Kungl. Maj:ts proposition angående svenskt deItagande i program för en europeisk storaccelerator
1971 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:55, Kungl. Maj:ts proposition angående svenskt deItagande i program för en europeisk storaccelerator
Dokumentets text
Kungl. Majrts
proposition nr 55 år 1971 Prop. 1971:55
Nr 55
Kungl.
Mai:ts proposition angående svenskt deltagande i program för en europeisk storaccelerator;
given Stockholms slott den 12 mars 1971.
Kungl.
Maj:l vill härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars
avlåtande liU rUcsdagen föredraganden hemställt.
GUSTAF ADOLF
SVEN
MOBERG
Propositionens
huvudsaldiga innehåll
I
propositionen föreslås atl Sverige deltar i del program för en storaccelerator
som beslutals av den europeiska organisationen för kam-forskning (CERN).
Sveriges andel av kostnadema kommer i huvudsak att bestridas inom ramen för
reservationsanslaget Atomforskning.
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 55
Prop. 1971: 55
Utdrag
av protokollet över utbUdningsärenden,
bållet
inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på
Stockholms slott den 12 mars 1971.
Närvarande:
Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF,
WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Statsrådet
Moberg anmäler efler geraensara beredning med statsrådets övriga ledamöter
fråga om svenskt deltagande i program för en europeisk storaccelerator och
anför.
1 Inledning
1.1 Elementarpartikelfysik
Den
gren av fysiken sora kaUas elemenlarpartikelfysik omfattar studiet av
materiens innersta stmktur och dess minsta beståndsdelar samt de naturlagar som
gäller för dessa. Forskningen bedrivs som elt samspel raeUan teoretisk och
experimentell verksamhet.
Den
experimentella forskningen arbetar med två huvudinstrument, dels acceleralorer
för produktion av energirika protoner eller elektroner, dels deteklorer.
Forskningsmetodiken går i stor utsträckning ut på att anordna koUisioner med de
lill hög hastighet accelererande partiklama och att med detektorernas hjälp
kartlägga vad som sker vid koUisionerna eller i anslutning tUl dessa.
UtveckUngen
inora forskningsområdet ställer krav på partikelstrålar av allt högre energi
och intensitet och därmed aUl större acceleralorer. Därmed öppnas också bl. a.
nya möjligheter för forskarna atl studera detaljerna i de enskilda partiklarnas
stmktur.
1.2
Den europeiska organisationen för kärnforskning
Det
europeiska samarbetet på kämforskningens oraråde inleddes i början av
1950-talet. En överenskoraraelse angående upprättande av en europeisk
organisation för kärnforskning (CERN) antogs i Paris den
Prop.
1971: 55 3
1
juU 1953. Sverige ratificerade överenskommelsen den 18 juni 1954 (jfr prop.
1953: 127, SU 1953: 77, rskr 1953: 167). Vissa ändringar har gjorts i överenskoraraelsen.
För Sveriges del godkändes dessa genom Kungl. Maj:ls beslut den 17 december
1970 (jfr prop. 1970: 182, SU 1970: 224, rskr 1970: 439). Ändringarna har trätt
i krafl den 17 januari 1971.
CERN
har enligt artUcel II i överenskoraraelsen till ändamål atl vidtaga
åtgärder för samarbete mellan europeiska stater rörande kärnforskning av rent
vetenskaplig och grundläggande karaktär samt annan forskning nära samhörande
därmed. Organisationen skall enligt nämnda artikel inte befatta sig raed
uppgifter för militära ändamål. Resultaten av dess experimentella och
teoretiska arbete skaU offentiiggöras eUer på annat sätt göras allmänt tUlgängliga.
Följande
stater är f. n. medlemmar i CERN: Belgien, Danraark, Frankrike, Grekland,
Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige,
Förbundsrepubliken Tyskland saral Österrike. Jugoslavien och Spanien har
tidigare varit medlemmar. Jugoslavien, Polen och Turkiet har ställning som
observatör. Varje medlemsstat har en röst i CERN:s beslutande organ, rådet.
Organisationen driver f. n.
ell laboratorium som omfattar bl. a. en protonsynkrotron (acceleralor) för
energin 28 mUjarder elektronvolt (gigaeleklronvoll, GeV), en synkrocyklolron
för energin 0,6 GeV och deteklorer. De två acceleralorerna är
forskningsverksamhetens basin-slmmenl. Laboratoriet är beläget i Meyrin nära
Geneve, Schweiz. Verksamheten vid della laboratorium kommer atl utvidgas genom
all protonsynkrotronen kompletteras raed s. k. lagringsringar (jfr prop. 1966:
1 bU. 10 s. 560, SU 1966: 42, rskr 1966: 125). Dessa är under uppbyggnad och
beräknas kunna bli tagna i bruk för forskningsverksamhet omkring den 1 juU 1971
(jfr prop. 1971: 1 bil. 10 s. 340). Med hjälp av lagringsringarna kan man
dock raed begränsningar bl. a. i fråga om intensiteten studera kolUsioner
mellan protoner vid energier motsvarande vad en acceleralor för energin 1 700 GeV
skulle kunna prestera.
Är 1967 undertecknades ett
avtal mellan CERN och den sovjetryska stalskommittén för utnyttjande av
atomenergi. Genom detla avtal har forskare från CERN fåll möjlighet all delta i
experiment vid den sovjetiska 76 GeV-acceleratorn i Serpukhov.
MetUemsstaternas
ekonomiska bidrag fastställs på grundval av resp. lands nationalinkomst.
Sverige svarar f. n. för 4,59 % av kostnaderna för CERN:s gmndläggande program,
vilket för budgetåret 1971/72 motsvarar ca 15,1 milj. kr. samt 4,62 % av
kostnaderna för verksamheten vid lagringsringarna (tilläggsprogram), vilket
motsvarar ca 4,7 milj. kr., dvs. sammanlagt ca 19,8 milj. kr. (jfr prop. 1971:
1 bU. 10 s. 340).
Statens
råd för alomforskning är svenskt kontaktorgan med CERN.
1*
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 55
Prop. 1971: 55 4
Anslaget
till alomforsknmg inom Sverige, vilket disponeras av detla forskningsråd,
uppgår för budgetåret 1970/71 till 16 milj. kr. och har för budgetåret 1971/72
i 1971 års stalsverksproposilion föreslagits tiU 17 650 000 kr. (jfr prop.
1971: 1 bU. 10 s. 339).
2 Storacceleratorprojektet
2.1 Bakgrund
År
1963 upprättades på CERN:s initiativ en kommitté, European Committee for Future
Acceleralors, i vilken ingick elt femtiotal ledande högenergifysiker från CERN:s
medlemsstater. Denna kommitté föreslog bl. a. atl en 300 GeV-acceleralor
skulle byggas i Europa. Förslagel bearbetades därefter inom CERN. CERN:s råd
bemyndigade år 1966 dess ordförande alt underställa medlemsstaterna projektet
för diskussion och beslut.
För
detta förslag samt dess vidare behandling redogjorde jag i prop. 1970: 182
angående godkännande av vissa ändringar i överenskommelsen angående
upprättande av en organisation för kärnforskning (s. 4).
2.2 Program
för en storaccelerator
År
1970 beslöt CERN:s råd atl påbörja undersökningar rörande ell alternativt prograra
för förverkligande av storacceleratorprojektet. Enligt den prograradefinition
som utarbetats för projektet är syftet all i Europa skapa resurser som gör det
möjligt atl bedriva forskning på elemenlarparlikelfysikens område med protoner
av minst energin 300 GeV. En acceleratoranläggning skall uppföras på etl
markområde norr om CERN:s nuvarande laboratorium i Meyrin, utanför Geneve, Schweiz.
CERN:s nuvarande acceleralor kommer därigenom atl kunna utnyttjas som föracceleralor
till storacceleratorn. Dessutom kommer viss del av lokalerna och utrustningen
vid CERN:s nuvarande laboratorium all kunna utnyttjas for forskning i anslulning
lill storacceleratorn. Genom atl på della sätt utnyttja redan befintliga
resurser har man lyckats nedbringa de totala kostnaderna för programmet.
Acceleraloranläggningen
beräknas ta åtla år atl bygga. Därefter skaU anläggningen tas i drift på en
energinivå av 300 GeV. Prograraraet innefattar emellertid även möjlighet all
redan under uppbyggnadsperioden i stället för en del av acceleralorns magneler
använda s. k. supraledande raagneler om de tekniska och ekonomiska förutsältningarna
finns. Därigenom skulle maskinenergin kunna ökas till omkring 400 GeV vid uppbyggnadsperiodens
slut. Enligt programdefinilionen skulle därefter 300 GeV-acceleralorns energi
kunna ökas upp mot 1 000 GeV genora atl acceleralorns saratiiga magneler ersäUs
med supraledande magneler.
Prop. 1971: 55 5
Kostnaderna
för programmet under den åttaåriga uppbyggnadsperioden har berälcnats till
sammanlagt 1 150 milj. schweizerfrancs (i 1970 års prisläge), dvs. ca 1,4
miljarder kr. Della belopp får överskridas endast om CERN:s råd med två
tredjedels majoritet beslutar all så får ske och under förutsättning alt ingen
stat som deltar i programmet röstar mol etl sådant förslag. Under
förutsättning alt samtliga medlemsstater deltar i programmet kan den svenska
andelen av kostnaderna under den åttaåriga uppbyggnadsperioden beräknas tUl
sammanlagt ca 64 milj. kr. Den årUga kostnaden för programmet beräknas uppgå till
följande belopp (i 1970 års prisläge).
1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978
Kostnader
i milj. schwei
zerfrancs 30 105 165 180 175 165 165 165
Svensk andel (milj. kr.) 1,7 5,8 9,2 10,0 9,7 9,2
9,2 9,2
För
att undvika en aUtför kraftig ökning av CERN:s totala budget på gmnd av
kostnaderna för 300 GeV-programmet har förslag lagts fram ora inskränkningar i
nuvarande prograra, dvs. det grundläggande programmet och programmet för
lagringsringar, jämfört med den kostnadsutveckling för dessa program sora
fastställdes av CERN:s råd i december 1969. Konsekvenserna för
forskningsverksamheten av nedskärningar om sammanlagt ca 200350 milj. schweizerfrancs
under den åttaåriga uppbyggnadsperioden har undersökts. En nedskärning om ca
200 milj. schweizerfrancs har därvid bedömts vara möjlig och ulan alllför aUvarliga
konsekvenser för detta forskningsprogram. För Sveriges del innebär della all merkostnaden
för 300 GeV-programmel under den aktuella perioden begränsas tiU ca 52 milj.
kr. (i 1970 års prisläge).
2.3
Frågan om svenskt deltagande
2.3.1
Förslag
Statens
råd for alomforskning har i skrivelse den 5 november 1970 föreslagit all
Sverige deltar i programmet för CERN:s storaccelerator. Efter remiss har
yttranden över promemoria angående svenskt dellagande i projekt för en
eventuell europeisk storaccelerator avgetls av universitetskanslersämbetet,
som överlämnat yttranden från vederbörande uni-tetskanslersämbetet, sora
överlämnat yttranden från vederbörande universitets- och högskolemyndigheter
samt av statens medicinska forskningsråd, statens råd för samhällsforskning,
statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för alomforskning,
styrelsen för teknisk utveckling samt Sveriges industriförbund. Därjämte har
vissa skrivelser inkommit.
Prop.
1971: 55 6
2.3.2 Remissyttrandena
I proraeraoria angående svenskt deltagande i projekt för
en eventuell europeisk storaccelerator (upprättad inom ulbildningsdepartemenlet
den 11 november 1970) anmodades remissinstanserna att, raot bakgrund av vissa
frågor, inkomma med synpunkter på detta projekt. Remissinstansernas yttranden
beslår till övervägande del av svar på dessa frågor. I del följande redovisas
först remissinstansernas slällningslaganden till ett svenskt deltagande i storacceleratorprojektet.
Därefter redogörs för frågorna i promemorian samt svaren på dessa.
Rektorsämbetet och matematisk-fysiska sektionen vid
universitetet i Uppsala, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten och sektionen
för teknisk fysik vid universitetet i Lund, matematisk-naturvetenskapliga och
medicinska fakulteterna vid universitetet i Göteborg, rektorsämbetet vid
universitetet i Stockholm, rektorsämbetet och sektionerna för teknisk fysik och
elektroteknik vid tekniska högskolan i Stockholm, tekniska fakulteten vid
högskolenheten i Linköping, forskningsinstitutet för atomfysik, statens råd för
samhällsforskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för
atomforskning och Sveriges industriförbund tillstyrker ett svenskt dellagande
i CERN:s storacceleratorprojekt. Elt antal remissinstanser har uttalat atl elt
dellagande inte får inverka menligt på anslagsutveckUngen för andra
forskningsområden.
Universitetskanslersämbetet, rektorsämbetet vid
universitetet i Umeå samt statens medicinska forskningsråd avstyrker ell
svenskt dellagande. Inom universiletskanslersämbelel har ärendet behandlats av
fakultets-beredningen för raatemalik och naturvetenskap som tillstyrker ell
deltagande i projektet samt av fakultetsberedningen för de tekniska vetenskaperna
som avstyrker ett deltagande. Frågan har inle beretts inom ämbetets styrelse.
Fråga 1. Hur bedöras behovet av gmndforsknlng på här
aktuellt område raed hänsyn till bl. a. forskningsutvecklingen inom andra
områden samt raed utgångspunkt från en i storl sett oförändrad utveckling av de
saramanlagda anslagen tiU nationell och intemationell grundforskning?
Högenergifysiken eller partikelfysiken är, framhåller
statens naturvetenskapUga forskningsråd, ell för vår kännedom om naturen fundamentalt
område. Rådet anser del angeläget all arbeta vidare både teoretiskt och experimenteUt
inom detla forskningsfält. Det vetenskapliga värdet av del europeiska storacceleratorprojektet
motiverar all Sverige deltar i della.
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet
i Lund anser att partikelfysiken hör till de mest aktuella och fundamentala
ämnesområdena inom fakulteten. Även om många vikliga rön gjorts inom detta oraråde
under del senaste årtiondet är antalet obesvarade frågor fortfarande stort.
Svaren måste sökas raed hjälp av de högre partikel-
Prop. 1971: 55 7
energier
och intensileter som den föreslagna acceleratorn skulle producera. Behovet av
ytterligare gmndforsknlng är därför väl motiverat. Enligt fakulteten bör den
föreslagna satsningen på den europeiska storacceleratorn rimligen kunna ske
ulan att verka hämmande på andra vikliga forskningsgrenar. Denna bedömning gör
även statens råd för atomforskning, matematisk-fysiska sektionen vid uriiversitetet
i Uppsala samt rektorsämbetet vid universitetet i Stockholm. EnUgt
rektorsämbetet är den kunskap som forskning inom partikelfysikens område ger inle
endast nödvändig för all skapa vår världsbild. Den kommer även all vara
värdefull för mänga andra områden och kan förväntas ge underlag för kommande
tekniska tillämpningar.
Såväl del vetenskapliga
värdet av fortsatt högenergiforskning som behovet av atl utsträcka gmndforskningen
inom området tUl betydligt högre energier understryks också av bl. a.
forskningsinstitutet för atomfysik och statens råd för atomforskning.
Vad
beträffar storleken av anslagen till eleraenlarpartikelfysiken konstaterar
tekniska fakulteten vid högskolenheten i Linköping att forskningen inora detla
oraråde är raycket dyrbar och att de föreslagna kostnaderna ur ett
internationellt perspektiv verkar rimliga. Fakulteten anser alt regeringen
genom sin tidigare satsning på CERN och på europeiskt samarbete inte gäma kan
undandra sig en förhållandevis måttiig expansion av verksamheten vid CERN,
vilken synes nödvändig för elt livskraftigt forskningsprogram. En
förutsättning för satsningen är dock alt den inte påverkar anslagen tiU
forskningsråden.
Del är svårt alt se om de erhålbia
resultaten från högenergiforskningen slår i rimlig relation till del pris man
får betala, framhåller matematisk-naturvetenskapliga och medicinska
fakulteterna vid universitetet i Umeå. Fakulteterna, som anser det orimligt att
la medel från andra forskningsområden för att bekosta en utvidgning av CERN,
känner mycket stor tveksamhet inför elt svenskt dellagande i den föreslagna storacceleratorn.
Universitetskanslersämbetet
framhåller atl satsning på ell forskningsområde även inom en växande totalram
bör vägas mol andra angelägna utbyggnadsbehov. Ämbetet har i sina
anslagsframställningar lagt viklen vid sådana ämnesområden där grandläggande
forskning krävs för utveckling av vitala fäll av samhällsverksamheten. Även om
del kan vara berättigat all avvika från de nationella värdeskalorna när del gäUer
projekt av inlernalionell natur, anser ämbetet atl man bör söka länka in även
de intemationella saisningama från de stora, i och för sig fascinerande
projekten av typ storacceleratorn, till en forskning raed inriktning mot
globalt betydelsefulla områden, såsom awärjning av hotet mot livsmiljön.
Sett
ur den medicinska forskningens synvinkel kan etl svenskt deltagande i
projektet inte bedömas som angeläget, framhåUer statens medi-
Prop.
1971: 55 8
cinska forskningsråd. Vid en i stort sett oförändrad
utveckling av de samraanlagda anslagen för grundforskning är det, enligt rådet,
önskvärt att kraftigt prioritera bioraedicinsk forskning på bekostnad av
dyrbara projekt ulan någon närliggande tillämpning på de problem som är aktueUa
i dagens värld.
Fråga 2. Hur bedöms den europeiska utvecklingen mol
bakgrund av övriga internationeUa strävanden inom detla område?
Den europeiska forskningen inom partikelfysikens områden
har, enligt rektorsämbetet vid universitetet i Stockholm, varit i främsta
linjen och helt i klass med övrig internationell verksamhet på giund av den
organisatoriska och vetenskapliga framgång sora uppbyggnaden av CERN visat sig
innebära. Etl vUlkor för alt Europa skall kunna behålla en framstående
ställning inom detta forsknuigsområde är atl planerna på 300 GeV-acoeleratorn
realiseras.
Även matematisk-fysiska sektionen vid universitetet i
Uppsala, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten och sektionen för teknisk
fysik vid universitetet i Lund, statens naturvetenskapliga forskningsråd,
statens råd för atomforskning m. fl. framhåller att en europeisk, storaccelerator
är nödvändig för att vidmakthålla den höga forskningsnivå som europeisk
partikelfysik uppnått. Om den europeiska acceleratorn inle kommer till stånd
torde, enligt statens naturvetenskapliga forskningsråd, samarbete mellan
forskare från USA, Sovjetunionen och Europa försvåras på grund av den
nivåskillnad i forskningspotential som i så fall kommer all föreligga.
I USA avses en liknande acceleralor bli lagen i bmk redan
under år 1971, påpekar rektorsämbetet, sektionerna för teknisk fysisk och
elektroteknik vid tekniska högskolan i Stockholm. De europeiska forskarna får
därför under en period av några år efler CERN-acceleralorns start räkna med att
komraa med andrahandsdala och får svårigheter att få sina resultat på samraa
sätt observerade utanför rena fac:kkretsar. Efter ell antal år bör emellertid
en paritet ha nåtts och de båda maskinerna arbeta under likartade förhåUanden.
Del föreligger inte någon konfliktsituation raeUan den
planerade utvecklingen inora partikelfysiken i Västeuropa och den verksamhet
som planeras på andra håll, anser forskningsinstitutet för atomfysik. Ora storacceleratorn
realiseras koramer detla att i hög grad öka och stimulera samarbetet mellan
USA, Västeuropa och Sovjetunionen, vilket torde vara en nödvändig förutsättning
för en eventuell framtida global planering.
Fråga 3. Vilka konsekvenser får en reduktion (enligt de
redovisade två alternativen) av verksamheten vid CERN:s nwarande anläggning för
svenska forskare?
Samtliga remissinstanser som besvarat frågan bedömer en
reduktion
Prop.
1971: 55 9
av verksamheten vid CERN:s nuvarande anläggning med ca 200
milj. schweizerfrancs under acceleralorns uppbyggnadsperiod som godtagbar. En
ytterligare reduktion skulle däremot få allvarliga konsekvenser såväl för
verksamheten vid CERN som för de forskare som utnyttjar CERN:s resurser.
Fråga 4. Vilken nationell verksamhet är oundgängligen
nödvändig vid elt dellagande i det europeiska programmet och vilken nationell
verksamhet ger tillsammans med elt deltagande i del europeiska programmet det
bästa utbytet i förhåUande lill den totala insatsen?
Den nationella verksamheten inom området bör i första hand
bedömas efter sin egen förtjänst och i konkurrens med andra forskningsprojekt, framhåUer
statens naturvetenskapliga forskningsråd. Enligt rådets uppfattning kommer den
nationella verksamheten under de närraasle åren att ha en någorlunda oförändrad
andel av den totala satsningen på nationell grundforskning. Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten vid universitetet i Göteborg anser atl nuvarande nationella
verksamhet utgör en god bas för samarbetet inom CERN.
Det är möjligt all della i sloracceleratorprogrammet även
om nationella möjligheter all dra fördel av projektets resurser skulle saknas
anser såväl matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Lund
som rektorsämbetena vid universitetet och tekniska högskolan i Stockholm.
Detta skulle innebära ett stöd till internationell grundforskning inom ett raycket
viktigt forskningsområde samtidigt sora de nationella forskningsresurserna
inriktades mol andra mål.
Inom
partikelfysiken liksom många andra områden erfordras en viss minsta insats,
påpekar matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Lund.
Under denna blir forskargrupperna för små för alt vara effektiva och har för
knappa resurser för att kunna fylla sina forskningsuppgifter i den hårda inlernalionella
konkurrensen. Vid knappa anslag är därför, enligt fakulteten, en koncentration
av verksamheten lill ett fåtal platser nödvändig. Även rektorsämbetet vid
universitetet i Stockholm och forskningsinstitutet för atomfysik anser en sådan
koncentration nödvändig. Verksamheten bör i första hand koncentreras lill
Uppsala, Lund och Stockholm där grupper redan finns verksamma.
Man bör
räkna med en viss ökning av den nationella satsningen på partikelfysikens oraråde
i och raed atl den nya acceleratorn blir tillgänglig, anser matematisk-fysiska
sektionen vid universitetet i Uppsala, rektorsämbetena vid universitetet och
tekniska högskolan i Stockholm. Det är, enligt matematisk-fysiska sektionen vid
universitetet i Uppsala, sannoUkt att en viss förskjutning av resurserna inom
angränsande områden av kärnfysiken kommer alt bidra lill en upprustning av
högenergifysiken. Genom en sådan resursförskjutning bör det bli möjligt all
inom ramen för en myckel måttlig anslagsökning bygga upp en nationell verk-
Prop. 1971: 55 10
samhet
av tillräcklig omfattning för en effektiv framlida forskning inom högenergifysiken.
Med
hänsyn lill bl. a. forskarrekrytering och forskarutbildning kan en ökning av
den nationella satsningen till mer än det dubbla år 1976 knappast effektivt ulnylljas,
anser matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Lund. Med en
sådan ökning skulle den svenska partikelforskningens omfattning dock kunna
utvidgas så atl ett deltagande i forskningen vid 300 GeV acceleratorn jämsides
med den nuvarande verksamheten i CERN möjliggörs.
En
rainimisatsning för den nationella verksamheten är att i fortsättningen stanna
vid nuvarande siffror för utgifter i 1970 års priser, anser statens råd för
atomforskning. Rådel finner alt en nationell verksamhet med rimligt utbyte av
Sveriges dellagande i CERN bör baseras på bl. a. en experimentell verksamhet
inom partikelfysiken vid rainst två universitet och experimentell verksamhet
inom högenergifysiken vid några institutioner i landet samt en teoretisk
verksamhet vid ell flertal universitet och högskolor.
Fråga
5. VUka konsekvenser bedöms elt genomförande av här aktuellt projekt få för
svenskt näringsliv? (Frågan närmast avsedd för styrelsen för teknisk utveckling
och Sveriges industriförbund.)
Styrelsen
för teknisk utveckling påpekar all den korta remisstiden inle medgett en
närmare undersökning av konsekvenserna för näringsUvet. Styrelsen anser
emellertid alt några direkt påtagliga konsekvenser av storacceleratorprojektet
för svenskt näringsliv knappast lorde kunna påvisas, medan Sveriges
industriförbund framhåller att det finns svenska förelag för vilka etl svenskt
deltagande i projektet skulle ha stor ekonomisk betydelse. Industriförbundet
anser dock atl den teknologiska betydelsen för svensk industri sannolikt är
större än den ekonomiska. Samverkan mellan områden som finmekanik, elektronik
och industriell dalateknik kan, enligt industriförbundet, möjliggöra för
berörda företag atl Ugga väl framme i utvecklingen och ge teknologiska
kvaliteter av stor betydelse för samhället.
Statens
råd för atomforskning påpekar att Sveriges andel av CERN:s hittiUsvarande
beställningar är ca 1,2 % och atl, om samma procentueUa förhåUande blir
gällande för 300 GeV-projektel, svensk industri skulle kunna påräkna
beställningar om ca 14 milj. kr. under den åttaåriga uppbyggnadsperioden.
2.3.3
Förslagets fortsatta behandUng
Kungl.
Maj:t tillkallade den 16 juni 1966 sakkunniga (se riksdags-ber. E 1967: 53) för
beredning av frågor rörande upprättande av storaccelerator. Frågan om del nu
aktuella projektet har diskuterats av de sakkunniga, som vid samraanträde den
10 december 1970 mol bakgrund
Prop.
1971:55 11
av
de avgivna remissyttrandena fann att en länkbar lösning av finansieringsfrågan
var all låta kostnaderna rymmas inom ramen för de anslag som står eller kan
komma alt stäUas tiU förfogande för naturvetenskaplig forskning i vid mening.
De
sakkunnigas förslag lill lösning av finansieringsfrågan låg sedan till gmnd för
överläggningar mellan statens råd för alomforskning, statens naturvetenskapUga
forskningsråd, stjTclsen för teknisk utveckling och UtbUdningsdepartementet.
Vid sararaanträde den 27 januari 1971 beslöt statens råd för atomforskning all
tillstyrka svenskt dellagande i projektet på följande viUkor.
Samtiiga
faktiska merkostnader (såväl kostnader under uppbyggnadsperioden som
driftkostnader) för Sveriges deltagande i storacceleratorprojektet skall
bestridas inom ramen för reservationsanslaget Atomforskning genom en
motsvarande reduktion av de raedel sora slår eller kan komraa alt ställas till
förfogande för nationell verksamhet. Utgångspunkten är därvid atl detla anslag
under sloracceleralorns uppbyggnadsperiod utvecklas i en takt motsvarande den
som ägt ram under de senaste åren.
Uppbyggnadsperioden för acceleratorn
beräknas omfatta åren 1971 1978. Vad avser Sveriges andel av kostnadema
budgetåren 1970/71 och 1971/72 ryms dessa inom ramen för rådets anslag
innevarande budgetår och det i statsverkspropositionen för budgetåret 1971/72
föreslagna anslaget. Naturvetenskapliga forskningsrådet och styrelsen för
teknisk utveckling föratsatts under budgetåren 1971/721973/74 bidra med samraanlagt
3 milj. kr.
Kostnaderna
under uppbyggnadsperioden stiger mycket snabbi fram t. o. ra. budgetåret
1974/75. För all under denna period undvika en alllför kraftig reduktion av
den nationeUa verksarahelen förutsätts statsmakterna förskollera sammanlagt 5
milj. kr. under budgetåren 1972/73 1974/75 av Sveriges andel av kostnaderna
nämnda budgetår. De anslag sora under budgetåren 1975/761978/79 kan komma att
ställas till förfogande för nationell verksamhet reduceras med motsvarande
belopp.
Vid
sammanträde den 9 febmari 1971 med styrelsen för teknisk utveckling fattades
följande beslut.
Styrelsen
beslöt all för projektet europeisk storaccelerator (CERN) bidraga med 1 railj.
kr. fördelade raed en tredjedel på vardera av budgetåren 1971/721973/74.
Medlen ställes till statens råd för alomforskning förfogande för avsett
ändamål. Medlen får endast användas för ifrågavarande projekt under föratsättning
att slalsmaklema beslutar all Sverige skall deltaga och att därvid i övrigt
erforderliga medel för projektet ej komraer alt belasta styrelsen. Styrelsen
skall fortsättningsvis i samråd raed statens råd för alomforskning bevaka
möjligheterna för svenskt deltagande i den tekniska utvecklingen och leverans
av teknisk utrustning.
Statens
naturvetenskapliga forskningsråd fattade följande beslut vid sammanträde den 10
febraari 1971.
Rådel
beslöt under föralsälining atl 300 GeV-projekiel kommer
Prop. 1971: 55 12
till
slånd alt bidra med 2 milj. kr. tUl projektet i fråga, fördelade på budgetåren
1971/721973/74, varvid högst en tredjedel av beloppet skulle falla på första
budgetåret. Beloppet om 2 railj. kr. utgör engångsbidrag. Ytterligare bidrag
till detta projekt kan sålunda ej påräknas. Rådel förutsätter all rådande gränsdragning
mellan statens råd för alomforskning och rådet ej påverkas av de ekonomiska konsekvensema
för statens råd för atomforskning av engagemanget i projektet. Rådels kostnader
för projektet skall i huvudsak rymraas inom den medelsram sora kan komma alt
stå till fysikdelegationens förfogande.
I
saraband raed offentliggörandet av ovannäranda beslut har tiU UtbUdningsdepartementet
inkommit skrivelser, i vilka elt antal forskare ra. fl. frarahåller all man inle
vill motsätta sig ett svenskt engagemang i storacceleratorprojektet, men att raan
bestämt avråder från all detla sker på de villkor som godtagits av statens råd
för atoraforskning. Samtidigt har skrivelser inkommit i vilka elt antal
forskare m. fl. uttrycker sitt stöd för det beslut som fattats av statens råd
för alomforskning.
2.4
Beslut om storacceleratorprojektet
Vid
sammanträde den 19 februari 1971 raed CERN:s råd godkändes enhälligt den
föreslagna programdefinilionen för storacceleratorprojektet. Vidare förklarade
delegaterna för Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz,
Storbritannien, Sverige, Förbundsrepubliken Tyskland samt Österrike all nämnda
stater avsåg della i projektet. Den svenska deklarationen om anslulning gjordes
bl. a. under förutsättning av riksdagens godkännande.
Danmark
förklarade vid sammanträdet atl man inte var beredd alt f. n. garantera
deltagande. Grekland meddelade all man inte kunde vara med i projektet.
Med
anledning av ekonomiska viUkor beträffande deltagande som ställts av bl. a.
Sverige beslöt CERN:s råd, atl så länge endasl ovan nämnda tio stater deltog i
projektet de sammanlagda kostnaderna för detla inte skulle översliga 1 124
milj. schweizerfrancs (i 1970 års prisläge) under den åttaåriga uppbyggnadsperioden.
Med della viUkor beslöt rådet enhälUgl atl starta sloracceleralorprojeklel.
3 Föredraganden
Förberedelserna
för alt få liU stånd etl europeiskt samarbete inom kämforskningen påbörjades år
1950 då den första av ell antal konferenser sora föregick upprättandet av en
europeisk organisation för kärnforskning (CERN) ägde rum. Sverige deltog redan
från början i della planeringsarbete (jfr prop. 1953: 127, SU 1953: 77, rskr
1953:167).
Prop. 1971: 55 13
Inom
ramen för CERN har ell forskningslaboratorium byggts upp med resurser som del
knappast varit möjligt atl få till slånd på nationell bas. Genom tillkomsten
av CERN har också skapats en vetenskaplig miljö som ger fysiker från skilda
länder möjlighet lill direkt samarbete och kontakt. CERN har jämsides med Uknande
laboratorier i Sovjetunionen och USA utvecklats lill ell av världens centra inom
partikelfysikens område. Forskningsverksamheten vid CERN har under de år organisationen
existerat lett lill vetenskapliga resultat av hög kvalitet.
För
fysikforskningen i Sverige har verksamheten vid CERN korarait att få stor
betydelse. Många av de svenska forskare, såväl experimen-talfysiker som
teoretiker, sora arbetat vid CERN har, enligt statens råd för alomforskning,
där fått kontakter med andra forskare som kommit all bU avgörande för
inriktningen av deras fortsatta forskning. Resultat som komrait frara genora
forskningen vid CERN har sederraera förraedlats tiU utbildnings- och
forskningsverksamheten vid våra universitet och högskolor.
Sora
jag redovisat i del föregående föreslog i railten på 1960-talet en inora CERN
upprättad kommitté att en storaccelerator skuUe byggas i Europa. Sedan
förslaget bearbetats inom CERN undersläUdes del medlemsstaterna för diskussion
och beslut.
Efler
remiss år 1967 avgavs yttranden över vissa frågor angående 300 GeV-projektel av
bl. a. universiletskanslersämbelel och forskningsråden. Majoriteten av reraissinslanserna
tillstyrkle svenskt dellagande i della projekt. Från flera håll betonades dock,
att ell dellagande inte fick negativt påverka anslagsutvecklingen för andra
forskningsområden.
Mol
bakgrund av de synpunkter rörande kostnadskonsekvenserna av elt dellagande som framkorarait
vid remissbehandlingen intog Sverige vid förslagets fortsatta behandling inom CERN
en avvaktande hållning. Den svenska andelen av kostnaderna kunde under
uppbyggnadsperioden för den planerade acceleratorn beräknas lill ca 100 railj.
kr. (i 1969 års prisläge).
För
förslagels vidare behandling och medlemsstaternas slällningslaganden
redogjorde jag i prop. 1970: 182 (SU 1970: 224, rskr 1970: 439) angående
godkännande av vissa ändringar i överenskommelsen angående upprättande av en
organisation för kärnforskning (s. 4).
Inom
CERN utarbetades under våren och sommaren 1970 ell alternativt program för sloracceleralorprojeklel.
Enligt detta prograra skall acceleratorn förläggas i anslutning till CERN:s
nuvarande laboratorium, varvid man kan utnyttja befintliga resurser och därmed
i betydande utsträckning minska de totala kostnaderna för projektet. Den
svenska andelen av kostnaderna under acceleralorns åttaåriga uppbyggnadsperiod
beräknas nu uppgå till ca 64 milj. kr. (i 1970 års prisläge). Statens
Prop. 1971: 55 14
råd
för alomforskning föreslog i november 1970 all Sverige skulle delta i detta
alternativa program för en storaccelerator.
Med
hänsyn lill de ändrade förutsättningama för storacceleratorprojektet ansåg jag
det angeläget att inhämta synpunkter på det nya förslaget från berörda rayndigheter
och organisationer. Remissinstanserna hade bl. a. all besvara frågan hur
behovet av grundforskning inom partikelfysik bedörades med hänsyn till bl. a.
forskningsutvecklingen inom andra områden saml med utgångspunkt från en i stort
sett oförändrad utveckling av de samraanlagda anslagen lill nationell och
internationell gmndforsknlng.
Som
framgår av min redovisning av remissvaren har en majoritet av remissinstanserna
tillstyrkt svenskt deltagande i projektet. I flera fall har delta gjorts under
förutsättning att ell dellagande inle får konsekvenser i form av minskade
anslag till andra forskningsområden. Vissa remissinstanser har avstyrkt
deltagande. De har i stället betonat vikten av en satsning på sådan
grandforskning som har direkt anknytning till den raänskliga railjön.
En
första fömlsällning för ell positivt ställningstagande lill projekt av den här
storleksordningen är givelvis atl det är vetenskapligt motiverat.
Remissinstanserna har också betonat den vetenskapliga motiveringen för att
bygga en storaccelerator. Problemen inom partikelfysiken fordrar, för att
kunna lösas, tiUgång till högre energier än vad befintliga acceleralorer
utvecklar.
Partikelfysik
är ell område där forskningen kräver så stora insatser i form av personal och
dyrbar utmstning all etl land eller ell fåtal länder med begränsade resurser
för forskning inle kan bära alla kostnader. Ett internationelll samarbete blir
då enda möjligheten för forskningsområdets fortsatta utveckling. I 1971 års slatsverksproposition
(bil. 10 s. 330) framhöU jag bl. a. alt det var angelägel för Sverige att delta
i internationellt forskningssamarbete. Jag erinrade därvid om vad
statsutskottet anfört i denna fråga i sill utlåtande i anledning av motioner
angående vissa frågor rörande forskning och forskningsplanering (SU 1970:204, rskr
1970: 421). Enligt utskottets uppfattning kan utvecklingen raot aUlmer
kostnadskrävande forskning, främst inom tekniska och naturvetenskapliga
ämnesområden, bedömas komraa all leda till elt behov av ökad inlernalionell
forskningssamverkan.
En
väsentiig faktor vid en bedömning av projektet i dess nu föreslagna utformning
är att CERN:s organisatoriska enhet kommer att bevaras och all den forskning
som bedrivs inom ramen för organisationen får ökade möjligheter att
vidareutvecklas och fördjupas. Vid bedöraningen av projektet måste man också
beakta organisationens förutsättningar att genomföra della. CERN har under
årens lopp befäst sin ställning som en effektivt fungerande intemationell
samarbetsorganisation.
Prop. 1971: 55 15
Som
jag tidigare redovisat anser flertalet reraissinstanser atl Sverige bör delta i
storacceleratorprojektet. Många remissinstanser har emellertid kraftigt
betonat att ett engagemang i projektet inte får påverka anslagsutveckUngen för
andra forskningsområden. Jag delar denna uppfattning och har raot den
bakgrunden undersökt möjligheterna alt lösa finansieringsfrågan genora atl låta
kostnadema ryramas inora raraen för de anslag sora står eller kan koraraa atl
ställas lill förfogande för naturvetenskaplig forskning i vid mening.
Som
fraragår av min tidigare redovisning har statens råd för alomforskning
beslutat all under vissa förutsättningar svara för samtliga faktiska
merkostnader för Sveriges deltagande i storacceleratorprojektet inora ramen för
reservationsanslaget Alomforskning. Vidare har statens naturvetenskapliga
forskningsråd och styrelsen för teknisk utveckling beslutat bidra lill
projektet med sammanlagt 3 milj. kr. Statens råd för atoraforskning förutsatte
i sill beslut, all slalsmaklema skulle förskollera samraanlagt 5 raUj. kr.
under budgetåren 1972/731974/75 av den svenska andelen av kostnaderna näranda
budgetär. Härigenom skulle en alltför kraftig reduktion av den nationeUa verksarahelen
kunna undvikas under den period då kostnaderna för projektet stiger mycket
snabbi. Della skulle innebära att de anslag lill atomforskning som vid en norraal
anslagsutveckling kunde komma alt ställas till rådels förfogande för nalioneU
forskning under budgetåren 1975/761978/79 skulle reduceras med samraanlagt 5
milj. kr.
De
ställningstaganden som gjorts av statens råd för atomforskning, statens
naturvetenskapliga forskningsråd och styrelsen för teknisk utveckUng innebär
alt kostnaderna för elt dellagande i projektet kommer att bestridas från de
anslag som disponeras eller kan komma all disponeras för nationeU forskning
inom fysikområdel. Finansieringen av ett dellagande kan således, enligt min
mening, ske på sådant sätt atl det inle inverkar menligt på anslagsutvecklingen
för andra forskningsområden. Mol denna bakgmnd har jag bedömt del vara möjligt
för Sverige all della i CERN:s storacceleratorprojekt.
CERN:s
råd sammanträdde den 19 februari 1971. Vid sararaanträdel förelåg
deklarationer om anslulning till programmet för en europeisk 300 GeV-acceleralor
från samtliga medlemsstater utom två. Den svenska deklarationen om anslutning lill
programmet gjordes under fömlsällning av riksdagens godkännande saral av att så
raånga medlemsstater deltog i projektet att dessa, inklusive Sverige,
representerade minst 95 procent på den bidragsskala som f. n. gäUer för CERN:s
grundläggande program. Vidare skulle, enligt den svenska deklarationen, sådana
åtgärder vidtas alt kostnaderna för Sverige inle ökade på grand av etl eventueUt
begränsat dellagande. Från svensk sida betonades viklen av atl man tog tUl
vara möjligheterna all begränsa utgiftema
Prop. 1971:55 16
för
såväl nuvarande program som sloracceleratorprogrammet. De svenska delegaterna
underströk att framtida tekniska förändringar av projektet skulle betraktas
som nya projekt och därför prövas enUgt gällande bestämmelser. I delta sararaanhang
betonade delegaterna viklen av atl la till vara möjligheterna tUl globall
samarbete ora en utvidgning av projektet mot högre energier blev aktuell.
Med
anledning av de ekonomiska villkor beträffande dellagande sora ställts av bl.
a. Sverige, beslöt CERN:s råd alt kostnaderna för storacceleratorprojektet
under uppbyggnadsperioden inle skuUe överstiga 1 124 milj. schweizerfrancs (i
1970 ärs prisläge) så länge endast tio stater dellog i della. Rådet beslöt
enhälligt all på dessa villkor starta storacceleratorprojektet.
Med
hänvisning till vad jag anfört förordar jag all Sverige deltar i CERN:s prograra
for en 300 GeV-acceleralor som det definieras i den av CERN:s råd godkända programdefinilionen
och i enlighet med de ekonomiska villkor för projektet som faslslällls av CERN:s
råd.
Den svenska andelen av
kostnaderna för projektet kan beräknas uppgå till ca 64 milj. kr. (i 1970 års
prisläge). Av min tidigare redovisning har framgått atl man inom CERN undersökt
raöjlighelema all göra vissa inskränkningar i nuvarande prograra jämfört med
den kostnadsutveckling för dessa program som fastställdes av CERN:s råd i
december 1969. En nedskärning om sammanlagt ca 200 milj. schweizerfrancs under
perioden 19721978 har bedömts vara möjlig och ulan aUlför allvarliga
konsekvenser för forskningsprogramrael. De sammanlagda kostnaderna för Sveriges
deltagande i CERN:s nuvarande forskningsprograra koramer i anledning härav att
under sloracceleralorns uppbyggnadsperiod kunna reduceras raed ca 12 railj.
kr. (i 1970 års prisläge). Merkostnaderna för ett dellagande i storacceleratorprojektet
kan således beräknas uppgå till ca 52 milj. kr. (i 1970 års prisläge).
Jag
förordar, i enlighet med del förslag som lagts fram av statens råd för alomforskning,
all samtliga faktiska merkostnader, såväl kostnader under uppbyggnadsperioden
för 300 GeV-acceleralom som driftkostnader, skall bestridas inom raraen för
reservationsanslaget Atomforskning genom en motsvarande reduktion av de medel
som står eller kan komraa alt ställas till förfogande för nationell forskning. Rådel
har beräknat atl vid en normal anslagsutveckling ca 15 railj. kr. per år
kommer all därefter under uppbyggnadsperioden kunna disponeras för rådels
övriga verksamhet.
Vad
avser Sveriges andel av merkostnaderna budgetåren 1970/71 och 1971/72 skall
dessa i huvudsak rymmas inom ramen för ovan nämnda anslag innevarande budgetår
och del i prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 339) föreslagna anslaget.
Vid
beräkning av anslaget till atomforskning följande budgetår bör, i enlighet med förslagel
från statens råd för atomforskning, beaktas
Prop.
1971: 55 17
rådets
behov av särskilda medel för att undvika en alltför kraftig reduktion av
medlen för nationell forskning. Kostnaderna i övrigt för projektet bör t. v.
bestridas från anslaget till europeiskt samarbete inom kämforskningen.
Jag
hemställer atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen all
1) godkänna Sveriges deltagande i CERN:s prograra för en europeisk 300 GeV-accelerator,
2) godkänna de riktiinjer för finansieringen av ett svenskt deltagande i
CERN:s prograra för en europeisk 300 GeV-accelerator som jag angett i det
föregående.
Med
bifall lill vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådels övriga
ledamöter hemslälll förordnar Hans Maj:l Konungen all lill riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga lill della protokoU utvisar.
Ur
protokoUet: Britta Gyllensten
Prop.
1971: 55 18
Innehåll
Sid.
1 Inledning 2
1.1 Elemenlarpartikelfysik 2
1.2 Den europeiska organisationen för kärnforskning
. 2
2 Storacceleratorprojektet 4
2.1 Bakgmnd 4
2.2 Program för storaccelerator 4
2.3 Frågan om svenskt dellagande 5
2.3.1 Förslag 5
2.3.2 Remissyttrandena 6
2.3.3 Förslagets fortsalla behandling 10
2.4 Beslut
om storacceleratorprojektet 12
3 Föredraganden 12
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
29 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (29)
29 kopplingar i 13 dokument.
- Bet. 1975:Ubu20 Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag under åttonde huvudtiteln till atomforskning jämte motion s. 1 i texten
- Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 s. 354 · s. 356 i texten
- Prop. 1975:2 Regeringens proposition med förslag om tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 i texten
- Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 s. 337 · s. 339 om s. 5 · s. 339 om s. 11 · s. 339 om s. 16 · och 2 till i texten
- Prop. 1973:1 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1973/74 s. 421 om s. 16 · s. 422 · s. 423 i texten