Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående konjunkturstimulerande åtgärder

1971 · 72 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 57 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1971:140, Kungl. Maj:ts proposition angående konjunkturstimulerande åtgärder

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Majrts proposition nr 140 år 1971 Prop. 1971:140

Nr 140

Kungl.
Maj:ts proposition angående konjunkturstimulerande åtgärder; given Stockholms
slott den 29 oktober 1971.

Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under
Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

CARL GUSTAF

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen lämnas en redovisning för de konjunkturstimulerande åtgärder
regeringen hittUls vidtagit i år. Vidare framläggs förslag om ytterligare konjunkturstimulerande
åtgärder. Tyngdpunkten läggs därvid på selektiva åtgärder som ger en snabb
sysselsättningseffekt inom områden som framstår som särskUt angelägna. Det
gäller utbyggandet av industrins produktionsapparat, särskilda insatser på
miljövårdsområdet, tidigareläggning av angelägna kommunala investeringar och
insatser för barnfamiljer med lägre inkomster samt folkpensionärerna.

Sammantagna
kan de sysselsättningspolitiska åtgärderna beräknas innebära en efterfrågan av
storleksordningen 5 miljarder kr. Härtill kommer att s. k. oprioriterat
byggande för ca 2 mUjarder kr. frisläppts.

För
att täcka statens direkta utgiftsbehov begärs medel på tilläggsstat för
innevarande budgetår med i runt tal 1,5 miljard kr.

1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 140

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29
oktober 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON,
LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, CARLSSON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få anmäla frågan om konjunkturstimulerande
åtgärder.

Vid ingången av 1971 förutsågs allmänt att en
konjunkturuppgång var förestående i Förenta staterna samtidigt som en viss
avmattning av tillväxttakten i Västeuropa som helhet var att vänta. På den västeuropeiska
marknaden som är den från svensk exportsynpunkt mest intressanta bedömdes den
förutsedda uppbromsningen bl. a. bero på en förestående lageranpassning.

Det kan nu konstateras att konjunkturuppsvinget i Förenta
staterna har fördröjts samtidigt som stagnationstendenserna i Västeuropa blivit
mer utdragna än det fanns anledning att räkna med ännu för ett halvt år sedan.
Även om konjunkturtendensen i Västeuropa allmänt sett har gått i riktning mot
en avmattning finns betydande skUlnader mellan länderna.

Konjunkturnedgången kom relativt tidigt till Danmark och
Finland, där tUlväxttakten nu är låg. I Västtyskland, Frankrike, Nederländerna
samt Belgien däremot hölls produktionstakten relativt väl uppe. För
Storbritanniens och Italiens del har den ekonomiska utvecklingen under första
halvåret 1971 varit klart ogynnsam men beräknades för Storbritanniens del på
grund av insatta stimulansåtgärder vara på uppgående under tredje kvartalet.
Den totalt sett dämpade tillväxten var i stor utsträckning att hänföra till en
pågående lageranpassning. Den svaga och i vissa fall vikande efterfrågan på den
internationella stapelvarumarknaden kan sålunda antas stå i samband härmed.
Detta hindrar inte att även andra faktorer har spelat in. Med undantag för bostadssektorn
har sålunda den privata investeringsefterfrägan i flertalet länder varit
svagare än vad som tidigare fanns anledning att vänta. Den privata konsumtionen
däremot har i flera länder hållits väl uppe, inte minst på grund av en fortsatt
snabb lönestegringstakt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 3

Trots det dämpade efterfrågetrycket har
prisstegringstakten varit fortsatt hög. I de större västeuropeiska länderna har
konsumentpriserna genomgående stigit med mer än 5 o/o under den senaste 12-månaders-perioden.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har hittills under
1971 blivit svagare än vad som väntades i början av detta år. Det har härvid
främst varit inom landet som efterfrågan avtagit men även exporten har fått
känning av ett försämrat marknadsläge. Detta gäller i synnerhet stapelvaror
såsom malm, järn, stål, massa och papper. Dämpningen av efterfrågan inom
landet kan i första hand hänföras till byggnadsverksamhet, lagerinvesteringar
och privat konsumtion.

Nedgången
i lagerinvesteringarna, vilken för 1971 beräknas till 2 miljarder kr., faller
i huvudsak på industrins lager av råvaror och varor i arbete. Även för
investeringar i byggnader och anläggningar framträder en avsevärd och i detta
fall oväntad nedgång. Minskningarna gäller främst bostadsbyggandet, handeln och
den kommunala sektorn. Industrins investeringsvolym har hållits väl uppe men
ökningen har blivit lägre än vad som tidigare antagits.

Den privata konsumtionen beräknas under första halvåret
1971 ha minskat i volym, vilket är en ovanlig företeelse. Räknat från första
halvåret 1970 rör det sig om en nedgång med nära 2 "/o trots att de realt
disponibla inkomsterna har stigit med drygt 1 "/o. Sparkvoten ökade alltså
med 3 procentenheter. Det har således inträffat en kraftig minskning av
konsumtionsbenägenheten som främst kan sältas i samband med det ovanligt spända
och konfliktfyllda förhandlingsläget på arbetsmarknaden.

Exporten
fortsatte att öka under första halvåret 1971 men i påtagligt avsaktande takt.
Verkstadsexporten hölls uppe men råvaruexporten sjönk kraftigt som följd av en
stark lagerneddragning utomlands av rå- och stapelvaror. Importen minskade
samtidigt i volym på grund av vikande råvaruinköp, en svag
konsumtionsutveckling och en neddragning av lagerinvesteringarna. Bytesbalansen
har följaktligen förstärkts och visar ett klart överskott för den senaste 12-månadersperioden.
En mera normal utveckling av den inhemska efterfrågan skuUe emellertid ha medfört
att importen under denna period blivit väsentligt högre än vad som nu blev
fallet. Man kan därför inte dra den slutsatsen att en på lång sikt betryggande utrikesbalans
återställts.

Totalt
sett har den dämpade efterfrågeutvecklingen lett till en obetydlig tillväxt av
den samlade produktionen och läget på arbetsmarknaden har härigenom successivt
försämrats. Konjunkturavmattningens återverkningar på pris- och
kostnadsutvecklingen har varit mindre påtagliga. I genomsnitt beräknas
lönenivån 1971 stiga med ca 9 "/o och konsumentpriserna kan under årets
lopp antas öka med 3,5 å 4 "/o utöver vad

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 4

som
var en direkt följd av mervärdeskattens höjning. Mot internationeU bakgrund
framstår denna pris- och kostnadsstegringstakt inte som anmärkningsvärd.

Allt
eftersom det under loppet av 1971 framstått som klart att tillväxten i den
svenska ekonomin utvecklades svagare än vad som förutsetts har en stegvis omorientering
av den ekonomiska politiken genomförts. Insatserna har huvudsakligen fått
karaktären av selektiva åtgärder för att skapa fler arbetstillfällen.

Under
1971 har lättnader inom kreditpolitiken successivt genomförts. Diskontot har
under året i tre etapper sänkts med sammanlagt 112 "Ia till 51/2 "/o.
Industrins upplåning har fått expandera utan kreditpolitiska begränsningar och
detta har lett till en betydande ökning av utlåningen till näringslivet.

För
att stimulera industrins investeringar har investeringsfonderna i praktiken
släppts fria även om ansökningsförfarandet fortfarande kvarstår. Detta har
skett i olika omgångar, I juni medgavs användning av investeringsfondsmedel för
industriinvesteringar i syd- och meUansverige. Projekten skulle sättas igång
före utgången av 1971, För företag inom stödområdet var investeringsfonderna
redan fria. Sedan i september har frisläpp av fonder medgetts även i
storstadsområdena. I juli släpptes investeringsfondsmedel för lagerproduktion intiU
utgången av 1971,

Riksdagen
fattade under våren 1971 beslut om ett extra skatteavdrag på 10 o/o för
företagens investeringar i maskiner och inventarier verkställda under 1971,
Under sommaren beslöt regeringen föreslå höstriksdagen en höjning av detta
avdrag till 20 0/0.

I
syfte att stimulera främst verkstadsindustrin, tidigardades i april och juli
vissa statliga och kommunala beställningar. Statsbidrag utgår sålunda till
kommunala beställningar för en total kostnad på 100 milj. kr.

Bostadsbyggnadsprogrammet
utökades stegvis under våren och sommaren. Ramen för det statligt belånade
bostadsbyggandet vidgades med 2 000 lägenheter till 89 000 lägenheter. Det privatfinansierade
bostadsbyggandet tilläts öka i flera omgångar. Det privatfinansierade småhusbyggandet
släpptes under hösten helt fritt för resten av året. Sammanlagt beräknas detta
innebära en vidgning av det privatfinansierade bostadsbyggandet med 5 500
lägenheter till 13 500 lägenheter.

Byggandet
av skolor och sjukvårdsanläggningar ökades i förhållande tUl de fastställda
programmen, Statiiga, civUa och militära byggnadsprojekt sattes i gång
tidigare än planerat. Vidare tidigardades byggnads- och anläggningsarbeten vid
statens affärsdrivande verk. Under de tre första kvartalen 1971 bevUjades igångsättningstUlstånd
för s, k, oprioriterat byggande med en sammanlagd byggnadskostnad av i runt
tal 2 miljarder kr.

De
direkta arbetsmarknadspolitiska insatserna har utökats väsentligt, ArbetsmarknadsutbUdningen
omfattade i början av oktober ca 40 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 5

kursdeltagare
och beräknas senare i vinter kunna omfatta 60 000 elever. Av eleverna i
arbetsmarknadsutbildningen utgör numera kvinnorna en övervägande del, I
beredskapsarbeten sysselsattes i början av oktober drygt 20 000 personer och
antalet stiger snabbt. Åtgärder har även vidtagits för att genom olika former
av skyddad verksamhet ge den svår-placerade arbetskraften ökade
sysselsättningsmöjligheter.

Sammanfattningsvis
innebär de åtgärder som regeringen intill början av oktober tagit initiativ
till följande. Offentiiga industribeställningar har lagts ut tUl ett sammanlagt
värde av 180 mUj, kr. Bostadsbyggandet har utvidgats med 7 500 lägenheter till
en beräknad kostnad av ca 750 milj, kr. Den offentiiga byggnads- och
anläggningsverksamheten har utvidgats till en beräknad kostnad av 550 milj, kr.
Investeringsfondsmedel för konjunkturstimulerande investeringar har frisläppts
med en beräknad omfattning av ca 1,5 miljarder kr, TUl detta kommer kostnaderna
för de utvidgade arbetsmarknadspolitiska insatserna. Statens kostnader för t.
o, m, början av oktober beslutade ökningar av beredskapsarbeten beräknas till
425 milj. kr. Utgifterna för arbetsmarknadsutbildning uppskattas öka med 75 mUj.
kr. En summering av dessa åtgärder slutar på ca 3,5 mUjarder kr., vartill
kommer nära 2 mUjarder kr. för s. k. oprioriterat byggande.

Debatten
under de senaste: månaderna har i hög grad koncentrerats på den stigande
arbetslösheten. Att ökningen under året blivit så snabb sammanhänger till en
del med att man under åtminstone den första delen av 1970 hade en klar
överhettning i ekonomin. Elimineringen av överefterfrågan på arbetskraft
förklarar således en del av de observerade förändringarna under det senaste
året. Men arbetslöshetstalen har fortsatt att stiga och är nu klart otUlfredsställande.

Innan
jag går in på att närmare analysera innebörden av arbetslöshetssiffrorna vill
jag beröra de olika typer av statistik som belyser dessa förhållanden inte
minst därför att de visar så olika nivåer.

Det
mest omfattande materialet utgörs av de månatliga räkningar som företas av
antalet arbetssökande vid förmedlingarna. Dessa räkningar lämnar upplysningar
om både sådana arbetssökande som är medlemmar i arbetslöshetskassor och sådana
som inte är det. Av flera skäl är denna distinktion av intresse. De som är
kassamedlemmar är i allmänhet personer som tidigare har haft ett arbete eller
en anställning som nu av olika skäl avbratits. Genom att följa
kassaarbetslösheten får man en uppfattning om hur denna arbetskrafts
sysselsättningsläge har förändrats. De arbetssökande som inte är med i någon
kassa är ofta personer som för första gången söker sig till arbetsmarknaden
eller återinträder på denna efter en tids uppehåll.

Förändringarna
i antalet arbetslösa kassamedlemmar har sitt särskUda intresse även därför att
det är denna serie som i fråga om möjlighet

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 6

till jämförelse ligger närmast de historiska serierna över
arbetslösheten. Det har i den senaste tidens debatt hävdats att arbetslösheten
nu under 1971 nått en omfattning som man får gå fyrtio år tillbaka i tiden för
att finna motsvarigheten till. Dessa påståenden ligger mycket långt ifrån
sanningen. I oktober 1971 registrerades en arbetslöshetsprocent på 1,9 bland
kassamedlemmarna. Närmast jämförbara siffra låg under både 1932 och 1933 i
genomsnitt under året över 20 o/o och hade fram till 1939 endast kunnat
nedbringas till ca 10 o/o. Även så sent som 1958 registrerades ett
årsgenomsnitt på 2,5 o/o.

Under senare år har man fått en kompletterande information
om arbetsmarknadssituationen genom de numera månatliga arbetskraftsundersökningarna.
Genom intervjuer kartlägger man förhållandena hos ett slumpmässigt urval om ca
18 000 personer. I denna undersökning räknar man som arbetslös inte endast den
som aktivt sökt ett arbete på arbetsförmedlingen utan även den som tagit
kontakt med arbetsgivare direkt eller som svarat på annons. Dessutom inräknas
bland de arbetslösa även personer som nyligen har fått anställning men som
ännu inte hunnit tillträda denna.

Det säger sig självt att man med den senare undersökningen
erhåller en uppskattning av antalet arbetslösa som klart överstiger resultatet
från inventeringen vid arbetsförmedUngarna. I september 1971 uppgick antalet
sökande vid förmedlingarna till ca 58 000 medan man enligt arbetskraftsundersökningen
hade 113 000 arbetslösa. Av dessa senare hade nära 10 o/o en anställning som
väntade eller som man var endast tillfälligt permitterad ifrån och ytterligare
ca 20 "/o utgjordes av personer som förklarat sig vara arbetssökande, dock
utan att ha tagit kontakt med arbetsförmedlingen.

Hela antalet vid arbetsförmedlingen anmälda arbetslösa
uppgick i oktober till nära 64 000 personer. Det är visserligen ett lägre tal
än det som redovisades under marsapril i år men tar man hänsyn till kända
säsongvariationer i arbetsmarknadsförhållandena är läget nu klart sämre än i
våras. Vid tolkningen av detta i och för sig höga tal på antalet arbetslösa
vill jag först erinra om att arbetsmarknadspolitiken under en följd av år
kännetecknats av en successiv höjning av ambitionsnivån. Genom olika åtgärder
har man eftersträvat att få ut allt flera grupper på arbetsmarknaden. Detta
gäller exempelvis de gifta kvinnorna eller de i olika avseenden handikappade.
Det är ett helt naturligt led i denna politik att man vid förmedlingarna
registrerar en ökad arbetsefterfrågan från de här aktuella grupperna.

Vid sidan om den allmänna syssdsättningsskapande politiken
har även vidtagits förändringar som möjliggör en ökad trygghet åt personer som
i arbetsmarknadspolitiskt avseende tillhör särskilt utsatta grupper. En del av
dessa åtgärder t. ex. omställningsbidrag har som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 7

administrativ
förutsättning att man är anmäld som arbetssökande vid arbetsförmedlingen.

Till
en viss del förklaras emellertid situationen på arbetsmarknaden även av att det
totala antalet personer i arbetskraften ökat. Detta framgår klart av
arbetskraftsundersökningarna enligt vilka ca 30 000 fler personer ingår i
arbetskraften under september 1971 i jämförelse med samma månad för ett år
sedan. Det framgår även delvis av förmedlingsstatistiken, som uppvisar de största
ökningarna för sådana arbetslösa som inte tillhör någon arbetslöshetskassa.

En
närmare analys av materialet ger vid handen att ökningarna nästan helt utgörs
av kvinnor vilkas antal i arbetskraften under det senaste året ökat med drygt
40 000. Ökningarna är särskilt betydande i fråga om de gifta kvinnorna och det
är väsentligt att påpeka att större delen av detta nettotillskott till
arbetskraften kunnat beredas sysselsättning.

Även
mot bakgrund av dessa olika omständigheter framstår sysselsättningsläget i dag
som allvarligt. Trots att de tidigare insatserna ännu inte fått fullt genomslag
anser regeringen det motiverat att sätta in ytterligare åtgärder. Vid
övervägandena om valet av åtgärder synes det mig angeläget att framhålla att
man enligt förmedlingsstatistiken haft de största relativa ökningarna hos de nytillträdande
grupperna, dvs. i första hand ungdomar men även i icke oväsentiig utsträckning
gifta kvinnor. Om man dessutom även beaktar att en tredjedel av industriföretagen
fortfarande har brist på yrkesutbildad arbetskraft förefaller det klart att utbUdningsåtgärder
är av stor vikt. Jag erinrar här om den betydande volymökning som
omskolningsverksamheten fått under detta år. Jag erinrar även om att
skolöverstyrelsen fått rätt att inom gymnasieskolan i arbetsmarknadspolitiskt
syfte utan inskränkningar inrätta direkt yrkesinriktade specialkurser om ett
år. Härigenom utnyttjas den inträffade försvagningen i konjunkturen till att
åstadkomma en långsiktig förbättring av arbetskraftens utbildning samtidigt
som de personer som inte omedelbart får ett arbete bereds en meningsfull och framåtsyftande
sysselsättning.

Avvägningen
av de ytterligare åtgärder som bör vidtas måste givetvis ske mot bakgrund av en
bedömning av konjunkturutsikterna för den närmaste tiden.

Trots
att de internationella konjunkturutsikterna för det närmaste året allmänt sett
måste anses osäkra förefaller det klart att utvecklingen nu är tydligt uppåtriktad
i Förenta staterna och i viss mån även i Storbritannien. Frågan gäller närmast
i vad mån och hur snabbt en uppgång i dessa länder kan sprida sig till de
länder i Västeuropa som f. n. uppvisar stagnationstendenser. Härvid gäller även
att bedöma vilka element i den totala efterfrågan som kan väntas åstadkomma en
vändning uppåt. Förutom den expansion som kan förväntas i industri-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 8

och
lagerinvesteringar tUlkommer privat och offentlig konsumtion som expansionsfaktorer.
Ett ökande bostadsbyggande får samma effekt. Den privata konsumtionen och
bostadsbyggandet har redan i utgångsläget visat en expansiv tendens i vissa
länder. Med en fortsatt omläggning av ländemas ekonomiska politik i expansiv
riktning kan en fortsatt ökning av konsumtion och bostadsbyggande, i förening
med en vändning av lagercykeln, leda till ett allmänt konjunkturuppsving i
Västeuropa under andra halvåret 1972, EnUgt de senaste beräkningarna som
utförts inom OECD skulle en internationell konjunkturuppgång rentav kunna komma
igång under första halvåret 1972,

Vid
en bedömning av det internationella konjunkturförloppet bör man inte förbigå
den dramatiska händelseutvecklingen på valutamarknaden som kulminerade i
augusti 1971 med USA:s utspel. Det förefaller uppenbart att övergången till
obestämda kurser och kravet på en drastisk förstärkning av den amerikanska
bytesbalansen haft en nedkylande inverkan under andra halvåret 1971 på
världshandeln liksom på det ekonomiska klimatet hos Förenta staternas
handelspartners. Risken för en gradvis utbredning av handelspolitiska
restriktioner har illustrerats av införandet av en 10-procentig importavgift i
Danmark. Förutsatt att denna typ av åtgärder inte får fortsatt utbredning och
att lösningen av de internationella betalningsfrågorna sker på ett rimligt sätt
finns det emellertid knappast anledning att räkna med en ytterligare
fördröjning av en allmän internationell konjunkturuppgång.

När
det gäller den inhemska efterfrågan räknar konjunkturinstitutet för återstoden
av 1971 med en starkare utveckling av den inhemska efterfrågan både vad gäller
privat konsumtion och investeringar. Under andra halvåret i år förväntas
sålunda en markerad uppgång av den privata konsumtionen i förening med stigande
maskininvesteringar och en vändning uppåt av byggnadsinvesteringarna. Effekten
härav på produktion och sysselsättning kan dock bromsas upp av fortsatta om än
alltmer begränsade minskningar av lagerinvesteringarna. Exportefterfrågan kan
likaså komma att mattas ytterligare. Konjunkturbarometrarna för industrin,
handeln och byggverksamheten har under sådana förhåUanden inte gett några
klart positiva utslag utan på sin höjd indikationer om uppbromsning av
minskningstakten i orderingång, produktion och kapacitetsutnyttjande,

MeUan
andra halvåret i år och första halvåret 1972 förutser konjunkturinstitutet en
ytterligare höjd aktivitet i byggnadssektorn men en mer begränsad ökning av
maskininvesteringarna. Den tilltagande byggnadsaktiviteten kan sättas i
samband med de sysselsättningsstimulerande åtgärder som i flera omgångar
initierats fram till början av oktober 1971, Beräkningarna tyder på att
effekterna av dessa åtgärder ytterligare accentueras under första hälften av
nästa år. Sålunda väntas det privata

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 9

byggandet
inkl, bostadsbyggandet och det statliga byggandet öka betydligt. Utvecklingen
av lagerinvesteringarna kan alltjämt väntas få en bromsande effekt på
produktionen allteftersom en anpassning sker till normal lagerhåUning både för
råvara- och färdigvarulager.

Den totala exporten väntas
ånyo öka något under första halvåret 1972. Den under andra halvåret 1971
alltjämt svaga exporten av rå- och stapelvaror bör under första hälften av 1972
förbytas i uppgång i samband med en omsvängning av råvarucykdn hos köparländerna.
Däremot väntas verkstadsexporten utvecklas svagt. Den totala exporten skuUe
därigenom kunna öka något.

Sammanfattningsvis
beräknar konjunkturinstitutet att bruttonationalprodukten första halvåret 1972
under sådana omständigheter kommer att bli drygt 3 o/q större än under första halvåret 1971. Under dessa förutsättningar
och med hänsyn till den betydande arbetstidsförkortning som inträder omkring
årsskiftet 19711972 är det rimligt att utgå ifrån att läget på arbetsmarknaden
blir successivt mera balanserat.

Som
framgått av vad jag nyss anfört är bedömningen av den internationella
konjunkturbuden fortfarande osäker inte minst med hänsyn till förhållandena på
valutamarknaden. Vidare vill jag understryka att trots den gynnsamma
utvecklingen av bytesbalansen under 1971 de långsiktiga problemen på detta
område knappast är övervunna. I ett sådant läge är det väsentligt att den
ekonomiska politiken får en hög grad av flexibilitet och baseras på selektiva åtgärder.
Därigenom skapas möjligheter att snabbt anpassa åtgärderna till ändrade
förutsättningar.

Åtgärder för en generell
stimulans av den privata konsumtionen har i olika sammanhang angetts som altemativ
till ytterligare selektiva åtgärder. Sett ur ett mer långsiktigt perspektiv
utgör vikande privat konsumtion knappast något problem. Problemet är snarast
det motsatta, dvs. att bereda den privata konsumtionen tillräckligt utrymme
inom de ramar som produktionstillväxten ger, samtidigt som angelägna krav i
fråga om näringslivets investeringar och den offentliga sektorn skall tillgodoses.
Den avmattning i fråga om den privata konsumtionen som ägde rum under första
halvåret 1971 betingas i hög grad, som tidigare nämnts, av de mycket speciella
förhållanden som rådde i samband med avtalsförhandlingarna. Föreliggande
uppgifter tyder på att den nedgång av den privata konsumtionen som ägde rum
under första halvåret 1971 nu förbytts i en uppgång. Detta är också naturligt i
och med att den centrala uppgörelsen nu är omsatt på förbunds- och lokalplanet
och att utbetalningen av de retroaktiva lönerna pågår. En ytterligare stimulans
av köpkraften uppnås under december månad genom återbetalningen av
överskjutande skatt och vid årsskiftet genom frisläppandet av de medel som
sparades i samband med det s. k. Strängaspelet om sammanlagt ca 4 miljarder kr.
Detta innebär sammanfattningsvis att det

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 10

f. n. inte framstår som lämpligt att vidta åtgärder som
syftar till en allmän konsumtionsstimulans. Vid sidan av övriga åtgärder har
dock en begränsad stimulans, som har klara fördelningspolitiska motiv, bedömts
möjlig. I fråga om utbyggnaden av stödet till bostadskonsumtion gäller även att
en angelägen reform härigenom kan tidigardäggas. Den stimulans av
bostadsefterfrågan som reformen innebär medverkar också till att hålla
bostadsbyggandet uppe.

Tyngdpunkten i sysselsättningspolitiken måste även
fortsättningsvis läggas på åtgärder som kan avgränsas i tid och rum. Ledmotivet
är att rikta åtgärderna mot de områden och grupper som har ett direkt behov av
stöd. En rad olika skäl talar för en sådan selektiv inriktning av den
ekonomiska politiken.

De
ekonomisk-politiska åtgärderna bör utformas så att deras stimulerande verkan
snabbt kan avbrytas när konjunkturen förbättras. Med hänsyn till att huvuddelen
av de nu ingångna avtalen har lång varaktighet är det från löntagarsynpunkt
angeläget att inflationistiska tendenser kan undvikas i största möjliga
utsträckning. Den inflatoriska risken av exempelvis en temporär sänkning av
momsen sammanhänger med svårigheten att få en återgång till den tidigare nivån
innan högkonjunkturen klart manifesterats. Risken understryks ytterligare av
att den största stimulanseffekten uppnås vid den köprush som inträffar då
skatten på nytt skall höjas. En generell ökning av konsumtionsefterfrågan
skulle dessutom till ca 40 o/o rikta sig mot importen och denna del skulle
alltså inte leda till någon ökad sysselsättning i vårt land utan endast till en
försämring av bytesbalansen.

Utformningen
av den kortsiktiga sysselsättningspolitiken kan också om denna baseras på
selektiva åtgärder ges en sådan inriktning att den främjar andra och mer
långsiktiga politiska mål. De åtgärder som nu föreslås har sålunda
koncentrerats till sådana områden som framstår som särskilt angelägna. Det
gäller bl. a. utbyggandet av industrins produktionsapparat, särskilda insatser
på miljövårdsområdet, tidigareläggning av angelägna kommunala investeringar
och insatser för barnfamiljer med lägre inkomster samt folkpensionärerna.

Ett viktigt led i de sysselsättningsåtgärder som vidtagits
under 1971 har varit att stimulera en utbyggnad av industrins
produktionsresurser. Erfarenheterna från den senaste högkonjunkturen ger vid
handen att det i hög grad ligger i industriföretagens intresse att i god tid
bygga ut sin kapacitet för att inte gå miste om försäljningstillfäUen på
exportmarknaden när uppgångstendenserna börjar göra sig gällande. Mot den bakgrunden
anser jag det väsentligt att fortsätta stimulanspolitiken och att även under
1972 medge det 20-procentiga avdrag för investeringar i maskiner och utrustning
som föreslås för innevarande år. Det kan finnas skäl att medge ianspråktagande
av investeringsfonder för byggnader

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 11

och maskiner även under första hälften av nästa år. Denna
fråga torde dock få prövas längre fram.

En annan
åtgärd som kan få stor betydelse för att öka industrins investeringsbenägenhet
är den förstärkning av de finansiella förutsättningarna som skapas genom det
ökade utrymme på obligationsmarknaden som bereds industrin under detta och
nästa år. Emissionerna beräknas under vartdera av åren 1971 och 1972 komma att
uppgå till 1,5 mUjarder kr., vilket är ungefär dubbelt så mycket som under 1969
och 1970. Nyutlåningen till mindre och medelstora företag via AB Industrikredit
och AB Företagskredit beräknas till 500 milj. kr. 1971 och beräknas få minst
samma omfattning under 1972. Även Investeringsbankens utlåningskapacitet
kommer att förstärkas.

För att
ytterligare stimulera utvecklingen inom näringslivet bör företagen inom
branscher med hög relativ energiförbrukning ges dispens från energiskatt. Jag
anser att detta kan ske inom ramen för gällande dispensbestämmelser.

För att
undvika produktionsminskningar med åtföljande minskad sysselsättning utgör en
produktion för lager ofta ett väsentligt alternativ. För att stimulera en lagerutbyggnad
har som tidigare nämnts investeringsfonderna släppts fria för
lagerinvesteringar. Detta frisläpp bör även gälla under 1972. Ytterligare
åtgärder är dock påkallade på detta område. Sålunda föreslås ett 20-procentigt
bidrag till lagerökning under 1972 i företag där det finns
sysselsättningspolitiska skäl härför.

Ökningen
av den kommunala investeringsaktiviteten har påtagligt mattats av under de
senaste åren. Skälet härtUl torde bl.a. ha varit det ökade finansiella tryck
som den tidigare mycket snabba expansionen lett fram tUl. För att stimulera
kommunerna till att tidigardägga angelägna investeringar och samtidigt uppnå
en betydande sysselsättningseffekt bör statsmakterna ge sitt stöd till att
sådana investeringar utförs som beredskapsarbeten i väsentligt större
omfattning än vad som f. n. sker. Därför föreslås att statsbidraget höjs från
normalt 33 o/o till högst 75 o/o för arbete som läggs ned på sådana projekt
under tiden den 1 november 1971den 30 juni 1972. En medelsram om 500 milj. kr.
möjliggör arbeten för ca 670 milj. kr., vilket motsvarar ca 10 o/o av
kommunernas totala årliga investeringar i byggnader och anläggningar exkl.
bostäder.

Miljövårdsinvesteringarna
tillhör de områden som bör ges prioritet i detta sammanhang. Behovet av
investeringar för luft- och vattenrening är stort på såväl den industriella som
den kommunala sidan. I fråga om planeringen av kommunala reningsverk finns f. n.
en relativt stor projektreserv som med kort varsel kan tas i anspråk. I syfte
att snabbt få till stånd ökade insatser på dessa områden föreslås en temporär
höjning av statsbidraget till 75 o/o för tiden t. o. m. den 30 juni 1972. Som
förutsättning för att det förhöjda statsbidraget skall utgå för hela pro-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 12

jektet
bör gälla att huvuddelen 60 o/q
av arbetet utförs före denna tidpunkt. Därutöver har vissa åtgärder vidtagits i
syfte att påskynda myndigheternas handläggning av ärenden av detta slag.

Som tidigare framhållits
är det inte lämpUgt med en allmän stimulans av den privata konsumtionen. Läget
medger dock att en i det längre perspektivet klart motiverad utbyggnad av det
familjepolitiska stödet tUl bostadskonsumtion nu genomförs. Den innebär ett
väsentligt större tUlskott till de grupper som främst behöver stöd än vad
generella kon-sumtionsstödjande åtgärder skulle kunna ge. Samtidigt får stödet
relativt begränsade verkningar på den totala efterfrågan. Förslag om en
kraftig förstärkning av bostadstilläggen för barnfamiljer läggs fram i en särskUd
proposition. Utredningsarbetet i familjepolitiska kommittén bedrivs med sikte
på att systemet med skydd mot höga hyror för lågin-komsthushåll under 1973 skaU
kunna byggas ut till att omfatta även hushåll utan barn. Med hänsyn till att
förstärkningen av bostadstUl-läggen för barnfamiljer av tekniska skäl inte kan
träda i kraft förrän i april 1972 föreslås att det dessförinnan i januari görs
en särskild utbetalning till de bamfamUjer som nu är berättigade till statiigt
bostadstillägg. Kostnaden härför beräknas tiU 125 inilj. kr.

Det
föreslagna bostadsstödet i förening med en höjning av den övre lånegränsen för
bostadsrättsföreningar till 98 o/o av låneunderlaget, varom förslag nu också
läggs fram, torde komma att möjliggöra en ökad efterfrågan på nybyggda
lägenheter från inkomstsvaga grupper. Detta kommer att medverka tUl att hålla
igångsättningen av bostadsbyggandet på en hög nivå.

Även för ett extra
köpkrafttillskott som föreslås bli anvisat folkpensionärerna kan anföras klara
fördelningspolitiska motiv. Som en engångsåtgärd bör därför aUa
folkpensionärer ges ett belopp som motsvarar 3 o/o av basbeloppet. Kostnaden
härför beräknas till 285 milj. kr. Utbetalningen bör ske i ett sammanhang så
tidigt som möjligt under 1972, dvs. i samband med januariutbetalningarna.

De åtgärder som successivt
vidtagits under våren och sommaren kan beräknas ha inneburit att en direkt
efterfrågan av storleksordningen 5 mUjarder kr, släppts fram. Effekterna av de
nu föreslagna åtgärderna på den direkta efterfrågan är svårare att beräkna men
kan uppskattas till storleksordningen 2 miljarder kr. HärtUl kommer indirekta
effekter.

För
innevarande budgetår leder de hittills vidtagna och nu föreslagna åtgärderna
till att underskottet i budgeten beräknas stiga till storleksordningen 4
miljarder kr.

Sammanfattningsvis
vill jag på nytt betona att den under senare tid ökade arbetslösheten är
otillfredsställande, varför det är nödvändigt att sätta in kraftfuUa åtgärder
för att öka sysselsättningen. Dessa åtgärder koncentreras tUl särskilt
angelägna områden. Den svårbedömbara in-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 13

ternationella utvecklingen, behovet av att komma till
rätta med de långsiktiga problemen i bytesbalansen och angelägenheten att
begränsa inflationistiska tendenser utgör starka motiv för att lägga
tyngdpunkten vid successiva och selektiva insatser. Strävan måste vara att
planera för största möjliga handlingsberedskap för att därigenom snabbt kunna
anpassa åtgärderna till förändrade förutsättningar. På detta sätt bör det vara
möjligt att förena kravet på ökad sysselsättning med kraven på inre och yttre
balans i ekonomin och samtidigt möta en ny efterfråge-konjunktur utan större
risker för en inflationistisk utveckling.

Som
framgått av vad jag tidigare anfört är anslagsframställningar på tilläggsstat
behövliga för att finansiera de förordade konjunkturstimulerande åtgärderna.

De
framställningar tUl riksdagen som Kungl, Maj:t beslutar om denna dag tas in i
dagens statsrådsprotokoll över justitie-, försvars-, social-, kommunikations-,
finans-, utbildnings-, jordbraks-, handels-, inrikes- och industriärenden.
Utdrag av dessa protokoll bör biläggas denna proposition som bilagor 111. En
sammanställning över de av Kungl. Maj:t i denna proposition begärda anslagen
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 12.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t

1)
föreslår
riksdagen att godkänna den allmänna uppläggning av den ekonomiska politiken som
jag har förordat i det föregående,

2)
i en gemensam
proposition förelägger riksdagen de förslag som framgår av nämnda utdrag av
statsrådsprotokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl, Höghet Kronprinsen-Regenten
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga tUl detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 15

Bilaga 1

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29
oktober 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON,
LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer,
anmäler de ärenden under justitiedepartementets handläggning som angår frågan
om konjunkturstimulerande åtgärder och anför.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] 1. Polishus ni. m. För budgetåret 1971/72 har till
Polishus m. m. anvisats ett investeringsanslag av 40 milj. kr.

I gällande investeringsplan för anslaget (prop. 1971: 1 bU.
4 s. 74) har för byggnadsobjektet Polisskolan Ulriksdal uppförts en kostnadsram
av 9 180 000 kr. i prisläget den 1 april 1970, vilket motsvarar 9 720 000 kr. i
prisläget den 1 april 1971. De arbeten som hittills har utförts på objektet
har medfört oförutsedda merkostnader, som med 800 000 kr. överstiger den
fastställda kostnadsramen. Vissa planerade arbeten har inte kunnat utföras.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1971
hemställt om uppdrag att utföra ombyggnads- och kompletteringsarbeten
beträffande tre byggnader som är avsedda för fysisk träning och skjututbildning
inom en kostnadsram av 1,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971.

Departementschefen

Kungl. Maj:t har genom beslut den 15 oktober 1971
fastställt kostnadsramen för arbetena vid polisskolan Ulriksdal tUl 11720 000
kr. i

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 16

prisläget
den 1 april 1971. Kostnadsramen för byggnadsobjektet Polisskolan Ulriksdal i gäUande
investeringsplan bör ändras i enlighet härmed.

Jag
förordar att utgifterna för byggnadsobjektet får bestridas av tillgängliga
medel under anslaget.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifterna för
byggnadsobjektet Polisskolan Ulriksdal,

[2]
2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. För budgetåret 1971/72 har till
byggnadsarbeten för domstolsväsendet anvisats ett investeringsanslag av 3
milj, kr. Reservationen på anslaget uppgick vid utgången av budgetåret 1970/71 tUl
4 280 661 kr,

I
gällande investeringsplan för anslaget (prop, 1971: 1 bU, 4 s, 76) har uppförts
kostnadsramar av sammanlagt 10,4 milj, kr, i prisläget den 1 april 1970 som
avser ombyggnad av Stenbockska palatset och byggnader för tingsrätter.

Med
anledning av beräknade sysselsättningssvårigheter för byggnadsarbetare under
vintern 1971/72 har byggnadsstyrelsen den 11 oktober 1971 hemställt om uppdrag
att snarast få utföra viss ombyggnad av kammarrättens hus på Riddarholmen i
Stockholm, Byggstart kan ske i december 1971, Kostnaderna för ombyggnad av
bottenvåningen och två käUarvåningar beräknar byggnadsstyrelsen preliminärt
till 2,4 milj, kr. i prisläget den 1 april 1971, Medelsbehovet kan täckas med
tillgängliga medel under anslaget Byggnadsarbeten för domstolsväsendet.

Departementschefen

Ifrågavarande
ombyggnadsarbeten bör påbörjas snarast. En preliminärt beräknad kostnadsram av
2,4 mUj. kr, i prisläget den 1 april 1971 för viss ombyggnad av kammarrättens
hus bör tas upp i investeringsplanen. Jag förordar att utgifterna för
byggnadsobjektet får bestridas av tUlgängliga medel under anslaget.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifterna för viss
ombyggnad av kammarrättens hus i Stockholm.

[3]
3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. För budgetåret 1971/ 72 har till
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården anvisats ett investeringsanslag av 10
milj. kr.

Kungl.
Maj:t bar bl. a. av sysselsättningspoUtiska skäl genom beslut den 7 september
1971 bemyndigat kriminalvårdsstyrelsen att inom en sammanlagd kostnadsram av 2
585 000 kr. uppföra förläggnings- och fritidsbyggnader vid fångvårdsanstalten
Haparanda samt förrådsbyggnad och personallokaler vid fångvårdsanstalten Tillberga.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 17

Beslutet leder till ett ökat medelsbehov under anslaget
som motsvarar kostnadsramen.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag
av 2 585 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokoUet: Britta Gyllensten

2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 140

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 19

Bilaga
2

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen
för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden under
försvarsdepartementets handläggning som angår frågan om konjunkturstimulerande
åtgärder och anför.

KAPITALBUDGETEN

III.
FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

Överbefälhavaren
hemstäUde den 21 april 1971 att prisreglerings-medel för budgetåret 1970/71
skulle ställas till förfogande på vissa anslag, bl. a. på investeringsanslagen
under kasernbyggnaders ddfond. Med anledning härav föreskrev Kungl. Maj:t genom
beslut den 4 juni 1971 att medelsförbrukningen på nämnda anslag under
budgetåret 1970/71 flck höjas med 3 225 000 kr., vUket bdopp förddar sig meUan berörda
investeringsanslag på följande sätt.

Byggnadsarbeten
för gemensamma ändamål 650 000

Byggnadsarbeten för armén 1 600 000

Byggnadsarbeten för
marinen 400 000

Byggnadsarbeten för
flygvapnet 575 000

3
225 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 20

Då
anslagen för 1971/72 har beräknats med utgångspunkt i en i motsvarande mån lägre
medelsförbrukning 1970/71 krävs för att genomföra de i regleringsbrev för
innevarande budgetår upptagna byggnadsarbetena att angivna belopp ställs tUl
förfogande utöver vad som har anvisats på riksstaten.

Genom
beslut den 30 juni 1971 uppdrogs åt fortifikationsförvaltningen att under
innevarande budgetår i konjunkturstimulerande syfte tidigardägga vissa
byggnads- och iståndsättningsobjekt tiU ett belopp av högst 50 milj. kr.
Samtidigt bemyndigades förvaltningen att med anlitande av tillgängliga medel
förskottsvis bestrida kostnaderna för byggnadsarbetena.
Fortifikationsförvaltningen beräknar att av de ökade betalningarna om 50 milj.
kr. under budgetåret 1971/72, i förhåUande tiU vad som anges i regleringsbrev
för budgetåret, 44,5 milj. kr. kommer att fördela sig på berörda
investeringsanslag på följande sätt.

Byggnadsarbeten
för gemensamma ändamål 2 000 000

Byggnadsarbeten
för armén 15 000 000

Byggnadsarbeten
för marinen 2 000 000

Byggnadsarbeten
för flygvapnet 1 000 000

Befästningsarbeten
för gemensamma ändamål 11 200 000

Befästningsarbeten
för marinen 2 300 000

Befästningsarbeten
för flygvapnet 6 500 000

Flygfältsarbeten
m. m. 4 500 000

44
500 000

I
gällande investeringsplan för investeringsanslaget Byggnadsarbeten för
flygvapnet (prop. 1971: 1 bU. 6 s. 224) har medelsförbrukningen under anslaget
beräknats tUl 35,5 milj. kr.

Fortifikationsförvaltningen
har den 17 september 1971 föreslagit att medelsförbrukningen under anslaget
ökas med 18,2 mUj. kr. till 53,7 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Av den
föreslagna ökade meddsför-brukningen hänför sig 1 milj. kr. tUl tidigardagda
byggnadsobjekt enligt det tidigare nämnda beslutet den 30 juni 1971 och 17,2
milj. kr. till en forcering av byggnadsverksamheten i förhållande till tidigare
planer. Av den totala föreslagna meddsförbrukningen, 53,7 milj. kr., avser 19,5
milj. kr. objekt som påbörjats före den 1 juli 1971 och 34,2 milj. kr. objekt
som det ansetts angeläget att påbörja under budgetåret 1971/72. Huvuddelen av
de objekt, som påbörjats eller avses bli påbörjade under innevarande budgetår,
har redovisats i förenämnda investeringsplan. Följande objekt har tillkommit,
nämligen nybyggnad av mottagningsstation vid F 7 för 1 milj. kr., nybyggnad av
personal- och verkstadsbyggnad vid F 10 för 500 000 kr. och nybyggnad av
brandstation vid flygmaterielförvaltningens försöksplats i Norrland för 600 000
kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jag
beräknar att de åtgärder med konjunkturstimulerande effekter som sålunda
vidtagits medför ett behov av medel på tilläggsstat enligt följande
sammanställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslag

För 1970/ 71 medgiven ökad medelsförbrukning

Till 1971/ För utökad

72 tidigare- byggnads-

lagda bygg- verksamhet

nadsobjekt

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

650

1600

400

575

Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål Byggnadsarbeten
för armén Byggnadsarbeten för marinen Byggnadsarbeten för flygvapnet

Befästningsarbeten för gemensamma ändamål Befästningsarbeten
för marinen Befästningsarbeten för flygvapnet Flygfältsarbeten m. m.

Summa 3 225

2 000

15 000

2 000

1000

11200 2 300

6 500 4 500

44 500

17 200

17 200

2 650

16 600

2 400

18 775

11 200 2 300

6 500 4 500

64 925

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utöver de byggnadsåtgärder som redovisas i
sammanställningen har den 8 oktober 1971 beslutats att för försvarets räkning
utföra ytterligare byggnadsarbeten m. m. i arbetslöshetsbekämpande syfte till
en kostnad av högst 50 milj. kr. Kostnaderna betalas av medel som står till
arbetsmarknadsstyrelsens förfogande men skall slutligt räknas av mot
utgiftsramen för det militära försvaret. Detta gäller också de beställningar
för sammanlagt 30 milj. kr. av fortifikatorisk materiel samt tex-tU- och beklädnadsmateriel
m. m. för försvaret som chefen för inrikesdepartementet anmäler tillsammans
med övriga konjunkturstimulerande åtgärder inom inrikesdepartementets
verksamhetsområde.

Kasernbyggnaders delfond

[1] 1. Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål. Under denna
rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 15,6 milj. kr. Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående
förordar jag att under investeringsanslaget Byggnadsarbeten för gemensamma
ändamål på tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas 2 650 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag
av 2 650 000 kr.

[2] 2, Byggnadsarbeten för armén. Under denna rubrik har
på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 42
milj.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 22

kr. Med hänvisning till vad jag har anfört i det
föregående förordar jag att under förevarande investeringsanslag på
tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas 16,6 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för armén på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 16 600 000
kr.

[3] 3. Byggnadsarbeten för marinen. Under denna rubrik har
på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 9,2
milj. kr. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att
under förevarande investeringsanslag på tilläggsstat för innevarande budgetår
anvisas 2,4 mUj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för marinen på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 2 400
000 kr.

[4] 4. Byggnadsarbeten för flygvapnet. Under denna rubrik
har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av
32,2 milj, kr. Med hänvisning tUl vad jag har anfört i det föregående förordar
jag att under förevarande investeringsanslag på tilläggsstat för innevarande
budgetår anvisas 18 775 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för flygvapnet på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 18 775
000 kr.

Befästningars delfond

[5] 6. Befästningsarbeten för gemensamma ändamål. Under
denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 23 milj. kr. Med hänvisning till vad jag har anfört i
det föregående förordar jag att under förevarande investeringsanslag på
tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas 11,2 milj. kr. Jag hemstäUer att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Befästningsarbeten för gemensamma ändamål på
tilläggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag
av 11 200 000 kr.

[6] 8. Befästningsarbeten för marinen. Under denna rubrik
har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av
36,8 mUj. kr. Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående föror-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 23

dar
jag att under förevarande investeringsanslag på tUläggsstat för innevarande
budgetår anvisas 2,3 milj. kr.

Jag
hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
till Befästningsarbeten för marinen på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 2 300 000 kr,

[7]
9. Befästningsarbeten för flygvapnet. Under denna rubrik har på riksstaten för
innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 17,8 milj, kr. Med
hänvisning till vad jag har anfört i det föregående förordar jag att under
förevarande investeringsanslag på tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas
6,5 milj. kr.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
till Befästningsarbeten för flygvapnet på tUläggsstat I tUl riksstaten för
budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 6 500 000 kr.

[8]
10. Flygfältsarbeten m. m. Under denna rabrik har på riksstaten för innevarande
budgetår anvisats ett investeringsanslag av 23,5 mUj. kr. Med hänvisning till
vad jag har anfört i det föregående förordar jag att under förevarande
investeringsanslag på tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas 4,5 mUj.
kr.

Jag
hemstäUer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att
till Flygfältsarbeten m. m. på tUläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret
1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 4 500 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten .

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 25

Bilaga
3

SOCIALDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet pä Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen
för socialdepartementet, statsrådet Aspling, och statsrådet Odhnoff anmäler de
ärenden under socialdepartementets handläggning som angår frågan om konjunkturstimulerande
åtgärder. Departementschefen anmäler därvid frågorna under punkterna 1, 3 och
5 samt statsrådet Odhnoff frågorna under punkterna 2 och 4. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN

FEMTE
HUVUDTITELN

B.
Allmän försäkring m. m.

[1]
B 4 a. Särskilt tillägg till folkpensionärer. Som chefen för finansdepartementet
har anfört tidigare denna dag bör folkpensionärerna få ett särskUt tUlägg i
januari 1972. Detta bör ges formen av en engångsutbe-talning till den som för
januari 1972 är berättigad till folkpension i form av ålders-, förtids- eller
änkepension eller till hustrutillägg. Tillägget bör utgå med tre procent av
basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Detta innebär vid nuvarande
basbelopp 207 kr. för ensam pensionär och 414 kr. för makar.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 26

Med
hänsyn till att det särskilda tillägget är en fristående förmån av
engångskaraktär bör detta utgå med lika stort belopp till samtiiga pensionärer
oberoende av den ordinarie pensionens storlek. Det innebär att någon reduktion
av tillägget inte skall göras t. ex. för den som har partiell förtidspension.
Den som vistas på ålderdomshem eller annan institution bör på samma sätt själv
få uppbära hela tillägget.

Det
särskilda tiUägget bör utbetalas samtidigt som utbetalning av folkpension sker
i januari 1972. De närmare bestämmelserna för tUlägget får utfärdas av Kungl.
Maj:t.

Kostnaderna
för det särskilda tUlägget kan beräknas till ca 285 milj. kr. För att täcka
dessa kostnader bör föras upp ett särskUt förslagsanslag, benämnt SärskUt tUlägg
till folkpensionärer.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1) godkänna
de av mig förordade grunderna för särskUt tillägg

till folkpensionärer,

2) till
Särskilt tillägg till folkpensionärer på tUläggsstat I till riks

staten för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av

285 000 000 kr.

C.
Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

[2]
C 3 a. Särskilt statligt bostadstillägg för barnfamiljer. Jag kommer senare
denna dag att föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram förslag till riksdagen om en
förstärkning av bostadstilläggen till barnfamiljerna fr. o. m. den 1 april
1972.

Som chefen för
finansdepartementet har anfört tidigare denna dag bör dessförinnan göras en
särskild utbetalning till barnfamiljer som har statligt bostadstillägg.
Utbetalningen bör göras i enkla former och så snart som möjligt. Jag förordar
att denna engångsutbetalning får formen av ett särskilt statligt bostadstillägg
till barnfamiljer. Det bör utgå tUl de familjer som under år 1971 för december
månad uppbär statligt bostadstUlägg. Det särskilda bostadstiUägget bör utgöra
tre gånger det belopp som familjen uppburit i statligt bostadstillägg för
december 1971. Utbetalningen bör ske i januari 1972. För den som uppbär fullt
bostadstillägg utan inkomstreducering kommer det särskilda statiiga bostads-tUlägget
därmed att utgöra 180 kr. för familjer med ett barn, 420 kr. för familjer med
två barn, 660 kr. för familjer med tre barn, 720 kr. för familjer med fyra barn
och 960 kr. för familjer med fem barn. För den som har reducerat statligt
bostadstillägg utgår det särskilda bostadstill-lägget med motsvarande lägre
belopp.

Närmare 450 000
barnfamiljer kan beräknas få detta särskUda bostadstillägg. Kostnaderna för
tillägget och för utbetalningen av detta bör

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 27

betalas av staten. Jag beräknar kostnaderna till omkring
125 milj. kr. För att täcka dessa kostnader bör föras upp ett särskilt
förslagsanslag, benämnt Särskilt statiigt bostadstillägg för barnfamiljer.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1)
godkänna de av
mig förordade granderna för särskilt statligt bostadstillägg för barnfamiljer,

2)
till Särskilt
statligt bostadstillägg för barnfamiljer på tiUäggs-stat I till riksstaten för
budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[3] 11. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom
socialdepartementets verksamhetsområde. Under denna anslagsrubrik har för
innevarande budgetåret anvisats ett investeringsanslag av 10 480 000 kr. I
fråga om vissa av de ändamål för vilka medel beräknas under anslaget bör
ytterligare byggnadsobjekt nu redovisas för riksdagen.

Vissa byggnadsarbeten m. in. vid ungdomsvårdsskolorna

Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1971 åt byggnadsstyrelsen
att utföra yttre elnät, etapp II, vid
Gräskärr för en kostnad motsvarande 580 000 kr. i prisläget den 1 april 1971.
Vidare uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni och den 7 september 1971 åt styrelsen
att utföra renovering av centralköket vid Långanäs, tillbyggnad av
specialavdelning Berga och mottagningsavdelning Eken vid Hammargården samt
tillbyggnad av specialavdelningen vid Bärby. Kostnaderna för dessa objekt,
sammanlagt 2 105 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1971, bör enligt byggnadssty-styrdsen
belasta kostnadsramen Diverse om- och tillbyggnadsarbeten m. m. Kungl. Maj:t
uppdrog slutligen den 30 juni 1971 åt byggnadsstyrelsen att utföra vägar och
markplanering vid Lövsta. Kostnaden för arbetena, 580 000 kr. i prisläget den
1 april 1971, bör enligt styrelsen belasta kostnadsramen Vägar och
markplanering.

Byggnadsstyrelsen föreslår att ytterligare två objekt
utförs under innevarande budgetår, nämligen ombyggnad av Solbacken vid Östra
Spång samt utbyggnad av dagvattennätet vid Lövsta. På grund härav behöver
höjningar ske av resp. kostnadsramen Diverse om- och tillbyggnadsarbeten med
645 000 kr. och kostnadsramen Vägar och markplanering med 75 000 kr., allt i
prisläget den 1 april 1971.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 28

Vissa byggnadsarbeten vid statens rättsläkarstationer

Den 30 juni 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att utföra ombyggnad av statens rättsläkarstation i Solna inom en kostnadsram
av 1,4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1970. Kostnadsberäkningen grundade sig
på ett den 17 november 1969 uppgjort byggnadsprogram. Sedan bygghandlingar
färdigställts har styrelsen nu utfört en detaljerad kostnadsberäkning för
ombyggnaden. Den beräknade kostnaden uppgår tiU 1 625 000 kr. i prisläget den 1
april 1970, vilket motsvarar 1 775 000 kr. i prisläget den 1 april 1971.

Departementschefen

Som framgår av det föregående har Kungl. Maj:t lämnat byggupp-drag
för ett antal objekt under förevarande anslag under sommaren och hösten 1971.
Detta har skett som ett led i åtgärderna att stimulera sysselsättningen inom
byggnadssektorn. Vidare bör de ytterligare byggnadsobjekt för vilka
redogörelse lämnats i det föregående få påbörjas under innevarande budgetår.

Jag
förordar därför, efter samråd med statsrådet Odhnoff, att följande nya och
ändrade kostnadsramar i prisläget den 1 aprU 1971 bör föras upp i
investeringsplanen för ungdomsvårdsskolorna.

Gräskärr

Ytire dnät, etapp II 580 000

Olika skolor

Diverse om- och tiUbyggnadsarbeten m. m. 5 578 000

Vägar och markplanering 785 000

I investeringsplanen för statens rättsläkarstationer bör
föras upp en kostnadsram av 1 755 000 kr. i prisläget den 1 april 1971 för
ombyggnad av statens rättsläkarstation i Solna.

Det är svårt att redan nu överblicka hur
medelsförbrukningen under innevarande budgetår kommer att utveckla sig inom det
samlade investeringsanslaget. Jag avser att senare återkomma till frågan om
ytterligare medelsanvisning skulle visa sig behövas.

Jag förordar att de utgifter som hänger samman med här
behandlade byggnadsobjekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande
anslag.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat angående bestridande av
utgifterna för vissa byggnadsarbeten inom socialdepartementets verksamhetsområde.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 29

V. FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD

[4] 1. Lån till anordnande av barnstugor. Till detta
ändamål har för budgetåret 1971/72 anvisats ett investeringsanslag av 35 milj.
kr.

Utbetalning
av lån till anordnande av barnstugor sker enligt gällande bestämmelser när
byggnadsarbetena är slutförda och kostnaderna redovisats, dvs. i regel ca ett
år efter att byggnadsarbetena påbörjats. Som ett led i åtgärderna för att
stärka sysselsättningen på byggarbetsmarknaden under vintern har Kungl. Maj:t
den 24 september 1971 beslutat att det statiiga lån som utgår till kommun
eller allmännyttigt bostadsföretag för byggande av barnstugor får betalas ut i
förskott för byggen som påbörjas under tiden den 1 oktober 1971den 15 januari
1972.

Beräkningen
av medelsbehovet under anslaget för innevarande budgetår har gjorts med
utgångspunkt i den beräknade igångsättningen av barnstugebyggen under
budgetåret 1970/71. Den temporära ändringen av utbetalningsreglerna för lånen
innebär att ett tillfälligt ökat medelsbehov för att täcka även
förskottsutbetalningarna uppkommer under innevarande budgetår. Jag räknar å
andra sidan med att medelsbehovet under budgetåret 1972/73 till följd härav
kommer att minska i motsvarande mån.

Med ledning av uppgifter från kommunerna om den beräknade
igångsättningen under budgetåret 1971/72 beräknar jag det ökade medelsbehovet
till 15 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lån till anordnande av barnstugor på tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 15 000
000 kr.

[5] 3. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmiss-brukare
m. m. Till ändamålet har för budgetåret 1971/72 anvisats ett investeringsanslag
av 3 milj. kr. Den 1 juli 1971 fanns en reservation på 3,3 milj. kr. Under
budgetåret disponeras alltså för ändamålet sammanlagt 6,3 milj. kr.

För budgetåret 1972/73 begärda investeringar för
upprustning av vårdanstalterna omfattar bl. a. byggnadsföretag som för att öka
sysselsättningen i vissa delar av landet bör sättas igång redan under innevarande
budgetår. Jag har från socialstyrelsen inhämtat att byggnadsföretag för ca 4,2
mUj. kr. kan sättas igång under den närmaste tiden. Kungl. Maj:t har tidigare
denna dag medgett att dessa byggnadsföretag får påbörjas under budgetåret 1971/72.

För lån tUl
ytterligare ett antal angelägna byggnadsföretag och till maskiner m. m.
beräknar jag medelsbehovet under budgetåret 1971/72

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 30

tiU
6,2 mUj. kr. Det totala medelsbehovet under innevarande budgetår uppgår således
tiU 10,4 mUj. kr. För ändamålet disponeras 6,3 milj. kr. och medelsanvisningen
bör därför ökas med 4,1 milj. kr.

Eftersom
i långivningen under budgetåret 1971/72 inryms projekt som ursprangUgen
planerats komina till utförande först under kommande budgetår räknar jag med
att medel under detta anslag inte skall behöva anvisas under budgetåret
1972/73 om medel istället på det sätt jag anfört anvisas på tUläggsstat under
innevarande budgetår.

Jag
hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett
investeringsanslag av 4 100 000 kr.

Vad
föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt bifaUer Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971; 140 31

Bilaga 4

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den
29 oktober 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena
WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling,
anmäler de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning som angår
frågan om konjunkturstimulerande åtgärder och anför.

Vidtagna konjunkturstimulerande åtgärder under
kommunikationsdepartementets handläggning

Den 30 juni 1971 beslöt Kungl, Maj:t om vissa tidigareläggningar
av post- och teleinvesteringar. Genom höjning av postverkets investeringsram
med 6,1 milj. kr. möjliggjordes tidigareläggning till hösten 1971 av planerade
posthusbyggen i Helsingborg, Landskrona, Norrtälje och Ystad.

Genom höjning av investeringsramen för televerket med 18
milj. kr. möjliggjordes följande åtgärder:

1.
Tidigareläggning
till hösten 1971 av planerade tdebyggen i Katrineholm, Knivsta, Kristianstad,
Nässjö, Oskarshamn, UddevaUa och Uppsala tUl en kostnad av 4,5 mUj. kr.

2.
Tidigareläggning
av industribestäUningar i bl. a. HudiksvaU och Karlskrona avseende koaxialkablar,
pupinkablar, dialogapparater och tryckskyddsutrustningar tUl en kostnad av 13,5
milj. kr.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 juli 1971 uppdrogs åt
arbetsmarknadsstyrelsen att efter prövning i varje särskUt fall vidta åtgärder
för att genom tidigareläggning av statliga industribeställningar öka
sysselsätt-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 32

ningen
inom industrin under andra halvåret 1971 och första halvåret 1972. Enligt
beslutet fick bl. a. tidigareläggning ske till högst följande belopp:

Milj.
kr.

Postverket 2,7

Televerket 13,5

Statens
järnvägar 3,9

Luftfartsverket 5,3

Postverket
har beställt cyklar och diverse kontorsmaterid till ett belopp av 1 milj. kr.,
vilket betalas med postverkets driftmedel. Beställningar av bilar och bussar
planeras till ett belopp av 1,7 milj. kr.

Det
angivna beloppet för televerket 13,5 milj. kr. har ställts till verkets
förfogande genom den ovan nämnda ramhöjningen den 30 juni 1971.

Tidigareläggningarna
vid SJ omfattar huvudsakligen öppna godsvagnar. BestäUningarna har lagts ut i
samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, som även tills vidare förskotterat
beloppet.

Med
stöd av beslutet har luftfartsverket inom den medgivna investeringsramen under
anslaget Flygplatser m. m. för budgetåret 1971/72 lagt ut beställningar om
sammanlagt 4,4 milj. kr., varav 2,8 milj. kr. avseende fordon och maskiner och
resten i huvudsak dmateriel.

Den
7 september 1971 beslöt Kungl. Maj:t om ytterligare tidigareläggningar vid
televerket, SJ och luftfartsverket.

Investeringsramen
för televerket höjdes med 40 milj. kr., vUket möjliggjorde följande åtgärder:

1.
Tidigareläggning till hösten
1971 av planerade tdebyggen i Alingsås, Boden, Eskilstuna, Hässleholm, Lund,
Piteå, Ryd, Skurup, Sollefteå, Stavsnäs, Sundsvall, Torsby, Trollhättan, Tumba,
Varberg och Värö-backa till en kostnad av 10,4 milj. kr.

2.
Tidigareläggning av
tillverkning och uppsättning av monteringsfärdiga utbyggnadsdelar till
telefonstationer till en kostnad av 2,6 mUj. kr.

3.
Tidigareläggning av
anläggningsarbeten, som ger extern sysselsättningseffekt bl. a. i Stockholm
och Göteborg till en kostnad av 16,5 milj. kr.

I
de 40 milj. kr. ingick också 10,5 milj. kr. för anläggningsarbeten avsedda att
ge sysselsättningseffekt internt inom televerket.

Investeringsramen
för statens järnvägar höjdes med 2,7 milj. kr. för att tidigardägga vissa
husbyggnads- och anläggningsarbeten. Arbetena avser om- och tillbyggnad av
godsmagasin vid Norrköping C, Göteborg N och i Sandviken, ny skolbyggnad i
Ängelholm samt vissa spårbyggnadsarbeten i Harmånger.

För
luftfartsverkets del innebar beslutet den 7 september 1971 att

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 33

verket
fick i uppdrag att inom en kostnadsram av högst 1,9 milj. kr. utföra byggnads-
och anläggningsarbeten i syfte att stödja sysselsättningen. Arbetena som
bestämts i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen avser huvudsakligen mindre
byggnadsarbeten på en rad olika flygplatser. Genom att luftfartsverket räknar
med en underförbrukning av sin normala investeringsram har någon höjning av
verkets ram till följd av tidigareläggningarna hittUls inte aktualiserats.

Genom
beslut den 16 september 1971 föreskrev vidare Kungl. Maj:t att arbeten tiU en
total kostnad av 11 milj. kr. skulle igångsättas vid televerket. Medlen kommer
att användas för underhållsarbeten på vissa byggnader, ombyggnad av
telefonstation i Boden, kabelarbeten framför allt i Stockholm och Göteborg samt
reimpregnering av telefonstolpar.

Under
senare år har beredskapsarbeten på vägar utförts i betydande omfattning. Under
innevarande höst har Kungl. Maj:t av sysselsättningsskäl beslutat att avsevärt
utöka omfattningen av dessa arbeten. Utöver tidigare i riksstaten beräknade 225
milj. kr. har sålunda ett belopp av ca 310 milj. kr. ansetts böra ställas tUl förfogande
för att möjliggöra igångsättning av dels vissa större ombyggnadsprojekt, dels
ett antal mindre omläggnings- och förbättringsarbeten. Arbetena är fördelade
med relativt stor spridning över landet med sikte på att i berörda regioner ge
största möjliga sysselsättningseffekt. Chefen för inrikesdepartementet kommer
senare denna dag att föreslå Kungl. Maj:t att hemställa hos riksdagen om de
tilläggsanslag som erfordras för arbetena i fråga.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t ger riksdagen till känna vad jag har anfört i det
föregående.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A.
Postverket

[1]
1. Posthus m. m. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni och den 8 juli 1971 har
investeringar vid postverket tidigardagts med ett sammanlagt belopp på 8,8
milj. kr. varav 1 milj. kr. att bestridas av driftmedel.

Efter
den vidtagna höjningen av investeringsramen för postverket med 6,1 milj. kr.
den 30 juni 1971 är den s. k. konjunkturreserven under anslaget Posthus m. m.
helt ianspråktagen för budgetåret 1971/72. I syssdsättningsstödjande syfte bör
i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts beslut den 8 juli 1971 tidigareläggning
av beställningar av bilar och bussar för postverkets räkning ske till ett bdopp
av högst

3
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 140

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 34

1,7
milj. kr. Jag förordar att detta belopp ställs till postverkets förfogande
genom tilläggsanslag under investeringsanslaget Posthus m. m.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

till
Posthus m. m. på tUläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa
ett investeringsanslag av 1 700 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 35

Bilaga
5

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler ärende under
finansdepartementets handläggning som angår frågan om konjunkturstimulerande
åtgärder och anför.

[1]
Särskilt investeringsavdrag för maskiner och inventarier. Som jag

tidigare
framhållit är det angeläget att ytterligare stimulera företagens investeringar
i maskiner och andra inventarier under åren 1971 och 1972.

Genom
beslut av 1971 års vårriksdag infördes bestämmelser om ett särskUt
investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt för maskiner och
andra inventarier som anskaffas under år 1971 (prop. 1971: 11, SkU 1971: 7, rskr
1971: 27, SFS 1971: 50). I prop. 1971: 11 anförde jag bl. a. att det var
motiverat att ett särskilt investeringsavdrag om 10 o/o medges för att
stimulera företagen att öka sina investeringar, i maskmer och inventarier under
år 1971. Syftet med skattelättnaden var alltså att påverka företagen att öka suia
investeringar i maskiner och inventarier utöver vad som eljest skulle bli fallet.
I det då rådande konjunkturläget borde enligt min uppfattning tUlämpningsområdet
för investeringsavdraget omfatta samtUga rörelsedrivande företag samt
jordbruks- och skogsbruksföretag. Bestämmelserna kom i enlighet härmed att
gälla investeringar i maskiner och andra döda inventarier avsedda för
stadigvarande bruk i rörelse, jordbruk eller skogsbrak. Jag anförde vidare att
som förutsättning för rätt till avdrag borde gälla att anskaffningen skedde
under år 1971. Avdragsrätten borde avse även inventarier som beställdes under
år 1971 för leverans efter årets utgång. Däremot borde enligt

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 36

min
mening avdrag inte medges i fråga om inventarier som beställdes under år 1971
och enligt avtal skulle levereras först efter utgången av år 1973.

Utvecklingen
på arbetsmarknaden har därefter medfört att de sysselsättningspolitiska
problemen alltmer kommit i förgrunden. Som jag tidigare redovisat har föratom
reglerna om investeringsavdrag beslut fattats om en rad olika
sysselsättningsfrämjande åtgärder. För att ytterligare stimulera näringslivets
investeringar har investeringsfonderna som tidigare varit frisläppta för
investeringar i stödområdet frisläppts också för investeringar i syd- och meUansverige,
Under sommaren och hösten 1971 har företagen fått tUlstånd att använda sina investeringsfonder
för investeringar för sammanlagt ca 1 200 milj, kr. Dessutom har
investeringsfonderna frisläppts för överföring till s, k, la-gerinvesteringskonto
i syfte att företagen skall kunna arbeta på lager. Denna senare användning av
investeringsfonderna står öppen intill utgången av år 1971, Dessutom aviserade
regeringen mot bakgrund av utvecklingen på arbetsmarknaden redan i somras sin
avsikt att till årets höstriksdag lägga fram förslag om en höjning av det
särskilda investeringsavdraget från 10 o/o till 20 o/o av kostnaden för
maskinanskaffningar under år 1971, Den föreslagna höjningen av det särskUda investeringsavdraget
bör gälla anskaffningar av maskiner och inventarier under hela år 1971, I
oktober 1971 beslöt regeringen bl, a, att som en ytterligare stimulans till
industrin framlägga förslag till riksdagens höstsession om ett 20-procentigt
investeringsavdrag för investeringar i maskiner och inventarier även under år
1972,

På
grund av vad jag nu anfört förordar jag att nuvarande särskilda
investeringsavdrag för maskinanskaffningar under år 1971 höjs från 10 o/o till
20 o/o och att ett motsvarande 20-procentigt investeringsavdrag medges även för
maskinanskaffningar under år 1972. Investeringsavdraget under år 1972 bör
utformas på samma sätt som det som gäller för år 1971. De av mig förordade
stimulansåtgärderna föranleder ändring av 15 §§ förordningen (1971: 50) om särskUt
investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt. Förslag till ändring
av förordningen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga
A.

Jag
hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att
antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till förordning om ändring i
förordningen (1971: 50) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till
statlig inkomstskatt.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl, Höghet Kronprinsen-Regenten,

Ur protokollet: Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
A

Förslag
till

Förordning
om ändring i förordningen (1971: 50) om särsldlt investeringsavdrag vid
taxering tiU statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas
att 15 §§ förordningen (1971: 50) om särskilt investeringsavdrag vid taxering
till statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fysisk
eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk och som
under år 1971 anskaffar maskiner eller andra döda inventarier avsedda för
stadigvarande brak i verksamheten, får vid taxering till statlig inkomstskatt
åtnjuta särskilt investeringsavdrag vid inkomstberäkningen för den
förvärvskälla vari verksamheten ingår.

Avdraget göres vid 1972
års taxering eller, i fråga om anskaffning under sådan del av år 1971 som är
att hänföra till beskattningsår för vilket taxering i första instans sker
senare, vid denna taxering.

1 §

Fysisk
eller juridisk person, som driver rörelse, jordbrak eller skogsbruk och som
under år 1971 eller 1972 anskaffar maskiner eller andra döda inventarier avsedda
för stadigvarande brak i verksamheten, får vid taxering till statlig
inkomstskatt åtnjuta särskilt investeringsavdrag vid inkomstberäkningen för
den förvärvskälla vari verksamheten ingår.

Avdraget
göres vid taxering till statlig inkomstskatt för det beskattningsår, under
vilket anskaffningen sker, eUer, i fråga om anskaffning under sådan del av år

1971 som
är att hänföra till be

skattningsår för vilket taxering i

första instans skett samma år, vid

1972 års
taxering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anskaffning anses ske när
skriftligt avtal om förvärv träffas eller, om sådant avtal icke träffas, när
leveransen sker. Träffas skriftligt avtal om förvärvet under år 1971 och sker
leverans samma år men hänför sig avtalet och leveransen till skilda
beskattningsår, anses anskaffningen ha skett vid leveransen.

Anskaffning anses ske när
skriftligt avtal om förvärv träffas eller, om sådant avtal icke träffas, när
leveransen sker. Träffas skriftligt avtal om förvärvet under år 1971 eller
1972 och sker leverans samma år som avtalet träffats, men hänför sig avtalet
och leveransen till skilda beskattningsår, anses anskaffningen ha skett vid
leveransen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lyddse

Maskin
eller annat inventarium, som den skattskyldige själv tillverkar, anses
anskaffat under år 1971 tUl den del kostnader då nedlagts på tillverkningen.

Föreslagen lydelse

Maskin
eller annat inventarium, som den skattskyldige själv tillverkar, anses
anskaffat under år 1971 eller 1972 till den del kostnader då nedlagts på
tillverkningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 §

Särskilt
investeringsavdrag utgör tio procent av anskaffningskostnaden. Träffas
skriftligt avtal om förvärvet under år 1971 för leverans under senare år,
utgör dock avdraget tio procent av det avtalade priset,

SärskUt
investeringsavdrag åt-njutes icke för följande inventarier, nämligen

inventarier med en
beräknad varaktighetstid av högst tre år,

begagnade
inventarier,

personbilar, som avses i
vägtrafikförordningen (1951: 648) och som icke användes i yrkesmässig trafik
eller uthyrningsrörelse,

inventarier, som den
skattskyldige själv tillverkar, om tillverkningen börjat före ingången av år
1971,

inventarier, om vars
anskaffande skriftligt avtal träffas under år 1971 och som enligt avtalet skall
levereras efter utgången av år 1973,

Särskilt
investeringsavdrag utgör tjugo procent av anskaffningskostnaden. Träffas
skriftligt avtal om förvärvet under 1971 eller 1972 för leverans efter det år,
under vilket avtalet träffats, utgör dock avdraget tjugo procent av det
avtalade priset.

Särskilt
investeringsavdrag åt-njutes icke för följande inventarier, nämligen

inventarier med en
beräknad varaktighetstid av högst tre år,

begagnade
inventarier,

personbilar, som avses i
vägtrafikförordningen (1951: 648) och som icke användes i yrkesmässig trafik
eller uthyrningsrörelse,

inventarier, som den
skattskyldige själv tUlverkar, om tillverkningen börjat före ingången av år
1971,

inventarier, om vars
anskaffande skriftligt avtal träffas under år

1971 och som enligt
avtalet skall

levereras efter utgången av år

1973,

inventarier, om vars
anskaffande skriftligt avtal träffas under år

1972 och som enligt
avtalet skall

levereras efter utgången av år

1974.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
inventarier, som förvärvas från någon med vilken förvärvaren är i väsentlig
ekonomisk intressegemenskap, åtnjutes särskUt investeringsavdrag endast om
säljaren är tUlverkare och tillverkningen börjat efter ingången av år 1971,

Särskilt
investeringsavdrag enligt denna förordning åtnjutes icke för inventarier, för
vilka investeringsfond enligt förordningen (1955: 256) om investeringsfonder
för konjunkturutjämning eller motsvarande äldre författning tagits i anspråk
enligt beslut av Kungl, Maj:t eller arbetsmarknadsstyrelsen eUer för vilka
förordningen (1963: 216) om extra avskrivning och särskUt investeringsavdrag
vid inkomsttaxeringen skall äga tillämpning enligt beslut av Kungl, Maj:t.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskilt
investeringsavdrag åtnjutes endast om den skattskyldi-ge framställer yrkande
om sådant avdrag i allmän självdeklaration och företer tillfredsställande utredning
om den anskaffningskostnad på vilken avdrag skall beräknas. Avdrag åtnjutes
endast om sådan kostnad i förvärvskällan under år 1971 uppgått tUl minst 5 000
kronor.

Särskilt
investeringsavdrag åtnjutes endast om den skattskyldige framställer yrkande
om sådant avdrag i allmän självdeklaration och företer tillfredsställande utredning
om den anskaffningskostnad på vilken avdrag skall beräknas. Avdrag åtnjutes
endast om sådan kostnad i förvärvskällan uppgått till minst 5 000 kronor under
år 1971 eller, i fråga om inventarier anskaffade under år 1972, under detta år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtnjutes
särskilt investeringsavdrag i fall då skriftligt avtal om förvärv träffas
under år 1971 men leverans icke sker före utgången av året, gäller följande.

Sker icke leverans före utgången av år 1973, skall vid
taxering till statlig inkomstskatt för det beskattningsår, som omfattar den 31
december 1973, tillägg göras med belopp som motsvarar en och en halv gång
investeringsavdraget. Överlåtes eller nedlägges den förvärvskälla, vari
avdraget åtnjutits, före utgången av år 1973 och innan leverans skett, skall sådant
tillägg göras vid taxeringen för det beskattningsår då förvärvskällan
överläts eller nedlades. Sker leverans före utgången av år 1973 och är den slutiiga
anskaffningskostnaden lägre än det belopp på vilket investeringsavdraget
beräknats, skall vid taxering till statlig inkomstskatt för det beskattningsår,
då leveransen skedde, tillägg göras med femton procent av skillnaden. TUlägg
enligt detta stycke göres vid inkomstberäkningen för förvärvskällan i fråga-

Åtnjutes
särskilt investeringsavdrag i fall då skriftligt avtal om förvärv träffas
under år 1971 eller 1972 men leverans icke sker före utgången av det år, under
vilket avtalet träffats, gäller följande.

Sker icke
leverans före utgången av år 1973 eller, i fråga om avtal som träffas under år
1972, före utgången av år 1974, skall vid taxering till statUg inkomstskatt
för det beskattningsår, som omfattar den 31 december 1973 respektive den 31
december 1974, tillägg göras med belopp som motsvarar en och en halv gång
investeringsavdraget. Överlåtes eller nedlägges den förvärvskälla, vari
avdraget åtnjutits, före utgången av år 1973 eller, i fråga om avtal som
träffas under år 1972, före utgången av år 1974 och innan leverans skett, skall
sådant tiUägg göras vid ta.xeringen för det beskattningsår då förvärvskällan
överläts eller nedlades. Sker leverans före utgången av år 1973 eller, i fråga
om avtal som träffas under år 1972, före utgången av år 1974 och är den
slutliga anskaffningskostnaden lägre än det belopp på vilket investeringsavdraget
beräknats, skall vid taxering till statiig inkomstskatt för

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 40

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

det
beskattningsår, då leveransen skedde, tillägg göras med trettio procent av
skillnaden. Tillägg enligt detta stycke göres vid inkomstberäkningen för
förvärvskällan i fråga.

Föreligger
särskilda skäl, får riksskatteverket medge att tillägg enligt föregående stycke
icke göres eller göres med lägre belopp än som följer av samma stycke. Mot riksskatteverkets
beslut i sådan fråga får talan icke föras.

Denna
förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå
meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.1971:140 41

Bilaga
6

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokoUet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, samt statsrådet Moberg
anmäler de ärenden under utbildningsdepartementets handläggning som angår
frågan om konjunkturstimulerande åtgärder. Departementschefen anmäler därvid
frågorna under punkterna 1 och 2 och statsrådet Moberg frågan under punkten 3.
Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN

ÅTTONDE
HUVUDTITELN

D.
Skolväsendet

[1]
D 14. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Fr, o. m, den 1 juli 1971 har
fackskolan, gymnasiet och yrkesskolan ersatts av en enda skolform, gymnasieskolan.
Skolan består av 22 linjer samt ett antal specialkurser, I prop, 1971: 1 (bil,
10, UbU 1971: 1, rskr 1971: 58) angavs bl, a, dimensioneringen av
gymnasieskolan under det första verksamhetsåret. Jag uttalade (s, 193) att om
starka skäl t, ex, arbetsmarknadsskäl talade för en ökning av antalet
elevplatser borde frågan understäUas Kungl, Maj:ts prövning. Genom beslut den
30 juni 1971 medgav Kungl, Maj:t att den i nämnda proposition angivna
utbildningskapaciteten för gymnasieskolan fick såvitt gällde direkt
yrkesinriktade studievägar

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 42

om
högst ett år överskridas i den utsträckning som av skolöverstyrelsen efter
samråd med arbetsmarknadsstyrelsen prövades erforderligt i rådande
arbetsmarknadssituation.

Enligt från överstyrelsen
inhämtade uppgifter har ca 5 000 nya elevplatser ställts till ungdomens
förfogande efter nämnda beslut. Genom beslutet kan en merbelastning uppstå på
förevarande förslagsanslag. Riksdagen bör underrättas om detta.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t ger riksdagen tUl känna vad jag har anfört i det
föregående.

[2]
D 31. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. I det av

Kungl.
Maj:t den 30 april 1971 fastställda regleringsbrevet för innevarande budgetår
avseende anslag till investeringsbidrag medges för byggnadsarbeten inom
skolväsendet en sammanlagd investeringsram av 500 milj. kr. Under förevarande
anslag har Kimgl, Maj:t för bl, a, detta ändamål anvisat 241 milj, kr,

I
prop, 1971: 1 (bU, 10 s, 228) framhöll jag att investeringsramarna för skolbyggandet
borde kunna höjas om den samhällsekonomiska utvecklingen längre fram lämnade
utrymme för en ökning av investeringsverksamheten, Kungl, Maj:t har mot denna
bakgrund genom beslut den 30 juni 1971 och den 7 september 1971 medgett att den
för innevarande budgetår medgivna investeringsramen får utöver vad som följer
av beslutet den 30, aprU 1971 utökas med sammanlagt högst 100 milj, kr.
Medelsbehovet under förevarande anslag kan med anledning av dessa beslut
beräknas tUl ca 17 milj, kr, större än det i regleringsbrev anvisade beloppet.
Riksdagen bör underrättas om detta.

Jag
hemställer att Kungl, Maj:t ger riksdagen tUl känna vad jag har anfört i det
föregående,

[3]
G 5. Bidrag till kommunala skolor för vuxna. Vid 1971 års riksdag (prop. 1971:
37, UbU 1971: 13, rskr 1971: 170) fattades beslut om nya riktiinjer för
dimensionering och intagning till kommunal vuxenutbildning. Beslutet innebar
en prioritering av kurser på grundskolans högstadium. Undervisning meddelas
enligt kursplaneriia för grandskolans högstadium och gymnasieskolan.
Skolöverstyrelsen hemställde i skrivelse den 2 juli 1971 att med hänsyn till
ungdomsarbetslösheten en ny typ av kurser skulle få anordnas inom ramen för
kommunal vuxenutbildning. I dessa kurser skulle ingå, förutom undervisning i
grundskolämnen, viss yrkes- och arbetsmarknadsorientering.

Kungl. Maj:t har den 16
september 1971 medgivit att 25 sådana kurser får anordnas under innevarande-budgetår.
Möjligheten att anordna kurser enligt kursplanerna för grundskolans högstadium
och inom ramen för befintliga resurser gymnasieskolan står givetvis också

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 43

öppen.
Genom Kimgl, Maj:ts beslut kan en merbelastning uppstå på förevarande
förslagsanslag.

Jag
hemställer att Kungl, Maj:t ger riksdagen till känna vad jag har anfört i det
föregående.

Vad
föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt bifaller Hans Kungl, Höghet Kronprinsen-Regenten,

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 45

Bilaga
7

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de ärenden under
jordbruksdepartementets handläggning som angår frågan om konjunkturstimulerande
åtgärder och anför.

DRIFTBUDGETEN

NIONDE
HUVUDTITELN

I. Miljövård
m. m.

[1]
I 11. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. På riksstaten för
budgetåret 1971/72 är under förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag
av 84 milj. kr. Från anslaget utgår bidrag till ny-, till-dier ombyggnad av
avloppsreningsverk. Bidrag bestäms med hänsyn till reningsgraden och utgår med
lägst 30 och högst 50 o/o av kostnaden. Under innevarande budgetår får statens
naturvårdsverk bevilja statsbidrag till reningsverk intill ett belopp av 80
milj. kr.

Statens naturvårdsverk
föreslår att bidragsramen för budgetåret 1971/ 72 höjs med minst 50 milj. kr. tUl
130 milj. kr.

Departementschefen

För
att ytterligare arbetstillfällen skall skapas inom byggnads- och
anläggningssektorn bör utbyggnaden av kommunala reningsverk på-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 46

skyndas. Därigenom kan också det från miljövårdssynpunkt
angelägna målet om en tillfredsställande avloppsrening för alla tätorter nås
snabbare. Det statiiga bidraget tiU sådana anläggningar under tiden den 1
november 1971den 30 juni 1972 bör därför höjas. Som villkor för böjt bidrag
skall gälla att arbetena påbörjas och till 60 "/o utförs under denna tid
och att arbetena bedrivs kontinuerligt. För arbeten som påbörjas under den
förut nämnda tiden men inte kunnat fullföljas i angiven omfattning bör dock
höjt bidrag kunna utgå för de kostnader som hänför sig till nämnda period.
Bidraget bör liksom tidigare bestämmas med hänsyn till reningsgraden. För dessa
arbeten bör bidrag utgå med lägst 55 och högst 75 o/o av kostnaden. För att
ytterligare stimulera kommunerna att så snabbt som möjligt sätta igång
arbetena bör dessutom utbetalningarna av statsbidragen för dessa projekt tidigardäggas.

Till följd av de föreslagna åtgärderna är den för
innevarande budgetår bestämda bidragsramen för statsbidrag till kommunala
reningsverk inte tillräcklig. Med hänsyn till svårigheterna att nu närmare
beräkna omfattningen av de arbeten som ytterligare kan sättas igång under återstoden
av budgetåret och som dessutom kan komma i åtnjutande av det förhöjda bidraget
är det enligt min uppfattning inte lämpUgt att fastställa någon ny ram. Bidrag
till kommunala avloppsreningsverk bör därför under budgetåret 1971/72 få beviljas
i den omfattning som behövs för att samtliga de arbeten som bedöms som
angelägna skall kunna sättas i gång. Genom de nu framlagda förslagen uppkommer
också ett ökat medelsbehov under anslaget. Ytterligare 50 milj. kr. bör därför
anvisas.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående
hemställer jag att Kungl, Maj;t föreslår riksdagen att

1)
godkänna vad
jag förordat rörande tillfäUigt höjda statsbidrag till kommunala
avloppsreningsverk,

2)
till Bidrag
till kommunala avloppsreningsverk m. m. på till-läggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr,

[2] I 12. Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder
inom industrin.

På riksstaten för budgetåret 1971/72 är under förevarande
anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 50 milj, kr. Från anslaget
utgår statsbidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin med ett
belopp som motsvarar högst 25 o/o av kostnaden.

Departementschefen

För att nu ytterligare stimulera industrins investeringar
och därigenom öka sysselsättningen bör också det statliga stödet till industrin
för miljövårdande åtgärder förstärkas. Det statliga bidrag som f, n, utgår
till

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 47

vatten-
och luftvårdande åtgärder inom industrin bör därför höjas från högst 25 o/o
till högst 75 o/o under tiden den 1 november 1971den 30 juni 1972. Som vUlkor
för höjt bidrag skaU gäUa att arbetena påbörjas och till 60 o/o utförs under
denna tid och att arbetena bedrivs kontinuerligt. För arbeten som påbörjas
under den förut nämnda tiden men inte kunnat fullföljas i angiven omfattning
bör dock höjt bidrag kunna utgå för de kostnader som hänför sig till nämnda period.
Vidare bör utbetalningarna av statsbidragen kunna tidigardäggas i sådana fall
där det från miljövårds- och sysselsättningssynpunkt bedöms som lämpligt.

Med hänsyn till den
reservation som nu finns på anslaget torde någon ytterligare medelsanvisning
för innevarande budgetår inte behövas.

För att de föreslagna
åtgärderna snabbt skall kunna få avsedd effekt är det också angeläget att
myndigheternas handläggning av såväl ärenden rörande tillstånd enligt
miljöskyddslagen som statsbidragsärenden ytterligare påskyndas.
Personalresurserna både vid naturvårdsverket och koncessionsnämnden för
miljöskydd har därför förstärkts. Vidare övervägs åtgärder för att förenkla
förfarandet i berörda ärenden. Ett förenklat förfarande bör självfallet endast
komma i fråga när det gäller arbeten som inte bedöms medföra olägenhet av
betydelse från miljöskyddssynpunkt eller annars med hänsyn till allmänna eller
enskilda intressen.

Under
åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag har förordat rörande tillfälligt höjda statsbidrag till
vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

Ur
protokoUet: Britta Gyllensten

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 49

Bilaga
8

HANDELSDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över handelsärcnden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

T.
f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler de ärenden
under handelsdepartementets handläggning som angår frågan om konjunkturstimulerande
åtgärder och anför.

Vidtagna
konjunkturstimulerande åtgärder under handelsdepartementets handläggning

Kungl.
Maj:t föreskrev den 26 februari 1971, att överstyrelsen för ekonomiskt försvar
skulle vidtaga erforderliga åtgärder för att under budgetåret 1971/72 kunna stäUa
tiU Kungl. Maj:ts disposition 40 mUj. kr. av medel, som Kungl. Maj:t tidigare
ställt till överstyrelsens förfogande över kapitalbudgetens investeringsanslag
VIII. Fonden för beredskapslagring, överstyrelsens för ekonomiskt försvar
delfond 2. Lagring för beredskapsändamål. Kungl, Maj:t föreskrev vidare, att
överstyrelsen skulle anpassa sin beredskapslagring inom ramen för tillgängliga
medel så att lagringen i huvudsak får den inriktning, som framgår av en av
överstyrelsen den 10 oktober 1970 framlagd plan. Frågan anmäldes för riksdagen
i 1971 års statsverksproposition (prop, 1971: 1 bil, 1 s, 30 samt bU, 12 s.
53),

Kungl,
Maj:t uppdrog den 15 oktober 1971 åt överstyrelsen att under budgetåret
1971/72 efter samråd med försvarets materielverk och arbetsmarknadsstyrelsen
hos svenska företag låta bearbeta vissa i överstyrelsens beredskapslager
ingående mängder textila råvaror och halvfabrikat i huvudsaklig
överensstämmelse med gällande lagringsplan.

4
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 140

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 50

Kungl.
Maj:t medgav, att överstyrelsen för att bestrida kostnaderna för bearbetningen
disponerar högst 10 milj. kr. av de medel för inköp av varor för
beredskapslagring, som enligt Kungl. Maj:ts beslut skulle kunna ställas till Kungl.
Maj:ts disposition under budgetåret 1971/72.

Kungl.
Maj:t har tidigare denna dag medgivit överstyrelsen att disponera ytterligare
högst 9 milj. kr. av de medel som ställts till Kungl. Maj:ts förfogande under
budgetåret 1971/72 för bearbetning av textila råvaror. Kungl. Maj:t har vidare
denna dag medgivit överstyrelsen att för budgetåret 1971/72 överskrida vissa i
driftstaten för fonden för beredskapslagring, överstyrelsens för ekonomiskt
försvar delfond, maximerade poster med ett belopp av högst 3 825 000 kr. för
anskaffning av bl. a. förrådsbyggnader.

DRIFTBUDGETEN

TIONDE
HUVUDTITELN

B.
Utrikeshandel m. m.

[1]
B 6. Exportfränijande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt
den manuellt arbetande glasindustrin.Under denna rubrik är för innevarande
budgetår uppfört ett reservationsanslag av 4,7 milj. kr., fördelade med 4,2
milj. kr. på TEKO-industrierna och 500 000 kr. på den manuellt arbetande
glasindustrin.

Från
anslaget bestrids bidrag till vissa exportfrämjande insatser (prop. 1970: 41, SU
1970: 61, BaU 1970: 23, rskr 1970: 165 och 188). Dessa insatser ingår i ett
fyraårigt (för den manuellt arbetande glasindustrin treårigt) stimulansprogram,
vilket även innefattar vissa utbildningsåtgärder.

Chefen
för industridepartementet kommer senare denna dag ätt anmäla de behov av
förstärkta resurser under innevarande budgetår som föreligger beträffande
anslaget för utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt
den manuellt arbetande glasiridustrin.

KommerskoUegium,
som disponerar anslaget för exportfrämjande åtgärder, har anmält att utöver
anslaget för budgetåret 1971/72, finns behov av ytterligare medel till exportprojekt.
De exportinriktade TEKO-företagen befinner sig i ett skede där en expanderande
exportförsäljning kräver betydande ekonomiska och personella resurser.
Exportansträngningarna riktas alltmer mot utomnordiska marknader, vilka
normalt kräver en intensivare och kostsammare marknadsbearbetning. Till kommerskollegium
har från TEKO-företag inkommit ansökningar om bidrag för innevarande budgetår
på 8,5 milj. kr.

Med
hänvisning till det anförda beräknar jag, att för innevarande

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 51

budgetår
ytterligare 2,5 milj. kr. bör anvisas under förevaiande anslag till
exportfrämjande åtgärder för TEKO-industrierna. Ökningen bör inte disponeras
uteslutande för individuella bidrag. Vid medelsfördelningen bör väl underbyggda
kollektiva exportprojekt prioriteras. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen

att
till Exportfriirnjande åtgärder för textil- och konfeklionsin-dustrierna samt
den manuellt arbetande glasinduslrin på till-läggsstat 1 till riksstaten för
budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

Förrådsfonden
för ekonomisk försvarsberedskap

[2]
6. Förrådsanläggningar ni. ni. Från anslaget bestrids sedan budgetåret 1969/70
kostnader för att anskaffa och lägga upp förråd av fältled-ningsmaterid för
civila, skyddade oljdagringsanläggningar. Kostnaden för ett sådant förråd med
materiel utgör i nuvarande pris- och löneläge 1,15 milj. kr. Pä allmänna
beredskapsstaten för budgetåret 1971/72 (prop. 1971: 80) finns för ändamålet
uppfört ett belopp av 3 milj. kr.

Hittills
har medel beviljats för anskaffning av sex centralförråd. Härutöver har av
medel som ställts till förfogande för tidigareläggning av statiiga industribeställningar
500 000 kr. anvisats överstyrelsen för påbörjande av ett sjunde förråd.

Överstyrelsen
har anmält att det med hänsyn till den betydande utbyggnaden av skyddade oljdagringsanläggningar
under innevarande oljdagringsperiod ur beredskapssynpunkt är av stor vikt att
genomförandet av fältledningsplanen påskyndas. Ett fullföljande under innevarande
budgetår av det sjunde förrådet beräknas kräva en ytterligare medelsanvisning
om 650 000 kr.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
till Föriådsanläggningar in. m. på tiUäggsstat 1 till riksstatcn för budgetåret
1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 650 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 53

Bilaga
9

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen
för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler de ärenden under
inrikesdepartementets handläggning som angår frågan om konjunkturstimulerande
åtgärder och anför.

DRIFTBUDGETEN

ELFTE
HUVUDTITELN

B.
Arbetsmarknad m. m.

[1]
B 3. Allmänna beredskapsarbeten in. m. Under denna rubrik har på riksstaten för
innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 430 milj. kr. Av
anslaget avser 325 milj. kr. beredskapsarbeten. För beredskapsarbeten har
vidare under anslaget Särskilda beredskapsarbeten m. m. beräknats 325 milj. kr.
Sammanlagt 650 milj. kr. står sålunda till förfogande för beredskapsarbeten
inom ramen för de båda anslagen. Av beloppet skall förslagsvis 225 milj. kr.
räknas av mot automobil-skattemedlen.

Arbetsmarknadsstyrelsen
har i skrivelser den 13 juli och den 15 september 1971 begärt att ytterligare
350 milj. kr. anvisas för beredskapsarbeten under budgetåret 1971/72, varav
275 milj. kr. under förevarande anslag och 75 milj. kr. under anslaget
Särskilda beredskapsarbeten m. m,

I
skrivelsen den 13 juli 1971 noterade styrelsen en nedgång i efter-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 54

frågan
på arbetskraft, ett minskat antal lediga platser och en ökad arbetslöshet.
Speciellt framträdande var denna utveckling inom byggnadsverksamheten och
därav beroende industrier. En stor del av ökningen i arbetslösheten gällde ungdom
samt äldre och handikappade personer.

I
skrivelsen den 15 september 1971 har styrelsen anfört, att efterfrågan på
arbetskraft har fortsatt att minska under sensommaren med ytterligare ökad
arbetslöshet som följd, ökningen var särskilt markant för byggnadsarbetare och
för gruppen ej arbetslöshetsförsäkrade.

Den fortiöpande
inventering som styrelsen gör av startfärdiga beredskapsarbetsprojekt har
visat, att det bl, a, inom vägväsendet finns en reserv av arbeten som kan
påbörjas med kort varsel. Detta gäller inte minst i storstadsområdena, där
arbetslösheten bland byggnadsarbetare har ökat betydligt.

Departementschefen

Som
chefen för finansdepartementet har anfört tidigare denna dag har under sommaren
och hösten 1971 vidtagits en rad olika åtgärder i syfte att öka
sysselsättningen under den kommande vintern. Till följd härav uppkommer ett
ytterligare medelsbehov av 825 milj. kr. för aUmänna beredskapsarbeten m. m.
under innevarande budgetår. Av beloppet avser omkring 275 milj. kr. vägarbeten.

För
kommunala beredskapsarbeten utgår enligt gällande bestämmelser statsbidrag med
normalt 33 o/o av de kostnader, som arbetsmarknadsstyrelsen godkänner.
Bidraget kan i särskilda fall, främst i skogslänen, utgå med en större andel
av kostnaderna. För att kommunala beredskapsarbeten skall komma till stånd i
sådan utsträckning som är önskvärd i nuvarande arbetsmarknadsläge förordar jag,
att bidragsandelen höjs till högst 75 o/o för arbeten som påbörjas och
avslutas under tiden den 1 november 1971den 30 juni 1972. Möjlighet bör vidare
finnas att ge bidrag med samma andel av kostnaderna för andra kommunala
beredskapsarbeten som påbörjats efter den 1 juli 1971 eller avslutas efter den
30 juni 1972 till den del de bedrivs under nämnda tidsperiod. En förutsättning
för det högre statsbidraget skall vara dels att arbetena till sin huvudsakliga
del är förlagda till sistnämnda period, dels att arbetena inte ingår i
ordinarie kommunala investeringsstater för tiden t, o, m. juni 1972 eller
ersätter arbeten som upptagits i dessa stater men inte kommit till utförande.
Beträffande skol- och sjukhusbyggen, som är reglerade i särskild ordning, bör
endast reparations- och andra smärre arbeten komma i fråga, Kungl, Maj:t bör
dock ha möjlighet att under vissa speciella förutsättningar medge att andra
arbeten får utföras som beredskapsarbete. För kommunala beredskapsarbeten beräknas
ett ytterligare medelsbehov av 500 milj, kr, som en följd av de av mig
förordade ändrade bidragsreglerna. Frågan om eventuell för-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 55

langning
av den period under vilken förhöjt statsbidrag kan utgå får prövas under år
1972 vid ett tUlfälle då sysselsättningsutvecklingen under tiden efter den 1
juli 1972 närmare kan överblickas.

Medelsbehovet
under budgetåret för statsbidrag till kommunala industribeställningar beräknas
till 20 milj. kr. För tidigareläggning under budgetåret av vissa
industribeställningar för bl. a försvarets och affärsverkens räkning, varom Kungl.
Maj:t tidigare har beslutat, beräknas utgifterna under anslaget till omkring 30
milj. kr. Härtill kommer vissa för.skotteringar avseende byggnadsarbeten och
beställningar av TEKO-produkter m. m. Utgifterna kommer framdeles att
återbetalas.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
till Allmänna beredskapsarbeten m. in. på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 825 000 000 kr., varav
förslagsvis 275 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

[2]
B 4. Särskilda beredskapsarbeten m. m. Under denna anslagsrabrik har på
riksstaten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 525
milj. kr., varav 150 milj. kr. avser arkivarbeten. I regleringsbrev för
budgetåret har Kungl. Maj:t som riktpunkt för arbetsmarknadsstyrelsens
planering angett ett antal av 10 000 tillsatta arkivarbetsplatser.
Arbetsmarknadsstyrelsen har den 13 juli 1971 anmält, att de anvisade medlen
under budgetåret inte kommer att förslå. Styrelsen hemställer därför att
ytterligare 25 milj. kr. anvisas för ändamålet.

Departementschefen

Med
hänsyn till nuvarande sysselsättningsläge anser jag det angeläget att de
möjligheter till ökad sysselsättning som arkivarbete erbjuder kan utnyttjas.
Jag förordar att ytterligare 25 milj. kr. anvisas för arkivarbeten under
budgetåret.

Under
åberopande av vad chefen för finansdepartementet tidigare denna dag har anfört
rörande beredskapsarbeten förordar jag att ytterligare 75 milj. kr. anvisas
för särskilda beredskapsarbeten under innevarande budgetår.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
till Särskilda beredskapsarbeten m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kr., varav
förslagsvis 35 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

[3]
B7.Arbetsniarknadsutbildning m.m. Min beräkning i 1971 års statsverksproposition
(bU. 13 s. 81) av medelsbehovet under förslagsanslaget Arbetsmarknadsutbildning
m. m. grundades på förutsättningen att ar-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 56

betsmarknadsutbildningen
under budgetåret skulle komma att omfatta drygt 105 000 personer. På grundval
härav anvisade riksdagen 600 milj. kr. för ändamålet.

Som
chefen för finansdepartementet tidigare denna dag har anfört har
arbetsmarknadsutbildningen med anledning av sysselsättningsläget utvidgats
betydligt under år 1971 jämfört med tidigare planer. Antalet elever under
budgetåret 1971/72 kan nu uppskattas till minst 115 000. TUl följd härav väntas
utgifterna under anslaget överskrida vad som beräknades i
statsverkspropositionen med uppemot 75 milj. kr.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t ger riksdagen till känna vad jag har

anfört i det föregående. ;,

[4]
Statligt stöd till lageruppbyggnad. Som chefen för finansdepartementet har
anfört tidigare denna dag bör ett särskilt stöd för lagerökning införas. För
de flesta industriföretag innebär den nuvarande utvecklingen att
avsättningsmöjligheterna för deras produkter försämras. Om sysselsättningen
upprätthålls leder detta till att företagens lager av färdiga produkter ökar. I
många fall kan det vara svårt för företag att bära de med en sådan lagerökning
förenade kostnaderna.

Ett
särskilt statligt stöd till företag avsett att utgöra kompensation för de ökade
lagerkostnaderna bör kunna medverka till att upplagring av företagens produkter
underlättas och till att avskedanden och per-mitteringar förebyggs.

Jag
förordar därför att ett statligt stöd för lagerökning införs som ett led i de
åtgärder som vidtas för att förbättra sysselsättningsläget.

Stödet
bör ha en klar arbetsmarknadspolitisk inriktning och således utgå endast till
företag som med hänsyn till avsättningsmöjligheterna har svårigheter att
upprätthålla sysselsättningen under bidragsperioden. Det bör utgå i första hand
till industriföretag med som regel minst 20 anställda och avse lageruppbyggnad
av i företaget tillverkade hel- och halvfabrikat. Som förutsättning bör gäUa
att sysselsättningen i företaget under den tid stödet avser vidmakthålls vid
minst samma nivå som den 1 november 1971. Eftersom det kan förekomma att
lageruppbyggnad kommer till stånd inte hos producenten utan hos avnämaren bör
stöd emellertid kunna komma också andra produktionsföretag eller företag inom
handelns grossistied till godo om de arbetsmarknadspolitiska förutsättningarna
därigenom uppfylls i bakomliggande produktionsled. Företag som utnyttjar
investeringsfondsmedel för samma lagerökning bör med hänsyn till de förmåner
som är förenade härmed undantas från rätten att erhålla sådant särskilt stöd
som här avses. Möjlighet bör finnas att om särskilda skäl föreligger medge
bidrag även om de här angivna förutsättningarna för bidrag inte i alla delar är
uppfyllda.

Stödet
bör ha formen av ett bidrag som utgår med viss procent av värdet av
lagerökningen under år 1972. Jag förordar att denna procent-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 57

sats
fastställs tUl 20.. Av praktiska skäl bör bidraget hänföras tiU det räkenskapsår
som avslutas närmast före den 1 mars 1973.

Bidragsgivningen
bör handhas av arbetsmarknadsstyrelsen och kostnaderna för utbetalade bidrag
bör bestridas från anslaget Allmänna beredskapsarbeten.

Jag
hemställer således att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
godkänna de riktiinjer för bidrag vid lagerökning sorn jag har förordat i det
föregående.

KAPITALBUDGETEN

IV. STATENS UTLÄNINGSFONDER

[5]
11. Lånefonden för bostadsbyggande. Bostadslån till bostadsrättsförening utgår
under vissa förutsättningar, bl. a. att kommunen har insyn i föreningens
verksamhet, med 25 o/o av låneunderlaget. I sådant fall är den s. k. övre
lånegränsen, dvs. den gräns inom vUken inteckning tUl säkerhet för lånet skall
vara placerad, 95 o/o av det i låneärendet fastställda pantvärdet.
Bestämmelserna innebär bl. a. att bostadsrättshavare i samband med den första
upplåtelsen av bostadsrätt behöver erlägga en grundavgift som motsvarar 5 o/o
av pantvärdet för lägenheten. Härtill kommer i varierande omfattning på
lägenheten belöpande andel i s. k. överkostnader, dvs. produktionskostnader som
inte täcks av pantvärdet.

Efterfrågan
på bostadsrättslägenheter har sjunkit under senare tid. En anledning härtill
kan antas vara kontantinsatsernas storlek.

Det
är enligt min mening angeläget att efterfrågan på bostadsrättslägenheter av
här ifrågavarande slag inte hålls tillbaka genom krav på kontantinsatser som
för många utgör hinder för förverkligande av önskemål om en sådan bostad. En
stimulans av denna efterfrågan kan uppnås genom en höjning av de förut nämnda
lånegränserna. Med hänsyn tUl den betydelse en sådan åtgärd torde ha särskUt i
nuvarande konjunkturläge bör den genomföras utan dröjsmål.

Jag
förordar att de ifrågavarande lånegränserna höjs till 28 resp. 98 o/o.

Det innebär för en treramslägenhet i genomsnitt en minskning av

grundavgiften med drygt 2 500 kr. De ändrade bestämmelserna bör trä

da i kraft snarast möjligt. De bör dessutom få viss retroaktiv tiUämp

ning, i första hand för att hindra en uppbromsning i långivningen och

igångsättningen under tiden fram tiU ikraftträdandet. Det är vidare

önskvärt att även avsättningen-av lägenheter som nu är under produk

tion stimuleras. De nya bestämmelserna bör därför få tUlämpas om pre

liminärt lånebeslut har meddelats under år 1971. /

Ökningen
av bostadslånet från 25 till 28 o/o av låneunderlaget medför ökade anspråk på statiiga
lånemedel med ett belopp som beräknas till

5
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 140

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 58

närmare
50 milj. kr. vid en långivning motsvarande den under år 1970. Med hänsyn tiU
den tid som normalt förflyter mellan preliminärt beslut och utbetalning torde
medelsbehovet under lånefonden för bostadsbyggande inte påverkas i nämnvärd
omfattning under innevarande budgetår.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
godkänna den ändring av villkoren för bostadslån som jag har förordat.

[6]
14. Lånefonden för allmänna samlingslokaler. Lånebestämmelserna finns i
kungörelsen (1957: 367) om statslån för anordnande av aUmänna samlingslokaler m
m. (ändrad 1960: 315). Dessa bestämmelser innebär i korthet att lån beviljas
kommun, aktiebolag, förening eller stiftelse för nybyggnad, ombyggnad eller köp
av byggnad i syfte att tillgodose behovet av allmänna samlingslokaler. Annan
ägare av allmänna samlingslokaler än kommun eller kommunalt företag beviljas
även lån för avhjälpande av ekonomiskt trångmål. Lån utgår med högst 50 o/o eller,
när synnerliga skäl föreligger, med högst 70 o/o av låneunderlaget. Av lånet bevUjas
viss del som räntefri stående del. Denna del får i regel inte överstiga 40 o/o
av låneunderlaget.

Lån
beviljas av Kungl. Maj:t och betalas ut av länsstyrelserna.

Riksdagen
fastställer för varje budgetår en ram för beslut om lån från fonden. För
innevarande budgetår har riksdagen medgivit att lån från fonden beviljas med
högst 12 milj. kr.

Statens
nämnd för samlingslokaler har i sin anslagsframställning för nästa budgetår
uppgivit att av ramen för innevarande budgetår ca 7 milj. kr. kan beräknas bli
tagna i anspråk för låneärenden som hänför sig tUl budgetåret 1970/71 samt s.
k. saneringslån och tilläggslån. Endast ca 5 milj. kr. står alltså till
förfogande för beviljande av lån tUl nya samlingslokaler. Det framstår som
lämpligt att i nuvarande konjunkturläge ge ett extra tUlskott tiU ramen med 3 mUj.
kr. Jag förordar sålunda att låneramen för innevarande budgetår vidgas till 15
milj. kr.

Jag
hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att
medge att beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för allmänna
samlingslokaler, meddelas intill 15 000 000 kr, under budgetåret 1971/72.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 59

Bilaga
10

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande:
statsministem PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

T.f.
chefen för industridepartementet, statsrådet Löfberg, anmäler de ärenden under
industridepartementets handläggning som angår frågan om konjunkturstimulerande
åtgärder och anför.

Vidtagna
konjunkturstimulerande åtgärder under industridepartementets handläggning

Den
24 september 1971 beslöt Kungl. Maj:t om tidigareläggning av vissa
investeringar inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde, Ti-digardäggningen
avsåg huvudsakligen distributionsanläggningar och vissa byggnadsprojekt till
ett sammanlagt belopp av 36 965 000 kr. Erforderliga medel har ställts tUl
vattenfallsverkets förfogande genom ianspråktagande av den anslagsreserv som
beräknats under investeringsanslaget till kraftstationer m, m.

Den
24 september 1971 beslöt Kungl, Maj:t om tidigareläggning av vissa arbeten vid
förenade fabriksverken för en kostnad av 1,3 milj, kr, att finansieras med
tillgänglig konjunkturreserv.

Jag
hemstäUer att Kungl, Maj:t ger riksdagen tUl känna vad jag har anfört i det
föregående.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 60

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE HUVUDTITELN

B. Industri m. m.

[1] B 5. Utbildningsåtgärder för textil- och
konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin. I riksstaten
för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett
reservationsanslag av 2,5 milj, kr. Härav avser 2,3 milj, kr, textil- och konfektions(TEKO)-industrierna
och 200 000 kr, den manuellt arbetande glasindustrin.

Från anslaget, som disponeras av statens institut för
företagsutveckling, bestrids dels administrationskostnader, dels
arrangemangsbundna kostnader för produktion av kurser samt rese- och traktamentsbidrag
m, m, för utbildningsinsatser inom de berörda industrigrenarna. Dessa insatser
ingår i ett fyraårigt (för den manuellt arbetande glasindustrin treårigt)
stimulansprogram, vilket omfattar även vissa åtgärder i syfte att höja de
berörda industrigrenarnas export.

Chefen för handelsdepartementet har tidigare denna dag
(bil,.7 p, 1) anmält de behov av förstärkta resurser som föreligger under
innevarande budgetår beträffande anslaget för exportfrämjande åtgärder
gentemot TEKO-industrierna, Motsvarande behov av förstärkning gör sig gällande
även på utbildningsområdet. Utbildningsprogrammet har fått ett gynnsamt
mottagande såväl bland TEKO-branschens företag som hos de anställda och deras
organisationer. Sammanlagt deltog under budgetåret 1970/71, som var programmets
första löpår, ca 1 400 personer i olika kurser och konferenser. En viss
svårighet har uppstått att inom ramen för tUlgängliga medel tUlgodose de
önskemål om deltagande i programmet som framkommit från olika håll. Det är
samtidigt önskvärt att komplettera den kursbundna verksamheten med uppföljning
och individuell rådgivning hos enskilda företag.

Jag förordar, att 1 milj. kr. anvisas på tiUäggsstat I
till riksstaten för innevarande budgetår under förevarande anslag. Beloppet
skall användas för att täcka arrangemangsbundna kostnader för TEKO-industrierna
i enlighet med de riktlinjer som statsmakterna tidigare fastställt (prop. 1970:
41 s. 45, SU 1970: 60, rskr 1970: 164), Häri inräknar jag sådana kostnader för
anlitande av utomstående konsulthjälp som kan uppstå i samband med en viss
utökning av uppföljnings- och rådgivningsverksamheten vid statens institut för
företagsutveckling.

Jag hemställer, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Utbildningsåtgärder för textil- ock konfektionsindustrierna
samt den manuellt arbetande glasindustrin på tiUäggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 61

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 63

Bilaga
11

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag
av protokollet över fuiansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om medel för
budgetåret 1971/72 tiU reparations- och underhåUskostnader m. m. under
slottsbyggnadernas och kriminalvårdsstyrelsens delfonder av statens allmänna
fastighetsfond och anför.

[1]
Reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas delfond av
statens allmänna fastighetsfond. Under posten till reparations- och
underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1971/72 beräknats 5,4 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen

Kungl,
Maj:t uppdrog den 30 juni och den 7 september 1971 åt styrelsen att utföra
vissa byggnads- och underhållsobjekt vars kostnadsramar sammanlagt uppgår till
ca 70 milj, kr. Objekten hade föreslagits av styrelsen och hämtats ur
styrelsens produktions- och underhållsplaner. Huvuddelen av arbetena är av
reparations- och underhållskaraktär och bör flnansieras av medel under posterna
till reparations- och underhåUskostnader m. m. i staterna för berörda
delfonder inom statens allmänna fastighetsfond.

Byggnadsstyrelsen
har tidigare beräknat utgifterna för budgetåret 1971/72 inom posterna till
reparations- och underhållskostnader till 7 650 000 kr. för slottsbyggnadernas
delfond och till 90 milj. kr, för byggnadsstyrelsens delfond. Dessa belopp
täcks av de i staten för del-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1971:140 64

fonderna
upptagna utgiftsposterna samt av tillgängliga reserverade medel. Styrelsen
beräknar nu att medelsförbrukningen under budgetåret kommer att öka på grund av
de nämnda uppdragen med sammanlagt 14,8 milj. kr., varav 9 milj kr. för
slottsbyggnadernas delfond och 5,8 milj. kr. för byggnadsstyrelsens delfond.

Departementschefen

Kungl.
Maj:t har under sommaren och hösten 1971 successivt lämnat byggnadsstyrelsen i
uppdrag ätt utföra ett stort antal byggnads- och underhållsobjekt som ett led i
åtgärderna för att stimulera sysselsättningen inom byggnadssektorn. Arbetena
utgör huvudsakligen tidigare-lagda objekt ur byggnadsstyrelsens produktions-
och underhållsplaner. Kostnadsramarna för dessa objekt uppgår sammanlagt till
ca 80 milj. kr. I vissa fall föranleder de iiämnda uppdragen anmälan för
riksdagen av nya byggnadsobjekt under berörda investeringsanslag.

Enligt byggnadsstyrelsens
beräkningar kommer utgifterna under posten reparations- och underhåUskostnader
m.m. i staten för byggnadsstyrelsens delfond att innevarande budgetår uppgå
till sammanlagt 95,8 milj. kr. Detta belopp kan täckas av tiUgängliga medel. De
sammanlagda utgifterna under motsvarande post i staten för slottsbyggnadernas
delfond kommer enUgt styrelsens beräkningar att under budgetåret uppgå tUl ca
16,6 milj, kr. Av detta belopp finns inte täckning för den ökade medelsförbrukningen,
9 milj, kr. Ifrågavarande utgiftspost bör därför räknas upp med sistnämnda
belopp.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
i staten för statens allmänna fastighetsfond, slottsbyggnadernas delfond,
under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1971/72
beräkna ett belopp av ytterUgare 9 000 000 kr.

[2]
Reparations- och underhållskostnader m. m. under kriminalvårdsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under posten till reparations- och
underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1971/72 beräknats 9 567 000 kr.

Kungl.
Maj:t uppdrog den 7 september 1971 åt kriminalvårdsstyrelsen att utföra ett
antal ombyggnads- och nybyggnadsarbeten vid skilda fångvårdsanstalter.
Kostnadsramarna för objekten uppgår sammanlagt till ca 5,7 milj. kr,, varav ca
3,1 milj, kr, för ombyggnadsarbeten. Ombyggnadsarbetena skall bekostas från
posten till reparations- och underhållskostnader i staten för
kriminalvårdsstyrelsens delfond. Styrelsen har uppgivit att medelsförbrukningen
under denna post kommer att öka under innevarande budgetår med 2,4 mUj. kr. på
grund av det nämnda uppdraget. Jag har inte något att erinra mot denna
beräkning.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 65

Jag
hemstäUer att Kungl Maj:t föreslår riksdagen

att
i staten för statens allmänna fastighetsfond, kriminalvårdsstyrelsens delfond,
under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1971/72
beräkna ett belopp av ytteriigare 2 400 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl, Höghet Kronprinsen-Regenten,

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 67

Bilaga
12

Förteckning

över av Kungl. Maj:t
hos riksdagen i prop. 1971:140 begärda anslag

på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1971/72

DRIFTBUDGETEN

A.
Egentliga statsutgifter

V.
Socialdepartementet B 4 a Särskilt tUlägg tiU folkpensionärer,/ö>.r/fl5örti'/a.?
285 000 000 C 3 a Särskilt statligt bostadstiUägg för barnfamiljer,

förslagsanslag 125 000 000

410
000 000

IX. Jordbruksdepartementet

I
11 Bidrag tiU kommunala avloppsreningsverk m. m.,

reservationsanslag 50 000 000

X. Handelsdepartementet

B
6 Exportfrämjande åtgärder för textil- och kon-

fektionsindustriema
samt den manueUt arbetande

glasindustrin, reservationsanslag 2 500 000

XI. Inrikesdepartementet

B
3 Allmänna beredskapsarbeten m. m., reservations

anslag, varav förslagsvis 275 000 000 kr. att av

räknas mot automobUskattemedlen 825 000 000

B
4 Särskilda beredskapsarbeten m, m., reservations

anslag, varav förslagsvis 35 000 000 kr, att av

räknas mot automobilskattemedlen 100 000 000

925
000 000

XIII.
Industridepartementet

B 5 Utbildningsåtgärder för textil- och konfektions-

industrierna samt den manuellt arbetande glas

industrin, reservationsanslag 1 000 000

Summa
för driftbudgeten 1 388 500 000

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 68

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverket

1 Posthus m, m, 1 700 000

//. Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 2 585 000

///. Försvarets fastighetsfond , .

Kasernbyggnaders delfohd:

1
Byggnadsarbeten
för gemensamma ändamål 2 650 000

2
Byggnadsarbeten
för armén 16 600 000

3
Byggnadsarbeten
för marinen 2 400 000

4
Byggnadsarbeten
för flygvapnet 18 775 000

Befästningarsdelfond:

6 Befästningsarbeten för gemensamma ändamål 11 200 000

8
Befästningsarbeten
för marinen 2 300 000

9
Befästningsarbeten
för flygvapnet 6 500 000 10 Flygfältsarbeten m,
m, 4 500 000

64 925 000

V. Fonden för låneunderstöd Socialdepartementet:

1 Lån till anordnande av barnstugor 15 000 000

3 Lån till nybyggnader vid erkända vård

anstalter för alkoholmissbrukare m. m, 4 100 000

19 100 000

IX. Diverse kapitalfonder

Handelsdepartementet:

6 Förrådsfonden för ekonomisk försvars

beredskap: Förrådsanläggningar m. m, 650 000

Summa för kapitalbudgeten 88 960 000

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:140 69

InnehåUsförteckning

Redogörelse för konjunkturläget och den ekonomiska
politiken

samt förslag till konjunkturstirnulerande åtgärder ,. .,,,. 2

Hemställan......................................................................... .. 13

Justitiedepartementet Bil. 1......................................... ; 15

Polishus m. m................................................................. ... 15

Byggnadsarbeten för domstolsväsendet........................ ... 16

Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården.................... ... 16

Försvarsdepartementet Bil. 2 ...................................... ... 19

Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål .............. ... 21

Byggnadsarbeten för armén.......................................... 21

Byggnadsarbeten för marinen ....... ,,,.......................... ... 22

Byggnadsarbeten för flygvapnet.................................... ... 22

Befästningsarbeten för gemensamma ändamål ......... ... 22

Befästningsarbeten för marinen .,,,,,........................... ... 22

Befästningsarbeten för flygvapnet................................. ... 23

Flygfältsarbeten m. m..................................................... ... 23

Socialdepartementet Bil. 3 .......................................... ... 25

Särskilt tillägg tUl folkpensionärer ................................ ... 25

Särskilt statiigt bostadstUlägg för barnfamiljer.............. 26

Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verk

samhetsområde ..................................................... 27

Lån till anordnande av barnstugor ................................ 29

Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmiss

brukare m. m............................................................... 29

Kommunikationsdepartementet Bil. 4 ......................... ... 31

Vidtagna konjunkturstimulerande åtgärder under kommunika

tionsdepartementets handläggning............................ ... 31

Posthus m. m................................................................. ... 33

Finansdepartementet Bil. 5 ...................................... 35

Särskilt investeringsavdrag för maskiner och inventarier 35

Utbildningsdepartementet Bil. 6...................................... ... 41

Bidrag till driften av gymnasieskolor .............................. ... 41

Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. . ... 42

Bidrag till kommunala skolor för vuxna........................... ... 42

Jordbruksdepartementet Bil. 7 ................................... 45

Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m............. 45

Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom
industrin .. 46

Handelsdepartementet Bil. 8 ..................................... 49

Vidtagna konjunkturstimulerande åtgärder under
handelsdeparte

mentets handläggning................................................ .. 49

Exportfrämjande åtgärder för textil- och
konfektionsindustrier

na samt den manuellt arbetande glasindustrin ......... 50

Förrådsanläggningar m. m............................................. .. 51

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:140 70

Inrikesdepartementet
Bil. 9 ............................ .. 53

Allmänna
beredskapsarbeten m. m. ..................... 53

Särskilda
beredskapsarbeten m. m........................ 55

Arbetsmarknadsutbildning
m. m. ........................ 55

Statligt
stöd till lageruppbyggnad......................... 56

Lånefonden
för bostadsbyggande ..................... .. 57

Lånefonden
för aUmänna samlingslokaler ............... .. 58

Industridepartementet
Bil. 10 ....................... .. 59

Vidtagna
konjunkturstimulerande åtgärder under industrideparte

mentets handläggning...................................... 59

Utbildningsåtgärder
för textil- och konfektionsindustrierna samt

den
manuellt arbetande glasindustrin ................ .. 60

Statens
allmänna fastighetsfond Bil. 11 .............. .. 63

Reparations-
och underhållskostnader m. m. under slottsbyggna

dernas delfond av statens allmänna fastighetsfond 63

Reparations-
och underhållskostnader m. m. under kriminal

vårdsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond .. 64

Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1971: 140 begärda anslag på
tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret

1971/72
Bil. 12 ........................................ .. 67

MABCUS BOKTR. STHLM 1971 7IO

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

83 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (83)

83 kopplingar i 25 dokument.

  1. Bet. 1977/78:SkU35 Med anledning av motion om särskilt investeringsavdrag och statligt investeringsbidrag vid inköp av begagnade maskiner s. 2 i texten
  2. Bet. 1975:FiU1 Finansutskottets betänkande med anledning av den i propositionen 1975:1 framlagda finansplanen jämte motioner s. 21 i texten
  3. Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
  4. Prop. 1975:4 Regeringens skrivelse till riksdagen med kommittéberättelse 1975 s. 544 i texten
  5. Bet. 1974:NU13 Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner om ökad kreditgivning från allmänna pensionsfonden till näringslivet s. 4 i texten

Visa alla 25