Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändring i tulltaxeringsförordningen (1960:391), m.m.

1971 · 208 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 48 av 208 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1971:93, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändring i tulltaxeringsförordningen (1960:391), m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 93 år 1971 Prop. 1971: 93

Nr 93

Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till ändring i tulltaxeringsförordningen (1960:
391), m. m.; given Stockholms slott den 2 april 1971.

Kungl.
Maj:l vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag om vars avlålande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under
Hans Maj:ls

Min
allernådigsle Konungs och Herres frånvaro,

enligl
Dess nådiga beslut:

BERTIL

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att tullpreferenser i form av tullfrihet skall införas
för import av halvfabrikat och färdigvaror från utvecklingsländerna.

Vidare
föreslås alt en rekommendation den 9 juni 1970 av rådel för samarbete på
tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering av varor i
tulltarifferna godtas för sven"k del.

1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 93

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 93

Förslag till

Förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen (1960:
391)

Härigenom förordnas att 8 § tuUtaxeringsförordningen
(1960: 391)i skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Tullfrihet åtnjutes för: 1. varor, som inkomma för
medlems av del kungliga huset räkning;

2.2 varor, som införas av främmande stats beskickning,
av person som

tUlhör sådan beskickning eller av någon av hans familjemedlemmar, i

enlighet med lagen den 16 december 1966 (nr 664) med vissa bestämmel

ser om immunitet och privilegier, saml, i den mån Konungen därom för

ordnar, för varor, som införas av främmande stals konsulat, av person

som tillhör sådant konsulat eller av någon av hans famUjemedlemmar; i

förekommande fall må hänsyn lagas till huruvida den främmande staten

medgiver Sverige motsvarande förmån;

3.3 varor, som införas för sådana internationella
organisationers eller

tUl dylika organisationer knutna personers räkning vUka enligt lag eller

annan författning äro berättigade till tullfrihet i enlighet med stadga eller

avlal som gäller i förhållande till Sverige;

4.*

5. mindre maskiner och apparater saml instrument, redskap,
verktyg och föremål av annat slag, som inresande yrkesutövare inför i och för
sin yrkesutövning under tillfälligt uppehåll i riket, därest de äro avsedda all
användas av honom eller under hans personliga överinseende samt tull-anstalten
icke med hänsyn lill varornas mängd eller beskaffenhet finner tullfrihet böra
medgivas allenast på sätt i 10 § punklen 3 sägs;

6.
förnödenheter
medförda på och avsedda för transportmedel, som inkommer i trafik, för så vilt
förnödenheterna med avseende å beskaffenhet och mängd skäligen kunna anses
motsvara behovet;

7.
proviant
medförd på transportmedel, som inkommer i trafik, och avsedd för besättning
eller passagerare, i den mån Konungen därom förordnar;

8.
livsförnödenheter
avsedda för och införda samtidigt med från ullandel inkommande djur, i den mån
förnödenheterna prövas icke översliga behovet under djurens transport tUl
bestämmelseorten;

9.
ventUationslrummor
av trä för lastrum samt bastmattor och annan s. k. garneringsmaleriel,
uppenbarligen avsedd endast att skydda gods under transport, därest föremålen
icke införas i handelssyfle;

10. inventarier och annan lUl last ej hänförUg
materiel, tillhörande

förolyckat fartyg eller luftfartyg; ävensom sjöfynd, som enligl vad sär-

' Senaste lydelse av rubriken 1968: 26.

' Senaste lydelse 1968: 741.

» Senaste lydelse 1967: 243,

' Upphävd 1966: 395.

» Senaste lydelse 1963:190.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skilt är stadgat av tullanslalt utiämnas liU bärgaren utan
all bärgningen kungöres;

11. likkistor med lik; urnor med aska av lik; ävensom kransar
och blommor avsedda lUl minnesgärd åt avliden person;

12.6 varor, som annorledes än i handelssyfle införas av
personer vilka inflytta från utlandet eller efter längre tids utlandsvistelse
återvända därifrån, i den mån Konungen därom förordnar;

13. varor, som införas i anledning av
arv, testamente eller gåva (härunder inbegripet ulmärkelselecken), ävensom
varor, som inköpts för från ullandel skänkta medel, allt i den mån Konungen
därom förordnar;

14. varuprov, mönster och modeller, som
vid införseln eller efter nedskärning, makulering eller annan dylik åtgärd i
samband med luUlaxeringen hava intet eller allenast obetydligt handelsvärde
eller som med hänsyn lill material eller utförande tydligen äro avsedda endast
att utvisa varors beskafferfhel eller användning, ävensom, i den mån Konungen
därom förordnar, kinematografisk fUm samt kalaloger, prislistor och annat
merkantilt tryck rörande varor och tjänster, som erbjudas från utlandet;

15. typisk markutrustning och speciell
undervisningsmateriel, som användes vid eller i samband med civil luftfart,
nar införseln förelages av luftfartsmyndigheten eller lufllrafikförelag, så
länge varorna användas för ifrågavarande ändamål;

16. varor, som införas för tiUfäUig
användning vid aktuellt räddnings-eller bärgningsföretag eller därmed jämförlig
humanitär hjälpaktion;

17. materiel för undervisnings-,
vetenskapliga eller kulturella ändamål, i den mån Konungen därom förordnar;

18. materiel för lurislpropaganda, i
den mån Konungen därom förordnar;

19. blanketter lill passersedlar, godslislor
och dylika handlingar, som äro avsedda att begagnas vid in- och utförsel av
varor eller vid inlernalionell samfärdsel;

20.' blanketter, register och andra handlingar avsedda atl
användas vid eller i samband med konferenser, kongresser eller liknande arrangemang
av inlernalionell karaktär;

21.' varor, som äro avsedda all utdelas eller förbrukas
vid utställningar och mässor, i den mån Konungen därom förordnar;

22.8 välfärdsmateriel för sjöfolk, i den mån Konungen
därom förord

nar;

23.9 handgjorda textilvaror, i 23. varor från utvecklingslän-

den mån Konungen därom för- derna, i den mån Konungen där-

ordnar; om förordnar;

24.10 varor, som inkomma till humanitär
hjälporganisation, i den mån

Konungen därom förordnar.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Senaste lydelse 1964: 254.

' Senaste lydelse 1963: 190.

» Senaste lydelse 1965: 613.

Senaste lydelse 1968: 359.

" Senaste lydelse 1969: 288.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93

Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majtt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 april 1971.

Närvarande:
slalsminislern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om tullpreferenser för
utvecklingsländerna, m. m. och anför.

Inledning

Alltsedan
Förenta Nationernas första världshandelskonferens i Geneve år 1964 har
överläggningar ägt rum inom ramen för UNCTAD (United Nations Conference on
Trade and Development) om införande av särskUda tullförmåner vid import av
varor från utvecklingsländerna i form av tullfrihet eller nedsatt tull, s. k. lullpreferenser.

Vid
förberedandet av svenska ställningstaganden och erbjudanden i samband med
överläggningarna har yttranden inhämtats från general-tullstyrelsen,
kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Kollegiet har överlämnat
yttranden av Sveriges industriförbund, Sveriges allmänna exportförening,
Sveriges grossislförbund, Sveriges mekanförbund, Jernkontoret, Sveriges
kemiska induslrikonlor, Textilrådel, Konfektionsindustriföreningen, Svenska
glasbruksföreningen. Svenska sko-fabrikanlföreningen och Svenska garveriidkareföreningen.
Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen, Stockholms handelskammare.
Landsorganisationen i Sverige saml Tjänstemännens centralorganisation. Kollegiets
principiella ställningstaganden har undersläUts del handelspolitiska rådel.

Överläggningarna
har nu fortskridit så långt all riktlinjer för en generell preferensbehandling
i industriländerna vid import av u-lands-varor har utarbetats inom UNCTAD och
befunnits ömsesidigt godtagbara för både i-länder (givarländer) och u-länder
(mottagarländer). Givarländerna har vid överläggningar i en inom UNCTAD
tillsatt pre-ferenskommillé hösten 1970 utfäst sig all så snart som möjligt
vidta nödvändiga åtgärder för alt preferensbehandlingen skall kunna genomföras
så tidigt som möjligt under år 1971. Kommilléns rapport har överlämnats till FN:s
generalförsamling och inrättandet av lullprefe-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 5

renser har genom FN-beslul den 24 oktober 1970 inlagils
som ett moment i strategin för FN:s andra ulvecklingsårlionde.

Jag vill nu lägga fram förslag om slutligt stäUningstagande
för Sveriges del i frågan om lullpreferenser för u-länderna.

Jag avser
i della sammanhang också all anmäla fråga om godkännande av vissa ändringar i Brysselnomenklaluren
för klassificering av varor i tulltarifferna som rekommenderats av rådet för
samarbete på tullområdet. I anledning av de rekommenderade ändringarna har gene-raltidlstyrdsen
i skrivelse den 9 oktober 1970 lagt fram förslag om vissa ändringar i tulltaxan
(1968: 25) över vilka yttranden avgivits av kontrollslyrelsen, lantbruksslyrelsen,
skogsstyrelsen, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium. Handelskamrarnas
nämnd, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges industriförbund. Svensk
industriförening, Sveriges grossislförbund, Jernkontoret, Sveriges kemiska induslrikonlor
och Textilrådet.

Tullpreferenserna

Överläggningarna i UNCTAD och OECD

En allmän avveckling av tullar och andra handelshinder för
råvaror hos i-länder betraktades länge som den viktigaste handelspolitiska
ål-gärden för en ökning av u-ländernas export.

Under förberedelsearbetet för den första UNCTAD-konfcrensen
våren 1964 framgick del emellertid klart all en avveckling av handelshinder
även för halvfabrikat och färdigvaror från u-länderna tillmättes stor vikt av
dessa länder. Konferensens generalsekreterare föreslog också i en rapport att
tullpreferenser borde lämnas av alla i-länder lill alla u-länder gemensamt inom
ramen för elt enhetligt preferenssystem som i princip omfattade all import av
halvfabrikat och färdigvaror från u-länderna. Undantag härifrån skulle dock
kunna göras för u-landsvaror som redan uppnått en skälig marknadshandel hos
i-länderna. Likaså skulle varor kunna undantas eller preferensmarginalen
minskas under systemets tillämpning om importen från u-länderna ledde till marknadsstörning
hos i-länderna.

Från belgisk och fransk sida redovisades inför konferensen
i den s. k. Brasseurplanen tankegångar som på vissa punkter helt avvek från vad
generalsekreteraren föreslagit. Preferenser borde beviljas selektivt och
sålunda ges endasl till sådana industrier i u-länderna som verkligen behövde
dem. Preferenserna borde vidare ges i form av tullkonlingen-ter, som skulle
utformas efler förhandlingar mellan berörda parter och underkastas någon form
av internationell kontroll.

Under världshandelskonferensen enades 77 u-länder, den s.
k. 77-gruppen, omell gemensamt förslag i preferensfrågan. I della rekom-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 6

menderades
i-länderna atl införa generella icke-diskriminerande preferenser. I-länderna
borde, menade man, reducera sina tullar på u-ländernas industriella produkter
med 50 "/o och avskaffa den återstående delen av tullen successivt inom
fem år. Myckel låga tullar ansågs kunna avskaffas omedelbart. Preferenserna
skulle beviljas under en lid av minst tio år. Existerande preferensarrangemang
skulle gradvis uppgå i det nya preferenssystemel och de u-länder som härigenom
förlorade tidigare preferensbehandling skulle på lämpligt sätt kompenseras.

Något beslut om lullpreferenser
kunde dock inle uppnås vid 1964 års konferens, främst beroende på atl vissa
länder, särskilt USA, inle ansåg sig böra uppge den för del allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT) grundläggande principen om mest-gynnad-nationsbehandling,
som man ansåg i hög grad ha bidragit till världshandelns utveckling och
särskilt ha varit till fördel för de mindre och svagare länderna.

Vissa
i-länder såsom Storbritannien, Danmark samt länderna inom den Europeiska
gemensamma marknaden (EEC) intog en positiv hållning till principen atl någon
form av preferenser borde inrättas.

I konferensens tidigare
skede uttryckte man från svensk sida vissa tvivel huruvida tullpreferenser
skulle medföra några väsenlliga fördelar för u-länderna. Andra åtgärder borde i
första hand övervägas som medel tUl slöd för u-ländernas exporlanslrängningar.
Införandel av preferenser kunde dessutom möjligen negativt påverka
möjligheterna atl uppnå långtgående allmänna tullsänkningar i Kennedyronden. Vi
var emeUertid helt beredda all della i fortsalla undersökningar om införande
av preferenser. Den svenska synen på utformningen av ett preferens-syslem var i
stora drag följande. Elt generellt system som innebar minsta möjliga avsteg
från principen om mesl-gynnad-nalionsbehaiidling var avgjort att föredra
framför selektiva system baserade på bilaterala förhandlingar. Elt preferenssystem
borde därför ha en multilateral utformning och binda i-ländernas handlande
till vissa bestämda regler. I princip borde preferenserna avse alla varor från u-länderna
ulan diskriminering dem emellan. Vidare borde systemet omfatta alla de vikliga
i-länderna och preferensbehandlingen om möjligt ges i form av full tullfrihet.

Enighet nåddes vid
konferensen om att en kommitté skulle sättas till inom UNCTAD med uppgift all
studera preferensproblemet dels för alt nå fram tUl bästa melod för beviljande
av preferenser, dels för all diskutera den principiella inställningen lill
preferenser. Vid elt minister-möte i november 1965 inom organisationen för
ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) beslöts på förslag av bl. a. USA och
Sverige, all en arbetsgrupp skulle tillsättas också inom denna organisation för
att behandla frågan om preferenser för u-landsvaror. Från svensk sida framhölls
alt arbetet i gruppen borde syfta till konstruktiva samordnade förslag som
kunde läggas fram i UNCTAD. Arbetsgruppen kom all

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 93 7

beslå
av företrädare för USA, Storbritannien, Frankrike och Västtyskland.

Sedan USA i aprU 1967 i
samband med president Johnsons möte med de latinamerikanska statscheferna i Punla
del Esle i Uruguay övergivit sill tidigare principieUa motstånd mol
preferenser lade arbetsgruppen inom OECD hösten 1967 fram en slutrapport med
förslag till vissa grundläggande principer för generella lullpreferenser lill
förmån för u-länderna. De principer som förordades i rapporten var följande.

1.
Tidsbegränsade förmåner i form
av generella tullpreferenser borde inrättas för atl stödja u-ländernas
ansträngningar atl öka exportintäkterna och på så sätt befordra deras
ekonomiska tillväxt.

2.
Största möjliga anslutning
krävdes från i-ländernas sida för all därmed göra de potentiella fördelarna för
u-länderna så stora som möjligt.

3. Preferenserna borde medge i storl sett likvärdiga
möjligheter i i-länderna för u-ländema.

4. I-länderna emellan borde en jämn fördelning
eftersträvas av de ökade tUllrädesmöjlighelerna till deras marknader.

5.
Stöd från u-ländernas sida och
hänsyn lill deras synpunkter borde inhämtas när preferensarrangemangel
utformades.

6.
De tidsbegränsade preferenserna
till u-länderna skulle inte innebära etl bindande åtagande och skulle inle på
något sätt hindra en successiv sänkning av tullarna på mesl-gynnad-nalionsbasis
vare sig unilateralt eller som följd av en internationell lullförhandling.

Gruppen
redovisade också vissa närmare synpunkter i fråga om de olika elementen i etl preferenssystem.

Mottagarländer.
Preferenserna skall kunna ges lill de länder som betraktar sig själva som u-länder.
De enskilda givarländerna skall dock ha rätt atl utesluta ell land från preferenssystemel.

Omfattning.
Preferenserna skall i princip omfatta samtliga färdigvaror och halvfabrikat.
Andra produkter kan eventuellt inkluderas på vara-för-vara-basis.

Undantag.
Del är sannolikt all givarländerna kommer all finna del nödvändigt all undanta
vissa s. k. känsliga varor från preferenssystemet i sådana fall då u-länderna
redan är fullt konkurrenskraftiga.

Ursprungsregler.
Införandel av preferenser medför krav på ursprungsregler.

Varaktighet.
Preferenserna bör vara tidsbegränsade. Preferensmarginalen skall inle
garanteras. Systemet bör inrättas för en tid av tio år med bestämmelser om
översyn dessförinnan i syfte att fastställa om preferenserna därefter skall
beslå, modifieras eller avskaffas.

Preferensernas
storlek. Preferenserna kan ges formen antingen av tullfrihet eller av kraftiga
sänkningar i förhållande tUl gällande tullar.

Marknadsstörningsskydd.
Någon form av marknadsstörningsskydd måste ingå som en integrerande del av etl
preferenssystem. Två möjligheter föreligger, marknadsslörningsklausul eller tullkonlingenler.
Det ankommer på givarländerna alt svara för all marknadsslörningsskyddet
tillämpas på elt sätt som står i överensstämmelse med principen om en jämn
fördelning av bislåndsbördan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 93 8

Existerande preferenser. Många länder ser i elt generellt
preferenssystem ell huvudsyfte all eliminera nu existerande preferenser. De u-länder
som nu åtnjuter preferenser hos i-länderna lorde förvänta atl de nya
arrangemangen skall leda lill ökade exportmöjligheler som kompensation för
bortfallet av deras tidigare förmåner.

Åtgärder från statshandelsländernas sida. Ell av länderna
med marknadsekonomi tillskapat preferenssystem bör kompletteras med
bistånds-åtgärder från statshandelsländernas sida för atl maximera förmånerna
för u-länderna och åstadkomma en jämn fördelning av biståndsbördan i-länderna
emellan.

Åtgärder från u-ländernas sida. Motprestationer från u-ländernas
sida bör inte krävas. Regionall samarbete bör dock främjas och utländska investeringar
som etl led i industrialiseringsanslrängningarna uppmuntras.

I ell särskilt yttrande anförde den amerikanske medlemmen
av gruppen alt del enligl hans mening var en förutsättning för varje
preferens-arrangemang att de preferenser som vissa u-länder tidigare medgav
vissa i-länder eliminerades så snart som möjligt.

Vid OECD:s ministermöte hösten 1967 konstaterades atl den
av arbetsgruppen framlagda rapporten kunde tas lill utgångspunkt för fortsatta
diskussioner med u-länderna. Vissa frågor var ännu ej lösta, men dessa avsågs
bli föremål för fortsatt studium i OECD sedan man fått del av u-ländernas
synpunkter.

Vid den andra världshandelskonferensen i New Delhi våren
1968 nåddes enighet om principen atl etl generellt icke-diskriminerande preferenssystem
borde genomföras så snart som möjligt. Olika uppfattningar rådde dock på flera
punkter om utformningen av preferenserna. Konferensen beslöt därför atl en
speciell preferenskommitté skulle till-sällas direkt under UNCTAD:s handels-
och ulvecklingsstyrelse med uppgift atl utarbela ett sådant preferenssystem.

Mol bakgrunden av principbeslutet i New Delhi fortsatte
förberedelsearbetet inom OECD. I-länderna kunde i november 1969 lägga fram
sina preliminära nationella erbjudanden inför preferenskommiltén i UNCTAD. De
olika ländernas erbjudanden uppvisade fortfarande vissa olikheter sinsemellan,
varav de mest betydande gällde utformningen av skyddsåtgärder vid
marknadsstörning.

Sverige har alltsedan konferensen i New Delhi uppträtt
gemensamt med de övriga nordiska länderna vid diskussionerna av
preferensfrågan. I det nordiska erbjudande som lades fram föreslogs all lullpreferenser
på industrivaruområdet, kap. 2599 i Brysselnomenklaturen, borde ges generellt
av alla i-länder i form av tullfrihet. Givarländerna skulle dock ha rätt alt
ingripa med skyddsåtgärder i händelse av marknads-störning eller hot härom. Om
några givarländer från början log undan viktigare varuområden från preferensbehandlingen
förbehöll sig de nordiska länderna också rätten all göra detla.

EEC-länderna förordade i princip tullfrihet för de preferensbehand-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 6

lade
varorna. Den tullfria importen av vissa känsligare varor borde emellertid redan
från början begränsas till i förväg fastställda kontingenter. För andra varor
skulle också fastställas kontingenter, men dessa skulle i praktiken tillämpas
endast vid marknadsslörning. Ell kontingentsystem föreslogs även av Japan. USA
och Storbritannien däremot förordade i likhet med de nordiska länderna etl
syslem som byggde på en skyddsklausul vid marknadsstörningar men ville dessutom
redan i inledningsskedet undanta vissa varuområden, bl. a. textilvaror. Samtiiga
i-länder lämnade även erbjudanden inom jordbruksvaruområdel, kap. 124 i Brysselnomenklaluren,
för ell mer eller mindre begränsat anlal varor.

Erbjudandena diskuterades
vid etl möte med UNCTAD:s preferens-kommitté våren 1970. Man kom därvid överens
om att givarländerna så myckel som möjligt skulle försöka harmonisera sina olika
uppfattningar hur ett preferenssystem borde utformas. Tidtabellen för arbetet
borde vara att ett beslut om införande av preferenser skulle kunna föreligga
hösten 1970 för atl kunna ingå som elt moment i strategin för FN:s ulvecklingsårlionde.

Vid
del fortsatta OECD-arbetel, som bl. a. ägde rum på ministernivå, blev del
klart alt någon fullständig harmonisering givarländerna emeUan inle kunde
åstadkommas inom den utsatta tiden. I stället beslöt man atl de olika länderna
skulle ge preferenser i enlighet med sina erbjudanden. Vid konsultationer
mellan givarländer och mottagarländer skulle man sedan bedöma behovet av
ytterligare harmonisering. Mot bakgrunden av denna överenskommelse kunde OECD-länderna
i september 1970 lägga fram reviderade preferenserbjudanden i UNCTAD:s preferenskommitté.

De
ändringar som företagits i erbjudandena rörde i de flesta fall omfattningen av
undantagen från preferensbehandlingen. De nordiska länderna kompletterade sin
ursprungliga nolifikation med en gemensam nordisk lista över varor som i ett
eller flera av de nordiska länderna bedömts som särskilt känsliga för
marknadsstörning.

De
reviderade erbjudandena diskuterades vid UNCTAD :s preferens-kommittés möte i
september och oktober 1970. Kommillén antog en slutrapport som överlämnades
till UNCTAD:s handels- och utvecklings-styrelse, TDB, som den 13 oktober 1970 i
sin tur avgav rapport til! FN:s generalförsamling. I denna rapport föreslogs atl
följande text skulle införas i förslagel lill den internationella
utvecklingsstrategin för FN:s andra ulvecklingsårlionde.

"Arrangemang
för införandel av generell, icke-diskriminerande och icke-reciprok
preferensbehandling av utvecklingsländernas export lill industrUändernas
marknader har utarbetats inom Förenta Nationernas konferens för handel och
utveckling och befunnUs vara ömsesidigt godtagbara för industrUänder och
utvecklingsländer. Preferensgivande länder har för avsikt all snarast möjligt
genomföra nödvändig lagstiftning

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 93 10

eller
inhämta annat bemyndigande i syfte all så tidigt som möjligt under år 1971 låta
preferensarrangemangen träda i kraft. Ansträngningar atl förbättra preferensarrangemangen
ytterligare skall göras på ell dynamiskt sätt i ljuset av beslut 21 (II) den 26 mars 1968 från den andra sessionen med Förenta Nationernas
konferens för handel och utveckling."

Den
24 oktober 1970 antog FN:s generalförsamling förslagel om den inlernalionella
strategin för det andra ulvecklingsårtiondel, i vilket den text som UNCTAD :s
styrelse föreslagit angående preferenserna logs in som ell moment.

I
UNCTAD-kommilléns slutrapport konstateras att erbjudandena om tullpreferenser
ansetts vara ömsesidigt godtagbara för givar- och mottagarländer och utgör
resultatet av detaljerade intensiva konsultationer inom UNCTAD. Vidare
understryks givarländernas avsikt att så snart som möjligt begära nödvändiga
parlamentariska bemyndiganden för atl kunna sälla preferenserna i krafl så
tidigt som möjligt under år 1971. Vissa frågor behandlas särskUl i rapporten.
Sålunda framhålls atl preferenserna enligt New Delhi-resolutionen avses skola
träda i kraft samtidigt för alla mottagarländer. Konsultationer om
avvecklingen av de preferenser som vissa u-länder nu beviljar vissa i-länder
skall genomföras innan del nya preferenssystemel träder i kraft.

I
rapporten redovisas vidare alt givarländerna förbehållit sig rätten atl
tillgripa olika former av skyddsåtgärder mot marknadsslörning. Det framhålls
alt åtgärderna bara skall komma i fråga i exceptionella fall och u-länderna för
sin del förbehåller sig rätt lill konsultationer om verkningarna av åtgärderna.

I
fråga om mottagarländerna underströk u-länderna i kommittén att preferenserna i
princip borde medges alla u-länder inom 77-gruppen. Önskemål om
preferensbehandling framfördes även av vissa länder som inle tillhör denna
grupp men likväl räknar sig tUl u-länderna, såsom Cuba, Israel och Formosa samt
s. k. dependent territories, inklusive Hongkong, de minst utvecklade länderna i
Europa såsom Turkiel, Grekland, Spanien och Portugal saml vissa östländer. I
denna fråga pågår fortfarande överläggningar.

Etl
särskUt avsnitt i rapporten behandlar frågan hur de minst utvecklade u-länderna
skall kunna dra fördel av preferenserna. Givarländerna bör, menar man, bland
sina preferensvaror särskilt ta med sådana produkter som framför allt är av
intresse för dessa länder och endasl i yttersta nödfall tillgripa
skyddsåtgärder på ell sådant sätt alt dessa länder berörs. Vidare rekommenderar
preferenskommiltén alt övriga UNCTAD-organ skall vidta åtgärder som hjälper
dessa länder alt dra fördel av preferenserna exempelvis genom all göra
marknadsundersökningar för varor av särskilt intresse för dem, bistå dem med
trade promotion, samt ge finansiellt och tekniskt bistånd i sådant syfte.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 H

Preferenserna
avses få gälla under en period om tio år. Inom UNCTAD kommer man en gång om
året alt göra en översyn av hur systemet fungerar. Vart Iredje år skall man
också bedöma vilka fördelar systemet medfört för u-länderna och möjligheterna
av eventuella förbättringar. Före utgången av den tioårsperiod för vilken
preferenserna skaU gälla skall man i ljuset av erfarenheterna bedöma om
systemet skaU bibehållas efler utgången av denna period. Vilket UNCTAD-organ som
skall följa upp tUlämpningen av tullpreferenssystemet avgörs av UNCTAD:s
styrelse vid dess möte i september 1971.

I UNCTAD-rapporlen
konstateras slutligen all preferenserna inle skall utgöra bindande åtaganden
från givarländernas sida ulan utgöra unilaterala medgivanden som när som helst
las tillbaka och inle heller får förhindra eventuella kommande tullsänkningar
på grundval av principen om mesl-gynnad-nalionsbehandling.

För
inrättandet av preferenserna krävs även ell beslut av GATT som medger undanlag
från GATT-regeln om mesl-gynnad-nalionsbehandling av alla länder. Ett utkast
till sådani medgivande föreligger och slutligt beslut torde komma lill slånd
inom den närmaste framtiden. För beslutet krävs två tredjedels majoritet.

En
förutsättning för all en vara som importeras från ell u-land skall ges
preferensbehandling bör självfallet vara atl den har sill ursprung i u-landet i
fråga. Inom UNCTAD har också en expertgrupp arbetat med atl fastställa vilka
förutsättningar som skall vara uppfyllda för att en vara skall anses ha sådant ursprung.

Arbetet har baserats på
erfarenheter som vunnits vid tillämpningen av de preferensarrangemang som
förekommer inom EEC lill förmån för de associerade länderna i Afrika, i
Storbritannien till förmån för samväldesländerna samt inom den Europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA). Enligt de överenskomna reglerna skall en vara helt ha framställts
eller blivit föremål för en väsentlig bearbetning i u-landet för alt den skall
anses ha u-landsursprung. Det har emellerlid inle varit möjligt all uppnå en
fullständig enighet inom UNCTAD i denna fråga. Givarländer som i likhet med
Sverige baserar sin tulltaxa på Brysselnomenklaluren är därför nu sysselsatta
med atl utarbeta gemensamma regler för vilken bearbetning en vara måste ha
undergått för all varan skaU få u-landsursprung. Den huvudprincip man arbetar efler
är att en vara skall anses ha undergått väsentlig bearbetning om varans luUklassifi-cering
ändrats genom bearbetningen. Harmoniseringsarbetet torde komma atl avslutas
under våren. Övriga givarländer, bl. a. USA och Canada, kommer att basera sina
bearbetningsregler pä en bedömning av den värdeökning som varorna undergått
genom bearbetningen. Avsikten är atl de olika regelsystemen skall ge resultat
som är i stort sett likvärdiga.

Expertgruppen
i UNCTAD har vidare utarbetat regler för ursprungs-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 12

kontrollen.
Enligt dessa skall en myndighet i det exporterande landet, i regel
tullmyndigheten, på grundval av deklarationer från exportören utfärda ell certifikat
rörande varans u-landsursprung. Varan skall enligt huvudregeln, i likhet med
vad som gäller inom EFTA och EEC, ha sänts direkt från exportlandet lill
importlandet. Undanlag från direktför-sändningsregeln skall dock kunna medges.
På grundval bl. a. av ur-sprungscerlifikalel skall tullmyndigheten i del
importerande landet bedöma förutsätlningarna för preferensbehandlingen.
Tullmyndigheterna skall kunna vända sig lill exportlandets myndigheter med
begäran om ytterligare uppgifter i de fall då sådana bedöms nödvändiga.
Preferensbehandlingen skall också kunna vägras om det visar sig alt villkoren
härför inte uppfyllts. Expertgruppen har vidare utarbetat formulär för ursprungscerlifikal.

Givarländerna
skall till UNCTAD:s generalsekreterare så snart detta kan ske redovisa de
bestämmelser de avser att tillämpa i fråga om medgivandel av preferenser. U-länderna
för sin del skall på samma sätt notifiera de åtgärder de vidtar beträffande
bl. a. all utse myndighet som får utfärda ursprungscerlifikal och vad som i
övrigt krävs för att ett samarbete skall kunna etableras mellan vederbörande
myndigheter i givar- och mottagarländer. Innan dessa uppgifter lämnats kan ell
u-land icke räkna med atl få del av preferensbehandlingen.

Erbjudandena

Del
svenska erbjudandel om tullpreferenser har som nämnts framlagts som en del av
en gemensam nordisk nolifikation. De svenska ståndpunkterna har utarbetats efler
hörande av generaltuUstyrelsen, kommerskollegium och statens jordbruksnämnd.
Yttranden har också avgivits av berörda organisationer inom näringslivet.

Beträffande
den närmare utformningen av erbjudandena framhöll kommerskollegium alt det väsenlliga
problemet är atl på elt rimligt sätt komma lill rätta med eventuella marknadsstörningssiluationer
utan all de allmänna fördelarna för u-länderna skulle gå förlorade. Kollegiet
hävdade alt gällande tullar i regel inte skulle räcka lill för all i en sådan
situation skydda mol lågprisimport. Etl undanlagande av känsliga varor från
preferensbehandlingen ansågs väsentligt urholka fördelarna för u-länderna utan
att ett tiUfredställande skydd mot marknadsslörningar erhölls. Kollegiet
förordade därför elt system ulan undantag men med en skyddsklausul som gav
möjlighet all lUlgripa importrestriktioner.

Det
ursprungliga nordiska preferenserbjudandet utformades i enlighet med dessa
tankegångar. Preferenser i form av tullfrihet skulle i princip kunna komma i
fråga för alla varor inom kap. 2599 i tulltaxan. Om de större givarländerna
gjorde undanlag eller på annat sätt begrän-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 13

sade
omfattningen av sina preferenserbjudanden skulle emellertid även de nordiska
länderna kunna göra motsvarande begränsningar.

I den nordiska nolifikalionen
intogs etl avsnitt om skyddsåtgärder mot marknadsstörning av följande lydelse.

Det
har betraktats som en förutsättning för ett preferenssystem att della
innehåller en skyddsklausul, som gör det möjligt alt vidtaga åtgärder för att
hindra eller motverka marknadsslörning.

Om några varor som
omfattas av preferenssystemel importeras till ell givarland i sådana
kvantiteter och under sådana omständigheter all de orsakar eUer hotar all
orsaka marknadsslörning, får givarlandel, för att motverka eller undvika sådan marknadsslörning,
söka konsultationer med det exporterande u-landet.

I kritiska fall av marknadsslörning
får industrilandet införa importbegränsningar och/eller åtgärder på
tullområdet i den utsträckning som bedöms nödvändig för all motverka marknadsslörning,
som orsakats av importen av varor vilka ingår i preferenssystemel.
Begränsningsnivån skall härvid inte vara lägre än importen under en
representativ period innan marknadsslörningen uppstod och ge utrymme för rimlig
ökning av importen under den tid begränsningen vårar.

Skyddsåtgärder kan införas
selektivt mot del eller de länder vars export orsakar eller hotar alt orsaka
marknadsstörning.

Etl givarland som unilateralt
har vidtagit skyddsåtgärder skall så snart som möjligt meddela della lill del inlernalionella
organ som skall handha uppföljningen av preferenssystemel. Givarlandel skall på
begäran ge de u-länder som har etl substantiellt handelsintresse av produkterna
i fråga tillfälle lill konsultationer.

Ell land som har infört
skyddsåtgärder skall periodiskt se över dessa i syfte all lätta och eliminera
dem så fort som möjligt.

Del förutsätts atl
införandel av ell preferenssystem inle påverkar existerande internationella avlal
och arrangemang, som innehåller skyddsmekanismer.

I
nolifikalionen intogs också etl avsnitt om konsultationer mellan givarländerna
med syfte att förhindra all skyddsåtgärder leder till marknadsslörningar i
andra givarländer saml för all åstadkomma en likvärdig bördefördelning.

På livsmedelsområdet (kap.
124 i tulltaxan) erbjöds för svensk del tullfrihet för ett trettiotal varupositioner
som läcker närmare två tredjedelar av den svenska importen av tullbelagda Uvsmedelsprodukler
från u-länderna vid sidan av kaffe. Erbjudandel omfattade bl. a. vissa varor som
räknas som industrivaror i EFTA, såsom fiskkonserver, soppor och såser saml
drycker av olika slag. Därutöver erbjöds preferenser för bl. a. vissa frukt-
och köksväxtberedningar.

Som nämnts förutsatte
flertalet i-länder alt känsliga varuområden skulle las undan från
preferensbehandlingen i en eller annan form och del nordiska villkoret för
erbjudandet om tullfria preferenser för hela induslrivaruområdel uppfylldes
således inle.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 14

Flertalet
av de remissinstanser som hördes med anledning av det nya läget hävdade atl
omfattningen av övriga länders undanlag gjorde en omprövning av del svenska erbjudandet
erforderlig, varvid man i första hand tänkte sig elt undanlagande av varor från
preferensbehandlingen. Önskemål om undantag framfördes bl. a. av Kemikontoret,
Textilrådet och Konfektionsindustriföreningen samt Skofabrikantföreningen och Garveriidkareföreningen.
Dessa synpunkter stöddes av bl. a. Sveriges industriförbund, Sveriges allmänna
exportförening och Landsorganisationen. Inle heller Sveriges grossislförbund
ville motsätta sig undanlag för textilier. Vissa remissnistanser såsom Sveriges
industriförbund förordade därutöver användandet av lullkontingenler som en melod
alt komma lill rätta med marknadsstörningssiluationer. Kommerskollegium ville mol
denna bakgrund inte motsätta sig all vissa varor undantogs från
preferensbehandlingen och förslag härom framlades. Däremot skulle elt tullkonlingentsyslem
enligt kollegiets mening inte lösa de svårigheter som kunde uppslå,

I
den tilläggsnotifikation som de nordiska länderna lade fram hösten 1970
presenterades mot den här redovisade bakgrunden en lista över varor för vUka
bl. a. undantag kunde komma att införas i något eller några av de nordiska
länderna. För svensk del avsåg de sålunda angivna varorna områdena lexlU och
konfektion, lädervaror samt skor.

I
erbjudandel från EEC-länderna, vilket den 30 mars 1971 bekräftats av EEC:s
ministerråd, medges tullfrihet i princip för alla hel- och halvfabrikat i kap.
2599 i tulltaxan för import som sker inom för varje år fastställda ramar, tullkonlingenler.
Dessa skall för flertalet varor bestå av två komponenter, dels importvärdel
från de u-länder som avses ingå i preferenssystemel, baskvoten, dels 5 "/o
av importvärdel från övriga länder utanför EEC, tUläggskvoten. Baskvolen skall
ligga fast och motsvara importen under ett givet referensår. Tilläggs-kvoten är
rörlig och skall årligen beräknas på grundval av senaste tUlgängliga
statistik. Beräkningarna får ej leda tUl alt kontingenterna reduceras. Intet
land får i princip svara för mer än 50 o/o eller beträffande vissa varor 20 o/o
eller 30 o/o av importen inom en viss kontingent. Såväl kontingentsystemet som
denna 50 »/o-regel skall tUlämpas liberalt och flexibelt för flertalet varor.
Beträffande varuområden där marknadsslörningar redan föreligger, bl. a.
textilvaror, skall enligl en särskUd lista den preferensbehandlade importen
från början begränsas lUl kon-lingenlbeloppen. Import därutöver får ske mot
normal tuU. För vissa andra varor skall imporlulvecklingen noggrant övervakas
och åtgärder kan vidtas om kontingenterna skulle överskridas. För övriga varor
kan kontingenlbegränsning införas senare om marknadsstörning inträder. Vissa
särskilda regler har slutligen föreskrivits för varor som omfattas av GATT:s bomuUstextUavtal.
Beträffande import från bl. a. Hongkong gäUer i övrigt alt textUvaror och skor
helt undantas från preferensbehandlingen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 15

För
jordbruksprodukter kommer EEC endast alt göra begränsade tullsänkningar, i
genomsnitt motsvarande 20 o/o av gällande tull, för ett mindre anlal varor.

Skyddsaspekten tillgodoses
för industrivarorna genom kontingent-systemet och för jordbruksvarorna genom en
klausul som ger räll till skyddsåtgärder vid marknadsslörningar. Ministerrådets
beslut innebär att EEC med verkan från den 1 juli 1971 får ge preferenser lUl
länderna i 77-gruppen samt lUl områden som slår under i-ländernas överhöghet,
inklusive Hongkong. Kommissionen skall före den 1 juli 1972 studera möjligheterna
all medge ytterligare länder preferensbehandling.

USA:s erbjudande innebär
all tullfrihet införs för import från u-länderna av alla hel- och halvfabrikat
inom induslrivaruområdel med undanlag för textilier av bomull, ull och
konstfibrer, skor saml petroleumprodukter.

På
induslriråvaruområdel medges tullfrihet i begränsad utsträckning. Undanlag görs
dock för bl. a. vissa jord- och stenarler, råolja, vissa kemikalier, oberedda
hudar och skinn, nalursilke, ull och andra djurhår, berett lin, bomull, beredd
hampa, jute och sisal, guld och silver, ferro-legeringar, aluminium, bly, zink
samt övriga oädla metaller.

USA
erbjuder tullfrihet för ell relativt begränsat anlal varor på jordbruksvaruområdel.

Skyddsaspekten tillgodoses
genom en i USA:s tullagstiftning föreslagen slandardklausul som ger
administrationen räll alt vidta åtgärder om marknadsstörningar hotar den
inhemska industrin.

Storbritannien erbjuder
preferenser i form av tullfrihet för varor på induslrivaruområdel med undanlag
för flertalet textilvaror. Dessutom undantas vissa fiskaltullbelagda varor
såsom mineraloljor, tändstickor och cigarrelländare. De textilvaror, för vUka
man anser sig kunna ge preferenser, har upptagits i en lista som omfattar elt
fåtal positioner. Storbritannien har dock förklarat atl man när det gäller undantagen
på lextilområdel ej tagit slutgiltig ställning.

Beträffande
bearbetade jordbruksprodukter erbjuds tullfrihet för 70 positioner i tulltaxan.

Vid
eventuella modifikationer av preferenserbjudandel kommer Storbritannien att la
hänsyn till i vilken utsträckning u-länderna inom samväldet erbjuds nya
fördelar på andra givarländers marknader som kompensation för atl de får dela
sina samväldespreferenser med andra u-länder. En reservation görs också för
ändringar i preferenserbjudandel om förhandlingarna med EEC resulterar i ell
brittiskt EEC-medlem-skap.

Storbritannien
förbehåller sig rätten atl upphäva eller minska preferenserna om importen av
en vara som ell resultat av preferensbehandlingen skulle komma all förorsaka
marknadsstörning.

Schweiz
erbjuder en tullsänkning om 30 o/o för flertalet varor på

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 16

industriområdet.
Undantagna från budet är fiskaltullbelagda varor såsom oljor,
petroleumprodukter, motorfordon saml delar och utrustning därlUl.

Preferenser
i form av luUsänkningar erbjuds också för etl antal varor på jordbruksvaruområdel.

I
Schweiz' nolifikation anges att man som slutmål siktar till tullfrihet för alla
i budet ingående varor. Delta skall ske i två etapper med två års mellanrum. Mol
bakgrund av vunna erfarenheter och med hänsyn till andra givarländers
åtaganden skall man besluta i vilken utsträckning ytterligare tullsänkningar
utöver angivna 30 o/o skall beviljas.

Schweiz
förbehåller sig rätlen all, om marknadsslörning eller hot om marknadsslörning
uppslår på den schweiziska marknaden som en följd av preferenssystemel, vidta
skyddsåtgärder i enlighet med den inhemska ulrikeshandelslagstiflningen eller
upphäva preferensbehandlingen, helt eller delvis, för ifrågavarande produkt.

Som ell första steg i
förverkligandet av ell preferenssystem kommer Österrike all göra en lineär
tullsänkning om 30 o/o för industrivaror, med undanlag av de varor som omfattas
av GATT:s bomullslexlil-avtal. Undantagna från preferensernca är också de varor
som enligl österrikisk lag är underkastade eller kan komma atl underkastas
rörliga avgifter eller uljämningsskalter.

Begränsade
tullsänkningar erbjuds för vissa livsmedelsprodukter.

Österrike
förbehåller sig rätten atl unilateralt upphäva preferenstul-len för en viss
vara från alla u-länder, om importen av denna vara överstiger importen under en
viss period med mer än 25 o/o. Preferensen kan också upphävas för en viss vara
från elt visst land.

För
industriella hel- och halvfabrikat erbjuder Canada en tullsänkning antingen med
en tredjedel av tullnivån efter Kennedyronden eller lill en nivå motsvarande
samväldestullarna, beroende på vilken som är lägst. Undantag görs för handskar,
vissa textilvaror saml elektronrör. Vissa typer av skor kan också komma alt undantas
från preferensbehandling.

För
jordbruksvaror erbjuds endast begränsade tullsänkningar.

För
samtliga varor som omfattas av erbjudandet gäller atl tullsänkningarna skall
ske etappvis under en tvåårsperiod. Ytterligare tullsänkningar därefter kommer
alt övervägas mol bakgrund av gjorda erfarenheter.

I
fall av marknadsslörning kommer Canada alt tillämpa en skyddsklausul. Man
avser härvid ej alt diskriminera mellan mottagarländerna.

Japan
erbjuder tullfrihet för i princip alla industrivaror inom ramen för årliga luUkonlingenter.
Dessa är uppbyggda på samma sätt som EEC:s lullkontingenler med den skillnaden atl
tUläggskvoten motsvarar 10 o/o av i-landsimporlen. Även Japan avser all
tillämpa en 50 o/j-regel, som begränsar importen av en vara från ell visst land
inom kontingent-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 17

beloppen.
Till skillnad från EEC ämnar man i Japan i princip inle medge preferensbehandlad
import utanför kontingentramarna för någon vara.

För
vissa varor, bl. a. vissa lädervaror, skor, vissa textilvaror, vissa obearbetade
metaller och leksaker erbjuds endast en 50-procentig tullsänkning. Undantag
görs helt eller delvis för bl. a. plywood, sUke, vissa skor saml mineraloljor.

Beträffande
jordbruksprodukter ges begränsade tullsänkningar för ell 60-lal positioner i
tulltaxan. För jordbruksvarorna förutses någon form av skyddsklausul, som avses
kunna tillämpas diskrim'inaloriskl.

Utvecklingen
av u-landshandeln

1960-lalel
har utmärkts av en myckel stark expansion för hela världshandeln. Ökningen har
varit särskUl markerad för handeln mellan de industrialiserade länderna, vUken
år 1960 enligl GATT:s statistik omfattade 65 o/o av världshandeln men år 1969
hade stigit lUl nära 70 o/o. U-ländernas handelsandel har under samma lid
minskal från 21,5 o/o lill 18 o/o. Trots denna relativa tUlbakagång har u-ländernas
handelsutveckling under 1960-lalel blivit gynnsammare än vad man vid
decenniets början vågade förutse. Ar 1960 visade sålunda u-ländernas lolalhandel
ell underskoll om 1,5 miljarder dollar och pessimistiska beräkningar pekade här
mol ell underskoll vid periodens slut om inemot 10 miljarder dollar. I stället
har handeln de senaste åren nära nog balanserat. Orsaken härtill är främst den
stigande ökningstakten för u-ländernas export som genomsnittligt under
decenniet uppgått till 6,5 o/o per år mot 5,5 o/o per år för importen. Under 1950-lalel
var exportökningen däremot endasl 3,5 o/o per år. Utvecklingen har varit
särskilt accentuerad under det sista året då exportökningen uppgått lill
omkring 12 o/o mot en imporlökning om 9 o/o. Olika u-länder har emellerlid inle
i samma utsträckning fått del i denna utveckling. För vissa u-länder ökar
expor-len sålunda med över 17 o/g per år medan andra länder har en myckel obetydlig
eller helt obefintlig exportökning.

Varumässigt
ligger tyngdpunkten på u-ländernas export fortfarande på råvarusidan. Av
i-ländernas lolalimporl från u-länderna år 1969 om 42 miljarder dollar var 9,5
miljarder eller 23 o/o livsmedel, främst kaffe, frukt, socker, kött och
köttvaror saml kakao och 8 mUjarder dollar eller 20 o/o induslriråvaror som texlilfibrer,
malmer, trä och gummi. Bränslen uppgick lill nära 14 miljarder dollar, 33 o/o.
Av återstoden var omkring 8 miljarder dollar, 20 o/o, bearbetade varor såsom
metaller, textilvaror och kläder, trävaror, lädervaror och maskiner. Gruppen
bearbetade varor får dock gradvis ökad betydelse för u-ländernas export.
Ökningstakten per år har de sista åren närmat sig 20 o/o

2
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 93

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 18

och
är därigenom betydligt högre än genomsnittet för ökningen av lolal-exporten.
Härigenom har u-ländernas andel av världens totala export av bearbetade varor
stigit från 4 o/o till närmare 6 "/o under 1960-lalel.

Den
kraftigaste ökningen för u-ländernas del har noterats i fråga om exporten till
Japan, 18 "/» år 1969, och till EEC-länderna, omkring 14 o/o. TUl
EFTA-länderna har exporten samma år ökat med 7 o/o och lUl USA med 3 Vo.

Sveriges
import från u-länderna (Latinamerika, Afrika, exklusive Sydafrika, Asien,
exklusive slalshandelsländer men inklusive Hongkong) har från år 1960 tiU år
1970 ökat "från 2 lill drygt 3,6 mUjarder kr. Då samtidigt vår lolalimporl
ökat från 12,5 tiU över 36 miljarder kr. har dock u-landsandelen härav minskat
från 13 o/q till 10 o/o. Varumässigt
utgjorde mineraloljorna år 1970 en tredjedel av importen, 1,2 miljarder kr.,
och livsmedlen nära en tredjedel, 1,1 mUjarder kr. I denna grupp var de största
varorna kaffe, 640 milj. kr., frukt 214 milj. kr. och fodermedel 71 milj. kr. Induslriråvarorna
uppgick liU 304 milj. kr. och utgjordes bl. a. av malmer, trä och gummi. Bland
de bearbetade varorna, sammanlagt omkring 960 milj. kr., utgjordes de största
posterna av metaller, nära 400 milj. kr., textilvaror 75 milj. kr. och kläder
265 mUj. kr. (varav 225 nulj. kr. avsåg import från Hongkong och Sydkorea). Den
fullbelagda importen av bearbetade varor från de här redovisade u-länderna
uppgick år 1969 lUl 380 milj. kr. (Hongkong 195 mUj. kr.). Tulluppbörden för
denna import uppgick lill 48 milj. kr. (Hongkong 27 milj. kr.). Tullincidensen,
bortsett från Hongkongimporten, har beräknats till drygt 10 o/o, räknai efler
de under år 1969 utgående tullarna, dvs. högre än genomsnittet av lullbelaslningen
för den luUbelagda delen av Sveriges import.

Brysselnomenklatnren

Det
av rådet för samarbete på tullområdet i Bryssel antagna förslaget om ändringar
i den s. k. Brysselnomenklaturen, på vilken texten i den svenska luUlaxan
vilar, är helt av teknisk natur. Eventuella erinringar mol förslag skall
framföras tUl rådet före utgången av juni 1971. Förslaget lorde i svensk
översättning som bilaga 1 få fogas lill detla protokoll.

De
föreslagna ändringarna har, framhåller generaltullstyrelsen, lill syfte alt
anpassa nomenklaturen tUl den utveckling som skett på teknikens område samt
åstadkomma klarare gränsdragningar mellan olika positioner i nomenklaturen.
Många av ändringarna föranleder ej någon ändring av den svenska texten lill
tulltaxan. Andra ändringar saknar betydelse för varuklassificeringen medan
ytterligare andra medför all varor kommer all hänföras tiU annan position än
vad som gäller f. n.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 19

GeneraltuUstyrelsen
har angivit de fall där sådana överflyttningar skulle medföra alt
tullbeläggningen påverkades, saml lagt fram förslag till sådana lulllaxeändringar
som krävs för all tullarna skall förbli oförändrade för berörda varor.

Vid
remissbehandlingen har icke någon erinran framförts mot de av tullsamarbelsrådel
rekommenderade nomenklalurändringarna. Grossistförbundet anför, all en
revision av Brysselnomenklaluren med jämna intervaller inle bara är önskvärd
ulan också nödvändig med hänsyn till den tekniska utvecklingen, som
kontinuerligt resulterar i tillkomsten av nya produkter och modifieringar av
existerade varor. De nu beslutade ändringarna medför i del övervägande antalet
fall klara förbättringar som inle minst från handelsslalistisk synpunkt måste
hälsas med tillfredsställelse, anser förbundet. Liknande synpunkter anförs
också av de övriga remissinstanser som yttrat sig.

Departenientschefen

I
den svenska bislåndspoUliken har åtgärder som syftar till alt skapa bättre möjligheter
för u-länderna all sälja sina produkter och öka sin andel av världshandeln
givils hög prioritet. Utgångspunkten har varit all gynnsammare handelsvillkor
skall stimulera utveckling och diversifiering av u-ländernas näringsliv. Genom
större exportintäkter kan deras betalningsbalans förbättras och
förutsättningarna för en fortsatt industrialisering öka.

De hillills
vidtagna åtgärderna har för vår del inneburit att handelshindren i betydande
utsträckning redan avvecklats. Genom uppgörelserna i samband med Kennedyronden
har tullfrihet genomförts för den allra största delen av importen från u-länderna.
Råvaruimpor-len är med undanlag av kaffe numera tullfri. Även för de bearbetade
varorna från u-länderna medförde Kennedyronden påtagliga svenska tullällnader
och den del av vår u-landsimporl som bortsett från kaffe i dag beläggs med luU
uppgår knappast lill mer än en tiondel av lotalimporten från dessa länder. När
det gäller u-ländernas export av industrivaror har vi från svensk sida också
sedan länge starkt betonat betydelsen av förbättrad marknadsföring och
marknadsinformation. Mol denna bakgrund har vi bl. a. stött den verksamhet som
bedrivs av GATT:s och UNCTAD :s gemensamma organ International Trade Center (ITC).

U-länderna
har alltsedan första världshandelskonferensen i Geneve år 1964 framfört krav
alt i-länderna skulle bevilja dem lullpreferenser i form av luUfrihel eller lullnedsällning
för halvfabrikat och färdigvaror. I den resolution som antogs vid den andra
världshandelskonferensen i New Delhi år 1968 kom i-länderna dessa krav lill
mötes och åtog sig

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 20

alt
gemensamt med u-länderna utarbeta ett generellt lullpreferenssy-stem lill
förmån för u-ländernas export. Preferenserna skulle på induslrivaruområdel ges
med ell minimum av undanlag samt på jordbruksvaruområdet för särskilt utvalda
varuslag. Preferensfrågan har nu förts närmare sin lösning genom atl i-länderna
framlagt konkreta preferenserbjudanden. En rapport härom överlämnades som
nämnts hösten 1970 av UNCTAD lill FN:s generalförsamling. Genomförandet av
erbjudandena ingår som ett moment i den av FN den 24 oktober 1970 antagna
strategin för FN:s andra ulvecklingsårlionde.

Sverige
har tillsammans med de övriga nordiska länderna aktivt deltagit i det
internationella arbetet i preferensfrågan. En grundläggande synpunkt har därvid
varit all preferenserna borde ges inom ramen för elt enhetligt syslem, där alla
större i-länder deltar på ell sådani sätt all preferenserna kommer alla u-länder
lill godo på lika vUlkor. Vi har bestämt tagit avstånd från de tankar på
selektivt utformade preferenser som framförts av vissa länder.

De
preferenserbjudanden som nu lagts fram innebär i och för sig etl storl
framsteg. Del enhetliga system vi eftersträvat har emellerlid inle kunnat
uppnås. Värdet av preferenserna begränsas också genom alt många för u-länderna
betydelsefulla varor undantas från preferensbehandlingen. Preferensernas
betydelse för u-länderna blir därför tyvärr svår alt bedöma.

De
industrivaror som omfattas av preferenserna utgör f. n. en liten del av u-ländernas
export. U-ländernas export av sådana varor ökar emeUertid i snabb takt. Det är
vidare uppenbart att preferenserna för u-länderna är en fråga av stor
psykologisk och politisk vikt. Den reella betydelsen av preferenserna ökar
självfallet också i den mån u-länderna i större utsträckning kan utnyttja de
konkurrensmässiga fördelar dessa innebär genom alt utveckla de allmänna förutsätlningarna
för sitt näringsliv och förbättra sin produktions- och marknadsföringsteknik.
Del finns enligt min uppfattning anledning atl räkna med all preferenssystemel,
framför allt på längre sikt, skall visa sig vara ell positivt bidrag till u-ländernas
ekonomiska utveckling.

Erbjudandena
inom UNCTAD innebär alt preferenssystemel skall kunna sättas i kraft så tidigt
som möjligt under innevarande år. Vissa frågor av betydelse för genomförandel
av preferenserna jag återkommer tiU dem i del följande har ännu inle fåll
en slutlig lösning på det internationella planet. Givarländerna är emellertid i
färd med all vidta de åtgärder som krävs för alt erbjudandena om preferenser
skall kunna infrias. EEC:s miiusterråd har som nämnts den 30 mars i år tagit
ställning i frågan. Av våra nordiska grannländer har regeringen i Danmark fått
bemyndigande alt vid lämplig lidpunkt sätta preferenserna i kraft. Del är
enligt min mening naturligt att även vi nu tar slutlig

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 93 21

ställning
i frågan och all förslag om genomförande av lullpreferenser i Sverige nu
framläggs för riksdagen ulan alt utgången av de pågående inlernalionella
överläggningarna i utestående frågor avvaktas.

När
det gäUer utformningen av preferenserna företer de olika givarländernas
erbjudanden vissa skiUnader sinsemellan, bl. a, beträffande formerna för
åtgärder lill skydd mol skador på den egna industrin. Vissa länder, såsom EEC-länderna
och Japan, avser sålunda alt till-lämpa elt syslem enligt vUkel kontingenter
fastställs för de varor på industrivaruområdet som omfattas av preferenserna.
Den preferensbehandlade importen av varor som kan vålla marknadsstörning
begränsas härvid redan från början genom atl luUfrihelen binds lill vissa kontingenter.
Även för övriga varor skall den preferensbehandlade importen kunna begränsas
genom konlingenlsyslemet om marknadsslörningar skulle inträda under tiden för preferenssyslemels
tillämpning. Flertalet andra länder, bl. a. USA och Storbritannien, kommer all
helt la undan särskilt känsliga varor från preferensbehandlingen och
förbehåller sig dessutom genom en skyddsklausul rälten all vidta lämpliga
åtgärder om marknadsstörningar skulle uppträda. Även de nordiska länderna har
förbehållit sig möjligheten till undanlag och förutsätter en skyddsklausul av
denna typ. Till sina verkningar lorde dock de båda systemen i praktiken vara
ungefär Ukvärdiga.

I
fråga om den närmare utformningen av preferenserna för svensk del vUl jag
anföra följande.

Tullpreferenserna
har av såväl de nordiska länderna som av EEC, Storbritannien, USA och Japan
erbjudils i form av tullfrihet. Jag förordar alt denna princip vidhålls för
svensk del.

I
fråga om industrivaror har Sverige tUlsammans med de nordiska länderna under
förhandlingarna erbjudit tullfrihet utan undantag. Om de större
handelsnationerna valde all från början begränsa preferensbe-handUngen för
vissa varor ansåg de nordiska länderna sig dock också kunna bli tvungna atl la
undan vissa kategorier av varor från preferenssystemel. Övriga i-länder har
numera förklarat att de i en eller annan form kommer all begränsa
preferensbehandlingen för vikliga in-duslrivaruseklorer. I Norge och Finland
kommer också undanlag all göras, och i Danmark har man förbehållit sig
valfrihet i detta avseende. De industrivaruområden som för svensk del
erfarenhetsmässigt är särskilt utsatta för lågpriskonkurrens är framför allt
textil- och konfeklionsinduslrin samt sko- och läderindustrin. Önskemål om
undanlag från preferensbehandlingen för varor inom dessa industribranscher har
också framförts under remissbehandlingen. Det är för övrigt bl. a. för dessa
varor preferensbehandlingen kommer att begränsas också i övriga i-länder. Ell
genomförande i Sverige av preferenser ulan undanlag skulle innebära atl dessa
industrisektorer skulle kunna utsättas för markant

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 22

försämrade
konkurrensförhållanden. I dagens läge lalar därför starka skäl för all de
varor, för vilka konkurrenssituationen är mest känslig, såsom väv av bomull och
konstfibrer, trikå, kläder, handskar och skor, undantas från
preferensbehandlingen, och jag förordar alt så sker. Till undantagen bör också
fogas vissa varor inom 3539 kap. i tuUlaxan som i Sverige omfattas av
jordbruksregleringen. Dessa varor saknar från importsynpunkt intresse i della
sammanhang.

Del svenska preferenserbjudandel
på jordbruksvaruområdet omfattar bl. a. vissa varor som räknas som
industrivaror i EFTA, såsom fiskkonserver, soppor och såser samt drycker av
olika slag. Vidare ingår vissa frukt- och köksväxtberedningar. Erbjudandet har
utformats efter samråd med bl. a. statens jordbruksnämnd. Vid konsultationerna
i UNCTAD har u-länderna uttryckt sin uppskattning över erbjudandel och jag
förordar alt preferenserna inom detla område genomförs i enlighet med
erbjudandel.

Förteckning över de varor
som bör undantas från preferensbehandlingen samt över preferensberättigade
varor på jordbruksområdet torde få fogas som bilaga 2 och 3 lill slalsrådsprolokollet
i detla ärende. I den mån konkurrensförhållandena ger anledning härtill bör Kungl,
Maj:t ha rätt atl slopa undantag i bilaga 2.

Även
om preferensbehandlingen för särskilt känsliga varuområden hos i-länderna
sålunda i en eUer annan form redan från början begränsas har det i notifikationerna
om preferenserna förutsatts möjligheter tiU ytterligare skyddsåtgärder av olika
slag vid marknadsslörning. För vår del har vi förbehållit oss rätten att vid marknadsslörning
återinföra tull eller tillgripa importrestriktioner. Vi har härvid bl. a. av
hänsyn tiU alt åtgärden inte skall drabba vissa mottagarländer onödigt hårt,
exempelvis mindre utvecklade länder som ej bidrar lill marknadsstörning,
förutsatt alt skyddsåtgärderna skall kunna begränsas till importen endasl från
land som orsakar eller hotar atl orsaka skada. Jag förordar atl sådana
skyddsåtgärder får vidtas. Del bör enligl min mening också vara möjligt all för
vissa varor tillämpa luUkonlingenter, om så skulle visa sig lämpligl.

Preferenssystemel
bygger på det tekniska planet på ett utvecklat samarbete mellan givar- och
mottagarländer. Tekniska skäl lalar för all kretsen av mottagarländer i storl
sett bör vara enhetlig hos de olika givarländerna. Della underlättar ursprungskonlrollen.
Önskemålet om likvärdiga konkurrensförhållanden för industrin i de olika
länderna talar också för en sådan enhetlighet. De nordiska länderna har också
som en arbetshypotes utgått från all mottagarländerna i huvudsak bör vara de
samma för de olika givarländerna.

Någon
internationell definition på begreppet u-land har inte varit

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 23

möjlig
all fastställa och några definitiva slällningslaganden lill frågan om
mottagarländerna synes ännu inte föreligga hos i-länderna. Del lorde dock inle
bli möjligt atl nå fullständig enighet i denna fråga.

I
UNCTAD har preferensfrågan framför allt drivits av den s. k. 77-gruppen, som f.
n. beslår av 90 utomeuropeiska länder saml Jugoslavien och Cypern. Gruppens
talesman har i UNCTAD-rapporlen fått antecknat all dessa länder utgår ifrån
att de blir delaktiga av preferenserna. Inom UNCTAD hänförs till u-länderna
också vissa utomeuropeiska länder som inte deltar i nämnda grupp men ingår i de
av FN fastställda latinamerikanska och afro-asiatiska ländergrupperna. Till u-landskretsen
bör också räknas vissa utomeuropeiska områden som står under vissa preferensgivande
länders överhöghet, bl. a. Hongkong, saml länder för vUkas ulrikesförbindelser elt
givarland svarar. Därutöver finns etl anlal u-länder, bl. a. Demokratiska
Folkrepubliken Korea och Demokratiska Republiken Vietnam, som inle deltar i FN
eller UNCTAD. Slutligen har vissa europeiska länder som ej ingår i 77-gruppen
framfört önskemål om preferenser.

Med
hänsyn till den osäkerhet som ännu råder ifråga om övriga i-länders slutliga
ställningstagande lill frågan om mottagarländer, förordar jag alt preferenserna
för svensk del t. v. får ges lill länderna i 77-gruppen samt lill Israel, Cuba,
Mongoliska Folkrepubliken och Västra Samoa. De fyra nyssnämnda länderna ingår i
den grupp u-länder i UNCTAD som ej tillhör 77-gruppen. Demokratiska
Folkrepubliken Korea och Demokratiska Republiken Vietnam bör också kunna
medges preferenser. Preferenserna bör vidare efler närmare prövning av Kungl. Maj:l
kunna utsträckas lill nyss nämnda utomeuropeiska områden och länder för vUka
i-länder ansvarar. Jag lorde få anledning återkomma lill frågan om
preferensbehandling för andra länder än de här nämnda.

En
förteckning över länder som deltar i 77-gruppen lorde som bilaga 4 få fogas lill
stalsrådsprotokollel i della ärende.

Utöver
vad tidigare berörts gäUer som förutsättning för att en vara skall bli föremål
för preferensbehandling självfallet all varan helt produceras i ett u-land
eller i varje fall undergått en väsentiig bearbetning i ell sådani land. Vilka
krav som i della sammanhang skall uppställas är fortfarande föremål för
överläggningar givarländerna emellan. Som grund för arbetet har lagts de regler
som EEC tillämpar i förhållande lill de med gemenskapen associerade länderna
men också erfarenheterna i EFTA beaktas. Arbetet har fortskridit så långt all
man nu lorde kunna ulgå från alt resultatet kan godtas för svensk del.

För
all preferenserna med säkerhet skall komma u-länderna lill godo måste del också
vara möjligt all kontrollera alt de importerade varorna har sitt ursprung i
dessa länder. Vid importen skall varorna därför ål-följas av ursprungscerlifikal,
utfärdade av exportlandets myndigheter..

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 24

I UNCTAD-överläggningarna
har u-länderna åtagit sig all genom UNCTAD:s generalsekreterare meddela
givarländerna vilka åtgärder de vidtagit för atl komma i åtnjutande av
preferensbehandlingen, bl. a. beträffande vilken myndighet som skall utfärda ursprungscertifikaten
och hur uppgifterna skall kunna verifieras. Innan elt u-land gjorl sådan nolifikation
är del inle möjligt alt medge preferensbehandling för import från della land.

Av
del sagda framgår all del för den praktiska tillämpningen av preferenssystemel
är nödvändigt all meddela detaljerade bestämmelser i en rad hänseenden. Atl
flera hithörande frågor ännu inte blivit slutbehandlade på det inlernalionella
planet bör inle få lägga hinder i vägen för elt ställningstagande till
preferensernas införande. Det lorde lämpligen få ankomma på Kungl. Maj:l alt
senare fastställa de närmare föreskrifter som för svensk del blir nödvändiga
för preferenssystemets tiUämpning. Jag vill i della sammanhang endasl framhåUa
all tullmyndigheterna inte kan åläggas alllför betungande skyldigheter med
avseende på ursprungskontrollen. Det är uppenbart att en stor del av arbetet
för all preferenssystemet skall kunna fungera friktionsfritt måste få ske i
samarbete mellan givarländerna saml mellan dessa och mottagarländerna.

Den
sammanlagda tullbelagda importen till Sverige av jordbruksvaror och
industrivaror från här nämnda utomeuropeiska länder och områden med undanlag
av Hongkong omfattade år 1969, bortsett från kaffe, varor lill elt värde av ca
265 milj. kr. Importen av de varor som läcks av erbjudanden på jordbruksvaruområdel
uppgick lill 33 milj. kr. Undantagen på induslrisidan motsvarar en import om
130 milj. kr. De varor för vilka preferens t. v. erbjuds omfattade år 1969 en
import om totalt omkring 110 milj. kr. Tulluppbörden för denna import uppgick
år 1969 lUl omkring 12 milj. kr. Den tullbelagda importen från Hongkong
uppgick samma år lill 195 milj. kr., varav 37 milj. kr., medförande en lulluppbörd
om 5 milj. kr., skulle omfattas av eventuella preferenser. Del slutliga utfallet
beträffande såväl importvolymen som lullborlfallet blir dock självfallet
beroende av i vUken utsträckning u-ländema i framtiden kan utnyttja
preferenserna för sin export.

Atl
ge vissa länder preferensbehandling i tullhänseende strider mot våra åtaganden
i GATT. Förslag om undantag från åtagandena i denna del är därför under
utarbetande inom GATT. Innan ell sådani medgivande lämnats, bör preferenserna
inte sättas i krafl.

Bemyndigande
för Kungl. Maj:t att medge preferensbehandling för u-landsimporlen torde
lämpligen införas i 8 § tulltaxeringsförordningen (1960: 391) under punkten 23,
som f. n. innehåUer en bestämmelse om tullfrihet för handgjorda textilvaror
från u-länder. Någon ändring av tullfriheten för dessa varor syns del inte
finnas anledning göra i detla sammanhang. För all uppnå tidsmässig samordning
med del nyss berörda

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 25

medgivandet
tUl undanlag från GATT bör del överlämnas åt Kungl. Maj:l alt bestämma när ändringen
i tulltaxeringsförordningen skall träda i krafl.

De
föreslagna ändringarna i Brysselnomenklaluren utgör en naturlig anpassning lill
den tekniska utvecklingen. Ingen erinran mot förslagen har framförls av
remissinstanserna och jag förordar, att de godtas för svensk del. De ändringar
i tulltaxan som blir påkallade ämnar jag i annat sammanhang lägga fram förslag
om.

Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemsläller jag alt Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
alt

dels
antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen
(1960: 391),

deb
antaga rekommendationen den 9 juni 1970 av rådel för samarbete på tullområdet
rörande ändring av nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna.

Med
bifall tiU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:l Konungen all lill riksdagen skall avlålas
proposition av den lydelse bUaga lill delta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: BrUta Gyllensten

s. 1 Kontrollera mot PDF

BUaga 1

(Översättning)

Rekommendation den 9 juni 1970 av Rådet för samarbete på
tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering ar varor i
tulltarifferna

Rådet för samarbete på tullområdet,

som beaktar artiklarna III b, IV e, VI och
XVI i konventionen den 15 december 1950 rörande nomenklatur för klassificering
av varor i tulltarifferna,

som beaktar protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i
denna konvention, till vilket protokoll nomenklaturens text är fogad,

som beaktar Rådels rekommendationer den 16 juni 1960, den
8 december 1960 och den 9 juni 1961 rörande ändring av nomenklaturen,

som anser atl det är nödvändigt att företaga ytterligare
ändringar i nomenklaturen med hänsyn särskUt lill den tekniska utvecklingen
under senare lid och därav föranledda förändringar i inlernalionell handel,

på nomenklalurkommilténs inrådan,

rekommenderar de fördragsslutande parterna, i överenstämmelse
med bestämmelserna i ovannämnda arlikel XVI, följande ändringar i nomenklaturen:

(I
följande sammanställning har endasl upptagils ändringar av sådan arl att de
föranleder ändringar i den svenska tulltaxetexten.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Allmänna bestämmelser

Punkt 2

2. Anges under ett tulltaxenummer visst ämne, hänföres
ämnet till detta nummer både när det är i rent tillstånd och när det förekommer
i blandning eller förening med annat ämne. Till tuUlaxenummer, som anges
omfatta vara av visst ämne, hänföres även vara som delvis är tillverkad av
detta ämne. Tulltaxering av blandning eller sammansatt vara regleras närmare av
bestämmelserna i 3.

Föreslagen
lyddse

2. a) Elt omnämnande av en artikel i etl tulltaxenummer
skall anses inbegripa artikeln i ej komplett eller ej färdigarbetat skick,
under förutsättning att den ej kompletta eller ej färdigarbelade artikeln vid
införseln företer de väsentliga kännetecknen på den kompletta eller färdigarbelade
artikeln. Det skall även anses inbegripa den kompletta eller färdigarbelade artikeln
(eller en sådan arlikel som enligt denna regel skall tulltaxeras som komplett
eller färdigarbetad) inkommande antingen ej hopsatt eller isär tagen.

b) Ett omnämnande av elt material eller ämne i ett tulltaxenum-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

mer skall anses inbegripa blandningar eller
sammansättningar av delta material eller ämne med andra material eller ämnen. Elt
omnämnande av varor av ett visst material eller ämne skall anses inbegripa
varor som helt eller delvis består av detta material eller ämne.
Tulltaxeringen av varor som består av mer än ett material eller ämne skall slie
enligt principerna i regel 3.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Punkt 3

3. Kan vid tulltaxeringen av en vara två eller flera
tulltaxenummer komma i fråga gäller följande:

a)
tulltaxenummer
med specificerad varubeskrivning tillämpas framför tulltaxenummer med mera
allmän varubeskrivning;

b)
blandning
och vara, som består av olika ämnen eller är sammansatt av olika beståndsdelar
och som ej kan tidllaxeras med ledning av bestämmelsen under a, tulltaxeras
såsom det ämne eller den beståndsdel som ger blandningen eller varan dess
huvudsakliga karaktär;

c)
tulltaxenummer
som ger det högsla tullbeloppet tillämpas, om tulltaxeringen ej kan ske med lill-lämpning
av bestämmelserna under a eller b.

3. Då av någon anledning varor synes kunna tulllaxeras
enligt två eller flera tuUlaxenummer, skall luUlaxeringen verkställas på
följande sätt:

a)
det tuUlaxenummer
som ger den mest specifika beskrivningen skall ges företräde framför sådana tuUlaxenummer
som ger en mera allmän beskrivning;

b)
blandningar
och sammansatta varor som består av olika material eller är sammansatta av
olika komponenter och som ej kan tull-taxeras med hänvisning till 3 a skall
tulltaxeras som om de bestod av det material eller den komponent som ger
varorna deras huvudsakUga karaktär, i den mån delta kriterium är tillämpligt;

c)
då varor
ej kan tulllaxeras med hänvisning till 3 a eller 3 b skall de tulltaxeras
enligt det tuUlaxenummer som medför den högsta lullsatsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.)

Punkt 4

4. Anges i anmärkning till avdelning eller kapitel alt
avdelningen eller kapitlet ej omfattar vissa varor och hänvisas samtidigt till
annan avdelning eller kapitel eller till visst tuUlaxenummer, avser undantaget
i anmärkningen, om ej annat är föreskrivet, samtliga varor som är hänförliga
till sistnämnda avdelning, kapitel eller

Utgår.

(Nuvarande
punkt 5 blir punkt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

tulltaxenummer, även om den i

anmärkningen förekommande

uppräkningen
av varorna ej är fullständig.

Föreslagen
lydebe

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 kap.

Anmärkning

Detla kapitel omfattar alla levande djur utom fisk,
kräftdjur, blötdjur och mikrobkulturer.

Della kapitel omfattar alla levande djur utom;

a)
fisk,
kräftdjur och blötdjur enligt nr 03.01 och 03.03;

b)
mikrobkulturer
och andra produkter enligl nr 30.02;

c)
djur
enligt nr 97.08.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 kap.

Anmärkning b)

b) tarmar, blåsor och magar av

djur (nr 05.04) saml djurblod,

hänförligt till nr 05.15;

Anmärkning c)

c) animaUska fetler (15 kap.),

andra än produkter, hänförliga Ull

nr 02.05.

Nr 02.05

Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält
eller utpressat och icke innehållande kötlrän-der, färskt, kylt, fryst,
sallat, torkat eUer rökt:

b) tarmar, blåsor och magar av djur (nr 05.04) samt
djurblod (nr 05.15);

c) animaliskt fett, annat än produkter enligt nr 02.05
(15 kap.).

Svinfetl, ej innehållande kött, och fjäderfäfett (ej utsmält,
utpressat eller extraherat med lösningsmedel), färskt, kylt, fryst, saltat,
torkat eUer rökt:

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 kap.

Nr 03.02

Fisk, saltad, torkad eller rökt:

Fisk, torkad, saltad eller rökt (äveti varmrökt):

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 kap.

Rubrik

4 kap. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

4 kap. Mejeriprodukter; fågelägg; naturlig honung; ätbara
produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes nämnda eller inbegripna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Nr 04.05

Ägg av fåglar samt äggula, färska, konserverade, torkade
eller sötade:

Nr 04.07 Nytt

Föreslagen lydelse

Fågelägg och äggula, färska, torkade eller på annat sätt
konserverade, även sölade:

Ätbara produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes
nämnda eller inbegripna

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 kap. Anmärkning 1 d)

d) borst och andra djurhår i bindlar för borslfabrikation
(nr 96.03).

d) bindlar för borsttillverkning (nr 96.03).

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 kap.

Anmärkning 1

1. Della kapitel omfattar endasl sådana produkter, som
vanligen levereras av trädgårdsmästare, plantskolor eller blomsterhandlare för
planterings- eller prydnadsändamål. Potatis och ätbar lök hänföres dock till
7 kap.

1, Della kapitel omfattar endasl levande träd och varor
(inbegripet köksväxtplantor) av sådana slag som vanligen levereras av trädgårdsmästare,
plantskolor eller blomsterhandlare för planlerings-eller prydnadsändamål;
kapitlet inbegriper dock ej potatis, ätbar lök och andra produkter enligt 7
kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 kap.

Anmärkning

Såsom köksväxter enligt nr 07.01 anses även ätbara
svampar, oliver, kapris, tomater, potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer,
sötpaprika (Capsicum grossum), fänkål, persilja, körvel, dragon, krasse, mejram,
pepparrot och vitlök. Såsom köksväxter enligt nr 07.02 07.04 tulllaxeras alla
de produkter, som i färskt tillstånd hänföres UU nr 07.01.

Nr 07.04 omfattar dock icke:

Ordet "köksväxter" i nr 07.01, 07.02 och 07.03
skall anses inbegripa ätbara svampar, tryffel, oliver, kapris, tomater,
potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sölpaprika, fänkål, persilja,
körvel, dragon, krasse, mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana),
pepparrot och vitlök.

Nr 07.04 omfattar alla torkade, dehydratiserade eller evaporerade
köksväxter av sådana slag som är hänförliga till nr 07.0107.03 andra än:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydebe

a)
torkade baljväxtfrön
(nr 07.05);

b)
sötpaprika (Capsicum
grossum), målen (nr 09.04);

c)
mjöl av torkade
baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 (nr 11.03);

d) mjöl, gryn och flingor av po

tatis (nr 11.05).

9 kap.

Anmärkning 1, sista stycket

TiUsatser av andra ämnen lill de produkter, som är
upptagna i nr 09.0409.10, härunder inbegripet de blandningar som avses i a
och b ovan, skall icke påverka tulltaxeringen, under förutsättning all de
sålunda erhållna blandningarna fortfarande har karaktär av varor, upptagna i
något av de nämnda tulltaxenumren. I motsatt fall hänföres dylika blandningar
icke till della kapitel; om de utgör preparat för smaksättning, tulllaxeras de
enhgt nr 21.04.

Anmärkning 2 a)

a) sötpaprika (Capsicum gros

sum), omalen (7 kap.);

Anmärkning 2 b)

b) kubebapeppar av arten Cu-

beba officinalis Miq. eller Piper

cubeba (nr 12.07).

10 kap.

Nr 10.07

Bovete, hirs, sorghum, kanarie-frö och annan spannmål:

11 kap.

Anmärkning 1 b) (nuvarande anm. b))

b) mjöl, värmebehandlat eller på annat sätt berett till
näringsmedel för barn eller för dietiskt bruk (nr 19.02); mjöl, som
värme-behandlats uteslutande för att förbättra bakförmågan, hänföres dock till
detta kapitel;

Föreslagen
lydelse

a)
torkade spritade
baljväxtfrön (nr 07.05);

b)
målen
sötpaprika (nr 09.04);

c)
mjöl av torkade
baljväxtfrön enligt nr 07.05 (nr 11.03);

d) mjöl och flingor av potatis

(nr 11.05).

Tillsats av andra ämnen lUl produkter enligt nr
09.0409.10 (eller till de blandningar som avses i a och b ovan) skall ej påverka
produkternas tulltaxering, under förutsättning all de erhållna blandningarna
bibehåller den huvudsakliga karaktären av varor, hänförliga till dessa
nummer. I annat fall hänföres sådana blandningar ej till detla kapitel;
blandningar som utgör preparat för smaksäll-ning tulltaxeras enligl nr 21.04.

a) sölpaprika, omalen (7 kap.);

b) kubebapeppar (Piper cubeba) och andra produkter enligt
nr 12.07.

Bovete, hirs, kanariefrö och sorghum; annan
spannmål:

b) mjöl, berett för användning som barnmat, för dietiskt
ändamål eller för matlagningsändamål, enligt nr 19.02;

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Anmärkning 1 e) (nuvarande anm. e))

e)
stärkelse, utgörande kosmetiska preparat enligt nr 33.06.

Föreslagen lydelse

e) stärkelse med karaktär av parfymer, kosmetiska preparat
eller toaletlmedel hänförliga till nr 33.06.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Anmärkning
2

Ny

2. A. Förmalningsprodukter av de slag av spannmål som är
förtecknade i nedanstående tabell hänföres till detta kapitel om de, beräknat
på viklen av torrsubstansen, har:

a)
en stärkdsehalt
(bestämd med Ewers modifierade polarimelriska melod) överstigande den som anges
i kolumn 2; och

b)
en askhalt
(efter avdrag för eventueUt tillsatta mineralämnen) ej överstigande den som
anges i kolumn 3.

I annat fall tulltaxeras de enligt nr 23.02.

B. Produkter som med tillämpning av ovanstående
bestämmelser är hänförliga till detta kapitel skall tulllaxeras enligt nr 11.01
(mjöl av spannmål) om den mängd därav som passerar genom en sikt av nalursilke
eller av syntetiska eller regenererade textilfibrer med den maskvidd som anges
i kolumnerna 4 eller 5 efter viklen räknat uppgår till minst det procenttal
som anges för respektive slag av spannmål.

I annat fall tulltaxeras de enligt nr 11.02.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Mängd
som

passerar
genom

Stärkelsehall

Askhalt

en sikt med

en
maskvidd av

Spannmål

315 mikron

500 mikron

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

Vete och
råg

45%

2,5 %

80%

_

Kom

45%

3 %

80%

Havre

45%

5 %

80%

Majs och
sorghum

45%

2 %

90%

Ris

45%

1,6 %

80%

Bovete

45%

4 %

80%

Tabellen avser föreslagen lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydebe Nr 11.09

Gluten och glutenmjöl, rostade

Föreslagen lydelse

även Velegluten,
även torkat

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 kap.

Anmärkning 1

1. Enligt nr 12.01 tulllaxeras bl. a. jordnötter,
sojabönor, senapsfrön, vaUmofrön och kopra. Kokoksnötler hänföres till nr
08.01 och oliver till 7 eller 20 kan.

1. Nr 12.01 skall anses tillämpligt för bl. a.
jordnötter, sojabönor, senapsfrön, vallmofrön och kopra. Det skall ej anses
tillämpligt för kokosnötter och andra produkter enligt nr 08.01 eller för
oliver (7 eller 20 kap.).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
2

2. Belfrön, klöver- och gräsfrön, blomsterfrön, köksväxlfrön,
frön av fruktträd och skogsträd samt frön av vicker och lupiner tulltaxeras
enligt nr 12.03. Till nr 12.03 hänföres icke ärter, bönor och andra till
människa- eller djurföda tjänliga baljväxtfrön (nr 07.05), kryddor och andra
produkter, upptagna i 9 kap., spannmål (10 kap.), oljehaltiga frön och frukter
(nr 12.01) samt frön och frukter, upptagna i nr 12.07.

2. För tillämpning av nr 12.03 gäUer att belfrön, gräsfrön
och andra vallväxtfrön, frön av prydnadsblommor, köksväxlfrön, frön av
skogsträd, frön av fruktträd samt frön av vicker och lupiner .skall anses som
frön av sådana slag som användes som utsäde.

Nr
12.03 skall dock ej anses till-lämpligt för följande produkter, även om de är
avsedda att användas som utsäde:

a)
baljväxtfrön
enligt 7 kap.,

b)
kryddor och
andra produkter enligt 9 kap.;

c)
spannmål (10
kap.);

d) produkter
hänförliga lill nr

12.01 eller 12.07.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13 kap.

Anmärkning, första stycket

TiU nr 13.03 hänföres bl. a. lakrilsexlrakt, pyrethrumexlrakl,
humleexlrakl, aloeexlrakl och opium. Nr 13.03 omfattar icke:

Anmärkning a)

a) lakrilsexlrakt, innehållande raer än 10 viktprocent
socker eller utgörande sockerkonfektyrer (nr 17.04);

Nr 13.03 skall anses tillämpligt för bl. a. lakrilsexlrakt
och pyrethrumexlrakl, humleexlrakl, aloeexlrakl och opium. Numret skall ej anses
tillämpligt för:

a) lakrilsexlrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros
eller föreliggande som konfektyrer (nr 17.04);

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Anmärkning e)

e) kamfer
(nr 29.13) och gly-cyrrhizin (nr 29.41);

Anmärkning f)

t) medikamenter (nr 30.03);

Föreslagen lydelse

e) kamfer, glycyrrhizin och andra produkter enligt nr
29.13 och 29.41;

f) medikamenter hänförliga till nr 30.03 och blodgruppsreagenser
(nr 30.05);

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
h)

h) flyktiga vegetabiliska oljor saml resinoider (nr
33.01); vatten från destination av flyktiga vegetabUiska oljor samt vallenlösningar
av dylika oljor (nr 33.05);

h) eteriska oljor, "concretes", "absolutes"
och resinoider (nr 33.01) samt vatten från destilla-lion av eteriska oljor och
vatten-lösningar av sådana oljor (nr 33.05);

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 kap.

Anmärkning 1

1. Della kapitel omfattar icke material eller fibrer med
huvudsaklig användning som textilmaterial, oavsett bearbetning, ej heller
andra vegetabiliska material, som bearbetats för användning uteslutande som lextilmalerial
(elfte avd.).

1. Detla kapitel omfattar ej följande produkter, vilka
skall hänföras till elfte avd.: vegetabiliska material och fibrer av
vegetabiliska material av sådana slag som användes främst vid tillverkning av
textilvaror, oavsett bearbetning, och andra vegetabiliska material, som
undergått behandling i syfte att göra dem lämpliga för användning enbart som lextilmalerial.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 kap.

Anmärkning 1 a)

a) ister och annat fett av svin

eller fjäderfä, icke utsmält eller ut

pressat (nr 02.05);

Anmärkning 1 b)

b) kakaosmör (nr 18.04);

Anmärkning 1 c)

c) grevar (nr 23.01), oljekakor

och dylika ålerstoder från utvin

ning av vegetabiliska oljor (nr

23,04);

3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 93

a) svinfetl och fjäderfäfett enligl nr 02.05;

b) kakaosmör (fett eller olja) (nr 18.04);

c) grevar (nr 23.01) och ålerstoder enUgt nr 23.04;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Nr 15.01

Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, utsmält eller
utpressat

Nr 15.02

Talg (av nötkreatur,. får eller getter), rå eller utsmält,
premier jus härunder inbegripen

Föreslagen lydelse

Ister, annat svinfett och fjäderfäfett, utsmälta,
utpressade eller extraherade med lösningsmedel

Fetler av nötkreatur, får eller getter, ej utsmälta; ur
sådana fetler utsmälta eller med lösningsmedel extraherade fetter (inbegripet
"premier jus")

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 kap.

Anmärkning

Detla kapitel omfattar icke kött, fläsk, fisk, kräftdjur
och blötdjur, beredda eller konserverade på sätt som anges i 2 och 3 kap.

Nr 16.03

Köttextrakt och köttsaft

Detla kapitel omfattar ej kött, fläsk, andra djurddar,
fisk, kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade på sätt som anges i 2
och 3 kap.

Köttextrakt och költsaft; fiskex-trakt

opaginerad Kontrollera mot PDF

17 kap.

Anmärkning 1 b)

b) kemiskt rena sockerarter (nr

29.43), andra än sackaros, glukos

och laklos;

Anmärkning 1 c)

c) farmaceutiska
produkter (30

kap.).

b) kemiskt rena sockerarter (andra än sackaros, glukos och
laklos) och andra produkter enligt nr 29.43;

c) medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 kap.

Anmärkning 1

1. Delta kapitel omfattar icke sådana varor, innehållande
kakao, som avses i nr 19.02, 19.08, 22.02, 22.09 och 30,03.

1. Delta kapitel omfattar ej sådana beredningar
innehållande kakao eller choklad som är beskrivna i nr 19.02, 19.08, 22.02,
22.09 och 30.03.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19 kap.

Anmärkning 1 c)

c) farmaceutiska produkter (30 kap.).

c) medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Nr 19.02

Näringsmedel
(för barn, för dietiskt bruk eller för mallagningsän-damål), beredda av mjöl,
stärkelse eller mallexlrakl, även med tillsals av kakao //// mindre än 50 viktprocent:

Föreslagen lydelse

Beredningar av mjöl, stärkelse eller mallexlrakl av sådana
slag som användes som barnmat, för dietiskt ändamål eller för mallag-ningsändamål,
innehållande mindre än 50 viktprocent kakao:

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 kap.

Anmärkning 1 a)

a) köksväxler och frukter, beredda eller konserverade på
sätt i 7 och 8 kap. anges;

Anmärkning 2

2. Vid tillämpningen av nr 20. 01 och 20.02 anses såsom
köksväxter endast sådana produkter, som i färskt tUlstånd hänföres till nr
07.01.

a) köksväxler och frukter, beredda eller konserverade på
sätt som anges i 7 och 8 kap.;

2. Köksväxter enligt nr 20.01 och 20.02 är sådana som
skulle vara hänföriiga UU nr 07.0107.05 om de infördes i där angivet skick.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21 kap.

Anmärkning 1 c)

c) kryddor och andra produk

ter, hänförliga tiU nr 09.0409.10;

Anmärkning 1 d)

d) jäst, utgörande medikament

(nr 30.03).

Anmärkning 3

Ny

c) kryddor och andra produkter enligt nr 09.0409.10;

d) fåsX föreliggande som medikament samt andra produkter
enligt nr 30.03.

3. Med uttrycket "homogenise-rade sammansatta
livsmedelsberedningar" i nr 21.05 förstås beredningar av sådana slag som
användes som barnmat eller för dietiskt ändamål och som består av en fint homogeniserad
blandning av två eller flera grundbeståndsdelar, såsom kött (inbegripet andra djurddar),
fisk, köksväxter och frukt. Vid tillämpning av denna definition skall ej fästas
avseende vid små mängder av beståndsdelar, soni kan ha tillsatts blandningen
för smaksättning, konservering eller andra ändamål. Beredningarna får
innehålla liten mängd synliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

bilar av andra beståndsdelar än kött, andra djurdelar
eller fisk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
21.05

Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och bidjonger

Soppor och buljonger i flytande eller fast form eller i
pulverform; homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar

opaginerad Kontrollera mot PDF

22 kap.

Anmärkning 1 b)

b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande
eller högre renhetsgrad (nr 28.58);

b) destillerat vatten, lednings-förmågevaiten och vatten
av motsvarande renhetsgrad (nr 28.58);

opaginerad Kontrollera mot PDF

23 kap.

Nr 23.06

Vegetabiliska produkter för foderändamål, ej hänförliga
till annat nummer

Nr 23.07

Fodermedel med tillsals av melass eller socker; andra
beredda fodermedel

Produkter av vegetabiliskt ursprung av sådana slag som
användes som djurfoder, ej annorstädes nämnda eller inbegripna

Sötade fodermedel; andra beredningar av sådana slag som
användes för utfodring av djur

opaginerad Kontrollera mot PDF

25 kap.

Anmärkning 2 c)

c) farmaceutiska produkter (30

kap.);

Anmärkning 2 d)

d) parfymer, toalettmedel och

kosmetiska preparat (nr 33.06);

Nr 25.12

Diatomacéhaltiga fossUmjöl och andra liknande kiseldioxidhalliga
jordarter (infusoriejord, kiselgur, trippel, dialomit o. d.), med en vikt per dm
av högst 1 kg, även brända

c) medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.;

d) parfymer, kosmetiska preparat och toaletlmedel enligt
nr 33.06;

Kiseldioxidhalliga fossilmjöl och liknande kiseldioxidhalliga
jordarter (/. ex. kiselgur, trippel och dia-tomit), även brända, med en
skrymdensitet av 1 eller mindre

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse 26 kap.

Anmärkning 1

1. Della kapitel omfattar icke:

a)
naturligt magnesiumkarbonat
(magnesil), även bränt (nr 25.19);

b)
ihomasslagg, hänförlig
till 31 kap.;

c)
slaggull, slenull
och liknande mineralull (nr 68.07);

d) produkter,
hänförUga till nr

71.11 (guldsmedssopor m. m.)\

e) koppar-,
nickel- och kobolt-

skärslen, erhållna genom smält

ning av malm (femtonde avd.).

Föreslagen lydelse

1. Delta kapitel omfattar ej:

a)
slagg
och liknande industriellt avfall, berett till makadam (nr 25.17);

b)
naturligt magnesiumkarbonat
(magnesil), även bränt (nr 25.19);

c)
Ihomasslagg
enligt 31 kap.;

d) slaggull, slenull och Uknande

mineralull (nr 68.07);

e) guldsmedssopor,
annat avfall

och skrot av ädel metall (nr

71.11);

f) koppar-,
nickel- och kobolt-

skärslen, framställda genom smält

ning av malm (femtonde avd.).

opaginerad Kontrollera mot PDF

27 kap.

Anmärkning 1 a)

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar;
kemiskt rent metan hänföres dock till nr 27.11;

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar
andra än kemiskt rent metan och kemiskt rent propån, vilka skall tulllaxeras
enligt nr 21.11;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
1 b)

b) medikamenter (nr 30,03).

b) medikamenter hänförliga till nr 30.03.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
1 c)

Ny

c) blandningar av omättade kolväten hänförliga till nr
33.01, 33.02, 33.04 eller 38.07.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
3

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur biluminösa
mineral, i nr 27.10 avses även liknande oljor, oavsett framslällnings-sätlei,
om de efter vikten räknat innehåller större kvantitet icke-aroniatiska ämnen än
aromatiska ämnen.

3. Uttrycket "oljor erhållna ur petroleum eller ur biluminösa
mineral" i nr 27.10 skaU anses inbegripa ej endast oljor erhållna ur
petroleum eller ur biluminösa mineral utan även, oavsett fram-ställningssällel,
liknande oljor såväl som oljor bestående av blandningar av omättade kolväten,
under förutsättning att vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna
överstiger viklen av de aromatiska beståndsdelarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Nr 27.07

Oljor och andra produkter, erhållna genom destillalion av
hög-temperalurljära från stenkol, saml andra oljor och produkter enligl anm. 2
till della kapitel

Nr 27.13

Petroleumvax (paraffin, "slack-wax", mikrovax), ozokerit,
cere-sin, montanvax och andra mine-ralvaxer, även färgade

Föreslagen lydelse

Oljor och andra produkter er-håUna genom desliUalion av hög-lemperalurtjära
från stenkol; liknande produkter enligt definition i anm. 2 till detta kapitel

Paraffin, mikrovax, "slackwax", ozokerit, montanvax
(lignitvax), lorvvax och andra mineralvaxer, även färgade

opaginerad Kontrollera mot PDF

28 kap.

Anmärkning 1, inledningen

1. Om ej annat är föreskrivet, omfattar detla kapitel
endast:

1. Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren
eller av anmärkningarna till detta kapitel skall tulltaxenumren i detta kapitel
anses tiUämpliga endast för:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
1 e)

Ny

e) produkter nämnda i a, b, c eller d ovan, försatta med dam-ningshindrande
medel eller färgämne för att underlätta deras identifiering eller av säkerhetsskäl,
under förutsättning att tillsatserna ej gör produkten lämpligare för speciell
användning än för allmänt bruk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
2 e)

e) hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid,
tiokar-bonylhalogenider, cyan och cyan-halogenider ävensom cyanamid och melallderival
därav (nr 28.58), med undantag av kalciumcyan-amid, innehållande högst 25 viktprocent
nilrogen, beräknat på torrsubstansen (31 kap.).

Anmärkning 3 d)

d) oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr
32,07);

Anmärkning 8

Ny

e) hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid,
tiokar-bonylhalogenider, cyan och cyan-halogenider samt cyanamid och melallderival
därav (nr 28.58), andra än kalciumcyanamid innehållande högst 25 viktprocent nilrogen,
beräknat på vallenfri torrsubstans (31 kap.).

d) oorganiska produkter av sådana slag som användes som luminoforer,
hänförliga till nr 32.07;

8. Kemiska grundämnen (t. ex. kisel och selen), dopade
för an-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

vändning inom elektroniken, skall hänföras till detta
kapitel under förutsättning att de föreligger obearbetade i den form de
erhållit vid dragningen eller i form av cylindrar eller stavar. Skurna till
skivor, plattor eller liknande former hänföres de till nr 38.19.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
28.03

Kol (kimrök, "carbon black", antracensvart, acetylensvart,
lamp-svart o. d.)

Kol (inbegripet "carbon black")

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
28.05

AlkalimetaUer och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta
jordartsmetaller; skandium och ytt-rium; kvicksilver

AlkalimetaUer och alkaliska jordartsmelaller; sällsynta jord-artsmetaller,
ytlrium och skandium samt blandningar och legeringar av dessa ämnen med varandra;
kvicksilver

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
28.06

Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra; klorsulfonsyra

Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra; klorsvavelsyra

opaginerad Kontrollera mot PDF

29 kap.

Anmärkning 1 g)

Ny

(nuvarande
anm. 1 g) blir anm. 1 h))

g) produkter, nämnda i a, b, c, d, e eller f ovan,
försatta med damningshindrande medel, färgämne eller luktämne för att underlätta
deras identifiering eller av säkerhetsskäl, under förutsättning att
tillsatserna ej gör produkten lämpligare för speciell användning än för allmänt
bruk;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning 2 c) c) metan (nr 27.11);

c) metan 27.11);

och propån (nr

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
2 e)

e) karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent
nitrogen, beräknat på torrsubstansen (31 kap.);

e) karbamid (urinämne) (nr 31.02 eller 31.05 alltefter
beskaffenheten);

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Anmärkning 7

7.
Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, inre hemiacelaler,
metylenetrar av tvåvärda orlofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i
ringen, cykliska acetaler, cykliska poly-merer av aldehyder, av tioaldehy-der
eller av aldiminer, anhydri-der och imider av flerbasiska syror, cykliska estrar
av flervärda alkoholer med flerbasiska syror, cykliska ureider, hexametylenle-tramin
och trimetylenlrinilramin.

Föreslagen
lydelse

7.
Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) skall ej anses inbegripa inre etrar, inre
hemiacelaler, metylenetrar av Ivåvärda ortofeno-ler, epoxider med tre eller
fyra atomer i ringen, cykliska acetaler, cykliska polymerer av aldehyder, av lioaldehyder
eller av aldiminer, anhydrider av flerbasiska syror, cykliska estrar av flervärda
alkoholer med flerbasiska syror, cykliska ureider och cykliska tio-ureider, imider
av flerbasiska syror, hexametylentelramin och trimetylenlrinilramin.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr 29.11

Aldehyder,
aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehydfenoler och andra föreningar med aldehyd-funktion
jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion:

Aldehyder,
aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehydfenoler och andra föreningar med aldehyd-funktion
jämte annan enkel eller sammansatt oxy genfunktion; cykliska polymerer av aldehyder;
pa-raformaldehyd:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Underavdelning VU tiU
29 kap.

Rubrik

VII.
Syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom
halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

VII.
Karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror
samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr 29.14

Enbasiska
syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom
halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

Enbasiska
karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt
halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr 29.15

Flerbasiska
syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom
halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

Flerbasiska
karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt
halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Nr 29.16

Alkohobyror, aldehydsyror, ke-tonsyror, fenolsyror och
andra föreningar med syrafunktion jämte annan enkel eUer sammansatt oxygenfunktion
samt dessa föreningars anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom
halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

Föreslagen lydebe

Karboxylsyror med alkohol-, fenol-, aldehyd- eller ketonfunk-tion
och andra föreningar med karboxylsyrafunktion jämte annan enkel eller
sammansatt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider, halogenider,
peroxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat
därav:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
29.25

Föreningar med amidofunkiion:

Föreningar med karboxiamido-funktion; föreningar av
kolsyra med amidofunkiion:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
29.26

Föreningar med imido-iminofunktion

eller

Föreningar med karboxiimido-funktion (inbegripet ortobensoe-syrasulfimid
och dess saller) och föreningar med iminofunklion (inbegripet hexametylentelramin
och trimetylentrinitramin):

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
29.39

Hormoner, även syntetiskt reproducerade, samt derivat
därav med huvudsaklig användning som hormoner

Hormoner, naturliga eller syntetiskt reproducerade;
derivat därav använda främst som hormoner; andra steroider använda främst som
hormoner

opaginerad Kontrollera mot PDF

30 kap.

Anmärkning 2 b)

b) tandkräm och liknande tand

vårdsmedel, härunder inbegripet

sådana med terapeutiska eller pro-

fylaktiska egenskaper (nr 33.06);

Anmärkning 2 c)

c) medicinsk tvål och såpa (nr

34.01).

b) tandkräm och andra landrengöringsmedel av alla slag,
inbegripet sådana med terapeutiska eller profylakliska egenskaper, vUka skall
anses hänförliga till nr 33.06;

c) tvål och såpa och andra produkter enligt nr 34.01 med
Ullsats av medikamenter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
3 e)

Ny

(Nuvarande
anm. 3 e) och f) blir 3 f) och g))

e) blodgruppsreagenser;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

31 kap.

Anmärkning 1 A

A. endera av följande produkter:

Föreslagen
lydelse

A. varor som motsvarar någon av nedan angivna
beskrivningar:

opaginerad Kontrollera mot PDF

karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen;

Anmärkning 4

4. Ammoniumfosfater, innehållande per kg 6 mg arsenik
(As) eller däröver, hänföres till nr 31.05.

karbamid
(urinämne) även ren;

4. Monoainmonium- och diam-moniumortofosfater, även rena,
samt blandningar av dessa föreningar med varandra skall tulltaxeras enligt nr
31.05.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
5

5. De i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 angivna gränsvärdena
hänför sig till produkternas torrsubstans.

5. Vid tillämpning av de kvantitativa kriterier som anges
i anm. 1 A, 2 A och 3 A ovan skall beräkningen utföras på vattenfri torrsubstans.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32 kap.

Nr 32.03

Syntetiska garvämnen, även blandade med naturliga garvämnen;
konstgjorda pyrmedel (t. ex. enzymatiska och mikrobiella preparat):

Nr 32.12

Kitt, spackelfärger och andra ulfyllnings- eller lälnings
medel; ymp vax:

Syntetiska organiska garvämnen samt oorganiska garvämnen; garv-ningspreparat,
även innehållande naturliga garvämnen; enzymatiska garveripreparat (t. ex. pyrmedel
av enzymatiskt, pankreatiskt eller bakteriellt ursprung):

Fönsterkitt; ympvax; spackelfärger; icke eldfasta
preparat för ytbeläggning; utfyllningsmedel, tälningsmedel o. d., inbegripet hartskitt
och hartscement:

opaginerad Kontrollera mot PDF

33 kap.

Anmärkning 1 a)

a) alkoholhaltiga beredningar

(s. k. koncentrerade extrakt) för

framställning av drycker (nr

22.09);

Anmärkning 1 b)

b) tvål, hänförlig lill nr 34.01;

a) sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k.
koncentrerade extrakt) för tillverkning av drycker, enligt nr 22.09;

b) tvål och såpa och andra produkter hänförliga tUl nr
34.01;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Anmärkning 2

2. Nr 33.06 omfattar bl. a. produkter, även oblandade
(med undantag av produkter, hänförliga till nr 33.05), lämpade för användning
såsom parfymer, loaleltmedel eller kosmetiska preparat och inkommande i
förpackningar, som tillhandahålles i detaljhandeln för sådan användning.

Föreslagen lydelse

2. Nr 33.06 skall anses tillämpligt för bl. a.:

a)
beredda rumsdesodoriserings-medel,
även oparfymerade;

b)
produkter, även
oblandade (andra än produkter enligt nr 33.05), lämpliga för användning som
parfymer, kosmetiska preparat eller toaletlmedel eller som rumsdesodoriseringsmedel,
föreliggande i förpackningar av sådana slag som säljes i detaljhandeln för
sådan användning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34 kap.

Rubrik

34 kap. Tvål; organiska ylakliva ämnen samt tvätt- och
rengöringsmedel; smörjmedel; konstgjorda växer och beredda växer; puls-och
skurmedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa och X. k. dentalvax

Anmärkning 2

2. Nr 34.01 omfattar endast val-tenlöslig tvål, även med
tillsats av andra ämnen (desinfektionsmedel, slippulver, fyllmedel, medicinskt
verkande ämnen o. d.).

34 kap. Tvål och såpa, organiska ylakliva ämnen, tvätt-
och rengöringsmedel, smörjmedel, konstgjorda växer, beredda växer, puts-och
skurmedel, ljus och liknande artiklar, modelleringsmassa och "dentalvax"

2. Uttrycket "tvål och såpa" i nr 34.01 skall
anses inbegripa endast valtenlöslig tvål och såpa. Tvål och såpa och andra
produkter hänförliga till nr 34.01 får innehålla tillsats av andra ämnen (t.
ex. desinfektionsmedel, slippulver, fyllmedel eller medikamenter). Produkter
innehållande slippulver tulllaxeras enligt nr 34.01 endast om de föreligger i
form av stänger, kakor eller gjutna stycken. I andra former tulltaxeras de
enligt nr 34.05 som "skurpulver och liknande preparat".

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
34.01

Tvål och såpa, även medicinska:

Tvål och såpa; organiska ylakliva produkter och preparat
för användning som tvål, i form av stänger, kakor eller gjutna stycken, även innehållande
tvål:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

35 kap.

Anmärkning 2

Ny (nuvarande anm. blir anm. 1)

Föreslagen
lydebe

2. Uttrycket "dextrin" i nr 35.05 skall anses
tillämpligt för nedbrytningsprodukter av stärkelse med ett innehåll av
reducerande socker, uttryckt som dextros, ej överstigande 10 »/o av torrsubstansen.
Produkter av detta slag med elt innehåll av reducerande socker överstigande 10 "/o
hänföres till nr 17.02.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38 kap.

Anmärkning 1 b)

Ny (nuvarande anm. 1 b) blir anm. 1 c)

b) blandningar av kemikalier och födoämnen av sådana slag
som användes vid beredning av näringsmedel för människor (i allmänhet nr
21.07);

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
2 g)

g) blandningar av alkener med mycket låg polymerisationsgrad.

g) kemiska grundämnen enligt 28 kap. (t. ex. kisel och
selen), dopade för användning inom elektroniken, i form av skivor, plattor
eller i liknande former, även polerade eller överdragna med ett enhetligt epitaxialskikt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

39 kap.

Anmärkning 1 e)

e) korgmakeriarbeten och andra

varor av fläiningsmaterial, hänför

liga liU 46 kap.;

Anmärkning 1 f)

f) syntetiska och konstgjorda

textilfibrer (elfte avd.) samt varor

därav;

e) flätor, korgmakeriarbeten och andra artiklar hänförliga
till 46 kap.;

f) varor hänförliga lill elfte avd. (textilvaror);

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning 1 k) k) delar till (sjuttonde avd.);

transportmedel

k) delar lill luftfartyg och fordon hänförliga till
sjuttonde avd.;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
1 m)

m) boeller, urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91
kap.;

m) artiklar hänförliga tUl 91 kap. {t. ex. urfoder
och boeller);

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Anmärkning 1 o)

o) möbler och delar därtill (94 kap.);

Anmärkning 1 p)

p) borstbinderiarbelen och andra varor, hänförliga lill
96 kap.;

Anmärkning 1 q)

q) leksaker, spel och sportarlik-lar(97kap.);

Anmärkning 3 d)

d) plattor, duk, folier och band (remsor ej hänförliga
till nr 51.02 härunder inbegripna), även ylbe-handlade (/. ex. tryckta), samt
varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna lill kvadratisk
eller rektangulär form (även om de utgör färdiga artiklar) men icke vidare
bearbetade;

Föreslagen lydelse

o) möbler och andra artiklar enUgt 94 kap.;

p) borstar och andra artiklar hänförliga lUl 96
kap.;

q) artiklar hänförliga lill 97 kap. (t. ex. leksaker, spel
och sportarliklar);

d) plattor, duk, film, folier och remsor (andra än sådana
som tulltaxeras enligt nr 51.02 med till-lämpning av anm. 4 till 51 kap.),
även tryckta eller på annat sätt ylbehandlade, oskurna eller nedskurna lill
kvadratisk eller rektangulär form men ej vidare bearbetade (även om en sådan
nedskärning gör dem till bruksfärdiga artiklar);

opaginerad Kontrollera mot PDF

40 kap.

Anmärkning 2 e)

é) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller
med gummi som bindemedel, oavsett vikten per mZ, samt artiklar, tillverkade av
sådan duk;

Anmärkning 3 e)

e) leksaker, spel och sportartiklar (andra än idrollshandskar
samt varor, hänförliga till nr 40.11) (97 kap.);

Anmärkning 4

4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till della kapitel och i
nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses:

a) omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning
med svavel, selen eller telltir irreversibelt kan överföras lill icke lermoplas-tiska
produkter och vilka, sedan

e) fiberduk och liknande duk av garn, impregnerad eller
överdragen med gummi eller i vilken gummi utgör bindemedlet, oavsett viklen
per m, samt artiklar därav;

e) artiklar hänförliga till 97 kap. (andra än idrollshandskar
och varor hänförliga tUl nr 40.11);

4. I anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och
40.06 skaU uttrycket "syntetiskt gummi" anses tillämpligt för:

a) omättade syntetiska ämnen som genom vulkning med svavel
kan irreversibelt överföras till icke termoplasliska ämnen och vilka, när de på
detta sätt vulkas opti-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lyddse

de sålunda vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser
{dock ulan tillsals av andra ämnen, såsom mjukningsmedel och fyUmedel, aktiva
eller inaktiva, vilka icke är nödvändiga för bildning av bryggbindningar),
utgör produkter, som vid en temperatur mellan -f 15° och -\- 20° C kan sträckas
tUl tre gånger sin ursprungliga längd utan att brista och som efler alt ha
sträckts tUl två gånger sin urspmngliga längd inom två limmar återgår tUl en
längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden;

bland dessa produkter märkes cis-polyisopren, polybuladien,
po-lyklorbutadien (GRM), polybula-dienstyren (GRS), polyklorbuta-dienakrylnitril
(GRN), polybula-dienakrylnilril (GRA) och butyl-gummi (GRI);

b)
lioplaster
(GRP);

c)
naturgummi,
modifierat genom inympning eller inblandning av plast, under förutsättning att
den därvid erhållna produkten med avseende å vulkning, elasticitet och reversibilitet
uppfyller i a ovan stadgade viUkor.

Föreslagen
lydelse

malt (ulan tillsals av andra ämnen, såsom mjukningsmedel, fyllmedel
eller förslärkningsmedd .som ej är nödvändiga för bildningen av
bryggbindningar), kan bilda ämnen, som vid en temperatur mellan 18° och 29° C
ej brister då de sträckes till tre gånger sin ursprungliga längd och som efler
att ha sträckts till två gånger sin ursprungliga längd inom fem minuter återgår
till en längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden.

Bland sådana ämnen märkes cis-polyisopren (IR), polybuladien
(BR), polyklorbuladien (CR), poly-butadienstyren {SBR), polyklor-buladienakrylnitril
(NCR), poly-buladienakrylnilrU (NBR) och bu-lylgummi (HR);

b)
tioplaster
(TM);

c)
naturgummi
modifierat genom inympning eller inblandning av plast, depolymeriserat naturgummi
samt blandningar av omättade syntetiska ämnen med mättade syntetiska högpolymerer,
under förutsättning atl alla ovannämnda produkter uppfyller viUkoren beträffande
vulkning, töjning och återhämtning i a ovan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde
avd.

Rubrik

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbe-len;
reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

Oberedda hudar och skinn, läder, pälsskinn och artiklar
därav; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar;
artiklar av tarmar

opaginerad Kontrollera mot PDF

42 kap.

Rubrik

42 kap. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter,
handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

42 kap. Artiklar av läder; sadelmakeriarbeten; reseffekter,
handväskor och liknande artiklar; artiklar av tarmar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Anmärkning 1 ij)

ij) leksaker, spel och sportarliklar, hänförliga till 97
kap.;

Anmärkning 2

2. Icke kompletta eller icke färdiga varor tulllaxeras
såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga
kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

Föreslagen lydelse

ij) artiklar hänförliga till 97 kap. ( ex. leksaker, spel
och sportartiklar);

3 blir
anm. 2)

Utgår (nuvarande anm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

43 kap.

Anmärkning 2 f)

i) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga tUl ,97
kap.

f) artiklar hänförliga till 97 kap. (/. ex. leksaker, spel
och sportartiklar).

opaginerad Kontrollera mot PDF

44 kap.

Anmärkning 1 o)

o) leksaker, spel och sportarliklar (97 kap.);

o) artiklar hänförliga till 97 kap. (/. ex. leksaker, spel
och sport-artiklar);

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
2

2. Varor av trä, även med delar eller tillbehör av glas,
marmor, eller annat material, inkommande isärtagna eller icke sammansatta, tulllaxeras
såsom färdiga varor av trä, om delarna inkommer samtidigt.

Nr 44.09

Tunnbandsvidjor av trä; pålar av trä, kluvna; slörar,
pinnar o. d. av trä, tillspetsade men icke sågade i längdriktningen; Iräspån
för tillverkning av korgar, askar, siktar e. d.; klarspån och liknande spån av
trä

Utgår.

-5 blir
anm.

(Nuvarande anm. 3-24.)

Tunnbandsvidjor av trä; kluvna störar; pålar och störar av
trä, tillspetsade men ej sågade i längdriktningen; Iräspån av sådana slag som
användes för tillverkning av korgar, askar, siktar o. d.; massaved i form av flis
eller spån; Iräspån av sådana slag som är lämpliga alt användas vid
tillverkning av ättika eller för klarning av välskor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Nr 44.21

Lådor, häckar, cylindriska tunnor och liknande
förpackningar av trä, ej hänförliga tUl nr 44.22, sammansatta eller i delar

Föreslagen
lydelse

Kompletta packlådor, förpackningsaskar, häckar,
cylindriska tunnor, ej hänförliga lill nr 44.22, saml liknande förpackningar av
trä

opaginerad Kontrollera mot PDF

45 kap.

Anmärkning 1 c)

c) leksaker, spel och sportarliklar (97 kap.).

c) artiklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker, spel
och sportarliklar).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Elfte
avd.

Anmärkning 1 d)

d) asbestfibrer (nr 25.24) varor av asbest (nr 68.13
68,14);

och d)
asbest enligt nr 25.24 samt

och artiklar av asbest och andra produkter enligt nr
68.13 och 68.14;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
1 h)

h) vävnader, stampad filt och fiberduk, impregnerade,
överdragna eller laminerade med gummi, och varor därav, hänförliga lill 40
kap.;

h) vävnader, stampad filt, fiberduk och liknande duk av
garn, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi, och artiklar
därav, hänförliga till 40 kap.;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
1 k)

k) artiklar, hänförliga 42.01 eller 42.02;

lill nr

k) artiklar av textilmaterial hänföriiga till nr 42.01
eller 42,02;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
1 1)

1) cellulosavadd (48 kap,);

1) produkter enligt 48 kap. (/. ex.
cellulosavadd);

s. 1 Kontrollera mot PDF

Anmärkning
1 t)

t) artiklar, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportarliklar).

t) artiklar, hänförliga lill 97 kap. (t. ex. leksaker,
spel och sportarliklar).

s. 2 Kontrollera mot PDF

Anmärkning
2 A, inledningen

2 A. Textilvaror, hänföriiga UU 5057 kap. och
innehållande två eller flera olika slag av lextilmalerial (blandvaror),
tulltaxeras sålunda:

2 A. Varor som kan tulltaxeras enligt något nummer i 5057
kap. och som består av en blandning av två eller flera olika textilmaterial skaU
tulllaxeras enligt följande regler:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Anmärkning 3 A Punkterna a) och b)

a)
garn av natursUke
eller konstgjorda textilfibrer (härunder inbegripet garn av två eller flera
till 51 kap. hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 2 g (18 000 denier);

b)
garn av
syntetiska textilfibrer {härunder inbegripet garn av två eller flera till 51
kap. hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 1 g (9 000 denier);

Anmärkning 3 B) Punkt b)

b) syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i
fiberknippen, kam-, kard- och sträckband samt förgarn av dylika fibrer;

Föreslagen
lydelse

a) garn av nalursilke, inbegripet bourettesilke och schappesilke,
med en vikt överstigande 2 g/m (18 000 denier);

b) garn av syntetiska eUer regenererade texlilfibrer
(inbegripet garn av två eller flera enfibertrådar enhgt 51 kap.) med en vikt överstigande
1 g/m (9 000 denier);

b) fiberknippen för framställning av korta syntetiska
eller regenererade texlilfibrer samt multi-filament utan snodd eller med en
snodd av mindre än fem varv per meter;

s. 4 Kontrollera mot PDF

Anmärkning 4 B Punkt d)

d) enkelt eller flerlrådigl garn (en eller flera gånger
tvinnat), oavsett textilmaterialet:

i härvor, korshasplat;

upplagt
på spolslommar av sådana slag, som användes inom lex-lUinduslrin (1. ex. Ivinnspolar,
cops eller koniska rullar).

d) enkelt eller flerlrådigl garn (en eller flera gånger
tvinnat), oavsett texlilmalerialel:

i korshasplade
härvor;

på sådana spolslommar
eller i sådana andra uppläggningar som utvisar att det skall användas inom
textilindustrin (t. ex. på cops, Ivinnspolar, spolrör, koniska bobi-ner eller
spindlar eller hasplat i form av kokonger för brodermaskiner).

opaginerad Kontrollera mot PDF

56 kap.

Anmärkning, punkt e) e) har en vikt per m:

i fråga om konstgjort texlilmate-rial, av mer än 0,5 g (4
500 denier);

i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g
(15 000 denier).

é) knippets totala vikt mer än 2 g/m (18 000 denier).

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 93

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

57 kap.

Nr 57.03

Jute, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och
avfall av jute, rivna varor härunder inbegripna

Föreslagen
lydelse

Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål, ej
annorstädes nämnda eller inbegripna, oberedda eller beredda men ej spunna; blånor
och avfall därav (inbegripet riven lump och rivna rep)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
57.06

Garn av jute:

Garn av jute eller av andra bastfibrer för lextUt ändamål
enligt nr 57.03;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
57.10

Vävnader av jute:

Vävnader av jute eller av andra bastfibrer för textilt
ändamål enligt nr 57.03

opaginerad Kontrollera mot PDF

58 kap.

Nr 58.07

Sniljgarn och sniljer; överspun-nel garn (annat än garn, hänförligt
till nr 52.01, och överspunnel lagelgarn); flätor, snörmakeriarbe-len och
dylika arbeten, som längdvara; tofsar, pomponger o. d.:

Sniljgarn (inbegripet sniljgarn framställt av
textilstoft); överspunnel garn (annat än garn enligt nr 52.01 och överspunnel
tagelgarn); flätor, snörmakeriarbelen och dylika arbeten, som längdvara;
tofsar, pomponger o. d.:

opaginerad Kontrollera mot PDF

59 kap.

Anmärkning 2

2. Nr 59.08 och 59.12 tillämpas icke på vävnader, vilkas impregnering
eller överdrag icke framträder synbart eller endast medfört en förändring av
varans färg. Nr 59.12 tillämpas icke på vävnader med mönster, som åstadkommits
genom målning (andra än målade lealerkulisser, ateljéfonder o. d.) eller genom
beläggning med stoft, korkpulver e. d., ej heller på vävnader med normal appretering
av stärkelse eller liknande ämne.

2 A. Nr 59.08 skaU anses Ull-lämpligt för lextilvävnader,
impregnerade, överdragna eller laminerade med cellulosaderivat eller andra
plaster oavsett vikten per m och oavsett plastens beskaffenhet (kompakt eller
porös). Numret omfattar ej:

a)
vävnader
i vilka impregne-ringen eller överdraget ej kan ses med blotta ögat (vanligen
5058 och 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn ej tagas
till uppkommen färgförändring;

b)
produkter
som ej ulan att brytas kan böjas för hand runt en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:93

Nuvarande lydelse

Anmärkning 3

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med
gummi:

vägande per m högst 1 500 g; eller

vägande
per m mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;

b)
vävnadsliknande
varor, beslående av parallellt ordnade trådar av lextilmalerial, sammanklistrade
med gummi, oavsett viklen per m2;

c)
plattor,
duk och band av poröst gummi i förening med väv-nad, andra än varor, som i
enlighet med anm. 2 sista stycket till 40 kap. skall hänföras lill nämnda
kapitel.

51

Föreslagen lydelse

cylinder med en diameter av 7 mm vid en temperatur mellan
15° och 30° C (vanligen 39 kap.);

c) produkter i vilka lextilvävna-den är helt inbäddad i
plast eller överdragen med plast på båda sidor (39 kap.).

B. Nr 59.12 är ej tillämpligt för:

a)
vävnader
i vilka impregne-ringen eller överdraget ej kan ses med blotta ögat (vanligen
5058 och 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn ej tagas
till uppkommen färgförändring;

b)
vävnader med
målade mönster (andra än målade lealerkulisser, ateljéfonder o. d.);

c)
vävnader
belagda med lex-tilstoft, korkpulver e. d. på sådant sätt att mönster bildats;

d) vävnader appreterade med

normala appreturmedd på basis av

stärkelseprodukter eller liknande

produkter.

3. / detta kapitel:

A. förstås med uttrycket "guin-mibehandlade
vävnader" i nr 59.11:

a) textilvävnader, impregnerade,

överdragna eller laminerade med

gummi:

vägande
högst 1 500 g/m'';

vägande mer än
1 500 g/m-och innehållande mer än 50 viktprocent lextilmalerial;

b)
vävnadsliknande
varor, bestående av parallella trådar av textil-material, sammanklistrade med
gummi, oavsett viklen per m;

c)
plattor,
duk och remsor av poröst gummi i förening med textil-vävnad, andra än sådana
som är hänförliga till 40 kap. med till-lämpning av sista stycket i anm. 2 till
nämnda kapitel;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse:

Föreslagen
lydelse

B. förstås med uttrycket "elastiska
textilvävnader" i nr 59.13 vävnader (andra än trikåvaror) bestående av lextilmalerial
i förening med gummitråd eller med fibrer av andra elaster som har minst samma töjnings-
och återhämtningsegenskaper som de som krävs för syntetiskt gummi.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
59.03

Fiberduk samt varor därav, även med impregnering eller
överdrag

Nr 59.08

Vävnader, impregnerade eller överdragna med
cellulosaderivat eller andra plaster:

Nr 59.13

Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial i
förening med gummitråd:

Fiberduk, liknande duk av garn samt artiklar därav, även
med impregnering eller överdrag

Textilvävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade
med cellulosaderivat eller andra plaster:

Elastiska textilvävnader (andra än trikåvaror):

opaginerad Kontrollera mot PDF

60 kap.

Anmärkning 2

2. TiU nr 60.0260.06 (och ej till 61 och 62 kap.) hänföres
icke blott direkt framställda artiklar (även icke färdiga eller icke kompletta)
av trikå utan även artiklar, tillverkade av trikåväv genom sömnad e. d. (konfektionerade),
delar av trikå till sådana varor härunder inbegripna.

2. Nr 60.0260.06 skaU anses tillämpliga för artiklar av
trikå och delar därtill som:

a)
direkt
genom stickningen eller virkningen erhållit sin slutliga form, oavsett om de
införes som separata artiklar eller i sammanhängande längder;

b)
är konfektionerade
genom sömnad eller på annat sätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
5

5. Med trikåvaror, innehållande gummi avses i delta
kapitel:

a) trikåvaror
av textUmaterial i förening med gummitråd;

b) trikåvaror, impregnerade,

5. I detla kapitel:

a)
betyder
"elastiska": beslående av textUmaterial i förening med gummitråd
eller med fibrer ay andra elaster, som har minst samma töjnings- och
återhämtningsegenskaper som de som krävs för syntetiskt gummi;

b)
betyder "gummibehandlade":

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av
garn, impregnerat eller överdraget med gummi.

Föreslagen
lydelse

impregnerade, överdragna eUer laminerade med gummi eller
tillverkade av texlilgarn, impregnerat eller överdraget med gummi.

opaginerad Kontrollera mot PDF

61 kap.

Anmärkning 5

5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, härunder
inbegripet tillformade stycken av trikå för tillverkning av artiklar,
hänförliga till nr 61.09, samt tillklippta stycken av annan textilvara för
tillverkning av hit hänförliga artiklar, tulllaxeras såsom motsvarande
kompletta eller färdiga varor.

5. Tulllaxenumren i delta kapitel skall anses tillämpliga
för stycken av lextilmalerial (annat än trikåväv) tillklippta för Ullverkning
av artiklar enligt detta kapitel.

Nr
61.09 inbegriper dock trikåväv, som genom stickningen eller virkningen
erhållit slutlig form för tillverkning av varor hänförliga till detta nummer,
oavsett om de införes som separata artiklar eller i sammanhängande längder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

62 kap.

Anmärkning 1

1. Della kapitel omfattar konfektionerade artiklar av lextilmalerial,
med undanlag av trikåvaror och varor av stampad filt eller av fiberduk.

1. Tulltaxenumren i detta kapitel skall anses tillämpliga
för däri beskrivna konfektionerade artiklar av lextilmalerial (annat än filt
och fiberduk eller liknande duk av garn), ej utgörande trikåvaror.

opaginerad Kontrollera mot PDF

64 kap.

Anmärkning 1 a)

a) skodon ulan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller
annan textilvara, med undantag av stampad filt och fiberduk (nr 62.05);

a) skodon utan påsatt sula, av trikå (nr 60.03) eUer av
annan textilvara {utom stampad fUl, fiberduk eller liknande duk av garn) (nr
62.05);

opaginerad Kontrollera mot PDF

68 kap.

Anmärkning 1 1)

1) leksaker, spel och sportarliklar (97 kap.);

1) artiklar hänförliga till 97 kap. (/. ex. leksaker, spel
och sportarliklar);

s. 1 Kontrollera mot PDF

69 kap.

Anmärkning 1

1. 69 kap. omfattar endasl efter formgivning brända keramiska

1. Tulltaxenumren i detta kapitel skall anses tillämpliga
endast

s. 2 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

produkter. Värmeisolerande och eldfasta varor hänföres
icke till nr 69.0469.14.

Anmärkning 2 f)

f) leksaker, spel och sportarliklar (97 kap.);

Nr 69.01

Värmeisolerande produkter

(sten, plattor m. m.) av diatomacéhaltiga fossilmjöl
eller liknande kiseldioxidhalliga jordarter (infusoriejord, kiselgur o. d.)

Nr 69.10

Diskhoar, tvättställ, bidéer, klo-setlskålar, badkar och
dylika sani-telsartiklar för installation

Föreslagen lydelse

för keramiska produkter som bränts efter formgivning. Nr
69.04 69.14 skall anses tillämpliga endast för andra keramiska produkter än värmeisolerande
eller eldfasta varor.

f) artiklar hänförliga till 97 kap. (/. ex. leksaker, spel
och sportarliklar);

Värmeisolerande murstenar, block, plattor och andra värmeisolerande
varor av kiseldioxidhalliga fossilmjöl eller av liknande kiseldioxidhalliga
jordarter (t. ex. kiselgur, trippel eller dialomit)

Diskhoar, IvältsläU, bidéer, klo-sellskålar, urinaler,
badkar och Uknande sanitetsartiklar för installation

opaginerad Kontrollera mot PDF

70 kap.

Anmärkning 1 f)

f) Knappar, monterade rafrä-schissörer och termosflaskor
samt andra artiklar, hänförliga till 98 kap.

f) Knappar, hopsatta termosflaskor, rafräschissörer och
andra artiklar, hänförliga till 98 kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning 3 Ny (nuvarande anm.

3 blir anm. 4.)

3. I nr 70.20 förstås med uttrycket "glasull":

a)
mineralull
med en halt av ki-seldioxid (SiOi) av minst 60 viktprocent;

b)
mineralull
med en halt av ki-sddioxid (SiO) av mindre än 60 viktprocent men med en halt av
al-kalioxid (KO och/eller NaO) av mer än 5 viktprocent eller en hall av bortrioxid
(B2O3) av mer än 2 viktprocent.

Mineralull som ej överensstämmer med ovanstående
beskrivningar hänföres till nr 68.07.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Nr 70.12

Glas, även icke färdiga, lill termosflaskor eller
liknande värmeisolerande behållare:

Föreslagen lydelse

Glas till termosflaskor och andra termoskärl:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femtonde
avd.

Anmärkning 1 d)

d) ställningar och andra delar av metall lill paraplyer, parasoller
o. d. (nr 66.03);

Anmärkning 1 m)

m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportarliklar);

d) paraplyställningar och andra varor enligt nr 66.03;

m) artiklar, hänförliga lill 97 kap. {t. ex. leksaker,
spel och sport-artiklar);

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
3

3. / fråga om tulltaxeringen av legeringar gäller följande
bestämmelser:

a)
legeringar
av oädla metaller, som innehåller mer än 10 viktprocent nickel, tulllaxeras
såsom nickel, om icke vikten av ingående järn överstiger vikten av var och en
av övriga ingående legeringsmetaller;

b)
ferrolegeringar
hänföres till nr 73.02 och koppartilbatslege-ringar till nr 74.02;

c) andra legeringar av oädla metaller tulllaxeras såsom
den metall vars vikt överstiger vikten av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;

d) legeringar (andra än ferrolegeringar och koppartillsatslege-ringar)
av oädla metaller, hänförliga till denna avdelning, och andr

3. Beträffande luUlaxeringen av legeringar (andra än ferrolegeringar
och koppartilbatslegeringar, definierade i 73 och 74 kap.) gäller följande:

a)
en
legering av oädla metaller innehållande mer än 10 viktprocent nickel skall tulllaxeras
som nickellegering, utom då det är fråga om en legering i vilken järn
viktmässigt dominerar över var och en av de övriga metallerna;

b)
annan
legering av oädla metaller skall tulltaxeras som legering av den metall, som
viktmässigt dominerar över var och en av de övriga metallerna;

c) en legering sammansatt av

oädla metaller enligt denna avdel

ning och av beståndsdelar, ej hän

förliga till denna avdelning, skall

behandlas som legering av oädla

metaller enligl denna avdelning,

om den sammanlagda vikten av så

dana metaller är lika med eller

större än den sammanlagda vikten

av övriga ingående beståndsdelar;

d) i denna avdelning skall ut

trycket "legering" anses inbegripa

sintrade blandningar av melallpulr

ver samt helerogena intima bland-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lyddse

ra ämnen tulltaxeras såsom legeringar av oädla metaller
enligt denna avdelning, om viklen av ingående oädla metaller är lika med
eller större än vikten av övriga ingående ämnen;

e) såsom legeringar anses även sintrade blandningar av
metallpulver samt helerogena, hopsmälta blandningar av oädel metall.

Anmärkning 5 c)

Ny

Föreslagen
lydebe

ningar erhållna genom hopsmältning (andra än kermeter).

c) en kermet enligt nr 81.04 anses som en enda oädel
metall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

73 kap.

Anmärkning 1 c)

c) Ferrolegeringar (nr 73.02): sådana för valsning eller smidning
icke lämpade järnhaltiga legeringar, som användes vid järn- och slålframställning
och som innehåller ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter,
efter vikten räknat, nämligen

mer än 8 o/o kisel,

mer än 30 o/o mangan,

mer än 30 o/o krom,

mer än 40 o/o volfram eller

sammanlagt mer än 10 o/o andra legeringsämnen (aluminium, titan,
vanadin, molybden, niob m. m.), dock icke koppar.

Halten av andra legeringsämnen än järn får dock icke
överstiga 96 o/o i fråga om ferrolegeringar, innehållande kisel, 92 "/o i
fråga om ferrolegeringar, innehållande mangan men icke kisel, och 90 o/o i
fråga om övriga legeringar.

c) Ferrolegeringar (nr 73.02): järnhaltiga legeringar
(andra än koppartilbatslegeringar, definierade i anm. 1 till 74 kap.), som ej
är lämpliga för valsning eller smidning, som vanligen användes som råmaterial
vid järn- och stålframställning och som innehåller, efter vikten räknai, var
för sig eller tillsammans:

mer än 8 o/o kisel, mer än 30 "/o mangan, mer än 30
o/o krom, mer än 40 o/o volfram eller sammanlagt mer än 10 o/o andra legeringsämnen
(alumiruum, titan, vanadin, koppar, molybden, niob) eUer andra beståndsdelar, i
fråga om koppar dock högst 10 o/o, och som av grundämnet järn innehåller,
efter vikten räknat, i fråga om ferrolegeringar innehållande kisel minsr 40/0,
i fråga om ferrolegeringar innehållande mangan men ej kisel minst 8 »/»och i
fråga om andra ferrolegeringar minst 10 0/0.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
73.21

Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke
kompletta, samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul, broar och broseklio-ner,
slussportar, tom, wiaxrer, pe-

Konstruktioner och delar till konstruktioner (t. ex. skjul
och andra byggnader, broar och brosektioner, slussportar, tom, fack-,
verksmaster, tak, fackverk till tak.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

lare, stolpar, fackverk, tak, dörr-och fönsterramar, rulljalusier,
räcken och staket); plåt, band, stång, profilsiång, rör o. d. av järn eller
stål, bearbetade för användning i konstruktioner

Nr 73.22

Cisterner, kar och liknande behållare av jäm eller stål,
för alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre beklädnad
eller med värmeisolerande beklädnad men utan maskinell utrustning och ulan
anordning för uppvärmning

Föreslagen
lydebe

dörr- och fönsterkarmar, fönsterluckor, räcken och
pelare) av järn eller stål; plåt, band, stång, rör o. d. av järn eller stål,
bearbetade för användning i konstruktioner

Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av järn
eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad
gas), med en rymd överstigande 300 liter, även med inre beklädnad eller värmeisolerade
men ej försedda med maskinell utrust-, ning eller utrustning för uppvärmning
eller avkylning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
73.24

Cylindrar för förtätade gaser samt Uknande tryckbehållare,
av järn eller stål

Nr 73.33

Synålar, virknålar, strumpstic-kor, snörnålar och liknande
artiklar saml ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad, brodyr, virkning
o. d., andra än maskinnålar:

Nr 73.37

Apparater för centraluppvärmning, såsom värmeledningspannor
och värmeledningselement, av järn eller stål, icke elektriska, samt delar
därtill av järn eUer stål; varm-luftsgeneralorer och varmluflsför-delare
(härunder inbegripet apparater som även kan användas för fördelning av
friskluft eller konditionerad luft) av järn eller stål, icke elektriska,
försedda med motordriven fläkt eller blåsmaskin, saml delar därtill, av järn
eller stål

Nr 73.38

Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av jäm
eller stål:

Behållare av järn eller stål för komprimerad eller till
vätska förtätad gas

Nålar för handsömnad (inbegripet brodering), nålar förhandknyt-ning
av mattor, stickor, snörnålar, virknålar o. d. samt broderprylar, av järn eller
stål:

Värmepannor (med undantag av pannor enligt nr 84.01) och
radiatorer för centraluppvärmning, ej elektriskt uppvärmda, samt delar
därtill, av järn eller stål; luftvär-mare och varmluftsfördelare (inbegripet
apparater som även kan fördela sval eller kondilionerad luft), ej elektriskt
uppvärmda, försedda med motordriven fläkt eller blåsmaskin, samt delar
därtill, av järn eller stål

Artiklar av sådana slag som vanligen användes för hushållsbruk,
sanitetsgods för användning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 93

Nuvarande lydelse

58

Föreslagen lydelse

inomhus samt delar tiU sådana varor, av järn eller stål:

opaginerad Kontrollera mot PDF

74 kap.

Anmärkning 1

1. Med koppartillsalslegeringar enligt nr 74.02 förslås
sådana för valsning eller smidning icke lämpade kopparhaltiga legeringar, utan
avseende på kopparhalten, som användes som tillsats vid framställning av andra
legeringar eller som desoxidalionsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande
ändamål vid framställning av andra metaller än järn.

Föreningar
av fosfor och koppar (fosforkoppar), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor hänföres
lill nr 28.55.

1. Med uttrycket "koppartillsalslegeringar" i
nr 74.02 förstås legeringar /utom kopparfosfid (fosforkoppar) innehållande mer
än 8 viktprocent fosfor/ som jämte andra legeringsämnen innehåller mer än 10
viktprocent koppar och ej är lämpliga för valsning eller smidning och som
vanligen användes som råmaterial vid framställning av andra legeringar eller
som desoxidalionsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål
vid framställning av andra metaller än järn.

/Kopparfosfid (fosforkoppar) innehållande mer än 8
viktprocent fosfor hänföres till nr 28.55 och ej till delta kapitel./

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning 2 b)

b) 5ffl« (nr 74.03): valsade, slrängpressade, dragna eller
smidda massiva produkter med ett största tvärmålt av mer än 6 mm och, i fråga
om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av
samma form och dimension, under fömtsättning all de efler formningen
underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

b) S

Såsom
stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma former och
dimensioner, vilka bearbetats efler formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning),
under förutsättning atl de ej genom bearbetningen erhållit karaktär av
produkter hänförliga till andra nummer.

Trådämnen och billets med ändarna avfasade eller på annat
sätt bearbetade enbart för alt underlätta deras insättning i maskiner för omformning
lill exempelvis vabtråd eller rör skall dock anses utgöra obearbetad koppar
enligt nr 74.01.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Nr 74.09

Cisterner, kar och liknande behållare av koppar, för alla
slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre beklädnad eller med
värmeisolerande beklädnad men utan maskinell utrustning och ulan anordning
för uppvärmning

Föreslagen lydelse

Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av koppar,
för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas),
med en rymd överstigande 300 liter, även med inre beklädnad eller värmeisolerade
men ej försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning
eller avkylning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
74.18

Hushålls- och sanitetsartiklar saml delar därtill,
av koppar

Andra artiklar av sådana slag som vanligen användes för
hushållsbruk, sanitetsgods för användning inomhus saml delar //// sådana
varor, av koppar

opaginerad Kontrollera mot PDF

75 kap.

Nr 75.05

Anoder för förnickling, gjutna, valsade eller framställda
på elekt-rolytisk väg, obearbetade eller bearbetade

Anoder för förnickling, bearbetade eller obearbetade,
inbegripet sådana som framställts genom elekirolys

opaginerad Kontrollera mot PDF

76 kap.

Nr 76.08

A luminiumkonstruklioner, även i delar eller icke
kompletta, samt delar därtill av aluminium {såsom skjul, broar och
brosektioner, torn, master, pelare, stolpar, fackverk, tak, dörr- och
fönsterramar samt räcken); plåt, stång, rör o. d. av aluminium, bearbetade för
användning i konstruktioner

Nr 76.09

Cisterner, kar och liknande behållare av aluminium, för
alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre beklädnad
eller med värmeisolerande beklädnad men utan maskinell utrustning och utan
anordning för uppvärmning

Konstruktioner och delar till konstruktioner (i. ex. skjul
och andra byggnader, broar och brosektioner, torn, fackverksmaster, tak,
fackverk till tak, dörr- och fönsterkarmar, räcken och pelare) av aluminium;
plåt, stång, rör o. d. av aluminium, bearbetade för användning i
konstruktioner

Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av
aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska
förtätad gas), med en rymd överstigande 300 liter, även med inre beklädnad
eller värmeisolerade men ej försedda med maskinell utrustning eller utrustning
för uppvärmning eller avkylning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Nr 76.11

Cylindrar
för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare av aluminium

Nr 76.15

Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtiU, av aluminium

Föreslagen lydelse

Behållare av aluminium för komprimerad eller till vätska
förtätad gas

Artiklar av sådana slag som vanligen användes för hushålbbruk,
sanitetsgods för användning inomhus samt delar till sådana varor, av aluminium

opaginerad Kontrollera mot PDF

82 kap.

Anmärkning 1, inledningen

1. Till detta kapitel hänföres bortsett från blåslampor,
transportabla smidesässjor, slipstenar och slipskivor på ställning e. d.,
verktygssatser för manikyr eller pedikyr samt artiklar, hänförliga till nr
82.07 eller 82.15 endast sådana varor, i vilka den verksamma delen (blad,
skär o. d.) består

ÖV.-

Anmärkning 2, andra stycket

Ämnen till artiklar, hänförliga lill detta kapitel, samt
ämnen till sådana delar, som enligt nästföregående stycke är hänförUga till
detta kapitel, tulllaxeras såsom motsvarande färdiga artiklar.

Nr 82.02

Monterade handsågar saml sågblad, alla slag, icke landade
sågblad härunder inbegripna:

Nr 82.04

Handverklyg och handredskap, ej hänförliga till annat
nummer i detla kapitel; smidessläd, skruv-stycken, andra än
maskinskruv-stycken; skruvlvingar o. d., blåslampor, transportabla smidesässjor,
hand- eller foldrivna slipstenar och slipskivor på ställning e. d. samt
monterade glasmäslardiaman-ter:

1. Bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor,
slipstenar och slipskivor med ställning, manikyr- eller pedikyrsatser saml
varor hänförliga till nr 82.07 eller 82.15 omfattar detta kapitel endasl artiklar
med blad, skär, bearbetande yta eller annan verksam del av:

Utgår

Sågar (icke mekaniska) saml blad för hand- eller
maskinsågar (inbegripet otandade sågblad):

Handverktyg, inbegripet glas-mästardiamanler, ej
hänförliga lill annat nummer i detla kapitel; blåslampor, smidessläd; skruvstycken
och skruvlvingar, andra än tillbehör och delar till verktygsmaskiner;
transportabla smidesässjor; slipstenar och slipskivor med ställning (hand-
eller foldrivna):

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

83 kap.

Nr 83.01

Lås (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) och väskbyglar
med lås saml delar därtill, av oädel metall; nycklar och nyckelämnen av oädel metaU
lill artiklar, hänförliga till detta nummer:

Föreslagen
lydebe

Lås (nyckellås, kombinalionslås och elektriska lås) och
delar därtill, av oädel metall; med lås försedda byglar till handväskor, koffertar
o. d. samt delar till sådana byglar, av oädel metall; nycklar av oädel metall
till nyssnämnda artiklar:

opaginerad Kontrollera mot PDF

1)
artiklar kap.;

Sextonde
avd.

Anmärkning 1 c)

c) bobiner, spolpipor och liknande artiklar (39, 40, 44
eller 48 kap. eller femtonde avd., alltefter materialets beskaffenhet);

Anmärkning 1 f)

f) artiklar, helt av naturliga, syntetiska eller
rekonstruerade ädelstenar, hänförliga Ull nr 71.02, 71.03 eller 71.15;

Anmärkning 1 1)

1) varor, hänförliga till 90 kap. (mät- och
kontrollinstrument m. m.);

Anmärkning 1 o)

o) varor, hänförliga lill 97 kap. (leksaker, spel och
sportartiklar).

Anmärkning 2, inledningen

2. Med de inskränkningar, som

följer av bestämmelserna i anm.

1 och 3 till denna avdelning, anm.

1 lUl 84 kap. och anm. 1 liU 85

kap., tulllaxeras delar lill maski

ner, med undanlag av delar lill

artiklar, hänförliga Ull nr 84.64,

85.23, 85.24, 85.25 eUer 85.27, en

ligl följande regler:

Anmärkning 3 och 4

3. I de fall, då skillnad göres

mellan maskiner av visst slag och

delar till sådana maskiner, anses

även icke kompletta maskiner så-

c) bobiner, spolar, cops, konrul-lar och liknande
artiklar, oavsett materialet (t. ex. 39, 40, 44 eller 48 kap. eller femtonde
avd.);

f) ädelstenar (naturliga, syntetiska eller
rekonstruerade) enligt nr 71.02 eller 71.03 och artiklar, heh av sådana stenar,
enligt nr 71.15;

hänföriiga lill 90

o) artiklar hänförliga till 97 kap.

2. Om ej annat följer av anm. 1 lill denna avdelning, anm.
1 till 84 kap. eller anm. 1 lill 85 kap., skall delar lill maskiner (ej utgörande
delar till artiklar beskrivna i nr 84.64, 85.23, 85.24, 85.25 och 85.27) tulllaxeras
enligl följande regler:

Utgår.

(Nuvarande anm. 5, 6 och 7 blir anm. 3, 4 och 5.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

som maskiner, för så vitt de företer de väsentliga
kännetecknen på de kompletta maskinerna.

4.
Maskiner (härunder inbegripet sådana icke kompletta maskiner, som enligt anm.
3 skall tulltaxeras såsom kompletta), inkommande i delar, tulltaxeras såsom
motsvarande sammansatta maskiner.

Föreslagen
lydelse

s. 1 Kontrollera mot PDF

84 kap.

Anmärkning 1 d)

d) artiklar av järn eller stål,

hänföriiga lUl nr 73.36 eller 73.37,

saml motsvarande artiklar av and

ra oädla metaller (7481 kap.);

Anmärkning 1 e)

e) elektromekaniska handverk

tyg (nr 85.05) och elektromeka

niska hushållsapparater (nr 85.06).

Anmärkning 2

2. Om icke annat följer av anm. 5 och 6 lill sextonde
avd., tulllaxeras maskiner och apparater, vilka enligt ordalydelsen kan
hänföras till såväl nr 84.0184.21 som nr 84.2284.60, enligl nr 84.01 84.21.

Till nr 84.17 hänföres dock icke:

a)
äggkläckningsapparaler,
värmekammare för nykläckta kycklingar {s. k. kycklingmödrar) och groningsapparater
(nr 84.28);

b)
spannmåbfuklningsapparater
för kvarnindustrin (nr 84.29);

c)
diffusörer för
sockerindustrin (nr 84.30);

d) maskiner och apparater för

värmebehandling av garn, vävna

der eller andra textilvaror (nr

84.40).

Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för meka-

d) artiklar hänförliga till nr 73.36 eUer 73.37 samt
liknande artiklar av andra oädla melaUer (7481 kap.);

e) handverklyg enligt nr 85.05 och elektromekaniska
hushållsapparater enligt nr 85.06.

2. Om ej annat följer av anm. 3 eller 4 lill sextonde
avdelningen skall en maskin eller apparat som motsvarar en beskrivning i ett
eller flera av numren 84.0184.21 och samtidigt motsvarar en beskrivning i ett
eller flera av nunven 84.22 84.60 tulllaxeras enligl tillämpligt nummer i den
förra gruppen och ej i den senare.

Nr 84.17 skall dock ej anses tillämpligt för:

a) groningsapparater, äggkläckningsapparaler och
kycklingmödrar (nr 84.28);

b) spannmålsfuktningsmaskiner

(nr 84.29);

c) diffusörer för extraktion av

sockersaft (nr 84.30);

d) maskiner för värmebehand

ling av texlilgarn, textilvävnader

eller andra textilvaror (nr 84.40);

e) maskiner och apparater för

mekanisk bearbetning i vilka en

temperaturändring, även om den

s. 2 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

nisk bearbetning, i vilka en erforderlig lemperaturändring
endast är av underordnad betydelse i förhåUande till maskinernas eller apparaternas
huvuduppgift. TiU nr 84.19 hänföres icke:

a)
symaskiner (nr
84,41);

b)
maskiner och
apparater för kontorsbruk, hänförliga till nr 84,54.

Föreslagen
lydelse

är nödvändig, är av underordnad betydelse.

Nr 84.19 skall ej anses tiUämpligt för:

a)
symaskiner för tillslulning
av säckar eller liknande förpackningar (nr 84.41);

b)
kontorsmaskiner
enligt nr 84.54;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Anmärkning
3

Ny

(Nuvarande
anm. 3 och 4 blir anm. 4 och 5.)

3. A. Med uttrycket "automatiska
databehandlingsmaskiner" i nr 84.53 förstås:

a) digitalmaskiner med minnen som kan lagra ej endast ett
eller flera bearbetningsprogram och de data som skall bearbetas ulan även ett
program för översättning av det programmeringsspråk på vilket programmen är
skrivna lill maskinspråk. Dessa maskiner måste vara försedda med ett primärminne
som är direkt åtkomligt för utförandet av elt program och som har en kapacitet
som åtminstone är tillräcklig för att lagra de delar av bearbetnings- och
översättningsprogrammen jämte de data, som är omedelbart nödvändiga för den
aktuella körningen. De måste också själva vara i stånd att på grundval av
instruktionerna i det ursprungliga programmet modifiera utförandet under
pågående körning;

b)
analogimaskiner
som kan simulera matematiska modeller och som består av såväl analogielement
som slyrdement och programelement;

c)
hybridmaskiner
bestående av antingen en digitalmaskin med analogielement eller en analogimaskin
med digitalelement.

B. Automatiska databehandlingsmaskiner kan förekomma såsom
system bestående av ell varia-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

belt antal enheter i separata höljen. En enhet skall anses
utgöra en del av det kompletta systemet om den uppfyller samtliga följande villkor:

a)
den kan
anslutas till centralenheten antingen direkt eller via en eller flera andra
enheter;

b)
den är
speciellt konstruerad som del till ett dylikt system; den måste i synnerhet,
såvida den ej utgör en strömförsörjningsenhet, kunna mottaga eller leverera
data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas i systemet.

Även särskilt inkommande sådana enheter skall tulltaxeras
enligt nr 84.53.

(Nuvarande anm. 3 och 4 blir anm. 4 och 5.)

s. 5 Kontrollera mot PDF

Anmärkning 4

4. Om icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna
i anm. 2 till detta kapitel eller i anm. 5 till sextonde avd., tulllaxeras
maskiner, som kan användas för flera ändamål, efter den huvudsakliga
användningen av maskiner av ifrågavarande slag. Om den huvudsakliga
användningen icke kan fastställas eller icke finns omnämnd i något tuUlaxenummer,
hänföres maskinerna till nr 84.59.

Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex.
linslagnings-, Ivinn- och kablingsmaski-ner) av metalltråd, garn eller annat
material hänföres likaledes Ull nr 84.59.

Nr 84.01

Ångpannor och andra ånggene-ralorer, andra än
värmeledningspannor

Nr 84.02

Hjälpapparater för ånggenera-lorer, såsom förvärmare, överhel-

5. En maskin som användes för mer än en uppgift skall i tulllaxe-ringshänseende
behandlas som om dess huvuduppgift vore dess enda uppgift.

Om ej annat följer av anm. 2 tUl detta kapitel, anm. 3 tUl
sextonde avd. eller andra föreskrifter skall en maskin, vars huvuduppgift ej är
beskriven i något tulltaxenummer eller för vilken huvuduppgiften ej kan
fastställas, tulltaxeras enligt nr 84.59. Nr 84.59 skaU även anses omfatta
maskiner för tillverkning av linor och tågvirke av metalltråd, texlilgarn eller
annat material eller av en kombination av flera material (t. ex. dukt-, Ivinn-
och kablingsmaskiner).

Ångpannor och andra ånggene-ralorer (med undantag av varmvattenpannor
för centraluppvärmning som även kan producera lågtrycksånga); hetvatlenpannor

Hjälpapparater för användning tUlsammans med ånggeneratorer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

lare, ångackumulatorer och sot-ningsapparater samt
anordningar för sloftålerf öring; kondensorer för ångmaskiner

Nr 84.53

Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort
(stans-, stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.)

Föreslagen
lydelse

enligt nr 84.01 {t. ex. economisers, överheltare, solningsapparater,
anordningar för stoflålerföring o. d.); kondensorer för ångmaskiner

Automatiska databehandlingsmaskiner och enheter därtUl;
magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till
databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, ej annorstädes
nämnda eller inbegripna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
84.59

Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej
hänförliga lill annat nummer i detla kapitel:

Maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbetsuppgifter,
ej hänförliga lill annat nummer i detla kapitel:

opaginerad Kontrollera mot PDF

85 kap.

Anmärkning 1 b)

b) artiklar av glas, hänförliga

till nr 70.11, såsom glaskolvar till

glödlampor;

Anmärkning 1 c)

c) möbler med elektrisk upp

värmning (94 kap.).

Anmärkning 4

Ny

glas
enligt nr

b) artiklar av 70.11;

c) elektriskt uppvärmda möbler enligt 94 kap.

4. Med "tryckta kretsar" i nr 85.19 skall
förstås kretsar, som med något tryckningsförfarande (t. ex. prägling, plätering
eller etsning) eller med filmkretsteknik erhållits genom utformning på ett
isolerande underlag av ledande element, kontakter eller andra tryckta
komponenter (t. ex. induktans-spolar, motstånd och kondensato-rer), ensamma
eller sammanbundna enligt ett förutbestämt mönster, andra än element som kan
producera, likrikta, modulera eller förstärka en elektrisk signal (t. ex. halvledarelement).

Uttrycket "tryckta kretsar" omfattar ej kretsar
i förening med

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 93

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 93

Nuvarande lyddse

66

Föreslagen lydebe

aridra element än sådana som erhållits under
tryckningsprocessen. Tryckta kretsar får dock vara försedda med icke tryckta
förbindningselement.

Tunn- eller ijockfilmskretsar innehållande passiva och
aktiva element erhållna under samma tekniska process skall tulltaxeras enligt
nr 85.21.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
5

Ny

5. För tillämpning av nr 85.21 gäller:

A. Med "dioder, transistorer

och liknande halvledarkomponen-

ter eller halvledarelement" skall

förstås sådana komponenter eller

element, vilkas funktion är bero

ende av förändringar i resisUvite-

ten under inverkan av ett elek

triskt fält;

B. Med "elektroniska mikro

kretsar" förstås:

a)
byggblock
av typen knippe-, moduler, gjutna moduler, mikro-' moduler och liknande,
bestående av diskreta, aktiva eller både aktiva och passiva miniatyrkomponenter
sorn kombinerats och sammankopplats;

b)
integrerade
monolitkretsar i vilka kretselementen (dioder, transistorer, motstånd, kondensatorer,
förbinddseledningar etc.) framställts i massan (huvudsakligen) och på ytan av
ett halvledande material (t. ex. dopad kisel) och är oskiljaktigt förbundna
med varandra;

c)
integrerade
hybridkretsar i vilka passiva och aktiva element, en del erhållna genom tunn-
eller tjockfilmsteknik (motstånd, kondensatorer, förbindebeledningar etc),
andra genom halvledarteknik (dioder, transistorer, integrerade monolitkretsar
etc), kombinerats praktiskt taget odelbart på elt enda isolerande underlag
(glas, keramik etc.). Dessa kretsar kan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lyddse

även innehålla diskreta miniatyrkomponenter.

Vid tulllaxering
av i denna anmärkning definierade artiklar skall nr 85.21 äga företräde framför
varje annat tuUlaxenummer sorn kan ifrågakomma med hänsyn särskilt till deras
funktion.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
85.08

Elektriska apparater och anordningar för landning och
start av förbränningsmotorer, såsom tänd-magneter, tändgeneratorer,
länd-spolar, starlmolorer, ländslift och glödländstifl; generatorer och bak-strömsreläer
för användning tUlsammans med förbränningsmotorer

Nr 85.15

Apparater för sändning och mottagning av radiolelefoni,
radio-telegrafi, rundradio eller television, radiogrammofoner härunder
inbegripna; lelevisionskameror; apparater för radionavigering, radiostyrning e.
d., radarapparater härunder inbegripna:

Elektrisk start- och tändningsut-rustning för förbränningsmotorer
{inbegripet tändmagneter, tändgeneratorer, ländspolar, starlmolorer, tändstifl
och glödländstifl); generatorer (för likström eller växelström) och bakslrömsreläer
för användning tillsammans med förbränningsmotorer

Apparater för sändning eller mottagning av radiotelefoni
eller radiotelegrafi; apparater för sändning eller mottagning av rundradio
eller television (inbegripet mottagare hopbyggda med apparater för upptagning
eller återgivning av ljud) samt televisionskameror; apparater för radionavigering,
radarapparater samt apparater för radiomanövrering, radiostyming e. d.:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
85.19

Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgrening,
förbindning eller skyddande av elektriska strömkretsar, såsom slröm-slällare,
reläer, säkerhets- och överspänningsapparater; vägguttag, kopplingsdosor och glödlampshål-lare;
motstånd (andra än värmemotstånd), fasta eUer variabla, po-tentiometrar härunder
inbegripna; manövercenlraler, såsom manöver-pulpeter, manövertavlor o. d.:

Elektriska apparater och andra artiklar för slutning och
brytning av elektriska kretsar, för skyddande av elektriska kretsar eller för
åstadkommande av anslutning lill eller förbindelse i elektriska kretsar (t.
ex. strömslällare, reläer, säkringar,, överspänningsavledare, stötvågsfiltér,
stickproppar, glöd-lampshållare och koppUngsdosor); motstånd, fasta eller
variabla (m-begripet potentiometrar), andra än värmemotstånd; tryckta kretsar;
kopplingstavlor och manöverpaneler:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Nr 85.21

Elektronrör
(glödkatod-, kallka-tod- och folokalodrör), härunder inbegripet gasfyllda rör, katodslrå-lerör
samt rör för lelevisionskameror eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska
celler; monterade transistorer och liknande monterade halvledarkomponenter;
monterade piezoelektriska kristaller:

Föreslagen lydelse

Elektronrör (glödkatodrör, kall-katodrör och folokalodrör),
inbegripet gasfyllda rör, katodslråle-rör, rör för lelevisionskameror och för kvicksilverlikriktare;
fotoceller; monterade piezoelektriska kristaller; dioder, transistorer och
liknande halvledarkomponenter eller halvledarelement; elektroniska
mikrokretsar:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
85.22

Elektriska maskiner och apparater, ej hänförliga till
annat nummer i detla kapitel.

Elektriska maskiner och apparater med självständiga
arbetsuppgifter, ej hänförliga till annat nummer i delta kapitel

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjuttonde
avd.

Anmärkning 5 och 6

5.
Icke
kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till denna avdelning,
tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, om de företer de
väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

6.
Om icke
annat är föreskrivet, tulllaxeras till denna avdelning hänförliga varor
(kompletta eller färdiga varor och sådana icke kompletta eller icke färdiga
varor, som enligt anm. 5 skall tulltaxeras såsom kompletta eller färdiga), inkommande
i delar, såsom motsvarande sammansatta varor.

Anmärkning 5

Ny

Utgår.

5. Luflkuddefarkoster skall inom denna avdelning hänföras
till samma kapitel som de transportmedel med vilka de företer den största
likheten, nämligen:

a)
till 86
kap. om de är konstruerade för färd på spårbana (sväv-täg);

b)
till .87
kap. om de är konstruerade för färd över land eller över både land och vatten;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydebe

Föreslagen
lydebe

c) till 89 kap. om de är konstruerade för färd över
välten, även om de kan landa på stränder eller landnings plattformar eller
färdas över is.

Delar
och tillbehör till luflkuddefarkoster skall tulltaxeras på samma sätt som
delar och tillbehör till transportmedel, hänförliga till det tulltaxenummer
som enligt ovanstående bestämmeber är till-lämpligt för luftkuddefarkosterna.

Stationär materiel till svävtågs-banor skall tulllaxeras
som motsvarande materiel till järnvägar; trafikkontrollutrustning för sväv-tågstransportsystem
skall tulllaxeras som trafikkontrollutrustning för järnvägar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

86 kap.

Anmärkning 1 a)

a) järnvägs- och spårvägssliprar av trä (nr 44.07) eller
av betong (nr 68.11);

Nr 86.08

Behållare (containers) för godstransport, även för
vätskor eller gaser, oavsett transporlsättet

87 kap.

Nr 87.07

Truckar (drag-, staplings- och kranlruckar hårunder
inbegripna) för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt delar till
dylika truckar

a) järnvägs- och spårvägssUprar av trä eller av betong
samt spår-banesektioner av betong för sväv-tåg (nr 44.07 eUer 68.11);

Godsbehållare (containers) speciellt konstruerade och
utrustade för befordran med ett eller flera slag av transportmedel

Truckar av sådana slag som användes i fabriker, magasin
eller hamnområden eller på flygplatser för korta transporter eller för hantering
av gods (t. ex. flaktruckar, gaffeltruckar och gränsletruckar); dragtruckar av
sådana slag som användes på järnvägsperronger; delar lill / delta numrner närrinda
fordon

opaginerad Kontrollera mot PDF

89 kap.

Anmärkning, första två mening-

arna

Icke färdigbyggda fartyg och bålar, skrov härunder
inbegripna,

Fartygsskrov (bålskrov), ej färdigbyggda eller ej
kompletta fartyg

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

ävensom fartyg och båtar, inkommande i delar, hänföres
till samma tulltaxenummer som motsvarande färdigbyggda fartyg eller båtar. Kan
fartygets eller båtens art ej fastställas, tillämpas nr 89.01.

Föreslagen
lyddse

eller bålar i sammansatt, i ej sammansatt eller i
isärtaget skick samt kompletta fartyg eller båtar i ej sammansatt eller i
isärtaget skick skall tulllaxeras enligt nr 89.01 om de ej har huvudsaklig
karaktär av fartyg (bålar) av speciellt slag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr 89.02 Bogserbåtar:

Fartyg speciellt konstruerade för bogsering (bogserbåtar)
eller på-skjutning av andra fartyg:

s. 1 Kontrollera mot PDF

90 kap.

Anmärkning 1 1)

Ny

1) spolar, rullar och liknande artiklar (vilka tulltaxeras
efter materialets beskaffenhet, t. ex. enligt nr 39.07 eller femtonde avd.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Anmärkning 2

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och
apparater tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument
och apparater, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller
färdiga instrumenten eller apparaterna.

Utgår.

(nuvarande
anm. 3, 4, 5, 6 7 blir anm. 2, 3, 4, 5 och 6).

och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Anmärkning
3, första stycket

3. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i
anm. 1 och 2, gäller i fråga om tulltaxe- ringen av delar och tUlbehör till
maskiner, apparater, instrument eller andra lill della kapitel hänförliga
artiklar följande:

2. Om ej annat följer av anm. 1 ovan, skall delar och
tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen lill maskiner,
apparater, instrument eller andra artiklar, hänförliga.lill något nummer j
delta kapitel, tulllaxeras : på följande sätt:. .

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr
90.10

Apparater och annati utrustning för foto- eller kinolaboratorier,
ej hänförliga lill annat nummer i detta kapitel; kopieringsapparater och
kopieringsramar för kontaktkopiering; filmspolar; projektions-dukar och
projektionsskärmar

Apparater och utrustning av sådana slag soni användes i foto-eller
kinolaboratorier, ej hänförliga lill annat nummer i detla kapitel;
fotokopieringsapparater (med optiskt system eller av kontakttyp) och
värmekopieringsapparater; . prpjektionsdukar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Nr 90.19

Ortopediska
artiklar, härunder inbegripet medicinsk-kirurgiska gördlar, brockband o. d.;
konstgjorda lemmar, tänder och ögon saml andra proteser; hörapparater för lomhörda;
spjälor och Uknande artiklar för behandling av frakturer:

Föreslagen lydelse

Orlopediska artiklar, medicinsk-kirurgiska gördlar, brockband
o. d.; spjälor och andra artiklar för behandling av frakturer; konstgjorda
lemmar, ögon, tänder och andra konstgjorda kroppsdelar; hörapparater för
hörselskadade och andra artiklar avsedda att bäras av användaren, att hållas i
handen eller att implanteras i kroppen för att kompensera en defekt eller ett
handikapp:

opaginerad Kontrollera mot PDF

91 kap.

Anmärkning 1

1. Vid tillämpningen av nr 91.02 och 91.07 anses såsom
verk till fick- eller armbandsur (fickursverk) urverk med balans, försedd med
spiralfjäder, samt med en tjocklek, inklusive verkbollen och bryggor, icke
överstigande 12 mm.

Nr 91.09

Boeller lill ur, hänförliga till nr 91.01, delar till
sådana boelter samt ämnen därtill

1. Med uttrycket "verk till fick-eller armbandsur"
/ nr 91.02 och 91.07 förslås urverk reglerade av balans och spiralfjäder eller
av något annat system som kan fastställa tidsintervaller och med en tjocklek
ej överstigande 12 mm, då de mätes inklusive verkbotten, bryggor och
eventuella yltérboilnar.

Boelter liU ur enligt nr 91.01 saml delar till sådana boelter

s. 1 Kontrollera mot PDF

92 kap.

Anmärkning 1 c)

c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörlurar, strömslällare,
slroboskop och annan elektrisk utrustning, avsedda för artiklar; hänförliga
till detla kapitel, men icke hopbyggda med dessa artiklar och icke inneslutna i
samma hölje som desamma (85 och 90 kap.); apparater för upptagning eller
återgivning av ljud, kombinerade med radiomotlagningsapparater (nr 85.15);

Anmärkning 1 g)

Ny ' '-'-

c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörtelefoner, strömslällare,
slroboskop och andra instrument, andra apparater eller annan utrustning, hänföriiga
Ull 85 eller 90 kap. och avsedda att användas tillsammans med artiklar enligt
delta kapitel men ej hopbyggda med eller inneslutna i samma hölje som dessa;
apparater för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade med en radio-
eller televisionsmoltagare (nr 85.15);

g) spolar, rullar och liknande artiklar' (vilka skall
tulllaxeras ef-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydebe

Föreslagen
lydelse

ter materialets beskaffenhet, t. ex. enligt nr 39.07 eller
femtonde avd.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
2

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och
apparater, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta
eller färdiga instrument eller apparater, för så vitt de företer de väsentliga
kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna.

Utgår.

(Nuvarande
anm. 3 och 4 blir anm. 2 och 3.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

93 kap.

Anmärkning 1 c)

c) stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon (nr
87.08);

Anmärkning 2

2. Icke kompletta eller icke färdiga vapen tulltaxeras
såsom motsvarande kompletta eller färdiga vapen, om de företer de väsentliga
kännetecknen på de kompletta eller färdiga vapnen.

93.06

Delar lill vapen, ej hänförliga till nr 93.01, härunder
inbegripet ämnen till gevärsstockar och till eldrör för eldvapen:

stridsfordon
(nr

c) pansrade 87.08);

Utgår.

(Nuvarande
anm. 3 och 4 blir anm. 2 och 3.)

Delar lill vapen, ej hänförliga till nr 93.01, inbegripet
ämnen tUl eldrör för eldvapen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

94 kap.

Anmärkning le)

c) stolar, xo//or, bord oc/j pelare av sten eller keramiskt
material, av de slag, som användes i parker, trädgårdar, veslibuler e. d. (68
och , 69 kap.);

c) artiklar av sten, keramiskt material, eller annat
material som avses i 68 och 69 kap., med användning som stolar, bänkar, bord
eller pelare, och , av sådana slag som användes i parker, trädgårdar, e/ier veslibuler
(68 eller 69 kap.);

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning 2

2. Såsom möbler enligt nr 94.01 94.03 anses icke sådana
föremål, som ej är avsedda att placeras på golvet eller marken. Detta gäller
dock icke beträffande:

2. De artiklar (andra än delar) som avses i nr 94.01,
94.02 och 94.03 skall tulllaxeras enligl dessa nummer, endast om de är avsedda
att placeras på, golvet eller mar-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydebe

a)
köksskåp och
dylika skåp;

b)
stolar,
soffor och sängar, fällbara eller avsedda för upphäng-ning;

c)
bokhyllor
och dylika möbler, beslående av flera sammanhörande delar, avsedda alt hängas
upp eller alt placeras på varandra.

Föreslagen
lydelse

ken. Denna bestämmelse skall dock ej anses tillämplig för
följande artiklar, vilka skall tulltaxeras enligt ovannämnda nummer, även om
de är avsedda att hängas upp, att fästas på vägg eller att ställas på varandra:

a)
köksskåp och
liknande skåp;

b)
stolar, bänkar
och sängar;

c)
bokhyllor och
liknande möbler, bestående av flera sammanhörande delar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anmärkning
3

3. Möbler, inkommande i delar, även med skivor eller andra
delar och tillbehör av glas, marmor eller annat material, tulltaxeras som
motsvarande möbler i sammansatt skick, om delarna inkommer samtidigt.

Utgår. (Nuvarande anm.

3.)

4 blir anm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

95 kap.

Anmärkning d)

d) varor, hänförliga lill 82 kap. (verktyg; knivar och
andra bordsartiklar), försedda med skaft eller andra delar av sådant material,
som avses i detla kapitel; särskilt inkommande skaft och andra delar ÖV dylikt
material tulltaxeras dock enligt detta kapitel;

d) knivar och andra artiklar hänförliga till 82 kap., med
skaft eller andra delar av material som avses i della kapitel; tulllaxenumren
i detta kapitel tillämpas dock för särskilt inkommande skaft och andra delar lill
sådana artiklar;

opaginerad Kontrollera mot PDF

97 kap.

Anmärkning 4

4. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga
till detta kapitel, tulllaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor,
om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga
varorna.

Utgår.

(Nuvarande anm. 5 blir anm.

4.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

98 kap.

Nr 98.07

Sigillstämplar, paginerings-

stämplar, dalumslämplar
och dylika handslämplar; handverklyg för

Dalumslämplar, sigillstämplar, pagineringsslämplar och
dylika handslämplar (inbegripet hand-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

tryckning
eller prägling av etiketter; s. k. typlryckerier.

Nr
98.14

Monterade
rafräschissörer samt beslag tiU rafräschissörer

Nr
98.15

Termosflaskor
och Uknande värmeisolerande behållare samt delar därtill (andra än lösa glas)

Föreslagen lydelse

verktyg
för tryckning eller prägling av etiketter); s. k. typtryckerier

Rafräschissörer
och beslag där-

till

Termosflaskor
och andra ler-moskärl, kompletta med ytterhöl-je; delar därlUl, andra än lösa
glas

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 75

Bilaga
2

Undantag
inom 2599 kap. tulltaxan

Tulltaxenr Varuslag

ur
35.021 Äggalbumin

35.051 Dextrin
och dextrinklisler; löslig stärkelse och rostad

stärkelse;
stärkelseklister

ur 38.121 Beredda glatt-, appretur- och belmedel, innehåUande

stärkelse

38.19 Qi Visst kärnbindemedel, innehåUande stärkelse

39.06
A.21 Stärkelse, företräd, förestrad eller på annat sätt modifierad

42.3
Kläder av läder eller konstiäder

51.3
Vävnader av ändlösa
konstfibrer

55.3
Garn av bomull

55.4
Garn av bomull

55.08 Froltévävnader
av bomull

ur 55.09 Andra
vävnader av bomuU, med undantag av hand-

vävd
bomullsväv

56.07 Vävnader
av korta konstfibrer

57.10 Vävnader av jute

60.3
Strumpor, sockor etc. av trikå

60.4
Underkläder av trikå

60.5
Överkläder av trikå

61.1
Överkläder för män etc.

61.2
Överkläder för kvinnor etc.

61.3
Underkläder för män

61.4
Underkläder för kvinnor

61.09 Korsetter,
gördlar etc.

62.1
Res- och sängfUlar

62.2
Sänglinne etc.

64.1
Skor, med sulor och överdelar
av gummi eller plast

64.2
Läderskor

Jordbruksreglerade
varor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 93 76

Bilaga
3

Preferensberättigade
varor inom 124 kap. tulltaxan

Tulltaxenr Varuslag

03.03
A.2 Ostron, andra än ostronyngel etc.

05.03
B Tagel, andra slag

07.01 C.
uri,

ur
2 Vitiök

ur
07.03 Oliver och kapris

ur
07.04 Vitiök

07.06
A Jordärtskockor

08.6
B. ur 1 Kvitlenfrukter

08.7
B. 1 Persikor

08.09
A. ur 1 Honungs- och ogenmeloner

13.03
A Pektinämnen, peklinater och pektaler

16.04

A.l,
A.2.b,

B.l.b

Cl,
C.2, C.3 Fisk, beredd etc:

16.05
A, ur B Kräftdjur (andra än räkor) och blötdjur, beredda
etc.

18.3
Kakaomassa

18.4
Kakaosmör

18.5
Kakaopulver, icke sölat

ur
20.01 Mango-chutney; oliver och kapris

20.02 D Oliver

ur
20.04 Tropiska frukter och delar därav, kanderade etc.

20.6
ur C, ur D Ananas,
aprikoser, citrusfrukter och tropiska frukter

20.7
A.l.a, ur A.l.b, A.2.a, ur A.2.C

20.07
ur A.l.b, Saft av cilrusfmkler eller ananas, osockrad

ur
A.2.c, ur B Saft av tropiska frukter, osockrad eller sockrad

21.03 A,
B Senapspulver och beredd senap

21.4
Såser etc.

21.5
Sopp- och buljongpreparal etc.

21.06 A,
ur B S. k. torrjäsl (inaktiv jäst) och bakpulver

22.1
A Kolsyral
mineralvallen etc.

22.2
A Kolsyrade drycker 22.04
A, B Druvmusl i jäsning etc.

22.09 ur
A,

ur
B.I., ur B.2, C Alkoholhaltiga drycker (andra än likör); alkoholhal

tiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) etc.

22.10 Ättika

Med
tropiska frukter avses här mango, guava, papaya, kasjufrukler, lamarind, avokalofrukler,
mangostan, litchi, fikon samt växtdelar av ingefära och angelika.

s. 4 Kontrollera mot PDF

77-gruppens
medlemmar

Afghanistan

Kuwait

Algeriet

Laos

Förenade
Arabrepubliken

Lesotho

Argentina

Libanon

Barbados

Liberia

Bolivia

Libyen

Botswana

Madagaskar

Brasilien

Malawi

Burma

Malaysia

Burundi

Maldiverna

Cambodja

Mali

Cenlralafrikanska
Republiken

Marocko

Ceylon

Mauretanien

Chile

Mauritius

Colombia

Mexico

Costa
Rica

Nepal

Cypern

Nicaragua

Dahomey

Niger

Dominikanska
Republiken

Nigeria

Ecuador

Pakistan

Ekvatorialguinea

Panama

Elfenbenskusten

Paraguay

Etiopien

Pem

Fiji

Ruanda

Filippinerna

Salvador

Gabon

Saudi-Arabien

Gambia

Senegal

Ghana

Sierra Leone

Guatemala

Singapore

Guinea

Somalia

Guyana

Sudan

Haiti

Swaziland

Honduras

Sydyemen

Indien

Syrien

Indonesien

Tanzania

Irak

Tchad

Iran

Thailand

Jamaica

Togo

Jordanien

Trinidad och Tobago

Jugoslavien

Tunisien

Kamerun

Uganda

Kenya

Uruguay

Demokratiska
Republiken Kongo

Venezuela

(Kinshasa)

Republiken Vietnam

Folkrepubliken
Kongo

Yemen

(BrazzavUle)

Zambia

Republiken
Korea

Övre Volla

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710183

Bilaga
4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (15)

15 kopplingar i 12 dokument.

  1. Prop. 1993/94:100 Förslag till statsbudget för budgetåret 1994/95 i texten
  2. Prop. 1990/91:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1991/92 i texten
  3. Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten
  4. Bet. 1975/76:SkU66 Med anledning av motion om vidgade tullpreferenser för u-Iänder s. 2 i texten
  5. Prop. 1974:176 Kungl. Maj:ts proposition angående tullpreferenser för Bulgarien, Rumänien och MaIta, m.m. s. 7 i texten

Visa alla 12

Doktrin (2)

2 kopplingar.

  1. Moëll, Harmoniserade tulltaxor, 1996 s. 54 i texten
  2. Bernitz, Internationell marknadsrätt, 1990 s. 29 i texten