Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående samordning av transportforskningen, m.m.
1971 · 43 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 40 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:79, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående samordning av transportforskningen, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
Maj:ts proposition nr 79 år 1971 Prop. 1971: 79
Nr 79
Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående samordning av transportforskningen,
m. m., given Stockholms slott den 26 februari 1971.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna
dag, föreslå rUisdagen alt bifalla de förslag, om vilkas avlåtande tUl riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
BENGT
NORLING
Propositionens
huvudsakliga innehåU
I propositionen föreslås inrättandet av en
Iransportforskningsdelegation med planerande, samordnande, initierande och
stödjande uppgifter på Iransportforskningsområdel. Dessutom föreslås
inrättandet av ell statens väg- och trafikinslilul för forsknings- och
utvecklingsverksamhet som skall syssla huvudsakligen med vägar, vägtrafik och
väglrafiksäker-het och som förläggs lill Linköping. Delegationen och institutet
avses inleda sin verksamhet den 1 juli 1971. Samtidigt upphör statens trafiksäkerhelsråd
och statens väginstitut med sin verksamhet. I anslutning tUl elt erbjudande av
AB Volvo alt bestrida kostnader för viss trafik-säkerhetsforskning begärs
bemyndigande alt inrätta en professur i trafiksäkerhet vid
transporlforskningsdelegationen med verksamheten förlagd lill Chalmers tekniska
högskola i Göteborg.
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 79
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:79
Utdrag av protokoUet över kommunikationsärenden, håUet
inför Hans MaJ:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari
1971.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC
NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORUNG,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för
kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga ora samordning av
transportforskningen m. m. och anför.
I prop. 1971: 1 (bU. 8 s. 73 och
118) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen alt, i avvaktan på särskUd
proposition i ämnet, tiU TrafUcsäker-hetsforskning och tUl Statens väginstUut
för budgetåret 1971/72 beräkna anslag om 4 300 000 resp. 3 631 000 kr. lag
anhåller atl nu få anmäla hithörande frågor.
I. Inledning
1. Tidigare utredningsarbete
1964 års
transporlforskningsutredning som tUlsattes för att utreda transportforskningens
organisation och därmed sammanhängande spörsmål avlämnade i juh 1968
betänkandet Transportforskningens organisation (SOU 1968: 34). I betänkandet
lades fram förslag om vissa samordnande organ inom transportforskningsområdet
och etl särskUl transportforskningsinstitut. Elt stort antal myndigheter och
organisationer m. fl. avgav yttranden över belänkandet. Kritiska synpunkter
anfördes på de föreslagna formema för samordning av
transportforskningsverk-samhelen. Behovet underslröks också av mer ingående
överväganden i fråga om organisationen av det föreslagna
transportforskningsinstitutet.
2 Transportforskningsgruppen
I likhet med åtskilliga
remissinstanser ansåg jag en överarbetning av utredningens förslag nödvändig,
innan detta kunde läggas liU grund för en proposilion i ämnet. Med stöd av
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 januari 1970 tiUkaUade jag därför den 2
febmari 1970 särskilda sakkunniga alt ingå i en arbetsgrupp med uppdrag all
överarbeta och
' Ledamöter: Landshövding Valter
Aman, ordf., organisationsdirektören Bengt Ahrfelt, numera byråchefen Johnny
Andersson, överingenjören Sigfrid Wennerberg och departementsrådet Karl Otto
Wennerhorn. Direktiv: se 1971 års riksdagsberättelse s. 155
Prop.
1971:79 4
komplettera
1964 års transportforskningsutrednings förslag.
Direktiven tiU de sakkunniga gavs i en inom
kommunikationsdepartementet upprättad promeinöria. I denna anfördes bl. a. all
etl blivande transportforskningsinstitut borde omfatta dels väginslitutets
nuvarande verksamhet, dels den av Irafiksäkerhetsrådet i egen regi bedrivna
Ira-fiksäkerhetsforskningen. Vid institutet borde finnas expertis av olika
slag. Dock skuUe - i mötsals tUl vad transportforskningsutredningen föreslagit
- några resurser för träfik- och IranspörtekOnomisk forskning i vidare mening
eller för frislående teoretisk forskning rörande matematisk statistik inle
tillföras inslilulel. Utifrån bl. a. angivna utgångspunkter borde gmppen
utarbeta förslag tiU lämplig huvudorganisation för institutet. Gruppen hade
vidare alt överväga den närmare utförrn-ningen av saml verksamhetsområdet och
verksamhetsformerna för ett kommunikationsdepartementet underställt organ, som
skulle svara för samordnings- och planeringsfunklionerna saint
forskningsrådsfunklionen inom transporlforskningsomfådet.
De sakkunniga som kallade sig
transportforskningsgruppen har den 10 december 1970 överlämnat betänkandet
Samordnad transportforskning (Stencil K 1970:4). I betänkandet läggs fram
förslag i fråga om ett organ för samordning och stöd av forskning och
utveckling på hela transportområdet samt etl institut för forskning och
utveckling i fråga om främst vägar, vägtrafik och trafiksäkerhet.
Yttranden över belänkandet Samordnad transportforskning
har avgivits av statens järnvägar (SI), statens vägverk, statens
trafiksäkerhets-verk, sjöfartsverket, statens väginstitut, statens
trafiksäkerhetsråd, statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket,
universilelskanslersämbetet (UKÄ) som lill sill yttrande fogat yttranden av
rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå,
rektorsämbetena vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola
samt högskolenhelen i Linköping, vilka instanser i sin tur bifogat utlåtanden
av vissa faklulteler, universitets- och högskoleinstitutioner m. fl. - statens
råd för byggnadsforskning - som lUl sitt yttrande fogat utlåtande av
byggforskningsrådels transportnämnd - styrelsen för teknisk utveckling (STU),
delegationen för lokalisering av statlig verksamhet,
Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA), Ingenjörsvelenskapsakademiens
Iransportforskningskommission (TFK), Landsorganisationen i Sverige (LO) - som
bifogat yttranden av Statsanställdas förbund och Svenska transportarbeiareförbundet
- Statstjänstemannens riksförbund (SR), Svenska teknologföreningen, Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation
(TCO) - som bifogat yttranden av Stalstjänstemannaförbundet och Statens
väginstituls tjänstemannaförening - Svenska kommunförbundet, Molororganisalionernas
samarbetsdelegation. Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF),
Näringslivels Irafikdelegalion och Samarbetsorganisationen för
fordon-markforskning.
Prop.
1971:79
3. T råns port forskningen och dess nuvarande
verksamhetsformer
Transportforskningens syfte är att
klarlägga de faktorer som påverkar transporterna, transportmedlen och
transportbehoven. Faktorerna kan vara tekniska, ekonomiska, demografiska,
sociala, lokaliseringspolitiska, försvarspolitiska och säkerhetsmässiga.
Forskningen syftar vidare till att klarlägga transporternas inverkan på
samhällsutvecklingen.
En vanlig indelning av forskning och
utveckling på transportområdet hänför sig tiU vetenskaps- och teknikområden
såsom matematik, fysik, kemi, geologi, psykologi och ekonomi saml flygteknik,
skeppsteknik, fordonsteknik, geoteknik och kommunikationsteknik. Dessa
indelningar används framför allt för organisation och verksamhet vid
universitet och högskolor. En annan indelning av forskning och utveckling på
transportområdet avser olika transport-grenar. Indelningen i Iransporlgrenar
ansluter lill den traditionella uppdelningen på förvaltningsmyndigheter,
internationeUa samarbetsorg;ini-sationer och enskilda bransch- och
inlressesammanslutningar o. d. En ytterligare indelning av forskning och
utveckling på Iransportområdel avser oniråden såsom transporllcder,
transportmedel, trafikteknik, trafiksäkerhet och transportekonomi. Någon
systematisk indelning av delta slag som skär genom hela transportområdet och
återspeglas organisatoriskt hos något eller några organ finns f. n. inte. I
den officiella lorsk-ningsslalisliken indelas forsknings- och
utvecklingsverksamhet i grundforskning, tillämpad forskning och
utvecklingsarbete, som betecknar olika grader av forsknings- och
utvecklingsverksamhetens inriktning mot bestämda tiUämpningar. Några skarpa
gränser kan inte dras mellan de olika slagen av foVsknings- och
ulvecklingsverksarnhel.
Utöver vad som redan anförts kan
anges en indelning av forsknings-och utvecklingsverksamheten inom
transportområdet, som mera tar sikte på transporlforskningens syften och olika
slag av avnämare. Med utgångspunkt närmast från denna indelningsgrund anger
transport-forskningsgruppen för sin del tre huvudsyften för forskning och
utveckling på transportområdet, nämligen
alt ge underlag för utformning av
trafikpolitiken och precisering av dess mål;
att ge underlag för utformning av
handlingsprogram för all uppnå de uppsatta målen; och
att vidareutveckla och praktiskt
utforma åtgärder och olika tekniska komponenter inom transportområdet.
Den trafikpolitiskt inriktade
forskningen och utvecklingen utnyttjas främst av statsmakterna. Behov av
underlag för all utforma handlingsprogram föreligger vidare hos en rad
statliga förvaltningsmyndigheter, såsom de Iransportgrensinriklade verken samt
Irafiksäkerhelsverket och
Prop. 1971:79 6
planverket,
men också hos kommunala myndigheter och enskilda. Forsknings- och
utvecklingsresultat som avser teknisk utformning m. m. av komponenter i
transportapparaten utnyttjas i första hand av producenter av olika transporttj
änster.
Transportforskningen omfattar sålunda ett
vidsträckt område och berör en mångfald problem. Den kräver insatser inom ett
stort antal skilda områden för vetenskap och teknik. Den är bl. a. som en följd
härav uppdelad på en mängd olika institutioner och organ, som i stort kan
hänföras tUl någon av följande grupper
-
stadiga forskningsinstitutioner
-
stadiga förvaltningsmyndigheter
-
statiiga forskningsråd och
forskningsstödjande myndigheter
-
universitet och högskolor
-
Ingenjörsvetenskapsakademiens
Iransportforskningskommision (TFK)
-
enskilda organisationer
-
enskUda företag.
Bland de statliga forskningsinstitutionerna märks
väginslilulel, vidare trafiksäkeihetsrådets arbetsgrupp (TRAG) och medicinska
forskningslaboratorium samt rådets forskargrupp (TRAFO). Väginslilulel och
dessa organ bedriver forsknings- och utvecklingsarbete i fråga om vägar,
vägtrafik och trafiksäkerhet. Verksamheten vid väginslilulel finansieras till
större delen genom ersättningar från uppdragsgivare. Dessa är lill övervägande
del statliga myndigheter, i första hand vägverket. För allmän verksamhet och
myndighetsuppgifter anvisas institutet medel över riksstaten.
Trafiksäkerhetsrådels egna organ finansieras av anslag som anvisas över
riksstalen för trafiksäkerhetsforskning. Andra särskilda
forskningsinstitutioner på transportområdet är flygtekniska försöksanstalten
och statens skeppsprovningsanstalt.
Vid sidan av de på transportområdet direkt
inriktade forskningsinstitutionerna utför statens geotekniska institut
forsknings- och UtveckUngsarbete av betydelse för bl. a. vägtransportområdet.
Institutets verksamhet finansieras tUl övervägande del genom ersättningar från
uppdragsgivare, av vilka vägverket är en av de större.
Även de statiiga förvaltningsmyndigheterna på
transportområdet bedriver viss forsknings- och utvecklingsverksamhet för all
erhålla underlag för sin verksamhet. Forsknings- och utvecklingsverksamheten
vid förvaltiiingsmyndighetema finansieras genom de myndighets- och sakanslag
som står tUl deras förfogande.
En förvaltningsmyndighet som i sin verksamhet har
behov av underlag från forsknings- och utvecklingsarbete är
Irafiksäkerhelsverket. Beställning av sådant arbete har hittiUs i mera
begränsad omfattning skett genom uppdrag till främst vägmslitutel. Verksamheten
finansieras genom de myndighetsanslag som anvisas över riksstaten.
Med
hänsyn till transportforskningens tvärvetenskapliga karaktär kan
Prop.
1971:79 7
flera
av de befintiiga forskningsråden stödja forskning och utveckling med större
eller mindre anknytning till transportområdet. Den väsentligaste
forskningsrådsfunkdonen ankommer f. n. på trafiksäkerhelsrådet. Styrelsen för
teknisk utveckling (STU) lämnar emellertid också ekonomiskt stöd åt forskning
och utveckling på transportområdet. Inom STU finns en särskUd
transportforskningsnämnd, som prövar ansökningar om forskningsbidrag och
fördelar tUlgängliga medel.
Ingenjörsvelenskapsakademiens
iransportforskningskommission (TFK) har bl. a. tiU syfte alt göra eller låta
utföra undersökningar och utredningar inom området för transportteknik och
transportekonomi. TFK har sett som sin främsta uppgift atl samordna
transportforskningen inom olika gränsområden och la initiativ tUl forskning och
utveckling inom sådana områden som inte på annat sätt blir beaktade.
Bland
mera betydande enskUda organisationer, som från och tiU bedriver forsknings-
och utvecklingsarbete med anknytning till transportområdet, är industrins
utredningsinstitut. Det forsknings- och utvecklingsarbete på transportområdet
som bedrivs av institutei och enskilda förelag läggs ofta upp så alt resultaten
får elt allmänt intresse och kan nyttiggöras även utanför del egna företaget.
En
nalurUg samordning av forsknings- och utvecklingsverksamhet sker f. n. inom var
och en av de olUca transportgrenarna. De där verksamma statliga
förvaltningsmyndigheterna intar härvid en central stäUning genom att såväl
aktivt utföra som beställa forsknings- och utvecklingsarbete. I fråga om
forskning och utveclding som rör för flera transportgrenar gemensamma
förhållanden, samspel mellan olika transportgrenar, jämförelser i olUca
avseenden nieUan transporlgrenama m. m., föreUgger däremot endasl begränsade
möjligheter tiU samordning. I den utsträcknmg sådan förekommer är den främst
knuten till statsmakternas behandling av myndigheters och institutioners
anslagsframställningar liksom forskningsråds och andra forsknings- och
utvecklings-stödjande organs behandling av bidragsansökningar.
II.
Transportforskningsgruppens förslag
Transporlforskningsgruppen föreslår såsom nämnts i
sill belänkande inrättandet av dels ett samordningsorgan för forsknings- och
utvecklingsarbetet på transportområdet, dels elt institut för forskning och utveckling
främst i fråga om vägar, vägtrafik och trafiksäkerhet.
1.
Samordningsorganet
Ea. samordning av forskning och utveckling på
transportområdet bör enligt transporlforskningsgruppen åstadkommas bl. a. genom
en ändamålsenlig fördelning av ansvar och uppgifter mellan elt centralt samordningsorgan,
berörda förvaltningsmyndigheter och forskningsorgan.
Prop. 1971:79 8
Gruppen konstaterar, att det föreslagna
samordningsorganet kommer att få väsentligt mera omfattande och aktiva
uppgifter än de egentliga forskningsråden. Gruppen anser att detla bör
återspeglas i dess benämning, som föreslås bli delegationen för utveckling och
forskning på transportområdet. Delegationens verksamhet avses bli samordning
och stöd inom hela detta område. I detta innefattas enligt direktiven såväl
trafik- och transporlekonomisk forskning, trafikledsteknisk forskning,
transport- och hanteringsteknisk forskning samt trafiksäkerhetsforskning. I
fråga om fordons- och maskinteknisk forskning framhålls i direktiven, atl del
tekniskt-industrieUa utvecklingsarbetet bör ankomma på STU. Delegationen bör
emellertid kunna stödja sådan forskning, som bidrar till att klarlägga de
funktionella krav, som bör ställas från exempelvis trafiksystemels och
trafiksäkerhetens synpunkt och som sedan bör beaktas i samband med det
tekniskl-induslriella utvecklingsarbetet.
Den närmare avgränsningen av delegationens
verksamhetsområde bör enligt gruppens uppfattning dels knyta an tUl en
indelning av forsknings- och utvecklingsverksamheten efler dess olika
huvudsyften och dels inriktas mot att delegationen i första hand bör främja och
stödja sådan verksamhet, som inle bedöms bli tillräckligt beaktad i andra former
och genom andra organ.
I anslutning härtiU konstaterar gruppen bl. a.
följande i fråga om huvudinriktningen av delegationens verksamhet.
Delegationen bör i första hand svara för och främja
sådan forsknings- och utveckUngsverksamhet som syftar till atl ta fram
underlag för den närmare utformningen av trafikpolitiken. Den direkta produktionen
bör ske inom olika forskningsinstitutioner och ifrågakommande
förvaltningsmyndigheter.
För detta slag av forsknings- och
utvecklingsverksamhet - som i särskild grad kommer att ha en trafik- och
transportekonomisk inriktning -kan delegationen enligt direktiven förutsättas
få direkta uppdrag genom i första hand kommunikationsdepartementet.
Delegationen bör emellerlid även ha elt allmänt ansvar för att den långsiktiga
forsknings- och utvecklingsverksamheten främjas. Härigenom ges delegationen en
särställning gentemot förvaltningsmyndigheterna och forskningsinslilutio-nema,
när det gäUer den verksamhet som avser atl ta fram underlag för den långsiktiga
planeringen m. m. Detta förutsätter direkta insatser från delegationen i fråga
om all planera, initiera och följa upp forsk-ningsproduklionen och sammanställa
resultaten härifrån.
Forsknings- och utvecklingsverksamhet som främst
syftar lill att ta fram underlag åt förvaltningsmyndigheterna för deras
praktiska handlande bör i huvudsak ankomma på de ansvariga myndigheterna,
varvid
Prop. 1971:79 9
främst
forskningsinstitutioner, universitet och högskolor bör utnyttjas.
Den ansvariga förvaltningsmyndigheten på
Irafiksäkerhelsområdel -trafiksäkerhetsverket - saknar emeUertid f. n. i storl
sett resurser för atl finansiera sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet
som behövs för all ge underlag för verkets kortsiktiga planering och
verkställighets-åtgärder. Sådana resurser bör enligt grupper ställas liU
verkets förfogande. Det finns dock olika skäl som talar för all även framgent
en relativt stor del av Irafiksäkerhelsforskningen bedrivs vid universitet och
högskolor och stöds av allmänt forskningsstödjande organ. Detla innebär all
särskilda krav måste ställas på delegationen beträffande ansvar och insatser
för trafiksäkerhetsforskningen. Gruppens förslag innebär härvidlag, att det
nuvarande trafiksäkerhetsrådels forskningsrådsfunk-lion förs över till
delegationen.
Särskilt i fråga om långsiktig planering fordras i
stor utsträckning underlag som berör eller är gemensamt för flera myndigheters
verksamhetsområden. Ansvar och åtgärder för alt ta fram sådant underlag kan i
första hand ankomma på vederbörande förvaltningsmyndigheter. EnUgt gruppen bör
emellertid delegationen ha både ansvar och resurser för alt utöva samordning
och vid behov ta fram sådant gemensamt underlag för den långsiktiga planeringen
inom transportområdet.
Forskning och utveckling avseende hanteringsleknik,
transportorganisation och terminaler riskerar enligt gruppen f. n. atl inle
bli beaktad i tiUräckUg utsträckning genom bl. a. de Iransportgrensinriklade
förvaltningsmyndigheterna. TFK har dock gjort särskilda insatser på området
för hanteringsleknik m. m. Enligt gruppens uppfattning är del angeläget, alt
TFK:s verksamhet på detla område fortsätter och vidareutvecklas bl. a. i
samverkan med delegationen.
Den
i direktiven angivna gränsdragningen mellan delegationen och STU innebär enligt
gruppens bedömning, alt ansvaret för sädana projekt som faller inom
delegationens verksamhetsområde och som f. n. stöds av STU bör överföras till
delegationen. I övrigt bör den fortsatta praktiska ansvarsfördelningen
åstadkommas genom elt fortlöpande samarbete meUan de båda organen.
Sammanfattningsvis konstaterar gruppen i fråga om
delegationens arbetsuppgifter följande.
En grundläggande uppgift för delegationen bör vara
all kartlägga resurser och behov i fråga om forsknings- och
utvecklingsverksamhet på transportområdet i syfte alt fortlöpande kunna ge en
samlad bild av läget. Kartiäggningen bör ske i samverkan med dem som skall utnyttja
forskningsresultaten - offentliga myndigheter, intresseorganisationer m. fl. -
och dem som producerar forskning och utveckling -särskilda institutioner,
universitet och högskolor, statliga myndigheter osv.
Som
elt led i kartläggningsarbetet bör föreskrivas, alt statliga or-
Prop. 1971:79 10
gan
som utför, stöder eUer beställer forsknings- och utvecklingsarbete på
transportområdet skall rapportera planerat, pågående och avslutat arbete tUl
delegationen. Delegationen bör ge anvisningar om rapporteringens omfallning
och art.
Elt
annat viktigt led i kartläggningsarbetet bör vara litteraturbevakning och i
anslulning härtill utveckling av dokumentation och dokumentationstjänst inom
forsknings- och utvecklingsområdet.
Med
utgångspunkt i sin överbUck bör delegationen initiera angelägna forsknings-
och utvecklingsprojekt. Della kan ske genom atl stimulera berörda
förvaltningsmyndigheter och forskningsinstitutioner alt ta upp olika uppgifter
inom ramen för deras normala verksamhet. För den forskning och utveckling som
sätts i gång och bedrivs i enlighet härmed bör delegationen kimna erbjuda finansieUt
slöd. - I fråga om universitet och högskolor erinrar gruppen om
universitetskanslersämbetets uttalade avsikt all låta en arbetsgrupp överväga
lämpliga åtgärder för att åstadkomma samordning av forskning och utbildning på
trafik- och transportområdet.
En
mera formell och systematiserad form av samordning och initiering av forskning
och utveckling bör kunna tiUämpas i fråga om stadiga förvaltningsmyndigheter
och forskningsinstitutioner. Bl. a. bör samråd med delegationen föreskrivas
beträffande anslagsframstäUningar för forskningsändamål.
Som
nämnts skall delegationen enligt direktiven till lämpliga
forsk-ningsproducerande organ kunna förmedla sådana uppdrag som lämnas till
den genom i första hand kommunikationsdepartementet. Delegationen skall för
sådana uppdrag formulera de specifika programmen, organisera produktionen,
följa upp verksamheten och redovisa resultaten. Den bör därutöver på eget
initiativ kunna lägga ut uppdrag med motsvarande programmerings-,
organisations- och redovisningsuppgifter som för de förmedlade uppdragen.
I
anslutning tUl uppgiftema att kartlägga, initiera, lägga ut uppdrag och
redovisa resultat bör delegationen fortlöpande svara för sammanställning och
redovisning av sådant underlag, som kan vara av betydelse för att följa upp
och fullfölja trafikpolitiken samt för statsmakternas och myndigheternas
långsiktiga planering.
De statliga insatserna på
transportforskningsområdet bör framdeles ske inom ramen för elt sammanhållet
program för forskning och utveckling, som medger en samlad överblick över
förekommande aktiviteter på transportområdet och en önskvärd inriktning av
dessa. Del bör ankomma på delegationen atl svara för utformningen av ett
sådani program.
I fråga om delegationens organisation framhåller
gruppen, alt den till sin sammansättning i första hand bör bestå av företrädare
för de främsta avnämarna av resultaten från forsknings- och utvecklingsarbetet.
Av effektivitetsskäl bör delegationen ha ett förhållan-
Prop.
1971:79 11
devis
begränsat antal ledamöter, förslagsvis högst tio. Då dess verksamhet tUl
betydande del avser alt biträda Kungl. Maj:t (kommunikationsdepartementet) i
fråga om atl la fram och ställa samman underlag på transportområdet och även i
övrigt bör ha en nära anknytning lill kommunikationsdepartementet, anser
gruppen, att ordförandeskapet i delegationen bör ankomma på statssekreteraren
eller annan högre tjänsteman i delta departement.
TUl delegationen föreslås knytas expertnämnder, som
skall svara för beredning av de ärenden som delegationen har alt behandla och
ta ställning lill. I expertnämndema bör ingå företrädare för såväl konsumenter
som producenter på Iransportforskningsområdel. Till en början bör del
förslagsvis finnas fyra nämnder, nämligen en för Iransporl-och trafikekonomi,
en för trafiksäkerhet, en för transport- och trafikteknik och en för
information och dokumentation.
I delegationens samordningsfunktion ingår att
beakta samband och möjUgheter till samverkan med verksamhet inom angränsande
forsknings- och utvecklingsområden. I del föregående har berörts det samband
som i vissa hänseenden finns mellan delegationen och STU. Med hänsyn tUl de
frågor om ansvarsfördelning och gränsdragning som kan uppkomma bör STU
representeras inom delegationens organisation. En motsvarande representation
från delegationens sida i STU:s organisation bör också komma till stånd.
Delegationen bör ha elt kansli, som skaU göra de
utredningar m. m. som fordras för att stödja och fullfölja expertnämndernas och
delegationens verksamhet och beslut. Chefen för kansliet bör vara delegationens
ledande tjänsteman. I kansliet bör i övrigl ingå kvalificerade tjänstemän med
allmän inriktning och kompetens på i första hand transporlforskningens
tillämpnings- och användningsområden. Sakkunskap i fråga om forsknings- och
utvecklingsverksamhet i allmänhet bör också finnas i kansliet. Någon
tjänsteman bör även vara specialist på informations- och dokumentationsfrågor.
Någon fast indelning av kansliet i särskilda enheter bör inle eftersträvas.
Möjlighet bör nämligen enUgl gruppen finnas atl lätt anpassa personalinsatserna
för olika uppgifter med hänsyn lUl skiftande behov.
Svårigheter föreligger f. n. alt överblicka
omfattningen av delegationens arbetsuppgifter. Emellertid kan av bl. a.
praktiska skäl en successiv men snabb uppbyggnad av kansliet bli nödvändig. I
etl inledningsskede bedömer gruppen all kansliet bör omfatta sex kvalificerade
handläggare och fyra biträden.
Finansieringen av delegationens verksamhet för all
främja och stödja forsknings- och utvecklingsverksamhet bör ske genom anslag
över riksstalen. För att täcka de kostnader som föranleds av speciella statliga
forsknings- och utvecklingsuppdrag bör särskilda medel ställas lill delegationens
förfogande i samband med varje särskilt uppdrag.
Prop. 1971:79 12
Arbetsgruppen erinrar slutligen om den
försöksverksamhet med programbudgetering som pågår inom statsförvaltningen bl.
a. för verksamheten inom vissa forsknings- och utvecklingsinstilutioner.
Enligt gruppens mening är det lämpligl all eftersträva en vidgad användning av
dessa administrativa hjälpmedel även för forsknings- och utvecklingsverksamhet
på transportområdet. Programbudgeteringens principer bör därför tillämpas i
delegationens verksamhet.
2.
Vägtrafikinstitutet
För forskning och utveckling i fråga om främst
vägar, vägtrafik och trafiksäkerhet föreslår gruppen att ett sammanhållet
institut - väg-trafikinslilutet - bildas genom att nuvarande resurser och
verksamhet vid väginslilulel och trafiksäkerhetsrådels egna forskningsorgan
förs samman i en organisation som kompletteras i vissa avseenden. Förutom
nyssnämnda forskningsuppgifter bör instilulel även kunna ulföra sådan
forskning avseende andra transportformer som främst från teknisk och
melodolo-gisk synpunkt har nära anknytning till väg- och väglrafikforskningen.
Uppdragsverksamheten - med uppdrag från myndigheter
och intressenter inom i första hand väglransportområdet - bör utgöra den större
delen av institutets verksamhet. Ersältning från uppdragsgivarna skall därvid
utgå enligt taxa. Institutet förutsätts emellertid även kunna bedriva sådan
uppdragsforskning som finansieras genom anslag från delegationen och andra
forskningsstödjande organ. För atl vidmakthålla och utveckla den vetenskapliga
kvaliteten och kompetensen inom sitt område bör institutet vidare bedriva egen
forsknings- och utvecklingsverksamhet, främst av s. k. kunskapsuppbyggande
slag. Denna verksamhet bör finansieras över riksstalen genom direkta anslag
lUl institutet.
Utöver den egentliga forsknings- och
utvecklingsverksamheten bör institutet också ges vissa myndighetsuppgifter.
Kostnadema för denna del av verksamheten bör även täckas genom anslag Över
riksstaten.
En väsentlig uppgift för institutet bör vara atl ge
framtaget forsknings- och utvecklingsresultat lämplig utformning och
spridning. Betydande insatser inom institutet bör därför ägnas ål en
ändamålsenlig utåtriktad informationsverksamhet.
Väglrafikinstitulets verksamhet bör bedrivas inom
ramen för vad som kan betecknas som ett samlat forsknings- och
utvecklingsprogram för institutet. Programmet skall inrymma såväl verksamhet
enligt uppdrag som institutets egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. Del
forsknings-och utvecklingsområde som täcks av det samlade programmet kan indelas
i delområden eUer delprogram för vägen, trafiken och trafiksäkerheten.
Delområdena kan därefter uppdelas i mindre områden ner
Prop. 1971:79 13
till
enskilda forsknings- och utvecklingsuppgifter.
Genom uppdrag lUl väglrafikinslilutet eller genom
all instilulel tar upp egna forsknings- och utvecklingsuppgifter konkretiseras
programmet i olika projekt. Projekten förutsätter alltefter sin inriktning och
bredd insats av resurser inom ett eller flera vetenskaps- och teknikområden.
Väglrafikinstilutet bör mot bakgrand härav utformas
med en projektorganisation för forsknings- och utvecklingsverksamheten och en
basorganisation för sammanhållning av institutets resurser.
De projekt som tas upp vid institutet bör ulföras
av grupper, som sätts samman alltefter arten och utvecklingen av de olika
projekten.
Verksamhetsformer och organisation bör vara sådana
all de underlättar etl rationellt utnyttjande av tUlgängliga specialister och
en fortiöpande anpassning av resursinsatserna med hänsyn lill successivt
aktuella projekt. Organisationen för forsknings- och utvecklingsverksamheten inom
institutet bör därför vara rörlig och anpassningsbar. En noggrann resursplanering
är en fömtsättning härför. Den kräver en basorganisation med större stadga och
kontinuitet än vad som kan erhållas inom en renodlad projektorganisation.
Resurserna bör därför från planerings-synpunkt hållas samman i organisatoriska
enheter med viss gemensam inriktning och karaktär.
Med
hänsyn härtiU förordas, all institutets resurser förs samman i tre avdelningar
för egentlig forsknings- och utvecklingsverksamhet och en avdelning for administration
och viss gemensam teknisk service. Väglrafikinstitulets organisation bör enligt
gmppen omfatta styrelse, inslilutschef och ledningsgmpp med sekretariat, vidare
vägavdelning, trafikant- och fordonsavdelning, trafikavdelning saml
drifiavdelning. Organisationsplanen framgår av bilaga.
Styrelsen skall utöva den översiktliga ledningen av
institutels verksamhet. I styrelsen skall ingå företrädare för de främsta
intressenterna i den inom inslilulel bedrivna forsknings- och utvecklingsverksamheten
och för de väsentligaste inom instilulel förekommande vetenskaps- och
teknikområdena. Del bör enligt gmppen även övervägas om företrädare för
institutets personal skall ingå i styrelsen. Antalet ledamöter bör uppgå lill
högst sju. Inslilulschefen skall ingå i styrelsen.
Den direkta ledningen av verksamheten vid
inslilulel skaU ankomma på inslilulschefen, som i sin uppgift biträds av en
led-ningsgrupp. I denna skall ingå cheferna för de fyra avdelningarna.
Projektledare, uppdragsgivares kontaktmän m. fl. skall kunna della i
sammanträden med gruppen. Ledningsgruppen skaU främst ses som institutets
centrala organ för produktionsplanering och produktionsledning. Gruppen bör
biträdas av ell sekretariat.
För
varje projekt, och i förekommande faU den projeklgmpp som
Prop. 1971:79 14
sätts
samman för dess behandling, skall utses en projektledare som svarar för
forskningsarbetets planmässiga bedrivande och dispositionen av för projektet
avsatta resurser. Uppgiften som projektledare bör inle vara knuten till någon
viss tjänsteställning eller lönenivå.
För var och en av de fyra avdelningarna skall
finnas en avdelningschef. Dennes främsta uppgift skall vara planering och
administration av verksamheten. Detta förutsätts ske bl. a. genom medverkan i
ledningsgmppen och dess verksamhet.
TUl vägavdelningen bör hänföras forskningspersonal
med huvudsaklig inriktning på vetenskaps- och teknikområdena geologi, bergmekanik
och bergleknik, jordartsfysik, jordarbetenas teknik och beläggningsteknik.
Trafikant- och fordonsavdelningen föreslås omfatta
forskningspersonal med huvudsaklig inriktning på områdena medicin, psykologi,
pedagogik, sociologi samt maskin- och fordonsteknik. Särskild uppmärksamhet bör
ägnas den på trafiksäkerhet inriktade medicinska forsknings- och
utvecklingsverksamheten. Möjligheterna till meritering inom etablerade
discipliner är f. n. små, för dem som är verksamma inom det s. k.
trafikmedicinska området. Detla utgör etl hinder för att rekrytera doktorander
för arbete inom området. Den trafikmedicinska verksamheten vid institutet bör
därför anknytas till en medicinsk universitets- eller högskoleinstitution.
Inom trafikavdelningen bör samlas
forskningspersonal med huvudsaklig inriktning på områdena matematisk statistik,
teknisk fysik, systemteknik och i viss mån ekonomi.
Till driftavdelningen hänförs personal och
utrustning inom särskilda enheter för ekonomi, personal, dokumentation och
information samt gemensam verkstad och övriga gemensamma resurser. Behovet av
en särskUd provbana för bl. a. väginslilulel har tidigare diskuterats i olika
sammanhang. Gruppen har emellertid inte närmare behandlat denna fråga för
institutets del. Om en sådan bana senare tiUförs institutet bör emellerlid
denna och den personal och utrastning som fordras för driften av banan enligt
grappen också hänföras lill driflavdelningen.
Vägtrafikinstitutels resursbehov kommer liU en
början att beslämmas av atl institutet skall bUdas genom all verksamheterna vid
nuvarande väginstitulel och trafiksäkerhetsrådels egna organ förs samman i en
organisation. När det nya institutet börjar sin verksamhet bör således pågående
forsknings- och utvecklingsverksamhet vid de nuvarande organen föras över tUl
institutet. Delta innebär också, att de resurser som disponeras för
verksamheten i princip oförändrade bör övergå lill del nya inslilulel.
Omfattningen och inriktningen av institutets resurser kommer alt bli beroende
av uppdragsverksamhetens utveckling och möjligheterna alt få anslag från bl.
a. delegationen saml anslag över riks-
Prop. 1971:79 15
staten
för institutets egen forsknings- och utvecklingsverksamhet och olika myndighetsuppgifter.
En fortlöpande anpassning av resurserna förutsätts ske. Detla innebär alt
beräkningar av personalbehoven inle kan leda fram lill någon form av fast
personalplan.
Då
väglrafikinslitulet börjar sin verksamhet, beräknas personalresurserna behöva
omfatta 149 tjänster fördelade med fem på chef och ledningsgruppsekretarial, 45
på vägavdelningen, 36 på trafikant- och fordonsavdelningen, 27 på
Irafikavdelningen och 36 på driflavdelningen. De överförda tjänsterna från
väginslilutel och Irafiksäkerhetsrådet uppgår till 140. Ökningen med nio
tjänster avser fyra tjänster som chef för avdelning, en tjänst för kvalificerad
handläggare och en biträdestjänst vid ledningsgmppens sekretariat, en tjänst
för kvalificerad tjänsteman för informationsverksamheten och inledningsvis två
tjänster för den beteendevetenskapUga forsknings- och utvecklingsverksamheten.
Huvudprincipen
för taxesältningen i uppdragsverksamheten bör vara full kostnadsläckning.
Prissättningen bör baseras på självkostnadsprincipen.
Väglrafikinstitulets
ekonomiska redovisning bör redan från början läggas upp enhgt principerna för
del s. k. system S (syslem för ekonomisk redovisning för statsförvaltningen).
Liksom när det gäller den i del föregående
behandlade delegationen för forskning och utveckling på transportområdet
föratsätter gruppen slutligen all programbudgeteringens principer bör tillämpas
även för väglrafikinstitulets verksamhet.
Lokalisering av vägtrafikinstitutet. Delegationen
för lokalisering av statlig verksamhet har angett vissa allmänna grander för
bedömning av statliga myndigheters och institutioners lokalisering. Del
föreslagna väglrafikinslilutet utgör en sådan institution, som enligt dessa
grander bör kunna lokaUseras utanför storslockholmsområdet.
De enheter vid väginstitulel och
trafiksäkerhetsrådet som föreslås sammanförda i väglrafikinslilutet disponerar
f. n. lokaler på fem olika ställen i storstockholmsområdel. En uppdelning av
väglrafikinstitulets verksamhet på flera olika lokaler medför uppenbara
nackdelar. Bl. a. försvåras en samverkan inom projektgrupper med olika slag av
specialister. Vägtrafikinstitutels lokaler bör därför hållas samlade på ell
ställe. Della bör enligt gruppen bäst kunna ske genom uppförande av nya
lokaler.
Vid en lokalisering av vägtrafikinslilulet lill ort
utanför storslockholmsområdet måste dock särskilda krav släUas på
lokaliseringsorten. Där bör finnas någorlunda lätt tiUgängliga universitets-
och högskoleinstitutioner inom flertalet av de vetenskaps- och teknikområden
som har anknytning till inslilulels verksamhet. Restiderna lill orter med sådana
institutioner som saknas i lokaliseringsorlen bör vara så korta, all
Prop.
1971:79 16
samverkan inle avsevärt försvåras. Kontakter med institutets
uppdragsgivare bör inle heller förhindras eUer försvåras på gmnd av långa restider.
I lokaliseringsorten bör vidare välbelägna lokaler snarast kunna ställas lUl
institutets förfogande. Lokalerna bör kunna rymma institutets samlade
verksamhet på etl ställe. Möjligheter till utvidgning måste finnas.
Med hänsyn slutiigen till de
regionalpolitiska strävandena bör lokaliseringsorten vara en av de orter som
har angetts av delegationen för lokalisering av statlig verksamhet. Mot
bakgrund av dessa krav finner gruppen del enda acceptabla alternativet till en
lokalisering av väg-trafikinslilutet i storstockholmsområdel vara Linköping.
3. Tidpunkt för omorganisation m. m.
Såväl delegationen för utveckling
och forskning på transportområdet som vägtrafikinstitutet bör kunna inrättas
och börja sin verksamhet den 1 juli 1971. Del första verksamhetsåret måste
dock ses som en övergångsperiod, innan delegationens och institutets nya
organisation och verksamhet kan fungera tillfredsställande i sina väsentligaste
delar. 1 vissa avseenden behöver övergångsperioden bli längre.
Delegationens kansli bör sålunda
byggas upp successivt. De personalresurser som har beräknats för ett
inledningsskede - lämpligen del första verksamhetsåret - bör snabbi ökas under
de närmast följande åren för all kansliet skall få den kapacitet som krävs för
all delegationen skall kunna fullgöra de avsedda uppgifterna.
Anskaffning av samlade lokaler för
vägtrafikinstitutet och flyttning av instilulel till Linköping kan antagligen
inle ske förrän tre å fyra år efler beslut härom. Uppdelningen av verksamheten
på flera skilda lokaler medför under mellantiden svårigheter, när del gäller
alt samordna verksamheten i projeklgmpper och hålla samman resurserna i avdelningar.
Gruppen framhåller att genomförandet av dess förslag bör förberedas och
planeras noggrant, bl. a. för att göra övergångsperioden så kort som möjligt.
De omstäUningsproblem för
personalen som kan uppslå vid institutets lokalisering tUl Linköping bör
behandlas på samma sätt som när del gäller de omlokaliseringar som kan komma
alt föranledas av förslagen från delegationen för lokalisering av statlig
verksamhet.
III. Anslagsberäkning
1. Statens väginstituls och statens
trafiksäkerhetsråds anslagsframställningar för budgetåret 1971/72.
Under anslaget Statens väginstitut
är för innevarande budgetår anvisat 3 461 000 kr. För budgetåret
1971/72 berälcnar väginstitulel
Prop.
1971:79 17
en ökning av medelsbehovel med (96 000 4-147 000-70 000=)
173 000 kr. motsvarande i huvudsak automatiska kostnadsökningar.
ökningen fördelar sig i vad avser
Allmänna verksamheten med 42 000 kr. på löner, 5 000 kr. på reseersättningar,
33 000 kr. på lokalkostnader och 16 000 kr. på lönekostnadspålägg.
Kostnadsökningen avseende Uppdragsverksamhet beräknas till 147 000 kr. Från
denna ökning skall avräknas 70 000 kr. som beräknas flyta iri i form av ökade
ersättningar för uppdrag.
Under anslaget Statens väginstitut:
Utrustning har för innevarande budgetår anvisats 170 000 kr. Väginslitulet, som
har anmält all utrustning för 1 709 000 kr. behöver anskaffas under de
närmaste åren, begär oförändrat belopp för budgetåret 1971/72.
Till Irafiksäkerhetsrådet har under
anslaget Trafiksäkerhetsforskning för innevarande budgetår anvisats 3 300 000
kr. I rådels anslagsframställning för budgetåret 1971/72 har, efter viss
komplettering, begärts 4 038 000 kr., vUket innebär en ökning med 738 000 kr.
Ökningen fördelar sig med 556 000 kr. på forsknings- och utvecklingsverksamhet
som utgör en direkt forlsättning och utbyggnad av den pågående verksamheten och
med 182 000 kr. på pris- och löneomräkning.
2. Transportforskningsgruppens kostnadsberäkningar
Transportforskningsgruppen har vid
sina bedömningar kommit fram till atl verksamheten inom delegationen för
utveckling och forskning på transportområdet bör finansieras från elt anslag på
riksstalen, lämpligen benämnt Utveckling och forskning på transportområdet.
Vid beräkning av delegationens
behov av medel för budgetåret 1971/ 72 förutsätts all trafiksäkerhetsrådets
nuvarande resurser - med undanlag för ca 300 000 kr. som bör föras över lill
väglrafikinslilulet för dess egen forskning på del Irafikmedicinska området och
för dess bibliotek - förs över tiU delegationen, dvs. ca 3 milj. kr. Vidare
förutsätts ökat stöd till irafiksäkerhelsforskning - inle minst med hänsyn liU
den be-leendevelenskapliga forskningen - med 500 000 kr. och slöd till
trans-portekonomisk forskning med 500 000 kr. Personal, lokaler m. m. för
delegationen under budgetåret 1971/72 beräknas medföra ett ökat anslagsbehov
med ca 600 000 kr.
Medelsbehovet för delegationen
beräknas sålunda lUl ca (3,0 -f 0,5 -f 0,5 -1- 0,6 = ) 4,6 mUj. kr. för
budgetåret 1971/72. Hänsyn har därvid inte tagils lill kostnaderna för
projekt, som fömtsatts föras över tiU delegationen från STU.
För vägtrafikinslilulet föreslår
gmppen, alt följande anslag förs upp på riksstaten
2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 79
Prop. 1971:79 18
1.
Vägtrafikinstitutet:
Uppdragsverksamhet
2.
Bidrag till
vägtrafikinstitutet
3.
Vägtrafikinstitutet:
Utrustning
Vid beräkningen av vägtrafikinstitutels medelsbehov
för budgetåret 1971/72 är utgångspunkten alt väginslitutets nuvarande resurser
oförändrade förs över till del nya institutet. Delta innebär elt medelsbehov
av drygt 3,8 milj. kr. under förutsättning alt uppdrag kan erhållas i den
omfallning väginstitulel har fömtsetl, eller ca 4,9 milj. kr. Vidare bör ca 100
000 kr. avseende trafiksäkerhetsrådels nuvarande resurser för bibliotek föras
över till väglrafikinslilutet. Den successiva uppbyggnaden av
personalresurserna för ledning och administration beräknas för budgetåret
1971/72 kosta ca 700 000 kr. Dessa kostnader bör under första budgetåret
betalas helt och hållet över riksstaten med hänsyn till angelägenheten av att
verksamheten snarast kommer igång. Institutet bör därefter fördela dessa
kostnader mellan s. k. allmän verksamhet och uppdragsverksamhet på samma sätt
som generellt skall gälla för institutets samlade verksamhet.
I övrigt förutsätts att den från
trafiksäkerhetsrådet överförda egna forskningsverksamheten (TRAG, TRAFO och
trafikmedicinska forskningslaboratoriet) skall finansieras med medel från
delegationen. En del av rådets nuvarande resurser för trafikmedicinsk
forskning, förslagvis 200 000 kr., bör dock betraktas som medel för institutets
egen forskning av s. k. kunskapsuppbyggande slag och liksom nyssnämnda
överförda funktioner bekostas från väglrafikinstitulets anslag. Utöver de medel
som institutet erhåller från delegationen till beteendevetenskaplig forskning
(forskartjänsten i psykologi inom TRAFO) bör vidare i inslilulels anslag ingå
ett belopp av ca 200 000 kr. för uppbyggnad av inslilulels egen forskning på
det beteendevetenskapUga området.
Medelsbehovet för bidrag i form av direkt anslag
till väglrafikinslilulet inklusive utrustning beräknas sålunda till ca (3,8 4-
0,7 -f- 0,1 -f-0,2 + 0,2 =) 5,0 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Institutets
totala omsättning beräknas bli 11 å 12 milj. kr. per budgetår.
För delegationen och institutet sammantagna
beräknas behovet av anslag över riksstaten för budgetåret 1971/72 följaktligen
tiU (4,6 -|-5,0 =) 9,6 milj. kr. vilket är en merkostnad i förhållande tiU
väginslitutets och trafiksäkerhetsrådels anslagsframstäUning för samma
budgetår med (9,6 - 3,8 - 4,0 =) 1,8 milj. kr.
IV.
Remissyttranden
Samtliga remissinstanser tiUstyrker eller är i
övrigt positiva tiU förslagen atl inrätta ell organ för samordning och stöd av
forskning och utveckling på hela transportområdet samt elt institut för
forskning och
Prop. 1971:79 19
utveckling
i fråga om främst vägar, vägtrafik och trafiksäkerhet. Flera av
remissinstanserna understryker angelägenheten av att förslagen snarast
genomförs.
Några remissinstanser berör de principiella utgångspunkterna
för samordning på transportforskningsområdet. Trafiksäkerhetsverket, IVA och
rektorsämbetet vid universitetet i Umeå är positiva tiU de av gmppen anförda
aUmänna principema för ansvarsfördelning och samordning och ansluter sig till
de uppdragna riktiinjerna i dessa hänseenden. Trafiksäkerhetsverket noterar i
samband härmed gruppens entydiga ställningslagande vad gäller
förvaltningsmyndigheternas ansvar för sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet
som har till syfte att la fram underlag för deras verksamhet. Vidare
framhåller verket, liksom vägverket, betydelsen av atl Irafiksäkerhelsverket
framdeles får disponera resurser för sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Vägverket understryker särskUt att resurser behövs för att
trafiksäkerhetsverket ska kunna ta på sig ansvaret för den fordons- och
Irafikanknutna forskning och utveckling som är av betydelse för dess
verksamhet. Även STU delar uppfattningen alt den verksamhet som främst syftar
lill att ta fram underlag åt de speciella förvallningsmyndighelema för deras
praktiska handlande även i fortsättningen bör ankomma på dessa myndigheter.
Vägverket betonar i della sammanhang vikten av att
ansvarsfördelningen mellan samordningsorganet och berörda
förvaltningsmyndigheter klarläggs när det galler forskning och utveckling med
syfte att ge underlag för utformning av trafikpoUliken och den långsiktiga
planeringen. Riksrevisionsverket är av liknande mening men påpekar att den av
transportforskningsgmppen tiUämpade modellen och terminologin i detta avseende
är otillfredsställande.
Svenska transportarbetareförbundet finner att
förslaget i fråga om delegationen innebär att denna får etl övergripande ansvar
för trafikpolitiken och målet för denna. Förbundet påpekar i sammanhanget angelägenheten
av att ansvarsfördelningen meUan delegationen och berörda
förvaltningsmyndigheter inte medför konfUkler.
Samtliga remissinstanser är i allt väsentligt
positiva lill den föreslagna utformningen av ett samordningsorgan med benämningen
delegationen för utveckling och forskning på transportområdet.
De remissinstanser som närmare behandlar
delegationens verksamhetsområde ansluter sig också helt eller med endasl
mindre avvikelser lill förslagen. Bland dessa återfinns sjöfartsverket,
trafiksäkerhetsverket, STU, TFK, näringslivets trafikdelegation, TCO och NTF.
STU framhåUer atl delegationens tillkomst bör leda
lill all målinriktad verksamhet som har direkt med transportområdet all göra i
vad
Prop. 1971: 79 20
avser
metoder för planering och trafikekonomi Osv. kommer atl stödjas av delegationen
eller av denna, och styrelsen i samråd särskilt då det gäller metoder med
vidare tillämpning. Styrelsen ser för sin del inte några svårigheter när,det
gäUer samverkan med delegationen i dessa frågor. Enligt styrelsen är del dock
angeläget att en ömsesidig representation erhåUs mellan delegationen och
styrelsen med dess transport-forskningsnämnd. TFK berör också
gränsdragningsproblemen meUan delegationen och STU men , anser också alt dessa
bör kunna i huvudsak lösas genom ömsesidig representation. 5vewa teknologföreningen
drar delvis en annan slutsats och påpekar, all med delegationens tiUkomst
bortfaUer ansvaret för STU all läcka medelsbehovel för forskning och UtveckUng
inom transportområdet, vilket förefaller lämpligt och rationeUt. Näringslivets
trafikdelegation utgår i sammanhanget från alt frågor om utveckling och
forskning inom materialhantering (interna transporter) lill stor del kommer att
falla på andra organ och. framhåller, atl den liksom transportforskningsgmppen
anser det ängelägel atl verksamheten inom TFK fortsätter och vidareutvecklas i
nära samverkan med bl. a. delegationen.
Flera remissinstanser berör frågan om en samordning
inom och mellan olika universitet och högskolor av transportinriktad forskning
och utveckling. De instämmer därvid i transportforskningsgruppens ståndpunkt
all en sådan samordning är önskvärd och framhåller samtidigt alt det är
angeläget alt den av UKÄ aviserade utredningen härom kommer liU slånd.
Uttalanden av denna innebörd görs av vägverket, sjöfartsverket,
trafiksäkerhetsrådet och TCO. UKÄ upplyser att ämbetet ämnar inom kort tiUsätta
en grupp för översyn av bl. a. frågor om ett samordningsorgan för den vid
universitet och högskolor bedrivna forskningen och utvecklingen inom
transportområdet. UKÄ kommer alt uppdra åt gmppen alt beakta behoven av en
samordning med delegationen.
I vad gäller delegationens mera' konkreta arbetsuppgifter
berör några remissinstanser frågor med anknytning till utformningen av ell
samlat program för forsknings- och utvecklingsverksamheten på
transportområdet. Trafiksäkerhetsrådet och tekniska fakulteten vid
högskolenheten i Linköping understryker det angelägna i atl elt sådant program
kommer tiU stånd, och riksrevisionsverket framhåller att det vid utformningen
av programmet är nödvändigt alt beakta den transportekonomiska forskningen i
elt större perspektiv. Härvid åsyflas bl. a. trafikpolitikens konsekvenser för
samhällsutvecklingen som helhet.
Synpunkter på arbetsuppgiftemas innehåU anförs
vidare av TFK, som framhåUer att del måste ställas ökade krav på anpassning och
prioritering av trafik- och transportforskningen efler nuvarande och framtida
behov.
Trafiksäkerhetsrådet
och STU understryker betydelsen av att inter-
Prop.
1971:79 21
nationellt tiUgängliga resultat och erfarenheter på
forsknings- och utvecklingsområdet utnyttjas. Delta är en väsentlig uppgift
för informations- och dokumentationsverksamheten. Väginslitulet föreslår för
sin del alt det föreslagna vägtrafikinstitutels informations- och
dokumen-lalionsenhet får svara för delegationens publiceringsverksamhet inom i
första hand väglransportområdet.
Sjöfartsverket, slutligen, som
allmänt anser atl de föreslagna arbetsuppgifterna är väl avvägda, framhåUer
all i dessa bör ingå att belysa förändringar i de olika trafikgrenarnas
konkurrensfömlsättningar i syfte all få lill stånd elt effektivt samlat
transportväsende. Delegationens uppgifter bör inte snävt begränsas till
forsknings- och utvecklingsarbete utan också omfatta kvalificerade utredningar.
Sjöfartsverket finner även samverkan mellan verket och delegationen vara
värdefull vid utformningen av program och planer för forsknings- och
utvecklingsverksamheten inom verkets område.
I anslulning till frågan om
delegationens organisation berör flera remissinstanser inriktning och
avgränsning av experlnämndernas verksamhetsområden. Vägverket, väginslitutet,
väginstitulels tjänstemannaförening. Svenska transportarbetareförbundet och
TFK anser, att experlnämnden för transport- och trafikteknik bör delas med
hänsyn lill verksamhetsområdets betydande omfattning och skiftande karaktär.
Vägverket och väginslitulet förordar en nämnd för Irafikledsteknik och
trafikteknik och en nämnd för transporlmedelsteknik, hanteringsleknik,
terminaler m. m. Tjänstemannaföreningen föreslår en nämnd för Irafikledsteknik
och en nämnd för transporl-och trafikteknik (transportmedels- och
godshanteringsleknik, terminaler m. m.). Transportarbeiareförbundet finner del
lämpligl med en nämnd för transportteknik och en riänind för Irafikledsteknik.
TFK slutUgen framhåller allmänt, alt experlnämnden bör delas upp i olika
grupper.
Enligt institutionens för
transportteknik och institutionens för trafikteknik (vägbyggnad) vid
universitetet i Lund uppfattning bör expertnämnden för transport- och
trafikekonomi utökas till all även omfatta samhällsekonomi. Vidare bör
expertnämnden för trafiksäkerhet omfatta även fysisk samhällsplanering.
SACO framhåller, alt del bör
övervägas att inrätta ytterligare en ex-perlnämnd med uppgift all initiera
forskning och utveckling i fråga om okonventionell teknik inom
transportområdet. Rektorsämbetet vid universitetet i Umeå anser det vara
naturligt all vidga transporlbegreppet tUl all omfatta hela
kommunikationssystemet i ell framlida samhälle och förordar därför atl
delegationen kompletteras med en expertnämnd för beredning av de
organisationsfrågor som sammanhänger med etl sålunda utvidgat och integrerat
Iransporlbegrepp. Viklen av all hanteringsleden inom en transportkedja ägnas
stor uppmärksamhet i transportforskningen understryks slutligen allmänt
av rektorsämbetet vid
3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 79
Prop. 1971:79 22
Chalmers
tekniska högskola.
Samtliga remissinstanser stäUer sig i huvudsak
positiva lill den föreslagna utformningen av etl institut för forskning och
utveckling i fråga om vägar, vägtrafik och trafiksäkerhet. I fråga om
institutets verksamhetsområde och uppgifter noterar vägverket med
tiUfredssläUelse alt inslilulel skaU ha sin verksamhet huvudsakligen inriktad
på väg- och galutrafiken. Detla motiveras väl av all väglransportsektom svarar
för den största delen av samtliga brulloinvesleringar inom samfärdselsområdet.
Vägverket understryker vidare Uksom trafiksäkerhetsverket det lämpUga i att
inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten och valel av konkreta
uppgifter bestäms av behoven hos intressenterna i fråga om resultaten av
institutets verksamhet. Vägverket framhåUer slutUgen atl utformningen av
projekt och målinriktade forskningsprogram bör ske i samråd meUan ansvarig
myndighet och institutet.
Svenska transportarbeiareförbundet påpekar, atl det
är av stor vikt att institutet i största möjliga utsträckning ges möjlighet att
la initiativ rörande angelägna forsknings-, utvecklings- och utredningsuppgifter.
SACO framhåller allmänt all del är önskvärt att man aktivt verkar för atl
bredda institutets verksamhetsområde så all det på sikt kommer atl få en inte
oväsentUg del av sina uppdrag från andra Iransporlgrenar än de i konventioneU
mening vägbundna. Den totala trafikapparatens utformning måste studeras med en
systemanalytisk melod.
Några remissinstanser lar upp frågan om
fördelningen av det föreslagna väglrafikinstitulets insatser mellan
uppdragsverksamhet och allmän, egen och s. k. ku n-skapsuppbyggande forsknings-
och utvecklingsverksamhet. Väginstitutet understryker behovet av allmän
forsknings- och utvecklingsverksamhet vid institutet. Denna verksamhet bör
förutom att tiUgodose vissa aUmänna kunskapsbehov inom institutets område även
kunna omfatta projekt för vilka ingen uppdragsgivare finns.
Trafiksäkerhetsrådet framhåller all den kunskapsuppbyggande forskningen måste
beredas elt betydande utrymme i institutet. LO anser alt betydande anslag över
riksstalen lorde bli nödvändiga för inslilulel, bl. a. med hänsyn tUl risken
att arbetsinriklningen annars snedvrids i strävan alt fånga in betalda
forskningsuppgifter. Det angelägna i alt den s. k. kunskapsuppbyggande
forskningen inte kommer i skymundan vid institutet framhåUs också aUmänt av
NTF.
SACO och statens väginstituls tjänstemannaförening
anser, att institutets egen forsknings- och utveckUngsverksamhet måste omfatta
ål-mmstone hälften av inslilulels verksamhet. Tjänstemannaföreningen anser
vidare att personalproblem i samband med uppdragsverksamhetens fluktuationer
bör kunna lösas genom all den egna forskningen får fluktuera i motsatt
riktning, så atl den totala verksamhetens omfatt-
Prop. 1971:79 23
ning
endast påverkas av varaktiga förändringar i uppdragsverksamhetens volym.
Föreningen framhåller slutligen som väsentligt, all institutet bereds
möjlighet alt i viss utsträckning förutsättningslöst behandla radikalt nya
lösm'ngar på problem inom transportområdet. Liknande synpunkter framförs av flygtekniska
institutionen vid tekniska högskolan i Stockholm.
Molororganisationernas samarbetsdelegation och NTF
framhåller del önskvärda i ökad samordning och omfallning av forsknings- och utvecklingsinsatser,
när det gäller trafikanters beteenden, trafikmiljöns anpassning tiU människan
m. m.
NTF framhåUer vidare - liksom vägverket och
molororganisationernas samarbetsdelegation - del angelägna i all resultatet av
forsknings-och utvecklingsverksamheten redovisas på ett sådant sätt atl deras
praktiska användning i möjligaste mån underlättas.
Vad gäller institutets organisation anser
vägverket, SR, SACO, statens väginstituts tjänstemannaförening och TFK, all den
projektinriklade organisationen är lämplig för institutet. Även trafiksäkerhetsrådet
och bl. a. tekniska fakulteten vid högskolenheten i Linköping synes vara av
denna uppfattning. Vägverket framhåller dock all det för undvikande av oklarhet
om ansvar för varje projekt bör utses en projektansvarig avdelning inom
basorganisationen, i regel den enhet som har det största resursansvaret för
projektet. Projektledaren bör utses inom enheten och hans ansvar för projektet
ges genom delegering från den projeklansvariga avdelningens chef.
Trafiksäkerhelsrådet hävdar i denna fråga all även cheferna för basorganisalionens
avdelningar bör ha ell projektanknutet ansvar. Liknande synpunkter anförs av
tekniska fakulteten vid högskolenhelen i Linköping.
SACO och statens väginstituts tjänstemannaförening
betonar, all projektledarna i forsknings- och utvecklingsarbetet bör få ansvar
direkt inför institulsledningen. TFK framhåller all det vid större projekt kan
vara lämpligt alt vid sidan av projektgrupperna även ha särskilda referensgrupper
sammansatta av personer utanför institutet.
Riksrevisionsverket intar en mera tveksam hållning
till organisationsformen. Verket anser all en projektorganisation visserligen
kan bidra tUl större flexibUitet och en mera ändamålsenlig avgränsning av
arbetsuppgifterna än en renodlad linjeorganisation men erinrar samtidigt om de
svårigheter som en projektorganisation för med sig. För atl organisationen
skall fungera tUlfredsstäUande krävs ell starkt system för styrning av
verksamheten. Verket tillstyrker dock atl institutet får en organisation av
skisserat slag under förutsättning all de närmare detaljerna klarläggs.
I fråga om den närmare utformningen av
organisationen och indelningen i avdelningar m. m. anser vägverket, alt den
föreslagna basorganisationen för institutets resurser är ändamålsenlig.
Prop. 1971:79 24
Enligt SR.s uppfattning är en föratsättning för atl
projektgruppsyste-met skall fungera all antalet avdelningar inte ökas utöver
vad som föreslagils.
Några remissinstanser har en annan uppfattning när
del gäUer antalet avdelningar. Inlresset knyter sig särskilt till den
föreslagna Irafikanl-och fordonsavdelningen, som av väginstitut och
väginstituteis tjänstemannaförening, trafiksäkerhetsverket och medicinska
fakulteten vid universitetet i Uppsala föresläs uppdelad i en trafikant- och en
fordonsavdelning. Även SACO framför synpunkter på antalet avdelningar och
ifrågasätter om inte åtminstone vägavdelningen borde delas på två eller tre
avdelningar. SACO anför vidare alt trafikant- och fordonsavdelningen
visserligen är mindre men i stället omspänner ett så stort kunskapsområde alt
del blir svårt att hitta en avdelningschef med förmåga atl överblicka hela
området. Del är vidare olämpligt med en avdelningschef som endast har överblick
över endera trafikantområdel eller for-donsområdel. Del ena kunskapsområdet
skulle då komma all sakna representation i ledningsgrappen.
Vissa
remissinstanser framhåUer alt IrafUcsäkerhelen måste ges en markerad ställning
inom institutet. Trafiksäkerhetsrådet, tekniska fakulteten vid högskolenheten
i Linköping och STU föreslår därför all ordet säkerhet förs in i namnen på
trafikant- och fordonsavdelningen och Irafikavdelningen. Trafiksäkerhetsrådet
betonar vidare, atl trafiksäkerhets-forskningen bör bli så tillgodosedd både
personellt och ekonomiskt inom mslilulel atl trafiksäkerhet blir
»likaberättigad part» inom organisationen såväl vid val av projekt som vid
utförandet av dem. Eljest finns allvarlig risk för all tekniska och ekonomiska
aspekter kommer alt dominera. Rådel framhåller sålunda att områdena för
medicin och beteen-develenskap har underdimensionerals så starkt i det
föreslagna inledningsskedet för instilulel all den tvärvetenskapliga
verksamhet som åsyflas i det närmaste torde bli iUusorisk. Dessa områden måste
därför ges avsevärt ökade resurser och fastare former i samband med organisationen
av institutet.
I fråga om de krav som bör ställas på
avdelningscheferna anför väginslitulet all del är nödvändigt att samtliga
chefer för forsknings- och utvecklingsavdelningarna är erfarna forskare med i
övrigl den kompelens som har angetts av transportforskningsgmppen. SACO viU
inle heller tillstyrka all tonvikten läggs på del administrativa kunnandet hos
avdelningscheferna. Kraven på vetenskaplig kompetens måste sättas mycket högt.
I fråga om sammansättningen av institutets styrelse
betonar SACO liksom statens väginstituts tjänstemannaförening all det är
angelägel all inslilulels personal blir representerad i styrelsen.
Etl något avvikande förslag till organisation för
institutei förs fram av Svenska teknologföreningen. Institutet bör enligt
föreningen i första
Prop.
1971:79 25
hand läcka in Irafiksäkerhelsområdel och de
fordonslekniska områdena. Detla mera begränsade institut bör ges en stark
anknytning lill högskolenheten i Linköping, bl. a. genom en omfattande
»personalunion» och genom att institutet administrativt inordnas i
högskolenheten som etl transporltekniskl centrum. Vissa vägtekniska områden
däremot kräver nära kontakt med lUlämpningssidan. Verksamheten på dessa områden
bör därför stanna kvar i Slockholra. Delta sker lämpligen bl. a. genom alt det
inrättas en vägteknisk ulveckUngsavdelning inom vägverket och genom atl
vägteknisk forskning även i fortsättningen bedrivs vid tekniska högskolan i
Stockholm.
I anslulning lill
organisationsfrågan betonas slutiigen allmänt av etl flertal remissinstanser
behovet av en fast personalkader och fasta anställningsformer för huvuddelen
av institutets såväl forskarpersonal som biträdespersonal. Bland dessa
instanser är vägverket, väginstitutet, tra-Hksäkerhelsrådel, tekniska
fakulteten vid högskolenheten i Linköping, SACO och statens väginstituts
tjänstemannaförening.
Transportforskningsgmppen har också
omnämnt frågan om all an lägga en provbana för institutet. Del angelägna i atl
institutei får tiUgång till en sådan framhålls av trafiksäkerhetsverket,
väginstitutet, SACO, molororganisalionernas samarbetsdelegation och NTF.
Det föreslagna vägtrafikinslitutets
lokalisering lill Linköping tillstyrks eller lämnas ulan erinran av vägverket,
trafiksäkerhetsverket, SJ, statskontoret, riksrevisionsverket, delegationen för
lokalisering av statlig verksamhet, medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala,
samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Göteborg, fakulteten vid
handelshögskolan i Göteborg och statens råd för byggnadsforskning. Vägverket
pekar dock på de nackdelar i fråga om kontakter och samverkan med
uppdragsgivare och olika universitets- och högskoleinstitutioner som en
lokalisering lill Linköping kommer alt medföra. Medicinska fakulteten vid
universitetet i Uppsala stryker under alt lokaliseringen förutsätter en adekvat
resursuppbyggnad av den medicinska fakulteten i Linköping. Tekniska fakulteten
vid högskolenheten i Linköping påpekar också all en förstärkning av högskolans
resurser behöver ske inom vissa områden om institutet lokaliseras till
Linköping. Byggnadsstyrelsen vitsordar atl lokaler kan anordnas i Linköping.
Vissa remissinstanser är mera
tveksamma till den föreslagna lokaliseringen och menar atl en bättre
forskningsmUjö åtminstone f. n. står all finna på annat håll än i Linköping.
Väginstitutet är allmänt tveksamt, om fördelarna med lokaliseringen väger
tyngre än nackdelarna och framhåller bl.a. högskolenhetens i Linköping brister
inom områdena för vägteknik, trafikteknik och fordonsteknik och anser det vara
mycket osäkert om den av grappen förutsatta kompletteringen kommer all genomföras.
UKÄ hänvisar bl. a. lill synpunkter som inom ämbetet har
anförts
Prop. 1971:79 26
av
fakultetsberedningen för de tekniska vetenskaperna. Beredningen har framhåUit,
alt Stockholm, Göteborg och Lund erbjuder bättre forskningsmiljö för institutet
än Linköping. UKÄ finner det emeUertid å andra sidan naturligt all de
lokaliseringspolitiska bedömningama kan bU avgörande för var institutet
förläggs. Vid en lokalisering tiU Linköping behövs en viss förstärkning av
forskningsresursema vid väg- och valten-byggnadsseklionen vid tekniska
högskolan i Stockholm som kompensation för de nu disponerade resursema vid
väginstitutet. Högskolenheten i Linköping bör vidare ges en viss profU mot
trafik och transport. En komplettering av högskolenhelen inom de för institutet
betydelsefulla ämnesområdena för väg- och vattenbyggnad och fysisk samhäUsplanering
kan emellerlid enligt ämbetet inle beräknas ske under den nu överskådliga
planeringsperioden.
Även ett antal övriga remissinstanser anser
Stockholm, Göteborg eUer Lund vara bättre lokaliseringsorter än Linköping. TFK
föredrar någon av de båda sistnämnda men framhåller samtidigt, elt ell nybyggt
och utvidgat institut i Linköping dock har etl påtagligt värde. Institutionen
för transportteknik och institutionen för trafikteknik (vägbyggnad) vid
universitetet i Lund och rektorsämbetena vid tekniska högskolan i Stockholm
resp. vid Chalmers tekniska högskola förordar tveklöst Lund, Stockholm resp.
Göteborg i stället för Linköping. Rektorsämbetet vid tekniska högskolan i
Stockholm framhåller bl. a., att avsevärd tid måste beräknas för uppbyggnad av
ell nytt nät av universitets- och hög-skolekontakler för institutei, om del
lokaliseras till Linköping, liksom att en utflyttning kan för avsevärd tid
reducera forskning och forskaratbildning på vägbyggnadsinslilulionen vid
tekniska högskolan i Stockholm. Rektorsämbetet föreslår en snabbutredning om
förläggning av institutet tiU t. ex. lärvafällel. Även SACO, SR och TCO
avstyrker Linköping och torde närmast anse, att det nya institutet skaU
lokaliseras tiU Stockholm.
I fråga om förslagens genomförande tUlstyrker
riksrevisionsverket en successiv uppbyggnad av delegationens kansli fr. o. m.
den 1 juli 1971. Verket stryker däremot under alt organiserandet av institutets
verksamhet inle ulan risk kan ske med det skissartade underlag som
transportforskningsgruppen har presenterat. En mera fuUständig
organisationsutredning bör göras. Detta bör dock inle hindra att statsmakterna
fattar principbeslut om organisationsförändringar under våren 1971.
Riksrevisionsverket har inget alt erinra mot
transporlforskningsgmp-pens uppfattning om en vidgad tiUämpnmg av programbudgeteringsprincipen
för forsknings- och utvecklingsverksamheten på transportområdet och för de
institutioner och organ i övrigt som medverkar däri. Vägverket erinrar om atl
det redan använder programbudgetering i sin verksamhet. I egenskap av stor
bestäUare hos det före-
Prop. 1971:79 27
slagna
institutet finner verket det vara både önskvärt och nödvändigt all samma
administrativa hjälpmedel används av institutei. Härigenom förbättras
förutsättningarna för ell fruktbärande samarbete.
Flera remissinstanser berör allmänt de beräknade
medelsbehovet för delegationens och institut et s verksamhet. I allmänhet
anförs all medlen är alllför knappt tilltagna och att väsentiiga ökningar krävs
i fråga om statligt slöd lill Iransportforskning i olika former och resurser
för delegationen, institutet och de uppdragsgivande myndigheterna. I varje faU
bör en snabb utbyggnad ske under de närmaste åren. Remissinstanser som gjort
allmänna uttalanden i denna riktning är sjöfartsverket, trafiksäkerhetsrådet,
UKÄ:s fakultetsberedning för de tekniska vetenskaperna, sektionerna för teknisk
fysik och vä- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm, tekniska
fakulteten vid högskolenheten i Linköping, STU, IVA, TFK och LO.
Väginstitutet gör en mera preciserad bedömning och
anser att del av transportforskningsgruppen beräknade medelsbehovel - 5 milj.
kr. -för institutets egen forskning och myndighetsuppgifter under budgetåret
1971/72 bör vara 500 000 kr. högre. Del föreslagna anslaget för bidrag tiU
mslilulel bör sålunda ökas lill 5,5 milj. kr.
Statsanställdas förbund uttalar aUmänl, alt
verksamheten vid institutet i huvud.ak bör finansieras genom anslag över
riksstalen.
V.
Professur i trafiksäkerhet
AB Volvo har i skrivelse den 13 november 1969 lill
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet förklarat sig berett att
under närmare angivna förutsättningar under en lid av i första hand fem år
intUl vissa belopp svara för kostnadema för en professur i trafiksäkerhet
placerad vid Chalmers tekniska högskola. Om denna första period leder lUl
önskat resultat är bolaget vUligt alt påtaga sig kostnaderna för ytterligare
en femårsperiod. TUl brevet har fogats ett förslag tUl program för professuren.
I ärendet har yttranden inhämtats från
rikspolisslyrelsen, socialstyrelsen, statens vägverk, statens väginstitut,
statens trafiksäkerhetsverk, statens trafiksäkerhelsråd, statens planverk,
riksrevisionsverket, universitetskanslersämbetet - som tiU sill yttrande fogat
utlåtanden från rektorsämbetena vid oUka universitet och högskolor, en rad
universitetsinstitutioner etc. - statens medicinska forskningsråd, statens
naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för samhäUsforskning, nordiska
institutet för samhällsplanering och STU.
Remissinstanserna har aUmänt understrukit behovet
av en intensifierad Irafiksäkerhelsforskning och ansett, all den av AB Volvo
erbjudna professuren skuUe innebära en önskvärd förstärkning av såväl forsk-
Prop. 1971:79 28
ningen
som forskarutbUdningen på området. Riksrevisionsverket har anfört vissa
synpunkter på i vilka former de erbjudna medlen bör mottagas av statsverket.
Rikspolisslyrelsen är den enda remissinstans som - närmast av principieUa skäl
- ställt sig klart negaliv tiU erbjudandet.
Efter remissbehandlingen har Kungl. Maj:t uppdragit
ål universiletskanslersämbelel all med beaktande av det i bolagets skrivelse
fogade programmet - efter samråd med statens Irafiksäkerhetsverk och statens
trafiksäkerhelsråd - närmare överväga och lill Kungl. Maj:t inkomma med förslag
liU utformning av en eventueU professur i trafiksäkerhet. Ämbetet har den 30
november 1970 redovisat sina synpunkter i anledning av uppdraget.
I fråga om programmet för professuren understryker
ämbetet betydelsen av kunskap om den mänskliga faktorn i trafiken och
framhåller, att människans begränsningar i anpassningsförmåga måste las till utgångspunkt
i trafiksäkerhetsforskningen. Della krav bör enligt ämbetet vara en
fömlsällning för professuren. Med hänsyn härtill bör del vetenskapliga området
för denna - innebärande viss utbyggnad av det lill AB Volvos skrivelse fogade
programförslaget - beskrivas sålunda:
»Säkerheten hos väg- och galutrafiken betraktad som
elt människamaskin-miljösystem med hänsyn lill optimering av den tekniska omgivningens
utformning och funktion. Därvid skall särskilt beaktas människans förmåga och
begränsningar i anpassning samt hur funktioner hos fordonet och yttre
trafikmiljö bör utformas i relation till mänskliga prestationskarakleristika.»
Ämbetet tillstyrker en förläggning av professuren
tUl Chalmers tekniska högskola och föreslår atl den där placeras inom
sektionen för maskinteknik vid institutionsgruppen för produktion och
organisation, i vilken ingår bl. a. institutionerna för transportteknik och
industriell ekonomi och organisation. Den här ifrågavarande forskningsgruppen
förutsätts i övrigl etablera samverkan med de institutioner i Göteborg, vUkas
forskning berör den föreslagna professurens område, t. ex. centrum för
medicinsk teknik och SCAFT-gruppen vid institutionen för stadsbyggnad.
Vid bedömningen av de resurser som professuren
kräver har ämbetet räknai med all utöver AB Volvos medel ytterligare ekonomiskt
utrymme skall kunna skapas genom atl anslag för budgeterade forskningsprojekt
får sökas från forskningsråd m. fl. på sedvanligt sätt. Med hänsyn härtill
finner ämbetet, att de erbjudna medlen bör vara tillräckliga för atl läcka
vissa baskostnader för professuren. Ämbetet lämnar vidare förslag i fråga om
formerna för finansieringen av professuren, kompetenskraven för innehavaren av
denna, anställningsformen etc.
I
ell närmare preciserat åtagande, daterat den 25 februari 1971, har AB Volvo
utfäst sig att för viss forskningsverksamhet inom Irafiksäkerhelsområdel
ställa medel tUl förfogande för täckning av kostnaderna för
Prop.
1971:79 29
en professur i trafiksäkerhet vid rChalmers
tekniska'högskola med följd-tjänster och vissa övriga kostnader.
.Forskningsverksamheten ;förulsätts bedriven i enlighet med nyssnämnda, ,.i
universitetskanslersänibelels skrivelse gjorda programbeskrivning. AB Volvo
bestrider under i första hand fem år räknat från den 1 januari 1,972 ;kpslnader
för .verksarnheten med årliga belopp, som första året uppgår tUl 50.0.000 kr.
och .därefter ökar med 10 % per år. I åtagandet föratsatts ilöyrigt.b}. a.,all
statenvbeslular om verksamhetens närmare .utformning, orn buvudmannaskap, ,om
tillsättning och ansläUningsförhåUanden för [tjänster ,som inrättas.inom .ramen
för donerade medel.
Bolaget fömtsätter .slutligen .att
dess ; åtaganden anses -.som avdragsgilla driftkostnader i bolagets -rörelse.
Departementschefen
Samordning av transportforskning m.,rn.
Transportforskningen syftar itill
all klarlägga .de -faktorer som påverkar transporter, transportmedel och
transportbehov. Den kommer därmed all spänna över en mångfald problem av
teknisk, ekonomisk, social, säkerhelsmässig, lokaliserings- och miljöpolitisk
art ,etc. 'Med denna transporlforskningens bredd. och dnriklning följer alt
den-i betydande utsträckning måste bedrivas ii tvärvetenskapliga former och
således i fråga om de enskUda projekten kräva insatser -inom flera vetenskaps-
och teknikområden.
Behovet alt genom forsknings- och
iUlvecklingsarbele ik underlag för slällningslaganden och åtgärder inom olika
delar av transportområdet är stort såväl inom den statliga och rkommunala
sektorn som inom näringslivet. Behovet av .ökat och :bältre samordnat
.forsknings- och utvecklingsarbete inom transportområdet har .också
underslmkils .1 olika sammanhang.
I direktiven för
transportforskningsgruppen - vars Jbelänkande Ugger till grund för de i denna
proposilion framlagda förslagen . ;har framhållits angelägenheten av atl genom
bättre forskningsbelingelser få fram informations- och beslutsunderlag för att
följa upp trafikpolitiken. Jag tänker bl.a. på behovet av ,en effektiv
transport-, och traf ikekonomisk forskning, som kan klarlägga de olika
transportgrenarnas ekonomiska förutsättningar och utvecklingsmöjligheter ,saml
samspelet dem emeUan. Av största betydelse är också -den -trafiklekniska
forskningen med vad den innefattar av kartläggning och -studier av
trafikslrörnmarna och deras reglering. Angelägna tekniska och
teknisk-oekonomiska forskningsuppgifter aktualiseras vidare inom transport-
och .hanteringstekniken i anslutning till den successiva omläggning som sker
av näringslivets transporter, vilka systematiseras, koncentreras och samordnas
i avseende på transport- och hanteringsfunklionerna. Hamnar, flygplatser,
4 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 79
Prop. 1971:79 30
järnvägsanläggningar
och andra inlandsterminaler bUr därvid knutpunkter i integrerade
transportsystem och måste dimensioneras så alt de svarar mot de anslutande
transportmedlens och hanleringsanord-ningarnas kapacitetsbehov.
På väg- och galutrafikens område medför den ökande
biltrafiken, att frågorna rörande trafiksäkerheten blir aUtmer komplicerade samtidigt
som de kräver att snabba och effektiva åtgärder vidtas. Trafiksäkerhetsforskningen
utgör ett viktigt instrument vid handläggningen av dessa frågor. Sådan
forskning har etl nära samband med bl. a. den nyssnämnda trafiklekniska
forskningen. På det fordons- och maskintekniska området är det av intresse alt
sådan forskning bedrivs som bidrar till all klarlägga de funktionella krav som
bör släUas från exempelvis transportsystemets och trafiksäkerhetens synpunkt.
Med hänsyn dels lUl de stora behoven av
transportforskning - ofta av tvärvetenskaplig natur - dels lill de i
förhållande tUl behoven relativt sett begränsade forskningsresursema samt
dessas spridning på olika institutioner, universitet och högskolor etc.
framstår del som i hög grad angeläget att i möjlig mån planera, samordna,
initiera, prioritera och stödja forsknings- och utvecklingsarbetet på detta
område. I sådani syfte föreslår den nyssnämnda transportforskningsgmppen
inrättandet av en delegation för utveckling och forskning på transportområdet.
I likhet med remissinstanserna anser jag, att en
sådan delegation -som lämpligen bör benämnas transporlforskningsdelegation e n
- skulle fylla en viktig uppgift. Jag kan också i stort ansluta mig lUl vad
gruppen föreslagit i fråga om delegationens arbetsområde, verksamhetsformer och
organisation.
Den samordnings- och stödverksamhet, som
delegationen skaU utöva, kommer sålunda alt omfatta både trafik- och
transportekonomisk forskning, trafikledsteknisk forskning, transport- och
hanteringsteknisk forskning samt trafiksäkerhetsforskning. Slöd lill
tekniskt-industriellt utvecklingsarbete med avseende på fordon och motorer bör
eilltjäml lämnas av STU. Delegationen bör emellertid kunna stödja sådan
forskning som bidrar tiU alt klarlägga de funktionella krav, som kan ställas
från exempelvis trafiksystemets och trafiksäkerhetens synpunkt och som sedan
kan behöva beaktas i samband med del lekniskt-industrieUa utvecklingsarbetet.
En grandläggande uppgift för delegationen blir atl
följa upp utvecklingen på Iransportforskningsområdel samt alt i kontakt och
nära samarbete med berörda trafikverk, myndigheter och forskningsinstitutioner
av olika slag kartlägga behov och resurser inom forskningsområdet. På grundval
av en sådan kartläggning har delegationen alt upprätta ell mera långsiktigt och
samlat program för forskningsverksamheten, vilket successivt skall följas upp
och håUas aktuellt. Genom programmet erhålls överblick och skapas
fömtsättningar för ansvars- och arbets-
Prop. 1971:79 31
fördelning
samt för prioritering i fråga om forsknings- och utvecklingsarbetet.
Delegationen skall vidare ha ansvar och uppgifter för all samordna och ta fram
sådant underlag för den långsiktiga planeringen inom transportområdet som berör
eUer är gemensamt för flera myndigheters verksamhetsområden.
I fråga om fördelningen av ansvar bör gälla all de
berörda förvaltningsmyndigheterna på trafikområdet har ell primäransvar, när
del gäller atl la fram forsknings- och ulvecklingsunderlag för myndigheternas
verkställighetsåtgärder och kortsiktiga planering. I fråga om mera övergripande
och långsiktiga forsknings- och utvecklingsuppgifter kommer delegationen alt få
ett särskUt ansvar. Delegationens uppgift kan härvidlag exempelvis vara all
söka få till slånd en samverkan mellan berörda myndigheter och institutioner i
fråga om forskningsprogram och forskningsproduktion, eventuellt med ekonomiskt
slöd från delegationen. När förutsättningar för en sådan samverkan saknas
eller när forskningsuppgifterna är av sådan mera specifik arl alt de faUer
utanför förvaltningsmyndigheters eller andra institutioners naturliga ansvarsområde,
blir det en uppgift för delegationen själv alt planera och med egna resurser
genomföra särskUl angelägen forskning. Vid sidan av delegationens planerande
och samordnande uppgifter blir den ekonomiskt stödjande
forskningsrådsfunktionen ell viktigt inslag i dess verksamhet.
Behov av en mera övergripande och långsiktig
forskning föreligger i särskild grad på del trafik- och transportekonomiska
området, där underlag krävs för successiv uppföljning och för fortsatta
slällningslaganden på del trafikpolitiska området. Även
Iransporlsyslemforskning är något som delegationen får ägna särskild
uppmärksamhet. På trafik-säkerhetsområdet bör det ankomma på Irafiksäkerhetsverkel
att vid behov och närmast med anlitande av lämpliga forskningsinstitutioner ta
fram del underlag som erfordras för verkels löpande myndighetsfunktioner.
Trafiksäkerhelsverkels behov av medel för sådana ändamål -som framhållits av
transportforskningsgmppen - får prövas i anslutning till behandlingen av
verkels årliga anslagsframstäUningar. Härutöver krävs emeUertid särskilda
planerings- och stödinsatser för att stimulera mera angelägen
trafiksäkerhetsforskning. Delegationen har här alt föra vidare och utveckla det
forskningsstödjande arbete som utförs av trafik-säkerhetsrådet.
Av värde är vidare all genom delegationen få etl
organ, tiU vilket kan läggas ul uppdrag - i första hand från
kommunikationsdepartementet -atl genomföra särskilda trafikpolitiskt eller
exempelvis med hänsyn lill trafiksäkerhetsarbelet angelägna forsknings- och
utvecklingsprojekt. Delegationen har därvid att närmare formulera
forskningsprogrammet, organisera och följa upp forskningen saml lill
uppdragsgivaren redovisa resultatet.
I
sitt arbete bör delegationen ha nära kontakt med berörda förvall-
Prop.
1971:79 32
ningsmyndigheter. Dessa bör också vid planering och
genomförande av forsknings- och utvecklingsarbete rådgöra -med delegationen.
Jag avser att senare - under förutsättning all riksdagen bifaller förslaget 'om
inrättande av delegationen - "föreslå liUägg i 'berörda myndigheters
in-straktioner, som ålägger dem sådani samråd. Delegationen skall slutligen
fungera som remissinstans i frågor 'rörande forsknings- och UtveckUngsarbete
på trarispörloinrådet.
I fråga om delegationens
organisation delar jäg transportforskriings-grappens uppfattning om
sammansättningen av delegationen. Denna bör i första hand beslå aV företrädare
för de främsta avnämarna av forskningsresultaten, och antalet ledamöter -bör av
effektivitetsskäl såvitt möjligt begränsas. "Då delegationen -får
särskild 'betydelse som till-handahållare av underlag 'för de trafikpolitiska
'övervägandena och för det statliga handlandet på Irafiksäkerhelsomfådel och
följaktligen 'bör ha en nära anknytning tiU kommunikationsdepartementet, synes
del lämpUgl atl slalssekréleraren eller annan högre tjänsteman i detta departement
utövar ordförandeskapet. 'Ledamöterna avses 'förordnade av Kungl Maj:t.
TiU delegationen, som -har
'beslutsfunktionerna, -avses knytas expert-nämnder för berednirigSuppgifler m.
m. inom 'olika vetenskaps- eller teknikområden. I dessa bör ingå företrädare
för av forskningen berörda producent- och konsumentintressen inom resp.
sektorer. Del bör ankomma på delegationen-att besluta om inrättande av nämnder
och sammansättningen av dessa.
I sitt arbete bör delegationen nära
sariiärbela med andra forsknings-planerande och forskningsstödjande' organ, -i
första hand STU. Med hänsyn tUl samarbetet i sistnämnda fäll'synes dét
naturligt ätt STU på lämpligt sätt blir företrädd i delegationens Organisation
och delegationen på motsvarande sätt i STU:s organisation.
För de uppgifter som åvUar
delegationen bör denna förfoga över ett kansli. Della bör omfatta chef och fyra
övriga tjänstemän, varav två biträden. Medel beräknas för ändamålet. För chefen
för kansliet bör inrättas en extra ordinarie tjänst på löneplan-C.
Delegationen avses'inleda sin
verksärrihel den 1 juli 1971. Medelsbehovet beräknar jag för budgetåret
1971/72 till 5 250 000'kr. Med hänsyn lill all statens trafiksäkerhelsråd
avses upphöra med sin verksamhet den 30 juni 1971 - varefter dess
forskningsrådsfunktion överläs av delegationen - innefattar beloppet från
Irafiksäkerhetsrådet överförda medel. TiU frågan om anslagsberäkningen
återkommer jag i det följande.
Genom inrättandet av
transporlforskningsdelegalionen räknar jag med att fömtsättningar också skaU
föreligga för en effektivare planering och samordning av
Irafiksäkerhelsforskningen. Av värde är givelvis alt denna fortsättningsvis
kommer atl planeras i nära kontakt med andra delar av
Iransportforskningsområdel, med vUka trafiksäkerhets-
Prop. 1971:79 33
forskningen
har etl nära samband. Del ankommer- på Kungl. M'aj:t, alt meddela för
verksamheten erforderliga bestämmelser.
I della sammanhang vill jag erinra om det
erbjudande som gjorts av. AB Volvo att ställa medel lill förfogande för viss
forskningsverksamhet inom Irafiksäkerhelsområdel. Erbjudandet innebär att ABi
Volvo. - under i första hand fem år räknat frän den 1 januari 1972 - bestrider
kostnadema för bl. a. en professur i trafiksäkerhet rned- årliga belopp som
första året uppgår tUl 500 000 kr. och därefter ökar med 10 % per år. Inom
ramen för beloppet skall läckas kostnaderna för--föralom själva professuren -
följdljänster och verksamhet i anslulning till professuren. Denna, som av AB
Volvo förutsätts placerad vid Chalmers tekniska högskola, avses inriktad på
forskning avseende »säkerheten hos väg- och galutrafiken, betraktad som ell
människa-maskin-mUjö-system, med hänsyn tiU- optimering av den tekniska,
omgivningens utformning och funktion., Därvid skall särskilt beaktas människans
förr måga och begränsningar i anpassning saml hur funktioner hos. fordonei och
yttre trafikmiljö bör utformas i relation tiU mänskliga prestalionsr
karakterislika.»
I likhet med del stora flertalet remissinstanser
anser j.ag> alt det finns anledning att ta emot detta erbjudande,, som
siktar liU. intensifierad forskning kring centrala problem inom
Irafiksäkerhelsområdel. Jag förordar med hänsyn härtill att inom ramen för de
medel som ställs, till förfogande en extra ordinarie, professur i Irafiksäkerhelsforskning.
inrättas från den 1 januari 1972. Huvudmannaskapet för professuren bör knytas
tiU den föreslagna transportforskningsdelegalionen. Del får ankomma på
delegationen att - med beaktande av den nyssnämnda allm'änna pro?
gramskrivningen - göra den närmare erforderliga preciseringen av programmet.
Professuren bör med hänsyn tUl utformningen av AB
Volvos erbjudande inrättas för en tid av högst fem år. Det ankommer på. Kungl.
Maj:t alt utfärda de bestämmelser som erfordras. Jag vill emellertid förulskicka,
att innehavaren tillsätts av Kungl. Maj:l efler förslag av
transportforskningsdelegationen. Delegationen bör anlita sakkunniga med
motsvarande tUlämpning av de bestämmelser som- gäUer vid lUlsällning av
professurer vid statliga forskningsråd. För tjänsten bör gälla samma,
kompetenskrav som för professur vid teknisk fakultet.
Efler samråd med föredragande statsrådet i
utbildningsdepartementet finner jag del också vara förenat med fördelar all --
som: förutsatts av bolaget - ifrågavarande verksamhet bedrivs vid Chalmers
tekniska högskola. Genom atl verksamheten anknyts liU en uppbyggd organisation
bör denna kunna starta tidigare än eljest. Genom placeringen vid högskolan kan
på ell naturligt sätt en kontinuerlig, samverkaui etableras, med företrädare
för olika tekniska vetenskapsområden och särskilt då med forskargmpper på
högskolan som arbetar med Irafikforskning.
Prop. 1971:79 34
Innehavaren
av professuren bör meddela forskarhandledning i den omfattning transportforskningsdelegationen
bestämmer efter samråd med universitetskanslersämbetet.
Inrättande
av ett väg- och trafikinstitut
Jag övergår härefter till all behandla
transportforskningsgrappens förslag om inrättande av etl vägtrafikinstitut för
forsknings- och utvecklingsverksamhet avseende huvudsakligen vägar, vägtrafik
och vägtrafiksäkerhet. Förslaget föratsätter all till del nya inslilulel
överförs dels de aktiviteter som statens väginstitut f. n. bedriver, dels den
forsknings-och utredningsverksamhet som statens trafiksäkerhelsråd utför i egen
regi.
Jag kan ansluta mig lill gmndtankaraa i förslagel.
Vid ett genomförande av detta skapas sålunda föratsättningar för en samordnad
vägteknisk, fordonsteknisk och Irafikleknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet,
vilken integreras med en Irafiksäkerhelsforskning. Denna får genom samordningen
bättre betingelser för atl klarlägga sambandet mellan trafiksäkerheten och
olika förhållanden rörande vägen, fordonet och trafikanten. Av särskilt värde
är härvid atl de beleendevelenskapliga faktorerna bättre kan beaktas i nära
sammanhang med de mera tekniskt betonade insatserna.
Jag biträder sålunda gruppens av remissinstansema
allmänt tiUslyrkta förslag, atl ett nytt institut inrättas den 1 juU 1971 med
angiven inriktning av verksamheten. Därav följer all från samma tidpunkt bör
statens väginstitut avvecklas. Delsamma gäller statens trafiksäkerhetsråd, vars
uppgifter - till den del de inte ingår i del nya institutet - enligt del
föregående överläs av transportforsk-ningsdelegationen. Del nya institutei bör
enligt min mening benämnas statens väg- och trafikinstitut.
Som föreslagits av transporlforskningsgruppen bör
den större delen av institutets verksamhet avse forsknings- och
utvecklingsarbete på uppdrag och mot ersättning från statliga och kommunala
myndigheter samt andra intressenter. Till uppdragsverksamheten räknar jag då
även forskning, som stöds av exempelvis transporlforskningsdelegalionen. Därutöver
är det emeUertid angeläget att ekonomiskt utrymme finns för forsknings- och
utvecklingsverksamhet i egen regi. Detla krävs för alt institutet skall kunna
vidmakthålla och utveckla den vetenskapliga kvaliteten och kompetensen och få
den allmänna kunskaps- och metodikbas, som är en förutsättning för en
framgångsrik uppdragsverksamhet. \n närmare söka precisera andelen egen- resp.
uppdragsforskning - vilket vissa remissinstanser anselt böra ske - finner jag
varken nödvändigt eller lämpligt. Egenforskningen liksom de myndighetsuppgifter
vilka ankommer på institutet bör finansieras genom anslag på riksstalen.
I fråga om institutets organisations- och
verksamhetsformer i övrigl föreslår jag följande.
Prop. 1971:79 35
Den översiktliga ledningen av institutets verksamhet
skall utövas av en styrelse. I denna bör ingå ledamöter tiU det antal Kungl.
Maj:t bestämmer. Dessa avses företräda de främsta intressentema i institutets
forsknings- och utvecklingsverksamhet och vidare de huvudsakliga vetenskaps-
och teknikområdena som omfattas av mslilulel. Under styrelsen utövas den
direkta ledningen av inslilulels verksamhet av inslilulschefen. Denne biträds i
sin uppgift av en ledningsgmpp, vari ingår i första hand de nedan nämnda
enhetscheferna men vid behov även projektiedare etc.
Forskningsverksamheten, som ofta blir av
tvärvetenskaplig natur, bör bedrivas genom projektgrupper, vilka sätts samman
med hänsyn lUl de krav som projekten ställer och vilka avvecklas allteftersom
dessa genomförts. Både personal och utmstning skall kunna ulnylljas i flera
projekt, vUkel förutsätter en noga genomtänkt och effektiv resursplanering.
Härför krävs en basorganisalion, vUken bör bygga på en indelning av
verksamheten i planerings- och resurshänseende i ell lämpligt antal
huvudenheter. I enlighet härmed förordar jag, all institutets resurser förs
samman i tre huvudenheter för egentlig forsknings- och utvecklingsverksamhet
avseende dels vägteknik, dels bioteknologi/fordonsteknik, dels trafikteknik
saml en enhet för administration och viss gemensam teknisk service. De fyra
enheterna bör benämnas vägenhelen, trafikant- och fordonsenheten, trafikenhelen
och driftsenheten.
Några remissinstanser förordar, atl verksamheten
delas upp på flera enheter. I första hand har därvid förutsatts en uppdelning
av trafikant-och fordonsenheten på två enheter. Av del föregående följer all
jag inle är beredd all föreslå en sådan ytterligare uppdelning. Erfarenhet bör
först vinnas av inslilulels verksamhet under viss lid. Därefter får man med
hänsyn lill hur institutet utvecklas i fråga om verksamhetens omfattning och
inriktning bedöma om en anpassning är motiverad i fråga om resursområdenas
indelning och avgränsning.
Jag vill i anslulning tiU det föregående beröra den
Irafikmedicinska verksamhet, som hillills bedrivits i trafiksäkerhetsrådels
regi men som i fortsättningen skaU handhas av del nya väg- och
trafikinstitutel. Vägande skäl lalar enligt min mening för alt den
Irafikmedicinska verksam- . helen i den nya organisationen hänförs till den
föreslagna trafikanl-och fordonsenheten. Det finns emellertid, som gruppen
framhåUit, anledning atl - samtidigt som den Irafikmedicinska verksamheten samordnas
med annan Irafiksäkerhelsforskning vid institutet - överväga arrangemang som på
lämpligl sätt ger verksamheten en anknytning lill en institution vid medicinsk
fakultet. Härvidlag avser jag att senare föreslå Kungl. Maj:l all ge institutet
i uppdrag all i samråd med berörda myndigheter föreslå en sådan lämplig
anknytning på den ort, där jag i del följande föreslår atl institutet förläggs.
Det ankommer på Kungl. Maj:l all i instruktion för
instilulel meddela närmare föreskrifter i de organisatoriska frågor jag här
behandlat.
Transportforskningsgmppen
har beräknat, att det för det nya institutet
Prop. 1971:79 36
under
dess första verksamhetsår krävs r49 tjänster.' Jag räknar i- del' följande
medel för dels 134 tjänster méd motsvarande minskning vid väginstitutet och
trafiksäkerhetsrådels"' forskningsorgan, dels lillkom--mande tjänster för
bl. a. ledande och samordhätidé funktioner och informationsverksamhet samt för
den beteerideveteriskäpliga forskningsverksamheten vid väg- och
trafikinslitulel. Jag' förordar beträffande de' nya tjänsterna, alt en
ordinarie- tjänst med bélecknihg'én p inrättas för chefen för institutet.
Vidare bör inrättas' fyra extra ordinarie- tjänster för chefer för
huvudenheter.
Tjänsten som kanslichef i' Co 1 vid-
Irafiksäkerhetsrådet, tjähsleh som-överdirektör i Cp 4 samt fyra tjänster i Co
1 ocli' en tjänst i Cé 1 som' överingenjör vid väginstitutet bör utgå ur
örgäriisätibnen; I samband rried' inrättandet av
transpörtforskningsdélegälibnen och -väg- och- träfikinSli-tutet kan det bli
nödv'ändigt att föra' bl.a. tjänster pa löneplan'C på övergångsstat och vidta-
andra övergångsanofdriingår. Riksdageris' bemyndigande all vidta såda~na
åtgärder bör därför inhämtas.
Beträffande avlalsbara anslällriings- Och
arbetsvillkor avser jäg ätt- gé statens avtalsverk erforderligt
förhandlirigsuppdfa.
I fråga om del nya; väg- och iräfikinstilulets
lokalisering' delar jäg transportforskningsgrappens uppfällnirig om
lämpligheten av en förläggning till Linköping. På denna ort finns
rriöjlighélér till säriiärbefe' med exempelvis den tekniska OCh medicinska
verksairihétén vid deri högskolenhet, som där håller på ätt byggas ut. Vidare
kan erinras öriv att i annat sammanhang förslag förelagts riksdagen- att till
Linköping överföra verksamheten vidi staleris geotekniska institut, med vUkel
väg-och trafikinstilutet konimer' ätt samarbeta. I öVrigt räknar jag riied alt
väg- och trafikinstitulef vid éri förläggning till Liriköpirig med dess
centrala belägenhet och goda komrriunikatiorier skaU på ett tiUfredsställande
sätt kunna upprätthålla de erforderliga' kontakterna- riiéd uppdragsgivare och
andrå. Utflyttnirigeri till Linköping bör' ske- när erforderliga lokaler står
till förfogande,- vilket torde bli fallet inoni tre å fyra år. De
omstäUningsprobleiri- för' persörialen som härvid uppkommer bör lösas på det
sätt söm' ängelts i en denna dag av chefen för finansdeparlementet frariilagd
proposition om decentralisering äv ölikä statiiga myndigheter m. m.
A
nslagsberäkning
Jag skall slutligen behandla anslagsfrågorna för
trärispörtfdrsknings- delegationen och väg- och trafikinstitulet.-
För budgetåret 1970/71 firins för
trafiksäkerhetsrådels och väginstitulels verksamhet uppförda följande ärislag
på rikssläteri, nämligen Trafiksäkerhelsforskning (reservationsanslag) resp.
Statens' vägirisfilul (förslagsanslag) och Statens v'äginslitut: Utrustning
(reservationsanslag). Anslagen, som är anvisade iriéd 3 300 ÖOO kr. resp. 3
461 000' och
Prop. 1971:79 37
170
000 kr., avräknas i-sin helhet mot'automobilskattemedlen'. För väginstitutet
räknas vidare med en omslutning' av-' dbri avgiftsfinansierade.
uppdragsverksamheten, omi ca' 4'500'000' kr.
I
prop. 1971:1 (bil. 8 s. 72-73); har under anslaget Trafiksäkerhetsforskning
för budgetåret 1971/72 preUminärt tagils upp 4 300 000 kr., varav 3 300 000 kr.
motsvarar samma-anslag'för-innevarande budgetår;-Äterslående 1 000 000 kr.
motsvarar de medel, söm; av STU för" innevarande budgetår disponeras för
forskningsprojekt, m. m; av deffi art, att de bör innefattas i den föreslagna
transporlforskningsdelegalionens verksamhet. Under anslagen liU väginstitutet
(bil. 8 s. 118-119) har jag - likaledes preliminärt- räknat med oförändrade
belopp;
I anslulning till vad' jag i det föregående anfört
om transportförsk-ningsdelegationen föreslår jag;, att dess medelsbehov
tiUgodoses under ett särskilt reservationsanslag benämnt
Transporiforskningsdelegationen.. Detta anslag har beräknats på följande sätt.
Av trafiksäkerhetsrådels nuvarande anslag Trafiksäkerhetsforskning avser 300
000 kr. kostnader för rådels bibliotek samt viss del av rådels kostnader, för
trafikmedicinsk forskning, vilka i' fortsättningen hänförs till väg- och
Irafikinsli-tutet. Återstoden uppräknat med hänsyn' liU. löne- och
prisförändringar m.m. (3 000 000-h 1-70'000 =) 3 170 000 hänförs tiU-
transportforsk-ningsdelegationens verksamhet. Utöver de medel för
administration m. m. som ingår i de från trafiksäkerhetsrådet: överförda-
medlen har jag vidare beräknat 330 000 kr. för delegationens kansli- och nänmdorgani-sation
m. m. Dessutom har - utöver de- forskningsbidragsmedel som kommer från
trafUcsäkerhetsrådet - upptagits- ytterligare 1 750 000' kr. för stöd åt olika
slag av transportforskning. Av delta belopp utgör 1 000 000 kr. vad som
övertagils från STU. Sammanlagt föreslås sålunda anslaget till
transportforskningsdelegatiGnen upplaget med (3 170 000 -t- 330 000 -f 1 750
000 =) 5 250 000 kr. för budgetåret 1971/72.
För väg- och trafikinslitulel här
transportforskningsgmppen föreslagit tre anslag, nämligen, ett för bidrag tiU
den aUmänna verksamheten, etl för uppdragsverksamheten samt. elt för
utrastningsanskaffning. Uppdelningen bygger bl. a. på förutsättningen av
tiUämpad programbudgetering i verksamheten, varvid de angivna anslagen
anknyter till en tänkt indelning av verksamheten I vissa huvudprogram. Jag ansluter
mig liU vad gmppen uttalat om lämpligheleö av alt tiUämpa programbudgeteringens
principer i inStiluléls verksamhet. Jag anser dock alt frågan bör ytterligare
övervägas innan man binder sig för en beslämd lösning i della hänseende. Del
bör ankomma på institutet att i samråd med riksrevisionsverket närmare utreda
frågan och senare inkomma till Kungl. Maj:t med de förslag som bedöms
motiverade.
I avvaktan härpå förordar jag all för väg- och
Iräfikinstilulets anslag tiUämpas samma ordning, som f.n. gäUer för
väginstitutet. Såväl den
Prop. 1971:79 38
allmänna
verksamheten som uppdragsverksamheten redovisas där under ett anslag benämnt
Statens väginstitutet. Under detla las upp det nello-tUlskolt av anslagsmedel
som erfordras för att täcka kostnaderna för verksamheten, sedan de beräknade
intäkterna i uppdragsverksamheten frånräknats.
Jag förordar alltså, att för väg- och
trafikinstitutels löpande verksamhet tas upp ett förslagsanslag benämnt
Statens väg- och trafikinstilut. Under detla bör t. ex. redovisas såväl det nya
institutets egenforskning och myndighetsuppgifter som uppdragsverksamheten och
intäkterna i sistnämnda verksamhet.
För anskaffning av utrustning disponerar
väginslitulet f. n. elt reservationsanslag benämnt Statens väginstitut:
Utmstning. Även för del nya institutet bör ett sådant anslag föras upp
lämpligen benämnt Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning.
I enlighet med del föregående bör väginstitulels
verksainhet i sin helhet föras över lUl det nya institutet. Som nämnts har
väginstitulels anslag preliminärt tagits upp med 3 461 000 kr. HärtiU kommer
sedvanlig uppräkning för löne- och prisförändringar - 219 000 kr. Jag har också
förordat, alt tiU institutets egen forskningsverksamhet förs över resurser för
trafikmedicinsk forskning och för biblioteksverksamhet från
trafiksäkerhelsrådet. Dessa resurser motsvarar ett belopp av 300 000 kr. Vidare
har jag tUlstyrkt vissa personalförsiärkningar - 310 000 kr. -och visst utrymme
för beteendevelenskaplig forskning vid del nya institutet - 200 000 kr.
Sammanlagt uppgår de angivna kostnaderna - som under det första budgetåret i
sin helhet bör bestridas med anslag över riksslaten - tiU (3 461 000-|-219
000-f 300 000-H 310 000-f-200 000 =) 4 490 000 kr.
Kostnaderna för uppdragsverksamheten vid
väginstitutet har för budgetåret 1970/71 angetts tiU 4,5 milj.kr. Den till väg-
och Iräfikinstilulets överförda forskning, som hittills bedrivits vid
trafiksäkerhetsrådels egna organ, föratsätter jag fortsättningsvis i huvudsak
finansierad genom bidrag från transporlforskningsdelegationen. Kostnaderna för
den uppdragsverksamhet vid väg- och Irafikinslitulet, som finansieras på annat
sätt än genom direkta anslag till institutet, skulle därmed uppgå lUl ca 5,6
milj. kr. Någon nämnvärd ökning av uppdragsverksamheten räknar jag inle med
under inslilulels första verksamhetsår.
Anslaget Statens väg- och Irafikinslitulet bör i
enlighet med det anförda föras upp med 4 490 000 kr. för budgetåret 1971/72.
Anslaget Statens väg- och trafikinslilul: Utmstning, som hos väginstitutet är
anvisat med 170 000 kr. för budgetåret 1970/71, föreslår jag uppfört med 200
000 kr. för budgetåret 1971/72.
Eventuella behållningar på de hittillsvarande
anslagen Trafiksäkerhelsforskning och Statens väginstitut: Utrustning bör per
den 30 juni 1971 föras över tiU de nya reservalionsanslagen
Transportforsknings-
Prop. 1971:79 39
delegationen och Statens väg- och trafikinstilut:
Utrustning.
Slutligen föreslår jag, all de av mig förordade tre
anslagen - i likhet med vad som skett beträffande trafiksäkerhetsrådels och
väginslitutets tidigare anslag - i sin helhet avräknas mot automobilskattemedlen.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemstäUer jag, att Kungl.
Maj:l föreslår riksdagen alt
1.
besluta all en
Iransportforskningsdelegation samt ell väg- och trafikinstilut med de uppgifter
som jag har angell mrältas den 1 juh 1971,
2.
bemyndiga
Kungl. Maj:t all inrätta en extra ordinarie tjänst som chef för kansliet vid
transporlforskningsdelegalionen, en ordinarie tjänst med beteckningen p för
chefen för väg- och trafik-institutet, fyra extra ordinarie tjänster för chefer
för huvudenheter vid institutet,
3.
bemyndiga
Kungl. Maj:t all vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt som behövs
för alt genomföra förslagen,
4.
bemyndiga
Kungl. Maj:t atl vid Iransporlforskningsdelegationen den 1 januari 1972 inrätta
en extra ordinarie professur i trafiksäkerhet,
5.
för budgetåret
1971/72 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa
a) till Transportforskningsdelegationen elt
reservationsanslag av
5 250 000 kr.
b) till Statens väg- och trafikinstitut elt förslagsanslag
av
4 490 000 kr.
c) lill Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning ett
reserva
tionsanslag av 200 000 kr.
samtliga anslag alt avräknas mot automobilskattemedlen.
Med bifall liU vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen all
till riksdagen skall avlåtas proposilion av den lydelse bilaga till detta
protokoU utvisar. Ur protokoUet: Britta Gyllensten
I
n
1
1
---- 1
-
"n
1---
a-
i\*>
t
i -u.
1 «
x;*
o 1
[o-
to
(U
o
O
. -g
-p.a;. »
1
a
a>
as
h n
o
0) M
t>
M
1. «
rH
a .'=-3
o B v
S-H g
3: o
-P-0
v
z
s
'
[
o
h
o
g
K
g'
i « i!
1
>
1
o
s-
a
a
0)
o o
T-
a
av
S 01
>
I'.
1 M
5
WM
d.
Q o
*3
1"-
! IX
, O
XIJZ
o o t-l
.>,s.
01
2'
- H- Ö o
4 :o ta
, flJ*J » 4
3
,i"s.-
B
1 n J Q>
o
H n o
a
C -H-H
SS
§
TI 0) a>
o-
o
B.
P.
s
s
o
n
u
H
m
a
i
"
a
1 . a
BS.
cd 1
T3
o
- V
x ä
Gz
H ..1
OJ
c
H
u o
é g
C--I
d -13
s §
Ch
..*>
fri-
MO
03.->
SS
J3-H-4
X.
Hta
USB
.M-P -H
ra E E -H OJ o C'*> C i! m o
+3 m 4>
o a.
Tlii.-H O-H
to-H U) B
j B o UO I Ji!
. .: -H rH OrH C fl)
H « OOOW)0-H43.
B>.!>i-Hii « -H.ii «
JiJ -H T3 >»TJ O m C
ujEBoaVOcrtO
h O id E Q « P.(a Et}
os »
Pc -H-P I I I I I'
13 -p
9
O V Ul
Pl C O V U
H O +J O
.h! C n +3 n 4-> I uxa
H (O JJ c ti C 3aJ r O
t
J3
iH-P P (O
S 5.
O
CQ d
.a
u B
n
-P
HiJ
ti
" i! Ti ri
ä
ä gg
to
£ ! 043 O
TJ.Hr-l. i r f O 43 C
J
O n
« O
01W-H.M
.rl 1
ff
.-(
OTS
i>>H)P
B 3 e
CUE
CrH
UP
B 3
1
i
1
1
. -U)OVtiti U)
HvooEpdd u
c >
ii rH 60 bOTJ T) -J .X --IOtit.t.b.!>irH U1EC « )U1>00-HU
S-. O .S ta ä .a -ri-ri B A o B >i
QC4
-H I I II t
o tt
t ?
S-g"
v B -H E
----- -P 3 B 3
-H ti d -H bO-H >i B ol § t. Uti
B)43T3EB0 » O -Halt.3fl943rHP
B3o.HP4a»d
a
t.--3 f. a h o t.
V-P
H 3
I I I
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
t,
I
o.
-H
>-P
-a
P o
* th
&0-P
v
522*3
a-H-p ti c tfP
Cu
ClO>'43
Prop. 1971:79 41
Innehållsförteckning
I. Inledning
................................................... ... 3
1. Tidigare
utredningsarbete.............................. 3
2.
Transporlforskningsgruppen ......................... ... 3
3.
Transportforskningen och dess
nuvarande verksamhetsformer 5
II. Transportforskningsgruppens
förslag................... ... 7
1.
Samordningsorganet ................................. 7
2.
Vägtrafikinslilulet ..................................... . 12
3.
Tidpunkt för omorganisation m.
m................... 16
III. Anslagsberäkning
.......................................... 16
1.
Statens väginstituts och
statens Irafiksäkerhelsråds anslagsframstäUningar för budgetåret 1971/72............................................................... 16
2.
Transportforskningsgruppens
kostnadsberäkningar 17
IV. Remissyttranden............................................. .. 18
V.
Professur i trafiksäkerhet ............................... 27
Departementschefen
......................................... ... 29
Samordning
av Iransportforskning m. m.................... . 29
Inrättande
av ett väg- och trafikinstilut................... 34
Anslagsberäkning................................................. 36
HemstäUan ...................................................... . 39
Bilaga: Transportforskningsgruppens förslag tiU
organisationsplan för ell nytt väg- och trafikinslilul.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (8)
8 kopplingar.
- Prop. 1980/81:103 1980/81:103 i texten
- Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
- Prop. 1972:1 Statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1972/73 i texten
- Bet. 1971:TU7 Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående samordning av transportforskningen,m.m. jämte motioner s. 2 i texten
- Prop. 1976/77:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1977/78 i texten