Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag tm förordning om skatt på spel, m.m.

1972 · 65 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 51 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:128, Kungl. Maj:ts proposition med förslag tm förordning om skatt på spel, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl
Maj:ts proposition nr 128 år 1972 Prop. 1972:128

Nr 128

KungL
Majrts proposition med förslag till förordning om skatt på spel, m. m.; given
Stockholms slott den 10 november 1972.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att skatt införs på det
spel som bedrivs på automater (s. k. enarmade banditer) och på rouletter.
Vidare föreslås en omläggning av beskattningen av bingospelet.

Skatten på automat- och roulettspelet föreslås få
formen av en fast avgift. Denna föreslås i fråga om automatspelet utgöra 500
kr. per apparat och månad. I fråga om roulettspelet föreslås avgiften utgöra 2
000 eller 3 000 kr. per speltillstånd och månad, beroende på antalet speldagar
per vecka. I fräga om bingospelet föreslås att nuvarande system med
lotterivinstskatt och stämpelskatt ersätts med en generell skatt om 5 % på
spelinsatserna.

Vidare föreslås att skattepliktigt spel får
bedrivas endast efter särskilt tillstånd. Sådant tillstånd skall kunna meddelas
för automat- och roulettspel på restaurang med utskänkningsrättighet, i
nöjespark och liknande samt i vissa samlingslokaler. Bingospel föreslås även i
fortsättningen vara förbehållet välgörande, kulturellt eller allmännyttigt
ändamål. Härjämte föreslås att högsta insats för automatspel får vara 1 kr.
och högsta vinst vid roulettspel 30 gånger insatsen samt att förbudet mot
inlösen av vinst i pengar i dessa spel slopas.

Spelskatten liksom de ändrade reglerna beträffande
villkoren för bedrivande av skattepliktigt spel föreslås träda i kraft den 1
april 1973. Statens inkomster av spelskatten beräknas bli ca 50 milj. kr. för
år räknat.

1
Riksdagen 1972.1 saml Nr 128

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.1972:128 2

1
Förslag till

Förordning
om skatt på spel

Härigenom
förordnas som följer.

1
§ Spelskatt erlägges enligt
denna förordning till staten för sådant automat-, roulett- eller bingospel som
kräver tillstånd enligt 1 a, 1 b eller 3 § lotteriförordningen (1939: 207).

2
§ Riksskatteverket är
beskattningsmyndighet för spelskatt.

3
§ Riksskatteverket kan förordna
om undantag från skatteplikt för sådant spel som bedrives på spelautomat av
enklare beskaffenhet med låga insatser och vinstmöjligheter.

4
§ Skattskyldig är den som har
tillstånd som avses i 1 §. I fråga om automat- eller roulettspel med utrustning
som upplåtes av någon med fast driftställe inom landet, är dock den som
upplåter utrustningen skattskyldig.

Med upplåtelse enligt första stycket jämställes i
denna förordning överlåtelse med äganderättsförbehåll.

5 §
Delägare i enkelt bolag är skattskyldig i förhållande till sin an

del i bolaget. Efter ansökan av samtliga delägare kan riksskatteverket be

sluta att den delägare som dessa föreslår skall anses som ensam skatt

skyldig för bolagets hela skattepliktiga verksamhet.

I fråga om kommanditbolag eller annat handelsbolag
är bolaget skatt-skyldigt. Har skattskyldig avlidit, är dödsboet skattskyldigt.
Har skattskyldig försatts i konkurs, är konkursboet skattskyldigt.

6 §
Skattskyldighet för automat- eller roulettspel inträder med den

kalendermånad då spelet påbörjas och upphör vid utgången av den ka

lendermånad då spelet upphör.

Skattskyldighet
för bingospel inträder när insats göres i spelet.

7 §
Den som avser att bedriva spel som medför skattskyldighet skall

anmäla sig för registrering hos riksskatteverket.

Anmälan göres senast den 15 i månaden närmast före
den månad då spelet avses bli påbörjat.

Om verkställd registrering utfärdar
riksskatteverket särskilt bevis som sändes till den skattskyldige.

8
§ För att avgöra om
skattskyldighet föreligger kan riksskatteverket infordra uppgift från den som
icke anmält sig för registrering enligt 7 §.

9
§ Underlåter någon att göra
anmälan enligt 7 § eller lämna uppgift enligt 8 §, kan riksskatteverket
förelägga honom att vid vite fullgöra sin skyldighet. Försuttet vite utdömes
av verket.

10 §
Spelskatt utgår i fråga om

1.
automatspel, för varje
kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 500 kronor per automat,

2.
roulettspel, för varje
kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 3 000 kronor för tillstånd som
innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och med 2 000 kronor för
annat tillstånd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 3

3. bingospel med 5 procent av värdet av erlagda
spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgifterna
berättigar till deltagande i spelet.

11 §
Redovisning för spelskatt sker löpande genom deklaration för be

stämda redovisningsperioder.

Redovisningsperiod utgör i fråga om automat- och
roulettspel kommande kalenderkvartal och i fråga om bingospel förflutet
kalender-kvartal.

Redovisning skall lämnas för varje tillstånd för
sig. Riksskatteverket kan dock medge, att gemensam redovisning får lämnas för
flera tillstånd.

12 §
Deklaration skall utan anmaning lämnas till riksskatteverket för

1.
automat- och roulettspel senast
den 15 i månaden närmast före redovisningsperiodens början och, om
skattskyldighet inträder under en redovisningsperiod, senast den 15 i månaden
närmast före den månad då skattskyldigheten inträder,

2.
bingospel senast den 15 i
månaden närmast efter redovisningsperiodens slut och, om skattskyldigheten
upphör under en redovisningsperiod, senast den 15 i månaden närmast efter den
månad då skattskyldigheten upphör.

13
§ Om skatt som erlagts för
automat- eller roulettspel utfärdar riksskatteverket bevis.

14
§ Skattepliktigt automat- eller
roulettspel får ej bedrivas utan att skatten blivit erlagd.

15
§ Har skatt erlagts för
automat- eller roulettspel och visar den skattskyldige att skattepliktigt spel
ej bedrivits under den tid som skatten avser, prövar riksskatteverket, i
vilken mån skatten skall återbetalas.

Ansökan om återbetalning av skatt enligt första
stycket göres senast den 15 i månaden efter redovisningsperiodens utgång.

16 §
Anordnar någon skattepliktigt spel utan tillstånd, påför riksskat

teverket anordnaren spelskatt med belopp motsvarande den skatt som

enligt 10 § skulle ha utgått om tillstånd lämnats.

17 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anordnar skattepliktigt

automat- eller roulettspel utan att skatten erlagts, dömes till böter eller

fängelse högst ett år. Är brottet ringa, dömes ej till straff.

På grund av brott enligt första stycket kan
utrustning och annan egendom som använts vid spelet eller egendomens värde
förklaras förverkade hos den som anordnat spel eller yrkesmässigt
tillhandahållit egendomen.

18 §
Angående beslag av egendom, som kan antagas vara förverkad

enligt 17 §, gäller bestämmelserna i rättegångsbalken med följande av

vikelse.

Bestämmelsen att åtal skall väckas inom viss tid
gäller ej i annat fall än då rätten utsatt sådan tid.

19 §
Den som bedriver automat- eller roulettspel med utrustning som

upplåtits till honom är ansvarig för spelskatt för vilken skattskyldighet

åvilar upplåtaren och som denne ej eriagt. Vid upplåtelse av spelutrust

ning i flera led gäller motsvarande för upplåtare som själv ej är skatt

skyldig.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 4

20
§ Riksskatteverket kan på
ansökan av den som bedriver eller ämnar bedriva verksamhet som medför
skyldighet att erlägga spelskatt meddela förhandsbesked i fråga som avser
sökandens skattskyldighet. Förhandsbesked får meddelas om det är av vikt med
hänsyn till sökandens intresse eller för en enhetlig lagtolkning eller
rättstillämpning.

21
§ Förordningen (1959: 92) om
förfarandet vid viss konsumtions-beskattning äger med undantag av
bestämmelserna i 32 § tillämpning på spelskatt. Bestämmelserna i 4, 9 och 11 §§
äger tillämpning även på den som innehar speltillstånd utan att vara
skattskyldig för spelskatt.

22
§ Talan mot beslut i fråga som
avses i 11 § tredje stycket eller 15 § föres hos Kungl. Maj:t genom besvär.

Talan mot beslut i fråga om utdömande av vite
enligt 9 § föres hos kammarrätten genom besvär.

Mot beslut av riksskatteverket enligt 5 § första
stycket eller 78 §§ eller mot beslut om föreläggande av vite får talan ej
föras.

1.
Denna förordning träder i kraft
den 1 april 1973.

2.
Förordningen äger icke
tillämpning på bingospel som enligt anmälan eller tillstånd enligt
lotteriförordningen (1939: 207) påbörjats före den 1 april 1973.

3.
Den som avser att påbörja
skattepliktig spelverksamhet under april månad 1973, skall senast den 15 mars
1973 göra anmälan för registrering enligt 7 §.

4.
För att avgöra om
anmälningsskyldighet för registrering enligt 7 § föreligger kan
riksskatteverket före den 1 april 1973 infordra uppgift från den som kan
antagas bli skattskyldig.

5.
Ytterligare föreskrifter för
ikraftträdandet av denna förordning meddelas av Konungen.

2
Förslag till

Lag
om ändring i lotteriförordningen (1939: 207)

Härigenom
förordnas i fråga om lotteriförordningen (1939: 207) dels att 1, 2, 3 och 11 §§
skall ha nedan angivna lydelse, dels att i förordningen skall införas två nya
paragrafer, 1 a och 1 b §§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Lotteri om penningar eller pen- Lotteri om penningar eller pen

ningars värde må ej utan tillstånd ningars värde må ej utan tillstånd

av Kungl. Maj:t för allmänheten av Kungl. Maj:t för allmänheten

anordnas i andra fall eller i annan anordnas i andra fall eller i annan

ordning än som stadgas i denna ordning än som stadgas i denna

förordning. förordning. Detsamma gäller i

1 Senaste lydelse 1964: 668.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

fråga om sådant automat-, roulett- eller bingospel, som
ej anordnas för allmänheten, om spelet anordnas i förvärvssyfte.

Såsom lotteri anses varje företag, däri efter lottning,
gissning, vadhållning eller jämförlig av slumpen helt eller delvis beroende
anordning kan av en eller flera deltagare erhållas vinst till högre värde än
det, som erhålles av en var deltagare. Marknads- och ti-volinöjen, såsom
mekaniska spelapparater, ringkastningsanordning-ar och skjutbanor, vilka äro
förenade med vinstmöjligheter som nu sagts, skola betraktas såsom lotterier
oavsett företagens beskaffenhet i övrigt.

Såsom lotteri anses varje företag,
däri efter lottning, gissning, vadhållning eller jämförlig av slumpen helt
eller delvis beroende anordning kan av en eller flera deltagare erhållas vinst
till högre värde än det, som erhålles av en var deltagare. Marknads- och
ti-volinöjen, såsom mekaniska spel-apparater, ringkastningsanordning-ar och
skjutbanor, vilka äro förenade med vinstmöjligheter som nu sagts, skola
betraktas såsom lotterier oavsett företagens beskaffenhet i övrigt. Utbetalas
vid automatspel anvisning, är denna att anse som vinst, oaktat den endast
berättigar till fortsatt spel.

Bestämmelserna i denna förordning äga ej tillämpning å
svenska statens premieobligationer. Angående dobbleri stadgas i brottsbalken.

la §

Spel med mynt eller polletter på
mekaniska eller elektroniska apparater (automalspel) må anordnas efter
tillstånd av polismyndigheten under förutsättning

alt spelet anordnas antingen i
samband med offentlig nöjestill-slällning inom föreningslokal, annan
samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med
livolirörelse eller sådan restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd till utskänkning
enligt rusdrycksförsäljningsförord-ningen (1954: 521),

att värdet av spelarens insats
utgör högst en krona per spel,

att högsta vinsten ej överstiger
ett värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen,

att tillslåndsbeslutet, i original
eller bestyrkt avskrift, finnes an-bragl på väl synlig plats i lokalen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:128 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tillstånd meddelas för sådan
nöjesarrangör eller rörelseidkare, som avses i första stycket, och gäller för
viss tid eller tills vidare.

Ib §

Roulettspel må anordnas efter
tillstånd av polismyndigheten under förutsättning

att spelet anordnas antingen i
samband med offentlig nöjestUl-ställning inom nöjespark eller liknande anläggning
eller i samband med restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd till
utskänkning enligt rusdrycksförsälfningsförord-ningen (1954: 521),

att spelet bedrives med spelmarker,

att värdet av spelarens insats på
varje särskild vinstmöjlighet utgör högsl 50 öre,

att högsta vinsten på varje särskild
vinstmöjlighet ej överstiger elt värde, som motsvarar trettio gånger insatsen,

att tillståndsbeslutet, i original
eller bestyrkt avskrift, finnes an-bragt på väl synlig plats i lokalen.

Tillstånd meddelas för innehavaren
av spellokalen och gäller för viss tid eller tills vidare.

2 §2

Lotteri må anordnas efter an- Lotteri, vilket ej är bingospel

mälan hos polismyndigheten minst eller spel som avses
i 1 a eller 7 dagar innan, under förutsättning 1 b §, ma anordnas efter
anmälan hos polismyndigheten minst 7 dagar innan, under
förutsätt-sättrting

att lotteriet anordnas i samband
med offentlig nöjestillställning eller tillställning till förmån för
välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål,

att lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen
avsett område,

att vinsterna uteslutande utgöras
av varor eller av anvisningar, gällande såsom betalningsmedel allenast inom
nämnda område,

att värdet å högsta vinst icke överstiger
10 kronor eller, där vinsterna utgöras uteslutande av varor, 15 kronor,

> Senaste lydelse 1955: 92.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:128

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att vinstfördelning äger rum i
omedelbar anslutning till deltagande i lotteriet,

samt att, om för deltagande i
lotteriet fordras insats, denna icke överstiger 50 öre eller, där vinsterna
utgöras uteslutande av varor, en krona.

3 § 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lotteri, vilket ej är spel som avses
ila eller 1 b § och i vilket insatser, om sådana fordras, och vinster äro
till antal och storlek bestämda enhgt uppgjord plan, må, oaktat de i 2 §
angivna förutsättningarna icke äro för handen, anordnas

a) efter anmälan hos polismyndigheten
minst 7 dagar innan, under förutsättning

alt fråga ej är om bingospel,

att lotteriet anordnas i samband
med tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt
ändamål,

att lotteriet bedrives allenast
inom för tillställningen avsett område,

att vinsterna icke till större
del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller
värdepapper,

att behållningen i lotteriet uteslutande
användes för det ändamål, till vars förmån den tillställning äger rum i
samband varmed lotteriet är anordnat, samt

att anmälan icke avser anordnande
vid samma tillställning av lotterier med insatser till högre sammanlagt
belopp än 3 000 kronor;

Lotteri, däri insatser, om sådana
fordras, och vinster äro till antal och storlek bestämda enligt uppgjord plan,
må, oaktat de i 2 § angivna förutsättningarna icke äro för handen, anordnas

a) efter anmälan hos polismyn

digheten minst 7 dagar innan,

under förutsättning

att lotteriet anordnas i samband
med tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt
ändamål,

att lotteriet bedrives allenast
inom för tillställningen avsett område,

att vinsterna icke till större del
än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper,

att behållningen i lotteriet uteslutande
användes för det ändamål, till vars förmån den tillställning äger rum i
samband varmed lotteriet är anordnat, samt

att anmälan icke avser anordnande
vid samma tillställning av lotterier med insatser till högre sammanlagt belopp
än 3 000 kronor;

b) efter tillstånd av polismyndigheten under förutsättning

att lotteriet anordnas till förmån
för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk
verksamhet eller till understöd och uppmuntran åt svenska konstidkare,

att lotteriet bedrives allenast
inom polismyndighetens förvaltningsområde,

att vinsterna icke till större del
än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper,
samt

att insatserna icke uppgå till
högre sammanlagt belopp än 30 000 kronor;

c) efter tillstånd av länsstyrelsen under förutsättning

= Senaste lydelse 1971: 1106.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:128 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att lotteriet anordnas till förmån
för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk
verksamhet eller till understöd och uppmuntran åt svenska konstidkare,

att lotteriet bedrives allenast inom länet,

att vinsterna icke till större del
än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper,
samt

att insatserna icke uppgå till
högre sammanlagt belopp än 200 000 kronor.

Vid tillämpning av de i första
stycket upptagna bestämmelsema om värdegränser för tillståndsgivning skall
hänsyn tagas till samtliga tillstånd, som myndigheten under kalenderåret
meddelar sökanden.

11 §* Dömes någon till ansvar för
brott som sägs i 10 §, må tillika, efter ty skäligt finnes, förklaras
förverkade för lotteriet uppburna insatser samt bevis om rätt till delaktighet
i lotteriet och andra lotteriet avseende handlingar, varmed olagligen tagits
befattning.

På grund av brott som sägs i 10 §
må vidare utrustning och annan egendom, som använts vid automat-, roulett-
eller bingospel, eller egendomens värde förklaras förverkade hos den som avses
i första stycket eller hos den som yrkesmässigt tillhandahåller sådan egendom.

Värdet av förverkad egendom tillfaller kronan.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1973.

Bingospel, för vilket anmälan
gjorts enligt äldre bestämmelser, får dock bedrivas till och med den 30 april
1973.

3 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)

Härigenom förordnas, att 1 §
skattebrottslagen (1971: 69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. förordningen (1908: 128)
angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,
förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar,
kommunalskattelagen (1928: 370), förordningen (1933: 395) om ersättningsskatt,
förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt, förordningen (1946: 324)
om skogsvårdsavgift, förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,
förordningen

» Senaste lydelse 1964: 668. ' Senaste lydelse 1972: 268.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:128

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

(1947:
577) om statlig förmögenhetsskatt, förordniiigen (1958: 295) om

sjömansskatt, förordningen
(1970: 99) om investeringsavgift för vissa

byggnadsarbeten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2.
förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt, förordningen (1943: 477) om
skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948: 85) om försäljningsskatt,
förordningen (1953: 396) om accis å fettemulsion m. m., förordningen (1953:
397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av
fettemulsion m. m., förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å
motorfordon i vissa fall, förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt,
förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,
förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor, förordningen
(1961: 372) om bensinskatt, förordningen (1961: 394) om tobaksskatt,
förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskatteförordningen (1964:
308), förordningen (1964: 352) om gasolskatt, förordningen (1966: 21) om
särskild skatt på motorbränslen, förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt,
förordningen (1971: 170) om annonsskatt, förordningen (1972: 266) om skatt på
annonser och reklam.

2. förordningen (1941:251) om särskild varuskatt,
förordningen (1943: 477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948: 85)
om försäljningsskatt, förordningen (1953: 396) om accis å fettemulsion m.m.,
förordningen (1953: 397) angående avgift för fettvaror som användas för
framställning av fettemulsion m. m., förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt
å motorfordon i vissa fall, förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt,
förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,
förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961:
372) om bensinskatt, förordningen (1961: 394) om tobaksskatt, förordningen
(1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskatteförordningen (1964: 308),
förordningen (1964: 352) om gasolskatt, förordningen (1966: 21) om särskild
skatt på motorbränslen, förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt,
förordningen (1971: 170) om annonsskatt, förordningen (1972: 266) om skatt på
annonser och reklam, förordningen (1972: 000) om skatt på spel, 3. lagen (1954:
243) om yrkesskadeförsäkring i vad avser obligatorisk försäkring, lagen (1955:
469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916
(nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m. m., förordningen (1960: 77)
angående byggnadsforskningsavgift, lagen (1961: 300) om redareavgift för
sjöfolks pensionering, lagen (1962: 381) om allmän försäkring, lagen (1962:
398) om finansiering av folkpensioneringen, förordningen (1968: 419) om allmän
arbetsgivaravgift, lagen (1970:742) om lönegarantiavgift, lagen (1971: 282) om
arbetarskyddsavgift.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående
skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördsförordningen (1953: 272).

Lagen tillämpas ej om skatten eller avgiften
fastställes eller uppbäres i den ordning som gäller för tull och ej heller
beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna
lag träder i kraft den 1 april 1973.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1971: 1072) om
förmånsberättigade skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 §1

Förmånsrätt enligt 13 §
förmånsrättslagen (1970: 979) följer med fordran på

1.
skatt och
avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördsförordningen (1953: 272), samt
skatt enligt förordningen (1908:128) angående bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, förordningen (1958: 295) om sjömansskatt och
kupongskatteförordningen (1970: 624),

2.
skatt enligt förordningen
(1959: 507) om allmän varuskatt och förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt,

opaginerad Kontrollera mot PDF

3. skatt eller avgift enligt förordningen (1908: 129)
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, förordningen
(1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, förordningen (1941: 251)
om särskild varuskatt, förordningen (1943: 477) om skatt å vissa pälsvaror,
förordningen (1948: 85) om försäljningsskatt, förordningen (1953: 396) om
accis å fettemulsion m. m., förordningen (1953: 397) angående avgift för
fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m., förordningen
(1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall, förordningen
(1957: 262) om allmän energiskatt, förordningen (1960: 253) om tillverkning
och beskattning av malt-och läskedrycker, förordningen (1960; 258) om
utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961: 372) om bensinskatt,
förordningen (1961: 394) om tobaksskatt, förordningen (1961: 653) om brännoljeskatt,
stämpelskatteförordningen (1964: 308), förordningen (1964: 352) om
gasolskatt, för-

3. skatt eller avgift enligt förordningen
(1908: 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper,
förordningen (1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, förordningen
(1941: 251) om särskild varuskatt, förordningen (1943: 477) om skatt å vissa
pälsvaror, förordningen (1948: 85) om försäljningsskatt, förordningen (1953:
396) om accis å fettemulsion m. m., förordningen (1953: 397) angående avgift
för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.,
förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall,
förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt, förordningen (1960: 253) om
tillverkning och beskattning av nialt-och läskedrycker, förordningen (1960:
258) om utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961: 372) om bensinskatt,
förordningen (1961: 394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt,
slämpelskatteförordning-en (1964:308), förordningen (1964: 352) om
gasolskatt, för-

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Med nuvarande lydelse avses den lydelse som föreslagits
i prop. 1972: 114.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 .., 11

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

ordningen
(1966: 21) om särskild ordningen (1966: 21) om särskild

skatt på motorbränslen, förord- skatt på motorbränslen, förord

ningen (1971: 170) om annons- ningen (1971: 170) om annons

skatt saml förordningen (1972: skatt, förordningen (1972: 266)

266) om skatt på annonser och re- om skatt på annonser och reklam

kläm, samt förordningen (1972: 000) om

skatt på spel,

4.
skatt enligt förordningen
(1922: 260) om automobilskatt, kungörelsen (1934: 122) om skatt å motorfordon,
som för tillfälligt brukande i riket från utlandet införts, kungörelsen (1951:
750) om saluvagnsskatt, förordningen (1963: 116) om trafikomläggningsskatt,
kungörelsen (1964: 43) om skatt å automobil, som av utomlands bosatt person för
tillfälligt brukande i riket här förvärvats samt traktorskatteförordningen
(1969: 297),

5.
tull samt avgift enligt
kungörelsen (1960: 235) om avgift för växt-skyddskontroll vid införsel av
växter och förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6.
avgift enligt förordningen
(1952: 320) om prisregleringsavgift för fisk m. m., förordningen (1953: 372)
angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur,
förordningen (1953: 374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk
och skaldjur m. m. samt förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om
prisreglering på jordbrukets område,

7.
avgift, som anges i 1 § första
stycket förordningen (1959: 552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m. samt avgift enligt lagen (1961: 300) om
redareavgift för sjöfolks pensionering och förordningen (1968: 419) om allmän
arbetsgivaravgift, allt i den mån avgift som här avses icke omfattas av 1.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande
avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej
heller skatte-eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna
lag träder i kraft den 1 april 1973.

5
Förslag till

Förordning
om ändring i förordningen (1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen (1928:
376) om särskild skatt å vissa lotterivinster skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 §

A vinst i svenskt lotteri och å A vinst i svenskt lotteri och å

vinst
vid vinstdragning på här i vinst vid vinstdragning på här i

'
Senaste lydelse 1966: 219.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

riket
utfärdade premieobligationer skall, därest vinstens värde överstiger i fråga
om vinst i varu- eller tombolalotteri tvåhundra kronor samt i fråga om annan
vinst femtio kronor, till staten er-laggas en särskild skatt motsvarande, i
fråga om vinst å premieobligation tjugu procent och i fråga om annan vinst
trettio procent av vinstens värde; dock att å annan vinst än sådan i varu-
eller tombolalotteri skatt ej skall erläggas med högre belopp än att därefter
av vinsten återstår femtio kronor. Skatt som nu sagts skall icke utgå å vinst
vid vadhållning medelst totalisator vid hästtävlingar eller å skänkta
vinstföremål i varu- eller tombolalotteri, ej heller å vinst vid utlottning av
konstverk inom förening, vars enda syfte är att främja intresset för eller
eljest stödja den bildande konsten.

Föreslagen lydelse

riket
utfärdade premieobligationer skall, därest vinstens värde överstiger i fråga
om vinst i varu- eller tombolalotteri tvåhundra kronor samt i fråga om annan
vinst femtio kronor, till staten erläggas en särskild skatt motsvarande, i
fråga om vinst å premieobligation tjugu procent och i fråga om annan vinst
trettio procent av vinstens värde; dock att å annan vinst än sådan i varu-
eller tombolalotteri skatt ej skall erläggas med högre belopp än att
därefter av vinsten återstår femtio kronor. Skatt som nu sagts skall
icke utgå å vinst vid vadhållning medelst totalisator vid
hästtävlingar eller å skänkta vinstföremål i varu-eller
tombolalotteri, ej heller å vinst vid bingospel eller vid utlottning av
konstverk inom förening, vars enda syfte är att främja intresset för eller
eljest stödja den bildande konsten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens
värde inräknas den å vinsten belöpande skatten.

Skatt skall icke utgöras för vinst, som utfallit å
lott eller obligation, vilken icke blivit avyttrad, och ej heller för vinst,
som ej av vinnaren uttages.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1973.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om bingospel, som enligt anmälan
eller tillstånd enligt lotteriförordningen (1939: 207) påbörjats före den 1
april 1973.

6
Förslag tUl

Förordning
om ändring i stämpelskatteförordningen (1964: 308)

Härigenom förordnas, att 28 § stämpelskatteförordningen
(1964: 308) skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen
lydelse

28 §1

För lotteri, som anordnas efter För lotteri, som anordnas efter

tillstånd
enligt lotteriförordning- tillstånd enligt lotteriförordningen

'
Senaste lydelse 1971:1107.

Nuvarande
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

en
(1939: 207) och som avser andra värdeföremål än penningar, skall
stämpelskatt erläggas, om sammanlagda beloppet av de gjorda insatsema
överstiger femtontusen kronor.

Föreslagen lydelse

(1939:
207) och som icke är bingospel, skall stämpelskatt erläggas, om lotteriet
avser andra värdeföremål än penningar och sammanlagda beloppet av de gjorda
insatserna överstiger femtontusen kronor.

Skatten utgår med fem kronor för varje fullt
hundratal kronor av det i första stycket angivna insatsbeloppet i den mån detta
överstiger femtontusen kronor.

Om
samme anordnare samtidigt bedriver två eller flera lotterier med lika
vinstplaner, skall vid tillämpningen av denna paragraf endast ett lotteri anses
föreligga.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1973.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om bingospel som enligt anmälan
eller tillstånd enligt lotteriförordningen (1939: 207) påbörjats före den 1
april 1973.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 14

Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 10 november 1972.

Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST,
ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, BENGTSSON, NORLING, CARLSSON,
FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
skatt på spel, m. m. och anför.

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 mars
1969 tillkallade jag sakkunniga med uppgift att se över gällande bestämmelser
på punktskatteområdet. Utredningen, som antagit namnet 1969 års
punktskatteutredning, avlämnade såsom en första etapp i sitt arbete
betänkandet (1970: 37) Översyn av vissa punktskatter. Med utgångspunkt i
betänkandet reformerades i betydelsefulla delar de materiella reglerna för
flertalet skatter på punktskatteområdet genom beslut av 1970 års höstriksdag
(prop. 1970: 178, BeU 62 och rskr 410) och 1971 års vårriksdag (prop. 1971: 73,
SkU 34 och rskr 198).

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni
1970 uppdrog jag under hänvisning bl. a. till bevillningsutskottets av
riksdagen godkända betänkande (BeU 1970: 26) åt punktskatteutredningen att
även behandla frågor rörande beskattning av spelautomater och liknande. I
april 1972 avlämnade utredningen delbetänkandet (Ds Fi 1972: 2) Skatt på spel.
I betänkandet föreslås bl. a. beskattning av spel på s. k. enarmade banditer
och jämförliga spelautomater samt av spel på rouletter och liknande
anordningar. Vidare föreslås en omläggning av gällande beskattning av bingospelet
samt vissa justeringar av villkoren för bedrivande av spel. Utredningen har
också berört frågan om inrättande av kasinon av internationell typ i Sverige.
Denna fråga

1 Ledamöter departementsrådet Hans Fridolin,
tillika ordförande, skattedirektören Einar E:son Thulin, byråchefen Bo Willart
och fr.o.m. den 30 juni 1971 direktören Tage Jakobsson.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 15

behandlas
inte i detta sammanhang. Jag vill dock nämna, att organisatoriska och andra
spörsmål rörande kasinoverksamhet i Sverige kommer att göras till föremål för
särsldld utredning.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts
av Göta hovrätt, justitiekanslern (JK), kammarrätten i Stockholm, kammarrätten
i Göteborg, rikspolisstyrelsen (RPS), riksskatteverket (RSV), riksåklagaren
(RA), länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt
Jämtlands län, skolöverstyrelsen, kommittén för planering av turistanläggningar
och friluftsområden m. m., Barnens dags riksförbund, Folkets husföreningarnas
riksorganisation. Folkparkernas centralorganisation, Folkrörelsernas
lotteribyrå. Landsorganisationen i Sverige (LO), Riksorganisationen av
arlistarbetsgivare. Statstjänstemännens riksförbund (SR), Svenska
penninglotteriet AB, Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges
automatägares riksförbund, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Sveriges
hotell- och restaurangförbund, Sveriges konditorförening, Sveriges
riksidrottsförbund, Sveriges tivoli-ägareförening och Tjänstemännens centralorganisation
(TCO). Svenska turisthotellens riksförbund har instämt i det yttrande som
avgetts av Sveriges hotell- och restaurangförbund.

Yttrande har vidare inkommit från Svenska
pool-biljard förbundet. Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, Ronneby
kommun och Handikapporganisationernas centralkommitté.

Gällande
lagstiftning m. m. Anordnande av spel

Spel på automat som erbjuder vinstchans, i det
följande benämnt automatspel, och bingospel är enligt gällande lagstiftning att
betrakta som lotteri och reglerat genom lotteriförordningen (1939: 207) (LF).
Även roulettspel som bedrivs med i LF föreskrivna begränsningar rörande
insatser och vinster faller under LF. Annat roulettspel anses i princip som
äventyrligt spel, vilket är belagt med straff enligt brottsbalken (BrB). Vad
nu sagts gäller i princip även beträffande andra s. k. kasinospel (Baccarat,
Black Jack etc).

Automat- och roulettspel får i princip inte
anordnas för allmänheten i annan ordning än som stadgas i 2 § LF för s. k. anmälningslotteri.
Detta innebär att spelet får anordnas efter aiunälan hos polismyndigheten
minst 7 dagar innan under förutsättning,

att spelet anordnas i samband med offentlig
nöjestillställning eller tillställning till förmån för välgörande, kulturellt
eller allmännyttigt ändamål,

alt
spelet endast bedrivs inom för tillställningen avsett område,

att vinsterna uteslutande utgörs av varor eller av
anvisningar gällande såsom betalningsmedel endast inom området,

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 16

att värdet av högsta vinst inte överstiger 10 kr.
eller, om vinsterna utgörs uteslutande av varor, 15 kr.,

atl vinstfördelning äger rum i omedelbar anslutning
till deltagande i spelet,

samt att insatsen inte överstiger 50 öre, eller, om
vinsterna utgörs uteslutande av varor, 1 kr.

Om inte dessa förutsättningar är uppfyllda gäller
enligt huvudregeln i 1 § LF att tillstånd till automatspel och sådant
roulettspel som faller under LF kan lämnas endast av Kungl. Maj:t.

Bingospel får enligt 2 § LF anordnas efter enbart
anmälan till polismyndigheten (anmälningslotteri) minst 7 dagar i förväg under
förutsättning bl. a., att lotteriet anordnas i samband med offentlig nöjestillställning
eller tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt
ändamål. Vanligen anordnas dock bingospel enligt 3 § tF och utgör då lotteri, i
vilket insatser och vinster skall vara till antal och storlek bestämda enligt
uppgjord plan. I dessa fall gäller bl. a., att enbart anmälan om spelet till
polismyndigheten är tillfyllest, om totala insatsbeloppet inte överstiger 3 000
kr. Vid större spel krävs enligt 3 § b) LF särskilt tillstånd av
polismyndigheten, som dock inte äger meddela tillstånd för spel med högre
insatsbelopp än 30 000 kr. I fråga om bingospel med insatsbelopp över 30 000
kr. men inte över 200 000 kr. är länsstyrelsen enligt 3 § c) LF
tillståndsmyndighet. I fråga om spel med insatsbelopp över 200 000 kr. och i
fall då inte alla övriga villkor för spelet är uppfyllda fordras Kungl. Maj:ts
tillstånd. Vid tillämpningen av värdegränserna skall hänsyn tas till samtliga
tillstånd som myndigheten meddelat sökanden under kalenderåret.

LF omfattar endast lotteri som anordnas för
allmänheten. Enligt 8 § är lotteri för medlemmar i sammanslutning att jämställa
med lotteri anordnat för allmänheten, om sammanslutningen tillkommit
väsentligen för att anordna lotteriet eller om detta eljest med hänsyn till
omständigheterna är att jämställa med lotteri anordnat för allmänheten.

Enligt LF straffas olovligt anordnande av
vadhållning och annat brott mot förordningen med dagsböter eller, om brottet är
grovt, med fängelse i högst ett år. Förordningen innehåller även regler om
förverkande av för olagligt lotteri uppburna insatser, bevis till rätt till
delaktighet i lotteriet och andra lotteriet avseende handlingar.

I fråga om äventyrligt spel hänvisar LF till BrB.
Enligt 16 kap. 14 § BrB dömes den som anordnar äventyrligt spel om penningar
eller penningvärde för allmänheten för dobbleri. Straffet härför är böter
eller fängelse i högst sex månader. Även deltagare i äventyrligt spel som anordnas
för allmänheten kan dömas för dobbleri. Straffet för sådant deltagande är
böter. Genom lagstiftning, som trätt i kraft den 1 juli 1972, (prop. 1972;
96, JuU 1972: 15, rskr 1972: 206, SFS 1972: 222) har

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 17

skärpta
regler införts för de grövsta formema av dobbleri. Har spelverksamhet
bedrivits yrkesmässigt, omfattat avsevärda belopp eller eljest varit av
särskilt farlig art kan numera ansvar inträda för grovt dobbleri och fängelse i
högst två år ådömas. Vidare gäller att förberedelse och försök till grovt
dobbleri är straffbelagt.

Skatt
på spel

Lotterier beskattas enligt förordningen (1928: 376)
om särskild skatt å vissa lotterivinster och stämpelskatteförordningen (1964:
308). Dessutom utgår avgift enligt expeditionskungörelsen (1964: 618) för tillståndsbevis
för lotteri.

Lotterivinstskatt utgår på lotterivinst vars värde
överstiger 200 kr. i fråga om vinst i varu- eller tombolalotteri och 50 kr. i
fråga om annan vinst. För vinst på premieobligation är skatten 20 % och i fråga
om annan vinst 30 % av vinstens värde. Vid beräkning av skattebeloppet skall i
vinstens värde även inräknas den på vinsten belöpande skatten. Skatten
motsvarar således 25 % resp. 3/7 eller 42,86 % av vinstens värde exklusive
skatten. Lotterivinstskatt utgår även om lotteriet inte är anordnat för
allmänheten. Däremot utgår inte sådan skatt på skänkta vinstföremål och ej
heller vid utlottning av konstverk inom konstföreningar.

Som en följd av den särskilda lotterivinstskatten
är vinster i svenska lotterier och vinster på här i riket utfärdade
premieobligationer undantagna från kommunal och statlig inkomstskatt. Vidare
gäller att vinster upp till 100 kr. i utländska lotterier och på utländska
premieobligationer ej är skattepliktiga.

Den som anordnar lotteri skall innehålla och till
statsverket redovisa så stor del av skattepliktiga vinster som svarar mot
lotterivinstskatten. Om lotteriets anordnare kan visa att vinst ej utlämnats,
äger han återfå så stor del av skattebeloppet som svarar mot vinstens värde.
Beskattningsmyndighet är RSV, som bl. a. har att meddela förhandsbesked om
lotterivinstskatt skall erläggas och med vilket belopp sådan skatt skall utgå.
Därvid äger bestämmelsema i 3246 §§ förordningen (1959; 92) om förfarandet vid
viss konsumtionsbeskattning (förfarandeförordningen) motsvarande tillämpning.

Närmare föreskrifter rörande uppbörd och
redovisning av lotterivinstskatt har meddelats i kungörelsen (1964: 805) om
uppbörd och redovisning av särskild skatt å vissa lotterivinster. Enligt denna
gäller bl. a., att anordnare av skattepliktigt lotteri skall anmäla
vinstdragningen till RSV inom en månad efter dragningen eller, om dragningen
ägt rum före lottförsäljningens början, inom en månad efter utgången av den för
lott-försäljning bestämda tiden. I anmälan skall uppges sammanlagda värdet av
skattepliktiga vinster, som utfallit på sålda lotter. Samtidigt skall

2 Riksdagen 1972.1 saml Nr 128

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 Ig

lotteriets
anordnare erlägga den på vinsterna belöpande skatten. Underlåter anordnare att
inge anmälan skall RSV oberoende därav fastställa den skatt som skall utgå.

Ränta efter 7 % utgår på skattebelopp, som ej
inbetalas inom föreskriven tid. Efterföljs ej anmaning att erlägga felande
skattebelopp skall detta tas ut genom utmätning.

Länsstyrelse eller polismyndighet som meddelat
tillstånd till lotteri och polismyndighet som mottagit anmälan om lotteri skall
lämna specificerade uppgifter till RSV om varje lotteri som erbjuder
skattepliktiga vinster. I fråga om lotteri, för vilket Kungl. Maj:t beviljat
tillstånd, utses kontrollant av vederbörande länsstyrelse, som även har att
fullgöra uppgiftsskyldigheten till RSV.

Lotteriets kontrollant skall övervaka att
bestämmelserna om redovisning och inbetalning av lotterivinstskatt efterföljs
samt bestyrka riktigheten av uppgifter som lämnas i anmälan om dragning eller
ansökan om restitution av skatt.

Stämpelskatt skall erläggas för vamlotteri som
anordnas efter tillstånd enligt LF och har ett sammanlagt insatsbelopp över 15
000 kr. Skatten utgör 5 % av insatsbeloppet över 15 000 kr. Om samma anordnare
samtidigt bedriver två eller flera lotterier med lika vinstplaner, skall från
stämpelskattesynpunkt anses som om endast ett lotteri föreligger.

Inom en månad efter utgången av den för
lottförsäljning bestämda tiden skall lotteriets anordnare lämna särskild
deklaration till RSV. Om sammanlagda insatsbeloppet enligt deklarationen
understiger insatsbeloppet enligt uppgjord plan, skall deklarationen vara
åtföljd av ett av notarius publicus eller lotteriets kontrollant utfärdat intyg
om det faktiska insatsbeloppet. Skattebrottslagen (1971: 69) och vissa av
förfarandeförordningens bestämmelser, bl. a. om skattetillägg och förseningsavgift,
är tillämpliga i fråga om stämpelskatt för lotterier.

Meddelas tillstånd till lotteri, vars sammanlagda
insatser enligt uppgjord plan överstiger 15 000 kr., skall underrättelse härom
med specificerade uppgifter sändas till RSV. Bestämmelser härom finns intagna
i 27 § stämpelkungörelsen (1964: 619). Har tillståndet lämnats av Kungl. Maj:t,
skall den myndighet, som har att förordna om tillsyn över lotteriet, lämna
uppgift till RSV om vem som förordnats att öva tillsynen.

Expediiionsavgift utgår för tillstånd att anordna
lotteri med 20 kr. om insatserna inte uppgår till högre sammanlagt belopp än 1
000 kr. och med 30 kr. i övriga fall.

De vinster som är tillåtna vid automat- och
roulettspel är så små, att de inte omfattas av lotterivinstskatten. Då inte
heller bestämmelserna om stämpelskatt och expeditionsavgift är tillämpliga på
dessa spel, är i praktiken bland de av utredningen behandlade spelformerna
endast bingospelet föremål för särskild beskattning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 19

Spelverksamheten
i Sverige

I betänkandet redovisar utredningen (s. 1627)
vidtagna lagstiftningsåtgärder på spelområdet och spelfrågans behandling i
riksdagen i andra sammanhang under senare år. Vidare lämnas (s. 4171) en översiktlig
redogörelse för de spelformer och den beskattning av spel som förekommer
utomlands. Jag vill i detta sammanhang nämna att i Finland får rörelse
avseende automat- och roulettspel bedrivas endast av en offentligrättslig
förening, som grundats för att bedriva sådan rörelse i syfte att anskaffa medel
för sjukvård, barn- och åldringsvård m. m. (Penningautomatföreningen). I en särskild
förordning har utfärdats utförliga föreskrifter för föreningen. Dess allmänna
verksamhet övervakas av inrikesministeriet och användningen av influtna medel
av socialministeriet. Penningautomatföreningens nettoavkastning uppförs som
intäkt i statsbudgeten. Medlemmar i föreningen är samfund och stiftelser som
enligt förordningen kan erhålla understöd ur föreningens avkastning.

I en särskild bilaga lämnar utredningen vidare en
beskrivning av de olika i sammanhanget aktuella spelen. Jag hänvisar i dessa
delar till betänkandet och övergår till en redogörelse för den kartläggning
utredningen verkställt beträffande spelverksamheten i Sverige.

Automatspel

Automatspelet har, framhåller utredningen, på
senare år fått stor utbredning i vårt land. Säkra uppgifter om antalet
spelautomater och om storleken av det spel som bedrivs på dessa föreligger
inte. Utredningen har dock gjort vissa uppskattningar på basis av informationer
som lämnats från branschhåll, uppgifter i handelsstatistiken etc.

Spelautomater har sedan länge förekommit på tivolin
och nöjesfält. Vid tiden för LF:s tillkomst och lång tid därefter var det
endast på sådana platser som automatspel bedrevs och det var huvudsakligen
dessa och liknande tivolispel som åsyftades när bestämmelserna i 2 § LF utformades.
Fortfarande förekommer spelautomater på tivolin och nöjesfält och i
folkparkerna som ett inslag i nöjesanordningama. Enligt uppgift som lämnats
utredningen rör det sig här om totalt ca 1 500 spelautomater. Åtskilliga av
dessa är av äldre konstmktion. Spelet sker med polletter och vinsterna utfaller
också i polletter, som kan användas som betalningsmedel inom området. Insatsen
för varje spel är i regel 25 öre. Endast i ett mindre antal automater, enligt
uppgift 10 % av totala antalet, sker spel med 50-öres polletter. Med hänsyn
till att dessa automater i allmänhet är tillgängliga för spel under endast en
del av året är omfattningen av spelet relativt begränsad. Det anses dock ha en
inte oväsentlig betydelse för de berörda företagens ekonomi.

Enligt 2 § LF kan spelautomater ställas upp även på
andra ställen där offentlig nöjestillställning förekommer. I första hand är det
här

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 20

fråga
om dansrestauranger, nattklubbsrestauranger och liknande. Dessa automater är i
regel försedda med myntinkast för enkronasmynt, varvid med hänsyn till att
högsta tillåtna insats enligt LF är 50 öre två spel erhålls för varje ilagt
mynt. Vinsten, som enligt LF inte får överstiga ett värde av 10 kr., utfaller i
form av polletter värda 50 öre per styck. Dessa polletter kan användas som
betalningsmedel inom lokalen, men får inte lösas in mot pengar. Sådan inlösen
torde dock, enligt vad utredningen inhämtat, förekomma i viss utsträckning.
Antalet automater på dansrestauranger och liknande kan uppskattas till några
tusental.

Enligt utredningen har begreppet offentlig
nöjestillställning visat sig inrymma betydande tolkningssvårigheter.
Utredningen hänvisar till vad lotteriutredningen (LU) anfört härom i sitt
betänkande (SOU 1970: 52) Om lotterier (s. 2834). Rent allmänt kan sägas att
nöjestillställningen skall vara det väsentliga och spelet endast ett inslag
däri.

Utredningen pekar vidare på att LF endast reglerar
spel som anordnas för allmänheten. Automater som är uppställda i privata
lokaler faller i princip utanför LF och kan därför användas för spel utan vare
sig aiunälan eller tillstånd och utan att LF:s bestämmelser om högsta insats
och vinst behöver iakttas. Dessa automater är i regel avsedda för mynt och vinsterna
kan uppgå till höga belopp.

Det kan, framhåller utredningen, ofta vara svårt
att avgöra om spelet kan anses som anordnat för allmänheten och hänvisar till
vad LU anfört härom i sitt betänkande (s. 2328). Det framgår därav, att
stränga kriterier gäller för att spel ej skall anses som anordnat för
allmänheten. Det torde således, uttalar utredningen, vara klart att automatspel
som bedrivs i affärslokaler skall anses som anordnat för allmänheten även om
automaten är uppställd på en plats dit allmänheten normalt inte har tillträde,
t. ex. lagerrum eller kontorsnmi.

Automater förekommer vidare i spelklubbar som ett
komplement till andra spel. I den mån dessa spelklubbar är att betrakta som
öppna för allmänheten är, enligt utredningen, där bedrivet automatspel i
princip olagligt. Klubbar som bildats enbart för bedrivande av spel faller
också under denna kategori även om ett formellt krav på medlemskap upprätthålls.
Ett relativt stort antal automater torde, enligt vad utredningen inhämtat, vara
att hänföra till denna kategori.

Det förekommer även, fortsätter utredningen, spel
på automater som är uppställda i helt privata lokaler och som även med en
sträng tolkning av begreppet "anordnat för allmänheten" faller
utanför LF:s tillämpningsområde. Antalet sådana automater kan inte anges, men
det torde vara relativt litet.

Utredningen nämner ytterligare en kategori
spelautomater, som enligt rättspraxis numera anses falla utanför LF, nämligen
automater beträffande vilka utfallen vinst i form av polletter kan användas
endast till fortsatt spel (s. k. återspelsautomater). Enligt utredningen är ett
mycket stort antal sådana automater placerade på ställen där underhållning inte

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 21

förekommer,
t. ex. i hotell, motell, restauranger utan dans, kaféer, konditorier,
bensinstationer, tobaksaffärer, livsmedelsbutiker och andra affärslokaler. Det
förekommer även spelhallar med ofta ett stort antal sådana automater. En
fömtsättning för lagligt spel på dessa automater är, framhåller utredningen,
att polletterna inte löses in. För att säkerställa att detta förbud efterlevs
finns i vissa fall anslaget vid automaten, att vinsten endast får användas för
fortsalt spel. Enligt av utredningen inhämtad uppgift innehåller även
kontrakten mellan utställaren (automatägaren) och lokalinnehavaren ofta en
erinran om detta villkor. Inte desto mindre har det, enligt utredningen,
konstaterats, att polletterna mycket ofta löses in mot pengar eller tas emot som
betalning för varor eller tjänster. Uppenbarligen är det svårt för
lokalinnehavaren eller automatens ägare att kontrollera att sådan inlösen inte
förekommer. Det torde även förekomma att inlösen sker med lokalinnehavarens
eller automatägarens medgivande. I praktiken torde det vara mycket svårt för
polismyndigheterna att upptäcka och beivra detta illegala spel.

Av det anförda drar utredningen slutsatsen, att
illegalt automatspel tveklöst förekommer i betydande omfattning. Den
allvarligaste formen härav är, enligt utredningen, det spel med ofta höga
insatser och vinster som bedrivs för allmänheten i föregivet privata lokaler,
t. ex. i klubbar. Ännu större utbredning torde det illegala spel ha som består
i att polletter, som vunnits i automater uppställda i lokaler utan samband med
nöjestillställning, inlöses mot kontanter eller godtas som betalningsmedel. Av
förklarliga skäl saknas möjlighet att bestämma antalet automater som används
för illegalt spel.

Det totala antalet spelautomater i Sverige kan, fortsätter
utredningen, inte anges med någon större grad av säkerhet. LU beräknade antalet
till mellan 10 000 och 20 000 på basis av en uppgift från branschhåll om att
antalet vid utgången av år 1968 var ca 10 000. Utredningen har, bl. a. med
ledning av uppgifter om senare års import av automater, beräknat att
automatbeståndet uppgår till minst 15 000 enheter. Utredningen framhåller dock
att enligt andra uppgifter antalet automater skulle vara väsentligt större.

Beträffande organisationen av den svenska
spelautomatmarknaden framhåller utredningen att automaterna mera sällan ägs av
den som innehar den lokal där automaten är uppställd. I regel ägs automaten av
ett särskilt företag, s. k. utställare, som träffar avtal med lokalinnehavaren.
I avtalet regleras fördelningen av intäkterna från automatspelet. I allmänhet
erhåller lokalinnehavaren viss procentuell del, vanligen mellan 50 och 75 % av
behållningen i automaten. Det förekommer emellertid också, att lokalinnehavaren
hyr automat mot visst avtalat belopp. 1 sådant fall tillfaller hela
behållningen i automaten lokalinnehavaren. Ett av de största företagen i
branschen tillämpar f. n. detta system, bl. a. för att frita sig från ansvar
för automatens användning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 22

Det
har även för utredningen uppgetts, att konkurrensen på automatmarknaden ökat
betydligt under senare tid. Detta har lett till att lokal-innehavarna kunnat få
större andel av behållningen av spelet än tidigare. Normalt svarar utställaren
för reparation och underhåll av automaterna.

Utställarna är organiserade i en
branschorganisation, Sveriges automatägares riksförbund, som har ca 160
medlemmar. Enligt uppgift från förbundet ägde medlemmarna år 1970 ca 14 000
automater, häri inräknat även andra automater än spelautomater. Vid sidan av
förbundets medlemmar finns ett inte obetydligt antal oorganiserade utställare
och vidare lokalinnehavare med egna automater. Tivolin, nöjesfält och
folkparker äger ofta de automater som förekommer i verksamheten.

Enligt utredningen möter stora svårigheter att
beräkna omfattningen av det spel som bedrivs på automaterna. Enligt av LU
redovisade uppgifter från branschen skulle en mycket grov uppskattning tyda på
en behållning i automaterna om genomsnittligt 5 000 kr. per år och apparat.
Utredningen anser att detta belopp är för lågt, vilket styrks av uppgifter som
lämnats utredningen av automatägareförbimdet. Enligt dessa skulle den totala
behållningen i medlemmarnas automater under tiden 1.10.196930.9.1970 ha varit
170 milj. kr., vilket skulle motsvara ca 12 000 kr. per enhet. Av dessa 170
milj. kr. har enligt uppgift 80 milj. gått till lokalinnehavare.

Uppgifter som utredningen erhållit från vissa
utställare rörande intäktema från automaterna synes även bestyrka att
intäktema genomsnittligt ligger vid 12 000 kr. per år när det gäller
poUettautomater på restauranger, hoteU och liknande. Dock föreligger betydande
variationer mellan olika automater. Av det material som ställts till utredningens
förfogande framgår också att väsentligt högre intäkter erhålls från automater i
privata eller föregivet privata klubbar och även i återspelsautomater för
enkronaspolletter. Av allt att döma är, framhåller utredningen, behållningen
särskUt stor i myntautomater där spel med obegränsade insatser och vinster
bedrivs. Utredningen nämner, att det i en av rikspolisstyrelsen verkställd
utredning om dobbleri omtalas, att en enda spelautomat i en illegal spelklubb
under 45 veckor gett en behållning om 25 000 kr. Om antalet automater antas
vara ca 15 000 och den genomsnittliga behållningen per automat 12 000 kr.
skulle den totala årliga behållningen i automaterna uppgå till inemot 200 milj.
kr.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:128 23

Roulettspel

Beträffande roulett och andra kasinospel framhåller
utredningen att det sedan mitten av 1950-talet förekommer roulettspel på vissa
restauranger och nöjesetablissemang. Det bedrivs som anmälningslotteri enligt
2 § LF. Härav följer, att insats- och vinstvärde ej får överstiga 50 öre resp.
10 kr., att endast spelmarker får användas och att vunna spelmarker endast får
användas som betalningsmedel inom restaurangen eller etablissemanget.

Den juridiska bedömningen av spel på
restaurangroulett och särskilt gränsdragningen mellan spel som är tillåtet
enligt LF och äventyrligt spel har, framhåller utredningen, utförligt
behandlats av LU. Med stöd av rättsfall tolkar utredningen bestämmelserna om
högsta insats och vinst så, att en spelare inte får satsa mer än 50 öre på
varje enskild insatsmöjlighet och inte får erhålla högre vinstvärde än 10 kr. i
varje spelomgång. Utredningen konstaterar, att det utan tvekan är så, att
reglerna om högsta insats och vinst ofta åsidosätts. Särskilt vanligt är att
vinst utbetalas till högre värde än 10 kr. till spelare som kombinerat sina
insatser så att vinst erhållits på mer än en spelmark i samma spelomgång.

Roulettspel med spelregler som modifierats bl. a.
för att uppfylla LF:s krav (s. k. svensk roulett) bedrevs enligt uppgift från
RSV på 245 restauranger vid utgången av år 1970. Även andra kasinospel, främst
Black Jack, förekommer på vissa restauranger.

Spelet arrangeras vanligen av fristående
roulettföretag, som i regel svarar för alla kostnader i samband med spelet.
Även spelpersonalen utgörs normalt av anställda hos roulettföretaget.
Behållningen av spelet fördelas mellan roulettföretaget och restaurangen. En
vanlig fördelning är att restaurangen erhåller 75 % av nettovinsten, dvs. det
belopp som kvarstår sedan från bmttointäkten dragits värdet av inlösta
spelmarker samt löner och ATP-avgift för roulettpersonalen. Fasta lokalhyror
förekommer också.

Med ledning av inhämtade uppgifter från bl. a.
Sveriges centrala restaurangaktiebolag har utredningen uppskattat totala
bruttointäkten efter avdrag för inlösta vinstmarker av roulettspelet på
restauranger i Sverige till 20 å 25 milj. kr. Av de lämnade uppgifterna framgår
också att intäkterna varierar avsevärt mellan olika restauranger. Genomsnittligt
kan bmttobehållningen uppskattas till inemot 100 000 kr. per roulett och år.

Roulett och andra kasinospel bedrivs, konstaterar
utredningen, i spelklubbar under helt andra former än på restaurangerna. Där
förekommer spel som närmast motsvarar spelet på intemationella kasinon, dvs.
med väsentligt högre insatser och vinster än som anges i LF. Härav följer att
spelet är olagligt, om det kan anses som anordnat för allmän-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 24

heten.
Flertalet av klubbarna har formellt organiserats som privata klubbar. Men med
hänsyn till bl. a. att klubbarna i regel bildats enbart för att bedriva spel
och att kravet på medlemsskap ofta endast är fiktivt torde spelet, framhåller
utredningen, i allmänhet kunna anses vara anordnat för allmänheten.

Det illegala roulettspelet i Sverige har,
fortsätter utredningen, vid flera tillfällen uppmärksammats i riksdagen och på
uppdrag av justitieministern har RPS och RA verkställt en utredning
beträffande dobb-leriet. Härav framgår att det förekommer äventyrligt spel i
betydande utsträckning främst i våra större städer. Verksamheten har ofta samband
med annan brottslighet av allvarligt slag. Det har vidare visat sig att de
straff som dömts ut ej förmått avhålla den dömde eller hans omgivning från
fortsatt brottslighet. Sammanhanget torde enligt de båda verken vara det, att
spelets anordnare har så stor inkomst av verksamheten, att inte ens
jämförelsevis stränga straff är tillräckligt avhållande. De båda verken anser
vidare, att det under de senare åren skett en förändring av dobbleriet, som
nu framträder i andra former än tidigare. Särskilt faller i ögonen den
stora kapitalinsats som uppenbarligen förekommer beträffande lokalerna och i
själva spelet, de yrkesmässiga former under vilka spelet anordnas och bedrivs
samt den internationella anknytningen som i icke ringa utsträckning synes ha
samband med ligabrottslighet eller maffiaverksamhet.

Utredningen framhåller att det av lättförklarliga
skäl är svårt att bedöma omfattningen av det spel som bedrivs på spelklubbarna
liksom ägarnas intäkter av spelet. Tillgängliga uppgifter visar dock att
omsättningen på klubbarna ofta är mycket stor. Som exempel härpå nämns att det
i fråga om en spelklubb uppgetts, att insatserna i varje omgång under bästa
speltid uppgår till 40 000 å 50 000 kr. Då ca 20 spelomgångar kan avverkas per
timme, kan omsättningen vissa dagar uppgå till miljonbelopp. Vissa beräkningar
tyder på att bankens vinst vid enbart de största klubbarna i Stockholm uppgår
till ca 30 milj. kr. per år. Även om inga säkra beräkningar kan göras är det,
enligt utredningen, uppenbart, att avsevärda belopp omsätts i spelklubbaina
och att arrangörerna gör betydande vinster.

Bingospel

Bingospelet har, påpekar utredningen, på senare år
fått en mycket stor utbredning. Det anordnas vanligen av idrottsföreningar men
har på senare år även tagits upp av andra ideella organisationer. Det utgör en
viktig inkomstkälla för idrotten. Enligt uppgift till utredningen kan nettoöverskottet
för idrottsrörelsen uppskattas till minst 50 milj. kr. åriigen. Statens
skatteinkomster av bingo i form av lotterivinstskatt och stämpelskatt uppgick
åren 19681971 till resp. 4,0, 5,1, 6,2 och 6,8 milj. kr.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 25

Bingospel kan anordnas som anmälningslotteri enligt
2 § eller 3 § a) LF eller som tillståndslotteri. Enligt LU beviljade
länsstyrelsema under år 1968 3 151 tillstånd för bingospel med en total
omslutning (insats-smnma) av ca 108 milj. kr. Under samma tid beviljade
polismyndigheterna 5 630 tillstånd med en omslutning av ca 27 milj. kr. och
mottog anmälningar enligt 3 § a) LF för bingospel med en omslutning av
sammanlagt ca 59 milj. kr. Detta gör sammanlagt närmare 200 milj. kr. i total
årsomslutning. LU ansåg dock den verkliga omslutningen vara väsentligt större
beroende på bl. a. att uppgifter om omfattningen av bingo som anordnats enligt
2 § LF saknas, att bingo i viss utsträckning anordnats utan anmälan eller
tillstånd, att tillstånden i vissa fall överskridits och att entréavgifterna,
vilka i regel utgör en maskerad spelinsats, inte inräknas i omslutningen. Med
hänsyn härtill uppskattade LU den totala årsomslutningen till mellan 300 och
400 milj. kr. Då bingospelet ökat ytterligare sedan år 1968 antar utredningen
att den totala årsomslutningen nu överstiger 500 milj. kr.

I slutet av 1960-talet, tillägger utredningen,
introducerades s. k. automatbingo i Sverige. Sådant bingospel förekommer ofta
under dagtid i särskilda spelhallar, i biograf foajéer och i andra liknande
lokaler. I regel anordnas spelet som anmälningslotteri enligt 2 § LF, vilket
innebär att insatsen får vara högst 1 kr. och vinst inte får ha ett vamvärde
överstigande 15 kr. Vidare fordras att spelet anordnas i samband med offentlig
nöjestillställning eller tillställning till förmån för välgörande, kulturellt
eller allmännyttigt ändamål. Nännare uppgifter om omfattningen av
automatbingospelet föreligger inte, men det är, enligt utredningen, uppenbart
att denna speciella form av bingo fått en betydande omfattning och ofta ger
arrangörerna stora vinster.

Utredningens
överväganden och förslag

Utredningen framhåller att dess huvuduppgift varit
att lägga fram förslag till beskattning av spel och erinrar om att en sådan
beskattning i skilda sammanhang ansetts kunna vara ett medel som, fömtom att
tillföra staten inkomster, verksamt skulle kunna bidra till sanering och
bättre ordning på spelområdet. Utredningen anser dock, att man ej kan räkna med
att enbart införandet av en skatt leder till att missförhållandena försvinner.
Skattefrågorna hänger intimt samman med de villkor under vilka spel får eller
kan komma att få bedrivas. Med hänsyn härtill har utredningen ansett sig böra
framföra vissa förslag som inte enbart avser skattetekniska eller
skatterättsliga frågor.

Utredningen behandlar det spel som sker på s. k.
enarmade banditer och motsvarande spelautomater, på rouletter och liknande samt
bingospelet. Detta innebär att endast sådana spel som erbjuder vinst i pengar,
polletter eller varor omfattas av utredningens överväganden och för-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 26

slag.
Hämnder faller inte spel på s. k. förströelseautomater, t. ex. av typen
fotbolls- och ishockeyspel. Ej heller behandlas skatt på musikautomater och
liknande.

Allmänna
spelvillkor m. m.

För de aktuella automat-, roulett- och bingospelen
finns f. n. särskilda regler om anmälningsskyldighet och tillståndsplikt.
Utredningen anser att en beskattning av spelen bör förenas med en
tillståndsgivning som tar hänsyn även till andra förhållanden eller faktorer än
de rent fiskala. I linje med vad LU tidigare föreslagit anser utredningen att
tillståndstvång bör gälla i fråga om skattepliktiga spel, även i sådana fall
där nu endast anmälningsskyldighet föreligger. Som sådant spel bör enligt utredningens
mening anses även spel på spelautomater som ger vinst endast för fortsatt
spel.

En väsentlig fråga är hur tillståndsgivningen skall
ordnas, när spelen är föremål för särskild beskattning. Uppgiften att vara
tillståndsmyndighet kan anförtros antingen åt beskattningsmyndigheten eller,
som i huvudsak gäller vid nuvarande ordning, åt polismyndigheten. Båda alternativen
kräver kommunikation mellan beskattningsmyndigheten och polismyndigheten.
Flödet av sådan kommunikation kan, enligt utredningen, bedömas bli av ungefär
lika omfattning i båda fallen. Bl. a. synes det nödvändigt att, om
beskattningsmyndigheten också skall meddela tillstånd, yttrande i en eller
annan form inhämtas från vederbörande polismyndighet innan beslut kan fattas.
I det motsatta fallet krävs, att polismyndigheten till beskattningsmyndigheten
rapporterar meddelade tillstånd och därvid lämnar sådana uppgifter som är av
betydelse för beskattningen.

All indirekt beskattning kräver, framhåller
utredningen, någon form av registrering av de skattskyldiga. Denna registrering
är av väsentlig betydelse för redovisningen och kontrollen av skatten. En
skatt på spel kräver en motsvarande registrering, baserad på lämnade tillstånd
att bedriva skattepliktigt spel. Sådant tillstånd skall grundas på bedömningar
av annat slag än sådana som behövs när fråga är om endast en registrering
avseende skattskyldighet. Med hänsyn härtill anser utredningen, att
tillståndsgivningen bör handhas av polismyndigheten. Beträffande bingospelet
bör dock, enligt utredningen, den nuvarande ordningen kunna bestå, enligt
vilken tillstånd till spel av större omfattning meddelas av länsstyrelse eller
Kungl. Maj:t.

Utredningen finner vidare, att det knappast kan
ifrågasättas annat än att tillstånd att bedriva spel bör gälla ägaren eller
företrädare för ägaren till den verksamhet i vilken spelet skall bedrivas, dvs.
i princip lokalinnehavaren. I fråga om bingo bör tillstånd dock liksom nu gälla
arrangören.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 27

Den föreslagna ordningen för tillståndsgivningen
kräver som redan nämnts en rapportering till beskattningsmyndigheten. Denna
måste få kännedom om alla meddelade tillstånd, eftersom varje sådant tillstånd
kan betraktas som ett skatteobjekt. Ansökan om tillstånd måste därför innehålla
alla sådana uppgifter som är av betydelse för beskattningen. Dessa uppgifter
måste vidarebefordras till beskattningsmyndigheten jämte besked om
tillståndet. Den vilkens skattskyldighet berörs av tillståndet bör även vara
skyldig göra anmälan härom till beskattnings-myndigheten. På grundval härav kan
sedan de särskilda åtgärder vidtas som erfordras för beskattningen. Det bör,
enligt utredningen, finnas goda möjligheter att lösa rapporterings- och
anmälningssystemet på ett rationellt sätt.

Det är vidare angeläget, fortsätter utredningen,
att de med tillståndsgivningen och rapporteringen sammanhängande frågorna får
en enhetlig tillämpning. Därför bör beskattningsmyndigheten även tilldelas uppgiften
att efter samråd med rikspolisstyrelsen meddela erforderliga anvisningar,
fastställa blanketter m. m. för att åstadkomma enhetlighet i tillämpningen.

Den reglering av spelverksamhet som sker i LF tar,
påpekar utredningen, sikte på spel för allmänheten. Åtskilliga
tolkningsproblem har som tidigare nämnts förelegat beträffande innebörden av
detta villkor. I fråga om indirekt beskattning gäller allmänt, att skatt tas ut
vid yrkesmässig omsättning av skattepliktiga varor och tjänster. Utredningen
anser att motsvarande i princip bör gälla i fråga om skatten på spel. Utgångspunkten
bör således vara att skatt skall utgå så snart spelet är att anse som
yrkesmässigt anordnat. Som sådant spel är att betrakta allt spel som är
anordnat fÖr allmänheten. Men också organiserat spel i slutna sällskap skall i
princip anses som yrkesmässigt och omfattas av beskattningen. Härvid bör även
beaktas det obligatoriska tillståndstvånget. Tillstånd skall endast kunna
medges för spel som bedrivs inom ramen för föreskrivna maximeringar av insatser
och vinster. Organiserat spel i strid häremot bör, framhåller utredningen,
anses som olagligt, oavsett om spelet är anordnat för allmänheten eller ej.
Allt bingospel bör enligt utredningen betraktas som yrkesmässigt och därmed
vara skattepliktigt.

1 den allmänna debatten har, konstaterar
utredningen, olika uppfattningar framförts om de aktuella spelen. Enligt
mångas mening utgör automatspelet en oskyldig form av förströelse medan andra
anser att detta spel inte erbjuder annan förströelse än den som ligger i hasardmomentet.
Man har också i den ökade utbredningen av spelautomater sett faror för sociala
skadeverkningar.

En allmän uppfattning, som också tagit sig uttryck
i lagstiftningen både i Sverige och i andra länder, torde, enligt utredningen,
vara att

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 28

automatspel
med begränsade insatser och vinster i lokaler som är lämpade för
spelverksamhet utgör en oskyldig form av förströelse. Först om hasardmomentet
träder i förgrunden och spel sker i okontrollerade former anses risker
föreligga för sociala skadeverkningar. Utredningen delar i princip denna
allmänna syn på automatspel.

Vad nu anförts ger utredningen anledning att
ifrågasätta vissa regler som nu gäller för det svenska automat- och
roulettspelet. Sådant spel får, som tidigare nämnts, bedrivas endast i samband
med offentlig nöjestillställning eller tillställning för visst ändamål. Det
kan konstateras att detta villkor åsidosätts i betydande utsträckning och att
det är svårt att kontrollera efterlevnaden. En något generösare tillståndsgivning
behöver, menar utredningen, inte medföra ökad risk för sociala skadeverkningar.

Utredningen anser, att tillstånd till automatspel
normalt bör kunna ges, fömtom åt folkparker, tivoliföretag och liknande, åt
alla hotell och restauranger och därvid utan något krav på sammankoppling av
spelet med nöjestillställning eller annan tillställning. Tillstånd bör även
kunna ges för automatspel i samlingslokaler av typen folkets hus, bygdegårdar
och liknande. Med restaurang bör enligt utredningens mening förstås
serveringsrörelse där lagad mat serveras. I konditori utan sådan servering bör
således inte automatspel få förekomma. I fråga om samlingslokaler bör
tillstånd inte ges till ungdomsgårdar och andra lokaler som företrädesvis
besöks av barn och ungdom.

En tillståndsgivning enligt nu angivna riktlinjer
skulle, anser utredningen, betyda, att spelet koncentreras till ställen som
erbjuder goda kontrollmöjligheter. Riskerna för missbmk kan därför bedömas som
förhållandevis små. En alltför snäv tillståndsgivning ökar risken för olagligt
spel. Uppenbart är också, tillägger utredningen, att möjlighet att
tillhandahålla spel på i princip alla restauranger och hotell samt i
samlingslokaler erbjuder större skatteunderlag än vad som skulle bli fallet vid
ett bibehållande av kravet på nöjestillställning.

Roulettspel bör enligt utredningen liksom hittills
kunna bedrivas i restauranger och inom nöjesparker och andra
nöjesetablissemang. Dock anser utredningen, att kravet på nöjestillställning
bör slopas även i fråga om roulettspel på restaurang.

Beträffande automat- och roulettspelet gäller f.
n., fortsätter utredningen, att vinst inte får betalas ut i pengar utan endast
i polletter eller spelmarker, som dock kan användas som betalningsmedel inom
lokalen eller området där spelet bedrivs. Tanken bakom detta förbud torde vara
att man velat begränsa hasardmomentet i spelet. Utredningen ifrågasätter om
systemet fyller denna funktion. Det torde nämligen ofta inte vara någon
svårighet att få lösa in polletter eller spel-marker mot pengar. I varje fall
är det ytterst svårt att kontrollera att så inte sker.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 29

Utredningen anser det i princip olämpligt att
bibehålla en bestämmelse vars efterlevnad inte kan kontrolleras. Om man
upphäver förbudet mot inlösen av polletter, kan man uppenbarligen även tillåta
utbetalning av mynt direkt från spelautomat. Härigenom skulle en onödig
komplikation avlägsnas och spelarens intresse av att få disponera vinsten efter
gottfinnande tillgodoses. Om permingvinster tillåts skulle vidare det legala
spelet få ökad attraktionskraft i förhållande till det illegala, vilket
framstår som en fördel från både social synpunkt och skattesynpunkt.
Utredningen föreslår att nuvarande förbud mot penningvinster i automatspel och
mot inlösen av polletter eUer spelmarker i pengar slopas i fråga om både
automat- och roulettspelet. Detta hindrar givetvis inte en fortsatt användning
av pollettautomater.

F. n. gäller enligt LF, att insats i automat- eller
roulettspel inte får överstiga 50 öre och att vinstens värde får vara högst 10
kr. I fråga om restaurangrouletter innebär denna vinstbegränsning att man är
oförhindrad att göra kombinerade insatser, men vinsten får ej överstiga 10 kr.
per spelomgång. Spel på nummer (plein) skulle enligt spelets konstruktion ge en
vinst om 35 gånger insatsen, men endast 20 gånger insatsen får utdelas.
Begränsningama gynnar, enligt utredningen, spel-arrangören. Utredningen finner
det motiverat, att ändring görs i fråga om spelet på restaurangrouletter och
föreslår att vinstmaximeringen höjs till 30 gånger insatsen och att kombinerade
insatser får ske med rätt till vinst i förhållande till vad som faller ut på
sådana insatser. Detta förslag överensstämmer med vad som gäller för
roulettspel på restauranger i Finland. Någon höjning av högsta insats anser
utredningen sig inte böra förorda med hänsyn till att detta i förening med de
föreslagna ändringarna i spelreglerna skulle kunna leda till så högt spel att
spelets karaktär av väsentligen förströelse skulle gå förlorad.

Hittills har, framhåller utredningen, samma insats-
och vinstmaxi-mering gällt i fråga om automat- och roulettspel. Enligt
utredningen föreligger emellertid inget hinder att tillämpa olika värdegränser
för dessa typer av spel. En justering av högsta insatsvärdet för automatspel
från 50 öre till 1 kr. anser utredningen böra kunna ske utan att hasardmomentet
i spelet blir mer framträdande. Flertalet automater är redan konstruerade för
enkronasmynt. Även om insatsmaximeringen till 50 öre iakttas genom att två spel
får göras för 1 kr., sker spelet alltså redan nu i praktiken som om insatser om
1 kr. var tillåtna. Utredningen föreslår därför att högsta insatsen för
automatspel höjs till 1 kr. Högsta vinstmöjligheten är nu 10 kr., vilket
motsvarar 20 gånger insatsen vid spel med 50 öre i insatsvärde. Denna relation
mellan insats och högsta vinstmöjlighet anser utredningen kunna bibehållas.
Detta innebär oförändrad högsta vinst vid spel med insats om 50 öre, men en
höjning av högsta vinsten från nuvarande 10 kr. till 20 kr. vid insats om 1 kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:128 30

I fråga om bingospelet konstaterar utredningen att
LF:s bestämmelser visat sig mindre lämpliga från speciellt kontrollsynpunkt.
Möjligheten att anordna spel enbart efter anmälan har lett till att många
bingo-arrangörer gjort anmälningar om ett stort antal bingospel, vart och ett
med en insatssumma understigande 3 000 kr. I många fall har den sammanlagda
insatssumman för dessa spel varit så stor att tillstånd endast skulle ha kunnat
lämnas av länsstyrelse. Genom detta förfarande undandrar sig arrangörerna den
kontroll som tillståndsmyndigheten kan föreskriva som villkor för tillståndet.
Den bristande kontrollen medför bl. a. risk för att lotterivinstskatt inte
erläggs för vinster över 200 kronors värde. I fråga om automatbingo förekommer,
fortsätter utredningen, att bestämmelserna om högsta vinstvärde ej iakttas. De
här antydda missförhållandena medför också att arrangörerna undgår stämpelskatt
trots att de sammanlagda insatserna i många fall vida överstiger 15 000 kr.
Samma effekt erhålls också om flera tillstånd för bingospel söks, vart och ett
med ett vinstbelopp understigande 15 000 kr.

Utredningen anser att förhållandena på
bingomarknaden är sådana att bingospelet liksom automat- och roulettspelet bör
underkastas generellt tillståndstvång. Tillstånd bör, enligt utredningen, ges
endast till sammanslutning, som anordnar spelet för välgörande, kulturellt
eller allmännyttigt ändamål, för partipolitisk verksamhet eller till understöd
åt svenska konstidkare. Nuvarande möjlighet att anordna kommersiell
automatbingo kommer då att upphöra. Vid generellt tillståndstvång saknas
anledning att koppla samman bingospel med krav på underhållning.

Utredningen framhåller i detta sammanhang också
angelägenheten av att sammanslutningarna garanteras viss minimibehållning av
spelet, så att inte oberättigat stora förtjänster hamnar hos anlitade mellanhänder.
Utredningen erinrar om att LU tidigare föreslagit, att tillstånd för bl. a.
bingospel skulle kombineras med villkor rörande minimiöver-skott för de
arrangerande föreningarna. Utredningen anser att bestämmelser av sådan
innebörd bör utfärdas.

Som framgått av det anförda tar utredningens
förslag sikte på en beskattning av spel, för vilket krävs särskilt tillstånd.
Tillstånd skall, enligt utredningen, inte kunna meddelas för annat spel än
sådant som sker inom ramen för föreskrivna maximibelopp för insatser och
vinster. Annat spel är enligt utredningen att anse som olagligt. En ordning
innebärande legalisering av sådant spel genom skatten framstår som orimlig. A
andra sidan anser utredningen det otillfredsställande, om den som bedriver
olagligt spel inte skall drabbas av skatt på spelet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:128 31

Utredningen
anser därför, att den som bedrivit illegalt spel bör kimna åläggas att betala
skatt med belopp motsvarande den skatt som skulle ha utgått om spelet varit
tillåtet. Därjämte bör, enligt utredningen, såväl anordnare av sådant spel som
deltagare i spelet kunna dömas för olovligt spel till dagsböter eller fängelse
och utmstning som använts för spelet samt uppburna insatser och vinster kunna
förklaras förverkade.

En särskild fråga gäller det ganska omfattande spel
som bedrivs på fartyg i trafik. I ett yttrande i juni 1966 förklarade
justitiekanslern, att spelautomater torde kunna begagnas på svenska fartyg
under färd på internationellt vatten utan tillstånd enligt LF. Samma
betraktelsesätt torde, enligt utredningen, få anläggas när det gäller
beskattningen av spel ombord. Spel på fartyg i såväl internordisk som annan
internationell trafik torde därför få anses falla utanför beskattningen. Spel
ombord på fartyg i inrikes sjöfart bör däremot falla under de allmänna reglema
för beskattningen.

Enligt expeditionskimgörelsen (1964: 618) utgår
avgift för tillstånd att anordna lotteri med 20 kr. om totala insatssumman inte
överstiger 1 000 kr. och med 30 kr. i övriga fall. Utredningen anser att expeditionsavgift
bör utgå även för speltillstånd enligt den föreslagna nya lagstiftningen för
spel. Då någon insatssumma inte kommer att anges i tillstånd för automat- och
roulettspel, måste en eventuell differentiering av avgiften för sådana
tillstånd ske efter andra grunder än för lotterier.

Skatteförslagen

Beskattning av automat- och roulettspel. Som
tidigare nämnts föreslår utredningen att beskattningen skall omfatta sådant
automat- och roulettspel som erbjuder vinst i pengar eller pengars värde. I
fråga om automatspelet iimebär detta en begränsning av beskattningen till
spelautomater, som ger vinst i pengar eller polletter. Skattepliktigt spel
föreligger även om vinst kan användas endast för fortsatt spel.

Företrädare för folkparkerna, nöjesparkerna och
tivoliägarna har till utredningen framfört betänkligheter mot beskattning av
det automatspel som bedrivs i deras regi. Enligt utredningen är det emellertid
ej motiverat att undanta detta automatspel från beskattning. Det kan enligt
utredningens uppfattning inte heller komma i fråga att från beskattning undanta
spel på s. k. enarmade banditer eller jämförliga spelautomater om spelinsatsen
är begränsad till 25 öre. Däremot finner utredningen motiverat att begreppet
spelautomat i detta sammanhang inte skall omfatta automater av enklare slag som
erbjuder spel med

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 32

låga
insatser och väsentligt lägre vinstchanser än som normalt gäller i fråga om de
enarmade banditerna.

Utredningen föreslår således en beskattning av spel
på enarmade banditer och motsvarande utan några särskilda inskränkningar eller
modifieringar med hänsyn till platsen för spelets bedrivande eller till
spelinsatsens storlek. Detta innebär att skatt föreslås utgå på allt sådant
automatspel som är att anse som anordnat i förvärvssyfte.

Vad nu anförts beträffande automatspelet kan,
enligt utredningen, åberopas även för beskattningen av roulettspelet. I detta
begrepp inryms även sådana kort- och tärningsspel som vanligen förekommer på
internationella spelkasinon. På svenska restauranger spelas t. ex. Black Jack i
viss utsträckning. I den mån tillstånd ges även för sådana spel är det således
fråga om skattepliktigt spel för vilket skatt skall utgå efter samma regler som
föreslås gälla för spel på roulett.

I fråga om skatteformen kan enligt utredningen en
beskattning av automat- och roulettspelet med sikte på den intäkt spelet ger
anordnarna utformas som en fast avgift per automat eller roulett
(licensavgift), som en procentuell skatt på behållningen av spelverksamheten
eller också som en kombinerad avgift och skatt. Både avgiften och skatten kan
göras progressiv. Utomlands har beskattningen vanligen formen av licensavgift i
fråga om automatspelet och av skatt på spelintäkten i fråga om roulettspelet. På
några håll tillämpas det kombinerade systemet med både licensavgift och skatt
på spelintäkten.

Båda de nämnda avgifts- och skatteformerna har för-
och nackdelar. En licensavgift har den fördelen, att den relativt lätt kan
administreras och kontrolleras. Mot en sådan avgift kan emellertid invändas,
att den ger en ojämn skatteeffekt. Intäkterna av automat- och roulettspel
varierar avsevärt. För att åstadkomma en likvärdig beskattning skulle det
erfordras en långtgående differentiering av avgiften. En sådan utformning av
avgiften skulle komplicera den praktiska tillämpningen i sådan grad att
utredningen anser den måste awisas. Med en av praktiska skäl betingad
begränsning av differentieringen skulle, enligt utredningen, en betydande
ojämnhet i beskattningen kvarstå.

En procentuell skatt på intäkten av
spelverksamheten medför, fortsätter utredningen, allmänt sett en likformigare
skattebelastning, men inrymmer större praktiska komplikationer i både
redovisnings- och kontrollhänseende. Dessa är dock enligt utredningens mening
inte av sådan tyngd att de uppväger de principiella fördelarna. Vid detta altemativ
bestäms beskattningsunderlaget av behållningen av spelet på varje automat eller
roulett. När det gäller automatspelet kan, påpekar utredningen, behållningen
fastställas på grundval av avstämningar i samband med automatens tömning.
Modema automater är försedda med särskilda räkneverk, som i regel markerar
totala antalet spel, total utbetalning av vinster och totala antalet i
automaten behållna

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 33

mynt.
Vid tömningen av automaten kan avstämning ske av behållningen mot
mätarställningarna och därmed finns, enligt utredningen, erforderligt underlag
för bestämningen av skatteunderlaget. Det är även möjligt att med ledning
enbart av räkneverket för antalet spel räkna fram skatteunderlaget, eftersom
automaterna är konstmerade eller inställda med viss bestämd
utbetakiingsprocent, i allmänhet ca 85 %.

Det övervägande antalet spelautomater används för
spel enligt avtal mellan automatens ägare och innehavaren av den lokal, där
automaten är uppställd. Avtalet går i allmänhet ut på att behållningen av
spelet delas på visst sätt mellan parterna. Det är således ofta två parter som
har intresse i det ekonomiska utbytet av automatspelet och därmed också i
bestämningen av det belopp, på vilket skatt skall utgå enligt detta alternativ.
Då det inte framstår som praktiskt möjligt att skattekontroll kan ske vid
tömningen av automaterna måste skatteredovisningarna grundas på de rapporter
eller avräkningar som upprättats gemensamt av partema i samband med
automatemas tömning. Utredningen anser att därmed finns i dessa fall ett fullt
godtagbart underlag såväl för skattens redovisning som för skattekontrollen.

Det förekommer emellertid, fortsätter utredningen,
att upplåtelse av spelautoniat sker mot en fast avgift, som inte står i direkt
relation till den faktiska avkastningen av spelet på automaten. I sådant fall
tömmes automaten av lokalinnehavaren ensam utan något avräkningsförfarande
gmndat på spelets omfattning med automatens ägare. Samma situation föreligger
när spel bedrivs på automat som ägs av lokalinnehavaren. I förstnämnda fall kan
man utgå från att automaterna är försedda med räkneverk som ägaren har möjlighet
att avläsa för sin bedömning om den överenskomna avgiften är lämpligt avvägd.
Vid sådant förhållande föreligger enligt utredningens mening ett godtagbart
underlag för såväl redovisning som kontroll av skatten. Detsamma får anses
gälla i fråga om spel på automater som lokalinnehavaren själv äger, om
automatema är försedda med räkneverk.

Det förekommer emellertid, framhåller utrednmgen,
spelautomater som saknar räkneverk. I regel rör det sig om automater av äldre
typ. Här skulle en beskattning enligt detta altemativ få gmndas på uppgifter
enbart om behållningen vid automaternas tömning. Detta är enligt utredningens
mening ett otillfredsställande underlag för beskattningen. Ett primärt krav
för en skatt på behållningen av automatspel anser utredningen därför vara, att
spelautomater för att få användas för spel, för vilket skatt skall utgå, skall
vara försedda med tillförlitliga räkneverk. I annat fall föreligger inte
godtagbara möjligheter till kontroll av skatten. Utredningen anser emellertid att
man måste gå ett steg längre och kräva, att räkneverken även skall vara
plomberade för att därmed förhindra att de påverkas eller sätts ur funktion.
Utred-

3 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 128

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 34

ningen
anser inte att dessa krav utgör hinder för att utforma en beskattning av
automatspelet som en skatt på behållningen.

Vad nu anförts beträffande alternativen
licensavgift och skatt på behållningen gäller, enligt utredningen, även vid
utformning av en beskattning av automatspelet som kombinerad avgift och skatt.

Utredningen finner, att övervägande skäl talar för
en beskattning av automatspelet i form av en skatt på behållningen av spelet på
varje automat. Detta ställningstagande bygger på fömtsättningen att spel skall
få bedrivas endast på automater som är försedda med plomberade räkneverk av
godkänd typ. Nämnda krav bör dock, framhåller utredningen, göras ovillkorligt
först efter förslagsvis 6 månader, under vilken tid samtliga här avsedda
automater bör kunna förses med räkneverk av godtagbart slag. Erforderliga
föreskrifter angående räkneverk, plombering därav m. m. bör meddelas av
beskattningsmyndigheten (RSV) efter samråd med RPS.

I fråga om roulettspelet finns, påpekar
utredningen, ingen motsvarighet till det beräknings- och kontrollmedel som
räkneverken erbjuder för beskattningen av automatspelet. En beskattning av
behållningen av roulettspel måste därför grundas på kassamässiga avstämningar
av spelverksamheten. Utredningen har inhämtat att de allra flesta roulet-tema
drivs enligt avtal mellan ägaren till rouletten och lokalinnehavaren, i regel
ett restaurangföretag, på i princip samma sätt som gäller i fråga om spel på
upplåtna spelautomater. Även här är det således två parter som har intresse i
det ekonomiska utbytet av spelet. Dessutom finns i regel en särskild kassa för
all försäljning och inlösen av spelmarker och behållningen av denna
kassarörelse avstäms normalt efter det spelet avslutats för dagen. Vid nu
nänmda förhållande anser utredningen, att även beskattningen av roulettspel
bör kunna utformas som en skatt på behållningen av spelet. Då denna skatteform
av sanuna skäl som anförts i fråga om beskattningen av automatspelet i princip
bör ges företräde framför en licensavgift föreslår utredningen att
roulettbeskatt-ningen utformas som en skatt på behållningen. Därmed avser utredningen
värdet av försålda spelmarker minskat med värdet av inlösta spelmarker.
Beskattningsmyndigheten bör kunna meddela erforderliga kontrollföreskrifter för
en riktig skatteredovisning, t. ex. i form av särskilda bokföringsföreskrifter
och särskilda anordningar för mottagande, förvaring och utlämning av pengar och
spelmarker.

Som tidigare nämnts bedrivs både automat- och
roulettspel i betydande utsträckning med apparatur som ägs av annan än den som
enligt utredningens förslag skall kunna få tillstånd att anordna spel. Detta
förhållande har väsentlig betydelse för frågan om vem som bör vara skyldig att
redovisa och erlägga spelskatt. Skattskyldigheten kan an-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.1972:128 35

knytas
antingen till den som erhållit speltillstånd, dvs. i regel lokalinnehavaren,
eller till ägaren av den automat eller roulett som används för skattepliktigt
spel. Utredningen har i denna fråga fäst avgörande avseende vid att antalet
skattskyldiga skulle bli avsevärt mycket större om skattskyldigheten knyts till
tillståndsinnehavarna än om automat-och roulettägama görs till skattskyldiga.
Av främst detta skäl föreslår utredningen att skattskyldighet skall åvila
tillståndsinnehavare som bedriver spel med egen apparatur, medan i andra fall
skattskyldigheten skall åvila ägare till automat eller roulett, som begagnas
för spel enligt tillstånd för lokalinnehavaren. Saknar ägaren fast driftställe
inom landet bör dock enligt förslaget skattskyldigheten åvila
tillståndsinnehava-

Vad gäller skattens höjd, anmärker utredningen, att
uppgifter som ställts till dess förfogande från bl. a. olika branschföretag
visar, att spel-intäktema varierar starkt i fråga om såväl automat- som
roulettspelet. Utredningen har ej haft möjlighet att göra någon ingående
kartläggning av avkastningsförhållandena. Det material som varit tillgängligt
visar dock, att det totalt rör sig om betydande vinster som kommer både ägarna och
lokalinnehavarna till godo.

1 och för sig skulle, enligt utredningen, en
progressiv beskattning vara motiverad med hänsyn till de stora variationerna i
behållningen av spelet på olika automater och rouletter. En sådan utformning av
skatten skulle emellertid komplicera tillämpningen i hög grad, varför
utredningen inte ansett sig nu böra föreslå att beskattningen av automat- och
roulettspelet görs progressiv.

Vid avvägningen av skatten är det enligt
utredningens mening ofrånkomligt, att särskild hänsyn tas till att spelet
allmänt sett erbjuder både lokaljnnehavama och ägarna till spelapparaturen
betydande vinster. I fråga om automatspelet uppnås detta, menar utredningen,
utan några mera kostnadskrävande åtgärder från intressenternas sida. Även om
visst löpande underhålls- och servicearbete måste göras, kan man säga att
automaterna i stort sett sköter sig själva. I fråga om roulettspelet är
situationen något annorlunda. Apparaturen torde visserligen kräva mindre
underhåll o. d., men för spelets bedrivande krävs särskild personal i form av
croupierer och kassapersonal och dessutom helt andra lokalutrymmen. De
särskilda kostnader som härigenom belastar roulettspelet anser utredningen
böra beaktas. Det är dessutom närmast fråga om fasta kostnader, som medför
högre relativ belastning vid roulettspel av mindre omfattning.

Med hänsyn till nu nämnda förhållanden kan enligt
utredningens mening inte samma skattesats tillämpas för både automat- och
roulettspelet. Utredningen anser det motiverat att automatspelet beskattas enligt
en högre skattesats än roulettspelet och vidare att speciell hänsyn

3t
Riksdagen 1972.1 saml Nr 128

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 36

tas
till de relativt högre kostnaderna för roulettspel av mindre omfattning. Med
beaktande härav föreslår utredningen att skatten för automatspelet skall
utgöra 50 % av behållningen på varje automat. Som en supplementär regel
föreslås att skatten skall utgöra minst 7,5 % av sammanlagda insatserna i
automaten. Denna skattesats korresponderar med en vinstprocent för automaten om
85 %. I fråga om roulettspelet föreslås skatten utgöra 30 % av behållningen av
spelet med ett generellt skatteavdrag (gmndavdrag) om högst 3 000 kr. per år
för varje speltillstånd. Utredningen anser det inte motiverat med något motsvarande
avdrag i beskattningen av automatspelet.

Utredningen beräknar att intäkterna av en skatt på
automat- och roulettspel enligt nu redovisade förslag skulle uppgå till 50 å 60
milj. kr. per år, varav drygt en tiondel skulle falla på roulettspelet.

Beskattning av bingospel. Några svårigheter att
definiera vad som menas med bingospel föreligger, enligt utredningen, i
allmänhet inte. Endast på en punkt kan tveksamhet råda, nämligen om spel på s.
k. automatbingo i skattehänseende skall anses som automatspel eller bingo-spel.
Automatbingon företer onekligen i vissa avseenden likheter med automatspel. Det
bedrivs i allmänhet i lokaler med karaktär av spelhall och insatserna görs
liksom vid automatspelet genom att ett mynt läggs i ett myntinkast.
Spelreglerna och sättet för dragning av vinnande nummer och utlämnande av
vinster är emellertid desamma som i vanlig bmgo. Utredningen anser därför att
automatbingo bör betraktas som en variant av bingo och inte som en variant av
automatspel.

Utredningen har betraktat förslaget om en
omläggning av bingobeskattningen som en i huvudsak teknisk fråga som därmed
också kan sägas falla inom utredningens urspmngliga uppdrag. Med hänsyn dessutom
till att bingospelet skall förbehållas ideella och andra liknande intressen har
utredningen i fråga om avvägningen av den föreslagna omsättningsskatten utgått
från en i princip oförändrad beskattning av nu skattebelagt bingospel.

Stämpelskatten och lotterivinstskatten på bingospel
ger f.n. staten en intäkt om ca 7 milj. kr. per år. Enligt vad utredningen
inhämtat svarar detta belopp mot ca 5 % av insatsvärdena på det bingospel, för
vilket skatt redovisats. Vid en riktig skatteredovisning skulle statens
skatteintäkter varit väsentligt större.

Utredningen föreslår att skatt skall utgå även på
sådant bingospel, som nu inte beskattas. En generell omsättningsskatt skulle
därmed kunna anses innebära en viss utvidgning av beskattningen. Detta får
dock ses som en konsekvens av strävandena att åstadkomma en riktigare och
effektivare beskattning av bingospelet. Enligt utredningen synes det också vara
så, att gällande bestämmelser utnyttjats på ett sätt som medfört skattefrihet,
trots att spelet bedrivits i en omfattning och med

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 37

vinster
som borde medföra beskattning. Utredningen menar därför, att förslaget knappast
kan anses innebära en utvidgning av bingobeskattningen i jämförelse med vad
nuvarande beskattning varit avsedd att träffa.

Med hänsyn till det anförda bör, enligt
utredningen, beskattningen i den nya formen kunna bestämmas så att den
överensstämmer med skatten på nu skattepliktiga spel. I enlighet härmed
föreslår utredningen, att skatten skall utgöra 5 % av spelinsatserna. Vid denna
skattesats beräknar utredningen att statens intäkter av beskattningen av
bingospelet kommer att uppgå till ca 25 milj. kr. för helt år.

Övriga
frågor

Vid den i enlighet med det anförda föreslagna
materiella utformningen av skatten på såväl automat- och roulettspel som
bingospel finner utredningen det naturligt att beskattningen i övriga
hänseenden konstrueras efter modell från den indirekta beskattning som sker i
form av s. k. punktskatter. För större delen av dessa punktskatter gäller förfarandeförordningen
i fråga om uppbörd, redovisning, kontroll, ansvar m. m. Med den föreslagna
utformningen av spelbeskattningen framstår det som naturligt ätt även denna
beskattning inordnas under förfarande-förordningens allmänna bestämmelser medan
de materiella bestämmelsema i fråga om beskattningen tas in i en särskild
författning. Utredningen anser vidare att skattebrottslagens
tillämpningsområde böv utsträckas att omfatta också spelskatten.

I linje med vad som gäller för flertalet
punktskatter föreslår utredningen, att RSV skall vara beskattningsmyndighet
samt att samtliga skattskyldiga skall registreras hos RSV och dit redovisa
skatt enligt deklarationer för bestämda redovisningsperioder. Registreringen
skall, anser utredningen, grundas på meddelade speltillstånd och för att
åstadkomma ett snabbt verkande och effektivt registreringsförfarande föreslås
viss samverkan mellan de tillståndsgivande myndigheterna och RSV. Utredningen
tillägger att skattskyldighet bör inträda så snart spel enligt meddelat
tillstånd påbörjats, även om registrering som skattskyldig då ännu inte hunnit
ske.

Beträffande skatteredovisningen föreslår
utredningen att deklarationer skall avges löpande för perioder om två månader
(januari och februari, mars och april osv.). Deklaration skall lämnas och skatt
erläggas senast den 15 i månaden efter redovisningsperiodens utgång. RSV
föreslås få möjlighet att medge redovisning för perioder om halvt eller helt
kalenderår för skattskyldiga, som bedriver spelverksamhet i begränsad
omfattning och en förlängning av respittiden för redovisningens fullgörande
upp till 45 dagar för skattskyldiga med särskilt omfattande spelverksamhet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 38

Mot bakgrund av det anförda har utredningen
utarbetat förslag till en författning, benämnd spelförordning, vari
bestämmelser intagits beträffande såväl villkoren för spelens bedrivande som
beskattningen av spelen. I de delar som inte särskilt regleras i
spelförordningen, föreslås LF alltjämt äga tillämpning.

Remissyttrandena

Utredningens förslag har i huvudsak fått ett
positivt bemötande av remissinstanserna. Den föreslagna omläggningen av
beskattningen av bingospelet biträds eller lämnas utan erinran av det helt
övervägande antalet remissinstanser. Detsamma gäller beträffande utredningens
förslag i fråga om villkoren m. m. för bedrivande av bingospel. Endast i några
fall har förslagen i denna del föranlett särskilda uttalanden.

Vad gäller förslagen beträffande automat- och
roulettspelen har några remissinstanser vänt sig mot de grunder för bedrivandet
av sådant spel, som utredningens förslag bygger på. Vad som därvid framförts
går ut på att det privata vinstintresset på spelområdet bör elimineras.
Spelverksamheten bör därför bedrivas i statlig eller kommunal regi eller
förbehållas ideella intressen. Man har härvid också hänvisat till den ordning
som gäller för spelverksamhet i Finland. Synpunkter av denna innebörd framförs
av Svenska penninglotteriet AB, Folkrörelsernas lotteribyrå. Riksförbundet för
utvecklingsstörda barn och Handikapporganisationernas centralkommitté.

I något fall har invändning gjorts mot att
utredningens förslag tar sikte på en beskattning av arrangörernas vinster av
spelet och inte på en beskattning av spelarnas vinster. Sveriges centrala
restaurangaktiebolag anser sålunda, under framhållande av att branschens lönsamhet
försämrats och att intäkterna av spelverksamheten resultatmässigt är av
väsentlig betydelse, att skatten bör riktas mot spelarna och skatteuttaget
direkt bör knytas till i spelet använda polletter eller marker. De tekniska
svårigheter som härvid kan uppstå bör, enligt bolagets mening, ej avskräcka
från försök att få till stånd en sådan, enligt bolagets mening, ur många
synpunkter bättre lösning än den av utredningen föreslagna.

I övrigt visar remissbehandlingen att man aUmänt
biträder förslagen vad beträffar villkoren för spelverksamhetens bedrivande.
Förslagen till beskattning av automat- och roulettspelet har dock föranlett
vissa erinringar vid remissbehandlingen. Kritiska synpunkter anförs i några
fall mot den föreslagna avgränsningen och avvägningen av skatten men i huvudsak
gäller de framförda erinringarna den förordade utformningen av beskattningen
av automatspelet.

Redogörelsen i det följande omfattar endast vad som
vid remissbehandlingen anförts beträffande de av utredningen framförda konkre-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 39

ta
förslagen. Jag vill dock nämna, att den av utredningen framförda tanken på
inrättande av spelkasinon av internationell typ i Sverige fått ett övervägande
positivt gensvar. Det är bl. a. med hänsyn härtill som denna fråga kommer att
bli föremål för fortsatt utredning i enlighet med vad jag tidigare anfört.

Spcivillkoren
m. m.

Den av utredningen uttalade uppfattningen att
skattepliktigt spel skall vara underkastat tillståndstvång delas av de flesta
remissinstanser. Bland dem som biträder förslaget kan nämnas kammarrätten i
Göteborg, länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län samt lämtlands län,
kommitlén för planering av turistanläggningar och friluftsområden.
Riksorganisationen av artistarbetsgivare, Sveriges hotell- och restaurangförbund
samt Sveriges tivoliägareförening.

Sveriges automatägares riksförbund anser att en
effektiv beskattning av spel förutsätter någon form av auktorisalion
beträffande utövare av verksamheten. Sådan auktorisation borde endast meddelas
för yrkesmässig verksamhet i branschen. I sådant fall skulle
tillståndsgivningen kunna ges en liberal utformning med endast särskilt angivna
undantag.

Synpunkter på tillståndsgivningen framförs från
flera håll. För viss restriktivitet i tillämpningen talar JK, skolöverstyrelsen
och Sveriges hotell- och restaurangförbund. Riksförbundet för utvecklingsstörda
barn och Handikapporganisationernas centralkommitté anser att kommunerna bör
höras över ansökan om speltillstånd och att möjlighet att bedriva automat- och
roulettspel begränsas till sammanslutningar som anordnar spelet för välgörande,
kulturellt eller liknande allmännyttigt ändamål.

JK ifrågasätter om ej tillståndsprövningen för
uppnående av enhetlighet vid tillämpningen borde åvila länsstyrelserna i
stället för polismyndigheterna. JK anmärker också att tillståndsmyndigheterna
kan få en viss inblick i den tillståndssökandes ekonomiska och andra förhållanden.
Detta, menar JK, ger anledning överväga att stadga tystnadsplikt om dessa
förhållanden även för tillståndsmyndigheten. Också regler om straffansvar för
brott mot tystnadsplikten bör i händelse av behov införas. Av samma skäl som
åberopats av JK anser Sveriges aulomatägares riksförbund att RSV bör vara
tillståndsmyndighet.

RPS, RÄ och RSV framhåller att av
författningstexten bör framgå att möjlighet finns att återkalla utfärdat tillstånd.
Länsstyrelsen i Malmöhus län anser tillstånden böra tidsbegränsas till
förslagsvis fem år i stället för att som föreslagits gälla tills vidare.

De flesta remissinstanser lämnar vad utredningen
föreslagit angående rätten att anordna spel utan erinran. RPS anser att
dåvarande kontrollstyrelsens definition av begreppet restaurang i
rusdrycksförsäljningsför-ordningens (1954: 521) mening bör gälla också för
spelförordningen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 40

Vissa intresseorganisationer, vars medlemmars
möjligheter till spelverksamhet begränsas enligt den förordade lösningen, är
dock kritiska mot förslaget. Sveriges konditoiförening anser konditorinäringen
diskriminerad om endast serveringsrörelse där lagad mat tillhandahålls skall
kunna ifrågakomma för automatspel. Oavsett om lagad mat serveras, bör, enligt
föreningens mening, ett välskött konditori ha rätt att anordna automatspel.
RPS uttrycker samma uppfattning. Svenska pool-biljardförbundet anser att
automatspel bör få bedrivas i biljardhallar. Folkets husföreningamas
riksorganisation finner det angeläget understryka, att också
samlingslokalägande organisation bör få arrangera bingospel.

RPS påpekar, att det är angeläget att automat- och
roulettspel endast får anordnas av den som fyller höga anspråk på ordentlighet
och redbarhet och som ej är omyndig eller försatt i konkurstillstånd. Dessa
krav bör anges i författningstexten. För att juridisk person skall få tillstånd
bör fordras att för rörelsen utses föreståndare, som skall godkännas av
tillståndsmyndigheten.

Sveriges hotell- och restaurangförbund konstaterar
att utredningen utan närmare motivering utgått från att speltillstånd skall
gälla för innehavaren av den lokal där spelet skall bedrivas och inte för den
som äger spelutrustningen eller anordnar spelet. Detta förefaller förbundet
mindre lämpligt. I 16 kap. 14 § BrB görs åtskillnad mellan den som anordnar
spelet och den som endast upplåter lokal för detsamma och domstolarna har,
enligt förbundet, regelmässigt bedömt anordnarens ansvar för spelet strängare
än lokalupplåtarens. När polismyndighet registrerar anmälan om spel enligt 2 §
LF fastställer den regelmässigt att den som gjort anmälan också är anordnare av
spelet och har ansvaret för att gällande föreskrifter följs. Förbundet anser
det vara nödvändigt att precisera vem som är anordnare av spelet, oavsett
huruvida han äger eller hyr lokal och utrustning. Denne anordnare bör enligt
förbundets mening vara den som söker och erhåller tillståndet. Sveriges aulomatägares
riksförbund anser att speltillstånd bör meddelas ägaren av spelutmstningen.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser att
utredningen förbisett de sociala synpunkterna på automatspelet och att
avsevärda modifikationer av förslaget är nödvändiga. Utredningens förslag
rörande de lokaler där sådant spel bör få förekomma är, enligt länsstyrelsen,
ägnat att inge betänkligheter. Definitionen "serveringsrörelse där lagad
mat serveras" synes innebära att spelautomater kan komma att ställas upp
exempelvis i varuhus och stormarknader där barserveringar ofta finns. Från
allmänhetens synpunkt måste det, menar länsstyrelsen, också anses vara ett
rimligt krav att staten om den sanktionerar automatspel och beskattar sådant
spel även tillser att spelarna genom rimliga kontrollåtgärder skyddas mot
fusk och bedrägeri i spelet. Ett godkän-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 41

nande
av en spelautomat eller typ av automater bör därför föregås av en av offentlig
myndighet utförd teknisk granskning av att konstruktionen fyller rimliga krav
på skydd mot manipulationer som påverkar vinstchanserna och spelhastigheten.
Ett godkännande bör vidare vara tidsbegränsat. Dessa åtgärder liksom
bestämmelser om begränsning av det antal automater som får finnas i samma lokal
är enligt länsstyrelsens mening nödvändiga för att erhålla den önskade
saneringen och kontrollen över verksamheten. Prövningen av de lokaler där
apparater skall tillåtas ställas upp måste bli diskretionär. Ett huvudsyfte bör
vara att apparaterna inte skall få förekomma i lokaler där barn och ungdom
under 18 år vistas i större omfattning.

RPS anser också att en statlig kontroll av
apparaterna är nödvändig och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar
att tillstånden för att underlätta kontroll ej bör vara generella utan avse
bestämt antal apparater.

I fråga om bingospelet anser RSV vinstmöjligheterna
böra begränsas, förslagsvis på sådant sätt att ackumulering av vinstmedel till
annan speldag förbjuds. RSV förordar vidare att särskild kontrollant utses för
varje tillstånd till bingospel. Länsstyrelsen i Stockholms län anser det böra
övervägas att införa bestämmelser om numrerade engångsbrickor vid allt
bingospel.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser det
angeläget att, såsom utredningen förordat, införa regler om minimiöverskott.
RPS har samma uppfattning, medan Folkrörelsernas lotteribyrå anser att
till-ståndshavaren i stället bör tillförsäkras fullständig insyn i eventuella
mellanhänders försäljning, redovisning m. m.

Utredningens förslag att slopa kravet på att spel
endast får bedrivas i samband med nöjestillställning eller liknande lämnas utan
erinran. Detsamma gäller i huvudsak också förslaget om möjlighet till inlösen
i pengar av vinst i form av polletter eller spelmarker. Folkparkernas centralorganisation
avstyrker dock sistnämnda förslag under motivering att det skulle leda till en
ur social synpunkt ej önskvärd ökning av hasardmomentet i spelen. Med liknande
motivering avstyrker länsstyrelsen i Stockholms län utredningens förslag om
förhöjd insats och vinstchans för automat- resp. roulettspel. Sistnämnda
förslag har annars av de flesta remissinstanser lämnats utan erinran. Från
några håll bl. a. Göta hovrätt, SR, Sveriges centrala restaurangaktiebolag
och Sveriges hotell- och restaurangförbund anses dessutom att en höjning av
insatsen från 50 öre till 1 kr. vid roulettspel bör övervägas.

Utredningens förslag om regler rörande förverkande
av spelutmst-ning m. m. i anledning av olovligt spel har mött vissa
invändningar. Sveriges aulomatägares riksförbund anser att förslaget medför
risker för att ägare av automater oskyldigt drabbas. Från flera håll
däribland RPS och länsstyrelsen i Malmöhus län anses de föreslagna reglerna

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 42

alltför
snäva. RÄ anför att oavsett påföljdssystemets anordning i övrigt på
ifrågavarande område är förverkande en viktig sanktion vid lagöverträdelser
som har så utpräglat vinningssyfte som det varom här är fråga. RA erinrar om
att LU tidigare har föreslagit att förverkande av spelautomat i vissa fall
skall kunna drabba tredje man och att förverkandebestämmelserna i övrigt bör
knytas an till de allmänna reglerna i 36 kap. BrB. RA förklarar sig dela denna
uppfattning. Möjligheterna till förverkande enligt 36 kap. BrB är dock, menar
RA, inte tillräckligt omfattande som sanktion när det gäller olovligt spel. Som
utredningen framhållit bör, enligt RÄ, utrustning och annan egendom som används
vid sådant spel kunna förklaras förverkade, även i fall där så inte kunnat ske
med stöd av 36 kap. 2 eller 3 § BrB. Detsamma synes böra gälla uppburna
insatser.

I fråga om föreslagen ansvarsbestämmelse anmärker
RA bl. a. att det ej framgår vad som för ansvar skall krävas i subjektivt
hänseende. RA ifrågasätter vidare om ej en betydligt mindre omfattande
kriminalisering inom det område spelförordningen föreslås omfatta borde övervägas.
Sanktionssystemet kunde i stället, menar RA, inriktas på väsentligt högre
skatt eller avgift eller tillägg för de fall där spel anordnats utan
vederbörligt tillstånd. För de allvarligare fallen tillkommer också ansvar
jämlikt skattebrottslagen och 16 kap. BrB.

Göta hovrätt anser att brottsbenämningen grovt
olovligt spel bör utgå, eftersom några kvalifikationsgrunder ej angetts.

Från några remissinstanser efterlyses ett
uttryckligt stadgande om till vilken typ av spel automatbingo bör hänföras.
Länsstyrelsen i Stockholms län anser att sådant spel bör betraktas som
automatspel. Barnens dags riksförbund påpekar att det är oklart vad som skall
räknas som ett spel när det gäller automatbingo. Härav följer tvekan om vilken
myndighet som har att handlägga tillståndsfrågan.

Den föreslagna regeln om möjlighet för RSV att
undanta enklare automater från beskattning avstyrks av RPS och bör enligt
kammarrätten i Stockholm ges ett mera bestämt innehåU. RSV anser att regeln bör
kompletteras så att verket också ges möjlighet att nedsätta spelskatten.

Skatteförslagen

Som jag inledningsvis nämnde accepterar
remissinstanserna utredningens förslag till omläggning av beskattningen av
bingospelet.

Vad gäller aulomat- och roulettspelen godtar
flertalet remissinstanser införandet av en beskattning av dessa spel.
Riksorganisationen av artistarbetsgivare och Sveriges tivoliägareförening
avstyrker emellertid varje form av beskattning. Organisationerna framhåller att
det föreslagna skatteuttaget skulle få mycket kännbara verkningar för medlemmarna.
Spelen i fråga ingår som naturliga delar i en mera omfattande verksamhet för
avkoppling och förströelse på bred folklig

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 43

basis
och avkastningen av spelen är en del av den totalinkomst som blir föremål för
vanlig beskattning. Att bryta ut ifrågavarande förströelsemoment och göra
avkastningen till föremål för dubbelbeskattning synes organisationerna
omotiverat och oskäligt, eftersom skatten ej kan tas ut av spelaren utan kommer
att drabba företaget som en extra kostnad, eventuellt med höjda entré- och
andra avgifter som följd.

Den föreslagna omfattningen av beskattningen
föranleder invändningar från några håll. Sveriges centrala
restaurangaktiebolag och Sveriges hotell- och restaurangförbund anser mot
bakgrund av bl. a. branschens vikande lönsamhet att roulettspelet bör undantas
från beskattning. Folkparkernas centralorganisation avstyrker beskattning av
automatspel. RPS påpekar, att i marknaden finns spelautomater, som ger spelaren
rätt till gratis återspel om visst poängtal, markerat på ett räkneverk, uppnås.
Enligt förslaget skulle dessa automater falla utanför det skattepliktiga
området. RPS ifrågasätter det berättigade i en sådan lösning. En följd härav
kan enligt styrelsen bli att nya sådana automattyper kommer i bmk, vilket i sin
tur kan leda till ett bevarande av nuvarande svårigheter att kontrollera att
spelvinster ej inlöses.

Den av utredningen föreslagna utformningen av
skatten på automat-och roulettspel möts av invändningar från flera håll.
Kammarrätten i Slockholm anser ytterligare överväganden i denna fråga
erforderliga och ifrågasätter om inte trots de av utredningen härvidlag
framförda svårighetema något system skulle kunna utformas för beskattningen som
skulle knyta an till nu gällande beskattning av vinster på lotterier, tips och
totalisatorspel eller till vad utredningen föreslår i fråga om beskattning av
insatser i bingospel. Länslyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter om skatt på
automatspel ej borde beräknas med utgångspunkt från antalet spel och om
beskattningen av roulettspel ej borde ges form av licensavgift. TCO uttalar
beträffande roulettspelet samma uppfattning. Kammarrätten i Göteborg är inte
övertygad om att en beskattning i föreslagen form är den bästa. Med hänsyn till
det stora antalet automater som finns i riket synes en procentuell beskattning
onödigt komplicerad ur redovisnings- och kontrollsynpunkt. En licensavgift
torde, som utredningen också funnit, vara avsevärt lättare att administrera och
kontrollera. Med hänsyn härtill ifrågasätter kammarrätten om inte beskattnmg av
automater i form av licensavgift är att föredra framför en procentuell skatt.
Även när det gäller skatt på roulettspel förordar kammarrätten systemet med
licensavgifter. Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Sveriges hotell- och
restaurangförbund. Riksorganisationen av artistarbetsgivare och Sveriges
tivoliägareförening föredrar också licensavgift framför procentuell skatt.
Sveriges aulomatägares riksförbund å andra sidan förordar i likhet med
utredningen en procentuell skatt.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 44

I flera remissyttranden diskuteras ingående
möjligheterna till kontroll av spel på automater och rouletter. RSV anser,
såvitt gäller roulettspelet, att kontrollproblemen kan bemästras genom redovisningsföreskrifter
och tillstyrker därför utredningens förslag i denna del. RPS anser det
nödvändigt att kontrollanter förordnas med uppgift att stämma av spelet efter
varje speldag.

I fråga om automatspelet anser RSV en beskattning
grundad på plomberade räkneverk vara alltför kostnadskrävande särskilt med
hänsyn till den relativt ringa skatteintäkten och dessutom svår att anordna.
RSV förordar såsom alternativ till plombering av räkneverken en fast avgift för
varje spelautomat. Fördelarna med en sådan beskattning ligger, som utredningen
framhållit, på den administrativa och kontrolltekniska sidan och nackdelarna i
den ojämna skatteeffekten. Enligt RSV:s mening skulle en sådan beskattning
kunna tillämpas tillsvidare, varigenom erfarenheter kunde vinnas som skulle
kunna utnyttjas för en eventuell omläggning till en beskattning efter
behållningen i automaterna. Svenska penninglotteriet AB pekar också på
kontrollsvårigheter vid automatspel och ifrågasätter om det ens är möjligt att
effektivt kontrollera ett system, uppbyggt efter de av utredningen föreslagna
riktlinjerna. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus lån ställer sig mot bakgrund
av kontrollsvårigheterna tveksam till den föreslagna beskattningen av
automatspel. Folkparkernas centralorganisation anser det föreslagna
kontrollsystemet otillfredsställande och menar att läget för seriösa
apparatinnehavare blir utomordentligt svårt.

Invändningar framförs från några håll i fråga om
den föreslagna beskattningens avvägning. Sveriges aulomatägares riksförbund
föreslår beträffande automatspelet en reduktion av skatteuttaget från 50 % till
30 % av behållningen. Förbundet bemöter utredningens påstående om att
automaterna sköter sig i stort sett själva och anser att utredningen lämnat de
faktiska kostnadema för underhåll och service m. m. utan beaktande. Enligt
förbundets beräkning uppgår dessa kostnader, inklusive avskrivningar, till 6
900 kr. per automat och år. Förbundet anser vidare att roulettspelet ej kan
bära ett skatteuttag av den föreslagna storleken. Förslaget skulle leda till
avsevärt ekonomiskt avbräck för restaurangerna, som generellt erhåller
merparten av nettointäkten av roulettspelet. Förbundet anser att förutom
utbetalda vinster avdrag också bör få göras för lönekostnader. Sveriges hotell-
och restaurang-förbund finner det föreslagna skatteuttaget för automatspel i
högsta laget och anser beträffande roulettspelet det vara motiverat med en
minskning av skatten till 15 % av behållningen och en höjning av det månatliga
avdraget till 500 kr. Barnens dags riksförbund ifrågasätter om lägre
skatteuttag ej borde övervägas för automater som används av ideella
organisationer. Folkrörelsernas lotleribyrå accepterar skatteförslagen som
provisoriska lösningar i awaktan på en mer

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 45

harmoniserad
beskattning av skilda lotterier och spel. Vid illegalt spel ifrågasätter
kammarrätten i Göteborg skatteuttag efter 150%.

RPS anser att skattskyldigheten för automat- och
roulettspel bör åvila tillståndshavaren. Sveriges hotell- och restaurangförbund
menar att åliggandena bör knytas till spelets anordnare.

RSV anmärker att skattskyldighetens inträde
beträffande roulettspelet bör knytas till viss i förordningen angiven tidpunkt
i stället för till tiden för förvärvet av spelmarker.

Vad utredningen anfört i fråga om de intäkter som
genom spelskatten skulle tillföras statsverket har föranlett synpunkter från
bl. a. kammarrätten i Stockholm, som fömtsätter att spelskatten är att betrakta
såsom sådan speciell för rörelsen utgående skatt som enligt 29 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) är avdragsgill vid inkomsttaxeringen.
Utredningen har, fortsätter kammarrätten, beräknat de årliga intäkterna av den
föreslagna skatten på automat- och roulettspel till 50 å 60 milj. kr. Vid
beräkning av de intäkter som spelskatten kommer att ge statsverket bör
emellertid, enligt kammarrättens mening, hänsyn tagas till att spelskatten
såsom avdragsgill vid inkomsttaxeringen kommer att medföra en betydande
minskning av den statliga inkomstskatten. Vidare har utredningen inte
redovisat hur spelskatten kan beräknas påverka kommunernas skatteintäkter.

Departementschefen

Det spel som sker på s. k. enarmade banditer,
rouletter och liknande anordningar har under senare år ökat kraftigt i
omfattning. Vid sidan av spel i mera oskyldiga former och således närmast av
förströelsekaraktär har det utvecklats klart hasardbetonade spelverksamheter,
som står helt i strid med gällande lagstiftning. Förekomsten av sådan illegal
spelverksamhet och därmed förknippade missförhållanden av delvis allvarlig art
har tilldragit sig stor uppmärksamhet i den allmänna debatten. Krav har mot
denna bakgrund rests om ingripanden i en eller annan form från samhällets sida.
Som en följd härav får ses den skärpning av straffen för dobbleri, som enligt
beslut av årets vårriksdag trädde i kraft den 1 juli i år. Man synes redan
kunna konstatera att denna åtgärd visat sig vara effektiv i kampen mot det
kvalificerade illegala spelet.

Förhållandena på spelområdet har emellertid medfört
att uppmärksamheten även riktats mot det spel på automater, rouletter och liknande,
som bedrivs med beaktande av LF:s bestämmelser om högsta insats- och
vinstvärden. I debatten har förekommit uttalanden eller yrkanden om totalt förbud
för sådant spel eller att de privata vinstintressena i denna spelverksamhet
borde elimineras helt eller delvis. I sådant sammanhang har också framförts
tanken på en särskild spelbeskattning. Vid 1970 års vårriksdag behandlades
motionsyrkande om skatt på spel-

4 Riksdagen 1972.1 saml Nr 128

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 46

automater
(motion I: 782). Som skäl härför åberopades bl. a. det under senare år ökade
spelet på s. k. enarmade banditer och den beskattning som sker av vinster i
andra spel och av lotterivinster. Bevillningsutskottet anslöt sig i sitt av
riksdagen godkända betänkande över motionen (BeU 1970: 26) till motionärens
uppfattning att spelautomaterna på lämpligt sätt borde beskattas. Som en direkt
följd härav fick punktskatteutredningen i juni 1970 i uppdrag att utreda
frågor rörande beskattning av spelautomater och liknande.

Utredningen har slutfört detta uppdrag och
resultatet av dess arbete har redovisats i delbetänkandet (Ds Fi 1972: 2) Skatt
på spel, som remissbehandlats i sedvanlig ordning. När jag nu tar upp denna
skattefråga och andra därmed sammanhängande frågor vill jag erinra om, att jag
redan i prop. 1972: 95 aviserade min avsikt att föreslå en beskattning av spel
på grundval av utredningens betänkande.

Utredningens förslag tar sikte på en beskattning av
vissa spel som erbjuder vinst i pengar, polletter eller varor. I enlighet
härmed föreslår utredningen att en beskattning införs av det spel som sker på
s. k. enarmade banditer och motsvarande spelautomater samt på rouletter och
liknande. Spel på s. k. förströelseautomater, t. ex. av typen fotbolls- och
ishockeyspel, liksom spel på musikautomater och liknande ställs utanför beskattningen.
I princip syftar förslagen till en beskattning av arrangöremas behållning av
bedriven spelverksamhet. Det är således inte fråga om någon beskattning av
spelarnas vinster och inte heller av spelapparaturen som sådan.

Utredningen har vidare uppmärksammat vissa
missförhållanden i samband med bingospel. Vid sådant spel utgår skatt redan
enligt nu gällande bestämmelser, nämligen dels stämpelskatt, dels skatt på
vinster av viss storlek. Utredningen föreslår en omläggning av denna beskattning.

Vid utformningen av skatteförslagen har utredningen
funnit, att skattefrågorna intimt hänger samman med de villkor under vilka de
aktuella spelen får eller kan komma att få bedrivas. Utredningen har därför
framlagt förslag inte enbart av skatteteknisk och skatterättslig art utan även
behandlat frågor med avseende på de skattepliktiga spelen, som faller inom
LF:s tillämpningsområde. Förslagen i sistnämnda avseenden har intagits i
utredningens författningsförslag.

Samtliga de spel, som behandlats av utredningen, är
att anse som lotterier enligt den definition som ges i LF. Denna författning
innehåller de villkor och bestämmelser som skall gälla för anordnande av
lotterier, frånsett skattereglerna. Reglermgen av lotteriverksamheten faller,
om man undantar skattefrågorna, under handelsdepartementets kompetensområde. LF
är utformad och tillämpas under beaktande, åtminstone i huvudsak, av andra
intressen och synpunkter än sådana som hänför sig till beskattningen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 47

Med hänsyn till det anförda förordar jag, efter att
ha samrått med chefen för handelsdepartementet, att de villkor och bestämmelser
som i det följande förordas att gälla beträffande automat-, roulett- och
bingospel i författnjngstekniskt hänseende hålls isär från bestämmelsema om
skatt på sådana spel. När jag i det följande tar upp olika frågor rörande
villkor för spelens anordnande sker det efter samråd med chefen för nämnda
departement. De ändringar som föreslås i LF är i allt väsentligt betingade av
skatteförslagen och har en i viss mån provisorisk utformning. Jag vill erinra
om att en samlad översyn av LF företas av särskilt tillkallade sakkunniga,
1972 års lotteriutredning.

Tillståndsvillkoren

F. n. kan enligt LF automat-, roulett- och
bingospel under vissa förutsättningar anordnas efter aiunälan hos
polismyndighet sju dagar i förväg. Det framlagda skatteförslaget förutsätter
emellertid generellt att tillstånd skall krävas för att få anordna dessa spel.
Tillstånd skall ha lämnats innan det skattepliktiga spelet får bedrivas. I
fråga om automat-och roulettspel gäller tillståndet för den som förfogar över
lokalen där spelet skall bedrivas och i fråga om bingospel den sammanslutning,
till vars förmån spelet anordnas. Tillstånd skall sökas hos och meddelas av
polismyndigheten. I enlighet med vad som f. n. gäller skall dock tillståndsprövningen
ankomma på länsstyrelsen i fråga om bingospel med ett sammanlagt insatsvärde,
som överstiger 30 000 kr. men inte 200 000 kr., eller då spelet skall bedrivas
inom mer än en polismyndighets förvaltningsområde. Ansökningar om tillstånd
till ännu större bingospel skall prövas av Kungl. Maj:t.

LF:s bestämmelser gäller endast för sådant spel som
anordnas för allmänheten. Utredningsförslaget innebär däremot, att automat-,
roulett- och bingospel skall vara tillstånds- och skattepliktigt, om det bedrivs
i förvärvssyfte oavsett om det är anordnat för allmänheten eller inte. Även
automatspel, där vinsten endast berättigar till fortsatt spel, avses omfattas
av tillstånds- och skatteplikten.

Utredningens förslag har i denna del allmänt
godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstansema. Dock har ifrågasatts
om inte länsstyrelsen eller RSV borde vara tillståndsgivande myndighet i
stället för polismyndigheten for att därmed skapa bättre garantier för en
enhetlig tillämpning. I stället för att som utredningen föreslagit knyta
tillståndsgivningen beträffande automat- och roulettspelet till
lokalinnehavaren förordas från några håll att tillståndet skall gälla för
anordnaren av spelet eller ägaren av utmstningen.

Vid en beskattning av de här aktuella spelen finns
det särskilda skäl för att uppställa krav om tillstånd av offentlig myndighet.
I likhet med vad som gäller beträffande annan indirekt beskattning krävs
registre-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 48

ring
av de skattskyldiga för säkerställande av kontroll och redovisning av
spelskatten. Registreringen bör som utredningen framhållit baseras på lämnade
speltillstånd. Tillståndsgivningen kommer härigenom att fylla en viktig fiskal
funktion. Dess förnämsta betydelse är emellertid vad gäller automat- och
roulettspelet av annan, närmast social art. Främst med hänsyn härtill finner
jag i likhet med utredningen att obligatorisk tillståndsgivning bör införas
och anförtros polismyndigheten som med erfarenhet från andra tillståndsärenden
är förtrogen med de värderingar och överväganden som bör ligga till grand för
beslutsfattandet. Med detta betraktelsesätt är det naturiigt att tillstånd
beträffande automat- och roulettspel bör gälla ägaren eller företrädaren för
ägaren till den verksamhet, vari spelet skall bedrivas. I fråga om bingo, vari
också inbegripes automatbingo, bör tillstånd meddelas av samma myndigheter som
hittills och avse arrangören av spelet.

Som utredningen funnit bör endast spelverksamhet
som anordnas i förvärvssyfte, omfattas av tillstånds- och skatteplikten. Denna
bör emellertid gälla all spelverksamhet, som här är i fråga, oavsett om spelet
kan anses vara anordnat för allmänheten eller inte. Detta föranleder ett
till-lägg i 1 § LF. Vidare bör tillstånds- och skatteplikten även gälla sådant
automatspel, där vinst utfaller i form av polletter som endast får användas
till fortsatt spel. Därför föreslås att 1 § LF ändras så, att det klart framgår
att automatspel utgör lotteri även om vinsten endast består i anvisning, som
berättigar till fortsatt spel. Formuleringen innebär att spel-automater, som
ger rätt till fortsatt spel genom att polletter e. d. faller ut, omfattas av
LF; däremot omfattas inte automater som på teknisk väg ger rätt till återspel
utan att polletter eller liknande anvisning utbetalas.

Enligt gällande ordning kan automat- och
roulettspel bedrivas endast i samband med offentlig nöjestillställning eller
tillställning för visst ändamål. Samma villkor gäller i fråga om bingospel, som
anordnas efter endast anmälan. Utredningen har konstaterat att kravet på
samband mellan spel och tillställning åsidosätts i betydande utsträckning och
att efterlevnaden är svår att kontrollera. Enligt utredningen behöver en något
generösare tillståndsgivning ej medföra risk för sociala skadeverkningar och
man föreslår därför att tillstånd till skattepliktigt spel bör kunna ges utan
krav på sammankoppling av spelet med nöjes- eller annan tillställning.
Utredningens förslag innebär emellertid samtidigt en begränsning av
möjlighetema att anordna automatspel i förhållande till den faktiska utbredning
spelet f. n. har. Sålunda bör enligt utredningen automatspel normalt tillåtas
endast i samband med hotell-, restaurang-eller tivolirörelse eller inom
föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark. Med restaurangrörelse
förstår utredningen serveringsrörelse, där lagad mat serveras. I fråga om
samlingslokaler bör, framhåller utredningen, tillstånd inte ges till
ungdomsgårdar eller andra lokaler, som företrädesvis besöks av barn och ungdom.
Roulettspel föreslås som hit-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 49

tills
kunna få bedrivas i restauranger och inom nöjesparker och liknande
anlägggningar.

Vidare galler f. n. att vinst på spel endast får
utgöras av varor eller anvisningar, som med vissa inskränkningar kan användas
som betalningsmedel. Vad angår automat- och roulettspelet innebär detta, att
vinst inte får betalas ut i pengar utan endast i polletter eller spelmarker,
som dock kan användas som betalningsmedel inom den lokal eller det område där
spelet bedrivs. Utredningen har konstaterat att till-lämpningen av dessa regler
vållat problem liknande dem som påtalats beträffande det s. k.
tillställningstvånget. Sålunda är det praktiskt omöjligt att kontrollera att
polletterna eller markerna inte löses in i pengar. Utredningen anser det i
princip olämpligt att behålla en bestämmelse vars efterlevnad ej kan
kontrolleras och föreslår därför att nuvarande förbud mot inlösen av polletter
och spelmarker slopas. Som en följd av detta ställningstagande föreslås vidare
att nuvarande förbud mot penningvinster i automatspel slopas.

Utredningen konstaterar vidare, att i den allmänna
debatten olika meningar har framkommit om hasardmomentets betydelse för spelverksamheten.
I LF finns regler om maximering av insatser och vinster, som är ägnade att
begränsa inslaget av hasard. Sålunda gäller vad angår automat- och
roulettspelet att insatsen ej får överstiga 50 öre och att vinstens värde får
vara högst 10 kr.

För restaurangrouletter innebär denna
vinstbegränsning, enligt utredningen, att man är oförhindrad att göra
kombinerade insatser, men att vinsten ej får överstiga 10 kr. per spelomgång.
Denna begränsning gynnar enligt utredningens mening arrangören och man föreslår
att vinstmaximeringen höjs till 30 gånger insatsen samt att kombinerade insatser
får ske med rätt till vinst i förhållande till vad som faller ut på sådana
insatser. Någon höjning av högsta insats föreslås ej beträffande roulettspelet.

I fråga om automatspelet anser emellertid
utredningen att en justering av högsta insats från 50 öre till 1 kr. bör kunna
ske utan att hasardmomentet i spelet blir mera framträdande. Vidare menar utredningen
att den relation mellan högsta insatsvärde och högsta vinstvärde, som f.n.
gäller enligt LF, bör kunna bibehållas. Som följd härav skulle högsta vinsten
vid automatspel få uppgå till 20 gånger insatsen eller 20 kr. varje spelomgång.

Nästan samtliga remissinstanser har biträtt eller
lämnat utan erinran vad utredningen föreslagit i fråga om slopande av kravet på
samband mellan spel och tillställning och av förbudet mot vinster i form av
pengar eller i pengar inlösbara polletter. Endast en remissinstans har helt
avstyrkt utredningsförslaget i dessa delar och därvid hänvisat till risken för
en från social synpunkt ej önskvärd ökning av hasardmomentet i spelet. Från
ett par håll har framhållits att de sociala syn-

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 50

punkterna
inte tillräckligt beaktats av utredningen. Med denna motivering framhåller
länsstyrelsen i Stockholms län att förslaget inte kan tillstyrkas utan
avsevärda modifikationer. Bl. a. motsätter sig länsstyrelsen de av utredningen
föreslagna höjningarna av tillåtna insats-och vinstvärden. Vissa andra
remissinstanser har emellertid föreslagit större höjningar av dessa värden än
utredningen.

Utredningen och ett flertal remissinstanser har med
skärpa framhållit att de nuvarande förhållandena på den svenska spelmarknaden
är otillfredsställande i flera avseenden. Bl. a. har man pekat på att LF:s
bestämmelser i anmärkningsvärd utsträckning lämnas utan beaktande eller
kringgås. All erfarenhet visar att respekten för påbud och bestämmelser i hög
grad är beroende av de möjligheter myndighetema har i fråga om kontroll och
beivrande av överträdelser. I likhet med utredningen finner jag det därför
angeläget att ur regelsystemet utmönstra bestämmelser vars efterlevnad man ej
med rimliga insatser kan kontrollera.

Mot bakgmnd av det anförda anser jag i likhet med
utredningen och det övervägande antalet remissinstanser att förbudet mot vinst
i pengar och i pengar inlösbara polletter eller spelmarker vid automat- och roulettspel
bör upphävas.

Det är emellertid uppenbart, att denna åtgärd, som
medför möjligheter till direkt penningspel i legala former, innebär att
automat- och roulettspelet får en dragningskraft, jämförlig med den som det nu
florerande olovliga spelet besitter. Härigenom skulle risken för sociala
skadeverkningar kvarstå i betydande utsträckning. Visserligen har man anledning
anta, att man genom införandet av beskattning och generellt tillståndstvång kan
åstadkomma en från sociala synpunkter önskvärd begränsning av spelandet. Men
det förefaller ytterst tveksamt om en sådan begränsning kan ernås, om man även
godtar de jämförelsevis liberala regler för tillståndsgivningen som utredningen
föreslagit. Särskilt vad angår automat- och roulettspelet torde krävas
bestämmelser varigenom möjligheten att bedriva sådant spel väsentligt beskärs i
förhållande till vad utredningen tänkt sig. Jag kan därför inte biträda utredningens
förslag om att generellt slopa tillställningsvillkoret. Sålunda bör det i
princip inte vara tillåtet att anordna automat- och roulettspel annat än i fall
där spelen bedrivs i samband med offentlig nöjestillställning. Undantag bör
dock kunna göras för automatspel på restauranger. Några remissinstanser har
framhållit, att begreppet restaurang behöver preciseras i detta sammanhang. Jag
förordar, att tillstånd till autoraat-och roulettspel skall kunna lämnas endast
för sådan restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd till utskänkning enligt
msdrycksförsäljningsför-ordningen. Med hänsyn till den uppsikt och ordning som
kan förutsättas råda i de restauranger, som sålunda avses, bör
tillställningsvillkoret kunna efterges. I fråga om utredningens förslag
rörande de lokaler, i vilka

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 51

automat-
och roulettspel bör kunna tillåtas, har jag i övrigt ingen annan eriman än att
sådant spel inte bör få förekomma inom hotell utan restaurangrörelse av det
slag som nyss nämnts. Vad angår bingospelet har jag ingenting att erinra mot
att tillställningsvillkoret slopas. Det infördes i lagstiftningen långt innan
bingospel började bedrivas här i landet och har, utan att fylla någon egentlig
funktion, kommit att tillämpas för sådant spel endast därför att särskilda för
spelet avpassade regler inte utformats tidigare. Tillstånd till bingospel bör
enligt utredningens förslag ges endast till sammanslutning, som anordnar spelet
tiU förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål, för
partipolitisk verksamhet eller till understöd åt svenska konstidkare. Detta
förslag står i överensstämmelse med vad som nu gäller i fråga om bingospel som
kräver tillstånd. Jag biträder förslaget, som inte föranlett någon erinran vid
remissbehandlingen. I detta sammanhang vUl jag vidare, med hänsyn till vissa
ideella organisationers behov av lotteriinkomster, framhålla att automatspel
bör utan krav på samband med annan särskild nöjestillställning kunna få
förekomma i samband med bingospel, dock inte spel med s. k. automatbingo.

Om tillställningsvillkoret vid automat- och
roulettspel bibehålles i princip, såsom nu förordats, synes betänkligheterna
mot de av utredningen föreslagna justeringarna av högsta tillåtna insats- och
vinstvärden få mindre vikt. I likhet med flertalet remissinstanser biträder
jag därför utredningsförslaget i denna del.

Vad beträffar påföljderna för illegalt spel har
utredningen föreslagit bl. a., att utrustning som använts för spelet samt
uppburna insatser och vinster bör kunna förklaras förverkade. Nuvarande
förverkandebestämmelser i LF återfinns i 11 §. Enligt dessa kan förverkande
ske av uppburna insatser och detta oavsett om de innehas av den brottslige
eller av ombud för honom. Vidare kan förverkas bevis om rätt att delta i lotteriet
och andra lotteriet avseende handlingar, med vilka olagligen tagits befattning.
För förverkande fordras att någon dömts till ansvar för brott mot LF. I nu
gällande författningstext tas inte ställning till frågan hos vem förverkande
kan ske. Det har gjorts gällande, att stadgandets utformning närmast ger stöd
för antagande, att förverkande endast skall kunna ske hos den som dömts för
brottet. I jämförelse härmed innebär utredningens förslag en utvidgning som gör
det möjligt att ingripa mot yrkesmässiga företag, vilka tillhandahåller
automater och liknande anordningar i spelhallar och andra lokaler, där spel
bedrivs olagligen, utan att själva framträda som anordnare av spelet.
Förslaget innebär vidare en utvidgning såvitt avser objekten för förverkande
att omfatta även automater och andra spelanordningar. Jag förordar, att det
genomföres i fråga om de av utredningen behandlade spelformerna.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.1972:128 52

Skatteförslagen

Som jag tidigare nämnt föreslår utredningen att
beskattningen av automat- och roulettspelet skall omfatta spel, som erbjuder
vinst i pengar eller pengars värde. I fråga om automatspelet innebär detta en
begränsning av beskattningen till spelautomater som ger vinst i pengar eller
polletter. Skattepliktigt spel bör enligt utredningen anses föreligga även om
vinst kan användas endast för fortsatt spel. Spel på s. k. förströelseautomater
av typen fotbolls- och ishockeyspel föreslås falla utanför beskattningen. Några
inskränkningar eller modifieringar av skatteplikten beträffande automat- eller
roulettspel med hänsyn till platsen för spelets bedrivande eller insatsens
storlek föreslås ej. Detta innebär att skatt föreslås utgå på allt sådant spel
som är att anse som anordnat i förvärvssyfte. I princip syftar förslagen till
en beskattning av arrangörernas behållning av spelverksamheten. Någon
beskattning av spelarnas vinster eller av spelapparaturen har ej övervägts av
utredningen. Skattskyldigheten föreslås åvila ägaren av den utmstning varmed
det skattepliktiga spelet bedrivs. Utredningen har framhållit, att man
härigenom når en praktiskt sett viktig begränsning av antalet skattskyldiga.

En beskattning av automat- och roulettspelet med
sikte på den behållning spelet ger anordnaren kan enligt utredningen utformas
som en fast avgift per automat eller roulett (licensavgift), som en procentuell
skatt på behållningen av spelverksamheten eller som en kombinerad avgift och
skatt. Dessa alternativa former har, framhåller utredningen, såväl för- som
nackdelar.

En licensavgift har den fördelen att den relativt
lätt kan administreras och kontrolleras, men eftersom intäkterna av automat-
och roulettspelet varierar avsevärt medför en sådan avgift en föga likvärdig beskattning.
Ojämnheter i skatteuttaget skulle visserligen kunna korrigeras genom
differentiering av avgiften, men det skulle i så hög grad komplicera den
praktiska tillämpningen att utredningen har avvisat en sådan lösning.

En procentuell skatt på intäkten eller behållningen
av spelverksamheten ger allmänt sett en likformigare skattebelastning, men
inrymmer å andra sidan större praktiska komplikationer i redovisnings- och kontrollhänseende
än en avgift. Dessa olägenheter anser utredningen ej ha sådan tyngd att de
överväger de principiella fördelarna.

Utredningen har vid sina överväganden beträffande
beskattning av automatspelet fäst väsentlig vikt vid att moderna automater
allmänt är försedda med särskilda räkneverk, som markerar totala antalet spel,
total utbetalning av vinster och totala antalet behållna insatser. Förutsatt
att skattepliktigt automatspel efter en övergångsperiod skulle få bedrivas
endast på automater, som är försedda med i särskild ordning

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 53

plomberade
räkneverk av godkänt slag, förordar utredningen en procentuell beskattning av
behållningen av automatspelet.

Även beträffande roulettspelet föreslår utredningen
en procentuell skatt på behållningen. Någon motsvarighet till automaternas
räkneverk finns visserligen inte här, men utredningen anser att ett godtagbart
underlag för beskattningen kan erhållas genom särskilda bokföringsföreskrifter
och särskilda anordningar för mottagande, förvaring och utlämnande av pengar
och spelmarker.

Utredningens förslag i nu ifrågavarande delar har
fått ett blandat mottagande av remissinstanserna. Från några håll har
efterlysts överväganden om överförande av all spelverksamhet i statlig eller
kommunal regi för att på så sätt eliminera privata vinstintressen. Det helt
övervägande antalet remissinstanser ställer sig emellertid positiva till en
beskattning av automat- och roulettspelet. Ett par remissinstanser avvisar en
beskattning oavsett vilken form den ges under erinran bl. a. att avkastningen av
spelverksamhet inkomstbeskattas i vanlig ordning. Företrädare för
restaurangnäringen har vänt sig mot att utredningens förslag syftar till en
beskattning av arrangörernas vinster. I stället borde man ha sökt finna någon
form för beskattning av spelarnas vinster. Enstaka anmärkningar har också
riktats mot att knyta skattskyldigheten till ägaren av spelutrustningen.

Den föreslagna omfattningen av beskattningen har i
allmänhet godtagits av remissinstansema men önskemål har framställts om
undantag för exempelvis restaurangrouletter och visst automatspel.

I övrigt har erinringar i första hand riktats mot
den av utredningen föreslagna tekniska utformningen av beskattningen. Flertalet
remissinstanser har förordat en licensavgift framför en procentuell skatt. Förväntade
kontrollproblem och redovisningssvårigheter har genomgående utgjort grund för
detta ståndpunktstagande. Härvid har några remissinstanser pekat på
möjligheter till manipulation med spelautomater och räkneverk, medan andra
ifrågasatt om en beskattning av roulettspelet efter de av utredningen
föreslagna riktlinjerna inte kräver förordnande av särskilda kontrollanter, som
efter varje speldag övervakade avstäm-ningen av spelet.

Innan jag går in på enskildheterna i utredningens
skatteförslag, vill jag erinra om att utredningsuppdraget ej omfattat frågan om
överförande av spelverksamheten i statlig eller kommunal regi. Jag avser ej
heller att i det följande gå in på dessa spörsmål. I enlighet med utredningens
förslag och den mening som uttalats av det helt övervägande antalet
remissinstanser förordar jag en beskattning som tar sikte på arrangörernas
behållning eller vinst av automat- och roulettspelet. Jag biträder också
förslaget att skattskyldigheten i princip skall åvila ägaren av spelutmstningen
och inte tillståndsinnehavama. Därmed begränsas antalet skattskyldiga
väsentligt. Den som bedriver automat, eller rou-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 54

lettspel
med upplåten utrustning bör dock, som utredningen föreslagit, vara subsidiärt
ansvarig för skatten.

Beskattningen bör vara generell och omfatta i
princip allt sådant automat- och roulettspel, för vilket krävs särskilt
tillstånd i enlighet med vad som tidigare anförts. Jag delar också utredningens
uppfattning, att det i princip inte bör göras några imdantag med hänsyn till
exempelvis platsen för spelets bedrivande eller spelinsatsens storlek.

I detta sammanhang vill jag dock erinra om att
utredningen föreslagit möjlighet för beskattningsmyndigheten att medge
undantag från skyldighet att erlägga skatt för spel med låga insatser på
enklare automater som erbjuder låga vinstmöjligheter. Några remissinstanser
har efterlyst en närmare precisering av en sådan befogenhet för beskattningsmyndigheten
och någon har helt avstyrkt förslaget i denna del. Liksom utredningen anser jag
att möjlighet bör finnas att i särskilda fall dispensera från skattskyldighet.
En ytterligare precisering eller bindning av beskattningsmyndigheten kan dock
tänkas motverka syftet att från beskattning undanta spel som t. ex. med hänsyn
till spelapparaturens beskaffenhet framstår som helt oskyldigt vid jämförelse
med spel på s. k. enarmade banditer. Jag anser dock att spel på sådana och
jämförliga automater alltid bör beskattas oavsett insatsens storlek och vinstmö
j ligheterna.

Liksom utredningen anser jag att valet i fråga om
utformningen av beskattningen står mellan en skatt på behållningen av spelet
och en skatt i form av en fast avgift. Utredningen har för sin del förordat den
förstnämnda lösningen, främst av det skälet att den erbjuder en jämnare och
likvärdigare beskattning än en fast avgift. Ett flertal remissinstanser
förordar emellertid en fast avgift under åberopande av att den
beskattningsformen har väsentliga fördelar från kontrolltekniska och andra
praktiska synpunkter. Även om jag har full förståelse för utredningens
motiveringar anser jag att de invändningar som vid remissbehandlingen rests
mot den förordade lösningen har sådan tyngd att de ej kan lämnas utan beaktande.
Jag har därför ansett mig böra frångå den av utredningen förordade lösningen
och förordar i stället att en beskattning av såväl automat- som roulettspelet
införs i form av en fast avgift, licensavgift. Sedan erfarenheter vunnits av en
på detta sätt anordnad spelskatt och bättre överblick av spelverksamheten
erhållits, bör dock övervägas att få till stånd en mera likvärdig beskattning i
principiell överensstämmelse med utredningens förslag.

Vid den av mig förordade beskattningsformen
bortfaller behovet av att förse spelautomaterna med särskilda för
skattekontrollen avsedda räkneverk.

Automatspelet kan, framhåller utredningen, bedrivas
utan några mera omfattande arrangemang. För roulettspelet är situationen något
annorlunda. Spelet kräver croupierer och kassapersonal och vidare

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 55

fordras
lokalutrymmen av helt andra mått än för automatspel. Med hänsyn bl. a. till
dessa förhållanden har utredningen fimnit det motiverat att beskatta
automatspelet efter en högre skattesats än roulettspelet. För automatspel
föreslås att skatten skall utgöra 50 % av behållningen i varje automat eller,
enligt en supplementär regel, 7,5 % av insatserna. I fråga om roulettspelet
föreslås, att skatten skall utgöra 30 % av behållningen och att ett generellt
skatteavdrag om 3 000 kr. per år och speltillstånd medges. Supplementärregeln
för automatspelet har bestämts med hänsyn till att automatema normalt beräknas
ge arrangörerna en behållning av 15 % av spelinsatserna.

Förslagen beträffande skattens avvägning har
biträtts eller lämnats utan erinran av de flesta remissinstanserna. Företrädare
för spelauto-matbranschen och restaurangnäringen har dock förordat lägre skatteuttag
för båda spelformerna.

Med den av mig förordade formen för beskattningen
kommer frågan om skattens avvägning delvis i ett annat läge. Med utgångspunkt
från utredningens förslag om en beskattning med 50 % av behållningen av
automatspel, förordar jag att skatten (licensavgiften) för sådant spel sätts
till 500 kr. per månad och automat. Man torde kunna räkna med att statsverket
vid denna skattesats kommer att tillföras ca 25 milj. kr. för helt år räknat.

De av utredningen uppmärksammade förhållandena som
motiv för en lägre skattesats i kombination med ett generellt grundavdrag för
roulettspelet förtjänar beaktande också vid en beskattning i form av
licensavgift. Mot bakgmnd härav synes skäligt att roulettspel som bedrivs
under tre eller flera dagar i veckan beskattas högre än spel som bedrivs en
eller två gånger i veckan. Jag förordar att skatten i förstnämnda fallet skall
utgöra 3 000 kr. i månaden och annars 2 000 kr. i månaden räknat per
speltillstånd. En beskattning av roulettspelet i enlighet härmed kan beräknas
tillföra statsverket intäkter med 5 å 7 milj. kr. för helt år.

Som tidigare nämnts har utredningen betraktat
förslaget såvitt rör bingospelet som en teknisk omläggning av redan gällande
beskattning. Som skäl härför anförs, att nuvarande system med stämpelskatt och
lotterivinstskatt på bingospel inrymmer allvarliga brister. Utredningen
föreslår en generell beskattning av bingospelet och att den ges formen av en
skatt på spelinsatserna. Utredningen har i detta sammanhang även tagit upp
frågan om s. k. automatbingo i skattehänseende bör anses som automatspel eller
bingospel. Med hänsyn till spelreglerna och sättet för dragning av vinnande
nummer har utredningen stannat för att betrakta automatbingon som en variant av
bingospelet.

Utredningen anser att bingospelet liksom hittills
skall förbehållas ideella och andra liknande intressen. Vid avvägningen av den
föreslagna skatten har utredningen bl. a. med hänsyn härtill utgått från en i
prin-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.1972:128 56

cip
oförändrad beskattning av redan nu skattebelagt bingospel. I enlighet härmed
föreslås att skatten skall utgöra 5 % av spelinsatserna. Utredningens
skatteförslag har i denna del ej mött några erinringar vid remissbehandlingen.
Jag finner också förslaget väl avvägt och förordar en beskattning av
bingospelet i enlighet med utredningsförslaget. Detta innebär bl. a. att jag i
likhet med utredningen anser att automatbingo i skattehänseende bör betraktas
som en variant av bingospel. Statens intäkter av en beskattning av bingospel
kan beräknas till 20 å 25 milj. kr. för år räknat.

I fråga om den praktiska utformningen av
spelskatten anser jag i likhet med utredningen att RSV bör vara
beskattningsmyndighet och att samtliga skattskyldiga bör registreras där.
Anmälan om registrering bör ske viss tid innan den skattepliktiga verksamheten
upptas.

I likhet med vad som gäller för annan indirekt
beskattning bör spelskatten redovisas fortlöpande på grundval av deklarationer
för bestämda redovisningsperioder. Jag förordar att redovisningsperiod skall
för automat- och roulettspel utgöras av kommande kalenderkvartal och för
bingospel förflutet kalenderkvartal. Redovisning bör i princip ske separat för
varje speltillstånd. RSV bör dock ha möjlighet att i särskilda fall medge
gemensam redovisning för flera speltillstånd. Vidare förordas att i fråga om
automat- och roulettspel deklaration skall lämnas senast den 15 i månaden innan
redovisningsperiodens början och i fråga om bingospel senast den 15 i månaden
efter utgången av den redovisningsperiod deklarationen avser.

På redovisningsperioden belöpande spelskatt bör i
enlighet med vad som allmänt gäller i fråga om indirekt skatt erläggas
samtidigt med att deklaration lämnas. Förutsättningen för att bedriva automat-
eller roulettspel bör vara att skatten erlagts för den kommande redovisningsperioden.
Med hänsyn till att skattskyldighet enligt den förordade utformningen kommer
att i betydande omfattning åvila annan än den som har speltillstånd, nämligen
den s. k. utställaren, är det angeläget att det på något sätt kan klart
markeras att skatten erlagts. Även spelarna har intresse härav. Jag förordar
därför, att mot skattebetalningen skall lämnas särskilda skattekvitton, som på
den skattskyldiges initiativ skall anbringas på fullt synligt sätt som bevis
för att skattskyldigheten fullgjorts för viss spelautomat eller speltillstånd.
Utformningen av ett sådant kontrollsystem bör kunna anförtros RSV.

Inträder skattskyldighet i fråga om automat- eller
roulettspel under löpande kalenderkvartal, bör skatten för det kvartalet utgå
med belopp, som svarar mot så stor del av skatten för helt kalenderkvartal, som
belöper på den eller de kalendermånader, skatteplikten gäller. Återkallas
speltillstånd eller upphör av annan anledning skattepliktig spelverksamhet,
bör efter ansökan skatt återbetalas för tid då spelverksamhet ej bedrivits.
Skattskyldigheten bör härvid anses upphöra vid utgången av

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 57

den
kalendermånad spelverksamheten avbröts. Ansökan om återbetalning bör göras
inom viss kortare tid efter redovisningsperiodens utgång, förslagsvis inom 15
dagar därefter.

Vid utformningen av skatteförslaget har utredningen
låtit de s. k. punktskatterna tjäna som förebild. För flertalet av dessa
skatter gäller förordningen (1959: 92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning när det gäller uppbörd, redovisning, kontroll, ansvar m.
m. Utredningen har funnit det naturligt att också spelskatten inordnas under
denna förordnings bestämmelser. Vidare föreslås att skattebrottslagens
tillämpningsområde utsträcks till att omfatta också spelskatten. Jag finner
det naturligt att spelskatten inordnas i redan gällande regelsystem i enlighet
med utredningens förslag. Den nämnda förordningens bestämmelser om
förhandsbesked lämpar sig emellertid inte för spelskattens del. Jag förordar
därför att särskilda bestämmelser i fråga om förhandsbesked rörande
skattskyldighet till spelskatt tcis in i förordningen om skatt på spel.
Därjämte bör lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar göras
tillämplig på spelskatten. Hämtöver vill jag framhålla, att spelskatten
givetvis är att betrakta som sådan speciell för rörelsen utgående skatt som är
avdragsgill vid inkomsttaxeringen enligt 29 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:
370) (KL). Den förordade omläggningen av beskattningen av bingospelet bör inte
föranleda att vinst i sådant spel skall inkomstbeskattas. Detta blir inte
heller följden av här förordade lösningar. Vinst i bingospel blir alltjämt att
betrakta som vinst i svenskt lotteri och därmed enligt 19 § KL undantagen från
inkomstskatt.

Utredningens förslag innebär, som jag tidigare
nänmt, att det krävs särskilt tillstånd för att få bedriva skattepliktigt spel.
Anordnande av sådant spel i förvärvssyfte utan tillstånd skulle därmed anses
som olagligt. Utredningen har föreslagit att såväl anordnare som deltagare i
sådant spel bör dömas för olovligt spel till böter eller fängelse i högst ett
år. Vid grovt brott föreslås ett straffmaximum av två års fängelse. Utrustning
som använts för olovligt spel samt uppburna insatser och vinster föreslås böra
kunna förverkas.

Vissa anmärkningar har vid remissbehandlingen
riktats mot förslaget i dessa delar. Den i det föregående förordade lösningen
innebär, att reglerna om villkoren för anordnande av skattepliktigt spel tas in
i LF. Enligt min mening saknas anledning att vid sidan av nu gällande
ansvarsbestämmelser i LF införa särskilda straffbestämmelser för annat fall än
då skattepliktigt automat- eller roulettspel uppsåtligen eller av oaktsamhet
bedrivits utan att skatten erlagts. Bestämmelser härom bör tas in i
spelskatteförordningen. Sådant brott bör även föranleda förverkandepåföljd i
sanuna utsträckning som i det föregående förordats beträffande brott mot LF.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:128 5g

Utöver tidigare nämnda författningsändringar
föranleder omläggningen av beskattningen av bingospelet ändringar i
lotterivinst- och stämpelskatteförordningarna.

Med hänsyn till det förberedelsearbete hos både
myndigheter och enskilda som kommer att erfordras, förordar jag att
spelskatten införs fr. o. m. den 1 april 1973. I fråga om bingospel bör den nya
beskattningsformen ej äga tillämpning på spel som enligt meddelat tillstånd
eller gjord anmälan påbörjats men ej avslutats före den 1 april 1973.

HemstäUan

Under
åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen att antaga upprättade förslag till

1.
förordning om skatt på spel,

2.
lag om ändring i lotteriförordningen
(1939: 207),

3.
lag om ändring i
skattebrottslagen (1971: 69),

4.
lag om ändring i lagen
(1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,

5.
förordning om ändring i
förordningen (1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster,

6.
förordning om ändring i
stämpelskatteförordningen (1964: 308).

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instänmiande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS eoKTR. STOCKHOLM 1 972 720421

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

29 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (29)

29 kopplingar i 16 dokument.

  1. SOU 2017:30 En omreglerad spelmarknad i texten
  2. Bet. 2006/07:KrU8 Spel- och lotterifrågor om s. 50 i texten
  3. SOU 2006:11 Spel i en föränderlig värld, del 1 s. 208 om s. 27 i texten
  4. Prop. 1986/87:6 om förverkande m.m. om s. 51 i texten
  5. Prop. 1981/82:170 med försIag till lotterilag, m.m. s. 15 · s. 26 om s. 48 · s. 68 om s. 50 · s. 115 · och 1 till i texten

Visa alla 16