Kungl. Maj:ts proposition angåene studiesocialt stöd till utländska studerande
1971 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:81, Kungl. Maj:ts proposition angåene studiesocialt stöd till utländska studerande
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1971 Prop. 1971:81
Nr 81
Kungl.
Mai:ts proposition angående studiesocialt stöd till utländska studerande; given
Stockholnis slott den 26 mars 1971.
Kungl.
Maj:t viU härraed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att bifaUa det förslag ora vars avlålande
liU riksdagen föredraganden herastäUl.
Under
Hans Maj:ts
Min
aUernådigsle Konungs och Herres frånvaro,
enligt
Dess nådiga beslut:
BERTIL
SVEN
MOBERG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
På
grandval av förslag från kommittén för utländska studerande dras i
propositionen upp nya riktUnjer för behandlingen av utländska medborgare i
Sverige i studiesocialt avseende. I enlighet med nu gäUande principer föreslås
att studiestöd skaU ulgå tUl den sora är iideraraad i det svenska sarahäUet. Della
innebär bl. a. att den som invandrat under sådana omständigheter alt det klart
kan förutsättas att han kommer att stanna kvar i Sverige, t. ex. barn tiU
invandrare som erhåUit arbets-tiUslånd eUer flykting, skaU kunna få studiestöd sora
svensk medborgare. I övriga faU föreslås att det skall krävas minst två års sararaanhängande
vistelse och förvärvsarbete. En särskild delegation inom centrala studiehjälpsnämnden
skaU avgöra ärenden ora studiestöd för utländska medborgare i Sverige. De nya principema
föreslås bU tillämpade fr. o. m. den 1 januari 1972.
I
propositionen föreslås vidare en betydande utökning av antalet gäststipendier
för utiändska studerande. För budgetåret 1972/73 föreslås 100 nya
gäststipendier.
I
propositionen behandlas även frågan ora behovet av kunskaper i svenska hos de
utländska studerandena.
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 81
Prop. 1971: 81
Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konnngen i
statsrådet på Stockholms slott den 26 mars 1971.
Närvarande:
statsminislern PALME, rainistern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Statsrådet
Moberg anraälar efter geraensara beredning raed statsrådets övriga ledamöter
fråga om studiesocialt stöd till utländska studerande och anför.
Prop. 1971: 81 3
Förslag till
Lag om ändring i stndiehjälpsreglementet (1964: 402)
Härigenom förordas, alt 3, 31 och 32 §§ sludiehjälpsreglementel
(1964: 402)' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydebe Föreslagen lydebe
3 § Studiehjälp utgår tiU svensk studerande så ock lUl
annan studerande, som är bosatt i riket.
Den sora icke är svensk med- Den sora icke är svensk med
borgare äger dock icke rätt tiU stu- borgare
äger dock rält tUl sludie-
diehjälp, om han bosatt sig i riket hjälp
endast ora han bosall sig i
huvudsakligen i syfte atl här vinna riket
huvudsakligen i annat syfte
UtbUdning. än att här vinna utbUdning.
31 §
Aiman studiehjälp än studiebi- Annan studiehjälp än studiebi-
drag eller förhöjt studiebidrag ut- drag eUer förhöjt
studiebidrag ut
går endast efter ansökan. går endasl efler ansökan. / fråga
om studiehjälp till den som ej är svensk medborgare kräves
dock alltid ansökan.
32 §
Beslut om studiehjälp meddelas. Beslut om studiehjälp
meddelas,
där ej aimat följer av andra eller där ej annat följer av andra, tredje
tredje stycket, av skolstyrelsen, om eller fjärde stycket, av skolstyrel-
läroanstallen står under dess för- sen, om läroanstalten slår under
valtning, och eljest av rektor. dess
förvaltning, och eljest av rek-
tor.
Beslut ora behovsprövat tillägg tiU studiebidrag så ock
beslut om studielån eUer om studiehjälp för studier utom riket meddelas av
centrala studiehjälpsnämnden.
Fråga om sökande som icke är svensk medborgare enligt 3 §
äger rätt till studiehjälp prövas av centrala studiehjälpsnämnden. Har nämnden
tidigare funnit sökanden äga sådan rätt till studiehjälp eller rätt UU
studiemedel enligt 5 § studiemedelsförordningen (1964:401), skall han, när han
senare ånyo ansöker om studiehjälp, anses äga rätt till studiehjälp enligt 3 §
utan
' Omtryckt 1970: 267.
Prop. 1971: 81 4
ny prövning av nämnden, om han fortfarande är bosatt i riket. Om sist
nämnda villkor är uppfyllt prövas i ärende om behovsprövat tillägg till
studiebidrag eller studielån av centrala studiehjälpsnämnden och i ärende om
annan studiehjälp av skolstyrelsen eller rektor.
Fråga
som avses i 29 § prövas av centrala studiehjälpsnämnden.
Deima
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Förslag
till
Lag
om ändring i studiemedelsförordningen (1964: 401)
Härigenom
förordnas, att 5 och 34 §§ studiemedelsförordningen (1964: 401)' skaU ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande
lydebe Föreslagen lydelse
5§
Studiemedel
utgå till svensk studerande så ock tUI annan studerande, som är bosatt i riket.
TUI
den som ej är heltidsstuderande utgå studiemedel endast om han bedriver
studierna på minst halvtid och på grand av förvärvsarbete, vård av egna bam
eller andra särskUda skäl ej kan bedriva studier på heltid.
Den
som icke är svensk med- Den som icke är svensk medbor-
borgare äger icke rätt tiU studieme- gare äger rätt tUl studiemedel en-
del, om han bosatt sig i riket hu- dast om han bosatt sig i rUcet hu
vudsakligen i syfte att här vinna vudsakUgen i annat syfte än att här
utbildning. vinna utbUdning.
34 §
Ansökan
om studiemedel prövas Ansökan om studieraedel prövas
av sludiemedelsnämnd eller för av studiemedelsnämnd om ej an
fall, beträffande vilka Konungen nät följer av andra stycket eller av
så förordnar, av centrala studie- bestämmelser som avses i tredje
hjälpsnämnden. stycket.
Fråga
om sökande som icke är svensk medborgare enligt 5 § äger rätt till studiemedel
prövas av centrala studiehjälpsnämnden. Har nämnden tidigare funnit sökanden äga
sådan rätt till studiemedel eller rätt till studiehjälp enligt 3 § studiehjälpsreglementet
(1964:402),
" Omtryckt
1970: 266.
Med nuvarande lydelse avses den lydelse som har föreslagits i prop. 1971:37.
Prop.
1971: 81 5
skall han, när han senare ånyo ansöker om studiemedel,
anses äga rätt till studiemedel enligt 5 § utan ny prövning av centrala studiehjälpsnämnden,
om han fortfarande är bosatt i riket. Om sist nämnda villkor är iippfyllt
prövas av studiemedelsnämnd eller i fall som avses i bestämmelser enligt tredje
stycket av centrala studiehjälpsnämnden.
Även i andra fall än som avses i andra stycket prövas
ansökan om studiemedel av centrala studiehjälpsnämnden enligt bestämmelser
som Konungen meddelar.
Fråga ora ålerkrav enUgl 32 § prövas av centrala studiehjälpsnäran-den.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Prop. 1971: 81 6
1 Inledning
Vid
1964 års riksdag fattades beslut om en ändring av formerna för det statliga
studiestödet för utbUdning efter grandskolan. På grandval av
studiehjälpsutredningens betänkande (SOU 1963: 48) Bättre studiehjälp och sludiesociala
utredningens belänkande (SOU 1963: 74) Rätt till studiemedel skapades genora statsraaklernas
beslut (prop. 1964: 138, SäU 1964: 1, rskr 1964: 290) två slödforraer,
studiehjälp vid studier i gymnasiala skolor m. ra. och studieraedel vid studier
på i huvudsak efter-gyranasial nivå. 1964 års beslut har korapletlerals i olika
avseenden, senast vid 1970 års riksdag (prop. 1970:77, SU 1970: 116, 2LU 1970:
50, rskr 1970: 284 och 290).
Det
ökande antalet utiändska studerande i Sverige har aktualiserat frågan ora
behandlingen bl. a. i studiesocialt avseende av denna grupp. Med stöd av Kungl.
Maj:ls bemyndigande den 22 mars 1968 tillkallades departeraentsrådet NUs Wentz,
ordförande, pol.mag. Elisabel Sandberg och byråchefen David Storm för översyn
av bestäraraelserna ora studiesocialt slöd tUl utländska studerande ra. ra. De
sakkunniga, sora antog naranet koraraittén för utländska studerande, avgav den
18 december 1969 belänkandet (Ds U 1969: 9) Studiesocialt slöd tiU utländska
studerande. Över betänkandet har efler reraiss yttranden avgetts av universitetskanslersämbetet,
skolöverstyrelsen, centrala studiehjälpsnämnden, arbetsmarknadsstyrelsen,
statens invandrarverk, saraarbetsnäranden för jordbrukets högskolor,
direktionen för handelshögskolan i Stockholra, saraarbetsnäranden för
socialhögskolorna, samarbetsnämnden för journalisthögskolorna, styrelsen för
gymnastik- och idrottshögskolorna, musikaliska akademiens styrelse, akademien
för de fria konsterna, kompetensutredningen, 1968 års studiemedelsulredning, invandrarutredningen.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Svenska institutet för kulturellt
utbyte raed utlandet (SI), Sveriges socialdemokratiska ungdorasförbund (SSU)
och centerns ungdorasförbund (CUF). Utöver ovan angivna reraissorgan har yttrat
sig Finska klubben, Uppsala studentkår. Utlandssvenskarnas förening och Sveriges
socialdemokratiska studenlförbund (SSSF).
2 Gällande bestämmelser om studiestöd
2.1
Allmänna bestämmelser
Till
studerande i gymnasier, fackskolor, yrkesskolor, folkhögskolor m. fl.
läroanstalter utgår studiehjälp enligt bestäramelserna i sludiehjälpsreglementel
(1964: 402, omtryckt 1970: 267, ändrat 1970: 1027)
Prop. 1971: 81 7
i
form av studiebidrag jämte lUlägg eller förhöjt studiebidrag samt studielån.
För elever i grundskolan och motsvarande skolformer utgår förraåner enligt
förordningen (1964: 400) ora förlängt barnbidrag (ändrad senast 1970: 270).
Studiebidrag och förlängt
barnbidrag utgår raed 100 kr. i raånaden. Härutöver kan inkomstprövat tillägg
utgå med 25, 50, 75 eller 100 kr. i månaden, beroende på föräldrarnas inkomst-
och förmögenhetsför-håUanden samt förekomst av syskon under 16 år. Om den
studerande är berättigad till inkomstprövat tillägg med högsla belopp och om
synnerligen stort behov av ytterUgare studiehjälp föreligger, kan behovsprövat
tillägg utgå med 75 kr. i månaden. Är den studerande i behov av inackordering,
utgår inackorderingstillägg med 125 kr. i månaden. Resetillägg med 50110 kr. i
månaden utgår för dagliga resor mellan hem och skola, om avståndet är rainst 6
km. Studielån kan ulgå med högst 6 500 kr. för elt läsår.
Studiehjälp
beviljas av skolstyrelsen eller centrala studiehjälpsnämnden.
De
studerande vid eftergyranasiala läroanstalter erhåller studieraedel enligt bestäraraelserna
i sludieraedelsförordningen (1964:401, omtryckt 1970: 266).
Studiemedel
består av studiebidrag och ålerbelalningsplikliga studiemedel. Studiemedlen är
indexreglerade och utgår med 140 % av basbeloppet inom den allraänna försäkringen,
dvs, f. n. totalt 9 660 kr. Ora den studerande har vårdnaden om barn, kan
dessutom utgå barntiUägg raed 25 % av basbeloppet (f. n. 1 725 kr.) för varje
barn under 16 år. Extra studieraedel kan vidare ulgå ora synnerliga skäl
föreligger. Av sludieraedlen utgår 1 750 kr. i studiebidrag, raedan återstoden
skall återbetalas under normalt 2025 år. Studiemedel utgår raed hänsyn till
den studerandes studiemeriler samt de ekonoraiska resurser över vilka
studerande förfogar. Under de två första terrainerna erhålls dock studieraedel
utan prövning av studieraerilerna.
Studiemedel
beviljas av studiemedelsnäranderna.
2.2
Studiestöd för utländska studerande
De
utländska studerande som är bosalla i Sverige är jämställda med svenska
studerande i fråga ora sätt all erhålla studiestöd. Den sora inle är svensk raedborgare
har dock inle rält lill studiestöd om han bosatt lig här huvudsakligen i syfte
all vinna utbildning.
Centrala
sludiehjälpsnäranden har på grundval av bestäramelserna i »tudiehjälpsregleraentet
och sludieraedelsförordningen utfärdat anvisningar om hur ansökningar ora
studiestöd från utiändska studerande skall behandlas. När det gäller studiehjälpssysleraet
har näranden bl. a. framhåUit att en förklaring av sökande att han efler
utbildningens slut
Prop. 1971: 81 8
ämnar
stanna kvar i Sverige inle skall vara avgörande för rätt till studie-, stöd.
Motsvarande erinran har gjorts av nämnden beträffande sludie-medelssystemet.
Kravet på bosättning skall anses uppfyllt när den studerande är kyrkobokförd i
riket. Enligt närandens uppfattning bör den sora bosatt sig i landet kort före
del han påbörjat sina studier här regelmässigt anses ha bosatt sig i landet
huvudsakligen i syfte alt genoragå en svensk utbildning. I övriga fall bör en
utredning göras.
Utredningen
har inhäratat uppgifter ora den praxis sora sludieraedels-näranderna tillärapat
vid prövning av ansökningar ora studieraedel från utländska studerande. Vissa
av näranderna reraitterar regelbundet ansökningarna tUl ullänningsrayndighelen.
Näranderna fäster stor vikt vid all sökanden har sådana kunskaper i svenska alt
han har raöjlighet atl tillgodogöra sig undervisningen. I några fall ställer
näranderna krav ora en viss tids vistelse i Sverige för beviljande av studieraedel.
I
olika inlernalionella saramanhang har man arbetat för alt underlätta högre
studier i annat land. Sverige har anslutit sig lill vissa Europarådskonventioner
sora gäller tiUträde till högre utbildning, näraligen 1) 1953 års konvention
rörande likvärdighet av betyg för tiUträde till universitet, 2) 1956 års
konvention rörande likvärdighet av studieperioder vid universitet och 3) 1959
års konvention rörande erkännande av universitetsexamina för tiUträde till
fortsatta studier.
De
nordiska utbildningsministrama har år 1959 antagit en resolution ora all
studerande skall kunna la raed sig sill heralands studiesociala förraåner vid
studier i annat nordiskt land. De svenska sludiesociala bestämraelserna är
utformade med hänsyn härtiU.
2.3
Utländsk studerandes tillträde till utbildningsanstalt m. m.
Utiändsk
studerande har raöjlighet alt vinna inträde vid svensk högre läroanstalt, om
han i annat land avlagt examen som medför behörighet all vinna inträde i
motsvarande anstalt. Tillstånd måste dock inhämtas för icke nordiska
studerande. För avläggande av akademisk exaraen gäller i vissa utbildningar
krav på kunskaper i svenska språket.
Under
de fem år studiemedelssystemet varit i funktion har studiemedel utgått lill ca
4 100 utländska raedborgare. Uppskattningsvis uppgår antalet utländska
studerande sora erhållit svenskt studiestöd under tiden före studiemedelssystemets
tillkomst lill ca 400.
Antalet
personer som beviljades studieraedel höll sig på sararaa nivå under de tre
första åren (ca 600). Därefter har en ökning ägt rura successivt. Ar 1968 fick
ca 950 utiänningar studieraedel och under 1969 var motsvarande siffra ca 1 400.
Det kan noteras att 35 % av dessa personer endast erhåUit studieraedel en
gång, dvs. för en eller två terminer. De har alltså ej ansökt om fortsatt
studiestöd eller, om de ansökt härom.
Prop. 1971: 81 9
ej kunnat beviljas della på grand av bestäraraelserna i
studiemedelsförordningen om krav på studieresultat.
En särredovisning
från studiemedelsnäranden i Slockholra har gjorts avseende ansökningar ora studieraedel
från utländska studerande. Undersökningen avsåg höstterrainerna 19661968.
Undersökningen kora atl orafatla drygt 200 ansökningar. Över en tredjedel av de
sökande var från de nordiska ländema, nästan lika många sora från del övriga
Europa och cirka en feratedel från Asien. Sora orsak lUl bosättning angavs frärast
studier, farailjeskäl och äktenskap. Av ansökningarna hade ca 80 % beviljats studieraedel.
Uppgifter om antalet utländska studerande på gymnasial
nivå kan inte ges, eftersom denna kategori inle särredovisas i skolstyrelsernas
statistik.
3 Komniitténs förslag 3.1 Bakgrund
En allraän bakgrund för koraraitténs art)ele har varit den
fortgående internationalisering sora ägt rum under efterkrigstiden och de återverkningar
som befolkningsomflyttningarna haft inle minst på utbildningens område. Det är
fraraför allt tre kategorier av utländska studerande sora därigenom söker sig lill
svenska utbildningsanstalter. Dels rör det sig ora ungdoraar vars föräldrar
flyttat hil och inleraraals i del svenska sarahället. Dels rör det sig ora
personer, sora på egen hand sökt sig hit i mer eUer mindre uttalad avsikt all inlemraas
i det svenska samhället. En tredje kategori är de sora koramil lill Sverige
enbart i syfte alt vinna utbUdning.
Koraraittén påpekar inledningsvis, alt del är en sedan
länge orafaltad princip att de svenska utbildningsanslallerna inte skall vara
reserverade för svenska studerande. Del har allraänt ansetts sora en tillgång
alt svenska studerande fritt skall kunna få sin utbUdning i annat land och oravänt
all utländska studerande skaU kunna erhåUa utbildning i Sverige.
Under de senaste årtiondena har vi också upplevt en
markant ökning av antalet utländska studerande vid våra läroanstalter. Särskilt
stor har ökningen varit av den kategori studenter sora på egen hand söker sig tiU
Sverige. En av orsakerna härtill torde vara alt såväl undervisning sora exaraination
nuraera anordnas på fräraraande språk. En annan orsak är sannolikt del järaförelsevis
generösa sludiesociala syslera som 1964 års studiesociala reforraer innebar. En
tredje faktor har att göra raed den vidgade slipendieringen och den orafaltande
befolkningsoraflytt-ningen sora sker raellan fraraför aUl de nordiska ländema.
Den vidgade tillslröraningen av utländska studenter har,
konstaterar koramiltén, förorsakat problera i oUka avseenden. Probleraen sararaan-
1* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 81
Prop. 1971: 81 10
hänger
med studiefinansieringsfrågan, bristande kunskaper i svenska språket och
anpassningen tiU den svenska miljön.
Svårigheter
med studiefinansieringen uppstår framför allt för de studenter som utan egna
stipendier koraraer till Sverige i syfte att här vinna utbildning. I vissa faU
har denna kategori studenter egna medel och problemen uppstår då sora regel när
dessa raedel tar slut. Inkorast från förvärvsarbete är sora regel inle
aktuellt, eftersom studier och förvärvsarbete svårligen låter sig förenas raed
tanke på den extra tid som studierna norraalt tar på grund av
språksvårigheter.
En
annan del av problemet sammanhänger med gränsdragningen mellan gäslsluderande
och invandrarstuderande. Enligt kommittén är det inte möjligt att betrakta en
utländsk studerande som invandrare bara för alt vederbörande uppger sig vilja
stanna i Sverige. Frågan uppstår då vilka kriterier som skall gäUa för alt
betraktas som invandrare. Kommittén framhåller, alt studieraedelsnäranderna
åren efter 1964 lillärapade en mycket liberal praxis i fråga om studieraedelslilldelningen.
Denna innebar att studieraedel utgick till alla utländska studerande sora
själva uppgav att syftet med vistelsen i Sverige var all vederbörande avsåg stanna
i Sverige. I augusti 1967 meddelade emellertid centrala studiehjälpsnämnden
anvisningar om en mera restriktiv linje. Enligt anvisningarna skuUe
studerande, sora anlände tiU Sverige i nära anslutning tiU all de påbörjade
sina studier här, inte räknas sora invandrare. Sora regel liUämpar studiemedelsnäranderna
numera reglerna så, alt studieraedel i princip beviljas tiU utiänning sora
vistals här och förvärvsarbetat i ett år. Undantag gäller flyktingsludenter och
andra särskilda grapper där avsikten alt invandra är oomtvistlig. När del
gäller studerande från de nordiska ländema är situationen delvis annorlunda
eftersom uppe-hållstiUstånd inte krävs för denna kategori. Kommittén menar
också alt del generösa svenska studiemedelssystemet sannolikt verkat lockande på
studerande från övriga nordiska länder, speciellt Finland. Kravet på vistelse i
elt år gäller även nordiska studerande.
Sammanfattningsvis
kan man således säga att svagheten i det nuvarande systemet är att reglema
fortfarande vilar på principen alt det är den enskilde utlänningen som avgör om
han är invandrare eUer gäststuderande. Att bestäraraa cn persons status som
invandrare resp. gäst-studerande raed hjälp av en karenstidsregel är, frarahåUer
kommittén, inte idealiskt. När det gäUer frågan om förkunskaper i svenska
språket har kommillén för sitt ställningslagande inhämtat synpunkter ifrån imiversitetskanslersämbetet.
Kanslersämbetet framhåller all raånga av de utiändska studerandena saknar tiUräckliga
kunskaper i svenska för att kunna följa och tiUgodogöra sig undervisningen. Det
är inte bara med hänsyn tiU förståelsen av studiematerialet utan också ur aUmän
studiesocial synvinkel som det är viktigt att äga grandläggande kunskaper i
svenska.
Prop. 1971: 81 11
3.2
Principiella ÖTerväganden
Kommittén
anser, med hänvisning till den redovisade bakgrunden, alt de nuvarande reglema raåste
reforraeras. En aUraän utgångspunkt bör vara att denna reforraering skall knyta
an till de principer som genom beslut vid 1968 års riksdag ligger liU grund för
den svenska ut-länningspoliliken. Detta innebär att koraraittén förordar någon
typ av reglering av antalet utländska studerande i likhet med vad som gäller
för arbetskraften. Koraraittén raenar också alt raan bör definiera vilka olika
kategorier icke-svenska studerande sora bör koraraa i åtnjutande av svenskt studiesocialt
slöd.
Kommittén behåUer som aUmän
utgångspunkt indelningen i gäst-studerande och invandrare. Till den förra
kategorin förs studerande som huvudsakligen kommit hit för utbildningens skull,
medan den senare gruppen omfattar studerande som kommit hit av andra skäl. Kommittén
anser, alt de gäststuderande inle bör erhålla svenskt studiesocialt stöd. Som
motiv för sitt ställningstagande pekar kommittén på all de strävanden sora inlernalionellt
sett finns går i riktning raot atl det är hemlandet som skaU svara för de gästsluderandes
studiefinansiering. En annan sak, raenar koraraittén, är att del av olika skäl
kan vara önskvärt och angeläget att stiraulera tiUslröraningen av utländska
studerande till svenska läroanstalter genom all inrätta speciella stipendier. Etl
sådani förslag skulle emellerlid, menar raan, ligga utanför
utredningsuppdraget.
Alt invandrarstuderande
å andra sidan bör erhålla svenskt studiesocialt stöd ligger helt i linje raed
de principer sora gäller för den svenska utlänningspoliliken. De som las emot i
det svenska samhället sora invandrare bör således behandlas på exakt samraa sätt
sora svenska studerande.
Koramiltén påpekar dock,
att probleraet i första hand inte ligger på detta plan. Det gäUer i stäUet
frågan om vem som skall anses som invandrare. Kommittén räknar därvid med tre
huvudkategorier: a) de som invandrar och påbörjar sin vistelse i landet med
studier, b) de som kan anses inleraraade i del svenska samhäUet, c) de som
mottagits i landet under sådana omständigheter att det klart kan föratsättas
att de skaU inlemmas i det svenska sarahäUet eUer t. v. är att betrakta som tUlhörande
detta samhäUe. Kommitténs indelning lämnar de nordiska studerandena utanför.
Förslag rörande denna kategori redovisas nedan.
Utslagsgivande för rätten
till svenskt studiesocialt slöd blir således inte själva syftet med vistelsen
ulan de förhåUanden under vilka den studerande kommit tUl Sverige och den
status han erhåller av svenska myndigheter resp. den anknytning han kommer att
få tUl det svenska samhället.
Prop. 1971: 81 12
3.3
Icke-svenska medborgare som påbörjar sin vistelse i landet med studier
Det
är framför allt i fråga ora denna kategori som koraraittén gjort järaförelser raed
invandringen av arbetskraft. Regleringen av arbetskraft raotiveras av en
strävan från myndigheternas sida all kunna bereda den utländska arbetskraften
arbete och i övrigt la hand om vederbörande på elt i järaförelse med svenska raedborgare
järalikt sätt. Invandringen av arbetskraft regleras raed hänsyn lill sysselsällningssitua-tionen.
Sarama synsätt bör tillämpas på invandringen av studerande menar komraittén.
Utbildning är atl betrakta sora förberedelse för en komraande insats, och den
studerande ställer i princip samraa krav på samhälleUg service sora den sora
förvärvsarbetar.
Kommittén frarahåUer, atl
det ibland har hävdats alt man skuUe kimna begränsa bedömningen tUl i stort
sett möjligheterna att bereda studieplats och bostad under studietiden. Komraittén
anser emellerlid, atl ett sådant synsätt är aUtför snävt. All tiUåla invandring
av studerande som avser utbilda sig för verksamhet inom oraråden, där
tillgången på arbetskraft är eller bedöras bU tiUfredsstäUande, kan inle vara riraligt.
Koraraitténs förslag
innebär, atl raöjligheten att invandra lill Sverige för att först utbilda sig
och sedan förvärvsarbeta görs beroende av elt rårskilt tUlstånd av svensk rayndighet.
Tillståndsgivningen bör ankomma på ett organ som har inblick i
utbildningsväsendet, arbetsmarknaden, bostadstillgången och resurserna på det
sociala området i stort. Kommittén förslår, all Kungl. Maj:t har hand ora tiUståndsgivningen,
raen att delegering av tillslåndsgivningen pä underlydande organ, förslagsvis invandrarverket,
bör kunna ske.
Koraraittén
tar inte ställning tiU frågan om vUken orafallning detta slag av invandring
skall ha i framliden. EnUgt kommitténs uppfattning bör elt sådant
ställningstagande vara beroende av växlingar på arbetsmarknaden och
samhällsförhållandena i övrigt.
Som
regel anser koraraittén, alt tillståndsgivningen bör ske före ankomslen tiU
Sverige. EraeUertid koraraer del att uppslå situationer då detta tiUstånd raåste
ges sedan den studerande ankorarail tiU Sverige. Så är t. ex. fallet med de
personer som korarait till Sverige i annat syfte än att invandra raen sora
efter en lids vistelse önskar inleramas i det svenska sarahället. I sådana fall
raåste tillståndsgivningen ske i efterhand.
3.4
Icke-svenska medborgare som kan anses inlemmade i det svenska samhället
Koramiltén
frarahåUer, all en person som ännu ej fått svenskt medborgarskap men sora
uppenbarligen avser att kvarstanna i Sverige inte bör förvägras svenskt
studiestöd. Frågan om vem sora skall anses in-
Prop. 1971: 81 13
leramad
i del svenska samhäUet bör, enligt koraraittén, avgöras raed hänsyn till
personlig eller annan bindning här. Sora inlemraad i del svenska samhäUet bör
den betraktas, som har bosätlningstillslånd eUer beviljats uppehåUs- och arbetsliUstånd
saral varit sysselsatt i Sverige under längre tid. Sora inleraraad bör vidare
betraktas utländsk raedborgare sora är gift raed svensk raedborgare.
Den
kategori personer sora koraraer liU Sverige inora raraen för den reglerade invandrmgen
bör, enligt koraraitténs raening, inte kunna få studieraedel ora vederbörande i
stället väljer all studera. Rält lill studiestöd bör däreraot föreligga då
dessa personer vistals i landet så länge atl han eller hon kan anses inleraraad.
3.5 Icke-svenska
medborgare som förutsätts bli inlemmade i det
svenska samhället
Till
denna kategori räknas t. ex. icke-asylsökande flyktingar sora tas ut och förs
över hit av svenska rayndigheter i sararåd raed inlernalionella flyktingorgan.
Hit räknas vidare politiska flyktingar och slalslösa personer som av huraanilära
skäl fått en fristad i Sverige. Slutligen berörs den kategori sora fått resa in
i landet för alt förenas raed farailje-raedlera eller nära anhörig och sora
själv betraktas sora invandrare.
3.6 Nordiska
studerande
Koramiltén
behandlar särskilt de nordiska studerandena, eftersom verkningarna av de
föreslagna reglerna blir något avvikande för personer bosatta i Norden. För
medborgare från de nordiska länderna krävs inte särskilt tillstånd för att få
uppehålla sig i Sverige. Frågan om en medborgare i elt annat nordiskt land
skall få svenskt studiesocialt stöd eller ej blir därför inte avgörande för vederbörandes
rätt att uppehålla sig i Sverige.
Koramiltén
förordar en restriktiv hållning i fråga ora tiUdelningen av studieraedel till
nordiska studerande. Dels raenar raan alt utvecklingen nu går i riktning raot
vidgade raöjligheler att uppbära sådant slöd från hemlandet vid studier i annat
nordiskt land, dels finns det ingen anledning alt genora tilldelning av studiesocialt
slöd fräraja invandring hit av studerande från övriga nordiska länder.
Koramiltén
föreslår därför alt studiesocialt slöd till nordiska studerande endast utgår
då den studerande kan anses inlemraad i det svenska samhället. Komraittén exeraplifierar
dessa fall till att gälla studerande, som är gift med svensk raedborgare eller
då föräldrarna varaktigt bosatt sig i Sverige. I det sistnämnda fallet bör
enligt kommittén studiesocialt stöd inte utgå om den studerande kommit hit
först efter myndig ålder.
Prop. 1971: 81 14
3.7
Kunskaper i svenska för tillträde till högre studier m. m.
Utöver
frågorna ora studiefinansiering har koraraittén också berört frågan om
kunskaper i svenska för tiUträde till högre studier samt behovet av kurativa
åtgärder för utländska studerande.
Kommittén framhåller
inledningsvis att en av de viktigaste faktorerna för att klara av
studiesituationen och över huvud taget klara av anpassningsprocessen är att
vederbörande har kunskaper i svenska språket. Förhållandena f. n. är att i
utomordentligt få ämnen bedrivs undervisning på något annat språk än svenska,
samtidigt sora svenskundervisningen är friviUig. En utländsk studerande kan
således utan att äga några svenskkunskaper skriva in sig vid högre utbildningsanstalter.
Behovet av kunskaper i svenska gör sig specieUt påraint i de faU då den studerande
påbörjar sin vistelse i Sverige raed studier.
Mot
bakgrunden av de raånga studiemisslyckanden som lätt sker om språkkunskaperna
är bristfäUiga och med hänsyn tUl problem av aUraän anpassningskaraktär
förordar koraraittén atl elt allraänt krav uppstäUs om all endast den som visar
sig besitta tUlräckliga kunskaper i svenska skall få tillträde till högre
svenska läroanstalter.
Vad gäUer
svenskundervisningens organisation förordar koraraittén att kursbunden
undervisning anordnas enUgt de principer som f. n. gäller. Vad gäller
svenskundervisningens omfattning har koraraittén inte närraare gått in på denna
fråga, eflersora universitetskanslersämbetets ställningstagande ej var liUgängligt
vid lidpunkten för betänkandets färdigstäUande.
Det
är emeUertid koramitténs uppfattning, alt svenskundervisningen bör bedrivas
koncentrerat och att de inledande svenskstudierna bör ske på heltid. Dellidssludier
bör endast undantagsvis få förekoraraa.
För
att möjliggöra heltidsstudier är det nödvändigt att se tUl alt försörjningen
tryggas. Koraraittén föreslår alt den till universitet knutna svenskulbUdningen
bör vara studieraedelsberättigad i likhet med vad som gäUer f. n.
Svenskundervisning för
utlänningar bedrivs f. n. dels av skolöverstyrelsen, dels av universilelskanslersämbetet.
Koraraittén har diskuterat en samordning av huvudmannaskapet för denna
svenskundervisning men funnit frågan så omfattande all den bör prövas i
särskild ordning.
Kommittén har också haft i
uppdrag att undersöka behovet av kurativa åtgärder för de av universiteten
anordnade kurserna i svenska för utländska studerande. Komraittén har hos Kungl.
Maj:t begärt och erhåUit medel för verksamhet i sludierådgivande syfte bland
deltagarna i svenskkurserna för utiänningar. Koraraittén har i avvaktan på
resultatet av denna verksamhet inle velat föreslå permanenta åtgärder. Kommittén
menar också att de kuraliva frågorna måste ses som en del av
anpassningsåtgärderna i stort och förulsätler atl denna fråga övervägs som ett
led i arbetet inom invandraralredningen.
Prop.
1971: 81 15
3.8 Övrigt
I
anslutning till de nya reglerna ora utländsk raedborgares rält tiU studieraedel
har kommittén gjort en översyn av de bestämraelser sora gäller om studiemedel
för studerande utomlands och för utländska studerande. I fråga om svenska
medborgare föreslås all den sora är bosatt utomlands skaU ha rätt tiU svenska studieraedel
endast under förutsättning att han inte kan anses inleraraad i det fräraraande
landet. Något förbehåU beträffande svensk medborgares rätt alt få svenska
studiemedel har tidigare inle funnits. Koraraittén raotiverar förslaget så att
den sora har en sådan anknytning till ell fräraraande land alt all sannoUkhet
talar för att han åtnjuter sararaa förraåner och rättigheter som landets egna raedborgare
bör enligt koraraitténs mening inle få svenskt studiesocialt stöd.
Vad
gäller utländska raedborgares raöjlighet att få studieraedel eller studiehjälp
för studier uloralands anser koraraittén att en utländsk raedborgare i princip
inte bör kunna finansiera sina studier uloralands raed svenska raedel. Komraittén
menar emellertid all denna prracip inte bör vara helt undanlagslös. Ora t. ex.
en i det svenska samhället inlemraad utländsk medborgare visat fallenhet inora elt
äranesoraråde, där fortsatta studier raed större fördel kan bedrivas i annat
land, så bör han kunna beviljas studieraedel eller studiehjälp för studier i
det främmande landet. Denna möjlighet bör eraeUertid, enligt koramitténs
mening, utnyttjas restriktivt.
3.9 Universitetskanslersämbetets synpunkter och förslag
angående förkunskaper i svenska för antagning som studerande vid läroanstalt i
Sverige
Beträffande
svenskundervisningens orafallning har koraraittén hos universiletskanslersärabelet
heraställt ora synpunkter. Kanslersärabelel har efler hörande av konsistorier
och utbUdningsnärander avgetl yttrande i ärendet.
Universiletskanslersärabelet
frarahåller inledningsvis atl antalet utländska universitetsstuderande i
Sverige har ökat starkt under senare år och att många av dessa saknar
tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna följa och tillgodogöra sig
undervisningen. Inte bara nödvändigheten av att kunna tillgodogöra sig studiematerialet
ulan också ur aUraän studiesocial synvinkel är del nödvändigt raed kunskaper i
svenska språket.
Erfarenheten
visar också att kunskaper i svenska är en av de viktigaste faktorerna för uloranordiska
studerandes förraåga att bedriva frara-gångsrika studier.
Kanslersämbetet
pekar på de prelirainära resultaten från en under-
Prop. 1971: 81 16
sökning
som pågår vid pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. EnUgt
denna undersökning finns en klar skUlnad raeUan å ena sidan studerande sora genom.gåll
endasl kurserna Svenska 1 och 2 och å andra sidan studerande sora också genoragått
kurserna Svenska 3 och 4. Den förra kategorin klarade sig allraänt sett dåligt,
den senare genomgående betydUgt bättre.
Av
de lill universiletskanslersämbelel avlämnade reraissyttrandena fraragår alt
delade raeningar råder ora de krav sora bör uppställas på orafatlningen av
förkunskaper i svenska. Soraliga reraissorgan anser alt ett genereUt krav på
kunskaper raotsvarande Svenska 3 och 4 bör uppsläUas, raedan andra menar all
kraven bör preciseras för varje särskilt ämnesområde.
Universiletskanslersärabelet
frarahåller för sin del, all förkunskapskraven inte bör ställas högre än vad sora
bedöras nödvändigt för atl vederbörande skall kunna följa undervisningen. Kanslersärabelel
förordar i avvaktan på slutredovisning av den ovannäranda undersökningen vid pedagogiska
institutionen i Slockholra etl allraänt förkunskapskrav för utiännings
tillträde till universitet eller högskola i Sverige raotsvarande kurserna
Svenska 13. Dispens från aUraänna förkunskapskrav bör enligt kanslersärabelel
ges av vederbörande konsisloriura.
F. n.
utgår studieraedel för dellagande i kurserna Svenska 1 och 2. Kanilersärabelel
föreslår all studieraedel också bör ulgå för deltagande i kursen Svenska 3.
Vidare
framhålls alt vissa universitetsstudier kräver mer omfattande förkunskaper. I
dessa fall bör det vara möjligt att i enskilda studieplaner föreskriva
särskilda förkunskapskrav i svenska t. ex. kunskaper motsvarande kurserna
Svenska 14.
Vad
beträffar förkunskaper i svenska för forskaratbildningen föreslår kanslersämbetet
att kraven här bör bestäraraas av vederbörande prefekt i samband med antagning lill
forskarutbildning.
4 Reservation
Mot
utredningens förslag har ledamoten Sandberg reserveruc sig. Reservationen
skiljer sig på en rad väsentliga punkter från kommitténs förslag.
Reservanten
insläraraer inledningsvis raed koraraitténs förslag all de utiändska
studenternas antal på något sätt bör regleras och att de utiändska studenterna
bör lära sig svenska innan de börjar sina studier. En sådan reglering får eraeUertid
inle leda till all de utländska studenternas antal rainskar.
Reservanten
anser atl koraraitténs förslag i alllför ringa utsträckning
Prop. 1971: 81 17
diskuterat
raålsättningen för vår hållning gentemot de utländska studenterna.
De
gästsluderandes studiefinansieringsproblem behandlas också raycket
knapphändigt, menar reservanten. Visserligen kan probleraen för denna kategori
studerande aldrig lösas av ett enskilt land, raen genora alt underlåta all
skapa regler för denna kategori koraraer man automatiskt all prioritera de utiändska
studenter sora själva kan finansiera sina studier.
Reservanten
vänder sig vidare raot ulredningsraajorilelens förslag beträffande de nordiska
studenterna sora ora det genorafördes skuUe innebära en betydligt försärarad
situation för denna grapp.
Reservanten
kritiserar alt utredningsmajorilelen inte kommit med några förslag när del
gäller kuraliva åtgärder och sludierådgivning.
Reservanten vänder sig
vidare emot del slag av reglering av antalet utländska studerande som
utredningsmajoriteten föreslår. Det motiv sora utredningen anför, näraligen alt
sluderandeanlalet regleras raed hänsyn till arbetsmarknadssituationen, finner
reservanten orealistiskt. Arbetslöshet bland akademiker förekoraraer endasl inora
snäva sektorer av arbelsraarknaden.
Också de raedel för
regleringen sora koraraittén föreslår avvisas av reservanten. En social förraån
bör inle användas sora regleringsinslru-ment för tillströmningen av utländska
studerande. De svenska sludiesociala förmånerna bör i stället så långt möjligt
ges till samtliga utlänningar som är bosatta i landet. För arbetare sker
regleringen genom arbetstillståndet. För studerande bör tUlståndet all studera
reglera tillslröraningen.
Reservanten anser att
förslaget inte innehåller några större förändringar jämfört med den politik
som i dag tillämpas av de sludiesociala myndigheterna. Allt lalar därför för
att dagens missförhållanden skulle bestå.
Reservanten kritiserar
också förslaget ora att den karenstidsregel på ett år som i dag tiUämpas för
tilldelning av studiestöd byts ut raot krav på bosättning i Sverige under »en
längre tid». Utredningen klargör inte, menar reservanten, hur lång tid del lar
all bli inleraraad i det svenska sarahället.
Det alternativ lill regler
sora reservanten förespråkar utgår ifrån uppfattningen alt det bör förekoraraa
både en fri rörlighet över gränserna och jämlikhet mellan del egna landels raedborgare
och utiänningar. Eftersom de båda målsättningarna svårligen låter sig förenas åtrainstone
för ett litet land sora Sverige, bör raan därför begränsa antalet utiändska
studerande när tUlströraningen blir större än raan anser sig kunna ta emot.
Regleringen bör eraeUertid inte innebära att antalet utländska studenter rainskar.
Den grapp som las emot bör också ges det studiesociala stöd i vidaste mening
som är en nödvändighet för studieframgång.
Prop. 1971: 81 18
Reservanten
skUjer meUan oUka kategorier av utländska studenter. Beträffande de nordiska
studenterna föreslås en fri nordisk studieraark-nad och kravet på kort sikt bör
vara alt studerande sora flyttar från ett nordiskt land till ett annat skall
vara berättigad tiU studiestöd antingen från bosättningslandel eUer ursprangslandet.
Den form av reglering som reservanten förordar undantar de nordiska
studenterna.
För
att uppfylla de nämnda målsättningarna föreslår reservanten att antalet
utländska studenter regleras genora alt regeringen årligen faststäUer ett
högsta antal gäslsluderande resp. invandrare, sora under det koramande året bör
las in vid utbildningsanslallerna. Kvoten bör fastställas med utgångspunkt
ifrån platsantal vid svenskkurser, den allmänna tiUströmningen till
universiteten, kostnader för studiemedel, tUlgång till bostäder etc. Den
föreslagna kvoten bör omfatta grupper för vilka raan anser en reglering raöjlig
och önskvärd. Invandrare sora koramit till landet via den organiserade
invandringen av arbetskraft, innehavare av svenska och utländska stipendier
särat flyktingar bör beredas plats vid svenska utbildningsanstalter oavsett
delta sker utanför eller inom kvoteringens ramar.
Bland
övriga grapper kan det vara svårt alt välja ut vilka sora skall få rätt att
studera i Sverige och därraed även rätt att erhålla studiestöd. Den enda
rättvisa metoden blir därför enligt reservanten lottning. Vissa bör emellertid
få förtur inora raraen för kvoten, t. ex. gäslsluderande raed speciell
anknytning till landet liksora eventuellt andra öraraande fall. Ett råd för
utländska studerande bör skapas för atl handha uttag-ningen.
I
elt system där antalet utländska studenter är kvoterat bör de sludiesociala
problemen minska. Studiefinansieringsfrågan, sora f. n. är det största probleraet,
löses genora att de sora erhåller räll till studieplats också garanteras
studiestöd. Invandrare och flyktingar blir berättigade till studiemedel på
samma villkor som svenska studerande. Som invandrare räknas därvid de sora
koramil till landet genora den organiserade invandringen av arbetskraft och de sora
tillåtits invandra sora studerande. Sora flykting räknas inle bara den sora
får asyl i Sverige ulan även den som får uppehållsliUslånd av huraanilära skäl.
Vad gäller de gäststuderande bör enUgt reservanten också dessas antal regleras
genom den fastställda kvoten. Studiemedel bör emellertid ej utgå.
Etl
ökat antal stipendier bör skapas, så atl även sådana studenter som saknar egna
medel har möjlighet atl studera i Sverige. En tredje kategori kan ha med
studiestöd från hemlandet antingen genom statligt studiestöd eller egna raedel.
Genom det tänkta systemet bör ingen bli utan ekonoraiska medel när vederbörande
väl korarait hit.
Vad
gäller krav på förkunskaper förordar reservanten alt speciella behörighetskrav
i svenska uppstäUs, dvs. krav på förkunskaper i varje ämne eller varje högskolutbUdning
för sig. Enligt reservanten skuUe
Prop. 1971: 81 19
detta
vara en fördel, eflersora de studerande som kan få undervisning på engelska
slipper alt ansöka och vänta på dispens. Vidare är behovet av förkunskaper
högst varierande i olika ämnen. Genora speciella förkunskapskrav skulle raan
tvingas definiera inom varje ämne vad som behövs för just de aktuella
studierna.
Reservanten
understryker slutiigen behovet av rådgivande och informerande verksamhet för
samtliga nyanlända studerande. För de utländska studerande som vislats en lid
i landet krävs tillgång till kurativ service och studierådgivning. Det sistnäranda
är särskUt viktigt att beakta i saraband raed den utvidgning och upprastning av
sludieråd-givningen sora f. n. genomförs.
5 Remissyttrandena
Flertalet
remissinstanser ställer sig positiva lill den allmänna utgångspunkt som kommillén
hafl för en reformering av regelsystemet, näraligen alt reglema för
invandringen av studerande bör anpassas tiU de principer som 1968 års riksdag
lagt lUl grand för den svenska utlänningspoliliken. Således framhåUer LO, att raotiven
för regleringen av arbetskraft var all raollagandel av invandrare borde ske på elt
sådant sätt all de inle blir en eftersatt minoritet i det svenska samhället.
Invandringen raåste därför anpassas tUl bl. a. sysselsättningsläget, bostadstiUgång,
sjukvård, utbUdning ra. ra. Sararaa synsätt bör tUlämpas beträffande
invandringen av studerande, framhåller LO.
Också centrala
studiehjälpsnämnden delar den näranda principen raen frarahåUer inledningsvis
all den leder näranden till delvis andra slutsatser än dem kommittén dragit
beträffande handläggningen av studiemedelsansökningar från utländska
studerande. Centrala studiehjälpsnämnden beklagar också att koraraittén nästan
uteslutande behandlat studerande inora studieraedelssyslerael. Problemen i
samband raed sludiefinansieringen är i hög grad aktuella också för elever inora
studiehjälpssysleraet. I viss raån kan probleraen t. o. m. vara störi-e på
gymnasial nivå, eftersom de tiUämpade myndigheterna, dvs. skolstyrelser och rektorer
Lnom det gymnasiala utbildningsväsendet, är så raånga lUl antalet. Detta har, raenar
näranden, lett liU stora variationer vid tillämpningen hos myndigheterna. Även
andra remissinstanser, bl. a. 1968 års studiemedelsutredning och SACO, har
beklagat all koraraittén enbart berört förhåUandena vid högre läroanstalter.
Trots en bred anslulning tUl
den nämnda huvudprincipen har åtskilliga remissorgan invändningar raot komrailléns
förslag. SFS anser atl en ny utredning borde vara dét naturliga kravet alt släUa,
men tvekar inför elt sådant krav, eftersom de problem sora f. n. möter de
utländska studenterna i så fall skulle skjutas på fraratiden. Della finner SFS otill-
Prop. 1971: 81 20
fredsställande.
SFS anser, alt reservationen är så pass utförlig att den kan ligga lill grand
för förslag lill en ändrad politik raot de utländska studenterna. Också invandrarutredningen
och statens invandrarverk frarahåUer, att kommitténs förslag saknar
måldiskussion och inle ger tUlräckligt underlag för någon avgörande ändring i
den ordning som gäUer för utländska studerandes möjligheter alt erhålla svenskt
studiesocialt stöd. De två reraissorganen finner också, alt det statistiska raaterial
som ligger lUl grand för koraraitténs överväganden ooh förslag är alllför
knapphändigt. Den senare synpunkten delas av bl. a. flera studieraedelsnämnder.
Studiemedelsnämnden i Lund anför t. ex. all del skulle varit angeläget med en
undersökning av de utiändska studerandes allmänna situation både före, under
och efler en viss tids studier vid svenskt universitet. Detta hade, menar man,
också varit i samklang raed utredningsdirektiven, som anfört atl ell närraare
kartläggande av utländska studerandes utbildningsgång och studiefinansiering
borde komma tUl stånd.
Som
helhetsomdöme kan sägas all flertalet remissinstanser vänder sig emot väsenlliga
delar i förslagel och lägger frara alternativa förslag lUl lösning vilka delvis
sararaanfaller raed utredningsförslaget, delvis är elt slöd tiU reservantens
uppfattning, alternativt är ell av reraissorganet i fråga fraralagl eget
förslag.
Den indelning av utländska
studerande i invandrare och gäslsluderande har flertalet reraissmslanser
funnit ändamålsenlig med hänvisning lill alt syftet raed vistelsen i Sverige
är helt olika för de båda kategorierna. Utredningens förslag om alt gäststuderande
inle bör erhåUa svenska studiemedel har också bemötts positivt i remissvaren,
men raånga har ansett atl antalet gäststipendier bör utökas. Således framhåller
bl. a. studiemedelsnämnden i Linköping atl studiemedel inle bör ulgå med hänsyn
tUl att studieraedelssyslerael är ett lånesystera och att besvär med
återbetalningen skulle kunna uppslå för de gäslsluderande. För dessa
studerande, framhåller näranden, bör ett väl utbyggt stipendiesystem inrättas
så att man icke uppnår ett urval av gäslsluderande, innebärande att bara de
som har egna raedel kan gäslstudera i Sverige. Förslag om fler gäslstipendier
har också förts fram av bl. a. universitetskanslersämbetet, centrala studiehjälpsnämnden,
arbetsmarknadsstyrelsen, statens invandrarverk, 1968 års studie-medebutredning
och SSU.
Flera
remissinstanser ansluter sig i princip till koraraitténs förslag ora en reglering
av antalet utländska studerande sora vill börja sin vistelse i Sverige med
studier men finner förslaget orealistiskt. Universitetskanslersämbetet framhåUer
således, all koraraitténs förslag bygger på föratsättningen all det går att med
någon säkerhet föratse behovet av arbetskraft raed eflergyranasial UtbUdning
för sraala yrkesområden. Kanslersämbetet ifrågasätter om
Prop. 1971: 81 21
detta
är raöjligt raed hänsyn tUl dels de snabba förändrmgarna på den svenska
arbetsmarknaden, dels den frihet i val av studieinriktning vid universitet som
den studerande har. UKÄ förordar i stället alt invandring raed vissa
preciserade undantag regleras genora arbelstUlstånd och UppehållsliUslånd. SSU
har fraraförl liknande synpunkter och frarahåller, all tiUströmningen av
utländska studenter, sora raed egna raedel studerar i Sverige och sora stannar
i Sverige, också koramer att konkurrera på den svenska arbetsmarknaden. Alt
reglera antalet utländska studenter med hänsyn lill en arbetsmarknad sora
ligger tre tiU fem år framåt i liden är därför inte realistisk, menar SSU.
Förbundet förordar i stället en reglering sora orafattar såväl gäststuderande
som utomnordiska invandrande studerande och sora baserar sig på en sammanvägd
bedömning av Sveriges möjligheter atl ställa utbildningsresurser, socialt slöd,
bostad, arbete ra. ra. liU förfogande.
Centrala
studiehjälpsnämnden frarahåller, all tillgängliga resurser inom UtbUdningsväsendet
bör vara del kriterium som i första hand avgör storleken av
studerandeinvandringen, även om man inle kan bortse ifrån arbelsraarknadsraässig
hänsyn. Näranden anser, all det bör ankoraraa på Kungl. Maj:t alt avgöra
storleken på studerandeinvandring-en, antingen efler vissa fastställda
kriterier eller genora en från år till år beslämd kvot. Skäl talar för etl kvolsystera
anser näranden.
Också
1968 års studiemedelsutredning har förordai etl kvolsystera. Delta skuUe
fastställas av Kungl. Maj:l och reglera antalet utiändska icke-nordiska
studerande sora liUåts invandra. Kvotens storlek skuUe fastställas med
utgångspunkt ifrån de framtida resurserna inom ulbild-nmgsväsendet. Liknande
tankegångar förs fram av TCO, som emellertid ifrågasätter om inte också de gästsluderandes
antal bör omfattas av regleringen.
Även
om flertalet reraissorgan anslutit sig lill principen all antalet utländska
studerande bör regleras, finns ingen enhetlig uppfattning ora vilka kriterier sora
skall vara avgörande för orafatlningen. Tendensen är alt regleringen bör basera
sig på en saramanvägd bedöraning av våra framtida utbUdningsresurser, tillgång liU
bosläder, social omvårdnad över huvud tagel saral den fraratida arbelsraarknaden.
Mera delade är raenmgaraa ora vUka studerandekategorier sora skall omfattas av
regleringen. Medan soraliga anser all regleringen också skall orafatta de gäslsluderande,
har andra förordat all denna kategori skall undantas i ett eventuellt kvolsystera.
Kommilléns
förslag tUI definitioner av kategorin invandrade studerande har raött
blandade reaktioner.
De
flesta reraissinstanser har i Ukhet raed reservanten reagerat eraot förslagel ora
alt den karenstidsregel ora etl år sora f. n. tUlämpas för alt bU betraktad sora
invandrare skall ersättas raed krav ora bosällnings-och uppehåUsliUstånd saral
alt vederbörande vistats i landet under en längre tid. Centrala
studiehjälpsnämnden, stödd av studiemedebnämn-
Prop. 1971:81 22
derna,
understryker t. ex. alt de svårigheter som de tillämpade sludiesociala myndighetema
tidigare hafl all brottas med i någon mån skulle minska men att huvuddelen av
de tidigare bristerna skuUe kvarstå raed kommitténs förslag. Det komraer
fortfarande alt bli studieraedelsnäranderna, skolstyrelserna och rektorerna
som tvingas bedöma om en person är inlemmad eUer förväntas bli inleraraad i
det svenska sarahället. Centrala sludiehjälpsnäranden finner detla oacceptabelt
och menar alt näranda organ raåste befrias från all fatta beslut i frågor av
ren invandringskaraktär. Näranden föreslår i stäUel en i huvudsak centraliserad
handläggning av frågan huruvida utora-nordisk raedborgare uppfyller
fastställda kriterier för rätt till studiesocialt slöd.
Centrala
studiehjälpsnämnden diskuterar olika handläggningsmöjlig-heter men förordar atl
statens invandrarverk i framtiden ansvarar för prövningen av huravida sökanden
uppfyller fastställda kriterier för att få rätlen lUl studiesocialt slöd
prövad. Genom en sådan handläggning får raan, raenar näranden, en centraliserad
prövning samtidigt sora frågans invandringspoliliska karaktär skjulils i
förgranden.
Etl raycket
stort antal reraissorgan har reagerat på samma sätt som centrala sludiehjälpsnäranden
och framhållit att klara riktlinjer måste utfärdas så alt oenhetiiga tolkningar
av invandrarbegreppet undviks. Beträffande handläggningen av studiesocialt slöd
tiU invandrarstuderande förekommer varierande förslag. De flesta anser alt en
centralisering bör ske och att studiesociala organ inte bör avgöra frågor av
invandringskaraktär.
I
sakfrågan har universitetskanslersämbetet föreslagit att inleraman-debegreppet
knyts till bosätlningsbegreppet och alt person, som således fält bosättningstiUslånd
i landet, vilket norraalt sker efter två år, i studiesocialt hänseende jämsläUs
med svensk medborgare. Kanslersämbetet förordar också alt inlemmandebegreppet
utvidgas tUl att gälla även raake och bam tUl person, sora är att betrakta som inlemraad.
Kanslersämbetet förutsätter också i lUdiel med TCO alt person som är gift med
svensk medborgare jämställs med den sora stadigvarande sara-raanbor raed svensk
medborgare.
Remissinstanserna
instämmer i koraraitténs förslag alt vissa personer, t. ex. politiska
flyktingar räknas som invandrare, om omständigheterna kring inresan antyder
att det är fråga ora personer som avser stanna i landet. En generös attityd genteraot
denna kategori studerande betonas i vissa reraissvar.
Koramitténs
förslag ora de nordiska studerandena har beraötls negativt av en enhäUig
remissopinion. Nästan saratUga reraissinstanser motsätter sig alt de nordiska
studenterna skaU få sämre vUlkor än andra utländska studenter. Flera reraissorgan
hänvisar tiU den fria nordiska arbetsmarknaden och menar alt utvecklingen nu
går raot en större integration raellan de nordiska ländema. I elt sådani läge
bör raan inte göra det svårare för en nordisk medborgare att invandra i ett
annat
Prop. 1971: 81 23
nordiskt
land. Flertalet remissorgan har pekat på nödvändigheten av saranordiska
överläggningar för att åstadkomma enhetUga regler för beviljande av
studiesociala förmåner i de nordiska ländema för studier i annat nordiskt land.
I avvaktan på en samnordisk lösning förordas i allmänhet att viUkoren inle bör
vara sämre för nordiska studerande än för utländska studenter generellt.
Centrala
studiehjälpsnämnden anför i detta sammanhang alt flera skäl talar för att man tUlämpar
längre karenstid än elt år, när det gäller medborgare från annat nordiskt land.
Skälet härför är enligt nämnden att rörligheten inom Norden ökat och att
arbetsperioder om ett eUer flera år i annat nordiskt land ter sig naturligt
ulan alt anknytningen tUl det egna landet i princip förändras. Ora karensliden
är för kort, är det lätt att stimulera invandring till Sverige, särskilt som
det svenska sludiesociala systerael är relativt fördelaktigt i järaförelse med
de andra nordiska länderna.
Trots
denna uppfattning viU centrala studiehjälpsnämnden ej tUlstyrka någon ändring
av nu gäUande karenstider ulan avvaktar de nordiska förhandlingama.
Kommitténs
förslag om ett generellt förkunskapskrav i svenska har bemötts positivt av
remissorganen. Många pekar på den betydelse som kunskapema i svenska har inte bara
för att kunna förstå studiematerialet ulan också för anpassningen lUl Sverige
och de svenska förhållandena i allraänhel. Förslaget har därför fått ell
positivt bemötande av flertalet remissorgan. Bland dera som motsätter sig ett genereUt
behörighetskrav i svenska för utlänning märks SFS sora stödjer reservantens
uppfattning också i denna fråga. SFS föreslår atl kunskap i svenska blir ett specieUt
förkunskapskrav som specificerats enskUl för varje ämne. Statens invandrarverk
och invandrarutredningen ansluter sig tUl uppfattningen att grundkunskaper i
svenska bör vara obligatoriska. Däremot bör de preciserade kraven på
svenskkunskaper knytas till resp. utbildntngslLnje eUer ämne.
Bland
dera som menar att ett generellt behörighetskrav bör uppsläUas har raeningarna
varit något delade ora vUka kategorier som skall omfattas av ett obligatorium. Soraliga
anser all såväl invandrar-sludenter som gäststuderande bör lära sig svenska
medan några förordar atl de gäslsluderande bör undantas från detla
obligatorium.
Förslaget
om alt studiemedel skaU ulgå under den tid sora svensktm-dervisningen pågår har
mött reraissinslansernas giUande. Frågan ora huvudmannaskapet för svenskundervisningen
berörs av ett fåtal reraissinstanser. Skolöverstyrelsen uttalar dock sora sin
mening all kanslers-ämbetet i framtiden bör vara den instans som svarar för
svenskundervisningen, eftersom den är att betrakta som preparandulbUdning. Sådan
UtbUdning bör ske inom universitetets ram. Skolöverstyrelsen frarahåUer att om
verksamheten bedrivs under överinseende av kanslersärabetet
Prop. 1971:81 24
kan
utforraningen av undervisningen lättare anpassas till de speciella behoven.
Ett
flertal remissinstanser har beklagat atl koraraittén inte lagt frara förslag
vad gäller den kuraliva sidan, särskUl sora de problem som uppslår för utiändska
studerande ofta bottnar i brist på studierådgivning och yrkesorientering.
Frågan ora kurativa insatser bör få en snar lösning framhåUs i flera reraissyltranden.
Några instanser, bl. a. invandrarutredningen och statens invandrarverk,
förordar i avvaktan på förslag all punktinsatser görs för atl förbättra Inforraation,
studierådgivning och det kuraliva orahänderlagandel.
Koraraitténs
förslag om en .begränsning i rätten för svensk medborgare all behålla studieraedel
vid studier uloralands har bemötts negativt från elt flertal reraissorgan. Motivet
härtiU är alt 1968 års sludieraedelsulredning i sin översyn av studieraedelssyslerael
lar upp frågan ora svensk studerandes rätt till studiemedel vid studier
utomlands. Då utredning således pågår i denna fråga borde kommillén avstått
ifrån alt komraa med förslag på ifrågavarande område.
Etl
fåtal reraissorgan har yttrat sig över kommitténs förslag angående inleraraad utländsk
medborgares rätt alt erhålla svenska studiemedel för studier utomlands. Universitetskanslersämbetet
framhåUer all del ligger närmast till hands alt utländska studerande sora i studiesocialt
hänseende i övrigl är järaslällda raed svenska studerande skall ha sarama räll
som dessa all utnyttja slödel för studier i annat land ora inle studierna raed
lika stor fördel kan bedrivas i Sverige.
Flera
reraissorgan har tagit tillfället i akt all i sina reraissytlranden ta upp problem
sora tangerar något av koraraitténs förslag. Således frarahåUer etl flertal reraissinstanser,
bl. a. 1968 års studiemedelsutredning, SFS, SAF och centrala
studiehjälpsnämnden, att inforraalionen i utlandet ora svenska studier bör
förstärkas. Följden blir annars all raånga studenter komraer tiU Sverige
vilseledda och raed en alltför oplmiistisk bUd av de studiesociala
förutsättningarna för studier i Sverige.
Etl
flertal konsistorier och utbildningsnämnder har i saraband med kravet ora
svenskkunskaper framhåUit det stora behovet av undervisning i engelska. Under
de senaste åren har slröraraen av flyktingar från öststaterna speciellt
Tjeckoslovakien ökat. Studenterna från östländerna har ofta bristfälUga
kunskaper i engelska, varför behovet av en sådan undervisning är stort. Elt
annat problem som uppmärksammats av konsistorier och ulbUdningsnämnder är
behovet av en internationell nomenklatur för exaraina. De olika exaraina i
skilda länder har varierande värde framhåUs det och stora svårigheter uppslår
då en examen från ett land skaU översättas tUl etl annat lands förhåUanden.
Prop.
1971:81 25
6 Föredraganden
Under
senare tid har omfattande befolkningsomflyttningar ägt ram i de västeuropeiska ländema.
Inora Norden har den geraensararaa arbelsraarknaden raedfört en.ökad rörlighet
av arbetskraften. Statsraakterna fattade år 1968 beslut om riktlinjer för vår
invandringspolitik (prop. 1968:142, SU 1968:196, rskr 1968: 405). Riktlinjerna
innebär bl.a. fortsatt reglering av invandringen. Utiänning som önskar koraraa tUl
Sverige för all förvärvsarbeta raåste i enlighet härmed ha arbelslUlslånd före
ankomslen. Uppehållstillstånd raeddelas i sådant faU endast under
förutsättning att sökanden kan få arbetstillstånd. Över frågan ora orafatlningen
av invandringen av arbetstagare och tUl vUka branscher den sker har de fackliga
organisationema ell stort inflytande.
Den
reglerade invandringen grandas på principen att de som invandrar till landet
skall få en standard sora är järaförlig med den inhemska befolkningens.
Invandringen måste därför anpassas till sysselsättningsläget på den svenska arbelsraarknaden
och det svenska sarahällets möjligheter alt bereda invandrarna och deras
familjer lillfredsslällande förhållanden när det gäller bostad, sjukvård,
utbildning ra. m.
Även
de utiändska studerandenas antal har ökat i Sverige. En grapp utgörs av barnen tiU
invandrare. En annan grupp är de personer sora sökt sig tUl Sverige i mer eller
raindre uttalad avsikt att stanna kvar i landet. Ytterligare en grupp består av
dera sora korarait lill Sverige raed den uttalade avsikten atl här genoragå utbUdning
raen sedan återvända till heralandel. Medan antalet nyinskrivna utiändska
studerande vid våra högre läroanstalter budgetåret 1964/65 uppgick lill 712,
var budgetåret 1968/69 antalet 1 954 och har därefter fortsatt all öka. Orsakerna
till den nu pågående utvecklingen är flera. Undervisning och exaraination
anordnas nuraera på fräraraande språk i några äranen. 1964 års sludiesociala
reform har gett många utländska studerande en möjlighet till studiefinansiering
som inte står öppen för dem i deras hemländer. Den generösa tiUämpning sora
fram till 1968 rådde för tilldelning av studiemedel tiU utländska studerande lorde
i praktiken ha lockat utländska studerande all utbilda sig i Sverige. Vidare
har den stipendiegivning sora bl. a. SIDA deltar i inneburit all ell relativt
stort antal utländska studerande kunnat koraraa liU Sverige som gäslsluderande.
Enligt
3 § sludiehjälpsreglementel och 5 § sludieraedelsförordningen är utländsk
studerande sora är bosall i Sverige järaslälld raed svensk studerande i fråga
om rätt till studiestöd. Om syftet med vistelsen i Sverige huvudsakligen är all
här vinna utbildning utgår dock inte studiestöd. För alt utiänning skall erhålla
svenskt studiestöd krävs f. n. i praxis all han har vistats och arbetat i cirka
etl år i Sverige. Från
Prop. 1971:81 26
denna
huvudregel görs vissa undanlag. Sålunda har bl. a. flyktingar och de sora genom
giftermål fått farailjeanknylning lill svensk raedborgare kunnat erhålla
svenskt studiestöd ulan att ha vistats här under ett år.
Förutsättningen
för tUlträde till svensk högre läroanstalt är att den utiändske studeranden har
en grundexamen sora ger kompelens för tiUträde lill motsvarande läroanstalt i
hans hemland. Kunskaper i svenska språket är däremot inte något krav.
Här
redovisade förhållanden har i olika avseenden skapat problem.
Det
har visat sig att bristande kunskaper i svenska språket inte sällan raedför sludiemisslyckanden.
Många utländska studerande söker sig tiU Sverige utan atl ha tUlgång till
studiestöd från heralandel eller från annan källa. Jag vill här erinra om att
svensk studerande efter prövning kan ta raed sig sina studiesociala förraåner
vid studier uloralands. Motsvarande förraåner står raer sällan andra länders
studerande tUl buds.
Ett
annat problera har saraband raed handläggningen av ansökningar om studiestöd.
Denna sker inom sludiehjälpssyslemet vid skolstyrelser och rektorsexpedilioner
och inom studieraedelssyslerael vid studiemedelsnäranderna. Den lokala handläggrungen
har lett till olikartad bedöraning. Även den kuraliva servicen har av de utländska
studerandena upplevts som oliUfredsslällande.
Förslag
ora en reforraering av regelsysterael för behandling i studiesocialt hänseende
av utländska studerande föreligger nu från koraraittén för utländska studerande
i belänkandet (Ds U 1969: 9) Studiesocialt slöd tiU utländska studerande.
Kommitténs
utgångspunkt har varit alt en reformering av regelsystemet i aUt väsentligt skaU
knyta an till de principer sora enligt beslut av slalsraaklema år 1968 skall
ligga tUl grund för den svenska utlänningspolitiken. Komraittén anser atl
skillnad även i fortsättningen bör göras raellan invandrare och gäslsluderande.
En utländsk studerande sora betraktas sora invandrare bör få sararaa sludiesociala
förmåner som svenska studerande. Kommittén räknar raed tre kategorier av invandrarstuderande.
Den första kategorin avser studerande som enligt utredningen bör ha möjlighet
att invandra tUl Sverige för att först utbilda sig och därefter inträda på den
svenska arbetsmarknaden. Denna möjlighet skuUe göras beroende av ell särskilt lillslånd
alt studera. Frågan ora sådant lillslånd bör enligt koraraittén avgöras raed
hänsyn lill sysselsättningsläget på arbetsmarknaden och det svenska samhällets möjligheter
alt bereda invandrarna och deras familjer tillfredsställande förhållanden när
del gäller bostad, sjukvård, utbildning m. ra. Till den andra kategorin bör
enligt utredningen räknas dels den som har bosätt-ningstUlstånd eller beviljats
uppehålls- och arbetstillstånd samt varit sysselsatt en längre tid i landet,
dels i landet boende raake och barn till sådan person. Vidare bör hil räknas
utlänning sora är gift raed svensk
Prop. 1971:81 27
medborgare.
Med den Iredje kategorin avser utredningen slalslösa personer, politiska
flyktingar samt personer sora fått inresa för atl förena sig raed familjemedlem
eller nära anhörig sora redan tidigare är alt betrakta som invandrare i
landet.
I en reservation har en av
utredningens ledaraöler föreslagit en reglering av såväl de gäststuderandes
som de invandrarstuderandes antal. Denna reglering bör enligt reservanten ske raed
utgångspunkt i tiUgängUga undervisningsresurser, bosläder, social service m.
ra.
Kommilléns redovisning
liksom reraissinslansernas synpunkter har övertygat raig ora att det är
angeläget all i Sverige bosatta utiänningar i studiesocialt avseende behandlas
på etl enhetligt sätt. Del bör såvitt möjligt klargöras under vilka
förutsättningar utlänning skall få svenskt studiestöd. De utländska
studerandenas ofta otrygga ekonomiska situation kan därigenora lindras. Det är
angelägel alt underlätta även den studieraässiga och sociala anpassningen till
utbildningen. Liksora koramiltén behandlar jag gäslsluderande och invandrade
studerande sora två separata grupper.
Antalet
invandrare är som jag frarahåUit i del föregående relativt stort. Möjlighetema
lill utbildning i Sverige bör givetvis slå öppna för dera. I många fall kan
särskilda insatser behöva göras t. ex. för att bibringa de studerande kunskaper
i svenska språket. Det sludiesociala systemet bör i fortsättningen liksom
hittills bygga på bl. a. förutsättningen att utlännings räll till svenskt
studiestöd skaU vara beroende av hans anknytning lill Sverige. Huvudprincipen
bör allljäral vara all endasl den sora är inleraraad i del svenska sarahället
bör ha räll till svenskt studiestöd. Den utlänning sora bosall sig här i
landet huvudsakligen i syfte atl skaffa sig utbildning bör däremot inle ha räll
lill studiestöd. En lill-lärapning av del sagda innebär all utlänning som
mottagits under sådana omständigheter att det klart kan förutsättas att han
kommer att stanna i Sverige bör kunna få studiestöd. Till denna kategori bör
hänföras flyktingar, slalslösa personer eller utländska raedborgare sora ulan atl
vara flyktingar av huraanilära skäl får fristad i Sverige saral icke asylsökande
flyktingar som uttas eller överförs hit av svenska myndigheter i sararåd raed
internationella flyktingorgan. Här avses sålunda grupper sora bortsett från
studie- och studiefinansieringsfrågan har fått tillstånd atl vistas i Sverige.
I övriga fall bör sora villkor för rält liU studiestöd gälla all personen raed
vederbörliga tiUstånd vistats och förvärvsarbetat i Sverige under en
sammanhängande period av två år, ora ej särskilda omständigheter föreligger,
t. ex. en nära farailjeanknylning. Givelvis bör studerande sora är under 20 år
och är barn lill invandrare sora fått arbetstillstånd liksora hittills oraedelbart
få rätt lill studiestöd. Mina ställningstaganden innebär att jag inle kan
ansluta raig till utredningens förslag att även andra invandrare än t. ex.
flyktingar skall få studiestöd oraedelbart. Vad jag här anfört föranleder en
viss järakning av gällande
Prop.
1971:81 28
bestäraraelser
i 3 § studiehjälpsreglementet och 5 § studiemedelsförordningen.
Det
är enligt min raening angeläget att studerande från andra länder får raöjUghet
att sora gäststuderande vistas i Sverige. Man bör enUgt rain raening räkna med
att dessa studerande själva kan svara för sitt uppehälle, i första hand genom
att föra med sig hemlandets studiesociala förmåner. Sora jag antytt i det
föregående tillärapar eraeUertid inte alla länder principen alt studiestödet
kan föras raed vid studier i annat land. Enligt rain raening bör raan därför väsentiigt
utöka antalet gäststipendier i Sverige för utländska studerande.
Svenska
institutet förfogar f. n. över ca 65 stipendier vilka i huvudsak används för
bilateralt utbyte. Institutets gäslstipendier utgår raed 850 kr. i raånaden
jämte visst dyrorlsliUägg. För budgetåret 1972/73 bör 100 gäststipendier av ny
typ inrättas. I vilken takt eventueUa ökningar skaU ske får bedömas från år lill
år. Denna förra av gäslstipendier bör kunna innehas i högst tre år och bör utgå
raed årsbelopp raotsvarande studiemedlen, dvs. vid basbeloppet 6 900 kr. sararaanlagt
9 660 kr. Stipendierna bör administreras av Svenska institutet. Jag viU
framhålla angelägenheten av all urvalet av stipendiater blir allsidigt.
Som
jag framhållit i del föregående har kritik riklats raot nuvarande ordning för handläggning
av ärenden ora studiestöd ål utlänning. För atl nå en större enhetiighet vid
handläggningen av dessa ärenden förordar jag alt raan lill centrala sludiehjälpsnäranden
flyttar över prövningen av principfrågan ora utlänning har rätt till studiestöd
enligt något av de två studiesociala systeraen. Har näranden en gäng funnit detla
vara faUet bör närandens beslut i denna del gäUa även när utlänningen senare
ånyo ansöker ora studiestöd under förutsättning naturligtvis atl sökanden då
fortfarande är bosall i Sverige. Sistnämnda fråga i senare ansökningsärende får
som hittills prövas av den beviljande myndigheten.
De
frågor sora enligt vad jag nyss förordat skall avgöras av centrala sludiehjälpsnäranden
kan inryraraa svåra avgöranden sora kräver tillgång lill särskild expertis. Jag
föreslår därför all del inora centrala sludiehjälpsnäranden skapas en särskild
delegation för behandling av frågor ora studiestöd tiU utländska studerande. I
delegationen bör ingå företrädare för bl. a. utbildnings- och invandrarrayndigheler
saral studerande-organisationer. I övrigt behöver handläggningsordningen endasl
ändras på det sättet alt utlänning skaU inge ansökan ora studiebidrag och förhöjt
studiebidrag enligt studiehjälpsreglemenlel. I ärende ora studiestöd till utiänning
bör övriga organ sora handhar frågor om studiestöd lämna centrala studiehjälpsnämnden
erforderligt biträde. Vad jag här förordat ora handläggningsordningen kräver en
ändring av 31 och 32 §§ studiehjälpsreglemenlet saral av 34 § studiemedelsförordningen.
Vid
del nordiska undervisningsrainislerraötel år 1959 antogs en re-
Prop. 1971: 81 29
solution
som innebar atl nordiska studerande skulle kunna föra med sig studiestödet från
det egna landet vid studier i annat nordiskt land. En särskild nordisk
kommitté undersöker f. n. tUlärapningen av nuvarande regler. I avvaktan på
resultaten av della arbete bör för nordiska studerande gäUa i huvudsak sararaa
regler sora för utländska studerande i övrigt.
Utredningen har pekat på
önskvärdheten av alt de utländska studerandena behärskar svenska så all de kan
tiUgodogöra sig undervisningen. Det ankoramer f. n. i första hand på
konsistorierna vid universiteten (motsvarande) att pröva om utomnordisk
medborgare skaU kunna vinna tiUträde tiU högre utbildning. Frågan huruvida
dokumenterade kunskaper i svenska skåU krävas är bl. a. beroende av den nivå utbildningen
avser. Några genereUa krav härom bör f. n. ej stäUas upp. Jag utgår dock från
alt utbildningsmyndigheterna vid sin prövning även beaktar behovet av kunskaper
i svenska för att de studerande tiUfredsstäUande skall kunna tillgodogöra sig
undervisningen. I de faU sådana förkunskaper anses erforderUga bör den sora
gått igenom kursema 13 i svenska inom raraen för vissa kurser för utländska
studerande anses ha dessa förkunskaper. Frågan ora huvudraannaskapel för
svenskundervisningen bör tas upp i saraband raed prövningen av förslag från korape-tensutredningen
och invandraralredningen. TUl utlänning sora inte är gäststuderande och som
behöver genoragå någon av nyss nämnda kurser i svenska bör studiemedel kunna
utgå.
Jag
viU vidare framhåUa alt det enligt min bedömning finns motiv för vidgade
studierådgivande och kurativa insatser för utländska studerande. Det ankommer
på utbUdningsmyndigheterna att aktualisera förslag härora för koraraande
budgetår.
De
nya principema för behandUng av ansökningar ora studiestöd för utländska raedborgare
bör träda i kraft den 1 januari 1972.
Under
åberopande av det anförda hemstäUer jag att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att
1) antaga
inom utbUdningsdeparteraentet upprättat förslag tUl
a) lag om ändring i studiehjälpsreglementet
(1964:402),
b) lag om ändring i studiemedelsförordningen (1964:
401),
2) godkänna
de riktlinjer för gäslstipendier liU utländska studerande
sora jag har förordat.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda raed insläraraande av statsrådets övriga
ledamöter herastäUl förordnar Hans Maj:t Konungen att tiU riksdagen skaU
avlåtas proposilion av den lydelse bUaga till detta protokoU ulvisar.
Ur
protokoUet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:81 30
Innehåll
Sida
1 Inledning 6
2 Gällande bestäraraelser ora studiestöd 6
2.1 Allraänna besläramelser 6
2.2 Studiestöd för utländska studerande 7
2.3 Utländsk studerandes tillträde till ulbUdningsanstalt
ra. m. 8
3 Kommitténs
förslag 9
3.1 Bakgrund 9
3.2 Principiella överväganden 11
3.3 Icke-svenska medborgare som påbörjar sin vistelse i
landet
raed
studier 12
3.4 Icke-svenska medborgare som kan anses inlemmade i
det svenska samhället 12
3.5 Icke-svenska medborgare sora förutsätts bli inleraraade
i det svenska samhället 13
3.6 Nordiska studerande 13
3.7 Kunskaper i svenska för tillträde lill högre
studier m. m. 14
3.8 övrigt 15
3.9 Universitetskanslersämbetets synpunkter och förslag
angående förkunskaper i svenska för antagning sora studerande vid läroanstalt
i Sverige 15
4 Reservation 16
5 Remissyttrandena 19
6 Föredraganden 25
Doktrin (1)
- Utredningsuppdrag, FT 1972 nr 6 s. 330, på s. 332 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.
Hänvisas hit från
21 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (20)
20 kopplingar i 14 dokument.
- SOU 2008:58 Egenansvar - med professionellt stöd s. 137 · s. 138 i texten
- SOU 2004:50 Skolans ansvar för kränkningar av elever s. 92 i texten
- Prop. 1993/94:100 Förslag till statsbudget för budgetåret 1994/95 i texten
- Bet. 1984/85:UbU3 om gäststuderande i högskolan (prop. 1983/84:115) s. 9 i texten
- Prop. 1983/84:115 om gäststuderande i högskolan s. 19 i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- FT 1972 s. 330 Utredningsuppdrag s. 332 i texten