Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

1972 · 54 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:44, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1972 Prop. 1972:44

Nr 44

Kungl. Maj:ts proposition med förelag till lag om ändring
i vämpUktslagen (1941:967), m. m.; given Stockholms slott den 17 mars 1972.

Kungl. Maj:t vill hänned, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

SVEN ANDERSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

Kungl. Maj:t beslöt den 26 mars 1971 att med tillämpning
fr. o. in. den 1 juli I 972 införa ett nytt tjänsteställningssystem inom
krigsmakten. Systemet innebär bl. a. att benämningarna officer, underofficer
och underbefäl utgår och ersätts med andra gruppbenämningar. Härvid får begreppen
regementsofficer och kompaniofficer en annan innebörd än enligt gällande
ordning. Den nya terminologin föranleder ändringar i åtskUliga författningar
där de nyss återgivna begreppen förekommer. 1 propositionen föreslås ändringar
i författningar som har beslutats med riksdagen.

1 Riksdagen 1 saml. Nr. 44

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:44

Förslag till

Lag om ändring i vämpliktslagen (1941567)

Härigenom
förordnas, att 6 och 10 §§ samt 27 § 1 mom. värnphktsla-gen (1941:967)' skaU ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse 6§

opaginerad Kontrollera mot PDF

Värnpliktig skaU uttagas för utbUdning

a)
vid
försvarsgren eller vid tmppslag eller vapenslag inom försvarsgren,

b)
i särskUd
tjänst eUer till särskild tjänstgöring,

c)
tUl
befattning eUer gmpp av befattningar samt

d) vid förband eller utbUdningsanstalt.

Befattning för menig, underof- Befattning för menig, grupp-,

ficer eUer
officer avser, om ej an- plutons- eller kompanibefäl avser.

nat följer av bestämmelserna i denna paragraf eller av 27
§ 1 mom., militär, civUmUitär eUer ci-vU personal.

Uttagning
för utbildning till militär befattning för officer får icke ske utan den vämphktiges
medgivande. För uttagning för annan befattning fordras medgivande av den
värnpliktige endast om uttag-ningen ändras efter inskrivningen och den ändrade uttagningen
medför att tiden för grundutbUdning-en förlänges. Ändrad uttagning från
utbildning tUl mUitär befattning tUl utbUdning för civilmilitär eller civil
befattning eller från utbUdning tUl civUmUitär eller civU befattning tiU
militär befattning får dock ske utan den vämphktiges medgivande.

om ej annat följer av bestämmelserna i denna paragraf
eller av 27 § 1 mom., mihtär, civUmUitär eller civU personal.

Uttagning
för utbUdning tUl militär befattning för kompanibefäl får icke ske utan den vämphktiges
medgivande. För uttagning för annan befattning fordras medgivande av den
värnpliktige endast om uttagningen ändras efter inskrivningen och den ändrade uttagningen
medför att tiden för grund-utbUdningen förlänges. Ändrad uttagning från UtbUdning
tUl mUitär befattning tUl utbUdning för civUmUitär eller civU befattning eUer
från UtbUdning till civUmUitär eller civU befattning tUl mUitär befattning
får dock ske utan den vämphktiges medgivande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För ändrad uttagning efter avslutad grundutbUdning fordras
ej medgivande av den värnpliktige.

Värnpliktig
skaU såvitt möjligt uttagas för den utbUdning för vilken han kan anses bäst
lämpad. I den mån det kan ske skall hänsyn tagas tUl ' Lagen omtryckt 1969:378.
2 Senaste lydelse 1971:169.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:44 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den värnpliktiges önskemål. Värnpliktig bör ej uttagas för
utbildning till befattning, för vUken fordras längre grundutbUdning än ett år,
om han visar att detta medför särskilt svåra olägenheter för honom eller för
nära anhörig till honom som är beroende av hans arbete.

10 §3

Inskrivningsnämnd består av ordförande och icke militära
ledamöter till det antal Konungen bestämmer, dock minst en för varje till
nämndens verksamhetsområde hörande landstingskommun eller stad som ej tUlhör
landstingskommun.

För ordförande och annan ledamot i inskrivningsnämnd skall
finnas ersättare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ordförande
i inskrivningsnämnd är inskrivningschefen. Finnes mer än en nämnd inom inskrivningsområdet,
utser värn-pliktsverket en regementsofficer att vara ordförande i nämnd där
inskrivningschefen ej ingår. Ersättare för ordföranden är en regementsofficer
som värnpliktsverket utser.

Ordförande i inskrivningsnämnd är inskrivningschefen. Finnes
mer än en nämnd inom inskrivningsområdet, utser värnpliktsverket en militär
tjänsteman av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad att vara ordförande
i nämnd där inskrivningschefen ej ingår. Ersättare för ordföranden är en
militär tjänsteman av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad som
värnpliktsverket utser. De icke militära ledamöterna och ersättare för dessa
utses för tre år av vederbörande landsting eller stadsfullmäktige i stad som ej
tillhör landstingskommun.

27 §

7.'' De värnpliktigas utbildningstid

Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och
repetitionsutbildning. Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar,
särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobUise-ringsövningar.

A. Värnpliktig, som uttagits A. Värnpliktig, som uttagits

för utbildning till befattning för för utbildning till befattning
för menig eller underbefäl, skall full- menig eller gruppbefäl, skall full-

3 Senaste lydelse 1969:378. * Senaste lydelse
1971:169.

I * Riksdagen 1 saml. Nr 44

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

göra gmndutbUdning
som omfat- göra grundutbUdning som omfat

tar tar

a)
vid armén och
kustartUleriet högst trehundrafyrtiofem dagar,

b)
vid flottan
och flygvapnet högst trehundrasextiofyra dagar. Värnpliktig, som skaU
utbildas Värnpliktig, som skall utbUdas

tUl särskUt
kvalificerad befattning tUl särskUt kvalificerad befattning

Tid för gmndutbUdning
må icke understiga tvåhundratrettiofem dagar. B. Värnpliktig skaU fullgöra
högst fem krigsförbandsövningar.

för menig eUer
underbefäl, kan åläggas gmndutbUdning under högst fyrahundrafemtio dagar.

Värnphktig,
som uttagits för utbildning tUl befattning för underofficer eller tiU civilmihtär
eller civU befattning för officer, skall fullgöra grundutbUdning under högst
fyrahundrafemtio dagar. För värnpliktig, som uttagits för utbUdning tUl militär
befattning för officer, omfattar gmndutbUd-ningen högst femhundrafyrtio dagar.

för menig eller gruppbefäl, kan åläggas grundutbUdning
under högst fyrahundrafemtio dagar.

Värnpliktig,
som uttagits för utbUdning tUl befattning för plutonsbefäl eller till civilmUitär
eller civil befattning för kompanibefäl, skall fuUgöra grundutbUdning under
högst fyrahundrafemtio dagar. För värnphktig, som uttagits för UtbUdning tiU mUitär
befattning för kompanibefäl, omfattar grand-utbUdningen högst femhundrafyrtio
dagar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Värnphktig i befattning för menig eUer underbefäl skall,
om annat ej följer av vad som sägs nedan, fuUgöra krigsförbandsövningar
under sammanlagt högst

a) vid armén och kustartUleriet
etthundrafem dagar eller, i underbefälsbefattning eUer kvalificerad befattning
för menig, etthundratjugofem dagar,

b) vid flottan nittio dagar eller, i
underbefälsbefattning, etthundratjugofem dagar,

c)
vid flygvapnet
nittio dagar eUer, i kvalificerad underbefälsbefattning, etthundratjugofem dagar.

Värnpliktig i befattning för menig eUer underbefäl på
stamstrids-fartyg vid flottan eller i annan särskild befattning för menig eller
underbefäl som Konungen bestämmer skall fuUgöra krigsför-

Värnpliktig i befattning för menig eller gruppbefäl skall,
om annat ej följer av vad som sägs nedan, fuUgöra krigsförbandsövningar
under sammanlagt högst

a)
vid armén och kustartUleriet
etthundrafem dagar eller, i befattning för gruppbefäl eller kvaU-ficerad
befattning för menig, etthundratjugofem dagar,

b) vid flottan nittio dagar eller, i
befattning för gruppbefäl, etthundratjugofem dagar,

c)
vid flygvapnet
nittio dagar eUer i kvalificerad befattning för gruppbefäl, etthundratjugofem
dagar.

Värnpliktig
i befattning för menig eller gruppbefäl på stamstrids-fartyg vid flottan eller
i annan särskUd befattning för menig eller gruppbefäl som Konungen bestämmer
skaU fuUgöra krigsför-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:44 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bandsövningar
under sammanlagt bandsövningar under sammanlagt

högst etthundratjugofem dagar el- högst etthundratjugofem dagar el

ler, i underbefälsbefattning eller ler, i befattning för gruppbefäl

kvalificerad befattning för menig, eUer kvalificerad befattning för

högst etthundrasextio dagar. menig,
högst etthundrasextio da-

gar.

Värnpliktig i underofficers- el- \'itr\p\\kt\g i befattning för plu-

ler
officersbefattning skall fullgöra tons- eller kompanibefäl skall full-

krigsförbandsövningar under sam- göra krigsförbandsövningar under

manlagt högst etthundrasextio da- sammanlagt högst etthundrasextio

gar vid armén och marinen samt dagar vid armén och marinen samt

högst etthundratjugofem dagar vid högst etthundratjugofem dagar vid

flygvapnet. flygvapnet.

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller
kompanikvartermästare eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materielre-dogörare
kan den sammanlagda tiden för krigsförbandsövningar överskridas med högst tio
dagar.

Krigsförbandsövning får omfatta högst trettiofyra dagar.

Konungen äger bestämma att tiden för en krigsförbandsövning
får tagas i anspråk för en fackövning. Konungen äger också bestämma att en krigsförbandsövning
för värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid flottan uppdelas i högst
fyra delövningar.

C. Värnpliktig i underofficers- C. Värnphktig i befattning för

eller officersbefattning samt, en- plutons- eller kompanibefäl samt,

ligt Konungens bestämmande, an- enligt Konungens bestämmande,

nan värnpliktig kan åläggas att annan värnpliktig kan åläggas att

fullgöra högst tre eUer vid flygvap- fullgöra högst tre eller vid flygvap

net högst fem särskUda övningar. net högst fem särskUda övningar.

SärskUda övningar skola fullgöras under sammanlagt högst
trettiotre dagar.

SärskUd övning får omfatta högst elva dagar.

Värnphktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av
särskild betydelse för genomförande av förbandets mobihsering eller som är krigsplacerad
vid förband, vars mobUisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt
kortare tid än som gäller för huvuddelen av krigsmaktens förband, kan åläggas
att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst åtta dagar.

Konungen äger bestämma att tiden för särskUd övning får
tagas i anspråk för särskild fackövning.

D. Värnpliktig som uttagits för utbUdning enligt 6 §
kan efter egen

ansökan antagas för bistånds- och katastrofutbildning. Den som antagits

för sådan utbildning skall fullgöra grundutbUdning under högst 450 dagar

samt repetitionsutbildning under minst 90 och högst 160 dagar. Repeti

tionsutbildningen kan fördelas i omgångar över hela värnpliktstiden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:44

Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom
förordnas, att 21 kap. 20 och 21 §§ brottsbalken skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse 21 KAP.

opaginerad Kontrollera mot PDF

nungen.
De som avses i första stycket skola, förutom under tid då tjänstgöringsskyldighet
föreligger, anses såsom krigsmän då de i anslutning till sådan tid vårdas å
militärsjukhus, då de äro intagna i militärhäkte samt då de inom område eller
utrymme som nyttjas av krigsmakten eller eljest offentligen uppträda i
militär tjänstedräkt ävensom såvitt angår fullgörandet av dem åliggande
anmälningsskyldighet eller annan särskild tjänsteplikt. ' Senaste lydelse
1966:415.

Krigsmän äro
enligt denna balk de vilka såsom officerare, underofficerare, underbefäl eller
meniga äro anställda vid krigsmakten, värnpliktiga som ej fått tillstånd tUl
vapenfri tjänst samt hemvärnsmän och hemvärnsrekryter, samtliga under den tid
de i sådan egenskap äro tjänstgöringsskyldiga. Krigsmän äro ock, i den mån Konungen
med hänsyn tUl behovet av befälsföring och övriga tjänstgöringsförhållanden så
förordnar, de som eljest äro anställda vid krigsmakten eller förbundit sig att
såsom frivilliga fullgöra krigstjänst, under den tid de i sådan egenskap äro
tjänstgöringsskyldiga. Om någon åtnjuter ledighet som ej är begränsad till
kortare tid än två månader, anses han icke tjänstgöringsskyldig. Närmare bestämmelser
om vad som avses med krigsmakten meddelas av Konungen.

Krigsmän äro
enligt denna balk de vilka såsom regementsof-ficerare, kompaniofficerare, plutonsofficerare,
gruppchefer, reservofficerare eller meniga äro anställda vid krigsmakten,
värnpliktiga som ej fått tillstånd till vapenfri tjänst samt hemvärnsmän och
hemvärnsrekryter, samtliga under den tid de i sådan egenskap äro
tjänstgöringsskyldiga. Krigsmän äro ock, i den mån Konungen med hänsyn till
behovet av befälsföring och övriga tjänstgöringsförhållanden så förordnar, de
som eljest äro anställda vid krigsmakten eller förbundit sig att såsom
frivilliga fullgöra krigstjänst, under den tid de i sådan egenskap äro
tjänstgöringsskyldiga. Om någon åtnjuter ledighet som ej är begränsad tUl
kortare tid än två månader, anses han icke tjänstgöringsskyldig. Närmare
bestämmelser om vad som avses med krigsmakten meddelas av Ko-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:44 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Krigsman, som har befälsrätt över annan krigsman, är
dennes förman. Krigsman, över vilken annan krigsman har befälsrätt, är
underlydande i förhållande tUl denne.

21 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Av den
personal som avses i 20 § första stycket skola officerare, underofficerare och
annat befäl av lägst furirs grad samt de som innehava motsvarande tjänsteställning
vara underkastade ämbetsan-svar, va;e sig de äro tjänstgöringsskyldiga eller
icke.

Av den
personal som avses i 20 § första stycket skall befäl av lägst överfurirs grad
samt de som innehava motsvarande tjänsteställning vara underkastade ämbetsan-svar,
vare sig de äro tjänstgöringsskyldiga eller icke.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

2* Riksdagen 1 saml Nr. 44

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:44

Förslag till

Lag om ändring i militära rättegångslagen (1948.472)

Härigenom
förordnas, att 13, 16, 17, 66, 96 och 98 §§ mUitära
rättegångslagen (1948:472) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Befogenhet
som i 12 § sägs tUlkommer ock, även om det ej följer redan av nämnda
paragraf, följande befattningshavare där de äro av lägst regementsofficers
grad eller tjänsteklass, nämligen

Befogenhet som i 12 § sägs tillkommer ock, även om det ej
följer redan av nämnda paragraf, följande befattningshavare där de äro av
lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad eller tjänsteklass, nämhgen

1.
garnisonschef,
cheferna för krigsmaktens centrala förvaltningsmyndigheter, gemensamma
institutioner och gemensamma utbildningsanstalter, chef för tyg-,
tygverkstads- eller intendenturförvaltning inom militärområde och mUitärkommando
samt chef för anstalt som lyder under central förvaltningsmyndighet;

2.
personalkårchef
och chef för förband enligt krigsmaktens indelning i fred;

3. chef för luftförsvarssektor, chef
för marint bevakningsområde samt chef för fartygsförband, fartyg eller
örlogsdepå;

4.
chef för kommendering
som ej tillhör visst förband inom krigsmakten och chef för avdelning av
förband som är varaktigt förlagd på annan ort än förbandet; samt

5. i de fall Konungen bestämmer annan
befattningshavare vid krigsmakten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
befattningshavare som avses i första stycket 1-5 lägre grad eUer tjänsteklass
än regementsofficer, må försvarsgrenschefen uppdraga åt annan
befattningshavare av lägst sådan grad eller tjänsteklass att, utan hinder av
att denne icke äger befälsrätt över den personal varom är fråga, utöva bestraffningsrätt
över personalen. Skulle detta med hänsyn tUl

Har
befattningshavare som avses i första stycket 1-5 lägre grad eller tjänsteklass
än överstelöjtnant eller kommendörkapten, må försvarsgrenschefen uppdraga åt
annan befattningshavare av lägst sådan grad eller tjänsteklass att, utan hinder
av att denne icke äger befälsrätt över den personal varom är fråga, utöva
bestraffningsrätt över personalen. Skulle detta med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1968:330.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ske.
Befogenhet som avses i andra stycket tillkommer överbefälhavaren i fråga om
befattningshavare över vilken försvarsgrenschef icke har befälsrätt.

Prop.
1972:44

Nuvarande lydelse tjänstgöringsförhållandena medföra
avsevärd olägenhet och har den lägre befattningshavaren kaptens grad eller
tjänsteklass, må bestraffningsrätten anförtros åt honom, om det finnes
lämpligen kunna ske.

Förestagen lydelse hänsyn tUl tjänstgöringsförhållandena
medföra avsevärd olägenhet och har den lägre befattningshavaren majors eller
örlogskaptens grad eUer tjänsteklass, må bestraffningsrätten anförtros åt
honom, om det finnes lämpligen kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 §

Vad i rättegångsbalken är stadgat om jäv mot domare skaU
i tUlämpliga delar gälla i fråga om bestraffningsberättigad
befattningshavare.

Är chef å
fartyg, som befinner sig i främmande farvatten, av jäv hindrad att utöva honom tUlkom-mande
bestraffningsrätt och finnes ej där högre bestraffningsberättigad chef, må
bestraffningsrätten i stället utövas av närmast lägre å fartyget tjänstgörande
förman där denne är av minst kaptens grad eller tjänsteklass.

Är chef å
fartyg, som befinner sig i främmande farvatten, av jäv hindrad att utöva honom tUlkom-mande
bestraffningsrätt och finnes ej där högre bestraffningsberättigad chef, må
bestraffningsrätten i StäUet utövas av närmast lägre å fartyget tjänstgörande
förman där denne är av minst örlogskaptens grad eller tjänsteklass.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konungen
äger, i den män förhållandena därtUl föranleda, förordna att
befattningshavare som har lägst underofficers grad eller tjänsteklass skall
under bered-skapstillständ och dä riket är i krig äga bestraffningsrätt i
disciplinmål över underlydande personal, ändå att sådan rätt icke eljest tUlkommer
honom.

Konungen
äger, i den mån förhållandena därtill föranleda, förordna att befattningshvare
som har lägst fänriks grad eller tjänsteklass skall under beredskaps-tUlstånd
och då riket är i krig äga bestraffningsrätt i disciphnmål över underlydande
personal, ändå att sådan rätt icke eljest tiUkommer honom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

66 §'

Rätt att ålägga tillrättavisning enligt 14 § lagen om
disciplinstraff för krigsmän tUlkommer de befattningshavare som äga bestraffningsrätt
i 2 Senaste lydelse 1968:330.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

disciplinmål, envar i fråga om den personal över vilken
han har sådan rätt.

Tillrättavisningsrätt
mot underlydande tUlkommer även den som, utan att äga bestraffningsrätt i disciplinmål,
innehar ovan i 13 § första stycket omförmäld befattning och har lägst
underofficers grad eller tjänsteklass, så ock chef för bataljon eller däremot
svarande avdelning.

Såvitt
angår underlydande underbefäl och meniga må tillrättavisning ock åläggas av
chef för kompani eller däremot svarande avdelning, chef för utbildningsanstalt,
sekond å fartyg vars chef innehar lägst regementsofficers grad och i de fall
Konungen bestämmer annan befattningshavare vid krigsmakten. Vad i detta stycke
stadgas skall icke äga tillämpning å hemvärnet.

Tillrättavisningsrätt mot underlydande tUlkommer även den
som, utan att äga bestraffningsrätt i disciplinmål, innehar ovan i 13 § första
stycket omförmäld befattning och har lägst fänriks grad eller tjänsteklass, så
ock chef för bataljon eller däremot svarande avdelning.

Såvitt angår underlydande gruppbefäl och meniga må tillrättavisning
ock åläggas av chef för kompani eller däremot svarande avdelning, chef för utbUdningsanstalt,
sekond å fartyg vars chef innehar lägst kommendörkaptens grad och i de fall
Konungen bestämmer annan befattningshavare vid krigsmakten. Vad i detta stycke
stadgas skall icke äga tillämpning å hemvärnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Krigsrätt består av en lagfaren krigsdomare såsom
ordförande samt nämnd. 1 nämnden skola sitta tre, därav två civila och en
militär. Den mUitäre krigsrättsnämndemannen skall hava lägst regementsofficers
grad.

Inrättas krigsrätt vid avskild avdelning och finnes ej på
orten lämplig person som kan tjänstgöra såsom civil nämndeman, må i stället tUl
nämndeman förordnas någon som fullgör mUitärtjänstgö-ring, dock ej den som annorledes
än i reserven är fast anställd vid krigsmakten. Kan vid sådan krigsrätt
befattningen som mUitär nämndeman ej besättas med offi-

Krigsrätt
består av en lagfaren krigsdomare såsom ordförande samt nämnd. 1 nämnden skola
sitta tre, därav två civila och en militär. Den militäre krigsrättsnämndemannen
skall hava lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad.

Inrättas
krigsrätt vid avskild avdelning och finnes ej på orten lämplig person som kan
tjänstgöra såsom civil nämndeman, må i stället till nämndeman förordnas någon
som fullgör militärtjänstgöring, dock ej den som annoriedes än i reserven är
fast anställd vid krigsmakten. Kan vid sådan krigsrätt befattningen som militär
nämndeman ej besättas meAnågon

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Senaste lydelse 1969:262.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse cer av lägst regementsofficers grad, må i stället till
befattningen utses officer av kaptens grad.

Föreslagen lydelse som innehar lägst överstelöjtnants
eller kommendörkaptens grad, må i stället tUl befattningen utses den som är av
majors eller örlogskaptens grad. Krigsrätt är doinför med krigsdomaren ensam i
de fall, då tingsrätt vid handläggning av militärt mål är domför med en
lagfaren domare.

98 § Krigsdomare förordnas av Konungen.

Där
så anses erforderligt förordnar Konungen vice krigsdomare att vid förhinder för
krigsdomaren träda i hans ställe. Konungen meddelar ock närmare bestämmelser om
beviljande av ledighet och förordnande av vikarie för krigsdomare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är
nämndeman hindrad att tjänstgöra eller uteblir han från rättens sammanträde,
må rättens ordförande kalla annan behörig person att tjänstgöra i hans
ställe.

Krigsrättsnämndemännen
utses av Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer. Krigsrätts-nämndeman
må endast den vara som är valbar till nämndeman vid allmän domstol. Är officer
eller underofficer svarande i militärt mål, må ej såsom militär krigsrättsnämndeman
tjänstgöra någon som tillhör samma regemente eller samma därmed likställda
förband, såvida ej fråga är om krigsrätt vid avskUd avdelning, där ingen annan
finnes som kan fullgöra uppdraget.

Krigsrättsnämndemännen
utses av Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer. Krigsrättsnämndeman
må endast den vara som är valbar tUl nämndeman vid allmän domstol. Är svarande
i militärt mål av lägst fänriks grad, må ej såsom mUitär krigsrättsnämndeman
tjänstgöra någon som tillhör samma regemente eller samma därmed likstäUda
förband, såvida ej fråga är om krigsrätt vid avskUd avdelning, där ingen annan
finnes som kan fullgöra uppdraget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

4 Senaste lydelse 1949:364.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1949:165) angående beslag å vissa
skrifter

Härigenom
förordnas, att 1 § lagen (1949:165) angående beslag å vissa skrifter skaU ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anträffas
vid avdelning av krigsmakten skrift, som mångfaldigats på annat sätt än genom
tryckpress, och innefattar dess spridande uppenbart sådan enligt lag
straffbar uppvigling att krigsman därigenom kan förledas åsidosätta sin
tjänsteplikt, må skriften, efter beslut av befattningshavare som enligt lag har
bestraffningsrätt över personal vid avdelningen, tagas i beslag. Är fara i
dröjsmål, må även utan sådant beslut åtgärd som nu sagts vidtagas av annan
befattningshavare av officers eller underofficers grad. Anmälan därom skaU
dock skyndsamt göras hos befattningshavare som först sagts; denne har att
genast pröva, om beslaget skall bestå.

Anträffas
vid avdelning av krigsmakten skrift, som mångfaldigats på annat sätt än genom
tryckpress, och innefattar dess spridande uppenbart sådan enligt lag
straffbar uppvigling att krigsman därigenom kan förledas åsidosätta sin
tjänsteplikt, må skriften, efter beslut av befattningshavare som enligt lag har
bestraffningsrätt över personal vid avdelningen, tagas i beslag. Är fara i
dröjsmål, må även utan sådant beslut åtgärd som nu sagts vidtagas av annan
befattningshavare av lägst fänriks grad. Anmälan därom skall dock skyndsamt
göras hos befattningshavare som först sagts; denne har att genast pröva, om
beslaget skaU bestå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till

Lag om ändring i militäretsättningsförordningen (1950:261)

Härigenom
förordnas, att 1 § 2 mom. militärersättningsförordningen (1950:261) skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 mom.
Ersättning utgives jämväl i anledning av skada eller sjukdom, som någon under
tid, då riket icke befinner sig i krig, ådrager sig vid
inskrivningsförrättning eller prövning för antagning som officers- eller reservofficersaspi-rant
vid krigsmakten eUer vid färd tUl eUer från sådan förrättning eller prövning
eller under omständigheter, som enligt Konungens förordnande jämstäUas därmed.

2 mom.
Ersättning utgives jämväl i anledning av skada eller sjukdom, som någon under
tid, då riket icke befinner sig i krig, ådrager sig vid
inskrivningsförrättning eller prövning för antagning som regementsofficers- eUer
reservoffi-cersaspirant vid krigsmakten eller vid färd tUl eUer från sådan förrättning
eUer prövning eller under omständigheter, som enligt Konungens förordnande
jämställas därmed.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 juh 1972.

1 Senaste lydelse 1970:311.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:44 14

Utdrag av statsrådsprotokoUet över försvarsärenden, håUet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 17 mars 1972.

Närvarande: ministern för utrikes ärendena WICKMAN,
statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
BENGTSSON, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
ändring i värnpliktslagen (1941:967), m. m. och anför.

Inledning

Inom krigsmakten används sedan länge ett särskUt system
som anger personalens tjänsteställning, dvs. inbördes turordning i tjänsten.
Tjänsteställningssystemet är ett hjälpmedel för att bestämma rätten och
skyldigheten att ta befäl i ofömtsedda situationer. Tjänsteställningen har
också viss psykologisk betydelse för mindre mtinerade chefer inom krigsmakten.

1 det
hittillsvarande tjänstestäUningssystemet finns allvarliga brister. De största
olägenheterna föranleds av att det ofta saknas överensstämmelse mellan befälsgmppernas
tjänsteställning och deras uppgifter i krigsorganisationen. Med stöd av Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 3 maj 1963 tUlkallades samma dag sakkunniga för att se
över tjänstestäUningssystemet och lämna förslag som kunde avhjälpa bristerna i
systemet. De sakkunniga, som antog namnet tjänsteställningsutredningen,
avlämnade i mars 1967 betänkandet (SOU 1967:15) TjänstestäUning inom krigsmakten.

Sedan tjänsteställningsutredningens betänkande remissbehandlats,
överarbetades vissa av utredningens förslag inom försvarsdepartementet och
redovisades i en särskild promemoria (Stencil Fö juni 1968). Också denna
promemoria blev föremål för remissförfarande.

Kungl. Maj;t uppdrog den 27 juni 1969 åt överbefälhavaren
att lämna underlag för en närmare utformning av ett nytt tjänsteställningssystem
för krigsmakten i överensstämmelse med riktlinjer som angavs i en till
uppdraget fogad promemoria. Dessa riktlinjer byggde på tjänsteställningsutredningens
förslag och den överarbetning av förslagen som hade gjorts inom
försvarsdepartementet.

Kungl. Maj:t beslöt den 27 mars 1971 att med tillämpning
fr. o. m. den I juli 1972 införa ett nytt tjänsteställningssystem inom
krigsmakten. Reglementen och instruktioner med föreskrifter om
tjänsteställningsförhållanden utfärdas av Konungen i kommandoväg.
Genomförandet av det nya systemet föranleder emellertid också ändringar av
väsentligen formell art i åtskUliga författningar. Jag avser att föreslå
ändringar i författningar som har beslutats med riksdagen. Jag kommer i annat
sammanhang att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:44 15

föreslå Kungl. Maj:t erforderliga ändringar i
författningar som har kommit till utan riksdagens medverkan. Som bakgrund till
författningsförslagen lämnas i det följande en översiktlig redogörelse såväl
för nuvarande tjänsteställningssystem och bristerna i detta som för det nya
systemet.

Nuvarande tjänsteställningssystem inom krigsmakten

För att reglera det normala lydnadsförhållandet mellan
chefer och deras underlydande inom krigsmakten behövs inte några särskilda
tjänsteställningsregler. En förmans befälsrätt bestäms nämligen helt av de
befogenheter och det ansvar som följer med befattningen.

Ett
särskilt tjänsteställningssystem behövs i många fall inte heller för att ange
vem av sinsemellan sidoordnade som i chefens frånvaro skall utöva dennes
befogenheter. 1 en organisation med avgränsad personalsammansättning, bestämda
arbetsuppgifter och en fast uppbyggnad kan man med interna instruktioner,
arbetsrutiner o. d. relativt enkelt reglera den ordning i vilken
befattningshavarna skall utöva befälet.

1
krigsmaktens verk och staber, i fredsorganisationens utbildningsenheter, på
flottans fartyg m. m. är således behovet av tjänsteställnings-regler mindre
påfallande. Vid krigsorganisationens enheter i strid eller vid krigsliknande
övningar i fred är förhållandena däremot mera svårbemästrade. Militärteknikens
och taktikens utveckling har medfört att det moderna kriget förs med relativt
små, självständigt uppträdande enheter som är utspridda över stora ytor.
Förbanden har ofta en tillfällig sammansättning som tid efter annan kan växla
beroende på arten av de uppgifter som skall lösas. Personalsammansättning,
uppgifter och organisation varierar. Vid oförutsedda situationer i strid är det
nödvändigt att någon i chefens frånvaro tar ansvaret och befälet trots att han
inte har utsetts till chef. Detta ställer ökade krav på befälets inte minst
det lägre befälets - förmåga och vilja att ta ansvar. Ofömtsedda situationer
som kräver ett snabbt ingripande kommer sannolikt att inträffa oftare i det
moderna kriget än tidigare.

Regler för att i oförutsedda situationer avgöra vem som skaU
ingripa finns sedan länge inom krigsmakten. Med tjänsteställning förstås den
inbördes turordningen i tjänsten och systemet innehåller de regler som anger
denna turordning. Tjänsteställningen är således ett hjälpmedel för att bestämma
skyldighet och rätt att ta befälet i chefens och ställföreträdarens frånvaro.

Regler om befälsrätt är nödvändiga under
krigsförhållanden. Att dessa regler också tillämpas i fred motiveras främst av
att fredsverksamhetens huvudsyfte är utbildning för kriget. För att krigsmakten
snabbt skall kunna utveckla fuU effekt måste de rutiner som skaU tillämpas i
krig nötas in i fred. Givetvis kan också i den övriga fredsverksamheten uppstå
situationer i vilka det behövs allmänna regler om befälsrätt.

Tjänsteställningen
har också en viss psykologisk betydelse för mindre rutinerat befäl. Även om
militärpsykologiska urvalsmetoder för bedömning av befälslämplighet under de
senaste åren har fått ökad tillförlit-

opaginerad Kontrollera mot PDF

lighet, kan inte rimligen aUa chefsbefattningar i
krigsorganisationen besättas med individer som i kraft av sina personliga
egenskaper betraktas som självklara ledare av sin omgivning och som därför
spontant accepteras såsom chefer av sina underlydande. Många chefer behöver
därför tjänsteställningen som hjälp för att utöva sitt befäl.

De mUitära tjänstegraderna representerar vad man i dagligt
tal menar med tjänsteställning. Tjänstegraderna markeras med särskilda beteckningar
på uniformerna. 1 fråga om civilmUitär och civil personal motsvaras
tjänstegrad av tjänsteklass resp. tjänstegrupp med samma benämning som de
militära tjänstegraderna.

Den inbördes turordningen mellan de tjänstegrader som i
dag används inom armén framgår av följande tabeU.

Ordnings-

Befälsgrupp

följd

Officerare

Underofficerare

Underbefäl

1

General

2

Generallöjtnant

3

Generalmajor

4

Överste'

5

Överste

6

Överstelöjtnant

7

Major

8

Kapten

9

Förvaltare

10

Löjtnant

11

Fanjunkare

12

Fänrik

13

Sergeant

14

Rust mästare

15

Överfurir

16

Furir

17

Korpral

18

Vicekorpral

1 Tjänstegradens fullständiga benämning är "överste,
innehavare av tjänst i lönegrad C 2 eller högre lönegrad"

Tjänstegraderna för officerare fördelas över tre nivåer.
Tjänstegraderna 13 omfattar därvid generalspersoner, tjänstegraderna 47 regements-officerare
och tjänstegraderna 8,10 och 12 kompaniofficerare.

Inom flottan används för flera av de nämnda
tjänstegraderna särskilda benämningar såsom amiral, kommendör, kommendörkapten
av 1. och 2. graden, flaggunderofficer och högbåtsman. Särskilda tjänstegradsbenäm-ningar
finns också vid vissa tmppslag inom armén, inom kustartUleriet och inom
flygvapnet.

Tjänsteåldern bestämmer turordningen mellan personal i
samma tjänstegrad. Högre tjänsteålder ger företräde framför lägre. Tjänsteåldem
räknas normalt från utnämningsdatum i tjänstegraden, men ett flertal
undantagsbestämmelser finns. I vissa fall åsidosätts tjänsteåldern till förmån
för en grupptillhörighet. Sålunda räknar alltid värnpUktigt befäl

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:44 17

oavsett tjänsteålder tjänstestäUning efter fast anstäUt
befäl i samma tjänstegrad.

Villkoren för att nå de olika tjänstegraderna varierar med
tillhörighet tiU skilda befäls- och personalgrupper. Yrkesbefälet befordras i
regel först när vederbörande får en mot graden svarande lönegradsplacerad
tjänst i fredsorganisationen. Reservpersonal och värnpliktig personal når
däremot i princip graden när kompetensgivande utbildning har genomgåtts eller
viss tjänstgöring har fullgjorts. För dessa grupper finns dock vissa
åldersgränser för befordran. En olägenhet med den nu beskrivna ordningen är
att det blir variationer i fråga om befordran såväl mellan yrkesbefälets olika
personalkårer som mellan yrkesbefälet och övrigt befäl.

Den aUvarligaste bristen i gällande system är dock att det
i många fall saknas ett logiskt sammanhang meUan befälsgruppernas uppgifter i
krigsorganisationen och deras tjänsteställning. Redan genom 1942 års
försvarsbeslut (prop. 1942:210, 3SäU 1942:2, rskr 1942:374) uppstod en sådan
bristande överensstämmelse, vilken accentuerades genom den av statsmaktema år
1960 beslutade befälsordningen för armén (prop. 1960:109, SU 1960:113, rskr
1960:290). Genom 1960 års befälsbeslut fick yrkesbefälet delvis nya
krigsuppgifter. Officerarna leder förband av lägst bataljons styrka.
Underofficerarna har till huvuduppgift att vara kompanichefer och
ställföreträdande kompanichefer och underbefälet att vara kvartermästare vid
kompani. 1960 års befälsbeslut innebar också en allmän höjning av yrkesbefälets
kompetens. 'Yrkesbefälets obligatoriska utbUdning utökades tUl både omfattning
och innehåll med hänsyn tUl att personalen utnyttjas i högre krigsbefattningar
än tidigare. För reservofficerarna innebar 1960 års beslut ingen ändring i
fråga om uppgifterna i krigsorganisationen, nämligen att vara kompanichefer
eller ställföreträdande kompanichefer. Däremot blev utbUdningen längre och
fick större omfång. Även det värnpliktiga befälets uppgifter i krig blev
oförändrade enligt 1960 års befälsbeslut. Utbildningen anpassades dock bättre
än förut tiU dessa uppgifter genom det nya system för värnpliktsutbUd-ningen
som statsmakterna beslutade om år 1966 (prop. 1966:106, 2LU 1966:48, rskr
1966:271).

Som exempel på brister i fråga om överensstämmelse mellan
tjänsteställning och uppgifter i krigsorganisationen kan beträffande armén nämnas
följande.

Som kompanichefer i krigsorganisationen återfinns i dag
reservkaptener och värnphktiga kaptener samt förvaltare, fanjunkare och
löjtnanter på aktiv stat. Kaptener kan vara fältbataljonschefer om de är
yrkesofficerare men fältkompanichefer om de är reservofficerare. Fanjunkare
kan också vara kompanichefer i krigsorganisationen om de är
yrkesunderofficerare, medan värnpliktiga fanjunkare i regel är
kompani-kvartermästare. Det yngre yrkesbefälet, furirerna, tjänstgör i regel
som plutonchefs ställföreträdare, medan den värnpliktige furiren är gruppchef

Man kan också konstatera en bristande överensstämmelse
mellan

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:44 18

svenska och utländska tjänstegrader på så sätt att svensk
militär personal i viss utsträckning måste anses ha avsevärt lägre
tjänstegrader än sina utländska motsvarigheter. Åtgärder för att komma till
rätta med detta har hittUls bestått bl. a. i att den svenska personalen tiUagts
högre tjänstegrad under tiden för utlandstjänstgöring.

Nytt tjänstestäUningssystem .

Vid utformningen av det nya tjänsteställningssystemet har
målet främst varit att undanröja de brister som finns i den nuvarande ordningen.
Den vägledande principen har varit att åstadkomma ett logiskt samband mellan
uppgifterna i krigsorganisationen och tjänsteställning. Tjänsteställningen
skall, med andra ord, ge ett uttryck för varje krigsmans relativa förmåga
kompetens - att utöva befäl.

Med hänsyn till den befälsrätt som organisatoriskt bör
vara knuten till en befattning förs vissa huvudtyper av befattningar i främst
krigsorganisationen samman till typbefattningar. Typbefattningarna placeras
ined hänsyn till kompetenskravet på olika nivåer, kompetensnivåer. Eftersom
kravet på befälsförmåga varierar mellan befattningarna på samma kompetensnivå,
sker i vissa fall en skiktning även inom nivån.

Kompetensnivåerna är till antalet åtta, nämligen nivån för
högre chefer (H) samt regementschefs- (R), fredsbataljonschefs- (F), bataljonschefs-(B),
kompanichefs- (K), plutonchefs- (P), troppchefs- (T) och gruppchefsnivån (G).

Nivå H
omfattar försvarets högsta militära befattningar och motsvarar i huvudsak
befattningarna för dagens generalspersoner och flaggmän. TUl nivå R hänförs
regementschefer, flottiljchefer, chefer i lägre regional instans m. fl. Till
nivå F hör utbildningsbataljonschefer och andra befattningshavare som närmast
under regementschefen eller motsvarande chef har ansvaret för verksamheten vid
fredsförbanden. Nivå B inrymmer befattningar för bataljonschef och
ställföreträdande bataljonschef i krigsorganisationen samt därmed jämförliga
befattningar. Nivå K omfattar befattningar för kompanichef, ställföreträdande
kompanichef och liknande befattningar i krigsorganisationen. 1 nivå P
återfinns befattningar för plutonchef och liknande i krigsorganisationen. Till
nivå T hör befattningar som chef för sådana avdelningar i krigsorganisationen
som är mindre än pluton men större än grupp och befattningar som plutonchefs
ställföreträdare, kompanikvartermästare och stabsunderofficer. Nivå G slutligen
omfattar krigsorganisationens befattningar för gruppchef och gruppchefs stäUföreträdare.

Genom att varje typbefattning svarar mot en bestämd
tjänstegrad får man ett klart samband mellan befälsrätt och tjänsteställning.

För att underlätta systematiken i reglementen och
instruktioner förs tjänstegraderna samman i befälsnivåer. Tjänstegraderna och
deras ordningsföljd samt befälsnivåerna framgår av följande tabell.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Befälsnivå

Tjänstegradernas benämning

Mot befäls-

Nr

Inom krigsmakten utom flottan

Inom
flottan

niva svarande kompetensnivå

I. Generalspersoner (flaggmän)

I.

2. 3.

General

Generallöjtnant

Generalmajor

Amiral

Viceamiral

Konteramiral

H

11. Regements-befäl

4.

5. 6. 7.

Överste av 1. graden Överste

Överstelöjtnant Major

Kommendör
av

I. graden Kommendör Kommendörkapten Örlogskapten

R

Foch B

III. Kompanibefäl

8.

9.

10.

Kapten

Löjtnant

Fänrik

K och P

IV. Plutonsbefäl

11. 12.

Fanjunkare Sergeant

T

V. Gruppbefäl

13. 14. 15.

Överfurir

Furir

Korpral

G

Tjänsteställningen bestäms liksom hittills av
tjänstegradernas ordningsföljd. För befäl med samma tjänstegrad bestäms
tjänsteställningen av tjänsteåldern.

En jämförelse med gällande ordning ger vid handen att
tjänstegraderna förvaltare, rustmästare och vicekorpral utgår liksom ett
flertal särbenäm-ningar såsom ryttmästare, flaggunderofficer, styckjunkare,
högbåtsman och konstapel. Vidare kastas ordningen om meUan fänrik och
fanjunkare.

Hittills
använda gruppbenämningar försvinner eller ändras. Benämningarna i det nya
systemet blir regementsofficerare, kompaniofficerare, plutonsofficerare,
gruppchefer, reservofficerare, värnpliktsofficerare och värnpliktiga
gruppchefer. Av följande uppställning framgår dels vilka tjänstegrader som de
nya grupperna omfattar, dels sambandet mellan nuvarande och nya
gruppbenämningar. I uppställningen har inte tagits med särskilda varianter inom
systemet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
gruppbenämning Ny gruppbenämning

Omfattar
normalt tjänstegraderna nr

opaginerad Kontrollera mot PDF

Officerare (yrke.spersonal) Regementsofficerare

Underofficerare (yrkes- Kompaniofficerare

personal)

1-9 8-10

opaginerad Kontrollera mot PDF

Underbefäl
(yrkespersonal)

a. äldre personal

b. yngre personal

(furirer och lägre)

Plutonsofficerare Gruppchefer

II-I2 13-15

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:44 20

Nuvarandegruppbenämning Ny gruppbenämning Omfattar normalt

tjänstegraderna nr

Reservofficerare Reservofficerare/kompanibefäl 1-10

och högre

Reservunderofficerare Reservofficerare/plutonsbefäl
11-12

Värnpliktiga officerare Värnpliktsofficerare/kompani-
8 10

befäl Värnpliktiga underofficerare Värnpliktsofficerare/plutons-
11-12

befäl

Värnpliktigt underbefäl Värnpliktiga gruppchefer 13-15

Som uppställningen visar används i den nya ordningen
benämningarna regementsofficer och kompaniofficer i en annan betydelse än i
nuvarande system. I dag anger begreppen, som förut har sagts, nivå medan de i
det nya systemet används som beteckning på befälsgrupper. Av uppställningen kan
också läsas ut att dagens yrkesunderofficerare i framtiden kallas
kompaniofficerare och innehar tjänstegraderna kapten, löjtnant och fänrik samt
att dagens yrkesunderbefäl kallas dels plutonsofficerare med tjänstegraderna
fanjunkare och sergeant, dels gruppchefer med tjänstegraderna överfurir, furir
och korpral.

Mot typbefattningar inom kompetensnivåerna B, K, P, T och
G svarar en befattningsinriktad utbildning som är obhgatorisk för all personal
inom samma befälsgrupp. Utbildningen omfattar såväl teoretisk skolning som
praktisk tjänstgöring. Tjänstegraden erhålls när genom föreskriven utbildning
kompetens har uppnåtts för krigsplacering i den typbefattning som svarar mot
tjänstegraden. Till befattningarna inom nivåerna H, R och F sker befordran
genom urval.

Det anförda innebär att sambandet mellan lönesättning och
tjänsteställning bryts. Lönesättningen bestäms efter förhandlingar och beror
på andra faktorer än de som reglerar befälsrätten. 1 det nya systemet innebär
därigenom befordran två från varandra skilda åtgärder, tjänstetillsättning och
tjänsteställningsbefordran. Reglerna för tjänstetillsättning berör bara
yrkespersonalen och påverkas inte av tjänsteställningssystemet. Tjänsterna
anges i fortsättningen inte med tjänstegrader utan med befattning eller
gruppbenämning. Inte sällan medför brist på kvalificerat befäl i såväl freds-
som krigsorganisationen att viss personal måste fullgöra uppgifter för vilka
den formellt saknar kompetens. Av en sådan placering i högre befattning följer
emellertid inte att vederbörande får den tjänstegrad som svarar mot den högre
befattningen. Han har nämligen inte den kompetens som behövs för befordran till
den högre tjänstegraden.

Också den civilmilitära personalens befattningar placeras
på ohka nivåer, funktionsnivåer, som motsvarar de militära kompetensnivåerna.
Mot civilmilitär typbefattning svarar en bestämd tjänsteklass med samma
benämning som motsvarande tjänstegrad.

Vad sluthgen gäller den civila personalen inom krigsmakten
finns inget behov av regler om tjänsteställning. Civil personal tillhör i
stället fyra

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:44 21

tjänstegrupper, varav en jämställs med regementsbefäl och
högre befäl, en med kompanibefäl, en med plutonsbefäl samt en med gruppbefäl
och meniga.

Departementschefen

Som jag har anfört i det föregående ligger det inom ramen
för Kungl. Maj:ts bestämmanderätt att utfärda föreskrifter om
tjänsteställningsförhållanden. I samband med att riksdagen år 1960 förelades
förslag om en ny befälsordning vid armén redovisade jag emellertid också de
principer som jag ansåg borde vara vägledande vid utarbetandet av nya
tjänsteställningsbestämmelser. Bl. a. uttalade jag (prop. 1960:109 s. 143) att
vid den fortsatta beredningen av frågan de aktiva befälskårernas speciella
kompetens borde beaktas. Vidare betonade jag vikten av en koppling mellan grad
och befattning varvid tillbörlig hänsyn skulle tas också till den icke aktiva
befälspersonalen. Vägledande vid utformningen av ett nytt tjänsteställningssystem
skulle också vara att åstadkomma ett logiskt sammanhang mellan uppgifter i
krigsorganisationen och tjänsteställning. Den allmänna, miUtära och sociala
värderingen av krigsmaktens personal måste nämligen ske med hänsyn till
uppgifterna i den organisation där alla kategorier förs samman, dvs.
krigsorganisationen. Jag angav slutligen att som förutsättning skulle gälla
att de aktiva underofficerarna fick en ny benämning.

Det
tjänsteställningssystem som Kungl. Maj:t den 26 mars 1971 har beslutat att
införa med tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1972 och i fråga om vars närmare
utformning jag hänvisar till den föregående redogörelsen svarar väl mot de
principer jag angav som vägledande i prop. 1960:109. Sålunda får
yrkesunderofficerarna hksom de två övriga grupperna av yrkesbefäl nya
benämningar och vissa av de nya begreppen används i annan betydelse än i
nuvarande system. Benämningarna officer, underofficer och underbefäl utgår
helt. I stället införs gruppbenämningar som bestäms med hänsyn till utbildning,
användning och rekrytering. Dagens yrkesofficerare som utbildas till att i
krigsorganisationen inneha lägst typbefattningen som bataljonschef kallas regementsofficerare.
Nuvarande aktiva underofficerare som utbildas tiU att i krig leda kompaniets
strid får namnet kompaniofficerare. Dagens yrkesunderbefäl som utbildas för
uppgiften som kvartermästare vid kompani i krigsorganisationen benämns
plutonsofficerare eller, i början av utbildningen, gruppchefer. Reservbefälet
får benämningen reservofficerare och det värnpliktiga befälet kallas
värnpliktsofficerare och värnpliktiga gruppchefer. Också kravet på ett
sammanhang mellan uppgifter i krigsorganisationen och tjänsteställning har tUlgodosetts.
En yrkeskapten i armén med mer än elva års tjänst är i regel krigsplacerad som
bataljonschef. Han får i det nya systemet majors tjänstegrad. Den yngre
kaptenen och reservkaptenen som i krigsorganisationen har befattningen som
kompanichef eller ställföreträdande kompanichef förbhr kaptener. En fanjunkare
på aktiv stat med många års tjänst är likaså i regel krigsplacerad som
kompanichef och han får därmed också kaptens tjänstegrad enligt de nya
bestämmelserna. Ge-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:44 22

nom att sålunda knyta tjänstegraden tUl kompetensen för
krigsuppgifter får man automatiskt en koppling mellan grad och befattning. Det
blir alltså utan betydelse i tjänsteställningshänseende från vilken befälsgrupp
befattningshavaren hämtas. Han får alltid samma tjänstegrad.

Anställnings-
och arbetsvillkoren för personalen bestäms genom avtal mellan statens
avtalsverk och berörda personalorganisationer. Det nya
tjänsteställningssystemet medför inga ändringar av fömtsättningarna för nu
gällande avtal. Jag vill också särskilt framhålla att det nya systemet inte
heller påverkar frågan om befälets användning och placering i vare sig freds-
eller krigsorganisationen.

Som jag inledningsvis nämnde medför det nya
tjänsteställningssystemet ändringar av väsentligen formell art i åtskilliga
författningar av vilka några har beslutats med riksdagen. Ändringarna föranleds
av att benämningarna regementsofficer, officer, underofficer och underbefäl
som nu återfinns i författningstexterna inte förekommer eller används i en
annan betydelse i det nya systemet.

1 detta sammanhang kan nämnas att vissa av de nyss angivna
termerna återfinns i den svenska översättningen av bl. a. några av
Haagkonventionerna den 18 oktober 1907 och Genévekonventionerna den 17 augusti
1949. Omläggningen av vårt tjänsteställningssystem medför givetvis att man från
svensk sida vid tillämpningen av konventionerna i fortsättningen använder de
termer i det nya systemet som svarar mot förut använda benämningar.

I enlighet med det anförda har inom försvarsdepartementet
upprättats förslag till

1)
lag om ändring
i värnpliktslagen (1941:967),

2)
lag om ändring
i brottsbalken,

3)
lag om ändring
i mUitära rättegångslagen (1948:472),

4) lag om ändring i lagen (1949:165) angående beslag å
vissa skrifter,

5) lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261).

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:44 23

Särskild motivering till författningsförslagen Förslaget tiU
lag om ändring i värnphktslagen (1941:967)

Ändringsförslagen i 6 § andra stycket och 27 § 1 mom.
innebär att nuvarande befälsbenämningar ersätts av sina motsvarigheter i det
nya systemet, dvs. grupp-, plutons- och kompanibefäl. I fråga om den föreslagna
ändringen i 10 § hänvisas till vad som anförs i det följande beträffande 13 §
första stycket militära rättegångslagen (1948:472).

Förslaget till lag om ändring i brottsbalken

De i 21 kap. 20 § använda begreppen officerare,
underofficerare och underbefäl ersätts med motsvarande benämningar i det nya
systemet, dvs. regementsofficerare, kompaniofficerare, plutonsofficerare,
gruppchefer och reservofficerare. Utbytet medför inte någon ändring i sak.

I 21 kap. 21 § sägs nu att befäl av lägst furirs grad
skall vara underkastade ämbetsansvar. Förslaget innebär att ämbetsansvaret inte
sträcker sig längre än till överfurir. I gällande ordning erhålls furirsgraden
efter instruktörsskola 1 eller motsvarande skola. 1 det nya systemet bUr
däremot den som utexamineras från samma skola överfurir. Förslaget innebär
således inte någon ändring i sak.

Förslaget till lag om ändring i militära rättegångslagen
(1948:472)

13 §

1 paragrafens första stycke föreskrivs i nuvarande lydelse
att bestraffningsrätt i disciplinmål tillkommer vissa uppräknade
befattningshavare under förutsättning att de är av lägst regementsofficers grad
eller tjänsteklass. 1 gällande ordning innehar en regementsofficer lägst majors
grad eller, vid flottan, lägst den grad som tillkommer kommendörkapten av 2.
graden. Förslaget som innebär att regementsofficer ersätts med överstelöjtnant
eller kommendörkapten får ingen saklig betydelse. Dagens major
(kommendörkapten av 2. graden) är nämligen i utbildningshänseende och
användbarhet likställd med en överstelöjtnant (kommendörkapten) i det nya
systemet. 1 överensstämmelse med det anförda föreslås motsvarande ändringar
också i paragrafens andra stycke.

1 andra
stycket är gränsen i fråga om befogenhet att utöva bestraffningsrätt f. n.
satt vid kaptens grad eller tjänsteklass. Enhgt förslaget byts kapten ut mot
major (örlogskapten). 1 nuvarande system blir en officer på aktiv stat kapten
tidigast åtta år efter första anställningen som officer, 1 det nya systemet tar
det elva år från samma tidpunkt att bh major. Förslaget innebär den ändringen i
sak att yngre kaptener på aktiv stat, kaptener i reserven och värnpliktiga
kaptener som i dag kan anförtros bestraffningsrätt enligt bestämmelsen i detta
lagrum inte får den möjlig-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:44 24

heten i fortsättningen. Då det emeUertid bör ställas tämligen
stora krav på såväl utbildning som erfarenhet hos den som handhar frågor som
har samband med den mUitära rättskipningen, anser jag ändringen vara lämplig.

16§

1 paragrafens andra stycke ersätts ordet kapten med
örlogskapten, som är flottans motsvarighet tUl major i de andra
försvarsgrenarna. I överensstämmelse med vad som anförts beträffande 13 §
andra stycket kommer förslaget, även om det formellt innebär en ändring i sak,
inte att få någon praktisk betydelse.

17 §

Som framgår av den föregående redogörelsen för det nya
tjänsteställningssystemet utgår benämningen underofficer. När det i
paragrafens nuvarande lydelse talas om befattningshavare av lägst underofficers
grad innefattas däri såväl fast anställda som värnphktiga som har lägst sergeants
grad eller tjänsteklass. Nu föreslås ordet fänrik i stället för underofficer.
Detta får till följd att av de grupper som i dag omfattas av paragrafens
bestämmelser nuvarande reservunderofficerare och värnpliktiga underofficerare
utesluts. Jag anser inte att detta vållar några olägenheter i den praktiska tUlämpningen.

66 §

Förslaget innebär ändringar i andra och tredje styckena. 1
andra stycket föreslås samma ändring som i 17 §.

1 tredje stycket förekommer f. n. ordet underbefäl. Detta
föreslås utbytt mot ordet gmppbefäl. 1 sak innebär förslaget att de av dagens
underbefäl som i det nya systemet får sergeants eller fanjunkares tjänstegrad,
dvs. i huvudsak det äldre yrkesunderbefälet, inte kan tUlrättavisas av chef för
kompani och andra i tredje stycket angivna befattningshavare. Vidare föreslås
att ordet regementsofficer ersätts med kommendörkapten. 1 fråga om den
ändringen hänvisas tiU vad som har anförts beträffande 13 § första stycket.

96 §

1 fråga om ändringarna i denna paragraf hänvisas tUl vad
som har anförts beträffande 13 och 16 §§.

98 §

Andra stycket i denna paragraf innehåller en regel som
förbjuder militär krigsrättsnämndeman att tjänstgöra när en officer eller underoffi-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:44 25

cer från samma regemente eller därmed Ukställda förband
som nämndemannen är svarande i militärt mål. Enligt förslaget blir jävsregeln
tillämplig när svaranden är av lägst fänriks grad. Härav följer till skiUnad
mot vad som gäller f. n. att nämndeman är oförhindrad att tjänstgöra i
domstolen när svaranden kommer från den befälsgrupp som i gällande system
består av reservunderofficerarna eUer de värnphktiga underofficerarna. Den
sakliga ändring som detta innebär är jag beredd att godta, eftersom behovet av
en jävsregel av ifrågavarande innebörd över huvud taget kan sättas i fråga.
Till stöd för jävsregefn åberopades vid dess tUl-komst att den undanröjer
anledning tUl misstanke att missriktad kåranda inverkar på domstolens avgörande
(prop. 1948:216 s. 206). En sådan motivering har inte samma gUtighet i dag mot
bakgrund av den utjämning som de senaste åren skett meUan de ohka befälsgmpperna.
Ett slopande av regeln bör dock övervägas i ett större sammanhang.

Förslaget tih lag om ändring i lagen (1949:165) angående
beslag å vissa skrifter

1 1 § föreslås att beslut om beslag i brådskande faU får
fattas av befattningshavare av lägst fänrUcs grad. Enligt nuvarande lydelse
tillkommer den rätten befattningshavare av officers eller underofficers grad,
dvs. av lägst sergeants grad. 1 fråga om innebörden av ändringen hänvisas till
vad som anförts beträffande 17 § mihtära rättegångslagen (1948:472).

Förslaget tiU lag om ändring i mUitärersättningsförordningen
(1950:261)

Förslaget innebär att den i 1 § använda terminologin
anpassas till det nya tjänsteställningssystemet.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemstäUer jag att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen att antaga förslagen till

1) lagom ändring i värnpliktslagen (1941:967),

2) lag om ändring i brottsbalken,

3 ) lag om ändring i militära rättegångslagen (1948:4 72),

4) lagom ändring i lagen (1949:165) angående beslag å
vissa skrifter,

5) lag om ändring i militärersättningsförordningen
(1950:2611

Med bifaU till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoU
utvisar.

Ur protokoUet:

Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar i 5 dokument.

  1. SOU 2003:42 Ett reformerat underhållsstöd - del 1 s. 290 i texten · dokumentnivå
  2. Bet. 1972:FöU17 Försvarsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:75 angående försvarets fortsatta inriktning m. m. jämte motioner s. 53 i texten
  3. Rskr. 1972:166 i texten
  4. Bet. 1972:FöU13 Försvarsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:44 framlagda förslag till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967), m. m.… s. 1 i texten
  5. Prop. 1972:138 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i brottsbalken, m.m. s. 29 · s. 79 i texten