Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännade fördrag om förbud mot placering av kärnvapen och andra massförstörelsevapen
1971 · 33 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 27 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:83, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännade fördrag om förbud mot placering av kärnvapen och andra massförstörelsevapen
Dokumentets text
Kungl.
Majrts proposition nr 83 år 1971 Prop. 1971:83
Nr 83
Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av fördrag om förbud mot
placering av kärnvapen och andra massförstörelsevapen på havsbottnen och i
dennas underlag; given Stockholms slott den 26 mars 1971.
Kungl.
Maj:l vUl härraed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokoll över
utrikesdeparteraentsärenden för denna dag, föreslå riksdagen all bifalla del
förslag om vars avlålande lill riksdagen föredraganden hemställt.
GUSTAF ADOLF
Alva
Myrdal
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås, att riksdagen godkänner del inom
nedrusl-ningskoraraitlén i Geneve utarbetade och av Förenta Nationernas generalförsaraling
den 7 deceraber 1970 rekoraraenderade fördraget enligt vUket placering av
kärnvapen och andra raassförslörelsevapen på havsbottnen förbjuds.
1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 83
Prop. 1971: 83
Utdrag
av protokoll över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i statsrådet på Stockholms slott den 26 mars 1971.
Närvarande:
statsrainistern PALME, rainistern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC-NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Statsrådet
Alva Myrdal anraäler efter geraensara beredning raed statsrådets övriga
ledaraöler fråga om godkännande av fördrag om förbud mot placering av
kärnvapen och andra massförstörelsevapen på havsbottnen och i dennas underlag
och anför.
Inledning
Havsbottnen
har under senare år börjat alltmera uppraärksararaas i det inlernalionella
saraarbelet. Della hänger frärast sararaan med den snabba teknologiska
utveckling som ägt rum sedan andra världskriget och vilken gjorl del raöjligl
alt utvinna de stora förekorasler av olja m. ra. som finns i havsbottnens
underlag. Denna utveckling har gjorl del nödvändigt alt på del inlernalionella
planet reglera kuststaternas rättigheter beträffande den del av havsbottnen
sora ligger närraast utanför territorialgränsen. Detla har skell genora 1958
års Genéve-kon-vention ora konlinenlalsockeln (SÖ 1966: 24). Enligt denna har
kuststalen ensararäll alt utforska kontinenlalsockeln och atl tillgodogöra sig
dess naturtillgångar. Det visade sig emellerlid snart efler konventionens
tillkomst, att det inom en nära framlid blir raöjligl all exploatera
naturtillgångarna på havsbottnen och i dennas underlag också utanför
konlinenlalsockeln. De teknologiska frarasleg sora öppnat dessa perspektiv kan
naturligtvis ulnylljas också för railitära ändaraål. Insikten ora de många
allvarliga problem som var förbundna med att allt större områden av
havsbottnen skulle koraraa att las i anspråk föranledde Förenta Nationemas
generalförsaraling alt år 1967 tillsätta en korarailté med uppdrag alt
"utreda frågan atl reservera havsbottnen och dess underlag under det fria
havet utanför gränserna för nationell jurisdiktion för uteslutande fredliga
ändaraål saral atl använda dess tillgångar i hela raänsklighetens
intresse". Koraraittén har ännu inle slutfört sitt uppdrag.
Sora
en följd av den uppraärksarahet äranel rönt i FN bestämde ned-
Prop. 1971: 83 3
rastningskoramitlén
i Geneve på somraaren 1968 att på sin dagordning sora en särskild punkt uppta
frågan om förhindrande av en kapprast-ning på havsbottnen.
Förhandlingama
inleddes i koraraittén på våren 1969 genom alt Sovjetunionen framlade etl
förslag tUl avtal, i vUkel en fullständig de-railitarisering av havsbottnen
fömtsågs. Förenta Staterna riktade erael-lertid invändningar mot detta förslag
och framlade i sin tur ett motförslag, i vilket förbudsreglerna begränsats liU
alt avse placering av raassförslörelsevapen på havsbottnen. Förbudsområdet hade
i det araerikanska förslaget en större orafallning än i det sovjetiska. Flertalet
övriga stater i kommittén, bl. a. dess icke-paktanslutna raedleraraar, uttalade
sig till förraån för den förslnäranda uppläggningen, syftande till ell
totalförbud raot raUilära anläggningar på havsbottnen. Inte desto raindre
frångick Sovjetunionen sitt eget förslag och i oktober 1969 presenterade
Förenta Staterna och Sovjetunionen geraensarat ell förslag lill begränsat
avtal, väsentiigen byggt på det nyssnäranda araerikanska, raen i fråga om
förbudsområdels omfallning överensstäraraande raed det sovjetiska förslaget.
Detta
gemensamma stormaktsförslag behandlades tiU en början i ned-rustningskommittén,
där det häftigt kritiserades av flertalet övriga medlemmar, främst på grand av
dess begränsade omfattning. Ett antal tiU-läggs- och ändringsförslag framlades,
bl. a. från svensk sida. Sedan ned-rustningskoraraittén ajournerats, fortsatte
förhandlingarna i noveraber i FN:s generalförsamling. Storraakterna hade
dessförinnan något reviderat sitt utkast raen endasl ett fåtal av de
ändringsförslag sora fraralagls av andra delegationer hade därvid beaktats.
Förbudels förutsedda orafallning ändrades inte. Ej heller i
generalförsaralingen kunde någon enighet uppnås, utan ärendet återförvisades
lill nedraslningskoraraillén för fortsatt behandling.
I
april 1970 framlade Förenta Staterna och Sovjetunionen i Geneve en tredje
version av sitt gemensararaa avlalsulkast. För första gången hade hänsyn i
större utsträckning tagits till av andra stater fraraförda synpunkter. Ulan att
avtalels begränsade lUlärapningsoraråde rubbades, infördes sålunda väsenlliga
förbättringar hänförande sig bl. a. lill definitionen av del geografiska
område förbudet avsågs omfatta samt till bestäraraelserna ora kontroll av
dettas efterlevnad. Fraraför allt de icke-paktanslutna medlemraarna av
koraraittén hävdade eraeUertid allljäral, alt utkastet var otillfredsställande
på några punkter. Bl. a. frarafördes krav på elt bindande åtagande av parterna
i själva avtalstexten alt fortsätta förhandlingar, syftande till ytterligare
åtgärder för att förbjuda utnyttjandet av havsbottnen för mUitära ändaraål, på
ett erkännande i texten av principen ora internalionelll ansvar för kontrollen
av förbudets efterlevnad saml på bättre garantier för all kuststatens suveräna
rättigheter skulle beaktas, bl. a. genora all den ålades exklusiv kon-
Prop. 1971: 83 4
trollrätt
och kontrollskyldighet inora kustzonen. Majoriteten av de icke-paktanslutna
raedlemraarna av nedrustningskoramittén presenterade gemensamma ändrings- och
lUläggsförslag i enlighet med dessa önskemål, huvudsakligen formulerade från
svensk sida. Dessa förslag accepterades så småningom i allt väsentiigt av
Förenta Staterna och Sovjetunionen. Den 1 september 1970 framlades en definitiv
version av avtalstexten, i vilken de begärda ändringama införts. I sin rapport
lill FN:s generalförsamling några dagar senare kunde nedrastningskomraittén
följaktligen rekoraraendera denna text (havsbottenavtalet) och uttrycka förhoppningen,
alt den skulle godkännas av försaralingen.
Avtalsulkaslet
gav eraeUertid upphov till en ny läraligen intensiv debatt i försaralingens
politiska utskott. Några latinamerikanska stater fraraförde långtgående
ändringsförslag. Dessa lUlbakavisades eraeUertid med stor majoritet och den 7
december 1970 antog generalförsamlingen med endast två negativa och två
nedlagda röster en resolution vari fördraget anbefalles, dess
deposilarieslaier uppraanas atl snarast öppna detsamraa för undertecknande och
ratificering saral förhoppning uttryckes om vidast raöjliga anslutning.
Den
11 februari 1971 fraralades fördraget för saratidigt undertecknande i London,
Moskva och Washington. Sverige hörde lill del 60-lal stater sora undertecknade
del första dagen. Frara till den 22 mars hade totalt 76 länder undertecknat,
däribland saralUga nordiska länder, Australien, Belgien, Canada, Förenta
Staterna, Japan, Nederländerna, Polen, Sovjetunionen, Storbritannien och
Östtyskland (endast i Moskva).
Fördraget
i engelsk och rysk originaltext jämte översättning till svenska torde fä fogas
sora bilaga lill statsrådsprotokollet i detta ärende.
Havsbottenavtalet
I
den inledande delen ullalar fördragsparlerna bl. a., all raänsklig-helen har
elt gemensarat intresse av framsteg i utforskandet och användningen av
havsbottnen för fredliga ändaraål. Förhindrandet av en kämvapenkappraslning på
detla oraråde tjänar världsfreden. Fördrags-parterna förklarar, all fördraget
utgör ett steg mot allmän och fullständig avruslning under noggrann och
effektiv internationell kontroll och anger sin beslutsamhet alt fortsätta
förhandlmgar för att uppnå della raål. Fördraget förklaras slutligen korama att
främja syftena och principerna i Förenta Nationernas stadga på ell sätt sora
överensstäraraer med folkrättens principer och utan att kränka havets frihet.
Avtalels
förbudsregler återfinnes i artikel I. Fördragsparterna förbinder sig i dess
första punkt all inle på havsbottnen eller dennas underlag utanför den yttre
gränsen för en havsbottenzon, sora närraare definieras i artikel II, anbringa eller placera kärnvapen eller andra typer av
raassförslörelsevapen. Ej heller tillåts byggnadsverk, utskjutningsin-
Prop. 1971: 83 5
slallationer
eller anordningar för lagring, utprovning eller användning av sådana vapen.
I andra punklen anges, att
dessa åtaganden även skall gälla inom den nyss näranda havsbotlenzonen, dock
all förbudet inora denna zon inle är tillärapligl på kuststaten eller på
havsbottnen under dess sjö-territoriura.
Enligt tredje punklen åtar
sig parterna all inle bistå, uppraunlra eller förraå någon stat alt ulföra
sådan verksarahet sora orafattas av förbudsreglerna i första punkten och alt
inle heller på något sätt delta i sådana handlingar.
Som framgått av
inledningen, var målsättningen för det övervägande flertalet av FN:s
raedlerasslater, då förhandlingarna inleddes, all åstadkoraraa ell totalt
förbud raot mUilärt utnyttjande av havsbottnen ulan-för de områden som omfattas
av kuststaternas nationella jurisdiktion. Dylikt utnyttjande betraktades
nämligen av dessa stater sora etl oberättigat intrång, vilket kunde förhindra
eller försvåra utforskningen och exploateringen av havsbottnens
nalurrikedoraar. Denna uppfattning återspeglades också i det sovjetiska
ursprungliga avtalsulkaslet. I della definierades förbudet på elt sätt sora
överensstämde med motsvarande bestämraelser om deraUitarisering i 1959 års
internationella fördrag ora Antarktis (endast biträtt av de stater som har
direkta intressen i området, således inle av Sverige) saml i 1967 års s. k.
yttre rymdenavtal (SÖ 1967: 7).
I den form, i vUken avtalsförslagel
ursprungligen presenterades av Sovjetunionen och Förenta Staterna geraensarat
och sora i huvudsak byggde på ell araerikanskt, tidigare fraralagl utkast
inskränktes eraeUertid förbudels orafallning lill att endasl avse kärnvapen och
andra raassförslörelsevapen. Faslän någon entydig definition av denna term
inle kan anses föreligga, torde därraed allraänt avses de s. k. ABC-vapnen,
dvs. förutora kärnvapnen också de biologiska och keraiska stridsmedlen. Elt
flertal försök av korapromisskaraktär under förhandlingarnas gång att utvidga
förbudsreglernas orafallning, i varje fall till all avse alla vapen, eller t.
o. ra. endasl vapen och andra anläggningar raed klart offensivt syfte, föll på
de båda ledande storraakternas obenägenhet alt enas ora regler sora gick
utöver de av dem ursprungligen geraensarat föreslagna. Motståndet raot en
utvidgning av förbudet kom från den amerikanska sidan. Man hävdade sålunda alt
endasl kärnvapen och andra raassförslörelsevapen var railitärl betydelsefuUa
nog för all raotivera de enorraa kostnader som skuUe vara förbundna raed en
placering på havsbottnen. Del förelåg inle heller tekniska förutsättningar för
alt anbringa andra vapen inom det geografiska oraråde sora avtalet länktes
omfatta. A andra sidan förekom del redan, och skulle förekomma i ökad
utsträckning i framtiden, att havsbottnen utnyttjades för placering av rent
defensiva militära anordningar, frara-
Prop. 1971: 83 6
för
allt för upptäckt och lokalisering av ubåtar. Dylika anordningar var av vitalt
intresse för raånga stater från nationell säkerhetssynpunkt och kunde därför
inte förbjudas. Slutligen skulle konlrollprobleraen vid ell totalt förbud mol
miUtära installationer bli övermäktiga, då man i princip måste undersöka om
varje på havsbottnen under internationellt vatten påträffat föremål vore
mUilärt eller inte.
Faslän
andra delegationer inle accepterade denna argumentering, nödgades man gå en
annan väg för atl söka säkerställa vidare förbudsregler i fraratiden, sedan
Sovjetunionen genora all gå saraman med Förenta Staterna också anslutit sig
till tanken på ell begränsat förbud. Man försökte i stället, särskilt från de
icke-paktanslutna staternas sida, uppnå bindande åtaganden i avtalstexten ora
fortsatta förhandlingar avseende längre gående förbud. Jag skall senare
återkoraraa härtill.
I artikel II definieras
det geografiska område sora täcks av förbudet. För att ange den yttre gränsen
för den havsbollenzon sora omnämnes i artikel I hänvisas lUl de
beräkningsgrunder som återfinnes i konventionen angående lerrilorialbavet och
tilläggszonen den 29 april 1958.
I de FN-resolulioner som
utgjort utgångspunkten för förhandlingarna om avtalet har det geografiska
området för de inlernalionella reglernas tillämpning endasl angetts med en vag
forrael, vari talas ora den del av havsbottnen som ligger under det öppna havet
bortom gränserna för kuststaternas nationeUa jurisdiktion. Vagheten är en följd
av rådande oenighet om var enligt folkrätten gränsen ligger mellan staternas
sjöterritorium och det fria havet. Det rådde likväl allraän enighet om all för
det här diskuterade avtalet erfordrades en precis gränsdragning. Några stater
uttryckte önskemålet, alt hela havsbottnen, således också den del därav som
ligger innanför kuststaternas territorialgräns, skulle omfattas av förbudet. I
det ursprungliga sovjetiska avtalsförslagel angavs detta orafatla området
bortom en tolv nautiska rail bred zon, vars yttre gräns skuUe räknas från samma
baslinjer som användes för all beslärama territorialhavets bredd. I det
amerikanska avtalsförslagel angavs del undantagna orarådet lUl etl tre
nautiska mil brett bälte utmed kusterna. I sill gemensararaa avlalsulkast
stannade Förenta Staterna och Sovjetunionen för all ange tolv nautiska raU från
baslinjen sora gräns för den undantagna zonen. Hänvisningen lill 1958 års
konvention för beräkning av havsbotlenzonens yttre gräns kritiserades på
raånga håll, fraraför allt därför alt denna konvention ratificerats endasl av
ell begränsat antal stater (ell knappt fyrtiotal, däribland inle Sverige).
Framför allt de stater, huvudsakligen i Latinamerika, som gör anspråk på
terrilorialhav raed större bredd än tolv nautiska mil hävdade, atl hänvisningen
var ell förläckt försök att inskränka terri-torialvallenbredden tiU högst tolv
nautiska mil. Sedan del gjorts klart, alt hänvisningen till 1958 års konvention
lillkoramit uteslutande för all
Prop.
1971: 83 7
på
etl praktiskt vis ange sättet för all mäta och bestämraa den i arlikel I
näranda havsbotlenzonen, och raan därjärale i en. särskUd artikel (arlikel IV) infört en besläramelse, enligt vilken ingenting i fördraget får
tolkas som slöd eller förfång för någon parts insläUning lill andra
intemationella avlal, accepterades dock hänvisningen mera allmänt.
Fördragets
kontrollföreskrifler återfinns i artikel III. Denna anger en serie åtgärder av
växande allvarlighelsgrad, sora part får vidtaga för alt säkerställa att övriga
parter uppfyller förpliktelserna enligt fördraget. I första punklen uttalas,
atl parterna har rätt all genora observation kontrollera andra parters
verksarahet på havsbottnen utanför den i artikel I angivna zonen, förutsatt att
observationen inle stör sådan verksarahet. Ora efter observation grundat tvivel
kvarstår ora annan parts uppfyllande av sina förpliktelser enligt avtalet kan
part, enligt andra punklen, överlägga raed den för verksarahelen ansvarige
parten. Ora inle heller då tvivlet undanröjs, kan parterna överenskoraraa om
andra åtgärder, inklusive inspektion av misstänkta anläggningar eller föremål.
Övriga parter i verksamhetsområdet skall i så fall ha räll all delta i
överläggningarna och samarbetet. I tredje punkten anges hur part skall förfara,
ora han inte vet vilken stat sora är ansvarig för raisstänkt anläggning eller
föreraål. Förfrågningar skall då göras hos andra parter i verksarahelsorarådel.
Ora identiteten likväl inle kan fastställas, kan vidare kontrollåtgärder,
inbegripet inspektion, tillgripas enligt de nyss angivna reglerna i andra
punkten. I fjärde punkten ges möjlighet för part all, ora klarhet inle vunnits
eller ora förpliktelsernas uppfyllande allvarligt satts i fråga, hänskjuta
saken lUl Förenta Nationernas säkerhetsråd, sora då har all agera i enlighet
raed FN-stadgans bestäraraelser. Enligt ferale punklen kan part företa
kontrollen med egna raedel eUer med bistånd, helt eller delvis, av annan part
eller genom lämpliga internationella åtgärder inora FN:s rara och i enlighet
raed dess stadga. I sjätte punklen, slutiigen, förutses atl
kontroUverksarahelen ulföres med vederbörlig hänsyn till folkrättsligt erkända
rättigheter, inbegripet havels friheter och kuststaternas räll i vad gäller
utforskandet och exploateringen av sina konlinentalsocklar.
Som
framgått av den tidigare redogörelsen var kontroUbeslämraelser-nas utforraning
en av de raesl kontroversiella frågorna under förhandlingarna. I de första
sovjetiska och araerikanska förslagen behandlades konlrollfrågan kortfattat. I
den sovjetiska texten talades ora rätt tiU kontroll, baserad på örasesidighet,
i den araerikanska nöjde man sig med atl hänvisa till parternas oinskränkta
observalionsräll på del fria havet. Dessa förslag kritiserades kraftigt av
andra stater. Del frarahölls, att konlrollföreskriflerna raåste vara sä
utforraade all alla staters säkerhet befordrades bl. a. genora exklusiv
kontrollrätt och -skyldighet inora egen tolvrailszon. Kontrollen borde
utforraas så, alt även
Prop.
1971: 83 8
stater
utan egna tekniska resurser kunde kontrollera havsbottnen utanför egna kuster
med hjälp av ell internationellt organ eller annan fördragspari. Även del
första gemensararaa araerikansk-sovjetiska avtals-förslaget innehöll eraeUertid
för flertalet övriga raedleraraar av nedraslningskoraraillén oanlagbara
föreskrifter ora kontroll. Det sades däri endast, att erforderlig kontroll fick
utföras av varje part antingen med egna raedel eller raed bistånd av annan
part. Ingen hänvisning före-kora lill möjligheten av internationell kontroll. I
debatten i koraraittén var det särskilt Sovjetunionen som riktade invändningar
mot tanken på en sådan kontroll. Man angav bl. a. som skäl, atl internationella
institutioner i det förflutna utnyttjats av vissa väststater till andra
staters förfång. Man kunde acceptera en hänvisning tUl möjligheten för part atl
dra en tvistig konlrollsilualion inför säkerhetsrådet, som då finge behandla
frågan i enlighet med FN-stadgans regler. Från framför allt de
icke-paktanslutna staternas sida bedömdes emellertid faslsläUandet av principen
ora internationell kontroll så väsentlig med tanke fraraför allt på andra
fraratida ruslningsbegränsningsålgärder, all raan fortsatte raed alt insistera
härpå. Canada framlade i nedrustningskoramittén en ny version av
kontrollartikeln, som fick ett omfattande stöd bl. a. under debatten i
generalförsamlingens politiska utskott på hösten 1969. Först i den slutgiltiga
versionen den 1 september 1970 uppnåddes emellertid en sådan utformning av
konlrollföreskriflerna all de ansågs kunna allraänt godkännas. Bl. a. erkändes
principen ora intemationeU kontroll i den förra sora nyss nämnts, nämligen
genora all del i artikelns ferale punkt talas ora kontroll "genora
lärapliga inlernalionella åtgärder inora Förenta Nationernas ram och i
enlighet med dess stadga".
Artikel IV innehåller
den tidigare näranda klausiUen, enligt vUken ingenting i avtalet får tolkas som
slöd åt eller till förfång för någon parts insläUning tUl gäUande
inlernalionella konventioner eller i förhållande tUI parts rättigheter eller
krav vad gäller havsområden eller delar av havsbottnen.
Nödvändigheten
av en sådan bestämmelse har hela tiden varit uppenbar på grand av de rådande
meningsskiljaktighetema i flera frågor på den inlernalionella havsrällens
område.
I
artikel V återfinnes del tidigare näranda stadgandet enligt vilket parterna
förbinder sig all forlsälla uppriktigt menade förhandlingar ora ytterligare
åtgärder på nedruslningsområdet för all hindra en kapprustning på havsbottnen.
Denna artikels införande i texten går tUlbaka på ell initiativ av den svenska
delegationen i nedrustningskommiltén. Del ursprungliga geraensararaa
amerikansk-sovjetiska avtalsförslagel innehöll ingen sådan bestäraraelse i
själva texten, ulan endast uttalanden i avtalets inledande avsnitt ora att
della utgjorde ell steg raot undanlagande av havsbottnen från kapprustning
saral ora parternas beslulsarahel all
Prop. 1971: 83 9
fortsätta
förhandlingar i syfte all uppnå ytterligare åtgärder i den riktningen. Från
bl. a. svensk sida framhölls emellerlid, all dessa uttalanden i inledningen
inle vore tillräckliga utan all, i parallellitet raed etl raotsvarande
stadgande i 1968 års fördrag ora förhindrande av spridning av kärnvapen, en
särskild artikel erfordrades, innehållande ell mera bindande åtagande ora
fortsatta förhandlingar. Ell tilläggsförslag raed tidigare angivet innehåU framlades
från svensk sida. Della stöddes av det stora flertalet raedleraraar av
nedrustningskoraraitlén, liksora av en rad deltagare i debatten i FN:s
generalförsaraling. Även Sovjetunionen uttalade sig lill förraån för förslaget,
raedan Förenta Staterna raolsalle sig detsararaa, uppenbarligen på sararaa
grunder sora raan raolsalt sig vidare förbudsregler i avtalsulkaslet. Först i
den definitiva textversionen accepterades raed några sraärre ändringar det
svenska förslagel.
Stadgandet
bör ses i förbindelse raed artikel VII, enligt vilken en konferens skall
hållas raellan fördragsparlerna fera år efler ikraftträdandet för all granska
hur fördraget fungerar och för all se ora de i della uttalade föresatserna
förverkligats. Det namnes särskilt i artikeln, all alla tillgängliga
teknologiska framsteg skall tas i beaktande vid konferensen.
Man
lorde få räkna raed atl uppfyllandet av åtagandena i den nyssnäranda artikeln
ora fortsatta förhandlingar koramer all ägnas särskild uppraärksarahet vid
granskningskonferensen. Även stadgandet ora denna infördes i texten av
storraakterna först efter det all andra parter i förhandlingen, främst
icke-paktanslutna stater, krävt della.
I
artikel VI anges, atl varje fördragspari har räll alt föreslå
ändringar i fördraget. Ora en raajoritet av parterna antager en föreslagen
ändring, träder denna i kraft för varje fördragspart sora godkänner den. En i
den första versionen av texten införd vetorätt för kärnvapenstalerna vad gäller
alla ändringsförslag avfördes i senare textversioner efter krav härora från ell
antal staters sida.
Enligt
artikel VIII har varje part under utövande av sin nationella suveränitet räll
all frånträda fördraget, ora den finner all extraordinära händelser,
sararaanhängande raed det ärane sora avhandlats i della, äventyrat dess högsta
intressen. Parlen i fråga skall tre raånader i förväg underrätta övriga parter
och FN:s säkerhetsråd ora frånträdandel och därvid lärana en redogörelse för de
extraordinära händelser raan vill åberopa.
I
artikel IX klargöres, all fördragels bestämmelser inte
påverkar parts förpliktelser enligt inlernalionella avlal om kärnvapenfria
zoner. Stadgandet har lillkorarail på begäran av lalinaraerikanska stater,
anslutna till fördraget ora förbud raot kärnvapen i Latinaraerika, del s. k. Tlale-lolco-avlalet,
enligt vilket kärnvapen helt förbjudes på parternas territoriura.
Havsbotlenavlalets artikel I kan ge intrycket, all kustslat har rätt att
placera kärnvapen på havsbottnen i den till tolv nautiska rail upp-
It
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 83
Prop. 1971: 83 10
gående
havsbotlenzonen. För alt undvika varje möjlighet lill oförenlighet raellan de
två avtalen har del nyssnämnda stadgandet införts.
Arlikel
X innehåller bestämmelserna ora undertecknande,
anslulning, ratificering och ikraftträdande. Såsora varit faUel i tidigare
fördrag på nedruslningsorarådet är Förenta Statema, Storbritannien och Sovjetunionen
deposilarieslaier. Fördraget träder i kraft då 22 regeringar, däribland
deposilariestalernas, deponerat sina ratifikalionsinslruraenl.
Artikel
XI, slutiigen, innehåller bl. a. uppgifter om de språk,
på vilka fördraget upprättats.
Föredraganden
Havsbotlenavlalets
praktiska betydelse sora ruslningsbegränsningsål-gärd torde få betraktas sora
ringa. Förbudsreglerna riklar sig endasl tUl kärnvapenstaterna, dvs. Frankrike,
Förenta Staterna, Kina, Sovjetunionen och Storbritannien. Av dessa har
veterligen endasl Förenta Staterna umgåtts raed planer på all placera kärnvapen
i fasta anordningar på havsbottnen. Dessa planer hade eraeUertid förraodligen
redan övergetts då förhandlingarna om del nu aktuella avtalet inleddes. Det
militära utnyttjandet av havsbottnen har ökat på senare år, raen lorde hittills
ha inskränkts väsentligen tUl defensiva anläggningar för upptäckt av ubåtar.
Vår kännedora ora storraakternas planer är dock raycket begränsad, varför raan
inte kan bortse från alt havsbottnen även kan koraraa all utnyttjas för
offensiva anläggningar. Fördraget skulle fåll en långt större betydelse för
fraratiden, om förbudet sora raånga stater under förhandlingarna krävde
gjorts allraänt och således lett till en demililarisering av havsbottnen.
Även
i den begränsade förra avtalet fått bedöraer jag del eraeUertid vara av värde
och vill därför förorda atl vårt land ratificerar del. Skälen härför är i
korthet följande.
Fördraget
kan anses utgöra etl första, ora än raycket begränsat, steg av de ledande
kärnvapenstaterna för all infria åtagandet i 1968 års icke-spridningsfördrag
alt fortsätta förhandlingar ora ytterligare åtgärder raot kärnvapenkappruslningen.
Vidare innehåller havsbotlenavlalel i sin lur ell åtagande av parterna all
forlsälla förhandlingar ora ytterligare åtgärder på nedruslningsorarådet för
alt förhindra en kapprustning på havsbottnen. Sora fraragålt av redogörelsen
för avtalets innehåll har detla stadgande införts i avtalstexten på svenskt
initiativ. En anslulning till avtalet ger oss tillträde till den
granskningskonferens, som enligt arlikel VII skall hållas fem år efler avtalets
ikraftträdande, vilket skulle ge oss fortsatta möjligheter all påverka de
frågor avtalet gäUer. Del är sålunda väsentligt atl Sverige genora atl
ratificera avtalet ges raöjlighet
Prop. 1971: 83 11
alt
aktivt verka för elt raera fullständigt förbud raot alt utnyttja havsbottnen
för railitära syften.
Föreliggande
fördrag har också viss betydelse för frågan om havsbottnens fredliga
utnyttjande. Sverige har röstat för den förat nämnda FN-resolutionen från 1967,
vUken bl. a. fastslår, att havsbottnen endast skall användas för fredUga
ändaraål. En förutsättning härför är alt havsbottnen blir fullständigt
deraUilariserad. Det nu aktuella partiella de-raililariseringsfördragel bör ses
som elt steg på vägen mot etl framlida fredUgl utnyttjande inom en
inlernalionell regim.
Vad
vår egen situation beträffar innebär inle havsbotlenavlalel några nya åtaganden
på kärnvapenområdet. Sverige har redan genora sin anslutning 1969 lUl
fördraget ora förhindrande av spridning av kärnvapen intemationellt förbundit
sig att inte anskaffa kärnvapen. Havsbottenavtalet innehåUer, sora nyss
nämnts, i främsta ruraraet etl åtagande av de ledande kärnvapenstalerna alt
inle utsträcka kärnvapenkappraslningen lUl bl. a. den oss omgivande
havsbottnen. Delta åtagande rainskar risken för konflikter i vår omgivning och
bidrar därmed lUl stärkandet av vår nationella säkerhet. Det bör dock
saratidigt betonas, alt förbudsreglerna inte gäller kuststaterna i den
havsbollenzon som sträcker sig ut tUl tolv nautiska mU från deras baslinjer
eller för kuslslalernas inre vatten. En kärnvapenraakl har sålunda allljäral
möjlighet atl placera kärnvapen på havsbottnen inora eget eller en allierad
stats territoriura. Överbefälhavaren har i sill yttrande över fördraget betonat
dess läraligen ringa räckvidd i svenskt närområde genom att väsentiiga delar
av Östersjön, Kattegatt och Skagerack därigenora blir undantagna från fördragets
lillärapningsoraråde.
Kontroll
av fördragels efterlevnad innebär för svensk del orabesör-jande av erforderlig
övervakning inora de oraråden av konlinenlalsockeln där vi har suveränitet
eller ansvar, dvs. i första hand inora den tolv nautiska raU breda
havsbotlenzonen längs vår kust, en rättighet att utöva kontroll även bortom
våra kontinenlalsockelgränser fram lill gränsen för våra grannstaters
terrilorialhav eller tilläggszoner, saral en möjlighet alt vi kan bli ombedda
alt biträda annan stat eller FN med dylik kontroll inom vilken del sora helst
av världshaven. Jag vill i della sararaanhang närana, all avtalstexten på en
punkt inle är helt klar. Medan del i arlikel I andra punklen sägs alt de i
havsbotlenzonen gällande förbudsreglerna inte orafattar kuststaten eller
havsbottnen under dess sjölerriloriura, fraragår det inte direkt av
kontroUbesläraraelsernas utformning i artUcel III, atl kuststaten har exklusiv
behörighet att vidtaga kontroUåtgärder i havsbottenzonen utanför dess kuster,
om dess terrilorialhav är raindre brett än tolv nautiska mil. Del kan således
sägas existera etl "gap" i konlrollhänseende mellan exerapelvis den
svenska territorialgränsen och den yttre gränsen för havsbotlenzonen. Ora kuststaten
inle skulle ha ansvar för övervakning och kontroU inom della
Prop. 1971:83 12
oraråde
finns risk för alt någon storraakl övertar kontrollen, vilket inte anses slå i
överenssläramelse raed svensk säkerhetspolitUi. Från svensk sida föreslogs
under förhandlingarna i nedrustningskoramittén etl lUl-lägg tUl
konlrollarlikeln av innebörd, alt kuststaten skall ha exklusiv kontrollrätt
inom havsbotlenzonen. Detta förslag accepterades emellertid inte av stormakterna,
förraodligen då det betraktades sora en inle önskad inskränkning av principen
om havets frUiel. Den sovjetiske representanten gjorde emellerlid elt
uttalande i kommittén, enligt vilket avtalets nuvarande lydelse uteslöt
kontrollverksamhet av annan part än kuststaten inom havsbotlenzonen. Detla
uttalande citerades sedermera från svensk sida i koraraittén och angavs sora
skäl för att vi inle ansett oss behöva la upp frågan igen. Då ingen från dessa
uttalanden avvikande raening gjordes gällande under förhandlingarna, lorde den
svenska uppfattningen ora kuststaternas exklusiva kontrollrätt inora
havsbotlenzonen få sägas ha gUtighet och raåste under alla förhållanden vara
Sveriges hävdade uppfattning i teori och praktik.
I
förhållande lUl nu gällande ordning innebär fördragels ikraftträdande ell
klart förbud för fördragsslulande utländsk stat att placera raassförslörelsevapen
på havsbottnen utanför vårt sjölerriloriura. Någon skyldighet för Sverige att
övervaka att detta förbud iakttas följer inle av fördraget. Även ora vi sålunda
inte är förpliktade alt övervaka havsbottnen utanför vår territorialgräns
ligger det i vårt eget intresse alt för oravärlden visa alt vi har vilja och
förraåga all göra della när helst vi anser del lärapligt. Sverige bör också vara
berett att bistå andra raindre tekniskt utvecklade stater i enlighet med
fördragels artikel III punkt 5 vid sådan kontroll som de kan önska genomförd.
Överbefälhavaren
anser all kompletterande resurser torde koraraa all erfordras för
övervakningsverksarahelen. Jag anser i sararåd raed chefen för
försvarsdeparteraentet det för tidigt alt taga ställning lill denna fråga.
Della bör ske först när vi fått närraare erfarenheter av metodiken för och
omfattningen av den övervakningsverksamhet som bör bedrivas.
Del
raililärpoliliska och raUilärlekniska underlag, sora kan behövas inför
granskningskonferensen efler fera år, lorde kunna erhåUas i saraband med
försvarels miljösludiearbele.
Jag
vill slutligen framhålla att havsbotlenavlalel, trots sin begränsade praktiska
betydelse, lorde få tUlraälas värde i avspänningshänseende. Det ansluter sig
därmed lill de övriga internationella avtal på nedruslningsorarådet, sora
ingåtts under efterkrigstiden och vUka saratliga får bedöraas ha utgjort
positiva inslag i en annars raörk bild, präglad av ständigt ökade lager av
raassförslörelsevapen och en i flertalet länder accelererad
ruslningsutveckling. Vi har från svensk sida alltid velat bidraga till att
uppnå denna effekt, dels genom atl aktivt deltaga i strävandena på nedruslningsområdet,
dels genora all, då resultat uppnåtts, verka för dessas genomförande på del
praktiska planet.
Prop. 1971: 83 13
Under
åberopande av vad som sålunda anförts får jag hemställa, atl Kungl. Maj:l
föreslår riksdagen all
godkänna
del av Förenta Nationernas generalförsaraling den 7 deceraber 1970
rekoraraenderade fördraget ora förbud raot placering av kärnvapen och andra
raassförslörelsevapen på havsbottnen och i dennas underlag.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda raed instämmande av statsrådets övriga
ledaraöler heraställt förordnar Hans Maj:t Konungen att lUl riksdagen skall
avlålas proposilion av den lydelse bilaga till della protokoll ulvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Treaty on the Prohibition
of the Emplacement of Nuclear Weapons and Other Weapons of Mäss Destruction on
the Sea-Bed and the Ocean Floor and in the Subsoil Thereof
IIpoeKT ,Zl|oroBopa o
sanpeDeHHH paaMeiuenna na ;He Mopeii h oKeanos
ii b ero nenpax fl;tepHoro opyxHH
h apyrnx bii;iob opyxnn iwaccoBoro
yHIIHTOXCeHHH
opaginerad Kontrollera mot PDF
The
States Parties to this Treaty,
Recognizing
the coramon interest of raankind in the progress of the exploration and use of
the sea-bed and the ocean floor for peaceful purposes,
Considering
that the prevention of a nuclear arms race on the sea-bed and the ocean floor
serves the interests of maintaining world peace, reduces international
ten-sions, and strengthens friendly relations among States,
Convinced
that this Treaty constitules a step towards the exdusion of the sea-bed, the
ocean floor and the subsoil thereof frora the ärras race,
Convinced
that this Treaty constitules a step towards a treaty on general and complele
disarraaraenl under strid and effective international control, and deterrained
to continue negotialions to this end.
Convinced
that this Treaty wUl further the purposes and principles of the Charter of the
United Nations, in a manner consistent with the principles of international
law and without infringing the freedoms of the high seas,
Have
agreed as follows:
rocyaapcTBa-yHacTHHKH
na-CToamero floroBopa,
npHSHasaa
oömyio saHHxepe-coaaHHocTb HciioBeHecTBa b
pa3-
BHTHH HCCJieflOBaHH» H
HCHOJIb-
30BaHHH AHa Mopeii h OKeaHOB
B MHpHblX UejIflX,
CHHTaH,
HTo npeaoTBpameHHe pacnpocTpancHHa tohkm
siflep-Hbix BOopyaccHHii Ha flHo Mopeii H OKeaHOB cjiyHT HHTepecaM
noÄHepacaHHH Mupa bo bccm MHpe,
ocjiaöjiaex ue-xayHapoji,-Hyio HanpaxcHHOCTb h
yKpen-jiHCT flpyacecTBeHHbie otho- lueHHH
MCJKay rocyaapcTBaMH,
y6eacAeHHbie
b tom, hto nac-ToaiUHH JI,oroBop
aBJiaeTca ma-roM Ha nyxH k HCKJiiOHeHHK)
Aua Mopeu H OKeaHOB h ero HCflp
H3 c(J)epbi roHKH Boopyace-
HHH,
y6e>KAeHHi,ie
b tom, hto nac-
T051LUHH
fl,OrOBOp flBJIJieTCH lua-
roM
Ha nyxH k .aoroBopy o BceoömcM
H nojiHOM pasopy-
ÄeHHH nOfl CTpOFHM H 34)(|)eK-THBHHM MeiKayHapOflHbIM
KOH-
TpojieM,
H Hcno.nHeHHbie peiuH-MocTH npoflojiacaTb neperoBopw c 3Toii uejibio,
y6e»cfleHHbie
B tom, hto nac-ToaiHHii XloroBop
GyeT coAeitcx-BOBaTb ocymecTBjieHHK) iteneH H npHHUHnoB YcTaBa OprauMsa-HHH
OöteflHHeHHbix HauHJi TaK,
HTOÖM
3T0 COOTBCTCTBOBajIO
npHHHHnaM
Me»c;iyHapoAHoro npasa h ne
napymajio CBOÖoaw OTKpbiToro Mopa, corjiacHJiHCb o HHXcecjieflytomeM:
Prop.
1971: 83 15
Fördrag
om förbud mot placering av kärnvapen och andra massförstörelsevapen på
havsbottnen och I dennas underlag
De
fördragsslutande staterna,
som
erkänner mänsklighetens gemensamraa intresse av frarasleg i utforskandet och
användningen av havsbottnen för fredliga ändamål,
som
beaktar atl förhindrandet av kärnvapenkapprustning på havsbottnen tjänar
intresset atl vidraaklhålla världsfreden, rainskar de internationella
spänningarna och stärker de vänskapliga förbindelserna raellan staterna.
som
är övertygade om alt delta fördrag utgör elt steg mot atl undantaga
havsbottnen och dennas underlag från kapprustningen.
som
är övertygade om att delta fördrag utgör ett steg raot ell fördrag ora allraän
och fullständig av-rustning under noggrann och effektiv internationell
kontroll, och beslutna alt fortsätta förhandlingarna för all uppnå detla raål.
som
är övertygade om att della fördrag koramer alt främja syftena och principerna
i Förenta Nationernas stadga, på ell sätt som överensstämraer med principerna
i folkrätten och utan att kränka havels frihet,
har
överenskommit som följer:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Article
I
1. The Stales Parlies to this Treaty undertake not to
emplant or eraplace on the sea-bed and the ocean floor and in the subsoil
thereof beyond the outer lirail of a sea-bed zone as defined in Artide II any nuclear weapons or any other
lypes of weapons of mäss destruction as well as slructures, launching
installations or any other facilities specifically designed for sloring,
testing or using such weapons.
2. The undertakings of paragraph 1 of this Article shall
also apply lo the sea-bed zone referred lo in the same paragraph, except that
within such sea-bed zone, they shall not apply either lo the coaslal Stale or
lo the sea-bed be-nealh its territorial waters.
3. The States Parties lo this Treaty undertake not to
assist, en-courage or induce any Slate to carry out activities referred lo in
paragraph 1 of this Article and not to participate in any other way in such
actions.
CTaTba I
1. rocyflapcTBa-yHacTHHKH
HacTOHutero floroBopa oöasyioT-
c« He ycTaHaBjiHBaTb h hc pa3-
MemaTb na ane Mopeii h oKea-
HOB H B ero HCflpaX sa BHeUIHHM
npeae.iiOM 30hh MopcKoro
ana, KaK oHa onpeaejieHa b cTaxbe
II, nioöoe aflepHoe opyacue hjih KaKHe-JiHÖo flpyrHe BHiiw opy»CHfl
MaccoBoro yHHHToaccHHa, a TaK-xe coopyaceHHH, nycKOBbie yc-TaHOBKH H jiioöbie
apyrHe ycT-poiicTBa, cneunajibHo npefluas-HaHCHHbie .HJIH xpaHCHPia, hc-
nblTaHH» HJIH npHMeHCHHH TaKO-
ro opyxHa.
2. OöasaTejibCTBa, npcÄycMo-
TpeHHBie B nyHKTe 1 HacToameii
CTaTbH, aeficTByioT TaKsce b ot-
HOIUeHHH 30HbI MOpCKOfO flHa,
ynoManyTOH b tom kc
nyuKTe, c tcm hckjhohchhcm, hto b
npeejiax TaKofi 30Hbi MopcKoro flua OHH HC pacnpocTpaHHioTCH HH Ha
npHÖpexHoe rocyaapcTBo, HH Ha MopcKoe flHo nofl ero
TeppHTOpHaJIBHblMH BOflaMH.
3. rocy.iiapcTBa-yHacTHHKH
HacToamero JloroBopa oSasyiOT-
ca ne noMoraTb, He noompaTb
H He HoöyaciiaTb KaKoe-JiHÖo
rocy.iiapcTBo k ocymecTBJicHHio
aeaxejibHocTH, onpeflejiaeMoii b
nyHKTe I HacToameii CTaTbu, h
HC ynacTBOBaTb KaKHM-Jin6o
hhhm cnocoöoM b TaKoii aea-
TCJIbHOCTH.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide II
For the purpose of this Treaty the outer limit of the
sea-bed zone referred to in Artide I shall be co-terminous with the twelve-raUe
outer lirail of the zone referred lo in Part II of the Convention on the Territorial Sea and the
Conliguous Zone, signed in Geneva on 29 April 1958, and shall be raeasured in
accordance with the provisions of Part I, Section II, of this Con-
CTaxta II
/jia neneu HacToamero floro-Bopa BHeiuHHii npeaeji 30Hbi
MopcKoro ÄHa, ynoMaHyToö b cxaTbc
I coBnaflaex c ABCHaaua-
THMHJIbHblM
BHeiUHHM HpeflCJIOM
30Hbi,
onpcflejiacMoii b nacTH
II
KOHBCHHHH o
TeppiITOpHaJIb-
HOM Mope M
npHJie)Kamefi 30He, noflnHcaHHOM b enese
29 an-pejia 1958 rofla, h oTCHHTbiBaeT-
CH B COOTBCTCTBHH C HOJIOÄe-
Prop. 1971: 83 17
Artikel
I
1.
De fördragsslulande staterna förbinder sig atl på havsbottnen och i dennas
underlag utanför den yttre gränsen för en havsbollenzon, sora definieras i
arlikel II, inte anbringa eller placera några kärnvapen eller
några andra slag av raassförslörelsevapen, ej heller byggnadsverk,
ulskjulningsinslalla-lioner eller några andra anordningar särskilt utforraade
för lagring, utprovning eller användning av sådana vapen.
2.
Åtagandena enligt punkt 1 i denna artikel skall även gälla för den
havsbollenzon som näranes i sararaa punkt, dock all de inom denna zon inle
gäller för kuststalen eller för havsbottnen under dess sjölerriloriura.
3.
De fördragsslulande staterna åtager sig alt inle bistå, uppraunlra eller förmå
någon stat alt bedriva verksamhet, sora anges i punkt 1 i denna artikel, och
alt inle på något annat sätt deltaga i sådana handlingar.
Artikd
II
I
detla fördrags mening skall den yttre gränsen för den havsbollenzon som namnes
i arlikel I vara liktydig med den tolv sjöraUs yl-tergräns för den zon som
anges i avdelning 2 i konventionen angående territorialhavel och tilläggszonen,
undertecknad i Geneve den 29 aprU 1958. Den skall mätas i överensstämmelse raed
föreskrifterna i avdelning 1, kapitel II, i
vention and in accordance with international law.
Article III
1. In order lo promote the objectives of and ensure
compliance with the provisions of this Treaty, each Slate Party lo the Treaty
shall have the right to verify through observation the activities of other
Stales Parlies to the Treaty on the sea-bed and the ocean floor and in the
subsoil thereof beyond the zone referred to in Article I, provided that
observation does not inlerfere with such activities.
2. If after such observation rea-sonable doubls remain
concerning the fulfilraent of the obUgations assuraed under the Treaty, the
Slate Party having such doubls and the Slate Party that is responsible for the
activities giving rise to the doubls shall consult with a view to reraoving the
doubts. If the doubls persist, the State Party having such doubts shall notify
the other States Parties, and the Parties concerned shall co-operate on such
further procedures for verificalion as raay be agreed, induding appropriate
inspection of objects, slructures, installations or other facUities that
reasonably raay be expected to be of a kind described in Article I. The
Parties in the region of the activities, induding any coaslal Slate, and any
other Party so requesting, shall be entitled to participate in such
consultation and co-operation. After completion of the further procedures for
verificalion, an appropriate report shall be circulated lo other Parties by
the Party that initiated such procedures.
HHaMH
pasfleJia II nacxH
I sjok
KOHBeHUHH
H MCaCflyHapOflHHM
npasoM.
CxaTba III
1. Jljm coflCHCTBHa ocymecT-
BJieHHK) uejieii h oöecncHCHHa
coöJiiOÄeHHa nojioaccHHH HacToa-
mero floroBopa Kaacaoe ro-
cyaapcTBO-yHacTHHK floroBopa
HMeeT npaBo nposepKH nyTCM
HaGjHOflCHH» ÄcaTeJibHOCTH jxpy-
THX rocyaapcTB-yHacTHHKOB o-
roBopa Ha flue Mopeii h OKeanoB
H B ero Heapax sa npeaejiaMH
30HbI, ynOMHHaCMOH B CTaTbe I, npH yCJIOBHH, HTO 3T0
HaÖJIIO-
aeHHe ne
6yfleT McmaTb xaKOH
aeaTCJlbHOCTH.
2. EcjiH nocjie TaKoro Ha6jiio-
flCHHH OCTaHyTCa OÖOCHOBaHHbie COMHCHHa OTHOCHTCJIbHO
BblllOJI-
Heuna oGasarejibCTB, npHuaTbix no /I,oroBopy,
rocyaapcTBo-yHacTHHK, HMCiomee TaKHe com- HCHHa,
H rocyAapcTBo-ynacTHHK, Hecymee OTBeTCTBCHHocTb saaea-
TCJIbHOCTb, BbI3bIBaiOmyiO 3TH COMHCHHH,
KOHCyjIbTHpyiOTCa C
uejibio ycTpancHHa comhchhii.
EcjiH COMHCHHa ocTaioTca, ro-cyflapcTBO-ynacTHHK, HMCiomee
TaKHC COMHCHHa, yBCÄOMJiaBT
apyrHC
rocyaapcTBa-yHacTHHKOB H saHHTepecoBauHbie cTopoHbi
COXpyflHHHaiOT B OTHOUICHHH Ta-
KHX aaJibueiiiiiHX npoueayp npo-
BepKH, o KOTOpblX MOaCCT 6bITb
aocTHrnyTa floroBopcHHOCTb, BKJiioHaa cooTBCTCTByiomyK) hh-
CneKIIHIO OÖteKTOB, COOpyCHHH,
ycxaHOBOK hjih ÄpyrHX
ycTpoiicTB, Morymnx no CBoeMy xapaKTcpy
C aOCTaXOHHblM OCHOBaHHCM 6bITb OTHeCCHHblMH K TCM, KOTO-
pbie onpcfleaeHbi b
cxaTbc I. rocyaapcTBa-yHacTHHKH, naxoa-aiUHeca B paiioHe TaKoii
aeaTCJib-HOCTH, BKJiioHaa jno6oe npH-6peMCHoe rocyaapcTBo, h jik)6oh flpyroH ynacTHHK.KOTopbiH
SToro noxejiaex, hmciot npaso
npn-HHMaTb ynacTHe B TaKHX koh-
Prop. 1971: 83 19
denna
konvention och i enlighet med internationell rält.
Artikd III
1.
För atl främja syftet med detta fördrag och för att säkerställa efterlevnaden
av dess föreskrifter skaU varje fördragsslulande stat ha rätt all genom
observation kontrollera andra fördragsslutande staters verksamhet på havsbottnen
och i dennas underlag utanför den i arlikel I angivna zonen, förutsatt all
observationen inte stör sådan verksarahet.
2.
Ora efler en sådan observation grundat tvivel kvarstår rörande uppfyllandet
av de enligt fördraget åtagna förpliktelserna, skall den fördragspari, sora
hyser tvivlet, och den fördragspart, sora är ansvarig för den verksamhet vilken
orsakat tvivlet, överlägga i syfte att undanröja tvivlet. Om det ändå kvarstår,
skall den fördragspart som hyser tvivlet underrätta de övriga
fördragsparterna, och de berörda parterna skall saraarbeta i fråga ora sådana
ytterligare kontrollåtgärder, om vilka de kan komma överens, inbegripet vederbörlig
inspektion av föremål, byggnadsverk, installationer eller andra anordningar,
som rimligen kan förväntas vara av del slag som anges i arlikel I. Parterna i
verk-samhetsorarådet, inbegripet varje kuststat, och varje annan part sora så
önskar, skaU ha rätt att deltaga i överläggningarna och saraarbelet. När de
ytterligare kontrollåtgärderna har vidlagils, skall vederbörlig rapport
liUsläUas övriga parter av den part som tagit initiativet till sådana åtgärder.
3.
If the Stale responsible for the activities giving rise to the rea-sonable
doubls is not identifiable by observation of the object, strac-lure,
installation or other facUily, the State Party having such doubls shall notify
and raake appropriate inquiries of States Parties in the region of the
activities and of any other State Party. If il is ascer-lained through these
inquiries that a particular Stale Party is responsible for the activities,
that Slate Party shall consult and co-operate with other Parlies as provided in
paragraph 2 of this Article. If the idenlily of the Stale responsible for Ihe
activities cannot be ascer-lained through these inquiries, then further
verificalion procedures, induding inspection, raay be underlaken by the
inquiring Slate Party, which shall invite the participation of the Parlies in
the region of the activities, induding any coaslal State, and of any other
Party desiring lo co-operate.
4.
If consultation and co-operation pursuanl lo paragraphs 2 and 3 of this
Article have not removed the doubts concerning the activities and there
reraains a serious
cyjibTaHHax
h coTpyaHHHecTBe. Ilocjie
saBepuicHHa ÄajibHeHuiHX npoHCAyp npoBepKH ynacTunK, npoaBHBUiHii HUMunaTHBy b ot- HomcHHH TaKHX HpoHCflyp, pac-
CblJiaeT
COOTBCTCTByiOIHHil flOK-
jiaa apyrHM ynacTHHKaM.
3. EcjiH
nocpeacTBOM Haöjiio-
flCHHH oö-bCKTa, coopyaccHHa,
ycTanoBKH hjih apyroro ycT-
poiicTBa hcbosmoxho onosnaTb
rOCyflapCTBO, OTBCTCTBCHHOe 3a
fleaTCjibHocTb,
BbisbiBaiomyio OÖOCHOBaHHbie COMHCHHa, ro-cyflapcTBo-ynacTHHK, HMCiomee TaKHC
COMHCHHa, oöpaiuaeTCH
c
COOTBCTCTByiOHtHMH yBCflOM-
jiCHHaMH
H sanpocaMH k ro-cyflapcTBaM-ynacTHHKaM
paäo-Ha, rae hmcbt mccto TaKaa
AcaxejibHocTb, a xaKace k jhoöhm apyrHM
rocyAapcTBaM-ynacTHH-KaM. EcjiH B pesyjibTaTe 3thx
o6pameHHii BbiacHHXca, hto ot- BeTCTBCHHocTb
3a TaKyio aea-TCJibHOCTb HeccT KaKoc-TO onpc-acjieHHoe rocyaapcTBO-ynacT-HHK,
3TO rocyaapcTBO-ynacTHHK
KOHCyjlbTHpyeTCH
H COTpyflHH-
HacT
c apyrHMH ynacTHHRaMH, KaK 3TO npeaycMaxpHBaeTca b nyHKTe 2 HacToamen cTaTbH.
EcJlH c HOMOmbK» 3THX o6pa-
meHHH
HCJibsa ycTanoBHTb, Ka-Koe rocyaapcTBo hccct
otbctct- BeHHOCTb 3a TaKyK) aeaTCJib-HOCTb, TO BbiacHaiomee
ro-cyaapcTBO-ynacTHHK MoaceT hc- HOJibsoBaTb
aajibHCHHiHe npo-neaypw npoBepKH, BKJiiOHaa hh- cneKHHK),
npHHCM sto rocyaapcT-BO
npHFjiamaeT k ynacTHio b hhx TOcyflapcTBa-yHacTHHKOB aan-Horo
paäoHa, rae HMcex mccxo xaKaa
aeaxejibHocxb, BKJuonaa jiioöoe npH6pe»CHoe xocyAapcx-Bo, H JHoGoro flpyroro
ynacxHH-Ka, xejiaiomero coxpyAHHHaxb.
4. EcjiH
KOHcyjibxauHH h cox-
pyflHHHecxBo, npeflycMaxpH-
BacMbie B nyuKxax 2 h 3 nac-
Toameii CTaTbH, ne ycTpaHHJiH
COMHCHHli
OTHOCHTCJIbHO flea-
Prop. 1971: 83 21
3.
Ora observation av föreraål, byggnadsverk, instaUalioner eUer annan anordning
inte utvisar vilken stal som är ansvarig för den verksamhet, som givit upphov
till grandat tvivel, skall den fördrags-part som hyser sådani tvivel underrätta
och göra vederbörliga förfrågningar hos fördragsparter i verksamhetsområdet
och hos annan fördragspart. Om det fastställs genora dessa förfrågningar atl
en viss fördragspart är ansvarig för verksamheten, skall denna fördragspart
överlägga och samarbeta med andra parter i enlighet med punkt 2 i denna
artikel. Ora den för verksarahelen ansvariga statens identitet inte kan
fastställas genora dessa förfrågningar, kan ytterligare kontrollåtgärder,
inbegripet inspektion, vidtagas av den fördragspari som fraraställt förfrågningarna;
denna skall inbjuda parterna i verksamhetsområdet atl deltaga, inbegripet varje
kuststat, och varje annan part som önskar samarbeta.
4,
Om överläggningar och samarbete enligt punkterna 2 och 3 i denna artikel inle
har undanröjt tvivlet om verksarahelen, och uppfyllandet av fördragets
förpliklel-
question concerning fulfilment of the obligations assuraed
under this Treaty, a State Party may, in accordance with the provisions of Ihe
Charter of the United Nations, refer the malier lo the Security Council, which
may take action in accordance with the Charter.
5. Verificalion pursuanl to this Artide raay be underlaken
by any Slate Party using ils own raeans, or with the full or partial assistance
of any other Slate Party, or through appropriate international procedures
within the fraraework of the United Nations and in accordance with its
Charter.
6. Verificalion activities pursuanl lo this Treaty shall
not inlerfere with activities of other States Parties and shall be conducted
with due regard for rights recognized under international law induding the
freedoras of the high seas and the rights of coaslal States with respect lo the
exploration and exploilation of their conlinental shelves.
Article IV
Nothing in this Treaty shall be interpreted as supporting
or pre-judicing the position of any Slate Party with respect lo exisling international
conventions, induding the 1958 Convention on Ihe Territorial Sea and the
Conliguous Zone, or with respect lo rights or clairas which such State Party
raay asserl, or with respect lo recognition or non-recognition of rights or
clairas asserled by any other Slate, related to waters off ils coasls; induding
inter alla ler-
TCJIbHOCTH H OCTaiOTCa CCpbCS-HWe COMHCHHa
OTHOCHTCJIbHO
BbixiojiHCHHa o5a3aTejibCTB,
npHHaTbix HO HacToamcMy flo-roBopy,
rocyflapcTBO-ynacTHHK
MOXeT B
COOTBCTCTBHH C HOJIO-
xeHHaMH YcTaBa OpraHHsauHH OÖTjeKHHCHHbix HaHHH nepeaaxb
Bonpoc Ha paccMoxpeHHe Cobc- xa
BesonacHocxH, Koxopbiö mo- Hcex
npenpHHaxb aeiicxBHa b
COOXBCXCXBHH C VcXaBOM.
5. ripOBepKa B COOTBCTCTBHH
C HacToameJi CTaTbeit moäct
npoBOÄHTbca jiio6biM rocyapcT-
BOM-yHaCTHHKOM CBOHMH C06CT-BCHHblMH CpeflCTBaMH
HJIH HpH
nojiHOM HJIH HacTHHHOM cojxeHcj-BHH JiioGoro apyroro
rocyaapcT-Ba-yHacxHHKa, hjih nocpeflcxBOM
cooTBCTCTByiomHx McacflyHapofl-Hiix npoHCflyp B paMKax Opra-HHsauHH
06x,eÄHHeHHbix HauHH
H B COOTBCTCTBHH C CC YcTaBOM.
6. fleaxebHocxb ho
npoBepKe
B COOXBeXCXBHH C HacxoaiHHM
floroBopoM He flojixcna Mcmaxb
fleaxejibHocxH pyrHX rocy-
flapcTB-ynacTHHKOB h flojixcua
HpOBOÄHXbCa c flOJIHCHbIM yHC-
xoM
npaB, npH3HaHHbix b coox-
BeXCXBHH c MOKflynapOflHUM
npasoM, BKJiioHaa cBoöojiy ox-Kpwxoro Mopa, h npaBa npn-GpeKHbix rocyAapcTB b otho- HieHHH pasBCflKH H paspaöoxKH
HX KOHXHHeHXaUbHblX IliejIb(J)OB.
Cxaxba IV
HHKaKoe nojioxeune nacxoa-mero oroBopa ne aojiäho hc- xojTKOBbiBaxbca KaK
noflXBep-Aaiomee hjih Hanocautee
ymepö HOSHHHH jiioöoro xocyAapcxBa-ynacxHHKa b
oxhouichhh cy-mecxByioiHHX MeacayHapOAHbix
KOHBeHUHH, B TOM HHCJie KOH-
BCHHHH O xeppnxopHajibHOM MO-pe H npHjiexantCH sone 1958
rofla, HAH B OTHomeHHH npas hjih npexcHSHii,
o Koxopwx xaKoe rocyflapcxBO-ynacxHHK Moxex
SaaBHXb, HJIH B OXHOmeHHH npHS-
Prop. 1971: 83 23
ser
allvarligt kan sältas i fråga, kan en fördragspari i enlighet raed bestäraraelserna
i Förenta Nationernas stadga hänskjuta frågan lUl säkerhetsrådet, sora kan
vidtaga åtgärder i enlighet raed stadgan.
5.
Kontroll enligt denna arlikel kan förelagas av varje fördrags-part raed egna
raedel, eller med bistånd, helt eller delvis av någon annan fördragspart eller
genom lärapliga inlernalionella åtgärder inora Förenta Nationernas rara och i
enlighet raed dess stadga.
6.
KontroUverksarahel enligt della fördrag får inle störa andra fördragsslutande
staters verksarahet och skaU ulföras raed vederbörlig hänsyn till
folkrättsligt erkända rättigheter, inbegripet havets friheter och
kuslslalernas räll alt utforska och exploatera sina konlinentalsocklar.
Artikd
IV
Ingenting
i detta fördrag skall tolkas såsora slöd ål eller till förfång för någon
fördragsparts inställning lUl gällande internationella konventioner,
inbegripet 1958 års konvention angående territorialhavel och lilläggszonen,
eller till rättigheter eller krav sora en sådan fördragspari kan hävda, eller
till erkännanden eller bestridanden av rättigheter eller krav hävdade av
annan stat och vilka avser vattenområden utanför dess kust, inbegripet bland
annat ler-
rilorial seas and conliguous zones, or lo the sea-bed and
the ocean floor, induding conlinental shelves.
Artide V
The Parties to this Treaty underlake lo continue
negotialions in good failh concerning further measures in the field of
disarraa-ment for Ihe prevention of an arms race on the sea-bed, the ocean
floor and the subsoil thereof.
Article VI
Any Stale Party may propose araendraenls lo this Treaty.
Araendraents shall enter into force for each State Party accepting the
araendraents upon their acceptance by a raajority of the Stales Parlies lo the
Treaty and thereafter for each reraaining State Party on Ihe date of acceptance
by it.
Article VII
Five years after the entry into force of this Treaty, a
conference of Parlies lo the Treaty shall be held in Geneva, Switzerland, in order
lo review the operation of this Treaty with a view to assuring that the
purposes of the prearable and the provisions of the Treaty are being realized.
Such review shall lake into account any relevant lechnological developraents.
The review conference shall delerraine in accordance with the views of a
majority of those Parlies allending whether and when an additional review
conference shall be convened.
HaHHa HJIH HenpH3HaHHa
npas
HJIH npeXCHSHlI, SaaBJICHHblX JIIO-
6biM ApyruM rocyflapcxBOM ox-HocHxejibHO ero npHÖpeacHbix
BOA, BKJiionaa, cpcAH nponero, xeppHXopnaAbHoe Mope h upn-Aeacamyio sony, hjih
Ana Mopeii H OKeaHOB, BKAionaa kohxhhch-
XaAbHblH mCAblJ).
Cxaxba V
VHacxHHKH Hacxoaiuero Jl,o-roBopa o6a3yK)xca npoAOJiacaxb
B Ayxe Aoöpoö BOJiH neperoBopM B oxHomeHHH AaAbHeiimnx Mep B oGjiacxH
pasopyxcHHa b nejiax HCAonymcHHa fohkh Boopyace-HHH Ha AHe Mopeii h OKeauoB H B ero HCApax.
Cxaxba VI
Jlioöoe rocyAapcxBo-ynacxHHK Moacex npeAAaraxb nonpaBKH K
uacxoameMy Jorosopy. Hoh- paBKH
Bcxynawx b CHAy ana KaxAoro
rocyAapcxBa-ynacxHH-Ka, npHHHMawmero 3xh
nonpas-KH, nocjie npHHaxna hx
öoab- uiHHcxBOM rocyAapcxB-ynacxHH- kob
oroBopa, a BnocjieACXBHu AAa KaxAoro ocxaBuieroca ro-cyAapcxBa-yHacxHHKa
b achb npHHaxHa hm 3xhx nonpasoK.
Cxaxba VII
Hepes 5 ner nocjie Bcxynjienna B CHjiy HacToamero JoroBopa
B eneBC (UlBCHitapHa) cosw-BaexcH KOH(J)epeHHHa rocyAapcxs-ynacxHHKOB oroBopa
AJia pac-CMOxpeuna xoro, KaK AeiicxByex HacxoamHH JtoroBop, hxoGm HMexb ysepeKHOCxb b xom, hxo HCAH, HSAOxeHHbie B
HpeaMÖyAc, H noAoaccHHa fl,oroBopa ocy-mecxBAaioxca. IlpH xaKOM pac-
CMOXpCHHH AOAaCHbl GblXb opHHa-Xbl BO BHHMaHHC AlOÖbie
XCXHH-
necKHC AocxHXCHHa, HMeroiune oxHoiucHHe K AauHOMy
floroBO-py. TaKaa KOHepeHuna Moxex
B COOXBCXCXBHH C MHCHHaMH
Prop.
1971: 83 25
rilorialhav
och tilläggszoner, eller havsbottnen, inbegripet konlinentalsocklar.
Artikel
V
De
fördragsslulande staterna förbinder sig att fortsätta uppriktigt menade
förhandlingar om ytterligare åtgärder på nedruslningsorarådet för all hindra
en kapprustning på havsbottnen och i dennas underlag.
Artikd
VI
Varje
fördragspari kan föreslå ändringar i detla fördrag. Ändringar skall för varje
fördragspart som godkänner dera träda i kraft, då de har godkänts av elt
flertal av de fördragsslulande staterna, och därefter för varje övrig
fördrags-part, den dag den godkänner dera.
Artikd
VII
Fera
år efter detla fördrags ikraftträdande skall en konferens hållas mellan
fördragsparlerna i Geneve, Schweiz, för att granska hur fördraget fungerar i
avsikt alt förvissa sig om alt ändamålet med fördragets preambel och dess bestämmelser
förverkligas. Denna granskning skall beakta alla tillgängliga teknologiska
framsteg. Granskningskonferensen skall i överenssläraraelse raed den åsikt sora
flertalet dellagande parter hyser besluta om och när en ytterligare
granskningskonferens skall samraankallas.
Artide VIII
Each Stale Party to this Treaty shall in exercising ils
national sovereignly have the right lo withdraw frora this Treaty if it decides
that exlraordinary evenls related lo the subject raatter of this Treaty have
jeopardized the suprerae inlerests of ils counlry. Il shall give notice of
such withdrawal lo all other Stales Parties to the Treaty and to the United
Nations Security Council three raonths in advance. Such notice shall include
a stateraent of the exlraordinary evenls il considers lo have jeopardized ils
supreme inlerests.
Article IX
The provisions of this Treaty shall in no way affect the
obligations assuraed by Stales Parlies to the Treaty under international instruraents
establishing zones free frora nuclear weapons.
Article X
1. This Treaty shaU be open for signature lo all States.
Any State which does not sign the Treaty before ils entry into force in accordance
with paragraph 3 of this Article raay accede to it at any tirae.
2. This Treaty shaU be subject to ratification by
signatory States.
öoAbiUHHCXBa npHcyxcxByioiAHx Ha Hcii ynacxHHKOB peiUHXb,
AOAJKHa jiH 6bixb cosBana ao- nojiHHxejibHaa
KOHtjjepeHUHa pjia paccMoxpcHHa BonpocoB o
ACHCXBHH OXOBOpa H B KaKHC CpOKH.
Cxaxba VIII
KaacAoe rocyAapcxBo-yiacx-HHK Hacxoamero oroBopa b nopaAKe ocymecxBJicHHa cBoero
rocyAapcxBCHHoro cyBepennxexa HMeex HpaBO BbräxH hs /oxobo- pa, ecjiH oHo peiuHx, hxo csa-saHHbie c coAepaccHHeM Hacxoamero florOBOpa
HCKJHOHHXeAb-
Hbie o6cxoHxejn>cxBa nocxasHAH noA yrposy BbiciuHe
HHxepecbi cxpaHbi. O xaKOM bbixoac oho yBBAOMAaex
sa xpn Mecaqa Bcex ApyxHx ynacTHHKOB I],oroBopa H CoBCT Be3onacHocTH Opra-
HHSaHHH OÖtCAHHeHHblX HaEtHII.
B xaKOM yBCAOMJieHHH AOJiacHO coAepxaxbca saaBJienHC o6 hc- KjuoHHxejibHbix oGcxoaxeAbCT-Bax,
Koxopbie oho paccMaxpn-Baex KaK
HOCxaBHBiuee hoa yrposy ero
BbicuiHe HHxepecbi.
CTaTba IX
flojioaceHHa HacToamero JXo-roBopa HH B Koeii Mcpe ne
saT-paxHBaioT oöasaxejibcxBa, Bsa-xbie Ha ce6a rocyAapcxBaMH-ynacxHUKaMH
floroBopa no MeacAynapoAHbiM coxAamcHHaM, ynpescAaiomHM sohh, cboöoa- Hbie ox aflepHoro opyacna.
CxaTba X
1. HacToamnii floroBop ot-
Kpwx AJia noAHHcaHHa ero bccmh
xocyAapcxBaMH. JIio6oe rocy-
AapcxBO, Koxopoe hc hoahh-
uiex /loroBop ao BCxynACHua
ero B CHJiy b cootbcxctbhh c
nyuKxoM 3 AaHHoii cxaxbH, mo-
JKCT npHCOCAHHHTbCa K HBMy B
Aio6oe BpcMa.
2. HacToamHii oroBop hoa-
AeacHT paTH4)HKauHH xocyAapcT-
Prop.
1971: 83 27
Artikd
VIU
Varje
fördragsslulande stat skall under utövande av sin nationella suveränitet ha
räll atl frånträda fördraget, om den finner atl extraordinära händelser,
samraanhängande raed äranel för della fördrag, har äventyrat dess högsla
intressen. Den skall underrätta alla andra fördragsslutande stater och
Förenta Nationernas säkerhetsråd ora sådani frånträdande tre månader i förväg.
Sådan underrättelse skall innefatta en redogörelse för de extraordinära
händelser som den anser ha äventyrat dess högsta intressen.
Artikd
IX
Bestämmelserna
i detla fördrag skall inte på något sätt påverka fördragsslulande stats
förpliktelser enligt inlernalionella avlal ora upprättande av kärnvapenfria zo-
Artikel
X
1.
Delta fördrag skall slå öppet för undertecknande för alla stater. Stat sora
inte undertecknar fördraget före dess ikraftträdande enligt punkt 3 i denna
arlikel kan när som helst ansluta sig lill del.
2.
Delta fördrag skall ratificeras av signatärstaterna. Ratifika-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Instruraents
of ratification and of accession shall be deposited with the Governraenls of
the Union of Soviel Socialist Republics, the United Kingdom of Great Britain
and Northern Ireland and the United Stales of America, which are hereby
designated the Depositary Governments.
3.
This Treaty shall enter into
force after the deposit of instra-raents of ratification by twenly-two
Governraenls, induding the Governraenls designated as Depositary Governments
of this Treaty.
4.
For States whose instraraents
of ratification or accession are deposited after the entry into force of this
Treaty it shall enter into force on the date of the deposit of their
instruments of ratification or ac-
5.
The Depositary Governraenls shall promptly inform the Governments of all
signatory and acceding Stales of the date of each signature, of the date of
deposit of each instrument of ratification or of accession, of the date of the
entry into force of this Treaty, and of the receipt of other nolices.
6.
This Treaty shall be registered by the Depositary Governraenls pursuanl to
Article 102 of the Charter of the United Nations.
BaMH, noAOHcaBuiHMH ero.
Pa-
TH4)HKaHHOHHbie
XpaMOTbl H AO-KyMCHTbl O npHCOeAHHeUHH
cAaioxca
na xpancHHC npaBH-TCjibcxBaM Coiosa Cobcxckhx
CoHHajiHcxHHecKHx FecnyöJiHK,
CoCAHHeHHOrO KopOACBCXBa
BeJIHKO-ÖpHXaHHHH
H CcBepHoii HpnaHAHH
H CoeAHHCHHblX
nixaxoB
ÄMepHKH, Koxopbie HacxoantHM nasHanaioTca b
Ka-HecxBC npaBHXCJibCTB-AenosHTa-
PHCB.
3. HacToaiHHH
,I|oroBop BCTy-
nacT B CHAy hocac CAanu na
xpancHHe paxH(|)HKaHHOHHbix
rpaMOT ABaAAaTbK) AsyMa npa-
BHTejibCTsaMH, BKAioHaa npasH-
xeAbCTBa, HasHaneHHbie b xa-
necTBC AenosHTapneB Hacxoa
mero floroBopa.
4. Aa
rocyAapcxB, paxH4)H-
KaimoHHbie rpaMoxbi hjih AOKy-
MCnXW
o npHCOeAHHCHHH KOTOpblX 6yAyT CAaHbi Ha xpaHenne nocAe BcxynACHHa b cHjiy Hacxoamero floroBopa, OH
Bcxy-naex b CHAy b AeHb cAann Ha xpaneHHe hx paxH(J)HKaHHOHHbix rpaMOX HAH
AOKyMCHxoB O npH-
COeAHHCHHH.
5. ITpaBHxeAbcxBa-AenosHxa-
PHH
HeSaMBAJIHXeAbHO H3Bema-K)T HpaBHxejibcTBa Bcex nOAHH-
CaBIHHX H npHCOeAHHHBmHXCa
K
HacxoameMy floroBopy ro-cyAapcTB o Aaxe KaacAoro noA-HHcaHHa, Aaxe CAann na
xpa-
HCHHC KaaCAOii paXH4)HKaAHOH-
Hoii
rpaMoxbi hjih AOKyMCHxa o npHCoeAHHeHHH,
Aaxe Bcxy-HACHHa B CHAy HacToamcxo flo-roBopa, a xaKace o nojiyneifflH
HMH
APyXHX yBeAOMACHHH.
6. HacToamHii
IoxoBop aoa-
»ceH ÖHTb saperHCTpHpoBan npa-
BHTeJIbCTBaMH-Aen03HTapHaMH B
COOTBCTCTBHH
CO cxaxbeii 102 YcTaBa OpraHHsauHH 06T>eAH-
HCHHblX
HailHH.
Prop. 1971: 83 29
tions-
och anslutningsinstrument skall deponeras hos De Socialistiska
Rådsrepublikernas Unions regering. Förenade Konungariket Storbritannien och
Nordirlands regering och Amerikas Förenta Staters regering, vilka härmed
utses tUl deposilarieregeringar.
3.
Della fördrag skall träda i kraft då tjugotvå regeringar, däribland de som
utsetts lill deposilarieregeringar, har deponerat sina
ratifikationsinstrument.
4.
För stat vilkens ralifikations-eller anslutningsinstrument deponeras efler
delta fördrags ikraftträdande skall fördraget träda i kraft den dag då dess
ratifikations- eller anslulningsinslruraent deponeras.
5.
Deposilarieregeringarna skall oraedelbart underrätta alla stater, sora har
undertecknat och anslutit sig till fördraget om dagen för varje undertecknande,
dagen för deposition av varje ralifikations-eller anslutningsinstrument, dagen
för detta fördrags ikraftträdande, saral ora dagen för raollagandel av andra raeddelanden.
6.
Della fördrag skall registreras av deposilarieregeringarna enligt arlikel 102
i Förenta Nationernas stadga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Article XI
This
Treaty, the Chinese, English, French, Russian and Spanish texts of which are equally
authentic, shall be deposited in the archives of the Depositary Governments.
Duly certified copies of this Treaty shall be transmitted by the Depositary Governraenls
lo the Governraenls of the States signatory and acceding thereto.
In
witness whereof the undersigned, being duly aulhorized thereto, have signed this
Treaty.
CTaxba XI
Hacxoamaii
AoroBop, anrAHH-CKHii, HcnaHCKHH, KHxaiicKHii,
pyCCKHH H ipaHUySCKHH XCKCXbl
Koxoporo aBAaroxca paBHO ayTen-THHHbiMH,
CAaeTca Ha xpancHne B apxHBbi npaBBTCAbCTB-Aeno-
SHXapHCB. OAÄHblM o6pa30M
saBcpeHHbie
kohhh Hacxoamero floroBopa npenpoBOÄAaioxca
npaBHxejibcxBaMH-AenosHxapH-aMH npaBHxejibCTBaM rocyAap-cxB, noAHHcaBmax floroBop
h
npHCOeAHHHBIHHXCa K HCMy.
B yAocxoBepcHHc nero Hnace-noAnHcaBmneca,
aoaähmm o6- pasoM Ha TO ynoAHOMOHCHUbie,
noAHHcaAH HacToamHH floroBop.
Prop. 1971:83 31
Artikel
XI
Detla
fördrag, vars engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter skall ha sararaa
vitsord, skall deponeras i deposi-tarieregeringarnas arkiv. Vederbörligen
bestyrkta avskrifter av detla fördrag skall av deposilarieregeringarna
överlämnas till regeringarna i de stater som har undertecknat eller anslutit
sig lill fördraget.
Till
bekräftelse härav har undertecknade, därtill befullmäkligade, underskrivit detla
fördrag.
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 7I02I3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (5)
5 kopplingar i 4 dokument.
- Prop. 2009/10:205 Kontroll av produkter med dubbla användningsområden s. 27 i texten
- Ds 2009:59 Exportkontroll m.m. av produkter med dubbla användningsområden i texten
- Bet. 1971:UU12 Utrikesutskottets betänkande angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden i texten
- Bet. 1971:UU16 Utrikesutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av fördrag om förbud mot placering av kärnvapen och andra massförstö… s. 1 · s. 5 i texten