Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75
1974 · 96 sidor, varav 80 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 80 av 96 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1974:170, Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75
Dokumentets text
Kungl. Majtts
proposition nr 170 år 1974 Prop.
1974:170
Nr 170
Kungl.
Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riks-staten för
budgetåret 1974/75; given den 25 oktober 1974.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till
riksdagen föredragande departementschefen hemställt,
CARL GUSTAF
G,
E, STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås utgifter på tilläggsstät I till riksstaten för iririé-varande
budgetår.
De
anslag som begärs uppgår till ca 540 milj. kr., varav ca 197,7 milj. kr. på
driftbudgeten och 342,5 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen på
driftbudgeten föreslås gå till vissa energibesparande åtgärder på
bostadsområdet, FN-styrkors verksamhet utomlands samt särskilda insatser för en
barnvänlig boendemiljö m. m. På kapitalbudgeten föreslås de största anslagen
gå till investeringar i kraftstationer m. m., lån till Norrbottens järnverk AB
samt lagring för beredskapsändamål.
1
Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 170
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974:170
Utdrag
av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet
den 25 oktober 1974.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter.
De
medelsbehov utöver gällande riksstat som nu kan överblickas bör sammanfattas i
en proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1974/75.
De
framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj:t beslutar om i detta
sammanhang tas in i dagens statsrådsprotokoll över justitie-, försvars-,
social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, jordbruks-, handels-, arbetsmarkuads-,
bostads-, industri- samt kommunärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas
den gemensamma propositionen som bilagor 1-12. En sammanställning över av Kungl.
Maj:t i denna proposition begärda anslag torde få bifogas statsrådsprotokollet
i detta ärende som bilaga 13.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:1; i en gemensam proposition förelägger riksdagen de
förslag om anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 som
framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1974:170
Bilaga
1
JUSTITIEDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över justitieärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet den 25 oktober 1974.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler de ärenden under
justitiedepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1974/75 och anför.
DRIFTBUDGETEN
ANDRA
HUVUDTITELN
A.
Justitiedepartementet m. m.
[1]
A 3. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 9,5 milj. kr. Vid ingången av
budgetåret fanns på anslaget en reservation av 4 419 632 kr.
Delegationen
(Ju 1973: 03) för jämställdhet mellan män och kvinnor, vars utgifter bestrids
från nämnda anslag, avser att under budgetåret i anslutning till delegationens
verksamhet påbörja forsknings- och informationsprojekt, som delvis ingår i
delegationens arbete inom ramen för det Internationella kvinnoåret 1975.
Kostnaderna för denna verksamhet beräknas till 900 000 kr.
Energipolitiska
delegationen (Ju 1973: 22), som också får sina utgifter betalda från berörda
anslag, planerar att under innevarande budgetår fortsätta den påbörjade studien
om energins framtida roll i samhället samt i en särskild arbetsgrupp undersöka föratsättningama
för en effektivare energianvändnmg inom byggnader och hushåll. Kostnaderna för
denna utvecklingsverksamhet beräknas för budgetåret till 600 000 kr.
Prop. 1974:170 4
Med
hänsyn till de medel som. redan förbrukats kan belastningen på anslaget under
innevarande budgetår uppskattas till i genomsnitt närmare 1,4 milj. kr. per
månad. Även för övriga utredningar föreligger sålunda ett ökat behov av medel.
E»e ökade kostnaderna i denna del beror bl. a. på att ett flertal nya
kommittéer tillkommit under senare tid. Jaghemställer att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen .
att
till Kommittéer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.
D.
Domstolsväsendet
[2]
D 9. Utrustning till domstolar m. m. För budgetåret 1974/75 här tdl Utrustning
till domstolar m. m. anvisats ett reservationsanslag av 3 510 000 kr. Reservationen
från föregående budgetår uppgick den 1 juli 1974 till 2 521 000 kr.
Nya
projekt rörande förhyrning av nya lokaler för vissa tingsrätter har
aktualiserats och beräknas genomföras under budgetåret 1974/75. Ett ytterligare
medelsbehov föreligger därför om 570 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att
till Utrustning till domstolar m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 570 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[3]
1. Polishus m. m. För budgetåret 1974/75 har till Polishus m. m. anvisats ett
investeringsanslag av 75 milj. kr. Med beaktande av en disponibel reservation
på anslaget vid mgången av budgetåret av 27,6 milj. kr. finns totalt 102,6
milj. kr. att tillgå.
Byggnadsstyrelsen
har efter samråd med rikspolisstyrelsen och riksåklagaren inkommit med förslag
till vissa ombyggnader av äldre byggnader inom kvarteret Kronoberg i
Stockholm. Kostnadema har av byggnadsstyrelsen beräknats till 18 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1974, varav 2 milj. kr. beräknas belasta budgetåret
1974/75. Byggstart beräknas ske i mars månad 1975 med successivt
färdigställande t. o. m. mars månad 1977.
Prop.
1974:170 5
Departementschefen
Jag
avser senare denna dag återkomma till Kungl, Maj:t med uppdrag åt
byggnadsstyrelsen att projektera ombyggnad av äldre byggnader i kvarteret
Kronoberg i Stockholm. I avvaktan på detta bör följande preliminära kostnadsram
i 1 000-tal kr. föras upp i investeringsplanen för innevarande budgetår.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnadsobjekt
Kostnads- Beräknad Bygg- Färdig
ram medels- start ställd
1974-04-01 förbruk- år/mån år/mån
ning 1974/75
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ombyggnad
i kvarteret Kronoberg
18 000
2 000
75-03
77-03
opaginerad Kontrollera mot PDF
Med hänsyn härtill och till den beräknade medelsförbrakningen
i övrigt bör för budgetåret 1974/75 utöver vad som tidigare beräknats
ytterligare 4 milj, kr, anvisas under detta anslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Polishus m. m. på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen,
Ur protokollet: Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1974:170
Bilaga
2
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över försvarsärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet den 25 oktober 1974.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN,
Chefen
för försvarsdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler de ärenden under
försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1974/75 och anför.
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE
HUVUDTITELN
H.
Övrig verksamhet
[1]
H10. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst
anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57
(prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 359). Därefter har årligen
ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Medel för de
årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den
svenska beredskapsstyrkan m, m, anvisas sedan budgetåret 1965/66 under
förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, Medel för FN-styrkornas
verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga
representation i FN samt fr, o, m, den 1 juli 1967 för observatörer i FN-tjänst
anvisades budgetåren 1965/661971/72 under reservationsanslaget Kostnader för
svenska FN-styrkor m, m. Fr, o, m, budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas
verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet
utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats
550 965 000 kr. på tilläggsstat. Därav har 49 milj, kr, anvisats för att täcka
utgifterna för FN-styrkan på
Prop. 1974:170 8
Cypern
under tiden den 15 december 197315 juni 1974, för FN-styrkan i Mellersta
Östern och för FN-observatörer under tiden januarijuni 1974 samt för vissa
oförutsedda utgifter (prop. 1974: 85 bil. 3, FöU 1974:16, rskr 1974:141).
Del
av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN. Intill den 1 juli 1974 har
från FN influtit 342 103 737 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills
framlagda krav uppgår f. n. till 44 905 078 kr. Ersättningar som flyter in från
FN tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.
Genom
beslut den 14 juni 1974 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern förlängts
t, o, m, den 15 december 1974 och genom beslut den 26 juli 1974 har styrkan
ökats från ca 215 man till ca 600 man. Utgifterna beräknas till 2,9 milj, kr,
för månad eller sammanlagt 17,4 milj, kr.
Genom
beslut den 18 oktober .1974 har tiden för den svenska FN-insatsen i Mellersta
Östern förlängts t. o. m. den 24 april 1975. Utgiftema för denna beräknas till
ca 2,7 milj. kr, för månad eller för tiden julidecember 1974 sammanlagt 16,2
milj, kr.
En
allmän medelsreserv av 3,5 milj, kr, bör beräknas med hänsyn till eftersläpande
sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli
nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.
Antalet
observatörer i FN-tjänst uppgick den 1 september 1974 till 41, Medelsbehovet
för dessa kan beräknas till 335 000 kr. för månad eller för tiden
julidecember 1974 sammanlagt ca 2 010 000 kr.
Vid
utgången av juni 1974 kvarstod en behållning på ca 9 039 000 kr. under anslaget
FN-styrkors verksamhet utomlands.
Behovet
av ytterligare medel .för FN-styrkor på Cypern, i Mellersta Östern och för
observatörer uppgår alltså till (17 400 000-1-16 200 000 -i-3 500 0004-2 010
0009 039 000) 30 071 000 kr., avrundat 30 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare
anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.
Med
hänsyn till att många osälira faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli
nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter för
ifrågavarande ändamål från anslaget till oföratsedda utgifter. Dessa utgifter
bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om
deras täckning bör få tas upp framdeles.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.
Prop. 1974:170 9
[2]
H11. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953: 234 anvisade
riksdagen (SU 1953:196, rskr 1953: 431) på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 milj.
kr. till svenska övervaknings- och repatrie-ringskontingenten i Korea.
Den
svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag den 1 mars
1954. Övervakningskontingentens uppdrag står alltjämt kvar men personalen har
reducerats avsevärt och uppgår nu till sju personer mot omkring 90 personer
1955.
För
övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under anslaget
Svenska övervakningskontingenten i Korea, fr. o. m. budgetåret 1972/73 benämnt
Övervakningskontingenten i Korea, efter förslag av Kungl. Maj:t anvisat
sammanlagt 20 980 000 kr. (jfr senast prop. 1973: 130 bil, 2, FöU 1973: 24, rskr
1973: 365), Hittills har alltså anvisats 25 980 000 kr. för ifrågavarande
ändamål. De medel som anvisades senast beräknades täcka utgifterna för
kontingentens verksamhet t. o. m. juni 1974.
Det
kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta
sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t, o,
m, utgången av budgetåret 1974/75. Jag anser att kontingentens personalstyrka
även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.
För
den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 106 250 kr. för
månad. Vid utgången av budgetåret 1973/74 kvarstod en behållning på ca 158 000
kr. under anslaget. Anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 uppgår därför till
(1 275 000158 000) avrundat 1 120 000 kr.
Beräkningen
av medelsbehovet för budgetåret 1974/75 måste betraktas som ungefärlig med
hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av
en avveckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare
medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter.
Frågan om att täcka utgifter som bestrids på detta sätt bör få tas upp
framdeles.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att
till Övervakningskontingenten i Korea på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 120 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen,
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1974:170 11
Bilaga
3
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över socialärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 25 oktober 1974.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen
för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler de ärenden under
socialdepartementets handläggning som angår utgifter på till-läggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1974/75 och anför.
DRIFTBUDGETEN
FEMTE
HUVUDTITELN
D.
Sociala serviceåtgärder
[1]
D7. Särskilda insatser för en bamvänlig boendemiljö, m.m. Under denna rubrik
har på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisats ett
reservationsanslag av 30 mUj. kr. Från anslaget kan bidrag utgå till främst konununer
och bostadsföretag för åtgärder som kommer till stånd under år 1974 och som
syftar till att göra befintliga bostads-och fritidsområden mera barnvänliga och
stimulerande för ungdomsaktiviteter m. m. Bidrag utgår med i regel 50 % av
kostnaderna. Bidrag har hittills beviljats med ca 21 milj. kr. för ca 400 olika
byggnadsprojekt avsedda att förbättra lek- och utemiljön i bostadsområden och
parker, upprustning av skolgårdar, anläggande eller förbättring av olika slags
bollplaner, bygglekplatser, kvarterslekplatser m. m.
Ansökan
om bidrag föreligger för ytterligare ett stort antal byggnadsprojekt för ett
sammanlagt belopp sOm väsentligt överstiger det anvisade anslaget. Kungl. Maj:t
har på anmälan av chefen för bostadsdepartementet i proposition 1974: 150
angående riktlinjer för bostadspolitiken m. m. föreslagit att fr. o. m. den 1
juli 1975 särskilda bidrag skall utgå för miljöförbättrande åtgärder i
befintliga bostadsområden. Med hänsyn härtill förordar jag att som en
övergångsåtgärd ett ytter-
Prop. 1974:170 12
ligare
anslag av 15 milj. kr. arvisas på tilläggsstat I för innevarande budgetår att i
likhet med hittills anvisade medel användas för särskilda insatser för en
barnvänlig boendemiljö m. m.
Bidrag
bör kunna utgå för siidana åtgärder som kommer till stånd före den 1 juli 1975.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Särskilda insatser för .en barnvänlig boenderriiljö m. m, på tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 15
000 000 kr.
K.
Vissa åtgärder för handikap])ade
[2]
K 2. Bidrag till handikappinstitutet. På riksstaten för budgetåret 1974/75 har
under denna rubrik anvisats ett anslag av 5 380 000 kr. Beräkningen av
handikappinstitutets statsbidragsbehpv har gjorts med utgångspunkt i 1973 års
löneläge. Löneomräkningen till 1974 års löner utgör ca 130 000 kr. och jag
förordar att medelsanvisningen ökas med detta belopp för budgetåret 1974/75.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Bidrag till handikappsinstitutet på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 130 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[3]
10. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde.
Under denna rubrik har för budgetåret 1974/75 anvisats ett investeringsanslag
av 9,5 milj. kr.
10.7.
Vissa byggnadsarbeten för socialstyrelsen läkemedelsavdelning.
Som
jag redovisat i prop. 1974: 85 (bil. 4 s. 13) uppdrog Kungl. Maj:t den 13 mars
1970 åt byggnadsstyrelsen att utarbeta förslag till byggnadsprogram m. m. för
lokaler till den statiiga läkemedelskontrollen vid en utflyttning till Uppsala (prop.
1970: 74, SU 1970: 98, rskr 1970: 223). På grundval av ett av byggnadsstyrelsen
redovisat preliminärt byggnadsprogram för en nybyggnad för ändamålet på
Artillerifältet i Uppsala föreslog jag, att en kostnadsram av 2,5 milj. kr.
skulle föras upp för schakt och grund för denna byggnad. Byggnadsarbetena
beräknas bli påbörjade i januari 1975. Enligt gällande planer skall läkemeddsavdd-ningen
flytta till Uppsala under sommaren 1976.
Genom
beslut den 28 juni 1974 har Kungl, Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
projektera nybyggnad med tillhörande försörjningsåtgärder m, m, för
socialstyrelsens läkemedelsavdelning t, o, m. förslagshandlingar. Arbetet med
förslagshandlingar pågår. Om det visar sig
Prop. 1974:170 13
nödvändigt
att innan sådant underlag föreligger att ett förslag till kostnadsram för
hela projektet kan redovisas för riksdagen med hänsyn till tidsplanen
påbörja mer omfattande arbeten än som inryms i nyssnämnda kostnadsram bör detta
få göras med anlitande av tillgängliga medel under anslaget. Jag hemställer
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag förordat angående täckning av utgifter för vissa
byggnadsarbeten inom socialdepartementets verksamhetsområde.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1974:170 15
Bilaga
4
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över kommunikationsärenden hållet inför Håns Mai:t Konungen i
statsrådet den 25 oktober 1974.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler de ärenden under
kommunikationsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1974/75 och anför.
DRIFTBUDGETEN
SJÄTTE
HUVUDTITELN
£.
Institut m. m.
[1] E
13. Statens geotekniska institut: Utrustning. För budgetåret 1974/ 75 har för
normal anskaffning av utrustning vid statens geotekniska institut anvisats ett
reservationsanslag av 100 000 kr. I prop. 1974: 1 bil. 8 under ifrågavarande
rubrik anförde jag att behovet av utrustning till följd av institutets omlokalisering
till Linköping, som planeras att vara genomförd vid utgången av innevarande
budgetår, kommer att prövas senare.
För
att institutet den 1 juli 1975 skall kunna påbörja verksamheten i Linköping
erfordras att ny utrustning anskaffas till en kostnad av 395 000 kr. Med
anledning av långa leveranstider för aktuell utrustning bör medel för täckande
av kostnaderna för utrastningen anvisas på till-läggsstat I till riksstaten för
innevarande budgetår.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Statens geotekniska institut: Utrustning på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 395 000 kr.
Prop. 1974:170 16
KAPITALBUDGETEN
IV. STATENS UTLANINGSFONDER
[2]
4. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Statens lånefond för den
mindre skeppsfarten har till syfte att genom lånestöd främja en från allmän
synpunkt önskvärd förnyelse av landets bestånd av mindre fartyg. Företräde till
lån skall ges mindre rederier. Lån ur fonden beviljas av lånenämnden för den
mindre skeppsfarten. Låneverksamheten regleras genom kungörelsen (1971: 324) om
lånefonden för den mindre skeppsfarten och instmktion (1971:325) för
lånenämnden för den mindre skeppsfarten.
Genom den delvis ändrade
låneinriktning som lånenämnden fick fr.o.m, den 1 juh 1971 (prop. 1971:1 bil.
8, TU 1971:2, rskr 1971: 54) har lånegivningen mera generellt inriktats på den
mindre företagsamheten inom rederinäringen och blivit mindre bunden till viss
tonnagestorlek. Detta har lett till att lån nu ges även för större och mera kapitalkrävande
fartyg än tidigare.
Genom
beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974: 1 bil. 8, TU 1974: 2, rskr 1974: 72)
har lånefonden för innevarande budgetår förstärkts med 8 milj. kr.
Det
kapital som sålunda tillförts fonden har visat sig otillräckligt för att möta
den mindre rederinäringens stora efterfrågan på lånemedel för förnyelse och
ersättning av sitt tonnage. Med hänvisning härtill förordar jag att lånefonden
tillförs ytterligare 10 milj. kr. under innevarande budgetår.
Jag
hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att
till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000
kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1974:170 17
Bilaga
5
FINANSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 25 oktober 1974.
Närvarande:
statsministern PÄLME, ministern för ufrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler de ärenden under
finansdepartementets handläggnuig som angår utgifter på till-läggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1974/75 och anför.
DRIFTBUDGETEN
SJUNDE
HUVUDTITELN
B.
Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
[Ij B14.
Inredning av byggnader för statlig förvaltning. I riksstaten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 41
milj, kr. Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick till ca 8,4 milj,
kr. Från anslaget bestrids utgifter bl, a. för inrednirig och till lokalerria kriuteu
utrustuing som behöver anskaffas i samband med omlokaliseringen av statlig
verksamhet. För planering m, m, av denna inredning och utrustning svarar
huvudsakligen resp, byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden för universitet
och högskolor. Formerna för planeringen har redovisats i prop. 1972: 130 (bil.
5 s, 21),
Som
jag redovisat i prop, 1974: 1 (bil. 9 s. 46) anmälde byggnadsstyrelsen att
styrelsen avsåg att återkomma med redovisning av definitiva kostnadsramar för
inredning för de skilda omlokaliseringsobjekten så snart säkrare underlag
förelåg för en kostnadsberäkning. I avvaktan härpå förordade jag att en för omlokaliseringsobjekten
gemensam del-ram av 40 milj, kr, fördes upp i inredningsplanen för innevarande
budgetår,
-Byggnadsstyrelsen
har i sin planering utgått från att speciell, direkt
2
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 170
Prop. 1974:170 18
verksamhetsknuten
inredning hos de omlokaliserade myndigheterna skall medföras vid omlokaliseringen.
Byggnadsknuten inredning främst laboratorieinredriing kan dock enhgt
styrelsen i de flesta fall inte återanvändas i nybyggnader.
Med
hänsyn till kostnaderna för transporter och övrig hantering finner styrelsen
det mindre lönsamt att vid omlokaliseringen medföra myndigheternas generella
kontorsinredning, dvs, främst kontorsmöbler, I betydande omfattning är detta
inte heller möjligt till följd av de mindre mmsstorlekar som numera tillämpas
vid nybyggnad. Huvuddelen av de lokaler som friställs i samband med omlokaliseringen
kommer att tas i anspråk för annan statlig verksamhet. Styrelsen förordar
därför att den kvarlämnade generella inredningen används inom i första hand de
lokaler där inredningen nu finns eller inom andra lämpade lokaler inom Storstockholmsområdet,
Byggnadsstyrelsen
och utrustningsnämnden har redovisat förslag om nya eller ändrade kostnadsramar
för ett stort antal inrednings- och utrustningsobjekt. För de förslag till nya
och ändrade ramar som med hänsyn till föreliggande tidplan(;r bör behandlas nu
kommer jag att lämna en kortfattad redogörelse i det följande,
Uppsala
Inredning
av nybyggnad i kv:en Hugin och Munin. Nybyggnaden är gemensam för statens
livsmedelsverk och länsstyrelsen m, fl. Redogörelse för nybyggnaden har lämntits
bl. a. i prop. 1973:1 (bil. 9 s. 104). Kostnaden för byggnadsarbetena beräknas
numera till 75 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974. Inflyttningen sker för
livsmedelsverkets del i augusti 1975. Verket kommer att disponera inredda
lokaler med en rumsyta av ca 11 050 m, därav laboratorier, djurlokaler och
verkstad ca 5 550 m. Byggnadsstyrelsen föreslår en definitiv kostnadsram av 7
475 000 kr, för inredning för livsmedelsverket samt vissa gemensamma lokaler i
nybyggnaden,
Eskilstuna
Inredning
av nybyggnad i kv. Värjan. Redogörelse för nybyggnaden, som myntverket tog i
bruk i juni 1974, har lämnats bl, a, i prop, 1973: 85 (bil, 5 s, 18),
Byggnadskostnaden beräknas till 5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974. Av
den inredda rumsytan avser ca 1 100 m till-verknirigslokaler, ca 800 m- lager
och arkiv samt ca 300 m- kontor m. m. Byggnadsstyrelsen föreslår att en
definitiv kostnadsram av 375 000 kr. förs upp i inredningsplanen.
Myntverket:
Telefonväxel. I gällande utrustningsplan finns uppförd en delram av 24 000 kr,
för telefonväxel för myntverket (jfr prop. 1974: 1 bil. 9 s. 51). Utrustningsnämnden
föreslår att delramen med hänsyn till inträffade prishöjningar höjs till 27 000
kr.
Prop.
1974:170 19
Linköping
Inredning
av nybyggnader på Vallaområdet. I anslutning tUl nybyggnaderna inom
Vallaområdet för högskolan i Linköping utförs f, n, nybyggnader för statens
kriminaltekniska laboratorium, statens geotekniska institut och statens väg-
och trafikinstitut. Redogörelse för sistnämnda nybyggnader har lämnats senast
i prop, 1973: 1 (bil, 9 s, 104), Kostnaderna för nybyggnaderna beräknas numera
till 62 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974. Inflyttningen beräknas ske i
juni 1975. Av den inredda rumsytan för statens kriminaltekniska laboratorium
avser 1 800 m laboratorier och specialrum samt 1 900 m- kontor, förråd m. m.
Statens geotekniska institut kommer att disponera en rumsyta av ca 3 100 TO?,
varav ca 1 200 m i en laboratoriehall. Statens väg- och trafikinstitut kommer
att disponera ca 8 300 m för laboratorier och verkstäder, ca 3 000 m för garage
och förråd samt ca 3 200 m för kontor m. m. I objektet ingår vidare en fristående
restaurangbyggnad med 150 platser. Byggnadsstyrelsen föreslår att en definitiv
kostnadsram av 8 milj. kr. för nybyggnaderna på Vallaområdet förs upp i
inredningsplanen.
Norrköping
Inredning
av nybyggnad i Källtorp. Nybyggnaden är avsedd för Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut (SMHI). Redogörelse för nybyggnaden har lämnats bl. a. i prop.
1972: 130 (bil. 5 s. 25). Kostnaden för nybyggnaden beräknas till 34 milj. kr.
i prisläget den 1 april
1974, Inflyttningen
kommer att ske under tiden december 1974juni
1975. Den
inredda rumsytan omfattar ca 10 800 m för kontor och arkiv
m. m, och ca 1 600 m för laboratorier och verkstäder m, m. Inrednings
kostnaden beräknas av byggnadsstyrelsen till 6 milj, kr,
Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut: Telefonväxel. I gällande utrustningsplan
finns uppförd dels en delram av 450 000 kr, för telefonväxel, dels en definitiv
ram av 755 000 kr, för övrig utrustning vid institutet (jfr prop, 1974: 1 bil.
9 s. 47 och 52). För vädercentralen har tidigare planerats separata linjetagar-
och snabbtelefonsystem. Enligt utrustningsnämnden finns numera tekniska
förutsättningar att inom ett sammanhållet system bättre tillgodose
vädercentralens behov av tele-kommunikationsservice. Anskaffningskostnaden för
telefonväxel stiger därvid med 100 000 kr. Det föreslagna systemet beräknas
emellertid enligt nämnden medföra lägre årliga kostnader än det hittills
planerade. Nämnden föreslår därför att delramen höjs till 550 000 kr. Samtidigt
minskar belastningen på kostnadsramen för övrig utrustning med 20 000 kr.
Inredning
av nybyggnad i Saltängen. Nybyggnaden för vilken redogörelse lämnats bl, a,
i prop, 1972: 130 (bil, 5 s, 26) omfattar en sammanlagd rumsyta av ca 27 000 m.
Byggnadskostnaderna beräknas till 60 milj, kr, i prisläget den 1 april 1974. I
nybyggnaden kommer kri-
Prop. 1974:170 20
minalvårdsstyrdsen
och sjöfartsverket att disponera lokaler omfattande en inredd ramsyta av ca 20
000 m. Härav utgörs ca 13 300 m av kontor m. m. och ca 4 600 m av förråd och
arkiv. Inflyttningen kommer att ske under tiden oktober 1975februari 1976.
Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för inredning av
kriminalvårdsstyrelsens och sjöfartsverkets lokaler till 8 milj, kr,, varav
800 000 kr, avser kostnader för inredning för tätpackning i arkiv.
Kriminalvårdsstyrelsen/sjöfartsverket:
Telefonväxel. I gällande utrustningsplan finns uppförd en delram av 780 000
kr. för telefonväxel för kriminalvårdsstyrelsen och sjöfartsverket i
nybyggnader i Saltängen (jfr prop. 1974: 1 bil. 9 s. 47 och 51). Nybyggnaden
rymmer lokaler utöver vad som tas i anspråk av kriminalvårdsstyrelsen och
sjöfartsverket. Enligt nu föreliggande planer kommer bl. a. den lokala
skattemyndigheten, kronofogdemyndigheten och delar av skatteavdelningen vid
länsstyrelsen i Östergötlands län att erhålla lokaler i nybyggnaden. Enligt
vad jag uttalade vid min föregående anmälan av denna kostnadsram borde den gemensamma
rikstelefonväxeln fär kriminalvårdsstyrelsen och sjöfartsverket betjäna även
andra statliga myndigheter som inryms i samma byggriad. Utrustningsnämnden
beräknar kostnaderna för en utbyggnad av telefonväxeln med 150 anknytningar för
de nu redovisade myndighetemas behov till 225 000 kr. och föreslår att
kostnadsramen höjs till sammanlagt 1 005 000 kr.
Jönköping
Inredning
av nybyggnad i kv. Göta. Till nybyggnaden som avses för lantbruksstyrelsen och
skogsstyrelsen kommer att förläggas även den blivande centrala
förvaltningsmyndigheten för domstolsväsendet, vilken enligt beslut vid 1973 års
riksdag skall lokaliseras till Jönköping (prop, 1972: 1 bil, 4 s, 65, JuU 1973:
24, rskr 1973: 221). Redogördse för nybyggnaden har lämnats bl. a. i prop.
1973: 1 (bil. 9 s. 105). Kostnaden för nybyggnaden beräknas till 29 milj, kr.
Inflyttning kommer att ske under sommaren 1975, Den inredda rumsytan kommer att
fördelas med ca 3 400 m- på lantbruksstyrelsen, ca 2 000 m- på skogsstyrelsen,
ca 1 700 m2 på domstolsverket och ca 3 000 m på för myndigheterna gemensamma
lokaler. Inredningskostnaderna beräknas av byggnadsstyrelsen till 4,4 milj,
kr.
Lantbruksstyrelsen/skogsstyrelsen:
Telefonväxel. I gällande utrustningsplan finns uppförd en delram av 650 000
kr, för telefonväxel för lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen.
Utrustningsnämnden föreslår att den planerade växeln byggs ut för att svara
även mot behoven vid domstolsverket. Delramen bör därvid höjas med 220 000 kr,
till 870 000 kr,
Kungl,
Maj:t har den 27 september 1974 bemyndigat utrustningsnämnden att beställa en
sådan utökning av växeln.
Lantbruksstyrelsen/skogsstyrelsen:
Övrig utrustning. För övrig tele-
Prop.
1974:170 21
teknisk
utrustning och utrustning för bl, a, vissa gemensamma lokaler i nybyggnaden i kv.
Göta finns i gällande utrustningsplan uppförd en definitiv kostnadsram av 775
000 kr. (jfr prop. 1974: 1 bil. 9 s. 48 och 52). Utrastningsnämnden föreslår en
kostnadsram av 160 000 kr. för anskaffning av motsvarande utrustning för
domstolsverket. Härav avser 143 000 kr. en snabbtelefonanläggning.
Borås
Inredning
av nybyggnader inom Västeråsenområdet. Som jag redovisat i prop. 1974: 2 (bil.
4 s. 12) kommer statens provningsanstalt att förläggas till Västeråsenområdet
i Borås. Jag redogjorde därvid närmare för en nybyggnad för brandtekniskt
laboratorium, till vilken jag återkommer i det följande vid min anmälan av
utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår i vad avser
investeringsanslaget Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Byggnadsstyrelsen
beräknar kostnaderna för inredning av brandlaboratoriet som kommer att tas i
bruk sommaren 1975 till 350 000 kr.
Gävle
Inredning
av nybyggnader i kv. Vasen och i Mårtsbo. Nybyggnaderna kommer att disponeras
av statens lantmäteriverk. Redogörelse för nybyggnaden i kv. Vasen har lämnats
bl. a. i prop. 1972: 130 (bil. 5 s. 26) och för nybyggnaden i Mårtsbo i prop.
1974: 85 (bil. 6 s. 20). Byggnadskostnaderna beräknas till resp. 50 milj. kr.
och 1150 000 kr. Den inredda rumsytan i nybyggnaden i kv. Vasen redovisas av
byggnadsstyrelsen till ca 20 000 m. Därav avser ca 5 000 m särskilda arkiv och
förråd med i stor utsträckning speciell inredning. Kostnaderna för inredning
av nybyggnaderna beräknas till 14 650 000 kr,, varav 100 000 kr. avser observatoriet
i Mårtsbo. Av kostnaderna avser 1 150 000 kr. inredning för tätpackning i
arkiv. Ytterligare ca 5 milj. kr. av kostnaderna motiveras av ändrade och
successivt ökade krav på den inredning som utnyttjas för skydd, förvaring och
hantering av det kartmaterial som förvaras hos eller är under framställning vid
verket. Dessa krav tillgodoses inte f.n., och den föreslagna inredningen är i
denna del alltså inte direkt motiverad av omlokaliseringen till Gävle.
Inredning
för centralnämnden för fastighetsdata. Centralnämnden för fastighetsdata
disponerar förhyrda lokaler med eri rumsyta av ca 1 800 m-, vilka togs i bruk
under sommaren 1973. Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för inredningen
till 550 000 kr.
Sundsvall
Inredning
av nybyggnad i kv. Måsen. Nybyggnaden utförs i tre etapper, för vilka
redogörelser lämnats i prop. 1972:130 (bil. 5 s. 27) och prop. 1974:1 (bil. 9 s.
108). Etapperna I II som togs i brak för riksför-
Ptop. 1974:170 22
säkringsverkets
tekniska byrå hösten 1973 omfattar en inredd yta av ca 4 000 m-, varav datorhall
ca 1 000 m och kontorslokaler m. m. ca 1 500 m. Etappen III kommer att tas i
bruk för statens personalpensionsverk sommaren 1976 och omfattar en inredd
ramsyta av ca 4 200 m, varav kontor m. m. ca 2 700 m-. Kostnaderna för
inredningen beräknas av byggnadsstyrelsen till sammanlagt 3 milj. kr.
Inredning
av nybyggnad i kv. Målaren. Nybyggnaden innehåller lokaler för centrala studiestödsnämriden,
kammarrätten i Sundsvall och Sundsvalls tingsrätt, vilka inreds av
byggnadsstyrelsen, samt lokaler för polis- och åklagarväsendet och riksskatteverkets
norra distriktskontor. Redogörelse för nybyggnaden har lämnats bl. a. i prop.
1972:130 (bil. 5 s. 27). Byggnadskostnadema beräknas till 30 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1974. Lokalerna tas i brak iiuccessivt under tiden
junidecember 1974. Den rumsyta som inreds av byggnadsstyrelsen uppgår till 4
600 m-, varav ca 2 900 m utgörs av kontor m. m. och resterande delar av bl. a.
tingssalar och arkiv. Inredningskostnadema beräknas till 1 750 000 kr.
Departementschefen
De
nu redovisade förslagen i fråga om anskaffning av inredning för myndigheter som
omlokaliseras från Stockholmsområdet bygger som jag redovisat i det
föregående på att inyndigheternas generella kontorsinredning inte skall
medföras från myndigheternas nuvarande lokaler. Jag delar byggnadsstyrelsens
uppfattning att sådan inredning hellre bör återanvändas inom Stockholmsområdet.
Den kvarlämnade inredningen bör överlämnas till byggnadsstyrelsen, som bör
svara för att inredningen tas omhand och hanteras på det sätt som frän
ekonomisk synpunkt är mest fördelaktigt för statsverket. De myndigheter och
andra som övertar inredningen bör därvid i princip erlägga ersättning som
motsvarar inredningens bruksvärde. Inkomsterna bör tillföras detta anslag och
få användas av byggna
Mot
bakgrund av vad jag nu förordat föreslår jag att den: i inred-ningsplanen för
innevarande budgetår uppförda delramen av 40 milj, kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
för
inredning av omlokaliseringsobjekt ersätts med följande kostnadsramar i 1
000-tal kr.
Objekt
Förordad ramjeller ändring av tidigare
Kostnadsram
Medels-
förbrukning t,o,ra. 1974-06-30
definitiv delram ram
ram
Uppsala
Inredning av nybyggnad i kv:en Hugin och Munin
+
6 575
6 575
393
Eskilstuna
Inredning av nybyggnad i kv. Värjan
-1-
375
375
42
Linköping
Inredning av nybyggnader på Vallaområdet
j-
7 750
7750
336
Norrköping
Inredning
av nybyggnad i
Källtorp
Inredning
av nybyggnad i
Saltängen
-f -1-
5 850 7 900
5 850 7 900
27
Jönköping
Inredning av nybyggnad i kv. Göta
+
4 200
4 200
45
opaginerad Kontrollera mot PDF
Borås
350
21
Inredning
av nybyggnader
350
inom
Västeråsenområdet
Gävle
Inredning
av nybyggnader i
kv.
Vasen och i Mårtsbo
-M3 200
13 200
835
Inredning för centralnämnden för fastighetsdata
+ 550
550
482
Sundsvall
Inredning av nybyggnad i kv. Måsen
-f 2850
2 850
979
Inredning av nybyggnad i kv. Målaren
-1- 1700
1700
110
Övrigt
Till
byggnadsstyrelsens disposition
Inredning
av omlokaliseringsobjekt
+ 1000 -32 500
1000 7 500'
227'
Avser
de övriga omlokaliseringsobjekt för vilka särskilda kostnadsramar ännu inte
beräknats.
Den
av mig förordade delramen av 4 200 000 kr. för inredning av nybyggnad i kv.
Göta i Jönköping avser samtiiga kostnader för imrednihg av de lokaler som inom
nu pågående utbyggnadsetapp utförs för de myndigheter som skall lokaliseras
till Jönköping.
Som
jag redovisat inledningsvis ingår i den föreslagna kostnadsramen!
Prop.
1974:170 24
för
inredning av nybyggnader i kv. Vasen och i Mårtsbo i Gävle för statens
lantmäteriverk även kostnader för inredning som nyanskaffas utan direkt samband
med omlokaliseringen. Verksamheten vid lantmäteriverket finansieras i vissa
delar genom avgifter och andra intäkter. Ersättningarna bestäms därvid så att
utrymme finns även för avskrivning och förräntning av den utrustning som tas i
anspråk för tjänster verket utför. Jag räknar med att ca 1,3 milj, kr. av det
kapital som vid bifall till vad jag förordat i det föregående investeras i
ny inredning för verket skall skrivas av och förräntas på motsvarande sätt.
I
utrustningsplanen för innevarande budgetår bör föras upp följande nya och
ändrade kostnadsramar i 1 000-tal kr.
Objekt
Förordad ram eller
Kostnadsram
Medels-förbruk-
ändring
av
definitiv
delram
ning t,o,m.
tidigare
ram
ram
1974-06-30
Eskilstuna
Myntverket:
telefonväxel
+
3
27
.
Norrköping
Sveriges
meteorologiska och
hydrologiska institut:
telefonväxel
-hlOO
550
övrig utrustning
- 20
735
Kriminalvårdsstyrelsen/
sjöfartsverket:
telefonväxel
4-225
1005
Jönköping
Lantbruksstyrelsen/skogs-
styrelsen:
telefonväxel
-220
870
10
övrig utrustning
-fl50
925
Jäg
förordar att de utgifter som hänger samman med de nu redovisade inrednings-
och utrastningsobjekten får bestridas av tillgängliga medel under förevarande
reservationsanslag.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgiftema
för viss inredning och utrustning av byggnader för statiig förvaltning.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHJSTSFÖND
[2]
11. Byggnadsarbeten för statliig förvaltnmg. Under denna rubrik har i
riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 150
milj. kr. Behållningen under anslaget var vid ingången av budgetåret ca 86
milj. kr.
Prop. 1974:170 25
Från
anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader bl. a. för huvuddelen
av de myndigheter som enligt statsmakternas beslut skall omlokaliseras från
Stockholmsområdet. Med hänsyn till gällande tidplaner för denna omlokalisering
bör följande byggnadsobjekt nu redovisas för riksdagen.
Norrköping. Nybyggnad i Oxelbergen
för luftfartsverket och statens invandrarverk. Enligt gällande tidplaner skall statens
invandrarverk och luftfartsverket omlokaliseras till Norrköping under
försommaren och hösten 1976, Kungl, Maj:t uppdrog den 10 maj 1974 åt byggnadsstyrelsen
att utföra en första etapp av nybyggnaden, för vilken redogördse lämnats
senast i prop, 1974:85 (bil, 6 s, 19), Nybyggnaden har i denna etapp
kostnadsberäknats till 40 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974 och omfattar
ca 15 300 m rumsyta. I etappen ingår lokaler för invandrarverket samt ca 460
arbetsplatser för luftfartsverket. Lokaler för luftfartsverkets tryckeri har
planerats bli utförda i en andra etapp av nybyggnaden. De utökade uppgifter för
luftfartsverket avseende flygsäkerhetstjänst och radioteknisk tjänst som
redovisades i prop. 1973: 27 beräknas medföra att luftfartsverket behöver
disponera sammanlagt ca 500 arbetsplatser i Oxelbergen. Byggnadsstyrelsen har
mot denna bakgrund redovisat byggnadsprogram m. m. för en andra etapp av
nybyggnaden, som utöyer tryckeri föreslås innehålla ett mindre antal kontorsrum
samt vissa speciella lokaler som föranleds av de nämnda utökade uppgifterna.
Rumsytan uppgår, till ca 1 750 m och kostnaden beräknas till 5,5 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1974.
Nybyggnader inom Västeråsenområdet
i Borås för statens provnings-anstalt. Som jag redovisat i prop. 1974: 2 (bil.
4 s. 12) skall den brandtekniska provningsverksamheten vid statens
provningsanstalt lokaliseras till Borås sommaren 1975. Kungl. Mai:t uppdrog den
19 april 1974 åt byggnadsstyrelsen att utföra den nybyggnad för brandtekniskt
laboratorium för vilken redogördse lämnades i prop. 1974: 2. Nybyggnaden
omfattar en rumsyta av ca 2 150 m- och kostnadsberäknas till 10,8 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1973, inkl. kostnader för rökgasreningsanläggning,
I beslut den 7 juni 1974
föreskrev Kungl, Maj:t bl, a, att den fortsatta planeringen skall inriktas på
att anstaltens övriga delar skall flytta till Borås med början år 1976, med
undantag för anstaltens byggnadstekniska och mekaniska laboratorier, vilka senardäggs
t, v. för ytterligare utredning. Vid planeringen av anstaltens anläggningar i
Borås, exkl. de två sistnämnda laboratorierna, skall enligt beslutet gälla en
sammanlagd kostnadsram av 84,6 milj. kr, i prisläget den 1 april 1973 för
byggnader och inredning.
Byggnadsstyrelsen
har därefter redovisat huvudhandlingar m, m, för nybyggriader för
provningsanstalten av den omfattning som förutsattes i beslutet den 7 juni
1974. Den sammanlagda programytan för nybyggna-
Prop. 1974:170 26
derna
exkl. det braridtekniska laboratoriet uppgår till ca 14 500 m-, varav för
lätta laboratorier ca 5 950 m, för tunga laboratorier och hallar ca 2 500 m och
för hjäl])utrymmen ca 2 000 m. Resterande ca 4 000 m hänför sig till skrivram m.
iri. samt restaurang och övriga personalutrymmen. På de olika verksamheterna
fördelar sig programytan i huvudsak enligt följande sammanställning.
m2
VVS-tekniska
laboratoriet 870
Analyslaboratoriet 1260
Polymertekniska
laboratoriet 1 770
Ytskyddslaboratoriet 1320
Laboratoriet för metallografi och materialstruktur 190
Laboratoriet för äddmetaller 540
Elektriska laboratoriet 1 330
Akustiklaboratoriet 1370
Laboratoriet
för fysikalisk mätte;knik 1 220
Laboratoriet för legal metrologi 820
Kansli,
verkstad m. m. 2 160
Personalutrymmen
och övriga gi;mensamma lokaler 1 620
Kostnaderna
för nybyggnadema, inkl. det brandtekniska laboratoriet men exkl. inredning,
beräknas av byggnadsstyrelsen till 78,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973,
vilket motsvaras av 90 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974.
Kungl.
Maj:t har den 23 augusti 1974 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att företa den
upphandling och utföra de förberedande arbeten som i avvaktan på Kungl. Maj:ts
slutliga beslut krävs för att de beslutade riktpunkterna i fråga om tiden för
anstaltens omlokalisering skall kunna hållas.
Departementschefen
Med
hänvisning till vad jag ledovisat i det föregående bör följande nya och ändrade
kostnadsramar i 1 0(X)-tal kr. föras upp i investeringsplanen för innevarande
budgetår.
Byggnadsobjekt
Kostnads- Medelsförbrukning Bygg-. Färdig
ram -------------- start ställande
1974-04-01
Faktisk Beräknad år-mån. år-mån.
t.o,m, för .
1974-06-30
1974/75-
Norrköping
Nybyggnad i Oxel
bergen 45 500 3 726 16 200
74-06 76-05
Borås
Nybyggnader
inom
Västeråsenområdet 90
000 1150 25 000 74-05, 77-05
Prop. 1974:170 27
Den
av mig förordade höjningen av kostnadsramen för nybyggnad i Oxelbergen i
Norrköping avser som jag redovisat i det föregående en av byggnadsstyrelsen
föreslagen andra etapp av nybyggnaden. Beredningen av ärendet är ännu inte
avslutad. När så har skett räknar jag med att återkomma med ett slutligt
förslag till kostnadsram. Kostnadsramen bör därför t. v, betraktas som
preliminär.
Jag
förordar att de utgifter som hänger samman med de nu redovisade byggnadsobjekten
får bestridas av tillgängliga medel under förevarande investeringsanslag.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av
utgifterna för vissa byggnadsarbeten för statlig förvaltning.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1974:170 29
Bilaga
6
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet den 25 oktober 1974.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG,
HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, ZACHRISSON,
LEIJON, HJELM-WALLÉN,
Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, och statsrådet Hjelm-Wallén
anmäler de ärenden under utbildningsdepartementets handläggning som angår
utgifter på tilläggsstät I till riksstaten för budgetåret 1974/75,
Departementschefen anmäler därvid frågorna under punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7 och
8 och statsrådet Hjelm-Wallén frågan under punkten 3, Föredragandena anför.
DMFTBUDGETEN
ÅTTONDE
HUVUDTITELN
B.
Kulturändamål
[1]
B 8. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I riksstaten för budgetåret
1973/74 har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 63
211 000 kr. Vidare har på tilläggsstat III för budgetåret 1973/74 anvisats ett
anslag av 678 000 kr, för täckande av Operans och Dramatiska teaterns
kostnadsökningar till följd av den socialförsäkrings-avgift som påförs dem fr,
o, m, den 1 januari 1974,
Operan
har begärt ytterligare medel för erläggande av sociala avgifter som av
riksförsäkringsverket debiterats teatern för budgetåret 1973/74, Dåvarande
teater- och musikrådet har tillstyrkt framställningen.
Departementschefen
Med
hänvisning till redovisade kostnadsökningar förordar jag att ytterligare medel
tilldelas Operan för täckande av institutionens sociala kostnader budgetåret
1973/74,
Prop. 1974:170 30
Det
av mig beräknade medelsbehovet om sammanlagt 500 000 kr, bör täckas genom
anvisande av ett anslag på tilläggsstat I till riksdagen för innevarande
budgetår.
Jag
hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att
till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr,
[2]
B 10. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.
Ur det under denna rubrik på riksstaten uppförda förslagsanslaget utgår fr, o,
m, budgetåret 1974/75 bl, a, det statliga stödet till de sex större yrkesorkestrarna
enligt kungörelsen (1974: 451) om statsbidrag till vissa teater-, dans- och
musikinstitutioner. Dessförinnan utgick det statiiga stödet till dessa
orkestrar ur det på riksstaten uppförda reservationsanslaget Bidrag till
särskilda kulturella ändamål.
Som
bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1973/74 anvisades i juni 1973
sammanlagt 11 961 000 kr. Då det vid denna tidpunkt inte var möjligt att helt
överblicka orkestrarnas behov av bidrag för ifrågavarande spelar har det
liksom under tidigare år i enlighet med de intill utgången av juni 1974
gällande tiestämmdserna förutsatts att ytterligare bidrag skulle kunna utgå
efter spelarets slut i den mån omständigheter, som orkesterföretagen inte själva
kunnat bestämma över, medfört inte förutsedda kostnadsökningar eller väsentligt
minskade intäkter.
Uppgifter
har nu getts in från orkestrarna angående det ekonomiska utfallet av
verksamheten under nämnda spelar. Av dessa framgår att behov föreligger av
ytterligare bidrag med sammanlagt 2 426 463 kr. Därjämte har vissa av orkesterföretagen
begärt tilläggsbidrag för tidigare budgetår. Huvuddelen av det anmälda
medelsbehovet är föranlett av ökade kostnader på grand av avtalsenliga
lönehöjningar. Därjämte har redovisats ökade kostnader för arbetsgivaravgifter
till riksförsäkringsverket (ATP m. m.).
Ur
förevarande anslag har för innevarande budgetår Norrköpings orkesterförening
erhållit ett grundbidrag av högst 2 270 323 kr. I en av föreningen gjord ansökan
anförs att vid beräkningen av bidragsunderlaget föreningen tilldelats ett
otillräckligt antal grundbelopp, vilket innebär att dess ekonomiska läge
försämrats jämfört med budgetåret 1973/74. Förenmgen hemställer därför om
ytterligare bidrag för innevarande budgetår. Dåvarande teater- och musikrådet
har tillstyrkt ansökningen och föreslagit att föreningen tilldelas ett bidrag
ur de medel som under förevarande anslag anvisats för tilläggsbidrag för
regional verksamhet.
Prop.1974:170 31
Departementschefen '
På
riksstaten har för innevarande budgetår tilL bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner anvisats 57 942 000 kr. Under anslaget
har emellertid inte beräknats ytterligare bidrag till yrkesorkestrarna för
föregående budgetår. Denna bidragsfråga bör därför anmälas för riksdagen.
Det
siffermaterial som redovisats av orkestrarna beträffande det ekonomiska
utfallet av verksamheten under spelåret 1973/74 visar väsentliga
kostnadsökningar främst till följd av avtalsenliga lönehöjningar. För täckande
av i huvudsak dessa oförutsedda kostnadsökningar räknar jag med ett ytterhgare
medelsbehov av 1 850 000 kr. Jag anser att dessa kostnader bör belasta
förevarande anslag. Jag förordar därför att den av mig under denna punkt
beräknade ökningen får täckas genom anvisande av ytterligare medel under
förevarande förslagsanslag.
Vad
gäller framställningen från Norrköpings orkesterförening vill jag erinra om att
jag i proposition angående den statliga kulturpolitiken (prop. 1974: 28) i
fråga om förslaget till övergång till ett nytt bidragssystem anförde att denna
övergång ej skulle få leda till en försämring för någon institution. Utöver de
medel jag räknat med i det föregående bör till Norrköpings orkesterförening
anvisas ett bidrag av 274 000 kr. motsvarande sju grundbelopp. Bidraget bör
utgå ur de medel som under förevarande förslagsanslag anvisats för
tilläggsbidrag för regional verksamhet.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1,
godkänna vad jag i det
föregående förordat angående bestridande av kostnader för de sex större
yrkesorkestrarnas bidragsbehov för budgetåret 1973/74,
2,
godkänna vad jag i det
föregående förordat angående medel till Norrköpings orkesterförening,
D.
Skolväsendet
[3]
D 35. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Ur detta
förslagsanslag utgår bidrag till byggnadsarbeten för grundskola, gymnasieskola
m, m.
Statsmakterna
har beslutat (prop, 1974: 1 bil, 10, UbU 1974: 8, rskr 1974: 92) att
försöksverksamhet med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade och andra
svårt handikappade elever fr. o. m. läsåret 1974/75 skall anordnas vid
Skärholmens gymnasium för ca 20 elever. I riksstaten för innevarande budgetår
anvisades inte medel för lokalkostnader för denna verksamhet då förhandlingar
mellan statens förhandlingsnämnd och Stockholms kommun inte avslutats i sådan
tid att detta skulle vara möjligt. Genom beslut den 28 juni 1974 godkände Kungl.
Maj:t för sin del ett mellan ståtens förhandlingsnämnd och Stockholms
Prop. 1974:170 32
skoldirektion
på Stockholms kommuns vägnar träffat avtal om utbildning för svårt
rörelsehindrade m. fl. elever vid Skärholmens gymnasium i Stockholm. Avtalet
innebär bl. a. att staten utöver statsbidrag enligt gällande regler till
Stockholms kommun skall erlägga en särskild investeringsersättning med 2 600
000 kr.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
medge att 2 600 000 kr. utbetalas från förslagsanslaget Bidrag till
byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.
E.
Högre utbildning och forskning
[4j
E 22. Tekniska fakultetemai m. m.: Avlöningar till lärarpersonal.
I
samband med att en befintlig tjänst som professor eller biträdande professor
blir ledig skall prövas bl. a. om tjänsten bör återbesättas med oförändrat
ämnesinnehåll eller om tjänsten bör ersättas med annan lärartjänst. Kungl. Maj:t
har, med anledning av prövning av en ledig tjänst som professor i
strömningsmaskiner vid universitetet i Lund, föreskrivit att i stället för
denna professur en professur i konstruktionsmaterial skall ledigförklaras med
förbehåll för att en sådan tjänst inrättas. Jag förordar att en sådan tjänst
inrättas vid universitetet i Lund och att professuren i strömningsmaskiner
samtidigt dras in. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
bemyndiga Kungl, Maj:t att inrätta en professur i enlighet med vad jag förordat
i det föregående,
[5]
E 34. Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm. Finansieringen av verksamheten
vid Handelshögskolan i Stockholm regleras genom ett avtal av den 23 januari
1954 mellan staten, Stockholms [stad]. Handelshögskoleföreningen i Stockholm
samt Handelshögskolans i Stockholm direktion, I avtalet har vidtagits vissa
ändringar senast den 17 december 1973, godkända av Kungl, Maj:t den 17 maj 1974
(jfr prop, 1974: 1 bil. 10 s. 303, UbU 1974: 13, rskr 1974: 121). Det åriiga
bidraget fastställdes därvid till 2 438 000 kr. Härutöver erhåller högskolan
innevarande budgetår ett engångsbidrag av 532 000 kr, som kompensation för
allmän kostnadsutveckling under tiden fram till den 30 juni 1974,
I
samband med ändringeri i avtalet deri 17 december 1973 enades parterna om att
överläggningar skulle tas upp om principerna för beräkning av statens bidrag
vid kommande förhandlingstillfällen. Sedan överläggningarna slutförts har den
28 mars 1974, under förutsättning bl, a, av Kungl, Maj:ts godkännande, avtal
träffats om ytterligare ändringar i 1954 års avtal.
Den
nu träffade överenskommelsen innebär att statens bidrag till
Prop. 1974:170 33
kostnaderna
för Handelshögskolans verksamhet för budgetåren 1975/ 761978/79, dvs, för
återstoden av nu löpande avtalsperiod, skall utgå med ett belopp som utgör 39 %
av kostnadema vid en i avtalet angiven personalstat beräknade med tillämpning
av för personal vid universiteten gällande kollektivavtal. Kostnaderna vid
personalstaten beräknade i 1974 års löneläge inkl, 29 % lönekostnadspålägg
uppgår till 6 405 910 kr, överenskommelsen innebär härutöver ändring av bestämmelserna
om antagning av studerande till högskolan, som skall tillämpas redan
innevarande läsår.
Jag
hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att
bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtalet den 28 mars 1974 med Stockholms
kommun. Handelshögskoleföreningen i Stockholm och Handelshögskolans i Stockholm
direktion om ändring i avtalet den 23 januari 1954 angående Handelshögskolan i
Stockholm.
[6]
E 64. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
I
riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett
reservationsanslag av 75 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev
byggnadsstyrelsen 22 milj. kr. enligt en särskild inred-ningsplan och
utrustningsnämnden för universitet och högskolor 52,9 milj. kr. enligt en
särskild utrustningsplan (prop. 1974: 34 s. 36 och 40, KrU 1974: 11, rskr
1974:251). Till Kungl. Maj:ts disposition står 100 000 kr.
Byggnadsstyrelsen
beräknar nu medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 till 28 milj, kr, och
hemställer om anslag på tilläggsstat om 6 milj. kr.
Vidare
har byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden lagt fram förslag om nya och
ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustningsobjekt.
Som
dåvarande departementschefen anförde i prop. 1967: 104 (s. 41) sker inte
indexmässig uppräkning av redan fastställda kostnadsramar i inrednings- och utrustningsplanema.
I vissa fall där upphandlingen ännu inte påbörjats har jag dock funnit det
nödvändigt att i mitt förslag justera redan fastställda ramar för inredning.
För dessa objekt kommer jag inte att lämna någon särskild redogörelse i det
följande.
För
de övriga förslag till nya och ändrade ramar som med hänsyn till föreliggande
tidsplaner nu bör behandlas kommer jag i det följande att lämna en kortfattad
redogörelse.
Stockholm
Nordiska
museet. F. n. uppförs ett museimagasin för Nordiska museet m, m, på Julita
gård. I gällande inredningsplan är uppförd en delram av 500 000 kr, för
inredning av magasinet (prop. 1973: 170 bil. 6 s. 29).
3
Riksdagen 1974.1 saml Nr 170
Prop. 1974:170 34
Byggnadsstyrelsen
beräknar nu den slutliga kostnaden för inredning av magasinet till 1 250 000
kr. och föreslår att en delram av detta belopp förs upp i inredningsplanen.
Moderna
museet. För inredning av den om- och tillbyggnad av moderna museet i Stockholm
som f. n. utförs är i inredningsplanen uppförd en delram av 800 000 kr. Ramen
innefattar även inredning av lokaler för det till museet knutna s. k.
fotomuseet i f. d. prästbostället på Skeppsholmen i Stockholm (prop. 1973: 170
bil. 6 s. 31 och prop. 1974: 34 s. 29), Styrelsen föreslår nu att en definitiv
ram av 1,6 milj, kr, förs upp för inredning av objektet.
Ombyggnad
av Fredrik Bloms hus. Kungl, Maj:t uppdrog den 28 juni 1974 åt
byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 2,4 milj, kr, i prisläget den 1
april 1973 utföra ombyggnad av det s, k, Fredrik Bloms hus inom Frescatiområdet.
Lokalerna, som omfattar drygt 1 000 m rumsyta, skall disponeras av universitetsförvaltningen
i Stockholm,
Byggnadsstyrelsen
uppskattar kostnaderna för helt ny inredning av lo-kalema till 550 000 kr. Då
omfattningen av användbar befintlig inredning ännu inte klarlagts föreslår
styrelsen att en delram av 350 000 kr. förs upp i inredningsplanen.
Statens
biblioteksdepå i Bålsta. Av den redogörelse som lämnades i prop. 1970: 76 (s.
14) framgår att utbyggnaden av biblioteksdepån i Bålsta omfattar ca 3 600 m-
rumsyta. Byggnaden, som blir färdigställd under hösten 1974, har
kostnadsberäknats till 2 750 000 kr. i prisläget den 1 april 1974. I
inredningsplanen är uppförd en definitiv kostnadsram av 2,4 milj. kr. för
ändamålet (prop. 1974: 34 s. 37).
Kostnaderna
för bl. a, bokvagnar, utrustning för mikrofilmning och läsning av mikrofilm
samt en mindre telefonanläggning beräknar LUP-kommittén till 125 000 kr.
Kommittén föreslår att en definitiv ram av nämnda bdopp förs upp i
utrustningsplanen.
Kulissmagasin
m. m. för Operan och Dramaten. Byggnadsstyrelsen har den 11 mars 1974
föreslagit att de kungl. teatrarnas kulissmaterid, i avvaktan på en permanent
lösning av lokalfrågan för Operans och Dramatens förråds- och
verkstadsrörelse, förvaras i befintliga byggnader inom f. d. Roslagens flygkårs
område i Hägernäs. Byggnadsstyrelsen har vidare den 29 april 1974 redovisat ett
förslag till utbyggnad av verkstäder m. m. för de båda teatrarna i Hägernäs.
Teatrarna disponerar i dag bl. a. två kulissmagasin i provisoriska byggnader på
Gärdet, vilka är i ett sådant skick att de måste rivas. Kungl, Maj:t har den 13
september 1974 bl. a. anvisat medel för en flyttning av de båda teatrarnas
kulissmagasin till provisoriska lokaler i Hägernäs.
Utrastningsnämnden
beräknar kostnaderna för erforderlig utrustning och för flyttning till 1 140
000 kr. och föreslår att en kostnadsram av nämnda belopp förs upp i
utrustningsplanen.
Prop. 1974:170 35
Uppsala
Ombyggnad
för psykologiska institutionen. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 mars 1974 åt
byggnadsstyrelsen att utföra ombyggnad i kv. Munken för psykologiska
institutionen. De ombyggda lokalerna, som omfattar ca 3 100 m ramsyta, skall
tas i bruk till höstterminen 1975.
I
inredningsplanen finns uppförd en delram av 500 000 kr. för inredning av
lokalerna. I prop. 1974: 34 (s. 30) redovisades att byggnadsstyrelsen
uppskattade kostnadema för helt ny imedning till 1 250 000 kr. Sedan den
uppskattningen gjordes har priserna ökat med ca 18 %, varför styrelsen nu
beräknar kostnadema till 1 475 000 kr. Befintlig inredning till ett värde av
ca 250 000 kr. kommer att utnyttjas. Styrelsen föreslår att nämnda delram höjs
till (1 475 000250 000 = )1 225 000 kr. Ramen kan enligt styrelsen därvid
betecknas som definitiv.
Linköping
Teknisk
och filosofisk utbildning m. m. Den i gällande inredningsplan uppförda
inredningsramen av 12,2 milj. kr. avser inredning av de nybyggnader som
hittills uppförts på Vallaområdet i Linköping (prop. 1973: 61 s. 23).
Byggnadsstyrelsen
föreslår nu att denna ram höjs med 750 000 kr. till 12 950 000 kr. Höjningen
avser dels inredning av lokaler för utbildning i biologi och kemi, dels
inredning av växthus m. m.
Medicinsk
teknik. För inredning och utrustning av lokaler för medicinsk teknik finns i
utrustningsplanen uppförd en kostnadsram av 1 350 000 kr. (prop. 1973: 61 s.
23). För att en minidator skall kunna anskaffas till institutionen föreslår
utrustningsnämnden att ramen höjs med 450 000 kr.
Lund/Malmö
Hygien
och naturvetenskaplig mikrobiologi. I prop. 1972: 125 (bil. 6 s. 45)
redogjordes för nybyggnaden för hygien och naturvetenskaplig mikrobiologi vid
universitetet i Lund. Byggnadsstyrelsen föreslår att den i inredningsplanen
uppförda ramen av 1650 000 kr. (prop. 1973: 61 s. 24) höjs med 650 000 kr. till
2,3 milj. kr.
Lärarhögskolan
m. m. I inredningsplanen är uppförd en ddram av 3,9 milj. kr. för inredning av
lärarhögskolan m, m. i Malmö (prop, 1973: 61 s, 25),
Genom
beslut den 18 maj 1973 uppdrog Kungl, Maj:t åt skolöverstyrelsen bl. a, att
redovisa det underlag som mot bakgrund av skolöverstyrelsens förslag till
minskad intagning till lärarhögskolorna krävs för att anskaffningen av
inredning och utrustning för bl. a. lä-
Prop.
1974:170 36
rarhögskolorna
i Malmö och Mölndal skall kunna begränsas i förhållande till vad som planerats
bl. a. med utgångspunkt från de i beslut den 29 december 1970 fastställda ytramarna
för de båda högskolorna. Vidare uppdrogs åt skolöverstyrelsen att i samråd med
vederbörande LUP-kommitté samt organisationskommittén för högre musikutbildning
redovisa möjligheterna att för annan utbildning utnyttja den överkapacitet som
mot den nämnda bakgranden kan beräknas föreligga inom de lokaler som avsetts
för lärarhögskolorna i Malmö och Mölndal (prop. 1974: 34 s. 15, 26 och 43). Kungl.
Maj:t har den 26 juli 1974 fastställt nya ytramar för lärarhögskolorna i Malmö
och Mölndal. I beslutet föreskrevs bl. a. att byggnadsstyrelsen borde redovisa
ett förslag till omdis-position av om- och tillbyggnaden för lärarhögskolan m. m.
i Malmö. Arbetet borde ske med utgångspunkt i att den högre musikutbildningen i
Malmö bereds lokaler i anslutning till lärarhögskolan och i första hand i
befintliga lokaler. Byggnadsstyrelsen borde vidare redovisa möjligheten att
inrymma delar av musikutbildningen i lärarhögskolans nuvarande lokaler redan
till hösten 1975. Vidare föreskrevs bl. a, att byggnadsstyrelsen skyndsamt bör
redovisa de nya förslag till ändrade inredningsramar för lärarhögskolorna i
Malmö och Mölndal som följer av beslutet.
För
komplettering av inredningen för bl. a. musikutbildningens behov från hösten
1975 har byggnadsstyrelsen preliminärt bedömt ett ytterligare medelsbehov av
200 000 kr. Styrelsen föreslår därför, att en delram av (3 900 000-1-200 000=)
4,1 milj. kr. förs upp i inredningsplanen.
Göteborg
Lärarhögskolan
m. m. 1 inredniingsplanen är uppförd en ddram av 4 milj. kr. för inredning av
lärarhögskolan m. m. i Mölndal (prop. 1973: 61 s. 18). Vad gäller pågående och
beslutad planering för inredning och utrustning för lärarhögsl;:olan i Mölndal
vill jag hänvisa till vad jag anfört angående lärarhögskolan i Malmö.
Byggnadsstyrelsen
uppskattar kostnadema för inredning av lokaler för lärarhögskolan m. m.i
Mölndal, till 7,3 milj. kr, och föreslår att en ny deham med detta belopp förs
upp i inredningsplanen. Styrelsen föreslår att en definitiv inredningsram. för
hela byggnaden fastställs först sedan beslut fattats om den framtida
användningen av de genom programminskningen ledigblivna lokalerna.
Nybyggnad
för kemi, etapp II. Som redovisades i prop, 1973: 170 (bil, 6 s. 33)
uppförs f. n. en andra etajjp av kemibyggnaden på Chahnersom-rådet.
Nybyggnaden, som omfattar ca 3 800 m rumsyta, skall tas i bruk till vårterminen
1976.
I
inredningsplanen är uppförd en kostnadsram av 2,3 milj. kr. för nybyggnaden (prop.
1974: 34 s. 32 och 38). Byggnadsstyrelsen uppskattar nu kostnaderna till 3
milj, kr., varav 700 000 kr. avser dragskåp. Hänsyn
Prop.
1974:170 37
har
därvid tagits till de ökade projektermgskostnader som föranletts av att
inredningsplaneringen måste revideras då,det objekt som tidigare planerats var
avsevärt större,
Karlstad
Universitetsfilialen
och lärarhögskolan m. m. Redogörelse för nybyggnaden har lämnats i prop; 1972:
28 (s, 9 och 27) och prop, 1973: 61 (s. 28). Nybyggnaden, som färdigställdes
till vårterminen 1974, har kostnadsberäknats till 33 milj. kr. i prisläget den
1 april 1974.
I utrustnirigsplanen
är uppförd en delram av 1,7 milj. kr. för utrustning för universitetsfilialen
och lärarhögskolan m.m. (prop. 1973: 61 s. 28 och 36). Skolöverstyrelsen och LUP-kommittén
för Göteborg har reviderat det tidigare utrustningsförslaget enligt angivna
riktlinjer och föreslår att nämnda delram höjs till 2 068 000 kr. Ramen kan
därvid betecknas som definitiv.
Luleå
Högskolan.
I inredningsplanen är uppförd en delram av 8,8 milj. kr. för etapperna IVII av
nybyggnadema för högskolan (prop. 1974: 34 s. 34 och 39). Detta var enligt
byggnadsstyrelsen en preliminär beräkning. Styrelsen har nu beräknat
kostnaderna för nämnda etapper till 10 150 000 kr. Eftersom etapp VII skall tas
i bruk hösttermmen 1975 föreslår styrelsen att delramen nu höjs med 1 350 000
kr.
Telefonväxel.
I utrustningsplanen är uppförd en delram av 310 000 kr, för telefonväxel för högskolan
i Luleå (prop. 1973:170 bil. 6 s. 30).
Organisationskommittén
för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland har efter samråd med
utrustningsnämnden fuimit att den befinthga växeln måste bytas ut mot en växel
med större kapacitet senast till höstterminen 1976, Kostnaden härför beräknas till
330 000 kr. Hänsyn har dä tagits till den befintliga växelns försäljningsvärde.
Härtill kommer 57 000 kr, för bl, a, anskaffning av ytterligare anknytningar.
Kommittén föreslår således att nämnda delram höjs med 387 000 kr, till 697 000
kr. Ramen bör enligt kommittén alltjämt betecknas som delram.
Departementschefen
För
att inredning och utrustning utan försening skall kunna anskaffas till de
objekt som jag redogjort för i det föregående bör de i följande sammanställning
angivna kostnadsramarna il 000-tal kr. föras upp i inrednings- och
utrustningsplanerna.
Prop.
1974:170
38
Objekt
Förordad
ram eller förordad ändring av tidigare ram
Kostnadsram
Definitiv Delram ram
Inredning
Stockholm
Nordiska museet Moderna museet Ombyggnad av Fredrik
Bloms hus
+ + +
750 710 350
1250 1 510
350
Uppsala
Ombyggnad
för psykologiska
institutionen
+
650
1 150
Linköping
Teknisk
och filosofisk utbildning m.rn.
-f-
725
12 925
LundjMalmö
Hygien och naturvetenskaplig mikrobiologi Lärarhögskolan
m. m.
-i-
600 200
2 250
4100
Göteborg
Lärarhögskolan m, m. Nybyggnad för kemi, etapp 11
-F3 250 -f 550
7 250 2 850
Östersund
Socialhögskolan
+
200
1 100
Luleå
Högskolan
-H 100
9 900
Utrustning
Stockholm
Statens biblioteksdepä i Bålsta Kulissmagasin m.m. för
Operan och Dramaten
-f 125 -1-1 140
125 1 140
Linköping
Medicinsk
teknik
-f 450
1 800
Karlstad
Universitetsfilialen och lärarhögskolan m. m.
+ 250
1950
Luleå
Telefonväxel
-f- 387
697
Med
hänsyn härtill bör för budgetåret 1974/75 utöver vad som tidigare beräknats
ytterligare 6 milj. ler. anvisas under detta anslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att
till Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag
av 6 000 000 kr.
Prop. 1974:170 39
G.
Vuxenutbildning
[7]
G 1. Viss utbildning via radio och television m. m. Från detta reservationsanslag
bekostas utgifter för den verksamhet med produktion av undervisningsprogram m. m.
för radio och television, som sedan budgetåret 1972/73 handhas av kommittén
för den fortsatta verksamheten med radio och television inom
utbildningsväsendet (TRU-kommittén). Vidare ersätts kostnader för
skolprogramverksamheten vid Sveriges Radio.
TRU-kommittén
har den 9 maj 1974 inkommit med en skrivelse angående förlängning av försök
med kabeltelevision i Kimna. Detta försök skulle ursprungligen avslutas under
våren 1974. TRU-kommittén anser att försöksperioden är för kort för att väsentiiga
slutsatser skall kunna dras av försöket och önskar fortsätta
försöksverksamheten under hösten 1974. Kostnaderna fÖr en förlängning av
försöket till och med utgången av 1974 beräknar TRU-kommittén till ca 450 000
kr. inkl. utvärdering.
Enligt
beslut den 28 juni 1974 angående produktionsplan för TRU-kommittén under
budgetåret 1974/75 har Kungl. Maj:t ingen erinran mot att kommittén inom ramen
för redan tilldelade medel för budgetåret 1974/75 fortsätter
försöksverksamheten med kabeltelevision.
Med
hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Viss u/bildning via radio och television m. m. på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 325 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[8]
15. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. I
riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
investeringsanslag av 210 milj. kr. (prop. 1974: 34, KrU 1974: 11, rskr 1974:
251). Under anslaget är uppförda två investeringsplaner, nämligen en plan för
utbildning och forskning och en plan för kulturändamål m, m. Medelsreservationen
vid budgetårets början uppgick till drygt 31 milj. kr. Någon medelsanvisning på
tilläggsstat beräknas f. n. inte bli erforderlig. Däremot bör följande objekt
redovisas i detta sammanhang.
Om-
och tillbyggnad för lärarhögskolan i Malmö. I gällande investeringsplan är
under rubriken Utbildning och forskning uppförd en kostnadsram av 32,8 milj.
kr. (prop. 1974: 34 s. 14) vilket motsvaras av 34 milj. kr. i prisläget den 1
april 1974 för om- och tillbyggnad
Prop.
1974:170 40
av lärarhögskolan i Malmö, Som jag anfört i det föregående
vid min anmälan av anslaget till inredning och utrustning av lokaler vid universiteten
m, m, har Kungl. Maj:t den 26 juli 1974 fastställt nya riktlinjer för
dispositionen av om- och tillbyggnaden.
Byggnadsstyrelsen uppskattar att det för en anpassning av
lärarhögskolans lokaler till den av Kungl. Maj:t den 26 juli 1974 fastställda ytra-men
av 11 100 m programyta exklusive kapprum etc. samt för en ombyggnad av de
friställda lokalerna för musikutbildning krävs att kostnadsramen höjs till
preliminärt 36,4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört i dét föregående bör i
gällande, investeringsplan föras upp följande kostnadsram i 1 000-tal kr.
Byggnadsobjekt Kost- Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
nadsram-------------------------- start ställande
1974-04-01 Faktisk Beräknad för år-mån. är-mån.
t.o.m, --------------
1974- 1974/75 1975/76 06-30
Utbildning och forskning
Om- och tillbyggnad
för lärarhögskolan
i Malmö 36 400 27 705 5 000
3 000 72-02 75-12
Som jag redovisat tidigare vid min anmälan av anslaget
till inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m, m. har Kungl, Maj:t
bl. a. mot bakgrund av reduceringar i lärarutbildningsorganisationen fastställt
nya ytramar för lärarhögskolorna i Malmö och Mölndal. För Malmös del har ytramen
minskats från 14 100 m (jfr prop. 1972:28 s. 7) till 11100 m2 och för Mölndals dd
från 16 200 m (jfr prop. 1973: 61 s. 9) till 11 200 m, allt uttryckt i
programyta, exkl. kapprum etc. Byggnadsstyrelsen utreder f. n. användningen av
de på detta sätt friställda lokalerna i Mölndal. De friställda lokalerna i
Malmö kommer att användas för högre musikutbildning och jag har i mitt förslag
till ny kostnadsram för om- och tillbyggnaden för lärarhögskolan i Malmö
beräknat medel för en ombyggnad av vissa lokaler i objektet för detta ändamål.
Beredningen av ärendet är ännu inte avslutad varför den föreslagna
kostnadsramen får betraktas som preliminär. När beredningen avslutats avser jag
att återkomma med f(3rslag till en definitiv kostnadsram för objektet.
Jag förordar att de ökade kostnader som hänger samman med
det nu redovisade objektet får bestridas av tillgängliga medel under förevarande
anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1974:170 41
att
godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifter för vissa
byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Vad
föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1974:170 43
Bilaga
7
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet den 25 oktober 1974.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler de ärenden under jordbraksdepartementets
handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1974/75 och anför.
DRIFTBUDGETEN
NIONDE
HUVUDTITELN E. Fiske
[1]
E12. Fiskeriundersökningsfartyg. På riksstaten för innevarande budgetår har
under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 1 milj. kr.
Vid
min anmälan av medelsbehovet under anslaget på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1973/74 anförde jag att jag torde få återkomma i senare
sammanhang till frågan om behovet av medel för slutlig reglering av kostnaderna
för fiskeriundersökningsfartyget. Fartyget har nu levererats till fiskeristyrdsen.
Styrelsen beräknar att de slutliga kostnaderna enligt kontraktet med Kalmar Varv
AB samt för styrelsens egen upphandling m. m. sammanlagt kommer att uppgå till
ca 22,8 milj. kr. Mervärdeskatten vid varvets försäljning av fartyget till
styrelsen beräknas till ca 4 milj. kr. Totalkostnaden blir således i rant tal
26,8 milj. kr. Hittills har under anslaget anvisats sammanlagt 22,5 milj. kr.
Ett ytterligare medelsbehov av 4,3 milj. kr. föreligger nu. Jag hemställer att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Fiskeriundersökningsfartyg på tilläggsstat I till riksstaten
för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
4
300 000 kr.
Prop.
1974:170 44
G.
Utbildning och forskning
[2]
G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. För
innevarande budgetår har under denna anslagsrabrik anvisats ett
reservationsanslag av 18 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 5
milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrastningsnämnden för
universitet och högskolor 13 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan.
Byggnadsstyrelsen
har i anslagsframställning för budgetåret 1975/76 beräknat medelsförbrukningen
budgetåret 1974/75 till 12,5 milj. kr. Styrelsen har vidare i sin anslagsframställning
hemställt att kostnadsramarna ändras för följande inredringsobjekt.
Lantbrukshögskolan
och veterinärhögskolan Ultuna
Djurstallar,
Kungsängen. I gällande inredningsplan är objektet uppfört med en definitiv ram
av 1150 000 kr. Med hänsyn till de ökade priserna föreslår styrelsen att ramen
höjs till 1 350 000 kr.
Bibliotek,
nybyggnad. Detta objekt är uppfört i inredningsplanen med en definitiv ram av 2
050 000 kr., vilket i 1974 års prisläge motsvarar 2,4 milj. kr. Styrelsen
föreslår att detta belopp förs upp som definitiv ram.
Departemen
tschefen
Jag
har inget att erinra mot byggnadsstyrelsens förslag till ändrade kostnadsramar
för vissa inredningsobjekt. Kostnadsramarna för de i inredningsplanen upptagna
objekten Djurstallar, Kungsängen oCh Bibliotek, nybyggnad bör sålunda ändras
till 1 350 000 kr, resp, 2,4 milj, kr.
Med
hänsyn till den beräknade anslagsbelastningen budgetåret 1974/75 bör
7 milj. kr. anvisas på. tilläggsstat. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att
till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m: på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett
reservationsanslag av 7 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[3]
16. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På riksstaten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag
av 50 milj. kr. Anslaget disponeras i enlighet med en
Prop.
1974:170 45
investeringsplan,
som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående
objekten.
Byggnadsstyrelsen
hemställer dels att följande byggnadsobjekt tas upp i investeringsplanen, dels
att ett belopp av 35 milj, kr, anvisas på till-läggsstat.
Lantbrukshögskolan
och veterinärhögskolan
Ultuna
Restauranger,
om- och nybyggnad. Kungl, Maj:t uppdrog den 18 januari 1974 åt
byggnadsstyrelsen att i samråd med universitetsrestau-rangkommittén projektera
en utbyggnad av restaurangverksamheten vid Ultuna t, o. m. bygghandlingar.
Projekteringsarbetet skulle omfatta en huvudrestaurang om ca 450 platser i den
gamla stenladugården i centrala Ultunaområdet samt en annexrestaurang om ca
250 platser i anslutning till kliniskt centram. Planeringsarbetet skulle
inriktas mot en kostnadsram av 6,6 milj. kr. exkl. försörjningsåtgärder i
prisläget den 1 april 1973. Styrelsen har i skrivelse den 13 augusti 1974
hemställt om bygg-uppdrag. Den av Kungl. Maj:t angivna kostnadsramen av 6,6
milj. kr. för byggnadsarbetena motsvarar i prisläget den 1 april 1974 en
kostnad av 7 565 000 kr. Byggnadsstyrelsen beräknar vidare kostnaderna för försörjningsåtgärderna
till 2 135 000 kr.
Skogshögskolan
Ultuna
Ny-
och ombyggnader i Ultuna. Byggnadsstyrelsen har den 28 januari 1974 redovisat
byggnadsprogram för skogshögskolans partiella omlokalisering tUl Ultuna. I
programmet har ämnesmässigt närstående enheter vid skogshögskolan och
lantbrukshögskolan samförlagts till centrumbildningar. Till dessa har också
knutits närstående forskningsenheter som inte tillhör jordbrukets högskolor.
Med dessa utgångspunkter mne-håller programmet lokaler för markvetenskapligt
centrum, ekologiskt miljövårdscentrum, institutionen för virkeslära, viltforskningscentram,
genetiskt centrum samt trädgårdsförsöksstation i mellersta
trädgårds-försöksdistriktet. Styrelsen projekterar f. n. dessa lokaler och har
den 13 augusti 1974 gjort framställning om bygguppdrag. På grundval av
kompletterade förslagshandlingar har styrelsen beräknat kostnadema till 52,7
milj. kr. i prisläget den 1 april 1974, varav 6,4 milj. kr. avser försörjningsåtgärder.
Prop.
1974:170 46
Garpenberg
Ny- och ombyggnader i Garpenberg. Kungl. Maj:t uppdrog den
6 september 1974 åt byggnadsstyrelsen att i huvudsaklig överensstänundse med
styrelsens byggnadsprogram, den 28 januari 1974 projektera institutionslokaler
m. m., elevbostäder samt gästhem för skogshögskolan i Garpenberg t. o. m.
bygghandlingar. Lokalerna skulle därvid planeras för en intagning av 40 elever
men utformas så att möjlighet finns för att senare anpassa dem för en intagning
av 60 elever. Nybyggnaderna för institutionslokaler m. m, skulle omfatta högst
3 500 m" primär programyta. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 23
september 1974 hemställt om bygguppdrag. Kostnaderna för ry- och ombyggnaderna
beräknas till 35 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974. Av detta belopp avser
4,9 milj. kr. kostnader för elevbostäder och gästhem samt 7 milj. kr. kostnader
för försörjningsåtgärder. Byggstart kan ske i januari 1975 och inflyttning
under sommaren 1976.
Departementschefen
1971 års riksdag beslutade att skogshögskolan skulle
förläggas till Umeå, dock att en viss integrering med t. ex. lantbrukshögskolan
eller utbyggnad av skogshögskolans avdelning i Garpenberg inte borde hindras
av skogshögskolans flyttning. Efter utredning av skogshögskolan beslutade Kungl.
Maj:t den 2 juni 1972 att förberedelserna för skogshögskolans omlokalisering
skulle bedrivas enligt ett s. k. Umeåalternativ, innebärande en förläggning av
ca 190 personer till Umeå, ca 60 till Uppsala och ca 50 till Garpenberg.
Jag har i det föregående redogjort för byggnadsstyrelsens
förslag till ny- och ombyggnader i Garpenberg till följd av omlokaliseringen av
skogshögskolan. Enligt min mening bör arbetena få utföras i huvudsaklig
överensstämmelse med förslaget. Ställning till den slutiiga utformningen av de
föreslagna devbostädema m. m. kan dock tas först sedan ytterligare underlag redovisats.
I avvaktan härpå bör en preliminär kostnadsram av 35 milj. kr i prisläget den
1 april 1974 föras upp i investeringsplanen. Byggnadsstyrelsen har vidare
redovisat byggnadsprogram m, m, för ny- och ombyggnader för skogshögskolan på Ultunaområdet.
I programmet föreslås att ämnesmässigt närstående enheter vid skogshögskolan
och lantbrukshögskolan samförläggs till centrumbildningar. Beredningen av
ärendet är ännu inte avslutad. Jag räknar med att senare under innevarande
budgetår kunria återkomma med en redovisning av projektet, I avvaktan härpå bör
en preliminär kostnadsram av 39 milj, kr, föras upp i investeringsplanen för
att förberedande arbeten skall kunna påbörjas i sådan tid att omlokaliseringen
kan genomföras i huvudsak i enlighet med hittills gällande tidplaner.
Med hänsyn till vad jag anfört bör följande nya
kostnadsramar i 1 000-tal kr, föras upp i investeringsplanen för innevarande
budgetår.
Byggnadsobjekt
Kostnadsram 1974-04-01
Beräknad medelsförbrukning för 1974/75
Byggstart år-mån.
Färdigställande år-mån.
Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan
Ultuna
Restauranger, om- och nybyggnad
9 700
900
75-04
76-09
Skogshögskolan
Ultuna
Ny- och
ombyggnader
39 000
10 000
75-01
77-09
Garpenberg
Ny- och
ombyggnader
35 000
8 000
75-01
76-08
För
de tillkommande objekten och med hänsyn till anslagsbelastningen i övrigt bör
35 milj. kr. anvisas på tilläggsstat. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att
till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. på till-läggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000
kr.
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[4]
4. Teckning av aktier i Aktiebolaget Svensk laboratorietjänst. Något anslag för
detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret
1974/75.
AB
Svensk laboratorietjänst bildades år 1969 med staten och jordbruksnäringen som
delägare för driften av regionala veterinärmedicinska laboratorier (prop. 1969:
43, JoU 1969: 12, rskr 1969: 135). Bolagets verksamhet avsåg bl. a. att ersätta
den verksamhet som bedrevs vid hushållningssällskapens veterinärmedicinska
laboratorier. Aktiekapitalet utgör 1 milj, kr, fördelat med 52 % på staten och
48 % på jordbruks-näririgeri gcriom Lantbrukaruas riksförbuud. Stiftarna av
bolaget lämnade vidare kreditgaranti för bolaget om sammanlagt 1 milj. kr.
Bolaget
startade sin verksamhet den 1 januari 1970. Bolaget har efter hand utökat sin
verksamhet till att även omfatta annan laboratorieverksamhet, i syfte att
stärka det ekonomiska underlaget och skapa förutsättningar för ett effektivt
resursutnyttjande.
De
första åren visade bolaget underiskott i verksamheten, en situa-tiori som föratsågs
i samband med bildandet. De uppkomna underskotten täcktes genom tillskott av aktieägama
i förhållande till aktieinnehavet. Ar 1971 lämnade sålunda staten ett
aktieägartillskott på 520 000 kr. sedan Lantbrukarnas riksförbund beslutat
ställa 480 000 kr. till bolagets förfogande (prop. 1971: 2 s. 20, JoU 1971: 3, rskr
1971: 18),
Prop.
1974:170 48
För
att bredda underlaget för bolagets verksamhet har styrelsen för AB Svensk
laboratorietjänst föieslagit en utökuirig av ägarkretsen, I samband därmed
föreslås en nödvändig ökning av aktiekapitalet. Lantbrukarnas riksförbund har
fört överläggningar med Kooperativa för-buridet och Industrins livsmeddsgrupp
inom Sveriges industriförbund om förutsättningama för dessas inträde i AB
Svensk laboratorietjänst, (Industrins livsmedelsgrupp består av Sveriges
Bageriförbund, Svenska Bryggareföreriirigen, Sveriska Choklad-, Konfektyr- och
Kexfabrikant-föreningen, Sveriges Kemiska Industrikontor, Köttbranschens
Riksförbund samt Sveriska Kvarnföreningen), Parterna föreslår att aktiekapitalet
genom nyemission ökas med 1 milj, kr, till 2 milj, kr. Därvid bör det år 1971
tillförda aktieägartillskottet på 1 milj, kr, återbetalas med 520 000 kr, till
staten och 480 000 kr, till Lantbrukarnas riksförbund.
Aktiekapitalet
föreslås fördelat så att staten alltjämt innehar 52% motsvarande 1 040 000 kr,.
Lantbrukarnas riksförbund minskar sitt innehav från 48 % till 24 %, vilket
innebär oförändrat 480 000 kr,. Kooperativa förbundet erhåller 12 %
motsvarande 240 000 kr. och Industrins livsmedelsgrupp erhåller 12% motsvarande
240 000 kr. Liksom tidigare bör parterna äga fördela aktierna efter eget skön.
Aktieägarna skall på bolagsstämma låta sig representeras av resp. staten, Lantbrakarnas
riksförbund, Kooperativa förbundet och Industrins livsmedelsgrupp. Aktierna
bör liksom vid bolagets bildande emitteras till en kurs av 120 % i syfte att öka
reservfonden.
Den
kreditgaranti om 1 milj. kr., som beviljats bolaget, föreslås kvarstå med
lägst detta belopp. Garantiförpliktdserna skall fördelas efter samma grunder
som aktiekapitalet. Detta innebär att Kooperativa förbundet och Industrins
livsmedelsgrupp vardera åtar sig att garantera 120 000 kr. Statens garanti på
520 000 kr. kvarstår. Lantbrukamas riksförbunds garanti minskas från 480 000
kr. till 240 000 kr.
Parterna
är vidare ense om att bolagets verksamhet liksom hittills skall på sikt vare
sig lämna överskott eller underskott. I den mån vinst uppkommer, skall denna
användas för att hålla taxorna på en jämn nivå och för en sådan konsolidering
av bolaget som, anses erforderlig från företagsekonomisk synpunkt och i övrigt
för ändamål som bolaget har att tillgodose. Eventuell täckning av förlust
genom, aktieägarnas försorg skall ske i förhållande till aktieinnehavet.
Parterna skall var och en inom sitt verksamhetsområde aktivt verka för att
regional laboratorieverksamhet så långt möjligt får fullgöras av bolaget. De
nya delägarna bör om möjligt inträda i bolaget den 1 januari 1975,
För
egen del biträder jag förslaget att utöka aktieägarkretsen i AB Svensk
laboratorietjänst. Genom breddningen av bolagets verksamhet bör Kooperativa
förbundet och Industrins livsmedelsgrupp träda in som aktieägare i bolaget. Jag
tillstyrker även att detta sker den 1 januari 1975,
Prop. 1974:170 49
Jag
biträder förslaget att utöka bolagets aktiekapital till 2 milj, kr, och att
aktierna skall emitteras till en kurs av 120 % i syfte att öka reservfonden.
Statens andel skall fortfarande vara 52 %. Vid bolagets bildande investerade
staten 624 000 kr. i teckning av aktier. Staten tillsköt år 1971 i form av
villkorligt efterskänkt räntefri skuld 520 000 kr. En utökning av
aktiekapitalet till 2 milj. kr. till en kurs av 120 % medför att staten
sammanlagt får teckna aktier i bolaget till ett belopp av 1 248 000 kr. Jag
föreslår att den villkorligt efterskänkta räntefria skulden används till
förvärv av aktier i bolaget och således förs över från fonden för låneunderstöd
till fonden för statens aktier och att däratöver under fonden för statens
aktier för budgetåret 1974/75 tas upp ett investeringsanslag av 104 000 kr.
till Teckning av aktier i Aktiebolaget Svensk laboratorietjänst.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att
1,
medge att den villkorligt
efterskänkta räntefria skulden om 520 000 kr, används till förvärv av aktier i
Aktiebolaget Svensk laboratorietjänst,
2,
till Teckning av aktier i
Aktiebolaget Svensk laboratorietjänst på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1974/75 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag
om 104 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen,
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
4 Riksdagen 1974.1 saml Nr 170
Prop. 1974:170 51
Bilaga
8
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över handelsärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet den 25 oktober 1974.
Närvarande:
statsmmistern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
T.f.
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Leijon, anmäler de ärenden under
handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1974/75 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TIONDE
HUVUDTITELN
B.
Främjande av utrikeshandeln m. m.
[1]
B 2. Handelssekreterare. Till detta ändamål har för innevarande budgetår
anvisats ett reservationsanslag av 15 467 000 kr, (prop, 1974: 1 bil, 12, NU
1974: 6, rskr 1974: 62). Från anslaget bestrids utgifter för verksamheten vid
de 22 svenska handdssekreterarkontor, som för närvarande finns i utlandet.
Vid anmälan i prop. 1972:
31 (s. 20) av fråga om inrättande av Sveriges exportråd uttalade chefen för
handelsdepartementet, att från handdskammarhåll kunde komma att aktualiseras
fråga om omvandling av handelskammare tiirhanddssekreterarkon tor.
Departementschefen
förklarade sig beredd att inleda sådana överläggningar med kamrar som så
önskade och som arbetar på marknader där handdssekreterarvérksamhet kan vara
motiverad. Riksdagen lämnade detta uttalande utan erinran (NU 1972: 27, rskr
1972:187).
Den
svenska handelskammaren i Madrid har begärt sådan överläggning. Kammaren
förutser nämligen sjunkande intäkter från sina med-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ptop. 1974:170 52
lemmar.
Kostnaderna kan väntas öka till följd av landets snabba ekonomiska utveckling.
Den svenska
handelskammaren, i Madrid grandades år 1949. Kammaren har ca 370 medlemmar,
varav ca 100 i Sverige. Kanwnarens verksamhet som serviceorgan för handeln
mellan Sverige och Spanien och intresseorgan för sina medlemmar leds av en
verkställande direktör som till sitt förfogande har tre fast anställda
tjänstemän, av vilka två är heltidsanställda och en är deltidsianställd, samt
två tillfälligt anställda tjänstemän och två statsstipendiater.
Jag har efter att ha hört
kommerskollegium och Sveriges exportråd i frågan funnit att marknaden inom
kammarens verksamhetsområde är av sådan storlek och art att det finns behov av
att upprätthålla en specialiserad kommersiell serviceverksamhet där. I
förhandlingar med kammaren har jag därvid, med förbehåll för nödvändiga beslut
av Kungl. Maj:t och riksdagen, nått enighet med kammaren om att serviceverksamheten
fr. o. m. den 1 januari 1975 under handelskammarnamnet fortsätter både inom
export ocb import men att den finansieras och drivs av svenska staten.
Omvandlingen
till en statlig handelskammare beräknas under innevarande budgetår för staten
medföra en kostnad som uppgår till 54 000 kr. På grund av verksamhetens förändrade
karaktär torde kostnaden böra bestridas från anslaget täl handelssekreterare.
Jag förordar att statens kostnader för handelskammaren i Madrid får betridas av
tillgängliga medel under detta anslag.
Under
åberopande av det anfijrda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag förordat i det föregående angående bestridande av utgifter
för handelskammaren i Madrid.
KäPITALBUDGETEN
VIII.
FONDEN FÖR BEREDSIOVPSLAGRING
överstyrelsen
för ekonomiskt försvar delfond
[2]
1. Lagring för beredskapsändamål. Genom överstyrelsens för ekonomiskt försvar
försorg beredskapslagras bl. a. flygdrivmedel för civil luftfart och gasbensin.
Under anslaget har för budgetåret 1974/75 anvisats 22 milj. kr. för lagring av
gasbensin samt 2 milj. kr. för inköp av flygbensin och transformatorplja.
Överstyrelsen
har hemställt att på tilläggsstat I bl. a. 10 milj. kr. anvisas för inköp av
flygdrivmedel, 1 milj. kr för lagring av motorbränn-olja och 40 milj. kr. för
inköp av gasbensin, sammanlagt 51 milj. kr.
Prop. 1974:170 53
Jag
förordar att 10 milj. kr. anvisas för inköp av flygdrivmedel och 40 milj. kr.
för inköp av gasbensin, sammanlagt 50 milj. kr. Den föreslagna lagringen av motorbrännolja
bör kunna genomföras med redan tillgängliga medel.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Lagring för beredskapsändamål på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 50 000 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med iostämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1974:170 55
Bilaga
9
ARB ETSMARKNADSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över arbetsmarknadsärenden hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet den 25 oktober 1974.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Statsrådet
Leijon anmäler ärende under arbetsmarknadsdepartementets handläggning som
angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 och
anför.
DRIFTBUDGETEN
ELFTE
HUVUDTITELN
B.
Arbetsmarknad m. m.
[1]
Bl. Arbetsmarknadsservice. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande
budgetår förts upp ett förslagsanslag av 1 472 794 000 kr,, varav 1 058 400 000
kr, avser delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning,
Föredraganden
Av
utgifterna för arbetsmarknadsutbildning kan drygt hälften hänföras tdl utbildningsbidragen,
vilka utgår enligt bestämmelserna i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368,
omtryckt 1972: 300, ändrad 1973: 734 och 832, 1974: 22, 447 och 616),
Utbildningsbidrag består av grundbidrag, hyresbidrag, barntillägg, traktamente
och särskilt bidrag. Av dessa följer hyresbidragen och de särskilda bidragen
automatiskt den allmänna kostnadsutvecklingen, medan de övriga förmånema utgår
med bestämda belopp. Systemets uppbyggnad föratsätter att vissa av bidragsbeloppen
omprövas regelbundet mot bakgrand av den allmänna prisnivåns utveckling.
Grandbidraget per månad höjdes fr. o. m. den 1 juli 1974 med 40 kr. (prop.
1974: 1 bil. 13 s. 91, InU 1974: 3, rskr 1974: 68).
Kommittén
för översyn av arbetsmarknadsutbildningen, KAMU, har
Prop. 1974:170 56
i
sitt nyligen överlämnade betänkande (SOU 1974: 79) Utbildning för arbete
föreslagit bl. a. ett helt nytt system för ekonomiskt stöd till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning. Kommitténs förslag är f, n, under remissbehandling.
Levnadsomkostnademas
utveckling gör det motiverat att höja utbildningsbidraget ytteriigare under
innevarande budgetår. Grundbidraget vid arbetsmarknadsutbildning bör höjas med
40 kr, till 745 kr, för gift och 695 kr. för övriga från den 1 januari 1975.
Detta är en lika stor höjning av grandbidraget som den som trädde i kraft den 1
juli 1974. Till följd av bidragshöjningen kan kostnaderna för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning
beräknas öka med ca 9,2 milj. kr. under innevarande budgetår.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har förordat i det föregående angående ändrade grunder för
utbildningsbidrag.
Vad
föredraganden sålimda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstiillt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1974:170 57
Bilaga 10.
BOSTADSDEPARTEMENTET
utdrag av protokollet över bostadsärenden hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 25 oktober 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN,
Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Carlsson,
anmäler de ärenden under bostadsdepartementets handläggning som angår utgifter
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TOLFTE HUVUDTITELN
B. Bostadsbyggande m. m.
[1] B 9 a. Vissa energibesparande åtgärder. Riksdagen har (prop.
1974: 69, GU 1974: 21, FiU 1974: 29, rskr 1974:180 och 286) på tUläggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1973/74 under elfte huvudtiteln till. Vissa
energisparande åtgärder anvisat ett reservationsanslag av. 248 milj. kr.
För dispositionen av anslaget för olika ändamål gäller
följande ramar för beslut om lån och bidrag m. m. under åren 1974 och 1975.
Ram för beslut (milj. kr.)
1,
Särskilda lån
för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet samt bostadslån för sådana
åtgärder 75
2,
Särskilda
bidrag för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet 40
3,
Förbättringslån
för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet 25
4,
Bidrag för energibesparande
åtgärder i statliga byggnader 20
5,
Bidrag för energibesparande
åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader 50
6,
Bidrag för energibesparande
åtgärder i näringslivets byggnder,
m,m, 35
7,
Bidrag för energibesparande
åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader 2
8,
Information 1
Prop. 1974:170 58
Bestämmelserna
om lån och bidrag för energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet finns i
kungörelsen (1974: 252) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i
bostadshus, i bostadslånekungördsen (1967: 552, omtryckt 1973:534, ändrad
senast 1974: 253), samt i kungörelsen (1962: 538, ändrad senast 1974: 254) om
förbättringslån.
Bostadsstyrelsen har i
skrivelse den 12 september 1974 hemställt om vidgning av ramen för beslut om
särskilda lån för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet samt
bostadslån för sådana åtgärder samt av ramen för beslut om särskildii bidrag
för energibesparande inom bostadsbeståndet. Styrelsen har härvid anfört bl, a.
följande.
Länsbostadsnämnderna har
till styrelsen lämnat uppgifter om antalet inneliggande ansökningar och om den
förväntade omfattningen av lån-och bidragsgivningen under innevarande år och under
år 1975. Enligt dessa uppgifter fanns hos nämnderna vid slutet av augusti 1974
drygt 3100 låne- och bidragsärenden avseende ca 13 000 lägenheter. Av
nämndernas uppgifter framgår att antalet ansökningar hos förmedlingsorganen
och antalet förfrågningar om stödmöjligheterna är mycket stort. Nämnderria
uppger att ifrågavarande ramar torde vara i det närmaste förbrukade vid
årsskiftet 19741975.
Bostadsstyrelsen finner
det angeläget att den påbörjade verksamheten för att stimulera till energibespeiring
inom bostadsbeståndet kan fortgå intill utgången av år 1975 i en omfattning som
svarar mot efterfrågan. Styrelsen, som understryker att bedömningen av
medelsbehovet är osäker, hemställer att ifrågavarande ramar vidgas,
bidragsramen med 40 milj. kr. och låneramen med 80 milj. kr. Vidare hemställer
styrelsen om en motsvarande ökning av anslaget.
Bostadsstyrelsen har däratöver
i skrivelse den 19 september 1974 hemställt om att medel ställs till förfogande
för anställning av tillfällig personal vid länsbostadsnämnderna för främst
handläggning av ärenden rörande bidrag och lån för energibesparande åtgärder.
Departementschefen
Kungl.
Maj:t har bemyndigande att med ledning av vunna erfarenheter rörande anspråken
på medel för de olika ändamålen göra de omfördelningar mellan ramarna som kan
visa sig lämpliga. Någon nämnvärd erfarenhet av denna verksamhet för andra
ändamål än bostadssektorn har ännu inte vunnits. Det saknas därför
förutsättningar att nu göra omfördelningar mellan ramarna.
Samtidigt
är det angeläget att energibesparande åtgärder inom bostadssektorn kan
fortsätta. Jag förordar därför att de ifrågavarande ramarna vidgas på följande
sätt: ramen för lån från 75 till 155 milj. kr. varav dock 1,3 milj. kr. bör
avse kostnader för administration, och ramen för bidrag från 40 till 80 milj.
kr. Det häremot svarande ökade me-
Prop. 1974:170 59
delsbehovet,
120 milj. kr., bör täckas genom anslag på tilläggsstat I till riksstaten för
innevarande budgetår.
Under åberopande av det
anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1.
medge att beslut om särskilda
lån för energibesprande åtgärder inom bostadsbeståndet samt bostadslån för
sådana åtgärder får meddelas inom en ram av 155 000 000 kr.,
2.
medge att beslut om särskilda
bidrag för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet får meddelas inom
en ram av 80 000 000 kr.,
3, medge
att av den under 1 upptagna ramen 1 300 000 kr, tas
i anspråk för administrationskostnader,
4, till
Vissa energibesparande åtgärder på tilläggsstat I till riks
staten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
120000000 kr.
KAPITALBUDGETEN
IV. STATENS UTLANINGSFONDER
[2j
12. Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder. Från fonden utbetalas
lån enligt kungörelsen (1959: 371, ändrad senast 1973: 328) om lån från
lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder.
Framställning
av Umeå kommun
Umeå
kommun har i skrivelse den 20 maj 1974 i samband med beslut om övertagande av
Stiftelsen Umeå studentbostäder gjort framställnmg om att statsmakterna vidtar
vissa åtgärder för sanering av stiftelsens ekonomi. Kommunen yrkar att
utestående inventarielån om 3 854 415 kr. avskrivs och att stiftelsen beviljas ränte-
och amorteringsfria lån för ombyggnad av i första hand ca 600 enkelrum till
större lägenheter för en kostnad av 3,54,0 milj. kr. Dessutom yrkas retroaktiv
utbetalning av vissa uteblivna paritetslån för åren 1973 och 1974. Beträffande
utestående ränte- och amorteringsfria lån om sammanlagt 12 739 000 kr. yrkar
kommunen att dessa avskrivs eller, i andra hand, att tiden för ränte- och
amorteringsfriheten förlängs.
Kommunen
har vid sitt beslut om övertagande av stiftelsen utgått från att åtgärder
vidtas i enlighet med framställningen.
Stiftelsen
har sedermera i skrivelse den 5 augusti 1974 anslutit sig till kommunens
framställning.
Av
handlingarna i ärendet framgår i huvudsak följande.
Prop. 1974:170 60
Stiftelsen
förvaltar ca 1 100 lägenheter och 3 300 enkelrum. Hyresom-sättningen uppgår
till ca 15,7 milj. kr. och bokfört fastighetsvärde till ca 145 milj. kr.
Antalet studenter i Umeå var i mars 1974 ca 5 500. Enligt de prognoser som låg
till grund för produktionen av studentbostäder under slutet av 1960-talet och
början av 1970-talet skulle antalet studenter idag ha uppgått till närmare 10
000. Den muiskade tillströmningen av studenter har medfört att ett stort antal
studentram är outhyrdä. I mars 1974 saknade 800 enkelrum kontraktsbundna
hyresgäster.
För
år 1973 redovisar stiftelsen en balanserad förlust på ca 2 520 000 kr.
Stiftelsens ekonomiska problem anses huvudsakligen bestå i dels ett visst
kapitalunderskott för åren 1973 och 1974, dels de outhyrda enkelrummen, dels
ock svårigheter att åstadkomma en marknadsanpassning av hyran för enkelrummen.
De ekonomiska stödåtgärder som i första hand erfordras är en avskrivning av
inventarielånen samt ett ränte- och amorteringsfritt ombyggnadslån med
möjlighet till framtida avskrivning. -
Inventarielån
har utbetalats till stiftelsen med sammanlagt 6 000 900 kr. Härav återstod den
31 d(5cember 1973 ett oguldet belopp om 3 854 415 kr. En avskrivning av lånen
skulle täcka det kapitalunderskott som uppstår åren 1973 och 1974.
En
ombyggnad av enkelrum till lägenheter skulle underlätta uthyrningssituationen.
De nu aktuella åtgärderna avser ombyggnad av 604 enkelrum i kvarteret Gnejsen
till 232 lägenheter om 2 ram och kök och 23 lägenheter om 1 ram och kök.
Kostnaderna beräknas uppgå till 3 987 000 kr. beräknat efter kostnadsläget i
juni 1974. Stiftelsen yrkar att ombyggnadslånet får höjas med indexkostnader
enligt redovisning som upprättas efter det att ombyggnadsarbetena har
avslutats.
Yrkandet
om retroaktiv utbetalning av paritetslån för åren 1973 och 1974 föranleds av
det långa dröjsmålet med utbetalningen av lånen för vissa fastigheter som
färdigställdes år 1972. Lånen betalades ut den 22 april och den 31 maj 1974.
Yrkandet
om avskrivning av utestående län om sammanlagt 12 739 000 kr. avser ett antal
lån som är ränte- och amorteringsfria under tio år. För två av lånen har ränte-
och amorteringsskyldighet numera inträtt. Om ränta och amoi-tering på
ifrågavarande lån måste erläggas ökar kostnaderna för stiftelsens fastigheter
snabbare än för övriga fastigheter i kommunen.
Remissyttrande
Bostadsstyrelsen
tillstyrker avskrivning av inventarielånen. Styrelsen har ingen erinran mot
beräkningen av kostnadema för den planerade ombyggnaden och finner att ett
genomförande av denna skule öka möjligheterna till avsättning på hyresmarknaden.
Eftersom stiftelsen uppenbarligen inte förmår bära några kostnader härför,
anser styrelsen att lån och s.k. initialstöd bör utgå med belopp som tillhopa
motsvarar den
Prop. 1974:170 61
godtagbara
kostnaden för ombyggnaden. Lånet bör enligt styrelsen vara räntefritt och
stående i tio år från utbetalningen, varefter ställning får tas till frågan om
lånet skall helt eller delvis efterges.
Beträffande
yrkandet om retroaktiv utbetalning av paritetslån tillstyrker bostadsstyrelsen
att ifrågavarande paritetslån får anses utbetalade den 1 januari 1973 och att
därav betingade åtgärder vidtas. Styrelsen tillstyrker vidare att Kungl. Maj:t
med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1974: 1, bil. 14, GU 1974: 14, rskr
1974: 87) medger ränte-och amorteringsfrihet under ytterligåre viss tid för en
del av de lån beträffande vilka skyldighet att betala ränta och amortering
inträtt eller inträder under de närmaste åren.
Departementschefen
Stiftelsen
Umeå studentbostäder har råkat i ekonomiska svårigheter som torde ha sin orsak
i framför allt en mindre tillströmning av studerande till den högre
utbildningen i Umeå än den prognos härför som låg till grund för produktionen
av stiftelsens bostadshus. Till följd härav har stiftelsen drabbats av
betydande hyresförluster för outhyrda studentrum. En sådan situation medför
också svårigheter att genomföra erforderliga hyreshöjningar för de uthyrda
rammen. Stiftelsen redovisade för år 1973 en balanserad förlust på 2,5 milj.
kr. och förlusten beräknas under rådande förhållanden fortsätta att öka. Med
hänsyn till de speciella förhållanden som förorsakat de nuvarande
svårigheterna för stiftelsen framstår det som angeläget att samhället i detta
särskilda fall träder in med åtgärder i syfte att trygga den fortsatta
verksamheten.
En
åtgärd i detta syfte är Umeå kommuns beslut att överta huvudmannaskapet för
stiftelsen. Jag vill framhålla att detta beslut ligger väl i linje med
statsmakternas uttalanden år 1971 (prop. 1971:1, bil. 13, GU 1971: 12, rskr
1971: 298) angående kommunalisering av studentbostadsföretag. Kommunens beslut
bygger på den förutsättningen att staten lämnar visst ekonomiskt stöd till
stiftelsen i enlighet med den framställning härom som kommunen har gjort.
Mot
den angivna bakgrunden förordar jag att staten lämnar ett ekonomiskt stöd till
stiftelsen som tillsammans med kommunens ansvarstagande för hyressättningen
i framtiden skapar föratsättningar för stiftelsens fortsatta verksamhet under
kommunalt huvudmannaskap.
Stödet
bör som nämnts ses mot bakgrand av de speciella problem som råder på
studentbostadsmarknaden i Umeå.
De
av kommunen föreslagna stödåtgärderna avser
eftergift
av utestående inventarielån,
beviljande
av ett ränte- och amorteringsfritt lån för ombyggnad av enkelrum till större
lägenheter,
kompensation
för räntekostnader på grund av försenad utbetalning av bostadslån.
Prop.
1974:170 62
avskrivning
av eller fortsatt ränte- ocb amorteringsfrihet för vissa utestående lån,
beträffande vilka denna betalningsfrihet utlöper tio år efter lånens
utbetalning.
Vidare
har i särskild ordning framställning gjorts om eftergift av stiftelsen
beviljade hyresförlustlån.
Endast
de två förstnänmda firågoma är av den arten att de behöver underställas
riksdagen. Jag har emellertid funnit det lämpligt att här ge en samlad bild av
de aktuella stödåtgärderna och vill samtidigt anmäla att jag har för avsikt att
föreslå Kungl. Maj:t att besluta om den nämnda kompensationen för vissa
räntekostnader, om tidsbegränsad fortsatt ränte- och amorteringslrihet för
vissa lån och om eftergift av hyresförlustlån.
Beträffande
de övriga stödåtgiirderna vill jag anföra följande.
Den
föreslagna eftergiften av inventarielån avser ett belopp av 3 854 415 kr.
vilket belopp återstod obetalat den 31 december 1973. Eftergiften skulle täcka
stiftelsens kapitalunderskott under åren 1973 och 1974. Med hänsyn härtill och
till att lånen har utlämnats utan säkerhet förordar jag att lånen efterges.
Den
föreslagna ombyggnaden av enkelrum till större lägenheter beräknas öka möjlighetema
till avsättning på hyresmarknaden och därmed minska hyresförlusterna för tomma
lägenheter. Statiigt stöd till sådan ombyggnad bör därför utgå i detta
särskilda fall. Som bostadsstyrelsen framhållit kan stiftelsen inte bära någon
del av kostnaden för ombyggnaden. Jag förordar att stödet ges i form av ett ränte-
och amorteringsfritt lån som täcker godtagbar kostnad för ombyggnaden. De
aktuella åtgärderna avser ombyggnad av 604 enkelrum till en kostnad av 3 987
000 kr. enligt kostnadsläget i juni 1974. Lånebeloppet bör slutligt fastställas
med beaktande av kostnadsökningar som inträffar efter nämnda tidpunkt.
Lånet
bör som bostadsstyrelsen föreslagit vara ränte- och amorteringsfritt under tio
år. Villkoren för betalning av ränta och amortering bör prövas av Kungl. Maj:t
före utgången av tioårsperioden. Eftergift av lånet bör emellertid kunna komma
ifråga om det då föreligger synnerliga skäl som motiverar en sådan åtgärd.
Lånet
bör utbetalas från det under fonden för låneunderstöd uppförda anslaget
Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Jag avser att återkomma
till anslagsfrågan vid anmälan av nämnda anslag i 1975 års budgetproposition,
I
fråga om lånet till ombyggnad gör jag hemställan i det följande under punkten
3. Här hemställer jag att Kungl, Maj :t föreslår riksdagen
att
medge att återstående låneskuld på de iriventaridån, som beviljats Stiftelsen
Umeå studentbostäder, efterges.
Prop. 1974:170 63
V.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[3]
10. TUläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Under denna rubrik
har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av
10 milj. kr. Från anslaget utbetalas lån enligt kungörelsen (1974: 255) om
tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Under
åberopande av vad jag anfört under punkten 2 hemställer jag att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att
medge att Stiftelsen Umeå studentbostäder för ombyggnad av vissa
studentbostäder beviljas ett under tio år ränte- och amorteringsfritt lån,
motsvarande en kostnad av 3 987 000 kr. enligt kostnadsläget i juni 1974.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1974:170 65
Bilaga 11
INDUSTRIDEPARTEMENTET
utdrag av protokollet över industriärenden hållet inför
Hans Majrt Konungen i statsrådet den 25 oktober 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBEItG, CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN,
T,f, chefen för industridepartementet, statsrådet Löfberg,
anmäler de ärenden under industridepartementets handläggning som angår utgifter
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE HUVUDTITELN
A. Industridepartementet m. m.
[1] A3. Kommittéer m.m. På riksstaten för budgetåret
1974/75 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 4 450 000 kr.
Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av 2 863 014 kr.
Detta innebar att det vid budgetårets början fanns ett disponibelt bdopp av
sammanlagt 7 313 014 kr.
Under tiden den 1 juliden 30 september 1974 har
utbetalats 2 386 601 kr. Återstoden av anslaget, 4 926 413 kr., behövs för att
täcka kostnaderna för pågående utredningsverksamhet m, m. under innevarande
budgetår.
En väsentiig uppgift i energipolitiken är att främja ökad
sparsamhet med energi och på detta sätt få bättre hushållning med
energiresurserna. En väg att nå detta syfte är att ge medborgarna råd,
upplysningar och uppmaningar om att på olika sätt spara energi. Under vintern
1973 1974 uppnåddes en väsentlig besparing av såväl bränslen som elenergi.
Till detta bidrog bl, a, sparkampanjer verksamt.
Flera skäl motiverar att en kampanj för att spara energi
genomförs även under vintern 19741975. Landels kostnader för import av petro-
5 Riksdagen 1974. 1 saml Nr 170
Prop. 1974:170 66
leumprodukter
beräknas till följd av de kraftigt höjda priserna på olja i år komma att ligga
ca 7 miljarder kr. över fjolårets. Detta innebär en stor påfrestning på vår
bytesbalans. De höjda oljepriserna drabbar även direkt enskilda konsumenter och
företag. För att de på ett rationellt sätt skall kunna anpassa sig till de
förändrade prisförhållandena behövs råd och anvisningar om hur
energikonsumtionen kan begränsas. Jag finner det därför angeläget att en sparkampanj,
som i princip omfattar all slags energianvändning, genomförs. En sådan kampanj
ligger också i linje med strävandena till varaktig energibesparing. De åtgärder
som kan erfordras för ett mer långsiktigt energisparande blir det dock
anledning att återkomma till i samband med det förslag om energipolitiskt
handlingsprogram som skall föreläggas 1975 års riksmöte.
Inom
ramen för den nu aktuella kampanjen kommer allmänna råd och upplysningar att
ges om hur energi kan användas mer rationellt och om hur energianvändningen kan
minskas. Information avses komma att lämnas genom olika media under
kampanjperioden. Likaså avses praktiska råd och upplysningar distribueras
direkt till hushåll, skolor, företag etc. För att energisparkampanjen skall få
avsedd effekt måste kontakt tas med organisationer och folkrörelser. Olika
myndigheter, såsom konsumentverket och statens industriverk, måste också
medverka i arbetet med kampanjen. Ett betydande planerings- och förberedelsearbete
krävs för kampanjen. Detta måste inledas omgående. Jag kommer därför att senare
denna dag hemställa att Kungl. Maj:t bemyndigar chefen för
industridepartementet att tillkalla särskilda sakkunniga att svara för planeringen
och biträda vid genomfiirandet av en energisparkampanj under vintern 19741975.
Kostnaderna
för kampanjen, inkl. förberedelse- och produktionskostnader, har på grundval
av föreliggande uppgifter beräknats till 6 milj. kr. Utgifterna för kampanjen
bör bestridas över förevarande anslag, som bör räknas upp med det angivna
beloppet.
Som
jag nyss nämnt, måste förberedelsearbetet med energisparkampanjen inledas
omgående. Detta medför, att kostnader kari uppkomma för kampanjen innan
riksdagens beslut i medelsfrågan föreligger. Utgifter i anledning härav bör få
bestridas från tillgängliga medel under anslaget.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Kommittéer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
Prop.
1974:170 67
C.
Bergsbruk m. m.
Sveriges
geologiska undersökning
Verksamheten
vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedrivs inom fyra program, nämligen
Kartering, Information och dokumentation, Prospektering samt Speciella
undersökningar. Medel för verksamheten anvisas över anslagen Sveriges
geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och
dokumentation, Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. och
Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. Anslagen är reservationsanslag.
[2]
Cl. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och
dokumentation. För detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 14 445 000 kr.
Under
anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmen Kartering och Informatiori
och dokumeutation.
Sveriges
geologiska undersökning
SGU
har i skrivelse den 27 augusti 1974 hemställt om att ytterligare 7 457 000 kr.
anvisas budgetåret 1974/75 till följd av pris- och löneökningar, höjda
lokalkostnader och ökade kostnader på grand av för-fattningsäridririgar. SGU ariför
bl. a. följaride.
Genom
avtal mellan statens avtalsverk och Svenska gruvindustriarbetareförbundet den
8 maj 1974 om anställningsvillkor för vissa tjänstemän vid SGU har
ersättningen till borrningspersonalen m. fl. höjts. De extra kostnaderna härför
uppgick under budgetåret 1973/74 till 434 000 kr. inom programmet Prospektering.
Kostnaderna på gruud av avtalet beräknas under budgetåret 1974/75 uppgå till 1
304 000 kr. inom samma program.
SGU
har den 1 april 1974 efter samråd med statens avtalsverk beslutat höja
arvodena för de geologistuderande m. fl. s. k. extrageologer, som anställs av SGU
under sommarmånaderna för att biträda med geologiska fältarbeten. Höjningen,
som uppgår till 20 %, beräknas medföra ökade kostnader för SGU under budgetåret
1974/75 med 60 000 kr. inom programmet Kartering och med 52 000 kr. inom
programmet Prospektering.
Statens
avtalsverk och Statsanställdas förbund har den 25 juni 1974 slutit avtal om
arvoden till förstärkningsvakter vid vissa museer m. m. Avtalet omfattar bl. a.
den personal som är anställd vid SGU:s museum över Sveriges geologi. SGU
uppskattar kostnaderna på grund av avtalet under budgetåret 1974/75 till 8 000
kr. inom programmet Information och dokumentation.
Genom
den nya gravlagen (1974: 342) och gruvkungörelsen (1974:
Prop.
1974:170 68
344),
som trätt i kraft den 1 juli. 1974, har avgifterna i samband med ansökan om och
beviljande av inmutningar och utmål ändrats. SGU beräknar härav föranledda
kostnader under budgetåret 1974/75 till 533 000 kr.
Departementschefen
Jag
har beräknat 8 000 kr, på grund av höjda arvoden till museivak-terna vid SGU:s
museum och 60 000 kr, på grand av höjda arvoden för extrageologer. Sammanlagt
beräknar jag det ytterligare medelsbehovet till (8 000 -f 60 000 =) 68 000 kr.
För
vissa av de av SGU angivna ändamålen ankommer det på Kungl, Maj:t att pröva
huruvida medel skall utgå fråri anslaget Täckning av merkostnader för löner och
pensioner m, m, under sjunde huvudtiteln.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att
till Sveriges geologiska imdersökning: Geologisk kar tering samt information
och dokumentation på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 68 000 kr, [3] C 3. Sveriges geologiska undersökning:
Prospektering m.m. För detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 28 029 000 kr.
Anslaget
avses täcka sådana kostnader för programmen Prospektering och Speciella
undersökningar som inte kan finansieras genom uppdragsintäkter.
Departementschefen
Jag
har beräknat 52 000 kr. på grund av höjda arvoden för extrageologer och
sammanlagt 1 738 000 k;r. för ytterligare kostnader under budgetåren 1973/74
och 1974/75 på grund av avtal med Svenska gruvindustriarbetareförbundet.
Vidare har jag beräknat 533 000 kr. för ytterligare kostnader på grund av
ändring av avgifter enligt gruvlagen ocb gravkungörelsen.
Sammanlagt
beräknar jag det ytterligare medelsbehovet till (52 000-f 1 738 000 4-533 000 =)
2 323 000 kr.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 2
323.000 kr.
Prop.
1974:170 69
KAPITALBUDGETEN
I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
E.
Förenade fabriksverken
[4]
1. Byggnader och utrustning. För detta ändamål har för innevarande
budgetår
anvisats ett investeringsanslag av 13,4 milj, kr.
Förenade
fabriksverken (FFV) har enligt sin instraktion bl. a. att bedriva försäljning
av övertalig och kasserad materiel m. m. (överskotts-materiel) för statens och
andras räkning. Enligt kungörelsen (1973: 1210) om försäljning av övertalig
eller kasserad materiel och inventarier skall myndigheterna vända sig till FFV
vid sådan försäljning och FFV vara skyldigt att ta hand om sådan materiel.
Vidare säljs vissa nytillverkade produkter, som i huvudsak är tillverkade vid
verkstäder inom vårdsektorn. Slutligen har till riksdagen lämnats förslag till
lag (prop. 1974: 124) om förfarande med förverkad egendom och hittegods. Enligt
förslaget skall sådan egendom säljas av FFV.
Organisatoriskt
bedrivs denna försäljningsverksamhet av en särskild enhet inom FFV, kallad FFV/Överskottsförsäljningen.
Denna disponerar sex fasta försäljningsställen, nämligen en huvudförsäljning i
Solna samt filialer i Göteborg, Kävlinge, Arboga, Sundsvall och Luleå, Försäljningsvärdet
vid överskottsförsäljningen uppgick till ca 60 milj, kr, under budgetåret
1973/74, vilket innebar en ökning med 13 milj, kr. sedan föregående budgetår.
Av försäljningen var mindre än en tredjedel militär materiel. Återstoden var
civila produkter såsom fordon, fritidshus, möbler, pälsar, fritidsutrustningar
m, m.
Förenade
fabriksverken
FFV
har i skrivelse den 6 september 1974 anfört i huvudsak följande. Nuvarande
förhyrd försäljningslokal i Kävlinge är olämplig för marknadsföring av aktuell
materiel och otillräcklig för förväntad ökning av omsättningen. Den är dessutom
olämpligt placerad, eftersom Kävhnge kommuns vattentäkt delvis ligger under det
utnyttjade området med de risker för föroreningar detta för med sig. Lokalen
har många brister. Av ett inspektionsmeddelande från yrkesinspektionen framgår
att lokalen i sitt nuvarande skick är undermålig ur arbetarskydds- och
arbetsmiljösynpunkt.
Hyresavtalet
för lokalen löper ut den 1 april 1976, FFV har undersökt möjligheterna att
hyra annan lämplig lokal, varvid flera objekt studerats. Stora svårigheter
föreligger inom aktuella områden att över huvud taget få hyra lokaler. Några
lämpliga alternativ har FFV inte hittat. Om lokal inte kan anskaffas måste
Skånefilialen läggas ned. Detta skulle innebära stora svårigheter för
omhändertagandet av aktuell materiel inom området. Antingen skulle den
försäljas vid andra av överskotts-
Prop.
1974:170 70
försäljningens
anläggningar med i förhållande till materidvärdet stora transportkostnader som
följd elliir också skulle uppdragsgivarna själva få sälja på annat sätt med
erfarenhetsmässigt sämre resultat som följd.
I
den uppkomna situationen föreslår FFV att verket får uppföra en anläggning för
Skånefilialen. Den avses bli placerad i Löddeköpinge där mark finns tillgänglig
i anslutning till riksvägarna E 3 och E 6. Markområdet ger plats för såväl
kundparkering som uppställning av för försäljning inlämnade fordon.
Anläggningen dimensioneras för de närmaste fem årens förväntade verksamhet,
men projekteras så att en utbyggnad kan ske i framtiden om verksamheten skulle
expandera kraftigt.
Kostnaden
för anläggningen bedöms till 3,6 milj. kr., varav 1,1 milj, kr. för anskaffning
av tomt. Kostnaden föreslås fördelad med 1,5 milj, kr. under budgetåret 1974/75
och med återstående 2,1 milj. kr. under budgetåret 1975/76.
Departementschefen
Överskottsförsäljningen
vid FFV bedrev vid början av sin verksamhet försäljning enbart av övertalig eller
kasserad militär materiel. Efter hand som verksamheten utökades har olika slag
av civil materiel tagits in i sortimentet och omfattar nu mer än två
tredjedelar av försäljningen. Enligt kungörelsen (1973: 1210) om försiäljning
av övertalig eller kasserad materiel och inventarier är FFV skyldigt att från
samtliga myndigheter ta hand om och sälja sådan materiel. Enligt förslag i prop.
1974: 124 skall FFV även ombesörja försäljning av förverkad egendom och hittegods.
Vidare har FFV under de senaste åren i allt större omfattning börjat sälja
produkter som tillverkas vid verkstäder inom vårdsektorn.
Överskottsförsäljningen
fyller en viktig uppgift.
FFV:s
överskottsförsäljning har ett försäljningsställe i Kävlinge inrymt i förhyrd
lokal. Denna är otillräcklig och dessutom undermålig från arbetarskydds- och
arbetsmiljösynpunkt. Verksamheten kan därför inte fortsätta i denna lokal. Med
hänsyn till vikten av att FFV kan uppfylla sina skyldigheter att ta hand om
olika slag av materiel även i den sydligaste delen av landet bör en ny
försäljningslokal anskaffas för att trygga en fortsättning av den nuvarande
verksamheten. Eftersom det inte visat sig möjligt att inom området hyra lämplig
lokal för ändamålet, bör FFV få uppföra en anläggning i Skåne för överskottsförsäljning.
FFV beräkriar kostriaden till 3,6 milj. kr., varav 1,1 milj. kr. till tomt. Av medlen
behövs 1,5 milj. kr. under budgetåret 1974/75, så att tomtförvärv och
projektering av anläggningen kan ske snarast möjligt. Dessa medel bör nu
anvisas.
Jag
hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att
till Byggnader och utrustning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000 kr.
Prop.
1974:170 71
[5]
2. Finansiering av stirlingprojektet. Något anslag för detta ändamål finns inte
upptaget i riksstaten för budgetåret 1974/75,
I
prop, 1972: 85 (s, 47), 1972: 130 (s, 59) och 1973: 170 (s, 49) har redogörelser
lämnats för förenade fabriksverkens (FFV) medverkan i utvecklingen av stirlingmotorn.
Hittills
har FFV för budgetåren 1971/72, 1972/73 och 1973/74 beviljats investeringsanslag
med sammanlagt 11 650 000 kr, för finansiering av stirlingprojektet. FFV har
samtidigt för nämnda ändamål medgivits rätt att solidariskt med Kockums
mekaniska verkstads AB (Kockum) teckna borgen för sammanlagt 34 milj, kr, (prop,
1972: 85 bil, 10, NU 1972: 35, rskr 1972: 198, prop, 1972: 130 bil, 10, NU
1972: 67, rskr 1972: 320 och prop. 1973: 170 bil. 11, NU 1973: 71, rskr 1973:
384).
Förenade
fabriksverken
FFV
har i skrivelse den 20 september 1974 hemställt om ytterligare medel för att bestrida
statens andel av KB United Stirlings (Sweden) AB & Co (United Stirling)
utvecklingskostnader under budgetåret 1974/75. FFV hemställer vidare om rätt
att tillsammans med Kockum teckna solidarisk borgen för ytterligare upplåning
i Sveriges investeringsbank AB. Av skrivelsen framgår i huvudsak följande.
Sedan
FFV år 1973 ingav sin hemställan har utvecklingsarbetet fortsatt plariCriligt,
Ett omfattaride program för komponentutprovning har genomförts och den under år
1972 påbörjade 75 kW-motorn (ca 100 hk) tillverkas i prototypexemplar som man
börjat utprova,
I en
bilaga till skrivelsen anger FFV graden av måluppfyllelse i utvecklingsarbetet
i fråga om avgasemissioner, bullernivå och bränsleförbrukning. Mätningar av
avgasemissioner har visat att motorn med bred margirial uppfyller flertalet
krav. Endast vissa smärre åtgärder behöver vidtas för att samtliga angivna mätnormer
skall vara uppfyllda. I fråga om bullernivå ligger stirlingmotom på grund av
sitt arbetssätt extern, kontinuerlig förbränning 1520 dB (decibel) lägre
än motsvarande värden för dieselmotorn. En reduktion med 10 enheter uppfattas
som en halvering av bullernivån. Det fortsatta utvecklingsarbetet inriktas på
att förbättra verkningsgraden för att man skall komma i nivå med och helst
överträffa dieselmotorns bästa värden.
Den
sammanlagda effekten av planerade och redan uppnådda åtgärder gör att stirlingmotom
kan väntas komma att konkurrera med dieselmotorn med avseende på verkningsgrad
och överträffa den i fråga om avgasrenhet, låg ljudnivå och flerbränsleegenskaper.
På
uppdrag från Ford Motor Company (Ford) har en 35 kW-motor installerats i en s.
k. Ford Pintobil, vilken utprovats i samarbete med Ford.
Som
framgår av redogörelsen i prop. 1973: 130 ledde det ökade intresset för stirlirigmotorer
till att Ford i juli 1972 tecknade kontrakt
Prop. 1974:170 72
med
N. V, Philips Gloeilampenfabrieken (Philips) om en omfattande licens för stirlingmotorer
samt utveckling av personbilsmotorer. Därefter har licensavtal ingåtts mellan
United Stirling å ena sidan och Ford och Philips å andra sidan för ett ömiiesidigt
utnyttjande av utvecklingsresultat och patent. Avtalet reglerar även licensierings-
och marknadsfrågor samt tillverkningsrättigheter.
FFV
redogör också för det arbete som bedrivs tillsammans med Hus-qvarna AB i syfte
att utveckla och på licens producera små stirlingmotorer.
I prop.
1973: 170 anges att nästa beslutstidpunkt i projektet planerades till första
halvåret 1974. Som underlag för beslut om det fortsatta arbetet i stirlingprojektet
har legat resultatet av hittillsvarande utvecklingsarbete, de förändrade
förutsättningarna som det ingångna avtalet med Ford och Philips innebär och den
förväntade utvecklingen av bränslesituationen, miljölagstiftningen och
motormarknaden,
FFV
framhåller att som en fiiljd av höga oljepriser kan utnyttjande av tillgängligt
kol och gas för produktion av syntetiskt bränsle samt utnyttjande av
oljeskiffer inom de närmaste 10-15 åren få en större omfattning, FFV
framhåller att utvecklingen av bränslesituationen stärker stirlingmotorns
konkurrensmöjligheter eftersom den ger förutsättningar för val av billigaste
bränsle.
De
krav som emissionsbestämmelserna i olika länder ställer kommer förmodligen att
medföra kostnadsstegringar vid tillverkning av de vanligaste förekommande
motortyperna samtidigt som bränsleförbrukningen ökar. De nya bestämmelserna
kommer för dessa motorer sålunda i konflikt med de allt starkare kraven på låg
bränsleförbrukning, Stirlingmotorns funktionssätt däremot möjliggör låga
emissionsnivåer samtidigt med låg bränsleförbmkning.
Lastbilar
och andra nyttofordon har enligt FFV ännu inte drabbats lika hårt av miljökrav
som personbilar. Restriktioner kan dock bli aktuella främst beträffande
stadsfordon och arbetsmaskiner. De stigande bränslepriserna torde medföra en
allt snabbare övergång till motorer med hög verkningsgrad, i första hand
dieselmotorn. Intresset för motortyper som kan använda alternativa bränslen kan
väntas öka förutsatt att dessa motorer har minst samma totalekonomi som dieselmotorn.
Stirlingmotorn torde härigenom intaga en särställning. Utvecklingen för
industri- och jordbruksmotorer kan väntas bli ungefär densamma som för
fordonsmotorer.
Det
ingångna avtalet med Ford och Philips avseende tillverkningsrättigheter och licensiering
av utvecklingsresultat bildar den juridiska förutsättningen för det fortsatta
projektarbetet och för den framtida företagspolitiken,
FFV
framhåller vidare att omfattande marknadsundersökningar genomförts för att
klarlägga stirlingmotorns konkurrenssituation och
Prop. 1974:170 73
framtida försäljningsmöjligheter. Därvid har konstaterats
att de stora avsättningsmöjligheterna, de s. k, volymmarknaderna, för motorer
över 35 kW ligger på personbils- och lastbilssidan. Inköpskostnaderna torde
enligt dessa undersökningar vara av större betydelse än driftskostnaderna vid
val av personbilsmotorer i motsats till vad som är fallet vid val av
lastbilsmotorer,
United Stirling har valt att vidareutveckla motorer i
storleksklassen 70170 kW för tunga och medeltunga fordon. Utveckling av
motorer för distributionsbUar har därvid visat sig speciellt intressant genom
dessa fordons marknadspotential. Utvecklingsarbetet är inriktat på att göra stirlingmotorn
konkurrenskraftig i förhållande till den modifierade dieselmotorn. Detta
utvecklingsmål bedöms möjligt att uppnå så att produktion skall kunna påbörjas
i början av 1980-talet, I jämförelse med tidigare planer innebär detta en viss
senardäggning.
För att stirlingmotorn skall kunna hävda sig på den s, k,
volymmarknaden med dess mycket långa tillverkningsserier bör enligt FFV ett
nära samarbete inledas med en etablerad motortillverkare. En sådan har möjlighet
att till låga kostnader tillverka de delar av motorn som bygger på
konventionell teknik. Vidare har motortillverkare marknadskontakter med
biltillverkare och andra stora användare av motorer. I ett sådant samarbete
skulle United Stirlings roll vara att utveckla och anpassa motorer till
motortillverkarens krav och sälja licenser för tillverkning och försäljning.
United Stirling skulle också kunna ta hand om tillverkningen av för stirlingmotorn
specifika komponenter för leverans till Ford och Philips och till egna
licenstillverkare. Genom tillverkning av sådana komponenter tUl motorer som
framställs i stora serier kan United Stirling uppnå en omsättningsvolym som
blir betydligt större än om man på egen hand skulle tillverka kompletta motorer
för någon avgränsad sektor av marknaden. Komponenttillverkning kan härigenom
förväntas medföra en lika stor sysselsättning som en tillverkning av hela
motorer.
FFV framhåller att United Stirlings beslut att satsa på
tillverkning av komponenter i kombination med licensförsäljning ger företaget
den anknytning till motorindustrin som är nödvändig för verksamheten. Därmed
anser man att frågan om delägarskap från en motortillverkare kan skjutas på
framtiden.
Utvecklingsarbetet har enligt FFV delats upp i mål som
skall nås vid vissa tidpunkter då beslut om den fortsatta verksamheten skall
fattas. Dessa beslutstidpunkter har fastställts till åren 1977 och 1979,
Är 1977 skall motorema ha provats i sådan utsträckning att
konstruktionerna kan bedömas, Prestandan skall ha förbättrats och i huvudsak
motsvara marknadens krav. Vidare skall förberedelser för produktion av
komponenter ha resulterat i att riktlinjer för produktionsmetoder kan anges och
en fördjupad analys av produktionskostnaderna för kompletta stirlingmotorer
föreligga. Mot bakgrund av dessa bedömningar
Prop.
1974:170 74
och
analyser skall beslut fattas om det fortsatta utvecklmgsarbetet. Förberedelser
för framställning av verktyg och anskaffning av speciell produktionsutrustning
aktualiseras också vid beslutstidpunkten år 1977.
Är
1979 skall prestanda samt livslängd ha verifierats för seriekon-struerade stirlingmotorer.
Vidare skall produktionskostnader ha beräknats och marknadsanalyser
genomförts. Beslut skall under nämnda år fattas beträffande start av
serieproduktion av komponenter och därmed sammanhängande investeringar i
byggnader och produktionsutrustning.
För
att fullfölja de planerade aktivitetema fr, o, m, halvårsskiftet 1974 till den
därpå närmast följande beslutstidpunkten vid början av år 1977 beräknas United
Stirling behöva sammanlagt 5055 milj, kr, i 1974 års penningvärde i form av
lån och kapitaltillskott från sina ägare. Intäkter från utvecklingsuppdrag
bedöms dock kunna reducera kapitalbehovet.
Liksom
hittills varit fallet vid finansieringen av United Stirling, planerar FFV och
Kockum att gemensamt och till lika delar svara för fi-nansieruigen av de
kostnader som återstår efter det att intäkter från utvecklingsuppdrag m. m.
tagits i anspråk.
FFV
behöver under budgetåret 1974/75 tillföra United Stiriing ett kapitaltillskott
av 5 150 000 kr. sarnt solidariskt med Kockum teckna borgen för lån till
företaget på 10,3 milj, kr. Härigenom skulle FFV:s rätt att tillsammans med
Kockum teckna solidarisk borgen komma att uppgå till totalt 44,3 milj, kr,
FFV
anser det angeläget att verket liksom föregående budgetår erhåller de nu
aktuella 5 150 000 kr, som ett investeringsanslag t, v, utan krav på
avskrivning.
Departementschefen
Oljekrisen
under hösten 1973 och våren 1974 underströk behovet av motorer med ett
flexibelt bränsleutnyttjande, Stirlingmotorns arbetssätt gör att den till
skillnad från andra motortyper kan kombinera låg bränsleförbrukning med mycket
goda miljöegenskaper.
Vid
halvårsskiftet 1974 gjordcis den prövning av den fortsatta projektverksamheten
som aviserats bl, a. i prop, 1973: 170. Man fann härvid att utvecklingsarbetet
borde fortsätt£i. Till grund för detta beslut och företagets politik i stort
låg förutom resultatet av pågående arbete den förväntade framtida
bränslesituationen, utvecklingen av miljölagstiftningen och den framtida
motormarknaden. Även det ingångna avtalet med Ford och Philips avseende
tillverkningsrättigheter och licensiering av utvecklingsresultat utgjorde
väsentliga förutsättningar för detta beslut,
United
Stirlings utvecklingskunnande och den unika kompetens som man bygger upp i
fråga om de för stirlingmotorn specifika komponenterna utgör företagens
främsta tilllgångar. För att kunna hävda sig på den s, k. volymmarknaden för
motorer krävs emellertid också erfarenhet från masstillverkning av
konventionella motordelar och etablerade
Prop.
1974:170 75
marknadskontakter.
Det förefaller därför väl motiverat att United Stirling går in i samarbete med
motortillverkare med internationell verksamhetsinriktning. Härigenom kan
United Stirlings kompetens i fråga om utveckling och tillverkning av speciella
komponenter utnyttjas utan att man för den skull behöver bygga upp en
omfattande marknadsorganisation. Investeringar i produktionsanläggningar kan
dessutom avpassas för komponenttillverkning i stället för tillverkning av hela
motorsystem.
FFV
har i sin slcrivdse uppgivit att förutsättningar finns för att produktion av
motorn i större omfattning kan komma igång i början av 1980-talet. Den
tidsförskjutning i jämförelse med tidigare angivna planer som detta innebär
torde främst vara ett resultat av den nu fastslagna verksamhetsinriktningen. En
tidig marknadsintroduktion torde vid sidan av uppfyllandet av vissa tekniska
krav vara en förutsättning för projektets framgång varför särskild vikt bör
läggas vid att de fastiagda målen för utvecklingsarbetet uppnås vid angivna
tidpunkter.
FFV
har hittills erhållit medgivande att solidariskt med Kockum i Sveriges
investeringsbank teckna borgen för sammanlagt 34 milj. kr. jämte ränta för lån
till United Stirhng. Investeringsanslag av sammanlagt 11 650 000 kr. har under
budgetåren 1971/72, 1972/73 och 1973/74 ställts till FFV:s förfogande för
finansiering av stirlingprojektet. Med hänsyn till projektets risk, storlek och
långsiktighet har detta skett utan krav på omedelbar förräntning och
amortering.
För
de planerade aktiviteterna från halvårsskiftet 1974 fram till närmast följande
beslutstidpunkt i början av år 1977, då man ånyo skall ta ställning till det
fortsatta projektarbetet, beräknas United Stirlings finan-siermgsbehov till
5055 milj. kr.
Intäkter
från utvecklingsuppdrag bör dock i viss utsträckning kunna täcka det nu angivna
fuiansieringsbehovet. Den därefter återstående finansieringen under perioden
förutses komma att ske som hittills, dvs. till hälften genom långfristiga lån
för vilka Kockum och FFV solidariskt tecknar borgen samt till hälften genom
lika stora tillskott från de båda huvuddelägarna.
För
att kunna fullgöra statens andel av United Stirlings finansieririg under
budgetåret 1974/75 behöver FFV medges rätt att tillsammans med Kockum teckna
solidarisk borgen för en upplåning av ytterligare 10,3 milj. kr. Vidare behöver
FFV 5 150 000 kr. såsom kapitahillskott till företaget.
Jag
förordar att FFV för budgetåret 1974/75 medges rätt att teckna nämnda borgen
samt att ett investeringsanslag av angiven storlek anvisas t, v, utan krav på
avskrivning.
Jag
hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att
1,
bemyndiga Kungl. Maj:t att medge förenade fabriksverken att solidariskt med
Kockums mekaniska verkstads AB teckna borgen för lån till KB United Stirimg (Sweden)
AB & Co intill 10 300 000 kr. jämte ränta.
Prop. 1974:170 76
2.
till Finansiering av stirlingprojektet på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 5 150 000 kr.
F.
Statens vattenfallsverk
[6]
1. Kraftstationer m.m. På riksstaten för budgetåret 1974/75 har under denna
anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 1 480 milj. kr.
Statens
vattenfallsverks inveäteringsram för innevarande budgetår uppgår till 1 469,1
milj, kr,, inkl, 2,1 milj, kr,, vilka genom särskilda beslut ställts till
verkets förfogande för arbeten som igångsatts under år 1974 av
sysselsättningsskäl.
Med
stöd av riksdagens beslut (prop, 1974: 1 bil, 15 s, 209, NU 1974: 26, rskr
1974:198) disponerar vattenfallsverket under budgetåret 1974/75 en rörlig
kredit om 300 milj,kr, i riksgäldskontoret,
I
anslagsframställningen för budgetåret 1975/76 har vattenfallsverket hemställt
dels om medel på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1974/75, dels om
en höjning under innevarande budgetår av den rörliga krediten till 400 milj,
kr.
Statens
vattenfallsverk
I
anslagsframställningen förra året konstaterade vattenfallsverket att de
internationella prisstegringama sedan 1968 varit betydligt kraftigare än
tidigare. Denna tendens har blivit än mer markerad under det gångna budgetåret.
Inom OECD-området har exempelvis konsumentpriserna ökat med i medeltal ca 12 %
under tolvmånadersperioden april 1973mars 1974,
Kostnadsökningarna
för de speciella nyttigheter som vattenfallsverket köper har emellertid varit
större än vad som framgår av konsumentprisindex. Vissa indexserier, som i
stort återspeglar kostnadsförändringarna för värmekraftutbyggnader och andra
anläggningsarbeten, belyser detta, Äv dessa indexserier kan utläsas följande
beträffande utvecklingen under perioden januari 1970januari 1974 och senare.
Ärlig genom-
Ökning
Senast kända
snittlig ökning
1973
förändring
jan. 1970-
%
1974
jan, 1974
%
%
Mellanprodukter
av
järn (SCB
J 23)
9,0
31,6
9,7 (jan,-april)
Cement
(SBEF)
6,7
5,6
39,9 (jan,-juli)
Arbetskostnadsindex
(SCB H
41)
11,6
12,7
Byggnadskostnader,
värmekraft
(statens
vattenfallsverk)
8,2
12,3
13,1 (jan,-juni)
Prop. 1974:170 77
Byggnadskostnader,
värmekraft, baserar sig på ett internt inom vattenfallsverket upprättat vägt
korttidsindex för byggnadsarbeten vid värmekraftanläggningar.
Höjda
priser på jämprodukter och ökade arbetskostnader påverkar direkt priserna på
bl. a. reaktor- och turbinutrustningar. Även redan beställda utrustningar
påverkas härav, eftersom ingångna kontrakt innehåller indexanknutna
prisklausuler. Vidare har en successiv förändring av marknadsförhållandena
gjort det lättare för leverantörerna att genomföra prishöjningar på
komponenter och utrustning till kraftanläggningar. Skärpta säkerhets- och
kvalitetskrav har också medfört fördyringar jämfört med de ursprungliga
kalkylerna. Sammantaget har an-läggningskostnadema för kärnkraft och oljebaserad
kraft stigit med ca 20 % per år under de senaste 5 a 6 åren.
Kostnaderna
för ledningar och stationsarbeten företer en likartad utveckling. Under åren
1972 och 1973 har kostnaderna för vissa ledningstyper stigit med i genomsriitt
12 %, För vissa statiorisarbetcri ligger kostnadsökningen nämnda år på ca 20 %,
Denna tendens har förstärkts under 1974, Hittills under året har exempelvis
priset på transformatorer stigit med ca 30 %.
Den
här redovisade utvecklingen har medfört att kostnaderna för vattenfallsverkets
investeringsprogram ökat väsentligt. Det föreligger inte möjligheter att
kompensera så kraftiga kostnadsstegringar som det här är fråga om med
rationaliseringar. När anläggningsarbeten för en större utbyggnad väl har satts
igång är förutsättningarna vad gäller utformning, utrustning, arbetsmetoder
etc. dessutom i huvudsak låsta. Rationaliseringar kan därför påverka en redan
påbörjad utbyggnad endast i mycket begränsad omfattning.
Löne-
och prisstegringar, som inte väntas bli kompenserade genom teknisk utveckling
och rationalisering, samt kontraktsenliga tillägg enligt indexklausuler har
ökat vattenfallsverkets medelsbehov med tillsammans ca 195 milj. kr. För
tillkommande arbeten och nya projekt krävs ca 50 milj. kr. Vissa projekt i det
tidigare investeringsprogrammet har samtidigt senarelagts. För lån till delägda
bolag för finansiering av kostnadsökningar som f. n. inte kan täckas genom
upplåning på den allmänna kapitalmarknaden behövs ytterligare ca 25 milj. kr.
Efter en förnyad genomgång av arbetsplaner och beställningstidpunkter för
större leveranser har emellertid medelsbehovet för budgetåret 1974/75 kunnat
nedbringas med ca 100 milj. kr. bl, a. genom förskjutning av likvider och
beräknas nu till sammanlagt 1 638 milj, kr. Detta överstiger den fastställda
investeringsramen för innevarande budgetår med 168,9 milj, kr,
VattenfaUsverket
anmäler också behov av en ökad rörlig k r e
Prop.
1974:170 78
dit
för finansieringen av rörelsetillgångar. Till verkets rörelsetillgångar räknas
inventarier och maskiner för drift- och anläggningsverksamhet samt
omsättningstillgångar såsom likvida medel, kundfordringar och lager av
kärnbränsle, olja och övrigt material.
För
finansieringen av rörelsetillgångarna exkl. kärnbränslelager disponerar
vattenfallsverket dels ett äldre investeringsanslag av sammanlagt 93,4 milj.
kr., dels en rörlig kredit som under budgetåret 1974/75 uppgår till 300 milj.
kr. Kortfristiga skulder, lagerreserver och icke inlevererade överskottsmedd
ger också visst bidrag. Kämbränslda-ger finansieras med medel som anvisas för
anskaffning av initialladdningar från investeringsanslaget Kraftstationer m. m.
Kapitalbindningen i
rörelsetillgångar ökar med stigande omsättning och priser. Den ökade
faktureringen under första halvåret 1974 till följd av bränsletillägg har
medfört att kundfordringarnas belopp ökat mer än väntat. Fordringarna varierar
dessutom under löpande budgetår beroende på säsongmässiga fluktuationer i elförbrakningen
och på att åtskilliga högspänningsleveranser avräknas kvartalsvis. En
successiv omläggning till månatlig avräkning pågår.
Även oljelagrets storlek
varierar under löpande budgetår. Lagringsbehovet är normalt störst omkring
december månad och minskar sedan efter hand. Högre oljepriser och uppskrivning
mot lagerreserven av inneliggande lager till återanskaffningspris har ökat
värdet på verkets oljelager. Lagret har dessutom ökat kvantitativt beroende på
tillkommande lagringsbehov för nya anläggningar.
Lager av kärnbränsle har
hittills främst utgjorts av initialladdningar. Som finansieras med
anslagsmedel. Ersättningsbränsle kommer att finansieras med medel som frigörs
vid kraftproduktion. Tillfälliga behov av rörelsemedel kan emellertid uppkomma
under löpande budgetår bl. a, därför att uranråvara och anrikningstjänster
ibland måste anskaffas, innan däremot svarande medel har hunnit frigöras.
Övrigt
lager avser material för drift- och anläggningsverksamhet och väntas öka främst
till följd av att verksamheten expanderar.
De
ökande beståndsvärdena fiir inventarier och maskiner beror i första hand på
tillkommande reservutrastning vid nya produktionsanläggningar.
Kapitalbehovet
för och finansieringen av vattenfallsverkets rörelsetillgångar den 30 juni
resp, budgetåren 1972/73, 1973/74 och 1974/75 framgår av följande
sammanställning (i milj. kr.).
Prop.
1974:170
79
1972/73
1973/74
1974/75
Utfall
Utfall
Prognos
Kundfordringar
och likvida medel
335
465
470
Lager,
olja
45
200
200
Lager,
kärnbränsle
268
301
280
Lager,
övrigt
47
60
75
Maskiner,
inventarier
156
184
240
Summa
kapitalbehov
851
1210
1265
Kortfristiga
skulder
149
343
250
Balanserat
överskott
137
143
218
Lagerreserv
37
91
90
Röriig
kredit
167
250
324
Anslag,
kärnbränsle
268
290
290
Anslag,
inventarier m, m.
93
93
93
Summa
finansiering
851
1210
1265
Av
sammanställningen framgår att full finansiering av rörelsetillgångarna inte
kan uppnås under budgetåret 1974/75 med den rörliga kredit som
vattenfallsverket f, n, disponerar. Verket har därvid utgått från att likvida
medel och kortfristiga fordringar skall finansieras i första hand med
kortfristiga skulder och balanserade överskottsmedd, medan övrigt rördsemeddsbehov
skall tillgodoses förutom med lagerreserver och tidigare erhållna
anslagsmedel för kärnbränsle, maskiner och inventarier med rörlig kredit.
Härvid bör även beaktas att en viss marginal bör finnas för tillfälliga variationer
i rörelsemeddsbehovet under löpande budgetår och för oförutsebara behov. Verket
anser med hänvisning härtill att det är nödvändigt att öka den rörliga
krediten med 100 milj, kr, till sammanlagt 400 milj, kr.
Departementschefen
I
sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 har statens vattenfallsverk
också anmält behov av medel på tilläggsstät till riksstaten för itmevarande
budgetår. Verket hänvisar därvid dels till de pris- och lönestegringar som har
inträffat sedan föregående beräkningstillfälle och som inte kan kompenseras
genom teknisk utveckling och rationalisering, dels till att utformningen och
utförandet av vissa av verkets pågående utbyggnader har ändrats.
Vattenfallsverket har även hemställt att nuvarande rörliga kredit skall höjas.
För
investeringar i produktions- och distributionsanläggningar disponerar
vattenfallsverket sammanlagt 1 469,1 milj, kr, under innevarande budgetår.
Enligt verkets beräkningar har medelsbehovet nu stigit till närmare 1 740 milj.
kr. Verket har emellertid funnit det möjligt att genom omdisponeringar i
arbets- och betalningsplaner skjuta upp vissa utbetalningar till efter den 30
juni 1975. Medelsbehovet har därigenom kunnat begränsas till 1 638 milj. kr.
Detta överstiger den av Kungl. Maj :t fastställda investeringsramen med 168,9
milj. kr.
Prop. 1974:170 80
Jag
har inte något att erinra mot vattenfallsverkets beräkning av kostnaderna för
det pågående investeringsprogrammet och förordar att de medel som behövs för
att kompensera kostnadsökningar m. m. ställs till verkets förfogande under
budgetåret 1974/75.
Vattenfallsverkets
rörelsetillgångar likvida medel, kundfordringar, lager, maskiner och
inventarier finansieras f. n, med balanserade överskottsmedel, lagerreserver,
kortfristiga skulder och vissa anslagsmedel tillsammans ca 940 milj. kr.
och en rörlig kredit om 300 milj, kr. Beroende på i första hand den höjda
oljeprisnivån kommer enligt verket det kapital som binds i riirdsetillgångar
under innevarande budgetår att bli större än verket tidigare har beräknat och
kan inte helt täckas med de rörelsemedel som står till förfogande. Verket
föreslår därför att den rörliga krediten ökas med 100 milj, kr.
Vid min anmälan av
förevarande anslag i prop, 1974: 1 (bil, 15 s, 209, NU 1974: 26, rskr 1974:
198) anförde jag att vattenfallsverket hade lämnat förslag till principer för
hur rörelsemedelsbehov av skilda slag skall fördelas på olika
finansieringskällor. Verket föreslog bl, a, att stadigvarande behov av inveritarier,
fordori, byggriadsmaskirier och vissa bränslen skulle finansieras med
anslagsmedel. Jag hade emellertid efter samråd med chefen för
finansdepartementet kommit till uppfattningen att formerna för finansiering av
verkets rörelsekapital borde bestämmas i samband med ställningstagaridena till budgetutrednuigeris
förslag (SOU 1973:4346). Dessa bereds f.n. inom Kungl. Maj:ts kansli. Jag är
därför inte heller nu beredd att föreslå någon ändring av de principer enligt
vilka vattenfallsverkets rörelsetillgångar har finansierats under senare år. I
överensstämmelse härmed bör tillkommande behov av rörelsemedel tillgodoses
genom en höjning av den rörliga krediten. Jag förordar således att verket t.
v. får disponera en rörlig kredit om 400 milj. kr.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att
1, medge
att statens vattenfallsverk fr, o, m. budgetåret 1974/75
får disponera en från 300 000 000 kr. till 400 000 000 kr. ökad
rörlig kredit i riksgäldskontoret,
2. till
Kraftstationer m.m. på tilläggsstat I till riksstaten för bud
getåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 168 900 000
kr.
[7]
Statlig säkerhet för Svensk kämbränsleförsörjning AB. Våren 1972 fastställde
statsmakterna (prop. 1972: 57, NU 1972: 39, rskr 1972: 200) allmänna riktlinjer
för verksamlieten på kärnbränsleförsörjningens område. I samband därmed
godkändes ett konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk. Sydsvenska kraft
AB och Oskarshamnsverkets kraftgrupp AB om bildande av ett aktiebolag med
uppgift att främja landets
Prop. 1974:170 81
försörjning
med kärnbränsle. Avtalet gäller för tiden den 1 juli 1972 den 31 december 1982
och förlängs automatiskt med fem år i sänder såvida inte uppsägnuig sker två
år före avtalstidens utgång. Aktiekapitalet i bolaget f. n, 100 000 kr. är
fördelat med 50 % på vattenfallsverket och 25 % på var och en av de övriga
kontrahenterna. Ordförande i bolagets styrelse utses av Kungl, Maj:t, Bolaget
Svensk kärnbränsleförsörjning AB inledde sin verksamhet i början av år 1973,
I december 1973
bemyndigade riksdagen (prop, 1973: 170 bil, 11, NU 1973: 71, rskr 1973: 384)
fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa säkerhet med högst 300 milj. kr.
för bolagets åtaganden i samband med upphandlingar av kärnbränsle. Den statiiga
säkerheten kan utgöra garanti för dels lån som bolaget tar upp för finansiering
av upphandling, dels bolagets betalningsförpliktelser gentemot dess
leverantörer.
Svensk
kärnbränsleförsörjning AB
I
skrivelse den 3 september 1974 hemställer Svensk kärnbränsleförsörjning AB om
säkerhet för bolagets åtaganden i samband med upphandlingar inom kärnbränslecykeln
intill ett belopp av 800 milj. kr. Bolaget hemställer även om att säkerheten
får ställas i utländsk valuta.
Bolaget
erinrar inledningsvis om att frågan om säkerheten först blev aktuell i samband
med bolagets förhandlingar hösten 1973 om anrikningstjänster från
Sovjetunionen, vilka sedermera lett fram till ett kontrakt om leverans år
1979. Det anrikade materialet skall utgöra ett reservlager för kraftföretagens
gemensamma behov. Genom nämnda beslut av statsmakterna i december 1973 fick
bolaget även ansvar för viss upphandling av anrikningstjänster från Förenta
staternas atomenergikommission (USAEC), som tidigare ombesörjts av
kraftföretagen.
Bolaget
redogör härefter för det behov av säkerhet som hänför sig till redan gjorda
åtaganden. För anrikningstjänster från Sovjetunionen uppskattas behovet till
125 a 150 milj, kr, vid dagens prisläge, inkl. borgen för lån för finansiering
av upphandlingen av naturligt uran. Vidare har bolaget tagit upp lån för att
finansiera förskottsbetalningar till USAEC enligt anrikningskontrakt som
tecknats för sex kraftreaktorer, nämligen Ringhals 3 och 4, Forsmark 13 och
Oskarshamn 3. Behovet av säkerhet härför uppgår till ca 30 milj. kr. under vart
och ett av budgetåren 1973/74, 1974/75 och 1975/76, sammanlagt ca 90 milj. kr.
Det sammanlagda behovet av säkerhet för angivna ändamål uppskattas alltså av
bolaget till 215 å 240 milj, kr, t, o, m. budgetåret 1975/76,
Bolaget anmäler att frågan
om behovet av statlig säkerhet kommit i ett nytt läge genom krav från USAEC på
direkt finansiell garanti för bolagets betalningsförpliktelser enligt
kontrakten för de nämnda sex reaktorerna. Dessa krav, som framfördes i
slutskedet av kontraktsförhandlingarna i månadsskiftet majjuni 1974,
baserades på de uppsägningsavgifter som USAEC fastställt i början av året och
uppgick till ett belopp om sammanlagt 337 milj, kr, till utgången av juni 1975,
6
Riksdagen 1974. 1 saml Nr 170
Prop.
1974:170 82
Eftersom
tiden för tecknandet av kontrakten gick ut den 30 juni 1974 måste bolaget med
kort varsel skaffa säkerheter motsvarande nämnda belopp. Av den statliga
säkerheten ställdes 169 milj. kr. till förfogande genom beslut av
riksgäldsfullmäktige. Återstående behov av säkerhet kunde tillgodoses genom en
garanti från Sveriges investeringsbank. Investeringsbankens medverkan skedde
dock under den förutsättningen att dess garanti så snart som möjligt skulle
ersättas med en statsgaranti.
De
nämnda garantierna tillgodoser behovet endast t, o. m, utgången av juni 1975.
Från denna tidpunkt ökar USAEC:s anspråk på säkerhet på grund av ökade avbestäUningsavgifter
för flera av de aktuella anrikningskontrakten. Dessutom måste garantierna
ställas i US dollar. För perioden den 1 juli 1975den 30 juni 1977 har USAEC angett
ett garantibelopp av ca $ 98 milj,, vilket motsvarar ca 420 milj, kr, enligt
nuvarande kurs.
De
redan nu förutsebara behoven av säkerhet uppgår således till minst ca 650 milj,
kr, för tiden t, o, m, budgetåret 1976/77, Bolaget framhåller att dessa behov
till helt övervägande dd är knutna till kontrakt som bolaget träffat för
anrikningstjänster till redan beslutade reaktorer.
Bolaget
har vidare övervägt om det kan uppstå även andra behov som inte i dag kan
preciseras. Bolagel erinrar om det allmänna läget inom de olika leden av kärnbränslemarknaden.
Den överkapacitet, som tidigare rått beträffande såväl anrikriirigstjänster som
utvinning av naturligt uran och upparbetning av använt briinsle, är nu ianspråktagen
till följd av den accelererade kärrikraftutbygguad som sker världeri över mot
bakgrund av ändrade energipolitiska bedömningar. För att undvika kapacitetsbrist
från början av 1980-talet, då efterfrågan ökar mycket snabbt, måste stora
investeringar göras under de närmaste åren. Det kapitalbehov som detta medför
kommer enligt bolaget sannolikt att till betydande del få tillgodoses av de
blivande kunderna, dvs, kraftföretagen. Detta har redan visat sig inom
anrikningsledet. Inte bara USAEC utan även de västeuropeiska anrikningsföretag
som utgör alternativa leverantörer på något längre sikt kräver förskottsbetalnmgar
i en eller annan form. Bolaget förutser att ett liknande mönster kommer att
utbildas inom andra led av bränslecykeln. Bolaget pekar särskilt på upparbetningen,
där kapaciteten snart ar otillräcklig och där långsiktiga åtaganden från kraftföretagens
sida sannolikt kommer att visa sig nödvändiga. Bolaget framhåller att det måste
ges erforderliga finansiella resurser, om det även i sådana sammanhang
liksom i fråga om anrikningstjänster skall ha möjlighet att på ett effektivt
sätt företräda svensk kraftindustri.
Angivna
förhållanden kan enligt bolaget inom en snar framtid komma att leda till ett
ökat behov av garantier för åtgärder i syfte att säkra tillgången till material
och tjänster inom bränslecykeln för det nuvarande kärnenergiprogrammet. Enligt
bolagets mening finns det skäl
Prop.
1974:170 83
att
skapa visst utrymme även för åtagariden som med måttligt ekonomiskt
risktagande bedöms angelägna för att säkra handlingsfriheten i fråga om
fortsatt kärnkraftutbyggnad. Bolaget föreslår därför att ramen för den stathga
säkerheten fastställs till 800 milj, kr, fr, o, m, den 1 januari 1975.
Garantin
är avsedd att tas i anspråk från fall till fall, varvid separata leveransöverenskommelser
kommer att föreligga mellan kärnbränslebolaget och avnämaren eller avnämarna.
Bolaget avser att därigenom liksom i det nu aktuella fallet uppnå full
täckning för sma betalningsförpliktelser gentemot långivare och leverantörer.
Departementschefen
Svensk
kämbränsleförsörjning AB bildades år 1972 med uppgift att fungera som
planerande och samordnande organ för kraftföretagens anskaffning av kärnbränsle.
Bolagets uppgifter vidgades följande år till att omfatta även upphandling av anrikningstjärister
för delägarnas räkning.
Bakgrunden
härtill var i korthet följande. Förenta staternas atomenergikommission (USAEC)
införde under året nya villkor för teckning av anrikningskontrakt, innebärande
bl. a, att kunden måste binda sig för fasta kvantiteter och dessutom erlägga
förskottsbetalning med ca 15 milj, kr, för varje reaktor. Fr, o, m, den 1 juli
1974 måste kontrakten slutas minst åtta år före första leverans, dvs, tio år
före idrifttagning av en kraftreaktor. Villkoren innebär således att
kraftföretagen måste göra stora ekonomiska åtaganden flera år före den tidpunkt
då beslut om uppförande av en reaktor normalt fattas, I syfte att i någon mån
motverka de olägenheter som dessa villkor medförde beslöt statsmakterna (prop,
1973: 170 s. 56, NU 1973: 71, rskr 1973: 384) att upphandlingen av
anrikningstjänster för i första hand det statliga kraftsystemet skulle ske
genom kärnbränslebolaget. I samband därmed fick bolaget även ansvaret för
finansiering av förskottsbetalningarna. Bolagets kostnader härför skulle dock
täckas av vederbörande kraftföretag, som även skulle ha det slutliga betalnmgsansvaret
för levererat kärnbränsle.
Under
år 1974 har bolaget slutit kontrakt med USAEC för återstående reaktorer enligt
det av statsmakterna godkända utbyggnadsprogrammet. Behovet av
anrikningstjänster för hela programmet har härigenom säkrats till mitten av
1990-talet, Vidare har anrikningstjänster kontrakterats för ett eventuellt
tredje aggregat i Forsmark, Bolaget har därjämte upphandlat en kvantitet
anrikningstjänster från Sovjetunionen för leverans år 1979 som en för delägarna
gemensam reserv. Även de två sistnämnda upphandlingarna har grundats på statsmakternas
nyssnämnda beslut.
Samtidigt
med att bolaget år 1973 gavs nya uppgifter som upphandlande organ infördes en statiig
säkerhet med 300 milj. kr, för bolagets åtaganden gentemot såväl långivare som
leverantörer. De behov av sä-
Prop. 1974:170 84
kerheter
för de närmaste åren som då förutsågs uppgick till högst 240 milj. kr.
Ramen
för den statiiga säkerheten har emellertid redan visat sig otillräcklig. I
samband med förhandlingar om anrikningskontrakt våren 1974 framställde USAEC
krav på finansiella garantier för bolagets åtaganden med sammanlagt 337 milj.
kr. För att kunna tillgodose detta krav nödgades bolaget komplettera den
statliga säkerheten med en bankgaranti. För perioden den 1 juh 1975den 30
juni 1977 ökar USAEC:s anspråk på garantier till ett bdopp i dollar som
motsvarar ca 430 milj, kr. enligt dagens kurs. Innebörden av dessa krav är att
bolaget skall kunna fullgöra sina ekonomiska åtaganden enligt
anrikningskontrakten med USAEC även för det fall att de slutiiga avnämarna av
materialet bryter sina bindande överenskommelser med bolaget.
Bolagets
nu förutsebara behov av säkerheter för tiden t, o, m. budgetåret 1976/77
uppgår således till högst 670 milj, kr. Bolaget begär att ramen för säkerheten
sätts till 800 mUj. kr. med hänsyn till behov som i dag inte kan preciseras men
som. bolaget anser sannolika mot bakgrund av marknadsförhållandena på kärnbränsleområdet.
Bolaget pekar särskilt på att de stora investeringsbehoven på området kan
komma att framtvinga åtaganden från bolagets sida även inom andra led av bränslecykeln
än anrikningen.
Enligt
min mening bör bolaget ges möjligheter att fullgöra sina uppgifter i enlighet
med statsmakternas tidigare beslut. Den av bolaget begärda ökningen av
beloppet för iden statiiga säkerheten till 800 milj, kr, en höjning av
nuvarande ram med 500 milj, kr, avser till övervägande del beräknade eller
sannolika behov i samband med upphandlingar till det nu beslutade kämkraftprogrammet.
Med hänsyn härtill och till svårigheterna att göra en närmare beräkning godtar
jag bolagets förslag i fråga om storleken av den statliga säkerheten. Denna bör
dock tas i anspråk endast för åtaganden inom bränslecykeln som följer av bolagets
redan gjorda upphandlingar. Jag vill i sammanhanget erinra om vad jag tidigare
anfört (prop, 1973: 170 s, 60) om att bolagets åtaganden i fråga om upphandling
av kärnbränsle inte kommer att binda statsmakternas ställningstagande till
frågor om fortsatt utbyggnad av kärnkraft.
Jag
förordar att Kungl, Maj :t föreslår riksdagen att med ändring av nu gällande
bemyndigande av högst 300 milj, kr, bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskontoret att ställa ifrågavarande säkerhet med sammanlagt högst 800
milj, kr. Med hänsyn till krav från vissa leverantörers sida bör säkerheten
kunna ställas i utländsk valuta. Jag tillstyrker också bolagets förslag om att
säkerheten skall kunna om.fatta bolagets åtaganden inom hela
kärnbränslecykeln, dvs. även upparbetning av använt bränsle och förvaring av högaktivt
avfall. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter
rörande säkerheten.
Prop. 1974:170 85
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa säkerhet med högst 800 000
000 kr. för Svensk kärnbränsleförsörjnings AB åtaganden i samband med
upphandlingar inom kämbräns-lecykeln.
V.
FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD
[8]
11. Lån till Norrbottens järnverk AB. Något anslag för detta ändamål finns
inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1974/75.
Våren 1974 avslutade
Norrbottens järnverk AB (NJA) en omfattande utbyggnad av verksamheten,
investeringsprogram 70 (IP 70). Programmet omfattade en masugn med en
kapacitet av ca 1 milj. ton råjärn per år, en LD-ugn för 900 000 ton råstål per
år och en stränggjutningsma-skin med en årskapacitet av ca 330 000 ton gjutna
ämnen. Ett nytt syr-gasverk har uppförts för att förse LD-ugnen med syrgas.
Götverket har kompletterats med tre gropugnar. Valsverket har byggts ut och en
ytbehandlingsanläggning har uppförts. Efter utbyggnaderna uppgår den årliga
produktionskapaciteten vid NJA till 1,6 milj. ton råjärn, 1,2 milj. ton råstål,
800 000 ton färdigvalsade produkter och 150 000 ton svetsade profiler.
Totalkostnaden för IP 70 beräknas till 550 milj. kr.
Finansieringsstöd
enligt samma grunder som lokaliseringsstöd har beviljats IP 70 av 1971 och
1972 års riksdagar med sammanlagt 22 milj. kr. i form av bidrag och 238 milj,
kr. i form av lån (prop. 1971: 64, NU 1971: 22, rskr 1971:193, prop. 1971:139,
NU 1971: 45, rskr 1971: 326 och prop. 1972:1 bil. 15, NU 1972: 15, rskr 1972:
90). Dessutom har NJA år 1973 och år 1974 beviljats lokaliseringsstöd för vissa
nytillkommande delar av investeringsprogrammet.
Eftersom genomförandet av
IP 70 innebär att koksförbrukningen vid råjärnframställningen ökat från 250 000
ton till 850 000 ton per år har NJA bedömt det lönsamt att i framtiden tillverka
egen koks och beslöt därför år 1972 att uppföra ett koksverk. Koksverket är nu
under uppförande till en beräknad kostnad av 340 milj, kr. Kapitaltillskott
och lån till Statsföretag AB och NJA för denna investering har beviljats med
sammanlagt 200 milj. kr. av 1972 och 1973 års riksdagar (prop. 1972: 117, NU
1972: 55, rskr 1972: 304 och prop. 1973: 85 bil. 9, NU 1973: 36, rskr
1973:148). Anläggnmgsarbetena följer fastställd tidplan, vilket innebär att
koksverket kommer att tas i drift under år 1975.
Under våren 1974 beslöt
riksdagen att staten skall medverka i finansieringen av ett nytt ämnesstålverk
i Luleå, Stålverk 80. Investeringen kostnadsberäknas till ca 4 600 milj. kr. i
löpande penningvärde. Riksdagen har för detta ändamål för budgetåret 1974/75
anvisat ett,investeringsanslag av 175 milj. kr. till teckning av aktier i
Statsföretag (prop. 1974: 64, NU 1974: 40, rskr 1974: 263).
Prop. 1974:170 86
NJA:s
styrelse har nu fastställt inriktningen i stort för investeringsverksamheten
t. o. m. år 1977. De under perioden aktuella investeringarna avser vid sidan
av Stålveri; 80 utbyggnad av det existerande stålverket och manufaktureringsanläggningarna
samt uppförande av en ny värmebehandlingsanläggning i valsverken.
Norrbottens
järnverk AB
NJA
har i skrivelse den 15 maj 1974 lämnat en ingående redogörelse för de
investeringar företaget avser att göra t. o. m. år 1975. Detta investeringsprogram,
som i det följande kallas IP 74, är koncentrerat till det existerande
stålverket och avser att möjliggöra en vidareförädling av råjärn till
stålämnen. IP 74 förutsiitter anskaffande av ytterligare en 100-tons LD-konverter
samt två stränggjutningsmaskiner och utrustning för materialhantering och transport.
Dessutom innefattar programmet kompletterande investeringar i valsverken och
utbyggnad av personalarilägg-ning, laboratorium och kontor.
Kapaciteten
för råjärn vid järnverket uppgår f. n. till ca 1,6 milj, ton per år. Därav
vidareförädlas ca 1 milj. ton till råstål medan resterande kvantiteter saluförs
som tackjärn. Försäljnmg av tackjärn kan f. n. ske till goda priser men på
längre sikt kommer det att bli mer lönsamt att vidareförädla återstående 0,6
milj. årston råjärn till stålämnen. NJA anser att några problem med avsättning
av stålämnen inte kommer att föreligga.
IP
74 passar enligt NJA väl samman med de planer som förehgger för investering i
Stålverk 80. Genom utbyggnaden av stålverket blur det möjligt att sälja ämnen.
Härigenom kommer NJA att i viss mån kunna etablera sig på ämnesmarknaden i god
tid före färdigställandet av Stålverk 80, vilket kommer att vara av stort
värde.
Sedan
IP 74 genomförts kan allt råjärn som nu produceras vid NJA vidareförädlas till stränggjutna
ämnen eller valsade färdigprodukter. Kapaciteten för tillverkning av råstål
ökar från 1200 000 ton till 1 850 000 ton. Tillverkningen av stränggjutna ämnen
kommer att kunna ökas med 650 000 ton per år.
Anläggningskostnaden
för IP 74 beräknas till 232 milj. kr., varav 45 milj. kr. beräknas falla på
byggnads- och fundamentarbeten. Härutöver tillkommer räntor under byggnadstiden
på 15 milj. kr. och ökat behov av rörelsekapital på 25 milj. kr. Huvuddelen av anläggninsarna
kommer enligt tidplanen att tas i drift under hösten 1975. Fullt genomfört
beräknas IP 74 ge arbete åt ca 250 personer med början under år 1975.
På
grund av den kraftigt expanderande verksamheten kan NJA enligt vad som sägs i
skrivelsen endast i begränsad omfattning lösgöra egna medel för investeringar.
Finansieringen av IP 74 har enligt planerna förutsatts ske med obligationslån,
leverantörskrediter och lokaliseringsstöd. Ett obligationslån på 75 milj. kr.
emitterades i mars 1974.
Prop.
1974:170 87
NJA
hemställer om bidrag om 9 milj. kr. och lån om 145 milj. kr. enligt villkor
som gäller för lokaliseringsstöd. Av de begärda medlen kommer enligt NJA 50
milj. kr. att behövas under andra halvåret 1974, 70 milj. kr. under år 1975 och
34 milj. kr. under år 1976.
Arbetsmarknadsstyrelsen
har i oktober 1973 och i februari 1974 tillstyrkt lokaliseringsstöd om
sammanlagt 133 milj. kr. för de första etapperna av IP 74.
Investeringskostnaden för dessa etapper beräknas till 199 milj, kr.
Departementschefen
NJA:s
stora investeringsprogram, IP 70, avslutades under våren 1974. NJA har
därigenom fått moderna anläggningar och möjlighet att uppnå en god effektivitet
i produktionen. Verksamheten vid järnverket präglas av en snabb expansion.
Försäljningen uppgick till 655 milj, kr. år 1973 och beräknas uppgå till ca 1
000 milj. kr. under innevarande år.
NJA:s
styrelse har nu dragit upp riktiinjerna för mvesteringsverksamheten t. o. m.
år 1977. Den största delen av investeringarna under denna period, IP 74, avser
främst stålverket och kommer att möjliggöra att allt det vid järnverket
framställda råjärnet vidareförädlas till stål. Produktionskapaciteten i NJA:s
masugnar uppgår till 1,6 milj. ton per år. Större delen förädlas till råstål i
stålverket, medan resten säljs som tackjärn. Enligt en utredning som NJA gjort
är det på sikt mer lönsamt att vidareförädla råjärnet till stålämnen än att
sälja det som tackjärn. Den europeiska stålindustrin har ett snabbt ökande
behov av stålämnen och marknadsförutsättningarna bedöms som goda.
Enligt
IP 74 skall ytterligare en 100 tons LD-ugn installeras i stålverket. Vidare
kommer två stränggjutningsmaskiner att uppföras för gjut-ning av stålet från LD-ugnarna,
Dessutom innefattar programmet kompletterande investeringar i valsverken samt
utbyggnad av personalanläggning, laboratorier och kontor. Produktionsökningen
i stålverket beräknas till ca 650 000 ton per år. Stålet kommer att säljas
huvudsakligen som ämnen men även i mindre kvantiteter som valsade produkter.
Anläggningskostnaden
för IP 74 beräknas till 232 milj, kr,, varav 45 milj, kr, beräknas falla på
byggnads- och fundamentarbeten. Härutöver tillkommer räntor under byggnadstiden
på 15 milj. kr. och behov av rörelsekapital på 25 milj, kr. På grund av den
expansiva verksamheten vid NJA kan företaget endast i begränsad omfattning
lösgöra egna medel för investeringar. IP 74 beräknas därför i allt väsentiigt
behöva finansieras genom lån. NJA har hos Kungl. Maj:t hemställt om bidrag och
lån om totalt 154 milj, kr, enligt de villkor som gäller för lokaliseringsstöd
för finansiering av investeringsprogrammet,
IP
74 skall enligt tidplanen vara genomfört i slutet av år 1975.
De
planerade investeringarna är av betydelse för NJA:s möjligheter
Prop. 1974:170 88
att
bedriva en effektiv och lönsam produktion. Dessutom har IP 74 regionalpolitisk
betydelse såväl vad avser direkta som indirekta effekter. Utöver de 250
personer som berälmas få arbete vid NJA till följd av IP 74 kommer uppförandet
av anläggningarna att ge sysselsättning åt byggnads- och montagearbetare till
dess att uppförandet av anläggningarna för Stålverk 80 kommit igång. Jag, anser
därför att staten bör medverka till att programmet genomförs.
Arbetsmarknadsstyrelsen
har tillstyrkt lokaliseringsstöd om 133 milj. kr. för de två första etapperna
av IP 74 omfattande investeringar för totalt 199 milj. kr. Om lokaliseringsstöd
skulle utnyttjas som finansieringskälla skulle emellertid en stor del av de
medel som ställs till förfogande för regionalpolitiska stödåtgärder tas i
anspråk för NJA:s investeringar. Med hänsyn härtill bör särskilda medel ställas
till förfogande på de villkor som gäller för lokaliseringsstöd.
Stödet
till IP 74 bör utgå med begärda 154 milj. kr. NJA har hemställt att 9 milj.
kr. skall lämnas som bidrag och återstoden, 145 milj. kr,, som lån. Jag anser
att det statliga finansieringsstödet i sin helhet bör utgå i form av lån. Lånen
bör kunna utiämnas på samma villkor som gäller för lokaliseringslån med viss ränte-
och amorteringsfrihet.
Medlen
bör lämnas NJA efter hand som de behöver disponeras för IP 74. NJA har uppgivit
sitt behov av medel till 50 milj. kr. under år 1974. Jag avser att senare
återkomma till frågan om återstående 104 milj. kr.
Med
här förutsatt stöd till IP 74 och redan föratsatt stöd till Stålverk 80 räknar
jag med att ytterligare statlig finansieringsmedverkan till berörda
anläggningar vid NJA i Luleå ej skall behövas under 1970-talet,
Jag
hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att
till Lån till Norrbotten.; järnverk AB på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 50 000 000 kr.
VI, FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[9]
5. Förvärv av aktier i AB Eiser. Något anslag för detta ändamål finns inte
upptaget i riksstaten för innevarande budgetår.
I
enlighet med beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 170, bil. 11, NU 1973: 71,
rskr 1973: 384) har staten från Eiser Invest AB förvärvat 100 000 aktier i AB Eiser
till ett pris av 450 kr. per aktie, dvs. sammanlagt 45 milj. kr. Av
köpeskillingen betalades 15 milj, kr, kontant och återstående del med två
skuldebrev, vardera på 15 milj, kr. Det ena skuldebrevet förfaller till betaluing
i januari 1975 och det andra i januari 1976, Skuldebreven löper med en ränta
som med 3 procentenheter överstiger vid varje tillfälle gällande diskonto.
Prop. 1974:170 89
För
att betala det ena av skuldebreven behövs 15 milj. kr. Härtill kommer räntekostaaden
som kan beräknas till 2,8 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att
till Förvärv av aktier i AB Eiser på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 17 800 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen,
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1974:170 91
Bilaga
12
KOMMUNDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över kommunärenden hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet
den 25 oktober 1974.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN,
T,f,
chefen för kommundepartementet, statsrådet Löfberg, anmäler ärende under
kommundepartementets handläggning som angår utgifterna på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1974/75 och anför.
KAPITALBUDGETEN
II, STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[Ij
18. Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Från anslaget finansieras byggnadsarbeten
för länsstyrelserna m. m. För innevarande budgetår har anvisats ett
investeringsanslag av 22,7 milj. kr.
De
par t em en t sch ef en
Genom
beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974: 1 bil. 16, GU 1974: 17 rskr 1974: 137)
anvisades till byggnadsarbeten för länsstyrelserna ett investeringsanslag av
22,7 milj. kr.
Riksdagen
har (prop. 1974: 1 bil. 16, GU 1974: 17, rskr 1974: 137) godkänt förslag till
omorganisation av lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi. Den nya
organisationen avses träda i kraft den 1 december 1974. Den nya organisationen
har medfört krav på viss ombyggnad i kvarteret Gamen i Stockholm. Den korta tid
som stått till förfogande för omorganisationen har medfört att
ombyggnadsarbetena inte i förväg kunnat redovisas för riksdagen. Kungl. Maj:t
har genom beslut den 14 juni, den 26 juli och den 18 oktober 1974 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 9,3 milj, kr, i prisläget den 1
april 1974
opaginerad Kontrollera mot PDF
utföra
vissa ombyggnads- och reparationsarbeten i kvarteret Gamen i Stockholm,
I investeringsplanen bör
föras upp följande kostnadsram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnadsobjekt
Kostnads- Ber.
medels- Byggstart Färdig
ram förbrukning är-mån. stäl-
1974-04-01 för 1974/75 lande
(1 000-tal (1000-tal år-män.
kr,) kr,)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stockholm, ombyggnad för lokala
skattemyndigheten
9
250
7
750
74-07
75-03
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jag
förordar att de kostnader som hänger samman med arbetena får bestridas av
tillgängliga medel under detta anslag. Jag hemställer att Kungl, Maj :t föreslår
riksdagen
att
godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifterna för vissa
byggnadsarbeten för länsstyrelserna m, m.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande, av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1974:170 93
Bilaga
13
Förteckning
över
av Kungl. Majrt hos riksdagen i prop. 1974:170 begärda anslag på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1974/75
DRIFTBUDGETEN
A.
Egentliga statsutgifter
//.
Justitiedepartementet
A 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag 4 000 000
D
9 Utrastning till domstolar m. m., reservationsan
slag 570 000
IV. Försvarsdepartementet
H
10 FN-styrkors verksamhet utomlands, reservations
anslag 30 000 000
H
11 Övervakningskontingenten i Korea, reservations
anslag 1 120 000
V. Socialdepartementet
D 7
Särskilda insatser för en barnvänlig boendemiljö,
reservationsarislag 15 000 000
K
2 Bidrag till handikappinstitutet 130 OOC
VI. Kommunikationsdepartementet
E
13 Statens geotekniska institut: Utrastning, reserva
tionsanslag 395 000
VIII. Utbildningsdepartementet
B 8
Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, re
servationsanslag 500 000
E
64 Inredning och utrustning av lokaler vid universi
teten m. m., reservationsanslag 6 000 000
G
1 Viss utbildning via radio och television m. m.,
reservationsanslag 325 000
IX. Jordbruksdepartementet
E12
Fiskeriundersöknirigsfartyg, reservationsanslag 4 300 000
G
14 Iriredning och utrastning av lokaler vid jord
brukets högskolor, reservationsanslag 7 000 000
XII.
Bostadsdepartementet
B 9
a Vissa energibesparande åtgärder, reservationsan
slag 120 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
XIII.
Industridepartementet
A 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag 6 000 000
C 1 Sveriges
geologiska undersökning: Geologisk
kartering
samt information och dokumentation,
reservationsanslag 68 000
C 3 Sveriges
geologiska undersökning: Prospektering
m.
m., reservationsanslag 2 323 000
Summa
för driftbudgeten 197 731 000
ICAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
opaginerad Kontrollera mot PDF
I. Statens affärsverksfonder £. Förenade fabriksverken
Byggnader
och utrastning Finansiering av stirlingprojektet
1 500 000 5 150 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
F.
Statens vattenfallsverk
1
Kraftstationer m. m.
n.
statens allmänna fasitighetsfond
Justitiedepartementet:
1 Polishus m, m.
Jordbruksdepartementet:
16 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m, m,
IV. Statens utlåningsfonder
Kommunikationsdepartementet:
4 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
V. Fonden
för låneunderstöd
Industridepartementet:
11 Lån till Norrbottens järnverk AB
VI. Fonden for
statens aktier
Jordbruksdepartementet:
4 Teckning
av aktier i Aktiebolaget Svensk labora
torietjänst
Industridepartementet:
5 Förvärv
av aktier i AB Eiser
VIII.
Fonden för heredskapslagring
Handelsdepartementet:
1 Lagring för beredskapsändamål
Summa f ö r
kapitalbudgeten
168 900 000
4 000 000 35 000 000
10 000 000
50 000 000
104 000 17 800 000
50 000 000 342 454 000
Prop. 1974:170 95
Innehållsförteckning
Inledning ......................................................................... ..... 1
Justitiedepartementet Bd. 1 ............................................ ..... 3
Kommittéer m, m............................................................ ..... 3
Utrustning till domstolar m, m........................................ ..... 4
Polishus m, m,................................................................ ..... 4
Försvarsdepartementet Bil. 2 ........................................ ..... 7
FN-styrkors verksamhet utomlands ............................... ..... 7
Övervakningskontingenten i Korea .............................. ..... 9
Socialdepartementet Bil 3 ................................................. ... 11
Särskilda insatser för en barnvänlig boendemiljö m. m.. ... 11
Bidrag till handikappinstitutet ....................................... ... 12
Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verk
samhetsområde ..................................................... 12
Kommunikationsdepartementet Bil. 4 ............................... 15
Statens geotekniska institut: Utrustning ..................... ... 15
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten ............ 16
Finansdepartementet Bil. 5 ............................................ 17
Inredning av byggnader för statlig förvaltning ............ ... 17
Byggnadsarbeten för statiig förvaltning ........................ ... 24
Utbildningsdepartementet Bil. 6 ..................................... ... 29
Bidrag till Operan och Dramatiska teaterri...................... 29
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitu-
tiorier ...................................................................... .. 30
Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.... ... 31
Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
,.,, 32
Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm ...................... ... 32
Inredning och utrastning av lokaler vid universiteten m, m,
., 33
Viss utbildning via radio och television m, m.................. ... 39
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhets
område ...................................................................... ... 39
Jordbruksdepartementet Bil. 7 ......................................... ... 43
Fiskeriundersökningsfartyg ....................................... ... 43
Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets
högskolor
m, m............................................................................ 43
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m, m......... ... 44
Teckning av aktier i Aktiebolaget Svensk laboratorietjänst
,,., 47
Handelsdepartementet Bil. 8............................................. ... 51
Handelssekreterare ..................................................... 51
Lagring för beredskapsändamål ................................. ... 52
Arbetsmarknadsdepartementet Bil. 9 ........................... ... 55
Arbetsmarknadsservice .............................................. 55
Bostadsdepartementet Bil. 10 ....................................... ... 57
Vissa energibesparande åtgärder ............................... 57
Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder........ ... 59
Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ....... 63
Industridepartementet Bil. 11 ........................................ 65
Kommittéer m, m............................................................ .. 65
Prop. 1974:170 96
Sveriges
geologiska undersökning: Geologisk kartering samt in
formation och dokumentation .......................... .. 67
Sveriges
geologiska undersökning: Prospektering m. m 68
Byggnader
och utrastning ................................... 69
Finansiering
av stirlingprojektet .......................... 71
Kraftstationer
m. m. ........................................ .. 76
Statiig
säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörjning AB 80
Lån
till Norrbottens järnverk .B............................. 85
Förvärv
av aktier i AB Eiser.................................. 88
Kommundepartementet
Bil 12.................................. .. 91
Byggnadsarbeten
för länsstyrelserna..................... .. 91
Förteckning
över av Kungl, Maji:t hos riksdagen i prop 1974: 170 begärda anslag på tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret
1974/75
Bil 13 ............................................... .. 91
MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1974 740465-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
97 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (97)
97 kopplingar i 58 dokument.
- Bet. 1978/79:UbU13 med anledning av propositionen 1978/79:15 om statsbidrag till Handelshögskolan i Stockholm jämte motioner s. 2 i texten
- Bet. 1976/77:KU44 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning i texten
- Bet. 1976/77:CU32 Med anledning av propositionen 1976/77:107 om hushållning med energi i byggnader m. m. jämte motioner s. 11 i texten
- Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 s. 327 i texten
- Prop. 1975:2 Regeringens proposition med förslag om tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 s. 2 i texten