bl. a. att föreningslagen
kompletteras raed en ny paragraf, 105 a §, om besvär. Ett genomförande av
förslaget kommer att medföra visst tillägg till det förslag till ny
bostadsrättslag som nu läggs fram.
4.2
Upplåtelse av bostadsrätt förhandsavtal
Det
främsta ändamålet med 1930 års lagstiftning om bostadsrättsföreningar var att
ge den enskilde föreningsmedlemmen en tryggad besittning lill bostaden och
skapa förutsättningar för en sund utveckling av föreningarnas ekonomi. Som elt
led i denna strävan föreskrivs i bostadsrällslagen alt ekonoraisk plan för
föreningens verksamhet skall ha upprättats av styrelsen och mottagits av
länsstyrelsen innan bostadsrätt får upplåtas. Vidare innehåller lagen
besläinraelser om alt bostadsrätt inte får upplåtas åt
76 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
annan
än föreningsmedlem som i viss ordning har tecknat sig för bostadsrätt.
Den
ekonomiska planen skall innehålla alla de upplysningar som behövs för alt den
bosladssökande skall kunna bedöma föreningens verksamhet. Vidare skall uppgift
lämnas om bostadsrättshavarnas ekonomiska förpliktelser och lägenheternas
andelsvärden. Uppgifterna i planen kan grundas på kalkyler. Lagen bygger på
tanken atl bostadsrätt lill viss lägenhet skall upplåtas innan eller i samband
med alt lägenheten tillträds.
Den
ekonomiska planen skall ha granskats av två sakkunniga personer, s. k.
intygsgivare, innan den får tas emot av länsstyrelsen. Inlygsgivarna tillkallas
av föreningen. En av dem skall vara auktoriserad i särskild ordning. Den
granskning länsstyrelsen verkställer i samband med att planen tas emot är av
enbart formell natur.
Enligt
den år 1942 införda kontrollagen fick den ekonomiska planen las emot av
länsstyrelsen bara om den hade godkänts av hyresnämnden. Denna regel kom alt i
väsentlig grad modifiera systemet för upplåtelse av bostadsrätt. För nämndens
granskning ansågs det nämligen inte vara tillräckligt att planen utgjorde en
kalkyl. Planen måste i stället göras upp på grundval av de verkUga kostnaderna
för anskaffandet av föreningens hus. Detta ledde lill att planen i regel inte
kunde ges in lill länsstyrelsen förrän långt efter det att lägenheterna hade
tagits i anspråk. Därmed fördröjdes också bostadsrättsupplåtelserna och
föreningarnas möjligheter att ta upp grundavgifter. För att undanröja de
svårigheter som i detta och andra avseenden var förenade med
upplålelsekonlrollen kompletterades konlrollagen år 1945 med bestämmelser om
rätt för bostadsrättsförening på hyresreglerad ort att efter tillstånd av
hyresnämnden la upp förskoll av bosladssökande innan den ekonomiska planen hade
tagits emot av länsstyrelsen. Förskotts-givare behövde inte vara medlem i
föreningen.
Sedan
kontrollagen har upphört att gälla vid utgången av år 1968 föreligger inte
längre något hinder för föreningarna att upprätta den ekonomiska planen i form
av en kalkyl. Bostadsrätt kan således åter upplåtas på elt tidigt stadium
enligt bestämraelserna i bostadsrällslagen. Genom förskoltslagen, som gäller
för hela landet, har emellertid möjUgheten för föreningarna att ingå
förhandsavtal och uppbära förskott bibehållits. För rätt att ta upp förskott
krävs tillstånd av länsstyrelsen. Sådant tillstånd får lämnas bara om
ekonomisk plan med det innehåll som anges i bostadsrätts-lagen har tagils emot
av länsstyrelsen och föreningen har ställt säkerhet för eventuell skyldighet
att återbetala uppburet förskott.
Kommitténs
förslag innebär i huvudsak inte någon ändring av de nuvarande bestämmelserna
om ekonomisk plan. För upplåtelse av bostadsrätt och ingående av förhandsavtal
fordras alltså en detaljerad ekonomisk plan för föreningens hela verksamhet. En
ledamot av kommittén anser dock att den ekonomiska plan som skall ligga till
grund för för-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 77
handsavtal
bör ges ell mindre detaljerat innehåll. Kommitténs förslag kritiseras av några
remissinstanser. Kritiken avser såväl kravet att ekonomisk plan skall ha
upprättals innan förhandsavlal får ingås som den föreslagna utformningen av
planen.
Syftet med de nuvarande
bestämmelserna om ekonomisk plan är bl. a. att bostadssökande genom att ta del
av uppgifterna i planen skall kunna pröva förutsättningarna för föreningens
ekonomiska verksamhet och bedöma de utgifter han tar på sig. En sådan
bedömning ansågs vid lagens tillkomst inte vara förenad med några större
svårigheter. Föreningarnas verksamhet har emellertid i olika avseenden
undergått betydande förändringar under den tid lagen har varit i kraft. Medan
föreningarna tidigare i stor utsträckning förvärvade färdiga hus, svarar
numera det övervägande antalet föreningar själva för uppförandet av
föreningshusen. Utvecklingen har vidare gått mol allt större byggnadsprojekt,
där föreningens lägenheter blir färdiga för inflyttning successivt under en
lång tidsperiod. Dessa förändringar har fåll till följd alt en enskild
bosladssökande numera i regel inle har någon reell möjlighet alt själv göra en
bedömning av förelagets soliditet på grundval av uppgifter i en ekonomisk plan.
Såväl frågan huruvida byggnadskostnadema och avgifterna kan hållas inom de
gränser vilka har angetts i planen som spörsmålet huruvida lägenheterna med hänsyn
till bostadsmarknaden på orten kan upplåtas med bostadsrätt när de har
färdigställts är oftast av så komplicerad natur atl de undandrar sig
bostadsspekulanternas bedömning. Del är därför angeläget alt skapa särskilda
garantier för planens innehåll i sakligt avseende. Detta bör, som kommittén
föreslår, ske genoin atl planen underkastas granskning av sakkunniga personer
innan den ges in till länsstyrelsen. Granskningen bör avse såväl att de lämnade
faktiska uppgifterna är riktiga och stämmer överens med tillgängliga
handlingar som alt gjorda beräkningar är vederhäftiga och kan väntas hålla streck.
Någon ytterUgare realgranskning av den ekonomiska planen finner jag däremot i
likhet med koraraittén och remissinstanserna inle vara påkallad. Den
undersökning länsstyrelsen skall verkstäUa innan planen får godkännas bör
alltså vara av rent formell natur och inte avse planens hållbarhet.
Enligt
bostadsrällslagen ligger den ekonomiska planen lill grund för fastställandet
av de enskilda bostadsrättshavarnas rättigheter och skyldigheter. Planen måste
därför för varje lägenhet innehålla specificerade uppgifter om yla, utrustning,
avgifter, andelsvärde m. m. En sådan konstruktion av den ekonomiska planen var
vid lagens tillkomst naturlig med hänsyn lill den begränsade omfattningen av
föreningarnas verksamhet. Utvecklingen mol allt större förelag har emellertid
medfört att systemet med en precisering av samtliga lägenheter i den
ekonomiska planen har kommit all framstå som mindre ändamålsenligt. Som en
ledamot i kommittén och några remissinstanser har framhållit kan det, särskilt
vid en i tiden utsträckt
78 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
bebyggelse,
bli nödvändigt att efter hand vidta ändringar i de ursprungliga
byggnadsplanerna i fråga ora exempelvis enskilda lägenheters storlek och
utrustning. Detta innebär med nu gällande regler all uppgifterna i den
ekonomiska planen ändras och lorde inte sällan medföra atl ny ekonoraisk plan
måste upprättas. Härigenom förorsakas föreningen kostnader, vilka kan leda till
höjning av de avgifter som utgår för bostadsrätterna. Enligt min mening är det
inte nödvändigt att kräva alt bosladsrältsföreniiigen skall precisera samtliga
bostadsrättshavares rättigheter och skyldigheter i den ekonomiska planen innan
någon bosladssökande får knytas till föreningen. För den bostadssökande är det
tillfyllest atl han får tillgång lill detaljerade uppgifter rörande viss
lägenhet när det blir aktuellt för honom alt binda sig för lägenheten.
Föreningens skyldighet atl ange de närmare villkoren för
bostadsrältsupplålelserna bör därför inträda successivt allt-eftersora föreningen
knyter spekulanter lill företaget.
A\ det nu anförda fraragår
att den ekonomiska planen i fortsättningen huvudsakligen bör utgöra ett
underlag för inlygsgivarnas bedömning av föreningens ekonomiska stabilitet.
Under sådana förhållanden kan planen ges elt betydligt mera översiktligt
innehåll än enligt gällande rätt. På planen bör ställas det kravet att den
skall innehålla de upplysningar som är av betydelse för bedömandet av
föreningens hela verksamhet. Uppgift bör lämnas om bl. a. totala antalet hus
och lägenheter samt anskaffningskostnaden för dessa. Vidare bör planen
innehålla upplysning om hur företaget skall finansieras samt om storleken av de
avgifter som skall tas ul av bostadsrätlshavarna. Att i lagen närmare
precisera innehållet i planen anser jag inle vara lämpUgt. Närmare föreskrifter
härom och om det intyg som skall avges av intygsgivarna bör meddelas av Kungl.
Maj :t.
För bostadsrällsförening
sora själv uppför sitt hus grundas uppgifterna i den ekonomiska planen i regel
på beräkningar. Uppgifterna kan därför bli inaktuella antingen genom
föreningens åtgärder eller till följd av att gjorda kalkyler inte har hållit
streck. Är förändringen mera omfattande, kan den vara av betydelse för
bedömandet av förelagets stabilitet. En sådan ändring bör liksom enligt
gällande rätt och kommitténs förslag medföra alt ytterligare
bostadsrättsupplåtelser inle får ske förrän ny ekonomisk plan har upprättats.
Vad
beträffar inlygsgivarna vill jag ytterligare anföra följande. EnUgt gällande
rätt skall inlygsgivare vara trovärdig samt ha insikt och erfarenhet i fråga
om fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet. Den ene intygsgivaren skall
vara på visst sätt auktoriserad för uppgiften. Behörighet alt utfärda intyg
meddelas antingen av länsstyrelse eller av Kungl. Maj:t beroende på om
behörigheten skall avse planer sora skall ges in till viss länsstyrelse eller
till olika länsstyrelser. Koraraittén föreslår all kravet på auktorisalion
utvidgas lill alt avse båda inlygsgivarna och att prövningen skall ombesörjas centralt
för hela landet av Kungl. Maj :t eller myndighet
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 79
som
Kungl. Maj :t förordnar. Sora lämplig instans nämns bostadsstjrel-sen. 1 likhet
med remissinstanserna anser jag den föreslagna ordningen ändaniålsenlig. Genom
all prövningen förläggs till en enda, för uppdraget väl kvalificerad myndighet
uppnås att prövningen av de enskilda intygsgivarna sker på all sakkunnigt sätt
och efter enhetliga principer för hela landet. Härigenom skapas ökad säkerhet
för att de ekonomiska planerna kommer all underkastas en omdömesgill
granskning av personer som är väl skickade för uppgiften. I lagen bör
uttryckligen föreskrivas alt inlygsgivare skall vara ojävig.
Upplåtelse
av bostadsrätt skall enUgt bostadsrällslagen ske genoin teckning på
leckningslista. Denna skall ange under vilka förhållanden teckning blir
bindande, liden för tillträde av lägenheten saml hur grundavgift och ersättning
för teckningsrätt skall betalas. Den ekonomiska planen skall vara fogad vid
teckningslislan. Enligt kommittén har det nuvarande förfarandet medfört vissa
ölägenheter. Kommittén föreslår därför att upplåtelse av bostadsrätt i stället
skall ske genom skriftligt avtal. Avtalet skall ange den lägenhet upplåtelsen
avser, den ekonomiska plan som ligger till grund för upplåtelsen saml den
grundavgift, upplålelseavgifl och årsavgift som skall ulgå för bostadsrätten.
Upplåtelse sora inte uppfyUer dessa föreskrifter skall vara ogiltig. Förslaget
har inte mött någon erinran under remissbehandlingen.
Jag
ansluter mig lill förslagel alt upplåtelse av bostadsrätt skall ske skriftligen
för att vara giltig. En sådan ordning får anses motiverad bl. a. med hänsyn
till alt upplåtelsen sker för obegränsad tid. Formkravet bör anses uppfyllt ora
upplålelsehandlingen anger parternas namn, den lägenhet upplåtelsen avser samt
de belopp med vilka grundavgift, årsavgift och i förekommande fall
upplålelseavgift skall ulgå. Jag vill emellertid understryka att det, bl. a.
med hänsyn till framtida bevisning om avtalets innehåll, kan vara av värde för
parterna alt också andra villkor tas in i upp-låtelsehandUngen.
Jag
går nu över till atl närmare behandla frågan om f "ö r b a n d s a v-t a I
och förskott. Som jag tidigare har påpekat infördes bestämmelser om förskott
ursprungligen för all undanröja vissa olägenheter sora hade uppkommit för
bostadsrättsföreningarna till följd av de provisoriska reglerna om kontroll av
upplåtelse av bostadsrätt. När bostadsrättskontrollen upphörde bibehölls dock
möjligheten att uppbära förskott. Bestämmelserna härom i förskoltslagen utgör
emellertid bara en tillfällig lösning i avvaktan på en översyn av hela
bosladsrätlslagsliflningen.
EnUgt
kommitténs förslag skall bostadsrättsföreningarna också framdeles ha rätt atl
ingå förhandsavtal och uppbära förskott. För detta krävs att ekonomisk plan har
upprättals och att betryggande säkerhet har ställts för uppburna förskott.
Förslaget har i vissa avseenden utsatts för kraftig kritik under
remissbehandlingen. Kritiken har framför allt avsett frågan
80 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
under
vilka förutsättningar förhandsavtal skall få ingås och förskott tas upp. I
några remissyttranden har föreslagils förbud mot förhandsavlal.
Skilda
synpunkter kan läggas på frågan i vilka former och under vilka förutsättningar
bostadssökande skall få knytas lill en bostadsrättsförening. Detta hänger
saraman bl. a. med alt föreningarna är mycket olika sinsemellan. Omfattningen
av deras verksarahet kan sålunda variera kraftigt. Organisatoriskt kan
föreningarna vara antingen helt frislående eller i ett eller flera avseenden
bundna till någon huvudorganisation. Anskaffandet av föreningshusen kan ske
genom byggande i egen regi eller genom köp av färdigt hus. Vidare kan
upplåtelserna avse såväl bostadslägenheter som lokaler.
Del
övervägande antalet bostadsrättsföreningar tillkommer numera under medverkan
av sammanslutningar eller enskilda som är verksamma för alt tillhandahålla
bostäder eller andra lägenheter. De bosladssökande knyts regelmässigt till
föreningarna genom förhandsavlal i samband med att de betalar förskott på
blivande grundavgifter. Däremot antas de inte till medlemmar förrän i samband
raed att bostadsrätt upplåts. Detta sker i regel först sedan föreningshusen har
färdigställts och slutfinansieringen har ordnats. Förskoltsgivare sora har
tillträtt sin lägenhet anses inneha denna med hyresrätt under tiden fram lill
dess bosladsrättsupplåtelse kommer till stånd.
Del
nuvarande förskoltssyslemet har obestridliga fördelar. Föreningsbildarna har
under tiden fram lill dess föreningens hus har färdigställts ett avgörande
inflytande över föreningens angelägenheter. Ett sådant inflytande är av
särskild vikt med hänsyn till att den enskilda föreningens byggande i regel
ingår som ett led i en mera omfattande byggnadsverksamhet, anpassad till
bostadssituationen på orten. Det ger dem som har bildat föreningen möjlighet
att bedriva en rationell byggnadsverksamhet (jfr prop. 1968: 161 s. 45). Men
framför allt bör framhållas att det i regel bara är bildarna som har den
byggnadstekniska och faslighelsekonomiska sakkunskap som behövs för att ha
hand om ett byggnadsförelag av den storlek det här gäller.
Systemet
med förskottsbetalning är emellertid också förenat med betydande olägenheter i
olika avseenden. Eftersom de bostadssökande inte antas till medlemmar i
föreningen förrän i samband med att bostadsrätt upplåts, kommer de under ofta
avsevärd tid efter del alt de har flyttat in i lägenheterna atl slå utanför
föreningen. De får inle delta i beslut på föreningsstämma och har inte heller
den insyn i förvaltningen av föreningens angelägenheter som följer av
föreningslagen. Detta framstår som särskilt otillfredsställande med hänsyn till
all förskollsgivarna i princip binder sig för obegränsad lid och satsar ell ofta
betydande kapital i förelaget. En annan olägenhet med förskotlssyslemet är alt
rättsförhållandet mellan föreningen och de boende regleras av olika
bestämmelser beroende på om
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 81
bara
förskott har betalats eller om föreningens verksamhet har fortskridit så långt
att bostadsrätt har upplåtits.
De invändningar som enligt
det nu anförda kan riktas raot förskotts-sysleniel väger enligt rain mening så
tungt att detta inle bör bibehållas annat än om mycket starka skäl talar mol
en ändring. De fördelar som har ansetts vara förenade med den nuvarande
ordningen sammanhänger framför allt med att den ger dem som har bildat
föreningen möjUghet att behåUa elt avgörande inflytande över föreningens
byggnadsverksamhet tills denna är avslutad. Detta ligger i regel i såväl de
enskilda föreningsmedlemmarnas som del allmännas intresse. Såsom redan har
framhållits främjas genom en sådan ordning en rationell bosladskooperaliv
verksamhet samtidigt som bildarna får möjlighet att i förhållande till alla
dem som kommer att vara medlemmar i föreningen när husen är färdiga svara för
alt produktionen sker på sådant sätt att deras intressen blir vederbörUgen tillgodosedda.
Ett inflytande av åsyftat slag behöver emellertid inle förutsätta alt man
bibehåller ett förskottssyslem som bl. a. innebär att de boende saknar
inflytande även i andra angelägenheter än sådana som har saraband med
produktionen och finansieringen av huset. Samma resultat kan uppnås inom ramen
för ett system som bygger på direkt upplåtelse av bostadsrätt. Vad jag här
närmast tänker på är alt föreningens stadgar kan utformas på sådant sätt att
föreningsbildarna tillförsäkras ett avgörande inflytande i vissa frågor, t.
ex. beträffande produktionen av föreningens hus, under viss tid efter det atl
bostadsrätter har upplåtits. Som exempel kan nämnas föreskrift i stadgarna att
styrelsen eller ledamot av denna skall tillsättas på annat sätt än genom val på
föreningsstämma. Genora en sådan stadgebestäramelse kan bildarna försäkra sig
ora majoritetsinflytande i styrelsen. Som ytterligare exempel kan nämnas
särskilt villkor i stadgarna för giltighet av stämmobeslut. Sådant villkor kan
vara alt beslutet skall godkännas av organisation som har medverkat vid
bildandet av föreningen. En utformning av föreningens stadgar på något av dessa
sätt är enligt min mening en ändamålsenlig väg alt tillgodose
föreningsbildarnas intresse av att ha ett avgörande inflytande över
föreningsverksamheten under produktionsskedet.
Mot
bakgrund av det nu anförda bar jag kommit lill den uppfattningen att del inle
föreligger något avgörande hinder mot alt låta de bostadssökande bli medlemmar
i föreningen och förvärva bostadsrätt redan när de binder sig för lägenhet i
föreningens hus. Del saknas därför anledning att i fortsättningen ge
föreningarna möjlighet alt träffa förhandsavtal och uppbära förskott och jag
föreslår att rätten härtill upphävs. För alt inle den insyn i föreningens
angelägenheter som den föreslagna ändringen är avsedd att tillförsäkra bostadsrätlshavarna
skall kunna undandras dera genora stadgebe-slämmelser föreslår jag alt det i
lagen införs särskilda regler som garanterar bostadsrätlshavarna viss
representation i föreningens styrelse under
82 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
produktionsskedet.
Reglerna kan lämpligen utformas så alt alllid minst två styrelseledamöter
eller, om styrelsen beslår av mindre än fem ledamöter, minst en sådan ledamot
skall väljas på föreningsstämma.
Vad
som sagts nu har avseende bara på upplåtelse av bostadsrätt till bostadslägenheter.
Beträffande lokaler har under remissbehandlingen framhåUits att föreningama
måste ges möjlighet atl binda intressenter på ett mycket tidigt stadiura, ofta
redan innan projekteringen av föreningens hus har påbörjats. Med hänsyn härtill
cch till alt det här inte föreligger samma skyddsbehov sora när del gäller
bostadslägenheter bör bostadsrällsförening ha möjlighet att träffa avtal om
framtida upplåtelse av bostadsrätt till lokal. Det synes inte erforderligt att
i lagen ta in särskilda bestämmelser ora sådana avtal.
Jag
går härefter över till alt behandla vissa frågor sora har samband med höjning
av avgifterna för bostadsrätt.
De
föreslagna bestämmelserna om ekonomisk plan avser alt skapa garantier för att
föreningen vilar på betryggande ekonomiska grunder. Även cm så är fallet när
bostadssökande knyts till föraningen kan det därefter inträffa omständigheter
som föranleder en betydande höjning av avgif-leriia. En sådan höjning kan
innebära hård ekonomisk belastning för den enskilde bostadsrättshavaren och
inedföra atl värdet av dan till liden obegränsade iijdtj anderätten förringas.
Enligt
38 § bostadsrättslagen har bostadsrättshavaren rätt att efter uppsägning
frånträda bostadsrätten, om föreningen går ifrån den ekonomiska planen och
beslutar åtgärd som medför väsentlig avgiftshöjning. Sådan rätt föreligger
däreraot inte, ora de ökade avgifterna beror på all beräkningarna i planen
inle har hållit streck. Beträffande avgiftshöjningar som drabbar
förhandstecknare saknas särskilda lagbestämmelser. Gällande rätt lorde
eraeUertid innebära att förhandslecknaren inle är bunden att teckna bostadsrätt
under alla förhållanden. Erbjuds han inte bostadsrätt på rimliga villkor torde
han sålunda kunna göra sig fri från det ingångna avtalat (prop. 1945:371 s.
32). Vidare torde förhandstecknaren i aUmänhet kunna frånträda förhandsavlalet
ora det beträffande förhållande, sora har angetts i den ekonomiska planen, har
inträffat förändring som i märklig mån inverkat på föreningens ekonoraiska
ställning eller förskottsgivarens ekonomiska förpliktelser (prop. 1968: 161 s.
52).
Kommiltéförslaget
innebär att grundavgift inle får tas ut med högre belopp än som har angetts i
den ekonomiska planen vid upplåtelse av bostadsrätt efter förhandsavtal. Vid
sådan upplåtelse får den i planen angivna årsavgiften inle höjas med mer än 10
% på grund av andra förhållanden än sådana som enligt vad föreningen visar
står utanför dess kontroU. För att förhandsavlal skall få träffas krävs atl elt
i särskild ordning auktoriserat s. k. ulfäslelseförelag har garanterat
förhandslecknarna alt föreningen kommer alt fullgöra sina förpliktelser enligt
förhandsavtalen.
Kungl.
Maj:is proposition nr 12 år 1971 83
Företaget
skall också ansvara för att de slutliga anskaffningskostnaderna och
finansieringsvillkoren för föreningens hus inte är oskäliga. Kommitténs förslag
är inte enhälligt. Tre ledamöter har i vissa avseenden reserverat sig mot det
och förordar lösningar som i huvudsak ansluter till nu gällande bestämmelser.
I
fråga om bostadsrättshavares rätt atl frånträda sin bostadsrätt innehåUer
koramitléförslaget en regel med i huvudsak samma innehåll som 38 g
bostadsrättslagen.
De regler komraittén
föreslår beträffande förening som ingår förhandsavtal motiveras bl. a. med alt
förhandstecknare binds lill föreningen utan att han sora medlem i denna får
något inflytande i fråga ora dess förvaltning. I enlighet med detta
betraktelsesätt ges något raotsvarande skydd inte för den lill vilken
bostadsrätt upplåts direkt. Detta gäller även om föreningens hus inte har
färdigställts vid upplåtelsen. EnUgl vad jag föreslår skall bostadsrätt när
del gäller bostadslägenheter alllid upplåtas direkt till medlem i föreningen
utan föregående förhandsavtal. Detta medför att den sora åtar sig förpliktelser
mot föreningen i princip också kan delta i handhavandet av föreningens
angelägenheter. Som jag tidigare har påpekat behöver emellertid det
förhållandet atl de bostadssökande oraedelbart antas till medlemmar i
föreningen inte utesluta att de som har bildal föreningen i vissa avseenden
behåller ett avgörande inflytande över föreningens angelägenheter även efter
bostadsrältsupplåtelserna. Del kan således också raed den ordning jag förordar
inträffa atl den som har knutits lill föreningen i vissa frågor saknar reell
möjlighet atl påverka beslut av betydelse för avgifternas storlek. Del kan
vidare inte uteslutas atl det sedan huset har blivit färdigställt visar sig alt
beräkningarna i den ekonomiska planen inte har hållit streck. Även med mitt
förslag aktualiseras därför frågan om behovet av särskilda skyddsregler ehuru
behovet därav blir mindre.
Koinmiltémajoritetens
förslag har mött åtskillig kritik under remissbehandlingen. Beträffande den
föreslagna begränsningen av rätten att höja avgifterna framhålls bl. a. atl
reglerna lätt kan kringgås. Bestämmelserna om garanti från särskilt
utfästelseföretag anses av några remissinstanser innebära ett omotiverat
djupgående ingrepp i föreningarnas verksamhet.
Jag
kan i väsentliga stycken ansluta mig lill den kritik som har förts fram av
remissinstanserna. Ett genomförande av kommitténs förslag skulle innebära atl
produktionen av bosladsrättslägenheter underkastas en reglering som lill stor
del saknar motsvarighet på bosladsniarluiaden i övrigt. Till detta kommer atl
den föreslagna ordningen skulle ställa höga krav på den ekonomiska garanti som
skulle åvila utfäslelseförelagen. Kostnaderna för denna garanti skulle i sista
hand komma att drabba bostadsrättshavarna i form av höjda avgifter. Vidare kan
det inte uteslutas atl systemet med särskilt auktoriserade företag skulle
medföra risk för rainslcning av produk-
84 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
tionen
av bostadsrältslägenheler och begränsning av konkurrensen inora bostadsrättsområdet.
Med hänsyn till vad jag nu har sagt anser jag mig inle kunna godta kommitténs
förslag. Jag förordar i stället att den enskilde bostadsrättshavarens intresse
av att inte drabbas av väsentligt skärpta ekonomiska förpliktelser tillgodoses
genom bestämmelser om rätt för honom att frånträda bostadsrätten, om avgifterna
för denna har undergått väsentlig höjning. En sådan lösning ansluter nära till
vad som gäller f. n. Alt i lagen närmare ange när en höjning skall anses
väsentlig synes mig inte vara möjUgl, utan denna fråga får avgöras med hänsyn
till omständigheterna i det enskilda fallet.
Anledningen
lill all föreningen tvingas höja avgifterna kan variera. Ofta är höjningen en
direkt följd av atl föreningen har beslutat vidta någon åtgärd t. ex. beträffande
föreningshusel. Som kommittén framhåller torde emellertid höjda avgifter inte
sällan orsakas av förhållanden som kan sägas stå utanför föreningens kontroll.
Härmed åsyftas i första hand händelser som i allmänhet drabbar alla på
bostadsmarknaden, t. ex. förändringar av penningvärde, ränteläge eller
gällande författningar. Hil bör vidare i regel räknas förändringar på
lånemarknaden. Beror avgiftshöjningen på händelse av nu angivet slag framstår
det oftast som obiUigt mot föreningen och dess övriga medlemmar att
bostadsrältshavare skall få lämna föreningen.
Också
i andra fall bör bostadsrättshavaren få finna sig i alt stanna kvar i
föreningen trots att avgifterna har undergått en väsentlig höjning. Har han
biträtt eller kan han anses ha godkänt den åtgärd av föreningen som har
föranlett avgiftshöjningen, bör han sålunda i regel inte få undandra sig de
ekonomiska konsekvenserna av åtgärden. Vidare bör ökade avgifter lill följd av
en normal upprustning av föreningens hus i regel inte medföra rält till
uppsägning.
Mot
bakgrund av del nu anförda föreslår jag atl rält till uppsägning på grund av
väsentUg avgiftshöjning inle skall föreligga, om del av särskild anledning
framstår som obilligt mot föreningen eller dess medlemmar att bostadsrätten
frånträds.
Med
hänsyn till föreningens intresse av att utan tidsutdräkt få kännedom om
verkningarna av beslutad avgiftshöjning bör det föreskrivas viss kortare tid
inom vilken bostadsrättshavare som vill utnyttja sin rätt till uppsägning
skall göra detta. Tiden kan lämpligen bestämmas till tre månader från det
bostadsrättshavaren fick kännedom om höjningen. Sker uppsägning, bör
föreningen vara skyldig alt utge ersättning för bostadsrätten. Om
bostadsrättshavaren har tiUträtt lägenheten, bör han ha rätt att bo kvar i
denna sora hyresgäst under skälig tid.
Bostadsrällslagen
innehåller inga bestämmelser som garanterar alt bostadsrättshavare som har
frånlräll sin bostadsrätt och har rätt till ersättning för denna verkUgen får
ut beloppet av föreningen. Det kan således inträffa alt bostadsrättshavaren på
grund av föreningens bristande solvens
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 85
helt
eller delvis går miste om betalad grundavgift. Den som har betalat förskott på
grundavgift är däremot enligt förskoltslagen garanterad att förskottsbeloppet
inte går förlorat. Förskott får nämligen las upp bara om föreningen har ställt
betryggande säkerhet för skyldighet alt återbetala förskottet. Även kommitténs
förslag innebär garantier för inbetalda förskott.
För
all en bestämmelse om rätt för bosladsrältshavare atl frånträda sin bostadsrätt
skall ge det skydd som är avsett fordras att bostadsrättshavaren med säkerhet
kan räkna med att få ut den ersättning som han kan ha rält till av föreningen.
I annat fall kan han känna sig nödsakad all avslå från sin uppsägningsrätt och
behålla bostadsrätten för att skydda del kapital han har investerat. Detta
framstår som särskilt otillfredsställande, om bostadsrättshavaren lill följd
av bostadssituationen på orten eller av annan anledning inte kan lösgöra detta
kapital genom att överlåta bostadsrätten. Med hänsyn till det nu sagda anser
jag alt det även i fortsättningen behövs regler som ger den som har betalat
avgift för bostadsrätt en garanti för att han får ut ersättning som han kan vara
berättigad till om han utnyttjar sin rätt att frånträda bostadsrätten. Det kan
dock inle komma i fråga att införa skyldighet för föreningarna att under hela
sin verksamhetstid vidmakthålla särskUda garantier för betalningsskyldighet
som kan uppstå i sådana fall. Detta skulle gå väsentligt längre än vad som f.
n. gäller enligt förskoltslagen och medföra betydande kostnader som måste bäras
av föreningens medlemmar. Skyddet bör i stället koncentreras till det skede av
föreningens verksamhet då riskerna för oförutsedda avgiftshöjningar framstår
som störst, nämligen när föreningens hus uppförs. En sådan lösning ansluter
också nära till bestämmelserna i förskottslagen och kommitténs förslag.
Under
hänvisning till det nu anförda föreslår jag att bostadsrätt lill bostadslägenhet
i princip skall få upplåtas bara efter tillstånd av länsstyrelsen. Tillstånd
bör dock inle fordras, om den ekonoraiska plan som ligger till grund för
upplåtelsen innehåller uppgift om den slutliga anskaffningskostnaden för
föreningens hus eller denna kostnad har redovisats för medlemmarna på
föreningsstämma. Länsstyrelsen skall lämna begärt tillstånd, om ekonomisk plan
har godkänts och föreningen ställt betryggande säkerhet för fullgörande av
skyldighet att betala ersättning för bostadsrätten med belopp motsvarande
grundavgiften. Säkerheten bör liksom enligt förskottslagen ställas hos
länsstyrelsen. Den bör på begäran av föreningen återställas sedan viss tid har
förflutit från det den slutliga anskaffningskostnaden har redovisats på föreningsstämma.
Tiden kan lämpligen bestämmas till ett år. Har talan om ersättning väckts före
utgången av denna tid, bör säkerheten dock inte få återställas förrän talan är
slutligt avgjord och föreningen har fullgjort sin betalningsskyldighet.
Beträffande säkerhetens beskaffenhet samt förvaltningen och återbetalningen av
säkerheten får närmare föreskrifter meddelas i administrativ ordning. Härvid
bör ett så enkelt förfarande som möjligt eftersträvas.
86 Kungl. Maj:ls proposition nr 12 år 1971
4.3
Ersättning vid överlåtelse av bostadsrätt
Enligt
gällande rätt är bostadsrättshavare i princip oförhindrad att vid överlåtelse
av bostadsrätt ta ut det pris han önskar. Det är emeUertid f. n. inte ovanUgt
atl föreningarna i sina stadgar har särskilda bestämmelser om hur
överlätelseersättningeii skall beräknas. Under den tid kontrollagen gällde var
överlåtelse av bostadsrätt raot vederlag giltig bara ora hyresnämnden godkände
överlåtelsen. Delta fick inte ske ora ersättning skulle utgå med högre belopp
än som svarade mot bostadsrättshavarens andel i föreningens behållna
tillgångar. Kontrollen gällde inle förvärv på exekutiv auktion.
Kommittén föreslår inte
några generella bestämmelser i lag om vilken ersättning bostadsräUshavare skall
få ta ut vid överlåtelse av bostadsrätt. Förening skall emeUertid i stadgarna
kunna ange särskilda grunder för ersättningens beräkning. I likhet med
flertalet remissinstanser anser jag att föreningarna bör få full frihet att
bestämma om reglering av överlåtelse-värdena, och jag anser inle all del finns
behov av lagbestämmelser som begränsar deras befogenhet i detta hänseende. Av
hänsyn lill de enskilda med-marnas intressen måste emellertid krävas alt
grunderna för ersättningens beräknande klart framgår av föreningens stadgar.
Den som har betalat högre
överlåtelseersällning än stadgarna medger bör enligt kommittén i regel kunna
vägras medlemskap i föreningen. Jag instämmer i vad kommittén sålunda har
anfört, vilket raed något undantag har lämnats ulan erinran av remissinstanserna.
Inträde bör dock få vägras bara om det i stadgarna har ställts upp som särskilt
viUkor för medlemskap alt normerna för beräkning av överlåtelseersällning inle
får ha åsidosatts.
Enligt koraraittén bör
föreskrifter i stadgarna om begränsning av överlå-telsaersättning kunna
åberopas också vid exekutiv försäljning. Detta har kritiserats under
remissbehandlingen. Sora grund för kritiken har hänvisats lill både gäldenärans
och borgenärernas intressan. Det har också framhållits att koinmittéförslaget
skulle kunna raedföra svårigheter i fråga om det exekutiva förfarandet. Jag
anser kritiken mot förslaget i denna del värd beaktande. Det förhållandel att
priset vid en exekutiv försäljning har överstigit vad som enligt stadgarna
skulle ha fått las ul vid frivillig överlåtelse bör sålunda enligt min raening
inte få tas till intäkt för att vägra förvärvaren inträde i föreningen.
Jag går härefter över till
att behandla frågan ora offentlig kontroll av överlåtelse av bostadsrätt.
Kommunförbundet har i sin tidigare redovisade fraraslällning uttalat sig för
att någon form av sådan kontroll återinförs i de orter där hjTcsregleringen f.
n. gäller. Som skäl härför anför förbimdet att det är angeläget att komma till
rätta med de risker för en osund utveckling på bostadsmarknaden som föranleds
av överpriser på bostadsrätter. Förbundets framstäUning har avstyrkts av nästan
alla remissinstanser.
För
egen del vill jag till en början framhålla all ett återinförande av den
Kungl.
Maj:ls proposition nr 12 år 1971 87
prisreglering
på bostadsrätter som gällde till utgången av år 1968 otvivelaktigt skulle vara
förenat med åtskilliga problem. Härtill kommer att delar mycket svårt atl
kontrollera att en sådan reglering verkligen respekteras. Vid
remissbehandlingen har från ett par håll ifrågasatts att införa ett sy-sicm med
prövning i efterhand av överenskomna ersättningar efter mönster av
hyreslagstiftningens regler ora prövning av förstagångshyra. Även mot ett
sådant system kan emellertid enligt rain mening allvarUga invändningar riktas.
En nedsättning i efterhand av den redan erlagda ersältning-en raed skyldighet
för överlålareii att återbära överskjutande belopp skulle ofta försätta denne i
en avsevärt mera bekymmersam situation än den som en hyresvärd råkar i om han
nödgas finna sig i en lägre hyra än den ursprungligen kalkylerade.
Någon
samlad statistik över prisutvecklingen inom hela bostadsrättsområdet för tiden
efter kontrollens slopande föreligger inte. Inom såväl HSB som Riksb}'ggen,
vilka tillsammans svarar för omkring två tredjedelar av
bostadsrättslägenheterna, sker emellertid en fortlöpande uppföljning av de
belopp sora betalas vid överlåtelse av bostadsrätter. Båda organisationerna
har efter det att överlålelsekonlrollen slopades antagit särskilda rekommendationer
angående överlätelsepris för bostadsrätt. Rekommendationerna innebär att
ersättningen i princip skall motsvara grundavgift, amorteringar på
faslighetslånen och ett skäligt tillägg för eventuella förbättringar av
lägenheten. Dessutom kan beträffande kapilalliUskolten beaktas bostadsstyrelsens
värdaringsindex eller, för lägenheter byggda före år 1950, byggnadskostnadsindex.
HSB
härför liden 1 april31 december 1969 redovisat sammanlagt 15 531 överlåtelser
för hela landet. Av dessa har 82 % skett till pris som motsvarat HSB:s
rekommendation. 8 % av lägenheterna har betingat ett högre och 10 % ett lägre
pris. För första halvåret 1970 redovisas i statistiken 10 737 överlåtelser.
Därav har 78 % skett till rekommenderat belopp medan 13 % skett till högre och
9 % till lägre pris. För Stor-Stockholms och Stor-Göia-borgs del ulvisar
statistiken för i år att orakring 22 resp. 26 % av de överlåtna
bostadsrätterna betingat högre pris än det rekoninienderade medan motsvarande
tal för Malmö utgjort 6 %. 1 statistiken har med rekommenderat belopp
likställts belopp som med högst 1 000 kr. avvikit från det rekommenderade.
När
det gäller Riksbyggen omfattar statistiken för tiden 1 januari31 oktober 1969
samraanlagt 7 232 överlåtelser. Av dessa har 19 % skett tiU högre och 11 % till
lägre pris än Riksbyggen har rekommenderat. För liden 1 november 196930 april
1970 redovisas 4 912 överlåtelser. Därav har orakring 18 % skett lill högre och
20 % till lägre pris än det rekommenderade. Av 195 överlåtelser i Stocldiolm
under sistnämnda period har i det närmaste hälften betingat överpris. I
Göteborg och Malmö var av 659 resp. 538 överlåtelser motsvarande andel 10
resp. 20 %. Även i Riksbyggens
88 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
statistik
har med rekommenderat pris i regel likställts pris som avvikit från det
rekommenderade med högst 1 000 kr. I en analys av överlåtelsepriserna under
liden 1 januari 196930 april 1970 som har verkställts inora Riksbyggen anförs
sammanfattningsvis, att stora regionala olikheter förekommer, alt cirka en
femtedel av överlåtelserna sker till överpris, alt Uka stor andel sker till
underpris, att tendensen mot fler underpris är aningen starkare än tendensen
till fler överpris samt att prisutvecklingen är konstant eller smått avtagande.
Slopandet av den
offentliga kontrollen av överlåtelsevärdena på bostadsrätter har otvivelaktigt
i vissa fall medfört att bostadsrättshavare tagit ut priser som inte obetydligt
överstigit vad som var tillåtet enligt kontrollagen. Det lorde då i regel ha varit
fråga om centralt belägna, attraktiva äldre lägenheter i storstadsområdena,
framför allt i Stockholm. Av de uppgifter HSB och Riksbyggen har ställt till
förfogande framgår emellertid inte att överlåtelsepriserna på bostadsrätter i
föreningar som bildats inora dessa organisationer i någon mera betydande
omfattning kommit att överstiga de belopp organisationerna har rekommenderat
medlemmarna alt ta ut. Detta framstår som särskilt betydelsefullt med hänsyn
lill den dominerande och normgivande roll HSB och Riksbyggen spelar på
bostadsrättsmarknaden. Även om statistiken kan vara behäftad med vissa
felaktigheter, torde man kunna räkna med all den i huvudsak rätt återspeglar
prisutvecklingen på bostadsrätter. Enligt vad jag har inhämtat har varken inom
HSB eller inom Riksbyggen någon nämnvärd Ökning av det totala antalet
överlåtelser kunnat iakttas efter kontrollagens upphävande. Det finns alltså
inte grund för att anta att spekulationer i bostadsrätter förekommer i någon
betydande omfattning.
Mot
bakgrund av det nu anförda anser jag inte atl den hittillsvarande utvecklingen
inger sådana farhågor att det finns anledning att nu vidta särskilda åtgärder
för alt återinföra offentlig kontroll av de ersättningar som tas ut vid
överlåtelse av bostadsrätt. Utvecklingen bör emellertid också i fortsättningen
följas med uppmärksarahet. Skulle någon mera markant höjning av prislägel
inträffa bör frågan tas upp till förnyat övervägande.
4.4
Utmätning av bostadsrätt
Bortsett
från vissa bestämmelser i fråga om utmätning för böter och viten saknas i
gäUande rätt regler om undantag från eller förbud mot utmätning av
bostadsrätt. Däremot skaU enligt 65 § utsökningslagen från utmätning undantas
hyresrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvarande bostad eller
behövs för hans förvärvsverksamhet. I samband med tillkomsten av denna
bestämmelse uppmärksammades också frågan om ulmälningsfrihet för bostadsrätt.
Behandlingen av frågan uppsköts dock i avvaktan på översynen av
bostadsrättslagstiflningen.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 89
Kommittén
föreslår inte något utmälningsskydd för bostadsrätt. Frågan bör enligt
koraraittén prövas i samband med en framtida översyn av de exekutionsrällsliga
reglerna. Under remissbehandlingen har emellertid framförts önskeraål ora
införande av visst utraätningsskydd för bostadsrätt.
Enligt min maning kan
starka sociala skäl anföras för ulmälningsfrihet beträffande vissa slag av
bostadsrätter. Detta gäller framför allt i de fall lägenheten utgör bostad för
gäldenären och hans familj. Bostadsrättshavaren har i sådana fall lika stort
behov av skydd som en hyresgäst och utmätning av bostadsrätten framstår oftast
som en från bostadssocial synpunkt klart olämplig åtgärd. Hänsynen lill
bostadsrättshavarens behov av skydd för sin bostad måste i regel anses väga
tyngre än intresset av att kunna utnyttja det ekonomiska värde som Ugger i
bostadsrätten för att tillgodose bostadsrättshavarens borgenärer. Mot denna
bakgrund anser jag att det nu bör införas vissa regler om utraätningsskydd för
bostadsrätt.
När
det gäller den närmare utforraningen av reglerna kan jag i allt väsentligt
ansluta mig till vad lagberedningen har föreslagit i sitt remissyttrande. Från
utmätning bör sålunda undantas bostadsrätt lill lägenhet som tjänar gäldenären eller
hans familj till stadigvarande bostad. Alt utsträcka skyddet till andra
bostadsrätter finner jag inte påkallat.
En principiell
utmätningsfriliet för bostadsrätt av nu angivet slag kan otvivelaktigt innebära
att egendom av betydande värde undandras borgenärerna. Av hänsyn till dem bör
därför vissa inskränkningar göras i utmät-ningsfriheten. Sålunda bör
bostadsrätt inte få undantas från utmätning ora bostadsrättshavaren vid
förvärvet av bostadsrätten har åsidosatt tillbörlig hänsj'n raot sina borgenärer.
Avsikten med en sådan regel är i första hand atl hindra att utmälningsskyddet
missbrukas genom atl gäldenären förvärvar bostadsrätt för att undandra sina
borgenärer kapital. Har gäldenären anskaffat lägenheten i avsikt atl ordna
bostadsfrågan för sig och sin familj, bör utmätning normalt inte förekomma.
Ytterligare bör sora förutsättning för utmätningsfriliet gälla all det inte
med hänsyn till gäidenärens behov och bostadsrättens värde framstår som
oskäligt att bostadsrätten undantas från utniälning. Några allraänna normer för
prövningen kan inte uppställas, utan denna får ske med beaktande av
omständigheterna i det föreliggande fallet. I fråga om bostadsrättens värde
torde dock de avgifter som las ul i nyproducerade bosladsrättslägenheter ofta
kunna tjäna sora vägledning. Överstiger värdet inte vad som kan betecknas som
normalt för bostadsrätt lill en lägenhet av den storlek och beskaffenhet sora
kan anses skälig raed hänsyn till gäidenärens behov, bör bostadsrätten i
princip vara undantagen från ulraälning.
Som
kommittén har frarahållit torde bostadsräUshavare inle sällan pantsätta sin
bostadsrätt, exampalvis i samband med upplagande av lån till grundavgiften. Elt
principiellt förbud mot utmätning av bostadsräll
90 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
hindrar
emellertid inte alt pantsatt bostadsrätt utmäts för panlhavarens fordran (67 §
1 mom. utsökningslagen).
Upplåtelse
av lägenhet kan ske i andra former än hyra och bostadsrätt. Sålunda kan innehav
av andelsrätl i förening, som inte är bostadsrättsförening, eller i aktiebolag
vara förenad med rätt atl nyttja lägenhet. En nyttjanderätt som på detta sätt
är oskiljaktigt förenad med en andelsrätl följer andelen, om denna utmäts.
Samma sociala skäl som har åberopats för all undanta bostadsrätt från utmätning
kan anföras lill stöd för alt andelsrätl med vilken följer rält all besitta
eller hyra bostadslägenhet inle skall få utmätas. Jag föreslår därför alt
bestämmelserna om utmätningsskydd för bostadsrätt görs tillämpUga även på sådan
andelsrätt.
4.5
Formerna för prövning av tvister
Enligt
gällande rätt skall tvist mellan bostadsrättsförening och bostadsrättshavare i
regel prövas av allraän dorastol. Detta gäller oberoende av om tvisten rör en
rent föreningsrättslig fråga eller avser nyttjanderätten lill lägenheten.
Kommitténs förslag ansluter lill nuvarande ordning. Tvist om hyresvillkor i de
fall bostadsrättshavare bor kvar i lägenheten som hyresgäst föreslås dock bli
underkastad prövning av hyresnämnd. Under remissbehandlingen har från flera håll
förts fram förslag om att också andra tvister skall handläggas av hyresnämnd.
Som
jag nyss har antytt kan det i en bostadsrättsförening uppstå tvister av två
typer, nämligen dels sådana som avser föreningsrättsliga frågor, dels sådana
som har anknytning lill den i bostadsrätten ingående nyttjanderätten. Vad
angår tvister av den förstnämnda typen torde det inte råda någon tvekan om all
dessa bör handläggas och avgöras i samma ordning som gäller för tvister i
ekonomisk förening i allraänhel, dvs. av domstol enligt vanUga processuella
regler. Några särskilda bestämmelser om förfarandet i dessa tvister behövs
därför inte.
Vad härefter angår tvist
som rör nyttjanderätten, i fortsättningen kallad bosladsrältslvist, är del
naturUgt att vid bedömningen av frågan hur prövningsförfarandet skall utformas
la hänsyn till de förfaranderegler som skall gälla i fråga om hjTCstvister
enligt jordabalken. Dessa regler innebär i korthet följande. Det ankommer på
hyresnämnd atl medla i hyrestvist. Om parterna inle kan förlikas, skall nämnden
i fråga som rör överlåtelse av hyresrätt, upplåtelse av lägenhet i andra hand,
förlängning av hyresavtal eller villkor för sådan förlängning, förstagångshyra
eller uppskov med avflyttning pröva tvisten. Part som inte godtar hyresnämndens
beslut kan, om detta rör annan fråga än uppskov med avflyttning, klandra beslutet
(12 kap. 70 §). Klandertalan tas upp av den fastighetsdomstol inom vars område
fasligheten är belägen (12 kap. 71 § första stycket). I mål om för-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 91
langning
av hyresavtal får talan fullföljas till hovrätt (12 kap. 72 §). 1 tvister som
det inte ankommer på hyresnämnden alt pröva fungerar nämnden bara som
medlingsorgan och medling är inte obligatorisk. Dessa tvister avgörs i första
instans av fastighetsdomstol och kan enligt vanliga regler fullföljas till
hovrätt och högsta domstolen.
Genom
inrättandet av de statliga hyresnämnderna har tillskapats ett snabbt och
billigt förfarande för handläggning av vissa vanligen mindre komplicerade
hyrestvister. Enligt min mening kan detta förfarande med fördel tillämpas,
förutom i de av kommittén föreslagna tvisterna om hyresviUkor, också i fråga
om vissa bosladsrältstvisler. Vad jag här tänker på är sådana tvister som rör
upplåtelse av bostadsrältslägenhel i andra hand och medierasantagning vid
övergång av bostadsrätt. För ärenden av detta slag framstår ett mera informellt
förfarande under medverkan av intresse-representanter som lämpligt. På grund av
del nu anförda föreslår jag att tvist om hyresvillkor, sublokation och
medlemskap för förvärvare av bostadsrätt skall hänskjutas till medling av
hyresnämnd. Om hyresnämnden inte kan förlika parterna och dessa inte heller
hänskjuter frågan till skiljedora, bör näranden ha alt besluta i frågan. Nämndens
beslut bör få klandras vid fastiglielsdomslol. Mål om hyresvillkor eller
sublokation bör avgöras slutgiltigt av domstolen och fullföljd mot dess dom i
sådant mål bör alltså inte vara tillåten. Däremot anser jag att tvist som rör
medlemskap med hänsyn till frågans stora betydelse för den enskilde bör få
föras vidare lill hovrätt. Fullföljd till högsta dorastolen bör däreraot inte
tillåtas.
I
övriga bosladsrällslvister, till vilka bl. a. hör tvister ora ersättning för
bostadsrätt när denna frånträds efter uppsägning, bör hyresnämnden fungera
enbart som medlingsorgan. Medling bör inle vara obligatorisk. Den
dorastolsmässiga prövningen i första instans bör också i dessa tvister äga rum
i fastighetsdomstol. Målen bör kunna föras vidare till hovrätt och högsta
domstolen enligt bestämraelserna i rältegångsbalken.
I
hyresmål som avser besittningsskydds- eller hyressättningstvisl skall enligt 12
kap. 73 § jordabalken vardera parlen svara för sin rättegångskostnad i
fastighetsdomstolen. Samma regel bör gälla tvist om fastställande av
hyresvillkor enligt bostadsrättslagen.
Hyresnämnd
består av lagfaren ordförande och två andra ledamöter. Av dessa skall den ene
vara väl förtrogen med förvaltning av hyresfastighet och den andre väl
förtrogen med bostadshyresgästers förhållanden eller, när ärende rör annan
lägenhet än bostadslägenhet, med näringsidkande hyresgästers förhållanden. Vid
hyresnämndens handläggnig av bosladsrältstvisler bör i nu näranda ledamöters
ställe inträda personer som har förtrogenhet med förvaltning av
bosladsrätlsfaslighet och med bosladsrätlshavares förhållanden.
EnUgl
3 § lagen (1969:246) om fastighetsdomstol består domstolen av fem ledamöter,
varav två lagfarna domare, en ledamot med teknisk sak-
92 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
kunskap
och två nämndemän. I hyresmål skall dorastolen enligt 12 kap. 71 § andra
styckat jordbalkcn dock bastå av ordföranden och den andre lagfarne ledamoten
samt tre nämnderaan. Sistnämnda sammansättning bör gälla också i
bostadsrättsmål.
4,6
Förbud mot upplåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt
Upplåtelse
av bostadslägenhet sker i regel i form av hyra eller bostadsrätt. Andra former
kan eraellartid också tänkas. Sålunda kan innehav av andelsrätl i förening
eller aktiebolag vara förenad raed rätt atl för begränsad tid nyttja lägenhet.
För
att hindra kringgående av priskontrollen på hyresmarknaden infördes år 1945 i
kontrollagen förbud för annan förening än bostadsrällsförening och för
aktiebolag att utan tillstånd av hyresnämnd upplåta andelsrätt med vilken
följde rält alt besitta eller hyra lägenhet. Förbudet gällde bara på
hjrresreglerade orter. I samband raed bostadsrättskontrollens avskaffande togs
förbudet mot andelsrättsupplåtelser in i förskottslagen. Bestämmelsen gjordes
tillämplig för hela landet och möjligheten till dispens slopades. Samtidigt
begränsades förbudet till atl gälla upplåtelse av bostadslägenhet.
Enligt
komrailléns mening föreUgger det inget verkligt behov på bostadsmarknaden av
all låta förening eller aktiebolag upplåta andel förenad med rätt till
bostadslägenhet för begränsad tid. Kommittén föreslår därför att nu gällande
förbud bibehålls. Förslaget lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser.
Ända
sedan railten av 1940-talal har statsraakterna intagit den principiella
ståndpunkten atl upplåtelse av bostadslägenheter skall ske genom hyresavtal
mellan fastighetsägare och hyresgäst eller i form av bostadsrätt. Härigenom har
en önskvärd enhetlighet på bostadsmarknaden uppnåtts. Något verkligt behov av
andra upplåtelseformar torde inte heller föreiigga. Enligt rain mening bör
därför förbudet för föraning ellar aktiebolag att upplåta andelsrätt med
vilken följer rätt att för begränsad tid besitta eller hyra bostadslägenhet
bibehållas. Som kommittén har föreslagit bör äldre föraningar och aktiebolag
dock få fortsätta sin verksamhet. Bestäinmeiserna härom bör utformas i
överensstämmelse med vad som skedde vid tiUkomsten av förskoltslagen.
Koraraittén
har också övervägt frågan om behovet av särskilda regler för handelsbolags,
närmast kommanditbolags, verksamhet i nu aktuella avseenden samt för
överlåtelse av ideell andel i fastighet. Förhållandena har emellertid bedömts
vara sådana alt några regler av detta slag inte behövs.
I
fråga om handelsbolags verksamhet motiverar komraittén sitt ställningstagande
bl. a. med att de upplåtelser som hittills har skett i denna form såvitt känt
uteslulande avsett lokaler. Av Hyresgästernas Riksförbunds remissyttrande
framgår eraeUertid atl handelsbolagsfornien har kommit till
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 93
användning
också vid upplåtelse av bostadslägenheter. Detta synes ha skett i den formen
att nyttjanderätten kopplats till innehavet av en andel i kommanditbolag.
Enligt min mening kan de skäl som jag nyss har åberopat för ett bibehållande av
den nuvarande förbudsbeslämmelsen beträffande andelsupplåtelser av föreningar
och aktiebolag i lika hög grad anföras till stöd för att ett motsvarande förbud
införs i fråga om andel i handelsbolag. Mot denna bakgrund anser jag att det
nuvarande förbudet bör utvidgas lill att omfatta också sådana fall då andel i
handelsbolag är samraankopplad med rätten alt nyttja bostadslägenhet. Äldre
handelsbolag bör dock få rätt att i viss utsträckning fortsätta sin verksamhet.
Vad
angår överlåtelse av ideell andel i fastighet ansluter jag mig till koraraitténs
bedöraning atl det f. n. inle föreUgger något behov av särskilda förbudsbestämmelser.
4.7
Utformningen av lagstiftningen
Bosladsrältslagen
är avfattad som ett komplement till den allraänna föreningslagstiflningen.
EnUgt en allmän hänvisning i 2 § bostadsrättslagan är föreningslagen tillämpUg
i alla avseenden där särskilda regler inte har meddelats i bostadsrällslagen.
Enligt
kommittén har den nuvarande utformningen av bostadsrätlslag-stiftningen medfört
alt denna blivit svår all överskåda. För all undanröja denna olägenhet föreslår
koraraittén atl den nya lagan skall ultöramande reglera
bosladsrättsföreningarnas förhållanden utan hänvisningar lill föreningslagen.
Förslagel har i regel godtagits av remissinstanserna. I några yttranden
framförs dock kritik mot den lösning som koraraittén har valt.
Jag
kan ansluta mig till komniitténs uppfattning att den i gällande lag begagnade
lagtekniska metoden med en allmän hänvisning lill förenings-lagstiftningen inte
bör bibehållas. Den av kommittén valda metoden atl utforma bostadsrättslagen
helt utan hänvisningar till föreningslagen är emellertid förenad med vissa
olägenheter. Genom att ett stort antal paragrafer i föreningslagan har förts
över till den föreslagna bostadsrättslagen har denna blivit raycket vidlyftig.
Många av de sålunda överförda bestämraelserna saknar praktiskt taget helt
lilläinplighet när del gäller bostadsrättsföreningar. Vidare har
bestäraraelserna genomgående fåll underkastas en redaktionell och språklig
omarbetning vid överföringen. Detta har lett till all många regler i förslagel
framträder i en något annan form än i föreningslagen ulan att någon olikhet i
sak torde ha varit åsyftad. Sådana formella skiljaktighe-ter kan skapa tolkningsproblem.
Enligt
min mening är det möjligt atl utforma bostadsrällslagen så att de ölägenheter
som är förenade med kommitténs förslag undviks samtidigt som man tillgodoser
önskemålen om bättre överskådlighel i fråga om de regler som skall gälla för bostadsrättsföreningarna.
Den lösning jag för-
94 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
ordar
innebär all bostadsrällslagen i princip uttömmande skall reglera bostadsrättsföreningarnas
förhållanden men alt lagen i de delar där reglerna skall överensstämma med vad
som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet direkt hänvisar till
motsvarande bestämmelser i föreningslagen. En sådan lösning framstår som
särskilt lämplig med hänsyn till alt huvudparten av reglerna enligt såväl
kommitténs som min egen mening i sak bör stämraa överens. När särskilda
avvikelser eller tillägg behövs kan dock hänvisningsmetoden ibland göra
lagtexten alltför svårtillgänglig. I så fall bör i stället en fullständig
reglering ges i bostadsrätlslagen.
5.
Upprättade lagförslag
I
enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till
1)
bostadsrättslag,
2)
lag om ändring i
rättegångsbalken,
3)
lag om ändring i
utsökningslagen (1877: 31 s. 1),
4)
lag om ändring i lagen (1951:
308) om ekonomiska föreningar,
5)
lag om ändring i lagen (1969:
246) om fastighetsdomstol,
6)
lag om ändring i lagen ( ) om arrendenämnder och hyresnämnder,
7) lag
om ändring i lagen ( ) om införande av nya jordabalken.
Förslagen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bi
laga 2.
6.
Specialmotivering
6.1
Förslaget till bostadsrättslag
Departementschefen.
Som jag har påpekat i den allmänna motiveringen är den gällande
bostadsrätlslagen avfattad som ett komplement lill den allmänna
föreningslagstiflningen. I lagen regleras därför bara sådana frågor där
avvikelser görs från vad som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet.
Systematiskt är bostadsrätlslagen uppbyggd på samma sätt som föreningslagen.
Kommitténs
förslag lill bosladsrältslag innehåller samtUga bestämmelser som skall gälla
för bostadsrättsföreningarna. Några hänvisningar till föreningslagen görs
inle. Vad angår dispositionen bygger förslaget på gällande bosladsrältslag och
föreningslag.
Jag
har i den allmänna motiveringen under 4.7 föreslagit att den nya bostadsrättslagen
skall innehålla en uttömmande reglering av bostadsrättsföreningarnas
förhållanden, men att lagen i de fall reglerna för bostadsrätts-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 95
föreningar
och ekonomiska föreningar i allmänhet stämmer överens i princip skall hänvisa
lill motsvarande bestämmelser i föreningslagen. Deparlementsförslaget har
byggts upp efter dessa riktlinjer. För alt göra lagtexten mera överskådlig och
för att uppnå en bättre samordning mellan bostadsrätlslagen och föreningslagen
har jag valt att disponera lagen på ett sätt som avviker från nu gällande
bostadsrättslag och kommiltéförslaget. Systematiken innebär att de mera
speciellt bostadsrättsUga bestämmelserna har tagits upp i ell sammanhang före
de föreningsrättsUga reglerna. De förstnämnda bestämmelserna har delats upp på
fyra avsnitt, betecknade Inledande bestämmelser (1 och 2 §§), Upplåtelse av
bostadsrätt m.m. (39 §§), övergång av bostadsrätt (1017 §§) samt
Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter (1839 §§). Dessa avsnitt har
utformats helt utan hänvisningar till föreningslagen. Den föreningsrätlsliga
delen (4074 §§) har disponerats på i huvudsak samma sätt som föreningslagen.
Flertalet bestämmelser i denna del har getts formen av direkta hänvisningar
till motsvarande regler i föreningslagen. Vidare innehåller
deparlementsförslaget avslutningsvis dels ett avsnitt om förfarandet i
bosladsrältstvisler m. m. (75 77 §§) och dels vissa bestämmelser om förbud mot
upplåtelse av andelsrätt (78§).
Inledande
bestämmelser
1§ I
denna paragraf, som närmast motsvarar 1 § första stycket bostadsrättslagen och
kommitténs förslag, anges lagens tillämpningsområde.
Departementschefen.
I paragrafen föreskrivs alt lagen gäller för upplåtelse av hus eller del av hus
till nyttjande mot vederlag under obegränsad tid. Denna bestämning av lagens
tillämpningsområde stämmer överens med gällande rätt och kommitténs förslag.
Ifrågavarande typ av nyttjanderätt regleras uttömmande i lagen. Bestämmelserna
i jordabalken om nyttjanderätt är således inte tillämpliga (jfr 7 kap. 4 §
jordabalken).
2§
I denna paragraf anges vem som får upplåta nyttjanderätt för obegränsad lid och
lill vem sådan upplåtelse får ske. Vidare definieras termerna bostadsrätt och
bostadslägenhet. Paragrafen ersätter delvis 1 § och 17 § första stycket
bostadsrätlslagen samt 1 § första och andra styckena, 2 § första stycket och
25 § första stycket i kommitténs förslag.
Departementschefen.
I paragrafens första stycke föreskrivs i överensstämmelse med gällande rätt
och kommitténs förslag att sådan nyttjanderätt som avses i lagen får upplåtas
bara av bostadsrättsförening och att upplå-
96 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
telse
inte får ske till annan än medlem i föreningen. Vidare definieras termen
bostadsrätt som dan rätt i föreningen som tillkommer medlem på grund av
upplåtelse. Del har under remissbehandlingen ifrågasatts om uttrycket
bostadsrätt är lämpligt med hänsyn till att lägenhet kan upplåtas för annat
ändamål än bostad. Som beteckning har i stället föreslagits lägenhetsrätt. Jag
kan inte biträda detta förslag. Termen bostadsrätt, som infördes genom 1930
års bostadsrättslagstiflning, har vunnit sådan allmän förankring att en ändiing
skulle leda till besvärliga komplikationer. Den nuvarande terminologin har f.
ö. såvitt känt inte medfört några ölägenheter av betydelse.
Lagen bygger på att
bostadsrätt upplåts till en medlem men hindrar i och för sig inte upplåtelse
lill flera medlemmar gemensamt. Upplåtelse lill flera medför dock inte någon
uppdelning av bostadsrätten i andelar gentemot föreningen utan bostadsrätten
utövas av samägarna tillsammans. Dessa svarar också solidariskt mot föreningen
för de förpliktelser som åligger innehavare av bostadsrätten. Särskilda regler
för del fall bostadsrätt innehas av flera meddelas i 11 § sista stycket och 59
§.
Lagförslaget
gör i flera hänseenden skillnad raellan lägenhet sora är avsedd att helt eller
till icke oväsentUg del användas sora bostad och annan lägenhet. För att
förenkla lagtexten har i överensstämmelse med vad som gäller för
hyresförhållanden (12 kap. 1 § tredje stycket jordabalken) i andra stycket
införts beteckningen bostadslägenhet för del förra slaget av lägenheter.
Gränsdragningen mellan bostadslägenhet och annan lägenhet bör ske enligt samma
principer sora gäller för hyresförhållanden (jfr prop. 1968: 91 Bihang As.
124).
Kommitténs
förslag innehåUer i 1 § andra stycket en definition av termen
bostadsrättshavare. Jag har inta ansett det nödvändigt atl ta raed någon sådan
bestämning i lagen.
Upplåtelse
av bostadsrätt m. m.
Departementschefen.
Under denna rubrik har sammanförts de bestämmelser som behandlar upplåtelse av
bostadsrätt och ingående av förhandsavtal. I bostadsrällslagen är dessa regler
uppdelade på två avsnitt, av vilka det ena behandlar den ekonomiska planen
(1116 §§) och det andra upplåtelse av bostadsrätt (1722 §§). Motsvarande
gäller kommitténs förslag (1821 §§ resp. 2432 §§). Beträffande huvudgrunderna
för de föreslagna bestämmelserna får jag hänvisa till vad jag har anfört i den
aUmänna motiveringen under 4.2.
3
§
Denna
paragraf motsvarar 1113 §§ bostadsrätlslagen samt 18 och 24 §§ i kommitténs
förslag. Den innehåller de grundläggande bestämmelserna om ekonomisk plan.
Kungl.
Maj.ts proposition nr 12 år 1971 97
Departementschefen.
I enlighet med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen föreskrivs i
första stycket att bostadsrätt inte tår upplåtas förrän ekonomisk plan för
föreningens verksamhet har upprättats av styrelsen och godkänts av
länsstyrelsen. Med upplåtelse av bostadsrätt avses det avdal varigenom rälten
uppkommer. Planen skall ges in till länsstyrelsen i det län där föreningens
styrelse har sill säte (jfr 42 och 67 §§).
Andra
stycket behandlar innehållet i den ekonomiska planen. Som jag har utvecklat i
den allmänna motiveringen kan den ekonomiska planen enligt mitt förslag ges
ett mera översiktligt innehåll än enligt bostadsrätlslagen och koraraitténs
förslag. Planen skall innehålla de upplysningar sora är av betydelse för
bedömandet av föreningens verksamhet. Alt i lagtexten uttryckligen ange att
planen skall avse föreningens samtUga hus finner jag inte påkallat. Paragrafen
innehåller inte något krav på alt de olika lägenheternas utrustning skall
specificeras i planen. Inte heller behöver det för varje lägenhet anges vilka
ekonomiska skyldigheter som kan komma att åvila bostadsrättshavaren. Däremot
måste det anses vara av betydelse för bedömandet av föreningens verksamhet att
få vissa allmänna upplysningar om bostadsrättshavarnas förpliktelser. Uppgift
bör därför lämnas om sammanlagda beloppet av de avgifter som skall tas ut av
bostadsrättshavarna och om fördelningen av avgifterna på de olika
bostadsrätterna, t. ex. genom angivande av avgift per m lägenhelsyta.
Uppgifterna i planen kan grundas på beräkningar. Del ligger emeUertid i sakens
natur all planen inle kan upprättas förrän föreningens verksamhet har
fortskridit så långt att det finns möjlighet alt i planen lämna uppgifter som
är tillräckligt väl underbyggda för alt kunna ligga lill grund för en bedömning
av föreningens ekonomiska stabilitet. Närmare föreskrifter om vilka
minimiupp-gifter planen skall uppta får meddelas i administrativ ordning. Delta
kan ske med stöd av 74 §.
Enligt
12 § andra stycket i gällande bostadsrättslag skall i den ekonoraiska planan
för varje lägenhet anges det belopp, till vilket lägenhetens värde uppskattas i
förhållande till värdet på alla lägenheterna, lägenhetens andelsvärde. Lagen
innehåller inle några närmare bestämmelser om hur detta värde skall
fastställas. Andelsvärdet är inte något uttryck för det ekonomiska värdet på
bostadsrätten utan tjänar bara som elt relationstal, vilket enligt lagen
tilläggs betydelse i vissa avseenden. Grundavgift och särskilt tillskott skall
sålunda alltid beräknas efter andelsvärdet (5 § andra stycket). Frågan om
teckning av bostadsrätt är bindande beror av andelsvärdena på de tecknade och
utbjudna lägenheterna (21 §). Vidare skall vinst fördelas mellan
bostadsrättshavarna efter andelsvärden (57 § bostadsrättslagen; jfr 6 § 10
föreningslagen). Också skifte av behållna tillgångar vid likvidation torde i
regel ske efter andelsvärden [62 § bostadsrättslagen, jfr 6 § 10 föreningslagen
och 5 § 4 mom. lagen (1951:309) angående införande av nya lagen om ekonomiska
föreningar]. Beslut på föreningsstäm- 4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 12
98 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
ma
som medför ändring i lägenhets andelsvärde och rubbning av det på detta värde
grundade inbördes förhållandet mellan bostadsrättshavarna är giltigt bara om
samtliga bostadsrältshavare vilkas rätt beror av ändringen har förenat sig om
heslutet (60 § 2 bostadsrättslagen).
Kommittén anför alt det i
och för sig inte synes föreligga något hinder mot att slopa andelsvärdena.
Eftersom dessa relationstal har medverkat till att skapa fasthet åt
bostadsrältsinstitutet anser kommittén dock att de bör bibehållas och fylla i
huvudsak samma funktion som enligt bostadsrällslagen. Den nuvarande ordningen
med andelsvärden angivna till visst belopp har emellertid medfört att dessa
ofta kommit alt uppfattas som ullryck för bostadsrätternas verkliga värde. För
att undvika sådana missförstånd föreslår kommittén att beteckningen andelsvärde
byts ut mot jämförelsetal. Kommiltéförslaget innehåller därför i 18 § tredje
stycket en föreskrift alt det i den ekonomiska planen för varje bostadsrätt
skall anges ett jämförelsetal, som utvisar bostadsrättshavarens delaktighet i
föreningens tillgångar i förhållande till var och en av de övriga
bostadsrätlshavarna.
För egen del finner jag
det inte sakligt motiverat att föreskriva skyldighet för bostadsrättsförening
att ange särskilda andelsvärden eller jämförelsetal för de olika
bostadsrätterna. Som relationstal för att bestämma det inbördes förhållandet
mellan bostadsrätlshavarna kan i stället de fastställda grundavgifterna
användas. En sådan ordning ter sig naturlig med hänsyn till det samband som
enligt gällande rätt råder mellan andelsvärde och grundavgift. Eftersom
grundavgiften skall beräknas efter andelsvärdet medför nämligen en ändring av
delta också justering av grundavgiften. Jag återkommer lill frågan om
andelsvärde i samband med alt jag i det följande behandlar bestämmelserna om
föreningsstämmobeslut (60 §).
I paragrafens tredje
stycke föreskrivs i överensstämmelse med vad jag har föreslagit i den allmänna
motiveringen att ny plan skall upprättas och godkännas innan ytterUgare
bostadsrällsupplåtelse får ske, om det sedan den ekonomiska planen upprättades
har inträffat förhållande som är av väsentlig betydelse för bedömandet av
föreningens verksamhet. Skyldighet att upprätta ny plan föreUgger bara om
föreningen skall upplåta bostadsrätt. Om någon upplåtelse inte är aktuell,
medför således den omständigheten att ändrade förhållanden inträtt inte att ny
plan behöver upprättas. Beträffande innehållet i ny ekonomisk plan gäller samma
regler som för den ursprungliga planen. Ny plan skall alltså avse föreningens
hela verksamhet och uppta också sådana uppgifter av betydelse som inte har
ändrats.
4§
Denna paragraf innehåller regler om upprättande och ingivande till länsstyrelsen
av ekonomisk plan, om tillförlillighetsintyg av särskilda intygsgivare samt om
skyldighet att hålla godkänd plan tillgänglig för den som vill ta del av den.
Paragrafen motsvarar 14 §, 16 § första stycket och delvis
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 99
17
§ sista stycket och 18 § bostadsrättslagen samt 19 § och 21 § första och
tredje styckena i kommitténs förslag.
Departementschefen.
I första stycket föreskrivs i överensstämmelse med gällande rält att den
ekonomiska planen skall upprättas i två exemplar och vara försedd med
styrelsens namnunderskrifter. I enlighet med kommitténs förslag har det nu
gällande kravet alt underskrifterna skall vara bevittnade slopats.
Andra stycket innehåller
de i den allmänna motiveringen behandlade reglema om tillförlillighetsintyg.
Koinmittén föreslår att den som utfärdar sådant intyg skall kallas
granskningsman. Ledamöterna Leo och Svenning samt några remissinstanser
avstyrker emellertid alt denna beteckning införs och påpekar att den används i
annat närliggande sammanhang [jfr 105 § sista stycket lagen (1944:705) om
aktiebolag]. För att någon risk för förväxling inte skall behöva uppstå har den
nuvarande benämningen inlygsgivare bibehållits i deparlementsförslaget.
Mot intygsgivare skall
enligt förslagel gälla samma jäv som mot domare (4 kap. 13 § rättegångsbalken).
Innebörden härav är bl.a. att den som är ledamot av bostadsrättsföreningens
styrelse inte kan utfärda tillförlillighetsintyg beträffande föreningens
ekonomiska plan. Däremot är avsikten inte att jävsregeln i och för sig skall
utesluta att den som är anställd hos den organisation eller det byggnadsförelag
som har bildat föreningen utfärdar sådant intyg.
I tredje stycket
föreskrivs alt ansökan om godkännande av ekonomisk plan skall göras av
styrelsen och alt båda exemplaren av planen skall bifogas
ansökningshandlingen. Bostadsrättslagen innehåller i 16 § andra och tredje
styckena närmare bestämmelser om länsstyrelsens handläggning av ärenden om
mottagande av ekonomisk plan. Motsvarighet till vissa av dessa regler finns i
67 § deparlementsförslaget.
Sista stycket innehåller i
överensstämmelse med kommitténs förslag en bestämmelse om att föreningens
styrelse är skyldig att hålla godkänd ekonomisk plan tillgänglig för den som
vill ta del av den.
5
§ Denna paragraf innehåller regler om skyldighet för bostadsrättsförening att
söka tillstånd till upplåtelse av bostadsrätt och ställa säkerhet för skyldighet
att utge ersättning för bostadsrätten. Bestämmelserna motsvarar närmast 1 och 2
§§ förskottslagen samt 29 § kommittéförslaget.
Departementschefen.
Beträffande motiven till bestämmelserna i denna paragraf får jag hänvisa till
vad jag har anfört i den allmänna motiveringen under 4.2. Härutöver vill jag
endast framhålla följande.
Det
ankommer på den som upplåter bostadsrätt att se till att behövligt
100 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
tillstånd
föreligger. Upplåtelse i strid med bestämmelserna i denna paragraf kan medföra
straffansvar enligt 70 § 1. Länsstyrelsen skall kontrollera att ställd säkerhet
täcker sammanlagda beloppet av grundavgifterna för de bostadsrätter föreningen
avser att upplåta och alt säkerheten är av godtagbar beskaffenhet.
Säkerheten
avser belopp som föreningen kan bli skyldig alt betala i ersättning för
bostadsrätt. Sådan skyldighet kan aktualiseras i första hand genom att bostadsrättshavaren
utnyttjar den rätt atl säga upp bostadsrätten som tillkommer honom enligt olika
bestämmelser i lagen (7 § andra stycket, 1924 §§). Även andra fall kan
emellertid förekomma. Sålunda kan föreningen bli skyldig att utge ersättning t.
ex. på grund av att verkställd upplåtelse är ogiltig enligt 7 § första stycket
eller enligt allmänna avtalsrältsliga regler.
Ställd
säkerhet skall på begäran av föreningen återställas sedan ett år har förflutit
från det den slutliga anskaffningskostnaden redovisats på föreningsstämma. Om bostadsrältshavare
har väckt talan ora ersättning för bostadsrätt, får säkerhet som avser den
bostadsrätten dock inte återställas förrän talan är slutgiltigt avgjord och bostadsrättshavaren
har fått den ersättning han kan ha rätt till. Sistnämnda regel hindrar inte
alt säkerhet som hänför sig till övriga bostadsrätter återställs lill
föreningen. Vidare kan givetvis föreningen när som helst begära att få tillbaka
säkerhet som avser bostadsrätt vilken inle har blivit upplåten.
6 §
Denna
paragraf, som motsvarar 17 § andra och tredje styckena bostadsrättslagen och
25 § kommitténs förslag, behandlar formkravet för upplåtelse av bostadsräll.
Departementschefen.
I övrensstämmelse med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen
föreskrivs i denna paragraf att bostadsrätt skall upplåtas skriftligen samt
att upplålelsehandlingen skall ange parternas namn, den lägenhet upplåtelsen
avser samt de belopp varmed grundavgift, årsavgift och i förekommande fall
särskild upplåtelseavgift skall utgå. Åsidosättande av formkravet medför
enligt 7 § att upplåtelsen är ogiltig.
7 §
Denna
paragraf, som motsvarar 22 § bostadsrätlslagen och 26 § i kommitténs förslag,
anger följderna av alt upplåtelse har skett i strid med bestäraraelserna om
ekonomisk plan och skriftlighet.
Gällande
rätt. Om bostadsrätt har upplåtits innan ekonomisk plan upprättals och tagils
emot av länsstyrelsen eller i annan ordning än genom teckning på
teckningslista är upplåtelsen ogiltig. Den till vilken upplåtelsen
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 101
skett
har rätt till ersättning för utlägg och kostnader. Om lägenheten har tilllrätts,
skall hyresavtal anses ingånget för liden fram lill den fardag som inträffar
närmast efter tre månader från uppsägning. Kan parterna inte enas om övriga
hyresvillkor, fastställs dessa av domstol (22 § första stycket
bostadsrättslagen).
Om
upplåtelse har skett utan att föreskrifterna om ny ekonomisk plan har
iakttagits, får bostadsrättshavaren frånträda bostadsrätten efter uppsägning,
om han var i god tro vid upplåtelsen. Han har dessutom rätt till skadestånd.
Uppsägning skall ske inom tre månader från det bostadsrättshavaren fick
kännedom om förhållande som bort föranleda upprättande av ny plan. Sker
uppsägning, är föreningen skyldig alt lösa bostadsrätten. Har bostadsrättshavaren
lillträll lägenheten, får han sitta kvar till den fardag för avträdande av hyrd
lägenhet sora infaller närmast efter tre månader från det lösen har betalats
(22 § andra stycket, jfr 40 §).
Sådan
grund för avtalets upphörande eller framställande av ersättningsanspråk som
anges i paragrafen får inle göras gällande senare än två år från del upplåtelsen
skedde (22 § tredje stycket).
Kommittén.
Kommiltéförslaget innebär bara smärre jämkningar i förhållande till gällande
rätt. Upplåtelse som har skett innan ekonomisk plan har registrerats eller ulan
alt kravet på skriftlig form har iakttagits skall sålunda vara ogiltig. Med
hänsyn till att föreningen är den som närmast har alt se lill alt upplåtelse
sker på rält sätt föreslås alt föreningens skade-ståndsskyldigliet när avtalet
blir ogiltigt skall utsträckas till alt omfatta inte bara utlägg och kostnader
utan hela det positiva konlraktsinlressel. Om lägenheten har tillträtts, skall
liksom enligt gällande lag ett hyresavtal anses föreligga. Kan parterna inle
komma överens om villkoren för detta avtal, skall dessa enligt förslaget
fastställas av hyresnämnden.
Det
belopp med vilket föreningen skall lösa bostadsrätten om bostadsrättshavaren
säger upp avtalet på grund av alt föreningen har försummat att upprätta ny
ekonomisk plan skall enligt förslaget motsvara bostadsrättens ekonomiska värde.
Ersättningen skall betalas inom en månad från det beloppet har fastställts.
MöjUgheterna
att få ett upplåtelseavlal förklarat ogiltigt eller att framställa anspråk på
ersättning föreslås begränsade i tiden till sex månader från det lägenheten har
tillträtts. För fall då tillträde inte har skett föreslås ingen ändring av nu
gällande tvåårsfrist.
Remissyttrandena.
Hovrätten för Nedre Norrland ifrågasätter om föreningen skall ha rätt att
åberopa att upplåtelse är ogiltig på grund av att ekonomisk plan inte har
upprättats eller formföreskrifterna inle har iakttagits. Det får nämUgen anses
ankomraa huvudsakligen på föreningen alt se till alt avtalet är korrekt.
Hovrätten ställer sig vidare tveksam tiU förslaget
102 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
att
brist eller felaktighet i fråga om uppgifterna i upplåtelseavtalet skall utgöra
ogiltighetsgrund.
Enligt
Hyresgästernas Riksförbund finns det anledning befara atl det hyresavtal, som
skall anses föreUgga när bosladsrättsupplåtelse är ogiltig, i många fall inte
kommer alt vara förenat med rätt till förlängning, eftersom hyresförhållandet
inte kommer att ha varat i nio månader när den i förslaget angivna avträdesdagen
inträffar. Detta måste anses obilligt mot den som i god tro har flyttat in i
lägenheten. Hyresavtal bör därför alltid anses vara träffat för en tid av ett
år fr. o. m. tillträdesdagen. Sägs sådant hyresavtal upp får frågan om
förlängning av avtalet efter ansökan av hyresgästen prövas av hyresnämnden med
beaktande av de speciella omständigheter som har föranlett hyresförhållandets
uppkomst.
Hyresnämnden
i Göteborgs och Bohus län påpekar alt kommittéförslaget inte innehåUer någon
bestämmelse om den tidpunkt från vilken hyresförhållande skall anses
föreligga. Denna fråga är emellertid enligt nämnden av stor betydelse vid
tillärapningen av olika hyresbestämmelser, t. ex. beträffande uppsägning,
besittningsskydd och överlåtelse av hyresrätt i samband med lägenhelsbyle.
Nämnden föreslår all hyresförhållande skall anses föreUgga från den tidpunkt då
lägenheten tillträddes.
Departementschefen.
I paragrafens första stycke har tagits upp bestämmelser för det fall att
bostadsrätt har upplåtits innan ekonomisk plan har upprättats eller utan att skriftlighetskravet
har iakttagits. I likhet med kommittén anser jag alt ett åsidosättande av dessa
grundläggande regler bör medföra alt upplåtelsen blir ogiltig. Jag biträder
också kommitténs förslag alt utvidga föreningens skadeståndsskyldighet till det
positiva kontraktsintresset. I paragrafen föreskrivs därför att den till
vilken upplåtelsen skedde har rätt till ersättning för skada, när upplåtelsen
är ogiltig. Har lägenheten tillträtts, skall liksom enligt gällande rätt och
kommittéförslaget hyresavtal anses vara ingånget. För undvikande av oklarhet
anges uttryckligen att hyresförhållande därvid skall anses föreligga från
tidpunkten för tillträdet. Liksom f. n. preskriberas rätten att göra gällande
ogiltighet när två år har förflutit från upplåtelsen. Preskriptionsavbrolt sker
genom väckande av talan. Kommittén har föreslagit alt regeln ora tvåårspreskriplion
kompletteras med en särskild preskriptionsregel för det fall att lägenheten har
tilllrätts. Denna innebär att rätten atl göra gällande ogiltighel alllid skall
preskriberas när sex månader har förflutit från tillträdet. Jag har emellertid
inle funnit skäl att ta upp någon sådan regel i lagen. Den skulle enligt min
mening kunna medföra stötande konsekvenser.
I
andra stycket behandlas det fallet alt bostadsrätt har upplåtits utan att
bestämmelserna om ny ekonomisk plan iakttagits. Bostadsrättshavaren har då rätt
att säga upp bostadsrätten, om han var i god tro när upplåtelsen skedde.
Uppsägning skall ske inom tre månader från det bostadsrätlshava-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 103
ren
fick kännedom om förhållande som bort föranleda upprättande av ny ekonomisk
plan, dock inte senare än två år från upplåtelsen. Sker uppsägning, är enligt
gällande rätt och kommitténs förslag föreningen skyldig att lösa bostadsrätten.
Några närmare bestämmelser om inom vilken tid detta skall ske finns emellertid
inte. Sedan lösen betalats har den tidigare bostadsrättshavaren rätt att bo
kvar i lägenheten viss lid. Hur rättsförhållandet mellan parterna gestaltar
sig under den tid kvarboenderätten utövas framgår inte av bostadsrätlslagen eiler
kommittéförslaget. Enligt min mening kan det vara av betydelse för bostadsrättshavare
som utövar sin uppsägningsrätt atl snabbt bli löst från sina skyldigheter i
egenskap av bostadsrältshavare. Jag föreslår därför atl bostadsrätten vid
uppsägningen genast skall övergå till föreningen med skyldighet för föreningen
att utge skälig ersättning för bostadsrätten. Detta innebär att ersättningen i
princip skall motsvara det pris som med hänsyn till bl. a. föreningens
ekonomiska ställning samt tillgången och efterfrågan på lägenheter av
ifrågavarande slag kan erhållas vid överlåtelse av bostadsrätten. Innehåller
föreningens stadgar särskild föreskrift om beräkning av överlålelseersältning,
bör denna i regel läggas till grund för fastställandet av ersättningsbeloppet.
Sker uppsägning i nära anslutning till upplåtelsen torde ersättningen ofta
kunna beslämmas till belopp motsvarande grundavgiften för bostadsrätten.
Har lägenheten tillträtts
när uppsägningen sker, skall bostadsrättshavaren ha rält att bo kvar i
lägenheten under viss tid, om han önskar det. Begäran härom skall framställas i
uppsägningen. Utövas kvarboenderätten anses hyresavtal ingånget för tiden från
uppsägningen. Genom denna reglering vinner man att det vid varje tidpunkt slår
klart vilka bestämmelser som skall tillämpas på rättsförhållandet mellan
parterna.
Tredje
stycket innehåller bestämmelser om hyresvillkoren när hyresavtal skall anses
ingånget. Kommitténs förslag har i denna del utsatts för kritik under
remissbehandlingen. Jag finner denna kritik värd beaktande och föreslår därför
alt reglerna utformas något annorlunda än kommittén har föreslagit. Liksom vid
vanlig förstagångsupplåtelse av hyreslägenhet skall det i första hand ankomma
på parterna själva att träffa överenskommelse om samtliga villkor för
förhyrningen, således också hyrestiden. Parterna är därvid skyldiga att iaktta
tvingande bestämmelser i hyreslagstiftningen. Kan parterna inle enas om
hyresvillkoren, skall dessa fastställas av hyresnämnden. Att i lagen närmare
precisera hur villkoren skall bestämmas finner jag inte vara lämpligt. Dessa
får fastställas av nämnden med hänsyn till samtliga omständigheter i det
enskilda fallet. Ledning torde därvid beträffande bostadslägenheter kunna
hämtas från vad som enligt 12 kap. 48 § jordabalken gäller vid förlängning av
hyresavtal. I fråga om hyrestidens längd bör riktpunkten vara att
hyresförhållandet skall upplösas för att ny bostadsrältshavare skall kunna
disponera lägenheten. Den tidigare bostadsrättshavaren måste dock ges skäUgt
rådrum att skaffa annan bostad. Därvid får
104 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
hänsjn
tas till den lokala bostadssituationen och bostadsrättshavarens behov. I
avvaktan på att hyresvillkoren blir slutligt bestämda skall hyra betalas
enligt vad som senast har gällt i fråga om årsavgift. När hyran har blivit
fastställd får avräkning ske för den förflutna delen av hyrestiden.
8 §
I
denna paragraf behandlas det fallet alt bostadsrätt till viss lägenhet har
upplåtits åt flera var för sig. Paragrafen, som saknar motsvarighet i
bostadsrättslagen, bygger på 28 § i kommitténs förslag.
Departementschefen.
I enUghet med kommitténs förslag föreskrivs i denna paragraf alt, när
bostadsrätt till viss lägenhet har upplåtits åt flera var för sig, företräde
skall ges den upplåtelse som skedde först. Det avgörande är sålunda tidpunkten
för upplåtelsen. Kommiltéförslaget har kompletterats med en bestämmelse för det
fall att flera upplåtelser har skett samtidigt eller tidsföljden mellan
upplåtelserna inte kan fastställas. Det är inle möjligt att i sådant fall
tillerkänna upplåtelserna lika rätt, eftersom en sådan lösning inte skulle gå
att genomföra i praktiken. I stället föreskrivs att, om de till vilka
upplåtelse har skett inte kan enas, domstol skall besluta om företrädet efter
vad som med hänsyn lill omständigheterna är skäligt. Regeln överensstämmer med
vad som gäller vid upplåtelse av nyttjanderätt enligt jordabalken (7 kap. 22
och 24 §§).
När
bostadsrätt skall vika har bostadsrättshavaren alltid rätt att få tillbaka
grundavgiften och i förekommande fall upplålelseavgiften. Om han är i god tro
har han dessutom rätt till skadestånd.
9 §
Denna
paragraf innehåller en bestämmelse om förhandsavtal. Den saknar direkt
motsvarighet i gällande rätt och kommitténs förslag.
Departementschefen.
Upplåtelse av bostadsrätt får enligt deparlementsförslaget liksom enligt bostadsrätlslagen
ske bara i viss närmare angiven ordning. Härav får anses följa att det inte är möjUgl
att sluta bindande förhandsavtal om upplåtelse av bostadsrätt och la upp
förskott på avgift för bostadsrätt. I enlighet med vad jag har anfört i den
allmänna motiveringen under 4.2 föreskrivs emellertid i denna paragraf alt
förening får träffa förhandsavtal beträffande annan lägenhet än
bostadslägenhet. Detta inrymmer också rätt för föreningen att la upp förskott.
Några närmare bestämmelser om sådant avtal föreslås inte i lagen, utan det får
ankomma på parterna alt själva reglera sitt inbördes förhållande. Med hänsyn
till atl lokaler i bostadsrättsföreningshus numera som regel upplåts med
hyresrätt och inte med bostadsrätt lorde förhandsavlal koraraa alt bli
sällsynta.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 105
övergång
av bostadsrätt
Departementschefen.
Detta avsnitt innehåller bestämmelser om övergång av bostadsrätt till ny
innehavare genom familje- eller associalionsrätlsligl fång eller genom
överlåtelse. Reglerna bygger,i huvudsak på kommitténs förslag men har
disponerats på ett sätt som i viss mån avviker från detta. I 10 § tas upp de
grundläggande reglerna om vem som får utöva bostadsrätt. 11 § behandlar frågan
om rätt lill inträde i föreningen för den som har förvärvat bostadsrätt medan
12 och 13 §§ anger följderna av att förvärvare vägras medlemskap. 14 §
innehåller regler om lösningsrätt. I 15 § anges vem som har att svara för de
förpliktelser som är förbundna med bostadsrätten. 16 § behandlar avsägelse av
bostadsrätt och 17 § innehåller bestämmelser om hur det skall förfaras med
bostadsrätt som har övergått till föreningen.
I deparlementsförslaget
saknas motsvarighet till vissa regler i kommitténs förslag. Som skäl härför
får jag anföra följande.
Koinmittén föreslår i 37 §
en föreskrift att överlåtelse av bostadsrätt, som inte äger rum i exekutiv
ordning, skall ske genom skriftligt avtal, över-lålelsehandlingen skall
innehålla uppgift om den bostadsrätt överlåtelsen avser och den ersättning som
skall utgå. överlåtelse som inle uppfyller dessa föreskrifter blir ogiltig och
den till vilken överlåtelsen skett har rält till skadestånd. Som skäl för
förslaget anför kommittén att det övervägande antalet överlåtelser redan nu
sker i skriftlig form samt att en sådan form är av stor betydelse för
preciseringen av innehållet i överenskommelserna och för skapandet av ordning
och reda i rättsförhållandena. Vidare framhålls alt iakttagandet av skriftlig
form kan förhindra uppkomsten av tvister. Det förhållandet att en överlåtelse
är av betydelse inle bara för parterna ulan också för föreningen anses utgöra
skäl för alt varje överlåtelse bör vara lätt att fastställa. En ledaraot av
kommittén (Nyquist) reserverar sig mol kravet på skriftlighet, vilket enligt
hans mening är onödigt och kan leda till rättsförlust.
Del
föreslagna skriftlighetskravet tas upp i några remissyttranden. Förslaget
tillstyrks uttryckligen av hyresnämnden i Göteborgs och Bohus län saml
Bostadsgaranti. Hovrätten för Nedre Norrland anser däremot att det bör
övervägas att beträffande överlåtelse av bostadsrätt tillämpa samma regler som
enligt 12 kap. 2 § jordabalken gäller för ingående av hyresavtal. Den
föreslagna bestämmelsen om ogiltighet vid formfel finner hovrätten alltför
hård, särskilt mot den som har förvärvat bostadsrätten. Sistnämnda synpunkt
framförs också av Näringslivets Byggnadsdelegation och Svenska
Försäkringsbolags Riksförbund. De ifrågasätter om det inte skulle räcka att
åsidosättande av formkravet medförde skadeslåndsskyldighet för överlåtaren.
Advokatsamfundet anser all del med hänsyn tiU ogiltighetspå-följden inte bör
krävas alt överlåtelseavtal skall innehålla uppgift om bo-
4t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 12
106 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
stadsrätt
och ersättningsbelopp. Vidare ifrågasätts lämpligheten av alt överlåtaren
drabbas av ett slags strikt skadeståndsansvar om formkravet inte iakttas. Också
HSB ställer sig kritiskt mot den föreslagna skadeståndsregeln.
Vad kommittén har anfört
utgör naturligtvis beaktansvärda skäl för all avtal om överlåtelse av
bostadsrätt bör upprättas skriftligen. Att i lag ställa upp skriftlig form som elt
villkor för alt avtalet skall bli giltigt synes mig dock möta betänkligheter
med hänsyn till de risker för rättsförlust som ofrånkomligen är förenade med en
sådan regel. I svensk rält har man också traditionellt varit försiktig med alt
införa särskilda formkrav av delta slag. Såvitt känt har den nuvarande
ordningen när det gäller överlåtelse av bostadsrätt inte medfört några
olägenheter av betydelse. Som kommittén själv framhåller torde redan nu det
övervägande antalet överlåtelser ske i skriftlig form. En lagregel skulle
därför få ganska begränsad praktisk betydelse. Mot bakgrund av det anförda har
jag kommit till den uppfattningen att del inte föreUgger tillräckUga skäl att
införa elt formkrav beträffande överlåtelse av bostadsrätt. Jag vill emellertid
understryka att det i allmänhet är ändamålsenligt att överlåtelse av
bostadsrätt sker skriftligen.
Kommittén
behandlar i 40 och 41 §§ frågor om verkan av överlåtelse gentemot överlåtarens
borgenärer, om företrädesrätt mellan flera överlåtelser av samma bostadsrätt
och om panlsättning av bostadsrätt. Bestämmelserna saknar motsvarighet i
gällande lag. EnUgt min mening saknas anledning att i en ny bostadsrättslag ta
upp regler som inte direkt berör föreningen utan avser rättsförhållandet
mellan bostadsrättshavaren och tredje man. Vid bedömandet av dessa frågor torde
ofta en analogisk tillämpning av bestämmelserna om enkla skuldebrev i lagen
(1936: 81) om skuldebrev kunna komma i fråga.
Beträffande panlsättning
av bostadsrätt vill jag ytterligare framhålla följande. Den osäkerhet som f. n.
råder om vilka regler som i sakrältsligt hänseende skall gälla för att giltig panlsättning
skall komma till stånd torde bero på förekomsten av det s. k.
bostadsrättsbeviset. Enligt deparlementsförslaget föreUgger emellertid inte
någon skyldighet för bostadsrättsföreningen alt utfärda sådan handling. Med
hänsyn härtill torde det inte längre råda någon tvekan om att skydd mot
pantsättarens borgenärer uppkommer genom att föreningen underrättas om pantsätlningen.
Sådan underrättelse skall av föreningen antecknas i lägenhelsförteckningen (49
§). Panlsättning kan ske formlöst.
Beträffande
frågor som rör ersättning vid överlåtelse av bostadsrätt och utmätning av
bostadsrätt får jag hänvisa till den allmänna motiveringen.
10
§ Denna paragraf innehåller bestämmelser om vem som får utöva bostadsratt som
har övergått till ny innehavare. Första stycket motsvarar 23 §
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 107
bostadsrättslagen
och 33 § kommittéförslaget. Andra stycket har sin motsvarighet i 26 § första
och tredje styckena bostadsrättslagen samt 34 § första och tredje styckena i
kommitténs förslag.
Gällande
rätt. Om bostadsrätt genoin överlåtelse eller på annat sätt övergår till ny
innehavare får denne utöva bostadsrätten bara om han är eller antas till medlem
i föreningen (23 § bostadsrättslagen). Från denna regel görs visst undantag för
bostadsrättshavares dödsbo. Dödsboet har sålunda alltid rätt alt utöva
bostadsrätten lill den fardag för avträdande av hyrd lägenhet som inträffar
närmast efter ett år från bostadsrättshavarens död. För att förhindra atl
dödsboet sitter kvar under längre tid kan styrelsen genom rekommenderat brev anmana
boet att inom sex månader visa att bostadsrätten har tillagts viss delägare vid
skifte av boet eller alt bostadsrätten har förvärvats av någon som inte får
vägras inträde i föreningen och som har sökt medlemskap. Iakttas inte tiden,
får styrelsen sälja bostadsrätten på offentlig auktion för dödsboets räkning.
Genom föreskrift i stadgarna kan dödsbo ha medgetts vidsträcktare rätt än som
följer av lagens bestämmelser (26 § första och tredje styckena).
Kommittén.
Den allmänna huvudregeln att förvärvare av bostadsrätt inte får utöva
bostadsrätten utan att vara medlem i föreningen tas upp oförändrad i
kommitténs förslag (33 §). I fråga om dödsbos rätt att sitta kvar i lägenheten
anför kommittén atl de nuvarande bestämmelserna har medfört vissa ölägenheter.
Med hänsyn till all aweckUngen av ett dödsbo också i normala fall kan la
avsevärd lid föreslås att den minimitid under vilken boet alltid har rätt att
utöva bostadsrätten utsträcks till tre år från dödsfallet. Först därefter skall
dödsboet kunna anmanas att inom sex månader visa att skifte eller överlåtelse
har ägt rum. Stadgarna kan innehålla föreskrift om förlängning av sexmånadersfristen.
Iakttas inte anmaningen, får bostadsrätten säljas på offentlig auktion (34 §
första och tredje styckena).
Enligt
kommitténs förslag skall också den som har förvärvat bostadsrätt genom familj erättsligt
fång få utöva bostadsrätten under viss tid utan att vara medlem i föreningen.
Make som har tillagts bostadsrätt vid bodelning eller skifte i anledning av bostadsrättshavarens
död, efterlevande make som är ensam arvinge efter bostadsrättshavaren eller den
till vilken bostadsrätten har övergått på grund av arv eller testamente skall
sålunda alllid få utöva bostadsrätten under tre år från dödsfallet (34 § andra
stycket). Har make tillagts bostadsrätt vid bodelning eller skifte av annan anledning
än bostadsrättshavarens död föreslås han få rätt att utöva bostadsrätten under
sex månader från bodelningen eller skiftet (35 § första stycket). Sedan de
angivna tiderna har löpt ut skall innehavaren, om han inte har antagits som
medlem, kunna anmanas att visa att bostadsrätten har överlåtits till någon som
inte får vägras medlemskap.
108 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Remissyttrandena.
Hyresnämnden i Stockholms län anser att dödsbo bör ges en obegränsad rätt alt
sitta kvar i lägenheten utan att vara medlem i föreningen. Svea hovrätt anför
att det beträffande överlåtelse av bostadsrätt inle bör krävas mer av dödsbo
än alt överlåtelse har skett till godtagbar förvärvare som har sökt
medlemskap.
Departementschefen.
Bestämmelserna om vem som får utöva bostadsrätt har i deparlementsförslaget
disponerats på annat .sätt än i bostadsrättslagen och kommittéförslaget.
Första stycket i denna paragraf innehåller sålunda den med gällande rätt och
kommittéförslaget överensstämmande grundläggande regeln alt bostadsrätt får
utövas bara av medlem i föreningen. I andra stycket görs undantag från
huvudregeln beträffande dödsbo som inte är medlem.Beslämmelserna om sådant
dödsbos rätt att utöva bostadsrätt har utformats i huvudsaklig
överensstämmelse med kommitténs förslag. Föreningens möjlighet att i stadgarna
medge dödsbo vidsträcktare rätt än den i lagen angivna har dock utvidgats till
att avse, förutom sexmånadersfristen, också den tid om tre år som skall ha
förflutit från bostadsrättshavarens död innan anmaning får ske. När anmaning
skall anses avgiven framgår av 73 §. Att som föreslagits under remissbehandlingen
ge dödsbo en obegränsad laglig rätt att utöva bostadsrätt utan att vara medlem
i föreningen finner jag inte påkallat.
Kommitténs
förslag innebär att också den som har förvärvat bostadsrätt genom familj erättsligt
fång skall få utöva bostadsrätten under viss tid ulan alt vara medlem i
föreningen. Kommittén har härvid utgått från att en sådan rätt tillkommer
förvärvaren redan enligt gällande lag (belänkandet s. 220). EnUgt min mening
torde så emellertid inte vara fallet. Liksom vid exekutivt förvärv av
bostadsrätt (27 § andra stycket bostadsrättslagen) tiUkommer visserligen
bostadsrättens ekonomiska värde förvärvaren, men härav följer inle någon rätt
för denne alt utöva bostadsrätten. Någon ändring av gällande rätts ståndpunkt
i detta avseende finner jag inte påkallad. Förvärvare som önskar utöva
bostadsrätten har således atl genast söka medlemskap i föreningen. Vägras han
medlemskap eller underlåter han att ansöka om inträde i föreningen blir
bestämmelserna i 12 § tillämpUga.
11
§
Denna
paragraf behandlar frågan om rätt för den som har förvärvat bostadsrätt att
bli medlem i föreningen. Första och andra styckena motsvarar 24 och 25 §§ bostadsrätlslagen
och 14 § kommittéförslaget. Tredje stycket är nytt.
Gällande
rätt. Enligt 24 § bostadsrättslagen får den till vilken bostadsrätt har
övergått på grund av giftorätt eller arv inte vägras inträde i föreningen, om
hinder inle möter på grund av bestämmelse i stadgarna att medlem
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 109
skall
tillhöra viss sammanslutning, inneha anställning i visst företag eller uppfylla
annat villkor av liknande slag. Detsamma gäller om bostadsrätt på grund av
testamente har övergått till vissa närstående. Rätten till inträde kan inte
inskränkas genom särskild bestämmelse i stadgarna i fråga om make samt
hemmavarande barn och adoptivbarn. Har bostadsrätt överlåtits till någon som
inte är medlem eller på annat sätt övergått till någon som inte har rätt till
medlemskap enlig 24 §, får inräde inte vägras honom, om han uppfyller de
villkor för medlemskap som stadgarna innehåller och han skäligen bör tas för
god som medlem (25 §).
Kommittén.
Kommittén framhåller att en bostadsrättsförening med hänsyn till sina egna och
medlemmarnas intressen måste ha möjlighet att i viss utsträckning själv avgöra
om den som har förvärvat bostadsrätt skall antas till medlem. Starka sociala
skäl kan emellertid anföras för att bostadsrättshavares make inte skall kunna
vägras medlemskap när bostadsrätt har övergått lill honom. En rätt till
inträde för make torde i regel inte heller medföra någon olägenhet för
föreningen. Sådan rätt föreslås därför gäUa såväl vid familjerältsligt fång som
vid överlåtelse. Samma sociala skäl som har anförts beträffande make kan enligt
kommitténs mening åberopas när bostadsrätt har övergått till bostadsrättshavaren
närstående som varaktigt sammanbott med honom i lägenheten. Om rätlen till
inträde för samboende begränsas till att gälla bostadslägenheter, torde den
inte innebära något nämnvärt åsidosättande av föreningens intressen. Kommittén
föreslår därför att sådan rätt införs. Begreppen samboende och närstående avses
ha samma innebörd som i hyreslagstiftningen (jfr 12 kap. 34 § jordabalken).
Av hänsyn till allmänna
föreningsintressen bör emellertid enligt kommitténs mening vissa
inskränkningar göras beträffande den rätt till inträde som skall tillkomma make
och samboende. Om det i en förenings stadgar föreskrivs att medlem skall
tillhöra viss sammanslutning eller uppfylla annat villkor av liknande
beskaffenhet, föreslås att föreningen skall kunna vägra medlemskap, om
förvärvaren inle uppfyller detta villkor. Hänsyn skall emellertid tas bara till
sådana villkor som det skäligen kan fordras att förvärvaren uppfyller.
Bedömningen av om villkoret är av denna beskaffenhet bör huvudsakligen bero på
vilka möjligheter förvärvaren har att uppfylla villkoret. Del lorde sålunda i
regel kunna fordras att make söker medlemskap i intresseförening.
I fråga om annan förvärvare
av bostadsrätt än make och samboende föreslås all inträde inte skall få
vägras, om förvärvaren uppfyller de villkor för medlemskap som föreskrivs i
stadgarna och han skäligen bör tas för god som medlem.
Remissyttrandena.
De föreslagna bestämmelserna om rätt för make och samboende att vinna inträde i
bostadsrättsförening behandlas av några re-
110 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
missinstanser.
Hyresgästernas Riksförbund och TCO uttalar tiUfredsställelse med att krav på
anställning inte skall kunna uppställas i dessa fall. Bostadsgaranti anser att
de föreslagna inskränkningarna i bostadsrättsföreningarnas rätt alt fritt
fastställa villkor för medlemskap inle väsentligt rubbar en förenings
kooperativa karaktär. Hyresnämnden i Stockholms län finner reglerna onödigt
restriktivt utformade. Make som har förvärvat bostadsrätt bör enligt nämndens
mening aldrig kunna vägras medlemskap. Regeln beträffande samboende bör
utformas i nära anslutning till motsvarande bestämmelse för hyresförhållanden.
Hyresnämnden i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter om inte make och samboende
bör få en ovillkorlig rätt att inträda i nylljanderälten. Eftersom hänsyn
enligt kommittéförslaget skall tas bara till sådana villkor som förvärvaren
kan uppfylla, bör dock detta kunna godtas. För närstående bör det inte ställas
upp krav på sammanboende i just den aktuella lägenheten. LärapUgheten av
kravet på medlemskap i viss samnianslutning ifrågasätts också av Stockholms
Kooperativa Bostadsförening.
Samma
rätt till inträde i bostadsrättsförening som föreslås för samboende bör enligt
Advokatsamfundet tillkomma den som tillsammans med rörelse förvärvar industri-
eller affärslokal som har upplåtits i bostadsrättsform.
Vid
prövning av frågan om förvärvare skäligen bör tas för god som medlem bör enligt
Svea hovrätt hänsyn tas till om förvärvaren kan svara för de ekonomiska
förpliktelser som kan komma att åligga honom som bostadsrättshavare. Däremot
kan del sältas i fråga om prövning skall få ske beträffande förvärvarens
personliga egenskaper. I detta avseende föreligger tillräckligt skydd för
föreningen och övriga medlemmar genom reglerna om förverkande av nyttjanderätten.
HSB finner det angeläget att det i motiven ges en klar anvisning om innebörden
av uttrycket skäligen bör tas för god. Föreningen bör kunna vägra medlemskap på
grund av förvärvarens personliga egenskaper bara om objektivt vägande skäl
föreligger.
Departementschefen.
I kommitténs förslag har de nu gällande reglerna om rätt för den som förvärvat
bostadsrätt till inträde i föreningen undergått en i vissa avseenden betydande
omarbetning. Jag kan i lildiel med remissinstanserna i allt väsentligt ansluta
mig till förslaget.
Första
stycket innehåUer huvudregeln om förvärvarens rätt att vinna inträde i
föreningen. I saklig överensstämmelse med gällande rätt och kommitténs förslag
föreskrivs alt inträde inte får vägras, om förvärvaren uppfyller stadgarnas
villkor för medlemskap och föreningen skäligen kan nöjas med honom som bosladsrältshavare.
I sistnämnda uttryck ligger i första hand alt den nytillträdande bostadsrättshavaren
skall vara i stånd att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser gentemot
föreningen. Hänsyn bör emellertid också kunna tas till förvärvarens personliga
kvalifikationer som ut-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 111
övare
av bostadsrätten. Att som en remissinstans har föreslagit helt slopa
möjligheten att beakta sådana faktorer finner jag inte tillrådligt. Självfallet
får emellertid medlemskap vägras bara om objektivt godtagbara skäl härför
föreligger. Det kan påpekas alt en motsvarande bedömning av personliga
kvalifikationer företas bl. a. vid överlåtelse av hyresrätt (jfr 12 kap. 34 36
§§ jordabalken). Förening som önskar upprätthålla vissa normer för beräkningen
av överlåtelseersättning kan, som jag har anfört i den allmänna motiveringen
under 4.3, ställa upp som villkor för medlemskap atl förvärvaren inle har
betalat högre ersättning än den tillåtna. Sådant sladgevillkor bör dock inle få
åberopas mot den som har förvärvat fasligheten vid exekutiv försäljning eller
vid offentUg auktion enligt 10, 12 eller 37 §. En bestämmelse härom har tagits
upp i andra punkten av första stycket.
Andra
stycket innehåller särskilda regler för det fall bostadsrätten övergått till
make eller samboende.
När bostadsrätt har
övergått till bostadsrättshavarens make föreligger i regel sociala skäl för en
i princip oinskränkt rätt till inträde i föreningen. Särskilt gäller detta när
maken har tillagts bostadsrätten enligt reglerna i lagen (1959: 157) med
särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad. Även när bostadsrätt till
bostadslägenhet har övergått till annan bostadsrättshavaren närstående som har
sammanbott med honom talar starka sociala skäl för att förvärvaren inle bör få
vägras medlemskap. Kommitténs förslag tillgodoser därför enligt min mening ett
angeläget behov av uppmjukning av de nuvarande reglerna på området. Jag är
emellertid ense med kommittén om att rätten till inträde inte bör vara helt
utan inskränkningar. I princip bör det kunna krävas alt förvärvaren uppfyller
särskilda villkor i stadgarna om exempelvis tillhörighet till viss
sammanslutning. I allmänhet torde en sådan föreskrift kunna iakttas utan
olägenhet. Emellertid kan den situationen inträffa att det är omöjligt för
förvärvaren att uppfylla villkoret eller alt ett fullgörande skulle medföra t.
ex. en betydande ekonomisk belastning. När det inte framstår som skäligt alt
fordra att förvärvaren uppfyller villkoret, bör, som kommittén har föreslagit,
detta inle få åberopas av föreningen.
Beträffande
den närmare innebörden av kravet på samboende och betydelsen av uttrycket
närstående får jag hänvisa lill vad som i motsvarande fall gäUer för
hyresförhållanden (12 kap. 34 § jordabalken, prop. 1968: 91 Bihang A s. 220).
Som påpekats under remissbehandlingen bör i likhet med vad som gäller i fråga
om överlåtelse av hyresrätt inte krävas alt den lill vilken bostadsrätten har
övergått sammanbott med bostadsrättshavaren just i den aktuella lägenheten. I deparlementsförslaget
föreskrivs därför atl rält lill medlemskap föreligger för bostadsrättshavaren
närstående, som varaktigt sammanbodde med honom.
Som
jag har anfört vid 2 § är det inget som hindrar att bostadsrätt upplåts åt
flera medlemmar gemensamt. I tredje stycket av förevarande para-
112 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
graf
behandlas det fallet att någon genom överlåtelse eller annat fång har förvärvat
andel i bostadsrätt. Med hänsyn till de olägenheter för föreningen som i skilda
avseenden kan vara förenade med att flera står som utövare av bostadsrätten
gentemot föreningen föreslår jag att rätt till inträde i föreningen skall
föreligga bara i det fall bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar.
Föreningen bör dock ha full frihet att reglera medlemskapsfrågan i samband med
andelsförvärv på annat sätt i sina stadgar. Inget hindrar således att
föreningen medger inträde också när t. ex. samboende eller syskon gemensamt har
förvärvat bostadsrätt eller att den helt vägrar an-delsförvärvare inträde. Den
som har förvärvat samtliga andelar i en bostadsrätt har självfallet rätt till
inträde enligt paragrafens första eller andra stycke.
12
§ Denna paragraf behandlar det fall att den som har förvärvat bostadsrätt på
annat sätt än genom överlåtelse inte antas till medlem i föreningen. Paragrafen
motsvarar 26 § andra och tredje styckena bostadsrättslagen samt 34 § andra och
tredje styckena och 35 § kommittéförslaget.
Gällande
rätt. Den som har förvärvat bostadsrätt genom familjerättsligt fång får bara i
undantagsfall vägras medlemskap i föreningen (24 § bostadsrättslagen). Om ett
sådant fall föreligger är förvärvaren skyldig att inom sex månader efter anmaning
visa att någon som inte får vägras inträde i föreningen har förvärvat
bostadsrätten och sökt medlemskap (26 § andra stycket. Försitts tiden får
föreningen sälja bostadsrätten på offentlig auktion för innehavarens räkning
(26 § tredje stycket).
Kommittén.
Koinmittén föreslår skilda regler för det fall alt bostadsrätten har övergått
till ny innehavare i samband med bostadsrättshavarens död (34 § andra och
tredje styckena) och det att bostadsrätten har tillagts make vid bodelning
eller skifte av annan anledning (35 §). I det första fallet skall styrelsen om
förvärvaren inte inom tre år från dödsfallet har antagits till medlem i
föreningen kunna anmana den som innehar bostadsrätten att inom sex månader
eller den längre tid som kan vara bestämd i stadgarna visa att bostadsrätten
har överlåtits till någon som inte kan vägras medlemskap och som har sökt sådant.
I det senare fallet skall anmaning få ske sedan sex månader har förflutit från
förvärvet.
Departementschefen.
Kommitténs förslag skiljer sig från nu gällande bestämmelser på det sättet att
viss tid skall förflyta innan styrelsen får tillställa bostadsrättens
innehavare anmaning. Enligt min mening saknas tillräckliga skäl för en sådan
ändring. Från föreningens synpunkt är det av vikt att den övergångstid under
vilken innehav av bostadsrätt och medlem-
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 113
skåp
inte sammanfaller blir relativt snävt begränsad. Den som har förvärvat
bostadsrätten torde för sin del inte ha något starkare intresse av en särskild
frist. Även om bostadsrättens ekonomiska värde tillkommer honom, får han
nämligen, som jag har påpekat i anslutning till 10 § andra stycket, inte utöva
bostadsrätten. Paragrafen har därför utformats i överensstämmelse med gällande
rätt. Den har gjorts tillämplig, förutom på familjerätlsliga fång, också på
förvärv genom bolagsskifte och liknande förvärv.
13 §
Paragrafen,
som motsvarar 27 § bostadsrättslagen och 38 § kommittéförslaget, anger
rättsverkningarna av alt den till vilken bostadsrätt har överlåtits inte antas
till medlem i föreningen.
Departementschefen.
I första stycket föreskrivs i överensstämmelse med gällande rätt och kommitténs
förslag alt överlåtelse är oltig, om förvärvaren inte antas till medlem i
föreningen.
Andra
stycket behandlar det fallet att överlåtelsen har skett genom exekutiv
försäljning eller vid offentlig auktion enligt 10, 12 eller 37 §. Om i sådant
fall förvärvaren inte har antagits till medlem blir överlåtelsen inte ogiltig,
men föreningen skall vara skyldig att lösa bostadsrätten. Detta överensstämmer
med bostadsrättslagen och kommiltéförslaget såvitt rör exekutionsfallet. Jag
anser det följdriktigt att tillämpa samma regler vid offentlig auktion som
anordnas enligt 10, 12 eller 37 §. Beträffande den ersättning som skall utgå
får jag hänvisa till vad jag har anfört vid 7 §.
Den som har förvärvat
bostadsrätt vid exekutiv försäljning eller offentlig auktion enligt 10, 12 eUer
37 § har, även om han inte är medlem i föreningen, rätt tiU bostadsrättens
ekonomiska värde. Som jag har antytt i anslutning till 10 § får han däremot
inte utöva bostadsrätten förrän han har vunnit inträde i föreningen.
14 §
Paragrafen,
som motsvarar 29 § bostadsrättslagen men saknar motsvarighet i
kommittéförslaget, innehåller bestämmelser om lösningsrätt.
Gällande
rätt. I bostadsrättsförenings stadgar kan tas in förbehåll om att föreningen
eller dess medlemmar får lösa bostadsrätt som har övergått till ny innehavare.
Finns sådant förbehåll, skall i stadgarna också regleras i vilken ordning
lösningsrätten tillkommer föreningen eller dess särskilda medlemmar samt inom
vilka tider lösningsrätten skall göras gällande hos den nye bostadsrättshavaren
och lösen betalas till denne. Tiderna får inle överstiga 30 dagar, den förra
tiden räknad från det bostadsrättens övergång har anmälts hos styrelsen och den
senare från det lösenbeloppet har bestämts. Kan parterna inte komma överens om
lösenbeloppet, skall delta motsvara
114 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
bostadsrättens
verkliga värde och beslämmas genom skilj emannaförf ärande. Föreningen kan i
stadgarna föreskriva avvikelser från lagens regler om lösenbeloppets storlek
och sättet för dess bestämmande.
Kommittén.
Kommittén framhåller att möjligheten att i stadgarna ta in föreskrift om
lösningsrätt har utnyttjats bara i ringa utsträckning. Lösningsrätt innebär en
inskränkning i bostadsrättshavarnas rätt att fritt överlåta sina bostadsrätter.
För varje sådan inskränkning måste krävas starka skäl. Det bör enligt
kommitténs mening inte komma i fråga att i fortsättningen medge en helt
obegränsad rätt till inlösen. Har bostadsrätt övergått till make eller
samboende, bör lösen sålunda inle få förekomma i andra fall än då förvärvaren
kan vägras inträde i föreningen. Inte heller bör bostadsrätt kunna inlösas vid
överlåtelse i samband med byte av bostadslägenhet eller avjdtring av förvärvsverksamhet.
Med hänsyn till de vikliga undantag som alltså måste göras och till de
olägenheter som i övrigt är förknippade med en lösningsrätt anser kommittén att
förbehåll av detta slag över huvud taget inte bör tillåtas i fortsättningen.
Remissyttrandena.
Hyresnämnden i Göteborgs och Bohus län delar kommitténs uppfattning att
förbehåll om lösningsrätt inte längre bör tillåtas. Åtskilliga överlåtelser
torde ske i samband med byte till annan bostadsrättslägenhet eller till
hyreslägenhet. Det är uppenbart att bostadsrättshavare i sådana situationer
inte bör ha sämre rätt än den som tillkommer hyresgäster. Detta gäller också
överlåtelse av bostadsrätt till affärslokal i samband med avyttring av den
verksamhet som bostadsrättshavaren bedriver i lokalen. Också Hyresgästernas
Riksförbund och Bostadsgaranti tillstyrker förslaget. Svea hovrätt delar i
princip kommitténs uppfattning men ifrågasätter om inte lösningsrätt bör
tillålas under vissa förhållanden när det gäller kommersiella lokaler.
Departementschefen.
Jag instämmer med kommittén och remissinstanserna i att bostadsrättsförening i
sina stadgar inte bör få ta in förbehåll om lösningsrätt beträffande
bostadsrätt lill bostadslägenhet. Ett sådant förbud är önskvärt bl. a. med
hänsyn till alt bosladsrältshavare kan behöva överlåta sin bostadsrätt i syfte
att genom byte skaffa sig annan bostad. Däremot kan jag inte se att det finns
tillräcklig anledning att nu införa förbud för föreningarna att i sina stadgar
ha inlösningsbestämmelser i fråga om bostadsrätt till lokal. Särskilt för
förening med enbart lokaler kan ett sådant förbehåll te sig ändamålsenligt.
Bestämmelserna
i deparlementsförslaget om lösningsrätt har avfattats i nära anslutning till
gällande rätt. Med hänsyn till att reglerna bara skall gälla lokaler har dock
vissa förenklingar ansetts kunna ske. Sålunda föreslås
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 115
exempelvis
inte någon motsvarighet till de i gällande lag intagna reglerna om den tid inom
vilken lösningsrätten måste göras gällande och lösenbeloppet betalas. Av
paragrafen får molsättningsvis anses framgå att lösningsrätt inle får
föreskrivas beträffande bostadslägenheter.
Enligt
62 § får regler om lösningsrätt inte införas i stadgarna utan att samtliga
berörda bostadsrättshavare har samtyckt till det.
15
§ Paragrafen, som saknar motsvarighet i bostadsrättslagen, bygger på 39 § andra
och tredje styckena i kommiltéförslaget. Den innehåller regler om verkan av att
bostadsrätt har övergått till ny innehavare.
Kommittén.
Kommittén erinrar om alt rättsförhållandet mellan en bostadsrättshavare och en
förening medför ömsesidiga rättigheter och förpliktelser. Som huvudregel måste
gälla att de skyldigheter som följer med en bostadsrätt skall åligga den som
kan utnyttja bostadsrättens ekonomiska värde. För föreningen är det därför av
stor betydelse att vela vem detta värde tillkommer. Vid bostadsrätts övergång lill
medlem i föreningen skall enligt kommitténs förslag övergången inle kunna
åberopas mot föreningen förrän denna har underrättats om övergången. Har
bostadsrätt övergått till någon som inte är medlem i föreningen, skall den från
vilken bostadsrätten har övergått svara för de skjddigheter som åligger bostadsrättshavaren
till dess förvärvaren antas till medlem. Har förvärvet skett på exekutiv
auktion skall den tidigare innehavaren dock omedelbart bli fri från sina
förpliktelser. I samtliga fall skall avliden bostadsrättshavares dödsbo svara
på samma sätt som bostadsrättshavaren.
Den
från vilken bostadsrätten har övergått eller hans dödsbo skall även sedan
förvärvarens ansvar har inträtt enligt nyssnämnda regler svara för de
förpliktelser som dessförinnan har uppkommit för honom eller dödsboet. För
sådana förpliktelser föreslås emellertid också förvärvaren skola svara.
Föreningen får härigenom bl. a. möjlighet att mot förvärvaren åberopa
förverkandereglerna för att t. ex. få ul sådana årsavgifter som förre
innehavaren inte har betalat. Möjlighet bör emellertid finnas för föreningen
och förvärvaren atl träffa särskild överenskommelse i denna fråga.
Remissyttrandena.
Den föreslagna regeln om skyldighet för förvärvare av bostadsrätt att svara för
den tidigare innehavarens förpliktelser tas upp i några remissyttranden.
Riksbyggen tillstyrker förslaget och understryker att bestämmelsen kommer alt
få stor betjdelse för det praktiska förfarandet i samband med överlåtelse. Den
föreslagna regeln har emellertid fått en sådan utformning att det föreligger
risk för alt överlåtelseavtal kommer att upprättas utan att parterna har
skaffat sig tillräcklig upplysning om
116 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
innebörden
av ett sådant avtal. Lagtexten bör formuleras på sådant sätt att den klarare
markerar förvärvarens intresse av att göra sig underrättad om bostadsrättshavarens
aktuella skyldigheter mot föreningen. Med hänsyn till alt betalningsskyldighet
skall drabba också förvärvare som har saknat vetskap om skulden bör enligt
hyresnämnden i Göteborgs och Bohus lån införas en särskild föreskrift om alt
avtal om. överlåtelse av bostadsrätt som enligt kommitténs förslag alltid
skall upprättas skriftligen skall innehålla uppgift av överlåtaren om skuld
som denne har till föreningen. Föreningen Sveriges häradshövdingar och
stadsdomare anser den föreslagna regeln vara alltför hård mot förvärvaren,
särskilt med hänsyn till att föreningen kan utnyttja förverkandereglerna mot
denne för atl få ul årsavgifter som förre innehavaren inte har betalat.
Förvärvaren bör i vart fall inle svara för förpliktelser som han vid överlåtelsen
varken kände till eller bort känna till. EnUgt Näringslivets Byggnadsdelegation
och Svenska Försäkringsbolags Riksförbund skulle den föreslagna regeln kunna få
olyckliga konsekvenser, om nyttjanderätten till lägenheten redan vid förvärvet
är förverkad på grund av bristande betalningar. Om de obetalda avgifterna
överstiger det belopp som inflyter vid försäljning av bostadsrätten på
offentlig auktion kommer förvärvaren att inle bara gå miste om lägenheten utan
också att bli skyldig att betala resterande skuldbelopp.
Departementscheferu
övergår bostadsrätt till medlem i föreningen, inträder förvärvaren omedelbart
som bostadsrättshavare. Kommittén föreslår att den tidigare bostadsrättshavaren
dock skall svara för de skyldigheter som är förenade med bostadsrätten till
dess föreningen har underrättats om övergången. Jag biträder kommitténs
förslag, som har lämnats utan erinran av remissinstanserna, och en regel av
sådan innebörd har tagits in i första stycket av denna paragraf. Bostadsrätt kan
också övergå till föreningen själv, t. ex. genom att bostadsrättshavaren säger
upp bostadsrätten (7 och 1923 §§) eller avsäger sig denna (16 §) eller genom,
att föreningen löser bostadsrätten (13 och 14 §§). I sådant fall bör givetvis bostadsrättshavaren
med omedelbar verkan bli fri från de förpliktelser som i fortsättningen är
förenade med innehavet av bostadsrätten. Någon uttrycklig bestämmelse härom
torde inte behövas.
Om
bostadsrätt överlåts till någon som inte är medlem i föreningen, är överlåtelsens
giltighet beroende av alt förvärvaren antas till medlem (13 § första stycket).
Vid exekutiv försäljning och vid offentUg auktion enligt 10, 12 eller 37 §
gäller dock all bostadsrätten omedelbart övergår till förvärvaren (13 § andra
stycket). Detsamma är fallet vid familje- eller associalionsrätlsligl förvärv
(12 §). Kommittén föreslår för det fall bostadsrätt övergår till någon som inte
är föreningsmedlem att den från vilken bostadsrätten har övergått skall svara
för de skyldigheter som åligger bostadsrättshavare till dess förvärvaren antas
till medlem. Vid exekutiv försäljning föreslås be-
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 117
frielse
dock inträda omedelbart vid förvärvet. Jag kan i huvudsak ansluta mig till
kommitténs förslag också i denna del. Vid exekutiv försäljning bör dock den
från vilken överlåtelsen sker inte befrias från förpliktelserna förrän
föreningen har underrättats om försäljningen. Vidare bör de regler som föreslås
gälla vid exekutiv försäljning tillämpas också vid familje- eller associalionsrällsUga
förvärv samt vid förvärv på offentlig auktion enligt 10, 12 eller 37 §. De nu
behandlade reglerna tas upp i paragrafens andra stycke.
Kommittén föreslår alt den
nye bostadsrättshavaren skall jämte den tidigare vara skyldig att svara för
denne åvilande förpliktelser som innehavare av bostadsrätten, om inte
föreningen och förvärvaren kommer överens om annat. Vid remissgranskningen har
denna regel utsatts för viss kritik. Enligt min mening bör emellertid kommitténs
förslag godtas. Regeln överensstämmer med motsvarande hyresbestämmelser (12
kap. 33 § tredje stycket och 38 § jordabalken). Tredje stycket av paragrafen
har utformats i enlighet härmed.
Utan
uttryckligt stadgande torde det vara klart att avliden bostadsrättshavares
dödsbo svarar på samma sätt som bostadsrättshavaren.
16 §
Denna
paragraf innehåller bestämmelser om rätt för bostadsrättshavaren all avsäga sig
bostadsrätten. Paragrafen motsvarar 28 § bostadsrätlslagen och 42 § kommiltéförslaget.
Departementschefen.
Enligt denna paragraf, som i sak överensstämmer med gällande rätt och
kommitténs förslag, kan bostadsrättshavare avsäga sig bostadsrätten sedan två
år har förflutit från upplåtelsen. Avsägelsen medför all bostadsrätten övergår
till föreningen på den fardag för avträdande av hyrd lägenhet som infaller
närmast efter det att tre månader har förflutit från avsägelsen. Bostadsrättshavaren
blir då fri från sina förpliktelser som bostadsrättshavare. Däremot har han
inte rätt alt få tillbaka någon del av de avgifter som har erlagts för
bostadsrätten.
17 §
I
denna paragraf anges hur det skall förfaras med bostadsrätt som har övergått
till föreningen. Bestämmelserna, som saknar motsvarighet i kommiltéförslaget,
bygger på 30 § bostadsrättslagen.
Departementschefen.
Har bostadsrätt förvärvats av föreningen skall den enligt 30 §
bostadsrättslagen avyttras så snart det kan ske utan förlust, om föreningen
inte på nästa föreningssammanträde beslutar att bostadsrätten skall upphöra.
Kommittén anser att det saknas anledning att bibehålla bestämmelsen, eftersom
det utan särskild lagregel torde vara klart att för-
118 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
eningen
kan fatta beslut om att förvärvad bostadsrätt skall överlåtas eller upphöra.
Enligt
min mening bör förening som har förvärvat bostadsrätt liksom enligt gällande
rätt vara skyldig all så snart det kan ske ulan förlust överlåta bostadsrätten.
Föreningen bör således i princip inte få behålla bostadsrätten och tillgodogöra
sig denna t. ex. genom uthyrning av lägenheten. Eftersom det i vissa fall kan
vara av värde för föreningen att kunna fritt förfoga över lägenhet som har
upplåtits med bostadsräll, bör föreningen dock kunna besluta alt förvärvad
bostadsrätt skall upphöra. Av nu anförda skäl anser jag att regler motsvarande
30 § bostadsrättslagen behövs. Sådana regler har tagits in i denna paragraf.
Jag har inte ansett del nödvändigt alt kräva att beslut om bostadsrättens
upphörande ovillkorligen skall fattas på den för-eningsslämraa som hålls
närmast efter förvärvet. Beslutet kan alltså fattas vid elt senare tillfälle.
Bostadsrättshavarens
rättigheter och skyldigheter
Departementschefen.
Under denna rubrik behandlas frågor som rör den nyttjanderätt som ingår i
bostadsrätten. Flertalet av bestämmelserna har utformats med motsvarande
regler i hyreslagstiftningen som förebild. Reglerna stämmer i huvudsak överens
med kommitténs förslag.
I
1824 §§ finns bestämmelser om lägenhetens skick och hinder i nyttjanderätten.
Därefter följer i 2529 §§ regier om bostadsrättshavarens skyldigheter vid
lägenhetens begagnande. 30 och 31 §§ reglerar bostadsrättshavarens rätt att
upplåta lägenheten i andra hand och inrymma utomstående personer i lägenheten.
I 3237 §§ ges bestämmelser om rätt för föraningen att häva upplåtelseavtalet
när bostadsrättshavaren underlåter att betala avgift samt om förverkande av nyttjanderätten.
38 § innehåller regler om bostadsrättens upphörande på grund av att
fastigheten har övergått till ny ägare medan i 39 § slutligen finns
bestämmelser om uppsägning.
18
§ Paragrafen, som saknar direkt motsvarighet i bostadsrätlslagen, bygger på 44
§ i kommittéförslaget. Den behandlar lägenhetens skick vid tillträdet.
Departementschefen.
Enligt gällande rält råder full avtalsfrihet beträffande det skick i vilket
lägenheten skall befinna sig när den tillträds första gången efter
bostadsrättsupplåtelse. Hur lägenheten skall vara beskaffad för att vara kontraktsenlig
framgår indirekt av 35 § första stycket bostadsrätlslagen. Lägenheten sägs där
vara behäftad med brist, om den inte är i så gott skick som den ekonomiska
planen utvisar eller bostadsrättshavaren eljest skäligen kan fordra.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 11£
Kommittén
föreslår att de bestämmelser som behandlar lägenhetens skick och hinder i nyttjanderätten
efter förebild av hyreslagstiftningen (12 kap. 9 § jordabalken) skall inledas
med en direkt föreskrift om lägenhetens skick vid tillträdet. Jag ansluter mig
till detta förslag, som inte har mött någon erinran under remissbehandlingen,
och en sådan bestämmelse har tagits upp i denna paragraf. Kommitténs förslag
har omarbetats något utan att saklig ändring har åsyftats. I paragrafen
föreskrivs att lägenheten, om inte annat har avtalats, skall tillhandahållas i
sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar
för det avsedda ändamålet.
19
§ Denna paragraf behandlar det fall att lägenheten vid tillträdet är i bristfälligt
skick. Den motsvarar 35 § och delvis 39 § bostadsrättslagen samt 45 §
kommittéförslaget.
Departementschefen.
I första stycket av paragrafen anges rättsverkningarna av alt lägenheten är
behäftad med brist när den skall tillträdas efter bostadsrällsupplåtelse. Om
styrelsen underlåter att efter tillsägelse avhjälpa bristen, får bostadsrättshavaren
göra detta själv på föreningens bekostnad. Är bristen av väsentlig betydelse,
har han också rätt till uppsägning. Detsamma gäller när bristen är av väsentlig
betydelse och det inte är möjligt alt avhjälpa den utan dröjsmål. Uppsägning
får aldrig ske sedan styrelsen har avhjälpt brislen. För tid då lägenheten är i
bristfäUigt skick har bostadsrättshavaren rätt till nedsättning av
årsavgiften. Bestämmelserna, som i sak stämmer överens med kommittéförslaget
och motsvarande regler vid hyra (12 kap. 11 § första stycket jordabalken),
innebär vissa smärre jämkningar av gällande rätt. Bl. a. skall bostadsrättshavarens
självhjälpsrätt inte som nu inträda om styrelsen inte genast avhjälper bristen
utan först om styrelsen underlåter att vidta åtgärd så snart det kan ske.
I fråga om bostadsrättshavarens
rätt till skadestånd när den upplåtna lägenheten är bristfällig gäller f. n.
alt sådan rätt föreligger om vållande Ugger föreningen till last eller föreningen
visar försumlighet i samband med alt lägenheten sätts i behörigt skick.
Kommittén föreslår efter förebild av vad som gäller vid hyra att rätt till
skadestånd skall föreligga, om föreningen inte visar att bristen inte beror på
försummelse från dess sida. Jag har emellertid inte funnit skäl att föreslå
någon ändring beträffande förutsättningarna för att föreningen skall vara
skadeståndsskyldig. Den intressegemenskap som råder mellan en
bostadsrättsförening och dess enskilda medlemmar och den insyn och det
inflytande medlemmarna har i fråga om föreningens angelägenheter motiverar
enligt min mening att det ställs strängare krav för att föreningen skall bli
skadeståndsskyldig mot en bostadsrättshavare än vad som gäller i förhållandet
mellan hyresvärd och hyresgäst. Det bör därför alltjämt ankomma på bostadsrättshavare
som fordrar skadestånd
120 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
att visa att föreningen har varit försumlig. Andra stycket
i paragrafen har utformats i enlighet härmed.
20 §
Denna paragraf innehåller bestämmelser för det fall bostadsrättshavaren
inte får tiUträde till lägenheten i rält tid. Paragrafen motsvarar 36 § och
delvis 39 § bostadsrättslagen samt 46 § kommittéförslaget.
Departementschefen. I första stycket föreskrivs att bostadsrättshavaren
har rätt till nedsättning av årsavgiften om han inte får tillträda lägenheten i
rätt tid och dröjsmålet inle beror på honom. Är hindret av väsentlig betydelse
har han också rält till uppsägning. Bestämmelserna stämmer i sak överens med
gällande rätt och kommitténs förslag.
Paragrafens andra stycke innehåller en skadeståndsregel
motsvarande den som finns i 19 §. Beträffande motiven för regeln får jag
hänvisa tiU vad jag har anfört i anslutning till nämnda paragraf.
I likhet med kommittén anser jag alt någon motsvarighet
till den nuvarande bestämmelsen i 36 § tredje stycket bostadsrätlslagen,
vilken öppnar möjlighet för föreningen att genom särskilt förbehåll inskränka bostadsrättshavarens
rättigheter enUgt paragrafen, inle bör tas upp i lagen. De föreslagna reglerna
är således av tvingande karaktär.
21 §
I denna paragraf, som motsvarar 37 § bostadsrättslagen och
47 § första stycket kommiltéförslaget, behandlas påföljden av att föreningen
åsidosätter sin reparationsskyldighet m. m.
Departementschefen. I paragrafen, som i sak överensstämmer
med gällande rätt, föreskrivs att reglerna i 19 § äger motsvarande tillämpning
om föreningen åsidosätter sin reparationsskyldighet eller om det på annat sätt
genom föreningens vållande uppstår hinder eller men i nyttjanderätten efter
tillträdet. Omfattningen av föreningens reparationsskyldighet framgår av 26 §.
Enligt denna är det i princip bostadsrättshavaren som skall svara för att
lägenheten hålls i gott skick och alltså även sörja för reparationer. Av paragrafens
andra och tredje stycken framgår emellertid att bostadsrättshavarens ansvar är
begränsat när det gäller vissa slag av reparationer. Sådana reparationer är
föreningen skyldig att ombesörja.
Reglerna i gällande bosladsrältslag om hinder eller men i nyttjanderätten
är tvingande. Kommittén föreslår att föreningen och bostadsrättshavaren i
överensstämmelse med vad som för motsvarande fall gäller i hyresförhållanden
(12 kap. 16 § andra stycket jordabalken) med bindande verkan skall kunna
komma överens om inskränkning i rätten till nedsättning av
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 121
årsavgiften
för hinder eller men som orsakas av alt föreningen låter utföra arbete för att
sätta lägenheten i avtalat skick eller för att ulföra sedvanligt underhåll av
lägenheten eller fastigheten i övrigt eller annat arbete som särskilt anges i
avtalet. Enligt min mening föreligger det inte behov av någon sådan regel för
bostadsrättsförhållanden, eftersom rätt till nedsättning av årsavgiften bara
föreligger vid vållande på föreningens sida. Härtill kommer att föreningen
enligt 26 § bara i rena undantagsfall är skyldig alt företa underhålls- och
reparationsarbeten i lägenheterna. Med hänsyn till dessa förhållanden har
någon regel om möjlighet att komma överens om avvikelser från paragrafens
bestämmelser inle tagits upp i departementsförslaget.
22 § Denna paragraf
behandlar det fall att ohyra förekommer i lägenheten. Paragrafen, som saknar
motsvarighet i bostadsrätlslagen, motsvarar 48 § kommittéförslaget.
Departementschefen.
Bostadsrätlslagen saknar uttryckliga bestämmelser rörande rättsverkningarna av
all ohyra förekommer i lägenheten. Däremot finns sådana regler för
hyresförhållanden. Kommittén föreslår att bestämmelser om ohyra nu införs
också i bostadsrättslagen. Jag biträder förslaget, som inte har mött någon
erinran från remissinstanserna. Reglerna återfinns, förutom i förevarande
paragraf, i 26, 28, 29 och 33 §§.
I
första stycket av denna paragraf föreskrivs alt bestämmelserna i 19 § om brist
i lägenheten skall äga motsvarande tillämpning om ohyra förekomraer i
lägenheten till men för bostadsrättshavaren. Detta gäller dock inte, om ohyran
har uppkommit efter tillträdet och beror på vållande av bostadsrättshavaren
eller vårdslöshet eller försummelse av medlem av hans hushåll eller vissa andra
personer som han ansvarar för. Regeln har utformats med 12 kap. 17 § första
stycket jordabalken som förebild. Innebörden av bestämmelserna är alt
föreningen är skyldig att avhjälpa dels ohyra som finns redan när lägenheten
tillträds och som är att betrakta som brist, dels ohyra som har uppkommit
senare utan alt bostadsrättshavaren är ansvarig därför. Underlåter styrelsen
att på tillsägelse vidta behövUg åtgärd så snart det kan ske, får bostadsrättshavaren
själv ombesörja atl ohyran utrotas på föreningens bekostnad. Bostadsrättshavaren
får vidare frånträda bostadsrätten, ora ohyran inle kan utrotas ulan dröjsmål
eller styrelsen underlåter att vidta behövUg åtgärd så snart det kan ske. Rätt atl
frånträda bostadsrätten föreligger dock bara om förekomsten av ohyra har
förorsakat bostadsrättshavaren väsentlig olägenhet. Uppsägning får inte ske
sedan styrelsen har utrotat ohyran. För den lid olägenheten varar har bostadsrättshavaren
rätt lill skälig nedsättning av årsavgiften. Beror förekomsten av ohyra på
försummelse från föreningens sida, är föreningen skadeståndsskyldig.
122 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Paragrafens
andra stycke innehåller i överensstämmelse med kommitténs förslag en
bestämmelse om skyldighet för styrelsen att i fråga om bostadslägenhet som
utgör del av hus vidta åtgärder för att utrota ohyra, även om bostadsrättshavaren
är ansvarig för denna. Vidare föreskrivs att bostadsrättshavare som är ulan
ansvar för ohjTan har rätt till ersättning för nödvändig kostnad som åsamkas
honom genom åtgärd för all utrota ohyran. Bestämmelsen stämmer överens med
motsvarande regel för hyresförhållanden (12 kap. 17 § andra stycket jordabalken).
23 §
Paragrafen,
som delvis motsvarar 38 § bostadsrätlslagen och 49 § kommittéförslaget,
innehåller bestämmelser om rätt för bostadsrättshavaren att frånträda
bostadsrätten vid väsentlig avgiftshöjning.
Departementschefen.
I enlighet med de överväganden jag har redovisat i den allmänna motiveringen
under 4.2 föreskrivs i denna paragraf alt bostadsrättshavaren får frånträda
bostadsrätten, om han drabbas av väsentlig avgiftshöjning och det inle är obilligl
mot föreningen eller dess medlemmar att bostadsrätten frånträds. Uppsägning
skall ske inom tre månader från det bostadsrättshavaren fick kännedom om
avgiftshöjningen.
24 §
Denna
paragraf behandlar verkan av att bostadsrätt sägs upp av orsak som anges i
1923 §. Paragrafen motsvarar 40 § bostadsrätlslagen och 50 § kommiltéförslaget.
Departementschefen.
EnUgt första stycket skall bostadsrätt som har sagts upp genast övergå till
föreningen, som är skyldig att till bostadsrättshavaren erlägga skälig
ersättning för bostadsrätten. Om lägenheten har tilllrätts, skall enligt andra
stycket hyresavtal anses ingånget för tiden från uppsägningen, om bostadsrättshavaren
i uppsägningen har begärt att få bo kvar i lägenheten. Därvid skall reglerna i
7 § sista stycket äga motsvarande till-lärapning. Detta innebär all tvist ora
hyresvillkoren skall avgöras av hyresnämnden och att hyra i avvaktan på att
hyresvillkoren fastställs skall utgå med belopp motsvarande årsavgiften för
bostadsrätten. Beträffande motiveringen för dessa bestämmelser, som i sak
avviker från vad som gäller f. n. och från kommitténs förslag, får jag hänvisa
till vad jag har anfört vid 7 §.
25 §
Paragrafen,
som delvis motsvarar 47 § första stycket 2 bostadsrättslagen och 52 § första
stycket i kommitténs förslag, innehåller en bestämmelse om att lägenheten skall
användas för det avsedda ändamålet.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 123
Departementschefen.
Enligt kommitténs förslag, som i sak överensstämmer med gällande rält, får bostadsrättshavaren
inte använda lägenheten för annat ändamål än del avsedda. Föreningen skall dock
inte få åberopa andra avvikelser än sådana som är av avsevärd betydelse för
föreningen eller annan medlem. Kommitténs förslag kritiseras av HSB, som anser
att föreningen efter förebild av vad som gäller för hyresförhållanden (12 kap.
23 § jordabalken) bör få åberopa varje avvikelse som är av betydelse för
föreningen eller medlemmarna. Jag ansluter mig i denna del till
kommittéförslaget, vilket får anses innefatta en lämplig avvägning mellan den
enskilde bostadsrättshavarens samt föreningens och övriga medlemmars
intressen.
26
§ Paragrafen, som motsvarar 41 § bostadsrätlslagen och 51 § kommittéförslaget,
anger fördelningen mellan föreningen och bostadsrättshavaren av
underhållsskyldigheten beträffande lägenheten.
Departementschefen.
Enligt gällande rätt är bostadsrättshavaren, om inte annat föreskrivs i
stadgarna, skyldig att på egen bekostnad hålla lägenheten i gott stånd.
Föreningen skall dock alllid svara för reparationer med anledning av brand-
eller valtenledningsskada, som inle har vållats av bostadsrättshavaren (41 §
första stycket). Föreningen är vidare skyldig att svara för reparationer på
stamledningar för värme, gas, elektricitet och vatten (41 § andra stycket).
Enligt
kommitténs förslag skall alltjämt som huvudregel gälla att bostadsrättshavaren
skall svara för lägenhetsunderhållet, om annat inte har bestämts i stadgarna.
Jag ansluter mig lill denna ståndpunkt. En regel av sådan innebörd tas upp i
första stycket av denna paragraf.
Vad
beträffar brand- och valtenledningsskada föreslår kommittén att bostadsrättshavaren
skall vara ansvarig bara om han har vållat skadan. Enligt min raening bör
denna regel efter förebild av 12 kap. 24 § första stycket jordabalken
kompletteras med vissa bestämmelser om bostadsrättshavarens ansvarighet för
skada som uppkommer genom vårdslöshet eller försummelse av personer som har
fått tillträde till lägenheten. Den krets för vilken bostadsrättshavaren skall
svara bör omfatta dem som hör lill hans hushåll eller gästar honom, dem som han
har inrymt i lägenheten och dem som utför arbete i lägenheten för hans räkning.
I fråga om brandskada bör ansvarighet dock föreUgga bara om bostadsrättshavaren
har brustit i den omsorg och tillsyn som han bort iaktta. Regler av denna innebörd
har tagits upp i paragrafens andra stycke. Där återfinns också en bestämraelse
om ansvaret för reparation av stamledningar. Denna stämmer i sak överens med
gällande rätt och kommiltéförslaget.
Kommittén
föreslår vidare all föreningen skall vara ansvarig vid förekomst av ohyra, om bostadsrättshavaren
inte är vållande till denna. Jag
124 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
föreslår
all ansvarsfördelningen i fråga om ohyra skall vara densamma som enligt det
nyss nämnda skall gälla vid vattenledningsskada. Detta innebär atl bostadsrättshavaren
i viss utsträckning skall vara ansvarig också för ohyra som vållas av annan
person som har fått tillträde till lägenheten. Nu angivna regel kommer till
uttryck i tredje stycket, där det föreskrivs att andra stycket andra punkten
skall äga motsvarande till-lämpning om ohyra förekommer i lägenheten.
Beträffande
frågan om ohyra vill jag ytterligare påpeka följande. Den underhålls- och
reparationsskyldighet som regleras i paragrafen innebär skyldighet dels att
vidta de åtgärder som behövs, dels att svara för kostnaderna för dessa
åtgärder. Beträffande ohyra framgår emellertid av 22 § andra stycket att
föreningen i vissa fall är skyldig att vidta utrotnings-åtgärder även när bostadsrättshavaren
är ansvarig för ohyran enligt denna paragraf. I fråga om sådana åtgärder
inskränks bostadsrättshavarens ansvar till den ekonomiska sidan.
I
likhet med bosladsrältslagen innehåller deparlementsförslaget inte någon
motsvarighet till hyreslagstiftningens regler om underrättelseplikt vid
uppkommen skada (12 kap. 24 § andra stycket jordabalken). Av bostadsrättshavarens
skyldighet att svara för reparation vid brand- eller vattenledningsskada som
har vållats av honom får anses följa all han blir ansvarig också för sådan
skada som har orsakats av all han försummat alt underrätta styrelsen om
inträffad skada. Hur snabbt bostadsrättshavaren skall lämna underrättelse för
alt undgå ansvar beror bl. a. på skadans art.
Kommitténs
förslag innehåller en särskild bestämmelse om underrättelseplikt när ohyra
uppträder i lägenheten. Jag anser för min del att en sådan regel kan undvaras.
Av vad jag nyss har anfört framgår att en försummelse att underrätta om
förekomst av ohyra kan medföra att bostadsrättshavaren blir ansvarig för skada
som uppkorarait tillföljd av försummelsen. Vidare följer av 33 § första
stycket 4 att nyttjanderätten är förverkad om bostadsrättshavaren underlåter
att utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om atl ohyra förekommer i
lägenheten och härigenom bidrar lill att ohyran sprids i fastigheten.
27
§ Denna paragraf behandlar bostadsrättshavarens rätt alt vidta förändringar i
lägenheten. Den motsvarar 42 § bostadsrätlslagen och 52 § andra stycket kommiltéförslaget.
Departementschefen.
Bostadsrättshavaren får f. n. inte utan styrelsens tillstånd vidta avsevärd
förändring i lägenheten, såvida inle annat är bestämt i stadgarna. Kommitténs
förslag innebär att det i stadgarna skall kunna tas in föreskrift som i princip
förbjuder bostadsrättshavaren att vidta varje ändring av lägenheten. EnUgl min
mening öppnar delta möj-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 125
lighet
lill alltför långtgående inskränkningar i bostadsrättshavarnas handlingsfrihet.
Föreningen bör inte ha rätt att förbjuda ändringar som inte kan betecknas som
avsevärda. I paragrafen föreskrivs därför att bostadsrättshavaren inte får
vidta avsevärd förändring i lägenheten ulan tillstånd av styrelsen men att han
i stadgarna kan medges vidsträcktare rätt. Om bostadsrättshavaren överskrider
sina befogenheter enligt paragrafen kan han åläggas alt återställa lägenheten i
dess tidigare skick. Om förändringen är att betrakta som vanvård kan nyttjanderätten
till lägenheten förverkas enligt 33 § första stycket 5.
28 §
Denna
paragraf motsvarar 43 § bostadsrättslagen och 53 § i kommitténs förslag. Den
anger vad bostadsrättshavaren skall iaktta när han begagnar lägenheten.
Departementschefen.
I första stycket föreskrivs i överensstämmelse med gällande rätt och kommitténs
förslag alt bostadsrättshavaren vid lägenhetens begagnande är skyldig alt
iaktta allt som fordras för att bevara sund-hel, ordning och skick inom
fasligheten samt atl han härvid skall rätta sig efter de särskilda föreskrifter
som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar. Bostadsrättshavaren
skall också hålla tillsyn över alt vad som sålunda åligger honom själv iakttas
av de personer för vilka han svarar enligt 26 § andra stycket. I förhållande
till gällande rätt innebär detta en viss utvidgning av den personkrets för
vilken bostadsrättshavaren svarar. Andra stycket innehåller en ny regel om
förbud alt i lägenheten föra in gods som är behäftat med ohyra. De föreslagna
reglerna stämmer överens med vad som enligt 12 kap. 25 § jordabalken gäller i
hyresförhållanden.
29 §
Denna
paragraf, sora motsvarar 54 § i kommitténs förslag, innehåller regler om rätt
för föreningen alt få tillträde lill lägenheten samt om skyldighet för bostadsrättshavaren
alt tåla inskränkningar i nyttjanderätten i samband med utrotande av ohyra.
Första stycket motsvarar 44 § bostadsrätlslagen, medan paragrafen i övrigt
saknar motsvarighet i gällande rätt.
Departementschefen.
I första stycket föreskrivs att föreningen har rätt att få tillträde till
lägenheten när det behövs för att utöva nödig tillsyn eller ulföra arbete som
erfordras saml all bostadsrättshavaren är skyldig alt låta visa lägenhet när
bostadsrätten skall säljas på offentlig auktion. I förhållande till gällande
rätt och kommittéförslaget har den jämkningen företagils att föreningen har
ålagts att se till att bostadsrättshavaren inte till-
126 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
skyndas
större olägenhet än nödvändigt inte bara i samband med tillsyn och arbeten utan
också när lägenheten skall visas. Detta överenstämmer med vad som gäller vid
hyra (12 kap. 26 § jordabalken).
Andra
och tredje styckena stämmer överens med koramitléförslaget. Bestämmelserna har
utformats med 12 kap. 26 § fjärde stycket och 27 § jordabalken som förebild. I
andra stycket föreskrivs att bostadsrättshavaren är skyldig alt tåla
inskränkningar i nyttjanderätten som föranleds av nödvändiga åtgärder för att
utrota ohyra i fastigheten, även om hans egen lägenhet inte besväras av ohyra.
Av hänvisning lill 22 § framgår att han har rätt till ersättning för kostnader
som åsamkas honom genom åtgärderna, om han själv är ulan ansvar för ohyran.
Tredje stycket öppnar raöjlighet alt få handräckning av överexekutor när bostadsrättshavaren
åsidosätter skyldighet alt bereda föreningen tillträde till lägenheten.
30 §
Denna
paragraf behandlar upplåtelse av lägenheten i andra hand (total sublokation).
Den motsvarar 45 § första punkten bosladsrältslagen och 55 § första och andra
styckena i kommitténs förslag.
Gällande
rätt. Bostadsrättshavaren har rätt att upplåta sin lägenhet till begagnande åt
annan föreningsmedlera. Upplåtelse åt annan än medlem får däremot ske bara med
styrelsens tillstånd. Bestämmelserna är tvingande. Om bostadsrättshavaren
upplåter lägenheten utan behövligt tillstånd och inte vidtar rättelse inom
skälig tid är enligt 47 § bostadsrättslagen nyttjanderätten förverkad. Delta
gäller oberoende av vilka motiv föreningen har för att motsätta sig upplåtelsen.
Kommittén.
För upplåtelse lill annan än medlem bör enligt kommittén i princip fordras
samtycke av styrelsen. Det kan emellertid inte anses tillfredsställande att som
f. n. överlämna åt denna att avgöra frågan helt efter eget skön. Kommittén föreslår
därför atl bostadsrättshavaren skall kunna få fråga om andrahandsupplålelse av
bostadslägenhet prövad av domstol. Domstolen skall ge tillstånd lill upplåtelse
om bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen
inte har befogad anledning att vägra samtycke. Som exempel på beaktansvärda
skäl nämns att bostadsrättshavaren på grund av sjukdom, arbete på annan ort
eller liknande oförutsedd händelse tillfäUigt inte har behov av sin bostad.
Frågan om föreningen har befogad anledning alt vägra samtycke får prövas bl. a.
med beaktande av de bestämmelser som gäller om antagning till medlem i
föreningen av den som har förvärvat bostadsrätt. Eftersom bostadsrättshavaren
hela tiden kommer att svara för de ekonomiska förpliktelserna mot föreningen
behöver hänsyn dock inte las till betalningsförmågan hos
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 127
den
till vilken upplåtelsen i andra hand skall ske. Tillstånd föreslås kunna
begränsas till viss tid och förenas med skäligt villkor. De föreslagna reglerna
överensstämmer med vad som gäller beträffande hyra (12 kap. 39 och 40 §§
jordabalken).
Reservation.
Ledamoten Leo anser alt reglerna om upplåtelse i andra hand bör utformas helt i
överensstämmelse med gällande lag. Intresset för sublokation hos ett mindre
antal bostadsrättshavare måste enligt hans mening vägas mot det stora
flertalets intresse av helt klara lagbestämmelser som inle ger utrymme för vida
individuella tolkningar med åtföljande tvister.
Remissyttrandena.
Kommitténs förslag tillstyrks uttryckligen av Hyresgästernas Riksförbund som
framhåller alt bostadsrättshavare bör ha åtminstone samma rätt sora hyresgäst
alt hyra ut sin bostadslägenhet under viss tid när han inte själv kan begagna
den. HSB anser däreraot alt det inte f. n. är påkallat alt ändra bostadsrätlslagens
besläramelser om andrahandsupplålelse. Med hänsyn till grundidén bakom
bostadsrättsföreningarna har dessa ett betydande intresse av all lägenheterna
bebos av bostadsrätlshavarna och alt andrahandsupplåtelser sker bara i
begränsad omfattning. De föreslagna reglerna kan få lill följd att bostadsrättshavarna
i efterhand blir i minoritet bland dem som bor i föreningens hus. HSB
framhåller också att styrelserna inte har missbrukat sin befogenhet enligt
nuvarande lag. TiUstånd till andrahandsupplålelse har lämnats i sådana fall som
kommittén nämner i sin motivering för de föreslagna reglerna. Stockholms
Bostadsföreningars Centralförening anser atl medlem som har befogad anledning lill
uthyrning bör ha rätt till del efter styrelsens prövning. Denna prövning bör
ske efter i huvudsak samma grunder som har föreslagils gälla för prövning av
medlemskap. Svea hovrätt och Advokatsamfundet anser att den föreslagna rätten
all hyra ul lägenhet efter särskilt tillstånd av myndighet bör gälla inte bara
bostadslägenhet utan också lokal.
Departementschefen.
Jag delar kommitténs uppfattning att det inte kan anses tillfredsställande att
styrelsen helt fritt skall få avgöra om bostadsrättshavare som tillfälligt
inte behöver sin bostad skall ha rätt att upplåta lägenheten till någon som inle
är medlem i föreningen. Bostadsrättshavaren bör därför ges möjlighet att få
frågan om upplåtelse i andra hand prövad av myndighet. Jag föreslår atl
reglerna härom utformas i enlighet med kommitténs förslag. I likhet med vad som
gäller vid hyra bör de vara tillämpliga bara på bostadslägenheter.
Tillstånd
till andrahandsupplålelse skall enligt förslaget ges, om bostadsrättshavaren
har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen
128 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
inte
har befogad anledning att vägra samtycke. Sistnämnda rekvisit innebär alt den
till vilken bostadsrättshavaren vill upplåta lägenheten skäligen skall kunna
tas för god som utövare av nylljanderälten. Prövningen skall avse hyresgästens
personliga kvalifikafioner. Däremot torde dennes betalningsförmåga sakna
självständig betydelse, eftersom bostadsrättshavaren hela liden svarar för de
ekonomiska förpliktelserna gentemot föreningen. Vidare bör vid prövningen
hänsyn kunna tas till de villkor som i stadgarna har ställts upp för medlemskap
i föreningen samt lill föreningens intresse av all lägenheterna inte i alltför
stor utsträckning kommer alt bebos av andra än bostadsrättshavarna själva.
Sistnämnda intresse torde ofta kunna tillgodoses genom att tillståndet
tidsbegränsas.
Förbudet för bostadsrättshavaren
alt utan tillstånd upplåta hela lägenheten i andra hand avser bara sådan
rättshandling varigenom bostadsrättshavaren ål tredje man upplåter en
självständig rält all nyttja lägenheten. Det gäller alltså inte personer som
gentemot bostadsrättshavaren intar en sådan ställning att de inte utövar någon
självständig brukningsrätt, t. ex. den som tillhör hans hushåll eller gästar
honom. Bestämmelserna avser inte heller det fall att bostadsrättshavarens make
vid särlevnad eller efter bostadsrättshavarens död tills vidare använder
lägenheten.
På
skäl som har anförts i den allraänna motiveringen under 4.5 föreslås atl prövningen
av frågor om upplåtelse av lägenhet i andra hand skall ankomma på hyresnämnd.
31
§
Paragrafen,
som motsvarar 45 § andra punkten bostadsrättslagen och 55 § tredje stycket i
kommitténs förslag, reglerar bostadsrättshavarens rält att inrymma utomstående
personer i lägenheten (partiell sublokation).
Departementschefen.
F. n. fordras alllid styrelsens tillstånd för att bostadsrättshavaren skall få
stadigvarande inrymraa utomstående personer i lägenheten, om inte annat har
bestämts i stadgarna. Enligt kommittén torde emellertid rättsförhållandet
mellan föreningen och medlemmarna inte motivera att rälten atl hyra ut rum
alllid skall bero på styrelsens samtycke, om särskild stadgeföreskrift saknas.
Kommittén föreslår därför att rätt till partiell sublokation i likhet med vad
som gäller vid hyra (12 kap. 41 § jordabalken) skall föreligga, om det kan ske
utan men för föreningen eller annan medlem. Ledamoten Leo reserverar sig mot
förslaget och föreslår att nuvarande regel bibehålls.
Kommitténs
förslag har lämnats ulan erinran under remissbehandlingen. Också jag ansluter
mig till det.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 129
32 §
Paragrafen, som motsvarar
46 § bostadsrätlslagen och 56 § koinmittéförslaget, anger verkan av att bostadsrättshavaren
underlåter att betala avgift som förfaller före tillträdet.
Departementschefen.
Betalar bostadsrättshavaren inte i rätt tid grundavgift eller ersättning för
teckningsrätt som förfaller lill betalning innan lägenheten får tillträdas,
får styrelsen enligt bostadsrällslagen häva avtalet om bostadsrällsupplåtelse,
såvida rättelse inle sker inom en månad från anmaning och lägenheten inte har tillträtts
med styrelsens medgivande. Hävs avtalet, får föreningen behålla belopp som
redan har inbetalats. Vidare är föreningen berättigad till ersättning för skada
som inle har ersatts genom inbetalat belopp.
Kommittén föreslår den
sakliga ändringen av gällande rält atl bestämmelsen om att bostadsrättshavaren
vid hävning går miste om eventuellt inbetalat belopp slopas. Jag biträder förslagel,
som inte har mött någon erinran under remissbehandlingen. Föreningens intresse
får anses tiUräckligt tillgodosett genom rätten till skadestånd.
33 §
Denna
paragraf, som motsvarar 47 § bostadsrätlslagen och 57 § kommitté-förslaget,
innehåller regler om förverkande av nyttjanderätten till lägenhet som innehas
med bostadsrätt.
Departementschefen.
Deparlementsförslaget innebär vissa ändringar av gällande rätt och kommitténs
förslag. Paragrafen har disponerats med 12 kap. 42 § jordabalken som förebild.
I
första stycket 1 behandlas bostadsrättshavarens dröjsmål med erläggande av
grundavgift, upplåtelseavgift eller årsavgift. Enligt gällande lag är nyttjanderätten
förverkad, om bostadsrättshavaren dröjer med betalning av avgift utöver 14
dagar eller den längre tid som kan vara bestämd i stadgarna från det föreningen
efter förfallodagen har skriftligen anmanat honom alt betala (47 § första
stycket 1). Kommittén uppger att det i inte obetydlig utsträckning förekommer
att bostadsrältshavare sätter i syslem att inte betala årsavgifterna förrän de
har fått anmaning från föreningen och respittiden i det närmaste har gått ut.
Härigenom åsamkas föreningama avsevärda ölägenheter. Det har inle varit praktiskt
genomförbart att korama till rätta med missförhållandena genom att utsöka
förfallna belopp eller genom att fordra ränta på de belopp som inte har
betalats. Kommittén föreslår därför att den nuvarande regeln, som i och för sig
får anses väl avvägd, kompletteras med en bestämmelse alt nyttjanderätten kan
förverkas om bostadsrättshavaren i betydande omfattning underlåter att betala
årsavgift på förfalloda-
5 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 12
130 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
garna
och inte på tillsägelse framdeles iakttar förfallodag. För att bostadsrättshavarens
underlåtenhet skall kunna anses vara av betydande omfattning torde enligt
kommittén i regel fordras att dröjsmålet avser flera efter varandra följande
inbetalningar. Det förhållandet att efter upprepade försummelser en enstaka
betalning sker i rält tid utesluter inte att underlåtenheten kan anses vara av
betydande omfattning. Sedan tillsägelse har skett torde redan underlåtenhet att
iaktta en följande förfallodag kunna vara tillräckligt för förverkande.
Dröjsmål
med betalning av årsavgift är den grund som oftast åberopas för nyttj
anderättens förverkande. Enligt min mening är det inle minst med hänsyn härtill
av stor betydelse att bestämmelserna utformas på sådant sätt atl parterna
själva ulan svårighet kan bedöma förverkandefrågan. De bestämmelser kommittén
föreslår om verkan av alt bosladsrältshavare mera regelbundet underlåter att
betala årsavgiften på förfallodagen kan inle anses uppfylla detta krav. De ger
näraligen i alltför hög grad utrymme för en skälighetsbedömning. Jag kan med
hänsyn härtill inte ansluta mig till kommitténs förslag. I stället föreslår
jag alt förverkandereglerna vid underlåtenhet alt betala årsavgift utformas
efter förebild av motsvarande hyresbestämmelser (12 kap. 42 § första stycket 1
och 44 § jordabalken). Detta innebär att nyttjanderätten skall vara förverkad
och föreningen berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning, om
denne dröjer med att betala årsavgift utöver två vardagar efter förfallodagen.
Sker uppsägning, skall bosladsrätthavaren emellertid inte få skiljas från
lägenheten, om avgiften betalas senast tolfte vardagen från uppsägningen. I
avvaktan på att bostadsrättshavaren visar sig ha fullgjort vad som sålunda
fordras för alt han skall återvinna nyttjanderätten får beslut om vräkning inle
meddelas förrän 14 vardagar har förflutit från uppsägningen.
Huvudbestämmelsen
om förverkande på grund av betalningsförsummelse återfinns i förevarande punkt.
Regeln om återvinning av nyttjanderätten har tagits in i en särskild paragraf,
35 §.
Beträffande
reglerna om förverkande på grund av dröjsmål med betalning av grundavgift eller
upplålelseavgift föreslås inte någon ändring i sak. För-verkandepåföljd skall
alltså inträda om bostadsrättshavaren dröjer med att betala sådan avgift utöver
två veckor eller den längre lid som kan vara bestämd i stadgarna från det att
föreningen efter förfallodagen har anmanat honom alt betala. Någon rätt till
återvinning av nyttjanderätten föreligger inle i delta fall.
Enligt
första stycket 2 är nyttjanderätten förverkad om lägenheten olovligen upplåts
i andra hand. Gällande bestämmelser (47 § första stycket 3 första ledet bosladsrältslagen)
har i överensstämmelse med kommitténs förslag jämkats med hänsyn till reglerna
i 30 §, som i vissa fall ger möjUghet till sublokation utan föreningens
samtycke.
Första
stycket 3 innehåller regler om förverkande när lägenheten används
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 131
för
annat ändamål än det avsedda och vid partiell sublokation. Reglerna stämmer i
sak överens med gällande rält (47 § första stycket 2 och 3 senare ledet
bostadsrättslagen) och kommitténs förslag.
I
första stycket 4 tas som särskild förverkandegrund upp att bostadsrättshavaren
eller annan, till vilken lägenheten har upplåtits i andra hand, genom
vårdslöshet är vållande till att ohyra förekommer i lägenheten eller alt bostadsrättshavaren
genom underlåtenhet att utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om
förekomst av ohyra i lägenheten bidrar till alt ohyran sprids i fastigheten.
Bestämmelsen saknar motsvarighet i gällande lag. Den har utformats med 12 kap.
42 § första stycket 4 jordabalken som förebild.
Första
stycket 5 och 6 stämmer i sak överens med gällande rätt (47 § första stycket 4
och 5 bostadsrättslagen) och kommitténs förslag. De innehåller bestämmelser om
förverkande när lägenheten vanvårdas eller används på ett sätt som strider mot
kraven på sundhet, ordning och skick inom fastigheten samt när tillträde till
lägenheten vägras.
Enligt
47 § första stycket 6 bosladsrältslagen är nyttjanderätten förverkad, om
stadgarna föreskriver atl medlem skall tillhöra viss sammanslutning eller
inneha anställning i visst förelag eller uppfyUa annat villkor av liknande beskaffenhet
och bostadsrättshavaren inle längre uppfyller villkoret. Kommittén föreslår
att underlåtenhet att uppfylla villkor rörande arbetsanställning inte längre
skall få föranleda förverkande. Det får nämligen enligt kommittén anses strida
mot bostadsrättens idé atl innehavet av bostadsrätt skall bero på hur ett
anställningsförhållande utvecklar sig. Den osäkerhet som kan bli följden härav
synes inte förenlig med det ansvar som bostadsrättshavarna har för föreningen
och dess hus. För alt förhindra kringgående föreslår konimittén att inte
heller villkor alt bostadsrättshavaren skall tillhöra viss yrkessaramanslulning
skall få åberopas som grund för förverkande.
Kommitténs
förslag tillstyrks uttryckligen av kommerskollegium, bostadsstyrelsen, Hjresgästernas
Riksförbund, Näringslivets Byggnadsdelegalion, TCO och Svenska
Försäkringsbolags Riksförbund. Hovrätten för Nedre Norrland delar uppfattningen
att sammanbindning av arbetsanställning och rätt till viss bostad bör undvikas.
Det synes dock inte helt kunna uteslutas alt i enstaka fall bostadssökande i
syfte alt komina i besittning av lägenhet tar viss anställning som han lämnar
sedan han har blivit medlem i föreningen. Hovrätten ifrågasätter därför om möjUghet
till förverkande inte bör finnas i uppenbara fall av missbruk från bostadsrättshavarens
sida. Handelskamrarna i Göteborg, Borås och Karlstad anser att det i speciella
fall kan finnas legitim anledning till en sammankoppling av bostadsrätt med
anställning i visst företag. Inte minst för företag belägna i glesbygder och
något utanför större centra har det visat sig mycket svårt all få lämpUg
arbetskraft, om företagen inle själva medverkar till att skaffa bostäder åt de
anställda.
132 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
För
egen del delar jag kommitténs uppfattning alt nyttjanderätten till lägenhet som
har upplåtits med bostadsrätt inte bör kunna förverkas på den grund atl
anställning upphör. Det måste i regel bedömas som klart olämpligt atl sammankoppla
arbetsanställning och bostadsräll. Sådan sammankoppling har f. ö. hittills
förekommit i mycket begränsad omfattning. Om en arbetsgivare önskar disponera
över ett eget lägenhelsbestånd för att fortlöpande kunna erbjuda bosläder ål
arbetssökande synes det lämpligare att han utnyttjar de möjligheter som hyreslagstiftningen
ger. Av hänsyn lill bostadsrättshavarens behov av trygghet i besittningen lill
lägenheten bör enligt min mening inte heller del förhällandet att bostadsrättshavaren
inte längre uppfyller stadgevillkor om medlemskap i viss sammanslutning
automatiskt medföra nyttj anderättens förverkande. Jag vill erinra om att
enligt 11 § bostadsrättshavarens make efter övertagande av bostadsrätten skall
kunna få rätt lill inträde i föreningen även om han inte uppfyller sådan sladgebestämmelse.
Med hänsyn till det nu anförda har i departements-förslaget inte tagits upp
någon direkt motsvarighet till 47 § första stycket 6 bostadsrättslagen. Frågor
om förverkande av sådan anledning som anges där får i stället prövas enligt de
regler som i övrigl skall gälla när bostadsrättshavaren åsidosätter
förpliktelse som inte grundas på lagen.
/ första stycket 7
föreskrivs i överensstämmelse med gällande lag (47 § första stycket 7) och
kommitténs förslag all nyttjanderätten är förverkad, om bostadsrättshavaren
åsidosätter förpliktelse som går utöver vad som föreskrivs i lagen och det
måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen alt skyldigheten fullgörs.
Sådan förpliktelse kan följa av stadgarna eller av särskilt avtal. Under denna
punkt är all hänföra bl. a. stadgevillkor för medlemskap. Innehåller stadgarna
t. ex. föreskrift om alt medlem skall tillhöra viss sammanslutning, kan
förverkande sålunda ske, om det är av synnerlig vikt för föreningen alt bostadsrättshavaren
tillhör samraanslut-ningen. Av nyss angivna skäl har emellertid här tagits upp
ett uttryckligt förbud raot förverkande på grund av atl bostadsrättshavaren inle
innehar viss anställning eller uppfyller liknande villkor. Däremot saknas
motsvarighet till bestäramelsen i kommitténs förslag atl villkor som innebär atl
det fortsatta nyttjandet av lägenheten görs beroende av att bostadsrättshavaren
tillhör viss yrkessammanslutning eller uppfyller annat liknande villkor inte
får åberopas som grund för förverkande. För den händelse elt sådant villkor
inte innebär skyldighet att inneha anställning i visst företag ellar liknande
synes något absolut förbud mot att åberopa villkoret knappast behövas. Del
torde f. ö. endast i undantagsfall kunna göras gällande att det är av synnerlig
vikt för föreningen alt elt villkor av delta slag uppfylls. Som jag nyss
påpekade innebär reglerna i 11 § om rält för bostadsrättshavarens make att få
inträde i föreningen att föreningen kan vara skyldig att godta maken som medlem
även om han inte uppfyller i stadgarna föreskrivet villkor för medlemskap. I
ett sådant fall kan det givetvis inle korama i fråga att förklara
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 133
bostadsrätten
förverkad på grund av att maken inte heller i fortsättningen uppfyUer
villkoret, oavsett vilken betydelse delta kan anses ha för föreningen.
I andra stycket anges att nyttjanderätten
inle är förverkad, om det som ligger bostadsrättshavaren till last är av ringa
betydelse. Bestäramelsen stämmer i sak överens med gällande rätt och komraittéförslaget.
I tredje stycket
föreskrivs atl föreningen skall bereda bostadsrättshavaren tillfälle till
rättelse innan uppsägning får ske. Regeln gäller samtliga för-verkandeanledningar
utom de som hänför sig till dröjsmål med avgifts-betalning och förekomst av
ohyra.
Fjärde stycket innehåller
en bestämmelse om rätt för förening till skadestånd vid uppsägning i anledning
av förverkande. Regeln stämmer i sak överens med gällande rätt och kommitténs
förslag.
34 §
Paragrafen,
som motsvarar 48 § bosladsrältslagen och 58 § i kommitténs förslag, innehåller
vissa preklusionsregler för åberopande av förverkandegrund.
Departementschefen.
I denna paragraf föreskrivs att bostadsrättshavaren inte får skiljas från sin
lägenhet, ora han i fall sora avses i 33 § första stycket 13 eller 57
vidtagit rättelse innan föreningen gjort bruk av sin uppsägningsrätt. Detsamma
gäller ora bostadsrättshavaren inte sagts upp inom tre månader från det
föreningen fick kännedom om förhållande som avses i 33 § första stycket 4 eller
7.
Upplåter bostadsrättshavaren
lägenheten i andra hand ulan behövligt samtycke eller tillstånd är det av stor
betydelse för såväl bostadsrättshavaren som den lill vilken lägenheten har
upplåtits all få besked om föreningen önskar skilja bostadsrättshavaren från
lägenheten. Föreningen föreslås därför vara skyldig alt tillställa bostadsrättshavaren
tillsägelse om rättelse inora två månader från det den fick kännedom om
upplåtelsen vid risk att rätten att åberopa andrahandsupplålelsen som förverkandegrund
annars går förlorad. En motsvarande regel gäller för hyresförhållanden (12
kap. 43 § jordabalken).
35 §
Denna
paragraf, som saknar motsvarighet i gällande rält och kommitténs förslag, anger
förutsättningarna för återvinning av nyttjanderätt som har förverkals på grund
av underlåten avgiflsbetalning.
Departementschefen.
Paragrafen har behandlats i specialmotiveringen till 33 § första stycket 1. För
hyresförhållanden har bestämmelsen sin motsvarighet i 12 kap. 44 § första
stycket jordabalken.
134 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
36 §
Paragrafen,
som motsvarar 51 § bostadsrättslagen och 60 § i kommitténs förslag, anger när bostadsrältshavare
vars nyttjanderätt har förverkals är skyldig all flytta från lägenheten.
Departementschefen.
I överensstämmelse med gällande rält föreskrivs i denna paragraf alt bostadsrättshavaren
är skyldig alt avflytta genast efter uppsägning, om bostadsrätten är förverkad
på grund av underlåten avgifts-betalning eller på grund av vanvård,
åsidosättande av sundhet, ordmng och skick eller vägran alt lämna föreningen
tillträde till lägenheten. Samma regel föreslås, i enUghel med kommitténs
förslag, gälla när nyttjanderätten är förverkad till följd av förekomst av
ohyra. För övriga förverkande-fall föreskrivs liksom f. n. alt avflyttning
skall ske på den fardag som inträffar närmast efter tre månader från
uppsägningen, om inte rätlen eller överexekutor föreskriver tidigare
avflyttning.
37 §
Paragrafen,
som motsvarar 53 § bosladsrältslagen och 61 § i kommitténs förslag, anger hur
det skall förfaras med bostadsrätten sedan nyttj ande-rätlen lill lägenheten
har förverkats.
Departementschefen.
I paragrafen föreskrivs i överensstämmelse med gällande rätt och kommitténs
förslag atl bostadsrätten efter förverkande snarast möjligt skall säljas på offentUg
auktion, om inle föreningen och bostadsrättshavaren kommer överens om annat.
Försäljningen kan dock få anstå till dess brist som bostadsrättshavaren svarar
för har blivit botad. Av köpeskilUngen för bostadsrätten får föreningen ta ul
vad den har alt fordra, varefter återstoden tillfaller bostadsrättshavaren.
38 §
Denna
paragraf, som motsvarar 55 § bosladsrältslagen och 62 § kommiltéförslaget,
behandlar det fall alt föreningens hus övergår lill ny ägare.
Departementschefen.
Första stycket i paragrafen stämmer i sak överens med gällande rätt och
kommitténs förslag. Det inleds med en uttrycklig regel om alt bostadsrätten
upphör, när det hus i vilket lägenheten finns överlåts eller säljs exekutivt. I
sådant fall är föreningen skyldig att utge ersättning för bostadsrätten.
Beträffande frågan om ersättningens beräkning får jag hänvisa till vad jag har
anfört vid 7 §. Om föreningen träder i likvidation eller sätts i konkurs inom
tre månader från det frågan om föreningens ersättningsskyldighet har blivit
slutligt avgjord skall ersättnings-rätten emellertid bedömas efter de regler
som gäller för skifte av föreningens tillgångar.
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 135
I
andra stjket ges regler för det fall bostadsrättshavaren har tillträtt
lägenheten. I sådant fall skall liksom enligt gällande lag och kommiltéförslaget
skriftligt hyresavtal anses ingånget. Bostadsrättshavaren har alltså rätt atl
bo kvar i lägenheten som hyresgäst. Härvid skall 7 § äga motsvarande
tillämpning. Detta innebär att hyresvillkoren skall fastställas av
hyresnämnden, om parterna inle kan komma överens, saral att hyra i avvaktan på
att hyresvillkoren blir slutligt bestämda skall utgå i enlighet med vad som
senast har gällt i fråga om årsavgift.
Eftersom försäljning av
föreningens hus på exekutiv auktion får till följd atl bostadsrätten upphör,
skall denna inte tas upp i den sakägarförteck-ning sora upprättas inför
auktionen och inte heller förbehållas vid auktionen. Däremot skall till
ledning för spekulanterna i sakägarförteckningen erinras om den rätt att bo
kvar som hyresgäst som enligt lag tillkommer bostadsrättshavaren (111 § 2 mom. utsökningslagen
och 31 § 2 i det till lagrådet den 14 maj 1970 remitterade förslaget till lag
om exekutiv försäljning av fast egendom).
39 §
Paragrafen,
som motsvarar 50 § bostadsrätlslagen och 59 § kommittéförslaget, innehåller
bestämmelser om uppsägning.
Departementschefen.
Paragrafen, som i huvudsak stämmer överens med kommiltéförslaget, har utformats
med 12 kap. 8 § jordabalken som förebild.
Enligt paragrafens sista
stycke skall vissa ansökningar till myndighet ha samma verkan som uppsägning
när delgivning har skett. Reglerna härom har undergått viss ändring i
förhållande till gällande rält och kommittéförslaget. Delta hänger samman med
alt enligt deparlementsförslaget (7 § andra stycket, 24 § första stycket)
uppsägning från bostadsrättshavarens sida får till följd att bostadsrätten
genast övergår till töreningen med skyldighet för denna alt utge ersättning
för bostadsrätten. Med hänsyn härtill föreslås att stämningsansökan med yrkande
om rätt atl frånträda bostadsrätten skall ha samma verkan som uppsägning.
Detsamma föreslås liksom f. n. gälla beträffande stämningsansökan med yrkande
om bosladsrätts-havarens skiljande från lägenheten samt ansökan om vräkning.
Allmänna
bestämmelser om bostadsrättsförening
40 §
I
denna paragraf, som närmast motsvarar 1 § första stycket bosladsrältslagen och
kommittéförslaget, ges en bestämning av begreppet bostadsrättsförening.
136 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Departementschefen.
Paragrafen stämmer i sak överens med gäUande rätt och kommitténs förslag.
Sora
bostadsrättsförening kan enligt paragrafen registreras ekonoraisk förening sora
har lill ändaraål alt i föreningens hus åt raedlenimarna upplåta lägenheter
med nyttjanderätt för obegränsad tid. Vad som avses med ekonoraisk förening
framgår av 1 § föreningslagen. Självfallet behöver en förening inte registreras
sora ekonomisk förening innan den kan bli registrerad sora
bostadsrättsförening.
I
118 § andra stycket föreningslagen föreskrivs alt denna lag inte gör ändring i
vad sora i annan lag är föreskrivet om föreningar för visst ändamål. I fråga ora
bostadsrättsföreningar innebär denna bestänimelse all föreningslagen skall
tillämpas bara i de fall den föreslagna bostadsrällslagen särskilt anger detta.
Innehåller annan lag eller författning särskild bestämmelse om ekonomisk
föraning, skall sådan bestämmelse däremot i princip tillämpas också i fråga om
bostadsrättsförening.
Jag vill i anslutning till
denna paragraf uppehålla mig något vid vissa frågor sora har samband med
bostadsrättsföreningarnas kooperativa karaktär. Även ora bostadsrällsförening
har lill ändaraål atl upplåta lägenheter med bostadsrätt är det enligt gällande
lag och kommitténs förslag inget som hindrar att föreningen hyr ul vissa
lägenheter. Inle heller föreUgger något hinder mol all bostadsrätt upplåts åt
juridisk person eller alt en medlem förvärvar flera bostadsrätter. Under
remissbehandlingen har från några håll gjorts gällande att dessa förhållanden
medför risk för alt bostadsrättsföreningen kan komma all förlora sin
kooperativa karaktär. SABO ifrågasätter sålunda om inte en begränsning av
föreningarnas rätt att tillhandaliålla hyreslägenheter för bostadsändamål är
motiverad. Vare sig en sådan verksamhet är vinstgivande, varvid överskottet
direkt eller indirekt tillfaller medlemmarna i föreningen, eller förenad med
risker, är den främmande för syftet med bostadsrättsföreningarna och gagnar
knappast bostadskonsumenlerna i genien. Upplåtelse av andra lägenheter än bostadslägenhater,
t. ex. garage och servicelokaler, kan däremot i vissa fall ha betydelse för
skapandet av goda boendeförhållanden för bostadsrättshavarna och deras
familjer. Det kan vidare enligt SABO vara motiverat atl begränsa fysiska
personers rätt att teckna mer än en bostadsrätt. Särskilda skäl bör föreligga
för alt juridiska personer skall få förvärva bostadsrätter. Kommun bör dock ha
sådan möjlighet, eftersom bostadsförhållandena på orten kan motivera detta.
Eftersom bostadsrättsföreningar enligt kommitténs förslag skall få bildas
fritt, torde del enligt SABO vara fullt möjligt för spekulativa intressen att
bilda föreningar för andrahandsulhyrning. Stockholms Kooperativa
Bostadsförening finner del diskutabelt om en bostadsrättsförening skall få
uppföra och äga rena hyreshus. Detta har förekomrail bl. a. när
produktionskostnaderna och därmed hyrorna blivit myckel höga.
Bostadsrättsförening bör ha rätt atl hyra ul bostadslägenhet bara i enstaka
fall, t. ex. till anställd hos föreningen. Hy-
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 137
resnämnden
i Stockholms län anför att det strider mot bosladsrättsidén att
bostadslägenheter upplåts med bostadsrätt till juridiska personer. Genom att
dessa i egenskap av bostadsrättshavare hyr ut lägenheterna kommer lägenheterna
att bebos av personer som inte har del i föreningens intressegemenskap. Vidare
uppkommer en konflikt mellan bostadsrättslagstiftningens be-stänmielser om
medlemskap och de hyresrättsliga besitlningsskyddsreglerna. Svårigheter uppstår
när det gäller att avgöra om besittningsskyddsbrytande grund föreligger enligt
12 kap. 46 § jordabalken. Statens personalbostadsdelegation, som är rådgivande
organ i frågor om hyressättning av bosladsrättslägenheter vid upplåtelse i
andra hand, anser däremot att möjligheten för de statUga myndigheterna att
förvärva bostadsrätter utgör ett värdefullt komplement till andra åtgärder i
syfte bl. a. atl underlätta rekrytering av personal genom tillhandahållande av
bosläder.
Det är givelvis angeläget
att lägenheterna i en bostadsrättsförenings hus i största möjliga utsträckning
upplåts med bostadsrätt och nyttjas av bostadsrättshavarna, eftersom det
annars kan föreligga risk för att föreningen förlorar sin kooperativa karaktär.
I likhet med kommittén anser jag emellertid att det inte finns något behov av
lagregler som i nu behandlade avseenden begränsar föreningarnas
handlingsfrihet när det gäller uthyrning av lägenheter och upplåtelse av
bostadsrätt. Vad beträffar uthyrning av lägenheter vill jag särskilt framhålla
att det ofta är ändamålsenligt att bostäder åt föreningens anställda samt
lokaler upplåts med hyresrätt. Det kan också förekomma fall då en förening på
grund av situationen på bostadsmarknaden i orten inte omedelbart lyckas finna
spekulanter till samtliga lägenheter som är avsedda att upplåtas med
bostadsrätt. För att undvika eller minska förlust till följd av uteblivna
avgiftsintäkter kan det då vara lämpligt att tills vidare hyra ut lägenheterna.
Jag
vill i anslulning till vad jag nu har sagt erinra om att förening kan upplösas
tvångsvis, om verksamheten drivs på ett sätt som uppenbarligen inte motsvarar
de förutsättningar under vilka registrering har skett eller om antalet bostadsrältshavare
har nedgått under fem (65 § deparlementsförslaget jämförd med 73 §
föreningslagen).
41
§ I denna paragraf, som motsvarar 3 och 4 §§ i kommitténs förslag, regleras
genom hänvisning till föreningslagen ansvarigheten för bostadsrättsföreningens
förbindelser samt föreningens rättskapacitet.
Departementschefen.
I denna paragraf, som i salf överensstämmer med kommitténs förslag, föreskrivs
att 2 och 3 §§ föreningslagen skall äga motsvarande tiUämpning i fråga om
bostadsrättsförening. Av nämnda paragrafer framgår att medlemmarna inte står
något personligt ansvar för föreningens förbindelser samt att föreningen inte
vinner rättskapacitet förrän den
5t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 12
138 Kungl. Maj:ts projwsition nr 12 år 1971
har
blivit registrerad. Vidare finns bl. a. regler om verkningarna av atl rättshandlingar
företas på föreningens vägnar före registreringen.
42
§ I denna paragraf, som motsvarar 4 § första stycket föreningslagen och 10 § bostadsrätlslagen
saml 5 § kommiltéförslaget, anges var bostadsrättsförening skall registreras.
Departementschefen.
Enligt gäUande rätt skall bostadsrättsförening Uksom ekonomisk förening i
allmänhet registreras hos länsstyrelsen i det län där föreningens styrelse
enligt stadgarna har sitt säte. Kommittén anser atl registreringen av
bostadsrättsföreningar snarast möjUgl bör föras över lill ett för hela landet gemensarat
register. Frågan bör emellertid inte las upp i samband med den nya bosladsrätlslagsliflningen
utan först vid en kommande allmän översyn av registreringssystemet. Kommiltéförslaget
innebär därför inte någon ändring av gällande bestämmelser om registrering.
Kommitténs
uppfattning att registreringen av bostadsrättsföreningar bör ske centralt
biträds uttryckligen av länsstyrelsen i Malmöhus län och Bostadsgaranti.
Däremot anser hovrätten för Nedre Norrland all registreringen också i framtiden
bör ske i lokala register hos länsstyrelserna.
Frågan
om registreringen av ekonomiska föreningar i allmänhet och bostadsrättsföreningar
har behandlats av firmautredningen i dess betänkande Firmaskydd (SOU 1967: 35).
Betänkandet har remissbehandlats och är föremål för övervägande inom justiliedeparlemenlet.
Jag är inle f. n. beredd alt ta slutlig ställning till frågan hur
registreringen av bostadsrättsföreningar skall ordnas i framtiden. Denna fråga
får tas upp i samband med de andra registreringsfrågor som aktualiseras av
firmautredningens betänkande. I förslagel till ny bosladsrältslag har därför
den nuvarande ordningen för registrering av bostadsrättsföreningar bibehållits.
1
första stycket av denna paragraf föreskrivs att registrering skall ske hos
länsstyrelsen i del län där föreningen har sitt säte. EnUgt andra stycket skall
uppgifter om bostadsrättsföreningarna las in i en särskild avdelning av föreningsregislret.
Stadgar
och firma m. m.
43 §
I denna paragraf, som motsvarar 5 § föreningslagen och 6 § i kommitténs
förslag, anges de krav som måste vara uppfyllda för att en bostadsrättsförening
skall kunna registreras.
Departementschefen.
Enligt 5 § föreningslagen måste ekonomisk förening för all få bli registrerad
ha minst fem raedleinraar. Det räcker dock med
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 139
tra
eller fyra medlemmar, om minst tre av medlemmarna är registrerade föreningar
eller föreningar som visserUgen inle är registrerade men ändå är att anse som
juridiska personer. Vidare skall föreningen ha antagit stadgar samt utsett
styrelse och revisorer.
Komraittén föreslår alten
bostadsrättsförening alltid skall ha fem medlemmar för atl registrering skall
få ske. Det skäl som åberopades för den nuvarande regeln i föreningslagen om
lägre antal medlemmar, nämligen att tre eller fyra föreningar kunde ha behov av
alt sammansluta sig lill en hii-vudförening (jfr SOU 1949: 17 s. 93), har
enligt kommittén ingen giltighet för bostadsrättsföreningar.
Jag ansluter mig till
kommitténs förslag, som inle har mött någon erinran under remissbehandlingen,
och förevarande paragraf har utformats i enlighet härmed.
44
§ 1 denna paragraf anges vilka bestämmelser sora raåste las in i bostadsrättsförenings
stadgar för att föreningen skall kunna registreras. Paragrafen, som i gällande
rätt motsvaras av 6 § föreningslagen samt 4 och 5 §§ bostadsrättslagen, bygger
på 7 § och 8 § förstatredje styckena i kommitténs förslag.
Departementschefen.
Punkterna 13 stämmer i sak överens med gällande rätt (6 § 13 föreningslagen)
och kommitténs förslag (7 § 13). Där föreskrivs att stadgarna skall innehålla
uppgift om föreningens firma, ändamålet med föreningens verksamhet och dennas
art samt den ort där styrelsen skall ha sitt säte.
Enligt
punkt 4 skall förening som vill ta upp inträdesavgift ange avgiftens belopp i
stadgarna. Avgiften får inte överstiga 100 kr. per medlem. Bestämmelsen innebär
inte någon ändring i förhållande till nuvarande regler (4 § 1 och 5 § första
stycket första punkten bostadsrätlslagen) eller kommitténs förslag (7 § 4 och
8 § första stycket).
F.
n. skall föreningslagens bastämmelser om insats tillämpas också beträffande
inträdesavgift i bostadsrättsförening (5 § första stycket andra punkten
bostadsrättslagen). Delta medför bl.a. atl medlem som har avgått ur
bostadsrättsförening enligt 16 § föreningslagen i regel har rätt att få tillbaka
erlagd inträdesavgift. Kommittén anser att praktiska skäl talar för att dessa beslåimmelser
slopas. Ett bibehåUande av reglerna skulle näraUgen medföra atl man för dessa
sällan förekommande och lill beloppen obetydliga avgiftar skulle tvingas att i
den nya lagen ta in bestämmelser om bl. a. rätt att vid avgång få ut
inträdesavgift. Förslaget har inle mött någon erinran under
remissbehandlingen. Också jag ansluter mig lill det. Medlem som har avgått ur
bostadsrättsförening, t. ex. i samband med att han överlåtit sin bostadsrätt,
har därför enligt deparlementsförslaget inte rätt att av för-
140 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
eningen
få tillbaka inbetald inträdesavgift. Sådan rätt kan emellertid införas genom
bestämmelse i stadgarna. Jag återkommer till denna fråga vid 53 §.
I
punkt 5 anges i överensstämmelse med gällande rält och kommitténs förslag alt
stadgarna skall ange om särskild upplålelseavgifl skall få tas ut. Avgiften
motsvarar den nuvarande ersättningen för rätlen alt teckna bostadsräll (4 § 3 bostadsrätlslagen).
EnUgt 57 § skall upplåtelseavgiftens belopp fastställas av styrelsen.
Punkt 6 behandlar
årsavgiften för bostadsrätt. Enligt gällande rätt skall stadgarna innehålla
uppgift om de grunder enligt vilka årsavgifter skall utgå. Med dessa avgifter
skall bestridas löpande utgifter, såsora räntor och araorleringar på lån,
skatter, försäkringspremier, kostnader för fastighetens förvallning, underhåU
och uppvärmning, för vatten, elektrisk kraft, renhållning m. m. samt för
avsättning lill reparationsfond och reservfonden (4 § 4). För läckande av
opåräknade utgifter kan bostadsrättshavare avkrävas särskilt lillskolt. I
stadgarna skall anges i vilken utsträckning detta får ske samt den tid inom
vilken tillskollel tidigast får utkrävas av bostadsrättshavaren (4 § 5).
Särskilt tiUskott skall beräknas efter lägenhets andelsvärde och får inte
avfordras bostadsrättshavaren förrän tidigast tre månader från det beslut ora tillskollel
fattades (5 § andra stycket). De belopp med vilka årsavgift skall ulgå samt den
ordning i vilken beloppen skall betalas bestäms av styrelsen, om inte annat
följer av stadgarna (6 §). Däremot ankommer det på föreningsstämma alt falla
beslut om särskilt tillskott. Sådant beslut kräver två tredjedels majoritet
bland de röstande (60 § 1).
Kommitténs
förslag stämmer i sak överens med gällande rätt. Förslaget har utsatts för
kritik vid remissbehandlingen. HSB anser alt det i praktiken saknas anledning
att upprätthåUa en formell distinktion mellan avgifter för löpande behov och
avgifter lill täckande av oväntade utgifter. Årsavgiften sätts normall lill en
nivå sora ger raöjlighet lill sådana fondavsättningar alt föreningen kan möta
större utgifter som inle är av löpande karaktär. Även om så inle har skett och
föreningen därför i en eller annan form måste öka sill avgiftsuttag för att
kunna bestrida en större utgift, torde det i de flesta fall inle vara fråga om
en objektivt opåräknad avgift. För att en ra tionell bostadskooperativ
verksamhet skall kunna bedrivas bör styrelsen, som beslutar om utgifterna,
också ha befogenhet all besluta om uttag av alla de avgifter som behövs för
verksamheten. Detta innebär inte någon minskning av föreningsstämmans
befogenheter, eftersom denna kan ge instruktioner till och entlediga
styrelsen. För den händelse det också i fortsättningen skall krävas slämmobeslut
för uttag av särskilt tillskoll, bör det inte ställas upp krav på kvalificerad
majoritet. En sådan regel innebär nämligen alt en minoritet kan förhindra
uttag av avgifter som kan vara helt avgörande för en tillfredsställande
skötsel av föreningen. Föreningen bör vidare i stadgarna fritt kunna bestämma
efter vilka grunder särskilt tillskott
KungL
Maj:ls proposition nr 12 år 1971 141
skall
beräknas. En beräkning efter andelsväi'de kan ge en inle önskvärd ojämnhet i
det totala avgiftsuttaget, om föreningens stadgar innehåller annan grund för
uttagande av årsavgifter. Liknande synpunkter framförs av Stockholms
Bostadsföreningars Centralförening och Advokatsamfundet. EnUgt Hyresgästernas
Riksförbund kan det diskuteras, ora del finns anledning alt göra en raarkant
åtskillnad mellan årsavgifter och särskilt tillskott. Såvitt känt har denna
ordning dock inte vållat föreningarna några större svårigheter. Beslut om särskilt
tillskoti bör enligt förbundet inle fordra kvalificerad majoritet på
föreningsstämma.
Jag anser kritiken mot
förslaget i denna del välgrundad. Som framhållits i några remissyttranden är
det förenat med betydande svårigheter att dra en skarp gräns mellan löpande
utgifter, som skall betalas med årsavgifterna, och opåräknade utgifter, som
skall täckas av särskilt tillskott. Det lorde inle utan fog kunna hävdas all en
utgift bara i rena undantagsfall kan anses som opåräknad. En gränsdragning
mellan olika avgifter framstår f. ö. som sakligt föga motiverad. Det bör i
princip ankomma på styrelsen, som har hand om förvaltningen av föreningens
angelägenheter, att fastställa de avgifter som behövs för alt täcka
föreningens utgifter. En sådan befogenhet torde med hänsyn till den kontroll
föreningsstämman i olika avseenden kan utöva beträffande styrelsens åtgärder inle
medföra någon risk för missbruk. Om enskild bostadsrättshavare drabbas av
väsentlig avgiftshöjning kan han ha rätt att säga upp sin bostadsrätt enUgt 23 §.
På
grund av det nu anförda innehåller departementsförslaget inte några
bestämmelser om särskilt tillskott. Samtliga uppkommande utgifter skall således
i princip täckas av årsavgifterna. I förevarande punkt föreskrivs att del i
stadgarna skall anges enUgl vilka grunder årsavgift skall utgå. Enligt 57 §
skall årsavgifternas belopp fastställas av styrelsen.
Punkt 7, som behandlar
andra avgifter till föreningen än grundavgifter, upplålelseavgifler och
årsavgifter, stämmer i sak överens med gällande rätt (4 § 6 och 5 § sista
stycket bosladsrältslagen) och kommitténs förslag (7 § 9 och 8 § tredje
stycket). Där föreskrivs att stadgarna skall ange avgifternas belopp eller det
högsta belopp lill vilket avgifterna får bestämmas. Beloppet får inte
översliga 100 kr. för år och medlem.
I punkt 8 föreskrivs för
det fall rälten att bestämma ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse skall
vara inskränkt, alt stadgarna skall ange enligt vilka grunder ersättningen
skall beräknas. Beträffande motiveringen för denna bestämmelse får jag hänvisa
till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen under 4.3. Innebörden av
bestämmelsen är alt de normer som skall tillämpas vid fastställandet av
ersättningen måste framgå av stadgarna. Del är således inle tillåtet alt i
stadgarna föreskriva att det skall ankomma på t. ex. föreningens styrelse eller
överordnad organisation alt bestämma vilket belopp som får tas ul.
Punkterna
9 och 10 stämmer i sak överens med gällande rätt (6 § 6 och
142 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
8
föreningslagen) och kommitténs förslag (7 § 11 och 13). De innehallar
föreskrifter om styrelse och revisorer samt om räkenskapsår.
Punkt 11 behandlar
avsättning av medel för säkerställande av underhållet av föreningens hus. Enligt
17 § föreningslagen skall i princip minst 5 % av ekonomisk förenings årsvinst
avsättas till reservfond. Avsättningarna får upphöra när reservfonden jämte
inbetalat insatskapital har uppnått ett belopp som svarar antingen mol fyra
tiondelar av del bokförda värdet på föreningens tillgångar eller mot
föreningens skulder enligt balansräkningen. Nedgår reservfonden under dessa
belopp skall avsättning åter ske. Nedsättning av reservfonden får ske bara för atl
täcka förlust som enligt fastställd balansräkning har uppstått på föreningens
verksamhet i dess helhet och som inle kan ersättas av medel som har avsatts lill
framlida förfogande. Kungl. Maj:l kan medge förening eller vissa grupper av föreningar
undanlag från bestämmelsen, om det med hänsyn lill arten av
föreningsverksamheten och övriga omständigheter finns synnerliga skäl härför. Bestäraraelser
om fondavsättningar finns vidare i tillämpningsföreskrifterna lill 21 § bosladslånekungörelseii.
För att bostadsrättsförening skall erhålla vissa lån krävs sålunda alt det inom
föreningen bildas dels reservfond och dels reparationsfonder, en fond för yttre
reparationer som skall bekostas av föreningen och en fond för sådana inre
reparationer som dat åligger medlemmarna atl svara för. Reservfonden bildas
genom årlig avsättning av minst 0,1 % av andelsvärdena, intill dess fonden
uppgår till minst 5 % av dessa. Både yttre och inre reparationsfond bildas
genom årlig avsättning av minst 0,3 % av andelsvärdena. Flertalet
bostadsrättsföreningar torde i sina stadgar ha föreskrifter om såväl
reservfond som reparationsfonder.
Kommittén framhåller
inledningsvis att del är av största vikt atl det sker en lillfredsställanda
kapitalbildning i bosladsrättsföraningarna men all det i första hand bör
ankomma på föreningarna själva att genom stadgebe-stäraraelser sörja för
ekonomisk stabilitet. Vad först angår behovet av medel för reparationer av
föreningens hus understryker kommittén vikten av att det skapas garantier för
att de enskilda medlemmarna och föreningen har tillgång till kapital för att
bekosta de ofta betydande reparationer som kan bli nödvändiga. Även om del kan
antas all flertalet bostadsrättsföreningar kommer att ha föreskrift om
reparationsfond i sina stadgar, anser kommittén all lagen bör innehålla en
bestämmelse om skyldighet för förening att göra avsättning till sådan fond.
Eftersom fördelningen av det ekonomiska ansvaret för reparationer mellan
föreningen och bostadsrättshavarna kan variera, föreslår kommittén inle någon bestämraelse
ora niiniraiavsällning eller om fördelning av avsättningen på olika fonder.
Vad
härefter angår behovet av reservfond konstaterar kommittén att bostadsrättsföreningarna
regelmässigt använder inbetalda grundavgifter för
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 143
finansieringen
av föreningens hus. Detta förhållande och den omständigheten att de medel som
har avsatts till reparationsfond är avsedda att fortlöpande användas för behövUgt
underhåll gör dat enligt koraraittén nödvändigt att genom särskild
lagbestämmelse om avsättning till reservfond skapa säkerhet för alt
föreningarna har tillgång till behövligt eget kapital. Med hänsyn till de
skiftande förhåUanden under vilka föreningarna verkar bör det ankomraa på
föreningarna själva atl utforraa de närmare reglerna ora hur sådan avsättning
skall ske. Grunderna för fondavsättning bör enligt kommittén framgå av
föreningens stadgar.
Frågan om fondavsättning
behandlas i några remissyttranden. Näringslivets Byggnadsdelegalion och
Svenska Försäkringsbolags Riksförbund anser, mot bakgrund av att bostadsrätten
i princip är till tiden obegränsad, att det teoretiskt finns skäl att diskutera
behovet av s. k. återanskaffnings-fonder. Att föraningarna sörjer för en återanskaffning
av husen när dessa har tjänat ut kan vara en i och för sig tänkbar utväg atl
lösa problemet hur bostadsrättshavarna skall skyddas mol slutet av
föreningshusens livslängd. Om återanskaffningsfonder infördes skulle ett
bostadssparande i föreningarnas regi uppstå. Årsavgifterna skulle öka något,
men mot detta skulle svara en större säkerhet vid avveckling och ombyggnad av
föreningarnas hus. Kommunalekonomiska föreningen framställer vissa anmärkningar
av huvudsakligen bokföringsleknisk natur mot kommiltéförslaget. Föreningen
framhåller bl. a. all reservfonden är en del av föreningens eget kapital men
att den s. k. reparationsfonden är alt anse som en skuld. Vidare påpekar
föreningen atl avsättning lill reservfond är en ren vinsldispositions-åtgärd
medan de årliga avsättningarna lill reparationsfond är att betrakta sora en
kostnad för verksamheten. Beteckningen fond bör därför inte användas för
avsättningar till reparationer.
För egen del vill jag
framhålla följande. Enligt föreningslagen kommer det i princip an på
föreningarna själva all genom bl. a. lämpliga stadgeföreskrifter sörja för en
tillfredsställande kapitalbildning. Genom bestämmelser om avsättning till
reservfond har raan emellertid försökt skapa garantier för att en viss
konsolidering kommer lill stånd. Reservfonden byggs upp ganom årliga avsättningar
av överskott på föreningens verksamhet. För bostadsrättsföreningarna torde de
nuvarande fonderingsreglerna i allmänhet sakna betydelse. Dessa föreningar har
nämligen till ändamål att tillhandahålla sina medlemmar lägenheter till
självkostnadspris och redovisar därför i regel inte någon årsvinst. Inte
heller tillgodoförs medlemmarna någon ekonoraisk gottgörelse. I stäUel kan
ofta en viss kapitalbildning äga rum till följd av amorteringar på faslighetslånen.
Från borge-närssynpunkl lorde med hänsyn till arten av
bostadsrättsföreningarnas verksamhet inte finnas behov av särskilda lagregler
om avsättningar till reservfond. Jag har mot bakgrund av det nu anförda kommit
till den uppfattningen att några sådana regler inle bör tas upp i lagen.
144 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Kommittén
föreslår vidare att det i lagen föreskrivs skyldighet för bostadsrättsförening
att avsätta medel för säkerställande av underhållet av föreningens hus. 1
likhet med remissinstanserna ansluter jag mig till kommitténs förslag i denna
del. Sora koraraittén har föreslagit bör det ankomma på föreningarna själva
all utforma de närmare reglerna om hur sådan avsättning skall ske. De
föreskrifter om reparationsfond som bostads-lånekungörelsan innehåller torde i
allmänhet kunna tjäna till ledning när del gäller atl ta ställning till vilka
regler i detta hänseende som kan vara lämpliga för att garantera alt
betryggande avsättningar kommer lill stånd. Grunderna för avsättning bör framgå
av föreningens stadgar. Förevarande punkt har utformats i enUghel härmed.
Punkterna
12 och 13 stämmer i sak överens med gällande rätt (6 § 9 och 10 föreningslagen)
och komrailléns förslag (7 § 14 och 15). De innehåller föreskrifter om
kallelser och meddelanden saml om vinsldisposition och förfarandet med
föreningens tillgångar vid dess upplösning.
I
deparlementsförslaget saknas motsvarighet till föreskriften i 4 § 2 bostadsrätlslagen
och 7 § 5 i kommitténs förslag att föreningens stadgar skall ange hur
grundavgift för bostadsrätt skall beräknas samt till bestämmelsen i 6 § 7
föreningslagen och 7 § 12 i kommitténs förslag om fullmäktige. Angående skälen
härför får jag hänvisa till vad som anförs vid 60 resp. 59 §.
45
§
Denna
paragraf, som motsvarar 9 § bostadsrättslagen och 7 § föreningslagen samt 9 §
i koramitténs förslag, behandlar bostadsrättsförenings firma.
Departementschefen.
I första och andra styckena föreskrivs i överensstämmelse med gällande rätt atl
bostadsrättsförenings firma skall innehålla ordet bostadsrättsförening och att
den inte får innehålla något som kan föranleda misstaget att firman innehas av elt
bolag.
EnUgt
7 § tredje stycket föreningslagen skall bostadsrättsförenings firma skilja sig
från andra hos länsstyrelsen förut registrerade ännu bestående föreningsfirraor.
Kommitténs förslag innebär skyldighet för ny bostadsrällsförening alt skilja
sin firma från annan bostadsrättsförenings firma. Enligt min mening saknas skäl
för den föreslagna ändringen, särskilt som länsstyrelsen vid registrering av
ekonomisk förening enligt föreningslagen måste ta hänsyn till registrerade bostadsrältsföreningsfirmor.
Tredje stycket har därför utformats i enlighet med gällande lag.
Paragrafens
sista stycke innehåller en regel som förbjuder annan än bostadsrättsförening
att i sin firma eller eljest vid beteckning av rörelsen använda ordet
bostadsrätt. Den överensstämmer med gällande lag.
Firmautredningen
föreslår i sitt betänkande Firmaskydd (SOU 1967: 35) att vissa av de
bestämmelser i gällande rätt som ligger till grund för före-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 145
varande
paragraf skall upphävas i anslutning till genomförandet av en ny firraalag.
Även denna paragraf får därför ses över när frågan ora lagstiftning på
grundval av firmautredningens förslag las upp.
46 §
I denna paragraf hänvisas
till föreningslagens bestämmelser rörande ansökan om registrering.
Departementschefen.
De föreslagna bestämmelserna innebär i två avseenden avvikelser från vad som
gäller för ekonomisk förening i allmänhet. Genom hänvisning till 43 § anges att
ansökningen alltid skall innehålla försäkran om alt föreningen har minst fem
medlemmar. Föreligger stadgeföreskrift eller beslut om att föreningen inte får
börja sin verksamhet förrän visst högre medlemsantal har uppnåtts följer av
föreningslagens bestämmelser att försäkringen skall avse att detta antal har
uppnåtts. Vidare föreskrivs att uppgift inte behöver lämnas om
styrelseledamöternas och suppleanternas samt firmalecknarnas medborgarskap.
Beträffande skälen för dessa skilj-aktigheler får jag hänvisa till vad som
anförs vid 43 resp. 56 §.
Medlemsförteckning
och lägenhetsförteckning
47 §
I
denna paragraf föreskrivs skyldighet för styrelsen atl föra medlemsför-teckning
och lägenhetsförteckning. Motsvarande bestämmelser finns i gällande rält i 10
§ föreningslagen och 31 § bosladsrältslagen saml i koramitténs förslag i 12
och 22 §§.
Departementschefen.
I paragrafen anges att det genom styrelsens försorg skall föras förteckning
över bostadsrättsföreningans medlemmar (medlemsförteckning) samt förteckning
över de lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt (lägenhetsförteckning).
Anledning saknas att ställa upp krav på alt lägenhetsförteckningen skall
omfatta lägenhet som hyrs ut av föreningen. Förteckning kan beslå av
betryggande lösblads- eller kortsystem.
48 §
Denna
paragraf, som motsvarar 10 § föreningslagen och 12 § kommiltéförslaget,
innehåller bestämmelser om medlemsförteckning.
Departementschefen.
I första stycket föreskrivs alt medlemsförteckningen skall innehålla uppgift om
medleras namn och hemvist samt om bostadsrätt som han innehar. Andra stycket
innehåller en bestämmelse om skyldighet att hålla förteckningen tillgängUg.
146 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Enligt
10 § andra stycket föreningslagen skall styrelsen hålla medlems-förteckningen tillgängUg
för den som vill ta del av den. Kommittén föreslår att denna skyldighet när det
gäller bostadsrättsförening inskränks till att gälla bara gentemot medlem och
förhandstecknare. Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare saml Kommunalekonomiska
föreningen avstyrker den föreslagna ändringen i sina remissyttranden. Också
enligt min raening saknas anledning all för bosladsrättsföreningarnas del
begränsa den insyn i medlemsförhållanden sora är föreskriven i föreningslagen.
Ifrågavarande regel har därför utformats i överensstämmelse med gällande rält.
49
§ Denna paragraf innehåUer bestämmelser om lägenhetsförteckning samt motsvarar
31 § bostadsrättslagen och 22 § kommiltéförslaget.
Departementschefen.
Enligt gällande rätt skall så snart det kan ske genom styrelsens försorg läggas
upp en förteckning över samtliga lägenheter. I förteckningen skall i enlighet
med den ekonomiska planen anges husets beteckning samt varje lägenhets nummer,
belägenhet, rumsantal, övriga utrymmen och andelsvärde. När bostadsrätt har
upplåtils skall bostadsrättshavarens namn ofördröjligen föras in i
förteckningen. Samtidigt skall det antecknas vilken ekonoraisk plan som ligger lill
grund för upplåtelsen samt när denna plan logs emot av länsstyrelsen. Övergår
bostadsrätten till ny innehavare eller ändras annan uppgift i förteckningen
skall detta antecknas. Dagen för anteckning skall anges.
Koraraitténs
förslag stämmer i stort sett överens med gällande rätt. Förslagel innehåller
en uttrycklig regel om att anmälan till föreningen atl bostadsrätt har
pantsatts skall antecknas i förteckningen.
De ändrade regler om ekonoraisk
plan och upplåtelse av bostadsrätt som jag föreslår har gjort det nödvändigt
att företa viss omarbetning av bestämmelserna om lägenhetsförteckning. I
första stycket av paragrafen anges vilka uppgifter sora alllid skall las in i förlackningan
beträffande de olika lägenheterna. Avgörande för vad sora skall föras in blir
härvid innehållet i del avtal om upplåtelse av bostadsrätt som har träffals
mellan parterna. När det gäller frågan om vilka uppgifter som skall finnas i
förteckningen stämmer förslaget i stort sett överens med gällande rätt.
Eftersom grundavgiften för bostadsrätt inte längre skall fraragå av den
ekonomiska planen föreskrivs all den alltid skall anges i lägenhelsförteckningen.
Av andra stycket framgår att lägenheterna skall föras in i förteckningen
successivt allteftersom bindande avtal om upplåtelse av bostadsrätt kommer lill
stånd. Innan upplåtelse har skett behöver lägenheten alltså inte ingå i förteckningen.
I överensstämmelse med kommiltéförslaget föreskrivs vidare i tredje stycket att
föreningen skall göra anteckning i förteckningen om att bostadsrätt har
pantsatts så snart föreningen har fått underrättelse om del. Ändras
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 147
uppgift
som har förts in i lägenhelsförteckningen skall delta genast anmärkas där.
Enligt paragrafens sista stycke skall vid varje anteckning i förteckningen
anges när denna skedde.
Paragrafen innehåller inle
någon föreskrift ora atl lägenhelsförteckningan skall hållas tillgänglig för
den som vill ta del av den. Detta överensstämmer raed kommitténs förslag. Med
hänsyn lill att förteckningen skall innehålla vissa uppgifter som rör enskild
medlems ekonoraiska förhållanden bör någon sådan regel inte gälla. Det får
dock anses följa av styrelsens allmänna plikt all tillhandahålla medlemmarna
upplysningar om föreningens angelägenheter alt styrelsen på begäran av medlem
skall upplysa exempelvis om de grundavgifter som gäller för övriga
bostadsrätter.
50
§
Denna
paragraf innehåller bestämraelser om rält alt få utdrag ur lägenhetsförteckningen.
Paragrafen, som delvis motsvarar 33 § bostadsrättslagen och 10 § tredje
stycket föreningslagen, bygger på 23 § i kommitténs förslag.
Gällande
rätt. Till varje bostadsrättshavare skall enligt 33 § bostadsrätlslagen
överlämnas ett s. k. bosladsrätlsbevis. Sådant bevis skall innehålla
fullständigt utdrag nr lägenhetsförteckningen beträffande den lägenhet som
innehas av bostadsrättshavaren. Om uppgift i beviset ändras skall styrelsen
underrätta bostadsrättshavaren om det. Styrelsen är också skyldig att anteckna
sådan ändring på beviset när detta företes. Verkställda inbetalningar för
bostadsrätten skall enligt 34 § bosladsrältslagen antecknas på beviset. Enligt
10 § tredje stycket föreningslagen har medlem rätt atl av föreningen få
skriftlig uppgift om medlemskapet och gjorda insatser.
Kommittén.
Kommittén framhåUer inledningsvis alt bostadsrättsbeviset för bostadsrättshavaren
har ansetts motsvara det skriftliga kontraktet i hyresförhållande. Beviset har
kommit att tjäna som elt slags bevismedel raen är inte bärare av rättigheter
och skyldigheter sora t. ex. ett löpande skuldebrev. De nuvarande
bestämmelserna om underrättelse till bostadsrättshavaren när uppgift i beviset
har ändrats och anteckning om sådan ändring torde i stor utsträckning ha
kommit ur bruk. Delsamma gäller föreskriften om anteckning i beviset angående
inbetalningar för bostadsrätten. Med hänsyn lill att upplåtelse och överlåtelse
av bostadsräll enligt kommiltéförslaget skall ske genora skriftligt avtal
torde del inle vara nödvändigt att föreskriva skyldighet för föreningarna alt
för varje bostadsrättshavare utfärda ytterligare en handling. Bostadsrättshavare
bör eraeUertid ha rätt att få utdrag ur lägenhelsförteckningen av föreningen.
Han bör vidare ha rätt att få skriftlig uppgift från föreningen om vilka belopp
som har betalats
148 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
i
grundavgift och upplåtelseavgift eller tillgodoförts lägenheten genoin avsättningar
till fonder. De fondavsättningar som åsyftas är t. ex. avsättningar till fond
för inre reparationer. Däremot bör föreningen inte vara skyldig alt lämna skriflUg
uppgift om avsättning till fond för föreningens eget behov, t. ex. reservfond
eller fond för yttre reparationer. Bostadsrättshavaren bör slutligen ha rätt
alt få uppgift om summan av jämförelsetalen för alla upplåtna bostadsrätter.
Härigenom får han möjlighet atl beräkna sin andel i föreningens behållna
tillgångar.
Remissyttrandena.
Lagberedningen delar uppfattningen all spekulanter och långivare inle skall få
ta del av bostadsrättsförenings lägenhelsförleck-ning. Som kommittén har
föreslagit bör däremot bostadsrättshavare ha rätt till uppljsningar om sin egen
bostadsrätt. Härav följer alt efter utmätning och i konkurs också
utmätningsmannen resp. konkursförvaltaren har sådan rätt. Motsvarande
befogenhet lorde för ulmätningsraannens del också kunna grundas på 73 § 1 mora.
utsökningslagen. EnUgl beredningen kan föreningen genora felaktiga uppgifter,
t. ex. beträffande panlsättning, ådra sig skadeståndsansvar. Vidare kan
föreningen genom sitt sätt alt registrera och tolka egna registreringar rent
faktiskt inverka på företrädel mellan olika rättsägare. Enligt hyresnämnden i
Göteborgs och Bohus län bör föreningens uppgiftsskyldighet omfatta också
avsättningar till fonder för föreningens eget behov. Del kan nämUgen vara av
värde för bostadsrättshavaren all i samband med överlåtelse eller panlsättning
av bostadsrätten kunna förete sådan uppgift. Byggnadsfirman Anders Diös
framhåller att lägenhets andel i verkställda amorteringar på föreningens lån
har stor praktisk betydelse vid bestämmande av överlåtelsevärde och vid
deklaration av uthyrd bosladsrältslägenhet. Föreningen bör därför vara skyldig
att lämna uppgift härom.
Departementschefen.
Kommitténs förslag att ersätta den nuvarande skji-digheten för föreningen att
utfärda bosladsrältsbevis med en rätt för bostadsrättshavaren att på begäran
få vissa uppgifter från föreningen har vunnit allmän anslutning under
remissbehandlingen. Också jag anser den föreslagna ordningen ändamålsenlig. I
denna paragraf föreskrivs därför all bostadsrättshavaren har rätt alt på
begäran få utdrag ur lägenhelsförteckningen. Sådant utdrag skall avse de uppgifter
som enligt 49 § skall anges i förteckningen. För den händelse föreningen av
praktiska skäl tar in också andra uppgifter i förteckningen skall dessa inte
tas med i utdraget. Utdraget skall hänföra sig till den aktuella situationen.
Har viss uppgift ändrats skall utdraget alltså inte innehålla upplysning om vad
sora gällde före ändringen, exempelvis namnet på en tidigare innehavare av
bostadsrätten. I paragrafen föreskrivs vidare att utdrag skall innehålla
uppgift om dagen för utfärdandet.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 149
De
föreslagna bestämmelserna hindrar inte alt föreningen lämnar upplysningar till
annan än bostadsrättshavaren, t. ex. utmätningsman. Jag vill emellertid
understryka viklen av alt föreningarna med hänsyn till den enskildes intressen
iakttar återhållsamhet när det gäller alt tillmötesgå utomståendes önskemål om
uppgifter från föreningen rörande viss bostadsrättshavares förhållanden.
Jag har inte ansett det
påkallat atl i lagen la upp den av kommittén föreslagna regeln om rätt för bostadsrättshavaren
att få skriftlig uppgift om belopp som har erlagls i grundavgift eller
upplåtelseavgift eller tUlgodoförts lägenheten genom avsättning lill fond. Om
medlemmen har behov av sådana och andra liknande uppgifter från föreningen
torde man kunna utgå från att styrelsen även utan uttrycklig föreskrift i lagen
tillhandahåUer dem.
Medlemskap
51 §
Denna paragraf behandlar ansökan om inträde i bostadsrättsförening. Den
motsvarar 7 § bostadsrättslagen och 11 § föreningslagen.
Gällande
rätt. Ekonomisk förening får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte
med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller
föreningens syfte eller av annan orsak föreligger särskilda skäl för sådan
vägran (11 § första stycket föreningslagen). Fråga om medierasantagning prövas
i bostadsrättsförening av styrelsen (7 § bostadsrätlslagen). I stadgarna kan
föreskrivas att inlrädesansökan skall vara skriftlig och försedd raed sökandens
bevittnade namnunderskrift (11 § andra stycket andra punkten föreningslagen).
Kommittén.
Kommittén framhåller att det i flertalet bostadsrättsföreningar, bortsett från
vissa självskrivna ledamöter, inte skall finnas andra medlemmar än sådana som
innehar bostadsrätt. Medlemsantalet beror därför i regel på hur många av
lägenheterna i föreningens hus som skall upplåtas med bostadsrätt. Föreningen
avgör helt fritt till vem bostadsrätt skall upplåtas. Av detta följer att
också antagningen av medlemmar i föreningen i samband med bostadsrättsupplåtelse
bör ske helt enligt föreningens bestämmande. Däremot kan föreningen vara
skyldig att anta den som har förvärvat bostadsrätt till medlem. Med hänsyn
till de personliga egenskapernas särskilda betydelse bör medlemsantagningen i bostadrättsföreningar
vara förbehållen styrelsen.
Remissyttrande.
Stockholms Kooperativa Bostadsförening föreslår att styrelsen skall få rätt
att överlåta medlemsantagningen till annan. Det av kommittén föreslagna
förfarandet kan bli onödigt tungrott och oftast utan egent-
150 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
ligt
värde, eftersom den som är styrelseledamot i en stor förening bara i undantagsfall
har kännedom om de inträdessökandes personliga kvalifikationer.
Departementschefen.
Jag ansluter raig till vad komraittén har anfört ora att styrelsen bör ha fri
prövningsrätt i fråga om inedlemsantagningen när någon sora inle har förvärvat
bostadsrätt söker inträde i föreningen. En sådan regel, som avviker från vad
som gäller för ekonomiska föreningar i aUmänhet, får ansas ändaniålsenlig med
hänsyn till karaktären av bostadsrättsföreningarnas verksamhet. Jag kan i
detta sammanhang erinra om att föredragande departementschefen i saraband med
tillkomsten av föreningslagen påpekade (prop. 1951: 34 s. 102) att principen
om föreningarnas natur av öppna associationer behövde förses raed undanlag i
olika hänseenden bl. a. av den anledningen att vissa föreningar, t. ex.
bostadsrättsföreningar, var av den karaktären att en begränsning av
medlemsantalet var nödvändig eller åtminstone berättigad. På grund av det nu
anförda las i första stycket av förevarande paragraf upp en regel av innehåll atl
fråga om antagande av medlem i bostadsrättsförening avgörs av styrelsen, såvida
inte annat följer av reglerna i 52 § att fråga om anlagande av den som har
förvärvat bostadsrätt kan hänskjutas till hyresnämnden.
Vid prövningen av medlerasansökan
är styrelsen självfallet skyldig att beakta villkor för medlemskap som har
tagits in i stadgarna. Med anledning av ett uttalande under remissbehandlingen
vill jag framhålla att bestämmelserna i förevarande paragraf givetvis inte
fråntar styrelsen dess vanliga rätt att uppdra förvaltningsbefogenhet lill
person inom eller utom styrelsen (jfr prop. 1951: 34 s. 128).
Andra stycket innehåller i
överensstämmelse raed gäUande rätt och koramitléförslaget en regel ora alt föreningssladgarna
kan föreskriva att inträdesansökan skall ske skriftligen och vara försedd med
sökandens bevittnade namnunderskrift.
52
§ Denna paragraf innehåller bestäraraelser om prövning av tvist rörande medleraskap.
Paragrafen, sora i gällande rätt har sin närmaste motsvarighet i 25 § bosladsrältslagen,
bygger på 16 § i kommitténs förslag.
Gällande
rätt. Den som har förvärvat bostadsrätt men vägrats inträde i föreningen kan
enligt 25 § bosladsrältslagen begära att frågan om hans anlagande till medlem
skall prövas av skiljemän enligt bestämmelserna i lagen om skiljemän. Detta
gäller dock inte den som har förvärvat bostadsrätten genom ett farailjerättsligt
fång och enligt 24 § är berättigad att vinna inträde i föreningen. Tvist om tiUämpningen
av denna regel skall prö-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 151
vas
av dorastol. Anledningen lill alt lagan i da särskilda fall som avsas i 25 §
hänvisar parterna lill skiljeförfarande sammanhänger med arten av de frågor som
i dessa fall skall underkastas prövning. Medan prövningen enligt 24 § bara
avser frågan om hinder för medleras anlagande möter på grund av bestämraelse i
stadgarna, skall i de fall sora avses i 25 § förutom denna fråga också avgöras
om sökanden skäligen kan las för god som medlem. En sådan prövning ansågs inte
böra ske offentligt. Det ansågs också viktigt att prövningen kunde ske ulan tidsutdräkt
(prop. 1930: 65 s. 53).
Före
den 1 januari 1953, då föreningslagen trädde i kraft, torde bara den som sökte medleraskap
i bostadsrättsförening efter att ha förvärvat bostadsrätt ha kunnat få
styrelsens beslut i medlerasfrågan prövat av utomstående organ. Genom tillkomsten
av föreningslagen upphörde denna begränsning som en följd av principen att
ekonomiska föreningar skall vara öppna och medge inträde av nya medlemmar (jfr prop.
1951: 34 s. 103 och 256).
Kommittén.
Enligt kommitténs förslag har styrelsen i princip fri prövningsrätt
beträffande vem som skall antas lill medlem i föreningen. Inskränkningar i
denna prövningsrätt föreslås för del fall medleraskap söks av den som har
förvärvat bostadsrätt. Skall fråga om medlemskap av'göras fritt av styrelsen lorde
det inte finnas något utryinnie för alt underkasta inedlem-skapsfrågan prövning
av utomstående organ. Däremot bör den som har förvärvat bostadsrätt ha
möjlighet atl få till stånd en opartisk prövning av frågan om hans rätt att
vinna inträde i föreningen.
Prövningen
av frågan om det föreligger hinder för medleras antagande torde ofta komina att
innefatta både ett avgörande av en rättsfråga och en skälighetsbedömning. Någon
uppdelning av handläggningen på olika organ med hänsyn lill arten av den fråga sora
skall prövas torde därför vara svår att genomföra. Med beaktande av delta och
med hänsyn lill kravet på rättssäkerhet anser koinmittén att tvister om
medlemskap bör avgöras av allmän domstol. Komraittén föreslår därför att förvärvare
av- bostadsrätt som har vägrats inträde i föreningen skall kunna klandra
beslutet genom att väcka talan mot föreningen. Sådan talan skall väckas inom en
månad från det den sora vägrats raedleinskap fick del av beslutet.
Departementschefen.
I likhet raed reinissinslanserna biträder jag koraraitténs förslag att förvärvare
av bostadsrätt sora har vägrats inträde i föreningen skall kunna få
föreningens beslut prövat av utomstående organ man all sådan rutt inte skall tillkomraa
den sora i annat fall har vägrats inträde. Prövningen bör enligt vad jag har
anfört i den aUraänna raotiveringen under 4.5 ankomma på hyresnämnden. En
bestämmelse härom las upp i denna paragraf.
152 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
53
§ Denna paragraf, som motsvarar 8 § bostadsrällslagen och 14 § föreningslagen,
behandlar medieras utträde och uteslutning ur föreningen.
Departementscheferu
I första stycket anges att medlem som inte innehar bostadsrätt får utträda ur
föreningen och kan uteslutas ur denna på grund som anges i stadgarna. Regeln
stämmer i sak överens med gällande rätt och kommilléiis förslag.
Andra
stycket behandlar frågan hur det skall förfaras med medlemskapet när medlem
upphör att vara bostadsrättshavare. I överensstämmelse med kommitténs förslag,
som har lämnats ulan erinran av remissinstanserna, föreskrivs alt medlem som
upphör alt vara bostadsrättshavare skall anses ha utträtt ur föreningen, om
inte styrelsen har medgett alt han får stå kvar som medlem. En sådan ordning
får anses ändamålsenlig med hänsyn till all bostadsrättsförening, bortsett från
s. k. självskrivna medlemmar, inte skall ha andra medlemmar än sådana som
innehar bostadsrätt. Undanlag görs dock för det fall bostadsrätten upphör på
grund av att det hus i vilket lägenheten finns övergått till ny ägare (jfr 38 §).
Tredje
stycket innehåller regler om ulträdesanmälan och ora beslut i fråga om
uteslutning ur föreningen. De stäraraer i sak överens med gällande rält och kommiltéförslaget.
Liksom f. n. torde den som har uteslutits ur bostadsrättsförening kunna få rätlsenligheten
av denna åtgärd prövad av domstol.
Som jag har påpekat vid 44
§ 4 kan den som lämnar en bostadsrättsförening f. n. ha rätt att få tillbaka
vad han har erlagt i inträdesavgift. Han kan också ha rätt att få ul andel i
vinstutdelning (5 § första stycket andra punkten bostadsrällslagen och 16 §
föreningslagen). Eftersom uppgörelsen med föreningen måste ske med hänsyn till
föreningens ekonomiska ställning, kan avgång ur bostadsrättsförening liksom ur
ekonomisk förening i allmänhet enligt 15 § föreningslagen som regel ske bara
vid slutet av räkenskapsperiod. Enligt kommitténs förslag har avgående medlem
inte rätt att återfå erlagd inträdesavgift. Vidare får vinst utdelas bara till bostadsrättshavarna.
Med hänsyn till all del således inle med själva medlemskapet följer någon rätt
att få ut del av föreningens behållna tillgångar anser kommittén alt avgången
ur föreningen inte behöver uppskjutas till viss senare tidpunkt. Koramitléförslaget
innehåller därför inle någon motsvarighet till bestämmelsen i 15 §
föreningslagen om tidpunkten för medlems avgång ur föreningen. Bestämmelserna
om inträdesavgift och vinstutdelning har i departementsförslaget (44 § 4 resp.
54 §) tagits upp i överensstämmelse med kommiltéförslaget. Jag ansluter mig
till kommitténs uppfattning att det saknas behov av någon motsvarighet lill 15
§ föreningslagen.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 153
Vinstutdelning
m. m.
54 §
Denna
paragraf behandlar vinstutdelning. Den motsvaras i gäUande rätt av 57 § bostadsrätlslagen
och 18 § föreningslagen. I koramitléförslaget finns raotsvarande regler i 68 §.
Departementschefen.
I allraänhel utdelas inle någon vinst i bostadsrättsföreningar. Äger sådan
utdelning rum, bör den enligt komraittén få ske endast till bostadsrättshavare.
Jag ansluter mig lill denna ståndpunkt. 1 denna paragraf föreskrivs därför dels
i överensstämmelse med gällande rätt att utdelning får ske endast av den vinst sora
redovisas i balansräkning för senaste räkenskapsåret, dels att vinst inte får
utdelas lill andra än bostadsrättshavarna och att fördelningen dem emellan, om
inte annat föreskrivs i stadgarna, skall ske i relation till grundavgifterna
för bostadsrätterna.
55 §
Denna
paragraf, som motsvarar 69 och 70 §§ koramitléförslaget, reglerar genom
hänvisning till föreningslagen vissa frågor om rättsverkningarna av felaktig
vinstutdelning och om begränsningar i rälten att förfoga över föreningens
tillgångar m. m.
Departementschefen.
I paragrafens första stycke föreskrivs att 19 § föreningslagen gäller i
tillämpliga delar ora vinstutdelning har beslutats och verkställts i strid med
54 § bosladsrältslagen eller bestämmelse i föreningens stadgar. Detta innebär
att de sora har tagit eraot utdelningen blir återbäringsskyldiga och atl de sora
har medverkat till beslutet eller dess verkställande kan bli ansvariga för
eventuellt uppkommande brist.
I 20 § föreningslagen,
vilken gäller också för bostadsrättsföreningar, föreskrivs atl föreningsstämma
inte får besluta om användande av föreningens vinstmedel eller övriga
tillgångar eller om åtagande av förpliktelser för ändamål som uppenbarligen är
främmande för föreningens syfte. Stämman får dock använda tillgångar till aUmännyttigl
eller därmed jämförligt ändaraål, om del med hänsyn till ändamålets
beskaffenhet, föreningens ställning och omständigheterna i övrigt kan anses
skäligt. Stämman får vidare inte utan stöd i stadgarna besluta om åtgärd som
innebär atl uppenbarligen fördel bereds vissa raedleramar till nackdel för
föreningen eller övriga medlemmar. Näringslivets byggnadsdelegalion och
Svenska Försäkringsbolags Riksförbund anser att föreningsstämma inte i någon
större orafallning bör få disponera över föreningens tillgångar på elt sätt sora
är fräramande för ändamålet med föreningens verksamhet. Stämmans
dispositionsfrihet
154 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
bör
enligt dera begränsas till medel som är av ringa betydelse i förhållande till
föreningens ställning. Enligt min mening saknas emellertid skäl att för
bostadsrättsföreningarnas del gå ifrån de bestämmelser som i detta hänseende
gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet. I denna paragrafs andra stycke
föreskrivs därför alt 20 § föreningslagen skall äga motsvarande tillämpning i
fråga om bostadsrättsförening.
Styrelse
och firmateckning
56
§
I
denna paragraf anges att bestämraelserna i 2137 §§ föreningslagen om styrelse
och firmateckning med vissa jämkningar skall äga motsvarande till-lämpning för
bostadsrättsförening. Motsvarande bestämmelser är i kommitténs förslag intagna
i 7187 §§.
Gällande
rätt. Enligt 21 § andra stycket föreningslagen väljs styrelsen på
föreningsstämma, men föreningen kan i sina stadgar ha föreskrift om att
styrelsen eller ledamot av denna skall tillsättas i annan ordning.
I
22 § föreningslagen föreskrivs atl styrelseledamot i ekonomisk förening skall
vara myndig. Han skall också vara här i riket bosatt svensk medborgare. Från
sistnämnda krav kan Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t förordnar
meddela dispens. Dispensbefogenheten har enligt kungörelsen (1969: 228) om
prövning av vissa ärenden rörande aktiebolag och ekonomiska föreningar
delegerats till kommerskollegium.
Styrelseledamot
skall i princip också vara medlem i föreningen. Annan kan emellertid vara
styrelseledamot, om det för visst eller vissa särskilt angivna fall medges i
stadgarna. Bestämmelserna om styrelseledamot gäller också suppleant.
Kommitténs
förslag stämmer i nu angivna hänseenden överens raed gällande rätt.
Remissyttrandena
m. m. Kravet all styrelseledamot skall vara svensk medborgare las upp i några
remissyttranden. Hovrätten för Nedre Norrland, Hyresgästernas Riksförbund, LO
och TCO föreslår att detta krav slopas. Statens invandrarverk anser att rätt
att vara ledamot i bostadsrättsförenings styrelse bör tillkomma medborgare i
annat nordiskt land än Sverige samt utomnordiska medborgare med
bosättningstillstånd. Sådan person bör också ha rätt att vara firmalecknare (29
§ föreningslagen), revisor (46 och 47§§) och likvidator (76 §).
Riksbyggen
anför i sin inledningsvis nämnda skrivelse den 8 april 1970 att den nuvarande
begränsningen av rätten att vara styrelseledamot på flera
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 155
håll
har vållat diskussion, särskilt i föreningar där en relativt stor del av
medlemmarna är utlänningar. Det har därvid gjorts gällande att reglerna f. n. i
alltför hög grad begränsar rekryteringsunderlaget för styrelseledamöter och
alt det framstår som orättvist alt elt stort antal föreningsmedlemmar i
praktiken inte är fullvärdiga medlemmar. Detta är särskilt olägligt med hänsyn
till de ansträngningar som görs för att aktivera medlemsintresset och öka boendedemokratin.
Riksbyggen föreslår att medborgare i de nordiska grannländerna blir helt
jämställda med svenska medborgare när det gäller behörigheten att vara
styrelseledamot. Medborgare i andra länder än de nordiska föreslås valbara som
styrelseledamöter i viss omfattning, t. ex. så att majoriteten av styrelsen
alltid utgörs av svenska medborgare.
Beträffande kravet att
styrelseledamot i princip skall vara medlem i föreningen framhåller Stockholms
Bostadsföreningars Centralförening i sitt remissyttrande att make eller myndigt
barn till bostadsrättshavare bör ha rätt att vara styrelseledamot utan att vara
medlem, om inte annat föreskrivs i stadgarna. Advokatsamfundet påpekar att en
bostadsrättsförening kan ha intresse av att i styrelsen välja in personer med
fastighetsteknisk sakkunskap eller andra särskilda insikter. Den möjlighet som
f. n. finns att ta in föreskrift i stadgarna om att annan än medlem skall kunna
utses till styrelseledamot har begränsats genom en snäv tolkning av
länsstyrelserna. Bestäramelsen bör därför arbetas om.
Departementschefen.
Som jag har anfört i den allmänna motiveringen under 4.2 kan det ofta vara
lämpligt att de som har bildat föreningen tillförsäkras ett bestämmande
inflytande över föreningens angelägenheter under produktionsskedet, exempelvis
genom att de får rätt att tillsätta vissa styrelseledamöter. Bestämmelse härom
kan enligt 21 § föreningslagen tas upp i stadgarna. Som jag också har framhålUt
i den allmänna motiveringen bör emellertid under produktionsskedet alltid minst
två styrelseledamöter eller, om styrelsen består av mindre än fem ledamöter,
minst en ledaraot väljas på föreningsstärama. En regel av detta innehåll har
tagits in i denna paragraf. Jag har inte ansett det erforderligt att meddela
motsvarande föreskrift beträffande styrelsesuppleanter. Skall sådana finnas bör
dock rimligen även vissa av dem väljas på stämma.
När
föreningens verksamhet har fortskridit så långt all byggnationen har avslutats,
skall det avgörande inflytandet över föreningens angelägenheter övergå på
föreningens medlemmar. Någon särskild lagregel härom har jag inte funnit
behövlig.
Kritiken
mot regeln att styrelseledamot i princip måste vara svensk medborgare är
enligt min mening berättigad. I paragrafen har därför som ett undantag från
föreningslagen föreskrivits att styrelseledamot eller suppleant för
styrelseledamot i bostadsrättsförening inte behöver vara svensk medborgare.
Jag har inte funnit anledning att begränsa undantaget till medbor-
156 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
gare
i vissa länder. Inte heller föreslås någon begränsning av det antal platser i
styrelsen sora får besättas av utländska medborgare. Däremot bibehålls kravet
på hemvist i Sverige. Kravet på svenskt medborgarskap föreslås slopat också i
fråga om firmalecknare enligt 29 § föreningslagen. Däremot är jag inte f. n.
beredd att föreslå motsvarande ändring i de övriga bestämmelser om svenskt
medborgarskap som finns i föreningslagen.
Vad
härefter angår kravet att styrelseledamot skall vara medlem i föreningen har
delta i förslaget mjukats upp genora en generell regel atl bo-stadsrätlshavares
make kan utses till styrelseledamot eller suppleant för styrelseledamot utan
att vara medlem. Denna regel skall dock kunna sättas ur kraft genom särskild
föreskrift i stadgarna. Däremot vill jag inte ansluta mig till det vid
remissbehandlingen framförda förslagel all samma regler skall gälla för bostadsrättshavarens
myndiga barn. önskar förening en sådan ordning får särskild föreskrift härora
las in i stadgarna.
Jag
anser inle alt del finns anledning alt i detta lagstiftningsärende la upp den i
Advokatsamfundets yttrande väckta frågan om ändring av den nuvarande
bestämmelsen i 22 § andra stycket föreningslagen om möjlighet att i stadgarna
medge undanlag från kravet att styrelseledamot skall vara medlem i föreningen.
Regeln får anses innebära att en förening inte i sina stadgar kan ta in en
föreskrift som generellt dispenserar från kravet på medlemskap ulan atl
undantaget måste begränsas till visst eller vissa särskilt angivna fall, t. ex.
bostadsrättshavares myndiga barn. Del lorde också vara möjligt alt föreskriva
exempelvis all en ledamot av styrelsen skall utses i viss ordning eller besitta
vissa särskilda kvalifikationer och all denne ledamot inte behöver uppfylla
kravet på medlemskap i föreningen. Del ankommer inle på regislreringsmyndighelen
alt pröva lärapligheten av sådana stadgebeslämmelser som har diskuterats här,
utan dess prövning skall röra endast frågan om bestämmelsernas förenlighet med
lagen.
57
§ Denna paragraf innehåller bestämmelser om vem som fastställer grund-avgifler,
upplålelseavgifler och årsavgifter. Paragrafen motsvarar 6 § bostadsrätlslagen
och 8 § sista stycket i kommitténs förslag.
Departementschefen.
I överensstämmelse med gällande rält och kommitténs förslag föreskrivs i första
punkten all stjTclsen fastställer med vilka belopp grundavgifter, upplålelseavgifler
och årsavgifter skall utgå samt hur beloppen skall betalas, om inle annat har beslämts
i stadgarna. Från denna huvudregel görs i andra punkten det undantaget alt
ändring av grundavgift skall beslutas av föreningsstämma. Angående motiven för
sistnämnda regel, som avviker från gällande rätt och kommitténs förslag, får
jag hänvisa till vad jag kominer alt anföra vid 60 §.
Kungl.
Maj:ts proposilion nr 12 år 1971 157
Styrelsens
årsredovisning samt revision
58
§ Denna paragraf innehåller en bestämmelse om alt reglerna i föreningslagen om
styrelsens årsredovisning saml revision skall äga motsvarande lillänipning i
fråga om bostadsrättsförening. Motsvarande bestämmelser finns i kommitténs
förslag i 88101 §§.
Departementschefen.
Bestämmelserna i föreningslagen om årsredovisning och revision gäller f. n.
också för bostadsrättsförening. Dessutora finns i 56 § bostadsrättslagen en
särskild föreskrift om att vid upprättande av balansräkning inträdesavgiften
och grundavgiften skall tas upp bland skulderna så snart de har förfallit lill
betalning.
Kommitténs
förslag stämmer i sak i del närmaste helt överens iiied gällande rätt.
Reglerna om årsredovisning har undergått vissa smärre ändringar för att uppnå
bättre anpassning till bostadsrättsföreningarnas förhållanden. Bestämmelsen i
56 § bostadsrättslagen om balansräkning har ersatts med motsvarande regler i 41
§ föreningslagen utan alt saklig ändring har åsyftats.
De
föreslagna redovisningsreglerna behandlas i några remissyttranden. Byggnadsentrepranörföreningen
föreslår i elt utförligt yttrande ett flertal ändringar av huvudsakligen
formell natur, vilka åsyftar att göra årsredovisningen mera lättillgänglig och
upplysande för personer som saknar närraare kunskaper om redovisning. Kommunalekonomiska
föreningen anser atl del är möjligt och angeläget att anpassa
redovisningsreglerna till bostadsrättsföreningarnas verksamhet. Liknande
synpunkter framförs av Bjggnadsfirman Anders Diös och Advokatsamfundet.
För
egen del ser jag på frågan om utformningen av redovisningsbestämmelserna på
följande sätt. Föreningslagens nuvarande regler bygger på föreskrifterna i
bokföringslagen (1929: 117) om räkenskapsföring och periodisk redovisning.
Bestämmelserna för de ekonomiska föreningarna har i huvudsak utforraats raed raotsvarande
föreskrifter i aktiebolagslagen som förebild. Såväl bokföringslagen som
aktiebolagslagen är f. n. föremål för översyn. Beträffande bokföringslagen har
betänkande med förslag lill ny lagstiftning (SOU 1967:49) remissbehandlats. Akliebolagsutredningen
skall inom kort avlämna belänkande med förslag lill ny aktiebolagslag. Mot
denna bakgrund och med hänsyn till atl de nuvarande redovisnings-bestäraraelserna
för ekonomiska föreningar i allmänhet hittills utan större ölägenheter har
kunnat tillämpas också beträffande bostadsrättsföreningar är jag inte beredd
att f.n. ta upp frågan hur årsredovisningen i bostadsrällsförening lämpligen
bör ordnas lill närmare behandling. Deparlementsförslaget innehåller därför i
detta avseende bara en hänvisning lill
158 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
motsvarande
bestämmelser i föreningslagen. Jag delar kommitténs uppfattning all den
nuvarande särskilda regeln i 56 § bostadsrätlslagen om balansräkning kan ulgå.
I saklig överensstämmelse med kommiltéförslaget föreskrivs vidare atl vad som
sägs om insats i föreningslagen skall avse inträdesavgift, grundavgift och upplålelseavgifl
i bostadsrättsförening.
Föreningsstämma
59
§
I
denna paragraf anges alt bestämmelserna i 5261 §§ föreningslagen om
föreningsstämma med viss jämkning skall gälla också för bostadsrällsförening.
Motsvarande regler finns i koraraitténs förslag i 102106 och 108112 §§.
Departementschefen.
Bestäraraelserna i 5262 §§ föreningslagen om föreningsstämma gäller f. n.
också för bostadsrättsförening. Genom 59 § bostadsrättslagen har emellertid
regeln i 56 § föreningslagen atl varje medlem har en röst modifierats något.
Sedan bostadsräll har upplåtils ål minst fem medlemraar skall sålunda i fråga
om fallande av beslut bara bostadsrätlshavarna vara att anse som raedleinraar,
om inte annat har föreskrivits i stadgarna. Regeln gäller dock inte beslut som
minskar övriga medlemmars redan förvärvade rält. Som skäl för bestäramelsen i
59 § bostadsrätlslagen anfördes vid lagens tillkomst (prop. 1930: 65 s. 106
och 118) att sedan en förening hunnit över det första stadiet av sill bildande
och börjat upplåta bostadsrätter, bostadsrättshavarna hade elt så övervägande
intresse i föreningen att bara de borde få besluta i dess angelägenheter. Bostadsrättshavarna
var sålunda fast knutna lill föreningen genom sin bostadsrätt och ett ganska
betydande liUträdesbelopp medan övriga medlemraar bara hade balalat en ringa
inträdasavgift och fått en raer eller mindre oviss utsikt att i framliden kunna
förvärva bostadsräll. Kommitténs förslag upptar i 106 § första stycket andra
punkten en motsvarighet till 59 § bostadsrättslagen.
Det
torde numera bara i rena undanlagsfall förekomma all bostadsrättsförening,
utöver vissa självskrivna medlemmar, har andra medlemmar än sådana som innehar
bostadsrätt. Till medlem antas nämligen i regel bara den som tecknar sig för
bostadsrätt. Bestämmelsen i 59 § bostadsrällslagen har också i stor
utsträckning salts ur kraft av föreningarna genoin särskild stadgeföreskrift om
att bostadsrättshavare och andra medlemmar alllid skall vara lika
röstberättigade. Mot denna bakgrund har jag inte ansett det motiverat alt
behålla ifrågavarande regel i lagen. Enligt min mening saknas anledning befara
att det förhållandel att lagen utgår från likställighet mellan medlemmarna i
röstningshänseende kommer atl medföra missbruk från
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 159
styrelsens
sida. Förening som också framdeles vill tillämpa den nu gällande ordningen är
enligt 56 § föreningslagen oförhindrad all la in bestämmelse härom i stadgarna.
I 56 § första stycket 1
föreningslagen föreskrivs att varje medlem har en röst, om annat inte är
bestämt i stadgarna. Innehas bostadsrätt av flera medlemmar gemensamt, t. ex.
av makar, torde det dock i regel framstå som mest ändamålsenligt alt de har
endast en röst. En bestämmelse av detta innehåll tas upp i deparlementsförslaget.
Regeln kan sättas ur kraft genom föreskrift i stadgarna. Innebörden av den
föreslagna bestämmelsen är all när flera medlemmar gemensamt innehar en
bostadsrätt bara en av dam kan utöva sin rösträtt. Vem denna rätt skall
tillkomma får medlemmarna själva komraa överens om. Vid omröstning skall det
kontrolleras att bara en medlem röstar för varje bostadsrätt. Däremot behöver
det inte efterforskas om den röstande delägaren har de andras medgivande att utöva
sin rösträtt. Är flera delägare närvarande på stämman och kan de inte komma
överens om vem som skall rösta, får de samtliga avslå från all delta i
röstningen.
EnUgt
56 § första stycket 2 föreningslagen kan medlems rösträtt på föreningsstämma
utövas genom annan medlem som ombud. Kommittén föreslår att denna regel
modifieras så atl medlems make skall kunna anlitas som ombud även om maken inle
själv är medlem i föreningen. Undantag härifrån skall dock kunna göras genora
bestämmelse i stadgarna. Jag ansluter mig till detta förslag, och en regel
härom har tagits upp i förevarande paragraf.
Enligt
62 § föreningslagen finns möjlighet att låta föreningsstämmans befogenhet helt
eller delvis utövas av därtill valda fullmäktige. Komraittén anser det
tveksamt om det för bosladsrättsföreningarnas del finns något behov av regler
om fullmäktige. Såvitt känt har fullmäkligesyslem hittiUs inte tillämpats i
någon bostadsrättsförening. Med hänsyn till att det särskilt i föreningar med
stort antal medlemmar framdeles kan tänkas uppkomma behov av fullmäktige har besläramelser
härom dock tagits upp i koinmittéförslaget. Enligt min mening kan varken bosladsrättsföreningarnas
medlemsantal eller deras verksamhetsområde anses vara av sådan beskaffenhet att
del finns skäl atl i fråga om dem öppna möjlighet till avsteg från den
grundläggande principen alt medlemmarnas rätt att delta i beslut rörande
föreningens angelägenheter skall utövas på föreningssammanlräde. Reglerna i 62
§ föreningslagen om fullmäktige föreslås därför inle bli tillämpliga i fråga om
bostadsrättsförening.
60
§ I denna paragraf ställs upp särskilda krav för giltighet av stämmobeslut i
vissa frågor. Paragrafen motsvarar vissa delar av 60 § bostadsrätlslagen samt
107 § kommittéförslaget.
160 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Departementschefen.
I denna paragraf anges vissa frågor för vars avgörande fordras kvalificerad
majoritet på föreningsstämma. Sådan majoritet fordras vidare för beslut om
ändring av förenings stadgar (62 §), ora Ukvidation (65 §) och om fusion (66 §).
Första
stycket 1 innehåller bestämmelser om beslut som innebär ändring av grundavgift.
EnUgl gällande rätt fastställs grundavgift av styrelsen, om inte annat är
bestämt i stadgarna (6 § bostadsrätlslagen). Grundavgiften skall dock alllid
beräknas efter lägenhetens andelsvärde (5 § andra stycket). Andelsvärdel
bestäms fritt av styrelsen. Beslut om ändring av andelsvärde, sora medför
rubbning av det på delta värde grundade inbördes förhållandet bostadsrättshavarna
emellan, är emellertid giltigt bara om det på föreningsstämma har biträtts av
samtliga bostadsrättshavare vilkas rätt är beroende av ändringen (60 § 2).
Kommittén föreslår att sistnämnda regel mjukas upp på det sättet alt beslutet
skall kunna fallas av två tredjedelar av de bostadsrättshavare vilkas rätt är
beroende av beslutet. För atl beslutet i sådant fall skall bli giltigt fordras
dock atl del godkänns av domstol.
Av vad jag tidigare har
anfört framgår atl deparlementsförslaget innebär att andelsvärdena skall
utmönstras ur lagstiftningen och att det skall an-koiiima på styrelsen att
bestämma med vilka belopp grundavgifterna skall utgå vid upplåtelse. Liksom
styrelsen f. n. fritt bestämmer andelsvärdena bör det enligt min mening kunna
överlämnas åt styrelsen att fritt fastställa grundavgifterna. En sådan ordning
bör kunna tillämpas även om grundavgifterna enligt vad jag tidigare har
föreslagit inte som f. n. skall besläiii-inas i ett samraanhang när den
ekonomiska planen upprättas utan fastställas successivt allteftersom
lägenheterna upplåts med bostadsrätt. Mot denna bakgrund ställs i
departementsförslaget inte upp något krav på alt det i föreningens stadgar
skall anges några normer för hur grundavgifterna skall bestämmas. Med hänsyn
till de rättsverkningar som kan vara förenade med en avgiftsändring, t. ex. i
fråga om bostadsrättshavares andel i årsvinst (54 § andra stycket) eller i
föreningens tillgångar vid dess upplösning, bör fastställd grundavgift dock
inte få ändras på annat sätt än genom beslut på föreningsstämma (57 §). Medför
beslutet rubbning av det på grundavgifterna grundade inbördes förhållandet bostadsrättshavarna
emellan, bör vanligt majoritetsbeslut inle vara tillfyllest, utan för giltigt
stämmobeslut bör krävas antingen att samtUga bostadsrättshavare vilkas rätt är
beroende av ändringen har biträtt beslutet eller att delta har fallals på två
på varandra följande föreningsstämmor och på den stämma som hålls sist biträtts
av minst tre fjärdedelar av de röstande. En bestämmelse med delta innehåll las
upp i denna punkt.
Medför
beslut om ändring av grundavgift väsentlig avgiftshöjning, kan bostadsrättshavare
enligt 23 § ha rätt att efter uppsägning frånträda sin bostadsrätt.
Första
stycket 2 och 3 innehåller regler om beslut som leder till att lägen-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 161
het
som har upplåtits med bostadsrätt förändras. Enligt bostadsrätlslagen blir
beslut som medför att lägenheten försämras giltigt bara om bostadsrättshavaren
har bilrätt beslutet (60 § 5). För annan väsentUg förändring av lägenheten
fordras att bostadsrättshavaren har biträtt beslutet eller att minst två
tredjedelar av de röstande har förenat sig om detta (60 § 6).
EnUgt kommittén bör en bostadsrättshavare
inle kunna motsätta sig varje förändring som medför försämring av hans
lägenhet. Är försämringen av ringa betydelse kan hans rätt inle anses
otillbörligt åsidosatt om han får underkasta sig ett i laga ordning fattat
föreningsbeslut. Kommittén föreslår därför att beslut som innebär försämring av
lägenhet skall fordra bostadsrättshavarens samtycke bara om försämringen är av
icke ringa betydelse.
HSB föreslår i sitt
remissyttrande att beslut om förändring av lägenhet skall kunna fattas av
styrelsen, om bostadsrättshavaren samtycker till ändringen. Detta skulle inle
innebära någon minskning av föreningsstämmans befogenheter, eftersom stämman
kan ge instruktioner till styrelsen och entlediga denna. Näringslivets
Byggnadsdelegation och Svenska Försäkringsbolags Riksförbund anser att beslut
om väsentlig förändring av lägenhet bör medföra rätt för bostadsrättshavaren
alt efter uppsägning frånträda bostadsrätten.
För
egen del finner jag de regler kommittén har föreslagit ändamålsenliga och de
har tagits upp i deparlementsförslaget. Med anledning av del vid
remissbehandlingen framförda förslaget om rält för bostadsrältshavare att frånträda
sin bostadsrätt vid väsentlig förändring av lägenheten vill jag påpeka att
sådan rätt kan föreligga enligt 23 §, om den beslutade åtgärden medför
väsentlig ökning av avgifterna för bostadsrätten. Någon uppsägningsrätt
därutöver är jag inte beredd alt förorda.
Första stycket 4 och 5
behandlar beslut om utvidgning av föreningens verksamhet och överlåtelse av
föreningshus. Bestämmelserna härom har utformats i enlighet med kommitténs
förslag (107 § 6 och 7). I förhållande till gällande rätt (60 § 7 och 8 bosladsrältslagen)
innebär departementsförslaget den ändringen alt kravet på särskild majoritet
för beslut om utvidgning av rörelsen har minskats från tre fjärdedelar till
två tredjedelar av de röstande.
Gällande
lag innehåller i 60 § 4 en föreskrift om att beslut att bostadsrätt som
föreningen har blivit innehavare av skall upphöra kräver två tredjedels
majoritet. Jag har inte funnit skäl att behålla denna regel och den saknar
därför motsvarighet i deparlementsförslaget.
I
andra stycket har tagils upp en erinran om alt del i stadgarna kan ställas upp
ytterligare villkor för alt stämmobeslut som avses i denna paragraf skall vara
giltigt. Motsvarande bestämmelser finns i 67 § fjärde stycket och 70 § första
stycket föreningslagen samt 62 § tredje stycket departementsförslaget.
6 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 12
162 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 åi" 1971
Talan
mot styrelseledamot, revisor, föreningsmedlem eller röstberättigad
61 §
Genom
denna paragraf görs samtliga bestämmelser i föreningslagen om talan mot
styrelseledamot, revisor, föreningsmedlem eller röstberättigad till-lämpliga
också för bostadsrättsförening. I kommittéförslaget är samma regler upptagna i
114117 §§.
Ändring
av bostadsrättsförenings stadgar
62 §
Denna
paragraf innehåller bestämmelser om vilken röstpluralitet som krävs för beslut
om stadgeändring. Paragrafen, som motsvarar 60 § 3 bostadsrätlslagen och 67 §
föreningslagen, bygger på 118 § kommittéförslaget.
Departementschefen.
I första stycket föreskrivs i överensstämmelse med 67 § första stycket
föreningslagen att beslut om stadgeändring skall för att bli giltigt biträdas
av samtliga röstberättigade eller fattas på två på varandra följande stämmor
och omfattas av två tredjedels majoritet pä den sista av stämmorna. Vidare
uppställs i nära anslutning till 67 § andra och tredje styckena föreningslagen
särskilda krav på majoritet på den sista stämman i fråga om vissa
stadgeändringar. Sålunda fordras tre fjärdedels majoritet vid ändring av
grunderna för beräkning av årsavgift, och om beslutet innebär att medlems rätt
till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks krävs att
samtliga röstande har förenat sig om beslutet.
Andra stycket innehåller
en motsvarighet till 60 § 3 bostadsrättslagen. Där föreskrivs att samtliga
berörda bostadsrättshavares samtycke krävs för stadgeändring som innebär att
rätten att överlåta bostadsrätt begränsas eller att lösningsrätt vid övergång
av bostadsrätt införs.
Tredje och fjärde styckena
innehåller regler motsvarande 67 § fjärde och femte styckena föreningslagen.
63 §
I
denna paragraf ges regler om registrering av beslut om stadgeändring.
Paragrafen stämmer i sak överens med 68 § första stycket första och andra
punkterna föreningslagen och 119 § kommittéförslaget.
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 163
Talan
mot föreningsstämmobeslut
64 §
Genom
denna paragraf görs bestämmelserna i 69 § föreningslagen om talan mot
föreningsstämmobeslut tillämpliga för bostadsrättsförening. Motsvarande regler
finns i kommittéförslaget intagna i 120 och 121 §§.
Likvidation
och upplösning
65 §
I
denna paragraf anges att samtliga bestämmelser i föreningslagen om Ukvidation
och upplösning med vissa jämkningar skall gälla också för bostadsrättsförening.
I kommitténs förslag finns motsvarande bestämmelser i 122147§§.
Gällande
rätt. Likvidation och upplösning av bostadsrättsförening skall i huvudsak ske
enligt de bestämmelser som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet. Bostadsrätlslagen
innehåller emellertid i 62 § särskilda regler om hur det skall förfaras med
föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning. Tillgångarna skall sålunda
skiftas mellan medlemmama, om stadgarna inte innehåller föreskrift om att de
skall lämnas över till annan. Vid skifte skall medlemmarna få tillbaka sina
inträdesavgifter, överskott skall fördelas mellan bostadsrättshavarna efter lägenheternas
andelsvärden, om inte annan fördelningsgrund är bestämd i stadgarna. Bostadsrätlslagens,
bestämmelser har minskat i betydelse eftersom efter föreningslagens ikraftträdande
stadgarna enligt föreskrift i denna lag (6 § 10) alltid skall ange hur det
skall förfaras med föreningens behållna tillgångar vid upplösning. Medlems
rätt enUgt 62 § bostadsrättslagen att vid skifte få tillbaka inträdesavgift
torde emellertid inte kunna tas ifrån honom genom stadgeföreskrift. För äldre
föreningar som saknar bestämmelse i stadgarna om fördelningen av behållna
tillgångar skall 62 § bostadsrättslagen alltjämt till-lämpas i sin helhet (5 §
4 mom. lagen angående införande av nya lagen om ekonomiska föreningar).
Kommittén.
De regler kommittén föreslår beträffande likvidation och upplösning av
bostadsrättsförening stämmer i sak i stort sett överens med vad som gäller
enligt föreningslagen. Beträffande den i 71 § föreningslagen angivna
likvidationsanledningen föreslås emellertid viss ändring. Där föreskrivs alt
förening är skyldig atl träda i likvidation bl. a. om medlemsantalet har
minskat under det lägsta antal som krävs för registrering och tillräckligt
antal inte har inträtt inom tre månader. Med hänsyn till alt bo-, sladsrällsförening
inte skall bildas för att tjäna ett mindre antal medlemmar än fem samt till
intresset av att föreningens verksamhet är kooperativ
164 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
föreslår
kommittén att bostadsrättsförening skall vara skyldig alt träda i likvidation,
om antalet bostadsrättshavare har nedgått under fem och detta antal inte åter
har uppnåtts inom tre månader.
Bestämmelser
om hur del skall förfaras med förenings tillgångar skall tas in i stadgarna (6
§ 10 föreningslagen, 7 § 15 kommittéförslaget). Det förhållandet alt
föreningarna helt fritt bestämmer enligt vilka grunder ersättning för
bostadsrätt skall beräknas vid överlåtelse medför enligt kommittén att det
inte heller finns skäl att införa några särskilda regler lill skydd för bostadsrättshavarna
vid upplösning. Det synes inte heller vara ett praktiskt fall alt stiftare av
bostadsrättsförening genom särskilda föreskrifter i stadgarna om fördelning av
behållna tillgångar skulle otillbörUgt tillgodose sig och sina intressen på bostadsrättshavarnas
bekostnad.
Remissyttrandena.
Näringslivets Byggnadsdelegation och Svenska Försäkringsbolags Riksförbund
anser alt det är otillfredsställande att föreningsstadgarna kan begränsa bostadsrättshavarnas
möjligheter att få en fullvärdig kompensation för sina bostadsrätter. Det
torde saknas bostadspolitiska skäl för sådan begränsning. Omisorgerna om
föreningsintresset förefaller ha drivits lill nackdel för bostadsrätlshavarna
på elt sätt som knappast kan vara förenligt med föreningarnas ställning som
förvaltare av bostadsrättshavarnas intressen. Enligt lantmäteristyrelsen
däremot finns det sannolikt inte tillräcklig anledning att införa tvingande
bestämmelser till bostadsrättshavarnas skydd i fråga om fördelning av
tillgångar vid likvidation. Del är emellertid enligt styrelsens mening
lämpligast alt tillgångarna fördelas mellan medlemmarna.
Departementschefen.
De regler som koinmittén har föreslagit i fråga om likvidation och upplösning
av bostadsrättsförening har med något undantag godtagits av remissinstanserna.
Också jag ansluter mig till förslaget, som med vissa smärre jämkningar stämmer
överens med gällande rätt.
Fusion
66 §
I denna paragraf anges alt bestämmelserna i 9(598 §§ föreningslagen om fusion
i tillämpliga delar gäller också för bostadsrättsförening. I kommitténs förslag
finns motsvarande bestämmelser i 148151 §§.
Departementschefen.
Enligt gällande rält skall föreningslagens bestämmelser om fusion tillämpas
också i fråga om bostadsrättsföreningar. Det har emellertid i praktiken visat
sig utomordentligt svårt att genomföra fusion av sådana föreningar. Enligt
kommittén är detta i regel möjligt bara när föreningarna inle har upplåtit
bostadsrätt. Den främsta anledningen härtill
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 165
torde
vara att fusionen i allmänhet medför ändring av lägenheternas andelsvärden,
vilket enligt 60 § 2 bostadsrätlslagen gör det nödvändigt att samtliga bostadsrättshavare
går med på fusionen. Med hänsyn till de praktiska svårigheter som mindre
föreningar kan ha i förvaltningshänseende och till de fördelar som i vissa fall
kan vara atl vinna genom fusion föreslår kommittén en viss utvidgning av
möjligheterna lill sammanslagning av bostadsrättsföreningar. Fusion skall
enligt förslagel kunna ske även om inle samtliga röstberättigade är överens,
under förutsättning dels alt minst två tredjedelar av de röstberättigade i
vardera föreningen på föreningsstämma har röstat för fusionen och dels alt
dorastol har funnit alt beslutet bör godtas. De föreslagna reglerna skiljer sig
från vad som gäller för ekonomiska föreningar i aUmänhet dels genom kravet alt
frågan skall prövas av stämman inte bara i den överlåtande utan också i den
övertagande föreningen och dels genom kravet på domstols godkännande. Kommiltéförslaget
lämnas i huvudsak utan erinran av remissinstanserna.
För
egen del anser jag att de nuvarande bestämmelserna i föreningslagen om fusion i
och för sig bör kunna tillämpas också i fråga om bostadsrättsföreningar utan
att några mera betydande tillämpningsproblem behöver uppstå. De svårigheter
alt få till stånd fusion av bostadsrättsföreningar som föreligger enligt
gällande rält torde i huvudsak undanröjas ora man, som jag föreslår, slopar de
nuvarande reglerna om andelsvärde. Jag föreslår därför alt frågan om fusion av
bostadsrättsföreningar regleras genom en hänvisning till motsvarande
bestämmelser i föreningslagen. Några särskilda jämkningar av föreningslagens
regler finner jag inte behövliga. Jag vill emellertid erinra om alt för den
händelse fusionen för den överlagande föreningen innebär utvidgning av
verksamheten, vilket ofta torde vara fallet, beslut härom enligt 60 § 4 måste
fattas av stämman med två tredjedels majoritet.
Bestämmelsen
i 96 § 2 mom. andra stycket föreningslagen om rätt för medlem i den överlåtande
föreningen att utträda ur denna äger inte tillämpning i fråga om
bostadsrättsförening. Alt särskilt ange delta i lagen finner jag inle
behövligt. Däremot kan bostadsrättshavare i såväl den överlåtande som den
övertagande föreningen enligt 23 § i vissa fall ha rätt atl efter uppsägning frånträda
sin bostadsrätt, om fusionen leder tilL väsentlig avgiftshöjning.
Ristrering
67
§ Första stycket i paragrafen innehåller en föreskrift om alt föreningslagens
samtliga bestämmelser om registrering skall gälla också för bostadsrättsförening.
I kommitténs förslag är motsvarande regler intagna i 152 159 §§. I andra
stycket, som har sin motsvarighet i 16 § andra och tredje styc-
166 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
kena
bostadsrättslagen samt 21 § första och andra styckena kommittéförslaget,
behandlas ansökan om godkännande av ekonomisk plan.
Departementschefen.
Enligt paragrafens andra stycke skall föreningslagens bestämmelser om anmälan
för registrering äga motsvarande tillämpning beträffande ansökan om godkännande
av ekonomisk plan. Detta innebär bl. a. alt godkännande skall vägras, om
bestämmelserna i 3 och 4 §§ i den föreslagna lagen inte har iakttagits när
planen upprättades och att styrelsen skriftligen skall underrättas om vägrat
godkännande (100 § föreningslagen) samt att anteckning skall göras i registret
om planen godkänns (101 § 2 mom.). Bestämmelse om skyldighet för länsstyrelsen
att återstäUa ett exemplar av planen lill föreningens styrelse med bevis om
godkännande torde kunna meddelas i administrativ ordning.
Skadestånd
68 §
I denna paragraf anges alt bestämmelserna i föreningslagen om skadestånd äger
motsvarande tillämpning i fråga om bostadsrättsförening. I kommitténs förslag
finns motsvarande bestämmelser intagna i 160163 §§.
Straffbestämmelser
6971
§§
1
69 § anges alt straffbestämmelserna i 110112 §§ föreningslagen i tilllämpliga
delar skall gälla också för bostadsrättsföreningar. 70 §, som motsvarar 63 och
64 §§ bostadsrättslagen, innehåller vissa ytterligare straffbestämmelser
föranledda av de särskilda reglerna om bostadsrättsföreningar. I kommiltéförslaget
finns motsvarande regler intagna i 164167 §§.
71
§ innehåller en bestämmelse om att gärning som är belagd med straff enligt brottsbalken
inte skall bestraffas enligt bostadsrättslagen. Regeln, som saknar motsvarighet
i föreningslagen och nuvarande bostadsrättslag, innebär i sak inte någon
ändring i förhållande till gällande rätt.
Särskilda
bestämmelser
72 §
I denna paragraf anges all bestämmelserna i 114116 §§ föreningslagen med vissa
jämkningar skall äga motsvarande tillämpning för bostadsrättsförening.
Motsvarande bestämmelser finns i kommitténs förslag intagna i 169171 §§.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 167
Departementschefen.
I paragrafens första stycke föreskrivs i överensstämmelse med gällande rätt
och kommitténs förslag all de särskilda bestämmelserna i 114116 §§
föreningslagen skall gälla också bostadsrättsförening.
Andra
stycket innehåller bestämmelser som begränsar möjligheten för
bostadsrättsförening att i stadgarna la in förbehåll om att tvist skall hänskjutas
till avgörande av skiljemän utan rält för parterna att klandra skiljedomen.
Reglerna har utformats med motsvarande bestämraelser i hyreslagstiftningen som
förebild (12 kap. 66 § jordabalken). Förbehåll som nu sagts kan inte göras
gällande i fråga om bostadsrättshavares rätt eller skyldighet alt tillträda
eller behålla lägenheten och inte heller beträffande fastställande av
hyresvillkor enligt 7 § sista stycket. Beträffande vissa andra frågor begränsas
möjligheten alt fritt reglera skilj emannaförf ärandet.
73 §
Denna
paragraf innehåller bestämmelser om hur vissa meddelanden skall överbringas.
Motsvarande bestämmelser finns i gällande rätt i 26 och 46 §§ bostadsrättslagen
och i kommitténs förslag i 168 §.
Departementschefen.
I paragrafen behandlas först några fall när föreningen har att tillställa bostadsrättshavaren
meddelande. Hit hör anmaning med anledning av bostadsrätts övergång enligt 10
eller 12 § och anmaning att betala avgift enligt 32 § eller 33 § 1. I dessa
fall skall föreningen anses ha fullgjort vad som åligger den om meddelandet har
avsänts i rekommenderat brev under mottagarens vanUga adress. Motsvarande
skall gälla när bostadsrättshavaren har att tillställa föreningen underrättelse
om övergång av bostadsrätt enligt 15 § eller tillsägelse att avhjälpa brist
enligt 19 §. Paragrafen har utformats efter förebild av 12 kap. 63
jordabalken.
74 §
I
denna paragraf föraskrivs alt närmare bestämmelser om den ekonomiska planen
med därtill hörande intyg och om säkerhet enligt 5 § meddelas av Kungl. Maj:t
eller av myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer. Bestämmelsen har sin
motsvarighet i 15 § bostadsrällslagen och 2 § andra stycket förskottslagen samt
i 20 § koraraitléförslaget.
Förfarandet
i bostadsrättstvister m. m.
Departementschefen.
I detta avsnitt återfinns bestämmelser om förfarandet i bostadsrällstvister.
Beträffande huvudgrunderna för förslaget i denna del får jag hänvisa till vad
som har anförts i den allraänna motiveringen
168 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
under
4.5. Förfarandereglerna har utformats efter förebild av motsvarande regler i hyreslagstiftningen
(12 kap. 7073 §§ jordabalken).
75 §
Denna
paragraf innehåller bestämmelser om klander av hyresnämnds beslut.
Departementschefen.
Enligt förslaget skall det ankomma på hyresnämnden atl pröva tvister om
hyresvillkor enligt 7 § sista stycket, om sublokation enligt 30 § andra stycket
och om rätt lill inträde i föreningen enligt 52 §. I förevarande paragraf anges
hur part som är missnöjd med hyresnämndens beslut skall förfara. Parlen har
att inom tre veckor från det han fick del av beslutet väcka talan mol andra
parlen. Klandras inle beslutet inom denna tid är rätten lill talan förlorad.
76 §
Denna
paragraf innehåller bestämmelser om handläggning vid fastighetsdomstol av
vissa tvister.
Departementschefen.
Paragrafen inleds med en definition av begreppet bo-sladsrällstvisl. Härmed avses
tvist med anledning av upplåtelse av sådan nyttjanderätt som avses i 1 §, dvs.
nyttjanderätt för obegränsad tid. Till bostadsrältstvist skall räknas såväl
tvist om själva bosladsrällsupplåtelsen som tvist angående obligatoriska
anspråk på grund av nyttjanderällsförhål-landel. Däremot hör exempelvis tvist
mellan bostadsrättshavare och förvärvare av bostadsrätten om
överlåtelseavtalets bestånd ellar innebörd eller om köpeskillingen inte hit. I
sådant mål skall vanliga processuella regler till-lämpas. Detsamma gäller
tvister som rör föreningsrättsliga frågor.
Enligt första stycket
skall bosladsrättslvist sora inle ankommer på hyresnämnds prövning las upp av
den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen. Regeln gäller
även mål om lagsökning och betalningsföreläggande. Klandertalan med anledning
av hyresnämnds beslut skall också tas upp av fastighetsdomstolen.
Enligt andra stycket skall
fastighetsdomstolen i nu ifrågavarande mål beslå av två lagfarna ledamöter och
tre nämndemän. Vid handläggning av tvist som tidigare har prövats av
hyresnämnden kan enligt sista stycket domstol besluta alt återförvisa tvisten
till nämnden.
77 §
Denna
paragraf upptar bestämmelser om fullföljd av talan och ora rättegångskostnader.
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 169
Departementschefen.
Första stycket i paragrafen innehåller, i analogi med vad som gäller enligt hyreslagstiftningen,
regler om begränsning i rätten att fullfölja talan mot fastighetsdomstols eller
hovrätts dom i tvister som i första instans prövas av hyresnämnd. Talan får
sålunda inte föras mot fastighetsdomstols dom i fråga om hyresvillkor enligt 7
§ sista stycket eller tillstånd till sublokation enligt 30 § andra stycket och
inte heller mot hovrätts dom i fråga om medlemskap enligt 52 §. Fullfölj dsbegränsningen
gäller bara de tvistefrågor som anges i paragrafen men inte andra frågor, t.
ex. angående rättegångskostnad, som har avgjorts genom fastighetsdomstolens
eller hovrättens dom. Beträffande sådan del av domen gäller vanliga
fullföljds-regler (jfr prop. 1968: 91 Bihang A s. 244, 352 och 367).
I
andra stycket tas upp den särskilda rättegångskostnadsregel som skall gälla i
mål som rör hyresvillkor enligt 7 § sista stycket. Vardera parten skall svara
för sin rättegångskostnad i fastighetsdomstolen, om inte annat följer av 18
kap. 6 § rättegångsbalken. Enligt sistnämnda bestämmelse kan part bli skyldig
att ersätta kostnad som han har vållat motparten genom försumlig processföring
e. d.
Förbud
mot upplåtelse av andelsrätt
78 §
Denna paragraf innehåller förbud mot upplåtelse av vissa andelsrätter. Den
motsvarar delvis 3 § förskottslagen och 2 § andra stycket i kommitténs förslag.
Departementschefen.
I överensstämmelse med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen under
4.6 anges i denna paragraf att förening eller aktiebolag inte får upplåta
andelsrätt med vilken följer rätt att för begränsad tid besitta eller hyra
bostadslägenhet. Förbudsbestämmelsen skall äga motsvarande tillämpning i fråga
om andel i handelsbolag. Den som bryter mot förbudet kan enligt 70 § 4 straffas
med böter.
övergångsbestämmelser
Departementschefen.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1972. Bestämmelse härom samt
om upphävande av gällande bostadsrättslag och förskottslagen har tagits in i
punkt 1 av övergångsbestämmelserna.
Enligt
1 § tredje stycket gällande bostadsrättslag får annan än bostadsrättsförening
inte driva verksamhet av sådant slag som ankommer på bostadsrättsförening.
Förbudet skall enligt övergångsbestämmelse till lagen dock inte utgöra hinder
för den som vid lagens ikraftträdande drev sådan verksamhet att fortsätta
verksamheten beträffande hus som då tillhörde honom. Enligt 2 § nya lagen skall
nyttjanderätt för obegränsad tid upplå-
6t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 12
170 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
tas
av bostadsrättsförening. Som kommittén föreslår bör emellertid den som enligt
övergångsbestämmelserna till gällande lag har rätt att driva sådan verksamhet
vara bevarad vid denna rätt även efter den nya lagens ikraftträdande. En
föreskrift härom tas in i punkt 2 i övergångsbestämmelserna.
I
överensstämmelse med kommitténs förslag, som har godtagits av remissinstanserna,
föreskrivs i punkt 3 all den nya lagen gäller också bostadsrättsförening som
har registrerats enligt äldre lag. Vissa undantag från denna regel anges i
punkterna 413. Innebörden av bestämmelsen är all föreskrift i befintlig
bostadsrättsförenings stadgar sora strider mot nya lagen sätts ur kraft, om inle
annat följer av särskild övergångsbestämmelse. Vid sidan av de undantag från
den nya lagens tillämplighet som särskilt anges gäller den allmänna
rättsgrundsatsen atl rättigheter och skyldigheter som grundas på civilrättsliga
rättsregler och som har uppkommit före den nya lagens ikraftträdande inte
berörs av denna.
Enligt
övergångsbestäminelserna till gäUande bosladsrältslag skall lagen inte
tillämpas i fråga ora förening som har registrerats före lagens ikraftträdande
och som inle därefter har registrerats som bostadsrättsförening. Sådan förening
faller ulan särskUd övergångsbestämmelse utanför den nya lagstiftningen.
Bestämmelserna i nya lagen
om ekonomisk plan skiljer sig från vad som gäller f. n. För att de nya reglerna
inle i onödan skall förorsaka föreningarna kostnader för upprättande av nya
planer föreskrivs i punkt 4 att ekonomisk plan som här tagits emot av
länsstyrelsen enligt äldre lag skall anses ha godkänts enligt den nya lagen.
Regeln innebär bl. a. alt planen kan läggas till grund för upplåtelse av
bostadsrätt enligt den nya lagen. Om det sedan planen uppättades har inträffat
förhållande som är av väsentlig betydelse för bedömandet, av föreningens
verksamhet måste dock ny plan upprättas enligt bestämmelserna i den nya lagen
innan ytterligare bostadsrättsupplåtelse får ske.
Upplåtelse
av bostadsrätt sker f. n. genom teckning på en av styrelsen utfärdad leckningslista.
EnUgt nya lagen upplåts bostadsräll genom skriftligt avtal. Kommittén föreslår
alt, om leckningslista har utfärdats före nya lagens ikraftträdande, äldre lag
skall tillämpas i fråga om upplåtelse av bostadsrätt till de utbjudna
lägenheterna. Den föreslagna ordningen har godtagits av remissinstanserna.
Också jag finner den ändamålsenlig. Bestämmelse härom tas upp i punkt 5.
Innebörden av bestämmelsen är bl. a. alt rättsverkningarna av alt bostadsrätt
har upplåtils i strid med reglerna om ekonomisk plan eller teckningslista skall
bedömas enligt 22 § gällande lag. Något bosladsrältsbevis enligt 33 § behöver inle
utfärdas.
Enligt
den nya lagen kan bostadsrättsförening inle träffa bindande avtal om framlida
upplåtelse av bostadsrätt till bostadslägenhet. Däremot kan sådant avtal ingås
i fråga om bostadsrätt till lokal. Har förening före nya lagens ikraftträdande
sökt eller fått tillstånd enligt förskottslagen all upp
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 171
bära
förskott, bör sådant tillstånd gälla även efter den nya lagens ikraftträdande.
En regel härom tas in i punkt 6 i övergångsbestämmelserna. Av punkt 1 i
övergångsbestämmelserna till förskoltslagen följer att tillstånd alt uppbära
förskott som har meddelats enligt 4 § andra stycket konlrollagen alltjämt skall
gälla.
Bestämmelserna
i den nya lagen om övergång av bostadsrätt innebär i vissa avseenden betydande
avsteg från vad som gäller f. n. Del bör därför inte komma i fråga atl
generellt göra ändringarna tillämpliga på förvärv som har ägt rum före den nya
lagens ikraftträdande. Med hänsyn härtill föreskrivs i punkt 7 att om bostadsrättshavare
har överlåtit sin bostadsrätt eller avlidit innan nya lagen trätt i kraft eller
om dessförinnan hans äktenskap har gått åter eller boskillnad, hemskillnad
eller äktenskapsskillnad har vunnits, äldre lag alltjämt skall tillämpas i
fråga om dödsboets rätt alt utöva bostads-rätlen, förvärvarens rätt att vinna
inträde i föreningen, verkan av att förvärvaren inte har antagits tiU medlem
samt ansvaret för förpliktelser som åvilar innehavare av bostadsrätten.
Enligt kommitténs förslag
skall förbehåll i förenings stadgar om lösningsrätt beträffande bostadsrätt
till bostadslägenhet äga fortsatt giltighet under en övergångstid av fem år. EnUgt
min mening föreligger det inte något behov av en sådan regel. Förening som
önskar tillförsäkra vissa personer företräde till ledigblivna lägenheter får
anses tillräckligt tillgodosedd genom möjUgheten att ta in särskilda villkor
för medlemskap i stadgarna.
Bestämmelserna i den nya
lagen om verkan av alt bostadsrätt sägs upp skiljer sig i väsentliga avseenden
från vad som gäller enligt bostadsrättslagen. Har uppsägning skett före den
nya lagens ikraftträdande bör därför äldre bestämmelser alltjämt gälla. En
föreskrift härom las upp i punkt 8. Regeln innebär att såväl de materiella
bestämmelserna som förfarandereglerna i gällände lag skall tillämpas. Härav
följer bl. a. att bestämmelsen i 35 § nya lagen om återvinning av förverkad
nyttjanderätt inte gäller när uppsägningen har skett före nya lagens
ikraftträdande.
Innehåller
bostadsrättsförenings stadgar villkor om att medlem skall tillhöra viss
sammanslutning, inneha anställning i visst företag eller uppfylla annat villkor
av liknande beskaffenhet skall enligt kommitténs förslag det förhållandet att bostadsrättshavare
inte längre uppfyller villkoret kunna åberopas som förverkandegrund under en
övergångslid av fem år. Enligt min mening bor bestämmelserna i den nya lagen,
som bl. a. innebär förbud mol förverkande på den grund att bostadsrättshavare
har slutat sin anställning, bli tillämpliga omedelbart. Deparlementsförslaget innehåller
därför inte någon motsvarighet till den av kommittén föreslagna
övergångsregeln.
Inte
sällan torde bostadsrättsförenings stadgar innehålla föreskrift om att
årsavgift eller andel i vinst eller behållna tillgångar skall beräknas efter
lägenhets andelsvärde. En sådan bestämmelse bör efter den nya lagens
ikraftträdande anses innebära att sådan avgift eller andel skall beräknas
172 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
enligt
grundavgiften för bostadsrätten. En föreskrift med detta innehåll tas upp i
punkt 9.
Ett
stort antal föreningar har i sina stadgar bestämmelser om beräkning av
ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse. I viss utsträckning torde innehållet
i dessa bestämmelser vara sådant att kravet i 44 § 8 nya lagen att grunderna
för beräkning av ersättningen skall vara angivna i stadgarna inte är uppfyllda.
I överensstämmelse med kommitténs förslag föreskrivs i punkt 10 att äldre
stadgeföreskrift om överlåtelseersällning alltjämt skall äga tillämpning, även
om den inte uppfyller kraven i den nya lagen. Jag har under 4.3 föreslagit att
den som har betalat högre överlåtelseersättning än föreningens stadgar medger
skall kunna vägras medlemskap i föreningen bara om det direkt av stadgarna
framgår att iakttagande av ersättningsbestämmelsen utgör ett villkor för
medlemskap. Undanlag från denna regel bör göras för äldre föreningar, vilkas
stadgar i flertalet fall torde sakna föreskrift av sistnämnda slag. I
förevarande punkt föreskrivs därför vidare att stadgebestämmelse om
överlåtelseersättning alltid skall anses innebära villkor för medlemskap, om
inte annat framgår av omständigheterna.
I
5 § 4 mom. lagen angående införande av nya lagen om ekonomiska föreningar
föreskrivs för det fall föreningens stadgar saknar bestämmelse om hur det vid
föreningens upplösning skall förfaras med behållna tillgångar, att äldre lag
alltjämt skall tillämpas. Detta innebär för bostadsrättsföreningarnas del att
tillgångarna skall behandlas enligt 62 § bostadsrättslagen. Som kommittén
föreslår bör detta alltjämt gälla. Härför krävs dock inte någon ny
övergångsbestämmelse.
Har
beslut av föreningsstämma fattats innan den nya lagen har trätt i kraft, skall
enligt punkt 11 äldre lag tillämpas i fråga om beslutet. Regeln stämmer i sak
överens med kommitténs förslag.
Enligt
kommittén bör bestämmelserna i den nya lagen om skyldighet för förening att
träda i likvidation och om ansvarighet för uppkommande förbindelser till följd
av underlåtenhet att utse likvidator er inte tillämpas i fråga om äldre
föreningar. Enligt min mening saknas anledning att göra undantag för dessa
regler.
Den
nya lagen innehåller i 72 § andra stycket begränsningar i rätten att i
stadgarna ta in förbehåll om skilj emannaförf ar ande. I enlighet med kommitténs
förslag föreskrivs i punkt 12 att dessa regler inle skall gälla i fråga om
förbehåll vars tillämpning har påkallats före ikraftträdandet.
Skall
enligt övergångsbestämmelserna föreskrift i äldre lag gälla och är i samma lag
överträdelse av föreskriften belagd med straff, äger enligt punkt 13 också
straffbestämmelsen tillämpning. Denna regel har betydelse med hänsyn till punkt
5 i övergångsbestämmelserna.
Har
rättegång inletts före den nya lagens ikraftträdande, bör den domstol som har
börjat handlägga målet få fortsätta, även om den är obehörig enligt den nya
lagen. Motsvarande bör gälla tvist som dessförinnan har hän-
Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971 173
skjutits till avgörande av skiljemän. Bestämmelser härom
tas upp i punkt 14.
Punkt 15
innehåller övergångsbestämmelser med anledning av förbudet i 78 nya lagen mot
upplåtelse av vissa andelsrätter. Beträffande motiven för dessa
övergångsbestämmelser får jag jag hänvisa till vad som har anförts i den
allmänna motiveringen under 4.6.
6.2 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken
Departementschefen. I 10 kap. 10 § rättegångsbalken
föreskrivs att bl. a. tvist om nyttjanderätt till fast egendom eller annan
särskild rätt till egendomen eller om vissa obligatoriska anspråk på grund av
upplåtelse av sådan rätt skall tas upp av domstolen i den ort där fastigheten
är belägen. Bostadsrätt innefattar särskild rätt till fast egendom. Enligt 76
§ förslaget till bostadsrättslag skall emellertid bostadsrättstvist tas upp av
fastighetsdomstol. Bestämmelserna i 10 kap. 10 § rättegångsbalken skall därför
inte gälla sådan tvist. Med anledning härav krävs en jämkning av denna
paragraf.
6.3 Förslaget till lag om ändring i utsökningslagen
Departementschefen. Ändringen i 65 § utsökningslagen
innebär alt viss utmätningsfrihet införs för bostadsrätt till lägenhet som
tjänar gäldenären till stadigvarande bostad. Rörande motiven för ändringen får
jag hänvisa till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen under 4.4.
För att
bostadsrätt skall vara skyddad från utmätning fordras att lägenheten faktiskt
tjänar gäldenären till stadigvarande bostad. Utmätningsskydd föreligger också i
det fall lägenheten brukas av gäidenärens familj (65 § 2 mom. utsökningslagen).
Sker utmätning hos dödsbo, gäller utmätningsfriheten till förmån för den dödes
efterlevande familj (65 § 3 mom.).
Utmätningsfrihet
föreligger inte, om gäldenären vid förvärv av bostadsrätten har åsidosatt
tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer och inte heller om det med hänsyn till gäidenärens
behov och bostadsrättens värde framstår som oskäligt att bostadsrätten undantas
från utmätning.
Jag har i
den allmänna motiveringen föreslagit att utmätningsskyddet skall gälla också
för vissa andra andelsrätter än bostadsrätter. Med hänsyn till att åsyftade
föreningar och aktiebolag bedriver sin verksamhet med stöd av
övergångsbestämmelse har regeln om utmätningsfrihet för dessa andels-rätter
utformats som en övergångsbestämmelse till den föreslagna ändringen i utsökningslagen.
6.4 Förslaget till lag om ändring i föreningslagen
Departementschefen. Som jag har redovisat i den allmänna
motiveringen under 3.6.1 infördes i samband med tillkomsten av
bostadsrättslagen regler.
174 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
varigenom
ekonomisk förening med ändamål att bereda bosläder åt medlemmarna förbjöds alt
upplåta lägenhet under nyttjanderätt annorledes än för bestämd tid, om
upplåtelsen inte skedde under bostadsräll (se numera 113 § föreningslagen).
Förbudet gäller dock inte beträffande upplåtelse av lägenhet i hus som
föreningen har förvärvat eller börjat uppföra före bostadsrätlslagens
ikraftträdande den 1 juli 1930 (se numera 4 § 8 mom. lagen angående införande
av nya lagen om ekonomiska föreningar), överträdelse av förbudet kan medföra
bötesstraff enligt 111 § 6 föreningslagen. Som skäl för förbudet angavs bl. a. (prop.
1930: 65 s. 82 och 119) att en upplåtelse ål föreningsmedlemmar av hyresrätt
för obestämd lid lätt kunde förväxlas med den till tiden obegränsade
bostadsrätten.
Den
föreslagna bostadsrättslagen innehåller i 78 § förbud för bl. a. förening att
upplåta andelsrätt med vilken följer rätt att för begränsad tid besitta eller
hyra bostadslägenhet. Med hänsyn härtill kommer 113 § föreningslagen att sakna
praktisk betydelse. Jag föreslår därför att denna paragraf och den därtill
hörande straffbestämmelsen upphävs. Några särskilda övergångsbestämmelser till
denna lagändring anser jag inte behövliga.
6.5
Förslaget till lag om ändring i lagen om fastighetsdomstol
Departementschefen.
Av 76 § andra stycket förslaget till bostadsrättslag framgår att
fastighetsdomstolen i bostadsrättsmål liksom i hyresmål (12 kap. 71 § andra
stycket jordabalken) skall bestå av två lagfarna ledamöter och tre nämndemän.
En erinran härom tas upp i 3 § sista stycket lagen om fastighetsdomstol.
6.6
Förslaget till lag om ändring 1 lagen om arrendenämnder och hyresnämnder
Departementschefen.
Förslaget alt vissa tvister enligt bostadsrättslagen skall handläggas av
hyresnämnd föranleder ändringar i 48, 1015, 19, 22 och 27 §§ i den i prop.
1970: 145 föreslagna lagen om arrendenämnder och hyresnämnder.
Enligt
ändringarna 14,, där hyresnämnds uppgifter anges, skall nämnden medla i hostadsrättstvister
(punkt 1), pröva tvister om hyresvillkor enligt 7 § sista stycket, upplåtelse
av lägenhet i andra hand enligt 30 § andra stycket och medlemskap enligt 52 §
bostadsrättslagen (punkt 3) samt vara skiljenämnd i bostadsrättslvister (punkt
5).
15
finns bestämmelser om hyresnämndens sammansättning. I överensstämmelse med vad
som har föreslagils i den allmänna motiveringen tas i första stycket in
bestämmelser om att en ledamot skall vara väl förtrogen med förvaltning av bostadsrättsfastighel
när ärendet rör sådan fastighet.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 175
Denna
regel gäller inle bara i bostadsrältstvist ulan också i hyreslvist, vare sig
motparten är eller har varit bostadsrättshavare eller inle. Vidare föreskrivs
alt vad som i paragrafen sägs om att en ledamot skall vara väl förtrogen med
hyresgästers förhållanden i bostadsrättstvist i stället skall avse bostadsrättshavares
förhållanden. Bestämmelserna innebär inle alt det måste vara skilda ledamöter i
hyres- och bostadsrättslvister, ulan ledamot som är väl förtrogen med såväl
hyresgästers som bostadsrättshavares förhållanden kan tjänstgöra vid
handläggningen av båda slagen av tvister. Enligt 6 § sista stycket ankommer det
på hyresnämndens ordförande atl bestämma vilka ledamöter som skall kallas till
tjänstgöring.
Enligt 6 § andra stycket
skall vissa riksorganisationer av fastighetsägare, hyresgäster eller
näringsidkare höras innan annan ledamot än ordförande förordnas. Det föreslås
att motsvarande skall gälla beträffande riksorganisation av bostadsrältshavare.
17,8 och 1012 §§, som
innehåller regler om handläggning av tvister, föreslås vissa tillägg som
innebär alt reglerna görs tillämpliga också på tvister enligt bostadsrätlslagen.
Motsvarande gäller 14, 19, 22 och 27 §§, vilka handlar om skilj emannaförf ar
ande, besiktning m.m., fullföljd av talan och utdömande av vite. Ändringarna i
13 och 15 §§ är uteslulande av redaktionell art.
6.7
Förslaget till lag om ändring i lagen om införande av nya jordabalken
Departementschefen.
I 51 § i den i prop. 1970: 145 föreslagna lagen om införande av nya
jordabalken anges att länsstyrelsen kan medge undantag från viss hyresbeslämmelse
i fråga om lägenhet som innehas på grund av sådan upplåtelse av andelsrätt som
avses i punkt 2 övergångsbestämmelserna till förskoltslagen. Med hänsyn till
alt förskoltslagen nu föreslås upphävd har hänvisningen till denna lags
övergångsbestämmelse ersatts med en hänvisning till motsvarande
övergångsbestämmelse till den föreslagna bostadsrättslagen.
7.
Hemställan
Jag
hemställer, atl lagrådets yttrande genom utdrag av protokollet inhämtas enligt
87 § regeringsformen över förslagen lill
1)
bostadsrättslag,
2)
lag om ändring i
rättegångsbalken,
3)
lag om ändring i utsökningslagen
(1877: 31 s. 1),
4)
lag om ändring i lagen
(1951: 308) om ekonomiska föreningar,
5)
lag om ändring i lagen
(1969: 27t6) om fastighetsdomstol.
176 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
6) lag om ändring i lagen ( ) om arrendenämnder och hyresnämnder,
7) lag om ändring i lagen ( ) om införande av nya jordabalken.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet: Gunnel Anderson
Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971 177
Bilaga 1 Kommitténs förslag
Förslag
till
Bostadsrättslag
Härigenom förordnas som följer.
Allmänna bestämmelser
1 §.
Förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska
intressen genom att anskaffa, äga och förvalta hus samt däri åt medlemmarna
upplåta lägenheter under nyttjanderätt för obegränsad tid kan enligt denna lag
vinna registrering såsom bostadsrättsförening.
Den
rätt inom bostadsrättsförening som på grund av sådan upplåtelse av lägenhet
tillkommer medlem benämnes bostadsrätt. Medlem som innehar bostadsrätt kallas bostadsrättshavare.
Avtal om framtida upplåtelse av bostadsrätt benämnes
förhandsavtal. Den som med bostadsrättsförening ingår sådant avtal kallas
förhandstecknare. Förhandstecknares rätt gentemot föreningen benämnes
teckningsrätt. Upplåtes lägenhet som avses med förhandsavtal till nyttjande åt
förhandstecknaren, tillämpas denna lag på nyttjanderätten.
2 § .
Annan än bostadsrättsförening får ej driva verksamhet som
avses i 1 § första stycket.
Ej heller får förening eller aktiebolag upplåta
andelsrätt, varmed följer rätt att för begränsad tid besitta eller hyra
lägenhet som är avsedd att helt eller till icke oväsentlig del användas såsom
bostad. Träffas i strid med vad som sagts nu vid upplåtelse av lägenhet
förbehåll om förvärv av sådan andelsrätt, gäller förbehållet ej mot den till
vilken lägenheten upplåtits.
3 § .
För bostadsrättsförenings förbindelser svarar endast
föreningens tillgångar, förfallna men ej betalda avgifter inräknade.
4 § .
Innan bostadsrättsförening blivit registrerad kan den ej
förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter och ej heller söka, kära
eller svara inför domstol eller annan myndighet. Sedan styrelse blivit utsedd,
kan den dock föra talan i mål rörande föreningens bildande och även annars
vidtaga åtgärd för alt utfå utfästa avgifter.
178 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Handlar
medlemmar i föreningen eller styrelsen eller annan som enligt denna lag är
ställföreträdare för föreningen på föreningens vägnar innan den registrerats,
skall de som deltagit i åtgärden eller beslut därom svara för uppkommande
förbindelser, en för alla och alla för en, såsora för egen skuld.
5 § .
Bostadsrättsförening
registreras hos länsstyrelsen i det län, där föreningens styrelse enligt
stadgarna har sitt säte.
Anmälan
för registrering enligt denna lag sker hos länsstyrelse som avses i första
stycket.
Registrering
sker i en särskild avdelning av registret för ekonomiska föreningar.
Stadgar
och firma m. m.
6 § .
För
atl bli registrerad skall bostadsrättsförening bestå av minst fem medlemmar saml
ha antagit stadgar och utsett styrelse och revisorer.
7 §.
Bostadsrättsförenings stadgar skall ange
1.
föreningens firma,
2.
ändamålet med föreningens
verksamhet och verksamhetens art,
3.
den ort inom riket där
föreningens styrelse skall ha sitt säte,
4.
om avgift för inträde i
föreningen (inträdesavgift) skall förekomma, det belopp lill vilket avgiften
för varje medlem skall beslämmas,
5.
hur grundavgift för bostadsrätt
skall beräknas,
6.
om för upplåtelse av
bostadsrätt annan avgift än grundavgift (upplåtelseavgift) skall uttagas,
7.
de grunder enligt vilka
årsavgift för bostadsrätt skall ulgå lill bestridande av löpande utgifter,
såsom räntor och amorteringar på lån, skatter, försäkringspremier, kostnader
för fastighetens förvaltning, underhåll och uppvärmning saml för vatten,
elektrisk kraft, renhållning m. m., så även för fondavsättning,
8.
den utsträckning i vilken
föreningen får kräva att bostadsrättshavare skall utge särskilt tillskott till
täckande av opåräknade utgifter och den tid inom vilken tillskottet tidigast är
förfallet till betalning,
9.
om andra regelbundna eller på
särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter till föreningen skall
förekomma, avgifternas belopp eller de högsta årliga belopp till vilka de för
varje medlem högst får bestämmas,
10.
de grunder enligt vilka
fondavsättning skall ske,
11.
antalet styrelseledamöter och
revisorer eller det högsta och lägsta antal lill vilket de skall uppgå och, om
för styrelseledamöter eller revisorer skall finnas suppleanter, samma uppgifter
beträffande dem, tiden för styrelseledamots, revisors och suppleants uppdrag,
så även, om styrelseledamot, revisor eller suppleant skall utses på annat än i
denna lag angivet sätt, hur tillsättning skall ske,
12.
om fullmäktige skall finnas
enligt 113 §, deras befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
13.
föreningens räkenskapsår,
14.
del sätt på vilket kallelse
till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas
eller fullmäktiges kännedom och
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 179
den
tid före stämma då föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vara vidtagna,
15.
de grunder enligt vilka föreningen skall förfoga över uppkomraen vinst och hur
det skall förfaras med föreningens behållna tillgångar vid dennas upplösning.
8 §.
Inträdesavgift
får ej sättas till högre belopp än etthundra kronor för varje medlem.
Grundavgift
och särskilt tillskott skall beräknas efter det i 18 § tredje stycket nämnda
jämförelsetalet. Den tid inom vilken särskilt tillskott skall vara förfallet
till betalning får ej understiga tre månader från det beslutet om tillskottet
fattades.
I
7 § 9 nämnda avgifter får ej sättas till högre belopp än tillhopa etthundra
kronor för år och medlem.
Styrelsen
fastställer till vilka belopp grundavgifter, upplåtelseavgifter och årsavgifter
skall uppgå samt hur de skall betalas, om ej annat beslämts i stadgarna.
9 §.
Bostadsrättsförenings
firma skall innehålla ordet "bostadrättsförening".
I
firman får ej ordet "bolag" eller annars något som betecknar elt
bolagsförhållande intagas på sådant sätt att därav kan föranledas det
misstaget att firman innehas av ett bolag.
Firman
skall tydligt skilja sig från andra hos länsstyrelsen förut registrerade ännu
bestående firmor för bostadsrättsföreningar.
Annan
än bostadsrättsförening får ej i sin firma eller annars vid beteckning av
rörelsen använda ordet "bostadsrätt".
10 §.
Ansökan
om bostadsrättsförenings registrering skall göras av styrelsen.
Vid
ansökningen skall fogas dels två av notarius publicus eller minst två
styrelseledamöter bestyrkta exemplar av föreningens stadgar, dels avskrift av protokoll
vid sammanträde med föreningens medlemmar, ulvisande att stadgarna blivit
antagna, och av sådant protokoll eller annan handling, varav framgår att
styrelse och revisorer utsetts.
Ansökningen
skall innehålla försäkran av styrelsen alt medlemmarnas antal uppgår till fem
eller, om enligt stadgarna eller beslut vid sammanträde med medlemmarna
föreningen ej får börja sin verksamhet förrän visst högre medlemsantal
uppnåtts, att antalet uppgår härtill. Har i den ordning nu sagts blivit
föreskrivet att föreningen ej får börja sin verksamhet förrän visst
minimibelopp inbetalats i avgifter eller annars villkor uppställts härför,
skall försäkran även avges att villkoret är infriat.
11 §.
Ansökningen
om registrering skall vidare innehålla uppgift om bostadsrättsföreningens
postadress samt styrelseledamöternas och, om suppleanter utsetts, deras
fullständiga namn, medborgarskap och hemvist, samt förklaring att dessa
personer ej är omyndiga.
I
ansökningen skall uppges av vilka och hur föreningens firma skall tecknas, om
ej denna befogenhet skall utövas endast av styrelsen. Skall firman tecknas av
annan person än som avses i första stycket, gäller vad där är stadgal även i
fråga om sådan firmalecknare.
180 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Har
ej den som ensam eller gemensamt med annan är bemyndigad alt teckna föreningens
firma på ansökningen egenhändigt skrivit sin av vittnen styrkta namnteckning,
skall vid ansökningen fogas en särskild bilaga med den bevittnade
namnteckningen.
Medlemsförteckning
12 §.
över
bostadsrättsförenings medlemmar skall genom styrelsens försorg föras
förteckning. Denna får bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem.
Förteckningen skall för varje medlem innehålla uppgift om hans fullständiga
namn och hemvist samt om bostadsrätt som innehas av honom.
Styrelsen
skall hålla medlemsförteckningen tillgänglig för medlem och förhandstecknare.
Medlemskap
m. m.
13 §.
Ansökan
om inträde som medlem i bostadsrättsförening prövas av styrelsen. Sådan
ansökan skall, om så föreskrives i stadgarna, ske skriftligen och vara försedd
med sökandens bevittnade namnunderskrift.
14 §.
Har
bostadsrätt övergått till bostadsrättshavarens make, får inträde i föreningen
ej vägras maken, om hinder icke möter på grund av sådan bestämmelse i stadgarna
att medlem skall tillhöra viss sammanslutning eller uppfylla annat villkor av
liknande beskaffenhet som det skäligen kan fordras att maken uppfyller.
Detsamma gäller om bostadsrätt till lägenhet, som är avsedd att helt eller lill
icke oväsentlig del användas såsom bostad, övergått till annan bostadsrättshavaren
närstående som varaktigt sammanbott med honom i lägenheten.
Den
till vilken bostadsrätt övergått i annat fall än som avses i första stycket
får ej vägras inträde, om han uppfyller de villkor för medlemskap som föreskrives
i stadgarna och han skäligen bör tagas för god såsom medlem.
15 §.
Medlem
som ej innehar bostadsrätt får uppsäga sig lill utträde ur bostadsrättsföreningen
och kan på grund som anges i stadgarna uteslutas ur denna. 1 stadgarna kan
föreskrivas att uppsägning skall ske skriftligen och vara försedd med
medlemmens bevittnade namnunderskrift.
Medlem
som upphör att vara bostadsrättshavare skall anses ha utträtt ur föreningen, om
ej styrelsen medgivit att han får kvarstå i föreningen.
Beslut
om uteslutning fattas av föreningsstämman, om ej annat beslämts i stadgarna.
16 §.
Förvärvare
av bostadsrätt som vägrats inträde i bostadsrättsföreningen eller medlem som
uteslutits ur föreningen kan klandra beslutet genom att väcka talan mot
föreningen inom en månad från det han erhöll del av beslutet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971 181
17 §.
Bestämmelserna i 13, 14 och 16 §§ gäller i tillämpliga
delar även när förvärvare av teckningsrätt begär förklaring enligt 43 § att
hinder för framtida medlemskap ej föreligger.
Ekonomisk plan
18 §.
Bostadsrättsföreningens styrelse skall upprätta ekonomisk plan för för
eningens verksamhet.
Planen skall avse föreningens samtliga hus och innehålla
alla upplysningar som är av betydelse för bedömandet av föreningens
verksamhet. I planen skall även för varje bostadsrätt lämnas uppgift om de
ekonomiska förpliktelser som kan komma att åligga bostadsrättshavaren.
För varje bostadsrätt skall i planen anges ett
jämförelsetal, som utvisar bostadsrättshavarens delaktighet i föreningens
tillgångar i förhållande till var och en av de övriga bostadsrättshavarna.
19 §.
Den ekonomiska planen skall vara egenhändigt undertecknad
av styrelseledamöterna och försedd med intyg om att den vilar på
tillförlitliga grunder. Sådant intyg behövs ej, om i planen angivits att
utfästelse enUgt 29 § första stycket föreligger och planen godkänts av det
företag som avgivit utfästelsen.
Intyg enligt första stycket skall utfärdas av två
granskningsmän, utsedda av Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer.
20 § .
Närmare föreskrifter om innehållet i den ekonomiska planen
och det till denna hörande intyget utfärdas av Konungen.
21 §.
Den ekonomiska planen skall anmälas för registrering. Vid
anmälningen skall fogas två exemplar av planen.
Beviljas registrering, skall det ena exemplaret av planen
förvaras hos länsstyrelsen och det andra återställas till
bostadsrättsföreningens styrelse, försett med bevis om registreringen.
Föreningens styrelse skall hålla den ekonomiska planen
tillgänglig för den som vill taga del av densamma.
Lägenhetsförteckning m. m.
22 §. Bostadsrättsföreningens styrelse skall så snart den
ekonomiska planen registrerats upprätta förteckning över samtliga lägenheter.
Förteckningen skall i överensstämmelse med den ekonomiska planen upptaga husets
beteckning samt varje lägenhets nummer, belägenhet, rumsantal och övriga
utrymmen. Vidare skall för varje lägenhet, som skall upplåtas med bostadsrätt,
anges det jämförelsetal som bostadsrätten åsatts.
182 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
När
bostadsrätt upplåtits eller förhandsavlal ingåtts, skall i lägenhelsförteckningen
ofördröjligen införas bostadsrättshavarens eller förhandstecknarens namn och
antecknas vilken dag den ekonomiska planen registrerats.
övergår
eller pantsattes bostadsrätt eller teckningsrätt eller ändras annars något
förhållande, om vilket lägenhelsförteckningen skall innehålla upplysning, skall
detta ofördröjligen antecknas i förteckningen.
Beträffande
anteckning enligt andra eller tredje stycket skall dagen för denna anges.
23
§.
Bostadsrättshavare
eller förhandstecknare har rätt att på begäran erhålla utdrag ur lägenhelsförteckningen,
bostadsrättshavaren såvitt rör till honom raed bostadsrätt upplåten lägenhet
och förhandstecknaren såvitt rör lägen-hel som avses med förhandsavlalet.
Utdraget skall avse de uppgifter som enligt 22 § intagits i förteckningen.
Bostadsrättshavare
eller förhandstecknare har vidare rätt att erhålla skriftlig uppgift ora belopp
som erlagts i grundavgift, upplåtelseavgift eller förskott på grundavgift och
om belopp som kan ha tillgodoförts lägenheten genom avsättning lill fond. Bostadsrältshavare
har även rätt att erhålla skriftlig uppgift om summan av jämförelsetalen för
alla upplåtna bostadsrätter.
I
utdrag eller uppgift skall anges dagen för utfärdandet.
Upplåtelse
av bostadsrätt ingående av förhandsavtal
24 §.
Bostadsrätt
får ej upplåtas och förhandsavtal ej ingås förrän ekonomisk plan registrerats.
Har sedan
den ekonomiska planen upprättades förändring inträffat beträffande
förhållande, om vilket planen skall innehålla upplysning, och inverkar denna
förändring i avsevärd mån på bostadsrättsföreningens ekonomiska ställning
eller bostadsrättshavares ekonomiska förpliktelser, får bostadsrätt ej vidare
upplåtas förrän ny plan upprättats och registrerats.
25 §.
Bostadsräll
upplåtes genom skriftligt avtal mellan bostadsrättsförening och medlem i
föreningen.
I
avtalet skall anges den lägenhet upplåtelsen avser, den ekonomiska plan som
ligger lill grund för upplåtelsen samt den grundavgift, upplåtelseavgift och
årsavgift som skall ulgå för bostadsrätten.
26 § .
Upplåtelse
av bostadsrätt som skett i strid med 24 § första stycket eller 25 § är ogiltig.
Den till vilken upplåtelsen skett har rätt till ersättning för skada. Har
lägenheten tillträtts skall hyresavtal anses ingånget för tiden intill den fardag
som inträffar närmast efter tre månader från uppsägning och på de villkor i övrigl
som i brist på överenskommelse faslställes av hyresnämnd.
Har
upplåtelse skett i strid med 24 § andra stycket, får bostadsrättshavaren, om
han vid upplåtelsen varken hade eller bort ha kännedom om detta
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 183
förhållande,
efter uppsägning frånträda avtalet. Han har också rält till ersättning för
skada. Uppsägning skall ske senast tre månader efter det att bostadsrättshavaren
fick kännedom om förhållande som bort föranleda upprättande av ny ekonomisk
plan. Iakttages ej denna tid, är rätten till talan förlorad.
Har
bostadsrättshavaren enligt andra stycket uppsagt avtalet, är bostadsrättsföreningen
skyldig att lösa bostadsrätten. I fråga om ersättningen för bostadsrätten
gäller 38 § andra stycket. Om bostadsrättshavaren tillträtt lägenheten, får
han kvarsitta till den fardag för avträdande av förhyrd lägenhet, som
inträffar närmast efter tre månader från det ersättningen erlagts.
Vad
ovan sagts i denna paragraf får ej åberopas som grund för avtalets upphörande
eller ersättningsanspråks framställande senare än sex månader från det att
lägenheten tillträtts med bostadsrätt och ej senare än inom två år från
upplåtelsen.
27 § .
Upplåtelse
av bostadsrätt är giltig endast om inom sex månader från upplåtelsen eller
inom den tid som angivits i avtalet bostadsrätt upplåtils till minst fem
medlemmar och jämförelsetalen för de upplåtna bostadsrätterna uppgår till minst
två tredjedelar av jämförelsetalen för samtliga i den ekonomiska planen
angivna bostadsrätter.
Är
upplåtelse ej giltig, äger 26 § första stycket tredje punkten motsvarande
tillämpning.
28 §.
Har
bostadsrätt upplåtits till flera, gäller den upplåtelse som skedde först. Den
vars bostadsrätt måste vika skall av bostadsrättsföreningen återfå inbetalda
kapitalinsatser och, om han vid upplåtelsen varken hade eller bort ha kännedom
om den andra upplåtelsen, erhålla ersättning för skada.
29 §.
Förhandsavtal
kan ingås mellan bostadsrättsförening och den som kan antagas som medlem i
föreningen, om företag, som Konungen godkänt, avgivit särskild utfästelse.
Företaget skall genom utfästelsen åtaga sig dels gentemot förhandstecknaren att
svara för att föreningen fullgör sina förpliktelser enligt förhandsavtalet,
dels gentemot föreningen att svara för att anskaffningskostnaderna och
finansieringsvillkoren för föreningens hus ej är oskäliga.
Förhandsavtal
skall vara skriftligt och innehålla de uppgifter som anges i 25 § andra
stycket.
Vid
upplåtelse av bostadsrätt eller förhandsavtal gäller att grundavgift ej får
uttagas med högre belopp än det som angivils i den ekonomiska planen och alt
den i planen angivna årsavgiften ej får höjas med mer än tio procent på grund
av andra förhållanden än sådana som enligt vad föreningen visar står utanför
dess kontroll.
30 § .
Har
förhandsavtal ingåtts i strid med 24 § första stycket eller 29 § första eller
andra stycket, äger 26 § första och fjärde styckena motsvarande till-lämpning.
Bestämmelserna
i 28 § äger motsvarande tiUämpning beträffande förhandsavtal och
teckningsrätt.
184 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
31 §.
Styrelsen
i bostadsrättsförening som ingått förhandsavtal skall senast när två
tredjedelar av lägenheterna tillträtts av förhandstecknare, kalla dessa till
sammanträde för alt bland sig utse förtroendenämnd om minst tre ledamöter.
Styrelsen
skall fortlöpande lämna förtroendenämnden upplysning om föreningen och dess
verksamhet. Nämnden skall underrättas om tidpunkten för besiktning av
föreningens hus och lägenheter.
32 § .
Talan
mot företag på grund av utfästelse beträffande anskaffningskostnader och
finansieringsvillkor enligt 29 § skall av bostadsrättsföreningen väckas inom
ett år från det bostadsrättshavarna på föreningsstämma erhållit redovisning för
kostnaderna och villkoren. Iakttages ej denna tid, är rätten till talan
förlorad, om ej annat överenskommits.
Avtal
mellan förelag och bostadsrättsförening om att framtida tvist som avses i
första stjcket skall hänskjutas till avgörande av skiljemän utan förbehåll om
rätt för parterna alt klandra skiljedomen gäller ej.
Övergång
av bostadsrätt och teckningsrätt m. m.
33 § .
Har
bostadsrätt överlåtits eller annars övergått till ny innehavare, får denne
utöva bostadsrätten endast om han är eller anlages till medlem i bostadsrättsföreningen,
om ej annat följer av 34 eller 35 §.
34 § .
Har
bostadsrättshavaren avlidit, kan styrelsen, sedan tre år förflutit från
dödsfallet, anmana dödsboet att inom sex månader eller den längre tid som kan
vara bestämd i stadgarna visa att bostadsrätten ingått i bodelning eller skifte
efter den avlidne eller överlåtits till någon som ej kan vägras medlemskap i
föreningen och som sökt sådant.
Har
make som tillagts bostadsrätt vid bodelning eller skifte i anledning av bostadsrättshavarens
död, efterlevande make som är ensam arvinge efter bostadsrättshavaren eller den
till vilken bostadsrätt övergått på grund av arv eller testamente ej antagits
som medlem, kan styrelsen enligt bestämmelserna i första stycket anmana
innehavaren att visa att bostadsrätten överlåtits till någon som ej kan vägras
medlemskap i föreningen och som sökt sådant.
Försittes
tid som angivits i anmaning, kan föreningen på offentlig auktion sälja
bostadsrätten för innehavarens räkning.
35 §.
Har
make som tillagts bostadsrätt vid bodelning eller skifte i anledning av
boskillnad, hemskillnad, äktenskapsskillnad eller äktenskapets återgång ej
antagits som medlem, kan styrelsen, sedan sex månader förflutit från bodelningen
eller skiftet, anmana maken att inom sex månader, eller den längre tid som kan
vara bestämd i stadgarna, visa att bostadsrätten överlåtits till någon som ej
kan vägras medlemskap i föreningen och som sökt sådant;
Försitt
es tid som angivits i anmaning, gäller 34 § tredje stycket.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 185
36 § .
Skall
ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse beräknas enligt särskilda grunder,
skall dessa anges i stadgarna.
37 § .
Överlåtelse
av bostadsrätt, som ej äger rum i den ordning utsökningslagen bestämmer, skall
ske genom skriftUgt avtal, som skall upptaga den bostadsrätt överlåtelsen
avser och den ersättning som i förekommande fall skall utgå.
överlåtelse
som skett i strid med första stycket är ogiltig. Den till vilken överlåtelsen
skett har rätt att av överlåtaren erhålla ersättning för skada. Vad nu sagts
får ej åberopas som grund för avtalets ogiltighet eller ersättningsanspråks
framställande senare än sex månader från det att förvärvaren tillträtt
lägenheten.
38 § .
Har
den till vilken bostadsrätt överlåtits icke antagits till medlem, är överlåtelsen
ogiltig.
Bestämmelsen
i första stycket gäller ej om överlåtelsen skett i den ordning utsökningslagen
bestämmer. I sådant fall är bostadsrättsföreningen skyldig att lösa
bostadsrätten. Lösenbeloppet skall motsvara bostadsrättens ekonomiska värde.
Kan överenskommelse ej träffas, kan part väcka talan om bestämmande av
ersättningen. Denna skall erläggas inom en månad från det beloppet fastställts.
39 §.
Förvärvare
av bostadsrätt har ej mot bostadsrättsföreningen bättre rätt än den från vilken
bostadsrätten övergått.
För tid efter del alt
bostadsrätt övergått lill medlem och föreningen underrättats härom svarar den
från vilken rätten övergått eller hans dödsbo ej för de skyldigheter som
åligger innehavare av bostadsrätten, övergår bostadsrätt till någon som ej är
medlem, svarar den från vilken rätlen övergått eller hans dödsbo för de
skyldigheter som åligger innehavare av bostadsrätten till dess förvärvaren
antagits till medlem. Sker överlåtelse i dan ordning utsökningslagen bestämmer,
svarar den från vilken bostadsrätten övergått dock ej för förpliktelser som
hänför sig till tiden efter överlåtelsen.
Förvärvaren svarar jämte
den från vilken bostadsrätten övergått eller hans dödsbo för denne eller
dödsboet åvilande förpliktelser som innehavare av bostadsrätten, om ej annat överenskommits
mellan föreningen och förvärvaren.
40 § .
Överlåtelse
av bostadsrätt gäller mot överlåtarens borgenärer endast om
bostadsrättsföreningen underrättats om åtgärden av överlåtaren eller förvärvaren.
Har bostadsrätt överlåtils
till flera, gäller den överlåtelse som skedde först. Den senare överlåtelsen
har dock företräde, om den meddelats föreningen tidigare på sätt som anges i
första stycket och förvärvaren då var i god tro.
186 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
41 §. .
Pantsättning av bostadsrätt skall ske genom skriftlig
handling, som anger den bostadsrätt pantsättningen avser. Har ej så skett är
pantsättningen ogiltig.
Bestämmelserna i 40 § om överlåtelse av bostadsrätt äger
motsvarande tillämpning i fråga om pantsättning av sådan rätt.
42 § .
Bostadsrättshavare kan sedan två år förflutit från det
bostadsrätten upplåtits avsäga sig bostadsrätten och därigenom bli fri från
sina förpliktelser som bostadsrättshavare. Avsägelse göres skriftligen hos
styrelsen.
Sker avsägelse övergår bostadsrätten till föreningen på
den fardag för avträdande av förhyrd lägenhet som inträffar närmast efter tre
månader från det avsägelsen skedde.
43 §.
Bestämmelserna i 3341 §§ gäller i tillämpliga delar även
förhandstecknare och teckningsrätt. Har i bestämmelse stadgats krav på medlemskap,
skall i stället gälla att styrelsen förklarat hinder för framtida medlemskap
ej föreligga.
Bostadsrättshavares och förhandstecknares rättigheter och
skyldigheter
44 § .
När lägenheten skall tillträdas första gången efter bostadsrällsupplåtelse,
skall bostadsrättsföreningen tillhandahålla lägenheten i det skick som angivits
i den ekonomiska planen eller annars avtalats. I de avseenden avtal ej
träffats skall lägenheten vara i sådant skick att den enligt den allmänna
uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet.
45 §.
Är lägenheten, när den skall tillträdas första gången
efter bostadsrättsupplåtelsen, ej i det skick som bostadsrättshavaren kan
fordra, får han avhjälpa bristen på bostadsrättsföreningens bekostnad, om
styrelsen underlåter att på tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan
ske. Kan bristen ej avhjälpas utan dröjsmål eller underlåter styrelsen att
efter tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske, får bostadsrättshavaren
efter uppsägning frånträda bostadsrätten. Uppsägning får dock ske endast om
bristen är av väsentlig betydelse. Sedan bristen blivit avhjälpt av styrelsen
får uppsägning ej ske. För den tid lägenheten är i bristfälligt skick har bostadsrättshavaren
rält till skälig nedsättning i årsavgiften.
I fall
som avses i första stycket har bostadsrättshavaren även rätt till ersättning
för skada, om föreningen ej visar att bristen icke beror på försummelse från
dess sida.
46 §.
Erhåller bostadsrättshavaren, när lägenheten skall
tillträdas första gången efter bostadsrättsupplåtelse, ej tillträde i rätt tid,
har bostadsrättshavaren, om dröjsmålet ej beror på honom, rätt till skälig
nedsättning i årsavgiften för den tid han ej kan nyttja lägenheten eller del
därav. Är hindret av vä-
KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971 187
sentlig betydelse, kan bostadsrättshavaren efter
uppsägning frånträda bostadsrätten. Sedan tillträde erhållits får uppsägning
ej ske. Bostadsrättshavaren har även rätt till ersättning för skada, om
bostadsrättsföreningen ej visar att hindret icke beror på försummelse från dess
sida.
47 § .
Skadas lägenheten sedan tillträde medgivils och är
bostadsrättsföreningen ansvarig för skadan eller uppstår på annat sätt genom
föreningens vållande hinder eller men i nyttjanderätten, äger 45 § motsvarande
tillämpning.
Föreningen och bostadsrättshavaren kan med bindande verkan
träffa avtal om inskränkning i rätten att enligt första stycket erhålla
nedsättning i årsavgiften för hinder eller men i nyttjanderätten till följd av
att föreningen låter utföra arbete för att sätta lägenheten i avtalat skick
eller för att utföra sedvanligt underhåll av lägenheten eller fastigheten i
övrigt eller annat arbete som särskilt anges i avtalet.
48 § .
Bestämmelsema om skada eller brist på lägenheten äger
motsvarande till-lämpning, om ohyra förekommer i lägenheten till men för bostadsrättshavaren.
I fråga om lägenhet, som är avsedd att helt eller till
icke oväsentlig del användas som bostad och som utgör del av hus, är
bostadsrättsföreningen skyldig att vidtaga tjänliga åtgärder för att utrota
ohyra, även om bostadsrättshavaren är ansvarig för att sådan förekommer i
lägenheten. Är bostadsrättshavaren utan ansvar för ohyran, har han rätt till
ersättning för nödvändig kostnad, som åsamkas honom genom åtgärd för att
utrota ohyran.
49 §.
Har bostadsrättsföreningen frångått den ekonomiska planen
och beslutat om åtgärd, som medför väsentlig ökning av de avgifter som utgår
för bostadsrätten, kan bostadsrättshavaren, om han ej biträtt beslutet eller
kan anses ha godkänt detta, efter uppsägning frånträda bostadsrätten. Uppsägning
skall ske inom tre månader från det bostadsrättshavaren fick kännedom om
beslutet. Iakttages ej denna tid, är rätten till uppsägning förlorad.
50 §.
Uppsäges bostadsrätt i fall som avses i 4549 § är
bostadsrättsföreningen skyldig att lösa bostadsrätten. I fråga om ersättningen
för bostadsrätten gäller 38 § andra stycket.
Har bostadsrättshavaren tillträtt lägenheten, får han kvarsitta
till den fardag för avträdande av förhyrd lägenhet, som inträffar närmast
efter tre månader från det ersättningen erlagts.
51 §.
Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla
lägenheten i gott skick, om ej annat bestämts i stadgarna.
Bostadsrättsföreningen är dock ansvarig för brand- eller
vattenledningsskada som ej vållats av bostadsrättshavaren samt för
reparationer av de
188 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
stamledningar
för avlopp och för lägenhetens förseende med värme, gas, elektricitet och
vatten med vilka föreningen försett lägenheten.
Bestämmelserna
i andra stycket om skada äger motsvarande tillämpning, om ohyra förekommer i
lägenheten.
Upptäckes
ohyra inom lägenheten är bostadsrättshavaren skyldig att utan oskäligt dröjsmål
meddela styrelsen detta.
52 §.
Bostadsrättshavaren
får ej använda lägenheten för annat ändamål än det avsedda.
Bostadsrättsföreningen får dock endast åberopa avvikelse som är av avsevärd
betydelse för föreningen eller annan medlem.
Bostadsrättshavaren
får ej heller utan tillstånd av styrelsen förelaga av sevärd förändring i
lägenheten. Finns i stadgarna särskild föreskrift om bostadsrättshavarens rätt
att vidtaga ändring, gäller denna.
53 §.
Bostadsrättshavaren
är skyldig att vid lägenhetens begagnande iakttaga allt som fordras för att
bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten. Han skall härvid ställa
sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter som bostadsrättsföreningen i
överensstämmelse med ortens sed meddelar. Bostadsrättshavaren skall hålla
noggrann tillsyn över att vad som sålunda åligger honom själv iakttages även
av dem som hör till hans husfolk eller gäster och av annan som han inrymt i
lägenheten eller som där utför arbete för hans räkning.
Gods
som veterligt är eller med skäl kan misslänkas vara behäftat med ohyra får ej
införas i lägenheten.
54 §.
Bostadsrättsföreningen
har rätt att få tillträde till lägenheten när så fordras för att utöva nödig
tillsyn eller utföra arbete som påkallas. Föreningen skall tillse att bostadsrättshavaren
ej tillskyndas större olägenhet än nödvändigt. När bostadsrätten enligt 34, 35
eller 61 § skall säljas på offentlig auktion, är bostadsrättshavaren skyldig
att låta lägenheten visas på lämplig tid.
Bostadsrättshavaren
är skyldig alt tåla inskränkningar i nyttjanderätten som föranledes av
nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i fastigheten, även om hans lägenhet
icke besväras av ohyra. Därvid äger 48 § motsvarande tillämpning.
Underlåter
bostadsrättshavaren att bereda föreningen tillträde till lägenheten när
föreningen enligt första eller andra stycket har rält därtill, kan överexekutor
förordna om handräckning. I fråga om sådan handräckning gäller bestämmelserna
om handräckning enligt 191 § utsökningslagen.
55 §.
Bostadsrättshavaren
får ej utan styrelsens samtycke lill annan än medlem i andra hand upplåta
lägenheten i dess helhet utom i fall som avses i andra stycket.
Bostadsrättshavare,
som under viss tid ej är i tillfälle att använda lägenhet, avsedd att helt
eller till icke oväsentlig del användas såsom bostad, får upplåta lägenheten i
dess helhet i andra hand, om rätten lämnar till-
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 189
stånd
till upplåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om bostadsrättshavaren har beaktansvärda
skäl för upplåtelsen och bostadsrättsföreningen ej har befogad anledning att
vägra samtycke. Tillståndet kan begränsas till viss tid och förenas med
villkor.
Bostadsrättshavaren
får ej inrymraa utomstående personer i lägenheten, om det kan medföra men för
föreningen eller annan medlem.
56 §.
Betalar
bostadsrättshavaren ej i rätt tid grundavgift eller upplåtelseavgift som
förfaller till betalning innan lägenheten får tillträdas första gången efter bosladsrättsupplåtelse,
får styrelsen, om rättelse ej sker inora en månad efter anmaning och
lägenheten ej med styrelsens medgivande tilllrätts, häva avtalet om
upplåtelsen.
Häver
bostadsrättsföreningen avtalet, har föreningen rätt till ersättning för skada.
57 §.
Nyttjanderätten
till lägenhet som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är förverkad och
bostadsrättsföreningen berättigad att uppsäga bostadsrättshavaren till
avflyttning
1.
om bostadsrättshavaren dröjer
med betalning av grundavgift, upplåtelseavgift, årsavgift eller särskilt
tillskott utöver fjorton dagar eller den längre tid, som kan vara bestämd i
stadgarna, från del alt föreningen efter förfallodagen anmanat honom att
fullgöra sin betalningsskyldighet, eller om bostadsrättshavaren i betydande
omfattning underlåter att betala årsavgift på förfallodagarna och ej på
tillsägelse framdeles iakttar förfallodag,
2.
om bostadsrättshavaren utan
behörigt samtycke eller tillstånd upplåter lägenheten i andra hand.
3.
om lägenheten användes i strid
med 52 § första stycket eller 55 § tredje stycket,
4.
om bostadsrättshavaren eller
annan, till vilken lägenheten upplåtits i andra hand, genom vårdslöshet är
vållande till att ohyra förekommer i lägenheten eller genom underlåtenhet att
underrätta styrelsen därom bidrager till att ohyra sprides i fastigheten,
5.
om lägenheten på annat sätt
vanvårdas eller om bostadsrättshavaren eller annan till vilken lägenheten
upplåtits i andra hand åsidosätter något av vad som enligt 53 § skall iakttagas
vid lägenhetens begagnande eller brister i den tillsyn som enligt nämnda
paragraf åUgger bostadsrättshavaren,
6.
om i strid med 54 § tillträde
till lägenheten vägras och bostadsrättshavaren ej kan visa giltig ursäkt,
7.
ora bostadsrättshavaren ej
längre uppfyller villkor i stadgarna atl medlem skall tillhöra viss
sammanslutning eller uppfylla annat villkor av liknande beskaffenhet; dock kan
villkor som innebär att bostadsrättshavarens fortsatta nyttjande av lägenheten göres
beroende av att han tillhör viss yrkessammanslutning eller uppfyller annat
liknande villkor ej åberopas som grund för förverkande enligt denna punkt,
8.
om bostadsrättshavaren
åsidosätter honom åvilande skyldighet, som går utöver hans åligganden enligt
denna lag, och det måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen att
skyldigheten fullgöres.
Nyttjanderätten
är icke förverkad enligt första stycket, om det som ligger bostadsrättshavaren
till last är av endast ringa betydelse.
190 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Innan
uppsägning får ske på grund av förhållande som avses i första stycket 2, 3, 5,
6 eller 8, skall föreningen ha berett bostadsrättshavaren tillfälle att inom
skälig tid vidtaga rättelse.
Uppsäges
bostadsrättshavaren till avflyttning, har föreningen rätt till ersättning för
skada.
58 §.
Är
nyttjanderätten förverkad på grund av förhållande som avses i 57 § första
stycket 13, 5 eller 6 men sker rättelse innan bostadsrättsföreningen gjort
bruk av sin rätt till uppsägning, kan bostadsrättshavaren icke därefter
skiljas från lägenheten på den grunden. Detsamma gäller om föreningen icke
uppsagt bostadsrättshavaren inom två månader från det föreningen fick kännedom
om förhållande som avses i 57 § första stycket 4, 7 eller 8.
59 §.
Uppsägning
skall vara skriftlig, om ej bostadsrättshavaren lämnar skriftligt erkännande
om uppsägningen.
Bestämmelserna
i 33 kap. 1719 §§ rättegångsbalken om delgivning äger motsvarande tillämpning
i fråga om uppsägning. Uppsägning får ske hos den som är behörig att mottaga
årsavgift på bostadsrättsföreningens vägnar.
Träffas
ej den som sökes för uppsägning i sitt hemvist, får uppsägningen sändas i
rekommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av uppsägningen
skall dessutom lämnas antingen i den söktes bostad till vuxen medlem i det
hushåll som han tillhör eller, om han driver rörelse med fast kontor, på
kontoret till någon som är anställd där. Påträffas icke någon som nu angivits,
skall uppsägningen i stället läggas i den söktes postlåda, om sådan finns.
Uppsägning har skett när vad nu angivits blivit fullgjort.
Har
den hos vilken uppsägning skall ske ej känt hemvist här i riket och finns ej
heller känt ombud som får mottaga uppsägning för honom, får uppsägning ske
genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.
Stämningsansökan
med yrkande om skyldighet för föreningen att lösa bostadsrätt eller om bostadsrättshavares
skiljande från lägenheten eller ansökan om vräkning av bostadsrättshavare
gäller som uppsägning när delgivning skett i behörig ordning.
60 § .
Uppsäges
bostadsrättshavaren till avflyttning av orsak som anges i 57 § första stycket
1, 4, 5 eller 6 är han skyldig att genast avflytta. Uppsäges bostadsrättshavaren
av annan i 57 § angiven orsak får han kvarsitta till den fardag för avträdande
av förhyrd lägenhet, som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen,
om ej rätten eller överexekutor prövar skäligt ålägga honom att avflytta
tidigare.
61 §.
Har bostadsrättshavaren
blivit skild från lägenheten till följd av uppsägning i fall som anges i 57 §
skall, om bostadsrättsföreningen och bostadsrättshavaren ej kommer överens om
annat, bostadsrätten så snart det kan ske genom styrelsens försorg säljas på
offentlig auktion. Försäljningen får dock anstå till dess brist för vilken bostadsrättshavaren
svarar blivit botad.
Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971 191
Av vad som influtit genom försäljningen får föreningen
uppbära så mjc-ket som behövs för att täcka föreningens fordran hos bostadsrättshavaren.
Vad som återstår tillfaller bostadsrättshavaren.
62 §.
Upphör bostadsrätt på grund av att bostadsrättsföreningen
överlåter det hus i vilket lägenheten finns eller säljes huset i den ordning utsökningslagen
bestämmer, är föreningen skyldig att till bostadsrättshavaren utge ersättning
för bostadsrätten enligt 38 § andra stycket. Träder föreningen i likvidation
inom tre månader från det frågan om föreningens ersättningsskyldighet blivit
slutligt avgjord eller försattes föreningen inom samma tid i konkurs, skall bostadsrättshavarens
rätt all utfå ersättning för bostadsrätten bedömas efter de regler som gäller
för skifte av föreningens tillgångar.
Har sedan bostadsrättshavaren tillträtt lägenheten,
bostadsrätten upphört av anledning som avses i första stycket skall bostadsrättshavaren
anses inneha lägenheten på grund av skriftligt hyresavtal med hyrestid gällande
intill den fardag som inträffar närmast efter tre månader från uppsägning och
på de villkor i övrigt som i brist på överenskommelse fastställes av
hyresnämnd. För tid intill dess nämndens beslut om hyresvillkor föreligger
skall hyra för lägenheten utgå enligt vad närmast före överlåtelsen gällt i
fråga om årsavgift.
63 § .
Bestämmelserna i 4448 §§ äger motsvarande tillämpning
beträffande förhandsavtal och förhandstecknare.
Har
bostadsrätt icke erbjudits till upplåtelse inom ett år från det bevis om
slutbesiktning enligt byggnadsstadgan den 30 december 1959 (nr 612) utfärdats
beträffande bostadsrättsföreningens hus eller, om sådan besiktning ej skall
ske, från det byggnadsföretaget slutförts, får förhandslecknaren, om
dröjsmålet ej beror på honom, efter uppsägning frånträda förhandsavtalet.
Förhandstecknaren har även rätt till ersättning för skada.
64 § .
Uppsäges förhandsavtal i fall som avses i 63 §, upphör det
genast alt gälla. Bostadsrättsföreningen skall till förhandstecknaren
återbetala vad som erlagts i förskott på grundavgift. Bestämmelserna i 50 §
andra stycket äger därvid motsvarande tillämpning för förhandstecknare.
65 § .
Bestämmelserna i 5161 §§ äger motsvarande tillämpning
beträffande förhandsavtal, förhandstecknare och teckningsrätt.
Vid tillämpningen av bestämmelserna skall iakttagas alt
1.
vad som sägs
om föreskrift i bostadsrättsföreningens stadgar skall avse bestämmelse i
förhandsavtalet,
2.
56 § skall
tillämpas beträffande förskott på grundavgift samt att 57 § första stycket 1
skall gälla beträffande förskott på grundavgift samt årsavgift,
3.
59 § sista
stycket skall gälla i fråga om yrkande att förhandsavtal skall upphöra i
stället för yrkande om skyldighet för föreningen att lösa bostadsrätt.
192 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Bostadsrättsföreningen
kan vidare häva förhandsavtalet om förhandstecknaren utan alt kunna visa
giltigt skäl vägrar att träffa avtal om upplåtelse av bostadsrätt. Häves
avtalet har föreningen rätt till ersättning för skada.
66
§.
Upphör
teckningsrätt på grund av att bostadsrättsföreningen överlåter det hus i vilket
lägenheten finns eller säljes huset i den ordning utsökningslagen bestämmer,
är föreningen skyldig att till förhandstecknaren återbetala vad som erlagls i
förskoll på grundavgift. Förhandstecknaren har också rätt till ersättning för
skada.
Bestämmelsen
i 62 § andra stycket äger motsvarande tillämpning när teckningsrätt upphört av
anledning som avses i första stycket.
Fonder
och vinstutdelning m. m.
67 § .
Bostadsrättsförening
skall för att säkerställa underhållet av föreningens hus och trygga föreningens
verksamhet göra avsättningar till fond för reparationer och till reservfond.
Nedsättning
av reservfonden får beslutas endast för alt täcka förlust som enligt fastställd
balansräkning uppstått på föreningens verksamhet i dess helhet och som ej kan
ersättas av befintUga medel avsatta till framtida förfogande.
68 §.
Utdelning
får endast ske av den vinst som redovisas i fastställd balansräkning för
senaste räkenskapsåret, i den mån vinsten icke skall avsättas till fond.
Vinst
får ej utdelas till andra än bostadsrättshavarna och får ej, om annat icke
bestämts i stadgarna, fördelas mellan dem efter annan grund än bostadsrätternas
jämförelsetal.
69 §.
Har
vinstutdelning beslutats och verkställts i strid med 68 § eller bestämmelse i
bostadsrättsföreningens stadgar, är de som uppburit sådan utdelning skyldiga att
betala tillbaka denna jämte fem procent ränta.
Uppkommer
brist vid återbäringen, är de som medverkat till beslutet om utdelning eller
verkställandet av detta ansvariga enligt bestämmelserna i 160, 162 och 163 §§.
70 §.
Föreningsstämma
får ej besluta alt föreningens vinstmedel eller övriga tillgångar skall
användas eller att föreningen skall åtaga sig förpliktelser för ändamål som
uppenbarligen är främmande för föreningens syfte. Stämman får dock använda
tillgångar lill allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål, om det med
hänsyn till ändamålets beskaffenhet, föreningens ställning och
omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.
Om
annat ej följer av stadgarna får föreningsstämman ej heller besluta att
föreningens tillgångar skall användas på sådant sätt eller annars vidtaga
sådan åtgärd, att uppenbarligen fördel beredes vissa medlemmar till nackdel för
föreningen eller övriga medlemmar.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 193
Styrelse
och firmateckning
71 §.
För
bostadsrättsförening skall finnas en styrelse bestående av minst tre ledamöter.
Styrelsen skall förvalta föreningens angelägenheter enligt bestämmelserna i
denna lag.
Styrelsen
väljes på föreningsstämma. I stadgarna kan bestämmas att styrelsen eller
ledamot av denna skall utses i annan ordning.
Styrelseledamot
skall utses för tid intill dess stämma enligt 108 § första stycket hållits och
får icke utses för längre tid än till och med den stämma som skall äga rum
under tredje räkenskapsåret efter valet. Även om den lid för vilken
styrelseledamot blivit utsedd ej gått ul, kan han skiljas från uppdraget genom
beslut av den som utsett honom. Styrelseledamot har rätt alt avgå före utgången
av nämnda tid. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen samt, om
styrelseledamot ej är vald på föreningsstämma, hos den som utsett honom.
Har
styrelseledamot som är vald på föreningsstämma entledigats, annars avgått eller
avlidit eller har hinder för honom att vara styrelseledamot uppkommit enligt
72 § och finns ej suppleant, skall övriga styrelseledamöter ofördröjligen
föranstalta om val av ny ledamot för återstående mandattid. Meddelas icke annan
föreskrift i stadgarna, får valet uppskjutas till nästa stämma där styrelseval
skall äga rum, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och
suppleanter samt antalet ej understiger tre.
72 § .
Styrelseledamot
skall vara myndig och, om ej för särskilt fall Konungen eller myndighet som
Konungen bestämmer tillåter annat, här i riket bosatt svensk medborgare.
Styrelseledamot
skall vara medlem i bostadsrättsföreningen. Dock kan även den vara
styrelseledamot som enligt lag är ställföreträdare för medlem samt, om
juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska
personen eller delägare i denna. Även annars kan, om det för visst eller vissa
särskilt angivna fall medges i stadgarna, annan än medlem vara styrelseledamot.
73 §.
Bestämmelserna om styrelseledamot gäller även suppleant.
I
stadgarna kan upptagas närmare bestämmelser om de förutsättningar, under vilka
suppleant får tjänstgöra samt, när flera suppleanter skall finnas, om
ordningen för deras inträde. Sådana bestämmelser kan också meddelas av den som
utsett suppleanten. Bestämmelse som avses i detta stycke får ej registreras.
74 §.
Styrelsen
skall sörja för att bostadsrättsföreningens verksamhet organiseras på ett
sätt, som med hänsyn till föreningens förhållanden kan anses
tillfredsställande, utöva tillsyn över befattningshavare hos föreningen samt
tillse alt styrelsen på lämpligt sätt och vid lämpliga tider får de upplysningar
om föreningens förhållanden som är nödvändiga. Styrelsen skall också sörja för
att föreningens bokföring fullgöres i överensstämmelse med lag och all
medelsförvaltningen är ordnad på betryggande sätt samt att behörig kontroll
häröver finns.
7 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 12
194 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
När
det på grund av inträffade förluster eller annars finns anledning antaga att
föreningens ställning kommer att utvisa fortgående försämring, så att
föreningens skulder icke blir täckta av tillgångarna, skall styrelsen ofördröjligen
till föreningsstämmans prövning hänskjuta frågan om föreningen skall träda i
likvidation.
75 § .
Inora
styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Ordföranden skall tillse alt
sammanträden hålles då så behövs. Vid styrelsens sammanträden skall föras
protokoll, vars riktighet skall bestyrkas av ordföranden. Ledamot av styrelsen
är berättigad att på begäran få särskild mening, som avviker från styrelsens
beslut, antecknad till protokoUet. Protokollen skall föras i nummerföljd och
förvaras på betryggande sätt.
76 §.
Styrelsen
är beslutför, när vid sammanträde fler än hälften av hela antalet
styrelseledamöter är närvarande, om ej för beslutförhet högre antal föreskrivits
i stadgarna. Ärende får dock icke företagas, ulan att såvitt möjligt samtliga
styrelseledamöter eller, vid förhinder för någon av dem, suppleant för honom
fått tillfälle att dellaga i ärendets behandling.
Som
styrelsens beslut gäller, om ej föreskrift om särskild röstpluralitet givits i
stadgarna, den mening, om vilken de flesta röstande förenar sig, eller vid lika
röstetal den mening som ordföranden biträder.
77 § .
Ledamot
av styrelsen får ej deltaga i behandling av fråga angående avtal mellan honom
och bostadsrättsföreningen. Ej heller får han deltaga i behandling av fråga om
avtal mellan föreningen och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt
intresse, som kan strida mot föreningens. Delsamma gäller om gåva från
föreningen och beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten
eller tredje man.
78 §.
Styrelsen
får, om annat icke följer av bestämmelsema i denna lag, handla på
bostadsrättsföreningens vägnar i förhållande till tredje man samt företräda
föreningen inför domstolar och andra myndigheter. Samma behörighet tillkommer
även den eller dem som enligt bestämmelserna i 79 och 80 §§ får teckna
föreningens firma (firmatecknare). De som endast gemensamt får utöva firmaleckningsrätt,
får endast gemensamt företräda föreningen.
79 §.
Bemyndigande
för styrelseledamot, styrelsesuppleant eller annan att teckna
bostadsrättsföreningens firma meddelas av styrelsen, om ej i stadgarna eller
genom beslut av föreningsstämman gjorts inskränkning i detta avseende.
Bemyndigande får dock ej lämnas den som är omyndig och, vad angår annan än
styrelseledamot eller slyrelsesuppleant, utan tillstånd av Konungen eller
myndighet som Konungen bestämmer, den som icke är här i riket bosatt svensk
medborgare.
Styrelsen
kan när som helst återkalla bemyndigande att teckna föreningens firma.
Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971 195
80 § .
Då bemyndigande att teckna bostadsrättsföreningens firma
meddelas, kan styrelsen föreskriva att två eller flera personer får teckna
firman endast gemensamt.
Annan inskränkning i rätten att teckna föreningens firma
än som anges i första stycket får ej registreras.
81 §.
Styrelsen eller annan, som enligt 78 § är ställföreträdare
för bostadsrättsföreningen, får ej förfoga över dess tillgångar eller ikläda
den förpUktelse eller annars vidtaga åtgärd i strid med bestämmelserna i 70 §
första stycket första punkten och andra stycket om föreningsstämma. Styrelsen
får dock till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål använda tillgång,
som i förhållande till föreningens ställning är av ringa betydelse.
82 § .
I förhållande till bostadsrättsföreningen skall styrelsen
och annan ställföreträdare för föreningen följa de särskilda föreskrifter som
meddelas i stadgarna eller av föreningsstämma. Annan ställföreträdare än
styrelsen skall även följa föreskrift som meddelas av styrelsen. Styrelsen och
annan ställföreträdare för föreningen får dock ej följa föreskrift som strider
mot denna lag eller stadgarna och därför ej gäller, eller föreskrift av
föreningsstämma om sådan åtgärd avseende förvaltningen av föreningens
angelägenheter, vars verkställighet styrelsen finner innebära ett uppenbart
åsidosättande av föreningens intressen.
Den som enligt 77 § icke får för föreningen deltaga i
behandling av fråga om avtal har ej heller befogenhet att utan särskilt uppdrag
av styrelsen företräda föreningen beträffande avtalet.
83 § .
Har styrelsen eller annan ställföreträdare för
bostadsrättsföreningen företagit rättshandling på föreningens vägnar men
därvid handlat i strid med 81 eller 82 § eller annars överskridit sin
befogenhet, gäller rättshandlingen ej mot föreningen, om tredje man insåg eller
bort inse att sådant överskridande förelåg.
Har styrelsesuppleant utövat styrelseledamots befogenhet,
är det förhållandet, alt förutsättning för hans inträde i styrelseledamots
ställe saknades, utan verkan mot tredje man, om denne ej insåg eller bort inse
detta.
84 § .
Den som äger företräda bostadsrättsföreningen får ej
överlåta eller raed inteckning för gäld belasta föreningens fasta egendom eller
tomträtt, om han icke har sådan befogenhet enligt stadgarna eller
föreningsstämman bemyndigat honom till detta. Sådant bemyndigande kan
begränsas att avse viss egendom och får icke i något fall gälla mer än två år.
Har åtgärd enligt första stycket företagits utan
vederbörligt bemyndigande och vill föreningen klandra åtgärden, skall
föreningen väcka talan därom inom aderton månader från det lagfart, inskrivning
eller inteckning beviljades. Iakttages ej denna tid, är rätten till talan
förlorad.
196 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
85 §.
Skriftlig handling, som utfärdas för bostadsrättsförening,
bör undertecknas med föreningens firma och underskrivas av dem som tecknar
firman.
Har
styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen utfärdat handling utan
firmateckning och framgår ej av dess innehåll, att den utfärdats på föreningens
vägnar, svarar de som undertecknat handlingen för vad genom handlingen kan ha
slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Undertecknarna
skall dock ej ha sådan ansvarighet, om det framgick av omständigheterna vid
handlingens tillkomst, att den utfärdades för föreningen, samt den till vilken
handlingen ställts av föreningen får behörigen undertecknat godkännande av
handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran därom framställts eller
personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.
86 §.
Om behörighet för styrelseledamot och för den som annars,
ensam eller gemensamt med annan, bemyndigats teckna bostadsrättsföreningens
firma, att mottaga delgivning i rättegång mot föreningen finns bestämmelser i
rättegångsbalken. Dessa bestämmelser gäller även då föreningen skall delges
annat meddelande.
Vill
styrelsen väcka talan mot föreningen, skall styrelsen utlysa föreningsstämma
för val av ombud att föra föreningens talan i tvisten. Stämning delges genom
att föredragas på stämman.
87 § .
Sker ändring beträffande styrelseledamöterna eller
styrelsesuppleanterna eller i rätten att teckna bostadsrättsföreningens firma
eller ändras föreningens postadress, skall styrelsens ordförande ofördröjligen
anmäla detta för registrering. På denna anmälan äger bestämmelserna i 11 §
motsvarande tillämpning. Anmälan kan även göras av den som beröres av
anmälningen.
Styrelsens årsredovisning
Styrelsen skall för varje räkenskapsår avge redovisning
för förvaltningen av bostadsrättsföreningens angelägenheter genom atl avlämna
berättelse om verksamheten under året (förvaltningsberättelse) samt redogörelse
för föreningens ställning vid räkenskapsårets utgång (balansräkning) och för
intäkter och kostnader under året (vinst- och förlusträkning). Redovisningshandlingarna
skall vara underskrivna av samtliga styrelseledamöter.
Minst en
månad före den föreningsstämma, på vilken redovisningshandlingarna och
revisorernas berättelse skall framläggas, skall styrelsen till revisorerna i
huvudskrift eller avskrift avlämna redovisningshandlingarna för det förflutna
räkenskapsåret.
89 §. Räkenskapsår skall vara helt år, men kan vid
verksamhetens början och vid omläggning av räkenskaper avse del av år eller
utsträckas att omfatta högst aderton månader.
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 197
90 §.
Jämte
bestämmelserna i bokföringslagen den 31 maj 1929 (nr 117) skall följande gälla
om bostadsrättsförenings inventarium, balansräkning samt vinst- och
förlusträkning.
Tillgångar som är avsedda
till stadigvarande bruk för föreningen (anlägg-ningstiUgångar) får upptagas
till högst det belopp, till vUket kostnaderna för deras anskaffning eller
tillverkning uppgått, ökat med de kostnader som föreningen under räkenskapsåret
nedlagt för förbättring av tillgångarna eller som i sådant avseende balanserats
från tidigare räkenskapsår. Avskrivning skall dock årligen ske med belopp, som
motsvarar tillgångarnas värdeminskning på grund av ålder och nyttjande eller
annan orsak, så att anskaffnings- eller tillverkningsvärdet jämte angivna
förbättringskostnader blir helt avskrivet under den tidrymd tillgången kan
beräknas vara användbar för föreningen.
Aktier och andra
andelsrättigheter samt obligationer och andra fordringar, avsedda att
stadigvarande innehas av föreningen, anses som anläggningstillgångar och får
upptagas till högst det belopp, lill vilket kostnaderna för tillgångarnas
anskaffning uppgått. Avskrivning skall ske i den mån det är nödvändigt för att
tillgångens bestående värde icke skall överskridas.
Utan hinder av andra och
tredje styckena får anläggningstillgångar, vilka måste anses ha ett bestående
värde som väsentUgt överstiger det belopp till vilket de är uppförda i närmast
föregående balansräkning, upptagas till högst detta värde, om det belopp varmed
uppskrivning sker användes till nödvändig avskrivning på värdet av andra
anläggningstillgångar. I fråga om fast egendom får uppskrivning dock ej ske
över senast fastställda taxeringsvärdet.
Har
fordran, som skall anses som anläggningstillgång, i närmast föregående
balansräkning såsom osäker eller värdelös icke upptagils till det belopp vara
den lyder, får fordringen trots detta upptagas till belopp varmed den beräknas
komma att inflyta även om detta belopp överstiger det i den närmast föregående
balansräkningen upptagna, dock högst till anskaffningskostnaden.
Anläggningstillgång
får ej i vidare mån än som för varje särskilt fall följer av andrafemte
styckena upptagas till högre belopp än det vartill den varit uppförd i närmast
föregående balansräkning.
Andra tillgångar än
anläggningstillgångar (omsättningstillgångar) får ej upptagas vare sig över
försäljningsvärdet efter avdrag för försäljningskostnaderna eller till högre
belopp än det vartill kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning
uppgått.
Har föreningen övertagit
rörelse mot vederlag som överstiger värdet av de med rörelsen övertagna
tillgångarna, kan skillnaden (affärsvärde, godwill) upplagas såsom
anläggningstillgång i särskild post. På denna tillgång skall årligen avskrivas
skäligt belopp, dock minst en tiondel.
91
§.
Balansräkning
skall ställas upp enligt följande.
Posterna
nedan skall upptagas var för sig. Ytterligare fördelning i poster skall dock
ske, om det får anses påkallat med hänsyn till verksamhetens art och omfattning
samt bostadsrättsföreningens förhållanden i övrigt.
198 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
A. Bland
tillgångarna.
I. Anläggningstillgångar.
1.
fastigheter;
2.
inventarier och liknande;
3.
aktier och andra
andelsrättigheter samt obligationer och andra fordringar, avsedda att
stadigvarande innehas av föreningen.
II. Omsättningstillgångar.
1.
varulager;
2.
aktier och andra
andelsrättigheter samt obligationer och andra fordringar, som ej faller under
I 3 eller avses i II 3 och 4;
3.
accepterade växlar;
4.
kontanta penningar, checkar och
banktillgodohavanden.
III. Förlust
på föreningens verksamhet,
a)
balanserad förlust,
b)
nettoförlust för
räkenskapsåret.
B. Bland
skulderna.
I. Långfristiga
skulder.
1.
pensionsskuld som redovisas
under rubriken Avsatt till pensioner;
2.
andra långfristiga skulder.
II. Kortfristiga skulder.
III.
Icke betalade skatter som
belöper på tiden före räkenskapsårets utgång.
IV.
Eget kapital.
1.
inbetalda inträdesavgifter,
grundavgifter och upplålelseavgifler;
2.
fonder, var för sig;
3.
vinst på föreningens
verksamhet,
a)
balanserad vinst,
b)
nettovinst för räkenskapsåret.
Fordran
på inträdesavgift, grundavgift eller upplåtelseavgift får ej upptagas som
tillgång.
Inbetalda
inträdesavgifter, grundavgifter och upplåtelseavgifter får redovisas genom alt
i balansräkningen anmärkes hela avgiftskapitalet med uppgift om vad av detta
som icke är betalat samt att skillnaden utföres såsom särskild skuldpost.
Vid
posten balanserad vinst skall anges beloppet av hela vinsten enligt balansräkningen
för nästföregående räkenskapsår och hur vinsten disponerats.
I
balansräkningen skall anmärkas sammanlagda beloppet av föreningens borgens- och
övriga ansvarsförbindelser, i den mån de ej upptagits bland skulderna, samt av
föreningen ställda panters sammanlagda värde enligt balansräkningen. I fråga
om inteckningar skall sammanlagda beloppet anges dels för inteckningar i fast
egendom och dels för inteckningar i lös egendom med angivande av egendomens
slag.
I
balansräkningen skall även anmärkas de pensionsåtaganden, som ej upptagits
bland skulderna.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 199
92 § .
Vinst-
och förlusträkningen skall uppställas så, att en med hänsyn till
bostadsrättsföreningens förhållanden tillfredsställande redovisning erhålles
för hur vinslen eller förlusten för räkenskapsåret uppkommit.
Följande
poster skall upptagas var för sig. Ytterligare fördelning i poster skall dock
ske, om det får anses påkallat med hänsyn till verksamhetens art och omfattning
saml föreningens förhållanden i övrigt.
A. Bland
intäkterna.
1.
intäkten av föreningens
rörelse. Driver föreningen av varandra väsentligen oberoende rörelsegrenar,
skall intäkten av varje sådan rörelsegren redovisas särskilt, om det ej kan
lända till förfång för föreningen. Vid beräknande av intäkten får avdrag ej
göras för omkostnader, som skall redovisas särskilt under B 26, dock alt de
under B 4 och B 5 angivna kostnaderna får avdragas, om de särskilt anmärkes i
vinst- och förlusträkningen;
2.
vinstutdelning på aktier eller
andra andelar samt räntor;
3.
andra intäkter, som ej härleder
sig från rörelsen;
4.
vederlagsfria eller andra
extraordinära förvärv;
5.
netloförlust på föreningens
verksamhet under räkenskapsåret.
B. Bland
kostnaderna.
1.
förlust på föreningens rörelse
eller på sådan rörelsegren, för vilken särskild redovisning skall lämnas
enligt Al;
2.
räntor;
3.
skatter;
4.
avskrivningar på värdet av
anläggningstillgångar eller avsättningar till värdeminskningskonton för sådana tiUgångar,
därvid beloppets fördelning på de under särskilda poster i balansräkningen
upptagna tillgångarna skall anges;
5.
allmänna förvaltningskostnader;
6.
extraordinära kostnader och
förluster;
7.
nettovinst på föreningens verksarahet
under räkenskapsåret.
93 §.
I
förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysning om hela intäkten av bostadsrättsföreningens
rörelse under räkenskapsåret (orasätlningssuminan), om väsentliga förändringar
i medlemsantalet samt om sådana lill medleramar eller andra utgående efterlikvider,
återbäringar eller liknande gottgörel-ser sora icke inräknats i årsvinsten, ora
ej upplysning om detta lämnas i vinst-och förlusträkningen. Vidare skall i
förvaltningsberättelsen, i den mån det kan ske utan förfång för föreningen,
lämnas upplysning om andra förhållanden, som är av vikt för att bedöma
föreningens ställning och resultatet av dess verksamhet samt styrelsens förvallning
och som ej framgår av balansräkningen eller vinst- och förlusträkningen, samt
om händelser av väsentlig betydelse för föreningen, även om de inträffat efter
räkenskapsårets slut.
I
den mån motsvarande uppgifter ej intagils i balansräkningen, skall i förvaltningsberättelsen
lämnas uppgift beträffande fastigheter om taxeringsvärden och
brandförsäkringsbelopp samt beträffande maskiner, inventarier och andra
liknande anläggningstillgångar om brandförsäkringsbelopp. Värdena och beloppen
skall om möjligt fördelas på de under särskilda poster i balansräkningen
upptagna tillgångarna.
200 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Om
medelantalet av dem som varit anställda i föreningens tjänst under
räkenskapsåret överstiger tio, skall i förvaltningsberättelsen uppges medelantalet
anställda arbetare samt medelantalet övriga anställda. För sådant fall skall
även, i den mån motsvarande uppgifter ej lämnas i vinst- och förlusträkningen,
i särskilda poster upptagas sammanlagda beloppet av utbetalda löner och
ersättningar under räkenskapsåret dels till arbetare, dels tili styrelsen och
andra personer i ledande ställning, dels till övriga befattningshavare hos
föreningen.
Om
uppskrivning av anläggningstillgångar verkställts för räkenskapsåret, skall i
förvaltningsberättelsen lämnas redogörelse för grunden till uppskrivningen,
för det belopp varmed uppskrivning skett och för användningen av beloppet.
Har
beträffande redovisningen av tillgångar såsom anläggnings- eller omsättningstillgångar,
beträffande avskrivning på anläggningstillgångar, beträffande
omsättningstillgångars värdering eller i andra hänseenden vidtagits sådan
ändring i förhållande till tidigare balansräkning eller vinst- och
förlusträkning, som i avsevärd mån påverkat årsresultatet eller annars är av
större vikt, skall redogörelse för delta lämnas i förvaltningsberättelsen.
Styrelsen
skall i förvaltningsberättelsen framställa förslag med anledning av föreningens
vinst eller förlust enligt balansräkningen.
94
§.
Styrelsen
skall senast sju månader efter räkenskapsårels utgång i huvudskrift eller
avskrift hålla redovisningshandlingarna för året jämte revisionsberättelsen
samt protokoll eller annan handling, som utvisar föreningsstämmans beslut med
anledning av den framlagda balansräkningen, tillgängliga hos föreningen för den
som vill taga del av dessa.
Inom
samma tid är styrelsen även skjddig att efter anmodan av länsstyrelsen dit
insända avskrift av handlingarna.
Revision
95 §.
Styrelsens
förvaltning och bostadsrättsföreningens räkenskaper skall granskas av en eller
flera revisorer. Revisor utses på föreningsslämraa, ora ej enligt stadgarna
revisor skall tillsättas i annan ordning.
Revisorer
skall utses för lid intill dess släraraa enligt 108 § första stycket hållils
och får icke utses för längre tid än till och med den stämma som skall äga rum
under andra räkenskapsåret efter det de utsetts. Revisor kan, även om den tid
för vilken han blivit utsedd ej gått ut, skiljas från uppdraget genom beslut av
den som utsett honom. Har revisor som är vald på föreningsstämma entledigats,
annars avgått eller avlidit eller har hinder enligt 96 § första eller andra
stycket att vara revisor uppkommit för honom och finnes ej suppleant, skall
styrelsen ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.
Den
som utsetts till revisor skall ofördröjligen underrättas om detta, om han valls
på föreningsstämma, genom styrelsens försorg och annars av den 5om utsett
honom.
Kungl.
Maj:ts pro])Osition nr 12 år 1971 201
96 § .
Revisor
skall vara myndig och, om ej för särskilt fall Konungen eller myndighet, som
Konungen bestämmer, tillåter annat, här i riket bosatt svensk medborgare.
Revisor skall ha den erfarenhet beträffande bokföring och insikt i ekonomiska
förhållanden, som med hänsyn till bostadsrättsföreningens verksainhet behövs
för uppdraget.
Ej får den vara revisor,
som är befattningshavare hos föreningen eller under del senaste året haft hand
om bokföring eller medelsförvaltning för föreningen eller som intager en
underordnad eller beroende ställning lill styrelseledamot eller till
befattningshavare hos föreningen, åt vilken uppdragits alt ombesörja
bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver, ej heller
styrelseledamots eller sådan befattningshavares make eller den, som med honom
är i rätt upp- eller nedstigande skyldskap eller svågerlag eller är hans
syskon eller med honom är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres
syskon.
Finns hos sammanslutning
med ändamål att ha hand om gemensamma uppgifter för föreningar inrättat
särskilt revisionsorgan, kan sammanslutningen eller, om revisionsorganet utgör
juridisk person, denna utses till revisor. Till revisionens förrättande skall
sålunda tillsatt revisor utse person som är lämpad för uppdraget. För denne
gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om revisor. Ersättningsskyldighet,
som kan uppkomma för den som förrättat revisionen, skall även åvila den som utsett
honom.
97 §.
Har
tillräckligt antal revisorer ej utsetts eller har revisorer utsetts utan att 96
§ första och andra styckena iakttagits, skall styrelsen och styrelseledamot ofördröjligen
anmäla delta för länsstyrelsen. Anmälan får göras även av föreningsmedlem,
röstberättigad, som ej är medlem, eller borgenär.
Sker anmälan enligt första
stycket skall länsstyrelsen, om revisorer icke utsetts till föreskrivet antal,
förordna revisorer. Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket
bosatt svensk medborgare, utan vederbörligt tillstånd utsetts lill revisor
eller har någon utsetts till revisor i strid med 96 § andra stycket, skall
länsstyrelsen efter anmälan förklara honom entledigad och förordna revisor i
hans ställe. Har anmälan ej gjorts av styrelsen, skall denna lämnas tillfälle
att yttra sig innan beslut meddelas. Förordnande av revisor skall avse tid till
dess annan revisor blivit utsedd i föreskriven ordning.
Revisor, som utses enligt
denna paragraf, har rätt till skäligt arvode av föreningen.
98 §.
Hos
länsstyrelsen kan påkallas utseende av en revisor att deltaga med övriga
revisorer i granskningen av styrelsens förvaltning och bostadsrättsföreningens
räkenskaper eller att företaga granskning av viss åtgärd eller av vissa
räkenskaper. Förslag härom skall väckas på föreningsstämma. Hai förslaget på
föreningsstämma antagits eller biträtts av minst en tiondel av samtliga
röstberättigade, skall styrelsen inom en vecka göra framställning hos
länsstyrelsen om utseende av revisor. Försummas det, kan varje röstberättigad
göra sådan framställning.
Avser
uppdraget granskning av viss åtgärd eller av vissa räkenskaper, skall särskilt
yttrande över granskningen avges till föreningsstämma.
7t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 12
202 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Revisor,
som utses enligt denna paragraf, har rätt till skäUgt arvode av föreningen.
99 §.
Om
det granskningsarbele som åvilar revisor är av större omfattning, får han såsom
medhjälpare anlita lämplig person, som är anställd hos honom för biträde i
revisionsverksamhet i den mån det med hänsyn lill arbetets art får anses
tillbörligt.
Revisor
får med styrelsens samtycke även annars anlita medhjälpare vid granskningen av
styrelsens förvaltning och bostadsrättsföreningens räkenskaper, om det för
visst fall behövs med hänsyn till omfattningen av föreningens verksamhet och
andra omständigheter som inverkar på revisionsuppdragets fullgörande.
Lämnas
ej samtycke enligt andra stycket inom två veckor efter det revisor hos styrelsen
begärt att få anlita medhjälpare, får revisorn hänskjuta frågan till
länsstyrelsens avgörande. Länsstyrelsen prövar framställningen och skall innan
beslut meddelas bereda föreningens styrelse tillfälle att yttra sig i ärendet.
100 §.
Revisorerna
skall vidtaga de åtgärder som behövs för ett behörigt fullgörande av
revisionsuppdraget. Särskilt skall revisorerna
granska
bostadsrättsföreningens böcker och andra räkenskaper,
verkställa
inventering eller kontrollera verkställd inventering av föreningens kassa och
övriga tiUgångar,
tillse
atl föreningens bokföring och medelsförvallning samt kontrollen därav är
tillfredsställande,
laga
del av protokoll från föreningsstämmor och andra sammanträden, samt
sedan
de årliga redovisningshandlingarna avgivits tillse all föreningens tillgångar
icke upptagits för högt och skulderna icke för lågt saml i övrigt granska
redovisningshandlingarna.
Revisorerna
skall följa de särskilda föreskrifter, som meddelas av föreningsstämman och ej
innefattar inskränkning i deras i lag stadgade skyldigheter eller annars
strider mot lag eller författning eller mot stadgarna.
Styrelsen
skall ge revisor tillgång till föreningens böcker, räkenskaper och andra
handlingar samt i övrigl del biträde, som han påkallar för uppdraget. Styrelsen
får ej vägra revisor begärd upplysning angående förvaltningen.
101 §.
Revisorerna
skall för varje räkenskapsår avge en av dem undertecknad revisionsberättelse,
som skall överlämnas till styrelsen minst två veckor före den i 108 § första
stycket nämnda föreningsslämnian. Revisorerna skall vidare inom samma tid till
styrelsen återställa de redovisningshandlingar som överlämnats till dem.
Revisionsberättelsen
skall innehålla redogörelse för resultatet av revisorernas granskning samt
uttalande, ora det föreligger anledning eller ej till anmärkning beträffande de
redovisningshandlingar, som överlämnats lill revisorerna, föreningens bokföring
eller inventeringen av dess tillgångar eller annars beträffande föivaltningen
av föreningens angelägenheter. Föreligger anledning lill anmärkning, skall
denna anges i revisionsberättelsen. Revisorerna kan även i berättelsen meddela
erinringar, som de anser böra komma lill medlemmarnas kännedom.
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 203
Revisionsberättelsen
skall innehålla särskilt uttalande
angående
fastställelse av balansräkningen;
angående
ansvarsfrihet för styrelseledamöterna; samt
angående
styrelsens förslag med anledning av föreningens vinst eller förlust enligt
balansräkningen.
Revisor,
som har från de i revisionsberättelsen gjorda uttalandena skiljaktig mening
eller annars finner särskilt uttalande påkallat, kan foga yttrande därom till
revisionsberättelsen, om han ej avger särskild revisionsberättelse.
Föreningsstämma
102 §.
Medlems
rätt att deltaga i handhavandet av bostadsrättsföreningens angelägenheter
utövas på föreningsstämma.
103 §.
Vid
föreningsstämma bör styrelsens ledamöter närvara, så även minst en av
revisorerna, om på stämman redovisning för föreningen skall behandlas eller
annars ärende förekommer av beskaffenhet att revisors närvaro kan anses
påkallad. Rätt alt närvara vid föreningsstämma tillkommer alltid revisor.
104 §.
Ej
får någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan på
föreningsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och
föreningen. Ej heller får han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan
föreningen och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse, som
kan vara stridande mot föreningens. Detsamma gäller ora gåva från föreningen
och beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.
Styrelseledamot
får ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken
han är ansvarig, eller i val av revisor.
105 §.
Om
ej genom föreskrift i stadgarna är bestämt vem som skall vara ordförande vid
föreningsstämma, öppnas stämman av styrelsens ordförande eller den styrelsen
utsett. Utser de närvarande ej enhälligt ordförande, väljes ordförande efter
huvudtalet. Till ordförande får utses jämväl den som ej är medlera, om ej annat
föreskrives i stadgarna.
På
stämma skall, om så behövs, ordföranden upprätta och till godkännande
framlägga en förteckning över närvarande medlemmar och ombud för medlemmar med
uppgift om envars rösträtt. Sedan förteckningen enhälligt eller efter en på
grundval av densamma företagen omröstning godkänts med eller utan ändring,
gäller den såsom röstlängd.
Genom
styrelsens försorg skall på föreningsstämma föras protokoll. Har beslut faltals
genom omröstning, skall anges hur röstningen utfallit. Protokollet skall
undertecknas eller lill riktigheten vitsordas av ordföranden och minst en på stäraraan
utsedd person. Senast inora två veckor efter stämman skall protokollet hållas
tillgängligt hos bostadsrättsföreningen för medlemmarna. Protokollen skall
förvaras på betryggande sätt.
204 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
106 §.
Vid
utövande av rösträtt och fattande av beslut på föreningsstämma har varje medlem
en röst, om ej annat bestämts i stadgarna. Sedan bostadsrätt upplåtits åt minst
fem medlemmar, är dock endast bostadsrätlshavarna alt anse som medlemmar, om ej
annat beslämts i stadgarna; vad nu sagts gäller ej beslut, varigenom
inskränkning sker i de medlemmars rätt som icke är bostadsrättshavare.
Är
ej annat bestämt i stadgarna, gäller att medlems rösträtt kan utövas genom
ombud, att endast make eller medlem kan vara ombud saml att ingen får som ombud
företräda mer än en medlem.
Juridisk
person företrädes av ställföreträdare eller av den som bemyndigats därtill. I
stadgarna kan föreskrivas att sådant ombud får utöva rösträtt endast om han är
medlem i föreningen eller enligt 72 § andra stycket ändå kan utses till ledamot
av föreningens styrelse.
Som
bostadsrättsföreningens beslut på stämma gäller, om ej annat följer av denna
lag eller bestämts i stadgarna, den mening för vilken de flesta rösterna
avges. Vid lika röstetal avgöres val genom lottning medan i andra frågor den
mening gäller som biträdes av ordföranden.
107 §.
För
giltighet av beslut på föreningsstämma gäller
1.
om beslutet avser uttagande av
särskilt tillskott, att det biträdes av minst två tredjedelar av de röstande;
2.
om beslutet medför ändring av
bostadsrätts jämförelsetal och rubbning därigenom sker i det på detta tal
grundade inbördes förhållandet mellan bostadsrättshavarna, att samtliga bostadsrättshavare
vilkas rätt är beroende av ändringen samtycker lill beslutet eller, om sådan
enighet ej kan uppnås, att minst två tredjedelar av dessa bostadsrättshavare
lämnar sitt samtycke och beslutet godlages av rälten;
3.
om beslutet avser upphörande av
bostadsrätt som övergått till föreningen, att beslutet biträdes av minst två
tredjedelar av de röstande;
4.
om beslutet innebär att
lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att undergå försämring av icke
ringa betydelse, att bostadsrättshavaren samtycker till beslutet;
5.
om beslut annars leder till väsentUg
försämring av lägenheten, att bostadsrättshavaren samtycker till beslutet
eller att minst två tredjedelar av de röstande förenar sig om detta;
6.
om beslutet innebär utvidgning
av föreningens verksamhet, alt det biträdes av minst två tredjedelar av de
röstande;
7.
om beslutet innebär överlåtelse
av föreningen tillhörigt hus, i vilket lägenhet är upplåten med bostadsrätt,
att bestämmelserna om fattande av beslut om likvidation skall gälla och att
dessutom minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som skall
överlåtas samtycker till beslutet.
108 §.
Inom
sex månader eller den kortare tid, som kan vara bestämd i stadgarna, efter utgången
av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie föreningsstämma, på vilken
styrelsen skall framlägga redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen för
det sistförflutna räkenskapsåret. De handlingar, som skall framläggas, skall
under minst en vecka närmast före stämman hållas tillgängliga för medlemmama
hos föreningen.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 205
På
denna föreningsstämma skall avgöras frågorna om fastställelse av
balansräkningen med de ändringar eller tillägg, som kan behövas, samt om
beviljande av ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna för den lid redovisningen
omfattar. Stämman skall även fatta beslut i anledning av föreningens vinst
eller förlust enligt den fastställda balansräkningen. Beslut i nämnda frågor
kan anstå till fortsatt stämma på viss dag minst en och högst två månader
därefter.
Styrelsen
skall på ordinarie föreningsstämman meddela till buds stående närmare
upplysningar angående förhållanden, som kan inverka på bedömandet av värdet av
föreningens tillgångar, av dess ställning i övrigl och av resultatet av dess
verksamhet samt av styrelsens förvaltning av föreningens angelägenheter, om
det begäres av medlem och kan ske utan förfång för föreningen.
Styrelsen
skall även annars på föreningsstämma ge medlem upplysning efter vad nu är sagt
beträffande ärende, som skall förekomma på stämman.
109 §.
När
styrelsen finner det lämpligt kan den kalla medlemmarna till extra
föreningsstämma.
Revisorerna
kan, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angivande av
skälet begära, att styrelsen skall utlysa extra föreningsstämma att hållas så
snart det kan ske med iakttagande av föreskriven kallelsetid. Efterkommer
styrelsen ej inom en vecka sådan begäran, får revisorerna själva utlysa
stämma. Är ej samtliga revisorer ense om att stämma skall utlysas, gäller den
mening varom de flesta förenar sig eller vid lika röstetal deras mening som
anser att extra stämma skall hållas. Revisor som utsetts enligt 98 § kan
påkalla extra föreningsstämma, oavsett övriga revisorers mening.
Extra
föreningsstämma skall vidare utlysas av styrelsen, då det för uppgivet ändamål
skriftligen begäres av minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller det
mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna.
110 §.
Finns
ej styrelse eller underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla
medlemmarna till ordinarie ellar till av stämma beslutad extra föreningsstämma
eller har styrelsen ej senast två veckor efter begäran enligt 109 § sista
stycket utlyst extra föreningsstämma alt hållas så snart det kan ske med
iakttagande av föreskriven kallelsetid, skall länsstyrelsen på anmälan av
styrelseledamot eller röstberättigad ofördröjligen utlysa stämma.
111 §.
Kallelse
till föreningsstämma skall utfärdas enligt föreskrifter i stadgarna. Kallelseåtgärderna
skall vara vidtagna senast två veckor före ordinarie och senast en vecka före
extra stämma.
Uppskjutes
stämma till dag som infaller minst en månad därefter, skall kallelse enligt
första stycket utfärdas till den fortsatta stämman.
Fordras
för giltigt beslut att det fattas på två på varandra följande föreningsstämmor,
får kallelse till sista stämman ej ske innan första stämman hållits. Är ej
någon av stämmorna ordinarie, skall minst en månad förflyta mellan dem.
206 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
112 §.
I
kallelsen till föreningsstämma skall anges de ärenden som skall förekomma på
stämman. I kallelse lill ordinarie stämma behöver dock ej särskilt anges de
ärenden som enligt denna lag eller stadgarna skall företagas på denna. Om
ärende som innefattar förslag till ändring av stadgarna skall förekomma, skall
det huvudsakliga innehållet av ändringen anges i kallelsen.
Har
de ärenden, som skall förelagas till behandUng på föreningsstämma, särskilt
meddelats medlemmarna på sätt och på tid före stämman som anges i stadgarna,
gäller det som om ärendena varit upptagna i kallelsen till stämman.
Ärende,
som ej angivits i kallelsen till stämman eller varom meddelande ej skett enligt
andra stycket, får icke företagas till avgörande vid stämman, om ej ärendet
enligt denna lag eller stadgarna skall förekomma på stämman eller omedelbart föranledes
av ärende som skall avgöras där. Avser ärende ej ändring av stadgarna eller
utkrävande av ny eller förhöjd avgift eller föreningens trädande i likvidation
eller uppgående i annan förening genom fusion, får det dock företagas lill
avgörande på ordinarie stämma, om tre fjärdedelar av de närvarande ger sitt
samtycke till detta. Utan hinder av dessa bestämmelser får på såväl ordinarie
som extra stämma fattas beslut om utlysande av extra stämma för behandling av
visst ärende.
113 §.
I
stadgarna kan bestämmas, alt föreningsstämmans befogenhet skall helt eller
delvis utövas av därtill valda fullmäktige.
Fullmäktige
får ej väljas för längre tid än tre år. Till fullmäktig får utses endast
medlem i föreningen eller den som, fastän han ej är medlem, enligt 72 § andra
stycket ändå kan vara ledamot av föreningens styrelse.
Fullmäktigsammanträde
anses som föreningsstämma. Bestämmelserna i 102 och 105 §§, 106 § första
stycket första punkten, 108110 §§ och 112 § om föreningsmedlem tillämpas på
fullmäktig.
Talan mot styrelseledamot, revisor, föreningsmedlem eller
röstberättigad
114
§.
Ansvarsfrihet
skall anses beviljad styrelseledamot, om beslut därom fattats på
föreningsstämma och de som röstat mot beslutet icke uppgår till minst en
fjärdedel av samtliga röstberättigade.
Har
talan på förvaltningen under det räkenskapsår redovisningen avser ej anställts
inom sex månader från det redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen
framlades på föreningsstämman, skall ansvarsfrihet anses ha blivit beviljad.
Även
om ansvarsfrihet blivit beviljad, kan talan anställas mot styrelseledamot på
grund av åtgärd, om vars vidtagande eller betydelse för föreningen, styrelsen
eller styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet i redovisningshandlingarna
eller annars till stämman eller också genom bokföringen eller annars till
revisorerna lämnat i väsentliga hänseenden oriktiga eller ofullständiga
upplysningar. Talan som grundas på atl styrelseledamot begått brottslig
handling kan även annars anställas mol honom, om ej beviljad ansvarsfrihet
uppenbarligen avsett denna handling.
Kungl.
Maj:ts profyosition nr 12 år 1971 207
115 §.
Har
ansvarsfrihet ej beviljats styrelseledamot, kan röstberättigade, som utgör
minst en fjärdedel av samtliga röstberättigade, på bostadsrättsföreningens
vägnar föra talan mol honom på förvaltningen. Detsamraa gäller i fråga om
anställande av sådan talan som enligt 114 § får anställas utan hinder av att
ansvarsfrihet blivit beviljad.
Sedan talan anställts får
den omständigheten, all en eller flera av de röstberättigade som väckt talan
avstått från denna, ej utgöra hinder för de övriga att fullfölja talan, även
om de utgör mindre än en fjärdedel av samtliga röstberättigade.
Röstberättigad,
som enligt första stycket anställt talan mot styrelseledamot, svarar för
rättegångskostnaderna, dock med rätt att få ersättning av föreningen, i den mån
kostnaderna täckes av vad som kommit föreningen till godo genom rättegången.
116 §.
Har
på föreningsstämma fattals beslut om anställande av talan om skadestånd enligt
160 § mot revisor eller har förslag därom på stämman biträtts av minst en
fjärdedel av samtliga röstberättigade, gäller i fråga om röstberättigades rätt
all på föreningens vägnar föra sådan talan och om ansvarig-hel för
rättegångskostnader vad som föreskrives i 115 §.
Talan
enligt 160 § mol revisor får ej anställas sedan två år förflutit från det
revisionsberättelse framlades på föreningsstämma.
Mot
föreningsmedlem eller röstberättigad, som ej är medlera, får föreningen ej
anställa talan om skadestånd enligt 160 § sedan två år förflutit efter beslut
eller åtgärd därå talan grundas.
Ulan
hinder av andra och tredje styckena kan talan anställas som grundas på alt
revisor, medlem eller röstberättigad begått brottslig handling.
117 §.
Försattes
bostadsrättsföreningen i konkurs på ansökan, som gjorts inom två år från den
stämma där redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades, får
konkursboet, även om styrelseledamot blivit beviljad ansvarsfrihet, anställa
talan mol honom på förvaltningen under det räkenskapsår redovisningen avser.
Konkursboet
får föra sådan talan även mol revisor, medlem eller röstberättigad, som icke
är medlem, om föreningen försattes i konkurs på ansökan, vilken gjorts inom tid
som i varje särskilt fall namnes i 116 § andra och tredje styckena.
Talan
enligt denna paragraf skall väckas inom sex månader från första borgenärssammanträdel
eller, om tiden för anställande av talan för föreningen då ännu ej gått till
ända, inora utgången av den tid. Iakttages ej denna tid, är rätten till talan
förlorad.
Ändring
av bostadsrättsförenings stadgar
118
§. Beslut om ändring av bostadsrättsförenings stadgar är ej giltigt, om icke
samtliga röstberättigade förenat sig om beslutet eller detta fattas på två på
varandra följande föreningsstämmor och på den stämma som hålles sist
208 Kungl. Maj:ts proposilion nr 12 år 1971
biträdes,
om ej annat är föreskrivet i andra stycket, av minst två tredjedelar av de
röstande.
Om
genom beslutet medlemmarnas skyldighet atl erlägga avgifter till föreningen
ökas eller bostadsrättshavares rätt till årsvinst inskränkes, fordras att på
den stämma som hålles sist beslutet biträdes av minst tre fjärdedelar av de
röstande. Avser ändringen att medieras rätt till föreningens behållna
tillgångar vid dess upplösning inskränkes, fordras alt beslutet på sista stämman
biträdes av samtliga röstande.
Medför
beslutet att rälten all överlåta bostadsrätt inskränkes, är beslutet giltigt
endast om samtliga bostadsrättshavare samtyckt till beslutet.
Är
för giltighet av beslut som ovan sagts något ytterligare villkor bestämt i
stadgarna, skall det gälla.
Har
i stadgarna på grund av särskild lag eller författning eller efter Konungens
medgivande intagits föreskrift att viss bestänimelse ej får ändras utan
Konungens medgivande, får ej heller sådan föreskrift ändras utan sådant
medgivande.
119
§.
Beslut
om ändring av stadgarna skall ofördröjligen anmälas för registrering av
styrelsens ordförande och får ej verkställas innan registrering skett. Vid
anmälningen skall fogas två avskrifter av protokoll som förts i ärendet.
Klander
av beslut på föreningsstämma
120 §.
Styrelse,
styrelseledamot eller föreningsmedlem som anser att beslut, som fattals på
föreningsstämma, ej tillkommit i behörig ordning eller annars strider mot denna
lag eller bostadsrättsföreningens stadgar, kan klandra beslutet genom alt
väcka talan mot föreningen.
Grundas
talan på all beslutet icke tillkommit i behörig ordning eller att det annars
kränker endast medlems rätt, skall talan väckas inom tre månader från
beslutets dag. Sker det ej gäller beslutet.
Har
vid fattande av beslut, som skall anmälas för registrering, i denna lag eller
föreningens stadgar upptagna föreskrifter ora särskild röstpluralitet icke
rätteligen iakttagils, gäller, även om klandertalan ej väckts, beslutet ej, om
icke i strid med 153 § första stycket registrering av beslutet skett.
Klandertalan
som grundas på atl beslut på föreningsstämma strider mot 70 § första stycket
får ej väckas med mindre de som för talan utgör rainst en tiondel av samtliga
medlemmar.
121 §.
Har
klandertalan väckts, kan rälten när skäl är därtill, innan målet avgöres
förordna alt beslutet ej får verkställas. Ges sådant förordnande skall, ora
beslutet är av beskaffenhet att det bör registreras, meddelande ofördröjligen
genom rätlens försorg avsändas för registrering.
Rättens
dom, varigenom beslut på föreningsstämma upphävts eller ändrats, gäller även
för de föreningsmedlemmar som ej fört talan.
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 209
Likvidation
och upplösning
122 §.
Föreningsstämma
kan besluta att föreningen skall träda i Ukvidation. Har förhållande enUgt 123
§ inträffat, skaU beslutet fattas enligt 106 § fjärde stycket. Beslut att
föreningen skall träda i likvidation gällar annars endast om samtliga
röstberättigade förenat sig därora eller beslutet fattats på två på varandra
följande föreningsstämmor, därav minst en ordinarie, och på den stämma som
hålles sist biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. Är för giltighet
av beslutet något ytterligare villkor bestämt i stadgarna skall det gälla.
Har
föreningsstämma beslutat att föreningen skall träda i likvidation, skall
stämman välja en eller flera likvidatorer. I stadgarna kan beslämmas att en
eller flera likvidatorer skall tillsättas i annan ordning för att deltaga i
likvidationen tillsammans med de som valts på föreningsstämma.
123 §.
Bostadsrättsförening
skall träda i likvidation, när antalet föreningsmedlemmar eller bostadsrättshavare
nedgått under fem och tillräckligt antal ej uppnåtts inom tre månader eller det
annars inträffat förhåUande, då föreningen enligt bestämmelse i stadgarna
skall upphöra med sin verksamhet.
Har
ej på grund av anmälan enligt 131 § inom sex veckor efter det likvidationsskyldighet
inträtt enligt första stycket, i föreningsregistret införts alt föreningen
trätt i likvidation, skall rätten, på ansökan av styrelseledamot eller
föreningsmedlem och efter föreningens hörande, förklara atl föreningen skall
träda i likvidation. Rätten skall förelägga föreningen alt inom viss tid, som
ej understiger sex veckor, inge bevis till rälten om atl i registret skett införing
varom ovan sagts, vid äventyr att annars en eller flera likvidatorer förordnas
av rätten.
124 §.
Saknar
bostadsrättsförening till registret anmäld behörig styrelse, kan styrelseledamot,
föreningsmedlem eller borgenär samt annan, vars rätt kan vara beroende av att
det finns någon som kan företräda föreningen, ansöka hos rätten om att
föreningen skall förklaras skyldig att träda i likvidation.
Har
förhållande som avses i första stycket varat mer än ett år, skall länsstyrelsen,
om den får vetskap om förhållandet, anmäla detta hos rätten.
Sker
ansökan eller anmälan, skall rätten ofördröjligen kalla föreningen samt
föreningsmedlemmar och borgenärer sora vill yttra sig i ärendet att inställa
sig för rätten på utsatt dag, då frågan om föreningens trädande i likvidation
skall prövas av rätten. Kallelsen skall delgas föreningen på sätt om stämning i
tvistemål är stadgat, om upplysning vinnes om någon med vilken delgivning kan
äga rum. Genom rättens försorg skall kungörelse om kallelsen införas i Post- och
Inrikes Tidningar och tidning inom den ort, där föreningens styrelse skall ha
sitt säte, minst två och högst fyra månader före nämnda dag. Rätten kan, om så begäres
eller annars finnes nödvändigt, förordna en eller flera sysslomän atl taga
föreningens egendom under vård samt bevaka dess angelägenheter och företräda
föreningen till dess rätten meddelat beslut i ärendet.
Styrkos
ej innan ärendet företages till avgörande, att behörig styrelse finns samt atl införing
i registret skett, skall rätlen förklara alt föreningen skall träda i Ukvidation
och förordna en eller flera likvidatorer.
210 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
125 §.
Drives
bostadsrättsförenings v'erksamhel på sätt som uppenbarligen ej motsvarar de
förutsättningar, under vilka registrering skett, skall rätten, på ansökan av
ombud som justitiekanslern eller länsstyrelsen utser att utföra sådan talan och
efter föreningens hörande, förklara alt föreningen skall träda i likvidation.
Rätten skall i sådant fall förordna en eller flera likvidatorer.
126 §.
Har
för bostadsrättsförening under de sista tio åren icke inkommit någon anmälan
till registret och föreligger anledning till anlagande alt föreningen upphört
med sin verksamhet, skall länsstyrelsen genom skrivelse till föreningen eller
på annat lämpligt sätt förhöra sig, om föreningen består. Vinnes ej upplysning
att föreningen fortfarande beslår, skall länsstyrelsen genom kungörelse i
Post- och Inrikes Tidningar och tidning inom den ort, där föreningens styrelse
skall ha sitt säte, anmana föreningen att höra av sig inom sex månader från det
offentliggörande som skedde sist. Om ej före frislens utlopp erhålles
upplysning atl föreningen består, skall den anses upplöst och avföras ur
registret.
Föreligger
tillförlitliga upplysningar om att föreningen upphört med sin verksamhet och ej
ämnar återupptaga den, kan länsstyrelsen genast förklara alt föreningen skall
anses upplöst och avföra den ur registret ulan att iakttaga första stycket
andra punkten.
127 §.
Utser
bostadsrättsförening ej likvidatorer, fastän antalet föreningsmedlemmar eller bostadsrättshavare
nedgått under fem och tillräckligt antal ej uppnåtts inom tre månader, är de
som med vetskap om förhållandet deltar i beslut om fortsättande av föreningens
verksamhet eller handlar på dess vägnar, ansvariga för uppkomraande
förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Om efter
utgången av nämnda tid tillräckligt antal uppnås, äger dock ej ansvarighet rum
för förbindelse, som uppkommer sedan det föreskrivna lägsta antalet sålunda
uppnåtts.
128 §.
Likvidator
skall vara myndig och, om ej för särskilt fall Konungen eller myndighet som
Konungen bestämmer tillåter annat, här i riket bosatt svensk medborgare.
Uppdraget
att vara likvidator gäller till dess likvidationen blivit avslutad, men den som
meddelat uppdraget kan när som helst entlediga likvidatorn och utse annan i
hans ställe.
Om
likvidator som är vald på föreningsstämma entledigas eller annars avgår eller
avlider eller hinder för honom alt vara likvidator uppkommer enUgt första
stycket och suppleant ej finns, skall övriga likvidatorer ofördröjligen
sammankalla föreningsstämma för val av ny likvidator.
Bestämmelserna i denna
paragraf om likvidator gäller i tillämpliga delar beträffande suppleant för
likvidator.
129 §.
Finnes
förening, som enligt verkställd registrering trätt i likvidation, sedermera
sakna till registret anmälda behöriga likvidatorer, skall rätlen på
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 211
ansökan
av föreningsmedlem, borgenär eller annan, vars rätt kan vara beroende av att
det finns någon som får företräda föreningen, eller på anmälan av
länsstyrelsen, om det blir känt för denna, förordna likvidatorer.
130 §.
Har
rätten förklarat att bostadsrättsförening skall träda i likvidation, skall
genom rättens försorg ofördröjligen avsändas meddelande om beslutet till
länsstyrelsen för registrering. Har rätten utsett likvidator, skall underrättelse
om förordnandet med angivande av hans fullständiga namn och postadress ofördröjligen
avsändas till länsstyrelsen. Förordnas syssloman skall för registrering
avsändas meddelande om detta med angivande av fuUständigt namn och postadress.
131 §.
Likvidatorerna
skall ofördröjligen för registrering anmäla att bostadsrättsföreningen trätt i
likvidation. Anmälan skall innehålla uppgift om likvidatorerna och, om
suppleanter för dem utsetts, om dessa. Skall befogenhet att teckna föreningens
firma ej tillkomma endast likvidatorerna gemensamt, skall vidare uppges av
vilka och hur firman skall tecknas.
Sker
ändring beträffande de till likvidatorer eller suppleanter utsedda personerna
eller i fråga om rätten alt teckna föreningens firma eller ändras föreningens
postadress, skall likvidatorerna ofördröjligen anmäla detta för registrering.
Rätt att göra anmälan tiUkommer den som beröres av anmälningen.
I
övrigt skall beträffande anmälan enligt första och andra styckena gälla
bestämmelserna i 11 §. Anmälningen skall innehålla uppgift om dagen för val
eller rättens förordnande.
132 §.
Likvidatorernas
förvaltning och bostadsrättsföreningens räkenskaper under likvidationen skall
granskas av en eller flera likvidationsrevisorer. Likvidationsrevisor utses,
om ej annat föranledes av stadgarna, på den föreningsstämma vid vilken likvidatorer
väljes. Har likvidatorer förordnals av rätten, skall de ofördröjligen
sammankalla föreningsstämma för val av likvidationsrevisorer som ej utses i
annan ordning. Likvidationsrevisor kan när som helst skiljas från uppdraget
genom beslut av den som utsett honom och annan utses i hans ställe.
Innehåller stadgarna ej
bestämmelse om hur likvidalionsrevisorer skall utses men föreskrift om hur
revisorer skall utses, gäller sådan föreskrift även i fråga om
likvidationsrevisorer.
Bestämmelserna
i 95 § sista stycket, 96, 97, 99 och 100 §§ samt 109 § andra stycket om revisor
gäller i tillämpUga delar för likvidationsrevisor, ora ej annat följer av
bestämmelserna nedan.
133 §.
Då
bostadsrättsföreningen trätt i likvidation, skall styrelsen ofördröjligen avge
redovisning för sin förvaltning av föreningens angelägenheter under tid, för
vilken redovisningshandlingar ej förut framlagts på föreningsstämma.
Likvidatorerna
skall ofördröjligen överlämna redovisningshandlingarna i
212 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
huvudskrift
eller avskrift till revisorerna, som inom en månad skall avge
revisionsberättelse och återställa handlingarna. Redovisningshandlingarna och
revisionsberättelsen skall av likvidatorerna så snart det kan ske framläggas
pä föreningsstämma. På stämman skall behandlas frågan om beviljande av
ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter för den tid redovisningen omfattar.
I
fråga om styrelsens redovisning, om revisorernas granskning och revisionsberättelsen,
om handlingars framläggande och tillhandahållande, om behandlingen av frågan om
ansvarsfrihet samt om anställande av talan mot styrelseledamot gäller 8894 och
99101 §§, 108 § första och andra styckena samt 114117 §§.
134 §.
Bestämmelserna
i 1Ö9 och 110 §§ om rätt för röstberättigad att begära utlysande av
föreningsstämma äger motsvarande tillämpning under likvidation, varvid såsom
ordinarie skall anses stämmor enligt 133, 139 och 141 §§.
Om
kallelse till föreningsstämma under likvidation gäller bestämmelserna om
kallelse till extra stämma. Föreskrivna kallelseåtgärder skall dock vara
vidtagna senast två veckor före stämma enligt 133, 139, 141 och 147 §§.
135 §.
Likvidatorerna
skall ofördröjligen söka kallelse å bostadsrättsföreningens okända borgenärer
samt upprätta och i föreningens inventariebok införa inventarium och
balansräkning.
Oavsett
bestämmelserna i denna lag skall bokföringslagens regler lända lill
efterrättelse vid upprättande av inventarium och balansräkning för förening i Ukvidation.
Uppgift skall lämnas om storleken av inträdesavgifter, grundavgifter och
upplåtelseavgifter.
Likvidatorerna
skall ofördröjligen överlämna ett av dem underskrivet exemplar av
balansräkningen till likvidationsrevisorerna.
136 §.
Likvidatorerna
skall förvalta bostadsrättsföreningens angelägenheter under likvidationen. De
skall så snart det kan ske förvandla föreningens egendom i penningar i den mån
det behövs för likvidationen, samt betala föreningens skulder. Föreningens
verksamhet får försättas endast i den mån det är nödvändigt för en
ändamålsenlig avveckling. Likvidatorerna skall även föranstalta om skifte av
föreningens behållna tillgångar, om ej annat följer av stadgarna.
Likvidatorerna
får ej ulan särskilt, av stämman erhållet bemyndigande överlåta föreningens
fasta egendom på annat sätt än genom försäljning på offentlig auktion. Har likvidatorerna
förordnats enligt 125 §, får de ej heller utan stämmans särskilda bemyndigande
sälja lös egendom på annat sätt än nu är sagt. Innan beslutet om förordnandet
vunnit laga kraft, får likvidatorerna ej utan stämmans samtycke vidtaga några likvidalionsåtgärder
ulan endast taga föreningens egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.
Med
de jämkningar som följer av vad förut i denna paragraf eller annars är
föreskrivet om Ukvidation, skall i fråga om likvidatorers befogenhet att
företräda föreningen och om deras rättigheter och skyldigheter i övrigt i till-lämpUga
delar gälla bestämmelserna i denna lag om styrelse eller styrelseledamot.
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 213
137 §.
Under
likvidation skall bostadsrättsföreningens firma tecknas med tillägg av orden
"i likvidation", och underskrivas av dem som tecknar firman.
Har
likvidatorerna eller annan ställföreträdare för föreningen utfärdat handling
utan firmateckning enligt första stycket och framgår ej av handlingens
innehåll såväl att den utfärdats på föreningens vägnar som att föreningen är i
likvidation, svarar de som undertecknat handlingen för vad genom handlingen kan
ha slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Undertecknarna
skall dock ej ha sådan ansvarighet, om det framgick av omständigheterna vid
handlingens tillkomst, alt den utfärdades för föreningen och att denna var i
likvidation, samt den till vilken handlingen ställts av föreningen får behörigen
undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran
därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot
undertecknarna.
138 §.
Likvidatorerna
skall för varje räkenskapsår avge redovisning för förvaltningen av
bostadsrättsföreningens angelägenheter genom alt avlämna förvaltningsberättelse
jämte balansräkning, avseende föreningens ställning vid räkenskapsårets utgång,
samt likvidationsräkning, upptagande inkomster och utgifter under
räkenskapsåret. Redovisningshandlingarna skall vara underskrivna av samtliga likvidatorer.
I
förvaltningsberättelsen skall, i den mån det kan ske utan förfång för
föreningen, lämnas upplysning om likvidationens gång. Har tillgångar i balansräkningen
upptagits till lägre eller högre värde än i närmast föregående balansräkning,
skall detta anmärkas i förvaltningsberättelsen. Har likvidationen ej avslutats
inom två år, skall i nästa förvaltningsberättelse uppges de hinder som mött för
detta.
Inom
två månader efter räkenskapsårets slut skall likvidatorerna avlämna
redovisningshandlingarna i huvudskrift eller avskrift till likvidationsrevisorerna.
139 §.
Inom
en månad efter det redovisningshandlingarna överlämnats till likvidationsrevisorerna
skall dessa till likvidatorerna avlämna berättelse över granskningen av deras
förvaltning och bostadsrättsföreningens räkenskaper för räkenskapsåret samt
återställa handlingarna. Revisionsberättelsen skall vara underskriven av
likvidationsrevisorerna. Om berättelsens innehåll gäller i tillämpliga delar
101 §.
Sedan
likvidationsrevisorerna avlämnat sin revisionsberättelse lill likvidatorerna,
skall likvidatorerna ofördröjligen kalla till föreningsstämma för granskning av
redovisningen. För redovisningshandlingarnas och revisionsberättelsens
framläggande på stämman och tillhandahållande under viss tid före stämman
gäller 108 § första och andra styckena.
140 §.
När
den i kallelsen å okända borgenärer utsatta inställelsedagen är förbi och alla
kända skulder blivit betalda, skall bostadsrättsföreningens tillgångar skiftas.
Är någon skuld tvistig eller ej förfallen och kan därför eller av annan orsak
betalning ej ske, skall nödvändiga medel innehållas för betalning av skulden
och återstoden skiftas.
214 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Sker
skifte på annat sätt än nu är sagt eller lämnar innehållna medel ej tillgång
till skulds betalning, är i händelse av föreningens oförmåga att fullgöra sina
förbindelser den, som uppburit något vid skiftet, skyldig att återbära vad han
fått. För brist, som kan uppkomma vid återbäringen, är likvidatorerna
ansvariga efter de beträffande skadeslåndsskyldighet i 160, 162 och 163 §§
stadgade grunderna.
Anser
medlem att han vid skifte ej fått vad på honom belöper, skall han vid talans
förlust väcka talan mot föreningen inom tre månader efter det slutredovisning
framlades på föreningsstämma. I fråga om medlems återbäringsskyldighet och om
likvidators ansvarighet äger andra stycket raotsvarande tillämpning.
Har
medlem ej inom fem år efter det slutredovisning enligt 141 § framlades på
föreningsstämma anmält sig att lyfta vad han fått vid skiftet har han förlorat
sin rätt.
141 §.
Sedan
likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske avge
slutredovisning för sin förvaltning genom att avlämna förvaltningsberättelse
om likvidationens gång från likvidationens början till dess avslutande.
Berättelsen skall även innehålla redogörelse för utskiftning. Vid berättelsen
skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationsliden. Berättelsen och
redovisningshandlingarna skall avlämnas till likvidationsrevisorerna i
huvudskrift eller avskrift. Revisorerna skall inom en månad därefter avge en av
dem underskriven revisionsberättelse över förvaltningen under likvidationen
och återställa handUngarna. Om revisionsberättelsens innehåll gäller i
tillämpliga delar 101 §.
Sedan
revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna, skall dessa ofördröjligen
kalla till föreningsstämma för granskning av slutredovisningen. För
redovisningshandlingarnas och revisionsberättelsens framläggande på stämman och
tillhandahållande under viss tid före stämman gäller 108 § första och andra
styckena.
142 §.
Då
likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag och på föreningsstämman framlagt
slutredovisning för sin förvaltning, anses föreningen upplöst. Anmälan härom
skall ofördröjligen göras för registrering.
Vid
anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga likvidatorer, skall fogas
avskrift av protokoll som förts i ärendet samt bevis om dagen för utfärdande av
kallelse å okända borgenärer.
143 §.
Föreligger
anledning till antagande all bostadsrällsförening, som trätt i likvidation,
saknar tillgångar eller att dessa är så ringa, att de ej förslår till
bestridande av likvidalionskostnaderna, kan rälten på anmälan av likvidatorerna
förklara alt likvidationen skall nedläggas och föreningen anses upplöst.
Meddelas sådan förklaring, äger 132142 §§ ej tiUämpning, TiUgång, som enligt
vad nu sagts ej skall ingå i likvidation, skall efter rättens förordnande
tillfalla allniännylligl eller därmed jämförligt ändamål.
Meddelande
om förklaring enligt första stycket skall ofördröjligen avsändas för
registrering genom rättens försorg.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 215
144 §.
Yppas,
efter det bostadsrättsförening skall anses upplöst enligt 142 eller 143 §,
tillgång för föreningen eller väckes talan mot föreningen eller uppkommer
annars behov av likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.
Uppkommer i fråga om
förening, som avförts ur registret enligt 126 §, behov av likvidalionsålgärd,
skall på ansökan av den vars rätt beröres därav en eller flera likvidatorer
förordnas av rätten. Därefter äger bestämmelserna i denna lag om likvidations
verkställande tillämpning.
Till den föreningsstämma,
som först skall hållas efter likvidationens upptagande, skall likvidatorerna
utfärda kaUelse enligt stadgarnas föreskrifter. Kallelseåtgärderna skall ha
vidtagits senast två veckor före stämman.
Anmälan om likvidationen
skall ofördröjUgen göras av likvidatorerna för registrering.
145 §.
Angående
beslut om avträdande av bostadsrättsförenings egendom till konkurs eller om
inledande för förening av ackordsförhandling utan konkurs skall meddelande
samtidigt med kungörelsen om beslutet avsändas för registrering genom
konkursdomarens försorg.
Under
konkurs företrädes föreningen såsom konkursgäldenär av styrelsen eller, om vid
konkursens början sysslomän enligt 124 § eller likvidatorer var utsedda, av
dessa. I behörig ordning kan dock utses styrelse i stället för sysslomän samt
nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer.
När konkurs avslutats,
skall konkursdomaren ofördröjligen avsända meddelande därom för registrering
med angivande om Överskott finns eller icke.
146 §.
Om
efter avslutande av bostadsrättsförenings konkurs det ej finns överskott,
anses föreningen upplöst, då konkursen avslutades.
Finns överskott och var
föreningen ej i likvidation, då dess egendom avträddes lill konkurs, skall på
föreningsstämma, som ofördröjligen bör utlysas av styrelsen, beslutats, om
föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda i likvidation. Hade
föreningen trätt i likvidation, innan dess egendom avträddes till konkurs,
gäller 144 §.
147
§.
Föreningsstärama
kan besluta att talan skall anställas mol likvidator eller likvidationsrevisor.
Enskild föreningsmedlem kan också för föreningens räkning men i eget namn föra
sådan talan. I sådant fall äger bestämmelserna i 115 § sista stycket om
rättegångskostnad motsvarande tillämpning.
Talan får ej väckas senare
än elt år från det slulredovisiiingshandlingarna och revisionsberättelsen
framlades på föreningsstämma. Har likvidator eller likvidationsrevisor
entledigats eller annars avgått eller avlidit före likvidationens avslutande,
skall dock liden för anställande av talan räknas från den föreningsstämma, på
vilken redovisningshandlingar och revisionsberättelse avseende det
räkenskapsår, då avgången eller frånfällel inträdde, framlades. Bestämmelserna
i 114 § sista stycket, 116 § sista stycket och 117 § äger motsvarande
tillämpning.
216 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Fusion
148
§.
Bostadsrättsföreningar
kan träffa avtal om att den ena föreningen (överlåtande föreningen) skall
uppgå i den andra föreningen (övertagande föreningen) på så sätt att dels
medlemmarna i den överlåtande föreningen enligt närmare bestämmelser i avtalet
blir medlemmar i den övertagande föreningen, dels den överlåtande föreningen
upplöses utan likvidation samt dess tillgångar och skulder överlages av den
övertagande föreningen (fusion). Fusionsavtal får ingås endast om förslag till
avtal godkänts av stämman i såväl den överlåtande som den övertagande
föreningen. Avtalet får ej verkställas utan rättens tillstånd.
Följande
handlingar skall framläggas på stämman och minst en vecka förut hållas
tillgängliga för de röstberättigade:
1.
fullständigt förslag till
fusionsavtal mellan den överlåtande och den övertagande föreningen,
2.
avskrift av föreningarnas balansräkningar,
förvaltningsberättelser och revisionsberättelser för sista räkenskapsåret,
3.
för varje förening en av
samtliga styrelseledamöter undertecknad berättelse med redogörelse för de
omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av förslagets lämplighet
för föreningen, samt
4.
för varje förening ett av
revisorerna avgivet yttrande över den i 3 angivna berättelsen såvitt den avser
föreningens ställning.
Har
balansräkning, förvaltningsberättelse eller revisionsberättelse för sista
räkenskapsåret i någon av föreningarna icke avgivits, får i stället motsvarande
handlingar för föreningens näst sista räkenskapsår i avskrift framläggas på
stämman och hållas tillgängliga för de röstberättigade, under förutsättning
att samtidigt framlägges och hålles tillgängliga
1.
en av föreningens samtliga
styrelseledamöter undertecknad berättelse som i den mån det kan ske utan
förfång för föreningen skall innehålla upplysning om händelser av väsentlig
betydelse för föreningens ställning, vilka inträffat efter avgivandel av
balansräkningen för näst sista räkenskapsåret, samt
2.
ett av revisorerna i föreningen
avgivet yttrande över berättelsen.
149
§.
För
giltighet av slämmobeslut om godkännande av förslag till fusionsavtal fordras atl
samtliga röstberättigade förenar sig om beslutet eller att minst två
tredjedelar av de röstberättigade biträder beslutet och detta godlages av
rätten. Rättens prövning, som skall grundas på en bedömning av om fusionen kan
anses vara förenlig med bostadsrättshavarnas intressen, skall vid talans
förlust begäras inom en månad från dagen för beslutet. I stadgarna kan
föreskrivas ytterligare villkor för giltighet av stämmobeslulel.
Varje
föreningsstyrelse skall inom fyra månader från det föreningens beslut om
godkännande av förslaget till fusionsavtal förelåg anmäla beslutet för
registrering. Har stämmobeslut klandrats eller har rättens prövning enligt
första stycket begärts skall tiden för anmälan räknas från det lagakraftägande
dom eller beslut föreligger. Vid anmälningen skall fogas två avskrifter av
protokoll som förts i ärendet, innehållande fullständigt angivande av
fusionsavtalet. Har anmälan ej gjorts inom föreskriven tid, är frågan om fusion
förfallen.
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 217
150 §.
Senast
fyra månader efter det att registrering skett på anmälningar enligt 149 § skall
såväl den övertagande som den överlåtande bostadsrättsföreningens styrelse
ansöka om rättens tillstånd att verkställa fusionsavtalet. Vid ansökningen
skall fogas bevis att registrering skett samt en av den överlåtande föreningens
styrelse underskriven förteckning över föreningens kända borgenärer med
angivande av postadress.
Rätten utfärdar kallelse å
den överlåtande föreningens borgenärer, både kända och okända, med föreläggande
för den, som vill göra förbehåll om rätt till betalning av den överlåtande
föreningen för sin fordran, att sist på viss dag, sedan sex månader förflutit,
skriftligen göra anmälan därom hos rätten. Kallelsen anslås i rättens kansli
sex månader före inställelsedagen samt kungöres tre gånger i Post- och Inrikes
Tidningar och tidning inom den ort, där föreningens styrelse skall ha sitt
säte, första gången sist fem månader och tredje gången sist två månader innan
den dagen inträffar. Kronans ombudsman i orten och alla kända inländska och
utländska borgenärer skall särskilt underrättas om kallelsen. Sådan
underrättelse skall genom rättens försorg avsändas till inländsk borgenär minst
en månad och till utländsk borgenär minst tre månader före inställelsedagen. Styrkes
inför rälten, att de borgenärer, som anmält förbehåll blivit till fullo
förnöjda för sina fordringar eller att säkerhet som av rätten godkännes ställts
för fordringarna, skall rälten lämna tillstånd till avtalets verkställande. Om
ansökan, som gjorts inom föreskriven tid, och om beslut, som meddelats i
anledning av ansökningen, skall underrättelse ofördröjligen avsändas lill
länsstyrelsen genom rättens försorg.
Rättens
beslut, varigenom tillstånd givits, skall inom sex månader sedan beslutet
vunnit laga kraft av båda föreningarnas styrelse anmälas för registrering.
Anmälningen skall vara åtföljd av rätlens beslut i huvudskrift eller avskrift,
samt av lagakraftbevis.
När
rättens beslut om tillstånd till fusionsavlalels verkställande registrerats, anses
fusionen genomförd.
Hör
till den överlåtande föreningen pensionsstiftelse eller personalstiftelse,
gäller om stiftelsens överförande till den övertagande föreningen vad i lagen
den 9 juni 1967 (nr 531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. är stadgat.
151 §.
Har
bostadsrättsförening trätt i likvidation, kan utan hinder därav fusion med
annan bostadsrättsförening äga rum enligt 148150 §§. Bestämmelserna om
styrelsen och dess ledamöter samt om revisorerna gäller om likvidatorerna och
likvidationsrevisorerna.
Registrering
152 §.
Ansökan om bostadsrättsförenings registrering och anmälan för registrering
skall inges eller i betalt brev med posten insändas till länsstjTclsen. Sådan
ansökan eller anmälan skall vara åtföljd av stadgade avgifter.
218 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
153 §.
Har
vid ansökan om eller anmälan för registrering eller i fråga om upprättande av handUng,
som skall fogas vid sådan ansökan eller anmälan, icke iakttagits de
föreskrifter, som finns meddelade för varje särskilt fall eller prövas
bostadsrättsföreningens stadgar eller beslut, som anmäles för registrering,
icke ha tillkommit i föreskriven ordning eller ej slå i överensstämmelse med
föreskrifterna i denna lag eller annars strida mot lag eller författning eller
i något viktigare hänseende ha otydlig eller vilseledande avfattning, skall
registrering vägras. Är annan grund till klandertalan mot förenings-slämmobeslut
enUgt 120 § andra stycket än att vid beslutet i denna lag eller stadgarna upptagna
föreskrifter om särskild röstpluralitet icke rätteligen iakttagits, är det dock
ej hinder mot registrering sedan tid för väckande av klandertalan utgått utan
att talan anställts.
Registrering
skall också vägras, om för registrering anmäles beslut om sådan ändring av
stadgarna, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till ett annat, och
länsstyrelsen i det senare länet på förfrågan meddelar, all
bostadsrättsföreningens firma jämlikt stadgandet i 9 § tredje stycket utgör
hinder för föreningens upplagande i delta läns föreningsregisler.
Vägras
registrering, skall länsstyrelsen ofördröjligen till sökanden med posten
översända underrättelse om beslutet med angivande av skälen därför. Är sökanden
missnöjd med beslutet, får han hos Konungen föra talan genom besvär, vilka vid
äventyr av talans förlust skall inkomma inom två månader från beslutels dag.
154 §.
Beviljas
bostadsrättsförening registrering, skall länsstyrelsen i registret införa:
1.
föreningens firma;
2.
ändamålet med föreningens
verksamhet och verksamhetens art;
3.
den ort, där föreningens
styrelse har sitt säte;
4.
föreningens postadress;
5.
föreningens räkenskapsår;
6.
varje styrelseledamots och
styrelsesuppleants samt, om annars någon ensam eller gemensamt med annan är
bemyndigad att teckna föreningens firma, dennes fullständiga namn och hemvist;
samt
7.
av vilka och hur föreningens
firma skall tecknas, om den ej tecknas endast av styrelsen.
Göres
efter det förening registrerats anmälan för registrering enligt denna lag,
skall ora registrering beviljas vad sålunda anmälts anmärkas i registret.
155 §.
Företer
bostadsrättsförenings registrerade firma likhet med en i handelsregister, föreningsregisler,
aktiebolagsregislrel, filialregistrel, försäkringsre-gistrel,
försäkringskasseregistret, understödsföreningsregisler, sambruksföreningsregistret,
bankregislrel eller sparbanksregistret tidigare införd firma och lider
därigenom innehavaren av sistnämnda firma förfång, kan han hos rätten föra
talan ora förbud för föreningen atl efter viss lid använda förstnämnda firma saml
om skadestånd.
Menar
någon annars, att en i registret verkställd inskrivning länder honom till
förfång, får talan om registreringens upphävande samt om skadestånd föras vid
domstol.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 219
156 §.
Har
genom lagakraftägande dom förklarats, att en i registret gjord inskrivning ej
bort ske eller att beslut, som registrerats, är ogiltigt eller att annars
visst förhållande, varom inskrivning skett, ej föreligger, skall på anmälan av
part i registret antecknas, att på nämnda grund den tidigare anteckningen
avföres ur registret.
Har,
sedan i registret gjorts anteckningar rörande beslut om avträdande av
bostadsrättsförenings egendom till konkurs eller om inledande för förening av
ackordsförhandling utan konkurs, överrätt förklarat, att beslutet ej bort
meddelas, skall på anmälan därom i registret göras anteckning enligt första
stycket. Detsamma gäller när ackordsförhandlingen upphört, om den ej förfallit
på grund av att konkurs inträffat.
Vid
anmälan enligt första stycket eller andra stycket första punkten skall fogas
avskrift av rättens avgörande, samt i fall enligt första stycket, lagakraftbevis.
I fall, som avses i andra stycket andra punkten, skall vid anmälningen fogas
avskrift av protokoll eller annan handling, som visar att ackordsförhandlingen
upphört efter vad där sägs.
157 §.
Har
ansökan enligt 150 § om rättens tillstånd att bringa fusionsavtal till
verkställighet ej inkommit inom föreskriven tid eller har ansökan genom lagakraftägande
beslut avslagits eller har beslutet om tillstånd icke anmälts för registrering
inom stadgad tid, skall länsstyrelsen förklara frågan om fusion förfallen samt ofördröjligen
med posten översända underrättelse därom till bostadsrättsföreningarna, över beslutet
om sådan förklaring får besvär anföras enligt 153 § sista stycket.
Har
genom lagakraftägande beslut frågan om fusion förklarats förfallen, skall i
registret antecknas, att på denna grund den tidigare anteckningen rörande
fusionsavtalet avföres ur registret.
Vid
registrering av rättens beslut om tillstånd till fusion skall antecknas, att
den överlåtande föreningen är upplöst.
158 §.
Vad
i registret införes, med undantag av meddelande om konkurs eller ackordsförhandling
utan konkurs enligt 145 §, skall genom länsstyrelsens försorg ofördröjligen
kungöras såväl i Post- och Inrikes Tidningar som i tidning utgiven i den stad
där länsstyrelsen har sitt säte eller, om flera tidningar utges där, i den av
dessa där allmänna påbud för staden vanligen meddelas.
Om
i annat fall än som avses i 156 § andra stycket i registret antecknas, att
tidigare anteckning avföres ur detta, skall kungörelse därom ske efter vad ovan
stadgas.
159 §.
Det
som enligt denna lag blivit infört eller antecknat i registret och kungjort i
ortstidning skall anses ha kommit lill tredje mans kännedom, om ej av
omständigheterna framgår, atl han varken hade eller bort ha kännedom därora.
Innan
sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blivit eller bort bliva
infört eller antecknat i registret, icke med laga verkan åberopas mot annan än
den som visas ha ägt kännedom därom.
220 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Finns
enligt Konungens bestämmande tryckt samling av anmälningar till registret,
skall i fråga om behörighet atl inför domstol, länsstyrelse eller överexekutor
företräda bostadsrättsföreningen vad samlingen, i den mån den kommit
myndigheten till banda, innehåller ha vitsord för myndigheten, om ej annat
förhållande visas vara för handen.
Skadestånd
160 §.
Har
styrelseledamot, revisor, likvidator, likvidationsrevisor eller syssloman som
avses i 124 § vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet
tillskyndat bostadsrättsföreningen skada, är han skyldig att ersätta
föreningen för skadan.
Har
föreningsmedlem eller röstberättigad, som ej är medlem, genom överträdelse av
denna lag eller stadgarna uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillskyndat
föreningen skada, är också han skyldig att ersätta föreningen för skadan.
161 §.
Har
styrelseledamot eller annan som avses i 160 § första stycket genom överträdelse
av denna lag eller stadgarna uppsåtligen eller av oaktsamhet tillskyndat
medlem, borgenär hos bostadsrättsföreningen eller annan tredje man skada, är
han skyldig att ersätta denne för skadan. Detsamma gäller om medlem eller
röstberättigad, som icke är medlem, genom sådan överträdelse uppsåtligen eller
av grov oaktsamhet tillskyndat medlem, borgenär hos föreningen eller annan
tredje man skada.
162 §.
Är
styrelseledamot eller annan ersätlningsskyldig enligt 160 § första stycket
eller 161 § första punkten och föreligger endast ringa oaktsamhet, kan
ersättningen nedsättas, om det med hänsyn också till skadans storlek och
omständigheterna i övrigt prövas skäligt.
Har
medlem eller röstberättigad, som icke är medlem, blivit ersättningsskyldig
enligt 160 § andra stycket eller 161 § andra punkten, kan ersättningen
nedsättas, om det med hänsyn till hans skuld och omständigheterna i övrigt
prövas skäligt.
Nedsättning
efter vad nu är sagt skall ej ske, om den ersältningsskyldiges förfarande
innefattade brottslig handUng.
163 §.
Är
flera ersältningsskyldiga för skada enligt 160162 §§, svarar de för
ersättningen en för alla och alla för en. Den vars ersättningsskyldighet nedsatts
enligt 162 § svarar dock endast med det nedsatta beloppet. Sinsemellan skall de
taga del i ersättningens betalande efter vad med hänsyn till den större eller
mindre skuld, som finnes ligga envar av dem lill last, samt till
omständigheterna i övrigt prövas skäligt.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 221
Straffbestämmelser
164
§. Till böter dömes
1.
den som uppsåtligen överträder
förbud i 2 §; samt
2.
styrelseledamot, likvidator
eller annan, om han uppsåtligen upplåter bostadsrätt i strid med 24 § eller ingår
förhandsavtal i strid med 24 § första stycket eller föreskriften i 29 § första
stycket om utfästelse av godkänt företag.
165 §.
Till
böter dömes även
1.
styrelseledamot, likvidator
eller annan, om han uppsåtligen eller av grov oaktsamhet meddelar oriktig eller
vilseledande uppgift i anmälan eller ansökan till länsstyrelsen eller i
handling som fogas därvid eller i utdrag eller uppgift enligt 23 §;
2.
styrelseledamot eller
likvidator, om han uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i ekonomisk plan eller
handling som åberopas i plan eller fogas därvid meddelar oriklig eller
vilseledande uppgift eller underlåter alt taga in uppgift som uppenbarligen bör
vara med, eller i handling, som hålles tillgänglig för medlemmar eller röslberältigade
eller framlägges på föreningsstämma meddelar oriktig eller vilseledande
uppgift;
3.
styrelseledamot, om han vid
upprättande av balansräkning, vinst- och förlusträkning eller
förvaltningsberättelse, som avses i 88 eller 133 §, uppsåtligen eller av oaktsamhet
förfar i strid med 90 §, 91 § tredjesjunde styckena, 92 § första stycket
eller 93 §;
4.
likvidator, om han vid
upprättande av balansräkning, likvidationsräkning eller förvaltningsberättelse
enligt 135, 138 eller 141 §, uppsåtligen eller av oaktsamhet förfar i strid med
dessa lagrum;
5.
revisor eller
likvidationsrevisor, om han i revisionsberättelse eller annan handling, som framlägges
för föreningsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för medlemmar eller
röstberättigade, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet meddelar oriktig eller
vilseledande uppgift om föreningens angelägenheter eller uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet underlåter alt göra anmärkning beträffande förvaltningen, trots
att anledning till detta föreligger;
6.
styrelseledamot eller likvidator,
om han uppsåtligen eller av oaktsamhet i strid med 68 § första stycket låter
verkställa utdelning till medlem eller annan;
7.
revisor, likvidationsrevisor
eller revisors eller likvidalionsrevisors medhjälpare som, fastän han insett
eller bort inse att skada därav kunnat följa, yppar något av vad vid verkställd
granskning kommer till hans kännedom, utan alt det med nödvändighet erfordras
för fullgörande av hans uppdrag; samt
8.
den som bryter mot 9 § sista
stycket.
166 §.
Till böter dömes även
1. styrelseledamot eller
likvidator, om han underlåter att iakttaga 12 §, 21 § tredje stycket, 22 §, 94 §,
100 § sista stycket, 132 § sista stycket, jämfört med 100 § sista stycket,
eller 133 § sista stycket jämfört med 100 § sista stycket;
222 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
2.
styrelseledamot eller
likvidator, om han underlåter att iakttaga föreskrift som beträffande anmälan
för registrering är meddelad i 87, 119, 131, 142 eller 144 §;
3.
styrelseledamot eller
likvidator om han underlåter att till revisorer eller likvidationsrevisorer
avlämna handlingar enligt 88 § andra stycket, 133 § andra stycket, 135 § sista
stycket, 138 § sista stycket eller 141 § första stycket;
4.
styrelseledamot eller
likvidator, som försummar att fullgöra vad som stadgas i 105 § sista stycket,
136 § sista stycket, jämfört raed 105 § sista stycket, eller 138 § andra
stycket sista punkten eller som underlåter alt iakttaga föreskrift, som
beträffande framläggande av handlingar på föreningsstämma eller
tillhandahållande av handlingar viss tid före stämma är meddelad i 108 §
första eller andra stycket, 133 § andra eller sista stycket, 139 § andra
stycket eller 141 § andra stycket; samt
5.
revisor, vilken underlåter att
iakttaga 101 § första stycket eller 133 § andra stycket, samt
likvidationsrevisor, som försummar alt iakttaga 139 § första stycket första
punkten eller 141 § första stycket femte punkten.
167 §.
Förseelse enligt 166 § 4 får åtalas endast av målsägande. Såsom målsägande
anses såväl föreningen som varje medlera i denna.
Särskilda
bestämmelser
168 §.
Är
sådan anmaning som avses i 34 §, 35 §, 56 § eller 57 § första stycket 1 avsänd
i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, skall styrelsen eller
bostadsrättsföreningen anses ha fullgjort vad som ankommer på den. Motsvarande
gäller beträffande sådant meddelande som avses i 39, 45 eller 51 §. I fall som
avses i 51 § är det dock till fyllest att meddelandet är avsänt på annat
ändamålsenligt sätt.
169 §.
Avskrift
enligt denna lag skall vara till riktigheten bestyrkt av två personer, som vid
sina namn bör ange yrke och postadress.
170 §.
Bostadsrättsförening
är i de mål, för vilka ej annorlunda genom lag stadgas, lydande under allmän
underrätt i den ort, där styrelsen har sitt säte.
171 §.
Innehåller
bostadsrättsförenings stadgar förbehåll, att tvister mellan föreningen och
styrelsen, styrelseledamot, likvidator, föreningsmedlera eller röstberättigad,
som ej är medlem, skall hänskjutas till avgörande av skiljemän, har sådant
förbehåll sarama verkan som tillkommer skiljeavtal. Om påkallande av
förbehållets tillämpning gäller bestämraelserna i denna lag om talans väckande
och om delgivning. Vill styrelsen föra klandertalan mot beslut av
föreningsstämma, skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om den i 86 §
andra stycket näranda stämman blivit inora klandertiden
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 223
utlyst
att hållas så snart det kan ske med ialittagande av föreskriven kallelsetid.
Förbehåll
enligt första stycket eller avtal mellan förening och förhandstecknare att
framtida tvist med anledning av förhandsavtalet skall hänskjutas till
avgörande av skiljemän utan bestämmelse om rält för parterna att klandra
skiljedomen får ej göras gällande i fråga om bostadsrättshavarens eller förhandslecknarens
rätt eller skyldighet alt tillträda eller behålla lägenheten eller beträffande
fastställande av hyresvillkor.
172
§.
Om
part ej godtar hyresnämnds beslut, får parten klandra beslutet genora att väcka
talan mot andra parlen inom tre veckor från det parlen erhöll del av beslutet.
Klandras icke beslutet inom denna tid, är parts rält till talan förlorad.
Klandertalan
upptages av domstol som anges i 3 kap. 72 § första stycket första punkten lagen
den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom. Tvisten får
återförvisas till hyresnämnden.
Talan
får ej föras mot underrätts dom i fråga om fastställelse av hyresvillkor.
Vardera
parten svarar för sin rättegångskostnad i underrätten, i den mån annat ej
följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.
Övergångsbestämmelser
1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1971. Genom lagen upphäves, med den begränsning som följer av
bestämmelserna nedan, lagen den 25 april 1930 (nr 115) om
bostadsrättsföreningar.
2.
Bestämmelsen i 2 § första stycket
utgör ej hinder för den, som den 1 juli 1930 drev verksamhet som avses i nämnda
stadgande, att fortsätta verksamheten beträffande hus som då tillhörde honom.
3.
Bestämmelsen i 2 § andra
stycket utgör ej hinder för förening eller aktiebolag, som innan lagen trätt i
kraft haft rätt atl upplåta andelsrätl med vilken följer rätt att för begränsad
tid besitta eller hyra lägenhet i föreningen eller bolaget tillhörigt hus, att
upplåta andelsrätt avseende lägenhet i huset. Även i annat fall får förening
eller bolag, som innan lagen trätt i kraft drivit verksamhet i vilken ingår
upplåtelse av andelsrätl som avses i 2 § andra stycket, efter tillstånd av
Konungen fortsätta sin verksamhet. Har föreningen eller bolaget ingivit ansökan
härom före ikraftträdandet, får verksamheten fortsättas i avvaktan på beslutet.
4.
För bostadsrättsförening som
registrerats enligt äldre lag gäller nya lagen, om ej annat följer av 519
nedan.
5.
Saknas i stadgarna föreskrift
som avses i 7 § 15 senare ledet, skall vid föreningens upplösning med
föreningens behållna tillgångar förfaras enligt 62 § lagen den 25 april 1930.
6.
Bestämmelserna om
förhandsavtal, förhandstecknare och teckningsrätt gäller ej beträffande
rättsförhållande som tillkommit innan lagen trätt i kraft.
7.
Har teckningslista utfärdats,
gäller äldre lag beträffande upplåtelse av bostadsrätt till utbjudna
lägenheter.
8.
Har bostadsrättshavare
överlåtit sin bostadsrätt eller avlidit innan lagen trätt i kraft ellar har
hans äktenskap gått åter eller boskillnad, hemskillnad
224 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
eller
äktenskapsskillnad vunnits dessförinnan, gäller äldre lag i fråga om
bostadsrättens övergång.
9. Innehåller
stadgarna bestämmelse om beräkning av ersättning för bo
stadsrätt vid överlåtelse, gäller bestämmelsen även om grunder för beräk
ningen ej angivils enligt 36 §.
10.
Innehåller stadgarna förbehåll
om alt vid övergång av bostadsrätt föreningen eller medlemmarna skall vara
berättigade alt lösa bostadsrätten, äger förbehållet tillämpning även sedan
lagen trätt i kraft, beträffande lägenhet som är avsedd att helt eller till
icke oväsentlig del användas såsom bostad dock längst till och med den 31
december 1975. Kan överenskommelse ej träffas om lösens belopp och innehåller
stadgarna ej förbehåll om storleken av beloppet eller sättet för dess
bestämmande gäller 38 § andra stycket i tillämpliga delar.
11.
Har bostadsrätt upplåtits
enligt äldre lag äger samma lag tillämpning även i fråga om bostadsrättshavarens
rättigheter och skyldigheter på grund av att lägenheten vid tillträdet ej är i
det skick bostadsrättshavaren kan fordra eller atl bostadsrättshavaren ej får
tillträde till lägenheten i rätt tid.
12.
Skadas lägenhet eller uppstår
på annat sätt innan nya lagen trätt i kraft hinder eller men i bostadsrättshavarens
nyttjanderätt, äger äldre lag tillämpning i fråga om bostadsrättshavarens
rättigheter och skyldigheter i anledning av det inträffade förhållandet.
13.
Har förhållande som åberopas
för nyttj anderättens förverkande in träffat före lagens ikraftträdande äger
äldre lag tillämpning i fråga om föreningens rätt att skilja bostadsrättshavaren
från lägenheten.
14.
Föreskrives vid lagens
ikraftträdande i stadgarna att medlem skall tillhöra viss sammanslutning,
inneha anställning i visst förelag eller uppfylla annat liknande villkor,
gäller i stället för 57 § första stycket 7 alt nyttjanderätten till lägenheten
är förverkad om bostadsrättshavaren efter lagens ikraftträdande ej längre
uppfyller villkoret. Förverkande skall anses ske enligt nyssnämnda lagrum. Vad
nu sagts skall dock ej gälla längre än till och med den 31 december 1975.
15.
Har på grund av att
bostadsrättsföreningens hus överlåtits bostadsrätt upphört före lagens
ikraftträdande äger äldre lag tillämpning i fråga om bostadsrättshavarens rält
till ersättning för bostadsrätten och rätt lill lägenhet som tillträtts.
16.
Har beslut av föreningsstämma
fattats innan lagen trätt i kraft, skall i fråga om beslutet, om klander därav
samt om beslutets registrering och verkställande äldre lag tillämpas.
17.
I stället för 123 § första
stycket och 127 § äger motsvarande bestämmelser i äldre lag om skyldighet för
bostadsrättsförening atl träda i likvidation och om ansvarighet för
uppkommande förbindelser alltjämt tillämpning.
18.
Bestämmelsen i 171 § andra
stycket gäller ej förbehåll vars tillämpning påkallats innan lagen trätt i
kraft.
19.
Skall enligt bestämmelserna
ovan föreskrift i äldre lag gälla och är i samma lag överträdelse av
föreskriften belagd med straff, äger även denna straffbestämmelse tillämpning.
20.
Förekommer i lag eller särskild
författning hänvisning till lagrum, som ersatts genom bestämmelse i denna lag,
gäller i stället den bestämmelsen.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 225
Bilaga
2 Del remitterade förslagel
1)
Förslag
till
Bostadsrättslag
Härigenom
förordnas som följer.
Inledande
bestämmelser
1 §
Upplåtelse av hus eller
del av hus till nyttjande mot vederlag utan begränsning till tiden sker enligt
bestämmelserna i denna lag.
2 §
Nyttjanderätt
enligt 1 § upplåtes av bostadsrättsförening. Upplälelse fär icke ske till annan
än medlem i föreningen. Medlems rätt 1 föreningen på grund av upplåtelse kallas
bostadsrätt.
Med
bostadslägenhet avses lägenhet sora är avsedd att helt eller till icke
oväsentlig del användas som bostad.
Upplåtelse
av bostadsrätt m. m.
3 §
Innan
bostadsrätt upplåtes, skall ekonomisk plan tor föreningens verksamhet ha
upprättals av föreningens styrelse och godkänts av länsstyrelsen.
Planen
skall innehåUa de upplysningar som är av betydelse för bedömandet av
föreningens verksamhet.
Inträffar förhållande som
är av väsentlig betydelse för bedömandet av föreningens verksamhet sedan
ekonomisk plan upprättats, får bostadsrätt ej vidare upplåtas förrän ny
ekonomisk plan upprättats och godkänts.
4 §
Ekonomisk
plan skall upprättas i två exemplar och undertecknas av samtliga ledamöter i
föreningens styrelse.
Planen
skall vara försedd med intyg av två personer om att planen enligt deras omdöme
vilar på tillförlitliga grunder. 1 intyget skall anges de huvudsakliga omständigheter
som ligger till grund för omdömet. Intygsgivare utses bland dem som Konungen
eller myndighet, som Konungen förordnar, förklarat behöriga att utfärda sådant
intyg. Mot intygsgivare gäller samma jäv som mot domare.
Ansökan om godkännande av
ekonomisk plan göres av styrelsen. Vid ansökningshandlingen skall båda
exemplaren av planen fogas.
Styrelsen
skall hålla godkänd ekonomisk plan tillgänglig för den som vill taga del av
planen.
8 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 12
226 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
5
§
Innan
den slutUga kostnaden för anskaffandet av föreningens hus redovisats i godkänd
ekonomisk plan eller på föreningsstämma, får bostadsrätt till bostadslägenhet
ej upplåtas utan tillstånd av länsstyrelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om
ekonomisk plan godkänts av länsstyrelsen och föreningen hos länsstyrelsen
ställt betryggande säkerhet för fullgörande av skyldighet att utge ersättning
för bostadsrätten med belopp motsvarande grundavgiften för denna.
Säkerhet
skall på begäran av föreningen återställas sedan ett år för-ftntil från det den
slutliga anskanniiigskostnaden redovisats på förenings-slamma. Har talan om
ersättning väckts före utgången av nämnda tid, får sukarheten dock ej
återställas förrän lalan är shitligl avgjord och föreningen fuUgjorl sin belalningsskyldighel.
O
,§ Bostadsrätt upplåtes skriftligen. I upplålelsehandlingen skall anges parternas
namn, den lägenhet upplåtelsen avser saml de belopp varmed grundavgift och
årsavgift skall utgå. Om särskild avgift för upplåtelse av bostadsrätt
(upplåtelseavgift) skall uttagas, skall även den anges.
7 §
Upplåtelse
soiii skett i strid raed 3 § förslå stycket eller 6 § är ogiltig. Den till
vilken upplåtelsen skedde har därvid rätt till ersättning för skada. Har
lägenheten tillträtts, skall hyresavtal anses ingånget för tiden från
tillträdet. Väckes ej talan om upplåtelsens ogiltighel inom två år från det
upplåtelsen skedde, är rätten till sådan talan förlorad.
Har
upplåtelse skett i strid med 3 g sista styckel, får bostadsrättshavaren efter
uppsägning frånträda bosladsrälten, om lian var i god tro när upplä-lelsen
skedde. Uppsägning skall ske inora tre månader från det. bpstads-rätlshavaren
fick kännedom om förhållande sora bort föranleda upprättanda av ny ekcnomisk
plan, dock ej senare än Ivå år från upplåtelsen. Sker uppsägning, övergår
bostadsrätten genast till föreningen. Föreningen skall till bostadsrättshavaren
utge skiilig ersättning för bostadsrätten. Bostadsrättshavaren har även rätt
,1111, arsätlning för skada. Har lägenheten tilllrätts, skall hyresavtal anses
ingånget för liden från. uppsägningen, om bostadsrättshavaren i uppsägningen
begärt att få kvarbo i lägenheten.
Enas
ej parterna oin hyrasvillkor enligt första eller andra stycket, fastställes
dessa av hyresnämnden. 1 avvaktan på att hyresvillkoren för tiden från det
hyresavtal skall anses ingånget tiUr slutligt bestämda skall hyra betalas
enligt vad som senast gällt i fråga om årsavgift.
8 §
Har
bostadsrätt lill viss lägenhet upplåtits ät flera var för sig, äger upplåtelserna
sinsemellan företräde eftar den tidsföljd i vilken de ägt rum. Är upplåtelserna
samtidiga eller kan det ej utrönas i vilken tidsföljd de skett, skall rälten på
talan förordna om företrädel mellan dem efter vad som med hänsyn till omständigheterna
är skäligt.
När
bostadsrätt skall vika enligt första stycket, skall föreningen återbära
grundavgift och upplätelseavgift som bostadsrättshavaren betalat. Denne har
även rätt till ersättning av föreningen för skada, om han vid
Kungl.
Maj:ts profiosilion nr 12 är 1971 227
upplåtelsen
vtrken ägde eller bort äga kännedom cnu den andra upplå
telsen. . :
9 § -
Bostadsrättsförening får träffa avtal
om framlida upplåtelse av bostads
rätt till annan lägenhet än bostadslägenhet.
Övergång
av bostadsrätt
10 §
Har
bostadsrätt övergått till ny innehavare, får denne utöva bostadsrätten endast ora
han är eller anlages till medlem i föreningen.
Utan
hinder av första stycket får dödsbo efter avliden bostadsrällshav.T-re utöva
bostadsrätten. Sedan tre år förflutit från dödsfallet, får föreningen dock anmana
dödsboet alt inom sex månader visa alt bosladsrälten ingått i bodelning eller
arvskifte i anledning av bostadsrättshavarens död eller atl någon, som ej får
vägras inträde i föreningen, förvärvat bosladsr.itten och sökt medlemskap, lakHages
ej lid som angivils i anmaningen, får föreningen sälja bostadsrätten på
offentlig auktion för dödsboets räkning. Dödsboet kan i stadgarna medges vidstrJicklare
rätt än som sagls nu.
41 ,
Den
lill vilken bostadsrätt övergäll tår ej viigras inträde i lörenlngen, om han
uppfyller de villkor för medleraskap som föreskrives i stadgarna och föreningen
skäligen kan nöjas med honom som bosladsrältshavare. Den som förvärvat bostadsräll
vid exekidiv försäljning eller vid offentlig auktion enligt 10, 12 eUer 37 §
får dock ej vägras medlemskap på dén gmnd att ersättning för bostadsrätlen icke
beräknats cnligl grunder som anges i sladgarna.
Har bosladsrält
övergått till bo.staflsrättshavarcns make, får inträde i föreningen vägras
maken endasl ora hinder möter på grund av bestämmelse i sladgarna alt medlem
skall lillhöra viss sammanslutning eller uppfylla liknande villkor och det skäligen
kan fordras att maken uppfyller villkoret. Vad som sagts nu äger luolsvarande
tillämpning, om bostadsrätt till bosladslägenhet övergått till bosladsriiltshavareu
närslående som varaktigt sammanbodde med honom.
I fråga
om förvärv av andel i bostadsrätt äger forsla och andra .styckena tillärapning
endast om bostadsrätten innehas av makar. Vad som sagls nu gäller ej, ora annat
bestänils i sladgarna.
12 §
Har
den till vilken bosladsrält övergått genom botlelning, arv, testamente,
bolagsskifte eller liknande förvärv icke anlagils till medlem, får föi-eniugen anmana
innehavaren alt inora sex månader eller den längre lid som kan vara beslämd i sladgarna
visa att någon, som ej får vägras inträde i föreningen, förvärvat
bostadsrätten och sökl medlemskai). Iakttages ej tid som angivils i anmaningen,
lar föreningen sälja bosladsrälten på offentlig auktion för innehavarens
räkning.
13 §
Har
den Ull vilken bostadsrätt överlåtits icke anlagils lill medlem, är övcrlålciscn
ogiltig.
228 Kungl. Maj:ls proposilion nr 12 år 1971
Första
stycket gäller ej vid exekutiv försäljning eller offentlig auktion enligt 10,
12 eller 37 §. Har i sådant fall förvärvaren icke antagits till medlem, skall
föreningen lösa bostadsrätten mot skälig ersättning.
14 §
1
stadgarna kan intagas förbehåll att vid övergång av bostadsrätt till annan
lägenhet än bostadslägenhet föreningen eller raedlemiuarna skall ha rätt alt
lösa bostadsrätten. Stadgarna skall i så fall ange i vilken ordning
lösningsrätten skall tillkomma föreningen och medlemmarna, inora vilken lid
lösningsrätten skall göras gällande hos förvärvaren samt efter vilka grunder
ersättning för bostadsrätten skall bestämmas och inom vilken tid den skall
betalas.
15 §
För
tid efter det all föreningen underrättats om att bostadsrätt övergått till medlera
i föreningen svarar den från vilken rätten övergått ej för de förpliktelser som
åligger innehavare av bostadsrätlen.
Första
stycket äger raotsvarande tiUämpning, om bosladsrält genom bodelning, arv,
testamente, bolagsskifte eller liknande förvärv eller vid exekutiv försäljning
eller offentUg auktion enhgt 10, 12 eller 37 § övergått till någon som ej är
medlem i föreningen. Har i annat fall bostadsrätt övergått till någon som ej är
medlem, är den från vilken rätten övergått fri från förpliktelser enligt första
stycket för tid efter det atl förvärvaren antagits lill medlem.
Förvärvaren
svarar jämte den från vilken bo.stadsrätten övergått för denne åvilande
förpliktelser som innehavare av bostadsrätten, om ej annat överenskommits
mellan föreningen och förvärvaren.
16 §
Bostadsrättshavare
kan sedan två år förflutit från det bosladsrälten upplåts avsäga sig
bostadsrätten och därigenom bli fri från sina förpliktelser som bostadsrättshavare.
Avsägelse göres skriftligen hos styrelsen.
Sker
avsägelse, övergår bostadsrätten till föreningen på den fardag för avträdande
av hyrd lägenhet som inträffar närmast efter tre månader från avsägelsen.
17 §
Har
bostadsrätt övergått lill föreningen, skall den överlåtas så snart det kan ske
utan förlusl, om ej föreningen beslutar att bostadsrätten skall upphöra.
Bostadsrättshavarens
rättigheter och skyldigheter
18 §
När lägenheten skall tillträdas första gången efter bostadsrällsupplåtelse,
skall föreningen, om ej annat avtalats, tillhandahålla lägenheten i sådant
skick alt den enUgt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det
avsedda ändamålet.
Kungl.
Maj:ls proposition nr 12 år 1971 229
19 §
Är
lägenheten, när den skall tillträdas första gången efter bostadsrätls-upplätelse,
ej i det skick som bostadsrättshavaren har rätt att fordra, får han avhjälpa
bristen på föreningens bekostnad, om styrelsen underlåter alt på tillsägelse
ombesörja åtgärden så snart dat kan ske. Kan bristen ej avhjälpas ulan
dröjsmål eller underlåter styrelsen att efter tillsägelse ombesörja åtgärden
så snart det kan ske, får bostadsrättshavaren efter uppsägning frånträda
bostadsrätten. Uppsägning får dock ske endasl om brislen är av väsentlig betydelse.
Sedan bristen blivit avhjälpt av styrelsen får uppsägning ej ske. För den tid
lägenheten är i bristfälligt skick har bostadsrättshavaren rätt till skälig
nedsättning av årsavgiften.
Bostadsrättshavaren
har även rätt till ersättning för skada, om bristen beror på försummelse från
föreningens sida.
20 §
ErhåUer
bostadsrättshavaren, när lägenheten skall tillträdas första gången efter bostadsrällsupplåtelse,
ej tUlträde i rätt Ud och beror ej dröjsmålet på honom, har han rätt till
skälig nedsättning av årsavgiften för den tid han ej kan nyttja lägenheten
eller del därav. Är hindret av väsentlig betydelse, får bostadsrättshavaren
efter uppsägning frånträda bostadsrätten. Sedan tillträde erhållits får
uppsägning ej ske.
Bostadsrättshavaren
har även rätt till ersättning för skada, om dröjsmålet beror på försummelse
från föreningens sida.
21 §
Åsidosätter
föreningen sin reparalionsskyldighet eller uppstår på annat sätt genom
föreningens vållande hinder eller men i nyttjanderätten sedan tiUträde
medgivits, äger 19 § motsvarande tillämpning.
22 §
Förekommer
ohyra i lägenheten till men för bostadsrättshavaren, äger 19 § motsvarande
tillämpning. Har ohyran uppkommit sedan tillträde medgivits, gäller vad som sagls
nu dock ej, om ohyran uppkommit genoin bostadsrättshavarens vållande eller
genom vårdslöshet eller försummelse av någon för vilken han svarar enligt 26 §
andra stycket.
1
fråga om bostadslägenhet som utgör del av hus är styrelsen skyldig att vidtaga
tjänliga åtgärder för att utrota ohyra, även ora bostadsrättshavaren är
ansvarig enligt första stycket för att sådan förekommer i lägenheten. Är bostadsrättshavaren
utan ansvar för ohyran, har han rätt till ersättning för nödvändig kostnad som
åsamkas honom genom åtgärd för alt utrota ohyran.
23 §
Har
beslut fattals om väsentlig ökning av de avgifter som utgår för bostadsrätt, fär
bostadsrättshavaren efter uppsägning frånti'äda bostadsrätten, ora det ej är obilligl
mot föreningen aller dess inedlemmar att bostadsrätten frånträdes. Uppsägning
skall ske inom tre månader från det bostadsrättshavaren fick kännedom om
avgiftshöjningen.
24 §
Uppsäges
bostadsrätt av orsak som anges i 1923 §, övergår bostadsrätten genast lill
föreningen. Föreningen skall till bostadsrättshavaren utge skälig ersättning
för bostadsrätten,
230 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Har
bostadsrättshavaren tillträtt lägenheten, skall hyresavtal anses ingånget för
liden från uppsägningen, om bostadsrättshavaren i uppsägningen begärt alt få kvarbo
i lägenheten. Därvid äger 7 § sista stycket motsvarande tiUämpning.
25 §
Bostadsrättshavaren
får icke använda lägenheten för annat ändamål än det avsedda. Föreningen får
dock endast åberopa avvikelse som är av avsevärd betydelse för föreningen eller
annan medlem.
26 §
Bostadsrättshavaren
skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om ej annat beslämts i
stadgarna eller följer av andra eller Iredje styckel.
Bostadsrättshavaren
svarar ej för reparation av de stamledningar för avlopp, värme, gas,
elektricitet och vatten med vilka föreningen försett lägenheten. Vidare svarar bostadsrättshavaren
för reparation på grund av brand- eller vattenledningsskada endast om skadan
uppkommit genom hans vållande eller genom vårdslöshet eller försummelse av
någon som hör till hans hushåll eller gästar honom eller av annan som han
inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för hans räkning. I fråga om
brandskada som bostadsrättshavaren själv icke vållat gäller vad som sagls nu
dock endast om bostadsrättshavaren brustit i den omsorg och tillsyn som han
bort iakttaga.
Andra
stycket andra punkten äger motsvarande tillämpning, om ohyra förekommer i
lägenheten.
27 §
Bostadsrättshavaren
får ej utan tillstånd av styrelsen företaga avsevärd förändring i lägenheten. Bostadsrättshavaren
kan i stadgarna medges vidsträcktare rätt än som sagts nu.
28 §
Bostadsrättshavaren
är skyldig atl vid lägenhetens begagnande iakttaga allt som fordras för atl
bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten. Han skall härvid ställa sig
till efterrättelse de särskilda föreskrifter som föreningen i överensstämmelse
med ortens sed meddelar. Bostadsrättshavaren skall hålla noggrann tillsyn över
atl vad som sålunda åligger honom själv iakttages även av dem för vilka han
svarar enligt 26 § andra stycket.
Gods
som veterligt är eller med skäl kan misstänkas vara behäftat med ohyra får icke
införas i lägenheten.
29 §
Bostadsrättsföreningen
har rätt att erhålla tillträde lill lägenheten när det behövs för alt utöva nödig
tillsyn eller utföra arbete som erfordras. När bostadsrätten enhgt 10, 12 eller
37 § skall säljas på offentUg auktion, är bostadsrättshavaren skyldig atl låta
lägenheten visas på lämpUg tid. Föreningen skall tillse all bostadsrättshavaren
därvid ej tillskyndas större olägenhet än nödvändigt.
Bostadsrättshavaren
är skyldig att tåla inskränkningar i nyttjanderätten, som föranledes av
nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i fastigheten, även om hans lägenhet
icke besväras av ohyra. Därvid äger 22 § motsvarande tillämpning.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 231
Underlåter
bostadsrättshavaren atl bereda föreningen tillträde till lägenheten när
föreningen enligt första eller andra stycket har rätt till det, kan överexekutor
förordna om handräckning. I fråga om sådan handräckning gäller bestämmelserna
om handräckning enligt 191 § utsökningslagen (1877:31 s. 1).
30
§
Bostadsrättshavaren
får ej utan styrelsens samtycke i andra hand upplåta lägenheten i dess helhet
till annan än medlem utom i fall som avses i andra stycket.
Bostadsrättshavare,
som under viss tid ej är i tillfälle att använda sin bostadslägenhet, får
upplåta lägenheten i dess helhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar
tillstånd till upplåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om bostadsrättshavaren
har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen ej har befogad anledning
atl vägra samtycke. Tillstånd kan begränsas till viss tid och förenas med
villkor.
D
31 §
Bostadsrättshavaren
får ej inrymma utomstående personer i lägenheten, om det kan medföra men för
föreningen eller annan medlem.
32 §
Betalar
bostadsrättshavaren ej i rätt tid grundavgift eller upplålelseavgift som
förfaller lill betalning innan lägenheten får tillträdas och sker ej rättelse
inom en månad från anmaning, får föreningen häva upplåtelseavtalet. Vad som sagls
nu gäller ej, om lägenheten tillträtts med styrelsens medgivande.
Häves
avtalet, har föreningen rätt till ersättning för skada.
33 §
Nyttjanderätten
till lägenhet som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är förverkad och
föreningen således berättigad all uppsäga bostadsrättshavaren lill
avflyttning,
1.
om bostadsrättshavaren dröjer
med betalning av grundavgift eller upplåtelseavgift utöver två veckor eller
den längre tid som kan vara beslämd i stadgarna efter det att föreningen efter
förfallodagen anmanat honom att fuUgöra sin betalningsskyldighet eller om bostadsrättshavaren
dröjer med betalning av årsavgift utöver två vardagar efter förfallodagen,
2.
om bostadsrättshavaren ulan
behövligt saratycke eller tillstånd upplåter lägenheten i andra hand,
3.
om lägenheten användes i strid
med 25 eller 31 §,
4.
om bostadsrättshavaren eller
annan, lill vilken lägenheten upplåtits i andra hand, genom vårdslöshet är
vållande till att ohyra förekommer i lägenheten eller om bostadsrättshavaren
genom underlåtenhet att utan oskähgt dröjsmål underrätta styrelsen om förekomst
av ohyra i lägenheten bidrager till att ohyran sprides i fastigheten,
5.
om lägenheten på annat sätt
vanvårdas eller om bostadsrättshavaren eller annan, till vilken lägenheten
upplåtils i andra hand, åsidosätter något av vad som enligt 28 § skall
iakttagas vid lägenhetens begagnande eller brister i den tillsyn som enligt
nämnda paragraf åUgger bostadsrältshavare,
6.
om i strid med 29 § tillträde
till lägenheten vägras och bostadsrättshavaren ej kan visa giltig ursäkt.
232 Kungl. Muj:ts profiosilion nr 12 år 1971
7.
om bostadsrättshavaren åsidosätter skyldighet, som går utöver hans åligganden
enligt denna lag, och det måste anses vara av S5ranerlig vikt för föreningen
att skyldigheten fullgöres; dock kan skyldighet för bostadsrättshavaren alt
inneha anställning i visst företag eller liknande skyldighet ej åberopas som
grund för förverkande.
Nylljanderälten
är icke förverkad, oni det som ligger bostadsrättshavaren till last är av
ringa betydelse.
Uppsägning
på grund av förhållande som avses i första styckel 2, 3 eller 57 får ske
endast om bostadsrättshavaren underlåter att på tillsägelse vidtaga rättelse
utan dröjsmål.
Uppsäges
bostadsrättshavaren till avflyttning, har föreningen rält till ersättning för
skada.
34 §
Är
nyttjanderätten förverkad på grund av förhållande som avses i 33 § första
stycket 13 eller 57 nian sker rättelse innan föreningen gjort bruk av sin
rätt lill uppsägning, kan bostadsrättshavaren icke därefter skiljas från
lägenheten på den grunden. Detsarania gäller om föreningen icke uppsagt bostadsrättshavaren
till avflyttning inom tre månader från det föreningen fick kännedom om
förhållande som avses i 33 § första stycket 4 eller 7 eller icke inora två
månader från det den erhöll vetskap om förhållande som avses i nämnda stycke 2
tillsagt bostadsrättshavaren atl vidtaga rättelse.
35 §
Är nyttjanderätten
enligt 33 § första styckel 1 förverkad på grund av dröjsmål med betalning av
årsavgift och har föreningen med anledning därav uppsagt bostadsrättshavaren
till avflyttning, får denne ej på grund av dröjsmålet skiljas från lägenheten, oni
avgiften betalas senast tolfte vardagen från uppsägningen. I avvaktan på atl bostadsrättshavaren
visar sig ha fullgjort vad som sålunda fordras för att återvinna nyttjanderätten
får beslut om vräkning icke meddelas förrän fjorton vardagar förflutit från
uppsägningen.
36 §
Uppsäges
bostadsrättshavaren lill avflyttning av orsak som anges i 33 § första stycket 1
eller 46, är han skyldig atl genast avflytta, om ej annat följer av 35 §. Uppsäges
bostadsrättshavaren av annan i 33 § angiven orsak, får han kvarbo till den fardag
för avträdande av hyrd lägenhet som inträffar närmast efter tre månader från
uppsägningen, om ej rätten eller överexekutor prövar skäligt ålägga honom att
avflytta tidigare.
37 §
Har bostadsrättshavaren
blivit skild från lägenheten till följd av uppsägning i fall som avses i 33 §,
skall föreningen sälja bostadsrätlen på offentlig auktion så snart det kan
ske, om ej föreningen och bostadsrättshavaren kommer överens om annat.
Försäljningen får dock anstå till dess brist för vars avhjälpande bostadsrättshavaren
svarar blivit botad.
Av
vad som influtit genom försäljningen får föreningen uppbära så mycket som
behövs för alt täcka föreningens fordran hos bostadsrättshavaren. Vad som
återstår tiUfaller denne.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 233
38 §
Överlåtes
del hus i vilket lägenheten finns eller säljes huset exekutivt, upphör bostadsrätlen.
Föreningen är därvid skyldig alt till bostadsrättshavaren utge skälig
ersättning för bostadsrätten. Träder föreningen i likvidation inom tre månader
från det frågan om föreningens ersättningsskyldig-hel blivit slutligt avgjord
eller försattes föreningen inom samma tid i konkurs, skall dock bostadsrättshavarens
rätt att utfå ersättning för bostadsrätten bedömas efter de regler som gäller
för skifte av föreningens tillgångar.
Upphör
bostadsrätten enligt första stycket och har lägenheten tillträtts, skall
skriftligt hyresavtal anses ingånget. Därvid äger 7 § sista stycket motsvarande
tillämpning.
39 §
Uppsägning
skall vara skriftlig, om ej skriftligt erkännande av uppsägningen lämnas.
Uppsägning får ske hos den som är behörig att mottaga årsavgift på föreningens
vägnar.
Skriftlig
uppsägning skall delges den som sökes för uppsägning, dock utan tillämpning av
1215 §§ delgivningslagen (1970: 428).
Träffas
ej den som sökes i sitt hemvist, får uppsägningen sändas i rekommenderat brev
under hans vanliga adress. Ett exemplar av uppsägningen skall dessutom lämnas
antingen i den söktes bostad lill vuxen medlem i det hushåll som han tillhör
eller, om han driver rörelse med fast kontor, på kontoret lill någon som är
anställd där. Påträffas icke någon som angivils nu, skall uppsägningen i
stället läggas i den söktes postlåda, om sådan finns. Uppsägning har skett när
vad som sagts nu blivit fullgjort.
Har
den hos vilken uppsägning skall ske ej känt hemvist här i riket och finns ej
heller känt ombud som har rätt alt mottaga uppsägning för honom, får uppsägning
ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.
Stämningsansökan med
yrkande om rält att frånträda bostadsrätten eller om bostadsrättshavarens
skiljande från lägenheten samt ansökan om vräkning av bostadsrättshavaren
gäller som uppsägning när delgivning skett i behörig ordning.
Allmänna
bestämmelser om bostadsrättsförening
40 §
Ekonomisk
förening med ändamål att i föreningens hus upplåta lägenheter ål medlemmarna
till nyttjande ulan begränsning till tiden kan registreras som
bostadsrättsförening.
41 §
Bestämmelserna
i 2 och 3 §§ lagen (1951: 308) om ekonoraiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrättsförening.
42 §
Bostadsrättsförening
registreras hos länsstyrelsen i det län där föreningens styrelse enligt
stadgarna har sitt säte.
Inskrivning
av uppgifter angående bostadsrättsförening skall ske i en särskild avdelning av
det föreningsregister som avses i 4 § lagen (1951: 308) om ekonomiska
föreningar.
9 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 12
234 Kungl. Maj:ts proj)osition nr 12 år 1971
Stadgar
och firma m. m.
43 §
För
registrering av bostadsrättsförening fordras att föreningen har minst fem
medlemmar samt att den antagit stadgar och utsett styrelse och revisorer.
44 §
Bostadsrättsförenings stadgar skall ange
1.
föreningens firma,
2.
ändamålet med föreningens
verksamhet och verksamhetens art,
3.
den ort inom riket där
föreningens styrelse skall ha sitt säte,
4.
om avgift för inträde i
föreningen skall förekomma, det belopp, högst 100 kronor, vartill
inträdesavgiften för varje medlem skall bestämmas,
5.
huruvida upplåtelseavgift kan
utlagas,
6.
de grunder enligt vilka årsavgift
skall beräknas,
7.
om andra regelbundna eller på
särskilt beslut ora uttaxering beroende avgifter till föreningen än
grundavgift, upplålelseavgifl och årsavgift skall förekoraraa, avgifternas
belopp eller de högsta belopp, sammanlagt dock ej mer än 100 kronor för år och
medlem, vartill de får bestämmas.
8.
om rätten att bestämma
ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse skall vara inskränkt, de grunder
enligt vilka ersättningen skall beräknas,
9.
antalet styrelseledamöter och
revisorer eller det högsta och lägsta antal till vilket de skall uppgå och, om
för styrelseledamöter eller revisorer skall finnas suppleanter, samma uppgifter
beträffande dem, liden för styrelseledamots, revisors och suppleants uppdrag
samt, om styrelseledamot, revisor eller suppleant skall utses på annat än i
denna lag angivet sätt, hur tillsättning skall ske,
10.
föreningens räkenskapsår,
11.
de grunder enligt vilka medel
skall avsättas för säkerställande av underhållet av föreningens hus,
12.
det sätt på vilket kallelse
till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas lill medlemmarnas
kännedom samt den tid före stämma när föreskrivna kallelseåtgärder senast
skall vara vidtagna,
13.
de grunder enligt vilka
föreningen skall förfoga över uppkommen vinst och hur det skall förfaras med
föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning.
45 §
Bostadsrättsförenings
firma skall innehålla ordet bostadsrättsförening.
I
firman får ej ordet bolag eller eljest något som betecknar ett bolagsförhållande
intagas på sådant sätt att därav kan föranledas det misstaget atl firman
innehas av ett bolag.
Firman
skall tydligt skilja sig från andra hos länsstyrelsen förut registrerade och
ännu bestående föreningsfirmor.
Annan
än bostadsrättsförening får ej i sin firma eller annars vid beteckning av rörelsen
använda ordet bostadsrätt.
46 §
Bestämmelsema
i 8 och 9 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrättsförening. Härvid skall
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 235
hänvisningen
i 8 § tredje stycket till 5 § avse 43 § denna lag. Uppgift om medborgarskap
behöver ej lämnas i ansökan om registrering.
Medlemsförteckning
och lägenhetsförteckning
47 §
Genom
stjrelsens försorg skall föras förteckning över bostadsrättsföreningens
medlemmar (medlemsförteckning) samt förteckning över de lägenheter som är
upplåtna med bosladsrält (lägenhelsförleckning). Förteckning kan bestå av
betryggande lösblads- eller kortsystem.
48 §
Medlemsförteckningen
skall för varje medlem innehålla uppgift om hans fullständiga namn och hemvist
samt om bostadsrätt som han innehar.
Styrelsen
skall hålla förteckningen tiUgänglig för den som vill taga del av den.
49 §
Lägenhetsförteckningen skall för varje lägenhet ange
1.
lägenhetens beteckning,
belägenhet, rumsantal och övriga utrymmen,
2.
dagen för länsstyrelsens
godkännande av den ekonomiska plan som ligger till grund för upplåtelsen,
3.
bostadsrättshavarens namn,
4.
grundavgiften för
bostadsrätten.
Uppgifter
enligt första stycket skall genast införas i förteckningen när bostadsrätt upplåtes.
Underrättas
föreningen om pantsättning av bostadsrätt eller ändras uppgift i
förteckningen, skall detta genast antecknas.
Dagen
för anteckning skall anges.
50 §
Bosladsrältshavare
har rätt alt på begäran få utdrag ur lägenhetsförteckningen beträffande
lägenhet som han innehar med bostadsräll. Utdraget skall avse de uppgifter som
enligt 49 § skall anges i förteckningen. Dagen för utfärdandet skall anges i
utdraget.
Medlemskap
51 §
Fråga
om antagande av medlem i bostadsrättsförening avgöres av styrelsen, om ej
annat följer av 52 §.
Ansökan
om inträde i föreningen skall ske skriftligen och vara försedd med sökandens
bevittnade namnunderskrift, om så bestämts i stadgarna.
52 §
Förvärvare
av bostadsrätt, som vägrats inträde i föreningen, kan inom en månad från det
han fick del av beslutet härom hänskjuta tvisten till hyresnämnden.
53 §
Medlem
som ej innehar bostadsrätt får utträda ur föreningen och kan på grund som anges
i stadgarna uteslutas ur denna.
236 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Medlem
som upphör att vara bostadsrättshavare skall anses ha utträtt ur föreningen, om
ej styrelsen medgivit att han får kvarstå som medlem. Vad som sagts nu gäller
ej, om bostadsrätten upphört till följd av att det hus i vilket lägenheten finns
övergått till ny ägare.
Anmälan om utträde skall
ske skriftligen och vara försedd med medlemmens bevittnade namnunderskrift, om
så beslämts i stadgarna. Fråga om uteslutning prövas av föreningsstämma, om ej
annat beslämts i sladgarna.
Vinstutdelning
m. m.
54 §
Utdelning
får ske endast av vinst som redovisas i fastställd balansräkning för senaste
räkenskapsåret.
Vinst fär ej utdelas till
andra än bostadsrättshavarna. Vinsten fördelas mellan dem efter grundavgifterna
för bostadsrätterna, om ej annat bestämts i sladgarna.
55 §
Har
vinstutdelning beslutals och verkställts i strid med 54 § eller bestämmelse i
föreningens stadgar, gäller 19 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar i
tillämpliga delar.
Bestämmelserna
i 20 § nämnda lag äger motsvarande tillämpning i fråga om
bostadsrättsförening.
Styrelse
och firmateckning
56 §
Bestämraelserna
i 2137 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrättsförening med nedan angivna avvikelser.
1.
Av styrelsens ledamöter skall
alltid minst två eller, om styrelsen består av mindre än fem ledamöter, minst
en väljas på föreningsslämraa.
2.
Styrelseledamot och suppleant
för styrelseledamot samt firmatecknare behöver ej vara svensk medborgare.
3.
Bostadsrättshavares make kan
vara styrelseledamot eller suppleant för styrelseledamot, även om han ej är
medlem i föreningen, såvida icke annat beslämts i stadgarna.
57 §
Det
ankommer på styrelsen att fastställa med vilka belopp grundavgifter,
upplåtelseavgifter och årsavgifter skall utgå samt hur beloppen skall betalas,
om ej annat bestämts i sladgarna. Ändring av grundavgift skall dock alltid
beslutas av föreningsstämma.
Styrelsens
årsredovisning samt revision
58
§ Bestämmelserna i 3851 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpUga delar i fråga om bostadsrättsförening. Vad som sägs där om
insats skall beträffande bostadsrättsförening i stället gälla inträdesavgift,
grundavgift och upplåtelseavgift.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 237
Föreningsstämma
59 §
Bestämmelserna
i 5261 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga
delar i fråga om bostadsrättsförening. Innehar flera medlemmar bostadsrätt
gemensamt, äger de dock endast en röst, om ej annat bestämts i stadgarna.
Vidare kan medlems rösträtt utövas av medlemmens make som ombud, även om denne
ej är medlem i föreningen, såvida icke annat bestämts i sladgarna.
60 §
För
giltighet av beslut på föreningsstämma gäller,
1.
om beslutet innebär ändring av
grundavgift och medför rubbning av det på denna avgift grundade inbördes
förhållandet bostadsrättshavarna emellan, att samtliga bostadsrättshavare
vilkas rält beröres av ändringen biträtt beslutet eller alt detta fattats på
två på varandra följande föreningsstämmor och på den stämma som hålles sist
biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande,
2.
om beslutet innebär alt
lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att undergå försämring av icke
ringa betydelse, alt bostadsrättshavaren biträtt beslutet,
3.
om beslutet i annat fall leder
till väsentlig förändring av lägenheten, att bostadsrättshavaren biträtt
beslutet eller att minst två tredjedelar av de röstande förenat sig om delta,
4.
om beslutet innebär utvidgning
av föreningens verksarahet, all del biträtts av minst två tredjedelar av de
röstande,
5.
om beslutet innebär överlåtelse
av föreningen tillhörigt hus i vilket lägenhet är upplåten med bostadsrätt, att
beslutet fatlats i den ordning som gäller för beslut om likvidation samt alt
minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som skall överlåtas
samtyckt till beslutet.
Är
för giltighet av beslut enligt första stycket ytterligare villkor bestämt i
stadgarna, gäller även det.
Talan
mot styrelseledamot, revisor, föreningsmedlem eller röstberättigad
61 §
Bestämmelserna
i 6366 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrättsförening.
Ändring
av bostadsrättsförenings stadgar
62 §
Beslut
om ändring av bostadsrättsförenings stadgar är giltigt endast om samtliga
röstberättigade förenat sig om beslutet eller detta faltals på två på varandra
följande föreningsstämmor och på den stämma som hålles sist biträtts av minst
två tredjedelar av de röstande. Om beslutet avser ändring av de grunder enligt
vilka årsavgift skall beräknas, fordras dock att på den stämma som hålles sist
beslutet biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande. Innebär beslutet att
medlems rält till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränkes,
fordras alt beslutet på sista stämman biträtts av samtliga röstande.
Beslut
varigenom medlems rätt att överlåta bostadsrätt inskränkes eller
238 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
förbehåll
om lösningsrätt enligt 14 § införes är giltigt endast om samtliga bostadsrältshavare
vilkas rätt beröres av ändringen samtyckt till beslutet.
Är
för giltighet av beslut enligt denna paragraf ytterUgare villkor bestämt i
stadgarna, gäller även del.
Har på grund av lag eller
annan författning eller efter Konungens medgivande i stadgarna intagils
föreskrift att viss bestämmelse ej får ändras ulan Konungens medgivande, får
föreskriften ej ändras utan sådant medgivande.
63 §
Beslut
om ändring av sladgarna skall av styrelsens ordförande ofördröjligen anmälas
för registrering och får ej verkställas innan registrering skett. Vid
anmälningshandlingen skall fogas två avskrifter av protokoll sora förts i
ärendet.
Talan
mot föreningsstämmobeslut
64 §
Bestämmelserna
i 69 § lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger raotsvarande tillämpning
i fråga om bostadsrättsförening.
Likvidation
och upplösning
65 §
Bestämmelserna
i 7095 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrättsförening. Vad i 71 och 75 §§ föreskrives för
det fall antalet föreningsmedlemmar nedgått under det i 5 § föreskrivna lägsta
antalet skall i bostadsrällsförening tillämpas, om antalet medlemmar eller bostadsrättshavare
nedgått under fem. Vidare skall vad i 83 § sägs om insatskapital i stället
gälla inträdesavgift, grundavgift och upplåtelseavgift i bostadsrättsförening.
Fusion
66 §
Bestämmelserna
i 9698 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga
delar i fråga om bostadsrättsförening.
Registrering
67 §
Bestämmelserna
i 99105 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrällsförening. Härvid skall hänvisningen i 100 §
andra stycket till 7 § tredje stycket avse 45 § Iredje stycket denna lag.
Beträffande ansökan om
godkännande av ekonomisk plan skall bestämmelserna om anmälan för registrering
äga motsvarande tillämpning.
Skadestånd
68 §
Bestämmelserna
i 106109 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrättsförening.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 239
Straffbestämmelser
69 §
Bestämmelserna
i 110112 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga
delar i fråga om bostadsrällsförening. Vid lill-lämpningen av bestämmelserna
skall dock iakttagas, att hänvisningen i 110 § 5 till 18 § SkaU avse 54 § denna
lag och i 111 § 2 tiU 68 § skall avse 63 § denna lag.
70 §
'
Till böter dömes
1.
den som upplåter bostadsrätt i
strid med 3 eller 5 §,
2.
styrelseledamot eller
likvidator, om han underlåter att iakttaga föreskrift i 4 § sista stycket
eller 4749 §,
3.
den som uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i utdrag enligt 50 §,
4.
den som bryter mot 45 § sista
stycket eller upplåter andelsrätt i strid med 78 §.
71
§ Är gärning som avses i 69 eller 70 § belagd med straff i brottsbalken dömes
ej till ansvar enligt denna lag.
Särskilda
bestämmelser
72 §
Bestäinmeiserna
i 114116 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrättsförening.
Förbehåll i stadgarna
enligt 116 § ulan bestämmelse om rätt för parterna alt klandra skiljedomen får
dock ej göras gällande i fråga om bosladsrätlshavares rätt eller skyldighet atl
tillträda eller behålla lägenheten eller beträffande fastställande av
hyresvillkor enligt 7 § sista stycket. I övrigl gäller förbehållet ej i fråga
om tvist med anledning av upplåtelse av nyttjanderätt enligt 1 § såvitt genom
förbehållet skiljemän utsetts eller bestämmelse meddelats om skiljemännens
antal, sättet för deras utseende eller förfarandet vid skiljenämnden. I dessa
hänseenden skall lagen (1929:145) om skiljemän tillämpas. Vad sora sagts nu
utgör dock ej hinder för att i stadgarna utse hyresnämnden till skiljenämnd
eller bestämraa kortare tid för skiljeraanna-ålgärdens avslutande än den tid ora
sex månader som anges i nämnda lag.
73 §
Är
sådant meddelande från föreningen som avses i 10, 12 eller 32 § eller 33 § 1
avsänt i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, skall föreningen
anses ha fullgjort vad som ankomraer på den. Delsarama gäller beträffande
sådant meddelande från bostadsrättshavare som avses i 15 eller 19 §.
74 §
Närraare
bestämmelser om ekonomisk plan med därtill hörande intyg och om säkerhet enligt
5 § meddelas av Konungen eller av myndighet, som Konungen bestämmer.
240 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Förfarandet
i bostadsrättstvister m. m.
75 §
Om
part ej godtar hyresnämnds beslut i fråga enligt denna lag, får parten klandra
beslutet genom alt väcka talan mot den andra parten inom tre veckor från det
parten erhöll del av beslutet. Klandras icke beslutet inom denna tid, är parts
rätt till talan förlorad.
76 §
Tvist
med anledning av upplåtelse av nyttjanderätt enligt 1 § (bostads-rättslvist)
som ej ankommer på hyresnämnds prövning skall, om ej Konungen bestämmer annat,
upptagas av den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen. Även
klandertalan enligt 75 § upptages av denna domstol.
Fastighetsdomstol
skall i mål enligt första stycket bestå av ordföranden och den andre lagfarne
ledamoten samt tre nämndemän.
Tvist
som efter klander mot hyresnämnds beslut är anhängig vid domstol får
återförvisas till nämnden.
77 §
Talan
får ej föras mot fastighetsdomstols dom i fråga om fastställande av hjTesvillkor
enligt 7 § sista stycket eller i fråga om tillstånd som avses i 30 § andra
stycket och ej heller mot hovrätts dom i fråga som avses i 52 §.
I
tvist som avser fastställande av hyresvillkor enligt 7 § sista stycket skall
vardera parten svara för sin rättegångskostnad i fastighetsdomstolen, i den mån
ej annat följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.
Förbud
mot upplåtelse av andelsrätt
78 §
Förening
eller aktiebolag får ej upplåta andelsrätt med vilken följer rätt atl för
begränsad tid besitta eller hyra bostadslägenhet. Vad som sagts nu äger
motsvarande tillämpning i fråga om andel i handelsbolag.
Träffas
i strid med första stycket vid upplåtelse av lägenhet förbehåll om förvärv av
andelsrätt, gäller förbehållet ej mot den till vilken lägenheten upplåtits.
Övergångsbestämmelser
1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972. Genom lagen upphäves lagen (1930: 115) om bostadsrättsföreningar
och lagen (1968: 702) om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m.
2.
Bestämmelsen i 2 § första
stycket första punkten utgör ej hinder för den som före lagens ikraftträdande
haft rält att driva verksamhet, i vilken ingår upplåtelse av nyttjanderätt som
avses i 1 §, alt fortsätta verksamheten.
3.
Den nya lagen äger tillämpning
även på bostadsrättsförening som registrerats enligt äldre lag. I fråga om
sådan förening gäller dock punkterna 413 nedan.
4.
Har ekonomisk plan mottagits av
länsstyrelsen enligt äldre lag, skall planen anses ha godkänts enligt den nya
lagen.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 241
5.
Har teckningslista utfärdats,
äger äldre lag tillämpning beträffande upplåtelse av bostadsrätt till utbjudna
lägenheter.
6.
Har bostadsrättsförening före
den nya lagens ikraftträdande sökt eller erhålUt tillstånd enUgt 2 § första
stycket lagen (1968: 702) om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m. atl
uppbära förskott på avgift eller annat vederlag för upplåtelse av bostadsrätt,
äger äldre lag tillärapning i fråga ora förskottet.
7.
Har bosladsrältshavare
överlåtit sin bosladsrält eller avlidit före den nya lagens ikraftträdande
eller har hans äktenskap gått åter eller boskillnad, hemskillnad eller
äktenskapsskillnad vunnits före sagda tidpunkt, äger äldre lag tillämpning i
fråga om dödsboets rätt att utöva bostadsrätlen, förvärvarens rätt att vinna
inträde i föreningen, verkan av att förvärvaren icke antagits till medlem samt
ansvaret för förpliktelser som åvilar innehavare av bostadsrätten.
8.
Har uppsägning skett före den
nya lagens ikraftträdande, äger äldre bestämmelser om verkan av uppsägningen
alltjämt tillämpiiing.
9.
Bestämmelse i förenings stadgar
att årsavgift eller andel i vinst eller behållna tillgångar skall beräknas efter
lägenhets andelsvärde skall anses innebära att sådan avgift eller andel skall
beräknas enligt grundavgiften för bostadsrätten.
10.
Innehåller förenings stadgar
vid lagens ikraftträdande bestämmelse om beräkning av ersättning för
bostadsrätt vid överlåtelse, äger bestämmelsen alltjämt tillämpning, även om
grunderna för beräkningen ej angivits i sladgarna. Sådan bestämmelse skall
anses innebära villkor för medleraskap, om ej annat framgår av
omständigheterna.
11.
Har beslut av föreningsstämma
fattats före den nya lagens ikraftträdande, äger äldre lag tillämpning i fråga
om beslutet.
12.
Beslämraelsen i 72 § andra
stycket gäller ej förbehåll vars tillämpning påkallats före den nya lagens
ikraftträdande.
13.
Skall enligt bestämmelserna
ovan föreskrift i äldre lag gälla och är i samma lag överträdelse av
föreskriften belagd med straff, äger även straffbestämraelsen tillämpning.
14.
Bosladsrättslvist eller tvist
om hyresvillkor, vari talan väckts eller som hänskjuiits till avgörande av
skiljemän före den nya lagens ikraftträdande, behandlas enligt äldre
bestämmelser.
15.
Bestämmelsen i 78 § utgör ej
hinder för förening eller aktiebolag, som före lagens ikraftträdande haft rätt
att upplåta andelsrätt med vilken följer rätt alt för begränsad tid besitta
eller hyra lägenhet i hus som tillhör föreningen eller bolaget, att upplåta andelsrätl
avseende lägenhet i huset. Vad som sagts nu äger motsvarande tillämpning i
fråga om handelsbolag.
I annat fall än som avses
i första stycket får förening eller aktiebolag, som före lagens ikraftträdande
drivit verksamhet i vilken ingår upplåtelse av andelsrätt som avses i 78 §,
efter tillstånd av länsstyrelsen fortsätta sin verksamhet. Har föreningen
eller bolaget ingivit ansökan härom före ikraftträdandet, får verksamheten
fortsättas i avvaktan på beslutet.
16. Förekomraer i lag
eller annan författning hänvisning till föreskrift
sora ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya be
stämmelsen.
9t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 12
242
Kungl. Maj:ts
proposition nr 12 år 1971
opaginerad Kontrollera mot PDF
2)
Förslag
tUl
Lag
om ändring i
rättegångsbalken
Härigenom förordnas, alt
10 kap. 10 § rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tvist
om äganderätt eller nyttjanderätt lill fast egendom, om rätt lill servitut
eller annan särskild rätt lill egendomen eller om besittning av egendomen skall
upplagas av rätten i den ort, där fastigheten är. Lag samma vare, om tvisten
rör skyldig-hel för ägare eller innehavare av egendomen alt fullgöra något, som
åligger honom i denna egenskap, eller, då nyttjanderätt eller annan särskild
rätt till egendomen upplåtits, fråga är om vederlag för upplåtelsen, bjrggnads
underhåll eller annat dylikt. Vad som sägs i denna paragraf gäller dock ej
arrende- eller hyrestvist.
Ligger
fastigheten--------------
Tvist om äganderätt eller
nyttjan
derätt till fast egendom, om rätt till
servitut eller annan särskild rält till
egendomen eller om besittning av
egendomen skall upplagas av rätten
i den ort, där fastigheten är. Lag
samma vare, om tvisten rör skyldig
het för ägare eller innehavare av
egendomen atl fullgöra något, som
åligger honom i denna egenskap, el
ler, då nyttjanderätt eller annan
särskild rätt till egendomen upplå
tits, fråga är om vederlag för upplå
telsen, byggnads underhåll eller an
nat dylikt. Vad som sägs i denna
paragraf gäller dock ej arrende-, hy
res- eller bostadsrättstvist.
--- huvuddelen Ugger.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Lydelse enligt prop. 1970: 145.
opaginerad Kontrollera mot PDF
KungL Maj:ts
proposition nr 12 år 1971
243
opaginerad Kontrollera mot PDF
3)
Förslag
till
Lag
om ändring i utsökningslagen (1877: 31 s. 1)
Härigenom förordnas,
all 65 § utsökningslagen (1877: 31 s. 1) skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
{Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Från
utmätning-
6.
penningar, banktillgodohavande, annan fordran och förnödenheter, i den mån
annat ej är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären
till dess inkomst som läcker behovet är all vänla, dock icke utan synnerliga
skäl för längre tid än en månad.
Har
gäldenären familj, bestämmes vad som enligt 1 mom. 16 får undantagas med
skälig hänsjm även till vad familjen brukar eller behöver. Ora gäldenären eller
någon som tillhör hans familj lider av lyte eller allvarlig sjukdom, skall
detta också beaktas. Undantag enhgt 6 bestämmes med skälig hänsyn även till
den underhållsbörda som åvilar gäldenären.
Vid
utmätning hos dödsbo äger vad som i 1 och 2 mom. sagts motsvarande tillämpning
i fråga om dödsboet tillhörig egendom som den dö-
--- får överlåtas,
6.
bostadsrätt till
lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvarande bostad, dock ej om gäldenären
vid förvärv av bostadsrätten åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer
eller om det med hänsyn till gäidenärens behov och bostadsrättens värde
framstår som oskäligt att bostadsrätten undantages från utmätning,
7.
penningar, banktillgodohavande,
annan fordran och förnödenheter, i den mån annat ej är föreskrivet och
tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som
täcker behovet är atl vänta, dock icke utan synnerliga skäl för längre lid än
en månad.
Har gäldenären
familj, bestämmes vad som enligt 1 mom. 1-7 får undantagas med skälig hänsyn
även lill vad familjen brukar eller behöver. Om gäldenären eller någon som tillhör
hans familj lider av lyte eller allvarlig sjukdom, skall detta också beaktas.
Undantag enligt 7 bestämmes med skälig hänsyn även lill den underhållsbörda
som åvilar gäldenären.
Vid
utmätning hos dödsbo äger vad som i 1 och 2 mom. sagts motsvarande tillämpning
i fråga om dödsboet tillhörig egendom som den dö-
opaginerad Kontrollera mot PDF
»Senaste lydelse 1968: 623.
244 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
(Föreslagen
lydelse) (Nuvarande lydelse)
des
efterlevande familj brukar eller des efterlevande familj brukar eller
behöver. I stället för
föreskriften i behöver. I stället för föreskriften i
1
mom. 6 gäller dock 18 kap. 5 § 1 mom. 7 gäller dock 18 kap. 5 §
andra
stycket ärvdabalken. andra stycket ärvdabalken.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Bestämmelsen i 65 § 1 mom.
6 äger motsvarande tillämpning på sådan andelsrätl i förening, som ej är
bostadsrättsförening, eller aktiebolag med vilken följer rätt alt besitta eller
hyra lägenhet.
4)
Förslag
tiU
Lag
om ändring i lagen
(1951: 308) om ekonomiska föreningar
Härigenom
förordnas i fråga om lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,
dels
att 113 § skall upphöra att gälla,
dels
atl 111 § skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande
lydelse) {Föreslagen lydelse)
111 §.
Med
dagsböter-------- ------------- andra stycket;
5.
revisor, vilken underlåter att 5.
revisor, vilken underlåter att iakttaga föreskrift som meddelats i iakttaga
föreskrift som meddelats i 51 § första stycket eller 81 § andra 51 §
första stycket eller 81 § andra styckel, så ock likvidationsrevisor, styckel,
så ock likvidationsrevisor, som försummar att fullgöra vad i som
försummar att fullgöra vad i 87 § första stycket första punkten 87
§ första stycket första punkten eller 89 § första styckel fjärde punk- eller
89 § första styckel fjärde punkten finnes stadgat; ten
finnes stadgal.
6.
styrelseledamot eller likvidator
som upplåter lägenhet i strid mot bestämmelsen i 113 §.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 245
5)
Förslag
lill
Lag
om
ändring i lagen (1969:246) om fastighetsdomstol
Härigenom
förordnas, alt 3 § lagen (1969: 246) om fastighetsdomstol skall ha nedan
angivna lydelse.
(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)
3§
Fastighetsdomstol
består--------------- två nämndemän.
Ordföranden
utses---------------- eller fastighetsvärdering.
Nämndemännen
bör---------------------- orts förhållanden.
Om
fastighetsdomstols samman- Om fastighetsdomstols samman-
sättning
i hyresmål finns särskild sättning i hyres- och bostadsrättsmål
föreskrift. finns särskilda föreskrifter.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
' Lydelse enhgt prop. 1970: 145.
246
KungL Maj:ts
proposition nr 12 år 1971
opaginerad Kontrollera mot PDF
om
ändring i lagen (
6)
Förslag
till
Lag ) om arrendenämnder
och hyresnänmder
opaginerad Kontrollera mot PDF
Härigenom
förordnas, att 48, 1015, 19, 22 och 27 §§ lagen ( )
om arrendenämnder och
hyresnämnder skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hyresnämnd
som---
1.
medla i hyrestvist,
2.
pröva tvist------
4 §
----- uppgift
atl
1.
medla i hyres- eller bostadsrättstvist, allt jordabalken,
3. pröva
tvist om hyresviUkor en
ligt 7 § sista stycket, upplåtelse av
lägenhet i andra hand enligt 30 §
andra stycket eller medlemskap en
ligt 52 §, aUt bostadsrättslagen (1971:
),
3.
pröva fråga om godkännande av
överenskommelse sora avses i 12 kap. 45 eller 56 § jordabalken,
4.
vara skiljenämnd i hyrestvist,
5.
pröva frågor enligt lagen
(1970: 246) om tvångsförvaltning av bo-stadsfastighet.
Ärende
upplages---------------
4.
pröva fråga om godkännande av
överenskommelse som avses i 12 kap. 45 eller 56 § jordabalken,
5.
vara skiljenämnd i hyres-
eller bostadsrättstuist,
6.
pröva frågor enligt lagen
(1970: 246) om tvångsförvaltning av bostadsfastighet.
------- är
belägen.
5 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hjresnämnd består av
lagfaren ordförande och två andra ledamöter, ora ej annat följer av andra
stycket. Av de senare ledamöterna skall den ene vara väl förtrogen med förvaltning
av hyresfastighet och den andre vara väl förtrogen med bostadshyresgäslers
förhållanden eller, när ärende rör annan lägenhet än bostadslägenhet, med näringsidkande
hyresgästers förhållanden.
Hyresnämnd består av
lagfaren ordförande och två andra ledamöter, om ej annat följer av andra styckel.
Av de senare ledamöterna skall den ene vara väl förtrogen med förvaltning av
hyresfastighet eller, när ärendet rör bostadsrättsfastighet, med förvaltning av
sådan fastighet och den andre vara väl förtrogen med bostadshyresgästers förhåUanden
eller, när ärende rör annan lägenhet än bosladslägenhet, med nä-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lydelse enligt prop. 1970:145.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 247
(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)
ringsidkande
hyresgästers förhållanden. / bostadsrättstvist skall vad som sagts nu om
hyresgästers förhåUanden i stäUet avse bostadsrättshavares förhållanden.
Bestäraraelserna
i------------------ om hyresnämnd.
Konungen
kan----------- _____ flera avdelningar.
Bestämmelserna
om - ------ även avdelning.
6 §
För
varje---------------------- andra ledamöter.
Innan
annan ledamot än ordfö- Innan annan ledamot än ordföran-
rande förordnas, skall
sådan riksor- de förordnas, skall sådan riksorgani-
ganisation av fastighetsägare, hyres- sation av fastighetsägare, hyresgäs-
gäsler eller näringsidkare som med ter, bostadsrättshavare eller närings-
hänsyn lill medlemsantal, verksam- idkare som med hänsyn till med-
hel och övriga omständigheter kan lemsantal, verksamhet och övriga
anses väl företräda den intresse- omständigheter kan anses väl före
grupp som del är fråga om beredas träda den intressegrupp som det är
tillfäUe atl avge förslag. fråga om beredas tillfälle att avge
förslag.
Till
tjänstgöring----------- ----- finner lämpligast.
7 §
Arrende- eller hyrestvist
får för Arrende-, hyres- eller bostadsrätts-
ändarna] som avses i 1 § första styc- tvist får för ändamål som avses i 1 §
ket 1 eller 2 eller 4 § första stycket första stycket 1 eller 2 eller 4 § första
1 eller 2 av part hänskjutas till stycket 13 av part hänskjutas till
nämnd, om tvisten ej är anhängig nämnd, om tvisten ej är anhängig
vid domstol eller hos överexekutor vid domstol eller hos överexekutor
eller skiljemän. eller skiljemän.
I
tvist------------------------ för medling.
8 §
Tvist
som avses i 1 § första styc- Tvist sora avses i 1 § första styc-
ket 1 eller 2 eller 4 §
första styckel ket 1 eller 2 eller 4 § första stycket
/ eller 2 hänskjules av part till 13 hänskjules av part till nämnd
nämnd genom ansökan som skall genom ansökan som skall vara
vara skriftlig saml innehålla upp- skriftlig samt innehålla uppgift om
gift om parternas namn och hem- parternas namn och hemvist, den
vist, den berörda fastighetens belä- berörda faslighetens belägenhet och
genhet och tvistens beskaffenhet. tvistens beskaffenhet.
Uppfyller
ansökan - ---------- ansökningen avvisas.
Återkallas
ansökan, avskrives ärendet.
10 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Underlåter sökanden alt på
kallelse infinna sig inför nämnd, avskrives ärendet. Kommer ej motparten
tillstädes, får nämnden förelägga ho-
Underlåler sökanden atl på
kallelse infinna sig inför nämnd, avskrives ärendet. Kommer ej motparten
tillstädes, får nämnden förelägga ho-
opaginerad Kontrollera mot PDF
248
Kungl. Maj:ts
proposition nr 12 år 1971
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande
lydelse)
nom
vid vite alt inställa sig inför nämnden. Kommer parlen likväl ej tillstädes och
är det icke antagligt atl förlikning kan komma till stånd, avskrives ärendet.
Rör ärendet tvist som avses i 1 § första stycket 2 eller 4 § första stycket 2, avgöres
dock ärendet utan hinder av parlens utevaro.
Uteblir
båda-------------------
Första
och--------------------
(Föreslagen
lydelse)
nom
vid vite att inställa sig inför näranden. Kommer parlen likväl ej tillslädes
och är det icke antagUgt all förlikning kan komma lill stånd, avskrives
ärendet. Rör ärendet tvist som avses i 1 § första stycket 2 eller 4 § första
stycket 2 eller 3, avgöres dock ärendet utan hinder av partens utevaro.
motsvarande
tillämpning.
- sin utevaro.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11 §
Rör
ärende som avskrivils enUgt Rör ärende som avskrivits enligt
10 § första stycket första punkten 10 § första stycket första punkten
tvist som avses i 9 kap. 10 §, 10 kap. tvist som avses i 9 kap. 10 §, 10 kap.
6 § eller 12 kap. 49 eller 55 § jorda- 6 § eller 12 kap. 49 eUer 55 § jorda
balken eller 5 § lagen (1957:390) balken, 5 § lagen (1957:390) om
om fiskearrenden, skall nämnden fiskearrenden eller 52 § bostadsrätts
återupptaga ärendet på ansökan av lagen (1971: ), skall nämnden
sökanden. Ansökan göres skriftligen återupptaga ärendet på ansökan av
inom en vecka från den dag då be- sökanden. Ansökan göres skriftligen
slutet om avskrivning delgavs sö- inora en vecka från den dag då be-
kanden. slutet om avskrivning delgavs sökan
den.
UlebUr
sökanden------------------- på nytt.
12 §
Nämnd
skall---- '------------ förlika parterna.
Kan
parterna------------- ------ förlikning saknas.
Förlikning
skall------ ----------- av parterna.
Träffas
ej förlikning, avgöres tvis- Träffas ej förlikning, avgöres tvis-
ten
av nämnden, om tvisten rör frå- len av nämnden, om tvisten rör frå
ga som avses i 1 § första stycket 2 ga sora avses i 1 § första stycket 2
eller 4 § första styckel 2. 1 annat fall eller 4 § första styckel 2 eller 3. 1
avskrives ärendet. annat fall avskrives ärendet.
13 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sökanden och------ ------------------------ ärendets
prövning.
Fråga som avses i 1 § första
stycket 3 eller 4 § första stycket 3 prövas efter ansökan som skall vara
skriftlig och som bör innehåUa de skäl som åberopas till stöd för ansökningen.
Fråga som avses i 1 §
första stycket 3 eller 4 § första stycket 4 prövas efter ansökan som skall
vara skriftlig och som bör innehålla de skäl som åberopas till stöd för ansökningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har parterna avtalat alt
tvist skall avgöras av skiljemän ulan förbehåll om rätt för parterna
att klandra
Har parterna avtalat att
tvist skall avgöras av skiljemän utan förbehåll ora rätt för parterna
alt klandra
opaginerad Kontrollera mot PDF
KungL Maj:ts
proposition nr 12 år 1971
249
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande
lydelse)
skiljedomen
och har, vid arrendetvist, arrendenämnden eller, vid hyrestvist, hyresnämnden
utsetts till skiljenämnd, skall nämnden på ansökan avgöra tvisten genom skiljedom,
om ej hinder möter enligt 1 § andra stycket lagen (1929: 145) om skiljemän. Om
sådan ansökan gäller 8 §. Har tvisten redan hänskjuiits till nämnd, kan
skiljedom dock påkallas munlUgen inför nämnden.
I
ärende som nämnd har att avgöra genom skiljedom gäller lagen (1929: 145) om
skiljemän, i den mån ej annat följer av denna lag. Vardera parten svarar för
sin kostnad i tvist som avses i 9 kap. 10 eller 14 §, 10 kap. 6 § eUer 12 kap.
49 eller 55 § jordabalken eller 5 § lagen (1957: 390) om fiskearrenden.
{Föreslagen
lydelse)
skiljedomen
och har, vid arrendetvist, arrendenämnden eller, vid hyres- eller
bostadsrättstvist, hyresnämnden utsetts till skiljenämnd, skall nämnden på ansökan
avgöra tvisten genom skiljedom, om ej hinder möter enligt 1 § andra stycket
lagen (1929: 145) om skiljemän. Om sådan ansökan gäller 8 §. Har tvisten redan
hänskjuiits till nämnd, kan skiljedom dock påkallas munlUgen inför nämnden.
I ärende som nämnd har
all avgöra genom skiljedom gäller lagen (1929: 145) om skiljemän, i den mån ej
annat följer av denna lag. Vardera parten svarar för sin kostnad i tvist som
avses i 9 kap. 10 eller 14 §, 10 kap. 6 § eller 12 kap. 49 eller 55 §
jordabalken, 5 § lagen (1957: 390) om fiskearrenden eller 7 § sista stycket
bostadsrättslagen (1971: ).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ansökan
i fråga som avses i 4 § första stycket 5 skall vara skriftlig samt innehålla
uppgift om den berörda fasligheten och dess ägare samt sökandens yrkande och
grunderna för delta. Vad som föreskrives i 8 § andra och tredje styckena äger
motsvarande tillämpning.
Motpart
skall------------------
Beslut
enligt-------------------
Ansökan
i fråga som avses i 4 § första styckel 6 skall vara skriftlig samt innehålla
uppgift om den berörda fastigheten och dess ägare samt sökandens yrkande och
grunderna för detta. Vad som föreskrives i 8 § andra och tredje styckena äger
motsvarande tillämpning.
---- till förhandling.
----------- i frågan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lämnar part ej frivilligt
tillfälle till besiktning eller till granskning av kontrakt eller annan
handling som rör arrende- eller hyresförhållandet och är av betydelse för ärendet,
får nämnden förelägga honom vite. Vad som sagts nu gäller ej, om nämnden är
skiljenämnd.
Lämnar part ej frivilligt tillfäUe
lill besiktning eller lill granskning av kontrakt eller annan handling sora rör
arrende-, hyres- eller bostadsrättsförhållandet och är av betydelse för
ärendet, får nämnden förelägga honom vite. Vad som sagts nu gäller ej, om
nämnden är skiljenämnd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
22
§
Om rält för part att klandra be- Om rätt för part alt klandra be-
slut
av nämnd i arrende- eller hyres- slut av nämnd i arrende-, hyres- el-fufsf
finns bestämmelser i 8 kap. 31 § ler bostadsrättstvist finns bestäm-
opaginerad Kontrollera mot PDF
250
Kungl. Maj:ts
proposition nr 12 år 1971
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande
lydelse)
och
12 kap. 70 § jordabalken samt 16 § lagen (1957:390) om fiskearrenden.
Mot
beslut, varigenom nämnd avvisat ansökan som avses i 8, 11, 13 eller 14 §,
avskrivit ärende enligt 8 eller 10 § eller utlåtit sig om ersättning enligt 20
§, får talan föras genora besvär. Detta gäller dock ej beslut om avskrivning,
när ärendet kan återupptagas. Mot annat beslut av nämnd i arrende- eller hyrestvist
får talan föras endast i samband med sådan klandertalan som avses i första styckel.
Besvärshandlingan
skall inges till fastighetsdomstol som avses i 8 kap. 32 § och 12 kap. 71 §
jordabalkan samt 17 § lagen (1957:390) ora fiskearrenden inom en vecka från
det att klaganden fick del av beslutet. I övrigt äger 52 kap. 2, 3 och 512 §§
rättegångsbalken motsvarande till-länipning. Bestämraelse som avser hovrätt
gäller därvid i stället faslig-helsdomstolen. Mol fastighetsdomstolens beslut
får talan ej föras.
Undanröjes
nämnds -----
(Föreslagen
lydelse)
melser
i 8 kap. 31 § och 12 kap. 70 § jordabalken, 16 § lagen (1957:390) om
fiskearrenden samt 75 § bostadsrättslagen (1971: ).
Mot
beslut, varigenom nämnd avvisat ansökan som avses i 8, 11, 13 eller 14 §,
avskrivit ärende enligt 8 eller 10 § eller utlåtit sig om ersättning enligt 20
§, får talan föras genom besvär. Detta gäller dock ej beslut om avskrivning,
när ärendet kan återupptagas. Mot annat beslut av nämnd i arrende-, hyres-
eller bostadsrättstvist får talan föras endast i samband med sådan
klandertalan som avses i första stycket.
BesvärshandUngen skall
inges till
fastighetsdomstol som avses i 8 kap.
32 § och 12 kap. 71 § jordabalken,
17 § lagen (1957:390) om fiskear
renden samt 76 § bostadsrättslagen
(1971: ) inom en vecka från det
att klaganden fick del av beslutet.
I övrigt äger 52 kap. 2, 3 och 512
§§ rältegångsbalken motsvarande
tillämpning. Bestämmelse som avser
hovrätt gäller därvid i stället fastig
hetsdomstolen. Mot fastighetsdom
stolens beslut får talan ej föras.
----- av nämnden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Talan om utdömande av vite
som förelagts någon enligt denna lag föres, efter anmälan av nämnd, av
åklagare vid fastighetsdomstol som avses i 8 kap. 32 § och 12 kap. 71 §
jordabalken samt 17 § lagen (1957: 390) om fiskearrenden.
Talan om utdömande av
vite som förelagts någon enligt denna lag föres, efter anmälan av nämnd, av
åklagare vid fastighetsdomstol sora avses i 8 kap. 32 § och 12 kap. 71 §
jordabalken, 17 § lagen (1957:390) 0111 fiskearrenden samt 76 § bostadsrätlslagen
(1971: ).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts
proposition nr 12 år 1971
251
opaginerad Kontrollera mot PDF
om
ändring i lagen (
7)
Förslag tiU Lag ) om införande av nya jordabalken
opaginerad Kontrollera mot PDF
Härigenom för ordnas, alt
51 § lagen ( jordabalken skall ha nedan angivna lydelse.
) om införande av nya
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om särskilda skäl föreUgger,
kan länsstyrelsen medge undanlag från 12 kap. 15 § andra stycket första punkten
nya balken i fråga om lägenhet, vilken innehaves på grund av sådan upplåtelse
av andelsrätl som avses i punkt 2 övergångsbestämmelserna till lagen (1968:
702) om förskott vid upplåtelse av bostadsrätt, m. m.
Om särskilda skäl
föreligger, kan länsstyrelsen medge undantag från 12 kap. 15 § andra stycket
första punkten nya balken i fråga om lägenhet, vilken innehaves på grund av
sådan upplåtelse av andelsrätt i förening eller aktiebolag som avses i punkt 15
övergångsbestämmelserna till bostadsrättslagen (1971: ).
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Lydelse enligt prop. 1970: 145.
252 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Utdrag
av protokoU, hållet i lagrådet den 18 december 1970.
Närvarande:
f.d.
justitierådet Regner,
regeringsrådet Martenius,
justitierådet Bernhard,
justitierådet Hesser.
EnUgt
lagrådet den 23 november 1970 tillhandakommet utdrag av protokoll över justitieärenden,
hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
den 16 oktober 1970, hade Kungl. Maj:t förordnat, att enligt 87 §
regeringsformen lagrådels utlåtande skulle inhämtas över upprättade förslag
till 1) bostadsrättslag, 2) lag om ändring i rättegångsbalken, 3) lag om
ändring i utsökningslagen (1877: 31 s. 1), 4) lag om ändring i lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar, 5) lag om ändring i lagen (1969: 246) om
fastighetsdomstol, 6) lag om ändring i lagen om arrendenämnder och
hyresnämnder, 7) lag om ändring i lagen om införande au nya jordabalken.
Förslagen,
som finns bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits av hovrättsfiskalen
Inge Lindqvist.
Lagrådet
yttrade:
Förslaget
till bostadsrättslag
4 §
När
i gäUande rätt föreskrives att intygsgivare skall vara trovärdig torde häri
ligga ett krav att han skall vara ojävig. I förslaget har detta krav ansetts
böra komma till elt mera direkt ullryck i lagtexten. Detta sker genoin att i
andra stycket fjärde punkten av förevarande paragraf föreskrives att mot
intygsgivare gäller sarama jäv som mot domare. Vissa av de i 4 kap. 13 § rältegångsbalken
upptagna domarjäven lorde också i och för sig kunna erhålla motsvarande
tillämpning beträffande inlygsgivare; detta gäller t. ex. om punkt 4 som skulle
innebära att ledamot av bostadsrättsföreningens styrelse ej kan utfärda intyg.
Många av domarjäven kan emeUertid icke få någon tillämpning i fråga om inlygsgivare.
HärlUl kommer att del i vissa
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 253
fall
kan vara aktuellt alt vid bedömande av jävsfråga beträffande intygsgivare
beakta icke endast hans förhållande till bostadsrättsföreningen utan även hans
förhållande till den organisation eller del företag som bildat föreningen. I
dessa fall koramer den föreslagna hänvisningen endast all avse regeln i pimkt 9
i den nämnda paragrafen i rättegångsbalken, som helt allmänt föreskriver jäv
om det föreligger annan särskild omständighet än som nämnts tidigare i
lagrummet vilken är ägnad atl rubba förtroendet lill domarens opartiskhet i
målet. I det av departenientschefen nämnda exemplet att jävsfrågan rör någon
som är anställd i den organisation eller del företag som bildat föreningen får
alltså spörsmålet avgöras med hänsyn till huruvida anställningen är av sådan
art att den är ägnad alt förringa vederböran-des lillförlitiighet som inlygsgivare.
Regeln i punkt 9 är emellertid ej något för doinarjäv speciellt utmärkande ulan
är uttryck för en mera allmän jävsgrundsats; jämför likartade bestämraelser t.
ex. i 5 kap. 6 §, 6 kap. 2 och 9 §§ saml 40 kap. 2 § rättegångsbalken. Med
hänsyn till del anförda synes kravet på intygsgivarens opartiskhet ej böra
anges genom hänvisning till domarjäven utan genom en självständig bestämmelse.
En sådan bestämmelse torde, i anslulning till den förut berörda allmänna
jävsföreskriften för domare, kunna erhålla denna avfattning: Till intygsgivare
får ej utses någon, beträffande vilken det föreligger omständighet som är ägnad
atl rubba förtroendet till hans opartiskhet.
7 §
EnUgt
5 § första stycket i förslaget får, innan den slutliga kostnaden för huset
redovisats, bostadsrätt lill bosladslägenhet icke upplåtas utan tillstånd av
länsstyrelsen.
Stadgandet
raotsvarar närmast 29 § första styckel i kommittéförslaget sora rör viUkoren
för ingående av förhandsavtal. EnUgt 30 § i sarama förslag skall förhandsavlal
som ingåtts i strid mol 29 § första stycket vara ogiltigt.
I
förevarande paragraf har däremot icke intagils någon föreskrift ora verkan av
upplåtelse i strid mot 5 § första stycket. Ell stadgande härom synes böra
meddelas. Fallet torde böra jämställas med det fall som avses i 7 § andra
stycket, då upplåtelse skett i strid mol 3 § sista stycket. Lagrådet förordar
därför att första punkten i 7 § andra styckel vidgas att även avse upplåtelse i
strid mot 5 § första stycket. Om så sker, bör andra punkten i samma stycke
jämkas så att såsom utgångspunkt för uppsägningstid upptas den tidpunkt då bostadsrättshavaren
fick kännedom om förhållande som bort föranleda att ny ekonomisk plan
upprättades eller ora att tillstånd av länsstyrelsen erfordrades, dock ej
senare än två år från upplåtelsen.
Om
bostadsrätt upplåtits innan ekonomisk plan upprättats eller i strid mol de
formella föreskrifterna i 6 §, kan med slöd av reglerna i första styckel av
förevarande paragraf upplåtelsen förklaras ogiltig och föreningen förpliktas
att ersätta den till vilken upplåtelsen skett för skada som han
254 Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1971
lidit.
De föreslagna reglerna innebär atl föreningen blir skyldig att återbära allt
vad som erlagts med anledning av upplåtelsen, såsom upplåtelseavgift,
grundavgift och årsavgift, men att föreningen, om tillträde skett, äger tillgodoräkna
sig vederlag för atl lägenheten brukats; om den lill vilken upplåtelsen skett
åsamkats annan skada skall även denna ersättas av föreningen. För det fall alt
bostadsräll upplåtits ulan att bestämmelsema i 3 § sista stycket om ny
ekonomisk plan iakttagits ges i andra stycket av förevarande paragraf regler
som utformats på annat sätt. Enligt förslaget skall en sådan upplåtelse icke
anses ogiltig, men bostadsrättshavaren skall under vissa förutsättningar efter
uppsägning kunna frånträda bosladsrälten; denna övergår då genast till
föreningen som har att till bostadsrättshavaren utge skälig ersättning för
bostadsrätten och gottgöra honom för skada. I nu avsedda fall har, liksom i de
fall som behandlas i första stycket, upplåtelse skett i strid mot
lagbestämmelser som det närmast ankommit på föreningen all iakttaga. Även i övrigl
är de fall som avses i paragrafens båda stycken så likartade alt det synes
naturligt alt ersättningsfrågorna i samband med avvecklingen av det ekonomiska mellanhavandet
i alla fallen regleras på likartat sätt. EnUgt lagrådels mening bör del av
lagtexten klart framgå atl bostadsrättshavare, som med slöd av andra stycket frånträder
bostadsrätten, har rätt att återfå vad han inbetalat till föreningen med
avdrag, om tiUträde skett, för skäligt belopp som vederlag för lägenhetens
bruk. Upplages, såsom ovan förordats, i andra styckel av paragrafen även
bestämmelse om upplåtelse i strid mot 5 § första styckel bör vad som nu anförts
gälla även i fall då bostadsrätt av sådan anledning frånträdes.
Lagrådet förordar alt
andra styckel erhåller följande lydelse: Har upplåtelse skett i strid med 3 §
sista stycket eller 5 § första stj-cket, fär bostadsrättshavaren efter
uppsägning frånträda bostadsrätlen, om han var i god tro när upplåtelsen
skedde. Uppsägning skall ske inora tre månader från det bostadsrättshavaren
fick kännedom om förhållande som bort föranleda atl ny ekonomisk plan
upprättades eller om atl tiUstånd av länsstyrelsen erfordrades, dock ej senare
än två år från upplåtelsen. Sker uppsägning, övergår bostadsrätten genast till
föreningen. Föreningen skall lill bostadsrättshavaren återbära vad han betalat
med avdrag, om tillträde skett, för skäligt vederlag för lägenhetens nyttjande.
Bostadsrättshavaren har även rätt lill ersättning för skada. Har lägenheten tillträtts,
skall hyresavtal anses ingånget för tiden från uppsägningen, om bostadsrättshavaren
i uppsägningen begärt all få kvarbo i lägenheten.
Beträffande Iredje stycket
i paragrafen förordar lagrådet, med hänsyn till atl det kan dröja åtskillig tid
innan hyresvillkoren blir slutligt bestämda, all andra punkten ändras så all
hyra skall betalas enligt vad föreningen bestämt i fråga om årsavgift.
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 255
13
§
Om
den som förvärvat bosladsrält vid exekutiv auktion eller offentlig auktion enUgt
10, 12 eller 37 §§ i förslaget inte antagils till medlem i föreningen, skall
föreningen enligt andra stycket i förevarande paragraf lösa bostadsrätten mot
skälig ersättning. Såvitt gäller förevarande paragraf lorde innebörden av vad
departementschefen anfört om begreppet skälig ersättning vara, atl det vid
auktionen uppnådda priset väl under normala förhållanden bör kunna tjäna till
upplysning om bostadsrättens marknadsvärde men alt det icke ensamt skall vara
avgörande för vad föreningen har att betala i lösen till förvärvaren.
Ersättning för bostadsrätten skall utgå raed belopp som är att anse som skäligt
även ora förvärvaren betalt högre pris vid auktionen.
60 §
EnUgt
60 § gällande lag fordras för giltigheten av föreningsbeslut av den innebörd
som avses i punkt 1 av förevarande paragraf att samtliga bostadsrättshavare
vilkas rält beröres av ändringen biträtt beslutet.
Komraittén
föreslog (107 §), att regeln skulle uppmjukas så att beslutat skulle kunna
fattas av två tredjedelar av de bostadsrättshavare vilkas rätt var beroende av
beslutet men alt för beslutets giltighet i sådant fall skulle fordras all del
godkändes av domstol.
I
förevarande paragraf har, för fall då ej alla berörda bostadsrättshavare
biträder beslutet, såsom giltighetsvillkor upptagits, att beslutet fattats på
två på varandra följande föreningsstämmor och på den sista stäminan biträtts av
rainst tre fjärdedelar av de röstande. Skälen till ändringen har icke närmare
berörts i reraissprolokollel.
Såsom
motiv till nu gällanda regel (se NJA 11 1950 s. 497 f och 527 f samt Siljeströra-Svennegård:
Lagen oni bostadsrättsföreningar 5 uppl 1965 s. 153) anfördes, att en ändring
av en lägenhets andelsvärde medförde motsvarande ökning eller minskning av
innehavarens andelsrätt i föreningen samt all särskilt om förändringen vidtogas
först sedan föreningen längre lid varit i verksamhet och antingen husets värde
stegrats eller den ursprungliga skulden minskals en förändring i
förhållandet mellan de olika bostadsrättshavarnas andelsrätl skulle kunna
innebära ell betänkligt ingrepp.
Även
om, såsom kommittén anfört, en viss uppmjukning bör ske av kravet på samtycke
av alla berörda bostadsrättshavare, synes del remitterade förslaget innebära
en avsevärd försvagning av en bostadsrättshavares skydd mot övergrepp från en
majoritet; kravet på två slämmobeslut innefattar ej något verkningsfullt skydd.
Skulle
en majoritet bestående t. ex. av samtliga innehavare av bostadsrätt lill
bostadslägenheter sedan föreningen en längre tid varit i verksamhet besluta
höja grundavgiften för en bostadsrätt till en butikslokal, kan detta
256 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
innebära
att ägaren av butiken får skyldighet att inbetala ell kanske betydande
tilläggsbelopp avseende den förhöjda grundavgiften. Såsom departementschefen
framhållit har visserligen den ifrågavarande bostadsrättshavaren ined hänsyn
till den uppkorana väsentUga avgiftshöjningen enligt 23 § rätt att efter
uppsägning frånträda avtalet och kan enligt 24 § därvid erhålla skälig
ersättning för bostadsrätten. En höjning av grundavgiften i elt fall av det
slag som här sagts varigenom bostadsrättshavaren tvingas bort från fastigheten
torde emellertid i många fall kunna anses innebära ett betänkligt ingrepp i
hans beslående, i princip lill liden obegränsade nyttjanderätt. Med hänsyn till
lagstiftningens uppgift all skapa trygghet synes därför finnas starka skäl att
ett skydd mot obefogade ändringar av grundavgiften av den art som kommittén
föreslagit upptages i lagen.
Såvitt
framgår av remissprolokollet har i avgivna yttranden icke riktats erinran mot kommiltéförslaget
på ifrågavarande punkt. EnUgl lagrådets mening synes emellertid vara
lämpligare, all den prövningsrätt som enligt förslaget tillagts allmän domstol
i stället uppdrages åt hyresnämnden.
Den
föreslagna lagtexten ger intryck av all ändring av grundavgift kräver
kvalificerad majoritet endast om ändringen medför rubbning av boslads-rältshavarnas
inbördes rättigheter och skyldigheter. Innebörden torde emellertid vara atl
kvalificerad majoritet skall krävas så snart del inbördes förhåUandet mellan
grundavgifterna förändras oavsett om detta inverkar på bostadsrättshavarnas
rättigheter och skyldigheter.
Av
anförda skäl hemställer lagrådet, att punkten 1 i 60 § ändras sålunda: 0111
beslutet innebär ändring av grundavgift och medför rubbning av det inbördes
förhållandet mellan grundavgifterna, atl samtliga bostadsrättshavare som beröres
av ändringen biträtt beslutet eller alt beslutet biträtts av minst två
tredjedelar av dessa bostadsrättshavare och godkännes av hyresnämnden.
77
§
Ändras
60 § på sätt som ovan föreslagits lorde härav böra föranledas all i 77 § första
styckel intages föreskrift, att lalan icke får föras raot hovrätts dom i fråga
som avses i 60 § första stycket 1.
Övergångsbestämmelserna
I
punkten 6 torde för tydlighetens skull böra införas hänvisning även till 4 §
andra stycket lagen (1942: 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bosladsrält
m. m.
Förslaget
till lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar
Det
remitterade förslaget till bostadsrättslag har uppbyggts efter de riktUnjerna,
all lagen i princip uttömmande skall reglera bostadsrättsföreningarnas
förhållanden men atl lagen i de delar där regleringen bör överensstäm-
KungL
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 257
ma
med vad som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet direkt hänvisar till
motsvarande bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar. Enär vad som i
sistnämnda lag är föreskrivet alltså ej skall äga tillämpning på
bostadsrättsföreningar i vidare mån än i bostadsrällslagen hänvisas dit, synes
en erinran därom böra upptagas såsom en fjärde punkt av 118 § första styckel i
allmänna föreningslagen.
Övriga
lagförslag
Lagrådet
lämnar förslagen ulan erinran.
Enligt förslaget till bosladsrältslag
skall samtliga uppkommande utgifter i princip läckas av årsavgifterna.
Förslaget innehåUer därför inte några särskilda regler om s. k. särskilt
tillskott. På grund härav föreslår lagrådet atl bestämmelsen i 64 § andra
punkten civUförsvarslagen (1960: 74) angående beslut om särskilt tillskott får ulgå.
Ur protokollet: Ingrid Hellström
258 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 29 december 1970.
Närvarande:
Statsministern
Palvie, ministern för utrikes
ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,
Lidbom, Carlsson, Feldt.
Chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter geraensam
beredning raed statsrådets övriga ledamöter lagrådels yttrande över förslag
till
1)
bostadsrättslag,
2)
lag om ändring i
rättegångsbalken,
3)
lag om ändring i utsökningslagen
(1877: 31 s. 1),
4)
lag om ändring i lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar,
5)
lag om ändring i lagen
(1969: 246) om fastighetsdomstol,
6)
lag om ändring i lagen
(1970: 998) om arrendenämnder och hyresnämnder,
7) lag
om ändring i lagen (1970: 995) om införande av nya jordabalken.
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.
Jag
ansluter mig lill vad lagrådet uttalar i fråga om 4 § bostadsrättslagen.
Paragrafen bör avfallas i överensstämmelse med lagrådets förslag.
Lagrådet
föreslär att 7 andra stycket vidgas att även avse upplåtelse i strid med 5 §
första styckel. Jag delar lagrådets uppfattning att upplåtelse som har skett
ulan alt länsstyrelsen lämnat behövligt tillstånd bör medföra rätt för bostadsrättshavaren
att efter uppsägning frånträda bostadsrätten. Sådan rätt bör enligt min mening
dock föreligga oberoende av god tro hos bostadsrättshavaren. Vidare bör
uppsägning inte få ske sedan tillstånd lill upplåtelsen har lämnats och inte
heller efter det att föreningen enligt 5 § andra stycket skulle ha kunnat få
tillbaka ställd säkerhet. Sker uppsägning, bör sora lagrådet föreslår de i 7 §
andra styckel angivna rättsverkningarna inträda. I enlighet med vad jag nu har
anfört föreslår jag atl 7 § kompletteras med regler för det fall upplåtelse
har skett i strid med 5 § första stycket.
Lagrådet
föreslår vidare att ersättningsregeln i 7 § andra stycket formuleras om. Jag
kan inle biträda detta förslag, vilket skulle få till följd all
ersättningsfrågan i dessa fall får bedömas enligt andra regler än som gäller i
övriga situationer när bostadsrätt efter uppsägning har övergått till
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 259
föreningen,
t. ex. vid uppsägning på grund av höjda avgifter (23 och 24 §§). Som jag har
framhållit i remissprotokollel torde ersättningen för bosladsrält som frånträds
i nära anslulning lill upplåtelsen ofta kunna bestämmas till belopp motsvarande
erlagd grundavgift.
Lagrådets
förslag till ändring av 7 sista stycket bör godtas.
Jag
instämmer i lagrådets uttalande om innebörden av 13 §.
Den
av lagrådet föreslagna ändringen i 60 § bör godtas. Enligt min mening kan
emellertid klandertalan enligt 75 § inle anses vara någon lämplig form för
fullföljd mot hyresnämnds beslut i ärende om godkännande av föreningsstämmobeslul,
eftersom del inle är fråga om partstvist i egentlig mening. Talan mol nämndens
beslut bör i stället föras genom besvär. Bestämmelser härom bör tas in i 75
och 76 §§. 77 § bör kompletteras på sätt lagrådet föreslår.
De
av lagrådet föreslagna ändringarna i övergångsbestämmelserna till bostadsrättslagen
samt i föreningslagen bör godtas. Vidare bör den av lagrådet föreslagna
ändringen i civilförsvarslagen (1960: 74) vidtas;
Förslaget
till bostadsrättslag innehåller i 76 § andra styckel en regel ora fastighetsdoraslols
sammansättning i bostadsrältstvist. En erinran ora denna bestämmelse föreslås
intagen i 3 § lagen om fastighetsdomstol. Med hänsyn till alt frågan om
fastighetsdomstolarnas sammansättning f. n. är föremål för överväganden inom
justitiedepartementet (jfr Stencil Ju 1970:27) och atl förslag härom torde
komma alt läggas fram för 1971 års riksdag bör nämnda bestämmelser utgå här och
någon ändring i lagen om fastighetsdomstol alltså f. n. inte göras.
Utöver
de ändringar som följer av vad jag nu har anfört bör vissa redaktionella
ändringar vidtas. Bl. a. bör bestämmelserna i 67 § bostadsrättslagen delas upp
på två paragrafer, vilket medför omnumrering av de följande paragraferna i lagen.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen atl antaga _ dels de till
lagrådet remitterade lagförslagen med undantag av förslaget till lag om
ändring i lagen (1969: 246) om fastighetsdomstol med vidtagna ändringar,
dels
upprättat förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74).
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :l Konungen alt till riksdagen skall avlålas
proposilion av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
260 KungL Maj:ts proposition nr 12 år 1971
Imiehållsförteckning
Propositionen....................................................................... .... 1
Propositionens
huvudsakliga innehåll......................................... .... 1
Lagförslag........................................................................... .... 3
1)
Förslag till bostadsrättslag............................................... .... 3
2)
Förslag till lag om ändring i
rättegångsbalken....................... ... 20
3)
Förslag till lag om ändring i utsökningslagen
..................... ... 21
4)
Förslag till lag om ändring i
lagen om ekonomiska föreningar.... ... 22
5)
Förslag till lag om ändring i
lagen om aiTcndenämnder och hyresnämn-
der
.......................................................................... ... 23
6)
Förslag till lag om ändring i
lagen om införande av nya jordabalken.. 28
7)
Förslag tiU lag om ändring i
civilförsvarslagen...................... ... 28
Utdrag av
statsrådsprotokollet den 16 oktober 1970.................... ... 29
1. Inledning ...................................................................... ... 29
2.
Gällande lagstiftning och
bostadsrättsinstitutets utveckling....... ... 31
3.
Kommitténs förslag och
remissyttrandena.............................. ... 33
3.1 Huvudinnehållet
i kommitténs förslag................................ ... 33
3.1.1
Kommittén .......................................................... ... 33
3.1.2
Remissyttranden med uttalanden
av allmän innebörd.... ... 35
3.2 Upplåtelse
av bostadsrätt förhandsavtal....................... ... 36
3.2.1
GäUande rätt .................................................... ... 36
3.2.2
Kommittén ......................................................... ... 39
3.2.3
Reservationer ..................................................... ... 45
3.2.4
Remissyttrandena ............................................... ... 46
3.3 Ersättning
vid överlåtelse av bostadsrätt ....................... ... 53
3.3.1
GäUande rätt .................................................... ... 53
3.3.2
Kommittén ......................................................... ... 53
3.3.3
Remissyttrandena över
kommitténs förslag ............... 55
3.3.4
Svenska kommunförbundets
skrivelse ..................... 58
3.3.5
Remissyttrandena över
Kommunförbundets skrivelse..... 59
3.4 Utmätning
av bostadsrätt.............................................. 62
3.4.1
GäUande rätt m. m................................................ 62
3.4.2
Kommittén ......................................................... 63
3.4.3
Reservation.......................................................... 64
3.4.4
Remissyttrandena ............................................... 64
3.5 Formerna
för prövning av tvister ................................. 65
3.5.1.
Gällande rätt ....................................................... 65
3.5.2.
Kommittén........................................................... 66
3.5.3.
Remissyttrandena ............................................... 66
3.6 Förbud
mot upplåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt... 67
3.6.1.
Gällande rätt m. m................................................ 67
3.6.2.
Kommittén........................................................... 68
3.6.3.
Remissyttrandena ............................................... 70
3.7 Utformningen
av lagstiftningen........................................ 71
3.7.1.
Gällande ordning................................................... .. 71
3.7.2.
Kommittén........................................................... 71
3.7.3.
Remissyttrandena ............................................... 72
Kungl.
Maj:ts proposition nr 12 år 1971 261
4. Departementschefen......................................................... 73
4.1
Inledande synpunkter ................................................. 73
4.2
Upplåtelse av bostadsrätt
förhandsavtal .................... .. 75
4.3
Ersättning vid överlåtelse av
bostadsrätt ....................... .. 86
4.4
Utmätning av bostadsrätt .......................................... .. 88
4.5
Formerna för prövning av
tvister ................................. .. 90
4.6
Förbud mot upplåtelse av annan andelsrätl
än bostadsrätt... .. 92
4.7
Utformningen av
lagstiftningen .................................... .. 93
5.
Upprättade lagförslag ....................................................... .. 94
6.
Specialmotivering.............................................................. 94
6.1
Förslaget tiU
bostadsrättslag ...................................... 94
6.2
Förslaget till lag om ändring i
rättegångsbalken ............... 173
6.3
Förslaget tiU lag om ändring i utsökningslagen................... 173
6.4
Förslaget till lag om ändring i
föreningslagen...................... 173
6.5
Förslaget till lag om ändring i
lagen om fastighetsdomstol..... 174
6.6
Förslaget tid lag om ändring i
lagen om arrendenämnder och hyresnämnder 174
6.7
Förslaget till lag om ändring i
lagen om införande av nya jordabalken 175
7. Hemställan ................................................................... 175
Bilagor
1. Kommitténs
förslag........................................................ 177
2. Det
remitterade förslaget................................................ . 225
Utdrag av lagrådets protokoU
den 18 december 1970 ............... 252
Utdrag av
statsrådsprotokollet den 29 december 1970................ . 258
KUNGL. BOKTR. STHLM mi 7004a7
Doktrin (5)
- Kristian Gustafsson, På spaning efter den tid när bostadsrättsägare skyddades från flytt, SvJT 2019 s. 913, på s. 915 · Fritt tillgänglig
- Jonny Flodin, Nedsättning av årsavgift, SvJT 2008 s. 877, på s. 878, 879, 880, 886 · Fritt tillgänglig
- Jonny Flodin, Förhandsavtal och optionsavtal om upplåtelse av bostadsrätt, SvJT 2007 s. 623, på s. 624, 629 · Fritt tillgänglig
- Bob Nilsson Hjorth, Vissa frågor om förvärv och pantsättning av bostadsrätter, SvJT 2005 s. 478, på s. 479, 491, 496 · Fritt tillgänglig
- Håkan Nial, Svensk rättspraxis Bolags- och föreningsrätt 1964—1968, SvJT 1971 s. 737, på s. 744 · Fritt tillgänglig
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisas hit från
244 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (184)
184 kopplingar i 36 dokument.
- Prop. 2025/26:304 Stärkt trygghet i bostadsrätter s. 41 om s. 111 i texten
- Prop. 2025/26:224 Ändamålsenliga utmätningsregler och utvidgad distansutmätning s. 73 om s. 89 i texten
- SOU 2025:121 Bodelning och betänketid - en effektivare process s. 217 om s. 149 i texten
- Ds 2025:28 Stärkt trygghet i bostadsrätter s. 38 om s. 125 · s. 47 om s. 125 · s. 77 om s. 111 i texten
- SOU 2022:39 Ett register för alla bostadsrätter s. 88 om s. 106 · s. 287 om s. 106 i texten
Rättsfall (26)
26 kopplingar i 22 dokument.
- RÅ 2010 ref. 75 om s. 152 ur registret
- RH 2010:76 om s. 125 ur registret
- RH 1994:28 ur registret
- NJA 2025 s. 436 »Bostadsrätten i Saltsjö-Boo« om s. 79 · om s. 118 i texten
- HFD 2021 ref. 28 om s. 96 i texten
Doktrin (34)
34 kopplingar i 14 dokument.
- Rodhe, Handbok i sakrätt, 1985 s. 53 om s. 117 · s. 55 om s. 113 · s. 55 om s. 134 · s. 130 om s. 62 · och 3 till i texten
- SvJT 2008 s. 877 Jonny Flodin, Nedsättning av årsavgift s. 878 · s. 879 · s. 880 · s. 886 i texten
- SvJT 2007 s. 623 Jonny Flodin, Förhandsavtal och optionsavtal om upplåtelse av bostadsrätt s. 623 · s. 624 · s. 629 i texten
- SvJT 2005 s. 478 Bob Nilsson Hjorth, Vissa frågor om förvärv och pantsättning av bostadsrätter s. 479 · s. 491 · s. 496 i texten
- Gregow, Tredje mans rätt vid utmätning, 1987 s. 89 om s. 106 · s. 250 om s. 106 · s. 493 i texten