Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avtal om Iäkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus m.m.
1971 · 66 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 60 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:44, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avtal om Iäkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus m.m.
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts
proposition nr 44 år 1971 Prop. 1971: 44
Nr 44
Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående avtal om läkarutbildning vid
kommunala undervisningssjukhus m. m., given Stockholms slott den 19 februari
1971.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslå riksdagen atl bifalla de förslag om vars avlålande
till riksdagen föredragande departemenlschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
SVEN
ASPLING
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna dels
fem avtal om läkamlbUdning vid kommunala undervisningssjukhus, dels
överenskommelser om statlig investeringsersättning som träffas på gmndval av
avtalen. Avtalen avser fortsatt samarbete angående läkarutbildning i
Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå och gäUer t. o. m. den 31 december
1973.
Vidare
föreslås alt riksdagen anvisar ett förslagsanslag av 190 milj. kr. lill Bidrag
till kommunala undervisningssjukhus för budgetåret 1971/72.
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 44
Prop.
1971:44
Utdrag
av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 19 februari 1971.
Närvarande:
Statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om avtal Om läkarutbildning vid
kommunala undervisningssjukhus m. m. och anför.
I
prop. 1971: 1 (bU. 7 s. 131) har Kungl. Maj:l föreslagit riksdagen alt, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, tUl Bidrag lill kommunala
undervisningssjukhus för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 190
milj. kr.
Jag
anhåUer all nu få la upp dessa frågor.
Förslag
till avtal
Statens
förhandUngsnämnd har för Kungl. Maj:ts prövning lämnat över fem avtal om forlsall
samarbete angående läkarutbildning i Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och
Umeå.
Förhandlingsnämndens
skrivelse och avtalen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende
som bilagor 1-6.
Förhandlingsnämnden
har även lämnat över ett protokoll, fört vid överläggningar med företrädare för
huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus om samarbete rörande läkamlbUdning,
och sex överenskommelser om statlig investeringsersättning enligt avtalen. En
av överenskommelserna har lämnats över med särskild skrivelse.
Förhandlingsprotokollet,
skrivelsen och överenskommelserna torde få fogas till StatsrådsprotokoUet i
detta ärende som bilagor 7-14.
Avtalen och överenskommelserna
har träffals under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj;! och vederbörande
kommunala sjukvårdshuvudmän.
Departementschefen
Vissa
läkarulbildningsavlal upphörde all gälla den 30 juni 1970. De avsåg bl. a.
lasaretten i Lund och Umeå, Malmö allmänna sjukhus, vissa sjukhus m. m. i
Göteborg, regionsjukhuset i Linköping och S:t Lars sjukhus i Lund. Enligt dessa
avtal betalade staten i allmänhet ersätt-
Prop. 1971:44 3
ning
för upplåtelsen av sjukhusen för läkamlbUdning och forskning bl. a. med 10 % av
driftkostnaderna för de upplåtna vårdplatserna och med 25 % av kostnaderna för
byggnadsåtgärder vid sjukhusen och för utrustning i samband därmed. Avvikelser
från huvudregeln gjordes dock i flera avtal.
Med slöd
av riksdagens beslut (prop. 1970: 115, SU 1970: 118, rskr 1970: 279) har Kungl.
Maj:t godkänt en inlerimsöverenskommelse om viss utbetalning a conto av
ersättningar lill de sjukvårdshuvudmän, för vilka nämnda läkarulbildningsavlal
upphört att gälla.
Statens
förhandlingsnämnd har nu för godkännande lämnat över fem villkorligt slutna
avtal om fortsall samarbete angående läkarutbildning i Linköping, Lund, Malmö,
Göteborg och Umeå. Avtalen har träffats med respektive Östergötlands och
Malmöhus läns landstingskommuner, Malmö och Göteborgs kommuner saml
Västerbottens läns landstingskommun och gäUer t. o. m. den 31 december 1973.
Beträffande den närmare bakgrunden till avtalen får jag hänvisa lill
förhandlingsnämndens skrivelse.
Avlalsförslagen
avser upplåtelse av berörda sjukvårdshuvudmäns sjukvårdsresurser för den
grundläggande utbildningen för läkarexamen samt för forskarutbildning och
forskning inom de kliniska ämnesområdena. Det återstår alt träffa
överenskommelser om statlig ersättning för upplåtelse av vissa resurser för
bl. a. utbildning i patologi och bakteriologi m. m. I avvaktan på avtal härom
utbetalas ersättningar a conto enligt vissa överenskommelser som inlagils i elt
förhandlingsprotokoll, vilket i denna del har godkänts av Kungl. Maj:t.
Kungl.
Maj:l har med stöd av nämnda riksdagsbeslut meddelat föreskrifter, som innebär
alt berörda sjukvårdshuvudmän a conto får ul de ersättningar, som följer av
förslagen till nya avtal med därtill knutna överenskommelser om statliga invesleringsersältningar.
De
framlagda avlalsförslagen innebär, alt driftersättning skall utgå för eltvart
av åren 1970-1973 liU Malmöhus och Västerbottens läns landstingskommuner saml
Malmö och Göteborgs kommuner med sammanlagt 82 milj. kr. Härtill kommer
särskilda ersättningar med ett belopp av 3 milj. kr. lill Malmö kommun och 16
milj. kr. till Göteborgs kommun. För läkarutbUdningen vid regionsjukhuset i
Linköping utgick inte någon driflersällning för liden före den 1 juli 1970.
Enligt förslaget till nytt avtal skall staten till Östergötlands läns
landstingskommun betala 6 milj. kr. för andra halvåret 1970 och därefter 12
milj. kr. för år under åren 1971-1973. Driftersättningen tiU Malmöhus läns
landstingskommun innefattar även ersättning för upplåtelse av S:t Lars sjukhus
för läkarutbildning och forskning.
Investeringsersättning
faststäUs enligt avlalsförslagen genom särskilda överenskommelser.
Förhandlingsnämnden har överlämnat förslag till sådana överenskommelser med de
berörda sjukvårdshuvudmännen. Enligt överenskommelserna skaU investeringsersättning
i regel ulgå med
Prop. 1971:44 4
25
% av kommunens verkliga kostnader för byggnadsarbeten och utrustning när det
gäller vissa angivna objekt. Däremot skall investeringsersättning inle som
tidigare ulgå för ändrings- och förbättringsarbeten. Även för investeringsersättning
för utrustning gäUer i viss mån ändrade principer. Under avtalsperioden kan
ytterligare överenskommelser om statlig investeringsersättning komma all
träffas. Därvid får grundema för beräkningen av invesleringsersältningen prövas
i varje enskUl faU.
Ramen
för sjukvårdshuvudmännens åtaganden i fråga om läkarutbildningen har bestämls genom
alt den årliga intagningen av medicine kandidater angivits i avtalen. Dessa
avser en läkarutbildning med en årlig intagning av ca 85 medicine kandidater i
Linköping, ca 90 i Lund, ca 90 i Malmö, ca 160 i Göteborg och ca 100 i Umeå.
Sammanlagt ställs således genom de föreslagna avtalen ca 525 kliniska
utbildningsplatser lill förfogande. Jag vill här framhålla alt, om
läkarutbildningen i landet skulle ökas under avtalsperioden, antalet kliniska
utbildningsplatser inte behöver öka förrän vid en tidpunkt då avtalen löpt ul.
Jag
förordar alt de fem viUkorligt slutna avtalen godtas för statens del. Kungl. Maj:t
bör vidare utverka riksdagens bemyndigande alt för statens del godkänna
överenskommelser om statlig investeringsersättning, som träffas enligt läkarulbildningsavtalen.
I della
sammanhang bör för riksdagens kännedom anmälas alt Kungl. Maj:t den 29 december
1970 godkänt en överenskommelse om vård av sjuka från Stockholms län vid
akademiska sjukhuset i Uppsala. Överenskommelsen innebär all gUlighetsliden
för del avtal med Stockholms läns landstingskommun om liUägg lill 1959 års
avtal rörande sådan vård, som godkänts den 27 juni 1969 med slöd av riksdagens
bemyndigande (prop. 1969: 102, SU 1969: 85, rskr 1969: 217), har förlängts att
omfatta även tiden den 1 juU-den 31 december 1970.
Under
åberopande av del anförda hemsläller jag, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen atl
1) bemyndiga
Kungl. Maj:t att godkänna föreliggande avtal mellan
svenska staten samt
a) Östergötiands läns landstingskommun om fortsall
samarbete angående läkarutbUdning i Linköping,
b) Malmöhus läns landstingskommun om fortsatt samarbete angående läkarutbUdning
i Lund,
c) Malmö kommun om fortsalt samarbete angående läkamtbildning
i Malmö,
d) Göteborgs
kommun om fortsall samarbete angående läkamlbUd
ning i Göteborg,
e) Västerbottens
läns landstingskommun om fortsatt samarbete an
gående läkamlbUdning i Umeå,
2) bemyndiga
Kungl. Maj:t alt godkänna överenskommelser om stat
lig investeringsersättning, som träffas enligt nämnda fem avtal.
Prop. 1971:44 5
G 8. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus
1969/70 Utgift 195 627 129i
1970/71 Anslag 140 000 000
1971 / 72 Förslag 190
000 000
Anslagen Bidrag till vissa sjukhus i Stockholm m. m..
Bidrag till lasarettet i Lund, Bidrag till Malmö allmänna sjukhus. Bidrag till
vissa sjukhus i Göteborg, Bidrag till lasarettet i Umeå och Bidrag till
regionsjukhuset i Linköping.
Från anslaget bestrids utgifter för ersättningar till
berörda kommunala sjukvårdshuvudmän för upplåtelsen av vissa sjukvårdsresurser
för läkarutbUdning m. m.
Enligt
avtal om den medicinska undervisningen vid vissa sjukhus, som tillhör
Stockholms läns landstingskommun, utgår bidrag i huvudsak för kostnaderna för
vissa byggnadsarbeten och viss utrustning vid Sabbatsbergs och S:l Görans
sjukhus saml Serafimerlasarettet med 25 %. För driftkostnadema vid kvinnokliniken
och bakteriologiska centrallaboratoriet vid Sabbalsbergs sjukhus utgår bidrag
med 10 % resp. 2 %. För driftkostnadema vid psykiatriska kliniken och barnklinikema
vid S:l Görans sjukhus saml vid Serafimerlasarettet utgår bidrag med 10 % (prop.
1947:55, 1948:213, 1959:12, 1961:198, 1963:65 och 1967: 175).
Bidrag utgår även för kostnader för iordningstäUande och
utrustning av vissa undervisningslokaler för läkarutbildning vid Södersjukhuset
och Danderyds sjukhus m. fl. sjukhus. Vidare utgår bidrag lill läkarlöner och
utrustning m. m. för upplåtelse för viss undervisning av Roslagslulls sjukhus, S:l
Eriks och S:t Görans sjukhus samt Södersjukhuset i Stockholm (prop. 1957: 2,
1958: 87, 1963: 142, 1965: 1 bU. 10 s. 442 och 1969: 137).
Statens byggnads- och utrustningsbidrag för anordnande av
läkarutbildning vid Huddinge sjukhus har faslslällls lill 235 milj. kr. (prop.
1965: 141 och 1969: 102). Statens bidrag tUl sjukhusels driftkostnader skaU
regleras i senare avtal.
Enligt
avtal om praktisk utbildning av sjukgymnaster i Stockholm, Lund och Malmö skaU
staten lämna bidrag till vissa byggnads-, ändrings- och utrustningsåtgärder,
som föranleds av sjukgymnaslutbUdning-en (prop. 1964: 73).
Visst
statsbidrag utgår enligt överenskommelser, viUca intagits i ett av Kungl. Maj:t
den 29 januari 1971 godkänt förhandUngsprolokoU, för upplåtelse av lokaler i
Göteborg bl. a. för mikrobiologi och patologi (prop. 1961:111) saml i Umeå bl.a.
för bakleriologi och patologi (prop. 1962: 104).
Vidare utgår bidrag för anordnande av lokaler för
medicinsk teknik i Linköping samt bidrag för upplåtelse av Ulleråkers och S:t
Jörgens sjukhus för läkamtbildning och forskning enligt avtal härom, som fort-
Prop. 1971:44 6
sätter
att gälla genom överenskommelse i nämnda förhandlingsprotokoll (prop. 1969:
102).
Avtal
om fortsall samarbete angående läkarutbildning i Linköping, Lund, Malmö,
Göteborg och Umeå har berörts i det föregående.
Departementschefen
Enligt
de avlalsförslag som redovisats i det föregående uppgår statens driftersältningar
tiU Östergötlands, Malmöhus och Västerbottens läns landstingskommuner saml
Malmö och Göteborgs kommuner lill sammanlagt 94 milj. kr. under budgetåret
1971/72. Driflbidragen till sjukhus i stockholmsområdet enligt gällande avtal
kan komma alt något överstiga 10 mUj. kr. Jag räknar vidare med att nya avtal
om driftersältningar för läkarutbUdning och forskning inom Stockholms län, bl.
a. vid Huddinge sjukhus, skaU kunna träffas och tillämpas under nästa budgetår,
vilket medför viss belastning på förevarande förslagsanslag. Vid beräkningen
lar jag också hänsyn lill bl. a. de bidrag för utbildning i patologi m. m. i
Göteborg och Umeå och för utbildning och forskning vid UUeråkers och S:l
Jörgens sjukhus, som kommer atl utgå under nästa budgetår. Jag beräknar
anslagsbehovet för samtliga drift-ersättningar liU 115 milj. kr.
Nämnden
för undervisningssjukhusens utbyggande har uppskattat kostnaden för byggnads-
och utruslningsålgärder, som kan föranleda statsbidrag, tiU ca 300 milj. kr.
under budgetåret 1971/72. Statsbidrag lill de objekt, som tas upp i
överenskommelser om statlig investeringsersättning, utgår tills vidare med i
regel 25 % av kostnaderna. Med ledning av nämndens uppskattning av
investeringskostnaderna bör beräknas ca 75 milj. kr. för
investeringsersättningar.
Det
sammanlagda anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 kan således beräknas tUl 190
milj. kr.
Jag
hemsläller, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt
lill Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budgetåret 1971/72 under
femte huvudtiteln anvisa ell förslagsanslag av 190 000 000 kr.
Med
bifall liU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bUaga tUl delta protokoll ulvisar.
Ur
protokoUet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:44 7
Bilaga 1
Statens
förhandlingsnäninds skrivelse av den 21 januari 1971:
Till
KONUNGEN Socialdepartementet
Avtal
om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Linköping, Lund, Mabnö,
Göteborg och Umeå samt överenskommelser om statlig investeringsersättning
enligt 3 § 1. nämnda avtal
(5
avtal, 5 överenskommelser, 1 avskrift av förhandlingsprotokoll!)
Statens
förhandUngsnämnd imderställer Kungl. Maj:l för prövning rubricerade avtal och
överenskommelser samt de överenskommelser som redovisas i förhandlingsprotokoll
den 22 december 1970.
Avtalen och
överenskommelserna har träffals med delegerade för respektive Östergötlands,
Malmöhus och Västerbottens läns landstingskommuner saml Malmö och Göteborgs
kommuner under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:l saml av vederbörande
landsting respektive kommunfuUmäktige. Vid förhandlingarna har dessutom
närvarit företrädare för Stockholms, Uppsala saml Göteborgs och Bohus läns landstingskommuner
ävensom för Stockholms kommun.
Avtalen
och överenskommelserna m. m. har ingåtts pä grundval av Kungl. Maj:ls uppdrag
den 6 juni 1968 ål nämnden all la upp förhandlingar med berörda kommuner om
nya avtal om lakar- och tandläkarutbUdning m. m.
Bakgrund
Kungl.
Maj:t godkände den 6 juni 1968 en överenskommelse med företrädare för de
kommunala undervisningssjukhusen angående uppsägning av vissa avtal m. m.,
varigenom avtalen ömsesidigt sagts upp atl upphöra den 30 juni 1970. De
uppsagda avtalen var följande.
1. Avtal den 31 januari 1962 meUan staten och Malmöhus
läns landsting angående lasarettet i Lund.
2. Avtal den 21 januari 1963 mellan staten och Malmö
stad angående Malmö allmänna sjukhus.
3. Avtal den 24 och den 29 juni 1959 meUan staten och
Malmö stad angående landläkarhögskolan i Malmö.
'
Bilagorna till förhandlingsprotokollet överlämnas ej.
Prop.
1971:44 8
4.
Avtal den 9
december 1959 mellan staten och Göteborgs stad angående fortsalt upplåtelse av
stadens sjukhus för medicinsk undervisning och forskning.
5.
Avtal den 27
januari 1961 mellan staten och Göteborgs stad om lokaler för de bakteriologiska
institutionema m. m. vid universitetet i Göteborg samt de bakteriologiska och virologiska
avdelningarna vid Göteborgs stads laboratorium, m. m.
6.
Avtal den 27
januari 1961 mellan staten och Göteborgs stad om lokaler för den patologiska
institutionen vid universitetet i Göteborg och den patologiska avdelningen vid
Göteborgs stads laboratorium, m. m.
7.
Avtal den 3
mars 1964 meUan staten och Göteborgs stad om odontologisk utbildning i
Göteborg, m. m.
8.
Avtal den 7
februari 1962 meUan staten och Västerbottens läns landsting angående
landstingels medverkan lUl anordnande och upprätthållande av UtbUdning av
läkare och landläkare i Umeå, m. m.
Uppsägningen omfattade även dll de uppräknade avtalen
hörande tilläggs- och lillämpningsavtal m. m.
Därjämte utlöpte den 30 juni 1970 avtal den 7 mars 1969 om
läkarutbildning och forskning vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala, S:t Lars
sjukhus i Lund och S:t Jörgens sjukhus i Göteborg saml avtal den 13 mars 1967
om läkamtbildning vid regionsjukhuset i Linköping och den 28 mars 1969 om
lokaler för medicinsk teknik i Linköping.
Enligt avtalen om läkamtbildning i Linköping, Lund, Malmö,
Göteborg och Umeå svarade staten vid de kommunala undervisningssjukhusen för löne-
och pensionsförmåner till personal som anställts uteslutande för utbildnings-
eller forskningsändamål samt lill professorer, biträdande professorer och
kliniska lärare - dock inle för överläkar-arvoden o. d. Vidare stod staten för
2/3 av löne- och pensionsförmåner lill kliniska amanuenser.
Dämtöver var sjukvårdshuvudmännen berättigade till bidrag
för läkarutbildning och forskning i huvudsak enligt följande.
Linköping. Investeringsbidrag utgick lill Östergötlands
läns landsting för upplåtelsen av regionsjukhuset i Linköping för
läkarutbildning m. m. med 25 % av kostnadema för sjukhusets utbyggande (prop.
1968: 83). Med hänsyn till bl. a. läkarutbUdningens begränsade omfattning under
avtalsperioden innehöll läkamlbildningsavlalet inte några särskilda be
stämmelser om driftbidrag. Enligt särskilt avtal utgick investeringsbidrag för
anordnande av lokaler för medicinsk teknik (prop. 1969: 102).
Lund. Till Malmöhus läns landsting utgick för upplåtelsen
av lasarettet i Lund för läkarutbUdning m. m. bidrag med 25 % (i vissa fall 40
%) av byggnadskostnadema, med 25 % av kostnaderna för utrustning samt med 10 %
av de kostnader som efter antalet vårddagar belöpte på driften av de för
utbildning och forskning ianspråktagna vårdplatserna (prop. 1962: 77 och 1965:
1 bU. 7 s. 2811.
Prop. 1971:44 9
För
upplåtelse av S:t Lars sjukhus utgick ell årligt bidrag av 650 000 kronor jämte
indextiUägg (prop. 1969: 102).
Malmö.
Byggnadsbidrag lämnades lill Malmö stad för upplåtelsen av Malmö aUmänna
sjukhus för läkamlbUdning m. m. med 25 % för byggnad som logs i anspråk för
utbildning eller forskmng. Utrustnings-bidrag utgick med 25 % av kostnaderna.
Vid vissa sjukhusenheler utgick bidrag tUl läkarlöner och läkarpensioner med
1/3 av kostnaderna. För driftkostnaderna i övrigl gavs bidrag med 10 % av den
del av driftkostnaderna som efter antalet vårddagar belöpte på de för utbildning
och forskning utnyttjade vårdplatserna. (Prop. 1963: 142.)
Göteborg.
För upplåtelse för medicinsk undervisning och forskning av Göteborgs stads
sjukhus - bl. a. Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset - utgick bidrag med
i allmänhet 25 % av kostnaderna för vissa byggnadsarbeten och viss utrustning
samt med 10 % av de driftkostnader som efter antalet vårddagar belöpte på de
för undervisning och forskning upplåtaa vårdplatserna. Därutöver utgick
särskilda bidrag för vissa provisoriska åtgärder. Visst statsbidrag utgick även
för upplåtelsen av lokaler för bl. a. bakleriologi och patologi. (Prop. 1960:
69 och 71, 1961: 111, 1965: 140 samt 1969: 102.)
För
upplåtelse av .S:l Jörgens sjukhus fick Göteborgs och Bohus läns landsting ell
årligt bidrag av 650 000 kronor jämte indextiUägg (prop. 1969: 102).
Umeå.
Bidrag till Västerbottens läns landsting för upplåtelsen av lasarettet i Umeå
för läkarutbUdning m. m. utgick med 25 % av kostnaderna för vissa
byggnadsarbeten och viss utrustning vid lasarettet i Umeå samt med 10 % av de
driftkostnader som efter antalet vårddagar belöpte på de för utbUdning och
forskning ianspråktagna vårdplatserna. Visst statsbidrag utgick även för
upplåtelsen av lokaler för bl. a. mikrobiologi och patologi. (Prop. 1962: 104.)
I
detta sammanhang bör nämnas all 1968 års uppsägning inle omfattade 1965 års
avtal om utbildning av sjukgymnaster i Lund och Malmö.
Vissa
interimistiska åtgärder
Sedan
del visat sig atl förhandlingsresultat inle kunde föreligga i sådan tid att de
nya avtalen kunde underställas 1970 års riksdag under vårsessionen godkände
riksdagen ell i prop. 1970: 115 framlagt förslag om utbetalning av ersättning lill
berörda kommunala sjukvårdshuvudmän för tiden efter den 30 juni 1970 och lill
dess godkända nya avtal förelåg (SU 118, rskr 279).
Nämnden
träffade den 2 juli 1970 en inlerimsöverenskommelse med vederbörande
sjukvårdshuvudmän om samarbete angående lakar- och tandläkaralbUdning m. m. för
tiden från och med den 1 juli 1970
Prop. 1971:44 10
lUl
dess nya avtal slutils, dock längst till och med den 30 november 1970. Denna inlerimsöverenskommelse
överlämnades till Kungl. Maj:t med skrivelse den 2 juli 1970 och godkändes för
statens del av Kungl. Maj:t den 9 juli 1970. På förslag av nämnden medgav Kungl.
Maj:l vidare den 11 december 1970 all inlerimsöverenskommelsen tUlämpades även
för december månad 1970.
Sludigen
har Kungl. Maj:t genom beslut den 4 januari 1971 bemyndigat statskontoret att
den 15 januari 1971 betala ut driftersättningar a conto för januari månad 1971
i enlighet med nu föreliggande avtal.
Förhandlingarna
och förhandlingsresultatet
Allmänt
Såsom
framgår av protokollet den 22 december 1970 omfattar den nu träffade
uppgörelsen inte avtal om läkarutbUdning och forskning inom områdena för
Stockholms och Uppsala läns landstingskommuner och inte heller något
fullständigt avtal om S:t Jörgens sjukhus i Göteborgs och Bohus läns
landstingskommun.
De
överlämnade avtalen och överenskommelserna gäller vidare endasl grundläggande utbUdning
för läkarexamen saml forskarutbildning och forskning inom de kliniska
ämnesområdena. Det återstår all med samtliga berörda huvudmän träffa
överenskommelser om bakteriologi och patologi saml på vissa orter farmakologi
och hygien m. m. ävensom om odontologisk verksamhet.
Enligt
protokollet skall inlerimsöverenskommelsen den 2 juli 1970 forlsälla att gälla
i de delar varom här är fråga. Dock skall ersättning för upplåtelsen av Ulleråkers
sjukhus utgå med del i protokollet angivna högre beloppet. Beträffande odontologisk
utbildning har parterna förlängt inlerimsöverenskommelsen atl gälla t.o.m. den
31 december 1971.
Särskilt
avtal skall träffas med Göteborgs och Bohus läns landstingskommun om
upplåtelsen av S:l Jörgens sjukhus. Såsom framgår av förhandlingsprotokollet
gäller i avvaktan härpå inlerimsöverenskommelsen den 2 jiUi 1970. I 3 § protokoUet
har dock driflersällning fastställts för avtalsperioden, eftersom driftersättningen
för all läkarutbildning och forslcning vid universitetet i Göteborg ansetts
böra prövas i ett sammanhang.
Partema
avser alt snarast återuppta förhandlingarna i ovan berörda, ej slutligt
behandlade frågor.
Beträffande
de nu avslutade förhandlingarna vill nämnden framhålla alt del är första gången
staten haft gemensamma förhandlingar med samtliga huvudmän för kommunala
undervisningssjukhus. Nämnden har i enlighet med givna direktiv tagit initiativ
lUl dessa gemensamma för-
Prop. 1971:44 11
handlingar
i syfte alt skapa en enhetlig reglering av villkoren på della område.
Möjligheter härtill har förelegat, eftersom flertalet läkarulbildningsavlal
löpt ul samtidigt, nämUgen den 30 juni 1970.
Från
statens sida har som gmnd för beräkning av ersättning till huvudmännen för
kommunala undervisningssjukhus sedan länge angivils den s. k. merkoslnadsprincipen,
dvs. atl staten skall ersätta huvudmännen med ell belopp som svarar mot den
kostnadsökning som läkarutbildningen och forskningen förorsakar vid ell
sjukhus som är upplåtet för UtbUdning. Nämnden och dess föregångare under 1960-talel
har också sökl all få tUlfredsstäUande underlag för alt fastställa denna merkostnad.
Vid de nu avslutade
förhandlingarna har enighet inte kunnat nås om innebörden och tillämpningen av merkoslnadsprincipen.
Partema
har gemensamt konstaterat all stora svårigheter föreligger all kvantifiera de
resurser som läkamtbildning och forskning lar i anspråk vid
undervisningssjukhusen. På gmnd av den starka integrationen med sjukvården har
objektiva mätningar ej kunnat ske vare sig av den tidsmässiga insatsen från
skilda personalkategorier eller av den resursandel som eljest faUer på
läkarutbildning och forskning. De förhoppningar som såväl statliga som
kommunala förhandlare för ett tiotal år sedan knöl till den kostnadsslälleredovisning
som då började införas vid sjukhusen har tyvärr inle infriats. Den har inle
kunnat läggas upp så all kostnaderna för läkarutbildning och forskning särredovisas
vare sig på statliga eller kommunala sjukhus.
Parterna
har dock såväl gemensamt som var och en för sig sökt bearbeta den mängd
material som finns framtaget för vissa andra ändamål saml i viss utsträckning
även gjort begränsade speciella utredningar. Ingen av dessa bearbetningar
eller utredningar har dock vunnit gemensamt godkännande av parterna såsom
underlag för bestämning av kostnaden för läkarutbildning och forskning vid
undervisningssjukhusen.
Till
svårigheterna all genomföra en analys av kostnaderna har bidragit att en sådan
måste ske på ell material som avser förhållanden som sedan några år tUlbaka
undergår eller snart kan komma all undergå en stark förändring. Såsom exempel
kan nämnas följande.
Den
under 1960-lalel successivt ökade utbildningskapaciteten och sådan redan
beslutad ökning som inle slår helt igenom förrän vid millen av 1970-lalel.
Fortlöpande
reformer av läkamtbildningen (jfr bl. a. prop. 1969: 1 bU. 10 och 1969: 35).
ForskamtbUdningsreformen
enligt prop. 1969:31 som just börjat genomföras.
Reformarbete
i anslutning tUl kUnikulredningens förslag (SOU 1966: 37).
Socialstyrelsens pågående
utredning om konstruktionen av läkartjänster, m. m.
Prop. 1971:44 12
.Mot
bakgrunden av här angivna förhåUanden har nämnden avstått från sill urspmngligen
uppsatta mål atl i de nya avtalen införa ett syslem med anpassning av
ersättningens storlek till objektivt mätbara kostnader och prestationer såväl
vid avtalsperiodens början som vid successiva förändringar under perioden.
Nämnden har emeUertid beträffande driftersättningen motsatt sig all bevara ett
system där ersättningen bestäms av storleken av sjukvårdsorganisationen och
kostnaderna för denna. Driftersättningen bör enligt nämndens mening vara
anpassad till utbildnings-och forskningsorganisationens omfattning på de olika ortema.
I
avsaknad av en gemensam uppfattning om dels mätbara kostnader och prestationer
för utbildningen och forskningen, dels sambandet mellan sjukvårdskostnaderna
och kostnaderna för utbildning och forskning har parterna stannat för en
kompromisslösning avseende en relativt kort lid. Avtalen skall därför inle gäUa
längre än t. o. m. år 1973.
Den
träffade uppgörelsen innebär i huvudsak följande.
De
nya avtalen avses i princip inle medföra några förändringar i förhåUande tUl
nuläget i fråga om organisations- och samarbetsformer. Sambandet med nuvarande
avtal markeras bl. a. genom uttrycket »fortsatt samarbete» i avtalsrubriken.
Om ej annat framgår av avtal, överenskommelser, protokoll eller kommentarer,
fortsätter således samarbetet och tillgodoses läkarutbildningens och
forskningens behov av resurser efter samma principer som hittUls.
Investeringsersättning
skall i fortsättningen fastställas i särskilda överenskommelser. En sådan
överenskommelse med varje berörd kommun ingår i förevarande uppgörelse. Enligt
dessa överenskommelser skall investeringsersättning ulgå med 25 % av kommunens
verkliga kostnader för byggnadsarbeten och utrustning beträffande de objekt som
angivils i överenskommelsema med bilagor. Praktiska skäl har lett lUl
avvikelser från tidigare gällande ersättningsregler i främst följande
hänseenden.
1. Investeringsersättning utgår ej för ändrings- och
förbättringsarbeten.
2. Investeringsersättning utgår för all utrustning i
samband med ny-, om- och tillbyggnad, vilket medför en förbättring i ersätlningsgrunder-na
för huvudmännen i Lund, Göteborg och Umeå. Dessa har enligt tidigare avtal inle
fåll bidrag för anskaffning som inneburit ersättande av kasserad utmstning.
3. Investeringsersättning för s. k.
kompletteringsanskaffning ulan samband med byggnadsarbete begränsas lill
medicinsk apparatur och medicinska instmment saml maskiner. Bidrag har tidigare
utgått för all komplelleringsanskaffning som inte avsett ersättande av kasserad
utrustning.
Under
avtalsperioden kan ytterligare särskUda överenskommelser träffas, varvid
grunderna för investeringsersällningens beräknande får prövas från fall lUl
fall. En sådan överenskommelse blir exempelvis aktuell, om en planerad enhet
för öppen vård i Umeå kommuns centrum kom-
Prop. 1971:44 13
mer
atl upplåtas för läkamtbildning.
Beträffande driftersättningen
har parterna i slutskedet av förhandlingama utgått från de totala
driftbidragen enligt tidigare gällande avtal lUl Malmöhus och Västerbottens
läns landstingskommuner saml Malmö och Göteborgs kommuner. Vid bestämmande av
ersättningen lill de olika huvudmännen har emellertid beaktats del antal
medicine kandidater som varje huvudman har att ta emot under avtalsperioden och
till den forskningsorganisation som är beslutad eller planerad för perioden.
Detta har lett lill en kraftig ökning av driflersältaingsnivån för Västerbottens
läns landsting, medan representanterna för Malmö och Göteborg gjort gällande
all det lett lill elt försämrat resultat för deras del. Parterna har därför
enats om särskUda ersättningar tUl dessa kommuner.
Statens
utgifter för driftbidrag lill huvudmännen för de kommunala
undervisningssjukhusen i Lund, Malmö, Göteborg och Umeå uppgick för år 1968
till drygt 50 milj. kr. och beräknas för år 1969 bli närmare 60 milj. kr. De nu
överlämnade avtalen innebär all för eltvart av åren 1970-1973 skall sammanlagt lill
de fyra huvudmännen ulgå driflersällning med 82 milj. kr. Dämlöver får Malmö
och Göteborg omedelbart ul ovannämnda särskilda ersättningar, vilka faslslällls
till 3 respektive 16 milj. kr. För läkamlbUdning i Linköping utgick ej driflersällning
före den 1 juli 1970. Enligt del nya avtalet skall staten för Linköping betala
6 milj. kr. för andra halvåret 1970 och därefter 12 milj. kr. per år under
liden 1971-1973.
Speciella
kommentarer till texten i samarbetsavtalen
TiU
1 §2.
Läkamtbildningen
bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med de i anledning av prop. 1969: 1
(bil. 10 s. 301) och 1969: 35 av riksdagen godkända riktiinjerna (SU 46 s. 10
och SU 83, rskr 137 och 215). För forskarutbildningen gäUer de i prop. 1969: 31
angivna riktlinjerna (SU 93, rskr 222). På gmndval av riksdagsbesluten har
utfärdats kungörelsen (1969: 330) om utbildning vid medicinsk fakultet som
jämte universiletsstadgan (1964: 461) reglerar lakar- och forskarutbildningen.
Härigenom och genom angivande i avtalen av antalet platser för grundläggande
läkarutbildning ges ramen för kommunens åtaganden beträffande lakar- och forskamtbildning.
Motsvarande möjlighet föreligger inle i fråga om forskningen som emellertid fömtsatts
bli av i huvudsak nuvarande omfattning med de förändringar som följer av
vederbörligen fattade beslut. I anmärkning har bl. a. påpekats det självklara
förhållandel all kommunens medgivande fordras för ell forskningsprojekt som
ställer särskilda krav på sjukvårdens resurser. Givelvis bör kommunen hållas
informerad om samtiiga förekommande forskningsprojekt av betydelse.
Prop.
1971:44 14
TiU 1 §3.
1 de under senare lid träffade läkarutbildningsavlalen har
man begagnat uttrycket »upplåten sjukhusenhet». Med sjukhusenheler har då avselts
»kliniker, avdelningar, laboratorier och andra därmed jämförliga enheter».
Ullrycket »sjukhusenhet» har ansetts böra ersättas med »sjukvårdsenhet»,
eftersom även andra enheter än sjukhusenheter kan upplåtas för läkarutbildning
och forskning.
I anmärkning lill 3. har - i vissa fall översiktiigl -
angivils vilka enheter som under avtalstiden är upplåtna för läkarutbUdning
och forskning. Parterna kan emellertid under avtalsperioden träffa överenskommelse
om omdispositioner utan alt detla skall ge anledning till ändring av driflersällning
enligt avtalet.
I sammanhanget bör erinras om upplåtelsens betydelse för
tillämpningen av kungörelsen (1970: 704) om kommunala undervisningssjukhus och
för värdering av läkares meriter. För sådana ändamål krävs, bl. a. beträffande
medicinska serviceavdelningar, en noggrannare specificering, vilken skaU framgå
av socialstyrelsens sjukhusförleckning.
Till 1 §3. Lund
Liksom enligt det nu upphävda avtalet om S:t Lars sjukhus
i Lund skall i princip aUl kliniskt material vid sjukhuset vara tillgängligt
för forskningskliniken.
TiU 1 § 3. Göteborg
De planerade sjukvårdsenheter vid östra sjukhuset som
visserligen förtecknats i 1965 års avtal men som med all sannolikhet inte tUlkommer
under den nya avtalsperioden har inte lagils med såsom upplåtna enheter.
Parterna har emellertid fömtsatt all ifrågavarande enheter skall upplåtas, när
det blir aktuellt.
Tid 1 §3. Umeå
Nämnden och landstinget träffade den 26 februari 1969 en
principöverenskommelse som bL a. innebar alt en ny professur i psykiatri skulle
förläggas tUl Umeå lasarett och atl landstinget i avvaktan på färdig-släUandet
av planerade nya lokaler för den psykiatriska vården skulle upplåta vissa
provisoriska lokaler vid lasarettet. Upplåtelsen fömlsalte alt parterna kom
överens om villkoren i samband med förhandlingarna om nya läkarulbildningsavlal.
Med anledning härav bör nämnas alt nu föreliggande avtal och överenskommelse
med landstinget omfattar även denna professur. (Jfr prop. 1969: 1 bU. 10 s.
305, SU 46, rskr 137 samt prop. 1970: 1 bU. 10 s. 276, SU 88, rskr 215.)
TiU 2 § A.
Kostnads- och ansvarsfördelningen i fråga om personal överenstämmer
med hittillsvarande bestämmelser. Även om formuleringarna är
Prop.
1971:44 15
något förändrade, skall de nya bestämmelserna tillämpas
enligt den praxis som utvecklats under den gångna avtalsperioden.
Beträffande denna praxis bör särskilt nämnas följande.
Ersättning vid tjänsteresa och förrättning bekostas av
kommunen, i den mån resan eller förrättningen avser sjukvården.
Beviljas tjänsteman tjänstledighet för uppdrag för
någondera parlens räkning, svarar denna part för ersättning liU tjänstemannen
för mistade löneförmåner enligt gällande bestämmelser. Sålunda har staten alt
stå för sådan ersättning lill tjänsteman som är ijänstiedig för sakkunniguppdrag
o. d. för statens räkning.
Vid partieU Ijänstebefrielse för forskningsarbete (s. k. sabbatslermin)
skall kommunen svara för de kostnader som föranleds av befrielse från
sjukvårdsuppgifterna enligt de grunder som anges i avtalet för fördelning av
kostnaderna för professorer och biträdande professorer.
TUl 2 § B.
Till ledning för tillämpningen av bestämmelser motsvarande
dem som återfinns under ifrågavarande avsnitt har för Göteborg, Lund, Malmö och
Umeå funnits summariska förteckningar över de nytligheler som tas i anspråk för
läkarutbildning och forskning med uppgift om avsedd fördelning av kostnaderna
för dem. Avsikten är alt dessa förteckningar fortfarande skall vara vägledande
för tiUämpningen såväl på angivna orter som i Linköping. Förhandlingsnämnden är
beredd all medverka till en modernisering av dessa förteckningar.
TiU 3 §2.
Älerbelalningsregel fanns i samtliga tidigare avtal men
med olika utformning. Den i de nya samarbelsavtalen intagna regeln har närmast
motsvarighet i de tidigare avtalen för Linköping, Lund och Umeå.
TiU 4 §.
Utbetalning av statligt driftbidrag för första halvåret
1970 har skett a conto enligt tidigare gällande avtal. En slutreglering av
dessa bidrag skulle fordra särskilda bokslut för de berörda sjukhusen för della
halvår. För atl undvika därmed sammanhängande arbete har parterna enats om alt
driftersättningen enligt de nya avtalen skaU gälla hela år 1970. Belopp som
betalats ut a conto för första halvåret skall således avräknas på de nya
ersättningsbeloppen.
Till 5 §.
Samrådsreglerna innehåUer en viktig nyhet i förhållande lill
de tidigare gällande avtalen. Kommunen har nämligen medgivils en närvarorätt
vid sammanträde med konsistorium eller annan universiletsmyn-dighet som
motsvarar den som universitetet redan tidigare haft, då del gäller sammanträde
hos sjukvårdsstyrelse eller direktion.
Prop.
1911: AA 16
Speciella kommentarer till texten i överenskommelsema
Nämnden har i de allmänna kommentarerna redovisat skiljakligheler-na
mellan de regler som gällt för 25-procenligt investeringsbidrag enligt tidigare
avtal och ersättningsreglerna i föreliggande avtal och överenskommelser.
TiUl.
Med byggnad eller enhet som betjänar upplåten enhet avses
såväl medicinska serviceavdelningar som ekonomianläggningar o. d. Del bör
emellertid framhållas att en medicinsk serviceavdelning även kan vara upplåten
för läkamtbildning och forskning.
De klarlägganden som skall ske enligt anmärkning
förutsätts komma lill slånd vid överläggningar mellan, å ena sidan,
förhandlingsnämnden och nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) saml,
å andra sidan, företrädare för samtiiga berörda huvudmän.
TiUl. Göteborg
I fråga om östra sjukhuset har parterna fömtsatt all - om inle
annat överenskoms - investeringsersättning med 25 % skall utgå till de sjukvårdsenheter
som avsågs bli upplåtna enligt tidigare gällande avtal men som inle lär kunna
tas i anspråk förrän efter år 1973. Della gäller de medicinska, geriatriska,
kirurgiska, ortopediska och psykiatriska klinikerna.
TiU 2.
Regeln om reduktion efter nyttjandegrad bör liksom hittUls
ej göras gällande i anledning av att det i ell byggnadsobjeki ingår smärre lokaler
för andra än egentliga sjukhusändamål, om sådana lokaler inle nämnvärt påverkar
dimensioneringen av byggnadsobjeklel.
Till 3.
Den tidigare generellt gällande regeln att
investeringsbidrag enligt läkamtbUdningsavlal inte skall ulgå för kostnad som
läcks av i annan ordning utgående statsbidrag har genom undantag för
mentalsjukvårds-bidrag och bidrag enligt SFS 1967: 131 blivit praktiskt laget
betydelselös. Dock kan andra former av statsbidrag förekomma. Det händer bl.
a. atl AMS-bidrag utgår för sjukvårdsanläggningar. I sådana fall skall den
statliga invesleringsersältningen enligt denna överenskommelse tas upp lUl särskilda
förhandUngar.
TiU 5.
Utbetalning av investeringsersättning skall gmndas på
rekvisition från kommunen. Rekvisition kan när vederbörligt godkännande
föreligger
Prop.
1971:44 17
avse även projekteringskostnader. Rekvisitionerna bör ske elt
begränsat antal gånger om året, förslagsvis tre.
TiU 7. Lund
Av de objekt för vilka landstinget enligt 1962 års avtal
skulle få ersättning med 40 % av kostnaderna intill den 1 juli 1976 återstår
verkstadsbyggnaden. De rörposl- och kulvertanläggningar för vilka samma
ersättning skall ulgå betraktas i sin helhet som byggnadsobjekt beträffande vUka
byggnadsarbete påbörjats senast den 30 juni 1970.
Speciella kommentarer till förhandlingsprotokollet
TiU 2 §.
Nämnden har funnit angeläget atl i samband med
förhandlingarna med övriga huvudmän för kommunala undervisningssjukhus redovisa
vissa speciella förhandlingsfrågor som rör läkamtbildningen och forskningen i
Stockholms län. Det bör även uppmärksammas alt en del av dessa frågor avser tid
före den 1 januari 1971, när Stockholms stad var sjukvårdshuvudman för sitt
administrativa område.
TiU 7 §.
Bestämmelsen om alt de i avtalen angivna ersättningarna skaU
betalas ut a conto i avvaktan på alt avtalen vinner laga kraft avser även de
för år 1970 nu bestämda beloppen, trots atl utbetalningar för della år - a conto
eller slutiigt - redan skett enligt andra gmnder. Avräkning skall därvid ske
enligt 4 § 1. andra styckel de nya avtalen.
Analogt bör samma förfaringssätt tillämpas för Göteborgs
och Bohus läns landstingskommun som enligt 3 § protokollet träffat överenskommelse
om ersättningsbelopp för åren 1970-1973. Det bör i sammanhanget påpekas att
utbetalningar för S:t Jörgens sjukhus liksom för Ulleråkers och S:l Lars
sjukhus för första halvåret 1970 gjorts av socialstyrelsen men för andra
halvåret 1970 av statskontorets fondbyrå.
Till 8 §.
Med anledning av all staten numera lar ut ersättning för
upplåtelse av parkeringsplatser lill anställda har på nämndens yrkande frågan
om bidrag lill parkeringshus och parkeringsdäck hänskjuiits tiU särskild förhandling.
TiU 9 §.
Innehållet i denna paragraf får ses mot bakgrund av
parternas gemensamma önskemål att lill kommande förhandlingar få fram ett bättre
underlag för bedömning av sjukvårdshuvudmännens kostnader för läkamtbUdningen
och forskningen. Vid förhandlingarna har även fram-
2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 44
kommit
ett behov atl se över samarbelsformerna. Nämnden vill för sin del understryka
angelägenheten av atl de i paragrafen avsedda överläggningarna kommer till
stånd snarast möjligt och föreslår alt Kungl. Maj:t vidtar härför erforderliga
åtgärder.
Hemställan
Nämnden
hemsläller all Kungl. Maj:t
1. godkänner överlämnande villkorligt slutna fem avtal
och fem överenskommelser,
2. bemyndigar statskontoret all lill vederbörande
kommuner betala ul ersättningar a conto i enlighet med nedanstående
sammanställning.
Ersättnings-
Driftersätlning
Driftersättning
Särskild
ersätt-
berättigad
sjukvårds-
för 1970 att re-
per
månad från
ning alt
utbetalas
huvudman
duceras med vad
och med
februari senast den 15
som tidigare ut-
1971 atl
utbeta-
februari
1971
gått för delta
las den
15 i
år enligt 4§ 1.
varje
månad
andra stycket
respektive avtal
m. m.
Kronor
Kronor
Kronor
Uppsala
läns lands-
tingskommun
75 000
Östergötlands
läns
landstingskommun
6 000 000
1 000
000
Malmöhus
läns
landstingskommun
19 500 000
1 625
000
Göteborgs
och
Bohus
läns
landstingskommun
950 000
79 166
Västerbottens
läns
landstingskommun
15 750 000
1 312
500
Malmö
kommun
15 750 000
1 312
500
3 000 000
Göteborgs
kommun
31000 000
2 583
333
16 000 000
3. godkänner vad som i övrigt överenskommits enligt 6
och 7 §§ bifogade protokoll samt
4. vidtar de övriga åtgärder som kan bU erforderliga i
anledning av vad nämnden och delegerade för respektive kommuner överenskommit.
Nämnden
har i della ärende haft samråd med socialstyrelsen, nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande, statskontorets fondbyrå och universitetskanslersämbetet.
Prop.
1971:44 19
Bilaga 2
Avtal om läkamtbildning i Linköping (LUA Linköping)
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för
Östergötlands läns landstingskommun har - under förbehåU av godkännande av Kungl.
Maj:l och Östergötiands läns landsting - träffats följande avtal.
Avtal
mellan svenska staten och Östergötiands läns
landstingskommun om forlsall samarbete angående läkarutbildning i Linköping.
1 §. Allmänt
1.
Staten och Östergötiands
läns landstingskommun, nedan kallad kommunen, fortsätter sitt samarbete på de vUlkor
som nedan sägs för alt tillhandahålla högskoleenheten i Linköping, nedan kallad
universitetet, resurser för gmndläggande utbildning för läkarexamen inom de
kliniska ämnesområdena, nedan benämnd läkarutbildning, saml för
forskarutbildning och forskning inom dessa ämnesområden, nedan benämnd
forskning.
2.
Avtalet avser
dels en läkamtbildning med ell årligt inlag av cirka 85 medicine kandidater,
dels en forskning av i huvudsak nuvarande omfattning med de förändringar som
följer av vederbörligen fattade beslut.
Anmärkning rörande forskning
Kommunens medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt
som ställer särskilda krav på sjukvårdens resurser. Forskning vid enhet som
avses i 3. nedan får ej ulan kommunens medgivande bedrivas av annan än den som
där innehar befattning eller är knuten lill universitetets medicinska
fakultet.
3. Staten och kommunen bestämmer i samråd vUka enheter
inom
kommunens sjukvårdsorganisation som skall lagas i anspråk för läkarut
bildning och forskning (upplåtna enheter).
Anmärkning
Följande enheter av regionsjukhuset i Linköping är
upplåtna för läkarutbildning och forskning.
1.
Samtiiga
enheter inom det egentliga sjukhusområdel.
2.
Infektionskliniken.
3.
RehabUiteringskliniken.
4.
Valla sjukhus.
Omdispositioner, som parterna kommer överens om under
avtals-
Prop. 1971:44 20
tiden,
skall icke föranleda ändring av den driflersällning som utgår till kommunen
enligt detta avtal.
Beträffande
investeringsersättning gäller särskild överenskommelse.
4.
Detta avtal berör ej kommunens rätt alt enligt eljest gällande bestämmelser erhåUa
statsbidrag tiU uppförande och drift av i avtalet avsedda sjukvårdsenheter.
2
§. Tillhandahållande av resurser
Kommunen
tillhandahåller för upplåtna enheter personal, lokaler, utmstning, övriga nytligheler
och service med följande begränsningar och undanlag.
A. Beträffande
personal
Staten
anstäUer tjänsteman som är professor, biträdande professor eller klinisk
lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid sjukhus. För sådan tjänsteman
bekostar staten lön enligt den löneklass i vilken denne är placerad jämte i
förekommande fall därtiU knutna tillägg och förmåner (inklusive pension) medan
kommunen bestrider kostnaden för särskUda arvoden och tiUäggsförmåner, såsom uppdragstiUägg,
befalt-ningsarvode, avlöningsförslärkning samt gottgörelse för särskild arbetstid,
jour och beredskap.
Klinisk
amanuens anslälles och bekostas helt av staten, som dock är berättigad liU
ersättning av kommunen efter rekvisition månadsvis i efterskott med en
tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med 15 procent för
pensionskostnader.
Personal
som ansläUes uteslutande för läkarutbildning eller forskning bekostas helt av
staten liksom limarvoderad undervisning av medicine kandidater.
Anmärkning
Antalet
professorer, biträdande professorer, kliniska lärare och kli niska amanuenser faslsläUes
av staten efter samråd med kommunen.
Om
det under avtalstiden blir aktuellt alt överföra statlig personal, exempelvis
kliniska lärare och kliniska amanuenser, lill kommunalt huvudmannaskap eller
att införa nya tjänstekategorier, skall förhandlingar upptagas om bland annat
de ekonomiska konsekvenserna härav.
B. Beträffande
utmstning m. m.
Såvitt
gäller utmstning för forskningens behov, avser kommunens åtaganden endast sådan
som är att hänföra tiU vedertagen gmndul-mslning.
Del
åligger ej kommunen att tiUhandahålla förbmkningsartiklar för demonslralionsändamål
och sådant material som erfordras för djurförsök och särskilda
forskningsprojekt.
Prop. 1971:44 21
Anmärkning
Med
begreppet vederlagen grundutruslning för forskningens behov åsyftas sådan utmstning
som är användbar ej endast för elt eUer annat specielll forskrungsprojekt utan
för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras med tillämpning av
gängse teknik och metodik.
Samma principiella
begränsning av kommunens skyldigheter som enUgt ovan gäller i fråga om utmstning
skall även gälla läkarutbildningens och forskningens försörjning med nytligheler
av olika slag.
3 §.
Statlig investeringsersättning
1. Statiig ersättning utgår eiUigt särskilda
överenskommelser för ny-, lill- eller ombyggnad samt för anskaffning av utmstning.
2. Om enhet inom kommunens sjukvårdsorganisation
enligt Kungl. Maj:ts beslut icke längre skall tagas i anspråk för läkarutbUdning
och forskning, är staten berättigad alt vid avtalstidens slut kräva åter så
stor del av de av kommunen enligt della och tidigare motsvarande avtal
uppburna investeringsersältningama som då återstår efter avdrag av Vao
beträffande byggnad och Vio beträffande ulrustaing för varje helt år som
förflutit från det kommunens anhållan om ersättningens utbetalande inkom tUl
vederbörande statiiga myndighet.
Kan byggnad eller
utrustning, varpå bestämmelserna i första stycket blir tUlämpliga, ej av
kommunen användas på ett sätt som svarar mot byggnadens eUer utrustningens
värde och skulle på gmnd härav återbetalning av uppburen ersättning te sig obUUg,
äger kommunen påkaUa jämkning. Uppnår icke partema enighet härom, skall frågan
avgöras genom skiljedom enligt lag.
4 §.
StatUg driftersättning
1. Staten
lämnar kommunen driflersällning för tiden den 1 juli-den
31 december 1970 med 6 miljoner kronor och för kalenderåren 1971-
1973 med ett belopp av 36 miljoner kronor att ulgå med 12 mUjoner
kronor per år.
Vid
utbetalning av driflersällning för år 1970 skall avräknas vad som utbetalats a conto
för detla år.
2. Utbetalning av
statlig driflersällning skaU ulan rekvisition ske med
V12 av belopp för helt kalenderår den 15 i varje månad.
5 §.
Former för samråd och samordning
Parterna
skall för att främja samordningen av sjukvård, läkarutbildning och forskning
iakttaga följande.
1. Innan
kommunen fattar beslut som berör utbUdningen och forsk
ningen, skaU universitetet beredas tillfälle att yttra sig.
Innan
universilelsmyndighet fattar beslut som berör sjukvården vid upplåten enhet,
skall kommunen beredas tUlfälle att yttra sig.
2. Om
vid sammanträde med konsistoriet eller annan universitets-
Prop. 1971:44 22
myndighet
skall behandlas ärende som är av principiell betydelse eller eljest av större
vikt och som direkt berör samarbetet mellan universitetet och kommunens
sjukvårdsorganisation, underrättas kommunen härom. Kommunen äger genom två
representanter övervara behandlingen av ifrågavarande ärende med rätt för dessa
alt deltaga i överläggningen men ej i beslutet samt alt få sin mening antecknad
lill protokollet.
Om
vid sammanträde med sjukvårdsstyrelsen eller direktion ärende av i föregående
stycke nämnd beskaffenhet skall förekomma, underrättas universitetet härom och
skaU motsvarande befogenhet som enligt första stycket tillerkänts kommunen
tillkomma universitetet.
3. Kommunen är beredd alt vid planering av
sjukvårdsorganisationen beakta även läkamtbUdningens och forskningens behov.
4. Personal och studerande vid universitetet skall
följa de föreskrifter som kommunen meddelar för verksamheten vid upplåten
enhet.
6
§. Avtalstid m. m.
1. Om
ej annat framgår av avtalets bestämmelser, gäller delta avtal
från och med den 1 juli 1970 tiU och med den 31 december 1973.
Parterna
skall i god tid före utgången av avtalsperioden upptaga förhandlingar om
samarbetsavtal för tid efter den 31 december 1973.
2. Detla
avtal ersätter del mellan staten och kommunen den 13 mars
1967 träffade avtalet om läkarutbildning vid regionsjukhuset i Lin
köping som utiöpt den 30 juni 1970.
Detta
avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm
den 22 december 1970.
Statens
förhandlingsnämnd För delegerade för Östergötiands
läns
landstingskommun
Lennart Rydback Holger Fällman
Sture
Jansson Hans Gröndal
Prop.
1971:44 23
Bilaga 3
Avtal
om läkarutbildning i Lund (LUA Lund)
Mellan
statens förhandlingsnämnd och delegerade för Malmöhus läns landstingskommun har
- under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:l och Malmöhus läns landsting -
träffals följande avtal.
Avtal
mellan
svenska staten och Malmöhus läns landstingskommun om fortsalt samarbete
angående läkamtbildning i Lund.
7
§. Allmänt
1. Staten och Malmöhus läns landstingskommun, nedan
kallad kommunen, fortsätter sill samarbete på de villkor som nedan sägs för
all tillhandahålla universitetet i Lund, nedan kallat universitetet, resurser för
grundläggande utbildning för läkarexamen inom de kliniska ämnesområdena, nedan
benämnd läkarutbildning, saml för forskarutbildning och forskning inom dessa
ämnesområden, nedan benämnd forskning.
2. Avtalet avser dels en läkarutbildning med ett
årligt intag av cirka 90 medicine kandidater, dels en forskning av i huvudsak
nuvarande omfattning med de förändringar som följer av vederbörligen fattade
beslut.
Anmärkning
rörande läkarutbildning
Sjukvårdshuvudmännen
inom Malmöhus län skall gemensamt laga emot ett årligt intag av cirka 180
medicine kandidater alt i princip fördelas med hälften på vardera
sjukvårdsområdet. Vissa variationer i fördelningen av antalet kan dock ej
undvikas, beroende bland annat på förekomsten av olika specialiteter hos
sjukvårdshuvudmännen.
Anmärkning rörande forskning
Kommunens
medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt som ställer särskUda krav på
sjukvårdens resurser. Forskning vid enhet som avses i 3. nedan får ej ulan
kommunens medgivande bedrivas av annan än den som där innehar befattning eller
är knuten lUl universitetets medicinska fakultet.
3. Staten
och kommunen bestämmer i samråd vilka enheter inom
kommunens sjukvårdsorganisation som skall lagas i anspråk för läkar
utbildning och forskning (upplåtna enheter).
Anmärkning
Det
antecknas all staten enligt § 1. mom. 2 sista stycket 1951 års markbylesavtal
mellan staten och kommunen upplåtit den mark på vilken lasarettet i Lund är
beläget, med rält för kommunen all disponera den, så länge den användes för
sjukhusändamål och lasarettet ställes till förfogande för undervisning och
forskning vid universitetet i Lund.
Prop. 1971:44 24
Utöver
lasarettet i Lund är forskningskliniken vid S:l Lars sjukhus upplåten för
läkarutbildning och forskning.
Omdispositioner,
som parterna kommer överens om under avtalstiden, skall icke föranleda ändring
av den driftersätlning som utgår tUl kommunen enUgt detta avtal.
Beträffande
investeringsersättning gäller särskUd överenskommelse.
4.
Della avtal beror ej kommunens rätt att enligt eljest gällande bestämmelser
erhålla statsbidrag tUl uppförande och drift av i avtalet avsedda
sjukvårdsenheter.
2
§. Tillhandahållande av resurser
Kommunen
tiUhandahåUer för upplåtna enheter personal, lokaler, utmstning, övriga nytligheler
och service med följande begränsningar och undantag.
A.
Beträffande personal
Staten
anstäUer tjänsteman som är professor, biträdande professor eller klinisk
lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid sjukhus. För sådan tjänsteman
bekostar staten lön enligt den löneklass i vilken denne är placerad jämte i
förekommande fall därtill knutna tillägg och förmåner (inklusive pension)
medan kommunen bestrider kostnaden för särskilda arvoden och tilläggsförmåner,
såsom uppdragstiUägg, befattningsarvode, avlöningsförstärkning saml gottgörelse
för särskUd arbetstid, jour och beredskap.
Klinisk
amanuens anslälles och bekostas helt av staten, som dock är berättigad tiU
ersättning av kommunen efter rekvisition månadsvis i efterskott med en
tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med 15 procent för
pensionskostnader.
Personal
som anslälles uteslutande för läkarutbildning eUer forskning bekostas helt av
staten liksom timarvoderad undervisning av medicine kandidater.
Anmärkning
Antalet
professorer, biträdande professorer, kUniska lärare och kliniska amanuenser faslställes
av staten efter samråd med kommunen.
Om
del under avtalstiden blir aktuellt alt överföra statlig personal, exempelvis
kliniska lärare och kliniska amanuenser, lill kommunall huvudmannaskap eller
att införa nya tjänstekategorier, skall förhandlingar upptagas om bland annat
de ekonomiska konsekvenserna härav.
B.
Beträffande utrustning m. m.
Såvitt
gäUer utmstning för forskningens behov, avser kommunens åtaganden endast sådan
som är att hänföra lill vederlagen grundutruslning.
Del
åligger ej kommunen alt tUlhandahålla förbrukningsartiklar för demonslralionsändamål
och sådant material som erfordras för djurförsök och särskUda
forskningsprojekt.
Prop. 1971:44 25
Anmärkning
Med begreppet vederlagen gmndulmslning för forskningens
behov åsyftas sådan utmstning som är användbar ej endasl för elt eUer annat specielll
forskningsprojekt ulan för olika projekt av beskaffenhet atl kunna genomföras
med tillämpning av gängse teknik och metodik.
Samma principieUa
begränsning av kommunens skyldigheter som enligt ovan gäller i fråga om
utrustning skall även gälla läkarutbildningens och forskningens försörjning med
nytligheler av olika slag.
3 §. Statlig investeringsersättning
1.
Statlig
ersättning utgår enligt särskilda överenskommelser för ny-, lUl- eller
ombyggnad samt för anskaffning av utmstning.
2.
Om enhet inom
kommunens sjukvårdsorganisation enligt Kungl. Maj:ts beslut icke längre skall
lagas i anspråk för läkamtbildning och forskning, är staten berättigad att vid
avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av kommunen enligt delta och
tidigare motsvarande avtal uppburna investeringsersältningama som då återstår
efter avdrag av Vso beträffande byggnad och Vio beträffande utmstning för
varje helt år som förflutit från del kommunens anhållan om ersättningens
utbetalande inkom lill vederbörande statliga myndighet.
Kan byggnad eller utrustning, varpå bestämmelserna i
första stycket blir tillämpliga, ej av kommunen användas på ett sätt som svarar
mol byggnadens eller utmstningens värde och skulle på grund härav återbetalning
av uppburen ersättning le sig obillig, äger kommunen påkalla jämkning. Uppnår
icke parterna enighet härom, skall frågan avgöras genom skiljedom enligt lag.
4 §. Statlig driftersättning
1. Staten lämnar kommunen driflersällning för
kalenderåren 1970-
1973 med ett belopp av 78 miljoner kronor att utgå med 19,5 miljoner
kronor per år.
Driftersätlning för år 1970 innefattar även driftbidrag
för första halvåret 1970 enligt 10-11 §§ avtalet den 31 januari 1962 angående
lasarettet i Lund samt enligt 1 § avtalet den 7 mars 1969 om statens bidrag för
upplåtelse av S:t Lars sjukhus i Lund för läkarutbildning och forskning, m. m.
Vid utbetalning för år 1970 skall sålunda avräknas de driftbidrag som kommunen
- slutligt eUer a conto - uppburit för detla år såväl enligt nämnda avtalsföreskrifter
som i enlighet med motsvarande föreskrifter i inlerimsöverenskommelsen den 2
juli 1970 om samarbete angående lakar- och tandläkarutbildning m. m.
2. Utbetalning av statiig driftersätlning skall utan
rekvisition ske med
V12 av belopp för helt kalenderår den 15 i varje månad.
5 §. Former för samråd och samordning
Parterna skall för all främja samordningen av sjukvård,
läkarutbildning och forskning iakttaga följande.
Prop. 1971:44 26
1. Innan
kommunen fattar beslut som berör utbildningen och forsk
ningen, skall universitetet beredas tUlfälle all yttra sig.
Innan universilelsmyndighet
fattar beslut som berör sjukvården vid upplåten enhet, skall kommunen beredas
tillfälle alt yttra sig.
2. Om vid sammanträde
med konsistoriet eller annan universilels
myndighet skaU behandlas ärende som är av principiell betydelse eller
eljest av större vikt och som direkt berör samarbetet mellan universi
tetet och kommunens sjukvårdsorganisation, underrättas kommunen
härom. Kommunen äger genom två representanter övervara behand
lingen av ifrågavarande ärende med rätt för dessa all dellaga i över
läggningen men ej i beslutet saml all få sin mening antecknad lill pro
tokollet.
Om vid sammanträde med
sjukvårdsstyrelsen eller direktion ärende av i föregående stycke nämnd
beskaffenhet skall förekomma, underrättas universitetet härom och skall
motsvarande befogenhet som enligt första stycket tillerkänts kommunen tUlkomma
universitetet.
3. Kommunen är beredd all vid planering av
sjukvårdsorganisationen beakta även läkarutbUdningens och forskningens behov.
4. Personal och studerande vid universitetet skall
följa de föreskrifter som kommunen meddelar för verksamheten vid upplåten
enhet.
6
§. Avtalstid m. m.
1. Om
ej annat framgår av avtalels bestämmelser, gäller della avtal
från och med den 1 juli 1970 liU och med den 31 december 1973.
Parterna skall i god lid
före utgången av avtalsperioden upptaga förhandlingar om samarbelsavtal för
tid efter den 31 december 1973.
2. Della avtal ersätter
följande mellan staten och kommunen träf
fade avtal som utiöpt den 30 juni 1970.
Avtal
den 31 januari 1962 angående lasarettet i Lund. Överenskommelse den 26 augusti
1964 om tUlämpningen i vissa avseenden av 3 § 2. 1962 års avtal om lasarettet i
Lund.
Avtal den 7 mars 1969 om
statens bidrag för upplåtelse av S:t Lars sjukhus i Lund för läkarutbildning
och forskning, m. m.
Delta
avtal ar upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm
den 22 december 1970.
Statens
förhandlingsnämnd För delegerade för Malmöhus
läns landstingskommun
Lennart Rydback Emil Ahlkvist
Sture Jansson Hans Sandberg
Prop.
1971:44 27
Bilaga 4
Avtal om läkarutbildning i Malraö (LUA Malmö)
MeUan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Malmö
kommun har - under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:l och Malmö
kommunfullmäktige - träffals följande avtal.
Avtal
mellan svenska staten och Malmö kommun om fortsatt
samarbete angående läkamlbUdning i Malmö.
1 §. Allmänt
1.
Staten och
Malmö kommun, nedan kallad kommunen, fortsätter sitt samarbete på de villkor
som nedan sägs för alt tiUhandahålla universitetet i Lund, nedan kallat
universitetet, resurser för grundläggande utbildning för läkarexamen inom de
kliniska ämnesområdena, nedan benämnd läkarutbildning, saml för
forskarutbildning och forskning inom dessa områden, nedan benämnd forskning.
2.
Avtalet avser
dels en läkarutbildning med ett årligt inlag av cirka 90 medicine kandidater,
dels en forskning av i huvudsak nuvarande omfattning med de förändringar som
följer av vederbörligen fattade beslut.
Anmärkning rörande läkarutbildning
Sjukvårdshuvudmännen inom Malmöhus län skall gemensamt
laga emot ell årligt inlag av cirka 180 medicine kandidater alt i princip fördelas
med hälften på vardera sjukvårdsområdet. Vissa variationer i fördelningen av
antalet kan dock ej undvikas, beroende bland annat på förekomsten av olika
specialiteter hos sjukvårdshuvudmännen.
Anmärkning rörande forskning
Kommunens medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt
som ställer särskilda krav på sjukvårdens resurser. Forskning vid enhet som
avses i 3. nedan får ej utan kommunens medgivande bedrivas av annan än den som
där innehar befattning eller är knuten lill universitetets medicinska
fakultet.
3. Staten och kommunen bestämmer i samråd vilka enheter
inom
kommunens sjukvårdsorganisation som skall tagas i anspråk för läkar
utbildning och forskning (upplåtna enheter).
Anmärkning
Malmö aUmänna sjukhus med undanlag av kliniken för
långvarigt kroppssjuka är upplåtet för läkamtbildning och forskning.
Prop. 1971:44 28
Omdispositioner,
som partema kommer överens om under avtalstiden, skall icke föranleda ändring
av den driftersätlning som utgår tiU kommunen enligt detta avtal.
Beträffande
investeringsersättning gäller särskUd överenskommelse.
4.
Detta avtal berör ej kommunens rätt att enUgt eljest gäUande bestämmelser erhåUa
statsbidrag lill uppförande och drift av i avtalet avsedda sjukvårdsenheter.
2
§. Tillhandahållande av resurser
Kommunen
tiUhandahåUer för upplåtna enheter personal, lokaler, utrustning, övriga nytligheler
och service med följande begränsningar och undantag.
A. Beträffande
personal
Staten
anställer tjänsteman som är professor, biträdande professor eller kUnisk lärare
och vars tjänst är förenad med tjänst vid sjukhus. För sådan tjänsteman
bekostar staten lön enligt den löneklass i vilken denne är placerad jämte i förekommande
fall därtUl knutna lUlägg och förmåner (inklusive pension) medan kommunen
bestrider kostnaden för särskilda arvoden och lilläggsförmåner, såsom uppdragstiUägg,
befallningsarvode, avlöningsförslärkning samt gottgörelse för särskild ar-betslid,
jour och beredskap.
Klinisk
amanuens anslälles och bekostas helt av staten, som dock är berättigad till
ersättning av kommunen efter rekvisition månadsvis i efterskott med en
tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med 15 procent för pensionskostnader.
Personal
som anstäUes uteslutande för läkarutbUdning eller forskning bekostas helt av
staten liksom timarvoderad undervisning av medicine kandidater.
Anmärkning
Antalet
professorer, biträdande professorer, kliniska lärare och kliniska amanuenser faslställes
av staten efter samråd med kommunen.
Om
det under avtalstiden blir aktueUt atl överföra statlig personal, exempelvis
kliniska lärare och kliniska amanuenser, till kommunalt huvudmannaskap eller atl
införa nya tjänstekategorier, skall förhandlingar upptagas om bland annat de
ekonomiska konsekvenserna härav.
B. Beträffande
utmstning m. m.
Såvitt
gäller utrustning för forskningens behov, avser kommunens åtaganden endasl
sådan som är all hänföra till vedertagen grundutruslning.
Det
åligger ej kommunen all tUlhandahålla förbmkningsartiklar för demonslralionsändamål
och sådant material som erfordras för djurförsök och särskilda
forskningsprojekt.
Prop. 1971:44 29
Anmärkning
Med
begreppet vedertagen gmndulmstning för forskningens behov åsyftas sådan
utrustning som är användbar ej endast för elt eller annat speciellt
forskningsprojekt ulan för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras
med tillämpning av gängse teknik och metodik.
Samma
principieUa begränsning av kommunens skyldigheter som enligt ovan gäller i
fråga om utrustning skall även gälla läkamtbUdningens och forskningens
försörjning med nytligheler av olika slag.
3 §.
Statlig investeringsersättning
1. Statlig ersättning utgår enligt särskUda
överenskommelser för ny-, lill- eller ombyggnad saml för anskaffning av utrastning.
2. Om enhet inom kommunens sjukvårdsorganisation
enligt Kungl. Maj:ls beslut icke längre skall tagas i anspråk för läkamtbildning
och forskning, är staten berättigad atl vid avtalstidens slut kräva åter så
stor del av de av kommunen enligt detta och tidigare motsvarande avtal uppburna
investeringsersältningama som då återstår efter avdrag av Vso beträffande
byggnad och Vio beträffande utmstning för varje helt år som förflutit från det
kommunens anhållan om ersättningens utbetalande inkom lill vederbörande
statliga myndighet.
Kan
byggnad eller utrustning, varpå bestämmelserna i första stycket blir
tillämpliga, ej av kommunen användas på elt sätt som svarar mot byggnadens
eller utrustningens värde och skulle på gmnd härav återbetalning av uppburen
ersättning le sig obUlig, äger kommunen påkalla jämkning. Uppnår icke parterna
enighet härom, skall frågan avgöras genom skiljedom enligt lag.
4 '§.
StatUg driftersättning
1. Staten
lämnar kommunen driflersällning för kalenderåren 1970-
1973 med ell belopp av 63 miljoner kronor alt ulgå med 15,75 miljo
ner kronor per år samt en särskUd ersättning med elt belopp av 3 mU
joner kronor.
Driftersätlning
för år 1970 innefattar även driftbidrag för första halvåret 1970 enligt 10-11 §§
avtalet den 21 januari 1963 om Malmö allmänna sjukhus. Vid utbetalning för år
1970 skaU sålunda avräknas de driftbidrag som kommunen - slutligt eller a conto
- uppburit för detla år såväl enligt nämnda avtalsföreskrifter som i enlighet
med motsvarande föreskrifter i inlerimsöverenskommelsen den 2 juli 1970 om samarbete
angående lakar- och tandläkarutbUdning m. m.
2. Utbetalning
av driftersättaingen skaU utan rekvisition ske med
V12 av belopp för helt kalenderår den 15 i varje månad. Den särskilda
ersättningen utbetalas senast den 15 februari 1971.
5 §.
Former för samråd och samordning
Parterna
skall för alt främja samordningen av sjukvård, läkamlbild-
Prop. 1911: AA 30
ning
och forskning iakttaga följande.
1. Innan
kommunen fattar beslut som berör utbildningen och forsk
ningen, skall universitetet beredas tillfälle all yttra sig.
Innan
universilelsmyndighet fattar beslut som berör sjukvården vid upplåten enhet,
skall kommunen beredas tillfäUe alt yttra sig.
2. Om
vid sammanträde med konsistoriet eller annan universitets-
myndighet skall behandlas ärende som är av principiell betydelse eller
eljest av större vikt och som direkt berör samarbetet mellan universi
tetet och kommunens sjukvårdsorganisation, underrättas kommunen här
om. Kommunen äger genom två representanter övervara behandlingen
av ifrågavarande ärenden med rätt för dessa all deltaga i överlägg
ningen men ej i beslutet samt atl få sin mening antecknad lill proto
kollet.
Om
vid sammanträde med sjukvårdsstyrelsen eller direktion ärende av i föregående
stycke nämnd beskaffenhet skall förekomma, underrättas universitetet härom och
skall motsvarande befogenhet som enligt första stycket lUlerkänls kommunen
tillkomma universitetet.
3. Kommunen är beredd alt vid planering av
sjukvårdsorganisationen beakta även läkarutbUdningens och forskningens behov.
4. Personal och studerande vid universitetet skall
följa de föreskrifter som kommunen meddelar för verksamheten vid upplåten
enhet.
6
§. Avtalstid m. m.
1. Om
ej annat framgår av avtalets bestämmelser, gäller delta avtal
från och med den 1 juli 1970 lill och med den 31 december 1973.
Parterna
skall i god tid före utgången av avtalsperioden upplaga förhandlingar om samarbelsavtal
för tid efter den 31 december 1973.
2. Detla
avtal ersätter det mellan staten och kommunen den 21 ja
nuari 1963 träffade avtalet om Malmö allmänna sjukhus som utiöpt den
30 juni 1970.
Detta
avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parlema tagit var sitt.
Stockholm
den 22 december 1970.
Statens
förhandlingsnämnd För delegerade för Malmö
kommun
Lennart Rydback Gunnar Hejdeman
Sture
Jansson Willy Danborg
Prop.
1971:44 31
Bilaga 5
Avtal om läkarutbildning i Göteborg (LUA Göteborg)
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för
Göteborgs kommun har - under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:l och Göteborgs
kommunfullmäktige - träffats följande avtal.
Avtal
mellan svenska staten och Göteborgs kommun om fortsalt
samarbete angående läkamtbildning i Göteborg.
1 §. AUmänt
1. Staten och Göteborgs kommun, nedan
kallad kommunen, fortsätter sitt samarbete på de villkor som nedan sägs för atl
tillhandahålla universitetet i Göteborg, nedan kallat universitetet, resurser
för grundläggande utbildning för läkarexamen inom de kliniska ämnesområdena,
nedan benämnd läkamlbUdning, saml för forskarutbildning och forskning inom
dessa ämnesområden, nedan benämnd forskning.
2.
Avtalet avser
dels en läkarutbildning med ett årligt intag av cirka 160 medicine kandidater,
dels en forskning av i huvudsak nuvarande omfattning med de förändringar som
följer av vederbörligen fattade beslut.
Anmärkning rörande forskning
Kommunens medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt
som ställer särskilda krav på sjukvårdens resurser. Forskning vid enhet som
avses i 3. nedan får ej ulan kommunens medgivande bedrivas av annan än den som
där innehar befallning eller är knuten till universitetets medicinska fakultet.
3. Staten och kommunen bestämmer i samråd vilka
enheter inom
kommunens sjukvårdsorganisation som skall lagas i anspråk för läkar
utbildning och forskning (upplåtna enheter).
Anmärkning
Följande sjukvårdsenheter är upplåtna för läkarutbildning
och forskning. 1. Sahlgrenska sjukhuset
1.1.
Samtiiga
enheter inom del egentliga sjukhusområdel vid Guld-hedsgalan
1.2.
Orlopedkirurgiska
kliniken II
(f. d.
vanföreanstaltens ortopediska klinik)
1.3.
Enheter inom
området vid Medicinargalan 2
Prop. 1911: AA 32
1.4.
Medicinska
kliniken III jämte vissa medicinska serviceavdelningar på Vasa sjukhusområde
1.5.
Enheter inom
området vid Övre Husargalan 36
2. Östra sjukhuset
2.1.
Infektionskliniken
2.2.
Kvinnokliniken
2.3.
Barnklinikerna
2.4.
Medicinska
serviceavdelningar
3. Göteborgs barnsjukhus
3.1.
Medicinska
kliniken
3.2.
Kimrgiska
kliniken, två avdelningar
3.3.
Barnpsykiatriska
kliniken
4.
Renströmska
sjukhuset: Samtliga lill lungkliniken hörande avdelningar
5.
Vasa sjukhus:
Klinikerna I-III
6.
Lillhagens
sjukhus: Klinik III
7.
MenlalpoUkliniken,
Sociala huset
Omdispositioner, som parterna kommer överens om under
avtalstiden, skall icke föranleda ändring av den driftersätlning som utgår lill
kommunen enligt detta avtal.
Beträffande investeringsersättning gäller särskUd
överenskommelse.
4. Della avtal berör ej kommunens rält alt enligt eljest
gällande bestämmelser erhåUa statsbidrag till uppförande och drift av i
avtalet avsedda sjukvårdsenheter.
2 §. Tillhandahållande av resurser
Kommunen tillhandahåller för upplåtna enheter personal,
lokaler, utrustning, övriga nytligheler och service med följande begränsningar
och undanlag.
A. Beträffande personal
Staten anstäUer tjänsteman som är professor, biträdande
professor eller klinisk lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid
sjukhus. För sådan tjänsteman bekostar staten lön enligt den löneklass i vUken
denne är placerad jämte i förekommande fall därtill knutna tUlägg och förmåner
(inklusive pension) medan kommunen bestrider kostnaden för särskilda arvoden
och tUläggsförmåner, såsom uppdragstiUägg, befattningsarvode,
avlöningsförstärkning samt gottgörelse för särskild arbetstid, jour och
beredskap.
Klinisk amanuens ansläUes och bekostas helt av staten, som
dock är berättigad till ersättning av kommunen efter rekvisition månadsvis i efterskott
med en tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med 15 procent för
pensionskostnader.
Personal som anslälles uteslulande för läkamlbUdning eller
forskning bekostas helt av staten liksom timarvoderad undervisning av medicine
kandidater.
Anmärkning Antalet professorer, biträdande professorer,
kliniska lärare och kli-
Prop. 1911: AA 33
niska
amanuenser faslställes av staten efter samråd med kommunen.
Om
del under avtalstiden blir aktuellt att överföra statlig personal, exempelvis
kliniska lärare och kUniska amanuenser, till kommunalt huvudmannaskap eller
all införa nya tjänstekategorier, skall förhandlingar upplagas om bland annat
de ekonomiska konsekvenserna härav.
B.
Beträffande utrustning m. m.
Såvitt
gäller utrustning för forskningens behov, avser kommunens åtaganden endast
sådan som är att hänföra till vederlagen grundutrustning.
Det
åligger ej kommunen att tillhandahåUa förbmkningsartiklar för demonslralionsändamål
och sådant material som erfordras för djurförsök och särskUda
forskningsprojekt.
Anmärkning
Med
begreppet vedertagen gmndulmslning för forskningens behov åsyftas sådan
utrustning som är användbar ej endast för ell eller annat specieUt
forskningsprojekt ulan för olika projekt av beskaffenhet all kunna genomföras
med tiUämpning av gängse teknik och metodik.
Samma
principiella begränsning av kommunens skyldigheter som enligt ovan gäUer i
fråga om utrastning skall även gälla läkamtbUdningens och forskningens
försörjning med nytligheler av olika slag.
3 §.
StatUg investeringsersättning
1. Statlig ersättning utgår enligt särskUda överenskommelser
för ny-, till- eUer ombyggnad saml för anskaffning av utmstning.
2. Om enhet inom kommunens sjukvårdsorganisation
enligt Kungl. Maj:ls beslut icke längre skall tagas i anspråk för
läkarutbildning och forskning, är staten berättigad alt vid avtalstidens slut
kräva åter så stor del av de av kommunen enligt della och tidigare motsvarande
avtal uppburna investeringsersältningama som då återstår efter avdrag av V30
beträffande byggnad och Vio beträffande utrastning för varje helt år som
förflutit från del kommunens anhållan om ersättningens utbetalande inkom liU
vederbörande statliga myndighet.
Kan
byggnad eller utrastning, varpå bestämmelserna i första stycket blir
tillämpliga, ej av kommunen användas på elt sätt som svarar mot byggnadens
eller utrustningens värde och skuUe på grund härav återbetalning av uppburen
ersättning le sig obiUig, äger kommunen påkalla jämkning. Uppnår icke parterna
enighet härom, skaU frågan avgöras genom skiljedom enligt lag.
4 §.
StatUg driftersättning
1.
Staten lämnar kommunen driflersällning för kalenderåren 1970-1973 med elt
belopp av 124 miljoner kronor att ulgå med 31 mUjoner kronor per år saml en
särskild ersättning med ett belopp av 16 miljoner kronor.
Driflersällning
för år 1970 innefattar även driftbidrag för första 3 Riksdagen 1971. I saml.
Nr 44
Prop. 1971:44 34
halvåret
1970 enligt 5-6 §§ avtalet den 9 december 1959 angående fortsatt upplåtelse av
Göteborgs stads sjukhus för medicinsk undervisning och forskning samt därtill
anknytande bestämmelser i tiUäggsav-lalen den 20 augusti 1965 och den 26
november 1968. Vid utbetalning för år 1970 skaU sålunda avräknas de driftbidrag
som kommunen -slutligt eller a conto - uppburit för delta år såväl enligt
nämnda avtalsföreskrifter som i enlighet med motsvarande föreskrifter i inlerimsöverenskommelsen
den 2 juli 1970 om samarbete angående lakar- och tandläkarutbildning m. m.
Härvid skall hälften av det enligt 5.2 tiUäggsav-lalel den 20 augusti 1965 slutiigt
fastställda bidragsbeloppet för läsåret 1969/70 anses faUa på kalenderåret
1970.
2. Utbetalning av driftersättningen
skall ulan rekvisition ske med Vi2 av belopp för helt kalenderår den 15 i varje
månad. Den särskilda ersättningen utbetalas före den 15 febraari 1971.
5 §.
Former för samråd och samordning
Parterna
skall för att främja samordningen av sjukvård, läkarutbildning och forskning
iakttaga följande.
1. Innan kommunen fattar
beslut som berör utbildningen och forsk
ningen, skall universitetet beredas tillfälle atl yttra sig.
Innan universilelsmyndighet
fattar beslut som berör sjukvården vid upplåten enhet, skall kommunen beredas
tillfälle att yttra sig.
2. Om vid sammanträde
med konsistoriet eller annan universilels
myndighet skaU behandlas ärende som är av principieU betydelse eller
eljest av större vikt och som direkt berör samarbetet mellan universi
tetet och kommunens sjukvårdsorganisation, underrättas kommunen här
om. Kommunen äger genom två representanter övervara behandlingen
av ifrågavarande ärende med rätt för dessa all dellaga i överläggningen
men ej i beslutet saml alt få sin mening antecknad lill protokollet.
Om
vid sammanträde med sjukvårdsstyrelsen eller direktion ärende av i föregående
stycke nämnd beskaffenhet skall förekomma, underrättas universitetet härom och
skall motsvarande befogenhet som enligt första styckel tillerkänts kommunen
tillkomma universitetet.
3. Kommunen är beredd all vid planering av
sjukvårdsorganisationen beakta även läkarutbildningens och forskningens behov.
4. Personal och studerande vid universitet skall följa
de föreskrifter som kommunen meddelar för verksamheten vid upplåten enhet.
6 §.
Avtalstid m. m.
1. Om
ej annat framgår av avtalels bestämmelser, gäUer detta avtal
från och med den 1 juli 1970 lUl och med den 31 december 1973.
Parterna
skall i god tid före utgången av avtalsperioden upplaga förhandlingar om samarbelsavtal
för tid efter den 31 december 1973.
2. Della
avtal ersätter följande mellan staten och kommunen träffade
avtal som utiöpt den 30 juni 1970.
Prop. 1971:44 35
Avtal
den 9 december 1959 angående fortsatt upplåtelse av Göteborgs stads sjukhus
för medicinsk undervisning och forskning.
Avtal den 20 augusti 1965
om tillägg till 1959 års avtal om Göteborgs stads sjukhus.
Avtal
den 26 november 1968 om ytterligare tUlägg till 1959 års avtal om Göteborgs
stads sjukhus.
Detta
avtal är upprättat i två exemplar, av vilka partema tagit var sitt.
Stockholm
den 22 december 1970.
Statens
förhandlingsnämnd För delegerade för Göteborgs
kommun
Lennart Rydback S. Gunne Bengt Hedlund
Sture
Jansson
Prop.
1911: AA 36
Bilaga 6 Avtal om läkarutbildning i Umeå (LUA Umeå)
MeUan statens förhandlingsnämnd och delegerade för
Västerbottens läns landstingskommun har - under förbehåll av godkännande av Kungl.
Maj:l och Västerbottens läns landsting - träffats följande avtal.
Avtal
mellan svenska staten och Västerbottens läns landstingskommun
om
fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Umeå.
1 §. Allmänt
1.
Staten och
Västerbottens läns landstingskommun, nedan kallad kommunen, fortsätter sill samarbete
på de vUlkor som nedan sägs för atl liUhandahåUa universitetet i Umeå, nedan
kallat universitetet, resurser för grandläggande utbildning för läkarexamen
inom de kliniska ämnesområdena, nedan benämnd läkamlbUdning, saml för
forskarutbildning och forskning inom dessa ämnesområden, nedan benämnd forskning.
2.
Avtalet avser
dels en läkarutbildning med ett årligt intag av cirka 100 medicine kandidater,
dels en forskning av i huvudsak nuvarande omfattning med de förändringar som
följer av vederbörligen fattade beslut.
Anmärkning rörande läkarutbildning
Intagningen vid den medicinska fakulteten i Umeå har ökats
från cirka 80 tUl cirka 100 studerande från och med läsåret 1970/71. De som
intagils höstterminen 1970 når det propedeutiska stadiet av läkarutbildningen
höstterminen 1972 och det kliniska stadiet höstterminen 1973.
Anmärkrung rörande forskning
Kommunens medgivande skall inhämtas för forskningsprojekt
som ställer särskUda krav på sjukvårdens resurser. Forskning vid enhet som
avses i 3. nedan får ej ulan kommunens medgivande bedrivas av annan än den som
där innehar befallning eller är knuten lill universitetels medicinska
fakultet.
3. Staten och kommunen bestämmer i samråd vilka
enheter inom
kommunens sjukvårdsorganisation som skall lagas i anspråk för läkar
utbUdning och forskning (upplåtna enheter).
Anmärkning
Umeå lasarett med undanlag av f. d. K. H. Giertz sjukhem
är upplåtet för läkaratbUdning och forskning.
Omdispositioner, som parterna kommer överens om under
avtalstiden, skall icke föranleda ändring av den driftersätlning som utgår
till
Prop.
1971:44 37
kommunen enligt detta avtal.
Beträffande investeringsersättning gäller särskUd
överenskommelse.
4. Detla avtal berör ej kommunens rätt atl enligt eljest
gällande bestämmelser erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i
avtalet avsedda sjukvårdsenheter.
2 §. Tillhandahållande av resurser
Kommunen tillhandahåller för upplåtna enheter personal,
lokaler, utrustning, övriga nyltigheler och service med följande begränsningar
och undantag.
A. Beträffande personal
Staten anställer tjänsteman som är professor, biträdande
professor eller klinisk lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid
sjukhus. För sådan tjänsteman bekostar staten lön enligt den löneklass i vilken
denne är placerad jämte i förekommande fall därtill knutna tillägg och förmåner
(inklusive pension) medan kommunen bestrider kostnaden för särskilda arvoden
och lilläggsförmåner, såsom uppdragstillägg, befallningsarvode, avlöningsförslärkning
saml gottgörelse för särskild arbetstid, jour och beredskap.
Klinisk amanuens anslälles och bekostas helt av staten,
som dock är berättigad till ersättning av kommunen efter rekvisition månadsvis
i efterskott med en tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med 15 procent
för pensionskostnader.
Personal
som anslälles uteslulande för läkamlbUdning eUer forskning bekostas helt av staten
liksom timarvoderad undervisning av medicine kandidater.
Anmärkning
Antalet professorer, biträdande professorer, kliniska
lärare och kliniska amanuenser faslställes av staten efter samråd med
kommunen.
Om det
under avtalstiden blir aktuellt alt överföra statiig personal, exempelvis
kliniska lärare och kliniska amanuenser, lill kommunall huvudmannaskap eUer all
införa nya tjänstekategorier, skall förhandlingar upptagas om bland annat de
ekonomiska konsekvenserna härav.
B. Beträffande utrustning m. m.
Såvitt gäller utrastning för forskningens behov, avser
kommunens åtaganden endasl sådan som är att hänföra till vederlagen grundutruslning.
Det åligger ej kommunen atl tillhandahålla
förbrukningsartiklar för demonstrationsändamål och sådant material som
erfordras för djurförsök och särskUda forskningsprojekt.
Anmärkning
Med begreppet vederlagen grundutrastning för forskningens
behov åsyftas sådan utrustning som är användbar ej endast för ell eller annat
Prop.
1971:44 38
speciellt forskningsprojekt utan för olika projekt av
beskaffenhet att kunna genomföras med tUlämpning av gängse teknik och metodik.
Samma principiella begränsning av kommunens skyldigheter
som enligt ovan gäller i fråga om utrustning skall även gäUa läkarutbildningens
och forskningens försörjning med nyttigheter av olika slag.
3 §. Statlig investeringsersättning
1.
Statiig
ersättning utgår enligt särskilda överenskommelser för ny-, lill- eller
ombyggnad samt för anskaffning av utmstning.
2.
Om enhet inom
kommunens sjukvårdsorganisation enligt Kungl. Maj:Is beslut icke längre skall
lagas i anspråk för läkarutbildning och forskning, är staten berättigad alt vid
avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av kommunen enligt detta och
tidigare motsvarande avtal uppburna invesleringsersältningarna som då återstår
efter avdrag av Vso beträffande byggnad och Vio beträffande utrustning för
varje helt år som förflutit från del kommunens anhåUan om ersättningens
utbetalande inkom lill vederbörande statliga myndighet.
Kan byggnad eUer utrustning, varpå bestämmelserna i första
styckel blir tillämpliga, ej av kommunen användas på ell sätt som svarar mot
byggnadens eller utrustningens värde och skulle på grand härav återbetalning
av uppburen ersättning te sig obiUig, äger kommunen påkalla jämkning. Uppnår
icke parlema enighet härom, skall frågan avgöras genom skiljedom enligt lag.
4 §. Statlig driftersättning
1. Staten lämnar kommunen driflersällning för
kalenderåren 1970-
1973 med ett belopp av 63 miljoner kronor alt utgå med 15,75 mUjoner
kronor per år.
Driftersättningen för år 1970 innefattar även driftbidrag
för första halvåret 1970 eiUigt 19-20 §§ avtalet den 7 febraari 1962 om
utbildning av läkare och landläkare i Umeå, m. m. Vid utbetalning för år 1970
skall sålunda avräknas de driftbidrag som kommunen - slutiigt eUer a conto -
uppburit för della år såväl enligt nämnda avtalsföreskrifter som i enlighet med
motsvarande föreskrifter i inlerimsöverenskommelsen den 2 juli 1970 om
samarbete angående lakar- och landläkarutbildning m. m.
2. Utbetalning av statiig driflersällning skall ulan
rekvisition ske
med V12 av belopp för helt kalenderår den 15 i varje månad.
5 §. Former för samråd och samordning
Parterna skall för alt främja samordningen av sjukvård,
läkarutbildning och forskning iakttaga följande.
1. Innan kommunen fattar beslut som berör utbildningen och
forskningen, skall universitetet beredas tiUfälle atl yttra sig.
Innan universilelsmyndighet fattar beslut som berör
sjukvården vid
Prop.
1971: 44 39
upplåten enhet, skaU kommunen beredas liUfäUe alt yttra
sig.
2. Om vid sammanträde med konsistoriet eller annan universilels
myndighet skall behandlas ärende som är av principiell betydelse eller
eljest av större vikt och som direkt berör samarbetet mellan universi
tetet och kommunens sjukvårdsorganisation, underrättas kommunen här
om. Kommunen äger genom två representanter övervara behandlingen
av ifrågavarande ärende med rätt för dessa att dellaga i överläggningen
men ej i beslutet samt atl få sin mening antecknad liU protokollet.
Om vid sammanträde med sjukvårdsstyrelsen eUer direktion
ärende av i föregående stycke nämnd beskaffenhet skall förekomma, underrättas
universitetet härom och skaU motsvarande befogenhet som enligt första stycket tiUerkänts
kommunen tillkomma universitetet.
3.
Kommunen är
beredd all vid planering av sjukvårdsorganisationen beakta även läkarutbildningens
och forskningens behov.
4.
Personal och
studerande vid universitetet skall följa de föreskrifter som kommunen meddelar
för verksamheten vid upplåten enhet.
6 §. Avtalstid m. m.
1. Om ej annat framgår av avtalels bestämmelser, gäller
detta avtal från och med den 1 juU 1970 till och med den 31 december 1973.
Parterna skaU i god tid före utgången av avtalsperioden
upplaga förhandlingar om samarbelsavtal för tid efter den 31 december 1973.
2. Della
avtal ersätter följande delar av nedan angivna mellan staten och kommunen
träffade avtal som utlöpt den 30 juni 1970.
Av avtal den 7 februari 1962 om utbildning av läkare och
landläkare i Umeå, m. m.: Avdelning III Under avdelning V: 35 §
45 §1.1 fråga om »medicinska högskolan» 47 § 49 § 4. och
5.
Av avtal
den 25 augusti 1967 om tillägg till 1962 års avtal om utbildning av
läkare och tandläkare i Umeå, m. m.: Ad 35 § huvudavlalet Ad 49 § huvudavlalet
Protokollsanteckning
Della avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna
tagit var sitt.
Stockholm den 22 december 1970.
Statens förhandlingsnämnd För delegerade för Västerbottens
läns landstingskommun
Lennart Rydback Rune Ängström
Sture
Jansson G. Heimer
Frop.
1911: AA 40
Bilaga 7
Protokoll, fört vid överläggningar den 22 december 1970
mellan företrädare för statens förhandlingsnämnd och företrädare för
huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus om samarbete rörande läkamtbildning
Närvarande:
Från statens förhandlingsnämnd L. Rydback, B. Söderqvist, M.
Ribbing, B. Stenfors, S.-E. TengvaU, S. Jansson.
Från svenska landstingsförbundet T. Andrée, B. Olsson, B.
Ericsson, D. Skalin.
Från Stockholms läns landsting W. Slunge.
Från Uppsala läns landsting A. G. A. Carlsson.
Från Östergötlands läns landsting H. Fällman.
Från Malmöhus läns landsting E. Ahlkvisl.
Från Göteborgs och Bohus läns landsting A. Droit.
Från Västerbottens läns landsting N. Franklin, R.
Ångström.
Från Stockholms stad S. Johansson, H. Sjöberg.
Från Malmö stad G. Hejdeman.
Från Göteborgs stad B. Hedlund, S. Gunne.
1 §.
Företrädare för staten och företrädare för huvudmännen för
undervisningssjukhusen i Linköping, Lund, Malmö, Göteborg respektive Umeå
godkänner de förslag till avtal och överenskommelser som fogas till delta
protokoll såsom bUagorna 1-10.
Statens förhandlingsnämnd förklarar sig ha för avsikt all
snarast fortsätta förhandlingarna med Stockholms läns landstingskommun och
Stockholms stad om avtal och överenskommelse om läkarutbildning och forskning
inom Stockholms län.
Enligt förhandlingsnämndens mening bör förhandlingarna
avse all grundutbUdning av läkare m. m. i Stockholms län och omfatta även bl.
a. följande frågor.
1.
Samarbetet
rörande karolinska sjukhuset (jfr det den 4 februari 1969 träffade avtalet om
tillägg lill 1931 års avtal om karolinska sjukhuset).
2.
Huvudmannaskapet
för vissa läkare vid Serafimerlasarettet saml Sabbalsbergs och S:t Görans
sjukhus som staten för närvarande anställer.
3.
Den ersättning
staten skall erlägga från och med den 1 juli 1970 för provisoriskt anordnad läkaratbUdning
vid kommunala sjukhus.
Prop. 1911: AA 41
4.
Sjukronorsreformens konsekvenser för nu gällande samarbelsavtal från och med
den 1 januari 1970.
3 § .
Förhandlingar
skaU snarast upptagas mellan förhandlingsnämnden och Göteborgs och Bohus läns
landstingskommun om upplåtelsen av S:l Jörgens sjukhus för läkamlbUdning och
forskning. För upplåtelsen skall StatUg driflersättning ulgå med 3,8 miljoner
kronor för åren 1970-1973.
4 § .
Förhandlingar
med Uppsala läns landsting med anledning av statens uppsägning den 29 juni 1970
av samarbelsavtal om akademiska sjukhuset i Uppsala skall omfatta även en
reglering för lid efter den 30 juni 1970 av samarbetet beträffande
läkarutbildning och forskning vid UUeråkers sjukhus i Uppsala.
5 §.
Parterna
skall i förekommande faU fortsätta förhandlingarna om samarbetet rörande
odontologi samt institutionema för patologi, bakleriologi, farmakologi, hygien
och medicinsk teknik ävensom beträffande rätts-läkarstationen i Umeå.
Förhandlingarna omfattar även institutioner, beträffande vUka avtal
fortfarande är i krafl.
Statlig
driflersällning för lid efter den 30 juni 1970 för de patologiska och
bakteriologiska institutionerna i Linköping och Malmö samt för institutionerna
för farmakologi och medicinsk teknik i Linköping skall faststäUas vid
förhandlingarna.
6 §.
Inlerimsöverenskommelsen
den 2 juli 1970 om samarbete angående läkar- och tandläkarutbildning förlängas
att i sin helhet gälla tiU och med den 31 december 1970.
För
tid därefter skall inlerimsöverenskommelsen fortsätta att gälla i följande
utsträckning:
1. lUl och med den 30 juni 1971 i vad avser avtalet
den 7 mars 1969 om läkamlbUdning och forskning vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala,
dock att ersättningen a conto skall utgå med 75 000 kronor per månad;
2. liU och med den 31 december 1971 i fråga om
samarbete om odontologisk utbildning enligt
avtal
den 24 och 29 juni 1959 angående landläkarhögskolan i Malmö;
avtal
den 3 mars 1964 om odontologisk utbildning i Göteborg m. m.;
överenskommelse
den 3 mars 1964 enligt 8 § avtalet om odontologisk utbildning i Göteborg;
överenskommelse
den 15 november 1968 om ersättning för landsjukvård vid tandsjukvårdscenlralen
i Göteborg;
Prop. 1971: 44 42
avtal
den 7 febraari 1962 om utbildning av läkare och landläkare i Umeå, m. m. avd. IV saml
därliU hörande gemensamma bestämmelser i avd. V;
3.
lUl och med den dag då efter förhandlingar enligt 5 § särskilda avtal vunnit
laga krafl i fråga om samarbete beträffande institutionerna för patologi,
bakteriologi, farmakologi saml därtill anknytande verksamheter för odontologi
och rättsmedicin ävensom angående institutionerna för hygien i Umeå och
medicinsk teknik i Linköping enligt
avtal
den 28 mars 1969 om lokaler för medicinsk teknik i Linköping;
avtal
den 27 januari 1961 om lokaler för bakteriologi m. m. i Göteborg;
avtal
den 27 januari 1961 om lokaler för patologi i Göteborg;
avtal
den 7 februari 1962 om utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m., avd. II samt
därtill hörande gemensamma bestämmelser i avd. V;
avtal
den 25 augusti 1967 om lUlägg till 1962 års avtal om utbildning av läkare och
tandläkare i Umeå, m. m. Ad 6 §;
överenskommelse
den 23 mars 1970 enligt 8 § 1962 års avtal om utbUdning av läkare och
tandläkare i Umeå, m. m.
7 § .
De i
bifogade avtal angivna ersättningarna utbetalas a conto i avvaktan på alt
avtalen vinner laga krafl.
8 § .
Frågan
om bidrag till parkeringshus eller parkeringsdäck skall upptas till särskild
förhandling.
9 §.
Parterna
skall snarast la upp överiäggningar för all få till slånd utredningar om
frågor som är av betydelse för samarbetet beträffande de kommunala
undervisningssjukhusen. Parlema skall därvid utarbeta anvisningar för
utredningsarbetet, som bl. a. bör omfatta följande.
1. Resursredovisning och karlläggning av kostnader som
är förenade med läkaratbUdning, forskarutbildning och forskning inom de
kliniska ämnesområdena i syfte bland annat atl lämna underlag för förhandlingar
om kommande avtal.
2. Samarbelsformerna vid kommunala
undervisningssjukhus, bland annat i syfte atl ge staten och kommunen elt
gemensamt inflytande över sjukvårds-, utbildnings- och
forskningsorganisationen.
Justeras: Vid protokollet
Lennart
Rydback Sture Jansson
Torsten
Andrée
Prop.
1971:44 43
Bilaga 8
Överenskommelse
nr 1 om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. LUA Linköping
Mellan
statens förhandlingsnämnd och delegerade för Östergötlands läns
landstingskommun har - under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Östergötiands
läns landsting - träffats följande överenskommelse.
Överenskommelse
mellan
svenska staten och Östergötlands läns landstingskommun om statlig investeringsersättning
enligt 3 § 1. avtalet den 22 december 1970 om fortsatt samarbete angående
läkarutbildning i Linköping (samarbetsavlalel).
1. Statlig
investeringsersättning utgår med 25 procent av Östergöt
lands läns landstingskommuns verkliga kostnader för byggnadsarbeten
och för utrustning som anskaffas i samband därmed beträffande
dels
nybyggnad saml om- och tillbyggnad av byggnad inom området för regionsjukhuset
i Linköping som tages i anspråk för eller betjänar enhet som avses i 1 § 3. samarbetsavlalet
(upplåten enhet),
deb
om- och lillbyggnad av infektions- och rehabUileringsklinikerna.
Ersättning
enligt första styckel utgår även för anslutande kulverlar och ledningar inom
sjukhusområdena.
För
medicinsk apparatur och medicinska instrument saml maskiner som ulan samband
med byggnadsarbete anskaffas till upplåten eller betjänande enhet inom del
egentliga sjukhusområdel saml till infeklions-och rehabUileringsklinikerna (komplelleringsanskaffning)
utgår ersättning med 25 procent av de verkliga kostnaderna, under
förutsättning atl det ej är fråga om ersättande av kasserad utrustning.
Anmärkning
I
avsikt atl undvika tolkningssvårigheler samt alt åstadkomma en enhetiig
tillämpning och enkel administrativ handläggning skall parterna med nuvarande
fördelningsprinciper som grund gemensamt klarlägga gränsdragningen mellan dels
kapital- och driftkostnader, dels kompletterings- och ersättningsanskaffning.
2. Om ersättningsgrimdande objekt ej avses betjäna
enbart upplåten enhet, beräknas ersättning på endast den del av kostnaderna för
objektet som med hänsyn lUl den avsedda utnylljandegraden kan anses skäligen
belöpa på sådan enhet.
3. Investeringsersättning enligt denna överenskommelse
utgår utan
Prop. 1971:44 44
reduktion
för bidrag enligt avtalet den 15 februari 1966 angående kommunens överlagande
av statens mentalsjukvård inom landstingsområdet m. m. och enligt kungörelsen
om statsbidrag lUl viss hälso- och sjukvård (1967: 131). Utgår annat statiigt
investeringsbidrag, sRaU ersättningen enligt denna överenskommelse prövas
särskilt.
4. Förslag,
innefattande kostnadsberäkning, liU byggnadsarbeten och
till utrastningsanskaffning för objekt som avses i 1. skall upprättas i
samråd med och godkännas av staten.
Anmärkning
Del
förutsattes atl statens godkännande av byggnadsobjeklel normall sker på
grundval av dels byggnadsprogram, dels förslags- eller huvudhandlingar.
5. När
respektive godkännande enligt 4. föreligger, utbetalar staten
lill kommunen investeringsersättning i ungefärlig proportion till kom
munens egna utiägg.
Kommunen
är skyldig all tUlhandahålla staten de räkenskaper och handlingar som erfordras
för beräkning av statens ersättning lill kommunen.
6. Staten
erhåUer ej någon del i äganderätt lill mark, byggnad eller
utmstning genom all lämna ersättning enligt denna överenskommelse.
I
händelse egendom för vilken staten enligt denna eller tidigare överenskommelse
lämnat investeringsersättning skulle under avtalstiden skadas eller förstöras
genom brand, explosion, åskslag eller oberäknad ul-strömning från vatten-,
avlopps-, ång- eller värmeledningssyslem eller från kylanläggning, åligger det
kommunen att snarast möjligt ombesörja att egendomen ålerställes i fullgott
skick eller ersattes med annan likvärdig egendom. Kostnaderna härför skall
stanna på kommunen.
7. Denna
överenskommelse gäUer från och med den 1 juli 1970 liUs
vidare, dock ej längre än samarbetsavlalet.
Ulan
hinder av vad i första styckel sägs om giltighetstiden skall investeringsersättning
enligt denna överenskommelse ulgå efter den 31 december 1973 för kostnader för
sådant i 1. avsett byggnadsobjekt som påbörjats före den 1 januari 1976.
Även
efter den 31 december 1975 skall dock kommunen vid utbyggnad av regionsjukhuset
vara tillförsäkrad statlig investeringsersättning, motsvarande lägst den
ersättning som skulle ha utgått med tillämpning av denna överenskommelse. Denna
garanti gäller intiU en total kostnadsram av 350 miljoner kronor i
kostnadsläget den 1 januari 1967 för byggnader och utrastning inberäknat
objekt, för vilka ersättning enligt denna överenskommelse eller tidigare
gällande avtal utgått under tiden intill den 1 januari 1976.
Vid
avräkning på kostnadsramen skall hänsyn lagas till förändringar i kostnadslägel
för byggande och utrastning enligt följande:
Prop.
1911: AA 45
4bk + uk
Bp-
j
där
Bp = den
procentuella förändringen av kostnadsramen eller icke utnyttjad del därav i
förhållande liU utgångslägel den 1 januari 1967 bk = den procentuella
förändringen av byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex (genomsnillsindexlal
för förvaltningsbyggnader) i förhållande till utgångslägel den 1 januari
1967
uk = den procentuella förändringen av statistiska
centralbyråns parti-prisindex (generalindex) och den allmänna varuskatten
(beräknad sora vid direkt debitering) i förhållande lUl utgångsläget den 1 januari
1967.
För beräkning av bk användes för tiden före den 1 januari
1968 byggnadskostnadsindex med år 1935 som basår och för tiden från och med
nämnda dag byggnadskostnadsindex med år 1963 som basår.
Anmärkning
Huvudblocket etapp I skall vid tillämpning av 7. andra
stycket behandlas som ett byggnadsobjekt.
8. För byggnadsobjeki beträffande vilket byggnadsarbete
påbörjats senast den 30 juni 1970 utbetalar staten ersättning för
byggnadsarbeten och utrastningsanskaffning i samband därmed, som avser lid
efter nämnda dag, med belopp som följer av de avtalsbestämmelser som var
tillämpliga den 30 juni 1970.
Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av
vilka parterna tagit var sill.
Stockholm den 22 december 1970.
Statens förhandlingsnämnd För delegerade för Östergötiands
läns landstingskommun
Lennart Rydback Holger Fällman
Sture Jansson Hans Gröndal
Prop. 1971:44 46
Bilaga
9
Överenskommelse
nr 1 om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. LUA Lund
Mellan
statens förhandlingsnämnd och delegerade för Malmöhus läns landstingskommun har
- under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och Malmöhus läns landsting -
träffals följande överenskommelse.
överenskommelse
mellan
svenska staten och Malmöhus läns landstingskommun om statlig investeringsersättning
enligt 3 § 1. avtalet den 22 december 1970 om fortsalt samarbete angående läkaratbUdning
i Lund (samarbetsavtalet).
1. Statlig
investeringsersättning utgår med 25 procent av Malmöhus
läns landstingskommuns verkliga kostnader för byggnadsarbeten och
för utrastning som anskaffas i samband därmed beträffande
dels
byggnadsobjeki som upplages i bilaga 1 liU denna överenskommelse,
dels
om- och lillbyggnad av byggnad inom området för lasarettet i Lund som tages i
anspråk för eller betjänar enhet som avses i 1 § 3. samarbetsavtalet (upplåten
enhet).
Ersättning
enligt första stycket utgår även för anslutande kulver-tar och ledningar inom
lasarettsområdet.
För
medicinsk apparatur och medicinska instmment samt maskiner som ulan samband med
byggnadsarbete anskaffas lill upplåten eller betjänande enhet till vilken
utgått investeringsersättning enligt första stycket (komplelleringsanskaffning)
utgår ersättning med 25 procent av de verkliga kostnaderna, under föratsättning
att del ej är fråga om er-sällande av kasserad utrustning.
Ersättning
enligt föregående stycke utgår även i andra än där avsedda fall för komplelleringsanskaffning
till upplåten eller betjänande enhet vid lasarettet i Lund.
Anmärkning
I
avsikt att undvika tolkningssvårigheter samt att åstadkomma en enhetlig
tillämpning och enkel administrativ handläggning skall parterna med nuvarande
fördelningsprinciper som grand gemensamt klarlägga gränsdragningen mellan dels
kapital- och driftkostnader, dels kompletterings- och ersättningsanskaffning.
2. Om
ersättningsgmndande objekt ej avses betjäna enbart upplåten
enhet, beräknas ersättning på endast den del av kostnaderna för objek
tet som med hänsyn till den avsedda ulnyttj andegraden kan anses skä-
Prop. 1971:44 47
ligen
belöpa på sådan enhet.
3. Investeringsersättning enligt denna överenskommelse
utgår ulan reduktion för bidrag enligt avtalet den 12 januari 1966 angående kommunens
övertagande av statens mentalsjukvård inom landstingsområdet m. m. och enligt
kungörelsen om statsbidrag tUl viss hälso- och sjukvård (1967: 131). Utgår
annat statUgt investeringsbidrag skall ersättningen enligt denna
överenskommelse prövas särskilt.
4. Förslag, innefattande kostnadsberäkning, lill
byggnadsarbeten och till utrastningsanskaffning för objekt som avses i 1. skall
upprättas i samråd med och godkännas av staten.
Anmärkning
Det
fömtsattes atl statens godkännande av byggnadsobjeklel normalt sker på grundval
av dels byggnadsprogram, dels förslags- eller huvudhandlingar.
5. När
respektive godkännande enligt 4. föreligger, utbetalar staten
tUl kommunen investeringsersättning i ungefärlig proportion till kom
munens egna ullägg.
Kommunen
är skyldig all tillhandahålla staten de räkenskaper och handlingar som
erfordras för beräkning av statens ersättning till kommunen.
6. Staten erhåller ej
någon del i äganderätt till mark, byggnad eller
utrustning genom all lämna ersättning enligt denna överenskommelse.
I händelse egendom för
vilken staten enligt denna eUer tidigare överenskommelse lämnat investeringsersättning
skulle under avtalstiden skadas eller förstöras genom brand, explosion,
åskslag eller oberäknad ut-slrömning från vatten-, avlopps-, ång- eller värmeledningssyslem
eller från kylanläggning, åligger del kommunen all snarast möjligt ombesörja alt
egendomen återställes i fullgott skick eller ersattes med annan likvärdig egendom.
Kostnadema härför skall stanna på kommunen.
7. Denna överenskommelse
gäller från och med den 1 jiUi 1970 tUls
vidare, dock ej längre än samarbetsavtalet.
På endera partens begäran
kan förhandlingar om ändring i eller tUl-lägg till bilaga 1 till
överenskommelsen upptagas.
Utan hinder av vad i
första stycket sägs om giltighetstiden skall investeringsersättning enligt
denna överenskommelse utgå efter den 31 december 1973 för kostnader för sådan i
1. avsedd om- och tillbyggnad som påbörjats före den 1 januari 1974 samt för
sådant i bUaga 1 upptaget byggnadsobjeki som påbörjats före den 1 januari
1976. Beträffande den i bilaga 1 upptagna verkstadsbyggnaden skaU investeringsersättning
för byggnadsarbeten ulgå med (25 -|- 15 =) 40 procent, om den påbörjas före den
1 juli 1976.
8. För
byggnadsobjekt beträffande vilket byggnadsarbete påbörjats
senast den 30 juni 1970 utbetalar staten ersättning för byggnadsarbeten
opaginerad Kontrollera mot PDF
och utrastningsanskaffning i samband därmed, som avser lid
efter nämnda dag, med belopp som följer av de avtalsbestämmelser som var
till-lämpliga den 30 juni 1970.
Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka
parterna tagit var sitt.
Stockholm
den 22 december 1970.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statens
förhandlingsnämnd
Lennart Rydback Sture Jansson
För
delegerade för Malmöhus läns landstingskommun Emil Ahlkvist Hans Sandberg
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1 till överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning
Nr
Byggnadsobjekt
Anmärkningar
1
Rehabiliteringscentrum på
Ersättning utgår för
Norra Fäladen
a) lasarettsklinik för
rehabilitering
b) utredningsavdelning för
långvård
2
Verkstadsbyggnad
Tilläggsersättning med 15 procent för byggnadsarbeten
3
Fjärrvärmeundercentral vid lasarettet i Lund jämte
anslutningsledningar
Prop.
1911: AA 49
Bilaga 10
Överenskommelse
nr 1 om statlig investeringsersättning enligt
3 §
1. LUA Mahnö
Mellan
statens förhandlingsnämnd och delegerade för Malmö kommun har - under
förbehåll av godkäimande av Kungl. Maj:l och Malmö kommunfuUmäktige - träffats
följande överenskommelse.
Överenskommelse
mellan
svenska staten och Malmö kommun om statlig investeringsersättning enligt 3 §
1. avtalet den 22 december 1970 om forlsall samarbete angående läkaratbUdning i
Malmö (samarbetsavlalet).
1.
Statlig investeringsersättning utgår med 25 procent av Malmö kommuns verkliga
kostnader för byggnadsarbeten och för utrustning som anskaffas i samband därmed
beträffande
deb
nybyggnader för barnpsykiatri och kirargi vid Malmö allmänna sjukhus,
dels
om- och tillbyggnad av byggnad inom området för Malmö allmänna sjukhus som tages
i anspråk för eller betjänar enhet som avses i 1 § 3. samarbetsavlalet
(upplåten enhet).
Ersättning
enligt första stycket utgår även för anslutande kulverlar och ledningar inom
sjukhusområdet.
För
medicinsk apparatur och medicinska instrument saml maskiner som utan samband
med byggnadsarbete anskaffas lill upplåten eller betjänande enhet inom sjukhusområdel
(komplelleringsanskaffning) utgår ersättning med 25 procent av de verkliga
kostnaderna, under förutsättning all del ej är fråga om ersättande av kasserad
utrastning.
Anmärkrungar
1. Ersättning enligt första stycket utgår ej för den
enhet i barn-psykialribyggnaden som avses för rörelsehindrade bam och ungdomar.
2. I avsikt all undvika tolkningssvårigheler saml att
åstadkomma en enhetlig tiUämpning och enkel administrativ handläggning skall
parterna med nuvarande fördelningsprinciper som gmnd gemensamt klarlägga
gränsdragningen mellan dels kapital- och driftkostnader, dels kompletterings-
och ersättningsanskaffning.
2. Om ersättningsgrundande objekt ej avses betjäna
enbart upplåten enhet, beräknas ersättning på endast den del av kostnaderna för
objektet som med hänsyn lill den avsedda utnylljandegraden kan anses skäligen belöpa
på sådan enhet.
3. Investeringsersättning enligt denna överenskommelse
utgår utan reduktion för bidrag enligt avtalet den 13 december 1966 angående Malmö
stads övertagande av hela sin mentalsjukvård m. m. och enligt kungörelsen om
statsbidrag tUl viss hälso- och sjukvård (1967: 131). Utgår annat statligt
investeringsbidrag, skall ersättningen enligt denna över-
4 Riksdagen 1971. 1 saml.
Nr 44
Prop.
1971:44 50
enskommelse prövas särskilt.
4. Förslag, innefattande kostnadsberäkning, till
byggnadsarbeten och
tiU utrastningsanskaffning för objekt som avses i 1. skall upprättas i sam
råd med och godkännas av staten.
Anmärkning
Det förutsattes alt statens godkännande av byggnadsobjeklel
normall sker på grundval av dels byggnadsprogram, dels förslags- eller huvudhandlingar.
5. När respektive godkännande enligt 4. föreligger,
utbetalar staten
lill kommunen investeringsersättning i ungefärlig
proportion till kommunens egna ullägg.
Kommunen är skyldig all tillhandahålla staten de
räkenskaper och handlingar som erfordras för beräkning av statens ersättning
till kommunen.
6. Staten erhåller ej någon del i äganderätt lill
mark, byggnad eller
utrustning genom atl lämna ersättning enligt denna överenskommelse.
I händelse egendom för vilken staten enligt denna eller
tidigare överenskommelse lämnat investeringsersättning skulle under
avtalstiden skadas eller förstöras genom brand, explosion, åskslag eUer
oberäknad ul-strömning från vallen-, avlopps-, ång- eller värmeledningssystem eUer
från kylanläggning, åligger det kommunen all snarast möjligt ombesörja all
egendomen återställes i fullgott skick eller ersattes med annan likvärdig
egendom. Kostnaderna härför skall stanna på kommunen.
7. Denna överenskommelse gäUer från och med den 1 juli
1970 tills
vidare, dock ej längre än samarbetsavlalet.
Ulan hinder av vad i första styckel sägs om gUtighelsliden
skall investeringsersättning enligt denna överenskommelse utgå efter den 31
december 1973 för kostnader för sådan i 1. avsedd om- och tillbyggnad som
påbörjats före den 1 januari 1974 samt för nybyggnad för bam-psykiatri och
kirurgi om respektive byggnadsobjekt påbörjats före den 1 januari 1976.
8. För byggnadsobjekt beträffande vilket
byggnadsarbete påbörjats
senast den 30 juni 1970 utbetalar staten ersättning för byggnadsarbeten
och utrastningsanskaffning i samband därmed, som avser tid efter
nämnda dag, med belopp som följer av de avtalsbestämmelser som var
tiUämpliga den 30 juni 1970.
Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av
vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm den 22 december 1970.
Statens förhandlingsnämnd För delegerade för Malmö
kommun
Lennart Rydback Gunnar Hejdeman
Sture Jansson Willy Danborg
Prop.
1971:44 51
Bilaga 11
Överenskommelse
nr 1 om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. LUA Göteborg
Mellan
statens förhandlingsnämnd och delegerade för Göteborgs kommun har - under fÖrbehåU
av godkännande av Kungl. Maj:l och Göteborgs kommunfullmäktige - träffats
följande överenskommelse.
Överenskommelse
mellan
svenska staten och Göteborgs kommun om statlig investeringsersättning enligt 3
§ 1. avtalet den 22 december 1970 om fortsall samarbete angående läkaratbUdning
i Göteborg (samarbetsavlalet).
1.
Statiig investeringsersättning utgår med 25 procent av Göteborgs kommuns
verkliga kostnader för byggnadsarbeten och för utrustning som anskaffas i
samband därmed beträffande
dels
om- och tillbyggnad av byggnad inom Sahlgrenska sjukhusets område, inklusive ortopedkirurgiska
kliniken II och administrations-byggnaden vid Medicinargalan 2,
som tages i anspråk för eller betjänar enhet som avses i 1 § 3. samarbetsavlalet
(upplåten enhet),
dels
kulvert mellan Sahlgrenska sjukhuset och Medicinarbergel,
deb
nybyggnad saml om- och tillbyggnad av byggnad inom Östra sjukhusels område som tages
i anspråk för läkarutbildning och forskning eller som betjänar enhet för
angivna ändamål, under förutsättning att ny-, om- eller tillbyggnaden sker i huvudsakUg
överensstämmelse med den av Göteborgs stadsfullmäktige den 28 mars 1963
godkända generalplanen för sjukhuset.
Ersättning
enligt första stycket utgår även för anslutande kulverlar och ledningar inom
sjukhusområdena.
För
medicinsk apparatur och medicinska instrament samt maskiner som utan samband
med byggnadsarbete anskaffas till upplåten eller betjänande enhet tUl vilken
utgått investeringsersättning enligt första stycket (komplelleringsanskaffning)
utgår ersättning med 25 procent av de verkliga kostnadema, under fömtsättning
alt det ej är fråga om ersättande av kasserad utmstning.
Ersättning
enUgt föregående stycke utgår även i andra än där avsedda faU för komplelleringsanskaffning
tUl upplåten eUer betjänande enhet inom Sahlgrenska sjukhusels område,
inklusive ortopedkirargiska kliniken II och
administrationsbyggnaden vid Medicinargalan 2, lill medicinska kliniken III
jämte vissa medicinska serviceavdelningar på Vasa sjukhusområde, tUl upplåten
eller betjänande enhet inom Östra sjukhuset samt lUl upplåten enhet vid
Göteborgs barnsjukhus och Ren-slrömska sjukhuset.
Prop.
1971:44 52
Anmärkning
I avsikt atl undvika tolkningssvårigheler saml all
åstadkomma en enhetlig tillämpning och enkel administrativ handläggning skall parlema
med nuvarande fördelningsprinciper som grund gemensamt klarlägga
gränsdragningen mellan dels kapital- och driftkostnader, dels kompletterings-
och ersättningsanskaffning.
2.
Om ersättningsgrundande
objekt ej avses betjäna enbart upplåten enhet, beräknas ersättning på endasl
den del av kostnaderna för objektet som med hänsyn lill den avsedda utnylljandegraden
kan anses skäligen belöpa på sådan enhet.
3.
Investeringsersättning
enligt denna överenskommelse utgår ulan reduktion för bidrag enligt avtalet den
13 december 1966 angående Göteborgs stads övertagande av hela sin mentalsjukvård
m. m. och enligt kungörelse om statsbidrag lill viss hälso- och sjukvård (1967:
131). Utgår annat statiigt investeringsbidrag skall ersättningen enligt denna
överenskommelse prövas särskilt.
4. Förslag, innefattande
kostnadsberäkning, lill byggnadsarbeten och lill utrastningsanskaffning för
objekt som avses i 1. skall upprättas i samråd med och godkännas av staten.
Anmärkning
Det förutsattes all statens godkännande av
byggnadsobjektet normall sker på grundval av dels byggnadsprogram, dels förslags-
eller huvudhandlingar.
5. När respektive godkännande enligt 4. föreligger,
utbetalar staten
till kommunen investeringsersättning i ungefärlig proportion lill kom
munens egna ullägg.
Kommunen är skyldig all tillhandahålla staten de
räkenskaper och handlingar som erfordras för beräkning av statens ersättning lill
kommunen.
6. Staten
erhåller ej någon del i äganderätt till mark, byggnad eller
utrustning genom atl lämna ersättning enligt denna överenskommelse.
I händelse egendom för vUken staten enligt denna eller
tidigare överenskommelse lämnat investeringsersättning skulle under
avtalstiden skadas eller förstöras genom brand, explosion, åskslag eller
oberäknad ut-strömning från vallen-, avlopps-, ång- eller värmeledningssyslem
eller från kylanläggning, åligger det kommunen atl snarast möjligt ombesörja
all egendomen återställes i fullgott skick eller ersattes med annan likvärdig
egendom. Kostnaderna härför skall stanna på kommunen.
7. Denna
överenskommelse gäller från och med den 1 juli 1970 tUls
vidare, dock ej längre än samarbetsavlalel.
Ulan hinder av vad i första stycket sägs om
giltighetstiden skall investeringsersättning enligt denna överenskommelse utgå
efter den 31 december 1973 för kostnader för sådan i 1. avsedd om- och lillbyggnad
Prop.
1911: AA 53
vid
Sahlgrenska sjukhuset, ortopedkirurgiska kliniken II och adminislra-tionsbyggnaden
vid Medicinargalan 2 som påbörjats före den 1 januari 1974, för kostnader för kulverten
lUl Medicinarbergel, om dess byggande påbörjas före den 1 januari 1976, saml
för kostnader för sådan i 1. avsedd ny-, om- och tillbyggnad vid Östra
sjukhuset som påbörjats före den 1 januari 1976.
8. För byggnadsobjeki
beträffande vilket byggnadsarbete påbörjats senast den 30 juni 1970 utbetalar
staten ersättning för byggnadsarbeten och utrastningsanskaffning i samband
därmed, som avser tid efter nämnda dag, med belopp som följer av de
avtalsbestämmelser som var tilllämpliga den 30 juni 1970.
Denna
överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm
den 22 december 1970.
Statens
förhandlingsnämnd För delegerade för Göteborgs
kommun
Lennart Rydback S. Gunne Bengt Hedlund
Sture Jansson
Prop.
1971:44 54
Bilaga 12
Överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning
enligt 3 § 1. LUA Umeå
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för
Västerbottens läns landstingskommun har - under förbehåll av godkännande av Kungl.
Maj:t och Västerbollens läns landsting - träffals följande överenskommelse.
Överenskommelse
mellan svenska staten och Västerbollens läns
landstingskommun om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. avtalet den 22
december 1970 om fortsatt samarbete angående läkarutbUdning i Umeå (samarbetsavlalet).
1. Statlig investeringsersättning utgår med 25 procent
av Västerbot
tens läns landstingskommuns verkliga kostnader för byggnadsarbeten
och för utrustning som anskaffas i samband därmed beträffande
deb byggnadsobjekt som upptages i bilaga 1 lill denna
överenskommelse,
dels om- och tillbyggnad av byggnad inom området för Umeå
lasarett som tages i anspråk för eUer betjänar enhet som avses i 1 § 3. samarbetsavlalet
(upplåten enhet).
Ersättning erUigt första stycket utgår även för anslutande
kulverlar och ledningar inom lasarettsområdet.
För medicinsk apparatur och medicinska instrument samt
maskiner som utan samband med byggnadsarbete anskaffas till upplåten eUer betjänande
enhet inom lasarettsområdet (kompletteringsanskaffning) utgår ersättning med 25
procent av de verkliga kostnaderna, under förutsättning all del ej är fråga om
ersättande av kasserad utrustning.
Anmärkning
I avsikt att undvika tolkningssvårigheler saml atl
åstadkomma en enhetlig tillämpning och enkel administrativ handläggning skall
parterna med nuvarande fördelningsprinciper som grund gemensamt klarlägga
gränsdragningen mellan dels kapital- och driftkostnader, dels kompletterings-
och ersättningsanskaffning.
2.
Om ersättningsgrundande
objekt ej avses betjäna enbart upplåten enhet, beräknas ersättning på endasl
den del av kostnaderna för objektet som med hänsyn lill den avsedda utnylljandegraden
kan anses skäligen belöpa på sådan enhet.
3.
Investeringsersättning
enligt denna överenskommelse utgår utan
Prop. 1911: AA 55
reduktion
för bidrag enligt avtalet den 26 januari 1966 angående kommunens övertagande
av statens mentalsjukvård inom landstingsområdet m. m. och enligt kungörelsen
om statsbidrag liU viss hälso- och sjukvård (1967: 131). Utgår annat statiigt
investeringsbidrag, skall ersättningen enligt denna överenskommelse prövas
särskilt.
4. Förslag, innefattande
kostnadsberäkning, till byggnadsarbeten och
tiU utrastningsanskaffning för objekt som avses i 1. skall upprättas
i samråd med och godkännas av staten.
Anmärkning
Del
föratsattes alt statens godkännande av byggnadsobjeklel normall sker på
grundval av dels byggnadsprogram, dels förslags- eller huvudhandlingar.
5. När
respektive godkännande enligt 4. föreligger, utbetalar staten
tiU kommunen investeringsersättning i ungefärlig proportion till kom
munens egna ullägg.
Kommunen är skyldig alt
tillhandahålla staten de räkenskaper och handlingar som erfordras för beräkning
av statens ersättning lill kommunen.
6. Staten erhåller ej
någon del i äganderätt lill mark, byggnad eller
utrustning genom alt lämna ersättning enligt denna överenskommelse.
I händelse egendom för
vilken staten enligt denna eller tidigare överenskommelse lämnat
investeringsersättning skulle under avtalstiden skadas eller förstöras genom
brand, explosion, åskslag eller oberäknad ut-slrömning från vallen-, avlopps-, ång-
eller värmeledningssyslem eller från kylanläggning, åligger det kommunen all
snarast möjligt ombesörja att egendom ålerställes i fullgott skick eller
ersattes med annan likvärdig egendom. Kostnaderna härför skall stanna på
kommunen.
.7. Denna överenskommelse
gäller från och med den 1 juli 1970 liUs vidare, dock ej längre än samarbetsavlalet.
På endera partens begäran
kan förhandlingar om ändring i eller till-lägg lill bUaga 1 liU
överenskommelsen upptagas.
Ulan hinder av vad i
första stycket sägs om gUtighelsliden skall investeringsersättning enligt
denna överenskommelse utgå efter den 31 december 1973 för kostnader för sådan i
1. avsedd om- och lillbyggnad som påbörjats före den 1 januari 1974 samt för
sådant i bilaga 1 upplaget byggnadsobjekt som påbörjats före den 1 januari
1976.
8. För byggnadsobjekt
beträffande vilket byggnadsarbete påbörjats senast den 30 juni 1970 utbetalar
staten ersättning för byggnadsarbeten och utrastningsanskaffning i samband
därmed, som avser lid efter nämnda dag, med belopp som följer av de
avtalsbestämmelser som var lill-lämpUga den 30 juni 1970.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stockholm den 22 december 1970. Statens förhandlingsnämnd
Lennart Rydback Sture Jansson
För delegerade för Västerbollens läns landstingskommun
Rune Ängström G. Heimer
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1 till överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning
Nr
Byggnadsobjeki
Anmärkningar
Vid Umeå lasarett:
1
Infektionsklinik
2
Barnpsykiatrisk klinik
3
Rehabiliterings- och
Ersättning utgår för
långvårdsklinik
a) lasarettsklinik för
rehabilitering
b) utredningsavdelning för
långvård
Prop. 1911: AA 57
Bilaga
13
Statens
förhandlingsnämnds skrivelse av den 8 februari 1971:
Till
KONUNGEN Socialdepartementet
Överenskommelse
nr 2 om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. samarbetsavlalet
22.12.1970 om läkarutbildning m. m. i Lund
(1
överenskommelse)
Statens
förhandlingsnämnd underställer Kungl. Maj:t rubricerade överenskommelse för
prövning.
Överenskommelsen - som för
alt bU gällande fömtsätter godkännande av Kungl. Maj:l och Malmöhus läns
landsting - har ingåtts på grundval av Kungl. Maj:ls uppdrag den 3 november
1967 åt nämnden att förhandla om fördelningen mellan staten och landstinget av byggnads-
och inredningskostnader inom den psykiatriska kliniken vid lasarettet i Lund.
Bakgrund
Enligt
elt år 1928 träffat avtal mellan staten och landstinget uppförde och utrastade
staten - som då hade ansvaret för den psykiatriska vården i riket - en
psykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund. Klinikbyggnaden logs i anspråk år
1931. Omkring år 1950 utfördes om- och tillbyggnad på statens bekostnad.
Kliniken tillhörde administrativt sett lasarettet men staten ersatte
landstinget enligt vissa regler för kostnaderna för driften, inberäknat
underhåll av byggnaden. Inom den psykiatriska kliniken utvecklades under 1940-lalet
även en bampsykialrisk verksamhet. Enligt ett år 1962 träffat avtal (prop.
1962: 77, SU 146, rskr 324) uppförde emeUertid staten en nybyggnad för en bampsykialrisk
kUnik. Landstinget bidrog med Vs av totalkostnaderna för nybyggnaden, vilket beräknades
motsvara kostnadema för de lokaler som inrymde landstingets rådgivningsbyrå
för psykisk bama- och ungdomsvård. Den barn-psykiatriska kliniken togs i bmk år
1965.
Enligt
1962 års avtal avvecklades statens kostnadsansvar för såväl den vuxenpsykialriska
som den barnpsykialriska kliniken successivt fram
Prop. 1911: AA 58
lill
den 1 januari 1970. Från denna tidpunkt begränsades statens bidrag till driftkostnadema
lill ell statsbidrag för läkamtbildning och forskning, beräknat efter samma
principer som för lasarettet i övrigt. Staten överlät vidare vid sagda
tidpunkt ulan ersättning lUl landstinget byggnadema för såväl vuxenpsykiatri
som bampsykiatri. Avtalet innehöll inte några bestämmelser om byggnadsåtgärder
beträffande den ursprangliga psykiatriska kUniken.
Utflyttningen
av den barnpsykialriska vården lill en särskild byggnad aktualiserade såväl
vissa ombyggnadsarbeten i de gamla lokalerna som en del tidigare planerade men
uppskjutna ändringsarbeten i byggnaden i övrigl. Detla föranledde en diskussion
mellan landstinget och byggnadsstyrelsen om ansvaret för dessa
byggnadsarbeten.
I
skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 maj 1963 hävdade byggnadsstyrelsen som sin
uppfattning att det varken i propositionen till 1928 års riksdag - vilken
föregick 1928 års avtal - eUer i 1962 års avtal fanns något utsagt som tydde på
all del skuUe åvila staten all projektera och utföra ombyggnadsarbeten som blev
erforderliga efter del atl klinikbyggnaden uppförts. Byggnadsstyrelsen
hemställde dock i denna skrivelse om Kungl. Maj:ts uppdrag i del fall del
skulle ankomma på styrelsen all ombesörja sådana åtgärder.
Kungl.
Maj:l anbefaUde den 28 juni 1963 byggnadsstyrelsen all i samråd med nämnden för
undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) och Malmöhus läns landsting utreda
vilka byggnadsåtgärder som borde vidtagas inom byggnaden för den psykiatriska
kliniken i Lund, främst med anledning av utflyttningen av den barnpsykiatriska
kliniken till en särskild byggnad, och beräkna kostnaderna för ifrågavarande
byggnadsåtgärder. Sådana arbeten som var att hänföra lill underhåll skulle
redovisas särskilt. Byggnadsstyrelsen redovisade resultatet av utredningen i skrivelse
den 12 december 1966. Delta material lades lill grund för Kungl. Maj:ls
förhandlingsuppdrag lill nämnden den 3 november 1967.
Landstinget
förordade i skrivelse lill nämnden den 7 juni 1968 en ombyggnad av den
psykiatriska kliniken i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag med vissa
ändringar och liUägg enligt en den 24 maj 1968 daterad promemoria från den då nytiUträdde
professorn i psykiatri Lennari Nilsson. I anslutning härtill övertog
landstinget - på förslag av nämnden - ansvaret för det fortsatta programarbetet
för ombyggnadsåtgärderna saml förklarade sig berett all låta arbetena ulföras
genom landstingets försorg under fömtsättning att förhandlingarna med staten
ledde till all erforderliga ekonomiska förutsättningar skapades.
Med
skrivelse den 3 december 1970 överlämnade landstinget ett nytt förslag lill
ombyggnadsarbeten inom den psykiatriska kliniken. Såväl i denna skrivelse som i
skrivelsen den 7 juni 1968 hävdade landstinget atl staten skulle svara för deb
sådana arbeten som behövdes för alt de lokaler som den bampsykiatriska
kliniken utrymt skulle kunna övertagas och
Prop.
1971:44 59
utnyttjas
av den vuxenpsykiatriska kliniken, dels åtgärder som aktualiserats före 1962
års avtal om landstingets övertagande av byggnaden men som byggnadsstyrelsen av
främst byggnadslekniska och ekonomiska skäl ansett böra uppskjutas lill dess
all den barnpsykialriska kliniken flyttat ut. Beträffande övriga åtgärder
skulle enUgt landstinget statligt bidrag ulgå med 25 % enUgt 1962 års läkarulbildningsavlal.
Den 22 december 1970
träffade parterna villkorligt avtal om fortsalt samarbete angående läkamtbildning
m. m. i Lund saml en därtill hörande överenskommelse om statlig investeringsersättning
enligt 3 § 1. nämnda avtal. Enligt denna överenskommelse skall statlig investeringsersättning
ulgå med 25 % av landstingets verkliga kostnader för bl. a. om- och lillbyggnad
av byggnad inom området för lasarettet i Lund som las i anspråk för
läkarutbildning och forskning. Nämnden har den 21 januari 1971 underställt Kungl.
Maj:t såväl avtalet som överenskommelsen för prövning.
Förhandlingarna
och förhandlingsresultatet
Landstingets
tidigare nämnda förslag tUl kostnadsfördelning innebar att av de i skrivelsen
den 3 december 1970 beräknade totala kostnaderna för ombyggnadsarbetena, ca 6,5
milj. kr., skulle staten svara för 68 % eller ca 4,4 milj. kr. och landstinget
för 32 % eller ca 2,1 milj. kr. Landstinget föreslog vidare att samma
procentuella fördelning skulle gälla utrustning av de ombyggda lokalema.
Nämnden har inhämlal all
del vid förhandlingarna om 1962 års avtal även från statens sida förutsattes
all staten skulle stå för återställnings-kostnaderna efter den barnpsykialriska
klinikens utflyttning. Några andra löften gavs ej från statens sida. Handlingama
i ärendet visar dock atl krav på ändringsarbeten framförls sedan många år
tillbaka. Kraven är dock nu av en helt annan omfattning. Del bör även
framhållas all del förslag som den 12 december 1966 presenterades av
byggnadsstyrelsen, efter indexmässig uppräkning lill prisnivån den 1 januari
1970, kostnadsberäknats lill något över 1,6 milj. kr., varav ca 250 000 kr.
faller på ombyggnad av de lokaler som den barnpsykialriska kliniken lämnat,
medan - såsom nyss nämnts - landstingets vid förhandlingarna redovisade förslag
beräknats kosta 6,5 milj. kr., varav närmare 600 000 kr. skulle belöpa på de
utrymda lokalerna.
Av del föregående framgår
all staten bör slå för kostnadema för ombyggnad av de lokaler som den barnpsykialriska
kliniken utrymt. Nämnden har dock funnit skäligt medge ell högre bidrag än som
svarar mol denna kostnad, med hänsyn till all en del av övriga
ombyggnadsarbeten aktualiserats redan under 1950-talel. Parlema har sålunda
enats om att staten för här ifrågavarande ombyggnad skall liU landstinget
erlägga ett särskilt, icke indexeral bidrag om 900 000 kr. utöver ersättning
med
Prop. 1911: AA 60
25
% enligt invesleringsöverenskommelsen den 22 december 1970. Eftersom enligt
numera föreliggande uppgifter ombyggnaden beräknas totalt kosta 7,2 milj. kr.,
kan statens kostnadsandel beräknas uppgå till 0,9 -1- 0,25 X 7,2
eller ca 2,7 milj. kr. Därtill kommer att staten har alt betala 25 % av
kostnaderna för utrustning som anskaffas i samband med ombyggnaden.
Hemställan
Nämnden
hemsläller atl Kungl. Maj:l godkänner den överlämnade överenskommelsen.
Prop. 1911: AA 61
Bilaga 14
Överenskommelse m 2 om statlig investeringsersättning
enligt 3 § 1. LUA Lund
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för
Malmöhus läns landstingskommun har - under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t
och Malmöhus läns landsting - träffats följande överenskommelse.
Överenskommelse
mellan svenska staten och Malmöhus läns landstingskommun
om statlig investeringsersättning enligt 3 § 1. avtalet den 22 december 1970 om
fortsatt samarbete angående läkarutbUdning i Lund (samarbetsavlalet).
Utöver
ersättning enligt 1. överenskommelsen den 22 december 1970 om statlig investeringsersättning
enligt 3 § 1. samarbetsavlalet lämnar staten bidrag med elt belopp av 900 000
kronor för kostnader för ombyggnad av den psykiatriska klinikens byggnad vid
lasarettet i Lund.
Beloppet utbetalas, när förslag tiU ombyggnaden godkänts
enligt 4. nämnda överenskommelse och byggnadsarbetena påbörjats.
Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vUka
par-tema tagit var sill.
Stockholm och Lund den 1 febmari 1971.
Statens förhandlingsnämnd För delegerade för Malmöhus läns
landstingskommun
Lennart Rydback Kurt Ward
Sture
Jansson Hans Sandberg
Prop.
1971:44 62
Innehållsförteckning
Förslag tiU avtal.................................................................. .. 2
Departementschefen
....................................................... 2
G 8.
Bidrag lill kommunala undervisningssjukhus .............. 5
Departementschefen
....................................................... .. 6
Bilagor
Avtal
om fortsatt samarbete angående läkamtbildning i Linköping,
Lund, Malmö, Göteborg och Umeå:
Bilaga 1. Statens förhandlingsnämnds skrivelse ............ 7
Bilaga 2. Avtal om läkarutbildning i Linköping (LUA
Linköping) 19
Bilaga 3. Avtal om läkaratbUdning i Lund (LUA Lund).......
23
Bilaga 4. Avtal om läkarutbUdning i Malmö (LUA Malmö) ....
27
Bilaga 5. Avtal om läkarutbildning i Göteborg (LUA Göteborg) 31
Bilaga 6. Avtal om läkamtbildning i Umeå (LUA Umeå)..... 36
Överläggningar den 22 december 1970 om samarbete rörande läkarutbUdning:
Bilaga 7. Protokoll............................................................
40
Överenskommelser om viss statlig investeringsersättning:
Bilaga S. Överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersättning
enligt 3 § 1. LUA Linköping...............................................
43
Bilaga 9. Överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersätt
ning enligt 3 § 1. LUA Lund.............................................. 46
Bilaga 10. Överenskommelse nr 1 om statlig investeringsersätt
ning enligt 3 § 1. LUA Malmö........................................... 49
Bilaga 11. Överenskommelse nr 1 om statiig investeringsersättning
enligt 3 § 1. LUA Göteborg...............................................
51
Bilaga 12. Överenskommelse nr 1 om slalUg investeringsersättning
enligt 3 § 1. LUA Umeå ................................................... 54
Överenskommelse nr 2 om statUg investeringsersättning
enligt 3 § 1.
LUA Lund:
BUaga 13. Statens förhandlingsnämnds skrivelse ...... 57
Bilaga 14. Överenskommelsen ...................................... 61
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
15 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (15)
15 kopplingar i 10 dokument.
- SOU 2024:9 Utvecklat samarbete för verksamhetsförlagd utbildning s. 214 · s. 398 i texten
- Prop. 1984/85:28 om uppgörelse med avtalsregiering för samarbete om läkarutbildning och forskning s. 3 i texten
- Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten
- Prop. 1973:1 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1973/74 i texten
- Prop. 1972:1 Statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1972/73 i texten