Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition om vissa pensionsfrågor, m.m.

1971 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1971:87, Kungl. Maj:ts proposition om vissa pensionsfrågor, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 87 år 1971 Prop. 1971:87

Nr 87

Kungl. Maj:ts proposition om vissa pensionsfrågor, m. m.;
given Stockholms slott den 2 aprU 1971.

Kungl. Majit viU härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen all
bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj.ts

Min allernådigsle Konungs och Herres frånvaro,

enUgt Dess nådiga beslut:

BERTIL

BERTIL LÖFBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås vissa ändringar i statens
allmänna tjänstepensionsreglemenle (SPR). Härigenom kommer alt regleras frågor
om tUlämpningen av reglementet i vissa fall av långvarig ledighet och om
frånskild makes rätt till familjepensionsförmån efter avliden arbetstagare
under lid, innan förordnande därom har vunnit laga kraft. Dessutom föreslås
vissa ändringar i förordnandepensionskungörelsen bl. a. i syfte att kunna
förbättra förordnandepension under vissa särskilda förutsättningar.

Förslag läggs också fram om reglering av äldre pensioner
ulan tilläggsförmåner samt om pensionering av viss personal vid institutet för
svensk språkvård, Ericastiftelsens läkepedagogiska institut, särskolor och särskilda
skolenheter för den kommunala vuxenutbildningen.

I propositionen föreslås dessutom pension och höjd
pensionslön för vissa personer.

1 - Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 87.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:87

Utdrag av protokoUet över finansärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 april
1971.

Närvarande: Statsminislern PALME, ministern för utrikes
ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC
NILSSON, LUNDKVIST, GEUER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Statsrådet Löfberg anmäler efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter vissa pensionsfrågor, m. m., och anför.

I, Frånskild makes rätt att uppbära familjepensionsförmån
enligt SPR

Enligt 13 § 1 mom. statens allmänna
tjänstepensionsreglemente (1959:287) SPR - har under vissa förutsättningar
efterlevande make och barn till arbetstagare rätt till familjepensionsförmån
efter denne. Enligt 13 § 2 mom. kan domstol i en del fall förordna alt också
frånskild make skall äga rätt till familjepensionsförmån. När domstolen prövar
frågan, har den att beakta förhållandena för annan, med vilken arbetstagaren
har varit eller är gift. Det bör nämnas att förordnande kan meddelas, även om
ansökan därom har kommit in till domstolen först sedan arbetstagaren avlidit.
Om domstolen meddelar förordnande enligt SPR, kan den frånskilde enligt 13 § 3
mom. börja lyfta sin familjepensionsförmån tidigast fr. o. m. kalendermånaden
efter den varunder hans rält lUl förmånen har inträtt. Denna rätt anses inträda
först i och med att domstolens förordnande vinner laga kraft.

Vid beräkningen och fördelningen av
familjepensionsförmånens bruttobelopp räknas enligt 14 § 2 mom. SPR efterlevande
make och fränskild make (eller två frånskilda makar) endasl som en enda
förmåns-berättigad. Ett förordnande om familjepensionsförmån ål en frånskild
make kommer därigenom att påverka storleken av den familjepensionsförmån som
eventuellt tUlkommer efterlevande make eller annan frånskild make. Sådant
förordnande kan också påverka bruttobeloppet av familjepensionsförmån som tillkommer
arbetstagarens barn. Frågan i vilken utsträckning socialförsäkringsförmåner
inräknas i bruttobelopp bedöms för varje berättigad för sig med hänsyn lill
hans rätt tUl sådana förmåner.

Föredraganden

För alt en frånskild make skall få rält lill
familjepensionsförmån förutsätts i förut angivna fall förordnande av domstol.
Sådant förord-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:87 3

nande meddelas vanligen under arbetslagarens livslid, t.
ex. i dom på äktenskapsskillnad. Ansökan om rätt lill sådan förmån kan emeUertid
prövas även efter arbetstagarens frånfälle.

Meddelas förordnande om rätt lill familjepensionsförmån
för frånskUd make efler arbetslagarens frånfälle, utgår enligt nuvarande
ordning förmånen först sedan förordnandet har vunnit laga kraft. Av det förut
anförda framgår atl domstols förordnande om pension åt frånskild kan innebära
en minskning av den pensionsförmån som utgår tiU en annan person. Om den
sistnämnde - i eget intresse klagar över domstolens beslut, kan det dröja,
innan den frånskUde kommer i åtnjutande av sin förmån.

Bankoutskottet har i memorial (1968:71) angående engångsunderstöd
åt Margaretha Frantz uttalat, alt del ter sig mindre tiUfredsställande atl
annan förmånsberältigad efterlevande kan åstadkomma att frånskild makes rätt lill
andel i familjepensionsförmån inträder från senare tidpunkt genom att han
överklagar förordnandet därom.

Jag delar bankoulskollels uppfattning. SPR bör ändras så,
att ett av domstol meddelat förordnande om frånskild makes rätt till familjepensionsförmån
efter avliden arbetstagare kan få verkan redan fr. o. m. kalendermånaden efter
den då förordnandet meddelats. Pensionsförmånen lill den frånskUde kan dock inle
utbetalas förrän förordnandet vunnit laga kraft. På belopp som utbetalas
retroaktivt lill den frånskilde bör ulgå ränta enligt de närmare bestämmelser Kungl.
Majit meddelar.

Familjepensionsförmån
för annan berättigad bör från nämnda månadsskifte t. v. utgå med det mindre
belopp som skulle ha gällt om den frånskilde haft del i förmånen. Jag föreslår
alt så skall ske. Vinner domslolsförordnandet laga kraft, kommer den
provisoriska regleringen att få definitiv giltighet för sådan annan berättigad.
Denne får således inget intresse av atl överklaga förordnandet enbart i syfte atl
få större pensionsförmån under viss ytterligare tid. Skulle åter domslolsförordnandet
inte komma att slå fast, skall förmånerna regleras om med retroaktiv verkan.
Också på retroaklivbelopp som betalas ut i anledning härav bör få beräknas
ränta enligt de närmare bestämmelser Kungl. Maj:l meddelar.

För att ge
förutsättningar för tillämpning av den föreslagna ordningen bör domstol ha atl
utan dröjsmål underrätta pensionsmyndighel inte bara, som nu är fallet, när
förordnande som avses här har vunnit laga kraft utan också när förordnandet har
meddelats och, om förordnandet upphävs, när beslut därom har vunnit laga kraft.
Bestämmelser härom bör tas in i kungörelsen (1959:405) angående skyldighet för
domstolar m. fl. att meddela uppgifter rörande anställningshavare och
förutvarande anställningshavare i statens tjänst m. fl. i vissa mål och
ärenden. TUl denna fråga torde jag få återkomma senare.

För att
genomföra vad jag här föreslagit förutsätts bl. a. vissa ändringar i SPR. Kungl.
Majit bör inhämta riksdagens bemyndigande alt göra dessa ändringar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:87

11. TUlämpningen av SPR i vissa fall av långvarig ledighet

Frågor om förmåner under tjänstledighet från statligt
reglerad anställning regleras i allmänhet genom avtal. Tid för ledighet med C-avdrag
tillgodoräknas för löneklassuppflyttning men får däremot inte, utom i vissa
fall, beaktas vid beräkning av tjänstår i pensionshänseende. I allmänhet
behåller arbetstagaren rätten till ålders-, sjuk- eller familjepension under
ledigheten.

Rätten tUl tjänstledighet från statligt reglerad
anställning föreligger i en del fall som är generellt reglerade i författning.
Annars prövar i princip myndighet frågor om och för hur lång tid ledighet skall
beviljas. 1 vissa fall av längre ledigheter ligger dock beslutanderätten hos Kungl.
Majit.

1 cirkulär (1970i388) om tjänstledighet med C-avdrag, m. m.
meddelas vissa riktlinjer för myndigheternas prövning av frågor om sådan
ledighet för innehavare av statligt reglerade anställningar. Beträffande vissa
slag av tjänstledigheter med C-avdrag ges i cirkuläret normer beträffande den
längsta tid under vilken tjänstledighet för angivna ändamål får beviljas. Det
torde inte finnas några motsvarande normer för beviljande av ledighet utan lön
för arbetstagare i annan kommunal eller enskild tjänst som omfattas av den
statliga personalpensioneringen.

Statens personalpensionsverk har i skrivelse den 23
december 1970 tagit upp frågan om tUlämpningen av SPR på vissa icke-statliga
arbetstagare som beviljats långvarig tjänstledighet för enskild angelägenhet m.
m.

Såvitt pensionsverket kunnat finna är man på icke-slatligl
håll i allmänhet restriktiv vid beviljande av längre tjänstledigheter. 1 några
fall, som på senare tid uppmärksammats inom pensionsverket, har det dock
förekommit att icke-statlig huvudman beviljat arbetstagare långvariga
tjänstledigheter för enskilda angelägenheter eller för tjänstgöring utanför SPR-området.

Mot bakgrund av de normer som enligt det tidigare nämnda
cirkuläret gäller för beviljande av ledighet är det enligt pensionsverket
angeläget att man i sådana fall vid tillämpningen av SPR kan betrakta SPR-anställ-ningen
som upphörd, när tjänstledigheten har pågått en längre tid. Enligt
pensionsverket är detta förfaringssätt också önskvärt bl. a. för att inte Kungl.
Majits prövning av ansökningar om förtidspension skall bli iUusorisk i vissa
fall.

Pensionsverket förordar att det las in föreskrifter i SPR
om begränsning av reglementets tillämpning i avsedda fall. Om inte pensionsmyndig-helen
medger annat, bör begränsningen inträda när tjänstledigheten har pågått mer än elt
år i följd. Begränsningen bör inte hindras av kortare avbrott i
tjänstledigheten.

Pensionsverket avser att tillämpa den berörda spärregeln
så att begränsningen inte sker rutinmässigt när de formella förutsättningarna
för tjänstledigheternas längd har uppfyllts. Verket kommer alltså vid tiUämpningen
att ta hänsyn tUl de närmare omständigheterna i del särskilda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:87 5

fallet och låta de statliga normerna för
tjänstledighet vara aUmänt vägledande.

Föredraganden

Ett betydande antal arbetstagare hos kommunala eller
enskilda arbetsgivare* omfattas av den statliga personalpensioneringen utan
att inneha slalligl reglerad tjänst. Dessa arbetsgivares praxis vid beviljande
av ledighet utan lön varierar beroende på skUda förhållanden. I många fall lorde
man vara ganska återhållsam när det gäller att bevilja ifrågavarande
arbetstagare längre ledigheter ulan lön. Del förekommer dock, enligt vad
pensionsverket upplyst, att ledighet i sådana fall för enskilda angelägenheter
eller för tjänstgöring utanför SPR-området beviljas under längre tid än som
normalt skulle komma i fråga vid tUlämpning av cirkuläret om tjänstledighet med
C-avdrag, m. m.

1 likhet med pensionsverket finner jag del mindre
tillfredsställande att man beviljar icke-statliga arbetstagare med pensionsrätt
enligt SPR alltför långvariga ledigheter utan lön, eftersom arbetstagaren
enligt vad som sagts förut behåller ett pensionsskydd under sådan ledighet.

Jag förordar därför att etl tUlägg görs till 3 § SPR av
innehåll alt arbetstagare med anställning, som ej är statligt reglerad, skaU,
om pensionsmyndigheten inte medger annat, upphöra att vara underkastad reglementet,
när han varit ledig utan lön under mer än ett åri följd. Vid tillämpningen
härav bör kortare avbrott i ledigheten ej beaktas. Pensionsmyndighetens
prövning av dessa frågor bör ske enligt de riktlinjer som pensionsverket
angivit.

Kungl. Majit bör inhämta riksdagens bemyndigande att göra
den ändring i SPR som jag nu har förordat.

III. Pensionering av viss personal m. m.

A. Personal vid institutet för svensk språkvård

Nämnden för svensk språkvård, som började sin verksamhet
1944, har enligt sina stadgar till uppgift att följa del svenska språkets
utveckling i tal och skrift samt utöva en språkvårdande verksamhet. Nämnden
skall också verka för att vidmakthåUa och stärka den nordiska språkgemenskapen.

Nämnden är en ideell förening. Den har f. n. 29 ledamöter,
av vilka 8 utses av statliga organ och 7 av institutioner som står staten nära.
Bland sina ledamöter utser nämnden ell arbetsutskott.

Nämndens verksamhet finansieras genom anslag från olika
bidragsgivare, bl. a. staten, statens humanistiska forskningsråd och Svenska
Akademien. Bidragen från staten och forskningsrådet utgör f. n. tillsammans
något över hälften av nämndens inkomster. I övrigt har nämnden egna inkomster
av vissa uppdrag saml från försäljning och utgivning av skrifter m. m.

1 * - Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 87.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:87 6

Institutet för svensk språkvård har inrättats av nämnden
för att i första hand svara för det språkvårdande arbetet. Nämndens
arbetsutskott är styrelse för institutei.

Personalen vid institutet utgörs av institutets chef, en
vetenskaplig medarbetare och ett skrivbiträde med deltidstjänstgöring. För de
två förstnämnda tillämpas det statliga lönesystemet. 1 övrigt är några anställningsvillkor
inle fastställda men man följer eller avser att följa de löne-och
anställningsbestämmelser som gäller för ordinarie statstjänstemän.
Anställningarna är inte förenade med statlig personalpensionsrätt.

Nämnden för svensk språkvård har i skrivelse den 3
september 1970 anhållit om pensionsrätt enligt SPR för fast anställd personal
vid institutet för svensk språkvård.

Statens personalpensionsverk anför i yttrande den 22
oktober 1 970 att del reella statliga inflytandet på institutets verksamhet
måhända kan anses svara mot förutsättningarna för SPR-anslutning, såvitt det
beror på statens representation i nämnden för svensk språkvård. Vad däremot
angår de direkta och indirekta statsbidragen till verksamheten konstaterar
pensionsverket, att de under innevarande budgetår visserligen uppgår till mer
än hälften av de totala bidragen till nämndens verksamhet men inte är bestämda atl
avse någon viss statsbidragsprocent. Ätminstone formellt sett är statsbidragen
inte heller bestämda all svara mot de driftunderskoll som annars skulle
uppkomma. Det statsbidrag som följer av en anslutning till den statliga
personalpensioneringen skulle därför i fråga om den statliga bindningen vara av
mera kvalificerat slag än de redan förekommande direkta statsbidragen. Vid
bedömningen av frågan om SPR-anslutning av personalen vid institutet kan det
enligt pensionsverket vara av viss betydelse att motsvarande institutioner i
Danmark, Finland och Norge är statliga.

Pensionsverket finner att de lönetekniska förhållandena
inte hindrar SPR-anslutning av institutets två vetenskapligt utbildade
tjänstemän. Vid nuvarande sysselsättningsgrad och utformning av lönevUlkoren
uppfyller skrivbiträdet däremot inte förutsättningarna för sådan anslutning.

Föredraganden

Den rådgivande och upplysande verksamhet som bedrivs av
nämnden för svensk språkvård har fått allt större betydelse på senare år. Inte
minst statliga organ vänder sig tiU nämnden för språklig granskning av t. ex.
författningstexter som är under arbete. De språkanvisningar som f. n. följs
inom statsdepartementen och riksdagen har utarbetats i samråd med nämnden.
Ekonomiska bidrag från staten och statens humanistiska forskningsråd utgör f. n.
något mer än hälften av nämndens inkomster.

Flertalet av nämndens ledamöter utses av statliga
myndigheter eller av institutioner som står staten nära.

Med beaktande av nämnda omständigheter anser jag att det
finns förutsättningar all inordna personalen vid del av nämnden inrättade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:87 7

institutet för svensk språkvård i den statliga
pensioneringen.

Jag
förordar alltså att SPR får tUlämpas på arbetstagare vid institutet.
Anslutningen bör gälla för liden fr. o. m. den 1 juU 1971.

En
förutsättning för anslutning till SPR bör vara all arbetstagaren har lön som
svarar mol månadslön enligt statlig lönegrad och alt anställningsvillkoren i
övrigt är utformade i principiell överensstämmelse med grunderna i AST.
Anställningarna bör anslutas på villkor att de anmäls till Och registreras hos
statens personalpensionsverk. Särskilda avgifter till personalpensionsverket
bör utgå.

Viss
ändring i bilagan tiU SPR behövs för att genomföra förslaget. Kungl. Majit bör
inhämta riksdagens bemyndigande att göra denna ändring.

B. Personal vid Ericastiftelsens läkepedagogiska institut

Den verksamhet som bedrivs vid Ericastiftelsens läkepedagogiska
institut utgörs väsentligen av psykisk hälsovård bland barn och ungdom samt av
undervisning och forskning. Enligt överenskommelse mellan staten och Stockholms
kommun svarar staten för ca 45 % och kommunen för ca 55 % av kostnaderna för
stifteisens verksamhet till den del de inte bestrids av elev- och
patientavgifter.

Personalen vid institutet utgörs av tjugo lönegradsplacerade
tjänstemän, som är upptagna på avlöningsstaten, och av två städerskor, som
avlönas av medel från omkostnadsstaten. Två tjänstemän och de båda städerskorna
tjänstgör på deltid. En av städerskorna beräknas komma att övergå till
heltidsarbete den I juli 1971.

SPR tillämpas på de anställningar vid institutet som är
upptagna på avlöningsstaten. 1 princip krävs heltidstjänstgöring för atl
arbetstagare skall bli underkastad reglementet. Kravet gäller dock inte när
lönen utgår enligt statlig eller kommunal lönegrad. Städerskeanställningarna,
som inte är upptagna pä avlöningsstaten, kan däremot inte förenas med
pensions-rätt enligt reglementet.

Alla arbetstagare pä avlöningsstat vid institutet har som
nämnts lönegradsplacerad tjänst och har alltså under i övrigt stadgade
förutsättningar pensionsrätt också vid deltidsanställning. Däremot kan de inte
medges att som tjänstår i pensionshänseende tUlgodoräkna tid för tidigare
anställning vid institutet, i vilken de inte har avlönats av medel från
avlöningsstaten.

Styrelsen
för Ericastiftelsen har i skrivelse den 14 januari 1970 hemställt om
statsbidrag till den engångsavgift som förutsätts för att husmodern vid
institutet Anna Liljeblad skall som tjänstår för pension enligt SPR få
tillgodoräkna tid för anställning där fr. o. m. den 1 september 1949, då hon
började tjänstgöra på heltid, till den 1 juli 1964, då hon blev underkastad
reglementet.

Skolöverstyrelsen tillstyrker bifall liU framställningen i
yttrande den 14 maj 1970.

Statens personalpensionsverk, som yttrat sig i ärendet den
20 augusti

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:87 8

1970, förordar att statsbidrag utges lill engångsavgift
som avser lid fr. o. m. den I juli 1959. Härvid har pensionsverket beaktat att
Liljeblad under tiden dessförinnan inte hade sin anställning upptagen på
avlönings-stat.

Föredraganden

Statens pensionsansvar för arbetstagare vid
Ericastiftelsens läkepedagogiska institut har begränsats till dem som är
upptagna på avlöningsslaten. Detta förhållande medför att städerskorna, som
avlönas av medel från omkostnadsstaten, inte kan få statlig pensionsrätt. En
annan konsekvens av begränsningen är, att arbetstagare, som är underkastade SPR,
bara får räkna tjänstår för tid när de har tjänstgjort vid institutei i
anställning på avlöningsstat.

Med hänsyn
lill att institutet i princip finansieras med statliga och kommunala medel
anser jag atl arbetstagarna vid institutet inte bör i pensionshänseende
behandlas sämre än om de hade varit statligt eller kommunalt anställda. Jag
föreslår därför att pensionsbestämmelserna ändras så att pensioneringen kan
omfatta även arbetstagare som inte är upptagna på avlöningsstaten. Vid bifall
till förslaget kommer arbetstagarna författningsenligt att mot vederbörlig
pensionsavgift kunna få räkna tjänstår retroaktivt för tid då de har varit
heltidsanställda vid institutet, även om de inte har avlönats av medel från
avlöningsstaten.

De förut
angivna finansieringsförhållandena talar enligt min mening för all man också
bör låta personal med deltidsanställning, i vilken lön inle utgår efter
lönegrad, under förutsättning av vederbörlig avgiflsbetalning få samma
pensionsvillkor som om de hade varit statsanställda. I detta sammanhang vill
jag hänvisa till det bemyndigande som 1970 års riksdag (prop. 1970:104, SU 1970i96,
rskr 1970i222) har lämnat beträffande kamreraren vid institutet Elly
Ljungström.

Styrelsen
för Ericastiftelsen har hemställt om statsbidrag till den engångsavgift som
behövs för att husmodern Anna Liljeblad skall få tillgodoräkna viss
anställningstid som tjänstår för pensionsförmån. Tid för sådan anställning på
avlöningsstat, som inte varit förenad med pensionsrätt, kan hon redan f. n.
tillgodoräknas författningsenligt. Enligt mitt nu framlagda förslag kommer hon
dessutom att få tillgodoräkna tid, när hon tjänstgjort på minst halvtid med
avlöning av andra medel än från avlöningsstaten. För bekostande av de
pensionsavgifter som fordras vid den nu angivna regleringen, finns, för statens
del, medel tillgängliga. Jag räknar med alt Stockholms kommun kommer alt ställa
medel till förfogande för bestridande av kommunens andel i kostnaderna.

För att
genomföra vad jag har förordat för arbetstagare vid institutet, vUka inte är
upptagna på avlöningsstat, krävs viss ändring i SPR-bilagan. Den förordade
regleringen i övrigt bör genomföras med slöd av föreskrifter vid sidan av
reglementet. Kungl. Majit bör inhämta riksdagens bemyndigande i angivna
hänseenden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:87 9

C. Personal vid skogsbruksskolor

Enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970:4, SU
1970:32, JoU 1970:4, rskr 1970:92 och 99) avses huvudmannaskapet för den
skogliga yrkesutbildningen skola flyttas från skogsvårdsstyrelserna till
landstingskommunerna tidigast den 1 juli 1971. Det är inte avsett att
övergången tUl nytt huvudmannaskap skall vara tvingande. I den mån utbildningen
"inte övertas av landstingskommun, avser man att den t. v. skall bedrivas
under samma huvudman som tidigare.

Vissa personalproblem kommer alt uppstå i samband med att
huvudmannaskapet flyttas. En del arbetstagare blir övertaliga främst till
följd av nedläggning av skolor, ändrade grunder för bedömning av lärarbehov m.m.
Enligt prop. 1970:4 förväntas emellertid personalproblemen inte komma att bli
mer omfattande. Det ankommer på organisationskommittén för behandling av vissa
frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (OJST)
att närmare utreda de personalfrågor som blir aktuella. Kommittén har också
enligt sina direktiv bl. a. att utreda frågan om vilka skogsbruksskolor som med
hänsyn till utbildningsbehovet kan komma i fråga för nedläggning.

Skogsstyrelsen har i pro:nemoria den 13 mars 1971 tagit
upp frågan om avgångsförmåner till personal som blir övertalig i samband med
det flyttade huvudmannaskapet för den skogliga yrkesutbildningen. Styrelsen
anför därvid bl. a. följande.

Det torde f. n. stå klart att landstingen i Jönköpings,
Kronobergs, Kristianstads, Örebro, Kopparbergs och Västernorrlands län samt
Gotlands kommun kommer att överta huvudmannaskapet för den skogliga
yrkesutbildningen inom resp. områden den 1 juli 1971. Enligt vad som har kommit
till skogsstyrelsens kännedom överväger ytterligare något landsting att överta
huvudmannaskapet vid nämnda tidpunkt. Övriga landsting torde, såvitt kan
bedömas, komma att följa de förut nämndas exempel senast den 1 juli 1972.

Skogsstyrelsen räknar med att antalet skogsbruksskolor
kommer att minska betydligt. Den personal som främst torde komma att drabbas av
en nedläggning är ekonomi- och hantverkar(vaktmästar)personal, men även
lärarpersonalen torde komma att beröras i viss utsträckning. I flertalet fall
torde det vara möjligt att bereda de arbetstagare, som blir övertaliga, annan
sysselsättning i anslutning till nedläggningen. I andra fall synes det inte
finnas några sådana möjligheter. Del kan la längre eller kortare tid, innan man
kan bereda nytt arbete åt de berörda.

Skogsstyrelsen finner det rättvist och billigt att
avgångsvederlag av närmast engångskaraktär får ulgå i någon form till dem som
blir övertaliga ulan att genast kunna beredas nytt arbete.

Föredraganden

Den beslutade flyttningen av huvudmannaskapet för
skogsbrukets yrkesutbildning kommer sannolikt inte att få några mera omfattande

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.1971:87 10

verkningar i personalhänseende. Vissa övertalighelsproblem
kan emellerlid komma att uppstå, särskilt i de fall där utbildningen
avvecklas.

Det är
enligt min mening skäligt att personal som friställs i förevarande sammanhang
kan gottgöras i någon form. Kungl. Maj:t kan utan särskilt bemyndigande besluta
om förtidspension, när vissa föreskrivna villkor är uppfyllda. Det kan
emellertid bli aktuellt med ekonomiska förmåner av annat slag, såsom t. ex.
avskedsersättningar. För atl sådana förmåner skall kunna utges, krävs
bemyndigande av riksdagen.

Jag finner det angeläget att också ta upp frågan om
pensionsvillkor för de anställda efter övergång till landstingskommunal tjänst.

Så länge
skogsvårdsstyrelse fungerar som huvudman för skogsbruksskola, har de anställda
vid sådan skola rält att bh underkastade SPR under i övrigt gällande
förutsättningar. Bestämmelserna härom, som finns intagna i bilagan till
reglementet, bör upphävas, när huvudmannaskapet slutligt har flyttals.

Företrädare för, å ena sidan, finans-, utbildnings- och
jordbruksdepartementen samt, å andra sidan. Svenska landstingsförbundet har
haft överläggningar om statsbidrag för utbildningen vid skogsbrukslinje m. m.
Härvid har förutsatts att staten och skogsvårdsstyrelserna svarar för
pensionskostnader som avser tjänstetid hos skogsvårdsstyrelserna. Frågan om
personalens pensionsvillkor i framtida anställning aktualiseras vidare i detta
sammanhang. Det kan även härvid bli aktuellt med statliga pensionsåtaganden,
åtminstone för rektorer och lärare. För sådana åtaganden kan komma att
förutsättas särskilt bemyndigande.

Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att
besluta om ekonomiska förraåner och ändra bilagan lill SPR enligt vad jag har
angivit i det föregående.

D. Vissa studierektorer

Enligt gällande stadgor skall vid särskola och särskild
skolenhet för den kommunala vuxenutbildningen finnas ordinarie tjänst för
studierektor.

Föredraganden

1 likhet med vad som gäller för studierektorer vid
grundskolor bör tjänst för ordinarie studierektor vid särskola och kommunal
skolenhet för vuxenutbildning anslutas lill SPR. Detta bör gälla för tid
tidigast från tidpunkt som Kungl. Maj:t bestämmer.

För att genomföra förslaget behövs vissa ändringar i
bilagan till SPR, vilka bör gälla fr.o.m. den tidpunkt då tjänsterna kunde
inrättas. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande atl göra dessa
ändringar.

IV. Ändringar i förordnandepensionskungörelsen
m. m.

Enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970:103, KU
1970:34 och SU 1970:132, rskr 1970:248 och 308 samt prop. 1970:165 bU. 11, SU

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:87 11

1970:218, rskr 1970:433) kan Kungl. Maj:t successivt byta
ut fullmaktstjänst för landshövding mol ordinarie tjänst som tillsätts med
förordnande för bestämd lid. Sådant byle kan också ske om innehavaren av
fullmaktstjänst så önskar. Landshövding som innehar sådan tjänst blir
underkastad förordnandepensionskungörelsen (1959:288).

Pensionsförmåner som bestäms med direkt tillämpning av SPR
är till sin storlek beroende av del totala antal tjänstår arbetstagaren kan
tillgodoräkna. Pensionen är hel när detta antal utgör ett visst föreskrivet
minimum, som regel 30. Annars är den proportionellt avkortad.

I förordnandepensionskungörelsen föreskrivs vissa lUlägg lill
och undantag från bestämmelserna i SPR. I fråga om egenpension - som betecknas
förordnandepension och egenlivränta avviker dessa tillägg och undantag
väsentligt från vad som annars gäller enligt reglementet.

Beloppet av förordnandepension eller egenlivränta enligt
kungörelsen bestäms primärt med beaktande av tid för innehav av den eller de förordnandetjänster
som har grundat rätten lill förmånen. För hel förordnandepension förutsätts
bara tolv års fortlöpande innehav av sådana tjänster. Pensionen kan i allmänhet
inte avkortas med mer än 15 %. Egenlivräntas belopp bestäms på grundval av
förhållandel mellan den tid som beaktas och ett antal tjänstår som utgör minst
30.

Enligt kungörelsen gäller dessutom en garantiregel som
tillämpas när arbetstagaren vid tillträdet av förordnandetjänsten innehar annan
tjänst med statlig pensionsrätt. Egenpensionsförmån enligt kungörelsen får då inle
understiga elt belopp som är beroende av vad som skulle ha utgått i pension om
arbetstagaren bibehållit den tidigare tjänsten.

Vid beräkning av tjänstår för landshövding, som har
fullmakt på sin tjänst, brukar man enligt praxis ta större hänsyn till
verksamhet utanför det statliga området än för statens arbetstagare i
allmänhet. Landshövding, som tillsätts med förordnande och vid tillträdet av
förordnande-tjänsten inte innehar annan anställning med statUg pensionsrätt,
kan däremot inte få sin förordnandepension eller egenlivränta enligt kungörelsen
uppräknad med hänsyn tiU föregående verksamhet.

Statens personalpensionsverk har i promemoria den 9
november 1970 tagit upp denna fråga och därvid anfört bl. a. följande.

Del synes
pensionsverket mindre lämpUgt att förordnandepensionskungörelsen i vissa fall inle
ens efter särskild prövning av Kungl. Maj:t gör det möjligt alt beakta
arbetslagarens förhållanden före tillträdet av den tjänst som grundar rätten
till egenpensionsförmånen. Alt kunna beakta dessa förhållanden kan vara
motiverat bl. a. när arbetstagaren skulle med direkt tillämpning av SPR kunna
medges tillgodoräkning av lid för verksamhet av intresse för det allmänna. Ett
särskilt skäl tUl atl nu ta upp denna fråga, ulan alt vänta på en mera allmän
översyn av den statliga personalpensioneringen, är del planerade utbytet av
landshövdingarnas fullmaktstjänster mot tjänster som lUlsätts med förordnande
för bestämd tid.

Pensionsverket framhåller vidare att man på ohka sätt bör
kunna beakta tid före tillträdet av förordnandetjänsten i den utsträckning som

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:87 12

är skälig, när man skall bestämma egenpensionsförmån
enligt förordnandepensionskungörelsen. Det resultat som bör åsyftas är att
förmånen i sådana fall skall bli avkortad i mindre utsträckning än som skulle
följa av nuvarande bestämmelser. Övervägande skäl lalar för den enkla lösningen
all bestämmelsen om avkortning av förordnandepension kompletteras med ett
förbehåll om all pensionen skall avkortas, i den mån Kungl. Maj:l inle medger
annat av särskilda skäl, och alt man upphäver bestämmelsen om alt egenlivräntas
belopp primärt bestäms med tillgodoräknande som tjänstår för endast lid, under
vilken tjänstemannen i oavbruten följd före avgången innehaft den eUer de
tjänster som grundar rätten lill livräntan. Enligt pensionsverket finns del inle
tillräckliga skäl atl låta ändringarna i bestämmelserna omfatta bara vissa av
de tjänster som förordnandepensionskungörelsen är tillämplig på.

Föredraganden

Som framgår av det föregående kan man vid tillämpning av förordnandepensionskungörelsen
i vissa fall inte bestämma egenpensionsförmåns belopp med beaktande av lid när
arbetstagaren före tillträdet av förordnandetjänst har innehaft annan
anställning eller annars fullgjort arbete eller uppdrag.

En följd härav är att landshövding, som är förordnad för
bestämd tid, kan bli sämre ställd i pensionshänseende än om han innehaft
fullmaktstjänst. Jag finner detla otillfredsställande. Det förekommer i fråga
om landshövding vissa speciella rekryteringsgrunder som man bör ta hänsyn till
vid prövning av fråga om förbättring av pensionsförmån på grund av tidigare
verksamhet av intresse för det allmänna. Samma betraktelsesätt bör tillämpas i
vissa andra fall, exempelvis för chefer för ämbetsverk, när det föreligger
särskilda skäl med hänsyn till rekryteringen.

Vissa ändringar i förordnandepensionskungörelsen behövs
för att möjliggöra en sådan förbättring av vissa förordnandeljänstemäns egenpen-sionsförmåner.

1 kungörelsen bör sålunda tas in en föreskrift att Kungl. Maj:l
skall kunna dispensera från reglerna om avkortning av förordnandepension, när
del är särskilda skäl lUl det. I förenklande syfte bör stadgandet utformas
generellt. Jag räknar emellertid med att det bara kommer att utnyttjas för de
förordnandetjänstemän som avses i detta sammanhang.

Vidare bör man ta bort kungörelsens föreskrift om
bestämmande av egenlivränta med liUgodoräknande av endast lid för innehav av
den eller de tjänster som grundar rätten tiU livräntan. Vid bifall härtill
kommer förordnandeljänstemäns egenlivränta att beräknas efter samma grunder som
för statens arbetstagare i allmänhet. Del finns ingen anledning att i della
hänseende skilja mellan olika förordnandetjänstemän. Denna ändring bör alltså
gälla samtliga dessa tjänslemän.

Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att ändra
förordnandepensionskungörelsen enligt vad jag nu har förordat. Vidare bör Kungl.
Majit bemyndigas all, när det finns särskUda skäl till det.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:87 13

tillerkänna landshövding, som avgår från fullmaktstjänst, egenpension
under de förutsättningar och enligt de grunder som gäUer enligt nämnda
kungörelse.

V, Tjänstårsberäkning i pensionshänseende för icke-statligt
anstäUda skolledare och lärare vid vissa slag av ledighet m, m,

I skolväsendet hos kommunerna finns bl. a. anställningar
som konsulent, assistent eller skolbibliotekarie, som föreståndare eller
biträdande föreståndare för läromedelscentral eller AV-central, som
pedagogassistent inom den psykiska barna- och ungdomsvården och som provledare
för viss skolpsykologisk verksamhet. Dessa anställningar är kommunalt reglerade
och avser i flertalet fall arbete på deltid.

Eftersom de med anställningarna förenade arbetsuppgifterna
är av pedagogisk karaktär, anställer man ofta lärare för att fullgöra dem.
Anställningstiden är i princip begränsad. Efteråt brukar läraren återgå till
lärartjänst, om han inte erhåller tjänst som skolledare.

Hur pensionsförhållandena gestaltas för lärare vid
tjänstgöring i här avsedd kommunalt reglerad anställning beror dels på hur man
har reglerat den frånvaro från lärartjänsten som föranletts av tjänstgöringen,
dels på anställningsvillkoren i nämnda anställning.

Småskollärare, folkskollärare eller speciallärare medges
som regel viss nedsättning av undervisningsskyldigheten för att fullgöra
ifrågavarande tjänstgöring. Oavkortad lön på lärartjänsten utgår alltså under
tjänstgöringen och tiden för densamma tillgodoräknas utan inskränkning som tjänstår
enligt SPR.

För övningslärare, som tjänstgör som konsulent i
övningsämne vid grundskolan, har berörda tjänstgöring karaktären av fyllnadstjänst.
Den inräknas alltså i lärartjänsten.

I andra fall än de nu nämnda måste lärare vid här avsedd
tjänstgöring vara helt eller partiellt ledig från lärartjänsten. Läraren har
därvid att vidkännas C-avdrag på lönen i lärartjänsten eller, när ledigheten är
partiell, ett motsvarande mindre avdrag.

I här avsedda kommunall reglerade anstäUningar kan lärare
bli underkastade kommunala pensionsbeslämmelser under vissa förutsättningar
bl, a, i fråga om tjänstgöringens omfallning och varaktighet. Blir läraren i sådani
faU berättigad tiU pension enUgt SPR viss tid efter avgång från nämnda
anställning, får han som tjänstår enUgl reglementet tiUgodoräkna liden för
innehav av anställningen enUgt reglerna om samordning av statlig och icke-statUg
Ijänstepensionsrätl. Samtidigt bortfaller den rätt liU kommunal pensionsförmån
som han har intjänat under samma

tid,

I andra fall har läraren inte kommunalt pensionsskydd i
den kommunalt reglerade anställningen. Han får då inte heller tillgodoräkna
anställningstiden som tjänstår vid ett framlida bestämmande av pension enligt SPR.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop 1971:87 14

Också rektor eller studierektor kan anlitas för
tjänstgöring i anstäUning som avses här. Det förekommer i sådana fall att sådan
tjänsteman för ändamålet medges nedsättning av sin undervisningsskyldighel i
den statligt reglerade tjänsten. Det är emellertid mera vanligt att han får hel
eller partiell ledighet från nämnda tjänst. Konsekvenserna i fråga om lön och tjänstårsberäkning
i pensionshänseende blir desamma som för lärare.

Svenska
kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet har tagit upp frågan om
reglering av pensionsförhållandena för lärare som innehar här avsedd kommunalt
reglerad anställning. Överläggningar i frågan har ägt rum mellan, å ena sidan,
representanter för förbunden och, å andra sidan, företrädare för finans- och
utbildningsdepartementen.

Föredraganden

Det torde vara av värde för skolväsendet att lärare
anlitas för tjänstgöring i kommunalt reglerad anställning som avses här. Det är
av den anledningen motiverat att man vidtar åtgärder för att inte försvåra
rekryteringen av lärare till ifrågavarande anställningar.

Som nämnts
kan lärare medges nedsatt undervisningsskyldighet eller tjänstledighet för
tjänstgöring i den kommunalt reglerade anställningen. Det förekommer också för
viss lärarkategori generell föreskrift om att sådan tjänstgöring inräknas i
lärartjänsten. Vilket alternativ som kommer i fråga beror främst på vad läraren
har för typ av lärartjänst.

Regleringen
av frånvaron från lärartjänsten och anställningsformen i den kommunalt
reglerade anställningen har betydelse från pensionssynpunkt.

Enligt min
mening bör man utreda förutsättningarna för och värdet av enhetliga
föreskrifter för reglering av sådan frånvaro från lärartjänst som medges för
att läraren skall kunna inneha kommunalt reglerad anställning av det slag jag
nämnt i det föregående. Man bör också överväga åtgärder med syfte att läraren
inte blir sämre ställd i pensionshänseende genom att han för angivna ändamål
helt eller delvis frånträder utövningen av sin lärartjänst. Härvid uppstår
fråga om hur uppkommande pensionskostnader skall bestridas. Denna fråga
förutsattes skola prövas med beaktande av att det väsentligen är fråga om
verksamheter, till vilka staten i princip inte bidrar ekonomiskt, och att
medgivande till beräkning av tjänstår för pensionsförmån enligt SPR innebär
indirekt statsbidragsgivning.

Även rektor eller studierektor kan komma att anlitas för
uppgifter som det är fråga om här. Den avsedda utredningen bör därför omfatta
också dem.

I avvaktan på den ifrågasatta regleringen bör man redan nu
vidta viss provisorisk åtgärd. Jag förordar därför att tid för innehav av ovan
nämnd kommunalt reglerad anställning, i vilken arbetstagaren ej varit underkastad
kommunala pensionsbestämmelser, t. v. får tillgodoräknas vid beräkning av tjänstår
för pensionsförmån enligt SPR. Härav uppkommande kostnadsfrågor får övervägas
vid den kommande utredningen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop,
1971:87 15

De provisoriska bestämmelser, som är nödvändiga all
meddela, bör gälla fr. o. m. den ljuU1971l. v.

Kungi. Majit kan utan särskilt bemyndigande meddela sådana
bestämmelser. Hithörande spörsmål har emellertid en inte obetydlig räckvidd.

Jag hemställer därför att Kungl. Majit ger riksdagen tUl
känna vad jag har anfört i det föregående.

VI. Efterlevande makes
pensionsrätt enligt äldre familjepensions-

bestämmelser

Efterlevande makes rätt lill familjepensionsförmån är
enligt såväl SPR som äldre statliga pensionsreglementen beroende av att
arbetstagaren har ingått äktenskapet senast den dag han uppnått en viss högsta
levnadsålder, som regel 60 år. Enligt SPR gäller dock inte detta
åldersvillkor, om maken antingen genom äktenskapet har förlorat rätten till
familjepension, som utgått på grund av statliga pensionsbestämmelser, eller
tidigare har varit gift med arbetstagaren innan denne överskridit åldersgränsen.

Det har nu uppkommit fråga om att nämnda undantagsregler
skall gälla även pensionstagare med rätt tUl pension enligt äldre pensionsreglementen.

Föredraganden

Genom tillkomsten av SPR slopades i vissa undantagsfall
villkoret om arbetslagarens ålder vid äktenskapets ingående som förutsättning
för efterlevande makes rätt till familjepensionsförmån. Samma undantag bör
enligt min mening gälla också när det är fråga om rätt till familjepensionsförmån
enligt äldre statliga pensionsreglementen. Vid den reglering som förutsätts
härför bör beaktas att annan efterlevande kan ha författningsenlig rätt till
familjepensionsförmån efter den avlidne.

Jag förordar att på angivet sätt modifierade bestämmelser
meddelas om generell tillämpning av de undantagsregler som det här är fråga om.

Kungl. Majit bör inhämta riksdagens bemyndigande att
meddela sådana bestämmelser.

VII. Reglering av vissa äldre pensioner m. m.

1 samband med förstatligandet av den allmänna
väghållningen på landet den I januari 1944 uppkom olika problem när det gällde
att pensionera den personal som hade varit anställd hos vägdistrikt.

Efter beslut av 1944 års riksdag (prop. 1944i260, BaU 1944i51,
rskr I944i354) utfärdades pensionsbestämmelser för vägarbetare som hade tilllrält
statlig tjänst efler fyllda 60 år och därför inte kunde bli underkastade 1942
års tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare. Dessa
pensionsbestämmelser blev gällande också för vägarbetare som hade permitterats
under år 1943 eller stått kvar i tjänst till utgången av

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:87 16

samma år men på grund av hög ålder inte kunde sysselsättas
vid den statliga vägorganisationen.

Pensionsbestämmelserna utformades principiellt efter
mönster från 1942 års bestämmelser om summarisk pension åt arbetare (SFS 1942i696).
Avsteg gjordes dock i fråga om de årliga pensionsbeloppen. Dessa fastställdes
till 708 kr., när anställningstiden uppgick lill 15 men inte 20 år, lill 900
kr., när anställningstiden uppgick till 20 men inte 25 år, och tUl 1 104 kr.,
när anställningstiden uppgick till lägst 25 år. Beloppen förenades inte med
rörliga tilläggsförmåner. Inte heller upptogs något särskilt högre belopp för
en anställningstid av lägst 30 år. De angivna beloppen svarade i stort sett mot
80 % av vad som år 1944 utgick i pension till manlig arbetare enligt de
summariska pensionsbestämmelserna.

1946 och 1947 års omregieringar av äldre pensioner
omfattade också ifrågavarande pensioner åt vägarbetare. Efter förbättringen
sistnämnda år utgick dessa pensioner med 996, 1 272 resp. 1 560 kr. om året.
Samma belopp gällde för de vägarbetare som var kvar i tjänst efter den 30 juni
1947.

Under åren 1947-1958 ökade statliga pensioner i allmänhet
med ca 60 %, medan här avsedda f. d. vägarbetares pensioner höjdes med sammanlagt
bara ca 40%. Härom beslutade 1953 och 1958 års riksdagar (mot. 1953ili8l och Ilil07,
SU 1953il74, rskr 1953i252 resp. prop. 1958il50, SU 1958il07,rskr 1958i252).

Pensionernas belopp utgör efter 1958 års höjning 117, 149
resp. 183 kr. i månaden. De har därefter inte ändrats.

Statsanställdas
Förbund har i skrivelse den 19 mars 1971 hemställt att de f. d. vägarbetarnas
pensioner uppräknas med beaktande av socialför-siikringsförmänernas och andra
statliga tjänstepensioners höjning sedan år 1958. Vidare bör enligt förbundet
ifrågavarande pensioner för framtiden ändras i samma takt som andra
tjänstepensioner.

Föredraganden

De berörda f. d. vägarbetarna uppbär statlig pension utan tilläggsförmåner.
Levnadskostnadernas stegring sedan ifrågavarande pensioner senast höjdes har
avsevärt minskat pensionernas realvärde.

Jag anser att man bör överväga ändring av pensioneringen
för här avsedda f. d. vägarbetare i syfte att anpassa deras pensioner till de
grunder som gäller för äldre statspensioner i allmänhet. Härvid förutsätts att
vissa frågor utreds närmare.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter anser jag
emellertid att man redan nu bör besluta om en provisorisk förbättring av ifrågavarande
pensioner. Det bör ankomma på Kungl. Majit att besluta därom i nära anslutning
till grunderna för 1953 och 1958 års regleringar.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att statens
personalpensionsverk betalar ut ett fåtal andra pensioner utan rörliga
tilläggsförmåner. Flertalet av dessa pensioner har tillkommit i samband med
statens övertagande av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:87 17

enskild verksamhet (jfr SU 1953:174). Pensionerna har, i
den mån de inte utgör ersättning för förlorad bisyssla eller vederlag för
överlåten egendom, omfattats av tidigare lämnade bemyndiganden lill höjning av
de f. d. vägarbetarnas pensioner. Också nu ifrågavarande pensioner bör
förbättras enligt de grunder som avses för pensioner till vägarbetarna.

Kungl. Maj:t har i några fall tiUerkänt årligt understöd
åt änkor efter f. d. vägarbetare och andra här åsyftade f. d. arbetstagare. Den
reglering av pensionerna som kan komma att beslutas bör gäUa även dessa
understöd.

Den reglering som jag nu har förordat bör gälla fr. o. m.
den I juli 1971 t. v. Den torde komma alt beröra etl sextiotal personer med
rätt till pension eller årligt understöd.

Kungl. Maj:t
bör inhämta riksdagens bemyndigande att besluta om den provisoriska reglering
av vissa äldre pensioner och årliga understöd som jag nu har förordat.

VIII. Pension åt vissa personer

A. F. d. städerskan Ingeborg From

Ingeborg From, som är född den 26 mars 1901, anställdes
den 1 februari 1947 som städerska vid arbetsförmedlingen i Sandviken, I den
egenskapen blev hon statsanställd i samband med arbetsförmedlingarnas
förstatligande den 1 januari 1948. Sysselsättningsgraden i hennes anställning
vid arbetsförmedlingen var aldrig så hög att hon kunde bli underkastad statliga
pensionsbestämmelser.

From var under tiden den 1 januari 1948-den 31 mars 1965
samtidigt anställd som städerska vid Sandvikens stads polisdistrikt. 1 den
anställningen var hon underkastad kommunala pensionsbestämmelser åren 1956,
1957 och 1959. Sysselsättningsgraden var i övrigt, frånsett åren 1953-1955 som
beaktades som kvalifikationstid, lägre än som fordrades för kommunal
pensionsrätt.

På grund av polisväsendets förstatligande blev From den 1
april 1965 statsanställd även i sin egenskap av städerska hos polisdistriktet.
Hennes arbetstid i statlig tjänst har sedan dess uppgått till eller överstigit
halvtid. Hon hade emellertid vid nämnda tidpunkt uppnått den för henne gällande
pensioneringsperiodens nedre gräns, 60 år, och kunde därför inte heller då få
statlig pensionsrält.

From, som frånlräll sina anställningar den 31 mars 1968,
har ansökt om pension hos statens personalpensionsverk. Genom beslut den 29
februari 1968 lämnade pensionsverket hennes ansökan ulan bifall.

Statens personalpensionsverk har den 27 juli 1970
underställt ärendet Kungl. Majits prövning och därvid föreslagit att From tiUerkänns
pension.

Till slöd för sitt förslag anför pensionsverket att From
får anses uppfylla de i praxis tillämpade förutsättningarna för pension efter
beslut i särskild ordning, om man beaktar hennes anställning i både statlig och

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop, 1971:87 18

förstatligad verksamhet. Hon har innehaft de nämnda
anställningarna i mer än 21 år och tjänstgöringens sammanlagda omfattning har i
mer än 17 är överstigit halvtid och under tre år därutöver uppgått till minst
18 timmar i veckan.

Svenska kommunförbundet erinrar i skrivelse den 9 mars
1971 om de grunder som tillämpats vid bestämmande av kommunernas bidrag till
pensionskostnad för personal som har gått över tUl statstjänst i samband med
polisväsendets förstatligande. Med hänsyn tUl nämnda grunder kan enligt
förbundet Sandvikens kommun inte anses skyldig att lämna särskilt bidrag till
den pension av statsmedel som From kan komma att tillerkännas.

Föredraganden

Frågan om pension till From bör enligt min mening bedömas
med beaktande både av tiden för hennes anställning hos arbetsförmedling och den
tid dä hon var anställd hos polisdistrikt före polisväsendets förstatligande.
Med hänsyn till långvarigheten av de båda anställningarna och den sammanlagda
tjänstgöringens omfattning får hon anses uppfylla förutsättningarna för pension
efter beslut i särskild ordning. Jag förordar alltså att hon tiUerkänns pension.
Den bör utgå fr. o, m. dagen efter hennes avgång,

I överensstämmelse med förslag av pensionsverket bör
pensionens bruttobelopp bestämmas till 202 kr, per månad i 1968 års
pensionslönenivå. Härtill kommer sådan särskild höjning som avses i 12 § 3 mom,
SPR.

Med hänsyn till vad Svenska kommunförbundet har anfört
anser jag mig inte kunna räkna med att Sandvikens kommun bidrar till pensionskostnaderna.
Den pension som jag nu har förordat bör alltså helt bekostas från inkomsttiteln
Pensionsmedel m. m.

Kungl. Majit bör inhämta riksdagens bemyndigande att
besluta om pension åt From enligt vad jag här har föreslagit.

B. Operachefen Göran Gentele

Göran Gentele, som är född den 20 september 1917, har
bakom sig en långvarig verksamhet vid Operan och andra teatrar. Hans första
förordnande som chef för Operan avsåg perioden den 1 juli 1963-den 30 juni
1966. Förordnandet har förlängts två gånger, i båda fallen för tre år i sänder.
Nuvarande förordnande utlöper alltså den 30juni 1972.

Gentele har antagit ett erbjudande att bli chef för
Metropolitan Opera Association i New York. Det är avsett att han skall
tillträda tjänsten först den 1 juli 1972 men verka där under viss tid
dessförinnan för att sätta sig in i det nya arbetet.

Med hänsyn härtill har Gentele begärt ledighet från
tjänsten som chef för Operan fr. o. m. den 1 september 1971 till dess hans
förordnande på tjänsten löper ut.

Gentele har begärt att få pension.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:87 19

Föredraganden

Frågan om pension till Gentele på grund av hans
tjänstgöring som chef för Operan får bedömas med beaktande av de särskilda
omständigheter som föreligger. Jag anser mig inte böra medverka till att han tiUerkänns
pension fr. o. m. dagen efter avgången från operachefstjänsten men vill däremot
inte motsätta mig att pension får utgå till honom från 63 års ålder eller den
tidigare tidpunkt, när hans tjänstgöring som chef för Metropolitan Opera
Association kan komina att upphöra.

Den pension jag sålunda förordar bör få ett bruttobelopp
bestämt med tiUämpning av stadgandet 2 c till 12 § SPR i förordnandepensionskungörelsen
samt höjas, ändras och samordnas enligt SPR med anslutande föreskrifter.
Efterlämnar Gentele vid sitt frånfälle anhöriga som är berättigade tiU famUjeUvränla,
bör de få åtnjuta familjepension beräknad enligt grunderna i SPR och förordnandepensionskungörelsen.
De förordade pensionerna bör bekostas från inkomsttiteln Pensionsmedel m. m.

Kungl. Majit bör inhämta riksdagens bemyndigande att
besluta om pension åt Gentele och hans eventuella efterlevande enligt vad jag
här har föreslagit.

IX. Pensionslön för överläkaren Hans Feychting

Hans Feychting, som är född den 27 juni 1925, innehade den
31 december 1969 en kommunal tjänst som överläkare i lönegrad KB 4 vid
Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus. 1 samband med att verksamheten vid
barnsjukhuset lades ner och fördes över lill Sit Görans sjukhus den 1 januari
1970 erhöll han vid sistnämnda sjukhus en statlig tjänst i lönegrad SKE 3. Med
den nya tjänsten följer rätt lill viss avlöningsförstärkning.

Enligt den tjänsteförteckning som gäller för läkare inom
kommunal sjukvård fr. o. m. den 1 januari 1970 är tjänst som överläkare
placerad i lönegrad KB 3. Överläkare som den 31 december 1969 innehade tjänst i
högre lönegrad än KB 3 tillhör dock den högre lönegraden så länge han innehar
samma anställning.

Föredraganden

När Feychting gick över från kommunal till statlig tjänst
placerades han i lägre lönegrad än den som tidigare gällde för honom. På grund
av den avlöningsförstärkning som är förenad med den statliga tjänsten är han
dock inte oförmånligare ställd i avlöningshänseende. Däremot blir hans framtida
pensionsförmåner sämre.

Enligt min mening bör övergången inte medföra försämrade
pensionsförmåner för Feychting. Vid framtida bestämmande av pensionsförmån
enligt SPR för honom eller hans efterlevande bör det därför enligt mitt förslag
anses som om månadslönen enligt lönegrad C 2 den statliga lönegrad som svarar
mot KB 4 - gäller som pensionslön för hans överläkartjänst vid Sit Görans
sjukhus så länge han fortlöpande innehar den.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:87 20

Kungl. Majit bör inhämta riksdagens bemyndigande att
besluta om den pensionslön för Feychting som jag nu har förordat.

X. Särskilda förmåner åt viss
övertalig personal vid den till socialstyrelsens skärmbUdscentral hörande skärmbildspatrullverksamheten

Kungl. Majit beslöt den 21 november 1969 alt de av
socialstyrelsen organiserade skärmbildspatrullerna, som sedan år 1946 utfört
allmänna skärmbildsundersökningar, skulle upphöra med sin verksamhet med
utgången av mars 1970.

Personalen vid skärmbildspatrullerna utgjordes hösten 1969
av tolv röntgentekniker i lönegrad Ae 14 och sju skärmbildsbiträden i lönegrad Ae
9. Alla dessa utom två, vilkas anställning upphört, överfördes den 1 oktober
samma år till extra tjänster i samma lönegrad.

Socialstyrelsen hemställde i skrivelse den 5 mars 1970 om
avgångsvederlag eller ersättning i annan form till den personal som berördes
av nedläggningen,

TCO.s statstjänstemannasektion gjorde i skrivelse den 23
mars 1970 framställning i liknande syfte.

Statens omplaceringsnämnd yttrade sig den 20 maj 1970 över
framställningarna,

TCOis statstjänstemannasektion inkom sedermera med en
kompletterande, den 1 3 juli 1970 dagtecknad skrivelse i ärendet.

Nedläggningen
av socialstyrelsens skärmbildspatrullverksamhet skapade problem för den berörda
personalen. Tillgängliga resurser sattes in för att hjälpa de röntgentekniker
och skärmbildsbiträden som inte genast kunde beredas nya anställningar.

Vissa av
de berörda arbetstagarna fick i väntan på lämpligt nytt arbete tillfälle att
genomgå arbetsmarknadsutbildning för omskolning lill andra yrken. Därvid uppbar
de utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966i368, ändrad senast
1970:182) med belopp som betydligt understeg den tidigare lönen. Genom beslut
den 4 september 1970 medgav Kungl, Majit dem att i stället åtnjuta ersättning
som svarade mol den tidigare lönen minskad med beloppet för de bidrag de
uppburit.

Genom insatser av omplaceringsnämnden och socialstyrelsen
har alla som så önskat nu kunnat beredas nya anställningar i landstingskommunal
eller statlig tjänst. Omplaceringen medförde emellertid försämrad löneställning
för vissa av röntgenteknikerna. Försämringen berörde bl. a. ett par av dem som
hade övergått i landstingskommunal tjänst. Dessa har av berörda landsting
medgivits att, så länge de är anställda hos resp, landsting i lägre lönegrad än
KA 14, i avlönings- och pensionshänseende bli behandlade som om de innehade
tjänst i den lönegraden. Kungl. Majit har genom sitt nämnda beslut lämnat
motsvarande medgivande för dem som har fått lägre löneställning i samband med
övergång till statlig tjänst.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:87 21

Föredraganden

Från anslaget Lönekostnader vid viss omskolning och
omplacering bekostas enligt nu gällande ordning avlöningsförmåner vid viss
omskolning och omplacering av partieUt arbetsföra. Anslaget används också för
utgifter i samband med undersökning om sjukpensionerads åleranställ-ning.

På min hemstäUan har Kungl. Majit genom sitt beslut den 4
september 1970 föreskrivit atl dels de förut berörda ersättningarna för mistad
lön vid genomgående av arbetsmarknadsutbildning, dels de tidigare nämnda extra
utgifterna, som vissa landsting åsamkas på grund av särskilda åtaganden, skall
bekostas från nämnda anslag. Vad sålunda förekommit bör ges riksdagen till
känna.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Majit på
min hemställan i prop. 1971 il (bil. 9 s. 97 och 98) föreslagit att ändamålet
för nämnda anslag vidgas till att omfatta vissa kostnader som kan uppkomma vid fristäUande
av personal i samband med omorganisation eller nedläggning av statligt reglerad
verksamhet. Riksdagen har lämnat förslaget utan erinran (InU 5, rskr 57).

XI. Ikraftträdande m. m.

Vad jag förordat i det föregående bör träda i kraft den 1
juli 1971, om jag ej angett annat.

XII. Hemställan

Jag hemställer att Kungl. Majit föreslår riksdagen att
bemyndiga Kungl. Majit att

1)
vidtaga de
ändringar i statens allmänna tjänstepensionsreglemenle (I959i287) med
anslutande föreskrifter som föranleds av förslagen under 1111 och besluta om
ekonomiska förmåner enligt vad jag förordat under III C,

2)
vidtaga
ändringar i förordnandepensionskungörelsen (I959i288) och besluta om rätt till egenpension
enligt vad jag förordai under IV,

3)
meddela sådana
bestämmelser som föranleds av förslagen under VI och VH,

4)
besluta
om pension åt f. d. städerskan Ingeborg From och operachefen Göran Gentele
enligt vad jag förordat under Vill,

5)
besluta om
pensionslön för överläkaren Hans Feychting enligt vad jag förordat under IX.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Majit Konungen alt
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokoUet i Britta Gyllensten

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:87 22

Innehållsförteckning

I.
Frånskild makes
rätt all uppbära famUjepensionsförmån enUgt SPR 2

II.
TiUämpningen av
SPR i vissa fall av långvarig ledighet ... 4

III. Pensionering av viss personal m.m.
..................... ...... 5

A. Personal vid institutet för svensk språkvård .. ...... 5

B. Personal vid Ericastiftelsens läkepedagogiska inslilul
, , 7

C. Personal vid skogsbruksskolor............................ 9

D. Vissa studierektorer............................................ 10

IV. Ändringar i förordnandepensionskungörelsen
m. m.. 10

V.
Tjänstårsberäkning
i pensionshänseende för icke-slalUgt anställda skoUedare och lärare vid vissa
slag av ledighet m. m. . 13

VI. Efterlevande makes pensionsrätt
enligt äldre familjepensions-bestämmelser 15

VII. Reglering
av vissa äldre pensioner m. m.................. ... 15

VIH.
Pension ål vissa personer ................................... ... 17

A. F. d. städerskan Ingeborg From ....................... ... 17

B. Operachefen Göran Gentele................................. ... 18

IX. Pensionslön för överläkaren Hans Feychting
....... ... 19

X.
Särskilda
förmåner åt viss övertalig personal vid den lill socialstyrelsens skärmbUdscentral
hörande skärmbildspatrullverksamheten ........................... 20

XI. Ikraftträdande m. m.................................................. 21

XII. Hemställan ........................................................... 21

G ö teborgs
Offsettryckeri AB, SthIm 71.138 S

Doktrin (1)

  1. Utredningsuppdrag, FT 1972 nr 4 s. 207, på s. 216 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar i 1 dokument.

  1. Prop. 1972:82 Kungl. Maj:ts proposition om vissa pensionsfrågor, m.m. s. 3 · s. 5 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1972 s. 207 Utredningsuppdrag s. 216 i texten