Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar i den indirekta beskattning
1971 · 103 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 50 av 103 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:73, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar i den indirekta beskattning
Dokumentets text
Kungl.
Maj:ts proposition nr 73 år 1971 Prop. 1971: 73
Nr 73
Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till ändringar i den indirekta beskattningen;
given Stockholms slott den 19 mars 1971.
Kungl.
Maj:l vUl härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag ora vars avlålande
till riksdagen föredragande departementschefen herastäUl.
GUSTAF ADOLF
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåU
I
propositionen föreslås, att pälsvaruskatlen och försäljningsskatten på s. k.
äkta mattor slopas vid årsskiftet 1971/72 och att försäljningsskatten på
guldsmedsvaror då samtidigt sänks från nuvarande 20 "/o tUl 10 »/o.
Vidare
föreslås med verkan fr. o. ra. den 1 juli 1971 vissa ändringar av förettädesvis
teknisk natur i den särskilda vamskatlen, skatten på mall- och läskedrycker,
den s. k. bUaccisen, den aUmänna energiskalten och de särskilda skatterna på
motorbränslen samt i följd härav vissa ändringar i tulltaxan.
1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 73
Prop. 1971: 73
1
Förslag tiU
Förordning
om upphävande av förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror
Härigenom
förordnas, atl förordningen (1943: 477) om skalt å vissa pälsvaror skall
upphöra atl gälla vid utgången av år 1971. Den upphävda förordningen gäller
fortfarande i fråga om förhållande sora hänför sig lill liden före nyss näranda
lidpunkt.
Prop.
1971: 73
2 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1948: 85) om
försäljningsskatt
Härigenom förordnas i fråga ora förordningen (1948: 85) ora
för-säljningsskatti,
deb att i 2, 8, 1013, 15, 1819, 27 och 2930 §§ ordet "kontroUstyrelsen"
i olika böjningsformer skall bytas ut mot "riksskatteverket" i
motsvarande form,
dels att 5, 6 och 25 §§ saml bUagan lill förordningen
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §.
1 m o m. Skatten utgår med Skallen utgår raed tio procent
tjugo procent av varans beskalt- av varans beskattningsvärde,
ningsvärde.
/ fråga om varor, som införas till riket av annan än
registrerad säljare, skall dock skatten, i den omfattning som av förteckningen
framgår, i stället utgå med i förteckningen upptaget belopp för viktenhet.
2 m o m. Den som registrerats
såsom säljare med skattepliktig
försäljning är, i den mån ej annat
av förteckningen framgår, skyldig
att för varje kalenderår erlägga
skatt med minst det belopp vilket
i förteckningen angivits såsom
minimiskatt. Om registreringen
avsett endast en del av året, skall
såsom minimiskatt erläggas vad
av den i förteckningen angivna
minimiskatten belöper på den tid,
som omfattats av registreringen.
Minimiskatten må minskas med belopp motsvarande
försäljningsskatten för sådana varor, som försålts under den tid, för vilken minimiskatten
beräknas, men som visas hava av säljaren förvärvats
Senaste lydelse av
2§ 1965:911
8 §1960:427
1013 och 15 §§1959: 94
1819 §§1965: 77
27 §1959: 94.
Senaste lydelse 1965: 77.
= Senaste lydelse 1949:100.
Prop. 1971: 73 4
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
dessförinnan
och därvid påförts skatt. För säljare, som bedrivit både skattepliktig och
skattefri försäljning, må minimiskatten minskas jämväl med ett belopp motsvarande
den försäljningsskatt, som skulle utgått för den skattefria försäljningen
därest denna varit skattepliktig.
Har
den skattepliktiga försäljningen avsett flera varuslag, för vilka minimiskatten
är bestämd till olika belopp, skall minimiskatt erläggas med det högsta
beloppet.
6
§* Beskattningsvärdet utgör
a)
då varan av registrerad säljare
försäljes till konsuraenl: det avtalade vederlaget;
b)
då varan av registrerad säljare
i annat fall än under a) avses försäljes till någon sora icke själv är
registrerad säljare: del åsatta försäljningsvärdet;
c)
då varan av registrerad säljare
ullages från rörelse för annat ändaraål än försäljning: del åsatta
försäljningsvärdet;
d) då
varan av annan än regi- d) då varan av annan än regi
strerad säljare införes lill riket slrerad säljare införes lill riket
för
försäljning: del pris va- för försäljning: det pris varan
ran
antages korama all betinga anlages koraraa all betinga vid
vid
försäljning till konsument; försäljning lill konsument;
för
annat ändamål: varans för annat ändaraål: varans
värde, beräknat enligt 4 § tull- värde, beräknat enligt 4 § tull
taxeförordningen, raed tillägg taxeringsförordningen (1960:
av den å varan belöpande tullen 391), med tillägg av den å va-
ävensom däratöver tjugofem ran belöpande tullen ävensom
procent av del sålunda uträkna- därutöver 11,11 procent av det
de beloppet; saml sålunda uträknade beloppet;
samt
e) dä
varan av annan än registrerad säljare försäljes till pris över
stigande det enligt 3 § åsatta försäljningsvärdet: det belopp varraed ve
derlaget överstiger näranda värde.
I
fall, varora förraäles i 4 § 1 mom. sista stycket, är beskattningsvärdet lika raed
det åsatta försäljningsvärdet.
KontroUstyrelsen
äger, i den Riksskatteverket äger, i den om-
omfattning så lärapligen kan ske, fattning så lärapligen kan ske,
föreskriva atl del åsatta försälj- föreskriva atl det åsatta försälj
ningsvärdet skall utgöra beskalt- ningsvärdet skall utgöra beskatt
ningsvärde järaväl vid försäljning ningsvärde järaväl vid försäljning
sora ovan under a) avses. sora ovan under a) avses.
*
Senaste lydelse 1952:199.
opaginerad Kontrollera mot PDF
25 §5 Vid införsel tUl riket av skattepliktig vara, för
vilken skatt skall erläggas i saraband raed införseln, skall den skallskyldige,
där ej annat nedan stadgas, i samband raed luUlaxeringen av varan lill lullrayndig-heten
i två exeraplar avlärana en på tro och heder avgiven deklaration angående
varans beskattningsvärde.
Deklaration
erfordras icke beträffande vara, för vilken skalt utgår med i förteckningen
angivet belopp för viktenhet, ej heller beträffande annan vara därest denna
införes till riket för annat ändaraål än försäljning. I fråga om vara som sist
sagts skall den skallskyldige i stället till tullmyndigheten avlärana skriftiig
försäkran i två exeraplar rörande ändaraålet raed införseln; dock all sådan
försäkran icke erfordras om del är uppenbart alt varan införes för annat
ändamål än försäljning eller användning i förvärvssyfte.
Deklaration erfordras icke beträffande vara, vilken
införes lill riket för annat ändamål än försäljning. I fråga om sådan vara
skall den skallskyldige i stället till tullmyndigheten avlärana skriftlig
försäkran i två exeraplar rörande ändaraålet med införseln; dock all sådan
försäkran icke erfordras ora del är uppenbart all varan införes för annat ändaraål
än försäljning eller användning i förvärvssyfte.
Bilaga*
Förteckning över varor för vilka försäljningsskatt skall
erläggas
i tulltaxan upptagna under nedanstående lulltaxenuramer
Tulltaxenr
Varuslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
ur 71.01 71.03
ur 71.12 71.14
ur 71.15
Nalurpärlor
och ädelstenar, ej utgörande artiklar för tekniskt bmk. Varor av ädel raelall,
ej utgörande artiklar för tekniskt bruk.
Anm. För urarmband av ädel metall skall skall utgå även om
de är fastade vid ur.
Varor av naturpärlor eller av ädelstenar, ej utgörande artiklar
för tekniskt bruk.
Anm. Skatt skall ej utgå för varor, vilka tidigare inom
riket varit föremål för försäljning lill konsument, samt ej heller för ordnar,
medaljer eller märken av guld, silver, platina eller annan ädel metall, där de
utdelas såsom förljänsllecken eller utan betalning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestäraraelser
gäller fortfarande i fråga ora förhållande som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
' Senaste lydelse 1965: 911. Senaste lydelse 1965:77.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971: 73
3
Förslag till
Förordning
om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt
Härigenom
förordnas i fråga om förordningen (1941: 251) om särskild vamskatli,
deb
att i 3 § 2 mom., 3 a §, 4 § 2 mora., 56 §§ och 8 § 4 och 5 raom. ordet "kontrollslyrelsen"
i olika böjningsforraer skall bytas ul raot "riksskatteverket" i raotsvarande
förra,
deb
alt bilagan till förordningen skall ha nedan angivna lydelse.
Bilaga'
Förteckning
över varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas
Tulltaxe-
Vamslag nummer
ur
17.04 Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao, med undantag av fondantraassor,
raandelraassor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.
ur
18.06 Choklad och chokladvaror saml andra födoäranen innehållande kakao, med
undantag av glass, glasspulver, glasspasta (glassraassa), puddingpulver och
färdiga puddingar saral pulver, flingor, pastor och flytande beredningar för fraraslällning
av dryck.
ur
19.08 Biscuits och wafers raed mellanlägg av krära e. d. tUl övervägande delen
överdragna raed choklad.
ur
21.07 Konfektyrer, ej hänförliga lill annat nuraraer, med undantag av raässor,
pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.
ur
33.06 För personligt bmk avsedda preparat av följande slag:
parfyra,
parfyinkräm, loaletlvatlen, rakbalsam och liknande preparat, med undantag av badtUlsatsraedel
och preparatet sprit, glycerin och rosenvatten,
puder,
puderkrära, ansiktslera, ansiktsskum, ansiktsmask, sraink och läppstift, med
undantag av vitt ströpuder, puderkrära raed pudersubslans ora högst 5 Vo,
ofärgat cerat och preparat sora är avsett specielll för behandling av finnar el-
>
Senaste lydelse av 3§2mom. 1962:31 3a §1960:426
4
§2 mom. och 5§ 1960:612 6 1965:76 8 och 5 mom. 1960: 612.
'
Senaste lydelse 1970: 711.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971: 73
Tulltaxe-
Varuslag nummer
ler
liknande hudåkoraraa eller för döljande av ärr, födelsemärke eller liknande huddefekl,
preparat
för behandling av naglar, med undantag av nagel-lackbortlagningsraedel och nagelvitlpennor,
hårvårdspreparal, med undantag av medel för enbart scham-ponering,
preparat
för behandling av ögonhår och ögonbryn, hårbort-tagningsmedel,
medel
mot transpiration, med undantag av ällikelerpreparal och folvårdsraedel.
Denna
förordning träder i kraft den 1 juli 1971. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga ora förhållande som hänför sig lill tiden före ikraftträdandet.
Kartong.
S. 9, i 8 § insätts andra stycket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971: 73
4
Förslag till
Förordning
om ändring i förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt-
och läskedrycker
Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1960: 253) om
tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker
dels alt i 46 och 13 §§ ordet "kontrollslyrelsen"
i olika böjningsformer skaU bytas ul mot "riksskatteverket" i raotsvarande
form,
dels atl 3, 7 och 8 §§ skaU ha nedan angivna lydelse,
deb att i
förordningen skall införas en ny paragraf, 8 a §, av nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beskattningsmyndighet är kon- I rollstyrelsen, som även utövar
kontroll över tillverkningen. Beträffande skatt, som utgår enligt denna
förordning, skall vad i förordningen om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning är stadgat äga tillämpning.
Kontrollstyrelsen äger utfärda de föreskrifter rörande
redovisning och särskilda konlroUanord-ningar sora styrelsen finner erforderliga
för kontrollens utövande.
Det åligger tillverkare atl lämna kontrollstyrelsen de
uppgifter som erfordras för upprättande av statistik över tillverkningen och
försäljningen av malt- och läskedrycker.
Beskattningsmyndighet är, beträffande vara som tillverkas
inom landet, riksskatteverket och, beträffande vara som införes till landet,
generaltullstyrelsen.
Riksskatteverket utövar kontroU över tillverkningen och
äger utfärda de föreskrifter rörande redovisning och särskilda kon-Irollanordningar
som verket finner erforderliga för kontrollens utövande.
Del åligger tillverkare atl lämna riksskatteverket de
uppgifter som erfordras för upprättande av statistik över tillverkningen och
försäljningen av mall- och läskedrycker.
Beträffande skatt enligt denna förordning för vara som
tillverkas inom landet gäller förordningen (1959: 92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning. 46 § nämnda förordning gäller beträffande skatt på
vara som införes till landet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 Senaste lydelse av 4§ 1961:160 6 §1965:286.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 § 2
Nuvarande
lydelse
För lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker skall
tillverkare, där ej annat följer av 8 §, erlägga skatt. Skatten utgår för liter
med
tolv öre för lagrat lättöl, sextio öre för öl av typ A, en
krona trettio öre för öl av typ B,
två kronor
för starköl, och trettiotre öre för läskedrycker. Skattskyldigheten
inträder, då varan utlämnas från tillverkningsstället eller, såvitt angår öl
eller starköl, där förlätes.
Föreslagen
lydelse
För lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker skall,
där ej annat följer av 8 §, skatt erläggas av tillverkare eller, vid
införsel till landet, den som i tullhänseende är att anse som varuhavare.
Skallen utgår för liter raed tolv öre för lagrat lättöl, . sextio öre för öl av
typ A, en krona trettio öre för öl av typ B,
två kronor för starköl, och trettiotre öre för
läskedrycker. Skattskyldigheten inträder för vara, soni tillverkas inom landet,
då varan utlämnas från lUlverkningsställel eller, såvitt angår öl eller
starköl, där fortares samt för vara, som införes till landet, när införseln
sker.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Deklaration
skall avlämnas till kontrollstyrelsen för varje kalendermånad, under vilken
tillverkning eller utlämning av skattepliktiga drycker förekommit, och innehålla
uppgift om den myckenhet sådana drycker, som utlämnats från
tillverkningsstället, samt den myckenhet på tillverkningsstället förtärt öl
eller starköl, som där tillverkats. Särskild deklaration skall avgivas för varje
tillverkningsställe.
Tillverkare
skall lämna deklaration till riksskatteverket för varje kalendermånad, under vUken
tillverkning eller ulläraning av skattepliktiga drycker förekoramit, med
uppgift om den myckenhet sådana drycker, som utläranals från
tillverkningsstället, samt den myckenhet på tillverkningsstället förtärt öl
eller starköl, sora där tillverkats. Särskild deklaration skall avgivas för
varje tillverkningsställe.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Deklaration
skall insändas inora feralon dagar efler utgången av den raånad deklarationen
avser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om särskUda
skäl därtill äro, äger kontroUstyrelsen medgiva, att deklaration raå insändas
senare än i andra styckel sägs, dock senast inora tre raånader efler utgången
av den raånad deklarationen avser.
Om
särskilda skäl därtUl äro, äger riksskatteverket medgiva, alt deklaration må
insändas senare än i andra stycket sägs, dock senast inora tre månader efler
utgången av den månad deklarationen avser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I deklaration raå särskilt för varje varuslag och, i fråga
om öl, typ avdrag göras för myckenhet, som
» Senaste lydelse 1970: 6. » Senaste lydelse 1965: 286.
Prop.
1971: 73 10
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
a)
utförts ur
riket eller till svensk frihamn ävensom såvitt avser starköl, upplagts på provianteringsfrUager,
b)
tUlverkats
vid annat tillverk- b) tillverkals vid annat tillverkningsställe eller vid
införsel be- ningsslälle eller vid införsel belagts med tull, lagts med skatt,
c)
utlämnats som
kontrollprov,
d) efter utiämning återinförts tUl lUlverkningsslällels
lager och för
vUken avdrag icke gjorts med stöd av bestämmelserna under a)c)
ovan, eller
e) förstörts utanför liUverkningssläUel, medan varan
befunnit sig i till
verkarens besittning.
Riksskatteverket prövar, om och i vad mån avdrag får göras
även för drycker, vars försäljning förorsakat den skattskyldige förlust på
grund av bristande betalning från köpare.
Vid införsel till landet av starköl i den ordning som
avses i 12 § 4 mom. h rusdrycksförsäljnings-förordningen (1954:521) skall skatt
ej erläggas.
8 a §
Den, som inför skattepliktig vara till landet, skall
erlägga skatt i den ordning som är föreskriven för tull. Skatten skall påföras
i hela kronor så att överskjutande öretal bortfaller. Vad som i fråga om tull
är föreskrivet om betalningsanstånd, ställande av säkerhet och påföljd för
fördröjd eller utebliven betalning äger motsvarande tillämpning på skatten.
Denna förordning trader i kraft den 1 juli 1971.
Prop. 1971: 73 11
5 Förslag tUI
Förordning om ändring i förordningen (1956: 545) angående
omsättningsskatt å motorfordon I vissa fall
Härigenom förordnas i fråga ora förordningen (1956: 545)
angående orasällningsskatt å raotorfordon i vissa falF,
deb att i 6, 9, 1215, 20 och 23 §§ ordet "kontroUstyrelsen"
i olika böjningsforraer skall bytas ut raot "riksskatteverket" i motsvarande
form,
deb alt 13 och 5 §§ skaU ha nedan angivna lydelse,
dels all i förordningen skall införas en ny paragraf, 26 §,
och närmast före denna paragraf en ny rubrik av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 P
För raotorfordon, sora tUlverkas inora riket eller hit
införas, skall i de fall sora nedan sägs erläggas orasällningsskalt lUl staten.
Skattepliktiga fordon enligt denna förordning äro personbUar,
sådana raed skåp-, slalionsvagns- eller personbUskarosseri utmstade lastbilar,
vilkas Ijänslevikt ej överstiger 1 800 kUogram, samt motorcyklar, allt i den
mån fordonen icke äro eller tidigare varit upptagna i bUregister.
TUl skattepliktigt motorfordon hänföres även tidigare icke
skattepliktigt fordon, som vid registrering upptages i bilregister som motorfordon
av sådant slag som angives i andra stycket.
Skall skall icke ulgå
a)
för bil, som är
inrättad uteslutande för brandväsen eller för transport av sårade eller sjuka;
b)
för sådan motorcykel,
sora avses i förordningen den 5 raaj 1960 (nr 134) om mopeder; saral
c)
för annan raotorcykel,
vilken är inrättad såsora invalidfordon och konstruerad för en hastighet av
högst 30 kUoraeter i liraraen.
I denna förordning användas I denna förordning användas ut-
uttryck och begrepp i samraa be- tryck och
begrepp i sararaa be
tydelse sora i vägtrafikförordning- lydelse
sora i vägtrafikförordning
en. Tjänstevikl skaU, där den ej en. Tjänslevikt
skall, där den ej
vid beskallningstillfället fraragår vid
beskallningsliUfällel fraragår
av lypbesiklningsinstrumenl, be- av lypbesiklningsinstmraent,
be-
siklningsinslmment eller lypintyg, siktningsinstrumenl
eller lypintyg,
beräknas enligt vägtrafikförord- beräknas
enligt vägtrafikförord
ningen eller, där så ej kan ske, ningen eUer,
där så ej kan ske,
uppskattas med ledning av vad uppskattas
raed ledning av vad
' Senaste lydelse av
6 §1963:
84
9 och ]4§§ 1959:95. ' Senaste lydelse 1962:266.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
sora kan antagas vara norraal Ijänslevikt för sararaa
eller liknande slag av fordon i färdigulruslat skick. För sådan uppskattning
äger kontrollstyrelsen all i sararåd med generaltuUstyrelsen utfärda närraare
föreskrifter.
Föreslagen
lydelse
sora kan antagas vara norraal Ijänslevikt för sarama eller
liknande slag av fordon i färdigutmstat skick. För sådan uppskattning äger riksskatteverket
all i samråd med generaltullstyrelsen utfärda närraare föreskrifter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 §
Skattskyldighet inträder
a)
för skattepliktigt motorfordon, sora tillverkas inora riket, när fordonet av
tillverkaren levereras tUl köpare eller uttages från rörelse ulan saraband raed
försäljning;
opaginerad Kontrollera mot PDF
b)
för
skattepliktigt raotorfordon, sora införes lill riket av någon sora blivit
enligt 12 § registrerad hos kontroUstyrelsen såsora iraporlör, när fordonet
levereras till köpare eller uttages från rörelsen ulan saraband raed försäljning;
samt
c)
för annat
skattepliktigt fordon, när del införes till riket.
b)
för
skattepliktigt raotorfordon, sora införes lill riket av någon som blivit
enligt 12 § registrerad hos riksskatteverket såsora ira-portör, när fordonet
levereras lill köpare eller uttages från rörelsen utan saraband raed
försäljning,
c)
för
skattepliktigt fordon, som införes lill riket av annan än registrerad, när det
införes till riket;
d) i
fall, som avses i 1 § tred
je stycket, när fordonet registre-
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 §
Skattskyldiga äro a) för raotorfordon, som tillverkats inom riket,
tillverkaren;
opaginerad Kontrollera mot PDF
b)
för
motorfordon, som införes till riket av registrerad importör, denne; samt
c)
för
motorfordon, som eljest införes till riket, den för vars räkning införseln
äger rum.
b)
för raotorfordon,
sora införes lill riket av registrerad iraporlör, denne;
c)
för
motorfordon, som eljest införes lUl riket, den för vars räkning införseln äger
rum;
d) i
fall, som avses i 1 § tred
je stycket, fordonets ägare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kontrollstyrelsen
är beskatlningsmyndighet i fråga om försäljning och uttag från rörelse. Vad i
förordningen om förfaran-del vid viss konsumtionsbeskattning är stadgat skall
äga lillärap-
= Senaste lydelse 1960: 433.
Riksskatteverket
är beskall-ningsrayndighel i fråga ora om-sättningsskatt på försäljning och
uttag från rörelse och vid registrering enligt 1 § tredje stycket. Vad i
förordningen (1959: 92) ora för-
Prop.
1971: 73 13
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ning på omsättningsskatt sora ul- farandet vid viss konsumtionsbe-
går i samband med försäljning och skattning är stadgat skall äga lill-
uttag som nu sagls. lärapning på skatt som utgår i fall
som nu sagls.
Beträffande skattepliktig införsel är generaltuUstyrelsen beskallnings-rayndighet.
Beslämraelsema i 46 § nyssnäranda förordning skola gälla järaväl vid införsel.
Bestämmelser rörande skattskyldighet vid registrering
26 §*
Vid skattskyldighet enligt 2 § d meddelar riksskatteverket
ägaren av motorfordonet beslut om skallepåföring. Skatten skall erläggas genom
insättning på riksskatteverkets postgirokonto inom trettio dagar från den dag
den skaltskyldige erhållit del av beslutet.
Försummar den skattskyldige att inbetala skatten, kan den
på framställning av riksskatteverket omedelbart uttagas genom utmätning.
Det åligger registreringsmyndigheten att utan dröjsmål
till riksskatteverket skriftligen anmäla registrering av motorfordon, som
medför skattskyldighet enligt denna förordning. Anmälan skall omfatta
erforderliga uppgifter för påföring av omsättningsskatt.
Denna förordning träder i krafl den 1 juli 1971.
Förutvarande 26 § upphävd 1959: 95
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1957: 262) om allmän
energiskatt
Härigenora förordnas i fråga ora förordningen (1957: 262) ora
allraän energiskatt,
dels alt punkten 3 övergångsbestämmelserna till
förordningen skall upphöra att gäUa,
deb att i 9 och 11 §§, 15 § 2 mora., 16, 18 och 19 §§, 20
§ 1 och 3 mom., 21 och 22 §§, 23 § 1 och 3 mora. och 32 § ordet "kontrollslyrelsen"
i olika böjningsforraer skall bytas ut raot "riksskatteverket" i raotsvarande
förra,
deb all 68, 10, 1214 §§, 15 § 1 raom., 17 §, 24 § 2 mora.
och 25 § 2 mora. samt bUagan tUl förordningen skall ha nedan angivna lydelse,
dels
all i förordningen skall införas två nya paragrafer, 3 och 26 §§, av nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
3 §
Föreslagen lydebe
2
Riksskatteverket kan medgiva, att skalt för bränsle och
elektrisk kraft som förbrukas vid produktion av värme vid kraftvärmeverk skall
redovisas på grundval av uppmätt värmeförbrukning hos abonnenterna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 §
Den som inom riket producerar skattepliktigt flytande
bränsle är skyldig atl hos kontrollstyrelsen vara registrerad såsom producent
av dylikt bränsle.
Den som i större orafallning återförsäljer eller förbrukar
skattepliktigt bränsle eller håller sådant bränsle i lager må efler ansökan
registreras hos kontroUstyrelsen såsom återförsäljare eller förbmkare av
dylikt bränsle. När särskUda skäl därtUl äro må även eljest den, som förbrukar
skattepliktigt bränsle, efler ansökan re-gistteras.
Förordningen omtryckt 1964: 350.
Förutvarande 3 § upphävd 1959: 96.
Den sora inora riket producerar skattepliktigt flytande
bränsle eller förbrukar sådant bränsle för framställning av därmed likvärdig
vara är skyldig alt hos riksskatteverket vara registrerad såsom producent av
skattepliktigt bränsle.
Den sora i
större orafallning återförsäljer eller förbmkar skattepliktigt bränsle eller
håller sådant bränsle i lager raå efler ans-sökan registreras hos riksskatteverket
såsora återförsäljare eUer förbrukare av dylikt bränsle. När särskilda skäl
därtill äro raå även eljest den, sora förbrukar skattepliktigt bränsle, efler
ansökan registreras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydebe
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skallen
skall erläggas av den som är registrerad enligt 6 §. Införes bränsle tUl riket
av annan än den sora är sålunda registrerad skall dock skallen erläggas av den sora
inför bränslet.
Skallen
skall erläggas av den sora är eller bort vara registrerad enligt 6 §. Införes
bränsle till riket av annan än den sora är registrerad skall dock skallen
erläggas av den som inför bränslet.
Skatt
skall erläggas även av den som icke är registrerad enligt 6 § och som för annat
ändamål än som avses i 24 § återförsäljer eller förbrukar bränsle, som
förvärvats utan skatt eller med nedsatt skatt mot försäkran enligt 26 §.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skattskyldighet inträder
a)
för den
som är registrerad enligt 6 §, då bränsle av honom levereras lUl köpare, som icke
är sålunda registrerad, eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning,
och
b)
för den, som
ulan alt vara registrerad enligt 6 §, inför bränsle tUl riket, vid införseln.
Skattskyldighet inträder
a)
för den sora är
eller bort vara registrerad enligt 6 §, då bränsle av honora levereras till
köpare, sora icke är registrerad, eller till eget försäljningsställe för
detaljförsäljning som icke utgöres av depå eller tages i anspråk för annat
ändamål än försäljning,
b)
för den,
som ulan all vara registrerad enligt 6 §, inför bränsle lill riket, vid
införseln, och
c)
i fall
som avses i 7 § andra stycket, då bränslet levereras till köpare eller tages i
anspråk för annat ändamål än försäljning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10 §
Skatten utgår raed i förteckningen angivet belopp för vikt- eller vo-
lymenhet.
Det ankoraraer på kontrollstyrelsen alt i fråga ora fasta
bränslen fastställa skattesatser för hektoliter sora svarar raot de i förteckningen
angivna skallesatserna för lon.
Del ankoraraer på riksskatteverket alt i fråga ora fasta
bränslen fastställa skattesatser för hektoliter sora svarar raot de i förteckningen
angivna skattesatserna för lon.
Utgör vid industriell tillverkning kostnaden för bränsle
mera betydande del av tillverkningskostnaden, må riksskatteverket medgiva
skälig nedsättning av skatten.
Prop. 1971: 73 16
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
12 §
Skatten
för elektrisk krafl skall erläggas av den sora förbrukat kraften.
Skyldighet
att redovisa skall Skyldighet att redovisa skall till
lill statsverket inträder då den statsverket inträder då den elek
elektriska kraften distribueras lill Iriska kraften distribueras lill för
förbrukare, som icke är registre- brukare, sora icke är registrerad
rad enligt 11 § (skalleplik- enligt 11 § (skattepliktig
tig distribution), eller då distribution), eller då kraf-
kraflen av den som är sålunda ten av den sora är sålunda re-
registrerad nyttjas i egen rörelse gislrerad nyttjas i egen rörelse
(skattepliktig egenför- (skattepliktig egenför-
brukning). brukning)./ fråga om skyl-
dighet att redovisa skatt skall såsom registrerad anses även den som
bort vara registrerad.
Vid
skattepliktig distribution skall skallen av förbrukaren erläggas till
registrerade distributören, i förekoraraande fall genora icke registrerad
distributör. Har producent yrkesraässigt distribuerat kraft liU förbrukare, är
producenten raed avseende å distributionen av sådan kraft att anse såsora
registrerad distributör.
Har
den, sora enligt 11 § registrerats såsora producent, till annan distribuerat
elektrisk kraft ulan alt detta skell yrkesraässigt, skall kraften anses vara
förbrukad i den förstnämndes rörelse.
13 §
Registrerad
distributör åligger att debitera och till statsverket inleverera skatten. Har
debiterad skatt ej erlagts, skall den registrerade distributören likväl
inleverera ett däreraot svarande belopp, såvida icke annat följer av vad i 25 §
2 raora. d) stadgas.
Vid
skattepliktig egenförbruk- I övriga fall skall förbmkaren
ning
skall förbrukaren inleverera inleverera skallen till statsverket, skallen lill
statsverket.
14 §3
Skallen
utgår raed tio procent Skatten utgår för elektrisk kraft
av
kraftens beskattningsvärde. för galu- eller vägbelysning med
0,5
öre för kilowattimme och för annan kraft raed tio procent av kraftens
beskattningsvärde. Med beskattningsår förslås tiden 1 juli30 juni.
Beskattningsvärdet
är lika med sumraa av de avgifter, som förbrukaren har alt erlägga för den
elektriska kraften. I den mån producent eller registrerad distributör själv
förbrukar kraften, är beskattningsvärdet lika raed summan av de avgifter, som
skulle hava utgått, därest kraften försålts för Ukartad användning sora hos
producenten eller distributören. I beskattningsvärdet ingår icke skatt.
»
Senaste lydelse 1970: 573.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 raora.
Kontrollstyrelsen äger, när särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förordna,
att skatten skall utgå med visst belopp för kUowallimrae. Beloppet skall fastställas
så all del för de förbrukare, varora fråga är, så nära sora raöjligl raotsvarar
den skatt sora skulle hava utgått vid lillärapning av 14 § 1 raora.
1 ra o m.
Riksskatteverket äger, när särskilda skäl därtill äro, förordna, all skallen
skall ulgå med visst belopp för kilowattimme. Beloppet skall fastställas så
att del för de förbrukare, varom fråga är, så nära som möjligt motsvarar den
skall som skulle hava utgått vid tillärapning av 14 § 1 raora.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kontrollstyrelsen
äger även i andra fall än som avses i 15 och 16 §§ föreskriva de avvikelser
från stadgandena angående skattens bestämraande, sora raed hänsyn lill
särskilda omständigheter raå finnas påkallade, dock atl skatt icke i något
fall raå beslämmas all ulgå raed högre belopp än sora eljest skolat följa av bestäraraelserna
i denna förordning.
Riksskatteverket
äger även i andra fall än som avses i 15 och 16 §§ föreskriva de avvikelser
från stadgandena angående skallens bestäraraande, sora med hänsyn lUl
särskilda omständigheter raå finnas påkallade, dock all skatt icke i något
fall raå bestäraraas all ulgå raed högre belopp än som eljest skolat följa av
bestämmelserna i denna förordning.
Utgör
vid industriell tillverkning kostnaden för elektrisk kraft mera betydande del
av tillverkningskostnaden, må riksskatteverket medgiva skälig nedsättning av
skatten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 mom. På
särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer, humvida och i vad mån avdrag järaväl
raå göras för
2 m o m.
På särskild prövning av riksskatteverket ankoraraer, huruvida och i vad raän
avdrag järaväl må göras för
opaginerad Kontrollera mot PDF
a)
bränsle, som
skattskyldig förbrukat eller försålt för förbrukning för annat ändamål än energialslring,
b)
bränsle, som
skallskyldig förbrukat för framställning av bensin eller i förteckningen
angivet skattepliktigt bränsle,
c)
bränsle, sora
skallskyldig förbrukat eller försålt för förbrukning, i saraband med
tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å annan
dylik anordning ulan att transportmedel därvid framföres,
d) bränsle, sora skallskyldig ålerlagil annorledes än i
saraband raed
återgång av köp,
e) bränsle,
vars försäljning förorsakat den skallskyldige förlusl på
grund av bristande betalning från köparen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
f) bränsle, som skattskyldig förbrukat eller försålt för
förbrukning vid industrieU tillverkning,
2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 73
f)
bränsle, som skatlskyldig förbrukat vid produktion av skalle-pliktig elektrisk
krafl.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
där bränslekostnaden utgör mera betydande del av
tillverkningskostnaden, samt
g)
bränsle, sora skallskyldig förbrukat vid produktion av skattepliktig
elektrisk krafl.
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 raora.
På särskUd prövning av kontrollstyrelsen ankoramer, huruvida och i vad raän
avdrag jämväl må göras för
2 raora.
På särskild prävning av riksskatteverket ankoraraer, huruvida och i vad raån
avdrag jämväl må göras för
opaginerad Kontrollera mot PDF
a)
elektrisk krafl
sora förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än
energialstring,
b)
elektrisk krafl,
som använts i oraedelbart saraband raed sådan förbrukning för vilken avdrag raå
göras enligt a),
c)
elektrisk krafl,
sora förbrukats eller försålts för förbrukning vid fraraslällning av bensin
eller i förteckningen angivet skattepliktigt bränsle,
d) elektrisk
kraft, vars försäljning förorsakat den redovisningsskyl
dige förlusl på grund av bristande betalning från förbrukare eller icke
registrerad distributör av elektrisk kraft.
opaginerad Kontrollera mot PDF
e)
elektrisk kraft, som förbrukats eller försålts för förbrukning vid industriell
tillverkning, där kraftkostnaden utgör mera betydande del av
tillverkningskostnaden, samt
f) skall för bensin eller annat bränsle, som förbrukats
vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft, i den raån raolsvararide avdrag
icke medgivits enligt 7 § 2 raora. c) förordningen ora bensinskatt eller 24 §
2 mom. g) denna förordning.
e) skall
för bensin eller annat bränsle, som förbrukats vid produktion av skattepliktig
elektrisk krafl, i den mån motsvarande avdrag icke medgivils enligt 7 § 2 mom.
c) förordningen om bensinskall eller 24 § 2 mora. f) denna förordning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
26 §*
Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer får medgiva,
att bränsle eller elektrisk kraft för ändamål som angivas i 24 och 25 §§ får
inköpas av annan än registrerad utan skatt eller med nedsatt skatt mot
försäkran Ull leverantören angående användningen av bränslet eller kraften.
* Förutvarande 26 § upphävd 1959: 96.
Prop.
1971: 73 19
Bilaga
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän
energiskatt skall erläggas
Tulltaxe- Bränsle Skattesats
nummer
ur 27.01 Stenkol ................................. 12
kronor för lon
ur 27.01 Stenkolsstybb saml slenkolsbriketter och
liknande fasta bränslen, framsläUda av
stenkol.......................................... 6 kronor för lon
ur 27.02 Bmnkolsbrikeller ..................... 6
kronor för lon
ur 27.04 Koks och koksbriketler............... 14
kronor för lon
ur 27.04 Koksstybb .............................. 6
kronor för ton
ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift
av snabbgående dieselmotor....... 25 kronor för m
ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor raed
en viskosilel i cSl-enheler av:
högst 20 vid 20° C (skalleklass I) 25 kronor
för m»
mer än 20 vid 20° C (skalleklass II) .. 16 kronor för ra
Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes
än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder
för beräkning av volymen.
Denna förordning träder i krafl den 1 juli 1971.
För obeskattat bränsle som registrerad vid ikraftträdandet
förvarar på annat försäljningsstäUe för detaljförsäljning än depå inträder
skattskyldighet vid ikraftträdandet.
Kartong. S. 19, tulltaxenumren i förteckningen. Står
27.04, 27.10, 27.10, 27.01, 27.01, 27.02 och 27.04. Skall vara respektive
27.01, 27.01, 27.02, 27.04, 27.04, 27.10 och 27.10.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 Förslag tUl
Förordning om ändring i förordningen (1961: 372) om
bensinskatt
Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1961: 372) om
bensinskall,
dels alt i 46 §§ ordet "kontrollslyrelsen" i
olika böjningsformer skall bytas ul mot "riksskatteverket" i raotsvarande
form,
dels atl
13 och 7 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydebe
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 §
TUl staten skall enligt bestämmelsema i denna förordning
erläggas särskild skall (bensinskatt) för
opaginerad Kontrollera mot PDF
a) bensin ävensom andra mo
torbränslen, sora innehåUa rainst
70 viktprocent bensin (ur luUlaxe-
nuinraer 27.10); samt
b) alkohol (etanut, elylalkohol),
denaturerad, andra acykliska alko
holer ävensom andra än under a)
avsedda blandningar, sora innehål
la sådana alkoholer, aUt under för
utsättning all varorna är avsedda
för användning lill raolordrifl (ur
tulltaxenummer 22.08, 29.04 och
38.19).
Skalt skall dock icke ulgå för mineraloljeprodukl, som
införes till riket för alt vid oljeraffinaderi användas uteslulande såsom
råvara vid tillverkning av bensin.
a)
bensin, annan än
kemiskt ren bensin, ävensom andra motorbränslen, som innehålla minst 70
viktprocent bensin (ur tulllaxe-nummer 27.10); saml
b)
metylalkohol
(metanol), elylalkohol (etanol), propylalkohol, isopropylalkohol och andra än
under a) avsedda blandningar, som innehålla sådana alkoholer (ur ndltaxenummcr
22.08, 29.04 och 38.19), allt under förutsättning alt varorna äro avsedda för
användning till raolordrifl (motoralkohol).
Skall skall dock icke ulgå för mineraloljeprodukt, sora
införes till riket för atl vid oljeraffinaderi användas uteslutande såsora råvara
vid tUlverkning av bensin. Skatt skall ej heller utgå för bensin, som är avsedd
för annat ändamål än motordrift, eller motoralkohol, när varan tillhandahålles
i särskild förpackning om högst en liter.
Vad i denna förordning stadgas om bensin skall hava
avseende å saratliga i första stycket angivna skattepliktiga vamslag.
2 §1 Skatten utgår raed fyrtiotre öre för liter.
Skatten beräknas efter varans Skatten beräknas efter varans
fakturerade
volyra. Kan skatten fakturerade volym. / denna skall icke beräknas på sådani
sätt eller dock icke inräknas smörjolja som
' Senaste lydelse 1965: 78.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder,
äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.
Föreslagen
lydelse
tillsatts bensin för motordrift. Kan skatten icke beräknas
på sådant sätt eller sker faktureringen annorledes än enligt vedertagna
grunder, äger beskattningsrayndigheten fastställa grunder för beräkning av volyraen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skattskyldighet
inträder a) för bensin, sora av den som är registrerad enligt 5 § levereras
till köpare, som icke är sålunda registrerad, eller tages i anspråk för annat ändaraål
än försäljning eller ock, vid avregistrering, ingår i hans lager, när
leveransen, ianspråktagandet eller avregislrering-en sker; samt
b) för bensin, som av annan än registrerad införes till
riket, när införseln sker.
Skallskyldig är i fall som avses i första stycket a) den
registrerade och eljest den för vars räkning införseln äger rum.
Skallskyldighet inträder
a)
för bensin, som
av den sora är eller bort vara registrerad enligt 5 § levereras lill köpare, sora
icke är registrerad, eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning
som icke utgöres av depå eller tages i anspråk för annat ändamäl än
försäljning eller ock, vid avregistrering, ingär i hans lager, när leveransen, ianspråktagandet
eller avregistreringeri sker;
b)
för bensin, som
av annan än registrerad införes liU riket, när införseln sker;
c)
för
bensin, som av annan än registrerad inköpts mot försäkran enligt 7 § 2 mom.
andra stycket, när bensinen säljes eller tages i anspråk för skattepliktigt
ändamål.
Skallskyldig
är i fall sora avses i första stycket under a) den som är eller bort vara
registrerad, under b) den för vars räkning införseln äger rura och under c)
säljaren eller förbrukaren.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 § 1 in o ra. I deklaration raå avdrag göras för
bensin, som
a)
förvärvals för äterförsäljning
eller förbmkning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet inträtt,
b)
ålerlagils i
samband med återgång av köp,
c)
förbmkats eller
försålts för förbrukning för framdrivande av låg eller fordon å järnväg,
d) förbmkats eller försålts för förbrukning för
framdrivande av luft
fartyg, härunder inbegripet start av icke raolordrivet flygplan, eller för
varmköming eller provkörning av luftfartygs motor,
e) förbmkats eller försålts för förbrukning, i samband raed
tUlverk
ning av raotorer, för avprovning av raolorer å provbädd eller å annan
dylik anordning ulan alt transportraedel därvid framföres,
Prop.
1971: 73 22
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
f) förbmkats eUer försålts för f) förbrukats eller försålts för
annat tekniskt ändaraål än raotor- förbmkning för annat tekniskt än-
drifl, saml daraål än raolordrifl
eller för
framstäUning av vara som ej är lämpad eller avsedd för
motordrift eller som försålts för att förpackas i sådan särskild förpackning
om högst en liter som avses i 1 § andra stycket, saral
g) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts
ur riket eller
till svensk frihamn.
2 m o m. På särskild prövning 2 raora. På särskild prövning
av kontroUstyrelsen ankommer, av riksskatteverket ankommer, hu-
huruvida och i vad raån avdrag mvida och i vad raån avdrag jära-
järaväl må göras för väl raå göras för
a)
bensin, sora
skattskyldig återtagit annorledes än i saraband raed återgång av köp,
b)
bensin, vars
försäljning förorsakat den skattskyldige förlusl på grund av bristande
betalning från köpare, samt
c)
bensin, som förbrakats
eller försålts för förbrukning vid produktion av skatlepliktig elektrisk
kraft.
Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer äger medgiva
att bensin som angives i denna paragraf må inköpas av annan än registrerad
utan skatt eller med nedsatt skatt mot försäkran till den skattskyldige
angående bensinens användning.
Denna förordning träder i krafl den 1 juli 1971.
För obeskattad bensin som registrerad vid ikraftträdandet
förvarar på annat försäljningsställe för detaljförsäljning än depå inträder
skattskyldighet vid ikraftträdandet.
Senaste lydelse 1964:271.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8 Förslag tiU
Förordning om ändring i förordningen (1961: 653) om brännoljeskatt
Härigenom förordnas, i fråga ora förordningen (1961: 653) ora
brännoljeskatt',
deb att i 2, 3, 5, 6, 810, 1214 och 16 §§ ordet "kontrollslyrelsen"
i olika böjningsforraer skall bytas ut mot "riksskatteverket" i motsvarande
form,
dels all
4 och 7 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 § 2
Skattskyldighet föreligger, förutora i fall sora i andra styckel
c och d sägs, endasl för den sora är registrerad enligt 3 §.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skattskyldighet
inträder a) för registrerad tillverkare och registrerad leverantör då
brännolja av honom levereras till köpare, sora icke är registrerad enligt 3 §,
eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning eller ock, vid avregistrering,
ingår i hans lager;
Skallskyldighet inttäder a) för registrerad lUlverkare och
registrerad leverantör då brännolja av honora levereras till köpare, sora icke
är registrerad enligt 3 §, eller till eget försäljningsställe för
detaljförsäljning som icke utgöres av depå eller tages i anspråk för annat ändaraål
än försäljning eller ock, vid avregistrering, ingår i hans lager;
b) för
registrerad förbrukare då obeskattad brännolja påfylles bränsletank i
motorfordon, vartill han är ägare, eller av honom överlåtes till den som icke
är registrerad enligt 3 § eller ock, vid avregistrering ingår i hans lager;
opaginerad Kontrollera mot PDF
c) för den
som icke är registrerad enligt 3 § då brännolja för hans räkning införes till
riket och då obeskattad brännolja påfylles bränsletank till motorfordon, vartill
han är ägare;
d) för icke registrerad tillverkare och icke registrerad
leverantör då han levererar obeskattad brännolja lill köpare under sådana
förhållanden att det icke är
> Senaste lydelse av 5, 9, 10 och 16 { Senaste
lydelse 1966: 222.
c) för den som icke är registre
rad enligt 3 § då brännolja för
hans räkning införes lill riket och
då obeskattad brännolja påfylles
bränsletank till motorfordon, var
till han är ägare, eller då sådan
påfyllning sker av brännolja som
inköpts mot försäkran enligt 7 §
sista stycket och skattskyldighet för
oljan ej åvilar leverantören en
ligt d);
d) för icke registrerad tillver
kare och icke registrerad leveran
tör då obeskattad brännolja eller
brännolja, som inköpts mot för
säkran enligt 7 § sista stycket, le-
1966:222.
Prop.
1971: 73 24
Nuvarande lydebe Föreslagen lydelse
uppenbart all brännoljan är av- vereras av honom till
köpare under
sedd atl förbrukas för annat ända- sådana förhållanden atl del icke
raål än drift av raotor i motorfor- är uppenbart all brännoljan är av-
don. sedd all förbrukas för annat ända
mål än drift av raotor i raotorfor
don.
Med ägare av raotorfordon avses i denna förordning den sora
är eller böra vara antecknad i auloraobilregister såsom ägare av sådani fordon ävensora
ägare av raotorfordon, sora brukas enligt inleriraslicens eller saluvagnsUcens.
7 § Registrerad tillverkare och registrerad leverantör må
i deklaration göra avdrag för brännolja, som
a)
förvärvals för äterförsäljning
eller förbrukning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare
inträtt,
b)
ålertagits i
samband raed återgång av köp,
c)
av den skaltskyldige
eller för hans räkning utförts ur riket eller till svensk frihamn,
d) försålts lill den som enligt d) försålts till den som enligt
8 § punkten 1, 2 eller 3 tulltaxe- 8 § punklen 1, 2 eller 3 tulltaxe
förordningen äger åtnjuta tullfri- ringsförordningen (1960: 391) äger
hel för varor som införas liU riket. åtnjuta tullfrihet för varor som in
föras lill riket.
På särskild prövning av kon- På särskild prövning av riks-
troUstyreben ankomraer, huruvida skatteverket ankoramer, humvida
och i vad mån avdrag järaväl får och i vad raån avdrag järaväl får
göras för göras för
a)
brännolja, sora
den skallskyldige ålerlagil annorledes än i saraband med återgång av köp,
b)
brännolja, vars
försäljning förorsakat den skallskyldige förlusl på grund av bristande
betalning från köparen.
Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer äger medgiva
alt brännolja som angives i första stycket må inköpas av annan än registrerad
ulan skatt mot försäkran till leverantören angående oljans användning.
Denna förordning träder i krafl den 1 juli 1971.
För obeskattad brännolja sora registrerad vid
ikraftträdandet förvarar pä annat försäljningsställe för detalj försälj ning än
depå inträder skattskyldighet vid ikraftträdandet.
Prop.
1971: 73 25
9 Förslag tiU
Förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om
mervärdeskatt
Härigenom förordnas, atl 8 § förordningen (1968: 430) ora raervärdeskatt
skall ha nedan angivna lydelse.
Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse
8 §1
Från skatteplikt undantages
1)
fartyg för yrkesraässigt
fiske, bogserbåt, livräddningskryssare, annat fartyg för yrkesraässig person-
eller godsbefordran med nettodräktighet av minst 20 registerlon, luftfartyg
för yrkesmässig person- eller godsbefordran saml del, tillbehör och utrustning tUl
sådani fartyg eller luftfartyg, när varan säljes lill fartygels eller
luftfartygels ägare eller införes lill landet för dennes räkning,
2)
krigsmateriel sora
är underkastad ulförselförbud och del tUl sådan krigsmateriel, när varan säljes
tUl staten för militärt bmk eller för detla ändaraål införes tUl landet för
statens räkning,
3)
läkeraedel sora
utiäranas enligt recept eller säljes till sjukhus eller införes lill landet i anslulning
lill sådan utiäraning eller försäljning,
4)
elektrisk krafl,
värrae saral 4) elektrisk krafl, värrae saral
gas, flygfologen och annat bränsle gas, flygfologen, fotogen för drift för uppvärraning eller energialsl- av snabbgående dieselmotor och ring dock icke ved,
torv, T-sprit annat bränsle för uppvärraning el-eller
annan fotogen än flygfologen, ler energialslring
dock icke ved,
torv, T-spril eller annan fotogen än flygfologen och
fotogen för drift av snabbgående dieselmotor,
5)
allraän
nyhetstidning,
6)
medlemsblad,
periodisk publikation som väsentligen frarastår sora organ för sararaanslulning
raed huvudsakligt syfte all verka för religiöst, nykierhelsfrärajande,
politiskt, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller alt företräda
vanföra eller arbelshindrade raedleraraar särat utländsk periodisk publikation
av annat slag, när prenuraeralion på sådan publikation förraedlas mellan
prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation inkoraraer direkt
lill prenuraeranl,
7)
personaltidning,
prograra och kalalog, när varan tillhandahålles utgivare som icke är
skallskyldig och när varan säljes eller ulläranas av sådan utgivare eller
införes lill landet för sådan utgivares räkning,
8)
konstverk, sora
är hänförligt lill tuUlaxenummer 99.0199.03, när konstverket säljes av upphovsraannen
på annat sätt än buliksraäs-sigt eller i saraband raed utställning och när del
uttages eller införes till landet av honora eller för hans räkning,
9)
vallen för
vallenverk,
10) vamlager, inventarium och annan tillgång som tillhör
verksam
het, när överlåtelse sker i samband raed överlåtelse av verksarahelen
eller del därav, fusion eller liknande förfarande,
' Senaste lydelse 1970: 183.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11) begagnad personbil
och begagnad motorcykel, när sådant fordon omsattes inora landet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12) tullfri trycksak och frara-kallad
eller enbart exponerad raik-rofilm, när varan införes till landet som gåva
eller annars ulan vederlag, saral spritdryck, vin, tobaks-vara,
cigarrettpapper och cigarrett-hylsa vid införsel till landet i den ordning sora
avses i 12 § 4 raora. h) msdrycksförsäljningsförord-ningen den 26 maj 1954 (nr
521) eller 1 § andra stycket förordningen den 16 juni 1961 (nr 394) om
tobaksskatt.
(Se
vidare anvisningama.)
12) tullfri trycksak och
framkallad eUer enbart exponerad raik-rofilra, när varan införes lill landet sora
gåva eller annars utan vederlag, saral rusdryck, tobaks-vara, cigarrettpapper
och cigarrett-hylsa vid införsel lill landet i den ordning sora avses i 12 § 4 raora.
h) rusdrycksförsäljningsförord-ningen (1954: 521) eller 1 § andra styckel
förordningen (1961:394) ora tobaksskatt.
(Se
vidare anvisningarna.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
förordning träder i kraft den 1 juli 1971.
Prop. 1971:73 27
10
Förslag tiU
Förordning
om ändring i tulltaxan (1968: 25)
Härigenom
förordnas, att tuUlaxenr 18.06, 22.01, 22.02 och 22.03 samt Anm. efter tulltaxenr
22.10 tulltaxan (1968: 25) skaU ha nedan angivna lydelse. Till följd härav koraraer
18 och 22 kap. tulltaxan att ha följande lydelse från och med den dag då denna
förordning träder i krafl.
18 kap. Kakao och varor därav
Anmärkningar
1.
Detla kapitel omfattar icke
sådana varor, innehållande kakao, som avses i nr 19.02, 19.08, 22.02, 22.09 och
30.03.
2.
Nr 18.06 omfattar sockerkonfektyrer,
innehållande kakao, ävensom, med de undantag som stadgas i anm. 1 till delta
kapitel, andra födoämnen, innehållande kakao.
18.1
Kakaobönor, hela eller
krossade, även rostade .... fri
18.2
Kakaoskal och kakaoavfaU ................... fri
18.3
Kakaomassa (härunder
inbegripet kakaomassa i
block),
även avfettad................ 100 kg 11:
18.4
Kakaosmör (kakaofett)...............
100 kg 11:
18.5
Kakaopulver, icke sölat...............
100 kg 11:
18.6
Choklad och chokladvaror samt
andra födoäranen, innehållande kakao:
A.................................................. glass,
glasspulver, glasspasta (glassmassa) och
puddingpulver .............................. ....... fri
B. andra
slag:
1.
andra än färdiga puddingar samt
pulver, flingor, pastor och flytande beredningar för framställning av dryck ................................... ........ 6
"/o
2.
färdiga puddingar samt pulver,
flingor, pastor och flytande beredningar för framställning av
dryck
..................................... ....... 20 "/o
'
Tulltaxan omttyckt 1970: 629.
»
Senaste lydelse av 18 kap. 1970: 629.
Prop.
1971: 73 28
22 kap. Drycker, alkohol och ättika
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a)
havsvatten (nr
25.01);
b)
destillerat
vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr 28.58);
c)
vattenlösningar
av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14);
d) medikamenter (nr 30.03);
e) parfymer och toalettmedel (33 kap.).
2. Vid tillämpning av tuUlaxenummer eller
underavdelningar av lulltaxenum-
mer, där alkoholhalt uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid
-t-15° C.
22.1
Vatten,
mineralvatten, kolsyral vallen, is och snö . . fri
22.2
Leraonader, aroraaliseral
raineralvallen, aroraalise-rat kolsyral vatten och andra alkoholfria drycker,
med undanlag av frukt- och köksväxlsaft, hänförlig
till nr 20.07.................................................... fri
22.03 Malldrycker, raed en alkoholhall:
A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) . . 100 I 10:
B. överstigande 1,8 raen icke 3,6 viktprocent
(öl av typ A och B) ........................ 100 1 12:
C. överstigande 3,6 viktprocent (starköl) .... 100 1 14:
22.04 Druvraust i jäsning, ävensora dmvmusl, vars
jäsning
avbmtils på annat sätt än genom tillsals av alkohol:
A. på kärt rymraande högst 10 liter...... 100 I 30:
B. på andra käri.................................... 100
I 12:
22.05 Vin av färska druvor; druvraust, vars jäsning
avbru
tits genora tillsats av alkohol:
A. rausserande ............................... 1001 120:
B. andra slag, raed en alkoholhalt:
1. icke överstigande 14 volyraprocenl:
a. på käri ryraraande högst 10 liter . . 100 1 30:
b. på andra käri .......................... 100 I 12:
2. överstigande 14 volymprocent:
a. på käri ryraraande högst 10 Uler . . 1001 81:
b. på andra käri ......................... 1001 60:
22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, berett
med
växtdelar eller aromatiska äranen, raed en alkohol
hall:
A. icke överstigande 14 volymprocent:
1.
på kärl ryraraande
högst 10 liter.. 100 1 30:
2.
på andra käri................................
1001 12:
B. överstigande 14 volyraprocenl:
1.
pä käri ryraraande
högst 10 liter.. 1001 81:
2.
på andra käri................................
100 1 60:
22.07 Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och
päron
vin) och rajöd:
A. musserande, andra än cider............. 100 1 120:
»Senaste lydelse av 22 kap. 1970: 629.
Prop.
1971: 73 29
B. andra slag, med en alkoholhalt:
1. icke överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl ryraraande högst 10 liter .... 100 I 30:
b. på andra kärl .......................... 100 1 12:
2. överstigande 14 volyraprocenl:
a. på kärl ryraraande högst 10 liter .... 100 I 81:
b. på andra käri ......................... 100 1 60:
22.08 Alkohol (elanol, elylalkohol), odenalurerad, raed
en
alkoholhalt av minst 80 volymprocent; alkohol (eta
nol, elylalkohol), denaturerad, oavsett alkoholhalten:
A............................................................... avsedda
att användas uteslutande för kemisk om
vandling ............................................... fri
B. andra ...................................................... ........ 7,2 «/o
22.09 Alkohol (elanol, elylalkohol), odenalurerad, raed
en
alkoholhall av mindre än 80 volyraprocenl; bränn
vin, likör och andra alkoholhaltiga drycker; alkohol
haltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för
framställning av drycker:
A. likör, bitter och liknande drycker....... 100 1 111:
B. andra drycker, alkohol, odenalurerad, med en al
koholhall av mindre än 80 volyraprocenl härun
der inbegripen:
1.
på kärl ryraraande
högst 10 Uler. 100 I 81:
2.
på andra käri__ 100
1 av 50 o/o alkoholhall
vid -f 15° C........................................... 21:
C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade
extrakt) för framställning av drycker.......... 6 "/o
22.10 Ättika .......................................................... ........ 7,2 o/o
Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den
ordning som anges i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:
521) utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för
helbutelj om 75 centiliter:
Cognac .................................................................. 54:
Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky.............. .... 45:
Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08............. 39:
Vin: musserande:
champagne .................................................... .... 25:
annat ............................................................... .... 16:
andra slag med en alkoholhalt:
överstigande 14 volymprocent .......................... 16:
icke överstigande 14 volymprocent ................... ...... 7:
För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning
som anges i 12 § 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen, utgår tull med av
partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt belopp, motsvarande:
1)
tull enligt vad
i 22 kap. sägs;
2)
omsättningsskatt
enligt 2 § 1 mom. förordningen (1957: 209) om skalt på sprit och vin; samt
3) mervärdeskatt enligt förordningen (1968: 430) om sådan skalt.
För starköl som införes enligt första och andra styckena
utgår tull med 3 kronor för liter.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1971.
Prop. 1971: 73 30
Utdrag
av protokoUet över finansärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet
på Stockholms slott den 19 mars 1971.
Närvarande:
Slalsmmislern PALME, ministem för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIIER, MYRDAL, ODHNOFF,
WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen
för finansdeparteraentet, statsrådet Sträng, anmäler efler gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändringar i den indirekta
beskattningen och anför.
1.
Inledning
Genom
beslut av 1970 års höstriksdag (Prop. 1970: 178, BeU 1970: 62, rskr 1970: 410)
genomfördes den 1 januari 1971 vissa ändringar i beskattningen av choklad- och konfektyrvaror
enligt förordningen (1941: 251) om särskUd varuskatt saml vissa därav bevingade
följdändringar i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor och
förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk. Ändringama
innebar i första hand att den särskilda varuskatten på sötvaror lades ora från
en värdeskall till en enhetlig viktskall. Därjämte vidtogs vissa justeringar av
det skattepliktiga varuområdet. Propositionen i fråga byggde på förslag som fraralagls
av 1969 års punklskalteulredning' i ett den 2 juli 1970 avgivet delbetänkande (SOU
1970: 37) Översyn av vissa punktskatter De materiella reglerna. I delta
belänkande redovisas resultatet av en översyn i tekniskt hänseende av de
materiella reglerna för inle endasl de redan nämnda skatterna utan också den särskUda
vamskatlen på tekniska preparat, försäljningsskallen, pälsvaraskatten, skatten
på malt- och läskedrycker, omsättningsskatten på raotorfordon, energiskatten saral
skatterna på bensin, brännolja och gasol.
Betänkandet
har varit föreraål för sedvanlig reraissbehandling. Beträffande de reraissinstanser
och andra sora avgetl yttranden över betänkandet får jag hänvisa till prop.
1970: 178.
I
betänkandet konstaterar utredningen inledningsvis atl dess uppgift inle varit
all behandla orafatlningen eller avvägningen av punklbeskall-
'
Ledamöter departementsrådet Hans Fridolin (tillika ordförande), numera
skalledirektören Einar E: son Thulin och departementssekreteraren Bo WiUart.
Prop. 1971: 73 31
ningen.
För uttedningen har del gällt atl se över bestäraraelserna för de enligt
uppdraget aktuella punktskatterna i syfte att undanröja oklarheter och underlätta
tillärapningen och kontrollen. Därmed har utredningen i princip utgått från
all de gällande punktskatterna skall bibehållas och att de skall ge i storl
sett oförändrade intäkter för staten.
Av
skäl sora jag ålerkoraraer lUl i det följande togs i prop. 1970: 178 endast upp
de av utredningen föreslagna ändringarna i den särskilda vamskatlen på choklad-
och konfektyrvaror och därraed sararaanhängande ändringar i bl. a.
utjämningsskallen. Dessa ändringar framstod sora särskilt angelägna från
skattetekniska synpunkter och borde därför genomföras utan ytterligare dröjsraål.
lag anraälde saratidigt rain avsikt atl senare återkoraraa lill övriga av
utredningen fraraförda förslag. Innan jag behandlar dessa skattefrågor och i
anslutning därtUl även lar upp visst förslag lill ändring i raervärdeskatten
har jag anledning all behandla den raéra principiella frågan ora
punktskatternas ställning i skatlesyslerael.
2.
Allmänna synpunkter på punktbeskattningen
lag
berörde denna fråga i prop. 1970: 178 raed anledning av all raan i etl flertal
remissyttranden inle endasl behandlat de av punklskalte-utredningen förordade
tekniska ändringarna ulan också tagit upp frågan ora en punktskalleavveckling.
önskemål härom hade fraraförts av flertalet företrädare för de av skatterna
berörda branscherna.
Jag
hänvisade i denna fråga till vad jag ullalat i prop. 1968: 100, i vilken förslagel
ora en omläggning av den allraänna varuskatten tiU en mervärdeskatt lades frara.
Jag frarahöU då, alt del inkoraslbortfaU på ca 500 railj. kr. sora en punktskalleaweckling
vid den liden beräknades raedföra raåste korapenseras genom en höjning av den
generella indirekta beskattningen. I valel raellan alt höja raervärdeskatten
med inemot en procentenhet, som skulle erfordras, och atl bibehålla en i
princip oförändrad punklbeskaltning ansåg jag avgörande skäl tala för den
sistnämnda lösningen. Därmed fick en avveckling eller modifiering av vissa
punktskatter skjutas på fraratiden.
Della
uttalande hade, frarahöU jag, allljäral gUtighet och någon punklskalteavveckling
kunde i dagsläget inle koraraa i fråga. Även beträffande skaller, sora punklskalleutredningen
funnit vara behäftade med särskilda ölägenheter och problera, måste därför
frågan om en avveckling alltjämt anslå. I enlighet härmed behandlades sora jag
tidigare nämnt endast beskattningen av choklad- och konfektyrvaror i prop.
1970:178.
Med
anledning av propositionen väcktes raotioner ora en avveckling av försäljningsskatten
och pälsvaruskatlen (motionerna 1970 1:1239
Prop. 1971: 73 32
och
II: 1544). Detta föranledde följande uttalande av beviUningsut-skottel
i dess av riksdagen godkända belänkande (BeU 1970: 62, s. 18).
Utskottet
hade under innevarande års vårriksdag anledning atl behandla yrkanden ora
avveckling av näranda punktskatter och fömtsalle då all departeraentschefen i
saraband raed behandlingen av 1969 års punktskalteulrednings första betänkande
skulle la ställning till frågan ora punktskatternas framtida ställning.
Utskottet uttalade liksom tidigare alt just de i motionerna avsedda skatterna
borde kunna påräkna viss prioritet i fråga ora avveckling med hänsyn lill de
besvärande konsekvenser de medförde. Punktskalleutredningens överväganden kan
i huvudsak anses bekräfta utskottets tidigare bedömning. Alt departemenlschefen
nu avvisar kraven på punktskalleaweckling får enligt utskottets raening ses sora
en ekonoraisk bedöraning och inle sora etl ställningstagande lill utredningens
synpunkter på pälsvaruskatlen och försäljningsskatten. Utskottet har tidigare,
då awecklingsfrågan förts frara i anslulning till raera orafaltande skattepoUtiska
reforraer funnit alt andra åtgärder än en punklskatleavveckling borde ges
företräde. Med anledning av del nu äter framförda yrkandet om avveckling av
skatterna på pälsvaror, guldsraedsvaror och äkta raallor vill utskottet uttala
att de berörda branscherna bör i saraband raed behandlingen av de frågor sora
lagils upp av punklskalteulredningen raen som inle behandlas i den förevarande
propositionen få elt definitivt besked, ora dessa skatter skall helt eller
delvis bibehållas. Enligt ulskollels raening bör såvitt möjligt ekonomiskt utryrame
skapas för en avveckling.
Under
den lid som förflutit sedan jag i höstas berörde avvecklingsfrågan har inle
något nytt lillkomrait sora föranleder raig atl frångå rain då redovisade
principiella inställning lUl frågan. Jag anser del därför helt uteslutet atl
nu diskutera en punktskalleaweckling i sådan orafallning, sora ett
tillgodoseende av fraraförda önskeraål skulle innebära. Det är inte heUer
möjligt att nu göra några utfästelser härora.
Vad
jag i della sammanhang har anledning all gå in på gäller därför endasl den
mera begränsade fråga, som 1970 års bevillningsulskoll tagit upp, och sora går
ut på atl de av pälsvaruskatlen och försäljningsskatten på guldsmedsvaror och
äkta mattor berörda branscherna bör få definitivt besked om dessa skatter skall
helt eller delvis bibehållas.
3.
Pälsvaruskatten och försäljningsskatten 3.1 Pälsvaruskatten
Beskattningen
av pälsvaror regleras i förordningen (1943: 477) ora skall å vissa pälsvaror. Skallen
är konstruerad sora en differentierad slyckeskalt på beredning av pälsskinn inora
landet och sora en värde-skatt på iraporlerade beredda pälsskinn och raanufaklurerade
pälsvaror.
Slyckeskallen
utgår med belopp sora skall raotsvara 10 o/o av det beräknade värdet av varje
skinnslag vid utiäraning från berednings-stället. Med ledning av aktuell
prisstatistik faststäUs beskattningsvärden och skattebelopp tre gånger om året
för närmast följande fyramåna-
Prop. 1971: 73 33
dersperiod.
På så sätt anpassas beskattningen fortlöpande till prisutvecklingen.
Värdeskatten
på importerade pälsvaror tas ul i samband med införseln och beräknas på varans
luUvärde. Skatten utgör 10 o/o för beredda lösa skinn, 8 o/o för hopsydda
skinn, 6 o/o för varor av pälsskinn och 4 eller 2 o/o för kläder med
pälsbesättning.
För
budgetåret 1971/72 beräknas pälsvaruskatten ge en intäkt av 10 milj. kr., varav
ca 6 milj. kr. kan beräknas falla på imporlbeskatl-ningen.
Punktskatteutredningen
framhåller, alt konstmktionen av pälsvam-skalten sora en korabinerad styckeskalt
och värdeskatl gett anledning lill kritik. Vid utforraningen har raan
visserligen eftersträvat atl uppnå en likforraig beskattning, raen detta raål
har dock i praktiken inte helt kunnat uppnås. I en inom Europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA) är 1967 gjord undersökning konstaleras, alt dyra importerade skinn i
vissa fall belastas med högre skatt än i Sverige beredda skinn och alt skatten
på importerade pälsvaror kan skUja sig från skatten på raotsvarande inheraska
varor. Sådana olikheter i beskattningen borde enligt uttalande av EFTA:s råd eliraineras.
Utredningen
anför vidare alt skatten erbjuder vissa problem i den praktiska tillämpningen.
Det är svårt för en icke fackman att bestämma etl skinns art, kvalitet och
värde. Lönebearbetning av skinn utomlands raedför kontroUtekniska svårigheter,
pälsvaror sora inköps i utiandet undgår lätt beskattning och från adrainistrativ
synpunkt är skatten lungarbelad och besvärlig. Specielll den fortlöpande
anpassningen av slyckeskallen till prisutvecklingen utgör ett både oraständligl
och tekniskt besvärligt arbete för i första hand beskattningsmyndigheten.
Utredningen
har undersökt möjligheterna atl undanröja de påtalade olägenheterna och
nackdelarna med skatten. Likformighet i beskattningen förutsätter enligt
utredningen alt den kombinerade stycke- och värdeskatten ändras till antingen
en styckeskalt eller en värdeskall för hela beskattningsorarådel. Båda dessa
alternativ har, framhåller utredningen, övervägts tidigare och då förkastals.
För egen del finner utredningen, all alternativen är förenade med alltför
stora olägenheter och problera för att kunna omsättas i praktiken. Utredningens
slutsals blir därmed, all det inte är raöjligt alt utforraa pälsvaruskatlen på elt
sätt som samtidigt uppfyller kraven på enkelhet och säkerhet i till-lämpningen
och EFTA-konventionens förpliktelser i fråga om likabehandling av importerade
och inhemska varor. Med hänsyn härtill och med beaktande även av den relativt
ringa avkastningen ifrågasätter utredningen om skatten inte bör avvecklas.
I
de remissyttranden, i vilka pälsvaruskatlen behandlats, har raan aUmänl
framfört krav på skattens avveckling. Krav härom har därefter även fraraförls i
skrivelser lill finansdeparteraentet.
3
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 73
Prop.
1971: 73 34
3.2
Försäljningsskatten
Enligt
förordningen (1948: 85) om försäljningsskall utgår skall vid yrkesraässig
försäljning inom landet och vid import av nalurpärlor, ädelstenar och varor
därav, ädelmetallvaror och knutna, s. k. äkta raat-tor. Skattskyldiga till försäljningsskatt
är tillverkare, återförsäljare sora frivUligt registrerat sig sora skatlskyldig
och ej registrerad iraporlör av skattepliktiga varor. I fråga ora skattepliktig
iraport av mattor utgår skallen sora en viklskatl raed lägst 10 och högst 100
kr. per kg. Annars utgår skatten som en värdeskatt med 20 o/o av varans
försäljningspris inklusive skattens belopp. För registrerad återförsäljare
ulan egen tillverkning av skattepliktiga varor gäller, atl skalt måste
redovisas raed visst minimibelopp för år. I fråga om återförsäljare av
guldsmedsvaror utgör miniraibeloppel 1 200 kr.
Försäljningsskatten
beräknas för budgetåret 1971/72 ge en intäkt av 41 railj. kr., varav skallen på
raallor beräknas uppgå lUl 6 railj. kr. Iraportbeskattningen ger endast ca en railj.
kr. per år.
Punktskatteutredningen
frarahåller, alt det mot försäljningsskatten på guldsraedsvaror anraärkls alt
den är raer betungande än andra punktskatter och atl det föreligger svårigheter
all upprätthålla beskattningen. I förslnäranda hänseende har raan pekat på all
skallen i betydande utsträckning tas ut i detaljhandeln av företagare sora
även har alt redovisa raervärdeskatt och som därraed har en dubbel skyldighet
all redovisa indirekt skall. Häremot anför utredningen, att raånga företagare
utnyttjat raöjligheten att genora frivUlig registrering som skattskyldig kunna
driva verksarahet raed obeskattade lager. Mol denna fördel står då del raerarbete
som skyldigheten alt redovisa skalt för med sig. Skallskyldiga till
försäljningsskall intar inle heller efler mervärdeskattens tiUkomst någon
särställning i järaförelse raed andra punklskalleskyldiga. Dubbel
skattskyldighet gäller nuraera i princip generellt och den har sin grund i den allraänna
utforraningen av den indirekta beskattningen. Med hänsyn härtill finner
utredningen inle anledning att närraare gå in på skattens allraänna
konstruktion och konstaterar dessutora all skatten nuraera tekniskt sett
fungerar bra.
De
påtalade svårigheterna all upprätthålla beskattningen hänger enligt
utredningen bl. a. sararaan med atl guldsmedsvarorna genom sitt värde inbjuder lill
smuggling och därtill lätt kan sraugglas. Praktiska svårigheter föreligger
dessutom att kontrollera om resandes införsel av varor sora inköpts uloralands
håller sig inora gällande värdegräns för tull- och skattefrihet eller om
medförda varor utgör sådana reseförnödenheter som fritt får införas. Dessa
förhållanden innebär uppenbara risker för skalteundandräkt och del är enligt
utredningen fullt klart att del sker en inle obetydlig införsel sora ej blir
beskattad. Även ora åtgärder vidtagits för alt raotverka de näranda
förhållandena, t. ex. ge-
Prop.
1971: 73 35
nora
begränsning av den skattefria försäljningen ombord på fartyg i internordisk
trafik och orabord på flygplan, har därmed problemet inle lösts på elt tiUfredsställande
sätt. Utredningen har inte funnit någon skatteteknisk lösning på probleraet och
nödgas därraed konstatera att skatten i förevarande hänseende är behäftad med
inte oväsentiiga ölägenheter.
Utredningen har även tagit
upp den bl. a. av riksdagen behandlade frägan om skattelättnader för del
konstnärliga ädelsmidet. Utredningen diskuterar raöjlighelema att åstadkoraraa della
genom övergång tUl någon form av viklbeskaltning, genora inskränkningar i det skattepUktiga
varuoraråde eller genora en differentierad värdebeskattning. Saratliga alternativa
lösningar avvisas dock av skalletekniska och konlrolltekniska skäl men också raed
hänsyn till alt resultatet i vissa fall skulle raedföra avsevärda
förskjutningar i skattebelastningen raellan olika kategorier skattskyldiga och
varor.
Beträffande
försäljningsskatten på knutna mattor framhåller utredningen atl auklionsförsäljning
och ambulerande försäljning av raallor erbjuder vissa problem. Vidare motsvarar
viktskalten på importerade raattor inle alllid den värdeskall, sora utgår vid
försäljning inora landet. Del kan därför ibland vara lönande att betala skatt
vid införseln i stället för vid försäljningen. All koraraa lUl rätta raed
detta problera genom en ytterligare differentiering av viktskalten eller genora
atl gå över till en värdeskall även för iraporlen finner utredningen inte
möjlig. Därför föreslår utredningen endast den ändringen alt skattesatsen 100
kr. per kg för importerade mattor innehållande nalursilke slopas. Sädana raallor
skiljer sig nuraera inle prisraässigt från andra mattor i sådan utsträckning,
att det fraraslår sora raotiveral alt bibehålla en högre skallesats för dessa raallor.
I
remissyttranden, sora läranats av företrädare för de av försäljningsskallen
berörda branscherna, har raan genoragående krävt en oraedelbar avveckling av
skallen. Man har därvid särskilt frarahållit, att guldsraeds-branschen brottas raed
stora ekonoraiska svårigheter, sora inte rainst har sin orsak i beskattningen. Orasältningen
har dalat oavbrutet under senare år, vilket frärast har sin förklaring i all raan
i betydande utsträckning utnyttjar raöjligheten till skattefria inköp i
ullandel.
Förnyade
fraraställningar ora en avveckling av skallen har därefter gjorts i skrivelser lill
finansdeparteraentet.
3.3
Departementschefen
Pälsvaruskatlen
och försäljningsskallen utgör en beskattning som blev beslående efter
avvecklingen av 1940 års allmäp.iia omsättningsskatt. Enligt vad jag tidigare
anfört beräknas inkorastorna av dessa skaller under budgetåret 1971/72 bli ca
51 railj. kr., varav 10 railj. kr. i pälsvaru-
Prop. 1971: 73 36
skall
och ca 41 railj. kr. i försäljningsskall. Av sistnämnda belopp kan ca 35 mUj.
kr. beräknas falla på guldsraedsvaror. Medan pälsvaruskatlen gett en läraligen
konstant inkorast under en följd av år, har inkoraslen av försäljningsskallen
varit sjunkande. Järafört raed förhållandena vid mitten av 1960-talel har
inkorasterna av försäljningsskatten rainskat raed ca 25 o/o och för budgetåret
1972/73 beräknas inkoraslen sjunka ytterligare frän 41 tiU 37 railj. kr. Väsentiigen
faller nedgången pä beskattningen av guldsraedsvaror.
Från
branschhåll har sora skäl för en avveckling särskilt frarahållits alt skatterna
ger en relativt liten inkorast för staten och därför är av underordnad slalsfinansiell
betydelse. Jag anser inle atl detla utgör något bärande skäl. Ser raan endasl
till en viss punktskatt skulle samraa argu-raenl kunna anföras för ytterligare
avvecklingar och den sammanlagda effekten skulle då bli ett inkomstbortfall av
en storlek som måste korapenseras. Andra omständigheter föreligger eraeUertid sora
enligt rain raening utgör starkare raoliv för en oraprövning av de nu aktuella
skatterna.
Punklskalleulredningen
framhåller all pälsvaruskatlen har en konstruktion sora raedför inte endast
avsevärda lillärapnings- och konlroll-problera ulan också olikheter i
beskattningen på ell sätt sora föranlett kritik frän utlandet. Utredningen
hänvisar till uttalanden av EFTA:s råd varav fraragår, att skatten ej anses
vara förenlig raed EFTA-överenskora-melsens regler och alt krav ställts om att
olikheterna i beskattningen undanröjs.
Försäljningsskatten
är enligt utredningen behäftad raed problem av delvis annan art. I fråga om
skatten på mattor ger vissa försäljningsformer problera. Beträffande skallen
på guldsraedsvaror föreligger särskUda svårigheter att upprätthålla en effektiv
iraportbeskatlning. Utredningen konstaterar, att det sker en betydande införsel
av guldsmedsvaror sora undgår beskattning pä grund av bristfälliga
kontrollmöjligheter. De åtgärder sora vidlagils i förra av begränsning av den
skattefria försäljningen av sådana varor orabord på fartyg och flygplan har
inte löst della problera.
De
av utredningen påtalade förhållandena förtjänar beaktande. Den kritik sora
riklats raot pälsvaruskalten, bl. a. från EFTA-raedleraraarna, finner jag vara
sådan alt en avveckling av skallen framstår som befogad. Lika starka skäl
föreligger knappast enligt rain raening för en avveckling av
försäljningsskallen. När del gäller skallen på raallor finns del emellertid
anledning alt särskilt beakta, all skatteintäkterna så gott som helt hänför sig
lill iraport från utvecklingsländer. En avveckling av skallen raed åtföljande
sänkning av priserna borde därför kunna få viss betydelse för dessa länders
export till Sverige och innebära en hjälp i linje raed vär biståndspolitik. Det
kan tilläggas alt sararaa synpunkter åbero-
Prop. 1971: 73 3/
pats
i andra samraanhang för liberaliseringar på både skatte- och tull-orarådet. Med
hänsyn till del anförda finner jag skäl föreligga för en avveckling även av försäljningsskatten
pä raallor.
Vad slutligen gäller
försäljningsskatten på guldsmedsvaror är det uppenbart all omsättningen inom
landet är i sjunkande. Från bransch-håU har frarahållits atl skatten i hög grad
bidragit lill den negativa utvecklingen. Del kan inle förnekas alt dessa
synpunkter har visst fog för sig. Även om raan i princip kan hävda all varje
punktskatt har negativa verkningar utifrån den berörda branschens egna
intressen, synes skallen på guldsmedsvaror med liden fåll menliga verkningar
för de inheraska branschföretagen på etl sätt sora saknar motsvarighet inom
andra punklbeskattade områden. Jag har även i detla sammanhang hafl anledning atl
beakta den positiva syn på en avveckling av skatten sora framkommit vid
tidigare behandling av frågan i riksdagen, varvid riksdagen dessutom särskilt
ullalat sig för åtgärder till gagn specielll för del konstnärliga ädelsmidet.
Utredningen har särskilt behandlat sistnämnda fråga utan att finna någon
godtagbar teknisk lösning. Ulan eget ställningstagande har utredningen därvid
dock pekat på all en aUraän sänkning av skatten skulle koraraa även del konslnärUga
ädelsrai-del liU godo. Della uttalande antyder enligt rain raening en lösning sora
mot bakgrund av vad jag i övrigl anfört framstår som motiverad. Vad jag här
åsyftar går ul på en sänkning av skallen lill hälften av vad den nu utgör och
att frågan om en fullständig avveckling av skatten får anstå lill dess
ekonomiska förulsätlningar härför föreligger.
I
enlighet med det anförda förordar jag således alt pälsvaruskatten och
försäljningsskallen på mattor slopas och all försäljningsskatten pä
guldsmedsvaror sänks till hälften, dvs. alt nuvarande skallesatsen 20 "/o sänks
lill 10 o/o. Vidare förordar jag att bestämmelserna om skyldighet alt erlägga
försäljningsskall med visst miniraibelopp per år samtidigt slopas.
De
nu förordade åtgärderna betyder etl inkomstbortfall för staten om ca 35 milj.
kr. för helt år enligt aktuella förhållanden. Etl sä stort skattebortfall kan inle
accepteras för budgetåret 1971/72. Jag förordar därför att åtgärdema genomförs
med verkan fr. o. m. den 1 januari 1972, varigenora inkomstbortfallet för del
näranda budgetåret blir begränsat till ca 10 railj. kr. De förordade awecklingarna
och sänkningen av skallen på guldsraedsvaror bör inle förenas raed någon
restitution av skatt sora belastar inneliggande lager vid årsskiftet 1971/72.
Några
ytterligare avvecklingar inora punklskatteorarädel kan, som jag redan
inledningsvis anför, inle komraa i fråga f. n. Vad jag tar upp i det följande
gäller därför endast ändringar av företrädesvis teknisk natur i andra indirekta
skatter på grundval av punklskatteutredningens betan-
Prop. 1971: 73 38
kände.
Ett av utredningsförslagen berör även raervärdeskatten. Härutöver behandlas
inte mervärdeskatten i detta sararaanhang. Min avsikt är dock alt senare i år återkoraraa
raed förslag lill vissa ändringar av teknisk natur i mervärdeskatten för genomförande
från ingången av år 1972.
4.
Den särskilda varuskatten
4.1
GäUande ordning
Enligt
förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt utgår skall på choklad- och konfektyrvaror
samt på tekniska preparat. Den i delta sammanhang aktueUa beskattningen av
sistnämnda varor omfattar parfymer, toaletlmedel och kosmetiska preparat
hänförliga tUl tulltaxenr 33.06 samt kemiska korapresser och lUlbehör avsedda
för hårperraa-nentning hänförliga tUl tuUlaxenr 38.19. Beskattningsorarådel är
i detalj angivet i en vid förordningen fogad varaförteckning. Enligt denna gäller
vissa speciella inskränkningar i skatteplikten. Sålunda gäller undanlag från
skatteplikt för scharaponeringsraedel, vissa hårborltagningsraedel, vissa transpirationsraedel,
ströpuder, vissa puderkräraer samt preparat för behandling av finnar och
liknande hudåkoraraor eller för döljande av ärr och liknande huddefekter.
Skatlskyldig
är den sora inora landet yrkesraässigt tillverkar skattepliktig vara för avsalu
eller för vidare bearbetning och den sora inför skattepliktig vara till landet.
För tillverkare föreligger obligatorisk registreringsplikt hos beskattningsrayndigheten,
sora sedan den 1 januari 1971 är riksskatteverket. Iraporlör kan i särskUd
ordning bli registrerad som skatlskyldig. För registrerad skatlskyldig inträder
skattskyldigheten, när skattepliktig vara levereras tUl köpare här i landet
eller tas i anspråk för vidare bearbetning. Skatten redovisas och erläggs
fortlöpande enligt elt deklarationsförfarande. Vid införsel av annan än
registrerad importör erläggs skatten tUl tullverket i den ordning sora gäller
för tull.
Skallen utgår med 50 o/o
av beskattningsvärdet, vilket utgörs av varans pris vid försäljning tUl
detaljist exklusive varuskatt och annan indirekt skatt.
För
budgetåret 1971/72 beräknas den särskUda varuskatten på tekniska preparat ge
en inkomst av ca 100 milj. kr.
4.2
Punktskatteutredningen
Skatteformen.
Den särskilda varuskatten på tekniska preparat bör enligt utredningen aUtjärat
utgå sora en värdeskatl. En övergång till vikt-beskattning i överenssläraraelse
raed vad utredningen föreslagit i fråga om sötvambeskattning avvisas frärast raed
hänsyn till det heterogena
Prop.
1971: 73 39
varuorarädet.
En ökad partihandel med tekniska preparat kan konstaleras. Delta har medfört,
all skallen i många fall inle kan beräknas på den skallskyldiges priser utan i
stället måste besläramas på grundval av priser sora tUlärapas av grossisten
vid dennes försäljning till detaljist. Utredningen finner dock inle della raolivera
en ändring av beskattningsvärdet lill lägsta pris vid försäljning lill
grossist i enlighet raed vad som tUlärapades under åren 19531962. Utredningen
hänvisar tiU de dåliga erfarenheterna sora raan haft av en sådan besläraning av
beskattningsvärdet för sölvambeskallningen och sora utgjort ell avgörande skäl
för övergång till en viklbeskaltning på det området. I enlighet härmed föreslår
utredningen, alt den nuvarande skalleforraen bibehålls ulan ändring av
beskattningsvärdet.
Beskattningsområdet.
I fråga ora del skattepliktiga varuorarädet frarahåller utredningen, atl
åtskilliga önskeraål och synpunkter raed avseende på avgränsningen av beskattningsorarådel
fraraförls såväl från be-skallningsrayndighelerna sora från branschhåll. Delta
har skett både skriftligen och vid sammanträffanden med utredningen. Vad raan
därvid särskilt pekat på har varit, all likartade varor i vissa fall bedöras
olika i skattehänseende och att en raindre ändring i sararaansällningen, t. ex.
en ökad tillsats av fett, kan göra en vara skattefri. Della sararaanhänger bl.
a. med alt sararaansällningen är avgörande för varans klassificering i lullhänseende.
Från branschhåll har dessa förhållanden åberopats sora skäl både för en
avveckling av skallen och för en ändrad avgränsning av beskattningsorarådel.
Utredningen tillägger i detla sararaanhang, all raan bl. a. från
parfymhandelns sida som skäl för en avveckling av skatten åberopat all
försäljningen av parfym, eau de cologne o. d. i hög grad påverkats av de ökade
utlandsresorna och raöjUgheterna till skattefria inköp i samband därmed.
Utredningen påpekar emellertid också, alt man från branschhåll uttalat att
några mera genomgripande ändringar i skatteplikten inle bör göras med hänsyn lill
alt detta skulle kunna får strukturella återverkningar för branschen raed
konsekvenser sora ej kan överblickas.
Utredningen
konstaterar för egen del all dess uppgift varit att inora raraen för en i stort
sett oförändrad beskattning föreslå sådana ändringar sora kan raotiveras av
tekniska skäl. Med hänsyn härtUl har utredningen inle tagit upp frågan ora ett
generellt undanlag från skatteplikt för parfyraer o. likn. varor. Ej heller
har utredningen ansett sig böra fraralägga förslag ora en så radikal utvidgning
av beskattningsorarådel sora en av beskallningsrayndighelerna av tekniska skäl
förordad generell skatteplikt för hudkräraer skulle innebära. Utredningens
förslag beträffande beskattningsorarådel syftar därraed endast lill all uppnå
en klarare avgränsning mellan skattefria och skattepliktiga varor.
Förutora
varor hänförliga lill tulltaxenr 33.06 orafattar skalleplikten
Prop.
1971: 73 40
kemiska kompresser och tillbehör för hårperraanenlning
hänförliga till tulltaxenr 38.19. Sistnäranda varor har nuraera, framhåller
utredningen, fåll en starkt begränsad användning. Utredningen föreslär därför atl
skatteplikten för de nämnda varoma slopas och all beskallningsora-lådel
koncentreras till varor hänförliga liU tulltaxenr 33.06. Beskattningsorarådel
bör därvid enligt utredningen priraärl avgränsas till parfymer, loaleltmedel
och kosraetiska preparat för personligt bruk. Härigenora ställs exempelvis
preparat för rumsparfyraering utanför beskattningen. Inora den näranda allraänna
raraen bör del skattepliktiga varuområdet närmare specificeras genora all närbesläktade
varuslag sammanförs gruppvis raed angivande av de undantag som skaU gäUa inom
varje grupp. I enlighet härmed föreslår utredningen följande utformning av beskattningsorarådel.
Tulltaxenr Varuslag
ur 33.06 För
personligt bruk avsedda preparat av följande slag:
parfym, parfymkräm, toalettvatten, rakbalsam och liknande
preparat, med undantag av badtillsatsmedel och preparatet sprit, glycerin och
rosenvatten,
puder, puderkräm, ansiktslera, ansiktsskum, ansiktsmask, sraink
och läppstift, med undantag av vitt ströpuder, puderkräm med pudersubstans om
högst 5 "/o, ofärgat cerat och preparat som är avsett speciellt för
behandling av finnar eller liknande hudåkomma eller för döljande av ärr,
födelsemärke eller liknande huddefekt,
preparat för behandling av naglar, med undantag av nagellack-borttagningsmedel
och nagelvitlpennor,
hårvårdspreparal, med undantag av medel för enbart schampo-nering,
preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn, hårborttag-ningsmedel,
medel mot transpiration, med undantag av ältiketerpreparal
och fotvårdsmedel.
Järafört raed gällande skatteplikt innebär förslaget i
fråga om varugruppen parfym ra. m. atl generell skatteplikt införs för
rakbalsam och atl därmed nuvarande undantag för varor med en felthall över 5 o/p
slopas. Ä andra sidan slopas skatteplikten för badlillsatsmedel varigenora
sådana raedel hänförliga tiU tulltaxenr 33.06 blir likställda raed redan
skattefria raedel av sarama slag som på grand av sin sararaansättning hänförs liU
tulltaxenr 34.02.
Beträffande varugruppen puder m. ra. innebär förslagel en
begränsning av skatteplikten för hudvårdspreparal. Hudkräraer baserade på glycerol
e. d. blir skattefria i likhet raed vad som redan gäller i fråga om fetlhaltiga
hudkräraer och hudoljor. Undanlag från skatteplikt föreslås för puderkrära raed
pudersubstans ora högst 5 o/o. Nu föreligger skattefrihet vid en puderhalt om
högst 10 o/o. Förslaget innebär därmed viss skärpning av beskattningen genom
all flertalet färgande hudkräraer inryras under beskattningen. För denna
utvidgning åbe-
Prop. 1971: 73 41
ropas
både tekniska skäl och kravet på enhetlighet i beskattningen. En av
skattetekniska skäl betingad skärpning av beskattningen ligger också i att
undanlaget för ströpuder föreslås bli begränsat lill endast vill ströpuder.
Vidare innebär förslaget atl nu gällande skatteplikt för "andra för färgning
av huden avsedda preparat" bortfaller. Härav följer alt vissa nu
skattepliktiga varor undantas från beskattning, t. ex. färgande ansiklsvatlen
och färgande solskyddsraedel. Förslagel i denna del raotiveras av all det
föreligger stora svårigheter att avgöra ora etl preparat är färgande. Följden
härav har blivit atl i praktiken endasl sådana preparat beskallas sora har en
påtagligt färgande effekt eller sora i reklaraen uppges vara färgande. En på
sådana grunder bestämd skatteplikt är enligt utredningen otillfredsställande.
I
fråga om varugruppen preparat för behandling av naglar föreslås två undanlag.
Del ena gäUer raedel för borllagning av nageUack och är betingat av alt del
viktigaste raedlel härför, näraligen aceton, inle beskallas ora det säljs i
neutral förpackning utan angivande av all varan är avsedd för just
ifrågavarande ändaraål. Del andra undanlaget gäller nagelvitlpennor och raotiveras
raed all det förekoraraer pennor i den allraänna handeln sora inle är avsedda
för raen väl kan användas för sarama ändamäl som de pennor sora under
benämningen nagelvilt-pennor säljs t. ex. i parfymhandeln.
Beträffande
övriga specificerade varugrupper avviker förslagel från nu gällande beskattning
endasl i fråga ora folvårdsraedel. Förslagel innebär skallefrihel för alla folvårdsraedel.
Prover
och gåvor m. m. Redan i prop. 1970: 170 anfördes alt utredningen tagit upp
frågan ora den skalteraässiga behandlingen av prover och gåvor, sora läranas av
skallskyldig lill särskild varuskatt. Jag angav då också all denna fråga, sora
berör beskattningen av såväl sötvaror sora tekniska preparat, skuUe las upp i
delta sammanhang.
Utredningen
konstaterar atl det av skallens allmänna konstruktion följer all ingen skatt
utgår på varor som utlämnas utan vederlag, t. ex. i form av gratisprov eller
gåva eller sora skatlskyldig lar ul ur rörelsen för egen räkning. Frara lill år
1968 utgick skatt om någon form av vederlag för annan produkt eller tjänst
utgjorde villkor för varans erhållande. I ell regeringsrällsutslag år 1968
fastslogs eraeUertid alt skattskyldighet inle föreligger för en sådan gralisvara,
ora den tillhandahålls endasl under kortare lid och försäljningen av den vara sora
raåste köpas för all gralisprovet skall erhållas sker lill dessförinnan gällande
pris.
I
de fall då skallen skaU erläggas vid import föreligger skallskyldig-hel även
för prover och gåvor.
Utredningen
anser del inle motiverat atl beskattningen inora landet görs beroende av ora
något vederlag utgår för varan. Då del dessutora är angelägel all få till slånd
enhetliga skatteregler föreslår utredningen
Prop.
1971: 73 42
atl
skatt skall ulgå inte endasl på prover och gåvor ulan också på varor sora
skallskyldig tar i anspråk för egen räkning. Della kan enligt utredningen ske
genom all skattskyldighet införs även för uttag av skattepliktig vara ur skatlskyldigs
rörelse för annat ändaraål än försäljning. Utredningen tUlägger dock alt den i
enlighet härraed föreslagna ändringen inte är avsedd alt gälla uttag av vara
för produktionstekniskt ändaraål, t. ex. kontroll eller analys av varan, eller
annat uttag av vara sora sker under tillverkningsprocessen.
4.3 Remissyttrandena
Utredningens
förslag i fråga ora skatten på tekniska preparat har raed några undanlag
biträtts eller läranats utan erinran vid reraissbehandlingen. Vissa
invändningar har fraraförts från branschhåll raot de utvidgningar av beskattningsorarådel
som följer av den förordade ändrade principiella avgränsningen av del
skallepliktiga varuområdet. Sålunda avvisas skalleplikten för rakbalsam av
Sveriges grossistförbund, Sveriges industrikontor och Kemisk tekniska
leverantörförbundet. Sistnämnda förbund avvisar även den föreslagna ändrade
gränsdragningen för skattefritt puder samt den föreslagna skatteplikten för
färgat ströpuder och färgat cerat. Generaltullstyrelsen föreslår vissa
ändringar och förtydliganden i fråga ora beskattningsorarådel. Bl. a. föreslås
en i princip generell skatteplikt för hudvårdspreparal och alt skatteplikten
för loalellvatlen skall orafatla även ansiklsvatlen.
Mera
delade meningar råder beträffande förslaget om beskattning av prover och gåvor.
Delta förslag biträds av Kooperativa förbundet och Svensk industriförening, raen
avvisas av de branschorganisationer som motsatt sig utvidgningarna av beskattningsorarådel
och vidare av Aktiebolaget Marabou, Svenska Choklad- och konfektyrfabrikantföreningen
och Sveriges parfymhandlares riksförbund. Sora arguraenl raot förslagel
anförs, all della skulle raedfölja en väsentlig skalleskärpning för åtskilliga
förelag och all en skall järaförbar raed en reklamskall införs. Från
branschhåll understryks atl prover utgör elt betydelsefullt mark-nadsföringsinslraraent.
Vidare har anförts, att raan i fråga ora den särskilda varuskatten i detla spörsraål
bör tillärapa sararaa ordning som i fråga ora raervärdeskatten. Sistnäranda
synpunkt åberopas av kontrollstyrelsen för alt avvisa förslaget ora skalt på
prover, raedan styrelsen i princip ansluter sig till förslaget ora skall på
gåvor och uttag av skattepliktiga varor för konsuralionsändaraål.
4.4 Departementschefen
Utredningens
förslag innebär att från del skattepliktiga varuorarädet utraönslras andra
varor än parfyraer, loaletlraedel och kosraetiska preparat för personligt
bruk, hänförliga till tulltaxenr 33.06. För varje
Prop.
1971: 73 43
skattepliktig
varugrupp anges dessutora exklusivt de särskUda undantagen. Enligt rain raening
har på detta sätt uppnåtts en klar och överskådlig avgränsning av beskaltningsområdel,
sora bör underlätta den praktiska tillämpningen av skallen. För att uppnå della
resultat har vissa såväl utvidgningar som inskränkningar fått göras av beskattningsorarådel.
Jag anser förslaget vara väl grundat även i delta hänseende och jag förordar
därför att beskattningsområdet ges den utformning som utredningens förslag
innebär. Däremot ställer jag raig tveksam tUl den föreslagna beskattningen av
prover och gåvor. Detla förslag har stött på kraftigt motstånd vid
remissbehandlingen och man kan inte bortse från de skäl sora anförts för atl
nuvarande ordning bibehålls eller från de praktiska koraplikalioner sora en
beskattning av prover och gåvor kan förväntas raedföra. Även ora det här rör
sig om betydande värden sora ej inryras under beskattningen, har jag komrait lill
den slutsatsen, all någon utvidgning av beskattningen till all omfatta prover
och gåvor ej bör ske f. n.
Ytterligare
elt spörsmål har jag anledning att la upp i della saramanhang. Oraläggnnigen
av den särskilda varuskatten på choklad- och konfektyrvaror tUl en viklskatl
från den 1 januari 1971 inryrade också vissa ändringar i del skattepliktiga varuorarädet.
Delta orafattar nu sockerkonfektyrer, choklad och chokladvaror och andra konfektyrer
hänföriiga tUl tuUlaxenr 17.04, 18.06 och 21.07. I fråga ora varor med chokladinnehäll
hänförliga tUl tulltaxenr 18.06 föreligger skatteplikt för färdiga puddingar
medan puddingpulver är undantaget från skatteplikt. Skäl lalar för att dessa
varuslag behandlas lika i varuskallehän-seende och jag förordar att även
chokladpuddingar undantas från skatteplikt. Detla föranleder ändring även i
tulltaxan.
De
ändringar i fråga om den särskilda varuskatten sora jag sålunda förordar bör genoraföras
raed verkan fr. o. ra. den 1 juli 1971.
5.
Skatten på malt- och läskedrycker 5.1 Gällande ordning
Enligt
förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och
läskedrycker har tUlverkare här i riket att erlägga skalt för sådana drycker
och att iaktta särskilda bestäraraelser raed avseende på tillverkning,
marknadsföring m. m. Bland sistnämnda bestämmelser skall här endast nämnas, att
malt- eller läskedryck avsedd för konsumtion inora landet får saluhållas
endast i slutet kärl eller behåUare, som godkänts av tiUsynsmyndigheten (numera
riksskatteverket) eller sora raed avseende på ryraden blivit raärkt enligt 14 §
lagen (1934: 162) ora mått och vikt.
Malldrycker
indelas efter alkoholhallen i fyra klasser, näraligen lättöl, öl av typ A, öl
av typ B (s. k. raellanöl) och starköl. Enligt sära-
Prop. 1971: 73 44
ma
indelning utgår skalt med respektive 12 öre, 60 öre, 1 kr. 30 öre och 2 kr. per
liter. För läskedryck, varraed förslås kolsyral vallen och sraaksatl kolsyrad
dryck, utgår skall med 33 öre per liter.
Skallskyldighet
för tillverkare inträder, när skallepUklig vara utlämnas frän
tillverkningsställe saml, såvitt gäller öl och starköl, när sådan dryck förtärs
inora lUlverkningssläUe (s. k. dagöl). Skatten redovisas och erläggs på grundval
av deklaration för varje kalenderraånad. I deklaration får avdrag göras bl. a.
för kvantitet sora tillverkats vid annat tillverkningsställe eller sora
belagts raed tull vid införsel. Beskall-ningsrayndighet är sedan ingången av
1971 riksskatteverket.
Intäkten
av skallen beräknas för budgetåret 1971/72 liU 675 railj. kr., varav skallen på
läskedrycker kan beräknas utgöra ca 100 railj. kr.
5.2
Punktskatteutredningen
Utredningen
uppmärksammar inledningsvis, alt skatten på malt- och läskedrycker skiljer sig
från andra punktskatter i del hänseendet, att den orafattar endasl inheraska
drycker, raedan iraporlerade drycker beläggs raed tull sora avpassats raed
hänsyn till skatten. Det saknas enligt utredningen anledning alt bibehålla
denna ordning. Utredningen föreslär därför, all skalt enligt gällande
skattesatser skall utgå vid införsel av skalleplikliga drycker och uppbäras av
tullverket i den ordning sora gäller för tull. Det förutsätts därvid, all
tullen på malldrycker sänks med skallens belopp och all tullen på läskedrycker
slopas eftersom den är lika med skallen.
Elt
annat av utredningen uppmärksamraal förhållande är all del vid redovisning av raall-
och läskedrycksskatt inte föreligger rält till avdrag för kundförlusler.
Enligt utredningen har denna från annan indirekt beskattning avvikande ordning
påtalats från branschhåll och för egen del anser utredningen del rimligt all avdragsrätl
i fråga om kundförlusler tillskapas. Härjärale föreslår utredningen atl beskattningen
av drycker sora förlärs inora tillverkningsställe skall gälla inte endast öl
och starköl utan även lättöl och läskedrycker.
Utöver
nu redovisade förslag lar utredningen upp ell från bransch-häll fraraförl
önskemål ora åtgärder i syfte atl åstadkomma enhetliga skatteregler för
läskedrycker som ulskänks frän s. k. premix- och post-mlxapparater.
Läskedrycker som ulskänks från förstnämnda apparat-typ beskallas vid ullämningen
från lUlverkningsställel. Någon beskattning av läskedrycker från postmixapparater
sker däremot inte, beroende pä all tillverkningen i detla fall sker i själva
apparaten och den dryck sora därvid tillhandahålls i öppet kärl för oraedelbar konsuration
inte anses vara utläranad från tillverkningsställe i förordningens mening. Från
läskedrycksfabrikanlernas sida har önskeraål framförls
Prop. 1971: 73 45
om
en beskattning av de nu skattefria dryckerna, förslagsvis i form av en årlig
avgift på innehavet av poslraixapparal, för all på så sätt tillgodose kravet
på konkurrensneulraUlel i beskattningen.
Enligt
uppgifter, sora kontrollslyrelsen för utredningens räkning införskaffat för
frågans bedöraning, uppgår antalet apparater i bruk för läskedrycksfraraslällning
lill orakring 800. Av dessa var ell 30-lal mynt-apparater och resten
konstruerade för manuell betjäning. Med ledning av uppgifter ora leveranserna
av s. k. sirup lill postraixapparater beräknas den årliga fraraställningen av
färdig dryck f. n. uppgå tUl ca 3 milj. liter. Denna kvantitet representerar etl
skallebelopp om ca 1 milj. kr.
Utredningen
anser det uteslutet alt införa en beskattning grundad pä utlämnad kvantitet
från postraixapparater. En beskattning av råvarorna sirup och kolsyra avvisas
också raed hänsyn lill de gränsdragningsproblem och andra koraplikalioner sora
en sådan beskattning skulle inrymraa. Enligt utredningen är därför den enda
tänkbara lösningen en rent schablonmässig beskattning i form av en avgift på
innehavet av poslraixapparal. Men även en sådan skalteforra finner utredningen
vara behäftad raed tekniska koraplikalioner, bl. a. i kontrollhänseende, vartill
kommer all en sådan skalteforra inle erbjuder likhet i beskattningen.
Utredningen anser därför all olägenheterna raed en beskattning inte skulle slå
i riralig proportion till skatteintäkten. Då inle heller skattefriheten för postraixlillverkningen
hittills synes ha raedförl några egentliga konkurrenssnedvridande verkningar, fraralägger
utredningen inte något förslag till beskattning av drycker fraraställda i postraixapparater.
5.3
Remissyttrandena
Vid reraissbehandlingen
har förslaget ora omläggningen av import-beskattningen och avdragsrätl för
kundförluster vunnit allmän anslulning. Däremot har invändningar anförts mol förslagel
alt beskatta även lättöl och läskedrycker sora förlärs inora
tillverkningsställe. Därvid har framhållits att del av nyklerhelsskäl kan vara
befogat att även i fortsättningen beskatta förtäringen av öl och starköl men
bibehålla skattefriheten för lättöl och läskedrycker.
Utredningens
ställningstagande lill frågan om beskattning av läskedrycker från postmixapparater
har rönt invändningar frän branschens sida. Man delar utredningens uppfattning
all någon annan form än en årlig avgiftsbeläggning av apparatinnehavel inte kan
koraraa i fråga men lill skillnad mot utredningen anser raan atl en sådan
avgift både bör och kan införas.
I
skrivelse lill finansdeparteraentet har Svenska Bryggareföreningen tagit upp ell
spörsraål sora ej behandlats av punklskalteulredningen.
Prop.
1971: 73 46
Spörsraälel
gäller kravet om alt deklaration skall vara undertecknad av behörig firmatecknare.
För koncernföretag med flera tillverkningsställen raedför detla krav en onödig
oragång enligt föreningens raening, eflersora en vid elt tillverkningsställe
upprättad och av ansvarig tjänsleraan därstädes kontrasignerad deklaration måste
sändas till huvudkontoret för underskrift av behörig firmalecknare för att
därefter vidarebefordras till beskattningsrayndigheten. Föreningen hemställer atl
det skapas möjlighet atl befullmäkliga tjänsleraan vid tillverkningsställe att underteckna
deklaration för malt- och läskedrycksskatt.
5.4
Departementschefen
Jag
finner utredningens förslag i fråga om behandlingen av iraporterade drycker
och rätten lUl avdrag för kundförlusler välgrundade och förordar att de genoraförs
raed verkan fr. o. m. den 1 juli 1971. Jag har även förståelse för utredningens
inställning tUl beskattning även av lättöl och läskedrycker sora förlärs inora tUlverkningsställe.
Med hänsyn till de invändningar sora anförts raot förslagel anser jag dock att
en ändring bör anslå och all således beskattningen i denna del allljäral begränsas
lill förtäringen av öl och starköl.
Svenska
Bryggareföreningens herasläUan om att tjänsteman vid tillverkningsställe skall
kunna underteckna deklaration inrymmer aspekter som enligt rain raening kräver
särskild uppraärksarahet. Jag har förståelse för de fraraförda praktiska
synpunkterna men frågan bör närraare utredas innan ell ställningstagande sker.
Det ligger därför närraast till hands, all punklskatleulredningen i sitt
fortsatta arbete, sora gäller förfarandet för punktskatterna, behandlar även
denna fråga.
Vad
slutligen gäller önskemålet från branschhåll om beskattning av läskedrycker,
som fraraslälls i s. k. postraixapparater anser jag att ytterligare utredning
bör göras innan slutlig ställning las lill frägan.
6.
Omsättningsskatten på motorfordon 6.1 Gällande ordning
Enligt
förordningen (1956: 545) angående orasällningsskatt å raotorfordon i vissa
fall utgår skall på personbUar, med skåp-, slationsvagns-eller personbUskarosseri
utrustade lastbUar raed tjänslevikt ej över 1 800 kg och raotorcyklar.
Beskattningen omfattar endast sådana fordon av angivet slag sora inte är eller
tidigare varit upptagna i bUregisttel. Från skatteplikt är undantagna brandbUar,
ambulanser, mopeder och vissa som invalidfordon inrättade motorcyklar. Skatlskyldig
är inhemsk tUlverkare och iraporlör av skaltepliktigl fordon. Importör som
yrkesmässigt inför skattepliktiga fordon för försäljning lill återförsäljare
kan
Prop.1971:
73 47
efler
ansökan bli registrerad som skatlskyldig. För sådan registrerad säljare liksom
för tUlverkare inträder skattskyldighet när skalleplikligt fordon levereras
till köpare eller tas ut ur rörelsen för annat ändaraål än försäljning.
Skatten,
vanligen kallad bUaccis, utgår i fråga ora personbU och lastbU med belopp i
kronor motsvarande 190 o/o av fordonels Ijänslevikt i kg. Är tjänslevikten
högre än 1 600 kg tillkommer 240 kr. för varje fullt feraliotal kg varraed tjänslevikten
överstiger 1 600 kg. För raotorcyklar utgör skallen 350 kr. ora tjänslevikten
ej överstiger 75 kg, 460 kr. ora tjänstevikten är över 75 kg raen ej över 160
kg och 700 kr. för tyngre motorcyklar.
Tillverkare
och registrerad iraporlör redovisar och erlägger skatt på grundval av
deklaration för varje kalenderraånad eller annan period som beskattningsmyndigheten
medgivit. Beskatlningsmyndighet är sedan den 1 januari 1971 riksskatteverket.
Vid iraport av annan än registrerad iraporlör erläggs skallen till tullverket saratidigt
med tullen.
Intäkten
av bilaccisen beräknas för budgetåret 1971/72 till 461 milj. kr.
6.2
Punktskatteutredningen
Utredningen
behandlar endast en skattefråga, sora anraälts av AB Svensk Bilprovning i en tUl
utredningen överläranad skrivelse. I denna påtalar bolaget alt det förekoraraer
raindre fordon sora i slandardulfö-rande har så raånga sittplatser att fordonet
enligt vägtrafikförordningen skall registreras som buss. När sådan registrering
skett, las så mänga sillplatser bort att fordonet blir atl anse sora
personbil. Fordonet om-registreras därefter till personbil och eftersom
fordonet då redan är upptaget i bilregistret uppkoraraer ingen skyldighet all
erlägga skalt vid oraregislreringen. Utredningen tUlägger atl dåvarande kontrollslyrelsen
i yttrande över skrivelsen funnit skäl tala för alt en beskattning kommer tiU slånd.
Utredningen
finner visserligen all del påtalade förfarandet inte fått någon större
omfattning det rör sig om något hundratal omregislre-ringar under senare tid
raen anser Ukväl alt åtgärder bör vidtas för all stoppa raöjligheten alt
kringgå beskattningen i dessa fall. Den av utredningen i detla syfte föreslagna
lösningen innebär, atl skallepUkl uppkoraraer när buss eller annat icke
skattepliktigt fordon oinregistte-ras till personbil eller annat skallepUktigl
fordon. Skattskyldighet föreslås i sådant fall inttäda vid omregistreringen
och åvila fordonets ägare. Denne påförs skatt av beskattningsrayndigheten raed
ledning av anraälan av regislreringsrayndigheten ora den verkställda oraregislreringen.
Prop.
1971: 73 48
6.3
Remissyttrandena
Den
av utredningen föreslagna beskattningen vid oraregistrering av icke
skattepliktigt fordon lill personbil eller annat fordon sora omfattas av bUaccisen
har allmänt biträtts eller läranats ulan erinran vid reraissbehandlingen.
Kontrollstyrelsen föreslår viss oraforraulering av för-fatlningsförslagel för
alt under beskattningen kunna fånga in även det fall, då buss efler köpet raen
innan registreringen, ändras ora till personbU och först därefter registreras sora
sådan bil.
6.4
Departementschefen
Jag
delar utredningens uppfattning, all del behandlade förfarandet innebär ell
undandragande av skall och all denna lucka i skatlesyslerael bör täppas tUl.
Jag biträder förslaget raed den justering sora föreslagils av kontroUstyrelsen.
7.
Den allmänna energiskatten 7.1 Gällande ordning
Enligt
förordningen (1957: 262) om allraän energiskatt (oralryckl 1964: 350) utgår
skatt på bensin och gasol, kol och koks, eldningsolja och raolorbrännolja samt
elkraft. Energiskatten på elkraft är konstruerad sora en värdeskatl, medan
skatten på drivmedel och bränslen har formen av en specifik skall med för olika
varor varierande skattesatser per vikt- eller volyraenhel.
Del
energiskallebelagda området är undantaget frän mervärdeskall.
Energiskatten
på bensin och gasol uppbärs samtidigt med och i sararaa ordning sora skatterna
på sararaa drivraedel enligt förordningen (1961:372) ora bensinskatt och
förordningen (1964:352) ora gasolskatt. Enligt förstnämnda förordning
föreligger skattskyldighet för den sora inora riket tillverkar eller iraporterar
skatlepliktig vara. Den sora i större omfattning återförsäljer, förbrukar eller
lagerhåller bensin kan bli friviUigt registrerad som skallskyldig hos beskattningsrayndigheten,
som numera är riksskatteverket. Tillverkare och annan registrerad skallskyldig
lill bensinskatt redovisar och erlägger skall periodvis på grandval av
deklaration. Icke registrerad importör erlägger skatt lill tullverket vid
införseln. Nämnas bör också alt skall på bensin enligt förordningen (1966: 21)
om särskUd skalt på raotorbränslen redovisas samtidigt med bensinskatt och
energiskatt på bensin.
Skallskyldighet
lill gasolskatt åvUar ägare lill motorfordon sora är inrättat för atl drivas raed
gasol. Skattskyldig skall vara registrerad hos
Prop. 1971: 73 49
beskattningsmyndigheten
(riksskatteverket) och redovisar skatt på grundval av deklaration. Även här
gäller, ätt redovisning saratidigt sker inte blott av gasolskatt och
energiskatt utan även av skall på gasol enligt förordningen (1966: 21) ora
särskild skall på motorbränslen.
I
fråga ora energiskallen på fasta fossila bränslen saral eldnings- och motorbrännolja
gäUer i stort sett samraa regler som för beskattningen av bensin. Skatlskyldig
är tillverkare och frivilligt hos beskattningsmyndigheten registrerade
återförsäljare eller förbrukare av skaltepliktigl bränsle samt ej registrerad
importör av sådant bränsle. I sistnämnda fall uppbärs skallen av tullverket i
samband raed införseln. Registrerad skallskyldig redovisar skall till riksskatteverket
på grund av deklaration. Skattskyldigheten inträder när skatlepliktig vara
levereras lill icke registrerad köpare inora landet eUer tas i anspråk för
annat ändamål än försäljning. Vid redovisningen av skalt får vissa avdrag
göras bl. a. för bränslen som förbrukas vid industriell tillverkning där bränsleförbrak-ningen
utgör mera betydande del av tillverkningskostnaderna.
I
fråga om energiskatten på elkraft har tidigare differentiering av skatten pä industrieU
och annan kraftförbrukning enligt beslut av 1970 års höstriksdag (Prop. 1970:
165, BeU 1970:55, rskr 1970: 343, SFS 1970: 573) från ingången av år 1971
ersatts av en enhetlig beskattning raed skattesatsen 10 o/o för all kraft.
Beskattningsvärdet utgörs av de avgifter exklusive skall sora förbrukaren har
all erlägga för kraften eller, i fråga ora krafl sora producent eller
distributör själv förbrukar, sumraan av de avgifter exklusive skall som skulle
ha utgått, om kraften försålts för likartad användning.
Producent
och distributör är skyldig atr vara registrerad hos beskattningsmyndigheten
och har alt redovisa skall periodvis på grundval av deklaration. Det bör
tilläggas atl skattskyldigheten formeUt åvilar förbrukaren, medan
redovisningsskyldigheten i fråga om distribuerad kraft lagts på distributören.
Vid redovisning av energiskatt för elkraft gäller i princip sararaa
avdragsregler sora i fråga ora bränslen.
För
budgetåret 1971/72 beräknas energiskallen ge én inläkt om 1 116 milj. kr.
fördelat med ca 346 mUj. kr. på bensin, ca 10 mUj. kr. på fasta bränslen, ca
434 milj. kr. på eldnings- och motorbrännolja samt ca 325 milj. kr. på elkraft.
7.2
Punktskatteutredningen
7.2.1
Skatten på bränslen
I
fråga om det skattepliktiga bränsleområdet tar utredningen upp en i överlämnade
skrivelser aktualiserad utvidgning av beskaltningsområdel till atl omfatta även
fotogen för drift av raotorfordon. I della spörsraål frarahåller utredningen,
att energiskall inle utgår på fotogen, raen
4
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 73
Prop. 1971: 73 50
atl
brännoljeskatt utgår på fotogen sora används för drift av raotorfordon och raervärdeskatt
på annan fotogen än s. k. flygfologen.
Under
senare lid har, anför utredningen, vissa oljebolag börjat saluföra en
fotogenprodukt (dieselfotogen) som är lämpad för drift av snabbgående
dieselmotor i motorfordon. Denna produkt sora består av rao-lorfologen raed
tillsats av vissa sraörjande äranen, har betydligt lägre svavelhall än vanlig raolorbrännolja
och är vid förbränning så gott sora rökfri. Varan används därför raed fördel
vid gruvdrift och tunnelbyggen, för bussar i stadstrafik etc.
I en
av chefen för dåvarande kontrollslyrelsen i januari 1969 ingiven proraeraoria,
som överlämnats lill utredningen, framhålls all del uppställ väsenlliga
skillnader i beskattningen av motorbrännolja och fotogen för molorfordonsdrifl
efter mervärdeskattens tUlkomst. Då sådan fotogen är belagd raed brännoljeskatt,
utgår raervärdeskatt, när varan köps i beskattat skick, pä priset inklusive brännoljeskatt.
Della ger en raervärdeskatt om f. n. ca 7 öre per liter. Della bör jämföras med
energiskalten på raolorbrännolja som är 2,5 öre per liter. Detla förhållande
har föranlett vissa större bussbolag atl registrera sig som skallskyldiga
förbrukare av bränssoljeskalt. Därigenom kan de inköpa fotogen exklusive
näranda skall och därraed reduceras raervärdeskatten till ca 3 öre per liter.
Halraslads
stadstrafik har också i en lill utredningen överläranad skrivelse framhållit
den extra beskattning som uppslår för oregistrerade förbrukare.
Utredningen
finner del otillfredsställande all den sora förbrukar fotogen för raolorfordonsdrifl
genora atl låta sig registreras som skallskyldig lill brännoljeskatt får en
väsentlig lägre mervärdeskatt än oregistrerade förbrukare. En likforraigare
beskattning bör koraraa till slånd och utredningen föreslår i della syfte all
fotogen för drift av diesel-raolor undantas från raervärdeskatt och i stället
beläggs raed energiskalt enligt den skallesals sora gäller för motorbrännolja.
Denna lösning föranleder ändring i både energiskalteförordningen och förordningen
(1968: 430) om mervärdeskall.
En
annan av utredningen behandlad fråga med avseende på del skattepliktiga
varuområdet gäller beskattningen av koks saml koksstybb och koksbriketler.
Skallen utgör för koks 14 kr. per ton och för de övriga nämnda produkterna 6
kr. per lon. Dessa skattesatser har gällt sedan energiskatten infördes och
grundar sig på en avvägning som då gjordes med hänsyn till varornas pris och
bränslevärde.
Den
lågvärdiga typ av koksbriketler, lill vilken den lägre skattesatsen relaterades,
förekoraraer enligt utredningen inle längre. I stället har på senare lid
introducerats en ny typ av gjulerikoks, s. k. forrakoks, som är en brikelterad
produkt. Såväl priset som värmevärdel är för sådan formkoks inte bara
väsentligt högre än tidigare marknadsförda koks-
Prop. 1971: 73 51
briketter
utan även högre än vad som gäller för koks för uppvärmningsändamål. Med hänsyn
lill del anförda föreslår utredningen all den högre skattesatsen 14 kr. per lon
skall gälla för såväl koks som koksbriketler och all den lägre skattesatsen 6
kr. per lon skall begränsas lill atl gälla endast koksstybb. Del bör tilläggas atl
skattesatsen 6 kr. per ton även gäller för kolslybb.
Utredningen
tar därefter upp vissa frågor med avseende på skattskyldigheten och anför.
Tillverkare av skattepliktigt bränsle är enligt 6 § energiskalteförordningen
skyldig atl registrera sig. Tillverkare som underlåter all registrera sig blir
retroaktivt registrerad. Enligt utslag av kammarrätten år 1967 i mål som avsåg brännoljeskatt
kan emellertid skatt inle tas ut i efterhand för kvantiteter som hänför sig
till lid före beslutet ora registrering. Kararaarrällen anförde nämligen i sitt
utslag atl den omständigheten alt kontrollslyrelsen retroaktivt registrerat klaganden
inle kunde raedföra atl denne var alt anse sora registrerad lUlverkare under
period före beslutet om registreringen. En sådan verkan av underlåtenhet all
låta registrera sig är enligt utredningen otillfredsställande. För alt göra
del raöjligl alt la ul skatt i efterhand av den sora underlåtit alt registrera
sig föreslås därför all författningen ändras så att skallskyldighet skall
föreligga även för den sora bort vara registrerad.
Utredningen
frarahåller vidare, alt skattskyldighet utom vid import föreligger endast för
den sora är registrerad, och alt skalt därför ej kan utkrävas av oregistrerad
köpare som för skattepliktigt ändaraål använt bränsle sora inköpts skattefritt raot
avläranande av försäkran enligt 7 § kungörelsen (1957: 263) raed tUlärapningsföreskrifler
till förordningen ora allmän energiskalt. Även om köparen kan döraas för osann
försäkran eUer för anstiftan tUl falskdeklaralion, anser utredningen riraligt
all författningen korapletteras raed bestäraraelser om skattskyldighet för den
som avgetl oriklig försäkran. Skattskyldighet i sådani fall bör gälla inle endasl
i fråga ora skallen på bränslen ulan även skatten på elkraft. Utredningen
finner del dessutom vara en brist all systemet raed försäkran för skattefria
inköp inte finns angivet i själva energiskalteförordningen och föreslår all
den korapletteras även med bestäraraelser härora.
7.2.2
Skatten på elkraft
Utredningen
finner att värdeskalten på elkraft i stort sett fungerat väl. Vissa problera
har dock uppstått i fråga om bestämningen av beskattningsvärdet för
producenter med stor egenförbmkning. 1 sådani fall skall näranda värde utgöras
av suraraan av de avgifter sora skulle ha utgått ora kraften sålts för
likartad användning sora hos producenten. Probleraen saramanhänger raed konstruktionen
av de taxor som används vid försäljning av krafl till industrier. Dessa taxor
består norraall
Prop. 1971: 73 52
av
en fast avgift, en effektavgift som varierar raed effeklbeloppel och leveranssället
(leveransspänningen) och en energiavgift i öre per kWh sora sjunker med
stigande ulnylljningslid. Rabatt läranas ora energi-raängden överstiger viss
gräns.
På
grundval av redovisat sifferraalerial (Bet. sid. 61) konstaterar utredningen
all den sararaanlagda effekten av kraflullagets storlek och ulnyttj ningstiden
kan raedföra betydande variationer i priset per kWh. Fömlora dessa faktorer
inverkar prisvariationer raellan olika delar av landet. Vatlenfallsverkets norrlandslaxa
ger t. ex. ett ca 20 o/o lägre värde än dess raellansvenska taxa. Härtill koraraer
eraeUertid alt norraal-taxorna i regel inle lillärhpas vid försäljning av krafteffekler
ora 50 MW eller mer. I dessa fall bestäras prisema individuellt.
För
de allra största industriella förbrukarna, sora i regel själv producerar en
betydande och ofta övervägande del av sitt kraflbehov, är det enligt
utredningen svårt all avgöra de avgifter sora skulle ha utgått vid inköp av
hela kraflbehovet. I vissa fall finns det inle elt enda exempel på kraflleveranser
av järaförbar storlek. Etl sätt alt koraraa lill rätta raed probleraet all
fastställa beskattningsvärdet i dessa fall finner utredningen vara en schablonraässig
besläraning sora så nära som möjligt ansluter sig till den allraänna
prissättningen på kraftraarknaden. Beträffande utforraningen av en sådan
schablonmetod anför utredningen följande.
För
kraftuttag från ca 50 MW, vilket vid en ulnylljningslid på 6 000 tim/år innebär
en energiraängd på ca 300 railj. kWh (300 GWh), fastställs beskattningsvärdet
i öre per kWh för energUnlervall på 50100 GWh vid en ulnylljningslid på 6 000 tira/år.
Här kan näranas alt samtliga av de största kraflförbmkarna har utnyltjningslider
sora inle understiger 5 000 tim/år.
Med
utgångspunkt från beskattningsvärde enligt tillärapligl energi-intervall raullipUceras
värdet raed en faktor beroende av utnylljnings-tiden. För beräkning av ulnylljningslidens
inverkan skulle normallaxor-na användas. Dessa taxors genorasniltspriser har
visat sig ha i stort sett sararaa relativa beroende av utnylljningsliden vid
olika stora krafl-raängder. Tidsfaktorn fastställs för olika intervall av ulnylljningslider,
förslagsvis om 200 timmar.
Beskattningsvärdet
måste också justeras raed hänsyn lUl var i landet kraftförbrukningen sker. Om
beskattningsvärden anges för mellansvenska områden blu" t. ex. "orarådesfaklorn"
för Övre och Mellersta Norrland 0,8. För Sydsverige skulle raotsvarande faktor
bli 1,02. En särskild faktor för del av Södra Norrland på 0,9 torde kunna övervägas.
De i
den skisserade schablonraetoden ingående beskattningsvärdena bör av beskattningsmyndigheten
kontinuerligt jämföras med kraftpriserna och vid behov justeras.
För
registrerade förbrukare, sora använder raindre kraft än 300 GWh per år skulle norraallaxor
fortfarande tillämpas vid beskattningsvärdets bestämmande. I gränsskiktet
riskerar man alt schablonmeloden, genom omräkning med hänsyn lill ulnylljningslid
och förbmkningsområde, kan
Prop.
1971: 73 53
ge
högre värde än normaltaxa, varför det bör stadgas atl del lägsta värdet i så
fall får användas.
Utredningen
föreslår atl beskattningsrayndigheten ges befogenhet att fastställa skatt på
angivet sätt. Härför krävs endast en smärre ändring i 15 § 1 mora. energiskalteförordningen.
Vissa
skalteraässiga värderingsproblera föreUgger enligt utredningen även i fråga om
kraft för väg- och gatubelysning. Denna belysning omhänderhas i regel av koraraunala
elverk, raen det förekoraraer också all vägbelysning på landsbygden sköts av
distributionsföreningar eller särskilda belysningsföreningar. I båda fallen
tillhandahålls kraften på varierande villkor. Ell koraraunalt elverk kan vara ålagt
alt självt slå för kostnaderna. Verket kan eraeUertid också få ell anslag, sora
förutom kraftkoslnaderna kan läcka även andra driftskostnader. Härjämte
förekommer rent taxeraässig debitering av kraftavgifler. Liknande variationer förekoraraer
när belysningen orabesörjs av särskild be-lysningsförening eller liknande.
Svårigheterna
all vid antydda förhållanden bestäraraa de avgifter sora skall utgöra
beskattningsvärdet för gatubelysningskrafl föranledde konttollstyrelsen att
redan år 1957 med stöd av 16 § 2 mora. och 17 § energiskalteförordningen raeddela
särskilda föreskrifter för beskattningen av sådan kraft. Föreskrifterna har
sedan modifierats, senast år 1963, dä styrelsen förklarade att skallen för galubelysningsskalt
skulle utgöra 0,5 öre per kWh, såvida inle kraftpriset tidigare varit högst 7 öire
per kWh och priset inle varit påverkal av inlressegeraenskap. I sådani fall
skulle skatt utgå på kraflavgifterna enligt gällande skattesats, vilken då var
7 0/0.
De
nämnda föreskrifterna medförde endasl en temporär förbättring, konstaterar
utredningen.
Förhållandena
är nu atl skalt om 0,5 öre per kWh utgår för merparten av galubelysningskraften.
För viss sådan krafl utgår värdeskatl efler elt beskattningsvärde om högst 7
öre per kWh raedan viss kraft är skattefri. Utredningen anser alt denna oUkforraighet
i beskattningen bör undanröjas. Detta skulle kunna ske genora alt
beskattningsvärdet för gatubelysningskrafl fastställs generellt tUl 7 öre per
kWh, vilket vid skattesatsen 7 0/0 skulle ge en skattebelastning om 0,49 öre
per kWh. Då emellertid detta skulle medföra inte endast skärpt beskattning i
vissa fall utan också en beskattning av nu ej skallebelagd kraft i andra fall
anges som en annan möjlig lösning att generellt undanta gatubelysningskraft
från beskattning. Uttedningen lar inte ställning till altemativen, men
upplyser att årsförbrukningen av gatubelysningskrafl nuraera lorde överstiga
600 milj. kWh. Det rör sig därför om en skatteintäkt per år om ca 3 milj. kr.
vid en skatt ora 0,5 öre per kWh. Det bör beaktas att skattesatsen för sådan
kraft, till vilken gatubelysningskraften
Prop. 1971: 73 54
är
all hänföra, efler del utredningen behandlade frågan höjts från 7 0/0 till 100/0.
Under
senare år har, framhåller utredningen vidare, värmeförsörjningen i tätorter genora
fjärrvärraeverk ökat i orafallning. För att effektivt uliiyltja energin i
bränslet korabineras i allraänhel värraeverk med kraftverk. I sådana
kraftvärmeverk utvinns således både värrae och elkraft. Della förhållande har,
uttalar utredningen, koraplicerat lill-lärapningen av 25 § 2 raora. f energiskalteförordningen,
enligt vilket förfatlningsrura beskattningsrayndigheten kan raedge skalleavdrag
för bränsle sora förbrukats vid produktion av elkraft.
Vid
kraflvärraeverken raåste produktionen av värrae och elkraft anpassas till
efterfrågan av dessa båda nytligheler. Sådana faktorer sora teraperalurförhållandena
och tillgången på elkraft kan inverka härpå. Vid överskott på elkraft kan det
t. o. ra. förekoraraa all uppvärmningen av hetvatten sker på elektrisk väg. Med
hänsyn till dessa förhållanden har beskattningsrayndigheten nödgals utfärda
detaljerade anvisningar för beräkningen av den skalt på förbrukat bränsle sora
är atl hänföra till värmeproduktionen och den del av den interna
kraftförbrukningen som faller på samraa produktion.
För all förenkla såväl deklaralionsförfarandet
som skallekonlroUen ansluter sig utredningen lill elt av både beskattningsrayndigheten
och kraflvärraeverken ifrågasatt lösning sora går ul pä alt verken raedges räll
lill skatteavdrag för allt vid värrae- och kraftproduktionen förbrukat bränsle
mol all de redovisar skatt för produktionen av såväl kraft som värme. Då
skallen på värme helt skall svara mot skallen på bränsle och elkraft som
förbrukats för produktionen av värrae, innebär förslaget ingen faktisk ändring
i beskattningen. Författningsraässigt kan frågan enligt utredningen lösas på
del sättet atl beskattningsrayndigheten ges befogenhet alt låta kraftvärraeverk
redovisa skallen på bränsle- och kraflförbrakningen på grundval av den hos
abonnenterna uppmätta värmeförbrukningen. Därvid bör hänsyn las till värmeförlusterna
i distributionsnätet så all skallen koramer all motsvara bränsle-och elkraflsförbrukningen
i varje särskUt fall.
Utredningen
tar därefter upp vissa frågor avseende rätten till avdrag vid redovisning för
energiskatt och anför. Enligt den ursprungliga lydelsen av energiskalteförordningen
(1957: 262) kunde beskattningsrayndigheten medge skälig skatlenedsätlning om
kostnaden för bränsle vid industriell tillverkning uppgick till raera betydande
del av tillverkningskostnaderna. Vid omläggningen av bensinskallen år 1961
infördes i energiskatteförordningen i stället den beslämraelsen (24 § 2 mora. f),
att det ankom på beskattningsmyndigheten alt i dessa fall pröva ora och i vad raån
avdrag fick göras i deklaration för förbrukning av annat bränsle än bensin
eller raolorsprit. Denna ändring raoliverades raed
Prop. 1971: 73 55
lärapligheten
av atl frågor om skattenedsätlning prövades av en enda rayndighel, dvs. vid den
tiden kontrollslyrelsen. Motsvarande avdrags-raöjUghel infördes år 1964 i fråga
ora industriell förbmkning av elkraft (SFS 1964: 270, 25 § 2 raom. e).
Systemet fungerar enligt
utredningen i storl sett tUlfredsstäUande. Konstruktionen raed avdrag i
deklaration varigenora den fastställda skallen koraraer atl utgöras av
deklarationens belopp efler avdrag har emellertid raedförl all avdragsfrägan
kan las upp till prövning i kararaarrällen. Del har även förekorarail all
skallskyldig sora raedgivils avdrag genom besvär hos kamraarrätten begärt
nedsättning för tid sora ligger före den för vilken beskattningsrayndigheten
kunnat raedge nedsättning enligt förordningen (1959: 92) ora förfarandet vid
viss konsumtionsbeskattning.
Utredningen anser inle all
en fråga av della slag bör prövas av kamraarrätten. Ett beslut av beskattningsrayndigheten
ora en skallenedsätt-ning, sora är beroende av en skälighelsbedöraning bör
enligt utredningen prövas av Kungl. Maj:t sora också i förekoraraande faU kan raedge
skallebefrielse för förfluten lid. Utredningen föreslår därför en återgång
till-den ursprungliga gällande ordningen, alt nedsättningen får göras genom
avdrag från del enligt de allraänna reglerna deklarerade skallebeloppet. Denna oraläggning
kräver lUlägg till 10 och 17 §§ energiskalteförordningen av sararaa innebörd
som ursprungligen ingick som ett Iredje stycke i 10 §.
Avslutningsvis
lar utredningen upp ell spörsmål som gäller övergångsbestämmelser lill energiskatleförordningen.
Enligt dessa gäller bl. a. alt den, som vid förordningens ikraftträdande den 1
juli 1957 bedrev rörelse som innefattade äterförsäljning, förbrukning eller
lagerhållning av skaltepliktigl bränsle och som därefter ansöker om registrering
sora skatlskyldig, skall lärana särskUd deklaration ora den rainskning eller
ökning, sora lagret av skattepliktigt bränsle undergått från utgången av juni raånad
1957 till tidpunkten för ansökan ora registrering. Utredningen anser, all del
i dagens läge inte finns tillräckliga skäl för all bibehålla denna speciella
deklarationsskyldighet och föreslår att bestäraraelserna i fråga upphävs.
7.3
Remissyttrandena
Utredningens
förslag till ändringar i den allraänna energiskallen har med etl undantag
biträtts eller lämnats utan erinran vid reraissbehandlingen. På en punkt, näraligen
förslagel atl fråga sora gäller skattenedsätlning för industriell tillverkning
där bränsle- och kraflkostnaden utgör raera betydande del av
tillverkningskostnaden, inle bör prövas av kararaarrällen ulan av Kungl. Maj:t,
har invändningar gjorts av kontrollstyrelsen. Styrelsen framhåller, alt
tillärapningen av skatlenedsäll-
Prop.1971: 73 56
ning
i dessa fall sker helt i överenssläramelse med rekomraendationer av energiskatlenäranden.
En fast praxis råder på området och därmed torde inget större utrymrae finnas
för en fri prövning av nedsältnings-frågorna hos kammarrätten. Frågan ora skattenedsätlning
i förevarande fall lorde inle heUer enligt styrelsen böra betraktas sora en
fråga om egentlig dispens, sora hör heraraa under Kungl. Maj:ls prövning. Därraed
synes raotiven för ändringar inle bärande. Under åberopande även av redovisningsraässiga
nackdelar raed förslaget är styrelsen inte be-, redd alt tillstyrka del.
Vidare
är atl närana, alt skallefrihet för galu- och vägbelysnings-krafl förordas av
kommerskollegium. Svenska elverksföreningen. Svenska kommunförbundet och
Svenska kraftverksföreningen. KontroUstyrelsen ansluter sig lill ett uttalande
av energiskatlenäranden enligt vilket etl slopande av skatten på sådan kraft
bör övervägas.
7.4
Departementschefen
I
likhet raed remissinstanserna ansluter jag raig lill utredningens förslag i
fråga ora den aUraänna energiskallen. De innebär enligt rain mening inle
endast praktiska förbättringar utan tillgodoser på vissa punkter ell
berättigat krav på beskattning, där sådan med gällande bestämraelser inle kan
ske eller svårligen kan koraraa till stånd. Kontrollstyrelsens invändningar mol
förslaget beträffande prövningen av frågor som rör skattenedsätlning för
bränsle och krafl för industrier med särskUl höga energikostnader finner jag
inte vara av sådan tyngd att de uppväger de skäl sora utredningen anfört för förslagel.
Jag biträder således även del förslagel.
Utredningen
har utan definitivt ställningstagande behandlat beskattningen av galu- och vägbelysningskrafl
mot bakgrund av atl bristande enhetiighet i skallehänseende råder beträffande
sådan kraft. Skattefrihet för sådan krafl har tillstyrkts eller ifrågasatts av
flera remissinstanser. Jag delar utredningens uppfattning alt de rådande
förhållandena är OtUlfredsstäUande. Utredningen har även antytt en lösning som
enligt min raening tillgodoser kravet på en enhetiigt beskattning. Lösningen
innebär atl galu- och vägbelysningskrafl beskattas enhetligt med visst belopp
per kWh oavsett viUkoren för kraftens tillhandahållande. Eftersom det sålunda
finns en raöjUghet all undanröja olikheterna vid nuvarande beskattning, finns
del enligt rain raening inte tUlräckligt starka skäl all göra kraften
skattefri. Skattesatsen för krafl, till vilken galu- och vägbelysningskraflen
är all hänföra, utgör fr. o. ra. den 1 januari 1971 10 o/o raot tidigare 7 o/o.
Jag anser raig likväl kunna ansluta raig till den av utredningen diskuterade
lösningen alt skallen besläras till 0,5 öre per kWh, eftersom della belopp kan
anses utgöra elt rimligt medelvärde raed hänsyn till gäUande
skalleförhållanden. Jag förordar alltså
Prop. 1971: 73 57
att
bestämmelser införs om en sådan enhetligt fastställd skall på ifrågavarande
kraft.
De ändringar jag i
enlighet raed det anförda förordar bör i princip genoraföras raed verkan fr. o.
ra. den 1 juli 1971.
8.
Drivmedelsskattema
8.1
Gällande ordning
För
bestridande av det allmännas kostnader för vägväsendet utgår skatt på molordrivraedel
enligt förordningarna 1961: 372 ora bensinskatt, 1961: 653 om brännoljeskatt
och 1964: 354 om gasolskatt. Härjämte utgår skalt på dessa varor enligt
förordningen (1966: 21) om särskild skall på motorbränslen och enligt den
tidigare behandlade förordningen (1957: 257) ora allraän energiskall. Vid
redogörelsen för energiskallen läranades även uppgifter ora de särskUda drivraedelskatternas
konstruktion, ulora beträffande brännoljeskatten. Denna skall utgår pä brännolja,
sora är ägnad atl användas till drift av motor i motorfordon eller i traktor eUer
raotorredskap sora tillhör klass I enligt Iraklorskalteför-ordningen (1969:
297).
Skallskyldig
lill brännoljeskatt är inherask tillverkare av brännolja och importör därav.
Den sora i större omfattning från depå försäljer brännolja kan bli frivilligt
registrerad sora skallskyldig av beskattningsrayndigheten (numera riksskatteverket).
Detsararaa gäller förbrukare som nyttjar brännolja såväl för drift av motor i
motorfordon sora för annat ändaraål. Härjämte är oregislrerad tillverkare
eller leverantör skattskyldig, ora han levererar obeskattad brännolja lill
köpare under sä-, dana förhållanden att det ej är uppenbart alt oljan är avsedd
för annat ändamål än raolorfordonsdrifl. Oregislrerad förbrukare är
skatt-skyldig för brännolja sora iraporteras för hans räkning och dessutom för
obeskattad olja som påfylls bränsletank lill eget raotorfordon. Skattskyldighet
inträder när brännolja levereras till oregislrerad köpare eller tas i anspråk
för annat ändaraål än försäljning eller, i fråga om registrerad förbrakare,
när brännolja påfylls bränslelank lill eget motorfordon eller överlåts lUl
annan ej registrerad.
Registrerade
skattskyldiga redovisar, skatt periodvis på grundval av deklaration. Vid
skattepliktig import erläggs skallen till tullverket i samband raed införseln.
Intäkterna
av dessa skatter beräknas för budgetåret 1971/72 till 2 779 milj. kr.
Prop. 1971: 73 58
8.2
Punktskatteutredningen
Utredningen
diskuterar endasl vissa tekniska frågor sora aktualiserats vid den praktiska
tillämpningen av bensin- och brännoljeskatterna. I dessa frågor fraralagda
förslag blir dock autoraaliskt tillämpUga även på beskattningen av bensin och
brännolja enligt förordningen (1966: 21) ora särskild skatt på raotorbränslen.
8.2.1
Bensinskatten
Bensinskall
utgår, frarahåller utredningen, på bensin och andra raotorbränslen som innehåller
minst 70 viktprocent bensin saral dessutora på denaturerad elylalkohol (etanol)
och andra acykliska alkoholer och blandningar raed innehåll därav, under
förutsättning atl varan är avsedd alt användas för raolordrifl.
Utformningen av beskattningsorarådel
innebär all all slags bensin är skattepliktig, alltså även kemiskt ren bensin.
Anledningen härtill är all även bensin som inle är avsedd för motordrift kan
tillsättas motorbensin i sådana proportioner alt blandningen fortfarande kan
användas sora raolorbränsle. Priset på kemiskt ren bensin är dock så högt atl
en inblandning därav i molorbensin inte lönar sig. Utredningen föreslår alt keraiskl
ren bensin genereUt undantas frän skatteplikt, varigenora systerael raed deklaralionsavdrag
eller försäkran för exerapelvis sjukhusens användning av särbensin kan slopas.
Praktiska svårigheter
föreligger all avgöra när skatt skall utgå alkohol och alkoholblandningar, eflersora
varans tilläranade användning inte framgår av varans beskaffenhet. I praktiken ifrågakommer
skatteplikt endasl för etyl-, metyl- och isopropylalkohol och utredningen föreslär
därför, alt skatteplikten även författningsraässigt begränsas lill sädana
alkoholer.
Karburatorvälska,
sora innehåller alkohol av nyss närant slag och sora tillsätts bensin för att
förhindra isbildning, anses utgöra skattepliktig vara, eftersom den förbränns
i motorn. Används sådan alkohol för annat ändamål, t. ex. sora tillsats lill vindmlespolarvätska,
är den skattefri. Det förekoraraer, påpekar utrednuigen, atl isopropylalkohol
försäljs i förpackningar ora 50100 era'' för alt användas antingen sora karburatorvälska
eller sora vindrutespolarvälska. Då del ofta är tveksarat ora vätskan skall
beskattas eller ej, föreslår utredningen generellt undanlag från skatteplikt
för raoloralkohol i särskUda förpackningar under en liter. Även annan bensin
än kerniskt ren bensin säljs i sraåförpackningar för exerapelvis fläckurlagning.
Forraelll kan skattefrihet uppnås för bensin sora skall användas för annat
tekniskt ändaraål än raolordrifl raot atl köparen avger försäkran angående
användningen. Då detta förfarande knappast kan tiUärapas vid försäljning i detaljhandeln,
föreslår utredningen generellt undanlag även för småför-
Prop.
1971: 73 59
packningar
under en liter av bensin, sora är avsedd för annat tekniskt ändaraål än raolordrifl.
Dessutora föreslår utredningen alt avdragsrätl i deklaration skall föreligga
för alkohol och bensin sora säljs lill oregislrerad köpare för oraförpackning
och äterförsäljning i sraåförpackningar.
Bensin
raed tillsats av sraörjolja, sora används för drift av tvålakls-raotor, är i
princip en skattepliktig vara. Bensinstationerna är normalt inle registrerade,
varför bensin där säljs i redan beskattat skick. Pä sraörjolja utgår inte
bensinskall, raen väl raervärdeskatt. Den blandning av bensin och smörjolja
som sker på bensinstationerna anses inte sora tillverkning ulan försäljning var
för sig av bensin och olja.
Denna
utforraning av beskattningen medför enligt utredningen normall inga problem.
Del förekoraraer eraeUertid all skallskyldig levererar bensin raed tillsals av sraörjolja,
exerapelvis lill biltillverkare som använder blandningen för provkörning. I
sådant fall beskallas varan i sin helhet som bensin. Utredningen anger även faU,
där blandningen sker hos skatlskyldig och skatt därmed forraelll skulle las ul
på den blandade produkten. Mol bakgmnd av det anförda föreslår utredningen en
författningsändring av innebörd alt tillsatt smörjolja inle skall inräknas i
den skalleplikliga volymen.
Som
nyss nämnts är bensinstationerna norraalt inle registrerade och därraed utgår
skallen redan på leveranserna lill bensinstationerna. Det förekoraraer eraeUertid
vissa registrerade företag raed detaljförsäljning och vidare finns del
oljeförelag raed egna bensinstationer. I dessa fall skulle skattskyldigheten forraelll
inträda först vid försäljningen från bensinstationen och innebära fördelar genora
att skattskyldigheten inträder senare och alt svinnet vid bensinstationerna inle
blir beskattat. Några oljeförelag har genom kommissionsförsäljning uppnått
samma effekt sora om försäljningen skell av registrerad besinslationsinnehava-re.
För alt undanröja nu antydd konkurrenssnedvridning föreslår utredningen alt
skattskyldighet skall inträda när leverans sker lill eget försäljningsställe
för detaljförsäljning. Redan här kan nämnas atl utredningen föreslår samraa
ordning i fråga ora brännoljeskatten och i konsekvens härmed även beträffande
energiskallen på raolorbrännolja. Vidare föreslås i överenssläraraelse raed vad
sora redan anförts i fråga ora energiskall, all skattskyldighet skall föreligga
för lid även före registrering vid underlåtenhet all fullgöra registreringsskyldigheten,
all bestäraraelser i fråga om systemet med försäkran för skattefria inköp av
bensin för ej skaltepliktigl ändaraål las in i bensinskalleförordning-en och
all skattskyldighet stadgas i förordningen för den som avgett oriklig
försäkran.
Utredningen
avvisar av tekniska skäl önskeraål sora framförls om rätt lill avdrag i
deklaration för bensin som används i bensindrivna bilvärmare. Utredningen anser
vidare att avdrag ej bör koraraa i fråga för bensin sora används för
tillverkning av annan för raolordrifl av-
Prop. 1971: 73 60
sedd
eller användbar produkt, sora ej är skattepliktig enligt bensin-skatteförordningen.
Uttalandet görs raed hänsyn till all avdrag begärts för sådan bensin.
8.2.2
Brännoljeskatten
Utöver
tidigare behandlade ändringsförslag, sora avsett inle endasl energiskallen och
bensinskallen ulan också brännoljeskatten, lar utredningen upp vissa skatiskyldighelsfrågor
som endast gäller brännoljeskatten.
Till skUlnad mot vad som
gäller i fråga om annan drivmedelsbe-skallning kan, påpekar utredningen, beskattningsrayndigheten
la ul brännoljeskatt av icke registrerad. Sålunda finns bestäraraelser ora
skattskyldighet för icke registrerad, när obeskattad brännolja påfylls eget raotorfordon
och vidare för icke registrerad tillverkare eller leverantör, när obeskattad
brännolja levereras till köpare under sådana förhållanden att del inte är
uppenbart att brännoljan är avsedd för annat ändaraål än raolorfordonsdrifl. Genora
sistnäranda bestäraraelse avsåg raan göra del möjligt all t. ex. påföra bensinstalionsförestånda-re
skalt för försåld obeskattad brännolja för motorfordon.
Vid lillärapningen av
dessa bestäraraelser har vissa koraplikalioner enligt utredningen uppställ,
beroende på all obeskattad olja i förordningen är definierad sora olja för
vilken skattskyldighet inle inträtt innan den förvärvals. Säljer exerapelvis bensinslalionsinnehavare
brännolja ulan skatt raot osann försäkran, kan skall inte utkrävas av säljaren.
Skattskyldighet för oljan har nämligen inträtt redan vid leveransen till
bensinstationen. Därraed är oljan vid den senare försäljningen inle obeskattad
i förordningens mening, trots att den tidigare uttagna skatten avlyfts med slöd
av den i della fall osanna försäkran, som den slulUge köparen lämnat. Med
hänsyn härtUl föreslår utredningen att definitionen av obeskattad brännolja
ändras till olja, för vilken skatt ej påförts eller påförd skall avlyfts.
Ell annat av utredningen
angivet fall av bedrägligt förfarande är följande. Ett oljeföretags chaufför
som orabesörjer leverans av eldningsolja avlämnar inte hela kvantiteten ulan
säljer själv en del av kvantiteten lUl en bensinslalionsinnehavare. Denne
säljer i sin lur oljan sora motorbränsle tUl samma pris som beskattad brännolja
men inlevererar ingen skatt på försäljningen. Det har, framhåller utredningen,
diskuterats vera sora i detta fall skall vara skattskyldig. Utredningen anser
inte alt krav kan riktas mol oljeförelaget. I valel raellan att anse chauffören
eUer bensinslationsinnehavaren sora skatlskyldig finner utredningen det vara
mest rimligt, all skallskyldigheten skall ligga på den sistnämnde.
Prop.
1971:73 61
8.3
Remissyttrandena
De
av utredningen framlagda förslagen i fråga om de särskilda drivmedelsskattema
har föranlett uttalanden av endasl elt fätal remissinstanser. Kontrollslyrelsen
biträder saratliga föreslagna ändringar i bensinskallen raed den enda
reservationen, att förslagel ora skattskyldighet vid leverans till eget
försäljningsställe för detaljförsäljning av bensin inle skall anses innefatta
försäljning eller överlåtelse lill egen depå. Sararaa reservation gör Svenska
petroleum instUutet. Förslagel om skattefrihet för kemiskt ren bensin har rönt
invändning frän gene-raltullslyreben. Enligt styrelsen finns det ingen allmän
definition av denna vara och någon laboralorieraässig besläraning går inle
heller alt göra. Förslagel om skattefrihet för bensin i sraåförpackningar anser
styrelsen kunna innebära risk för all sådan bensin kan koraraa all användas
för exempelvis mopeder. Styrelsen finner åtgärden knappast vara av behovet
påkallad, raen raotsätter sig ä andra sidan inle motsvarande skattefrihet för raoloralkohol.
Förslagen
i fråga ora brännoljeskatten har föranlett erinringar endast av
kontrollstyrelsen. Den föreslagna ändrade definitionen av obeskattad brännolja
för all koraraa lill rätta raed probleraen vid raissbruk av systerael raed
försäkran godtas inte av styrelsen. Effekten skulle bli, påpekar styrelsen,
all skatt för sarama olja skulle kunna las ul av både leverantör och
förbrukare. Styrelsen föreslår i stället atl tillägg görs i bestämraelserna ora
skallskyldighet sora täcker fallen. Föreslagna bestäraraelser i författningen ora
skattskyldighet även för lid före registrering finner styrelsen onödiga raed
hänsyn lill den skattskyldighet sora redan är föreskriven för förbrukare i
vissa fall. Förslagel ora skattskyldighet redan vid leverans eller överföring
av olja till skatlskyldigs försäljningsställe för detaljförsäljning godtas,
dock med sararaa reservation för överföring till egen depå sora tidigare närants
beträffande bensinskallen. Vidare biträds förslaget ora all systerael raed
försäkran för skattefria inköp anges i själva författningen. Slutligen
ifrågasätter styrelsen, om inle bestäraraelser ora påföljd för den sora raissbrukar
försäkran bör införas.
8.4
Departementschefen
Jag
biträder utredningens förslag till ändrad avgränsning av del skalleplikliga varuorarädet
för bensinskatteri liksora förslagen om undanlag från skall för alkohol och
bensin i småförpackningar under en liter och för sraörjolja sora ingår i bensin
vid leverans frän skattskyldig. Utredningens förslag om undanlag även för
kemiskt ren bensin har föranlett vissa erinringar från generaltuUstyrelsen, sora
bl. a. åberopat all del inle
Prop.
1971: 73 62
finns
någon allmän definition av varan. Del är dock här fråga om en vara, som har en
vedertagen benämning och som förekommer i allmänna handeln på sådant sätt all
del inle bör föreligga några svårigheter alt särskilja den från annan bensin.
Jag anser mig därför böra ansluta raig lill utredningens förslag även på denna
punkt och förordar således alt beskaltningsområdel ändras helt i
överensstämmelse med utredningens förslag. Jag biträder även utredningens
förslag om atl skallskyldighet skall inträda vid leverans eller överföring av
bensin lill försäljningsställe för detaljförsäljning som skatlskyldig själv
innehar. Som framhållits vid reraissbehandlingen bör dock inle depå hänföras
till sådant försäljningsställe. Även ora leveranserna till egen depå ställs
generellt utanför de förordade nya reglerna bör kravet på likforraighel i beskattningen
raed avseende på skallskyldighetens inträde bli tillgodosett.
Härutöver
förordar jag i enlighet raed utredningens förslag all bestäraraelser införs varigenora
skattskyldighet vid underlåten registrering skall föreligga frän den tidpunkt
då registreringen rätteligen borde ha skell. Liksom utredningen anser jag också
atl systemet med försäkran för skattefria inköp av bensin för icke
skattepliktigt ändamål bör finnas angivet i bensinskalteförordningen. Jag förordar
således atl bestäraraelser härom tas in i näranda förordning.
En
motsvarighet till sistnäranda förfailningslillägg bör göras även i fråga om brännoljeskatten.
Beträffande denna skalt finner jag även riktigt, all skattskyldighet skall
föreligga vid leverans eller överföring av brännolja tUl eget
försäljningsställe för detaljförsäljning som inle utgör depå. Jag biträder
således utredningens förslag även på denna punkt. Däreraot anser jag, liksora kontrollslyrelsen,
att den av utredningen föreslagna ändrade definitionen av obeskattad brännolja
bör avvisas. För atl koraraa lill rätta med de problem som föranlett
utredningens förslag, nämligen missbruken av systerael raed försäkran, förordar
jag i stället den av konttollstyrelsen angivna lösningen alt göra koraplelleringar
av bestäraraelserna ora skattskyldighet sora täcker de ifrågavarande fallen. Jag
förordar således, all besläramelser införs om skattskyldighet i sådana fall, då
brännolja, som inköpts ulan skalt raot försäkran, säljs eller tas i anspråk för
skalleplikligt ändaraål, t. ex. fylls pä tank till eget raotorfordon. Jag
delar även kontrollslyrelsens uppfattning, att behov saknas av bestämmelser ora
skallskyldighet även för tid före tillverkares eller säljares registrering med
hänsyn till att bestämmelser redan finns om skattskyldighet för förbrukare.
Någon motsvarighet till de bestäraraelser härora som jag i del föregående förordai
i fråga om energiskatten och bensinskatten har jag således inle ansett behövliga
för brännoljeskatten.
De
ändringar i drivmedelsbeskallningen sora jag i enlighet raed del anförda
förordar bör träda i kraft den 1 juli 1971.
Prop.
1971: 73 63
9. Mervärdeskatten
9.1 Departementschefen
I
enlighet raed utredningens förslag har jag i det föregående förordai, atl
fotogen för drift av dieselraolor skall inrymraas under den allraänna
energiskalten och därvid beskattas som motorbrännolja raed 2,5 öre för liter.
En sådan ordning förutsätter, all näranda fotogen undantas från mervärdeskall i
överenssläraraelse raed vad sora redan gäller i övrigl för det energiskatlebelagda
varuområdet. Jag förordar i enlighet härmed, att nu gällande undanlag för
bränsle ra. ra. enligt 8 § 4 förordningen (1968: 430) ora raervärdeskatt den 1
juli 1971 utvidgas lill all orafatta även fotogen för drift av snabbgående dieselraolor.
10. Tulltaxan
10.1
Departementschefen
Den
förordade oraläggningen av beskattningen av iraporterade raall-och läskedrycker
medför ändringar i tulltaxan (1968: 25). Sålunda bör kolsyrade drycker (tulltaxenr
22.01 och 22.02) göras tuUfria och tullen på lättöl, öl av klass A och B saml
starköl (tulltaxenr 22.03) sänkas till 10, 12 respektive 14 kr. per 100 1. För s.
k. färskt svagdricka som ej är beskattat innebär della en tullsänkning, raen
det finns enligt rain raening inte anledning all behandla denna dryck och
lagrat lättöl olika från tullskyddssynpunkt. Jag förordar all tulltaxan ändras
i enlighet härmed, Härjärale krävs ändring av tulltaxan i anledning av den
förordade friheten från särskild varuskatt för chokladpuddingar hänförliga
till tulltaxenr 18.06.
10.
Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag all Kungl. Maj:I föreslår riksdagen
all
antaga inora finansdepartementet upprättade förslag till
1)
förordning om upphävande
av förordningen (1943: 477) om skatt å vissa pälsvaror,
2)
förordning om ändring i
förordningen (1948: 85) om försäljningsskatt,
3)
förordning om ändring i
förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt,
4)
förordning om ändring i
förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och
läskedrycker.
Prop.
1971: 73 64
5)
förordning om ändring i
förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall,
6)
förordning om ändring i
förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt,
7)
förordning om ändring i
förordningen (1961: 372) om bensinskatt,
8)
förordning om ändring i
förordningen {1961: 653) om brännoljeskatt,
9)
förordning om ändring i
förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt,
10) förordning
om ändring i tulltaxan {1968: 25).
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Kungl. Maj:t alt till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilagor tUl detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710201
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
15 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (15)
15 kopplingar i 11 dokument.
- Prop. 1994/95:54 Ny lag om skatt på energi, m.m. s. 116 i texten
- Prop. 1993/94:99 om ny mervärdesskattelag s. 308 i texten
- Prop. 1981/82:62 om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt s. 12 i texten
- Bet. 1972:SkU46 Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om slopande av den särskilda varuskatten på medel mot transpiration i texten
- Bet. 1972:SkU4 Skatteutskottets betänkande i anledning av motion beträffande restitution av försäljningsskatt på guldsmedsvaror s. 1 · s. 5 i texten