Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående tullpreferenser för Bulgarien, Rumänien och MaIta, m.m.

1974 · 19 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1974:176, Kungl. Maj:ts proposition angående tullpreferenser för Bulgarien, Rumänien och MaIta, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1974 Prop. 1974:176

Nr 176

Kungl.
Maj:ts proposition angående tullpreferenser för Bulgarien, Rumänien och Malta,
m. m.; giren den 25 oktober 1974.

Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att tullpreferenser införs för Bulgarien, Rumänien och
Malta. Samtidigt förordas att utjämningsskatten för öl av typ B (mellanöl) och
starköl liksom under innevarande år inte skall tas ut under år 1975.

1
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 176

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:176

Förslag
till

Lag
om ändring i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor

Härigenom
förordnas i fråga om förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa
varor,

dels
att mbriken till förordningen skall ha följande lydelse: "Lag om

utjämningsskatt
på vissa varor",

dels
att i 12 § orden "Kungl. Maj:t" skall bytas ut mot
"regeringen", dels att i 1, 6 och 12 §§ ordet "förordning"
skall bytas ut mot "lag", dels att utjämningsskatt för öl av typ B
och för starköl ej skall utgå

under
år 1975.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1975.

Förekommer i lag eller
annan författning ordet "förordning" i olika böjningsformer och avses
därmed förordningen om utjämningsskatt å vissa varor skall detta vid
ikraftträdandet av denna lag bytas ut mot "lag" i motsvarande form.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:176

Utdrag
av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Majrt Konungen den 25
oktober 1974.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN,

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om tullpreferenser för Bulgarien,
Rumänien och Malta, m. m. och anför.

Inledning

Bulgarien,
Rumänien och Malta har vid flera tillfällen framfört önskemål om att få åtnjuta
tullfrihet inom ramen för systemet med tullpreferenser för varor från
utvecklingsländerna. Yttranden i frågan har avgetts av generaltullstyrelsen och
kommerskollegium. Kollegiet har inhämtat yttranden från statens jordbruksnämnd
och närmast berörda näringslivsorganisationer, nämligen Sveriges
industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges kemiska industrikontor.
Svenska garveriidkare-föreningen. Svenska pälsbranschens centralkommitté.
Svenska plywood-föreningen. Textilrådet, Konfektionsindustriföreningen, Jernkontoret,
Sveriges mekanförbund och Sveriges möbelindustriförbund,

I
två den 23 september och den 15 oktober 1974 till finansdepartementet inkomna
skrivelser har Industrins livsmedelsgrupp hemställt om en sänkning av
utjämningsskatten för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers.
Sveriges bageriförbund har för egen del i skrivelse till finansdepartementet
den 11 oktober 1974 anslutit sig till framställningen. Vidare har Svenska
bryggareföreningen i skrivelse den 14 augusti 1974 hemställt att
utjämningsskatten liksom under innevarande år inte skall tas ut under år 1975
för mellanöl och starköl. Skrivelserna har remissbehandlats och yttranden har
avgetts av generaltullstyrelsen, kommerskollegium, statens jordbruksnämnd och riksskatteverket.

Tullpreferenser
Förslag och yttranden

Det
svenska preferenssystemet, som trädde i kraft den 1 januari 1972, innebär
tullfrihet vid import från utvecklingsländerna av flertalet varor utanför
jordbruks- och livsmedelssektorn. Liksom i praktiskt taget alla andra
industriländer har undantag gjorts för varor som erfarenhetsmäs-

It
Riksdagen 1974. 1 saml Nr 176

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:176 4

sigt
är särskilt utsatta för lågpriskonkurrens. För Sveriges del omfattar dessa bl.
a. väv av bomull och konstfibrer samt vissa trikåvaror, kläder, handskar och
skor. Inom jordbruksvaruområdet medges tullfrihet för bl. a. fiskkonserver,
vissa oljor och fetter, frakt- och köksväxtberedning-ar, tobaksvaror samt drycker
av olika slag.

Det
svenska preferenssystemet innefattar en skyddsklausul som gör det möjligt att
vidta åtgärder för att hindra eller motverka marknadsstörning. Åtgärderna
skall normalt föregås av konsultationer med det exporterande u-landet. Skyddsåtgärder
i form av tullar eller importbegränsningar kan införas selektivt mot det land
eller de länder vars export orsakar eller hotar att orsaka marknadsstörning.

Tullfrihet
i Sverige åtnjutes av ett stort antal utomeuropeiska länder samt av Jugoslavien.

De
östeuropeiska statshanddsländerna åtnjuter på tullområdet
mest-gynnad-nationsbehandling, oavsett om de är anslutna till det allmänna
tull- och handelsavtalet (GATT) eller inte. Det system som gäller för
öststaternas utrikeshandel har emellertid skapat ett behov att reglera handeln
med dessa länder i bilaterala avtal. För import av vissa varor från de
östeuropeiska ländema erfordras sålunda importlicens. För övervägande delen av
de icke frilistade varorna kan införseln begränsas till överenskomna nivåer för
att undvika akuta risker för marknadsstörning i Sverige. Till denna varugrupp
bör bl. a. vissa kemiska produkter, textilvaror, skor och porslinsvaror samt
järn och stål. Räknat på 1973 års importvärde utgör den icke frilistade
importen av industrivaror ca 15 % av den totala importen av dessa varor från-de
östeuropeiska länderna.

Av
andra industriländer har Finland, Österrike, Canada, Japan, Australien och Nya
Zeeland vid olika tidpunkter infört tullpreferenser för varor från Bulgarien
och Rumänien, Dessa tillämpas på samma villkor som gäller för u-landsvaror.
Det är dock att märka att vissa av de angivna länderna inte medger tullfrihet
för alla preferensberättigade varor från u-ländema utan endast en större eller
mindre sänkning av tullarna, I EG-länderna är den preferensberättigade importen
av känsliga varor maximerad. Sedan den 1 januari 1974 medges tullpreferenser
för varor från Rumänien, varvid särskilda undantag dock gjorts,

I
handeln med Bulgarien och Rumänien föreligger för Sveriges del exportöverskott,
vilket är särskilt markant i fråga om Bulgarien, Sveriges import från Bulgarien
uppgick år 1973 till ca 20 milj, kr. Införseln utgörs traditionellt till
övervägande del av varor inom livsmedelssektorn, som svarar för drygt 70 % av
totalimporten, Sveriges export var samma år ca 100 milj, kr,, varav huvuddelen
utgjorde varor inom verkstadssektorn.

Importen
från Rumänien uppgick till ca 130 milj, kr. varav 20 milj. utgjorde livsmedel
och närmare 50 milj. kr. eldningsoljor. Äv hel- och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:176 5

halvfabrikat
importerades för 60 milj. kr. varav drygt hälften avsåg möbler, Sveriges export
till Rumänien uppgick till ca 165 milj, kr, varav drygt 85 % utgjorde hel- och
halvfabrikat, främst varor inom verkstadssektorn samt järn och stål.

Omslutningen
i handeln med Malta var drygt 16 milj. kr,, varav 6 milj, utgjorde export.

Bland
remissinstanserna pekar kommerskollegium på att preferenser för Rumänien skulle
bryta den likabehandling i handelspolitiskt avseende som hittills har
tillämpats av Sverige i förhållande till statshanddsländerna. Enligt
kollegiets bedömning måste för övrigt särskilda undantag övervägas mot
Rumänien, varigenom den generella karaktären hos preferenssystemet för u-landsvaror
delvis skulle gå förlorad. De tullförhandlingar på världsvid bas som nu inleds
inom GATT bör kunna ge Rumänien möjlighet att öka avsättningen på bl, a, den
svenska marknaden. Enligt kollegiets uppfattning bör därför inga ändringar nu
göras i det svenska preferenssystemet när det gäller mottagarlandskretsen.

Flera
av näringslivets organisationer framhåller att exporten från statshanddsländerna
kan ske tUl priser som skapar allvarliga störningar på den svenska marknaden.
Om man genom tullpreferenser vill stimulera exporten bör det enligt
industriförbundets och kemikontorets uppfattning krävas att dessa länder inte
tillämpar en marknadsstörande prissättning, Jernkontoret och industriförbundet
anför att alla länder inom COMECON bör behandlas lika i handelspolitiskt
avseende, Mean/ör-bundet förutsätter att Sverige snabbt och effektivt kan
ingripa vid marknadsstörning genom den i det svenska preferenssystemet ingående
skyddsklausulen. Grossistförbundet menar; att det från allmänna utgångspunkter
finns skäl att från svensk sida välvilligt överväga de av Bulgarien och
Rumänien framförda önskemålen. Samtidigt kan emellertid enligt förbundet
ifrågasättas värdet av att ge statshanddsländer pre- . ferenser. Dessa bedöms
inte få någon större praktisk betydelse eftersom åtskilliga andra faktorer som
varukvaliteter och leveransförhållanden i högre grad än tullar påverkar
avsättningsmöjligheterna på den svenska marknaden.

Flertalet
remissinstanser anser att eventuella tullpreferenser till Ru

mänien inte bör få samma varamässiga omfattning som preferenserna

till de egentiiga utvecklingsländema. Detta sammanhänger med att ris

ken för marknadsstömingar anses vara särskilt stor vid import från öst

länderna. Kommerskollegiet, kemikontoret och mekanförbundet förut

sätter att undantag görs för de varor som nu är undantagna i det svens

ka preferenssystemet och förordar att licensbdagda varor och andra va

ror som är särskilt känsliga för marknadsstörning undantas. Grossistför

bundet ifrågasätter dock starkt lämpligheten av att göra särskilda undan

tag för enskilda länder. Undantagen bör begränsas till de varuslag som

redan är upptagna i nu gällande preferenssystem. ..

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:176 6

Statens
jordbruksnämnd framhåller att man vid ett eventuellt utsträckande av
preferenserna till europeiska statshanddsländer måste beakta de risker fÖr
störning på den svenska marknaden som tullpreferenser åt dessa länder kan ge
upphov till på grund av ländernas ekonomiska system.

Departementschefen

De
svenska tullpreferenserna för utvecklingsländerna, som innebär tullfrihet för
flertalet industriella hel- och halvfabrikat och för vissa livsmedel, har
fastställts bl. a. med hänsynstagande till åtgärderna i andra länder.
Tullfriheten medges för varor från ett stort antal länder och områden. Av
östeuropeiska länder ingår endast Jugoslavien i det svenska preferenssystemet,

I
vissa andra industriländer Finland, Österrike, Canada, Japan, Australien och
Nya Zeeland omfattar tullpreferenserna även varor från Bulgarien och
Rumänien, I EG-ländernas preferenssystem ingår Rumänien, Inom detta system, som
i flera hänseenden är mer restriktivt än det svenska, har dock särskilda
undantag gjorts för åtskilliga rumänska varor,

I
likhet med flertalet utvecklingsländer har Bulgarien och Rumänien ännu ett
förhållandevis starkt inslag av jordbruksprodukter och råvaror i exporten. Med
hänsyn härtill och då andra större handelsnationer numera medger Bulgarien och
Rumänien tullättnader finner jag skäl tala för att dessa länder får preferenser
i Sverige, I likhet med flertalet remissinstanser anser jag dock att särskilda
undantag bör göras för vissa varor, utöver dem som är undantagna i nu gällande
preferenssystem för u-länder. Dessa undantag bör lämpligen bestämmas med
beaktande av de undantag som andra länder gjort för varor från Rumänien,
Preferensmedgivandet bör i princip inte omfatta licensbe-lagda varor.
Förteckning över de varor som bör undantas samt över preferensberättigade varor
på jordbrukets område torde få fogas som bilaga 1 och 2 till
statsrådsprotokollet i detta ärende. I den mån kon-konkurrensförhållandena ger
anledning härtill bör Kungl. Maj:t i likhet med vad som gäller i fråga om de nu
preferensberättigade länderna ha rätt att slopa undantag i bilaga 1.

I
likhet med flera remissinstanser finner jag att preferenserna för Bulgarien
och Rumänien bör utformas så att Sverige på sätt som redan gäller för nu
medgivna preferenser har rätt att vid behov vidta åtgärder för att hindra
eller motverka marknadsstörning.

I
fråga om villkoren i övrigt för import av preferensberättigade varor från
Bulgarien och Rumänien torde de allmänna bestämmelserna i gällande preferenssystem
få tillämpas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:176 7

Då
det gäller Malta föreslår jag att detta land inkluderas bland de preferensberättigade
länderna i det svenska systemet angående tullpreferenser till förmån för utvecklingsländerna.

Formellt bemyndigande för Kungl.
Maj:t att medge tullpreferenser för utvecklingsländer finns i 4 § 3
tullförordningen (1973: 979). Av prop. 1971: 93 framgår att bemyndigandet får
utnyttjas för vissa särskilt angivna länder och gäUer med vissa begränsningar
beträffande varuområdet. Riksdagen bör därför beredas tillfälle att avge
yttrande i frågan om tullpreferenser för de nu aktuella länderna.

Tullpreferenserna
för Bulgarien, Rumänien och Malta bör införas fr. o, m, den 1 januari 1975.

Utjämningsskatt

Förslag
och yttranden

Utjämningsskatt
utgår enligt förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor för
choklad- och konfektyrvaror (med vissa undantag), vissa biscuits och wafers
samt öl av typ B (mellanöl) och starköl när varorna tillverkas yrkesmässigt
för försäljning eller införs till landet. Utjämningsskatten har till syfte att
täcka kostnaderna för den intema prisutjämning för vissa livsmedelsprodukter,
som infördes i anslutning till upprättandet av den Europeiska frihanddssammanslutningen
(EFTA) år 1960. Genom prisutjämningen ges de inhemska producenterna möjlighet
att få tillgång till råvaror för sin tillverkning till världsmarknadspris.
Utjämningsskatten utgick från början med 50 öre, höjdes den 1 juli 1966 till 60
öre samt sänktes den 1 april 1973 till 50 öre, den 1 januari 1974 till 40 öre
och den 1 juli 1974 till 25 öre per kilogram. Ändringarna har varit betingade
av utvecklingen vad beträffar kostnadema för utjämningsbidragen, .

För mellanöl och starköl
infördes utjämningsskatt med 3 resp, 4 öre för liter den 1 januari 1967.
Samtidigt infördes en intern råvaruprisutjämning av samma typ som hade
tillämpats inom bl. a. choklad- och konfektyrområdet. Utjämningsskatten för mellanöl
och starköl höjdes den 1 januari 1970 till 5 resp. 6 öre för liter, sänktes 1
april 1973 till 4 resp. 5 öre för liter och är suspenderad under år 1974. Även
dessa åtgärder sammanhängde med ändringar i kostnaderna för prisutjämningen.

Industrins livsmedelsgrupp
framhåller att prisutjämningsbidraget för torrmjölk ytterligare nedgått sedan
utjämningsskatten senast sänktes samt att sänkningen av förmalningsavgifterna
för spannmål kommer, att medföra en väsentlig reduktion av prisutjämningsbidraget
för mjöl. Härigenom skulle de genomsnittliga bidragen för choklad- och konfektyrvaror,
biscuits och wafers komma att ligga betydligt under beloppet för den nu
utgående utjämningsskatten om 25 öre för kilogram. Livsmedels-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974: ne 8

gruppen
hemställer att en ytterligare sänkning av utjämningsskatten för nämnda
produkter snarast genomförs. Sveriges bageriförbund ansluter sig till
industrins livsmedelsgrupps framställning och understryker betydelsen av att
bagerierna inte får betala högre skatt än vad som utbetalas som utjämningsbidrag.

Statens
jordbruksnämnd räknar i sitt remissyttrande med att prisut-järtmingsbeloppet
för choklad- och konfektyrvaror under budgetåret 1974/75 kommer att iippgå till
26 öre för kilogram, vilket nära överensstämmer med den nu utgående
utjämningsskatten. Prisutjämningsbidraget kan enligt nämnden antas bli
oförändrat, främst med hänsyn till att sänkningen för mager torrmjölk uppvägs
av höjningen för glykos. Däremot förutser nämnden en viss sänkning av
bidragsbeloppet för biscuits och wafers, som beräknas bli 17 öre för kilogram.
Genomsnittligt skulle prisutjämningen för de båda varugrupperna tillsammans
komma att uppgå till 24 öre för kilogram. Med hänsyn till att man nu inte har
anledning att räkna med några nämnvärda ändringar av prisutjämnings-beloppen
samt att man bör söka undvika alltför täta ändringar i skattesatsen avstyrker jordbraksnämnden
förslaget att sänka utjämningsskat-ten för choklad- och konfektyrvaror, biscuits
och wafers.

Enligt
kommerskollegium skiille ett mindre överskott visserligen uppkomma om
utjämningsskatten för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers ej
ändras. Kollegiet avstyrker dock en sänkning med hänsyn bl. a. till svårigheten
att uttala sig om utvecklingen av världsmarknadspriser och
utjämningskostnader. Det är enligt kollegiets mening inte heller önskvärt med
alltför täta ändringar av skattesatsen.

Riksskatteverket
anser att skattesatsen på choklad- och konfektyrvaror får anses väl anpassad
till den aktuella för varugruppen genomsnittliga prisutjämningskostnaden. Då
det gäller varagruppen biscuits och wafers kan det enligt riksskatteverkets
mening finnas anledning att ifrågasätta om beskattning och prisutjämning över
huvud taget.bör bibehållas.

Generaltullstyrelsen
framhåller i sitt yttrande att inga invändningar finns från de synpunkter
tullverket närmast har att bevaka mot en justering av utjämningsskatten för
choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers.

När
det gäller utjämningsskatten på maltdrycker hänvisar Svenska bryggareföreningen
till att mycket höga världsmarknadspriser på spannmål väntas även under år
1975. Något utjämningsbidrag för korn och malt torde då inte komma att utgå,
varför ett återinförande av utjämningsskatten för maltdrycker skulle få
karaktären av en för konsumenten fördyrande produktskatt vid sidan av
maltdrycksskatten. Föreningen hemställer att suspenderingen av
utjämningsskatten för mellanöl och starköl får omfatta också år 1975.

De
i ärendet hörda remissinstanserna har tillstyrkt att utjämningsskatten på
mellanöl och starköl suspenderas även under år 1975.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:176 9

Departementschefen

Utjämningsskatten
har till syfte att finansiera kostnaderna för prisutjämningen på vissa
livsmedelsprodukter. För choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers
utgör skatten 25 öre för kilogram. För mellanöl och starköl är
utjämningsskatten suspenderad under år 1974. Genom prisutjämningen undanröjs
den särskilda kostnadsbdastning på grund av jordbruksregleringen som apnars
kunde missgynna svenska producenter i konkurrens med utländska företag.

Utjämningsskatten
för choklad- och konfektyrvaror sänktes senast den 1 juli 1974 från 40 öre till
25 öre för kilogram. Sänkningen var betingad av utvecklingeri vad beträffar "kostriaderria
för utjämriirigsbidrä-geri, Urider härivisnirig till de stegrade världsmarknadspriserria
har iri-dustrins livsmedelsgrupp och Sveriges bageriförbund hemställt att.utjämningsskatten
nu ytterligare sänks. Remissmyndigheterna har emellertid avstyrkt förslaget
med hänvisning till att man inte kan förutse några nämnvärda ändringar av prisutjämningsbdoppen
och att utjämningsskatten får anses väl anpassad till dessa. Vidare framhålls
angelägenheten av att undvika täta ändringar i skattesatsen.

För egen del kan jag ej
finna skäl att nu vidta en sänkning av utjämningsskatten för choklad- och konfektyrvaror,
biscuits och wafers. De beräkningar som gjorts visar att endast en obetydlig
skillnad föreligger mellan skatteintäkt och utjämningskostnader. En
differentiering av skattesatsen på skilda varuområden bör inte övervägas så
länge världsmarknadspriserna på råvarorna inte kan sägas ha stabiliserats,

I
likhet med remissinstansema anser jag att någon utjämningsskatt på öl av typ B
(mellanöl) och starköl inte bör tas ut år 1975,

I den nya regeringsformen
finns en bestämmelser som innebär att vissa författningar skall betecknas som
lag. Med anledning härav förordar jag att erforderliga ändringar i
förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor vidtas.

HemstäUan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t dels föreslår
riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor,

dels
bereder riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad jag har anfört om
tullpreferenser för Bulgarien, Rumänien och Malta,

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet:

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:176 10

Bilaga 1

Varor hänförliga till 2599 kap. tulltaxan som ej är
berättigade till tullpreferens vid import från Bulgarien och Rumänien

Tulltaxenr Varaslag

28,56 A. Kalciumkarbid

29.04 A, och ur C, Acykliska
alkoholer med undantag av metanol

ur 29,15 B, Ftalsyraanhydrid

31,02 A.C, Kvävegödselmedel,
mineraliska eller kemiska

31.05 A, och B,l. Andra gödselmedel; varor enhgt
detta kapitel i

form av tabletter, pastiller e,d, eller i förpackningar
med en bruttovikt ej överstigande 10 kg

ur 35,02 B,i Äggalbumin, otjänligt till människoföda

35,05' Dextrin och dextrinklister; löslig stärkelse och ros-

tad stärkelse; stärkdseklister

38,12 A,i och ur B.i Beredda glätt-, appretur- och betmedd
av sådana slag som användes inom textil-, pappers- eller läderiridustrin eller
inom liknande industrier, innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter, med
undantag av varor i detaljhandelsförpackningar, vägande per styck högst 1 kg
netto

38,19 G,i Kärnbindemedel,
innehållande stärkelse eller

stärkelseprodukter

39.1
Kondensations-,
polykondensations- och polyaddi-tionsprodukter (inbegripet linjära produkter),
även modifierade eller polymeriserade (t. ex, fenoplaster, aminoplaster, alkyder,
polyallylestrar och andra omättade polyestrar, silikoner)

39.2
Polymerisations-
och sampolymerisationsprodukter (t.ex, polyeten, polytetrahalogeneten polyisobuten,
polystyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, poly-vinylkloridacetat och andra polyvinylderivat,
po-lyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat, kuma-ronindenhartser)

ur 39,03 Cellulosaregenerat;
cellulosanitrat, cellulosaacetat

och andra cellulosaestrar, cdlulosaetrar och andra kemiska
cellulosaderivat, även mjukgjorda (t,ex, kollodium, celluloid); vulkanfiber: samtiiga
tull-belagda varaslag

39.06 A,2,1 Stärkelse, företräd, förestrad
eller på annat sätt

modifierad

39.07 Varor av material av sådana slag som är nämnda

i nr 39,0139,06

1 Jordbruksreglerade varor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:176 11

Tulltaxenr Varuslag

40,11 Ringar, däck, utbytbara slitbanor
till däck samt

slangar och fälgband, av mjukgummi, för alla slags hjul

42,03 Beklädnadsartiklar och tillbehör
till kläder, av

läder eller konstläder

51,01 A.l, och B, Garn av ändlösa syntetiska eller regenererade
fibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar med undantag av garn, annat än cordgarn,
av syntetiska fibrer

51.03 B, Gam av ändlösa regenererade fibrer i detaljhan-

delsuppläggningar

51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller regenererade

fibrer, inbegripet vävnader av enfibertråd eller

remsor enligt nr 51.01 eller 51,02

53.10
Garn av fårull,
tagel eller andra djurhår (fina eller grova) i detaljhandelsuppläggningar

53.11
Vävnader av
fårull eller fina djurhår

54.03 A,l, och B, Garn av hn eller rami, ej i
detaljhandelsupplägg-

ningar med undantag av enkelt garn över nr 35 engelsk
numrering

54.4
Garn av lin
eller rami i detaljhandelsuppläggningar

54.5
Vävnader av lin
eller rami

55.05 A, och B.l, Gam av bomull, ej i
detaljhandelsuppläggningar,

med undantag av garn, annat än sytråd, över nr 89 engelsk
numrering

55.06 Gai"n av bomull i
detaljhandelsuppläggningar

ur 55.07 Gasivävnader
av bomull med undantag av oblekta,

ej nierceriserade vävnader

55.8
Haiidduksfrotté
och liknande frottévävnader, av bomull

55.9
Andra vävnader
av bomull

56.01 B, Korta regenererade fibrer, ej kardade, kammade

eller på annat sätt beredda för spinning

56.04 B, Korta regenererade fibrer och avfall av regene-

rerade fibrer, kardade, kammade eller på annat sätt
beredda för spinning

56.05 A,2, Gam av korta regenererade fibrer
eller av avfall

av regenererade fibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar

56.6
Gam av korta
syntetiska eller regenererade fibrer eller av avfall av syntetiska eller regenererade
fibrer, i detaljhandelsuppläggningar

56.7
Vävnader av
korta syntetiska eller regericrerade fibrer eller av avfall av syntetiska eller
regenererade fibrer

57.10 Vävnader av jute eller av andra bastfibrer
för

textilt ändamål enligt nr 57,03

58.02 B, Andra mattor (även konfektionerade) ävensom

kelim-, soumak- och karamanievävnader samt liknande
vävnader (äveri konfektionerade) med un-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:176 12

Tulltaxenr Vamslag

dantag
av mattor av kokosfibrer utan inblandning av andra fibrer

58.4
Sammets-, ögle- och sniljvävnader
(andra än hand-duksfrotté och liknande frottévävnader av bomull, hänförliga
till nr 55,08, samt band hänförliga till nr 58:05)

58.5
Vävda band samt band bestående
av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer, andra än varor hänförliga
till nr 58,06

58.6
Vävda etiketter, märken o.d,,
ej broderade, som längdvara eller tillskurna

58,08
A. Fisknät

ur
59,01 A, Varor av vadd

59.2
Filt samt varor av filt, även
med impregnering eller överdrag

59.3
Fiberduk, likande duk av gam
samt varor av sådan duk, även med impregnering eller överdrag

59.4
Bind- och segelgarn, tågvirke
och linor, även flätade

59.5
Nät som längdvara eller i
avpassade stycken och varor av nät, tillverkade av bind- eller segelgam, tågvirke
eller linor, ävensom avpassade fisknät och andra fiskredskap ay nät tillverkade
av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke dier linor

59.7
Textilvävnader överdragna med-
gummi arabicum e.d, eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som användes
till bokpärmar o,d,; kalkerväv; preparerad målarduk; kanfas och liknande
vävnader för tillverkning av hattstommar eller liknande ändamål

59.8
Textilvävnader, impregnerade,
överdragna belagda eller laminerade med cellulosaderivat eller andra plaster

59,13
A, Band av elastiska vävnader (andra än trikåvaror)

bestående
av textilmaterial i förening med gummitråd

59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilma-

terial,
även med invändig beläggning, armering eller tillbehör av annat material

ur
59,17 B. Ändlös, vävd maskinfilt, vävd maskinfilt med s.k,

dippersöm
härander inbegripen .

60,01 Trikåväv, ej elastisk och ej gummibehandlad

60.3
Strumpor, understrampor,
sockor, ankdsockor, strumpskyddare o.d, av trikå, ej elastiska och ej gummibehandlade

60.4
Underkläder ay trikå, ej
elastiska och ej gummi-behandlade

60.5
Överkläder av trikå samt andra trikåvaror,
ej elastiska och ej gummibehandlade

ur
60.06 Trikåväv och andra trikåvaror, elastiska
eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tulltaxenr Varaslag

gummibehandlade
(inbegripet elastiska knäskydd och elastiska strumpor) med undantag av åder-bråcksstrumpor

61.01

61.02

61,03

61,04

61,09

62.01

62.02

ur 62.04

64.0164.02

Överkläder
för män eller gossar Överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn Underkläder
för män eller gossar, inbegripet kragar, skjortbröst och manschetter
Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn Korsetter, gördlar, höfthållare,
bysthållare, hängs-len, strumphållare, strumpeband o.d. (inbegripet sådana
artiklar av trikå), även elastiska Res- och sängfiltar

Sänglinne
och bordslinne samt toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande artiklar;
gardiner och andra artiklar för rumsinredning Presenningar och markiser

Skodon
med yttersulor av läder, konstläder, gummi eller plast

69.11
Bordsartiklar och andra
artiklar av sådana slag som vanligen användes för hushålls- eller toalettändamål,
av porslin (inbegripet biskviporslin och parian)

69.12
Bordsartiklar och andra
artiklar av sådana slag som vanligen användes för hushålls- eller toalettändamål,
av andra keramiska material

70,05 Planglas, draget eller blåst (inbegripet överfångs-

glas),
obearbetat, av kvadratisk eller rektangulär form

70,10 Damejeanner, flaskor, burkar, krakor, tablettrör

och
liknande kärl av glas, av sådana slag som vanligen användes för transport
eller förpackriirig av varor; proppar och andra tillslutningsanordningar av
glas

70.13 Glasvaror
(andra än artiklar hänförliga till nr

70,19) av sådana slag som vanhgen användes som

bords-, köks-, toalett- eller kontorsartiklar, som

prydnadsartiklar inomhus eller för liknande ända

mål

73,02 A,

73,06 B,

73,07

73,08

73,09

73,10

Kisdjärn
och kisdmanganjärn, innehållande mer än 15 % kisel

Göt,
block, oregelbundna styckeri o,d, av jäm eller stål

Biooms,
billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämrien, grovt tillformade genom
smidning, av järn eller stål

Plåtämnen
i rullar, av järn eller stål Universåljärn och universalstål Stång (inbegripet valstråd),
annan än profilstång, av jäm eller stål, varmvalsad, smidd, strängpressad eller
tillformad eller färdigbehandlad (även kalibrerad) i kallt tillstånd; ihåligt bergborrstål

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:176 14

Tulltaxenr Varaslag

ur 73,11 Profilstårig
av järn eller stål, varmvalsad, smidd,

strängpressad eller tillformad eller färdigbehandlad i
kallt tillstånd: samtliga tullbdagda varuslag

73.12 B, Band av järn eller stål, varm-
eller kallvalsat, ej

pläterat med eller överdraget med aluminium, bly eller
tenn

73.13 B, Plåt av jäm eller stål, varm- eller
kallvalsad, ej

pläterad med eller överdragen med aluminium, bly eller
tenn

73.14
Tråd av järn
eller stål, även med överdrag men utan dektrisk isolering

73.15
Logerat stål
och kolrikt stål, i sådana former som är nämnda i nr 73,0673,14

ur 73.16 B, Banbyggnadsmaterid
av järn eller stål för järn-

vägar eller spårvägar, nämligen moträler och sliprar samt
valsade rälskarvjärn och valsade underläggsplattor

73,17 B, Rör
av gjutjärn med en invändig diameter under-

stigande 510 mm

73,IS Rör och rörämnen av järn (annat än
gjutjärn)

eher stål, med undantag av högtrycksrör för elektriska
vattenkraftverk

73,20 Rörddar (t,ex, skarvrör, knärör,
muffar och flän-

sar) av järn eller stål

73,40 Andra varor av järn eller stål

74,03 Stång av koppar; tråd av koppar

76.2
Stårig av alumiriium;
tråd av alumiriium

76.3
Plåt och band
av aluminium

76.4
Folier av
aluminium (även mönsterpressade, tillskurna, perforerade, försedda med
överdrag, tryckta eller på baksidan förstärkta med papper eller annat material)
med en tjocklek (förstärkningsmaterial ej inräknat) av högst 0,20 mm

76.06 Rör och rörämnen av aluminium;
ihålig stång av

aluminium

ur 84.61 Kranar, ventiler och liknande
anordningar för

rörledningar, ångpannor, tankar, kar e.d., inbe

gripet reducerventiler och termostatreglerade ven

tiler, av tack- och gjutjärn

84,62 Kullager, rullager och nåhager

ur 85.01 Generatorer,
motorer och roterande omformare

85.03 Galvaniska element och batterier

85.23 Isolerad elektrisk tråd, kabel
(även koaxialkabd),

stång o.d, (inbegripet lackerade eller anodoxidera-de),
även med kopplingsanordningär ur 85.24 A.l. och B.2,Grafitelektroder

87.2
Motorfordon för
person- eller godsbefordran (inbegripet sportfordon, andra än fordon enligt nr
87,09) .

87.3
Bilar för
speciella ändamål (såsom bärgningsbilär.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:176 15

Tulltaxenr Varaslag

brandbilar,
stegbiiar, bilar med anordning för sop-ning, snöplogning eller spolning,
kranbilar, strål-kastarbilar, verkstadsbilar och röntgenbilar), ej hänföriiga
till nr 87,02

87.04 B, Underreden
försedda med motor, till motorfordon

hänföriiga
till nr 87,02 eller 87,03

87.05 A, och ur B, Karosserier
(inbegripet förarhytter) till motorfor-

don
hänföriiga till nr 87,02 eller 87,03

87,10 Cyklar (inbegripet trehjuliga transportcyklar) utan

motor

ur 87,12 Ddar och tillbehör till artiklar hänförliga till nr

87,10

94.01 Stolar och andra sittmöbler (andra än sådana som

är hänförliga till nr
94,02), även bäddbara, samt

ddar
därtiU

94,03 Andra möbler samt delar därtill

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

Varor
hänförliga tili 124 kap. tulltaxan (1971:920) som är berättigade till
tullpreferens vid import från Bulgarien och Rumänien

opaginerad Kontrollera mot PDF

ur 03,02 03,03 A,2,

04,06 05,03 B,

ur 07,01 Cl, och C,2, ur 07,03

ur 07.04

07,06 A,

08.04 A,l,

ur 08,06
B,l,

08,07 B,l,

ur 08,09
A,l,

11.09

13.03 A,

15,07 A,2,

15,08 A.

15.10 B.

ur 16,04

16,05 A,
och

ur B,

ur 17,04

Fisk, saltad, torkad eller rökt (även varmrökt): samtliga fullbelagda
varaslag Ostron, med eller utan skal, färska (levande eller döda), kylda,
frysta, saltade eller torkade, andra än ostronyngd eller ungostron, som i
minsta diameter eller bredd ej håller 5 cm eller som har större dimension men
ej uppnår en vikt av 35 kg för 1 000 st,, avsedda att användas uteslutande för
odlingsändamål Naturlig honung

Tagel, annat än råtagel, även anbringat på underlag eller
mellan två skikt av annat material Vitiök, färsk eller kyld, under tiden I
juli29 febraari

Oliver och kapris, tillfälligt konserverade i saltvatten,
svavdsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar men ej särskilt
beredda för direkt konsumtion

Torkad, dehydratiserad eller evaporerad vitlök, hel, i
bitar, skivad, krossad eller pulveriserad, men ej vidare beredd

Jordärtskockor, färska eller torkade, hela eller i bitar

Vindruvor, färska, under tiden 1 juli31 oktober
Kvittenfrukter, färska, under tiden 16 juli31 december

Persikor, färska, under tiden 1 juli15 oktober Honungs-
och ogenmeloner, färska, under tiden 16 juni30 september Vetegluten, även
torkat Pektinämnen, pektinater och pektater Linolja, blekt

Linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja Fettalkoholer

Fisk, beredd eller konserverad, inbegripet kaviar och
kaviarersättning: samtliga fullbelagda varaslag Kräftdjur, andra än räkor, och
blötdjur, beredda eller konserverade

Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao, med undantag av fondantmassor,
mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat, i bulk

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1974:176 17

Tulltaxenr Varaslag

18.3
Kakaomassa (i bulk
eller i block), även avfettad

18.4
Kakaosmör (fett
eller olja)

18.5
Kakaopulver, ej
sötat

ur 18,06 Blockchoklad; chokladkakor, konfekt
och andra

sötsaker av choklad eller överdragna med choklad, för
direkt konsumtion

19.05 Livsmedelsberedningar erhållna genom
svallning

eller röstning av spannmål eller spannmålsproduk

ter (rostat ris, majsflmgor och liknande produk

ter)

ur 19,08 Biscuits
och wafers

ur 20,01 Oliver
och kapris samt frukter, beredda eller kon-

serverade med ättika eller ättiksyra, även med tillsats
av socker, salt, kryddor eller senap

20.02 D, och ur E, Oliver, tomater, kapris samt röd
och grön paprika,

beredda eller konserverade på annat sätt än med

ättika eller ättiksyra

20,04 Frukter, fruktskal och andra
växtdelar, kandera-

de, glaserade eller på liknande sätt beredda med socker

20.06 B, och C, Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt,

med eller utan tillsats av socker eller sprit

20.07 A,l.a., ur Saft av ananas och citmsfrukter, osockrad, ojäst

A,l,b,, A,2,a,, och ej innehållande sprit; saft av
tropiska frukteri

A,2,b., ur A,2,c. och köksväxtsaft, osockrad eller
sockrad men ojäst

och ur B. och ej innehållande sprit

21.3
Senapspulver
och beredd senap

21.4
Såser;
blandningar utgörande preparat för smaksättning

21.05 A, Soppor och buljonger i flytande eller fast form

eller i pulverform

21.06 A, och ur B, Inaktiv naturiig jäst; beredda
bakpulver

ur 21,07 A, Konfektyrer,
ej hänföriiga till annat nummer

22.3
Maltdrycker

22.4
Druvmust i
jäsning, ävensom druvmust vars jäsning avbratits på annat sätt än genom
tillsats av alkohol

22.5
Vin av färska
druvor; druvmust vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol

22.6
Vermut och
annat vin av färska dmvor, smaksatt med aromatiska extrakter

22.7
Andra jästa
drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd

ur 22,08 B, Etanol
(etylalkohol) och finsprit, odenaturerade,

med en styrka av 80° eller högre

22,09 Sprit (etanol, etylalkohol),
ej hänföriig till nr

22,08; likör och andra sprithaltiga drycker; sam-

Med tropiska frukter avses här mango, guava, papaya, kasjufrukter,
tamarind, avocadofrukter, mangostan, Utchi, fikon samt växtdelar av ingefära
och angelika.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1974:176 18

Tulltaxenr Varuslag

mansatta
alkoholhaltiga beredningar (s,k, koncentrerade extrakt) för framställning av
drycker

22,10 Ättika

24,02
A.C, Cigarrer, cigariller, cigarretter och röktobak

MARCUS BOKTR, STOCKHOLM 1 974 740490

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar i 6 dokument.

  1. Prop. 1992/93:212 om godkännande av frihandelsavtal m.m. mellan EFTA-staterna och Bulgarien i texten
  2. Prop. 1992/93:165 om godkännande av avtal mellan EFTA-staterna och Rumänien, m.m. i texten
  3. Bet. 1979/80:UU13 med anledning av propositionen 1979/80:24 om de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), m. m. s. 13 i texten
  4. Rskr. 1974:342 i texten
  5. Bet. 1974:SkU58 Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:176 angående tullprefcrenser för Bulgarien, Rumänien och Malta, m. m. jämte motion s. 1 · s. 2 i texten

Visa alla 6

Doktrin (2)

2 kopplingar.

  1. Bengtsson, Ersättning vid offentliga ingrepp 1, 1986 s. 127 i texten · dokumentnivå
  2. Eklund, Anställningsförhållandet vid företagsöverlåtelser, 1983 s. 255 i texten · dokumentnivå