Kungl. Maj:ts proposition till med förslag till lag med anledning av inrättande av skatterätter, m.m.
1971 · 256 sidor, varav 90 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 90 av 256 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:60, Kungl. Maj:ts proposition till med förslag till lag med anledning av inrättande av skatterätter, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
Maj:ts proposition nr 60 år 1971 Prop. 1971: 60
Nr 60
Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag med anledning av
inrättande av skatterätter, m. m.; giren Stockholms slott den 19 mars 1971.
Kungl.
Maj:t vill härraed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag ora vars avlåtande
till riksdagen föredragande departeraentschefen hemställt.
Under
Hans Maj:ts
Min
allernådigsle Konungs och Herres frånvaro,
enligt
Dess nådiga beslut:
BERTIL
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås sådana ändringar i skatte- och taxeringsförfatlningarna
som föranleds av tidigare för riksdagen framlagda förslag om en omorganisation
av skatteförvaltningen i länen (prop. 1971: 1 bil. 14, prop. 1971: 14) och av
förvallningsrältskipningen i kamraar-rätt och regeringsrätt (prop. 1971: 30).
Vidare föreslås författningsändringar i syfte atl anpassa laxeringsförfarandel
och skalteprocessen lill föreliggande förslag till lagstiftning ora förfarandet
hos myndigheter resp. förvaltningsdomstolar (prop. 1971: 30).
De
nya bestämmelserna i skatte- och taxeringsförfatlningarna avses i princip träda
i krafl samtidigt med de nämnda reformerna av den regionala skatteförvaltningen
och förvallningsrältskipningen.
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 60
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971: 60
1 Förslag till
Lag med anledning av inrättande av skatterätter, m. m.
Härigenora förordnas som följer.
Vad i lag eller annan författning föreskrives om prövningsnärand
och om förste taxeringsintendenl skall i stället avse skatterätt respektive
skallechef.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.
2 Förslag till
Lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623)
Härigenora förordnas i fråga ora laxeringsförordningen
(1956: 623), deb att 11, 12, 7795, 97 och 112 §§, 129 § 8 raom., 160163, 175
och 192 §§ skall upphöra all gälla,
deb att rubrikerna närraast före 77, 160 och 192 §§ skall
utgå, deb atl i 16 § 1 mom., 26 §, 30 § 2 mora., 33 §, 37 § 2 raora., 46 § och
56 § 3 raora. orden "förste taxeringsinlendenlen" i olika
böjnings-forraer skall bytas ul raot "skattechefen" i raotsvarande
förra,
dels alt i 39 § 4 mom., 56 § 4 mom. och 124 § ordet
"länsstyrelsen" i olika böjningsformer skall bytas ul mot
"skatterätten" i raotsvarande förra,
deb att i 72 a, 99, 115, 116 a, 116 g, 184 och 197 §§
ordet "prövningsnäranden" i olika böj ningsf orraer skall bytas, ut
mot "skatterätten" i motsvarande form,
Senaste lydelse av
11
§ 1 mom.
1967:749 37 § 2 mom. 1970: 913 93 §1970: 913
12
§ 1 mom.
1967:749 46 §1970: 913 124 §1961: 340
12 §2 mom. 1970:913 56 § 3 mom. 1965: 753 129 §
8 mom. 1960: 174
16 § 1 mom. 1967:199 66 §1958: 87 160163
§§ 1969: 709
26 §1969: 753 70 §1970: 913 164 § 1 och 2 mom. 1969: 709
30 § 2 mom. 1965: 753 72 a § 1970: 168 175, 184, 192,
33 § 1967: 548 92 § 1970: 463 197 §§ 1970: 673
Med 115, 116 a och 116 g §§ avses paragrafernas lydelse
enligt prop. 1971: 10. Rubriken närmast före 160 § införd genom 1969: 709 och
rubriken närmast före 192 § genom 1970:673.
Prop.
1971: 60 3
dels all i 66 och 70 §§ orden "den mellankoraraunala
prövningsnäranden" skall bytas ut mot "den raeUankoramunala
skatterätten",
dels atl i 164 § 1 och 2 mom. samt 165 § 3 mom. ordet
"kammarrätten" i olika böjningsformer skall bytas ul mot
"kammarrätt" i motsvarande form,
deb att 3 och 10 §§, 13 § 1 mom., 14 § 1 mom., 15 och 17
§§, 34 § 2 raora., 50 § 1 raom., 51, 53, 57, 59 och 60 §§, 61 § 5 mom., 62 och
67 §§, 69 § 4 mom., 7376 §§, 96 och 98 §§, 101 § 2 mora., 102 111, 113, 116,
116 i, 117 och 125 §§, 129 § 1, 3 och 5 mora., 164 § 3 och 4 raom., 165 § 1 och
2 mom., 166 §, 167 § 1 och 3 mom., 168, 169 och 172 §§, 173 § 1 raora., 176 och
181 §§, 191 § 1 och 3 raora., 193 och 194 §§, 195 § 3 och 5 raom. och 200 §
samt rubrikerna närraast före 96, 164 och 193 §§ skaU ha nedan angivna
lydelse,
dels att i
förordningen skall införas två nya paragrafer, 59 a och 159 §§, av nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
För Stockholms län gäller bestämmelse i denna förordning
om landskamrerare landskamreraren vid prövningsnämndsavdelningen och
bestämmelse om förste taxeringsintendent taxeringsdirektören, om annat icke
angives. Taxeringsdirektören äger uppdraga åt förste taxeringsintendent, som
icke är chef för kontor, att fullgöra uppgift som ankommer på honom enligt
denna förordning.
Bestämmelse om länsstyrelse skall, såvitt angår den
raellankomraunala prövningsnämnden, gälla riksskatteverket.
Med förste taxeringsintendent förstås i denna förordning
även, såvitt angår mellankommunala prövningsnämnden, allmänna ombudet hos
denna nämnd. Tjänsteman hos riksskatteverket äger, i den raån verket så
förordnar, sararaa befogenhet sora förste taxeringsintendent enligt 46, 51, 53
och 54 §§, 56 § 3 raom., 57 § 1 mom. 118 och 124 §§. Under benämningen
taxeringsintendenl inbegripes, förutom förste taxeringsintendent,
taxeringsintendenl och
Med skattechef avses i
denna förordning chefen för läns
styrelsens skatteavdelning eller, i
Stockholms län, chefen för läns-
styrebens taxeringsavddning, samt,
såvitt avser mål som den mellan
kommunala skatterätten äger prö
va, allmänna ombudet för mellan
kommunala mål. Under benäm
ningen taxeringsinten
denl inbegripes, förutora nämn
da tjänstemän samt chef för taxe
ringsenhet och taxeringsintendenl,
järaväl den, åt vilken uppdragils
att i sin tjänst utföra göromål
sora ankorama på taxeringsinten
denl eller på allmänna orabudel
för mellankommunala mål.
Om icke annat föreskrives, får skattechefen uppdraga åt
chef för taxeringsenhet eller chef för revisionsenhet att fullgöra uppgift som
ankommer på honörn enligt denna förordning. I Stockholms län får skattechefen
även lämna sådant uppdrag åt sin ställföreträdare.
Bestäraraelse ora länsstyrelse skall, såvitt angår den
raellankomraunala skatterätten, gälla riksskatteverket.
Tjänsteman hos riksskattever-
opaginerad Kontrollera mot PDF
= Senaste lydelse 1970: 913.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
biträdande taxeringsintendent,
jämväl den, ål vUken uppdragils all i sin tjänst ulföra
göromål sora ankoraraa på taxeringsinlendent eller på allmänna ombudet hos den
mellankommunala prövningsnämnden.
Föreslagen
lydelse
ket äger, i den raån verket så förordnar, samma
befogenhet sora skattechef eller taxeringsintendent enligt 46, 51 och 53 §§, 56
§ 3 mom., 57 och 124 §§.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10 §»
I taxeringsnämnd, som åtnjuter biträde av
taxeringsassistenl, skall laxeringsassislenlen utföra de åligganden sora
angivas i 7 § vid 1)3) saral 9) och 10).
Därjämte åligger det taxeringsassistenl huvudsakligen alt
1)
granska
deklarationer, uppgifter och andra handlingar,
2)
biträda
ordföranden vid införskaffande av felande deklarationer, uppgifter och andra
handlingar,
3)
i övrigt med
den befogenhet, som i sådant avseende tiUkoraraer honora, utöva kontroll till
ledning för en noggrann och tiUförlitiig laxering,
4)
vara
föredragande i laxeringsnäranden, i den raån icke ordföranden finner sig böra
ulföra föredragningen,
5)
upprätta
förslag till de taxeringar som skola beslutas av nämnden, samt
6)
i övrigl lärana
ordföranden del biträde sora av honora påkallas.
/ taxeringsnämnd, som åtnjuter biträde av flera
taxeringsassistenter, ankommer det på förste taxeringsintendenten att utfärda
närmare anvisningar angående arbetsuppgifternas fördelning på
taxeringsassistenterna.
Taxeringsassistent skall därjämte iakttaga vad
länsstyrelsen eller förste taxeringsintendenten i övrigt föreskrivit i avseende
å taxeringsarbetets ordnande och ändamålsenliga bedrivande.
Taxeringsassistent skall, i den mån han därtill erhåller
uppdrag, utföra taxeringsrevision.
13 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 raom.
Till ledamöter och suppleanter i nämnderna böra utses redliga och allmänt
aktade personer, som kunna antagas besitta nödig insikt och erfarenhet.
Av koramun raå till ledaraot el-
' Senaste lydelse 1965: 753.
1 raora.
Till ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd skola utses redliga och
allraänl aktade personer, sora kunna antagas besitta nödig insikt och
erfarenhet.
Komraun raå till ledaraot eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
ler suppleant i taxeringsnämnd väljas allenast den, sora
är inora koraraunen raantalsskriven. Av landstingskommunens
iörvaltnings-ulskotl må till ledamot eller suppleant i särskild taxeringsnämnd
väljas allenast den, sora är raantalsskriven i kommun, belägen inom nämndens
verksamhetsområde och tillika inom landstingskommunen.
Vid val av ledamöter och suppleanter i lokal
taxeringsnämnd, så ock vid förordnande av ledamöter i prövningsnämnd skall
tillses, atl om möjligt personer tillhörande olika inora dislrtklel förekommande
grupper av skattskyldiga komma att tillhöra nämnden ävensom att såvitt möjligt
kännedom ora distriktets olika delar koraraer atl förefinnas inom densamma.
Till ledaraöler och suppleanter i särskild taxeringsnämnd
skola utses personer, som besitta särskild insikt och erfarenhet i de
laxe-ringsfrågor, som ankoraraa på dylik nämnds handläggning. Därjärale bör
tillses, all inom nämnden kännedom såvitt möjligt koramer all förefinnas om
olika delar av nämndens verksamhetsområde.
Föreslagen
lydelse
suppleant välja endast den, sora är mantalsskriven inom
koramunen, och landstingskommuns förvaltningsutskott endast den, som är
raantalsskriven inom taxeringsdistriktet.
Vid val av ledaraöler och suppleanter i lokal taxeringsnämnd
skall tillses, all kännedom om olika grupper av skattskyldiga inora distriktet
och ora distriktets olika delar ora möjligt koramer alt finnas inom nämnden.
Till ledamöter och suppleanter i särskild taxeringsnämnd
skola utses personer, som besitta särskild insikt och erfarenhet i de
laxe-ringsfrågor, sora ankomraa på nämnden. Därjämte bör tillses, all kännedora
såvitt raöjligl koraraer all finnas ora olika delar av distriktet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 mom.
Av länsstyrelse meddelat förordnande såsora ordförande eller ledaraot i
taxeringsnärand raå återkallas när synnerliga skäl därtill äro.
1 raora. Av Kungl. Maj:t eller länsstyrelse raeddelat
förordnande såsora ordförande eller ledamot i prövningsnämnd eller
taxeringsnämnd raå återkallas när synnerliga skäl därtill äro.
Avgår ledaraot eller suppleant i sådan närand, innan
tjänstgöringstiden är lill ända, skall efterträdare till honora för den
återstående tiden utses i den ordning, sora gällt beträffande den avgångne.
15 §*
Vid behandling av taxerings- Vid behandling av taxerings-
fråga,
sora kräver särskild sak- fråga, sora kräver särskild sakkun-kunskap,
raå taxeringsnämnd och skåp, må taxeringsnämnd efter
* Senaste lydelse 1965: 753.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
prövningsnämnd anlita biträde av sakkunnig.
Då
fråga är om biträde åt taxeringsnämnd, tillkallas sakkunnig av ordföranden
efler samråd med förste taxeringsintendenten.
Föreslagen
lydebe
samråd med skattechefen anlita biträde av sakkunnig.
Sådant samråd skall även ske vid behov av tolk.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förste taxeringsintendenten skaU, med iakttagande av
bestämmelserna i denna förordning, bevaka det allmännas rätt i taxeringsfrågor
samt verka för atl taxeringarna bliva likformiga och rättvisa. Han skall därvid
i erforderlig omfattning granska verkställda taxeringar samt särskUt
uppraärksararaa ojämnheter mellan taxeringar i olika taxeringsdislrikt.
Förste taxeringsintendenten äger anlita sakkunnig för
utredning av laxeringsfråga, som kräver särskild sakkunskap.
När så finnes erforderligt, äger förste
taxeringsintendenten kalla ordförande eller annan ledaraot av taxeringsnärand i
prövningsdistriktet för att av denne erhåUa upplysningar.
Den som i annan befattning handlagt visst taxeringsärende
må icke såsom taxeringsintendent taga befattning med samma ärende.
Skattechefen skall bevaka det allmännas rält i
taxeringsfrågor och verka för atl taxeringarna bliva likformiga och rättvisa.
Han skall i erforderlig omfattning granska taxeringarna och särskilt
uppraärksararaa ojäranheter mellan olika taxeringsdislrikt.
Skattechefen äger anlita sakkunnig för utredning av
taxeringsfråga, som kräver särskUd sakkunskap.
När så finnes erforderligt, äger skattechefen kalla
ordförande eller annan ledamot av taxeringsnämnd i läixet för all av denne
erhålla upplysningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 ra o
ra." På ansökan av deklarationsskyldig, som visar att i följd av hans
förvärvskällors särskilda beskaffenhet eller verksamhetens mera betydande
omfattning eller annan omständighet av säregen beskaffenhet hinder möter all
avlämna självdeklaration inom föreskriven tid, raå genom särskilt beslut
utsättas annan tid, inom vilken självdeklaralionen skall vara avläranad.
= Senaste lydelse 1965: 753. « Senaste lydelse 1967: 749.
2 raora.
Visar någon att hinder på grund av särskilda omständigheter möter att avlämna
självdeklaration inora föreskriven lid, raå han efter ansökan erhåUa annan
tid, inom vilken självdeklarationen skall vara avlämnad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Ansökan som i första stycket avses göres hos förste
taxeringsintendenten i del län, där sökanden är skattskyldig till statiig
inkomstskatt eller statlig förmögenhels-skatt. Föreligger ej sådan skattskyldighet
för sökanden, göres ansökningen hos förste taxeringsintendenten i det län,
där självdeklarationen skall avlämnas. / Stockholms län göres ansökningen hos
förste taxeringsintendenten å vederbörande taxeringskontor.
Mot
taxeringsintendentens beslut må lalan ej föras.
Föreslagen
lydelse
Ansökan göres hos skattechefen i det län, där sökanden är
skallskyldig lill statiig inkomstskatt eller statiig förmögenhetsskatt, eller,
om sådan skattskyldighet ej föreligger, i det län, där självdeklaralionen
skall avlämnas.
Mot skattechefens beslut må lalan ej föras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 m o
m.' Granskning av självdeklarationer må verkställas endasl av
ämbets- eller tjänsteman, på vilken dylik granskning
till följd av bestämmelserna i denna förordning ankommer,
ordföranden och kronoombudet i taxeringsnämnden,
de ledamöter i taxeringsnämnden, som därtill utses av
nämnden, saml
ledamöterna i prövningsnämnden.
1 mom. Granskning av själv-deklaralioner må verkställas endast
av
tjänsteman, som utför dylik granskning enligt denna förordning
eller som eljest utövar taxerings- eller skattekontroll,
ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd,
de ledamöter i taxeringsnämnd, som därtill utses av
nämnden, samt
domstol, som har att bedöma innehållet i
självdeklaration.
Sakkunnig raå granska självdeklaration, för vars
behandling hans biträde påkallas.
Ordningsman
i lappby och förste konsulent inora lappväsendet äga verkställa granskning av
självdeklaration, som lapp inom vederbörande lappby eller förste konsulents
verksamhetsområde avgivit.
Vid laxeringsarbete anlitat biträde, så ock tjänsteman som
avses i 16 § 2 mora. raå taga del av deklaration i den omfattning, som är erforderlig
för arbetets utförande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
För
innehållet i självdeklaration raå icke inora taxeringsnämnd lämnas vidare
redogörelse än sora för taxeringen erfordras. Självdeklaration raå icke
intagas i laxerings-närands eller prövningsnämnds protokoll i vidare raån än
sora oundgängligen erfordras.
För
innehållet i självdeklaration må icke inom taxeringsnämnd lämnas vidare
redogörelse än som erfordras för laxeringen. Självdeklaration må icke inlagas
i taxeringsnämnds protokoll i vidare mån än sora oundgängligen erfordras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste lydelse 1966: 242.
Prop.
1971: 60 8
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Självdeklaration skaU tUlhandahåUas de myndigheter, vilka
i och för .sin verksamhet böra erhålla del därav.
Självdeklaration raå, på sätt Kungl. Maj:t förordnar, för
statistisk bearbetning utläranas till den ärabelsmyndighet eller tjänsteman,
ål vilken Kungl. Maj:t uppdrager utförandet av sådan bearbetning.
Den som har all ulföra talan för besvärsberätligad kommun
i fråga om viss skatlskyldigs laxering äger taga del av självdeklaration, som
skolat ligga lill grund för taxeringen.
Då besvär anförts, skall självdeklaration, som har
avseende å taxeringen i fråga, bUäggas besvärshandlingarna, där ej vid
delgivning med menighet sådant anses vara för målets utredning obehövligt.
Handlingarna skola vid förekommande delgivningar inneslutas i förseglat
konvolut, vilket skall förses med påskrift om innehåUet och i obrutet skick
tillställas den förklaringsskyldige eller annan vederbörande.
I övrigt må självdeklaration, där ej annat följer av
stadgande i allmän lag, icke vara för någon tillgänglig, utan att den, som
avgivit deklarationen, lämnat skriftiigt medgivande därtill.
51 §«
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rätt att utfärda anmaning / faU som avses i 22 § 2 mom.,
24 § 2 mom., 31 § 2 mom., 33 och 36 §§, 39 § 1 mom. samt 45 § tUlkommer
taxeringsnämnd, taxeringsintendenl samt prövningsnämnd. Samraa rätt
lillkoramer tjänsteman, åt vilken uppdragits att verkställa taxeringsrevision,
/ den mån så erfordras för uppdragetsfuUgörande, dock alt tjänsteman som nu
sagts icke äger anmana någon alt avlämna deklaration.
Anmaning som avses i 39 § 2 mora. raå endast utfärdas av
förste taxeringsintendenten i det län, där den uppgiflsskyldige är bosall.
I de faU sora avses i 39 § 3 raora.. ning göras av
taxeringsinlendent.
Anmaning
sora avses i 22 § 2 mom., 24 § 2 mom., 31 § 2 raom., 33 och 36 §§, 39 § 1 mora.
saml 45 § må utfärdas av taxeringsnärand och taxeringsintendenl. Samma räll
tillkomraer tjänsteman, som verkställer taxeringsrevision, dock atl sådan
tjänsleraan icke äger anmana någon atl avlämna självdeklaration.
Anmaning som avses i 39 § 2 mom. må endast utfärdas av
skattechefen i det län, där den uppgiflsskyldige är bosatt.
41 § samt 42 § 2 mom. raå anraa-
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
anraaning, sora ulfärdas av taxeringsnärand, taxeringsintendenl eller
prövningsnämnd, raå, utom i faU som i 31 § 2 raora. andra styckel sägs, vite
föreläggas.
I
anraaning, sora ulfärdas av taxeringsnärand eller taxeringsintendenl, må,
ulora i faU som i 31 § 2 mora. andra styckel sägs, vite föreläggas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
« Senaste lydelse 1965: 753. » Senaste lydelse 1961:340.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 mo m.i" Beslut ora laxerings-
revision raeddelas av förste taxe
ringsintendenten. I Stockholms län
får uppdragas åt förste revisions
intendenten att meddela beslut som
nu sagts.
Finner förste taxeringsintendenten taxeringsrevision böra
verkställas i annat län, skall han fraraställa begäran därora hos förste
taxeringsintendenten i del länet.
Taxeringsrevision skall verkställas av förste
taxeringsintendenten eller av tjänsteman, åt vilken han uppdrager revisionens
verkställande. Taxeringsrevision raå jämväl uppdragas åt annan i bokföring och
taxering sakkunnig person, som därtill godkänts av länsstyrelsen.
2 mo m.ii Finner taxerings
nämnd taxeringsrevision vara er
forderlig, har nämnden atl göra
framställning därom lUl förste
taxeringsintendenten. Därvid skall
i förekoramande fall skattskyldigs
deklaration med tillhörande hand
lingar överlämnas.
Så snart handläggningen av ärendet slutförts, skall, där
så erfordras, underrättelse om utgången meddelas taxeringsnämnden, därvid
översänd deklaration skall återställas.
Framkomma vid taxeringsrevision omständigheter av
beskaffenhet att kunna antagas inverka å annan taxeringsnämnds taxeringsåtgärd,
skall förste taxeringsintendenten föranstalta om underrättelse härom till
denna nämnd.
Beslut om
taxeringsrevision raeddelas av skattechefen. Finner han taxeringsrevision böra
verkställas i annat län, skall han framställa begäran därora hos skattechefen
i del länet.
Finner
taxeringsnämnd taxeringsrevision vara erforderlig, har nämnden all göra
framställning därom till skattechefen.
Taxeringsrevision skall verkställas av tjänsteman, som
skattechefen därtill förordnar. Taxeringsrevision må järaväl uppdragas åt
annan i bokföring och laxering sakkunnig person, sora därtill godkänts av
länsstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
59 §12 Länsstyrelsen har att vaka över all
laxeringsarbelel i första instans inora länet ordnas och bedrives
ändamålsenligt.
Det åligger förste taxeringsintendenten att
övervaka taxerings-
" Senaste lydelse 1967: 749. " Senaste lydelse
1965:753. 1'' Senaste lydelse 1970: 913.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydebe
nämndernas arbete samt att vid behov lämna råd,
upplysningar och annat bistånd.
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
59 a §
Länsstyrelsen skall senast den 15 november till
riksskatteverket avgiva förslag till anvisningar för följande års taxering.
Senast den 20 december året före taxeringsåret skall verket fastställa sådana
anvisningar. Länsstyrelsen skall senast den 15 januari under taxeringsåret
tillställa taxeringsnämnderna de anvisningar som gälla för länet.
60
§
opaginerad Kontrollera mot PDF
Länsstyrelsen
må då så finnes lämpligt kalla ordföranden och högst två andra ledamöter från
varje taxeringsnämnd inom länet eller del därav att å lämplig ort sammanträda
inför landskamreraren för överläggningar rörande taxeringsarbetet, och må till
dylikt sararaanträde jämväl särskilda sakkunniga kallas för lämnande av
upplysningar. Vid överläggningarna bör uppmärksamhet ägnas åt åtgärder för
befordrande av en likformig och rättvis taxering.
Länsstyrelsen
kan då den finner lämpligt kalla ordföranden och högst två andra ledaraöler
från varje taxeringsnämnd inom länet eller del därav att på lämplig ort
sammanträda för överläggningar rörande laxeringsarbelel. Till sådant
sammanträde kan länsstyrelsen även kalla särskUda sakkunniga för läranande av
upplysningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 ra o
m.i3 Förste taxeringsintendenten eller av honora beordrad tjänsteman äger
närvara vid sammanträde raed taxeringsnärand för fullgörande av den i 59 § stadgade
skyldigheten.
5 mom.
Skattechefen eller av honora beordrad tjänsteman äger närvara vid sammanttäde
med taxeringsnämnd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 m o
m. Ledamot i taxeringsnämnd skall avträda:
då
fråga förekommer om taxering, som angår honom själv, hans hustru, föräldrar,
barn eller sys-
" Senaste lydelse 1965: 753.
Är
ordförande i taxeringsnämnd jävig, utser näranden inom sig viss ledamot all
föra ordet vid ärendets behandling.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
kon eller oskift dödsbo, däri han äger del,
då fråga är om taxering av bolag, förening eller
stiftelse, varv styrelse eller förvaltning han tillhör, så ock
då
fråga är om taxering av någon, för vilken han är förmyndare, god man eller
ombud eller vilken han mot ersättning biträtt med upprättande av deklaration,
som skall tjäna till ledning vid taxeringen.
Vad nu sagts skall i tUlämpliga delar gälla i fråga om
taxeringsassistent.
2 mom. Är ordförande i taxeringsnämnd på grund av vad i 1
mom. stadgats hindrad att deltaga i behandling av visst taxeringsärende,
utser nämnden inom sig viss ledamot alt vid behandlingen av ärendet föra
ordet.
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Omräkning
av inkomst på grund av 43 § 1 mora. koraraunalskatte-lagen eller laxering till
kommunal inkomstskatt på gmnd av 57 § 3 mora. samma lag må icke verkställas
av taxeringsnämnd. Anser sådan nämnd anledning föreligga att beträffande viss
skattskyldig tiUämpa något av berörda stadganden, skall skriftlig anmälan
härom göras hos förste taxeringsintendenten, som, därest besvär över
taxeringen skola prövas av prövningsnämnden i länet, äger göra fraraslällning i
frågan hos sagda nämnd. Är däremot fråga om skattskyldig, beträffande vilkens
taxering besvär skola anföras hos den mellankommunala prövningsnämnden, skall
förste taxeringsintendenten skyndsamt med eget yttrande överlämna anmälan lill
allmänna orabudel hos denna nämnd för sådan åtgärd och sam-
Oraräkning
av inkomst på grund av 43 § 1 mom. koraraunalskalle-lagen eller laxering lill
koraraunal inkoraslskatt på grand av 57 § 3 mom. sararaa lag raå icke verkställas
av taxeringsnämnd. Anser nämnden att sådan åtgärd bör vidtagas skall skriftlig
anmälan härom göras hos skattechefen. Denne äger göra fraraslällning i frågan
hos länsskatterätten. I förekommande fall skall han överlämna anraälan lill
allraänna orabudel för mellankommunala mål för framställning hos den mellankommunala
skatterätten och samtidigt underrätta skattechefen i annat län, där den
skaltskyldige taxerats till koraraunal inkoraslskatt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
" Senaste Ivdelse 1965: 753.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
tidigt härom underrätta förste taxeringsintendenten i
annat län, där den skaltskyldige, såvitt kunnigt är, blivit taxerad lill
komraunal inkomstskatt.
Om
handläggning av framställning, som avses i första stycket, så ock ora
fullföljd av lalan mot beslut i sådan fråga skall i tillämpliga delar gälla
vad i denna förordning är stadgat rörande handläggning av besvär över
taxeringsnämnds beslut och om fullföljd av talan mot prövningsnämnds beslut
rörande laxering.
Föreslagen
lydelse
Om handläggning av framställning enligt första styckel
och om fullföljd av lalan raot beslut i sådan fråga skall i tillärapliga delar
gälla vad som är stadgat om besvär rörande laxering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 raora.
Underrättelse sora avses i denna paragraf skall undertecknas ay
taxeringsnämndens ordförande.
4 ra o ra.5 Underrättelse sora avses i denna paragraf
skall undertecknas av taxeringsnämndens ordförande. Underrättelsen skall
tillika innehålla upplysning om vad som skall iakttagas vid anförande av
besvär över taxeringsnämndens beslut.
Underrättelsen skall lillslällas den skaltskyldige i
rekommenderat brev. Återkommer försändelsen såsom obeställbar och förekommer anledning
all den skallskyldige kan anträffas, bör, där så lämpligen kan ske,
underrättelsen delgivas honora.
73 § "
opaginerad Kontrollera mot PDF
Talan raot taxeringsnämnds beslut föres genora besvär hos
prövningsnämnden i länet.
Är
förvärvskälla i fråga ora beskattningsort att hänföra lill skilda län, skall
dock den raellankora-raunala prövningsnämnden pröva besvär rörande laxering av
den skaltskyldige och hans heraraava-rande barn, sora icke fyllt 20 år. Ora den
skattskyldige varit gift vid ingången av beskattningsåret och under della år
levt tUlsararaans med maken, skall den mellankom-
Talan raot laxeringsnärands beslut föres genora besvär
hos länsskatterätten.
Är
förvärvskälla i fråga ora beskattningsort att hänföra lill skilda län, skall
dock den raellankoramunala skatterätten pröva besvär rörande laxering av den
skallskyldige och hans hemraavarande barn, sora icke fyllt 20 år. Ora den
skattskyldige varit gift vid ingången av beskattningsåret och under della år
levt tUlsararaans raed maken, skall den mellankommunala skatte-
opaginerad Kontrollera mot PDF
" Senaste lydelse 1970:463. » Senaste lydelse 1970:
913.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
munala prövningsnämnden pröva besvär järaväl rörande raakens
laxering.
Den
raellankoraraunala prövningsnämnden prövar likaledes besvär rörande fråga, i
vilket län skatlskyldig skall taxeras.
Besvär
anförda av aktiebolag, sora lillsaramans med annat sådant bolag utgör
koncernbolag enligt 221 § lagen (1944: 705) om aktiebolag, prövas av den
mellankommunala prövningsnämnden, ora bolagen avlämnat eller skolat avlämna
självdeklaration inom skilda län.
Föreslagen
lydelse
rätten pröva besvär jämväl rörande makens laxering.
Den mellankommunala skatterätten prövar likaledes besvär
rörande fråga, i vilket län skatlskyldig skall taxeras.
Besvär
rörande taxering av aktiebolag, sora tUlsararaans med annat sådani bolag
utgör koncernbolag enligt 221 § lagen (1944: 705) ora aktiebolag, prövas av
den raellankomraunala skatterätten, ora bolagen avläranat eller skolat avlämna
självdeklaration inom skilda län.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skatlskyldig
äger anföra besvär över taxeringsnämnds beslut även om det inte gått honom
emot.
Skallskyldig äger hos prövningsnämnden anföra besvär över
taxeringsnämnds beslut om taxering, så ock över annat dess beslut som
innefattar avgörande i sak, allt såvitt honom rörer.
Kommun må
anföra besvär i fråga om laxering lill komraunal inkomstskall.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Taxeringsintendenl
äger genom besvär hos prövningsnämnden framställa yrkande rörande
taxe-ringsålgärd, som av taxeringsnämnd vidtagits eller bort vidtagas. Han må
yrka ändring i taxeringsnämnds beslut även till den skattskyldiges förmån.
Taxeringsintendenl
äger genom besvär framställa yrkande rörande laxeringsålgärd, som av taxeringsnämnd
vidlagils eller bort vidtagas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Besvär
enligt 74 § skola ingivas eller insändas till kansliet hos den prövningsnämnd,
som har alt pröva besvären, eller, om denna nämnd är den mellankommunala
prövningsnämnden, till riksskatteverket. Den omständigheten att besvären
ingivits eller insänts till annan prövningsnämnd må dock ej utgöra hinder för
målels prövning; / sådant fall skola handling-
" Senaste lydelse 1970: 913.
Ha
besvärshandlingarna tillställts annan skatterätt än den sora har all pröva
besvären, utgör detta ej hinder för målels prövning. Handlingarna skola då
omedelbart översändas till den skatterätt sora skall pröva besvären.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydebe
arna omedelbart översändas till kansliet hos den
prövningsnämnd som har att pröva besvären.
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
76
§"
Besvär av skatlskyldig skola hava der laxeringsåret.
Kommuns besvär skola anföras under laxeringsåret.
Taxeringsintendent äger anföra besvär intill utgången av
april månad årel efler taxeringsåret. Har prövningsnämnden avgjort besvär över
viss skattskyldigs taxering, må taxeringsintendenten dock ej därefter anföra
besvär hos prövningsnämnden rörande samma laxering.
inkommit
senast den 15 augusti un-före utgången av september månad
Taxeringsintendenl äger anföra besvär intUl utgången av
aprU raånad årel efler taxeringsåret. Han skall inom samma tid angiva yrkanden
och grunder för besvärstalan, om ej med hänsyn till utredningens vidlyftighet
eller andra synnerUga skäl skatterätten medgiver anstånd, dock längst intill
utgången av juni månad samma år.
Inkomma skattskyldigs besvär efter den i första stycket
angivna tiden men före utgången av april månad året efter taxeringsåret, får
skatterätten pröva besvären om taxeringsintendenten helt eller delvis biträder
besvären i sak.
Har skatterätten avgjort besvär över viss skattskyldigs
laxering, må besvär ej anföras hos skatterätten rörande samma taxering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
XI.
Om besvär över
prövnings-nämnds beslut och kammarrättens utslag
XI.
Om besvär över
skatterätts och kammarrätts beslut
opaginerad Kontrollera mot PDF
96 §
Besvär till kammarrätten skola ingivas eller insändas till
kansliet hos den prövningsnämnd som meddelat det överklagade beslutet. Den
omständigheten att besvären ingivits eller insänts direkt till kammarrätten må
dock ej utgöra hinder för målets prövning; kammarrätten har att i sådant fall
" Senaste lydelse 1969: 210.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
omedelbart översända handlingarna till prövningsnämndens
kansli. Besvären skola vara inkomna.
om de anföras av skattskyldig, inora två raånader från del
han erhållit del av det överklagade beslutet, samt
ora de
anföras av taxeringsinlendent eller koraraun, inom två månader från den dag,
då prövningsnämndens protokoll justerades.
Föreslagen
lydelse
Vid besvär över skatterätts beslut skall
besvärsliandlingen vara inkommen,
om besvären anförts av skattskyldig, inom två raånader
från del han erhållit del av del överklagade beslutet, samt
om
besvären anförts av taxeringsintendenl eller komraun, inom två raånader från
den dag, då skatterättens beslut meddelades.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid
besvär över kammarrätts beslut i raål rörande taxering skall
besvärshandlingen vara inkommen inora två månader från den dag då klaganden
erhållit del av beslutet.
1
mom. Talan
mot kammarrättens utslag i mål rörande taxering föres hos Kungl. Maj:t genom
besvär, vilka skola vara inkomna till finansdepartementet inom två månader
efter det klaganden erhållit del av kammarrättens utslag.
2
m o m.
Talan rörande höjning eller sänkning av skattskyldigs till StatUg
inkomstskatt eller kommunal inkomstskatt taxerade inkomst må ej, utan att
Kungl. Maj:t meddelat klaganden tillstånd därtill, komma under Kungl. Maj:ts
prövning, om vad klaganden i sådant hänseende tappat i kammarrätten
uppenbarligen icke uppgår antingen till 5 000 kronor eller ock till en
tiondedel av den enligt kammarrättens utslag taxerade inkomsten, i senare
fallet dock minst till 500 kronor.
Utan tillstånd som i första stycket sägs må ej heller
talan rörande höjning eller sänkning av skattskyldigs till statlig
förmögenhetsskatt beskattningsbara förmögenhet komma under Kungl. Maj:ts
prövning, om vad klaganden i sådant hänseende tappat i kammarrätten
uppenbarligen icke uppgår tiU 50 000 kronor.
Prövningstillstånd må meddelas
1" Senaste lydelse av 1, 2, 3, 5 och 6 mom. 1958: 85
och av 4 mom. 1970: 168
Prop. 1971: 60 16
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
allenast om det för enhetlig lagtolkning eller
rättstillämpning är av synnerUg vikt, att besvären prövas av Kungl. Maj:t,
eller parten visar, att besvärens prövning eljest skulle hava synnerlig betydelse
utöver det mål, varom är fråga. Provningstillstånd skall gälla utslaget i dess
helhet, såvitt parten anfört besvär däröver. Meddelas ej tillstånd, där sådant
skolat erfordras för besvärens prövning, skaU utslaget stå fast; erinran
härom skall intagas i Kimgl. Maj:ts beslut.
3
mom.
Avser vad klaganden tappat i kammarrätten jämväl annat än höjning eller
sänkning av skattskyldigs taxerade inkomst eller beskattningsbara förmögenhet
eller kan besvärstalan eljest i något hänseende utan prövningstiUslånd komma
under Kungl. Maj:ts prövning, skall vad som stadgas i 2 mom. icke utgöra hinder
mot att besvären prövas även i övriga delar.
4
m o m.
Upptages parts talan till prövning, skola bestämmelserna i 2 mom. icke utgöra
hinder mot samtidig prövning av besvär, som anförts av motpart eller av make,
om talan fullföljts av makar som taxerats med tillämpning av 52 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928: 370) och 11 § 1 mom. förordningen (1947: 576) om
statlig inkomstskatt.
Återkallas eller förfaller eljest besvärstalan, av vilken
prövningen av annan talan enligt första stycket är beroende, skall vad där
stadgas icke gälla.
5 mom. Bestämmelserna i 2
4 mom. skola ej gälla besvär
rörande eftertaxering. Vad där
stadgas skall vidare icke avse be
svär över att taxering med till-
lämpning av 105 § överflyttats å
klaganden, ej heller talan om
ändring i kammarrättens utslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
på den grund att taxeringen blivit oriktig i något
hänseende, varom förmäles i 100 § första stycket under 1)5).
6 mom.
Kunna besvär över kammarrättens utslag ej komma under Kungl. Maj:ts prövning
med mindre prövningstillstånd meddelats, skall kammarrätten i samband med
underrättelse om besvärs anförande giva det tillkänna. Därvid skall angivas på
vilka grunder sådant tillstånd må meddelas, så ock eljest de villkor, under
vilka parts besvärstalan må komma under Kungl. Maj:ts prövning.
Anser klagande, att underrättelse, som kammarrätten
enligt första stycket meddelat, är oriktig, äge han i samband med besvär över
utslaget påkalla prövning av frågan.
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 m o
ra.-" Har genom beslut av riksskatteverket eller genom utslag av kammarrätten
eller Kungl. Maj:t beslämts, alt sjömansskatt icke skall erläggas för viss
inkomst, för vilken sådan skatt tidigare erlagls, eller all sjömansskall på
grund av järakning eller eljest skall erläggas raed annat belopp än tidigare
fastställts, raå taxeringsinlendent inom tid, som angives i 100 §, anföra
besvär med yrkande om sådan ändring i den skatlskyldiges eller raakens laxering,
sora kan föranledas av beslutet eller utslaget.
2 ra o ra.
Har genom beslut av riksskatteverket eller kammarrätt eller regeringsrätten
bestämls, alt sjömansskatt icke skall erläggas för viss inkomst, för vilken
sådan skatt tidigare erlagts, eller att sjömansskatt på grund av jämkning
eller eljest skall erläggas raed annat belopp än tidigare faslslällls, må
taxeringsintendenl inora tid, som angives i 100 §, anföra besvär raed yrkande
ora sådan ändring i den skatlskyldiges eller makens laxering, sora kan
föranledas av beslutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har
fastighets taxeringsvärde legat lill grund för inkomsttaxering eller
förmögenhetstaxering och sker genom utslag av Kungl. Maj: t eller kammarrätten
eller genom beslut av fastiglietspröv-
"-» Senaste lydelse 1970:635. 2' Senaste lydelse
1970:673.
2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 60
Har
fastighets taxeringsvärde legal lill grund för inkomsttaxering eller
förmögenhetstaxering och sker genom beslut av regeringsrätten, kammarrätt
eller skatterätt sådan ändring beträffande fastig-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
ningsnämnd eller prövningsnämnd sådan ändring beträffande
fastighetstaxeringen alt inkomsttaxeringen eller förmögenhetstaxeringen bör
beslämmas lill annat belopp än som skett, må besvär med yrkande om härav
föranledd ändring i taxeringen for inkomst eller förmögenhet anföras av den
skaltskyldige, taxeringsinlendent och, såvitt angår taxering lill kommunal
inkomstskall, vederbörande koramun.
Föreslagen
lydelse
helstaxeringen atl inkomsttaxeringen eller
förmögenhetstaxeringen bör bestämmas till annat belopp än som skett, må besvär
med yrkande ora härav föranledd ändring i laxeringen för inkomst eller
förmögenhet anföras av den skaltskyldige, taxeringsinlendent och, såvitt angår
laxering lill kommunal inkomstskatt, vederbörande komraun.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Besvären skola anföras av skatlskyldig eller koramun inom
sex månader och av taxeringsintendenl inom åtta raånader från den dag, då
beslutet rörande fastighetstaxeringen meddelades.
Besvär enligt denna paragraf må ej företagas till
avgörande, förrän laga kraftägande beslut rörande fastighetstaxeringen
föreligger.
103 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Besvär som anförts i särskild ordning prövas, utom i de
fall sora nedan sägs, av prövningsnämnd, sora skolat avgöra besvär över den
laxering vari rättelse sökes.
Är
taxeringen föremål för prövning av kammarrätten eller har den avgjorts av
prövningsnämnd genom laga kraftvunnet beslut, ankommer det på kammarrätten att
pröva raålet. Har laxeringen prövats av kammarrätten eller Kungl. Maj:t, skall
målet prövas GV Kungl. Maj:t.
Kungl. Maj:t och kararaarrällen må, om besvär som anförts
i särskild ordning finnas böra upptagas till prövning, förordna atl målet
skall upptagas och vidare handläggas av i första stycket av sedd
prövningsnämnd.
Besvär som anförts i särskild ordning prövas, utom i de
fall sora nedan sägs, av den skatterätt, sora skolat avgöra besvär över den
taxering vari rättelse sökes.
Har laxeringen prövats av skatterätten, skall kammarrätt
pröva raålet. Har taxeringen prövats av kararaarrällen eller regeringsrätten,
skall regeringsrätten pröva målet.
Regeringsrätten och kararaarrällen må, om besvär som
anförts i särskild ordning finnas böra upptagas lill prövning, förordna att
målet skall upptagas och vidare handläggas av skatterätt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skola
besvär anföras i särskUd ordning hos prövningsnämnd, skall vad i 75 § stadgas
äga motsvarande tillämpning.
Skola besvären anföras hos
Skola
besvär anföras i särskUd ordning hos skatterätt, skall vad i 75 § stadgas äga
motsvarande till-läm.pning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
kammarrätten, gäller i tUlämpliga delar vad som stadgas i
96 § första stycket och 97 §.
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 m o ra.-" Om kammarrätten eller Kungl. Maj:t vid
prövning av anförda besvär i taxeringsmål finner, all taxering verkställts å
orätt ort eller å rält ort underlåtits eller ej skett lill riktigt belopp, äger
kararaarrällen eller Kungl. Maj:t, efler vederbörandes hörande, vidtaga
erforderlig rättelse i taxeringen å ort som vederbör; dock må skallskyldigs
hela taxering ; sådant fall icke höjas utöver vad tidigare bestärats, därest
besvären icke innefatta yrkande om sådan höjning. Ändras taxering av kammarrätten
eller Kungl. Maj:t på den grund, alt inkorast eller utgift bör hänföras lUl
annat beskattningsår än det, vilket taxeringen avser, raå härav föranledd ändring
vidtagas i den skallskyldiges laxering för det beskattningsår, till vil/cet
inkomsten eller utgiften rätteligen är att hänföra. Jämväl må, om någon av
kararaarrällen eller Kungl. Maj:t befrias från laxering på den grund, atl annan
person bort i stället laxeras, kammarrätten eller Kungl. Maj:t överflytta
laxeringen å denne.
Äro makar var för sig laxerade, äger kammarrätten eller
Kungl. Maj:t, där ändring göres i den enes laxering, även i den andres laxering
vidtaga av ändringen påkallad rättelse, såvitt angår tillämpning av 46 § 3 mom.
eller 52 § 1 mora. kommunalskallelagen, 11 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt
eller 12 § 1 mom. förordningen om statlig förmögenhetsskatt.
Hava besvär hos kammarrätten eller Kungl. Maj:t anförts
rörande
" Senaste lydelse 1970:168.
1 mom. Finner kammarrätt eller regeringsrätten vid
prövning av besvär, all laxering verkställts på orätt ort eller underlåtits på
rält ort eller ej skell till riktigt belopp, må rätten, efter vederbörandes hörande,
vidtaga erforderlig rättelse. Skatlskyldigs hela laxering må dock icke höjas
utöver vad tidigare bestärats, om icke sådan höjning yrkats i besvären. Ändras
laxering av kararaarrällen eller regeringsrätten därför all inkomst eller utgift
bör hänföras till annat beskattningsår än del som laxeringen avser, må härav
föranledd ändring vidtagas i den skatlskyldiges laxering för del förstnämnda
beskattningsåret. Om någon av kammar-rätlen eller regeringsrätten befrias från
laxering därför alt annan person i stället bort laxeras, må rätten överflytta
taxeringen på denne.
Äro makar var för sig laxerade, äger kammarrätt eller
regeringsrätten vid ändring i den enes laxering vidtaga härav påkallad
rättelse i den andres taxering, såvitt angår tillämpning av 46 § 3 mora. eller
52 § 1 raora. komraunalskatlela-gen, 11 § 1 mora. förordningen ora StatUg
inkoraslskatt eller 12 § 1 mom. förordningen om statlig förmögenhetsskatt.
Hava besvär anförts hos kammarrätten eller
regeringsrätten rö-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
taxering, som åsatts avliden'person eller hans dödsbo, och
har dödsboet tidigare befriats från att erlägga skall på grund av laxeringen,
skaU vid ändring av laxeringen i anledning av besvären jämväl beslutet om
skattebefrielse i erforderlig raån ändras.
Vidtager
kammarrätten eller Kungl. Maj:t sådan ändring i fråga om taxering lill kommunal
inkoraslskatt inora viss koraraun atl avdrag enligt 46 § 2 mom.
kom-raunalskallelagen eller koraraunalt grundavdrag icke vidare kan helt
utnyttjas inora samraa kommun, skall, ändå all yrkande därom icke framställts,
sådan ändring vidtagas i taxering inom annan koramun som kan föranledas av
bestäraraelserna i 46 § 4 raom. eller 50 § 3 mom. andra styckel nämnda lag.
2 ra o
m.-' Bestämmelserna i 1 mom. skola hava motsvarande till-lärapning å prövningsnämnd;
dock skall, därest hos prövningsnämnd i län fråga uppkoraraer ora vidtagande
av här ovan omförmäld ål-gärd beträffande laxering inora annat
prövningsdistrikt än det, som besvären angå, ärendet i hela dess vidd
överlämnas lill avgörande av den raellankomraunala prövningsnämnden.
Föreslagen
lydelse
rande laxering, som åsatts avliden person eller hans
dödsbo, och har dödsboet tidigare befriats från all erlägga skalt på grund av
laxeringen, skall vid ändring av laxeringen i anledning av besvären jämväl
beslutet om skattebefrielse i erforderlig raån ändras.
Vidtager
kammarrätt eller regeringsrätten sådan ändring i fråga om laxering lill
kommunal inkomstskatt inora viss kommun atl avdrag enligt 46 § 2 mora. kommunalskallelagen
eUer kommunall grundavdrag icke vidare kan helt utnyttjas inom samma kommun,
skall, ändå alt yrkande därora icke fraraslällls, sådan ändring vidtagas i
laxering inora annan koraraun sora kan föranledas av bestäraraelserna i 46 § 4
raora. eller 50 § 3 mom. andra stycket näranda lag.
2 mom.
Bestämmelserna i 1 mom. äga raotsvarande lillärapning på skatterätt. Därest
hos länsskatterätt fråga uppkoraraer ora åtgärd enligt 1 mom. beträffande
laxering inora annat län, skall målet i hela dess vidd överläranas lill
avgörande av den raellankomraunala skatterätten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sker
efter besvär eller eljest ändring i fråga om taxering till statlig
inkomstskatt, skall samtidigt vidtagas den ändring i ta.Kering till statlig
förmögenhetsskatt, som därav må föranledas.
Taxeringsinlendent
får inom den för honom gällande besvärstiden anföra besvär till den skattskyldiges
förmån. Därvid har han samma behörighet som den skattskyldige.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Angående
fullföljd av lalan raot beslut i anledning av besvär sora anförts i särskUd
ordning, så ock i fråga, sora avses i 105 och 106 §§,
Angående
fullföljd av lalan raot beslut i anledning av besvär sora anförts i särskild
ordning, så ock i fråga, sora avses i 105 §, skall i
opaginerad Kontrollera mot PDF
» Senaste lydelse 1958: 87.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
skall
i tillämpliga delar gälla vad i denna förordning i övrigt är stadgal angående
besvär rörande laxering.
Föreslagen lydelse
tillärapliga
delar gälla vad i denna förordning i övrigt är stadgal angående besvär rörande
taxering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har part anfört besvär
över skatterätts eller kammarrätts beslut i raål angående inkorasttaxe-ring
eller förmögenhetstaxering, äger även motpart föra lalan raot beslutet, ehuru
den för honora stadgade besvärsliden utgått; dock åligger del honora atl
inkoraraa raed sådana besvär inora en månad från utgången av den tid inora vUken
de först anförda besvären skolat anföras.
Har
part anfört besvär över prövningsnämnds beslut eller kammarrättens utslag i
raål angående inkomsttaxering eller förmögenhetstaxering, äger även raolparl
föra talan mot beslutet eUer utslaget, ehuru den för honom stadgade
besvärstiden utgått; dock åligger del honora alt inkoraraa raed sådana besvär
inom en raånad från utgången av den tid inora vilken de först anförda besvären
skolat anföras.
Återkallas eller förfaller
eljest den första besvärstalan, är ock den senare besvärslalan förfallen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beträffande sådana
skattskyldiga, vilka skola taxeras till statlig inkomstskatt i elt län och
därjämte tUl koraraunal inkoraslskatt inom annat län, ulan atl likväl fråga är
ora sådani fall all besvär över laxeringarna enligt 73 § skola prövas av
raellankoraraunala prövningsnämnden, böra förste taxeringsintendenterna i de
olika länen samråda för atl åvägabringa en likformig taxering.
Beträffande sådana
skattskyldiga, vilka skola laxeras till statlig inkomstskall i ell län och
därjämte lill koraraunal inkoraslskatt inora annat län, ulan all likväl fråga
är ora sådani fall all besvär över taxeringarna enligt 73 § skola prövas av
raellankomraunala skatterätten, böra skattecheferna i de olika länen sararåda
för atl åvägabringa en likforraig laxering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I fråga om besvär enligt
denna förordning skall vad som är stadgat för kommun gälla jämväl för
landstingskommun, municipalsam-hälle och annan menighet, som äger utöva
beskattningsrätt.
I fråga om besvär enligt
denna förordning skall vad sora är stadgat för koraraun gälla järaväl för
landstingskommun och annan menighet, som äger utöva beskattningsrätt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den som vill anföra
besvär över taxeringsnämnds eller prövnings-
Den som vill
anföra besvär över taxeringsnämnds eUer skatte-
opaginerad Kontrollera mot PDF
"
Senaste lydelse 1965:753. " Senaste lydelse 1965:753.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
nämnds beslut är berättigad all av vederbörande myndighet
eller tjänsleraan kostnadsfritt erhålla erforderligt utdrag av laxerings-längd
saral av nämndens protokoll; och må ej heller avgift fordras för andra
prolokoUsutdrag och expeditioner, som tUl följd av vederbörande nämnders
beslut böra utfärdas.
Föreslagen lyddse
rätts beslut är berättigad atl av vederbörande myndighet
eller tjänsteman kostnadsfritt erhålla erforderligt utdrag av laxerings-längd
saral av nämndens eller rättens protokoll. Ej heller må avgift fordras för
andra protokollsutdrag och expeditioner, sora böra utfärdas till följd av
taxeringsnämnds eller skatterätts beslut.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Av
prövningsnämnd behandlad laxeringsfråga raå återförvisas lill nämnden för
fömyad behandling.
Av
skatterätt behandlad taxeringsfråga raå återförvisas lill rätten för förnyad
behandling.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fråga ora
eftertaxering prövas, efter framställning från laxerings-intendent eller, i
fråga om kommunal inkomstskatt, från kommun, av den prövningsnämnd, som haft
all upptaga besvär rörande den skallskyldiges laxering del år framställningen
avser.
Om
handläggning av sådan framställning, så ock om fullföljd av talan mot beslut
rörande eftertaxering skall i tillämpliga delar gälla vad förut i denna förordning
är stadgat rörande handläggning av besvär över taxeringsnämnds beslut och om
fullföljd av talan mot prövningsnämnds beslut rörande taxering.
Fråga
om eftertaxering prövas, efler framställning från taxeringsintendenl eller, i
fråga ora koraraunal inkomstskatt, från koraraun, av den skatterätt, sora
haft att upptaga besvär rörande den skallskyldiges laxering det år
framställningen avser. Sådan framställning skall, med angivande av yrkande och
grunder för talan, ha inkommit två månader före utgången av den tid, inom vilken
fråga om eftertaxering enligt 115 § senast kan prövas av skatterätt.
Föreskrifterna i denna förordning om besvär angående taxering
skola i tillämpliga delar gälla i fråga om besvär rörande eftertaxering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
116 i §20
Särskild talan rörande avgift som avses i 116 a eller 116
c § må komma under Kungl. Maj:ts prövning endast efter tillstånd som avses i 98
§ 2 mom. tredje stycket.
Finnes vid prövning av besvär i taxeringsmål all laxering
skall nedsättas, skall därav föranledd ändring av avgift beslutas.
" Med nuvarande lydelse avses beträffande 116 i och
117 §§ den lydelse som har föreslagits i prop. 1971: 10.
Prop.
1971: 60 23
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
117 §26
Innehållet i deklaration eller annan i 50 § avsedd
handling må, utom i de fall sora angivas i nämnda paragraf, icke yppas för
annan än den som själv må laga del av handlingen i fråga.
Vad som raed slöd av bestäraraelserna i denna förordning
inhämtats vid taxeringsrevision eller vid granskning av handling, som avses i
43 § 5 mom. eller 46 §, raå ej yppas i vidare raån än sora erfordras för vinnande
av det med revisionen eller granskningen avsedda ändamålet.
Ej heller må för obehörig up- Ej heller må för obehörig up
penbaras vad som upplysts eller penbaras vad som upplysts eller i
i övrigl yttrats vid sammanträde övrigt yttrats vid sammanträde
med taxeringsnämnd eUer sådant med taxeringsnämnd.
sammanträde med prövnings
nämnd som icke är offentligt.
Den som bryter raot föreskrift i förstatredje stycket
dömes lill böter eller fängelse i högst sex månader, om ej gärningen är belagd
raed straff i brottsbalken.
Allmänt åtal för brott enligt denna paragraf får väckas
endast om målsägande anger brottet lill åtal.
125 §27
Över beslut, varigenora vite förelagts, raå klagan ej
foras.
Talan mot länsstyrelses beslut i fråga om utdömande av
vite må föras genoin besvär hos kammarrätten av den som förpliktats utgiva
vite, så ock av förste taxeringsintendenten. Besvären skola hava inkommit till
den länsstyrelse, som meddelat det överklagade beslutet, inom tre veckor från
det klaganden fick del därav. Hava besvären inom angiven tid inkommit direkt
till kammarrätten, må det dock ej utgöra hinder för besvärens prövning;
kammarrätten har att i sådant fall omedelbart översända handlingarna UU länsstyrelsen.
Sedan besvär, som avses i andra stycket, inkommit UU
länsstyrelsen, skall denna infordra förklaring Över besvären från motparten
samt översända avskrift av förklaringen till klaganden. Finnes
" Senaste lydelse 1965:753.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
för målets beredande ytterligare skriftväxling böra äga
rum, äger länsstyrelsen förordna därom. Handlingarna skola skyndsamt överlämnas
till kammarrätten med det yttrande, vartill omständigheterna giva anledning.
Om klagan över kammarrättens utslag i fråga om utdömande
av vite skall vad i 98 § stadgas äga motsvarande tillämpning, dock att
besvärstiden skall vara tre veckor.
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 mom. Av statsmedel bestridas:
1) ersältning ål ordförandena
och kronoorabuden i laxerings-
nämnderna,
2) bidrag till kostnader, som kommun
åtagit sig för särskilda anstalter för taxeringsarbetet genom
lUlhandahåUande av tjänstemän enligt 16 § 2 mom. eller annorledes, därest
dessa anstalter finnas äga särskilt värde för det allmänna, samt
3) kostnader för taxeringen, vilka
omförmälas i 3, 5 och 6 raora. här nedan.
3 raom. Sakkunnig eller tolk erhåller gottgörelse, som
bestämmes av länsstyrelsen eller, då den sakkunnige eller tolken biträtt allmänna
ombudet för meUankommunala mål, av riksskatteverket.
I fråga om gottgörelse till sakkunnig eller tolk, som
anlitats av domstol, finnas särskUda bestämmelser.
1 ra o ra.28 Av statsmedel bestridas:
1)
ersältning ål
ordförandena och kronoorabuden i taxeringsnämnderna,
2)
bidrag tUl
kostnader, sora komraun åtagit sig för särskilda anstalter för taxeringsarbetet
genom lUlhandahåUande av tjänstemän enligt 16 § 2 mom. eller annorledes,
därest dessa anstalter finnas äga särskUt värde för det allmänna, saml
3) kostnader för laxeringen, vil
ka omförmälas i 3 mom. samt 5
8 mora. här nedan.
3 raora. Sakkunnig erhåller för av honom verkställd
utredning eller undersökning gottgörelse, som med iakttagande av de särskilda
föreskrifter rörande disposition av medel för ändamålet, Kungl. Maj:t må finna
nödigt meddela bestäraraes av länsstyrelsen eller, då den sakkunnige biträtt
den mellankommunala prövningsnämnden eller allraänna orabudel hos nämnden, av
denna nämnd.
5 ra o m.29 De personer, som jämlikt 60 § inkallals av
länsstyrelsen för meddelande av upplysningar eller för överläggningar rörande
laxeringsarbelel.
* Senaste lydelse 1966:242. '» Senaste lydelse 1965: 753.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen
lydelse
de ordförande och andra ledamöter i taxeringsnämnd, som
inställt sig efler kallelse jämlikt 17 § tredje styckel, samt
Nuvarande lydelse
de ordförande och andra ledamöter i taxeringsnämnd, som
inställt sig efter kallelse järaligt 17 § tredje stycket och 79 § andra stycket,
särat
de ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd, som på
vederbörlig kaUelse inställt sig vid inslraklionssararaanträde, sora anordnats
genora länsstyrelsens försorg,
äga atl
för inställelsen åtnjuta ersättning av stalsraedel enligt bestämmelser som
meddelas av Kungl. Maj:t.
Ersältning
efler ovannämnda grunder tUlkommer järaväl sakkunnig, som biträtt i
laxeringsfrågor.
159 po
Beslut
av fastighetsprövnings-nämnd, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat
sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av
länsskatterätten. Om det ej är obehövligt, skall tUlfälle lämnas part att
yttra sig innan rättelse sker.
opaginerad Kontrollera mot PDF
VII. Om
besvär över fastighetspröv-ningsnämnds beslut och kammarrättens utslag
vn. Om
besvär över fastighetspröv-ningsnämnds och kammarrätts beslut
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 raora.
Besvär lill kammar
rätten raå endasl innefatta fullföl
jande helt eller delvis av yrkande,
sora klaganden fraraställt hos fas
tighelsprövningsnämnden. Har
denna ändrat fastighetstaxerings-
nämnds beslut ulan all yrkande
därora framställts av klaganden,
raå besvären till kararaarrällen
icke innefatta längre gående yr
kande än laxeringens bestämman
de i enlighet med fastighetstaxe-
ringsnärandens beslut.
4 m o
ra.3i Vad i 96 och 97 §§
är stadgat skall äga raotsvarande
tiUärapning beträffande besvär
över allmän fastighetstaxering.
Vid besvär över fastighetspröv-ningsnämnds beslut i
fråga om
3
ra o ra. Besvär
lill kammarrätt raå endast innefatta fullföljande helt eller delvis av
yrkande, som klaganden framställt hos fastighelsprövningsnämnden. Har denna
ändrat fastighetstaxerings-nämnds beslut utan atl yrkande därora fraraslällls
av klaganden, raå besvären till kararaarrällen icke innefatta längre gående yrkande
än laxeringens bestämraande i enlighet med fastighetstaxerings-närandens
beslut.
4
ra o ra. Vad i
96 § är stadgat skall äga motsvarande tillärapning beträffande besvär över
allraän fastighetstaxering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
"> Förutvarande 159 § upphävd genom 1968: 733.
" Senaste lydelse 1969:709.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
fastighetstaxering skall, utöver i 97 § angivna handlingar,
fogas utdrag av fastighetslängd beträffande närmast föregående taxering av
fastigheten.
I
förteckning över anförda besvär skola besvär över allmän fastighetstaxering
upptagas för sig utan sammanblandning med övriga besvär.
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 raom.
Vid handläggning i kammarrätten av raål angående allmän fastighetstaxering
skola dellaga tre av rätlens ledamöter, därav minst två ordinarie, av vilka
sistnämnda en efler Kungl. Maj:ls förordnande skall föra ordet, samt två av de
särskilda ledamöter, ora vilka i 2 mora. förmäles; dock raå utevaro av en av de
särskilda ledamöterna icke hindra måls avgörande, därest tre av kammarrättens
ledaraöler äro ora slutet ense.
1 raora.
Vid handläggning i kammarrätt av mål angående allmän fastighetstaxering skola
dellaga tre av rätlens ledamöter, därav minst två ordinarie, av vilka
sistnämnda en efler Kungl. Maj:ls förordnande skall föra ordet, saral två av de
särskilda ledaraöler, ora vilka i 2 mora. förmäles; dock raå utevaro av en av
de särskilda ledaraötema icke hindra måls avgörande, därest tre av kammarrättens
ledamöter äro ora slutet ense.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utan
hinder av vad i första styckel sägs äger Kungl. Maj:l beträffande vissa
grupper av ifrågavarande raål föreskriva, atl bestäraraelsen om särskilda ledamöters
dellagande i målens handläggning ej skall äga till-lärapning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 mora.
Kungl. Maj:l förordnar för högst fem år i sänder minst nio, högst tjugu i
praktiska värv förfarna män med god kännedora ora faslighetsförhållandena i
allraänhel atl efler kallelse inträda såsora ledamöter i kammarrätten vid
handläggning av raål, sora i 1 raora. avses. Av dessa personer skola minst tre
äga sakkunskap beträffande värdering av skogsmark och växande skog, minst två
beträffande värdering av valtenfallsfastighet, rainst två beträffande
värdering av jordbruksfastighet i övrigt och rainst två beträffande värdering
av annan faslighet i övrigl. Avgår sådan person under den lid, för vilken han
2 raom.
Kungl. Maj:l förordnar för högst fera år i sänder för varje kammarrätt rainst
nio, högst tjugu i praktiska värv förfarna personer raed god kännedora ora
faslighetsförhållandena i allraänhel att efter kallelse inträda såsom
ledaraöler i kararaarrällen vid handläggning av raål, sora i 1 raora. avses. Av
dessa personer skola i fråga om varje kammarrätt rainst tre äga sakkunskap beträffande
värdering av skogsmark och växande skog, minst två beträffande värdering av
vatlenfaUs-fastighet, minst två beträffande värdering av jordbruksfastighet i
övrigt och minst två beträffande värdering av annan fastighet i öv-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
blivit utsedd, förordnar Kungl. Maj:t annan person
i hans ställe.
Föreslagen lydelse
rigl. Avgår sådan person under den tid, för vilken han
blivit utsedd, förordnar Kungl. Maj:l annan person i hans ställe.
Ledamot som här sägs skall vara svensk medborgare. Ej må
sådant uppdrag utövas av den, som är omyndig eller försalt i konkurstillstånd.
166
§32
opaginerad Kontrollera mot PDF
Talan må ej föras mot kammarrättens utslag i mål angående
allmän fastighetstaxering såvitt gäller tillämpning av 6 § 1 mom., 7, 8, 9,
10, 11 eller 12 § kommunalskattelagen.
Mot
kammarrättens utslag i mål angående allmän fastighetstaxering, såvitt angår
annan fråga än som avses i första stycket, föres talan hos Kungl. Maj:t genom
besvär. Besvären skola vara inkomna till finansdepartementet inom två månader
efter det klaganden erhållit del av kammarrättens utslag.
Vid besvär över kammarrätts heslut i mål angående allraän
fastighetstaxering skall besvärshandlingen vara inkommen inom två månader
från den dag då klaganden erhållit del av beslutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
167 § 1 ra o m.3 £)gjj 50JJJ enligt 158 § 1 mora. äger
föra lalan mol fastighetslaxeringsnämnds beslut må i särskild ordmng anföra
besvär,
1)
om fastighet
genom förbiseende icke blivit taxerad,
2)
ora laxering
ägt rura av annan egendora än sora enligt 4 § Iredje stycket
kommunalskattelagen är alt hänföra liU fastighet,
3)
ora fastighet
upplagils såsora skattepliktig fastän den är undantagen från skatteplikt,
eller undantagits från skatteplikt, trots all så icke bort ske,
4)
om fastighet
taxerats på mer än en ort eller eljest taxerats i fall, där laxering av
fastighelen icke bort äga mm,
5)
ora
taxeringsbeslut beträffande fasligheten blivit oriktigt på grund av felräkning,
misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,
6)
om eljest
sådana omständigheter föreligga, sora bort föranleda väsentligt annorlunda
laxering, och särskilda skäl föreligga för prövning av besvären,
7)
ora
underrättelse sora avses i 152 § Iredje stycket eller 154 § 1 mom. haft
felaktigt innehåll.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Besvär
enligt denna paragraf prövas av fastighetsprövnings-nämnden eller, om dess
arbete avslutats, av prövningsnämnden i lä-
Besvär
enligt denna paragraf prövas av länsskatterätten. Har taxeringen prövats av
länsskatterätten, skall kammarrätt pröva
opaginerad Kontrollera mot PDF
»2j Senaste lydelse 1969:709. ", Senaste lydelse
1970:673.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
net. Har laxeringen prövats av fastighelsprövningsnämnden,
prövningsnämnden eller kammarrätten, skall kammarrätten pröva målet. Har
taxeringen / den del besvären avser prövats av Kungl. Maj: t skall dock Kungl.
Maj:t pröva målet.
Kammarrätten
raå, om besvär enligt denna paragraf finnas böra upplagas lill prövning,
förordna att raålet skall upptagas och vidare handläggas av fastighetsprövnings-nämnden
eller, om dess arbete avslutats, av prövningsnämnden.
3 ra o m.3-1 Anföras besvär i särskild ordning hos
fastighets-prövningsnämnd eller prövningsnämnd, äger 75 § motsvarande
tillämpning.
Skola besvären anföras hos kammarrätten, gälla 96 §
första stycket och 97 § i tUlämpliga delar.
Föreslagen
lydelse
målet. Har taxeringen prövats av kammarrätten eller
regeringsrätten, skall regeringsrätten pröva raålet.
Regeringsrätten och kammarrätten må, ora besvär enligt
denna paragraf finnas böra upplagas lill prövning, förordna att målet skall
upptagas och vidare handläggas av länsskatterätt.
3 mom. Anföras besvär i särskild ordning hos
länsskatterätt, äger 75 § motsvarande tillämpning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
168 §35
Besvärsräll tillkommer den som vid ingången av
laxeringsåret är ägare av faslighet liksom den sora därefter, dock senast före
ingången av ferale året efter taxeringsåret, blivit ägare av fasligheten
ävensom arrendator, vUken järalikt avtal, ingånget efler koraraunalskaltelagens
ikraftträdande, gentemot ägare har alt ansvara för skatt för faslighets
garantibelopp.
Vad i 107, 108, 110, 111 och 113 §§ är stadgat rörande
besvär över laxering för inkorast eUer förmögenhet skall i tUlämpliga delar
gälla jämväl beträffande besvär över allmän fastighetstaxering.
Beslut
av kammarrätt eller regeringsrätten beträffande allmän fastighetstaxering
skall, därest beslutet innefattar ändring av faslighets-prövningsnämnds
eller länsskatterätts beslut, för kännedora tUlställas, förutom klaganden,
den som äger fastigheten, den kommun, där fastigheten är belägen, skattechefen
i det län, där fasligheten är
Vad i 107, 108 och 110113 §§ är stadgat rörande besvär
över laxering för inkomst eller förmögenhet skall i tiUämpliga delar gälla
järaväl beträffande besvär över allmän fastighetstaxering.
Utslag av kammarrätten eller Kungl. Maj:t beträffande
allraän fastighetstaxering skall, därest utslaget innefattar ändring av
faslig-helsprövningsnämnds beslut, för kännedora lillslällas, fömlora klaganden,
den sora äger fastigheten, den koraraun, där fastighelen är belägen, förste
taxeringsintendenten i del län, där fastigheten är
»' Senaste lydelse 1969:709. " Senaste lydelse
1970:673.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
belägen, så ock där fastighetens ägare har sin
hemortskoraraun i annat län, förste taxeringsintendenten i del länet.
Vid sådani
utslag eller beslut beträffande allraän fastighetstaxering, sora i 102 §
första stycket sägs, skall fogas underrättelse lill den skallskyldige ora räll
för honom atl anföra besvär enligt nämnda paragraf och ora vad han därvid har
atl iakttaga.
Föreslagen
lydelse
belägen, så ock, där fastighetens ägare har sin
heraorlskoraraun i annat län, skattechefen i del länet.
Vid sådani beslut beträffande allraän fastighetstaxering,
sora i 102 § första stycket sägs, skall fogas underrättelse till den skaltskyldige
ora rätt för honora alt anföra besvär enligt näranda paragraf och om vad han
därvid har all iakttaga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om vid
prövning av besvär hos kammarrätten eller Kungl. Maj:t rörande allraän
fastighetstaxering befinnes, atl taxeringen verkställts å orätt ort eller å
räll ort underlåtits, raå, efler vederbörandes hörande, vidtagas erforderlig
rättelse å ort som vederbör; dock må taxeringen icke höjas utöver vad tidigare
beslämts, därest besvären icke innefatta yrkande om sådan höjning.
Beträffande
prövningsnämnds befogenhet att vidtaga åtgärd som avses i första stycket skola
bestämmelserna i 105 § 2 raora. gälla i tillämpliga delar.
Finner
kammarrätt eller regeringsrätten vid prövning av besvär rörande allmän
fastighetstaxering, att taxeringen verkställts på orätt ort eller underlåtits
på rätt ort, må rätten, efler vederbörandes hörande, vidtaga erforderlig
rättelse. Taxeringen må dock icke höjas utöver vad tidigare bestämls, om icke
sådan höjning yrkats i besvä-
Belräffande skatterätts befogen-hel all vidtaga åtgärd
sora avses i första stycket skall 105 § 2 raora. gälla i tillämpliga delar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
172
Utöver vad sora ovan angivils skola följande
bestäraraelser rörande taxering för inkorast och förraögenhet äga raotsvarande
till-lämpning eller hava avseende jämväl å allmän fastighetstaxering:
1) 1315 §§, 16 § 2 och 3 mom. liksom 18 och 19 §§ med för
taxeringsnämnder och prövningsnämnder gemensamma bestäraraelser samt med
föreskrifter ora riksskatteverket ra. ra..
Utöver vad som ovan angivils skola följande bestäraraelser
rörande laxering för inkorast och förraögenhet äga raotsvarande
lill-lärapning eller hava avseende järaväl å allraän fastighetstaxering:
1)1315 §§,
16 § 2 och 3 raom. liksom 18 och 19 §§ raed bestäraraelser om taxeringsnämnder,
riksskatteverket ra. ra..
opaginerad Kontrollera mot PDF
2)
46 § angående
uppgifter från statlig och koraraunal rayndighel ra. ra.,
3)
4750 §§
angående gemensamraa bestämmelser rörande dekla-
=" Senaste lydelse 1970:913.
Prop.
1971: 60 30
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
rationer och andra uppgifter, dock all samtliga ledamöter
av fastighets-taxeringsnämnd, så ock konsulent för laxering av
vallenfallsfaslighel äga dellaga i granskningen av deklarationer och uppgifter,
som avlämnats lill ledning vid allmän fastighetstaxering,
4)
123125 §§
angående viten, samt
5)
126128 §§ raed
särskUda föreskrifter.
Ora faslighet innehaves av någon, sora enligt 47 §
koraraunalskalle-lagen är all anse såsora ägare eller är i ägarens ställe
skyldig all erlägga skall för garantibelopp för fastigheten, gäller vad sora
föreskrives beträffande ägare i stället sådan innehavare.
173 §
1 m o m.3" Bestämmelserna i 129 § skola äga
motsvarande tillämpning beträffande kostnader för allmän fastighetstaxering,
varvid följande skall iakttagas.
1)
Vad i 129 § 1
mom. vid 1) stadgas skall hava avseende å ersältning till ordförandena i
fastighelslaxeringsnämnderna och de av länsstyrelsen förordnade ledamöterna i
dessa nämnder ävensom fastig-helstaxeringsombuden och konsulenterna för
laxering av vatlenfallsfas-tighet.
2)
Vad i 129 § 5
raom. stadgas skall hava avseende å
de personer, som jämUkl 143 § 2 mora. inkallats av
länsstyrelsen för raeddelande av upplysningar,
de personer, sora lill saramanlräde enligt 144 § 1 raora.
särskilt inkallats av länsstyrelsen eller till saramanlräde enligt 145 §
inkallats efter länsstyrelsens medgivande,
de ordförande i fastighetstaxeringsnärand, som på
vederbörlig kallelse inställt sig lill sådant samraanträde, sora angives i 144
§ 1 raora. eller 145 §,
de personer, som inställt sig på vederbörlig kallelse
enligt 147 § tredje stycket.
3) Vad i 129 § 8 mom. stadgas
skall hava avseende å ledamot i
fastighetsprövningsnämnd.
176 §38
Vid behandUng av taxeringsfrå- Vid behandling av taxeringsfrå
ga, som kräver särskild sakkun- ga, sora kräver särskild sakkun
skap, raå taxeringsnärand och skåp, raå taxeringsnämnd efter
prövningsnämnd anlita biträde av sararåd med skattechefen anlita bi-
sakkunnig, trade av sakkunnig. Sådant sam-
Då fråga är om biträde åt taxe- råd skall även ske vid behov av
ringsnämnd, tillkallas sakkunnig tolk.
av ordföranden efler samråd raed
förste taxeringsintendenten.
" Senaste lydelse 1969:709. =« Senaste lydelse
1970:673.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
181 §39
Anraaning raå ulfärdas av taxe- Anraaning må ulfärdas av taxe-
ringsnämnd, taxeringsintendenl ringsnärand
cch laxeringsinlen-
och prövningsnämnd. dent.
I anraaning raå vite föreläggas, ulora i fall då
anraaningen gäller skyldighet för ägare av faslighet all lärana uppgift ora
andra förhållanden än dera som angivas i deklaralionsformulärel. Om anmaning
gäUer i övrigl 52, 54 och 55 §§.
191
§"
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 mom.
Talan mol laxerings-nämnds beslut raå genom besvär hos prövningsnämnden föras
av ägare av den fastighet beslutet rör samt av vederbörande koraraun och
taxeringsintendenl.
Har
prövningsnänmden avgjort besvär över viss taxering, raå taxeringsintendenten
ej anföra besvär hos nämnden rörande samma laxering.
3 mom.
Bestämmelserna i 75 § äga motsvarande tUlämpning på besvär enligt denna
paragraf.
1 raora.
Talan raot taxeringsnämnds beslut raå genom besvär hos länsskatterätten föras
av ägare av den fastighet beslutet rör samt av vederbörande kommun och
taxeringsinlendent.
Har
skatterätten avgjort besvär över viss laxering, må besvär ej anföras hos
skatterätten rörande sarama laxering.
3 mom. Bestämraelserna i 75 § och 76 § fjärde stycket äga
motsvarande tillämpning på besvär enligt denna paragraf.
opaginerad Kontrollera mot PDF
VII. Om
besvär över prövnings-nämnds beslut och kammarrättens utslag *i
VII.
Om besvär över skatterätts och kammarrätts beslut
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämraelserna
i 164 § ora besvär över faslighelsprövnings-nämnds beslut och översändande av
handlingar från fastighetsprövningsnämnd till kammarrätten äga motsvarande
tillämpning på särskild fastighetstaxering. Därvid skall vad som sägs ora
fastighetsprövningsnämnd avse prövningsnämnd.
Bestämmelserna i 165 § äga motsvarande tUlämpning på kammarrättens
handläggning av mål
"» Senaste lydelse 1970: 673.
"
Senaste lydelse 1970: 673.
"
Rubriken införd genom 1970: 673.
"
Senaste lydelse 1970:673.
Bestämmelserna
i 164 § om besvär över faslighetsprövnings-nämnds beslut äga raotsvarande
tillärapning på särskild fastighetstaxering. Därvid skall vad som sägs ora
fastighetsprövningsnämnd avse skatterätt.
Bestämmelserna i 165 § äga motsvarande tillämpning på kammarrätts
handläggning av mål an-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
angående särskUd fastighetstaxering och därmed
sammanhängande frågor.
Föreslagen
lydelse
gående särskild fastighetstaxering och därraed
samraanhängande frågor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Talan
må ej föras mot kammarrättens utslag i mål angående särskild
fastighetstaxering såvitt gäller tillämpning av 6 § I mom. eller 712 §
kommunalskattelagen.
Mot
kammarrättens utslag i mål angående särskild fastighetstaxering, såvitt angår
annan fråga än som avses i första stycket, föres talan hos Kungl. Maj:t genom
besvär. Besvären skola vara inkomna lill finansdepartementet inom två månader
efter det klaganden erhållit del av kammarrättens utslag.
Vid besvär över kammarrätts beslut i raål angående
särskild fastighetstaxering skall besvärshandlingen vara inkommen inom två
månader från den dag då klaganden erhållit del av beslutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 raom.
Besvär enligt denna paragraf prövas av prövningsnämnden. Har taxeringen
prövats av prövningsnämnden eller kammarrätten, skall kammarrätten pröva
målet. Har taxeringen / den del besvären avser prövats av Kungl. Maj:t skall
dock Kungl. Maj:t pröva målet.
Kammarrätten
raå, ora besvär enligt denna paragraf finnas böra upplagas till prövning,
förordna atl raålet skall upplagas och vidare handläggas av prövningsnämnden.
5 mom. Anföras besvär i särskild ordning hos prövningsnämnd,
äger 75 § motsvarande tUlämpning.
Skola
besvären anföras hos kammarrätten, gäUa 96 § första stycket och 97 § i
tillämpliga delar.
3 raom.
Besvär enligt denna paragraf prövas av länsskatterätten. Har laxeringen
prövats av länsskatterätten, skall kam.marrätt pröva målet. Har laxeringen prövats
av kammarrätten eller regeringsrätten, skall regeringsrättett pröva målet.
Regeringsrätten och kammarrätten må, om besvär enligt
denna paragraf finnas böra upptagas till prövning, förordna all målet skall
upplagas och vidare handläggas av länsskatterätt.
5 raora.
Anföras besvär i särskild ordning hos länsskatterätt, äger 75 § raotsvarande
tillärap-ning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
" Senaste lydelse 1970:673. " Senaste lydelse
1970:673.
Prop.
1971:60 13
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
200 §45
Ora fastighet innehaves av någon, sora enligt 47 §
korarnunalskattela-gen är atl anse såsora ägare eller är i ägarens ställe
skyldig atl erlägga skatt för garantibelopp för fastighelen, gäller vad som
föreskrives beträffande ägare i stället sådan innehavare.
Bestämraelserna i denna för- Bestäramelserna i denna förord
ordning om taxeringsnämndernas ning om
taxeringsnämndernas
och prövningsnämndernas verk- verksamhet
beträffande taxering-
samhel beträffande laxeringen för en
för inkomst och förmögenhet
inkorast och förmögenhet samt för saml för sådan taxering meddela-
sådan laxering meddelade gemen- de
gemensamma bestämmelser om
samraa bestäraraelser ora deklara- deklarationer
och andra uppgifter
tioner och andra uppgifter liksora liksom
föreskrifterna om riks-
föreskrifterna om riksskatteverket, skatteverket, de särskilda före-
de särskUda föreskrifterna om vi- skrifterna
om viten i 123125 §§
len i 123125 §§ och om kost- och om
kostnader för taxerings-
nåder för laxeringsarbelel i 129 §, arbetet
i 129 §, 130 § och 173 §
130 § och 173 § 2 mom. äga mot- 2 mom. äga
motsvarande tUlämp-
svarande tillämpning i fråga om ning i fråga
oni handhavandet av
handhavandet av särskild faslig- särskild
fastighetstaxering i den
hetstaxering i den raån ej annat mån ej
annat föreskrivits,
föreskrivits.
Ledamot av kammarrätten åtnjuter för lid, varunder han
varit inkallad lill tjänstgöring enligt 193 § andra stycket, ersättning av
statsmedel enligt grunder, som faststäUas av Kungl. Maj:t.
Denna lag träder i krafl, såvitt avser upphävandet av 89
§, dagen efter den då lagen enligt därå meddelad uppgift utkorarail från trycket
i Svensk författningssamling, och i övrigl den dag Konungen bestämmer. De
övergångsbestämmelser sora behövs för lagens ikraftträdande meddelas av
Konunaen.
"' Senaste lydelse 1970: 673.
3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 60
Prop.
1971: 60 34
3 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om
mervärdeskatt
Härigenora förordnas i fråga ora förordningen (1968: 430)
ora raervärdeskatt,
dels att 53 § skall upphöra all gälla,
dels att i 52 § ordet "länsstyrelsen" skall
bytas ul raot "länsskatterätten",
dels att 22, 34, 36, 39, 46, 50, 51 och 5457 §§ skaU ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse- Föreslagen lydelse
22 §
Skallskyldig sora icke är undantagen från
redovisningsskyldighet enligt 6 § första stycket skall ulan anraaning lärana
uppgift (deklaration) för mervärdeskatt för varje verksamhet för vUken särskild
registrering skall ske enligt 19 §. Deklaration lämnas för varje redovisningsperiod
under vilken verksamheten bedrives. Redovisningsperiod omfattar två
kalendermånader. Redovisningsperioder är januari och februari, mars och april,
maj och juni, juli och augusti, september och oktober samt november och
deceraber.
Kan del antagas alt ingående skatt för viss skattskyldig
regelmässigt kommer all överstiga utgående skall raed rainst 1 000 kronor varje
månad kan länsstyrelsen besluta alt redovisningsperiod tills vidare skall vara
en kalenderraånad. När särskUda skäl föreligger kan länsstyrelsen för viss
skattskyldig besluta atl redovisningsperioderna tiUs vidare skall vara
perioderna januariapril, raajaugusti och septeraberdecember eller att
redovisningsperiod tills vidare skall utgöra halvt eller helt kalenderår.
Deklaration skall lämnas till Deklaration skall lämnas lill
länsstyrelsen i det län, där den länsstyrelsen i det län,
där den
skaltskyldige registrerats, senast skattskyldige registrerats, senast
den 5 i andra månaden efler ut- den 5 i andra månaden efter ut
gången av den redovisningspe- gången av den redovisningspe
riod sora deklarationen avser. Om riod som deklarationen avser. Sker
synnerliga skäl föreligger kan inbetalning av skatt enligt 42 §
Konungen eller myndighet som andra stycket i behörig ordning.
Konungen besläraraer raedge att anses deklarationen ha lämnats till
skatlskyldig eller grupp av skatt- länsstyrelsen den dag inbetalnings
skyldiga får lämna deklaration kort eller försändelse som inne-
senare än som nu nämnts. håller
gireringshandling kommit
in Ull postanstalt. Om synnerliga skäl föreligger kan
Konungen eller myndighet sora Konungen bestämmer medge alt skatlskyldig eller
grupp av skallskyldiga får lämna deklaration senare än som nu nämnts.
' Förordningen omtryckt 1969:237.
2 Med nuvarande lydelse avses beträffande 22 § den lydelse
som har föreslagits i prop. 1971:10.
Prop.
1971: 60 35
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Deklaration skaU avges på heder och samvete saml avfattas
på blankett enligt faslslälll formulär.
Efter anraaning skall deklaration läranas även av den sora
icke enligt första stycket är deklarationsskyldig.
Bestäraraelserna i 47 § laxeringsförordningen den 23
november 1956 (nr 623) gäller i tillärapliga delar i fråga ora deklaration för
mervärdeskatt.
34 §
I annat fall än som avses i 32 § I annat fall
än som avses i 32 §
skall preliminärt beslut delges den skall preliminärt beslut
tUhtäUas
skattskyldige. Beslutet skall inne- den skaltskyldige. Beslutet skall
in-
hålla uppgift om den skatt som nehålla uppgift om den skatt som
skall betalas eller återbetalas och skall betalas, avräknas eller åler-
skälen för beslutet. Av beslutet betalas och skälen för beslutet. Av
skall vidare framgå att skattskyl- beslutet skall vidare
framgå atl
dig kan erhålla slutligt beslut om skattskyldig kan erhålla slutligt
be-
fastställelse av skatt. slut ora fastställelse av skalt.
36 § Slutiigt beslut om fastställelse av skall skall
meddelas, om den skattskyldige begär sådani beslut, inom en månad från den dag
då han fått del av prelirainärt beslut.
Slutligt beslut skall delges den Slutligt beslut skall innehålla
skattskyldige samt innehålla upp- uppgift om den
skatt som skall gift ora den skalt sora skall betalas betalas, avräknas
eller återbetalas, eller återbetalas, skälen för beslutet och
besvärshänvisning.
Har slutligt beslut enligt första styckel icke meddelats
och har två år förflutit efler utgången av del kalenderår under vilket
redovisningsperioden gått lill ända, anses skallen faststäUd genom slutligt
beslut i enlighet med senaste meddelade preliminära beslut eller, om
preliminärt beslut icke raeddelals, i enlighet raed deklaration.
39 §
Beslut ora efterbeskattning Beslut
om efterbeskattning
skall delges den skattskyldige skall
innehålla uppgift om den samt innehålla, förutom uppgift skatt
som skall betalas, om den skatt som skall betalas, skälen för beslutet och
besvärshän-
Har besvär anförts över slutligt Har besvär anförts över slutligt
beslut om fastställelse av skall eller beslut om fastställelse av skalt el-
beslul om efterbeskattning eller ler beslut om efterbeskattning el-
beslul av prövningsnämnd eller ler beslut av länsskatterätt eller
utslag av skaltedomslol, kan kammarrätt, kan den skallskyldige
den skaltskyldige av länsstyrelsen av länsstyrelsen få anstånd raed
få anstånd raed betalning av skall. betalning av skall. Bestäraraelser-
Bestämmelserna i 49 § 1 mora. na i 49 § 1 mom. uppbördsför-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272) om anstånd
vid besvär över beslut rörande taxering äeer motsvarande lillämDning.
Föreslagen lydelse
ningen (1953: 272) om anstånd vid besvär över beslut
rörande taxering äger motsvarande tillämpning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I varje
län skall finnas allmänt ombud som för del allmännas talan i mål och ärenden
på vUka denna förordning äger tillämpning.
I varje län skall finnas allmänt ombud som för del
allmännas talan i mål och ärenden på vUka denna förordning äger tillämpning.
Allmänt ombud får föra talan enligt 51 och 54 §§ även till skattskyldigs
förmån.
Konungen eller myndighet, som Konungen bestämmer,
förordnar allmänt orabud och ersättare för denne.
51 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Talan
raot slutligt beslut enligt 36 § första stycket eller raot beslut om
efterbeskattning får av den skattskyldige föras genom besvär hos
prövningsnämnden i länet.
Talan mot
slutligt beslut enligt 36 § första stycket eUer mot beslut om efterbeskatlning
föres hos länsskatterätten nenom besvär.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om besvär rörande vite gäller bestämmelserna i 69 §.
54
§
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämraelserna
i 9597 §§ och 98 § i mom. laxeringsförordningen ora besvär över
prövnings-nämnds beslut och kammarrättens utslag gäller i tillämpliga delar i
fråga om mål eller ärenden rörande mervärdeskatt.
Bestämmelserna
i 96 och 98 §§ taxeringsförordningen om besvär över länsskatterätls och kammarrätts
beslut gäller i tillämpliga delar i fråga om mål eller ärenden rörande
mervärdeskatt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skatlskyldig och allmänt ombud får anföra besvär i
särskild ordning om
1)
skatt
fastställts i strid med bestämraelserna om vem sora är skattskyldig eller om
vad som är skallepUktigl,
2)
skalt
fastställts mer än en gång för samma omsättning,
3)
beskattningen
blivit oriktig på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart
förbiseende,
Skattskyldig får anföra besvär i särskUd ordning om
1)
skatt
fastställts i strid med bestämmelserna ora vera som är skatlskyldig eller om
vad som är skattepliktigt,
2)
skatt
fastställts mer än en gång för samma omsättning,
3)
beskattningen
blivit oriklig på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart
förbiseende,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen lydelse
4) någon till följd av underlå
tenhet att lämna deklaration eller infordrad uppgift, felaktighet i deklaration
eller annan uppgift sora han lämnat eller i uppgift eller handling som legal
lill grund för sådan deklaration eller uppgift fått skatten för viss
redovisningsperiod fastställd till belopp som väsentiigt avviker från vad som
rätteligen bort fastställas för perioden,
5) någon i annat fall kan åberopa
omständighet eller bevis som bort föranleda att skatten fastställts till
belopp som väsentligt avviker från vad som fastställts.
Nuvarande lydelse
4)
någon
tUl följd av underlåtenhet att lämna deklaration eller infordrad uppgift,
felaktighet i deklaration eller annan uppgift sora han lämnat eller i uppgift
eller handling som legal lill grund för sådan deklaration eller uppgift fått
skatten för viss redovisningsperiod fastställd lill belopp som väsentligt
avviker från vad sora rätteligen bort fastställas för perioden,
5)
någon i annat
fall kan åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda att skallen fastställts
lill belopp som väsentligt av\'iker frän vad som faslslällls.
Besvär enligt första styckel 4 och 5 får upptagas till
prövning endast om besvären kan grundas på omständighet eller bevis, varora
kännedom saknats när skallen fastställts, och det frarastår sora ursäktligt atl
den sora söker rättelse icke i annan ordning åberopat omständigheterna eller
beviset för all få rättelse.
Besvär som
avses i första stycket får anföras senast under sjätte årel efter utgången av
det kalenderår under vilket redovisningsperioden gått till ända.
Allmänt ombud får enligt första och tredje styckena anföra
besvär till den skatlskyldiges förmån och i fall som avses i första stycket 3
även till. den skattskyldiges nack- del.
56 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämmelserna i 103 och
104 §§ taxeringsförordningen om besvär
i särskild ordning samt i
105 § 1 raom. första stycket, 107, 108,
112 och 113 §§ sararaa förordning om besvär gäller i tiU-lärapliga delar i
fråga ora mål eller ärenden rörande mervärdeskatt.
Bestämmelserna i 103 och
104 §§ laxeringsförordningen om besvär
i särskild ordning saral i
105 § 1 raora. första stycket, 106 108
och 113 §§ samma förordning om besvär gäller i tillärapliga delar i fråga ora
mål eller ärenden rörande mervärdeskatt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad som
föreskrives om taxe-ritigsintendenl i de bestäraraelser i laxeringsförordningen
sora rör prövningsnämnds verksamhet samt besvär över prövningsnämnds be-
Vad som
föreskrives om taxeringsintendenl i de bestämmelser i laxeringsförordningen
som rör besvär över länsskatterätls och kammarrätts beslut gäller i fråga om
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
slut och kammarrättens utslag gäller i fråga ora mål
eller ärenden rörande mervärdeskatt allraänt ombud.
Föreslagen
lydelse
mål eller ärenden rörande mervärdeskatt allmänt ombud.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna förordning träder i krafl den dag Konungen
besläramer. De övergångsbestämmelser som behövs för förordningens ikraftträdande
meddelas av Konungen.
4 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1959: 92) om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning
Härigenora förordnas i fråga om förordningen (1959: 92) om
förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning,
dels alt 16 och 4143 §§ skall upphöra all gälla,
dels alt i 9 § ordet "länsstyrelsen" i olika
böjningsformer skall bytas ut mol "länsskatterätten" i motsvarande
form,
dels
all 22, 23, 34, 36, 40, 44 och 45 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Finner
beskattningsmyndigheten atl slutligt beslut om skalt eller beslut om
efterbeskatlning blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller
annat uppenbart förbiseende, skall myndigheten, sedan den skattskyldige beretts
tUlfälle alt yttra sig, meddela beslut om rättelse.
Finner
beskattningsmyndigheten atl slutligt beslut om skall eller beslut ora
efterbeskatlning blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller
annat uppenbart förbiseende, skall myndigheten meddela beslut om rättelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
/ den
mån det icke finnes obehövligt, skall beslut, som beskattningsmyndigheten
meddelar enUgl bestämmelse i delta kapitel, innehålla de skäl, på vilka
avgörandet grundas.
Äger
part fullfölja talan mot beslut som avses i första stycket, skall beslutet
innehålla upplysning om vad han därvid skall iakttaga.
Beslut som avses i 17, 20 och 22 §§ skola delgivas den
skallskyldige.
Vad i
17 och 18 §§ förvaltningslagen (1971:000) föreskrives om. beslut,
varigenom myndighet avgör ärende, gäller även preliminärt beslut enligt
denna förordning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad i
13 och 14 §§ stadgas om sakkunnig och om upptecknande av uppgifter skall äga
raotsvarande tillämpning i ärende ora förhandsbesked, över utredning, som
förebragts annorledes än genom sökanden, skall denne erhålla tUlfälle atl
yttra sig.
Vad i 13
och 14 §§ stadgas ora sakkunnig och ora upptecknande av uppgifter skall äga
motsvarande tillämpning i ärende om förhandsbesked.
opaginerad Kontrollera mot PDF
36 §
Ärende
om förhandsbesked bör handläggas skyndsaral. Avvisas ansökningen, skall
beslutet innehålla erinran om all lalan icke raå föras raot detsamraa.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om
beslut skola i övrigt bestämmelserna i 23 § äga motsvarande tillämpning.
Meddelat
förhandsbesked skall delgivas den skattskyldige.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den som
vill anföra besvär över
beskattningsrayndighels beslut
skall inom
två månader eller, såvitt avser förhandsbesked eller beslut om utdömande av
vite, inom tre veckor till beskattningsmyndigheten inkomma med besvärsinlaga.
För skallskyldig, så ock för den sora förpliktats utgiva vite skall
besvärsliden räknas från det han erhållit del av överklagade beslutet, för
annan klagande från beslutets dag. I fall sora avses i 19 § andra styckel skall
dock tiden även för skattskyldig räknas från där angiven dag.
För annan
än skatlskyldig eller den som förpliktats utgiva vite skall besvärstiden räknas
från beslutels dag. I fall sora avses i 19 § andra stycket skall besvärsliden
räknas från där angiven dag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mot
kcunmarrältens utslag må talan av part föras genom besvär hos Kungl. Maj:l.
Utslag,
som innebär ändring i överklagat beslut om fastställande av skalt eller om
förhandsbesked och sora därigenora länder någon lill väsentlig skada eller
förlusl, äger denne överklaga, ändå all han icke är part.
Kammarrätts beslut, som innebär ändring i överklagat
beslut om fastställande av skatt eller om förhandsbesked och sora därigenom
länder någon lill väsentlig skada eller förlust, äger denne överklaga, ändå
atl han icke är part.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Besvären skola vara inkomna till vederbörande
statsdepartemenl inom två månader från det klaganden erhöll del av kammarrättens
utslag eller, om klaganden icke varit part i kammarrätten, inom samma tid från
utslagets dag. I mål om förhandsbesked och om utdömande av vite skall dock
besvärstiden vara tre veckor.
Om
innehållet i besvärsinlaga till Kungl. Maj: t skall i tillämpliga delar gälla
vad som stadgas i 41 §.
Föreslagen
lydelse
Besvärsliden skdl i fråga om klagande, som icke varit part
i kammarrätten, räknas från den dag beslutet meddelades.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har i mål
om fastställande av skatt eller ora efterbeskattning lalan fullföljts till
kammarrätten eller Kungl. Maj:t, raå skallskyldig eller allmänt ombud anföra
besvär, oaktat den för honom stadgade tiden utgått. Sådana besvär skola vara
inkomna inom en månad från del besvärsliden för tidigare klagande utgick. Vad
nu sagls skall äga motsvarande tUl-lämpning i mål ora förhandsbesked, dock all
den tid sora sålunda står lill buds skall vara en vecka.
Har i mål
om fastställande av skalt eller om efterbeskattning talan fullföljts lill
kammarrätt eller regeringsrätten, raå skatlskyldig eller allraänl orabud
anföra besvär, oaktat den för honom stadgade tiden utgått. Sådana besvär
skola vara inkorana inora två veckor från del besvärsliden för tidigare
klagande utgick. Vad nu sagts skall äga raotsvarande lillärapning i raål ora
förhandsbesked, dock atl den tid sora sålunda står lill buds skall vara en
vecka.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Återkallas eller förfaller eljest den tidigare klagandes
lalan, är ock den senare klagandes lalan förfallen.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer. De
övergångsbestämmelser som behövs för lagens ikraftträdande meddelas av
Konungen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1922: 260) om
automobilskatt
Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1922: 260) om
automobilskatt,
dels all 16 § skall upphöra all gälla,
dels all
15 och 17 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är
någon missnöjd med länsstyrelses beslut, som avses i 1 § andra stycket äger
han hos kam-marrälleii anföra besvär, vUka skola ingivas till länsstyrelsen
före klockan tolv å trettionde dagen från den, då han erhållit del av beslutet;
dock må icke den omständigheten, att besvären i stället för tdl länsstyrelsen
ingivils eder insänts lill kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande
till prövning, därest besvären dit inkommit inom den stadgade besvärstiden. I
sådant fall skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas Ull
vederbörande länsstyrelse.
Sedan
vid inkomna besvär fogals utdrag av automabilregistret, i vad angår den
automobil, som avses med beslutet, skall länsstyrelsen skyndsamt till
kammarrätten insända handlingarna med de upplysningar och erinringar, som
besvären anses påkalla.
Talan mot
länsstyrelses beslut enligt 1 § andra stycket föres hos kammarrätt genom
besvär.
opaginerad Kontrollera mot PDF
17 § Besvär, om vilka i denna förordning förmäles, må
jämte tillhörande handlingar kunna, under iakttagande av stadgad lid och
ordning, på klagandens eget äventyr i betalt brev med aUmänna posten insändas
till den myndighet, till vilken besvären skola enUgl förordningen ingivas.
' Senaste lydelse 1924: 128.
Prop.
1971: 60 42
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Den omständighet, att skatlskyldig anfört besvär, befriar
honora icke från atl i behörig ordning inbetala honom påförd automobilskatt.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre
bestäraraelser gäller fortfarande i fråga ora lalan raot beslut sora raeddelals
före den 1 januari 1972.
6 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1941: 416) om
arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom förordnas att i 26 § förordningen (1941:416) om
arvsskall och gåvoskatt' orden "landskamreraren i länet eller, i
Stockholms län, av laxeringsdirektören" skall bytas ul mot
"länsstyrelsen".
Denna förordning träder i krafl den dag Konungen
bestämmer.
7 Förslag till
Lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordnlngen (1954:
521)
Härigenora förordnas i fråga ora
rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521)2,
dels att i 64 § 1 mom., 66 § 2 mora. samt 78 § ordet
"kontrollstyrelsen" i olika böjningsforraer skall bytas ut raot
"riksskatteverket" i motsvarande form,
dels atl 61 § och 63 § 1 mora. skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
61 §3
Över beslut av polismyndighet Talan mot beslut av polismyn-
enligl denna förordning må besvär dighet enligt denna förordning fö-
anföras hos länsstyrelsen inom tre res hos länsstyrelsen genom
be-
veckor från beslutet. svär.
63 §
1 raom. Besvär över beslut, 1 mom. Talan mot länsstyrel-
som enligt denna förordning med- ses beslut enligt denna
förordning delats av länsstyrelse, må föras föres hos Konungen genom besvär. hos
Konungen i finansdepartementet i den ordning som är beslämd för överklagande
av förvallande myndigheters och ämbetsverks beslut.
Denna lag träder i krafl den 1 januari 1972.
Äldre bestäraraelser gäller fortfarande i fråga om talan
mot beslut som raeddelals före den 1 januari 1972.
> Senaste lydelse 1967: 793.
Senaste lydelse av 64 § 1 mom. 1970: 740.
= Senaste lydelse 1970: 740.
Prop. 1971: 60 43
8 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1956: 545) angående
omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall
Härigenom förordnas, alt 6 § förordningen (1956: 545)
angående om-säilningsskall å motorfordon i vissa fall skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
Har motorfordon, för vilket omsättningsskatt utgått, i
samband med fordonels upplagande första gången i bilregister funnits vara
skattefritt jämlikt 2 § första stycket a), b) eUer c) förordningen den 2 juni
1922 (nr 260) ora automobilskatt, skall riksskatteverket, efter ansökan,
förordna om återbäring av erlagd omsättningsskatt. Vad nu sagls skall ock gälla
raotorfordon som, när del första gången upptagits i bilregister, befriats från
skatteplikt jämlikt 2 § andra stycket nämnda förordning, såframt icke
länsstyrelsen i samband med beslutet om skattebefrielse förordnal all
återbäring av erlagd omsättningsskatt ej skall äga rum. Sådani förordnande må
meddelas endasl om särskilda skäl äro därtill. De närmare föreskrifter, sora
fordras lill ledning för länsstyrelsens prövning i della hänseende, meddelas av
myndighet, som Kungl. Maj:t besläraraer.
/ fråga om besvär över läns- Talan mot länsstyrelses beslut
styrelses
beslut beträffande åter- beträffande återbäring av orasätl-bäring av
omsättningsskatt skall i ningsskall föres hos kammarrätt tillämpliga
delar lända Ull efler- genom besvär, rättelse vad i förordningen den 2
juni 1922 om automobilskatt är stadgat om besvär mot beslut i
fråga om frihet från sådan skatt.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre
bestäraraelser gäller fortfarande i fråga om talan mol beslut som meddelats
före den 1 januari 1972.
' Med nuvarande lydelse avses den lydelse som föreslagits
i prop. 1971: 73,
Prop.
1971: 60 44
9 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1960: 253) om tillverkning
och beskattning av malt- och läskedrycker
Härigenom förordnas, alt 4 § 1 mora. förordningen (1960:
253) om tillverkning och beskattning av mall- och läskedrycker skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
1 mom. För rätt att tillverka 1 mom. För rätt att tillverka
öl eller starköl erfordras till- öl eller starköl erfordras tillstånd
stånd av riksskatteverket. Till- av riksskatteverket. Tillstånd skall
stånd skall gälla tills vidare. Rätt gälla tills vidare. Rätt att tillverka
atl tillverka öl och starköl må av öl och starköl raå av riksskallever-
riksskatleverkel indragas, om den kel indragas, om den icke längre
icke längre utövas eller om så fin- utövas eller om så finnes påkallat
nes påkallat med hänsyn lill kon- med hänsyn till kontrollen över
trollen över tillverkningen och tillverkningen och över utgörandet
över utgörandet av skatt för öl av skatt för öl och starköl.
och starköl. Innan beslut om in
dragning meddelas, skall tillverka
ren beredas tiUfälle atl yttra sig.
Den som erhållit lillslånd sora i första stycket sägs
eller övertager rörelse sora där avses skall hos riksskatteverket göra
förhandsanraälan ora dagen för upptagandel av tillverkningen eller för övertagandet.
Sådan anmälan skall även göras om avbrott i och nedläggande av tillverkning
och försäljning av öl och starköl.
Denna lag träder i krafl den 1 januari 1972.
10 Förslag till
Förordning om ändring i stämpelskatteförordningen (1964:
308)
Härigenora förordnas, all 39, 40 och 46 §§
stämpelskatteförordningen (1964: 308) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse- Föreslagen lydelse
39 § I fråga ora skatt, som faslställes av sjöfartsverket
eller riksskatteverket, skall beskattningsmyndigheten på ansökan av den saken
rör, om tillgängUg utredning raedger det, raeddela förhandsbesked
huruvida
' Med nuvarande lydelse avses den lydelse som föreslagits
i prop. 1971: 73. ' Med nuvarande lydelse avses beträffande 39 och 46 §§ den
lydelse som har föreslagits i prop. 1971: 82.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
stämpelskatt skall eriäggas i visst fall och, där
skatteplikt finnes föreligga, med vilket belopp skallen skall utgå.
Förhandsbesked sökes skriftiigen. Vid ansökan skall fogas
avskrift av eller utkast till den handling, som ansökan avser, eller
redogörelse för omständigheterna i fallet. Vid ansökan skall jämväl fogas den
ytterligare utredning i ärendet sora står sökanden till buds.
Är den i ärendet förebragla utredningen otillräcklig, må
beskattningsmyndigheten anmana sökanden all fullständiga denna vid äventyr att
förhandsbesked eljest icke meddelas.
Sökanden skall beredas tillfälle att yttra sig över
utredning, som förebragts annorledes än genom sökanden.
40 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ärende om förhandsbesked bör handläggas skyndsamt.
Avvisas
ansökan, skall beslutet innehålla erinran ora all lalan icke raå föras mot
detla.
I den mån del icke finnes obehövligt, skall beslut i
ärende om förhandsbesked innehålla de skäl, på vilka avgörandet grundas. Avvisas
ansökan, skall beslutet innehålla erinran om att talan icke må föras mot
detta. Äger part fuUfölja talan mot beslutet, skall detta tUlika innehåUa
upplysning om vad han därvid skall iakttaga.
Meddelat
förhandsbesked skall delges sökanden.
Beslut i ärende om förhandsbesked skall delges sökanden.
46
§
opaginerad Kontrollera mot PDF
I fråga om
besvär över sjö-fartsslyrelsens eller riksskatteverkets beslut enligt denna
förordning skola bestämmelserna i 40 45 §§ förordningen om förfarandet vid
viss konsumtionsbeskattning lända till efterrättelse i tilllämpliga delar. I
fall, som avses i 30 § 1 mom. tredje styckel andra och Iredje punkterna, skall
besvärstiden även för skattskyldig räknas från där aneiven da".
I fråga om besvär över sjöfartsstyrelsens eller riksskatteverkets
beslut enligt denna förordning skola bestämmelserna i 40, 44 och 5 §§
förordningen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning lända
liU efterrättelse i tillämpliga delar. I fall, som avses i 30 § 1 mom. tredje
stycket andra och tredje punkterna, skall besvärstiden även för skattskyldig
räknas från där angiven dag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna förordning träder i krafl den 1 januari 1972.
Prop.
1971: 60 46
11 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom förordnas i fråga om kommunalskattelagen (1928:
370)', deb all i 49 §, 50 § 2 mom., 75 § 1 raora. saml punkterna 3 c och 4 av
anvisningarna till 29 § ordet "prövningsnämnden" i olika böjningsformer
skall bytas ul mot "skatterätten" i motsvarande form, dels atl 53 § 3
mom. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
53 §
3 m o ra.2 Avlider skattskyldig, skaU för det
beskattningsår, dä dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efler honora taxeras
såväl för inkorast, vilken den avlidne hafl, sora för inkomst, vilken ingått
till dödsboet efter dödsfallet, och skaU därvid för dödsboet tUlärapas vad som
enligt bestäraraelserna i denna lag skolat gälla för den avlidne.
Vad i föregående stycke sägs skall i förekommande fall äga
motsvarande tillämpning beträffande garantibelopp för faslighet.
För senare beskattningsår än del, då dödsfallet
inträffade, taxeras oskiflal dödsbo, ora den avlidne vid sitt frånfälle var
bosatt här i riket, sora inländsk juridisk person och i annat fall som här i
riket icke hem-raahörande juridisk person.
Från och raed det laxeringsår som följer närmast efler del
fjärde kalenderåret efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade, tUlämpas
dock bestämmelserna om handelsbolag på dödsbo efler den som vid sitt frånfälle
var bosalt här i riket, om för dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig
inkomstskall laxerad inkomst än 10 000 kronor eller större skatlepliktig
förraögenhet än 100 000 kronor. Dödsbo på vilket bestäramelserna ora
handelsbolag varit tillärapliga något beskattningsår anses därefter sora sådani
bolag i beskattningshänseende, oavsett storleken av boets inkorast eller
förraögenhet. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas icke på fideikomraissbo.
Ora särskilda skäl föreligga, må Om särskilda skäl föreligga, raå
riksskatteverket på ansökan för- riksskatteverket på ansökan för
klara atl oskiflal dödsbo, sora en- klara atl oskiftat dödsbo, som en
ligt föregående stycke skaU be- ligt föregående stycke skall be
handlas såsom handelsbolag i be- handlas såsom handelsbolag i be
skattningshänseende, må laxeras skaltningshänseende, raå laxeras
enligt bestäramelserna i Iredje enligt bestämmelserna i Iredje
stycket. Ansökan skall för att kun- stycket. Ansökan skall för all kun
na upptagas lUl prövning göras na upplagas lill prövning göras
hos riksskatteverket senast den dag hos riksskatteverket senast under
' Senaste lydelse av
49
§ 1970: 162
50
§ 2 mom. 1970:
162 75 § 1 raom. 1957: 59
punkt 3 c av anvisningarna till 29 § 1960: 64
" 4 " " " 29 § 1960:64.
* Senaste lydelse 1970: 915.
Prop.
1971: 60 47
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
boet har att avlämna uppgift en- året efter det
laxeringsår, då
ligt 38 § taxeringsförordningen för oskiftat dödsbo första gången skall
beskattningsåret. Mot beslut, som behandlas som handelsbolag i be-
riksskalteverket raeddelat i sådani skattningshänseende. Mol beslut,
ärende, raå lalan icke föras. som riksskatteverket meddelat i
sådani ärende, må lalan icke föras.
Denna lag träder i krafl, såvitt avser 53 § 3 mom., dagen
efler den, då lagen enligt därå raeddelad uppgift utkorarail från trycket i
Svensk författningssamling, och i övrigl den dag Konungen bestämmer.
12 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1947: 576) om
statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, atl i 9 § 2 mom., 15 § 1 mom. och 27
§ förordningen (1947: 576) ora statlig inkorastskatti ordet
"prövningsnäranden" i olika böjningsforraer skall bytas ul raot
"skatterätten" i raotsvarande form.
Denna förordning träder i krafl den dag Konungen bestämmer.
13 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1947: 577) om
statlig förmögenhetsskatt
Härigenora förordnas i fråga ora förordningen (1947: 577)
ora statlig förraögenhelsskall2,
dels all i 15 § 1 raom. ordet "prövningsnärand"
skall bytas ul mol "skalleräll",
dels all i 19 § ordet "riksskattenämnden" skall
bytas ul mol "riksskatteverket".
Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 19 §, dagen
efter den, då förordningen enligt därå raeddelad uppgift utkorarail från
trycket i Svensk förfatlningssaraling och i övrigt den dag Konungen
besläraraer.
1 Senaste lydelse av
9§2mom. 1970:163 15 § 1 mom. 1957:60 27 § 1966: 730.
2 Senaste lydelse av
15 § 1 mom. 1957:65 19 § 1953:409.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14 Förslag till
Förordning om ändring i kupongskatteförordningen (1970:
624)
Härigenora
förordnas, atl 23, 27, 29 och 30 §§ kupongskalteförordningen (1970: 624) skall
ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försummar
aktiebolag annan skyldighet enligt denna förordning än skyldigheten atl
innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, kan
länsstyrelsen i det län där bolagets styrelse har sitt säte förelägga bolaget
att vid vite fullgöra förstnämnda skyldighet. Försuttet vite utdömes av
länsstyrelsen efler anmälan av riksskatteverket.
Försumniar
aktiebolag annan skyldighet enligt denna förordning än skyldigheten all
innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, kan
riksskatteverket förelägga bolaget att vid vite fullgöra förstnämnda skyldighet.
Försuttet vite utdömes efler anmälan av riksskatteverket av länsskatterälten i
det län där bolagets styrelse har sitt säte.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 fråga om vite enligt första styckel gäller i övrigl
123125 §§ taxeringsförordningen (1956: 623) i tillämpliga delar.
27 §
Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt
innehållits fastän skattskyldighet ej förelegal eller har kupongskall
innehållils raed högre belopp än vad sora skaU erläggas enligt avtal för
undvikande av dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade räll lill
restitution av vad som innehåUils för myckel.
Ansökan om restitution skaU göras skriftiigen hos
riksskatteverket senast vid utgången av femte kalenderåret efler
utdelningstiUfäUet. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eUer annan
utredning ora alt kupongskatt innehåUUs för sökanden liksora utredning till
styrkande av atl skattskyldighet ej föreligger för honora.
Beslut
rörande restitution får anslå intill dess fråga ora skattskyldighet för
utdelningen enligt förordningen (1947: 576) om statiig inkomstskatt slutligen
prövats.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreligger
de förutsättningar för restitution som anges i första styckel först sedan
prövningsnämnd, kammarrätten eller Kungl. Maj:t meddelat beslut angående
utdelningsbeloppet eller efler det att utdelningsberältigad åsatts eftertaxering
för detsamraa, kan ansökan om restitution göras hos riksskatteverket senast
inom etl år efter det beslutet raeddelades eller eftertaxeringen skedde.
Föreligger
de förutsättningar för restitution sora anges i första stycket först sedaii
skatterätt, kammarrätt eller regeringsrätten meddelat beslut angående
utdelningsbeloppet eller efter det all utdelningsberältigad åsatts
eftertaxering för delsamma, kan ansökan om restitution göras hos riksskatteverket
senast inom ell år efter det beslutet meddelades eller eftertaxeringen skedde.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Är den som har rätt till restitution av kupongskatt
skyldig att erlägga skall enligt denna förordning eller uppbördsförordningen
(1953:272), gäller 68 § 3 och 4 mom. uppbördsförordningen i tillämpliga delar.
29 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Talan
mol beslut av riksskatteverket eller länsstyrelse enligt denna förordning
utom i fråga ora vite får föras av den sora beslutet rör och av allraänna
ombudet hos riksskatteverket genom besvär hos kararaarrällen.
Talan mol beslut av riksskatteverket eller länsstyrelse
enligt denna förordning ulora i fråga om vite får föras av, förutom den som
beslutet rör, allraänna orabudel hos riksskatteverket genora besvär hos
kararaarrällen. Besvärshandlingen skall ha kommit in inora två månader från
den dag då klaganden fick del av beslutet. Besvärshandlingen skaU ha inkommit
till riksskatteverket eUer länsstyrelsen inom två månader från det
klaganden fått del av det överklagade beslutet. Den omständigheten att
besvärshandlingen inkommit direkt till kammarrätten utgör dock ej hinder för
besvärens upptagande till prövning, om besvärshandlingen inkommit före
besvärstidens utgång.
Mol riksskatteverkets beslut enligt 22 § första styckel
eller 24 § får talan ej föras.
30
§
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämmelserna
i 98 § taxeringsförordningen (1956: 623) om besvär över kammarrättens utslag
gäller i Ullämpliga delar i fråga om mål eller ärenden rörande kupongskatt.
Vid
besvär över kammarrätts beslut skall besvärshandlingen ha kommit in inom två
månader från den dag då klaganden fick del av beslutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna förordning träder i kraft den dag Konungen
besläraraer. De besläramelser som behövs för förordningens ikraftträdande meddelas
av Konungen.
4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 60
opaginerad Kontrollera mot PDF
15 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1951: 763) angående
beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst
Härigenom
förordnas, att 4 och 69 §§ förordningen (1951: 763) angående beräkning av
statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 §»
Nuvarande
lydelse
Skattskyldig, som viU åtnjuta förmånen av skatteberäkning
enligt 1 §, har att därom göra ansökan hos den prövningsnämnd, som har att
upptaga besvär rörande den skallskyldiges laxering lUl statlig inkomstskatt
för det taxeringsår, då inkomsten tages till beskattning.
Ansökningen ingives eller insändes till prövningsnämndens
kansli och skall, med undanlag för fall varom i 8 § sägs, vara till kansliet
inkommen före utgången av året efler taxeringsåret. Den omständigheten all
ansökningen ingivils eller insänts till kansliet hos annan prövningsnämnd må
dock ej utgöra hinder för ärendets prövning; i sådant fall skola handlingarna
omedelbart översändas till kansliet hos den prövningsnämnd som har att pröva
ansökningen.
Föreslagen
lydelse
Skatlskyldig, som vill åtnjuta förmånen av skatteberäkning
enligt 1 §, har att därom göra ansökan hos den skatterätt, som har alt
upplaga besvär rörande den skallskyldiges laxering liU statiig inkomstskatt för
det taxeringsår, då inkomsten tages tUl beskattning.
Ansökningshandlingen skall, raed undanlag för fall varora
i 8 § sägs, ha inkommit före utgången av årel efter taxeringsåret. Den
oraständighelen atl ansökningshandlingen ingivils till annan skatterätt utgör
ej hinder for ärendets prövning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kan
ansökan om skatteberäkning enligt denna förordning icke av prövningsnämnd
upptagas lill avgörande, emedan tidigare laxering, som inverkar på skalleberäkningen,
icke vunnit laga krafl, skall prövningsnämnden genom särskilt beslut förklara
ansökningen vilande. Det ankommer därefter på den skaltskyldige all, sedan
ifrågavarande laxering vunnit laga
1 Senaste lydelse 1962: 193.
Kan
ansökan om skatteberäkning enligt denna förordning icke av skatierätt upptagas
till avgörande, emedan tidigare taxering, som inverkar på skalleberäkningen,
icke vunnit laga kraft, skall skatterätten genom särskilt beslut förklara ansökningen
vUande. Del ankommer därefter på den skaltskyldige atl, sedan ifrågavarande
laxering vunnit laga krafl, till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
kraft, till prövningsiiämnden inkomma raed framställning
om ansökningens upplagande lill förnyad behandling. Sådan framställning
skall göras inora ett år från del slutligt utslag raeddelades i
taxeringsfrågan.
Föreslagen
lydelse
skatterätten inkomma med framställning om ansökningens
upptagande tUl förnyad behandling. Sådan framställning skall göras inora etl
år från del slutligt beslut meddelades i taxeringsfrågan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har
skalleberäkning enligt 1 § skett, raen ändras den beskattningsbara inkomst,
vara skatten beräknats, genom beslut av prövningsnämnd eller utslag av kammarrätten
eller Kungl. Maj:l, eller åsättes den skaltskyldige genora sådani beslut eller
utslag eftertaxering lill statlig inkoraslskatt så all grunderna för
skatteberäkningen eller förutsättningarna för rätten att korama i åtnjutande
därav ändras, skall prövningsnämnden vidtaga den ändring av skatteberäkningen,
vartill förhållandena kunna föranleda.
Har
skalleberäkning enligt 1 § skett, men ändras den beskattningsbara inkomst,
vara skatten beräknats, genora beslut av skatterätt, kammarrätt eller regeringsrätten,
eller åsättes den skaltskyldige genom sådant beslut eftertaxering tUl statlig
inkomstskatt så atl grunderna för skalleberäkningen eller förutsättningarna
för rätten att komma i åtnjutande därav ändras, skall skatterätten vidtaga den
ändring av skatteberäkningen, vartill förhållandena kunna föranleda.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreligga
förutsättningar för skatteberäkning enligt 1 § först efter meddelandet av
sådani beslut av prövtungsnämnd eller utslag av kammarrätten eller Kungl.
Maj:t, sora i 7 § sägs, eller har den beräknade ackumulerade inkomsten höjts
genora sådant beslut eller utslag, äger den skattskyldige inkoraraa raed
ansökan enligt 4 § inom elt är från del ifrågavarande beslut eUer utslag
meddelades.
Äger
skattskyldig enligt 99 § taxeringsförordningen i särskUd ordning anföra besvär
hos prövningsnämnd, må han tillika inom där angiven tid inkoraraa raed ansökan
enligt 4 §.
Har
skalleberäkning enligt 1 § skett och visas att skatteberäkningen raed hänsyn
till sederraera framkomna omständigheter grundats på oriktiga
förutsättningar.
Föreligga
förutsättningar för skalleberäkning enligt 1 § först efler meddelandet av
sådani beslut av skatterätt, kammarrätt eller regeringsrätten, sora i 7 §
sägs, eller har den beräknade ackumulerade inkomsten höjts genora sådant
beslut, äger den skaltskyldige inkorama med ansökan enligt 4 § inom etl år
från det ifrågavarande beslut meddelades.
Äger skatlskyldig enligt 99 § laxeringsförordningen i
särskild ordning anföra besvär hos skatterätt, raå han liUika inora där angiven
lid inkorama med ansökan enligt 4 §.
Har
skatteberäkning enligt 1 § skett och visas all skalleberäkningen med hänsyn
till sedermera framkomna omständigheter grundals på oriktiga
förutsättningar,
opaginerad Kontrollera mot PDF
» Senaste lydelse 1962: 193.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
äger vederbörande taxeringsintendenl i särskild ordning
anföra besvär rörande skatteberäkningen, och skaU angående dylika besvär vad i
103 § andra och tredje styckena taxeringsförordningen föreskrives äga
raotsvarande tillämpning. Ny skatteberäkning i anledning av besvär sora nu
sagts raå icke verkstäUas med raindre fråga därom prövats inom fem år efter
utgången av del kalenderår, under vilket den ansökan, som föranlett
skatteberäkning enligt 1 §, inkommit lill prövningsnämnden. Har den
skallskyldige avlidit, raå sådan ny skatteberäkning som här avses icke
verkställas raed mindre fråga därom prövats inom två år efter utgången av del
kalenderår, under vilket bouppteckning efler honora blivit ingiven för
registrering.
Föreslagen
lydelse
äger vederbörande taxeringsintendenl i särskild ordning
anföra besvär rörande skatteberäkningen, och skall angående dylika besvär vad
i 103 § andra och iredje styckena laxeringsförordningen föreskrives äga
motsvarande tillämpning. Ny skatteberäkning i anledning av besvär som nu
sagts må icke verkställas raed mindre fråga därom prövats inom fem år efter
utgången av det kalenderår, under vilket den ansökan, som föranlett
skatteberäkning enligt 1 §, inkommit till skatterätten. Har den skaltskyldige
avlidit, må sådan ny skatteberäkning som här avses icke verkställas med mindre
fråga därom prövats inora två år efter utgången av det kalenderår, under
vilket bouppteckning efter honora blivit ingiven för registrering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beträffande
underrättelse om beslut av prövningsnämnd enhgt denna förordning ävensom beträffande
rätt att föra lalan över dylikt beslut skola de i taxeringsförordningen givna
bestäramelserna i fråga ora laxering för inkorast aga motsvarande lillärapning;
dock all besvär över prövningsnämnds beslut alt förklara ansökan vilande
enligt 6 § icke må föras.
Beträffande
rätt att föra lalan över skatterätts beslut skola de i taxeringsförordningen
givna bestämraelserna i fråga ora taxering för inkomst äga motsvarande lill-lärapning;
dock atl besvär över skatterätts beslut atl förklara ansökan vUande enligt 6 §
icke må föras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna förordning träder i kraft den dag Konungen
bestämmer. De bestämmelser som behövs för förordningens ikraftträdande meddelas
av Konungen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
16 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961: 332) om handräckning vid
taxeringsrevision
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1961: 332) ora
handräckning vid taxeringsrevision,
dels all i 7 § ordet "länsstyrelsen" skall bytas
ut mot "länsskatterätten",
dels all
2, 8 och 11 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 §
Beslut om handräckning medde- Beslut om handräckning med
las av länsstyrelsen och verksläl- delas
av länsskatterätt och verk-
les av utmätningsmannen. Denne ställes av
utmätningsman. Utmät-
skall skriftligen underrättas ora be- ningsmannen
skall skriflUgen un-
slutels innehåll. derrätlas ora beslutets innehåll.
8 §
Är någon missnöjd med utmätningsmannens förfarande vid förrättningen i annat
hänseende än i fråga om handlings undantagande från taxeringsrevision, gäller
om klagan däröver vad i utsökningslagen är stadgat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Talan
mot länsstyrelsens beslut om handräckning samt om undantagande från
taxeringsrevision av handling, som omhändertages vid förrättningen, må utan
hinder av vad eljest är stadgat föras hos Konungen genom besvär, vilka skola
ingivas till finansdepartementet.
Länsstyrelsens
beslut länder omedelbart till efterrättelse, där ej annorlunda förordnas.
Utan
hinder av vad eljest är stadgat må talan föras mot läns-skatterätts beslut om
handräckning och undantagande från taxeringsrevision av handling, som omhändertages
vid förrättningen.
Beslut enligt denna lag länder omedelbart till
efterrättelse, där ej annorlunda förordnas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
Vad i denna lag stadgas ora taxeringsrevision skall även
äga tillämpning i fråga om skatterevision enligt 28 § förordningen ora
mervärdeskall, granskning enligt 911 §§ förordningen om förfärandet vid viss
konsuralionsbe-skallning saml kontroll enligt 78 § 1 mora. uppbördsförordningen
och 7 § tredje stycket förordningen
§1
Vad i denna lag stadgas ora taxeringsrevision skall även
äga tUlämpning i fråga om skatterevision enligt 28 § förordningen om
mervärdeskall och 24 § kupongskatteförordningen, granskning enligt 911 §§
förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning samt kontroll
enligt 78 § 1 mora. uppbördsförordriing-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste lydelse 1968: 724.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
angående uppbörd av avgifter enligt lagen om försäkring
för allmän tilläggspension, ra. ra.
Föreslagen
lydelse
en, 19 §i förordningen om sjömansskatt och 1 § iredje
stycket förordningen angående uppbörd av avgifter enligt lagen ora försäkring
för allraän tilläggspension, ra. m.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i krafl den dag Konungen besläraraer. De
besläramelser som behövs för lagens ikraftträdande meddelas av Konungen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
17 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1908:128) angående
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
Härigenom förordnas, atl 6 § förordningen (1908: 128)
angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse
Föreslagen lydelse
6 §1
Talan
mot länsstyrelsens beslut om fastställande av bevillningsavgift enligt denna
förordning föres hos kammarrätten genom besvär. Besvärshandlingen skall ha
inkommit till länsstyrelsen inom en månad från den dag då .klaganden fick
del av beslutet. Över besvären infordrar länsstyrelsen i förekommande fall
vederbörandes yttrande och insänder till kammarrätten samtliga till målet
hörande handlingar jämte de upplysningar och erinringar som besvären anses
påkalla.
Talan
mot kammarrättens utslag i mål om fastställande av bevillningsavgift föres
hos Kungl. Maj:t genom besvär. Besvärshandlingen skall vara inkommen till
finansdepartementet inom två månader från den dag då klaganden fick del av
utslaget.
Talan mot länsstyrelsens beslut om fastställande av
beviUningsav-gift enligt denna förordning föres hos kamraarrätlen aenom besvär.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan raot beslut sora meddelats
före förordningens ikraftträdande.
1 Senaste lydelse 1969: 791.
Prop.
1971: 60 55
18 Förslag till
Lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272)
Härigenom förordnas i fråga om uppbördsförordningen (1953:
272) att 72 a och 83 §§, 85 § 1 mom. samt 86 § skaU ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
72 a§
Kungl. Maj:t eller myndighet, sora Kungl. Maj:l
besläraraer, förordnar i varje län elt allraänt orabud raed behörighet som
nedan sägs samt ersättare för sådani orabud.
AUraänt ombud äger hos lokal Allmänt ombud äger hos lokal
skattemyndighet yrka att arbets- skattemyndighet yrka all arbets
givare ålägges ansvarighet för ar- givare ålägges ansvarighet för ar
betstagares skall och må höras betstagares skatt.
över ansökan eller besvär hos läns
styrelsen enligt denna förordning.
Ombudet skall yttra sig över be
svär i mål enligt förordningen hos
kammarrätten och Kungl. Maj:t.
Allmänt ombud skall föra det Allraänt ombud skall föra det
allmännas lalan och raå anföra ailraännas lalan i mål enligt den-
besvar till skattskyldigs eller ar- na förordning och må anföra be-
betsgivares förraån. Ora aUraänt svär till skatlskyldigs eller arbels-
ombuds besvärsrätt föreskrives i givares förraån. Om begränsning
85 och 86 §§. av allmänt ombuds rätt att anföra
besvär över lokal skattemyndighets beslut föreskrives i 85
§.
83 § 2
Hörsammar icke skattskyldig anraaning atl avlärana
prelirainär självdeklaration eller all fullständiga sådan deklaration eller
atl för jämkning inkomma raed för den skaltskyldige utfärdad debetsedel å
prelirainär skall, eller
underlåter någon alt hörsamraa anraaning enligt 19 §, eUer
underlåter arbetsgivare, sora är skyldig verkställa skatteavdrag, att fullgöra
sådan skyldighet eller verkställer han skatteavdrag med för lågt belopp, eller
fullgör arbetsgivare icke vad honom åligger enligt 43 eller
78 §, äger den lokala skallemyndigheten eller länsstyrelsen förelägga den
försuralige vite. Vite raå ej bestämmas under etthundra eller över femlusen
kronor.
Vite raå icke föreläggas staten, koraraun eUer annan
menighet och ej heller tjänsteman i tjänsten.
' Förordningen omtryckt 1967: 625. Senaste lydelse 1969:
238.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om
uttagande av förelagt vite förordnar länsskatterätten efter anmälan av
länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten.
Om uttagande av förelagt vite förordnar länsstyrelsen
efler anmälan av vederbörande föredragande i uppbördsärenden hos länsstyrelsen
eller av lokal skattemyndighet.
Har ändaraålet raed vitet förfallit, när fråga uppkoraraer
om utdömande därav, må vitet ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits
först efter del anmälan enligt tredje stycket inkommit, skall ändamålet med
vitet icke anses hava förfallit därigenom.
Vid
prövning av anmälan enligt tredje stycket må även bedömas fråga, huravida och
med vilket belopp vitet bort föreläggas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
85 §
1 ra o ra. Den, som icke åtnö-jes med beslut enligt denna
förordning av lokal skattemyndighet, äger i beslutet söka ändring hos
länsstyrelsen genora besvär, vilka skola hava inkommit till länsstyreben inom
en månad från den dag, då klaganden erhöll del av beslutet.
Allraänl ombud äger anföra besvär över lokal
skattemyndighets beslut rörande arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares
skall. Besvären skola hava inkommit till länsstyreben inom två månader från den
dag beslutet meddelades.
Talan må ej föras mot beslut varigenora vite förelagts.
1 raom. Den, som icke ålnö-jes med beslut enligt denna förordning
av lokal skattemyndighet, äger i beslutet söka ändring hos länsskatterätten
genom besvär.
/ fråga om preliminär taxering, sättet för uttagande av
preliminär skatt, debitering eller jämkning av sådan skatt, verkställande av
skatteavdrag och anstånd med inbetalning av skatt föres dock talan hos
länsstyrelsen.
Allmänt ombud äger anföra besvär över lokal skattemyndighets
beslut endast vad avser arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt.
Talan må ej föras mol lokal skattemyndighets beslut
varigenom vite förelagts.
Har besvärshandling före besvärstidens utgång inkommit
lill annan skatterätt eller länsstyrelse än den som har att pröva besvären,
skola de ändå upptagas till prövning. Handlingarna skola då omedelbart
översändas Ull den skatterätt eller länsstyrelse som skall pröva besvären.
opaginerad Kontrollera mot PDF
86 §3
Över
länsstyrelses beslut enligt denna förordning må besvär anföras hos
kammarrätten. Talan får dock icke föras över länsstyrelses
Senaste lydelse 1970: 918.
Talan
får ej föras mot länsstyrelses beslut enligt 85 § 1 mom. andra stycket. Ej
heller får talan föras mot annat beslut av länssty-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
beslut rörande preliminär taxering, sättet för uttagande
av preliminär skatt, debitering eller jämkning av sådan skatt, verkställande av
skatteavdrag, anstånd med inbetalning av skalt, framstäUning om försättande i
konkurs, ackordsförslag, avskrivning av skall eller föreläggande av vite.
Besvären skola hava inkommit till länsstyrelsen inom en
månad från den dag, då klaganden erhöll del av beslutet vid påföljd att de icke
upplagas till prövning. Den omständigheten alt besvären ingivits till
kammarrätten i stället för lill länsstyrelsen utgör ej hinder för deras
prövning, om de inkommit till kammarrätten före utgången av besvärstiden. I
sådant fall skall kammarrätten omedelbart sända besvären till vederbörande
länsstyrelse.
Sedan besvären inkommit till länsstyrelsen, har
länsstyrelsen att infordra förklaringar och, där förklaringarna därtill
föranleda, påminnelser från vederbörande samt därefter skyndsamt överlämna
handlingarna till kammarrätten med det yttrande, vartill omständigheterna giva
anledning.
Över kammarrättens utslag får talan föras hos Kungl. Maj:t
genom besvär, vilka med bevis om dagen då utslaget delgivits klaganden skola
hava inkommit till finansdepartementet inom tvåmånader från delgivningsdagen
vid påföljd att besvären icke upptagas till prövning.
Besvärsrätt tillkommer den som beslutet eUer utslaget
avser.
Allmänt ombud äger anföra besvär över länsstyrelses
beslut rörande arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt, restavgift,
ränta å kvarstående skatt eller iakttagelse vid riksskatteverkets granskning
av verkställd debile-
Föreslagen
lydelse
relse i fråga om anstånd raed inbetalning av skatt eller
mot länsstyrelses beslut rörande fraraslällning om försättande i konkurs,
ackordsförslag, avskrivning av skall eller föreläggande av vite.
Mot annat beslut av länsstyrelse än som avses i första
stycket föres talan hos kammarrätten genom besvär.
Prop.
1971: 60 58
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ring. Ombudet äger föra talan mot kammarrättens utslag i
mål enligt denna förordning utan den begränsning som nu sagls.
Denna lag träder i krafl den dag Konungen besläraraer. De
över-gångsbestäraraelser sora behövs för lagens ikraftträdande raeddelas av
Konungen.
19 Förslag tUl
Förordning om ändring i förordningen (1958: 295) om
sjömansskatt
Härigenora förordnas i fråga ora förordningen (1958: 295)
om sjö-raansskalli,
dels atl 32 a § skall upphöra all gälla,
dels atl 24, 30, 32 och 33 §§ skaU ha nedan angivna
lydelse,
dels atl i förordningen skall införas en ny paragraf, 34
§, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
24 §
Riksskatteverket förordnar ell Riksskatteverket
förordnar etl
allmänt orabud alt i kammarrät- allmänt
ombud all i kammarrätt
ten och hos Kungl. Maj:t föra del och
regeringsrätten föra del all
allmännas lalan i mål angående mannas lalan
i mål enligt denna
sjömansskatt samt ersättare för förordning
saml ersättare för så-
sådant ombud. dant ombud.
30 §
Underlåter redare all hörsamraa anraaning enligt 16 eller
19 §, eller
underlåter redare, som är skyldig verkställa avdrag för
sjömansskatt, att fullgöra sådan skyldighet, eller verkställer han avdrag med
för lågt belopp, eller
redovisar redare icke sjömansskall i den ordning sora
stadgas i 14 § 1 raora., eller
fullgör redare icke vad honora åligger enUgl 11 §,
äger sjöraansskaltekonloret förelägga den försuralige
lärapligt vite. Vite raå ej besläramas under 100 kronor eller över 5 000
kronor.
Ora uttagande av förelagt vite Om uttagande av förelagt vite
förordnar vederbörande länssty- förordnar skatterätten i
Göteborgs
relse efter anmälan av sjöraans- och Bohus län efter anraälan av
skatlekontorel. sjöraansskaltekonloret.
Länsstyrelsens beslut om utdömande av vite skall delgivas
den som därigenom förpliktas och det allmänna ombudet.
Förordningen omtryckt 1970:933.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen lydelse
Nuvarande
lydelse
Bestäramelserna i 83 § andra, fjärde och femte styckena
uppbördsförordningen äga motsvarande tillämpning i fråga om vite som avses i
denna paragraf.
Talan
mot sjöraansskaltenäran-dens beslut i ärenden, sora avses i 21 § 1 raora. vid
3), 4) och 5), ävensora över närandens beslut angående befrielse från
erläggande av restavgift föres hos kararaarrällen genom besvär.
32 § 1 m o m. Besvär över sjömans-
skattenämndens beslut i ärenden, sora avses i 21 § 1 mora.
vid 3), 4) och 5), ävensom över nämndens beslut angående befrielse från
erläggande av restavgift må anföras hos kammarrätten av vederbörande sjöman
eller det allmänna ombudet, så ock, då fråga är om revisionskrav eller om befrielse
från skyldighet atl erlägga restavgift, av redare, som ålagts
betalningsskyldighet eller vars framställning om befrielse icke bifallits.
Besvärshandling
skall vara inkommen inom sex månader, ora besvären anföras av sjöman, och
eljest inom två månader från det klaganden erhållit del av det överklagade
beslutet.
Besvären skola vara inkomna till sjömansskattekontoret, om
de anföras av sjöman, inom sex raånader och eljest inom två månader från det
klaganden erhållit del av det överklagade beslutet.
Ej må den omständigheten, att besvären i stället för till
sjömansskattekontoret ingivits till kammarrätten, utgöra hinder för deras
upptagande till prövning. I sådant fall skola besvären av kammarrätten
omedelbart överlämnas till sjömansskattekontoret.
2 mom. Sedan besvären inkommit till
sjömansskattekontoret, skola vid besvären fogas de handlingar, som legat till
grund för sjömansskattenämndens beslut. Hava besvär anförts av sjöman eller redare,
skall yttrande avgivas av det allmänna ombudet. Över besvär, som anförts av
ombudet, skall sjöman eller redare, som därav beröres, erhålla tillfälle att
om hinder härför ej möter avgiva förklaring.
När så finnes påkallat, skola påminnelser eller nytt
yttrande infordras.
Skriftväxlingen sker genom sjömansskattekontoret.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Handlingarna skola därefter översändas till kammarrätten.
3 mom.
Över beslut i ärenden, som avses i 21 § 1 mom. vid 1) och 2), samt över beslut
att förelägga vite må klagan icke föras.
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Över
kammarrättens utslag må klagan föras hos Kungl. Maj: t genom besvär, vilka
skola vara inkomna till finansdepartementet inom två månader från den dag, då
klaganden erhöll del av utslaget.
Talan
får icke föras mot sjömansskattenämndens beslut i ärenden, som avses i 21 § 1
mom. vid 1) ocli 2), och sjömansskattekontorets beslut alt förelägga vite.
opaginerad Kontrollera mot PDF
34 P
Vid besvär över kammarrätts beslut i mål enligt denna
förordning skall besvärshandlingen vara inkommen senast två månader efter det
klaganden erhållit del av kammarrättens beslut.
Denna förordning träder i krafl den dag Konungen
bestämmer. De övergångsbestämmelser som behövs för förordningens ikraftträdande
meddelas av Konungen.
Förutvarande 34 § upphävd genom 1970:410.
Prop. 1971: 60 61
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet pä Stockholms slott den 19 mars 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, rainistern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensara beredning
raed statsrådets övriga ledaraöler fråga ora vissa bestämmelser med anledning
av länsstyrelsereformen och inrättande av skatterätter m. m. och anför.
Inledning
1970
års riksdag har beslutat riktlinjer för en partiell oraorganisation av den
statiiga länsförvaltningen (prop. 1970: 103, SU 132, KU 34, rskr 248 och 308).
Reformen har avselts bli genomförd den 1 juli 1971. Beslutet innebär bl. a.
atl länsstyrelsens nuvarande avdelningsindelning i landskansli och landskontor
upphör och atl raan inora länsstyrelsens ram genomför en organisatorisk
åtskillnad mellan den fiskaliska verksamheten och dömandet i skatlemål. Vid
samtliga länsstyrelser, utom länsstyrelsen i Stockholms län, där en sådan
åtskillnad redan har genomförts, inrättas en skatteavdelning, sora skall svara
för uppgifter på bl. a. laxerings- och uppbördsorarådena. Vidare orabildas
prövningsnäranderna i länen till doraslolar, benäranda länsskalterätter. En ny
förvallningsdoraslol, benärand länsrätt, inrättas också i varje län. Både
länsskatterätten och länsrätten knyts organisatoriskt till länsstyrelsen.
Organisationen
vid dessa doraslolar föreslås bli reglerad i en lag om skalleräll och länsrätt.
Förslag i della ärane har förelagts riksdagen i prop. 1971: 14. Riksdagen har
denna dag i huvudsak antagit förslagel. Lagen gäller även den raeUankomraunala
skatterätten, vUken ersätter den mellankommunala prövningsnämnden.
I
prop. 1971: 30 föreslås en genomgripande omdaning av förvaltningsrättskipningen
i kararaarräll och regeringsrätt. Denna reforra, som avses träda i kraft den 1
januari 1972, innebär bl. a. atl regeringsrätten blir en huvudsakligen
prejudikalbUdande instans och all kamraarrätts-organisationen byggs ut, bl. a.
genom att en ny kammarrätt inrättas i
Prop. 1971: 60 62
Göteborg.
I sistnämnda proposilion föreslås förfarandet hos förvaltningsmyndigheter och
förvaltningsdomstolar bli reglerat i två lagar, förvaltningslagen resp.
förvaltningsprocesslagen. Sistnämnda lag skall till-lärapas vid rättskipning i
skallerällerna, länsrätterna, kammarrätterna och regeringsrätten.
Omorganisationen
i länen, reforraen av den högre förvaltningsrättskipningen och förslagen tUl
förvaltningslag och förvaltningsprocesslag föranleder ändringar i åtskUliga
författningar. Nyssnämnda prop. 1971: 30 innehåller förslag lUl ändring i bl.
a. folkbokföringsförordningen (1967: 198). Jag avser här alt fraralägga förslag
dels liU en särskild lag föranledd av skalterättemas inrättande ra. ra., dels
lill vissa författningsändringar på skatteväsendets område sora de berörda
reforraerna aktualiserar.
Reformerna
har, såvitt gäUer skatteförvaltningen och skalterättskip-ningen i länen, i
huvudsak sin grund i landskonlorsutredningens förslag i betänkandet (1967: 22)
Skalleförvaltningen. Utredningens förslag och remissyttranden har redovisats i
prop. 1970: 103. De förslag lill ändring i laxeringsförordningen (1956: 623)
(TF) som jag nu framlägger bygger också delvis på vad utredningen föreslår.
Vissa reformförslag grundar sig på förslagel till Lag om skatterätt (SOU 1967:
24), vUket läranades och reraissbehandlades tUlsararaans raed landskonlorsutredningens
belänkande.
Nuvarande
förhållanden Skatteförvaltningen i länen
Skatteförvaltningen
handhas i varje län av länsstyrelsen. Uppgifterna utförs på landskontoret, som
i flertalet län är indelat i fyra sektioner, nämligen karaeralsektionen,
taxeringssektionen, uppbördsseklionen och dataseklionen. Landskontorets chef är
landskamreraren. En speciell ställning på länsplanet har prövningsnäranden. Den
har lill frärasta uppgift all sora andra instans pröva besvär över
taxeringsnärandernas beslut. Landskamreraren är ordförande i prövningsnämnden,
som biträds av ett kansli vilket organisatoriskt hör lill kameralsektionen.
Denna sektion har i övrigl lill skillnad från landskontorets övriga sektioner
huvudsakligen arbetsuppgifter sora inle är hänförliga lill skatteförvaltningen.
På kameralsektionen handläggs emellertid ärenden rörande
laxeringsorganisatio-nen i första instans, såsom indelning av länet i
taxeringsdislrikt och fastighetstaxeringsdistrikt, förordnande av ordförande
och kronoombud i taxeringsnämnd ra. fl. taxeringsfunktionärer och bestämmande
av ersättningar för laxeringsarbelel. Ärenden rörande uldöraande av viten, som
förelagts enligt bl. a. TF, förordningen (1968: 430) ora raervärdeskatt och
uppbördsförordningen (1953: 272), handläggs också på denna sek-
Prop. 1971: 60 63
tion,
likaså ärenden ora gåvoskatt, för vilka länsstyrelsen är beskattnings- och
uppbördsmyndighel, saral ärenden om arvsskall, för vilka länsstyrelsen är
uppbördsmyndighet.
Taxeringssektionen
kan anses vara indelad i tre arbetsenheter, en "allmän detalj" för
processföring o. d., en "revisionsdelalj" för i första hand
taxeringsrevisioner och en "mervärdeskalledelalj"
(mervärdeskaltekontoret). Till sektionen hör taxeringsassistentorganisationen.
Arbetsuppgifterna på taxeringssektionerna anges i TF och förordningen om
mervärdeskatt saml vissa andra skalle- och taxeringsförfallningar. Såvitt
gäller laxeringsverksamhelen är de funktioner sora ankoraraer på länsstyrelsen
som sådan begränsade. Till länsstyrelsens uppgifter hör emeUertid enligt 59 §
TF atl vaka över atl taxeringsarbetet i första instans inom länet ordnas och
bedrives ändaraålsenligl. Länsstyrelsen har däreraot inte beslutanderätt när
det gäller uppgifter sora enligt skalle- och taxeringsförfatlningarna ankommer
på taxeringsintendent. Sektionens chef, förste taxeringsintendenten, skall
enligt 17 § TF bevaka det allmännas rätt i taxeringsfrågor och verka för all
laxeringarna blir likformiga och rättvisa. Uppgiflen att föra det allmännas
talan i taxeringsmål delegeras regelmässigt i stor utsträckning till annan
personal, främst på den allmänna detaljen. Del förekommer dock också i
varierande omfattning all revisionspersonal sysslar med processföring.
Huvuduppgiften för sådan personal är dock alt ulföra taxeringsrevisioner.
Beslut härom får, ulora i Stockholras län, endast fallas av förste
taxeringsinlendenlen.
Taxeringsassistenterna
biträder de särskilda taxeringsnämnderna, dvs. de taxeringsnämnder sora taxerar
skattskyldiga raed raera invecklade inkomslförhållanden, t. ex. rörelseidkare.
Under tiden mellan laxeringspe-rioderna deltar taxeringsassistenterna i arbetet
på taxeringssektionerna, bl. a. raed revisionsarbete.
Uppbördssektionens
arbetsuppgifter kan i huvudsak hänföras till orarådena uppbörd och indrivning.
Till uppgifterna hör sålunda tillsyn över de lokala skatlerayndighetema och
kronofogderayndigheterna. På sektionen handläggs vidare besvär över lokal
skatlerayndighels beslut i uppbörds- och raantalsskrivningsärenden. Fr. o. ra.
den 1 januari 1968 finns allraänl ombud i varje län på uppbördsorarådel.
Orabudet har rätt alt hos lokal skattemyndighet yrka all arbetsgivare åläggs
ansvarighet för arbetstagares skatt och kan hos länsstyrelsen anföra besvär
över lokal skattemyndighets beslut i fråga om sådani arbetsgivaransvar. Ombudet
får också anföra besvär över länsstyrelsens beslut i sådana ärenden saral
beslut rörande restavgift, ränta på kvarstående skall och debitering av skall i
vissa fall liksom över kararaarrällens utslag i uppbördsmål,
Dataseklionen
slutligen svarar främst för bearbetningar inora ADB-systeraet för
folkbokförings-, laxerings- och uppbördsorarådena. Dataanläggningarna används
dock också i växlande utsträckning för annan serviceverksamhet. 1 fera län,
näraligen Uppsala, Gotlands, Blekinge, Hal-
Prop. 1971: 60 64
lands
och Jämtlands län, finns dock ingen datasektion. Där har man i stället
daladetalj, som går in i uppbördsseklionen.
Stockholms
län har en från övriga län avvikande länsstyrelseorganisation. I detla län har
de uppgifter, som i andra län samlats i landskontoret, fördelals på skilda
avdelningar. Länsstyrelsen där har således en laxe-ringsavdelning som i princip
har sararaa funktioner som taxeringssektionen i andra län. Chef för denna
avdelning är en taxeringsdirektör. Taxeringsavdelningen är indelad i sex
laxeringskontor, två revisionskonlor och ell mervärdeskallekonlor.
Länsstyrelsen i Stockholms län har vidare en särskUd prövningsnärandsavdelning
och en kameral- och uppbördsavdelning. I den sistnämnda ingår bl. a. en
uppbördssektion och en dala-sektion.
Förvaltningsrättskipningen
Länsstyrelserna
och prövningsnämnderna handhar praktiskt tagel all förvaltningsrättskipning på
den regionala nivån. De mål sora fullföljs i kararaarrällen och regeringsrätten
har också raed ganska få undanlag handlagts av länsstyrelse eller
prövningsnärand. Hos länsstyrelsen utövas förvallningsrältskipningen både på
landskansliet och pä landskontoret. 1 detta sararaanhang behandlas dock inte de
raål som hänför sig till lands-kansliels verksarahetsområde.
Prövningsnäranden
är, sora nyss närants, besvärsinstans i skalle- och laxeringsmål, dvs. i första
hand raål sora rör lalan raot laxeringsnärands beslut. Näranden prövar
eraeUertid också besvär över länsstyrelsens beslut ora raervärdeskatt. I
åtskiUiga fall är prövningsnämnden första instans. Som sådan prövar den bl. a.
framställningar om avdrag för nedsatt skalteförraåga, befrielse för dödsbo att
erlägga kvarstående eller tiUkora-raande skalt, eftertaxering och lillärapning
av bestäraraelserna om ackumulerad inkorast.
Prövningsnämnden
beslutar också i mål rörande fastighetstaxering under löpande taxeringsperiod.
I mål som rör den vart ferale år återkommande allraänna fastighetstaxeringen
beslutar däreraot som regel fastighelsprövningsnämnden.
Det
finns också en för landet gemensam prövningsnärand, den raellankoraraunala
prövningsnäranden. Dess korapelens anges i 73 § TF. Näranden har sitt kansli
hos riksskatteverket. Allmänna ombudet hos den mellankoraraunala
prövningsnäranden är sedan den 1 janiiari 1971 tjänsteman hos delta verk.
Till
förvallningsrättskipning inom landskontorets verksamhetsområde är främst alt
hänföra uppbördsmål, folkbokföringsmål och vitesmål. Med uppbördsraål avses i
första hand besvär över lokal skatlerayndighels beslut enligt 85 § 1 mom.
uppbördsförordningen. Som första instans prövar länsstyrelsen bl. a.
ansökningar om befrielse från s. k. respitavgift
Prop.
1971: 60 65
(54
§), från restavgift (58 § 2 mom.) och från ränta på kvarstående skatt (85 § 2
mom.) samt, i vissa fall, ansökningar om anstånd med inbetalning av skatt (49
§ 2 mom.). I folkbokföringsprocessen prövar länsstyrelsen efter besvär eller
underställning lokal skaltemyndighets beslut om mantalsskrivning och
pastorsämbetes beslut om kyrkobokföring.
Talan
mot prövningsnärands beslut förs hos kammarrätten (95 § TF). Denna dorastol är
också besvärsinstans i flertalet folkbokföringsmål och är därvid även sista
instans (49 och 52 §§ folkbokföringsförordningen). Rätten all föra talan mot
länsstyrelsens beslut i uppbördsmål är däremot begränsad (86 §
uppbördsförordningen).
Kammarrättens utslag i
skallemål kan efter besvär prövas av regeringsrätten. Vissa begränsningar i
besvärsrällen gäller enligt 98 § TF. Bl. a. anges ell visst minsta belopp, s.
k. summa revisibUis, som klaganden skall ha tappat i kamraarrätlen för all
talan i regeringsrätten skall prövas. Regeringsrätten kan dock raeddela
prövningstillstånd även om sumraa revisibilis inle nås under förutsättning att
det för enhetlig lagtolkning eller rällslillärapning är av synnerlig vikt all
besvären prövas (prejudikaldispens) eller parlen visar, alt besvärens prövning
eljest skuUe ha synnerlig betydelse utöver raålet (intressedispens). I de
fastighetstaxeringsmål sora avser tUlärapning av 6 § 1 mom., 712 §§ kommunalskattelagen
(1928: 370) är kararaarrällen enligt 166 och 199 §§ TF alllid sista instans. De
uppbördsraål som får överklagas lill kamraarrätlen kan däreraot fullföljas
lill regeringsrätten.
Beslutade
och föreslagna reformer Skatteförvaltningen
Den
1 januari 1971 koncentrerades den centrala skalleförvaltningen till en
rayndighel, riksskatteverket. Della verk ersatte bl. a. förutvarande
riksskatlenäranden, centrala folkbokförings- och uppbördsnäranden saral
kontrollslyrelsen.
Enligt
landskontorsutredningens förslag skulle den centrala skattemyndigheten fungera
som chefsmyndighet för den regionala skatteförvaltningen. Det förutsattes
därvid all de skatteförvaltande funktionerna bröts ut från länsstyrelserna och
lades på särskilda regionala rayndigheter, skatteverk. Frågan ora en sådan
utbrytning har hänskjuiits till länsberedningen, som skall överväga hela den
regionala samhällsförvaltningens organisation på längre sikt. Den regionala
skatteförvaltningen koramer dock att omorganiseras inora länsstyrelsens ram i
saraband raed den länsstyrelsereforra sora 1970 års vårriksdag antog riktlinjer
för (prop. 1970: 103, SU 132, KU 34, rskr 248 och 308). Förslag rörande organisationens
närraare utforraning har förelagts riksdagen i prop. 1971: 1, bil. 14.
5
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr (50
Prop. 1971:60 66
Oraorganisalionen
av länsstyrelserna innebär bl. a. all de fiskaliska och dömande funktionerna,
sora nu är saralade i landskontoret, förs till skilda avdelningar. Vidare
orabildas prövningsnämnderna i länen till länsskalterätter. Omorganisationen
blir mindre genomgripande i Stockholms län än i andra län.
Taxeringsavdelningen och kameral- och uppbördsavdelningen i detta län komraer
således alt finnas kvar med i huvudsak oförändrade arbetsuppgifter, medan
prövningsnärandsavdelning-en blir länsskatlerällsavdelning.
I
övriga län bildas en skatteavdelning sora övertar de uppgifter som nu ligger på
taxerings-, uppbörds- och dalaseklionerna. I allmänhet organiseras avdelningen
på fem underenheter, näraligen en taxeringsenhet för bl.a. processförande
uppgifter, en revisionsenhet för främst laxerings-och skatterevisioner, en
raervärdeskatteenhet, en uppbördsenhet och en dalaenhet. SärskUda dataenheter
koramer alt inrättas hos länsstyrelserna i Uppsala, Blekinge, Hallands och
Jämtlands län, i vilka län datakonloret nu ingår i uppbördsseklionen. I
Gotlands län kommer skatteavdelningen dock all beslå av endast två enheter, en
revisionsenhel och en enhet för övriga ärenden.
Skalleavdelningen
koraraer också alt överta vissa ärenden som nu i huvudsak bereds och handläggs
på länsstyrelsens kameralsektion. Det gäller arvs- och gåvoskatteärenden samt
ärenden som rör taxeringsorga-nisalionen i första instans, t. ex. indelning i
taxeringsdistrikt och förordnande av taxeringsfunktionärer.
Förvaltningsrättskipningen
Länsförvaltningsreforraen
innebär, som nyss antytts, bl. a. att prövningsnäranderna omvandlas till
skatterätter. Vidare inrättas länsrätter för vissa dömande uppgifter inom del
verksamhetsområde sora f. n. hör till länsstyrelsens landskansU.
Länsskallerätlen och länsrätten blir organisatoriskt knutna lill den nya
länsstyrelsens förvaltningsavdelning.
Bestäraraelser
ora skatterätternas och länsrätternas organisation m. m. finns i den lag om
skatterätt och länsrätt sora antagils av riksdagen. Lagen innebär också att den
mellankommunala prövningsnäranden ombildas till skatterätt, den
mellankommunala skatlerällen. Den blir, liksom nu är fallet med den
raeUankoraraunala prövningsnämnden, organisatoriskt knuten till
riksskatteverket. Beteckningen skatierätt används i lagen sora en gemensara
beteckning på länsskalterälterna och den raellankoramunala skatterätten. I
lagen finns föreskrifter om domstolarnas domkretsar och kompetensområden, om
ordförande och nämndemän, hur dessa skall utses, valbarhets- och
behörighetsvillkor, dbraförhet, om röstning m. m.
Det
har dock av praktiska skäl inle varit möjligt att i lagen ora skatterätt och
länsrätt exakt ange skatterätts kompetensoraråde, ulan lagen
Prop. 1971: 60 67
innehåUer
en bestäraraelse (3 §), atl vid skatierätt handläggs mål enligt skalle-,
laxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfattningama i den utsträckning sora
anges i dessa författningar. Det förutsätts alltså alt specialförfattningarna
skall ange vilka mål som skall handläggas vid skatterätt. Som framgår av den
åberopade bestämmelsen kommer dock skatterättens korapelens all bli mera
omfattande än prövningsnärandens. Skatterätt koraraer sålunda atl från
länsstyrelsen överta rättskipningen i vissa uppbörds- och folkbokföringsmål.
Mål om utdömande av vite, handräckning vid taxeringsrevision, handlings
undanlagande från taxeringsrevision och befrielse från skyldighet att lärana
kontroUuppgift, i vUka mål länsstyrelsen nu beslutar, skall också prövas av
skallerätt.
Den
högsta förvaltningsrättskipningen föreslås också bli föremål för en
genomgripande omorganisation. Förslag härora har lagts fram i prop. 1971:30.
Denna reform, som avses träda i kraft den 1 januari 1972, innebär all
tyngdpunkten i besvärsprövnirigen av förvallningsmål förskjuls från
regeringsrätten till kamraarrätt. Mål som enligt gällande ordning fullföljs
från förvaltningsmyndighet lill regeringsrätten skall i allmänhet i stället
prövas av kammarrätt. Möjligheterna alt fullfölja lalan lill regeringsrätten
begränsas samtidigt till att i princip gälla endasl prejudikatfall.
Regeringsrätten omvandlas härigenom till huvudsakligen en prejudikatinslans. I
samband härraed förstärks kararaarrällsorganisa-lionen, bl. a. genora
inrättande av en ny kararaarräll i Göteborg.
Prop.
1971: 30 innehåUer också förslag tUl regler om förfarandet hos
förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar. De innefattas i två lagar, nämligen
en förvaltningslag, som skall gälla vid handläggning av ärende hos
förvaltningsmyndighet, och en förvaltningsprocesslag, som skall gälla vid
rättskipning såväl i de allmänna förvallningsdomslolarha, dvs. regeringsrätten
och karamarrätten, sora i skatterätt och länsrätt. Ora det finns en
specialregel om förfarandet i lag eller i annan författning som har beslutats
av Kungl. Maj:l eller, vad gäller förvaltningslagen, Kungl. Maj:t eller
riksdagen skall dock den regeln gälla fraraför del som är föreskrivet i dessa
lagar (1 § andra stycket förvaltningslagen, 2 § förvaltningsprocesslagen).
Förvaltningsprocesslagen föreslås träda i krafl den 1 juli 1971, såvitt gäller
skatterätt och länsrätt. I övrigt avses dessa två lagar korama all gälla fr. o.
ra. den 1 januari 1972.
Departementschefen
De
reformer som enligt den nyss lämnade redogörelsen föreslås på
förvaltningsrättskipningens och skatteförvaltningens områden förutsätter
omfattande ändringar i den berörda lagstiftningen. Delvis är det fråga om alt
tekniskt anpassa beslämraelsema i författningarna till vad sora redan
beslutats eller föreslås i andra sararaanhang. En fullständig harmo-
Prop.
1971: 60 68
nisering
är dock inle raöjUg och har heller inte varit avsedd. De föreslagna
bestämmelserna i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen är avsedda all
vara grundregler, som skall vika för bestämraelser av annat innehåll i andra
författningar.
Förvaltningslagen
gäller vid handläggning av ärende hos förvallnings-rayndighet med vissa angivna
undantag. Lagens regler är relativt få, och de raåste av naturliga skäl vara
allmänt hållna. De representerar en minimistandard i fråga om handläggningen
av förvaltningsärenden. Taxeringsförfarandet är utförligt reglerat i TF, och
den regleringen måste i huvudsak finnas kvar. Delsamma gäller också om andra
författningar som innehåller detaljerade och för sitt ändamål utformade
förfaranderegler, såsom förordningen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.
Vissa besläramelser i dessa författningar kan dock lämpligen ersättas av
bestämmelser i förvaltningslagen. Denna skall givelvis också gälla, när någon
avvikande regel inle finns i tillämplig spe-cialförfatlning.
I fråga om förslagel lill
förvaltningsprocesslag är förhållandel ell annat. Denna lag skall uttryckligen
gälla vid rättskipning i regeringsrätten, kararaarräll, skatterätt och
länsrätt. Lagen innehåller också betydligt utförligare förfaranderegler än
förvaltningslagen. Det är därför naturligt att förvaltningsprocesslagen får en
mera genoragripande giltighet inora sitt område, och de avvikelser från denna
lag som jag i det följande komraer atl föreslå för skalleprocessens del är
ganska få.
Generell
bestämmelse
Bestämraelser
om vad sora ankoraraer på prövningsnämnden och på chefen för länsstyrelsens
taxeringsseklion, förste taxeringsintendenten, finns i åtskilliga
författningar. Prövningsnämndens uppgifter kommer, som nyss sagls, att överläs
av skatterätt, och de uppgifter som nu vilar på förste taxeringsinlendenlen bör
i den nya länssl3Telseorganisationen i princip ankomraa på chefen för
skatteavdelningen. Del torde inte vara nödvändigt att göra redaktionella
ändringar i alla de författningar som berörs av dessa reformer. Jag föreslår i
stallet alt en generell bestäraraelse ges i lag av innebörd atl vad som i lag
eUer annan författning föreskrivs om prövningsnämnd i stället skaU avse
skatierätt och vad som föreskrivs om förste taxeringsintendent skall avse
skattechef. Jag ålerkoraraer lill benäraningen skallechef i
specialraotiveringen lUl 3 § TF. Del bör näranas alt begreppet skatterätt i
lagen om skatterätt och länsrätt innefattar både länsskatterält och den
mellankommunala skatterätten.
Den
nya lagen föreslås i likhet raed lagen ora skatterätt och länsrätt träda i
kraft den dag Konungen bestämmer.
Jag
övergår nu Ull de författningsändringar som enligt min mening bör
Prop.
1971: 60 69
vidtas
i delta sammanhang. I den raån ändringarna är av redaktionell natur eller
endast avser språldiga omformuleringar har någon kommentar i allmänhet inte
gjorts.
I
övrigl får jag beträffande de olika författningarna anföra följande.
Taxeringsförordningen
(1956: 623)
Ändringarna
i TF blir mycket omfattande, och det har därför övervägts all utarbela en ny
förordning. Förslag till ny sådan förordning finns också i
landskonlorsutredningens betänkande, sora dock byggde på att
skalteförvaltningen skulle brytas ut från länsstyrelserna lill frislående
regionala skatteverk och att skatterätterna skulle bli fristående dorastolar.
Så bUr inte fallet nu, och en oraarbetning skulle därför få ske under andra
föratsättningar. En oraarbetning bör eraeUertid syfta till en genomgripande
omredigering av TF i sysleraatiskl och språkligt avseende, och det har inte
varit möjligt atl göra en sådan samtidigt med den anpassning till
förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen som i första hand måste ske.
Ett annat skäl alt inle
göra en ny TF i della samraanhang är alt de partier i förordningen sora rör
fastighetstaxering är avsedda all omarbetas i redaktionellt avseende. 1971 års
faslighetstaxeringsulredning, som skall göra fortsatt översyn av
fastighelslaxeringsreglerna, skall enligt sina direktiv överväga om det är
lämpligt att sammanföra de bestämmelser om fastighetstaxering sora nu finns i
skilda författningar lill etl för-fallningskomplex (jfr riksdagsberältelsen år
1971 Fi 6). Med hänsyn härtill synes en raera fullständig översyn av TF böra
anslå tills frågan hur raan skall förfara raed bestäramelserna ora
fastighetstaxeringen blivit utredd.
I samband med de ändringsförslag
som föranleds av de nya reformerna har beaktats åtskilligt av vad
landskonlorsutredningen har föreslagit. Språkliga förenklingar har skell i de
paragrafer som måste ändras, i den mån det har varit raöjligl. Vidare har
vissa bestämraelser i TF som är av arbetsordningsnalur eller eljest bör
regleras i administrativ ordning föreslagits utgå.
3
§ Gällande bestämmelser. Inom taxeringsseklionen handläggs både
läns-styrelseärenden och ärenden som enligt skalle- och taxeringsförfatlningarna
ankomraer på taxeringsintendenl. De senare hänför sig främst till de uppgifter
som åligger förste taxeringsintendenten enligt 17 § TF, näraligen atl bevaka
det ailraännas rätt i taxeringsfrågor och verka för likforraiga och rättvisa
taxeringar. De uppgifter som anknyter till denna funktion är alltså inte
länsstyrelseuppgifler i vanlig mening ulan sådana uppgifter där
beslutanderätten ankoramer uteslutande på taxeringsintendenten.
Prop. 1971: 60 70
Taxeringsintendenlsuppgifteraa
kan i sin tur uppdelas i sådana som endasl får ulföras av förste
taxeringsintendenten och sådana sora kan delegeras till vissa andra tjänstemän.
TF:s bestämmelser om vad som ankommer på förste taxeringsintendenl gäller
alltså uppgifter som inte kan delegeras ulan skall ulföras av taxeringssektionens
chef. I Stockholms län, där man har en annan organisation än i andra län,
syftar benämningen förste taxeringsinlendent på taxeringsavdelningens chef,
laxeringsdirektören. Denne har lUl skillnad mot vad som gäller i andra län
möjlighet att delegera hithörande uppgifter på sin närmaste man, dvs. den
förste taxeringsintendent som inte är chef för kontor. Benämningen förste
taxeringsinlendent innefattar också allmänna ombudet hos den mellankommunala
prövningsnämnden.
Med
taxeringsintendenl förstås i TF, utom taxeringsinlendenler i olika
tjänsteställning, också andra tjänstemän som fått i uppdrag alt i sin tjänst
utföra göromål som ankoramer på taxeringsintendenl eller på allmänna ombudet
hos den mellankommunala prövningsnämnden.
Departementschefen.
I den nya länsslyrelseorganisalionen komraer skalleavdelningen alt överta bl.
a. de arbetsuppgifter sora nu utförs inom taxeringssektionen. Vidare är del
meningen all vissa arbetsuppgifter skall föras över från den nuvarande
kameralsektionen tUl denna avdelning, bl. a. ärenden rörande
taxeringsorganisalionen, såsom indelning i taxeringsdislrikt, förordnande av
taxeringsfunktionärer och ersättningar till dessa. De uppgifter sora enligt TF
ankomraer på landskamreraren och som inle avser dömandet i skatlemål och vad
därmed samraanhänger hänförs också till skatteavdelningen. Det gäller bl. a.
sararaanlräden med taxeringsfunktionärer och förberedelser för
laxeringsarbelel, t, ex. arbetet med de s. k. länsanvisningarna.
Den
nuvarande uppgiftsfördelningen raellan länsstyrelse och taxeringsintendenl
torde i princip böra behållas. Länsstyrelsen sora sådan bör näraligen ej agera
sora part i laxeringsprocessen eller ha uppgifter som anknyter lill
taxeringskonlrollen.
I
den nya organisationen bör chefen för skatteavdelningen i princip överta de
uppgifter som nu åvilar förste taxeringsinlendenlen. Han bör dock, om inte
annat föreskrivs, kunna delegera arbetsuppgifter enligt TF till cheferna för
laxerings- och revisionsenhelerna, dvs. de enheter som svarar för processföring
resp. taxeringsrevisioner. Det bör t. ex. regelmässigt vara chefen för
revisionsenheten som beslutar om laxerings-revision och vad därmed
samraanhänger. Begreppet taxeringsenhet inbegriper taxeruigskontoren hos
länsstyrelsen i Stockholras län och enheten för övriga ärenden på
skatteavdelningen hos länsstyrelsen i Gotlands län. I begreppet revisionsenhet
innefattas revisionskontoren hos länsstyrelsen i Stockholms län.
I
Stockholms län bör chefen för laxeringsavdelningen ha samma
Prop. 1971: 60 71
uppgifter
enligt TF som chefen för skatteavdelningen i övriga län. Chefen för
taxeringsavdelningen bör, liksora hittills, kunna uppdra åt sin
ställföreträdare, dvs. f. n. den förste taxeringsintendent som inle är chef för
kontor, atl fullgöra uppgift som ankoramer på honom. Av praktiska skäl bör
avdelningschefernas befogenheter inte knytas lill deras tjänstetitel. Jag
förordar i stället atl benäraningen "skattechef" används för atl
beteckna såväl chef för skatteavdelning sora chefen för laxeringsavdelningen i
Stockholms län.
Det nuvarande allmänna
ombudet hos den mellankommunala prövningsnämnden, sora efler nämndens
ombildning till skatterätt bör benäranas allraänna ombudet för mellankommunala
mål, bör ha sararaa befogenheter sora skallechef såvitt gäller de ärenden sora
faller inora den raellankoraraunala skatterättens korapelens. Benäraningen
skallechef bör alltså raed angiven begränsning avse också delta allraänna
orabud.
I
övrigt förordas ändringar av huvudsakligen redaktionell natur. Hänvisningen i
sista styckel till 54 § bör med hänsyn till denna paragrafs nuvarande innehåU
ulgå. Bestämmelsen i 118 § TF skall enligt prop. 1971: 10 med förslag liU
skattebroltslag m. ra. upphöra all gälla den 31 december 1971. Övergångsvis bör
dock hänvisningen till 118 § gälla.
10
§ I denna paragraf anges laxeringsassislentens huvudsakUga arbetsuppgifter.
Taxeringsassistenlens arbete är under laxeringsperioden inriktat på atl biträda
särskUd taxeringsnärand, raedan han under resten av året utför annat
taxeringsarbete, bl. a. taxeringsrevisioner.
I
den nya länsslyrelseorganisalionen komraer laxeringsassislenterna all ingå i
länsstyrelsens skatteavdelning. Därav följer all de skall iaktta anvisningar
om arbetsuppgifternas fördelning och vad sora eljest föreskrives av
länsstyrelsen, chefen för avdelningen eller annan behörig överordnad.
Särskilda bestäraraelser härom lorde inte erfordras i TF. Bestämmelserna i
Iredje och fjärde styckena bör därför utgå.
Bestämmelsen
i femte stycket, att taxeringsassistenl skall utföra taxeringsrevision i den
raån han därtill erhåller uppdrag, bör likaledes ulgå. Skyldigheten för
tjänsleraan atl ulföra taxeringsrevision regleras näraligen generellt i 57 §.
11
och 12 §§ I dessa paragrafer finns bestäraraelser om prövningsnämnd i län och
om den mellankommunala prövningsnäranden. Här regleras frågor ora nämndernas
organisation, såsom när prövningsnämnd skall sammanträda på avdelningar, vem
som är ordförande, nämndernas sammansätt-
Prop.
1971: 60 72
ning och kansU. Motsvarigheten lill dessa bestämraelser
för skatterätternas vidkommande finns i lagen ora skatterätt och länsrätt.
Paragraferna bör därför upphöra all gälla.
13 §
Bestämmelserna i denna paragraf om valbarhels- och
behörighetsvillkor gäller ledamot och suppleant i såväl taxeringsnämnd som
prövningsnämnd. För skatterätternas del finns bestämraelser härom i lagen om
skatterätt och länsrätt. Denna paragraf bör därför endasl lämna regler för
ledamot och suppleant i taxeringsnämnd.
I 1928 ärs taxeringsförordning betraktades
taxeringsnämndernas valda ledamöter sora representanter för olika grupper av
skattskyldiga. Samma betraktelsesätt kvarstår i denna paragraf men har i
bestämmelserna i 6 § 4 mom. om besvär över val av ledamot avlösts av det för
moderna förhållanden naturligare synsättet, all de valda ledamöterna skall
företräda kännedom om olika grupper av skattskyldiga. Landskontorsutredningen
föreslår att 13 § utformas raed ledning av detta synsätt. Jag biträder della
förslag.
Övriga ändringar avser endast oraformuleringar i
förenklingssyfte.
15 §
Paragrafen innehåller regler om prövningsnämnds och
taxeringsnämnds rätt att anlita sakkunnig. För skatterättens del avses denna
rätt bli reglerad i 24 § förslagel lill förvaltningsprocesslag (prop. 1971:
30). Föreskrifterna i 15 § TF bör därför begränsas till alt gälla taxeringsnämnd.
Enligt 9 § förslaget till förvaltningslag (prop. 1971: 30)
får myndighet vid behov anlita tolk, när myndigheten har all göra med någon
som ej behärskar svenska språket eller är allvarligt hörsel- eller lalska-dad.
Denna regel torde också någon gång kunna bli tillämplig på taxeringsnämnd.
Liksom hittUls bör taxeringsnämnd få anlita sakkunnig vid behandling av
laxeringsfråga sora kräver särskild sakkunskap. Beslut ora atl anlita tolk
eller sakkunnig får enligt vad sora följer av 63 § andra stycket TF fattas av
laxeringsnärandens ordförande. Denne bör dock först samråda med skallechefen.
En föreskrift härom bör införas i paragrafen.
17 § Förste taxeringsintendenlens åligganden enligt
denna paragraf bör övertas av skallechefen. Enligt första stycket skall förste
taxeringsintendenten i erforderUg omfattning granska verkställda taxeringar.
Det är en viktig uppgift att se till atl sådan granskning sker. Av praktiska
skäl
Prop. 1971: 60 73
är
det dock i regel knappast möjligt för honom, och blir det än mindre för
skattechefen, alt själv granska taxeringarna, utan uppgiften kommer, liksora
f. n., i huvudsak atl ulföras av underordnad personal.
Begreppet
prövningsdistrikt, som anger prövningsnämnds domkrets och enligt 11 § 1 mom. är
liktydigt med län, bör inte finnas kvar. Skatterätts domkrets regleras
nämligen i lagen om skallerätt och länsrätt. I Iredje stycket bör därför ordet
prövningsdistriktel bytas ut raot länet.
Enligt fjärde styckel får
den sora i annan befattning handlagt visst laxeringsärende inte sora
taxeringsinlendent laga befattning med samma ärende. Förslagel till
förvaltningslag (prop. 1971: 30) innehåller jävsregler sora enligt min mening
bör tillämpas också på taxeringsområdet. Dessa jävsregler innefattar bl. a. s.
k. tvåinslansjäv och s. k. grann-lagenhetsjäv. Jag avser alt senare under 62 §
närmare behandla hithörande frågor, och vill raed hänvisning tiU vad jag då
koraraer att anföra förorda all den specieUa jävsregeln i delta stycke utgår.
34
§ 2 mora. Gällande bestämmelser. Skattskyldig skall enligt paragrafens första
moment normalt avge självdeklaration den 15 februari under laxeringsåret.
Vissa skattskyldiga åtnjuter dock anstånd raed att lämna deklaration lill den
31 raars. Enligt andra raoraentel kan deklaralionsskyldig på ansökan få
anstånd raed alt lärana deklaration. Sådant anstånd kan dock beviljas honora
endast om hinder möter att lämna deklaration på grund av hans förvärvskällors
särskUda beskaffenhet eller verksamhetens mera betydande omfattning eller annan
omständighet av säregen beskaffenhet. Beslut om anstånd meddelas av förste
taxeringsintendenten, och beslutet får inte överklagas.
Utredningar
m. m. Landskonlorsutredningen föreslår atl anstånd skall kunna medges den som
visar atl del på grund av särskilda omständigheter möter hinder all lärana
självdeklaration inom föreskriven tid. Utredningen frarahåller att den
föreslagna lydelsen visserligen avviker väsentligt från nuvarande
bestämraelser, raen all raan endasl syftar till all närmare anpassa reglerna
till nu allraänt tillämpad praxis. Remissinstanserna har ingen erinran mol
förslagel.
I
skattestrafflagutredningens belänkande Skattebrotten (1969: 42) föreslås
skatletiUägg vid deklaralionsförsuraraelse. I denna fråga berör flera
remissinstanser möjligheten alt få anstånd med avgivandel av deklaration. EnUgt
länsstyrelsen i Örebro län förekoramer olika bedömningar av granderna för
anstånd. Sålunda medges inom vissa län anstånd ytterst generöst medan man i andra
län tiUämpar bestämmelserna raera restriktivt. Länsstyrelsen anser det därför
önskvärt alt i saraband raed tillskapandet av bestämmelser om skattetillägg en
översyn görs av bestämmelserna om anstånd med deklaration eller alt i vart fall
centra-
Prop. 1971: 60 74
la
anvisningar utfärdas så att man når en likformig tillämpning av de gällande
bestämmelserna. Andra reraissinstanser pekar på svårigheterna för olika
grupper av deklarationsmedhjälpare alt inom föreslcriven tid kunna biträda alla
de skattskyldiga som anser sig behöva hjälp med deklarationerna.
Departementschefen.
I prop. 1971: 10 med förslag liU skaltebrottslag m. ra. förordas all en
särskild avgift, förseningsavgift, påförs skallskyldig, som underlåtit att
avlärana självdeklaration, eller avläranat sådan deklaration först efler
utgången av den i 34 § 1 mora. eller raed stöd av 34 § 2 raora. föreskrivna
tiden. Jag understryker i denna proposilion all del ligger i sakens natur atl
anstånd inle bör medges annat än när det verkligen är av behovet påkallat, raen
framhåller också alt någon påföljd inte bör inträffa när skäl för anstånd är
för handen.
Gällande
bestäraraelser ora anstånd är ganska rigorösa, och avsikten är givetvis atl
anstånd skall förekoraraa endast i undanlagsfall. I praktiken har emellertid
anstånd bevUjats i större utsträckning än vad författningens ordalydelse
egentligen raedger. Praxis härvidlag växlar också från län lill län. Enligt
rain mening är delta ell oraråde där riksskatteverket genom anvisningar bör
kunna åstadkomma större enhetlighet. Anståndsreglerna bör dock, sora
landskonlorsutredningen föreslår, anpassas till rådande praxis. Anstånd bör
således kunna raedges den sora visar att hinder på grund av särskilda
orasländigheier raöter att avlämna självdeklaration inora föreskriven tid.
Uttrycket "särskilda omständigheter" raarkerar all anståndsfrågan
alltjämt skall bedöraas restriktivt. Självfallet skall anslåndsfrågan bedömas
efler de speciella omständigheter sora föreligger det aktuella årel. Den
oraständighelen alt en" skattskyldig fått anstånd ell år är i och för sig
inget skäl atl han skall medges anstånd också i fortsättningen.
Ansökan
görs f. n. hos förste taxeringsinlendenlen. I den nya organisationen bör
ansökan göras hos skallechefen.
39
§ 4 mora. Länsstyrelsen kan, om i della moment angivna förutsättningar är för
handen, på fraraslällning befria skallskyldig från skyldighet all lärana
kontroUuppgift. Som framgår av prop. 1971: 14 (s. 57) med förslag tUl lag ora
skatterätt och länsrätt är det raeningen att skatterätten skall besluta i
sådana raål. Ordet "länsstyrelsen" bör därför bytas ul mot "skatterätten".
50 §
1 raorn. Gällande bestämmelser. Paragrafen, som innehåller sekretessbestämmelser,
läranar bl. a. föreskrifter ora vilka sora får granska självdeklaration och
andra uppgifter och handlingar för laxering. Sådan granskning
Prop. 1971: 60 75
får
göras av ordföranden och kronoorabudet i taxeringsnärand samt de ledaraöler i
näranden sora utses därlUl, vidare av ärabets- eUer tjänsteman på vilken sådan
granskning ankoraraer lUl följd av bestäraraelserna i TF och ledaraötema i prövningsnäranden.
Vidare föreskrivs i paragrafen bl. a. att självdeklaration inle får tas in i
taxeringsnämnds eller prövningsnämnds protokoll i vidare mån än sora
oundgängligen erfordras.
Landskontorsutredningen.
I anslulning tiU förslaget atl inrätta skatterätter föreslår utredningen all
granskning av deklaration får göras av dorastol. Principen om all oUka
myndigheter och funktioner sora är verksamma med skallekontroll skall få ta del
av varandras material föreslås vidare bli uttryckligen lagfäst.
Remissinstanserna har ingen erinran mot utredningens förslag i dessa delar.
Departementschefen.
I enlighet med landskontorsutredningens förslag förordar jag alt det
uttryckligen föreskrivs att självdeklarationer och andra i paragrafen avsedda
uppgifter och handlingar får granskas av doraslol och tjänsleraan som utövar
laxerings- eller skattekontroll. Med doraslol avses givelvis inte enbart förvaltningsdomstol,
t. ex. skatterätt, ulan även aUmän doraslol.
Bestämmelsen
all självdeklaration inle får las in i protokoll i vidare mån än som erfordras
bör endasl avse taxeringsnämnds protokoll.
51
och 53 §§
I
dessa paragrafer anges vUka som har behörighet alt utfärda anmaning och när
vite får föreläggas i anmaning.
F.
n. har prövningsnämnderna anraaningsräll. Motivet till della är alt
prövningsnämnderna skall kunna använda anmaningsförfarandel för alt
fullständiga utredningen i besvärsmål. Del lorde emellertid sällan eller aldrig
förekoraraa alt prövningsnämnderna begagnar sig av denna rätt. Uppgiften all
svara för utredningen i skatlemål koraraer i princip alt ligga på parterna
själva och inle på skatterätten, sora har atl leda parternas utredning.
Skatterätterna får andra och mera effektiva utrednings-medel än anmaningsrällen,
bl. a. räll all höra vittne eller sakkunnig under ed eller försäkran. Anledning
torde därför saknas alt låta dessa doraslolar ha den anraaningsräll som här
avses.
Anmaning
enligt 51 § andra stycket får endast utfärdas av förste taxeringsinlendent.
Här åsyftas anraaning beträffande uppgifter som avses i 39 § 2 mom., dvs.
uppgifter från rörelseidkare ra. fl. om utbetalningar och försäljningar till
icke namngivna mottagare. I delta fall bör delegering enligt 3 § inle komraa i
fråga, eftersom sådan anmaning kan få mycket vidsträckt räckvidd. Anmaning
enligt detta stycke bör därför i
Prop. 1971:60 76
den
nya organisationen få ulfärdas endast av skattechefen i del län, där den
uppgiftsskyldige är bosatt.
Jag
förordar atl 51 och 53 §§ ändras i enlighet med vad jag nu har anfört. Vissa
redaktionella ändringar bör också göras i 51 §.
56
§ 4 mora.
Beslut
ora handlings undantagande från taxeringsrevision fattas f. n. av
länsstyrelsen, raen skall enligt lagen ora skatterätt och länsrätt raeddelas
av skatterätten. Ordet "länsstyrelse" bör därför bytas ut raot
"skatterätten".
Någon
uttrycklig bestämmelse om hos vilken skalleräll man skall göra framstäUning ora
handlings undantagande från taxeringsrevision torde inte behövas. Fraraställningen
bör regelmässigt ges in till skatterätten i det län där revisionen sker,
vilket i det stora flertalet fall är liktydigt med det län där den skallskyldiges
heraortskommun är belägen.
57
§
Gällande
bestämmelser. Enligt 1 mom. får beslut om taxeringsrevision i länen endast
fattas av förste taxeringsintendenl. I Stockholms län kan dock uppdras åt
förste revjsionsintendenl att meddela sådant beslut. Av 3 § framgår all
taxeringsrevision också kan beslutas av allmänna ombudet hos den mellankoraraunala
prövningsnäranden och av annan därtill förordnad tjänsteman hos riksskatteverket.
Om en förste taxeringsinlendent anser alt taxeringsrevision bör göras i annat
län, skall han begära della hos sin kollega i del länet. I tredje styckel anges
vilka som får utföra taxeringsrevision.
Eftersom
taxeringsnärand, sora fraragår av första momentet, inle får besluta om
taxeringsrevision, måste nämnden vända sig till förste taxeringsintendenten
när den vill ha sådan revision utförd. Delta framgår av andra momentet, som
också lämnar regler för överlämnandet av vissa handlingar och underrättelser.
Departementschefen.
Uppgiflen att besluta om taxeringsrevision i länen bör i den nya
organisationen ankomma på skallechefen. Som redan har nämnts under 3 §
förutsätts dock alt denna uppgift och vad därmed sammanhänger, såsom att
bestämma tid och plats för revisionen, regelmässigt delegeras till chefen för
revisionsenheten. Därmed blir den särskilda bestämmelsen om delegering till
förste revisionsintendent i Stockholms län överflödig. Paragrafen bör i övrigt
förenklas, varvid andra raoraentel bör utgå. Föreskrifterna i della raoraent ora
överläranande av vissa handlingar och uppgifter kan näraligen regleras i adrainistrativ
ordning, och den kvarstående bestämmelsen, att taxeringsnämnd har alt göra
framställning om taxeringsrevision, bör efler omredigering tas in i paragrafens
andra stycke.
Prop.
1971: 60 77
59 §
Enligt
första styckel skall länsstyrelsen vaka över att taxeringsarbetet i första
instans ordnas och bedrivs ändamålsenligt. I andra styckel föreskrivs all
förste taxeringsintendenten skall övervaka taxeringsnämndernas arbete och vid
behov lämna råd, upplysningar och annat bistånd.
Del
ligger i sakens natur atl i den nya organisationen ansvaret- för övervakningen
av taxeringsnämndernas arbete i realiteten koraraer all ligga på skattechefen.
Övervakningen bör emellertid, som hittills, vara en uppgift sora ankoraraer på
länsstyrelsen. Hur därraed samraanhängande arbete skall utföras och fördelas
på olika Ijänsteraän, bör på vanligt sätt regleras i instruktion och
arbetsordning. Den nuvarande distinktionen mellan vad som enligt första stycket
åligger länsstyrelsen och enligt andra styckel förste taxeringsintendenten bör
därför inte finnas kvar. Eflersora föreskriften i första styckel får anses
innefatta skyldighet atl vid behov lämna råd, upplysningar och annat bistånd
förordar jag att andra stycket utgår.
59
a § Enligt beslut av 1970 års hösttiksdag skall s. k. länsanvisningar för
laxeringen nuraera faststäUas av riksskatteverket. Tidigare fastställdes de av prövningsnäranden.
Bestämmelsen återfinns i 93 § under kapilelmbri-ken Om prövningsnämndernas verksarahet.
Enligt vad jag förordar i det följande kommer hela detla avsnitt all ulgå.
Bestämmelsen bör härvid lämpligen överföras till en ny paragraf, 59 a §.
60 §
Länsstyrelsen
har enligt denna paragraf rätt all kalla ledamöter i taxeringsnämnd tUl
sammanträde inför landskamreraren för överläggningar om laxeringsarbelel.
Uttrycket "inför landskamreraren" bör utgå. Dessa sammanträden syftar
enligt sakens natur bl. a. till att främja en Ukformig och rättvis laxering. Beslämraelsen
i sista punklen alt man vid överläggningarna bör ägna uppmärksamhet åt åtgärder
i della syfte bör därför utgå såsora överflödig.
62
§ Gällande bestämmelser. Denna paragraf reglerar jäv i laxerings-nämnd. Enligt
första moraentet skall ledamot i taxeringsnämnd avträda vid taxering som angår honora
själv, hans hustru, föräldrar, barn eller syskon eller oskifl dödsbo, sora han
har del i, vidare vid laxering av bolag, förening eller stiftelse, vars
styrelse eller förvaltning han tillhör, eller vid taxering av någon, för vilken
han är förmyndare, god man eller ombud eller vilken han raot ersättning biträtt
raed att upprätta deklaration till ledning vid laxeringen. Vad som sägs om ledaraot
gäller i lUl-lämpliga delar också taxeringsassistenl. Andra raoraentel
innehåller en
Prop. 1971: 60 78
bestämmelse
om hur man skall förfara när ordföranden i näranden är jävig. Näranden utser då
inom sig en ledamot atl föra ordet vid behandlingen av ärendet.
Förslaget
till förvaltningslag m. m. Enligt 4 § i förslagel till förvaltningslag (prop.
1971: 30) är den som har alt handlägga ärende jävig,
1.
om saken angår honom själv
eller hans make, föräldrar, barn eller syskon eller annan honom närstående
eller ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom
själv eller någon honom närslående,
2.
om han eller någon honom
närslående är ställföreträdare för den sora saken angår eller för någon sora
kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,
3.
ora ärendet blivit anhängigt
hos myndigheten efler klagan eller underställning eller på grund av tillsyn
över annan myndighet och han tidigare hos den underordnade myndigheten deltagit
i den slutliga handläggningen av ärende som rör saken,
4.
om han i saken fört talan som
ombud eller mot ersättning biträtt någon, eller
5.
om eljest särskUd omständighet
föreligger sora är ägnad all rubba förtroendet lill hans opartiskhet i ärendet.
I 5
§ lagförslaget föreskrivs bl. a. atl den som är jävig ej får handlägga ärendet.
I della
sammanhang bör anmälas alt JO med skrivelse till chefen för finansdepartementet
har överläranal sitt beslut i ett ärende som ansetts kunna bli av intresse vid
en översyn av TF. JO:s beslut hänför sig lill den speciella jävssilualion sora uppkoraraer,
när en tjänsteman, sora har intagit eller intar partsställning i högre instans genteraot
en skallskyldig, fungerar som ordförande hos taxeringsnämnd som skall bedöma
den skattskyldiges taxering. JO erinrar om att bland jävsgrunderna i 62 § TF
inte särskilt nämns det allmänna jävet alt "särskild omständighet föreligger,
som är ägnad all rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet". Härav
bör dock inle molsättningsvis dras den slutsatsen all sådant grann-lagenhelsjäv
inte behöver beaktas. Enligt JO:s mening kräver den allmänna jävsgmndsatsen
alt en ordförande i taxeringsnämnd avträder och inle deltar i handläggningen av
fråga om laxering, om sådan särskild omständighet sora nyss sagts föreligger. I
annat fall skulle allraänhetens förtroende för laxeringsnäranden äventyras.
JO
ifrågasätter om inle reglerna om jäv hos taxeringsnärand bör byggas ul så alt
det uttryckligen görs klart alt en ordförande är jävig i ett sådani fall. Han
anser dock alt frågan kan anslå till den allraänna översyn av TF:s jävsregler
som väntas koraraa till stånd i samband med genoraförandet av förslaget till
förvaltningslag.
JO
berör också frågan om jäv för tjänsleraan hos länsstyrelse som
Prop. 1971: 60 79
fullgör
taxeringsintendents funktion och hänvisar härvidlag till regeln i 17 § fjärde
stycket TF. Denna blir enligt lydelsen dock tiUärapUg endast när tjänsteraannen
ställs inför ett visst bestärat taxeringsärende, sora han handlagt förut i
annan befallning, t. ex. som taxeringsnämndens ordförande. Tvåinslansjävel i
fråga gäller däremot inle fall då han hafl all göra med elt annat laxeringsärende
rörande sararaa skattskyldig för etl tidigare år eller komraer att få
befallning raed ett taxeringsärende, sora angår den skaltskyldige, för elt
senare år. JO påpekar att frågan om jäv fördenskull inle slår öppen, eflersora
den allraänna jävsbestäraraelsen i 37 § länsslyrelseinstruklionen, som hänvisar
tUl reglerna om doraarjäv, är tillämplig också på länsslyrelseljänsteman som fullgör
taxeringsintendents funktion. Den jävsgrund bland domarjävsreglema, till
vilken instruktion bestämmelsen hänvisar och som närraast aktualiseras, är det
förut beskrivna grannlagenhelsjävel.
JO
påpekar alt del förhållandel alt en tjänsleraan i taxeringsintendents ställning
i egenskap av taxeringsnämndsordförande haft alt göra raed annan taxering av
den skaltskyldige generellt sett inte torde kunna anses grunda jäv för honom.
Sistnämnda taxering kan ju ha varit helt okonlro-versiell och inle föranlett
någon skriftväxling eller diskussion med den skallskyldige och därför inle ha
lämnat något spår i någonderas minne. Det lorde därmed förhålla sig så all
befallningen med annat laxeringsärende rörande samma skattskyldig kan men inte
behöver rubba förtroendet lill en taxeringsinlendent på del sättet att den skaltskyldige
befarar en förutfattad eller eljest partisk raening från tjänsleraannens sida.
Departementschefen.
Jävsreglema i 4 § förslaget lill förvaltningslag är i flera avseenden raera
långtgående än motsvarande regler i 62 § 1 mora. TF. Ä andra sidan är några av
de i TF angivna jävsfallen inte uttryckligen nämnda i förvaltningslagen.
Släklskapsjäven
avser i förvaltningslagen inle bara de fall då saken angår eget jäv eller jäv
för make, föräldrar, bam eller syskon ulan också, i motsats till regeln i TF,
annan närstående. I prop. 1971: 30 anför föredragande departeraentschefen alt bedöraningen
av ora en person skall räknas som "närstående" eller ej kan ulfalla olika
i olika fall allt efler omständighelema. Del påpekas att uttrycket
"närstående" formellt läcker såväl situationer då släktskap eller
svågerlag föreligger som fall då någon av annan anledning är all karakterisera
som närstående, t. ex. en person sora stadigvarande sammanbor med den som har
alt handlägga ett ärende. TF anger däremot jäv för delägare i oskift dödsbo. Detla
jävsfall nämns ej i förvaltningslagen, men innefattas i lagens mer allmänt
hållna jävslyper, slällföreträdarjävet i 4 § 2 eller grannlagenhelsjävel i 4 §
5. Jäv föreligger också enligt 4 § 1, om ärendets utgång kan väntas medföra
synnerlig nytta eller skada för den sora har all handlägga ell ärende eller
honom närstående.
Prop.
1971: 60 80
Den
andra jävspunkten i 62 § 1 mom. TF gäller vid taxering av bolag, förening eller
stiftelse, vars styrelse eller förvallning laxeringsnärandsle-daraolen tillhör.
Den närraasle raolsvarighelen lill della jäv i förslagel till förvaltningslag
är slällföreträdarjävet, sora dock har en delvis annan innebörd. Det gäller näraligen
den som är ställföreträdare för den sora saken angår eller för någon som kan
vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. Jävet gäller också när
sådan ställförelrädarsitualion föreligger för närslående till den som har all
handlägga ärendet. Såtillvida föreligger en utvidgning jämfört raed TF. Däreraot
gäller slällföreträdarjävet till skiUnad från regeln i TF inle styrelseledaraot.
Enligt raotiven liU 4 § förvaltningslagen har det inte ansetts behövligt med
någon särskild jävsregel för det fallet all handläggaren av ett ärende är
ledamot av styrelsen för ett samfund eller en inrättning. I den raån sådana
situationer inle faller under 4 § 2 förvaltningslagen, vilket är fallet ora
vederbörande tillika är behörig att företräda sarafundet eller inrättningen,
får situationerna bedöraas enligt den allraänna jävsbestäraraelsen i 4 § 5. För
egen del får jag tillfoga att styrelseledamot i aktiebolag eller ekonomisk
förening regelmässigt bör anses jävig vid behandling av fråga ora laxering av
bolaget eller föreningen.
Den
Iredje jävspunklen i 62 § 1 raora. TF gäller för taxeringsnämnds-ledamot vid laxering
av någon, för vilken han är förmyndare, god man eller orabud eller vilken han raot
ersättning biträtt med att upprätta deklaration lill ledning vid laxeringen.
Situationen för förmyndare och god man faller under regeln om ställförelrädarjäv
i 4 § 2 förvaltningslagen. För övriga här berörda fall finns i lagen en
särskild jävsregel i 4 § 4. Där anges jäv för den som i saken fört lalan som
ombud eller raot ersättning biträtt någon.
Sora
redan antytts innehåUer förslaget till förvaltningslag också ett allraänt jäv,
s. k. grannlagenhelsjäv. Enligt 4 § 5 är näraligen den sora har alt handlägga etl
ärende jävig ora särskild oraständighel föreligger som är agnad all rubba
förtroendet lUl hans opartiskhet i ärendet. I 4 § 3 förvaltningslagen finns
ytterligare en jävsregel som saknar raotsvarighet i 62 § 1 raom. TF. Där
regleras s. k. tvåinslansjäv, dvs. det fall då del blir aktuellt för någon alt
handlägga ett ärende, som han tidigare handlagt hos underordnad myndighet.
Dessa bestämmelser reglerar de jävssilualioner, sora berörs i JO:s tidigare
återgivna uttalande. I de fall, då en tjänsleraan sora intagit eller intar partsställning
i högre instans genteraot en skallskyldig fungerar sora ordförande hos taxeringsnärand
som skall bedöma den skallskyldiges taxering, blir 4 § 5 tillämplig. I den
omvända situationen, dvs. då en tjänsteman som tidigare har handlagt elt laxeringsärende,
t. ex. som ordförande hos taxeringsnämnd, ställs inför samma ärende, t. ex. som
taxeringsinlendent, är fallet atl bedöraa enligt
Prop.
1971: 60 81
regeln
om tvåinslansjäv (4 § 3) eller enligt den allmänna regeln om grannlagenhelsjäv
(4 § 5).
Som JO framhåller kan dock
situationen vara sådan all jäv inle kan anses föreligga. Taxeringsintendenten
eller taxeringsnärandsordföranden kan sålunda ha glöral all han hafl med den
skallskyldiges laxering alt skaffa, vilket kan vara förklarligt t. ex. om flera
år förflutit eller om den skaltskyldige flyttat lill annat taxeringsdislrikt
eller ora det tidigare ärendet varit helt okontroversiellt. Frågan koraraer
dock givelvis i etl annat läge ora den skallskyldige anraäler atl han anser jäv
föreligga. Del bör i anslulning härtill frarahållas alt, i andra fall än de här
berörda, jäv inle kan anses föreligga enbart på den grunden all en skatlskyldig
ullalar raisstro raot laxeringsnärandens ordförande eller hela nämnden.
Genomgången av gällande
jävsregler och de i förvaltningslagen föreslagna visar enligt min raening atl
de senare reglerna bör ersätta TF:s. För denna ståndpunkt lalar inle enbart det
förhållandel alt en särbehandling för taxeringsförfarandels del skulle
försvåra den enhetlighet i handläggning av förvaltningsärenden som lagförslaget
syftar lill. Reglerna i förvaltningslagen läcker också på vikliga punkter
luckor i TF:s jävsregler. Jag syftar härvid bl. a. på de fall som JO har
behandlat och på alt jäv enligt TF saknas för personer sora stadigvarande saramanbor
med varandra. De jävsfall sora nu regleras i TF sora inte uttryckligen närans i
förvaltningslagen omfattas saratiiga av raera allraänl hållna jävsregler i
lagen.
Enligt 62 § 1 raora. sista
styckel TF gäller jävsreglerna i tillämpliga delar taxeringsassistenl. Jävsbestämmelserna
i 4 § förvaltningslagen anknyter till den sora har all handlägga ärende.
Härmed avses både beslutande och annan handläggare. Med hänsyn till taxeringsassistenlens
uppgifter enligt 10 § TF fordras inle någon särskild föreskrift om jäv för sådan
tjänsteman.
62
§ 1 mora. TF innehåller en uttrycklig bestämraelse om atl ledamot av
taxeringsnämnd skall avträda när han är jävig. Någon sådan uttrycklig
föreskrift finns inle i förvaltningslagen, raen samraa regel innefattas i 5 §
nämnda lag. Enligt 61 § 4 mom. TF skall sararaanträde raed taxeringsnärand
hållas inora slutna dörrar. Härav torde följa alt den sora på grund av jäv inle
får deltaga i handläggningen av ett ärende skall lärana sararaanträdel när
ärendet behandlas.
Med hänsyn till det
anförda kan bestämmelserna i 62 § 1 mom. TF utgå. Innehållet i paragrafens
andra moraenl bör kvarstå raed vissa ändringar av i huvudsak redaktionell
natur. I saraband därraed bör paragrafens indelning i moraenl slopas.
Enligt 1 §
taxeringskungörelsen (1957: 513) hör jävsbesläraraelserna i 62 § 1 mom. TF tUl
dem som skall läsas upp vid första sararaanträdel med taxeringsnämnd,
fastighetstaxeringsnämnd eller särskild fastighets-taxeringsnämnd. Detla raarkerar
viklen av alt näranderna iakttar jävs-
6
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 60
Prop. 1971: 60 82
reglerna.
Bestäramelsen i taxeringskungörelsen bör vid bifall lill vad jag här förordar
ändras så alt hänvisning i stället sker tiU jävsreglerna i förvaltningslagen.
67 §
Jag förordar ändringar av redaktionell natur, föranledda av den nya
organisationen och förslaget till förvaltningsprocesslag, och vissa språkliga omformuleringar.
Någon ändring i sak är inte avsedd.
69
§ 4 raora. Enligt 18 § förslagel till förvaltningslag (prop. 1971: 30) skall
underrättelse om beslut bl. a. förses med besvärshänvisning och upplysning om skUjaktig
mening, sora antecknas i protokoll eller annan handling. Denna regel kommer
också alt gälla underrättelse om beslut av taxeringsnärand.
73 §
Enligt
73 § sista stycket faller inora den mellankonuuunala skatterättens korapelensoraråde
bl. a. besvär anförda av koncernbolag sora avläranat eller skolat avlärana
självdeklaration inora skilda län. Bestäramelsen bör ändras så alt del framgår
alt den raellankoraraunala skatterätten också skall pröva besvär sora anförs
av allraänna orabudel rörande sådana bolags laxering.
I
övrigt innefattar den föreslagna lydelsen vissa följdändringar.
74 §
Paragrafen
innehåller bestäraraelser ora skallskyldigs, korarauns och taxeringsintendents besvärsräll.
I första och Iredje styckena sägs atl besvären skall föras hos
prövningsnämnden, dvs. i framliden skatterätten. Då delta fraragår redan av 73 §,
kan bestäramelsen härora i 74 § utgå.
Av
11 § förvaltningslagen fraragår all besvär får anföras av den sora beslutet
angår, om det gått emot honom. I taxeringsprocessen bör liksom hittills gälla atl
skatlskyldig kan yrka ändring i taxeringsnämndens beslut även när deklarationen
följts. Paragrafens första stycke bör ge uttryck för denna regel.
Enligt
sista stycket andra punklen får taxeringsintendent yrka ändring i
taxeringsnämnds beslut även till den skatlskyldiges förmån. En motsvarighet
till denna bestämmelse och till beslämraelsen i 95 §, sora innehåller regler
om taxeringsintendents räll alt anföra besvär hos karamarrätten lill den skatlskyldiges
förmån, förordas bli intagen i 106 §. Bestämmelsen bör därför utgå ur 74 §.
75 §
Enligt
7 § förslaget till förvaltningsprocesslag (prop. 1971: 30) skall rättidiga
besvär som getts in lill beslulsmyndigheten i stället för besvärsmyndigheten
inte avvisas. Denna regel komraer också all gälla på taxe-
Prop. 1971: 60 83
ringsorarådet,
och besvär skall aUlså inle avvisas av det skälet atl de har tinställts
taxeringsnämnden i stället för skallerätten.
76
§ Gällande bestämmelser. Enligt denna paragraf skall besvär över taxeringsnämnds
beslut senast ha inkorarait, från skatlskyldig den 15 augusti under
laxeringsåret, från koraraun den 30 september samma år och från taxeringsintendenl
den 30 april årel efter taxeringsåret. Har prövningsnämnd avgjort besvär över
viss skallskyldigs laxering, får taxeringsintendenten dock ej därefter anföra
besvär hos prövningsnämnden rörande sararaa taxering.
Landskontorsutredningens
förslag och remissyttrandena. Utredningen erinrar ora atl del i förarbetena lill
gällande TF uttalades, alt taxeringsinlendenlen inom den för honora gällande besvärsliden
borde ange den be-loppsraässiga raraen för sin lalan och all del borde
eftersträvas all även grunderna för besvärslalan redovisades. Någon uttrycklig bestäraraelse
av denna innebörd meddelades dock ej i TF, och taxeringsintendenten har därför
i praxis ansetts kunna anföra besvär reservationsvis intill den 30 april ulan alt
beloppsmässigt precisera sin talan. Enligt utredningen bör möjligheten all
anföra sådana reservationsbesvär begränsas lill rena undanlagsfall. Man
föreslår därför all yrkande och gmnd för lalan skall anges senast den 30 april.
Ora det raed hänsyn till utredningens vidlyftighet, den skatlskyldiges
uppträdande eller andra synnerliga skäl finnes nödvändigt, föreslås dock raöjlighet
till uppskov intill utgången av juni efler prövning av skatterätten i varje
enskilt fall.
Utredningens förslag lill
begränsning av möjligheten alt anföra reservationsbesvär godtas i allmänhet av
remissinstanserna. Sveriges industriförbund föreslår att taxeringsintendenlens
besvärstid skall förkortas och ulgå den 31 januari årel efter taxeringsåret.
Reservationsbesvär från tax eringsintendentens sida bör enligt förbundet, i
enlighet raed vad riksda gen lorde ha förutsatt då den nuvarande tidsgränsen
sattes, inle tolereras i fraratiden. Förbundet anser det erforderligt raed en
uttrycklig bestämraelse om alt reservalionsbesvär inte får anföras av taxeringsintendenl
Lantbrukets skattedelegation erinrar ora atl JO anraärkl mot den tendens som
föreligger alt använda reservationsbesvär i stor utsträckning. Det sätt på
vilket nuvarande regler tillämpas uppges ha vållat stor irritation bland de
skattskyldiga, eflersora definitiva yrkanden ofta inte fraraslälls förrän
omkring 1 juni årel efler taxeringsåret eller ännu senare. Irritationen har
blivit än starkare genora alt de skallskyldiga praktiskt taget aldrig delges
reservationsbesvären. Della leder dem lätt till uppfattningen att sådana besvär
aldrig anförts eller anförts för sent. Enligt delegationens uppfattning bör en
framställning om uppskov med yrkande och grund för lalan till skatterätten
göras före den 30 april och rätten ora raöjligt avgöra frågan före sararaa
tidpunkt. Den skattskyldige bör under
Prop.
1971: 60 84
alla
omständigheter omedelbart erhåUa kännedora om att sådan framställning gjorts.
Såvitt länsstyreben i Norrbottens län har sig bekant har taxeringsinlendenlerna
inle missbrukat sin möjlighet all anföra besvär ulan har lojalt följt 76 § TF
med förarbeten. Från den synpunkten finns enligt länsstyrelsen inte skäl för
den skärpning av bestämmelserna som föreslagits. Det erinras om atl någon
begränsning i rälten all anföra besvär reservationsvis inte har föreskrivits
för enskUd part.
Förslaget
till lag om skatterätt och remissyttrandena. I anslutning lill landskontorsulredningens
förslag lämnades ell inom finansdeparteraentet utarbetat lagförslag, "Lag
om skatterätt" (SOU 1967: 24). Della lagförslag reraissbehandlades tUlsararaans
raed landskontorsulredningens betänkande och ligger jämte andra
utredningsförslag till grund för det framlagda förslaget till förvaltningsprocesslag
och lagen ora skatterätt och länsrätt.
I förslagel till lag om
skallerätt har 15 § denna lydelse: Har ansökan eller besvär ej koramit in i rält
lid, får talan ej las upp till prövning. I motiven framhålls atl det är en myckel
oradebatterad fråga ora det ex officio skall kontrolleras huruvida en skatlskyldigs
besvär komrait in i räll tid eller ej. Frågeställningen korapliceras av atl
reglerna ora skatt-skyldigs klagan över sin taxering bUdar ett synnerligen
invecklat mönster med en ordinär besvärstid och därutöver särskilda tider för
extraordinära besvär. Till detta kommer atl taxeringsintendenl kan göra
skallskyldigs för sent anförda besvär lill sina och klaga lill förmån för
honom. Det kunde konstateras all prövningsnämndernas praxis i fråga om
avvisande av för sent anförda besvär blivit oenhetlig. I motiven framhålls mol
bakgrund härav alt, om man väljer en ordning med förfatlningsstadgade besvärstider,
den ordningen också bör följas och tiUärapas Uka inora hela landet. Alt författningsraässigt
hålla fast vid viss ordning, raen i praktiken lUlärapa en annan, betecknas sora
en dubbelmoral vilken inte borde få leva vidare hos skatterätterna.
I
remissvaren tillstyrkes förslaget om officialprövning av kammarrätten,
länsstyrelserna i Blekinge, Örebro och Gävleborgs län saml förvaltningsdomstolskommittén.
Kamraarrätten gör eraeUertid en reservation med hänsyn lUl att varken del
förslag till lag om regeringsrätten som utarbetats av förvaltningsdomstolskoraraittén
eller koraraitténs förslag lill lag ora rikels karamarrätter innehåller någon
bestämmelse om atl för sent anförda besvär skall avvisas ex officio. Kararaarrällen
förklarar sig därför godla den föreslagna bestäraraelsen endast under förutsättnmg
att liden är mogen för en enahanda regel i samtliga instanser och över huvud
taget inom förvaltningsrättskipningen.
Bestäraraelsen
avslyrkes av riksskattenämnden, länsstyrelserna i Uppsala, Malmöhus, Hallands,
Göteborgs och Bohus saral Värmlands län, Sveriges industriförbund och Sveriges
köpmannaförbund. Riksskatte-
Prop. 1971: 60 85
nämnden
medger alt principieUa skäl talar för beslämraelsen raen fäster större vikt vid
all det bör vara raöjligt att i öraraande fall och i saraförstånd med taxeringsintendenten
ta upp för sent anförda besvär och skipa materiell rättvisa. Länsstyrelsen i
Uppsala län citerar ell uttalande i motiven till förslaget till lag ora
skatterätt att det skulle vara mycket olyckligt om processen hos skatterätterna
skulle utveckla sig därhän att allmänheten fick det intrycket att
skallerätterna lade ner mycken möda på all finna hinder mol sakprövning för all
slippa verkställa en sådan. Länsstyrelsen förklarar sig hysa den uppfattningen
att den föreslagna bestämmelsen skulle få just den sålunda befarade
konsekvensen. Länsstyrelsen i Hallands län säger sig inle kunna finna annat än
atl förslaget intar en onödigt formaUslisk ståndpunkt och all del dessutom
skulle förorsaka merarbete jämfört med den ordning som f. n. tUlärapas. Enhetlighet
borde kunna erhållas ulan att någon onödig skärpning
behöver inträda genora
en oraforraulering till "Har ansökan till
prövning, dock all skatlskyldigs
besvär enligt 76 § eller 149 § laxeringsförordningen må prövas därest de
inkommit före utgången av april månad årel efler taxeringsåret och motparten
underlåter alt göra invändning". Länsstyrelsen frarahåller särskilt den arbetsbesparing
det innebär alt taxeringsinlendenlen i stället för all anföra besvär lill den skatlskyldiges
förmån med samma resultat kan underlåta all göra invändning om all den
skallskyldiges besvär anförts för sent. Länsstyreben i Göteborgs och Bohus län
finner del föga lUltalande för rättskänslan alt benhårt kräva lillärapning av
regeln om atl för sent anförda men i sak befogade besvär skall avvisas ex officio.
Man bör visa både förståelse och respekt för den mildhet praxis visar i frågan
om sådana besvär skall prövas eller ej. Sveriges industriförbund menar att bestämraelserna
ora besvärslid bör ses sora ordningsföreskrifter och atl den omständigheten all
någon som fått en materiellt sett för hög taxering inle iakttagit denna
ordningsföreskrift inte bör hindra prövning i sak. Del är viktigare att
allmänheten inle ges del intrycket att skatterätterna lägger ner möda på all
finna hinder mol sakprövning för all slippa verkställa en sådan än atl
tillgodose de önskeraål ora perfektionisra som framskyralar i betänkandet.
Sveriges köpmannaförbund betonar också alt bestämmelsen är för sträng och kan
få materiellt slötande konsekvenser.
Departementschefen.
Jag vill först la upp frågan om inskränkning i taxeringsintendenlens möjlighet atl
anföra s. k. reservationsbesvär.
Anledningen
till att taxeringsintendenten har längre besvärslid än de skattskyldiga och koraraunerna
är givetvis svårigheten att på kort tid överblicka det omfattande
taxeringsmaterialet och göra behövliga utredningar, t. ex. i form av
taxeringsrevisioner. Granskningsarbetet leder också i betydande utsträckning
till alt taxeringsintendenten anför besvär till skallskyldigs förmån. Jag kan
av dessa skäl inle biträda induslriför-
Prop. 1971: 60 86
bundels
förslag om att taxeringsintendentens besvärstid förkortas. A andra sidan bör
den föreskrivna besvärstiden respekteras. Avsikten raed nu gällande regler är
alt den beloppsraässiga raraen för taxeringsintendentens talan skall anges
före besvärslidens utgång,den 30 april året efler laxeringsåret. I praxis har
dock prövningsnäranden ansetts vara skyldig atl pröva reservationsbesvär, i
vilka talan inte har blivit preciserad före besvärstidens utgång.
Landskonlorsutredningen
föreslår alt den offentiiga parten inom den för honora gällande besvärstiden
skall ange yrkanden och grunder för besvärstalan, ora ej, med hänsyn till
utredningens vidlyftighet, den skattskyldiges uppträdande eller andra
synnerliga skäl, skatterätten medger anstånd. Anståndet avses dock inte få
vara längre än till utgången av juni månad samma år. Remissinstanserna har i
allmänhet varit positiva till detta förslag, och jag förordar en regel av
samma innebörd. VUlkoren för anstånd bör vara utformade så atl anstånd
förbehålls rena undanlagsfall. Del lorde dock vara tillräckligt att föreskriva
alt anstånd kan raedges med hänsyn till utredningens vidlyftighet eller andra
synnerliga skäl. Om taxeringsinlendenlen blir förhindrad all precisera sin
talan till följd av den skattskyldiges uppträdande, t. ex. ora denne underlåtit
alt lämna begärd utredning eller på annat sätt förhalat målet, får nämligen
synnerliga skäl för anstånd anses föreligga.
Med
anledning av vad lantbrakets skalledelegation anför i denna fråga vill jag
uttala, all den skaltskyldige enligt 10 § förslaget till förvaltningsprocesslag
(prop. 1971: 30) skall underrättas om taxeringsintendenlens reservationsbesvär
liksora hans begäran ora anstånd raed angivande av yrkanden och grunder för besvärslalan.
Jag
övergår så lill frågan ora skatterätt skall ex officio pröva ora skatt-skyldig
har anfört besvär i rält lid. Prövningsnärandemas praxis härvidlag lorde inte
vara enhetlig, men i regel lär skattskyldigs för sent inkomna besvär las upp
till prövning, om inte taxeringsintendenten gör invändning häremot, s. k. deserlionsinvändning.
Sararaa praxis tillämpar för övrigl också kamraarrätlen och regeringsrätten.
Enligt
6 § förslaget tiU förvaltningsprocesslag skaU för sent inkomna besvär inle tas
upp lill prövning. Föreskriften skaU beaktas ex officio. Del förutsätts dock i
motiven alt frågan om en avvikande ordning är motiverad i vissa typer av mål,
t. ex. laxeringsmålen skall prövas särskUl vid den förfallningsöversyn som
förslaget lUl förvaltningsprocesslag aktualiserar.
Taxeringsförfarandet
och taxeringsprocessen är på raånga sätt speciella och utan motsvarighet inora
den övriga förvaltningen. Själva taxeringsförfarandet berör praktiskt tagel
alla vuxna i landet, antalet deklarationer som varje år ändras uppgår lill ca
2 railjoner och antalet mål i prövningsnämnderna utgör årligen närmare 150 000
varav den övervägande delen är besvär från skallskyldiga. En mycket stor del
av de skalt-
Prop.
1971: 60 87
skyldigas
besvär inkommer efter den ordinarie besvärstidens utgång den 15 augusti.
Flertalet av dessa upptas av olika skäl till sakprövning. Sålunda föreligger i
många fall extraordinär besvärsräll enligt 99 § eller 100 § TF. Det kan bero på
atl underrättelsen ora avvikelse från deklarationen komrait den skallskyldige
tillhanda efter den 15 juli, att han inte alls fått sådan underrättelse, atl
denna inte innehåller de uppgifter som krävs enligt 69 § eller all besvärsgrund
som anges i 100 § föreligger.
En
betydande del av besvären från de skallskyldiga är också sakligt grundade. I
närmare 2/3 tillstyrks sålunda bifall helt eller delvis av taxeringsintendenten.
I dylika fall är det vanligt all taxeringsintendenten inte närmare undersöker
den formella sidan. Taxeringsinlendenlen är näraligen skyldig alt se till att
taxeringarna är materiellt riktiga och måste alltså själv anföra besvär om en
oriktig laxering blir känd för honora.
Som
framgått av det anförda skulle den allraänna förvaltningsrällsliga regeln att
för sent anförda besvär inte får prövas medföra en ändring av rådande praxis
vid besvärsprövningen i taxeringsmål. Regeln skulle dessutom innebära att det i
ett storl antal mål blev nödvändigt atl undersöka huruvida besvärsräll enligt
99 § TF föreligger eller ej. Del bör här frarahållas att de skattskyldiga i raånga
faU inle med tillräcklig tydlighet åberopar omständigheter som grundar
besvärsrätt enligt nämnda paragraf. Först efler en sådan undersökning skulle
besvär som inkommit efter den 15 augusti kunna avvisas eller sakprövas.
Enligt
min mening bör tidsödande undersökningar av della slag såvitt möjligt undvikas.
Det synes inle heller böra ge anledning tUl principiella betänkligheter om
skatterätten ges rätt alt sakpröva besvär som biträtts av taxeringsintendenten.
Erfarenhetsmässigt rör del sig här ora ett betydande antal för sena besvär. En
tillstyrkan från taxeringsintendentens sida skulle med en sådan regel ges
samma verkan som om han hade anfört formliga besvär till den skallskyldiges
förmån. Även i det fallet all taxeringsintendenten endasl delvis biträder
besvären bör skatterätten vara oförhindrad att pröva målet i hela dess vidd.
Rätten synes näraUgen i dessa fall inte böra vara bunden lill fråga eller
belopp sora omfattas av ta.xeringsinlendentens tillstyrkan. Jag förordar därför
en bestämmelse av innebörd atl skatterätten får pröva skattskyldigs besvär även
om de kommit in efter den 15 augusti under taxeringsåret under förutsättning
alt taxeringsintendenten helt eller delvis tillstyrkt besvären i sak. En
förutsättning bör dock vara att besvären kommit in senast den 30 aprU året
efter taxeringsåret, dvs. den dag dä taxeringsintendentens besvärstid utgår.
Den omständigheten att taxeringsintendenten lämnar sitt yttrande senare bör däreraot
inle hindra all skatterätten ingår i sakprövning av besvären. Ora handlingarna
inte ger taxeringsintendenten anledning tillstyrka besvären helt eller delvis
och enligt hans utredning och bedöraning rält till besvär i särskild ordning
inte föreligger, kan han yrka atl besvären avvisas. Sedan skallerät-
Prop. 1971: 60 88
ten
förvissat sig om atl del saknas förutsättningar för prövning av besvären i
extraordinär ordning; kan rätten meddela awisningsbeslut. Har rätlen en annan
mening än taxeringsintendenten ora förutsältningarna för extraordinära besvär
och har denne inte yttrat sig i sak, bör rätten normall begära sådani yttrande.
Har
taxeringsintendenten endast yttrat sig i sakfrågan trots all besvären har
koramil in efler den 15 augusti och har han därvid avstyrkt besvären, bör det
vara rättens sak att utreda frågan om förutsättningar för prövning av besvären
föreligger enligt 99 §, dvs. om och när underrättelse om avvikelse från
deklarationen korarait den skaltskyldige till hända och om underrättelsen
innehåller vad sora föreskrivs i 69 §. Däremot bör det inte ankorama på rätlen
att ex officio undersöka om den skallskyldige har extraordinär besvärsräll
enligt 100 §, om det inte uppenbarligen fraragår av handlingarna att sådan besvärsräll
föreligger. Jag vill i anslulning härtill framhålla atl den omständigheten, atl
rätten avvisat besvär på den grund all de inkommit efter den 15 augusti, inte
betager den skaltskyldige möjlighet all åter väcka frågan om sin taxering och
få den prövad ora sådan särskild anledning föreligger sora anges i 100 §.
Besvär enligt 100 § får anföras inom fem år efter laxeringsåret och risken för
rättsförluster på grund av omständighet sora avses i denna paragraf är därför
små.
Jag
vill också erinra om all yrkanden från de skattskyldigas sida ofta utgörs av
framställningar. Särskilt vanliga är framställningar ora avdrag för nedsatt skalteförraåga
enligt 50 § 2 raora. andra och Iredje styckena koramunalskattelagen (1928: 370)
och 9 § 2 mora. andra stycket förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.
DyUka framstäUningar skall ha kommit in lill prövningsnämnden, dvs. i fraratiden
skatterätten, senast den 30 juni året efler laxeringsåret. Sådana fatalietider
för frarasläll-ningar av olika slag bor gälla ovillkorligt. Ora liden har
försuttits, skall rätten alltså avvisa framstäUningen.
Sora
jag redan har antytt brukar både karamarrätten och regeringsrätten pröva
skallemål sora anhängiggjorts för sent, om taxeringsintendenten ej gjort desertionsinvändning.
De skäl sora jag tidigare har åberopat för en särskild ordning i skatterätt kan
inte på sararaa sätt åberopas när det gäller prövningen i de högsta
instanserna, och jag är inle beredd all förorda något avsteg från den
föreslagna officialprövningsprincipen i dessa domstolar.
7792
och 94 §§ GäUande bestämmelser och den nya lagstiftningen. Ifrågavarande paragrafer
står under rubriken Om prövningsnämndernas verksamhet. Prövningsnämnderna skall
ersättas av skatterätter, och bestämmelser om dessa doraslolar finns, som tidigare
nämnts, dels i lagen om skatterätt och länsrätt (prop. 1971: 14), dels i
förslaget till förvaltningspro-
Prop.
1971: 60 89
cesslag
(prop. 1971: 30). De bestämmelser som finns intagna i 7792 och 94 §§ har i
huvudsak sin motsvarighet i denna lagstiftning. Regeln om länsanvisningar i 93
§ har i den tidigare redogörelsen föreslagits införd som ny 59 a §.
Den
nya lagstiftningen har en annan systematik och utformning än TF:s processuella
regler. Förvaltningsprocesslagen blir, sora fraragår av naranet, en raotsvarighet
på förvaltningsrättskipningens oraråde till rättegångsbalken. I viss
utsträckning görs bestäraraelser i rättegångsbalken tillämpliga i
förvaltningsprocessen. För att underlätta en jämförelse mellan bestäraraelserna
i TF ora prövningsnärandemas verksarahet och deras närraasle motsvarighet i de
nya lagarna läranas här en kort redogörelse för bestämmelsernas huvudsakliga
innehåll.
77
§ TF reglerar del skriftliga förfarandet vid besvär, inhämtande av yttrande
från taxeringsnämndens ordförande och skriftväxlingen mellan parterna. Regler
av raotsvarande slag finns i 8, 1013 och 18 §§ förvaltningsprocesslagen.
Bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen måste dock av naturliga skäl hållas i
mera allmänna ordalag. När t. ex. 77 § reglerar yttrande från taxeringsnämndens
ordförande, talar 13 § förvaltningsprocesslagen ora yttrande från förvallningsrayndighel
sora tidigare beslutat i saken. Terminologin är också en annan. I stället för TF:s
begrepp "förklaring" som beteckning på en infordrad partsinlaga använder
förvaltningsprocesslagen begreppet "svar".
I
78 § TF finns regler ora lid och plats för sammanträde, om hinder för ledamot atl
inställa sig och ora föredragande i näranden. I 2 § lagen om skatterätt och
länsrätt finns bestämraelser om sammanträdesort. Övriga bestämraelser i 78 §
saknar raotsvarighet i lagen. Det förutsätts eraeUertid att Kungl. Maj:l skaU raeddela
föreskrifter av adrainistrativ natur.
79 § TF innehåller
bestämmelser om vilka sora får närvara vid sammanträde med prövningsnämnd.
Regeln är att saramanlräde sker inom stängda dörrar. Della gäller också muntlig
förhandling, men vid sådan kan den skaltskyldige enligt 82 § begära offentlig
handläggning. Enligt förvaltningsprocesslagen gäller i princip motsatsen. 16 §
denna lag hänvisar lill 5 kap. 15 och 9 §§ rältegångsbalken, där grundsatsen
om domstolsförhandlingars offentlighet är fastslagen. Utöver vad som följer av
5 kap. 1 § rältegångsbalken får rälten dock enligt 16 § förvaltningsprocesslagen
förordna om handläggning inom stängda dörrar, om det behövs av hänsyn lill
privatlivets helgd eller enskilds behöriga ekonomiska intresse. Bestämmelsen i
79 § andra stycket ora att taxeringsintendenl eller laxeringsfunklionar i
vissa fall får vara närvarande vid prövningsnämnds sararaanträde för atl lärana
upplysningar eller när taxeringsintendent inte är part saknar motsvarighet i
den nya lagstiftningen.
I
8084 §§ TF finns bestämmelser om muntiig förhandling. Regler härom finns i 9 §
andra och Iredje styckena saml 1417 §§ förvaltnings-
Prop. 1971: 60 90
processlagen.
Del bör nämnas att, till skUlnad från vad som nu gäller, enskild part enligt 15
§ får tillerkännas ersättning av allmänna raedel för kostnad för resa och
uppehälle, om rätlen finner all han skäligen bör ersättas för sin inställelse.
Bestämmelser om syn, vilket utredningsmedel inte är reglerat i TF, har tagils
in i 23 § förvaltningsprocesslagen. Lagens 25 § innehåUer bestämraelser om rält
atl höra vittne eUer sakkunnig under ed eller försäkran, något som
prövningsnämnden saknar befogenhet att göra. Prövningsnäranden får dock enligt
81 § TF tUl muntiig förhandling kalla, utom parterna, även annan person sora är
uppgiflsskyldig enligt TF.
Jävsreglerna
i 85 § TF motsvaras av regeln i 41 § förvaltningsprocesslagen, som föreskriver
all bestämmelserna i 4 kap. rältegångsbalken ora jäv raot domare gäller den som
handlägger raål enligt lagen.
Enligt
86 § TF får prövningsnämnd icke bestämma taxering till högre men väl till lägre
belopp än part yrkat. 1 29 § förvaltningsprocesslagen sägs att rättens
avgörande ej får gå utöver vad sora yrkats i målet. Ora det föreligger
särskilda skäl får dock rätten även utan yrkande besluta till del bättre för
enskild, när del kan ske ulan raen för raotslående enskilt intresse.
87
§ TF innehåller bestämmelser om beslutförhet och om beslut som kan fattas av
ordföranden ensam. Oraröstningsregel finns i 88 § TF. För skatterätt finns raotsvarande
bestäraraelser i lagen om skatterätt och länsrätt. I 5 § denna lag regleras domförheten,
i 6 § när ordföranden ensara får besluta och i 13 § hur omröstning skall ske.
I 89 § TF finns en
tidsgräns för prövningsnämnden. Där föreskrivs all besvär av skatlskyldig eller
kommun, som inkommit under taxeringsåret, liksora besvär av taxeringsintendenl
rörande sararaa års laxering, som inkommit före utgången av därpå följande
april månad, skall vara avgjorda senast den 30 juni året efler taxeringsåret.
Den nya lagstiftningen innehåller däremot inte någon liknande föreskrift.
90
§ TF innehåller bestäraraelser om atl protokoll skall föras hos prövningsnämnd,
hur protokoUet skall justeras och om vissa anteckningar i taxeringslängd. I förvaltningsprocesslagen
finns bestäraraelser endasl om protokoll vid muntiig förhandling i 17 §, sora närraast
motsvarar 83 § TF.
Regeln
om självrätlelse i 91 § TF har motsvarighet i 32 § förvaltningsprocesslagen.
Enligt
92 § TF skall underrättelse om prövningsnärandens beslut med angivande av
skälen inom två veckor efter det nämndens protokoll justerats tUlställas
parterna, taxeringsintendenten dock endast om beslutet gått honora eraot.
Underrättelse skall delgivas skatlskyldig, ora del inte är känt att han ej kan
anträffas. Underrättelse skall innehålla upplysning om vad som skall iakttas
vid besvär över beslutet. I 30 § förvaltningsprocesslagen föreskrivs att
rättens avgörande av mål skall grundas på vad
Prop.
1971: 60 91
handlingarna
innehåller och vad i övrigl förekomrail i raålet. Av beslutet skall framgå
vilka skäl som bestämt utgången. Den nya lagstiftningen innehåller inle någon
regel om när domstols beslut skall tillställas part. 31 § näranda lag
föreskriver i della hänseende endasl alt beslut, varigenom rälten avgör målet,
skall tillställas part genom handling som fullständigt återger beslutet och skUjaktig
raening, där sådan förekomrail. Beslutet skall dessutom innehåUa upplysning om
vad den skall iaktta som vill anföra besvär över beslutet.
94 § TF slutligen
innehåller en regel ora alt Kungl. Maj:t äger raeddela närraare föreskrifter
om prövningsnärands arbete. Bestäraraelser av samma innebörd finns i 14 § lagen
ora skatierätt och länsrätt.
Landskontorsutredningen
och förslaget till lag om skatterätt. Bland de besläramelser om
prövningsnämndernas verksamhet som saknar raotsvarighet i den föreslagna nya
lagstiftningen märks regeln i 89 § om när prövningsnämnd skall avsluta sill
arbete. I förslaget lill lag om skalleräll finns en sådan regel, baserad på
förslag från landskontorsutredningen. Utredningen framhåller att den i 89 §
stadgade tidsgränsen för prövningsnämndsarbetet vanligen leder liU en anhopning
av besvärUga raål raot slutet av arbetsåret, fraraför allt månaderna raaj och
juni. De ojämnheter i arbetet sora följer härav raedför organisatoriska ölägenheter
av skilda slag. Tidsgränsen orsakar också att den lid, sora kan anslås lill skriflväxUng
mellan parterna och lill prövning av målen, ofta blir otillräcklig med brister
i handläggningen av målet som en ofrånkomlig följd. Utredningen har övervägt om
del över huvud laget bör finnas någon lidsgräns för skatterätten raen stannar
för en raodifiering av nuvarande bestämmelser. Nuvarande tidsgräns vid den 30
juni behålls således enligt förslaget sora huvudregel, raen skallerällen
föreslås få rält att uppskjuta avgörandet till senast den 31 oktober, ora raålels
vidlyftighet eller andra särskilda förhållanden gör del nödvändigt för att
utredningen och behandlingen skall bli betryggande. Ora taxeringsintendenten
fåll uppskov med alt utveckla sin talan, föreslås skatterätten också kunna
skjuta på handläggningen av målet till den 31 oktober.
Remissyttrandena.
Landskonlorsutredningens förslag av länsskatterält i vissa fall skall få
uppskjuta avgörandet till senast den 31 oktober tillstyrks av bl. a.
statskontoret, kammarrätten, riksskattenämnden, länsstyrelserna i Stockholms,
Blekinge, Skaraborgs, Örebro och Jämtlands län, Sveriges industriförbund,
Sveriges köpmannaförbund och lantbrukets skattedelegation.
Sveriges köpmannaförbund
kan från sin verksamhet vitsorda behovet av en sådan utsträckning av
arbetsåret. F. n. kommer, anför förbundet, alltför många mål upp i senare
hälften av juni och avgörs trots atl utredningen på grund av tidsnöd inte är
tillfredsställande. Den föreslagna möjligheten till uppskov raed avgörandet
betecknas därför sora ell viktigt
Prop. 1971: 60 92
steg
i rättssäkerhetens intresse och anses raed stor sannolikhet komma alt minska
antalet besvär i kararaarrällen och regeringsrätten.
Lantbrukets
skattedelegalion anser all del i och för sig kan ifrågasättas, sora
utredningen också gjorl, huruvida någon lidsgräns för avgörande av mål i skatierätt
skall förekomma. Delegationen delar emellertid utredningens mening atl det från
de skattskyldigas synpunkt i del stora flertalet skaltemål är angeläget all en domstolsinslans
beslut snabbt kan erhåUas. Delegationen förklarar sig således biträda
utredningens förslag men frarahåller som elt starkt önskemål, all skatterätt
inte annat än i undanlagsfall medger anstånd för skatteverket atl avge
besvärsyrkande och ange grunden härför. Om så ej sker koramer sannolikt den
nuvarande anhopningen av koraplicerade raål i raaj och juni att i stället
förskjutas lill septeraber och oktober. Kammarrätten och riksskattenämnden
understryker också atl ändringen inle får innebära en allraän förskjutning av
målen. Riksskatlenäranden förklarar sig i likhet raed utredningen anse att
nuvarande tidsgräns den 30 juni bör behållas som huvudregel.
Länsstyrelsen
i Skaraborgs län ifrågasätter om inte de föreslagna reglerna fåll en väl snäv
utformning. Det framhåUs all en av nackdelarna med nuvarande tidsgräns är att
arbetet på prövningsnämndens kansli blir mycket ojämnt fördelat. Denna ojärana arbelsfrekvens
är från arbelseko-noraiska synpunkter till stort förfång, och del frarnstår
därför sora i hög grad önskvärt att raan vid en omorganisation skapar tiUräckliga
förutsättningar för all nå en i liden någorlunda jämn arbetsfördelning. Över
huvud tagel synes en förskjutning böra liUåtas ora så anses angeläget med
hänsyn lill arbetsläget i skatterätten.
Etl
par reraissrayndigheter avstyrker förslagel om ändrad lidsgräns. Föreningen
auktoriserade revisorer frarahåller, att del för de skattskyldiga innebär
stora svårigheter all elt tidigare års laxering inte är avgjord ens vid liden
för överklagande av påföljande års taxering. Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län avstyrker förslagel raed motivering alt strävandena bör gå ut på alt
alla raål i prövningsnäranden regelraässigl skall vara avgjorda inora viss tid
från det de inkorarait.
Departementschefen.
Flertalet bestämmelser i TF om prövningsnämndernas verksarahet har sin raotsvarighet
i förslaget till förvaltningsprocesslag (prop. 1971: 30) och lagen ora
skatterätt och länsrätt. Den nya lagstiftningen ger också skalleräll
befogenheter som prövningsnämnden saknar, såsom rätt atl höra vittne och
sakkunnig under ed eller försäkran och möjlighet atl bevUja part ersättning
för kostnader för inställelse till muntlig förhandling.
Vissa
bestäraraelser i TF ora förfarandet i prövningsnärand saknar emellertid
motsvarighet i den nya lagstiftningen. Det har därför undersökts om
särbestämmelser för laxeringsprocessen behövs och, i så fall, hur de bör
utformas. Förvaltningsprocesslagen äger tillämpning på rätt-
Prop.
1971: 60 93
skipningen
i bl. a. skatterätt. För atl särskilda regler skall gälla för laxeringsprocessen,
som är den ulan järaförelse raesl orafaltande inora förvaltningsrättskipningen,
måste det uppenbarligen finnas alldeles speciella skäl. Därvid bör också uppmärksararaas
atl skatterätten får elt raera vidsträckt korapelensoraråde än prövningsnäranden.
Skatterätten avses ju komma att handlägga bl. a. mål enligt uppbörds- och
folkbokföringsförordningarna. Det bör därför så långt sora raöjligt undvikas atl
skatterätten får tillärapa skilda förfaranderegler vid handläggning av olika raållyper.
När jag i del följande går
in på de bestäraraelser i TF ora prövningsnämndernas verksamhet som saknar
motsvarighet i den nya lagstiftningen, kommer jag inle all behandla avvikelser
i fråga om lerrainologi eller andra olikheter av i huvudsak språklig natur. Jag
uppehåller raig alltså endasl vid sådani sora innebär eller kan innebära
ändringar i själva förfarandet i skatterätt järafört raed det nu lillärapade
förfarandet i prövningsnärand.
Jag vill först beröra den
av landskontorsutredningen behandlade frågan ora raan skall ha någon regel sora
anger när skatterätt senast skall avgöra mål. Enligt 89 § TF skall
prövningsnämnd avgöra raål och ärenden så snart ske kan. Besvär av skallskyldig
eller komraun sora inkoramit under taxeringsåret och besvär av taxeringsinlendent
som inkorarait före utgången av april året efler laxeringsåret, skall avgöras
senast den 30 juni året efter taxeringsåret. Landskontorsutredningen föreslår
ändring av innebörd atl skatterätten i särskilda fall skall få avgöra sådana
mål senast den 31 oktober året efter taxeringsåret. Förslaget har mottagits
positivt av remissinstanserna.
Atl
en doraslol skall avgöra mål så snart det kan ske uttrycker en självklar
grundsals sora inle lorde behöva lagfästas. Någon bestäraraelse av denna
innebörd finns inle heller i förvaltningsprocesslagen, sora också saknar andra
föreskrifter om när mål skall avgöras. Betydelsen av ell snabbi avgörande är
för övrigl i åtskilliga förvallningsmål större än i taxeringsprocessen, t. ex.
i mål sora angår adrainistraliva frihelsberövanden och körkortsraål. Några
regler om när sådana raål skall avgöras finns dock inle i specialförfallningarna
i fråga.
I och för sig finns del
vissa skäl sora lalar för atl skatterätten skall ha en lidsgräns för avgörande
av raål, frärast det förhållandet atl varje år har sin taxering, och all raål
rörande ell års laxering i raöjligasle raån bör avgöras innan prövningen av ell
koraraande års laxering aktualiseras. Sora landskontorsutredningen visar har
emellertid bestämmelsen i 89 § lett till allvarliga olägenheter. Den medför
sålunda ojämnheter i arbetsbördan till följd av alt svårbedömda raål i stor
utsträckning förskjuts liU raånadema raaj och juni. Della leder i sin lur till
brister i utredningen och handläggningen av raålen.
Jag
har förståelse för landskontorsulredningens förslag all visserligen
Prop. 1971: 60 94
ha
en tidsgräns för skatterättens avgörande av raål men göra gränsen mer elastisk.
Bestäramelsen i 89 § är emellertid atl uppfatta som en ordningsföreskrift. Ora
sålunda en prövningsnärand inle har raöjlighet atl avgöra mål inom den lid som
anges i denna paragraf, saknar dess beslut inte fördenskull rättslig verkan.
En motsvarande ordningsregel för skatterätt har enligt min mening inte sin
plats i TF. I den mån utlr>'ck-1ig reglering härav anses nödvändig, bör den
därför ske i adrainistrativ ordning.
Jag
övergår nu till atl beröra vissa andra bestäraraelser i TF sora ej återfinns i
den nya lagstiftningen.
Enligt
77 § TF skall yttrande över skatlskyldigs eller korarauns besvär inhäralas från
laxeringsnärandens ordförande, när det inle fmnes överflödigt. Normall skall alltså
yttrande inhäralas, ora ordföranden väntas tillföra raålet något av värde i
fråga ora fakta eller synpunkter på de uppskattningar eller värderingar sora koraraer
under bedöraning. Förvaltningsprocesslagen föreskriver i 13 § atl rälten skall
inhärala yttrande från förvallningsrayndighel sora tidigare beslutat i saken,
om det behövs. Bedömningen enligt förvaltningslagen blir således enligt
ordalagen en annan och mera restriktiv. I praktiken blir det dock knappast
någon skUlnad, eflersora en prövning redan nu raåste göras ora behovet av att
höra ordföranden. Praxis har i flera län också utvecklat sig därhän all raan raera
sällan inhämtar yttrande från denne.
Stundom
förekoraraer del att taxeringsintendenten vill alt laxeringsnärandens
ordförande skall avge yttrande, t. ex. när denne äger person-och lokalkännedora
eller fackkunskap av betydelse för raålet. Taxeringsintendenten kan då inhärala
sådani yttrande utan all behöva vända sig till skatterätten med en begäran härora
(jfr 10 § förvaltningslagen). Skatterätten skall självfallet se till att raotparlen
får tillfäUe all beraöta vad taxeringsnämndens ordförande anfört.
Taxeringsintendenl
får enligt 79 § andra stycket vara närvarande vid prövningsnämnds sammanträde,
när del gäller handläggning av ärende i vilket han inte är part. Här åsyflas
främst prövningsnämndens behandling av s. k. länsanvisningar. Fr. o. m.
innevarande år komraer emellertid dessa anvisningar atl fastställas av riksskatteverket
på förslag av länsstyrelsen, och skallerätten kommer alltså inte all ta
befallning raed denna uppgift. Med hänsyn härtill och lill alt bestäraraelsen i
övrigl inte fyller någon väsentlig funktion kan den undvaras. Också i andra
fall kan prövningsnäranden enligt 79 § kalla taxeringsinlendent, laxe-ringsnärandsordförande
eller annan ledaraot i taxeringsnärand för atl lärana upplysningar. Denna bestäraraelse
lorde sällan tiUärapas, och något behov av en raotsvarande regel för
skatterätt finns inle. Ora skatlerällen önskar särskilda upplysningar utöver
dem sora fraragår av handlingarna i målet, bör dessa på vanligt sätt inhämtas genora
skriftiigt ytl-
Prop.
1971: 60 95
rande,
som motparten får yttra sig över, eUer genoin muntiig förhandling.
Prövningsnäranden får
enligt 81 § till rauntiig förhandling kalla inte bara part ulan också annan
person ora han är uppgiflsskyldig enligt TF. En uppgiftsskyldig kan föreläggas
vid vite att komraa personligen, raen förhör under ed eller försäkran kan mle
hållas. Enligt 25 § förslagel till förvaltningsprocesslag får däreraot
förvaltningsdomstol hålla förhör raed vittne och sakkunnig under ed eller
försäkran. Under förarbetena lill lagförslaget diskuterades om rätten alt hålla
förhör skulle begränsas.
Den deparleraenlsproraeraoria
sora ligger till grund för lagförslaget (Ds Ju 1970: 11) innehåUer en bestäraraelse
alt rälten, ora i lag eller annan författning särskilt föreskrivits om
uppgiftsskyldighet, inte får höra någon raot hans vUja ora annat än del varora
han enligt föreskriften är uppgiflsskyldig. En liknande begränsning föreslås i proraeraorian
beträffande skyldigheten atl förete handling eller föreraål som åberopas till
bevis, s. k. edilionsplikl. I förvaltningsprocesslagen har emellertid inle
föreskrivits någon sådan begränsning av vittnes- eUer edilionspliklen. I den raån
särreglering behövs på något oraråde, anses den böra flyta in i spe-cialförfallning.
Möjligheten all höra
vittne under ed eller försäkran ger skallerällen ulredningsmöjUgheter som f. n.
inle slår prövningsnäranden lill buds. Det är också angeläget all skatterätten liksora
övriga förvaltningsdorasto-lar inle ställs i sämre läge än de allraänna
dorastolarna i fråga ora att genora bevisning skapa klarhet i raålet och därraed
förutsättningar för elt riktigt avgörande. En begränsning av vitlnespUklen av
den art sora varit under övervägande under förarbetena till förvaltningsprocesslagen
skulle uppenbarligen försvåra möjligheten all få målet allsidigt utrett.
Bevisläget skulle i laxeringsprocessen bli skevt lill den skatlskyldiges förraån,
eftersom frivilligt, icke uppgiftsskyldigl, vittne i praktiken endast lorde
framträda för all hjälpa skallskyldig. Den omständigheten, alt skyldigheten
att lärana uppgifter till laxeringsrayndighelerna är begränsad enligt TF, kan inle
anses utgöra ell tUlräckligt skäl alt behålla en raotsvarande begränsning i
fråga om skyldigheten all vittna inför förvaltningsdomstol när förvaltningsrättskipningen
nu reformeras på elt genomgripande sätt. I likhet med vad Svea hovrätt anför i
sill yttrande över den nyssnäranda departeraentsproraeraorian anser jag alt
inför förvallningsdoraslol liksora inför allmän doraslol förhör i princip bör
kunna påkallas med envar angående sådani varom han inte författningsenligt är
förhindrad att uttala sig. Jag finner alltså inte anledning all förorda någon
särreglering med begränsad vittnes- eller edilionsplikl inora taxeringsprocessen.
F.
n. gäller all saramanlräde med prövningsnämnd håUs inom slängda dörrar. Det
gäller enligt 82 § också muntlig förhandling, om inle skatlskyldig begär all
den skall vara offentiig. Förvaltningsprocesslagen byg-
Prop. 1971: 60 96
ger
däremot på principen om domstolsförhandlings offentlighet. Enligt 16 § denna
lag skaU 5 kap. 15 och 9 §§ rättegångsbalken gäUa i tUl-lärapliga delar.
Utöver vad sora följer av 5 kap. 1 § rältegångsbalken får rätlen dock förordna ora
slängda dörrar, om det behövs med hänsyn till privatlivets helgd eller enskilds
behöriga ekonomiska intresse. I samband raed anmälan av förslaget lill förvaltningsprocesslag
ullalar föredragande departementschefen all den oraständighelen att
offentligheten får vika för sådana intressen i praktiken får antas leda till
att rätten förordnar ora stängda dörrar i så gott sora varje skalleraål eller
socialt mål, när enskild part begär del. Enligt min mening torde raed hänsyn
härtill någon särreglering av frågan när taxeringsraål skall handläggas inora
stängda dörrar inle vara påkallad.
Enligt 41 § förvaltningsprocesslagen
skall bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken ora jäv raot doraare gälla den sora
handlägger raål enligt lagen. SärskUda jävsregler för laxeringsprocessen finner
jag inle erforderliga, och bestämraelserna ora jäv i 85 § TF bör alltså ulgå.
Detta gäller även paragrafens andra stycke där del föreskrivs att vid jäv för landskamreraren
i hans ställe inträder den tjänsteman hos länsstyrelsen som länsstyrelsen
förordnar därtill. Regler om ordförande finns i 7 § lagen om skatterätt och
länsrätt. Där sägs bl. a. att besläramelser om vikarie för ordförande skall
meddelas av Kungl. Maj:t.
Prövningsnämnden
får enligt 86 § TF vid prövning av besvär inle bestämraa laxering till högre
men väl till lägre belopp än part har yrkat. Denna paragraf bör ersättas av 29
§ förvaltningsprocesslagen där det sora huvudregel föreskrivs all rättens
avgörande inle får gå utöver vad sora har yrkats i raålet. Avsteg från denna
regel får bara förekoraraa i enskild parts intresse. Ora del föreligger
särskilda skäl, får rälten således även ulan yrkande besluta till del bättre
för enskild, när det kan ske ulan men för motstående enskilt intresse. Jag vill
framhåUa att regeln i 29 § givelvis inle innebär alt part vid talan hos
skatterätt är bunden vid sina yrkanden i deklarationen. Till frågan ora raraen
för domstolsprövningen har jag anledning återkomraa.
Bestäraraelser
ora prövningsnärands protokoll finns i 83 och 90 §§ TF. Förvaltningsprocesslagen
innehåller i 17 § vissa grundläggande föreskrifter om protokoll, och del har
förutsatts atl dessa skall byggas på i administrativ ordning. Förvaltningsprocesslagen
innehåller inte någon motsvarighet lill bestäraraelsen i 83 § TF att prövningsnäranden,
ora den skaltskyldige gör framställning därora, skall förordna atl uppteckning
av uppgifter som vid förhandling lämnas angående dennes förhållanden inte får
vara tillgänglig för någon i vidare mån än som gäller i fråga ora
självdeklaration. Att en sådan besläramelse inte lorde behövas beträffande
protokoll hos skatterätt har närmare utvecklats av föredragande departeraentschefen
i motiveringen lUl 17 § förvaltningsprocesslagen.
Genomgången
av bestäraraelserna i TF om prövningsnämndernas
Prop.1971:60 97
verksamhet visar alt dessa kan ulgå och all de inle
behöver ersättas av särskilda förfaranderegler i TF för skalterättemas
vidkommande. I den mån särskilda föreskrifter om förfarandet hos skatterätt
behövs utöver de allmänna reglerna i förvaltningsprocesslagen, bör de raeddelas
i adrainistrativ ordning. Jag förordar således all 7794 §§ TF utgår liksora
rubriken före 77 §. Bestäraraelsen i 93 § föreslås, sora jag tidigare sagl, bli
införd sora ny 59 a § raed oförändrat innehåll.
95 §
Enligt gällande lydelse reglerar paragrafen i första styckel
den rätt atl anföra besvär över prövningsnämnds beslut som lillkoramer taxeringsintendenl,
skatlskyldig saml komraun. I den föreslagna förvaltningsprocesslagen (prop.
1971: 30) skulle motsvarigheten vara all finna i 33 §, av vilken framgår att
talan mot skatterätts beslut föres hos kammarrätt genom besvär. Sådan talan får
föras av den som beslutet angår, om det gått honora emot.
Enligt rain mening kan de föreslagna bestämraelserna i förvaltningsprocesslagen
väl ersätta vad sora nu regleras i 95 § första stycket TF. Uttrycket "den sora
beslutet angår" kan för skalleprocessens vidkoraraande i princip inte åsyfta
annan än den skaltskyldige, taxeringsintendenten samt den kommun som har
intresse av kommunal skatt. Några missförstånd på den punklen behöver därför
knappast befaras.
De olika besvärssilualioner sora 95 § första stycket TF
anger är tämligen självklara och läcks enligt min mening av den förutsättning
som uppställts i 33 § av den föreslagna förvaltningsprocesslagen för rätten att
anföra besvär, näraligen atl beslutet gått den sora beslutet angår eraot. I etl
avseende är dock den angivna förutsättningen inle helt förenlig raed besvärsrällen
enligt 95 § TF. Jag syftar här på den rätt atl anföra besvär lill den
skallskyldiges förmån som enligt paragrafens sista stycke tillkommer taxeringsintendenl
ulan hinder av vad som i övrigl stadgas i paragrafen. Med hänsyn till den
dubbla roll som taxeringsintendenten spelar genom att han kan företräda både
det allmännas och den skallskyldiges intressen kan del ifrågasättas när beslut
av skatterätt eller kammarrätt skall anses ha gått honora eraot. SärskUt stäUer
det sig svårt all ulan vidare anse alt ell beslut lill den skattskyldiges
nackdel också gått eraot taxeringsintendenten, sora på gmnd av sin tjänst i
första hand har all bevaka del allmännas intressen. Därför behövs enligt min raening
alltjämt en motsvarighet till beslämraelsen i 95 § sista stycket TF av innebörd
atl taxeringsinlendenlen ulan hinder av den föreslagna bestämmelsen i 33 § förvaltningsprocesslagen
äger samraa behörighet att anföra besvär lill skatlskyldigs förraån, sora tiUkoraraer
denne. Jag har tidigare vid behandlingen av bestäraraelserna i 74 § TF föreslagit
all frågan ora taxeringsintendenlens talerält i förevarande avseende
7 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 60
Prop. 1971: 60 98
bör
regleras i 106 § TF, och jag ålerkoraraer därför senare till denna fråga.
Andra
stycket av 95 § TF anger gränserna för talerätten vid besvär lill karamarrätten
över beslut sora prövningsnäranden raeddelat sora andra instans. Bestämmelsen
ger uttryck åt den s. k. instansordningsprincipen, som innebär alt yrkandena i besvärsinslansen
i princip inte får gå utöver de yrkanden som parlen framställt i lägre instans.
I enlighet härraed föreskriver bestäramelsen i fråga all besvären endasl får
innefatta fullföljande helt eller delvis av yrkande som klaganden framställt
hos prövningsnämnden. Har denna ändrat laxeringsnärands beslut ulan all yrkande
därom framställts av klaganden får besvären tUl kammarrätten inte innefatta
längre gående yrkande än laxeringens bestäraraande i enlighet med laxeringsnärandens
beslut.
Den
i prop. 1971: 30 föreslagna förvaltningsprocesslagen ger uttryck åt den näranda
instansordningsprincipen genom en allraän regel i 29 §, enligt vilken rättens
avgörande ej får gå utöver vad sora yrkats i målet. Enligt föredragande
departementschefens uttalanden i propositionen innebär regeln att
besvärsinstansen är bunden inte bara av de yrkanden som har fraraslällls där
utan även av yrkandena i underliggande instanser.
Så
långt skUjer sig alltså ramen för yrkandena och för rättens prövning enligt
den föreslagna förvaltningsprocesslagen inle från vad sora nu gäller för laxeringsprocessen
enligt TF:s besläramelser.
Utöver
den allmänna regeln föreslås eraeUertid i den näranda 29 § förvaltningsprocesslagen
elt tillägg, varigenora rätlen skulle ges möjlighet alt i vissa fall gå
utanför parternas yrkanden. Enligt detla lUlägg skulle nämligen rätten, om det
föreligger särskilda skäl, kunna även utan yrkande få besluta tiU del bättre
för enskild, när det kan ske utan men för motstående enskilt intresse. Någon
bestämmelse av motsvarande slag finns inte i TF såvitt angår processen i karamarrätten
och regeringsrätten. Då den föreslagna regeln är avsedd alt kunna tillämpas av
de dömande instanserna även i skalteprocessen kan del vara lämpligt atl i
korthet beröra vad föredragande departementschefen anfört härom i prop. 1971:
30.
Denne
erinrar där bl. a. ora de garantier för den enskUdes rättssäkerhet som
förvaltningsdomstolsprocessen är avsedd att ge och om att införandet av förvaltningsprocesslagen
inte bör försämra den enskildes möjligheter alt få sin rätt tillvaratagen. Som
huvudregel bör gälla atl förvaltningsdomstols avgörande inle får gå utöver vad
som yrkats i målet. Med framhållande av atl avsteg från den regeln bör kunna förekoraraa
bara i enskild parts intresse anför departeraentschefen atl det alltså inte bör
koraraa i fråga all doraslolen på eget initiativ gör ändring tUl nackdel för
enskild part (reformalio in pejus). Däremot talar, enligt vad som framgår av
departementschefens uttalanden, den nyssnäranda synpunk-
Prop.
1971: 60 99
ten
att förvaltningsdomstolens uppgift är alt vara en garanti för den enskUdes
rättsskydd tvärtom för all öppna viss möjlighet för doraslolen att utan
yrkande göra ändring till fördel för enskild part (reformalio in raelius). Departeraentschefen
understryker bl. a. att förekoraslen av raöjligheten till reformatio in raelius
naturUglvis inle får uppfattas sora elt åliggande för rätten all ex officio
överpröva raålet i alla delar. Rälten skall t. ex. i taxeringsraål inle behöva
förvissa sig om att någon felräkning inle har skett till den skallskyldiges
nackdel. Endasl uppenbara eller uppenbarade fel bör normalt rättas raed stöd
av regeln om reformatio in melius. Över huvud taget bör reformatio in raelius
ses som en extraordinär åtgärd som bara raotiveras av särskilda skäl och som
givelvis inle kan komma i fråga om den skulle gå ul över raotslående enskilda
intressen. Det kan antas all raöjUghelen får störst betydelse i skalleraål.
Enligt departeraentschefen innebär del förhållandel all rätten ulan yrkande kan
besluta lill del bättre för enskild part självfallet också atl rälten under sararaa
förutsättningar blir befogad atl besluta i överensslämraelse med ett yrkande
som går utöver det till vilket den lägre instansen har haft all la ställning.
Vidare bör rättens möjlighet atl besluta till det bättre inle vara beroende av
att enskild part slår sora yrkande part i målet. Även i mål, sora har koramit
under rättens prövning på talan av allraän part, bör rätten kunna besluta till
det bättre för den enskilde i förhållande lill vad sora gäller enligt del överklagade
beslutet. Departeraentschefen frarahåller atl del får antas atl det framför
allt blir länsrätter och skatterätter sora får anledning all utnyttja en raöjlighet
lill reforraatio in raelius. Även hos kammarrätt lorde del någon gång finnas
behov av att tillärapa en sådan regel, bl. a. raed tanke på alt kararaarrällen
i elt flertal typer av raål är första doraslols-inslans. För regeringsrättens
del är naturligtvis behovet härav ringa med hänsyn till doraslolens ställning
som prejudikatinslans. Departeraentschefen viU emeUertid inle hålla för
uteslutet atl del i något enstaka fall kan framstå sora riraligt atl även den
högsta instansen har en raöjlighet lill reforraatio in melius.
För
egen del vill jag i delta samraanhang framhålla att raot en på angivna sätt
utvidgad rara för skattedomslolarnas prövningsrätt lalar i viss raån den räll
all anföra besvär i extraordinär ordning som finns enligt bestäraraelserna i 99
och 100 §§ TF. Dessa bestäraraelser ger skatlskyldig möjlighet all även efter
den ordinarie besvärslidens utgång föra lalan angående vissa väsentliga fel som
kommit atl vidlåda hans laxeringar, däri inbegripet sådani som alt laxeringen
blivit oriktig på gmnd av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart
förbiseende. Emellertid kan man enligt min mening tänka sig fall då den
skattskyldige själv inte uppläckt alt hans taxering blivit för hög t. ex.
genom felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende. Vidare kan
andra felaktigheter länkas förekoraraa sora inle direkt kan hänföras till nu
näranda slag av
Prop.
1971: 60 100
förbiseenden
och som inle heller ulan vidare kan placeras in bland de övriga grunder för
anförande av extraordinära besvär sora anges i 100 § TF. Jag delar därför den
uppfattning som föredragande departeraentschefen uttalat i prop. 1971: 30 ora
behovet av en viss raöjlighet för skatledoraslolarna atl även ulan yrkande
kunna ändra lill skallskyldigs förraån. Jag vill dock understryka all raöjligheten
endasl får utnyttjas när särskilda skäl föreligger. Vad som skall anses utgöra
särskUda skäl kan inte anges generellt. Del får ankomraa på skatledoraslolarna
all avgöra della med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet.
Den
nu berörda möjligheten alt verkstäUa vissa rättelser komraer alltså, ora
yrkandena i prop. 1971: 30 bifalles, all bestäraraas av förvaltningsprocesslagen
medan de skattskyldigas möjligheter atl själva yrka rättelse i extraordinär väg
liksom hittUls komraer all vara reglerade i TF.
1 prop.
1971: 30 behandlar föredragande departementschefen i nära anslulning lill den
nu berörda frågan om domstolarnas prövning inom ramen för yrkandena i raålet en
annan fråga av intresse i detta sammanhang. Del gäller frågan huruvida
domstolen bör vara bunden även av de grunder sora parterna har åberopat i raålet.
Hil hör även spörsmålet om del skall vara tillåtet för part alt ändra sin lalan
genom all åberopa annan grund.
Inora
skalteprocessen lorde sedan gammalt gälla all, i avsaknad av uttryckligt förbud
mot atl under pågående process ändra grunden för sin lalan, parlema endast
varit bundna av de beloppsraässiga yrkandena på så sätt all de ansetts inte
kunna i högre instans yrka större nedsättning eller höjning av taxeringarna än
vad dc yrkat i den lägre instansen.
I
prop. 1971: 30 har i den föreslagna förvaltningsprocesslagen inte tagits raed
några regler härora utöver en regel i 37 § om principiellt förbud att i mål hos
regeringsrätten, för vilka prövningstillstånd behövs, åberopa nya
omständigheter. Departementschefen frarahåller härvid bl. a. atl hithörande
frågor inte kan lösas generellt för alla typer av mål i förvallningsdoraslol
ulan atl raan i stället får länka sig en reglering oraråde för oraråde. Härför
behövs dock enligt departeraentschefen närmare utredning och han förklarar sig
därför avslå från all i detta samraanhang föreslå några regler i ämnet.
Del
berörda problemet är otvivelaktigt av principiell betydelse även för skatleprocessen.
Då frågan bör lösas i ell större saramanhang stannar även jag för att inte nu
föreslå några ändrade regler i detla avseende.
Jag
vill ytterligare endasl frarahålla, all den oraständighelen alt en part såsora
nu stundom sker anför nya grunder för sin talan i skatlemål givetvis inte i
och för sig innefattar sådana synnerliga skäl
Prop. 1971: 60 101
sora
enligt 36 § förvaltningsprocesslagen kan föranleda prövningstillstånd.
Med
hänsyn till vad jag här anfört beträffande rätlen all anföra besvär över
skatterätts beslut enligt de nya regler sora föreslås bli intagna i förvaltningsprocesslagen
föreslår jag atl 95 § utgår.
96
§
Enligt
paragrafens första stycke gäller all besvär lill karamarrätten skall inges
eller insändas till kansliet hos den prövningsnärand sora raeddelat det
överklagade beslutet. Det tUläggs eraeUertid all den omständigheten att
besvären ingells eller insänts direkt lill kammarrätten inle får utgöra hinder
för raålels prövning. Kammarrätten har all i sådant fall omedelbart översända
handlingarna till prövningsnämndens kansli.
Frågan
ora lill vilken rayndighel besvärshandlingar skall inges är en av de frågor som
lagils upp liU behandling i prop. 1971: 30. Föredragande departementschefen
har för både förvaltningslagens och förvalt-ningsprocesslagens vidkoraraande
intagit ståndpunkten all besvärshandlingarna i princip bör inges till besvärsinslansen
och inle lill beslutsinstansen. I överensstämmelse härraed föreslås en besläramelse
i 7 § förvaltningsprocesslagen, enligt vilken besvärshandling lillställes den doraslol
sora har alt pröva besvären. Härtill fogas en föreskrift av innehåll all, ora
besvärshandling före besvärslidens utgång har kommit in lill den dorastol eller
förvaltningsmyndighet sora har raeddelat det överklagade beslutet, besvären
ändå skall las upp till prövning.
Den
nuvarande ordningen för ingivande av besvär till kammarrätten skUjer sig alltså
från vad sora föreslås gälla för förvallningsprocessen. Skäl kan givetvis
anföras raot att raan på denna punkt går ifrån ett inarbetat system sora fåll
sin reglering i taxeringsförordningen och som de skattskyldiga och rayndigheterna
vant sig vid. TUl dessa skäl hör inle rainst de praktiska synpunkter som kan
anläggas i detla samraanhang. Här kan nämnas sådant som all besvärsskriften
regelmässigt skall kompletteras raed de deklarationer och övriga handlingar som
varit tUlgängliga för beslutsinstansen, dvs. prövningsnäranden. Vidare skall
yttrande infordras från klagandens motpart. Allt della är omständigheter sora
i och för sig kan tala för alt raan bibehåller den nuvarande ordningen
beträffande kararaarrättsbesvären.
Emellertid
ger taxeringsprocessen sådan den utformats i TF inte uttryck åt en enhetlig
princip när del gäller besvärshandlingars ingivande. Regeln ora deras ingivande
till beslutsinstansen gäller endasl beträffande besvär till kammarrätten. 1
fråga om besvär över taxeringsnämnds beslut gäller att de skall inges tUl
kansliet hos den prövningsnämnd som har atl pröva besvären. I fråga om lalan
mot kammarrättens utslag gäl-
7t
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 60
Prop.
1971: 60 102
ler all den skall föras hos Kungl. Maj: genom besvär sora
skall vara inkorana till finansdeparteraentet. Den för förvaltningsprocesslagen
föreslagna principen atl besvär skall inges lill besvärsinslansen tillämpas
alltså redan beträffande besvär lill prövningsnärand. Detsararaa kan sägas
gälla också beträffande skaltebesvär sora skall prövas av regeringsrätten,
även om besvärshandlingarna inle inges direkt till domstolen.
Då alltså taxeringsprocessen i vissa delar redan följer
den princip som man avser all stanna för i förvaltningsprocesslagen och det är
angelägel att så långt möjligt få ett för hela förvaltningsområdet enhetligt
förfarande kan jag förorda atl man också beträffande kammarrätts-besvär
tillämpar regeln om besvärshandlingarnas ingivande till besvärsinslansen.
Härigenom skulle kararaarrällens raöjlighet att på etl tidigare stadium i kammarrätlsprocessen
utöva en processledande verksamhet förbättras avsevärt. Vidare bortfaller
bestyret med de i 97 § angivna besvärsförleckningarna.
Genom den förut nämnda regel som föreslagits i 7 § förvaltningsprocesslagen
om besvärsinstansens rätt och skyldighet atl pröva besvär sora inom föreskriven
tid inkorarait till beslutsinstansen, dvs. i detta fall skatterätten,
tillgodoses intresset av atl en klagande inte förlorar sin besvärsrätt enbart
på grund av all han inkommit med besvärshandlingen till fel instans.
I enlighet med det anförda bör alltså enligt min raening
nuvarande bestäraraelser i 96 § första stycket TF kunna utgå.
Sora framgår av föredragande departementschefens
uttalanden i prop. 1971: 30 kommer det atl stå myndigheterna fritt att närmare
utforma de praktiska rutinerna vid besvärsärendenas beredning, förutsatt alt inle
uttryckliga föreskrifter i ämnet meddelas i särskild författning. Till de
frågor som behöver närmare regleras hör sådant som till vilken kammarrätt
besvärshandlingar skall insändas, särskilt i sädana fall då kompetensfrågan
kan vara oklar som exempelvis i mellankommunala mål. En omläggning av
besvärsförfarandet på så sätt atl besvär över skatterätts beslut i princip
skall inges till kammarrätt kan tänkas aktualisera även andra organisatoriska
frågor.
1 andra styckel av 96 § TF anges de besvärslider som f. n.
gäller vid anförande av besvär till kammarrätten. Härora föreskrivs således att
besvär anförda av skattskyldig skall vara inkomna inom två månader från det han
erhållit del av del överklagade beslutet. Beträffande besvär som anförs av taxeringsintendenl
eller kommun räknas motsvarande tid av två månader från den dag då
prövningsnämndens protokoll justerades.
Den besvärstid som enligt prop. 1971: 30 föreslås i 7 § förvaltningsprocesslagen
är betydligt kortare än nyssnämnda Ivåmånaderstid. En-
Prop.
1971: 60 103
ligt förslaget skall näraligen för besvär lill såväl kararaarräll
sora regeringsrätt generellt gälla en besvärstid av tre veckor från den dag då
klaganden fick del av beslutet. Sararaa besvärstid gäller redan enligt lagen ora
besvärstid vid lalan mol förvallande myndighets beslut (1954: 355) och föreslås
enligt prop. 1971: 30 gälla enligt förvaltningslagen.
Intresset av enhetlighet i förvaltningsprocessen genom
regler som är gemensamma för olika delar av förvaltningsområdet lalar ctarkt
för att den föreslagna treveckorstiden också bör gälla sora besvärstid för
besvär till kammarrätt och regeringsrätt.
Den besvärstid av två månader som nu gäller, har
motiverats av hänsyn både till de skattskyldiga och tiU dessas motparter, dvs.
taxerings-intendenter och kommuner. 1 fråga om de skattskyldiga har åberopats
bl. a. deras behov av erforderlig tid för att kunna få hjälp med
besvärs-skriftens upprättande och i fråga om taxeringsinlendent har erinrats om
svårigheterna att på kort tid ta ställning till det stora antal frågor om
fullföljd som samtidigt kan vara aktuella (se prop. 1943: 345 s. 137141 och
1956: 150 s. 312 samt SOU 1955: 51 s. 199).
Även om intresset av enhetliga regler för förvallningsprocessen
talar för en förkortning av besvärsliden för talan i överinstanserna, kan man
emellertid enligt min mening inte genoraföra en sådan betydande förkortning av
besvärstiden utan alt närraare undersöka vilka praktiska konsekvenser den
skulle få. Man kan näraligen enligt min mening inle helt bortse från de
tidigare åberopade skälen för den nuvarande tvåmånaderstiden. Dessa torde
alltjämt äga viss giltighet.
Genom alt, såsom jag förordat, för skatterätten slopa den
lidsgräns, sora nu finns i 89 § TF, enligt vilken mål rörande visst års laxering
skall vara avgjorda senast den 30 juni året näst efter laxeringsåret, får man
en bättre spridning i tiden av skatlerätlemas beslut. Emellertid måste man även
i fortsättningen räkna raed atl ett storl antal beslut av skatterätt meddelas
under sådan lid atl de tillställs parterna strax före eller under semestern. Sarama
situation föreUgger om beslut tillställs skatlskyldig i samband raed någon av
de större helgerna under årel. För många skattskyldiga skulle det under sådana
omständigheter kunna bli mycket svårt atl inom en så kort lidsfrist som tre
veckor ta ställning till om och i vilket eller vilka avseenden han vill
överklaga elt beslut som gått honom emot. Man får i delta sararaanhang inle glörama
atl del är raycket vanligt atl den skaltskyldige inte själv i tillräcklig grad
behärskar den probleraatik sora del är fråga ora i ett skallemål och alt han
alltså ofta behöver anlita sakkunnig hjälp. Atl generellt hänvisa de
skallskyldiga till möjligheten all före tidsfristens utgång inge forraella
besvär, som senare kan utvecklas, förefaller raig vara en principiellt sett raindre
läraplig utväg. Man kan inle ulan vidare räkna raed
Prop. 1971:60 104
alt
alla de skattskyldiga sora föredrar atl själva föra sin lalan i taxeringsraål
ulan hjälp är raedvelna om denna raöjlighet. Det torde inle vara uteslutet atl
en skallskyldig, när han i vart fall under raera ogynnsamma omständigheter
måste la ställning till frågan om ett överklagande inom en snäv tidsfrist,
hellre avstår från ett sådani överklagande, trots atl han i själva verket har
goda skäl härför. Även om processuella tidsfrister i och för sig är nödvändiga
får de enligt min menmg givetvis inle göras så korta all de kan leda lill
rättsförluster för de enskUda.
Också
för de skattskyldigas motparter, främst taxeringsinlendenlerna, kan det befaras
att en så väsentiig förkortning av tiden för anförande av besvär tiU
överinstanserna som det är fråga ora skuUe våUa vissa svårigheter. Även om
dessa svårigheter delvis kan lösas med organisatoriska åtgärder kan man inte komraa
ifrån all det är ett storl antal beslut sora taxeringsinlendenlerna årligen har
alt la ställning till, huruvida de skall överklagas, låt vara att antalet kan
variera i olika län. Ofta koraraer många beslut, kanske flera hundra, på en
gång eller raed korta raellanrum. Sedan del konstaterats om beslutet gått taxeringsintendenten
emot, skall han avgöra ora och i vilken orafallning han har anledning överklaga
beslutet. Denna bedömning kan inle utan vidare verkställas av underordnad
personal.
Utvägen
atl anföra forraella reservalionsbesvär kan inte heller här generellt rekoraraenderas.
Jag kan i della sararaanhang t. ex. erinra ora all enligt vad sora fraragår av JO:s
ämbetsberätlelse för år 1967 JO funnit anledning till kritik mot den alltför
betydande förekomsten av reservationsbesvär just från taxeringsintendentemas
sida.
Även
riksdagens bevillningsutskott har uppmärksammat frågan i anledning av motioner
med yrkande ora förkortning av taxeringsintendents besvärstid eller i vart
fall förbud mol reservalionsbesvär från denne. Utskottet underströk
angelägenheten av all grunderna för dennes besvärslalan redovisades i besvärsskriften
(BeU 1956: 56).
Enligt
min mening föreligger således otvivelaktigt ett starkt intresse av alt såväl de
skattskyldiga som deras motparter, främst laxeringsin-tendenlerna, är lUlförsäkrade
en inle alltför kort besvärstid.
Jag vUl
i detla saramanhang särskUl understryka att skaltemålen i en helt annan
omfattning än andra slags mål berör allmänheten och i särskilt stor utsträckning
förs av den skallskyldige själv ulan hjälp av annan.
Jag
är därför som framgår av del anförda inte beredd atl nu förorda en förkortning
av den gällande tvåmånaderstiden för anförande av laxeringsbesvär i
överinstanserna. Detla utesluter emellertid inle, vilket jag viU särskilt
betona, all frågan ora en sådan förkortning kan aktualiseras senare.
Prop.
1971: 60 105
På
grund av del anförda förordar jag således all den nuvarande bestäraraelsen om
besvärstiden i andra styckel 96 § TF bibehålls med den redaktionella jämkning
som föranleds av all första stycket enligt mitt förslag bortfaller.
Ora
man i enlighet raed vad jag förordai behåller den gällande tvåmånaderstiden
för anförande av besvär lill kammarrätten, synes raan enligt min mening i
princip inle heller behöva ändra på vad som i sarama bestäraraelse sägs
angående utgångspunkten för besvärstidens beräknande.
I
fråga om skatlskyldig gäller alt besvärstiden beräknas från del han erhåUit del
av del överklagade beslutet. Jag utgår härvid från alt den skallskyldige får
underrättelse om skatterättens beslut genom delgivning enligt delgivningslagen
(1970: 428), dvs. i normalfallet genom poslför-sändelse med mottagningsbevis. I
fråga ora taxeringsintendenl eller koramun bör besvärsliden räknas från den
dag, då skatterättens beslut meddelades. Med en så pass lång besvärstid sora
två månader kan det försvaras att beslulsdagen av enkelhelsskäl las såsom
utgångspunkt för lidsberäkningen för klagande av denna kategori.
Som
jag förut antytt i samband raed frågan ora processen i taxeringsraål vid
skatterätterna saknas anledning all när fråga är ora processen i de högsla
instanserna frångå den föreslagna officialprincipen. Det bör därför ankoraraa
på kararaarräll, liksora regeringsrätten, att ex officio och således
oberoende av ora motparten gjorl invändning därom pröva om besvären inkommit
i rätt tid eller ej. Det bör givelvis kunna förutsättas alt mottagningsbevis
eller annan utredning, som utvisar när skattskyldig fått del av del
överklagade beslutet, föreligger tillgängligt när frågan las upp till
behandling av doraslolen.
97
§ Paragrafen innehåller f. n. föreskrifter ora vissa expedilionella åtgärder
som samraanhänger raed den nuvarande ordningen all besvär lill kammarrätten
över prövningsnämnds beslut skall inges eller insändas tiU prövningsnärands
kansli. Om denna ordning frångås och besvärshandlingen i stället, såsom jag förordai,
normall skaU insändas till kammarrätten, behövs inte längre dessa
föreskrifter. Som jag tidigare förulskickat under 96 § kan raan förutsätta atl
de praktiska rutinerna vid besvärsärendenas beredning koraraer all kunna utforraas
av myndigheterna själva i den mån inte uttryckliga föreskrifter utfärdas i särskUd
författning. All besvärshandling, sora ingells lill skalleräll i stället för karamarrält,
omedelbart skall översändas till kammarrätten raed bevis eller påleckning ora
dagen för ingivandel ligger i sakens natur och behöver enligt rain raening inle
uttryckligen utsägas i TF.
Prop.
1971: 60 106
98 §
Paragrafen innehåller i första raoraentel en bestäraraelse
enligt vilken besvär över kararaarrällens utslag skall vara inkomna till
finansdepartementet inom två månader efler del klaganden erhållit del av
kammarrättens utslag.
Vad jag
förut anfört under 96 § angående besvärstidens längd gäller i princip även i
fråga om besvär till den högsla instansen. Visserligen kan raan av naturliga
skäl räkna med alt antalet raål sora överklagas från karamarrält lill
regeringsrätten även vid en utökning av kara-raarrätlsorganisalionen är raindre
än det antal sora överklagas från skatterätten till karamarrält. En förkortning
av besvärsliden för förande av lalan hos regeringsrätten kan emellertid
knappast förordas enbart av detta skäl. Jag föreslår därför alt den nuvarande
besvärstiden om två månader bibehålls. Då regeringsrätten avses skola få sitt
eget kansli, förutsätts all besvärshandlingarna insändas direkt till regeringsrätten
i stället för som nu till finansdepartementet.
Bestämmelserna i 98 § 26 mom. samraanhänger raed de
förutsättningar för erhållande av prövningstillstånd som f. n. uppställs för
regeringsrättens prövning av laxeringsmål. I prop. 1971: 30 föreslås nya
regler ora prövningstillstånd vid fullföljd från kammarrätt lill regeringsrätten.
De föreslagna reglerna innebär all prövningstillstånd skall få raeddelas endasl
ora del är av vikt för ledning av rättstillämpningen att frågan prövas av regeringsrätten
eller om det föreligger synnerliga skäl till sådan prövning. Detta gäller till
skillnad från vad som hittills gällt enligt 98 § 4 mora. även för det fall all raolparl
anfört besvär. Jag hänvisar lill vad föredragande departementschefen anfört
härom i prop. 1971: 30. Ora de sålunda föreslagna reglerna antas kan de
nuvarande bestäraraelserna i 98 § 26 mora. TF utgå, vilket jag alltså
föreslår.
101 § 2 raom. De ändringar som här förordas är av
redaktionell natur. De hänger sararaan med oraorganisalionen av den högre förvaltningsrättskipningen.
Beteckningen beslut används i förslagel lill förvaltningsprocesslag beträffande
alla avgöranden av förvallningsdoraslol.
102 § Fastighelsprövningsnämnderna avslutade sitt arbete
med 1970 års allraänna fastighetstaxering i slutet av år 1970. Del är inte
bestämt vilket organ som koraraer att pröva besvär över faslighelstaxeringsnämn-dernas
beslut vid kommande allmänna fastighetstaxering. Frågan utreds f. n. av 1971
års faslighetstaxeringsulredning. Jag förordar emellertid atl ordet fastighetsprövningsnämnd
utmönstras ur denna paragraf, eftersom denna benämning torde komma atl
försvinna.
Prop.
1971: 60 107
103 §
I paragrafen föreskrivs bl. a. alt extraordinära besvär
skall prövas av kammarrätten, om taxeringen är föreraål för prövning av kararaarrällen
eller om den har avgjorts av prövningsnärand genom lagakraflvunnel beslut. Efler
prövningsnämndens ombildning lill skatterätt bör gälla atl kamraarrätten skall
pröva sådana mål, så snart taxeringen prövats av skallerällen. Det bör alltså inle
förekoraraa atl skatterätten, sedan den prövat laxeringen, på nytt tar upp mål
rörande samraa laxering, såvida del inle är fråga om självrättelse eller målet
blivit återförvisat. Denna princip har också kommit lill ullryck i 167 § 1
mom. och 195 § 3 mora. Bestämmelsen atl kamraarrätten skall pröva raålet, ora
taxeringen är föremål för dess prövning, kan enligt min mening också ulgå.
De ändringar sora jag i övrigt förordar i 103 § är av
redaktionell natur.
105 §
I denna paragraf förordas åtskilliga ändringar av
redaktionell natur.
106 §
Beslämraelsen i denna paragraf syftar på del fall då
ändring i in-korasttaxeringen påverkar förraögenhetstaxeringen till följd av
den s. k. Iretliogångerregeln i 9 § förordningen (1947: 577) om statiig
förmögenhetsskatt i den lydelse paragrafen hade före den 1 januari 1971. Eftersom
något sådant samband mellan inkomsttaxering och förmögenhetstaxering inle
finns längre, kan bestäraraelsen ulgå.
Besläramelser
om att taxeringsinlendent får föra lalan rörande taxering till skallskyldigs
förmån finns nu i 74 § sista stycket och i 95 § sista stycket. Som jag tidigare
har anfört bör dessa regler ersättas av en geraensam bestämmelse. Jag förordar
all en regel ges i denna paragraf av innehåll all taxeringsintendenl inom den
för honom gällande besvärstiden äger sararaa behörighet att anföra besvär till
den skallskyldiges förraån sora tiUkoraraer denne. Bestäraraelsen kommer atl
gälla lalan i alla tre doraslolsinstanserna, skatterätt, kammarrätt och
regeringsrätt.
107 §
Hänvisningen i denna paragraf till fråga som avses i 106 §
TF bör ulgå raed den av raig förordade ändringen i 106 §.
108 §
För anslutningsbesvär till regeringsrätten kommer reglerna
om prövningstillstånd i 35 § förvaltningsprocesslagen att gälla.
Prop. 1971: 60 108
110
§
Enligt
3 § lagen (1969: 780) raed anledning av införande av enhetiig kommunbeleckning,
ra. m. skall föreskrift i lag eller annan författning om municipalsamhälle ej
längre gälla. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1971. Ordet raunicipalsamhälle
bör därför utraönslras ur 110 §.
112
§
I
3 § förslaget till förvaltningsprocesslag (prop. 1971: 30) regleras hur
ansöknings- eller besvärshandling från enskild skall vara beskaffad i formellt
hänseende. Handlingen bör innehålla uppgift om naran, personnummer, yrke,
postadress och lelefonnumraer. Något ovUlkorligt krav atl handlingen skall
innehålla alla dessa identifieringsuppgifter ställs alltså inte. Däreraot skall
den alllid vara egenhändigt undertecknad av den enskilde eller hans orabud. I
4 § lagförslaget finns föreskrifter om vad ansöknings- eller besvärshandling
skall innehålla i materiellt hänseende. I handlingen skall anges vad som yrkas,
de omständigheter som åberopas lill stöd för yrkandet och del beslut raot vUkel
talan föres. Är handlingen så ofullständig att den inte kan läggas lill grund
för prövning i sak, skall rälten enligt 5 § lagförslaget förelägga sökanden
eller klaganden all inora viss lid avhjälpa bristen vid påföljd att hans talan
annars inle las upp till prövning.
I
112 § TF föreskrivs om besvärshandlings mnehåll i formellt hänseende endast
all skallskyldig skall lärana fullständig uppgift ora sin postadress. Några besläramelser
ora hur handlingen skall vara beskaffad i materiellt hänseende finns inte i
denna paragraf. Klagande kan dock enligt paragrafen föreläggas att fullständiga
sin besvärshandling i fråga om yrkande, grunderna för talan eller i annat
hänseende. Ora sådant föreläggande inle iakttas och besvärshandlingen är så bristfäUig
alt den inte kan läggas tUl grund för prövning av raålet, får besvären avvisas.
Besvärshandlingama
i skaltemål är ofta så bristfälliga all del är svårt att identifiera den
skattskyldige och all få klarhet i vad besvären avser. Det är därför angeläget
alt handlingarna innehåller de uppgifter sora behövs i dessa hänseenden. I 35 §§
förslaget till förvaltningsprocesslag lämnas föreskrifter om besvärshandlings
beskaffenhet. Dessa föreskrifter bör gälla också i laxeringsprocessen, och beslämraelsen
i 112 § TF blir därmed överflödig.
Jag
viU framhålla att reglerna om avvisning av besvär har samma innebörd i förslagel
till förvaltningsprocesslag som i 112 § TF. I överensstämmelse med vad sora nu
gäller får således enligt 5 § lagförslaget talan inte avvisas förrän parlen har
fått tillfäUe all avhjälpa brist i besvärshandling. I många skalleraål lorde
det vara fullt klart vad besvären avser även om den skaltskyldige saknar förraåga
atl raera klargörande precisera sina jTkanden. Jag förutsätter atl i sådana
fall taxeringsmyndigheter
Prop.
1971: 60 109
och
domstolar ser till att befogade ändringar i taxeringarna koramer lUl stånd,
även om besvärshandlingen är bristfällig. Med det anförda förordar jag att 112
§ utgår.
116
§
Gällande
bestämmelser. För all eftertaxering skall få ske måste enligt 115 § TF frågan i
allraänhel ha prövats inom fera år efler del år då taxeringen rätteligen skulle
ha skett. En specialregel gäller för det fall alt den skaltskyldige har
avlidit. Eftertaxeringen, sora då åsätts dödsboet, skall prövas inom två år efler
utgången av del kalenderår då bouppteckningen ingivils för inregistrering. I prop.
1971: 10 raed förslag till skattebroltslag ra. ra. föreslås förlängning i
vissa fall av tid för eftertaxering, när skatlskyldig har åtalats för
skattebrott. Efteriaxeringsfrägan skall i sådani fall ha prövats före utgången
av kalenderåret efter det då åtalet skell eller, ora den skallskyldige har
avlidit, inom sex månader från dödsfallet.
För
efteriaxeringsfrägan är del alltså avgörande all den prövas före utgången av de
angivna lidsfristerna. Däremot finns del ingen bestämraelse om när lalan i
sådana raål skall väckas.
Landskontorsutredningen.
Utredningen framhåller all brislen på föreskrift om när talan i eflertaxeringsraål
skall väckas ibland leder till alt framställning ora eftertaxering inkoraraer
så sent att prövningsnämnden får otillräcklig tid all föranstalta ora den
skriftväxling raellan parlema sora behövs. Vidare blir del ofta knappt
tilltagen lid för prövningen av dessa raål. För all undvika dessa ölägenheter
föreslår utredningen all yrkande och grund för lalan i efterlaxeringsmål skall
anges senast den 31 oktober det sista år, då fråga ora eftertaxering kan
prövas. Beslämraelsen bör enligt utredningen inte ha karaktär av
ordningsföreskrift utan vara av förpliktande natur.
Remissyttrandena.
De av landskonlorsutredningen föreslagna principerna beträffande lid för eflerlaxeringsyrkanden
accepteras allraänl av remissinstanserna.
Lantbrukets
skattedelegation anser att den föreslagna sista dagen, då yrkande och grund för
talan i eflertaxeringsraål skall anges, är väl avvägd. Den nuvarande ordningen
betecknas ur de skattskyldigas synpunkt som synnerligen otillfredsställande,
eftersom del inle sällan händer all den skallskyldige av lidsnöd saknar
möjlighet att prestera raolbevisning innan ärendet raåste avgöras i prövningsnäranden.
I
några reraissyltranden förordas emellertid en annan lösning. För all undvika
ölägenheter raed anledning av bestäraraelsen atl fråga ora eftertaxering skall
ha prövats inora fera år efter laxeringsåret, ifrågasätter sålunda
länsstyrelsen i Norrbottens län ora inte en naturligare lösning vore.
Prop.
1971:60 110
all låta rätten lill prövning bli beroende på all yrkandet
ora eftertaxering delgivils inora fem år efter taxeringsårels utgång. En sådan
bestämmelse överensstäraraer bättre raed andra liknande regler. Tidsskillnaden
beträffande prövning i prövningsnämnden kan röra sig om högst några månader,
betonas det.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår atl det skall räcka
med atl fråga om eftertaxering är väckt hos prövningsnäranden före utgången av
det femte året. En liknande mening har länsstyrelsen i Örebro län.
Departementschefen. I likhet med landskonlorsutredningen
anser jag all man bör bestämma en slutdag för framställning om eftertaxering. Ell
par remissinstanser föreslår alt del skall räcka med alt frågan om eftertaxering
har väckts eller delgetts motparten inom den tid sora nu gäller beträffande
prövning enligt 115 §. 1 och för sig finns del skäl sora lalar för en sådan
lösning. Den skulle emellertid innebära all raan utsträckte tiden för prövning
av eftertaxeringsfråga, och jag är inte beredd alt i detta saramanhang förorda
en sådan tidsförskjutning. Enligt min mening bör man lösa frågan på i princip
det sätt som utredningen föreslår. Eftersom tidsfristen för prövning av eftertaxeringsfråga
enligt prop. 1971: 10 raed förslag till skattebroltslag ra. m. i visst fall
utgår sex månader från dödsfall, kan dock inle slutdagen fixeras till en
bestämd kalenderdag. Jag förordar i stället att framställning om eftertaxering
skall ha komrait in till skatterätten två raånader före utgången av den tid, inora
vilken fråga om eftertaxering senast skall prövas, I framställningen skall
yrkande och grund för talan anges. Reservationslalan kan således inte godtas.
Om vad sålunda föreskrivs inle iakttas, kan framställningen alltså inte
bifallas.
De ändringar som förordas i paragrafens andra stycke är av
redaktionell natur.
116 i §
Jag har tidigare förordai att 98 § 2 mom. TF upphävs.
Därav följer att också 116 i § första styckel TF enligt prop. 1971: 10 med
förslag till skaltebrottslag m. m., vilket stycke hänvisar till 98 § 2 mora.,
bör utgå.
I delta saramanhang vill jag också nämna de redaktioneUa
ändringar som föreslås i 115, 116 a och 116 g §§ i deras lydelse enligt nämnda proposilion.
Ändringarna innebär bara att ordet "prövningsnäranden" byts ut raot
"skatterätten".
117 § Sora jag tidigare har frarahållit är del meningen
att regeln om domstolsförhandlings offentlighet i princip också skall gälla
skatterätt. På grund av föreskriften i 16 § förslaget till förvaltningsprocesslag
(prop. 1971: 30), enligt vilken dorastol får förordna ora handläggning inom
Prop.
1971:60 111
slängda dörrar, om det behövs med hänsyn lill privatlivets
helgd eUer enskUds behöriga ekonoraiska intresse, torde dock förhandlingar inom
stängda dörrar bli del vanUga i laxeringsmål. Enligt nyssnäranda 16 § gäller i
fråga ora offentlighet och ordmng vid muntlig förhandling 5 kap. 15 och 9 §§ rältegångsbalken
i tillämpliga delar. I 5 kap. 4 § denna balk föreskrivs atl rätten äger
förordna, atl vad sora förekoramit vid förhandling inom stängda dörrar icke får
uppenbaras.
Beslämraelsen
i 117 § tredje stycket TF föreskriver lystnadsplikt rörande vad som yttrats
vid taxeringsnämnds sammanträde och icke offentligt sammanträde med
prövningsnämnd. Någon specialregel om lystnadsplikt i fråga ora vad som yttras
vid sararaanträde i skatterätt lorde inle vara behövlig, ulan det bör räcka raed
föreskriften i 16 § förvaltningsprocesslagen. Har skatterätt förordnal alt
muntlig förhandling i laxeringsmål skall hållas inora stängda dörrar, har rälten
således all även ta ställning till frågan om tystnadsplikt. Vid bedömningen av
denna fråga bör självfallet, liksom när rälten förordnar om avsteg från
principen om domstolsförhandlingars offentlighet, behovet av skydd för privatlivets
helgd och enskilds behöriga ekonomiska intresse beaktas.
Med det anförda förordar jag atl reglerna ora
lystnadsplikt i 117 § Iredje stycket begränsas till atl gälla taxeringsnärand.
118 § Enligt prop. 1971: 10 med förslag lill skaltebrottslag
ra. m. skall denna paragraf upphöra att gälla den 31 december 1971.
Övergångsvis bör vad som enligt paragrafen föreskrivs om förste taxeringsintendenl
gälla skattechef.
124 §
Uppgiften alt utdöma laxeringsviten avses bli överförd
från länsstyrelse till skatterätt. Jag får härvidlag hänvisa lill vad
föredragande departementschefen anför i prop. 1971: 14 (s. 57) med förslag
till lag ora skatterätt och länsrätt. Jag förordar alltså att ordet
"länsstyrelsen" byts ul raot "skatterätten".
Paragrafens
andra stycke föreskriver atl vite inle får utdöraas, om ändamålet raed vitet
har förfallit. Den regeln har en raotsvarighet i 40 § andra stycket förslaget
till förvaltningsprocesslag (prop. 1971: 30). 124 § TF innehåller emellertid en
speciell regel sora inte återfinns i detta lagförslag, näraligen all ändaraålet
med vitet inte skall anses ha förfallit genom atl föreläggandet har iakttagits
först efter del alt anmälan om vitets uttagande har kommit in. Denna regel
infördes genom beslut vid 1961 års riksdag, och motivet var att komma lill
rätta med dem sora tredskades med att fullgöra etl vitesföreläggande. Med åberopande
av vad jag anförde i prop. 1961: 100 (s. 307 f) anser jag att denna
specialregel alltjämt bör gäUa på taxeringsområdet.
Prop. 1971: 60 112
125
§
Paragrafen
innehåUer bestäraraelser ora talan raot vilesbeslul. Motsvarande bestäraraelser
finns i förslagel lill förvaltningsprocesslag (prop. 1971: 30). I 33 §
lagförslaget regleras var och i 7 § när besvärshandling skall Väranas, och
10-12 särat 18 §§ innehåller regler ora skriftväxling. Här angivna besläramelser
i förvaltningsprocesslagen gör andrafjärde styckena av 125 § TF överflödiga,
och jag förordar att de utgår.
129
§
I
Iredje momentet förevarande paragraf finns bestämmelser om ersättning till
sakkunnig. Härmed avses sakkunnig som anlitats av taxeringsnämnd eller prövningsnärand
enligt 15 § TF eUer av förste taxeringsintendenl enligt 17 §. Sora jag
tidigare har frarahållit i anslutning lUl 15 § blir del också raöjligl för
taxeringsmyndigheterna atl anlita tolk. Förevarande raoraent bör därför korapletteras
med bestämmelse ora ersättning tiU tolk. Skatterätts möjlighet att anlita
sakkunnig eller tolk regleras i förslagel till förvaltningsprocesslag (prop.
1971: 30).
Allraänna orabudel för mellankommunala
raål är fr. o. m. den 1 januari 1971 tjänsteman hos riksskatteverket.
Ersättningar till dem han anlitar bör därför beslämmas av detta verk.
I tredje raoraentel
föreskrivs också alt ersättningarna skall bestämmas raed iakttagande av de
föreskrifter om disposition av medel som Kungl. Maj:t kan raeddela. Denna bestäraraelse
lorde böra utgå såsom överflödig.
Enligt åttonde momentet
åtnjuter ledamot i prövningsnämnd ersältning enligt gmnder som fastställs av Kungl.
Maj:t. I de skatterätter sora skall ersätta prövningsnäranderna komraer lekraännen
alt kallas nämndemän. Nämndemännen i länsskatlerätlerna liksom i länsrätterna
skall utses av landstingen, medan näranderaännen i den mellankommunala
skatterätten skall förordnas av Kungl. Maj:l. TF bör inte innehåUa
bestämmelser om ersättning till nämnderaännen, ulan regler härom bör meddelas
i annan ordning. Jag förordar därför alt åttonde raoraentel upphör att gälla.
De
ändringar sora förordas i första och femte moraenlen är av redaklioneU natur.
159163
§§
Som
jag inledningsvis har anfört finns del vissa återstående frågor inora
fastighetstaxeringens oraråde sora är föremål för översyn av 1971 års faslighelslaxeringsulredning.
Denna översyn kan eventuellt leda till all fastighelslaxeringsreglerna bryts ul
ur TF. Under alla omständigheter lorde översynen resultera i omfattande
redaktionella ändringar. Med några undanlag saknar TF:s regler om allmän
fastighetstaxering
Prop.
1971: 60 113
aktualitet
under tiden fram till nästa allraänna fastighetstaxering, som
författningsenligt skall äga rura år 1975. Det saknas sålunda anledning all nu
göra redaktionella ändringar i paragrafer sora med sannoUkhet koraraer all oraarbetas
före denna fastighetstaxering och som inte blir tillämpliga dessförinnan. Jag
kommer därför inle att föreslå ändringar i de avsnitt ora allraän
fastighetstaxering som avser taxeringsorganisalionen, skyldighet atl avlärana allraän
faslighelsdeklaralion ra. ra., förberedande åtgärder, fastighelslaxeringsnärandernas
verksarahet och besvär över faslighetsnärands beslut. Dessa avsnitt omfattar
131158 §§.
Bestäraraelserna i 160 och
162 §§ ora fastighetsprövningsnärandernas verksarahet har sin raotsvarighet i
77 och 79 §§, vUka paragrafer förordats skola utgå. I 161 § hänvisas lUl en
rad andra bestämmelser ora prövningsnärandemas verksarahet sora också bör
upphävas enligt vad jag tidigare har föreslagit.
Enligt 163 § andra stycket
skall prövningsnäranden, sedan faslighets-prövningsnäranden avslutat sitt
arbete den 15 december under taxeringsåret, vidta åtgärder enligt 91 § TF,
dvs. besluta ora rättelse i beslut av faslighelsprövningsnäranden sora blivit
oriktigt på grund av felräkning, raisskrivmng eller annat uppenbart förbiseende.
Jag har tidigare förordat alt 91 § TF skall upphöra alt gäUa, eflersora bestäraraelser
ora s. k. självrätlelse finns i 32 § förslagel liU förvaltningsprocesslag (prop.
1971: 30). Sistnämnda paragraf gäller dock endasl självrätlelse i egentlig raening,
dvs. rättelse av fel som domstolen själv har gjorl. Bestämmelsen i 163 § TF ger
däremot en annan rayndighel än den sora har beslutat befogenhet all göra
rättelse i här avsett fall. En regel raed raotsvarande innehåll bör aUljärat
finnas. Jag förordar därför en bestäraraelse av innebörd alt länsskatterälten
får rätta beslut av fastighetsprövningsnärand sora till följd av skrivfel,
räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet. Vidare
bör gälla all part skall få tillfälle alt yttra sig innan rättelse sker, om det
inte är obehövligt. Beslämraelsen, sora utforraats med 32 § förslaget till förvaltningsprocesslag
som förebUd, bör lärapligen införas i 159 §, vUken paragraf i sin tidigare
lydelse har upphävts genom beslut av 1968 års riksdag.
I
överensstämmelse med vad jag här har anfört bör också 160 163 §§ upphöra alt
gälla och rubriken närmast före 160 § utgå.
164166
§§
I TF:s
tredje avdelning under avsnitt VII ges under 164166 §§ regler om besvär över fastighelsprövningsnärands
beslut och kararaarrällens utslag rörande allraän fastighetstaxering.
Sora framgår av vad jag
nyss har anfört bör de bestäraraelser i TF sora nu finns angående
fastighetstaxering inte ändras i större utsträckning än vad sora kan anses
nödvändigt i della sammanhang. De änd-
Prop.
1971: 60 114
ringar jag föreslår i 164166 §§ får därför i första hand
ses som en följd av de ändringar jag föreslår i 9598 §§.
Till att börja med föreslås en mindre omredigering av
rubriken lill avsnittet. Vidare föreslås atl ordet "kamraarrätten" på
de flesta ställen där det förekommer i 164165 §§ ändras lill
"kammarrätt". Dessutom bör i 164 § 4 mora. första stycket
hänvisningen lill 97 § ulgå. Vidare bör i samma raoraent andra och tredje
styckena ulgå.
I 165 § 2 mom. ges föreskrifter om de särskilda sakkunniga
som efter förordnande av Kungl. Maj:t skall kunna kallas lill tjänstgöring
såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av fastighetstaxeringsmål. Möjligheten
all tillkalla sådana ledamöter efter den nya kam-marrältsorganisationens
genomförande bör enligt min mening slå båda kammarrätterna till buds i den
utsträckning som gällt för den hittillsvarande kammarrätten. Jag föreslår
därför att 165 § 2 mom. kompletteras i enlighet härmed.
Bestämmelserna i 166 § reglerar rälten atl överklaga
kammarrättens utslag i mål angående allmän fastighetstaxering. Av paragrafens
första stycke framgår atl mål som rör uppskattning av faslighels taxeringsvärde
f. n. stannar i kammarrätten såsora sista instans och alltså inte får
överklagas till regeringsrätten. Däremot föreligger rätt alt anföra besvär i
fråga ora vissa rättsfrågor, t. ex. ora fastighet är skatlepliktig eller ej
eller om egendom över huvud laget bör taxeras såsom fastighet.
De nya regler om prövningstillstånd såsom förutsättning
för regeringsrättens prövning av besvär över kamraarrätts beslut i
förvaltningsmål sora föreslås i prop 1971: 30 bör enligt rain raening gälla
även i fråga ora fastighetstaxeringsmål. Jag hänvisar till vad föredragande
departementschefen anfört i prop. 1971: 30 angående omorganisation av förvaltningsrättskipningen
m. ra. I enlighet med den uppfattning som kommit till uttryck i nämnda
sammanhang beträffande rälten atl anföra besvär i högsta instans föreslår jag
att de nuvarande bestämmelserna i 166 § ersätts raed en hänvisning till de av
mig föreslagna bestämmelserna i 98 §.
167 § I 1 mom. andra stycket ges föreskrifter om vem som
skall pröva besvär i särskild ordning. F. n. gäller all sådana besvär i första
hand skall prövas av fastighelsprövningsnämnden eller, om dess arbete har avslutats,
av prövningsnämnden i länet. Eftersom faslighetsprövningsnäran-dens arbete raed
1970 års allmänna fastighetstaxering har avslutats, blii det efter
prövningsnämndens ombildning lill skatterätt denna domstol som skall pröva
dessa besvär.
Som jag har framhållit i anslutning till 166 § bör
kammarrätten inle i fortsättningen vara sista instans i flertalet mål rörande fastighetstaxe-
Prop.
1971:60 115
ring utan de allmänna fullföljdsreglema bör gälla. Delta
bör också raedföra att, om kammarrätten har avgjort etl raål ora fastighetstaxering,
extraordinära besvär rörande sarama taxering bör prövas av regeringsrätten.
Jag förordar ändringar i 167 § första momentet i
överensstämmelse med vad jag nu har anfört. Övriga ändringsförslag är av
redaktionell natur.
173 § Den förordade ändringen i 173 § 1 mom. är föranledd
av mitt förslag att 129 § 8 mom. skall upphöra att gälla.
Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningsdistrikt
och om prövningsnämnds åligganden med avseende på särskild fastighetstaxering.
Som jag har framhållit i anslulning till 17 § bör begreppet prövningsdistrikt
inte finnas kvar. Några allmänna regler om skatterätts åligganden erfordras
inte heller i TF. Regler ora talan raot laxeringsnärands beslut finns i 191 §.
Jag förordar därför att 175 § upphör atl gälla.
176 § Jag förordar att paragrafen får samma lydelse som 15
§ och hänvisar till min motivering till de föreslagna ändringarna i denna
paragraf.
181 § På skäl som har anförts i anslutning till 51 och 53 §§
anser jag alt skatterätterna icke bör ha här avsedd anmaningsrätl. Jag förordar
härav betingad ändring.
192 § Första momentet av denna paragraf innehåller en
hänvisning till 160162 §§, vilka förordats skola utgå. Andra momentet
motsvarar 89 §, som enligt vad jag tidigare har anfört också bör utgå. I
överensstämmelse härmed bör 192 § upphöra att gälla och rabriken före
paragrafen utgå.
193 och 194 §§
De ändringar som jag förordar i rubriken före 193 § och i paragra
fernas text följer av vad jag tidigare har anfört i anslutning till 164
166 §§.
195 § Beträffande de ändringar som jag förordar i denna
paragraf får jag hänvisa till vad jag har anfört i anslutning till 167 §.
Prop. 1971:60 116
Ikraftträdande-
och övergångsbestämmelser
I prop.
1970: 103 beräknades att länsslyrelsereformen och därmed också inrättandet av
skallerätterna skulle koraraa tiU slånd den 1 juli 1971. I överenssläraraelse härraed
föreslogs i prop. 1971: 14 all lagen ora skatterätt och länsrätt skulle träda i
kraft näranda dag. Med ändring härav har riksdagen beslutat all lagen skall
träda i kraft den dag Konungen bestämmer (CU 1971: 9, rskr 51).
Sora
framgår av prop. 1971: 30 föreslås förvaltningslagen träda i krafl den 1
januari 1972 och förvaltningsprocesslagen den 1 juli 1971 beträffande
skatterätt och länsrätt och i övrigt den 1 januari 1972. Det får förutsättas
att förvaltningsprocesslagens ikraftträdanderegler under riksdagsbehandlingen
anpassas tiU dem som skall gälla beträffande lagen ora skatterätt och länsrätt.
Man
får allljäral ulgå från att länsslyrelsereforraen blir genoraförd tidigare än reforraen
av regeringsrätten och kararaarrällen. Eflersora länsstyrelsemas omorganisation
och prövningsnämndernas ombUdning lill skatterätter föranleder flertalet av de
ändringar i TF som jag har förordat, bör lagen om ändring i TF träda i kraft
den dag Konungen besläraraer. Bestäraraelsen i 89 § att prövningsnäranderna i
princip skall ha avgjort målen senast den 30 juni året efter laxeringsåret förordas
bli upphävd redan dagen efter den då lagen ulkomrait från trycket i Svensk
författningssamling. Anledningen lill delta förslag är alt prövningsnärandemas
arbete lill följd av den allraänna fastighetstaxeringen och strejken vid
länsstyrelserna försenats så alt det knappast blir möjligt alt avgöra raålen inora
den angivna liden.
I
saraband med lagens ikraftträdande behövs särskUda övergångsbestämmelser av
teknisk natur. Kungl. Maj:t bör bemyndigas raeddela sådana.
Förordningen
(1968: 430) om mervärdeskatt
Utöver
de ändringar sora raotiveras av förslagel till förvaltningslag och förvaltningsprocesslag
(prop. 1971: 30) förordar jag i det följande vissa justeringar i huvudsak i
förtydligande syfte.
22
§ Gällande bestämmelser. Redovisning av mervärdeskatt sker i deklarationer, sora
skall läranas till länsstyrelsen senast den 5 i andra månaden efter utgången av
den redovisningsperiod som deklarationen avser. Deklarationen skall avfattas på
blankett sora har forraen av ell hålkort och utgör en korabination av poslgiroinbetalningskort
och deklaration. Enligt 42 § skall skallen betalas genora insättning på
särskilt postgirokonto. Skatten förfaller lill betalning den dag då
deklaration senast skall lämnas enligt 22 § iredje stycket. Inbetalning av
skall anses ha
Prop.
1971: 60 117
skett
den dag inbetalningskort eller försändelse som innehåller gireringskort inkomrail
lill poslanslall. I praktiken innebär dessa bestämmelser alt
deklarationsblankett, sora används vid inbetalning av skatt på post-anstalt den
dag skallen förfaller lill betalning kan inkoraraa till länsstyrelsen först en
eller två dagar efler inbetalningen. Skall skallskyldig ej betala skall för
viss redovisningsperiod lämnas deklarationen direkt lill länsstyrelsen.
Departementschefen.
Den föreslagna utformningen av 7 § förvaltningslagen passar väl på de fall då
skallskyldig läranar deklaration direkt lill länsstyrelsen. Däreraot koraraer
deklaration sora används vid inbetalning av skatt i stadgad ordning att koraraa
in till länsstyrelsen i vart fall en dag efler inbetalningen. Delta kan leda tUl
all förseningsavgift enligt 64 b § mervärdeskatteförordningen påförs den skaltskyldige.
För all undvika denna konsekvens bör 22 § Iredje stycket kompletteras raed en bestämraelse
sora innebär, all vid inbetalning av skalt i behörig ordning, dvs. raed användande
av den särskilda blanketten, deklarationen anses ha lämnats lill länsstyrelsen
vid den tidpunkt då betalningen anses ha skett. I övrigt bör gälla all
deklaration anses ha korarait in lill länsstyrelsen enligt reglerna i 7 §
förvaltningslagen.
34 §
1
74 § finns en hänvisning lill 54 och 55 §§ TF i fråga ora delgivning av
beslut. Det räcker enligt min raening, alt här ange all beslut skall
tillställas den skallskyldige.
I 17
§ förvaltningslagen anges, alt beslut varigenom myndighet avgör ärende, skaU
innehålla de skäl som bestämt utgången. Med hänsyn till atl beslut enligt 34 §
förordningen ora raervärdeskatt är preliminära bör bestäraraelsen om
motivering av beslut kvarstå i 34 §.
Av
tekniska skäl bör anges all beslut i förekommande fall skall innehålla uppgift
om den skatt som skall avräknas.
36
§
Förvaltningslagen
innehåller bestäraraelser ora alt beslut skall tUlställas den skattskyldige,
att skälen för beslut skall anges och att besvärs-hänvisning skall meddelas.
Motsvarande bestäraraelser i denna paragraf kan därför utgå. I fråga om
avräkning hänvisar jag till vad jag anfört vid 34 §.
39
§ Ändringen är av samma slag som angivits vid 36 §.
Prop.
1971:60 118
46
§ Ändringarna innebär endast all prövningsnärand byts ut raot länsskatlerätt
och skalledoraslol mot kammarrätt. Vidare bör kammarrättens avgörande kallas
beslut i enlighet med vad sora förordats i prop. 1971: 30.
50 §
Den skatlskyldiges
raolparl i raål och ärenden sora rör raervärdeskatt är del allraänna orabudet
i varje län. Bestäraraelser om dennes funktion lämnas i 50 §. Allmänt ombud
skall föra del allmännas talan och får föra talan enligt 51 och 54 §§ även till
skatlskyldigs förmån. Enligt 51 § har skattskyldig räll all föra lalan mol
slutligt beslut enligt 36 § första styckel eller mot beslut om efterbeskattning.
Enligt 54 § gäller TF:s bestäraraelser ora besvär över prövningsnärandens
beslut och kammarrättens utslag i tillämpliga delar även i raål eller ärenden
som rör mervärdeskall. Slutiigen har allraänna orabudet möjlighet enligt bestäramelserna
i 55 § alt anföra besvär i särskUd ordning i där angivna fall. Handläggningen
av mål och ärenden sora rör raervärdeskatt ankommer i första hand på
länsstyrelsen. Det allmänna ombudet inträder i handläggningen först sedan
slutligt beslut om fastställelse av skall eller annat slutligt beslut meddelats
av länsstyrelsen.
Utöver
de ändringar i förtydligande syfte som jag i del följande förordar anser jag
all bestämmelser om det allmänna ombudets korapelens bör lämnas i det kapitel sora
avser besvär. Jag förordar därför att andra raeningen i 50 § första stycket
utgår och atl allraänna orabudets rätt all anföra besvär lill skattskyldigs förraån
regleras genora en hänvisning i 56 § till 106 § TF.
51 §
I
paragrafen läranas besläramelser ora den skattskyldiges rält att anföra besvär
hos prövningsnäranden.
Jag
har i annat samraanhang (prop. 1968: 137 s. 36 f) framhållit all det aUmänna
ombudet bör inta sarama ställning i skatleprocess hos prövningsnärand eller skaltedomslol
sora en taxeringsinlendent. F. n. torde det allmänna ombudet inte på eget
initiativ kunna överklaga ett slutligt beslut. Hans kompelens blir på så vis
begränsad lill all vara passiv motpart tUl den skaltskyldige i andra instans. Endasl
ora denna instans meddelar ett beslut som går honora emot kan han på eget initiativ
föra målet lill kararaarrällen. Vissa skäl kan anföras för en sådan tUlämpning.
Jag anser dock atl övervägande skäl talar för en annan tUlämpning. Såväl enligt
TF som enligt förordningen ora förfarandet vid viss konsurationsbeskatlning
gäller, att representanter för det allraänna kan föra lalan raot beslut i
första instans. När det gäller förfarandeförordningen är det elt allraänl orabud
sora för denna lalan.
Prop. 1971: 60 119
Så
bör enligt rain raening vara fallet även i fråga ora raervärdeskatt. Jag
förordar därför en ändring av 51 § första styckel i avsikt all eli-rainera den
begränsning till den skaltskyldige sora nu ligger i utforraningen av
paragrafen.
52 §
I
paragrafen anges att liden för anförande av besvär över länsstyrelses slutiiga
beslut om fastställelse av skatt är två månader och alt besvären skall ges in lUl
länsstyrelsen. I fråga om besvärstiden får jag här endasl hänvisa till vad i
del följande anförs vid behandlingen av 54 §. Länsstyrelsen bör bytas ut raot länsskalleräll.
53 §
I
paragrafen anges alt Konungen förordnar ora prövningsnärands sammansättning i raål
eller ärenden sora rör raervärdeskatt och att 77 92 §§ TF skall gäUa i tillärapliga
delar.
Med
hänsyn till de nya bestämmelserna om länsskatterältens organisation förordar
jag att 53 § första stycket utgår. Även andra stycket bör utgå eflersora jag
förordat atl de angivna bestäraraelserna i TF skall upphöra alt gälla.
54 §
I
paragrafen anges all bestäraraelserna i 9597 §§ och 98 § 1 raom. TF ora besvär
över prövningsnärands beslut och kararaarrällens utslag i tUlärapliga delar
gäller i fråga ora raål eller ärenden rörande mervärdeskatt.
Enligt
mervärdeskatteförordningen gäller f. n. all lalan skaU föras inom två raånader raot
länsstyrelses slutliga beslut ora fastställelse av skalt och raot prövningsnärands
beslut saral raot kararaarrällens utslag. Enligt rain uppfattning är del en
avsevärd fördel ur lillärapningssyn-punkt all besvärsliden i fråga ora olika
beslut enligt sararaa författning så långt möjligt är lika. Detta gör sig fraraför
allt gällande när process förs i flera instanser. Jag anser därför alt besvärsliden
i fråga ora nu avsedda beslut bör vara lika lång.
I
fråga ora besvär enligt TF över beslut av skatterätt eller karamarrält har jag
förordat att besvärstiden, som f. n. är två månader, inle anpassas till förvaltningsprocesslagens
bestämraelser. De skäl jag åberopat härför kan i viss utsträckning åberopas
också i fråga ora mervärdeskatt. Relativt ofta rör del sig ora samma
besvärsgrunder och samraa processmaterial sora åberopas vid samtidiga besvär
över inkomsttaxering. Jag anser därför att det finns skäl att behålla samraa
besvärslid som enligt TF.
Hänvisningen
i 54 § mervärdeskatteförordningen måste anpassas lill de ändringar sora
föreslås i TF.
Prop. 1971: 60 120
55 §
Paragrafen
reglerar rätten för skallskyldig och allmänt ombud all anföra besvär i särskild
ordning.
I TF finns raotsvarande bestäraraelser
ora rätt all anföra besvär i särskUd ordning i 100 och 101 §§. Dessa
bestämmelser är utforraade så att del aUraännas representant har sararaa rätt
all anföra sådana besvär lill den skatlskyldiges förraån sora denne själv. Till
den skatlskyldiges nackdel får taxeringsintendenl föra talan endast då det är
fråga ora rättelse av felräkning, raisskrivning eller annat uppenbart förbiseende.
Någon anledning alt i fråga om mervärdeskatt raedge atl allraänna orabudet
generellt får föra lalan i särskUd ordning till den skallskyldiges nackdel lorde
inte föreligga. Uppkoraraer anledning all till den skattskyldiges nackdel ändra
lagakraflvunnel beslut ora fastställelse av skalt får della enligt min mening
ske enligt bestämraelserna ora efterbeskattning. Beträffande felräkningar och
andra liknande raisstag bör dock hinder inle föreligga atl rätta dessa genora
besvär i särskild ordning av allmänt orabud även ora rättelsen sker till den
skallskyldiges nackdel. Jag förordar alt bestäraraelser i enlighet med vad jag
nu anfört införs i paragrafen.
56 §
Ändringen
är betingad av atl jag förordar all 112 § TF skall ulgå och av vad jag anfört i
saraband raed behandlingen av 50 § mervärdeskatteförordningen .
Förordningen
(1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
Förfarandeförordningen
reglerar förfarandet i fråga ora elt storl antal indirekta skatter.
Förordningen innehåller vissa regler om skatlskyldig, beskatlningsmyndighet,
allmänt orabud m. ra. Dessa berörs inle av förvaltningslagen eller förvaltningsprocesslagen
(prop. 1971:30). Förfarandeförordningen innehåller också en reglering av
besluts- och besvärsförfarandet. I dessa avseenden kräver däreraot de nya
lagarna all förordningen ändras i vissa delar.
9
§ I likhet raed vad jag förordat beträffande 56 § 4 raora. TF bör beslut om
handlings undantagande från granskning meddelas av länsskatterält. Ordet
"länsstyrelsen" i tredje stycket bör därför bytas ul mot "länsskatterätten".
Prop.
1971: 60 121
12
§
Beskattningsmyndigheten
kan f. n. i vissa fall förelägga vite och också döraa ut försuttet vite.
Enligt lagen om skatterätt och länsrätt ra. m. gäller, atl vitesraål av
rättssäkerhetsskäl handläggs vid domstol. Samtidigt pekas på kravet på
snabbhet vid handläggningen. Detla behov föreslås bli tillgodosett genom atl vilesmål
i viss utsträckning skall kunna avgöras sora enraansraål.
I
fråga ora flertalet av de skatter på vilka förfarandeförordningen är tilläraplig
är riksskatteverket beskatlningsmyndighet. Naturlig anknytning till
länsorganisationen saknas därför. Enligt vad jag inhämtat kommer frågan om uldöraande
av vite att handläggas av verkets rältsenhel. Det finns anledning atl anta all
handläggningen koraraer all lillfreds-slälla kraven på rättssäkerhet och
snabbhet. Jag finner därför inte skäl all frångå den nuvarande ordningen
beträffande handläggning av vitesraål och föreslår alltså ingen ändring i 12 §.
16
§ Bestämmelserna i 16 § ora all den skaltskyldige normalt skall erhålla
tillfälle all yttra sig över vidtagen utredning och annan handling av betydelse
för beslut om skall motsvaras i sak av 15 § förvaltningslagen, och de kan
därför utgå.
22 §
All
den skattskyldige skall få tillfälle all yttra sig innan beslut ora rättelse
meddelas framgår av 19 § förvaltningslagen. Motsvarande bestämmelse i 22 § förfarandeförordningen
kan därför utgå,
23 §
I 23
§ finns bestäraraelser ora skyldighet för myndighet att ange skäl för beslut
och att, när part äger fullfölja lalan raot beslut, meddela full-följdshänvisning.
Motsvarande bestäraraelser i förvaltningslagen finns i 17 och 18 §§. Dessa gäUer
dock uttryckligen endasl beslut, varigenom myndighet avgör ärende. I fråga om
preliminära beslut bör särskilt anges, att förvaltningslagens bestäraraelser ora
raolivering och underrättelse ora besluts innehåll skall gälla. I fråga om
andra beslut gäller della utan särskilt stadgande i förfarandeförordningen.
34
§ Paragrafen innehåller bl. a. en bestäraraelse om att sökande skall få tillfäUe
alt yttra sig över utredning sora förebragts annorledes än av honora. Eflersora
regeln motsvaras av 15 § förvaltningslagen kan den utgå ur
förfarandeförordningen.
8
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 60
Prop. 1971: 60 122
36
§ Meddelat förhandsbesked bör delges den skattskyldige. I fråga om beslut ora
avvisning av ansökan om förhandsbesked bör dock räcka raed en föreskrift om
underrättelse om besluts innehåll. Sådan föreskrift finns i förvaltningslagen
och behövs alltså ej här.
40
§
Besvär
över beskattningsrayndighels beslut skall anföras inom två månader eller, i
fråga om beslut om förhandsbesked eUer beslut ora utdömande av vite, inora tre
veckor. För skatlskyldig och för den som förpliktats utge vite räknas besvärsliden
från det han erhållit del av beslutet. I andra fall räknas liden från
beslutels dag. I fråga ora slutligt beslut, som enligt 19 § andra stycket
anses föreligga sedan ett år förflutit efler utgången av del kalenderår, under
vUket beskatlningsperioden gått till ända, räknas besvärstiden från den dag
beslutet anses föreligga. Besvären skall ges in till beskattningsrayndigheten.
Beträffande
besvärstiden har jag i fråga om TF och förordningen om mervärdeskatt förordai atl
nuvarande Ivåmånaderstid skall behållas. De skäl som jag anfört härför kan
inte åberopas raed samma styrka i fråga om de skaller på vilka
förfarandeförordningen tiUämpas. Jag är därför av den uppfattningen alt någon
från förvaltningslagen avvikande bestämraelse inte behövs i
förfarandeförordningen.
41-43
§§ Bestämraelserna i 4143 §§ kan, raed hänsyn tiU 4, 5, 10 och 13 §§ förvaltningsprocesslagen,
enligt rain mening ulgå.
44 §
Över
kammarrättens utslag får part föra talan hos Kungl. Maj:t genom besvär.
Besvärstiden är även i detta fall två raånader eller, när det gäller
förhandsbesked och utdömande av vite, tre veckor. Även den som inte varit part
i kammarrätten kan i vissa faU föra lalan mol dess utslag. Besvärstiden räknas
från det klaganden fick del av utslaget eller, när lalan förs av den som inle
varit part i kammarrätten, från utslagets dag.
I
likhet med vad jag anfört under 40 § finner jag inle skäl atl förorda annan
besvärslid än den enligt förvaltningsprocesslagen norraala. Föreskrift om
besluts innehåU behövs ej här. I övrigt är ändringarna i 44 § av teknisk natur.
45 §
I paragrafen
ges part rätt all anföra anslutningsbesvär inom tid som är kortare än den
vanliga besvärsliden. Eftersom besvärstiden enligt vad jag tidigare anfört komraer
alt vara tre veckor, bör liden för anslut-
Prop.
1971:60 123
ningsbesvär
förkortas tUl två veckor i fråga ora fastställande av skalt eller efterbeskattning.
Den nu gällande liden för anslutningsbesvär i fråga ora förhandsbesked, en
vecka, bör fortfarande gälla.
Förordningen
(1922: 260) om automobilskatt
15 §
Paragrafen
innehåller regler ora alt besvär över länsstyrelsens beslut i fråga om frihet
från skalt och i fråga om förment oriktigt påförande av skalt föres hos kararaarrällen
genora besvär. Besvären skall ges in tUl länsstyrelsen senast på den trettionde
dagen efler del klaganden fått del av beslutet. Vidare lämnas i paragrafen bestäraraelser
ora förfaran-del då besvären ges in lill kammarrätten.
I
fråga ora besvärsreglerna i TF och i förordningen ora raervärdeskatt har jag
förordat att den nuvarande besvärstiden ora två raånader skall behållas. De
skäl sora åberopats härför gör sig inle gällande med samma styrka i fråga om auloraobUskatt.
Med hänsyn härtill anser jag att någon särbesläraraelse inle behövs i detla
avseende. Förvaltningsprocesslagens besvärsregler koraraer då i stället atl
gälla.
16 §
Paragrafen
innehåller regler ora besvär över kammarrättens utslag. Besvär skall föras hos Kungl.
Maj:t senast på den sextionde dagen efter det klaganden fått del av utslaget.
Besvären skall inges lill finansdepartementet.
Med
hänsyn tUl vad jag anfört under 15 § och till att förvaltningsprocesslagen
innehåller regler om besvär över kammarrättens beslut förordar jag att 16 §
utgår.
17 §
Regler
om att besvärshandling får insändas med poslen behövs inte. Första styckel kan
därför utgå.
Förordningen
(1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt
I
26 § stadgas, alt intyg i vissa fall skall företes lill ledning för värdering
av aktier m.m. Är det fråga om handlingar sora inte är börsnoterade skall
intyget meddelas av landskamreraren i länet eller, i Stockholras län, av laxeringsdirektören.
Jag vill erinra ora den oraorganisation av länsstyrelserna sora föreslår. Det
saknas anledning atl i förordningen föreskriva atl viss tjänsleraan skall utfärda
intyg av detla slag. Della bör fastställas i arbetsordning för länsstyrelsen.
Prop.
1971: 60 124
Rusdrycksförsäljningsförordningen
(1954: 521)
Förvaltningslagen
och förvaltningsprocesslagen innehåller bestäraraelser ora besvärslid och om besvärsförfarandet.
SärskUd reglering härav behövs därför inle i msdrycksförsäljningsförordningen.
Jag förordar att bestämraelserna härom utgår. I sak innebär delta atl menighels
besvärstid förkortas från fem tUl tre veckor.
Förordningen
(1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall
6
§
I
paragrafen hänvisas beträffande besvär över länsstyrelses beslut i fråga om
återbäring av orasällningsskatt tUl vad sora stadgas i förordningen (1922:
260) ora auloraobUskatt. Jag förordar atl hänvisningen till auloraobilskalleförordningen
ersätts med en bestäraraelse av sararaa innebörd sora den jag förordat
beträffande 15 § förordningen ora auloraobUskatt. I sak innebär detla, alt besvärsliden
förkortas från 30 dagar till tre veckor och att besvärshandlingarna skall ges
in till kammarrätten i stället för tUl länsstyrelsen.
Förordningen
(1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker
4
§ 1 mora.
Innan
beslut ora indragning av tUlstånd att tUlverka öl och starköl meddelas skall
tillverkaren beredas tillfälle atl yttra sig. Förvaltningslagen innehåller bestämraelser
ora kommunikation med part av uppgifter som tillförts ärendet av annan än
parlen. Om myndighet tUlför ärende uppgifter genom utredning e. dyl. bör i
princip part få del av dessa uppgifter. Jag förordar därför alt bestämraelser ora
koramunika-lion utgår ur 4 § 1 mora. och att förvaltningslagens motsvarande bestäraraelser
komraer atl gälla.
Stämpelskatteförordningen
(1964: 308)
39
§
Bestäramelsen
i fjärde styckel ora alt sökande skall beredas tUlfälle alt yttra sig över
utredning som förebragts annorledes än genora sökanden kan utgå eftersom
erforderliga föreskrifter om kommunikation finns intagna i 15 §
förvaltningslagen.
Prop.
1971:60 125
40
§ Föreskrifter om att beslut skall innehålla skälen för beslutet och i vissa faU
fiUlföljdshänvisning finns i 17 och 18 §§ förvaltningslagen. Motsvarande
bestämmelser i stämpelskatteförordningen kan därför utgå. I övrigt hänvisar jag
till vad jag anfört i fråga om 36 § förfarandeförordningen.
Kommunalskattelagen
(1928: 370)
Följdändringar
av formeU natur bör vidtas i 49 §, 50 § 2 mom., 75 § 1 mom. och anvisningarna
till 29 § koramunalskattelagen. I samband härmed får jag även anraäla en fraraslällning
från riksskatlenäranden ora ändring av nuvarande tidsfrist för ansökan av oskiflat
dödsbo ora dispens i vissa fall.
Gällande
bestämmelser. Enligt bestämmelserna ora taxering av oskiflat dödsbo i 53 § 3 raom.
komraunalskallelagen skall boel efter den sora var bosatt i Sverige laxeras sora
svensk juridisk person för senare år än dödsåret. Fr. o. m. fjärde året efter
dödsåret tillämpas dock bestämmelserna om handelsbolag på dödsboet om boel
skulle ha en tUl statiig inkomstskatt taxerad inkomst över 10 000 kr. eller
större skattepliktig förmögenhet än 100 000 kr. Om någon av dessa
förutsättningar föreligger, beskattas inle dödsboet sora självständigt
skattesubjekt utan dödsbodelägarna beskallas direkt för boets inkorast och
förmögenhet. Om särskilda skäl föreligger kan riksskatteverket raedge dispens
från regeln ora behandling av dödsbo såsom handelsbolag. Ansökan skall för alt
kunna upptas lUl prövning göras hos riksskatteverket senast den dag boel har
alt avlämna uppgift enligt 38 § TF, dvs. senast i saraband raed alt boet lämnar
självdeklaration för beskattningsåret i fråga.
Dispensbeslämmelsen
blev tUlämplig första gången i fråga om 1969 års laxermg (prop. 1966:85, BeU
55, rskr 339, SFS 1966: 724).
Riksskattenämndens
framställning. I skrivelse den 17 december 1970 anför riksskattenämnden alt
näranden kunnat konstatera, atl ansökan i vissa fall inkorarait efter
ansökningstidens utgång. Trots den inforraa-tionsverksarahel som bedrivits, kan
det inträffa fall då dödsbodelägarna inle får vetskap om alt boet skall
behandlas som handelsbolag i beskattningshänseende förrän genora
taxeringsnämndens meddelande ora ifrågasatt avvikelse från den
självdeklaration, sora dödsboet avger under ferale året efter dödsåret. Vid
den tidpunkten är eraeUertid ansökningstiden redan utgången och en eventuell
dispensansökan kan sålunda inle upptas tUl prövning. Riksskatlenäranden
anmärker i delta samraanhang, alt nämnden tolkat dispensbesläraraelsema så
alt, om reglerna för handelsbolag visst år blivit tUlämpliga beträffande
dödsboet, dispens inte
Prop. 1971: 60 126
kan
meddelas i fråga ora senare taxeringsår. Näranden anser det otUlfredsställande
alt dispens inle kan raeddelas till följd av all ansökan inkomrail för sent
även ora äganderätten till boets tillgångar är svävande eller annat gUtigt skäl
för dispens föreligger. Bestäraraelserna ora ansökningslid bör enligt riksskatlenärandens
raening vara så utforraade atl bodelägarna har tiUräckligt rådrum för ingivande
av dispensansökan efter den tidpunkt då delägarna senast fick vetskap om atl
boet skall laxeras som handelsbolag. Della önskemål skulle tUlgodoses om tiden
för dispensansökan utsträcktes tUl att omfatta hela det taxeringsår, då bestäramelserna
ora handelsbolag första gången blir lillärapUga beträffande dödsboet.
Riksskattenämnden föreslår därför atl dispensbeslämmelserna i 53 § 3 mom. komraunalskallelagen
ändras i enlighet härmed.
Departementschefen.
I prop. 1966: 85 anförde jag att det var önskvärt alt en senaste lidpunkt för
ingivande av dispensansökan bestämdes. Jag ansåg det då knappast vara förenat raed
någon svårighet för dödsboet att inkoraraa raed dispensansökan senast samraa
dag sora boet hade all lärana uppgift enligt 38 § TF i sin egenskap av
handelsbolag. Denna tidpunkt lorde överenssläraraa raed liden för atl lärana
deklaration. Med en sådan föreskrift skulle dispensbeskedet normalt kunna
beaktas redan vid åsättande av laxering i första instans. Om slutligt avgörande
i dispensärendet inte hunnit raeddelas före det taxeringsnärand avslutat sitt
arbete, borde den skallskyldige genora besvär hålla möjligheten liU ändring av
laxeringen öppen. Jag förordade därför då en bestämmelse i enlighet därmed. Dispensbeslämmelserna
trädde i kraft den 1 januari 1968 och tillämpades första gången i fråga om 1969
års laxering.
Riksskattenämnden har nu anraält
alt bestäraraelserna ora tidpunkten för ingivande av dispensansökan har lett tUl
otiUfredsställande konsekvenser. Nämnden har pekat på fall, där
dödsbodelägarna först genora beslut av taxeringsnärand har fått vetskap ora att
dödsboet skall taxeras sora handelsbolag. Ansökningstiden för ingivande av
dispens är då emellertid utgången och ansökan kan sålunda inte upptas lill
prövning, trots atl giltiga skäl för dispens i och för sig kanske föreligger.
Med hänsyn till vad riksskattenämnden anfört har jag ingen erinran mot atl
tidpunkten för ingivande av dispensansökan utsträcks. Jag vill erinra ora atl taxeringsintendenl
kan anföra besvär över taxeringsnämndens beslut intill utgången av april månad
året efler taxeringsåret. Dödsbodelägarna kan således i vissa fall först genom
taxeringsintendents besvär få vetskap om all dödsboet skall laxeras som
handelsbolag.
Med
hänsyn till dessa förhållanden förordar jag att bestämmelserna ändras så alt
ansökan om dispens skall göras senast under årel efter del taxeringsår, då
oskiftat dödsbo första gången skaU behandlas som handelsbolag i
beskattningshänseende. Jag vUl erinra om all den skatt-
Prop. 1971: 60 127
skyldige
bör genora besvär över laxeringsnärands resp. skatterätts beslut hålla raöjligheten
lill ändring av taxeringen öppen, i de fall slutligt avgörande i dispensärendet
inle hunnit raeddelas före taxeringsmyndigheternas beslut.
Kupongskatteförordningen
(1970: 624)
23
§
Enligt
paragrafen kan aktiebolag, sora försuraraar annan skyldighet enligt kupongskalteförordningen
än skyldigheten all innehålla och inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller
ordning, föreläggas vite. Vite föreläggs av länsstyrelsen i det län där
bolagels styrelse har sitt säte. Försuttet vite utdöras av länsstyrelsen efler
anmälan av riksskatteverket. I fråga om vite gäller i övrigt 123125 §§ TF.
Utdömande av vite är efler
länsslyrelsereformens ikraftträdande en fråga som faller på skalleräll. Det
synes lämpligt alt låta länsskatterätten i det län där aktiebolaget har sill
säte vara vitesforum.
I
detla samband är det eraeUertid också lärapligt att efter länsstyrel-sereforraens
ikraftträdande låta riksskatteverket få överta rätten alt förelägga vite
enligt paragrafen. Riksskatteverket är enligt 6 § kupongskatteförordningen beskatlningsmyndighet.
27,
29 och 30 §§ Ändringarna är föranledda av de nya reglerna i förslaget till förvaltningsprocesslag
(prop. 1971: 30).
Lagen
(1961: 332) om handräckning vid taxeringsrevision
2
och 7 §§ F. n. meddelas beslut om handräckning av länsstyrelsen. Sådani beslut
bör efler omorganisationen enligt prop. 1971: 14 raeddelas av länsskatterälten.
Som följd härav bör 2 och 7 §§ ändras.
8
§
Enligt 8 § andra stycket
får ulan hinder av vad som annars är föreskrivet talan mot länsstyrelsens
beslut om handräckning och undantagande från taxeringsrevision av handling som
tas om hand vid förrältningen, föras hos Kungl. Maj:t genom besvär som skall
ges in till finansdepartementet.
Av
33 § förslaget tiU förvaltningsprocess.i prop. 1971: 30 framgår att lalan raot
skatterätts beslut förs hos kararaarräll. Någon uttrycklig bestämmelse härom i
8 § lagen om handräckning vid taxeringsrevision behövs således inte.
Prop. 1971: 60 128
Ändringen
i 8 § tredje stycket saramanhänger med atl även kamraarrätts beslut bör lända
till omedelbar efterrättelse om ej annorlunda förordnas.
11 §
Lagens bestämmelser om taxeringsrevision bör gälla även skallerevision enligt
24 § kupongskalteförordningen (1970: 624) och kontroll enligt 19 §
förordningen (1958: 295) ora sjömansskatt. 11 § har ändrats i enlighet härmed.
Övergångsbestämmelser
Ändringarna
bör träda i kraft den dag Kungl. Maj:t besläraraer. Äldre bestäraraelser bör
dock gälla i fråga ora lalan mot beslut av länsstyrelse sora raeddelals före
ikraftträdandet. Kungl. Maj:t bör få räll att raeddela de bestäraraelser sora
behövs för ikraftträdandet.
Förordningen
(1908:128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
6
§
Paragrafen
reglerar besvärsförfarandet i mål om bevillningsavgift. F. n. gäller en
besvärstid om en månad i fråga om talan raot länsstyrelses beslut. Besvärsliden
för lalan mot kararaarrällens utslag är två raånader. Dessutora innehåller
paragrafen besläramelser om förfarandet i samband med atl länsstyrelsen
översänder dit inkorana besvär till kararaarrällen. Länsstyrelsen skall
infordra yttrande över besvären ra. ra.
I
förslaget lill förvaltningslag och förvaltningsprocesslag (prop. 1971: 30)
upptagna föreskrifter om besvärs insändande till myndighet och besvärstider
bör gälla i stället för de sora anges i denna paragraf. Paragrafen föreslås
därför skola innehålla endast atl lalan mol länsstyrelsens beslut skall föras
hos kammarrätten genora besvär.
Förordningen bör träda i
kraft samtidigt med nyssnämnda lagförslag. Äldre bestämmelser bör gälla vid lalan
mol beslut sora meddelats före ikraftträdandet.
Uppbördsförordningen
(1953: 272)
72
a §
Paragrafen
innehåller bestäraraelser ora allraänt orabud i uppbördsraål. Orabudets besvärsräll
är begränsad vad gäller talan raot lokal skatlerayndighels och länsstyrelses
beslut, vilket koramer alt beröras i det följande.
Bestäraraelserna
ora atl allraänt orabud kan höras över ansökan eller besvär hos länsstyrelsen
föreslås utgå, liksom föreskriften alt ombudet
Prop.
1971: 60 129
skall
yttra sig över besvär i uppbördsraål hos kararaarrällen och Kungl. Maj:t. Härraed
avses emellertid inle någon ändring i sak. Möjligheten atl höra allraänt orabud
då denne inle är part får anses föreligga utan särskUd föreskrift därom. Frågan
om skyldighet att höra part är reglerad i förslaget tUl förvaltningslag och förvaltningsprocesslag
(prop. 1971:30).
83
§ Föreskrifterna om vite i uppbördsärende, sora finns i denna paragraf, innebär
bl. a. all länsstyrelsen utdömer förelagt vite. Fråga om utdömande av vite
föreslås skola prövas av länsskatterätten.
85 §
Paragrafen
reglerar förfarandet vid besvär över lokal skattemyndighets beslut.
Besvärsmyndighel
är f. n. länsstyrelse. I enlighet med vad som uttalats i prop. 1971: 14 (s.
58) föreslås att länsskatterätten skall vara besvärsinstans i uppbördsmål
såvitt de avser sådan fråga som f. n. kan överklagas till kammarrätten.
Förslaget innebär därför alt länsstyrelsen bibehålls sora besvärsinstans endasl
i fråga där länsstyrelsen tillika är sista instans, nämligen i fråga om
preliminär taxering, sättet för uttagande av preliminär skatt, debitering
eller järakning av sådan skalt, verkställande av skalleavdrag och anstånd raed
inbetalning av skatt.
Besvärsliden
är f. n. en raånad från delgivning för enskild part och två raånader från beslutsdatura
för allraänl orabud, vilkens besvärsräll är begränsad lill all avse endast
fråga ora arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt. Det föreslås att bestäraraelserna
ora besvärstid utgår, liksora föreskriften atl besvärshandling skall inges liU
länsstyrelse. På grund härav koramer att gäUa bestämraelserna om besvärstid ra.
ra. enligt förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen.
Innehållet
i det föreslagna sista styckel ansluter sig till den föreslagna lydelsen av 75
§ TF.
86 §
Länsstyrelse
är f. n. sista instans i mål som enligt den föreslagna lydelsen av 85 § skall
överklagas dit. Emellertid får talan inle heller föras raot beslut i vissa
frågor sora länsstyrelse avgör i första hand. Detla gäller beslut rörande
anstånd med inbetalning av skall i vissa fall, fraraslällning ora försällande
i konkurs, ackordsförslag, avskrivning av skalt eller föreläggande av vite. Förslagel
innehåller inte någon ändring i dessa avseenden. Den föreslagna ändringen av
paragrafens första stycke är av redaktionell natur.
Allraänl
orabuds besvärsräll över länsstyrelses beslut är f. n. begränsad lill alt avse
fråga ora arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares
Prop.
1971: 60 130
skatt,
restavgift, ränta å kvarstående skalt eller iakttagelse vid riksskatteverkets
granskning av verkställd debitering.
Bl.
a. för att besvärsreglerna skall bli enklare föreslås all del allraänna orabudets
besvärsräll skall vara obegränsad i fråga ora beslut av länsstyrelse, som kan
överklagas av enskUd part, och beslut av länsskatterält. Den utvidgning av besvärsrällen
enligt gällande ordning sora härigenora blir följden torde inte ha nämnvärd
betydelse i praktiken.
De
nuvarande föreskrifterna ora förfarandet hos länsstyrelsen sedan kararaarrältsbesvär
inkoramit dit får anses sakna självständig betydelse. De föreslås därför skola
utgå. Bestämraelserna ora besvärslid och parts-behörighet, m. ra. bör ersättas
av föreskrifter i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen. Besvärsliden
i uppbördsraål blir då tre veckor från delgivning och besvärshandling skall i
motsats lill vad f. n. är fallet vid besvär tUl kammarrätten ges in till besvärsmyndigheten.
övergångsbestämmelser
De
föreslagna beslämraelsema bör träda i krafl samtidigt med lagen om skalleräll
och länsrätt i vad bestäraraelserna avser skatterätts korapelens. I övrigl bör
lagen träda i kraft den 1 januari 1972.
Övergångsvis
bör gälla äldre bestämmelser i fråga om talan raot beslut i uppbördsmål. Della
gäller till all börja med sådana beslut sora meddelats före ikraftträdandet av
den nya lagen, oavsett i vilken instans beslutet fatlats.
En
särskUd fråga är kompetensfördelningen raellan länsskatterält och länsstyrelse
beträffande lokal skattemyndighets beslut sora raeddelals före lagens
ikraftträdande. Det synes lärapligasl atl de båda rayndigheternas behörighet
även beträffande dessa mål får avgöras enligt de nya reglema. På samma sätt bör
det ankomraa på länsskatterätten alt pröva raål ora utdömande av vite, som inle
avgjorts i första instans vid ikraftträdandet.
Under tiden från lagens
ikraftträdande lill den 31 deceraber 1971 bör gälla, atl besvärshandling över
lokal skatlerayndighels beslut skall inges till besvärsmyndigheten men all
besvären skall tas upp till prövning om de kommit in tUl beslutsmyndigheten
inom besvärstiden. Denna föreskrift föregriper bestäraraelser av raotsvarande
innehåll i förvaltnings-, lagen.
Med
hänsyn tUl att tidpunkten för ikraftträdandet av lagen om skatterätt och
länsrätt skall bestäraraas av Kungl. Maj:l, bör inle heller ikraftträdandet av
de nya bestäramelserna i uppbördsförordningen fastläggas nu. Del bör få ankoraraa
på Kungl. Maj:t atl förordna om ikraftträdandet och meddela övergångsbeslämraelse.
Prop.1971:
60 131
Förordningen
(1958: 295) om sjömansskatt
24 §
Paragrafen innehåller föreskrifter om aUmänt ombud i mål angående sjömansskatt.
Med ändringsförslaget avses att göra klart, att allraänt ombud kan föra lalan
även mol beslut om vite enligt 30 §.
30 §
EnUgl
nuvarande ordning förordnar länsstyrelse om uttagande av förelagt vite. Enligt förslagel
skall skatterätten i Göteborgs och Bohus län liUäggas denna funktion.
Förfarandet kan härigenora bli snabbare saratidigt som frågan om rätt domstol
inte raedför problera. Föreskrifterna ora delgivning av beslut om uldöraande
av vite bör ulgå, eflersora förslaget till förvaltningsprocesslag (prop. 1971:
30) har bestämraelser all beslut skaU tillstäUas part.
32 §
Paragrafen
innehåller föreskrifter ora besvär över sjöraansskatle-nämndens beslut i de
fall, då lalan föres hos kamraarrätten.
De
nuvarande bestämmelserna ora parts behörighet atl föra lalan, sora är tämligen
detaljerade, lorde kunna ersättas av föreskrift i förvaltningslagen ora parts talerätl.
De kan därför ulgå.
F. n.
gäller atl besvär skall inges lill sjöraansskallekontorel. Beträffande
ingivande av besvär bör förvaltningslagens besläramelser likaledes gälla.
De
särskilda förhållandena för sjömän och i övrigt inora sjöfarten har motiverat
gällande bestämmelser om besvärslid till kamraarrätten, nämligen sex månader
för sjöraan och två månader för annan part. Jag finner inle anledning atl
föreslå någon ändring i detla avseende, som alltså är etl avsleg från vad sora
i princip koraraer att gäUa beträffande besvärstid efter den 1 januari 1972.
I
paragrafens andra raoment finns föreskrifter om skriftväxling m. m., sora i den
mån de kan anses behövliga kommer all ersättas av föreskrifter i
förvaltningslagen. Momentet kan därför utgå.
Nuvarande
besläramelser i Iredje raoraentel har i förslaget flyttats till 33 §.
Ett
speciellt spörsmål är forumfrågan vid besvär lill karamarrält i mål om
sjömansskall, dvs. frågan om vUken kararaarräll sora efler den 1 januari 1972
skall ha atl pröva sådana raål. Inte minst den omständigheten alt åtskilliga
av dem som erlägger svensk sjömansskatt är bosatta utomlands medför behov av särskUda
föreskrifter i nämnda hänseende. Dessa bör enligt rain raening utforraas så,
att sjöraansskatleraål som till antalet är mycket få hänvisas lill en enda
överinstans.
Prop.
1971: 60 132
lärapligen
den planerade karamarrätten i Göteborg. Frågan synes emellertid böra lösas i
annat sammanhang.
32
a §
Paragrafen
innehåUer bl. a. bestämraelser om besvär över länsstyrelses beslut i raål ora uldöraande
av vite, sora blir överflödiga när förvaltningsprocesslagen träder i krafl.
Här bör gälla den vanliga besvärstiden ora tre veckor. Allraänna orabudets
besvärsrätt i sådant raål, som också berörs i paragrafen, följer av den
föreslagna lydelsen av 24 §. Övriga besläramelser torde sakna självständig
betydelse. Del föreslås därför alt paragrafen skall upphävas.
34 §
Den
föreslagna lydelsen upptar bl. a. innehållet i nuvarande 33 § raed vissa
redaktionella ändringar. De skäl sora lalar för alt gällande besvärslid för
talan mol sjöraansskallenärandens beslut bibehålls raotiverar också en längre
besvärslid än tre veckor vad avser lalan raot kara-marrätls beslut i sjömansskatteraål.
Denna föreslås vara två raånader även i fortsättningen. Av praktiska skäl bör
delta, liksora f. n. är fallet, gälla också i mål om utdömande av vite.
Övergångsbestämmelser
De
nya bestämmelser sora bör träda i krafl saratidigt med lagen ora skatterätt och
länsrätt avser frågan ora allraänt orabuds behörighet (24 §) och skatterätts
behörighet att utdöraa vite (30 §). Sistnämnda paragraf i dess nya lydelse bör
gälla även raål om vite sora inle avgjorts i första instans när bestäraraelsen
träder i kraft.
Övriga föreslagna
bestämmelser bör träda i krafl samtidigt med förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen.
Äldre bestäraraelser bör gäUa vid talan raot beslut sora meddelats före
ikraftträdandet. Detta innebär bl. a. att besvärshandling skall inges tUl
sjömansskattekontoret ora sjöraansskallenärandens beslut meddelats före den 1
januari 1972. Del bör liksom i övrigt få ankomma på Kungl. Maj:l alt förordna ora
ikraftträdandet saral ora utforraningen av övergångsbestäraraelserna.
HemstäUan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl
antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till
1)
lag med anledning av
inrättande av skatterätter, m. m.,
2)
lag om ändring i
taxeringsförordningen (1956: 623),
Prop. 1971: 60 133
3)
förordning
om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt,
4)
lag om
ändring i förordningen (1959: 92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning,
5)
förordning
om ändring i förordningen (1922: 260) om automobilskatt,
6)
förordning
om ändring i förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt,
7)
lag om
ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521),
8)
förordning
om ändring i förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon
i vissa fall,
9)
lag om
ändring i förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och
läskedrycker,
10) förordning om ändring i stämpelskatteförordningen
(1964: 308),
11) lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370),
12) förordning om ändring i
förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,
13) förordning om ändring i förordningen
(1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,
14) förordning om ändring i kupongskalteförordningen
(1970: 624),
15) förordning om ändring i
förordningen (1951: 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst,
16) lag om ändring i lagen (1961: 332)
om handräckning vid taxeringsrevision,
17) förordning om ändring i
förordningen (1908:128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter,
18) lag om ändring i
uppbördsförordningen (1953: 272),
19) förordning om ändring i förordningen
(1958: 295) om sjömansskatt.
Med bifall till vad föredraganden sålunda raed insläraraande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen all
till riksdagen skall avlålas proposition av den lydelse bilaga till della
protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1971: 60 134
Innehållsfört eckning
Sid.
Propositionen.....................................................................
1
Propositionens huvudsakliga innehåll................................ .... 1
Förfatlningsförslag.............................................................. .... 2
1
Förslag tUl lag
med anledning av inrättande av skatlerätler, m. m. 2
2
Förslag till
lag om ändring i laxeringsförordningen (1956: 623) 2
3
Förslag lill
förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om
mervärdeskatt.........................................................
34
4 Förslag lill lag ora ändring i förordningen (1959: 92)
om för-
farandet vid viss konsumtionsbeskattning..............
38
5 Förslag lill förordning om ändring i förordningen (1922:
260) ora
automobilskatt.........................................................
41
6 Förslag lill förordning ora ändring i förordningen
(1941: 416) om
arvsskatt och gåvoskall...........................................
42
7 Förslag till lag ora ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen
(1954:521) ............................................................ 42
8 Förslag lill förordning ora ändring i förordningen
(1956: 545) an-
gående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall 43
9 Förslag lill lag om ändring i förordningen (1960:253) om
tillverk-
ning och beskattning av mall- och läskedrycker ...... 44
10 Förslag lill förordning ora ändring i stämpelskatteförordningen
(1964: 308).............................................................
44
11
Förslag lill
lag om ändring i koramunalskattelagen (1928: 370) 46
12
Förslag till
förordning ora ändring i förordningen (1947: 576) om
statiig inkomstskatt.................................................
47
13 Förslag till förordning om ändring i förordningen
(1947: 577) om
statlig förmögenhetsskatt........................................
47
14 Förslag till förordning om ändring i kupongskalteförordningen
(1970: 624).............................................................
48
15 Förslag tiU förordning om ändring i förordningen
(1951:763)
angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad
inkorast...................................................................
50
16 Förslag liU lag om ändring i lagen (1961: 332) om
handräckning
vid taxeringsrevision................................................
53
17 Förslag till förordning om ändring i förordningen
(1908: 128)
angående bevillningsavgifter för särskUda förraåner och
rättig
heter ....................................................................... 54
18
Förslag till
lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272) 55
19
Förslag till
förordning om ändring i förordningen (1958: 295) om
sjömansskatt...........................................................
58
Utdrag av statsrådsprotokollet den 19 mars 1971............
61
Inledning............................................................................
61
Prop.
1971: 60 135
Sid.
Nuvarande
förhållanden......................................... 62
Skatteförvaltningen
i länen.................................. 62
Förvallningsrältskipningen....................................
64
Beslutade
och föreslagna reformer ................... . 65
Skalleförvaltningen.......................................... . 65
Förvaltningsrättskipningen............................... 66
Departementschefen.......................................... 67
Generell
bestämmelse......................................... 68
Taxeringsförordningen
(1956: 623)........................ . 69
Förordningen
(1968; 430) ora mervärdeskatt.... 116
Förordningen
(1959; 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbe
skattning...................................................... 120
Förordningen
(1922: 260) ora auloraobilskatl..... 123
Förordningen
(1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt 123
Rusdrycksförsäljningsförordningen
(1954: 521)........ 124
Förordningen
(1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon
i
vissa fall...................................................... 124
Förordningen
(1960: 253) om tillverkning och beskattning av raall-
och
läskedrycker............................................. 124
Stärapelskalleförorclningen
(1964: 308).................. 124
Kommunalskattelagen
(1928: 370)................... 125
Kupongskalteförordningen
(1970: 624).............. 127
Lagen
(1961: 332) Om handräckning vid taxeringsrevision 127
Förordningen
(1908; 128) angående bevillningsavgifter för särskilda
förmåner
och rättigheter............................... 128
Uppbördsförordningen
(1953: 272)........................ 128
Förordningen
(1958; 295) om sjömansskatt...... 131
Hemsfällan..........................................................
132
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710 154
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (16)
16 kopplingar i 9 dokument.
- SOU 2018:5 Vissa processuella frågor på socialförsäkringsområdet s. 243 om s. 61 · s. 244 om s. 102 · s. 244 om s. 103 · s. 245 om s. 104 i texten
- Prop. 2001/02:25 En ny lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter s. 202 i texten
- Prop. 1993/94:99 om ny mervärdesskattelag s. 308 i texten
- Prop. 1985/86:55 om sammanhållen skatteförvaltning, m.m. s. 70 om s. 70 · s. 150 om s. 70 i texten
- Bet. 1981/82:SkU14 om vissa taxeringsfrågor m.m. s. 14 om s. 93 i texten