Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag angående åtgärder för ökad bostadsförbättringsverksamhet m.m.

1972 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:124, Kungl. Maj:ts proposition med förslag angående åtgärder för ökad bostadsförbättringsverksamhet m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Majrts proposition nr 124 år 1972 Prop. 1972:124

Nr 124

Kungl.
Maj:ts proposition med förslag angående åtgärder för ökad bostadsförbättringsverksamhet
m.m.; given Stockholms slott den 27 oktober 1972.

Kungl. Maj:t vUl härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden, föreslå riksdagen
alt bifalla de förslag om vUkas avlåtande tUl riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Enligt
Vårt nådiga beslul:

GUSTAF ADOLF

ERIC
HOLMQVIST

Propositionens
huvudsakliga innehåU

På grandval av förslag från saneringsulredningen
föreslås i propositionen all förbättringslån vilka innefattar viss kapital-
och räntesubvention skall få ulgå för upprustning av lägenheterna i omoderna
flerfamiljshus som ägs av kommun eller aUmännytligt bostadsförelag. Som
föratsättning för lån skaU gälla att huset berörs av stadsplan eller annan plan
som medför alt husels återstående användningslid är begränsad. Vidare föreslås
att den inkomstgräns som g'äller för förb'ätt-ringslån lill enskUd person höjs
och anpassas till ändrade skatteregler. Saneringsutredningens övriga förslag i
fråga om modernisering av bostäder avses bli behandlade i proposition tUl 1973
års riksdag.

I propositionen behandlas också frågan om statliga
lån till täckande av onormal hyresförlust på gmnd av att lägenheter inle har
kunnat hyras ut eUer upplåtas med bostadsrätt. Långivningen föreslås få karaktär
av en engångsinsals, avseende hyresförluster under åren 19711973. Som
huvudregel föreslås att lånen skall vara amorteringsfria under två år, varefter
de skall betalas tillbaka under en tid av 1020 år.

Slutiigen föreslås viss ökning av bostadslån som har
utgått tUl AB Stadsfastigheter.

1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 124

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:124

Utdrag av protokoUet över inrikesärenden, håUet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten I statsrådet på Stockholms slott den 27
oktober 1972.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för ulrikes
ärendena WICKMAN, statsråden ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST,
GEIJER, ODHNOFF, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON.

Chefen för inrikesdepartementet,
statsrådet Holmqvist, anmäler efler gemensam beredning med statsrådels övriga
ledamöter fråga om åtgärder för ökad bostadsförbättringsverksamhet m. m.

1 Inledning

Saneringsulredningen! tUlkaUades
med stöd av Kungl. Maj:ls beslut den 19 december 1968 med uppdrag att uireda
frågan om åtgärder för sanering av del äldre bostadsbeståndet.

Ulredningen avgav under hösten 1971
betänkandena (SOU 1971: 64 och 65) Sanering I och II med förslag till ålgärder för atl få lill stånd en
ökad bosladssanering.

Yttranden över
saneringsutredningens betänkanden har efler remiss avgetts av justitiekanslern,
Svea hovrätt efter hörande av Slockholms tingsrätt, hovrätten över Skåne och
Blekinge efler hörande av Malmö tingsrätt, kammarrätten, hyresnämndema för
Stockholms och Malmöhus län, socialstyrelsen, statens vägverk, statens
Irafiksäkerhetsverk, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket,
riksskatteverket, riksantikvarieämbetet, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
bostadsslyrelsen efter hörande av länsbostadsnämnder, statens råd för
byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, statens hyresråd,
statens planverk, lantmäteristyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms,
Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Gävleborgs och Västernorriands
län efler hörande av vissa kommuner, boendeutredningen,
byggkonkurrens-utredningen, bygglagutredningen, paritetslåneulredningen, 1965
års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65), fullmäktige i riksbanken, fullmäktige
i riksgäldskontoret. Svenska kommunförbundet, LO, TCO,

> Generaldirektören Bertil
Sännås, ordförande, riksdagsledamoten Alvar Andersson, direktören
ClaésBreitholtz, riksdagsledamoten Sven Ekström, kommunalrådet Erik
Johannesson, direktören Sten Källenius, riksdagsledamoten Bertil Petersson och
förbundsordföranden Erik Svensson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:124 3

SACO, SÄF, styrelsen för Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen,
Sveriges industriförbund. Svenska byggnadsinduslriförbundel. Svenska
byggnadsentreprenörföreningen (SBEF), Svenska byggnadsarbetareförbundet. Hyresgästernas
riksförbund, Sveriges fastighetsägareförbund. Hyresgästernas sparkasse- och
byggnadsföreningars riksförbund u. p. a. (HSB), Svenska riksbyggen, Sveriges
allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Näringslivets byggnadsdelegation,
Sveriges advokatsamfund. Svenska försäkringsbolags riksförbund, Folksam,
Samfundet för fastighetsvärdering. Svenska kommunal-lekniska föreningen,
Sveriges arkitekters riksförbund (SÄR), Sveriges väg- och vallenbyggares
riksförbund (SVR), Föreningen Sveriges stadsarkitekter. Föreningen Sveriges
kommunala förvaltnings-jurister, Riksförbundet för allmän hälsovård, Sveriges
socionomförbund, Sveriges lanlmälareförening. Vidare har yttranden inkommit
från Svenska elverksföreningen, Sveriges museimannaförbund, Kungsholms byalags
saneringsgrupp samt en forskargmpp vid Chalmers tekniska högskola.

SÄF, Svenska bankföreningen,
Sveriges industriförbund. Svenska byggnadsinduslriförbundel, Sveriges
fastighetsägareförbund och Svenska försäkruigsbolags riksförbund har i sina
yttranden hänvisat till yttrandet från Näringslivels byggnadsdelegalion.

Bostadsslyrelsen har i sin
anslagsframställning för budgetåret 1973/74 samt i skrivelse den 24 augusli
1972 föreslagit vissa ändringar av villkoren för förbätlringslån. I
anslagsframställningen redovisas vissa undersökningar rörande oulhyrda
lägenheter i statligt belånade flerfamUjshus.

SABO har i skrivelse den 14
september 1972 hemställt om åtgärder med anledning av det hyresbortfaU som
uppslår på grund av alt lägenheter inte kan hyras ut.

I skrivelse den 7 september 1972
har styrelsen för ÄB Stadsfastigheter hemstäUt alt den övre lånegränsen för
bostadslån tUl bolaget höjs från nuvarande 90 till 95 % av pantvärdet. Yttrande
över skrivelsen har avgetts av bostadsstyrelsen.

I det följande behandlar jag
saneringsutredningens förslag i vad de avser utvidgning av tillämpningsområdet
för förbätlringslån. Övriga förslag av saneringsulredningen avser jag att
anmäla i senare sammanhang. Vidare tar jag här upp bosladsstyrelsens
framställning om ändring av villkoren för förbätlringslån, frågan om statiigt
stöd för hyresförluster och den av AB Stadsfastigheter gjorda framställningen.

It Riksdagen 1972. 1 saml Nr 124

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:124 4

2 Åtgärder för ökad förbättrings- ocb
ombyggnadsverksamhet 2.1 Gällande bestämmelser

Bestämmelserna om bostadslån till
ombyggnad och förbättring finns i bosladslånekungörelsen (1967: 552, ändrad
senasi 1972: 303).

Bostadslån till ombyggnad av
flerfamiljshus som fyller ett varaktigl behov ulgår om bostadslägenheternas
storlek, utrustning och utformning uppfyller skäliga krav på god
bostadsstandard saml om huset och anordningarna i dess närhet gör
bostadsmiljön tillfredsställande. Ytterligare förutsättningar för lån är atl
ombyggnadskostnaden är skälig med hänsyn till husets återstående
användningstid och all ombyggnaden inle är av endast ringa omfaitning. Lånet
kan ha formen av nominelll lån med en amorteringstid av högsl 30 år och
amortering halvårsvis med lika stora belopp. Om del behövs med hänsyn tUl
storleken av de årliga kostnaderna kan i stället paritetslåneformen tillämpas.

Bostadslån till förbättring av
flerfamiljshus som inle fyller elt varaktigl behov (uppruslningslån) kan ulgå
för begränsad modernisering, om planerad framtida sanering inle försenas eller
försvåras. Arbetena skall anpassas lill husels återstående användningslid.
Lånet ulgår i form av annuUelslån med en amorteringstid av högst 20 år.

Räntan på bostadslån skall motsvara
statens koslnader för dess egen upplåning med visst tillägg för
administrationskostnader. Den är f. n. 7,25 %.

Bestämmelserna om förbättringslån
finns i kungörelsen om förbätlringslån (1962: 538, ändrad senasi 1972: 243).

Förbätlringslån för förbättring av
en- eller tvåfamiljshus kan ulgå huvudsakligen till personer som har fyllt 60
år, förtidspensionärer och handikappade. En förutsättning är atl sökandens
(makarnas) beskattningsbara inkomst inle överstiger 7 000 kr. Vidare kan
förhättringslån beviljas kommun eller aUmännytligt företag för förbättring av
sådan lägenhet i flerfamiljshus som bebos av person som har fyllt 60 år eller
är förtidspensionär.

Lån lill kommun eller allmännyttigt
förelag utgår med belopp som motsvarar den godkända förbättringskostnaden och
lån lill annan med högst 90 % av denna kostnad. Lånet kan antingen i sin helhet
vara räntefritt och slående eller beslå av en räntebärande amorleringsdel och
en räntefri stående del. Det ränte- och amorteringsfria lånebeloppet ulgör
högsl 12 000 kr. per lägenhet. Del avskrivs i regel i sin helhet efler 10 år.
Amorteringstiden för den räntebärande lånedelen är normalt 1015 år men den kan
utsträckas tUl högsl 25 år. Räntan på denna lånedel är 4 %. Förbättringslånet
innehåller sålunda både en kapitalsubvenlion och en räntesubvention.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:124 5

2.2
Saneringsutredningens förslag rörande förbättringslån

Saneringsulredningen erinrar om all kommun måsle
förvärva fastighet som skall rivas på gmnd av cityreglering, större
trafikanläggning, galu-vidgning eller liknande anledning. De planer som anger
att rivning skall ske kan vara av kommunen antagna men ej fastställda
principplaner (områdesplaner), arbetsplaner för allmänna vägar eller
fastställda general- eller stadsplaner. De fasligheler som kommunen erbjuds
all köpa är ofta de sämsta och mest nedslitna inom området. I sådana fastigheter
förekommer olika grader av sociala missförhållanden. Upprustning av denna typ
av hus är ofta olönsam, särskilt om åigärderna måsle avskrivas på kort tid.
Bristande lönsamhet kan innefiära all kommun visar tveksamhet och fördröjer elt
evenluelll förvärv i syfte atl överta riv-ningsfastighelen först vid elt senare
tillfälle närmare rivningslidpunklen.

Från
bosladsförsörjningssynpunkt är det angeläget att upprustningsåtgärder vidtas i
dessa fall. Förbältringslånen synes med sin subventionsdel vara lämpade för
finansiering av upprustningar av denna typ av fasligheler. För all undvika elt
utpräglat kategoriboende och underlätta ell kvarboende samt för alt stimulera
kommun alt rusta upp hus som skall rivas inom överskådlig lid föreslår
saneringsulredningen all förbättringslån skall kunna lämnas till kommun eller
allmännyttigt företag för förbättring av flerfamiljshus som har förvärvats med
anledning av atl totalsanering enligt en av kommunfullmäktige godkänd
lids-plan skall genomföras inom 15 år. I dessa fall skall förbätlringslån kunna
utgå för samlliga lägenheter i huset.

Ulredningen erinrar om alt uppraslning av
flerfamiljshus som inle har varaktig användning kan finansieras med statligt
bostadslån, s. k. upp-mstningslån. Sådant lån kan utgå lill alla
ägarekalegorier och innehåller inte någon subvention.

Mol saneringsutredningens förslag atl vidga
tUlämpningsområdet för förbätlringslån har tre ledamöter i ulredningen
reserverat sig.

Ledamoten Andersson anser del påkallat att
temporärt förbättra nedgångna bostäder, som på längre sikl kommer all saneras,
men han menar all del bör ske i form av lån som lämnas på lika villkor till
låntagare inom skilda kategorier. Först då kan man motse snabba resultat i
fråga om bättre bosläder ål de många som bor mycket dåligt. Ell villkor för
sådana lån lill enskilda fastighetsägare är att det allmänna genom inteckningar
får fullgod säkerhet för att de förbättrade fastigheterna på längre sikl skall
kunna disponeras som saneringsplanerna förutsätter. Vidare anser reservanten
atl del kan behövas subventioner, eftersom många inle kan betala de hyror som
erfordras efter upprustningen. Delta slöd bör emeUertid ges lill de boende och
inte lill fastighetsägaren.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:124 6

Ledamöterna Breithollz och
Källenius anser att gränsen mellan förbättringslånet och uppmstningslånel
flyter. Risk finns atl förbättringslånen därför att de är "bUligare"
kommer atl sökas även där upprustningslån är motiverade. För att sådana
situationer inle skall uppslå förordar reservanterna att nuvarande
användningsområde för förbätlringslån behålls. Om utredningens förslag
genomförs, skuUe konkurrensen inellan olika fastighetsägare snedvridas och
statsbudgeten belastas exlra.

2.3 Remissyttranden över saneringsutredningens förslag

Utredningens förslag om vidgning av
tillämpningsoinrådel för förbätlringslån förordas av de flesta
remissinstanserna. TUl dessa hör bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnderna i
Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kalmar, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs-
och Bohus, Örebro, Västmanlands och Norrbottens län, länsstyrelserna i
Malmöhus, Göteborgs- och Bohus samt Örebro län, boendeutredningen, fullmäktige
i riksbanken. Svettska kommunförbundet, Stockholms, Malmö, Uddevalla och Örebro
kommuner, SABO och SAR.

Bostadsstyrelsen anser atl elt
fastighetsbestånd med något lägre hyra till följd av subventionsinslagen bör
underlätta för kommunerna alt göra erforderliga omflyttningar inför förestående
saneringsåtgärder. Om det råder ovisshet om en faslighets bestånd, bör det
vidare vara möjligt för kommun eller det aUmännyttiga företagel att i awaktan
på klarhet härom avhjälpa de svåraste bristerna med stöd av förbätlringslån.
Riskerna för kategorisering måste dock ständigt uppmärksammas och
belalningssvaga grupper får enligt bosladsstyrelsen inte flyttas framför aUt
inle i flera etapper till bostäder som inom kort tid kan komma att rivas.

Enligt Svenska kommunförbundet är
det från social och allmän bostadsförsörjningssynpunkt angeläget att kommun
eller allmännyttigt bostadsförelag kan beviljas förbättringslån enligt
utredningens förslag. De hus det här är fråga om är enligt förbundet ofta hårt
nedslitna och inte sällan bebodda av personer med sociala problem. Särskilt
förmånliga lån behövs därför för alt uppruslning skall kunna komma till stånd.
Med hänsyn liU den korta tid som återstår tUl rivningen kommer vanliga
uppruslningslån att medföra så höga bostadskostnader, alt tidigare hyresgäster
ofta inte har möjlighet att bo kvar.

Länsbostadsnämnden i Södermanlands
län betonar atl förbätlringslånet i den föreslagna utvidgade formen inte skall
få användas i andra fall än när huset ingår i tidsbestämda saneringsplaner
vilkas genomförande är säkerställt. Enligt länsbostadsnämnden i Kalmar län behövs
det en föreskrift om att lånet skall återbetalas, om huset rivs under lånels
löptid.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:124 7

En del remissinstanser vitsordar atl särskilda lån
behövs för begränsad modernisering av fastigheter med kort återstående
livslängd men invänder atl förbättringslån bör kunna utgå till alla
byggherrekalegorier. Till dessa remissinstanser hör länsbostadsnämnden i
Uppsala län, SACO, SBEF, Näringslivets byggnadsdelegation med instämmande av
SAF, Svenska byggnadsindustriförbundet, Sveriges fastighetsägareförbund.
Svenska försäkringsbolags riksförbund och Sveriges industriförbund saml
Föreningen Sveriges stadsarkitekter.

Enligt Näringslivets byggnadsdelegation innebär
förslaget en favori-sering av kommunala förelag som ökar snedvridningen av
konkurrensförhållandena på bostadsmarknaden. Dessulom skulle en sådan förskjutning
mellan låneformerna öka anspråken på den statliga bostadsfinansieringen.
Delegalionen instämmer i utredningens uppfattning om behovet av särskilda lån
för förbättring av hus med förhållandevis kort återstående livslängd men kan
inle tillstyrka åtskillnaden mellan olika för-valtarkalegorier. Huvuddelen av
det äldre faslighelsbeslåndel innehas enligt delegationen av enskilda ägare och
en mycket stor del av det saneringsmogna beståndet beslår av mindre
fasligheler, där ägarens ekonomiska resurser kan antas vara begränsade. Dessa
fastighetsägare kan också i betydande omfatlning få svårigheter med tUlstånd
för rivning och nybyggnad på grand av stadsplanehinder, byggnadsförbud eller genom
alt de mte infogas i del kommunala saneringsprogrammet. Delegalionen anser
därför alt starka skäl talar för atl även enskilda faslig-helsägare blir
berättigade till att få statliga förbättringslån.

2.4
Bostadsstyrelsens framställningar

Inkomstgrånsen för beviljande av förbätlringslån
utgör sedan den 1 juli 1969 7 000 kr. beskattningsbar inkomst. Med hänsyn lill
inkomst-och levnadskoslnadsulvecklingen från denna tidpunkt anser bostadsstyrelsen
atl detta belopp nu bor omprövas. Från juli 1969 t. o. m. juni 1972 har
konsumentprisindex stigit från 221 till 268. Under tiden till den 1 juli 1973
kan uidex beräknas sliga ytteriigare med uppskattningsvis 5 % eller tolalt med
ca 27 %. Genom de nya skatteregler som gäUer fr. o. m. inkomståret 1971 har
begreppet beskattningsbar inkomst fått en annan innebörd än tidigare. En
omprövning av inkomst-strecket behöver göras även av den anledningen.

En jämförelse mellan inkomstema för olika
kategorier av pensionärer inkomståren 1968 och 1972 visar enligt styrelsen att
inkomslslrec-ken måste differentieras, om man eftersträvar atl hålla den andel
av pensionärerna som kan få förbätlringslån oförändrad med hänsyn lill
inkomslulvecklingen och tUl de nya skattereglerna. För olika hushållstyper
blir beloppen i beskattningsbar inkomst väsentiigt olika.

Om
man i likhet med vad som har beslutats vid innevarande års

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:124 8

riksdag beträffande bostadstilläggen för barnfamiljer
övergår till en in-komslgräns uttryckt i taxerad inkomst, skulle enligt
styrelsens mening differentieringen kunna begränsas. För ensamstående pensionär
skulle gränsen enligt gjorda beräkningar kunna sättas till 15 000 kr. taxerad
inkomst och för makar till 21 000 kr.

Administrativa skäl talar dock
enligt styrelsens mening för en enda inkomslgräns. Inom denna gräns finns
möjUgheter all anpassa stödets omfattning i förhållande lill behov och inkomst.
För alt inte möjligheterna för gifta pensionärer att få lån skall alltför
mycket begränsas föreslår bostadsslyrelsen atl inkomstgrånsen fastställs till
20 000 kr. taxerad inkomst.

Bostadsstyrelsen föreslår vidare
atl maximibeloppet för räntefria förbätlringslån, som f. n. utgör 12 000 kr. i
normalfallet och 14 000 kr. för samer i de fyra nordligaste länen, höjs till 15
000 resp. 17 000 kr. Som skäl för höjningen anger styrelsen atl
byggnadskostnaderna har stigit med 15 % sedan april 1970, då maximibeloppet
fastställdes, och all de beräknas stiga med ytterligare 5 % under tiden lill
den 1 juli 1973.

Bosladsstyrelsen föreslår dessutom
ökade möjligheter atl bevilja förbätlringslån när arbetena har påbörjats innan
lånebeslul meddelats. F. n. gäller all lån i sådant fall kan beviljas endasl om
synnerliga skäl föreligger. Alt upprätthålla samma stränga påbörjanderegel vid
förbättringsåtgärder som vid nybyggnad eller mera omfattande ombyggnad är enligt
styrelsens mening inle motiverat. Härtill kommer att förbättrings-lånesökandena
i allmänhet tillhör sådana kategorier av sökande beträffande vilka del inte är
rimligt att ställa samma anspråk på kännedom om gällande bestämmelser som
beträffande den som söker t. ex. lån till nybyggnad. I den praktiska
tillämpningen förekommer fall där det hade varit önskvärt all kunna bevilja lån
trots alt arbetena har varU helt eller nästan hell genomförda. Styrelsen
hemställer all möjlighet öppnas alt ge förbätlringslån även i här avsedda fall.

De föreslagna höjningarna av
inkomstgräns och maximibelopp beräknas medföra ell ökat medelsbehov av 15
milj. kr. för helt år.

3 Statliga lån för hyresförluster m. m.

Bostadsstyrelsen har redovisat
vissa undersökningar beträffande förekomsten av outhyrda lägenheter.
Redovisningen omfattar statligt belånade flerfamiljshus som har färdigställts
under åren 19671971. Av redovisningen framgår alt 8 200 lägenheter eller 2,5 %
av samlliga lägenheter i dessa hus inle var uthyrda den 1 mars 1972. Vidare
framgår atl uthyrningssvårigheterna har ökat starkt under år 1971 och att de
berör inle endast den nyaste produktionen utan även ledigblivna lägenheter i
någol äldre hus.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:124 9

SABO hemställer alt ålgärder övervägs med anledning
av det hyresbortfaU som uppstår på grund av outhyrda lägenheter. SABO framhåller
atl de allmännyttiga förelagen på ett begränsat antal orter har fått en,
jämfört med lidigare år, stor andel outhyrda lägenheter. De senasle årens
konjunkturväxlingar, strukturförändringar inom näringslivet och en förändrad
invandringssilualion är förhållanden som har bidragit lill denna ulveckling.
Problemet med outhyrda lägenheter bör enligt SABO:s bedömning försvinna inom
loppet av elt antal år. För de företag som har drabbats är dock problemen stora
eller kan väntas bli det inom kort. Om inle förelagens verksamhet skall
äventyras och vunna resultat spolieras, anser SABO att möjligheter måste skapas
för förelagen alt övervinna de aktuella svårigheterna. Del som behövs för ett
antal företag är någon form av likvidilelstillskolt. SABO har i sin skrivelse
fäst uppmärksamheten på olika lösningar som möjliggör erforderliga
likviditelstillskolt ulan att dock förorda någon särskild lösning.

4
Storleken av bostadslån till AB Stadsfastigheter

4.1
Nuvarande förhåUanden

Bostadslånets storlek bestäms så alt det ulgör en
andel av ell i särskild ordning fastställt låneunderlag. Andelen är 30 % för
kommun eller allmännyttigt förelag, 28 % för bostadsrättsförening med kommunal
insyn, 20 % i fråga om småhus som skall bebos av låntagaren och 15 % i övriga
fall. I sistnämnda fall får dock lån under vissa förutsättningar utgå med 20 %
av låneunderlaget. De inteckningar som lämnas som säkerhet för bostadslånet
skall ligga inom 100, 98, 90 resp. 85 % av pantvärdel för resp. lånlagarkategori.
Säkerhetens övre gräns i förhållande till pantvärdet benämns den övre
lånegränsen.

4.2
AB Stadsfastigheters framställning

AB Stadsfastigheter hemsläller att den övre
lånegränsen för bolagels samtliga fastigheter höjs från nuvarande 90 till 95 %
och alt bostadslånels storlek höjs från 20 tUl 25 % av låneunderlaget. I
bolagets skrivelse i ämnet anförs bl. a. följande.

ÄB Stadsfastigheter bildades år 1965 med uppgift
atl utan enskilt vinstsyfte äga och förvalla hyresfastigheter över hela landet.
Bakom bolaget står ett antal större industriföretag jämte byggnadsindustrins
bransch- och arbetsgivarorganisationer. Bolagets målsättning är atl i samarbete
med kommuner och industriföretag söka bidra till lösningen av bostadsproblemen
på skilda orter i landet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:124 10

Bolagsordningen fömtsätter en långsiktig, icke
spekulativ förvaltning. Av bolagsordningen framgår att eventuell vinstutdelning
är begränsad enligt samma principer som gäUer för kommunala (aUmännyttiga) bostadsföretag.
Svenska kommunförbundet utser en revisor och en revisorssuppleant i bolaget
ulöver av bolagsstämman utsedda revisorer och suppleanter.

På grund av bolagels konstmktion, bolagsordningens
utformning, revisionens sammansättning etc. har AB Stadsfastigheter tidigare
hos Kungl. Maj:t anhållit att den övre lånegränsen för bostadslån och storleken
av bostadslånet höjs till 90 % av pantvärdet resp. 20 % av låneunderiaget.
Kungl. Maj:t har efler prövning i varje särskilt fall bifallit framställningarna.

AB Stadsfastigheter förvaltar f. n. 4 873
lägenheter på skilda orter i landet. Den totala produktionskostnaden uppgår tUl
ca 376 milj. kr. med elt pantvärde på ca 362 mUj. kr. SkUlnaden meUan
produktionskostnaden och det statliga bostadslånels övre gräns uppgår till ca
48 milj. kr. Eftersom bolaget inte har några egna medel för den "egna
insatsen" har hela beloppet lånals upp i bank mot säkerhet av inteckningar
och garantiförbindelser från aktieägarna.

Lägenheterna hyrs ut i öppna marknaden. På de orter
där kommunal bostadsförmedling finns sker uthyrningen i samarbete med denna
förmedling. Bolaget har avtalat om en förhandlingsordning med Hyresgästernas
riksförbund och de lokala hyresgästföreningarna och alla hyresjusleringar sker
genom förhandlingar i enlighel med förhandlingsordningen.

Mot bakgrund av den särställning AB
Stadsfastigheter intar bland den enskilda bostadsföretagen anser bolaget atl
lånegränsen för bolagets fastigheter bör höjas lill 95 % med tillämpning på
samlliga till bolaget utiämnade statliga lån. I framställningen erinras om atl
enligt den tidigare gäUande lånekungörelsen (1957 års terliärlånekungörelse) en
övre lånegräns om 95 % tillämpades för bostadsföretag som hade till syfte alt
bereda bostäder ål anställda vid visst industriföretag under fömtsättiung alt
bostadsförelaget arbetade ulan enskilt vinstsyfte.

I
framstäUningen anges dessutom att en höjning av den övre lånegränsen skulle, i
varje fall under de närmaste åren, lösa de speciella svårigheter som bolaget har
drabbats av genom paritetslånesystemet. När bolaget startade sin verksamhet var
det statliga bostadslånesystemet så utformat att en maximerad ränta
garanterades på boltenlånen. Denna ränta var lika för samlliga
förvaltningsformer. Genom paritetslånets införande ändrades fömtsättningama för
bolagets verksamhel radikalt. Huvudparten av bolagels fastigheter blev
inflytlningsfärdiga under åren 19691970. Bolaget har därför tvingats belasta
dessa fastigheter med bottenlån lUl en annuiiel på 7,55 %. BasannuUelen, 5,1 %,
ger

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:124 11

inte
utrymme för att täcka hela kostnaden för dessa bottenlån och än nundre
kostnadema för de topplån som svarar mol den egna insatsen i motsvarande
företag.

När konsekvenserna för AB Stadsfastigheters
verksamhet av paritetslånesystemet blev uppenbara, upphörde bolaget med att
förvärva nya fastigheter.

En höjning av lånegränsen till 95 % skulle medföra
en likvidilets-förslärknuig och resultatförbällring för bolaget och göra del möjligl
för bolaget alt fortsätta den förvaltande verksamheten.

4.3
Remissyttrande över AB Stadsfastigheters framstäUning

Bostadsstyrelsen avstyrker bifall till
framställningen. Det måsle enligt styrelsens mening inge betänkligheter all i
awaktan på resultatet av den allmänna prövning av paritetslånesystemet som
bostadsfinansieringsul-redningen skall göra särbehandla AB Stadsfastigheters
problem.

5
Departementschefen

5.1
Åtgärder för ökad upprustning och förbättring av bostäder

Bostadsbyggnadsslalisliken visar all antalet
påbörjade lägenheter under tiden januariaugusti 1972 var 53 400 mot 57 800
under samma tid förra året. Preliminära uppgifter för september månad visar
ytterligare minskning. Del totala påbörjandet under innevarande år kan antas komma
atl bli inte obetydligt mindre än under år 1971, då det uppgick lill drygl 104
000 lägenheter. Det är angelägel all ålgärder snabbt vidtas för att möta den
minskning av antalet arbetstUlfäUen för byggarbetskrafen som är en följd av
nedgången i bostadsbyggandet. I detla läge är det naturligt att rikta
uppmärksamheten på det äldre bostadsbeståndet, som i slor utsträckning behöver
moderniseras eller i övrigt rastas upp. Förslag till ett program för att
angripa dessa frågor lades fram av saneringsutredningen förra året. Jag är
ännu inte beredd att anmäla utredningens samtliga förslag, men jag förordar atl
en del av förslagen prövas redan nu, varigenom viss saneringsverksamhet kem
beräknas komma i gång redan under kommande vinter. Arbeten av det här slaget
lämpar sig i regel väl för äldre arbetskraft, varför åtgärderna fyller det
dubbla syftet att både förbättra bosläder och den yttre boendemiljön samt
främja sysselsättningen främst för den äldre byggarbetskraften.

Låt mig först erinra om att Kungl. Majt nyligen har
föreskrivit att statsbidraget vid bl. a. vissa ombyggnads- och
uppmstningsarbeten på fasligheter i äldre bostadsområden får utgå med belopp
som motsva-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:124 12

rar
40 % av redovisade och av arbetsmarknadsstyrelsen godkända lönekostnader när
arbetet utförs som enskilt beredskapsarbete under tiden fram t. o. m. den 30
juni 1973. Som allmän riktpunkt gäller att tUl arbetena skall anvisas
företrädesvis lokalt bundna byggnadsarbetare över 55 år.

Saneringsutredningens förslag all vidga
tillämpningsområdet för förbätlringslån bör enligt min mening prövas i della
sammanhang.

Förbätlringslån kan f. n. ulgå till kommun eller
allmännyttigt bostadsföretag för förbättring av de lägenheter i flerfamiljshus
vilka bebos av personer som har fyllt 60 år eller är förtidspensionärer. Lånet
är räntefritt och slående intill etl belopp av 12 000 kr. per lägenhet. Sådant
lånebelopp avskrivs normalt efler lio år. Återstoden av lånet skall amorteras
och löper med ränta efler 4 %.

Saneringsutredningens förslag innebär att
förbätlringslån till kommun eller allmännyttigt förelag skall kunna utgå för
samlliga lägenheter i flerfamiljshus som berörs av stadsplan eller annan plan
som medför att husets återstående användningslid är begränsad. Som skäl för
förslaget åberopar utredningen atl kommun i regel är skyldig alt inlösa sådana
fastigheter och alt de fasligheler belräffande vilka inlösen påkallas ofta är
de sämsta och mest nedslitna, där del förekommer olika grader av sociala
missförhållanden. Jag delar utredningens uppfattning alt det från
bosladsförsörjningssynpunkt är angelägel alt nedslitna fastigheter som
fortfarande kan användas under en övergångslid snabbt rustas upp. Ett hinder
härför ulgör emellertid ofta svårigheten atl inrymma de årliga
kapitalkostnaderna för upprustningen inom en skälig hyra, när lånet skall
amorteras på kort lid. Med hänsyn härtill anser jag i likhet med ulredningen
och flertalet remissinstanser all förbätlringslånet med sin subvention är en lämplig
stödform. Jag förordar därför den utvidgning av tillämpningsområdet för
förbättringslån som ulredningen har föreslagit.

Vid remissbehandlingen av saneringsutredningens
förslag har några remissinstanser, huvudsakligen företrädare för del enskilda
näringslivet, yrkat all förbätlringslån skall kunna utgå till alla
byggherrekalegorier. En utvidgning av långivningen till enskUda fastighetsägare
medför emellertid vissa problem, bl. a. i fråga om möjligheterna all hindra
all kommun vid framlida inlösen får betala för den höjning av fastighetens
värde som har åstadkommils med den slalliga subventionen i form av
förbättringslån och som kvarstår vid inlösenlidpunklen. En undersökning i
fråga om detta och andra problem som en sådan utvidgning för med sig pågår inom
inrikesdepartementet. Jag räknar med atl kunna återkomma i frågan vid anmälan i
proposition lill 1973 års riksdag av saneringsutredningens övriga förslag.

Jag
vill i detla sammanhang fästa uppmärksamheten på att medgi-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:124 13

vandel alt som enskilt beredskapsarbete ulföra vissa
ombyggnads- och uppmstningsarbeten är tidsbegränsat och syftar lill atl skapa
sysselsättningstillfällen under kommande vinter. Det kan enligt min mening
finnas anledning att överväga att även därefter ge stimulans i någon form för
alt få i gång saneringsverksamhelen. Överväganden härom kan få belydelse även
för bedömningen av frågan om förbältringslånens lån-lagarkrels.

En förutsättning för beviljande av
lån bör i allmänhet vara all samlliga lägenheter i huset rustas upp. I likhel
med saneringsulredningen förordar jag vidare atl förbätlringslån skall utgå
endasl belräffande fastighet inom planområde för vilkel del finns en bestämd
tidsplan för genomförandet av t. ex. irafikledsanläggningar och genomgripande
stadsombyggnader. Jag förutsätter all huset enligt sådan plan är avselt atl
rivas inom en tidsrymd av 1520 år. Man får emellertid räkna med atl tidsplanerna
för genomförandel kan komma atl revideras på grund av ändrade förhållanden
eller brist på resurser. Detla bör enligt min mening föranleda särskUda
amorterings- och avskrivningsregler för förbättringslån till upprustning av
flerfamiljshus enligt vad jag här har föreslagit.

Återbelalningstiden för
amorteringsdelen, som skall anpassas till husels återstående användningstid,
bör inte få översliga 15 år. Om huset rivs före amorteringstidens utgång
påverkas enligt gällande bestämmelser inte amorteringsdelen. Den räntefria
lånedelen bör då avskrivas.

Om huset slår kvar efter
amorteringstidens utgång bör den räntefria lånedelen förräntas och amorteras.
Räntan bör vara densamma som bosladslåneränlan och amorteringstiden beslämmas
till 10 år. Om huset rivs under den liden bör återstående lånebelopp avskrivas.

I fräga om förbättringslån för
pensionärslägenheter i flerfamiljshus bör nuvarande regler behållas med den
jämkningen alt lån bör få ulgå även för lägenhet som skall bebos av annan
person än pensionär, om han tillhör någon av de grupper som kan få
förbätlringslån för en- eller tvåfamiljshus. Härigenom kan lån utgå för
insprängda lägenheter för handikappade.

Jag övergår nu tUl
bosladsstyrelsens förslag till ändringar av reglerna om förbätlringslån.

Inkomstgrånsen för beviljande av
förbättringslån är f. n. 7 000 kr. beskattningsbar inkomst. I likhet med
bostadsstyrelsen anser jag atl gränsen bör höjas med hänsyn till inkomst- och
levnadskostnadsutvecklingen och att den bör anpassas till ändringarna i skattereglerna
genom all uttryckas i laxerad i stället för beskattningsbar inkomst.

Bostadsstyrelsen har föreslagit att
inkomstgrånsen fastställs till 20 000 kr. taxerad inkomst för såväl makar som
ensamstående. En omräkning av nuvarande inkomslgräns till en gräns i taxerad
inkomst enligt

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:124 14

de
nya skattereglerna medför emellertid så stor skiUnad mellan makar och
ensamslående alt det enligt min mening är motiverat alt inkomstgränsen
differentieras. Jag förordar alt inkomstgrånsen, uttryckt i taxerad inkomst,
bestäms till 15 000 kr. för ensamstående och 20 000 kr. för makar.

Bostadsstyrelsens förslag om höjning av
maximibeloppet för räntefria förbällruigslån kan jag inte ansluta mig till. Jag
vUl erinra om atl maximibeloppet höjdes från 10 000 liU 12 000 kr. så sent som
den 1 juli 1970.

I fråga om fömtsättningama för beviljande av lån
till påbörjade för-bältringsförelag delar jag bostadsstyrelsens uppfattning att
det inle är motiverat atl upprällhålla samma stränga påbörjanderegel vid förbättringsåtgärder
som vid nybyggnad. Som huvudregel bör fortfarande gälla alt förbätlringslån
bevUjas endasl om byggnadsförelaget inte har påbörjats när beslul meddelas. Som
styrelsen har föreslagit bör emellertid möjligheter finnas all göra undanlag i
slörre omfaitning än f. n. Är byggnadsföretaget färdigställt när låneansökan
ges in, bör lån dock bevUjas endast när alldeles särskilda skäl föreligger.

De av mig förordade ändrade grunderna för förbätlringslån
bör träda i kraft snarast efler riksdagens beslut.

Den för år 1973 preliminärt fastställda ramen för
bevUjande av räntefria förbätlringslån ulgör 100 milj. kr. Förslagen om
ändring av grundema för förbättringslån beräknas belasta ramen med 20 milj.
kr. per år. Till frågan om vidgning av ramen avser jag att återkomma i samband
med behandlingen av medelsbehovet för förbättringslåneverksamheten för
budgetåret 1973/74.

5.2
Lån för att täcka vissa hyresförluster

Bostadsslyrelsen har redovisal antalet outhyrda
lägenheter i statligt belånade flerfamiljshus, färdigställda åren 19671971.
Enligt redovisningen var antalet oulhyrda lägenheter i dessa hus den 1 mars
1972 ca 8 200. HärtUl kommer oulhyrda lägenheter i årets produktion saml i
mindre ulslräclming i hus som har tUlkommit före år 1967. I bostadsstyrelsens
redovisning ingår inle heller oulhyrda rum i student-bostadshus och
ungdomsholell. Del sammanlagda antalet outhyrda lägenheter i den statligt
belånade flerfamiljshusproduklionen torde med hänsyn härtUl f. n. uppgå tUl 13
00014 000 lägenheter. Vissa uppgifter tyder på atl antalet kan vara ännu
slörre men statistiskt underlag härför föreligger inte f. n.

De oulhyrda lägenheterna är koncentrerade till
vissa orter. Det största antalet finns enligt bostadsslyrelsens redovisning i
Göleborg. I flera andra kommuner finns enligt samma redovisning ell inle
obetydligt antal outhyrda lägenheter. Alla byggherrekalegorier är berörda. De
all-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:124 15

männyttiga
företagens dominans i produktionen återspeglas i antalet outhyrda lägenheter,
som för dessa företag uppgår lUl drygt 5 000 i bostadsslyrelsens redovisning.

De lomma lägenheterna utgör i en del fall en svår
belaslning för bostadsföretagen och de boende. Inle minsl gäller della
bostadsrättsföreningar, som inte har möjlighet alt utjämna kostnaderna för de
tomma lägenhelema mellan olika årgångar av produktionen eller atl ta i anspråk
fonderade medel avsedda för reparationer och underhåll. Men även för större
förvaltare av hyresbostäder och deras hyresgäster uppkommer svårigheter, om
andelen tomma lägenheter är belydande. Hyresförlusterna innebär då risker för
en snabb höjning av boendekostnaderna eller eftersatt underhåll eUer en
kombination av sådana åtgärder. Om hyrorna inte på kort sikt kan höjas i
tUlräcklig omfattning, kan detta äventyra den fortsalla verksamheten.

Ansvaret för bostadsförsörjningen åvilar kommunema.
Det är alltså kommunen som ansvarar för alt bostadsbyggandet i kommunen anpassas
till behovet av och efterfrågan på bostäder. Jag vill också understryka det
ansvar som varje bostadsföretag har i detla avseende och för det ekonomiska
utfallet av sui verksanihet.

Trots detla lalar skäl för alt staten i den nu
aktuella situationen lämnar sin medverkan tUl all lösa de akuta problemen. Vi
har under hela efterkrigstiden haft en klart otUlfredsstäUd efterfrågan på
bosläder, vUket har tagit sig uttryck bl. a. i det av statsmaktema uppställda
målet att bygga en mUjon lägenheter under tioårsperioden 19651974. Situationen
på bostadsmarknaden synes nu ha ändrats, delvis som en följd av utvecklingen på
arbetsmarknaden. Samtidigt är det av olika skäl inte möjligt alt omedelbart
anpassa bostadsbyggandet tUl den ändrade situationen.

Med hänsyn tUl dessa omständigheter förordar jag
att staten vidtar stödåtgärder för att motverka de konsekvenser av
hyresförlusterna som jag nyss har berört. Utgångspunkten bör därvid vara att
stödåtgärdema får formen av en tidsbegränsad engångsinsals, avsedd att överbrygga
svårigheter som i framliden måste mötas med åtgärder på det lokala planet.

Jag
förordar atl siödet får formen av särskilda statiiga lån.

Lån bör ulgå till den, som äger statiigt belånat
bostadshus, och avse utebliven Uitäkt som hänför sig tUl outhyrda lägenheter
under åren 19711973. Under denna tid bör det finnas möjlighet tiU åtgärder av
kommuner och bostadsföretag i syfte alt anpassa bostadsbyggandet tUl den lokala
situationen på bostadsmarknaden.

Hyresförlust på gmnd av utebliven betalning för
uthyrd lägenhet bör inte grunda rätt tUl lån. Kommersiella lokaler bör inte
omfattas av långivnUigen. Med oulhyrd lägenhet bör jämställas
bostadsrältslägenhet som inte har kunnat upplåtas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:124 16

1 hyran eller årsavgiften ingår normalt etl belopp
för hyresförluster eller molsvarande. Del lånegrundande beloppel bör därför
minskas med elt belopp motsvarande normalt intäktsbortfaU. Hänsyn bör härvid
las också lill det ökade bortfall som är en följd av konjunkturlägel de senasle
åren. Med beaktande av dessa förhållanden anser jag att det normala
inläktsbortfallet bör beslämmas till 1,5 % av lånesökandens beräknade samlliga
intäkter, såväl uppburna som uteblivna, av bosläder och icke kommersiella lokaler.
Beräkningen av såväl uteblivna intäkter som normall intäktsbortfaU bör ske
efler utjämning över fastighetsförvaltarens hela lokala lägenhetsbeslånd och
därför omfatta lånesökandens samtiiga statsbelånade hus i en och samma kommun.

Lån bör beviljas för ett kalenderår i sänder. Om
sökandens räkenskapsår inte sammanfaller med kalenderår, bör lånet avse de
räkenskapsår som utlöper under åren 19711973. Äv bl. a. administrativa skäl
bör lån inte utgå med obetydligt belopp utan endasl om beloppet uppgår till
minsl hälften av del normala intäktsbortfallet, dock lägst till 10 000 kr.

Lånet bör löpa med ränta som bestäms efler samma
grunder som räntan för bostadslån. Amorteringstiden bör vara lägst 10 år och
högst 20 år. Normalt bör tiden bestämmas till 10 år. Längre amorteringstid bör
kunna medges om det behövs med hänsyn lill lånets storlek och hyreseffeklen. I
syfte all begränsa lånekostnaderna under den närmaste tiden anser jag all lånet
bör vara amorteringsfritt i två år. Därefter bör ränta och amortering betalas i
form av annuiteter. Räntan är rörlig och fastställs för elt år i sänder.
Liksom vid bostadslån för begränsad upprustning bör emellertid annuileten
grundas på en fasl ränta av 6,5 %. SkiUnaden mellan aktuell ränta och nämnda
räntesats får läggas lill eller dras av från annuileten.

Som jag förut har nämnt är de outhyrda lägenheterna
koncentrerade till vissa orter. Jag har vidare pekat på att de tomma
lägenheterna kan medföra stora svårigheter inte bara för
bostadsrättsföreningar, som saknar möjlighet lill kostnadsutjämning, utan
också för större förvaltare av hyresbostäder som har en betydande andel av sina
lägenheter tomma. I en del fall, särskilt där befolkningsutvecklingen har
avvikit från tidigare anlaganden, lorde dessa svårigheter kunna äventyra
föreningens eller företagels fortsatia verksamhel. I sådana fall bör det enligt
min mening finnas möjlighet alt ge låntagaren ytterligare stöd genom viss
jämkning av de nyss angivna ränte- och amorteringsvillkoren. Jag förordar atl
Kungl. Maj:t får möjlighet alt i här avsedda fall föreskriva att lånet eller
del därav skall vara ränte- och amorteringsfritt under viss lid.

Enligt vad jag har erfarit överväger HSB och
Svenska riksbyggen att tillskapa organ som skall ha till uppgift att som
låntagare motta de lån, som hänför sig lill de särskilda
bostadsrättsföreningarna. Avsikten är

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:124 17

att HSB:s resp. Riksbyggens organisationer skall ikläda
sig borgen för låneskulden till staten. Om fömtsättningar för en sådan ordning
uppkommer, bör det få ankomma på Kungl. Maj:l att meddela de föreskrifter som
behövs för all lånen skall kunna utgå på detta sätt.

För lån tUl allmännyttigt
bostadsförelag skall kommunen ställa säkerhet i form av borgen som för egen skuld.
För annat lån skall ställas säkerhet i form av panträtt i fastigheten eller
tomträtten eller annan säkerhet som skäligen bör godtas.

Låneverksamheten bör handhas av
bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnderna och kommunerna. Ansökan om lån skall
inges för den 1 juli 1973, om lånet skall avse år 1971 eller räkenskapsår som
utiöpl under del året. I övrigl skall ansökan inges inom elt år efter det
kalenderår resp. räkenskapsår som lånet skall avse.

Jag förordar sålunda att lån för
täckande av vissa hyresförluster får utgå enligt vad jag nu har anfört.
Lånebeslämmelserna bör träda i kraft så snart riksdagen har fattat beslul i
frågan.

Lånen bör betalas ul från
lånefonden för bostadsbyggande. De lotala årshyrorna för 14 000 lägenheter
beräknas uppgå till ca 80 milj. kr. De av mig förordade lånereglerna medför
dock alt endasl en del härav kan komma alt täckas av lån. På grand av beräknad
reservation om drygl 400 milj. kr. på anslaget vid utgången av innevarande
budgelår behövs ingen medelsanvisning för det budgetåret. Till anslagsberäkningen
för budgetåret 1973/74 avser jag alt återkomma i samband med beräkningen av
anslaget till lånefonden i 1973 års slatsverksproposition.

5.3 Höjning av bostadslån till AB Stadsfastigheter

På grund av AB Stadsfastigheters
särskilda karaktär har Kungl. Maj:l medgett atl bostadslån för bolagets
fasligheter får utgå med större andel av låneunderlagel än vad som normalt
gäller för enskilda bostadsförelag. Skälen lill Kungl. Maj:ts beslut har varit
atl bolaget arbetar utan enskilt vinstsyfte och all eventuell vinstutdelning
begränsas enligt samma principer som gäller för allmännyttiga bostadsföretag.
Vidare har den begränsade omfattningen av bolagets eget kapital med åtföljande
behov av lånefinansiering som ersättning för del egna kapitalet utgjort motiv
för utökad stalslåneandel.

AB Stadsfastigheter har nu
hemslälll alt bostadslånen lill bolagets fastigheter höjs från 20 till 25 % av
låneunderlaget. I sitt remissyttrande har bosladsstyrelsen anfört
betänkligheter mot bolagels förslag med hänvisning till den allmänna prövning
av paritetslånesystemet som pågår.

Den stora andelen upplånat kapital
som måste förräntas och amorteras på marknadens villkor i kombination med del
förhållandet atl huvudparten av bolagels fastigheter blev färdigställda åren
19691970, då

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:124 18

räntan
på bottenlån var som högst, har otvivelaktigt skapat problem för AB
Stadsfastigheter. Med hänsyn härtUl och till bolagets speciella karaktär även
i övrigt är jag beredd alt förorda alt storleken av bostadslånen tUl bolagets
samtliga nu belånade fasligheter ökas i enlighet med bolagets framställning.
Med anledning av bostadsslyrelsens yttrande vUl jag framhålla att den av mig
förordade höjningen av låneandelen inte torde lägga hinder i vägen för en mera
generell lösning av de problem som utreds av bostadsfinansieringsulredningen.

Belastningen på lånefonden till bostadsbyggande
till följd av den förordade ökningen av bolagets lån kan beräknas komma all öka
med ca 18 mUj. kr. under budgetåret 1972/73. Under därpå följande budgetår
ökar belastningen med marginella belopp för något större skuldökning på
paritetslån och ökade utbetalningar av räntelån.

6
HemstäUan

Jag
hemsläller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen all

1)
godkänna de ändringar i
grunderna för förbätlringslån som jag har förordal,

2)
godkänna av mig förordade
grunder för statliga lån avseende koslnader för outhyrda lägenheter,

3)
medge att de statUga bostadslån
som har beviljats AB Stadsfastigheter ulökas tUl 25 % av låneunderlaget och
att som säkerhet för dessa för lån godtas inteckningar inom 95 % av pantvärdet.

Med
bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga tiU delta protokoll
ulvisar.

Ur protokollet: Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720484

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

31 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (31)

31 kopplingar i 16 dokument.

  1. Bet. 1997/98:KU25 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning i texten
  2. Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten
  3. Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
  4. Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten
  5. Bet. 1973:CU19 Civilutskottets betänkande i anledning av dels propositionen 1973:1 i vad avser vissa anslag för budgetåret 1973/74 för bostadsbyggande m. m., dels proposition… s. 20 · s. 21 · s. 34 · s. 35 i texten

Visa alla 16