Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av officiell provning och kontroll samt officiell metrologisk verksamhet, m.m.

1972 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:54, Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av officiell provning och kontroll samt officiell metrologisk verksamhet, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtts
proposition nr 54 år 1972 Prop. 1972:54

Nr 54

Kungl.
Maj:ts proposition angående organisationen av officiell provning och kontroll
samt officiell metrologisk verksamhet m. m. given Stockholms slott den 10 mars
1972.

Kungl.
Maj:t viU härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoUet
över industriärenden, föreslå riksdagen att bifaUa de förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemstäUt.

GUSTAF ADOLF

RUNE
B. JOHANSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås administrativa åtgärder beträffande organisationen av
sådan provnings- och kontrollverksamhet samt metrologisk verksamhet som av
olika skäl bör bedrivas eller övervakas av statiiga organ. Syftet med
åtgärderna är att fastiägga ansvarsförhåUandena på dessa områden och att
samordna tillgängliga resurser, så att de utnyttjas effektivt samtidigt som
verksamheten bedrivs opartiskt.

Statens
provningsanstalt föreslås den 1 juli 1972 bli central förvaltningsmyndighet
för officieU provning och kontroU samt officleU metrologisk verksamhet.
Anstalten bör organisera verksamheten så att redan etablerade resurser
utnyttjas i första hand. Vidare föresläs två rådgivande organ bli inrättade,
nämligen ett råd för provning och kontroll samt ett råd för metrologi, vilka
bör biträda provningsanstalten i frågor inom sina kompetensområden.

Förslag
redovisas till inordning i provningsanstaltens organisation av verksamhet som
överförs från mynt- och justeringsverket enligt tidigare beslut av
statsmakterna. Vidare behandlas frågan om att överföra Chalmers
provningsanstalt i Göteborg i statens ägo och inlemma den i provningsantaltens
organisation.

För
provningsanstaltens verksamhet föreslås för budgetåret 1972/73 anslag på totalt
13 319 000 kr.

Slutiigen
föreslås om- och tiUbyggnad av Svenska institutet för konserveringsforskning i
Göteborg till en kostnad av 4,6 mUj. kr.

1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 54

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54

Utdrag
av protokoUet över industriärenden, hållet inför Hans Majestät Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON,
NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen
för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om organisationen av officiell
provning och kontroll samt officieU metrologisk verksamhet m.m. och anför.

I
årets statsverksproposition (prop. 1972: 1 bU. 9 s. 47 och bil. 15 s. 65) har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskilda propositioner i änmet för
budgetåret 1972/73 beräkna

1.
till Mynt- och
justeringsverket: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 5 263 000 kr.

2.
tiU Mynt- och justeringsverket:
Nyanskaffning av vissa maskiner ett reservationsanslag av 450 000 kr.

3.
tUl Statens justerare ett
förslagsanslag av 2 527 000 kr.

4.
till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 1 000 kr.

5.
tiU Bidrag till statens
provningsanstalt ett reservationsanslag av 4,9 nulj. kr.

6.
till Statens provningsanstalt:
Utrustning ett reservationsanslag av 1,1 milj. kr.

Jag
anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

Inledning

I skUda
författningar föreskrivs att krav på säkerhet m. m. skaU vara uppfyUda för ohka
material, produkter, utrustningar, metoder och verksamheter. Detta ingår som
ett led i samhäUets strävan att skydda liv, hälsa och egendom samt att utnyttja
tiUgängliga resurser på bästa sätt. Avsikten med föreskrifterna k;an vara t.
ex. att säkerstäUa håUfastheten hos byggnader, att förhindra brand och
explosion, att minska risken för skada eUer ohälsa på arbetsplatser och olycksfaU
i trafiken eUer att garantera riktigheten av mått och vikt i den aUmänna
handeln.

I
allmänhet kräver eller förutsätter dessa föreskrifter någon form

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 3

av
övervakning. Den består bl. a. av provningar, kontroller och mätningar som
dels ger underlag för bedömning om föreskrifternas fordringar uppfylls, dels
ger en erfarenhetsbakgrund då föreskrifter utarbetas. Sådan provnings- och
kontrollverksamhet samt metrologisk verksamhet är därför viktiga led i
tillvaratagandet av samhällets och individens intressen. Detta motiverar att
dessa verksamheter övervakas eUer i avsevärd omfattning bedrivs av staten och
därmed ges en officieU prägel.

Med
officiell provnings- och kontrollverksamhet menas sålunda i första hand sådana
provningar och undersökningar, som är en direkt följd av stathga föreskrifter
om särskilda krav på olika produkter vid viss användning och som utförs av i särskUd
ordning utsett organ.

I
andra hand innefattar begreppet även provningar och undersökningar, för vilka
det av andra skäl finns ett behov av en officieU garanti för ett riktigt
resultat. Det kan gäUa t. ex. i juridiska sammanhang, vid handelstransaktioner
inte minst internationella sådana eUer över huvud taget då två parter står
mot varandra i frågor, som kräver provningsteknisk sakkunskap.

Officiell
metrologisk verksamhet (metrologi = kunskapsområde för mätningar, av grek.
metron = mått) omfattar dels allmän, dels legal metrologi. AUmän metrologi är
en ofta vetenskapligt imiktad verksamhet. Den behandlar bl. a. definitioner av
måttenheter samt utveckling och användning av såväl teoretiska och praktiska
metoder som instrument och normaler för mätningar.

Legal
metrologi täcker vissa områden där mätning sker för att läggas tiU gmnd för
ekonomiska anspråk och där det föreskrivs i lag att redskap, som används för
mätning och vägning, skaU vara kontrollerade i särskild ordning av statlig
myndighet.

FörhåUandena
på dessa och näraliggande områden har tidigare berörts av bl. a. flera
offentliga utredningar. Sålunda behandlade 1969 års utredning för samordnad
forskning i sitt betänkande (Ds I 1970: 2) Samordnad teknisk forskning bl. a.
den metrologiska verksamheten i landet och föreslog vissa organisatoriska
åtgärder.

Vidare
belystes förhåUandena på det metrologiska området i betänkandet (SOU 1971: 18)
Mått och vikt från utredningen om metrologiska enheter. Man grundade sig bl.a.
på rapporten (IVA-rapport 8, 1968) Svensk metrologi, förekomst och behov av normaler
och apparatur från kommittén för instrument- och mätteknik inom
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

Konsumentutredningen
har i sitt betänkande (SOU 1971: 37) Konsumentpolitik riktlinjer och
organisation behandlat teknisk provningsverksamhet och dess betydelse på konsumentvamområdet.
Bl. a. påpekas behovet av provningsresurser såväl inom som utom det i
utredningen föreslagna konsumentverket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 4

Statskontoret
har i en rapport Statlig uppdragsprovning I, 1969 redovisat resultatet av
en kartläggning av den statliga uppdragsprovningen. Den behandlar den tekniska
uppdragsprovningens inriktning, omfattning, organisation och ekonomi. En
liknande kartiäggning Kartläggning av tvingande tekniska föreskrifter i
Sverige, KK dnr 547/68 av tvingande tekniska föreskrifter och därmed
sammanhängande tiUsyn och provningsverksamhet har gjorts av kommerskollegiet. I
båda dessa undersökningar pekas på behovet av samordning av såväl den föreskrivande
verksamheten som den därav föranledda provningsverksamheten.

IVA
har vidare i rapporten (IVA-rapport nr 41, 1971) Instrument- och mätteknik för
industri och forskning föreslagit att ett institut för instrument- och
mätteknik inrättas. Det avses utgöra ett mot industriella behov inriktat
centrum för mätteknik, kontroU och provning grundat bl. a. på resurserna vid
statens provningsanstalt. I skrivelse till industridepartementet den 12
januari 1972 betonar IVA ytterligare provningsanstaltens betydelse i
sammanhanget.

Statsmakterna fattade
under föregående år beslut om åtgärder som berör vissa provningstekniska och
metrologiska verksamheter. I samband med omlokalisering av viss statiig
verksamhet beslöts sålunda att huvuddelen av statens provningsanstalt, som f. n.
ligger i Stockholm, skaU flyttas tiU Borås (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr
1971: 196). Vidare beslöts att avdelningen för mått och vikt jämte statens
justerare samt avdelningen för ädelmetallkontroU skall överföras från mynt-
och justeringsverket till statens provningsanstalt (prop. 1971:164, NU
1971:49, rskr 1971: 355 och prop. 1971: 165, NU 1971: 50, rskr 1971: 356).

Slutligen har läget på de
aktuella områdena belysts i den inom industridepartementet utarbetade
promemorian (Ds 1 1971: 3) OfficieU provning och kontroll, officiell
metrologisk verksamhet. Väsentligen gmndar den sig på här berörda utredningar
och förhåUanden. I promemorian läggs fram vissa förslag beträffande den
framtida organisationen av officiell provning och kontroll samt officieU
metrologisk verksamhet.

Efter remiss har yttranden
över promemorian avgetts av statens kriminaltekniska laboratorium,
överbefälhavaren (ÖB), försvarets materielverk, försvarets forskningsanstalt
(FOA), flygtekniska försöksanstalten, socialstyrelsen, statens institut för
folkhälsan, statens strålskyddsinstitut, statens bakteriologiska laboratorium,
statens rättskemiska laboratorium, handikappinstitutet, giftnämnden,
arbetarskyddsstyrelsen, televerket, sta tens järnvägar, statens vägverk,
statens trafiksäkerhetsverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), statskontoret, mynt- och
justeringsverket (MJV), generaltuU-styrelsen, byggnadsstyrelsen,
riksrevisionsverket, statens avtalsverk, universitetskanslersämbetet (UKA),
statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforskning,
lantbruksstyrelsen, styrelsen för statens livsmedelsverk, statens centrala frökontrollanstalt,
statens lantbruks-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 5

kemiska
laboratorium, statens maskinprovningar, lantbrukshögskolan, veterinärstyrelsen,
statens naturvårdsverk, kommerskollegiet, sprängämnesinspektionen, patent- och
registreringsverket, näringsfrihetsombudsmannen (NO), konsumentombudsmannen
(KO), statens institut för konsumentfrågor, statens konsumentråd, vamdeklarationsnämnden,
statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning,
statens planverk, statens brandinspektion, statens vattenfaUsverk, statens provningsanstalt
(SP), statens institut för företagsutveckUng (SIFU), styrelsen för teknisk
utveckling (STU), delegationen för atomenergifrågor, Jernkontoret,
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Sveriges standardiseringskommission (SIS),
miljökontrollutredningen, utredningen rörande kontroUanstalterna på jordbrukets
område, Göteborgs kommun. Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Statstjänstemännens riksförbund (SR),
Svenska elektriker-förbundet, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Chalmers provningsanstalt (CP), Göteborgs
allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag (GAKO), Kooperativa förbundet
(KF), Korrosionsinstitutet, Nämnden för egenskapsredovisning inom byggfacket,
Stockholms hamnstyrelse. Svensk industri-förening, Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska brandförsvarsföreningen. Svenska
byggnadsindustriförbundet, Svenska elektriska kommissionen (SEK), Svenska
elektriska materidkontroUanstalten AB (SEMKO), Svenska elverksföreningen.
Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska ingenjörssamfundet. Svenska teknologföreningen,
Sveriges allmänna exportförening, Sveriges elektroindustriförening, Sveriges
grossistförbund, Sveriges handelsagenters förbund, Sveriges hantverks- och
industriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund. Tekniska samfundet i
Göteborg, Ängpanneföreningen (ÄF), AB Atomenergi, AB C E Johansson, AB Svensk bUprovning
och Tekniska röntgencentralen AB (TRC).

UKÄ har bifogat yttranden
från rektorsämbetena vid universitet i Lund, tekniska högskolan i Stockholm,
Chalmers tekniska högskola samt högskolenheten i Linköping. SP har bifogat
yttranden från personalföreningarna vid SP. Göteborgs kommun har bifogat
yttranden från Göteborgs allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag (GAKO),
Energiverken i Göteborg och Göteborgs stadskontor. SAF, Exportföreningen och
Industriförbundet har avgett gemensamt yttrande.

Nuvarande
förhållanden

Officiell
provnings- och kontrollverksamhet

OfficieU
provnings- och kontroUverksamhet bedrivs vid ett stort antal statiiga,
halvstatliga, kommunala eUer enskilda instimtioner samt i viss

2
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 54

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 6

mån
även av enskilda personel-. I en del faU grundas verksamheten på särskUda
beslut fattade av Kungl. Maj:t och riksdagen eUer av andra statliga och
kommunala myndigheter. I andra fall har verksamheten fått en officieU eUer halvofficieU
prägel genom praxis som utbildats successivt.

Inom
ett bredare tekniskt område bedrivs officieU provnings- och kontroUverksamhet
främst vid statens provningsanstalt (SP). Inom vissa sektorer har det
etablerats provningsresurser för speciella ändamål, t. ex. AB Svensk bUprovning
för provning av vägfordon och Svenska elektriska materielkontrollanstalten AB (SEMKO)
för provning av elektrisk materiel. Andra exempel på organ med
provningsverksamhet är statens institut för företagsutveclding (SIFU),
Chalmers provningsanstalt (CP), Stockholms hamns materiallaboratorium, Ängpanneföreningen
(AP) och Tekniska Röntgencentralen AB (TRC).

Officiell
metrologisk verksamhet

Allmän
metrologisk verksamhet bedrivs vid ett antal organ, som sinsemeUan inte har
någon högre grad av samordning på detta område. Bland dessa organ kan nämnas
mynt- och justeringsverket (MJV), SP och försvarets forskningsanstalt (FOA).

Den
legala metrologin handhas för närvarande huvudsakligen av MJV men kommer enligt
det tidigare nämnda riksdagsbeslutet att överföras till SP den 1 juli 1972.
Samtidigt med beslut om denna överflyttning har också en ny lag om bestämning
av volym och vikt antagits att gälla fr. o. m. den 1 juli 1973.

Även
om det i viss utsträckning skett en spontan teknisk eUer geografisk uppdelning
av de nu nämnda organens verksamhetsområden, förekommer dock en direkt
konkurrens. Det gäUer t. ex. SP och SIFU på det värmetekniska området samt AF
och TRC beträffande oförstörande provning. Sådana konkurrensförhållanden har i
flera faU resulterat i resursdubblering och osäkerhet om vem som har
huvudansvaret för verksamheten. I det följande ges en översiktlig redovisning
av verksamheten vid de flesta av de organ som nämnts.

Statens
provningsanstalt (SP)

SP
utför på uppdrag av myndighet eller enskUd provningar och undersökningar av
material och konstruktioner och därmed förenad verksamhet. I den mån
anstaltens utrustning och förhållandena i övrigt medger det, utförs också andra
provningar och undersökningar. Vidare bedriver man teknisk-vetenskaplig
forskning inom sitt verksamhetsområde och StäUer personal tUl förfogande för
standardiseringsarbete m. m. inom provningsområdet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 54 7

SP
leds av en styrelse och har en generaldirektör som chef. Verksamheten är
organiserad på tre tekniska avdelningar, betecknade A, B och C, samt ett
kansli.

Avdelning
A har laboratorier för undersökningar av konstruktions-och byggnadsmaterial,
färdiga konstruktioner och byggnadsdelar.

Avdelning
B har laboratorier för undersökning av olika materials stmktur, kemiska
egenskaper och funktion.

Avdelning
C har laboratorier för elektriska och fysikaliska mätningar och undersökningar
samt för provningar av elmateriel. Verksamheten vid avdelningen har tiU stor
del myndighetskaraktär.

Huvuddelen
av verksamheten är förlagd till Stockholm. I Lund finns en nyligen etablerad
filial med fem anställda som huvudsakligen utför provningar inom
byggnadsområdet. På åtta andra platser finns mindre filialer för rutinprovning
av betongprodukter och i Borås finns en filial för textilprovningar. De mindre fihalerna
är vanligen anknutna tUl tekniska gymnasier vid resp. orter och personalen är
delvis deltidsanställd. Totala antalet fast anställda vid SP är ca 240.

Uppdragsverksamheten
bedrivs i konkurrens med andra statiiga och enskilda laboratorier och omfattar
bl. a. mättekniska undersökningar, kalibreringar, tillverkningskontroller,
analyser samt undersökningar av material, konstruktioner och produkter. Antalet
uppdrag per år är drygt 32 000, vilket ger en intäkt på drygt 11 milj. kr. Över
80 % av uppdragen kommer från jord-, sten- och byggnadsindustrin.

Forsknings-
och utvecklingsarbetet är ett hjälpmedel för att SP skall kunna vidga och
fördjupa sitt kompetensområde. Därmed skapas möjligheter för SP att på lång
sikt bedriva uppdragsverksamhet.

Myndighetsuppgifterna
innebär bl. a. att SP fungerar som officieUt expertorgan i fråga om
materialprovningar och mätteknik, medverkar vid utarbetandet av statiiga
bestämmelser och anvisningar samt deltar i nationeUt och internationellt
standardiseringsarbete. SP är f. n. representerad i ca 200 kommittéer och
samarbetsorgan.

Som
tidigare nämnts kommer SP att tillföras viss verksamhet från MJV den 1 juli
1972. Det gäUer dels avdelningen för mått och vikt jämte den regionalt
placerade statens justerarkår, dels avdelningen för ädelmetallkontroU och dels
viss administrativ personal. Sammanlagt berörs ca 80 heltidsanställda, ca 20 deltidsanstäUda
och ca 110 uppdragstagare. Uppdragstagarnas verksamhet bedöms dock komma att
upphöra i samband med att en ny lag om handel med ädelmetallarbeten träder i
kraft den 1 juli 1973.

Tidigare
har även nämnts statsmakternas beslut att flytta huvuddelen av SP tiU Borås, vUket
beräknas ske 1976. I Stockholm avses samtidigt en filial med ca 70 anstäUda bli
upprättad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 8

Statens
institut för företagsutve

SIFU:s
uppgift är att främja näringslivets tekniska och ekonomiska utveckling med särskUd
hänsyn till de mindre och medelstora industriföretagen samt hantverket. På
grundval av ett aUmänt kunskaps- och erfa-renhetsinhämtande ges praktisk och
teoretisk utbildning åt företagare och anställda inom den aktuella sektorn.
Dessutom har man en viss rådgivande och informativ verksamliet. Som stöd för
sin huvudsakliga verksamhet får SIFU bedriva försöks- och utvecklingsarbete
samt utföra tekniska provningar och undersökningar för egna behov eller på uppdrag
av myndighet eller enskild. Uppdragstaxorna bestäms av SIFU.

Huvuddelen
av SIFU:s verksamhet bedrivs i Stockholm. Regionalkontor finns i Malmö,
Göteborg och Luleå. Antalet heltidsanställda är ca 250. Omsättningen är f. n.
drygt 20 milj. kr. per år. Ca 65 % av kostnaderna för verksamheten täcks genom
avgifter från t. ex. kursdeltagare, resten genom statsanslag. Antalet deltagare
i institutets kurser var under budgetåret 1970/71 ca 19 000.

Uppdragsverksamheten
omfattar ca 4 milj. kr. per år varav 12 milj. kr. representerar provningar.
Uppdragsprovningarna består huvudsakligen av vatten- och livsmedelstekniska
provningar, provning av eldstäder samt provningar på elektronikområdet.

Mynt-
och justeringsverket (MJV)

MJV
är central förvaltningsmyndighet med uppgift att tiUverka rikets mynt och skUjemynt,
tiUverka medaljer, handha kontroll av ädelmetallarbeten, verkstäUa probering a\'
ädelmetaller och bestämning av vikt fin metall, leda justeringsväsehdet.
handlägga ärenden om mått och vikt samt utföra justeringar.

Ädelmetallkontrollen
handhas av ca 26 heltidsanställda vid MJV i Stockholm och av deltidsanstäUda på
ca 100 andra orter. Den omfattar dels probering för bestämning av finhalten för
guld, silver och platina, dels kontroUstämpling av ädelmetallarbeten.
Omslutningen för denna verksamhet är ca 1,4 milj. kr.

Justeringsverksamheten
är uppdelad i precisionsjustering och handelsjustering. Precisionsjusteringen
handhas av avdelningen för mått och vikt som omfattar ca 10 fast anställda.
Handelsjusteringen handhas av 9 fast anställda i Stockholm samt 32 fast
anställda och ca 20 deltidsanstäUda i landet i övrigt. Vid behov anlitas
dessutom extra arbetsbiträden. Justeringsverksamheten omsluter ca 3,5 milj. kr.

Statsmakterna
har våren 1971 beslutat att mynt- och medaljtUlverk-ningen skaU flyttas från
Stockholm tiU Eskilstuna (prop. 1971:29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196). Övrig
verksamhet vid MJV skaU som tidigare nämnts överföras tiU SP.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 9

Chalmers
provningsanstalt (CP)

CP
startade sin verksamhet 1886. Göteborgs stad anvisade vid starten 35 000 kr ur Rehnströmska
fonden till verksamheten och står f. n. genom Göteborgs aUmännyttiga och
kooperativa bostadsförening (GAKO) som garant för verksamheten. Motsvarande
garantiåtaganden har också gjorts av vissa näringslivsorganisationer i Göteborgstrakten.
I samband med en överenskommelse mellan staten och Göteborgs stad bl. a. om
utbyte av markområden, stäUde dåvarande Göteborgs stad den tomt till förfogande
som nu utnyttjas för CP:s verksamhet.

Staten
bidrog under åren 18911941 med anslag på sammanlagt 136 000 kr. Fram till den
1 januari 1971 har CP hyresfritt disponerat av staten ägda lokaler som byggdes
särskilt för CP och togs i bruk den 1 januari 1966. Denna statliga subvention
av CP:s verksamhet har bidragit till att CP successivt kunnat anskaffa
kostnadskrävande provningsutrustning och bedriva visst utvecklingsarbete.

CP:s
juridiska status är oklar. Verksamhetens officiella karaktär framgår dock av
att Kungl. Maj:t faststäUt CP:s stadgar samt förordnar ordförande i styrelsen
och utser en av de två revisorerna. Dessutom har staten engagerat sig
ekonomiskt på det sätt som nyss beskrivits och även tiUdelat CP
tjänstebrevsrätt. Vidare anges CP vid sidan av SP som en officiellt provande
anstalt t. ex. i planverkets anvisningar om provning och kontroll.

CP
är organiserad på en byggnadsteknisk, en mekanisk, en kemisk och en fysikalisk
avdelning. Antalet anställda är ca 35, varav 4 med akademisk examen och 13 med
annan ingenjörsexamen. Omsättningen är ca 1,6 milj. kr. per år varav
byggnadsområdet svarar för ca 50 %. CP tUl-lämpar i stort sett samma taxa som SP.

AB
Svensk bilprovning

AB
Svensk bUprovning, som etablerades 1963, utför i vägtrafiklagstiftningen
föreskriven teknisk fordonskontroll och annan därmed förenlig verksamhet.
Syftet med bolagets verksamhet är att främja en förbättrad fordonsstandard.

För
besiktningsverksamheten disponerade bolaget 158 bilprovningsstationer under
verksamhetsåret 1970/71, då 2,7 milj. fordonsbesiktningar utfördes. Antalet
anställda är ca 1 600.

Av
aktiekapitalet på 1 mUj. kr. äger staten 52 %, Motorbranschens riksförbund 12 %,
bilägarnas organisationer 12 %, försäkringsbolagen 12 %, Svenska taxiförbundet
3 %, Svenska åkeriförbundet 3 %, Näringslivets trafikdelegation 3 % och
Svenska busstrafikförbundet 3 %. Omsättningen verksamhetsåret 1970/71 var 109,5
milj. kr. och nettovinsten 0,8 milj. kr. Därav utdelades 55 000 till
aktieägarna. Förrättningstaxa fastställs av Kungl. Maj:t.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 54 10

Svenska
elektriska materielkontrollanstalten AB (SEMKO)

SEMKO
bildades 1925 av Svenska elverksföreningen och brandförsäkringsbolagen.
Provningsverksamheten påbörjades 1928. Sedan 1934 ingår den tiUverkande
industrin som medintressent. Av aktiekapitalet på 21 000 kr. ägs 9 000 kr. av
Svenska elverksföreningen, 6 000 kv. av Svenska brandförsvarsföreningen och 6
000 kr. av Sveriges elektroindustriförening.

Enligt
bolagsordningen får ingen utdelning lämnas till aktieägarna. Den av bolaget
drivna anstalten fick statiig auktorisation år 1935 och arbetar efter
bestämmelser fastställda av kommerskollegiet. Antalet anstäUda är ca 150
personer och omsättningen ca 9 mUj. kr. Ca 14 000 artiklar typgodkänns årligen.

SEMKO:s
uppgift är att från säkerhetssynpunkt prova i första hand elektrisk instaUationsmateriel
och sådana bruksföremål som är avsedda att användas i hem och hushåll, på
kontor, i butiker, skolor och samlingslokaler. Provning för godkännande sker
genom typprovning. På godkänd materiel utförs marknadskontroU av att
handelsvaran överensstämmer med provat och godkänt utförande. Godkänd materiel
skall normalt S-märkas.

SEMKO:s styrelse förvaltar
bolagets ekonomi och tiUsätter verkställande direktör och övriga högre
tjänstemän. Den tekniska verksamheten leds av SEMKO:s nämnd. Av nämndens femton
ledamöter utser Kungl. Maj:t nio, däribland ordföranden. Nämnden utser ett
provningsutskott och erforderligt antal normutskott. Vidare fastställer nämnden
provningsavgifter och beslutar i övriga frågor, som sammanhänger med provningsverksamheten.

Provningsutskottet
beslutar med ledning av erhållna provningsresultat, om provad materiel skall
godkännas eller ej. Utskottet kan även upphäva godkännande om marknadskontroUen
av materiel ger skäl för detta.

Bestämmelser om
provningstvång utfärdas av kommerskollegiet, som även faststäUer
provningsbestämmelser. Provningsbestämmelserna baseras på av normutskott
utarbetade texter. De är så långt möjligt baserade på intemationeUa
rekommendationer.

Ångpanneföreningen
(ÄF)

ÅF
bUdades 1895 och är en ideeU förening med ca 10 000 medlemmar. Enligt stadgarna
skaU AF genom periodiskt återkommande besiktning enligt särskild arbetsordning
medverka till betryggande driftsäkerhet vid ångpannor och andra tryckkärl,
elektriska anläggningar, lyftinrättningar samt andra tekniska anordningar som
behöver underkastas kontroU. Dessutom skall ÄF tillhandagå medlemmarna med
konsulterande verksamhet av teknisk och teknisk-ekonomisk natur.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:54 11

Medlemmar
i AF är ägare eller innehavare av anläggning, som inregistrerats hos ÅF för
regelbunden kontroll. Medlemsavgiften utgörs av besiktningsavgiften för
anläggningen. För att säkra föreningens oberoende StäUning gäller regeln, att
ingen medlem vid årsstämman får representera mer än åtta röster. Medlemmarna
återfinns inom stat, kommuner, landsting och det enskilda näringslivet.

Antalet anställda är drygt
800. Är 1970 var ÄF:s omsättning närmare 60 mUj. kr. och efter skatt
redovisades ett överskott på 1,5 milj. kr. överskottet används för
verksamhetens expansion. ÅF har inget ekonomiskt vinstsyfte.

Huvudkontoret
ligger i Stockholm. Tre filialkontor finns i Göteborg, Malmö och SundsvaU och
elva mindre lokalkontor är fördelade över landet.

AF:s
basverksamhet omfattar regelbunden besiktning av ångpannor och tryckkärl,
elanläggningar och lyftanordningar. Under senare tid har besiktningsverksamheten
utsträckts till kylanläggningar, sjukhusutrustningar och
kärnenergianläggningar.

Den
konsulterande verksamheten består till stor del av teknisk kontroU. Denna
bedrivs huvudsakligen inom samma områden som omfattas av
besiktningsverksamhet. Den tekniska kontrollen omfattar säkerhetsteknisk
rådgivning, ritningsgranskning, verkstads- och montagekontroll samt
oförstörande provning. Konsultverksamheten bedrivs delvis i belagda, lokalt
anknutna dotterföretag.

ÄF
har statiig auktorisation på tryckkärlsområdet. Man har konkurrens från
auktoriserade, privata besiktningsmän, av vilka många är anstäUda i ohka
företag. På kontrollområdet finns flera in- och utländska konkurrenter, t. ex. TRC
och Lloyd's Register of Shipping.

Tekniska
Röntgencentralen AB (TRQ

TRC
bildades år 1937 som en avdelning inom IVA med uppgift att utföra röntgenradiografering
och annan oförstörande provning. Är 1941 ombildades TRC till aktiebolag med ett
aktiekapital på 180 000 kr. Utdelningen är begränsad till 4 % av
aktiekapitalet. Genom fondemissioner har aktiekapitalet ökats tiU 720 000 kr.
Aktierna är fördelade på ett fyrtiotal ägare, huvudsakligen företag inom
verkstadsindustrin och varvsindustrin samt stål- och metallverk. Största
aktieägare är ÅF med 19 % av aktierna.

Av
de åtta ledamöterna i TRC:s styrelse utses ordföranden jämte en ytterligare
ledamot samt suppleant för denne av Kungl. Maj:t. De övriga sex väljs av
bolagsstämman. Överenskommelse om denna ordning träffades i samband med att TRC
år 1950 förvärvade den tomt på Norra Djurgården där verksamheten i Stockholm nu
bedrivs.

Inom
TRC finns ett tekniskt råd som fungerar som kontaktorgan

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 12

gentemot
myndigheter och näringsliv. Rådet består av företrädare bl. a. för stadiga verk
och myndigheter, industribranschorgan samt av experter från näringslivet.

Antalet
anstäUda är 280 och omsättningen för verksamhetsåret 1970/71 var 18,6 mUj. kr.
Regionkontor finns i Stockholm, Malmö, Göteborg, Jönköping, Örebro och
Sundsvall, vartiU kommer sex lokalkontor. Administration och centrala
avdelningar, som bland annat svarar för den företagsinterna utbildningen, är
förlagda till Stockholm.

TRC:s
verksamhet är huvudsakligen inriktad på tillverkningskontroll och första
besiktning av tryckbärande system och komponenter, t. ex. tryckkärl, ångpannor,
rör, pumpar och ventiler. En betydande del av denna verksamhet är knuten till
utbyggnaden av kärnkraftverk och processindustrier. Inom området för byggkontroU
har företaget inriktat sig på stålbyggnadskontroU, ytskyddskontroll och viss
specialprovning. Vidare utför TRC oförstörande provning och annan
specialprovning som ett led i industrins egen produktionskontroll.

TiU
stöd för kontroU- och besiktningsverksamheten finns en central avdelning för beräkningskontroU
och ett laboratorium för materialkon-troU. Ca 12 % av verksamheten omfattar
apparat- och metodutveckling inom området för oförstörande provning. Detta
arbete bedrivs tiU stor del på uppdragsbasis.

Departementspromemorian

I
departementspromemorian konstateras med utgångspunkt i de utredningar och
förhållanden som tidigare redovisats bl. a.

att
det finns starka samhälleliga motiv för att det bedrivs en kompetent och
opartisk officiell provnings- och kontrollverksamhet,

att
dessa verksamheter därför bör bedrivas eller övervakas av statliga organ,

att
dessa verksamheter bör bedrivas samordnat så att väsentliga behov blir tiUgodosedda
och tUlgängliga resurser utnyttjas rationeUt,

att
organisatoriska åtgärder aktualiserats bl. a. beträffande den metrologiska
verksamheten, justeringsverksamheten och proberingsverksam-heten samt

att
officiell provnings- och kontrollverksamhet kan väntas få ökande betydelse i
framtiden inom bl. a. konsumentområdet och miljövården.

Mot
denna bakgrund föreslås i promemorian att en central förvaltningsmyndighet
utses för dels officiell provning och kontroll, dels allmän och legal
metrologi. Denna myndighet avses ansvara för att verksamheten på dessa områden
bedrivs på den nivå och i den omfattning som förhållandena motiverar.

Den
praktiska verksamheten föreslås bli organiserad så att lämpliga redan befintUga
resurser utnyttjas i första hand. Därvid skall den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 13

centrala
förvaltningsmyndigheten efter samråd med t. ex. olika föreskrivande
myndigheter utse ett antal organ, som var och en är ledande inom sitt område
och som i övrigt uppfyller vissa etiska krav t. ex. på oberoende ställning,
till s. k. riksprovplatser resp. riksmätplatser.

Dessa
riksprov- och riksmätplatser bör täcka behovet av officiellt föreskriven
provning, kontroll, mätning och kalibrering. Vidare bör de nationellt och
internationellt fungera som referensorgan beträffande prov- och mätmetoder samt
tillhandahåUa normaler för olika mätstor-heter. Dessutom bör andra myndigheters
behov av samråd vid utarbetande och utfärdande av föreskrifter, som kräver
eller förutsätter provning och kontroll, kunna tiUgodoses.

Befintiiga
resurser föreslås bli utnyttjade även för andra uppgifter inom
verksamhetsområdena, särskilt i de fall då det är ett samhällsintresse att så
sker. Som exempel på detta nämns industristimulerande verksamhet i form av
provning, kontroll och kalibrering vid produktutveckling och produktion samt
egenskapsredovisning av olika produkter i avsikt att ge konsumenter underlag
för köpval.

Som
ett komplement till systemet med riksprov- och riksmätplatser och deras på
föreskrifter grundade verksamhet föreslås den centrala myndigheten genom ett auktorisationsförfarande
kunna bestyrka kompetensen även hos andra organ att utföra viss typ av
provning, kontroll eUer mätning efter ansökan därom från dessa. Som exempel på
sådana organ nämns statliga och kommunala verk med teknisk verksamhet samt industrilaboratorier
och konsultföretag, som för egen eller andras räkning bedriver provning,
kontroll eUer mätning. Auktorisationens omfattning och giltighet förutsätts i
varje särskilt fall bli noga angiven och fortlöpande prövad. Någon bedömning av
dessa organs oberoende ställning anses normalt inte bli aktuell.

Vidare
föreslås att två rådgivande organ inrättas för att biträda den centrala
förvaltningsmyndigheten i vissa myndighetsuppgifter. Det ena rådet för
officiell provning och kontroll bör främst behandla principiella frågor t.
ex. vid utseende av riksprovplatser eller vid auktorise-ring av provande
instanser.

Det
andra rådet för metrologi bör ha motsvarande uppgifter vid metrologisk
verksamhet. I råden bör finnas företrädare för olika intressegrupper såsom
föreskrivande myndigheter, tiUverkare, handelns organ och konsumenter samt för
vetenskap och teknik.

TUl
central förvaltningsmyndighet föreslås SP bli utsedd. Med utgångspunkt i
statsmakternas beslut att lokalisera SP:s huvuddel till Borås föreslås att SP:s
myndighetsverksamhet, forsknmgs- och utvecklingsverksamhet samt sådan
uppdragsverksamhet, för vilken närheten till marknaden inte är av avgörande
betydelse, koncentreras tiU Borås.

I
Stockholm och Lund bör bedrivas en regional provningsverksamhet främst inriktad
på det byggnadstekniska området och anpassad tiU de

3
Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 54

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 14

lokala
marknadernas behov. I övrigt föreslås att de mindre filialer som etablerats på
åtta andra orter t. v. bibehålls. Möjligheterna till samordning mellan SP:s
filialer och justerarkårens lokalkontor bör dock tas tUl vara.

Uppdragsprovningsverksamheten
vid SIFU anses i princip böra bli överförd tih SP, vUket skuUe bidra tiU
samordning och effektivt utnyttjande av de statliga provningsresurserna. I
avvaktan på bl.a. resultatet av det fortsatta arbetet med omlokalisering av
viss statlig verksamhet föreslås emeUertid att SIFU:s
uppdragsprovningsverksamhet t. v. inlemmas i riksprovplatsorganisadonen resp. auktorisationssystemet.

CP i
Göteborg föreslås bli förstatligad som ett led i de allmänna
samordningsåtgärderna och som en följd av närheten till SP efter flyttningen
till Borås. Verksamheten i Göteborg förutsätts bli bedriven pi motsvarande sätt
som planeras ske i Stockholm och Lund, dvs. CP skulle då bli en regional avdelning
av SP.

SEMKO
föreslås med hänsyn till kraven på oberoende och opartiskhet få en sådan
ägarstruktur och ställning att dess resurser för säkerhetsprovning av
elektrisk materiel även i framtiden kan utnyttjas för officiell provning och
kontroll i effektiv samordning med övrig sådan verksamhet.

För
övriga organ med provnings- och kontrollverksamhet eUer metrologisk verksamhet
innebär förslagen i promemorian främst en möjlighet att ingå i det
samverkanssystem som utgörs av riksprovplatser och riksmätplatser resp.
auktoriserade provplatser och matplatser.

Beträffande
förhållandet mellan föreskrivande myndigheter och den föreslagna centrala
förvaltningsmyndigheten framhålls i promemorian, att det är nödvändigt att
ansvarsfördelningen dem emeUan är klart reglerad. Därmed förhindras konflikter
och dubbelarbete samt underlåtenhet att utföra arbetsuppgifter för vUka
ansvaret annars skulle vara oklart.

Som
princip anges, att föreskrivande myndighet, som har att föreskriva
egenskapskrav pä produkter och metoder, skall samräda med ansvarig
provningsinstans beträffande metoder och resurser för provning, kontroll och
mätning i den mån sådan verksamhet behövs för att avgöra om de föreskrivna
kraven uppfylls. Den centrala förvaltningsmyndigheten å sin sida skall för
varje officiellt föreskriven provning, kontroll eller mätning fastställa metod
och hänvisa tUl särskilt utsedd riksprov- eller riksmätplats med kompetens och
resurser för utförandet. Beträffande omfattningen av det området som skall
samordnas inom ramen för den i promemorian skisserade organisationen föreslås
t. v. en viss begränsning. Kontrollen av t. ex. läkemedel, livsmedel och fröer,
som omfattas av särskUd lagstiftning, bör således endast anknytas genom
föreskrifter om samråd mellan resp. tillsynsmyndigheter och den centrala
förvaltningsmyndigheten i frågor av gemensamt intresse.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 54 15

Med undantag av de ekonomiska konsekvenser som de föreslagna
förhandlingarna om CPA:s och SEMKO:s framtida ställning kan medföra och som i
promemorian inte närmare kunnat anges, bedöms genomförandet av de föreslagna
åtgärderna bli föga kostnadskrävande. De organisatoriska förändringarna anses i
sig själva inte bli särskilt omfattande och skulle tUl stor del kunna planeras
in i den översyn av SP:s verksamhet som måste ske i samband med flyttningen
till Borås.

Driftkostnaderna för SP bedöms komma att öka främst till
följd av de nya myndighetsuppgifter som skaU utövas av ett provcentrum och ett mätcentrum
inom SP. Kostnaderna för vart och ett av dessa beräknas till ca 400 000 kr. per
år vid den minsta arbetsinsats som krävs för att samordningen av aktuella
verksamheter skall fungera effektivt. Uppdragsverksamheten inkl. auktorisationsverksamheten
avses bli finansierad genom avgifter.

På vissa områden drivs i dag uppdragsverksamhet med
underskott som täcks med statsanslag. Det gäller bl. a. delar av den allmänna
metrologiska verksamheten som har stora kapitalkostnader för komplicerad
utrustning och där kundunderlaget är svagt. Här förutses svårigheter att nå
full kostnadstäckning. Möjligheterna att bredda marknadsunderlaget t. ex. genom
nordiskt samarbete bör därför undersökas.

Remissyttrande

Behovet av åtgärder

Remissinstanserna delar med stor samstämmighet de
uppfattningar som redovisas i promemorian om den allmänna bakgrunden till och
de principiella skälen för officiell provning och kontroll samt officiell
metrologisk verksamhet. Man delar också allmänt åsikten att dessa verksamheter
bör bedrivas eller övervakas av statliga organ.

Flertalet remissinstanser vitsordar behovet av
organisatoriska åtgärder på de aktuella områdena. Sålunda framhåller
försvarets materielverk att det synes angeläget att organisationsformer skapas
som möjliggör att dessa verksamheter kan bedrivas effektivt, samordnat och
opartiskt inom ramen för tUlgängliga resurser. SAF, Exportföreningen och
Industriförbundet framhåller i sitt gemensamma yttrande att den i promemorian
behandlade verksamheten är av direkt betydelse för det svenska näringslivet. En
samordning av de nu splittrade resurserna för provning, kontroll och metrologi
hälsas därför med tillfredsstäUelse.

Liknande synpunkter har även framförts av bl. a. televerket,
UKÄ, statens institut för byggnadsforskning, SP, STU, statens konsumentråd.
Svenska teknologföreningen, TCO, AB CE Johansson, KF och AB Svensk bilprovning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 16

Kommerskollegiet
framhåUer att det förekommer en omfattande tiUsynsverksamhet, som grundar sig
på säkerhetsföreskrifter men som inte är förknippad med provning eller kontroll
av materiel i egentlig mening. Som exempel nämner man den säkerhetsvårdande
verksamhet som utövas av elektriska inspektionen, sprängämnesinspektionen, bergmästarna
och yrkesinspektörerna. Enligt kollegiets mening saknas anledning att i det
föreslagna systemet inordna andra organ än sådana som är särskilt imiktade på
provning och kontroU av materiel och vilka förfogar över laboratorier eller
liknande för verksamhetens bedrivande.

ÅF
hänvisar till kommerskoUegieutredningens förslag om en utredning av den
statliga, säkerhetsinriktade verksamheten och ifrågasätter om inte resultatet
av en sådan utredning borde avvaktas innan vidare åtgärder vidtas. I princip
har man dock en positiv inställning till slutsatserna i promemorian att vissa
samordnande åtgärder erfordras inom de berörda områdena.

Behovet
av organisatoriska åtgärder sätts i fråga av lantbrukshögskolan som anser att
de nuvarande nackdelarna inte vägts mot kommande kostnader för
centraliseringen. Motsvarande åsikt har även framförts av statens
lantbrukskemiska laboratorium och patent- och registreringsverket. Tveksamhet
om värdet av en omorganisation har också uttalats av Svensk industriförening.

Allmän
organisation

Förslaget
om att inrätta eti; centralt organ som genom att utse ett antal s. k. riksprovplatser
och riksmätplatser samordnar den officiella provnings- och kontrollverksamheten
samt den officiella metrologiska verksamheten tillstyrks av flertalet
remissinstanser, bl. a. vägverket, statskontoret, riksrevisionsverket,
kommerskollegiet, NO, KO och Standardiseringskommissionen.

SP
påpekar att den föreslagna decentraliserade organisationen skiljer sig från vad
som nu är vanligt i de större industriländerna, där man i stället byggt stora
centrala anstalter för de aktuella verksamhetsområdena. Man tUlstyrker dock
det framlagda förslaget framför allt med hänsyn tUl möjligheterna att utnyttja
redan existerande sakkunskap och utrustning. IVA biträder förslaget till allmän
organisation och finner liksom ri?C att det råder ett starkt samband meUan
provning, kontroll och metrologisk verksamhet, varför man organisatoriskt bör
hålla samman statliga åtgärder för dessa tre verksamheter.

Jernkontoret
tiUstyrker den föreslagna samordningen i den utsträckning detta kan ske utan
att man bryter sönder väl fungerande befintliga verksamheter eller åsamkar industrin
ökade kostnader eller andra olägenheter.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 17

Ett
antal remissinstanser, som i princip ställer sig positiva till det framförda
organisationsförslaget, påpekar svårighetema att inom ett och samma organ
förena uppgiften som central förvaltningsmyndighet med praktisk provnings-,
kontroll- och mätteknisk verksamhet. Man hävdar att denna dubbelfunktion kan
inge tvivel om myndighetens opartiskhet t. ex. vid utseende av riksprovplats
och riksmätplats. Detta framhålls bl. a. av kommerskollegiet, försvarets
materielverk, AF, TRC, Svenska elektriska kommissionen, SAF, Exportföreningen
och Industriförbundet. Teknologföreningen föreslår att de två funktionerna
uppdelas på två organ, ett för myndighetsuppgifter och ett för
uppdragsverksamhet. Riksrevisionsverket förordar däremot att det centrala
ansvaret åläggs en myndighet som själv är verksam inom området. I och för sig
kan, menar man, den centrala myndigheten då inte vara obunden av sina egna myndighetsintressen.
Förutsättningarna bedöms därvid dock bli större att samordningen inte begränsas
till enbart administrativa åtgärder utan även omfattar åtgärder på det tekniska
planet.

ÖB
delar inte den i promemorian framförda uppfattningen att provning och kontroll
skall sammankopplas med metrologi. Provning och kontroll anser ÖB vara
servicefunktioner som främst styrs av marknadsbehoven och som kan göras
självbärande. Metrologin omfattar ett långsiktigt, tekniskt-vetenskapligt
arbete av forskningskaraktär, där inhämtande och bearbetning av kunskaper är
styrande. Resultatet av detta arbete förmedlas såsom en allmän information
vilket inte kan göras ekonomiskt självbärande. Motsvarande skäl för att
särbehandla den metrologiska verksamheten har även anförts av FOA.

Delegationen
för atomenergifrågor anser att det inger betänkligheter att inrätta en central
förvaltningsmyndighet för provning och kontroll över hela fältet och med auktorisationsbehörighet.
Provningsverksamheten är i regel en sekundär företeelse. Den bör enligt
delegationen inte ligga tUl grund för en samordning varför man avstyrker
förslaget.

Konsumentinstitutet
framhåUer att officiell provning och kontroll är ett så vidsträckt och
mångfacetterat ormåde, att man måste ifrågasätta riktigheten av att uppdraga åt
en enda myndighet att ensam vara central förvaltningsmyndighet. Institutet
förordar i stället att ett centralt rådgivande och informerande organ inrättas
för förmedling av erfarenheter och kunskaper om olika instansers provningskapacitet
och resurser.

SP
som central förvaltningsmyndighet

Flertalet
remissinstanser tiUstyrker förslaget att SP utses till den centrala
förvaltningsmyndigheten för provning, kontroU och metrologisk verksamhet.
Oreserverade tillstyrkanden i denna del har sålunda uttalats bl. a. av
riksrevisionsverket, kommerskollegiet, vägverket, byggnadsstyrelsen, KO,
byggforskningsrådet, planverket, brandinspektionen, SP,

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 54 18

STU, konsumentrådet, styrelsen för statens livsmedelsverk.
Stadskontoret i Göteborg, Jernkontoret, Standardiseringskommissionen, Korro-sionsinsitutet,
IVA, Grossistförbimdet, AB Atomenergi, KF och AB Svensk bilprovning.
Veterinärstyrelsen begränsar sitt yttrande till att gälla enbart provning och
kontroll och tillstyrker förslaget pä detta område.

Strålskyddsinstitutet tillstyrker förslaget beträffande
den metrologiska verksamheten men anser beträffande provning och kontroll att
åtgärderna på detta område för institutets del bör begränsas till föreskrifter
om samråd i frågor av gemensamt intresse. Liknande synpunkter har också
framförts av konsumentinstitutet beträffande dess verksamhet.

Sjöfartsverket motsätter sig inte förslaget på provnings-
och kontrollområdet men hänvisar beträffande den metrologiska verksamheten
till goda erfarenheter av samarbetet med FOA. Man ifrågasätter om några
fördelar kan vinnas med att metrologin läggs på SP.

Trafiksäkerhetsverket biträder inte förslaget att SP för
den kategori av provande instanser, som AB Svensk bilprovning utgör, skulle
fungera som central förvaltningsmyndighet. Inte heller anser man sin egen provningsverksamhet
(t. ex. typbesiktning av fordon) eller den provningsverksamhet man uppdrar åt
väg- och trafikinstitutet böra inordnas under SP.

SMHI och luftfartsverket förordar STU som
samordningsmyndighet med hänsyn till STU:s allmänt; koordinerande verksamhet.

Naturvårdsverket anser att den allmänna
samordningsfunktionen inom miljövården man utövar även bör omfatta provnings-
och kontrollverksamhet. Ett obligatoriskt samrådsförfarande med den centrala
provningsanstalten skulle i dessa frågor ofta kunna innebära en onödig omgång
framhåller man.

SIFU avstyrker att SP:s verksamhetsfält vidgas till att
gälla all provnings- och kontrollverksamhet då SP inte föreslås få några
väsentligt ökade resurser. På flera områden där SIFU haft möjligheter och förutsättningar
att göra bedömningar anser man att SP inte lyckats nå den kompetens som måste krävas
av en auktoritativ provningsinstans.

Statens maskinprovningar och statens centrala frökontrollanstalt
anser att deras verksamhet är av så speciell natur att den inte bör omfattas
ens av ett samrådsförfarande gentemot SP. Kontaktbehovet med andra instanser
anses redan vara väl tUlgodosett.

Rådgivande organ

De föreslagna råden för provning och kontroll resp. för
metrologi, som avses biträda den centrala förvaltningsmyndigheten i frågor av principieU
natur, har behandlats av ett mindre antal remissinstanser.

I yttrandena från televerket, kommerskollegiet, SAF,
Exportförening-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 54 19

en. Industriförbundet och Grossistförbundet ifrågasätts om
inte antalet rådsledamöter bör ökas med hänsyn till den mängd olika intressen
som skall företrädas.

SP föreslår att rådet för provning och kontroll handhar
frågor inom den legala metrologin, som till sin karaktär skiljer sig från den
allmänna, mer vetenskapliga metrologin. Denna förskjutning av rådens ansvarsområden
anses böra avspeglas även så att rådet för provning och kontroll ökas tiU ca
sju personer och att rådet för metrologi minskas till fem personer.

F0.4 och flygtekniska försöksanstalten förordar att det i
stället för råd inrättas en nationalkommitté med betydligt större befogenheter,
vilket bättre skuUe tiUfredsställa kraven på oväld, sakkunnig prioritering och
representativitet.

Teknologföreningen föreslår som alternativ tre beslutande
nämnder för vardera provning och kontroll, aUmän metrologi och legal metrologi.

Konsumentrådet, TCO och KF finner det angeläget att
konsumentrepresentanter ingår i råden och MJV förutsätter att rådet för metrologi
avses tillföras sakkunskap om den legala metrologin.

Riksrevisionsverket ifrågasätter behovet av rådgivande
organ och anser att frågan bör prövas ytterligare. I det faU sådana råd
inrättas anser riksrevisionsverket liksom KF att de endast bör bli rådgivande
gentemot SP:s styrelse.

Riksprovplatser och riksmätplatser

Beträffande förslaget att utse ett antal riksprovplatser
och riksmätplatser vid vilka den praktiska verksamheten skall bedrivas har bl.
a. televerket, vägverket, riksrevisionsverket, statskontoret, MJV, byggnadsstyrelsen
och UKA uttryckt en genomgående
positiv inställning.

NO förutsätter att de internationella kontakterna i många faU
kommer att delegeras från centralmyndigheten till resp. riksprovplatser och riksmätplatser.
Byggforskningsrådet betonar det önskvärda i nära och kvalificerade kontakter bl.a.
med de tekniska högskolorna i Stockholm, Göteborg och Lund. FOA anser liksom ÖB
att alla riksmätplatser bör utses av Kungl. Maj:t för att få en hög och sinsemeUan
likvärdig officiell status. Bl. a. anses detta vara en nödvändig förutsättning
för att de skall komma i fullt åtnjutande av den internationella byråns för
mått och vikt tjänster.

SP framhåller att särskilda krav bör ställas främst på riksprovplatser-na
och deras personal ifråga om opartiskhet och oberoende. Statsmakterna bör ta StäUning
till om det exempelvis kan godtas, att en riksprovplats helt eller delvis ägs
av de intressenter, vars produkter skall provas. Det bör också finnas
anvisningar om hur ett ifrågasatt provningsresultat kan överklagas. I de fall SP
själv blir aktuell som riks-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 20

provplats
eller riksmätplats bör beslut om detta fattas av råden, som då kallas nämnder.
Alternativt bör SP förelägga Kungl. Maj:t förslaget tiU beslut.

SAF,
Exportföreningen och Industriförbundet hemställer att till riksprovplats resp.
riksmätplats måtte utan hänsyn till ägarförhållandena utses den instans som
har den högsta kompetensen och samtidigt tiUräcklig bredd inom ett visst
teknikområde. Vidare framhåller man bl. a. att endast sådana företag bör komma
ifråga, som uteslutande sysslar med provning och kontroll, men inte då
provningen är en del av produktionsprocessen.

IVA
anser liksom AF och TRC att de aktueUa verksamheterna med offentlig insyn bör
kunna bedrivas av både statiiga och privata organ, som sinsemeUan kan vara både
samarbetande och konkurrerande leverantörer av tjänster inom området. Därmed
kan landets bästa resurser användas i officiellt sammanhang även när de finns i
privat ägo. Liksom SP pekar man även på behovet av möjlighet till överklagande
av provningsresultat.

Riksrevisionsverket
påpekar att frågan om samordning meUan SP och TRC, ÅF eUer andra enskilda
provande organ inte berörs i promemorian. Man förordar därför en prövning av
samordningsbehovet även i dessa fall innan organisationen för
provningsverksamheten fastställs.

Flera
remissinstanser har förklarat sig beredda att i en eller annan form medverka
som riksprovplats eller riksmätplats. Dit hör bl. a. televerket,
livsmedelsverket, strålskyddsinstitutet. Korrosionsinstitutet, AB Atomenergi,
AB CE Johansson och AB Svensk bilprovning.

Auktorisationsverksamhet

Flertalet
remissinstanser har anslutit sig till promemorians förslag om auktorisationsmöjligheter
för organ som ansöker därom. Bl. a. menar televerket att det syns vara ett
realistiskt förslag. Stockholms hamnstyrelse anser det vara önskvärt att det
tillskapas en statiig instans för auktorisation av verksamhet av det slag som
bedrivs vid Stockholms hamns materialprovningslaboratorium.

NO
betonar att auktorisationen bör ske med den auktorisationssö-kandes kompetens
som avgörande bedömningsgrund. En eventuell behovsprövning har
erfarenhetsmässigt kostnadshöjande effekter och andra från konkurrenssynpunkt
negativa verkningar. Motsvarande synpunkter har även framförts av SP som också
ifrågasätter om ordet "auktoriserad" bör bytas mot t. ex. "kompetensövervakad"
för att inte missuppfattas.

De
remissinstanser som uttalat betänkligheter mot den centrala förvaltningsmyndighetens
dubbelroll vid utseende av riksprovplatser och riksmätplatser har i allmänhet
påpekat samma sak beträffande ett aukto-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 21

risationsförfarande.
Således påpekar bl.a. Svenska brandförsvarsföreningen och
Standardiseringskommissionen risken för irritation, då den centrala
förvaltningsmyndigheten ställs inför uppgiften att auktorisera organisationer eUer
institutioner som kan komma i ett konkurrensförhållande tUl myndigheten. Auktorisationsfunktionen
anses därför böra överföras tUl en annan fristående kompetent instans.
Byggforskningsinstitutet menar att en lämplig väg vore att låta de normformulerande
myndigheterna inom sina resp. fält handha auktorisationsverksamheten.

Konsumentinstitutet
anser att något auktorisationsförfarande gentemot andra statliga myndigheter
inte skall förekomma. I annat fall skulle det kunna inträffa att organ som
bedriver undersökningar och provningar inom speciella områden skulle behöva
begära auktorisation för denna verksamhet av en myndighet som inte utför sådant
arbete.

Arbetarskyddsstyrelsen
påpekar att det i landet finns ca 1 900 besiktningsmän som utför besiktning
och provning på olika arbetsplatser enligt arbetarskyddskungörelsen. De
auktoriseras sedan lång tid tillbaka av yrkesinspektörerna eUer
arbetarskyddsstyrelsen och man ifrågasätter liksom Svenska
byggnadsindustriförbundet om skäl finns att ändra denna ordning. Giftnämnden
bedömer ett auktorisationsförfarande f. n. inte vara behövligt inom sitt
område.

SIFUrs
provningsverksamhet

Den
i promemorian framförda uppfattningen att SIFU:s uppdragsprovningsverksamhet i
princip borde överföras till SP men att man t. v. bör begränsa sig tiU en
samordning inom ramen för riksprovplats- och auktorisationssystemet delas av
riksrevisionsverket, statskontoret, kommerskollegiet, byggforskningsrådet, SP
och Teknologföreningen.

KonsumentinstUutet
framhåUer att man sedan flera år anlitar SIFU bl. a. för utveckling av provningsmetoder
och provning av oljeeldade vUlapannor. Skälet tiU detta är bl.a. SIFU:s
erfarenheter av konsumentemas problem genom sin kursverksamhet och sin
konsulterande verksamhet. Eftersom dessa verksamheter inte föreslås bli
överförda till SP menar institutet, att det skulle vara en direkt nackdel att i
fortsättningen inte få utnyttja SIFU:s specialkunnande.

SIFU
hävdar att man i Ukhet med SP och andra institutioner bör bibehållas som
fristående provningsorgan. Man hänvisar bl. a. till SIFU:s instmktion, som
innebär ett godkännande av SIFU som en kompetent och opartisk provningsinstans.
SIFU påpekar vidare att den uppdragsprovning man utför tUl en mindre del är av
officiell karaktär med undantag av vatten- och livsmedelstekniska området.
Provningsverksamheten vid SIFU är intimt integrerad med övriga
verksamhetsgrenar och anses i stor utsträckning utgöra grunden för åtskUligt av
SIFU:s utbild-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 54 22

ningsutbud samt för konsultverksamheten, vilket
även framhålls av Sveriges hantverks- och industriorganisation.

Chalmers provningsanstalt (CP)

Av de remissinstanser som uttalat sig om förslagen
beträffande CP:s framtida verksamhet har samtliga anslutit sig till det
framlagda förslaget. Statskontoret framhåller t. ex. att de föreslagna
reformerna på provningsomrädet i övrigt samt beslutet om SP:s omlokalisering
motiverar förhandlingar om ett förstatiigande av CP. Liknande synpunkter har
framförts även av CP och Chalmers tekniska högskola, vUka också framhåller det
angelägna i att personalens framtid tryggas.

Göteborgs kommun betonar i likhet med GAKO värdet för
näringslivet i Göteborgstrakten att ha tillgång till regionala
provningsresurser även i framtiden. Motsvarande synpunkter har även framförts
av SP och Tekniska samfundet i Göteborg.

SEMKO

Förslaget beträffande SEMKO: s framtida verksamhet har i
stort sett delat remissinstanserna i två grupper. Den ena hävdar med hänvisning
bl.a. till kraven på oberoende och opartiskhet att SEMKO:s ägarförhållanden
bör ändras. Detta framhålls av arbetarskyddsstyrelsen, riksrevisionsverket,
konsumentrådet, SP, Göteborgs kommun och KF.

Den andra gruppen menar att SEMKO:s ställning bör bibehåUas
oförändrad eftersom erfarenheten visat att verksamheten bedrivits effektivt
och under betryggande former. Till denna grupp hör statskontoret,
kommerskollegiet, IVA, Standardiseringskommissionen, Teknologföreningen, SAF,
Exportföreningen, Industriförbundet, Elektroindustri-föreningen. Svenska
elektriska kommissionen, Elektrikerförbundet och SEMKO.

KonsumentinstUutet anför, liksom kommerskollegiet, SEMKO,
Svenska elektriska kommissionen och Elektroindustriföreningen, betänkligheter
mot förslaget att SEMKO skulle vidga sin verksamhet utanför elsäkerhetsområdet.

Betydelse för utrikeshandeln

Flera remissinstanser har tagit upp frågan om betydelsen
av promemorians förslag för utrikeshandeln och undanröjandet av tekniska
handelshinder. NO framhåller sålunda att tillkomsten av en central myndighet
med överblick över all provning, kontroll och metrologisk verksamhet och som
har kontakter med bl. a. olika beslutande organ bör ge ökade möjligheter att
begränsa uppkomsten av olika former av tekniska handelshinder.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 23

Planverket
konstaterar att de internationella kontakterna rörande har-monisering av byggbestämmelser,
som sedan länge pågått inom nordiska kommittén för byggbestämmelser, på den
sista tiden har vidgats till att omfatta även FN:s ekonomiska kommission för
Europa (ECE). Detta kommer att medföra ökade krav när det gäller att
internationellt koordinera provningsmetoder. Det är därför angeläget att SP:s
tekniska kompetens vidmakthålls och utvecklas samt att SP står fri från partsintressen.
Med tanke på en växande handel med byggvaror över gränserna bör vidare
uppmärksammas behovet av internationell samverkan i syfte att klarlägga vilka
laboratorier i olika länder som kan accepteras för officieUa provningar.

STU
påpekar att begränsade finansiella resurser inom vart och ett av de nordiska
länderna torde omöjliggöra uppbyggandet av nationella provningsinstitutioner av
sådan tyngd att provning och certifikatgivning får en ur industriell synvinkel
önskad effekt. Möjligheterna att bygga ut samgåendet med de övriga nordiska
länderna för att på ett effektivt sätt tillvarata de gemensamma resurserna bör
därför ytterligare undersökas.

SAF,
Exportföreningen och Industriförbundet anger att behovet av en officieU instans
för kontroll, provning och metrologi är det viktigaste skälet för industrins
intresse för de nu framförda förslagen. I Sverige påpekar man saknas ett
centralt organ med kompetens över hela det mättekiska området till vars
mätmetoder, kalibreringar, provningsresultat etc. svenska företag kan hänvisa
vid handel och samarbete med avancerade industrinationer. En förutsättning för
att den nu föreslagna organisationen skaU nå en sådan internationell betydelse
är dels att den får en auktoritativ ställning här i Sverige med fullständig
täckning av området och med tillfredsställande resurser, dels att det
internationella samarbetet fungerar väl. SP bör således arbeta för att svenska
standarder och normer anpassas till internationella förhållanden. Samtidigt bör
eftersträvas att provningar utförda enligt internationell standard vid erkända
utländska provningsorgan accepteras av svenska myndigheter. Motsvarande
synpunkter framförs även av Grossistförbundet.

Elektroindustriföreningen
framhåller betydelsen av SEMKO:s internationella verksamhet och betonar i
detta sammanhang värdet av SEMKO :s samarbete med Svenska elektriska
kommissionen.

KF
hänvisar till det samarbete man sedan ett antal år bedrivit med sina
systerorganisationer främst i andra europeiska länder. Mellan flertalet av
dessa organ, som till största delen är enskilda, existerar ömsesidiga avtal om
utbyte av provnings- och kontrolltjänster. KF delar inte uppfattningen att ett
internationellt erkännande av officiell provning och kontroU skuUe underlättas
om den utförs av statliga organ. Däremot viU man instämma i uttalandet att
statliga myndigheter på allt sätt bör stimulera harmoniseringssträvanden.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 24

Nämnden
för egenskapsredovisning inom byggfacket konstaterar att det inom
byggnadsområdet pågår ett samarbete beträffande provningsmetoder och provning
med andra länder inom och utom Norden. Man viU starkt stödja förslagen tiU
samordning och samverkan med andra länder i de frågor som promemorian
behandlar. Enligt nämndens uppfattning kan arbetet med egenskapsredovisning
bli ett viktigt hjälpmedel i exportarbetet. Det är då av betydelse att de olika
åtgärder som kan vidtas för att undanröja tekniska handelshinder mellan
länderna är samordnade, vilket nämnden vill medverka tiU.

Sveriges
handelsagenters förbund betonar den tekniska handelns anspråk på tUlgången
till officiella metrologiska primärinstitutioner, som kan vinna internationellt
erkännande och som deltar i internationellt samarbete på metrologins område.

Kostnader
och finansiering

Remissinstanserna
är övervägande kritiska mot promemorians behandling av kostnader och
finansiering. Den allmänna uppfattningen är att kostnaderna beräknats alltför
optimistiskt och att beroendet av anslagsfinansiering inom vissa områden är
långt större än som antytts i promemorian. Detta framhålls av bl. a. UKÄ,
Svenska brandförsvarsföreningen och TRC.

Liknande
synpunkter framförs även av SAF, Exportföreningen och Industriförbundet, som framhåUer
att den föreslagna organisationen innebär ett angeläget nytänkande i fråga om
statens roll på det metro-logiska och provningstekniska området. Det bör inte
omintetgöras genom otillräcklig finansiering menar man.

Kommerskollegiet
biträder i stort de i promemorian framförda åsikterna men framhåller
svårigheten att bedöma kostnaderna för de tUlkommande myndighetsuppgifterna.
Man betonar också att det kan komma att krävas anslag för provnings- och
kontrollverksamhet vilken bedöms som nödvändig men där kostnaderna inte kan
täckas genom avgifter. Kollegiet berör också finansieringsfrågan i samband med
den befogenhet som vissa myndigheter har att förordna om obligatoriskt
typgodkännande hos annan myndighet. Man förutsätter att denna verksamhet
normalt kan finansieras genom avgifter på vanligt sätt.

SP
erinrar om de kostnadsberäkningar som gjordes för det mätcentrum som föreslogs
av 1969 års utredning för samordnad forskning. Omräknat tiU 1972 års pris- och
löneläge samt med hänsyn till den centrala verksamheten på provnings- och kontroUområdet
uppskattar SP de totala kostnaderna till ca 1,7 milj. kr. per år. Under en
tvåårig uppbyggnadsperiod bedöms dock årskostnaden bli resp. 800 000 kr. och
1,2 milj. kr.

Försvarets
materielverk framhåller att man under ett antal år finan-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 25

sieUt
stött den metrologiska verksamheten vid FOA. Detta har skett i avvaktan på en
lösning av organisations- och finansieringsfrågorna i ett större sammanhang.
Man konstaterar nu att de ekonomiska frågorna berörs endast översiktligt i
förslaget och anser att frågorna kring finansieringen av den metrologiska
verksamheten behöver klarläggas ytterligare. Svårigheterna att finansiera den alhnänna
metrologiska verksamheten genom avgifter betonas även av FOA, luftfartsverket
och AB C E Johansson.

Departementschefen

Förhållandena
på provnings- och metrologiområdena har belysts av ett antal utredningar och
undersökningar. De har utgjort det huvudsakliga grundmaterialet för en inom
industridepartementet utarbetad promemoria, i vilken föreslås vissa
organisatoriska åtgärder på de berörda områdena. Vid remissbehandlingen av
promemorian har det klart framgått att officieU provning och kontroll samt
officiell metrologisk verksamhet har en viktig funktion att fylla i samhället.
Dessa verksamheter är ett led i strävandena att skydda liv, hälsa och egendom.
De bidrar också till att främja industriell utveckling och produktion,
nationell och internationell handel samt enskilda konsumenters intressen.

Förhållandena
inom provnings- och metrologiområdena är mycket skiftande i fråga om
organisation och ansvarsförhållanden. Det är angeläget att man får till stånd
en samlad bedömning och enhetlig behandling av frågor som hör samman med
officiell provning, kontroll och mätning samt att de tillgänghga resurserna för
sådan verksamhet utnyttjas effektivt. Jag delar därför uppfattningen, som
flertalet instanser framfört vid remissbehandlingen av promemorian, att vissa
organisatoriska samordningsåtgärder behöver vidtas.

Enligt
förslagen i promemorian skall statens provningsanstalt (SP) ges ställning som
central förvaltningsmyndighet för officiell provning och kontroll samt
officiell metrologisk verksamhet. SP föreslås på dessa områden organisera den
praktiska verksamheten på så sätt att man utser organ med lämpliga resurser och
med opartisk ställning till s. k. riksprovplatser och riksmätplatser. I denna
uppgift och i andra frågor av principiell karaktär bör SP enligt förslaget
biträdas av två rådgivande organ, ett råd för provning och kontroll och ett råd
för metrologi, i vilka skall finnas representanter för olika intressegrupper.

Vidare
har i promemorian föreslagits att SP genom ett auktorisationsförfarande skall
kunna bestyrka att även andra organ t. ex. in-dustrilaboratorier eller
konsultföretag som för egen eller andras räkning bedriver provning, kontroll
och mätning uppfyller vissa krav på teknisk kompetens. Någon prövning av
opartiskheten fömtsätts inte ske i dessa fall.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 26

Remissinstanserna
är övervägande positiva tUl organisationsförslaget i promemorian. Det är en
principlösning som syftar dels till ett fastläggande av ansvarsförhållandena
på dessa områden, dels till ett effektivt utnyttjande av tillgängliga
resurser.

En
sådan lösning bör medföra såväl tekniska som ekonomiska fördelar. Jag förordar
därför att åtgärder vidtas i huvudsak enligt promemorians riktiinjer. SP bör
alltså bli central förvaltningsmyndighet och fortlöpande vidta de åtgärder som
motiveras av behovet av officiell provning och kontroll samt officiell metrologisk
verksamhet. En annan viktig uppgift för SP är att främja utvecklingen av
provnings- och mätteknik med sikte på angelägna tillämpningar inom samhället.
Den föreslagna organisationen bör gälla frän den 1 juli 1972.

Beträffande
sammanförandet under en myndighet av ansvaret för provnings- och
kontrollverksamhet samt metrologisk verksamhet betonar bl. a. statskontoret.
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Tekniska röntgencentralen AB (TRC) de
både områdenas tekniska, författningsmässiga och organisatoriska samband.
Några remissinstanser hävdar emellertid att den allmänna metrologiska
verksamheten bör särbehandlas med hänsyn till det tekniskt kvalificerade och
från industriell synpunkt viktiga behovet av tjänster på detta område.
Möjligheterna till avgiftsfinansiering bedöms emellertid vara begränsade.

Jag
har den uppfattningen att det finns ett starkt samband mellan provning och
kontroll resp. metrologi. Den allmänna metrologiska verksamhetens
finansieringsproblem anser jag tala ytterligare för samordning med annan
likartad verksamhet. I första hand bör detta ske med provning och kontroll.
Därmed skapas möjligheter att gemensamt utnyttja resurser och att ta till vara
de möjligheter som finns att vidga marknaden. Den överföring av viss verksamhet
från mynt- och justeringsverket (MJV) till SP, som tidigare beslutats, leder
bl. a. till åtgärder i denna riktning.

Vad
gäller omfattningen av de tillämpningsområden, som skall omfattas av
samordningsåtgärderna, har i promemorian föreslagits att kontrollen av
livsmedel, läkemedel och fröer t. v. endast skall beröras av föreskrifter om
samråd mellan resp. tillsynsmyndigheter och SP i frågor av gemensamt intresse.

Några
remissinstanser, bl. a. arbetarskyddsstyrelsen, trafiksäkerhetsverket,
sjöfartsverket, luftfartsverket och TRC, behandlar även frågan om i vilken
utsträckning den föreslagna samordningen bör gälla sådan verksamhet, som
omfattar t. ex. kontroU, besiktning och inspektion av anläggningar som
projekterats, färdigställts eller tagits i drift. Det gäller bl. a.
lyftanordningar, tryckkärl, fordon, fartyg, flygplan, elkraftanläggningar och
arbetsplatser. Detta slags kontroll utövas vanligen av i särskild ordning
förordnade besiktningsmän.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 54 27

Jag finner det naturligt att den officiella provnings- och
kontrollverksamheten, som bedrivs inom de flesta samhällsområden, sker i
skilda och olikartade former och på lämpligt sätt anpassas till förhållandena
inom varje tillämpningsområde. Motivet för verksamheten är dock gemensamt,
nämligen strävan att skydda liv, hälsa och egendom. Därför bör all provnings-
och kontrollverksamhet samordnas av SP på föreslaget sätt så långt det i
samhällets intresse är effektivt och ekonomiskt. Med hänsyn till att
verksamhetsområdet är så omfattande måste samordningsåtgärderna emellertid ske
successivt. Därför är det motiverat att man på vissa områden såsom kontroll av
livsmedel, läkemedel och fröer liksom inom miljövårdsområdet t. v. begränsar
sig tUl informationsutbyte och samråd på det sätt som föreslås i promemorian.

I promemorian förutses vidare att SP själv skall kunna
utses till riksprovplats eller riksmätplats på vissa områden. Flera
remissinstanser har påpekat att SP i så fall kommer att spela en dubbelroll i
egenskap av dels central myndighet, dels organ för praktisk provnings-,
kontroll- och mätteknisk verksamhet. Man framhåller att detta kan inge tvivel
om SP:s opartiskhet vid utseende av riksprovplats och riksmätplats och skapa
misstro hos övriga i systemet ingående parter.

För egen del anser jag att SP:s verksamhetsområde omfattar
ett vidare fält än både SP:s egen och andra berörda organs praktiska tekniska
verksamhet. SP måste som central förvaltningsmyndighet förutsättas handla med
verksamhetsområdets bästa för ögonen. De två föreslagna rådgivande organen
innebär också en garanti för insyn och ger möjlighet att låta olika
intresseinriktningar komma tUl tals innan beslut fattas i principiella frågor.
Vidare medför utformningen av SP:s organisation att den centrala
myndighetsfunktionen och uppdragsverksamheten hålls isär.

Den föreslagna samordningen förutsätter dock förtroende
och vilja till samarbete hos de berörda provningsorganen. Jag har därför inget
att erinra mot det förslag som framförs i SP:s remissyttrande att beslut om
förläggning av riksprovplats eller riksmätplats till SP bör fattas av Kungl. Maj:t.
I den mån internationella samarbetsförhållanden kräver att även övriga riksprovplatser
och riksmätplatser utses av Kungl. Maj:t, ankommer det pä Kungl. Maj:t att
besluta om detta.

I promemorian betonas vikten av att riksprovplatser och riksmätplatser
uppfyller vissa bestämda krav på oberoende och opartiskhet. SP framhåller i sitt
remissyttrande bl. a. att man måste ta ställning tUl om det t. ex. kan
accepteras att de helt eller delvis ägs av uppdragsgivare. Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Exportföreningen och Industriförbundet hävdar
däremot att kompetensen och inte ägarförhäUandena är det väsentiiga.

De tre organisationerna berör även frågan i vad män
oberoende

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 28

och
opartiskhet påverkas om en riksprovplats eller riksmätplats bedriver även
annan verksamhet än sådan som den officiellt utsetts att svara för. Man
konstaterar att ställning som riksprovplats och riksmätplats endast bör komma
ifråga för företag, som uteslutande sysslar med provning och kontroll som inte
är en del av en produktionsprocess.

Jag
delar uppfattningen att man måste ställa höga krav på riksprovplatser och riksmätplatser
i fråga om oberoende och opartiskhet. Som en följd av strävandena att i första
hand utnyttja redan befintliga resurser får man emellertid räkna med varierande
former för organisationen och verksamheten vid olika riksprovplatser och riksmätplatser.
Bedömningen av om kraven på oberoende och opartiskhet uppfylls måste därför
ske med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall. Det kan härvid
visa sig vara nödvändigt att från samhällets sida ställa krav på att t. ex.
ägarförhållanden, organisation, verksamhetsinriktning eller andra förhållanden,
som har betydelse i sammanhanget, ändras innan ett i övrigt lämpligt organ
utses till riksprovplats eUer riksmätplats.

För
verksamheten vid riksprovplatser och riksmätplatser bör det vidare finnas
regler för när ocli pä vilket sätt resultatet av en officiell provning eller
mätning kan överklagas eller omprövas. Det ankommer på Kungl. Maj:t att medela
föreskrifter härom.

Beträffande
förslaget i promemorian om ett råd för provning och kontroll resp. ett råd för
metrologi har remissinstanserna delade meningar om vilken ställning och vUka
befogenheter råden skall ha. Riksrevisionsverket ifrågasätter t. ex. behovet av
rådgivande organ över huvud taget. SAF, Exportföreningen och Industriförbundet
föreslår som alternativ ett vetenskapligt råd för hela området med ett
betydligt ökat inflytande. Beträffande antalet rådsmedlemmar är
remissinstanserna relativt eniga om att det bör vara större än det föreslagna
antalet om sex i varje råd.

Med
hänsyn bl. a. till vad jag nyss anfört om formerna för utseende av riksprovplatser
och riksmätplatser bör de rådgivande organens ansvarsområde och
arbetsuppgifter utformas i huvudsak efter de riktlinjer som angetts i
promemorian. De bör således vara rådgivande till SP i principiella frågor och
i övrigt på lämpligt sätt biträda SP i egenskap av central
förvaltningsmyndighet. Jag delar vidare den uppfattning, som redovisas i SP:s
remissyttrande, att frågor inom den legala metrologin bör behandlas i rådet för
provning och kontroll med hänsyn till deras nära anknytning till detta råds
verksamhetsområde i övrigt. Antalet rådsledamöter bör anpassas efter bl. a.
behovet av allsidig belysning av de ärenden som behandlas i råden. Det ankommer
på Kungl. Maj:t att närmare besluta i dessa frågor.

Jag
har inget att erinra mot den i promemorian föreslagna utformningen av auktorisationsverksamheten,
som avses bli en form för att be-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 29

kräfta
kompetensen hos t. ex. industrUaboratorier att utföra vissa provningar och
mätningar. Auktorisationsverksamheten bör anpassas på lämpligt sätt efter
marknadsbehoven och ske under medverkan av berörda riksprovplatser och riksmätplatser.

Förslaget
om att överföra Chalmers provningsanstalt (CP) i statens ägo har behandlats
positivt av remissinstanserna. Även jag anser det angeläget att ta tiU vara de
goda resurser som CP representerar. Den 18 februari 1972 gav Kungl. Maj:t i
uppdrag åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med berörda parter om
villkoren i samband med ett eventuellt statligt övertagande av CP. När
resultatet av dessa förhandlingar föreligger avser jag att återkomma tiU Kungl.
Maj:t med förslag tUl vidare åtgärder.

Beträffande
SIFU:s verksamhet på provningsområdet ansluter jag mig tUl vad som uttalas i
promemorian och som vinner anslutning från bl. a. statskontoret,
riksrevisionsverket, kommerskollegiet, SP, Byggforskningsrådet och Teknologföreningen,
nämligen att SIFU:s uppdragsprovningsverksamhet av officiell karaktär bör
överföras till SP. T. v. bör emellertid SIFU:s uppdragsprovning knytas till SP:s
verksamhet genom riksprovplats- och auktorisationssystemen.

Vad
gäller förslaget i promemorian om att vidga SEMKO:s ägarkrets vill jag hänvisa tUl
vad jag tidigare anfört beträffande kraven på oberoende och opartiskhet för riksprovplatser
och riksmätplatser. Jag förutsätter att frågan kommer att prövas enligt
föreslagen ordning då riksprovplats inom SEMKO:s verksamhetsområde skall
utses. På motsvarande sätt bör åtgärder beträffande även andra organ övervägas
dä samordningskraven aktualiserar detta.

Jag
delar den uppfattning, som många remissinstanser har uttryckt, att de nu
föreslagna åtgärdema har betydelse för utvecklingen av vår utrikeshandel. Det
gäller inte minst problemen i samband med de tekniska handelshindren. Den
samordning som nu föreslås beträffande provning, kontroll och metrologi finner
jag kunna skapa ytterligare förutsättningar bl. a. för ett aktivt svenskt
deltagande i det internationella arbetet på att undanröja och förebygga
tekniska handelshinder. Härvid bör inte minst ett vidgat nordiskt samarbete
kunna bidra tUl ökad effektivitet i utvecklingen och användningen av
provnings-, kontroll-och mätteknik.

Beträffande
finansieringen av den allmänna metrologiska verksamheten viU jag erinra om att
metrologisk verksamhet innefattas i flera av STU:s målområden. Det finns
sålunda redan möjligheter att erhålla finansieUt stöd från STU till bl. a.
utvecklingsarbete inom den allmänna metrologin.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 30

Till
de finansiella frågorna återkommer jag i övrigt i det följande i samband med
anslagsfrågorna för nästa budgetår.

Under åberopande av det
anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att
godkänna de av mig förordade riktlinjerna för organisationen av officiell
provnings- och kontrollverksamhet samt officiell metrologisk verksamhet.

Anslagsberäkningar
m. m. för budgetåret 1972/73

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE
HUVUDTITELN

£.
Teknisk utveckling m. m.

Verksamheten
vid statens provningsanstalt (SP)

SP:s
verksamhet samt dess nuvarande huvudsakliga inriktning, organisation och
omfattning har tidigare redovisats i samband med redogörelsen för nuvarande
förhållanden.

SP
tiUhör de myndigheter som omfattas av utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering.
Följande programindelning gäller t. v. för verksamheten.

1.
Uppdragsverksamhet

2.
Egen forskning

3.
Myndighetsuppgifter

Medel
för verksamheten anvisas under följande anslag.

1.
Statens provningsanstalt:
Uppdragsverksamhet

2.
Bidrag tUl statens
provningsanstalt

3.
Statens provningsanstalt: Utmstning

Anslag
1 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under
anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 1, 2 och 3. I program 1
ingår även uppdragsforskning, dvs. sådan forskning som finansieras exempelvis
av STU. Som inkomst under anslaget redovisas uppburna avgifter och ianspråktagna
medel från bidragsanslaget. Medel som svarar mot avskrivning och förräntning
av utrustningskapitalet skall, i den mån det avser uppdragsverksamheten, levereras
in till särskild inkomsttitel på riksstaten.

Anslag
2 är ett reservationsanslag över vilket statens bidrag utgår i första hand till
programmen 2 och 3, men även till att täcka eventuellt underskott i uppdragsverksamheten.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 54 31

Anslag
3 är ett reservationsanslag som skall finansiera investeringar i sådan mer
kostnadskrävande utrustning som bör ingå i SP:s utrustningskapital.

Anslag
1 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga
likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att t. v. tillgodose behov
av rörelsekapital disponerar SP under innevarande budgetår en rörlig kredit i
riksgäldskontoret på 1 milj. kr.

Som
tidigare nämnts övertar SP den 1 juli 1972 viss verksamhet från mynt- och
justeringsverket (MJV). Denna myndighet omfattas inte av försöksverksamheten
med programbudgetering. Verksamheten finansieras helt med anslag och inkomster
redovisas över särskild inkomsttitel på riksstaten.

På
Kungl. Maj:ts uppdrag den 26 november 1971 har SP den 18 februari 1972 kommit
in med förslag hur den aktueUa verksamheten skall inordnas i SP:s organisation.
Enligt förslaget inordnas avdelningen för ädelmetallkontroll i avdelning B vid SP
och avdelningen för mått och vikt jämte statens justerare i avdelning C. Vidare
föresläs SP:s kansli bli tillfört sex tjänster. I avvaktan på åtgärder i
samband med omlokaliseringen av SP:s huvuddel tiU Borås kommer verksamheten i
huvudsak att bedrivas i nuvarande lokaler vid MJV.

Sammanlagt
berörs ca 80 heltidsanställda, ca 20 deltidsanställda och ca 110
uppdragstagare. Den aktuella verksamhetens omfattning beräknas vara oförändrad
vid överföringen. I samband med att den nya lagen om handel med ädelmetallarbeten
träder i kraft den 1 juli 1973, bedöms dock de 110 uppdragstagarnas verksamhet
komma att upphöra.

Statens
provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

1970/71

1971/72
Anslag 1 000

1972/73
Förslag 1000

Under
detta anslag redovisas samtliga utgifter och inkomster för den verksamhet som f.
n. bedrivs vid SP.

Av
följande sammanställning framgår den totala omfattningen av nuvarande
verksamhet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:

54

32

1970/71 Utfall

1971/72 Beräknar

1972/73

SP

Departementschefen

Belopp i

1
000-tal kr.

Program
1 Intäkter Kostnader Underskott

10 307

11767

1460

11200

11890

690

12010

13513

1 503

Program
2 Kostnader

1044

1650

1577

Program
3 Kostnader

1 552

2 147

2 420

Total
nettokostnad

4 056

4 487

5 500

Bidragsanslag

4 900

4 900

5 500 S 900

Statens
provningsanstalt

Program
1. Uppdragsverksamltet

I
konkurrens med offentliga och enskilda laboratorier utför SP bl. a. mättekniska
undersökningar, kalibreringar, tiUverkningskontroller, analyser samt
undersökningar av material, konstruktioner och produkter.

Under
tidsperioden 1961/621970/71 ökade uppdragsvolymen från ca 14 300 tUl 32 420
uppdrag. Intäkterna av uppdragsverksamheten steg under samma period från 2,94
milj. kr. tUl 10,31 milj. kr. Under budgetåret 1970/71 ökade intäkterna med
13,4 o/o. Utvecklingen av uppdragsverksamheten var dock ogynnsam för de flesta
enheterna inom SP under den följande perioden den 1 juliden 31 december 1971. SärskUt
markant var minskningen av antalet registrerade uppdrag vid det
byggnadstekniska laboratoriet. Kostnadstäckningen för uppdragsverksamheten exkl.
bidragsforskning uppgår f. n. till 93,5 "/o.

SP:s
likvida ställning har förbättrats avsevärt sedan den 1 juli 1971. Under
budgetåret 1969/70 merbelastades reservationsanslaget Bidrag till statens
provningsanstalt med ca 641 000 kr. trots att anslag av denna typ är maximerade
av riksdagen. Överskridandet har täckts av SP. Riksrevisionsverket har utfört erforderhga
bokslutskorrigeringar.

SP
hemställer att den rörliga krediten i riksgäldskontoret ökas från 1 milj. kr. tUl
3 milj. kr.

Program
2. Egen forskning

Forsknings-
och utvecklingsarbetet inriktas på nya provningsmetoder och är av fundamental
betydelse för uppdragsverksamheten och ett viktigt hjälpmedel för att SP skall
kunna vidga och fördjupa sitt kom-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 54 33

petensområde och skapa resurser för framtida efterfrågan
inom ramen för uppdragsverksamheten.

Program 3. Myndighetsuppgifter

Efterfrågan på SP:s medverkan i tekniska kommittéer hos
andra myndigheter, standardiseringsorgan etc. stiger successivt. SP har dock
begränsade ekonomiska möjligheter att tillgodose behoven.

SP föreslår en ökning av bidragsanslaget från 4,9 milj.
kr. till 5,5 milj. kr. för budgetåret 1972/73. I detta belopp har inte medtagits
kostnaderna för reformer med anledning av förslagen i departementspromemorian
(Ds 1 1971: 3) och inte heller kostnader som sammanhänger med överflyttning av
viss verksamhet vid MJV tUl SP den 1 juli 1972.

Departementschefen

Beträffande den allmana inriktningen av SP:s verksamhet
hänvisar jag till vad jag tidigare anfört om officiell provnings- och
kontrollverksamhet samt officiell metrologisk verksamhet. SP kommer som
central förvaltningsmyndighet på dessa områden alt tUlföras nya verksamheter.
Likaså innebär överföringen av vissa arbetsuppgifter från MJV att verksamheten
vid SP utökas. Jag delar i huvudsak de bedömningar som redovisats i SP:s
förslag till hur denna överföring skall ske. Beslutet att omlokalisera SP:s
huvuddel till Borås medför vidare ett tillfälligt behov av medel för särskilda
utredningsinsatser främst för planering. Omlokahseringen leder också till
ändrade marknadsförhållanden och krav på investeringar i bl.a.
laboratorielokaler och teknisk utrustning.

Med hänsyn till dessa förhållanden bör bidragsanslaget för
budgetåret 1972/73 ökas med 1 milj. kr. Härvid har jag beräknat att kostnaderna
för ett genomförande av en första etapp av de tidigare redovisade
reformsförslagen kommer att uppgå till 600 000 kr. För behovet av särskilda
utrednings- och marknadsföringsinsatser under en övergångstid har jag vidare
beräknat 200 000 kr. Jag har vid min bedömning av SP:s framtida verksamhet
utgått från att kontinuiteten i verksamheten skall säkerställas och att i
framtiden åtgärder skall vidtas syftande till att bibehålla verksamheten pä i
huvudsak nuvarande nivå. En sådan åtgärd kan vara att pröva hur stor del av det
nedlagda utrustningskapitalet som skall omfattas av förräntningskrav.

Jag har i 1971 års statsverksproposition (prop. 1971: 1
bil. 15 s. 99) anmält att SP under budgetåret 1969/70 merbdastade ett begränsat
anslag med ca 765 000 kr. Merbelastningen, som vid närmare beräkningar visat
sig uppgå tUl ca 641 000 kr., har emellertid täckts av SP. Åtgärder har också vidtaghs
för att förhindra merbelastning av detta anslag i framtiden.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 54 34

Jag
hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1972/73 anviiia
ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Bidrag
till statens provningsanstalt

1970/71
Utgift 3 738 929 Reservation 1 161070

1971/72
Anslag 4 900 000

1972/73
Förslag 5 900 000

Med
hänvisning till vad jag: tidigare anfört vid min anmälan av anslaget Statens
provningsanstalt: Uppdragsverksamhet hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen

att
till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 5 900 000 kr.

Statens
provningsanstalt: Justering och ädelmetallkontroll

Nytt
anslag (förslag) 6 018 000

Från
detta anslag bör kostnaderna bestridas för den justeringsverksamhet och ädelmetallkontroll
som SP den 1 juli 1972 övertar från MJV.

Med
hänsyn till redovisningstekniska svårigheter och den omständigheten att ny
lagstiftning om volym och vikt samt om handel med ädelmetallarbeten skall träda
i kraft den 1 juli 1973 har det ansetts lämpligt, att den tUlkommande
verksamheten vid SP under budgetåret 1972/73 finansieras över ett särskUt
förslagsanslag. På grund av bl. a. principerna för taxesättningen i ädelmetallkontrollen
kan ett visst underskott förväntas uppkomma under nästa budgetår. Det bör
ankomma på Kungl. Maj:t att genom taxejusteringar motverka ett sådant underskott.

Jag
beräknar kostnaderna för justeringsverksamheten till 3 914 000 kr., för ädelmetallkontrollen
till 1 524 000 kr. samt för administration till 580 000 kr.

Inkomsterna
av verksamheten bör redovisas pä en särskild inkomsttitel, benämnd Inkomst av
justering och ädelmetallkontroll, under mbriken Uppbörd i statens verksamhet
på riksstatens inkomstsida.

Under
åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att

1)
bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1972/73 faststäUa taxor för ädelmetallkontroll,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 54 35

2. till Statens provningsanstalt: Justering och ädelmetallkontroll
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 6 018 000 kr.

Statens provningsanstalt: Utrustning

1970/71 Utgift 1010 715 Reservation 1832 085

1971/72 Anslag 1
100 000

1972/73 Förslag 1400
000

Statens provningsanstalt

1.
Omfattande
investeringar behövs för fortlöpande modernisering och komplettering av
provningsanstaltens utmstning. En betydande del av kostnaderna faller på
utrustning av avdelningen i Lund.

2.
Ett
industriellt utvecklingscentmm, lUC, befinner sig under uppbyggnad i
Skellefteå. För anskaffning av utrustning till IUC:s kvalitetskontrollenhet
erfordras 400 000 kr. även under budgetåret 1972/73.

Departementschefen

Medelsbehovet för utrustning till kvalitetskontrollenheten
i Skellefteå under nästa budgetår, 400 000 kr., skall tillgodoses under
förevarande anslag. Vidare beräknar jag 100 000 kr. för utrustning till den
från MJV överförda verksamheten. För SP:s övriga utrustningsbehov beräknar jag
oförändrat anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens provningsanstalt: Utrustning för
budgetåret 1972/ 73 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

11. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

II. 20 Byggnadsarbeten för teknisk
utveckling m. m.

Från förevarande anslag bestrids kostnader för
byggnadsarbeten vid vissa myndigheter inom industridepartementets
verksamhetsområde. För budgetåret 1972/73 har i prop. 1972: 1 (bil. 15 s. 128)
under detta anslag föreslagits ett investeringsanslag av 1 000 kr. Samtidigt
anmäldes att ställning till vissa projekt kunde tas först sedan visst
ytterligare material redovisats. Dessa frågor bör nu tas upp.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 36

Byggnadsstyrelsen

Kungl.
Maj:t uppdrog den 19 februari 1971 åt byggnadsstyrelsen att på grundval av ett
den 3 mars 1969 framlagt byggnadsprogram projektera om- och tillbyggnad samt
inredning för institutet. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 8 februari 1972
redovisat förslagshandlingar för byggnadsobjektet.

Tillbyggnaden
utförs dels som en förlängning av en befintlig laboratoriebyggnad, dels som en
separat hörsalsbyggnad sammanbunden med huvudbyggnaden genom en entréhall.
Rumsytan enligt förslagshandlingama uppgår till ca 1 225 m. De
ombyggnadsarbeten, som föreslås utförda inom den befintiiga byggnaden, består
i huvudsak av utbyte ;av pannor i panncentralen och omändringsarbeten i måttlig
omfattning.

Kostnaderna
för om- och tillbyggnaden, exkl. inredning, har beräknats tUl sammanlagt 4,6
milj. kr. i prisläget den 1 april 1971, varav 320 000 kr. för
försörjningsåtgärder och 100 000 kr. för markförvärv. Byggnadsstyrelsen
beräknar att bygghandlingarna blir färdiga under juni 1972 och att
byggnadsarbetena kan påbörjas under oktober 1972 och avslutas i början av 1974.

Departementschefen

Mot
bakgrund av såväl de betydelsefulla arbetsuppgifter som åvUar Svenska
konserveringsinstitutet i Göteborg som de utbildningsuppgifter som institutet
har för Chalmers tekniska högskola och universitetet i Göteborg föreligger ett
behov av ytterligare lokaler för institutet. Jag finner det angeläget att
byggnadsarbetena kan inledas enligt den .av byggnadsstyrelsen lämnade
tidplanen. Mot den av styrelsen gjorda kostnadsberäkningen har jag inte någon
erinran. Till frågan om medel för inredning avser jag att återkomma i annat
sammanhang. I investeringsplanen bör fr. o. m. budgetåret 1972/73 föras upp en
ny kostnadsram för om- och tillbyggnaden av Svenska institutet för konserveringsforskning
av 4,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971.

I
årets statsverksproposition (prop. 1972: 1 bU. 15 s. 128) berörde jag frågan om
ett nytt brandlaboratorium för SP i Studsvik. Med hänsyn till statsmakternas
ställningstagande beträffande SP:s lokalisering och mot bakgmnd av vad jag
anfört tidigare bör emeUertid SP:s nya brandlaboratorium uppföras i Borås i
anslutning till de övriga laboratorielokaler som där planeras för SP. Med
anledning härav bör den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen för
nybyggnad för brandlaboratorium utgå.

Mot
bakgrund av bl. a. den reservation som beräknas föreligga under anslaget vid
utgången av d(;tta budgetår räknar jag med att de utgifter som inledningsvis
hänger samman med nu ifrågavarande bygg-nadsobjekt, kan bestridas av tiUgängliga
medel. Jag förordar att så

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 37

får
ske. Frågan om behov av ytterhgare medel under anslaget får efter förslag av
byggnadsstyrelsen tas upp, när medelsbehovet säkrare kan bedömas, i samband
med anmälan av utgifter på tilläggsstat för budgetåret 1972/73.

Jag
hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifter för om- och tUlbyggnad
av Svenska institutet för konserveringsforskning.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga tUl detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: BrUta Gyllensten

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 54 38

Innehållsförteckning

Sid.

Propositionens
huvudsakliga innehåll ...................... 1

Inledning .......................................................... 2

Nuvarande förhållanden......................................... 5

OfficieU
provnings- och kontrollverksamhet ........... ..... 5

Officiell
metrologisk verksamhet .......................... ..... 6

Statens
provningsanstalt.................................... 6

Statens
institut för företagsutveckling ................. .... 8

Mynt-
och justeringsverket................................. .... 8

Chalmers
provningsanstalt................................... .... 9

AB
Svensk bilprovning ...................................... .... 9

Svenska
elektriska materielkontrollanstalten AB....... ... 10

Ängpanneföreningen
....................................... 10

Tekniska
röntgencentralen AB ............................. 11

Departementspromemorian
................................. ... 12

Remissyttrandena
.......... '................................ ... 15

Behovet
av åtgärder ........................................ ... 15

Allmän
organisation ........................................ 16

SP
som central förvaltningsmyndighet................... 17

Rådgivande
organ ........................................... 18

Riksprovplatser
och riksmätplatser ..................... 19

Auktorisationsverksamhet
................................. .. 20

SIFU:s
provningsverksamhet................................ .. 21

Chalmers
provningsanstalt................................... .. 22

SEMKO
........................................................ .. 22

Betydelse
för utrikeshandeln ............................... .. 22

Kostnader
och finansiering................................... 24

Departementschefen
......................................... 25

Anslagsberäkningar
m. m. för budgetåret 1972/73...... 30

DRIFTBUDGETEN

Verksamheten
vid statens provningsanstalt............ 30

Statens
provningsanstalt: Uppdragsverksamhet .... 31

Bidrag
till statens provningsanstalt ..................... 34

Statens
provningsanstalt: Justering och ädelmetaUkontroU 34

Statens
provningsanstalt: Utmstning.................... .. 35

KAPITALBUDGETEN

Byggnadsarbeten
för teknisk utveckling m. m. ....... 35

MARCUS BOKTR. STHLM 1 » 72 7201 71

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

35 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (35)

35 kopplingar i 26 dokument.

  1. Bet. 1985/86:NU8 Om förslag om lag om obligatorisk kontroll genom teknisk provning m. m. (prop. 1985/ 86:27) s. 4 i texten
  2. Prop. 1982/83:103 med överlämnande av 1983 års kommittéberittelse i texten
  3. Bet. 1981/82:NU8 över motion om översyn av den statliga kontroll- och provningsverksamheten s. 2 i texten
  4. Bet. 1980/81:TU14 om anslag till Telekommunikationer (prop. 1980/81:100) s. 9 i texten
  5. Bet. 1979/80:NU33 Med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser statens provningsanstalt jämte motioner s. 4 i texten

Visa alla 26