Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning m.m.

1972 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:53, Kungl. Maj:ts proposition angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 53 år 1972 Prop. 1972: 53

Nr 53

Kungl.
Maj:ts proposition angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning m. m.;
given Stockholms slott den 10 mars 1972.

Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbmksärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

INGEMUND
BENGTSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås att Kungl. Maj:t bemyndigas godkänna avtal mellan
staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU om stöd till kollektiv skogsteknisk
forskning. Förslaget innebär en samordning och utbyggnad av den skogstekniska
forskningen i Sverige. Enligt avtalet, som gäller för budgetåren
1972/731974/75, skaU staten bidra med 9,9 milj. kr. och stiftelsen med 14 850
000 kr. till finansieringen av ett forskningsprogram på totalt 24 750 000 kr.
för treårsperioden. Programmet omfattar skogsteknisk forskning rörande bl. a.
anläggning, skötsel och avverkning av skog, transport av virke samt arbetarskydds-och
miljövårdsfrågor i anslutning till skogsarbetet. För att ansvara för
programmets genomförande inrättas en särskild nämnd kallad nämnden för
skogsteknisk forskning. För budgetåret 1972/73 föresläs i enlighet med avtalet
ett anslag av 3 milj. kr. för stöd till kollektiv skogsteknisk forskning.

I
propositionen föreslås vidare att till statens råd för skogs- och jordbruksforskning
anvisas ett anslag av 2 745 000 kr. till skoglig forskning för budgetåret
1972/73.

1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 53

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 53

Utdrag av protokollet över Jordbruksärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER,
ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om stöd
till kollekliv skogsteknisk forskning m. m. och anför.

I prop. 1972: 1 (bil. 11 s. 108) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, tUl Skoglig
forskning för budgetåret 1972/73 beräkna ett reservationsanslag av 3 165 000
kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1969
tillkaUade chefen för jordbruksdepartementet den 23 oktober 1969 en sakkunnig!
för att utreda frågan om det skogstekniska forsknings- och utvecklingsarbetet.
Den sakkunnige som antagit namnet 1969 års utredning om skogstekniskt forsknings-
och utvecklingsarbete har i juni 1971 avlämnat betänkandet (Ds Jo 1971: 6)
Skogsteknisk FoU.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
statskontoret, riksrevisionsverket, arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmedicinska
institutet, universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen, skogsstyrelsen,
statens naturvårdsverk, skogshögskolan, statens maskinprovningar, statens råd
för skogs- och jordbruksforskning, styrelsen för teknisk utveckling (STU),
skogspolitiska utredningen. Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, Institutet för
skogsförbättring. Nordiska Skogsarbetsstudiernas Råd, Norrlandsfonden,
Samarbetsorganisationen för fordon-märkforskriing. Samverkande Träfacken,
Skogs- och lantbruksakaderhién. Stiftelsen Skogsmekanisering, Svenska träforskningsinstitutet,
Sveriges Mekanförbund och Sågverkens Riksförbund. Gemensamt yttrande har
avgetts av domänverket. Föreningen Skogsbrukets Arbetsgivare,
Skogsindustriernas Samarbetsutskott, Skogs- och Lantarbetsgivareföreningen och
Sveriges Skogsägareföreningars Riksförbund. Domänverket har samtidigt avgett
särskilt yttrande. Vissa remissinstanser har bifogat yttranden från lokala
organ e. d.

' Generaldirektören Fredrik Ebeling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 53

Sedan
remissbehandlingen avslutats har chefen för jordbruksdepartementet den 10
december 1971 tillkallat sakkunniga för att för ståtens räkning förhandla och
under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande träffa avtal med företrädare för
skogsbruket och andra intressenter om gemensam finansiering av forskning och
utvecklingsverksamhet på det skogstekniska området. De sakkunniga som antagit
benämningen skogstekniska förhandlingsgruppen har i mars 1972 överlämnat en promemoria
(Ds Jo 1972: 3) om stöd till kollektiv skogsteknisk forskning m. m. Till
promemorian har som bilagor fogats ett mellan staten och Stiftelsen
Skogsteknisk FoU under förbehåll av Kungl. Maj:ts och stiftelsens styrelses
godkännande ingånget avtal om gemensam finansiering av kollektiv forskning pä
det skogstekniska området, ett till avtalet fogat ramprogram samt förslag till
stadgar för en särskild nyinrättad nämnd, nämnden för skogsteknisk forskning,
som föreslås få ansvaret för den avtalade verksamhetens genomförande.

Nuvarande
förhållanden

Till
skogstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete hänförs i detta sammanhang
forskningsverksamhet rörande skogsarbetets teknik, planläggning, organisation,
samordning, arbetsledning och kontroll, skogsbrukets tekniska hjälpmedel och
anläggningar samt virkets tekniska och kemiska egenskaper och virkessortimenten
i den utsträckning arbetsprocesserna påverkas därav. Utöver skoglig
mekanisering inbegrips således också sådana aktiviteter som är nödvändiga
förutsättningar för skoglig mekanisering eller som direkt sammanhänger med
mekaniseringens praktiska genomförande. Området kommer därigenom att omfatta
arbets- och driftstekniska frågor från beståndsanläggning fram till egentlig
industriell förädling.

För
att få en bild av det skogstekniska forsknings- och utvecklingsarbetets
omfattning genomförde utredningen en enkätundersökning hos forskningsinstitutioner
samt skogsföretag och maskintillverkande företag. Enligt undersökningen
satsades är 1969 totalt ca 25 mUj. kr. på skogstekniskt forsknings- och
utvecklingsarbete. Därav disponerade särskilda forskningsinstitutioner ca 7
milj. kr., skogsföretagen ca 8 milj. kr. och den maskin- och redskapstillverkande
industrin ca 10 milj. kr. Ungefär två tredjedelar av hela verksamheten låg inom
området avverkning, terrängtransport och vidaretransport. Stora insatser
gjordes också för utveckling av administrativa mtiner och hjälpmedel för skogsdriften.

Verksamheten
finansierades enligt undersökningen till största delen genom direkta insatser
av berörda företag. Av den totala satsningen på

'
Departementsrådet Allan Johansson, ordförande, bergsingenjören Jan Olof Carlsson
och avdelningsdirektören Alf Wallin.

It
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 53

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 53 4

ca
25 mUj. kr. beräknades staten svara för ca 4,5 milj. kr., dvs. något mindre än
20 "/o- De statliga insatserna inriktades främst på olika forskningsinstitutioner.
Staten svarade sålunda för ca 4 milj. kr. av de 7 milj. kr. dessa disponerade
för forskningsverksamhet inom det skogstekniska området.

Följande
sammanställning visar i mUj. kr. forskningsinsatsernas utveckling åren
19641969 enligt undersökningen samt prognoser för åren 1970 och 1972 av de
enkätbesvarande institutionerna. Av redovisningen framgår att volymen ökat
kraftigt under andra hälften av 1960-talet efter att tidigare ha legat pä en
relativt låg nivå. Denna utveckling överensstämmer väl med produktivitets- och
mekaniseringsutvecklingen i det praktiska skogsbruket.

1964 1966 1968 1969 1970 1972

10,8 19,7 22,7 25,1 28,4 29,6

Som
framgått av enkätundersökningen utgjorde den skogstekniska forskningsverksamhet
som utfördes av olika skogsföretag, däri inbegripet domänverket, ca 30 "/o
av den totala satsningen i Sverige år 1969. Verksamheten vid företagen avser
ofta utvecklingsarbete i samband med introduktion och intrimning av nya system
och komponenter. I en del fall har också enskilda skogsföretag direkt engagerat
sig i fram-tagning och konstruktion av maskinprototyper. Statligt stöd av någon
betydelse har inte utgått till verksamheten vid de enskilda skogsföretagen.

Rationaliseringen
inom skogsbruket har inneburit en ökande marknad för den industri som
tillverkar redskap och maskiner för skogsbruket. Branschens produktsortiment
omfattar ett brett urval frän motorsågar till hela avverknings- och
transportsystem. De terränggående maskinerna innehåller ofta komponenter från
entreprenadmaskiner och transportfordon. Nya konstruktioner och kombinationer
har emeUertid under de senaste åren utvecklats av den skogsmaskintillverkande
industrin för att de hårda påfrestningama i terrängen skall kunna klaras och skogsbmkets
krav i övrigt tiUgodoses. Detta har lett till starkt ökade insatser för utvecklingsarbete.
Statens bidrag till utvecklingsarbetet inom skogsmaskinindustrin har hittUls i
genomsnitt uppgått till ca 10 "/o av kostnaderna. Under år 1970 har en
särskild branschgmpp för skogsma-skintillverkare bildats inom Sveriges Mekanförbund.
Bland uppgiftema för gmppen ingår bl. a. att undersöka förutsättningarna för
ökad samverkan mellan företagen när det gäller frågor rörande forsknings- och
utvecklingsarbete.

Bland
de forskningsinstitutioner som bedriver skogsteknisk forskning är skogshögskolan
och skogsbmkets branschorgan Forskningsstiftelsen Skogsarbeten de viktigaste.
När det gäller skogshögskolan består enligt vissa beräkningar verksamheten till
ca 80 "/o av forskning och till ca

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 53 5

20
0/0 av undervisning. Skogsteknisk forskning i den mening begreppet används här
bedrivs vid flera institutioner inom skogshögskolan. Fömtom vid institutionen
för skogsteknik förekommer sådan forskning också i betydande utsträckning vid
institutionen för virkeslära samt i viss mån vid institutionerna för skogsföryngring,
skogsekonomi samt skogsuppskattning och skogsindelning. Utredningen har
beräknat skogshögskolans insatser när det gäller skogsteknisk forskning till
storleksordningen 2,9 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Därav utgjordes 1,5
milj. kr. av ordinarie statsanslag tiU högskolan och 1,4 milj. kr. av särskilda
anslag från forskningsråd och fonder.

Forskningsstiftelsen
Skogsarbeten bUdades är 1964 genom sammanslagning av tre tidigare var för sig
verkande organisationer som ursprungligen bildats främst för att bedriva arbetsstudier
som underlag för lönesättning av skogsarbete. Stiftelsens huvudmän är
Föreningen Skogsbrukets Arbetsgivare, medlemsföretag i föreningen, domänverket samt
Skogs- och Lantarbetsgivareföreningen. Sedan skogsägareföreningarna i
Norrland, Dalarna och Värmland är 1966 ingått som medlemmar i stiftelsen, är
hela skogsägarerörelsen nu direkt eller indirekt ansluten till stiftelsen.
Stiftelsens uppgifter är att genom forskning och försök främja skogsbrukets
utveckling beträffande redskap, maskiner och arbetsmetoder samt att utföra
undersökningar och arbetsstudier, som syftar till att skapa rättvisa grunder
för bedömning av arbetssvårigheter hos till skogsbmket hörande arbeten.
Huvuddelen av verksamheten finansieras genom bidrag frän skogsbruket. För år
1971 beräknades stiftelsens omslutning uppgå till ca 5,5 milj. kr., varav 2,5
milj. kr. bidrag frän intressenterna, 1,2 milj. kr. anslag från forskningsråd
och fonder, 700 000 kr. inkomster från förmedlingsverksamhet samt 1,1 milj. kr.
ersättningar för uppdragsforskning.

Det skogstekniska
forskningsområdet är av utpräglat tvärvetenskaplig karaktär. Forskning av
betydelse för skogstekniken förekommer därför förutom vid skogshögskolan och
Forskningsstiftelsen Skogsarbeten vid ett flertal andra forskningsinstitutioner
t. ex. vid de tekniska högskolorna. Vidare kan nämnas de delstatliga
branschforskningsinstituten Institutet för skogsförbättring och Svenska
träforskningsinstitutet. SärskUt vid det senare förekommer f. n. verksamhet
som ligger inom det skogstekniska området och som rör bl. a. utformning av
fällnings- och kvistningskomponenter. Dessutom berör verksamheten vid bl. a. arbetsmedicinska
institutet och statens maskinprovningar också det skogstekniska området.

De
organ som nu behandlats är sådana som själva bedriver skogstekniskt
forsknings- eller utvecklingsarbete. Vid sidan härom bör också nämnas de medelsbeviljande
organen. Statliga bidrag till skogstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete
utgår f. n. från ett flertal organ, varav de viktigaste är Norrlandsfonden och
den av fonden tillskapade

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 53 6

Stiftelsen
Skogsmekanisering samt statens råd för skogs- och jordbruksforskning och
styrelsen för teknisk utveckling (STU).

Norrlandsfonden
har till uppgift att främja näringslivets utveckling i Norrland. Detta sker bl.
a. genom stöd till sådant forsknings- och utvecklingsarbete, som syftar till
att vidareförädla norrländska råvarutillgångar. Fonden medverkar också till
främjande av den norrländska företagsamhetens utveckling och differentiering
genom att stimulera utbyggnad av manufaktureringsindustri, grundad på
norrländska råvaror. Stöd kan också lämnas i sådana fall som avser andra än
norrländska råvaror, om det finns gmndad anledning att anta att den understödda
verksamheten kommer att medföra bestående sysselsättning för befolkningen i
Norrland. Fondens stöd till forsknings- och utvecklingsarbete ges i allmänhet
genom bidrag tUl målforskningsprojekt, som utförs av forskningsinstitutioner,
företag eller enskilda personer. Bidrag lämnas dels till forskningsprojekt,
dels till investeringar i byggnader och anläggningar samt utrustning. Fonden
har möjlighet att stödja projekt inom hela den utvecklingskedja som ligger
bakom näringslivets gradvisa utveckling. Genom stöd till industriellt
utvecklingsarbete har fonden möjlighet att helt eller delvis överta riskerna i
ett industriellt utvecklingsprojekt.

Norrlandsfonden
har i betydande utsträckning lämnat stöd till skogstekniskt forsknings- och utveckhngsarbete.
Detta stöd har i huvudsak utgått genom Stiftelsen Skogsmekanisering som
bildades år 1963 genom fondens initiativ. TUl stiftelsen har anvisats
sammanlagt 12,5 milj. kr. Stiftelsens uppgift är att eftersträva en samordning
av det norrländska skogsbrukets och maskinindustrins resurser, så att
förbättrade och nya metoder för utdrivning av virke kan komma fram snabbare än
genom insatser endast från skogsföretagen och de skogsmaskintillverkande industrierna.

Statens
råd för skogs- och jordbruksforskning består av två sektioner, en för skoglig
forskning och en för jordbruksforskning. EnUgt sin instruktion skall rådet
främja sådan forskning som är ägnad att gagna jordbrukets och skogsbrukets
utveckling och stärka dessa näringars bärkraft. Sektionen för skoglig forskning
erhåller medel dels över riksstaten, dels från Fonden för skoglig forskning.
För budgetåret 1971/72 uppgår dessa medel till sammanlagt 4,7 mUj. kr.

STU
är central förvaltningsmyndighet för statens stöd till tiUämpad teknisk
forskning och industriellt utvecklingsarbete. I STU:s uppgifter ingår bl. a.
att följa den tekniska utvecklingen samt att initiera samarbete och stödja
tillämpad teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. STU lämnar
stöd till tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete genom anslag med eller
utan viUkorlig återbetalningsskyldighet, lån eller avtalsbundna fleråriga
bidrag tUl kollektiva tekniska forskningsprogram. 1 huvudsak tillämpas följande
tre former av stöd, nämligen projektbun-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 53 7

det
stöd till teknisk forskning, stöd till kollektiv teknisk forskning samt stöd
till industrieUt utvecklingsarbete. STU:s insatser har hittills i begränsad
utsträckning berört det skogstekniska området. För budgetåret 1971/72 beräknas
ca 500 000 kr. ha utgått till projekt inom det skogstekniska området.

Efter
initiativ i Nordiska rådet pågår sedan år 1968 visst nordiskt skogstekniskt
forskningssamarbete. Den totala budgeten omfattade ca 500 000 kr. under det
första verksamhetsåret och har därefter ökat med ca 100 000 kr. årligen. För
Sveriges vidkommande anvisas medel för deltagande i detta samarbete genom
statens råd för skogs- och jordbruksforskning. För budgetåret 1971/72 har för
detta ändamål reserverats 350 000 kr. De efter hand ökande medelsramarna
förutsätter att samtliga deltagande länder likformigt ökar sina åtaganden.

Utredningens
förslag

Som
allmän bakgrund tUl sina förslag behandlar utredningen skogsnäringens roll i
svensk samhällsekonomi. Därvid pekas på den stora värdeuppbyggnad som sker
genom avverkning, transport och industriell förädling av skogsbrukets
produkter. Vidare betonas skogsnäringens betydelse för betalningsbalans,
sysselsättning och regionalpolitik. Enligt utredningen är emellertid de
samhällsekonomiskt gynnsamma effekterna av skogsbmk och skogsindustri beroende
av att det första ledet virkesproduktionen kan upprätthåUas uthålligt och
lönsamt. Utredningen konstaterar vidare att den svenska skogsnäringen utan risk
för avsättningssvårigheter kan öka sin produktion betydligt. En sådan
expansion förutsätter emellertid åtgärder för att förbättra skogsbrukets
lönsamhet. Därför behövs bl. a. en fortlöpande och genomgripande
rationalisering av virkesproduktionen. På det skogstekniska området innebär detta
enligt utredningen att alltmer mekaniserade driftsformer och en därmed
sammanhängande anpassning av hela produktionsstrukturen måste komma till
stånd.

Frågan om den framtida
inriktningen och omfattningen av det skogstekniska forsknings- och utvecklingsarbetet
bör enligt utredningen sättas i relation till frågan om storleken av den
virkesskörd som kan bedömas önskvärd att uthålligt uppnå vid 1980-talets
början. Utredningen diskuterar därför behovet av forskningsinsatser vid tre
alternativa produktionsnivåer beträffande uthållig årsavverkning, nämligen 70,
90 och 110 milj. msk per år. Vid olika produktionsnivåer erfordras olika omfattning
och inriktning av det skogstekniska forsknings- och utvecklingsarbetet.
Utredningen har bedömt produktionsnivån 90 milj. msk år 1980 som både praktiskt
möjlig och samhällsekonomiskt önskvärd. Detta kräver enligt utredningen bl. a.
en total ökning av satsningarna på skogstekniskt forsknings- och
utvecklingsarbete från ca 25 milj. kr. är

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 53 8

1969
tUl ca 45 milj. kr. budgetåret 1977/78. För att detta skall vara möjligt behövs
en stark ökning också av de statliga insatsema.

EnUgt
utredningen bör ett ökat statiigt stöd i första hand ske genom att ökade
resurser ställs till förfogande för de anslagsbeviljande organen säväl för stöd
till kollektiv forskning och projektbundet forskningsstöd som för stöd till
industriellt utvecklingsarbete. Därutöver behövs enligt utredningen vissa fasta
förstärkningar vid skogshögskolan.

Utredningen
föreslår att huvuddelen av den skogstekniska forskningsverksamheten samordnas
genom ett avtal mellan staten och berörda branscher om gemensam finansiering av
viss kollektiv skogsteknisk forskning. Staten bör därvid enligt utredningen
företrädas av STU. På den enskilda sidan bör enligt utredningen förutom
skogsbruket också sågverksindustrin och den berörda verkstadsindustrin vara
representerade. Avtalet bör avse genomförandet av ett visst forskningsprogram.
Det administrativa ansvaret för programmets genomförande bör åvila ett organ
vars huvudmän är säväl staten som de berörda branscherna.

När
det gäller forskningsprogrammets närmare inriktning som bör bestämmas av
avtalsparterna vid förhandlingarna framhåller utredningen vikten av att de
långsiktiga biologiska aspekterna på skogsbrukets bedrivande särskilt beaktas.
Vidare bör naturvårds- och arbetsmiljösynpunkter tiUgodoses. För
forskningsprogrammets utförande bör enligt utredningen i första hand de
resurser som finns tUlgängliga vid Forskningsstiftelsen Skogsarbeten
utnyttjas. Också befintliga resurser på annat häll främst vid skogshögskolan
bör emellertid utnyttjas.

Vid
sidan om stödet till den avtalsbundna kollektiva forskningen behövs enligt
utredningen också projektbundet stöd till skogsteknisk forskning. Detta stöd
bör i ökad utsträckning utgå genom STU. Vidare bör sådant stöd liksom hittills
utgå genom statens råd för skogs- och jordbruksforskning och genom
Norrlandsfonden.

Med
hänsyn till att STU föresläs få huvudansvaret för det statiiga stödet tiU skogstekniskt
forsknings- och utvecklingsarbete bör enligt utredningen en särskild nämnd
eller motsvarande sakkunnigorgan för skogsteknik inrättas vid STU. STU
förutsätts också komma att fungera som samordnande organ för hela stödet inom
det skogstekniska området.

Också
när det gäller det statiiga stödet till industriellt utveckhngsarbete inom det
skogstekniska området föreslår utredningen att STU får huvudansvaret. Förslaget
innebär att Stiftelsen Skogsmekanisering som hittUls svarat för huvuddelen av
detta stöd och vars verksamhet finansierats av Norrlandsfonden upphör. Fortsatt
stöd till skogstekniskt industriellt utvecklingsarbete bör emellertid enligt
utredningen förutom från STU också utgå från Norrlandsfonden. Med hänsyn bl. a.
tUl skogsnäringens ekonomiska betydelse för det norrländska näringslivet bör
fondens stöd enligt utredningen vara av samma omfattning som tidigare också
efter en avveckling av Stiftelsen Skogsmekanisering.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 53 9

Om
ett avtal om stöd till kollektiv skogsteknisk forskning kommer till stånd,
förutsätts att åtskilliga projekt inom ramen för den avtalade
forskningsverksamheten kan förläggas till skogshögskolan. Med hänsyn till
behovet av ökad grundforskning och till kravet på förstärkning av
forskarutbildningen bör emellertid enligt utredningen också vissa fasta förstärkningar
tillföras skogshögskolan. Utredningen föreslår därför att högskolan under de närmaste
åren bl. a. får fem nya tjänster som biträdande professor inom det
skogstekniska området.

Det
nordiska skogstekniska forskningssamarbete som på Nordiska rådets
rekommendation påbörjades år 1968 föreslås tills vidare fortsätta i nuvarande
former. Detta innebär för Sveriges del att anslag anvisas genom statens råd för
skogs- och jordbruksforskning. Senare bör enligt utredningen övervägas, om den
svenska delen av detta samarbete lämpligen kan inordnas i den avtalsbundna
kollektiva forskningen.

Utredningens
förslag förutsätts träda i kraft vid ingången av budgetåret 1972/73. Förslaget
för detta budgetår innebär bl. a. att STU, utöver tidigare resurser, tillförs
sammanlagt 6 milj. kr. för stöd till skogstekniskt forsknings- och
utvecklingsarbete, varav huvuddelen beräknas för stöd till avtalsbunden
kollektiv forskning. Samtidigt beräknas det anslag som anvisas statens råd för
skogs- och jordbruksforskning för stöd till skoglig forskning kunna minska med
600 000 kr. jämfört med vad som eljest skulle ha anvisats. Vidare föreslås att
skogshögskolan, utöver tidigare resurser, tillförs ca 300 000 kr. för vissa
tjänster. Utredningen föreslår också att Nortlandsfondens engagemang genom
Stiftelsen Skogsmekanisering upphör, men att fonden även fortsättningsvis
stöder i första hand skogstekniskt industriellt utvecklingsarbete genom ett
stöd av storleksordningen 2 milj. kr. per år. Totalt innebär förslagen för budgetåret
1972/73 att de statliga anslagen till skogstekniskt forsknings-och
utvecklingsarbete ökas med 5,7 milj. kr. till ca 12 milj. kr.

Remissyttrandena

Utredningens
allmänna bedömningar rörande skogsnäringens betydelse för den svenska
samhällsekonomin och forsknings- och utvecklingsarbetets betydelse för
näringens utveckling godtas i allmänhet av remissinstanserna. Skogsstyrelsen
förklarar att en fortlöpande och genomgripande rationalisering av
virkesproduktionen måste ske, om skogsnäringen med bibehållen
betalningsförmåga i förhållande tiU andra näringsgrenar skall kunna hävda sig
på världsmarknaden också i fortsättningen. Rationaliseringsarbetet måste
grundas på resultat från forskning och utvecklingsarbete. Också i det
gemensamma yttrandet från domänverket m. fl. understryks starkt nödvändigheten
av ökad satsning på skogstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete.

Den
av utredningen valda utgångspunkten för beräkning av de

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 53 10

framtida
forskningsinsatsernas inriktning och omfattning, nämligen att sätta dessa i
relation till virkesskördens önskvärda storlek, berörs i flera yttranden.
Samverkande Träfacken, som godtar resonemanget om ett samband meUan
forskningsinsatsernas storlek och skogspolitiska målsättningar, framhåller att
resultatet av skogspolitiska utredningens arbete bör avvaktas. Skogspolitiska
utredningen, som också delar uppfattningen att awerkningsintensiteten kan
tjäna som underlag för bedömning av forskningsverksamhetens volym, tillstyrker
förslaget om ökad satsning på skogstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete.
Forskningsstiftelsen Skogsarbeten förklarar att det är förenat med stora svårigheter
att kvantifiera det framtida behovet av skogstekniskt forsknings- och
utvecklingsarbete och att utredningens tillvägagångssätt att sätta detta behov
i relation till den från samhällets synpunkt önskvärda ökningen av awerkningsvolymen
därför kan diskuteras. Enligt stiftelsen finns emellertid inte någon
alternativ metod som ger säkrare resultat.

Utredningens
bedömning av det framtida resursbehovet för skogstekniskt forsknings- och
utvecklingsarbete tillstyrks i allmänhet eller lämnas utan erinran.
Statskontoret ifrågasätter dock om inte underlaget för bedömningen bör utökas
t. ex. genom en enkät bland skogsindustrins och skogsforskningens
intressenter. Statskontoret ifrågasätter vidare, liksom Samverkande Träfacken,
om tUlräcklig forskningskapacitet finns tillgänglig för att helt kunna
utnyttja de föreslagna ökade anslagen. Riksrevisionsverket förklarar att medelsbehovet
för detta ändamål bör vägas mot kraven på medel för andra forskningsområden.

Frågan
om den skogstekniska forskningsverksamhetens inriktning berörs i flera
yttranden. Statens naturvårdsverk förklarar att betydande forskningsresurser
bör avdelas också för det biologiska området vid en sådan avverkningsaktivitet
som utredningen förutsätter. Vikten av att de långsiktiga biologiska aspekterna
beaktas framhålls också i andra yttranden. Betydelsen av att
arbetarskyddsfrågorna tillgodoses betonas av bl. a. arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmedicinska
institutet och Samverkande Träfacken.

Förslaget
att huvuddelen av den skogstekniska forskningen skall samordnas genom avtal
mellan staten och berörda branscher om gemensam finansiering av kollektiv
skogsteknisk forskning biträds genomgående av remissinstanserna. Utredningens
uppfattning att fömtom skogsbruket också sågverksindustrin och den berörda
verkstadsindustrin bör medverka i den kollektiva skogstekniska forskningen möts
däremot med viss tveksamhet från företrädare för berörda branscher. Sågverkens
riksförbund förklarar att förbundets medlemmar i första hand är inriktade på
att stödja forskningsverksamhet beträffande sågverksdriften och trä som
produkt. Sveriges Mekanförbund framhåller att de skogsmaskintillverkande
företagen under en följd av år satsat betydande belopp

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:53 H

på
egen forskning och utveckling. Förbundet anser det angeläget att denna
verksamhet fortsätter. Humvida industrin kan medverka i ett avtal om kollektiv
forskning måste enligt förbundet bedömas mot bakgrund av vilka projekt ett
sådant avtal skulle komma att omfatta. Domänverket m. fl. förklarar i sitt
gemensamma yttrande att samarbete sedan länge etablerats mellan tillverkare av skogsbmkets
maskiner och Forskningsstiftelsen Skogsarbeten. Sedan skogsmaskintillverkarna
nyligen bildat en särskild branschgmpp inom Sveriges Mekanförbund har
överläggningar tagits upp mellan Forskningsstiftelsen och denna gmpp. Dessa överläggningar
torde dock knappast resultera i ett engagemang från tillverkarnas sida av den
storleksordning som utredningen tänkt sig. Vad gäller sågverksindustrin
framhålls att vissa sågverk redan är intressenter i stiftelsen. Enligt
yttrandet bör i nuvarande situation branschsidan betraktas som liktydig med
skogsbruket varav följer att den avsedda överenskommelsen bör träffas mellan
staten och ett organ som företräder skogsbruket.

Frågan
om vUken närmare ställning och vilka funktioner som skall tillkomma det för
avtalsparterna gemensamma organ som skall få ansvaret för
forskningsprogrammets genomförande berörs i flera yttranden.
Riksrevisionsverket stöder tanken på en programstyrelse som resursansvarig för
de medel till kollektiv forskning som avtalsparterna gemensamt ställer till
förfogande för ett bestämt forskningsprogram. Programstyrelsen bör fritt kunna
köpa tjänster från branschforskningsinstitut eller andra
forskningsinstitutioner. Också statskontoret uttalar sig för principen att
administrativt särskilja anslagsbeviljande och utförande forskningsorgan.
Liknande uppfattningar framförs också i flera andra yttranden. I det gemensamma
yttrandet frän domänverket m. fl. framhålls att det inte är lämpligt att på
förhand fastställa de administrativa formerna för forskningen. Denna fråga bör
hänskjutas till överläggningarna i samband med avtalets upprättande.

Utredningens
bedömning i fråga om behovet av projektbundet stöd till skogsteknisk forskning
biträds av de remissinstanser som särskilt yttrat sig i denna fråga.
Forskningsstiftelsen Skogsarbeten och domänverket m. fl. förklarar att projektbundet
stöd behövs vid sidan av och som komplement till det avtalsbundna stödet till
kollektiv forskning. STU ifrågasätter om inte utredningen bedömt detta
stödbehov för lågt.

Utredningens
förslag att ett särskilt sakkunnigorgan för skogstekniska frågor skall
inrättas vid STU och att STU skall få en samordnande funktion när det gäller
det statiiga stödet inom detta område behandlas i flera remissyttranden.
Förslagen tillstyrks av bl. a. skogsstyrelsen och statskontoret. Skogspolitiska
utredningen understryker betydelsen av att sakkunnigorganet får en sådan
sammansättning att det aktivt kan medverka till en önskvärd målinriktning av
verksamheten. Förhållandet mellan det föreslagna sakkunnigorganet vid STU och
det organ som

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 53 12

föreslås
få ansvaret för den kollektiva forskningen kommenteras i några yttranden.
Enligt Svenska träforskningsinstitutet bör sistnämnda organ utnyttjas för
beredning och kontroll också när det gäller det projektbundna forskningsstödet
och stödet tUl skogstekniskt utvecklingsarbete. Liknande synpunkter framförs
också av domänverket. Stiftelsen Skogs-mekanisering och Skogs- och
lantbruksakademien.

Utredningens
förslag att STU skall få huvudansvaret för stödet till det industriella
utvecklingsarbetet inom det skogstekniska området och att Stiftelsen
Skogsmekanisering därmed skall upphöra lämnas i allmänhet utan erinran av
remissinstanserna. STU anför att det är naturligt för STU att också ta upp
projekt av skogsteknisk natur inom ramen för stödet till industriellt
utvecklingsarbete. Sveriges Mekanförbund ifrågasätter dock om det inte är mera
ändamålsenligt att stöd till industriellt utvecklingsarbete inom detta område
handläggs av ett fristående organ med egen sakkunskap. Domänverket framhåller
att erfarenheterna av stiftelsens verksamhet är synnerligen goda och
understryker vikten av att motsvarande verksamhet kan bibehållas också i den
nya organisationen. Norrlandsfonden tillstyrker förslaget att överföra de
funktioner som hittUls åvilat stiftelsen till STU. Fonden erinrar om att
stiftelsen, som haft en avgörande betydelse för det skogstekniska forsknings-
och utvecklingsarbetet under 1960-talet, tillkom mot bakgrund av den påtagliga
bristen pä resurser inom området och den bristande samordningen av existerande
resurser. Den utbyggnad och samordning av det statliga stödet till teknisk
forskning som skett genom tUlkomsten av STU har enligt fonden förändrat
förutsättningen för stiftelsens verksamhet. Tiden synes därför mogen för den
föreslagna överflyttningen av stiftelsens funktioner tUl STU.

Utredningens
förslag att Norrlandsfonden också i fortsättningen skall stödja skogstekniskt
forsknings- och utvecklingsarbete i ungefär samma omfattning som tidigare
avstyrks av Norrlandsfonden som framhåller att en i förväg faststäUd
anslagsvolym till t. ex. skogstekniskt utveckhngsarbete inte låter sig förenas
med principerna för fondens anslagsgivning. Fonden måste därför förbehålla sig
möjligheten att som hittUls från fall till fall bedöma projekt oavsett om de
faller inom skogstekniska eller andra teknikgrenar. Samverkande Träfacken
förklarar att eftersom ett ökat skogstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete
har stor direkt och indirekt betydelse för Norrlands näringsliv förutsätts att
Norrlandsfonden även i fortsättningen stöder sådan verksamhet.

Utredningens
bedömning att det statiiga stödet till industriellt utvecklingsarbete inom det
skogstekniska området behöver ökas delas av många remissinstanser. Statens
maskinprovningar framhåller att den svenska marknaden aldrig ensam kommer att
ge underlag för långa tillverkningsserier av skogsmaskiner och att exporten är
kostnadskrävande och svårarbetad. Industriföretagen måste därför koncentrera
sina egna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 53 13

insatser
på de områden där förutsättningar för bästa ekonomiska resultat föreligger.
Från samhällets synpunkt är det däremot nödvändigt att hela mekaniseringsfältet
blir effektivt tillgodosett. Liknande bedömningar görs i flera andra
remissyttranden bl. a. från Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, Svenska
träforskningsinstitutet och i det gemensamma yttrandet från domänverket m. fl.

Förslaget
om fasta förstärkningar till skogshögskolan tillstyrks i allmänhet.
Riksrevisionsverket anser dock att dessa förslag bör prövas i samband med
högskolans ordinarie anslagsäskande och med utgångspunkt i de mål som gäller
för högskolans verksamhet. Skogshögskolan understryker vikten av att den
föreslagna resursförstärkningen kommer tiU stånd och att det skapas en
organisation som främjar samarbetet mellan de institutioner som handhar
forskningen inom området. Också utredningens förslag när det gäller det
fortsatta nordiska skogstekniska samarbetet tillstyrks i allmänhet.

Förhandlingsgruppens
förslag

Förhandlingsgruppen
erinrar om att gruppen enligt sina direktiv har haft att beakta bl. a. de
allmänna riktlinjer för statligt stöd till kollektiv forskning som redovisats i
prop. 1968: 68 angående ökat statligt stöd till teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbete. I nämnda proposition understryks kravet på
större rörlighet i inriktningen av statens stöd till och medverkan i
kollektivt forsknings- och utvecklingsarbete. Statens samverkan med industrin
bör därför i ökad utsträckning avse genomförandet av preciserade
forskningsprogram i stället för att, såsom hittills ofta varit fallet, ha
formen av bidrag till driften av ett särskilt institut. En utgångspunkt för
bedömningen av den statliga medverkan i viss kollektiv forskning bör vara
intresset hos vederbörande bransch av ekonomisk satsning på denna
forskningsverksamhet. Statens samverkan med näringslivet i den kollektiva
forskningen bör enligt propositionen också i fortsättningen regleras genom
avtal med vederbörande bransch. Avtalet bör avse genomförandet av ett visst forskningsprogram.
Principerna för programbudgetering bör ligga till grund för verksamhetens
planering och kostnadsredovisning. Inom angivna ramar bör tUlgängliga resurser
användas på ett sådant sätt att de för verksamheten anslagna medlen utnyttjas
optimalt.

Förhandlingsgruppen
framhåller att det är önskvärt om staten genom avtal skall åta sig att
medverka vid finansieringen av den kollektiva forskningen inom det
skogstekniska området att samtliga berörda branscher dvs. förutom skogsbruket
i första hand även den skogsmaskintillverkande industrin medverkar vid
finansieringen av verksamheten. Det är vidare angeläget att det statiiga
stödet i enlighet med vad som anförs i den tidigare nämnda propositionen
avser

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 53 14

genomförandet
av ett visst forskningsprogram och inte får karaktären av bidrag till driften
av ett särskilt institut. Den forskningsverksamhet avtalet avser bör därför
kunna utföras vid olika härför lämpade forskningsinstitutioner.

Med
utgångspunkt i angivna riktlinjer och överväganden har förhandlingsgruppen
tagit kontakt med företrädare för berörda branscher. Dessa har den 25 januari
1972 bildat Stiftelsen Skogsteknisk FoU. Stiftelsen har till ändamål att
understödja och befordra skogsteknisk forskning och utveckling samt att i detta
syfte sluta avtal med staten om gemensam finansiering av kollektiv skogsteknisk
forskning och utveckling. 1 stiftelsen ingår Föreningen Skogsbrukets
Arbetsgivare, domänverket. Skogs- och Lantarbetsgivareföreningen, Sveriges
Skogsägareföreningars Riksförbund och Sveriges Mekanförbund.

MeUan
förhandlingsgruppen och stiftelsens företrädare har avtal träffats om gemensam
finansiering av kollektiv forskning på det skogstekniska området. Avtalet, som
är träffat under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och stiftelsens
styrelse, avser tiden den 1 juli 1972den 30 juni 1975. Staten åtar sig att
medverka vid finansieringen av verksamheten genom att tUlskjuta 9,9 milj. kr.,
varav 3 milj. kr. under budgetåret 1972/73, 3,3 milj. kr. under budgetåret
1973/74 och 3,6 milj. kr. under budgetåret 1974/75. Stiftelsen åtar sig å sin
sida att under hela avtalsperioden tUlskjuta sammanlagt lägst 14 850 000 kr. Totalramen
för hela treårsperioden kommer därmed att uppgå till 24 750 000 kr.
Verksamheten skall bedrivas i enlighet med ett till avtalet fogat ramprogram.

Ramprogrammet,
som utarbetats av stiftelsen mot bakgrund av de aktuella utvecklingstendenserna
inom skogsnäringen, har främst inriktats på att lösa sådana problem som hänger
samman med ett införande av högmekaniserade metoder i skogsbmket. Programmet
omfattar målinriktat forskningsarbete rörande anläggning, skötsel och
avverkning av skog samt transport av virke till industrin. Verksamhetens syfte
är dels att medverka till utveckling och effektivisering av nämnda aktiviteter
för att hålla lönsamheten i skogsbruket på en konkurrenskraftig nivå, dels att
förbättra säkerhet, hälsa och trivsel för skogsbrukets arbetskraft och
tillvarata möjligheterna att bereda sysselsättning för äldre arbetskraft och
partiellt arbetsföra, dels också att anpassa den skogstekniska utvecklingen tiU
miljövårdens krav.

Den
verksamhet som avses bedrivas inom ramprogrammet innebär till betydande del en
fortsättning av nu pågående forskning. Ökade insatser beräknas i första hand
göras när det gäller skogsvården. Ett annat område där forskningsinsatserna
ökas är gaUringen där det bedömts som speciellt angeläget att snabbt kunna utveckla
mekaniserade system. När det gäller slutavverkningen har betydande
forskningsinsatser gjorts redan tidigare. I det aktuella forskningsprogrammet
kommer stor upp-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.1972:
53 15

märksamhet
att ägnas bl. a. förhållandet mellan avverkningsteknik och virkets
förädlingsvärde i olika mekaniserade system. Totalt beräknas ca en tredjedel av
ramprogrammets hela forskningsvolym avse frågor rörande drivning.

En viktig del av
ramprogrammet gäller miljöfrågorna. Forskningen inom detta område är med vissa
undantag nyligen påbörjad. Inom forskningsområdet inre miljö är en huvuduppgift
att söka förebygga olycksfall, i synnerhet som skogsbruket är en av de
branscher där olycksfallsfrekvensen f. n. är störst. Vidare behövs betydande
insatser när det gäller forskning rörande vibrationer, bullerfrågor, manöverteknikens
utveckling och psykisk arbetsbelastning. Inom forskningsområdet yttre miljö är
huvuduppgiften att ge underlag för ett större hänsynstagande än hittills till
biologiska och miljömässiga aspekter vid utvecklingen av skogsbrukets
driftsformer.

Ansvaret för genomförandet
av det avtalade programmet föreslås åvUa en särskUd, nyinrättad nämnd, kallad
nämnden för skogsteknisk forskning. I nämndens uppgifter skall ingå att på
grundval av ramprogrammet årligen fastställa programbudget för den avtalade
verksamheten samt att följa denna och redovisa resultaten. Nämnden avses inte bedriva
någon egen forskningsverksamhet. Forskningsprogrammets genomförande avses i
stället ske vid redan befintliga forskningsinstitutioner, i första hand
Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, skogshögskolan och Svenska
träforskningsinstitutet.

FörhandUngsgruppen
framhåUer att ramprogrammet till stor del innebär ett fullföljande av
forskningsverksamhet som redan pågår vid berörda forskningsinstitutioner och
som f. n. till en del finansieras genom statiiga anslag. Sålunda beräknas av
den verksamhet som ingår i ramprogrammet projekt tUl en kostnad av ca 800 000
kr. för budgetåret 1972/73 motsvara projekt som f.n. finansieras av statens råd
för skogs- och jordbruksforskning. Anslaget till skoglig forskning för budgetåret
1972/73 bör därför enligt gruppen kunna minskas med 800 000 kr. jämfört med vad
som eljest skulle utgå.

I
anslutning till förhandlingarna om avtalsbundet stöd till kollektiv
skogsteknisk forskning har också frågan om statens fortsatta stöd till industrieUt
utvecklingsarbete inom det skogstekniska området berörts. Behovet av ett ökat
stöd har starkt betonats av stiftelsens representanter. Sådant stöd utgår f. n.
dels från Norrlandsfonden . och den av fonden skapade Stiftelsen
Skogsmekanisering, dels från STU. Förhandlingsgruppen beräknar att stödet frän
Norrlandsfonden har uppgått till ca 1 milj. kr. per år under de senaste åren
och stödet från STU tUl ca 500 000 kr. under budgetåret 1971/72.

Förhandlingsgruppen
framhåller att det enligt gruppens uppfattning är angeläget med ett fortsatt statiigt
stöd till industriellt utvecklingsarbete inom det skogstekniska området. Med
hänsyn tUl skogsnäringens

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:53 16

betydelse
för det norrländska näringslivet är det enligt gruppen naturligt att ett sådant
stöd också i fortsättningen utgår från Norrlandsfonden. Stödet bör vara av
minst samma omfattning som f. n. dvs. ca 1 milj. kr. per år. Då stödet från
fonden i huvudsak begränsas till företag belägna inom de fyra nordligaste länen
eller till utvecklingsprojekt som avses exploateras inom detta område föreslås
att stödet från fonden kompletteras med andra stödmöjligheter utan motsvarande
regional begränsning. Enligt förhandlingsgruppens uppfattning bör stöd till
projekt avseende skogstekniskt industriellt utvecklingsarbete därför i ökad omfattning
utgå genom STU. För budgetåret 1972/73 föresläs STU:s stöd inom detta område
uppgå till minst 700 000 kr.

Det
är enligt förhandlingsgruppen angeläget att en samordning kan åstadkommas av
det utvecklingsstöd som föreslagits utgå från Norrlandsfonden och från STU
samt av detta stöd och stödet tUl den avtalsbundna kollektiva forskningen.
Gruppen föreslår därför att nämnden för skogsteknisk forskning vid sidan om sin
uppgift som ansvarigt organ för genomförande av ramprogrammet också skall fungera
som sakkunnig- och beredningsorgan åt STU och Norrlandsfonden när det gäller
frågor om stöd till skogstekniskt industriellt utvecklingsarbete.

Anslagsframställning
för budgetåret 1972/73

Statens
råd för skogs- och jordbruksforskning begär i anslagsframställning för
budgetåret 1972/73 en ökning av anslaget till skoglig forskning med 1 335 000
kr. frän 3 165 000 kr. till 4,5 milj. kr. Rådet förklarar att de senaste årens
kostnadsutveckling inom skogsbruket har försämrat förutsättningarna för en lönsam,
uthållig virkesproduktion. Om skogsbmket skall kunna uppnå tillfredsställande
konkurrenskraft och en ökad långsiktig virkesproduktion därmed säkras, behövs
starkt ökade insatser pä alla områden där kostnadssänkningar bedöms vara
möjliga. Insatserna på forskningens område spelar därvid en viktig roll. En
kraftig ökning av den skogliga forskningens resurser behövs därför.

Departementschefen

Utvecklingen
inom skogsbmket kännetecknas sedan lång tid tillbaka av en hög rationaliseringstakt.
Dagsverksåtgången per skogskubikmeter beräknas sålunda ha minskat tUl ungefär
en fjärdedel av vad den var för 15 år sedan. Detta beror bl. a. på att en
omfattande mekanisering skett av såväl avverkning som transport. De högmekaniserade
metoderna svarar emellertid än så länge för en relativt liten del av den
totala avverkningen. Under de närmaste åren väntas dock användningen av
mekaniserade awerkningsmetoder öka kraftigt samtidigt' som betydande insatser
görs för att mekanisera också gallring och skogsvårdsarbeten.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:53 17

För
att skogsbrukets lönsamhet skall bibehållas på en konkurrenskraftig nivå
internationellt sett krävs en hög rationaliseringstakt också i fortsättningen.
Samtidigt medför den snabba utvecklingen problem i många avseenden. Det är
därför nödvändigt att rationaliseringsarbetet sker under hänsynstagande till
bl. a. skogsarbetarnas intressen samt biologiska och mUjömässiga faktorer.
Härvid är det särskilt angeläget att hänsyn tas till behovet av att bereda
medelålders och äldre skogsarbetare fortsatt sysselsättning i ett högmekaniserat
skogsbruk. Vidare måste olycksfallsfrekvensen i skogsarbetet minskas. När det
gäller transporterna måste naturligtvis också trafiksäkerhetsaspekterna
beaktas.

För
att utreda frågan om det skogstekniska forsknings- och utvecklingsarbetet tUlsattes
år 1969 en särskUd utredning. Utredningen har mot bakgrund bl. a. av en
bedömning av skogsnäringens roll i den svenska ekonomin på längre sikt ansett
det nödvändigt med en kraftigt ökad satsning på skogstekniskt forsknings- och
utvecklingsarbete under de närmaste åren. Utredningens allmänna bedömningar
delas i huvudsak av remissinstanserna. Också enligt min mening föreligger
starka motiv för en ökad satsning på forsknings- och utvecklingsarbete inom det
skogstekniska området. Som jag tidigare antytt är det därvid nödvändigt att
verksamheten får en sådan inriktning att bl. a. även arbetarskydds-och
miljövårdsintressen tillgodoses.

Utredningen
har föreslagit att huvuddelen av den skogstekniska forskningsverksamheten
samordnas genom avtal mellan staten och berörda branscher om gemensam
finansiering av viss kollektiv skogsteknisk forskning. Förslaget har godtagits
eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser. Jag delar också
uppfattningen att det är önskvärt att en samverkan kommer till stånd mellan
staten och näringslivet när det gäller den skogstekniska forskningen. En
särskild förhandlingsgrupp har därför för statens räkning förhandlat med
företrädare för berörda branscher om en sådan samverkan. Avtal om gemensam
finansiering av kollektiv forskning på det skogstekniska området har därvid
träffats mellan förhandlingsgruppen och en av skogsbruket och den skogsmaskintillverkande
industrin för ändamålet bildad stiftelse. Stiftelsen Skogsteknisk FoU. Avtalet
har träffats under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och stiftelsens
styrelse.

Enligt
avtalet, som avser tiden den 1 juli 1972den 30 juni 1975, åtar sig staten att
medverka vid finansieringen av verksamheten genom att tillskjuta 9,9 milj. kr.,
varav 3 milj. kr. under budgetåret 1972/73, 3,3 milj. kr. under budgetåret
1973/74 och 3,6 milj. kr. under budgetåret 1974/75. Stiftelsen åtar sig å sin
sida att under hela avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 14 850 000 kr.
Totalramen för hela treårsperioden kommer därmed att uppgå till 24 750 000 kr.
Verksamheten skall bedrivas i enlighet med ett till avtalet fogat ramprogram.

Ramprogrammet
omfattar forskning rörande anläggning, skötsel och

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 53 18

avverkning
av skog samt transport av virke. I programmet ingår också forskning rörande
arbetarskydds- och miljövårdsfrägor i anslutning till skogsarbetet. Ansvaret för
genomförandet av det avtalade programmet föreslås åvila en särskild nämnd,
kallad nämnden för skogsteknisk forskning. Nämnden avses inte bedriva egen
forskningsverksamhet. Forskningsprogrammets genomförande avses i stället efter
nämndens närmare bestämmande ske vid befintliga forskningsinstitutioner.

Som
framgått av vad jag tidigare anfört har någon avtalsbunden forskningssamverkan
mellan staten och näringslivet hittills inte funnits inom det skogstekniska
området. Det är därför enligt min uppfattning värdefullt att det nu träffade
avtalet kommit att omfatta en betydande del av den totala forskningen inom
detta område. Det är också av betydelse att såväl skogsbruket som den maskintUlverkande
industrin deltar i det kollektiva forskningsarbetet.

Utredningen
har, vid sidan om den avtalade verksamheten, föreslagit vissa fasta
förstärkningar vid skogshögskolan. Jag är emeUertid f. n. inte beredd att ta
ställning tUl dessa förslag. De frågor som rör anslag till skogshögskolan bör i
stället las upp i samband med prövningen av högskolans årliga
anslagsframställningar.

Genom
tillkomsten av avtalet minskar behovet av medel för projektbundet stöd till
skogsteknisk forskning. Såsom framhållits såväl av utredningen som av flera
remissinstanser behövs dock i viss omfattning medel för projektbundet stöd även
om ett avtal kommer till stånd. Sådant stöd bör liksom hittUls i första hand
utgå genom det av statens råd för skogs- och jordbruksforskning disponerade
anslaget till skoglig forskning. Från rådet bör sålunda också i fortsättningen
utgå stöd bl. a. till projekt som genomförs inom ramen för det nordiska
skogstekniska forskningssamarbetet. Enligt förhandlingsgruppen beräknas av den
verksamhet som ingår i det avtalade forskningsprogrammet projekt till en kostnad
av ca 800 000 kr. för budgetåret 1972/73 motsvara projekt som f. n. finansieras
av rådet. Anslaget till skoglig forskning kan därför minskas i motsvarande mån
som finansieringen av projekt i stället sker genom avtalet.

Behovet
av fortsatt statiigt stöd tUl industriellt skogstekniskt utvecklingsarbete har
starkt framhållits såväl av utredningen och remissinstanserna som av
förhandlingsgruppen. F. n. utgår sådant stöd dels från Norrlandsfonden och den
av fonden skapade Stiftelsen Skogsmekanisering, dels från STU.
Förhandlingsgruppen har beräknat det nuvarande stödet från Norrlandsfonden
till ca 1 milj. kr. per år under de senaste åren och stödet från STU tiU ca 500
000 kr. under budgetåret 1971/72.

Jag
delar uppfattningen att det är angeläget med ett fortsatt statiigt stöd till
industriellt utvecklingsarbete inom det skogstekniska området. Efter samråd med
chefen för industridepartementet räknar jag med att inom ramen för anslaget
Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forsk-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 53 19

ning
och utveckling under trettonde huvudtiteln minst 700 000 kr. disponeras för
projekt avseende skogstekniskt industriellt utvecklingsarbete. Jag förutsätter
vidare att stöd till sådant utvecklingsarbete utgår från Norrlandsfonden liksom
hittills.

Förhandlingsgruppen
framhåller att det är angeläget att en samordning kan åstadkommas av det
utvecklingsstöd som föreslagits utgå från Norrlandsfonden och från STU samt av
detta stöd och stödet till den avtalsbundna kollektiva forskningen. Enligt
gruppen bör nämnden för skogsteknisk forskning därför vid sidan om sin uppgift
som ansvarigt organ för genomförande av ramprogrammet också fungera som sakkunnig-
och beredningsorgan åt STU och Norrlandsfonden när det gäller frågor om stöd till
skogstekniskt industriellt utvecklingsarbete. Det är enligt min uppfattning
angeläget att nämnden kan fungera som samordningsorgan när det gäller hela det
statliga stödet till skogstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete. Det är
därför naturligt att bl. a. Norrlandsfonden och STU anlitar nämnden för t. ex.
beredning och uppföljning av sådana ärenden där nämnden har den erforderliga
sakkunskapen.

Statens
råd för skogs- och jordbruksforskning har för budgetåret 1972/73 begärt ett
anslag av 4,5 milj. kr. till skoglig forskning. För innevarande budgetår
uppgår anslaget till 3 165 000 kr. Enligt min mening bör medlen till denna
forskning ökas med 380 000 kr. för nästa budgetår. Som jag tidigare framhållit
kommer emellertid vissa projekt till en sammanlagd kostnad av ca 800 000 kr.
som f. n. finansieras av rådet att ingå i ramprogrammet. Med hänsyn härtill bör
anslaget till skoglig forskning för budgetåret 1972/73 föras upp med (3 165 000
4-380 000 800 000=) 2 745 000 kr. För stöd till den avtalsbundna koUektiva
skogstekniska forskningen skall staten enligt avtalet tillskjuta 3 milj. kr.
för budgetåret 1972/73. För detta ändamål bör ett särskilt reservationsanslag
anvisas.

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1)
bemyndiga Kungl. Maj:t att
godkänna avtal angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning i enlighet
med vad jag anfört

2)
till Stöd till kollektiv
skogsteknisk forskning för budgetåret 1972/73 under nionde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

3)
till Skoglig forskning för
budgetåret 1972/73 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2
745 000 kr.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 53 20

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 197J 7201 75

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Bet. 1974:JoU7 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner rörande skogsbruksfrågor s. 3 i texten
  2. Bet. 1973:JoU11 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion angående den högmekaniserade avverkningen av skog. i texten
  3. Rskr. 1972:175 i texten
  4. Bet. 1972:JoU22 Jordbruksutskottets betänkande angående uppskov med behandlingen av vissa till utskottet hänvisade ärenden i texten
  5. Bet. 1972:JoU23 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:53 angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning m.m. jämte motioner i texten