Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens
1971 · 101 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 50 av 101 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:5, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens
Dokumentets text
Kungl.
Maj:ts proposition nr 5 år 1971 Prop. 1971:5
Nr 5
Knngl.
Majrts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens yttrande angående
vissa av Intemationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1970 vid
dess femtiofjärde sammanträde fattade beslut; given Stockholms slott den 14
januari 1971.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, anhålla om riksdagens yttrande över vad föredragande
departementschefen anfört om de vid Internationella arbetsorganisationens
allmänna konferens år 1970 vid dess fem-liofjärde sammanträde antagna
instrumenten.
GUSTAF ADOLF
SVEN
ASPLING
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen underställs riksdagen följande av Intemationella arbetsorganisationens
(ILO) allmänna konferens år 1970 antagna instrument, nämligen konvention (nr
131) om fastställande av minimilöner med särskild hänsyn tiU
utvecklingsländerna och rekommendation (nr 135) i samma ämne, konvention (nr
132) om semester (reviderad 1970) samt rekommendation (nr 136) om särskilda
program för sysselsättning och utbildning av ungdom i utvecklingssyfte.
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 5
Prop.
1971:5
Utdrag
av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 14 januari 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministem för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEUER, ODHNOFF,
WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen
för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådels övriga ledamöter vissa beslut som fattats av Internationella
arbetsorganisationens allmänna konferens år 1970 vid dess femtiofjärde
sammanträde och anför.
Genom
sin anslutning till Nationemas förbund den 9 mars 1920 inträdde Sverige såsom
medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO) i Geneve.
Organisationens
beslutande församling - Internationella arbetskonfe-rensen - som sammanträder
minst en gång varje år, har enligt artikel 19 i organisationens stadga att
beträffande förslag, som uppförts på dess dagordning, välja mellan två former
för godtagande. Antingen skall ett sådant beslut resultera i ett förslag tUl intemationell
konvention, avsedd att ratificeras av organisationens medlemmar, eller också
skall det utmynna i en rekommendation, avsedd att övervägas vid lagstiftning
eUer på annat sätt men ulan den bindande karaktär, som tillkommer en ratificerad
konvention. Om beslutet är av mindre räckvidd eller av väsentligen formell
innebörd, t. ex. då det gäller en begäran om utredning, brukar det ges formen
av en resolution.
Varje
medlem av organisationen skall inom ett år frän avslutandet av ett
konferenssammanträde underställa därå antagna konventioner och rekommendationer
vederbörlig myndighet (i vårt land riksdagen) för lagstiftnings- eller andra
åtgärder. Varje medlem har vidare skyldighet atl underrätta Intemationella
arbelsbyråns generaldirektör om de åtgärder, som vidtagits för att underställa
konventioner vederbörlig myndighet, samt om eljest vidtagna åtgärder. Medlem,
som inte ratificerat viss konvention, skall tid efter annan till Intemationella
arbelsbyråns generaldirektör avge redogörelse för såväl lagstiftning och
praxis med avseende på de i konventionen behandlade frågorna som den
omfattning, vari konventionens bestämmelser genomförts eller avses att
genomföras genom lagstiftning, administrativa åtgärder, kollektivavtal eller på
annat sätt, samt ange de omständigheter, som förhindrar eller fördröjer
Prop.
1971:5 3
ratificeringen av konventionen. Motsvarande gäller i fråga
om rekommendationer med tillägg, atl redovisning skall lämnas även för sådana
jämkningar i rekommendationer, som befunnits eller kan befinnas erforderliga
vid antagande eller tillämpning av dem.
De konventioner och rekommendationer, som beslutas av
Internationella arbetsorganisationen, skall deponeras hos Förenta Nationernas
generalsekreterare. Varje radfikation av en sådan konvention skall delges
Förenta Nationernas generalsekreterare för registrering i enlighet med
bestämmelsen i artikel 102 av Förenta Nationernas stadga.
Internationella arbetskonferensens femtiofjärde
sammanträde hölls i Geneve under tiden den 3-25 juni 1970. I sammanträdet
deltog delegationer från 111 av ILO:s 121 medlemsstater jämte representanter
för många mellanstatliga och internationella icke statliga organisationer.
Social- eller arbetsministrar från flera i konferensen deltagande länder
bevistade sammanträdet. Under ett kort besök vid konferensen höll jag elt
anförande i generaldebatten. Det stora flertalet medlemsstater hade sänt
fullständiga delegationer, dvs. två regerings-, elt arbetsgivar- och ell
arbelslagarombud. Sverige deltog i sammanträdet med en fullständig delegation.'
Konferensens dagordning upptog följande ämnen.
I. Generaldirektörens rapport.
II. Finansiella och budgetära frågor.
III. Upplysningar och rapporter om
medlemsstaternas tillämpning av konventioner och rekommendationer.
IV. Semester (andra behandling).
V. Ordning för fastställande av minimilöner med
särskild hänsyn till
utvecklingsländerna (andra beluindling).
' Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 april 1970 deltog
följande personer i konferensen, nämligen
för Sveriges regering: såsom ombud rättschefen i
socialdepartementet Gunnar Danielson och dåvarande rättschefen i
inrikesdepartementet Rune Berggren samt såsom experter departementssekreteraren
i socialdepartementet Ingemar Lindberg och förste ambassadsekreteraren vid
Sveriges ständiga delegation hos de intemalionella organisationerna i Geneve
Stig Braltström, de båda sistnämnda tillika ersättare för regeringsombuden,
kanslirådet i inrikesdepartementet Olof Petersson, byråchefen hos
arbetsmarknadsstyrelsen Gunnar Olderin, hovrättsassessorn Björn Sjöberg,
socialattachén vid svenska ambassaden i London Bo Carlsson och
kanslisekreleraren i utrikesdepartementet Irene Larsson; för arbetsgivarna:
såsom ombud direktören i Svenska Arbetsgivareföreningen Gullmar Bergenslröm
saml såsom experter direktören i Svenska Arbetsgivareföreningens Allmänna
Grupp Lennart Bratt, direktörerna Sven-Wilhelm Beckman, Erik Förstadins och
Gunnar Högberg samt direktörsassistenteraa Margareta Dahlgren och lohan von
Holten, samtliga i Svenska Arbetsgivareföreningen;
för arbetstagarna: såsom ombud sekreteraren i
Landsorganisationen i Sverige Thorbjörn Carlsson samt såsom experter
sekreteraren i Landsorganisationen Olle Gunnarsson och dåvarande ombudsmannen
i samma organisation Lars Ahlvanson, förbundsordföranden i Handelsanställdas
förbund Erik Magnusson, juristen hos Tjänstemännens Centralorganisation Stig
Gustafsson saml förste föibundsjuristen i Svenska Industritjänstemannaförbundel
Kerstin Gustafsson,
Prop.
1971:5 4
VI, Särskilda
program för sysselsättning och utbildning av ungdom i
ulvecklingssyfte (andra behandling).
VII, Fackliga
rättigheter i förhållande till medborgerliga friheter.
VIII, Skydd
för arbetstagarrepresentanter och åtgärder för all under
lätta deras verksamhet inom företaget.
Vidare
framlades inför konferensen den rapport om Sydafrikas s. k. aparlheidpolilik
som generaldirektören årligen skall utarbeta. Rapporten föranledde ingen åtgärd
från konferensens sida.
Följande
av konferensen fattade beslut, vilka hänför sig till punkterna IV, V och VI på dagordningen, skall i enlighet med artikel 19 av
Internationella arbetsorganisationens stadga underställas riksdagen, nämligen
1)
konvention (nr 131) om
fastställande av minimilöner med särskild hänsyn lill utvecklingsländema,
2)
rekommendation (nr 135) i samma
ämne,
3)
konvention (nr 132) om semester
(reviderad 1970),
4)
rekommendation (nr 136) om
särskilda program för sysselsättning och utbildning av ungdom i
utvecklingssyfte.
Texterna
på engelska och svenska till nämnda fyra instrument torde få fogas till
statsrådsprotokollet som bilagor 14. En särskild bilaga med förteckning över
samtliga resolutioner som antagils vid konferensen torde även få fogas till
protokollet (bilaga 5).
Jag
lar i fortsättningen upp lill behandling först de båda instrumenten om
minimilön, därefter konventionen om semester samt slutligen rekommendationen
om sysselsättning och utbildning av ungdom i ulvecklingssyfte.
1
.-2. Konvention och rekommendation om fastställande av minimilöner med särskild
hänsyn till utvecklingsländerna
Frågan
om internationella bestämmelser rörande minimilöner med särskild hänsyn till
utvecklingsländema har behandlats vid två på varandra följande
arbetskonferenser. En första diskussion ägde sålunda rum vid 1969 års konferens
och ledde efter ytterligare överväganden vid konferensen 1970 till att en
konvention och en rekommendation antogs i ämnet. Konventionen antogs med 248
röster för, 46 mol och 46 nedlagda och rekommendationen med 251 röster för, 5
mol och 74 nedlagda. De svenska regerings- och arbelstagarombuden röstade för,
medan arbetsgivarombudet röstade mol instrumentens antagande.
Konventionens
och rekommendationens huvudsakliga innehåll
Konventionen
föreskriver att varje medlem av Intemationella arbetsorganisationen som
ratificerar konventionen skall åtaga sig att
Prop. 1971:5 5
införa
ett syslem för minimilöner, som omfattar alla gmpper av löntagare, vilkas
anställningsvillkor är sådana att de lämpligen bör omfattas av systemet.
Vederbörande myndighet i varje land skall i samråd med berörda arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationer bestämma vilka grupper av löntagare som skall
omfattas av systemet. Meddelande skall lämnas tUl Intemationella
arbetsorganisationen om sådana grupper av löntagare som eventuellt kan ha
undantagils från systemet med samtidigt angivande av skälen för sådana
undantag. Minimilöner skall ha samma verkan som lag och skall inte kunna
sänkas. Underlåtenhet att tillämpa dem skall medföra påföljder.
De
faktorer till vilka hänsyn skall tas vid fastställande av minimilönernas nivå
skall, så långt det är möjligt och lämpligt med hänsyn till praxis och övriga
förhållanden, inbegripa arbetstagarnas och deras familjers behov med beaktande
av den allmätma lönenivån i landet, levnadskostnader, sociala
trygghetsförmåner, andra socialgmppers relativa levnadsstandard samt den
ekonomiska utvecklingens krav, produktiviteten och önskvärdheten av att uppnå
och vidmakthålla en hög sysselsällningsnivå.
Ratificerande
stat skall skapa eller vidmakthålla metoder, genom vilka minimilöner kan
fastställas och från tid till annan justeras. Ingående samråd skall äga rum med
berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer eller med representanter
för berörda arbetsgivare ocfa arbetstagare i fråga om införande och
tillämpning av samt ändringar i sådana metoder. I metodemas genomförande skall
medverka representanter för berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer
eller representanter för arbetsgivare och arbetstagare på lika villkor samt
personer vilkas kompelens att företräda landels allmänna intressen är erkänd
och som utsetts efter samråd med nyssnämnda organisationer.
Sludigen
föreskrivs i konventionen att en effektiv tillämpning av alla bestämmelser som
berör minimilöner skall garanteras genom en tillfredsställande inspektion eller
genom andra lämpliga åtgärder.
I
rekommendationen anges atl det grundläggande syftet med fastställandet av
minimilöner bör vara atl ge löntagarna erforderligt socialt skydd när det
gäUer lägsta tillåtna lönenivå.
Såsom
exempel på de olika kriterier, till vilka hänsyn bör las vid bestämmandet av
minimilöner anges arbetstagarnas och deras familjers behov, den allmänna
lönenivån i landet, levnadskostnaderna, sociala trygghetsförmåner, andra
socialgruppers relativa levnadsstandard och ekonomiska faktorer.
När
det gäller minimilönesystemets omfattning framhålls i rekommendationen alt de
löntagare som inte skyddas enligt 1970 års konvention i ämnet bör, räknat i
antal och grupper, vara så få som möjligt. Vidare betonas att
minimilönesystemet kan tillämpas på löntagare som skyddas enligt konventionen
antingen genom att man fastställer en en- 1 * Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 5
Prop. 1971:5 6
heUig
minimilön som tillämpas allmänt eller genom att man fastställer en serie av
minimilöner som tillämpas på särskilda grupper av arbetstagare. Ett system som
grundar sig på en enhetiig minimilön behöver inle vara oförenligt med ett
sådant fastställande av olika minimilöne-satser i skilda regioner eller zoner
som är ägnat atl ta hänsyn till olikheter i levnadskostnader och bör inte
inverka på tidigare eller framlida beslut, genom vUka högre minimilöner
fastställs än det allmänna minimum för särskilda grupper av arbetstagare.
Såsom
exempel på olika metoder för fastställande av minimilöner nämner
rekommendationen lagstiftning, beslut av behörig myndighet med eller utan
formell skyldighet att ta hänsyn till rekommendationer från andra organ,
beslut av lönenämnder eller löneråd, förlikningsnämnder eller arbetsdomstolar
eller upphöjande av kollektivavlalsbe-stämmelser till lag. Det i konventionen
föreskrivna samrådet bör särskilt inriktas på följande ämnen, nämligen urval
och tillämpning av kriterier för bestämmandet av minimilönenivån,
minimilönesatser som skall fastställas, periodisk justering av
minimilönesalsema, problem som uppslår vid genomförandet av lagstiftning om
minimilöner saml insamling av uppgifter och verkställande av utredningar för
information åt myndigheter som har till uppgift atl fastställa mmimilöner.
Slutligen lämnar rekommendationen i detta sammanhang vissa anvisningar rörande
de samrådsorgan respektive de personer som skall anlitas vid minimilöners
fastställande, varjämte det betonas atl tiUräckliga anslag bör ställas lill
förfogande för insamling av statistiska uppgifter och andra upplysningar som
behövs för analys av relevanta ekonomiska faktorer.
När
del gäller justering av minimilönerna uttalar rekommendationen att en översyn
av minimUönesatsema i relation tiU levnadskostnaderna och andra ekonomiska
förhållanden bör företas antingen med regelbundna mellanrum eUer när en sådan
översyn anses lämplig på grund av variationer i levnadskoslnadsindex.
Periodiska översikter bör utarbetas beträffande landets ekonomiska
förhållanden, däri inbegripet tendenser i fråga om inkomsten per capita,
produktivitet samt sysselsättning, arbetslöshet och undersysselsättning.
Frekvensen av sådana översikter bör beslämmas under hänsynslagande lill de
nationella förhållandena.
Vad
sluthgen beträffar frågan om att genomföra en effektiv tillämpning av
bestämmelsema om minimilöner rekommenderas en rad åtgärder. Sålunda bör man på
elt för arbetslagarna begripligt språk sprida kännedom om bestämmelsema om
minimilöner, varvid hänsyn bör tas även till analfabeter. Elt tillräckligt
antal vederbörligen utbildade inspektörer utrustade med erforderliga
befogenheter och möjligheter att fullgöra sina uppgifter bör anställas,
varjämte påföljder för överträdelse av bestämmelserna om minimilöner bör
införas.
Prop. 1971:5 7
Lagstiftning
och procedur i syfte atl bereda arbetstagarna möjlighet att effektivt göra sin
rätt enligt minimilönebestämmelsema gällande bör förenklas. Vidare bör
arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer dellaga i strävanden att
skydda arbetstagarna mot missbruk och slutligen bör tillfredsställande skydd
för arbetstagarna mol repressalier införas.
Yttranden
I
ärendet har yttranden inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsen, styrelsen för
internationell utveckling (SIDA), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO)
och ILO-kommittén.
Arbetsmarknadsstyrelsen
finner att de båda instrumenten ligger utanför det område som styrelsen har
att beakta.
SIDA
hänvisar till ett år 1969 till kommittén avgivet yttrande i ärendet, vari SIDA
i huvudsak anfört följande.
Lönepolitik
är enligt SIDArs uppfattning primärt knappast en biståndsfråga, även om dess
betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingsprocessen är påtaglig.
Minimilöner
kan av naturliga skäl endast utgå till personer som är löntagare i någon
mening. Eftersom i många u-länder en väsentlig del av befolkningen befinner sig
inom självhushållningssektom är det endast en del av dessa länders befolkning
som kan komma att beröras av den aktuella åtgärden.
Ett
skäl som ibland anförs mot lagstadgad minimilön i u-länder är att sådana
länders förmåga att utnyttja sin exportindustris mest konkurrenskraftiga
produktionsfaktor därigenom inskränks. Härtill kan enligt SIDA:s uppfattning
gemnälas att det måste vara en viktig uppgift att förhindra all arbetstagare i
u-länder liksom annorstädes ansläUs med löner som är orimligt låga i
förhållande till gällande levnadskostnader.
Elt
genomfört minimilönesystem kan komma att resultera i att färre nya
arbetstillfällen skapas än som skulle ha varit fallet utan ett sådant system.
Vid genomförandet kan det också leda till avskedanden, eftersom det kan tänkas
gynna införandet av kapitalintensiva produktionsmetoder inom existerande
industrier. Sanuna problem kan väntas uppkomma inom området husligt arbete.
Införande av ett sådant syslem bör därför enhgt SIDA:s mening kombineras med
åtgärder för att bereda produktiv sysselsättning åt befolkniugen antingen
genom lönearbe-te eller genom att småjordbrukels produktivitet förbättras.
Konventionen och rekommendationen bör bl.a. få till resultat att ILO och andra
organisationer intensifierar sina ansträngningar att genom forskning och
experiment utveckla den arbetsintensiva typen av industrier. Det
Prop. 1971:5 8
vore
möjligen också lämpligt att överväga genomförande av minimilönesystemet
successivt med början inom de näringsgrenar som tillämpar modema
produktionsmetoder.
Risken
för alt lagstadgade minimilöner kan komma atl betraktas också som maximilöner
eller normallöner bör enligt SIDA:s mening också beaktas. Minimilönesystemens
införande bör därför ske under former, som inte försvårar för de fackliga
organisationerna - där sådana finns - att för olika medlemsgrupper förhandla
sig fram till löner som överstiger minimilöner.
SAF
framhåller att de båda instrumenten har tillkommit med hänsyn till
arbetsmarknads- och lönebildningsförhållanden som är vanliga i utvecklingsländerna.
Det innebär atl de baserar sig på förutsättningar som är främmande för svenska
förhållanden. Med hänsyn härtill är det enligt föreningen inle möjligt för
Sverige vare sig att ratificera konventionen eller att ansluta sig till
rekommendationen.
LO
anser att instrumenten kan vara av stort värde för arbetstagare i länder med
svag eller obefintlig fackföreningsrörelse och där ett socialt välfärdssystem
saknas. För Sveriges vidkommande, där det sedan långa tider existerar ett
fungerande förhandlingssystem baserat på väl utbyggda
arbetsmarknadsorganisationer och där det dessutom fiims ett fungerande socialt
system som garanti för individens och familjens minimistandard, saknas f. n.
behov av den typ av lagstiftning som förutsätts i konventionen och
rekommendationen.
Enligt
TCO.s mening saknar konventionen och rekommendationen intresse för svenska
förhållanden. Emellertid kan instrumenten vara av betydelse vid planering av
samarbetet med utvecklingsländema. De bör därför överlämnas till SIDA för
beaktande vid biståndsplaneringen.
ILO-kommittén
delar den uppfattning som kommit till uttryck i remissyttrandena, nämligen alt
ifrågavarande konvention och rekommendation saknar direkt intresse för
Sveriges vidkommande. Huruvida de kan ha någon betydelse i samband med det
svenska biståndet till utvecklingsländerna bör det i första hand ankomma på
SIDA att bedöma. De torde därför böra överlämnas till SIDA för alt beaktas vid
den framtida biståndsverksamhetens planering. Någon ytterligare åtgärd från
statsmakternas sida torde inte vara påkallad.
3.
Reviderad konvention om semester
Konferensen
upptog till fömyad behandling frågan om revision av existerande konventioner om
semester efter en förberedande behandling av detta ärende vid 1969 års
arbetskonferens. En konvention antogs i ämnet med 213 röster för, 62 mot och 62
nedlagda. Av de svenska ombuden röstade regerings- och arbelstagarombuden för men
arbetsgivarombudet mot konventionens antagande.
Prop. 1971:5 9
Konventionens
huvudsakliga innehåll
Liksom
vid 1969 års behandling av ärendet blev ett av de första ämnen som kom upp tiU
debatt i det av konferensen för ärendets behandling tillsatta utskottet frågan
om vilken räckvidd den planerade revisionen av semesterreglema skulle ges.
Delvis sammanhängande med detta spörsmål var frågan om vilken form som skulle
väljas för en ny-reglering. Resultatet av den förberedande behandlingen vid
1969 års arbetskonferens hade blivit ett förslag om en ny konvention. Den föreslagna
konventionen skulle ersätta 1936 års konvention (mr 52). Genom alt den avsågs
gälla för alla arbetstagare skulle den emellertid även beröra de särskilda
semesterregler som finns i konventionema 91, från 1949, om betald ledighet för
sjömän och 101, från 1952, om semester för jordbruksarbetare samt
plantagekonventionen, nr 110, från 1958. Arbetsbyrån hade däremot föreslagit
två i sak identiska konventioner, den ena avsedd alt gälla för alla
arbetstagare med undantag för sjömän och jordbruksarbetare, den andra för
jordbruksarbetare. I fråga om sjömännens semesterfrågor hade byrån föreslagit
en resolution som innehöll en anmodan till arbetsorganisationens styrelse att
initiera sjöfartskommissionen till en snar översyn av bestämmelsema i 1949 års
konvention i ljuset av de slutsatser i fråga om semesterrätten som 1970 års
arbetskonferens väntades komma till.
Den
lösning ulskotlel slutligen stannade för var en enda konvention, avsedd all gälla
för alla arbetstagare utom sjömän (art. 2 mom. 1). Inom denna ram kan
emellertid ratificerande stat välja mellan alt tillämpa reglerna över hela
fältet eller godta konventionsförpliktelsema antingen enbart i vad avser
arbetstagare i andra ekonomiska sektorer än jordbruk eller enbart vad gäller
jordbruksarbetare (art. 15). I fråga om sjömännen följde utskottet
arbelsbyråns resolutionsförslag.
Lösningen
har karaktären av en kompromiss som tillkom på arbetstagarsidans initiativ med
så gott som enhäUigt stöd av regeringsombuden men mot
arbetsgivarrepresentanternas mening. Den är avsedd att markera
arbetsorganisationens uppfattning att enhetliga principer skall gälla för alla
arbetstagare i fråga om semester. Samtidigt tar den hänsyn till alt ett land
kan vara ur stånd att omedelbart tillämpa dessa principer för vissa
kategoriers del, särskilt jordbruksarbetarnas, och likaledes till att speciella
förhållanden torde behöva beaktas inom sjöfartsnäringen.
Den
föreslagna konventionen är avsedd atl för ratificerande stat träda i stället
för 1936 års aUmänna semesterkonvention resp. 1952 års konvention om semester
för jordbruksarbetare. 1952 års konvention skaU dock aUtjämt stå öppen för nya
ratifikationer (art. 16).
Den
reviderade konventionen är så uppbyggd att den skall kunna tillämpas både i
länder där semeslerrätlen i första hand grundas på lag-
Prop. 1971:5 10
sliflning
i en eller annan form - t. ex. Sverige med bestämmelser i civillag - och i
länder där semesterrätten huvudsakligen regleras genom avtal mellan partema på
arbetsmarknaden eller på andra liknande sätt. Avtalssystemet är förhärskande
bl. a. i de anglosaxiska ländema. Enligt konventionen behövs således
författningsreglering för att bringa konventionen i tillämpning i ett land
endast i den mån inte konventionens regler ges verkan genom koUektivavtal eller
skiljedom eller på annat sätt som står i överensstämmelse med praxis i det
enskilda landet och kan vara ändamålsenligt under de betingelser som råder i
landet (art. 1).
Konventionen
omfattar, som redan nämnts, alla arbetstagare utom sjömän. Undantag kan
emellertid göras för begränsade kategorier arbetstagare, vUkas förhållanden,
med konventionens uttryckssätt, ger upphov tUl särskilda problem av betydande
vikt avseende konventionens efterlevnad eUer avseende lagstiflningsmässiga eUer
konstitutioneUa ämnen. Sådana undantag måste föregås av att berörda
arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer hörs, och undantagen måste redovisas
i rapporterna tiU InternationeUa arbetsorganisationen om konventionens
till-lämpning (art. 2).
Beträffande
semesterns längd bygger konventionen på konstruktionen att varje arbetstagare
som konventionen är tiUämplig på skaU ha en årUg semester av bestämd
minimilängd men att denna minimUängd skaU bestämmas för varje ratificerande
stat av staten själv i en deklaration som bifogas ratifikationen.
Minimisemestems längd kan således variera meUan olika länder som är bundna av
konventionen. Den får dock inte understiga tre veckor för ett års tjänst - den
regel som är kärnpunkten i konventionen (art. 3 mom. 1-3). I delta sammanhang
bör framhåUas att konventionens detalj föreskrifter i viss utsträckning anknyter
tiU denna treveckorsnorm i stäUet för tUl den semester som enligt vad förut
sagts skall gäUa för det enskUda landet.
Varje
stat som ratificerat konventionen kan i en senare deklaration bestämma att en
längre semester än den vid ratifikationen angivna skall gälla (art. 3 mom. 4).
Den
som ett år inte har den tjänstelid som krävs för rätt tUl full semester har
enligt konventionen rätt tUl en semester som är proportionell mot längden av
tjänstetiden under året (art. 4). Elt minimikrav på tjänstetid för varje rätt
till semester kan dock fastställas på det nationella planet (art. 5 mom. 1).
Sättet
för tjänstetidens beräkning i semesterhänseende bestäms också på det nationella
planet. Däri ingår att faststäUa under vUka betingelser frånvaro från arbetet
av sådana skäl utanför arbetstagarens kontroll som sjukdom, skada och moderskap
skaU likställas med arbetad tid. I den semester som konventionen föreskriver
som minimum får inte inräknas aUmänna helgdagar och sedvanUga fridagar. Vidare
uttrycker konventionen principen att perioder av arbetsoförmåga till följd av
Prop. 1971:5 11
sjukdom
eller skada inle får inräknas i denna minimisemester. Betingelserna för
principens tillämpning bestäms emeUertid nationellt (art. 5 mom. 2-4 och art.
6).
Semesterlönen (art. 7)
skall för hela semestertiden motsvara minst arbetstagarens normala eller
genomsnittliga lön och däri skall ingå motvärdet i kontanter av
naturaförmåner, frånsett ständiga förmåner som utgår vare sig arbetstagaren har
semester eller ej (mom. 1). Enligt mom. 2 i artikeln skall semesterlönen utgå i
förskott såvida inle annat överenskommits.
Sådan
semester som skall utgå i oavbruten följd skall las ul senast inom ett år och
återstoden senast inom 18 månader från utgången av intjänandeårel (art. 9).
Konventionen
innehåller också regler om semesterns förläggning, semesterersätlning och
ogiltighet av en utfästelse att avslå från semester m. m. Av dessa regler bör
särskilt nämnas art. 10, enligt vilken i vissa fall samråd mellan arbetsgivare
och arbetstagare om förläggningen av semestem skall äga rum. En bestämmelse i
art. 13 medger att särskUda regler ges på det nationeUa planet för det faU att
en arbetstagare under semestern ägnar sig åt förvärvsarbete som strider mol
ändamålet med semestern.
Slutligen föreskriver
konventionen all effektiva åtgärder, svarande mot det sätt varpå
konventionsbestämmelsema ges verkan, skaU vidtas för att säkerstäUa riktig
tUlämpning och efterlevnad av författningar eller avtalsbestämmelser om
semester, genom tillfyUeslgörande inspektion eller annorledes.
Svenska
bestämmelser
De
bestämmelser som bör beaktas vid prövning äv frågan om en svensk ratificering
av konventionen är lag den 17 maj 1963 (nr 114) om semester. För vissa
arbetstagare med radiologiskt arbete gäller lag samma dag (nr 115) om förlängd
semester.
Yttranden
Yttranden
har avgivits av SAF, LO, TCO och ILO-kommillén.
SAF
framhåUer att regeln i artikel 7 mom. 2, som innebär att semesterlön skaU
betalas före semestern såvida inte annat överenskommits, är strängare än
motsvarande regel i den svenska semeslerlagen. Vidare finns i svensk lag ingen
motsvarighet tiU bestämmelsen i artikel 10 av konventionen, vilken som
huvudregel föreskriver atl arbetstagaren eUer representant för denne skall
höras innan lidpunkten för semestern fastställs.
Föreningen
påpekar vidare all svensk lag innebär atl semestern aUtid
Prop. 1971:5 12
skall
utgå under det år som är semesterår enUgt lagen. Semesterlagen går i detta
hänseende längre än konventionens artikel 9, som medger att semestern skjuts
över tiU elt annat år.
Slutligen
ifrågasätter föreningen om Sverige kan uppfylla konventionens krav på en minimisemester
av tre veckor med hänsyn tiU helgdagsreglerna i artikel 6, liksom
bestämmelserna om tUlsyn över konventionens efterlevnad i artikel 14.
Sammanfattningsvis kommer föreningen tiU slutsatsen all del inle är möjligt att
ratificera konventionen för svenskt vidkommande.
LO
är av den uppfattningen all konventionen kan ratificeras, ehuru det först synes
krävas ändringar i semeslerlagen. I vart fall torde sådan ändring krävas med
hänsyn lill artikel 7, mom. 2.
Enligt
TCO:s mening borde konventionen i sill reviderade skick ratificeras av
Sverige. I syfte atl undamöja eventuella ratifikationshinder borde möjUgheterna
att företa erforderiiga justeringar i den svenska semeslerlagstiftningen
allvarligt prövas.
ILO-kommittén
erinrar om all de nordiska ländernas regeringar år 1961 i en gemensam skrivelse
tUl ILO framförde förslag om revision av 1936 års konvention (nr 52) om
semester. Anledningen till förslaget var att konventionen framstod som
otidsenlig i det alt semesterns längd bestämts lill bara sex arbetsdagar om
året. Genom en revision skuUe man eventuellt också lyckas få lill stånd
ändringar i vissa detaljbestäm-melser som utgjorde ratifikationshinder för
Norge och Sverige.
Inle
heller den nya, reviderade konventionen synes emellertid kunna ratificeras av
Sverige utan alt gällande svensk semesterlagstiflning ändras. Åtminstone på en
punkt lorde konventionen innehålla elt klart ratifikationshinder, nämligen då
det gäller kravet i artikel 7 mom. 2 atl semesterlön skaU utbetalas före
semesterledigheten såvitt annat ej överenskommits. En sådan bestämmelse är mer
vittgående än vad som föreskrivs i den svenska semeslerlagen. Såsom framgår av
Svenska arbetsgivareföreningens yttrande anser föreningen att det föreligger
ratifika-lionshinder på en rad ytterligare punkter.
Kommittén
finner det angelägel all konventionen kan ratificeras av Sverige. I elt
nordiskt ämbelsmannaulskott pågår f. n. en utredning om harmonisering av de
nordiska ländemas semesterlagstiflning. Frågan om i vilka avseenden den svenska
semeslerlagen innefattar ralifikationshin-der kan lämpligen övervägas i
anslutning tUl detta utredningsarbete.
4.
Rekommendation om särskilda program för sysselsättning och utbildning av
ungdom i ulvecklingssyfte
Även
frågan om särskilda program för sysselsättning och utbildning av ungdom i
utvecklingssyfle slutbehandlades vid 1970 års konferens
efter
en första diskussion vid konferensen år 1969. Konferensen antog
Prop. 1971:5 13
med
311 röster, ingen emot och 26 nedlagda en rekommendation i ämnet. Samtliga
svenska ombud röstade för rekommendationen.
Rekommendationens
huvudsakliga innehåll
Inom
det utskott som av konferensen tillsattes för frågans behandling betonades
myckel starkt att problemet att finna arbete ät det stora antal ungdomar som nu
strömmar tiU arbetsmarknaden i utvecklingsländema är en av mänsklighetens
aUvarligaste frågor. Såväl industri-som utvecklingsländer berörs av detta
problem. I avvaktan på dess slutiiga lösning måste man skapa möjligheter för
att bereda ungdomama yrkesutbildning och samtidigt främja landets utveckling.
Rekommendationen
skiljer på två huvudtyper av program. Den ena avser att tillgodose ungdomar som
inte fått del av existerande undervisning eller yrkesutbildning eller kunnat
utnyttja de normala sysselsäli-ningsmöjUgheterna på arbetsmarknaden. De bör
beredas möjhgheter att få allmänutbUdning, yrkesträning och erfarenhet av
arbetslivet så alt de kan göra insatser i landets uppbyggnad och själva skaffa
sig värdefulla kunskaper. Den andra huvudtypen av program avser unga människor,
som redan har en viss utbildning. Dessa människor bör beredas möjlighet att
utnyttja sina kunskaper i samhällets tjänst.
Den
nya rekommendationen anges vara tillämpUg på särskilda program avsedda att
sälta ungdomar i stånd att deltaga i verksamhet som är inriktad på landels
ekonomiska och sociala utveckling och alt förvärva utbildning,
yrkesskicklighet och erfarenhet som på lång sikt underlättar deras framtida
förvärvsverksamhet och främjar deras deltagande i samhällslivet. I
fortsättningen skiljer rekommendationen på de två huvudtyper av program som
nyss angetts.
Vissa
allmänna principer räknas upp vUka är tiUämpliga på båda typerna. Programmen
bör utformas inom ramen för landets utvecklingsplaner och bör samordnas med
planer som är inriktade på att uppnå full sysselsättning. Vidare bör programmen
inte dubblera eller föregripa andra åtgärder inom den ekonomiska politiken eUer
utvecklingen av ordinarie undervisnings- eller utbildningsprogram, och de bör
inte heller fungera på ett sätt som kan leda tiU lägre arbetsnormer. De i programmen
deltagandes tjänster bör inte utnyttjas tiU förmån för enskilda personer eller
företag. Varje program bör vara inriktat på att väma om människans värdighet
samt utveckla personligheten och känslan av individueUt och socialt ansvar.
Programmen bör genomföras utan diskriminering på grund av ras, hudfärg, köa,
trosbekännelse, poUtisk uppfattning, nalioneU härkomst eller socialt ursprung
och bör användas för att aktivt främja lika möjligheter och behandling. Programmens
mål bör klart anges och regelbundet revideras.
I
den del av rekommendationen som behandlar aUmänna principer 2* Riksdagen 1971.1 saml. Nr 5
Prop. 1971: 5 14
fastslås
vidare att dellagande i de särskilda programmen bör vara fri-vilUgl. Undanlag
får medges endast genom lagstiftning och om full överensstämmelse föreligger
med bestämmelsema i konventionema om tvångsarbete och sysselsättningspolitik. I
rekommendationen lämnas exempel på tUlåtna undantag. Det stadgas att, om
undantag medges, deltagarna i största möjliga utsträckning bör få välja fritt
meUan olika verksamhetsformer och olika regioner inom landet.
Rekommendationen
övergår härefter lill att separat behandla var och en av de två huvudtyperna av
de särskilda programmen. Den första huvudtypen omfattar program som syftar till
att ge ungdomar, som i fråga om utbildning eUer eljest är missgyimade, sådan
utbildning och yrkesskicklighet och sådana arbetsvanor som är nödvändiga för
en meningsfull och lönande ekonomisk verksamhet, att förmå ungdomen att deltaga
i landels ekonomiska och sociala utveckling samt att bereda ungdomar som
annars skulle vara arbetslösa en nyttig sysselsättning inom ramen för landets
ekonomiska och sociala utveckling.
Tiden
för dellagande i dessa program bör begränsas för all medge ett så stort antal
ungdomar som möjhgt att genomgå dem. Programmen bör koncentreras på alt
förbereda deltagarna för yrken i vilka de har utsikter och möjligheter lUl
nyttigt arbete. Programmen bör vidare innefatta en kompletterande undervisning,
som sätts i relation till föreUggande behov, och de bör beakta den roll som
deltagarna eventueUt kan spela för att stimulera andra personer och ge dem
kvalifikationer för en sådan roll. Arbetsprojekt som utförs i samband med dessa
program bör väljas med beaktande av framför aUt förväntade bidrag till
utvecklingen och deltagarnas sysselsätlningsmöjUgheter samt deras
utbildningsvärde och deras investeringsvärde (uttryckt i relationen
kostnader/resultat). Därefter lämnas anvisningar om tjänstgöringsviUkor samt om
urval och utbildning av personal, och ett antal rekommendationer lämnas om
hjälp åt dellagarna vid deras framtida yrkesval.
Den
del av rekommendationen som behandlar den andra huvudtypen av särskUda program
- avsedda att stimulera ungdomar som redan har en viss utbUdning att deltaga i
sitt lands utveckling - följer i stort sett samma mönster men med vissa
modifikationer.
Sludigen
innehåller rekommendationen anvisningar om administrativa åtgärder, däri
inbegripet deltagande från arbetsgivar-, arbetstagar-och ungdomsorganisationers
sida, finansiering, tUlsyn och revision av programmen samt om intemationellt
samarbete.
Yttranden
över
rekommendationen har yttranden inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsen, SIDA,
SAF, LO, TCO och ILO-kommittén.
Prop.
1971:5 15
Arbetsmarknadsstyrelsen
erinrar om att styrelsen i ett tidigare avgivet yttrande över förslag till
rekommendation i ärendet framhålUt att man aUtför ensidigt betonat programmens
samhäUsnytta, medan individens egna utvecklingsmöjligheter ägnats mindre
uppmärksamhet. I den nu föreliggande rekommendationen har man beaktat dessa
synpunkter. Bl. a. anges att deltagama i de särskUda programmen bör i mån av behov
få ett visst mått av allmänna kunskaper. Dessutom bör man vid placeringen ta
vederbörUg hänsyn tUl kvalifikationer och anlag samt låta deltagarna i största
möjliga utsträckning välja fritt mellan oUka verksamhetsgrenar och meUan olUca
regioner inom landet.
Även
i övrigl anser styrelsen att rekommendationen i sin slutiiga utformning stämmer
väl överens med vad styrelsen tidigare framfört. Styrelsen har därför inget
ytterligare att anföra i ärendet.
SIDA
hänvisar tUl yttrande som SIDA år 1969 avgav tiU ILO-kommittén. Häri anförde
SIDA i huvudsak följande.
Rekommendationen
kan betecknas som en modifiering av de konventioner mot tvångsarbete som ILO
antog 1930 och 1957. En sådan modifiering är önskvärd, eftersom
tvångsarbetskonventionema inte i tiUräcklig grad log hänsyn tiU de särskilda
förhåUanden, som råder i många u-länder och därför fick en utformning, som
skapat betydande svårigheter i sådana länder att i lämphga former mobiUsera
ungdom för samhällsbyggande och utvecklingsarbete. Det motstånd, som tidigare
rests mot tanken att införa generell plikt för u-landsungdom att - eventueUt som
ett altemativ tUl mUilärtjänst under en bestämd period deltaga i sådant
uppbyggnadsarbete, har numera fått mindre bärkraft, bl. a. sedan det inselts
alt frivilligheten i praktiken kan innebära urvalsmetoder, som gyimar eUer
missgynnar vissa grupper i samhäUet.
Möjligheten
alt utnyttja ungdomsprogrammen tiU en viss grundläggande utbildning av
deltagarna ges betydande utrymme i förslagstexten. Vikten av att det tillfäUe,
som civUtjänsten medför att meddela undervisning i skUda frågor av betydelse
för individen och landet inle försummas, bör hävdas med eftertryck.
En
noggrann planering av programmen för tjänsten är väsentiig, inte minst för att
i möjligaste mån se tiU att ungdomama meddelas utbUdning och erfarenheter som
är tUlämpliga på arbetsmarknaden, när programmet avslutals. Samtidigt som det
är väsentiigt att programmen utformas så atl de inle isolerar deltagama från
samhället, utan tvärtom sätter dem i stånd att arbeta för att förbättra det, är
det väsentiigt att deltagama själva inte isoleras från utformningen av
programmen utan får möjlighet alt medverka däri.
SIDA
framhåller slutiigen betydelsen av att ILO på olika sätt framgent följer
utvecklingen av rekommendationens tUlämpning i u-ländema och genom lämpliga
biståndsåtgärder bidrar tUl att programmen får en
Prop.
1971:5 16
ändamålsenlig
utformning. Verksarahet av detta slag kan alltså länkas erbjuda möjligheter tUl
ett samarbete med biståndsorgan, vars bistånds-register innefattar
volontärtjänst och fredskårsinsatser.
SAF
framhåller att de program som åsyftas i rekommendationen främst är avsedda att
genomföras i länder med bristande utbUdnings-resurser och stor arbetslöshet. I
Sverige och de flesta övriga industrUänder erfordras inle program av detta
slag vid sidan av gängse utbUdnings-och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För
flertalet utvecklingsländer däremot bör programmen kunna bidra tiU en. lösning
av sysselsättningsproblemen för ungdom.
Den
utformning instrumentet fått möjliggör enligt föreningens mening en anpassning
lill skiftande förhållanden och fömtsättningar i olika länder. Föreningen
finner det tiUfredsstäUande att man rekommenderar alt deltagande i programmen i
princip skaU vara frivUligt, och att särskUd hänvisning därvid görs till
existerande konventioner om tvångsarbete och sysselsättningspolitik.
Del
främsta syftet med programmen bör vara att ge deltagarna en god yrkesutbildning
för att de skall kunna göra en produktiv insats på den öppna arbetsmarknaden.
För att programmen skall kunna praktiskt genomföras krävs en omfattande
informations- och rådgivningsverksamhet jämsides med erfarenhetsutbyte mellan
länder som prövat olika program. ILO bör på olika sätt bistå denna verksamhet.
LO
avstår från att yttra sig över rekommendationen med hänsyn tUl att den
huvudsakUgen berör förhåUandena i utveckUngsländema. TCO finner att
rekommendationen kan vara av betydelse vid planeringen av samarbetet med
utvecklingsländerna och att den därför bör överlämnas till SIDA för beaktande
vid biståndsplaneringen.
ILO-kommittén
finner inte ardedning att i detalj kommentera rekommendationen. Som framgår av
rekommendationstexten är instmmentet inriktat på länder och regioner där det
finns omedelbara och trängande behov av tillfälliga åtgärder för ungdom vid
sidan av ordinarie utbUdnings- och sysselsättningsprogram.
För
länder med stor arbetslöshet och bristande utbUdningsresurser kan givetvis
program av detta slag ha stor betydelse för landet som helhet och särskilt för
de ungdomar som genom programmen ges sysselsättning och UtbUdning. Kommittén vUl
särskUt understryka att ungdomama bör ges sådan utbUdning och praktisk
erfareiihet som är tUlämplig på arbetsmarknaden när ett program avslutats och
att de paralleUt med arbete och yrkesutbUdning bör få undervisning i allmänna
ämnen som ökar deras handlingsberedskap i ett föränderligt samhälle.
I
Sverige lorde även fortsättningsvis ungdomens behov av utbUdning och
sysselsättning tUlgodoses inom ramen för den normala arbetsmarknads- och
utbUdningspolitiken. Den antagna rekommendationen saknar därför aktualitet för
svenska förhållanden.
Prop. 1971: 5 17
Pä
samma sätt som i fråga om de båda instrumenten rörande minimilöner vUl
kommittén föreslå atl rekommendationen inte skaU föranleda annan åtgärd än att
den överlämnas tUl SIDA för att vid behov beaktas i samband med
biståndsverksamhetens planering.
Departementschefen
Vid
InternationeUa arbetskonferensens femtiofjärde sammanträde, år 1970, antogs
dels tre instrument som berör utvecklingsländema, nämligen en konvention och en
rekommendation om minimUöner samt en rekommendation om sysselsättning och
utbUdning av ungdom i utvecklingssyfte, dels en konvention om semester.
Vad beträffar de tre
förstnämnda instrumenten, dvs. konventionen (nr 131) om fastställande av
minimilöner med särskild hänsyn till utvecklingsländerna och rekommendationen
(nr 135) i samma ämne samt rekommendationen (nr 136) om särskilda program för
sysselsättning och utbildning av ungdom i utvecklingssyfte delar jag
ILO-kommitléns uppfattning att dessa instrument saknar direkt intresse för
svenska förhåUanden. Del kan emellertid tänkas alt instmmenten kan ha viss
betydelse i samband med del svenska biståndet till utvecklingsländema. I första
hand lorde en bedömning härav böra ankomma på SIDA. Jag föreslår därför i
likhet med ILO-kommittén alt instmmenten överlämnas tiU SIDA för att vid behov
beaktas i samband med biståndsverksamhetens planering.
I
fråga om konventionen (nr 132) om semester viU jag erinra om alt denna utgör en
revision av 1936 års konvention (nr 52) i samma ämne. Såsom ILO-konmiittén
framhållit har det för de nordiska ländema sedan länge framstått såsom
angeläget atl få tUl stånd en revision av sistnämnda konvention, som på gmnd av
vissa bestämmelser av teknisk art inte kunnat ratificeras av Sverige.
Sedan numera en reviderad
semesterkonvenlion antagits av ILO måste emellertid konstaleras alt med hänsyn
tiU innehåUet i vissa detaljbe-slämmelser inte heller den reviderade
konventionen kan ratificeras av S\'erige utan att gäUande svenska
semesterlagstiflning ändras. Jag delar ILO-kommitléns åsikt alt del är
angeläget alt en svensk ratificering kan komma liU stånd.
Enligt
ILO-kommitléns mening kan frågan om i vUka avseenden den svenska semesterlagen
innefattar ratificeringshinder lämpUgen övervägas i anslutning tiU del utredningsarbete
som bedrivs av ett nordiskt ämbelsmannaulskott beträffande spörsmålet om
harmonisering av de nordiska ländemas semesterlagstiflning. Jag delar denna
uppfattning. När resultatet av övervägandena föreligger får frågan tas upp om
de lagändringar som behövs för att möjliggöra en ratifikation.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.t bereder riksdagen
tillfälle
Prop. 1971:5 18
att
avge yttrande över vad jag anfört om de vid InternationeUa arbetskonferensens
femtiofjärde sammanträde antagna internationeUa instrumenten.
Med
bifaU tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen alt tiU riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bUaga tiU detta protokoll utvisar.
Ur protokoUet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:5
19
Bilaga
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Convention
(No. 131) concerning Minimum Wage Fixing, with Special Reference to
Developing Countries
The
General Conference of the International Labour Organisation,
Having
been convened at Geneva by the Governing Body of the International Labour
Office, and having met in its Fifly-fourth Session on 3 June 1970, and
Noting
the terms of the Minimum Wage-Fixing Machinery Convention, 1928, and the
Equal Remu-neralion Convention, 1951, which have been widely ratified, as well
as of the Minimum Wage Fixing Machinery (Agriculture) Convention, 1951, and
Considering
that Ihese Conventions have played a valuable part in prolecting disadvantaged
groups of wage earners, and
Considering
that the time has come to adopt a further instrument complementing these
Conventions and providing protection for wage earners against unduly low wages,
which, while of general application, pays special regard to the needs of
developing countries, and
Having
decided upon the adoption of certain proposals with regard to minimum wage
fixing machinery and related problems, with special reference to developing
countries, which is the fifth item on the agenda of the session, and
Having
deterinined that these proposals shall lake the form of an international
Convention,
adopts
this twenty-second day of June of the year one thousand nine hundred and
sevenly the following Convention, which may be cited as the Minimum Wage Fixing
Convention, 1970:
(översättning)
Konvention
(nr 131) om fastställande av minimilöner med särskild hänsyn till
utvecklingsländerna
Internationella
arbetsorganisationens allmänna konferens,
som
av styrelsen för Internationella arbetsbyrån sammankallats till Geneve och där
samlats den 3 juni 1970 till sitt femliofjärde sammanträde,
som
beaktar bestämmelserna i 1928 års konvention om metoder för fastställande av
minimilöner och 1951 års konvention om lika lön, vilka vunnit vidsträckt
ratificering, saml 1951 års konvention om metoder för fastställande av
minimilöner inom jordbruket,
som
finner att dessa konventioner lämnat ett värdefullt bidrag till skyddet av
eftersatta löntagargrupper,
som
finner alt tiden nu är inne alt antaga ännu ett instrument som kompletterar
dessa konventioner och ger löntagarna skydd mol otillbörligt låga löner och
som, ehuru allmängiltigt, likväl särskilt beaktar utvecklingsländernas behov,
som
beslutat antaga vissa förslag rörande metoder för fastställande av minimilöner
och därmed sammanhängande problem med särskild hänsyn till
utvecklingsländerna, vilken fråga utgör den femte punkten på sammanträdets
dagordning,
och
som beslutat atl dessa förslag skall taga form av en konvention.
antager
denna den tjugoandra dagen i juni månad år nittonhundrasjuttio följande
konvention, som kan benämnas 1970 års konvention om fastställande av
minimilöner.
Artide
1
1.
Each Member of Ihe International
Labour Organisation which ratifies this Convention underlakes to establish a
system of minimum wages which covers all groups of wage earners whose terms of
em-ploymenl are such that coverage would be appropriate.
2.
The competent authority in each
counlry shall, in agreement or after full consultation with the representative
organisations of employers and workers concerned, where such exist, détermine
the groups of wage earners to be covered.
3. Each
Member which ralifies
this Convention shall list in the firsl
report on the application of Ihe Con
vention submitted under artide 22 of
Ihe Constitulion of Ihe International
Labour Organisation any groups of
wage earners which may not have
been covered in pursuance of this
Artide, giving the reasons for not
covering Ihem, and shall state in
subsequent reports the position of
its law and praclice in respect of the
groups not covered, and the extent
to which effect has been given or is
proposed to be given to the Conven
tion in respect of such groups.
Artikel
1
1.
Varje medlem av Internationella
arbetsorganisationen som ratificerar denna konvention åtager sig all införa
ett system för minimilöner, som omfattar alla grupper av löntagare, vilkas
anställningsvillkor är sådana att de lämpligen bör omfattas av systemet.
2.
Vederbörande myndighet i varje
land skall tillsammans med eller efter ingående samråd med berörda
representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, där sådana finns,
bestämma ilka grupper av löntagare som skall omfattas av systemet.
3.
Varje medlem som ratificerar
denna konvention skall i den första rapport angående konventionens till-lämpning,
som avges enligt artikel 22 i Internationella arbetsorganisationens stadga,
förteckna alla grupper av löntagare som eventuellt inle har kunnat omfattas av
systemet i enlighet med denna artikel och samtidigt angiva skälen för sådana
undanlag, och skall i efterföljande rapporter angiva dels den ståndpunkt dess
lagstiftning och praxis intar i fråga om de icke omfattade grupperna, dels i
vilken utsträckning konventionen har genomförts eller avses atl genomföras i
fråga om sådana grupper.
Artide
2
1.
Minimum wages shall have the
force of law and shall not be subject lo abatement, and failure to apply them
shall make the person or persons concerned liable to appropriate penal or
other sanctions.
2.
Subject to the provisions of
paragraph 1 of this Artide, Ihe freedom of collective bargaining shall be
fully respect ed.
Artikd
2
1.
Minimilöner skall ha samma
verkan som lag och skall inte kunna sänkas; underlåtenhet att tillämpa dem
skall kunna medföra lämpliga straffpåföljder eller andra påföljder för vederbörande
person eller personer.
2.
Med förbehåll för bestämmelserna
i mom. 1 av denna artikel skall rätten alt föra kollektivavtalsförhandlingar
till fullo respekteras.
Artide
3
The
elements to be taken into considération in determining the levd of minimum
wages shall, so far as possible and appropriate in relation to national
praclice and conditions, include
(a)
the needs of workers and their
famiiies, taking into account Ihe general levd of wages in the counlry, the
cost of living, social security benefits, and the relative living standards
of other social groups;
(b)
economic factors, induding the
requirements of economic development, levels of productivity and Ihe
desirability of attaining and maintaining a high levd of employ-ment.
Artikd
3
De
faktorer som skall beaktas vid fastställande av minimilönernas nivå skall, så
långt det är möjligt och lämpligt med hänsyn till praxis och förhållandena i
varje land, inbegripa
a)
arbetstagarnas och deras familjers
behov under hänsynstagande till den allmänna lönenivån i landet,
levnadskostnader, sociala trygghetsförmåner och andra socialgruppers relativa
levnadsstandard;
b)
ekonomiska faktorer, däri inbegripet
den ekonomiska utvecklingens krav, produktiviteten samt önskvärdheten av att
uppnå och vidmakthålla en hög sysselsättningsnivå.
Artide
4
1.
Each Member which ratifies this
Convention shall create and/or maintain machinery adapted to national
conditions and requirements whereby minimum wages for groups of wage earners
covered in pursuance of Artide 1 thereof can be fixed and adjusted from time
to time.
2.
Provision shall be made, in
con-nection with the establishment, operation and modification of such
machinery, for full consullalion with representative organisations of
em-plojers and workers concerned or, where no such organisations exisl,
representatives of employers and workers concerned.
3.
Wherever it is appropriate to
Ihe nature of Ihe minintum wage fixing machinery, provision shall also be made
for the direct participa-tion in its operation of
(a) representatives of
organisations of employers and workers concerned or, where no such organisations
exist, representatives of employers and workers concerned, on a basis of
equalily;
3* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 5
Artikel
4
1.
Varje medlem som ratificerar
denna konvention skall skapa och/ eller vidmakthålla efter nationella
förhållanden och krav anpassade metoder, genom vilka minimilöner för de grupper
av löntagare som avses i artikel 1 i konventionen kan fastställas och från tid
till annan justeras.
2.
Åtgärder skall vidtagas för ingående
samråd med berörda representativa arbetsgivar- och arbetsta-garorganisalioner
eller, där sådana organisationer icke finns, med representanter för berörda
arbetsgivare och arbetstagare i samband med fastställande och genomförande av
samt ändringar i sådana metoder.
3.
Där det med hänsyn lill metoderna
för fastställande av minimilöner är lämpligt skall åtgärder också vidtagas
för direkt medverkan i metodernas genomförande av
a) representanter för
berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer eller, där sådana icke
finns, representanter för berörda arbetsgivare och arbetstagare, på lika villkor;
opaginerad Kontrollera mot PDF
(b) persons having
recognised competence for represenling Ihe general inlerests of the counlry
and ap-pointed after full consultation with representative organisations of employers
and workers concerned, where such organisations exist and such consultation is
in accordance with national law or praclice.
b) personer med erkänd
kompelens alt företräda landels allmänna intressen och som utsetts efter ingående
samråd med berörda representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer
om sådana finns och om sådant samråd står i överensstämmelse med nationell
lagstiftning och praxis.
Artide
5
Appropriate
measures, such as adequate inspection reinforced by other necessary measures,
shall be taken to ensure the effective application of all provisions relating
to minimum wages.
Artikel
5
Lämpliga
åtgärder, t. ex. tillfredsställande inspektion förstärkt med andra
erforderliga åtgärder, skall vidtagas för alt garantera en effektiv
tillämpning av alla bestämmelser som berör minimilöner.
Artide
6
This
Convention shall not be re-garded as revising any exisling Convention.
Artikel
6
Denna
konvention skall icke anses innebära revision av någon existerande konvention.
Artide
7
The
formål ratifications of this Convention shall be oommunicaled to the
Director-General of Ihe International Labour Office for registra-tion.
Artikel
7
De
officiella ratifikationerna av denna konvention skall delges Internationella
arbelsbyråns generaldirektör och registreras av honom.
Artide
8
1.
This Convention shall be
bind-ing only upon Ihose Members of the International Labour Organisation whose
ratifications have been registered with the Director-General.
2.
It shall come into force twelve
months after the date on which the ratifications of two Members have been
registered with the Director-General.
3.
Thereafter, this Convention
shall come into force for any Member twelve months after the date on which ils
ratification has been registered.
Artikel
8
1.
Denna konvention är bindande
endast för de medlemmar av Internationella arbetsorganisationen vilkas
ratifikationer registrerats av generaldirektören.
2.
Den träder i kraft tolv månader
efter det två medlemmars ratifikationer registrerats av generaldirektören.
3.
Därefter träder denna konvention
i kraft för varje medlem tolv månader efter den dag, då dess ratifikation
registrerats.
Artide
9
1.
A Member which has ratified
Ihis Convention may denounce it after the expiration of ten years from the
date on which the Convention first comes into force, by an act communicated to
the Director-General of Ihe International Labour Office for registration. Such
denunciation shall not take effect until one year after the date on which it is
registered.
2.
Each Member which has ratified
this Convention and which does not, within Ihe year following the expiration of
the period of ten years mentioned in the preceding paragraph, exercise the
right of denunciation provided for in this Artide, will be bound for another
period of ten years and, thereafter, may denounce this Convention at the expiration
of each period of ten years under Ihe terms provided for in this Artide.
Artikd
9
1.
Medlem som ratificerar denna
konvention kan, sedan tio år förflutit frän den lidpunkt då konventionen
först trädde i kraft, uppsäga densamma genom skrivelse som delges
Internationella arbelsbyråns generaldirektör för registrering. Uppsägningen
träder ej i kraft förrän ett år efter det den registrerats.
2.
Varje medlem, som ratificerar
denna konvention och icke inom ett år efter utgången av den i föregående mom.
nämnda tioårsperioden gör bruk av den uppsägningsrätt som medges i denna
artikel, skall vara bunden för en ny period av tio år och kan därefter på de i
denna artikel föreskrivna villkoren uppsäga konventionen vid utgången av varje
tioårsperiod.
Artide
10
1.
The Director-General of Ihe International
Labour Office shall notify all Members of the International Labour
Organisation of Ihe registration of all ratifications and denun-ciations
communicated lo him by Ihe Members of the Organisation.
2.
When notifying Ihe Members of
the Organisation of the registration of the second ratification communicated
to him, the Director- General shall draw the altention of the Members of the
Organisation to Ihe date upon which the Convention will come into force.
Artikel
10
1. Inlernalionella
arbelsbyråns ge
neraldirektör skall underrätta samt
liga medlemmar av Internationella
arbetsorganisationen om registre
ringen av alla ratifikationer och upp
sägningar, som delgivils honom av
organisationens medlemmar.
2. När
generaldirektören underrät
tar organisationens medlemmar om
registreringen av den andra ratifi
kationen i ordningen, som delgivits
honom, skall han fästa medlemmar
nas uppmärksamhet på den dag då
konventionen kommer att träda i
kraft.
Artide
11
The
Director-General of the International Labour Office shall com-municate to the
Secrelary-General of the United Nations for registration in accordance with
Artide 102 of the
Artikd
11
Internationella
arbelsbyråns generaldirektör skall för registrering jämlikt artikel 102 av
Förenta Nationernas stadga lämna Förenta Nationernas generalsekreterare
fullstän-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Charter of the United
Nations full particulars of all ratifications and acts of denunciation
registered by him in accordance with the provisions of the preceding Artides.
diga upplysningar om varje
ratifikation och uppsägning, som registrerats av honom enligt bestämmelserna
i föregående artiklar.
Artide
12
At
such limes as il may consider necessary the Governing Body of the International
Labour Office shall present to the General Conference a report on Ihe working
of this Convention and shall examina the desirability of placing on the
agenda of the Conference the question of ils revision in whole or in part.
Artikel
12
Närhelst
Internationella arbelsbyråns styrelse finner del erforderligt skall styrelsen
förelägga Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens en
redogörelse för konventionens tillämpning och överväga om det finns skäl att
på konferensens dagordning uppföra frågan om dess revision, helt eller delvis.
Artide
13
1. Should
the Conference adopt a
new Convention revising this Con
vention in whole or in part, then, un
less the new Convention otherwise
provides
(a)
the ratification by a Member of
the new revising Convention shall ipso jure involve the immediate denunciation
of this Convention, notwithslanding the provisions of Artide 9 above, if and
when the new revising Convention shall have come into force;
(b)
as from the date when the new
revising Convention comes into force this Convention shall cease to be open to
ratification by the Members.
2. This Convention
shall in any
case remain in force in its actual
form and conlent for those Members
which have ratified it but have not
ratified the revising Convention.
Artikel
13
1. Om
konferensen antager en ny
konvention, varigenom förevarande
konvention helt eller delvis revide
ras, och den nya konventionen ej fö
reskriver annat,
a)
skall, utan hinder av bestämmelserna
i artikel 9, en medlems ratifikation av den nya konventionen i sig innefatta
omedelbar uppsägning av förevarande konvention, under förutsättning att den
nya konventionen trätt i kraft;
b)
skall från den dag, då den nya
konventionen träder i kraft, förevarande konvention icke längre kunna
ratificeras av medlemmarna.
2. Förevarande
konvention skall
likväl förbli gällande till form och
innehåll för de medlemmar som ra
tificerat densamma men icke ratifi
cerat den nya konvention, varigenom
förevarande konvention revideras.
Artide
14
The
English and French versions of the text of this Convention are equally
authoritative.
Artikd
14
De
engelska och franska texterna till denna konvention skall ha lika vitsord.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Convention
(No. 132) concerning
Annual
Holidays with Pay (revised
1970)
The
General Conference of the International Labour Organisation,
Having been convened at
Geneva by the Governing Body of the International Labour Office, and having
met in its Fifty-fourth Session on 3 June 1970, and
Having decided upon the
adoption of certain proposals with regard lo holidays with pay, which is the
fourlh item on the agenda of the session, and
Having
determined that these proposals shall take the form of an international
Convention,
(översättning)
Konvention
(nr 132) om semester (reviderad 1970)
Internationella
arbetsorganisationens allmänna konferens,
som av styrelsen för
Internationella arbetsbyrån sammankallats till Geneve och där samlats den 3
juni 1970 till sitt femtiofjärde sammanträde,
och beslutat antaga vissa
förslag rörande semester, vilken fråga utgör den fjärde punkten på sammanträdets
dagordning,
samt
beslutat, att dessa förslag skall taga form av en internationell konvention.
opaginerad Kontrollera mot PDF
adopts this twenty-fourth
day of June of the year one thousand nine hundred and sevenly the following
Convention, which may be cited as the Holidays with Pay Convention (Revised),
1970:
antager denna den
tjugofjärde dagen i juni månad år nittonhundrasjuttio följande konvention, som
kan benämnas 1970 års reviderade semesterkonvention.
opaginerad Kontrollera mot PDF
.Artide
1
The
provisions of this Convention, in so far as they are not otherwise made
effective by means of collective agreements, arbitralion awards, court
decisions, slatutory wage fixing machinery, or in such other man-ner
consistent with national praclice as may be appropriate under national
conditions, shall be given effect by national laws or regulations.
Artikel
1
Bestämmelserna
i denna konvention skall, i den mån de icke ges verkan genom kollektivavtal,
skiljedomar, domstolsavgöranden, lagstadgade metoder för fastställande av löner
eller på sådant annat med nationell praxis överensstämmande sätt, som kan vara
tillämpligt under nationella förhållanden, ges verkan genom nationella lagar
eller föreskrifter.
Artide
2
1.
This Convention applies to all employed persons, with the excep-tion of
seafarers.
Artikel
2
1.
Denna konvention är tillämplig på alla arbetstagare med undantag av sjömän.
Prop.
1971:5
2. In
so far as necessary, mea-
,sures may be taken by the competent
authority
or through Ihe appropriate machinery in a counlry, after consultation with the
organisations of employers and workers concerned, where such exist, to exclude
from the application of this Convention limited categories of employed persons
in respect of whose employ-ment special problems of a substantial nature,
relating to enforcement or to legislative or constitulional matters, arise.
3. Each Member which
ratifies
this Convention shall list in the first
report on the application of the Con
vention submitted under artide 22
of the Constitulion of the Interna
tional Labour Organisation any cat
egories which may have been ex
duded in pursuance of paragraph 2
of this Artide, giving the reasons for
such exdusion, and shall state in
subsequent reports the position of
its law and practice in respect of
the categories exduded, and Ihe ex
tent to which effect has been given
or is proposed to be given lo the Con
vention in respect of such categories.
26
2.
I den mån del är nödvändigt kan
åtgärder vidtagas genom den myndighet som är behörig eller de metoder som är
tillämpliga i ett land, efter hörande av berörda arbetsgivar-och
arbetstagarorganisationer där sådana finns, för att från tillämpningen av
denna konvention utesluta begränsade kategorier av anställda, vilkas
anställning ger upphov till särskilda problem av betydande vikt avseende
konventionens efterlevnad eller avseende lagstiflningsmässiga eller
konstitutionella ämnen.
3.
Varje medlem som ratificerar
denna konvention skall i den första rapport angående konventionens till-lämpning,
som avges enligt artikel 22 i Internationella arbetsorganisationens stadga,
förteckna alla kategorier av personer som kan ha uteslutits med tillämpning
av mom. 2 av denna artikel och samtidigt angiva skälen för sådana undantag,
och skall i efterföljande rapporter angiva dels den ståndpunkt dess lagstiftning
och praxis intar i fråga om de uteslutna kategorierna, dels i vilken
utsträckning konventionen har genomförts eller avses att genomföras i fråga om
sådana kategorier.
Artide
3
1.
Every person lo whom this
Convention applies shall be entitled lo an annual paid holiday of a specified
minimum length.
2.
Each Member which ralifies this
Convention shall specify the length of the holiday in a dédaration appended to
its ratification.
3.
The holiday shall in no case be
less than three working weeks for one year of service.
4.
Each Member which has ratified
this Convention may subsequentiy notify the Director-General of the
International Labour Office, by a further dédaration, that it spec-
Artikel
3
1.
Varje person på vilken denna
konvention är tillämplig skall vara berättigad till en årlig betald semester
av en stipulerad minimilängd.
2.
Varje medlem som ratificerar
denna konvention skall uppge den stipulerade semesterns längd i en deklaration
som bifogas dess ratifikation.
3.
Semestern skall i intet fall understiga
tre arbetsveckor för ett års tjänst.
4.
Varje medlem som har ratificerat
denna konvention kan senare underrätta Internationella arbelsbyråns
generaldirektör genom en ytterligare deklaration att medlemmen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:5
ifies
a holiday longer than that specified at the lime of ratification.
27
stipulerar
en längre semester än den som angivits vid liden för ratifikationen.
Artide
4
1.
A person whose length of service
in any year is less than that required for the full enlitlement prescribed in
the preceding Artide shall be entitled in respect of that year to a holiday
with pay proportionate to his length of service during that year.
2.
The expression "year"
in paragraph 1 of this Artide shall mean the calendar year or any other period
of the same length deterinined by the competent authority or through the
appropriate machinery in the counlry concerned.
Artide
5
1.
A minimum period of service may
be required for entitlement to any annual holiday with pay.
2.
The length of anj' such
quali-fying period shall be determined by the competent authority or through
the appropriate machinery in the counlry concerned but shall not exceed six
months.
3.
The manner in which length of
service is calculated for the purpose of holiday entitlement shall be determined
by the competent authority or through the appropriate machinery in each
counlry.
4.
Under conditions to be determined
by the competent authority or through the appropriate machinery in each
counlry, absence from work for such reasons beyond the control of the employed
person concerned as illness, injury or mäternity shall be counted as part of
the period of service.
Artikel
4
1.
En person, vars tjänstetid under
ett år understiger vad som krävs för den fulla semesterrätt som föreskrivits i
föregående artikel, skall för nämnda år vara berättigad till en betald semester
som är proportionell mot längden av hans tjänstetid under året.
2.
Uttrycket »år» i första mom. av
denna artikel skall avse kalenderår eller varje annan period av samma längd,
som bestämmes av behörig myndighet eller genom tillämpliga metoder i det
berörda landet.
Artikel
5
1.
En minsta tjänstetid kan krävas
för rätt till årlig betald semester.
2.
Längden av denna minsta tjänstetid
skall bestämmas av behörig mjndighet eller genom tillämpliga metoder i det
berörda landet men skall ej överstiga sex månader.
3.
Det sätt, på vilket
tjänstetidens längd beräknas för semesterrätt, skall fastställas av behörig
myndighet eller genom tillämpliga metoder i varje land.
4.
Under betingelser som skall
fastställas av behörig myndighet eller genom tillämpliga metoder i varje land
skall frånvaro från arbetet av sådana skäl, varöver arbetstagaren ej råder, som
sjukdom, skada eller havandeskap räknas in i tjänstetiden.
Artide
6
1.
Public and customary holidays, whether or not they fall during the
Artikel
6
1.
Allmänna helgdagar och sedvanliga fridagar skall icke, vare sig
annual
holiday, shall not be counted as part of the minimum annual holiday with pay
prescribed in Artide 3, paragraph 3, of this Convention.
2. Under conditions to be
determined by the competent authority or through the appropriate machinery in
each counlry, periods of incapaci-ty for work resulting from sickness or injury
may not be counted as part of the minimum annual holiday with pay prescribed in
Artide 3, paragraph 3, of this Convention.
de
infaller under semestern eller ej, räknas in i den minsta årliga semester som
föreskrivits i artikel 3 mom. 3 i denna konvention.
2. Under betingelser som
skall fastställas av behörig myndighet eller genom tillämpliga metoder i varje
land får perioder av arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller skada icke
inräknas i den minsta årliga semester som föreskrivits i artikel 3 mom. 3 i
denna konvention.
Artide
7
1.
Every person taking the holiday
envisaged in this Convention shall receive in respect of the full period of
that holiday at least his normal or average remuneration (induding the cash
equivalent of any part of that remuneration which is paid in kind and which is
not a permanent benefit continuing whether or not the person concerned is on
holiday), calculated in a manner lo be determined by the competent authority
or through the appropriate machinery in each counlry.
2.
The amounts due in pursuance of
paragraph 1 of this Artide shall be paid to the person concerned in advance of
the holiday, unless otherwise provided in an agreement applicable to him and
the employer.
Artikel
7
1.
Envar som åtnjuter i denna
konvention avsedd semester skall under hela semestertiden erhålla minst sin
normala eller genomsnittliga lön (inräknat motvärdet i kontanter av varje del
av lönen som utgår in natura och som icke är en ständig förmån, idgående vare
sig arbetstagaren åtnjuter semester eller ej), beräknad på ett sätt som fastställes
av behörig myndighet eller genom tillämpliga metoder i varje land.
2.
Den ersättning som skall utgå
enligt mom. 1 av denna artikel skall utbetalas till arbetstagaren före semestern,
såvida icke annat beslämts i en mellan denne och arbetsgivaren gällande
överenskommelse.
Artide
8
1.
The division of the annual holiday
with pay into parts may be authorised by the competent authority or through
the appropriate machinery in each counlry.
2.
Unless otherwise provided in an
agreement applicable lo the employer and the emplojed person concerned, and
on condition that the length of service of the person concerned entilles him
to such a period, one of the parts shall consist of at least two uninterrupted
working weeks.
Artikel
8
1.
Uppdelning av den. årliga semestern
kan medges av behörig myndighet eller genom tillämpliga metoder i varje land.
2.
Såvida icke annat har bestämts
i en mellan vederbörande arbetsgivare och arbetstagare gällande överenskommelse
och under förutsättning att arbetstagarens tjänstetid medför rätt till så lång
ledighet, skall en av delarna bestå av åtminstone två oavbrutna arbetsveckor.
Artide
9
1.
The uninterrupted part of the
annual holiday with pay referred to in Artide 8, paragraph 2, of this
Convention shall be granted and taken no låter than one year, and the remainder
of the annual holiday with pay no låter than eighteen months, from the and of
the yaar in raspad of which the holiday entitla-ment has arisen.
2.
Any part of the annual holiday
which exceeds a stated minimum may be postponad, with the consent of the
employad person concerned, beyond tha period specified in paragraph 1 of this
Articla and up to a further specified time limit.
3.
The minimum and the time limit
referred to in paragraph 2 of this Artide shall be datarmined by the competent
authority aftar consultation with tha organisations of employers and workers
concarnad, or through collective bargaining, or in such other manner consistent
with national practice as may ba appropriate under national conditions.
Artikel
9
1.
Sådan årlig semester, som enligt
artikel 8 mom. 2 i denna konvention skall utgå i oavbrutan följd, skall ges
och utnyttjas senast inom ett år, och återstoden .av den årliga semestern
senast inom adarton månader, räknat från utgången av dal år, undar vilket
semasterrätten intjänats.
2.
Varje del av semestern som
övarstiger ett fastställt minimum kan mad vadarböranda arbetstagares samtycke
uppskjutas utövar dan tidrymd som angås i mom. 1 av denna artikel och intill
en ytterligare bestämd tidsgräns.
3.
Det minimum och den tidsgräns
som åsyftas i mom. 2 av danna artikel skall fastställas av behörig myndighat
aftar berörda arbelsgivar-och arbetstagarorganisationars hörande ellar genom
kollektivavtal eller på sådant annat, med nationell praxis övarensstämmande
sätt, som kan vara tillämpligt under nationalla förhållanden.
Artide
10
1.
The time at which the holiday
is to be taken shall, unlass it is fixad by regulation, collactiva agreement,
arbitralion award or othar means consistent with national practice, be
datarmined by tha employer after consultation with the employed person
concerned or his representatives.
2.
In fixing the tima at which the
holiday is lo ba lakan, work raquira-mants and the opportunitias for rest and
relaxation available to the employed person shall ba taken into account.
Artikel
10
1.
Tidpunkten för samestern skall,
såvida den icka bastämts genoin författning, kollektivavtal eller skiljedom
allar på annat mad nationell praxis överensstämmande sätt, fastställas av
arbelsgivaran efter hörande av arbetstagaren eller dennas representanter.
2.
När lidpunkten för semestern
bestämmes skall tagas i beräkning såväl de krav arbetet ställer som de
möjligheter till vila och avkoppling som står arbetstagaren till buds.
Artide
11
An
employed person who has com-pleted a minimum period of service corresponding to
that which may be required undar Articla 5, paragraph
Artikel
11
En
arbetstagare, som har fullgjort en sådan minsta tjänstetid som motsvarar vad
som kan ha krävts enligt artikel 5 mom. 1 i denna konvention
opaginerad Kontrollera mot PDF
1, of this Convention
shall receive, upon termination of employment, a holiday with pay proportionate
to the length of service for which ha has not received such a holiday, or
compensation in lieu thereof, or the equivalent holiday credit.
skall, då anställningen
upphört, ar-hålla semaster svarande mot dan tjänstatid, för vilken han icka har
erhållit sådan ledighet, ersättning härför ellar motsvarande tillgodohavande i
samastarkassa.
Artide
12
Agreemants
to rdinquish tha right to tha minimum annual holiday with pay prescribed in
Artide 3, paragraph 3, of this Convention or to forgo such a holiday, for
compensation or olharwisa, shall, as appropriate to national conditions, be
null and void or be prohibited.
Artikel
12
Överanskommalsar
att eftergiva rätten till den minsta årliga semester som föreskrivits i
artikel 3 mom. 3 i denna konvention, allar att avslå från sådan semester, mot
ersättning eller annorledes, skall, alltefter vad som svarar mot nationella
förhållandan, vara ogiltiga ellar förbjudas.
Artide
13
Special
rules may be laid down by the competent authority or through the appropriate
machinery in each counlry in respect of cases in which the employed parson
engages, during the holiday, in a gainful activity con-flicting with the
purposa of the holiday.
Artikel
13
Särskilda
regler kan fastställas av behörig myndighat eller genom tilllämpliga metoder i
varje land för fall då arbetstagaren under samestarn ägnar sig åt
förvärvsarbete som strider mot ändamålet med semestern.
Artide
14
Effective
measures appropriate to tha manner in which effect is given to the provisions
of this Convention shall be lakan to ansure tha proper application and enforcement
of regulations or provisions concerning holidays with pay, by means of adequate
inspection or otherwise.
Artikel
14
Effektiva
åtgärder, svarande mot det sätt på vilket verkan ges denna konventions
bestämmelser, skall vidtagas för alt säkerställa riklig tillämpning och
efterlevnad av författningar eller avtalsbestämmelser om semaster, genom
tillfyUeslgörande inspektion eller annorledes.
Artide
15
1. Each
Member may accept the
obligations of this Convention sepa-
rately
(a)
in respect of employed persons
in economic seclors other than agriculture;
(b)
in respect of employed persons
in agriculture.
2. Each
Member shall specify in
Artikel
15
1. Varje
medlem kan antaga för
pliktelserna i denna konvention se
parat
a)
vad beträffar arbetstagare i
andra sektorer av näringslivet än jordbruk;
b)
vad beträffar arbetstagare inom
jordbruket.
2. Varje
medlem skall i sin rati-
opaginerad Kontrollera mot PDF
its
ratification whether it accepts the obligations of the Convention in respect
of the persons covered by sub-paragraph (a) of paragraph 1 of this Artide, in
respect of the parsons covarad by subparagraph (b) of paragraph 1 of this
Artide, or in respect of both.
3. Each Member which has
on ratification accepted the obligations of this Convention only in respect aither
of the persons covered by subparagraph (a) of paragraph 1 of this Artide or of
the persons covered by subparagraph (b) of paragraph 1 of this Artide may
subsequentiy notify the Director-General of the International Labour Office
that it accepts the obligations of the Convention in respect of all persons to
whom this Convention applias.
fikation angiva huruvida
medlemmen antager konventionens förplik-telsar vad beträffar de arbetstagare
som avses i 1 mom. a) av denna artikel, vad beträffar da arbetstagare som
avsas i mom. 1 b) av denna artikel, eller vad beträffar bägge kate-goriarna.
3. Varje medlem som vid
ratifikationen har antagit konventionens förpliktelser enbart vad beträffar
antingen de arbetstagare som avses i 1 mom. a) av denna artikel eller de
arbatstagare som avses i 1 mom. b) av denna artikel kan senare underrätta
Internationalla arbelsbyråns genaraldiraklör att medlemmen antager
konventionens förpliktelser vad beträffar alla personer, på vilka denna
konvention är tillämplig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide
16
This
Convention revises the Holidays with Pay Convention, 1936, and the Holidays
with Pay (Agriculture) Convention, 1952, on tha following terms:
(a)
acceptance of the obligations
of this Convention in respect of employed parsons in economic seclors othar
than agriculture by a Member which is a party to the Holidays with Pay
Convention, 1936, shall ipso jure involve the immediate denunciation of that
Convention;
(b)
acceptance of the obligations
of this Convention in respect of employed persons in agriculture by a Member
which is a party to the Holidays with Pay (Agriculture) Convention, 1952,
shall ipso jure involve the immediate danunciation of thal Convention;
(c)
the coining into force of this
Convention shall not close the Holidays with Pay (Agriculture) Convention,
1952, to further ratification.
Artikel
16
Genom
denna konvention revideras 1936 års semesterkonvenlion och 1952 års konvention
om samester inom jordbruket undar följande villkor:
a)
antagande av danna konventions
förpliktelser vad beträffar arbetstagare i andra sektorer av näringslivet än
jordbruk från en medlems sida, som är bunden av 1936 års semesterkonvention,
skall i sig innebära omedelbar uppsägning av sistnämnda konvention;
b)
antaganda av denna konventions
förpliktelser vad beträffar arbetstagare i jordbruket från en medlems sida,
som är bunden av 1952 års konvention om semester inom jordbruket, skall i sig
innebära omedelbar uppsägning av sistnämnda konvention;
c)
ikraftträdandet av denna konvention
skall icke hindra framtida ratifikation av 1952 års konvention om semester inom
jordbruket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:5 32
Artiklarna
1724
Dessa
artiklar är likalydande med artiklarna 714 av konventionen (nr 131) om
fastställande av minimilöner med särskild hänsyn till utvecklingsländerna,
dock att då i artikel 13 av sistnämnda konvention hänvisas till artikel 9,
detta i förevarande konvention motsvaras av en i artikel 23 upptagen hänvisning
till artikel 19.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Recommendation
(No. 135) concerning Minimum Wage Fixing, with Special Reference to
Developing Countries
The
General Confarenca of the International Labour Organisation,
Having
baen convened at Ganava by the Governing Body of tha International Labour
Office, and having mat in its Fifty-fourth Session on 3 June 1970, and
Notine
the tarms of tha Minimum
Waga-Fixing Machinery Recommen
dation, 1928, the Minimum Wage
Fixing Machinery (Agriculture) Re-
commandation, 1951, and tha Equal
Ramunaration Recommendation,
1951,
which contain valuable giiide-lines for minimum wage fixing bod-ias, and
Considering
that experiance in more recent years has amphasised tha im-portance of certain
additional considerations relating to minimum wage fixing, induding that of
adop-ting criteria which will make systems of minimum wages both an af-factiva
instrument of social protac-tion and an alement in the stralagy of economic and
social development, and
Considering
that minimum waga fixing should in no way operate to the prejudice of tha
exarcise and growtli of fraa collective bargaining as a maans of fixing wages
higher than tha minimum, and
Having
dacidad upon the adoption of certain proposals with regard lo minimum wage
fixing machinery and related problems, with special reference to developing
countries, which is the fifth itam on the agenda of tha session, and
Bilaga
3
(Översättning)
Rekommendation
(nr 135) om fastställande av minimilöner med särskild hänsyn till
utvecklingsländerna
Internationella
arbetsorganisationens allmänna konferens,
som
av styrelsen för Internationella arbetsbyrån sammankallats till Ganava och där
samlats dan 3 juni 1970 till sitt famtiofjärda sammanträde,
som
beaktar anvisningarna i 1928 års rekommandation om metoder för fastställande av
minimilöner, 1951 års rakommandation om metoder för fastställande av minimilöner
inom jordbrukat samt 1951 års rekommendation om lika lön, vilka innehåller
värdefulla riktlinjer för de organ som har till uppgift att fastställa minimilöner,
som
finner att arfaranheter från senare år givit vid handen att vissa ytterligare
faktorer är av batydelse när dal gällar fastställande av minimilöner, särskilt
viktan av att sådana kriterier antagas som medger att minimilönesystamen blir
på en gång ett affektivt instrument för socialt skydd och ett element i den
akono-miska och sociala utvacklingspolili-kan,
som
finnar att fastslällanda av minimilöner inte i något fall bör få manligt
inverka på utövning och främjande av kollektiva förhandlingar,
som
beslutat antaga vissa förslag rörande metoder för fastställande av minimilöner
och därmed sammanhängande problem mad särskild hänsyn till
utvecklingsländerna, -dlken fråga utgör dan femte punkten på sammanträdets
dagordning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Having determined that
tliasa proposals shall lake tha form of a Recommendation,
och som beslutat att dessa
förslag skall taga form av en rekommendation.
opaginerad Kontrollera mot PDF
adopts this twenty-second
day of Juna of the yaar one thousand nine hundrad and sevenly the following
Recommendation, which may be cited as the Minimum Wage Fixing Recommendation,
1970:
antager denna den
tjugoandra dagen i juni månad år nittonhundrasjuttio följande rekommendation,
som kan benämnas 1970 års rekommendation om fastställande av minimilöner.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I. Purpose of Minimum Wage Fixing
1.
Minimum wage fixing should
conslilute one element in a policy designed lo overcoma poverty and lo ensure
tha satisfaclion of tha naeds of all workers and their famiiies.
2.
The fundamental purpose of
minimum waga fixing should be to giva waga earners necessary social protection
as regards minimum par-missible lavels of wages.
L Syftet med fastställande ay minimilöner
1.
Fastställande av minimilöner
bör utgöra ett av elementen i en politik som syftar till atl bekämpa fattigdomen
och lillfradsslälla arbetstagarnas och deras familjers behov.
2.
Det grundläggande syftet med
fastställandet av minimilöner bör vara att ge löntagarna erforderligt socialt
skydd när det gäller lägsta tillåtna lönenivå.
opaginerad Kontrollera mot PDF
II. Criteria for Determining the Level
of Minimum Wages
3. In
determining the level of mi
nimum wages, account should be
laken of the following criteria,
amongst olhars:
(a)
the needs of workers and their
famiiies;
(b)
the general level of wages in
the counlry;
(c)
the cost of living and changes
Iherein;
(d) social
security benefits;
(e) tha
relativa living standards
of othar social groups;
(f) economic factors,
induding
the requirements of economic de-
valopmant, lavels of productivity and
the desirability of attaining and
maintaining a high level of employ
ment.
m. Coverage of the Minimum Wage Fixing System
4. The
number and groups of wage
earners who are not covered in pur
suance of Artide 1 of the Minimum
II.
Kriterier för
att bestämma minimilönenivån
3.
Vid bestämmandat av minimilöner bör hänsyn tagas till bl. a. följande
kriterier:
a)
arbetstagarnas och deras familjers
behov;
b)
den allmänna lönenivån i landet;
c)
levnadskostnaderna och deras
förändringar;
d) sociala
Irygghetsförmåner;
a)
andra socialgruppers relativa levnadsstandard;
f)
ekonomiska faktorer, däri inbegripet dan ekonomiska utvecklingens krav,
produktiviteten saml önskvärdheten av att uppnå och vidmakthålla en hög
sysselsättningsnivå.
m. Omfattningen av systemet för fastställande av
minimilöner
4.
De löntagare som inte skyddas enligt artikel 1 i 1970 års konvention om
fastslällanda av minimilöner bör,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:5
Wage
Fixing Convention, 1970, should be kapi to a minimum.
5. (1) The system of
minimum wages may be applied to the wage earners covered in pursuance of Artide
1 of the Convention either by fixing a single minimum wage of general application
or by fixing a series of minimum wages applying to parlicular groups of
workers.
(2)
A system based on a single minimum wage
(a)
need not be incompatible with
tha fixing of differenl råtes of minimum wages in differenl regions or zones
with a view to allowing for differences in cosls of living;
(b)
should not impair the effects
of decisions, past or future, fixing minimum wages higher than the general
minimum for parlicular groups of workers.
35
räknat
i antal och grupper, vara så få som möjligt.
5. 1) Minimilönasystemal
kan till-lämpas på da löntagare som skyddas enligt artikel 1 i konventionen, antingen
genom att man fastställer en enhetlig minimilön som tillämpas allmänt eller
genom atl man fastställer en serie av minimilöner som till-lämpas på särskilda
grupper av arbetstagare.
2)
Ett system som grundar sig på en enhetlig minimilön
a)
behöver inte vara oförenligt
med elt fastställande av olika minimilönesatser i skilda regioner eller zoner
som är ägnat atl la hänsyn till olikheter i levnadskostnader;
b)
bör inle inverka på tidigare ellar
framtida beslut, varigenom högre minimilöner fastställes än det allmänna
minimum för särskilda grupper av arbetstagare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
IV. Minimum
Wage Fixing Machinery System FV. System för fastställande av minimilöner
opaginerad Kontrollera mot PDF
6. The minimum waga
fixing ma
chinery provided for in Artide 4 of
the Convention may take a variely
of forms, such as the fixing of min
imum wages by
(a)
slatute;
(b)
decisions of the competent
authority, with or without formål provision for taking account of re-commendations
from other bodies;
(c)
decisions of wages boards or
councils;
(d) induslrial
or labour courts or
tribunals; or
(e) giving
the force of law to pro
visions of collective agreements.
7. The
consultation provided for
in paragraph 2 of Artide 4 of the
Convention should include, in parli
cular, consultation in regard to the
following matters:
(a) the selection and
application of the criteria for determining the level of minimum wages;
6. De metoder för
fastställande av
minimilöner som angås i artikel 4 i
konventionen kan vara av olika slag,
t. ex. fastställande av minimilöner
genom
a)
lagstiftning;
b)
beslut av behörig myndighet med
ellar utan formell skyldighet att taga hänsyn lill rekommendationer från andra
organ;
c)
beslut av lönanämnder eller löneråd;
d) förlikningsnämndar
eller ar
betsdomstolar; eller
e) upphöjande av
kollektivavtals-
bestämmelser till lag.
7. Det
samråd som föreskrives i
artikel 4 mom. 2 i konventionen bör
särskilt inriktas på följande ämnen:
a)
urval och tillämpning av kriterier för bestämmandet av minimilönenivån ;
opaginerad Kontrollera mot PDF
(b)
the rata or ratas of minimum
wages to be fixed;
(c)
the adjustnient from time to
tima of the rata or ratas of minimum wagas;
(d) problems
ancounterad in Ihe
enforcament of minimum wage lég
islation;
(e) the
collaclion of data and tha
carrying out of studies for the in
formation of minimum wage fixing
authorities.
8.
In countries in which bodies
have baen sal up which advisa tha competent authority on miniminn waga
questions, or to which tha gov-ernment has dalegated responsibility for minimum
waga dacisions, the participation in the operation of minimum waga fixing
machinery referred lo in paragraph 3 of Artide 4 of the Convention should
include membership of such bodies.
9.
The parsons reprasanting the
general interests of tha counlry whosa participation in tha operation of
minimum waga fixing machinery is provided for in Artide 4, paragraph 3,
subparagraph (b), of the Convention should be suitably qiial-ified independent
parsons who may, whera appropriate, ba public offi-cials with responsibilities
in tha areas of induslrial ralations or acono-mic and social planning or
policy-making.
10. To
the axtent possibla in na
tional circumstances, suffident re-
sources should be davoted to tha col
laclion of statistics and other data
naadad for analytical studies of the
relevant economic factors, particu-
larly thosa mentioned in Paragraph
3 of this Recommendation, and their
probable evolution.
b)
den minimilönesats eller de
minimilönesatsar som skall fastställas;
c)
periodisk justering av
minimi-lönasatsan allar minimilönasatserna;
d) problem
som uppstår vid ge
nomförandet av lagstiftning om mi
nimilöner;
e) insamling
av uppgifter och
verkställande av utradningar för in
formation åt myndigheter som har
lill uppgift att fastställa minimilö
ner.
8.
I länder där organ har
tillsatts med uppgift att lämna råd åt dan i minimilönafrägor behöriga myndighaten
eller till vilka regeringen har delegerat ansvaret för beslut i sådana frågor
bör den medverkan i ma-todarna för fastställande av minimilöner som avses i
artikel 4 mom. 3 i konventionen innefatta ledamotskap i sådana organ.
9.
De parsöner som raprasanterar
landals allmänna intressen och vilkas medverkan i metodarna för fastställande
av minimilöner regiaras i artikel 4 mom. 3 b) i konventionen bör vara
oberoenda, med lämpliga kvalifikationer utrustade parsöner, som där så är
lämpligt, kan vara anställda i offentlig tjänst, med ansvar för sådana frågor
som relationerna mellan arbatsmarknadens parter ellar ekonomisk och social
planering ellar politikens utformning.
10. I
dan utsträckning förhållan
dena i varje land så medger bör till
räckliga medel anvisas för insamling
av statistiska nppgiftar samt andra
upplysningar som behövs för analys
av relevanta ekonomiska faktorer,
särskilt de i punkt 3 i denna rekom
mendation angivna, samt den antag
liga ulvacklingen av sådana faktorer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
V. Adjustment of Minimum Wages
11.
Minimum waga råtes should be adj usted from lime to tima to
V. Justering av minimilöner
11.
Minimilönasatser bör från tid lill annan justeras mad hänsyn till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:5
take
account of changes in tha cost of living and other economic conditions.
12.
To this end a review might be
carried out of minimum wage råtes in relation lo the cost of living and other
economic conditions either at ragular intervals or whenever such a review is
considered appropriate in the light of variations in a cosl-of-living index.
13.
(1) In order to assist in Ihe
application of Paragraph 11 of this Recommendation, periodical surveys of
national economic conditions, induding trends in income per head, in
productivity and in employment, unemployment and underemploy-menl, should be
made lo the extent that national rasources permit.
(2)
The frequency of such surveys should be determined in the light of national
conditions.
37
ändringar
i levnadskostnaderna och till andra ekonomiska förhållanden.
12.
I detta syfte torde en översyn
av minimilönesatserna i relation lill levnadskostnaderna och andra ekonomiska
förhållanden böra företas antingen mad regelbundna mellanrum eller närhelst en
sådan översyn anses lämplig på grund av variationer i levnadskostnadsindex.
13.
1) För alt underlätta tillämpningen
av punkt 11 i denna rekommendation bör periodiska översikter av landets
ekonomiska förhållanden, däri inbegripet tendenser beträffande inkomsten per
capita, produktivitet samt sysselsättning, arbetslöshet och
undarsyssdsältning, företas i den utsträckning varje lands resurser medger.
2) Frekvensen av sådana
översik-ler bör beslämmas under hänsynslagande till da nationalla förhållandena.
opaginerad Kontrollera mot PDF
VI. Enforcement
14.
Measures to ensure the effective application of all provisions relating to
minimum wages, as provided for in Artide 5 of the Convention, should include
the following:
(a)
arrangemanls for giving
pub-licity to minimum wage provisions in languages or dialects underslood by
workers who need protection, adapted where necessary to the needs of illiterate
persons;
(b)
the employment of a suffident
number of adequatdy trained inspectors aquipped with the powers and facilities
nacassary to carry out their duties;
(c)
adequate penalties for
in-fringament of tha provisions relating to minimum wages;
(d) simplification of
legal pro
visions and procedures, and other
appropriate means of enabling work
ers effectivaly to exercise their rights
under minimum wage provisions, in
duding the right lo recover amounts
VI. Genomförande
14.
Åtgärder för att garantera eji effakliv tillämpning av alla bestämmelser om
minimilöner, på sätt som föreskrives i artikel 5 av konventionen, bör
innefatta:
a)
åtgärdar för att på ett för arbetstagare
som är i behov av skydd begripligt språk sprida kännedom om bestämmelserna om
minimilöner, varvid i mån av behov hänsyn bör tas till analfabatar;
b)
anställande av ett tillräckligt
antal vederbörligen utbildade inspektörer utrustade mad erforderliga
befogenheter och möjligheter atl fullgöra sina uppgifter;
c)
lämpliga påföljder för överträdelse
av bestämmdsarna om minimilöner ;
d) förenkling av
lagstiftning och
procedur samt vidtagande av andra
lämpliga åtgärder för att bereda ar
betstagarna möjlighet att effektivt
göra sin rätt enligt minimilönebe
stämmelsema gällande, däri inbegri-
opaginerad Kontrollera mot PDF
by which they may have
been under-paid;
(e) the association of
employers'
and workers' organisations in efforts
to protect workers against abuses;
(f) adequate
protection of work
ers against viclimisalion.
pel rätten alt utkräva
eventuellt in nehållen lön;
e) dellagande av
arbetsgivarnas
och arbetstagarnas organisationer i
strävanden alt skydda arbetstagarna
mot missbruk;
f) tillfredsställande
skydd för ar.
betstagarna mot repressalier.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Recommendation
(No. 136) concerning Special Youth Employment and Training Schemes for
Development Purposes
The
General Conference of the International Labour Organisation,
Having
been convened al Geneva by the Governing Body of the International Labour
Office, and having met in ils Fiflj-fourth Session on 3 June 1970, and
Recalling the provisions
of exisling international labour Conventions and Recommendations on the training
and employment of young persons, in parlicular the Unemployment (Young
Persons) Recommendation, 1935, the Vocational Training Recommendation, 1962,
and the Employment Policy Convention and Recommendation, 1964, and
Considering
that special youth employment schemes and training schemes designed to give
young persons the necessary skilts to enable them to adapt to the pace of a
chang-ing sociaty and to lake an active part in the development of their
country constitute an approach to youth employment problems, supplemenlary to
those of exisling instruments, and
Noting
that the problems which this approach is intended to meet have only come into
prominence on a wide scale in recent years, and
Considering
thal il is important to adopt an instrument setting out the objectives, methods
and safeguards of such special schemes, in such manner that they would be fully
consistent with earlier international labour standards relevant to conditions
of service Iherein, parlicularly
(Översättning)
Rekommendation
(nr 136) om särskilda program för sysselsättning och utbildning av ungdom i
utvecklingssyfte
Internationella
arbalsorganisatio-nans allmänna konferens,
som
av styrelsen för Internationella arbetsbyrån sammankallats lill Geneve och där
samlats den 3 juni 1970 till sitt femliofjärde sammanträde,
som
erinrar om bestämmelserna i Inlernalionella arbatsorganisatio-nens redan
existerande konventioner och rekommendationer om utbildning och
sysselsättning av ungdom, särskilt 1935 års rekommendation om
ungdomsarbetslösheten, 1962 års rekommendation om yrkesutbildning och 1964 års
konvention och rekommendation om sysselsättningspolitik,
som
anser atl särskilda program för sysselsättning och utbildning av ungdom,
avsedda att ga ungdomarna de kunskaper de behöver för att kunna anpassa sig
till elt samhälle i förändring samt för atl ta aktiv del i sitt lands
utveckling, är en metod för att angripa ungdomens sysselsättningsproblem, som
kompletterar i redan existerande instrument angivna metoder,
som
konstaterar atl de problem, som man härigenom avser alt lösa, först under
senare år har framträtt i större utsträckning,
som
anser det viktigt att ett instrument anlages, som anger mål, metoder och
garantier för sådana särskilda program på ett sådant sätt, att da blir fullt
föranliga med tidigare antagna internationella arbetsnormer, som har betydelse
för tjänst-görings\'illkoren inom programmen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:5
those
of the Forced Labour Convention, 1930, and Ihe Abolition of Forced Labour
Convention, 1957, and
Having decided upon the
adoption of certain proposals with regard to special youth employment and training
schemes for development purposes, which is the sixth item on the agenda of Ihe
session, and
Having determined that
these proposals shall lake the form of a Recommendation,
adopts
this twenty-third day of June of the year one thousand nine hundred and
sevenly Ihe following Recommendation, which may be cited as the Special Youth
Schemes Recommendation, 1970.
40
särskilt
1930 års konvention om tvångsarbete och 1957 års konvention om avskaffande av
tvångsarbete,
som
beslutat antaga vissa förslag om särskilda program för sysselsättning och
utbildning av ungdom i ulvecklingssyfte, vilken fråga utgör den sjätte punkten
på konferensens dagordning,
och
som beslutat att dessa förslag skall taga form av en rekommendation
antager
denna dan tjugotredje dagen i juni månad år nittonhundrasjuttio följande
rekommendation, som kan benämnas rekommendation om särskilda program för
ungdom, 1970.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I. Nature of Special Schemes
1. (1)
This Recommendation ap
plies lo special schemes designed to
enable young persons to take part in
activities directed to the economic
and social devalopment of their
country and to acquire education,
skills and experience facilitaling
their subsequent economic activity
on a lasting basis and promoling
their participation in society.
(2)
These schemas are hereinaf-ter referred to as "special schemes".
2. The following may be
regarded
as special schemes for Ihe purpose
of this Racommandation:
(a)
schemas which meet needs for
youth employment and training not yet met by exisling national educa-tional or
vocational training programmes or by normal opportunilies on the employment
märket;
(b)
schemes which enable young
persons, especially unemployed young persons, who have education-al or
tachnical qualifications which are needed by tha community for development,
parlicularly in the economic, social, edncational or health
I. De särskilda programmens art
1. 1)
Denna rekommendation om
fattar särskilda program avsedda att
sätta ungdomar i stånd att deltaga
i verksamhet som är inriktad på
landets ekonomiska och sociala ut
veckling och att förvärva utbildning,
yrkesskicklighet och erfarenhet som
på lång sikt underlättar deras fram
tida förvärvsverksamhet och främ
jar deras deltagande i samhällslivet.
2)
Dessa program kallas i det föl jande »särskilda program».
2. Som särskilda
program i danna
rekommendations maning kan be
traktas :
a)
program som i fråga om
sys-salsättning och utbildning av ungdom fyller behov som ännu inte tillgodosetts
av befintliga nationella undervisnings- eller yrkesutbildningsprogram eller
av normala möjligheter på arbetsmarknaden;
b)
program som gör det möjligt för
ungdomar, särskilt arbetslösa ungdomar, vilka har sådan utbildning eller
sådana tekniska kvalifikationer som samhället behöver för utveckling, särskilt
på det sociala och ekonomiska området samt inom
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:5
fields,
to use their qualifications in the service of the community.
41
utbildning
och hälsovård, alt använda sina kvalifikationer i samhällets tjänst.
opaginerad Kontrollera mot PDF
II. General Principles
3.
(1) Special schemes should be organised within the framework of national
development plans where these exist and should, in parlicular, be fully
integraled with human re-sources plans and programmes directed towards the
achievement of full and productive employment as well as with regular
programmes for the education and training of young people.
(2)
Special schemes should have an interim charactar to meet current and pressing
economic and social needs. They should not duplicate or prejudice other
measures of economic policy or the development of regular edncational or
vocational training programmes nor be regarded as an alternative to these measures
and these regular programmes.
(3) -
Special schemes should not
ba operated in a manner likely lo
lower labour standards nor should
the services of participants Iherein
ba used for tha advantage of private
persons or undertakings.
(4) Special
schemes should pro
vide participants, where appropriate,
with at laast a minimum level of
education.
4.
The essential elements of every
special schema should include the safeguarding of human dignity and the development
of the personalily and of a sansa of individual and social responsibility.
5.
Special schemes should be ad-minislered
without discrimination on the basis of race, colour, sex, religion, political
opinion, national extraclion or social origin; they should be used for the active
pro-
II. Allmänna principer
3.
1) De särskilda programmen bör utformas inom ramen för landels
utvecklingsplaner, där sådana finns, och de bör framför allt helt samordnas med
planer för mänskliga resurser och med program, som är inriktade på att uppnå
full och produktiv sysselsättning liksom med ordinarie undervisnings- och
yrkesutbildningsprogram för ungdom.
2)
De särskilda programmen bör
vara av tillfällig karaktär för att tillgodose omedelbara och trängande ekonomiska
och sociala behov. De bör icke dubblera eller föregripa andra åtgärder inom den
ekonomiska politiken eller utvecklingen av ordinarie undervisnings- eller
yrkesutbildningsprogram och bör inte heller betraktas som ett alternativ till
dessa åtgärder och dessa ordinarie program.
3)
De särskilda programmen bör
icke fungera på elt sätt som kan leda till lägre arbetsnormer. Ej heller bör
da i programmen deltagandes tjänster utnyttjas lill fördel för enskilda
personer eller företag.
4)
De särskilda programmen bör, i
mån av behov, bibringa deltagarna åtminstone ett minimum av allmänna
kunskaper.
4.
I varje särskilt programs huvudinnehåll
bör ingå alt värna om människans värdighet samt att utveckla personligheten
och känslan av individuellt och socialt ansvar.
5.
De särskilda programmen bör
genomföras ulan diskriminering på grund av ras, hudfärg, kön, trosbekännelse,
politisk uppfattning, nationell härkomst eller socialt ursprung. De bör
användas för att ak-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:5
motion
of aquality of opportunity and trealment.
6.
The purposes and objectives of each
special schema and the categories of participants should be clearly defined by
the competent authority and should be subjact lo periodic review in the light
of experience.
7.
(1) Participation in special
schemas should be volunlary; excep-tions may be parmitted only by legislative action
and where thera is full complianca with the terms of axisting intarnalional labour
Conventions on forced labour and employment policy.
(2) Schemes
in respect of which
excaptions may be so parmitted may
include
(a)
schemes of education and training
involving obligatory enrol-ment of unemployed young people within a definite
period after the age limit of regular school altendance;
(b)
schemas for young people who have
previously accepted an obligation to serva for a definite period as a condition
of being enabled to acquire education or lechnical qualifications of special value
to the community for development.
(3) Where excaptions
are so par
mitted, participants should, lo the
greatast possible extent, be given a
free choica among differenl available
forms of activity and differenl re
gions within tha country and due
account should be taken in their
assignment of their qualifications
and aptiludas.
8. The conditions of
service of
participants in special schemes
should be clearly defined by the
competent authority; they should be
in conformily with the legal provi
sions governing minimum age for
admission to employment and in
harmony with other legal provisions
applicable lo young persons in regu
lar training or in normal employ
ment.
42
tivt
främja lika möjligheter och behandling.
6.
Varje särskilt programs mål,
syfta och ddtagarkalegorier bör vara klart definierade av behörig myndighet
och bör göras till föremål för regelbunden översyn på grundval av gjorda
erfarenheter.
7.
1) Deltagandet i särskilda program
bör vara frivilligt. Undanlag får medges endast genom lagstiftning och om full
överensstämmelse föreligger med föraskriftarna i existerande internationella arbetskon-vantioner
om tvångsarbete och sysselsättningspolitik.
2) Da
program, från vilka sådana
undantag får medges, kan innefatta
följande:
a)
undervisnings- och yrkesut-bildningsprogram,
som omfattar obligatoriskt deltagande av arbetslös ungdom inom en bestämd
period efter uppnåendet av den åldersgräns då den normala skolplikten upphört;
b)
program för ungdom, som på
förhand åtagit sig viss tjänstgöring under en bestämd period som elt villkor
för att få möjligheter alt skaffa sig utbildning eller tekniska kvalifikationer
av särskilt värde för samhällets utveckling.
3) Om
sådana undanlag medgi
vits bör deltagarna i största möjliga
utsträckning få fritt välja mellan oli
ka verksanihetsformer och olika re
gioner inom landet och vederbörlig
hänsyn bör vid deras placering tas
lill deras kvalifikationer och anlag.
8.
Villkoren för deltagarnas tjänstgöring i de särskilda programmen bör klart
anges av behörig m3mdig-het. De bör överensstämma med föreskrifterna om
minimiålder för användande till arbete samt harmoniera med övriga
föreskrifter som gäller för ungdom i ordinarie utbildning eller normal
sysselsättning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:5
9. Participants
should continue to
have the opportunity of member
ship in youth or trade union organi
sations of their choice and of taking
part in their activities.
10. There
should be formål proce
dures for appeal by participants
against decisions concerning their
recruitmenl, their admission or their
conditions of service, as well as in
format grievance procedures lo deal
with minor complaints.
ni. Schemes Which Meet Needs for Youth Employment and Training
Not Yet Met by Existing National Educational or Vocadonä Training Programmes or
by Normal Opportunilies on the Employment Märket
A.
Pur poses
11. As
appropriate to national
needs and circumstances, special
schemas to which this Part of this
Recommendation applies should
serve one or more of Ihe following
specific purposes:
(a)
to give young persons who are educationally
or otherwise disadvantaged such education, skills and work habits as are necessary
for use-ful and remunerative economic activity and for integration into society;
(b)
to involve young persons in
national economic and social development, induding agricultural and rural development;
(c)
to provide useful occupation related
lo economic and social development for young persons who would otherwise be unemployed.
43
9. Deltagarna
bÖr bibehålla möj
ligheten att vara medlemmar i ung
domssammanslutningar eller fackli
ga organisationer efter eget fritt val
samt att deltaga i dessas verksam
het.
10. Det
bör finnas ett formellt för
farande som gör det möjligt för del
tagarna att anföra besvär mot beslut
om deras rekrytering, antagande el
ler tjänstgöringsvillkor samt ett in
formellt förfarande för behandling
av smärre klagomål.
10. Program som fyller behov i fråga om sysselsättning
och utbildning av ungdom men som ännu inte tillgodosetts av befintliga
nationella undervisnings- eller yrkesutbildningsprogram eller ay normala
möjligheter på arbetsmarknaden
A. Syften
11. Allt
efter landets behov och
förhållanden bör de särskilda pro
gram, på vilka denna avdelning av
rekommendationen äger tillämpning,
tjäna ett eller flera av följande syf
ten, nämligen:
a)
att ge ungdomar, som i fråga om
utbildning eller eljest är missgynnade, sådan utbildning och yrkesskicklighet
samt sådana arbetsvanor som är nödvändiga för en meningsfull och lönande
ekonomisk verksamhet samt för anpassning tUl samhället;
b)
att förmå ungdomen att deltaga
i landets ekonomiska och sociala utveckling, däri inbegripet jordbruksnäringens
och landsbygdens utveckling;
c)
att bereda ungdomar som i annat
fall skulle vara arbetslösa en i förhållande till ekonomisk och social
utveckling nyttig sysselsättning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
B.
Participation
12.
In selecting young persons to participate in special schemes, the following should
be taken into account :
(a)
age and education, training
B.
Deltagande
12.
Vid urvalet av ungdomar för deltagande i de särskilda programmen bör hänsyn
tagas till följande faktorer:
a)
ålder samt eventuell utbild-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:5
and
work experience if any, in relation, according to the nature of the scheme, to
the aim of extending the opportunities of disadvantaged young persons, to ability
to benefit from the scheme and to ability to contribute to the scheme;
(b)
mental and physical aptitude
for the tasks to be performed, both as a participant and subsequentiy;
(c)
the extent to which the experience
to be acquired in the scheme is likely to anhance the further opportunities of
the young persons concerned and their potential use-fulness in economic and
social development.
13.
Age-limits for participation which
are appropriate to the training offered and the work to be performed in differenl
kinds of special schemes should be specified by the competent authority and should
take account of international labour standards regarding minimum age for admission
to employment.
14.
Special schames should allow as
large a number of young persons as possible to transfer to normal economic activity
or to regular educational or vocational training programmes and the period of
participation schould accordingly be limit-ed.
15.
In all special schemes, appropriate
action should be taken to ensure that befora admission each participant fully
understands all the conditions of service, induding rules of conduct that may exist,
the work content of the scheme, the required training and entitlements during the
period and at the time of termination of service.
44
ning,
yrkesutbildning och arbetserfarenhet, varvid, beroende på programmets art,
bör beaktas nödvändigheten av att öka missgynnade ungdomars möjligheter samt veder-börandes
förmåga att tillgodogöra sig programmet och att bidra till dess genomförande;
b)
intellektuell och fysisk lämplighet
för de uppgifter som de har att utföra under och efter sitt deltagande i
programmet;
c)
i vilken omfattning den inom
programmets ram förvärvade erfarenheten kan förväntas förbättra vederbörande
ungdomars vidare utkomstmöjligheter och deras användbarhet i landets
ekonomiska och sociala utveckling.
13.
Behörig myndighet bör fastställa
åldersgränser för deltagandet, vilka bör rätta sig efter den utbildning som
erbjuds och det arbete som skall utföras inom olika typer av särskilda program
samt taga hänsyn till internationella arbetsnormer om minimiålder för
användande till arbete.
14.
De särskilda programmen bör
underlätta för ett så stort antal ungdomar som möjligt att placeras i normal
yrkesverksamhet ellar att övergå till ordinarie undervisnings- och yrkesutbildningsprogram
och tiden för deltagandet bör därför vara begränsad.
15.
Vid varje särskilt program bör
man genom lämpliga åtgärder sörja för att varje deltagare före antagandet helt
förstår samtliga tjänstgöringsvillkor, däribland eventuella förhållningsregler,
det arbete som ingår i programmet, utbildningskraven och deltagarens
rättigheter under tjänstgöringen och vid tjänstgöringstidens slut.
C.
Content of Special Schemes
16.
The content of special schemes should be adapted to and may vary, even within one
scheme, according
C.
De särskilda programmens innehåU
16.
De särskilda programmens innehåll bör även inom ett och samma program anpassas
till och kunna va-
Prop.
1971:5
to
the aga, sex, educational and training levd and capacities of the participants.
17. All
special schemes should in
clude a brief initial period for
(a)
instruction in matters of im-portance
to all participants, such as, in parlicular, general safety and health rules
and the detailed regulations governing activities under the scheme;
(b)
accusloming participants to the
conditions of life and work under the scheme and stimulating their interest;
(c)
ascartaining the participants' aptitudes
with a view to placing tham in the type of activity best corresponding to these
aptitudes.
18. Participants
in special schames
should be provided with a complé
ment of education, induding civic,
economic and social education, rela
ted to their needs and to the needs
and aspirations of the country and
should be informed of the role and
functions of organisations esta
blished on a voluntary basis to re-
presant the interests of workers and
employers.
19.
Special schemas designed, in whola or in part, to provide young parsons who have
limited opportunities with the skills necessary for usaful economic activity should
(a)
concen träte on preparing participants
for occupations in which they are likely to find opportunities for usaful work,
while giving fullest possible considération to thair occu-pational preferences;
(b)
provide participants with a sound
basis of practical skills and related theoretical knowledge;
(c)
take account of the potential role
of participants as a stimulating influence on others, and give them the qualifications
necessary for such a role;
45
rieras
efter deltagarnas ålder, kön, skol- och utbildningsnivå samt förmåga.
17. I
alla särskilda program bör
ingå en kort inledningsperiod i syfte
a)
att undervisa deltagarna i frågor
av gemensamt intresse, såsom allmänna regler för hälsovård och förebyggande av
olycksfall samt detalj regler som gäller för verksamheten inom programmet;
b)
att göra deltagarna förtrogna
med de levnads- och arbetsvillkor som gäller för programmet samt stimulera
deras intresse;
c)
att bedöma deltagarnas lämplighet
för att möjliggöra placering i sådana sysselsättningar som bäst motsvarar deras
förmåga.
18.
De personer som deltager i de
särskilda programman bör bibringas en till deras liksom till landets behov och
strävanden anpassad kompletterande undervisning, däri inbegripet undervisning
i madborgarkun-skap samt i ekonomiska och sociala frågor, varvid da bör
upplysas om den roll som frivilligt bildade fackliga organisationer spelar och
de funktioner de utövar när det gäller att företräda arbetstagarnas och arbetsgivarnas
intressen.
19.
Särskilda program som halt eller
dalvis är avsedda att ga ungdomar med begränsade möjligheter sådana
färdigheter som behövs för att utöva nyttig yrkasvarksamhat bör
a)
koncentreras på att förbereda
deltagarna för yrken i vilka de har utsikter att finna nyttigt arbeta,
samtidigt som i största möjliga utsträckning deltagarnas agna yrkesönskemål
beaktas;
b)
utrusta deltagarna med en solid
grund av praktisk yrkesskicklighet och därtill höranda teoretiska kunskaper;
c)
beakta den roll som deltagarna
eventuellt kan spela för att utöva ett stimulerande inflytande på andra
personer och ga dem de kvalifikationer som är nödvändiga för en sådan roll;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:5
(d)
facilitate and, as far as possible, ensure
(i)
transition to regular educational or vocational training programmes or to othar
special schames for further education or training, parlicularly of those showing
special abilities;
(ii)
transition to normal economic activity, in parlicular by measures designed to
ensure the accept-ability, in such economic activity, of the qualifications acquired
by participants.
20. Special
schemas designed, in
whole or in part, to involve young
persons in economic or social deva
lopment projacts should
(a)
include training, at least to the
extent of providing full training as required for the work to be undertaken,
and training in relevant health and safety measures;
(b)
aim at developing good work practices;
(c)
employ participants, where possible,
in fields for which they show aptitude and have soma quali-fication.
21. Criteria for selecting
work pro
jacts for the special schemes referred
to in the preceding Paragraph
should include the following:
(a)
potential contribution to expansion
of economic activity in the country or region and, in parlicular, to expansion
of subsequent opportunities for the participants;
(b)
training valua, with parlicular
reference to occupations in which participants are subsequentiy likely to find opportunities
for useful work;
(c)
valua as an investment in economic
and social davelopment and economic viability, induding costs in relation to results;
46
d)
underlätta och så långt möjligt säkerställa
i)
övargång till gängse utbildningssystem eller, särskilt för dem som visar
speciell förmåga, till andra särskilda program för vidareutbildning ;
ii)
övar gång till normal yrkesverksamhat, särskilt genom åtgärder avsedda att få
av deltagarna förvärvade meriter godtagna i sådan verksamhat.
20. Särskilda
program, som helt
eller dalvis är avsedda att engagera
de unga i ekonomiska eller sociala
utvecklingsprojekt, bör
a)
innefatta en utbildning, som
åtminstone medger att deltagarna får alla nödiga kvalifikationer för dat arbete
de skaU utföra samt utbildning i tillämpliga hälsovårds-och säkerhetsåtgärder;
b)
verka för en utveckling av goda
arbetsvanor;
c)
om möjligt sysselsätta deltagarna
inom områden, för vilka de visar fallenhet och har vissa forutsättningar.
21. Kriterier
för val av arbetspro
jekt för de i punkt 20 omnämnda
särskilda programmen bör innefatta:
a)
det bidrag till utveckling av
landats allar områdets näringsliv och särskilt till deltagarnas framtida utkomstmöjligheter
som projektet kan förväntas ge;
b)
värdet av utbildningen med
särskild hänsyn till de yrken där deltagarna sedermera kan förväntas finna
tillfällen till nyttigt arbete;
c)
värda som investering i ekonomisk och social utveckling samt ekonomisk livskraft,
däri inbegripet kostnader i förhållande till resultat;
opaginerad Kontrollera mot PDF
(d) nead for special maans
of action, implying in parlicular that the work of participants will not ba in
d) behov av att vidtaga
särskilda åtgärder som bl. a. innebär, att deltagarnas arbeta inte skall
medföra
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:5
unfair
competition with that of workers in normal employment.
47
illojal
konkurrens med vanliga arbetstagares arbete.
opaginerad Kontrollera mot PDF
D.
Conditions of Service
22.
The conditions of service should comply at laast with the following standards:
(a)
the duration of service should not normally exceed two years;
(b.)
certain grounds, such as me-dical reasons, or family or personal difficulties, should
be recognised as justifying the release of participants befora the expiry of the
normal period of service;
(c) the
hours spent in a day and
in a week on work and training
should be so limited as to allow suf-
ficiant tima for education and for
rest as well as laisure activities;
(d) in
addition to such adequate
accommodation, food and dothing as
may be appropriate to the nature of
the special schema, participants
should receive a payment in cash
and be offered the opportunity and
incentive to accumulate some sa-
vings;
(e) in
special schemes with a du
ration of service of one year or more,
participants should ba granted an
annual holiday, where possible with
free travel to and from their homes;
(f) as
far as possibla, participants
should be covered by social securi
ty provisions applicable to persons
working under normal contracts; in
any avent there should be arrange-
ments for free medical care of par
ticipants and for compensation in
respect of incapacity or death result
ing from injury or illness contract-
ed in the special scheme.
D.
Tjänstgöringsvillkor
22.
Tjänstgöringsvillkoren bör åtminstone uppfylla följande krav:
a)
tjänstgöringens längd bör normalt
inte överskrida två år;
b)
vissa faktorer, såsom medicinska
skäl eller svårigheter med hänsyn till familjen eller aljast av personlig art,
bör godtagas som giltig grund för att deltagare skall få sluta före den normala
tjänstgöringsperiodens utgång;
c)
de timmar per dag och per vecka
som ägnas åt arbete och utbildning bör begränsas så att deltagarna får
tillräcklig tid för undervisning och vila samt för fritidsverksamhet ;
d) förutom den
inkvartering, för
plägnad och klädutrustning som kan
vara lämplig med hänsyn till det
särskilda programmets natur, bör
deltagarna erhålla kontant ersätt
ning och erbjudas möjlighet till spa
rande och uppmuntras därtill;
e) i
särskilda program, där tjänst
göringstiden uppgår till ett år eller
mera, bör deltagarna garanteras en
årlig betald semester om möjligt
med kostnadsfria resor till hemorten
och åter;
f) deltagarna bör, där
det är möj
ligt, omfattas av samma regler om
social trygghet som gäller för perso
ner med normala arbetsavtal; i varje
fall bör åtgärder vidtagas för att be
rada deltagarna kostnadsfri medi
cinsk vård samt ersättning vid inva
liditet eller dödsfall på grund av ska
da eller sjukdom ådragen under del
tagande i dat särskilda programmet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
E. Selection and Training
of Staff E. Urval och utbildning av personal
opaginerad Kontrollera mot PDF
23. All special schemas should
include arrangemanls which ensure
23. Inom varje särskilt
program bör åtgärder vidtagas för att säker-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:5
adequate
supervision of participants by trained staff having access to technical and pedagogical
guidance.
24. (1)
In the selection of staff,
emphasis should be placed not only
on satisfactory qualifications for and
experience in the work to be per
formed, but also on understanding
of young persons, on qualities of
leadership and on adaptability. At
least some members of the staff
should have experience of normal
employment outside special schemes.
(2)
All possible sources of recruitmenl of staff should ba explored, induding the possibility
of encou-raging participants in special schemes who hava shown qualities of leadership
to prepare themselves for staff positions.
25. Training
of supervisory and
other technical staff should include,
in addition to such instruction in
vocational spacialitias as may be ne
cessary, at laast the following:
(a)
training in instruction tech-niques,
with parlicular emphasis on those used in training yoimg parsons;
(b)
basic instruction in human
relations, with special reference to motivation and work attitudas;
(c)
training in work organisation, induding
the assignment of duties according to tha abilities and training levd of participants.
26. Training
of administrative
staff should include, in addition to
such instruction in vocational spa
cialitias as may ba necessary, at laast
the following:
(a)
instruction designed to give the persons concerned an understanding of the objectives
of the special scheme and knowledge of applicable labour and youth protection législation,
and of specific rules and regulations governing the scheme;
(b)
instruction to provide a suffi-
48
ställa
att deltagarna står under tillsyn av utbildad personal, som har tillgång till
teknisk och pedagogisk rådgivning.
24. 1)
Vid urvalet av personal bör
särskilt avseende fästas inte bara vid
tillfredsställande meriter för och er
farenheter av det arbete som skall
utföras utan också vid förståelse för
ungdom, ledaregenskaper och an
passningsförmåga. Åtminstone några
medlemmar av personalen bör ha
erfarenhet av normal sysselsättning
utanför de särskilda programmen.
2)
Alla tillgängliga resurser för personalrekrytering bör inventeras, däri
inbegripet möjligheten att stimulera de deltagare i särskilda program som
visat ledaregenskaper att själva utbilda sig för personaltjänst.
25. Utbildning
av tillsynspersonal
och annan teknisk personal bör
förutom eventuellt erforderlig in
struktion i yrkesspecialiteter in
nefatta minst följande:
a)
utbildning i undervisningsmetoder
med särskild tonvikt på un-darvisning av ungdom;
b)
grundlägganda undervisning om
mänskliga relationer, med särskild hänvisning till motivation för och
attityder till arbete;
c)
utbildning i arbetsorganisation
innefattande fördelning av arbetsuppgifter som svarar mot deltagarnas förmåga
och utbildningsnivå.
26. Den administrativa
persona
lens utbildning bör förutom even
tuellt erforderlig instruktion i yrkes
specialiteter innefatta minst föl
jande:
a)
undervisning ägnad att bibringa
vederbörande förståelse för det särskilda programmets mål samt insikt i
tillämplig lagstiftning om arbetar- och ungdomsskydd och i de särskilda regler
och stadganden som gällar för programmet;
b)
undervisning som ger tillfreds-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:5
cient
knowledge of the technical aspects of the work of the scheme;
(c)
such instruction in human ralations as will facilitate good relations with supervisory
and other technical staff and with participants.
49
ställande
kunskaper om de tekniska aspekterna på arbetet inom programmet;
c) sådan undervisning om
mänskliga relationer som är ägnad att främja ett gott förhållande mellan
tillsynspersonal och annan teknisk personal samt deltagarna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
F.
Assistance to Participants for Their Occupational Future
27.
During service in a special scheme,
participants should be given information and guidance to assist them in making decisions
regarding their occupational future.
28.
Participants showing special aptitudes
should be helped in all appropriate ways to continue their education and training
outside the special schema on oompletion of service.
29.
Special and immediate efforts should
be made to integrate participants rapidly in normal economic activity on complation
of their term of service; these should be in addition to the regular afforts
by the employment services and all othar appropriate bodies.
30.
The releasa of participants
from special schemes should as far as possible ba related, in time and in number,
to tha capacity of the economy to absorb new entrants into gainful activity: Provided
that in exceptional schemes with a compulsory element the individuars right to
leave the scheme after the period of service originally specified should be ensured.
31.
Assistance, wherever possibla through
existing institutions, to former participants who establish themselves on their
own account, or as members of a group, might include
(a)
promotion of access to credit,
marketing and saving facilities;
(b)
continuing contact to provide
F.
Hjälp åt deltagarna vid deras framtida yrkesval
27.
Deltagarna i att särskilt program
bör under tjänstgöringstiden få information och vägledning för att underlätta
deras framtida yrkesval.
28.
Deltagare som visar särskilda
anlag bör på alla lämpliga sätt få hjälp mad att after tjänstgöringstidens
slut fortsätta sin utbildning.
29.
Särskilda och omedelbara ansträngningar
bör göras för att efter tjänstgöringstidens slut snabbt integrera deltagarna i
normal ekonomisk verksamhet; dessa åtgärder bör vidtagas utöver dem som
arbetsförmedlingen och andra berörda organ normalt vidtar.
30.
Avgången av deltagare från de
särskilda programmen bör såvitt möjligt mad avseende på tidpunkt och antal
anpassas till näringslivets förmåga att suga upp ny arbetskraft i
förvärvsarbete; när det gäller program av utomordentlig natur, vilka
innefattar ett element av tvång, bör dock den enskildes rätt att lämna
programmet efter den ursprungligen fastställda tiden garantaras.
31.
Tidigare deltagare, som etablerar
sig för egen räkning eller som medlemmar i en grupp bör, såvitt möjligt genom
befintliga organ, få hjälp med bl. a. följande:
a)
åtgärder avsedda att underlätta
kredit-, marknadsförings- och sparmöjligheter;
b)
fortlöpande kontakt för att sti-
opaginerad Kontrollera mot PDF
encouragement and necessary
technical managerial advice;
(c) in the case of co-oparatives,
financial and administrative aid as provided for in the Co-operatives (Devdoping
Countries) Recommendation, 1966.
32.
To the extent that rasources permit, participants should receive on satisfactory
completion of service a payment in cash or a payment in kind, such as a tool-kit,
designed to assist thair establishment in normal economic activity.
mulära
dem och ge dem nödvändiga tekniska råd i företagsledning;
c)
när det gäller kooperativa föreningar, ekonomisk och administrativ hjälp i
enlighet med vad som anges i 1966 års rekommandation om kooperativa föraningar
(utvecklingsländer).
32. I den mån resurserna
tillåter bör deltagarna, sedan de på tillfredsställande sätt fullgjort sin
tjänstgöring, erhålla ett bidrag i kontanter eller in natura, t. ax. en
verktygsuppsättning, som kan underlätta deras etablering i normal ekonomisk
verksamhet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
IV.
Schemes Which Enable
Young Persons Who Have Educational or Technical Qualifications Which Are Needed
by the Community for Development to Use Their Qualifications in the Service of
the Community
33. Special
schemes to which this
Part of this Racommendation applies
should stimulate the interest of
young persons in the economic and
social davelopment of their country
and develop a sansa of responsibility
to the community.
34.
Participants should be employed
in fields for which they are specially qualified or in closely related fields.
35.
As necessary, the qualifications
of participants should ba supplemented with training in skills and methods needed
for the tasks to be performed.
36.
Arrangaments should be made
under which qualified guidance and advice on problems encountered in their assignment
are raadily available to participants.
37.
The conditions of service should
comply at laast with the following standards:
(a) the
duration of service should
not normally exceed two years;
(b) certain
grounds, such as me
dical reasons, or family or personal
difficulties, should be recognised as
justifying the release of participants
IV. Program, som gör det möjligt för
ungdomar med sådan utbildning eller sådana tekniska kvalifikationer som samhället
behöver, att använda sina kvalifikationer i samhäUets tjänst
33.
De särskilda program, på vilka
denna avdelning av rekommendationen är tillämplig, bör stimulera ungdomarnas
intresse för sitt lands ekonomiska och sociala utveckling samt uppamma en
känsla av ansvar gentemot det allmänna.
34.
Deltagarna bör placeras på arbetsuppgifter,
för vilka de har särskilda kvalifikationer, eller på nära angränsande
uppgifter.
35.
Vid behov bör deltagarnas
kvalifikationer kompletteras med utbildning i teknik och metoder, som
erfordras för de arbetsuppgifter som skall utföras.
36.
Åtgärder bör vidtagas för att
deltagarna lätt skall ha tillgång till sakkunniga anvisningar och råd i fråga
om problem, som uppkommer i deras arbete.
37.
Tjänstgöringsvillkoren bör åtminstone
uppfylla följande normer:
a)
tjänstgöringens längd bör normalt
inte överskrida två år;
b)
vissa faktorer, såsom medicinska
skäl eller svårigheter med hänsyn till familjen eller eljest av personlig art,
bör godtagas som gil-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:5
befora
the expiry of the normal period of service;
f'c
work and training schedules should take account of the need of participants for
rest and leisure;
(d) in addition to such
adequate
board and lodging as may be appro
priate to the nature of the special
scheme, participants should receive
an appropriate remuneration;
(e) in special schemes with
a du
ration of service of one year or more,
participants should be granted an
annual holiday, where possible with
free travel to and from their homes;
(f) participants
should be covered
by any appropriate social security
provisions applicable to persons
working under normal contracts; in
any avent there should be arrange
ments for free madical care of parti
cipants and for compensation in re
spect of incapacity or death result
ing from injury or illness contracted
in the special scheme.
38. Measures should be
taken to facilitate the absorption of participants, after termination of
service, into normal employment in their profession or occupation.
51
tig
grund för att deltagare skall få sluta före dan normala tjänstgöringsperiodens
utgång;
c) schemat för arbete
och utbild
ning bör taga hänsyn till deltagarnas
behov av vila och fritid;
d) förutom dan
inkvartering, för
plägnad och klädntrustning som kan
vara lämplig med hänsyn till det sär
skilda programmets natur, bör del
tagarna erhålla en rimlig ersättning;
a) i särskilda program,
där tjänstgöringstiden uppgår till ett år eller mera, bör deltagarna
garantaras en årlig betald semester om möjligt med kostnadsfria resor till
hemorten och åtar;
f) deltagarna bör omfattas
av samma regler om social trygghet som gäller för personer med normala
arbetsavtal; i varje fall bör åtgärder vidtagas för att bereda deltagarna
kostnadsfri medicinsk vård samt ersättning vid invaliditet ellar dödsfall på
grund av skada eller sjukdom ådragen under deltagande i det särskilda
programmet.
38. Åtgärder bör vidtagas
för att underlätta för deltagarna att efter avslutad tjänstgöring övergå till
normal sysselsättning i sitt yrke.
opaginerad Kontrollera mot PDF
V. Administrative Arrangements
39.
The direction and co-ordina-tion
of special schemas at the national level should be achieved by means of some appropriate
body or bodies established by the competent authority.
40.
The body or bodies should, wherever
possible, include, in addition to government members, representatives of workers',
employers' and youth organisations so as to ensure their active participation
in the planning, operation, co-ordination, inspection and evaluation of the special
schemes.
41.
In the performance of these
V. Administrativa åtgärder
39.
Ansvaret för ledning och samordning
av särskilda program på nationell nivå bör åvila ett eller flera organ, som
inrättas av vederbörande myndighet.
40.
Organet eller organen bör såvitt
möjligt bastå av förutom företrädare för statliga myndigheter
representanter för arbetslagar-, arbetsgivar- och ungdomsorganisationer för
att garantera att dessa aktivt deltager i planering, utförande, samordning,
inspektion och uppföljning av de särskilda programmen.
41.
Vid fullgörandet av sin upp-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:5
tasks
the body or bodies should, as necessary, consult voluntary agen-cies and authorities
responsible for such relevant fields as labour, education, economic affairs, agriculture,
industry and social affairs.
42.
The body or bodies should maintain
continuous liaison with the authorities responsible for regular educational and
training programmes, in order to ensure co-ordination with a view to the gradual
elimination of special schemes as rapidly as possible.
43.
The active participation of lo-cal
authorities should be sought in relation to the choice and implemen-tation of projects
within the framework of special schemes.
44.
When establishing special schemes,
the competent authority should endeavour to provide suffident financial and
material resour-ces and the necessary qualified staff to ensure their full implemantation.
In this connection parlicular altention should be given to ways in which the schames
could generate their own sources of income. No financial contribution should
be required from the participant or his family.
45.
Provision should ba made for the
systematic inspection and audit-ing of special schemes.
46.
Organisation at the local level
should be such as to train and en-courage the participants gradually to take a share
in the administration of their scheme.
52
gift
bör organet eller organen, i mån av behov, samråda med frivilliga
organisationer och myndigheter, som svarar för sådana områden som arbetsmarknad,
undervisning, näringsliv, jordbruk, industri och sociala frågor.
42.
Organet eller organen bör hålla
fortlöpande kontakt med de myndigheter som svarar för ordinarie undervisnings-
och utbildningsprogram i syfte att få till stånd samordning så att särskilda
program gradvis kan av vacklas så snabbt som möjligt.
43.
Vid val och verkställighet av
projekt inom ramen för särskilda program bör ett aktivt deltagande av lokala
myndigheter eftersträvas.
44.
Vid upprättandet av särskilda
program bör vederbörande myndighet söka tillhandahålla tillräckliga
finansiella och materiella resurser samt erforderlig sakkunnig personal för att
säkerställa programmans fullständiga genomförande. Därvid bör särskilt
uppmärksammas åtgärder varigenom programmen själva kan skaffa sig egna
inkomstkällor. Inget ekonomiskt bidrag bör utkrävas av deltagaren eller hans
familj.
45.
Åtgärder bör vidtagas för regelbunden
inspektion och revision av da särskilda programmen.
46.
Organisationen på det lokala
planet bör vara så utformad, att deltagarna utbildas och uppmuntras att
gradvis medverka i administrationen av sitt program.
opaginerad Kontrollera mot PDF
VI. International Co-operation
47.
As regards special schemes imder which young persons from one country participate
in activities directed to tha development of another country, the competent authorities
and bodies concerned should apply the relevant provisions of this Recommendation
as fully as possible
VI. Internationellt samarbete
47.
När det gäller särskilda program, enligt vilka ungdom från ett land deltager i
verksamhet inriktad på utveckling av ett annat land, bör vederbörande
myndigheter och organ i största möjliga utsträckning tillämpa relevanta
anvisningar i denna rekommendation inom sina kompe-
opaginerad Kontrollera mot PDF
in respect of matters within
their jurisdiction and should co-operate with each other with a view both to ansuring
tha application of such provisions to matters requiring joint action and to resolving
any difficulties which may arise in connection with such application.
tensområdan samt samarbeta
med varandra för att dels försäkra sig om att anvisningarna tillämpas i frågor
som fordrar gemensamma åtgärder, dels undanröja svårigheter, som kan uppkomma
i samband mad till-lämpningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1.
Resolution om tillägg till den vid konventionen (nr 121) om förmåner vid yrkesskada,
1964, fogade Tabell I Förteckning över yrkessjukdomar. II. Resolution om åtgärder ,från Internationella arbetsorganisationens
sida i fråga om ar-betarutbildning.
III.
Resolution om anställning av
äldre arbetskraft.
IV.
Resolution om deltagande från Internationella
arbetsorganisationens sida i Förenta Nationernas internationella
miljövårdskonferens 1972.
V.
Resolution om revision av vissa av Internationella arbetsbyrån utgivna, år
1948 antagna normerande säkerhetsföreskrifter för industriföretag.
VI. Resolution om yttranderätt för icke statliga
delegater till ILO-sammanträden. VII. Resolution om årlig betald semester för
sjömän. VIII. Resolution om fackföreningsrättigheter och deras förhållande
till medborgerliga rättigheter.
IX. Resolution
om uppföranda på dagordningen för nästa allmänna konferenssammanträde av ett
ämne med beteckningen »Arbetstagarrepresen-tanters skydd inom företaget
och
åtgärder för att underlätta deras verksamhet». X. Resolution
om förslag till till-läggsbudget för 19701971 avseende bidrag till det internationella
yrkesutbildningsinstitutet i Turin. XI. Resolution om
framställning rörande upphävande av beslut om Lesothos bidrag till Internationella
arbetsorganisationen. XII. Resolution om eftersläpning av Haitis
avgiftsbetalningar till Internationella arbetsorganisationen.
XIII.
Resolution om sammansättningen
av Internationella arbetsorganisationens administrativa domstol.
XIV.
Resolution om ändring i reglerna
för Internationella arbetsorganisationens tjänstepensionsfond samt erläggande
av avgift till fonden.
XV. Resolution om justering av de pensioner som skall
utbetalas från pensionsfonden för tidigare ledamöter i fasta mel-lanfolkliga
domstolen. XVI. Resolution om förslag till lån från Internationella arbetsorganisationens
fastighetsfond. XVII. Resolution om eftersläpning av Bolivias
avgiftsbetalningar till Internationella arbetsorganisationen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ESSELTE TRYCK. STHLM 71 014456
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (8)
8 kopplingar.
- Bet. 1973:SoU2 Socialutskottets betänkande i anledning av motioner angående semesterlagstiftningen s. 14 i texten
- Bet. 1972:SoU19 Socialutskottets betänkande i anledning av motioner angående semesterlagen m. m. s. 14 i texten
- Prop. 1972:109 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till expropriationslag s. 265 i texten
- Bet. 1971:JoU33 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stöd till jordbruket i norra Sverige, m. m., jämte motioner s. 9 i texten
- Bet. 1971:SoU2 Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationen… i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- Sigeman, Semesterrätt, 1991 s. 28 i texten