Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande a livsmedelsverk m.m.
1971 · 70 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 58 av 70 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:62, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande a livsmedelsverk m.m.
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts
proposition nr 62 år 1971 Prop. 1971: 62
Nr 62
Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående imättande av statens livsmedelsverk m.
m.; given Stockholms slott den 26 februari 1971.
Kungl.
Maj:l viU härraed, under åberopande av bilagda utdrag av StatsrådsprotokoUet
över jordbruksärenden, föreslå riksdagen atl bifalla de förslag ora vars avlålande
lill riksdagen föredragande departeraentschefen heraställt.
GUSTAF ADOLF
INGEMUND
BENGTSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att en ny central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor,
statens livsraedelsverk, inrättas den 1 januari 1972. Verket ersätter den f. n.
relativt splittrade centrala organsalion sora handlägger frågor om livsmedelskontroll
ra. ra. Verket skall fullgöra de arbetsuppgifter sora aktualiseras av den nya livsraedelslagstiftningen.
I
det nya verket koramer atl ingå huvuddelen av veterinärslyrelsen, livsraedelsavdelningarna
vid statens institut för folkhälsan och en raindre del av koraraerskoUegiura. Veterinärslyrelsens
byråer som handlägger frågor ora hälso- och sjukvård av djur överförs lill lantbruksslyrelsen
och bildar där en veterinär avdelning. Lantbruksslyrelsen blir huvudman för dislriktsveterinärorganisationen.
Samtidigt inordnas folkhälsoinstilulels oragivningshygieniska avdelning
provisoriskt i naturvårdsverket. Därraed upphör veterinärslyrelsen och folkhälsoinstitulel
som självständiga myndigheter.
Livsmedelsverket
föreslås få en styrelse med företrädare för konsumenter, handel, industri och
jordbruksnäring. Till verket knyts ett vetenskapligt råd. Verket föreslås bestå
av en Uvsmedelshygienavdel-ning, en undersökningsavdelning och en adrainistrativ
avdelning.
Livsraedelsverkel
komraer enligt förslagel all få 186 tjänster. Av dem utgör 152 befintliga
tjänster sora förs över från velerinärslyrelsen, statens institut för
folkhälsan, koraraerskoUegiura och statens jordbmksnämnd. Till
livsmedelsverkels förfogande släUs 1 179 000 kr. för livsmedelsundersökningar
ra. ra. Länsveterinärerna föreslås bli inordnade i länsstyrelserna.
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 62
Prop.
1971: 62
Utdrag
av protokollet över jordbmksärenden, hållet inför [Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQ"VIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST,
MYRDAL, ODHNOFF, "WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.
Chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anraäler efler gemensam
beredning med statsrådets övriga ledaraöler fråga om inrättande av statens livsmedelsverk
m. m. och anför.
I
prop. 1971: 1 har Kungl. Maj:l föreslagit riksdagen all, i avvaktan på särskild
proposition i äranel, för budgetåret 1971/72 under angivna anslagsrubriker
(bil. 7 s. 67 resp. bU. 11 s. 71) beräkna följande belopp.
E
10. Statens inslilul för folkhälsan 11 800 000 kr.
G
1. Velerinärslyrelsen 6 350 000 kr.
Jag
anhåller nu alt få anraäla denna fråga.
Inledning
Med
slöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande den 19 april 1963 tiUkallades sakkunniga
för atl göra en allmän översyn av livsraedelssladgan (1951: 824). De
sakkunniga, som antog namnet livsmedelsstadgekommittén (LSK)i, avlämnade i raars
1970 betänkandet (SOU 1970: 6 och 7) Ny livsraedelsstadga ra. ra.
LSK:s
belänkande innehåller bl. a. förslag lill ny livsmedelssladga. LagslLflningsfrågorna
har jag anmält tidigare denna dag (prop. 1971: 61). Betänkandet innehåller
vidare förslag lill en ny central myndighet för livsraedelsfrågor, kallad livsraedelsslyrelsen,
och till regional och lokal organisation av den offentliga livsraedelskonlrollen.
Reraissyltranden
över betänkandet har avgetls av rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren,
försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvallningen, försvarels raalerielverk,
socialstyrelsen, giftnämnden, arbetsmarknadsstyrelsen, statens strålskyddsinslilul,
statens bakteriologiska labora-
'
Ledamöter professom Arvid Wretlind, ordförande, fru Ingegerd Englund, fil. dr Peter
Fitger, stadsveterinären Åke Kämpe, direktörerna Carl Lindskog och Gunnar
Lund, förbundssekreteraren Arne Nybom och direktören Gunnar Sandberg.
Prop. 1971: 62 3
torium,
statens institut för folkhälsan, statens järnvägar, sjöfartsverket, luftfartsverket,
generaltuUstyrelsen, riksrevisionsverket, kontrollslyrelsen, lantbruksslyrelsen,
velerinärslyrelsen, fiskeristyrelsen, statens jordbmksnärand, statens
naturvårdsverk, komraerskollegium, näringsfrihetsorabudsraannen, statens pris-
och karlellnärand, statens institut för konsuraentfrågor, statens planverk,
statens institut för hantverk och industri, statens provningsanstall, statens
handikappråd. Institutet för storhushållens rationalisering, statens växtskyddsanstalt,
statens centrala frökon-trollanslall, statens raaskinprovningar, Svenska kontrollanslallen
för mejeriprodukter och ägg, statens lantbrukskemiska laboratorium, lantbrukshögskolan,
veterinärhögskolan, statens velerinärraedicinska anstalt, statens konsuraentråd,
Vamdeklaralionsnäranden, samtliga länsstyrelser, Svenska institutet för
konserveringsforskning. Svenska koraraunförbundel. Svenska
landstingsförbundet, Sveriges allraänna exportförening, Sveriges grossislförbund,
Sveriges köpraannaförbund, Sveriges industriförbund och Svenska
arbetsgivareföreningen (geraensarat yttrande), Sveriges hantverks- och
industriorganisation, dåvarande Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet
Landsbygdens folk (RLF) (gemensamt yttrande). Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO),
Landsorganisationen i Sverige (LO), ben-sinhandelsutredningen, bygglagulredningen,
informationsulredningen, koramerskollegieulredningen, konsumentulredningen, reklamulredningen,
lullagsliflningskomraillén, utredningen ora raetrologiska enheter, veterinärväsendeutredningen,
AB Svensk laboratorieljänsl, Djupfrys-ningsbyrån och Djupfrysningskoraraillén (geraensarat
yttrande). Fisk-konservfabrikernas förening. Hushållslärarnas riksförening, Husmodersförbundel
Hera och samhälle, ICA Inköpscentralernas aktiebolag, Kooperativa förbundet
(KF), Kötlbranschens riksförbund. Nordiska rådels svenska delegation.
Riksförbundet Gatukök & Kiosknäring, Riksförbundet för allmän hälsovård, Saraarbetskoraraittén
för hälsovårdsnämnderna i rikels större städer. Svensk induslriförening.
Svenska arkitekters riksförbund, Svenska fiskhandlarförbundet, Svenska
företagares riksförbund. Svenska hälsovårdstjänsleraannaförbundet, Svenska iraporlföreningen
för färsk fmkt u. p. a., Svenska teknologföreningen, Sveriges centrala restaurangakliebolag,
Sveriges fiskares riksförbund. Svenska handelsagenters förbund, Sveriges
hotell- och restaurangförbund, Sveriges hälsovårdskonsulenlers förening,
Sveriges kioskägares riksförbund, Sveriges konditorförening, Sveriges
läkarförbund, Sveriges tandläkarförbund och Sveriges veterinärförbund.
Reraissinslanserna
har bifogat yttranden, socialstyrelsen från ledamöterna av styrelsens
vetenskapliga råd professorn Gunnar Laurell och docenten Björn Isaksson saml
från länsläkarorganisalionerna i Stockholras, Södermanlands, Östergötiands,
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Hallands, Göteborgs
och Bohus, Älvsborgs, Skara-
Prop. 1971: 62 4
borgs,
Västmanlands, Örebro, Värralands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Järatlands,
Västerbottens och Norrbollens län saml från förste stadsläkarna i Stockholra
och Malraö, sjöfartsverket från Sveriges fartygsbefälsförening och Sveriges
redareförening, kommerskollegium från Sveriges kemiska induslrikonlor (Kemikonloret)
och från handelskamrarna i Stockholm, Norrköping, Visby, Malraö, Göteborg,
Borås, Karlstad, Örebro och Sundsvall, Samarbetskommittén för hälsovårdsnämnderna
i rikets större städer från hälsovårdsnämnderna i Borås, Eskilstuna, Gävle,
Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping,
Skellefteå, Solna, Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Umeå, Uppsala, Västerås
och Örebro.
Vidare
har lill remissvaren från vissa av länsstyrelserna fogats yttranden från bl.
a. vissa hälsovårdsnärander och vederbörande länsarkitekt, länsingenjör,
länsläkare och länsveterinär.
Nuvarande
förhåUanden Central organisation
Den
offentliga adrainislralionen för frågor ora livsraedel är fördelad mellan elt
flertal olika rayndigheter. Socialstyrelsen och velerinärslyrelsen har den
centrala ledningen av livsmedelskontrollen. Uppgifterna skall fördelas mellan
de båda verken i enlighet med vad som stadgas i deras instruktioner. Kommerskollegiura
handlägger bl. a. ärenden om livsmedelstUlsatser. Statens jordbruksnämnd har
hand ora tUlsynen av bestäramelserna ora sararaansättning av charkuterivaror.
Velerinärslyrelsen skall enligt sin instruktion fungera sora central
förvaltningsmyndighet för ärenden ora livsmedelskontrollen. Veterinärslyrelsen
som har närmare 50 anställda svarar för ledningen av den h)'-gieniska
kontrollen av alla slags aniraaliska och vegetabiliska livsmedel. Övervakningen
av vissa raera ekonomiskt betingade föreskrifter t. ex. om sammansättning,
märkning och handel ankommer också delvis pä veterinärslyrelsen. De egentliga
livsmedelsfrågorna utgör drygt 60 "/o av veterinärslyrelsens verksamhet
och handläggs lill övervägande del på styrelsens hygienbyrå. Styrelsen bar
vidare en allmän byrå, en hälsokon-Irollbyrå och en administrativ byrå. Vid de
två förstnämnda byråerna handläggs ärenden ora hälso- och sjukvård av djur,
djurskydd, ladugårdshygien m. m. Arbetet på styrelsens administrativa byrå
beräknas till raer än hälften anknyta till hygienbyråns arbete. Sora rådgivande
organ har styrelsen etl vetenskapligt råd, vars ledaraöler utses av Kungl. Maj:l.
Velerinärstyreisen är svenskt kontaktorgan till FAO:s och WHO:s geraensamma
organ för utarbetande av internationella standards på livsmedelsområdet, Codex
Aliraentarius Coraraission. En tablå över organisationen för veterinärslyrelsen
torde få fogas lill delta protokoll som bilaga 1.
Prop. 1971: 62 5
Socialstyrelsen
skall enligt sin instruktion med uppraärksarahet följa livsraedelshygienen och
därvid särskilt ha tillsyn över den raedicinska kontrollen av personalen i livsraedelshanteringen
samt fräraja den allraänna näringsstandarden och sunda kostvanor.
Kontakten
raellan veterinärslyrelsen och socialstyrelsen i livsraedelshygieniska frågor
upprätthålls bl. a. genom en samarbetsdelegation mellan de båda verken. I
delegationens arbete deltar också statens institut för folkhälsan.
Statens institut för
folkhälsan har utredande och kontrollerande uppgifter på livsraedelsorarådel. Inslilulel
skall enligt sin instruktion handlägga frågor ora födoämnenas hygieniska
beskaffenhet och vara centralt undersökningsorgan för livsmedelskontrollen. Institutei
bedriver forskning och raetodulvecklingsarbele för livsraedelsundersökningar
t. ex. i fråga ora fräraraande äranen i livsmedel. Institutet skall också
utföra systematiska undersökningar av olika i handeln förekoraraande livsmedels
sammansättning. Anvisningar ål hälsovårdsnämnder för provlagning och
undersökning av livsraedel raeddelas av inslilulel. De här angivna arbetsuppgifterna
ankoraraer på institutets födoäraneshygieniska avdelning och dess vilarainavdelning.
Dessa båda avdelningar har tillsamraans 100 anställda. Vid institutet finns
vidare en oragivningshy-gienisk avdelning saml administrativ personal.
Omgivningshygieniska avdelningen bedriver forskning och
undersökningsverksamhet i fråga om luft, vallen och bullerproblera ra. ra. Vid
institutet finns sararaanlagt ca 190 ansläUda. En tablå över organisationen för
statens institut för folkhälsan torde få fogas lill delta protokoll sora
bilaga 2.
Enligt
1951 års livsraedelsstadga handläggs ärenden ora livsraedelslUlsatser av koraraerskoUegiura.
Verket är också lUlslåndsrayndighel när del gäller vilarainering av livsraedel.
Handläggningen i koramcrskollegium av ärenden om livsmedelstillsatser skall ske
i samarbete med veterinärslyrelsen, socialstyrelsen, statens institut för
folkhälsan och i vissa fall statens jordbruksnämnd. I koraraerskoUegiura är två
personer sysselsatta raed livsraedelsfrågor och vid statens jordbmksnärand en
person.
Inora
det raUilära orarådet har de här näranda rayndigheterna inga befogenheter
såvitt gäller livsraedelsfrågor. Försvarels sjukvårdsstyrelse leder den
hygieniska livsraedelskontroUen inom krigsraakten och försvarets raalerielverk
har hand ora den railitära anskaffningen av livsmedel. Bestämmelserna om
livsmedelskontroll inom krigsmakten är av begränsad natur raen ansluter sig i
allt väsentligt lill livsraedelsstadgans föreskrifter.
Vid
sidan av nu angivna rayndigheter har andra organ arbetsuppgifter sora direkt
eller indirekt berör livsmedelsområdet, t. ex. arbelarskyddsstyrelsen, generaltuUstyrelsen,
giftnämnden, statens bakteriologiska laboratorium, statens planverk, statens
veterinärmedicinska anstalt, statens växtskyddsanstalt och veterinärhögskolan.
Prop. 1971: 62 6
Regional
organisation
Tillsynsorgan
i livsraedelsfrågor på del regionala planet är enligt 87 § livsraedelssladgan länsstyrelsema.
I dessa frågor biträds länsstyrelsema numera främst av länsveterinärerna men
delvis också av länsläkarorganisationen.
Länsveterinären
har enligt velerinärinslmktionen till huvudsaklig uppgift bl. a. att inom
länet hålla sig underrättad ora och övervaka dels livsraedelskonlrollen i den
mån den centralt slår under tillsyn av velerinärslyrelsen, dels förhållanden
som genom smitta eller annan olägenhet av livsmedel kan påverka människors
hälsa eller välbefinnande. Genora länsveterinärerna utövas i livsraedelsfrågor dessutora
en inspektions- och rådgivningsverksarahel sora är direkt underställd
veterinärstyrelsen. De biträds i detla arbete i viss utsträckning av de till länsläkarorganisationen
knutna länshälsovårdskonsulenlerna.
Länsläkarorganisationens
arbetsuppgifter på livsraedelsorarådel har i förhåUande lUl länsveterinärernas
nu näranda verksarahet en något annan innebörd. Enligt länsläkarinslruklionen
skall inspektion verkställas av länsläkaren endasl då särskilda orasländigheier
påkallar inspektion från organisationens sida i fråga ora livsraedelshygieniska
förhållanden och då i samarbete med länsveterinären.
Chefsmyndighet
för länsvelerinärorganisalionen är velerinärslyrelsen. I varje län finns en
länsveterinär. Dessutora kan i länet finnas en biträdande länsveterinär. F. n.
finns dock i riket endasl en biträdande länsveterinär.
Chefsrayndighet
för länsläkarorganisationen är socialstyrelsen. Varje län utgör ell länsläkardistrikl.
Kommun, som inle lUlhör landstingskommun, ingår inle i länsläkardistrikl.
Gotlands koraraun ingår dock i sådant distrikt.
Chef
för länsläkardistrikl är länsläkaren. Finns raer än en länsläkare, utser
socialstyrelsen en av dera lill chef.
I
varje distrikt utgörs organisationen av länsläkare, biträdande länsläkare och länshälsovårdskonsulenter
lill det antal Kungl. Maj:t besläraraer. F. n. finns det 25 länsläkare, 15
biträdande länsläkare och 23 länshälsovårdskonsulenter.
De raUilära
frågorna ora livsmedel handläggs på della plan av krigsmaktens regionala
organ.
Lokal
organisation
Den
lokala livsmedelskontrollen utövas raed stöd av livsmedelsstadgan inom varje
kommun av hälsovårdsnäranden. Denna har även i övrigt all ägna uppraärksarahet
och tillsyn åt allt, sora kan inverka på beskaffenheten av livsraedel, sora
saluhålls inom komraunen.
För
utövande av livsraedelskonlrollen på del lokala planet har ell 30-
Prop. 1971: 62 7
tal
hälsovårdsnämnder i de större städerna anställt särskilda stadsveteri-närer på
hel- eUer deltid. Sararaanlagt finns ca 530 tjänster sora hälsovårdsinspektör
vid hälsovårdsnämndema. Inspektörerna utbildas vid statens inslilul för
folkhälsan. Omkring 115 av inspektörstjänsterna finns i landels tre största
städer.
Enligt livsraedelssladgan
åligger del också provinsialläkare och distriktsveterinärer samt andra läkare
och veterinärer i allmän tjänst att medverka i livsmedelskontrollen i enlighet
med deras instruktioner. Sålunda skall t. ex. distriktsveterinär enligt
allmänna veterinärinstruktionen tillse atl livsraedelsstadgans bestäraraelser
efterlevs och i delta syfte efler anmodan av länsveterinär företa besiktning
eller inspektion.
Det
ankommer f. n. även på polismyndighet alt biträda vid livsmedelskontrollen och
all göra anraälan till vederbörande hälsovårdsnämnd då anledning lill
anmärkning finns. Polismyndighet skall därutöver lämna hälsovårdsnämnd
erforderlig handräckning.
De
militära frågorna ora livsraedel handläggs på della plan av krigsmaktens
lokala organ.
Livsmedelsstadgekommitténs
förslag Central organisation
LSK
anför all det är en nackdel alt prövningen av livsraedelsfrågor på det centrala
planet f. n. är splittrad på så raånga olika rayndigheter. Detta raedför inte
sällan alt en livsraedelsrayndighets prövning av olika ärenden sker utan att
kontakt las raed andra organ sora är berörda av samma sak. Vidare förekoraraer
ibland osäkerhet ora vilken rayndighel som skall la slutiig stäUning i elt
ärende. En annan nackdel med det splittrade ansvaret är all var och en inora
sitt oraråde meddelar föreskrifter eller läranar råd och anvisningar, sora
berör andra rayndigheters verksamhetsområden.
Den
nuvarande situationen kan inte anses lillfredsslällande. Splittringen skapar
villrådighet hos rayndigheterna, näringslivet och allraänhelen ora lill vilken
myndighet raan skall vända sig, vilka regler raan skall följa och hur de skall
tolkas i förhållande till varandra. Uppdelningen av konlrollbefogenheterna raedför
onödigt dubbelarbete.
Den bästa lösningen på de
här angivna problemen är enligt LSK:s uppfattning atl koncentrera ledningen av
den offentliga administrationen för livsmedelsfrågorna till en och sararaa rayndighel.
LSK diskuterar raöjlighelema atl föra över alla livsraedelsfrågor lill någon av
de redan fungerande huvudansvariga rayndigheterna, näraligen velerinärslyrelsen,
socialstyrelsen och statens institut för folkhälsan.
Veterinärslyrelsen
ligger enligt LSK:s mening närmast lill för utvidgade uppgifter på
livsmedelsområdet. Men LSK anser alt det i så fall skulle krävas ell så
avsevärt tillskoti av annan expertis än veterinärer
Prop. 1971: 62 8
atl
styrelsen skulle förlora sin ursprungliga karaktär. Därtill komraer att till
styrelsen hör sådana velerinärraedicinska ärenden som avser hälso-och sjukvård
av levande djur och som inle kan betraktas som egentliga livsraedelsfrågor.
Vad socialstyrelsen
beträffar har den genora sammanslagningen av fömtvarande social- och
medicinalstyrelserna fåll så stor omfattning all del inle är realistiskt all
verket dessutom belastas raed saratliga ärenden på livsraedelsorarådel.
Beträffande statens institut
för folkhälsan anför LSK all institutet järate uppgiften sora
undersökningsorgan för livsmedelskontrollen har betydelsefulla uppgifter i
fråga ora forskning och metodutveckling. Dessutom bedriver institutet olika
slags utbUdningsverksamhet. Med hänsyn till dessa omständigheter och till atl folkhälsoinstitulel
inte är avsett atl vara en förvaltningsmyndighet i egentlig mening anser LSK
det inle heller lärapligt alt instilulel får del centrala ansvaret för livsraedelskonlrollen.
Då
den föreslagna nya livsraedelslagstiftningen ställer stora krav på den centrala
adrainislralionen för livsmedelsfrågor har LSK korarait till den uppfattningen
att del bör inrättas en särskild rayndighel, kallad livsmedelsslyrelsen.
Arbetsuppgifter
Livsmedelsstyrelsens
främsta uppgift blir atl vara ledande, saraordnande och övervakande central
förvaltningsmyndighet i alla livsmedelsfrågor sora är av hygienisk betydelse eUer
berör redlighet i handeln raed livsmedel.
Gmnd
för denna verksamhet bör enligt LSK vara den nya livsmedelsstadga raed
tillämpningskungörelse, som ingår i LSK:s förslag, saml alla de andra
författningar, bestämmelser ra. ra. sora h'änger samman därmed. I samband härraed
föreslås all livsraedelsstyrelsens arbete i första hand inriktas på hygienen
hos livsmedel från råvaruproduktion och import samt tillverkning, vidareberedning,
förpackning, lagring, transport, saluhållande och annan hantering frara lill konsuration
av livsraedlen. LSK framhåller all del huvudsakliga syftet är atl tillförsäkra konsuraenterna
Uvsmedel, sora inle är skadliga eller på annat sätt otjänliga, saml att fräraja
redlighet i handeln raed dessa varor. LSK anser alt ansvaret i fråga om
livsmedlens beskaffenhet väsentligen bör vila på livsraedelsslyrelsen. Däreraot
raenar LSK alt styrelsens behörighet inle bör utsträckas till frågor ora den
rent ekonoraiska kontroll sora hör saraman med prisreglering för livsmedel
eller avsältningsfrämjande och andra jordbrukspoUliska åtgärder.
I livsmedelsslyrelsens
uppgifter bör enligt LSK också ingå alt i viss utsträckning övervaka de större
och riksomfattande livsmedelsindustri-
Prop. 1971: 62 9
erna.
LSK frarahåller all inspektions- och kontroUverksarahel eraeUertid i första
hand bör bedrivas genora länsstyrelserna och av hälsovårdsnäranderna. Enligt LSK:s
förslag ankoraraer del på livsraedelsslyrelsen all vägleda dessa organ och
fördela arbetsuppgifterna raellan dera samt lärana råd och anvisningar för
deras verksarahet. När det gäller livsraedelsundersökningar bör enligt LSK särskUda
konlrollaboralorier ställas till livsmedelsstyrelsens direkta förfogande. I
första hand bör resurserna vid folkhälsoinstilutet utnyttjas. LSK anser dock
all mlin-undersökningar kan ulföras också hos andra laboratorier. I detta syfte
bör livsraedelsslyrelsen överta institutets uppgift atl utse olika laboratorier
för livsraedelsundersökningar.
Härutöver
torde enligt LSK bland livsraedelsstyrelsens arbetsuppgifter ingå att noga
följa teknisk och annan utveckling på livsraedelsorarådel och med beaktande
därav utarbela förslag till ändring eller komplettering av gällande bestäraraelser.
Slutligen erinrar LSK ora livsraedelsstyrelsens uppgifter på det inlernalionella
orarådet bl. a. som svenskt kontaktorgan lill Codex Alimentarius Coraraission.
I
anslulning härtUl lägger LSK frara synpunkter på livsraedelsstyrelsens saraarbele
raed övriga rayndigheter sora har anknytning lill livsraedelsorarådel. Mol
bakgrund av sin uppfattning att folkhälsoinstitulel bör vara ell frislående
organ förordar LSK elt nära saraarbete mellan styrelsen och institutet,
särskilt i fråga ora dess födoäraneshygieniska avdelning och vilarainavdelning.
Bland övriga rayndigheter, beträffande vilka elt fortlöpande saraarbele blir av
stor betydelse för livsraedelsslyrelsen, anser LSK särskilt böra näranas
socialstyrelsen i medicinska frågor, statens jordbruksnämnd i ärenden om
livsmedels-standards, lantbruksslyrelsen i fråga om animaUska och vegetabUiska råvaror
saml kommerskollegiura beträffande livsraedelshandeln.
I
livsraedelsstyrelsens uppgifter bör vidare ingå att utarbeta förslag till lUlärapningskungörelse
lill livsraedelssladgan och andra bestäraraelser, råd och anvisningar på livsmedelsorarådet.
LSK förordar härvid att ell nära saraarbete sker inle bara raed nyssnäranda rayndigheter
ulan också raed de delar av näringslivet sora är berörda i de enskUda fallen.
Bl. a. när del gäUer atl utarbeta föreskrifter om livsmedels sammansättning och
beskaffenhet (livsraedelsslandards) är en sådan samverkan enligt LSK av uloraordenllig
betydelse.
Verksorganisationen
LSK
lägger frara två alternativ lill organisation av livsraedelsslyrelse. Enligt
del ena, kallat Altemativ I, skall den del av veterinärslyrelsen sora nu
handhar rena livsraedelsfrågor föras till det nya verket tillsamraans raed
viss del av den adrainistraliva personalen. LSK föreslår alt den återstående
delen av velerinärslyrelsen som har hand ora hälso-
Prop.
1971: 62 10
och
sjukvård av levande djur, velerinäryrkels utövande m. ra. uppgår i lanlbruksstyrelsen.
Enligt
LSK:s Alternativ II föreslås hela veterinärslyrelsen ingå i livsmedelsstyrelsen.
Enligt delta alternativ bör vidare det nya verket få i uppdrag atl efler samråd
med andra berörda rayndigheter komraa in raed förslag lill Kungl. Maj:l ora den
fortsatta organisationen av livsmedelsslyrelsen. Bl. a. borde verket då
diskutera atl överta vissa uppgifter i fråga om vegetabiliska råvaror och
fodermedel från lantbruksslyrelsen och statens jordbruksnämnd. I del saramanhanget
skulle det också kunna bli aktuellt alt överväga folkhälsoinstilulels framlida
ställning. Komraittén förordar all dess Alternativ II genoraförs
lUls vidare.
Ledaraolen
Nybora reserverar sig raot den provisoriska lösningen av organisationsfrågan
och anser all den bör lösas definitivt i saraband med den nya lagstiftningen. Ora
det inle är möjligt bör någon förändring inle äga rum i den nuvarande
organisationen, frånsett erforderlig förstärkning av velerinärstyreisen.
LSK
anser all de laboralorieenheter, som förser de administrativa livsmedelsmyndigheterna
med underlag för deras beslut, skall vara frislående. Kommittén erinrar också ora
folkhälsoinstilulels vikliga uppgifter beträffande vetenskaplig forskning och
utbildning och anför, atl denna verksamhet ännu mindre än laboratoriearbetet
lämpar sig atl under-släUas en administrativ myndighet.
LSK
anför all laboratoriekonlroUen på livsmedelsorarådet kan anses eftersatt i
stora delar av landet. För all rätta till bristerna anser LSK atl åtgärder
måste vidtas för atl få till slånd en ökad och mera sysleraatiskl upplagd verksarahet
för provlagning och undersökning av livsraedel i landet.
LSK
föreslår atl statens institut för folkhälsan byggs ut för att göra undersökningar
och utredningar i första hand ål livsraedelsslyrelsen. Kommittén anser all de
erforderliga laboratorieresurserna bör vara frislående från
livsmedelsstyrelsens organisation. Därför bör folkhälsoinslilutel som
föreslås vara centralt undersökningsorgan på livsmedelsområdet även i
fortsättningen inte inordnas i livsraedelsslyrelsen.
All
institutet i första hand skall slå lill livsraedelsstyrelsens förfogande skaU
enligt LSK:s raening inte innebära raera än att institutet skall ulföra de
undersökningar sora livsraedelsslyrelsen besläramer. Befattningshavarna vid instilulel
skaU vara skyldiga atl föredra eller på annat sätt della i handläggningen inora
livsraedelsslyrelsen av ärenden sora har geraensamt intresse. Inslilulels
styrelse bör i frågor om organisation, personalförhållanden, anslagsdisposilion
ra. m. samråda med livsmedelsslyrelsen. Inslilulels resurser bör kunna anlitas
av övriga livsraedelsrayndigheter liksom av livsmedelsbranschen och enskilda
personer. LSK anför, atl den fristående ställning sora instilulel intar koraraer
i
Prop. 1971: 62 11
all
borga för alt dess objektivitet därvidlag inte skall kunna sällas i fråga.
I elt särskilt yttrande
framhåller LSK:s ledamöter Lindskog och Nybom alt de anser alt fördelar för
del allmänna slår all vinna genom en sammanläggning av statens institut för
folkhälsan med den föreslagna livsraedelsslyrelsen. Därvid borde institutets födoäraneshygieniska
avdelning och vilarainavdelning föras till livsmedelsslyrelsen och dess omgivningshygieniska
avdelning lill statens naturvårdsverk.
LSK föreslår alt den
sektion på komraerskollegiels induslribyrå som handlägger frågor ora
livsmedelstillsatser, vitaminer och bekärapningsmedelsrester förs över.lill livsmedelsslyrelsen.
Den nya myndigheten
föreslås stå under ledning av en verksstyrelse och en generaldirektör. Enligt Altemativ
I skall verket ha fem byråer, nämligen en allraän livsraedelsbyrå, en köllvarubyrå,
en norrabyrå särat en teknisk och en adrainistrativ byrå. Vid genoraförande av
Alternativ II koraraer livsraedelsslyrelsen dessutom att för de
särskilda veterinärmedicinska ärendena få en allraän veterinärbyrå och en
veterinär häl-sokonlroUbyrå. För sararaa äranesoraråde skall lill styrelsen
knytas en veterinär ansvarsnärand och en nämnd för veterinärmedicinsk
rådgivning och inforraation.
I verksstyrelsen bör
enligt LSK ingå dels representanter för olika myndigheter raed anknytning lill
livsmedelsfrågor, dels representanter för industrin, handeln,
konsumentkooperationen, jordbruksnäringen, arbetslagarna och konsumenterna. Dessutora
föreslås generaldirektören vara självskriven ledamot av verksstyrelsen. Han bör
emellertid irite vara ordförande i styrelsen. Till sill förfogande bör
verksledningen ha etl vetenskapligt råd som bör rekryteras bland vetenskapsmän
med väl meriterad erfarenhet av frågor på livsmedelsslyrelsens verksamhetsområde.
Ledamöterna Kämpe och Lund
föreslår i var sin reservation atl en representant för statens velerinärraedicinska
anstalt skall ingå i styrelsen även ora Alternativ I väljs. Lund föreslår
dessutom alt jordbmksnäring-en skall ha två representanter.
Beträffande byråorganisationen
föreslår LSK för de egentliga livsmedelsärendena en allraän livsmedelsbyrå och
en köllvarubyrå. Skälet till denna uppdelning är all kött, charkuterivaror och
fjäderfä anses inta en så dominerande ställning på livsmedelsorarådet och kräva
så stora arbetsinsatser alt del är raotiveral atl en särskUd byrå inrättas för
dessa varugmpper. En norrabyrå föreslås för frågor ora livsmedelsstandards, berikningsmedel,
tillsatser, fräraraande äranen och raarknadsfrågor. Den tekniska byrån bör
handlägga produktions- och byggnadsärenden, frågor om livsmedelstransporter,
godkännande av laboratorier ra. ra. Den administrativa byrån skall fömlora
personalärenden, budgetfrågor och
Prop. 1971: 62 12
karaerala
ärenden utarbeta förslag till livsmedelsstadgans tillämpningskungörelse och
handlägga internationella ärenden och informationsfrågor.
Enligt
LSK:s Alternativ II tillkommer till nyss angivna byråer ytterligare
två, nämligen en allmän veterinärbyrå och en veterinär hälsokon-IroUbyrå. De
föreslås bli överförda från nuvarande velerinärslyrelsen med oförändrad
organisation.
Ledamoten
Kärape reserverar sig mol uppdelningen på en köllvarubyrå och en allraän
livsmedelsbyrå. Han föreslär i stället en särskild hygienbyrå (vambyrå) för produklionshygien
i fråga ora saratliga slags livsraedel, för vatten i livsraedelshanteringen och
för iraport- och exportärenden saral en annan hygienbyrå (allraän hygienbyrå)
för hantering, transport, lagring och saluhållande av livsraedel,
storhushålls- och laboraloriefrågor, personalhygien, kursverksamhet, rådgivning
och inforraation.
Ledaraolen
Englund reserverar sig också raot uppdelningen raellan allmänna livsmedelsbyrån
och köttvarubyrån och föreslår att frågor om samtliga livsmedel placeras på en geraensara
varubyrå. Vidare föreslås i reservationen en särskUd kontakt- och kontrollbyrå
för saraordning, rådgivning och kontakt raed allmänheten.
Personalbehov
för livsmedelsstyrelsen m. m.
LSK
har redovisat två alternativ beträffande livsmedelsstyrelsens arbetsuppgifter
och behov av personal, varav del ena betecknat Alternativ II
föreslås genomföras tills vidare. Elt ämbetsverk med så raånga nya
arbetsuppgifter sora del här är fråga ora kan enligt LSK inle byggas ul
fullständigt på en gång. Verket föreslås därför få börja raed en basorganisalion
av tjänster sora LSK bedöraer oundgängligen nödvändiga och därefter begära
påbyggnad för arbetsenheter som genom utvecklingen kräver förstärkning. LSK:s
förslag lill personaluppsättning för en sådan basorganisalion fraragår av
nedanstående sararaanställning.
Handläggande
Övrig
Summa
personal
personal
Chefstjänst
m. m.
1
1
2
Allmänna
livsmedelsbyrån
10
6
16
Köttvambyrån
6
3
9
Normbyrån
6
4
10
Tekniska
byrån
3
2
5
Allmänna
veterinärbyrån
4
4
8
Veterinära
hälsokontrollbyrån
2
2
4
Administtativa
byrån
12
13
25
Summa
44
35
79
Prop. 1971: 62 13
Velerinärslyrelsen
har f. n. 46 anställda, varav 13 arbetar på allraänna byrån och
hälsokontrollbyrån raed djurraedicinska frågor m. ra.
LSK
erinrar ora att livsraedelslagstiftningens och livsraedelskontrol-lens fr'ämsta
syfte är att skydda konsumenterna mot skadliga eller på annat sätt ur
hälsosynpunkt otjänliga livsraedel. Livsmedelskontrollen är i grunden en humanraedicinsk
fråga och det är därför raycket angeläget all livsraedelsslyrelsen får tillgång
lill läkare med utbildning på livsmedelsområdet. LSK anser all den medicinska
övervakningen av personal i livsmedelshantering bör bli effektivare än
hittills. Övervakningen bör skötas av sararaa rayndighel som har högsta
ansvaret för övrig kontroll på livsmedelsorarådet. Livsraedelsslyrelsen bör
givetvis nära sararåda med socialstyrelsen i dessa frågor.
Vidare
anser LSK det angeläget all den nya organisationen får tillgång också till
andra specialister, t. ex. veterinärer, odontologer, livsmedelstekniker,
ekonomer och branschsakkunniga ra. fl.
LSK
framhåller betydelsen av en förbättrad inforraation frän livsmedelsmyndigheterna
lill näringslivet och konsuraenterna. Del är angelägel all alla berörda får inforraation
ora den nya livsraedelslagsliflningen så alt liUärapningen av lagstiftningen
blir effektiv. Livsraedelsslyrelsen bör få personal och övriga resurser för
all kunna ge sådan inforraation.
Undervisning
och information av de anställda i livsraedelshanteringen bör enligt LSK i stor
utsträckning orabesörjas och bekostas av vederbörande förelag eller
företagarorganisation inora raraen för egentiUsynen.
LSK
föreslår all verksamheten vid födoämneshygieniska avdelningen och vilarainavdelningen
vid statens inslilul för folkhälsan delas upp i forskningsavdelningar och konlrollaboralorier.
KonlroUaboratorierna avses slå lill förfogande i första hand för de centrala
undersökningar sora livsraedelsslyrelsen påfordrar. Medel för konlrollaboraloriernas
verksarahet föreslås få begäras av styrelsen för folkhälsoinstilutet i sararåd
raed livsraedelsslyrelsen och på vanligt sätt anvisas under institutets anslag.
LSK anser all det vid utbrytningen av kontrollverksamheten till s'ärskilda konlrollaboralorier
bör ske en ökning av personalstyrkan. LSK räknar med nära nog en fördubbling av
resurserna för kontroll av vitaminer och andra berikningsraedel i livsraedel
och med en 50-procenlig ökning för övrig Uvsraedelskonlroll. TUl livsraedelsstyrelsens
egen disposition bör därutöver enligt LSK finnas raedel för livsmedelsundersökningar
sora i första hand anvisningslaboratorier ute i landet bör utföra. Sådana medel
kan också behövas för undersökningar sora folkhälsoinstitulel får i uppdrag
all ulföra, exerapelvis för alt snabbt möta elt oväntat undersökningsbehov.
Prop.
1971:62 14
Regional
organisation
LSK
föreslår att livsmedelskontrollen på det regionala planet skall handhas av
länsstyrelsen med biträde av länsveterinären och länsläkaren samt av länshälsovårdskonsulenten.
LSK ullalar i della sararaanhang att del finns elt starkt behov att
intensifiera den offentliga livsraedels-konttollen inte bara på del centrala
planet ulan också på de regionala och lokala planen. För all så skall kunna ske
på ell effektivt och ändaraålsenligl sätt anser LSK det nödvändigt att vissa tillsynsuppgifter
förs upp från hälsovårdsnämnderna lill det regionala planet och samordnas där.
Bl. a. är del påkallat all så sker i fråga om kontrollen av större och
riksomfattande förelag i länet. Vad nu sagls förutsätter enligt LSK:s uppfattning
att länsstyrelsen får ökade befogenheter inom livsmedelskontrollen inora
länet. Länsstyrelsen bör bl. a. själv kunna utöva kon-ttoU.
Länsstyrelsens
kontrollverksamhet på det regionala planet föreslås få sararaa inriktning sora livsraedelsstyrelsens
på det centrala planet och således grunda sig på livsraedelssladgan raed dess tillämpningskungörelse
och andra bestämmelser som hänger sarnman därmed. Vidare skall länsstyrelsen enligt
LSK verka som utredande instans ål livsmedelsslyrelsen. Härutöver föreslås alt
länsstyrelsen skall inta en ledande ställning gentemot de lokala
hälsovårdsnämnderna och bistå dessa raed erforderliga råd och anvisningar i livsraedelsfrågor.
LSK
ullalar all del otvivelaktigt erfordras ökade resurser i fråga ora sakkunnig
personal för de nya och utökade arbetsuppgifter länsstyrelsen föreslås få sora
regionalt livsraedelsorgan. I delta hänseende anser LSK att länsstyrelsen i
princip bör få tUlgång lill sararaa slags specialister sora föreslagits för livsraedelsslyrelsen.
Under alla förhållanden finner LSK starka skäl föreligga för all länsstyrelsen
skall ha tillgång lill representanter för de tre viktigaste specialislgmpperna,
näraligen veterinärer, läkare och Uvsraedelslekniker. Dessutom fordras
jurister för verksamheten och hälsovårdskonsulenter som huvudsakligen bör ägna sig
åt livsmedelsfrågor. Av de nämnda specialisterna disponerar länsstyrelsen
redan alla ulora livsraedelsleknikerna. En sådan specialist bör knytas till
länsstyrelsen frärast för alt tillgodose behovet av en sakkunnig bedöraning av
frågor ora industriell livsraedelstillverkning. I likhet med vad LSK framhållit
i fråga ora livsraedelsslyrelsen är korabinalio-nen av Uvsraedelslekniker raed huraan-
och veterinärmedicinska experter en nödvändig förutsättning för alt
länsstyrelsen skall kunna bli ell sakkunnigt och effektivt ledande organ på del
regionala planet.
När
det gäller organisationen av länsstyrelserna för handläggnmgen av livsraedelsfrågor
uppmärksammar LSK del förslag till en ändrad uppbyggnad av dessa rayndigheter sora
lagts frara i etl betänkande av länsförvallningsulrednmgen (SOU 1967: 20 och
21). Enligt detta förslag bör länsförvaltningen så långt sora raöjligt
koncentreras till länsstyrelsen.
Prop.
1971: 62 15
Härvid
föreslås all vissa s. k. länsexperler, som f. n. är frislående från länsstyrelsen,
skall ingå sora befattningshavare i en ny länsstyrelseorga-nisalion.
Beträffande livsraedelsfrågorna innebär förslagel all de nuvarande regionala
fackorganen för livsmedelskontrollen, nämligen länsveterinär- och länsläkarorganisalionerna,
kommer all direkt inordnas i länsstyrelsen och sammanföras under en särskild
social- och hälsovårds-sektion.
Med
hänsyn lill LSK:s förslag alt länsstyrelsen skall vara regional livsmedelsmyndighel
tillstyrker LSK länsförvaltningsulredningens förslag i delta hänseende. Om
nämnda experter inordnas i länsstyrelsen, komraer de atl ha kvar vissa
arbetsuppgifter som ligger utanför länsstyrelsens verksamhetsoraråde och för
vilka de är ansvariga direkt under vederbörande fackrayndigheler. Delta dubbla
huvudmannaskap finner LSK inte skall behöva föranleda några större praktiska
svårigheter.
Den
nya livsmedelssladgan järate lillärapningskungörelse koramer enligt kommittén
all innebära ökad arbetsbelastning för länsläkare och länsveterinärer. Frågan
om en ökning av antalet biträdande länsveterinärer bör enligt LSK få prövas i
annat sammanhang.
I
princip bör enligt LSK varje länsstyrelse ha tillgång lill förutom länsläkare
och länsveterinär en livsmedelstekniker och en länshälso-vårdskonsulenl. För
budgetåret 1971/72 föreslås därför sora en första etapp alt tio tjänster för
livsmedelstekniker inrättas. Beträffande länshälsovårdskonsulenlerna erinrar
kommittén om atl del vid länsläkarorganisationen budgetåret 1970/71 skaU
finnas en sådan i varje län utora Gollands län. Dessa konsulenter sysslar f. n.
i betydande utsträckning raed livsraedelshygieniska frågor sora raedhjälpare
ål länsveterinären och länsläkaren. LSK anser all innehavarna av de till länsläkarorganisationen
knutna konsulenttjänsterna i fortsättningen borde få koncentrera sig på sina
uppgifter utanför livsraedelsorarådel. I gengäld föreslår LSK atl nya
konsulenttjänster inrättas, vilka huvudsakUgen skall avses för länsstyrelsernas
nya uppgifter enligt den föreslagna livsraedelssladgan. Tjänsterna föreslås
inrättas på länsstyrelsernas stal. Redan budgetåret 1971/72 bör enligt LSK en
sådan tjänst inrättas i varje län. Den konsulent sora placeras i Gollands län
föreslås få biträda länsläkaren och länsveterinären i länet även raed andra
ärenden än livsraedelsfrågor.
Lokal
organisation
Livsraedelskonlrollen
på del lokala planet bör enligt LSK i likhet raed vad sora nu gäller utövas av hälsovårdsnäranderna.
Hälsovårdsnäranderna
föreslås få nya ökade inspektions- och kontrolluppgifter särat olika andra
arbetsuppgifter sora kan delegeras från livsraedelsslyrelsen eller
länsstyrelsen. Bl. a. kan näranas ärenden ora
Prop. 1971: 62 16
förhandsprövning
och slutiigt godkännande av livsmedelslokaler. Vidare bör det i fortsättningen ankoraraa
på nämnderna atl falla de hygieniskt sett viktiga besluten om tillstånd alt saluhålla
livsraedel på andra ställen än i livsraedelslokaler. Närandernas inspektions-
och kontrolluppgifter koraraer liksora hillills alt bli av myckel skiftande
slag och gäller frärast lokaler, fordon, utrustning och personal. TUl dessa
uppgifter koraraer hälsovårdsnärandernas skyldighet all övervaka all livsraedelsföretagarna
har anordnat en raed hänsyn till verksamhetens art ändaraålsenlig fortlöpande egentillsyn.
Dessutora föreslås att hälsovårdsnäranderna i första hand får kontrollera all bestäraraelserna
ora raärkning och annan uppgiftsskyldighel vid raarknadsföring av livsraedel
iakttas. Hälsovårdsnärandernas livsmedelskontroll bör enligt LSK utövas genom
inspektioner och laboratorieundersökningar av bl. a. råvaror och färdiga produkter.
Till de viktigaste kontrolluppgifterna anser LSK höra förhållandena under tillverkningsskedel.
LSK
föreslår en förstärkning av hälsovårdsnämndens resurser för atl denna skall
kunna fungera sora lokal livsraedelsrayndighet. Bl. a. bör i varje koraraun
finnas rainst två hälsovårdsinspektörer och i de större koraraunerna dessutora
en livsmedelshygieniker raed högre utbildning. För sistnämnda slag av tjänst
skall också livsmedelstekniker kunna komma i fråga. I den raån
en'hälsovårdsnämnd inle kan få lillfredsslällande resurser för sina åligganden inora
livsmedelskontrollen föreslår LSK alt vederbörande länsstyrelse skall kunna
överta närandens arbetsuppgifter i de hänseenden sora därvid blir aktuella. Så
kan exerapelvis bli fallet i fråga ora kontroll av större
livsmedelsanläggningar.
I
syfte alt förbättra möjligheterna för en så sakkunnig bedöraning av livsraedelsärendena
sora raöjligl hos de hälsovårdsnämnder, som inte har egen läkare och veterin'är
ansläUd, vill LSK härutöver föreslå en direkt skyldighet för nämndema atl
kalla tjänsteläkare (provinsial- och sladsdistriklsläkare) och tjänstevelerinär
(distriktsveterinär) till samraanträden vid vilka sådana ärenden förekoraraer.
LSK
frarahåller alt det vid en i socialstyrelsens regi utförd undersökning framkom
all totala antalet hälsovårdsinspeklörslj änster var 531. Av dessa fanns 115 i
de tre största städerna. För all hälsovårdsnämnderna skall kunna uppfylla
kraven enligt den nya livsmedelssladgan behöver enligt koraraittén antalet inspeklörsljänster
ökas raed saramanlagt ca 200. LSK förordar dessutom all livsraedelshygieniker skaU
anställas på heltid i städer raed rainst 40 000 invånare. F. n. finns i landet
24 städer av denna storlek. Med nuvarande uppsättning av tjänster av denna typ
(stadsveterinärer) i dessa städer tre saknar helt sådana tjänster skulle
ytterligare tjänster sora livsmedelshygieniker behövas motsvarande samraanlagt
tio heltidstjänster. Koraraittén förulsätler vidare all del inrättas tjänster
för livsmedelstekniker i de tre största städerna, som redan har mer än en stadsveterinärtjänsl
vardera.
Prop. 1971: 62 17
Livsmedelslaboratorier
Sora
tidigare närants föreslår LSK att länsstyrelserna och hälsovårdsnäranderna
skall få väsentligt ökade åligganden i fråga om livsmedelskontroll. För
länsstyrelserna blir den direkt utövande livsmedelskontrollen en helt ny
arbetsuppgift. För atl kunna fullgöra dessa skyldigheter måste både
länsstyrelser och hälsovårdsnämnder ha tillgång till laboratorier.
Enligt
LSK:s förslag skall folkhälsoinstilulels resurser för livsmedelsundersökningar
i första hand anlitas för livsraedelsstyrelsens egna kontrollprojekt. För den
regionala och lokala kontrollen föreslår kommittén all livsmedelsslyrelsen
skall välja ul livsmedelslaboralorier sora kan bistå dera i kontrollarbetet.
Dessa laboratorier skall kallas anvisningslaboratorier.
Styrelsen
skaU i sararåd raed statens institut för folkhälsan beslärama vilka
laboratorier som anses kunna göra specialundersökningar av vissa livsmedel eUer
använda särskilda undersökningsmetoder.
För atl livsmedelsföretag
skall kunna fuUgöra sina skyldigheter i fråga om den föreslagna egentiUsynen
anser LSK atl företag sora inte har eget laboraloriura skall få anlita
anvisningslaboratorierna i den raån det kan ske utan förfång för den offentliga
livsmedelskontrollen. Vidare föreslår LSK att livsraedelsslyrelsen på begäran
av enskUt laboratoriuras innehavare skall kunna godkänna detta för
undersökning avseende livsmedels beskaffenhet och sararaansättning saral därpå
inverkande förhåUanden. Sådana laboratorier skall kallas godkända livsmedelslaboralorier.
Godkännande bör ges efler prövning i samråd raed folkhälsoinstilutet av
laboratoriets korapelens och avse viss tid, högst fera år.
Statens
institut för folkhälsan ger ul en förteckning över laboratorier sora kan göra
undersökningar av prov av olika slag av livsmedel. Denna förteckning har legal
till grund för del förslag lUl förteckning över anvisningslaboralorier och
godkända livsmedelslaboratorier som LSK lägger fram.
Remissyttranden
Central organisation
Flertalet
reraissinstanser som ullalat sig i denna fråga har ställt sig posUiva liU all
en ny central myndighet för livsraedelskonlroll inrättas. De har eraeUertid genoragående
avvisat förslaget alt ge den nya rayndighelen provisorisk karaktär. De frarahåller
i stället betydelsen av all den nya centrala organisationen får sin slutliga utforraning
samtidigt sora den nya livsraedelslagstiftningen träder i kraft. Tveksarahet
har emellertid rått om vilket organisationsalternaliv som då är alt föredra.
Etl
drygt 20-lal remissinstanser förordar Alternativ I.
2
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 62
Prop. 1971:62 18
Styrelsen för lantbrukshögskolan anser det inte rationellt
all till livsmedelsstyrelsen förlägga ärenden om och personal för handläggning
av frågor om hälso- och sjukvård av levande djur, ladugårdshygien o. d., eflersora
dessa arbetsuppgifter är intiral förbundna raed åtgärder inora djurhållningen i
övrigt. Det synes funktionellt rikligare all lantbruksslyrelsen, sora svarar
för statliga åtgärder för animalieproduklionens utveckling, också handlägger
frågor om hälso- och sjukvård av levande djur och därraed sararaanhängande spörsraål.
Lantbruksslyrelsen bör sålimda också bli central förvallningsrayndighel för
veterinärmedicinska ärenden och huvudraan för velerinärkåren.
Om de mera
velerinärraedicinskl betonade ärendena i enlighet med Alternativ II överförs lUl livsraedelsslyrelsen,
bör enligt statens växtskyddsanstalt vissa uppgifter på vegetabilieorarädel, sora
handläggs av lantbruksslyrelsen och statens jordbmksnärand, flyttas lill del
nya verket. En sådan åtgärd synes mindre välbetänkt. Även statens lantbrukskemiska
laboratorium anser del mest ändamålsenligt all den veterinära verksamheten förs
till lantbruksslyrelsen.
Statens
konsumentråd anser all man bör söka renodla livsmedelsslyrelsens verksamhet
och undvika all belasta den med verksamhetsgrenar sora inle inrättats för atl
värna ora livsraedelsorarådel. Förslagel ora en renodlad livsraedelsslyrelse
enligt Alternativ I förordas också av statens institut för konsumentfrågor.
Husmodersförbundet Hem och samhälle. Hushållslärarnas riksförening och Svenska teknologföreningen.
I reraissyttrandena
från näringslivels organisationer fästs stor vikt vid att livsmedelsstyrelsen
från början organiseras enligt Alternativ I. Sålunda anser KF del vara en väsentiig
fördel all livsmedelsslyrelsen blir ell renodlat organ uteslutande för livsraedelsfrågor.
Sveriges
industriförbund finner del angeläget att livsmedelsstyrelsen inle tUläggs
arbetsuppgifter som går utanför vad som direkt motiveras av själva livsraedelssladgan.
I annat fall finns risk för atl del nya verket blir alllför heterogent och koraraer
all präglas av lungroddhel. Alternativ I förenar på elt väsentligt raer lillfredsslällande
sätt önskemålet om etl relativt horaogenl organ raed en riralig centralisering
av livsraedelsövervakningen. I förbundels synpunkter insläraraer Köttbranschens
riksförbund och Svenska arbetsgivareföreningen.
I allt väsentiigt
liknande raoliv till förraån för Alternativ I åberopas vidare av Svenska
företagares riksförbund, Sveriges grossislförbund, Sveriges köpmannaförbund.
Kemikontoret, Stockholms handelskammare, Gotlands handelskammare,
handelskammaren för Örebro och Västmanlands län, handelskamrarna i Göteborg,
Borås och Karlstad, Skånes handelskammare saral Östergötlands och Södermanlands
handelskammare.
Lantbruksstyrelsen
förklarar alt, om del är från olUia synpunkter ändaraålsenligl alt lill ärabelsverkel
föra över veterinärslyrelsens all-
Prop.
1971: 62 19
raänna
byrå och hälsokonlroUbyrå, della inle behöver medföra svårigheter av
organisatorisk eller praktisk natur. Dessa byråer bör tämligen lätt kunna
infogas i lantbruksstyrelsen. Enligt denna myndighet är del av central
betydelse atl bibehålla och stärka den nuvarande nära kontakten raellan de
organ sora handhar frågor ora jordbrukets rationalisering och den veterinära
sakkunskapen om djursjukdomar, djurskydd och djurhållningens inverkan på railjön.
Livsraedelsstyrelsens
uppbyggnad enligt principerna för Ätterna-t i v II förordas
likaledes av elt 20-lal reraissinstanser.
Veterinärstyrelsen
anför alt valel av organisation beror av vilken vikt som bör ges i
administrativt hänseende åt sambandet mellan det levande djuret och livsmedlen.
Enligt veterinärslyrelsen är det nödvändigt atl ingrepp och åtgärder som rör de
levande djuren ses mol bakgrund av deras roll som Uvsraedelsproducerande.
Uppfattningen atl hygieniska åtgärder kan behövas långt innan en vara formellt
faller under livsraedelslagsliflningen har accentuerats av utvecklingen inora aniraalie-produklionen
i fråga ora bl. a. uppfödningsteknik och av den ökande kännedoraen ora
miljöriskerna. Erfarenheten visar enligt veterinärslyrelsen alt en intim
saraverkan mellan de administrativa enheterna på djursidan och livsmedelssidan
är nödvändig. Om de berörda byråerna enligt Alternativ I inordnas i lantbruksslyrelsen,
måste flertalet ärenden inom de nämnda orarådena handläggas geraensarat mellan
två ämbetsverk. En sådan ordning kan inle anses rationell.
Veterinärslyrelsen
framhåller vidare atl Alternativ I medför en delning av veterinärkåren på två
huvudmän. Läns- och stadsvelerinärerna saml besiktningsvelerinärerna vid konlroUslakterier
och költbesUrtnings-byråer kommer alt hänföras lill livsraedelsslyrelsen medan
distriktsveterinärerna skulle sortera under lantbmksstyrelsen. Därvid är alt
märka alt ell drygt hundratal dislrUctsvelerinärer innehar deltidsbefallningar inora
livsraedelskonlrollen, t. ex. sora sladsvelerinärer, besiktningsveleri-närer
eller iraporlbesiklningsveterinärer. Dessa korabinalioner av livsraedelshygien-
och dislriktsljänster koraraer atl fordra geraensararaa beslut av livsraedels-
och lantbmksslyrelserna ora varje förordnande vid tillsättning eller vikariat.
Också på grund av angivna förhållanden är velerinärslyrelsen av den bestärada
uppfattningen alt styrelsens allraänna byrå och hälsokonlroUbyrå raåste behållas
inora den centrala livsraedelsrayndigheten.
Styrelsen
för statens veterinärmedicinska anstalt betonar också vikten av alt
administrationen av hälso- och sjukvården bland aniraalie-producerande djur
saraordnas raed adrainislralionen av livsraedelshygienen. I såväl forskning
som undervisning inom veterinärmedicinen finns en vertikal integration mellan
den kliniska verksamheten rörande animalieproduklionens djur och den hygieniska
bedömningen av livsraedel från dessa djur. Denna integration bör enligt velerinärraedicinska
an-
Prop. 1971: 62 20
stalten
också finnas på del adrainistraliva planet. Velerinärraedicinen raedverkar
sålunda lill atl livsraedlel inte kontaraineras raed hälsovådliga äranen från
det djuret föds till dess produkter förlärs. TUl livsraedelshygienen i
vidsträckt beraärkelse räknas också hygienen på det bete djuren får, i del
foder de äter och del vatten de dricker, i de stallar de bor osv.
Styreben
för veterinärhögskolan ansluter sig i huvudsak liU etl yttrande av högskolans lärarkoUegiura
sora förordar all Alternativ II
genomförs. Som motiv uttalar
kollegiet all raan inte kan ifrågasätta del nära sarabandel raellan
hälsotillståndet hos de Uvsraedelsproducerande djuren saral den hygieniska och
kvalitativa beskaffenheten hos kött och andra aniraaliska Uvsmedelsprodukler.
Förverkligas Alternativ I koramer velerinärväsendet inte längre all fungera sora
en saralad, saraverkande enhet.
Försvarets
sjukvårdsstyrelse anser all de nära relationerna raellan djursjukvård och livsraedelshygien
inte nog kan betonas. En uppdelning av velerinärärendena på tvä centrala rayndigheter
torde därför vara föga läraplig. Inom krigsmakten har såväl livsraedelshygien sora
djursjukvård och djurskydd centralt saraordnats under sjukvårdsstyrelsen.
Styrelsen har endasl positiva erfarenheter av denna organisation.
Också
hälsovårdsnämnden i Stockholm understryker det nära sarabandel raeUan levande
djur, djurföda, vallen, livsraedel och raänniskor. En effektiv
livsmedelskontroll måste vara uppbyggd raed iakttagande av alla dessa faktorer.
Isoleras de renodlat livsraedelshygieniska frågorna från de andra skulle en
samlad insats försvåras och försäraras, vilket till slut skulle drabba
konsumenterna.
Sveriges
lantbruksförbund och RLF finner det väsentligt att frågor om djurhälsovård och
därmed jämförbara problem inora primärproduktionen administreras så atl
största raöjliga effektivitet uppnås i husdjurs-skötseln. Denna effektivitet är
uppenbart nödvändig för alt produkterna skall kunna utnyttjas för livsraedelsfraraställning.
Endast sädana jordbruksprodukter som fyller kraven på livsraedelsråvaror har ekonoraiskt
värde för lantbrukarna. Förbunden uttalar atl del nära sarabandel raellan de
olika leden i kedjan gröda foder djur livsmedel människa sannolikt koramer
all få allt större praktisk och ekonoraisk betydelse i frågor sora ror foderfraraslällning
och djurens avkastningsförmåga med tanke på atl produktionen raåste anpassas
till olika konsumentkrav. Det är därför ytterst angeläget alt velerinärväsendet
också fortsättningsvis håller nära kontakt raed primärproduklionen ute hos de enskUda
lantbrukarna. Mot bakgrund härav förordar förbunden Alternativ II raed
velerinärväsendet i sin helhet inbyggt i livsraedelsslyrelsen.
Alternativ
II tillstyrks vidare i princip av statens institut för
hantverk och industri, länsstyreberna i Stockholms, Jönköpings, Gotlands, Ble-
Prop.
1971: 62 21
kinge.
Malmöhus, Kronobergs och Västerbottens län, Sveriges veterinärförbund och TCO.
Vidare har i de flesta yttranden sora av olika länsstyrelser överlämnats från
länsveterinärer och hälsovårdsnärander i allraänhel förordals de principer som
ligger lill grund för Alternativ II. I nu nämnda yttranden
anges som huvudsaklig grund för detla ställningstagande de nära relationerna
mellan levande djur och livsmedel. Dessutom fästs uppraärksarahelen på de av velerinärstyreisen
åberopade ölägenheterna av all veterinärkåren blir uppdelad på tvä huvudraan, ora
Alternativ I genoraförs.
Flera
av de reraissinstanser som i princip ställer sig positiva till att en särskUd livsraedelsslyrelse
inrättas har inle tagit ställning till vUket organisationsalternaliv sora bör
väljas. I dessa yttranden frarahålls eraeUertid som angeläget atl det nya
ämbetsverkets organisation blir definitiv redan från början. Bland dessa reraissinstanser
återfinns arbetarskyddsstyrelsen, statens institut för folkhälsan, statens
centrala frökontrollanstalt, statens handikappråd, statens jordbruksnämnd,
länsstyrelserna i Västmanlands, Gävleborgs och Jämtlands län, reklamutredningen,
SACO, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Sveriges kioskägares riksförbund
och ett mindre antal hälsovårdsnärander.
Vissa
reraissinstanser giftnämnden, statens naturvårdsverk och kommerskollegium
är inte beredda ta ställning till om en särskild livsmedelsslyrelse bör skapas
eller om någon annan organisation är lärapligare för den centrala, statliga
övervakningen på livsmedelsorarådet.
En
del reraissinstanser anser alt socialstyrelsen i fraratiden bör vara central livsraedelsrayndighet.
Enligt
Svenska kommunförbundet raåste de humanraedicinska aspekterna dorainera de väsenlliga
insatserna för en förbättrad livsraedelshygien och en ur folkhälsosynpunkl
acceptabel livsmedelsslandard. Förbundet vill starkt ifrågasätta ora inle den
behövliga saraordningen borde åstadkommas genom alt inordna livsmedelsfrågorna
under socialstyrelsen. Några avgörande skäl mot en sådan lösning anses inte ha
anförts av LSK.
Också
Sveriges hälsovårdskonsulenters förening frarahåller del nära sambandet raellan
livsraedelshygienen och frågor om nulrilionen, kostvanor m. ra. Enligt
föreningen bör därför övervägas atl inom socialstyrelsen inrätta en särskild
avdelning för samtliga livsraedelsfrågor lill vilken velerinärslyrelsen
överförs. Denna ordning skulle i väsentlig grad underlätta arbetet på både det
regionala och det lokala planet.
Liknande
synpunkter anförs av Svenska häbovårdstjänstemannaförbundet.
Sveriges
läkarförbund förordar alt den tilltänkta verksarahelen inordnas i
socialstyrelsen.
Prop. 1971: 62 22
Flertalet
länsläkare förordar all socialstyrelsen blir central livsraedelsrayndighet och
all velerinärstyreisen går upp i della ämbetsverk.
För
egen del anser socialstyrelsen del slå klart all livsmedelskontroll, livsraedelshygien
och övrig sarahällshygien är nära integrerade i varandra. Frågan om livsraedlens
hygieniska beskaffenhet saral deras näringsrikedora och näringsriktighet är lill
sist en fråga ora all fräraja hälsolillslåndel hos människorna. Därför talar
starka skäl för all alla frågor om hygien bör handläggas av elt enda centralt
organ.
Mot
ell överförande av den livsraedelshygieniska verksamheten lill socialstyrelsen
måste emellertid enligt majoriteten av socialstyrelsens verksslyrelse göras
vissa avväganden av raera allraän adrainistrativ natur. Majoriteten erinrar ora
all socialstyrelsen efter reforraen av läkemedelskontroUen fr. o. ra. den 1
januari 1971 orafattar sex avdelningar och 22 byråer.
Sammanfattningsvis
anser majoriteten av styrelsen för socialstyrelsen all starka skäl i och för
sig talar för en fullständig integration av samtliga hygieniska frågor, vilket
skulle motivera atl livsraedelskonlrollen inordnas i styrelsen. Å andra sidan
inger avväganden i fråga ora etl ärabetsverks opliraala storlek vissa
betänkligheter raot en sådan lösning. HärtUl komraer den ovissa frågan ora folkhälsoinstilulels
fraratida ställning. Majoriteten är därför inle beredd la definitiv ställning lill
organisationsfrågan ulan anser alt den bör ytterligare övervägas.
Två
ledamöter i socialstyrelsen reserverar sig mot angivna uppfattning och förordar
all den föreslagna centrala organisationen för livsraedelsfrågor inordnas i
socialstyrelsen. De anser inte uppfattningen att verket därigenora skulle få en
för stor orafallning vara realistisk.
Sveriges
industriförbund avvisar, raed insläraraande av Svenska arbetsgivareföreningen
och Köttbranschens riksförbund, tanken på en hopslagning av livsraedelslagstiftningens
centrala rayndighel raed motsvarande organ på läkemedelsorarädel.
Kemikontoret
anför alt erfarenhetema från länder, sora har gemensara adrainistrativ
myndighet för livsraedel och läkeraedel, inle är odelat positiva. Dessutom
skulle de praktiska adrainistraliva svårighetema vid en saramanslagning av
socialstyrelsens och livsmedelsslyrelsens arbetsuppgifter vara så väsentliga atl
de klart överskuggar eventuella fördelar.
Ytterligare
etl antal remissinstanser förklarar sig inle kunna tillstyrka LSK:s förslag
till en livsraedelsslyrelse ulan föreslår en ny utredning i organisationsfrågan.
I avvaktan på resultatet därav bör veterinärstyrelsen fungera sora central livsraedelsmyndighel
och få de resursförstärkningar sora kan behövas raed hänsyn till den nya livsmedelslagstiflningen.
Denna
uppfattning förs fram bl. a. av riksrevisionsverket, länsstyrelserna i
Göteborgs och Bohus län samt Västernorrlands län, Svenska
Prop.
1971: 62 23
livsmedelsarbetareförbundet
och flera länsveterinärer och hälsovårdsnämnder. Länsstyrelsen i Skaraborgs
län betonar att uttedningen om de organisatoriska frågorna inle får hindra alt
den nya livsmedelslagsliftningen träder i krafl snarast möjligt.
LO
avvisar tanken på en etappvis uppbyggnad av livsraedelsslyrelsen och förordar
en snabb utredning om styrelsens organisation. Därvid bör specielll hänsyn las lill
de arbetsuppgifter som nu utförs av veterinärslyrelsen och folkhälsoinstitulel
saml till den stäUning dessa organ skall ha i fraratiden.
Länsstyrelsen
i Örebro län tUlstyrker att ell nytt centralt organ skall hålla samman hela den
nuvarande velerinärslyrelsen. Starka skäl talar emellertid för att
livsmedelsfrågorna placeras in i ell ännu större organisatoriskt saramanhang tillsamraans
raed ärenden ora oragivningshy-gien och frågor raed anknytning till
förebyggande hälsovård. En sådan samordning kan åstadkoraraas genora alt en ny "hälsovårdsslyrelse"
inrättas för frågor av näranda slag sora f. n. handläggs av veterinärstyrelsen,
socialstyrelsen, folkhälsoinstitulel och möjligen andra organ. All föra samman
hithörande uppgifter i socialstyrelsen skulle inle ge lika goda raöjligheter atl
hävda dessa frågor. Med dessa synpunkter föreslår länsstyrelsen alt berörda
spörsmål om den centrala livsraedelsorganisa-tionen äter utreds.
Liknande
förslag syftande lill en utredning ora en särskild hälsovårdsstyrelse, i
vilken hela veterinärstyrelsen och de funktioner som nu innehas av
socialstyrelsens hälsovårdsbyrå bör ingå, fraraförs av länsstyrelsen i Kalmar
län saral vissa länsveterinärer och hälsovårdsnärander.
I
några reraissyltranden föreslås utredningar sora syftar till andra lösningar
av frågan ora den centrala statliga livsraedelsadministrationen.
Enligt statskontoret finns
fog för LSK:s förslag till en samordning av verksarahelen på livsmedelsområdet
för att nå ökad enhetlighet i lagstiftningens tillämpning, förbättrade
möjligheter till rådgivnings- och upplysningsverksamhet gentemot näringslivet
och allraänhelen särat effektivare utnyttjande av tillgängliga resurser.
Statskontoret är eraeUertid inte övertygat om atl frågan om ökad saraordning
bör lösas organisatoriskt genora koncentration av den centrala verksarahelen
till en enda rayndighel. Statskontoret kan inle f. n. biträda förslagel till ny
organisation på livsmedelsorarådet ulan anser denna fråga kräva ytterligare
utredningar och överväganden. Därvid bör resultaten av utredningarna ora
veterinärväsendet och konsumentfrågorna beaktas. I väntan på
organisationsfrågans lösning föreligger inle hinder atl ge den hittUlsvarande
organisationen de resursförbätlringar som kan behövas då en ny livsmedelssladga
genomförs. '
Kommerskollegieutredningen
anser behov finnas av en ny, särsldld rayndighel som högsla beslutande organ i
livsmedelsfrågor men finner
Prop. 1971: 62 24
ett
ämbetsverk av del slag LSK förordai raindre lärapligt härför. 1 stället
föreslår utredningen alt denna särskUda rayndighel bUr ell organ av nämndtyp
med administrativ anknytning på kansliplanet till socialstyrelsen.
Veterinärväsendeutredningen
finner alt LSK inle tillräckligt har belyst de problem sora är förbundna raed
en ny organisation av den centrala livsraedelsrayndigheten.
Andra
organisationsalternaliv än de LSK presenterat kan tänkas, särskilt när del
gäller frågan all lill det nya organet överföra göroraål från andra rayndigheter,
t. ex. folkhälsoinstilutet. Utredningen anser därför all denna
organisationsfråga bör övervägas på nytt. Skulle ärendena ora djursjukvård och
livsraedelshygien enligt Alternativ I delas upp raellan två rayndigheter koramer
distriktsveterinärerna atl få alternera mellan dessa myndigheter för all få
full kompelens. Detta skulle bl. a. försvåra etl rationellt utnyttjande av
veterinärerna och skapa problem för dera själva.
Vissa
remissinstanser diskuterar närraare frågan ora den organisatoriska ställningen
för statens institut för folkhälsan. Styrelsen för statens institut för
folkhälsan delar LSK:s uppfattning all institutet som centralt
undersökningsorgan för livsmedelskontrollen bör vara fristående från
livsmedelsstyrelsen. Styrelsen tillbakavisar kraftigt tanken all inordna födoäraneshygieniska
avdelningen och vitaminavdelningen med laboratorier under livsmedelsstyrelsen.
Som motiv framhåller institutets styrelse det mycket nära samarbete i
hithörande frågor som förekomraer raellan nyssnäranda avdelningar och
institutets oragivningshygieniska avdelning. En splittring på skilda organ av
den verksarahet avdelningarna bedriver raåste, ora arbetsresultat skall kunna
nås, med nödvändighet raedföra betydande dubbelarbete. Institutet frarahåller
vidare all dess undersökningar i stor utsträckning utgör underlag för olika
myndigheters beslut. Myndigheternas beslut som grundas därpå kan vara av stor
räckvidd oeh beröra mol varandra slående intressen. Del är därför uppenbart atl
inslilulel inte fär vara beroende av de beslutande myndigheterna utan vara helt
fristående frän dessa. Vid sidan av sin serviceverksamhet ål myndigheter och
andra bör institutet ha en egen initialivforskning, vars inriktning avgörs
självständigt av instilulel. Skulle institutet vara inordnat i en konlroUrayndighet
finns risk för atl forskning av detla väsenlliga slag koraraer atl skjutas ål
sidan.
Vid
sidan av utredningar och forskning har folkhälsoinstilutet också till
grundläggande uppgift alt raeddela utbUdning främst ål blivande hälsovårdsinspektörer
i livsmedels- och oragivningshygien saral i raedicinska miljöfrågor ål
tjänsteläkare och i näringslära inom ramen för filosofiska exaraina. Denna
undervisning raåste kunna stödjas av och saragå med en raotsvarande forskning
på viss högre nivå. Den kan där-
Prop.
1971: 62 25
för inte utan betydande olägenhet skiljas från institutets
allraänna och långsiktiga forskningsuppgifter. Ingendera bör överläranas tUl en
adrainistrativ myndighet.
Med hänvisning tUl bl. a. angivna synpunkter fraraslår
enligt styrelsen ell odelat folkhälsoinstilut med uttednings-, forsknings- och
utbildningsuppgifter sora en god lösning för alt tUlgodose etl samhällsbehov
av stor betydelse. Helst bör institutet få en vidgad anknytning till akademiska
institutioner. Institutets livsmedelsdel bör inle inordnas i livsraedelsslyrelsen
utan hela inslilulel bör sora undersökningsorgan ha en från administrativa rayndigheter
frislående ställning.
Kommerskollegium betonar att folkhälsoinstitulel bör beslå
sora självständigt organ. Det är enligt kollegiet av vikt atl instilulel i sin
särpräglade verksamhet för allmänheten framstår sora ell organ vilket tillhandahåUer
forsknings- och undersökningsresultat utan sidoblickar på de beslut sora kan koraraa
all fallas på grundval av resultatet.
Också statens institut för konsumentfrågor anser atl den
beslutande administrativa myndigheten bör vara skild från del organ sora
bedriver utredning och forskning saral är centralt undersökningslaboratoriura
för livsmedelskontrollen. Folkhälsoinstilutet har en mångfald uppgifter som
svårligen skulle kunna fyllas vid en sammanläggning med livsmedelsslyrelsen.
Angivna synpunkter på behovet av ell från livsmedelsslyrelsen
och andra administrativa myndigheter fristående och odelat folkhälsoinstilut
framförs också av styrelsen för lantbrukshögskolan, Sveriges industriförbund
med insläraraande av Kemikontoret, Kötlbranschens riksförbund och Svenska
arbetsgivareföreningen, TCO, Stockholms handelskammare raed insläraraande av
Gotlands handelskammare, handelskammaren för Örebro och Västmanlands län och
Östergötlands och Södermanlands handelskammare saral Skånes handelskammare.
Statens naturvårdsverk synes vara tveksarat ora folkhälsoinstitutets
fraratida ställning. Enligt verket finns del anledning att överväga en samordning
av laboratorie- och utredningsverksamheten på livsmedels- och
miljövårdsområdena. I och för sig delar naturvårdsverket inte uppfattningen
all de laboratorieenheter som förser de administrativa livsraedelsmyndigheterna
raed underlag för deras beslut ur principiell synpunkt bör vara frislående
från dessa. A andra sidan lorde folkhälsoinstilulels intiraa universilelsanknylning
ha inneburit vissa fördelar för dess verksarahet. Naturvårdsverket erinrar ora
all railjökonlroUulred-ningen avser atl ta upp frågan om laboratorieorganisalionen
för områden som Ugger nära folkhälsoinstitutets arbetsuppgifter. Del finns
därför skäl att invänta resultatet av denna utredning innan laboratorieorganisationen
på livsmedelsområdet ges en raera definitiv utforraning.
Länsstyrelsen i Örebro län anser att folkhälsoinstitutets
uppgift som
Prop. 1971: 62 26
undersöknragsorgan för Uvsraedelskonlrollen bör föras över
till den centrala rnyndighelen för dessa frågor. Länsstyrelsen finner del vara
en styrka ora den centrala laboralorieverksaraheten i största utsträckning
inordnas i elt adrainislralivt centralorgan och där hålls samraan raed verksamheten
inom livsmedelsområdet i övrigt.
Verksslyrelse och byråindelning
Remissinstanserna har inle hafl något all erinra raot förslagel
ora alt inrätta en verksslyrelse. Åtskilliga instanser framför dock synpunkter
på sararaansällningen och önskeraål ora alt bli företrädda i styrelsen.
Frägan ora
livsraedelsstyrelsens byråindelning har lämnats ulan erinran av flertalet reraissinstanser.
I vissa yttranden förordas eraeUertid del i Kärapes reservation fraraförda förslagel
all i stället för en allmän livsraedelsbyrå och en särskild köllvarubyrå
inrätta två hygienbyråer sora var och en handlägger frågor ora saratliga livsraedel
raed hänsyn lill deras hantering. Denna uppfattning framförs bl. a. av försvarets
sjukvårdsstyrelse, styrelsen för lantbrukshögskolan, lärarkollegiet vid
veterinärhögskolan, Sveriges velerinärförbund saml några länsveterinärer och
hälsovårdsnämnder.
Också veterinärslyrelsen
ansluter sig till Kämpes förslag lill byrä-organisation. Enligt styrelsen ger LSK:s
redogörelse för allraänna livs-raedelsbyråns och köttvambyräns arbetsuppgifter
klart vid handen atl en förstärknmg av styrelsens nuvarande hygienbyrå genora
en uppdelning skall ske horisontellt i livsraedelskedjan och inte sora
föreslagits vertikalt genora livsraedelsslagen. Dessutom finner veterinärslyrelsen
del tills vidare mera ändamålsenligt atl arbetsuppgifterna på den av LSK
föreslagna tekniska byrån inordnas under de två hygienbyråerna.
Veterinärväsendeutredningen
framhåller att de av LSK föreslagna två varubyråerna kan komma atl föranleda
dubbelarbete samtidigt som en enhetlig tillämpning av olika bestämmelser kan
försvåras. En annan byråindelning bör därför väljas, förslagsvis den som
ledamoten Kämpe reservationsvis har föreslagit.
Statens veterinärmedicinska anstalt tillstyrker också
reservationen för en horisontell uppdelning på två hygienbyråer.
Några remissinstanser delar ledaraolen Englunds
uppfattning all raan bör överväga en saramanslagning av den allmänna livsmedelsbyrån
och köttvambyrån lill endasl en byrå. Förslag härom fraraförs av
socialstyrelsen, sora erinrar ora all den aniraaliska livsraedelskonlrollen
och kontrollen av övriga livsraedel på sin tid var uppdelade på velerinärslyrelsen
och dåvarande medicinalstyrelsen. Någon egentlig gränsdragning mellan dessa
grupper av livsmedel går i praktiken inte atl genomföra, eftersom de i såväl
produktions- som distributionsleden ofta är blandade.
Liknande synpunkter lill förmån för en geraensam varubyrå
fram-
Prop. 1971: 62 27
förs
av Hushållslärarnas riksförening och Husmodersförbundet Hem och samhälle.
Därvid fästs uppmärksamheten på all svårigheten raed gränsdragning efter
livsmedlens ursprung ökat till följd av den rikliga förekomsten av färdiglagade
maträtter och tillverkningen av syntetiska livsraedel.
I vissa reraissyltranden fraraförs
förslag om ytterligare byråer eller enheter på livsmedelsstyrelsen. I likhet raed
ledamoten Englund anser Husmodersförbundet Hem och samhälle atl en särskild
kontakt- och konttoUbyrå bör inrättas.
Vidare föreslår
informationsutredningen all den på adrainistraliva byrån avsedda sektionen för
informationsfrågor skall vara direkt underställd livsmedelsstyrelsens chef.
Länsstyrelsen i Jönköpings
län framhåller betydelsen av atl humanmedicinska aspekter läggs på olika delar
av livsmedelsstyrelsens verksamhet. Dessa synpunkter bör säkerställas
personellt och organisatoriskt genom att man inrättar en särskild byrå för humanraedicinska
frågor och ett specieUt organ för samråd mellan livsmedels- och socialstyrelserna.
Veterinärväsendeutredningen
anser all en begränsning av antalet byråer är motiverad.
I fråga ora de från veterinärslyrelsen
i oförändrat skick överflyttade veterinärmedicinska byråerna uttalar
veterinärstyrelsen att flertalet dil-hörande ärenden får anses så speciella att
en beslulsdelegering lill souschef är önskvärd. Därför bör den allraänna velerinärbyrån
och den veterinära hälsokontroUbyrån bUda en särskild velerinäravdelning under
en gemensara chef.
Behov
av specialister m. m.
Förslagen
lill personalförsiärkningar inora den centrala livsraedelsrayndigheten och
befattningshavarnas kvalifikationer har, oavsett vilket organisationsalternaliv
sora väljs, i flertalet reraissytlranden läranats ulan erinran. Behovet av
veterinärer raed livsmedelshygienisk sakkunskap har betonats särskilt av de
remissorgan sora tillstyrkt Alternativ II lill livsmedelsslyrelsens
organisation eller i stället förordat en utbyggnad av veterinärslyrelsen.
Kravet
pä huraanmedicinsk expertis av olika slag för bedömning av livsraedelsfrågor på
del centrala planet har understtukils främst i de reraissyltranden där en
samordning av dessa frågor under socialstyrelsen föreslås.
Socialstyrelsen
delar helt de synpunkter sora LSK anfört bl. a. om all kontrollen av livsmedelslagstiflningen
i grunden är en huraanmedicinsk fråga. Del organ som centtalt skaU ha hand om
denna konttoll måste därför ha direkt tillgång tUl huraanmedicinsk expertis raed
olika
Prop.
1971: 62 28
inriktning. I del sararaanhangel frarahåller
socialstyrelsen viklen av all också näringsfysiologiska och odonlologiska
synpunkter beaktas. Liknande uppfattning fraraförs av Sveriges hälsovårdskonsulenlers
förening och flera länsläkare saral Sveriges tandläkarförbund.
Förslaget atl Uvsraedelsslyrelsen får tillgång till Uvsraedelslekniker
tiUstyrks uttryckligen av ett flertal reraissinstanser.
Sveriges industriförbund understryker vikten av all
avsevärt utryrame i Uvsraedelsslyrelsen bereds Uvsraedelslekniker och livsraedelskeraister.
I industriförbundets synpunkter insläraraer Svenska arbetsgivareföreningen och
Kötlbranschens riksförbund. Också KF framhåller vikten av att tekniker och
kemister med erfarenhet från livsmedelsindustrin i lillräckUg utsträckning
engageras i del nya ämbetsverket.
Statens handikappråd betonar vikten av atl de speciella
synpunkter olika handikappgrupper har blir beaktade genora något organ inom
livsmedelsstyrelsen. Della organ bör ha sora speciell uppgift alt bevaka de
handikappades särproblem och alt hålla kontakt raed deras organisationer.
Vissa reraissinstanser ifrågasätter ora personalresurserna
i sin helhet koraraer alt bli tillräckliga enligt LSK:s förslag. Sålunda anser
veterinärstyrelsen att förslagen borde gått längre raed hänsyn till alla de
nya uppgifter sora avses liUkoraraa för livsraedelsslyrelsen.
Veterinärstyrelsen föreslår därför en förstärkning av den handläggande
personalen raed åtta befattningshavare på den av styrelsen föreslagna livsraedelsavdel-ningen,
som enligt LSK:s förslag motsvarar allmänna livsmedelsbyrån, köttvambyrån och
tekniska byrån. En förstärkning i motsvarande proportion förutsätts
beträffande administrativa byråns handläggande personal saral i fråga ora bilrädespersonalen.
KF anser att de föreslagna personalresurserna är för sraå
i relation till de raycket orafaltande arbetsuppgifter livsraedelsslyrelsen
får. En viss personalförstärkning synes därför bli nödvändig redan från början.
Enligt SACO har LSK underskattat livsraedelsstyrelsens
personalbehov redan i initialskedet, eftersom styrelsens arbetsuppgifter blir
mycket omfattande.
Kemikontoret påpekar atl antalet föreslagna tjänster på
den tekniska byrån inte saramanfaller med det i motiven faktiskt föreslagna
antalet experter. Kemikontoret anser del angeläget alt livsraedelsslyrelsen får
en bättre avvägd personaluppsättning till såväl kvalitet sora kvantitet.
När det gäller det vetenskapliga rådet anser Sveriges industriförbund
alt del knappast finns bärande raoliv för atl inrätta elt sådant råd, eflersora
behovet av vetenskaplig och teknisk expertis synes bli väl tillgodosett redan
inom byråorganisationen. I dessa synpunkter instämraer Svenska
arbetsgivareföreningen och Köttbranschens riksförbund. Inle heller Svenska
företagares riksförbund anser det nödvändigt alt inrätta ett särskilt
vetenskapligt råd.
Prop.
1971: 62 29
Regional organisation
Flertalet av de reraissinstanser som uttalat sig ora den
regionala organisationen har anselt att länsstyrelsen kan bli direkt utövande konlroUrayndighet
endast om man genomför länsförvaltningsulredningens förslag alt inordna
länsveterinären och länsläkarorganisationen under länsstyrelsen.
En överflyttning av länsveterinären och länsläkarorganisationen
till länsstyrelsen tillstyrks eller lämnas utan erinran av länsstyrelserna i
Jönköpings, Gotlands, Blekinge, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus,
Värmlands, Gävleborgs och Västerbottens län, veterinärväsendeutredningen,
länsläkaren i Blekinge län, länsveterinärerna i Stockholms, Kronobergs,
Kopparbergs, Jämtlands och Västerbottens län, Landsorganisationen i Sverige
och Riksförbundet Gatukök & Kiosknäring. Av dessa remissyttranden fraragår
direkt eller indirekt atl länsstyrelsen anses böra vara elt direkt utövande Uvsmedelskonlrollorgan.
Länsstyrelsen i Västmanlands län anför all det är
nödvändigt att länsstyrelsen inom sig får disponera de nuvarande och
föreslagna experterna och saraordna deras verksarahet. En splittring av
expertisen så all länsveterinär och länsläkarorganisalion förblir fristående
medan livsmedelstekniker och hälsovårdskonsulenl knyts till länsstyrelsen kan
inte anses vara en rationell och för experternas lagarbete frärajande ordning.
I andra reraissyltranden tillstyrks all länsstyrelsen blir
en direkt utövande livsraedelsrayndighet saral att länsveterinären och länsläkarorganisationen
inordnas under länsstyrelsen. Avgörandet i fråga ora den regionala livsraedelsadrainistrationen
bör emellertid inle ske förrän länsberedningen blivit klar med
detaljutformningen av den nya länsförvall-ningsorganisalionen. Sådana
synpunkter fraraförs av länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Örebro,
Kopparbergs, Västernorrlands och Jämtlands län. Enligt dessa rayndigheter är
det emellertid nödvändigt alt alla de experter, som på det regionala planet
sysslar med livsmedelsfrågor, organisatoriskt saraordnas på ett bättre sätt än
f. n.
Länsstyrelsen i Stockholms län är tveksara lill förslaget
alt låta länsstyrelserna bli direkt livsmedelskontroUerande rayndigheter.
Sålunda frarahålls att del ibland uppslår konflikter när länsstyrelsen har uppgifter
sora både tillsyns- och besvärsrayndighel. Förslaget alt länsstyrelsen skall
överta vissa kontrolluppgifter från hälsovårdsnäranderna innebär också atl raan
i viss mån frångår principen om koraraunal självstyrelse. Enligt länsstyrelsen
koraraer hälsovårdsnärandernas raöjligheter att klara livsmedelskontrollen alt
öka genom LSK:s förslag till först'ärk-ningar av deras resurser och genom koraraunsamraanslagningarna.
Liknande synpunkter anförs av länsstyrelserna i
Kronobergs, Kalmar, Skaraborgs, Älvsborgs och Norrbottens län, länsläkarna i
Göteborgs och Bohus saral Norrbottens län, länsveterinärerna i Älvsborgs, Skaraborgs,
Värmlands och Norrbottens län saral olika hälsovårdsnämnder.
Prop. 1971: 62 30
Dessa
remissinstanser är raera uttalat negativa lill alt länsstyrelserna blir direkt livsraedelskontroUerande
rayndigheter och förordar all den lokala kontrollen fortfarande skall ligga på hälsovårdsnäranderna.
Ora länsstyrelserna får räll alt överta dessa uppgifter i de fall då en närand
inle har tUlräckliga resurser, finns risk för all vissa kommuner förlitar sig
på en sådan ordning raed den påföljden alt länsstyrelsen får sköta den lokala
kontrollen och all kostnaderna härför överförs från koraraunen lill staten.
Svenska
kommunförbundet ställer sig också avvisande till förslagel all länsstyrelserna
blir direkt utövande konttollrayndigheter på livsraedelsorarådel. Även ora
brister i livsraedelskonlrollen finns har förbundet svårt alt se atl dessa
skulle vara av den orafallning all den föreslagna förstärkningen på länsstyrelseplanel
skulle vara raotiverad fullt ul.
Förslaget
all länsstyrelsen kan ta över hälsovårdsnärandernas tillsynsfunktioner kan
synas förmånligt ur komraunal synpunkt, eflersora kostnaden härför i så fall
överläs av staten. Arrangeraanget lorde emellertid i praktiken le sig tämligen
orealistiskt och synes i vart fall inte kunna genomföras på grundval av LSK:s
uttalanden. Bristen på klara kompetensgränser raellan länsstyrelse och hälsovårdsnärand
innebär risk för dubbelkonlroll saral intresse- och ålgärdskolUsioner. Över
huvud tagel raåste raan räkna raed möjligheten av läraligen godtyckliga bedöraningar
av frågan när en hälsovårdsnärand inte skall anses ha egna resurser. Förbundet
anser sig pä grund av denna oraständighel och förslagels administrativa
oklarhet inte berett atl tillstyrka förslagel i föreliggande skick.
SACO
finner inle förslagel all länsstyrelserna bör bli direkt utövande kontrollorgan
ändaraålsenligl. Därigenora komraer nämligen hälsovårdsnämnderna i vissa korarauner
alt få sina befogenheter beskurna raedan de i andra fortfarande får agera
självständigt.
Också
i flera andra remissyttranden framförs erinringar mot förslaget lill regional
administration för livsraedelsfrågor. Därvid föreslås olika alternativa lösningar.
En
förstärkning av länsvelerinärorganisalionen föreslås av veterinärslyrelsen. Ora
länsstyrelserna fär livsraedelsrayndighets ställning med direkt utövande
funktioner är det enligt veterinärslyrelsen ofrånkomligt att i länsstyrelseorganisationen
placera in länsveterinären. Denne har nämligen hittUls hafl huvudansvaret för
den regionala livsmedelskontrollen och i första hand anlitats sora sakkunnig
vid länsstyrelsens handläggning av livsraedelsfrågor. Del är uteslutet alt inora
länet ha både länsstyrelsen och länsveterinären sora livsmedelsmyndigheler.
Enligt
veterinärstyrelsen har den hittillsvarande organisationsformen raed skyldighet
för länsveterinären atl sora expert biträda länsstyrelsen och hälsovårdsnämnderna
i livsraedelsfrågor fungerat smidigt och utan onödig oragång. Velerinärstyreisen
har därför den uppfattningen all
Prop.
1971: 62 31
länsstyrelsens verksarahet fortfarande frärast endasl
skall avse raedverkan i övervakningen av hälsovårdsnärandernas arbete på livsraedelsorarådel.
Ingenting hindrar atl centralrayndigheten delegerar kontrollen av riksorafaltande
Uvsraedelsförelag lill länsveterinärorganisationen i dess egenskap av
myndighetens regionala organ. I övrigl bör ansvaret för livsmedelskontrollen
strikt ligga på hälsovårdsnäranderna.
Uppfattningen atl länsstyrelsen inle bör vara direkt
utövande kontrollmyndighet i livsraedelsfrågor ulan alt aktiviteten pä det
regionala planet i stället skall åsladkoramas genom att förslärka
länsveterinärorganisationen med tekniker och hälsovårdskonsulenler delas av de
flesta länsveterinärer och några hälsovårdsnämnder. I flera av dessa yttranden
framhålls också behovet av biträdande länsveterinärer. Liknande synpunkter
framförs av Sveriges veterinärförbund, SACO och länsstyrelsen i Stockholms
län.
I andra remissyttranden fraraförs tanken på någon form av
regional hälsovårdsorganisation.
Frågan om en samlad regional hälsovårdsorganisation med
länsläkare, länsveterinärer, livsmedelstekniker och hälsovårdskonsulenler, sora
slår under socialstyrelsens ledning, behandlas i yttrandena från socialstyrelsen,
länsläkarna i Kronobergs och Örebro län och Sveriges hälsovårdskonsulenters
förening.
Även andra remissinstanser betonar viklen av en fastare
samordning mellan länsläkarorganisationen och länsveterinären bl. a. när det gäUer
arbetsuppgifter på livsmedelshygienens oraråde. Denna uppfattning ullrycks av
statens konsumentråd, länsläkarna i Hallands, Västmanlands, Kopparbergs,
Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län saml Sveriges läkarförbund.
I fråga ora behovet av nya tjänster på det regionala
planet har de flesta remissinstanser som yttrat sig i denna fråga antingen
tillstyrkt eller lämnat utan erinran LSK:s förslag ora tjänster sora
livsmedelstekniker i tio län och ytterligare en hälsovårdskonsulent i varje
län.
Vissa remissorgan är emellertid tveksararaa i fråga om
behovet av livsmedelstekniker. Sålunda anser veterinärstyrelsen alt del tills
vidare är tiUräckligt med fem sådana leknikertjänster stationerade i Stockholm,
Kristianstad, Göteborg, Örebro och Umeä. Länsveterinärerna i Stockholms och
Kronobergs län särat hälsovårdsnämnderna i Malmö, Norrköping, Stockholm och
Örebro finner behovet av Uvsraedelslekniker på länsplanet inle vara särskilt
stort ulan föreslår all del i stället tillgodoses raed hjälp av den tekniska
expertisen hos livsraedelsslyrelsen. Några länsläkare ifrågasätter behovet av Uvsraedelslekniker
över huvud taget.
Några remissorgan är mera negativt inställda lill personalförstärkning-en
på länsplanel. Riksförbundet för allmän hälsovård anser sålunda all den
föreslagna regionala organisationen ter sig överdimensionerad. Läns-
Prop.
1971: 62 32
styrelsen i Älvsborgs län har inle kunnat finna all behov
finns av den föreslagna personalförslärkningen pä del regionala planet. En
liknande uppfattning ullrycks av länsläkarna i Skaraborgs och Värmlands län.
Lokal organisation
Svenska livsmedelsarbetareförbundet tillstyrker en
betydande personell upprustning av de lokala livsraedelsrayndighelerna.
Länsstyrelserna i Västmanlands och Gävleborgs län
förklarar all det är nödvändigt för den lokala livsraedelskonlrollen all hälsovårdsnäranderna
i erforderlig utsträckning får korapetenl personal för dilhörande uppgifter.
Länsstyrelsen i Kalmar län är raera tveksara och anser atl näranderna kan
anlita utorastående expertis och få råd från länsstyrelsens experter ora de inle
har erforderlig sakkunskap.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län har inle funnit något klart
uttalat behov av ökade resurser hos hälsovårdsnämnderna enbart för
livsmedelshygieniska frågor. Med hänsyn härtill och då de flesta korarauner
har kost-sararaa prograra fraraför sig inora t. ex. vattenvård och andra vårdområden,
kan länsstyrelsen inle ansluta sig lill förslagel ora ell minsta antal tjänster
för livsmedelskontroll. I stället måste utbyggnaden ske genom en avvägning
mellan olika behov och den enskilda koraraunens resurser. En eventuell
resursökning bör inle enbart koraraa livsraedelshygienen till del utan
tillföras den allraänna hälsovården.
Svenska kommunförbundet ställer sig raer negativt och
avstyrker LSK:s förslag lill utbyggnad av hälsovårdsnämndernas
personalresurser. Förbundet ullalar att koraraunerna givelvis är beredda att
inom rimliga gränser engagera sig för en effektivare livsraedelslillsyn.
Resurserna för denna specialuppgifl raåste eraeUertid vägas raot resurserna för
andra angelägna behov. Bl. a. har koraraunerna genora miljövårdsdeballen
ställts inför stora krav på oragivningshygienens oraråde. Koraraunerna raåste
la hänsyn till de krav och det ansvar de skall uppfylla inora ora-givningshygienen
över huvud taget. Alt därvid prioritera livsraedelsfrågorna är enligt
förbundet inte realistiskt och för övrigl inle raotiveral. Även ora det i
landet finns vissa livsmedelshygieniska brister, är sålunda situationen på
intet sätt alarmerande. Komraunförbundel föreslår atl frågan om organisationen
för den lokala livsraedelskonlrollen utreds på nytt.
Övriga reraissorgan sora yttrat sig om
hälsovårdsnämndernas organisation för lokal livsraedelskontroU är i princip
positivt insläUda till förslaget om en personalförslärkning. Olika raeningar
gör sig eraeUertid gällande hur långt raan därvid skall gå bl. a. i fråga ora
hälsovårdsinspektörer och livsraedelshygieniker.
I fråga ora antalet hälsovårdsinspektörer tUlstyrks
förslaget ora rainst två sådana tjänster i varje koramun av länsläkaren i
Gävleborgs län och Svenska häbovårdstjänstemannaförbundet.
Prop. 1971:62 33
Också
veterinärstyrelsen finner del i princip riktigt atl koramun skall vara skyldig atl
anställa minst två hälsovårdsinspektörer. Dispens frän della krav bör
emellertid kunna lämnas tills slorkoraraunreforraen genoraförts.
Länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Skaraborgs, Kristianstads, Värmlands
och Jämtlands län samt länsveterinären i Jönköpings län är av liknande
uppfattning.
Elt
stort antal remissinstanser avstyrker eller är negativt inställda till förslagel
ora minst två hälsovårdsinspektörer i varje komraun. I dessa yttranden föreslås
i stället alt raan behåller den nuvarande föreskriften i hälsovårdsstadgan att hälsovårdsnäranden
sora biträde skall ha "en eller flera" h"älsovårdsinspeklörer.
Några
av de reraissinstanser sora vill begränsa kravet på antalet hälsovårdsinspektörer
lill en eller flera i varje koraraun anser all raan också bör behålla den
nuvarande raöjligheten all ha en geraensara inspektör för flera korarauner.
Sålunda frarahåller länsstyrelsen i Västerbottens län all flera kommuner i
länet ännu inte har någon utbUdad eller heltidsanställd inspektör och atl del lorde
bli svårt att få sådana tjänstemän, särskilt i små koramuner. Länsstyrelsen
ifrågasätter också om en heltidsanställd inspektör är behövUg på sådana orter.
Möjlighet bör därför finnas all två korarauner enar sig ora en geraensam
hälsovårdsinspektör eller tvä inspektörer med olika kompelens.
Liknande
synpunkter lUl förraån för alt flera korarauner skall kunna ha en geraensara
hälsovårdsinspektör läggs frara av vissa reraissinstanser som särskilt påpekar
glesbygdens problem. De ifrågasätter behovet av heltidsanställda inspektörer i korarauner
ulan livsraedelsindustri eller annan mera komplicerad livsraedelshantering.
Vissa
reraissinstanser berör vidare frågan ora förstärkning av hälsovårdsinspektörernas
UtbUdning.
När
del gäller förslagel atl i större korarauner skall finnas anställda särskUda livsraedelshygieniker
har från flera håll anraärkls all korapetensen för dessa befattningshavare bör
anges på etl bättre sätt än bara raed all de skall ha "högre
utbildning".
Endast
elt begränsat antal reraissinstanser har yttrat sig ora förslagel all
provinsialläkare och sladsdistriklsläkare saral distriktsveterinärer i ökad
utsträckning skall della i hälsovårdsnärands sararaanlräden och efler anraodan
av länsläkare resp. länsveterinär raedverka i den lokala livsraedelskonlrollen
genom besiktning och inspektion. Förslagel tillstyrks av länsläkaren i
Kopparbergs län och länsveterinären i Västerbottens län.
I
fråga om ökade insatser av tjänsteläkarna förklarar sig Sveriges läkarförbund i
princip inte ha någon invändning mol alt dessa befattningshavare skall kunna
användas för besiktning eller inspektion i ärenden om livsmedelshygien.
Förbundet understryker emellertid att dessa nya uppgifter för de flesta
tjänsteläkare innebär ell ökat arbete
3
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 62
Prop. 1971: 62 34
sora
de svårligen kan hinna med. Dessutom saknar flertalet läkare erforderlig
utbildning i livsmedelshygien.
Svenska
landstingsförbundet är väl raedvelel om atl humanraedicinsk sakkunskap inle kan
undvaras i del oragivningshygieniska arbetet, ora della skall bli effektivt.
Med hänvisning till alt provinsial- och stads-distriktsläkarnas arbetsuppgifter
inora bl. a. oragivningshygienen är under utredning anser sig emellertid
förbundet inte kunna tillstyrka en utökning av dessa tjänsteläkares åligganden
inom livsmedelskontrollen. De bör sålunda sora hillills endast ha en allraän observalionsljänsl
på livsraedelsorarådel. Däreraot har landstingsförbundet i princip ingen invändning
raot all tjänsteläkarna blir direkt skyldiga att delta i hälsovårdsnärands sararaanlräden
rörande livsraedelsfrågor. Behovet av ytterligare humanraedicinsk kunskap inora
livsmedelshygienen bör enligt förbundet tillgodoses genora att länsläkarorganisationen
ges ökade resurser.
Också
länsläkaren i Stockholms län är negativt inställd till att provinsial- och sladsdistriklsläkare
direkt skall medverka inom livsmedelskontrollen. Tjänsteläkarna lorde sålunda
i mycket begränsad utsträckning ha möjlighet att fullgöra dessa
arbetsuppgifter.
Direkt
avstyrkande yttranden i fråga om förslagel atl provinsial- och sladsdistriklsläkare
skall kunna åläggas inspektionsskyldighet i livsmedelsfrågor har avgetls av länsstyreben
i Älvsborgs län, länsläkaren i Jönköpings län saml länsveterinärerna i
Blekinge, Älvsborgs och Värmlands län. Därvid påpekas särskilt tjänsteläkarnas
bristande lid för dessa uppgifter och alt de inle har tillräckliga
specialkunskaper i livsmedelshygien.
När
det gäller medverkan i livsraedelskonlrollen av distriktsveterinärerna uttalar
veterinärväsendeutredningen all dessa befattningshavares kapacitet på livsraedelshygienens
område bör las lill vara på elt bättre sätt än f. n. De bör därför som LSK
föreslagit både kallas till och vara skyldiga atl della i hälsovårdsnämnds sararaanträde
som rör livsmedelsfrågor. Dislriklsvelerinärerna bör däremot inle få ställning
som självständig rayndighel inora livsraedelskonlrollen utan på della oraråde sora
hillills endasl fullgöra en allmän observalionsljänsl.
Departementschefen
Central
organisation
Olika
frågor om livsmedlens beskaffenhet har under senare år tUldragit sig ökat
intresse. Orsakerna härtUl är flera. En snabb teknisk utveckling i fråga om
förpackning och distribution av livsmedel har gjorl alt det blivit svårare än
tidigare för konsumenterna alt bedöma livsmedlens hygieniska kvalitet. En allt
större del av livsmedlen undergår vidare industriell behandling och förädling.
Den tid som står tUl förfogande för alt bereda och tillaga livsraedlen i heraraen
har minskat lill följd av det ökade förvärvsarbetet utora hemrael.
Konsumenterna vill ha livsraedel
Prop. 1971: 62 35
sora
kräver en liten arbetsinsats. Den industriella förädlingen av livsmedlen har
medfört ökad användning av olika kemiska tillsatser i livsmedlen för atl
förbättra t. ex. hållbarheten eller smaken hos varan.
Vid
sidan ora de kemikalier som medvetet tillsätts livsraedlen kan raan konstatera
förekomst av främmande icke avsiktligt tillsatta ämnen i livsmedlen. Ämnen som
tillförs vår miljö och som i en del fall är giftiga har via näringskedjan lufl-vallen-växler-djur
kommit in i livsraedlen. Under senare år har konstaterats förekorasl av olika bekärapningsraedelsresler
och även andra främmande ämnen i vissa livsmedel.
Konsumenterna
har givelvis räll all kräva alt livsmedlen inle skall innehålla tillsatser
eller fräraraande äranen ora delta gör livsraedlen mindre tjänliga till raänniskoföda.
Det är vidare befogat med normer för en högre standard när del gäller livsraedlens
värde ur närings- och hälsosynpunkt. Både enskilda och storhushåll bör ha raöjlighet
all få närings-riktig kost.
Den
utveckling sora jag nu något berört nödvändiggör en förstärkning av samhällets
insatser på livsmedelshygienens och livsraedelskontrollens oraråde. Jag har
tidigare i dag anmält frågan ora att ersätta 1951 års livsraedelsstadga raed
en livsraedelslag sora skall möjliggöra en större trygghet för konsumenterna i
fråga om livsraedlens beskaffenhet. I den nya lagen skärps kraven på den
hygieniska kvaliteten hos de saluhåUna livsraedlen. Vidare raeddelas
föreskrifter i syfte att tUlgodose konsuraenlintressen och atl genora bättre
information om varorna öka konsuraenlernas raöjligheter atl välja bra livsraedel.
För
alt syftet med den nya livsmedelslagen skall kunna fullföljas krävs en väl
fungerande konlroUorganisalion. Sora jag redogjort för i det föregående har livsraedelssladgekorarailtén
(LSK) sett över den nuvarande organisationen och funnit all den splittring sora
f. n. råder i fråga ora prövningen av olika livsraedelsfrågor inle är
tillfredsställande. Kommittén har med hänsyn härtUl funnit all den centrala
administrationen bör koncentreras lill en rayndighel. Della har vunnit stor anslulning
vid reraissbehandlingen.
LSK
diskuterar möjligheterna att föra över alla livsraedelsfrågor till någon av de
redan ansvariga myndigheterna, nämligen veterinärslyrelsen, socialstyrelsen
eller statens inslilul för folkhälsan. LSK finner emellertid all inte någon av
dessa i sin nuvarande förra är helt läraplig för uppgiften. LSK anser i stället
atl en särskUd rayndighel bör inrättas för ändaraålet. Större delen av den nya rayndighelen
förutsätts eraeUertid utgöras av delar från de rayndigheter som nu har
ansvaret för livsmedelsfrågorna.
Jag
delar LSK:s uppfattning att en särskUd myndighet bör inrättas som helt kan
koncentrera sig på de olika arbetsuppgifter sora den nya livsraedelslagen medför.
Flertalet remissinstanser som uttalat sig i frågan ora den centrala statliga
organisationen för livsmedelsfrågor har också i
3t
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 62
Prop.
1971: 62 36
princip
ställt sig positiva lill alt en särskild myndighet bildas härför. En del
remissinstanser föreslår dock att socialstyrelsen skall ha hand ora ledningen
av livsmedelskontrollen. Som skäl anförs att frågor ora livsraedelshygien,
näringsinnehåll och näringsriklighel är väsenlliga för folkhälsan och har ett
nära samband med socialstyrelsens verksamhet med förebyggande hälsovård.
Emellertid har socialstyrelsen själv anfört skäl sora talar raot en sådan
integration. Dessa skäl är frärast atl verket, sora redan är mycket stort,
skulle bli alltför tungrott och få svårigheter atl med sararaa engageraang och
kunskaper företräda alla de verksarahels-fäll del skulle få ansvaret för. Jag
delar denna uppfattning. Jag vill betona att jag anser att frågorna om livsmedelskontrollen
är så väsenlliga att de bör föras sararaan och alt en särskUd central myndighet
bör få ansvaret för dem. Men självklart måste den nya myndigheten ha ell raycket
nära samarbete med socialstyrelsen och andra verk och institutioner som berörs
av frågor ora livsmedel. Jag ålerkoraraer senare lill forraerna för ell sådani
samarbete.
Några
reraissinstanser har förordai en ny utredning ora den centrala organisationen
av livsraedelskonlrollen. Enligt rain raening ger del, föreliggande ulredningsraalerialel
och reraissyttrandena häröver tillräckligt underlag för elt beslut ora den
centrala organisationen. En ny utredning skulle raedföra onödigt dröjsraål raed
all få till stånd en effektiv och saralad organisation. Della skulle också
kunna medföra all den nya livsmedelslagen fick uppskjutas i avvaktan härpå.
LSK lägger fram två
förslag lill organisation av del nya verket. Kommitténs ena förslag
betecknat sora Alternativ I innebär att nuvarande velerinärslyrelsen raed
undantag av de båda byråer sora handlägger ärenden om djursjukdomar, djurskydd
ra. ra. och raed viss utbyggnad i övrigt utgör det nya verket. De, båda
undantagna byråerna fömtsatts saratidigt föras över till lanlbruksstyrelsen.
Kommitténs andra förslag Alternativ II innebär alt hela velerinärslyrelsen
ingår i del nya verket. Koraraittén förordar alt Alternativ II genomförs
provisoriskt samt alt del nya verket i sararåd raed berörda rayndigheter
snarast möjligt utreder och lägger fram förslag lill slutgiltig organisation. I
båda fallen bör enligt LSK statens institut för folkhälsan bestå som fristående
organ tills vidare. Koraraittén anför dock atl det vid den förordade utredningen
kan bli aktuellt alt överväga folkhälsoinstitutets fraratida ställning.
I etl särskilt yttrande
framhåller tvä av LSK:s ledaraöler atl de anser alt de båda avdelningar vid folkhälsoinslilutel
vUka handlägger livsraedelsfrågor födoäraneshygieniska avdelningen och vilarainavdelningen
bör läggas samman raed del nya verket. De föreslår också all inslilulels oragivningshygieniska
avdelning förs lill statens naturvårdsverk.
Reraissinslanserna
avvisar förslagel all ha en provisorisk organisation
Prop.
1971: 62 37
och
låta det nya verket utreda sin egen definitiva organisation. Jag anser inle
heller atl en provisorisk organisation bör genoraföras. Enligt rain raening bör
den nya organisationen få en sä definitiv utforraning som möjligt och genomföras
samtidigt sora den nya livsmedelslagen träder i krafl.
I
fråga om valet raellan de olika förslagen lill organisation är meningarna
delade bland remissinstanserna. Alternativ I stöds av etl ljugotal instanser
och Alternativ II av ungefär lika många.
Avgörande för vilket organisationsalternaliv
sora är del raesl ändaraålsenliga är vilka arbetsuppgifter sora del nya verket
bör ha. Enligt rain raening är del viktigt all den nya centrala organisationen fär
koncentrera sig pä de egentliga livsraedelsfrågorna såsom fömtsatts i Alternativ
I. En sådan avgränsning av det nya verkets arbetsområde ansluter till den nya
livsmedelslagens definition av vad sora bör räknas som livsraedel. Sora livsraedel
räknas därvid inle levande djur eller växande gröda. Avgörande för alt en vara
skall betraktas som livsraedel är att den är avsedd all förläras av människor
och alt den är läraplig för della ändaraål. Del sistnämnda innebär atl råvaran
för livsmedlet inte får vara av sådan beskaffenhet all det färdiga livsraedlel
kan antas bli skadligt all förtära, sraitlförande eller eljest otjänligt lill raänniskoföda.
Ansvaret för en kontroll av råvarorna i della avseende bör åvila del nya
verket. Däreraot finner jag del inle nödvändigt att del i verkels arbetsuppgifter
ingär frågor ora hälso- och sjukvård av djur, ladugårdshygien ra. ra. Även ora
ell saraband finns raellan dessa arbetsuppgifter och de renodlade livsraedelsfrågorna
är sarabandel större raed de arbetsuppgifter på djurhållningens oraråde sora
fullgörs av lanlbruksstyrelsen. Jag förordar därför att de arbetsuppgifter sora
f. n. fullgörs av veterinärslyrelsens allraänna byrå och hälsokonlroUbyrå förs
över lill lantbruksslyrelsen, sora då blir central förvallningsrayndighel för
ärenden ora hälso- och sjukvård av husdjur och ora djurskydd saral huvudraan
för velerinärväsendet i allraänhel och distriklsvelerinärorganisa-tionen. Till lantbruksslyrelsen
bör också knytas veterin"ärstyrelsens di-sciplinnärand och näranden för veterinärraedicinsk
rådgivning och inforraation. Däreraot bör besiktningsveterinärorganisalionen
lyda under livsraedelsverkel. Jag har inh'äralal all lanlbruksstyrelsen avser
alt begära atl statskontoret ser över styrelsens organisation. De veterinära
byråerna bör föras över till lantbmksstyrelsen och organisatoriskt få en relativt
fristående ställning genora all en särskUd avdelning inrättas lUls vidare. Till
styrelsen bör även föras över de adrainistraliva resurser som f. n. utnyttjas
av de två byråerna. Jag förutsätter alt ett nära samarbete koraraer alt äga rura
mellan livsmedelsverket och lantbruksslyrelsen i hygienfrågor och andra frågor
sora berör både de levande djuren och livsraedelsråvaran. En rad former finns
för samverkan mellan rayndigheter med angränsande arbetsområden, t. ex. samråd
vid ulfär-
Prop. 1971: 62 38
dandel
av föreskrifter, kontakter mellan tjänstemännen och remissförfarande. Vilken
förra sora är raesl effektiv fär besläramas i del enskilda fallet.
Vad
LSK i övrigl anfört om det nya verkets arbetsuppgifter kan jag i princip
biträda. Verkels främsta uppgift bör vara atl leda, saraordna och övervaka det livsraedelshygieniska
arbetet saral vidare all vara central rayndighel för ärenden, vilka kan
aktualiseras genora den nya livsraedelslagen.
Del
nya verkels arbete bör i första hand inriktas på övervakning av hygienen hos livsraedel
från råvaruproduktion och iraport saral tillverkning, vidareberedning,
förpackning, lagring, transport, saluhållande och annan hantering frara lill
dess livsraedlen når konsuraenlen.
För
att kunna leda kontrollarbetet och för alt kunna la initiativ och göra
utredningar på det livsraedelshygieniska orarådet krävs tillgång lill forsknings-
och undersökningsresurser. Hillills har frärast statens institut för
folkhälsan biträtt raed sådana resurser. Födoäraneshygieniska avdelningen och vilarainavdelningen
har biträtt raed sakkunskap i fråga om födoämnens hygieniska beskaffenhet, Uvsraedelskerai,
livsraedels-loxikologi, näringsvärde, koslinforraalion och vilarainundersökningar.
LSK
föreslår alt statens inslilul för folkhälsan byggs ul för all kunna göra
undersökningar och utredningar åt i första hand del nya verket raen anser atl
institutet bör vara fristående frän verket. Två ledaraöler av koraraittén anför
eraeUertid alt fördelar slår alt vinna ora folkhälsoinstitulel läggs sararaan raed
del nya verket. Av de reraissinstanser som yttrat sig i frågan har flertalet
anslutit sig till LSK:s förslag och ansett bl. a. all den beslutande
administrativa myndigheten bör vara skild från del organ som bedriver utredning
och forskning samt är centralt undersökningsorgan för livsraedelskonlrollen.
Risker anses vid en sara-manläggning kunna finnas för intressekonflikter och
för atl del långsikliga forskningsarbetet skulle få slå tillbaka för löpande
mera aktuella undersökningsuppgifter.
Enligt
min mening är del nödvändigt atl del nya livsmedelsverket har direkt tillgång
till undersöknings- och forskningspersonal och laboratorieresurser för atl
kunna leda och övervaka del livsraedelshygieniska kontrollarbetet. Verket bör
kunna disponera personal och laboratorieresurser för kontroll i olika aktuella
livsraedelsfrågor men även kunna la initiativ lill livsmedelshygieniska
undersökningar sora är av betydelse på längre sikt. För all verket skall
fungera på avsett sätt behöver det också en nära och fortiöpande kontakt raed
forskning och utbildning på livsraedels- och näringsorarådet.
Efler
sararåd med chefen för socialdepartementet har jag funnit det lärapligasl och raest
rationellt atl livsraedelsverkets behov av undersöknings- och forskningsresurser
tillgodoses genora all folkhälsoinstitutets tvä livsraedelsavdelningar inordnas
sora särskilda enheter i del nya ver-
Prop.
1971: 62 39
ket.
Härigenora undviks en dubblering av vetenskaplig personal vid livsraedelsverkel
och folkhälsoinstilutet raed de ölägenheter detla raedför i förra av onödigt
dubbelarbete, inforraalionsproblera o. d.
De båda livsraedelsavdelningarna
bör ges en självständig ställning inora del nya verket. Sora jag ålerkoraraer
till i del följande bör de ingå i en särskild undersökningsavdelning.
De båda livsraedelsavdelningarna
vid folkhälsoinslilulet bör efter överföring till livsraedelsverkel ha nära
kontakt med medicinsk fakultet, veterinärhögskolan och andra forsknings- och
undervisningsorgan sora sysslar raed närings- och livsraedelsfrågor. Personalen
vid undersökningsavdelningen bör sora f. n. är fallet vid födoäraneshygieniska
avdelningen och vilarainavdelningen kunna bistå vid den akaderaiska utbUdningen
i näringslära tillsamraans raed raedicinsk fakultet och raate-raatisk-nalurvetenskaplig
fakultet.
Livsraedelsverkel bör
vidare få i uppdrag alt utse laboratorier för livsraedelsundersökningar.
Förutora livsraedelsavdelningarna
finns vid folkhälsoinstilutet en ora-givningshygienisk avdelning, en kansli-
och ekonoraiseklion särat en utredningssektion. Den oragivningshygieniska
avdelningen sysslar med utredning, forskning och kontrollundersökningar
huvudsakligen ur medicinsk synvinkel inom luftvård och vallenvård och på bullerområdet.
Avdelningen har vidare hand ora huvuddelen av undervisningsverksara-helen vid
institutet i förra av bl. a. kurser för hälsovårdsinspektörer och tjänsteläkare.
Avdelningen utgör i vissa avseenden del av karolinska inslilulels hygieniska
institution.
Den oragivningshygieniska
avdelningens verksarahet har ell nära saraband raed naturvårdsverkets arbete.
Jag föreslår därför alt avdelningen förs över lill naturvårdsverket. Della bör
betraktas sora en provisorisk lösning i avvaktan på resultatet av miljökontroUulredningens
arbete. Denna utredning har bl. a. i uppdrag alt inventera befintliga resurser
när det gäller kontroll av miljöfarliga produkter. Utredningen skall också bedöraa
det fraratida behovet av sådana resurser och lägga frara förslag lill hur laboralorieverksaraheten
på orarådet bör vara organiserad. Utredningen skall särskilt beakta raöjUgheterna
atl saraordna verksarahelen på bl. a. laboralorieorarådel. Jag har för avsikt atl
senare föreslå Kungl. Maj:l all ge railjökonlrollutredningen i uppdrag att utreda
den omgivningshygieniska avdelningens framtida ställning och organisation.
De administrativa
sektionerna vid folkhälsoinstilutet bör till den del arbetsuppgifterna hänför
sig till de båda livsmedelsavdelningarna föras lill livsraedelsverkel. De
tjänster vars arbetsuppgifter har anknytning till den omgivningshygieniska
avdelningen bör föras över till naturvårdsverket.
Sora
jag tidigare nämnt biträder jag i princip vad LSK anfört om del
Prop.
1971: 62 40
nya verkets arbetsuppgifter. Ärenden ora tillsatser lill livsraedel,
bekämpningsmedelsrester och vilarainering bör således i enUghel med förslagel
föras över från koraraerskoUegiura till livsraedelsverkel. De reraissinstanser sora
yttrat sig i frågan har tillstyrkt alt så sker. Vidare bör de ärenden angående
kontroll av charkuterivaror sora f. n. handläggs av statens jordbruksnämnd
föras över lill livsmedelsverket.
Personalbehov
LSK frarahåller all det raed hänsyn lill de raånga nya
arbetsuppgifterna vid livsmedelsverket inle är möjligt atl bygga ul verket
fullständigt pä en gång. Verket föreslås få börja med en basorganisalion av
tjänster som bedöms oundgängligen nödvändiga. En utbyggnad fär därefter ske i
den takt utvecklingen ställer krav på förstärkningar.
För en nödvändig basorganisalion behövs enligt LSK 79
tjänster varav 44 för handläggande personal och 35 för övrig personal. Hämtöver
räknar LSK med behov av en kraftig personalförslärkning vid folkhälsoinstitulel,
näraligen en fördubbling av resursema för kontroll av vitarainer och andra berikningsraedel
i livsraedel och en 50-procentig ökning i fråga om övrig livsmedelskontroll vid
inslilulel. LSK:s förslag kan beräknas innebära all antalet tjänster ökas med
ca 55 i förhållande lill del antal som f. n. finns för ändamålet vid velerinärstyreisen,
folkhälsoinslilulet, koraraerskoUegiura och statens jordbmksnärand.
Vid den sararaanföring
jag förordat i del föregäende av de arbetsuppgifter sora fullgörs av enheter sora
sysslar raed livsraedelsfrågor vid veterinärstyrelsen, folkhälsoinstitulel, koraraerskoUegiura
och statens jordbmksnärand berörs sararaanlagt 152 tjänster. Genora saramanföringen
bör en del rationaliseringsvinster uppslå. Härutöver krävs emellertid en
förstärkning för all livsmedelsverket skall kunna fullgöra den betydande raängd
nya arbetsuppgifter som tillkomraer till följd av den nya livsraedelslagen.
Bland de nya arbetsuppgifter sora kräver förstärkningar kan näranas arbetet raed
all övervaka införande av hållbarhelsraärkning och innehållsdeklaralion för livsraedel,
kontroll av tUlsatser och fräraraande äranen i livsraedel saral toxikologiska
och genetiska undersökningar i anslulning lill della. Härtill koramer behovet
av alt intensifiera redan förekoraraande livsraedelskonlroll. Del är givelvis
svårt alt beräkna behovet av personal för all fullgöra de nya uppgifter sora
del här är fråga ora. En prioritering i liden av olika arbetsuppgifter raåste
kunna ske på detla oraråde liksora inora andra sarahällsoraråden. Utgångspunkten
för bedöraningen av personalbehovet bör dock enligt rain raening vara all skapa
en stark och effektiv organisation sora förraår all tillvarata livsmedelskonsuraenternas
intressen och all stödja industrin och handeln i deras arbete raed all förbättra
livsmedlens hy-
Prop.
1971: 62 41
gieniska
kvalitet. Den basorganisation sora krävs för delta beräknar jag behöva orafatta
186 tjänster. Järafört raed befintligt antal tjänster är delta en förstärkning raed
34 tjänster. Jag beräknar atl den behövliga personalen kan fördelas på olika
avdelningar och enheter vid det nya verket i enlighet med den organisationstablå
sora lorde få fogas lill protokollet sora bilaga 3. Till verkels förfogande bör
vidare ställas raedel för alt utnyttja expertis och för all tillfälligt
anställa arbetskraft.
LSK
har i saraband raed sin beräkning av personalbehovet vid livsraedelsverkel
erinrat ora atl livsraedelskontroUen i grunden är en hu-raanraedicinsk fråga och
all del därför är raycket angeläget all det nya verket får tillgång till läkare
raed utbildning pä livsmedelsorarådet. LSK anser det vidare angelägel all del
nya verket fär tillgång till andra specialister, t. ex. veterinärer,
livsmedelstekniker, ekonomer, branschsakkunniga ra. fl.
Den
humanraedicinska bedöraningen är givelvis av grundläggande betydelse i det
livsmedelshygieniska arbetet. Genom all vid folkhälsoinstitulel befintlig huraanmedicinskl
utbildad personal koraraer att ingå i del nya verket tillgodoses LSK:s
synpunkter. Del ankoraraer på del nya verkels ledning alt vid rekrytering av
personal bevaka denna fråga och även i övrigt söka tillgodose verkets behov av
olika slag av specialister.
Verksledningen
LSK
föreslår atl del nya verket skall slå under ledning av en styrelse i vilken
verkschefen ingär. Styrelsen föresläs i övrigt beslå av dels representanter
för myndigheter med anknytning till livsraedelsfrågor, dels representanter för
industrin, handeln, konsuraenlkooperalionen, jordbruksnäringen, arbetslagarna
och konsuraenterna. Vidare föreslår LSK alt verksledningen lill sitt förfogande
skall ha etl vetenskapligt råd beslående av vetenskapsmän med väl meriterad
erfarenhet av frågor på livsraedelsorarådel.
Remissinstanserna
har inle hafl något ätt erinra mol förslagel om atl inrätta en verksslyrelse. ÅlskilUga
av dem har fört frara synpunkter på sammansättningen och uttalat önskeraål ora
att bli företrädda i styrelsen.
Mänga
olika intressen berörs av livsraedelsfrågornas lösning, och del är angelägel
all få frågorna så allsidigt belysta som möjligt. Delta talar för en styrelse raed
relativt raånga ledaraöler. Styrelsen får eraeUertid inte vara sä stor all den inle
kan arbeta effektivt. En avvägning raåste därför göras raellan kravet på
allsidig representation och raöjligheten liU effektivt arbete när antalet ledaraöler
besläras. EnUgl rain raening
Prop.
1971: 62 42
bör styrelsen beslå av högst nio ledaraöler. Jag räknar
med all det bör vara raöjligt all inom denna ram rymraa representanter för konsuraenlintressen,
handel, industri och jordbruk saml även alt tUlgodose del nödvändiga sarabandel
raed socialstyrelsens verksarahet. Del ankoraraer på Kungl. Maj:l atl besluta
i denna fråga.
Liksora LSK föreslagit bör vidare ell vetenskapligt råd
inrättas. Genom ell sådani råd har verket också tillgäng lUl sakkunskap på oraråden
sora inle blivit företrädda i styrelsen.
Verksorganisationen
Enligt LSK:s Alternativ I bör del nya verket ha fera
byråer, näraligen en allraän livsraedelsbyrå, en költvambyrå, en norrabyrå, en
teknisk byrå och en adrainistrativ byrå. En reservant i koraraittén vill i
stället för allraän livsraedelsbyrå och köllvarubyrå ha två hygienbyråer, av
vilken den ena skall handlägga ärenden ora saratliga slags livsraedel under
produktionsstadiet och den andra ärenden om fortsatt hantering efler
produktionsstadiet. Reservanten föreslår också atl de båda hygienbyråerna med
hänsyn till omfattningen av arbetsuppgifterna och nödvändigheten av en
samordnad insats betraktas som en avdelning under en gemensam avdelningschef.
Flertalet remissinstanser läranar LSK:s förslag lill
byråindelning ulan erinran. Vissa instanser, bland dera velerinärslyrelsen,
förordar dock den uppdelning av ärendena raed hänsyn lill hanteringen sora
föreslagils i den nyss näranda reservationen.
Av skäl sora jag tidigare angell anser jag alt folkhälsoinstitutets
livsraedelsavdelningar bör inordnas i livsraedelsverkel. Mitt organisalionsförslag
avviker därför från del sora LSK lagt frara.
Sora jag tidigare frarahållit bör livsraedelsavdelningarna
från folkhälsoinstilutet hållas sararaan i en undersökningsavdelning under en
avdelningschef. Denna avdelning bör ha tre enheter, näraligen en livsrae-delsenhel,
en vilaminenhet och en toxikologisk enhet. De båda först näranda enheterna
motsvarar vilarainavdelningen och större delen av den födoäraneshygieniska
avdelningen vid folkhälsoinstitulel. Den toxikologiska enheten innefattar den
av raig tidigare förordade förstärkningen av den nuvarande toxikologiska
sektionen vid folkhälsoinstitutets födoäraneshygieniska avdelning.
Del löpande arbetet med olika livsraedelshygieniska frågor
bör fullgöras inora en hygienavdelning där veterinärslyrelsens nuvarande hygienbyrå
utgör sloraraen. Arbetet bör delas upp på tre enheter. En produktionsenhet bör
inrättas för produklionshygieniska frågor för alla slag av livsmedel och en
hanteringsenhet för andra frågor ora allraän livsmedelshygien vid hantering av
livsraedel efler produktionsstadiet. Jag
Prop. 1971: 62 43
förordar
vidare all på denna avdelning inrättas en norraenhel för frågor ora sararaansättning
och beskaffenhet av livsraedel, raarknadsfrågor, livsraedelsslandards, ärenden
om tillsatser och fräramande ämnen i livsmedel m. ra. LSK har också föreslagit
inrättande av en teknisk byrå. I lik-hel med velerinärslyrelsen anser jag all
tekniska frågor ora produklionshygien bör handläggas på enheten för
produktionshygien och övriga tekniska frågor på hanteringsenheten.
Den adrainistraliva
personal sora förs över från veterinärslyrelsen och folkhälsoinslilutel bör
föras samraan till en administrativ avdelning. Arbetet vid avdelningen bör
delas upp på en kansUenhel för karaerala och ekonoraiska frågor och en juridisk
enhet för bl. a. frågor om tillämpning av livsraedelslagstiftningen. Den adrainistraliva
avdelningen bör också svara för frågor rörande beredskapsplanläggningen.
Chefen
för undersökningsavdelningen bör benäranas professor. Chef för enhet vid
undersökningsavdelningen bör i likhet med vad nu gäller vid folkhälsoinstitulel
få kallas professor.
Del
nya verket bör inrättas den 1 januari 1972, dvs. samraa dag sora den nya livsraedelslagen
är avsedd atl träda i kraft. Den organisation sora jag förordai komraer all
kräva etl betydande planerings- och förberedelsearbete, sora lärapligen bör
fullgöras av en organisalionskora-raillé. Jag avser all återkorama liU Kungl. Maj:l
i denna fråga. Kungl. Maj:l bör begära bemyndigande av riksdagen alt vidta de
övergångsanordningar och åtgärder i övrigl som behövs för förslagens genomförande.
Lokalisering
Chefen
för finansdepartementet har tidigare denna dag anmält frågan ora flyttning av
viss statlig verksarahet från Storslockholrasorarådel. Han har därvid frarahållit
del vara angelägel atl statlig verksarahet flyttas ut från Storslockholrasorarådel.
Delegationen för lokalisering av statiig verksarahet har i sin huvudrapport (SOU
1970: 29) inle tagit upp lokaliseringsfrågan för folkhälsoinstitulel och velerinärslyrelsen
i avvaktan på ställningstagande till LSK:s förslag. Jag finner det angeläget
för såväl personalens sora för verksarahetens del alt slutiig ställning las i
lokaliseringsfrågan i saraband raed all organisationsfrågan avgörs. De delar
av näranda rayndigheter sora föreslås föras över lill lantbruksslyrelsen och
naturvårdsverket bör självfallet lokaliseras lill sararaa orter som dessa
myndigheter. I della sararaanhang lar jag därför upp endast frågan ora livsraedelsverkets
lokaUsering.
Jag
har tidigare frarahållit all det är viktigt alt en cenlralrayndighel på livsraedelsorarådel
får tillgång tiU resurser för undersökning och forskning på det
livsmedelshygieniska området. Sådan verksamhet be-
Prop. 1971: 62 44
drivs
f. n. vid bl. a. livsmedelshygieniska institutionen vid veterinärhögskolan, födoäraneshygieniska
avdelningen och vilarainavdelningen vid folkhälsoinslilutel saral vissa
avdelningar, frärast den bakteriologiska, vid statens velerinärraedicinska
anstalt. Dessa enheter, vilka saraarbelar med varandra, utgör elt centrum i
vårt land för forskning, undervisning, praktiskt-vetenskapliga undersökningar
och kontroll inom livsmedelshygienens område. Samtliga näranda enheter är f. n.
lokaliserade lUl Stockholrasområdet. 1970 års riksdag beslöt dock all veterinärhögskolan
och veterinärmedicinska anstalten skall flyttas tiU Uppsala. Ora det nya livsmedelsverket
också förläggs lill Uppsala skulle således centrum på del livsmedelshygieniska
området i sin helhet flyttas från Slockholra lill Uppsala. Verksarahelen på
ifrågavarande oraråde bör bli än raera slagkraftig raed hänsyn lill närheten lill
den orafaltande forskning och försöksverksarahet på jordbruksproduktionens oraråde
som bedrivs inom lantbrukshögskolans rara och således redan är lokaliserad till
Uppsala.
Uppsala
erbjuder också mycket goda möjligheter lill saraverkan med bl. a. humanraedicinsk
forskning. Del kan näranas att vid Uppsala universitets raedicinska fakultet
finns en professur i näringslära.
Mot
bakgrund av vad jag här anfört förordar jag att livsmedelsverket förläggs till
Uppsala. Beträffande information till berörd personal, omställningsålgärder för
personalen ra. ra. får jag hänvisa lill vad chefen för finansdepartementet
tidigare denna dag anfört i dessa frågor.
Enligt
rain raening är del raycket angelägel atl flyttningen till Uppsala sker så
snart sora raöjligt. Delta är viktigt fraraför allt raed hänsyn lill den
besvärliga lokalsituationen för berörda rayndigheter och möjligheten atl
snabbi föra sararaan de olika delarna av det nya verket lokalmässigt.
Regional
organisation
Enligt
gällande bestäraraelser skall länsstyrelsen vaka över atl de koraraunala organ sora
har hand ora livsmedelskontrollen, dvs. frärast hälsovårdsnäranderna, fuUgör
sina åligganden. Ora raissförhållanden på orarådet koraraer lill länsstyrelsens
kännedora skall den se lill atl åtgärder vidtas för all avhjälpa dem.
Länsstyrelsen biträds i dessa frågor av länsveterinären och länsläkarorganisationen.
LSK
föreslår att länsstyrelsen blir direkt utövande kontrollinstans i StäUet för
som nu endast övervakande och rådgivande. Sora exempel på nya uppgifter för länsstyrelsen
anger LSK inspektion av större livsmedelsindustrier, provlagning och
undersökning av livsmedel saml godkännande av vissa livsmedelslokaler. Alla
dessa uppgifter ligger i första hand hos resp. koraraun, men länsstyrelsen
skall enligt förslaget kunna
Prop. 1971: 62 45
träda
in när hälsovårdsnämnd inle har resurser att klara sina uppgifter, t. ex. i
fråga ora kontroll av raycket stora Uvsraedelsförelag.
Länsveterinären och länsläkarorganisationen
föreslås av LSK saratidigt bli inordnade i länsstyrelsen. Fömlora raed
veterinärer och läkare bör länsstyrelserna också förstärkas med
livsmedelstekniker. LSK anför atl varje länsstyrelse bör ha tillgång tUl
länsläkare, länsveterinär, livsmedelstekniker och länshälsovårdskonsulent. Sora
en första etapp bör enligt LSK tio tjänster för Uvsraedelslekniker inrättas i
de län där den industrieUa livsraedelstillverkningen är störst. Vidare föreslår
LSK alt 24 nya tjänster sora länshälsovårdskonsulent inrättas.
I reraissyttrandena är raeningarna
delade i fråga ora all göra länsstyrelsen lill direkt kontrollerande livsmedelsrayndighet.
Flera instanser understryker all en överföring av direkta kontrolluppgifter
till länsstyrelse bör ske raed stor restriktivitet och atl del dessutora förulsätler
all länsveterinär och länsläkare inordnas i länsstyrelsen. Andra instanser, t.
ex. Svenska koraraunförbundel och flera länsstyrelser, avvisar förslagel all
länsstyrelsen skall överta viss del av den lokala kontrollen. Kommunförbundet
anför att bristen på klara kompetensgränser innebär risk för dubbelkonlroll och
för intresse- och åtgärdskollisioner. Några länsstyrelser påpekar all del finns
risk för alt koraraunerna litar på all länsstyrelsen övertar dess uppgifter och
att kostnaderna för kontrollen därigenora förs över från koraraunerna lill
staten.
Enligt
rain mening bör både del nya livsmedelsverket och länsstyrelserna kunna bistå koraraunerna
raed råd och anvisningar och experthjälp i koraplicerade konlroUfrågor. Livsraedelsverkel
bör för ändaraålet ha raedel lill sitt förfogande för all lärana teknisk experlishjälp
ra. ra. pä del regionala planet. I anslagsberäkningen i del följande koramer
jag att beräkna raedel för detla ändaraål för första halvåret 1972. Däremot bör
inte nu särskUda teknikerljänsler inrättas vid länsstyrelserna. Vad gäller
ansvaret för livsmedelskontrollen på del lokala planet delar jag Svenska komraunförbundels
raening alt della alltjämt bör ligga kvar hos hälsovårdsnäranderna.
Det
är givelvis angeläget all del finns en klar kompetensfördelning även i övrigl
mellan de olika livsmedelsrayndighelerna. Sora jag tidigare denna dag anfört
vid anraälan av ny livsraedelslagstiflning bör Kungl. Maj:t i tiUämpningsföreskrifter
till livsmedelslagen närraare ange vUka uppgifter sora resp. organ inora
livsmedelskontrollen skall ha.
Jag
anser att det bör vara tUl fördel för länsstyrelserna i arbetet raed
livsmedelsfrågor ora länsveterinärerna flyttas in i styrelserna. Tidigare
avsåg länsveterinärernas verksamhet lill övervägande del bekämpande av sraittsararaa
djursjukdoraar och bland dessa även sjukdoraar som kan överföras från djur
till människa. Nuraera doraineras deras uppgifter av arbete inora livsraedelskonlrollen.
Med hänsyn härtill anser jag del mest angelägel alt länsveterinärerna snarast raöjligl
4
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 62
Prop. 1971: 62 46
inordnas
i länsstyrelserna. Jag förordar därför, efter sararåd med chefen för
civildepartementet, all länsveterinären skall ingå i länsstyrelsen fr. o. ra.
den 1 januari 1972. Livsraedelsverkel och lantbmksstyrelsen bör få utfärda erfoderliga
anvisningar rörande länsveterinärens arbete i frågor sora hör lill resp. verk.
Frågan
om atl inordna länsläkarorganisationen i länsstyrelsen kräver ytterligare
beredning. Denna fråga får las upp senare i annat samraanhang.
Lokal
organisation
LSK
anför alt del finns brister i den nuvarande lokala kontrollen därför atl
hälsovårdsnämnderna särskilt i raindre korarauner saknar ekonomiska och
personella resurser för en effektiv livsraedelskonlroll. LSK föreslår all hälsovårdsnäranderna
förstärks raed ytterligare en hälsovårdsinspektör i varje koraraun. Del bör
enligt LSK inle längre vara raöjligl all anställa en geraensara inspektör för
flera korarauner och inte heller all förena inspektörstjänst raed annan tjänst.
F. n. finns 531 hälsovårdsinspeklörsljänster. LSK räknar med all antalet inspeklörsljänster
behöver ökas raed ungefär 200 för alt hälsovårdsnämnderna skall kunna fylla
kraven enligt den nya livsmedelslagsliftningen. Folkhälsoinstitulel utbildar f.
n. ell 50-lal inspektörer varje år.
LSK
föreslår vidare all utöver de nuvarande stadsveterinärljänslerna ytterligare 10
tjänster sora livsraedelshygieniker inrättas i de största koraraunerna. De bör
ha särskild utbildning i livsmedelshygieniska och livs-raedelstekniska frågor.
Tjänsteläkare
och tjänstevelerinär bör enligt LSK alltid kallas lill hälsovårdsnärands sararaanträde
sora rör livsraedelsfrågor.
Några
av reraissinslanserna anser all förslagen ora förstärkning av hälsovårdsnäranderna
bör genoraföras för att näranderna bättre än nu skall kunna fullgöra sina
uppgifter på livsraedelsorarådel.
Andra
instanser, däribland Svenska koraraunförbundel, avstyrker förslaget ora
personalökning för hälsovårdsnäranderna. Koraraunförbundel anför atl resurserna
för livsmedelslillsyn raåste vägas raot resurserna för andra angelägna behov,
t. ex. på oragivningshygienens oraråde.
Enligt
flera reraissinstanser raåste frågan om hur raånga hälsovårdsinspektörer sora
skall finnas i varje koramun avgöras från fall till fall. Också efter komraunsararaanslagningen
koraraer del all finnas koramuner, där tillräckliga arbetsuppgifter inte finns
för två hälsovårdsinspektörer. I flera yttranden frarahålls att även raöjligheten
all ha geraensara hälsovårdsinspektör för flera korarauner bör bibehållas liksora
rätten att förena hälsovårdsinspeklörsljänst med annan tjänst.
Mol
förslaget alt ålägga tjänsteläkarna ökade uppgifter inora livs-
Prop. 1971: 62 47
medelskonlroUen
anför flera reraissinstanser alt läkarna redan nu har en raycket stor
arbetsbörda och atl de inle har tUlräckliga specialkunskaper i livsraedelshygien.
Sora
jag tidigare anfört anser jag all ansvaret för livsraedelskonlrollen på del lokala
planet bör ligga hos hälsovårdsnäranden. Jag anser eraeUertid inle alt del är lärapligt
att föreskriva alt varje koraraun raåste ha rainst två hälsovårdsinspektörer.
Antalet tjänster bör anpassas efler arbetsuppgifterna, vUkel bl. a. sararaanhänger
med antalet livsmedelsföretag inora komraunen. Därför anser jag all den nu
gällande föreskriften alt i varje koramun skall finnas en eller flera
hälsovårdsinspektörer bör bibehållas.
Möjligheten alt låta
ledamot av hälsovårdsnämnd fullgöra hälsovårdsinspektörs uppgifter koraraer genora
koraraunsararaanslagningarna att behöva utnyttjas i mindre utsträckning än
tidigare. Av sararaa skäl blir behovet mindre av alt flera korarauner har en geraensara
inspektör anställd. Med hänsyn lill de ökade kraven både inora livsraedelsorarådel
och inom raUjövården kommer del som regel alt finnas tillräckliga arbetsuppgifter
för minst en heltidsarbetande hälsovårdsinspektör i varje koraraun. Bestäraraelserna
i hälsovårdsstadgan ora raöjlighet för ledaraot av hälsovårdsnäranden atl
fullgöra inspeklörsuppgifler bör därför ulgå liksora föreskriften om alt
förena inspeklörsljänst med annan tjänst och rätlen för flera korarauner atl ha
geraensara inspektör. Skulle undanlag behövas härifrån, bör Kungl. Maj:t kunna
ge dispens ora särskilda skäl föreligger. Sora exerapel på sådana skäl kan
näranas de speciella förhållanden sora gäller i glesbygdsorarådena saral önskeraål
att också i fortsättningen kunna la i anspråk kunniga och erfarna koraraunala förtroenderaän.
Förslag till ändring i hälsovårdsstadgan beträffande dessa frågor har jag anraält
tidigare denna dag.
Behovet
av hälsovårdsinspektörer raed god utbUdning kommer att öka, bl. a. lill följd
av den nya livsraedelslagsliflningen. Hur många inspektörer som komraer alt
behövas, hur utbildningen skall vara utforraad och hur lång undervisningstiden
skall vara är några av de frågor sora f. n. utreds av en sakkunnig för översyn
av hälsovårdsinspek-törsutbildningen. De näranda frågorna tas upp i flera reraissytlranden,
raen jag anser alt en diskussion av dera bör anstå tills utredningens resultat
föreligger. Jag är inte heller beredd atl nu ta ställning till förslaget ora
särskilda tjänster för livsraedelshygieniker.
Vid
rain anraälan av fråga om ändring av hälsovårdsstadgan har jag även förordat
att tjänsteläkare och tjänsteveterinär skall kallas lUl sararaanlräden i hälsovårdsnärand
när livsraedelsfrågor skall behandlas. Sådan läkare och veterinär skall vara
skyldig atl della i sararaanlräden som han kallals till, såvida han inle
hindras av andra brådskande Ijänsleuppgifler.
Prop.
1971: 62 48
Hemställan
Under
åberopande av del anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
all
1)
godkänna de riktlinjer för
organisation av livsmedelskontroll m. m. som framgår av vad jag anfört,
2)
besluta att en central
myndighet för livsraedelsfrågor skall inrättas den 1 januari 1972,
3)
besluta att en
veterinäravdelning provisoriskt skall inrättas vid lantbmksstyrelsen den 1
januari 1972,
4)
besluta atl den oragivningshygieniska
avdelningen vid statens institut för folkhälsan provisoriskt skall föras över
till statens naturvårdsverk den 1 januari 1972,
5)
besluta alt statens institut
för folkhälsan och veterinärslyrelsen skall upphöra vid utgången av år 1971,
6)
godkänna alt länsveterinärerna
inordnas i länsstyrelserna den 1 januari 1972,
7)
berayndiga Kungl. Maj:t alt
vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigl som behövs för förslagens
genomförande.
Anslagsfrågor
för budgetåret 1971/72
Bil.
7 E 10. Statens institut för folkhälsan m. m.
1969/70
Utgift 110 620 295 1970/71 Anslag 111480 000 1971/72 Förslag 7 813 000
Anslaget Statens institut för folkhälsan.
I
sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 har statens institut för
folkhälsan inle tagit hänsyn till hur ett genomförande av ny livsmedelslagstiftning
ra. ra. på gmndval av Uvsmedelsstadgekoraraitténs belänkande skulle inverka på
institutet. FrarastäUningen utgår alltså från alt institutets verksarahet
bedrivs enligt gällande instruktion..
1970/71 Beräknad
ändring
Institutet Dep.chefen
1971/72 1/731/12
1971
Personal
Handläggande
personal 41 -f-l4
Övrig personal 146 -1-18
187 -f32
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anslag
Avlöningar
Sjukvård
Reseersättningar
Därav
utrikes resor Resor som ersätts av
uppdragsgivare
Lokalkostnader Expenser
Därav representation Informationsverksamhet
Databearbetningar för vissa
kostslatundersökningar Livsmedelsanalyser
Uppdragsverksamhet Lönekostnadspålägg Beredskapsanslag
1970/71
Ber ä knad ä ndring
Institutet
Dep.chefen
1971/72
1/7 31/12 1971
6 666
000
-fl 510 000
3 328 000
24 000
_
12 000
100 000
-h
35 000
45 000
(24 000)
{+
26 000)
( 10 000)
15 000
__
7 000
667 000
+
20 000
323 000
1 714 000
-t-
227 000
807 000
(3 000)
(+
2 000)
( 1 500)
100 000
+
50 000
46 000
130 000
-f
33 000
58 000
400 000
+
45 000
182 000
90 000
__
45 000
1 574
000
-h
350 000
754 000
H-
100 000
11
480 000
-t-2 370 000
5 607 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkoraslen
vid inslilulel, sora redovisas på driftbudgetens inkorasl-sida under uppbörd i
statens verksarahet, beräknas till 700 000 kr.
Statens
institut för folkhälsan
1.
Löne- och prisoraräkning ra.
ra. 241 000 kr.
2.
Vid oragivningshygieniska
avdelningens raedicinska sektion behövs dels två laboratorieingenjörer för
behandling av frågor rörande melall-toxikologi resp. luktande luftföroreningar,
dels tre laboratorieassistenter för sektionens ökade verksamhet med bl. a.
långtidsverkningar. Därjärale behövs tre tjänster för utbildning av behöriga lill
tjänster sora länsläkare, biträdande länsläkare och vissa stadsläkare.
För
ADB-behandling vid sociologiska undersökningar behövs en assistent.
För
avdelningens epidemiologiska undersökningar över människans påverkan av olika
yttre miljöfaktorer och deras inverkan på hälsotillståndet föreslås en tjänst
som laborator och en biträdestjänst.
För
alt handlägga bullerfrågor krävs alt buUerseklionen tillförs en tjänst sora
laboratorieingenjör.
Undervisningsseklionen
har behov av en förste avdelningsingenjör och två assistenter, varjärale
arvodestjänsten för litteratur- och dokumentationsarbete föreslås bli utbytt raot
en assislenttjänsl.
Avdelningen
behöver vidare en assistent för karlläggningsarbelen, kostnadsberäkningar och
annan planering i saraband med utredningar och fältundersökningar. (-|- 824 400
kr.)
Prop. 1971: 62 50
3. Födoäraneshygieniska
avdelningen behöver för sina uppgifter inom
Uvsmedelsbiologin förstärkas raed en laborator (raikrobiolog) och en
förste mikrobiolog.
På
det toxikologiska orarådet behövs ökning med en laboratorieläkare för
undersökningar av förgLftningsrisker i saraband raed Uvsraedelsförpackningar
av plast och en assistent för forskning rörande biocidproblem. De
toxikologiska undersökningarna kräver vidare två laboratorieassistenter samt
för patologiska undersökningar av djurorgan en preparalris.
Näringssektionen
bör ställas under ledning av en laborator. För kostslatundersökningar behövs
vidare en kostkonsulent. Ökade medel för sektionens databearbetningar
erfordras.
De
kemiska sektionerna behöver en förste kemist, en assistent och två förste laboratorieassistenter.
Vidare bör en tjänst som assistent i högst Ae 24 utbytas mol tjänst i Ae 24.
För
analyser av bekärapningsraedelsresler och kvicksUver i livsraedel erfordras
ytterligare medel. (+ 734 500 kr.)
4.
På vitaminavdelningen begärs en
förste kemist (-1-72 700 kr.).
5.
Kansli- och ekonomisektionen
behöver förslärkas med en förste byråsekreterare och en bUförare (-1-88 700
kr.).
6.
Geraensamt för institutet
fordras raedel för alt tUlgodose ökade behov avseende experter, tjänsteresor, informalionsverksarahel
samt inventarier, förbmknmgsraaterial, böcker m.fl. expenser. (-|- 308 700
kr.)
Departementschefen
EnUgt
det förslag till organisation av ell nytt livsraedelsverk sora jag lagt frara i
det föregående skall födoäraneshygieniska avdelningen och vilarainavdelningen
vid statens institut för folkhälsan ingå i det nya verket. Också större delen
av den adrainistraliva personalen förs över till livsraedelsverkel. Den oragivningshygieniska
avdelningen och viss adrainistrativ personal skall föras över tUl
naturvårdsverket. Sora jag tidigare angett bör oraorganisalionen ske den 1
januari 1972. Fram till dess bör folkhälsoinstilutet fortsätta sin verksamhet
som hittills.
Jag
vill erinra ora atl Kungl. Maj:t i prop. 1971: 1 (bU. 7 s. 67) föreslagit
riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposilion i äranel, tUl Statens
institut för folkhälsan beräkna elt förslagsanslag av 11,8 railj. kr. Medel för
bestridande av kostnaderna för dels folkhälsoinstitutets nuvarande verksarahet
under liden den 1 juliden 31 december 1971, dels de uppgifter sora därefter
under återstoden av budgetåret 1971/72 övertas av naturvårdsverket bör anvisas
under ell nytt förslagsanslag, kallat Statens institut för folkhälsan ra. ra;
Med
hänvisning till samraanställningen beräknar jag medelsbehovet för statens
institut för folkhälsan för tiden den 1 juliden 31 deceraber 1971 tiU 5 873
000 kr.
Prop. 1971: 62 51
Naturvårdsverkets behov av ytterligare raedel för tiden
den 1 januariden 30 juni 1972 for den verksarahet sora enligt förslaget förs
över från folkhälsoinstitulel beräknar jag till 1 940 000 kr. Vid beräkningen
har jag utgått från följande fördelning på ulgiflsslag m. ra.
Avlöningar
1 136 000
Sjukvård
4 000
Reseersättningar
24 000
Därav utrikes resor
(5 000)
Resor
som ersätts av uppdragsgivare
3 000
Lokalkostnader
108 000
Expenser
350 000
Information
18 000
Uppdragsverksamhet
15 000
Lönekostnadspålägg
282 000
1 940 000
Medlen för bl. a. avlöningar har beräknats raed ledning av
det antal tjänster sora nu finns inrättade för ändaraålet vid statens institut
för folkhälsan.
Jag heraställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens institut för folkhälsan m. m. för
budgetåret 1971/72 under nionde huvudtiteln anvisa etl förslagsanslag av 7 813
000 kr.
Bil. 11 G 1. Veterinärstyrelsen m. m.
1969/70 Utgift 13
078 493
1970/71 Anslag 13 147 000
1971/72 Förslag 2 464 000
' Anslaget Veterinärstyrelsen.
I avvaktan på statsraaklernas ställningslagande lill livsraedelsstadge-korarailléns
belänkande har veterinärstyrelsen avstått från att i anslagsframställningen
för budgetåret 1971/72 begära sådana nya tjänster eller andra nyordningar sora
har saraband raed Uvsraedelssladgekoramilléns förslag.
1970/71 Beräknad ändring
Veterinär- Dep.-
styrelsen chefen
1971/72 1/731/12
1971
Personal
Handläggande personal 24 4- 2 -|- 1
Övrig personal 22 -f 2
46 -f 4 -t-l
Prop.
1971: 62
52
1970/71
Beräknad ändring
Veterinär-
Dep.-
styrelsen
chefen
1971/72
1/731/12
1971
Anslag
Utgifter
Avlöningar
2 175
000
-1-214 000
1 047
000
Sjukvård
4 000
-f 3 000
1000
Reseersättningar
77 000
+ 24 000
35
000
Därav utrikes resor
(5 000)
(-f- 5 000)
{ 1
000)
Engångsanvisning till utrikes
resor
(-)
(-1- 15 000)
(-)
Lokalkostnader
202 000
+ 4 000
99
000
Expenser
190 000
-1- 99 000
62
000
Lönekostnadspålägg
495 000
-f 78 000
226
000
Undersökningskostnader
11000
5
000
3 154
000
-1-422 000
1
475 000
Uppbördsmedel
Försäljning
av publikationer
7 000
3
000
Nettoutgift
3 147
000
-1-422 000
1
472 000
Veterinärstyrelsen
1.
Löne- och prisoraräkning ra.
ra. 124 000 kr.
2.
För veterinärraedicinsk publikalionsverksarahel,
såvitt avser veterinärraedicinsk rådgivning behöver en tjänst sora inforraalÖr
inrättas. Tjänsten bör tas upp på veterinärslyrelsens stat raen lokalraässigl
placeras vid veterinärmedicinska anstaltens konsulenlavdelning. Vidare bör veterinärslyrelsens
anslag till veterinärmedicinsk publikationsverksarahet ökas(-(- 110 000 kr.).
3.
För hälsokonlrollbyråns arbete
i fråga ora inforraation, rådgivning och kursverksarahet behövs en byrådirektör
(-|- 76 000 kr.).
4.
Medel behövs för att under rainst
tre raånader kunna dubblera velerinärrädsljänslen på bl. a. hygienbyrån (-f 26
000 kr.).
5.
Till följd av den ökande arbelsraängden
inora styrelsens olika verksamhetsgrenar bör styrelsen förslärkas raed en
assistent och ell biträde (-f 67 000 kr.).
Departementschefen
Jag
har i det föregående föreslagit atl en ny central förvallningsrayndighel för
livsmedelsfrågor inrättas den 1 januari 1972. Förslaget innebär såvitt nu är i
fråga all veterinärslyrelsens nuvarande verksarahet fortsätter intill den 1
januari 1972 varefter styrelsens allraänna byrå och hälsokontrollbyrå samt viss
administrativ personal förs över tiU lantbmksstyrelsen. Fram lill dess bör velerinärstyreisen
fortsätta sin verksamhet i huvudsak sora hittills.
I
saraband med all velerinärslyrelsen upphör den 1 januari 1972 bör bl. a.
följande tjänster vid styrelsen dras in näraligen en tjänst sora gene-
Prop.
1971: 62 53
raldireklör
i Cp 5, tre tjänster som veterinärråd i Cp 1 och en tjänst som byråchef i Co 1.
Jag
vill erinra om atl Kungl. Maj:t i prop. 1971: 1 (bil. 11 s. 71) föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på särskild proposilion i ämnet, lill Veterinärslyrelsen
för budgetåret 1971/72 beräkna ell förslagsanslag av 6 350 000 kr. Jag förordar
nu all medel för bestridande av kostnaderna för dels veterinärslyrelsens
verksamhet under tiden den 1 juliden 31 december 1971, dels de uppgifter som
därefter under nästa budgetår övertas av lantbruksslyrelsen anvisas under ell
nytt förslagsanslag benämnt Velerinärslyrelsen m. ra.
Med
hänvisning lill sararaanslällningen beräknar jag raedelsbehovet för
veterinärstyrelsens verksamhet under tiden den 1 juliden 31 december 1971
till 1 675 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en tjänst sora
byrådirektör för inforraationsfrågor (2).
Vid lantbmksstyrelsen
bör, sora jag tidigare föreslagit i avvaktan på statskontorets översyn av
styrelsens organisation provisoriskt inrättas en särskild avdelning för veterinära
frågor. Vid denna bör inrättas en extra tjänst sora chef för avdelningen. Del ankoraraer
på Kungl. Maj:l all inrätta denna tjänst. Härutöver bör inrättas två extra
ordinarie tj'äns-ter för chef för byrå. Chefen för avdelningen bör saratidigt
vara chef för en av byråerna inora dennes avdelning.
Lantbruksstyrelsens
behov av ytterligare raedel för tiden den 1 januari den 30 juni 1972 för den verksarahet
sora enligt förslagel förs över från velerinärslyrelsen beräknar jag lill 789
000 kr. Vid beräkningen har jag utgått från följande fördelning på ulgiflsslag
ra. ra.
Avlöningar
518 000
Sjukvård
2 000
Reseersättningar
12 000
Därav utrikes resor
(2 000)
Lokalkostnader
50 000
Expenser
85 000
Därav veterinärmedicinsk publikationsverksamhet
(25 000)
Lönekostnadspålägg
123 000
Undersökningskostnader
2 000 792 000
Uppbördsmedel
3 000
Nettoutgift
789 000
Medlen
för bl. a. avlöningar har beräknats raed ledning av del antal tjänster som för
budgetåret 1971/72 finns inrättade för ändamålet vid velerinärslyrelsen.
I
prop. 1971: 1 (bU. 11 s. 72) har för budgetåret 1971/72 föreslagils alt 20 088
000 kr. anvisas under anslaget G 3. Veterinärslaten för sådana arbetsuppgifter
sora enligt raina förslag i del föregående den 1
Prop. 1971: 62 54
januari
1972 skall föras över liU lantbruksslyrelsen, livsraedelsverkel och länsstyrelserna.
Jag avser all återkoraraa tiU Kungl. Maj:t med förslag om all näranda
myndigheter får disponera viss del av raedlen under ifrågavarande anslag för
sin verksarahet under liden den 1 januari den 30 juni 1972.
Jag
heraställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1)
berayndiga Kungl. Maj:t att vid
lanlbruksstyrelsen den 1 januari 1972 inrätta två extra ordinarie tjänster
för chef för byrå,
2)
till Veterinärstyrelsen m. m.
för budgetåret 1971/72 under nionde huvudtiteln anvisa ell förslagsanslag av 2
464 000 kr.
G15.
Statens livsmedelsverk
Nytt
anslag (förslag) 7 873 000
Jag
har tidigare föreslagit all en ny central förvallningsrayndighel för livsraedelsfrågor
inrättas den 1 januari 1972. Enligt förslaget skall fr. o. ra. sararaa tidpunkt
en del av veterinärslyrelsens uppgifter föras över till lantbruksstyrelsen och
en del av de uppgifter som nu ankoraraer på statens institut för folkhälsan t.
v. ligga på naturvårdsverket. Återstående uppgifter för veterinärstyrelsen och
statens inslilul för folkhälsan liksora nya uppgifter på livsraedelsorarådel
skall enligt förslagel fr. o. ra. näranda lidpunkt handhas av livsraedelsverkel.
Vissa begränsade uppgifter på livsraedelsorarådel sora nu ankoramer på kommerskollegium
och statens jordbruksnämnd föreslås också bli överförda till del nya verket vid
näranda tidpunkt.
Vid
det nya verket bör för verkschefen inrättas en ordinarie tjänst raed
beteckningen p. Härutöver bör inrättas tre extra ordinarie tjänster för chef
för avdelning och älta extra ordinarie tjänster för chef för enhet.
Ora
den angivna personalorganisationen genomförs får livsmedelsverket 186
tjänster. Della innebär en utökning av antalet tjänster raed 34 i förhållande
till de sora f. n. finns vid statens institut för folkhälsan, veterinärslyrelsen,
kommerskollegiura och statens jordbruksnämnd för nuvarande arbetsuppgifter på livsraedelsorarådel.
Beträffande
avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk
del förhandlingsuppdrag sora behövs.
Kungl.
Maj:t har i prop. 1971: 1 föreslagit atl, i avvaktan på särskild proposition i
äranel, för budgetåret 1971/72 beräknas förslagsanslag lill Statens institut
för folkhälsan av 11 800 000 kr. och till Velerinärslyrelsen av 6 350 000 kr.
För statens institut för folkhälsan
Prop.
1971: 62 55
ra.
ra. och för velerinärslyrelsen ra. ra. har jag i del föregående beräknat elt raedelsbehov
av 10 277 000 kr.
Livsraedelsverkets
behov av medel för liden den 1 januariden 30 juni 1972 beräknar jag lUl sararaanlagt
7 976 000 kr.
Vid
beräkningen har jag utgått från följande fördelning på ulgiflsslag ra. ra.
Avlöningar
3 979 000
Sjukvård
12 000
Reseersättningar
115 000
Därav utrikes resor
(15 000)
Resor
som ersätts av uppdragsgivare
5 000
Lokalkostnader
350 000
Expenser
767 000
Därav engångsutgifter
(100 000)
Därav repesentation
(4 000)
Databearbetning
för vissa kostslatundersökningar
72 000
Utrednings-
och undersökningskostnader
979 000
Uppdragsverksamhet
30 000
Kursverksamhet
150 000
Informationsverksamhet
150 000
Utredningar
och undersökningar vid andra institutioner
200 000
Teknisk
expertis m. m. på det regionala planet
200 000
Lönekoslnadspålägg
967 000
7 976 000
Inkoraster
vid livsraedelsverkel, sora redovisas på driftbudgetens in-koraslsida under
uppbörd i statens verksarahet, beräknas tUl 700 000 kr.
I prop.
1971: 1 har i bU. 11 s. 31 för budgetåret 1971/72 under anslaget C 1. Statens
jordbruksnämnd föreslagits att 122 000 kr. och i bil. 12 s. 16 under anslaget B
1. KoraraerskoUegiura 84 000 kr. anvisas för sådana arbetsuppgifter som nu
föreslås bli överförda tUl livsmedelsverket den 1 januari 1972. Jag avser atl återkomraa
tUl Kungl. Maj:l raed förslag ora all 61 000 kr. av statens jordbmksnärands anslag
och 42 000 kr. av koraraerskollegiums anslag får disponeras av livsmedelsverket
under tiden den 1 januariden 30 juni 1972.
Jag
hemställer all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen all
1)
berayndiga Kungl. Maj:t alt vid
livsraedelsverkel fr. o. ra. den 1 januari 1972 inrätta en ordinarie tjänst för
verkschefen med beteckningen p., tre extra ordinarie tjänster för chef för
avdelning samt åtta extra ordinarie tjänster för chef för enhet,
2)
till Statens livsmedelsverk för
budgetåret 1971/72 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 873
000 kr.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med insläraraande av statsrådets övriga
ledamöter hemslälll förordnar
Prop. 1971: 62 56
Hans
Maj:t Konungen att lill riksdagen skall avlåtas proposilion av den lydelse
bilaga lill detla protokoll ulvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
Organisationsplan för veterinärstyrelsen
Generaldirektör
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nämnd för veterinärmedicinsk rådgivning och information
Vetenskapligt
råd
opaginerad Kontrollera mot PDF
Disciplinnämnd
Råd för Codex Alimentarius Commission
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
I
Allmänna
byrån Hygienbyrån
Hälsokontrollbyrån
Administrativa byrån
opaginerad Kontrollera mot PDF
Handläggande
Övrig
personal personal
Summa
Generaldirektör
1
I
Allmänna
byrån
4
5
9
Hygienbyrån
9
4,5
13,5
Hälsokontrollbyrån
2
2
4
Administrativa
byrån
8
10,5
18,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2
Organisationsplan för statens institut för folkhälsan
Styrelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Omgivningshygieniska
avdelningen
Födoämneshygieniska
avdelningen
Vitaminavdelningen
Kansli-
och ekonomisektionen
Utredningssektionen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Handläggande
Övrig
personal personal
Summa
Föreståndare
(1)
(1)
Omgivningshygieniska
avdel-
ningen
15
31
46
Födoämneshygieniska
avdelningen
15
48
63
Vitaminavdelningen
4
33
37
Kansli-
och ekonomisektionen
2
30
32
Utredningssektionen
3
1
4
Summa
39
143
182
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 3
Departementschefens förslag till organisationsplan för
statens livsmedelsverk
Styrelse
1
1
Generaldirektör
Vetenskapligt råd
1
1
1
Hygienavdelning
Undersöknings-avdelning
Administrativ
. avdelning
1
1
1 1
Produktionsenhet
Hanteringsenhet
Normenhet
Livs-medels-
Vitaminenhet
Toxiko-,
logisk
enhet
Kanslienhet
Jurir disk enhet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Administrativa
avdelningen 1
Kanslienheten 6
Juridiska
enheten 4
Summa 59
Generaldirektör Hygiena vdelningen Produktionsenheten
Hanteringsenheten Normenheten
Undersökningsavdelningen Livsmedelsenheten Vitaminenheten
Toxikologiska enheten
Handläggande personal.
Övrig personal
1...........
1
6
7 7
6
5 2
21
13
1
16
5 4
46
33
6
85
22 7
127
26
Summa
1
1
12 12
9
34
1
62 38 10
111
1 28 11
186
Prop.
1971: 62 60
Innehållsförteckning Sid.
Propositionen
................................................... ... 1
Propositionens
huvudsakliga innehåll ...................... ... 1
Inledning............................................................ ... 2
Nuvarande förhållanden......................................... ... 4
Central
organisation ....................................... ... 4
Regional
organisation......................................... 6
Lokal
organisation ............................................ ... 6
Livsraedelssladgekorarailléns
förslag......................... ... 7
Central
organisation ....................................... ... 7
Regional
organisation......................................... 14
Lokal
organisation ............................................ 15
Remissyttranden
............................................... .. 17
Central
organisation ....................................... 17
Regional
organisation......................................... .. 29
Lokal
organisation ............................................ .. 32
Departementschefen ........................................ .. 34
Central
organisation ....................................... .. 34
Regional
organisation......................................... .. 44
Lokal
organisation ............................................. .. 46
Hemställan ...................................................... 48
Anslagsfrågor
för budgetåret 1971/72...................... .. 48
Statens
institut för folkhälsan m. ra...................... .. 48
Veterinärslyrelsen
m. m. .................................. 51
Statens
livsraedelsverk ................................... .. 54
Bilaga
1. Organisationsplan för veterinärstyrelsen ... . 57
Bilaga
2. Organisationsplan för statens inslilul för folkhälsan 58
Bilaga
3. Departeraentschefens förslag lill organisationsplan för
statens
livsmedelsverk....................................... .. 59
MAHCUS BOKTR. STHLM 1971 7I0II8
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (15)
15 kopplingar i 14 dokument.
- SOU 1998:61 Livsmedelstillsyn i Sverige - del 1 s. 45 i texten
- Prop. 1984/85:166 om livsmedelspolitiken i texten
- Bet. 1979/80:SoU17 Med anledning av propositionen 1978/79:120 med förslag om inrättande av statens miljömedicinska laboratorium jämte motioner s. 2 i texten
- Bet. 1977/78:SoU2 Med anledning av motion om sambandet mellan miljöfaktorer och cancer s. 3 i texten
- Bet. 1976/77:JoU15 Med anledning av motion om representation för den enskilda detaljhandeln i livsmedelsverkets styrelse s. 1 i texten
Doktrin (3)
3 kopplingar i 1 dokument.
- Kyrönviita, Odla fisk rätt, 2022 s. 218 · s. 246 · s. 285 i texten