Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen (1958:295) om sjömansskatt, m.m.
1972 · 48 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
- Sidnummer: 13 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1972:114, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen (1958:295) om sjömansskatt, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
Maj:ts proposition nr 114 år 1972 Prop. 1972:114
Nr 114
Kimgl.
Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen (1958:
295) om sjömansskatt, m.m.; given Stockholms slott den 29 september 1972.
Kungl. Maj:l vill härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts Mia allernådigste Konungs och
Herres frånvaro:
CARL GUSTAF
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås bl. a. att sjömansskatten
justeras med hänsyn till de nya skatteskalorna för statlig inkomstskatt och
ökningen i den genomsnittliga kommunala utdebiteringen sedan år 1970. Förslaget
innebär en sänkning av sjömansskatten för inkomsttagare i de lägre
in-komslskikten. Fördelningen av sjömansskatten meUan staten, kommunerna och
försäkringskassorna föreslås ändrad, innebärande alt kommunandelen ökar. De
nya bestämmelserna om sjömansskattens storlek föreslås gälla fr. o. m. den 1
mars 1973.
I propositionen föreslås också att fordran på skatt
på annonser och reklam skall, liksom andra punktskatter, bli förmånsberättigad
i konkurs.
1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 114
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1972:114
1 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1958: 295) om
sjömansskatt
Härigenom förordnas, att 4 § 2 mom. och 14 § 1 mom.
förordningen (1958: 295) om sjömansskatt skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 m o m.2 Ersättning utgår årligen till kommun som icke
tillhör landstingskommun med sextio procent, till aiman kommun med fyrtiotvå
procent, till landstingskommun med arton procent, och till allmän
försäkringskassa med sex procent av den sjömansskatt, som under beskattningsåret
erlagts av sjömän bosatta inom kommunen, landstingskommunen eller inom
försäkringskassans verksamhetsområde. Vid bestämmande av ersättning till
Göteborgs allmänna försäkringskassa tages hänsyn även till sjömansskatt som på
grund av förordnande enligt 7 § 2 mom. erlagts av i försäkringskassan
inskriven sjöman.
2 m o m. Ersättning utgår årligen
till kommun som icke tillhör landstingskonunun med sextiofem procent, till
annan kommun med fyrtiofem procent, till landstingskommun med tjugo procent
och till allmän försäkringskassa med fem procent av den sjömansskatt, som under
beskattningsåret erlagts av sjömän bosatta inom konunu-nen, landstingskommunen
eller försäkringskassans verksamhelsområde. Vid bestämmande av ersättning
till Göteborgs allmänna försäkringskassa tages hänsyn även till sjömansskatt
som på grund av förordnande enligt 7 § 2 mom. erlagts av i försäkringskassan
inskriven sjöman.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ersättning, som ovan sagts, skall
icke utgå till kommun, om beloppet icke uppgår till minsl 500 kronor.
14 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 m o m.3 Det åligger redare att till
sjömansskattekontoret för varje period om två månader, räknat från
beskattningsårets början, inbetala och redovisa under perioden innehållen
sjömansskatt. Av den för varje period redovisade skatten har redaren rätt att
behålla ett belopp motsvarande en procent av skatten. Det redaren tillkommande
beloppet beräknas till helt antal kronor, varvid överskjutande öretal
bortfaller.
' Förordningen omtryckt 1970; 933. » Senaste lydelse 1972:
81. ' Senaste lydelse 1972:81.
1 mom. Det åligger redare att lill sjömansskattekonloret
för varje period om två månader, räknat från beskattningsårets början, inbetala
och redovisa under perioden innehållen sjömansskatt.
Prop. 1972:114 3
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Redovisning av skatten skall ske i den ordning
riksskatteverket bestämmer.
För varje redovisningsperiod utom novemberdecember
skall redaren senast den sista dagen i andra månaden efter periodens utgång å
sjö-mansskattekonlorels postgirokonto insätta den skatt som skall inbetalas.
För redovisningsperioden novemberdecember skall inbetalning ske senast den 15
därpå följande februari. Sjömansskattenämnden må efter därom gjord
framställning bevilja anstånd med skattens inbetalning och redovisning, i regel
dock högst en månad. Anstånd för redovisningsperioden novemberdecember må
beviljas endast om synnerliga skäl föreligga.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.
Äldre lydelse gäller i fråga om sjömansskatt som redovisats för tid före
ikraftträdandet.
2
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.
Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1971: 1072) om
förmånsberättigade skatlefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
1
§
Förmånsrätt enligt 13 § förmånsrätlslagen
(1970:979) följer med fordran på
1.
skall och avgift, som anges i 1
§ första stycket uppbördsförordningen (1953: 272), samt skall enligt
förordningen (1908: 128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, förordningen (1958: 295) om sjömansskatt och
kupongskaUeförordningen (1970: 624),
2.
skatt enligt förordningen
(1959: 507) om allmän varuskatt och förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt,
3.
skatt eller avgift enligt för- 3. skatt
eller avgift enligt förordningen (1908: 129) angående ordningen
(1908: 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp en
särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, förord- och byte
av fondpapper, förordningen (1928: 376) om särskild ningen
(1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, förord- skatt å
vissa lotterivinster, förordningen (1941: 251) om särskild va- ningen
(1941:251) om särskild varuskatt, förordningen (1943: 477) ruskalt,
förordningen (1943: 477) om skatt å vissa pälsvaror, förord- om skatt
å vissa pälsvaror, förordningen (1948: 85) om försäljnings- ningen
(1948: 85) om försäljningsskatt, förordningen (1953: 396) om skatt,
förordningen (1953: 396) om accis å fetlemulsion m. m., för- accis å
fettemulsion m. m., förordningen (1953: 397) angående ordningen
(1953: 397) angående avgift för fettvaror som användas avgift
för fettvaror som användas
Nuvarande lydelse
för
framställning av fettemulsion m. m., förordningen (1956: 545) angående
omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall, förordningen (1957: 262) om
allmän energiskatt, förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning
av malt-och läskedrycker, förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa
varor, förordningen (1961: 372) om bensinskatt, förordningen (1961: 394) om
tobaksskatt, förordningen (1961: 653) om brännoljeskatt,
stämpelskatteförordningen (1964:308), förordningen (1964: 352) om gasolskatt,
förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen samt förordningen
(1971:170) om annonsskatl.
Föreslagen lydelse
för framställning av fettemulsion m. m., förordningen (1956: 545)
angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall, förordningen (1957: 262)
om allmän energiskatt, förordningen (1960: 253) om tillverkning och
beskattning av malt-och läskedrycker, förordningen (1960: 258) om
utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961: 372) om bensinskatt,
förordningen (1961:394) om tobaksskatt, förordningen (1961: 653) om brännoljeskatt,
slämpelskalteförordning-en (1964:308), förordningen (1964:352) om gasolskatt,
förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen, förordningen
(1971: 170) om annonsskatt samt förordningen (1972: 266) om skatt på annonser
och reklam,
4.
skatt enligt förordningen
(1922: 260) om automobilskatt, kungörelsen (1934: 122) om skatt å motorfordon,
som för tillfälligt brukande i riket från utlandet införts, kungörelsen (1951:
750) om saluvagnsskatt, förordningen (1963: 116) om trafikomläggningsskatt,
kungörelsen (1964: 43) om skatt å automobil, som av utomlands bosatt person för
tillfälligt brukande i riket här förvärvats saml traktorskalteförordningen
(1969: 297),
5.
tull samt avgift enligt
kungörelsen (1960: 235) om avgift för växt-skyddskontroll vid införsel av
växter och förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,
6.
avgift enligt förordningen
(1952: 320) om prisregleringsavgift för fisk m. m., förordningen (1953: 372)
angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur,
förordningen (1953: 374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk
och skaldjur m. m. samt förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om
prisreglering på jordbrukets område,
7. avgift, som anges i 1 § första stycket
förordningen (1959: 552)
angående uppbörd av vissa avgifter enUgt lagen om allmän försäkring,
m. m. samt avgift enligt lagen (1961: 300) om redareavgift för sjöfolks
pensionering och förordningen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift,
allt i den mån avgift som här avses icke omfattas av 1.
Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande
avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej
heller skatte-eller avgiftstillägg och förseningsavgift.
Denna lag träder i kraft dagen efler den, då lagen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. Äldre lydelse av 1 § gäller fortfarande beträffande
konkurs på grund av ansökan, som gjorts före ikraftträdandet.
Prop. 1972:114
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29 september 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
anmäler efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
ändring i förordningen (1958: 295) om sjömansskatt, m. m. och anför.
Inledning
Skatt enligt förordningen (1958: 295) om
sjömansskatt (SjF) ulgår enligt tabeller som bygger på bl. a. den vanliga
statliga inkomstskatten och den genomsnittliga kommunala utdebiteringen för
visst år. Regelmässigt har sjömansskatten justerats när ändringar har gjorts i
den statliga inkomstskatten. I samband därmed har hänsyn brukat tas till
förändringar i kommunal utdebitering.
Under senaste vårsession beslutade riksdagen, med
verkan fr. o. m. den 1 januari 1973, om ändrade grunder för skatt enligt
förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. Frågan om sjömansskattens
storiek bör därför tas upp till övervägande. Jag ämnar i det följande gå in på
della spörsmål i hela dess omfatlning och sålunda även ta upp frågan om
ändringar i grunderna för beräkning av sjömansskatten och frågan om skattens
fördelning mellan stat och kommun. Jag avser också alt beröra den särskilda
förmån som redarna åtnjuter genom rätten att för egen räkning behålla en
procent av innehållen sjömansskatt.
Nuvarande
ordning Sjömansskattens storlek
De nuvarande grunderna för beräkning av
sjömansskall framgår av den promemoria som utgör bilaga 5 till prop. 1970: 98
(BeU 1970: 44, rskr 1970: 298, SFS 1970: 423).
Till grund för sjömansskatletabellerna ligger
källskaltetabellen för år 1970 vid en kommunal utdebitering av 20 kr. Denna
källskattetabell har emellertid justerats i flera hänseenden. Till att börja
med har beaktats de ändringar i skattelagstiftningen som beslutats av 1970 års
vårriksdag.
Prop. 1972:114 6
Tabellen
har därefter omräknats med hänsyn lill alt sjömännen skall tillgodoräknas dels
avdrag för sjukförsäkringsavgift med belopp motsvarande på sjöinkomsten
belöpande avgift, dels avdrag för försäkringspremier med 250 kr. för
ensamslående och 500 kr. för gift skattskyldig. Sjukförsäkringsavgiften
motsvarar härvid medeltalet för riket utom Stockholm av de avgifter som
riksförsäkringsverket bestämt för år 1970. Vidare tillgodoräknas sjömännen
omkostnadsavdrag, schabloniserade till ett årligt belopp om 500 kr. i närfart
och 1 000 kr. i fjärrfart. Källskat-ten bestäms under förutsättningen att dessa
avdrag beviljas utöver avdrag som enligt 4 § 1 mom. uppbördsförordningen
(1953: 272) beaklas vid fastställande av källskattetabeller. Förmån av fri kost
värderas lill 250 kr. per månad. Något värde för fritt logi tas däremot inte
upp.
Sedan källskaltetabellen har omräknats på detta
sätt, sker en viss reduktion av de framkomna skattebeloppen. Gift sjöman och
ogift sjöman med barn tillgodoräknas sålunda skattereduktion enligt 2 § 4 mom.
uppbördsföiordningen med 150 kr. per månad. För såväl gift som ogift sjöman
reduceras framkomna skattebelopp ytterligare, nämligen för närfarl med 30 %, dock
högsl 50 kr. och minst 25 kr., och för fjärrfart med likaledes 30 %, dock högst
150 kr. och minst 75 kr., alll vad avser månadsinkomst. Dessa skattebelopp
anges i tabellerna som skatt på den kontanta inkomsten. Värdet av fri kost har
emellertid medräknats enligt vad nyss angetts.
Nu angivna principer gäller för sjömän bosatta i de
nordiska länderna. Vid bestämmandet av sjömansskallen för andra sjömän på
svenska fartyg har man utgått från de nyss redovisade grunderna men de härvid
framkomna skattebeloppen har ytterligare reducerats. För en beskattningsbar
månadsinkomst av 1 800 kr. och däröver upptas skatten till 90 »/o av
sjömansskatten för här i landet bosatt gift sjöman med samma inkomst i närfart
resp. fjärrfart. Vid lägre inkomster bestäms skatten för utomnordiska sjömän
lill en viss procentandel av sjömansskatten för i nordiskt land bosatt ogift
sjöman utan barn. Denna procentandel bestäms genom atl sjömansskatten för
utomnordiska sjömän med en beskattningsbar månadsinkomst av 1 800 kr. uttrycks
i procent av sjömansskatten för i nordiskt land bosatt sjöman utan barn med
samma inkomst. Procentsatsen är ca 64 i närfart och ca 61 i fjärrfart.
Sjömansskatten uppgick år 1971 till ca 152 milj.
kr., varav ca 134 milj. kr. avsåg sjömän bosatta i Sverige.
Fördelning
av sjömansskatten
Sjömansskatten kan betecknas som en statlig
definitiv källskatt. Sedan sjömansskattens tillkomst har emellertid kommunerna
och försäkringskassorna kompenserats för bortfallet av skatteinkomster resp.
avgifter genom att de tillerkänts viss andel av den sjömansskatt som er-
Prop. 1972:114 7
lagts
av sjömän bosatta inom kommunen eller kassans verksamhetsområde.
De nu gällande schablonerna för fördelning av
sjömansskatten bestämdes år 1971 (prop. 1971: 132, SkU 1971: 63, rskr 1971:
260). Fördelningsgrunderna innebär i princip, all kommunerna skall erhålla den
kommunalskatt som ingår i den omräknade källskaltetabellen för sjömansskatt,
medan statsverket bär skattebortfallet genom skattereduktion enligt 2 § 4 mom.
uppbördsförordningen och del särskilda skatteavdraget om 30 %. Till grund för
beräkningen av kommunandelen har lagts en genomsnittlig kontant månadsinkomst
dels för befäl, dels för manskap i både närfart och fjärrfart. Man har utgått
från all 30 % av sjömännen är gifta. Vid den senaste fördelningen av
kommunandelen mellan landsting och primärkommun har hänsyn tagits till att de
kraftigaste uldebiteringsökningarna sedan andelstalen bestämdes har legat på
landstingssidan. Försäkringskassornas andel bestäms med hänsyn till
genom-snillsbelöppet av sjukförsäkringsavgifterna i den omräknade källskaltetabellen
samt deras förhållande till den uträknade sjömansskatten.
Bestämmelserna om fördelningsgrunderna finns i 4 §
2 mom. SjF. Kommun som inte tillhör landstingskommun erhåller 60 %, annan kommun
42 %, landstingskommun 18 % och allmän försäkringskassa 6 % av den sjömansskatt
som under beskattningsåret erlagts av sjömän bosatta inom kommunen,
landstingskommunen eller försäkringskassans verksamhetsområde. En
specialbeslämmelse gäller för Göteborgs allmänna försäkringskassa. Ersättning
till denna sjukkassa utgår även för sjömän bosatta i annat nordiskt land än
Sverige, som är inskrivna i kassan. Ersättning utgår inte till kommun om
beloppel enligt nyss angiven procentsats inte uppgår till minst 500 kr.
Av 1971 års sjömansskatt har ca 63,6 milj. kr. gått
till primärkommunerna, ca 16,9 milj. kr. till landstingen och ca 8,3 milj. kr.
till försäkringskassorna.
Skattekompensation
för redare i visst fall
Enligt 14 § 1 mom. SjF äger redare för egen räkning
behålla 1 % av för varje period redovisad sjömansskatt. Denna bestämmelse
gäller fr. o. m. år 1971 och ersatte då en regel som innebar rätt för redare
atl vid utbetalning av sjuklön behålla skatten på den del av lill sjömän
utbetald sjuklön, som motsvarade ersättning från allmän försäkringskassa under
sjömans sjukdomslid (sjukpenning). Sjukpenningen tillkom redaren på grund av
bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962: 381) om
allmän försäkring. Bakgrunden till den numera avskaffade förmånen för redare,
som utförligare beskrivs i prop. 1970: 98 (s. 66 f.), var i korthet följande.
Sjöman
är genom dels lagbestämmelser, dels avtal berättigad till
Prop. 1972:114 8
sjuklön
under viss tid. Sjuklönen uppgår i princip till full månadslön. Den sjukpenning
som sjömamien är berättigad lill uppbärs av redaren, s. k. arbetsgivarinträde.
Före år 1964 var sjukpenningen skattefri även när
den utgick i samband med sjuklön. För att sjömännen inle skulle
överkompenseras i lönehänseende under sjukdom ägde redarna, enligt
överenskommelse med de ombordanställda, att ta ul "full skatt" på
sjuklönen medan skatt givetvis inte redovisades lill statsverket på den del av
sjuklönen som kompenserades med sjukpenning från försäkringskassan. Att sjukpenningen
sedermera vid fall av arbetsgivarinträde blev skattepliktig inkomst, medförde
ingen ändring i redares förmån alt få behålla innehållen "skall på
sjukpenning".
Att nämnda förmån ersattes med det nuvarande
enprocenlsavdragel vid redovisning av sjömansskatt sammanhängde bl. a. med att
den tidigare ordningen medförde avsevärda besvär från administrativ synpunkt.
Departementschefen
Sjömansskattens storlek
De nu gällande tabellerna för sjömansskatt
fastställdes år 1970. Till grund för tabellerna ligger bl. a. skatteskalan
enligt förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, som under våren 1972
ändrades med verkan från den 1 januari 1973 (prop. 1972: 95, SkU 1972: 32,
rskr 1972: 238, SFS 1972: 375). Regelmässigt har ändringar i den statliga
inkomstskatten förardett motsvarande ändringar i sjömansskallen. Jag föreslår
att så sker även nu.
Vid bestämmandet av sjömansskatten tas också hänsyn
till medelutdebiteringen av kommunal inkomstskatt, beräknad på visst sätt. Den
nuvarande sjömansskatten har beräknats på grundval av en medelutdebitering av
20 kr., varvid hänsyn tagits till sjömansskattens belopps-mässiga fördelning på
skattskyldiga i olika län (prop. 1970: 98 s. 82). En motsvarande fördelning av
1971 års sjömansskatt ger följande resultat.
Göteborgs
och Bohus län
29,0 % av sjömansskatten
Malmöhus
län
20,8 % "
'*
Stockholms
län
13,2 % " 63,0 % "
1»
Kalmar
län
4,1 % "
»»
Älvsborgs
län
3,4 % "
"
Kristianstads
län
3,1 % "
'
Västemorrlands
län
3,1 % "
"
HaUands
län
2,9 % "
5»
Blekinge
län
2,5 % " 82,1 % "
5»
10 län
varierande mellan
1,0 och
2,4 %
14,4 % "
"
5 län
med mindre än 1 %
3,5 % " 100,0 % "
»»
Prop. 1972:114 9
Medelutdebiteringen år 1972 för de län som
tillsammans svarar för 82,1 % av sjömansskatten utgör 23,09 kr. och
medeluldebiteringen för hela landet 23,79 kr. Stockholms, Malmöhus samt
Göteborgs och Bohus län har en medelutdebilering om 22,61 kr. Jag föreslår med
hänsyn härtill att sjömansskatten skall beräknas på grundval av en kommunal
utdebitering av 23 kr.
I samband med en justering av
sjömansskatletabellerna finns anledning överväga storleken av de avdrag som
sjömännen har ansetts böra tillgodoräknas i skattehänseende. En redogörelse för
dessa avdrag har lämnats i det föregående. I fråga om skattereduktion för gifta
och ogifta med barn saml schabloniserade omkoslnadsavdrag finner jag det inle
påkallat atl föreslå någon ändring. Däremot är del enligt min mening motiverat
att överväga en ändring av den skaltereducering som mer direkt motiveras av all
de ombordanställda har mindre möjligheter än andra att utnyttja de förmåner som
samhället erbjuder. Jag syfiar då på det förhållandet all skattebeloppen enligt
den omräknade källskaltetabellen reduceras med visst belopp vid beräkning av
sjömansskatten, nämligen med 30 %, dock med minst 75 kr. och högst 150 kr. i
fjärrfart och med minst 25 kr. och högst 50 kr. i närfart för månadsinkomst.
Dessa avdrag kan sägas kompensera sjömännen för den
omständigheten att de inte i samma mån som andra skattskyldiga kan
tillgodogöra sig de tjänster som samhället tillhandahåller inte minst på den
kommunala sidan. Med hänsyn till bl. a. att den kommunala utdebiteringen har
ökat betydligt sedan sjömansskatten senast fastställdes, bör reduceringsavdraget
höjas. Åtskilligt lalar för att det bör utgå med lika belopp oavsett inkomst.
De nuvarande minimibeloppen avser f. ö. inkomstlägen som endast sällan
förekommer i praktiken. Jag föreslår att skattebeloppen för månad skall
reduceras med 200 kr. i fjärrfart och med 75 kr. i närfart, lika för alla
inkomstiägen. Jag vill erinra om alt denna ökning i avdragsbeloppen enligt
senast tillämpade principer (prop. 1971: 132 s. 15) och som jag ämnar föreslå i
det följande helt kommer att falla på statsverket och således inle beröra
kommunernas rätt till ersättningsbelopp av sjömansskatten.
Sammanfattningsvis innebär milt förslag beträffande
ändringar i sjömansskattens storlek, att skattebeloppen beräknas enligt
källskaltetabellen för år 1972 vid kommunal utdebitering av 23 kr. per skattekrona
och med beaktande av de ändringar i förordningen om statlig inkomstskatt som
beslutats av vårriksdagen 1972 samt att skallebeloppet enligt den omräknade
källskaltetabellen reduceras med 200 kr. i fjärrfart och 75 kr. i närfart.
Övriga grunder för skalleberäkningen bör vara oförändrade. De framgår av bilaga
5 till prop. 1970: 98. Utfärdandet av sjömansskaltetabeller som avser
månadsbelopp bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj:t efter riksdagens
bemyndigande.
Relationen
mellan den nuvarande och den föreslagna sjömansskatten
Prop. 1972:114 10
samt
den föreslagna sjömansskatten och skallen vid landtaxering i olika inkomstiägen
framgår av tabeller som torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga
13.
De ändrade grunderna för den statliga inkomstskatten
tillämpas beträffande källskatten fr. o. m. den 1 januari 1973. Av tekniska
och administrativa skäl är det emellertid inte möjligt alt sätta de nya sjömansskattetabellerna
i kraft vid denna tidpunkt. Jag vill därvid särskilt peka på alt distributionen
av tabellerna från redarna till fartygen tar avsevärd tid i anspråk. På grund
härav och då de nya tabellerna lämpligen bör först tillämpas vid inträdet av
en ny redovisningsperiod om två månader för sjömansskatt, föreslår jag alt de
träder i kraft den 1 mars 1973 (jfr SFS 1962: 21 med sjömansskaltetabeller som
tillämpades fr. o. m. mars månad 1962).
Fördelning
av sjömansskatten
I det föregående har jag redovisat de principer som
ligger till grund för beräkning av den andel av sjömansskatten som skall
tillkomma kommun och försäkringskassa. Utgångspunkten för beräkning av andelstalen
ligger i en jämförelse mellan genomsnittlig kommunalskatt och
sjukförsäkringsavgift enligt den omräknade källskaltetabellen å ena, samt
storleken av den genomsnittliga sjömansskatten å den andra sidan.
Kommunerna skall enligt förut tillämpade principer
erhålla den kommunalskatt som ingår i den omräknade källskattetabell som
ligger till grund för sjömansskatt. Höjningen av denna utdebitering från 20 till
23 kr. som jag nyss har förordat medför att kommunernas andel av sjömansskatten
ökar. I samma riktning verkar sänkningen av den vanliga statliga
inkomstskatten. Fördelningsgrunderna bör därför omprövas.
Som tidigare bör beräkningen av kommunandelens storlek
grundas på genomsnittlig kontant månadsinkomst för befäl resp. manskap ombord
och på antagandet att 30 % av sjömännen är gifta. Senaste statistik beträffande
genomsnittsinkomster till sjöss avser emellertid april 1970. Dessa siffror bör
justeras med hänsyn till atl den genomsnittliga löneökningen under tiden
19701972 kan beräknas till 18 % för befäl och 20 % för manskap.
Inom finansdepartementet har gjorts en ny beräkning
av hur sjömansskatten bör fördelas mellan staten, kommunerna och försäkringskassorna.
Beräkningen ger vid handen att kommunandelen enligt de nyss angivna principerna
skulle ligga omkring 67 % i stället för nuvarande 60 % och andelen för
försäkringskassorna uppgå till ca 5 % i stället för 6 %. Jag föreslår mot denna
bakgrund alt kommunandelen skall vara, avrundat, 65 % och försäkringskassornas
andel 5 % av sjömansskatten för här bosatta sjömän. Eftersom utdebiteringen
för primärkommuner under perioden 19701972 visar en genomsnittligt något
större ökning än den för landstingen, bör primärkommunernas an-
Prop. 1972:114 11
del
beslämmas till 45 % (f. n. 42 %) och landstingsandelen lill 20 % (f.n. 18%).
Den föreslagna fördelningsgrunden innebär att primärkommunernas andel ökar med
ca 4,8 milj. kr. och landstingens andel med ca 1,9 milj. kr. vid oförändrad
storiek av sjömansskattens totalbelopp.
De nuvarande principerna för sjömansskattens
fördelning medför att kommunandelen kontinuerligt ökar med en stigande kommunal
utdebitering. Jag vill erinra om all kommunandelen så sent som år 1971 höjdes
med 5 %. Fördelningsgrunden bestäms emellertid med tillämpning av schabloner
som kan behöva omprövas tid efter annan. Jag ämnar i elt senare sammanhang la
upp frågan om en eventuell ändring av de principer som f. n. gäller vid
bestämmandet av sjömansskattens fördelning.
De fördelningsgrunder som jag nu förordat avser den
sjömansskatt som enligt milt förslag skall utgå fr. o. m. mars 1973. Del skulle
emellertid medföra avsevärt administrativt merarbete atl göra en särskild
fördelning av sjömansskatten för de två första månaderna 1973 enligt nu
gällande fördelningsgrunder. Jag föreslår därför att de nya fördelningsgrunderna
får tillämpas redan fr. o. m. årsskiftet 1972/73, vilket innebär en förmån för
kommunerna.
Skattekompensation
för redare i visst fall
Som framgår av det föregående äger redare f. n.
rätt att för egen räkning behålla 1 % av för varje period redovisad
sjömansskatt. Detta medför alt elt belopp om ca 1,5 milj. kr. årligen
lillgodoförs redarna. Beloppet ulgör emellertid skattepliktig intäkt för
redarna. Det årliga skattebortfallet kan därför beräknas ligga mellan 700 000
och 800 000 kr.
Förmånen i fråga ulgör en avlösning av den rätt
redaren tidigare hade att behålla den skall som belöpte på sjukpenning. Till
sjöman utgår nämligen inte sjukpenning utan redaren utbetalar sjuklön till
sjöman på grund av lag och avtal.
Som jag påpekade i prop. 1970: 98 (s. 88) torde
redares rätt alt behålla skatten på sjukpenningen ha sin grund i förhållandena
under den tid då sjukpenningen var skattefri även vid s. k. arbetsgivarinträde.
Genom avtal med de ombordanställdas organisationer fick redarna rätt att
tillgodogöra sig skatten på sjuklöneavdraget. Annorlunda ställer sig emellertid
saken numera, när sjukpenningen är skattepliktig i de fall då arbetsgivaren har
atl utge sjuklön. Vid föregående behandling av frågan anmärkte en
remissinstans, att den ifrågavarande förmånen för redare borde tas bort. Jag
godtog emellertid lills vidare sjömansskattekommitténs förslag all redarna som
kompensation för att förmånen avskaffades fick tillgodogöra sig del berörda
enprocentiga avdraget, i vart fall till dess automatisk databehandling (ADB)
infördes vid sjö-
Prop. 1972:114 12
mansskatteredovisningen,
vilket skulle komma att medföra vissa lättnader för rederiema.
Den år 1970 aviserade ADB-reformen är numera
genomförd. Den har fått till följd att redarna inte behöver lämna
kontrolluppgifter till den årliga taxeringen i vad avser sjöinkomst. Som jag
antytt var enprocenlsavdragel avselt att vara elt provisorium. Det synes
emellertid inte längre vara motiverat atl redarna skall kompenseras för sin
skyldighet all utge sjuklön; andra arbetsgivare med s. k. arbetsgivarinträde
kompenseras inte för detla i skallesammanhang.
Jag föreslår med hänsyn till det anförda alt
redares förmån enligt 14 § 1 mom. SjF att få behålla 1 % av redovisad
sjömansskatt upphör. Ändringen bör avse sjömansskatt fr. o. m. år 1973.
Förmånsrätt
för skatt på annonser och reklam
Skatt utgår enligt förordningen (1972: 266) om
skatt på annonser och reklam fr. o. m. den 1 november 1972. Denna skatt är att
anse som en punktskatt. Enligt lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade
skatlefordringar m. m. har flertalet skatter av punktskattekaraktär
förmånsrätt i konkurs. Så är fallet med bl. a. annonsskatten som den 1 november
i år ersätts av skatten på annonser och reklam. Jag föreslår sådan ändring i
sistnämnda lag, alt den nya skatten jämställs med andra skatter som är
förmånsberättigade enligt denna.
Hemställan
Under åberopande av vad jag sålunda har anfört
hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels
antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till
1.
förordning om ändring i förordningen
(1958: 295) om sjömansskall,
2.
lag om ändring i lagen (1971:
1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,
dels godkänna de grunder för nya
sjömansskaltetabeller som angivils i det föregående och bemyndiga Kungl. Maj:t
att i enlighet med dessa grunder upprätta och fastställa nya
sjömansskattetabeller alt gälla fr. o. m. den 1 mars 1973.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten all till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse bilaga lill detta protokoll ulvisar.
Ur protokollet:
Britta
Gyllensten
Prop.
1972: 114
13 Bilaga I
opaginerad Kontrollera mot PDF
-a
m
c
Tt" Os oo m (N Tt 'sO "O vo
IO 00 0
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
ci
n.
O
o
t-, a
*55
c
Ul
Hb
CJ
>
3
o
c-o
C-)
Tf (M fn Tt-CS r- Tj- o CT\ m 00 Ti- r 0\ .-, fN m -
OtooO mOfn
00
moo- I fn'n.-Ht--Tf
-I fS m * t O
TtotnmfN voOfnv £ 30o
r-- \p T CS CN TT oo m VD m 00 fn m i
-m «
- CN m -
opaginerad Kontrollera mot PDF
Oroo
ocs.-.ovc7\ r-ooo r » rj « nTfcN
I T I MIM
, C7\ os 0 T*-H cN V") r wi
CN
I -I- + + -1-
opaginerad Kontrollera mot PDF
>o
vo ON fN oo » n vo
(N
VI- *n r O
ö is
*-" .ti D. c/3
o\
I I I
r- rJ 00 00 o
\0 oo 0\ On r
m o » / ON , r-1 r r VI
opaginerad Kontrollera mot PDF
tu
C
C3 o
> -
3 U
oo
00 m ON
ov vo r ir> r* «I r-
m
awi QO '
rvo>o vor-ooN
(N ( rJ- vo 00 o
y-, t-, (N m » n
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
D, O
r-iooroo
o\0''
MMI
to * O Ov
0\
m r-- 00 v~i
fN
1
+ + + +
opaginerad Kontrollera mot PDF
O.-D. c/1
111 °° I I I t-, fn
" CN
O ( . i/n
I/-,
r-- o 00 v
vo cn « n vo 00
Os » n VD
O vo oo -H 1 I IO
rt O t
» O » fM CN " >n
opaginerad Kontrollera mot PDF
ca j> > '- 3 O)
e Ta
-- oo w- CN CN CN - o
CN en
Os 1
"O vo CN » n fN o> OO tn r 00 » -H
Ti- o
tn r- r- » n Tj- fN On
o vo On fN
i fN fN
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
et
a
ca c
CN » o o -
r- O o>
r- » n
MIM
0\ oo m ON rN M- rf - cn fsl
rf 1 vo Tt
CN vo 00
(N
I
+ + + +
opaginerad Kontrollera mot PDF
ö g
a
fn
I/-1 CN vo o "O vo ( Os
-
oovocnor-- mmr-oocN
(NVOrtfNfN mrfr-ri (
mvoooocn vocNoocNr--
» . (N CN Tf » n
+
& £
'5 tit
o
3 (O
CS fN CN -
1 vo
"n - Ti-
1 CN fn TT
rTtvoovON t--voTto
r-HOOmTf r « -ii 't-iOnVO
>nr-~ooom vofNooo"
: « CN CS Tt in
OOOOO
OOOOO
a\ CN » n 00
mm (M
H S
i- ca J2 iH Ii j3 TS .i*; 2 to ta "
m'5
E.a
OOOOO OOOOO
OOOOO ooooo
» -H
rt r-o m ooooo
Hi-Hrt
cNCNcNcom Tt « nvoooo
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1972:114
14 Bilaga 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
i
II II
1 m oo On » n
I
I M -f -F + + + +
opaginerad Kontrollera mot PDF
C u
c ca
. C Ö g
E
:0
Ul -"
a. «
. ,
tr
tr O
Sm
C
ca
S
>
3 u
3
CT3
CS
» ncNOrni r*-jO\oor-fN ro-fNm
» ncNONVOm NoooTj-ooo » nHOOTj-fi-i
« I rsm vntov rto>nooi> >
-
mOoomoo fNr--mo\0\ OvrTtooo
rrtOoo » n ooovo-nr- minovor
-- fN tN m rt vo r- On » rJ-
on rt oo
*-i . fN rn rt
opaginerad Kontrollera mot PDF
vo m
vo vo oo « n oo O r-
fN CN
CN rs (N CN fN rs fN
MM MMI + + + +
+
opaginerad Kontrollera mot PDF
r » n r~- o o m r-- rt fN '-' » n vo oo o *
o
D. O
CS .: £ tr ti,
C
ca g :0
es
B
1-1 *-
C'7,
ov
c fe
S-a
ca .u
>
-
3
a
c T3
00
T3
ca
c
J.!
tr
t-
. C
II
.t:
a'S
VD
c Ö
2 « )
ca
p
> -
= u
c -a
tn
T3
ca
_c
j
t «
Tt
I m fN O oo I CN " fS fN
I o rt fn ' rt fN rs fN
MM
in 00 m On
r vo oo
0\
(N fn
MIM
0\ *N -
m
»-- m »n
>n OO ir , t I/-J
On fn On VO m
m r- m
O
rt « 0 C On fN
m 00
T-l v~i » n vo On vo rs rt >n r-- 0\
m On « n "n in O r- vo rt o » n O vo On m w~, .-H CN CN m in
. 00 1 » n m CN * oo
CN CN
I I I I
-F-I-
+ -M-
» n o VD rn « n m
o m vo 00 o f
ov CN os O rt
« m \o r o vo fN oo CN r- I -H (N fsj Tt m
OO rt CN *n - ov r r- *n fj r O rt - CN CN rt m
fN rt
O 0\ ov
fN » n On O r- fN CS
CN *-H oo in fN (S (N
M M + + + + + +
opaginerad Kontrollera mot PDF
&.2
vo rt fN r m
00 0\ O fn - fn rt >n
rt in
CS ov vo
r- Ov VD r-
VD 00 On rt
CN r-I On -H p-
00 OS
r-I rn vo r cn O rt oo CN m
rt m
opaginerad Kontrollera mot PDF
VO vo O
rt rt ON fn 1 00 r--vo 00 O '
+
c
o
ca p
m 00 fn o r -H fN rt « n CN fn rt *n
O oo ON fN oo
VO cn m fN OO r- m On
fN in
: « F-(NcNrt « n
opaginerad Kontrollera mot PDF
f2 I
w ca J2 u.
" XI Ju! 'S tr a JJ 60 c r S c.ca
WC E.E
OOOOO ooooo OOOOO
OOOOO OOOOO ooooo
>OONfS « noo -rtr-oin oOOOO
_ rlcNcNfnfn rt » nvoooO
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972:114
15 Bilaga 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
O O O
r- I O O O VD m
O rt 00
''d- Os ' fn fN CN
vo CN
ov vo » n
opaginerad Kontrollera mot PDF
m o r-
O oo fn fn * « * rt -
1
» nvnvocN rtcNOvoo-
"nvovori rrrr--oo
CNCNfNfSrsl
fNfNrCNfN
opaginerad Kontrollera mot PDF
C
g
Jj
:0
«
C
I loort Or-.* ' » nm 0\-"tnvDO
1 i « 'fn r-ooonvo vooo > -in
fN rninvooo " rtO('n
-
CN fN rt « n
opaginerad Kontrollera mot PDF
B O
o
rt .
fnovr-oocN
cNvor mmrtrt. -
mm-v-ico
fNr-tfom V) \ cn
(Nfnrt vorON*-'
T CN CN - in
opaginerad Kontrollera mot PDF
o "
ON vo oo
o oo
CN 00 fn O rt o oo VD rt m fN CS fN - « F-H
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ä
mTtmcscN
fnvornO OorDov oommmTt rtninvovo novovDvovo
CCNCNCS C-ifNCNCNCN CNfNCNfNfN
opaginerad Kontrollera mot PDF
ca
B
:0
C rt
:0 rt .XJk- U.
intNvoo oovomOf- cn m t- oo rA » nvorON iNvortfNfN
mrtr-r-n
iNfn insoooOf* vocscor-ir
*- -H r-1 rS rt m
opaginerad Kontrollera mot PDF
mo\roofN fsvo t mmrtrtH ooooovOfn r~fSONoooo
ovortoo CNfninvo r-0\OrJ «» no\
fNfOrtm
opaginerad Kontrollera mot PDF
*" ov
tu'-'
E .
VI
E_=
cn . 3
60 E
H
55 t
2 c o
o 'ca j.i
he.e.
1-, o
c
v- c o o « a .in
U
OOOOO ooooo ooooo
Vl in >r\ tr tn in'nin » nin » nin
00 nrtr-o fnNOONr4r-- (NrsrfNfN
rt >n
vo oo o
H iCN rcNcNfnm
ooooo ooooo OOOOO ninininin v v *n, v vt v
\r, v\ yn Vi
CNrjrSfNCN CNCNCNfSCN CNfSfNCNCN
OOOOO OOOOO ooooo
ooooo ooooo ooooo
vooNfN » noo rtr-otn OOOOO
.i-H fNfNrmm rt » nvoooo
opaginerad Kontrollera mot PDF
MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 710437
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1972:257 i texten
- Bet. 1972:SkU58 Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:114 med förslag till förordning om ändring i förordningen (1958:295) om sjömansskatt,… i texten
- Prop. 1972:128 Kungl. Maj:ts proposition med förslag tm förordning om skatt på spel, m.m. i texten