Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån m.m. till Norrbottens Järnverk AB
1971 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:64, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån m.m. till Norrbottens Järnverk AB
Dokumentets text
Kungl.
Maj:ts proposition nr 64 år 1971 Prop. 1971: 64
Nr 64
Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående lån m. m. till Norrbottens Järnverk
AB; given Stockholms slott den 12 mars 1971.
Kungl.
Maj:t vill härraed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprolokollel
över induslriärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag om vars avlålande
lill riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
KRISTER
WICKMAN
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås alt Norrbollens Järnverk AB erhåller lån och bidrag om tillsamraans
62 railj. kr. Medel för ändamålet begärs på till-läggsstal III till riksslaten
för budgetåret 1970/71.
1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 64
Prop. 1971: 64
Utdrag
av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.
Närvarande:
Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF,
WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för industridepartementet, statsrådet Wickman, anraäler efler gemensara
beredning raed statsrådets övriga ledaraöler fråga angående lån m. m. till
Norrbottens Järnverk AB och anför.
Produktprogram
vid Norrbottens Järnverk AB
I
prop. 1970: 78 läranades en redogörelse för del produklprograra och därav
föranledda investeringsplaner sora Norrbottens Järnverk AB (NJA) presenterade i
skrivelse den 29 septeraber 1969. I yttrande den 13 febmari 1970 över produkt-
och investeringsprogrararael konstaterade Statsföretag AB atl NJA har tillgång
till malm sora kan levereras med förhållandevis korta Iransporlsträckor samt
tillgång till elenergi lill relativt låga priser. NJA borde alltså enligt
Statsföretag AB:s raening ha stora förutsättningar för en effektiv och lönsam
lackjärns-, göt- och stålämnesproduklion. Den raelallurgiska sektorn borde
därför göras fullt raodern och konkurrenskraftig i fraratiden.
Kostnaderna
för de av NJA föreslagna investeringsprojekten beräknade Statsföretag AB uppgå
till 160 railj. kr. i 1969 års kostnadsläge. Till delta beräknades koraraa en
nödvändig ökning av rörelsekapitalet med 50 railj. kr.
Statsföretag
AB ansåg vidare atl underliggande utredningar för pro-duklprogramrael i vissa
avseenden behövde korapletteras innan NJA band sig för elt definitivt prograra.
Detta gällde olika slag av äranen, farlygsprofiler och andra manufakturerade
produkter.
I
skrivelse den 1 raars 1971 meddelar NJA all det inora bolaget har utarbetats etl
produklprograra avseende förelagets utveckUng under 1970-talet. Av en till
skrivelsen fogad rapport, Investeringsprograra 1970, fraragår alt en projeklenhet
inom NJA gjorl de utredningar som ligger till grand för produklprogrararael. Sora
kvantitativ riktpunkt för ut-
Prop. 1971:
64 3
redningsarbelet har legat ett försäljningsprogram om 1 500
000 ton färdigprodukter per år. Drygt denna kvantitet bör enligt
projektenheten komma att produceras är 1976 och fördela sig på 800 000 lon
valsade produkter, 200 000 ton ämnen och 560 000 ton tackjärn. Vidare framgår
följande av enhetens rapport.
1 det framtida produklprogrammet intar fariygsmaterial en fraraträdande
plats. I fråga om denna produktgrupp täcker NJA en dryg fjärdedel av den
västeuropeiska marknaden för fartygsprofiler. Fariygsmaterial är en produkt
som inte skyddas av tullar, varför den är väl lämpad för internationell
marknadsföring.
Av
verkstadsmaterial är de viktigaste produkterna plåt av olika slag samt paraliellflänsbalk.
NJA räknar med att vissa av dessa produkter blir eftertraktade även på
exportmarknaden. När del gäller elförzinkat material är NJA ensam tillverkare i
Skandinavien. Marknadsförutsättningarna är även goda för den plastbelagda och
den laminatbelagda plåten.
I fråga om
stålbyggnadsmaterial förutsätter NJA goda expansionsmöjligheter vad gäller manufakturerat
stommaterial, eftersom byggandet av stålhus i vårt land sedan början av
1960-talet ökat med i runt tal 15 o/o per år. Användningen av plastbelagd
profilerad byggnadspläl beräknas komma atl öka med ca 20 "/o per år under
den närmaste 5-årsperioden, vilket innebär en expansionsmöjlighet för bolagets
produkter.
Under de första åren, dvs. under en övergångsperiod, ger
den av pro-jektenhelen planerade utbyggnaden av de melaUurgiska avdelningarna
vid NJA en viss överkapacitet av halvfabrikat. Detta möjliggör försäljning av
tackjärn eller kontinuerligt gjutna äranen.
Valsklipp trån NJA kan utgöra en värdefull ren råvara för
svenska kvalitetsslålverk. Avsättningsmöjligheter anses finnas för en betydande
kvantitet per år.
Kapacitetsbehov
Nuvarande tillverkningsapparat vid NJA möjliggör en
maximal produktion från egna råvaror av ca 475 000 ton per år med nuvarande
försäljningsprogram. För en tillverkning som möjliggör försäljning enligt
prognoserna i produklprogrammet behövs betydande kompletteringar av
anläggningarna.
Råjärnet
framställs i dag dels i en masugn raed en årskapacitet av ca 410 000 ton, dels
i tre elektrougnar. Masugnen är i behov av en orafaltande upprustning. Elugnarna
är enligt dagens teknik orationella och kräver stor personal, vilket raedför
höga råjärnskostnader. De första leden i produktionsprocessen är sålunda inle
effektiva.
För alt uppnå nödvändig kapacitet bedöraer NJA del som erforder-
It Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 64
Prop. 1971: 64 4
ligt
att anskaffa en ny masugn med en årsproduktion av ca 1 000 000 lon. Den
befintliga masugnen restaureras och de orationella elugnarna läggs ned.
Stålverket
består av ett stort antal ugnar, flertalet raycket garala. Sålunda
installerades de fyra 30-tons eleklrostålugnarna för ca 25 år sedan då de
inköptes begagnade. Det stora antalet ugnar kräver stor personalstyrka och
försvårar raalerialflödel. Järnverkels thoraaskonverlrar orsakar kraftig
luftförorening och måste av detla skäl sällas ur funktion senast år 1974 eller
byggas ora raed gasrening. Sådan ombyggnad raedför myckel höga kostnader.
Den
ugnsprocess som NJA finner lärapligasl för såväl nu tiUverkade som i framtiden
aktuella slålkvaliteler är en syrgasprocess, kallad LD. En 100 lons LD-ugn raed
en nominell årskapacitet av 900 000 ton har beställts och kommer all
installeras i befintlig stålverksbyggnad. Den raaxiraala produktionen per år
blir därefter vid utnyttjande av befintliga ugnar ca 1 250 000 lon. Det
motsvarar gölbehovel fram till år 1979. Efler detta år bör ytterligare en LD-ugn
las i bruk.
Elt
nytt syrgasverk har inköpts för alt tillräcklig syrgaskapacilel skall kunna
erhållas.
Gjut- och stripperanläggningarna
har i dag en maxiraal kapacitet av 650 000 lon göt. NJA anser del lämpligl atl
i största raöjliga utsträckning utnyttja gölverkel och anser därför atl gjut-
och stripperhall bör byggas ut för en årskvanlitel av 850 000 ton göt. Äranesfraraställning
utöver detta skall ske genom kontinuerlig gjulning.
För all nå upp lill de i
produktionsplanen angivna kvantiteterna av varravalsade produkter behöver varravalsningskapacilelen
korapletteras. För detla krävs en utbyggnad av valsverkshallarna, utrustningar
för äranesbehandling, ny oravärmningsugn saral transportanordningar ra. ra.
För att kunna tillgodose
det beräknade fraratida behovet av farlygs-raanufaktur behövs en ny anläggning
för ytbehandling. Härigenora skapas en total behandlingskapacilel av 140 000
lon per år. För bockning, svetsnkig, fasning och hållagning av fartygsprofiler
behövs nya lokaler och utmstning.
För
den utökade transport- och lagerhanteringen behövs bl. a. utbyggnad av kaj,
anskaffning av kranar saral viss övergång från gaffeltruck- lill Iravershantering.
Dessutom uppstår behov av större lagerul-ryraraen.
Investeringskostnader
Kostnaderna
för invesleringsprogramraet under åren 19711973 har i NJA:s skrivelse angivits
lill 430 railj. kr. Ungefär hälften härav faller på den nya raasugnen och
stålverket raed syrgasverk. Av investeringsbeloppet behövs 102 milj. kr. under
innevarande år, 160 milj. kr. under
Prop. 1971: 64 5
år
1972, 120 railj. kr. under år 1973 saral övriga 48 milj. kr. under de båda
därpå följande åren.
Den
utökade verksamheten för med sig behov av ytterligare rörelse-medel. Dessa har
av NJA angivils till 125 mUj. kr. Del samlade kapitalbehovet sararaanhängande
med invesleringsprogramraet uppgår alltså till 555 railj. kr.
Lönsamhet
NJA
har under vissa förutsättningar beträffande pris- och kostnadsutvecklingen,
som bolaget anser riraliga alt utgå ifrån, beräknat lön-saraheten under de närraasle
åren på grundval av det uppgjorda investeringsprogrararael. Bolaget räknar raed
fortsatta förlustår t. o. ra. år
1973. De sammanlagda
förlusterna under de tre åren 19711973 an
ges, efter avskrivningar och räntenetto, lill ca 100 railj. kr. Fr. o. m. år
1974 räknar bolaget raed all verksamheten skall ge nettovinster.
Sysselsättning
Personalanlalel
vid NJA uppgick år 1970 till i medeltal 3 440. Utökningen av verksarahelen i
enlighet raed investeringsprogrararael beräknas raedföra en ökning av antalet
anställda raed ca 400 personer år
1974. NJA frarahåller all
om det överhuvudtaget vore raöjligl all fort
sätta driften vid järnverket ulan alt genoraföra invesleringsprogramraet
skulle antalet anställda under sarama lid i stället minska raed 400 per
soner. Nettoeffekten sysselsätlningsraässigl av investeringsprogrararael
är sålunda ca 800 personer.
Personalbehovet för
byggnads- och montagearbelen under byggnadstiden beräknas i huvudsak kunna
tillgodoses raed arbetskraft från övre Norrland. Vid slutet av 1971 och under
första halvåret 1972 beräknas del största antalet, näraligen mellan 500600
personer, vara sysselsatta med byggnads- och montagearbelen.
Finansiering
De
555 railj. kr. som enligt NJA:s beräkningar behövs för all genoraföra investeringsprogrararael
avses finansieras raed lokaliseringsstöd (lån och bidrag) ora 260 railj. kr.
och övriga 295 milj. kr. med lån raot säkerhet i faslighels- och förelagsinleckningar
saml med leverantörs-krediter.
Ansökan ora lokaUseringsstöd
ingavs av NJA den 2 oktober 1970. Enligt denna herastäUde bolaget ora 53 railj.
kr. i form av bidrag och 207 railj. kr. såsom lån. I fråga om lånet anhöll
bolaget ora ränlebe-
Prop.
1971: 64 6
frielse i tre år och amorteringsfrihet i fyra år, varefter
lånet skulle återbetalas under tio år. Arbetsmarknadsstyrelsen konstaterade i
sitt yttrande den 17 november 1970 över ansökningen alt en betydande del av de
ramar som ställts lill förfogande för lokaliseringsändamål skulle komma att tas
i anspråk vid bifall i detta lokaliseringsärende. Styrelsen tillstyrkte
bolagets ansökan under förutsättning all statsmakterna ställde ytterligare
penningmedel tiil förfogande för lokaliseringsverksamheten. NJA framhåller i
sin skrivelse den 1 raars 1971 alt bolaget under hand erhållit uppgift ora alt
lokaliseringsstödet inte kan beviljas raed hänsyn till att raraarna härför är
förbrukade. Bolaget anhåller därför att motsvarande raedel måtte ställas lill
bolagets förfogande i annan ordning och på samma villkor som gäller för
lokaliseringsstöd. Enligt bolaget behövs av dessa medel 62 milj. kr. under
första halvåret 1971, 50 milj. kr. under andra halvåret 1971 samt 80 milj. kr.
under första halvåret och 68 milj. kr. under andra halvåret 1972.
Framställningen tillstyrks av Statsföretag AB.
Departementschefen
1 prop. 1970: 78 läranades en utförlig redogörelse för
utvecklingen vid NJA sedan järnverket tillkora för 30 år sedan. Av redogörelsen
framgår atl NJA:s produkter under de första verksamhetsåren inriktades på ståläranen,
dvs. produkter av låg förädlingsgrad. Verksamheten har därefter efterhand ökat
i omfattning och vidgats lill att omfatta manufakturerade produkter, av vilka farlygsprofiler
intar en framträdande plats. Denna utveckling har fört fram järnverket lill en
sådan storlek atl det i dag har en betydelsefull plats inom svensk järnhantering.
Produktutvecklingen
vid NJA har av olika skäl inte gett tillfredsställande ekonomiskt resultat.
Verksamheten vid NJA har sålunda de senaste åren resulterat i betydande
förluster. De uppgick under de båda verksamhetsåren 1967/68 och 1968/69 till samraanlagt
drygt 80 milj. kr. Även verksarahetsperioden 1969/70, omfattande 18 månader,
visar en förlust på preliminärt drygt 42 milj. kr. Detla framgår av ett sammandrag
av resultaträkningar för perioden 19631969/70 som lorde få fogas till detta
protokoll som bilaga 1. Ell samraandrag av balansräkningar för samma period
samt vissa ytterligare uppgifter om bolaget torde också få fogas till
protokollet som bilaga 2 resp. bilaga 3.
I
nyssnämnda proposilion anförde jag alt en finansiell rekonstruktion av NJA var
nödvändig. NJA borde erhålla täckning för de förluster som uppkommit i bolaget
innan detla överfördes till Statsföretag AB. Enligt beslut av 1970 års riksdag (prop.
1970: 78, SU 1970: 104, rskr 1970: 288) beviljades NJA etl kapitaltillskott på
100 milj. kr. för atl läcka det sam-
Prop. 1971: 64 7
maniagda underskott på ungefär samma belopp som väntades
föreligga den 30 juni 1970. Härigenom skapades möjligheter till den nämnda rekonstruktionen.
Som en del av en administrativ rekonstruktion ändrades styrelsens
sammansättning vid en extra bolagsstämma i mars 1970 och ny verkställande
direktör tillträdde den 1 juli 1970.
I propositionen redogjorde jag vidare för ett
investeringsprogram vid NJA som bl. a. skulle innebära en betydande effektivisering
av företagets metallurgiska produktion, vilken är grundläggande för hela dess
verksamhet och därför borde komma till utförande. Jag fann det vidare angelägel
atl verkels ansträngningar att vidga manufaktureringen fullföljs i nära
kontakt med verkels kunder och atl en fortsalt effektivisering av
försäljningsorganisationen sker. I överensstämmelse med vad Statsföretag AB
angivit framhöll jag vidare alt ytterligare marknads-och lönsamhetsbedömningar
borde företas innan produklprogrammet definitivt fastställdes.
NJAis nya ledning har vidtagit en rad åtgärder som led i
en pågående rekonstruktion av företaget. Exempelvis har huvuddelen av försäljningsavdelningen
successivt flyttats från Stockholm till Luleå, så att en effektivare
försäljningsadministration kan komma till slånd bl. a. genom direktkontakten
mellan försäljnings-, produktutvecklings- och pro-duktionsfunktioncrna. En projeklenhet
har tillsalts inom NJA, inom vilken m.arknads- och lönsamhetsbedömningar har
gjorts för bestämning av ett definitivt produktprogram. I relation till detta
produktprogram har projektsnheten utarbetat NJAis nya investeringsprogram. 1
överensstämmelse med vad som framfördes i prop. 1970: 78 har projektenheten
funnit alt försäljning enligt nu föreliggande prognoser i produktprograraniet
kommer att i första hand kräva en avsevärd utökning av den metallurgiska
kapaciteten. En ny masugn med en kapacitet av ca 1 000 000 ton per år skulle
därför behöva installeras. I stålverket skulle samtidigt behöva installeras en
100 tons LD-ugn med en årskapacitet av 900 000 ton. En viss del av
ämnesframställningen avses ske genom kontinuerlig gjulning. Dessutom koramer varmvalsnings-kapaciteten
och raanufaktureringskapacilelen alt ökas.
Med delta investeringsprograra räknar NJA med atl år 1976
kunna sälja 800 000 ton valsade produkter samt 760 000 ton tackjärn, ämnen och
valsklipp per år. NJA räknar dock med fortsatta förluster under uppbyggnadstiden
t. o. m. år 1973 på sammanlagt ca 100 railj. kr. Fr. o. ra. år 1974 beräknas
emellertid det nya programmet slå igenom vilket enligt NJA bör medföra att
verksamheten från detta år lämnar överskott.
Det nu fastställda investeringsprogrammet har, bortsett
från ökning av rörelsekapitalet, kostnadsberäknats till 430 milj. kr. Jag
finner del angeläget framhålla alt vad som fordras i ytterligare investeringar
jämfört med vad som redovisades i prop. 1970: 78, förutom i inträffade
prishöjningar, har sin grund i nya ställningstaganden som gjorts med
Prop.
1971: 64 8
ledning av resultatet av de intensifierade marknads- och lönsarahets-bedöraningar
sora aviserades i näranda prop. Genom ifrågavarande undersökningar har man
nämligen funnit klara lönsamhelsraoliv för en betydande ökning framförallt av råjärnskapacilelen
från ursprungligen avsedda 600 000 lon per år till 1 600 000 ton per år. Detla raedför
behov av en helt ny raasugn raed en årskapacitet av 1 000 000 ton. Därtill
krävs en renovering av den garala masugnen. Härigenora skapas en bas för en
betydligt större avsaluproduktion, som under en övergångslid koraraer all ta
sig uttryck i försäljning av lackjärn och äranen utöver den råjärnsproduktion
som kan omhändertas i valsverken. På längre sikt kan valsverks- och raanufaktureringskapacilelen
ytterligare utbyggas med den då för en ekonomisk drift erhållna råjärnskapacite-len
sora bas. Till följd av den starkt utökade raasugnskapacilelen erfordras också
en utökning av kokshanteringskapacilelen. I investeringsprogrammet ingår även
anläggning för kontinuerlig ämnesgjulning. Denna investering är raotiverad genora
de nämnda marknadsanalyserna sora visar all ulryrarae finns för äranesförsäljning.
Investeringsprogrararael innebär en produktionsvolym som
ligger i linje raed vad som erfarenhetsmässigt erfordras för lönsamhet inom del
produktområde sora NJA representerar. NJA skulle genora investeringarna komma
upp i en storleksordning och få en rationalitet som gör att förelaget bör kunna
hävda sig på raarknaden.
NJA har väsentlig betydelse för sysselsättningen i
Norrbollens län. Denna betydelse komraer alt öka genom den nu förutsatta
utvidgade verksamheten. Är 1974 beräknas det nuvarande antalet anställda på ca
3 400 personer ha ökat raed ytterligare 400. Ulan den planerade utbyggnaden
skulle i stället en minskning korama atl ske raed lika raånga personer. I
realiteten bör således sysselsättningseffekten kunna beräknas tUl ca 800
personer. Eflersora del är tveksarat huruvida det i längden överhuvudlaget är raöjligl
alt driva järnverket utan en utbyggnad torde en sådan åtgärd även böra ses sora
etl led i en strävan atl öka anställningstryggheten för samtliga vid
järnverket.
De behövliga medlen för investeringar och ökning av
rörelsekapital, samraanlagt 555 milj. kr., måste i sin helhet tillföras
bolaget, eflersora del inle har några resurser för självfinansiering. NJA
räknar vid finansieringen raed alt erhålla lokaliseringsstöd med 260 railj.
kr. och med att kunna anskaffa övriga medel genom upplåning och
leverantörs-krediter.
Jag anser att de planerade investeringarna är av så
väsentlig betydelse för järnverkets raöjligheter all bedriva en lönsam och sysselsältningsfrämjande
verksarahet alt de bör ulföras. Jag anser vidare att företagel bör erhålla
statligt slöd för dessa investeringar i den orafallning som bör kunna beviljas
i form av lokaliseringsstöd. Jag vill erinra
Prop. 1971: 64 9
om
atl arbetsmarknadsstyrelsen i skrivelse den 17 noveraber 1970 tillstyrkt en
ansökan från NJA om lokaliseringsstöd ora 260 milj. kr.
Det
av NJA berörda lokaliseringsstödet är emellertid av sådan storlek atl en
betydande del av vad som ställts lill förfogande för lokaliseringsändamål
skulle tas i anspråk för detta bolag. Delta framhålls också av
arbetsmarknadsstyrelsen, som tillstyrkt slöd under förutsättning atl
statsmakterna ställer ytterligare penningmedel till förfogande för lokaliseringsverksamhelen.
Under dessa förhållanden anser jag att del lämpligaste sättet atl lämna NJA
statligt stöd lill investeringarna är all särskilda anslag anvisas för
ändamålet.
Det
begärda stödet om 260 milj. kr. bör i sin helhet läranas. Av stödet har NJA begärt
att 53 railj. kr. skulle ulgå i förra av bidrag. Detla slår i överenssläramelse
raed reglerna för lokaliseringsstöd och är det raaxiraala bidrag som kan
beviljas för förevarande investering. Jag anser emellertid alt bidraget bör
begränsas lill 22 milj. kr. som bättre överensstäraraer med gällande praxis.
Återstoden, alltså 238 railj. kr., bör beviljas såsom lån. Räntefriheten bör
likaså bevUjas enligt sedvanlig praxis, varefter ränta bör utgå efler samraa
räntesats sora i allmänhet tillämpas för industrigarantilån enligt kungörelsen
(1969: 372) om statiigt kreditslöd lill hemslöjd, hantverk och småindustri,
vilket är den ränta som tillämpas för lokaliseringslån. Vidare bör lånen vara amorteringsfria
i fyra år saml återbetalas under följande tio år.
Medlen
bör lämnas NJA efter hand som de behövs för de fortlöpande investeringarna.
Bolaget har uppgivit sill behov av medel liU 62 railj. kr. under första
halvåret 1971. Dessa bör därför ställas lill bolagets förfogande genom bidrag
om 22 milj. kr. och lån om 40 railj. kr. Övriga medel behövs under budgetåren
1971/72 och 1972/73. Frågan ora anslag för dessa budgetår får las upp vid
senare tUlfällen.
Jag
heraställer, all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen alt
1)
lill Bidrag till Norrbottens
Järnverk AB på tiUäggsstat III till riksslaten för budgetåret 1970/71 under
trettonde huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag av 22 000 000 kr.
2)
lill Lån till Norrbottens
Järnverk AB på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71 under
fonden för låneunderstöd anvisa elt investeringsanslag av 40 000 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda raed insläraraande av statsrådels övriga ledaraöler heraställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:64 01
Bilaga 1
Sammandrag av vinst- och förlusträkningar 19631969/70
Beloppen i 1 OOO-tal kr.
1963 1964 1965 1966/67' 1967/68 1968/69
1969/70'
(preliminärt)
Försäljningsintäkter
179 539
213 894
23f 787
33J 342
230 4J 8
284 357
490 867
Avgår
kostnader för lev.
produkter
-172 765
-199 510
-221 278
-333 636
-235 134
-282 323
-473 299
Bruttoöverskott
6 774
14 384
10 509
-2 294
-4 716
2 034
17 568
Tillkommer
inkomsträntor
669
2 075
980
1 333
958
64 i
3 389
Avgår
utgiftsräntor, skatter
m. m.
-3 104
-7 317
-10 243
-14 259
-10 764
-13 721
-24 304
Avgår
avskrivningar
-4 339
-13 285
-20 306
-36 662
-24 450
-24 700 =
-159 000
Avgär lagersanering
m. m.
-22 755
-6 557
Tillkommer
upplösning av
lagerreserv
5 643
3 475
20 000
Avgår
avsättning till lagerreserv
-1 500
-10 000
Tillskott
från aktieägaren
100 000
100 000
Nettoresultat
0
0
-15 585
15 363
-45 529
-35 746
-42 347
' 18 månader.
' Därav extraordinära avskrivningar med 120 000.
Prop.
1971:64 11
Bilaga
2
Sammandrag
av balansräkningar 19631969/70
Beloppen
i 1 OOO-tal kr.
1963
1964
1965
1966/67
1967/68
1968/69
1969/70 (preliminärt)
Tillgångar
Kassa,
bank m. m.
3 707
2917
5 898
9 495
8 829
12 033
11 845
Kundfordringar
53 084
43 692
51 564
35 554
48 387
63 931
70 005
Varulager
52 472
70 538
88 731
84 690
79 320
64 795
164 532
Aktier,
andelar m. m.
1077
995
868
710
577
470
363
Maskiner
och inventarier
97 749
170 078
178 887
186 201
181 358
173 852
135 275
Fastigheter
111 589
136 821
139 446
140 284
139 624
134 943
59 241
Pågående
nyanläggningar
125 119
47 999
41069
22 273
13 968
16 588
17 267
Balanserad
förlust
15 363
45 529
Årets
förlust
15 585
45 529
35 746
42 347
444 797
473
040
522
048
494
570
517
592
547
877
500
875
Skulder
och eget kapital
Leverantörsskulder
34 281
38 858
39 651
42 799
il 462
46 619
58 203
Övriga
kortfristiga skulder
1 401
8 579
19 606
2 316
7 566
7 031
5 153
Långfristiga
skulder
105 893
122 381
159 569
131 092
169 564
191 237
215 794
Aktiekapital
300 000
300 000
300 000
300 000
300 000
300 000
200 000
Reservfond
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
21725
Balanserad
vinst
222
222
222
.
Årets
vinst
--
--
15 363
__ .
444 797
473
040
522
048
494
570
517592
547
877
500
875
Prop. 1971:64 12
Bilaga
3
Diverse
uppgifter 19631969/70
1963
1964
1965
1966/67*
1967/68
1968/69
1969/70*
Anskaffningsvärde
för maski-
ner och inventarier (1 OOO-
tal kr.)
237 233
315 912
339 228
363 760
376 162
378 923
401 796
Anskaffningsvärde
för fastighe-
ter (1 OOO-tal kr.)
152 590
182 829
190 783
200 183
205 380
206 377
207 600
Nyinvesteringar
(1 OOO-tal kr.)
37 000
33 000
25 000
26 000
12 000
15 000
22 000
Antal
anställda timavlönade
2 480
2 568
2 540
2 586
2 488
2 537
2 597
Antal
anställda, månadsavlö-
nade
604
661
692
720
732
722
753
Sammanlagt
antal anställda
3 084
3 229
3 232
3 306
3 220
3 259
3 350
Löner
till timavlönade (1 OOO-
tal kr.)
45 280
51445
54 515
89 564
59 774
64 613
110 668
Löner
till månadsavlönade
(1 OOO-tal kr.)
14 795
16 895
18 533
32 255
23 386
24 623
41 060
Löner
och arvoden till styrelse
och direktion (1 OOO-tal kr.)
375
400
473
862
541
621
1 642
Avgifter
till ATP etc. (1 OOO-
tal kr.)
4 967
6 593
7 029
13 445
10 489
11 869
21 478
Tillverkning
av valsade pro-
dukter i ton
385 500
441 700
456 000
659 100
440 100
464 800
639 000
Leveranser
av valsade produk-
ter i ton
385 600
422 600
438 500
618 200
424 200
476 400
640 000
* 18
månader.
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710169
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
14 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (14)
14 kopplingar i 10 dokument.
- Bet. 1976/77:KU44 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 1972 i texten
- Prop. 1974:170 Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 s. 85 i texten
- Bet. 1972:NU55 Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1972:117 angående finansiering av ett koksverk i Luleå jämte motioner s. 3 i texten
- Prop. 1972:1 Statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1972/73 i texten
- Prop. 1972:117 Kungl. Maj:ts proposition angående finansiering av ett koksverk i Luleå i texten