Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen (1918: 523), m.m.

1971 · 152 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 50 av 152 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1971:151, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen (1918: 523), m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 151 år 1971 Prop. 1971:151

Nr 151

Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen (1918: 523),
m. m.; given Stockholms slott den 22 oktober 1971.

Kungl, Maj:t vill härmed, under åberopande av
bUagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets
protokoll, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till
riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och
Herres frånvaro:

CARL GUSTAF

CARL
LIDBOM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas frågan om den närmare
samordningen av fastighetsreglering enligt den nya fastighetsbUdningslagen och
torrläggningsföretag enligt vattenlagen, vägföretag enligt lagen om enskilda
vägar eller anläggningsföretag enligt lagen om vissa
gemensamhetsanlägg-ningar, I dessa lagar föreslås ändringar som gör det möjligt
för fastighetsbildningsmyndigheten att ta initiativ tUl förrättning. Förslaget
är endast en provisorisk lösnmg i avvaktan på mera genomgripande reformer
inom de berörda rättsområdena.

Propositionen innehåller i övrigt förslag tUl
ändringar i ett stort antal lagar i syfte att uppnå en anpassning till ny
lagstiftning, bl. a. fastighetsbildningslagen och den nya jordabalken, samt
till den beslutade fastighetsdomstolsreformen. Dessa ändringsförslag är i
huvudsak av formeU natur.

De
föreslagna ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1972.

1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 151

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.1971:151

1 Förslag till

Lag om ändring i vattenlagen (1918: 523)

Härigenom förordnas, att 7 kap, 27,
36, 45, 55 och 66 §§ samt 10 kap, 33, 35, 48 och 82 §§ vattenlagen (1918: 523)
skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap,

27 §1

Ej vare delägare i dikningssam- Ej vare
delägare i dikningssam-

fällighet skyldig att vidkännas fäUighet skyldig att
vidkännas

större bidrag till kostnaden för större bidrag till kostnaden för

dikningen än som svarar mot vär- dikningen än som svarar mot vär

det å den båtnad, hans mark där- det å den båtnad, hans mark där

igenom beredes, utan så är att igenom beredes, utan så är att

han sökt företaget, LikstäUd med han sökt företaget. Likställd med

sökanden vare den, som förenat sökanden vare den, som förenat

sig med honom om företaget eller sig med honom om företaget eller

för vinnande av ökad båtnad fört för vinnande av ökad båtnad fört

talan, som föranlett större anlägg- talan, som föranlett större anlägg

ning än sökanden äskat, ning än sökanden äskat. Företages

dikningen efter beslut vid fastighetsreglering, skola
ägarna av de fastigheter som ingå i regleringen anses såsom sökande.

36 §2 Vill någon för torrläggning
av sin mark upptaga dike å annans mark eller leda vatten tUl annans dike eller
eljest begagna sig av rättighet, som omförmäles i 119 §§, eller skola två
eller flera med skUda andelar taga del i dikningsföretag, då skall, där ej
överenskommelse därom träffas, i den ordning nedan sägs före arbetets
påbörjande inhämtas besked, huru och under vilka villkor arbetet må göras.

Ansökan om dikning skall ingivas
till Konungens befallningshavande och varde frågan h'ärom därefter prövad vid
syneförr'ättning, varom i 10 kap. stadgas.

Beslutas
vid fastighetsreglering

att fråga om dikning skall prövas

enligt denna lag, upptages frågan

vid syneförrättning som nyss

nämnts efter anmälan av fastig

hetsbildningsmyndigheten hos

Konungens befallningshavande.

Där någon ärnar verkställa dikning, varför ej fordras föregående

prövning, stånde honom ändock fritt, om han så önskar, att till bere

dande av trygghet för framtiden påkalla sådan prövning.

1 Senaste lydelse 1920: 459, Senaste lydelse 1920: 459,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har dike upptagits utan föregången
syneförrättning, må för det framtida underhållets fördelning i nu nämnd
ordning påkallas prövning därav.

Huru utlåtande, som meddelas vid
syneförrättning, skall beträffande särskild fråga underställas vattendomstolens
prövning, därom stadgas i 10 kap, 52 §,

45 §3

Vill någon utföra vattenavledning,
som i 37 § sägs, och äro sannolika skäl, att allmän eller enskUd rätt
därigenom förnärmas, eller skola två eller flera med skUda andelar taga del i
företaget, skall, innan arbetet påbörjas, i den ordning nedan sägs inhämtas
besked, huru och under vilka villkor arbetet må göras.

Ansökan om vattenavledning skall
ingivas tUl Konungens befallningshavande och varde frågan härom därefter
prövad vid syneförrättning, som i 10 kap. 32 § sägs. Är företagets huvudsakliga
ändamål att vinna sådan båtnad, som avses i 29 § första stycket i förevarande
kap., må ansökningen i stället ingivas till vattendomstolen och varde målet därefter
prövat i den ordning, som i 11 kap. stadgas för ansökningsmål: dock att, där
det finnes lämpligt, vattenrättsdomaren eller vattendomstolen äger förordna,
att målet skall behandlas vid syneförrättning, som i 10 kap. 32 § sägs.

Beslutas vid fastighetsreglering
att fråga om vattenavledning skall prövas enligt denna lag, upptages frågan vid
syneförrättning enligt 10 kap. 32 § efter anmälan av
fastighetsbildningsmyndigheten hos Konungens befaUningshavande.

Avser vattenavledningsföretag
sänkning eller uttappning av sjö eller reglering av vattnets avrinning ur
sådant vattenområde eller förändring av vattnets djup eller läge i vattendrag,
där kungsådra eller allmän farled eller allmän flottled finnes, skall
utiåtande, som avgivits av synemän, underställas vattendomstolens prövning, om
ej Konungen enUgt 4 kap. 17 § prövat företagets tillåtlighet. Vattendomstolen
får ej ingå i bedömande av frågor om ersättning i vidare mån än som föranledes
av anförda besvär eller av ändrade anordningar eller föreskrifter rörande
företagets utförande. Om underställning i visst fall av särskild fråga stadgas
i 10 kap. 52 §.

55 §*

Å invallning, som sker i eller A
invallning, som sker i eller

vid sjö eller i eller vid sådant vat- vid
sjö eller i eller vid sådant vat

tendrag, som i 45 § tredje stycket tendrag,
som i 45 § fjärde stycket

sägs, skola bestämmelserna i sägs,
skola bestämmelserna i

nämnda § om underställning av nämnda § om
underställning av

synemännens utlåtande äga mot- synemännens
utlåtande äga mot

svarande tillämpning. svarande tillämpning.

» Senaste lydelse 1971: 531, « Senaste lydelse 1971: 531,

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

66 §5

Har jämlikt 36 § fjärde stycket Har
jämlikt 36 § femte stycket

påkaUats prövning av fråga rö- påkallats
prövning av fråga rö

rande framtida underhåll av dike, rande
framtida underhåll av dike,

skall för dylikt fall vad i 56 samt skall
för dylikt fall vad i 56 samt

6065 §§ är stadgat om företag, 6065 §§ är
stadgat om företag,

vartill medgivande lämnats enligt vartill
medgivande lämnats enligt

detta kap,, i tillämpliga delar län- detta
kap,, i tillämpliga delar län

da tiU efterrättelse. da till efterrättelse.

10 kap. 33 §6 Förordnande, som i 32 § sägs, skall efter
ansökan meddelas av Konungens befallningshavande. I ansökningen skola så
fullständigt som möjligt uppgivas företagets beskaffenhet, omfattning och
verkningar med angivande av det vattenområde som av företaget kan komma att
beröras. Vidare skall uppgivas huruvida särskUda bestämmelser med stöd av lag
meddelats rörande användningen av de mark- och vattenområden som beröras av
företaget. Ansökningen bör tillika innehålla uppgift å de fastigheter, som
företaget efter ty i 14 kap. 4 § sägs förmenas angå, samt ägarnas namn och
hemvist ävensom sådana nyttjan-derättshavares, vilkas rätt kan vara av
företaget beroende.

Första stycket äger motsvarande
tillämpning i fråga om anmälan som avses i 7 kap. 36 eller

45 §.

Vad i 2 § stadgas om ställande av
säkerhet för förrättningskostnaden äge tillämpning jämväl i fråga om
förordnande enligt denna §.

Beträffande företag, som avser
torrläggning av mark, äger Konungen förordna, att ansökan, som i första stycket
sägs, skall ingivas till annan myndighet än Konungens befallningshavande.

35 §

Vid syneförrättningen skola bi- Vid syneförrättningen skola bi-

träda två
gode män. Dessa skola träda två gode män. Dessa skola

utses biand dem, som äro valda utses bland dem, som äro valda

till ledamöter i ägodelningsrätt till nämndemän i fastighetsdom-

eller till gode män vid lantmäteri- stol eller till gode män vid fastig-

förrättning i orten. Gode männen hetsbildningsförrättningar i orten.

tUlkallas av förrättningsmannen Gode männen tillkallas av förrätt-

efter samråd med biträdande för- ningsmannen efter samråd med

rättningsmannen, om sådan för- biträdande förrättningsmannen,

ordnats. om sådan förordnats.

Är företag, som avses i 32 § 1 mom., ej av beskaffenhet,
att underställning av synemännens utiåtande, enligt vad i 7 kap. 45 och 55 §§
därom är stadgat, skall ske, vare dock vid syneförrättning angående sådant
företag biträde av gode män icke erforderligt med mindre till

' Senaste lydelse 1920: 459. Senaste lydelse 1971: 531.
' Senaste lydelse 1927: 24.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

prövning förekommer fråga om ersättning till delägare i
företaget eller annan eller ock förrättningsmannen för bestämmande av
delaktigheten i företaget anser sådan uppskattning av båtnaden, som i 60 §
föreskrives, böra vid förrättningen verkställas.

I fall, där syneförrättning handlägges utan biträde av
gode män, skall vad i denna lag är stadgat om synemännens uppgifter och
åligganden i tillämpliga delar hava avseende å förrättningsmannen.

Bestämmes under förrättningens
fortgång, att gode män skola tillkallas, skall sådant ej verka rubbning av vad
därförinnan under förrättningen lagligen beslutats eller verkställts.

48 §8 VUl sökande återkalla
ansökningen, göre det skriftligen hos förrättningsmannen, innan förrättningen
avslutas, eller hos vattendomstolen på sätt och inom tid för fullföljd av talan
mot synemännens utlåtande är stadgat.

Äro i fråga om företag enligt 3
eUer 7 kap. sökandena flera, må utan samtiigas medgivande återkallelse ej ske,
utan så är, att kostnaden av synemännen beräknas uppgå till mer än nio
tiondelar av den uppskattade båtnaden av företaget; dock att härvid hänsyn
icke skall tagas tUl båtnad, för vilken enligt 3 kap. 6 § och 7 kap. 29 §
bidragsskyldighet till företaget inträder först då båtnaden tages i anspråk. I
fråga om företag enligt 8 kap. må, där sökandena äro flera, utan samtiigas medgivande
återkallelse ej ske, med mindre kostnaden för företaget finnes uppgå tUl högre
belopp än med hänsyn tiU nyttan därav kan anses rimUgt eller företaget på
grund av yrkande under förrättningen blivit väsentiigt utvidgat; dock att vad
ovan stadgats i fråga om 7 kap. skall gälla jämväl företag, som avser både
avledande av avloppsvatten och torrläggning av mark, såvitt detsamma avser
sistnämnda ändamål.

Sker återkallelse av någon eller
några av sökandena, vare den eUer de övriga fortfarande att anse såsom sökande.

Förrättning, som sker efter anmälan
av fastighetsbildningsmyndigheten enligt 7 kap. 36 eller 45 §, må inställas,
om fastighetsregleringen inställes eller om annat särskilt skäl föreUgger.

82 §9

Som sökande till förrättning. Som sökande till förrättning,

som i 32 § sägs, anses i detta som i 32 § sägs, anses i detta kap.

kap. ej aUenast den, som sökt ej allenast den, som sökt förrätt-

författningen, utan även den, som ningen, utan även den, som i den

i den ordning 58 § stadgar förenat ordning 58 § stadgar förenat sig

sig med sökanden eller genom yr- med sökanden eller genom yrkan-

kande, som där sägs, föranlett de, som där sägs, föranlett större

större anläggning än sökanden äs- anläggning än sökanden äskat d-

kat eller, om sökanden hos för- ler, om sökanden hos förrättnings-

rättningsmannen återkallat ansök- mannen återkallat ansökningen,

ningen, inträtt i sökandens ställe. inträtt i sökandens ställe. Vid för-

Senaste lydelse 1969: 393, « Senaste lyddse 1941: 614,

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rättning, som sker efter anmälan av
fastighetsbildningsmyndigheten enligt 7 kap. 36 eller 45 §, skola ägarna av de
fastigheter som ingå i regleringen anses såsom sökande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972,

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1939: 608) om enskilda vägar

Härigenom förordnas i fråga om
lagen (1939: 608) om enskilda vägar,

dels att 27 och 28 §§ skaU upphöra att gälla

dels att 15, 16, 1821, 24, 25,
3640, 49, 65, 78, 86 och 105 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

15 §

Prövning av fråga om rättighet Prövning av fråga om rättighet

eller skyldighet, som i 614 §§ eller skyldighet, som i
614 §§

avses, verkställes vid förrättning avses, verkställes efter ansökning

på stället i den ordning nedan eller anmälan vid förrättning på

stadgas. stället i den ordning nedan stad-

gas.

16 §1

Rätt att påkalla förrättning en- Rätt att ansöka om förrättning

ligt detta kapitel och att vid för- enligt detta kapitel
och att vid så-

rättningen föra talan tillkomme för dan förrättning föra talan till

fastighet, som saken förmenas an- komme för fastighet, som saken

gå, dess ägare ävensom innehava- förmenas angå, dess ägare även-

ren, där denne jämUkt 5 § har att som innehavaren, där denne järn-

svara för fullgörandet av fastighe- likt 5 § har att svara för fullgö

tens väghållningsskyldighet. Sam- randet av fastighetens väghåll-

ma befogenhet, dock ej i fråga om ningsskyldighet. Samma befogen-

byggande av väg, tillkomme nytt- het, dock ej i fråga om byggande

janderättshavare, vilken enligt av- av väg, tillkomme nyttjanderätts-

tal har att fuUgöra väghållnings- havare, vilken enligt avtal har att

skyldighet för fastigheten. fullgöra
väghållningsskyldighet för

fastigheten.

Anmälan om förrättning göres av fastighetsbUdningsmyndigheten,
när vid fastighetsreglering beslutats att fråga om väghållning skall prövas
enligt denna lag.

Väckes sålunda fråga, som i 614 §§
avses, må härutinnan talan för fastighet vid förrättningen städse föras av
innehavare av nyttjande- eller servitutsrätt, i den mån frågan rörer hans rätt.

' Senaste lydelse 1954: 197,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har efter förrättningens början
fastighet övergått till ny ägare eller innehavare, vare han i Uka mån som
företrädaren bunden av vad denne medgivit eller godkänt,

18 §2 Ansökning om förrättning
enligt detta kapitel göres skriftligen hos länsstyrelsen,

I ansökningen böra fullständigt
uppgivas ärendets omfattning och beskaffenhet, de fastigheter saken förmenas
angå, samt vederbörande ägares och innehavares, nyttjanderätts- och
servitutshavares namn och hemvist.

Finner länsstyrelsen den äskade
förrättningen endast avse fråga, som bör vinna sin lösning i den i 3 kap,
stadgade ordning, äge länsstyrelsen avslå ansökningen eller, där förordnande
för förrättningsman redan utfärdats men förrättningen ännu icke avslutats,
förordna om dess in-stäUande, Är frågan om dylikt beslut beroende på utredning,
må med utseende av förrättningsman tills vidare anstå eller länsstyrelsen föreskriva
att förrättningen skall vila, intill dess länsstyrelsen annorledes förordnar.

Förstatredje styckena äga
motsvarande tillämpning i fråga om anmälan som avses i 16 § andra stycket.

19 § Till förrättningsman skall
länsstyrelsen förordna sådan person, lantmätare eller annan, som finnes äga
erforderUg kunskap och erfarenhet samt jämväl i övrigt vara tUl uppdraget
lämplig.

För förrättning, som avser stad För förrättning, som sker efter

eller samhälle på landet, för vil- anmälan enligt 16 §
andra stycket, ket skall föras fastighetsregister skall den
förrättningslantmätare enligt de för stad meddelade be- som
handlägger fastighetsregle-stämmelser, skall till förrättnings- ringen
förordnas till förrättningsman företrädesvis förordnas i sta- man, om ej
särskilda skäl föranledens eller samhällets tjänst an- da annat,
ställd mätningsman eller jämlikt 5 kap. 2 § lagen om fastighetsbildning
i stad förordnad förrättningsman för avstyckningar inom staden eller
samhället.

Hava samtliga uppgivna sakägare
förenat sig om förslag till viss förrättningsman, varde den föreslagne
förordnad, där ej annat föranledes av stadgandena i första och andra styckena
eller eljest laga hinder möter.

Om förordnandet skall under- Om förordnandet skall under

rättelse av länsstyrelsen meddelas rättelse
av länsstyrelsen meddelas

länets lantmäterikontor eUer, där- länets
lantmäterikontor eller, där

est förrättningsakten jämlikt 39 § est
förrättningsakten jämlikt 39 §

skall redovisas till byggnads- skall
redovisas till byggnads

nämnd, denna nämnd, nämnd, denna nämnd. Har i fall,

« Senaste lydelse 1954:197,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

som avses i andra stycket, till förrättningsman
förordnats annan än den förrättningslantmätare som handlägger
fastighetsregleringen, skall den senare underrättas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Besfämmes under förrättningens fortgång, att gode män
skola tUlkallas, må det ej verka rubbning av åtgärd, som därförinnan
vidtagits.

Stanna förrättningsmannen och gode männen i olika
meningar, gälle vad de flesta säga. Har var sin särskilda mening, gälle
förrättningsmannens.

Förrättningsmannen skall, om han finner sådant nödigt
eller någon av sakägarna det äskar, vid förrättningen biträdas av två gode
män, vUka av sakägarna eller, om dessa ej åsämjas, av förrättningsmannen utses
bland dem, som äro valda till nämndemän eller till ägodelningsnämndemän eller
till gode män vid lantmäteri- eller mätningsförrättningar. Ej må till god man
utses någon, som är bosatt fjärran från den ort, där förrättningsstället är
beläget, när annan behörig närmare finnes.

Förrättningsmannen skall, om han finner sådant nödigt
eller någon av sakägarna det äskar, vid förrättningen biträdas av två gode
män, vilka av sakägarna eller, om dessa ej åsämjas, av förrättningsmannen
utses bland dem, som äro valda till nämndemän i domsaga eller i
fastighetsdomstol eller till gode män vid fastighetsbildningsförrättningar. Ej
må till god man utses någon, som är bosatt fjärran från den ort, där
förrättningsstället är beläget, när annan behörig närmare finnes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För förrättningen njute förrättningsmannen och gode
m'ännen ersättning, den förre i likhet med vad för lantmätare och de senare i
enlighet med vad för gode män vid lantmäteriförrättningar är eller varder
stadgat.

Den ersättning, så ock kostnad för kallelser eUer annat,
som för {örr'ättningen är av nöden, skall, där ej annorlunda är särskilt stadgat,
av sökanden genast förskjutas samt, därest vid författningen flera förpliktas
till väghållning eller utgivande av ersättning enligt 9 § tredje stycket,
mellan dem och sökanden fördelas efter ty skäligt prövas.

För förrättningen njute förrättningsmannen och gode
männen ersäUning, den förre i likhet med vad för lantmätare och de senare i
enlighet med vad för gode män vid fastighetsbildningsförrättningar är eller
varder stadgat.

Den ersättning, så ock kostnad för kallelser eller annat,
som för författningen är av nöden, skall, där ej annorlunda är särskilt stadgat,
av sökanden genast förskjutas samt, därest vid författningen flera förpliktas
till väghållning eller utgivande av ersättning enligt 9 § tredje stycket,
mellan dem och sökanden fördelas efter ty skäligt prövas. Vid förrättning, som
sker efter anmälan enligt 16 § andra stycket, skola ägarna av de fastigheter,
som ingå i regleringen, anses såsom sökande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

24 §

Förrättningsman skaU så skyndsamt
som möjligt å därför tjänlig tid börja förrättningen samt utan onödigt
dröjsmål fortsätta och avsluta densamma.

Finner förrättningsmannen anledning till antagande att
till förrättningen hänskjuten fråga bör lösas i den i 3 kap. stadgade
ordningen, skall han genast härom underrätta länsstyrelsen och inhämta dess
besked huravida förrättningen skall fortgå.

VUl den, som sökt förrättning. Vill den, som sökt förrättning.

sedan
förrättningsman förordnats men innan sammanträde under förrättningen hållits,
återkalla sin talan, göre det skriftligen hos förrättningsmannen. Därest kungörelse
eller kallelser, varom i 25 § sägs, redan utfärdats och återkal-lelsen inkommit
så sent att förrättningsmannen ej kan i god tid före det utsatta sammanträdet
skriftligen underrätta samtliga kända sakägare om förrättningens inställande,
vare återkallelsen utan verkan; och meddde förrättningsmannen sökanden därom
besked. Sker återkallelsen vid sammanträde under förrättningen, skall denna
genast inställas, där ej annan sakägare, som äger påkalla förrättning rörande
den väckta frågan, begär att förrättningen fort-sättes.

sedan
förrättningsman förordnats men innan sammanträde under förrättningen hållits,
återkalla sin talan, göre det skriftiigen hos förrättningsmannen. Därest
kallelse, som avses i 25 §, redan utfärdats och återkallelsen inkommit så sent
att förrättningsmannen ej kan i god tid före det utsatta sammanträdet
skriftligen underrätta samtliga kända sakägare om förrättningens inställande,
vare återkallelsen utan verkan; och meddde förrättningsmannen sökanden därom
besked. Sker återkallelsen vid sammanträde under förrättningen, skall denna
genast inställas, där ej annan sakägare, som äger påkalla förrättning rörande
den väckta frågan, begär att förrättningen fortsattes.

Förrättning, som sker efter anmälan
enligt 16 § andra stycket, må inställas, om fastighetsregleringen inställes
eller om annat särskilt skäl föreligger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innan förrättning företages, skall förrättningsmannen om
tid och ställe för första sammanträdet utfärda kungörelse, som skall minst
fjorton dagar därförut ej mindre uppläsas i kyrkan för den eller de
församlingar, där de av förrättningen berörda fastig/teter-na äro belägna, än
även införas i en eller, där förhållandena påkalla det, två eller flera av
ortens tidningar.

' Senaste lyddse 1947: 387,

Bestämmelserna i 4 kap. 18 24 §§ fastighetsbildningslagen
(1970:988) om kallelse och delgivning samt om underrättelse till
byggnadsnämnden äga motsvarande tillämpning vid förrättning enligt detta
kapitel.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Härjämte åligge det förrättningsmannen
att minst fjorton dagar före sammanträdet med posten avsända skriftlig kallelse
till sammanträdet till envar uppgiven eller eljest för förrättningsmannen
känd sakägare. Kallelse skall adresseras till den fastighet, varom fråga är,
såvida ej säker kunskap vinnes om annan adress inom landet för mottagaren. Är
mark, som beröres av förrättningen, samfälld för flera fastigheter med skilda
ägare och finnes för samfälligheten känd styrelse eller annan, som är satt
att den förvalta, erfordras ej kallelse till de särskilda delägarna i
samfälligheten, utan varde kallelsen sänd till ledamot av styrelsen eller till
förvaltaren; och vare denne, där han ej äger att själv föra talan för
samfäUig-heten, delägarna ansvarig för att kallelsen tillställes någon, som
äger behörighet härtill, eller, om sådan ej finnes, kommer till delägarnas
kännedom. Finnes ej känd styrelse eller förvaltare och är marken samfälld för
flera än tio fastigheter med skilda ägare, må kallelsen sändas till en av
delägarna att vara för dem alla tiUgänglig; ocfi skall, där kallelse ddgives på
detta sätt, kungörelsen om förrättningen innehålla uppgift om vilken
delägare, kallelsen tillställes, samt anslås å lämplig plats inom kommun, dar
den samfällda marken är belägen.

Kungörelse och kallelse, varom i
denna paragraf är stadgat, skola innehålla anmaning att vid sammanträdet
förete tillgängliga åtkomst- och andra handlingar, som styrka rätt att föra
talan vid förrättningen.

Är uppenbart, vilka med avseende å
förrättningen äro sakägare, må, utan hinder av att kungörelse och kallelse ej
verkställts i ovan stadgade ordning, förrättningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

företagas, där samtliga .sakägarna infinna sig eller av
förrättningsmannen blivit minst fjorton dagar förut bevisligen kallade till
förrättningen.

Avser förrättningen väg i ort,
varest skyldighet föreligger att söka byggnadslov, har förrättningsmannen att
minst fjorton dagar förut underrätta byggnadsnämnden om tid och ställe för
första sammanträdet.

Där fråga är om vägs byggande så
att den korsar eller eljest berör allmän väg, järnväg, spårväg, kanal eller
flottled, vare förvaltningen av denna andra trafikled kallad att såsom sakägare
deltaga i förrättningen.

36 § Avskrift av förrättningsprotokollet med det i 35 §
omförmälda utlåtande samt de vid förrättningen ingångna föreningar och övriga
vid förrättningen upprättade handlingar ävensom kopia av karta, där sådan vid
förrättningen upprättats, skola av förrättningsmannen inom tjugu dagar eller,
om vägen eller största delen därav är belägen inom något av rikets fyra
nordligaste län, inom trettio dagar efter förrättningens avslutande överlämnas
till ordföranden i styrelse, varom i 50 § förmäles, eller där sådan styrelse ej
är tUlsatt, till någon i orten boende pålitlig person, som av sakägarna eller,
om dessa ej äro ense, av förrättningsmannen med gode männen, där han av sådana
biträdes, utses att mottaga samma handlingar; och vare handlingarna hos den,
som sålunda mottagit dem, tiUgängliga för envar, som åstundar att granska eller
avskriva desamma. Kvitto å handlingarnas mottagande skall vidfogas huvudskriften
av förrättningsutlåtandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förrättningsmannen åligge jämväl att inom tid, som i första
stycket sägs, om dagen för förrättningens avslutande skriftligen underrätta
länets lantmäterikontor eller, därest förrättningsakten jämlikt 39 § skall
redovisas till byggnadsnämnd, denna nämnd.

Förrättningsmannen åligge jämväl att inom tid, som i
första stycket sägs, om dagen för förrättningens avslutande skriftligen underrätta
länets lantmäterikontor eller, därest förrättningsakten jämlikt 39 § skall
redovisas till byggnadsnämnd, denna nämnd. Har i fall, som avses i 19 § andra
stycket, till förrättningsman förordnats annan än den förrättningslantmätare
som handlägger fastighetsregleringen, skall den senare underrättas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klagan över förrättningen må av sakägare föras genom
besvär hos ägodelningsrätten i den ort.

Klagan över förrättningen må av sakägare föras genom
besvär hos den fastighetsdomstol, inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

där vägen eller största delen av densamma är belägen.
Besvären skola ingivas till ägodelningsdomaren inom fyrtiofem dagar eller, om
vägen eller största delen därav är belägen inom något av rikets fyra
nordligaste län, inom sextio dagar från den dag då förrättningen förklarats
avslutad, klaganden dock obetaget att på eget äventyr med posten insända besvären
så tidigt att de före sagda tids utgång komma ägodelningsdomaren till banda.

Föreslagen
lydelse

vars domkrets vägen eller största delen av densamma är
belägen. Besvären skola ingivas till domstolen inom fyrtiofem dagar eller, om
vägen eller största delen därav är belägen inom något av rikets fyra
nordligaste län, inom sextio dagar från den dag då förrättningen förklarats
avslutad, klaganden dock obetaget att på eget äventyr med posten insända besvären
så tidigt att de före sagda tids utgång komma domstolen till hända.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den, som vid förrättningen begärt
ersättning enligt 32 §, äge, ändå att han ej är sakägare, rätt att vad denna
ersättningsfråga angår fullfölja talan mot förrättningen på sätt och inom tid,
varom i första stycket sägs. Dylik talerätt tUlkomme ock sakkunnigt biträde
såvitt rörer av honom vid förrättningen fordrad ersättning enligt 22 §,

38 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

När besvär enligt 37 § blivit anförda, skall
ägodelningsdomaren genast därom underr'ätta förrättningsmannen, vilken har
att skyndsamt till ägodelningsdomaren insända förrättningsprotokollet och
övriga förrättningen rörande handlingar jämte karta, där sådan upprättats.
Förrättningsmannen vare pliktig att, där ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten
så prövar nödigt, inställa sig vid rätten för att höras i målet. Ersättning
för inställelsen skall förskjutas av klaganden, och pröve rätten i slutliga
utslaget, huruvida beloppet skall helt eller delvis gottgöras honom av annan
part,

I fråga om förfarandet i målet och
talan mot däri meddelade beslut gälle i tillämpliga delar vad angående klagan
över avslutat laga skifte är stadgat.

När besvär enligt 37 § blivit anförda, skall
fastighetsdomstolen genast därom underrätta förrättningsmannen, vilken har att
skyndsamt till domstolen insända förrättningsprotokollet och Övriga
förrättningen rörande handlingar jämte karta, där sådan upprättats.
Förrättningsmannen vare pliktig att, där domstolen så prövar nödigt, inställa
sig vid domstolen för att höras i målet. Ersättning för inställelsen skall
förskjutas av klaganden, och pröve domstolen i slutliga utslaget, huruvida
beloppet skall helt eller delvis gottgöras honom av annan part.

I fråga om förfarandet i målet och
talan mot däri meddelade beslut gälle i tUlämpliga delar bestämmelserna om
fastighetsbildningsmål i 1618 kap. fastighetsbildningslagen (1970: 988).

opaginerad Kontrollera mot PDF

39 §"

Efter det mål, som i 38 § sägs. Efter det
mål, som i 38 § s'ägs,

blivit genom lagakraftägande dom blivit genom
lagakraftägande dom

« Senaste lydelse 1947: 387,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

avgjort, skall förrättningsakten översändas, där målet
återförvisats till förrättningsmannen, till denne men eljest till länets
lantmäterikontor eller, om vägen varom fråga är eller största delen därav
är belägen inom stad eller samhälle, för vilket byggnadslagens bestämmelser
för stad äga tUl-lämpning, till byggnadsnämnden för att där förvaras.
Avskrift av dom i målet skall, evad domen vunnit laga kraft eller ej, översändas
tUl nämnda lantmäterikontor eller byggnadsnämnd ävensom till
förrättningsmannen och den, som jämlikt 36 § har att förvara avskrift av
förrättningshandlingarna.

Föreslagen lydelse

Föres ej talan mot förrättningen, har
förrättningsmannen att insända förrättningsutiåtandet till
ägodelningsdomaren, vilken åteck-ne detsamma bevis, att besvär ej anförts;
och åligge det förrättningsmannen att, sedan utlåtandet återställts tUl
honom, inom fyra månader efter förrättningens avslutande översända förfättningsak-ten
till den myndighet, hos vilken, enligt vad i första stycket s'ägs, akten
skall förvaras.

avgjort, skall förrättningsakten översändas, där målet
återförvisats tUl förrättningsmannen, till denne men eljest till länets
lantmäterikontor eller, om vägen varom fråga är eller största delen därav är
belägen inom stad eller samhälle, för vilket byggnadslagens bestämmelser för
stad äga tUlämpning, till byggnadsnämnden för att där förvaras. Avskrift av dom
i målet skall, evad domen vunnit laga kraft eller ej, översändas till nämnda
lantmäterikontor eller byggnadsnämnd ävensom till förrättningsmannen och den,
som jämlikt 36 § har att förvara avskrift av förrättningshandlingarna. Har i
fall, som avses i 19 § andra stycket, till förrättningsman förordnats annan än
den förrättningslantmätare som handlägger fastighetsregleringen, skall
avskrift av domen översändas till den senare. Föres ej talan mot förrättningen,
har förrättningsmannen att insända förrättningsutiåtandet till
fastighetsdomstolen, vilken åteck-ne detsamma bevis, att besvär ej anförts; och
åligge det förrättningsmannen att, sedan utlåtandet återställts till honom,
inom fyra månader efter förrättningens avslutande översända författnings-akten
till den myndighet, hos vilken, enligt vad i första stycket sägs, akten skall
förvaras.

Där förrättningen avser väg, som är
belägen dels i stad eller samhälle, varom i första stycket förmäles, och dels
å egentiiga landsbygden, skall förrättningsmannen verkställa avskrift av
förrättningshandlingarna, vilken avskrift skall åtfölja akten, tills densamma
inlämnats till förvar hos vederbörande byggnadsnämnd eller lantmäterikontor;
och åligge det den av dessa myndigheter, som mottagit akten, att därom teckna
bevis å avskriften och översända denna till den andra av ifrågavarande
myndigheter. I fall, som i detta stycke avses, varde, då avskrift av dom, efter
ty ovan är sagt, skall översändas till byggnadsnämnden eller
lant-mäterikontoret, dylik avskrift tillställd dem båda.

Huru förrättningsman må genom vite tillhållas att fullgöra
sin skyldighet att redovisa förrättningsakt och andra honom enligt denna lag
åliggande uppgifter, därom förordnar Konungen. Närmare anvisningar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till ledning för förrättningsmän vid handläggning av
förrättningar utfärdar Konungen eller den Konungen förordnar.

40 § Föres ej talan mot förrättning enligt detta kapitel
så som i 37 § sägs, gånge det därvid meddelade utlåtandet i verkställighet
såsom lagakraftägande dom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beträffande rätt att begagna väg, som redan finnes anlagd,
samt skjddighet att fullgöra underhåll eller vinterväghållning av sådan väg
skall vad i ägodelnings-rätts dom bestämts, ändå att talan däremot föres,
omedelbart lända till efterrättelse, såframt ej ägodelningsrätten eller högre
rätt, där saken är anhängig, annorledes förordnar.

På yrkande av part må ägodelningsrätten,
där särskilda skäl därtill äro, förordna, att jämväl vad i dess dom besfämts
rörande rätt att bygga väg över annans mark dier rätt, som i 13 § avses, må
verkställas utan hinder av att domen icke vunnit laga kraft.

Beträffande rätt att begagna v'åg, som redan finnes
anlagd, samt skyldighet att fullgöra underhåll eUer vinterväghållning av sådan
väg skall vad i fastighetsdomstols dom bestämts, ändå att talan däremot föres,
omedelbart lända tUl efterrättelse, såframt ej fastighetsdomstolen eller högre
rätt, där saken är anhängig, annorledes förordnar.

På yrkande av part må fastighetsdomstolen,
där särskUda skäl därtill äro, förordna, att jämväl vad i dess dom bestämts
rörande rätt att bygga väg över annans mark eller rätt, som i 13 § avses, må
verksfällas utan hinder av att domen icke vunnit laga kraft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den, som söker verkst'ällighet av
dom, som icke vunnit laga kraft, har att ställa pant eller borgen för den
gottgörelse för skada genom verkställighetsåtgärden, som kan, där domen ändras,
prövas skola utgå; och gälle därom vad i 48 § första stycket utsökningslagen
stadgats. Från skyldighet att ställa dylik säkerhet vare kronan fri.

Att vad genom förrättning eller dom
enligt detta kapitel bestämts i vissa hänseenden skall verkstäUas i särskUd
ordning följer av vad nedan i 41 och 49 §§ samt angående vägsamfällighet
stadgas.

49 §5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försummar väglottshavare att vederbörligen bygga eller
underhålla sin väglott eller fullgöra vinterväghållning därå och bättrar han
ej ofördröjligen efter tUlsä-gelse, skall tillsyningsman, som i 48 §
omförmäles, hålla syn genom två oj'åvige m'dn, av vilka den ene skall vara
nämndeman, ägodelningsnämndemän eller god man vid lantmäteri- eller
mätningsförrättningar. Varder vid synen, till vilken den försumlige skall i
god

» Senaste lydelse 1954:197,

Försummar väglottshavare att vederbörligen bygga eller
underhålla sin väglott eUer fullgöra vinterväghållning därå och bättrar han
ej ofördröjligen efter tiUsä-gelse, skall tiUsyningsman, som i 48 § omförmäles,
hålla syn genom två oj'ävige män, av vilka den ene skall vara nämndeman i
domsaga eller i fastighetsdomstol eller god man vid fastighetsbildningsförrättningar.
Varder vid synen, tUl vilken den försumlige skall i god tid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

kallas, bristen vitsordad, uppskat-te synemännen i
penningar kostnaden för dess botande. Därefter äge tUlsyningsmannen erhålla
utmätning hos den försumlige för det uppskattade beloppet jämte
synekostnaderna samt vare pliktig att, i den mån medel sålunda för ändamålet
tiUhandahåUits honom, ofördröjligen ombesörja utförande av det eftersatta
arbetet. Nöjes ej väglottshavaren åt synen eller honom påförda synekostnader,
instämme sitt klander till allmän underr'ätt i orten inom tre månader efter
utmätningen eller vare sin talan kvitt.

Nuvarande lydelse

tid kallas, bristen vitsordad, upp-skatte synemännen i
penningar kostnaden för dess botande. Därefter äge tUlsyningsmannen erhålla
utmätning hos den försumlige för det uppskattade beloppet jämte
synekostnaderna samt vare pliktig att, i den mån medel sålunda för ändamålet
tiUhandahällits honom, ofördröjligen ombesörja utförande av det eftersatta arbetet.
Nöjes ej väglottshavaren åt synen eller honom påförda synekostnader, instämme
sitt klander till allmän underrätt i orten inom tre månader efter utmätningen
eller vare sin talan kvitt.

Vad i första stycket angående syn
stadgats utgöre icke hinder för tUlsyningsmannen att, därest väglott ej
ofördröjligen efter tillsägelse bättras, genast bota befintiig brist. Har så
skett, njute han av den försumlige skälig gottgörelse för arbetet, i den mån
detta visas hava varit erforderligt för väglottens försättande i laggillt skick.

65 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inträda, sedan fråga om rättighet eller skyldighet, som i
6 14 §§ avses, blivit genom förrättning eller dom avgjord, ändrade
förhåUanden, som på frågan i synnerlig mån inverka, äge envar sakägare påkalla
frågans återupptagande vid ny förrättning.

Inträda, sedan fråga om rättighet eller skyldighet, som i
6 14 §§ avses, blivit genom förrättning eller dom
avgjord, ändrade förhållanden, som på frågan i synnerlig mån inverka, må
frågan återupptagas vid ny förrättning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

78 §6

Finner länsstyrelse anledning till
antagande att förhållandena å viss ort inom länet påkalla bildande av
vägförening, skall frågan företagas till handläggning vid förrättning i den
ordning nedan omförmäles.

Rätt att föra talan vid förrättningen tillkommer ägare och
i 5 § avsedd innehavare av fastighet, som saken förmenas angå, samt innehavare
av nyttjande- eller servitutsrätt med avseende å fastigheten, envar i vad
frågan rör hans rätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om förordnande av förrättningsman, biträde vid
förrättningen av gode män samt utseende av sakkunnigt biträde åt
förr'ättnings-man gälle vad i 19 § första stycket, 20 § och 22 § första
stycket första punkten sägs. Beträffande förrättningen i övrigt skola be-

Senaste lydelse 1954:197,

Om förordnande av förrättningsman, biträde vid
förrättningen av gode män samt utseende av sakkunnigt biträde åt förrättningsman
gäUe vad i 19 § första stycket, 20 § och 22 § första stycket första punkten
sägs. Beträffande förrättningen i övrigt skola be-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

stämmelserna i 23 §, 24 § första stycket, 25 § och 2731
§§ äga motsvarande tillämpning, dock att underrättelse om tid och ställe för
sammanträde städse skall tUlställas byggnadsnämnden samt att anteckning som
omförmäles i 31 § andra stycket må underlåtas.

Föreslagen lydelse

stämmelserna i 23 §, 24 § första stycket, 25 § och 2931
§§ äga motsvarande tillämpning, dock att underrättelse om tid och ställe för
sammanträde städse skall tUlställas byggnadsnämnden samt att anteckning som
omförmäles i 31 § andra stycket må underlåtas,

Förrättningsmannen och hans biträden samt gode männen vare berättigade
att erhålla tillträde till fastigheter och byggnader samt att därvid övergå
ägor och anbringa märken eller signaler i vad det finnes erforderligt för
uppdragets fullgörande, varvid skall iakttagas att skada å egendom såvitt
möjligt undvikes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förrättningsmannen och sakkunnigt biträde äge för uppdraget
njuta ersättning med belopp som, där ej annorlunda är eller varder särskilt
stadgat, på ansökan bestämmes av länsstyrelsen. Om ersättning åt god man gälle
vad som är eller varder stadgat om gode män vid lantmäteriförrättningar.

Förrättningsmannen och sakkunnigt biträde äge för uppdraget
njuta ersättning med belopp som, där ej annorlunda är eller varder särskilt
stadgat, på ansökan bestämmes av länsstyrelsen. Om ersättning åt god man gälle
vad som 'är eller varder stadgat om gode män vid fastighetsbildningsförrättningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ersättning, som nu sagts, så ock
annan av förrättningen föranledd kostnad skall gäldas av vägföreningen eller,
om vägförening ej kommer tiU stånd, av kronan. D'är kostnad föranletts
uteslutande av viss sakägares yrkande eller bestridande, må dock, om så prövas
skäligt, sakägaren förpliktas gälda sagda kostnad.

86 T Kan överenskommelse ej träffas
om sådan ersättning för upplåtelse eller annat intrång, som avses i 75 § första
eller tredje stycket, skall vägföreningen genom stämning hänskjuta tvisten tiU
domstols prövning.

Målet anhängiggöres vid ägo- Målet anhängiggöres vid den

fastighetsdomstol, inom vars domkrets vägen eller
största delen av densamma är belägen.

delningsrätten i den ort, där vägen eller största delen
av densamma är belägen. Rörande förfarandet i målet samt talan mot däri
meddelade beslut gälle i tillämpliga delar vad om jorddelningsmål, som genom
stämning anhängiggjorts, finnes stadgat.

Den, som fordrar ersättning, stånde
jämväl öppet att få tvisten prövad enligt vad nu sagts, dock ej då fråga är om
ersättning enligt 75 § första stycket for markupplåtelse eller annat intrång av
väg samt föreningen åtnjuter anstånd, som i 87 § omförmäles, med vägens
byggande eller övertagande till väghållning enligt beslut, som meddelats innan
ersättningskravet genom stämning väckes.

' Senaste lydelse 1954: 197,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lyddse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vägföreningen vare pliktig vidkännas å ömse sidor uppkomna
kostnader å målet, där ej rätten med hänsyn tUl omständigheterna finner
skäligt annorlunda förordna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

På begäran av vägföreningen bestämme ägodelningsrätten, så
snart ske kan efter det målet där anhängiggjorts, ett belopp, som föreningen må
nedsätta tUl säkerhet för fullgörande av sin ersättningsskyldighet.

På begäran av vägföreningen bestämme fastighetsdomstolen,
så snart ske kan efter det målet där anhängiggjorts, ett belopp, som föreningen
må nedsätta till säkerhet för fullgörande av sin ersättningsskyldighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sedan föreningen hos länsstyrelsen
nedsatt det sålunda bestämda beloppet, äge föreningen utan hinder av att
ersättningsfrågan icke blivit slutligen avgjord taga vägmärken, vägen eller
rättigheten i anspråk för avsett ändamål.

Uppstår tvist om sådan rätt att
begagna väg, som avses i 77 §, eller om beloppet av avgiften för begagnandet,
må tvisten efter stämning hänskjutas tiU domstols prövning; och gälle därom
vad i andra stycket sägs. I enahanda ordning må frågan upptagas till förnyad
prövning, där ändrade förhållanden inträtt, som i synnerlig mån inverka på
frågan.

105 §8 Den som vill göra anspråk på ersättning enligt 102,
103 eller 104 § skall göra framställning därom hos länsstyrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kan överenskommelse icke träffas om ersättningen, har den
som gjort framställningen att instämma sin talan till ägodelningsrätten i den
ort, där den av förordnandet eller föreläggandet berörda marken är belägen.
Jämväl kronan äger påkalla prövning av ersättningsfrågan enligt vad nu sagts.
Rörande förfarandet i målet samt talan mot däri meddelade beslut skall i
tillämpliga delar gälla vad om jorddelningsmål, som genom stämning
anhängiggjorts, finnes stadgat. Kronan skall vidkännas å ömse sidor uppkomna
kostnader å målet, såframt ej rätten med hänsyn till omständigheterna finner
skäligt annorlunda förordna.

Kan överenskommelse icke träffas om ersättningen, har den
som gjort framställningen att instämma sin talan tUl den fastighetsdomstol,
inom vars domkrets den av förordnandet eller föreläggandet berörda marken är
belägen. Jämväl kronan äger påkalla prövning av ersättningsfrågan enligt vad
nu sagts. Kronan skall vidkännas å ömse sidor uppkomna kostnader å målet,
såframt ej rätten med hänsyn till omständigheterna finner skäligt annorlunda
förordna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Senaste lydelse 1954:197.

2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 151

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966: 700) om vissa
gemensamhets-anläggningar

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1966: 700) om vissa
gemen-

samhetsanläggningar,

dels att 1013, 1921 och 35 §§ skall ha nedan angivna
lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 44 §, och närmast före

44 § en ny
rubrik av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förrättning sker efter ansökan
eller anmälan.

Framställning om förrättning göres av ägaren till
fastighet, som uppges vara i behov av den med framställningen avsedda anläggningen,
eller av byggnadsnämnden.

Ansökan om förrättning göres av
ägaren till fastighet, som uppges vara i behov av den med ansökningen avsedda
anläggningen, eller av byggnadsnämnden.

Anmälan om förrättning göres av
fastighetsbildningsmyndigheten, när vid fastighetsreglering beslutats att
fråga om gemensamhets-anläggning skall prövas enligt denna lag.

Vid förrättningen får talan föras av ägaren till fastighet, som saken
kan angå. I fråga om fastighet, i vilken utrymme för anläggningen kan bli
upplåtet, äger även innehavare av annan särskUd rätt till fastigheten än rätt
för fordran föra talan i den mån hans rätt beröres.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 §

FramstäUning om förrättning göres skriftligen hos
länsstyrelsen i det län där fastighet, som saken kan angå, är belägen.

/ framställningen skall anges den anläggning som avses bli
inrättad.

Är det uppenbart, att framställningen icke kan upptagas
tUl prövning, skall den omedelbart avvisas.

Ansökan eller anmälan om förrättning göres skriftligen
hos länsstyrelsen i det län där fastighet, som saken kan angå, är belägen.

Vid ansökan eller anmälan skall anges den anläggning som
avses bli inrättad.

Är det uppenbart, att ansökan icke kan upptagas tUl
prövning, skall den omedelbart avvisas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 §

Avvisas ej framställning om
förrättning, förordnar länsstyrelsen förrättningsman.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Till förrättningsman utses person,
som äger den kunskap och erfarenhet som uppdraget kräver samt även i övrigt är
lämplig till deUa.

Föreslagen
lydelse

Till förrättningsman förordnar
länsstyrelsen person, som äger den kunskap och erfarenhet som uppdraget kräver
samt även i övrigt är lämplig tiU detta.

För förrättning, som sker efter anmälan enligt 10 § tredje
stycket, skall den förrättningslantmätare som handlägger fastighetsregleringen
förordnas till förrättningsman, om ej särskilda skäl föranleda annat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om förrättningsmannen finner, att medverkan av gode män
behöves, eller om sakägare påkallar sådan medverkan och oskäligt dröjsmål
icke föranledes därav, skall förrättningsmannen biträdas av två gode män.
Dessa utses av förrättningsmannen bland dem som äro valda tUl nämndemän,
ägodelningsnämndemän eller gode män vid lantmäteriförrättningar. Gode
männen behöva dock ej deltaga i handläggningen beträffande fråga av
förberedande natur eller i åtgärd under förrättningen, för vilken deras
medverkan uppenbart saknar betydelse.

Om förrättningsmannen finner, att
medverkan av gode män behöves, eller om sakägare påkallar sådan medverkan och
oskäligt dröjsmål icke föranledes därav, skall förrättningsmannen biträdas av
två gode män. Dessa utses av förrättningsmannen bland dem som äro valda till
nämndemän / domsaga eller i fastighetsdomstol eller gode män vid fastighetsbildningsförrättningar.
Gode männen behöva dock ej deltaga i handläggningen beträffande fråga av
förberedande natur eller i åtgärd under förrättningen, för vilken deras
medverkan uppenbart sak nar betydelse.

Deltaga gode män, äga
bestämmelserna i det följande om förrättningsman motsvarande tillämpning på
honom jämte gode männen, om annat ej framgår.

Bestämmes att gode män skola
medverka, rubbas icke därigenom vad som dessförinnan beslutats eller
verkställts under förrättningen.

19 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förrättningsmannen och särskilt tUlkallad sakkunnig äga
erhålla ersättning, innefattande skäligt arvode och gottgörelse för behövliga
kostnader. Gode männen äga erhålla ersättning enligt de bestämmelser som gälla
för gode män vid lantmäteriförrättningar. Ersättningarna utom arvode till
förrättningsmannen skola när det påfordras utges i förskott av den

Förrättningsmannen och särskUt tiUkallad sakkunnig äga erhålla
ersättning, innefattande skäligt arvode och gottgörelse för be-hövUga
kostnader. Gode männen äga erhålla ersättning enligt de besfämmelser som gälla
för gode män vid fastighetsbildningsförrättningar. Ersättningarna utom arvode
till förrättningsmannen skola när det påfordras utges i förskott

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

som gjort framställning om förrättningen.

Förrättningskostnaderna skola, om anläggningsbeslut
meddelas, bäras av ägarna till de anslutna fastigheterna efter varje
fastighets andelstal. Inställes förrättning, skola kostnaderna betalas av den
som gjort framställning om förrättningen eller, om byggnadsnämnden påkallat
förrättningen, av kommunen. När det är skäligt på grand av särskilda omständigheter,
få kostnaderna dock fördelas på annat sätt.

Föreslagen lydelse

av den som ansökt om förr'ätt-ningen.

Förrättningskostnaderna skola, om
anläggningsbeslut meddelas, bäras av ägarna tUl de anslutna fastigheterna efter
varje fastighets andelstal. Inställes förrättning, skola kostnaderna betalas av
den sorn ansökt om förrättningen eller, om byggnadsnämnden påkallat
förrättningen, av kommunen. När det är sk'äligt på grund av särskUda
omständigheter, få kostnaderna dock fördelas på annat sätt.

Sker förrättning efter anmälan
enligt 10 § tredje stycket, skola ägarna av de fastigheter som ingå i
regleringen anses såsom sökande.

Beslut i fråga som avses i denna
paragraf meddelas i samband med anläggningsbeslutet eller beslutet om
förrättningens instäUande. Beträffande förskott kan beslut meddelas även under
förrättningen.

20 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna i 4 kap. 36, 12 och 16 §§, 17 § första
stycket, 1823 §§, 30 § första .stycket, 32 § tredje stycket, 34, 35, 38 och
40 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988) äga motsvarande till-lämpning på
förrättning enligt denna lag.

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § första
stycket, 4, 8, 9 och 11 §§, 3 kap. 1 §, 2 § första stycket och andra stycket
första punkten, 3 och 4 §§, 6 § första stycket, 8, 9 och 13 §§, 16 kap. 2 §
samt 18 kap. 3 § första stycket lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av
jord å landet äga motsvarande tUlämpning på förrättning enligt denna lag.

Förrättning, som sker efter anmälan enligt 10 § tredje
stycket, får, utöver vad som framgår av 18 § första stycket, inställas, om
fastighetsregleringen inställes eller om annat särskilt skäl föreligger.

Utöver den rätt som enligt 2 kap.
11 § lagen om delning av jord å landet tillkommer förrättningsmän och
sakkunniga äga dessa, i den mån det behöves för förrättningens utförande,
erliålla tillträde till byggnad, som beröres av förrättningen.

Om anläggningsbeslut eller beslut
om förrättningens inställande icke meddelas vid sammanträde, skall det meddelas
på tid och plats som tillkännagivits vid sammanträde eller varom sakägarna
underrättats skriftligen eller i annan ordning som bestämts vid sammanträde.
Detsamma gäller beslut, beträffande vilket besvärstiden räknas från dagen för
beslutets meddelande. Beslutet skall innehålla underrättelse om vad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

som skall iakttagas för fullföljd av talan. Om anläggningsbeslut
skall förfättningsmannen omedelbart underrätta byggnadsnämnden.

21 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talan mot beslut, som meddelats av förrättningsman,
föres genom besvär hos den fastighetsdomstol inom vars domkrets fastigheterna
äro belägna eller, om fastigheterna ligga inom skUda domkretsar, hos den av
domstolarna inom vars domkrets huvuddelen Ugger. Klagande skall inkomma
med besvärsinlaga till domstolen inom trettio dagar från den dag då
anläggningsbeslutet eller beslutet om förrättningens inställande meddelades
eller, när under författningen meddelats beslut, varigenom jäv mot förrättningsman
ogUlats eller sakkunnig tiUkallats eller fråga om förskjutande av ersättning
till förrättningsman eller sakkunnig prövats, från den dag då detta beslut
meddelades.

Talan mot beslut, som meddelats av
förrättningsman, föres genom besvär hos den ägodelningsrätt inom vars
domkrets fastigheterna äro belägna eller, om fastigheterna ligga inom skUda
domkretsar, hos den av ägodelningsrätterna inom vars domkrets huvuddelen
ligger. Mot beslut, varigenom jäv mot förrättningsman ogillats, föres dock
talan hos ägodelningsdomaren. Klagande skall inkomma med besvärsinlaga till
ägodelningsdomaren inom trettio dagar från den dag då anläggningsbeslutet
eller beslutet om förrättningens inställande meddelades eller, när under
förrättningen meddelats beslut, varigenom jäv mot förrättningsman ogillats dier
sakkunnig tiUkallats eller fråga om förskjutande av ersättning till
förrättningsman eller sakkunnig prövats, från den dag då detta beslut
meddelades.

Byggnadsnämnden äger föra talan mot anläggningsbeslut på den grund att
beslutet strider mot avgörande i fråga som avses i 17 § andra stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fråga om förfarandet i målet och talan mot beslut som
meddelas i detta gäller i tillämpUga delar vad som är föreskrivet beträffande
avslutad jorddelningsförrättning eller, om talan avser beslut om ogillande av
jäv mot förrättningsman, bestämmelserna i 21 kap. 29 § andra stycket och 50 §
lagen om delning av jord å landet. Mot ägodelningsrätts beslut i dit fullföljd
fråga om tillkallande av sakkunnig får talan ej föras.

I fråga om förfarandet i målet och talan mot beslut som
meddelas i detta gäUa i tillämpliga delar bestämmelserna om fastighetsbildningsmål
i 1618 kap. fastighetsbUdningslagen (1970: 988).

opaginerad Kontrollera mot PDF

35 § Beslut, som meddelats av
förrättningsman och som vunnit laga kraft, får med iakttagande av
bestämmelserna i det följande verkställas såsom lagakraftvunnen dom.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ha besvär anförts mot
anläggningsbeslut, äger rätten förordna, att beslutet utan hinder av den förda
talan skall lända tUl efterrättelse från dag, som rätten bestämmer med
iakttagande av att fastighetsägare eller annan vars rätt beröres får skäligt
rådrum. Sådant förordnande får meddelas endast på yrkande av någon som ställer
betryggande säkerhet för den ersättning, som kan komma att bestämmas utöver vad
anläggningsbeslutet föreskriver, jämte ränta samt för det skadestånd, som han
kan bli skyldig att utge, om beslutet ändras på annat sätt.

Förordnande enligt andra styc- Förordnande enligt andra styc

ket får meddelas utan huvudför- ket får
meddelas utan huvudför

handling. Innan förordnande med- handling.
Innan förordnande med

delas, skola sakägarna erhålla till- delas,
skola sakägarna erhålla tUl

fälle att yttra sig. Rätten skall i fälle
att yttra sig. Rätten skall

samband med målets avgörande i samband
med målets avgö-

pröva, om förordnandet alltjämt rande pröva,
om förordnandet

skall bestå. Talan mot ägodel- alltjämt
skall bestå. Talan mot

ningsrätts beslut under rättegång- fastighetsdomstols
beslut under

en i fråga som avses här föres rättegången
i fråga som avses här

särskilt. Mot hovrätts beslut i frå- föres
särskilt. Mot hovrätts beslut

ga angående förordnande enligt i fråga
angående förordnande en-

andra stycket får talan ej föras. ligt
andra stycket får talan ej fö

ras.

Besvär

44 §

Talan mot länsstyrelses beslut som avses i 17 § tredje
stycket föres hos Konungen genom besvär. Mot annat beslut av länsstyrelse
enligt denna lag föres talan lios kammarrätten genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om talan mot länsstyrelses beslut som meddelats före den 1
januari 1972.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt

Härigenom förordnas, att 7 § lagen
(1904: 48 s. 1) om samäganderätt skall ha nedan angivna lydelse.

7 §1

Är samfälld fastighet sådan, att Är samfälld fastighet sådan, att

tUlämpning av föreskrifterna om tillämpning av föreskrifterna om

laga skifte kan ifrågakomma, och klyvning kan ifrågakomma, och

har delägare i fastigheten gjort har delägare i fastigheten gjort an-

' Senaste lydelse 1926: 333.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

ansökan
om fastighetens försäljning; vUl annan delägare att gemenskapen skall
upplösas genom laga skifte, give det tillkänna, innan ansökningen varder av
första domstol avgjord. Upplyses, att laga skifte blivit i laga ordning sökt,
late rätten frågan om försäljning vila, till dess sig visat, huruvida på den
ansökan laga skifte kommer till stånd; är ej ansökan om laga skifte gjord, give
rätten nödig tid därtill. Kommer någon i högre rätt och visar, att laga skifte
blivit sökt, må fastigheten ändock gå till försäljning, evad skiftet kommer
till stånd eller icke.

Föreslagen lydelse

sökan
om fastighetens försäljning; vill annan delägare att gemenskapen skall
upplösas genom klyvning, give det tiUkänna, innan ansökningen varder av
första domstol avgjord. Upplyses, att klyvning blivit i laga ordning sökt,
late rätten frågan om försäljning vila, till dess sig visat, huruvida på den
ansökan klyvning kommer till stånd; är ej ansökan om klyvning gjord, give
rätten nödig tid därtiU. Kommer någon i högre rätt och visar, att klyvning
blivit sökt, må fastigheten ändock gå till försäljning, evad klyvningen kommer
tUl stånd eller icke.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

5
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område

Härigenom förordnas, aU 68, 11, 1316 och 18 §§
lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa
under nyttjanderätt upplåtet område skall ha nedan angivna lydelse.

6
§1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
ansökan ingivits, såsom i 5 § sägs, och är ej uppenbart, att lösningsrätt icke
kan äga rum, förordne Konungens befallningshavande lantmätare att med bUrä-de
av gode män verkställa förräU-ning, som i nämnda paragraf avses. Hör mark, om
vars inlösen är fråga, till stad eller är den belägen inom samhälle eller
annan ort å landet, där de i 5 kap. lagen om fastighetsbildning i stad meddelade
bestämmelserna om avstyckning äga tillämpning, skall vad nu förevarande lag
innehål-

»
Senaste lydelse 1970: 434.

Har
ansökan ingivits, såsom i 5 § sägs, och är ej uppenbart, att lösningsrätt icke
kan äga ram, förordne Konungens befallningshavande lantmätare att med biträde
av gode män verkställa förrättning, som i nämnda paragraf avses.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

ler i avseende å lantmätare och förordnande för sådan
galla om den, som jämlikt lagen om fastighetsbildning i stad är på grund av
tjänst eUer förordnande behörig att förrätta avstyckningar i staden, samhället
eller orten.

I fråga om kungörelse angående
förrättningen, jordägarens och nyttjanderättshavarens kallande till densamma
'ävensom andra underrättelser om förrättningen skola de i 3 kap. 1 § första,
andra och tredje styckena samt 2 § av lagen om delning av jord å landet meddelade
stadgandena äga motsvarande tiUämpning, dock med iakttagande att kungörelsen
städse skall införas i ortstidning och att den skaU innehålla, att de, vilkas
rätt är beroende av förrättningen, äga att därvid tillstädeskomma och bevaka
sin rätt. Rörer ansökan mark som ingår i stadsplan eller byggnadsplan, skall
kallelsen jämväl tillställas byggnadsnämnden eller sakkunnig enligt 101 §
byggnadsstadgan. Rörer ansökan mark, som är samfälld för flera fastigheter
med skilda ägare, må 10 § eller 16 § andra stycket och 17 § delgivningslagen
(1970:428) till-lämpas vid kallelse till de särskilda delägarna i
samfälligheten, oavsett att nämnda lag ej är till-lämplig i övrigt.

Besväras marken av sökt eUer
beviljad inteckning för fordran eller för rätt tUl avkomst eller annan förmån
eUer kan den enligt 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens hand häfta för fordran
eller annan rättighet, som nyss ar sagd, skola innehavare av sådan fordran
eller rättighet, om de äro kända och inom riket boende, underrättas om
förrättningen genom särskilda kallelsebrev enUgt vad om kallelsebrevs
avsändande till jordägaren och nyttjanderättshavaren är stadgat.
Är marken

Föreslagen
lydelse

I fråga om jordägarens och
nyttjanderättshavarens kallande till förrättningen ävensom andra underrättelser
om förrättningen äga 4 kap. 12 och 1824 §§ fastighetsbildningslagen (1970:
988) motsvarande tillämpning.

Besväras marken av beviljad eller
sökt inteckning eller inskrivning av rätt till avkomst eller annan förmån
eller kan den i ägarens hand häfta för fordran eller rätt till avkomst eller
annan förmån med särskild företrädesrätt enligt 5 § lagen (1970:995) om
införande av nya jordabalken, skola innehavare av panträtt eller sådan
fordran eller rättighet, om de äro kända och inom riket boende, kallas till
förrättningen på samma sätt som gäUer för jordägaren och nyttjanderättshavaren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

samfälld för flera än tio fastigheter med skilda ägare,
vare dock sådan underrättelse ej nödig, såframt kungörelsen om förrättningen
införes, förutom i tidning inom orten, jämväl i allmänna tidningarna.

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konungens befallningshavande göre hos domaren på landet
eller hos rätten i stad anmälan om förordnande av lantmätare. Förordnandet
skall antecknas i inteckningsprotokollet på landet å nästa rättegångsdag under
lagtima ting och i stad å nästa rättegångsdag för inteckningsärenden samt anmärkas
i intecknings- eller fastighetsboken.

Konungens befaUningshavande göre hos
inskrivningsmyndigheten anmälan om förordnande av lantmätare för anteckning i
fastighetsboken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 §2 Vill jordägaren under
åberopande av förhållande, som i 2 § första stycket sägs, bestrida
nyttjanderättshavarens lösningsanspråk, åligger det honom att vid första
sammanträdet under förrättiungen antingen med lagakraftägande utslag visa, att
nyttjanderätten är förverkad eller att nyttjanderätt ansetts icke förefinnas,
eller ock styrka, att talan därom är anhängig; och skall i sistn'ämnda fall
förrättningen vila i avbidan på lagakraftägande utslag. Säger han, att han ej
kunnat tUl den tid skaffa bevis, att talan är anhängig, eller att stämning, som
given är, ännu ej hunnit delgivas, förelägge förrättningsmännen honom viss
skälig tid att fullgöra vad i första punkten sägs; och vile emellertid
förrättningen.

Jordägaren och
nyttjanderättshavaren äga, där fråga ej är om tomt-uidelad mark, överenskomma
om jämkning av gränserna för det område, som skall lösas.

Förrättningsmännen skola tillse, att området, såvitt
möjligt, varder sålunda bestämt, att hinder för meddelande av fastställelse å
förrättningen ej möter; och äga förrättningsmännen förordna om sådan jämkning
av områdets gränser, som härav kan föranledas. Är fråga om område, som ingår
i stadsplan eller byggnadsplan, skola förrättningsmännen under förrättningen
underställa Konungens befallningshavandes prövning, hu-

' Senaste lyddse 1939: 74.

Utgör område som skall lösas icke
särskild fastighet, må området avskiljas. Därvid äga 3 kap. 2 § samt 10 kap.
1, 2 och 5 §§ fastighetsbildningslagen (1970: 988) motsvarande tillämpning.
Även område som tUlagts fastighet genom sämjedelning eller ingår i fastighet
som innehaves med fideikommissrätt må avskiljas. Avskiljes område, skola
förrättningsmännen tillse att såväl området som återstoden av fastigheten få
till-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

gång till väg. Förrättningsmännen äga förordna om sådan
jämkning av områdets gränser att hinder för avskiljande ej möter.

Nuvarande lyddse

ruvida planens genomförande eller lämplig tomtindelning
försvåras genom områdets inlösen. Rätt att överklaga Konungens befallningshavandes
beslut tillkommer ock byggnadsnämnden eller sakkunnig enligt 101 §
byggnadsstadgan.

Vid bestämmandet av löseskillingen skall avdrag göras för
värdet av förbättring, som i 1 § sista stycket sägs. Nyttjanderättshavaren
skall tillgodoräknas värdet av dylik förbättring å sådan del av det innehavda
området, som icke löses, i den mån förbättringen ej uppenbarligen är främmande
för det med upplåtelsen avsedda ändamålet.

Utgör område som skall lösas tomt
eller del av tomt och har mätning av tomten eller den tomt vari området ingår
icke ägt rum på sätt stadgas i 2 kap. lagen om fastighetsbildning i stad, skall
byggnadsnämnden på ansökan av nyttjanderättshavaren förordna om sådan åtgärd;
och vile emellertid förrättningen. Kostnad för tomtmätning skall gäldas av
nyttjanderättshavaren. Är fråga väckt om ändring i tomtindelningen, skall
förrättningen ock vila till dess frågan slutligen prövats.

Bestämmelserna om fastighets-bestämning i samband med
fastighetsbildning äga motsvarande till-lämpning vid förrättning enligt
denna lag.

Då fråga är om icke tomtinddad mark, åligger det
lantmätaren att avfatta det område, som skall lösas, å karta samt upprätta noggrann
beskrivning över detsamma; skolande därvid i tillämpliga delar lända till
efterrättelse vad om karta och beskrivning vid avstyckning är stadgat. Finnes
karta, som nu sagts, tillgänglig, vare upprättande av särskild karta vid
förrättningen ej erforderligt. I fråga om bestämmande av gräns mot fastighet,
som ej ingår i förrättningen, gälle vad om avstyckning är för motsvarande fall
stadgat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 §

Är rättsägare missnöjd med förrättningen, äge däremot
fullfölja talan hos ägodelningsrätten genom besvär, som skola till ägodelningsrätten
eller dess ordförande ingivas inom sextio dagar från det

Är rättsägare missnöjd med förrättningen, 'äge d'äremot
fullfölja talan hos fastighetsdomstolen genom besvär, som skola tUl domstolen
ingivas inom sextio dagar från det förrättningen förklarats

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

avslutad enligt vad i 10 § sägs.

Nuvarande lyddse

förrättningen förklarats avslutad enligt vad i 10 §
sägs.

Har jordägaren icke vid förrättningen påkallat prövning av
förhållande, som i 2 § andra stycket sägs, må detsamma ej vidare åberopas till
bestridande av nyttjanderättshavarens anspråk.

13
§3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finnes område som skall lösas ej
utgöra särskild fastighet, skaU, där fråga ej är om tomtinddad mark, i den
ordning i 18 § sägs prövning äga rum, liuruvida fastställelse å områdets
avskiljande må meddelas.

Ej vare den omständigheten hinder för faststäUelse, att
fastig-liet, vari området ingår, innehaves såsom fideikommiss.

Då beslut, varigenom faststäUelse meddelats eller funnits
ej erforderlig, vunnit laga kraft, vare områdets inlösen fullbordad och
upphöre nyttjanderättsavtal, som legat till grund för lösningsrätten.

Inlöst område skall övergå till nye
ägaren fritt från rätt till avkomst eller annan förmån, varom i 6 § sista
stycket sägs. Angående inlöst områdes befriande från intecknad gäld är
särskilt stadgat.

Då nyttjanderättshavaren nedsatt
löseskiUingen vare områdets inlösen fullbordad och upphöre nyttjanderättsavtal,
som legat tUl grund för lösningsrätten.

Inlöst område skall övergå till nye
ägaren fritt från rätt till avkomst eller annan förmån, varom i 6 § sista
stycket sägs. Angående inlöst områdes befriande från ansvarighet för
inteckning är särskilt stadgat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sedan beslut, som i 13 § avses,
vunnit laga kraft, utbetale Konungens befallningshavande löseskillingen jämte
därå upplupen ränta till den, som därtill är berättigad.

Häftar fastigheten för fordran eller annan rättighet
enligt vad i 6 § sista stycket sägs, äge stadgandena om fördelning hos överexekutor
av köpeskiUing för utmätningsvis såld fast egendom motsvarande tillämpning i
den mån ej nedan annorlunda stadgas. Sammanträde för fördelningen varde hållet
så snart ske kan. Kallelse

» Senaste lydelse 1939: 74. « Senaste lydelse 1929: 54.

Konungens befallningshavande utbetale löseskiUingen jämte
därå upplupen ränta tUl den, som därtUl är berättigad.

Häftar fastigheten för fordran
eller annan rättighet enligt vad i 6 § sista stycket sägs, äge stadgandena om
fördelning hos överexekutor av köpeskilling för utmätningsvis såld fast
egendom motsvarande tiUämpning i den mån ej nedan annorlunda stadgas.
Sammanträde för fördelningen varde hållet så snart ske kan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

Kallelse till sammanträdet skall genom Konungens
befallningshavandes försorg minst fjorton dagar förat sändas till
rättsägarna.

Nuvarande lydelse

till sammanträdet skall genom Konungens
befallningshavandes försorg minst fjorton dagar förut med posten sändas till
jordägaren och kända innehavare av fordran eller annan rättighet, som nu är sagd,
samt, om innehavare är oliänd, införas i allmänna tidningarna och tidning inom
orten. Avser inlösen mark, som är samfälld för flera fastigheter med skUda
ägare, skall vad för sådant fall i 6 § är stadgat beträffande kallelse och
kungörelse äga motsvarande tUlämpning.

Är marken samfälld för flera än tio fastigheter med
skUda ägare, må betalning ur löseskUlingen icke tilläggas innehavare av
fordran eller rättighet, för vilken någon av fastigheterna häftar, med
mindre denne eller annan sådan rättägan-de i den fastighet senast å åttonde
dagen före sammanträdet skriftligen framställt anspråk därpå hos Konungens
befallningshavande; underlåtenhet att väcka dylikt anspråk må dock ej läggas
någon tUl last såsom försummelse i bevakande av honom eller annan tUlkommande
rättighet. Framställes ej anspråk, som nu sagts, och påyrkar ej heller någon
av delägarna i marken senast vid sammanträdet fördelning av löseskillingen,
må densamma tillhandahållas delägarna för samfälld räkning. Göra ej dessa
inom tio år från sammanträdet anspråk på löseskillingen, må densamma lyftas
av nyttjanderättshavaren, såframt denne för sådant ändamål anmäler sig hos
Konungens befallningshavande under elfte året efter sammanträdet. Sker ej
sådan anmälan, tillfaUe beloppet kronan. Erinran om vad i detta stycke
stadgats skall i fall, varom nu är fråga, intagas i kallelse.

Är marken samfälld för flera än tio
fastigheter med skilda ägare, må betalning ur löseskUlingen icke tUråggas
innehavare av fordran eller rättighet, för vilken någon av fastighetema
häftar, med mindre denne eller annan sådan rättägan-de i den fastighet senast å
åttonde dagen före sammanträdet skriftiigen framställt anspråk däipå hos
Konungens befallningshavande; underlåtenhet att väcka dylikt anspråk må dock
ej läggas någon till last såsom försummelse i bevakande av honom eller annan
tUlkommande rättighet. Framställes ej anspråk, som nu sagts, och påyrkar ej
heller någon av delägarna i marken senast vid sammanträdet fördelning av
löseskillingen, må densamma tUlhandahållas delägarna för samfälld räkning.
Göra ej dessa inom tio år från sammanträdet anspråk på löseskUlingen, må
densamma lyftas av nyttjanderättshavaren, såframt denne för sådant ändamål
anmäler sig hos Konungens befallningshavande under elfte året efter
sammanträdet. Sker ej sådan anmälan, tUlfalle beloppet kronan. Erinran om vad i
detta stycke stadgats skall i fall, varom nu är fråga, intagas i kallelse och
kungörelse.

Innehaves marken såsom
fideikommiss, eUer ingår den i häradsall-männing eller annan samfällighet, som
enligt vad därom är stadgat skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lyddse

Föreslagen lyddse

opaginerad Kontrollera mot PDF

bibehållas oförminskad,
hålle Konungens befallningshavande den jordägaren tiUkommande ersättning
inne, till dess förordnande meddelats, huru därmed skall förfaras.

Utfaller
vid fördelning, som nyss är sagd, likvid å intecknings huvudstol, åligger
Konungens befallningshavande att därom, sedan fördelningen blivit godkänd
eller vunnit laga kraft, ofördröjligen göra anmälan hos domaren på landet eller
hos rätten i stad samt tillika ins'ända fördelningslängden.

Utfaller
vid fördelning, som nyss är sagd, betalning på pantbrevs belopp, åligger
Konungens befallningshavande att därom, sedan fördelningen blivit godkänd
eller vunnit laga kraft, ofördröjligen göra anmälan hos inskrivningsmyndigheten
för anteckning i fastighetsboken samt tUlika insända fördelningslängden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnad
för förrättning, som i 5 § avses, för fastställandet av inlöst områdes
avskiljande och för löseskillingens fördelning skall gäldas av
nyttjanderättshavaren.

Kostnad
för förrättning, som i 5 § avses, och för löseskillingens fördelning skall
gäldas av nyttjanderättshavaren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 §5 Har jordägaren, under åberopande av
förhåUande, som i 2 § andra stycket sägs, bestritt nyttjanderättshavarens
anspråk att lösa marken, och kommer på grund därav lösningsrätt ej att äga rum,
vare jordägaren pliktig att vid nyttjanderättens upphörande övertaga
nyttjanderättshavarens byggnader och för dem, därest av nyttjanderättsavtalet
annat icke framgår, utgiva full lösen, ävensom ersätta honom värdet av förbättring,
som i 1 § sista stycket sägs, i den mån denna ej uppenbarligen är främmande för
det med upplåtelsen avsedda ändamålet.

Vill
nyttjanderättshavare påkal- Vill nyttjanderättshavare påkal-

stadgats, tillställe
jordägaren bevisligen underrättelse därom inom trettio dagar från den dag,
då skyldighet att avträda marken för honom inträtt. Är marken samfälld för
flera fastigheter med skUda ägare, må sådan underrättelse ske på sätt, som i
6 § andra stycket är stadgat beträffande kallelse till lantmäteriförrättning
i motsvarande fall. Kan överenskommelse ej träffas om vad i löseskilling
eller såsom ers'ättning för markförbättring skall utgå, skall frågan därom
avgöras av tre ojäviga skiljemän, bland vilka en utses av vardera parten
och de så-

'
Senaste lydelse 1929:54.

la tillämpning av vad sålunda la tillämpning av vad
sålunda stadgats, tillställe jordägaren bevisligen underrättelse därom inom
trettio dagar från den dag, då skyldighet att avträda marken för honom inträtt.
Är marken samfälld för flera fastigheter med skilda ägare, må sådan underrättelse
ske på sätt, som i 6 § andra stycket är stadgat beträffande kallelse till
förrättning i motsvarande fall. Kan överenskommelse ej träffas om vad i
löseskUling eller såsom ersättning för markförbättring skall utgå, skall
frågan därom avgöras av tre ojäviga skUjemän, bland vilka en utses av vardera
parten och de sålunda utsed-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lyddse

lunda utsedde tUIkaUa den tredje. Tredskas någondera
parten att utse skiljeman eller kunna de utsedde ej förena sig om valet av
den tredje, äger domaren i den ort eller rättens ordförande i den stad, där
fastigheten är belägen, förordna om valet. Den, som ej nöjes med vad de flesta
skiljemännen säga, äger draga tvisten under rättens prövning, såframt han instämmer
sin talan inom nittio dagar från det skiljemännens beslut tillsfälldes honom;
och skall i beslutet lämnas tydlig hänvisning om vad den missnöjde har att
iakttaga för tvistens dragande under rättens prövning.

Föreslagen
lydelse

de tillkalla den tredje. Tredskas någondera parten att
utse skiljeman eller kunna de utsedde ej förena sig om valet av den tredje,
äger fastighetsdomstolen i den ort, där fastigheten är belägen, förordna om
valet. Den, som ej nöjes med vad de flesta skiljemännen säga, äger draga
tvisten under domstolens prövning, såframt han instämmer sin talan inom nittio
dagar från det skiljemännens beslut tillställdes honom; och skall i beslutet
lämnas tydlig h'änvis-ning om vad den missnöjde har att iakttaga för tvistens
dragande under domstolens prövning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fråga om förrättning, varom i 5 §
förmäles, skola de i 2 och 3 kap. i lagen om delning av jord å landet för laga
skifte meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
såvitt icke i denna lag är annorlunda stadgat.

Fullföljes talan mot förrättningen,
förelägge ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten lantmätaren att inom viss
lid insända handlingarna i målet. I fråga om förfarandet i mål som här avses
samt talan mot däri meddelade beslut gälle vad angående klagan över avslutat
laga skifte är stadgat.

Den i 13 § omförmälda prövning,
huruvida fastställelse å områdets avskiljande erfordras samt må meddelas, sker
i den ordning, som för fastställelse å avstyckning är stadgat; dock må i intet
fall fastställelse meddelas förrän fråga om lösningsrätten blivit genom laga
kraftägande beslut avgjord.

Skall med tillämpning av vad nu

I fråga om förrättning, varom i 5 §
förmäles, skola de i 4 kap. fastighetsbildningslagen (1970: 988) för
fastighetsbildningsförrättning meddelade föreskrifter i tillämpliga delar
lända till efterrättelse, såvitt icke i denna lag är annorlunda stadgat.

Fullföljes talan mot förrättningen, gäller om förfarandet
i målet samt talan mot däri meddelade beslut vad angående klagan över avslutad
fastighetsbildningsförrätt-ning 'är stadgat. Vad som är särskUt föreskrivet
beträffande rättegångskostnad i mål om inlösenersättning skall dock icke
tiUämpas i mål som avses här.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1953: 158.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

sagts prövningen ankomma å magistrat eller
överlantmätare, åligger det Konungens befaUningshavande att, då
löseskillingen blivit nedsatt, underrätta magistraten eller överlantmätaren
samt tillika överlämna de i ärendet ingivna handlingar, varom i 12 § förmäles.

Är fråga om område i stad eller i
samhälle eller annan ort å landet, där de i 5 kap. lagen om fastighetsbildning
i stad meddelade bestämmelserna angående avstyckning äga tillämpning, skall
fastställelse meddelas, därest områdets avskiljande överensstämmer med vad i
5 kap. 6 §, 8 § 1 mom. och 12 § i samma lag är stadgat. Meddelas
fastställelse, skall, såvitt framstäUning därom gjorts, det avstyckade området
åsättas särskilt namn.

Är fråga om annat område än i nästföregående stycke sägs,
skall fastställelse meddelas, därest områdets avskiljande överensstämmer med
vad i 19 kap. 1 § andra stycket, 12 § första och tredje styckena, 13 § 2 mom.
samt 20 § lagen om delning av jord å landet är stadgat. Är fråga om mark inom
de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna av
Kopparbergs län och har marken tillagts fastighet genom sämjedelning, må dock
avskiljande ske oberoende av tiden för sämjeddningens tillkomst och, när skäl
därtill äro, ändå att mera än hälften av ägovidden varder avskild.

Om beslut, varigenom fastställelse meddelats eller
funnits ej erforderlig, skall anmälan av den myndighet, som meddelat beslutet,
ofördröjligen göras till domaren på landet eller till rätten i stad ävensom,
där beslutet meddelats av magistrat, överlantmätare eller ägodelningsrätt, tUl
Konungens befallningshavande.

Föreslagen
lydelse

Sedan förrättningen avslutats och
denna eller, om besvär anförts, domstolens avgörande vunnit laga kraft, skall
anmälan av förrättningslantmätaren eller, om besvär anförts, av den domstol,
som meddelat avgörandet, ofördröjligen göras till inskrivningsmyndigheten för
anteckning i fastighetsboken ävensom tUl Konungens befall-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 32

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

ningshavande
och fastighetsregistermyndigheten.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Äldre bestämmelser om faststäUelse å områdes
avskiljande skall fortfarande tiUämpas i fråga om förättning som avslutats
före ikraftträdandet. Därvid skall fastighetsdomstolen fullgöra vad som åvilar
ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten.

6
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred

Härigenom förordnas, att 24, 25, 29, 31, 36, 43,
45, 46 och 49 §§ lagen (1933: 269) om ägofred skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

24 §

Förrättningsmannen
skall, om Förrättningsmannen skall, om

han
finner sådant nödigt eller nå- han finner sådant nödigt eller nå

gon av sakägarna det äskar, vid gon av sakägarna det äskar, vid

förrättningen biträdas av två gode förrättningen biträdas av två gode

män, vUka av sakägarna eller, om män, vilka av sakägarna eller, om

dessa ej åsämjas, av förrättnings- dessa ej åsämjas, av förrättnings

mannen utses bland dem, som äro mannen utses bland dem, som äro

valda tUl nämndemän eller ägodel- valda till nämndemän i domsaga

ningsnämndemän eller till gode eller i fastighetsdomstol eller till

män vid lantmäteri- eller mät- gode män vid fastighetsbildnings-

ningsförrättningar. förrättningar.

I fall, där syneförrättning handlägges utan biträde
av gode män, skall vad i denna lag är stadgat om synemännen i tUlämpliga delar
gälla förrättningsmannen. Bestämmes under förrättningens fortgång, att gode
män skola tUlkallas, verkar det ej rubbning av åtgärd, som dessförinnan
vidtagits.

Stanna synemännen i olika meningar, gälle vad de
flesta säga. Har var sin mening och kan jämkning ej ske, gälle
förrättningsmannens.

25 §1

I fråga om förrättningen skall I fråga
om förrättningen skall i

i tillämpliga delar lända tiU efter- tillämpliga delar lända till efter

rättelse vad i gällande lagstiftning rättelse vad i fastighetsbildnings-

om delning av jord å landet är i lagen (1970: 988) är i fråga om

fråga om laga skifte stadgat om fastighetsbildningsförrättning stad-

anlitande av sakkunnigt biträde, gat om anlitande av biträde av sak-

om kallelse- och kungördseförfa- kunnig, om kallelse- och ddgiv-

rande, om anmälan rörande för- ningsförfärande, om anmälan rö-

ordnande av god man för deläga- rande förordnande av god man en-

re, som är å okänd eller fjärran ligt 18 kap. 4 § föräldrabalken, om

Senaste lydelse 1970: 435.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

belägen ort, om jäv mot lantmätare, god man och
sakkunnigt biträde samt om uppskov och protokoll vid förrättning. Därvid
skall vad enligt nämnda lagstiftning gäller om lantmätare och lantmäteristyrelsen
lämpas till förrättningsmannen och länsstyrelsen.

Är uppenbart, vilka äro sakägare, må, utan hinder av att
kallelse och kungörelse ej verkställts i den ordning, som i första stycket
avses, förrättningen företagas, där samtliga sakägare infinna sig till
förrättningen eller delgivning av kallelse å sakägarna skett minst fjorton
dagar före förrättningen.

Föreslagen
lydelse

jäv mot förrättningsman och om protokoll vid förrättning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

29 §

Sedan alla vid förrättningen
förekommande frågor blivit avgjorda genom förening eller behörigen utredda,
skola synemännen för sakägarna framlägga skriftligt utlåtande i saken.

Utlåtandet skall innehålla synemännens besked, med
angivande av skälen, i de i 27 § eller eljest här ovan omförmälda frågor.
Skall, enligt vad i 41 § sägs, styrelse för samfällighet utses, skola
synemännen uppdraga åt en eller flera av sakägarna att i den i 44 § stadgade
ordning utfärda kallelse till sammanträde för styrelseval och tillika bestämma
den tid, inom vilken valet skall äga rum och anmälan därom göras hos
länsstyrelsen, ävensom, där samfälligheten omfattar fastigheter i skUda län,
hos vilken länsstyrelse sådan anmälan skall ske.

Sist förklaras förrättningen av- Sist förklaras förrättningen av-

slutad
med tillkännagivande, vid slutad med tillkännagivande, vid

vilken
fastighetsdomstol talan mot förrättningen må anhängiggöras samt vad enligt 31
§ skall iakttagas för sådan talans bevarande.

vilken domstol talan mot förrättningen må anhängiggöras
samt vad enligt 31 § skall iakttagas för sådan talans bevarande.

31 §2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är sakägare missnöjd med förrättning, skall han vid talans
förlust inom två månader efter förrättningens avslutande vid domstol väcka
talan mot samtiiga övriga sakägare.

Är sakägare missnöjd med förrättning, skall han vid
talans förlust inom två månader efter förrättningens avslutande vid den fastighetsdomstol,
som i 46 § stadgas, väcka talan mot samtliga övriga sakägare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

36 §»

Har i annan ordning än vid Har i annan ordning än vid

syneförrättning upprättats skriftlig syneförrättning
upprättats skriftlig

= Senaste lydelse 1970: 435. » Senaste lydelse 1969: 802.

3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 151

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

och
av vittnen styrkt förening rörande stängselskyldighet eller betesreglering,
äge envar, som deltagit i föreningen, uppvisa denna hos den eller de allmänna
underrätter, inom vilkas domvärjo de fastigheter, föreningen angår, äro
belägna. Överensstämmer föreningen med de i denna lag stadgade grunder, och
hava, där föreningen avser upplåtelse av betesmark, i föreningen tydligt angivits
den upplåtna markens läge och gränser, den eller de fastigheter, för vilka den
upplåtits, sätt och tid för markens inhägnande och anordnande för betesbruk
samt huruvida ersättning skall utgå och i så fall med vilket belopp
ersättningen skall i den ordning 16 § föreskriver gäldas, late rätten intaga
föreningen i rättens protokoU. Sedan vare föreningen gällande mot framtida
ägare eller innehavare av fastigheterna så ock, där intagande i rättens
protokoll ägt rum inom två månader sedan föreningen ingicks, mot den, som efter
upprättandet men före föreningens intagande i rättens protokoll blivit ägare
eller innehavare. Förening, som slutits för boställe eller kronan eller allmän
inrättning tillhörig, på viss tid upplåten fastighet, have dock ej verkan mot
senare innehavare, med mindre föreningen blivit av vederbörande myndighet
godkänd.

Föreslagen lydelse

och
av vittnen styrkt förening rörande stängselskyldighet eller betesreglering,
äge envar, som deltagit i föreningen, uppvisa denna hos den eller de
fastighetsdomstolar, inom vilkas domvärjo de fastigheter, föreningen angår,
äro belägna. Överensstämmer föreningen med de i denna lag stadgade grunder,
och hava, där föreningen avser upplåtelse av betesmark, i föreningen tydligt
angivits den upplåtna markens läge och gränser, den eller de fastigheter, för
vilka den upplåtits, sätt och tid för markens inhägnande och anordnande för
betesbruk samt huruvida ersättning skall utgå och i så fall med vilket belopp
ersättningen skall i den ordning 16 § föreskriver gäldas, late rätten intaga
föreningen i rättens protokoll. Sedan vare föreningen gällande mot framtida ägare
eller innehavare av fastigheterna så ock, där intagande i rättens protokoll
ägt rum inom två månader sedan föreningen ingicks, mot den, som efter
upprättandet men före föreningens intagande i rättens protokoll blivit ägare
eller innehavare. Förening, som slutits för bosfälle eller kronan eller
allmän inrättning tUlhörig, på viss tid upplåten fastighet, have dock ej
verkan mot senare innehavare, med mindre föreningen blivit av vederbörande
myndighet godkänd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sedan föreningen eiUigt första stycket intagits i
rättens protokoll, skall utdrag av protokollet i ärendet genom rättens försorg
översändas till länets lantmäterikontor så ock, där föreningen angår
betesreglering, till vederbörande skogsvårdsmyndighet.

43 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad
i 3 kap, 15 samt 1721 §§ vattenlagen är stadgat skall äga motsvarande
tillämpning i fall, som i 41 § denna lag avses, dock att förordnande, som i 3
kap. 17 § vattenlagen sägs, skall införas

Vad
i 3 kap. 15 samt 1721 §§ vattenlagen är stadgat skall äga motsvarande
tillämpning i fall, som i 41 § denna lag avses, dock att förordnande, som i 3
kap. 17 § vattenlagen sägs, skall införas i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

i länskungörelserna samt att talan, varom i 3 kap. 20 §
samma lag förmäles, skall anhängiggöras hos den aUmänna underrätt, som i 46 §
denna lag stadgas.

Föreslagen
lydelse

länskungörelserna samt att talan, varom i 3 kap, 20 §
samma lag förmäles, skall anhängiggöras hos den fastighetsdomstol, som i 46 §
denna lag stadgas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad i 3 kap, 2325 §§ vattenlagen är stadgat skall äga motsvarande
tillämpning i fall, som avses i 44 § denna lag; dock skall talan, varom i 3
kap, 23 § vattenlagen förmäles, anhängiggöras hos den aUmänna underrätt, som i
46 § denna lag stadgas.

Vad i 3 kap, 2325 §§ vattenlagen är stadgat skall äga
motsvarande tillämpning i fall, som avses i 44 § denna lag; dock skall talan,
varom i 3 kap, 23 § vattenlagen förmäles, anhängiggöras hos den
fastighetsdomstol, som i 46 § denna lag stadgas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mål om stängselskyldighet skall upptagas vid allmän
underrätt i den ort, där svarandens fastighet ligger eller, där flera
fastigheter å svarandesidan äro, de flesta av dem äro belägna.

Mål om betesreglering skall anhängiggöras vid rätten i
den ort, där det område regleringen avser i sin helhet eller till största delen
är beläget, eller, om målet allenast angår fråga om upplåtelse av betesmark,
vid rätten i den ort, där betesmarken är belägen.

Mål om stängselskyldighet skall upptagas vid
fastighetsdomstolen i den ort, där svarandens fastighet ligger eller, där flera
fastigheter å svarandesidan äro, de flesta av dem äro belägna.

Mål om betesreglering skall anhängiggöras vid
fastighetsdomstolen i den ort, där det område regleringen avser i sin helhet
eller till största delen är beläget, eller, om målet allenast angår fråga om
upplåtelse av betesmark, vid fastighetsdomstolen i den ort, där betesiiiarken
är belägen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avser försummelsen underhåll av stängsel och bättrar den
försumlige ej ofördröjligen efter tillsägelse, må den, mot vilken stängselskyldigheten
gäller och som kan av försummelsen lida men, hålla syn genom två för uppdraget
lämpliga män, mot vilka ej förekommer jäv som gäller mot domare; av synemännen
skall den ene vara nämndeman, ägodelningsnämndemän eller god man vid lantmäteri-
eller mätningsförrättningar. Har den försumlige i god tid kallats till synen
och varder bristen

' Senaste lyddse 1946: 837.

Avser försummelsen underhåll av stängsel och bättrar den
försumlige ej ofördröjligen efter tUl-sägelse, må den, mot vilken stängselskyldigheten
gäller och som kan av försummelsen lida men, hålla syn genom två för uppdraget
lämpliga män, mot vilka ej förekommer jäv som gäller mot domare; av synemännen
skall den ene vara nämndeman i domsaga eller i fastighetsdomstol eller god man
vid fastighetsbildningsförrättningar. Har den försumlige i god tid kallats
till synen och varder bristen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

vid synen vitsordad, förelägge honom synemännen viss
tid, ej kortare än fem dagar, inom vilken han skall hava botat bristen, vid
äventyr att denna eljest må avhjälpas av den, som påkallat synen. Denne late
efter utgången av sagda tid, till utrönande av huruvida vid synen befunna
brister blivit avhjälpta, anställa efterbesiktning i samma ordning som om syn
stadgats; dock vare efterbesiktning icke av nöden, därest den försumlige
avlämnat skriftligt erkännande, att åtgärd för bristens avhjälpande ej
vidtagits. Därefter njute den, som fordrar rättelse, utmätning hos den försumlige
ej mindre för kostnaden för synen och för efterbesiktning, där sådan
erfordrats, än även för det belopp, vartUI det eftersatta arbetet av
synemännen uppskattats, samt vare pliktig att därefter ofördröjligen
ombesörja arbetets utförande. Nöjes ej den andre däråt, instämme sitt klander
till fastighetsdomstolen inom en månad efter utm'ätningen eller vare sin talan
kvitt.

Nuvarande lydelse

vid synen vitsordad, förelägge honom synemännen viss tid,
ej kortare än fem dagar, inom vilken han skall hava botat bristen, vid äventyr
att denna eljest må avhjälpas av den, som påkallat synen. Denne late efter
utgången av sagda tid, till utrönande av huruvida vid synen befunna brister
blivit avhjälpta, anställa efterbesiktning i samma ordning som om syn stadgats;
dock vare efterbesiktning icke av nöden, därest den försumlige avlämnat
skriftiigt erkännande, att åtgärd för bristens avhjälpande ej vidtagits.
Därefter njute den, som fordrar rättelse, utmätning hos den försumlige ej
mindre för kostnaden för synen och för efterbesiktning, där sådan erfordrats,
än även för det belopp, vartill det eftersatta arbetet av synemännen
uppskattats, samt vare pliktig att därefter ofördröjligen ombesörja arbetets
utförande. Nöjes ej den andre däråt, instämme sitt klander tUl domstol inom en
månad efter utmätningen eller vare sin talan kvitt.

Den som fordrar rättelse äge ock,
därest bristen ej ofördröjligen efter tillsägelse avhjälpes, själv bota denna
och njute sedan av den försumlige betalning för vad arbetet visas skäligen hava
kostat.

Vad här ovan 'är stadgat om
sfängsels underhåU äge motsvarande till-lämpning, d'är någon brister i
underhåll av hägnad kring betesmark, som upplåtits enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Mål som vid ikraftträdandet är
anhängigt hos domstol handlägges enligt äldre bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 Förslag tiU

Lag om ändring i lagen (1945:119) om stängselskyldighet
för järnväg m. m.

H'ärigenom förordnas, att 4 och 5 §§ lagen (1945: 119) om
stängselskyldighet för järnväg m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

4 §

Mål angående skyldighet för innehavare
av järnväg att hålla stängsel till skydd för större hemdjur upptages av
ägodelningsrätten i orten.

Om förfarandet i mål, som nu sagts,
samt talan mot däri meddelade beslut skall i tillämpliga delar gälla vad i
lagen om delning av jord å landet finnes stadgat angående jorddelningsmål som
an-fiängiggöras genom stämning.

Järnvägs innehavare vare pliktig
att i mål om befrielse från skyldighet att hålla stängsel vidkännas å ömse
sidor uppkomna kostnader, såvitt ej ägodelningsrätten med hänsyn till
omständigheterna finner skäligt annorlunda förordna.

Föreslagen
lydelse

Mål angående skyldighet för innehavare
av järnväg att hålla stängsel till skydd för större hemdjur upptages av
fastiglietsdomsto-len.

Järnv'ägs innehavare vare pliktig
att i mål om befrielse från skyldighet att hålla stängsel vidkännas ä ömse
sidor uppkomna kostnader, såvitt ej fastighetsdomstolen med hänsyn till omständigheterna
finner skäligt annorlunda förord-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är järnvägs innehavare med hänsyn
tUl kostnaden fri frän skyldighet att hålla stängsel, vare han pliktig att giva
ersättning för hinder eller men som härav uppkommer vid fastighets användning
för betesbruk och som ej är av allenast ringa betydelse. Vinnes befrielse från
stängselskyldighet som grundas å dom eller särskilt åtagande, skall ersättning
utgå, ändå att hindret eller menet är ringa. Ersättning skall bestämmas att
utgå på en gång.

Har genom dom eller avtal fastställts, att
stängselskyldighet ej föreligger, skall talan om ersäUning väckas inom två år
därefter. Försittes den tid, vare rätt till talan förlorad.

I fråga om talan som nu sagts skall vad i 4 § första
stycket stadgas äga motsvarande tilfämpning.

I fråga om talan som nu sagts skall
vad i 4 § första och andra styckena stadgas äga motsvarande tUlämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8
Förslag tiU

Lag
om ändring i skogsvårdslagen (1948: 237)

Härigenom
förordnas, att 19 § skogsvårdslagen (1948: 237) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finner
skogsvårdsstyrelsen, att åtgärder för att trygga återväxt jämlikt 14 eller
15 § äro eller kunna förväntas bliva påkallade eller att skogsmark är i
sådant skick, att åtgärder enligt 16 § böra vidtagas, äger styrelsen söka
träffa överenskommelse med markens ägare om de åtgärder, som böra komma till
stånd, och om den tid, inom vilken envar av dem skall vara verkställd. Sådan
överenskommelse skall avfattas skriftligen.

Kan
ej överenskommelse träf- Kan ej överenskommelse träffas, fas, må
skogsvårdsstyrelsen hos må skogsvårdsstyrelsen hos skogs-

Sedan
undersökning hållits, skall skogsvårdsstyrelsen, om redogörelsen för
undersökningen giver anledning därtill, ånyo söka få till stånd överenskommelse.

skogsstyrelsen påkaUa
undersökning av det område varom fråga är. Skogsstyrelsen förordnar i anledning
härav sakkunnig person att med biträde av två ojäviga gode män, vilka av
förrättningsmannen utses bland dem, som äro nämndemän eller gode män vid
lantmäteriförrättningar, å stället undersöka förhållandet. Om tiden för
förrättningen skola genom förrättningsmannens försorg skogsvårdsstyrelsen och
fastighetens ägare ävensom annan, som kan vara ansvarig för kostnaderna för
åtgärderna, delgivas underrättelse. Synemännen skola till skogsvårdsstyrelsen
avgiva redogörelse med förslag till de åtgärder, som må finnas nödiga för att
erhåUa nöjaktigt skogstiUstånd. Stanna synemännen i olika meningar, skola de
särskUda meningarna meddelas skogsvårdsstyrelsen.

styrelsen påkalla
undersökning av det område varom fråga är. Skogsstyrelsen förordnar i
anledning härav sakkunnig person att med biträde av två ojäviga gode män, vilka
av förrättningsmannen utses bland dem, som äro nämndemän eller gode män vid
fastighetsbildningsförrättningar, å stället undersöka förhållandet. Om tiden
för förrättningen skola genom förrättningsmannens försorg skogsvårdsstyrelsen
och fastighetens ägare ävensom annan, som kan vara ansvarig för kostnaderna
för åtg'är-derna, delgivas underrättelse. Synemännen skola till skogsvårdsstyrelsen
avgiva redogörelse med förslag till de åtgärder, som må finnas nödiga för att
erhålla nöjaktigt skogstillstånd. Stanna synemännen i olika meningar, skola
de särskUda meningarna meddelas skogsvårdsstyrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

1
Senaste lydelse 1970: 454.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151 39

9
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar

Härigenom förordnas, att 2 och 12 §§ lagen (1952:
166) om häradsallmänningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2
§

Häradsallmänning
tillhör ägar- Häradsallmänning tUlhör ägarna

na
av de fastigheter inom häradet av de fastigheter inom häradet vil-

vilka äro satta i mantal eller med ka äro satta i mantal eller med

vilka, enligt vad vid jorddelning vilka, enligt vad vid fastighetsbild-

bestämts, är förenad rätt till del- ning bestämts, är förenad rätt till

aktighet i allmänningen. delaktighet i allmännningen.

Med häradet förstås här det område, som häradet
omfattat enligt den av ålder gällande häradsindelningen.

Ägarna
av de i första stycket Ägarna av de i första stycket

angivna
fastigheterna åtnjuta del- angivna fastigheterna åtnjuta del

aktighet i allmänningen efter oför- aktighet i allmänningen efter oför

medlade hemmantalet eller, i fråga medlade hemmantalet eller, i fråga

om fastigheter för vilka rätten till om fastigheter för vilka rätten till

delaktighet bestämts vid jorddel- delaktighet bestämts vid fastighets-

ning, efter den därvid stadgade bildning, efter den därvid stadgade

granden. grunden.

Är genom urminnes hävd, dom eller särskUd av
Konungen meddelad föreskrift eller på annat lagligt sätt annorledes än ovan
sägs bestämt om rätt tUl delaktighet i häradsallmänning, vare det gällande.

12 §1 Införlivning av mark med häradsaUmänning må äga rum
under villkor:

1)
att marken i sin helhet eller
tUl huvudsaklig del är skogbärande eller tjänlig till skogsbörd samt så
belägen, att den lämpligen kan förvaltas gemensamt med allmänningen, eller ock
att den är behövUg för allmänningens bevakning eller skötsel;

2)
att marken genom rågång el- 2) att
marken genom rågång ler genom lantmäteri- eller mät- eller genom
fastighetsbildningsför-ningsförrättning som fastställts el- rättning är skild
från annan mark; ler eljest är lagligen gällande är

skild
från annan mark;

3)
att marken såsom särskild
fastighet upptagits i fastighetsregistret;

4)
att lagfart meddelats å
delägarnas fång till marken;

5)
att klander ej instämts å
fånget, att delägarnas rätt till marken ej heller eljest finnes tvistig samt
att marken ej utmätts;

6)
att marken icke besväras av
någon vare sig beviljad eller sökt inteckning; samt

7)
att marken ej heller är
belastad med sådan nyttjande- eller servitutsrätt som hindrar tillämpande av
planmässig skogshushållning eller eljest strider mot det med införlivningen
avsedda syftet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972, Senaste
lydelse 1970:1016,

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 40

10
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1952:167) om alhnänningsskogar i Norrland och Dalarna

Härigenom förordnas, att 2 och 11 §§ lagen (1952:
167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Allm'änningsskog tiUhör ägarna AUm'änningsskog tillhör ägarna

av
de fastigheter för vilka skogen av de fastigheter för vilka skogen

vid storskifte eller awittring blivit vid storskifte eller awittring blivit

avsatt eller med vilka, enligt vad avsatt eller med vUka, enligt vad

vid jorddelning bestämts, är för- vid fastighetsbildning bestämts, är

enad rätt till delaktighet i skogen, förenad rätt till delaktighet i sko

gen.

Ägarna av nämnda fastigheter Ägarna av nämnda fastigheter

åtnjuta
delaktighet i skogen, d'är åtnjuta delaktighet i skogen, där

ej för särskilt fall annorlunda be- ej för särskUt fall annorlunda be

stämts, efter reducerat jordtal eller stämts, efter reducerat jordtal eller

hemmantal eller, i fråga om fastig- hemmantal eller, i fråga om fas

heter för vilka rätten till delaktig- tigheter för vilka rätten till delak-

het bestämts vid jorddelning, efter tighet bestämts vid fastighetsbild-

den därvid stadgade grunden, ning, efter den därvid stadgade

grunden. Denna lag medför ej rubbning i den rätt
till skog som enligt vad särskilt är stadgat tillkommer lapparna,

11 §1 Införlivning av mark med allmänningsskog må äga rum
under vUlkor:

1)
att marken i sin helhet eller
tUl huvudsaklig del är skogbärande eller tjänUg till skogsbörd samt så belägen,
att den lämpligen kan förvaltas gemensamt med allmänningsskogen, eller ock att
den är behövlig för allmänningsskogens bevakning eller skötsel;

2)
att marken genom rågång el- 2) att
marken genom rågång eller genom lantmäteri- eller mät- ler genom
fastighetsbildningsför-ningsförrättning som fastställts el- rättning är skUd
från annan rnark; ler eljest är lagligen gällande är

skUd
från annan mark;

3)
att marken såsom särskild
fastighet upptagits i fastighetsregistret;,

4)
att lagfart meddelats å
delägarnas fång till marken;

5)
att klander ej instämts å
fånget, att delägarnas rätt till marken ej heller eljest finnes tvistig samt
att marken ej utmätts;

6)
att marken icke besv'äras av
någon vare sig beviljad eller sökt inteckning; samt

7)
att marken ej heller är
belastad med sådan nyttjande- eller servitutsrätt som hindrar tillämpande av
planmässig skogshushållning eller eljest strider mot det med införlivningen
avsedda syftet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972,
'Senaste lydelse 1970: 1017,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151 41

11
Förslag tiU

Lag
om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290)

Härigenom förordnas, att 8 § jordförvärvslagen
(1965: 290) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

8 §1

Förvärvstillstånd må för sin giltighet göras
beroende av att fånget leder tiU sammanläggning. Därvid skall i
tUlståndsbeslutet utsättas viss tid inom vilken åtgärden skall sökas, om
ansökan icke redan gjorts, I beslutet skall vidare anges hos vilken myndighet
och på vilket sätt ansökningen skall göras.

Är giltigheten av förvärvstillstånd beroende av
att fånget leder till sammanläggning och har ansökan om lagfart skett och förklarats
vilande endast i avbidan på fastighetsbildningens genomförande, må
sammanläggningen icke hindras av att lagfarten ej beviljats.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972,

12
Förslag fill

Lag
om ändring i lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om
vissa gemensamhetsanläggningar

Härigenom förordnas, att 1 och 4 §§ lagen (1966:
701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Har ägare till fastighet påförts Har ägare till fastighet påförts

bidrag till samfällighet enligt 25 bidrag till samfällighet enligt 25

eller 26 § lagen den 16 december eUer 26 § lagen den 16 december

1966 (nr 700) om vissa gemensam- 1966 (nr 700) om vissa gemensam

hetsanläggningar, äger samfälUg- hetsanläggningar, äger samfälUg-

heten, när anläggningsbeslutet vun- heten, när anläggningsbeslutet

nit laga kraft, ur fastigheten i vunnit laga kraft, ur fastigheten i

vems hand den än är njuta be- vems hand den än är njuta be

talning för bidraget med samma talning för bidraget med förmåns

förmånsrätt som enligt 17 kap. 6 § rätt enligt 6 § 1 förmånsrättslagen

'
Senaste lyddse 1969: 45.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

handelsbalken
tillkommer enskild ränteägare för avgäld av fast egendom, i den mån bidraget
faller inom det belopp och förmånsrätten göres gällande inom den tid som
fastställts i anläggningsbeslutet. Har ägaren påförts flera bidrag och
överstiga dessa sammanlagt nämnda belopp, äger tidigare påfört bidrag
företr'äde framför senare påfört. Förmånsrätten skall anses ha gjorts gällande
inom den i anläggningsbeslutet angivna tiden, såframt yrkande om förmånsrätt
framställts vid exekutiv försäljning av fastigheten i anledning av utmätning,
som skett före tidens utgång, eller under konkurs på grand av ansökan, som
gjorts dessförinnan.

Föreslagen lydelse

(1970:979),
i den mån bidraget faller inom det belopp och förmånsrätten göres gällande
inom den tid som fastställts i anläggningsbeslutet. Har ägaren påförts flera
bidrag och överstiga dessa sammanlagt nämnda belopp, äger tidigare påfört
bidrag företräde framför senare påfört. Förmånsrätten skall anses ha gjorts
gällande inom den i anläggningsbeslutet angivna tiden, såframt yrkande om
förmånsrätt framställts vid exekutiv försäljning av fastigheten i anledning
av utmätning, som skett före tidens utgång, eller under konkurs på grund av
ansökan, som gjorts dessförinnan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 §

Lagens bestämmelser om fastighet äga motsvarande
tillämpning på tomträtt som är inskriven och på sådan rätt till ofri tomt i
stad som utgör fast egendom. Såvitt angår tomträtt gäller dock förmånsrätten
efter den förmånsrätt som tillkommer jordägaren för avgäld.

Lagens bestämmelser om fastighet äga motsvarande
tillämpning på tomträtt som är inskriven och på sådan rätt till ofri tomt i
stad som utgör fast egendom. Såvitt angår tomträtt gäller dock den förmånsrätt
som anges i 7 § 2 förmånsrättslagen (1970: 979).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972,

Om utmätning skett före ikraftträdandet eller
gäldenär försatts i konkurs på grand av ansökan som gjorts före nämnda tidpunkt
gäller äldre bestämmelser beträffande utmätningen eller konkursen.

13
Förslag tOl

Lag
om ändring i rättegångsbalken

Härigenom förordnas, att 2 kap, 2 §
rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2
kap, 2 §1 Hovrätt tUlkommer att som Hovrätt tUlkommer att
som första domstol upptaga mål om första domstol upptaga mål om

1
Senaste lydelse 1969:244,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

ansvar eller enskilt anspråk på grand av ämbetsbrott, som
avses i 20 kap, 14 §§ brottsbalken, av domare i allmän underr'ätt, expropriationsdomstol,
vattendomstol eller krigsrätt eller av konkursdomare eller
inskrivningsdomare.

Hovrätt är i övrigt första domstol
skrives i lag.

Föreslagen
lydelse

ansvar eller enskilt anspråk på grund av ämbetsbrott, som
avses i 20 kap, 14 §§ brottsbalken, av domare i allmän underrätt eller
krigsrätt eller av konkursdomare, inskrivningsdomare eller annan som vid
inskrivningsmyndighet har förordnats att handlägga inskrivningsärende. i mål,
beträffande vilka så före-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om ämbetsbrott som begåtts av domare i
expropriationsdomstol eller i vattendomstol som avses i 11 kap. 1 § vattenlagen
(1918: 523) i dess lydelse vid utgången av år 1971.

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1919: 367) om fri rättegång

Härigenom förordnas, att 1 och 15 §§ lagen (1919: 367) om
fri rättegång skaU ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 §1

Nuvarande
lydelse

I mål vid allmän underrätt, krigsrätt, ägodelningsrätt,
vattendomstol, expropriationsdomstol eller arbetsdomstolen må på de villkor
och i den omfattning som här nedan stadgas fri rättegång bevUjas den, som icke
äger tillgång till gäldande av de med rättegången därstädes förenade
kostnaderna eller efter deras utgivande skulle sakna nödiga medel för eget
uppehälle och för fullgörande av honom åliggande underhållsskyldighet. Vad
nu sagts om mål skall äga motsvarande tillämpning å förundersökning i
brottmål, så ock å ärende som avses i lagen om handläggning av domstolsärenden
eller eljest ej skall handläggas i den för

i Senaste lydelse 1949: 668,

Föreslagen
lydelse

I mål vid aUmän underrätt, krigsrätt
eller arbetsdomstolen må på de villkor och i den omfattning som här nedan
stadgas fri rättegång beviljas den, som icke äger tillgång till gäldande av de
med rättegängen därstädes förenade kostnaderna eller efter deras utgivande
skulle sakna nödiga medel för eget uppehälle och för fullgörande av honom
åliggande underhållsskyldighet. Vad nu sagts om mål skall äga motsvarande
tillämpning å förundersökning i brottmål, så ock å ärende som avses i lagen om
handläggning av domstolsärenden eller eljest ej skall handläggas i den för
tvistemål eller brottmål stadgade ordningen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 44

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

tvistemål
eller brottmål stadgade ordningen.

Fri rättegång må ej beviljas part, där det måste
anses vara av ringa betydelse för honom, att hans talan vinner prövning, ej
heller part, vilkens talan grundar sig på överlåtelse, som kan antagas hava
skett i syfte att därmed vinna fri rättegång.

Målsägande i brottmål må, om brottet hör under
allmänt åtal, ej erhålla fri rättegång i annat fall än då åklagaren väckt åtal
för brottet, I ärende som sägs i första stycket må fri rättegång beviljas
allenast om förhandling utsatts i 'ärendet eller eljest med hänsyn till
ärendets beskaffenhet och omständigheterna i övrigt särskUda skäl äro därtill.

15
§2

Beslut
rörande fråga som avses Beslut rörande fråga som avses

i
denna lag meddelas av rätten. i denna lag meddelas av rätten. Ägodelningsrätts
eller vattendom- Vattendomstols beslutanderätt må stols beslutanderätt må dock,
då dock, då domstolen ej håller samdomstolen ej håller sammanträde, manträde,
utövas av vattenrättsdo-utövas av ägodelningsdomaren el- maren. ler
vattenrättsdomaren.

Har rätten skUt målet från sig, äger den, tiU dess
part fullföljt talan eller tiden för sådan talan utgått, bevilja parten fri
rättegång i högre rätt och förordna biträde åt honom för rättegången därstädes.

I
fråga om talan mot beslut som 1 fråga om talan mot beslut som

meddelats
av ägodelningsdomare meddelats av vattenrättsdomare eller
vattenrättsdomare äge vad äge vad som är stadgat om talan som är
stadgat om talan mot ägo- mot vattendomstols beslut motsva-delningsrätts
och vattendomstols rande tillämpning, beslut motsvarande tiUämpning.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Äldre bestämmelser gäUer fortfarande i mål vid
ägodelningsrätt eller expropriationsdomstol.

15
Förslag tiU

Lag
om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare

Härigenom förordnas, ati 1 § lagen (1955: 261) om
avstängning av domare skall ha nedan angivna lydelse.

1 § Är domare på sannolika skäl misstänkt för
brott, som kan antagas medföra avsättning, må han avstängas från utövning av
tjänsten.

'
Senaste lydelse 1949: 386. 1 Senaste lydelse 1971: 53.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Med domare avses i denna lag
ledamot samt lagfaren befattningshavare, som ej är ledamot, vid allmän
underrätt, hovrätt, nedre justitierevisionen eller högsta dom stolen eller vid
vattendomstol, ägodelningsrätt eller expropriationsdomstol eller vid
regeringsrätten, arbetsdomstolen, försäkringsrådet, statens hyresråd, kammarrätt,
skatterätt eller länsrätt eller, då Konungen förordnat därom, vid annan
särskild domstol.

Föreslagen
lydelse

Med domare avses i denna lag
ledamot samt lagfaren befattningshavare, som ej är ledamot, vid allmän
underrätt, hovrätt, nedre justitierevisionen eller högsta domstolen eller vid
regeringsrätten, arbetsdomstolen, försäkringsrådet, statens hyresråd,
kammarrätt, skatterätt eller länsrätt eller, då Konungen förordnat därom, vid
annan särskUd domstol.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Vad som föreskrives i 1 § andra
stycket i dess nya lydelse skall äga tillämpning även på ledamot samt lagfaren
befattningshavare, som ej är ledamot, vid ägodelningsrätt eller
expropriationsdomstol eller vid vattendomstol som avses i 11 kap. 1 §
vattenlagen (1918: 523) i dess lydelse vid utgången av år 1971.

16 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:132) med särskilda
bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m.
m.

Härigenom förordnas, att 3 och 4 §§ lagen (1957: 132) med
särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller
krigsfara m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konungen äger bestämma, att
lagfaren domare i eller befattningshavare vid underrätt, hovrätt eUer nedre
justitierevisionen skall tjänstgöra i annan befattning vid någon av nämnda
myndigheter, domare dock endast i domarbefattning.

Vad i lag finnes stadgat om att den som redan innehaft
uppdrag som nämndeman eller uppnått viss ålder må avsäga sig uppdraget eller
att nämndeman ej må hava uppnått viss ålder, skall ej äga tillämpning.

Förordnande som expropria- Förordnande som tekniskt sak-

tionstekniker, tekniskt sakkunnig kunnig
ledamot för patentmål.

sakkunnig
vid sjöförklaring eller sjöförhör eUer särskUd ledamot för mål om klander av
dispasch skall, om tiden för förordnandet utgår, fortfarande gälla intUl dess
annat beslut meddelas.

ledamot för patentmål, sakkunnig vid sjöförklaring eller
sjöförhör eller särskUd ledamot för mål om klander av dispasch skaU, om tiden
för förordnandet utgår, fortfarande gälla intill dess annat beslut meddelas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

TiU
tjänstgöring såsom nämndeman må i sådant fall som avses i 4 kap. 10 §
rättegångsbalken och 21 kap. 7 § lagen om delning av jord å landet kallas
jämväl nämndeman eller tUl nämndeman valbar person utom domkretsen.

Vid
förfall för expropriationstekniker eller annan ledamot eller sakkunnig som
avses i 3 § tredje stycket må, om så kr'äves, annan lämplig person med
erforderlig sakkunskap tillkaUas.

TUl
tjänstgöring såsom nämndeman må i sådant fall som avses i 4 kap. 10 §
rättegångsbalken kallas jämväl nämndeman eUer till nämndeman valbar person
utom domkretsen.

Vid förfall för ledamot eller sakkunnig som avses i
3 § tredje stycket må, om så kräves, annan 1'ämplig person med erforderlig
sakkunskap tillkallas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151 47

Utdrag
av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 7 september 1971.

Närvarande:
Statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, MYRDAL,
ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Statsrådet Lidbom anm'äler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om viss följdlagstiftning till den nya
fastighetsbildningslagen, m. m. och anför,

1 Inledning

Den nya fastighetsbUdningslagen (1970: 988) (FBL)
träder enligt lagen (1970: 989) om införande av fastighetsbildningslagen
(FBLP) i kraft den 1 januari 1972, I anslutning till FBLP utfärdades viss annan
följdlagstiftning tiU FBL,

Inom justitiedepartementet bar nu utarbetats
ytterligare förslag till följdlagstiftning, I första hand behandlas frågan om
den närmare samordningen av fastighetsreglering och torrläggningsföretag
enligt vattenlagen (1918: 523) (VL), vägföretag enligt lagen (1939: 608) om
enskUda vägar (EVL) eUer anläggningsföretag enligt lagen (1966: 700) om vissa
gemensamhetsanläggningar (LGA), I dessa lagar föreslås provisoriska ändringar
i avvaktan på mera genomgripande reformer inom de berörda rättsområdena.
Härutöver framläggs förslag om ändring av åtskUliga lagar i syfte att uppnå en
anpassning till ny lagstiftning, bl, a, FBL och den nya jordabalken (JB), samt
till den beslutade fastighets-domstolsreformen. Dessa ändringsförslag är i
huvudsak av formell natur.

De sålunda upprättade lagförslagen torde få fogas
vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bUaga.

2 Samordning
av fastighetsreglerings- och anläggningsförrättning

2.1 Gällande bestämmelser

2.1.1
Gemensamma arbeten enligt FBL

Enligt 9 kap. FBL kan under vissa förutsättningar
anläggningsarbete eller liknande åtgärd efter beslut av
fastighetsbUdningsmyndigheten verksfäUas under förrättning för
fastighetsreglering. Med sådana ge-

1 Av bilagan återges här dds 10 kap. 33 och 48 §§ VL,
18 och 24 §§ EVL, 20 § LGA samt övergångsbestämmelserna ur förslag 5 dels
förslag 13 och 15. Förslagen i övrigt, som frånsett några smärre redaktionella
ändringar och de paragrafer som tillkommit enligt slutprotokollet är
likalydande med de vid propositionen fogade förslagen, har uteslutits.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 48

mensamma
arbeten avses åtgärder för en utbyggnad av tekniska anläggningar eller
liknande företag, som fordras för att mark inom regleringsområdet skall komma
till åsyftad användning.

Som allmänt vUlkor för att ett arbete skall kunna
utföras som gemensam åtgärd g'äUer enligt 9 kap, 1 § första stycket att
arbetet skall främja fastighetsregleringens syfte och inte lämpligen bör
ombesörjas av enskild sakägare. Vissa inskränkningar i möjligheterna att vid
fastighetsreglering ta upp olika anläggningsfrågor föreskrivs i paragrafens
andra stycke. För alla slag av gemensamma arbeten gäller att företaget inte får
väsentligt ändra arten och omfattningen av regleringen. Regeln avser främst
att hindra att begränsade regleringar tyngs med omfattande gemensamma arbeten
som inte lämpligen bör utföras inom regleringens ram. Annat företag enligt VL
än dikning får enligt uttrycklig föreskrift i andra stycket över huvud taget
inte utföras som gemensamt arbete vid fastighetsreglering.

Skall
gemensamt arbete inte verkst'ällas vid fastighetsreglering, har
fastighetsbUdningsmyndigheten enligt tredje stycket i samma paragraf rätt att
besluta om genomförandet av det gemensamma företaget i den ordning som
föreskrivs i speciallagstiftningen. Det gäUer här sådana företag som regleras i
VL, EVL och LGA. Förutsättningen för att sådant beslut skall kunna meddelas är
antingen att hinder föreligger enligt paragrafens andra stycke för att
företaget utförs som en åtgärd vid regleringen eller att
fastighetsbildningsmyndigheten efter lämplighetsprövning funnit att sådant
utförande inte bör ske.

Ett
gemensamt arbete som företas inom ramen för fastighetsreglering kan ombesörjas
av sakägarna själva eller av en eller flera sysslo-m'än (2 §). Har syssloman
förordnats, beslutar fastighetsbildningsmyndigheten, om det behövs, hur
kostnaden för företaget skall fördelas i avvaktan på slutligt avgörande av
kostnadsfördelningen. Sakägarna är skyldiga att i enlighet med beslutet
förskottera behövliga medel på grundval av debiteringslängd som upprättas av
sysslomannen (3 §).

Frågan om det framtida underhållet och driften av
anläggning som utförts som gemensamt arbete kan enligt bestämmelsema i 9 kap.
FBL inte avgöras i samband med regleringen. Om det behövs, skall emellertid
fastighetsbildningsmyndigheten enligt 7 § förordna att frågan skall prövas
enligt de särskilda föreskrifterna i VL, EVL eller LGA,

2,1,2
Torrläggningsföretag enligt VL

I 7 kap, VL ges närmare regler om
torrläggningsföretag, Lagen indelar torrläggningsföretagen i tre huvudgrupper,
nämligen dikning (1 36 §§), vattenavledning (3748 §§) och invallning (4955
§§), Med vattenavledning liksfäUs avdikning av kärr, mosse och annan dylik
vat-tendränkt mark, om dikningen märkbart kan inverka på vattenförhållandena i
vattendrag, sjö eller annan vattensamling (35 §), Kapitiet

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 49

innehåller
utförliga bestämmelser om dikning. Bestämmelserna är i princip tillämpUga också
på andra torrläggningsföretag men vissa särbestämmelser gäller för dessa.

För torrläggningsföretag krävs enligt 7 kap. 36, 45
och 49 §§ en av sakägare gjord ansökan, som vid dikning skall inges tUl
länsstyrelsen eller lantbruksnämnden och vid vattenavledning och invallning
till länsstyrelsen eller vattendomstolen. Alla frågor om dikning på annans
mark och om gemensam dikning skall tas upp vid syneförrättning, såvida ett för
framtiden bindande avgörande skall erhållas, och handläggningen är densamma
oavsett om ändringar av fastighetsindelningen samtidigt skall vidtas eller ej.
Detsamma gäller beträffande vattenavledning och invallning, men det finns viss
begränsad möjlighet att få företaget prövat omedelbart av vattendomstol.
Syneförrättning handläggs av statens lantbruksingenjör eller annan, som av
Kungl. Maj:t förklarats behörig.

VL
bygger på den principen att syneförrättning för torrläggning endast kan sökas
av den, som genom företaget vinner torrläggning av mark. Bland deltagarna i
företaget intar sökanden en s'ärställning. Han kan genom återkaUelse av sin
ansökan enligt 10 kap. 48 § åstadkomma att syneförrättning inte slutförs eller
att meddelat avgörande rörande företaget inte vinner laga kraft. Är sökandena flera,
gäller dock vissa restriktioner för rätten till återkaUelse. Det står vidare i
sökandens fria skön att genomföra eller inte genomföra ett företag, beträffande
vilket föreligger lagakraftägande syneutlåtande eller domstolsavgörande. Är
företaget inte slutfört inom föreskriven tid, är enligt 7 kap. 58 § frågan om
företaget förfallet. A andra sidan har sökanden en oförmånlig ställning i
kostnadshänseende. Sålunda är övriga delägares bidragsskyldighet men ej
sökandens maximerad till den båtnad de vinner av företaget (7 kap. 27 §).
Vidare kan övriga delägare i motsats tiU sökanden i olika faU vinna befrielse
från att omedelbart betala bidrag till företaget (7 kap, 28 och 29 §§), Det kan
på grund härav inträffa att sökanden blir skyldig att, åtminstone förskottsvis,
erlägga en stor del av kostnaderna för företaget utöver vad som enligt den
allmänna fördelningsnormen skulle falla på honom,

EnUgt 7 kap, 23 § är delägare i
dikningssamfällighet skyldig att delta i kostnaden för samfälUghetens
torrläggning i mån av värdet av den båtnad som hans mark därigenom bereds.
Denna huvudprincip gäller även beträffande vattenavledning och invallning.
Varje fördel som är en följd av torrläggning skall dock inte anses som båtnad.
Enligt 7 kap. 22 § första stycket skall i fråga om mark som torrläggs för
jordbruksändamål som båtnad anses den höjning av jordens alstringsförmåga som
åstadkoms eUer möjliggörs genom markens torrläggning intill visst djup. Med
båtnad vid torrläggning i andra fall förstås enligt andra stycket av samma paragraf
markens värdeökning i följd av tortlägg-ningen. Enligt tredje stycket skall tUl
båtnad av torrläggning också hän-

4
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 151

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 50

föras
förmånen av förbättrade betingelser för marks brukning eller an-v'ändning för
annat 'ändamål.

Skyldigheten att underhålla dike eller annan
anläggning, som utförs enligt 7 kap. VL, åvUar enligt 7 kap. 34 § och
hänvisningarna i detta lagrum deltagarna i företaget och fördelas mellan dem efter
i huvudsak samma grunder som sj'älva anläggningskostnaden. De som har intresse
av att dike eller motsvarande anläggning vidmakthålls skall alltså i princip
svara för underhållet därav. Denna grundsats gäller dock inte undantagslöst.
Också den, som endast beretts brukningsbåtnad av en torrläggning och för vUken
endast själva genomförandet av företaget är av betydelse, är skyldig att för
framtiden delta i underhåUet. Det saknas vidare möjlighet att omfördela
underhållsskyldighet som en gång fastställts. Frågan om det framtida
underhållet av anläggning som beslutas vid syneförfättning skall alltid tas upp
och avgöras vid förrättningen och synemännens utlåtande angående företaget
skall alltid innehålla besked även i underhållsfrågan. Avgivande av delutlåtande
är alltså inte medgivet (jfr 10 kap. 62 och 67 §§ samt 7 kap. 36 § fjärde
stycket).

2.1.3
Vägföretag enUgt EVL

Enligt 3 § EVL omfattar väghållning byggande av
väg, vägunderhåll och vintervägbållning. Bestämmelsen ligger till grund för bl.
a. skyldigheten att delta i väghållningskostnaderna. Om en väg som någon vill
bygga för sin fastighet kommer att bli av synnerlig vikt för annan fastighet,
är enligt 10 § dennas ägare skyldig att delta i byggandet. Skyldig att delta i
vägunderhåll eller vinterväghållning är ägare av fastighet, som har nytta av
vägen under den tid marken är bar resp. snötäckt. Enligt 11 § fördelas
väghållningsbördan mellan flera väghållningsskyldiga med hänsyn till den
omfattning i vilken de beräknas komma att begagna vägen. Större andel än som
svarar mot dess nytta av vägen får dock inte läggas på någon fastighet.

Frågor om rättigheter och skyldigheter enligt lagen
prövas vid förrättning. För att vägförrättning skall komma till stånd fordras
enligt 16 § att initiativ tUl förrättningen tas av någon behörig företrädare
för fastighet som berörs av förrättningen. Vägförrättningen kan avse såväl
byggande av väg som vägunderhåll och vinterväghållning eller endast någon av
dessa frågor.

Ansökan om vägförrättning skall göras skriftligen
hos länsstyrelsen, som därefter förordnar förrättningsman (18 §). Ersättning
till förrättningsmannen samt övriga förrättningskostnader skall enligt 21 §
andra stycket förskotteras av sökanden till förrättningen.

I 24 § första stycket åfäggs förrättningsmannen att
börja vägförrättningen så skyndsamt som möjligt och att fortsätta och avsluta
den utan onödigt dröjsmål. EnUgt tredje stycket av samma paragraf får den

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151 51

som
ansökt om vägförrättning återkalla sin talan. I så fall skall förrättningen
inställas, om inte annan sakägare som har rätt att påkaUa prövning av frågan
begär att förrättningen skall fortsättas.

De frågor som skall göras till föremål för
utredning och beslut (utlåtande) vid vägförtättning anges i 33 §. Av 33 §
jämförd med 35 § framgår att utiåtandet normalt skall innehålla uppgifter bl.
a. om vilka fastigheter som skall vara skyldiga att delta i vägens byggande
eller underhåll eller i vinterväghållning. I utlåtandet skall vidare redovisas
hur stor andel av sådan skyldighet som skall åligga varje fastighet (fastighetens
andelstal) och hur förrättningskostnaderna slutiigt skall fördelas mellan
sakägarna.

Inträffar ändrade förhållanden som i synnerlig mån
inverkar på fråga om rättighet eller skyldighet som avgjorts genom förtättning
eller dom, får enligt 65 § varje sakägare begära att frågan skall tas upp till
prövnuig vid ny förrättning. Avsikten med en sådan förrättning kan vara att öka
eller minska de till en vägsamfällighet hörande fastigheternas antal eller att
av annat skäl få till stånd omfördelning av väghållningsskyldigheten.
Bestämmelser om de särskilda frågor som skall behandlas vid ny förrättning ges
i 6669 §§.

2.1.4
Anläggningsföretag enligt LGA

LGA reglerar frågor om samverkan mellan två eller
flera fastigheter för utförande, underhåll och drift av anläggning som är av
stadigvarande betydelse för fastigheterna (1 §). Som exempel på sådan anläggning
anges i lagen parkeringsanläggning, förbindelseled, gårdsutrymme, lekplats,
anordning till skydd mot grandvatten, ledning, värmeanläggning och tvättstuga.
Lagen gäller inte allmän vatten- och avloppsanläggning eller anläggning vars
inrättande kan prövas av domstol eller annan myndighet enligt särskilda
bestämmelser.

I en gemensamhetsanläggning deltar enligt 2 § i
första hand de fastigheter, vilkas ägare är ense därom. I vissa fall kan
emellertid fastighet anslutas tUl anläggningen även utan ägarens samtycke.
Kostnaderna för gemensamhetsanläggnings utförande, underhåll och drift skall
enligt 7 § första stycket fördelas efter anddstal. Dessa skall bestämmas med
hänsyn tUl det behov som beräknas bli tiUgodosett för varje fastighet. I fråga
om underhålls- och driftskostnader kan det faktiska utnyttjandet i stället läggas
tiU grand för fördelningen.

Föratsättningarna för att inrätta en
gemensamhetsanläggning prövas vid förrättning. Framställning om förrättning
skall göras av ägaren till fastighet, som uppges vara i behov av anläggningen,
eller av byggnadsnämnden (10 § första stycket). Sådan framställning, som
fordrar skriftlig form, skall inges tUl länsstyrelsen (11 §). Om hinder inte
föreligger mot att ta upp framställningen till prövning, förordnar länsstyrelsen
förrättningsman. HärtiU utses person, som äger den kunskap

4t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 151

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151 52

och
erfarenhet som uppdraget kräver och som även i övrigt är lämplig tUI detta (12
§).

Föreligger föratsättningar för att inrätta
gemensamhetsanläggning, skall saken avgöras genom anläggningsbeslut (18 §). I
beslutet bestäms bl. a. varje ansluten fastighets andelstal.

Om anläggningsbeslut meddelas, skall
förrättningskostnaderna bäras av ägarna tUl de anslutna fastighetema efter
varje fastighets andelstal (19 §). InstäUs förtättningen, skall kostnaderna som
regel betalas av den som gjort framställning om förrättningen eller, om
byggnadsnämnden påkallat förrättningen, av kommunen.

Inträder sedan anläggningsbeslut vunnit laga kraft
ändrade förhållanden av beskaffenhet att i väsentlig mån inverka på fråga, som
avgjorts genom beslutet, kan frågan prövas vid ny förrättning (39 §). De
närmare reglerna härför ges i 4042 §§.

2.2
Föredraganden

2.2.1
Inledning

EnUgt 9 kap, FBL kan anläggningsarbete eller
liknande åtgärd som aktualiseras i samband med en fastighetsreglering i vissa
faU utföras som ett för sakägarna vid regleringen gemensamt arbete. Beslut
härom fattas av fastighetsbUdningsmyndigheten, Möjligheten att förordna om
utförande av gemensamt arbete enligt FBL står dock inte alltid öppen. Sådant
beslut får inte avse företag som skulle väsentligt ändra arten och omfattningen
av fastighetsregleringen. Inte heUer får annat företag enligt VL än dikning
utföras som gemensamt arbete enligt bestämmelserna i FBL, Om ett
anläggningsföretag inte kan utföras som gemensamt arbete enligt FBL eller om
ett sådant utförande inte är lämpligt, får fastighetsbUdningsmyndigheten
förordna om frågans prövning enligt VL, EVL eller LGA, I fråga om företag som
utförts enligt FBL skall fastighetsbildningsmyndigheten vidare, om det behövs,
förordna att fråga rörande det framtida underhållet och driften av den utförda
anläggningen skall prövas enUgt speciallagstiftningen,

I
motiven till FBL förutsätts att sådana ändringar görs i speciallagarna att
fastighetsbildningsmyndigheten får befogenhet att ta initiativ till
förrättningar enligt dessa (jfr prop, 1969: 128 s, B 640),

Såvitt
gäller EVL och LGA bör vidare reglerna om förrättningsförfarandet, vilka knyter
an till besfämmelserna i lagen (1926: 326) om delning av jord på landet (JDL),
anpassas till FBL, Detsamma gäller bestämmelserna i EVL och LGA om överprövning
av beslut som meddelats vid förrättning.

När det gäller att utforma förslag till behövliga lagändringar
bör beaktas att ett omfattande reformarbete pågår beträffande den nu aktuella
speciallagstiftningen. Inom justitiedepartementet har sålunda ut-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151 53

arbetats
förslag tUl bl, a. anläggningslag. Förslaget avses ersätta bestämmelserna i 7
kap. VL om sådan dikning som ej är att jämställa med vattenavledning, 2 och 4
kap. EVL om enskilda vägar i allmänhet och om skogsvägar samt LGA. Efter
remissbehandling beräknas lagförslag kunna föreläggas 1972 års riksdag. Även
återstående delar av VL och EVL är föremål för översyn av vattenlagsutredningen
resp. 1969 års vägutredning. Det kan antas att detta utredningsarbete kommer
att resultera i genomgripande ändringar i de aktuella lagarna.

Med hänsyn härtill har jag ansett det lämpligast
att nu inte företa andra ändringar i de berörda lagarna än som är oundgängligen
nödvändiga. De nu framlagda förslagen innefattar endast provisoriska lösningar
av de samordningsfrågor som FBL:s ikraftträdande aktualiserar.

2.2.2
Initiativ till förrättning för inrättande av anläggning

Vid fastighetsreglering kan som tidigare
framhållits fastighetsbildningsmyndigheten förordna att fråga om inrättande av
gemensamhetsanläggning skall prövas i den ordning som föreskrivs i VL, EVL
eller LGA. Det kan antas att ett sådant förfarande som regel kommer att tUlgripas
när anläggningen är av mera komplicerad natur eller berör ett större antal
fastigheter utanför det egentliga regleringsområdet.

Ett
vid fastighetsreglering meddelat beslut om att en anläggningsfråga skall
hänskjutas tUl särskild behandling enligt föreskrifterna i VL, EVL eller LGA
torde i allmänhet kunna komma till stånd i samförstånd med sakägarna. Man måste
emellertid räkna med att sakägarna med hänsyn till kostnadsförpliktelserna
eller av andra orsaker inte alltid ställer sig bakom beslutet. I sådant fall
torde ingen eller ringa utsikt föreligga till att någon av sakägarna ansöker om
anläggningsförrättning. För en reglerings ändamålsenliga genomförande kan det vidare
ofta vara av betydelse att beslutet blir verkställt så snart som möjligt.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden synes det
mest ändamålsenligt att det överlåts åt fastighetsbildningsmyndigheten att
själv ta initiativ tUl anläggningsfrågans prövning. Ett sådant initiativ kan
emellertid inte gärna få formen av en ansökan. FastighetsbUdningsmyndigheten
kan nämligen inte anses representera de fastigheter som saken angår. En
godtagbar lösning torde vara att myndigheten får befogenhet att bringa anläggningsfrågan
under bedömande vid förrättning genom en anmälan av beslutet till den myndighet
hos vilken ansökan om förrättning skall göras. Denna myndighet utser därefter
i vederbörUg ordning förrättningsman. Anmälan bör vara skriftlig och innehålla
samma uppgifter som en av sakägare gjord ansökan.

Som framgår av redogörelsen för gällande rätt
(avsnitt 2,1) prövas enligt speciallagstiftningen anläggningsfråga som regel
vid förrättning. Beträffande vattenavledning och invallning finns dock viss
begfänsad

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 54

möjUghet
att få frågan prövad direkt av vattendomstol. För att underlätta samordningen
mellan de olika företagen bör bestämmelser meddelas om att fråga om
gemensamhetsanläggning som aktualiseras vid fastighetsreglering alltid skall
prövas vid förrättning.

Genom det nyss angivna systemet med initiativrätt
för fastighetsbildningsmyndigheten skapas garanti för att en vid en
fastighetsreglering planerad anläggning verkligen kan komma tiU stånd. Det bör
emeUertid också tillses att förutsättningar ges för en samordning av de olika
förrättningarna. Såvitt gäller företag enligt EVL och LGA torde inga svårigheter
behöva uppkomma. Till förtättningsman kan då förordnas samma förr'åttningsman
som handlägger fastighetsregleringen, I fråga om företag enligt VL torde denna
möjlighet som regel inte föreUgga, Om förrättningarna handläggs av olika
förrättningsmän, bör samråd ske dem emellan. Detta torde närmast vara en
ordningsfråga och kräver inte några särskUda föreskrifter. Man bör t, ex, kunna
räkna med att en vid fastighetsregleringen upprättad torrläggningsplan vid en
efterföljande syneförrättning inte frångås annat än i undantagsfall,

I de nu aktuella speciallagarna förekommer en uppräkning
av de frågor som skall göras till föremål för utredning och beslut vid förrättningen.
Normalt skall sålunda utlåtande över förrättningen innehålla uppgifter om bl,
a, vilka fastigheter som skall vara skyldiga att ta del i anläggningens
inrättande, underhåll och drift, I utlåtandet skall vidare redovisas hur stor
andel av sådan skyldighet som skall åligga varje fastighet (fastighetens
andelstal). Företas en slutiig fördelning av kostnaderna innan
fastighetsreglering fullbordats, kan den emellertid snabbt bli inaktuell. Detta
gäller i varje fall i fråga om underhållet. Fastighetsbildningsbeslutet kommer
ju inte sällan att innebära en omfördelning av mark som kan få återverkningar
beträffande både kretsen av berörda fastigheter och deras inbördes nytta av
anläggningen.

Eftersom förutsättningarna för samordning mellan
fastighetsreglering och separat anläggningsförrättning 'är olika i olika fall,
synes nu angivna spörsmål inte kunna lösas enhetligt. Gällande bestämmelser
medger emeUertid skilda praktiskt tillämpbara handläggningsförfaranden.
Normalt torde förloppet av en anläggningsfrågas behandling i anslutning till
en fastighetsreglering kunna gestalta sig på följande sätt. Sedan vid
fastighetsregleringen beslutats att frågan om anläggningens inrättande skall
prövas i den ordning som speciallagarna anger, företas handläggningen av de
båda förrättningarna jämsides med varandra, varvid de fastigheter sorn ingår i
regleringen t. v. betraktas som en enhet vid anl'äggningsförrättningen då så
krävs. Efter det att fastighets-bildningsbeslutet meddelats vid regleringen och
uppgift om fastighetsbildningen införts i fastighetsregistret, görs vid
anläggningsförrättningen den uppdelning av det gemensamma andelstalet för regleringsfastigheterna
som fordras för att fastställa varje sådan fastighets andelstal.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 55

Därefter
avges utlåtande angående anläggningsfrågan och avslutas anläggningsförrättningen.
Slutligen meddelas avslutningsbeslut beträffande regleringen.

Det bör också i detta sammanhang framhållas
möjligheten enligt FBL av att genomföra fastighetsregleringen i etapper på
grundval av delbeslut. Sålunda kan den nya fastighetsindelningen beslutas och
vinna laga kraft i den utsträckning det behövs för att anläggningsfrågan skall
kunna behandlas på enklaste sätt och en riktig fördelning av andelstalen nås.

Ännu
bättre föratsättningar för att komma till rätta med samordningsproblemen
skulle otvivelaktigt skapas, om man i speciallagstiftningen införde regler som
gjorde det möjligt att avgöra vägbyggnads- eller andra anläggningsfrågor genom
delutlåtande som kunde verkställas i ett förhåUandevis tidigt skede av
regleringsföretaget (jfr SOU 1963: 68 s, 347), Härigenom skulle också risken
för att ett slutiigt avgörande av anläggningsfrågan medför olägenheter vid
fastställandet av en definitiv fastighetsplan kunna elimineras. Handläggs de
båda förrättningarna av samme förrättningsman, lär det emellertid i allmänhet inte
vålla denne några större svårigheter att bedöma en sådan risk. I andra fall
torde ett nära samråd mellan skUda förrättningsmän och sakägare vid de olika
förrättningarna i allmänhet utgöra en garanti för att sådana olägenheter skall
kunna undvikas. Man har också möjlighet att tiUkaUa vilken som helst av
förrättningsmännen som sakkunnig vid den andra förrättningen.

Med hänsyn till vad jag nu anfört anser jag behov
inte föreligga att i detta begfänsade sammanhang komplettera speciallagarna med
s'är-skilda regler om delutlåtande.

Förslaget att förrättning enligt
speciallagstiftningen skall kunna sättas igång efter anmälan av
fastighetsbildningsmyndigheten innebär att ägarna av de fastigheter som ingår i
fastighetsregleringen är att anse som sakägare vid anläggningsförrättningen.
EnUgt VL, EVL och LGA åligger det endast sakägare som sökt förrättning att
förskjuta kostnaderna för förrättningen. Sökande till torrläggningsföretag
intar vidare en särställning i fråga om skyldigheten att bidra till kostnader
för företagets utförande. Regler bör därför införas om att sakägarna vid
regleringen i dessa hänseenden skall jämställas med förrättningssökande. Detta
kan medföra att en fastighetsägare åläggs skyldighet att förskottera kostnader
mot sin vilja. Någon risk för att han tvingas delta i ett ekonomiskt olönsamt
företag synes däremot inte föreUgga. En garanti härför utgör kravet enligt 9
kap. 1 § FBL att fastighetsbUdningsmyndigheten får förordna om
anläggningsförrättning endast om företaget främjar fastighetsregleringens
syfte. Anläggningens inrättande skall alltså vara ägnad att förbättra
fastighetsindelningen inom regleringsområdet. Utöver detta krav gäller de
allmänna villkor för tvångsdelaktighet som uppställs i speciallagarna. Det
kostnadsansvar som förslaget sålunda

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 56

innebär
torde därför inte komma att överstiga nyttan av företaget. Med hänsyn härtill
anser jag att den enskilda sakägarens intressen blivit tillräckligt
tillgodosedda.

Enligt de nu aktueUa speciallagarna äger vidare den
som ansökt om förrättning återkalla sin talan. När så sker skall förrättningen
inställas, om inte annan sak'ägare, som har rätt att påkalla prövning av den
väckta frågan, begär att förrättningen skall fortsättas. Har vid en fastighetsreglering
beslutats att en anläggningsfråga skall prövas i den ordning som
speciallagarna föreskriver, torde behovet av den avsedda anläggningen ha blivit
så v'äl utrett, att någon ändrad inställning till frågan knappast kan väntas
komma att intas. Undantagsvis kan emellertid ett sådant läge tänkas uppstå att
frågan av en eller annan anledning mister sin aktualitet för de fastigheter som
den berör eller för vissa av dem. Så l'är i allmänhet komma att bli fallet om
fastighetsregleringen inställs. Anläggningsförrättningen bör då kunna inställas
antingen helt och hållet eller till viss del. Vid bedömandet av hithörande
spörsmål bör givetvis hänsyn främst fästas vid sakägarnas uppfattning,

2,2,3
Initiativ till förrättning för fördelning av underhållsskyldighet

Något avgörande av frågan om det framtida
underhållet av en anläggning som vid fastighetsreglering utförts som ett för
sakägarna gemensamt arbete kan enligt FBL inte träffas i samband med regleringen.
Enligt 9 kap, 7 § FBL åligger det emellertid fastighetsbildningsmyndigheten
att ta initiativ till att underhållsfrågorna blir föremål för prövning enligt
speciallagarna.

Vad som föreslagits i föregående avsnitt synes böra
äga motsvarande tillämpning i fråga om fastighetsbildningsmyndighetens rätt att
ta initiativ till prövning av underhållsfrågor,

2.3
Specialmotivering

2.3.1
Förslaget till lag om ändring i vattenlagen

1
kap. 27 §

Som anförts i den allmänna motiveringen skall
beträffande dikning som företas efter beslut vid fastighetsreglering samtliga
ägare av de i regleringen ingående fastigheterna anses som sökande till
dikningen och ta del i kostnaderna därför i överensstämmelse med vad som gäller
för sökande. En bestämmelse härom har tagits upp som en sista punkt till paragrafen.

7
kap. 36 §

I enlighet med vad jag anfört i den allmänna
motiveringen bör det öppnas möjlighet för fastighetsbildningsmyndigheten att
efter anmälan hos länsstyrelsen påkaUa att fråga om dikning skall upptas vid
syne-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 57

förrättning.
En bestämmelse härom har införts i paragrafen som ett nytt tredje stycke.

7
kap. 45 §

Enligt andra stycket i paragrafen skall efter
ansökan hos länsstyrelsen fråga om vattenavledning prövas vid syneförrättning.
Är båtnaden av företaget av annat slag än jordförbättring eller värdeökning av
tomtmark eller därmed likställd mark, kan ansökan i stället inges till vattendomstolen.
Målet skaU i så fall handläggas som ansökningsmål enligt 11 kap, 'VL, Om det är
lämpligt, kan det dock hänskjutas tUl prövning vid syneförrättning,

I ett nytt tredje stycke föreslås nu bestämmelser
om rätt för fastighetsbildningsmyndigheten att i anslutning till
fastighetsreglering påkalla prövning av vattenavledningsföretag. Förslaget
innebär att frågan om företagets inrättande skaU anmälas till länsstyrelsen,
varefter frågan prövas vid syneförrättning. Eftersom ett enhetUgt
förrättningsförfarande bör tUlämpas, föreslås ej någon möjlighet till omedelbar
prövning vid vattendomstolen.

Enligt 7 kap, 49 § VL äger den föreslagna
bestämmelsen motsvarande tillämpning i fråga om invallningsföretag,

10
kap, 33 §

Bestämmelserna i paragrafens nya andra stycke
reglerar vad som skall uppges i en av fastighetsbUdningsmyndigheten gjord
anmälan om förrättning,

10 kap, 35 § Ändringama är av terminologisk natur,

10
kap, 48 §

Förrättning som tUlkommit på
fastighetsbildningsmyndighetens initiativ bör, som angetts i den allmänna
motiveringen, kunna inställas, om fastighetsregleringen inställs eller om annat
särskilt skäl föreUgger, En regel av detta innehåll har tagits upp i ett nytt
fjärde stycke,

10
kap, 82 §

I ett tillägg till paragrafen anges att, när
företag tillkommit efter anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten, ägarna av
de i fastighetsregleringen ingående fastigheterna skaU anses som
förrättningssökande,

2,3,2
Förslaget till lag om ändring i lagen om enskilda vägar

15 §

Paragrafen har ändrats så att det klart framgår att
förrättning kan komma till stånd inte bara efter ansökan utan också efter
anmälan.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 58

16
§

I paragrafen föreslås ett nytt andra stycke som
fastslår att fastighetsbUdningsmyndigheten skall göra anmälan om förrättning i
de fall då myndigheten eiUigt 9 kap. 1 § tredje stycket eller 7 § FBL vid
fastighetsreglering förordnat att fråga om väghållning skall prövas enligt
EVL.

Paragrafen
har dessutom jämkats i redaktionellt hänsende.

18 §

I ett nytt fjärde stycke föreskrivs att anmälan om
förrättning av fastighetsbildningsmyndigheten skall i de hänseenden som anges
i paragrafen jämställas med en av sakägare gjord ansökan om förrättning.

19 §

Enligt första stycket skall länsstyrelsen tUl
förrättningsman förordna lantmätare eller annan lämplig person. När länsstyrelsen
med anledning av anmälan från fastighetsbUdningsmyndigheten om vägförrättning
skall utse förrättningsman, talar starka sk'ål för att uppdraget anförtros åt
den förrättningslantmätare som handlägger fastighetsregleringen. Bara i rena
undantagsfall, när hinder t. ex. på grund av j'äv föreligger, bör annan
förrättningsman utses. Bestämmelser av denna innebörd har fått ersätta de
nuvarande bestämmelserna i andra stycket som förlorat aktualitet genom FBL:s
ikraftträdande.

Enligt fjärde stycket i paragrafen skall
länsstyrelsen underrätta länets lantmäterikontor eller i vissa fall
byggnadsnämnden om förordnandet av förrättningsman. I ett tUlägg till stycket
föreskrivs att sådan underr'ättelse skall rämnas också till den förrättningsman
som handlägger fastighetsreglering i de fall annan förordnats att handlägga
vägförrättning som sker på grund av beslut vid regleringen.

20 §

Ändringama
är av terminologisk natur.

Om vägförrättning har samband med
fastighetsreglering som sker med biträde av gode män, torde det i allmänhet
vara lämpligt, att dessa också får fungera vid vägförrättningen. Krävs med
hänsyn tUl vägfrå-gornas beskaffenhet speciella insikter som inte finns hos
gode männen vid fastighetsregleringen, bör dock särskUda gode män tUlkallas.

21 §

I första
stycket har ordet "lantmäteriförrättningar" bytts ut mot
"fastighetsbUdningsförrättningar", Kostnaderna för vägförrättning
skall enligt andra stycket förskjutas

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151 59

av
den som sökt förrättningen. Vid förrättning som tillkommit efter anmälan av
fastighetsbildningsmyndigheten bör det, som anförts i den allmänna
motiveringen, åligga ägarna av de i regleringen ingående fastigheterna, som
också är sakägare vid vägförrättningen, att svara för vad som sålunda åvilar
sökanden. En bestämmelse av detta innehåll har införts i andra stycket,

24 §

Tredje stycket paragrafen har ändrats med hänsyn
till de nya bestämmelser som föreslås i 25 §,

I ett nytt fjärde stycke föreskrivs att förrättning
som tillkommit efter beslut vid fastighetsreglering får inställas endast om
fastighetsregleringen inställes eller om atmat särskilt skäl föreligger.
Beträffande den närmare motiveringen tUl bestämmelsen hänvisas till avsnitt
2,2,2,

25 §

I paragrafen ges bestämmelser om kallelse av
sakägare till förrättningssammanträde och delgivning av sådan kallelse samt om
underrättelse tUl byggnadsnämnd när förrättningen avser väg i ort där skyldighet
föreligger att söka byggnadslov. Motsvarande regler för fastighetsbildningsförrättning
finns i 4 kap, 1824 §§ FBL,

Någon
ändring av bestämmelserna i den nu förevarande paragrafen behövs i och för sig
inte i detta sammanhang. Enligt 78 § EVL äger emellertid paragrafen motsvarande
tillämpning i fråga om förrättning enligt 3 kap, EVL, Som tidigare sagts utreds
f, n. dessa regler av 1969 års vägutredning. Eftersom det nu inte kan
överblickas när eventuella ändringar av 3 kap, EVL kan genomföras, synes det
angeläget att bringa de formella förfarandereglerna vid vägförrättning i
överensstämmelse med de mera tidsenliga bestämmelserna i FBL. Jag föreslår därför
att förstafemte styckena av paragrafen ersätts med en hänvisning till 4 kap.
1824 §§ FBL.

27 §

Som jag nyss anfört bör de formella
handläggningsreglerna i EVL anpassas tUl vad som gäller enligt 4 kap. FBL. I
förevarande paragraf ges bestämmelser om förordnande av aUmänt ombud för
fastighet som står under allmän myndighets vård och inseende, om förrättning
avser sådan fastighet. Eftersom någon motsvarande regel ej tagits upp i FBL,
föreslås att 27 § upphävs.

28 §

Paragrafen, som innehåller föreskrifter om kallelse
till nytt förrättningssammanträde, motsvaras av 4 kap. 19 § FBL. Eftersom 25 §
EVL i förslaget hänvisar tUl denna paragraf i FBL, bör 28 § EVL upph'ävas.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 60

36 §

Har vägförrättning tillkommit efter beslut vid
fastighetsreglering och handläggs förrättningarna av olika förrättningsmän,
skall förrättningsmannen för vägförrättningen enligt tillägg tiU paragrafens
andra stycke underrätta den som handlägger fastighetsregleringen om dagen för
väg-förrättningens avslutande.

37 §

Ändringama
i paragrafen 'är av terminologisk art.

38 §

Ändringama
i första stycket är av terminologisk art.

Bestämmelsen i andra stycket om förfarandet i
överklagade mål har ersatts av en hänvisning till de nya reglerna i 1618 kap.
FBL angående överprövning av fastighetsbildningsmål.

39 §

TUlägget till första stycket innebär att avskrift
av dom skall sändas också till förrättningslantmätare för fastighetsreglering i
de fall då vägförrättningen beslutats vid fastighetsregleringen men utförs av
annan an nämnde förrättningsman.

I andra stycket har ordet
"ägodelningsdomaren" utbytts mot "fastighetsdomstolen".

40 och
49 §§

Ändringarna
i dessa paragrafer är av terminologisk art.

65
§

I paragrafen anges att envar sakägare under vissa
förutsättningar äger påkalla ny prövning av redan avgjord fråga. Samma
möjlighet bör tUlkomma fastighetsbUdningsmyndigheten, om förnyad prövning
aktualiseras i samband med fastighetsreglering. Paragrafen har ändrats i enlighet
härmed.

78
§

Paragrafens tredje stycke har jämkats med hänsyn
till att 27 och 28 §§ upphävts.

I femte stycket har ordet
"lantmäteriförrättningar" utbytts mot "fastighetsbildningsförrättningar".

86
och 105 §§

I paragraferna har vidtagits vissa terminologiska
ändringar. Vidare har hänvisningarna tUl jorddelningsmål utgått. Ändringen
innebär att för

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 61

mål
som avses i resp, paragraf skall gälla vad som i allmänhet är föreskrivet om
mål som handläggs av fastighetsdomstol (jfr 2 § lagen om fastighetsdomstol).

Övergångsbestämmelser

Lagförslaget innehåller inte någon särskUd
övergångsbestämmelse. Enligt 7 § FBLP skaU mål och ärende som vid
ikraftträdandet är anhängigt hos ägodelningsrätten prövas av
fastighetsdomstolen, om inte huvudförhandling har påbörjats vid
ikraftträdandet.

2.3.3
Förslaget till lag om ändring i lagen om vissa gemensamhetsanläggningar

10 §

Som anförts i avsnitt 2.2.2 bör
fastighetsbildningsmyndigheten i samband med fastighetsreglering kunna ta
initiativ till förrättning enligt LGA. Bestämmelser härom har tagits upp i
förevarande paragraf.

Av lagtekniska skäl har lagtexten helt omredigerats.
I första stycket skiljs mellan ansökan och anmälan om förrättning. Ansökan om
förrättning görs enligt andra stycket av enskild sakägare eller
byggnadsn'ämn-den. Detta innebär inte någon saklig ändring i förhållande tiU
gällande bestämmelser. I tredje stycket i paragrafen anges att
fastighetsbildningsmyndighetens initiativ till förrättning enligt LGA sker
genom anmälan.

11 §

Ordet "framställning" har i paragrafen
utbytts mot "ansökan". Med ansökan har i första och andra styckena
jämställts anmälan av fastighetsbUdningsmyndigheten.

12 §

Den föreslagna ändringen av paragrafen innebär att
länsstyrelsen förordnar förrättningsman också när anmälan gjorts av
fastighetsbildningsmyndigheten efter beslut vid fastighetsreglering. Som jag
anfört vid 19 § EVL bör i första hand till förrättningsman förordnas samma
person som handlägger fastighetsregleringen. En uttrycklig bestämmelse härom
har tagits upp som ett nytt andra stycke.

I
paragrafen har i övrigt företagits vissa redaktionella ändringar.

13 §

Ändringarna i paragrafen är av formell natur. Som
jag framhålUt i anslutning tUl 20 § EVL bör om möjligt samma gode män medverka
vid fastighetsregleringen och anläggningsförrättningen.

19 §

Vissa ändringar av terminologisk art har företagits
i första och andra styckena.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 62

I paragrafen har som ett nytt tredje stycke
intagits en föreskrift som gäller i sådana fall då förrättning tillkommit efter
anmälan av fastighetsbUdningsmyndigheten. Regeln innebär att ägarna av de i
fastighetsregleringen ingående fastigheterna kommer att få vidkännas den
ersättningsskyldighet som enligt första och andra styckena åvilar sökanden.

20
§.

Det förrättningsförfarande som är tillämpligt i
fråga om gemensamhetsanläggning överensstämmer till vissa delar helt med det
som kommer till användning vid jorddelning. Lagtekniskt har denna överensstämmelse
genomförts på så sätt att i förevarande paragraf hänvisas till åtskiUiga lagrum
i JDL. Dessa har nu ersatts med motsvarande bestämmelser i FBL. Härvid har
hänvisning gjorts också till 4 kap. 4 § FBL om hinder för dem som är varandra
närstående att tjänstgöra samtidigt vid förrättning och till 4 kap. 35 § FBL om
anlitande av tolk vid förrättning. Vidare har hänvisats tiU 4 kap. 32 § tredje
stycket FBL om att sökandens utevaro från första sammanträdet under
förrättningen skall ha samma verkan som om ansökningen återkallats, om inte
sökanden anmält laga förfall eUer det är uppenbart att han vidhåller
ansökningen.

Bland
de lagrum i FBL som införts i 20 § LGA saknas motsvarighet till föreskriften i
3 kap. 9 § sista stycket JDL om förbud att föra talan mot beslut varigenom
jävsanmärkning gUlats. En föreskrift av detta innehåll finnes i 15 kap. FBL.
Frågan, som är av processuell art, regleras i följande paragraf.

Det
nuvarande andra stycket i 20 § har fått utgå eftersom 4 kap. 38 § FBL, som
motsvarar 2 kap. 11 § JDL, ger förrättningsmännen rätt att få tiUträde tUl
byggnad. I ett nytt andra stycke tas upp en bestämmelse om att förrättning enligt
LGA som tillkommit efter beslut vid fastighetsreglering får inställas endast
om fastighetsregleringen inställts eller om annat särskilt skäl föreligger. Av
18 § första stycket följer att förrättningen även skall inställas, om
byggnadsnämnden ej lämnat sitt medgivande tUl gemensamhetsanläggningen.

Ändringarna i första stycket paragrafen är
huvudsakligen av terminologisk art.

Rörande förfarandet i fullföljt mål om
gemensamhetsanläggning och talan mot beslut som meddelats i sådant mål bör de
för fastighetsbildningsmålen avsedda bestämmelserna i 1618 kap. FBL gälla i
tillämpliga delar. Sista stycket paragrafen har ändrats i överensstämmelse härmed.

35
§

Ändringen
i denna paragraf är av terminologisk art.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 63

44
§

Enligt 17 § skall förrättningsmannen i vissa fall
hänskjuta ärendet tUl byggnadsnämnden för prövning om tilltänkt anläggning
strider mot fastställd plan eller bestämmelser för markens bebyggande m. m. Om
särskilda skäl föreligger kan byggnadsnämnden medge avvikelse från planen eller
bestämmelserna enligt vad som i allmänhet gäller. Talan mot byggnadsnämndens
beslut kan anföras hos länsstyrelsen genom besvär. Länsstyrelsen får inte mot
byggnadsnämndens mening medge anläggningen i strid mot fastställd generalplan
eller stadsplan. Över länsstyrelsens beslut får besvär anföras hos Kungl.
Maj:t. Sådant besvärsmål torde prövas i konselj.

Länsstyrelsen
har också att pröva ett antal andra ärenden enligt lagen. Sålunda skall
länsstyrelsen förordna förrättningsman enligt 12 §, förordna syssloman när
anledning föreUgger därtill enligt 25 eller 33 § och bestämma om ersättning tUl
syssloman. Länsstyrelsen har också att i visst fall utlysa samfällighetsstämma
(28 §), Över länsstyrelsens beslut i nu nämnda frågor torde besvär kunna
anföras hos Kungl, Maj:t, Besvär rörande ersättning åt syssloman torde höra
till regeringsrätten med stöd av 2 § 4:o regeringsrättslagen. Besvär i annan nu
nämnd fråga torde prövas i konselj.

Den reform av förvaltningsrättskipningen som skall
träda i kraft den 1 januari 1972 (se prop, 1971: 30) synes böra medföra att
administrativa besvärsmål enligt denna lag förs till kammarrätten. Dock bör
undantag göras för mål enligt 17 § eftersom Uknande mål enligt byggnadslagstiftningen
avgörs i konselj,

3 Förslaget
till lag om ändring i lagen om samäganderätt

I nuvarande lydelse av 7 § lagen (1904: 48 s, 1) om
samäganderätt talas på flera ställen om laga skifte. Den form av laga skifte
som avses är det s. k, klyvningsskiftet. Detta har i FBL ersatts av
fastighetsbildningsinstitutet klyvning. Paragrafen har ändrats i enUghet
härmed.

4 Förslaget
till lag om ändring i lagen om rätt i vissa fall för

nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område

Lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för
nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område (den s. k.
ensittarlagen) avser att i viss utsträckning bereda ägare av boningshus på ofri
grund en mera tryggad ställning genom friköp av marken. Enligt denna lag är
den, som innehar annan tillhörig mark med nyttjanderätt för brukande eller
bostadsändamål och där äger boningshus, under vissa förutsättningar berättigad
att lösa tUl sig marken, även om jordägaren motsätter sig det. Frågan om lösningsrätten
och om löseskillingen för marken avgörs vid

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 64

lantmäteriförrättning.
Förrättningsmän, en lantmätare och två gode män, förordnas av länsstyrelsen. I
fråga om förrättningen hänvisas till de i 2 och 3 kap. JDL för laga skifte
meddelade föreskrifterna. Vissa särbestämmelser finns dock, såsom beträffande
kungörande av förrättningen samt utsändande av kallelsebrev och övriga
underrättelser. SärskUda regler meddelas också för fall, då område som skall
lösas är beläget i stad eller stadsliknande samhälle på landet. För att inlösen
av ett område skall vara fullbordad räcker det i allmänhet inte med att
förrättningen vunnit laga kraft. Som regel skaU särskild fastställelseprövning
äga rum i den ordning som gäller för avstyckning. Därvid skall faststäUelse
meddelas, om avskiljande av området överensstämmer med vissa närmare angivna
föreskrifter i JDL eller lagen (1917: 269) om fastighetsbUdning i stad (FBLS).

JDL och FBLS upph'ävs genom FBLP. FBL innefattar en
enhetiig lagstiftning för land och stad. De särbestämmelser ensittarlagen innehåller
för det fall att område som skall lösas är beläget i stad eller stadsliknande
samhälle på landet bör därför utgå. De hänvisningar tUl skilda delar av JDL som
lagen innehåller bör vidare ersättas med hänvisningar till motsvarande delar av
FBL. GäUande system med särskild kungörelse samt utsändande av kallelsebrev och
övriga underrättelser bör slutUgen ersättas av tillämpliga delar av det kallelse-,
delgivnings- och underrättelseförfarande som enligt FBL gäller för
fastighetsbUdningsförr'ättning.

FBL innebär dessutom att det i äldre bestämmelser
för bl. a. av-styckningsförrättningar föreskrivna fastställelseförfarandet
avskaffats och ersatts med ett system som medför att
fastighet.sbildningsförrättning blir slutiigt giltig i och med att den vinner
laga kraft. Fråga uppkommer nu om detta system bör införas också när det gäller
ensittarförrättning.

Ensittarlagen gäller endast tUl utgången av år
1976. Vissa skäl kan åberopas tUl stöd för att under lagens återstående
giltighetstid bibehålla det system med efterprövning av ensittarförrättningar
som nuvarande fastställelseförfarande innebär. Sålunda är lagens bestämmelser
så speciella att en granskning i efterhand kan vara påkallad. A andra sidan
synes förfarandet i möjligaste mån böra anknyta tUl det förfarande som enligt
FBL kommer att gälla för fastighetsbildningsförrättningar i allmänhet.
Övervägande skäl talar enligt min mening för att FBL:s system görs tUlämpligt
också på ensittarförrättningar. Förslaget har utformats i överensstämmelse
härmed.

6
§

Särbestämmelsen i paragrafens första stycke om
förordnande av förrättningslantmätare, när område som skall lösas hör till
stad eller är beläget inom stadsliknande samhäUe på landet, har utgått.

Ändringarna i andra stycket innefattar den övergång
i tillämpliga de lar tUl FBL:s kallelse-, delgivnings- och
underrättelseförfarande som.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.1971:151 65

tidigare
berörts. Förslaget i denna del innebär bl. a. att skyldigheten för lantmätaren
att före första sammanträdet utfärda kungörelse angående förrättningen
bortfaller. I stället skall det åligga denne att till förrättningen kalla
varje känd sakägare genom särskild kallelse, som skall delges denne. Det
offentiiga kungörandet av förrättningen får endast den funktionen att vara ett
led i delgivning med okända sakägare och i vissa slag av koUektivdelgivning.
Bestämmelser därom finns i delgivningslagen (1970: 428).

I
tredje stycket har en anpassning skett tUl JB:s panträttsbegrepp och tUl
övergångsbestämmelserna i 5 § lagen (1970: 995) om införande av nya jordabalken
(JP) angående företrädesrätt för fordran på ogulden köpeskilling eller annan
rättighet och i 8 § JP angående rätt till avkomst eller annan förmån. Vidare
har bestämmelsen i sista punkten om särskilt kungörelseförfarande fått utgå,
eftersom frågan härom regleras i del givningslagen,

7 §

Ändringarna
i denna paragraf är av terminologisk natur,

8 §

Ändringarna i denna paragraf hänger samman med att
fastställelseprövningen föreslås avskaffad. Bestämmelser motsvarande dem som
f. n. gäller för att fastställelse skall meddelas bör för framtiden gälla i
fråga om avskiljande av inlöst område. Vissa av dessa bestämmelser har införts
i tredje stycket av denna paragraf. I 18 § har dessutom tagits in en generell
hänvisning tUl bestämmelserna i 4 kap. FBL.

Enligt
tredje stycket i dess nya lydelse skall bestämmelserna i 3 kap. 2 § samt 10
kap. 1, 2 och 5 §§ FBL äga motsvarande tillämpning i fråga om avskiljande av
inlöst område. Genom en särbestämmelse öppnas möjUghet att avskilja mark även
från sämjdott. Härvid förutsätts att sämjedelningen har civUrättslig giltighet,
dvs. att den skett vid sådan tidpunkt att den kan legaliseras enligt
legaliseringslagen (1968: 578). Vidare har intagits en motsvarighet tUl den
nuvarande bestämmelsen i 13 § andra stycket enligt vUken även mark som innehas
som fideikommiss får avskiljas. F. n, gäUer på grund av hänvisning till 5 kap.
6 § första stycket FBLS och 19 kap. 12 § första stycket JDL att avskUjan-det
skall verkställas så att såväl stamfastigheten som det avskilda området får
rätt till behövliga vägar. I FBL har motsvarande villkor inarbetats i det
allmänna lämplighetskravet i 3 kap. 1 § FBL. Eftersom detta krav inte skall
gälla i fråga om ensittarförrättning, har en särbestämmelse meddelats som
fastslår förrättningsmännens skyldighet att se till att vägfrågan löses. I en
annan särbestämmelse har i överensstämmelse med gällande rätt föreskrivits att
förrättningsmännen har rätt att förordna omi jämkning av gränserna för det
avskUda området.

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 66

Som nyss anförts skall enligt 18 § reglerna i 4
kap. FBL äga motsvarande tillämpning i fråga om ensittarförrättning. Med
hänsyn härtill har de nuvarande bestämmelserna om underställning i tredje
stycket, om vUandeförklaring i femte stycket sista punkten samt om karta och beskrivning
i sjätte stycket fått utgå (jfr 4 kap. 25, 28 och 39 §§ FBL).

SlutUgen har bestämmelserna om gränsbestämning och
tomtmätning anpassats tUl FBL:s regler om fastighetsbestämning i samband med
fastighetsbUdning.

11
§

Enligt FBL fullföljs talan mot
fastighetsbildningsförrättning tUl fastighetsdomstol i stället för tUl
ägodelningsrätt. Bestämmelsen i paragrafens första stycke om fuUföljd av talan
mot ensittarförrättning har ändrats i överensstämmelse härmed.

13 §

Bestämmelserna i första och andra styckena om
fastställelseprövning har fått utgå av skäl som tidigare anförts.

Om fastställelseprövningen avskaffas, måste
fullbordandet av områdets inlösen anknyta tUl ett annat moment i förfarandet
än fastställelsen. Det förefaller lämpUgt att på motsvarande s'ätt som vid
expropriation knyta fullbordandet till att nyttjanderättshavaren i vederbörlig
ordning nedsatt löseskillingen hos länsstyrelsen. Tredje stycket har ändrats i
enlighet härmed.

I sista stycket andra punkten anges f. n. att
angående inlöst områdes befriande från intecknad gäld är särskilt stadgat. Den
besfämmelse som åsyftas är 24 § 1 mom. andra stycket inteckningsförordningen,
som ersätts av 6 kap, 14 § JB, Den föreslagna ändringen innebär en anpassning
till JB:s terminologi,

14 § .

Ändringarna i denna paragraf utgör följdändringar
till de föreslagna ändringarna i 6 § sista stycket och 13 §, Reglerna om
kallelse tiU fördelningssammanträde har anpassats till bestämmelserna i 5 kap,
16 § andra stycket FBL, Vissa jämkningar av terminologisk natur har också
gjorts,

15 §

Eftersom fastställelseprövningen föreslås
bortfalla, har vad paragrafen innehåller angående kostnad för fastställande av
inlöst områdes avskiljande fått utgå.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 67

18
§

I paragrafens första stycke finns f, n, i fråga om
ensittarförrättning en hänvisning till de i 2 och 3 kap, JDL för laga skifte
meddelade föreskrifterna. Dessa föreskrifter motsvaras i huvudsak av
bestämmelserna om fastighetsbUdningsförrättning i 4 kap, FBL, Hänvisningen har
ändrats i enlighet härmed. Som anförts vid 8 § har vissa av de nuvarande bestämmelserna
i denna paragraf härigenom blivit överflödiga.

Andra stycket avser förfarandet när talan
fullföljts mot förrättningen. Eftersom fullföljd skall ske till fastighetsdomstolen,
har vad ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten skall iakttaga fått utgå.
Vidare har i fråga om förfarandet i målet och talan mot däri meddelade beslut
hänvisningen tUl vad som är stadgat angående klagan över avslutat laga skifte
ändrats till att avse klagan över avslutad fastighetsbildningsförrättning.

Beträffande
rättegångskostnaderna i fastighetsbildningsmål gäller enligt 16 kap, 14 § FBL
som allmän regel, att fastighetsdomstolen efter vad som är sk'äligt med hänsyn
till omständigheterna kan förordna att sakägare som förlorar målet skall
ersätta annan sakägare dennes rättegångskostnad. Denna regel, som genom
hänvisningar i 17 kap, 3 § och 18 kap, 3 § FBL har motsvarande tillämpning i
fråga om rättegången i hovrätten och högsta domstolen, får anses lämplig också
för rättegången i mål rörande ensittarförrättning. Lagrummen innehåller emellertid
i fråga om rättegångskostnaderna i mål om inlösenersättning särbestämmelser
som utformats efter förebild från 67 § lagen (1917: 189) om expropriation. Vid
fastighetsdomstolen skall sålunda sakägare som avstår mark eller särskild
rättighet få gottgörelse för sin kostnad oberoende av utgången i målet, om ej
annat följer av 18 kap, 6 eller 8 § rättegångsbalken, I hovrätten eller högsta
domstolen gäller för kostnaderna i sådant mål, med tillämpning i övrigt av 18
kap, rättegångsbalken, att den som har att utge inlösenersättning, om inte
annat följer av 18 kap, 6 eller 8 § samma balk, alltid själv skall vidkännas
sina kostnader samt kostnad som han orsakar motparten genom att själv fullfölja
talan. Den inlösen som avses i dessa bestämmelser är av annan natur än inlösen
enligt ensittarlagen. En motsvarande reglering av kostnadsfrågan i mål om
inlösenersättning enligt ensittarlagen kan inte anses sakligt motiverad. I en
undantagsbestämmelse har därför föreskrivits att de nyssnämnda särreglerna inte
skall tUlämpas i mål som här avses.

Eftersom fastställelseprövningen föreslås
avskaffad, har tredje och fjärde styckena fått utgå.

I femte och sjätte styckena finns f. n.
bestämmelser som reglerar förutsättningarna för att fastställelse skall
meddelas på inlöst områdes avskiljande. Till följd av de föreslagna
ändringarna i 8 § tredje stycket har dessa bestämmelser fått utgå. Bestämmelsen
i femte stycket sista

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 68

punkten
att avstyckat område efter framställning därom skall åsättas särskUt namn har
ansetts överflödig och har därför också fått utgå.

Ändringarna i sista stycket är främst en följd av
att ensittarförtätt-ning inte längre skall underkastas fastställelseprövning.
Det har ansetts nödvändigt att även fastighetsregistermyndigheten får
underrättelse om förrättningen. Av 19 kap, 2 § andra stycket FBL framgår att
uppgift om den ändrade fastighetsindelningen skall införas i fastighetsregistret.

övergångsbestämmelserna

Äldre bestämmelser om fastställelse föreslås gälla
för ensittarförrättning som avslutats före den 1 januari 1972. Vad som enligt
äldre bestämmelser åvUar ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten skall
därvid fullgöras av fastighetsdomstolen. Härav följer att fastställdseärende
som vid lagens ikraftträdande är anhängigt hos ägodelningsdomaren eUer
ägodelningsrätten skall överlämnas till fastighetsdomstolen. Att mål som överklagats
tUl ägodelningsrätten också skall prövas av fastighetsdomstolen, om
huvudförhandling inte har påbörjats vid ikraftträdandet, framgår av 7 § FBLP.

5
Förslaget till lag om ändring i lagen om ägofred

Ändringama
i 24 § är av terminologisk natur.

Ändringarna i 25 § innebär att hänvisningarna till
vissa bestämmelser om laga skifte i JDL anpassats till motsvarande regler i
FBL.

I prop. 1971:106 har förutsatts (s. 115) att mål om
stängselskyldighet och betesreglering enligt 46 § samt klandertalan enligt 49
§ första stycket skall överföras från allmän domstol till fastighetsdomstol. 46
och 49 §§ har ändrats i överensstämmelse härmed. Detta har föranlett ändringar
i 43 och 45 §§ samt för tydUghetens skull också i 29 och 31 §§. I 49 § har
dessutom gjorts vissa terminologiska jämkningar.

I nyssnämnda proposition redovisades också ett
remissyttrande av hovrätten över Skåne och Blekinge, enligt vilket de nuvarande
bestämmelserna i 36 och 37 §§ om uppvisande vid allmän underrätt av förening
lämpligen borde avse sådan allmän underrätt som är fastighetsdomstol i den ort
där de fastigheter som föreningen angår är belägna. Underrättens uppgifter
enligt dessa bestämmelser avser dock huvudsakUgen registrering, och jag anser
inte skäl föreligga att överföra dessa uppgifter till fastighetsdomstolarna.

Av den föreslagna övergångsbestämmelsen framgår att
mål som vid ikraftträdandet är anh'ängigt hos domstol skaU handläggas enligt
äldre bestämmelser.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151 69

6 Förslaget
tiU lag om ändring i lagen om stängselskyldighet

för järnväg m. m.

I 4 § lagen (1945: 119) om stängselskyldighet för
järnväg m. m. finns bestämmelser om rättegången i mål angående skyldighet för
innehavare av järnväg att hålla stängsel till skydd för större hemdjur. I
första stycket föreskrivs att sådant mål upptas av ägodelningsrätten i orten.
Om förfarandet i målet och talan mot däri meddelade beslut gäller enligt andra
stycket i tillämpliga delar bestämmelserna i JDL angående jorddelningsmål som
anhängiggörs genom stämning. Tredje stycket slutligen innehåller en
särbestämmelse beträffande rättegångskostnaderna. I mål om befrielse från
skyldighet att hålla stängsel är järnvägs innehavare skyldig att vidkännas på
ömse sidor uppkomna kostnader, om inte ägodelningsrätten med hänsyn till
omständigheterna finner skäligt förordna annorlunda.

Ägodelningsrätterna avskaffas i och med att FBL
träder i kraft och ersätts av fastighetsdomstolar. Första och tredje styckena i
4 § har ändrats i överensstämmelse härmed. Andra stycket har fått utgå. Härigenom
kommer jämUkt 2 § lagen (1969: 246) om fastighetsdomstol att beträffande
rättegången i mål som har avses i tillämpliga delar gäUa vad som är föreskrivet
om allmän domstol, i den mån ej annat följer av lagen om fastighetsdomstol
eller annan författning.

Ändringen
i 5 § är en följd av att 4 § andra stycket utgått.

7 Förslaget
till lag om ändring i skogsvårdslagen

Enligt 19 § andra stycket skogsvårdslagen (1948:
237) kan skogsvårdsstyrelsen i vissa fall hos skogsstyrelsen påkalla
syneförrättning beträffande skogsområde. Skogsstyrelsen förordnar därefter
sakkunnig person att med biträde av två gode män verkställa förrättningen. F.
n. gäller att gode männen utses av förrättningsmännen bland dem som är
nämndemän eller gode män vid lantmäteriförrättningar. Gode män vid
lantmäteriförrättningar motsvaras i FBL av gode män vid
fastighets-bUdningsförr'ättningar. Paragrafen föreslås ändrad i
överensstämmelse härmed.

8 Förslaget
till lag om ändring i lagen om häradsallmänningar

De föreslagna ändringarna i 2 § första och tredje
styckena 'är föranledda av att begreppet jorddelning i FBL ersatts av
fastighetsbildning.

I 12 § 2 anges f. n, som villkor för att
införlivning av mark med häradsallmänning skall få äga rum att marken genom
rågång eller genom lantmäteri- eller mätningsförrättning som fastställts eUer
eljest är lagligen gäUande är skild från annan mark. Såväl lantmäteri- som

5
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 151

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 70

mätningsförrättning
motsvaras i FBL av fastighetsbildningsförrättning. Bestämmelsen har ändrats i
överensstämmelse härmed. Att förrättningen skall vara lagligt gällande (jfr 1
kap, 2 § FBL) har inte ansetts behöva komma till uttryck i lagtexten.

9
Förslaget tiU lag om ändring i lagen om allmänningsskogar i Norrland och
Dalarna

De ändringar som vidtagits i lagen (1952: 167) om
allmänningsskogar i Norrland och Dalarna motsvarar ändringarna i lagen om
häradsallmänningar.

10
Förslaget till lag om ändring i jordförvärvslagen

I 8 § andra stycket jordförvärvslagen föreskrivs
att, om giltigheten av förvärvstillstånd är beroende av att fånget leder till
sammanläggning och ansökan om lagfart har skett och förklarats vilande endast
i avbidan på fastighetsbildningens genomförande, sammanläggningen inte hindras
av att lagfart ej beviljats.

Enligt 12 kap, 4 § första stycket FBL gäller som
villkor för sammanläggning att ägaren har lagfart på fastigheten eller att
ansökan om lagfart förklarats vilande och hinder mot bifall till ansökningen
inte föreligger om fastighetsbildningen genomförs. Av motiven till FBL framgår
att bestämmelsen utarbetats bl, a, med sikte på att ersätta 8 § andra stycket
jordförvärvslagen (jfr prop, 1969: 128 se B 733), På grund härav föresläs att
sistnämnda bestämmelse nu upphävs.

11
Förslaget till lag om ändring i lagen om förmånsrätt för fordringar enligt
lagen om vissa gemensamhetsanläggningar

1 §

Med hänsyn till att LGA fortfarande skall gälla
efter den 1 januari 1972 har det ansetts lämpligt att anpassa lagen (1966: 701)
om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar
till förmånsrättslagen (1970: 979), Hänvisningen i förevarande paragraf till 17
kap, 6 § handelsbalken har därför ersatts med en hänvisning till 6 § 1
förmånsrättslagen, (Jfr prop, 1970: 142 s, 116 och 143,)

4 § .

Ändringen i paragrafen, som är föranledd av
tUlkomsten av den nya förmånsrättslagen, innebär att beträffande förmånsrätt i
fråga om tomträtt skall gälla 7 § 2 förmånsrättslagen.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 71

Övergångsbestämmelsen

Bestämmelsen motsvarar punkt 8 i
övergångsbestämmelserna till förmånsrättslagen,

12
Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

Som förut anförts avskaffas i princip de nuvarande
ägodelningsrätterna, när FBL träder i kraft den 1 januari 1972, Dessutom
mönstras de därtUl anknytande begreppen ägodelningsdomare och ägodelningsnämndemän
ut ur lagstiftningen, Ägodelningsrätternas arbetsuppgifter övertas av
fastighetsdomstolarna. På fastighetsdomstolarna, som f, n, bara har att pröva
mål och ärenden enligt mUjöskyddslagen (1969: 387), läggs samtidigt en rad
andra uppgifter, I prop, 1971: 106, som har antagits av riksdagen (JuU 13,
rskr 204), har fastighetsdomstolarnas kompetensområde fr, o, m, den 1 januari
1972 angetts närmare. De i nämnda proposition framlagda förslagen rörande
fastighetsdomstolarna har lett tiU ändringar i ett flertal lagar (1971:
534548), Bland dessa m'ärks lagen (1917: 189) om expropriation (ExprL).
Ändringarna i ExprL innebär bl, a, att expropriationsdomstol avskaffas och
ersätts av fastighetsdomstol som första domstol i expropriationsmål. Också
begreppet expropriationstekniker försvinner.

Närmare bestämmelser om fastighetsdomstol finns i
lagen (1969: 246) om fastighetsdomstol (FDL), som ändrades (1971: 534) på grund
av nyssnämnda prop, 1971: 106, Fastighetsdomstol är principiellt inte som
ägodelningsrätt eller expropriationsdomstol en specialdomstol. Den utgörs i
stället av en allmän underrätt, tingsrätt, som då har särskild sammansättning.
Normalt består fastighetsdomstol av två lagfarna ledamöter, av vilka den ene
är domstolens ordförande, samt en teknisk ledamot och två nämndemän.
Ordföranden utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten och den andre
juristledamoten skall vara lagfaren domare i tingsrätten eller i annan
tingsrätt. Den tekniske ledamoten får en fastare anknytning till domstolen än
expropriationsteknikern tUl expropriationsdomstolen genom att särskUda
tjänster för tekniska ledamöter tillförs tingsrättsorganisationen. Nämndeman i
fastighetsdomstol utses till detta uppdrag genom val enligt särskUda
bestämmelser i FDL, Om förfarandet vid fastighetsdomstol finns vissa
bestämmelser i FDL, I den mån inte annat följer av denna lag eller annan
författning gäller om fastighetsdomstol och rättegången vid sådan domstol i
tillämpliga delar vad som är föreskrivet om allmän domstol,

Prop, 1971: 106 har också lett tiU lag (1971: 531)
om 'ändring i VL, Såvitt rör vattendomstolarna innebär denna lagändring att de
fr, o, m, den 1 januari 1972 inordnas i tingsrättsorganisationen på samma sätt
som fastighetsdomstolarna. Vattendomstolarnas egenskap av självständiga
specialdomstolar upphör aUtså, Vattendomstol utgörs i stället av en

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 72

tingsrätt,
som därvid har särskild sammansättning, I denna sammansättning består
tingsrätten av en ordförande, som utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten,
en eller två tekniska ledamöter samt två nämndemän. De särskilda
vattenrättsnämndemännen försvinner och ersätts av nämndemän i
fastighetsdomstol. Också i fråga om vattendomstol och rättegången i vattenmål
gäller vad som är föreskrivet om allmän domstol, om inte annat framgår av VL
eller annan författning.

De nu beskrivna ändringarna i
underrättsorganisationen medför att vissa bestämmelser i lagar som inte berörts
i prop, 1971: 106 bör ändras. Jag syftar härvid på sådana bestämmelser som
refererar till de avskaffade specialdomstolarna ägodelningsrätt,
expropriationsdomstol och vattendomstol eller till begrepp som anknyter till
dessa. Till de bestämmelser som sålunda bör ändras hör 2 kap. 2 §
rättegångsbalken. Där föreskrivs i första stycket att det tillkommer hovrätt
att som första domstol uppta mål om ansvar eller enskUt anspråk på grund av
ämbetsbrott, som avses i 20 kap. 14 §§ brottsbalken, av domare i allmän underrätt,
expropriationsdomstol, vattendomstol eller krigsrätt eller av konkursdomare
eller inskrivningsdomare. Av skäl som nyss anförts bör orden
"vattendomstol" och "expropriationsdomstol" utgå ur
paragrafen.

Inskrivningsdomaren är enligt lagen (1932: 170) med
särskUda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden den som i rättens
ställe upptar och behandlar inskrivningsärenden. Lagen upphävs i samband med
JB:s ikraftträdande (2 § JP). Enligt 19 kap. 2 § JB handläggs
inskrivningsärenden av inskrivningsmyndigheten, som förestås av en inskrivningsdomare.
Även annan fättsbildad tjänsteman än inskrivningsdomaren kan meddela beslut i
inskrivningsärende. Bestämmelsen i 2 kap. 2 § RB bör gälla även annan än
inskrivningsdomare som vid inskrivningsmyndighet har meddelat beslut i
inskrivningsärende.

13
Förslaget till lag om ändring i lagen om fri rättegång

Av skäl som har anförts i avsnitt 12 bör i 1 §
lagen (1919: 367) om fri rättegång orden "ägodelningsrätt",
"vattendomstol" och "expropriationsdomstol" utgå. Vidare
bör bestämmelserna om ägodelningsrätt och ägodelningsdomare i 15 § utgå.

14
Förslaget till lag om ändring i lagen om avstängning av domare

I 1 § lagen (1955: 261) om avstängning av domare
bör av skäl som har anförts i avsnitt 12 föreskrifterna om vattendomstol,
ägodelningsrätt och expropriationsdomstol utgå.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151 73

15 Förslaget till lag om ändring i lagen med särskilda
bestämmelser

angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m.m.

I 3 och 4 §§ lagen (1957: 132) med
särskUda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller
krigsfara m. m. bör av skäl som har anförts i avsnitt 12 föreskrifterna om
expropriationstekniker utgå. En hänvisning i 4 § till JDL kan vidare utgå utan
att ersättas av annan bestämmelse, eftersom paragrafen hänvisar också till
motsvarande föreskrift i RB och bestämmelserna om rättegången vid allmän domstol
blir tUlämpliga i fastighetsdomstol, när annat inte föreskrivits.

16 Hemställan

Jag hemställer, att lagrådets yttrande över förslagen till

1)
lag om ändring
i vattenlagen (1918: 523),

2)
lag om
ändring i lagen (1939: 608) om enskilda vägar,

3)
lag om
ändring i lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar,

4)
lag om
ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt,

5)
lag om
ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att
inlösa under nyttjanderätt upplåtet område,

6)
lag om
ändring i lagen (1933: 269) om ägofred,

1) lag om ändring i lagen
(1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m. m.,

8)
lag om ändring
i skogsvårdslagen (1948: 237),

9)
lag om
ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,

10) lag om ändring i lagen (1952:167)
om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,

11) lag om ändring i jordförvärvslagen
(1965: 290),

12) lag om ändring i lagen (1966: 701)
om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar,

13) lag om ändring i rättegångsbalken,

14) lag om ändring i lagen (1919: 367)
om fri rättegång,

15) lag om ändring i lagen (1955: 261)
om avstängning av domare,

16) lag om ändring i lagen (1957:132)
med särskUda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller
krigsfara m. m.

inhämtas genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemstäUt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 74

Bilaga

1
Utdrag av förslag till

Lag
om ändring i vattenlagen (1918: 523)

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

10
kap.

33 §1 Förordnande, som i 32 § sägs, skall efter
ansökan meddelas av Konungens befallningshavande. I ansökningen skola så
fullständigt som möjligt uppgivas företagets beskaffenhet, omfattning och
verkningar med angivande av det vattenområde som av företaget kan komma att
beröras. Vidare skall uppgivas huruvida s'ärskUda bestämmelser med stöd av lag
meddelats rörande användningen av de mark- och vattenområden som beröras av
företaget. Ansökningen bör tillika innehålla uppgift å de fastigheter, som
företaget efter ty i 14 kap. 4 § sägs förmenas angå, samt ägarnas namn och
hemvist ävensom sådana nyttjan-derättshavares, vilkas rätt kan vara av
företaget beroende.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på
anmälan om förrättning enligt 7 kap. 36 eller 45 §.

Vad i 2 § stadgas om ställande av säkerhet för
förrättningskostnaden äge tillämpning jämväl i fråga om förordnande enligt
denna §.

Beträffande företag, som avser torrläggning av
mark, äger Konungen förordna, att ansökan, som i första stycket sägs, skall ingivas
till annan myndighet än Konungens befallningshavande.

48
§2

Vill sökande återkalla ansökningen, göre det
skriftiigen hos förrättningsmannen, innan förrättningen avslutas, eller hos
vattendomstolen på s'ätt och inom tid för fullföljd av talan mot synemännens
utlåtande är stadgat.

Äro i fråga om företag enligt 3 eller 7 kap.
sökandena flera, må utan samtiigas medgivande återkallelse ej ske, utan så är,
att kostnaden av synemännen beräknas uppgå till mer än nio tiondelar av den
uppskattade båtnaden av företaget; dock att härvid h'änsyn icke skall tagas
till båtnad, för vilken enligt 3 kap. 6 § och 7 kap. 29 § bidragsskyldighet
till företaget inträder först då båtnaden tages i anspråk. I fråga om företag
enligt 8 kap. må, där sökandena äro flera, utan samtiigas medgivande
återkallelse ej ske, med mindre kostnaden för företaget finnes uppgå till högre
belopp än med hänsyn till nyttan därav kan anses rimligt eller företaget på
grund av yrkande under förrättningen blivit väsentUgt utvidgat; dock att vad ovan
stadgats i fråga om 7 kap. skall

1
Senaste lydelse 1971:531. « Senaste lydelse 1969: 393.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151 75

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gälla jämväl företag, som avser både avledande av
avloppsvatten och torrläggning av mark, såvitt detsamma avser sistnämnda
ändamål.

Sker återkallelse av någon eller några av sökandena, vare
den eller de övriga fortfarande att anse såsom sökande.

Förrättning, som sker efter anmälan
av fastighetsbildningsmyndigheten enligt 7 kap. 36 eller 45 §, må inställas
endast om fastighetsregleringen inställes eller om annat särskilt skäl
föreligger.

2 Utdag av förslag till

Lag om ändring i lagen (1939: 608) om enskilda vägar

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §1

Ansökning om förrättning enligt
detta kapitel göres skriftligen hos länsstyrelsen.

I ansökningen böra fullständigt
uppgivas ärendets omfattning och beskaffenhet, de fastigheter saken förmenas
angå, samt vederbörande ägares och innehavares, nyttjanderätts- och
servitutshavares namn och hemvist.

Finner länsstyrelsen den äskade
förrättningen endast avse fråga, som bör vinna sin lösning i den i 3 kap.
stadgade ordning, äge länsstyrelsen avslå ansökningen eller, där förordnande
för förrättningsman redan utfärdats men förrättningen ännu icke avslutats,
förordna om dess inställande. Är frågan om dylikt beslut beroende på
utredning, må med utseende av förrättningsman tills vidare anstå eller
länsstyrelsen föreskriva att förrättningen skall vUa, intUl dess länsstyrelsen
annorledes förordnar.

Förstatredje styckena äga
motsvarande tillämpning på anmälan enligt 16 § andra stycket.

24 §

Förrättningsman skall så skyndsamt
som möjligt å därför tjänUg tid börja förrättningen samt utan onödigt dröjsmål
fortsätta och avsluta densamma.

Finner förrättningsmannen anledning
till antagande att till förrättningen hänskjuten fråga bör lösas i den i 3
kap. stadgade ordningen, skall han genast härom underrätta länsstyrelsen och
inhämta dess besked huruvida förrättningen skall fortgå.

VUl den, som sökt förrättning. Vill den, som sökt förrättning,

sedan förrättningsman förordnats sedan förrättningsman
förordnats men innan sammanträde under men innan sammanträde
under

' Senaste lydelse 1954:197.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

förrättningen hållits, återkalla sin talan, göre det
skriftiigen hos förrättningsmannen. Därest kungörelse eller kallelser, varom
i 25 § sägs, redan utfärdats och återkallelsen inkommit så sent att förrättningsmannen
ej kan i god tid före det utsatta sammantr'ädet skriftiigen underrätta samtliga
kända sakägare om förrättningens inställande, vare återkaUelsen utan verkan;
och meddde förrättningsmannen sökanden därom besked. Sker återkallelsen vid
sammanträde under förrättningen, skall denna genast inställas, där ej annan
sakägare, som äger påkaUa förrättning rörande den väckta frågan, begär att
förrättningen fort-sättes.

Föreslagen
lydelse

förrättningen hållits, återkalla sin talan, göre det
skriftligen hos för-r'ättningsmannen. Därest kallelse, som avses i 25 §, redan
utfärdats och återkallelsen inkommit så sent att förrättningsrnannen ej kan i
god tid före det utsatta sammanträdet skriftligen underr'ätta samtliga kända
sakägare om förrättningens inställande, vare återkallelsen utan verkan; och
meddde förrättningsmannen sökanden därom besked. Sker återkallelsen vid
sammanträde under förrättningen, skall denna genast instäUas, där ej annan
sakägare, som äger påkalla förrättning rörande den väckta frågan, begär att
förrättningen fortsattes.

Förrättning, som sker efter anmälan
enligt 16 § andra stycket, må inställas endast om fastighetsregleringen
inställes eller om annat särskilt skäl föreligger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Utdrag av förslag tiU

Lag
om ändring i lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § första stycket, 4, 8, 9 och 11
§§, 3 kap. 1 §, 2 § första stycket och andra stycket första punkten, 3 och 4
§§, 6 § första stycket, 8, 9 och 13 §§, 16 kap. 2 § samt 18 kap. 3 § första
stycket lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet äga
motsvarande tillämpning på förrättning enligt denna lag.

Utöver den rätt som enligt 2 kap. 11 § lagen ont delning
av jord å landet tillkommer förrättningsmän och sakkunniga äga dessa, i den
mån det behöves för

Bestämmelsema i 4 kap. 36, 12 och 16 §§, 17 § första
stycket, 1823 §§, 30 § första stycket, 32 § tredje stycket, 34, 35, 38 och 40
§§ fastighetsbildningslagen (1970:988) äga motsvarande till-lämpning på
förr'ättning enligt denna lag.

Förrättning, som sker efter anmälan
enligt 10 § tredje stycket, får, utöver vad som framgår av 18 § första stycket,
inställas endast om fastighetsregleringen in-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 77

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

förrättningens
utförande, erhålla ställes eller om annat särskilt skäl tillträde till
byggnad, som beröres föreligger, av förrättningen.

Om anläggningsbeslut eller beslut om förrättningens
inställande icke meddelas vid sammanträde, skall det meddelas på tid och plats
som tillkännagivits vid sammanträde eller varom sakägarna underrättats
skriftligen eller i annan ordning som bestämts vid sammanträde. Detsamma
gäller beslut, beträffande vilket besvärstiden räknas från dagen för beslutets
meddelande. Beslutet skall innehålla underrättelse om vad som skall iakttagas
för fullföljd av talan. Om anläggningsbeslut skall förrättningsmannen
omedelbart underrätta byggnadsnämnden.

5
Utdrag av förslag till

Lag
om ändring i lagen (1925:334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972,

Äldre bestämmelser om fastställelse av förrättning
skall fortfarande tillämpas på förrättning som avslutats före ikraftträdandet.
Därvid skall fastighetsdomstolen fullgöra vad som åvilar ägodelningsdomaren
eller ägodelningsrätten.

13
Förslag till

Lag
om ändring i rättegångsbalken

Härigenom förordnas, att 2 kap, 2 § rättegångsbalken
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §1

Hovrätt tillkommer att som Hovrätt
tillkommer att som

första domstol upptaga
mål om första domstol upptaga mål om

ansvar eller enskUt anspråk på ansvar eller enskilt anspråk på

grund av ämbetsbrott, som avses i grand av ämbetsbrott, som avses i

20 kap. 14 §§ brottsbalken, av 20 kap. 14 §§ brottsbalken, av

domare i allmän underrätt, expro- domare i allmän underrätt eller

priationsdomstol, vattendomstol el- krigsrätt eller av konkursdomare,

ler krigsrätt eller av konkursdoma- inskrivningsdomare eller annan

re eller inskrivningsdomare. som vid inskrivningsmyndighet

har meddelat beslut i inskrivningsärende.

'
Senaste lyddse J969:244.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151 78

Hovrätt är i övrigt första domstol i mål,
beträffande vilka så föreskrives i lag.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
ämbetsbrott som begåtts av domare i expropriationsdomstol eller
inskrivningsdomare som avses i lagen (1932: 170) med särskilda bestämmelser om
handläggning av inskrivningsärenden.

15
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1955: 261) om
avstängning av domare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 ¥ Är domare på sannolika skäl misstänkt för
brott, som kan antagas medföra avsättning, må han avstängas från utövning av
tjänsten.

Med domare avses i denna lag Med
domare avses i denna lag

ledamot samt lagfaren befattnings- ledamot samt lagfaren befattnings

havare, som ej är ledamot, vid havare, som ej är ledamot, vid

allmän underrätt, hovrätt, nedre allmän underrätt, hovrätt, nedre

justitierevisionen eller högsta dom. justitierevisionen eller högsta dom

stolen eller vid vattendomstol, ägo- stolen eller vid regeringsrätten,

delningsrätt eller expropriations- arbetsdomstolen, försäkringsrådet,

domstol eller vid regeringsrätten, statens hyresråd, kammarrätt, skat-

arbetsdomstolen, försäkringsrådet, terätt eller länsrätt eller, då

statens hyresråd, kammarrätt. Konungen förordnat därom, vid

skatterätt eller länsrätt eller, då annan särskild domstol.

Konungen förordnat därom, vid

annan särskild domstol.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Vad som föreskrives i 1 § andra stycket i dess nya
lydelse skall äga tUlämpning även på ledamot samt lagfaren befattningshavare,
som ej är ledamot, vid ägodelningsrätt eller expropriationsdomstol.

Senaste lydelse 1971: 53.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 79

Utdrag
av protokoll, hållet i lagrådet den 21 oktober 1971

Närvarande:
f. d. justitierådet REGNER, regeringsrådet MARTENIUS, justitierådet BERNHARD,
justitierådet HOLMBERG.

Enligt lagrådet den 7 oktober 1971 tUlhandakommet
utdrag av protokoll över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet den 7 september 1971, hade Kungl, Maj:t förordnat, att lagrådets
utlåtande skulle inhämtas över upprättade förslag till

1)
lag om ändring i vattenlagen
(1918: 523),

2)
lag om ändring i lagen (1939:
608) om enskilda vägar,

3)
lag om ändring i lagen (1966:
700) om vissa gemensamhetsanläggningar,

4)
lag om ändring i lagen (1904:
48 s, 1) om samäganderätt,

5)
lag om ändring i lagen (1925:
334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område,

6)
lag om ändring i lagen (1933:
269) om ägofred,

7)
lag om ändring i lagen (1945:
119) om stängselskyldighet för järnväg m, m,,

8)
lag om ändring i
skogsvårdslagen (1948: 237),

9)
lag om ändring i lagen (1952:
166) om häradsallmänningar,

10)
lag om ändring i lagen (1952:
167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,

11)
lag om ändring i jordförvärvslagen
(1965: 290),

12)
lag om ändring i lagen (1966:
701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa
gemensamhetsanläggningar,

13)
lag om ändring i
rättegångsbalken,

14)
lag om ändring i lagen (1919:
367) om fri rättegång,

15)
lag om ändring i lagen (1955:
261) om avstängning av domare,

16)
lag om ändring i lagen (1957:
132) med särskUda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig
eller krigsfara m, m.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, hade
inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Bengt EUasson,

Lagrådet
yttrade:

Om de föreslagna nya styckena införes i 7 kap, 36
och 45 §§ vattenlagen måste jämkningar ske även i 55 och 66 §§ samma kapitel
så att hänvisningen i 55 § till 45 § tredje stycket kommer att avse paragra-

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 80

fens
fjärde stycke och hänvisningen i 66 § till 36 § fjärde stycket kommer att avse
femte stycket i paragrafen.

Från språklig synpunkt förordar lagrådet att det
föreslagna nya andra stycket i 10 kap, 33 § vattenlagen får följande lydelse:
Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om anmälan som avses i 7
kap, 36 eller 45 §, Motsvarande ändring bör ske i 18 § fjärde stycket lagen om
enskUda vägar.

Avfattningen av de nya stycken, som föreslagits
skola upptagas i 10 kap, 48 § vattenlagen och 24 § lagen om enskilda vägar, om
inställande av förrättning tUlkommen efter anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten,
kan ge anledning till den tolkningen, att en sådan förrättning får inställas
endast under den dubbla förutsättningen att dels samtiiga ägare av de
fastigheter, vilka ingår i fastighetsregleringen, ansökt om eller medgivit att
förrättningen inställes (i fråga om förrättning enligt vattenlagen dock med
den jämkning som framgår av 10 kap, 48 § andra stycket) dels ock endera att
fastighetsregleringen inställes eller att annat särskilt skäl till
förrättningens inställande föreligger. Såsom departementschefen anfört torde
undantagsvis ett sådant läge kunna tänkas uppstå, att den ifrågavarande
anläggningsförrättningen av en eller annan anledning mister sin aktualitet för
de fastigheter som den berör eller för vissa av dem, t, ex, om
fastighetsregleringen inställes. Det synes i dylikt fall böra finnas möjlighet
att inställa anläggningsförrättningen även utan att ansökan eller medgivande
kräves av samtliga berörda fastigheters ägare. Vid bedömande av spörsmålet om
förrättningens inställande helt eller delvis synes av naturliga skäl, såsom
departementschefen antytt, hänsyn främst böra fästas vid den uppfattning som
omfattas av det övervägande flertalet av sakägarna. Enklast synes vad som
sålunda åsyftas kunna vinnas genom att ordet "endast" får utgå ur de
ifrågavarande styckena. Lagrådet vill därför föreslå att så sker och att
enahanda jämkning göres i 20 § andra stycket lagen om vissa gemensamhetsanläggningar.

I enlighet med vad som skett i åtskilliga andra
lagar som behandlas i remissprotokollet bör i 16 § andra stycket lagen om rätt
i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet
område "lantmäteriförrättning" ändras till "förtättning".
Vidare synes i samma stycke orden "domaren i den ort eller rättens
ordförande i den stad" böra ändras tUl "fastighetsdomstolen i den
ort" samt "r'ättens prövning" på två ställen ändras till
"domstolens prövning". Beträffande övergångs-bestämmelsema till denna
lag föreslår lagrådet att första punkten för vinnande av störte tydlighet ges
följande ändrade lydelse: Äldre bestämmelser om faststäUelse å områdets avskiljande
skall fortfarande tillämpas i fråga om förrättning som avslutats före
ikrafttfädandet.

Eftersom alla mål om stängsdskyldighet och
betesreglering enligt förslaget skall handläggas av fastighetsdomstol, synes
det mest följdriktigt

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 81

att
även den granskning och registrering av förening rörande dessa frågor, varom
stadgas i 36 och 37 §§ lagen om ägofred, sker vid fastighetsdomstol. Lagrådet
ansluter sig tUl vad hovrätten över Skåne och Blekinge i ett remissyttrande
anfört i denna del och föreslår att i 36 § första stycket "de allmänna
underrätter" ändras till "de fastighetsdomstolar",

I
likhet med vad som i övergångsbestämmelse till lagen om ändring i
rättegångsbalken föreslås i fråga om domare i expropriationsdomstol bör äldre
bestämmelser gälla även beträffande ämbetsbrott begångna av domare i
vattendomstol. Däremot torde det var överflödigt att i övergångsbestämmelsen
omnämna också inskrivningsdomare som avses i lagen med särskilda bestämmelser
om handläggning av inskrivnings-ärenden. Lagrådet förordar att
övergångsbestämmelsen ändras på angivet sätt. Även övergångsbestämmelsen till
lagen om ändring i lagen om fri rättegång bör ändras så att äldre bestämmelser
kommer att gälla också i mål vid vattendomstol. Slutligen bör
övergångsbestämmelsen till lagen om ändring i lagen om avstängning av domare
kompletteras så att den kommer att avse även ledamot samt lagfaren befattningshavare,
som ej är ledamot, vid vattendomstol.

Vissa av de ändringar lagrådet föreslår bör medföra
jämkningar i ingresserna till de berörda lagarna.

Ur
protokollet: Ingrid Hellström

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:151 82

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 22
oktober 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena "WICKMAN, statsråden ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT,

Statsrådet Lidbom anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets yttrande över
förslag till

1)
lag om
ändring i vattenlagen (1918: 523),

2)
lag om ändring
i lagen (1939: 608) om enskUda vägar,

3)
lag om
ändring i lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar,

4)
lag om
ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt,

5)
lag om
ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att
inlösa under nyttjanderätt upplåtet område,

6)
lag om
ändring i lagen (1933: 269) om ägofred,

7)
lag om
ändring i lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m. m.,

8)
lag om
ändring i skogsvårdslagen (1948: 237),

9)
lag om
ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,

10) lag om ändring i lagen (1952:167)
om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,

11) lag om ändring i jordförvärvslagen
(1965: 290),

12) lag om ändring i lagen (1966: 701)
om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar,

13) lag om ändring i rättegångsbalken,

14) lag om ändring i lagen (1919: 367)
om fri rättegång,

15) lag om ändring i lagen (1955: 261)
om avstängning av domare,

16) lag om ändring i lagen (1957:132)
med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller
krigsfara in. m.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Lagrådet har föreslagit att i
övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i rättegångsbalken, lagen om
ändring i lagen om fri rättegång och lagen om ändring i lagen om avstängning av
domare skall tas in bestämmelser också om vattendomstol. Vad angår lagen om fri
rättegång kan jag inte finna att det föreligger behov av någon sådan övergångsbestämmelse.
Jag finner därför inte skäl att i fråga om den lagen ändra
övergångsbestämmelserna på det sätt lagrådet har föreslagit. Vad

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:151 83

angår
rättegångsbalken och lagen om avstängning av domare vill jag inte bestrida, att
det kan komma i fråga att tillämpa äldre bestämmelser på dem som har tjänster
i den nuvarande vattendomstolsorganisationen. Jag vill därför inte motsätta
mig de av lagrådet föreslagna ändringarna på dessa punkter. Det bör anges att
övergångsbestämmelserna gäller i fråga om vattendomstol som avses i 11 kap. 1 §
VL i dess lydelse vid utgången av år 1971.

I
övrigt godtar jag de ändringar som lagrådet har föreslagit. Utöver vad som
följer av det anförda bör vissa redaktionella ändringar vidtas i några av de
remitterade förslagen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t genom proposition
föreslår riksdagen att antaga förslagen med vidtagna ändringar.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

MARCn lOKTR, STHLM 1971 7104 I I

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar i 2 dokument.

  1. Prop. 1973:160 Kungi. Maj:ts proposition med förslag till anläggningslag m.m. s. 70 · s. 163 · s. 480 · s. 555 om s. 63 i texten
  2. Bet. 1971:CU28 Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen (1918:523), m. m. i texten