Kungl. Maj:ts proposition angående rymdverksamhet
1972 · 71 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 47 av 71 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1972:48, Kungl. Maj:ts proposition angående rymdverksamhet
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts
proposition nr 48 år 1972 Prop. 1972: 48
Nr 48
Kungl.
Majrts proposition angående rymdverksamhet; given Stockholms slott den 10 mars
1972.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
industriärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
RUNE
B. JOHANSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Propositionen
innehåller förslag om utformning av den svenska rymdverksamheten. Förslagen
berör dels det fortsatta svenska deltagandet i det europeiska rymdsamarbetet,
dels organisation och finansiering av den nationellt bedrivna rymdverksamheten.
Sverige
föreslås förbli medlem av den europeiska rymdforskningsorganisationen (ESRO)
t. v. till utgången av år 1974 genom att delta i organisationens vetenskapliga
program samt i dess grundprogram. Sverige föresläs vidare delta i ESRO:s
tillämpningsprojekt för telekommunikation, flygtrafikkontroll och meteorologi.
Bidraget till ESRO för dessa ändamål beräknas för budgetåret 1972/73 till
sammanlagt 22 327 000 kr.
I
propositionen föreslås vidare att Sverige enligt ett avtal, som träffats med ESRO
och flertalet av ESRO:s medlemsstater för en femårsperiod fr. o. m. den 1 juli
1972 övertar ansvaret för ESRO:s hittiUsvarande försöksplats ESRANGE vid
Kiruna.
En
särskild statiig delegation för rymdverksamhet föreslås bli inrättad den 1 juli
1972. Delegationen avses under Kungl. Maj:t få det sammanhållande ansvaret för
rymdverksamheten i Sverige och för Sveriges medverkan i det internationella
samarbetet inom rymdområdet. Vidare föreslås ett statsägt aktiebolag bUdas den
1 juli 1972 för vissa uppgifter inom
1
Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 48
Prop. 1972:48 2
rymdområdet.
Bolaget skulle ansvara för genomförandet av större delen av delegationens
program inkl. driften av ESRANGE.
För
nationellt bedriven rymdverksamhet beräknas för budgetåret 1972/73 13 975
000 kr. stå tiU delegationens förfogande.
Prop.
1972: 48
Utdrag
av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande:
Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen
för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om rymdverksamhet och anför.
1
Inledning
Det
europeiska rymdsamarbetet har under 1960-talets senare hälft varit föremål för
en fortlöpande och genomgripande omprövning. Diskussioner mellan de i
samarbetet deltagande länderna har förts om dels samarbetets organisation, dels
grundläggande programfrågor. Förhandlingar mellan medlemsstaterna i den
europeiska organisationen för rymdforskning (ESRO) ledde under år 1971 fram
till enighet om riktlinjerna för ESRO:s fortsatta program och
verksamhetsformer. Vid ett möte i ESRO:s råd i december 1971 förklarade den
svenska delegationen, med förbehåll för riksdagens godkännande, att Sverige
även fortsättningsvis avser delta i organisationens program. Vid samma möte träffades
en Överenskommelse om att Sverige, under förutsättning av riksdagens
godkännande, skulle överta ansvaret för sondraketförsöks-platsen ESRANGE i
Kiruna.
I samband med ställningstagandena
till det europeiska rymdsamarbetet har även frågan om organisationen av den
nationellt bedrivna svenska rymdverksamheten prövats. Det svenska ESRO-deltagandet
och den inhemska rymdverksamheten har flera beröringspunkter. Detta samband kommer
att förstärkas genom ett övertagande av ESRANGE.
Mot
bakgrund av dels det svenska ställningstagandet tUl frågan om fortsatt
deltagande i ESRO:s program, dels frågan om den svenska rymdverksamhetens
organisation har inom utbildnings- och industridepartementen utarbetats en
departementspromemoria (Ds I 1972:1) Organisation och finansiering av
rymdverksamhet. Efter remiss har
Prop. 1972: 48 4
yttranden
över promemorian avgetts av försvarets forskningsanstalt (FOA), flygtekniska
försöksanstalten (FFA), televerket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut (SMHI), luftfartsverket, statskontoret, universitetskanslersämbetet (UKÄ),
som överlämnat yttranden från vederbörande universitets- och högskolemyndigheter,
styrelsen för teknisk utveckling (STU), Sveriges ständiga representation vid
Förenta nationerna, Sveriges delegation hos Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (OECD), statens medicinska forskningsråd (MFR),
statens naturvetenskapliga forskningsråd (NER), länsstyrelsen i Norrbottens
län, vetenskapsakademien (KVA), svenska ESRO-kommittén, Gruppen Rymdteknik
inom Sveriges mekanförbund (mekanförbundet), Saab-Scania AB (SAAB), AB Teleplan
och Volvo-Flygmotor AB. FOA, STU, MFR och NFR har i ärendet hört STU:s och NFR:s
ledningsgrupp för rymdfrågor (tidigare forskningsrådens rymdnämnd).
Efter samråd med
statsrådet Moberg vill jag nu tUl behandling ta upp vissa frågor angående dels
Sveriges fortsatta deltagande i ESRO:s program, dels organisationen av den nationeUt
bedrivna svenska rymdverksamheten. Beträffande åtskilliga av de förhållanden
som berörs fordras inte beslut av riksdagen. De redovisas dock här för sammanhangets
och överblickens skull.
I
det följande redovisar jag under avsnitt 2 Rymdverksamhet, utöver vad som
anförts i departementspromemorian, även vissa frågor som inte närmare berörts i
promemorian.
2
Rymdverksamhet
Rymdverksamhet
har bedrivits i Sverige sedan slutet av 1950-talet. Begreppet rymdverksamhet
används som en sammanfattande benämning på den verksamhet som har rymdteknik
som sitt mest betydelsefulla hjälpmedel. Med rymdteknik avses den teknik genom
vilken man medelst instrumenterade satelliter och raketer kan placera utrustning
för observation och kommunikation i lägen och banor på sådana avstånd från
jordytan som inte kan uppnås på annat sätt. Svensk rymdverksamhet har till
övervägande del varit inriktad på deltagande i internationellt rymdsamarbete
men omfattar även en viss nationell verksamhet, i första hand rymdforskning.
Rymdverksamhet
bedrivs i olika syften. Internationellt har t. o. m. första hälften av
1960-talet rymdforskningen dominerat. Utvecklingen inom rymdområdet har
emellertid under senare år kännetecknats av att andra tUlämpningar av
rymdteknik än för forskningsändamål kommit att dominera. Bland dessa
tillämpningar kan nämnas telekommunikation, flygtrafikkontroll, meteorologi
samt övervakning och observation från rymden av olika fenomen på jordytan.
Prop.
1972: 48 5
2.1 Den europeiska rymdforskningsorganisationen (ESRO)
Det europeiska samarbetet inom rymdforskningen inleddes i
början av 1960-talet. Sverige har från början deltagit i detta samarbete. Ar
1962 undertecknades en konvention angående upprättande av en europeisk
organisation för rymdforskning, European Space Research Organisation (ESRO).
Konventionen, som trädde i kraft år 1964, band de deltagande staterna vid
medlemskap i ESRO för åttaårsperioden 19641972 (jfr prop. 1962: 85, SU 1962:
75 och UU 1962: 2, rskr 1962: 195 och rskr 1962: 232; prop. 1964: 69 s. 56, SU
1964: 109, rskr 1964: 247). Enligt artikel 11 i konventionen har ESRO till
syfte att för uteslutande fredligt ändamål möjliggöra och främja samarbete
mellan europeiska stater inom rymdforskning och rymdteknik.
För att fullfölja sitt program har ESRO drivit ett antal
anläggningar, nämligen ett rymdtekniskt centmm (ESTEC) i Nederländerna, ett lednings-
och kontrollcentrum (ESOC) i Förbundsrepubliken Tyskland, sondraketförsöksplatsen
ESRANGE i Kiruna, samt ett laboratorium för grundforskning (ESRIN) i Italien.
Följande stater var vid ingången av år 1972 medlemmar i ESRO,
nämligen Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Schweiz, Spanien,
Storbritannien, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland.
ESRO:s
program har hittills omfattat utveckling och uppsändning av 5 vetenskapliga
satelliter. F. n. är 4 vetenskapliga satelliter under utveckling. Inom ramen
för programmet har hittills ca 250 sondraketer med vetenskaplig utrustning
sänts upp från ESRO:s egen sondraketför-söksplats ESRANGE och från de
försöksplatser i Europa och Australien som ESRO använder.
Kostnaderna
för Sveriges deltagande i ESRO bestrids f. n. från förslagsanslaget Europeiskt
samarbete inom rymdforskningen m. m. under åttonde huvudtiteln.
Medelsanvisningen under anslaget uppgår innevarande budgetår tUl 18 185 000
kr. Den omfattar, förutom bidraget till ESRO, ersättning för svensk bevakning
av arbetet i ESRO:s ohka organ, rymdteknisk service samt ersättning för vissa
kostnader i samband med ESRANGE.
2.1.1 Förhandlingar om det europeiska rymdsamarbetet
Det europeiska rymdsamarbetet har under 1960-talets senare
del varit föremål för en fortlöpande omprövning. Förhandlingarna om den framtida
utformningen av det europeiska rymdsamarbetet har främst förts inom den
europeiska rymdkonferensen (European Space Conference, ESC), ett samrådsorgan
på ministernivå i vars arbete Sverige deltagit. Diskussionerna inom ESC har
främst rört dels möjligheterna att föra samman de olika europeiska
rymdorganisationerna, dels grundläggande programfrågor. Förhandlingarna ledde
under år 1970 fram till
Prop. 1972: 48 6
förslag
angående vissa riktlinjer för den fortsatta planeringen av europeisk
rymdverksamhet. En ny organisation skulle enhgt ett preliminärt förslag överta
alla funktioner från nuvarande europeiska rymdorganisationer. Dessa är, fömtom
ESRO och ESC, den europeiska organisationen för utveckling av bärraketer (European
Launcher Development Organization, ELDO), i vilken Sverige inte deltar, samt
den europeiska telesatellitkonferensen (Conference Européenne de Télécommunications
par Satellites, CETS), i vilken Sverige deltar.
Under
år 1970 kom förhandlingarna in i ett avgörande skede. Som en förberedelse för
ett svenskt ställningstagande i dessa frågor utarbetades en promemoria (Ds I
1970: 4) Aktuella ställningstaganden till det europeiska rymdsamarbetet av en
arbetsgrupp med företrädare för utrikes-, kommunikations-, utbildnings- och
industridepartementen.
Vid
remissbehandhngen av denna promemoria tillstyrkte så gott som samtliga
remissinstanser fortsatt svenskt deltagande i det europeiska rymdsamarbetet. UKÄ
ansåg att Sverige så långt det är möjligt bör delta i det europeiska och
övriga internationella utbytet inom rymdforskningen där svenska forskare inom
vissa delar ligger mycket långt framme. UKÄ och ett flertal av de av ämbetet
hörda fakulteterna framhöll emellertid att man i frågan om avvägning av
grundforskningen på rymdområdet och med utgångspunkt i en i stort sett
oförändrad utveckling av de sammanlagda anslagen tUl nationell och
internationell grundforskning, inte borde låta rymdforskningen få en större
andel än f. n. En liknande synpunkt fördes fram av MFR och NFR. STU, FOA, FFA,
Sveriges industriförbund, Sveriges mekanförbund och Ingenjörsvetenskapsakademien
tillstyrkte ett svenskt deltagande i det europeiska programmet i kombination
med ett nationellt rymdprogram. Motiven för ett svenskt engagemang inom
rymdverksamheten angavs vara värdet av de rymdtekniska tillämpningarna,
betydelsen för den svenska teknisk-industriella nivån inom ett flertal viktiga
teknikområden och den stimulans för samarbete mellan europeiska företag som
rymdsamarbetet utgör. Från industrins sida pekade man särskilt på önskvärdheten
av att arbeta med rymdtekniska tillämpningar för att svenska företags
konkurrenssituation skulle kunna bibehållas.
Vid
en ministerkonferens inom ESC i Bryssel i november 1970 förklarades från
svensk sida att Sverige med förbehåll för riksdagens godkännande var berett
att gå in i en ny rymdorganisation och inom ramen för denna delta i vissa
program tUls vidare t. o. m. år 1973 (jfr prop. 1971: 1 bU. 10 s. 343, UbU
1971: 3, rskr 1971: 84).
De
i ESC:s förhandlingar deltagande staterna kunde emellertid inte enas kring de
föreslagna riktlinjerna. Mot denna bakgrund enades ESRO:s medlemsstater om att
utreda förutsättningarna för en omorganisation av ESRO fr. o. m. år 1972 då
organisationens första åttaåriga verksamhetsperiod skulle löpa ut.
Förhandlingarna härom ledde till att
Prop.
1972: 48 7
de
huvudsakliga riktiinjerna för ESRO:s fortsatta program och verksamhetsformer
kunde fastställas vid ett sammanträde med organisationens råd i december 1971.
Den svenska delegationen förklarade därvid, med förbehåll för riksdagens
godkännande, att Sverige även fortsättningsvis avsåg delta i organisationens
då planerade hela program.
2.1.2
ESRO:s program
De
nya riktlinjerna för ESRO:s verksamhet innebär att samarbetet inom organisationen
i fortsättningen kommer att koncentreras tUl satellitprojekt. Dessa kommer,
liksom hittills varit fallet, att omfatta vetenskapliga projekt samtidigt som
projekt för olika rymdtekniska tillämpningar kommer att få en ökande
betydelse. Som en följd härav kommer verksamheten vid ESRO:s laboratorium för gmndforskning
(ESRIN) att läggas ned. TUl ESRIN kommer i stäUet bl. a. ESRO:s dokumentationsverksamhet
att förläggas. Vidare kommer ESRO att upphöra med driften av sondraketförsöksplatsen
ESRANGE vid Kiruna.
ESRO:s
program kommer att delas in i ett grundprogram, ett vetenskapligt program och
ett program för tillämpningar. För medlemskap i ESRO krävs deltagande i gmndprogrammet
och det vetenskapliga programmet.
Grundprogrammet består av
den administrativa verksamhet som krävs för själva organisationen,
informations- och dokumentationsverksamhet, grundläggande studier av nya
programmöjligheter, ett program för grundläggande teknisk forskning och
utveckling samt sådan verksamhet som syftar till viss koordinering av
medlemsländernas nationella program.
ESRO:s vetenskapliga
program kommer i fortsättningen att helt inriktas på sateUitutveclding.
Pågående sateUitprojekt, i vilka svenska forskare deltar med experiment,
kommer att fuUföljas. Enligt planerna skall med början år 1975 i genomsnitt ett
nytt satellitprojekt kunna påbörjas vartannat år. ESRO:s sondraketverksamhet
kommer att avvecklas och helt upphöra år 1973 som en följd av att ESRO:s
medlemsstater funnit att denna verksamhet med fördel kan organiseras av varje
land för sig.
ESRO:s nya program
kännetecknas av en mera utvecklad programbudgetering än tidigare. Alla
kostnader som kan hänföras till ett program skall i princip bäras av detta.
Årskostnaderna för grundprogrammet har i 1971 års priser fastställts till 10 MAU
(iV/illion y4ccoun-ting t/nits; AU är organisationens finansiella
beräkningsenhet och motsvarar f. n. 5,17321 kr.). Under en övergångsperiod
(19721973) kan dock denna ram få överskridas något under förutsättning att ESRO:s
totala budget inte överskrids. Kostnaderna för det vetenskapliga programmet
har för tiden 19721974 faststäUts till 27 MAU per år (i 1971 års priser). HärtiU
kommer under övergångsperioden 19721973 vissa avvecklingskostnader för bl. a.
de program som skall upphöra.
Prop. 1972: 48 8
Tyngdpunkten
i ESRO:s planerade program kommer efterhand att ligga på ett
tillämpningsprogram som f. n. omfattar tre projekt med utveckling av
satelliter för telekommunikation, flygtrafikkontroll och meteorologi.
Tdesatellitprojektets
mål är att i början av 1980-talet kunna erbjuda europeiska tele- och radio/TV-myndigheter
ett i Europa utvecklat operationellt satellitbaserat system för långdistanstelefoni
(sträckor över 800 km) och för TV-distribution (i första hand effektivare Eurovision).
Projektet omfattar under perioden 19721975 utveckling och prov av viktiga
elektroniska delsystem. I en andra etapp skall, efter särskilt beslut omkring
år 1975, en experimentell geostationär satellit utvecklas. De europeiska telemyndigheterna
deltar aktivt, främst via CEPT, i utvecklingsarbetet men avser inte att
förbinda sig att använda det europeiska systemet förrän man har kunnat verifiera
att det är konkurrenskraftigt jämförbart med andra tänkbara lösningar.
Totalkostnaden för projektet för perioden 19721982 torde inte överstiga 400 MAU.
För perioden 19721976 uppskattas kostnaden till högst 100 MAU.
Flygtrafikkontrollprojektets
mål är att åren 1974 och 1975 sända upp en experimentell geostationär satellit
för att söka åstadkomma en effektivare ledning av flygtrafiken över
Nordatlanten. Projektet är tänkt att i första hand utföras i samarbete mellan ESRO
och den amerikanska luftfartsmyndigheten. Man räknar med att även Canada kommer
att ansluta sig och möjligen även ytterligare länder. Såväl kostnader som utvecklingsarbete
avses även lika mellan Förenta staterna och Europa. Detta projekt förväntas bli
det första och därmed det teknikbestäm-mande satellitprojektet för ett globalt
system för 1980-taIet, för vilket den internationella luftfartsorganisationen, ICAO,
dragit upp riktiinjerna. Totalkostnaden för den europeiska insatsen har för
perioden 19721977 uppskattats till högst 100 MAU.
Sverige
har den 30 december 1971, med förbehåll för riksdagens godkännande,
tillsammans med ESRO:s övriga medlemsländer undertecknat ett avtal om detta s.
k. aeronautiska satellitprojekt. Avtalet ger ESRO erforderliga befogenheter för
projektets genomförande.
Meteorologiprojektets
mål är att de västeuropeiska länderna gemensamt skall kunna tillhandahålla en
av fyra geostationära observationssatelliter för ett planerat globalt
experiment år 1976. Förutsättningarna för att kunna göra pålitliga
väderprognoser för längre tid kommer då för första gången att kunna
kontrolleras. Övriga bidrag till projektet kommer från ett stort antal länder,
främst Förenta staterna, Sovjetunionen och Japan. Ett framgångsrikt experiment
är en förutsättning för den s. k. World Weather Watch, som är världsmeteorologiorganisationens
globala och för väderlekstjänsten helt revolutionerande långtidsprogram.
Totalkostnaden för ESRO-satelliten under perioden 19721977 har uppskattats
till högst 115 MAU.
Prop. 1972: 48 9
ESRO:s medlemsstater har anslutit sig till de olika
tillämpningsprojekten enligt följande:
Tele. Flyg. Met.
Belgien
X
X
X
Frankrike
X
X
X
Italien
X
X
X
Nederiänderna
X
X
Schweiz
X
X
X
Spanien
X
Storbritannien
X
X
X
Sverige
X
X
X
Förbundsrepubliken
Tyskland
X
X
X
2.1.3 Kostnader för Sverige
Den totala rambudgeten för ESRO har för perioden 19721974
fastställts till högst 283,6 MAU (i 1971 års priser). För att underiätta planeringen
har vidare en indikativ rambudget om 330 MAU beräknats för perioden 19751977.
Inom dessa ramar har kostnaderna preliminärt fördelats på de olika programmen.
Sveriges kostnader för deltagande i projektet för en telesatellit
torde, vid en preliminär bidragskvot av 4,62 "/o, inte komma att överstiga
95 milj. kr. för perioden 19721982 och 25 milj. kr. för perioden 19721976.
Sveriges kostnader för deltagande i
flygtrafikkontrollprojektet perioden 19721977 torde, vid en preliminär bidragskvot
av ca 4,62 »/o, inte komma att överstiga 25 milj. kr.
Sveriges kostnader för deltagande i meteorologiprojektet
perioden 19721977 torde, vid nyss angivna preliminära bidragskvot, inte överstiga
25 milj. kr.
De sammanlagda kostnaderna för de tre tillämpningsprojekten
har för år 1972 beräknats till 22,8 MAU, för år 1973 till 48,5 MAU och för år
1974 till 67,4 MAU.
Som jag tidigare redovisat har Sverige, med förbehåll för
riksdagens godkännande, anmält sin avsikt att delta i dels grundprogrammet och
det vetenskapliga programmet under perioden 19721974, dels i de tre
tillämpningsprojekten. Härigenom kan kostnaderna för Sveriges deltagande i ESRO
för perioden 19721974 beräknas. Om kostnaderna fördelas på grundprogram och
vetenskapligt program, vilka tillsammans utgör den obligatoriska delen för
medlemskap samt tillämpningsprogram, kan kostnaderna för Sveriges del vid en
preliminär bidragskvot av 4,62 "/o, beräknas tiU följande belopp i 1971
års priser (i milj. kr.).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Grundprogram 2,8 2,8 2,4
Vetenskapsprogram 13,4 9,1 7,9 7,0
Tillämpningsprogram 4,6 10,4 14,4 16,8
Summa 18,0 22,3 25,1 26,2
Prop. 1972: 48 10
2.1.4
Ändringar i ESRO:s konvention
Som
jag inledningsvis redovisade godkände statsmakterna år 1962 (prop. 1962: 85, SU
1962: 75 och UU 1962: 2, rskr 1962: 195 och rskr 1962: 232) den nu gällande ESRO-konventionen
samt ett till denna fogat finansprotokoll i vilket ESRO:s rambudget m. m. för
perioden 19641972 fastställdes. Riksdagen har vidare godkänt ett protokoll (prop.
1963: 202, UU 1963: 11, rskr 1963: 423) rörande privilegier och immunitet för ESRO,
som ratificerades år 1964.
En
arbetsgrupp med representanter för ESRO:s samtliga medlemsstater utarbetar f. n.
förslag tiU revidering av konventionen och till denna fogade protokoll för att
dessa skall bringas i överensstämmelse med de nya riktiinjerna för ESRO:s
verksamhet. Arbetsgruppen förväntas avsluta sitt arbete under våren 1972. Bland
de ändringar, om vilka principöverenskommelse träffats av ESRO:s
medlemsstater, är de som kommer att reglera medlemsstaternas finansiella
åtaganden i vad avser till-lämpningsprojekten av särskilt intresse.
Gällande
konvention kräver enhälligt godkännande av organisationens treårsbudgetar. För
det vetenskapliga programmet och grundprogrammet skall enligt den träffade
principöverenskommelsen erfordras enhälligt beslut om en femårig rambudget, som
skall revideras vart tredje år. För vart och ett av tiUampningsprojekten
kommer de finansiella åtagandena att bestämmas genom att en utvecklingsplan,
indelad i faser, fastställs genom enhälligt beslut av de stater som deltar i
programmen. Beslut om att börja en ny utvecklingsfas fattas därefter med två
tredjedels majoritet med det särskilda kravet att denna majoritet också representerar
två tredjedelar av de finansiella bidragen. Detta innebär att en stat som
beslutat deltaga i ett tillämpningsprojekt kan nödgas fortsätta delta i projektet
tUl dess slut, även om den staten röstat för projektets nedläggning redan efter
första utvecklingsfasen. Endast om de sammanlagda kostnadsöverskridandena vid
ett visst tillfäUe överstiger 20 "/o kan utträde inte förvägras ett i
projektet deltagande land.
Konventionsändringarna
i övrigt syftar tiU att anpassa ESRO:s uppgifter, kommittéstruktur, ekonomiska
och administrativa rutiner m. m. till den faktiska utveckling som ägt rum sedan
organisationens start år 1964 och till de överenskommelser som träffats mellan
medlemsstaterna vid rådsmöten under år 1971. I avvaktan på att ändringarna i
konventionen skall träda i kraft har överenskommelse träffats om ett modellavtal
för tUlämpade satellitprojekt. Detta modellavtal har utarbetats i enlighet med
ovan redovisade principer för finansiella åtaganden m. m. Det tidigare nämnda
avtalet om en satellit för flygtrafikkontroll, det s. k. aeronautiska
projektet, är baserat härpå.
Prop. 1972:48 11
2.2
ESRANGE
2.2.1
Avtal och ersättningar
Genom
beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 85, UU 1962: 2, rskr 1962: 232)
bemyndigades Kungl. Maj:t att träffa avtal med ESRO om upplåtelse till
organisationen av ett markområde i närheten av Kiruna avsett för uppskjutning
av sondraketer för vetenskapliga experiment i norrskenszonen. Avtalet ingicks
år 1964. I samband därmed underställdes vissa delar av avtalet riksdagen (prop.
1964: 69 s. 56, SU 1964: 109, rskr 1964: 247). Avtalet, som reviderades år 1971
(prop. 1971: 1 bil. 10 s. 343, UU 1971: 3, rskr 1971: 84), ingicks för en tid
av åtta år med automatisk förlängning för tre år i sänder, om det inte sägs upp
skriftligen tre år i förväg. Med stöd av avtalet har dessutom ett särskUt
avtal med ESRO träffats år 1966 om upplåtelse av mark för en observationsstation
i närheten av försöksplatsen.
Försöksplatsen ESRANGE
omfattar dels ett basområde, från vilket uppskjutningarna sker, dels ett
nedslagsområde som omfattar totalt ca 5 600 kvadratkUometer. Enligt 1964 års
avtal skaU ESRO för nyttjande-rätten till basområdet erlägga en symbolisk hyra
av en krona per år. I avtalet fömtsätts att ESRO:s verksamhet kommer att
föranleda såväl intrång i renbetesrättigheter som skador på renar och växande
skog förorsakade av nedfallande raketer, minskade intäkter av jakt och fiske
samt andra, personliga olägenheter för samer och enskilda jordägare. Sverige
har i avtalet utfäst sig att svara för ersättning för sådana skador, intrång
och olägenheter. I gengäld har ESRO till Sverige erlagt dels ett engångsbelopp
av ca 2 mUj. kr., dels en årlig ersättning om 80 000 kr. För att kompensera det
Intrång och de personliga olägenheter, som ESRO:s verksamhet skulle komma att
förorsaka samerna, har man byggt en skogsbilväg samt uppfört vissa renstängsel.
Kostnaderna för underhåll av skogsbilvägen liksom även ersättningar tUl
enskilda jordägare, samer och samefonden för intrång i renbetesrätt och för
minskade inkomster av jakt och fiske har bestridits ur det årliga ersättningsbeloppet
från ESRO. Till gmnd för ersättningsbestämmelserna i avtalet med ESRO hgger
överenskommelser mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt de enskUda
markägarna, å andra sidan. Dessa överenskommelser gäller för samma tid som
avtalet med ESRO. För den mark som behövs för observationsstationen betalar ESRO
tUI Sverige en symbolisk hyra av en krona per år. Dessutom har ESRO för sin
rätt enligt avtalet om observationsstationen betalat ett engångsbelopp om 4 000
kr., vilket skall utgöra kompensation, en gång för alla, tUl berörda renskötande
samer.
Enligt
bemyndigande av 1971 års riksdag (prop. 1971:1 bU. 10 s. 346, UbU 1971:3, rskr
1971:84) utgår 25 000 kr. ur anslaget Europeiskt
Prop.
1972: 48 12
samarbete inom rymdforskningen m. m. som ersättning
till berörda parter för viss utvidgning av nedslagsområdet.
2.2.2 Verksamhet och utrustning
ESRANGE är jämte den norska sondraketförsöksplatsen på Andöya
i norra Lofoten den enda försöksplatsen i Europa på hög latitud. Andöya
kompletterar ESRANGE genom att forskarna har möjlighet att från den norska
försöksplatsen skjuta till mycket höga höjder. ESRANGE har å sin sida den
fördelen att nedslagsområdet, tUl skillnad från Andöya, är beläget helt över
land. Sonderna med vetenskaplig mätutrustning kan härigenom lättare bärgas.
För vissa typer av experiment är detta av stort värde. ESRANGE och Andöya är
dessutom belägna inom den s. k. norrskenszonen, ett förhållande som är av avgörande
betydelse för vissa slag av försök. Det nordliga läget medför att grynings- och
skymningsperioderna vår och höst är utsträckta, något som är ett nödvändigt
krav för andra typer av vetenskapliga undersökningar. Med hänsyn till dessa
förhållanden är ESRANGE särskilt väl lämpad för bl. a. norrskensforskning och
forskning rörande s. k. nattlysande moln. ESRANGE:s höga tekniska standard och
fördelaktiga läge nära ett väl utvecklat samhälle som Kiruna gör att ESRANGE
väl fyller de krav som forskare ställer på en sondraketförsöksplats.
Från ESRANGE har sedan invigningen år 1966 152 sondraketupp-skjutningar
ägt rum. Försöksplatsen har använts för dels skjutningar inom ramen för ESRO:s sondraketprogram,
dels sondraketförsök utanför ESRO:s program. Inom ramen för det svenska sondraketprogram-niet
har 16 uppskjutningar genomförts vid ESRANGE.
ESR.ANGE är tekniskt välutrustad. Efterhand har en alltmer
omfattande utrustning byggts upp för de funktioner vUka erfordras vid sondraketförsök.
Bland de viktigare tekniska systemen märks anläggningarna för klargöring och avfyring
av sondraketerna, olika system för inmätning av flygbanor och nedslagspunkter,
elektroniska system för överföring av mätdata från sondraketerna till marken
för registrering och bearbetning, vetenskaplig apparatur för mätningar från
marken samt vindmätutrustning. Härtill kommer omfattande transmissions-,
kommunikations- och indikeringssystem för styrning av de olika funktionerna
vid försök.
På ESRANGE finns byggnader och utrustning för
administration och för underhåll. Raketernas nedslagsområde ligger norr om
basområdet. Fast bebyggelse förekommer endast i ringa omfattning inom detta område.
ESRO har där uppfört skyddsrum, avsedda att i samband med raketskjutningar
användas av renskötande samer och tillfälhga besökare.
Huvuddelen av utrustningen finns i olika byggnader.
Flertalet kontrollfunktioner är placerade i en huvudbyggnad som omfattar ca
970
Prop. 1972: 48 13
kvadratmeter. Ca 1 km från huvudbyggnaden ligger raketklargörings-området
med speciellt utformade byggnader. På en höjd belägen ca 2 km från
huvudbyggnaden, men inom basområdet, ligger en radarstation. Ca 40 km från
basområdet, ungefär mitt i nedslagsområdet, ligger en observationsstation med
omfattande vetenskaplig registrer-utrustning.
ESRO:s
fasta personalstyrka uppgick år 1971 tUl ca 95 man. Under försök måste i regel
den som använder försöksplatsen dessutom sätta in egen personal, bl. a. för att
omhänderha utrustning som användaren temporärt för med sig för att komplettera
befintlig utrustning. Vid försök uppgår därför den operationella personalen i
regel till drygt hundra personer.
ESRO:s investeringar på ESRANGE uppgår till sammanlagt
drygt 50 milj. kr., varav omkring 30 milj. kr. i teknisk utrustning. Större
delen av dessa investeringar gjordes under åren 1966 och 1967.
2.2.3 Övertagande
Förhandlingarna om ESRO:s fortsatta vetenskapliga program
visade att flertalet medlemsstater önskade att ESRO:s program i fortsättningen
skulle koncentreras till satellitprojekt. Den administrativa rutinen inom ESRO
ansågs vara alltför tungrodd för att motivera dess användning vid organisation
av forskarsamarbete i gemensamma sondraketexperi-ment. Sådana experiment ansågs
ligga inom medlemsländernas egen förmåga att genomföra och finansiera och några
stordriftsfördelar stod inte att vinna genom att använda ESRO. Under
diskussionerna härom stod det under våren 1971 allt klarare, att ESRO inte
önskade behålla ansvaret för ESRANGE.
Mot denna
bakgrund inleddes våren 1971 förhandlingar mellan Sverige, ESRO och ESRO:s
medlemsstater samt i ett senare skede även med norska myndigheter. Med hänsyn
till bl. a. ESRANGE:s fördelaktiga läge och de investeringar som gjorts
förklarade man sig därvid från svensk sida beredd att driva försöksplatsen i
svensk regi, om finansiella bidrag kunde garanteras från de övriga länder vUkas
forskare använder försöksplatsen. Förhandlingarna ledde i december 1971 fram
till en överenskommelse, vilken omfattar dels ett avtal i form av ett protokoll
mellan ESRO och Sverige om Kirunaavtalets upphörande, dels ett garantiavtal mellan
ESRO, vissa av ESRO:s medlemsländer och Sverige om fortsatt drift av ESRANGE. Kungl.
Maj:t har den 17 december 1971 beslutat att Sverige skall underteckna nämnda
protokoll och avtal med förbehåll för riksdagens godkännande. I stort innebär
de två avtalen följande.
ESRO:s
ansvar för ESRANGE upphör den 30 juni 1972. Samtidigt upphör också det hittills
löpande Kirunaavtalet mellan ESRO och Sverige att gälla. Den 1 juli 1972
övertar Sverige ansvaret för ESRANGE
Prop. 1972: 48 14
och
den fortsatta driften av försöksplatsen. Sverige övertar enligt protokollet
äganderätten tiU de fasta anläggningarna på ESRANGE och tiU större delen av utmstningen
där. Härför skall Sverige betala ESRO 5 000 AU. Återstående utrustning på ESRANGE,
främst fordon och kontorsmaskiner inköpta efter den 1 januari 1970, har Sverige
rätt att köpa i den mån ESRO inte vill behåUa denna utmstning helt eller delvis.
Priset för hela denna utrustning är 42 000 AU.
Sverige
åtar sig enligt garantiavtalet att mot ersättning hålla försöksplatsen
operationell. Det sätt på vUket försöksplatsen skall drivas och den utrustning
med vars hjälp detta skall kunna ske har inte definierats närmare i
garantiavtalet. Av avtalet följer dock att Sverige kommer att göra väsentliga
ändringar i utrustning och driftsätt.
Verksamheten
vid ESRANGE kommer att regleras främst av garanti-avtalet, som i detta avseende
torde komma att omfatta ESRO och vissa av ESRO:s medlemsstater, nämligen
Belgien, Frankrike, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien och
Förbundsrepubliken Tyskland. Garantiavtalet gäller för en tid av fem år och
kan förlängas genom överenskommelse meUan parterna. Enligt avtalet skall
verksamheten på ESRANGE fortfarande bedrivas inom ESRO:s ram i form av ett s.
k. specialprojekt enligt artikel VIII i ESRO:s konvention. Deltagarna i
projektet kommer att upprätta en rådgivande programkommitté med främst vissa
samordnande uppgifter och med ett sekretariat vid ESRO:s huvudkontor i Paris.
Det
visade sig under de förhandlingar som ledde fram till avtalen att övriga ESRO-länders
villighet ati garantera användning av ESRANGE och därigenom deras bidrag för
att täcka kostnaderna kunde väntas öka om garantiavtalet omfattade såväl ESRANGE
som den norska försöksplatsen på Andöya, vilken drivs av Norges
teknisk-naturvetenskapliga forskningsråd. Överläggningar mellan berörda svenska
och norska expertorgan visade att förutsättningar härför fanns och att ett
samarbete skulle kunna göra ömsesidiga rationaliseringar möjliga. Andöya inkluderades
därför i garantiavtalet varjämte man kom överens om att ett särskilt
svensk-norskt avtal skulle ingås.
De
ESRO-länder som deltar i specialprojektet har för den femårsperiod som börjar
den 1 juli 1972 garanterat vissa fasta bidrag till kostnaderna för ESRANGE, Andöya
och den rådgivande kommittén vid ESRO:s huvudkontor. Dessa bidrag kommer
årligen att uppgå till totalt 860 000 AU (i 1971 års priser). Varje land som
garanterar ett visst belopp har rätt att använda ESRANGE eller Andöya ett visst
antal veckor som står i proportion till det garanterade beloppet. Då ett land
på denna grund nyttjar något av fälten skall det betala 5 000 AU per vecka som
ersättning för rörliga kostnader. Om något annat land önskar använda fälten
skall priset därför bestämmas efter särskilda
Prop. 1972: 48 15
grunder.
De fasta bidragen om 860 000 AU fördelas så att högst 30 000 AU avser bidrag
till ESRO för den rådgivande kommittén, 580 000 AU bidrag tUl ESRANGE och 250
000 AU bidrag tUl Andöya.
De
svenska och norska bidragen till de båda skjutfälten ingår inte i de nu angivna
beloppen. Sverige skall enligt garantiavtalet lämna ett århgt bidrag till ESRANGE
om 240 000 AU. Sverige skall dessutom på ESRANGE göra investeringar om högst
400 000 AU under den femåriga avtalsperioden. Norge har å sin sida garanterat
ett årligt tillskott till driftkostnaderna på Andöya om 210 000 AU.
Det
svensk-norska avtal som fömtsätts i garantiavtalet skall på norsk sida ingås av
Norges teknisk-naturvetenskapliga forskningsråd. Avtalet föreligger i ett
utkast, varom enighet i sak råder. Av detta utkast framgår bl. a. att vid
fördelningen av sondraketförsök mellan de två försöksplatserna hänsyn skall
tas till användarnas behov och önskemål, varjämte ett rationellt utnyttjande av
de båda försöksplatserna skall eftersträvas. För att förbilliga driften skall
vidare, såvitt möjligt, personal och utrustning kunna flyttas mellan
försöksplatserna. En särskild samarbetskommitté med uppgift att avge
rekommendationer i syfte att samordna verksamheten vid försöksplatserna
föreslås även bli upprättad.
2.3
Det nationella rymdforskningsprogrammet
Svenska
rymdforskare har under senare delen av 1960-talet haft möjligheter att bedriva
experimentell rymdforskning med hjälp av raketer och satelliter inom ESRO:s
satellit- och sondraketprogram, det nationella sondraketprogrammet och genom
att deltaga i andra internationella samarbetsprojekt.
Kostnaderna
för verksamheten har täckts genom det svenska bidraget tUl ESRO och genom de
särskilda medel som forskningsrådens rymdnämnd genom anslag från främst NFR och
STU haft ansvaret för. Den sammanlagda medelsanvisningen till vad som
väsentligen har varit det totala svenska rymdforskningsprogrammet har de
senaste budgetåren uppgått till (i milj. kr.):
1968/69
1969/70 1970/71 1971/72
Svensk
ESRO-utgift 13,0 12,5 15,3 18,2
Rymdnämndens
program 5,6 6,3 6,1 6,1
Summa
18,6 18,8 21,4 23,3
Rymdnämnden
har haft frihet att utforma ett program inom ramen för de medel som ställts tiU
dess förfogande av NFR och STU samt i viss utsträckning även av FOA och MFR.
Den ekonomiska ramen och bidragens ursprung under senare år framgår av följande
tabell (i milj. kr.)
Prop. 1972:
48
1968/69
1969/70
1970/71
1971/72
Från NFR STU Övriga
2,7 2,4 0,5
3.0 2,8 0,5
3,0 2,9 0,2
2,9 3,0 0,2
Summa
5,6
6,3
6,1
6,1
16
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rymdnämnden
har i syfte att öka det totala utbytet strävat efter att föra samman forskarnas
olika experiment i ett samplanerat försöksprogram. Genom nämndens
planeringsinsatser har efterhand det nationella sondraketprogrammet blivit den
dominerande nationella verksamhetsformen. Rymdnämnden har genom årliga
beställningar till den s. k. rymdtekniska gruppen, för vilken en redogörelse
lämnas i det följande, uppdragit åt denna att svara för de tekniska och
organisatoriska uppgifterna vid genomförandet av programmet.
Rymdnämndens
program har kostnadsmässigt fördelats på å ena sidan det nationella sondraketprogrammet
och å andra sidan svenska forskares utnyttjande av experimenttUlfällen inom
ramen för ESRO:s program. Programmens ekonomiska omfattning framgår av följande
tabell (i milj. kr.)
1968/69
1969/70 1970/71 1971/72
ESRO
satellitexp. 1,0 0,6 1,1 1,2
ESRO
sondraketexp. 1,0 0,8 0,4 0,2
Nationella
exp. 2,2 3,5 3,2 3,3
Gemensamma
kostnader 1,4 1,4 1,4 1,4
Summa
5,6 6,3 6,1 6,1
2.4
Nuvarande rymdorganisation i Sverige
Bland
de organ som verkar inom rymdområdet i Sverige är det tre som intar eller har
intagit en särställning. De tre organen är svenska ESRO-kommittén,
forskningsrådens rymdnämnd och den s. k. rymdtekniska gruppen.
Svenska
ESRO-kommittén är en kommitté inom utbildningsdepartementet. Den tillsattes i
samband med att Sverige år 1964 blev medlem av ESRO och har till uppgift att
vara kontaktorgan med ESRO. Detta innebär att kommittén har ansvaret för dels
den svenska representationen i ESRO och samordningen inom Sverige av olika
frågors handläggning inom ESRO-organen, dels vissa frågor i samband med verksamheten
vid ESRANGE. Till en del anlitar kommittén den rymdtekniska gruppen för vissa
uppgifter enligt uppdrag som regleras i årliga beställningar. Ledamöterna i ESRO-komnuttén
representerar berörda departement, aktiva rymdforskare och industrin.
Forskningsrådens
rymdnämnd för vars verksamhet en redogörelse lämnats i det föregående,
inrättades år 1964 genom en överenskommelse mellan NFR, dåvarande statens
tekniska forskningsråd, numera STU samt MFR och FOA. Ledamöterna i nämnden har
företrätt de aktiva
Prop. 1972: 48 17
forskarna,
MFR, NFR, STU och FOA, industrin samt televerket. Rymdnämndens ledamöter
ställde den 1 juli 1971 sina platser till förfogande. NFR och STU beviljade
emellertid anslag för avveckling av nämndens sondraketprogram under budgetåret
1971/72 och tUlsatte en interimistisk ledningsgrupp för rymdfrågor.
Rymdtekniska
gruppen bildades år 1962 av den samma år tillsatta statliga rymdkommittén.
Gruppens arbetsuppgifter dominerades fram till år 1965 av de s. k. Kronogårdsförsöken.
Gruppen hölls personellt och funktionellt intakt vid rymdkommitténs avgång och
placerades efter någon tid vid AB Teleplan (dåvarande TUAB Teleutredningar AB)
som en fristående avdelning. Gruppens verksamhet regleras f. n. av ett avtal meUan
rymdnämnden och svenska ESRO-kommittén. Gruppens verksamhet har en årlig
omslutning av ca 3,5 milj. kr., huvudsakligen genom årliga beställningar från
främst rymdnämnden, men även svenska ESRO-kommittén. Gmppens viktigaste
uppgifter är bl. a. planering och genomförande av rymdnämndens nationella sondraketprogram
i samarbete med forskare och med hjälp av svensk industri, viss teknisk
utvecklingsverksamhet samt tUlhandahållande av expertis i rymdfrågor åt
departement och myndigheter.
3
Departementspromemorian
3.1 Inledning
Departementspromemorian
(Ds I 1972: 1) Organisation och finansiering av rymdverksamhet har, som jag
inledningsvis redovisade, utarbetats mot bakgrund av Sveriges
ställningstaganden till det fortsatta europeiska rymdsamarbetet. 1 promemorian
föreslås riktiinjer för organisation och finansiering av hela den svenska
rymdverksamheten.
I
det följande redovisas kortfattat de i promemorian framlagda förslagen och de
huvudsakliga överväganden som ligger till gmnd för dessa.
3.2 Rymdverksamhetens
motiv och intressenter
Rymdverksamhetens
motiv och därmed dess intressenter är enligt promemorian knutna både tUl
rymdverksamheten som medel att nå mål och tUl själva målen.
Ett
motiv hänger samman med rymdverksamhetens olika tillämpningar och de mål som
härigenom kan nås. Ett annat motiv ligger i det teknologiska värdet av
rymdteknisk utveckling och förhållandet att utvecklingen inom vissa teknikområden
under sextiotalet ofta till en del har skett i rymdtekniska tillämpningar. Ett
tredje motiv hänger samman med att rymdverksamheten ofta initieras och bedrivs
i internationellt samarbete. Internationella organisationer och samarbete av del-
2
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 48
Prop.
1972: 48 18
vis
nytt slag har upprättats för olika syften. Som exempel härpå nämns i
promemorian det europeiska industrisamarbete som vuxit upp kring ESRO:s program
och som tillmäts stor betydelse genom att det öppnar annars svårframkomliga samarbetsvägar
för svensk industri.
De
tre tillämpningsområden som idag är mest aktuella för svensk del genom ESRO:s
tillämpningsprogram är av direkt intresse för vissa myndigheter. Televerket
och i vissa avseenden även Sveriges Radio är självklara intressenter i frågorom
telekommunikation via satelliter. Luftfartsverket berörs av de rymdtekniska tUlämpningar
som syftar till att etablera system för flygtrafikkontroll. I framtida
utvecklingar av dessa satellitsystem kan navigationsfunktionen leda till att
sjöfartsverket får en liknande roll. SMHI är som ansvarig för vädertjänsten
huvudintressent för de meteorologiska rymdtUlämpningarna.
Forskningsråden,
främst det naturvetenskapliga men även det medicinska, samt vissa
institutioner vid universitet och högskolor är intressenter till följd av
rymdverksamhetens vetenskapliga innehåll och till följd av intresset för internationellt
forskningssamarbete. NFR har haft och har tillsammans med STU en huvudroll
bland de organisationer hos vilka ansvaret för rymdverksamheten hittiUs legat.
STU:s intresse följer dels av rymdverksamhetens teknologiska innehåll, dels av STU:s
intresse för sådan utveckling inom vissa samhällssektorer där rymdtekniken kan
komma att spela en betydelsefull roll. Ett tredje skäl för STU:s intresse är
rymdteknikens tekniskt/industriella konsekvenser.
Även
vissa företag har intresse av att arbeta med rymdteknik eller att åtminstone
följa den internationella rymdtekniska utvecklingen. Detta intresse är en följd
av rymdverksamhetens teknologiska innehåll, den ökande marknaden för avancerade
produkter som rymdtillämpningarna ger upphov till och det internationella
industrisamarbete som vuxit upp kring rymdverksamheten. Det är i första hand
fråga om företag som har kompetens, resurser och erfarenhet från militärteknisk
utveckling, som i tekniskt hänseende är likartad den rymdtekniska. En grupp
företag har sammanslutit sig i en intresseorganisation, Gmppen Rymdteknik
inom Sveriges mekanförbund. Medlemmarna är följande: AGA AB, Allmänna Svenska
Elektriska AB, AB Bofors, Axel Johnson Institutet för industriforskning,
Boliden AB, Philips Teleindustri AB, Saab-Scania AB, SATT Elektronik AB,
Standard Radio & Telefon AB, Svenska AB PhUips, Svenska Radio AB, Telefon
AB L M Ericsson, Volvo-Flygmotor AB.
3.3
Principer för omorganisation
En
omorganisation av svensk rymdverksamhet kan och bör enligt promemorian ske, då
förutsättningar numera finns för en långsiktig bedömning av det
internationella rymdsamarbetets utveckling.
Prop. 1972: 48 19
Verksamheten
inom ESRO kan förväntas stabilisera sig efter de i det föregående redovisade
riktlinjerna. Förutsättningama för den svenska rymdverksamheten har därigenom
förändrats väsentligt. Rymdverksamhetens betydelse för svensk industri har,
framhålls i promemorian, kunnat verifieras genom överläggningar med vissa
berörda företag. En omorganisation motiveras även av forskningsrådens
rymdnämnds avgång och de framstäUningar som NFR och STU har gjort i anledning
härav. 1 framställningarna hemställdes om en översyn av den svenska rymdverksamhetens
organisation.
Utgångspunkten
för det organisationsförslag som läggs fram i promemorian är en analys av
programstrukturen. Den rymdverksamhet som är av intresse för samhället kan
enligt promemorian indelas i två grupper efter verksamhetens mål. Målet är
antingen vetenskapligt motiverat eller förknippat med en utveckling av en
ekonomiskt/teknologiskt motiverad tillämpning av rymdtekniken. Alla nu aktuella
statliga rymdaktiviteter kan grupperas under endera av de två huvudrubrikerna
rymdforskning och rymdtillämpningar. Denna indelning rättfärdigas, enligt
promemorian, av att de båda aktivitetstyperna har skild intressentstmktur och av
att utvecklingstendenserna för dem är fundamentalt olika. Mellan de båda
grupperna finns emellertid även beröringspunkter, främst genom att samma teknik
i stora delar används och genom att den industri som deltar är densamma.
Utifrån dessa slutsatser
konstateras i promemorian att en omorganisation av svensk rymdverksamhet bör
göras, vilken tar hänsyn till såväl olikhetema som likheterna mellan
rymdforskning och rymdtillämpningar. Därvid är en statlig rymdorganisation att
föredra framför nuvarande ordning. Största möjliga integration bör eftersträvas
vid genomförande av de program som kräver likartade tekniska och personella
resurser. En klar distinktion mellan programutformning å ena sidan och genomförande
av de integrerade programmen under resursansvar å den andra blir härmed
nödvändig. Två ansvarsmässigt åtskilda men väl samarbetande organ, som fullgör
var sin av dessa funktioner är den organisatoriska principlösning, som
förordats i promemorian.
Om
principen att inrätta en organisation för rymdverksamheten i stället för
existerande organ accepteras, uppkommer enligt promemorian frågan om denna
organisations relation till de övriga statiiga organ, som på olika sätt har
funktioner inom rymdområdet. Dessa organ är dels de myndigheter som är
intresserade av rymdtillämpningarnas mål, dels de vetenskapliga institutioner
som bedriver rymdforskning. Alla dessa organ har intresse av att vara
representerade och är främst intresserade av att organisationen genomför sina
program så effektivt som möjligt. För STU och NFR är situationen enligt
promemorian mera mångfasetterad. Särskild hänsyn måste tas härtill då
rymdorganisationen utformas.
I
promemorian konstateras att NFR:s huvuduppgift är att efter be-
Prop. 1972: 48 20
dömning
ge anslag till forskningsprojekt inom det naturvetenskapliga området, bl. a.
för experimentell verksamhet. NFR:s apparat för administration av anslag är
väl utvecklad. En dubblering av denna funktion är inte önskvärd. Ett samarbete
bör därför, enligt promemorian, etableras mellan rymdorganisationen och NFR
innebärande att NFR formellt ger anslag sedan rymdorganisationen anvisat
försöksmöjligheter i sitt rymdforskningsprogram och fastställt en totalram för
anslag till forskningsprojekt. Avvägningen mellan NFR:s och rymdorganisationens
arbete bör vara sådan att NFR inte behöver ett särskilt beredande organ för
rymdfrågor, utan löser sin uppgift inom ramen för sina ordinarie arbetsformer.
STU:s
rymdintressen anges i promemorian vara av flera slag. För vissa
rymdtillämpningar uppträder STU som ställföreträdande avnämare. Detta gäller i
det fall då den samhällssektor inom vilken tillämpningar faller inte har
resurser för att ta ansvaret för den långsiktiga tekniska utvecklingen för
sektorn i fråga. STU har också intresse för rymdverksamhet av teknologiska
motiv och för dess tekniskt-industriella betydelse. STU:s funktion som
ställföreträdande avnämare för rymdtill-lämpningar föreslås i promemorian bli
övertagen av en rymddelegation, som bör ha denna funktion som en av sina
huvuduppgifter. STU är även intressent på grund av rymdteknikens tekniskt-industriella
potential. STU är härvid den myndighet som anger kriterierna för statiigt utvecklingsstöd
åt teknologiska och industriella utvecklingsprojekt och bör fortsätta att utöva
denna funktion även för nya projekt inom rymdområdet. Rymdorganisationen och STU
bör dela på uppgiften på så sätt att STU, i regel efter ansökan från industrin,
på sedvanligt sätt prövar möjligheterna att bidraga tUl finansieringen av
utvecklingsprojekt inom rymdområdet. STU:s uppföljande och övervakande funktion
vid projektens genomförande bör emellertid kunna utövas av rymdorganisationen.
Genom ett arrangemang av detta slag kommer, enligt promemorian, en prövning att
ske av eventuella nya nationella rymdtekniska projekt i konkurrens med projekt
inom andra områden.
3.4
Förslag till organisation
Beträffande
rymdorganisationens verksamhetsform konstateras i promemorian att varken
rymdverksamhetens omfattning eller den säkerhet varmed utvecklingen kan
överblickas motiverar att ett permanent organ för rymdverksamhet etableras.
Inte heller är det, med hänsyn till verksamhetens särart och dess särskilda
intressentstruktur, lämpligt att ge ett befintligt organ programfunktionen inom
rymdområdet. Däremot är det enligt promemorian lämpligt att tills vidare
inrätta en statens delegation för rymdverksamhet. En lösning av detta slag har,
enligt promemorian, den interimistiska karaktär som svarar mot
rymdverksamhetens situa-
Prop. 1972: 48 21
tion.
Lösningen bör emellertid inte betraktas som extremt kortsiktig. I promemorian
bedöms en sådan delegation kunna ta ansvaret för rymdverksamheten under
åtminstone en femårsperiod. Delegationen föreslås bli inrättad den 1 juli 1972.
Ledamöterna föreslås bli utsedda av Kungl. Maj:t. De bör representera berörda
departement samt forsknings-, av-nämar- och industriintressen. Med tanke på de
resurser som delegationen bör förfoga över, den verksamhet för vilken den
kommer att ansvara och verksamhetens tekniska komplexitet görs i promemorian
den bedömningen att de verkställande uppgifterna inte kan styras av enbart ett
sekretariat vid delegationen. Ett särskilt bolag, som nära samarbetar med
delegationen är den lösning som förordas.
Ett
aktiebolag föreslås bli bildat och börja sin verksamhet den 1 juli 1972.
Bolaget förutses i promemorian få fyra huvuduppgifter, nämligen att verkställa
det nationella sondraketprogrammet i huvudsaklig överensstämmelse med
nuvarande former, att svara för driften av ESRANGE, att fullgöra sekretariats-
och utredningsuppgifter åt bl. a. rymddelegationen samt att inom ramen för
delegationens program för rymdtillämpningar och i överensstämmelse med
överenskommelser mellan staten och industrin vidta sådana åtgärder som främjar
uppbyggnad och internationell maknadsföring av svensk rymdteknisk kompetens
vid företag och statliga institutioner.
Det
beslut, som innebär att Sverige nu föreslås delta i hela det expanderade ESRO-programmet,
föregicks av överläggningar med industrin, särskilt de företag som hittills
haft det huvudsakliga utbytet av Sveriges medlemskap i ESRO, nämligen SAAB och L
M Ericsson. Syftet med dessa överläggningar var att dels utröna företagens
egen värdering av rymdverksamheten, dels finna sådana former för samverkan mellan
staten och berörd industri att ett gemensamt utbyte av rymdverksamheten och då
särskilt Sveriges ESRO-medlemskap skulle kunna garanteras. De förhandlingar som
sålunda inleddes och för vilkas förutsättningar en redogörelse lämnas i
promemorian var inte avslutade då promemorian lades fram.
3.5
Förslag till finansiering
Delegationens
verksamhet har i promemorian delats in efter program-budgetprinciper i tre
huvudprogram, nämligen rymdforsning, rymdtill-lämpningar och
myndighetsuppgifter.
Programmet
rymdforskning avses till större delen bli finansierat över åttonde huvudtiteln.
I övrigt beräknas finansieringen ske över trettonde huvudtiteln. De medel som
förutses komma att ställas till delegationens förfogande över statsbudgeten
beräknas för budgetåret 1972/73 bli ca 18 milj. kr. över åttonde huvudtiteln
och ca 15 milj. kr. över trettonde huvudtiteln.
Prop. 1972: 48 22
Eftersom
delegationen kommer att ha vissa intäkter bör anslagen till delegationen enligt
förslaget beräknas efter nettoredovisningsprincip. De medel, som övriga
medlemsstater inom ramen för garantiavtalet om ESRANGE tillskjuter för drift av
försöksplatsen, bör av delegationen behandlas som en intäkt under programmet
rymdforskning. Sådana medel som industrin efter överenskommelse med staten
tillskjuter för svensk rymdverksamhet bör av delegationen behandlas som en
intäkt under programmet rymdtillämpningar.
Bolagets
verksamhet förutses i promemorian bli finansierad huvudsakligen genom
periodiska, företrädesvis årliga, beställningar från rymddelegationen. Bolaget
kan väntas få vissa intäkter utöver beställningarna från delegationen men i
anslutning till dessa uppgifter. Bland dessa märks sådana driftsintäkter för ESRANGE,
som inte faller inom ramen för överenskommelsen om ESRANGE. Intäkterna i övrigt
blir beroende av utformningen av eventuella kommersiella funktioner för
bolaget. Direkta kostnader, som bolaget får för marknadsföring av andra
företags och institutioners kompetens, bör ej belasta bolaget utan dem, för
vilkas räkning verksamheten bedrivs.
4
Remissyttrandena
Det
organisationsförslag som läggs fram i promemorian tillstyrks i sina huvuddrag
av så gott som samtliga remissinstanser. 1 ett antal remissyttranden tas vissa
detaljfrågor upp i anslutning till promemorians förslag. I andra yttranden
diskuteras vissa övergripande principfrågor, vilka inte direkt avser i
promemorian behandlade förhållanden.
4.1
Svenskt deltagande i ESRO
Endast
ett fåtal remissinstanser tar upp frågan om Sveriges deltagande i ESRO:s
program. I de fall detta sker tillstyrks ett fortsatt och utvidgat deltagande i
samarbetet inom ESRO, vilket är en förutsättning för promemorians förslag till
omorganisation av den svenska rymdverksamheten. Från industrihåll uttrycks
tillfredsställande med att Sveriges ESRO-deltagande utökats till att omfatta ESRO:s
tillämpningsprogram. SMHI tillstyrker deltagandet i ESRO:s tillämpningsprojekt
för meteorologi. Televerket och luftfartsverket tar upp vissa frågor om det
vidare internationella samarbetet i anslutning till deltagandet i
telekommunikations- och flygtrafikprojekten. Sveriges övertagande av ESRANGE
har inte heller varit föremål för remissinstansernas uppmärksamhet. Det tillstyrks
dock indirekt av de remissinstanser som med tillfredsställelse konstaterar att
en bättre balans nu kommer att
Prop.
1972: 48 23
åstadkommas
mellan nationellt bedriven rymdforskning och deltagandet i det europeiska
rymdforskningssamarbetet.
4.2
Organisationsprinciperna
Samtliga
remissinstanser stöder promemorians bedömning att en omorganisation av den
svenska rymdverksamheten nu kan och bör göras. Så gott som samtliga tiUstyrker
också att ansvaret för rymdverksamheten samlas i en organisation under en
delegation för rymdverksamhet med helhetsansvar för program- och policyutformning.
Statskontoret framhåller i
sitt yttrande att det enligt dess bedömning finns övertygande skäl att nu bilda
ett centralt organ för rymdverksamheten. Statskontoret instämmer i
promemorians bedömning att ett sådant centralorgan inte utan vidare bör
betraktas som en permanent institution och att det kan vara riktigt att räkna
med en period av omkring fem år innan man på nytt tar upp frågan om vilken
central organisation som behövs på rymdområdet. Även i några andra yttranden
görs reservationen, att den föreslagna organisationsprincipen utgör en god men
interimistisk lösning.
Förslaget
att vid utformningen av rymdorganisationen skilja på de programutformande och
de verkställande/resursförvaltande funktionerna tillstyrks likaså av så gott
som samtliga instanser. Det stora flertalet tillstyrker också att det verkställande/resursförvaltande
organet utformas som ett särskilt bolag i enlighet med promemorians förslag. Reservationer
härvidlag görs dock i yttrandena från statskontoret, FOA, FFA, mekanförbundet
och SAAB.
Statskontoret,
liksom FOA, anser att materialet i promemorian inte är tillräckligt för att realbehandla
förslaget att bUda ett rymdbolag. Statskontoret konstaterar dock att det
förefaller finnas väsentliga fördelar i bolagsformen vad gäller driften av ESRANGE.
Staten bör emellertid inte avhända sig möjligheterna till direkt inflytande på
den fortsatta verksamheten där.
FFA hänvisar i sitt
remissyttrande till att FFA vid remissbehand-ligen år 1964 av förslaget från
den dåvarande rymdkommittén föreslog, att det av kommittén föreslagna
rymdinstitutet skulle förläggas till FFA. FFA anser att skälen idag är ännu
starkare än år 1964 att förläggas rymdverksamhetens verkställande/resursförvaltande
funktioner till FFA. Anledningen anges främst vara det starka släktskap som FFA
anser råda mellan rymd- och flygteknisk verksamhet och det förhållandet att man
utomlands ofta förlagt rymdteknisk verksamhet till FFA:s utländska
motsvarigheter. FFA anger vidare att försvarets minskade beläggning på FFA:s
resurser skapar ökat utrymme för insatser inom samma eller näraliggande
kompetensområden.
1
remissyttrandena från mekanförbundet och SAAB tillstyrks att de
Prop. 1972: 48 24
verkställande/resursfÖrvaltande
uppgifterna ges åt en särskild organisation, men att det kan diskuteras om
denna bör ha bolagsform eller annat status. Organisationen bör inte få egna
resurser för tekniskt utvecklingsarbete utan bör rephera på resurserna inom
befintliga företag. Det vore olämpligt, anförs i de båda remissyttrandena, om
konkurrensförhållanden och intressekollisioner uppkommer mellan organisationen
och berörd industri.
Beträffande
promemorians motiv och principer för omorganisation kan sammanfattningsvis
konstateras att remissinstanserna så gott som enhälligt tillstyrker
tillskapandet av delegationen med dess i promemorian föreslagna uppgifter och
likaså att ett särskilt organ skapas för de verkställande/resursförvaltande
uppgifterna, väsentligen i enlighet med promemorians förslag.
Några
remissinstanser, däribland FOA, UKÄ, MFR, NFR, tar upp frågan om risken av att
rymdforskningen genom inrättandet av en särskild delegation kan komma att undandras
en jämförelse med andra forskningsområden. Remissinstansernas överväganden
leder här bl. a. till rekommendationer att i delegationen bör beredas plats för
forskningsrådsrepresentanter.
Frågan
om de svenska rymdforskargruppernas ställning och resurser tas upp av bl. a.
ledningsgruppen för rymdfrågor, NFR och KV A. Man påpekar att dessa frågor inte
behandlats i promemorian, trots att de utgör en viktig faktor vid en bedömning
av rymdverksamheten. NFR och KVA understryker önskvärdheten av att Kiruna geofysiska
observa-torium kan ges en organisation som tar hänsyn till dess betydelse för
och möjligheter till medverkan i svensk och internationell rymdforskning. KVA
och ledningsgruppen för rymdfrågor tar upp de svårigheter som uppkommer för den
enskilde forskaren tUl följd av sateUitprojek-tens långa genomloppstid.
4.3
Delegationen
I
flertalet remissyttranden kommenteras delegationens uppgifter, sammansättning
och verksamhetsformer. I dessa yttranden understryks vikten av olika faktorer,
bland vilka oftast ingår önskemål om representation i delegationen och frågan
om delegationens sekretariatsfunktioner. 1 departementspromemorian föreslås
att delegationen så långt det är möjligt och lämpligt bör repliera på bolagets
resurser för dessa funktioner. Ett antal remissinstanser, däribland FOA,
statskontoret, UKA, STU, NFR, KVA och ledningsgruppen för rymdfrågor framhåller
att delegationen bör ha ett från bolaget delvis helt fristående sekretariat.
Bedömningen av i vilken utsträckning sekretariatet bör vara fristående växlar
emellertid. Flertalet remissinstanser anser att en kompromiss kan göras på så
sätt att huvuddelen av sekretariatsfunktionerna till-
Prop.
1972: 48 25
godoses
via bolaget, men att delegationssekretariatet dock har en egen identitet.
Ett antal remissinstanser
tar upp frågan om hur bedömning av forskningsprojekt och anslagsgivning till
forskarna skall kunna ske. Promemorians förslag att NFR å delegationens vägnar
ställer sina administrativa och kamerala resurser till förfogande tillstyrks
som regel. NFR förklarar sig i sitt yttrande berett att åtaga sig uppgiften
ifråga. Inrättandet föreslås i flertalet yttranden som berör frågan. Flera
remissinstanser, däribland FOA, STU, NFR, KVA och ledningsgruppen för rymdfrågor,
föreslår inrättandet av en rådgivande nämnd för forskningsfrågor inom
delegationen. I denna nämnd bör sakkunskap inom rymdforskningen samt
representanter från forskningsråd, STU, m. fl. vara representerade. Nämnden
bedöms kräva en särskild sekreterare för forskningsfrågor och för att kunna
hålla daglig kontakt med forskargrupperna.
Sveriges representation
vid Förenta nationerna uppehåller särskilt sig vid verksamheten inom FN:s
rymdkommitté och betonar den aktiva roll Sverige i detta sammanhang spelar. För
att vårt land skall kunna motsvara de förväntningar som ställs är det av
största vikt att svenska rymdpolitiska ställningstaganden kan baseras på ett
samlat svenskt tänkande och byggas upp med utredningar på grundval av såväl
teknisk som allmän expertis på svensk sida. Man understryker att delegationens verksamhet
bör utformas på sådant sätt att de internationella och utrikespolitiska
synpunkterna kan göra sig gällande med full tyngd. Detta krävs bland annat för
att de principiella ställningstagandena i FN skall få full täckning också när
det gäller beslut i andra organ. Utifrån dessa synpunkter tillstyrkes den
föreslagna organisationen.
5
Departementschefen
5.1
Svenskt deltagande i ESRO
Rymdverksamhet
har bedrivits i Sverige sedan slutet av 1950-talet. Sverige har även deltagit i
det europeiska samarbetet inom rymdforskningen från dess början. Är 1964
ratificerades konventionen angående upprättande av en europeisk organisation
för rymdforskning, ESRO, av ett antal västeuropeiska stater, bl. a. Sverige (prop.
1962: 85, SU 1962: 75 och UU 1962: 2, rskr 1962: 195 och rskr 1962: 232; prop.
1964: 69 s. 56, SU 1964: 109, rskr 1964: 247). Enligt artikel II i konventionen
har ESRO till syfte att för uteslutande fredligt ändamål möjliggöra och främja
samarbete mellan europeiska stater inom rymdforskning och rymdteknik. De
deltagande staterna har varit bundna av medlemskap i ESRO för åttaårsperioden
19641972.
Det
huvudsakliga motivet för att bedriva rymdverksamhet var från
Prop. 1972:48 26
början
vetenskapligt, även om rymdverksamhetens betydelse för den europeiska industrin
spelade en viss roll. Sveriges engagemang i ESRO föranleddes närmast av en
önskan att bereda svenska forskare möjligheter att delta i sådana experiment
som skulle ha varit alltför kostnadskrävande att genomföra utan
internationellt samarbete. Under senare år har emellertid rymdverksamheten i
väsentliga avseenden ändrat karaktär. Man har alltmer uppmärksammat
möjligheterna att utnyttja rymdtekniken för andra ändamål än rent
vetenskapliga.
Det
europeiska rymdsamarbetet har under 1960-talets senare del fortlöpande
omprövats. Förhandlingar, som främst förts inom den europeiska rymdkonferensen
(ESC), har rört bl. a. grundläggande programfrågor. Under år 1970 utarbetades
ett förslag till vissa riktlinjer för den fortsatta planeringen av europeisk
rymdverksamhet. De stater som deltog i förhandlingarna inom ESC kunde emeUertid
inte enas kring de föreslagna riktlinjerna. Mot denna bakgrund kom ESRO:s
medlemsstater överens om att utreda förutsättningama för en omorganisation av ESRO
fr. o. m. år 1972 då organisationens första åttaårsperiod skulle löpa ut. Vid
ett sammanträde med ESRO:s råd i december 1971 kunde sedan de huvudsakliga riktiinjerna
för ESRO:s fortsatta program och verksamhetsformer fastställas.
De
nya riktlinjerna för ESRO:s verksamhet innebär, som jag tidigare redovisat, att
organisationens sondraketprogram skall upphöra och att samarbetet i
fortsättningen skall koncentreras till satellitprojekt. Dessa kommer, liksom
hittills varit fallet, att omfatta vetenskapliga projekt samtidigt som projekt
för olika rymdtekniska tillämpningar kommer att få en ökande betydelse.
Verksamheten delas in i ett grundprogram, ett vetenskapligt program och ett
tillämpningsprogram.
Den
ändrade inriktningen av ESRO:s verksamhet förutsätter att vissa ändringar görs
i ESRO:s konvention. Arbetet härmed pågår inom en särskild arbetsgrupp. Förslag
från arbetsgruppen kan väntas senare i år. Jag räknar med att under hösten 1972
kunna föreslå Kungl. Maj:t att förelägga riksdagen förslag till ändringar i ESRO:s
konvention. Bland de ändringar i konventionen som kan väntas är bl. a. reglerna
för de åtaganden ett land gör genom att delta i tillämpningsprojekten av
intresse. Jag har tidigare redogjort för dessa reglers innebörd. I detta
sammanhang vill jag endast peka på att reglerna kan innebära skyldighet att
delta i ett projekt tills detta har slutförts. Detta gäller dock inte om de
fastställda kostnaderna för projektet överskrids med mer än 20 «/.
Bland
de motiv för att bedriva rymdverksamhet som efter hand har tillkommit vill jag
särskilt framhålla värdet för industrin av att kunna delta i det europeiska
industrisamarbete som har vuxit fram som en
Prop. 1972: 48 27
följd
av beställningar från ESRO. Det är därför värdefullt att svenska företag och
myndigheter får möjlighet att medverka i satellitprojekt.
Det
hittillsvarande deltagandet i ESRO:s program har gett svensk industri ett
tillfredsställande utbyte vad gäller uppdrag i form av utvecklingskontrakt.
Vår andel av såväl de uppdrag som getts åt industrin som de
experimenttillfällen som erbjudits svenska rymdforskare är tillfredsställande
vid en jämförelse med den svenska andelen av bidragen till ESRO.
ESRO:s
vetenskapliga program kommer, som jag tidigare redovisat att helt inriktas på
satellitutveckling. 1 första hand kommer pågående satellitprojekt att
fullföljas. För perioden 19721974 har kostnaderna för det vetenskapliga
programmet fastställs till sammanlagt 112,4 MAU i 1971 års priser (/Vfillion /Iccounting
[/nits; AU är organisationens finansiella beräkningsenhet och motsvarar f. n.
5,17321 kr.). Kostnaderna för Sveriges deltagande i detta program kan för samma
period beräknas uppgå till ca 26,9 milj. kr.
Sveriges
deltagande i ESRO:s program har även gett svenska forskare tillfredsställande
utbyte i form av antalet antagna experiment. Svenska forskare har som nämnts
kunnat hävda sig väl i konkurrensen om de experimentellfällen som erbjudits
inom ESRO:s hittillsvarande satellit- och sondraketprogram. ESRO:s
medlemsstater har nu enats om att organisationens sondraketprogram skall
upphöra och att det vetenskapliga programmet i fortsättningen skall omfatta
endast satellitprojekt. Sondraketverksamheten förutsätts bl. a. av ekonomiska
skäl i stället bedrivas enbart i nationell regi. För svensk rymdforskning, som
till stor del har baserats på deltagande i ESRO:s sondraketverksamhet, innebär
detta betydelsefulla förändringar. Antalet möjliga experimenttillfällen inom ESRO:s
vetenskapliga program kommer nu att minska. Sveriges medverkan i ESRO:s
vetenskapliga program har givetvis inneburit en stimulans av sådan i Sverige
bedriven grundforskning som för sitt genomförande utnyttjat rymdteknik.
Eftersom ESRO:s verksamhet nu kommer alt ha sin tyngdpunkt i rymdtillämpningar
bör frågan om resurser för fortsatt svensk rymdforskning, vad gäller såväl
medverkan i ESRO:s vetenskapliga program som den därmed sammanhängande
nationellt bedrivna verksamheten, förutsättningslöst omprövas. De svenska
forskare som nu deltar med experiment i ESRO:s pågående sateUitprojekt bör
emellertid, enligt min mening, beredas tillfälle att fullfölja dessa. Jag
förordar därför att Sverige deltar i ESRO:s vetenskapliga program under
perioden 19721974, varefter frågan om fortsalt svensk rymdforskning får
prövas på nytt.
Sveriges
andel av kostnaderna för deltagande i det vetenskapliga programmet kommer vid
bifall till vad jag nu förordat att väsentligt gå ned. De besparingar som
härigenom uppkommer bör t. v. kunna användas för det svenska sondraketprogrammet
för att till en del
Prop.
1972: 48 28
kompensera bortfallet av experimenttillfällen i ESRO.
Detta innebär att nuvarande anslag till nationell och internationell
rymdforskning t. v. kommer att hållas på oförändrad nivå. De förslag som i det
följande kommer att redovisas medför således endast en Överföring till
nationell rymdforskning av medel som hittills anvisats för internationell rymdforskning.
Av vad jag nu förordat följer att Sverige även kommer att
delta i ESRO:s obligatoriska grundprogram t. o. m. år 1974. Kostnaderna för
detta program har för perioden 19721974 fastställts till sammanlagt 34,5 MAU
(i 1971 års priser), vilket för Sveriges del skulle innebära en kostnad om
sammanlagt ca 8,2 milj. kr.
Som jag tidigare redovisat kommer tyngdpunkten i ESRO:s
planerade program efterhand att ligga på ett tillämpningsprogram som f. n.
omfattar tre projekt, nämligen ett telesatellitprojekt, ett flygtrafikkontrollprojekt
och ett meteorologiprojekt.
Tdesatellitprojektets mål är att i början av 1980-talet
kunna erbjuda europeiska tele- och radio/TV-myndigheter ett i Europa utvecklat
operationellt satellitbaserat system för långdistanstelefoni och för TV-distribution.
Projektet omfattar under perioden 19721975 utveckling och prov av viktiga
elektroniska delsystem. 1 en andra etapp skall, efter särskilt beslut omkring
år 1975, en experimentell geostationär satellit utvecklas. De sammanlagda
kostnaderna för projektet perioden 19721982 kommer enligt beräkningar inte att
överstiga 400 MAU (i 1971 års priser). Sveriges kostnader för deltagande i
detta projekt kan beräknas uppgå till sammanlagt högst ca 95 milj. kr.
FlygtrafikkontroUprojektet syftar till att år 1974 eller
1975 sända upp en experimentell geostationär satellit för att effektivisera
flygtrafikledningen över Nordatlanten. Projektet är tänkt att i första hand
utföras i samarbete mellan ESRO och den amerikanska luftfartsmyndigheten. Såväl
kostnader som utvecklingsarbete avses delas lika mellan Förenta staterna och
Europa. Den sammanlagda kostnaden för den europeiska insatsen har för perioden
19721977 uppskattats till högst 100 MAU (i 1971 års priser). För Sveriges del
kan kostnaderna vid ett deltagande i projektet uppskattas till sammanlagt ca
25 milj. kr.
Meteorologiprojektets mål är att de västeuropeiska
länderna gemensamt skall kunna tUlhandahålla en av fyra geostationära
observationssatelliter i första hand för ett av bl. a. FN:s världsmeteorologiorganisa-tion
planerat globalt experiment år 1976. De sammanlagda kostnaderna för ESRO-satelliten
har för perioden 19721977 beräknats till högst 115 MAU (i 1971 års priser).
Kostnaderna för Sveriges deltagande i detta projekt kan uppskattas till
sammanlagt ca 27 milj. kr.
Jag framhöll inledningsvis att rymdtekniken har kommit att
utnyttjas för andra ändamål än rent vetenskapliga. Denna utveckling återspeglas
inte minst i att tyngdpunkten i ESRO:s verksamhet i fortsätt-
Prop. 1972: 48 29
ningen
kommer att ligga på tillämpningsprojekt. Syftet med organisationens nu
aktuella tillämpningsprojekt, till vilka en majoritet av medlemsländerna har
anslutit sig, är att med rymdteknikens hjälp söka lösa problem inom
telekommunikation, flygtrafikkontroll och meteorologi. Möjligheterna att lösa
dessa problem är av betydelse för olika svenska myndigheter bl. a. för
televerket och SMHI. Tillämpningsprojekten syftar emellertid också till att
bereda europeisk industri tillfälle att i samarbete utveckla
teknologiintensiva produkter. Ett svenskt deltagande i projekten innebär därför
även att svensk industri får större möjligheter att delta i det europeiska
industrisamarbetet inom detta område. Förhandlingar har ägt rum med
företrädare för industrin om samverkan mellan staten och industrin inom
rymdområdet. Dessa förhandlingar har resulterat i ett avtal med Saab-Scania AB
och Telefon AB LM Ericsson. Dess huvudsakliga innebörd är att de båda företagen
för finansiering av rymdverksamheten till staten årligen betalar ett belopp
som uppgår till 7 "/o av värdet av företagens beställningar från ESRO,
dock minst 0,5 milj. kr. Uppsägning av avtalet får ej ske före den 1. mars
1974, efter vilken tidpunkt det kan sägas upp till utgången av den inom ESRO
löpande budgetperioden.
Jag
förordar mot bakgrund av det anförda att Sverige deltar i ESRO:s
tillämpningsprojekt för telekommunikation, flygtrafikkontroll och meteorologi.
Sverige
har den 30 december 1971, med förbehåll för riksdagens godkännande, tillsammans
med de av ESRO:s medlemsländer som avser att delta i flygtrafikkontrollprojektet,
undertecknat ett avtal om detta s. k. aeronautiska satellitprojekt. Efter
undertecknandet har det visat sig att det är osäkert om det planerade
samarbetet med Förenta staterna kan komma till stånd på tidigare avsett sätt.
Eftersom det emellertid ännu inte kan uteslutas att projektet genomförs på det
vis som ursprungligen planerats förordar jag att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen att godkänna det den 30 december 1971 undertecknade avtalet rörande
utveckling av en satellit för flygtrafikkontroll.
5.2
ESRANGE
Enligt
avtal mellan Sverige och ESRO år 1964 upplät Sverige till organisationen nyttjanderätten
till ett markområde i närheten av Kiruna, avsett att användas vid försök med
uppskjutningar av sondraketer (prop. 1962: 85 och prop. 1964: 69).
Försöksplatsen, som fått namnet ESRANGE, har ett fördelaktigt läge från såväl
vetenskaplig som driftsmässig synpunkt. ESRO:s val av Kimna skedde med hänsyn
härtill. ESRANGE invigdes år 1966. Försökplatsen har sedan dess använts för en
stor del av ESRO:s sondraketförsök samt dessutom av olika forskargrupper,
däribland svenska, som gjort försök i egen regi
Prop. 1972: 48 30
som
komplement till ESRO:s program. De nya riktiinjerna för ESRO:s vetenskapliga
verksamhet innebär, som jag nyss har anfört, att ESRO:s sondraketverksamhet
kommer att avvecklas och att ESRO upphör att driva ESRANGE.
I
samband med förhandlingarna om ESRO:s framtida verksamhet blev det uppenbart
att en fortsatt drift av ESRANGE var önskvärd för flertalet av ESRO:s
medlemsstater. Dessa förklarade sig även beredda att på vissa villkor bidra tiU
att täcka driftkostnaderna för försöksplatsen, förutsatt att Sverige åtog sig
ansvaret för den fortsatta driften. Det visade sig att en tUlfredsställande
lösning bäst kunde nås om en överenskommelse om multilateralt sondraketsamarbete
omfattade även den norska sondraketförsöksplatsen Andöya i Nordnorge.
Förhandlingarna resulterade i dels ett avtal med ESRO i form av ett protokoll
om upphörande av ESRO:s verksamhet vid ESRANGE, dels ett avtal i det följande
benämnt garantiavtalet med ESRO och vissa medlemsstater i ESRO om
genomförande av ett s. k. specialprojekt för uppsändande av sondraketer. Texten
tiU de båda avtalen torde, med vissa undantag såvitt avser bilagor till dem,
fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 3 och 4. Kungl. Maj:t
beslöt den 17 december 1971 att med förbehåll för riksdagens godkännande
underteckna protokollet och garantiavtalet. I garantiavtalet förutsätts att
ett särskilt svensk-norskt avtal träffas om samarbetet meUan ESRANGE och Andöya.
Svensk-norska förhandlingar om detta samarbete har ägt rum. Ett förslag till
avtal föreligger, varom enighet råder. Avtalet kommer på norsk sida att
undertecknas av Norges teknisknaturvetenskapliga forskningsråd. Det ankommer
på Kungl. Maj:t att för svensk del besluta om undertecknande av avtalet. Jag vUl
här nämna att uppsändande av sondraketer från Andöya enligt förslaget till
avtal får ske uteslutande för fredligt ändamål.
I
stort innebär de träffade avtalen om ESRANGE följande. ESRO:s ansvar för ESRANGE
upphör den 30 juni 1972. Samtidigt upphör också 1964 års avtal mellan ESRO och
Sverige att gäUa. Med verkan fr. o. m. den 1 juli 1972 övertar Sverige ansvaret
för ESRANGE och den fortsatta driften där. Sverige övertar därvid äganderätten
till de fasta anläggningarna på ESRANGE och till större delen av utmstningen.
Härför skall Sverige enligt protokollet betala ESRO 5 000 AU. Återstående utmstning
vid ESRANGE, främst fordon och kontorsmaskiner, inköpta efter den 31 december
1969, har Sverige enligt protokollet rätt att köpa i den mån ESRO inte vill
behålla denna utmstning helt eller delvis. Priset för hela denna utrustning är
42 000 AU.
Sverige
åtar sig enligt garantiavtalet att upprätthålla driften på försöksplatsen
under avtalets giltighetstid, dvs. fem år räknat fr. o. m. den 1 juli 1972. De
medlemsstater i ESRO som i övrigt är parter i avtalet har å sin sida åtagit
sig att lämna vissa bidrag under samma fem-
Prop. 1972: 48 31
årsperiod.
Dessa bidrag kommer årligen att uppgå till 860 000 AU (i 1971 års priser). Av
detta belopp avser 580 000 bidrag till ESRANGE, 250 000 bidrag till Andöya och
återstoden, eller 30 000, bidrag till ESRO för den rådgivande kommittén. Varje
land som garanterat ett visst belopp är i sin tur berättigat att använda ESRANGE
eller Andöya ett visst antal veckor, beroende på det garanterade beloppets
storlek. Sverige skall enligt garantiavtalet lämna ett årligt bidrag till ESRANGE
om 240 000 AU. Sverige skall dessutom göra investeringar på försöksplatsen
till en kostnad av högst 400 000 AU under den femåriga avtalsperioden. Hur ESRANGE
skall drivas och vilken utmstning som fordras har inte angetts närmare i
garantiavtalet. Av avtalet följer dock att Sverige har möjlighet att göra
väsentliga ändringar i utrustning och driftssätt. I vad avser Andöya har man
från norsk sida enligt avtalet garanterat ett årligt tillskott tUl
driftkostnaderna på Andöya om 210 000 AU.
Jag
förordar att Kungl. Maj:t förelägger riksdagen protokollet och garantiavtalet
angående ESRANGE för godkännande i berörda delar. Kungl. Maj:t bör äga rätt att
vid behov träffa överenskommelse om mindre ändringar i dessa avtal.
Jag
vill nämna att de antaganden om driften av ESRANGE och om kostnaderna härför,
som från svensk sida har legat till grund för överenskommelserna om ESRANGE, i
huvudsak innebär att ESRANGE bör kunna drivas på sådant sätt att en fortsatt
drift bör vara möjlig även efter femårsperiodens utgång. Om möjligt bör vid
denna tidpunkt personal och anläggningar vara dimensionerade så att försöksplatsen
då är ekonomiskt självbärande.
I samband med tillkomsten
av ESRANGE ingick svenska staten vissa överenskommelser med de enskilda
rättsägare som skulle komma att beröras av verksamheten på försöksplatsen.
Enligt dessa överenskommelser, vilka i vissa delar underställdes riksdagen för
godkännande (prop. 1964: 69 s. 58) åtog sig staten att utge arrendeavgifter och
ersättning för intrång i näring, för skador och för personliga olägenheter.
Riksdagens beslut i anledning av prop. 1962: 85 och 1964: 69 innebar att ett
område omfattande 5,4 km- undantogs från samernas begagnande för uppsändning
av sondraketer och att samerna blev skyldiga att tåla de olägenheter för
renskötseln som följer av raketuppskjutningarna. Staten iklädde sig även ansvar
i fråga om det intrång i näring och de personliga olägenheter som förorsakades samerna
liksom skador på renar förorsakade av nedfallande raketer. För täckande av de
utgifter som staten härigenom åtog sig har ESRO utgett ersättning till Sverige,
dels i form av visst engångsbelopp, dels i form av viss årlig ersättning. Engångsbeloppet
avsåg full kompensation för det intrång och de personliga olägenheter som ESRO:s
verksamhet kunde antagas komma att förorsaka samerna. Den årliga ersättningen
har fördelats på enskilda
Prop. 1972: 48 32
markägare,
samer och samefonden. Riksdagen medgav, att de nämnda ersättningarna fick
användas på sätt som angavs i 1964 års proposition. Visst engångsbelopp har
sedermera även utgått till samerna i samband med upplåtelse av mark till en
observationsstation.
Jag
kommer i det följande att föreslå att ESRANGE, med verkan fr. o. m. den 1 juli
1972, drivs av ett statsägt aktiebolag. Som jag nyss har redogjort för kommer
verksamheten att bli en direkt fortsättning på den hittUlsvarande. Verksamheten
kommer inte att ändra karaktär och blir alltjämt knuten till ESRO och dess
medlemsstater. Någon ytterligare skada eller olägenhet kommer inte att uppstå
för renskötseln inom området. De engångsersättningar som utgått till samerna
täcker därför även den verksamhet som bolaget skall bedriva. Liksom hittills
bör emellertid en årlig ersättning utgå till samerna för skador som, fastän
risken för detta är ytterst liten, kan förorsakas på renar av nedfallande
raketer, för intrång i renbetesrätt och för minskade inkomster av jakt- och
fiskerättsupplåtelser. Med hänsyn till förändrade förhållanden, såsom
inträffade penningvärdeförändringar, bör vissa frågor rörande ersättningen
till samerna tas upp till omprövning. Vid den utredning som härvid bör komma
till stånd kommer överläggningar givetvis att ske med berörda samebyar. ESRO
har för nyttjanderätten till basområdet vid försöksplatsen betalat en
symbolisk arrendeavgift av en kr. per år vilken tillförts samefonden. Samma
arrendeavgift har utgått till samefonden för upplåtelse av mark för
observationsstationer. Med hänsyn till vad jag nyss har anfört om den
fortsatta verksamheten vid ESRANGE bör bolaget få erlägga arrendeavgifter med
samma symboliska belopp.
De
utländska vetenskapliga grupper som utför sina sondraketförsök vid ESRANGE har
hittills åtnjutit befrielse från tullavgifter och andra pålagor vid in- och
utförsel av den utrustning som skall användas vid försöken. Denna befrielse
har följt av att ESRO genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen (prop.
1963:202, UU 1963: 11, rskr 1963: 423 och prop. 1966: 29, UU 1966: 4 rskr 1966:
153) åtnjuter immunitet och vissa privilegier i Sverige. Huvudparten av den utrustning,
som nu finns vid ESRANGE och som enligt avtal överlåts tUl Sverige den 1 juli
1972, har som en följd härav inte påförts tullavgifter och andra pålagor i
samband med införseln. Uppenbarligen bör själva övertagandet av ESRANGE inte nu
utiösa någon indirekt beskattning eller någon förpliktelse att därför erlägga
tull. Frågan om utländska användare även i fortsättningen bör åtnjuta
motsvarande befrielse från tullavgifter och andra pålagor vid in- och utförsel
av utmstning för användning vid sondraketförsök på ESRANGE får övervägas
ytterligare.
Vid
sondraketförsök är det av stor vikt att tillfredsställande säkerhetsföreskrifter
finns och följs. Särskilda bestämmelser härom finns i
Prop. 1972: 48 33
nu gällande avtal med ESRO om ESRANGE. Enligt dessa bestämmelser
har svenska myndigheter utövat tillsyn och meddelat föreskrifter om åtgärder
som skall vidtas i samband med uppskjutningarna för att skador inte skall
uppstå vid raketdelarnas nedslag. De säkerhetsföreskrifter som behövs kan Kungl.
Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer meddela sedan ESRANGE
övertagits av Sverige.
5.3 Organisation
Som jag förut redovisat ligger för närvarande det
administrativa huvudansvaret för den svenska rymdverksamheten på svenska ESRO-kommittén
och på STU:s och NFR:s interimistiska ledningsgrupp för rymdfrågor (tidigare
forskningsrådens rymdnämnd). ESRO-kommittén svarar för kontakterna med ESRO,
medan den tidigare rymdnämnden har tillsatts av berörda forskningsråd, STU och
FOA för att svara för den inhemska rymdforskningen. Rymdtekniska gruppen vid AB
Teleplan, vars verksamhet bl. a. regleras genom en överenskommelse mellan ESRO-kommittén
och rymdnämnden har på uppdrag av rymdnämnden genomfört det svenska sondraketprogrammet
för svenska forskares räkning. Gruppen tillhandahåller vidare rymdteknisk expertis
och service åt forskare och myndigheter. På ESRO-kommitténs uppdrag handlägger
gruppen vissa frågor som har samband med Sveriges medlemskap i ESRO.
Enligt den
inom utbUdnings- och industridepartementetn utrabetade departementspromemorian
(Ds 1 1972: 1) finns det mot bakgrund av de ställningstaganden beträffande
Sveriges medverkan i ESRO, vilka jag redovisat i det föregående, anledning att
nu ta upp frågan om den svenska rymdverksamhetens organisation. En analys av de
olika programmens struktur och intressenter visar att man inom såväl rymdforskning
som rymdtillämpningar använder sig av i stort sett samma tekniska resurser,
Stora möjligheter till samordning, samplanering och gemensamt resursutnyttjande
finns därför. I promemorian dras härav den slutsatsen att ansvaret för den
svenska rymdverksamheten, vad gäller såväl internationella åtaganden som
nationell verksamhet, bör vila på en och samma organisation. Med hänsyn härtill
föreslås att en delegation för rymdverksamhet inrättas med huvudsaklig uppgift
att under Kungl. Maj:t svara för planering och policy-utformning samt fördelning
av för rymdverksamheten tillgängliga resurser.
Departementspromemorians förslag att inrätta en statlig
delegation för rymdverksamhet stöds av så gott som samtliga remissinstanser.
Jag ansluter mig till departementspromemorians förslag och
förordar att en statens delegation för rymdverksamhet inrättas den 1 juli 1972.
Delegationen bör ha till uppgift att svara för utformning och organisation av
den svenska rymdverksamheten i enlighet med de direktiv som meddelas och inom
de ekonomiska ramar som statsmakterna fastställer.
3 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 48
Prop. 1972: 48 34
Det
bör vidare åligga delegationen att samordna tillämpnings- och
grundforskningsverksamhet i samverkan med berörda myndigheter, institutioner
och företag samt att ställa samman och redovisa underlag för statsmakternas
rymdpolitiska ställningstaganden och deras långsiktiga planering av svensk
rymdverksamhet. Delegationen bör även vara svenskt beredningsorgan för
kontakter med ESRO och andra internationella rymdorganisationer. Slutligen bör
delegationen från berörda forskningsråd och STU ta över uppgiften att fördela
de för den inhemska rymdverksamheten tillgängliga resurserna.
I
delegationen bör ingå personer med erfarenhet och förtrogenhet med rymdfrågor.
Jag förutsätter att företrädare för de berörda departementen ingår i
delegationen. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter
för delegationen.
De verkstäUande
uppgifterna bör enligt promemorian väsentHgen anförtros åt ett särskilt bolag.
I promemorian berörs i detta sammanhang möjligheten av samverkan mellan staten
och eventuellt intresserade industriföretag vad gäller det föreslagna bolaget.
Förhandlingar som bedrivits rörande sådan samverkan har emellertid inte visat
att fömtsättningar f. n. föreligger för en överenskommelse härom. Sistnämnda
förhållande innebär inte att skälen för att anförtro den verkstäUande uppgiften
inom rymdverksamheten åt ett särskilt bolag förringas i nämnvärd grad. Med
hänsyn framför allt till arten av uppgifter förefaller bolagsformen lämplig.
Flertalet remissinstanser delar denna uppfattning. Jag vill därför föreslå att
ett statsägt aktiebolag för vissa uppgifter inom rymdområdet bildas den 1 juli
1972. Bolaget bör få till uppgift att verkställa det nationella sondraketprogrammet,
svara för driften av ESRANGE, utföra vissa utrednings- och
sekretariatsuppgifter åt delegationen och vidta åtgärder för att främja
internationell marknadsföring av svensk rymdteknisk kompetens vid företag och
statliga institutioner. Beträffande sistnämnda funktion torde en viss
informationsverksamhet om ESRO:s upphandling vara en naturlig konsekvens av
vårt ESRO-deltagande men insatserna får bli beroende av om bolaget kan få
uppdrag från företag och institutioner att bistå dem i deras internationella
marknadsföring.
Vad
jag nu sagt innebär att delegationen gentemot bolaget kommer att tillämpa i
stort sett samma ordning som hittills ESRO-kommittén och den tidigare
rymdnämnden gjort vad gäller uppdrag till den rymdtekniska gruppen vid AB Teleplan.
Bolaget kommer följaktiigen att överta rymdtekniska gruppens arbetsuppgifter.
AB Teleplan har i sht remissutlåtande anfört att företaget inte har något att
erinra häremot och är berett att diskutera de praktiska frågor som överförandet
av arbetsuppgifterna föranleder.
Bolagets
storlek bör i första hand bli beroende av uppgiften att genomföra sondraketprogrammet
och att svara för driften av ESRANGE på ett sådant sätt att befintliga resurser
i största möjliga utsträckning
Prop. 1972: 48 35
effektivt
utnyttjas. Härtill kommer de krav som ställs på utrednings-, planerings- och
sekretariatsfunktionerna åt delegationen. Mot bakgrund av vad jag nyss anfört
blir däremot inte marknadsföringsuppgiften i varje fall inte inledningsvis
en dimensionerande faktor.
Av
det sagda framgår att bolagets uppgifter i allt väsentligt kommer att innebära
utförande av uppdrag åt delegationen. Verksamheten blir därmed till övervägande
del finansierad genom dessa uppdrag.
Mot denna bakgrund är det
naturligt att bolaget får ett relativt begränsat aktiekapital, på vilket bör
läggas normalt förräntningskrav. Det är samtidigt naturligt att staten på
bolaget överför bl. a. de tUlgångar i form av anläggningar och utrustning i ESRANGE,
som staten övertar från ESRO. Det pris som staten vid övertagande avses
erlägga, utgör ca 250 000 kr. oaktat ESRO:s ursprungliga anskaffningskostnad ligger
betydligt högre. Det verkliga värdet på tillgångarna är emellertid beroende på
om de kan tillgodogöras i en löpande verksamhet. Jag finner det därför rimligt
att bolaget, som övertar driftansvaret vid ESRANGE för de närmaste åren,
erhåller tillgångarna till ett värde av 250 000 kr. Tillgångarna bör tiUskjutas
som apportegendom och utgöra aktiekapitalet.
Jag
förordar således att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande alt bilda
ett statsägt aktiebolag för nu berörda uppgifter den 1 juli 1972. Det kan på
sikt visa sig lämpligt att låta intresserade industriföretag, som är verksamma
på området inträda som minoritetsdelägare i bolaget. Det bör ankomma på Kungl.
Maj:t att träffa sådana avtal, som kan visa sig erforderliga för detta ändamål.
Vid
remissbehandlingen har vissa synpunkter beträffande de nu föreslagna nya r)'mdorganens
arbetsformer m. m. framkommit. Bl. a. understryker FN-representationen vikten
av att verksamheten utformas på ett sådant sätt att internationella och
utrikespolitiska synpunkter kan göra sig gällande. Jag förutsätter att
delegationen kommer att organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att detta
kan ske.
Åtskilliga
remissinstanser tar upp frågan om inrättande av en särskild forskningsnämnd
för beredning av beslut angående utformning av rymdforskningsprogrammet,
prövning av enskUda projekt och anslag till forskargrupper. Först genom
förekomsten av ett dylikt rådgivande organ i vilket aktiva forskare ingår blir
det, enligt dessa remissinstanser, möjligt att ersätta de funktioner som
tidigare ombesörjts av forskningsrådens rymdnämnd. För egen del finner jag
dessa synpunkter beaktansvärda och utgår från ätt delegationen skall finna det
ändamålsenligt att utnyttja den expertis som behövs för prövning av olika
forskningsprojekt. Jag har vidare vid min bedömning utgått från att NFR skall
finna det lämpligt att, i enhghet med departementspromemorians av NFR tiUstyrkta
förslag, svara för vissa administrativa och kamerala funktioner gentemot
forskargrupperna.
3t
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 48
Prop.
1972: 48 36
Frågan
om ansvarsfördelning inellan delegationen och STU finner jag kunna lösas på i
promemorian angivet sätt. Detta innebär att delegationen ansvarar för
utvecklingen inom de rymdtekniska tUlämpnings-områdena, medan STU liksom
hittills prövar ansökningar om statligt utvecklingsstöd för nya industriella
projekt inom rymdområdet. Detta fömtsätter givetvis ett nära samarbete mellan
delegationen och STU i Ukhet med vad som nu gäller i fråga om samarbete mellan STU
och andra statliga organ med utvecklingsansvar.
Om
delegationen och bolaget inrättas i enlighet med de av mig förordade riktiinjerna
upphör behovet av de organ som f. n. fuUgör vissa av de uppgifter som avses
åvila de båda nya organen. Jag räknar sålunda med att svenska ESRO-kommittén
upplöses med utgången av budgetåret 1971/72 och att de uppgifter som f. n. åvUar
ledningsgruppen för rymdfrågor kommer att överföras på den nyinrättade delegationen.
5.4
Finansiering
I
departementspromemorian föreslås att delegationens verksamhet bedrivs enligt programbudgetprinciper
med program för rymdforskning, rymdtillämpningar och myndighetsuppgifter.
Delegationens verksamhet föreslås bli finansierad genom anslag under åttonde
och trettonde huvudtitlarna och genom avtalsbundna bidrag från dels ESRO för
driften av ESRANGE, dels svenska industriföretag. Delegationen föreslås genomföra
sina program genom att lägga ut uppdrag på rymdbolaget. Detta bolag bör utöver
intäkterna från delegationen få kommersiella intäkter dels för driften av ESRANGE
utöver de nyss nämnda avtalsbundna bidragen, dels från svenska företag och
institutioner för eventuella tjänster i form av marknadsföring.
Innevarande
budgetår finansieras rymdverksamheten dels från förslagsanslaget Europeiskt
samarbete inom rymdforskning m. m. under åttonde huvudtiteln, dels genom anslag
från NFR och STU. Jag förordar att delegationens verksamhet fr. o. m.
budgetåret 1972/73 finansieras i huvudsaklig överensstämmelse med de i
promemorian föreslagna riktlinjerna.
1 riksstaten för
budgetåret 1972/73 bör alltså medel anvisas under åttonde huvudtiteln och under
trettonde huvudtiteln för ifrågavarande ändamål. Från anslaget Europeiskt
samarbete inom rymdforskning m. m. under åttonde huvudtiteln bör medel anvisas
för rymdforsknings-ändamål inkl. driften av ESRANGE. Från ett nytt anslag under
trettonde huvudtiteln bör medel anvisas för bl. a. bestridande av dels Sveriges
andel av kostnaderna för ESRO:s grundprogram och tillämpningsprogram, dels
kostnader för myndighetsuppgifter på rymdområdet. Ifrågavarande anslag under
åttonde och trettonde huvudtitiama bör få disponeras av delegationen i enlighet
med föreskrifter som med-
Prop.
1972: 48 37
delas av Kungl. Maj:t. Till statsrådsprotokollet i detta
ärende torde få fogas de utdrag ur statsrådsprotokollet där dessa anslagsfrågor
närmare behandlas (bilaga 1 och 2).
NFR har
under senare år lämnat bidrag om ca 3 milj. kr. per år till rymdverksamhet. I prop.
1972: 1 (bil. 10 s. 383) beräknade statsrådet Moberg vid sin anmälan av
anslaget tiU naturvetenskaplig forskning, i avvaktan på ett slutligt
ställningstagande till frågan om den svenska rymdverksamhetens organisation och
finansiering, medel under nämnda anslag för en oförändrad insats inom
rymdområdet. Statsrådet Moberg förklarade vidare att han avsåg att i annat
sammanhang föreslå Kungl. Maj:t hur dessa medel skall disponeras. Jag räknar,
efter samråd med statsrådet Moberg, med att inom ramen för reservationsanslaget
till naturvetenskaplig forskning budgetåret 1972/73 3 mUj. kr. anvisas tiU
rymdforskning. Dessa medel bör ställas till rymddelegationens förfogande.
STU har, i likhet med NFR, under senare år lämnat bidrag
om ca 3 milj. kr. per år till rymdverksamhet. HärtUI kommer vissa bidrag till
verksamhet avseende andra tillämpningar inom rymdområdet. Vid min anmälan i prop.
1972: 1 (bU. 15 s. 59) av anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk
utveckling och forskning beräknade jag för nästa budjetår 3 milj. kr. inom
behovsområdet informationsbehandling m. m. för en oförändrad insats inom
rymdområdet. Minst detta belopp bör ställas tUl rymddelegationens förfogande.
Utöver de medel som ställs till delegationens förfogande
över statsbudgeten kommer, som jag tidigare nämnt, avtalsbundna bidrag. Bidraget
från ESRO för drift av ESRANGE beräknas för budgetåret 1972/73 till 4 245 000
kr. (i 1971 års priser) samt bidraget från svenska industriföretag till minst
500 000 kr.
Vad jag nu
har föreslagit innebär sammanfattningsvis att rymdverksamheten budgetåret
1972/73 finansieras enligt följande. Bidrag till ESRO (i 1971 års priser):
Grundprogram 2 844 000 kr.
Vetenskapsprogram 9
121 000 kr.
Tillämpningsprogram 10
362 000 kr.
ESRANGE-special-
projektet 1
245 000 kr. 23 572 000 kr.
TUl delegationens förfogande:
Över statsbudgeten
Anslaget Europeiskt sam
arbete inom rymd
forskningen m. m. 3 230 000 kr.
Frän NFR 3 000 000 kr.
Frän STU 3 000 000 kr. 9 230 000 kr.
Avtalsbundna bidrag
Från ESRO för sond-
raketspecialprojektet 4 245 000 kr.
Från industrin 500 000 kr. 4 745 000
kr.
Summa 37 547 000 Itr.
Prop. 1972: 48 38
6
Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
1)
godkänna att Sverige deltar i ESRO:s
grundprogram och vetenskapliga program t. v. t. o. m. utgången av år 1974,
2)
godkänna att Sverige deltar i ESRO:s
tillämpningsprogram,
3)
godkänna det den 30 decem.ber
1971 undertecknade avtalet rörande utveckling av en satellit för
flygtrafikkontroll,
4)
godkänna de förut angivna
delarna av protokollet (bUaga 3) med ESRO angående upphörande av
organisationens verksamhet vid raketfältet ESRANGE,
5)
godkänna de förut angivna
delarna av avtalet (bilaga 4) med
ESRO
och med andra medlemsstater i ESRO angående ett specialprojekt för uppsändande
av sondraketer,
6)
godkänna de av mig förordade
huvudsakliga riktlinjerna för organisation av den svenska rymdverksamheten,
7)
besluta att ett särskUt bolag
för rymdverksamhet bUdas i huvudsak enligt de riktlinjer jag angett i det
föregående och godkänna vad jag därvid anfört om förfarandet vid bildandet,
8)
godkänna de på riktlinjerna i
det föregående grundade förslag, om vUka Kungl. Maj:t enligt bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet för denna dag (bilaga 1 och 2) fattar beslut.
Med
bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1972: 48 39
Bilaga 1
Utdrag ur protokollet över utbildningsärenden hållet inför
Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON. HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER,
ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Statsrådet Moberg anmäler fråga om anslag till Europeiskt
samarbete inom rymdforskningen m. m. och anför.
I prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 387) har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till
europeiskt samarbete inom rymdforskningen m. m. för budgetåret 1972/73 beräkna
ett förslagsanslag av 16 720 000 kr.
Chefen för industridepartementet kommer denna dag, efter
samråd med mig, att föreslå Kungl. Maj:t att besluta om proposition till riksdagen
angående rymdverksamhet. Därvid kommer chefen för industridepartementet att
lägga fram förslag om utformningen av den fortsatta svenska rymdverksamheten.
Dessa förslag berör dels det fortsatta svenska deltagandet i det europeiska
rymdsamarbetet, dels organisation och finansiering av den nationellt bedrivna
rymdverksamheten.
Jag tar nu med utgångspunkt från de förslag som chefen för
industridepartementet sålunda kommer att lägga fram, upp frågan om anslaget
Europeiskt samarbete inom rymdforskningen m. m. under åttonde huvudtiteln.
E 51. Europeiskt samarbete inom rymdforskningen m. m.
1970/71 Utgift 15
768 832
1971/72 Anslag 18 185 000 1972/73 Förslag 13
596 000
Från detta förslagsanslag bestrids kostnadema för dels
Sveriges deltagande i den europeiska organisationen för rymdforskning (ESRO),
dels svensk bevakning av arbetet i ESRO-organen m. m., dels vissa åtgärder för
rymdteknisk service m. m. Vidare utgår ersättning till Talma sameby och Övre Soppero
byalag vid utvidgning av zon A vid sondraketförsöksplatsen ESRANGE vid Kiruna.
Den svenska andelen av kostnaderna innevarande budgetår
för deltagande i ESRO:s tillämpningsprogram samt vissa kostnader i samband
med förberedelserna för Sveriges övertagande av ESRANGE
Prop. 1972: 48 40
kan
uppskattas till ca 400 000 kr. Dessa kostnader bör innevarande budgetår
bestridas från förevarande anslag. Jag förordar att Kungl. Maj:t inhämtar
riksdagens godkännande att anslaget budgetåret 1971/ 72 får överskridas för
bestridande av kostnaderna för de nu angivna ändamålen.
Från
förevarande anslag bör i enlighet med förslag som chefen för industridepartementet
senare kommer att lägga fram t. v. fr. o. m. budgetåret 1972/73 bestridas dels
kostnaderna för det svenska deltagandet i ESRO:s vetenskapliga program, dels
Sveriges kostnader för driften av ESRANGE, dels vissa kostnader i samband med
det svenska rymdforskningsprogrammet.
Sverige
föreslås komma att delta i ESRO:s vetenskapliga program t. v. t. o. m. utgången
av år 1974. Kostnaderna för Sveriges deltagande i det vetenskapliga programmet
budgetåret 1972/73 kan med utgångspunkt i en preliminär bidragskvot av 4,62 "/o
beräknas tUl 9 121 000 kr.
Sveriges
bidrag tUl driften av ESRANGE uppgår budgetåret 1972/73 till 1 245 000 kr.
Detta belopp samt vissa kostnader som föranleds av verksamheten vid ESRANGE,
sammanlagt 25 000 kr., bör bestridas från förevarande anslag.
Vidare
beräknar jag sammanlagt 3 205 000 kr. som bidrag till bl. a. det svenska sondraketprogrammet.
Detta bidrag bör under budgetåret 1972/73 anvisas från förevarande anslag. Fr.
o. m. budgetåret 1973/74 bör dessa medel föras över till reservationsanslaget
till naturvetenskaplig forskning.
Jag
hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1)
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av vissa kostnader innevarande budgetår för
Sveriges deltagande i ESRO:s tiUämpningsprogram, m. m.,
2)
till Europeiskt samarbete inom
rymdforskningen m. m. för budgetåret 1972/73 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 13 596 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop, 1972: 48 41
Bilaga
2
Utdrag
av protokollet över industriärenden hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON,
NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen
för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler fråga om anslag till
rymdverksamhet och anför.
Kungl.
Maj:t har denna dag på min föredragning beslutat föreslå riksdagen att godkänna
bl. a. vissa förslag rörande den svenska rymdverksamheten. Enligt dessa
förslag kommer verksamheten i huvudsak att finansieras med medel anvisade från
anslag under åttonde och trettonde huvudtitiama. Kungl. Maj:t har tidigare
denna dag på föredragning av statsrådet Moberg bl. a. beslutat föreslå
riksdagen att budgetåret 1972/73 under åttonde huvudtiteln tiU Europeiskt
samarbete inom rymdforskningen m. m. anvisa ett förslagsanslag av 13 596 000
kr. Jag tar nu upp frågan om anslag under trettonde huvudtiteln för rymdverksamhet.
På
riksstaten för budgetåret 1972/73 bör ett nytt förslagsanslag benämnt
Europeiskt rymdsamarbete m. m. föras upp under trettonde huvudtiteln. Från
detta anslag bör bestridas kostnaderna för dels Sveriges deltagande i den
europeiska rymdforskningsorganisationens (ESRO) grundprogram och
tillämpningsprogram, dels svensk bevakning av arbetet i ESRO-organen, dels
vissa kostnader för statens delegation för rymdverksamhet.
Sverige
föreslås delta i ESRO:s grundprogram t. v. t. o. m. utgången av år 1974.
Kostnaderna budgetåret 1972/73 för Sveriges deltagande i grundprogrammet kan
beräknas tiU 2 844 000 kr.
Sverige
föreslås vidare delta i ESRO:s tUlämpningsprogram. Kostnaderna budgetåret
1972/73 för Sveriges deltagande i detta program kan beräknas till sammanlagt 10
362 000 kr. De svenska kostnaderna har i båda fallen beräknats med utgångspunkt
i en preliminär bidragskvot av 4,62 »/o. För bevakningen av arbetet inom ESRO-organen
och för vissa kostnader för den föreslagna delegationen för rymdverksamhet
beräknar jag vidare 500 000 kr. Anslaget kan med hänsyn tUl avtalsbundna
intäkter från svenska industriföretag minskas med 500 000 kr. Mina beräkningar
i det föregående innebär att anslaget Europeiskt rymdsamarbete m. m.
budgetåret 1972/73 förs upp med (2 844 000 -f- 10 362 000 -1- 500 000 500 000
=) 13 206 000 kr.
Prop. 1972: 48 42
Jag
hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
till
ett nytt anslag Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1972/73 under
trettonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 13 206 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Protocol
between the Kingdom of Sweden and the European Space Research Organisation concerning
the Cessation of the Organisation's Activities at the Kiruna Launching Range
The
Kingdom of Sweden (here-inafter called "Sweden"), on the one part and
The European Space
Research Organisation (hereinafter called "the Organisation") on the other
part,
Considering
the Agreement concerning the Kimna launching range (hereinafter called "the
Kiruna Agreement") concluded between Sweden and the Organisation on 29 July
1964 and revised by an amending Protocol signed on 23 March 1971,
Considering
the Separate Agreement concerning an observatory station in accordance with
Artide 2 of the Kiruna Agreement (hereinafter called "the Separate Agreement")
concluded between Sweden and the Organisation on 20 September 1966,
Considering
the Resolution adopted by the Council of the Organisation during its 44th session,
under which the Member States of the Organisation decided that the launching of
sounding rockets would no longer form part of the Organisation's pro-gramme (ESRO/C/XLIIl/Res.
3 (Final)),
Considering
the proposed Agreement between Sweden, certain Member States of the Organisation
and the Organisation concerning a special project for the launching of sounding
rockets
(Översättning)
Protokoll
mellan Konungariket Sverige och Organisationen för europeisk rymdforskning
angående upphörande av organisationens verksamhet vid raketfältet i Kiruna
Konungariket
Sverige (härefter betecknat "Sverige"), å ena sidan,
och
Organisationen
för europeisk rymdforskning (härefter betecknad "organisationen"), å
andra sidan,
vilka
beaktar det avtal angående raketfältet i Kiruna (härefter betecknat
"Kiruna-avtalet") som in-gåtts mellan Sverige och organisationen den
29 juli 1964 och reviderats genom ett den 23 mars 1971 undertecknat
ändringsprotokoll,
vilka
beaktar det mellan Sverige och organisationen den 20 september 1966 med stöd
av artikel 2 i Kimna-avtalet ingångna särskilda avtalet angående en
observationsstation (härefter betecknat "det särskilda avtalet"),
vilka
beaktar den resolution som organisationens råd antog under sitt 44:e möte,
enligt vUken organisationens medlemsstater beslutade att uppsändande av
höghöjdsraketer icke längre skulle ingå i organisationens program (ESRO/ C/XLIIl/Res.3
(Final)),
vUka
beaktar det föreslagna avtalet mellan organisationen, Sverige och andra
medlemsstater i organisationen angående ett specialprojekt för uppsändande av
sondraketer (härefter benämnt "special-
opaginerad Kontrollera mot PDF
(hereinafter called "the Special Project Agreement"),
under which activities will be continued at this launching range, retaining the
name "ESRANGE", after 1 July 1972,
Desiring to take all necessary measures in order to bring
to an end under the most favourable conditions the operation of the launching range
as an activity of the Organisation in Sweden,
Have agreed as folows:
Artide 1
1.
The Kiruna Agreement
and the Separate Agreement shall ex-pire on 30 June 1972. AU the provisions of these
agreements, together with the additional im-plementing arrangements between Sweden
and the Organisation, shall cease to be effective on that date.
2.
All obligations
incurred by the Organisation before the ex-piration of the above agreements and
implementing arrangements in connection with the operation of ESRANGE remain the
respon-sibility of the Organisation.
Where appropriate,
and subject to any necessary special arrange-ment between Sweden and the
Organisation, Sweden shall succeed to the Organisation's rights and obligations
in connection with the operation of ESRANGE.
Artide 2
With effect from 1 July 1972 the ownership of the immovable
installations and of all the movable equipment belonging to the Organisation
and installed to meet the requirements of the launching range shall, with the exception
of the equipment listed in the Annex to this Protocol, be transferred to Sweden,
which shall pay the Organisation a lump sum of 5 000 AU in compensation.
avtalet"), enligt vilket verksamhet skall fortsätta
vid raketfältet, med bibehållande av namnet "ESRANGE", efter den 1
juli 1972.
vilka önskar vidta alla åtgärder som behövs för att
driften av raketfältet som en av organisationen utövad verksamhet i Sverige
skall kunna avslutas under gynnsammaste omständigheter,
har enats om följande:
Artikel 1
1.
Kiruna-avtalet
och det särskilda avtalet skall upphöra att gälla den 30 juni 1972. Alla bestämmelser
i dessa avtal, liksom tillhörande tillämpningsöverenskommelser mellan Sverige
och organisationen, skall upphöra att gälla nämnda dag.
2.
Alla
förpliktelser som organisationen före utlöpandet av ovannämnda avtal och
tillämpningsöverenskommelser ådragit sig i samband med driften av ESRANGE
förblir organisationens ansvarighet.
Där så är lämpligt, och på grundval av erforderliga
särskilda överenskommelser mellan Sverige och organisationen, skall Sverige
överta organisationens rättigheter och förpliktelser i samband med driften av ESRANGE.
Artikel 2
Med verkan från den 1 juli 1972 skall Sverige överta
äganderätten till de fasta anläggningarna och all rörlig utrustning som tillhör
organisationen och som installerats för att tillgodose raketfältets behov, med
undantag för den utrustning som förtecknats i bilagan till detta protokoll.
Sverige skall i vederlag härför betala organisationen ett belopp i ett för
allt av 5 000 beräkningsenheter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artide 3
1.
The
Organisation shall retain ownership of the equipment listed in the Annex to this
Protocol. If the Organisation does not remove its equipment, Sweden shall have the
right of pre-emption at the prices indicated in the Annex to this Protocol.
2.
The
Organisation shall provide Sweden with a list of the equipment which it does
not in-tend to remove and Sweden shall exercise its right of pre-emption within
one month reckoned from the date of notification.
Artide 4
The amount to be paid by the Organisation to Sweden under the
terms af Artide 12 of the Kimna Agreement is fixed for 1972 at 40 000 Swedish Crowns.
Artide 5
In order to complete the execu-tion of its sounding-rocket
pro-gramme, the Organisation may use the launching range for a total of eight operational
weeks as defined in the Special Project Agreement, under the same conditions
and under the same priority mles as the Member States of the Organisation that
are parties to the Special Project Agreement, except as regards contribution
to the basic maintenance costs as defined in Annex III to the Special Project Agreement.
Artide 6
This Protocol shall take effect at midnight on 30 June
1972 subject to approval by the two parties, each of which shall notify the other
of its approval.
Artide 7
1. Any dispute arising out of the interpretation or application
of this
4 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 48
Artikel 3
1.
Organisationen
skall behålla äganderätten till den utrustning som förtecknats i bilagan till
detta protokoll. Om organisationen ej för bort denna utrustning skall Sverige
äga förköpsrätt. Därvid gäller de priser som anges i bilagan till detta
protokoll.
2.
Organisationen
skall tUl Sverige överlämna en förteckning över den utrustning som den ej
avser föra bort. Sverige skall utöva sin förköpsrätt inom en månad från dagen
för meddelandet.
Artikel 4
Det belopp som organisationen skall betala till Sverige
enligt artikel 12 i Kimna-avtalet fastställes för 1972 till 40 000 svenska kronor.
Artikel 5
För att fuUborda genomförandet av sitt program för
höghöjdsraketer får organisationen utnyttja raketfältet under sammanlagt åtta
operativa veckor, definierade på sätt som anges i specialavtalet, på samma
villkor och enligt samma förtursregler som gäller för de medlemsstater i
organisationen som är anslutna till specialavtalet, utom vad avser bidraget tUl
underhållskostnaderna enligt specialavtalets bUaga III.
Artikel 6
Detta protokoll skall träda i kraft vid midnatt den 30
juni 1972, under förutsättning att det godkänts av de båda partema, som vardera
skall underrätta den andra om sitt godkännande.
Artikel 7
1. Tvist rörande tolkningen eller tiUämpningen av detta
avtal,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Protocol which cannot be settled directly between the parties
may be submitted by either party to an arbitration tribunal. If a party intends
to submit a dispute to arbitration it shall notify the other party.
2.
Sweden and the
Organisation shall each designate one member of the said tribunal. The members
so appointed shaU designate their chairman.
3.
If, within three
months from the date of the notification referred to in paragraph 1 of this Artide,
either party fails to make the nomination referred to in paragraph 2 of this
Artide, the choice of the arbitrator shall, on request of the other party, be
made by the President of the International Court of Justice. This shall also apply,
when so requested by either party, if within one month from the date of appointment
of the second arbitrator the first two arbitrators are unable to agree on the nomination
of the third arbitrator.
4.
The tribunal shall
determine its own procedure.
5.
No appeal shall
lie against the award of the arbitration tribunal, which shaU be final and bind-ing
on the parties. In case of dispute concerning the import or scope of the award
it shall be incumbent upon the arbitration tribunal to interpret it on request
by either party.
IN WITNESS WHEREOF the undersigned representatives have appended
their signature to this Protocol.
DONE in NeuiUy-sur-Seine, this twelfth day of January 1972
and in Stockholm, this thirteenth day of January 1972, in the Eng-lish and French
languages, both texts being equally authoritative, in two original copies.
som icke kan lösas genom direkt kontakt mellan parterna
kan av endera parten hänskjutas till en skiljedomstol. Om part avser att hänskjuta
en tvist till skiljedom skall den underrätta motparten därom.
2.
Sverige och
organisationen skall vardera utse en medlem av sagda skiljedomstol. De medlemmar
som sålunda utsetts skall utse en ordförande.
3.
Om part
underlåter att utse skiljedomare i enlighet med punkt 2 i denna artikel inom
tre månader från dagen för det meddelande, som avses i punkt 1 i denna
artikel, skall ordföranden i Internationella domstolen, på begäran av den
andra parten, utse skiljedomare. Så skall även ske, när detta begäres av part,
för den händelse att de två första skiljedomarna icke inom en månad från den
dag den andre skiljedomaren utsetts, kunnat ena sig beträffande utseendet av
den tredje skiljedomaren.
4.
Skiljedomstolen
skall själv fastställa det förfarande som skall tillämpas.
5. Skiljedom kan ej klandras
utan skall vara slutgiltig och bin
dande för parterna. Vid tvist rö
rande skiljedomens innebörd el
ler räckvidd skall det åligga skil
jedomstolen att på begäran av
part förklara densamma.
TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade representanter
underskrivit detta protokoll.
SOM SKEDDE i NeuUly-sur-Seine den 12 januari och i Stockholm
den 13 januari 1972, i två exemplar på engelska och franska språken, vilka båda
texter skall äga lika vitsord.
(Bilagan utelämnad)
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Översättning)
Avtal mellan organisationen för europeisk rymdforskning,
Sverige och andra medlemsstater i organisationen angående ett specialprojekt
för uppsändande av sondraketer
Agreement between Sweden, other Member States of the European
Space Research Organisation and the European Space Research Organisation on a
Special Project Concerning tbe Launching of Sounding Rockets
Regeringarna
i Belgien, Frankrike, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien och
Förbundsrepubliken Tyskland (härefter betecknade "deltagarna").
Konungariket Sveriges regering (härefter betecknad
"Sverige"), och
Organisationen för europeisk rymdforskning (härefter
betecknad "organisationen")
vilka beaktar att organisationens råd vid sitt 44:e möte
(ESRO/ C/XLIII/Res. 3 (Final)) beslutat att verksamhet vid sondraketförsöksplatsen
ESRANGE i Kimna (härefter betecknad "ESRANGE") icke längre skall
bedrivas som ett organisationens program och att äganderätten tUl försöksplatsen
skall övergå till Sverige,
The Governments of the Federal Republic of Germany, the Kingdom
of Belgium, the French Republic, the Kingdom of the Netherlands, the United Kingdom
of Great Britain and Northern Ireland, the Swiss Confederation (hereinafter referred
to as the "Participants"),
The Government of the Kingdom of Sweden (hereinafter referred
to as "Sweden") and
The European Space Research Organisation (hereinafter referred
to as "the Organisation"),
Considering the dedsion taken by the Organisation's CouncU
at its session of 20 December 1971 (ESRO/C/XLIII/Res. 3 (Final)) that activities
at the Kimna launching range (ESRANGE) will no longer be conducted as a programme
of the Organisation, and that ownership of the range will be transferred to Sweden,
vilka
beaktar protokollet mellan Konungariket Sverige och Organisationen för
europeisk rymdforskning angående upphörande av organisationens verksamhet
vid raketfältet i Kiruna,
Considering the Protocol between the Kingdom of Sweden
and the European Space Research Organisation concerning the cessation of the Organisation's
activities at the Kiruna launching range,
1 Till följd av den terminologiska utveckhng som skett har
i den svenska översättningen av detta avtal, hksom i propositionens text,
använts följande uttryck som avviker från motsvarande översättning i BUaga 3:
för "sounding rocket" sondraket för "special project"
specialprojekt för "(rocket, launching) range" (sondraket)
försöksplats
opaginerad Kontrollera mot PDF
Considering
Sweden's proposal to Member States of the Organisation to make avaUable ESRANGE
as well as the facihties of the Andöya rocket range, the latter under the terms
of an ar-rangement entered into by Sweden and The Royal Norwegian Council for Scientific
and In-dustrial Research (hereinafter referred to as the "NTNF") for
this purpose,
Considering
that the Participants have expressed an interest in continuing to use these launching
ranges within the framework of their sounding-rocket programmes devoted to scientific
experiments for peaceful purposes,
Considering
the need to co-ordinate and harmonise, at European level, the use of these launching
ranges.
Considering
the need to define on the one hand the rights and obligations that exist among the
Participants, and on the other hand those existing between the Participants, Sweden
and the Organisation,
Having
regard to the declara-tion made on 20 December 1971 by Sweden's representative on
the Council of the Organisation,
Having
regard to the declara-tion made on 20 December 1971 by the representatives of the
above-named Participants on the Council of the Organisation,
Having
regard to the Resolution of 20 December 1971 concerning the acceptance of the
request for execution of this programme within the framework of the
Organisation, adopted by the Council of the Organisation under Artide VIII of the
Convention,
Have
agreed as follows:
vilka
beaktar Sveriges förslag till medlemsstater i organisationen att ställa ESRANGE
liksom anläggningarna vid Andöya rakett-skytefelt (härefter betecknat "Andöya")
till förfogande, de senare enligt en överenskommelse mellan Sverige och Norges
Teknisk Naturvitenskapelige Forskningsråd (härefter benämnt "NTNF")
för detia ändamål,
vilka
beaktar att deltagarna har uttryckt sitt intresse för att fortfarande utnyttja
dessa försöksplatser inom ramen för sina program för vetenskapliga experiment
med sondraketer för fredligt ändamål,
vilka
beaktar behovet att på det europeiska planet samordna och harmonisera
utnyttjandet av dessa försöksplatser,
vUka
beaktar nödvändigheten att närmare bestämma de rättigheter och förpliktelser
som gäUer å ena sidan mellan deltagarna, och å andra sidan mellan deltagarna,
Sverige och organisationen,
vilka
tar i betraktande den förklaring som den 20 december 1971 avgavs av Sveriges
representant i organisationens råd,
vilka
tar i betraktande den förklaring som den 20 december 1971 avgavs av ovannämnda
deltagares representanter i organisationens råd,
vilka
tar i betraktande resolutionen den 20 december 1971 som godkänner att detta
program genomföres inom organisationens ram, vilken antagits av organisationens
råd i enlighet med konventionens artikel VIII,
har
enats om följande:
opaginerad Kontrollera mot PDF
A rtide 1
1.
Sweden undertakes
to keep a Sounding Rocket range at Kimna operational for a period of five years
reckoned from 1 July 1972. This range wUl still be called ESRANGE. The facilities
at ESRANGE and the services that will be made avaUable there are described in
Annex I to this Agreement.
2.
To this end Sweden
will in-vest up to 400 000 AU in the range.
3.
In addition,
and on the basis of an agreement between Sweden and NTNF, the Andöya (Nor-way) rocket
range also will be kept operational for the same period. The facilities of the
Andöya rocket range and the services that will be made avaUable there are described
in Annex II
to this Agreement.
Artide 2
1.
ESRANGE and the
Andöya rocket launching range will be avaUable for launching of Sounding rockets
of the Participants and of Sweden.
2.
Sweden and NTNF
are en-titied to make ESRANGE and the Andöya rocket range avaUable for launchings
demanded by other States and organisations.
3.
ESRANGE and the
Andöya launching range may under this Agrement only be used for the purpose of promoting
collabora-tion among European States in space research and space techno-logy, exclusively
for peaceful purposes.
Artide 3
Each Participant and Sweden shall be entitied to a specified
number of operational weeks in proportion to their contributions to this
special project, as set out in Annex III. These weeks may be distributed between
the two ranges
Artikel
1
1.
Sverige åtager
sig att driva en sondraketförsöksplats i Kiruna under en period av fem år,
räknat från den 1 juli 1972. Denna försöksplats skall fortfarande kallas ESRANGE.
Anläggningarna vid ESRANGE och de tjänster som där kommer att tillhandahållas be-skrives
i bilaga I tUl detta avtal.
2.
I detta syfte
kommer Sverige att investera intUl 400 000 beräkningsenheter i försöksplatsen.
3.
Hämtöver, och
på grundval av en överenskommelse mellan Sverige och NTNF, kommer även driften
vid det norska Andöya att upprätthållas under samma period. Anläggningarna vid Andöya
och de tjänster som där kommer att tillhandahållas beskrives i bilaga II till detta avtal.
Artikel 2
1.
ESRANGE och Andöya
kommer att stå till deltagarnas och Sveriges förfogande för uppsändande av sondraketer.
2.
Sverige och NTNF
har rätt att ställa ESRANGE och Andöya till förfogande för raketuppsänd-ningar
som begärs av andra stater och organisationer.
3.
ESRANGE och Andöya
får med stöd av detta avtal endast utnyttjas för att främja samarbete mellan
europeiska stater inom rymdforskning och rymdteknologi för uteslutande fredligt
ändamål.
Artikel 3
Varje deltagare och Sverige skall äga rätt till ett
angivet antal operativa veckor som står i proportion till deras bidrag till
detta specialprojekt, enligt bilaga III. Dessa veckor kan fördelas mellan de
båda försöksplatserna enligt
opaginerad Kontrollera mot PDF
according to the needs of the Participants and Sweden.
The total number of operational weeks to be distributed among the Participants
and Sweden is 40 per year.
A rtide 4
ESRANGE and the Andöya launching range will be managed exclusively
by the competent Swedish and Norweigan authorities respectively. Safety regulations
will be decided by these authorities after due consultations with the Participants.
A rtide 5
1.
During the
period laid down in Artide 1 of this Agreement the Participants shall contribute
towards basic maintenance costs of ESRANGE and the Andöya rocket range. The
total of these contributions shall amount to a fixed annual sum of 830 000 AU (at
1971 prices). The scale of contributions to these basic costs plus the costs referred
to in Artide 6.4 shall be as set out in Annex III. Furthermore, Sweden will contribute
to the basic maintenance costs according to the provisions of Annex III.
2.
In
addition to their contributions to the basic maintenance costs, referred to in
paragraph 1 of this Artide the Participants will be charged 5 000 AU per operational
week actually used within their quota of the 40 weeks mentioned in Artide 3.
The services covered by this operational fee are set out in Annexes I and 11.
Artide 6
1. There shall be set up a Programme Advisory Committee, consisting
of one representative of each Participant, one representative of Sweden and one
of NTNF. A representative of the Director General may attend the
deltagarnas och Sveriges behov. Det sammanlagda antalet
operativa veckor som skall fördelas mellan deltagarna och Sverige är 40 per
år.
Artikel 4
ESRANGE och Andöya skall förvaltas uteslutande av vederbörande
svenska och norska instanser. Säkerhetsföreskrifter kommer att beslutas av
dessa instanser efter vederbörligt samråd med deltagarna.
Artikel 5
1.
Under den
period som fastställts i artikel 1 i detta avtal skall deltagarna bidraga tiU
underhållskostnaderna för ESRANGE och Andöya. TiUsammans skall bidragen uppgå
till ett fast årligt belopp av 830 000 beräkningsenheter (vid 1971 års
prisnivå). Bidragen till dessa kostnader och till de kostnader som avses i
artikel 6.4 skall fördelas på sätt som anges i bUaga III. Vidare skall Sverige
bidraga till underhållskostnaderna enligt bestämmelserna i bilaga III.
2.
Utöver sina
bidrag till de underhållskostnader som avses i punkt 1 av denna artikel skall
deltagarna betala 5 000 beräkningsenheter för varje operativ vecka som de
faktiskt utnyttjar av sin andel av de 40 veckor som omnämns i artikel 3. De
tjänster som täcks av denna användaravgift anges i bilagorna 1 och II.
A rtikel 6
1. En rådgivande programkommitté skall upprättas,
bestående av en representant för varje deltagare, en för Sverige och en för NTNF.
En representant för generaldirektören äger närvara vid rådgivande
programkommitténs
opaginerad Kontrollera mot PDF
meetings of the Programme Advisory Committee.
2. The Advisory
Committee's task will be to examine and to give advice to the Swedish and Norvegian
authorities, with regard lo:
(a) the
annual plan of launching
campaigns and assodated ques-
tions of priorities;
(b) the guidelines for the procedure
to be followed in respect of requests for the use of the rocket ranges and the application
of the charging formula;
(c) the charge for operational weeks that
any Participant may request outside its annual quota;
(d) plans
for technical im-
provements at the two ranges;
(e) application of changes in
price levels;
(f) any
questions concerning
the harmonisation of the sound
ing rocket programmes that may
be submitted to it;
(g) the
tasks for the Pro
gramme Advisory Committee's
Secretariat.
Furthermore, the Programme Advisory Committee shall each year
be supplied with a summary of the running costs for both
möten.
2. Rådgivande kommittén skall ha till uppgift att granska
och ge råd till vederbörande svenska och norska instanser beträffande:
a. årsprogrammet för raket
kampanj och därmed samman
hängande prioriteringsfrågor;
b. riktiinjerna
för det förfaran
de som skall följas med avseende
på ansökningar om användning av
försöksplatserna och debiterings
regelns tillämpning;
c. avgiften
för operativa veckor
som en deltagare kan begära utom
ramen för sin årliga andel;
d. planer
för tekniska förbätt
ringar vid de båda försöksplatser
na;
e. följderna av ändrad prisnivå;
f. de frågor rörande samord
ningen av programmen för sond
raketer, som kan komma att hän
skjutas till den;
g. arbetsuppgifterna
för kom
mitténs sekretariat.
Rådgivande programkommittén skall vidare varje år erhålla
ett sammandrag av driftskostnaderna vid de båda försöksplatserna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3.
The Committee shall
have a Secretariat located at the Organi-sation"s Headquarters. It will con-sist
of up to two staff members of the Organisation.
4.
The costs for the
running of the Programme Advisory Committee and its Secretariat will be reimbursed
to the Organisation by the Participants together with their contributions to the
basic maintenance costs as set out in Annex III.
3.
Kommittén skall
ha ett sekretariat, förlagt till organisationens säte. Det skall bestå av
högst två av organisationens tjänstemän.
4.
Driftskostnaderna
för rådgivande programkommittén och dess sekretariat skall av deltagarna gott-göras
organisationen samtidigt med deras bidrag till underhållskostnaderna enligt
bilaga III.
opaginerad Kontrollera mot PDF
A rtide 7
Within the framework of its mission of coordinating
national programmes, the Organisation
Artikel
7
Inom ramen för sin uppgift att samordna nationeUa program
skall organisationen bistå deltagama
opaginerad Kontrollera mot PDF
shall assist the Participants and Sweden in the execuition
of the special project, and shall in par-ticular provide, if requested:
(a)
general scientific
advice on the objectives of the special project, on the basis of its previous experience;
(b)
administrative
services and supplies, as well as legal and other advice.
Artide 8
1.
A Participant concerned
shall indemnify Sweden in respect of any liability the latter may in-cur should
its international re-sponsibility be involved as a result of the execution of hs
sounding rocket campaign under the terms of this Agreement.
2.
To cover the
civil liabUity of the Participants in respect of any injury or damage resulting
from the launching of sounding rockets or from such transport or storage, which
are carried out for the launchings, the Participants shall have an insurance policy.
The insurance shall be taken out with an insurance company
which has been licensed under Swedish law. The terms of the insurance contract
shall be deter-mined after consultation with the competent Swedish authorities.
The insurance contract shall provide for the right of any person suffering
injury or damage, for which the Participant is liable, to bring an action for compensation
directly against the insurer.
Sweden will, if so requested, take out an appropriate insurance
policy on behalf of the Participants, it being understood that the Participants
wUl reimburse Sweden for the premiums. The Organisation shall assist Sweden with
regard to taking out such policies and give legal advice in order to ascertain
that the provisions of this paragraph are fulfilled in
och Sverige vid genomförandet av detta specialprojekt och
skall i synnerhet på begäran tillhandahålla:
a. allmän vetenskaplig rådgiv
ning rörande specialprojektets än
damål, på grundval av sin tidiga
re erfarenhet;
b. administrativa tjänster och
materiel, liksom juridisk och an
nan rådgivning.
Artikel 8
1.
Vederbörande
deltagare skall hålla Sverige skadeslöst för varje ersättningsskyldighet som
Sverige kan ådraga sig om internationell ansvarighet skuUe uppkomma för Sverige
tUl följd av genomförandet av program med sondraketer enligt detta avtals
bestämmelser.
2.
För att täcka
deltagarnas civilrättsliga ansvar för person- eller egendomsskada som kan förorsakas
av uppsändandet av sondraketer eller av transport eller lagring i anslutning
härtill, skall deltagarna teckna försäkring.
Försäkringen skall tecknas i försäkringsbolag som har
koncession enligt svensk lag. Försäkringsavtalets villkor skall bestämmas
efter samråd med vederbörande svenska myndigheter. Försäkringsavtalet skall
innehålla bestämmelser av innebörd att den som lider skada, för vilken
deltagaren är ansvarig, äger rätt att väcka talan om ersättning direkt mot
försäkringsgivaren.
Sverige kommer, om det begärs, att teckna vederbörliga
försäkringar för deltagarnas räkning, varvid premiekostnaden skall gott-göras
Sverige av deltagarna. Organisationen skall bistå Sverige vid tecknandet av
sådana försäkringar samt lämna juridisk rådgivning för att förvissa sig om
att bestämmelserna i denna punkt följs i fall där Sverige icke anmo-
opaginerad Kontrollera mot PDF
cases when
Sweden is not requested to take out the appropriate insurance policy.
Artide 9
Scientitic results achieved from launching operations executed
under this Agreement shall be pub-lished or otherwise be made avaUable.
Artide 10
This Agreement shall remain in force for a period of five years.
It may be extended by agreement between the parties.
Artide 11
1.
Any dispute which
arises between two or more of the Participants, or between any of them, Sweden,
and/or the Organisation, concerning the interpretation or application of this Agreement,
and which cannot be settled amicably, shall be submitted, at the request of any
party to the dispute, to a single arbitrator appointed by the President of the
International Court of Justice. The arbhrator may not be a national of a State which
is a party to the dispute.
2.
Those parties
to the Agreement which are not parties to the dispute shall have the right to join
in the proceedings and the arbitrator's dedsion shall be bind-ing on all the Participants,
Sweden and the Organisation, whether or not they have joined in the proceedings.
Artide 12
1.
This Agreement shall
be open for signature by the Participants, Sweden and the Organisation until
31 January 1972.
2.
They shall become
parties to this Agreement:
upon signature
not subject to ralification or approval;
upon depositing
an instrument of ratification or ap-
das teckna
vederbörlig försäkring.
Artikel 9
Vetenskapliga resultat som uppnås vid raketuppsändningar
enligt detta avtal skall offentiiggöras eller göras tillgängliga på annat
sätt.
Artikel 10
Detta avtal skall förbli i kraft under en period av fem
år. Det kan förlängas genom överenskommelse mellan parterna.
Artikeln
1. Tvist mellan två eller flera deltagare, eller mellan
någon av dem, Sverige och/eller organisationen, rörande detta avtals tolkning
eller tillämpning som icke kan lösas genom överenskommelse skall om någon part
det begär hänskjutas till en ensam skiljeman, utsedd av ordföranden i Internationella
domstolen. Skiljemannen får icke vara medborgare i ett land som är part i
tvisten.
2. De avtalsparter som icke är parter i tvisten skall äga
rätt att deltaga i förfarandet. Skiljemannens beslut skall vara bindande för
alla deltagare, Sverige och organisationen vare sig de deltagit i förfarandet
eller ej.
Artikd 12
1.
Detta avtal
står öppet till den 31 januari 1972 för undertecknande av deltagarna, Sverige
och organisationen.
2.
Dessa blir
anslutna tUl avtalet:
vid
undertecknandet om det sker utan förbehåll för ratifikation eller godkännande;
vid
deponering av ratifika-
opaginerad Kontrollera mot PDF
proval with the Government of France, if the Agreement was
signed subject to ratification or approval.
3.
This Agreement shall
come into force when it has been signed by the Organisation and Sweden and when
the aggregate contributions payable on the basis of the scale set out in
Annex III by the States that have become parties to the Agreement in accordance
with the terms of paragraph 2 of this Artide amount to 90 o/o of the total contributions
payable on the part of the Participants, it being understood that the Participants
and Sweden would consult amongst themselves with a view to making good any ulti-mate
short-fall.
4.
For the
purposes of paragraph 3 of this Artide, the de-posit of a dedaration of intention
to apply the Agreement pro-visionally and to seek ratification or approval as soon
as possible shall be considered as the deposit of an instrument of ratification
or approval.
5.
The Government
of any Member State of the Organisation which has not signed the Agreement by
31st January 1972 may become party to it as soon as it comes into force provided
that:
(a) the other Governments par
ty to the Agreement agree;
(b) the Government in ques
tion deposits an instrument of
accession with the Government
of France.
tions- eller godkännandeinstrument hos franska regeringen,
om avtalet undertecknats med förbehåll för ratifikation eller godkännande.
3. Avtalet träder i kraft när det har undertecknats av organisationen och
Sverige och när de bidrag som skall betalas enligt den i bUaga III angivna
fördelningen av de stater som blivit anslutna till avtalet enligt
bestämmelserna i punkt 2 av denna artikel sammanlagt uppgår till 90 "/o
av det totala bidragsbelopp som deltagarna skall betala, varvid fömtsättes
att deltagarna och Sverige skall samråda med varandra för att täcka
eventuellt uppkommande brist.
4.
Vid
tillämpningen av punkt 3 i denna artikel skall deponering av en förklaring att
avtalet kommer att tillämpas provisoriskt och att åtgärder för ratifikation
eller godkännande kommer att vidtas snarast möjligt, betraktas som deponering
av ett ratifikations- eller godkännandeinstrument.
5.
Regering i
medlemsstat i organisationen som ej undertecknat avtalet senast den 31 januari
1972 kan ansluta sig till avtalet så snart det trätt i kraft under förutsättning
att
a)
övriga till
avtalet anslutna regeringar samtycker därtill;
b)
regeringen i
fråga deponerar ett anslutningsinstrument hos franska regeringen.
Artide 13
Annexes I, II and
111 to this Agreement form an integral part thereof.
Artikel
13
Bilagorna I, II och III tiU detta avtal utgör en integrerande del därav.
Artide 14
1. This
Agreement may be
amended at the request of one or
more of the Participants or of
Sweden. Similarly, the Organisa
tion has the right to initiate
amendments of provisions creating
rights and obligations in its re
spect. Any amendments shall come
into force when all parties con
cerned have notified their approval
to the depositary Government.
2. The Annexes to the Agree
ment may be revised by a unani-
mous dedsion of the Participants
and Sweden, after consultation
with the Organisation.
Artikel 14
1.
Detta avtal kan
ändras på begäran av en eller flera av deltagarna eller av Sverige. Organisationen
har likaledes rätt att taga initiativet tUl ändringar i bestämmelser som
innebär rättigheter och förpliktelser för dess del. Ändring träder i kraft när
alla därav berörda parter meddelat deposi-tarieregeringen sitt godkännande.
2.
Bilagorna tUl
detta avtal kan ändras genom enhälligt beslut av deltagarna och Sverige, efter
samråd med organisationen.
Artide
15
Upon entry
into force of the Agreement, the Government of France shall register it with the
Secretariat of the United Nations, in accordance with Artide 102 of the United
Nations Charter.
Artikel
15
Sedan
avtalet trätt i kraft, skall franska regeringen låta registrera det hos Förenta
Nationernas sekretariat i enlighet med artikel 102 i Förenta Nationernas
stadga.
Artide 16
The
Government of France shall be the depositary of this Agreement and shall notify
the Governments of the Member States of the Organisation of all signatures, raiifications
and acces-sions, and of the date of entry into force of the Agreement and any amendments
thereto.
IN WITNESS
WHEREOF the undersigned Representatives, having been duly authorised thereto, have
signed this Agreement;
DONE in Neuilly-sur-Seine, this twentieth day of December nine-teen
hundred and seventy-one, in the English and French languages, both texts being equally
authoritative, in a single copy, which shall be deposited in the archives of the
Government of the French Republic, which shall transmit certified copies to each
of the Governments and to the Organisation.
Artikel
16
Franska
regeringen skall vara depositarie för detta avtal och skall underrätta
regeringarna i organisationens medlemsstater om alla undertecknanden,
ratifikationer och anslutningar och om dagen för avtalets och eventuella
ändringars ikraftträdande.
TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade representanter,
därtill vederbörligen befull-mäktigade, undertecknat detta avtal.
SOM SKEDDE
i Neuilly-sur-Seine, den 20 december 1971, på engelska och franska språken, vilka
båda texter äger lika vitsord, i ett enda original som skall deponeras i
franska regeringens arkiv och varav bestyrkta avskrifter skall av denna tUlställas
envar av regeringarna och organisationen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Bilaga I och II utelämnade)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Annex
III
to the Agreement between
Sweden, other Member States of the European Space Research Organisation and the
European Space Research Organisation on a Special Project Concerning the Launching
of Sounding Rockets
(Översättning) Bilaga
III till
Avtal mellan
Organisationen för europeisk rymdforskning, Sverige och andra medlemsstater i
organisationen angående ett specialprojekt för uppsändande av sondraketer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I.
Operational provisions
2.
The number of operational weeks per year to which the Participants and Sweden
are entitied, in proportion to their contributions to the basic maintenance cost
referred to under II below, are distributed among them as follows:
I.
Operativa bestämmelser
2.
Det antal operativa veckor per år, som deltagarna och Sverige äger rätt till,
står i proportion till deras bidrag tUl underhållskostnaderna enligt II nedan
och fördelas mellan dem på följande sätt:
opaginerad Kontrollera mot PDF
(a)
Federal Republic
a.
Förbundsrepubli-
of Germany
12 weeks
ken
Tyskland
12
veckor
(b)
United Kingdom
12 weeks
b.
Storbritannien
12
veckor
(c) France
3 weeks
c.
Frankrike
3 veckor
(d) Sweden
9 weeks
d.
Sverige
9 veckor
(e) Netherlands
2 weeks
e.
Nederländerna
2 veckor
(f) Belgium
1 week
f.
Belgien
1 vecka
(g) Switzerland
1 week
g-
Schweiz
1 vecka
opaginerad Kontrollera mot PDF
II. Financial
provisions
1.
The yearly contributions to the basic maintenance costs of the two ranges required
from Participants, exduding NTNF and Sweden, amount to 830 000 AU (250 000 AU
for Andöya and 580 000 AU for ESRANGE). The costs for running the Secretariat and
the Programme Advisory Committee, as referred to in Artide 6 of the Agreement
and which are to be reimbursed to the Organisation, are:
II. Ekonomiska
bestämmelser
1.
De årliga bidragen till underhållskostnaderna för de två försöksplatserna
från deltagarna, utom NTNF och Sverige, uppgår till 830 000 beräkningsenheter (250
000 för Andöya och 580 000 för ESRANGE). Kostnaderna för sekretariatet och
rådgivande programkommittén, som avses i artikel 6 i avtalet och som skall gott-göras
organisationen, utgör:
opaginerad Kontrollera mot PDF
(a)
for salaries, up to 20 000 AU
(b)
for running ex-penses (such as
Communications, pro rata share of rent, furni-ture, stationery, travel), a
lump
sum
of 10 000 AU
Total
30 000 AU
Beräkningsenheter
a. för
löner, intill 20 000
b. för
löpande utgifter
(såsom telekostnader,
del i hyra, möbler,
kontorsmateriel, re
sor) i ett för allt 10 000
Totalt
30 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
The contribution quotas to
the above are fixed as follows:
325 000 AU
325 000 AU
100 000 AU
40 000 AU
35 000 AU
35 000 AU
(a)
Federal Republic of Germany
(b)
United Kingdom
(c)
France
(d) Netherlands
(e) Belgium
(f) Switzeriand
Total
860 000 AU
Bidragen till ovanstående
kostnader fördelas på följande sätt:
Beräkningsenheter
a. Förbundsrepubliken
Tyskland 325 000
b. Storbritannien 325
000
c. Frankrike 100
000
d. Nederländerna 40
000
e. Belgien 35 000
f. Schweiz 35 000
Totalt
860 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
The
Swedish contribution to the basic maintenance costs is 240 000 AU. Of this amount
120 000 AU represents annual investments. It is noted that NTNF supports the basic
maintenance costs with a total amount of 210 000 AU com-posed of contributions
from own resources and from outside users. Travel costs and daily allowances for
the representatives on the Programme Advisory Committee are to be borne by their
home authorities.
2.
The contributions to the costs referred
to in 1 above shall be paid quarterly in advance, according to a procedure to
be established by Sweden and the Organisation, in conformity with the provisions
of Artides 5 and 6 of the Agreement.
3.
The above amounts (basic maintenance
costs, operational costs, costs for Secretariat and
Det svenska bidraget till
underhållskostnaderna utgör 240 000 beräkningsenheter. Av detta belopp avser
120 000 årliga investeringar. Det skall anmärkas att NTNF bidrar till
underhållskostnaderna med ett totalt belopp av 210 000 beräkningsenheter som
härrör från egna medel och från utomstående användare.
Resekostnader och
traktamenten för representanterna i programkommittén skall täckas av hemmamyndigheterna.
2.
Kostnadsbidragen enligt
punkt 1 ovan skall erläggas kvartalsvis i förskott och på sätt som skall
fastställas av Sverige och organisationen, i enlighet med bestämmelserna i
avtalets artiklar 5 och 6.
3.
Ovanstående belopp (underhållskostnader,
operativa kostnader, kostnader för sekretariat och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Programme Advisory
Committee) are all based on 1971 price level, as of 1 July 1971, and shall be adjusted
annually in accordance with appropriate Swedish, ESRO and Norwegian indexes for
cal-culating price level increases of labour and material.
rådgivande programkommitté)
grundas
alla på prisnivån den 1 juli 1971, och skall årligen omräknas i enlighet med
lämpliga svenska, ESRO- och norska index för beräkning av höjningar i
prisnivån för arbetskraft och materiel.
Prop. 1972: 48 59
Innehåll
Sid.
1.
Inledning......................................................... ..... 3
2.
Rymdverksamhet .......................................... ..... 4
2.1 Den
europeiska rymdforskningsorganisationen (ESRO) .... 5
2.1.1
Förhandlingar om det europeiska
rymdsamarbetet .. 5
2.1.2
ESRO:s program ................................. ..... 7
2.1.3
Kostnader för Sverige ............................ 9
2.1.4
Ändringar i ESRO:s konvention.................. ... 10
2.2 ESRANGE
................................................. .... H
2.2.1
Avtal och ersättningar ........................... .... Il
2.2.2
Verksamhet och utrustning...................... ... 12
2.2.3
Övertagande ..................................... ... 13
2.3
Det nationella
rymdforskningsprogrammet.......... ... 15
2.4
Nuvarande rymdorganisation i
Sverige............... ... 16
3. Departementspromemorian................................. 17
3.1
Inledning ................................................. .. 17
3.2
Rymdverksamhetens motiv och
intressenter...... 17
3.3
Principer för omorganisation........................... .. 18
3.4
Förslag tiU organisation................................. .. 20
3.5
Förslag till finansiering ................................. 21
4. Remissyttrandena
.......................................... 22
4.1
Svenskt dehagande i ESRO............................ 22
4.2
Organisationsprinciperna ............................ 23
4.3
Delegationen ........................................... 24
5. Departementschefen
...................................... .. 25
5.1
Svenskt deltagande i ESRO .......................... .. 25
5.2
ESRANGE ................................................. 29
5.3
Organisation................................................ .. 32
5.4
Finansiering................................................. 35
6. Hemställan
................................................... 38
Bilagor
1. Utdrag
av statsrådsprotokollet den 10 mars 1972 rörande anslag
till
Europeiskt samarbete inom rymdforskningen m. m 39
2. Utdrag
av statsrådsprotokollet den 10 mars 1972 rörande anslag
tUl
rymdverksamhet under trettonde huvudtiteln.... 41
3.
Protokoll mellan Konungariket
Sverige och Organisationen för europeisk rymdforskning angående upphörande av
organisationens verksamhet vid raketfältet i Kiruna 43
4.
Avtal mellan Organisationen för
europeisk rymdforskning, Sverige och andra medlemsstater i organisationen
angående ett specialprojekt för uppsändande av sondraketer 47
MARCUS BOKTR. STHLM 1 972 7201 63
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
79 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (79)
79 kopplingar i 50 dokument.
- Skr. 2023/24:140 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 95 i texten
- Skr. 2022/23:140 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 107 i texten
- Skr. 2021/22:140 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 107 i texten
- Skr. 2020/21:140 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 106 i texten
- Bet. 2019/20:UbU17 Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning i texten