Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på tillIäggsstat II till riksstaten för budgetåret 1970/71

1971 · 26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1971:2, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på tillIäggsstat II till riksstaten för budgetåret 1970/71

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Majits proposition nr 2 år 1971 Prop. 1971:2

Nr 2

Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på till-läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1970/71; given Stockholms slott den 4
januari 1971.

Kungl.
Mai:l vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av slalsrådsprolokollet
för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlålande liU
riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. STRÄNG

Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet Inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter.

De
anslag som 1970 års riksdag anvisat sedan riksstalen för budgetåret 1970/71
fastställts har uppförts på tiUäggsstat I (prop. 1970: 36, 165 och 205, BaU 59,
SU 227, rskr 442).

Ytterligare
anslagsframstäUningar på tiUäggsstat under löpande budgetår har nu ansetts
behövliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam proposition avseende
utgifter på tiUäggsstat II till riksstaten för budgetåret 1970/71. Skulle
anslagsframställningar därutöver på tilläggs-stat under innevarande budgetår
visa sig ofrånkomliga, bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare lidpunkt.

1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 2 2

De
framstäUningar om anslag på tUläggsstat som Kungl. Maj:l beslutar om denna dag
tas in i dagens statsrådsprolokoU över justitie-, social-, finans-,
utbildnings-, jordbruks-, inrikes- och civUärenden. Utdrag av dessa protokoll
bör biläggas den gemensamma propositionen som bilagor 17. En sammanställning
över de av Kungl. Maj:t i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas
statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 8.

Jag
hemställer, att Kungl. Maj:t i en gemensam proposition förelägger riksdagen de
förslag om anslag på tiUäggsstat II liU riksstaten för budgetåret
1970/71 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med
bifaU till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen alt lUl riksdagen skall avlålas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll ulvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 2

Bilaga
1

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler de ärenden under
justitiedepartementets handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat II tUl
riksslaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Andra huvudtiteln

A.
Justitiedepartementet m. m.

[1]
A 8. Kommittéer m. m. Till ändamålet har för budgetåret 1970/71 anvisats elt
reservationsanslag av 8,6 milj. kr. (prop. 1970: 1 bil. 4, SU 2, rskr 2).
Reservationen från föregående budgetår uppgick den 1 juli 1970 tUl 18 846 kr.

Under
tiden den 1 juli31 oktober 1970 uppgick belastningen till 3 754 594 kr. Det
belopp som återstår av anslaget för innevarande budgetår kommer inte all
förslå för all täcka kostnaderna för de utredningar som f. n. pågår, även om
största möjliga sparsamhet iakttages. Belastningen på anslaget kan för hela
budgetåret 1970/71 beräknas uppgå lUl ca 10,1 milj. kr. Elt ytterligare
medelsbehov föreligger således om 1,5 milj. kr.

Jag
hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

atl
lill Kommittéer m. m. på tiUäggsstat II lill riksstaten för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 2 4

[2]
A 9. Centralnämnden för fastighetsdata. Med hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört om centralnämnden för fastighetsdata vid anmälan i
statsverkspropositionen (bil. 4 s. 11) av förslagsanslaget Centralnämnden för
fastighetsdata hemställer jag, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

atl
lill Centralnämnden för fastighetsdata på tiUäggsstat II till riksstalen
för budgetåret 1970/71 anvisa ell reservationsanslag av 2 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[3]
1. Polishus m. m. För budgetåret 1970/71 har till Polishus m. m. an-visals ell
investeringsanslag av 45 milj. kr.

I
gällande investeringsplan för anslaget (prop. 1970: 1 bil. 4 s. 87) har
förutom vissa särskUl angivna byggnadsobjekt under rubriken Till Kungl. Maj:ls
disposition uppförts en kostnadsram av 10 milj. kr. i prislägel den 1 april
1969 för sådana objekt som kunde behöva påbörjas under budgetåret. Denna
kostnadsram har utnyttjats genom all Kungl. Maj:l i beslut den 4 september 1970
givit byggnadsstyrelsen i uppdrag att uppföra elt polishus i Örnsköldsvik inom
en kostnadsram av 10 380 000 kr. i prisläget den 1 april 1970. Polishuset
kommer alt inrymma lokaler för polis- och åklagarväsendet m. m. och enligt
handlingar omfatta en rumsyla av 6 340 m. Medelsförbrukningen för budgetåret
1970/71 har beräknats till 5,2 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen
har i skrivelse den 12 oktober 1970 redovisat förslagshandlingar beträffande
polishus i Visby och hemställt om uppdrag all uppföra byggnaden inom en
kostnadsram av 9,8 milj. kr. i prislägel den 1 april 1970. Polishuset är avsett
alt inrymma lokaler för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet samt häkte.
Medelsförbrukningen för budgetåret 1970/71 har beräknats lUl 3 milj. kr.

Departementschefen

Jag
förordar alt polishuset i Örnsköldsvik las upp i investeringsplanen för
innevarande budgetår inom en kostnadsram av 10 380 000 kr. i prisläget den 1
april 1970. För atl under innevarande budgetår göra det möjligt att påbörja
byggande av polishus i Visby förordar jag atl i gällande investeringsplan förs
upp en kostnadsram av 9,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1970 för detta
objekt. Eftersom medel finns tillgängliga på anslaget erfordras inte någon
ytterligare medelsanvisning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 2 5

Jag
hemställer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

atl
godkänna de ändringar i gällande investeringsplan för anslaget Polishus m. m.
som j«g har förordat i del föregående.

[4]
2 a. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. På riksstalen för budgetåret
1970/71 finns upptaget ell investeringsanslag lill Renovering av byggnad för
regeringsrätten under det alt något anslag för andra domstolsbyggnader inle
finns upptaget i riksstalen. Med hänvisning till vad jag tidigare denna dag
anfört vid anmälan i statsverkspropositionen (bil. 4 s. 75) av investeringsanslagel
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet hemställer jag, alt Kungl, Maj:l föreslår
riksdagen

alt
lill Byggnadsarbeten för domstolsväsendet på tUläggsstat II lill

riksslaten
för budgetåret 1970/71 anvisa ell investeringsanslag av

4
000 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:l Konungen.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:2

Bilaga
2

SOCIALDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Statsrådet
Odhnoff anmäler härefter ärende under socialdepartementets handläggning som
angår utgifter på tiUäggsstat II
tiU riksstaten för budgetåret 1970/71
och anför.

KAPITALBUDGETEN

V. Fonden för låneunderstöd

[1]
1. Lån till anordnande av bamstugor. Till detta ändamål har för budgetåret
1970/71 anvisats elt investeringsanslag av 24 milj. kr.

Med
hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid min anmälan av
motsvarande anslag i statsverkspropositionen (bil. 7 s. 247) hemstäUer jag,
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
tUl Lån till anordnande av barnstugor på tUläggsstat II tUl
riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000
kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 2

Bilaga
3

FINANSDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter de ärenden under
finansdepartementets handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat II lill
riksstalen för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

A.
Finansdepartementet m.m.

[1]
A 4. Kommittéer m. m. Med hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid
min anmälan av motsvarande anslag i statsverkspropositionen (bil. 9 s. 9)
hemställer jag, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt
till Kommittéer m. m. på tUläggsstat II lUl riksstalen för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

C.
Skatte- och kontrollväsen

[2]
C 21. Kilometerbeskattning. Med hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört
vid min anmälan av motsvarande anslag i statsverkspropositionen (bil. 9 s. 87)
hemställer jag, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

alt
till Kilometerbeskattning på tiUäggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

2
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:2 10

E.
Diverse

[3]
E 8 a. Kampanj för lönsparande. För ungdom har elt med statsmedel understött
lönsparande förekommit sedan år 1950. I början av år 1962 tillkom det allmänna
lönsparandet som en påbyggnad av ungdomens lönsparande. Lönsparandel sker hos sparinstitut
(affärsbanker, sparbanker, postbanken, centralkassor för jordbrukskredit.
Kooperativa förbundets sparkassa och HSB). I anslutning lill lönsparandel sker
årliga utloltningar av vinster bland de lönsparare som uppfyller vissa angivna
minimikrav i fråga om lönsparandel. Medel härför har anvisats under huvudtiteln
Riksdagen och dess verk m. m. För att ytterligare stimulera sparandel har
vidare särskilda kampanjer för lönsparande genomförts med medel som anvisats
under finansdepartementets huvudtitel. Vinsl-utloltningarna och kampanjerna för
lönsparandet handhas av riksgäldskontorel. När det gäller kampanjerna för
lönsparandet svarar under fullmäktige en särskild kommitté, kommittén för aUmänna
lönsparandel, för planläggningen och genomförandel av dessa. I denna ingår
representanter för statsmakterna, arbetsmarknadens parter och sparinslilulen.

Ungdomens
lönsparande hade vid slutet av år 1969 ca 145 000 deltagare. Deras innestående
behåUningar uppgick lill 277 milj. kr. Detta innebär en ökning från föregående
år med 5 milj. kr. BehåUningen per lönsparare uppgick i genomsnitt lill 1 907
kr.

Del
allmänna lönsparandel har under åren 19621969 fåll en god anslutning. Vid
slutet av år 1969 uppgick antalet anslutna lönsparare tUl ca 814 000. Den innestående
behållningen uppgick vid samma lidpunkt lill 2 167 mUj. kr. Detta innebär en
ökning från föregående år med 277 milj. kr. Behållningen motsvarade i
genomsnitt 2 662 kr. per lönsparare.

FuUmäktige i
riksgäldskontoret föreslår, i enlighet med framställning av kommittén för
allmänna lönsparandel, alt 500 000 kr. anvisas för en kampanj för lönsparande
under år 1971. Kampanjen bör enligt kommittén bedrivas i huvudsak i
hittillsvarande former med särskild inriktning på ungdomens lönsparande. Av de
beräknade kostnaderna avser 200 000 kr. allmän upplysningsverksamhet, 240 000
kr. annonsering i pressen, 170 000 kr. affischering, utomhusreklam och film och
90 000 kr. produktionskostnader, material, klichéer m. m. Med hänsyn lill beräknad
reservation av tidigare anvisade medel om 200 000 kr. begränsas medelsbehovet
till 500 000 kr.

Departementschefen

I
likhet med fullmäktige i riksgäldskontorel anser jag del angelägel att
lönsparandet kan stimuleras genom en kampanj även under år 1971. Jag förordar
all 500 000 kr. anvisas för ändamålet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Piop. 1971:2 11

Jag
hemställer, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
till Kampanj för lönsparande på tUläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

[4]
Statlig garanti för internationell datakongress. International Federation for
Information Processing (IFIP) är en internationell sammanslutning av
nationella föreningar för främjande av metoder och hjälpmedel för
informationsbehandling. IFIP, som har varit verksam i ca tio år, ägnade sig i
början huvudsakligen åt teknisk-vetenskaplig dalabehandling men läcker i dag
även allmän administrativ dalabehandling. IFIP arrangerar genom kommittéer och
arbetsgrupper konferenser i olika ämnen och vart tredje år en mera allmän
kongress, benämnd IFIP Congress. IFIP har f. n. 28 medlemsnationer över hela
världen.

I
Sverige representeras IFIP av Svenska Samfundet för Informationsbehandling (SSI).
I samband med större dataarrangemang samarbetar SSI med Svenska Dataföreningen
i Samarbetsdelegationen för Sveriges Dataföreningar (SSD).

Sedan
millen av 1960-talel har tre mera aUmänna kongresser ordnats. Är 1965 hölls en
kongress i New York, år 1968 en i Edinburgh och innevarande år kommer en
kongress alt äga rum i Ljubljana. Dessa kongresser har varit myckel omfattande
och får ses som ell av de största dataarrangemangen i världen. Antalet
delegater har varierat mellan 3 000 och 5 000.

IFIP:s
generalförsamling har den 30 oktober 1970 beslutat atl nästa allmänna kongress,
som skall hållas år 1974, skall förläggas lUl Stockholm.

Samarbetsdelegationen
för Sveriges Dataföreningar har hemställt om en statlig garanti på 0,5 milj.
kr. för kongressen. SSD har framhåUit all kongressen under normala förhållanden
kommer att ge arrangörerna en vinst. Oförutsedda händelser i form av konflikter
i någon del av världen kan emellertid hindra eller omöjliggöra alt kongressen
genomförs enligt planerna. Om detta skulle inträffa, kan elt underskott på upp tUl
0,5 milj. kr. uppstå.

Departementschefen

Sverige
ligger, inte minst på grund av statens satsningar, väl framme på
databehandlingsområdet. En internationell kongress inom detta område torde
vara av stort värde, bl. a. med hänsyn tUl de kontaktmöjligheter som ges både
för institutioner och enskilda personer. Vidare medför en kongress av angivet
slag good-will för Sverige i olika hänseenden. Jag anser det därför tUlfredsstäUande
att IFIP Congress -74 arrangeras i Sverige och förordar atl den begärda
statliga garantin om 0,5 milj. kr. ges.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 2 12

Under
åberopande av det anförda hemställer jag, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt
godkänna vad jag förordat om statlig ekonomisk garanti för IFIP Congress -74.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokoUet: Britta Gyllensten

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:2 13

Bilaga
4

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, anmäler härefter ärende
under utbildningsdepartementets handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat
II till riksslaten för budgetåret 1970/71 och anför.

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[1]
18. Radio- och televisionshus. I riksstalen för innevarande budgetår har under
denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 4,5 milj. kr. Medelsreservalionen
vid budgetårets utgång uppgick till 2,1 mUj. kr.

Byggnadsstyrelsen fick den
10 juli 1970 i uppdrag alt på grundval av ell av Sveriges Radio framlagt
förslag projektera nybyggnad av kontorshus B inom kvarteret Förrådsbacken i
Stockholm t. o. m. förslagshandlingar saml att därefter underställa ärendet Kungl.
Maj:ts prövning. Byggnaden föreslås enUgt det program som byggnadsstyrelsen nu
lagt fram omfatta en lolalyta av 20 800 m" och byggnadsvolymen uppskattas till
72 940 m*. Kostnaden uppskattas lUl 26,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 april
1970. Byggnadsarbetena kan påbörjas i augusti 1971 för atl vara avslutade i
februari 1973. För installation av utrustning behöver Sveriges Radio därefter
sex månader.

I
sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 föreslår byggnadsstyrelsen atl
till anslaget ytterligare 2 665 000 kr. anvisas på tUläggsstat

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:2 14

för
innevarande budgetår. Medelsförbrukningen för nybyggnad av radio-och
televisionshus i Göteborg beräknas överstiga det i investeringsplanen för
innevarande budgetår upptagna beloppet till följd av bl. a. tUlkommande
kostnader för anslutningsavgifter. Vidare beräknas elt ökat medelsbehov av ca
700 000 kr. för utläggande av vissa beställningar för nyssnämnda nybyggnad av
kontorshus B i Stockholm.

Departementschefen

Jag
förordar alt i gällande investeringsplan förs upp en kostnadsram av 26 775 000
kr. enligt prisläget den 1 april 1970 för kontorshus B i Stockholm. Utgifterna
för utläggande av vissa beställningar för nämnda nybyggnad bör redan
innevarande budgetår få bestridas från förevarande anslag.

Med
hänsyn härtill och lill den beräknade medelsförbrukningen i övrigl finner jag
att behov föreligger av ytterligare anslag för innevarande budgetår.

Jag
hemstäUer, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

alt
lUl Radio- och televisionshus på tUläggsstat II lill
riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa elt investeringsanslag av 2 600 000
kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemslälll
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 2 15

Bilaga
5

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler härefter de ärenden
under jordbruksdepartementets handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat II tUl
riksslaten för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

A.
Jordbruksdepartementet m.m.

[1]
A 3. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under ifrågavarande
anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 2 milj. kr. Med hänsyn lill en
reservation på anslaget vid ingången av budgetåret på ca 293 000 kr. finns
totalt 2 293 000 kr. disponibelt under innevarande budgetår. Till följd av alt
en del större utredningar tillkommit efter beräkningen av kommitléanslagel,
bl. a. nationalkommittén för 1972 års FN-konferens om den mänskliga miljön,
behöver anslaget tiUföras ytterligare 1 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen alt till Kommittéer m. m. på tiUäggsstat II till
riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kr.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 2 16

H.
Utbildning och forskning

[2]
H 23. Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader. I riksstalen för innevarande
budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ell förslagsanslag av 2 682 000
kr.

I skrivelse den 23 april
1970 hemställde riksdagen om utredning av frågan om statligt stöd för atl
trygga Norrvikens trädgårdars fortbestånd (JoU 17, rskr 140). Genom beslut den
14 maj 1970 bemyndigade Kungl. Maj:l chefen för jordbruksdepartementet att
tillkalla en sakkunnig med uppdrag alt utreda frågan om den fortsatta driften
av trädgårdarna. Den sakkunnige har den 24 november 1970 avlämnat promemorian
Den fortsatta driften av Norrvikens trädgårdar (Stencil Jo 1970: 3).

Nuvarande förhållanden. Norrvikens
trädgårdar, som är belägna i Båstads kommun, har tidigare bestått av två olika
slag av trädgårdar, dels slilträdgårdar, dels fruktträdgårdar.
Fruktträdgårdarna är numera i huvudsak nedlagda. Stillrädgårdarna omfattar ett
område av ca 18 ha. Dessa trädgårdar anlades i början av 1900-talet på enskilt
initiativ och förvärvades år 1942 av Rederiaktiebolaget Nordsljernan.

Del ekonomiska utfallet
för stilträdgårdarna har under större delen av 1960-talet uppvisat ett
betydande driftsunderskott. Underskottet har för år 1969 beräknats till 181 000
kr. De till anläggningen hörande byggnaderna, främst huvudbyggnaden och
serveringsbyggnaden, är i stort behov av ombyggnad enligt en undersökning som
företagits av byggnadsstyrelsen på utredningens uppdrag. Huvudbyggnaden skulle
enligt styrelsens beräkningar behöva rustas upp lill en kostnad av ca 320 000
kr.

Trädgårdarnas nuvarande
ägare har förklarat sig villig all till lämplig huvudman överlåta trädgårdarna,
under förutsättning bl. a. alt trädgårdarnas drift säkras under en tid av
minst fem år, och all till denne huvudman utarrendera fruktträdgårdarna, där
serveringsbyggnaden är belägen, mot årlig avgift av 5 000 kr. under 20 års
tid.

Utredningens förslag m. m.
Utredningen har vid kontakter med såväl kommunala organ som enskilda
organisationer funnit stort intresse för trädgårdarna. Även på riksplanet har
ett sådant intresse visats. Enligt utredningens mening bör stUträdgårdarna bibehåUas
huvudsakligen i den utformning de nu har. Utredningen har härvid beaktat
trädgårdarnas betydelse ur undervisningssynpunkl och deras lämplighet för atl väcka
intresse för trädgårdskonst och prydnadsväxlodling. Även anställningstryggheten
för de anställda vid trädgårdarna har beaktats i sammanhanget. Sin största
betydelse har dock trädgårdarna som rekrea-tionsplals för del stora antalet
sommarturister på västkusten.

Utredningen har efter
förhandlingar med berörda parter föreslagit atl stillrädgårdarna skall drivas
av en stiftelse. Rederiakliebolagel Nord-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:2 17

stjernan
har förklarat sig villigt alt avsätta trädgårdarna som en stiftelse. I
styrelsen för stiftelsen, som utredningen föreslagit skall benämnas Stiftelsen
Norrvikens trädgårdar, skall ingå representanter för staten, två landsting, två
kommuner samt Nordsljernan och Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund. På
delta sätt betonas det regionala och lokala ansvaret för den fortsatta driften
av trädgårdarna. Stiftelsen bör bildas snarast för all kunna överta driften fr.o.
m. den 1 mars 1971, vUken dag Nordsljernan förklarat sig önska frånträda
ansvaret för driften.

Utredningen
har funnit atl viss rationalisering bör kunna göras främst genom ökad maskinell
skötsel. Emellertid har utredningen ansett alt man måste beakta de svårigheter
som föreligger med hänsyn till anläggningarnas karaktär, vilken kräver ett
stort antal manuella arbetsmoment. Genom rationalisering torde antalet
trädgårdsarbetare kunna nedbringas till fem å sex, vilket innebär en minskning
med hälften av tidigare antal. Den årliga arbetskostnaden för skötseln av stillrädgårdarna
har utredningen beräknat till ca 140 000 kr. För administration har utredningen
beräknat en kostnad av 75 000 kr. för en driftsledare och ett kontorsbiträde.

Beträffande
byggnaderna har utredningen ansett alt kostnaderna för underhåll i första hand
bör läggas på huvudbyggnaden. Arbetena bör emellertid fördelas på en period av
fem år eller något längre tid. Kiosk, servering och souvenirshop har hittiUs
lämnat ell betydande överskott, som delvis bör användas för underhåll av vissa
byggnader.

Enligt
utredningen måste trädgårdarnas ekonomi delvis bygga på entréavgifter, vari
bl. a. bör ingå avgift för parkering och visning. Trädgårdarnas attraktivitet
bör ökas genom ytterligare aktiviteter, t. ex. specialutställningar av
prydnadsväxter, konstutställningar m. m.

Vid
beräkningen av förväntade intäkter har utredningen, som utgått från en ökad
besöksfrekvens till följd av nya aktiviteter, bedömt elt belopp av 200 000 kr.
per år som reaUstiskt. Utredningen har utan atl hänsyn tagits till kostnader
för serverings- och kioskrörelse beräknat de totala driftkostnaderna för
verksamheten lUl 325 000 kr. per år i 1970 års priser. Framtida löneökningar lorde
kunna kompenseras genom ytterligare rationaliseringar och höjda entréavgifter saml
med överskott från serveringsrörelsen. Härutöver har utredningen beräknat
kostnaderna för restaurering av huvudbyggnaden lill 75 000 kr. per år.
Totalkostnaderna skulle härigenom uppgå lUl 400 000 kr. per år och del totala
underskottet lill 200 000 kr. per år i 1970 års priser. Dessutom erfordras ett
driftkapital om 100 000 kr. för all likvidiletssvårigheter inte skall uppstå
för det första verksamhetsåret under en ny huvudman.

Till
läckande av det beräknade årliga underskottet om 200 000 kr. har utredningen
föreslagit atl bidrag enligt nedanstående fördelning skall utgå från följande
intressenter.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 2 18

50 0/0

100 000 kr.

10 o/o

20 000 kr.

10 o/o

20 000 kr.

50/0

10 000 kr.

100/0

20 000 kr.

50/0

10 000 kr.

7,5 0/0

15 000 kr.

2,5 0/0

5 000 kr.

Staten

Kristianstads läns
landsting

Malmöhus läns landsting

Båstads kommun

Helsingborgs kommun

Ängelholms kommun

Rederiaktiebolaget Nordsljernan

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund
2,5 0/0

Denna
fördelning har utredningen funnit böra ligga till grund för stiftelsens
verksamhet under tiden den 1 juli 1971den 30 juni 1976. Utredningen har
dessutom föreslagit motsvarande procentuella fördelning av ett driftkapital om
100 000 kr. för stiftelsens första verksamhetsår.

Utredningen
har dessutom föreslagit atl staten ensam svarar för underskottet i
verksamheten under tiden den 1 marsden 30 juni 1971 och alt övriga
intressenters ekonomiska engagemang skall inträda först fr. o. m. den 1 juU
1971.

Utredningen
har dock ännu inte slutfört förhandlingar om den definitiva utformningen av
stadgar och finansieringsavlal för stiftelsen.

Departementschefen

Jag
delar den uppfattning utredningen redovisat om trädgårdarnas betydelse. Med hänsyn
härtill och till del engagemang som kan påräknas från bl. a. kommuner och
landsting anser jag alt staten bör medverka till trädgårdarnas fortbestånd. Jag
finner stiftelse vara den mest ändamålsenliga formen för huvudmannaskap. I
stiftelsens styrelse bör ingå representanter för de intressenter som förklarat
sig vUliga all ekonomiskt och förvaltningsmässigt stödja stiftelsens
verksamhet.

Beträffande stiftelsens
finansiering biträder jag utredningens förslag. Staten bör svara för hälften av
uppkommande underskoll i verksamheten. Det åriiga garantibeloppet om 100 000
kr. för statens del får anses godtagbart, liksom atl staten för stiftelsens
första verksamhetsår bidrar med ett engångsbelopp om 50 ÖOO kr. Dessa kostnader
bör föras upp under anslagsrubriken Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader.
Jag har med hänvisning till vad jag nu anfört beräknat medel härför i prop. 1971:l(bU.
Ils. 110).

Jag
godtar även utredningens förslag atl staten ensam svarar för täckning av del
underskott som kan beräknas uppkomma i stiftelsens verksamhet under liden den
1 marsden 30 juni 1971. Jag räknar med att högst 75 000 kr. behövs härför. Kostnadema
bör få bestridas från förevarande anslag.

Jag
hemstäUer, all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen atl

1)
godkänna de i del föregående förordade grunderna för bidrag lill driften av
Norrvikens trädgårdar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:2 19

2) bemyndiga
Kungl. Maj:t alt godkänna avtal om finansieringen av en stiftelse för
Norrvikens trädgårdar i enlighet med vad jag anfört,

3) medge
all underskott i stiftelsens verksamhet får läckas av medel från
förslagsanslaget Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader i enlighet med vad
jag anfört i del föregående.

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[3]
21. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. För innevarande budgetår
har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 6 328 000 kr.
att disponeras i enlighet med en investeringsplan, som upptar av riksdagen
godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen
föreslår att 5 704 000 kr. anvisas på tiUäggsstat för budgetåret 1970/71 för
alt läcka beräknad medelsförbrukning under budgetåret. Styrelsen hemställer alt
följande byggnadsobjeki tas upp i investeringsplanen för budgetåret 1970/71.

Lantbrukshögskolan
Ultuna

Värmekulvert,
etapp III. Värmepannorna i den nuvarande värmecen-Iralen i stora inslilutionsbyggnaden
är otillräckliga och i stort behov av utbyte. I skrivelse den 13 november 1967
redovisade byggnadsstyrelsen förslag till byggnadsprogram för
försörjningsanordningar för lantbrukshögskolan. Programmet omfattade bl. a.
som en etapp en värmekulvert från den nya panncentralen till stora inslilutionsbyggnaden.
Vissa vallen-och avloppsledningar skulle enligt detta program förläggas till
samma stråk.

Med
skrivelse den 20 oktober 1970 har styrelsen framlagt förslag till värmekulvert
från den nya panncentralen till värmecenlralen i stora inslilutionsbyggnaden.
Förslaget innebär bl. a. atl värmecentralen i inslilutionsbyggnaden byggs om tUl
undercenlral. Kulverlen skall förutom ledningar för värmeförsörjningen även
inrymma en ledning för avhärdal vatten. Kostnaderna för
försörjningsanordningarna beräknas tUl 995 000 kr. enligt prisläget den 1 april
1970.

Departementschefen

Den
föreslagna sträckningen av värmekulverten följer utbyggnadsplanen för lantbrukshögskolan.
Arbetet med kulverlen bör kunna bedrivas

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:2 20

så
alt den kan las i bruk vid början av nästa eldningssäsong, hösten 1971. Jag har
inget atl erinra mot den beräknade kostnaden på 995 000 kr. Objektet bör med
denna ram tas upp i investeringsplanen.

Med
hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid min anmälan i 1971 års stalsverksproposilion
av motsvarande anslag (bil. 11 s. 144) hemställer jag, alt Kungl. Maj:l
föreslår riksdagen

all
till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. på tilläggs-stal II lill
riksslaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000
kr.

Y. Fonden för låneunderstöd

[4]
7 b. Tillskott till Aktiebolaget Svensk laboratorietjänst. Något anslag för
detta ändamål finns inle upptaget i riksstalen för innevarande budgetår.

AB
Svensk laboratorieljänsl bildades år 1969 med staten och jordbruksnäringen som
delägare för driften av regionala veterinärmedicinska laboratorier (prop. 1969:
43, JoU 12, rskr 135). Bolagets verksamhet avsåg bl. a. atl ersätta den
verksamhet som bedrevs vid hushållningssällskapens veterinärmedicinska
laboratorier. Aktiekapitalet utgör 1 milj. kr. fördelat med 52 "/o på
staten och 48 o/o på jordbruksnäringen. Stiftarna av bolaget lämnade vidare
kreditgaranti för bolaget om sammanlagt 1 milj. kr.

Bolaget
startade sin verksamhet den 1 januari 1970. I skrivelse den 19 november 1970
har AB Svensk laboratorietjänst gjort framställning om tillskott av kapital. Av
bolagels balansräkning den 30 juni 1970 framgår, att verksamheten del första
räkenskapsåret medfört en förlust på ca 600 000 kr.

Som
orsak lill den uppkomna förlusten anför bolagets styrelse bl. a. atl den
laboratorieutrustning som övertagils från hushållningssällskapen har kompletterats
mer än beräknats med hänsyn till den tekniska utvecklingen och av
konkurrensskäl.

Under
igångsättningsperioden har bolagets verksamhet vidare fördyrats av alt bolaget
vid övertagandel av verksamheten, som tidigare bedrivits av hushållningssäUskapen,
även övertagit det ekonomiska ansvaret för den personal som var anställd vid
de aktuella laboratorierna. Rationalisering av verksamheten har delvis fått
anstå i avvaktan på pensionsavgångar och annan personalomsättning.

Intäkterna
av juverhälsokontrollen har ej fått den omfattning som förulsells och intäkterna
från salmonellaundersökningar har varit betyd-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:2 21

ligt
lägre än närmast föregående år beroende på atl mera omfattande salmonellainfektioner
inte inträffat. Bolagets styrelse har i skrivelse begärt en höjning av veterinärslyrelsens
ersättningar till vissa obduktioner och salmonellaundersökningar. Bolagets
taxor, som följer taxorna vid statens veterinärmedicinska anstalt, avses atl
höjas under år 1971.

De
vidtagna åtgärderna med anledning av förlusten under del gångna verksamhetsåret
beräknas minska det i augusti framräknade underskottet för räkenskapsåret
1970/71 på 400 000 kr. Den konsolidering av bolaget som pågår bör medföra att
bolagets verksamhet blir självbärande. Styrelsen anser dock att ell
kapitaltillskott på 1 milj. kr. behövs och hemställer atl staten för budgetåret
1970/71 anvisar ett tillskoti i form av en villkorligt efterskänkt skuld till
bolaget med ett belopp av 520 000 kr. Delta tillskoll svarar mol statens 52-procentiga
innehav av aktier i bolaget.

Till
Sveriges Lantbruksförbund har samtidigt ingivils en anhållan om tillskott på
480 000 kr. på enahanda villkor. Detta belopp svarar mot förbundets innehav av
aktier i bolaget.

Departementschefen

Av
styrelsens redogörelse framgår all bolaget haft vissa inilialsvårig-heler. I
den utredning som föregick bolagels bildande förutsågs alt bolaget för de
första verksamhetsåren kunde komma att redovisa förlust.

Bolagets
laboratorieundersökningar, som utförs beträffande salmonel-la och andra
infektioner, möjliggör atl smittkällan snabbi kan spåras och inringas samt atl
preventiva åtgärder kan vidtas. Bolagets verksamhet får därför betraktas som
en i hög grad samhällsskyddande funktion, samtidigt som samhället besparas stora
kostnader lUl följd av atl smittsamma sjukdomar förhindras atl spridas.

Jag
biträder det av bolagets styrelse och revisorer framlagda förslaget om
finansiering av bolagels kapitalbehov. Jag anser all staten bör tillskjuta 520
000 kr. i form av villkorligt efterskänkt ränlefri skuld som av bolaget upptas
inom linjen på balansräkningens passivsida. Rätt till återbetalning av
beloppet ur uppkommande utdelningsbar vinst för bolaget skall gälla innan
utdelning får ske. Träder bolaget i likvidation innan tillskottet blivit
återbetalat, skall, sedan bolagets övriga skulder blivit betalda, tUlskottet
återbetalas av bolagels tillgångar innan någon utskifl-ning på aktierna får äga
rum. Skulle fråga uppkomma atl värdera bolagets aktier innan beloppet är
återbetalat är detta givetvis att räkna som en bolagets skuld med hela
kvarstående beloppet. Med hänsyn till nu angivna villkor för kapitaltillskoltet
bör medelsanvisningen ske under fonden för låneunderstöd.

Sveriges
lanlbruksförbund har på enahanda villkor beslutat ställa 480 000 kr. till
bolagets förfogande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 2 22

Under
åberopande av del anförda hemstäUer jag, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
lill Tillskott till Aktiebolaget Svensk laboratorietjänst på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa elt investeringsanslag av 520 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 2 23

Bilaga
6

INRIKESDEPARTEMENTET

utdrag
av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen
för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter de ärenden
under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat II tUl
riksstalen för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Elfte huvudtiteln

A. Inrikesdepartementet
m.m.

[1]
A 2. Kommittéer m. m. Med hänvisning lill vad jag tidigare denna dag har anfört
vid min anmälan i statsverkspropositionen av motsvarande anslag för nästa
budgetår (bil. 13 s. 15) hemställer jag, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt
tUl Kommittéer m. m. på tiUäggsstat II tUl riksslaten för budgetåret
1970/71 anvisa ell reservationsanslag av 2 900 000 kr.

B. Arbetsmarknad
m.m.

[2]
B 3. Allmänna beredskapsarbeten m. m. Under denna rubrik har på riksstalen för iimevarande
budgetår förts upp ell reservationsanslag av 380 mUj. kr., varav förslagsvis
100 mUj. kr. atl avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:2 24

Under
hänvisning till vad jag tidigare denna dag har anfört vid min anmälan i statsverkspropositionen
av motsvarande anslag för nästa budgetår (bU. 13 s. 59) hemställer jag, all Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen all till Allmänna beredskapsarbeten m. m. på tUläggsstat
II tiU riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa ell
reservationsanslag av 50 000 000 kr., varav förslagsvis 25 000 000 kr. atl
avräknas mol automobilskattemedlen.

KAPITALBUDGETEN

IV. Statens utlåningsfonder

[3]
11. Lånefonden för bostadsbyggande. Under denna rubrik har på riksstalen för
innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 1 650 milj. kr.

Bostadsstyrelsen
har i sin anslagsframställning avseende budgetåret 1971/72 hemslälll atl under
anslaget anvisas 920 milj. kr. på tiUäggsstat för innevarande budgetår.

Departementschefen

Med
hänvisning lill vad jag tidigare denna dag har anfört vid min anmälan i statsverkspropositionen
av motsvarande anslag för nästa budgetår (bil. 13 s. 196) hemstäUer jag, atl Kungl.
Maj:l föreslår riksdagen atl till Lånefonden för bostadsbyggande på tiUäggsstat
II till riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa ett
investeringsanslag av 1 060 000 000 kr.

V. Fonden för låneunderstöd

[4]
11. Räntefria lån till bostadsbyggande. Under denna rubrik har på riksstalen för
innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 9,5 milj. kr.

Bostadsstyrelsen
har i sin anslagsframställning avseende budgetåret 1971/72 hemställt atl under
anslaget anvisas 5,3 milj. kr. på tiUäggsstat för innevarande budgetår.

Styrelsen
anför all anslagsbehållningen vid utgången av budgetåret 1969/70 uppgick lUl
21,2 milj. kr. Detta belopp jämte elt anslag av 9,5 mUj. kr. eller sammanlagt
30,7 milj. kr. slår lUl förfogande för utbetalningar under budgetåret 1970/71.

Under
budgetåret 1970/71 kommer enligt styrelsens bedömning utbetalningarna av lån
all uppgå tUl 26,9 milj. kr. och av vinlerbidrag till 9 milj. kr., dvs. totalt
35,9 milj. kr. Detta är ca 5,2 milj. kr. mer än vad som står till förfogande
för utbetalningar under innevarande budgetår.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:2 25

Departementschefen

Bostadsslyrelsens
beräkning av medelsbehovet bör godtas. Jag förordar alltså att under
förevarande rubrik på tiUäggsstat II till riksstaten för
innevarande budgetår anvisas ett anslag av 5,3 milj. kr.

I enlighet med vad jag har
anfört vid min anmälan i statsverkspropositionen av anslaget Viss bostadsförbättringsverksamhet
m. m. för nästa budgetår (bU. 13 s. 125) kan anslaget Räntefria lån till
bostadsbyggande utgå ur riksslaten.

Jag
hemställer, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen all tUl Räntefria lån till
bostadsbyggande på tiUäggsstat II
lill riksslaten för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 5 300 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt
bifaller Hans Maj:l Konungen.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:2 27

Bilaga
7

CIVILDEPARTEMENTET

Utdrag
av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen
för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler härefter de ärenden under
civildepartementets handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat II till
riksstalen för budgetåret 1970/71 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Tolfte huvudtiteln

A.
Civildepartementet m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m. m. På riksslaten för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik anvisats elt reservationsanslag av 3 milj. kr. Med beaktande av
en reservation på anslaget vid ingången av budgetåret om 27 124 kr. fanns vid
budgetårets början totalt 3 027 124 kr. disponibelt.

Under första halvåret 1970
har kommitléverksamheten inom civildepartementets verksamhetsområde vidgats
genom tillsättande av nya kommittéer. Med hänsyn härtill och till de
kostnadsuppgifter som nu föreligger bedöms det anvisade beloppet bli
otillräckligt. Belastningen på anslaget kan för hela budgetåret 1970/71
förväntas uppgå lill 3,9 milj. kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger
således om 900 000 kr. Jag hemställer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

atl
till Kommittéer m. m. på tiUäggsstat II till riksstaten för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 2 28

[2]
A 3. Extra utgifter. På riksstalen för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik anvisats elt reservationsanslag av 55 000 kr. Med beaktande av en
reservation på anslaget vid ingången av budgetåret om 15 945 kr. fanns vid
budgetårets början totalt 70 945 kr. disponibelt.

Behov av medel under
anslaget efter departementets nybildning den 1 juli 1969 har först efter hand
kunnat preciseras närmare. Enligt de kostnadsberäkningar som nu föreligger är
del anvisade beloppet otillräckligt. Belastningen på anslaget kan för hela
budgetåret förväntas uppgå till 120 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov
föreligger således om 50 000 kr. Jag hemstäUer, atl Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen

att
till Extra utgifter på tiUäggsstat II lUl riksstalen för
budgetåret 1970/71 anvisa ell reservationsanslag om 50 000 kr.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådels övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 2 29

Bilaga 8

Förteckning

över ar Kungl.
Majrt hos riksdagen begärda anslag på tilläggsstat II

till
riksstaten för budgetåret 1970/71

DRIFTBUDGETEN A. Egentliga statsutgifter //.
Justitiedepartementet

1 500
000

2 000
000

3 500
000

1 000
000

1000

500 000

1 501
000

1 000
000

2 900
000

50 000
000

52 900
000

900 000 50 000

950 000

59
851 000

A
8 Kommittéer ra. m., reservationsanslag

A 9 Centralnämnden för fastighetsdata,
reservationsanslag

VII. Finansdepartementet A 4 Kommittéer m. m., reservationsanslag
C 21 Kilometerbeskattning, förslagsanslag E 8 a Kampanj för
lönsparande, reservationsanslag

IX. Jordbruksdepartementet A 3
Kommittéer m. m,, reservationsanslag

XI. Inrikesdepartementet

A 2 Kommittéer m, m,, reservationsanslag

B 3 Allmänna beredskapsarbeten m, m,, reservationsanslag,

varav 25 000 000 kr, att avräknas mot automobilskattemedlen

XII. Civildepartementet

A 1 Kommittéer m, m,, reservationsanslag

A 3 Extra utgifter, reservationsanslag

Summa för driftbudgeten

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

//. Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

2 a Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 4 000 000

Utbildningsdepartementet:

18 Radio- och televisionshus 2 600 000

Jordbruksdepartementet:

21 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. 5 000 000

11 600 000

IV. Statens utläningsfonder

Inrikesdepartementet:

11 Lånefonden för bostadsbyggande 1 060 000 000

V. Fonden för läneunderstöd

Socialdepartementet:

1 Lån till anordnande av barnstugor 2 000 000

Jordbruksdepartementet:

7 b TiUskott til! Aktiebolaget Svensk laboratorietjänst 520 000

Inrikesdepartementet:

11 Räntefria lån till bostadsbyggande 5 300 000

7 820 000

Summa för kapilalbudgeten 1 079 420 000

KUNGL. BOKTR. STHLM 1971 700706

Doktrin (1)

  1. Jenny Johansson, Susanne Kelfve, Pia Kjellbom, En rättvis rättegång för biståndsbehövande? Om överklaganden av ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen och principen om en rättvis rättegång, FT 2025 nr 1 s. 51, på s. 57 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (10)

10 kopplingar i 8 dokument.

  1. Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten
  2. Prop. 1974:170 Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 s. 47 om s. 20 i texten
  3. Prop. 1973:1 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1973/74 i texten
  4. Prop. 1972:1 Statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1972/73 i texten
  5. Bet. 1971:FiU33 Finansutskottets betänkande angående tilläggsstat II och tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71 s. 1 i texten

Visa alla 8

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 2025 s. 51 Jenny Johansson, Susanne Kelfve, Pia Kjellbom, En rättvis rättegång för biståndsbehövande? Om överklaganden av ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen och… s. 57 i texten