Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om särskilt uppskattningsvärde på fastighet
1971 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:68, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om särskilt uppskattningsvärde på fastighet
Dokumentets text
Kungl. Majrts
proposition nr 68 år 1971 Prop. 1971: 68
Nr 68
Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om särskilt uppskattningsvärde på
fastighet; given Stockholms slott den 26 februari 1971.
Kungl.
Maj:l vUl härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stalsrådsprotokollel
över finansärenden, föreslå riksdagen all bifalla del förslag om vars avlålande
lill riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås regler för åsättande av särskilt uppskatl-ningsvärde på
faslighet att användas för fastighelsbelåning. De föreslagna reglerna innebär
en förenkling i adminislralivl hänseende av vad som f. n. gäller och en
anpassning till den omorganisation av länsstyrelserna som i annat sararaanhang
föresläs riksdagen.
1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 68
Prop. 1971: 68
Förslag
tili
Lag
om särskilt uppskattningsvärde på fastighet
Härigenora
förordnas sora följer.
1 §
Särskilt
uppskattningsvärde för fastighetsbelåning (preliminärt taxeringsvärde) faslställes
enligt denna lag.
Preliminärt
taxeringsvärde får åsättas fastighet,
1)
om på fastighet verkställts
ny-, tUl- eller ombyggnad efter den tidpunkt, som det för fasligheten senast
fastställda taxeringsvärdet avsett, eller
2)
ora faslighet ändrats eUer
nybildats genom fastighetsbildning och särskilt taxeringsvärde ej finnes
fastställt för det område fasligheten omfattar.
Preliminärt
taxeringsvärde gäller från beslutet intill dess nytt taxeringsvärde, avseende
tidpunkt efter förändringen eller nybildningen, fastställes för fastighelen.
2 §
Vid
åsättande av prelirainärt taxeringsvärde tiUärapas de grunder som enligt
kommunalskattelagen (1928: 370) gäller för åsättande av taxeringsvärde.
Uppskattningen skall emellertid ske med hänsyn tiU faslig-helens beskaffenhet
vid den tidpunkt då uppskattningen äger rum.
3 §
Behörig
att påkalla åsättande av preliminärt taxeringsvärde är den som är ägare av
fastigheten.
Den
som innehar fastighet med tomträtt eller med vatlenfallsrätt eller sora innehar
ofri lorat i stad har i ägares ställe den behörighet sora avses i första
stycket.
Den
som innehar fastighet raed fideikoraraissrätl skall anses som ägare vid
tillämpningen av denna lag.
4 §
Ansökan
om preliminärt taxeringsvärde göres skriftligen hos länsstyrelsen i det län
där fastighelen är belägen.
I
ansökningshandlingen lämnas, i huvudsaklig anslutning till vad som föreskrives
om särskild fastighetsdeklaration, de uppgifter som behövs till ledning för
uppskattningen. Länsstyrelsen kan anmoda sökanden alt komplettera uppgifterna
vid äventyr att ärendet ändock prövas.
5 §
Länsstyrelsen
upprättar så snart det kan ske förslag till preliminärt taxeringsvärde och
översänder förslaget tUl sökanden för yttrande inom viss tid vid äventyr att
ärendet ändock slutligen avgöres.
Prop. 1971: 68 3
Länsstyrelsen
har rätt att vid ärendets handläggning höra ordföranden i den taxeringsnämnd,
som handlägger fastighetstaxering inom det område där fasligheten är belägen saml
anlita biträde av sakkunnig.
6 §
Efter
utgången av den lid som sökanden enligt 5 § fått sig förelagd för yttrande
fattar länsstyrelsen beslut i ärendet. Mol beslut får lalan ej föras. Om
beslutet underrättas sökanden saml den lokala skattemyndigheten.
7 §
För
beslut som avses i denna lag utgår avgift enligt följande.
Innefattar
beslutet avslag på ansökan eller all ansökan ej upptages till prövning är
avgiften 100 kronor.
Har prelirainärt
taxeringsvärde åsatts, utgår avgift raed 300 kronor ora fastighetens
uppskattade värde ej överstiger 200 000 kronor och i annat fall med 600 kronor.
Har
avgiften ej erlagts inora en månad efler det krav på avgiften delgivits
sökanden, får utmätning ske för avgiften utan föregående dom.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1971, då förordningen (1933: 357) ora åsättande i
vissa fall av särskilt uppskatlningsvärde å fastighet skall upphöra att gälla.
I fråga ora fraraslällning ora åsättande av prelirainärt taxeringsvärde som
skett före ikraftträdandet gäUer dock den upphävda förordningen. Vad som föreskrives
i förordningen ora länsprövnings-närand skall fr. o. ra. den 1 juli 1971 i
stället avse länsstyrelsen. Med taxeringsnämnd avses i förekommande fall även
särskild fastighetstaxeringsnärand.
Prop.
1971: 68
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet
på Stockholms slott den 26 februari 1971.
Närvarande:
statsrainistern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF,
WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen
för finansdeparteraentet, statsrådet Sträng, anraäler efler geraensara
beredning raed statsrådets övriga ledaraöler fråga ora särskilt uppskattningsvärde
på fastighet och anför.
Inledning
Nya
regler gäller fr. o. ra. år 1970 för allraän fastighetstaxering och fr. o. m.
år 1971 för särskUd fastighetstaxering. De nya reglerna, sora omfattar såväl
materiella bestämmelser som organisations- och hand-läggningsbestäraraelser,
har korarait lill slånd i huvudsak på grundval av arbete som utförts av de båda
fastighelstaxeringskommilléer sora lillsaltes år 1966. Faslighelslaxeringskorarailtéerna
har avslutat sitt arbete i och raed överläranandel av en proraeraoria (Ds Fi
1971: 2), Förslag angående bestäraraelserna om särskUl uppskatlningsvärde på
fastighet.
Efler remiss har yttranden
över proraeraorian avgetls av hovrätten för Västra Sverige, statskontoret,
kammarrätten, byggnadsstyrelsen, bankinspektionen, försäkringsinspektionen,
arbetsmarknadsstyrelsen, bostads-styrelsen, lanlmäteristyrelsen,
länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Kalmar, Skaraborgs, Kopparbergs och
Västerbollens län, exekutionsväsendets organisationsnärand (EON), statens vattenfallsverk,
fuUraäk-lige i riksgäldskonlorel. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Svenska
bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges jordbrukskasseförbund,
Svenska försäkringsbolags riksförbund, Länsförsäkringsbolagens aktiebolag.
Svenska komraunförbundel. Svenska landstingsförbundet, Sveriges allraännyttiga
bostadsförelag, Sveriges fastighetsägareförbund, Föreningen auktoriserade
revisorer. Svenska revisorsamfundet. Svensk industriförening. Svenska byggnadsentreprenörför-
Prop.
1971: 68 5
eningen,
Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges industriförbund, Sarafundet
för fastighetsvärdering, Sveriges advokalsarafund och Taxeringsnärandsordförandenas
riksförbund. Lantbrukarnas riksförbund har åberopat etl yttrande sora avgelts
av Lantbrukets skattedelegalion.
Nuvarande
ordning
EnUgl
lagen (1933: 359) angående vad raed faslighets taxeringsvärde i vissa fall
skall förslås skall föreskrift i lag eller författning ora fastig-hels
taxeringsvärde såsora grund för beräkning av belopp, intill vilket inteckning i
faslighet raå godkännas sora säkerhet vid utlåning eller sora täckning för
fonder eller inlåning, i stället gälla ora del prelirainära taxeringsvärdet när
sådani värde finns. Med preliminärt taxeringsvärde avses i lagen elt för
fastighet gällande särskilt uppskatlningsvärde för fastighelsbelåning enligt
vad därom finns föreskrivet. Härmed åsyflas bestämraelserna i förordningen
(1933: 357) ora åsättande i vissa fall av särskilt uppskatlningsvärde å
fastighet (UppskF). Förordningen innehåller följande.
Ora ny-, lill- eller orabyggnad
skett på fastighet efter den tidpunkt, som det för fastigheten senast
fastställda taxeringsvärdet avsett, kan fastighetsprövningsnämnd eller länsprövningsnärand
åsätta fastighelen särskilt uppskatlningsvärde för fastighelsbelåning (prelirainärt
laxerings-värde) all gälla intUl dess nytt taxeringsvärde sora avser tidpunkt efler
ny-, lUl- eller ombyggnaden fastställts för fastigheten (1 § första stycket UppskF).
Även i del fall alt fastighet nybildas genom avstyckning eller sararaanläggning
eller genora all lorat blivit rättsligen beslående kan prelirainärt
taxeringsvärde åsättas att gälla intill dess nytt taxeringsvärde avseende
tidpunkt efler nybildningen blir faslslälll för fastighelen eller för område
vari den ingår (1 § andra stycket). Vid åsättande av prelirainärt taxeringsvärde
tiUärapas de grunder som gäller för åsättande av taxeringsvärde enligt komraunalskallelagen
(1928: 370). Uppskattningen skall eraeUertid ske raed hänsyn lUl fastighetens
beskaffenhet vid den lidpunkt då uppskattningen äger rura (2 §). Behörig alt
påkalla åsättande av prelirainärt taxeringsvärde är fastighetens ägare. När
del gäller toratrält, vattenfallsrätt eller ofri lorat i stad tiUkoraraer
behörigheten i stället innehavaren. Den sora innehar fastighet raed fideikoraraissrätl
anses sora ägare (3 §).
Framställning
ora åsättande av prelirainärt taxeringsvärde skall göras skriftiigen, vara
ställd till faslighelsprövningsnäranden eUer länspröv-ningsnäranden och inges
eller insändas till prövningsnärandens kansli (4 § första stycket UppskF). Fraraställningen
bör innehålla de upplysningar sora behövs till ledning för uppskattningen, i
huvudsaklig an-
2
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 68
Prop.
1971: 68 6
slutning
till vad som är föreskrivet ora särskild faslighelsdeklaralion (4 § andra
stycket).
Efler
viss förberedande behandUng, varvid bl. a. iordningställs utdrag av senast
upprättade fastighelslängd för fastighelen (5 § UppskF), anmäls ärendet vid sararaanträde
raed fastighetstaxeringsnäranden eller, om denna avslutat sin verksarahet, hos laxeringsnäranden,
som kan samraanträda för detla ändamål även sedan dess arbete i övrigl avslutals.
Del åligger näranden atl efler sorgfällig prövning föreslå prelirainärt
taxeringsvärde för fastighelen (6 § första stycket). Närandens beslut
antecknas tiU protokollet (6 § andra styckel). Protokollet skall sedan i
justerat skick tillika raed handlingarna i ärendet ofördröjligen översändas
till prövningsnärandens kansli (6 § ttedje stycket).
Sökanden
underrättas om del föreslagna värdet i rekommenderat brev raed föreläggande
att, ora han vill fraraställa erinran raot förslaget, inkoraraa med sådan
erinran till prövningsnämndens kansli inom viss angiven tid vid äventyr alt
ärendet ändock företas lill avgörande i befintiigt skick (7 § UppskF). Efter
utgången av den förelagda tiden överläranas ärendet till faslighelsprövningsnäranden
eller, ora nämnden avslutat sitt arbete, lill länsprövningsnäranden. Näranden
skall företa ärendet tUl slutligt avgörande ulan dröjsraål (8 § första
stycket). Före avgörandet skall taxeringsintendenten tillkännage näranden sin raening
(8 § andra stycket). Nämndens beslut protokollförs (8 § Iredje stycket).
Beslutet meddelas sökanden genora utdrag av protokollet (9 § första styckel).
Över beslutet får talan inle föras (8 § fjärde stycket).
Har prelirainärt
taxeringsvärde åsatts utgår avgift för prolokollsut-dragel enligt denna tariff
(9 § andra styckel UppskF):
Fastighetens
1
uppskattade v ä rde
Avgiftens
belopp
Kronor
Kronor
Kronor
H ö gst
25 000
25
L ä gst
25 100
»
40 000
40
»
40 100
»
55 000
55
»
55 100
»
75 000
75
»
75 100
»
100 000
100
»
100 100
»
200 000
125
»
200 100
»
300 000
150
»
300 100
»
500 000
175
»
500 100
»
700 000
200
»
700 100
»
1 000
000
250
»
1 000
100
»
2 000
000
300
ö ver
2 000
000
400
Staten
är befriad från avgift (12 §). Avgiftsbelagt prolokoUsutdrag skall tillställas
sökanden raot postförskott. Har avgiften inle erlagls inom en månad efler del prolokollsuldragel
avsänts kan utmätning ske för avgiften (9 § tredje stycket).
Prop. 1971: 68 7
Beslut
om åsättande av preliminärt taxeringsvärde meddelas taxeringsintendenten och
den lokala skattemyndigheten (10 § första stycket UppskF). Underrättelse om
gällande prelirainära taxeringsvärden läranas årligen till ordförandena i fastighetstaxeringsnäranderna
eller i de lokala taxeringsnärandema (10 § andra stycket).
UppskF
innehåller dessutom besläramelser ora ersältning ål ordförande i fastighetstaxeringsnärand
ra. fl. (13 §).
Kungl.
Maj:t kan raeddela tillärapningsföreskrifter till UppskF (14 §). Della har
skett i kungörelsen (1933: 358) raed vissa föreskrifter för lill-lärapning av
förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) ora åsättande i vissa fall av särskilt uppskatlningsvärde
å fastighet.
Promemorian
I proraeraorian
lämnas till en början en allraän bakgmnd lill bestämmelserna om särskilt uppskatlningsvärde
på fastighet. Det påpekas alt syftet raed de ifrågavarande bestäraraelserna var
alt bereda ägare till en fastighet, sora ökat i värde på gmnd av ny-, till-
eller ombyggnad eller som nybildals, möjlighet alt under de delar av årel, då tillfäUe
inte fanns atl i vanlig ordning få laxerragsvärde åsätt fastigheten, erhålla elt
officiellt värde på fastigheten. Detla värde kunde sedan användas såsom gmnd
för beräkning av det belopp, intill vilket en del kreditinrättningar, försäkringsanslaller
ra. fl. fick motta inteckning i fast egendora som säkerhet för utlåning och som
täckning för fonder. För dessa kre-dilorgan gällde nämligen all de fick motta
inteckningar i fast egendom endast ora inteckningen låg inora den inlecknade
fastighetens laxerings-värde eller inom viss del av taxeringsvärdet.
Vidare
läranas i proraeraorian en redogörelse för andra bestäraraelser sora är av
betydelse för lagstiftningen om preliminärt taxeringsvärde. Här kan lärapligen
återges följande.
Förordningen
(1924: 474) med särskilda bestämmelser om anbringande av omyndigs medel.
Enligt
2 § får utlåning av omyndigs medel utan överförmyndarens samtycke ske endast raot
säkerhet av inteckning i jordbmksfastighet eller i hyresfastighet i stad,
köping eller municipalsamhälle. Inteckningen skall bl. a. ligga inora 60 "/o
av senast fastställda taxeringsvärdet.
Lagen
(1938: 96) om understödsföreningar.
Enligt
19 § första stycket skall de raedel som enligt lagen avsatts lill fond eller
reserverats redovisas bl.a. i skuldförbindelser, för vilka föreningen äger
säkerhet genom inteckning i fast egendora inora två tredjedelar av senast
fastställda taxeringsvärdet, eller i föreningen tillhörig fastighet intill två
tredjedelar av taxeringsvärdet.
Prop. 1971: 68
Lagen
(1948: 433) om försäkringsrörelse.
Enligt
274 § skall vid varje tidpunkt elt belopp raotsvarande försäkringsfonden för Uvförsäkringar
vara redovisat i vissa närmare angivna slag av värdehandlingar, bl. a.
skuldförbindelser för vUka försäkringsbolaget bar säkerhet genom inteckning.
När det gäller jordbmks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet skall
inteckningen ligga inom fyra femtedelar och i annan fastighet inora två
tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde. Beträffande tomträtt till
vilken hör byggnad som är avsedd för bostads-, kontors- eller affärsändaraål
skall inteckningen ligga inom fyra femtedelar och i annan toratrält inom tvä tredjedelar
av senast fastställda taxeringsvärde, raed den ytterligare begränsning som försäkringsinspeklionen
föreskriver raed hänsyn till loralrätlsavtalels innehåll eller annan oraständighel.
Enligt
275 § skall vid s. k. allfraralidsförsäkring eller försäkrmg för längre tid än
tio år när försäkringen är av annat slag än personförsäkring nyssnäranda redovisningsbestäraraelser
gälla för redovisning av preraiereserven.
Meddelar
försäkringsbolag såväl livförsäkring sora annan försäkring än personförsäkring,
skall enligt 277 § tillgångar raotsvarande säkerhels-fondens redovisas enligt bestäraraelserna
i 274 § om försäkringsfond.
Kommunallagen
(1953: 753).
Enligt
61 § andra stycket skall penningmedel som inle behövs för nära förestående utbetalningar
bl. a. placeras i sådana tillgångar i vilka förmyndare får utan
överförmyndarens lillslånd anbringa omyndigs medel. Motsvarande bestämmelser
finns i 65 § andra stycket koraraunallagen (1957: 50) för Slockholra och i 16
§ första stycket lagen (1957: 281) ora komraunalförbund.
Förordningen
(1956: 629) om erkända arbetslöshetskassor.
Enligt
42 § får viss del av tillgångar sora erkänd arbetslöshetskassa skall avsälla sora
fond raed lillsynsrayndighelens raedgivande redovisas i skuldförbindelser, för
vilka kassan har säkerhet genom inteckningar i annan fastighet än
industrifastighet eller i toratrält inom två tredjedelar av senast fastställda
taxeringsvärde.
Reglementet
(1961: 265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.
EnUgt
9 § första stycket får fondraedel placeras i bl. a. skuldförbindelser, för vUka
fond äger säkerhet genora inteckning i fast egendom eller tomträtt inom två
tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde.
Prop.
1971: 68 9
Reglementet
(1962: 401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder
för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen.
Enligt
2 § får fondmedel placeras i bl. a. skuldförbindelser, för vilka kassan äger
säkerhet genom inteckning i annan faslighet än industrifastighet inora två
tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde.
I proraeraorian
erinras också om alt föreskrifter om faslighets taxeringsvärde som gmnd för
beräkning av belopp intill vilket inteckning i faslighet får godkännas som
säkerhet vid utlåning eller som täckning för fonder kan förekoraraa även vid obligalionsupplåning
och sora villkor för placering av stiftelses medel.
Vissa
statistiska uppgifter redovisas i proraeraorian. Dessa uppgifter torde få
bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende sora bilaga 1.
Av
uppgifterna fraragår all antalet fraraställningar om åsättande av särskilt uppskatlningsvärde
har uppgått tUl i medeltal 217 ora årel för perioden 19651970. Av dessa har
34 "/o avslagils av forraella skäl. De sararaanlagda åsatta uppskallningsvärdena
har under åren 1965 1969 uppgått till i medeltal ca 660 milj. kr. per år. Detla
har inneburit en genomsnittlig värdehöjning i förhållande lUl senaste
taxeringsvärdet raed något över 100 */o. Framställningarna under perioden
19651969 har fördelat sig på i medeltal följande ägarkalegorier, näraligen 50 "/o
fysiska personer, 1 "/o dödsbon, ca 47 "/o svenska aktiebolag och 2 "/o
annan juridisk person. I fråga om fastighetstyperna har genomsnittligen ca 3 0/0
avsett jordbmksfastigheter, ca 2 "/o obebyggda tomter för per-raanentvUlor
eller frilidsändaraål, ca 45 "/o bebyggda villafasligheler (en-eller tväfarailjsfasligheter),
ca 15 "/o fastigheter bebyggda raed fritidshus, ca 11 »/o hyres- och/eller
affärsfasligheler och ca 240/0 industrifastigheter.
Den genorasnitlliga
liden för behandling av framställning om särskilt uppskatlningsvärde har enligt
promemorian under åren 19651969 varit 63 dagar.
Efler
atl ha inhämtat synpunkter från rayndigheter och organisationer har fastighetstaxeringskommittéema
stannat för att framlägga det förslagel alt lagen angående vad med fastighets
taxeringsvärde i vissa fall skall förslås och UppskF upphävs raed verkan fr. o.
ra. den 1 juli 1971. I stället föreslås en ny lag angående vad raed faslighets
taxeringsvärde i vissa fall skall förstås sora avses skola träda i kraft
näranda datum. Lagförslaget torde få bifogas stalsrådsprotokollel i detta
ärende som bilaga 2. Lagförslaget har den innebörden att den, som enligt
föreskrift i lag eller annan författning har alt iaktta att fastighets
taxeringsvärde skall utgöra gmnd för beräkning av belopp intill vilket
inteckning i fasligheten får godkännas som säkerhet vid utlåning eller som
täckning
Prop.
1971: 68 10
för
fonder, själv skall få uppskatta fastighetens värde efler förändringen. En
förutsättning är dock atl fastighelen tidigare inle taxerats eller, om
taxeringsvärde finns, beträffande fastighelen inträffat sådan förändring som
avses i 12 § 2 raom. komraunalskallelagen. Del uppskattade värdet avses skola
få gälla till dess fastigheten taxerats vid nästföljande fastighetstaxering.
Uppskattningen skall enligt lagförslaget ske raed iakttagande av fastighetens
beskaffenhet vid tidpunkten för uppskattningen men efler det allmänna prisläge
och de gmnder i övrigl sora lill-lärapats vid den närmast föregående allraänna
fastighetstaxeringen.
I
proraeraorian redovisas följande raoliv för förslaget.
Sedan
år 1933, då den aktuella lagstiftningen om preliminärt taxeringsvärde tillkom,
har utvecklats elt system för slalsbelåning av ny-, till- och orabyggnader vari
taxeringsvärdena inte längre spelar sarama roll som tidigare.
Vidare
förekommer inle längre i banklagstiftningen bestäraraelser ora taxeringsvärde sora
beräkningsgmnd för s. k. kapilaltäckning.
Åtskilliga
av de långivande organ som alltjämt kan beröras av reglerna ora preliminärt
taxeringsvärde sägs ha fått vidgade möjligheter till fri långivning och
dessutom förbättrade resurser för kvaUficerad fastighetsvärdering.
Antalet
fraraställningar ora åsättande av särskilt uppskatlningsvärde har rainskat starkt.
Tendenser till fortsatt rainskning sägs vara uppenbar i alla län, även om
antalet varierar raellan länen.
Av
de omkring 217 framställningar om åsättande av särskilt taxeringsvärde som inkorarait
i genorasnitl per år under de sex senaste åren sägs i promemorian en inte ringa
del vara föranledd av andra skäl än förfallningskrav ora fondtäckning e. d. Som
skäl har således i stället förekomrail fastighetsägarens intresse av alt få elt
officiellt uppskatlningsvärde som utgångspunkt för förhandlingar ora
försäljning, om fördelning av kostnader i samband med geraensarahelsanläggningar
eller för alt kunna ange pantförskrivna inteckningars läge i eraissionsprospekl
i samband raed obligalionsupplåning, ra. m.
Ytterligare
anges i proraeraorian all den nuvarande proceduren är alltför oraständlig och
tidsödande för det fåtal ärenden som förekoraraer.
Fömlora
de raoliv för avskaffande av nuvarande bestäraraelser som nu redovisats
innehåller proraeraorian även en utförlig kritik av be-stämmelsernas nuvarande utforraning.
Del konstateras bl. a. all bestäraraelserna är föråldrade och i vissa fall
oklara lill sin innebörd. Den nya lagstiftningen på fastighetstaxeringens Oraråde
kräver oinarbetning-ar. Vidare krävs andra bestäraraelser också raed hänsyn
till den nu förestående omorganisationen av prövningsnäranderna. Dessutom påpekas
atl de avgifter som tas ut i de helt övervägande antalet fall täcker endasl en
raindre del av de kostnader som uppkommer vid behandlingen av ärenden om åsättande
av särskilt uppskatlningsvärde. Inle heller
Prop.
1971:68 11
finns
del enligt promemorian någon grund för en tariff raed högre avgifter för
större uppskallningsvärden, eflersora del inle råder något saraband raellan ell
ärendes svårhetsgrad och uppskatlningsvärdels storlek.
Speciellt närans i proraeraorian
härjämte en brist i nuvarande bestämmelser, näraligen atl särskilt uppskatlningsvärde
får åsättas även ora värdehöjningen är så liten att ny- eller orataxering inte
kan ske med hänsyn lill 12 § 2 mom. koramunalskattelagen. Delta kan enUgt proraeraorian
få lill följd alt det taxeringsvärde sora åsätts nästa gäng blir lägre än det
särskilda uppskaltningsvärdel. Fallet bUr aktueUt när åsällandel av
taxeringsvärde ökar vid den årligen återkoraraande särskilda
fastighetstaxeringen.
Korarailléerna har vid
utarbetandet av sitt förslag räknat raed alt de rayndigheter saral fysiska och
juridiska personer som är på ell eller annat sätt beroende av taxeringsvärdet
vid placering av fondmedel i regel kan avvakta den närmast inträffande
fastighetstaxeringen. Något särskilt behov dessförinnan av etl preliminärt
taxeringsvärde skulle således inle behöva föreligga. Del erinras i proraeraorian
all för lillärapning av bestäraraelserna om placering av omyndigs medel några
regler ora prelirainärt taxeringsvärde inle fanns före år 1933 och att de
nuvarande bestäraraelserna inte avsett all läcka något behov i della speciella
faU.
Remissyttrandena
Koraraitléförslaget
har vid reraissbehandlingen fått ell övervägande positivt raottagande. De allra
flesta instanserna delar korarailléernas uppfattning all bestäraraelserna ora
särskilt uppskatlningsvärde nuraera förlorat sin väsentliga betydelse och alt
de kan ersättas av den upp-skallningsregel sora förordals i koraraitléförslaget.
Förslagel har erael-lertid också mött kritik. Från flera håll frarahålls alt
del allljäral behövs en raöjlighet alt få elt särskilt uppskatlningsvärde på
fastighet faststäUt genora myndighels medverkan. Invändningar görs därför mot
att beslämraelsema slopas.
Bostadsstyrelsen
uttalar alt taxeringsvärden merendels saknar betydelse för den statliga kreditgivningen
lUI bostadsbyggandet. Styrelsen påpekar emellertid alt taxeringsvärdet kan vara
ell riktraärke för atl bestäraraa inteckningssäkerhelens förraånsläge vid
statlig långivning på jordbmksfastighet eller att bevilja lån för förbättring
av bostad enligt kungörelsen (1962: 538) ora förbätlringslån. Styrelsen har
ingenting atl erinra raot koraraitléförslaget.
Länsstyrelsen i Skaraborgs
län frarahåller att de ifrågavarande bestäramelserna inle längre fyller någon
funktion. Eftersom bankers och
Prop.
1971: 68 12
andra kreditinrättningars utlåning numera inle anknyter
till fastighets taxeringsvärde, torde något behov inle längre föreligga för
ägare av faslighet eller annan atl få en officiell värdering av fastighet i
annan ordning än den sora gäller vid allraän eller särskUd fastighetstaxering. SkiUle
undanlagsvis elt sådant behov yppa sig anser länsstyrelsen att delta kan
tillgodoses genora alt den, som behöver den särskUda värderingen, själv låter
föranstalta därom på ell ur allmän synpunkt godtagbart sätt. Länsstyrelsen
biträder korarailléernas förslag. Uttalanden av sararaa innebörd görs av
länsstyrelserna i Kalmar och Kopparbergs län saral Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Statskontoret pekar på all ell slopande av raöjlighelema
alt få prelirainärt taxeringsvärde åsätt raedför adrainistraliva fördelar.
Lantmäteristyrelsen
frarahåller atl något behov av särskilt uppskatlningsvärde inle föreligger
såvitt gäller fastighelsbildningslagsliflningen och närliggande lagstiftning.
Beträffande uppskaltningsvärdel sora grund för fördelning av väghållningskoslnader
anför styrelsen all taxeringsvärdet enligt huvudregeln i 76 § lagen (1939:
608) ora enskUda vägar är grund för fördelning av vägkoslnaderna i en vägförening
bUdad enligt nämnda lag. Är fastigheten inte taxerad när vägföreningen bildas
skall förrättningsraannen bestäraraa elt särskilt värde att lägga lUl gmnd för
fördelning av kostnaderna intill dess laxering skett. Uppkoraraer frågan ora
alt uppskatta elt värde senare åligger det enligt 85 § lagen (1939: 608) ora
enskilda vägar länsstyrelsen all efler utredning bestämma della.
Länsstyrelserna lorde därmed, säger styrelsen, ha tillämpat del förfaringssätt
som finns stadgat i 1933 års förordning. Elt upphävande av nuvarande bestämraelser
om särskilt uppskatlningsvärde synes i förevarande hänseende inle innebära
annat än all handläggningsrulinerna kan komma all ändras.
EON konstaterar all ifrågavarande bestäraraelser berör
exekutionsväsendet i raycket Ulen utsträckning. EON anser all ell lagförslag
bör utforraas så alt inora utsökningsrätten uppskatlningsvärde i förekoraraande
fall alllid gäller sora fastighets taxeringsvärde ora inle annat följer av
särskild föreskrift.
Kommiltéförslaget
tillstyrks vidare eller läranas ulan erinran av byggnadsstyrelsen,
bankinspektionen, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyreberna i Stockholms,
Uppsala särat Västerbottens län, statens vattenfallsverk, fullmäktige i riksgäldskonloret.
Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges
jordbrukskasseförbund. Svenska försäkringsbolags riksförbund.
Länsförsäkringsbolagens aktiebolag. Svenska kommunförbundet. Svenska
landstingsförbundet, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag. Svenska
revisorsamfundet. Samfundet för fastighetsvärdering, Sveriges advokatsamfund.
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund och Lantbrukets skattedelegation.
Föreningen auktoriserade revisorer tillstyrker förslaget raed vissa
reservationer;
Prop. 1971: 68 13
Försäkringsinspektionen
frarahåller all effekten av förslagel för försäkringsbolagens och
understödsföreningarnas del i praktiken saknar betydelse. Inspektionen vUl
därför inte motsätta sig ett genomförande av förslagel men ifrågasätter om inte
möjligheten att få särskUt uppskatlningsvärde borde kunna behåUas med elt
förenklat förfarande.
Invändningar raot koraraitléförslaget
fraraförs av kammarrätten, Sveriges industriförbund. Svenska
byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges hantverks- och industriorganisation,
Sveriges fastighetsägareförbund och Svensk industriförening.
Kammarrätten delar
visserligen korarailléernas uppfattning att de nuvarande bestäraraelserna ora
särskilt uppskatlningsvärde bör ersättas med modema regler. Dorastolen anser
del också riktigt all särskilt uppskatlningsvärde skall få sältas bara då fömtsättningar
för orataxering föreUgger enligt 12 § 2 raora. koraraunalskatlelagen. Då dessa
besläramelser f. n. överses av den nyligen lillsalla fastighetstaxeringsut-redningen
anser emellertid kararaarrällen all frågan ora särskilt uppskatlningsvärde bör
anstå i avvaktan på resultatet av utredningens arbete.
Sveriges industriförbund frarahåUer
atl den beloppsraässigt största delen av de uppskallningsvärden enligt korarailléerna
660 railj. kr. per år sora äsatts under senare år, lorde gälla
industrifastigheter. Möjligheten att få etl särskUt uppskatlningsvärde faststäUt
har sålunda enligt förbundet betydelse för del svenska näringslivet och bör
behållas. Förbundet uttalar vidare atl möjligheten alt snabbt få etl officiellt
besked angående viss egendoms värde har mycket stor betydelse vid upplåning hos
andra långivare än vanliga kreditinstitut saral vid nyemission och
obligationsupplåning. All i nuvarande kreditläge försvåra eller försena sådan
upplåning anser förbundet direkt olämpligt.
Även Svenska byggnadsentreprenörföreningen
pekar på att toppbelåningen av fastigheter ofta sker utanför de reguljära
kreditinstituten. Föreningen framhåller alt det i sådana fall raånga gånger är etl
villkor för erhåUande av kredit all låntagaren kan visa upp elt taxeringsvärde
eller annat jämförbart av rayndighel uppskattat värde. Etl genoraförande av
kommittéförslaget skulle enligt föreningen i vissa fall väsentligt försämra kredillagärnas
finansieringsmöjligheter.
Svensk
industriförening fraraför inle några invändningar av principiell art raot kommiltéförslaget
raen anser att elt uppskatlningsvärde bör kunna erhållas utan kostnad för den
sökande.
Prop.
1971: 68 14
Departementschefen
En
fastighets taxeringsvärde har betydelse på rällsoraråden även utanför
beskattningen. Således finns i bestämraelser ora hur fondmedel och andra
tillgångar skall redovisas ofta anknytning till taxeringsvärdet, om det är
fråga om placermg i fastighet. Sora fraragår av den tidigare redogörelsen förekoramer
redovisningsbestämraelser av detta slag för försäkringsbolag,
understödsföreningar, erkända arbetslöshetskassor, riksförsäkringsverkets
fonder, de allmänna försäkringskassomas fonder för den obligatoriska och den
frivilliga sjukförsäkringen, korarauner, m.fl.
Allmän
fastighetstaxering sker i princip vart femte år. De värden som då fastställs
får inle ändras förrän vid nästa allraänna fastighetstaxering annat an under
de förutsättningar, sora anges i 12 § 2 mom. första styckel komraunalskallelagen,
näraligen
ora
sådant förhällande inträffat alt taxeringsenhet bör delas upp i flera
taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter bör slås sararaan till en,
eller
ändring inträtt i faslighels beskattningsnatur,
eller
faslighet, som förut varit undantagen från skatteplikt, blivit skattepliktig,
eller
faslighels värde genora eldsvåda, vallenflöde eller annan sådan anledning eller
genora nedrivning av byggnad eUer skogsavverkning rainskals så myckel all förändringen
föranleder en rainskning av taxeringsvärdet raed minst en femtedel,
eller
fortsatt bebyggelse skett på faslighet, som vid den tidpunkt sora den
nästföregående laxeringen avsett inle varit färdigbyggd,
eller
faslighets värde annars genom ny-, lill- eller orabyggnad förhöjts så raycket
att därav föranleds en ökning av taxeringsvärdet raed rainst en feraledel.
Finns
skäl till ny- eller omtaxering enligt någon av de gmnder nu nämnts, sker detla
vid den särskilda fastighetstaxering sora äger rum varje är i laxeringsperioden
meUan två aUmänna fastighetstaxeringar.
Sedan år 1933 finns
dessutom en möjlighet att som gmnd för beräkning av belopp intill vilket
inteckning i faslighet kan godkännas som säkerhet vid utlåning eller sora täckning
för fonder eller inlåning få. faststäUt elt särskilt uppskatlningsvärde.för
fastighetsbelåning, ett s.k. prelirainärt taxeringsvärde.
Prelirainärt
taxeringsvärde kan åsättas ora ny-, tiU- eller orabyggnad skett på fasligheten
efter den lidpunkt sora det för fastighelen senast fastställda taxeringsvärdet
avsett. Även i vissa fall av fastighetsbildning kan prelirainärt taxeringsvärde
åsättas. Prelirainärt taxeringsvärde gäller intill dess nytt taxeringsvärde, som
avser tidpunkt efter ny-, till-
Prop.
1971: 68 15
eller
ombyggnaden eller fastighetsbildningsåtgärden, blir fastställt för fasligheten.
Enligt
gällande bestämraelser skall prelirainärt taxeringsvärde åsättas av fastighetsprövningsnärand
eller länsprövningsnärand sedan förslag avlämnats av fastighetstaxeringsnärand
eller, ora denna avslutat sin verksarahet, av taxeringsnämnden. Har preliminärt
taxeringsvärde äsatts, utgår avgift enligt särskild tariff som jag redovisat i
det föregående. Avgiften är lägst 25 kr. och högst 400 kr. saral stiger i
proportion till det uppskattade värdet.
Faslighetstaxeringskoraraittéerna,
sora nu avslutat sitt arbete, har i en proraeraoria (Ds Fi 1971: 2), Förslag
angående bestäraraelserna om särskilt uppskatlningsvärde på fastighet, förordai
ell avskaffande av de nuvarande bestäraraelserna ora prelirainärt
taxeringsvärde. I stället föreslås en besläramelse av innebörd att ora i lag
eller författning föreskrivits för rayndighel eller annan atl faslighels
taxeringsvärde skall utgöra gmnd för beräkning av belopp, intill vilket
inteckning i fastighet kan godkännas sora säkerhet vid utlåning eller sora
täckning för fonder, det värde vartill fasligheten uppskattas av den
föreskriften gäller får läggas till gmnd för beräkningen. Sora ytterligare fömlsällning
avses dock skola gälla all fastighelen inle tidigare blivit taxerad eller, sedan
den senast äsatts taxeringsvärde, genoragått sådan förändring sora avses i 12 §
2 mom. komraunalskallelagen. Uppskattningen avses skola ske efler det aUraänna
prisläge och de grunder i övrigt sora tUlämpats vid den närmast föregående
allmänna fastighetstaxeringen, varvid fastighetens beskaffenhet vid den tidpunkt
då uppskattningen äger mm skall beaktas.
Faslighelslaxeringskoraraittéernas
förslag har rönt ett övervägande positivt gensvar vid reraissbehandlingen.
Flera reraissinstanser sora företräder låntagarintressen, bl. a. Svenska byggnadsenlreprenörföreningen,
är dock av den uppfattningen alt förslagel skulle i vissa fall väsentligt försärara
kreditlagares möjligheter att tillgodose sina finansieringsbehov.
I
promemorian läranas vissa statistiska uppgifter för vilka redogjorts i del
föregående. De sararaanlagda åsatta uppskattningsvärdena har under åren
19651969 uppgått till i raedellal ca 660 railj. kr. per år. Detla har
inneburit en genomsnittlig värdehöjning i förhållande till senaste
taxeringsvärdet med något över 100 "/o. Av de statistiska uppgifterna fraragår
vidare atl ca 50 "/o av fraraslällnragarna under nyssnäranda period
gjorts av fysiska personer och ca 47 "/o av svenska aktiebolag. Av fraraställningarna
har 45 »/o avsett bebyggda villafastigheter, 15 o/o fritidsfastigheter, 11 o/o hyres-
och/eller affärsfasligheler saml 24 o/o industrifastigheter.
Det
statistiska raaterialel visar alt bestäraraelserna om prelirainärt
taxeringsvärde tillgodosei: elt visst behov i samhället. Visserligen är an-
Prop. 1971: 68 16
talet
framställningar per år blygsamt det uppgår till i medeltal för perioden
19651970 ärligen 217. Det årliga kredilunderlag sora tillföres fastighelsraarknaden
är eraeUertid inle ringa. Sora fraragålt av rain tidigare redogörelse för nu
gällande fömlsältningar för ny- och orataxering omfattas inle all
byggnadsverksamhet omedelbart av den ordinära laxeringen; det kan ibland dröja tUl
nästa allmänna fastighetstaxering innan värdet justeras. Härav uppkommer
onekligen ölägenheter i faslighetskredilhänseende raed hänsyn till de förut oranäranda
reglerna om fondläckning och redovisning av tillgångar. Det kan givelvis göras
gällande alt den rikliga raeloden alt koraraa till rätta raed dessa olägenheter
inte bör sökas i reglerna ora taxeringsvärde ulan i reglerna ora fondtäckning
och redovisning av tillgångar. Jag kan i della sararaanhang närana alt fondtäckningsbestäramelserna
för försäkringsbolagen, riksförsäkringsverket och de allraänna
försäkringskassorna är föreraål för översyn av 1968 ärs kapilalraarknadsulredning.
I avvaktan på ulredningsresullalel, som torde få tUl följd att behovet av bestämraelser
om preliminärt taxeringsvärde komraer alt rainska avsevärt, är del enligt rain
uppfattning av betydelse all i princip behålla hittUlsvarande möjligheter att
fä sådant värde åsätt fastighet. Faslighelstaxeringskora-mittéernas förslag
innebär i elt visst avseende en försäraring av nuvarande läge. Rätten alt beslärama
låneunderlag, sora enligt förslaget skulle liUkoraraa den sora i del särskilda
fallet berörs av föreskrifterna ora taxeringsvärde sora underlag, avses näraligen
vid ny-, till- eller ombyggnad skola bli begränsad lill de fall av värdeändring
som omfattas av 12 § 2 mom. koraraunalskatlelagen, dvs. där värdeändringen
uppgår till 20 o/o. Enligt rain raening bör räll att begära preliminärt
taxeringsvärde föreligga i samraa utsträckning sora f. n. Nuvarande
förfarande, sora innebär beslutsfallande av fastighetsprövningsnärand
respektive prövningsnämnd efter förslag från faslighelslaxeringsnämnd
respektive taxeringsnärand bör eraeUertid kunna förenklas avsevärt. Ell annat
förfarande än det nu gällande krävs dessutom raed hänsyn lill den föreslående
oraorganisalionen inora länsstyrelserna, vilket bl. a. innebär inrättande av skatlerätler
och länsrätter. Sora hittills bör tas ul en avgift då prelirainärt
taxeringsvärde begärs. Avgiften bör i princip täcka kostnaderna för
värderingen.
Min
lösning ler sig i princip på följande sätt. Nuvarande bestämraelser om
giltigheten av prelirainärt taxeringsvärde enligt lagen (1933: 359) angående
vad raed faslighels taxeringsvärde i vissa fall skall förslås behålls
oförändrade. Besläraraelsernas avfattning är en sraula föråldrade bl. a. förekoraraer
ullrycket "inlåning" sora nuraera inle har någon tUlärapning raen
någon ändring i sak är inle behövUg. Förordningen (1933: 357) om åsättande i
vissa fall av särskilt uppskatlningsvärde å faslighet (UppskF) upphävs och
ersätts raed en ny lag ora särskilt uppskattningsvärde på faslighet. Enligt
denna lag skall i
Prop. 1971: 68 17
sararaa
utsträckning sora gäller f. n. fastighetsägare kunna påkalla åsättande av prelirainärt
taxeringsvärde. Vid åsättande av prelirainärt taxeringsvärde bör sora hittills tiUärapas
de grunder sora enligt koraraunalskatlelagen gäller för åsättande av
taxeringsvärde. Detla innebär bl. a. alt uppskattningen skall ske efler det allraänna
prisläge och de uppskatlningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast
föregående allmänna fastighetstaxeringen. Uppskattningen bör emellertid innefatta
en fullständig nyvärdering och skall ske med hänsyn till fastig-helens
beskaffenhet vid den tidpunkt då uppskattningen äger rura. Preliminärt
taxeringsvärde bör även i fortsättningen få gälla intill dess nytt
taxeringsvärde, avseende tidpunkt efter förändringen, fastställs för fastighelen.
Ansökan
om preliminärt taxeringsvärde bör göras hos länsstyrelsen i del län där
fastigheten är belägen. I ansökningshandlingen bör sökanden åberopa den
utredning sora grundar hans begäran. Del är lärapligt atl utredningen är av samraa
orafallning sora krävs vid särskild faslighels-taxering enligt faslighelsdeklarationsforraulärel.
Länsstyrelsen bör kunna infordra korapletlerande utredning. Därefter upprättar
länsstyrelsen så snart del kan ske ell förslag till prelirainärt
taxeringsvärde. Därvid bör länsstyrelsen kunna höra ordföranden i den taxeringsnärand
sora har hand ora fastighetstaxering i del oraråde där fastigheten ligger. Även
särskilda sakkunniga bör kunna anlitas. Förslagel utsänds lUl sökanden för
yttrande inora viss lid. Därefter fattar länsstyrelsen beslut om preliminärt
taxeringsvärde. Mol beslutet bör talan ej få föras. I fastighels-bildningsfallen
och vid raera orafaltande ny-, till- eller ombyggnad koraraer fasligheten
alltid atl underkastas granskning redan påföljande år.
Frägan
ora var ärenden rörande prelirainärt taxeringsvärde skall handläggas inora
länsstyrelsen får avgöras i arbetsordning för länsstyrelsen. Jag förulsätler
dock all handläggningen skall ske inora skalleavdelningen.
Påkallande
av prelirainärt värde bör föranleda avgift. Avgiften bör, sora jag tidigare frarahållit,
i princip läcka kostnaderna för värderingen. Det är emellertid inte lämpligt
att påföra kostnaderna efter särskUd utredning. I stället bör som hittills användas
en schablonraelod. Värde-ringskoslnaderna slår visserligen inte i proportion lill
del värde som blir åsätt, men del förefaller ändå rimligt all låta avgifterna sliga
ju högre värdet är på det objekt som skall värderas. Följande tariff förefaller
lämpUg.
Fastighetens
uppskattade värde Avgiftens belopp
Kronor Kronor
O
200 000 300
200
001 600
Prop.
1971: 68 18
Innefattar
beslutet avslag på ansökan eller alt ansökan ej upptas till prövning bör
avgiften vara 100 kr.
Har
preUminärt taxeringsvärde åsatts bör underrättelse härom ske lill den lokala
skattemyndigheten, som sedan i sin tur bör underrätta vederbörande taxeringsnärand.
Det
ankommer på Kungl. Maj:l eller myndighet sora Kungl. Maj:t besläraraer all
meddela de närmare föreskrifter sora behövs för tillärapningen av de nya
reglerna ora åsättande av preliminärt taxeringsvärde.
De
nya reglerna bör få tUlämpas fr. o. m. den 1 juli 1971, aUtså samtidigt med
att den nya länsslyrelsereforraen avses träda i krafl. Det bör i sararaanhangel
påpekas att ny- och oralaxeringsbestäraraelserna i 12 § 2 raora. koraraunalskatlelagen
är föreraål för översyn. En oraarbetning av dessa bestäraraelser liksora den fömlnäranda
översynen av place-ringsbeslämraelserna för försäkringsbolagen ra. fl. kan få liU
följd en ändrad lillärapning även av de nu aktuella bestäramelserna.
Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
alt
antaga inora finansdeparteraentet upprättat förslag till lag om särskilt
uppskattningsvärde på fastighet.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda raed instämmande av statsrådets övriga ledaraöler
heraställt förordnar Hans Maj:t Konungen all lUl riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga lUl della protokoll utvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1971: 68 19
Bilaga
1
Vissa
statistiska uppgifter
Antalet
framställningar om åsättande av särskUt uppskatlningsvärde har i medeltal för
perioden 19651970 årligen uppgått lUl 217. Blott 3 å 4 o/o av dessa har
avslagils av skilda formeUa skäl. FrarasläUning-arnas fördelning på olika år
och län fraragår av följande tablå.
Antal framst ä Uningar
å r
L ä n
1965
1966
1967
1968
1969
1970
AB
59
74
68
24
4
28
C
7
3
16
9
2
5
D
5
3
1
4
__
1
E
9
7
6
6
1
2
F
4
7
3
5
5
G
5
6
2
2
1
4
H
10
8
4
11
5
3
I
1
__
2
2
1
1
K
7
11
16
17
3
5
L
19
15
23
3
1
1
M
61
59
70
67
14
17
N
6
10
5
6
---
2
O
15
9
6
4
4
13
P
17
11
1
2
1
4
R
3
5
5
2
1
S
9
6
6
4
2
2
T
1
4
4
3
1
1
U
6
8
5
10
4
5
W
11
7
2
4
.
2
X
11
12
8
13
5
4
Y
4
10
9
13
2
2
Z
5
9
9
5
.
2
AC
5
14
16
11
5
8
BD
9
8
10
5
1
2
Summa
289
306
297
232
57
120
De
samraanlagda åsatta uppskallningsvärdena har under åren 1965 1969 uppgått tUl
i raedellal ca 660 railj. kr. per år. Della har inneburit en genorasnilllig
värdehöjning i förhållande lill senaste taxeringsvärdet raed något över 100
o/o. I saratliga fall har uppskaltningsvärdel även fördelats på delvärden som
anges i 10 § koraraunalskatlelagen.
Av
de fastighetsägare som gjort framställning om uppskatlningsvärde har i raedellal
under perioden 19651969 ca 50 o/o varit fysiska personer, 1 o/o dödsbon, ca
47 "fo svenska aktiebolag saral 2 o/o annan juridisk person.
Vad
gäller de fastighelslyper framställningarna avsett har genomsnittligen ca 2
o/o utgjorts av obebyggda lorater för perraanentvillor eller frilidsändaraål,
ca 45 o/o varit bebyggda villafastigheler (för en- eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
tvåfarailjs
perraanentviUor), ca 15 o/o avsett fastigheter bebyggda raed fritidshus medan
ca 11 o/o varit hyres- och/eUer affärsfasligheler och ca 24 o/o
industrifastigheter. Endasl ca 3 o/o av frarastäUningarna har hänfört sig tUl jordbmksfastigheter.
De
åberopade skälen för fraraställningarna har i genorasnitl varit tUl ca 13 o/o
fastighetsbildning, tUl ca 77 o/o ny-, liU- eller orabyggnadsål-gärder på fastighelen
saral till ca 10 o/o en korabination av de båda skälen.
Under
åren 19651969 har i raedellal per år erlagts något raer än 30 000 kr. i
avgifter för all prövningsnäranderna (faslighelsprövnings-näranderna) efler fraraställningar
åsätt särskilda uppskallningsvärden. Avgiftsbeloppet har i genorasnitl per fraraslällning
uppgått till 138 kr. Fördelningen på skUda avgiflsklasser av beslut ora åsättande
av särskilt uppskatlningsvärde kan utläsas ur nedanstående sararaanställning.
Avgifts-
ProcentueU
klass fördelning på resp.
avgiftsklass
utan
avgift
8 %
25 kr
17 %
40
14 %
55
8 %
75
5 %
100
5 %
125
6 %
150
4 %
175
4 %
200
3 %
250
4 %
300
7 %
400
1 s 0/ -> /o
Summa
100 %
Den
genorasnitlliga liden för behandling (i taxeringsnärand, av taxeringsintendenl,
i prövningsnärand ra. ra.) av framställning ora särskUt uppskatlningsvärde har
under åren 19651969 varit 63 dagar.
Sökandena
har under den studerade perioden i raer än 60 o/o av antalet fall avstått från
alt inkoraraa med yttrande över taxeringsnämndernas förslag lill uppskallningsvärden.
Ca 82 "/o av de inkorana yttrandena har varit tillstyrkande.
I
ca 80 o/o av totala antalet ärenden angående åsättande av särskilt uppskattningsvärde
har prövningsnäranderna (faslighelsprövningsnäran-dema) beslutat helt i
enlighet raed taxeringsnärandernas förslag och lUl ca 90 o/o har laxeringsintendenlema
bittätt dessa förslag.
Prop.
1971: 68 21
Bilaga
2
Fastighetstaxeringskommittéernas
förslag till lag angående vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fall skall
förstås
Härigenora
förordnas sora följer.
Har i lag eller
författning föreskrivits för rayndighel eller annan alt faslighels
taxeringsvärde skall utgöra grund för beräkning av belopp, intill vilket
inteckning i fastighelen raå godkännas såsora säkerhet vid utlåning eller såsora
täckning för fonder, och har fastigheten icke tidigare blivit taxerad eller
har sedan fastigheten senast åsattes taxeringsvärde beträffande denna
inträffat sådan förändring, sora i 12 § 2 mom. koraraunalskatlelagen avses, raå
till dess fasligheten taxerats vid nästföljande fastighetstaxering ulan hinder
av föreskriften såsora grund för beräkningen läggas det värde, vartiU
fastigheten uppskattas av den föreskriften gäller.
Uppskattning, sora i
första styckel avses, skall, raed iakttagande av faslighetens beskaffenhet vid
den tidpunkt, då uppskattningen äger rum, ske efter del allmänna prisläge och
de gmnder i övrigt som lillämpals vid den närraast föregående allraänna
fastighetstaxeringen.
1.
Denna lag träder i kraft den 1 juU
1971.
2.
Genora lagen upphäves lagen
(1933: 359) angående vad raed fas-tighels taxeringsvärde i vissa fall skall
förstås.
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710130
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar i 2 dokument.
- Prop. 1973:162 Kungl. Maj:ts proposition med förslag om nya regler för allmänna fastighetstaxering, m.m. s. 91 i texten
- Bet. 1971:SkU32 Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om särskilt uppskatingsvärde på fastighet s. 1 · s. 3 i texten