Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående stödåtgärder på fisketsområde, m.m.
1971 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:63, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående stödåtgärder på fisketsområde, m.m.
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts
proposition nr 63 år 1971 Prop. 1971: 63
Nr 63
Kungl.
Majrts proposition till riksdagen angående stödåtgärder på fiskets område, m. m.;
given Stockholms slott den 5 mars 1971.
Kungl.
Maj:t viU härraed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbmksärenden, föreslå riksdagen atl bifalla de förslag ora vars
avlåtande till riksdagen föredragande departeraentschefen heraställt.
GUSTAF ADOLF
INGEMUND
BENGTSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås, all under budgetåret 1971/72 statiig kreditgaranti raed
5 railj. kr. får lämnas för lån lill investeringar i fiskets berednings- och
konservindustri. Till dessa investeringar föreslås vidare lån kunna ulgå från
fonden lill främjande av beredning och avsättning av fisk ra. ra. Statlig
kreditgaranti föreslås få lämnas med 20 raUj. kr. för all konsolidera
ställningen hos låntagare, vilka har råkat ul för ekonoraiska svårigheter. SärskUda
bidrag och lån föreslås som stöd lill fiskare som drabbas av visst förbud raot
sillfiske i Nordsjön och Skagerak.
Slutiigen
föreslås all ca 6 railj. kr. budgetåret 1971/72 skall stå tUl förfogande för
fiskels prisreglering ra. ra.
1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 63
Prop.
1971: 63
Utdrag
av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 5 mars 1971.
Närvarande:
ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST,
SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anraäler efter gemensam
beredning raed statsrådets övriga ledamöter fråga om stödåtgärder på fiskets
område, m. m. och anför.
Inledning
Fiskerinäringsulredningeni,
sora lillsaltes raed stöd av Kungl. Maj:ts berayndigande den 6 oktober 1967,
har den 10 deceraber 1970 lagt frara belänkandet (Jo 1970: 5). Slödel lill
fiskels berednings- och konservindustri.
Efter
remiss har yttranden över belänkandet avgetls av statskontoret, statens jordbmksnärand,
fiskeristyrelsen. Svensk fisk, ekonoraisk förening, Sveriges fiskares
riksförbund. Kooperativa förbundet, Sveriges fiskgrossislers riksförbund och
Föreningen Svenska konservlillverkare.
Med
skrivelse den 11 februari 1971 har statens jordbruksnämnd avgetl förslag till
reglering av priserna på fisk under budgetåret 1971/72,
Stödet
till fiskets berednings- och konservindustri
Nuvarande
bestämmelser för lånestödet till främjande av beredning och avsättning av fisk m.
m.
Under
fonden för låneunderstöd anvisades fr. o. m. budgetåret 1934/35 t. o. m.
budgetåret 1963/64 investeringsanslag för lån tUl främjande av beredning och
avsättning av fisk ra. ra. Fr. o. ra. budgetåret 1964/65 utgår stödet ur en särskUd
lånefond Fonden till frärajande av beredning och avsättning av fisk ra. ra.
'
Ledamöter statssekreteraren Ivan Eckersten, ordförande, riksdagsmannen Claes Elmstedl,
direktören Carl Lindskog och riksdagsmännen Näs Magnusson och Georg Äberg.
Prop.
1971: 63 3
Enligt
gällande besläramelser (1934: 138, ändrad senast 1966: 334) kan lån från
lånefonden till frärajande av beredning och avsättning av fisk m. m. beviljas
för anskaffande av fordon och annan utrustning, avsedd all användas för all
utvidga och förbättra delaljdislribulionen av fisk. Vidare kan lån lämnas för
andra åtgärder avsedda all fräraja beredning, förvaring och avsättning av fisk.
För sistnäranda ändaraål får lån beviljas annan än ekonoraisk förening av
fiskare raed uppgift atl befordra avsättningen av raedleraraarnas fångster endasl
ora särskilda skäl föreligger. Slutligen kan lån ulgå för atl skaffa
rörelsekapital ål ekonomisk förening av fiskare raed ändaraål atl köpa
fiskredskap och molordrivraedel för raedleraraarnas räkning.
För
lån till ekonoraisk förening av fiskare skall ränta utgå raed 5 «/o om årel
räknat från lyflningsdagen. Kungl. Maj:t kan dock medge ränlefrihet under högst
fera år. Lånet skall återbetalas på sätt Kungl. Maj:l för varje särskUt fall besläraraer,
varvid längsta amorteringstid är 20 år.
Innan
lån läranas, skall låntagaren lärana dels godkänd förbindelse ora alt betala
ränta och återbetala lånet enligt givna föreskrifter, dels den säkerhet som Kungl.
Maj:l kan ha bestämt för lånet.
Låntagare,
som under fem år betalat ränta och amortering, kan av Kungl. Maj:l befrias från
återbetalningsskyldighel beträffande högst 15 0/0 av del lånebelopp sora lyfts.
Ansökan
ora lån läranas i regel till fiskeristyrelsen. Styrelsen överlämnar ansökan raed
eget utiåtande tiU Kungl. Maj:t. Före beslut in-häratar Kungl. Maj:t utlåtanden
av statskontoret och statens jordbruksnämnd. Jordbruksnämnden yttrar sig
främst över ora den föreslagna investeringen är lämplig från avsältningssynpunkl.
Fr. o. ra. budgetåret 1964/65 t. o. ra. budgetåret 1969/70 har lån från fonden
till frärajande av beredning och avsättning av fisk beviljats med sammanlagt 1
434 000 kr. Vidare har efler den 1 juli 1970 lån beviljats med saramanlagt 765
000 kr. Lånebeloppet utgör således totalt 2 199 000 kr. Det sammanlagda antalet
lån uppgår lUl 18 och del genomsnittliga lånebeloppet tiU 118 000 kr.
Den
disponibla behållningen i lånefonden lill frärajande av beredning och
avsättning av fisk m. ra. uppgick den 1 juli 1970 till 1 242 000 kr. samtidigt sora
utestående lån uppgick till 1 786 000 kr. Därefter har, som nämnts, lån från
fonden bevUjats med 765 000 kr. Fondens disponibla behållning uppgår därför f. n.
lill 477 000 kr. Amorteringarna beräknas under budgetåret 1970/71 liU 263 000
kr. Del för lån disponibla beloppet frara till utgången av delta budgetår
beräknas därraed lill 740 000 kr. För budgetåret 1971/72 beräknas amorteringarna
till 238 000 kr.
Prop. 1971: 63
Undersökning
av berednings- och konservindustrin på fiskets område
Under
sommaren 1970 utförde fiskermäringsutredningen en specialundersökning i syfte
att närraare kartlägga struktur- och investeringsförhållandena inora fiskets
berednings- och konservindustri. Utredningens bearbetning orafallade 92
förelag inora berednings- och konservindustrin på fiskels oraråde.
Produktionens saluvärde vid förelag som ingick i utredningens undersökning
uppgick år 1969 lill 263 railj. kr. järafört raed ell saluvärde av 218 railj.
kr. vid förelag inora berednings- och konservindustrin på fiskels oraråde
enligt induslrista-tistiken år 1968.
Av
de förelag som ingick i undersökningen var 38 belägna på västkusten, 21 på
sydkusten och 33 på ostkusten. Antalet helårsanslällda uppgick år 1969 till sararaanlagt
2 600. Av dessa var över 68 "/o sysselsatta vid företag på västkusten, 24
"/a vid förelag på sydkusten och närmare 8 »/o vid företag på ostkusten. Della
visar enligt utredningen alt del föreligger betydande skillnader i fråga ora
företagsstorlek mellan olika områden. Det genomsnittiiga antalet helårsanslällda
per förelag uppgår således på västkusten till 47, raedan raotsvarande siffror
för sydkusten och ostkusten är resp. 29 och 6. På såväl sydkusten som ostkusten
sysslar dock förelagen i betydande omfattning även med handeln av färsk fisk.
Arbetskraften inom denna verksamhet ingår även i förelagens redovisade
arbetsstyrka. Antalet sysselsatta i fiskberedningen är följaktligen mindre än
vad sora fraragår av undersökningen.
Av de säsonganslällda
hänför sig en väsentlig del lill ostkusten. Detta understryker enligt
utredningen ytterUgare, att företagssttukturen inom delta oraråde är av annan
karaktär än i landet i övrigt. På ostkusten domineras fiskels berednings- och konservinduslri
av små företagsenheter med en i raånga fall helt säsonginriklad produktion.
Det framgår också av undersökningen, att inget av företagen på ostkusten har
redovisat ell saluvärde för fiskberedning och konservtUlverkning sora
överstiger 4 raUj. kr.
Av
del totala saluvärdet för fiskberedning och konservtillverkning hänför sig
enligt undersökningen inle mindre än 72 0/0 till västkusten, medan sydkusten
svarar för 20 o/o och ostkusten för 8 "/o. Beredd och konserverad fisk
svarar för två tredjedelar av produktionens totala saluvärde. Denna produktion
sker lill övervägande del på västkusten. Saltad, torkad eller rökt fisk svarar
för 13 "/o av förelagens totala saluvärde och filéad färsk, kyld eller
fryst fisk för en lika stor andel. Av den sistnäranda produktionen sker
närmare två tredjedelar på sydkusten. På ostkusten dominerar beredningen av
saltad eller rökt fisk.
Av
saluvärdet vid förelag, som ingått i undersökningen, har endast
Prop. 1971: 63 5
13
"/o exporterats. Exporten är härvid i första hand av betydelse för
förelagen på västkusten.
Vid
undersökningen har förelagen tillfrågats ora investeringar i byggnader och
maskiner åren 196569. Enligt de uppgifter som lämnats har de totala
investeringarna under ifrågavarande femårsperiod uppgått lill omkring 33 milj.
kr. eller lill i genomsnitt närraare 6,8 mUj. kr. per år. Av det samraanlagda
investeringsbeloppet under perioden 196569 hänför sig 71 »/o till västkusten,
19 o/o till sydkusten och 10 o/o till ostkusten. Under sarama period uppgick
investeringar i byggnader lUl 13,9 railj. kr. och investeringar i maskiner lUl
19,4 raUj. kr. På väst- och sydkusten utgjorde investeringar i byggnader
ungefär två femtedelar av det totala investeringsbeloppet, raedan denna andel
var något högre på sydkusten.
I
samband med undersökningen har förelagen även tUlfrågats om olika former för
finansieringen av investeringarna åren 196569. Av svaren har fraragålt, all på
västkusten och ostkusten har närraare tre fjärdedelar av investeringarna
finansierats med eget kapital. På sydkusten uppgår motsvarande andel lUl
ungefär två femtedelar. Banklån med statlig garanli har varit av större betydelse
endast på ostkusten, raedan andra banklån i första hand har förekorarail i
saraband raed finansieringen av investeringarna på sydkusten. Statliga fiskberedningslån
var under undersökningsperioden endast av betydelse för finansieringen av
investeringarna på ostkusten. Andra finansieringssätt, vilka bl. a. orafattar
lån från huvudförelaget inom en koncern, förekom främst i fråga ora
investeringarna på syd- och västkusten.
Vid
undersökningen har företagen vidare läranal uppgift ora orafatlningen av de
investeringar, som de planerar under 197072. De totala planerade
investeringarna har angetts lill 51,2 milj. kr. varav 32,3 raUj. kr. hänför sig
till byggnader och 18,9 railj. kr. till raaskiner. Det kan således konstateras,
att planerade investeringar tUl väsentlig del hänför sig till byggnader, raedan
de under perioden 196569 i första hand avsåg raaskiner. Investeringar i
byggnader dominerar i första hand investeringsplanerna på väst- och ostkusten.
Förelagen
på västkusten har angett, all av de planerade investeringarna hänför sig 27
o/o till nyinvesteringar för en ökad produktion. För sydkusten är motsvarande
andel 70 o/o och för ostkusten 16 o/q. Dessa
uppgifter tyder enligt uttedningen på alt investeringar i bl. a. byggnader har
blivit eftersatta under de gångna åren och all en för effektiv produktion
nödvändig förnyelse av fabriksanläggningarna anses nödvändig.
I
samband med undersökningen har 26 företag angell, atl deras investeringar har
begränsats av svårigheterna atl skaffa kapital härför. Vidare har nio företag angett,
att deras investeringsplaner har påver-
It
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 63
Prop. 1971: 63 6
kals
av lUlgången på driftskapital. Finansieringssvårigheler har åberopats frärast
av förelag på ostkusten.
För
alt belysa förhållandena vid olika förelagslyper har undersökningsresultaten
också bearbetats raed fördelning av förelagen efter antalet helårsanslällda år
1969 saral efler produktionens saluvärde detla år. Vidare läranas uppgifter ora
de 13 producenlkooperalivt ägda företag som ingår i undersökningen. De
planerade investeringarna under åren 1970-72 uppgår vid de producentkooperaliva
förelagen lill sararaanlagt 7,7 raUj. kr., varav 5,6 railj. kr. hänför sig lill
byggnader och 2,1 railj. kr. till raaskiner. Det genomsnittliga planerade
investeringsbeloppet per företag är således 590 000 kr.
Utredningens
förslag
Enligt
utredningen behöver del svenska fisket en vidgad kontinuerlig avsättning på
den inhemska marknaden. I detla sammanhang torde berednings- och
konservindustrin få en allt större betydelse. Om investeringar inom denna
företagssektor häramas på grund av bristande ekonomiska resurser kan della
enligt utredningens raening leda till all riskerna ökas för rubbningar vid
marknadsföringen av svensk fisk. Utredningen föreslår därför alt en utbyggnad
av berednings- och konservindustrin stimuleras genora ell effektivt statligt
stöd.
Betydelsen
av investeringar i fiskets berednings- och konservinduslri kan eraeUertid
enligt utredningen inle bedöraas endast raed hänsyn till den totala
utvecklingen av produktionskapaciteten. Utredningen framhåller, atl del också
är av vikt all förhållandena vid marknadsföringen av fisk stabiliseras genom
att berednings- och konservindustrin kan ta emot fångsterna vid vidareförädling
i sådana oraråden, där särskUda svårigheter föreligger i fråga om avsättningen
på färskmarknaden. Frågan ora utbyggnaden av berednings- och konservindustrin
på fiskets område gäller således dels allmänt vidgade raöjligheter till en kontinuerlig
avsättning, dels förutsättningar för fortsalt fiske inora vissa geografiska oraråden.
Utredningen
frarahåller, all dess undersökning av fiskels berednings-och konservindustri
har visat att investeringarna inom såväl raindre sora större förelag under de
gångna åren i första hand koncentrerats på all anskaffa raaskiner. De planerade
investeringarna avser dock i stor utsträckning uppförandel av nya fabriksbyggnader.
Della tyder enligt utredningen på att industrin nu befinner sig i ell läge, då
en raera genoragripande modernisering av produktionen är aktuell. Vidare erinrar
utredningen om alt kraven på fiskets berednings- och konservinduslri har skärpts
i den nya miljöskyddslagstiftningen. ökade krav lorde också komraa alt släUas
genom atl livsmedelslagstiflningen byggs ut och effektiviseras. Utöver behovet
av rationalisering medverkar enligt utredningens uppfattning även nu nämnda
förhållanden lill all an-
Prop.
1971: 63 7
språken
på raedel för investeringar i fiskels berednings- och konservinduslri kan
beräknas öka under de koraraande åren.
Enligt den undersökning
som utredningen utfört i fråga om förelag inora berednings- och konservindustrin
på fiskels oraråde har denna industri planerat inveslerragar tUl betydande
belopp. Ell stort antal förelag har härvid också uppgelt, atl deras
investeringar tidigare fått uppskjutas på gmnd av bristande finansieringsraöjUgheler.
Då behovet av nyinvesteringar koraraer att öka under de koraraande åren är det
enligt utredningen av vikt att frågan ora finansieringen av dessa kan lösas.
Utredningen anser all delta endasl kan ske genora atl del statliga kredilslödet
på ifrågavarande oraråde vidgas.
Enligt utredningens
uppfattning kan stödet genom direkta statiiga lån inle ske i sådan utsträckning
alt finansieringsbehovet inora fiskets berednings- och konservinduslri läcks.
Utredningen frarahåller alt kredilslödet till olika näringsoraråden numera
vanligtvis lämnas genora statiiga kreditgarantier. Utredningen anser, all
sådana garantier även bör införas för investeringar i fiskels berednings- och konservinduslri.
Genora sådana garantier bör finansieringen av investeringarna kunna säkras när
företagssektorn allmänt byggs ut. Vidare bör enligt utredningens uppfattning
direkta statliga lån även i fortsättningen läranas i samband med investeringar
av speciell karaktär.
På fiskels område kan
enligt utredningens mening starka skäl åberopas för all ge såväl statliga
kreditgarantier som direkta statliga lån. De investeringar, sora genoraförs av frärast
producentkooperaliva förelag, kan i raånga fall endast komraa lUl slånd raed
hjälp av direkta statiiga lån. Den lägre räntan och raöjligheten lill räntefrihet
under vissa år kan enligt utredningen vara av avgörande betydelse för
möjligheten alt genomföra investeringar av särskUd vikt för fortsatt fiske inora
ell visst oraråde. Mot denna bakgrund anser utredningen det angeläget, att raöjlighelema
till stöd ål fisket inte försäraras för sådana investeringar. Stöd i form av
statliga lån bör således lämnas även i fortsättningen.
Utredningen har raot
bakgrund av nu näranda principiella synpunkter föreslagit att statliga lån och
kreditgarantier tUl fiskets berednings- och konservinduslri m. ra. skall
läranas fr. o. ra. budgetåret 1971/72.
I fråga om fiskberedningslån
lill producentkooperaliva förelag föreslår utredningen att dessa lån även fraradeles
inle enbart begränsas till beredning och konservering av fisk ulan liksom
hittills också skall om-falla andra åtgärder, som avser atl förbättra avsällningsförhållandena.
Dessutom bör enligt utredningen möjligheten bibehållas atl lämna stöd lill
fiskarnas inköpsföreningar.
Uttedningen anser, att
utgångspunkten vid beviljandet av lån från lånefonden lill frärajande av
beredning och avsättning av fisk ra. ra. bör vara atl åtgärden inora
vederbörande företags verksamhetsoraråde är ägnad alt väsentiigt effektivisera avsätlningen
av fiskarnas fångster eller
Prop. 1971: 63 8
förbättra
deras raöjligheter vid inköp av förnödenheter. Del är således den lokala effekten
sora enligt utredningen bör vara avgörande vid låne-bedöraningen. Förslagel
innebär vidare, all lån i princip endast beviljas till producentkooperativa
förelag. Lån bör dock även kunna bevUjas enskUt eller konsuraentkooperativl
företag ora åtgärden är av väsentlig betydelse för fisket inora ell oraråde.
För
lån från fonden till frärajande av beredning och avsättning av fisk ra. ra. bör
enligt utredningen ränta liksora hittills ulgå raed 5 o/o om årel. Med hänsyn
till lånens karaktär av stöd lUl särskilt angelägna investeringar är del
enligt utredningens uppfattning raotiveral all räntefrihet under viss lid raedges
raera allraänl. Denna lid bör i regel fastställas tUl två år. Ora särskilda
skäl föreligger bör ränlefrihelen kunna utsträckas tUl tre år.
Utredningen
anser, all för lån bör ställas lillfredsslällande säkerhet. TUl producentkooperaliva
förelag bör dock enligt utredningen lån även kunna lämnas ulan sådan säkerhet
om detla med hänsyn lill företagels verksamhelsförhållanden anses kunna ske
ulan oskälig risk. Föratsättningen för all kravet på säkerhet järakas bör
enligt utredningen vidare vara alt åtgärden lill vilken lån söks är av
avgörande betydelse för fisket inora ell visst oraråde.
Utredningen
föreslår, all Kungl. Maj:l skall kunna raedge befrielse från återbetalningsskyldighel
raed högst 15 o/o av lånet. Förutsättningen för en sådan befrielse från återbetalningsskyldighel
bör enligt utredningen vara all åtgärden, vartill lån beviljas, är av
avgörande betydelse för forlsall fiske inora ell oraråde och att åtgärden inte
kan bedöraas bli genoraförd ulan ifrågavarande befrielse från ålerbelalningsskyldig-het.
Statliga kreditgarantier lill
investeringar i fiskets berednings- och konservinduslri föreslås kunna ulgå i
saraband med åtgärder, som höjer effektiviteten inom denna förelagssektor. Förulsällningen
för garanli bör enligt utredningen vara all åtgärderna avser främst förädling
av svensk-fångad fisk och att investeringarna är ägnade all förbättra
avsättnings-förhållanden för svenskt fiske. Vidare bör enligt utredningen gälla
atl åtgärden är önskvärd ur allraän synpunkt, atl den är sarahällsekono-raiskl raotiverad
och all den är företagsekonoraiskt lönsam. Kreditgaranti bör enligt förslagel
läranas oavsett förelagsform.
Utredningen
anser, all någon maxiraigräns för garanlibelopp inte bör uppställas. Garanli
bör dock enligt utredningens uppfattning inle bevUjas för lån, sora sökanden
kan erhålla sora bollenlån i kredilanslall. Garanli bör inte heller läranas om
med hänsyn lill investeringskostnadens storlek eller sökandens ekonoraiska
ställning och kreditraöjligheter åtgärden kan beräknas bli genoraförd på
skäliga villkor ulan statlig kreditgaranti.
För
lån för vilket garanli beviljas bör ställas tUlfredsstäUande säker-
Prop.
1971:63 9
het.
Kreditgaranti bör ställas endast för lån i bankaktiebolag, sparbank, hypoleksförening
eller jordbrukskassa eller annan kreditinrättning sora godkänns sora långivare
av den rayndighel sora adrainislrerar stödet.
Amorteringen av lån för vUkel
garanli läranas bör enligt utredningens förslag börja senast två år räknai från
lyflningsdagen. Ränta bör erläggas fr. o. ra. lyflningsdagen. Anstånd raed
räntebetalning bör dock raedges under högst två år efler näranda dag när
särskilda förhåUanden föranleder delta. Upplupen ränta bör vid anslåndslidens
slut läggas lUl lånesuraraan. Araorleringsplanen bör enligt utredningens
uppfattning inle avse längre araorleringstid än 20 år räknai från
lyftningsdagen.
Kreditgaranti
bör kunna utgå även i saraband raed investeringar, vilka till en del bestrids
med lån från lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk ra.
ra.
Utredningen
föreslår, att de statiiga lånen läranas inora ramen för fonden till främjande
av beredning och avsättning av fisk m. ra. Fondens nuvarande disponibla
behållning uppgår lUl 477 000 kr. Återbetalningarna tUl fonden kan under de närraasle
åren beräknas lill i runt tal 250 000 kr. per år. EnUgt utredningen kan del
lånebehov, sora här avses, täckas med angivna raedel.
Med
hänsyn lill flnansieringsraöjUghelerna i övrigl anser utredningen, all syftet raed
statliga kreditgarantier tUl ifrågavarande förelag kan uppnås ora raraen för
kreditgarantier fastställs lUl 5 milj. kr. per år.
Utredningen föreslår, alt
de statliga lånen och de föreslagna statliga kreditgarantierna bevUjas av fiskeristyrelsen.
Härvid bör beslut av styrelsen fattas efter sararåd raed statens jordbmksnämnd.
Remissyttrandena
Utredningens
förslag om fortsatta statliga lån lill fiskets berednings-och konservinduslri
tillstyrks i princip eller läranas ulan erinran av saratliga reraissinstanser.
Kooperativa förbundet tillstyrker dock sådana lån under förutsättning alt även konsuraentkooperaliva
och enskilda företag kan koraraa i fråga för sådana lån och alt sararaa
lånevillkor gäller för olika förelagsforraer. Även statens jordbruksnämnd,
föreningen Svenska konservtillverkare och Sveriges fiskgrossisters riksförbund
anser alt statliga lån inle frärast bör förbehållas producentkooperaliva förelag.
Sveriges fiskares riksförbund framhåller däremot all ifrågavarande lån bör
förbehållas föreningar sora bildals av fiskare. Fiskeristyrelsen förordar, all
lånen i första hand skall koraraa de lokala och regionala producentkooperaliva
förelagen lill godo och understryker särskilt all dessa företag behöver hjälp
för atl förbättra fiskhanleringen på de lokala fiskmollagningsplalserna.
Styrelsen anser också, all lån för drifts-ändamål bör ulgå lill
producentkooperativ beredningsindustri.
Föreningen
Svensk fisk ställer sig tveksara lill all utredningen starkt
Prop. 1971: 63 10
understryker
den lokala effekten vid lånebedömningen. Del är enligt föreningens uppfattning
av betydelse, att företagen inom fiskerinäringen är förlagda lill platser, sora
såväl ur tillförsel- sora avsältningssynpunkl är lämpliga och där del finns
möjlighet all bereda och distribuera varorna på etl rationellt sätt.
Kooperativa förbundet kan i och för sig acceptera att den lokala effekten blir
avgörande vid lånebedöraningen, men vill samtidigt betona viklen av all
förelagets framtidsraöjUgheter noga beaktas i ifrågavarande sararaanhang.
Statens
jordbruksnämnd ifrågasätter ora möjligheten till befrielse från återbetalningsskyldighel
bör tillämpas och frarahåller alt de förraåner som låntagaren enligt förslagel
erbjuds i förra av ränlefrihet under de första åren och därefter låg ränta
synes innefatta tillräcklig stiraulans till ökade investeringar. En ledaraot av
näranden har angell avvikande raening och tillstyrkt utredningens förslag i
fråga ora raöjlighet lUl viss befrielse från återbetalningsskyldighel.
Sveriges
fiskares riksförbimd anser, att till fonden till främjande av beredning och
avsättning av fisk ra. ra. bör tillföras medel så atl den årliga utiåningsramen
kan uppgå lUl lägst 500 000 kr. Dessutora bör enUgl riksförbundet de belopp
som inle las i anspråk under ell år kunna disponeras under följande år utöver
del normalbelopp sora föreslagils av förbundet.
Förslaget
ora kreditgarantier tUlstyrks eller läranas utan erinran av saratliga
remissinstanser raed undantag av statskontoret sora anser atl raöjUghet redan
finns all erhåUa sådana garantier inora raraen för det kreditslöd sora sedan år
1960 läranas till hantverk och sraåinduslri. Statskontoret ifrågasätter ora en
särställning för garanliverksaraheten på fiskels område verkligen är påkallad
och anser alt starka skäl tvärtom föreligger alt även fraradeles uteslutande
utnyttja den organisation centralt och lokalt sora byggts upp för statlig garanliverksara-hel
för hantverk och sraåinduslri.
Kooperativa
förbundet, Sveriges fiskgrossisters riksförbund och Föreningen Svenska
konservtillverkare anser, att elt villkor ora all kreditstödet främst skall
avse beredningen av svenskfångad vara inte bör uppställas. Kooperativa
förbundet och föreningen Svenska konservtUlver-kare ifrågasätter vidare ora garantiraraen
på 5 railj. kr. kan bli tillfyllest för att tUlgodose kreditbehovet.
Förslagel
all del statliga lånestödel saral kreditgarantierna skall las ora hand av fiskeristyrelsen
efler sararåd raed statens jordbmksnärand tUlstyrks eller läranas utan erinran
av flertalet reraissinstanser. Av förut angivna skäl anser dock statskontoret
all kreditgarantier bör ulgå i annan ordning. Fiskeristyrelsen erinrar ora, alt
den i etl annat sararaanhang har godtagit etl förslag ora att fiskberedningslån
skulle läranas av fiskeristyrelsen och statens jordbmksnämnd gemensamt och alt
vid
Prop. 1971:63 11
skiljaktighet
ämbetsverken eraellan underställning lill Kungl. Maj:t skulle äga rura.
Slutligen
anser fiskeristyrelsen, alt elt geraensarat förlusttäcknings-anslag bör
fastställas för alla typer av kreditgarantier sora tUlärapas på fiskets område.
Reglering
av priserna på fisk m. m. Huvuddragen av fiskets prisreglering
Prisregleringen
på väst- och sydkusten innebär, all rainiraipriser fastställs på de viktigaste
fiskslagen. Härigenora raöjliggörs för fiskarna alt få ul lägst dessa priser
för den fisk, sora säljs till konsumtion inom landet eller för export tUl
sådana länder där införseln inte är centraliserad. Den fisk, sora inle kan
säljas till fastställda rainiraipriser, överläs av en särskild
prisregleringsförening. Svensk fisk, ekonoraisk förening. Den fisk sora tas
över säljs inom landet till djurföda eUer liU beredning av fiskmjöl och för
export lUl länder med centraliserad införsel. För denna verksamhet tUlförs
föreningen medel från jordbruksnämndens prisregleringskassa för fisk.
För
fisk, sora överlagils av föreningen Svensk fisk, utbetalas lill fiskaren ell s.
k. garantipris. På sydkusten utbetalas dessutora ell prisul-järaningsbidrag raed
visst belopp per kg djupfryst torskfilé.
På
ostkusten utgår stödet lill slröramingsfiskel under en sexårsperiod räknai fr.
o. ra. den 1 juli 1966, med årliga belopp f. n. lägst 167 400 kr. och högst 372
100 kr. Slödel utgår enligt regler, som gäller för hela perioden. Stödet
finansieras raed raedel från prisregleringskassan för fisk, varvid
prisregleringen och därraed sararaanhängande åtgärder adrainistreras av en
särskild förening. Ostkustens prisregleringsförening, och omhänderhas närmast
av producentkooperaliva fiskförsäljningsför-eningar.
För
att bestrida kostnaderna för regleringsverksamheten på väst- och sydkusten får
föreningen Svensk fisk budgetåret 1970/71 ell belopp sora raotsvarar de prisregleringsavgifler
sora under budgetåret tillförs statens jordbmksnärands prisregleringskassa för
fisk. Regleringsföreningen tUlförs vidare under ifrågavarande budgetår även elt
belopp sora raotsvarar de ränteinkoraster, sora under budgetåret uppbärs av prisregleringskassans
raedel. Avdrag sker härvid för del belopp sora utgår i stöd lUl slröraraingsfiskel
saral det belopp varraed vissa särskilda kostnader överstiger
prisregleringskassans inkoraster av införsel-avgifter. Vidare gäller alt vissa
under årel opåräknade inkorasler skall kvarstå i kassan och inle föras över lill
föreningen och dels atl föreningen genora bidrag från kassan skall korapenseras
för visst bortfall av ränteinkomster. Föreningen skall vidare för sin
verksamhet under
Prop. 1971: 63 12
året
få använda de fellvaruavgifter, sora enligt beslut av 1970 års riksdag lill ell
belopp av högst 1 railj. kr. skall föras lill prisregleringskassan för fisk.
Prisregleringsavgifterna
erläggs av förstahandsuppköpare av fisk m. fl. Avgift tas upp på såväl svenskfångad
som importerad saltvattenfisk. Bestäraraelser om avgiften finns raeddelade i
förordningen (1952: 320, oralryckl 1966: 180) om prisregleringsavgift för fisk
ra. ra. Principen är i fråga ora fisk sora prisregleras all avgift endast tas
ut för sådan fisk sora säljs till lägst statligt rainiraipris. När det gäller
fisk som inle prisregleras utgår avgift om fisken inte bevisligen säljs för
annat ändaraål än för alt förbrukas sora raänniskoföda. Avgiften utgår fr. o. m.
den 1 september 1963 med 3 o/o. Undantag utgör saltad, sockersaltad eller
kryddad sill sora iraporteras eller bereds orabord på svensk bål, där avgiften
utgör 0,2 o/q.
Under
budgetåret 1968/69 förfogade föreningen Svensk fisk över sammanlagt 2,8 railj.
kr. för den löpande prisregleringsverksaraheten, varav 2,2 railj. kr. från
prisregleringskassan för fisk och återstoden ränteinkoraster på raedel sora
tillfördes föreningen i saraband raed dess tillkorasl. Det ekonoraiska
resultatet för verksarahelsåret gav ett underskoll på 125 000 kr. sora täcktes
av raedel i föreningens konjunklur-uljäraningsfond.
För
budgetåret 1969/70 tillfördes föreningen Svensk fisk för den löpande verksarahelen
ytterligare inkoraster genora all fr. o. ra. den 1 juli 1969 regleringsavgifl
återinfördes på vissa fiskslag. Merinkorasten för föreningen blev större än
beräknats bl. a. på grund av betydande avgiftsinkoraster på saltad och kryddad
sill sora under året iraporlerats i stället för avgiftsfri islandssUl. Samraanlagt
förfogade föreningen under året över 6,4 railj. kr. för den prisreglerande
verksamheten, varav 5,4 railj. kr. från prisregleringskassan för fisk och
återstoden ränteinkoraster på egna raedel. Det ekonoraiska resultatet av den prisreglerande
verksarahelen utvisade all endasl 2,4 railj. kr. behövts las i anspråk. Av
medel som i särskild ordning ställts till förfogande för föreningen för avsältningsfrämjande
åtgärder har under budgetåret förbmkats ca 900 000 kr. och återstoden vid
utgången av budgetåret utgjorde ca 500 000 kr. Behållningen i föreningens konjunktumtjäraningsfond
uppgick vid slutet av budgetåret 1969/70 lUl 15,7 railj. kr.
I
sill förslag lill finansieringen av prisregleringen för budgetåret 1970/71
beräknade näranden all av tillskott från prisregleringskassan och ränteinkoraster
på egna raedel drygt 6 railj. kr. skulle komma all stå till förfogande för
föreningen Svensk fisk. Senare beräkningar har enligt nämnden visat, atl
föreningen koraraer all förfoga över elt avsevärt större belopp för den
löpande verksarahelen. Behållningen i prisregleringskassan den 31 deceraber
1970 uppgick liU 22,3 railj. kr. varav dock 5 railj. kr. anvisats för
konsolideringslån.
Prop. 1971: 63 13
Statens
jordbruksnämnd
Efler
överläggningar raed fiskels förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens
konsumentdelegation har nämnden i förut nämnd skrivelse lagt fram förslag
beträffande reglering av priserna på fisk under budgetåret 1971/72, ra. ra.
Jordbmksnäranden
konstaterar, atl överskotten på fisk har under de senaste åren rainskat
avsevärt. Utgifterna för fiskels prisreglering har emellertid inte minskat i
samma takt, vilket sammanhänger med att garanliprisnivån på all fisk höjts
under budgetåret 1969/70. Nedgången av överskollen under de senaste åren torde
enligt nämndens uppfattning inle bero på att större kvantiteter fisk sålts lUl
rainiraipris eller däröver utan i aUraänhet på att tillförseln varit mindre
genom bl. a. att tillgången på vissa fiskslag rainskal i några av de fångsloraråden
där svenska fiskare bedriver sitt fiske. Tillförseln har enligt näranden också påverkals
av atl fiskeflottan kryrapt.
Pris-
och avsällningsläget, som under åren 1967 och 1968 varit ogynnsamt, har enligt
näranden under åren 1969 och särskilt under år 1970 påtagligt förbättrats.
Enligt närandens raening bör raan raed hänsyn till utvecklingen under de
senaste åren även för den närraast frara-förliggande liden räkna raed
förhållandevis begränsade fisköverskoll på väst- och sydkusten. Utvecklingen
under det senaste året raed en allt starkare inriktning av västkustfiskel lUl
fiske efler skrapfisk ger enligt näranden ytterligare slöd för denna
uppfattning.
Näranden
anger, atl fiskels förhandlingsdelegation vid överläggningarna lagt frara
förslag ora all föreningen Svensk fisk för den löpande verksamheten under budgetåret
1971/72 skall från prisregleringskassan erhålla ell belopp som tillsammans
med de ränteinkoraster som under sararaa tid uppkoraraer hos föreningen eller
dess konjunktumtjäraningsfond uppgår tUl 5 railj. kr. Förslaget innebär
vidare, att till prisregleringskassan för fisk i likhet raed vad sora faslslällls
för innevarande budgetår förs över högst 1 railj. kr. av de fellvara-avgifler,
sora utgår vid härdning av sillolja av inherask råvara, raed avdrag för vad sora
kan beräknas reslitueras för exportvara. Elt belopp motsvarande sålunda
överförda fellvaruavgifter föreslås tUlföras föreningen Svensk fisk för dess verksarahet
budgetåret 1971/72. Enligt förslagel kan således föreningen Svensk fisk för den
löpande verksamheten under nästa budgetår koraraa all förfoga över saramanlagt
högst 6 milj. kr. Beloppet är avsett atl täcka såväl kostnaderna för den egentliga
prisregleringsverksaraheten som föreningens utgifter under budgetåret för
marknadsfrämjande åtgärder och upplysningsverksamhet.
Under
budgetåret 1969/70 uppgick föreningen Svensk fisks kostnader för prisreglering
och avsältningsfrämjande åtgärder lill orakring 3,3 milj. kr. Enligt nämndens
beräkningar kan mot bakgranden av del för-
Prop. 1971: 63 14
bättrade
avsällningsläget och resultatet av föreningens verksamhet under innevarande
budgetår en ram av orakring 4 raUj. kr. vara tillräcklig för de stödåtgärder
som behövs under budgetåret 1971/72. N'äran-den har eraeUertid inle velat raolsälla
sig all del av fiskels förhandlingsdelegation föreslagna högre beloppet ställs
tUl föreningen Svensk fisks förfogande. Näranden biträder således förslaget, raen
förutsätter all prisregleringsverksaraheten bedrivs i enlighet raed raeddelade
direktiv och inte påverkas av all raedelstUlgången överstiger behovet. Till den
del beloppet inle behöver las i anspråk under året överförs det lUl föreningens
konjunkturatjämningsfond och finns då alltjämt kvar för prisreglering under koraraande
år. Följden av alt raedel förs över på detta sätt blir enligt nämnden också alt
kostnaderna för den löpande regleringen i fortsättningen i större orafallning
kan finansieras genora ränteinkoraster på föreningens egna raedel. Näranden
anger, att konsumentdelegationen har fått del av förslagel och inte framställt
någon erinran.
Jordbruksnämnden
hemstäUer ora berayndigande att under budgetåret 1971/72 la upp regleringsavgifler
på fisk i huvudsaklig överenssläraraelse raed de grunder sora nu tillämpas och
i enlighet raed vad sora föreslagits besluta om atl utbetala raedel ur
prisregleringskassan för atl upprätthålla fiskprisregleringen.
Importen
och exporten av fisk och fiskprodukler regleras genora kungörelsen (1947: 82,
omtryckt 1954: 605 och senast ändrad 1961: 368) angående allmänt importförbud saral
förordningarna (1953: 372) angående reglering av utförseln av vissa slag av
fisk och skaldjur och (1953: 374) angående reglering av införseln av vissa slag
av fisk och skaldjur m. m. Förordningarna gäller t. v. enligt särskilda
kungörelser (1967: 136 resp. 137). Även i fråga om iraport- och exporlregleringen
av fisk anser näranden, all regleringen under budgetåret 1971/72 bör anordnas i
huvudsak enligt de grunder, sora har gällt under innevarande budgetår. Della
innebär bl. a. forlsall berayndigande för näranden alt dels föreskriva atl
exporten lill länder raed centraliserad iraport skaU ske genom föreningen
Svensk fisk och dels inora raraen för gällande internationella bindningar
reglera iraporlen av fisk i den orafallning sora är nödvändig för all
upprätthålla prisregleringssyslerael. Näranden erinrar också ora atl raed stöd
av Kungl. Maj:ls beslut den 19 deceraber 1969 gäller dels rainiraipriser och licenslvång
vid införsel av fryst fUead torsk och kolja och dels rainiraipriser vid
utförsel av fryst fUead röd-spätta, torsk och kolja lill Storbritannien.
Näranden
anser, all behållningen i prisregleringskassan för fisk på viUkor, sora faststäUts
av Kungl. Maj:t genom beslut den 3 september 1954 och den 11 april 1958, under
budgetåret 1971/72 bör få användas för lån lill föreningen Svensk fisk för att
tillfälligt finansiera krediter för försäljning av fisk på export. Däremot
anser näranden, all forlsall
Prop. 1971: 63 15
behov
inle föreligger för statliga garantier för lån lill föreningen Svensk fisk i
Sveriges Kredilbank.
Fr. o. m. budgetåret
1969/70 har tUl föreningen Svensk fisk överflyttats den upplysningsverksamhet
på fiskels oraråde, sora tidigare handhafts av centralnäranden för
fiskpropaganda, varvid även ostkust- och insjöfiskels intressen beaktats. För
all förbättra marknadsföringen på fiskels oraråde och för avsältningsfrärajande
åtgärder har budgetåren 1968/69 och 1969/70 anvisats särskilda medel av vilka
vid utgången av budgetåret 1969/70 återstod drygt 500 000 kr. Under innevarande
budgetår har medel för den löpande verksarahelen av föreningen Svensk fisk
även kunnat användas för raarknadsf rara jande åtgärder och upplysningsverksamhet
i fråga ora saltsjö- och insjöfiskets fångster. I enlighet raed önskemål som
framförts. av fiskels förhandlingsdelegation bör enligt jordbruksnämnden hinder
inte möta för föreningen Svensk fisk atl även budgetåret 1971/72 för
ifrågavarande ändaraål använda medel som anslås för den löpande verksarahelen.
För
budgetåret 1970/71 har särskUda medel anvisats för alt bestrida kostnaderna för
en fiskexporlrepresenlant. Näranden anger, all den nuvarande fiskexportrepresentanlen
avgår raed pension under innevarande budgetår och del från fiskerinäringens
sida har ansetts all befattningen inte bör återbesättas. Näranden anser därför
all särskUda raedel inle påkallas för ändaraålet.
För
att läcka kostnaderna för kvalitetskontrollen av fiskvaror behövs även i
fortsättningen tUlskott av prisregleringsraedel. Näranden anhåller ora berayndigande
atl under nästa budgetår för detta ändaraål använda medel från
prisregleringskassan lUl erforderligt belopp.
Nordostatlantiska
fiskerikonventionen
Nordostatiantiska
fiskerikoramissionen i vilken bl. a. Sverige deltar antog vid möte i raaj 1970
en rekoraraendation, sora förbjuder sUlfiske i Nordsjön och Skagerak under raaj
raånad och perioden den 20 augustiden 30 septeraber 1971. Genora dessa fredningstider
skall etl solidariskt skydd av del allt raindre sillbeståndet i Nordoslatianlen
uppnås. Enligt rekoraraendationen godtas högst 10 o/o bifångsler av sUl vid
annat fiske inom orarådet. Visst begränsat fiske, 1 000 ton per år, för konsumtionsändamål
ra. ra. får vidare ske under fredningsliden under föratsättning atl della anmäls
till koraraissionen. Sverige har inora i rekoraraendationen föreskriven tid
gjort sådan anraälan. I frågan har Svenska västkuslfiskarnas centralförbund den
13 noveraber 1970 inkorarait raed en skrivelse ora särskilda stödåtgärder.
Vid
Nordostatiantiska fiskerikoraraissionens raöte i raaj 1970 antogs även ett
förslag ora att raed slöd av art. 7 punkt 2 nordostatiantiska fiskerikonventionen
(SÖ 1960: 4) utvidga koraraissionens befogenheter.
Prop.
1971: 63 16
Förslaget
innebär all koraraissionen skall kunna avge rekoraraenda-tioner även om
åtgärder, som under viss period reglerar den samraanlagda fångstkvanliteten
och dess fördelning på raedlemsslalerna saral ora åtgärder, sora under viss
period reglerar den sararaanlagda fiske-ansträngningen och dess fördelning på raedlemsslalerna.
Del kan vidare nämnas, all
enligt konventionens art. 13 punkt 3 får komraissionen avge rekomraendationer ora
bl. a. nationella och internationella kontrollåtgärder på öppna havet för alt
säkerställa liUärapningen av konventionen. En sådan rekomraendation avgavs vid
koraraissionens årsraöle år 1967 i syfte all göra del raöjligl all genomföra internationell
kontroll av konventionens efterlevnad utanför de anslutna staternas
territorialvatten och fiskegränser. Varje land sora är anslutet lill
konventionen skall förordna en eller flera inspektörer raed räll atl utöva
internationell kontroll i enlighet raed koraraissionens rekommendationer. En
inspektör skall kunna stoppa och börda ett fartyg från land som är anslutet
till konventionen om detta fartyg bedriver havsfiske eller fiskberedning i konventionsområdet.
Befälhavare på bor-dal fartyg ar skyldig alt låta uispeklör ulföra sådan
undersökning av fångst, nät, andra redskap och dokument som inspektören anser
nödvändig för alt kunna kontrollera ora fartyget iakttagit de rekoraraen-dationer
sora anlagils av koraraissionen och sora gäller i fartygets flaggslal.
Departementschefen
Utvecklingen
inom fisket har under de senaste åren gjort del nödvändigt att vidta olika
statliga stödåtgärder. Produktions- och avsällningsförhållandena inora fisket försärarades
nämUgen väsentligt i slutet av 1960-lalet och della ledde till ekonomiska
svårigheter för betydande fiskargmpper. De statiiga åtgärdema har avsett att
minska dessa svårigheter så alt temporära problem inte rabbade den ekonoraiska
grundvalen för ell fiske sora i och för sig var tekniskt väl raslat för en
effektiv och rationell produktion. Fisket bedöras också ha goda föratsättningar
för en på längre sikt stabU avsättning.
Ell
väsentligt led i strävandena all stabilisera läget inora fisket har varit
åtgärder inora raraen för fiskels prisreglering. Sålunda ändrades forraerna for
denna reglering enligt beslut av 1968 års riksdag och väsentligt ökade
resurser har sedan dess ställts lill prisregleringsverksamhetens förfogande.
Vidare tillämpas fr. o. ra. den 1 januari 1970 rainiraipriser vid import av
vissa frysta fiskfiléer. Olika raarknads- och avsältningsfrärajande åtgärder
har dessutom möjliggjorts genora atl väsenlliga belopp har kunnat användas för
dessa ändaraål.
Fiskets
aktuella kredilsvårigheler har också krävt särskilda insatser. Anstånd med
betalning av ränta och amortering på lån från fiskerilåne-
Prop. 1971: 63 17
fonden
har läranats under viss lid. Sådana anstånd har dock endasl liU en del kunnat
lösa likvidilelssvårighelerna och ytterligare åtgärder har därför genomförts.
Sålunda har under budgetåret 1969/70 särskilda statliga konsolideringslån
lämnats till fiskeföretag som befunnit sig i likviditetssvårigheler. Under
innevarande budgetår står 20 railj. kr. i statliga kreditgarantier till
förfogande för konsoUderingsverksaraheten. Slutligen har etl särskilt oraställningsslöd
kunnat ulgå till personer sora läranar fisket för all gå över lill annan
yrkesverksamhet.
De
åtgärder sora hittills vidlagils har enligt min uppfattning varit av stor
betydelse för alt stabilisera lägel inom fisket. Under det senaste året har
också marknadsförhållandena förbättrats och det är uppenbart all stödåtgärderna
har varit väl motiverade raed hänsyn till fiskels raöjUgheter på längre sikt.
Det är saratidigt angeläget all stödålgärdema fullföljs, eftersom ett stort
antal fiskeförelag fortfarande befinner sig i ekonomiskt trångmål. Jag anser
det också av stor vikt alt stöd lämnas till åtgärder som ytterligare kan
stabilisera fiskels avsällningsförhållanden. Endast genom en konsekvent
samverkan av olika fiskeripolitiska insatser kan enligt min raening grunden
skapas för ell på lång sikt effektivt och livskraftigt svenskt fiske.
Mol
den bakgmnd sora nu angetts synes del angeläget atl avsälinings-raöjligheterna
för svenskt fiske även las tUlvara genora alt produktionskapaciteten inom
fiskets berednings- och konservindustri byggs ul. Jag anser därför i likhet med
fiskerinäringsulredningen och flertalet remissinstanser all kredilslödet lill
fiskels berednings- och konservinduslri bör vidgas. Della slöd bör enligt min raening
i enUghel raed utredningens förslag ulgå dels genora all statiig garanli inora
en rara av 5 railj. kr. lämnas budgetåret 1971/72 för lån till investeringar inora
fiskels berednings- och konservinduslri, dels genora alt till sådana
investeringar, sora är av särskild vikt för fisket inom ett område, också i
fortsättningen statliga lån kan lämnas från lånefonden till främjande av
beredning och avsättning av fisk ra. ra.
Statliga
lån från fonden till främjande av beredning och avsättning av fisk ra. m. bör
få beviljas för åtgärder sora inora vederbörande förelags verksamhetsoraråde
väsentligt effektiviserar avsättningen av fiskarnas fångster eller förbättrar
deras raöjligheter vid inköp av förnödenheter. För ifrågavarande lån bör ränta
liksora hittills erläggas med 5 o/o ora årel, varvid araorleringsfiden bör
fastställas till högst 20 år räknai från lyftningsdagen för lånet. Räntefrihet
bör i enlighet med utredningens förslag i regel medges under två år.
Föreligger särskilda skäl, bör ränlefrihelen kunna utsträckas till tre år. Araorteringen
av lån bör påbörjas senast två år efler lyflningsdagen.
Utredningen
har föreslagit, alt lån till frärajande av beredning och avsättning av fisk ra.
ra. i princip skall kunna beviljas endast producentkooperaliva förelag, dock atl
sådana lån även skall ulgå lUl andra före-
Prop. 1971: 63 18
lag
ora åtgärden är av väsentlig betydelse för fisket inora ell oraråde. Några reraissinstanser
har ansett, alt ifrågavarande lån bör beviljas på lika villkor oavsett förelagsforra.
Sveriges fiskares riksförbund har däremot förklarat alt lånen bör förbehållas
föreningar sora bildats av fiskare. Enligt rain mening bör åtgärdens betydelse
för fisket inom ell oraråde tUlraälas avgörande betydelse när lånefrågan
avgörs och detla oavsett ora lån söks av producentkooperaliva eller andra förelag.
Utredningens förslag utesluter inle heller alt även enskilda och konsuraentkooperaliva
företag erhåller lån, varvid dock betydelsen av åtgärden för fisket inora elt oraråde
i sådana fall särskilt skall prövas. En sådan prövning slår enligt rain
uppfattning i överenssläraraelse med kreditstödels syfte och innebär i och för
sig inte atl någon förelagsforra diskriraine-ras. Liksora hittills bör dock
slödel i första hand koraraa de lokala och regionala producentkooperaliva
företagen till godo.
För lån bör ställas lillfredsslällande
säkerhet. Utredningen har föreslagit, att i fråga ora producentkooperaliva
förelag bör lån även kunna läranas ulan sådan säkerhet ora della raed hänsyn
till förelagels verksamhetsförhållanden kan anses kunna ske ulan oskälig risk.
Enligt rain raening bör säkerhetskravet kunna järakas oavsett förelagsforra föratsatt
alt åtgärden lill vilken lån söks är av avgörande betydelse för fisket inora ell
område. Kungl. Maj:t bör vidare kunna raedge befrielse från återbetalningsskyldighel
raed högst 15 o/o av lånebeloppet, ora åtgärden, vartill lån bevUjas, är av
avgörande betydelse för fortsatt fiske inom ett oraråde och om åtgärden kan
bedömas inte bli genomförd ulan sådan befrielse från återbetalningsskyldighel.
Statliga
kreditgarantier för investeringar i fiskels berednings- och konservinduslri bör
kunna ulgå i saraband raed sådana åtgärder, sora höjer effektiviteten inora
denna företagssektor. Förutsättningen bör härvid vara atl åtgärden vartill
kreditgaranti beviljas raedför förbättrade avsällningsförhållanden för svenskt
fiske. Vidare bör gälla all åtgärden är önskvärd ur allraän synpunkt, all den
är samhällsekonoraiskt raotiverad och atl den är företagsekonoraiskt lönsara.
Kreditgaranti bör sora utredningen föreslagit kunna läranas oavsett
företagsform.
Någon
maxiraigräns för garanlibelopp bör enligt rain raening inte uppställas. Statlig
garanli bör dock inle beviljas för lån, som sökanden kan erhålla som botlenlån
i kreditinrättning. Garanli bör inle heller lämnas ora raed hänsyn lUl
investeringskostnadens storlek eller sökandens ekonoraiska ställning och kredilraöjligheler
åtgärden kan beräknas bli genoraförd på skäliga villkor ulan statlig
kreditgaranti.
För
lån för vilket garanli beviljas bör ställas lillfredsslällande säkerhet.
Kreditgaranti bör ställas endast för lån i bankaktiebolag, sparbank, hypoleksförening
eller jordbrukskassa eller annan kreditinrättning sora godkänns sora långivare
av den rayndighel sora har hand ora stÖdgivningen.
Prop. 1971:63 19
Araorlering
av lån för vilket garanli läranas bör i enlighet raed utredningens förslag
börja senast två år räknat från lyflningsdagen. Ränta bör erläggas fr. o. m.
lyftningsdagen. Anstånd raed räntebetalning bör dock kunna raedges under högst
två år efler näranda dag, när särskilda förhållanden föranleder della. Upplupen
ränta bör vid anslåndslidens slut läggas lill lånesuraraan. Araorleringsplanen
bör inle la upp längre amorteringstid än 20 år räknat från lyflningsdagen.
Kreditgaranti
bör kunna ulgå även i samband med investeringar, vilka lill en del besttids
med lån från lånefonden lill främjande av beredning och avsätlnuig av fisk ra.
m.
Frågor
om lån från lånefonden lill främjande av beredning och avsättning av fisk ra.
ra. saral ora de kreditgarantier sora jag föreslagit bör prövas av fiskeristyrelsen.
Beslut av styrelsen bör fattas efter sararåd med statens jordbruksnämnd. Det ankomraer
på Kungl. Maj:t eUer efler Kungl. Maj:ts berayndigande på fiskeristyrelsen alt raeddela
närraare föreskrifter i fråga om de lån och kreditgarantier som förordats i
del föregående.
Jag
övergår nu till all behandla statens jordbruksnämnds förslag beträffande reglering
av priserna på fisk ra. ra. under budgetåret 1971/7 2. Det av jordbmksnäranden
i saraförstånd med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation
framlagda förslagel innebär enligt min mening all fömtsättningar skapas för atl
prisregleringsverksaraheten kan bedrivas på ell effektivt sätt under budgetåret
1971/72. Jag ansluter raig lUl närandens förslag. Prisregleringen på fiskets
område liksom regleringen av importen och exporten bör således under
budgetåret 1971/72 ske i huvudsak på samraa sätt sora under innevarande
budgetår. Föreningen Svensk fisk bör för den löpande verksamheten budgetåret
1971/72 få disponera sammanlagt 5 mUj. kr. av medel som tillförs föreningen
från prisregleringskassan för fisk saml av de ränteinkomster sora under detla
år uppkoraraer hos föreningen eller dess konjunktumtjäraningsfond. TUl
prisregleringskassan för fisk bör liksom föregående budgetår föras över högst 1
railj. kr. av de fellvaruavgifter sora utgår vid härdning av sillolja av inherask
råvara, raed avdrag för vad sora kan beräknas reslitueras vid export. Elt
belopp raotsvarande de fellvaruavgifter, som förs över lill
prisregleringskassan, bör föras till föreningen Svensk fisk för dess verksamhet
budgetåret 1971/72. De raedel sora anslås för den löpande prisregleringsverksaraheten
bör av föreningen Svensk fisk kunna användas även för marknadsfrämjande
åtgärder och upplysningsverksamhet i fråga om saltsjö- och insjöfiskels fångster.
Medel i prisregleringskassan för fisk bör även kunna användas för andra ändaraål
än vad som angetts, ora Kungl. Maj:l så anser del påkallat vid ev. akuta
svårigheter inom fisket.
Statens
kostnader för prisregleringen bör liksora hittills läckas av rae-
Prop.
1971: 63 20
del
sora flyter in i prisregleringskassan för fisk. Statens jordbmksnärand bör få
la upp prisregleringsavgifler under budgetåret 1971/72 i den ordning sora gällt
innevarande budgetår. Näranden bör sålunda få ta ul prisregleringsavgifl raed
högst 3 o/o av inköpspriset för fisk, som fångas av svenska fiskare och sora
förs i land på väst- eller sydkusten. På fisk som importeras bör prisregleringsavgifl
få las ul med belopp som motsvarar avgifterna på fisk sora svenska fiskare
fångar.
Under
budgetåret 1971/72 bör om särskilda skäl föreligger och på de villkor som
fastställs av Kungl. Maj:l behållningen i prisregleringskassan få användas
för lån till föreningen Svensk fisk för alt tillfälligt finansiera krediter
vid försäljning av fisk på export.
För
all under budgetåret 1971/72 bestrida kostnaderna för kvalilels-konlroU av
fiskvaror bör jordbruksnämnden få använda medel från prisregleringskassan för
fisk.
I
skrivelse den 27 oktober 1970 har Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa
anhållit, alt 2 raUj. kr. från prisregleringskassan för fisk ställs tiU dess
förfogande för atl bestrida kostnaderna i saraband raed dess fortsatta verksarahet.
I reraissyltranden över fraraställningen har arbetsraarknadsstyrelsen och
statens jordbmksnärand tillstyrkl atl ifrågavarande raedel förs över lill
arbetslöshetskassan. Arbetsraarknadsstyrelsen har härvid föratsatt, att
förbättringar i ersällningsrällen för kassans raedleraraar genoraförs saratidigt
sora raedlerasavgiflerna till kassan hojs. Jordbruksnäranden anger, all raed
hänsyn tUl de senaste årens höga ersätlningsfrekvens och den aktuella ersättningsför-bättringen
kassans försäkringsfond bör ökas raed 1,5 milj. kr. Med hänsyn till
arbetslöshetskassans socialt och ekonomiskt stora betydelse för fisket tUlstyrker
dock nämnden all till arbetslöshetskassan 2 raUj. kr. förs över från
prisregleringskassan. Härvid har nämnden förutsatt, att medlerasavgiflen i
arbetslöshetskassan avpassas så all kassans fondmedel kan beräknas förbli
intakta. Jag anser, all arbetslöshetskassan bör tillföras 1,5 milj. kr. från
prisregleringskassan för fisk. EmeUertid bör även ersättning vid arbetslöshet raed
anledning av förbudet mot sUlfiske i Nordsjön och Skagerak under vissa lider
innevarande år utgå enligt sararaa grunder som tUlärapas för övrig
arbetslöshetsersättning. Kostnaderna för dessa arbetslöshetsersättningar saral adminislralions-koslnaderna
härför bör bestridas i särskUd ordning med raedel från prisregleringskassan
för fisk. De erforderliga raedlen bör utbetalas lUl arbetslöshetskassan efler
redovisning av ifrågavarande kostnader.
Jag
övergår härefter all behandla frågan ora särskilda åtgärder raed anledning av förbudet
raot sillfiske i Nordsjön och Skagerak. Sora förut närants skall inora raraen för
Nordostatiantiska fiskerikonventionen sillfiske raed vissa undanlag i angivna oraråden
förbjudas under raaj raånad och perioden den 20 augustiden 30 september 1971.
En sådan åtgärd har ansetts nödvändig för
Prop.
1971: 63 21
atl
skydda del allt mindre sillbeslåndel och är enligt rain uppfattning angelägen
även raed hänsyn lill del svenska fiskels intressen. Saratidigt kan ifrågavarande
förbud leda lill vissa svårigheter för de fiskare sora norraall under förbudsliden
bedriver fiske i de oraråden sora berörs av förbudet. Till följd av förbudet
kan likviditeten hos vissa fiskeförelag försäraras och behov av lån uppkoraraa.
För atl tillgodose bl. a. della lånebehov bör under budgetåret 1971/72 högst 3 railj.
kr. från prisregleringskassan för fisk få användas. De raedel sora utlånas
från prisregleringskassan bör återbetalas till kassan och kassan bör även
tillföras ränta på dessa raedel. Det ankoraraer på Kungl. Maj:t atl meddela närmare
föreskrifter ora lånegivningen.
Jag
vill i föreliggande saramanhang påminna om atl 1968 års riksdag ansåg det
nödvändigt all särskilda åtgärder vidtogs för all stödja fiskare som led
avbräck i sina utkomslraöjligheter lill följd av kvicksilverföroreningar i
fiskevatten och de i saraband därraed fastställda av-lysningarna av fiske i
vissa vatten. Del är enligt min uppfattning likaledes påkallat atl särskilda
stödåtgärder vidtas i samband raed fiskeförbudet i Nordsjön och Skagerak. I
årets stalsverksproposilion (prop. 1971: 1 bil. 11 s. 64) har jag också
framhållit, alt användningsorarådel för anslaget Särskilt oraställningsslöd lUl
fiskare under budgetåret 1971/ 72 behöver ändras raed hänsyn till bl. a. de
stödåtgärder som kan föranledas av fiskeförbudet under vissa lider i Nordsjön
och Skagerak. Inom jordbruksdepartemenlel har därför utformats ell förslag till
särskilda stödåtgärder med anledning av fiskeförbudet. Samråd i frågan har
under hand ägt rura raed fiskerinäringsulredningen, sora inle hafl någon
erinran raot atl stöd skall ulgå enligt de grunder som anges i det följande.
Stödet
bör ges med utgångspunkt från lollfördelningen på de bålar, vilka under den
senaste treårsperioden under raaj raånad och perioden den 20 augustiden 30 septeraber
har varit inriktade på sillfiske i Nordsjön och Skagerak. Fångslvärdel under
de tider förbudet gäller kan beräknas till ungefär en sjättedel av del totala fångslvärdel
under elt år. För båtar sora berörs av fiskeförbudet kan därför den genorasnitlliga
infiskningen under raaj raånad och perioden den 20 augustiden 30 septeraber
beräknas tUl en sjättedel av årsinfiskningen. På grundval av en sådan beräkning
fastställs för de bålar, sora söker särskilt slöd, in-korasterna per lott under
basperioden.
Bidrag
bör lämnas om den beräknade inkomsten under förbudsperioderna år 1971 är
väsentligt lägre än den beräknade inkomsten under basperioden. Bidrag jämte den
beräknade inkorasten under förbuds-perioderna bör i regel inle översliga 70 o/o
av basperiodens inkorast och vidare bör bidrag utgå med högst 3 000 kr. per
lott. Bidrag bör vidare inle utgå lill den som taxerats lill statlig
förmögenhetsskatt. Ora särskUl
Prop. 1971: 63 22
lån tidigare erhållits raed anledning av fiskeförbudet bör
bidraget i första hand användas för all återbetala sådant lån.
De bidrag som jag nu föreslagit bör bestridas från
förslagsanslaget Särskilt oraställningsslöd lill fiskare.
Jag anser det lämpligt all i delta sammanhang orientera
riksdagen ora vissa åtgärder sora har saraband raed Sveriges anslulning lill Nordostatiantiska
fiskerikonventionen.
Sora jag anfört i del föregående har Nordostatiantiska fiskerikorarais-sionen
antagit ell förslag ora all koramissionen även skall kunna avge rekomraendationer
ora åtgärder som syftar till en reglering av såväl sararaanlagda fångslkvanliieler
sora fiskeanslrängriingar. Med hänsyn liU de problera, sora det minskade
fiskbeståndet raedför för fisket i berörda länder, är det enligt rain raening
av vikt all koraraissionen får vidgade raöjligheter all överväga olika
åtgärder.
Jag har
förut närant, atl Nordostatiantiska fiskerikoraraissionen år 1967 avgav en rekoraraendation
ora all internationell kontroll av Nordostatiantiska fiskerikonventionens (SÖ
1960: 4) efterlevnad utanför de anslutna staternas territorialvatten och
fiskegränser skall genoraföras. Kontrollen avser atl övervaka alt konventionens
bestämmelser om ål-gärder för all bevara fiskbeståndet inora konvenlionsorarådel
efterlevs t. ex. beträffande raaskstorleken i fiskredskap och minimiraåll på
fisk. KontroUverksarahetens utforraning överensstäraraer i huvudsak raed den i
konventionen ora ordningen vid fiskets bedrivande i Nordatlanten, till vilken
Sverige nyUgen anslutit sig (prop. 1969: 146, JoU 1969: 56, rskr 1969: 365).
Den svenska inspektionen bör enligt min raening i första hand utövas av
tullverkets kust- och gränsbevakning. Del ankommer på Kungl. Maj:t eller
myndighet som Kungl. Maj:t besläraraer all meddela de bestämmelser som kan
behövas med anledning av rekommendationen.
Jag vill vidare la upp frågan ora fortsalt konsolideringsslöd
lill fisket. Sådant slöd gavs under budgetåret 1969/70 i form av särskilda
statliga lån. Under innevarande budgetår ges slöd i form av statiiga kreditgarantier
inora en rara av 20 railj. kr. Sora jag förut frarahållit är del angelägel alt
stödåtgärderna fullföljs, eflersora elt storl antal fiskeförelag fortfarande
befinner sig i ekonoraiskt Irångraål. Statliga kreditgarantier inora en garanlirara
av 20 railj. kr. bör därför i huvudsaklig överenssläraraelse med nu gäUande
grunder kunna läranas även budgetåret 1971/72. Till läckande av förluster på
grund av statlig kreditgaranti för konsolideringsändaraål bör för nästa
budgetår anslaget Täckande av förluster vid statiig kreditgaranti lill fiske
kunna anlitas.
Säkerheten för fiskerilån och garanlilån utgörs i del
stora flertalet fall av inteckning i fiskefartyg. Där fastighelsinleckning förekoraraer
är del i regel fråga ora inteckning i bostadsfastighel. I fall sådan pantsatt
egendom skall försäljas på exekutiv auktion bör lantbruksnämnden lik-
Prop.
1971: 63 23
sora
på jordbruksområdet vara skyldig atl bevaka statens rätt vid auktionen. Även ora
del endasl sällan torde komraa all inträffa atl sådan egendora förvärvas for atl
skydda statens fordran, bör nämnderna emellertid ha raöjlighet all genora
budgivning vid auktionen bevaka alt egendomen inte säljs till underpris om
statens fordran därigenom står på spel. För del fall att elt förvärv skuUe visa
sig nödvändigt för alt skydda statens fordran bör näranden även kunna inropa
egendomen. Medel för atl bestrida härav föranledda kostnader bör därför ställas
till förfogande genora all fiskerilånefonden får användas för ändamålet. Då
nämnden säljer egendoraen bör vinst eller förlust föras lill resp. läckas av
anslaget Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske.
Vid
låneförvaltningen kan uppkomraa en kostnad sora samraanhänger raed villkoret
alt egendora sora pantsatts skall vara försäkrad på etl ur säkerhetssynpunkt
betryggande sätt. Ora låntagaren underlåter all hålla försäkringen vid raakt
kan statens säkerhet riskeras. I sådant fall kan lantbruksnäranden bli nödsakad
atl förskollera försäkringspreraien för alt trygga säkerheten. Underlåten preraiebelalning
utgör visserligen anledning all säga upp lånet. Del lorde dock kunna bli
aktuellt alt förskollera preraier i fall då del skulle innebära en alllför
sträng åtgärd atl säga upp lånet eller del skulle koraraa all dröja med lånels
återbetalning därför atl låntagaren inle kan träffas med uppsägning eller dröjsraål
raed betalningen kan förutses av annan anledning. Även kostnaderna för sådan preraieförskollering
bör bestridas av raedel från fiskerilånefonden.
I
skrivelse den 1 mars 1971 har Göteborgs och Bohus läns landstings näringsnärand
hemslälll all landstingets delcredereansvar för av lands-linget före den 1 juli
1967 förmedlade fiskerilån avskrivs på sararaa sätt sora enligt 1967 års
riksdagsbeslut skett beträffande de fiskerilån sora av lantbruksnärand
överlagils från hushållningssällskap. Jag anser, all delcredereansvaret för de lån
som angetts f. n. inte bör ändras. Ora araorleringsliden för fiskerilån
förlängs i saraband raed atl de ekonoraiska förhållandena vid ell fiskeförelag
konsolideras, bör dock landstingets delcredereansvar kunna begränsas lill den
lid som fastställts när lånet beviljats.
HemstäUan
Under
åberopande av del anförda hemstäUer jag alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen all
1)
godkänna de gmnder för lån och
kreditgarantier på fiskels område, sora jag förordai i del föregående,
2)
raedge all under budgetåret
1971/72 statlig kreditgaranti för lån lill konsolidering av fiskeförelag
beviljas intill etl belopp av 20 000 000 kr.
Prop. 1971: 63 24
och
för lån lill investeringar inora fiskets berednings- oeh konservinduslri
intill ett belopp av 5 000 000 kr.,
3)
medge all slöd till fiskare sora
drabbas av förbud raot sUlfiske i Nordsjön och Skagerak läranas enligt de
grunder jag förordat i det föregående,
4)
raedge att för liden till
utgången av juni 1972 reglering av priserna på fisk m. ra. saral iraporlen och
exporten av fisk jämte vad därraed hänger sararaan sker enligt de grunder jag förordai
i del föregående,
5)
raedge all förslagsanslaget
Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti lill fiske anlitas lill
läckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti ra. m. i enlighet raed
vad jag förordai i del föregående.
Med
bifall lill vad föredraganden sålunda raed insläraraande av statsrådets övriga ledaraöler
heraställt förordnar Hans Maj:l Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposilion
av den lydelse bilaga lill della protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710186
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (6)
6 kopplingar i 4 dokument.
- Prop. 1974:45 Kungl. Maj:is proposition angående stödådåtgärder på fiskets område, m.m. s. 17 · s. 18 i texten
- Bet. 1973:NU42 Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om en fiskkonservindustri på ostkusten s. 3 · s. 4 i texten
- Bet. 1972:JoU47 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående vissa fiskefrågor i texten
- Bet. 1971:JoU31 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stödåtgärder på fiskets område, m. m. s. 2 i texten