Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor inom finasdepartementets verksamhetsområde
1972 · 22 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 19 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1972:32, Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor inom finasdepartementets verksamhetsområde
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts
proposition nr 32 år 1972 Prop. 1972: 32
Nr 32
Kungl.
Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor inom
finansdepartementets verksamhetsområde; given Stockholms slott den 3 mars 1972.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen läggs fram förslag om överföring till kammarkollegiet av de
uppgifter som f. n. handläggs inom statskontorets fondbyrå. I samband härmed
föreslås vissa förändringar i kammarkollegiets organisation. Vidare behandlas
organisationen av mynt- och medalj-tillverkningen.
Slutligen
läggs fram förslag tiU medelsanvisning för budgetåret 1972/ 73 till
kammarkollegiet, statskontoret och myntverket.
1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 32
Prop.
1972: 32
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1972.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisatlons-och
anslagsfrågor inom finansdepartementets verksamhetsområde och anför.
I prop. 1972: 1 (bil. 9) har vissa anslag under sjunde
huvudtiteln tagits upp med beräknade belopp i avvaktan på att beredningen av
en del organisatoriska frågor kunde avslutas. De berörda anslagen framgår av
följande sammanstäUning.
Anslag Prel. beräknat belopp
Kammarkollegiet 4 000 000
Statskontoret 31400 000
Mynt- och justeringsverket:
Förvaltningskostnader 5 263 000
Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning
av vissa maskiner m. m. 450 000
Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.
Organisations- och anslagsfrågor rörande kammarkollegiet
och statskontoret
Inledning
När statskontoret ombildades år 1961 i samband med
omorganisationen av den statliga rationaliserings- och revisionsverksamheten (prop.
1960: 126, SU 1960: 107, rskr 1960: 282) överfördes de funktioner som inte
ansågs förenliga med den nya verksamheten till andra myndigheter. I avvaktan
på ytterligare utredning fick emellertid de uppgifter som fullgjordes inom
statskontorets fondbyrå, främst medelsförvaltning i fråga om en rad anslag och
fonder på riksstaten samt förvaltning av do-
Prop. 1972: 32 3
nationsfonder,
kvarligga. Fondbyrån knöts alltså provisoriskt till det nya statskontoret.
En
organisationskommitté som hade tillsatts år 1960 avlämnade år 1963 en
promemoria med principförslag beträffande fondbyråns arbetsuppgifter.
Promemorian remissbehandlades. Den 29 juni 1964 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för finansdepartementet att tillkaha en utredningsman för att vidare
utreda frågan om den framtida förläggningen av de arbetsuppgifter som ankom på
statskontorets fondbyrå. Vid fullgörandet av utredningsuppdraget skulle
utredningsmannen ta under övervägande organisationskommitténs ovannämnda
promemoria och remissyttrandena däröver. Förutsättningarna för utredningen
ändrades emellertid år 1967 genom statsmakternas principbeslut om organisationen
av det statliga redovisningsväsendet och revisionen (prop. 1967: 79, SU 1967:
82, rskr 1967: 194). Beslutet ledde bl. a. till att en redovis-ningscentral och
ett revisionskontor inrättades vid statskontoret och förlades till fondbyrån.
Utredningsmannen,
som antog namnet Fondbyråutredningen, har den 2 november 1971 avgett
betänkandet (SOU 1971:82) Förvaltning av fonder i staten.
Med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1970 tillkallade chefen för
finansdepartementet en sakkunnig med uppdrag att se över kammarkollegiets
uppgifter och organisation. Den sakkunnige skulle samråda med fondbyråutredningen.
Den sakkunnige har i oktober 1971 avgett betänkandet (Ds Fi 1971: 16)
Kammarkollegiet redogörelse för översyn av kammarkollegiets uppgifter och
organisation.
Efter
gemensam remiss har yttranden över betänkandena avgetts av socialstyrelsen,
kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket, byggnadsstyrelsen,
lantbruksstyrelsen, kommerskollegium, bostadsstyrelsen, fullmäktige i
riksbanken resp. riksgäldskontoret, budgetutredningen, delegationen för
lokalisering av statlig verksamhet, Sveriges kreditbank, Sveriges Akademikers
Centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion
(TCO-S).
Nuvarande
uppgifter och organisation
Statskontorets
fondbyrå
Fondbyråns
verksamhet består huvudsakligen av administrativa funktioner av kameral och
juridisk natur. Verksamheten omfattar två huvud-gmpper av ärenden, nämligen
dels utbetalning av beviljade anslag till ett antal myndigheter och andra
mottagare, dels förvaltning av fonder av olika slag. Dessutom svarar fondbyrån
för statskontorets remissyttranden i frågor som rör dessa ärendegrupper.
1
Avdelningchefen Sven Ivar Ivarsson. * Överdirektören Paul Tammelin.
It
Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 32
Prop. 1972: 32 4
De
fonder som förvaltas av fondbyrån hänför sig till tre huvudgrupper:
a)
statens kapitalfonder,
som omfattar statens utlåningsfonder (fiske-rilånefonden, allmänna
studielånefonden etc), fonden för låneunderstöd (självawecklande lånerörelse),
fonden för statens aktier samt statens pensionsfonder,
b) diversemedelsfonder, dvs. fonder som inte anses
utgöra del av statens kapital och som består av medel som för särskilda ändamål
avsatts på statsregleringsfonden, samt
c)
donationsfonder, dvs. medel som
av enskilda överlämnats till staten för att tillgodose särskilda ändamål.
Fondbyrån
består av förutom redovisningscentral (RC) och revisionskontor (RK) tre
sektioner, nämligen ombudsmannasektionen, kameralsektionen och
kyrkofondssektionen. Därjämte finns ett kansli. Sedan den 1 juli 1968 är ett
expertråd om tre personer knutet till statskontoret med uppgift att vara
rådgivande i frågor om medelsplacering.
Antalet
anställda vid fondbyrån uppgick vid ingången av budgetåret 1971/72 till totalt
48, varav 11 utgjorde handläggande personal. Personalen vid RC och RK utgör
drygt hälften av de anställda.
Kammarkollegiet
Kammarkollegiet
är central myndighet huvudsakligen för ärenden av fastighets- eller
kameralrättslig natur eller som angår vissa allmänna intressen eller avser
kyrklig egendom. Kollegiet är dessutom bevakningsmyndighet för civila myndigheter
i fråga om fordran, som tillkommer staten, och granskningsmyndighet i fråga om
stämpelskatt, arvsskatt och gåvoskatt.
I
kollegiets uppgifter ingår bl. a. att föra det allmännas talan i vattenmål och
i mål om ersättning eller inlösen enligt naturvårdslagen. Kollegiet handlägger
även frågor om den kommunala och kyrkliga indelningen, den prästerliga
tjänsteorganisationen, prästers och kyrkomusikers avlöning samt rennäringen.
Vidare har kollegiet vård och inseende över viss stathg och annan fast egendom.
Kollegiets advokatfiskalskontor (kammaradvokatfiskalsämbetet) har att bl. a.
bevaka det allmännas rätt i ärenden som angår allmänna arvsfonden.
Chef
för kammarkollegiet är en generaldirektör. Kollegiet är organiserat på fyra
byråer, ett advokatfiskalskontor och ett arkivkontor. Chef för byrå är ett
kammarråd. Ledamöter av kollegiet är generaldirektören och de fyra kammarråden.
Advokatfiskalskontoret
har en i vissa avseenden självständig ställning i förhållande till
kammarkollegiet i övrigt.
Kollegiets
totala personal uppgår f. n. till 58, varav 36 utgör handläggande personal. Advokatfiskalskontoret,
vars juristpersonal är indelad på fyra avdelningar, har 25 tjänstemän. Byråerna
har 3 å 5 tjänstemän vardera inkl. kammarrådet.
Prop. 1972: 32
Fondbyråutredningen
Fondbyråutredningens
ställningstagande i huvudfrågan innebär att huvuddelen av de arbetsuppgifter
som nu åvilar fondbyrån inkl. redovisningscentral och revisionskontor
sammanhållna bör föras över till kammarkollegiet. Utredningen motiverar sin
ståndpunkt med att fondförvaltningen utgör en administrativ specialitet för
vilken det bör finnas en organisatorisk hemvist i statsförvaltningen. Den fondförvaltande
enheten bör fungera som ett centrum för fondförvaltningsfrågor och genom
utredningar, rådgivning samt initiativ till åtgärder främja den statliga
fondförvaltningen i sin helhet. Utsikterna till en sådan effektivi-sering
skulle väsentligt minska, om man slog sönder fondbyrån och spred ut
förvaltningsuppgifterna på myndigheterna. Statskontorets fond-byrå bedöms vara
alltför liten för att utgöra en fristående enhet.
Kammarkollegiet
skall enligt utredningens förslag även följa den fondförvaltning som sker vid
andra myndigheter. En effektivisering bör innefatta aktiva åtgärder, t. ex.
slopande av fonder, förslag till placeringsregler och övertagande av
fondförvaltning från andra myndigheter. Målen för kammarkollegiets verksamhet
inom detta område bör sålunda enligt utredningen vara att svara för en
rationell ekonomisk förvaltning av de statliga kapitalfonder, placerade diversemedelsfonder
och donationsfonder, som överlämnats till kollegiets förvaltning, samt att verka
för att fondförvaltningen inom staten som helhet ordnas på ett ändamålsenligt
och från ekonomiska synpunkter tillfredsställande sätt. För
placeringsverksamheten bör målet vara att åstadkomma en tillfredsställande
direkt avkastning av tillgångarna under samtidigt beaktande av deras
värdebeständighet.
Beträffande
förvaltningen av donationsfonder föreslår fondbyråutredningen två alternativ.
Bakom båda alternativen ligger tanken att en rationell och resultatinriktad
enhet för fondförvaltningen bör skapas. Enligt utredningens mening bör fonderna
bära sina förvaltningskostnader.
De
organisatoriska alternativen är antingen inrättandet av en särskild stiftelse
för förvaltningen av donationsfonderna eller förvaltning genom en fondbyrå i
kammarkollegiet som i frågor om placeringsverksamheten bistås av ett särskilt
placeringsråd. I valet mellan alternativen är fondbyråutredningen inte beredd
att klart förorda alternativet med en placeringsstiftelse utan föreslår att
ansvaret för placeringsverksamheten läggs på kammarkollegiet.
Huvudparten
av de diversemedelsfonder som endast utgörs av bokföringstitlar föreslås ligga
hos kammarkollegiet. Detta avser sådana titlar där Kungl. Maj:t fattar beslut
om dispositionen av medel. Beträffande de diversemedelsfonder däremot där en
nämnd (motsvarande)
Prop. 1972: 32 6
fattar
beslut om medelsdisposition föreslås att resp. nämnd genom sin redovisningscentral
handhar redovisningen.
Beträffande de diversemedelsfonder
som är räntebärande placerade föreslås att placeringsverksamheten sker i samma
ordning som kommer att gälla för förvaltningen av donationsfonderna.
Utredningen delar in
statens kapitalfonder i två grupper, nämligen FR-fonder och R-fonder. Fondbyråns
arbete med FR-fonder innebär förvaltning och redovisning, medan arbetet med R-fonderna
inskränker sig till enbart en enkel redovisning. Utredningen föreslår att FR-fon-derna
och en del av R-fonderna skall kvarligga hos den till kammarkollegiet överförda
fondbyrån. Beträffande några R-fonder föreslås att redovisningen överförs till
de myndigheter som förvaltar resp. fond, dvs. handhar kontakt med låntagare m. m.
F.
n. handläggs ärenden om ersättning till företagare som drabbats av kostnader och
förluster på grund av paratyfus inom fondbyrån. Dessutom handläggs där frågor
om utbetalning av statsbidrag bl. a. till vissa större sjukhus. Dessa ärenden
bör föras över till kammarkollegiet.
Den granskning av
reseräkningar som f. n. fullgörs inom fondbyrån bör inordnas i den nya
redovisningsorganisationen på så sätt att den RC som resp. myndighet tillhör
kommer att svara för erforderlig granskning.
Överföringen
av fondbyrån till kammarkollegiet föreslås ske den 1 juli 1972.
Chefen för fondbyrån, som
tjänstgjort som expert i utredningen, har avgett särskilt yttrande och därvid
framfört att en lösning av fond-byråns organisatoriska plats i
statsförvaltningen i första hand bör ernås genom skapandet av en fristående
enhet. Skulle hinder föreligga för en sådan lösning, bör en organisatorisk
anknytning till kommerskollegium närmast övervägas.
Utredningen
om kammarkollegiet
Utredningen
om kammarkollegiet har samrått med fondbyråutredningen och funnit en
överföring av fondbyråns uppgifter till kammar-kohegiet lämplig.
De uppgifter i fråga om
administrationen av systemet för samdistri-butionsrabatt till dagstidningar som
nu handhas av statskontoret bör enhgt utredningen föras över till
kammarkollegiet. Vidare bör kollegiet anUtas såsom remissinstans för vissa
ärendegrupper, som nu remitteras till riksrevisionsverket från
statsdepartementen.
I
fråga om kollegiets nuvarande uppgifter föreslås att möjligheten för andra
statliga myndigheter att anlita kollegiets advokatfiskalskontor för
advokatuppdrag skall underlättas. Kollegiet bör också sprida in-
Prop. 1972: 32 7
formation
inom statsförvaltningen om sin möjlighet att åta sig sådana uppdrag.
Beträffande
kammarkollegiets organisation föreslås att de fyra nuvarande små byråerna
sammanslås till en avdelning under ledning av ett av kammarråden, som tillika
är avdelningschef. Avsikten härmed är bl. a. att vinna utjämning av
fluktuationer i arbetsbelastningen samt genomsnittligt kortare genomloppstid
för ärenden.
Den
otidsenliga konstruktionen med kammaradvokatfiskalsämbetet som part och
kammarkollegiet som beslutsinstans i vissa ärenden föreslås avskaffad. Advokatfiskalsämbetet
bör integreras fuUständigt i kollegiet.
Remissyttrandena
Fondbyråutredningens
förslag
Fondbyråutredningens
allmänna synpunkter på målsättningen för fondförvaltningen delas i allt
väsentligt eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser.
Riksrevisionsverket pekar särskilt på de aktiva åtgärder som enligt utredningen
bör vidtas av den nya fondbyrån för att successivt förbättra fondförvaltningen
inom staten som helhet och för att avveckla vissa fonder med hänsyn till
inträffade förändringar i de förutsättningar som ursprungligen gällde för
fonderna.
Utredningens
uppfattning att de arbetsuppgifter som f. n. ligger på fondbyrån bör föras över
till kammarkollegiet delas eller lämnas utan erinran av alla remissinstanser
utom två. TCO-S anser att åtskilhga skäl talar för att en fristående enhet bör
skapas av den nuvarande fondbyrån. Eventuellt bör frågan utredas ytterligare
med hänsyn till i annat sammanhang framförda tankar om skapande av ett statens
finansverk. Även kommerskollegium anser att en fristående enhet i första hand
bör övervägas. Om denna lösning inte väljs, bör den nuvarande ordningen
bibehållas.
Kammarkollegiet
anmäler viss tvekan inför redovisningscentralens och revisionskontorets
överförande men konstaterar att det synes lämpligt att bibehåUa ett
organisatoriskt samband mellan fondbyrån och redovisningscentralen.
Delegationen för lokalisering av statlig verksamhet prövar f. n. förutsättningama
för ytterligare omlokalisering av central statlig verksamhet som är förlagd
till Stockholm. I den händelse kammarkollegiet skulle beröras vore det
naturligt att anknyta fondbyråns redovisningscentral och revisionskontor tiU
annan myndighet. Genomförandet av en eventuell omlokalisering torde emellertid
bli aktuell först under andra hälften av 1970-talet, varför nämnda förhållande
inte bör hindra att man nu tar ställning till förslagen.
Omfattningen
av den fondförvaltande verksamheten kan komma att påverkas av de förslag
budgetutredningen avser att lägga fram, men en-
Prop.
1972: 32 8
ligt utredningen bör detta inte hindra ett genomförande av
föreslagen omorganisation.
Kammarkollegiet, statskontoret och riksrevisionsverket
anser att redovisningscentralen och revisionskontoret inte bör ingå i
fondbyrån utan utgöra fristående enheter direkt under verksledningen i kammarkollegiet.
Samtliga berörda myndigheter socialstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen och bostadsstyrelsen accepterar
förslaget att överta redovisningsfunktionen för vissa kapital- och diversemedelsfonder
från fondbyrån. Socialstyrelsen och lantbruksstyrelsen föreslår en överföring
till kammarkollegiet av vissa fondförvaltande resp. redovisande uppgifter som f.
n. handhas av dessa myndigheter.
Kammarkollegiet, statskontoret, fullmäktige i riksbanken
och SACO tillstyrker att kammarkollegiet svarar för placeringen av donationsfonderna
och räntebärande diversemedelsfonder i samarbete med placeringsrådet.
Kreditbanken framhåller att det av utredningen uttalade önskemålet om en mera
effektiv och rationell förvaltning av donationsfonderna och de räntebärande diversemedelsfonderna
bäst kan tiUgodo-ses, om man i största möjliga utsträckning utnyttjar den
sakkunskap och den intima kontakt med penning- och kapitalmarknaden, som finns
i en affärsbanks fond- och notariatavdelningar men som svårligen kan byggas upp
inom en myndighet.
Förslag av utredningen om kammarkollegiet
De remissinstanser som uttalat sig i frågan har ingen
erinran mot att statskontorets uppgifter i samband med systemet för samdistribu-tionsrabatt
till dagstidningar överförs till kammarkollegiet.
Kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket och
lantbruksstyrelsen noterar i positiva ordalag utredningens förslag att
möjliggöra för kammarkollegiet att i vidgad utsträckning ta emot advokatuppdrag
från andra myndigheter.
De förslag utredningen lägger fram om organisatoriska
förändringar vid kammarkollegiet accepteras av i stort sett samtliga
remissinstanser. Statskontoret biträder dock ej förslaget att kammarkollegiets byråer
sammanslås till en avdelning med hänvisning till att den eftersträvade
flexibiliteten kan uppnås på annat sätt.
Kammarkollegiet, TCO-S och SACO framhåller att fondbyråns
personal i stor utsträckning är anställd som extra eller mot arvode och för fram
önskemål om översyn av anställningsförhållandena inom fondbyrån.
Eftersom arbetsbelastningen vid fondbyrån är hög vid tiden
för budgetårsskiftet, ifrågasätter TCO-S om inte en eventuell överföring av
fondbyrån till kammarkollegiet kan ske per den 1 mars. .
Prop. 1972: 32 9
Departementschefen
Frågan
om den organisatoriska inplaceringen av statskontorets fondbyrå i
statsförvaltningen har varit under utredning under drygt tio års tid. Fondbyråutredningen
anser att det finns behov av en sammanhållen enhet för fondförvahningen i
staten och att denna enhet bör vara förlagd till en myndighet till vilken man
då också knyter en redovisningscentral. Eftersom fondbyrån bedöms vara alltför
liten för att utgöra en fristående enhet har utredningen kommit fram till att
de uppgifter som ankommer på fondbyrån med redovisningscentral och revisionskontor
bör föras över till kammarkollegiet. Utredningen om kammarkollegiet instämmer
i förslaget. Remissinstanserna tillstyrker med ett par undantag den föreslagna
överföringen. För egen del anser jag det vara en fördel om de uppgifter som
fullgörs inom fondbyrån kan skiljas från statskontoret, som bör koncentrera sig
på de mål verket har att fullfölja i egenskap av statsförvaltningens
rationaliseringsorgan. Med hänsyn till karaktären på fondbyråns och
kammarkollegiets verksamheter synes dessa väl kunna förenas. Jag förordar
därför att den föreslagna överföringen av ifrågavarande uppgifter kommer till
stånd.
Fondbyråutredningen
diskuterar två alternativa förslag beträffande formerna för
placeringsverksamheten. Enligt det förordade alternativet skall kammarkollegiet
överta placeringsverksamheten i samarbete med det råd för placeringsfrågor som f.
n. är knutet till statskontoret. Utredningen anser att det får vara en
verkställighetsfråga om den fondförvaltande myndigheten, med bibehållet
myndighetsansvar, vill uppdra åt en bank att ombesörja vissa av
förvaltningsuppgifterna, t. ex. notariatförvar eller placeringsfunktionen. Till
gmnd för sådana avgöranden får ligga sedvanliga lönsamhetsbedömningar.
De
remissinstanser som tagit upp frågan tillstyrker fondbyråutredningens förslag.
Kreditbanken framhåller dock att önskemålet om en mera effektiv och rationell
förvaltning av fondema bäst kan tillgodoses om man i största möjliga
utsträckning utnyttjar den sakkunskap som finns i en affärsbanks fond- och notariatavdelning.
Enligt min mening bör
kammarkollegiet svara för placeringsverksamheten i enlighet med nu gällande
principer. Rådet för placeringsfrågor bör alltså knytas till kammarkollegiet.
Jag anser emellertid att frågan om att föra över uppgifter på hithörande område
till bank bör ägnas fortsatt uppmärksamhet. Jag avser att senare ta upp denna
fråga för Kungl. Maj:t. I detta sammanhang får också frågan om att belasta
resp. fond med förvaltningskostnaderna tas upp.
Även
när det gäller överföringar i övrigt mellan olika myndigheter av uppgifter i
samband med fondförvaltningen eller statsbidrags- och ersättningsärenden, som fondbyråutredningen
förordat eller som aktualiserats vid remissbehandlingen, återkommer jag i
annat sammanhang.
Prop. 1972: 32 10
I
fråga om överföring eller förändringar av uppgifter för kammarkollegiet har
utredningen om kammarkollegiet föreslagit att administrationen av samdistributionsrabatten
för dagstidningar förs över från statskontoret till kammarkollegiet, att
kollegiet i stället för riksrevisionsverket bör anlitas som remissinstans i
vissa ärenden och att kammarkollegiet bör ges möjlighet att i större
utsträckning än f. n. åta sig advokatuppdrag för andra myndigheter.
Jag
är inte beredd att nu förorda någon förändring beträffande administrationen av
samdistributionsrabatten, varför denna uppgift åtminstone t. v. bör ligga kvar
på statskontoret. De andra förslagen kommer jag att ta upp i annan ordning.
De
organisatoriska förändringar som utredningen om kammarkollegiet föreslagit
innebär dels att den självständiga ställning i förhållande till kammarkollegiet
i övrigt som advokatfiskalskontoret f. n. i vissa avseenden har, bör upphöra,
dels att de nuvarande byråerna förs samman under en gemensam chef. Jag
förordar att dessa ändringar genomförs. När det gäller fondbyrån anser jag i
likhet med vissa remissinstanser att redovisningscentralen och
revisionskontoret inte bör ingå i fondbyrån utan utgöra fristående enheter
direkt under verkschefen.
De
förordade organisatoriska förändringarna bör genomföras den 1 januari 1973. Jag
avser att senare anmäla de författningsändringar som blir erforderliga till
följd härav.
Med
hänsyn till att jag förordat att en ny enhet tillskapas i stället för de fyra
byråerna bör en ordinarie tjänst med beteckningen r som chef för enheten
inrättas i utbyte mot en av tjänsterna för kammarråd.
Beträffande
avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk
det förhandlingsuppdrag som behövs.
Kungl.
Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att vidta de övergångsåtgärder som
behövs för att genomföra förslagen.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
1)
godkänna de av mig förordade
organisatoriska förändringarna rörande kammarkollegiet och statskontoret,
2)
bemyndiga Kungl. Maj:t att vid
kammarkollegiet inrätta en ordinarie tjänst for chef för enhet med beteckningen
r,
3)
bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidta de övergångsåtgärder som behövs med anledning av omorganisationen.
Kammarkollegiet
1970/71
Utgift 3 247 951
1971/72
Anslag 3 965 000
1972/73
Förslag 6 575 000
Prop.
1972: 32
11
1971/72
Beräknad ändring 1972/73
Kammarkollegiet
Departementschefen
(inkl.
överföringar 1.1. 1973)
Personal
Handläggande personal övrig personal
36
22
+ 1 + 3
+ 15 + 41
58
+ 4
+ 56
Anslag
Avlöningar
Sjukvård
Reseersättningar
därav utrikes resor Lokalkostnader Kostnad för
datamaskintid Expenser
därav engängsutgifter
3 569 000
8 000
56 000
(1 000)
169 000
163 000 (50 000)
+ 600 000 -H 1000 + 1500
(-) -i- 128 500
34 000 ( 40 000)
-1-
1914 500 4- 4 000 + 8 000
(-)
+ 195
500
-\-
473 000
-1-
15 000
(_ 40
000)
3 965 000
+ 697 000
-1- 2 610 000
Kammarkollegiet
och statskontoret har i föreskriven ordning avgett anslagsframställningar för
budgetåret 1972/73 avseende resp. verks område. Därefter har båda verken i
sina remissyttranden över betänkandena av fondbyråutredningen och utredningen
om kammarkollegiet kompletterat anslagsframställningarna.
Kammarkollegiet
1.
Lone-och prisomräkning m. m.
534 000 kr.
2.
/betsbelastningen på
arvsfondsavdelningen är sedan en följd av år betydande, vilket haft till följd
att ärendenas avgörande fördröjts. En förstärkning behövs med en advokatfiskalstjänst
och en kontorsbiträdes-tjänst (+ 119 710 kr.).
3.
En överföring av fondbyrån till
kammarkollegiet innebär en ökning av kammarkollegiets personal med ca 50
personer. Den administrativa sektionen bör därför förstärkas med en
kanslisttjänst och en tjänst för allmänna kontorsgöromål (+ 78 000 kr.).
4.
Medelsbehovet i övrigt minskar
med 34 000 kr.
Statskontoret
(avseende statskontorets fondbyrå)
För
redovisningscentralen och revisionskontoret krävs en förstärkning av
resurserna i takt med att antalet anslutna myndigheter ökar. För budgetåret
1972/73 erfordras en förstärkning av redovisningscentralen med en handläggare
och fyra assistenter/biträden och av revisionskontoret med en handläggare och
en assistent (+ 297 000 kr.). Vidare ökar kostnaderna för datamaskintid m. m.
med 630 000 kr.
Prop. 1972: 32 12
Vid
kameralsektionen behövs ytterligare en handläggare och ett biträde till följd
av ökad ärendebelastning (+ 91 000 kr.).
Anslagsbehovet
för fondbyrån under budgetåret 1972/73 skulle därmed enligt statskontorets
beräkningar uppgå till 4 020 000 kr.
Departementschefen
I
det föregående har jag förordat att de uppgifter som f. n. handläggs inom
statskontorets fondbyrå förs över till kammarkollegiet fr. o. m. den 1 januari
1973. Det till följd härav ökade medelsbehovet för kammarkollegiet beräknar jag
för budgetåret 1972/73 till 1 905 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för
bl. a. ytterligare två handläggare och fem biträden vid redovisningscentralen
och revisionskontoret. De av kammarkollegiet begärda personalförstärkningarna
har jag också räknat medel för.
Med
hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att
till Kammarkollegiet för budgetåret 1972/73 under sjunde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 6 575 000 kr.
Statskontoret
Statskontoret
är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten inom
statsförvaltningen i den mån denna uppgift inte ankommer på annan myndighet. I
verkets uppgifter ingår bl. a. att ta initiativ till och utföra
rationaliseringsundersökningar, att utbilda personal för
rationaliseringsverksamhet och att genom rådgivning verka för förenklingar och
kostnadsbesparingar inom statsförvaltningen. Verket svarar vidare för
samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner inom
statsförvaltningen samt förvaltar statens datamaskinfond. Statskontoret är
chefsmyndighet för datamaskincentralen för administrativ databehandling.
Statskontoret
leds av en styrelse. Chef för statskontoret är en generaldirektör som även är
styrelsens ordförande. Denne har närmast under sig en överdirektör. Enligt
instruktionen är verket organiserat på fyra utredningsavdelningar, en
planerings- och utbildningsavdelning och en administrativ byrå. Härutöver finns
en fondbyrå, som är provisoriskt knuten till verket. I denna ingår fr. o. m.
budgetåret 1969/70 tills vidare en redovisningscentral och ett revisionskontor.
Kungl.
Maj:t har den 11 december 1970 medgivit att statskontoret, inom ramen för
gällande tjänsteförteckning, försöksvis organiseras på fem enheter, nämligen en
enhet för utredningar, en enhet för utbildning, en enhet för planering, en
enhet för datamaskinfondförvaltning och en enhet för administration.
Antalet
budgeterade helårsbefattningar vid statskontoret var'vid in-
opaginerad Kontrollera mot PDF
gången
av budgetåret 1971/72 304, varav 187 för handläggande personal.
Statskontoret
tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering
inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller t. v. för
statskontoret.
1.
Rationalisering
2.
Utbildning och information
3.
Samordning av ADB
Programmen
skall underindelas så långt möjligt i projekt och i övrigt med hänsyn till de
krav som den interna budgeten ställer. Programindelningen omfattar ej
fondbyråns verksamhet.
Statskontorets
verksamhet under programmen 13 finansieras från ett förslagsanslag benämnt
Statskontoret. Av de avgifter som inflyter till statens datamaskinfond skall
anslaget tillgodoföras ett belopp som svarar mot de kostnader för program 3 som
avser administrationskostnader för datamaskinfonden. Beloppet skall redovisas
som uppbördsmedel under anslaget.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statskontoret
1970/71
Utgift 1971/72 Anslag 1972/73 Förslag
(1
000-tal kr.)
20
543 217 25 105 000 30 950 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Program /
verksamhet
1970/71
1971/72
1972/73 Beräknar
Stats-
Departe-
kontoret
mentschefen
Rationalisering
17 866
19 116
21558
22 773
Utbildning
och information
2 626
3 209
3 778
3 726
Samordning
av ADB
1518
2 725
4 585
4618
Driften
av datamaskinanlägg-
ningen
vid karoh'nska sjukhuset
3 209
Fondbyrån
2 700
2 669
4 020
1965
Summa kostnader
27 919
27 719
33 941
33
082
Avgår:
Intäkter
under anslaget
4 647
2101
2 130
2 132
Bidrag
från andra
myndigheter
m. m.
2 729
513
Summa anslag/utfall
20
543
25105
31811
30
950
Programmet
Rationalisering
Programmet
Rationalisering representerar den helt dominerande delen av statskontorets
verksamhet. Inom detta program skiljer statskontoret i sin anslagsframställning
på bl. a. projekt och konsultation. Projekt
Prop.
1972: 32 14
omfattar
sådana utredningar som på gmnd av innehålls- och tidsmässig omfattning och med
hänsyn till storleken av de beräknade kostnaderna bör särredovisas. Till
konsultation hänförs bl. a. remissverksamhet och sådan mindre omfattande utredningsverksamhet
som sammanhänger rhed besvarandet av direkta förfrågningar från myndigheter.
Under
budgetåret 1970/71 bedrevs sammanlagt 76 utredningsprojekt. De största
projektgrupperna vad gäller antalet arbetsdagar har under budgetåret 1970/71
avsett rättsväsende och kriminalvård m. m., landsstaten m. m. och den statliga
personaladministrativa verksamheten.
Under
budgetåret 1969/70 började Statskonsult AB sin verksamhet. Företaget erhöll
från starten vissa uppdrag från statskontoret. Under budgetåret 1970/71 har
ersättning för utfört arbete utbetalats med 1,7 milj. kr. Som jämförelse kan
nämnas att statskontorets totala kostnader för konsultarvoden under budgetåret
uppgått till 5,4 milj. kr.
Det
största uppdraget till Statskonsult har avsett projektet rörande centralt
bilregister. I övrigt har Statskonsult medverkat i bl. a. projekten rörande
rättsväsendets informationssystem, informationssystem för bibliotek samt personaladministrativt
informationssystem.
Statskontoret
förutser inte någon större förändring av verksamhetens inriktning. GenereUt
gäller således att utredningarna främst skall inriktas på projekt av horisontell-funktionell
typ eller eljest berörande flera myndigheter.
Det
enda större nya projekt som planeras för budgetåret 1972/73 är en utredning
rörande utveckling av komplexa informationssystem i förvaltningen.
Förslaget
under programmet innefattar också en odisponerad resurs på totalt 2 737 000
kr., som skulle stå till verksledningens förfogande. Denna reserv är avsedd att
tas i anspråk dels för projekt som nu ej kan förutses, dels för vissa projekt
som preliminärt studerats och som kan bli aktuella under budgetåret 1972/73.
Arbetet
inom planeringsenheten kommer budgetåret 1972/73 att inriktas på
färdigställandet av en första mer fullständig långsiktig ratio-naliseringsplan
för statsförvaltningen. En förstärkning av de personella resurserna är enligt
statskontoret angelägen för fullgörande av denna uppgift.
Miljökontrollutredningen
har i skrivelse den 3 november 1971 hemställt att för budgetåret 1972/73 ett
belopp om 2,1 milj. kr. ställs till förfogande för utvecklingsarbete avseende
automatisk databehandling av viss information på miljövårdsområdet.
Statskontoret har förklarat sig berett att medverka i utvecklingsarbetet.
Utredningen har bedömt att denna systemutveckhng i första hand bör avse
information rörande anläggningar och imissioner från anläggningar som varit
föremål för ärendehandläggning enligt miljöskyddslagen eller motsvarande
författningar samt modellförsök syftande till databehandling av information
rörande
Prop.
1972: 32 15
samband mellan vissa kemiska ämnen och deras effekter på
biologiskt material.
Programmet Utbildning och information
Verksamheten inom programmet Utbildning och information
avser utbildning av personal för rationaliseringsverksamhet samt information om
rationaliseringsverksamheten och dess resultat. Till programmet hänförs även
biblioteks- och dokumentationstjänst.
Kursverksamheten inom programmet bedrivs i form av dels
centrala kurser i rationaliseringstekniska ämnen, dels s. k. myndighetsanpassad
utbildning, varvid utbildningsinsatserna ofta har samband med av statskontoret
föreslagna rationaliseringsåtgärder. Antalet deltagardagar (produkten av
antalet deltagare och kursdagar) utgjorde budgetåret 1970/71 ca 8 960. Härtill
kommer utbildning av utredningsaspiranter- och annan utbildning av egen
personal.
Under budgetåret 1972/73 föreslås en ökning av
kursverksamheten. Förslaget innebär dels försatt utbyggnad av kurser för
myndighetsanställd personal, dels en ökning av internutbildningen. Vidare
föreslås en ökning av konsultationen i utbildningsfrågor.
Informationsverksamheten föreslås fr. o. m. budgetåret 1972/73 innefatta
utgivning av en extern kvartalstidskrift som skall täcka ämnesområdet
administrativ rationalisering i offentlig förvaltning. Utöver löne- och
prisomräkning uppgår kostnaden för den föreslagna utökningen av verksamheten
till totalt 263 000 kr.
Programmet Samordning av ADB
Verksamheten under programmet gäller statskontorets instruktions-enliga
uppgifter att svara för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av
datamaskiner inom statsförvaltningen samt att förvalta statens datamaskinfond.
För budgetåret 1972/73 inriktas verksamheten, jämsides med
upphandlingen och den löpande förvaltningen av datamaskinfonden, på projekt
inom ramen för de medel som beräknas för samordning av statliga informationssystem.
Resursökningen uppgår till totalt 1,3 milj. kr. och avser dels ett samhngsprojekt
i vilket bl. a. ingår registrering och identitetsnumrering av juridiska
personer dels inrättande av en dokumentationscentral samt utarbetande av
säkerhetsnormer för ADB.
Verksamheten vid fondbyrån
Verksamheten vid fondbyrån har redovisats i det
föregående. Anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 har anmälts under anslaget
Kammarkollegiet.
Prop.
1972:32
Personalfrågor
16
1970/71
1971/72
1972/73'= Beräknar
Statskontoret
Departementschefen
Personal
Handläggande personal Övrig personal
170 101
271
187 117
304
180 84
264
180 84
264
1 Omräknat till helärsbefattningar. Personal vid
datamaskinanläggningen vid karolinska sjukhuset har ej medräknats.
' Personal vid fondbyrån har ej medräknats.
Statskontoret beräknar att ett genomförande av dess
förslag rörande verksamhetens omfattning budgetåret 1972/73 innebär att
personalen behöver förstärkas med sammanlagt fem tjänstemän, varav fyra handläggare
och en assistent. Programmet Rationalisering minskas med sex handläggare.
Programmet Samordning av ADB ökas med tio handläggare och en assistent.
Departementschefen
Min beräkning av det totala medelsbehovet under anslaget
framgår av programsammanställningen för statskontoret.
Jag godtar statskontorets förslag beträffande verksamheten
under programmet Rationalisering. Jag har dessutom under programmet beräknat
medel för statskontorets medverkan i miljökontrollutredningens projekt för
systemutveckling avseende bl. a. information om anläggningar som varit föremål
för behandling enligt miljöskyddslagen. Jag har uppskattat kostnaden för
statskontorets insatser till totalt 1,6 milj. kr., varav 500 000 kr. bör
finansieras genom ianspråktagande av den tidigare redovisade odisponerade
reserven.
Under programmet Utbildning och information har jag räknat
med en resursförstärkning för den externa kursverksamheten, för konsultation i
utbildningsfrågor och för informationsverksamheten. Utgivningen av den
föreslagna kvartalstidskriften om administrativ rationalisering bör t. v. ske
försöksvis.
Under programmet Samordning av ADB har statskontoret
föreslagit en väsentlig förstärkning av statskontorets resurser för fortsatt
arbete med de projekt som rör samordning av statliga informationssystem. Jag
förordar den av statskontoret föreslagna ökningen under programmet.
Statskontorets arbete bör bedrivas i nära samråd med den under hösten 1971
tillsatta datasamordningskommittén.
Jag har i det föregående förordat att verksamheten vid
fondbyrån
Prop. 1972: 32 17
inkl.
redovisningscentralen och revisionskontoret förs över från statskontoret till
kammarkollegiet fr. o. m. den 1 januari 1973. Medelsberäkningen för
verksamheten vid fondbyrån avser därför endast första hälften av budgetåret
1972/73.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Statskontoret för budgetåret 1972/73 under sjunde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 30 950 000 kr.
Organisations-
och anslagsfrågor rörande myntverket
Inledning
Enligt
statsmakternas beslut (prop. 1971: 164 och 165, NU 1971: 49 och 50, rskr 1971:
355 och 356) skall de uppgifter som f. n. ankommer på avdelningarna för mått-
och vikt resp. ädelmetallkontroll vid mynt- och justeringsverket föras över tiU
statens provningsanstalt den 1 juli 1972. Chefen för industridepartementet
avser att senare anmäla frågan om hur bl. a. justeringsverksamheten och ädelmetallkontrollen
organisatoriskt skall inpassas i provningsanstalten.
Mynt-
och justeringsverket har med skrivelse den 8 februari 1972 överlämnat förslag
till organisation för verksamheten i övrigt, dvs. mynt- och
medaljtillverkningen. Vidare har verket överlämnat en promemoria med
kompletterande anslagsberäkningar m. m. för budgetåret 1972/73.
Nuvarande
organisation
Mynt-
och justeringsverket är central förvaltningsmyndighet med uppgift att tillverka
mynt och medaljer, handha kontroll av ädelme-tallarbeten, verkställa probering
av ädelmetaller och bestämning av ädelmetallhalten, leda justeringsväsendet,
handlägga ärenden om mått och vikt samt utföra justeringar.
Chef
för mynt- och justeringsverket är en myntdirektör. Verket är uppdelat på fem
avdelningar, nämligen en för mått och vikt, en för kontroll av ädelmetallarbeten,
en för tillverkning av mynt och medaljer, en för administrativa ärenden och en
för kamerala ärenden.
Antalet
anställda vid mynt- och justeringsverket är f. n. 125, varav 27 utgör
handläggande personal.
Mynt-
och justeringsverkets organisationsförslag
Mynt-
och justeringsverket har uppdragit åt Statskonsult AB att
utarbeta förslag till
organisation för mynt- och medaljtillverkningen.
Förslaget är tänkt att
ligga till grund för verkets organisation fr. p. m.
Prop. 1972: 32 18
den
1 juli 1972. Lokalfrågor m. m. medför emellertid att omorganisationen inte kan
genomföras fullt ut förrän i samband med den av statsmaktema beslutade
flyttningen till Eskilstuna.
Sedan
avdelningarna för mått och vikt samt för kontroll av ädelmetallarbeten
avskilts återstår vid mynt- och justeringsverket, i det följande benämnt
myntverket, en avdelning för mynt och medaljer, en administrativ avdelning och
en kameral avdelning.
Verket
föreslår att verksamheten i stället organiseras på fyra enheter, nämligen en
avdelning för verktyg och medaljer, en avdelning för mynttillverkning, ett
laboratorium och en administrativ avdelning.
Vidare
föreslås att en styrelse inrättas för att biträda myntdirektören och dennes
ställföreträdare vid vissa beslut av investeringskaraktär, vid externa
kontakter, långsiktsplanering etc. Styrelsen bör representera ekonomisk och
teknisk kompetens samt statlig förvaltning.
Inom
ramen för tillgängliga resurser bör myntverket ges möjlighet att utföra arbeten
på uppdragsbasis. Som exempel nämns affärsmässig tillverkning av sigill,
utländska mynt, poletter etc.
Det
nya myntverket beräknas sysselsätta 65 personer, varav sex utgör handläggande
personal.
Departementschefen
Jag
biträder myntverkets förslag till ny organisation såtillvida att verksamheten
under myntdirektören organiseras på angivna fyra enheter. Omorganisationen bör
genomföras successivt och vara fuUt genomförd i och med verkets flyttning till
Eskilstuna.
Jag
har ej något att erinra mot att myntverket inom ramen för sina resurser ges
möjlighet att bedriva affärsmässig uppdragsverksamhet. Intäkterna från
uppdragsverksamheten bör redovisas på driftbudgetens inkomstsida under en
titel benämnd Inkomst av myntning m.m.
Myntverkets
förslag till bemanning innebär en ökning av antalet sysselsatta inom mynt- och
medaljtillverkningen jämfört med dagsläget. Jag är inte beredd att förorda att
en personalökning sker.
Beträffande
avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk
det förhandlingsuppdrag som behövs.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna den av mig förordade organisationen av, mynt-och medaljtillverkningen.
Myntverket:
Förvaltningskostnader
1970/71
Utgifl 14 550 556
1971/72
Anslag 5 263 000
1972/73 Förslag 2 955 000
'
Anslaget Mynt- och justeringsverket: Förvaltningskostnader.
Prop.
1972: 32
19
1972/73 Beräknar
Myntverket
Departementschefen
Personal
Handläggande personal Övrig personal
6 59
6 46
65
52
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersättningar
därav utrikes resor Lokalkostnader
Maskiner, instrument och diverse materialier
Omkostnader för myntutväxling Expenser
'2 294 000
9 000
15 000
(10 000)
357 000
150 000 19 000 56 000
2 352 000
9 000
14 000
(8 000)
357 000
150 000 19 000 56 000
2 900 000
2 957 000
Uppbördsmedel
Bränsle
och lyse
2 000
2 000
2 898 000
2 955 000
' Kostaadema för myntdirektören och de fyra enhetscheferna
ej inräknade.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag
anslaget till 2 955 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Myntverket: Förvaltningskostnader för budgetåret
1972/ 73 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 955 000 kr.
Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m.
1970/71 Utgifl 1236 941 Reservation 253 754
1971/72 Anslag i450 000
1972/73 Förslag 350 000
' Anslaget Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av
vissa maskiner m. m
Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av
maskiner och apparater till myntverket.
Myntverket
För nyanskaffning av utrustning m. m. krävs 350 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder myntverkets förslag. Den behållning som vid
utgången av budgetåret 1971/72 finns på reservationsanslaget Mynt- och juste-
Prop.
1972: 32 20
ringsverket:
Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. bör föras över till förevarande anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Myntverket:
Nyanskaffning av vissa maskiner in. m. för budgetåret 1972/73 under sjunde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.
Med
bifaU till vad föredraganden sålunda med mstämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att tiU riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1571 720159
Doktrin (1)
- Olof Wilske, Är regeringsformen gällande rätt i Högsta förvaltningsdomstolen?, SvJT 2022 s. 617, på s. 619 · Fritt tillgänglig
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisas hit från
10 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (9)
9 kopplingar i 8 dokument.
- Bet. 1972:LU25 Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:139 med förslag till lag om ändring i lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden, m.m. i texten
- Rskr. 1972:119 i texten
- Rskr. 1972:120 i texten
- Bet. 1972:FiU20 Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:32 angående vissa organisations- och anslagsfrågor inom finansdepartementets verksamh… s. 1 · s. 4 i texten
- Bet. 1972:SkU24 Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:32 angående vissa organisations- och anslagsfrågor inom finansdepartementets verksamh… i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- SvJT 2022 s. 617 Olof Wilske, Är regeringsformen gällande rätt i Högsta förvaltningsdomstolen? s. 619 i texten