Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående regleriag av priserna på jordbruksprodukter

1972 · 32 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:79, Kungl. Maj:ts proposition angående regleriag av priserna på jordbruksprodukter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtts
proposition nr 79 år 1972 Prop. 1972: 79

Nr 79

Kungl.
Maj:ts proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.;
given Stockholms slott den 24 mars 1972.

Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

INGEMUND
BENGTSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen hemställer Kungl. Maj:t om bemyndigande att vidta de åtgärder som
behövs för att genomföra prisregleringen på jordbruksprodukter under
regleringsåret 1972/73 i enlighet med de grander som beslutades av 1971 års
riksdag. Vidare läggs förslag fram om finansieringen av ökade kostnader för
sockerregleringen till följd av ökningen av sockerbetsarealen på Gotland och
Öland. Dessutom föreslås att medel ställs till förfogande för att begränsa
fraktkostnaderna för konsumtionsmjölk till vissa områden i de fyra nordligaste
länen. Förslag läggs fram om att Kungl. Maj:t bemyndigas använda ytterligare
högst 30 milj. kr. av införselavgiftsmedel för mjölkregleringen, m. m.

För
att främja produktion av mjölk föreslås att tUl begränsat utvecklingsbara
jordbruksföretag med sådan produktion skall utgå statligt stöd i form av
kreditgarantier samt bidrag tUl investeringar i mjölkrum och gödsdvårdsanläggningar.

Slutiigen
föreslås att bidrag skall kunna beviljas med högst 25 »/o av kostnaderna för
miljövårdande åtgärder som befunnits nödvändiga för befintiiga jordbruks- och
trädgårdsföretag. Stödet är avsett att utgå under de närmaste fem budgetåren.

1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 79

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:79

Utdrag
av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockhohns slott den 24 mars 1972.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen
för jordbraksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om reglering av priserna på
jordbruksprodukter, m. m. och anför.

Inledning

Enligt
riksdagens beslut angående reglering av prisema på jordbruksprodukter, m. m.
för tiden den 1 juli 1971den 30 juni 1974 (prop. 1971: 116, JoU 1971: 43, rskr
1971: 225) skall justeringar av mittpriser, prisgränser och införselavgifter
för jordbraksprodukter göras dels den 1 juli 1972 och den 1 juli 1973, dels
halvårsvis med början den 1 januari 1972 till följd av utvecklingen av den
allmänna prisnivån.

Statens
jordbruksnämnd bemyndigades den 18 juni 1971 att vidta de åtgärder, som enligt prop.
1971: 116 ankommer på nämnden för att genomföra prisregleringen på jordbrukets
område under regleringsåret 1971/72.

I
skrivelse den 7 december 1971 lade jordbruksnämnden fram förslag om justering
av inföfsdavgifter m. m. fr. o. m. den 1 januari 1972. Vidare lade nämnden fram
förslag om ett provisoriskt system för kompensation för ökad s. k.
utbytesexport av kött och fläsk. Nämnden begärde dessutom bemyndigande att få
disponera införselavgiftsmedel för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och
grädde till vissa områden i de fyra nordligaste länen. Slutligen lämnade
nämnden uppgifter om Storleken och dispositionen av införselavgiftsmedel för
regleringsåret 1970/71. Nämnden hade innan förslagen lades fram haft
överläggningar och nått samförstånd med jordbrukets förhandlingsdelegation och
jordbruksnämndens konsumentdelegation. Den 17 december 1971 beslutade Kungl. Maj:t
i enlighet med nämndens förslag om justering av införselavgifter m. m. den 1
januari 1972 och om ett provisoriskt system för kompensation för ökad
utbytesexport av kött och fläsk.

I
skrivelse den 22 mars 1972 har jordbruksnämnden lämnat uppgifter om den
beräknade storleken och den huvudsakliga dispositionen av införselavgiftsmedel
för regleringsåren 1971/72 och 1972/73. Nänmden

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 79 3

har
vidare i skrivelse den 17 mars 1972 gjort framställning om medel för en
kvalitetsundersökning av 1972 års fodersädsskörd.

1
skrivelse den 31 januari 1972 har Lantbrukamas riksförbund (LRF) gjort
framställning om att sockerbetsodlingen på Gotland och Öland ökas fr. o. m. år
1972 med 700 resp. 500 ha. Efter remiss har yttranden över framställningen
avgetts av statens jordbruksnämnd och arbetsmarknadsstyrelsen, som har bifogat
yttranden från länsarbetsnämnderna i Kalmar och Gotiands län. I anledning av
framställningen har Svenska sockerfabriks AB kommit in med en skrivelse. Genom
beslut den IC mars 1972 har Kungl. Maj:t under förbehåll av att riksdagen god
känner Kungl. Maj:ts förslag i fråga om hur de ökade kostnaderna för sockerregleringen
skall betalas - bifaUit framställningen.

I
enlighet med beslut av 1971 års riksdag skulle rationaliseringsstödet ses över
för att möjliggöra att stöd övergångsvis skulle kunna utgå även tUl jordbruk
med begränsade utvecklingsmöjligheter. Lantbruksstyrelsen fick den 18 juni 1971
i uppdrag att utreda och lägga fram förslag till de ändringar i nuvarande
bestämmelser om stöd till jordbrukets rationalisering som kan behövas för att
i syfte att begränsa nedgången av mjölkproduktionen övergångsvis
investeringsstöd skall kunna lämnas även till jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter.
I skrivelse den 26 november 1971 har lantbruksstyrelsen lagt fram förslag i anledning
av förat nämnda uppdrag. Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av
statens jordbraksnämnd, länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Älvsborgs län
samt LRF.

LRF
har i skrivelse den 24 november 1971 föreslagit att statligt stöd skaU utgå
till vatten- och luftvårdande åtgärder inom jordbruket och trädgårdsnäringen.
Remissyttranden över skrivelsen har avgetts av lantbruksstyrelsen och statens
naturvårdsverk.

I
skrivelse den 16 febraari 1972 har organisationskommittén för omlokalisering
av veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt (OKV) gjort
framställning om införselavgiftsmedel för byggande av försöksslaktlokaler i
Uppsala.

I
prop. 1972: 1 (bU. 11 s. 21) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i awaktan
på särskUd proposition i ämnet, till Bidrag till jordbrakets rationalisering, m.
m. för budgetåret 1972/73 beräkna ett förslagsanslag av 14 mUj. kr.

Justering
av införselavgifter.m. m. den 1 januari 1972

Enligt
beslut av 1971 års riksdag skiUle utvecklingen av den allmänna prisnivån under
halvårsperioden den 15 aprilden 15 oktober 1971, mätt med statistiska
centralbyråns konsumentprisindex, läggas till grund för justering av
mittpriser, prisgränser och mförsdavgifter den 1 januari 1972.
Konsumentprisindex skulle därvid rensas från inverkan av in-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 79 4

direkta
skatter, av bostadskostnader (utom bränsle och lyse) samt av sådana
prisändringar i livsmedelsposten som registreras i jordbruksnämndens prisregleringsprisindex.
Rensat konsumentprisindex steg under nämnda period med 3,89 "/o. Denna
indexuppgång innebar när den anbringades på jordbrukets totala intäkter (utom
sockerbetor), beräknade med utgångspunkt från den rådande mittprisnivån, att
jordbruket skuUe tUlföras ca 291,3 mUj. kr. genom ökat gränsskydd.

De
föreslagna avgiftshöjningarna och de belopp som härigenom beräknades tillföras
jordbruket framgår översiktligt av följande tabell:

Höjning
av avgift öre/kg (för mjölk öre/1)

Beräknat
belopp tUl jordbruket milj. kr.

Vete och
råg (förmalningsavgift)

3

16,50

Konsumtionsmjölk, aUa slag Skummjölk tUl industrin Grädde,
tjock " , tunn Ost Mjölkpulver

5,5 9,5

10 8

24

30

76,18 2,47 3,30 1,60

14,16 7,80

Summa mjölk och mejeriprodukter

105,51

Kött Fläsk

50 34

86,00 83,30

Summa kött och fläsk

169,30

Summa

291,31

Med
ledning av ändringen av införselavgifterna skulle mittpriser och prisgränser
justeras. Detta innebar att övre prisgränsen för treprocentig konsumtionsmjölk
och för skummjölk skulle höjas med 5,5 öre per 1 samt att mittpriser,
prisgränser och införselavgifter (normalavgifter) i övrigt skulle höjas till
följande belopp (öre per kg):

Övre

Mitt-

Nedre

Inför-

pris-

pris-

pris-

sd-

gräns

gräns

avgift

Ost (ej
mesost)

' 840

762

684

284

Mjölkpulver,
magert

477

418

359

318

" , annat

696

618

540

348

Nöt- och
hästkött

951

841

731

466

Kalvkött

1133

985

837

455

Får- och
lammkött

864

753

642

350

Fläsk

718

632

546

266

I
sitt av Kungl. Maj:t och rUcsdagen godkända förslag tiU prisreglerande
åtgärder för tiden efter den 30 juni 1971 anmälde jordbraks-nämnden att
föreningen Svensk kötthandel hade begärt ätt införselavgifterna från s. k.
utbytesimport av kött och fläsk skulle ställas tUl föreningens förfogande i
huvudsak enligt det system som tUlämpas för Svensk spannmålshandel. Vidare
anmäldes att jordbrukets förhandlings-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 79 5

delegation
hade begärt att jordbruket automatiskt skulle tillföras införselavgiftsmedel
som härrör från ökning av import som leder till motsvarande export av olika
jordbruksprodukter. Nämnden fann att förhandhngsdelegationens framställning
närmast hade aktualitet på kött-och fläskområdet och nämnden avsåg att försöka
utarbeta ett system för kompensation för ökad s. k. utbytesexport av kött och
fläsk om möjligt fr. o. m. den 1 juli 1971. Nämnden förutsatte att Svensk kötthandel
i så fall av medel utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel skulle tiUföras
införselavgifterna från importökningen.

Nämnden
föreslog i sin framställning den 7 december 1971 att ett provisoriskt system skuUe
få tUlämpas tiUs vidare. En viss utvidgning av importiicenseringen för
konserver av nötkött från de s. k. öststaterna hade nyligen beslutats. Inom
ramen för de ökade kvoterna skulle im-porttiUstånd medges för upp till 600 ton
färskt, kylt eUer fryst nötkött. I den mån import skulle komma till stånd på
grand därav, skulle införselavgifterna från denna import ställas tUl
föreningen Svensk kötthandels förfogande utöver de medel föreningen erhåller
inom fördelningsplanen för införselavgiftsmedel.

Genom
beslut den 17 december 1971 fastställde Kungl. Maj:t nämnda förslag från
statens jordbruksnämnd.

Användning
av införsel- och regleringsavgiftsmedel m. m.

Jordbruksnämnden
har redovisat uppburna införsdavgtftsmedd m. m. för regleringsåret 1970/71. Den
huvudsakliga medelsdispositionen redovisas i en särskild tabell, i vUken även
den preliminära dispositionen för innevarande regleringsår redovisas.

Beräknad
storlek och huvudsaklig disposition av införselavgiftsmedel för regleringsåret
1971172. 1 en preliminär beräkning för regleringsåret 1971/72 uppskattade
jordbruksnämnden i aprU 1971 att införselavgifterna skulle uppgå tiU ca 398
milj. kr., varav ca 70 mUj. kr. för fodermedel. I en reviderad beräkning
uppskattar jordbruksnämnden inkomsterna av införselavgifter tiU ca 434,2 milj.
kr., varav ca 77,1 milj. kr. för fodermedel. Ökningen av fodermeddsavgiftema
med 7,1 milj. kr. medför enligt gällande regler en lika stor ökning av det
preliminära beloppet inom fördelningsplanen. Detta stiger sålunda tiU ca 329,3
mUj. kr. Definitiv förddningsplan kan fastställas först efter utgången av
regleringsåret 1971/72 då de verkliga införselavgifterna för fodermedel blir
kända.

Jordbruksnämnden
har bemyndigats att under regleringsåret 1971/72 besluta om att av
införselavgiftsmedel som inflyter inom fördelningsplanen och av andra
regleringsmedel använda högst 5 milj. kr. för upplysningsverksamhet och
utvecklingsarbete och 2 milj. kr. för stöd åt vall-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 79

Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m.
regleringsåren 1970/71 och 1971/72

1970/71 1971/72

prel. 1
000-tal kr. 1 000-tal kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INKOMSTER

Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter
och räntor

Under
resp. regleringsår influtna införselavgifter Vissa ränteinkomster

39 330

374 295

1685

67 676

434 210

1700

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa inkomster 415 310 503 586

UTGIFTER

a) Av medel inom resp. regleringsårs fördelningsplan

Svensk spannmålshandel 48 000 48 000

Stärkelse- och bränneriintressenter (Sveriges pota

tisintressenter) 9 500 15 500

Sveriges oljeväxtintressenter 61300 47 000

Föreningen för mejeriprodukter 87
000 152 000

Svensk kötthandel 17 000 17 000

Svensk ägghandel 15 000 17 000

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete 3
500 5 000

Mjölkavkastningskontroll 6 000

Svin- och köttdjurskontroU 2 000

Reserv till jordbruksnämndens förfogande 7
865 19 810

Summa 249165 329 310

b) Av under resp. regleringsär utanför fördelnings-

planen inflytande medel

För sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk 25 000 25 000

Föreningen för mejeriprodukter 20 000

För matpotatisregleringen 15 000

Sveriges potatisodlares riksförbund 1000 1200

För stöd åt vallfröodlingen 2 000 2 000

För återbäring av priset på foder för minkuppföd

ning 2 000

Prisutjämning på äggalbumin 2 796 3 500

Prisutjämning på kämbindemedel 325 300

Svensk matpotatiskontroll 175 290

Veterinärstyrelsen (statens livsmedelsverk) 133 205

Statens jordbruksnämnd för konsumtionsmjölks-

kontroll 50 50

Prisregleringskassan för fisk 889 1000

Bidrag för avsättning av brödsäd 11973
14 400

Pristillägg på fårkött 6 600

Sveriges utsädesförening i Svalöv 340

Bidrag tiU kostnadema för ackordhästorganisa-

tionen 200

Utbytesexport av köttvaror 3 000

Summa 64 341 75 085

c) Av medelsöverskott från tidigare regleringsår

Utbetalning tiU Danmark 27 500 38 000

Pristillägg på fårkött 6 628

Ersättning för prisstoppsförluster 27 000

Summa 34128 65 000

Summa utgifter 347
634 469 395

Saldo vid utgången av resp. regleringsår

På överskottskonto 67 676 34191

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 79 7

fröodlingen. Vidare får 6 milj. kr. användas för mjölkavkastningskontroll
och 2 milj. kr. för svin- och köttdjurskontroU.

Utanför fördelningsplanen skall liksom hittills föreningen
Svensk spannmålshandel tillföras införselavgifter för sådan brödsäd som importeras
i utbyte mot inhemsk brödsäd som exporteras tUl följd av kvalitativa brister eUer
måste användas tUl foder. Vidare skall föreningen Svensk kötthandel tillföras
införselavgifter som kompensation för ökad s. k. utbytesexport av kött och
fläsk.

Jordbruksnämnden har vidare bemyndigats använda 27 milj.
kr. av influtna odisponerade införselavgiftsmedel för ersättning till
jordbruket för dess förluster till följd av prisstoppet.

Beräknad storlek och huvudsaklig disposition av
införselavgiftsmedel för regleringsåret 1972173. Storleken av de medel som
kommer att flyta in i form av införselavgifter under regleringsåret 1972/73
beror bl. a. på den justering av avgifterna som skall ske den 1 juli 1972. Med
hänsyn tagen till den höjning av avgifterna den 1 juli 1972 som 1971 års
riksdag har beslutat om beräknar jordbraksnämnden inkomsterna av införselavgifter
tUl ca 443,7 milj. kr., varav ca 86 milj. kr. för fodermedel.

Fördelningsplanen för 1972/73 omfattar enhgt 1971 års
riksdagsbeslut 252,2 milj. kr. förutom inflytande avgifter från
fodermedelsimporten. Vid nämnda beräkning av fodermedelsavgifterna blir
beloppet inom fördelningsplanen sålunda (252,2 -f 86 =) 338,2 milj. kr.

Nämnden föreslår efter hörande av jordbrukets
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen följande prehminära
fördelning av detta belopp:

Svensk spannmålshandel 48

Sveriges
potatisintressenter 15,5

Sveriges oljeväxtintressenter 47

Föreningen
för mejeriprodukter 152

Svensk kötthandel 17

Svensk ägghandel 20

Upplysnings- och utvecklingsarbete 7,5

Mjölkavkastningskontroll 7

Svin- och köttdjurskontroU 3

Reserv tUl jordbraksnämndens förfogande för fördelning

II regleringsföreningarna 21,2

Summa 338,2

Jordbruksnämnden bör efter hörande av delegationerna kunna
jämka angivna delbelopp mellan regleringsföreningarna och besluta om fördelning
av det till nämndens förfogande stående beloppet.

Beträffande dispositionen av de medel inom
fördelningsplanen som ställs till regleringsföreningarnas förfogande bör gälla
även i fortsättningen att 2 milj. kr. får användas för stöd åt vallfröodhngen.
Beloppet ingår bland de medel som enligt den preliminära fördelningen har tUl-förts
Sveriges oljeväxtintressenter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 79 8

Enligt
1971 års riksdagsbeslut bör av medel utanför fördelningsplanen även
regleringsåret 1972/73 25 milj. kr. användas för att sänka partipriset på
konsumtionsmjölk. Man skall vidare få bestrida kostnaderna för prisutjämning
pä torkat och flytande äggalbumin och kam-bindemedel, utbetala 290 000 kr. tUl
Svensk matpotatiskontroU (SMAK) såsom bidrag tUl upplysningsverksamhet på matpotatisområdet,
ställa högst 205 000 kr. till statens livsmedelsverks förfogande för att täcka kostnader
under budgetåret 1972/73 för pastöriseringskontroll och för importkontroll av animala
livsmedel, använda 50 000 kr. för den kontroll av konsumtionsmjölk som
ankommer på jordbruksnämnden, föra över till prisregleringskassan för fisk
högst 1 milj. kr. av de fettvaruavgifter, som utgår vid härdning av sillolja
av inhemsk råvara, med avdrag för vad som kan beräknas restitueras vid export,
utbetala högst 640 000 kr. till utsädesföreningen i Svalöv för fortsatt
finansiering av potatisförädlingsverksamhet samt disponera 200 000 kr. som
bidrag till kostnadema för ackordhästorganisationen. I mån av tillgång på medel
skall man vidare enligt nämnda riksdagsbeslut få ställa 1,2 milj. kr. tUl
Sveriges potatisodlares riksförbunds förfogande för att effektivisera matpotatisodlingen
m. m., disponera 2 milj. kr. för stöd åt vallfröodlingen, disponera 2 milj.
kr. till återbäring av del av priset på inhemskt foder för minkuppfödning samt
använda högst 8 milj. kr. för pristill-lägg på får- och larmnkött.

Vidare
skall liksom under regleringsåret 1971/72 föreningen Svensk spannmålshandel tUlföras
införselavgifter för sådan brödsäd som importeras i utbyte mot inhemsk
brödsäd, som exporteras till följd av kvalitativa brister eller måste användas
till foder, samt föreningen Svensk kötthandel tillföras införselavgifter som
kompensation för ökad s. k. utbytesexport av kött och fläsk.

SMAK
har gjort framställning om en höjning av bidraget från 290 000 kr. tUl 440 000
kr. Sveriges potatisintressenter har också gjort framställning om en sådan
höjning av bidraget till SMAK. Jordbruksnämnden har inte någon erinran mot
bifall till förslaget.

Av
det belopp på högst 205 000 kr. som får ställas till statens livsmedelsverks
förfogande avses högst 175 000 kr. för att täcka kostnader för pastöriseringskontrollen
och högst 30 000 kr. för att täcka kostnader för importkontroll av animala
livsmedel. Statens livsmedelsverk har meddelat att verket för budgetåret 1972/73
räknar med att endast behöva ta i anspråk beloppet för importkontrollen på 30
000 kr.

1
enlighet med förslag som närmare redovisas i det följande har jordbruksnämnden
begärt bemyndigande att av medel utanför fördelningsplanen få använda 200 000
kr. per år för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde till vissa
områden i norra Sverige.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.1972:
79 9

Fraktkostnaderna
för mjölk och grädde

Jordbruksnämnden
begär bemyndigande att under regleringsåren 1972/73 och 1973/74 få disponera
högst 200 000 kr. per år av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen för
att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde tUl vissa områden i
Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län.

Ett nytt leveransavtal
träffades från den 1 juli 1971 mellan Svenska mejeriemas riksförening samt
Sveriges livsmedelshandlareförbund och Kooperativa förbundet om
leveransvillkoren vid försäljning av mjölk och grädde till återförsäljare och
förbrukare. Avtalet lämnades utan erinran av jordbraksnämnden. EnUgt riksdagens
beslut får mejerierna utöver övre prisgränsen för konsumtionsmjölk ta ut vissa
i avtalet angivna leveransavgifter. De belopp som härvid inflyter skall i
princip täcka mejeriemas kostnader för leveranser av mjölk och grädde inom
mejeriemas normala distributionsområden. För leveranser till orter som är
avlägset belägna från mejerierna gäller särskilda bestämmelser.

Av
ekonomiska skäl har mejerierna lagt ned en del av sina distributionslinjer i
vissa områden i norra Sverige. För att försörja dessa områden med
konsumtionsmjölk anhtas andra distributionsformer, t. ex. postverkets bussar.
Härvid uppstår fraktkostnader som inte utjämnas inom ramen för leveransavtalet
och som därför i vissa fall medför betydande ökningar av konsumentpriserna.

Svenska mejeriernas
riksförening har förklarat sig viUig att medverka till att fraktkostnaderna
utjämnas i berörda områden om regleringsmedel ställs till föreningens
förfogande härför. Enligt en inventering som har företagits av riksföreningen
skulle detta kosta högst 200 000 kr. per är.

Jordbruksnämnden anser att
betydande sociala skäl talar för att de förhållandevis höga konsumentprisema på
mjölk i vissa områden i norra Sverige bör sänkas.

Om
det begärda bemyndigandet lämnas avser nämnden att ställa medlen tUl
riksföreningens förfogande för att användas enligt nämndens direktiv och med
redovisningsskyldighet för föreningen.

Kvalitetsundersökning
av fodersäd

För
att erhålla bättre underlag för en kvalitetsreglerad prisskala på fodersäd
föreslog jordbruksnämnden en undersökning av 1971 års fodersädsskörd i sin
redovisning till Kungl. Maj:t av resultatet av de prisöverläggningar som fördes
under våren 1971. Riksdagen anvisade 100 000 kr. för detta ändamål från
anslagsposten tUl diverse kostnader under anslaget Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område för budgetåret 1971/72.

It
Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 79

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 79 10

För
att man skall erhålla ett godtagbart underlag för en kvahtets-reglerad
prisskala på fodersäd behövs emellertid undersökningar av en serie årsskördar.
Nämnden hemställer att anslagsposten tiU diverse kostnader under nänmda anslag
för budgetåret 1972/73 räknas upp med 100 000 kr. för detta ändamål.
Anslagsposten skulle därmed uppgå tiU 600 000 kr. En sådan uppräkning
föranleder inte någon höjnmg av det i prop. 1972: 1 (bU. 11 s. 38) föreslagna
anslaget på 101 000 000 kr. tiU Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Ökning
av sockerbetsarealen på Gotland och Öland Lantbrukamas riksförbund

LRF
har hemstäUt att sockerbetsarealen på Gotiand och Öland ökas fr. o. m. år 1972
med 700 resp. 500 ha. En ökad sockerbetsareal på Gotland bör i första hand
komma de odlare till godo som berörs av en nedläggning av Klintebys
konservfabrik.

Nedläggningen
av Klintebys konservfabrik kommer enligt LRF att allvarligt påverka
sysselsättningen inte minst i jordbruket utan också i industrin på Gotland.
Odlingen av konserwäxter omfattar ca 450 ha. För odlingen svarar famUjejordbrak
med god tiUgång på arbetskraft. Konserwäxtodlingen ger en hög och jämn
sysselsättning och utgör för många den huvudsakliga inkomstkäUan. Möjligheterna
att erhåUa kompletterande sysselsättning utanför jordbruket är begränsade.

Vid
en nedläggning av driften vid Klintebys konservfabrik är enligt LRF
alternativet för berörda odlare i första hand spannmålsodling. En övergång till
spannmålsodling skulle på ett avgörande sätt försämra sysselsättningen och det
ekonomiska resultatet i jordbraket samt dessutom öka exporten av spannmål.

En
fullgod ersättning för bortfallet av konservväxtodlingen är enligt LRF ökad
sockerbetsodling. Sockerbetsodlingen kräver fortfarande mycket arbetskraft och
skördeperioden är väsentligt senare än för andra grödor, vUket utjämnar
arbetsinsatsen. Med hänsyn till att de odlare som berörs av nedläggningen av
konservfabriken ofta också odlar sockerbetor skulle en ökad sockerbetsodling
kräva relativt små investeringar.

En
ökad sockerbetsodling skulle även gynna sysselsättningen utanför jordbruket.
Sysselsättningen inom transportnäringen skiUle förbättras. Sockerkampanjen skuUe
förlängas med 1015 dagar, vUket skulle förbättra sysselsättningen vid Roma
sockerbruk.

Liknande
sysselsättningsproblem som på Gotiand finns också på Öland. En ökning av sockerbetsarealen
på Öland skulle därför vara mycket önskvärd.

Med
hänsyn tUl att ökningen av sockerbetsarealen motiveras av sys-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:79 11

selsättningsläget
på Gotiand och Öland bör den enligt LRF inte påverka de ekonomiska villkoren
för övriga sockerbetsodlare. De ökade kostnaderna bör finansieras av
statsmakterna eller genom att priset för socker tillåts stiga något. Vid
rådande världsmarknadspris på socker skulle kostnadema öka med ca 2 mUj. kr.
per år vid en ökning av arealen med 1 200 ha. Det innebär att sockerregleringen
måste tillföras detta belopp eUer att det svenska priset måste stiga med ca 0,6
öre per kg socker. Den fasta internationella marknadssituationen väntas bestå
under överskådlig framtid.

Remissyttrandena

LRF:s
framställning tiUstyrks av statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen,
länsarbetsnämnderna i Kalmar och Gotlands län.

Statens
jordbruksnämnd anför att de svårigheter för odlarna på Gotland som uppstår
genom bortfallet av konserwäxtodlingen otvivelaktigt skulle motverkas genom en
ökning av sockerbetsarealen. Det besvärliga sysselsättningsläget på Gotland och
Öland i övrigt skuUe endast i mindre grad lättas genom en ökrung av sockerbetsarealen.
Kampanjen vid Roma sockerbruk skulle öka med ca tolv dagar och vid Mörbylånga
sockerbruk med ca nio dagar.

Nämnden
erinrar om att Sverige genom det internationella sockeravtalet har åtagit sig
att inte utöka den areal som används för odling av sockerbetor utöver i runt
tal 40 000 ha. En ökning av arealen med 1 200 ha kan enligt nämnden knappast
anses strida mot avtalets syfte och innebörd, särskUt inte i nuvarande
marknadsläge. Den internationella marknaden präglas av produktionsunderskott
såväl under 1970/71 som 1971/72. Bristsituationen väntas bestå ytterligare
något eller några år.

De
föreslagna ökningarna av sockerbetsodlingen med 700 ha på Gotland och med 500
ha på Öland innebär att arealerna på Gotland kommer att uppgå tUl 4 100 ha och
i Mörbylångadistriktet till 3 100 ha. Normskörden från dessa arealer bör enligt
nämnden betalas med fuUt grundpris. Reglerna för Svenska sockerfabriks AB:s
ersättning för tillverkning av svenskt socker bör liksom hittUls knytas till
nivån 212 500 ton. Utformningen av de ytterligare ändringar i regleringsvUlkoren
som kan behövas bör ankomma på nämnden.

Ett
beslut om ökad sockerbetsodling bör enligt jordbruksnämnden omprövas senast vid
överläggningarna angående sockerregleringen för tiden efter den 30 juni 1974.

Jordbruksnämnden
föreslår att de ökade kostnaderna för socker-regleringen täcks genom att
införselavgiftsmedel utanför fördelnings-planen ställs tUl sockerreglermgens
förfogande under regleringsåren 1972/73 och 1973/74.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 79 12

Mekaniseringen
av sockerbetsodlingen har enligt arbetsmarknadsstyrelsen medfört att denna
numera inte är så arbetskrävande som tidigare och att den därför endast i
mindre utsträckning kan kompensera bortfallet av odlingarna för Khntebys.
Jämfört med spannmålsodling blir emellertid den föreslagna ökningen av betodlingen
ett tillskott som i sysselsättningsavseende måste betraktas som värdefullt. Arbetsmarknadsstyrelsen
betraktar framställningen som främst en jord-brukspolitisk fråga men den
föreslagna åtgärden har en gynnsam effekt på sysselsättningen.

För ett antal mindre
odlare i närheten av Klintebys konservfabrik får enligt länsarbetsnämnden i
Gotlands län nedläggningen svåra och direkta verkningar för sysselsättning och
försörjning. I flera odlar-familjer arbetar hustran vid konservfabriken under
56 månader per år. Den relativt arbetsintensiva sockerbetsodlingen kan ge
vissa av dessa familjer en möjlighet att bo kvar och fortsätta som jordbrakare.
En ökad sockerbetsodling medför positiva effekter för transportnäringen på ön.
Effekterna för Roma sockerbrak är också klart positiva. Sockerbetsarealen bör
ökas år 1972 för att ge odlarna av konserwäxter de effekter som eftersträvas.

Enligt
länsarbetsnämnden i Kalmar län medför en ökning av bet-arealen med 500 ha på
Öland nya arbetstiUfällen som motsvarar 36 årsarbetare.

Med
hänsyn tUl att en arealökning enligt odlingskontraktets regler medför särskUda
ökade kostnader för sockerbetorna begär Svenska sockerfabriks AB kompensation
för kostnadsökningarna. Dessa beräknas uppgå tiU ungefär samma belopp som
bolaget enligt gällande avtal skall betala till sockerregleringsfonden, dvs.
0:63 kr. per dt betor. Bolaget begär vidare att den minskning av bolagets
ersättning för tillverkning av svenskt socker med 18 öre per kg färdigt socker
för den dd av produktionen, som överstiger 212 500 men inte 230 000 ton,
reduceras vad gäller sockret från en arealökning, tUl högst skillnaden mellan avräkningspriset
för det svenska betsockret och medeltalet under regleringsåret av
Parisnoteringen.

Kungl.
Maj:t har genom beslut den 10 mars 1972 under förbehåll av att riksdagen
godkänner Kungl. Maj:ts förslag i fråga om hur de ökade kostnadema för
sockerregleringen skaU betalas medgivit att sockerbetsarealen på Gotiand och
Öland får ökas med 700 resp. 500 ha.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 79 13

Stöd
tUl mjölkproduktion vid jordbruksföretag med begränsade utvecklingsmöjligheter

Lantbruksstyrelsens
förslag

Lantbraksstyrelsen
framhåller att för att trygga den inhemska försörjningen med mjölk och
mjölkprodukter måste mjölkproduktionen inom landet ha en viss omfattning.
Mjölkproduktionen har under senare år sjunkit tUl en sådan nivå att det
bedömts angeläget att söka bryta den nedåtgående trenden. Den under år 1971
beslutade pris-förbUttringen på mjölk syftar härtill dels genom att mtresset
för uppbyggnad av rationella mjölkföretag väntas öka, dels genom att avvecklingstakten
i fråga om mindre besättningar torde minska.

En
betydande andel av den nuvarande mjölkproduktionen sker i små besättningar och
på små brakningsenheter. På längre sikt bör eftersträvas att en allt större del
av den önskvärda mjölkkvantiteten produceras vid rationella företag. Det statiiga
rationaliseringsstödet kan enligt gällande bestämmelser endast utgå tUl brakningsenheter
som har föratsättningar att bestå på lång sikt och har möjhgheter till
rationell och lönsam drift.

Även
om lönsamheten i mjölkproduktionen har förbättrats kan dock takten i
uppbyggnaden av rationella mjölkföretag under de närmaste åren med hänsyn bl.
a. till den nuvarande företagsstrakturen och åldersfördelningen hos brakama
inte väntas bli tUlräckUg för att kompensera ett väntat bortfall av
mjölkproducenter vid främst de mindre företagen. Det framstår därför enhgt lantbraksstyrelsens
mening f. n. som önskvärt från samhällets synpunkt att medverka till en ytterligare
dämpning av nedgångstakten i mjölkproduktionen vid begränsat utvecklingsbara
företag. En sådan effekt bör kunna uppnås genom att möjUghet skapas att i vissa
fall lämna statiigt stöd till investeringar för fortsatt mjölkproduktion vid
företag som inte är berättigade tUl sådant stöd enligt nu gällande
bestämmelser.

Huvudsyftet
med ett investeringsstöd tUl företag med begränsade utvecklingsmöjligheter är
att motverka nedgången av mjölkproduktionen. En utvidgad stödgivning bör
således begränsas till företag med mjölkproduktion och avse åtgärder som
underlättar fortsatt produktion under en begränsad tid. Då målsättningen för
stödet tUl jordbrukets rationalisering skall stå fast bör ett sådant stöd
utformas så att det inte verkar hämmande på de bestående företagens utvecklingsmöjligheter.

Mjölkproduktionens
utveckling, m. m. Lantbraksstyrelsen har undersökt mjölkproduktionens
utveckling under perioden 19611970 och dess nuvarande straktur.

Av
undersökningen framgår att den totala mjölkproduktionen varit sjunkande under
perioden och att takten i minsknmgen förstärkts un-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 79 14

der
periodens senaste år. Mejeriinvägningen var år 1970 19 o/o lägre än år 1961.
Den nedåtgående trenden i mjölkproduktionen fortsatte under år 1971 t. 0. m.
augusti månad men därefter har en viss förändring inträffat. Den vid mejerier
invägda mjölkkvantiteten var för september 1971 2 »/o högre än för september
1970 och för oktober 1971 7 »/o högre än invägningen under samma månad 1970. Om
de nämnda uppgifterna mnebär en faktisk förändring av produktionsutvecklingen
för mjölk kan dock inte fastställas. Vid jämförelse mellan höstmånaderna år
1971 och motsvarande månader 1970 kan flera faktorer ha samverkat till ökningen
av mjölkinvägningen. Bland sådana faktorer kan nämnas 1971 års stora skörd och
goda betesförhållanden, den genomförda höjningen av avräkningspriset på mjölk
samt en ändring av säsongvariationen i avräkningspriset med syfte att stimulera
till ökad produktion under höstmånaderna. I detta sammanhang kan även nämnas
att produktionsutvecklingen för mjölk i flertalet övriga västeuropeiska länder
varit fallande från år 1969 och att överskottslagren av smör nu är relativt
små.

Av
de uppgifter lantbraksstyrelsen redovisar framgår att det betydande bortfallet
av mjölkproducenter liksom minskningen av antalet kor under 1960-talet medfört
en förändring av mjölkproduktionens straktur. Bortfallet av mjölkproducenter
har således tUl den helt övervägande dden berört besättaingar med mindre än 10
kor. Huvuddelen av den nuvarande mjölkproduktionen eller nära två tredjedelar
kommer från besättningar med 10 kor eller mera: Nedgången i mjölkproduktionen
visar dessutom stora regionala olikheter och den relativa nedgången har varit
störst inom slättbygdsområdena i södra och mellersta de-lama av landet.

Trots
den strukturförändring som skett är huvuddelen av de kvarvarande besättningarna
relativt små. Av de år 1970 befintiiga 96 000 mjölkföretagen med mer än 2 ha
åker hade drygt 86 000 högst 15 kor. Hälften av dessa beräknas ha besättningar
med 715 kor. Bland dessa torde huvuddelen av de begränsat utvecklingsbara
företagen med mjölkproduktion återfinnas. I fråga om den regionala fördelningen
av de nänmda företagen dominerar skogsbygdsområdena i södra och mellersta
delarna av landet.

Lantbraksstyrelsen
har redovisat uppgifter om brakarnas ålder. Av dessa framgår att de äldre brukarna
dominerar vid företag med mindre än 10 kor. En fortsatt relativt snabb
minskning kan därför väntas för de minsta besättningsstorlekaraa. Vid företag
med 10 kor eller mera är brakarnas medelålder lägre. Med hänsyn härtill kan
antas att många av brakarna på dessa företag kan ha intresse av att fortsätta
med mjölkproduktionen under ytterligare ett antal år om förutsättningarna
härför är acceptabla, även om deras brukningsenheter inte är att betrakta som
långsiktigt bestående.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:79 15

Trots
att produktionsnedgången för mjölk således tillfälligt bratits anser
lantbruksstyrelsen att ett fortsatt relativt snabbt bortfall av mjölkproducenter
kan väntas främst bland besättningar med mindre än 10 kor. För detta talar
åldersfördelningen hos innehavarna av sådana besättningar och det relativt förslitna
byggnadsbeståndet. Enligt styrelsens bedömning bör därför ett investeringsstöd
till jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter vara motiverat för att
underlätta fortsatt eller utvidgad mjölkproduktion under en övergångstid.

Stödets
utformning. Lantbraksstyrelsens förslag avser former för ett investeringsstöd
till jordbruksföretag med begränsade utvecklingsmöjligheter för att underiätta
fortsatt mjölkproduktion vid dessa under en övergångstid. För att närmare
avgränsa dessa företag är det enligt styrelsens mening lämpligt att anknyta
till den definition av företag med begränsade utvecklingsmöjligheter som
utformats när det gäller stödet till jordbruket i norra Sverige. Analogt härmed
bör till mjölkproducerande företag med begränsade utvecklingsmöjligheter föras
sådana företag, som genom tillgång till viss skogsareal eller annan varaktig,
kompletterande inkomstkälla kan utgöra ett någorlunda tillfredsställande
försörjningsunderlag för nuvarande brukare även om företaget inte bedöms kunna
uppnå fullt rationell drift. Hit bör även räknas sådant företag med
mjölkproduktion som utan kompletterande inkomstkälla kan beräknas ge brukaren
en tillfredsställande försörjning under hans återstående verksamma tid.

Stöd
bör endast kunna utgå i de fall brukningsenhetens areal inte inom överskådlig
tid erfordras för rationaliseringsändamål. Stödet bör begränsas till företag,
som efter investeringen beräknas kunna uppnå en årlig mjölkproduktion av
storleksordningen 50 000 kg eller mera. Vidare bör krävas att
investeringsåtgärden bedöms som nödvändig för en fortsatt mjölkproduktion vid
företaget av minst denna omfattning. Dessutom bör investeringen beräknas få en
positiv effekt på brukarfamiljens försörjningsmöjligheter. Detta innebär att de
framtida försörjningsmöjligheterna bör bedömas bli bättre än om investeringsåtgärden
inte genomförs.

Med hänsyn till att stödet
i princip är avsett att göra det möjligt för jordbrakare som redan bedriver
mjölkproduktion pä företag med begränsade utvecklingsmöjligheter att fortsätta
med detta bör stöd till nyetablering på sådan brakningsenhet inte komma i
fråga. Detta bör dock enligt styrelsens mening inte hindra att stöd kan lämnas
till återupptagande av mjölkproduktion vid brukningsenhet på vilken finns
fasta anläggningar för sådan produktion och i övrigt förutsättningar härför.

Styrelsen
framhåller att driftslån för inköp av djur, maskiner o. d. samt för anskaffning
av rörelsekapital bör kunna beviljas för omläggning eUer utvidgning av
jordbruksdriften. Stöd tUl yttre rationalisering bör kunna lämnas till förvärv
av tillskottsmark som inte behövs för att

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 79 16

tUlgodose
markbehovet vid utvecklingsbara företag. Stöd tUl inre rationalisering bör
kunna utgå till alla åtgärder som erfordras för fortsatt mjölkproduktion vid
företaget. Med hänsyn till syftet med stödet bör dock vissa begränsningar gäUa.
Den vanligaste typen av inre rationalisering beräknar styrelsen bli om- och
tillbyggnad av ekonomibyggnader. Därvid bör åtgärderna begränsas till vad som
behövs för att göra fortsatt drift möjlig under den nuvarande brukarens
återstående yrkesverksamma tid. Då byggnadsinvesteringen bör kunna avskrivas inom
nyssnämnda tid kan fullständig nybyggnad av hela ekonomibyggnadsbeståndet inte
antas bli aktuell.

Stödet
bör enligt lantbraksstyrelsens mening i första hand utgå i form av statlig
lånegaranti. Sådan garanti bör kunna lämnas till investeringar för
mjölkproduktion vid begränsat utvecklingsbara företag enligt de regler som
föreslagits i det föregående. Utöver dessa regler bör nu gällande bestämmelser
om lånegarantier till jordbrakets rationalisering gälla i tillämpliga delar
även för här aktuella garantier. Amorteringstiden för rationaliseringslån bör
dock, med hänsyn till att investeringarna i huvudsak torde vara av mera
kortsiktig natur, normalt begränsas till högst 20 år. För driftslån bör
amorteringstiden, i överensstämmelse med nu gällande bestämmelser, få uppgå tUl
högst 15 år.

Investeringar
i gödselvårdsanläggningar och mjölkrum kan väntas komma att medföra relativt
betydande kostnader utan att samtidigt medföra något direkt tUlskott till
företagens intäkter. Med hänsyn härtill och då det från allmän synpunkt är
önskvärt att åtgärderna ändå kommer tUl stånd föreslår lantbruksstyrelsen att
statsbidrag får lämnas med högst 25 "lo av den del av den av lantbraksnämnd
godkända investeringskostnaden som avser gödselvårdsanläggning och mjölkrum.
Bidrag bör dock inte beräknas på högre sammanlagd investering än 20 000 kr., vUket
innebär ett högsta statsbidrag av 5 000 kr. per brukningsenhet. Bidragsbelopp
understigande 2 500 kr. bör i överensstämmelse med rationaliseringskungörelsens
bestämmelser ej utgå.

Statsbidraget
har till syfte att stimulera till utförande av vissa från allmän synpunkt
önskvärda anläggningar. Skäl kan därför anföras för att sådana bidrag får
lämnas utan närmare behovsprövning. Enligt styrelsens mening bör reglerna för
statsbidrag utformas så att bidrag får beviljas utom i de fall sökanden
disponerar likvida tillgångar av sådan omfattning att ett bidrag framstår som
opåkallat.

Styrelsen
anser att bestämmelserna för stödet bör meddelas i särskild författning och att
bestämmelsernas gUtighetstid bör sammanfalla med gUtighetstiden för kungörelsen
(1971: 420) om rationaliseringsstöd tUl vissa jordbruk. Denna kungörelse gäUer
t. o. m. den 30 juni 1981. Bestämmelserna bör i princip gälla hela landet.
Praktiska skäl talar dock för att bestämmelserna endast tillämpas i de delar av
landet som inte omfattas av bestämmelsema om rationaliseringsstöd till vissa
jordbruk.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:79 17

Dessa
bestämmelser tiUgodoser nämligen i allt väsentligt även vad som åsyftas i
förevarande förslag. Reglerna för stöd till begränsat utvecklingsbara företag enhgt
de för norra Sverige gäUande bestämmelserna skiljer sig från de föreslagna
reglerna i huvudsak endast i fråga om sammankopplingen med
sysselsättningsmotivet och det regelmässiga samrådsförfarandet med
länsarbetsnämnderna vid prövning av ansökningar om stöd. Enligt styrelsens
mening föreligger dock ej hinder mot att vid tUlämpningen av de för norra
Sverige gällande bestämmelserna även i nu berört avseende ta hänsyn till
angelägenheten av att begränsa nedgången i mjölkproduktionen.

Enligt
lantbraksstyrelsen bör det föreslagna ekonomiska stödet kompletteras med en
aktiv rådgivningsverksamhet inriktad på den här aktuella typen av företag. I
den mån rådgivningen begränsas till enklare planer och skisser bör den vara
avgiftsfri. Enligt styrelsens uppfattning medger gällande taxebestämmelser
sådan avgiftsfrihet.

Lantbraksstyrelsen
bedömer att anspråken på lånegaranti tills vidare bör rymmas inom gällande
ramar. Däremot bör enligt styrelsens bedömning ramen för statsbidrag till inre
rationalisering under anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.
höjas med 1 milj. kr.

Remissyttrandena

Lantbruksstyrelsens
förslag om stöd till mjölkproduktion vid begränsat utvecklingsbara företag tiUstyrks
av remissinstanserna. Flera av dessa framhåller dock att det föreslagna stödet
inte får rubba den allmänna målsättningen för rationaliseringsverksamheten
inom jordbruket.

Statens
jordbruksnämnd erinrar om att överläggningarna våren 1971 om jordbrukspriserna
skedde mot bakgrund av en stark minskning i mjölkproduktionen. En fortsatt
nedgång bedömdes ganska snart kunna få tUl följd att produktionen sjönk under
den nivå som av försörjnings-mässiga och andra skäl ansågs önskvärd. Olika
omständigheter tyder enligt nämnden på att den tidigare pessimismen hos
mjölkproducenterna nu förbytts i en viss optimism. Invägningen av mjölk till
mejeri, som under januariapril 1971 låg ca 7 "lo under föregående års
nivå, har därefter successivt närmat sig 1970 års siffror och fr. o. m.
september överstigit dessa. Att invägningen legat på en förhållandevis hög nivå
under hösten 1971 kan delvis vara ett resultat av en förstärkt säsongprissättning
för att utjämna tillförseln mellan årstiderna. Andra faktorer som verkat
allmänt befrämjande på mjölkproduktionen är den goda skörden och
arbetskraftsläget. Nämnden utesluter därför inte att innevarande regleringsår
kommer att uppvisa en viss invägningsökning jämfört med 1970/71. Produktionen
kommer dock med all sannolikhet att ligga under 1969/70 års nivå.

Även
om avsevärda förbättringar av avräkningspriserna inträffat eller kan påräknas,
kan dessa förbättringar dock knappast bedömas som till-

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 79 18

räckliga
för att stimulera till någon egentlig nyetablering inom mjölkproduktionen. Med
hänsyn till detta och till produktionens nuvarande struktur och brukamas ålder
anser nämnden att de av lantbruksstyrelsen föreslagna stödåtgärderna bör
genomföras.

LRF understryker att det
finns flera faktorer, som uppenbarligen samverkat till den ökning av mjölkinvägningen
som registrerats under slutet av år 1971. Sådana faktorer är
mjölkprishöjningen, den stora skörden år 1971 samt goda betesförhållanden och
en ändring i säsongvariationen i avräkningspriset med syfte att stimulera till
ökad produktion under höstmånaderna. Förbundet anser dock att även den försämrade
allmänna konjunkturen med arbetslöshet och svårigheter för jordbrukare att få
arbete i andra näringar särskilt skogsarbete påverkat mjölkproduktionen i
samma riktning. Förbundet anser att ett snabbt bortfall av mjölkproducenter kan
väntas främst bland mindre besättningar. Av detta skäl är det i hög grad
motiverat med ett investeringsstöd till jordbruk med begränsade
utvecklingsmöjligheter under en övergångstid.

Länsstyrelsen i Uppsala
län anser att syssdsättningspolitiska skäl kan motivera åtgärder som begränsar
nedläggningstakten bland de företag som kan komma i fråga för det föreslagna
stödet. Dessa företag ligger i huvudsak i områden som saknar eUer har
begränsade alternativa sysselsättningsmöjligheter. Åldersstrukturen bland brukama
av de aktueUa gårdarna är vidare sådan att det av många skäl kan vara motiverat
att ge den stimulans som behövs för att företaget skall kunna ge den nuvarande
brukaren och hans familj en tillfredsställande försörjning.

När det gäller stödets
utformning delar remissinstanserna lantbruksstyrelsens uppfattning att kravet
på företagsstorlek för att erhålla stöd bör vara lägst 50 000 kg årlig
mjölkproduktion efter genomförda investeringar. LRF finner denna gräns
acceptabel som grundregel men anser att den bör kunna underskridas om särskilda
skäl föreligger, t. ex. om en ökning av produktionen tUl en något lägre nivå
ändock beräknas leda till att brukaren får möjlighet att uppnå en
tillfredsställande försörjning under sin återstående verksamhetstid.

Mot förslaget att stödet i
huvudsak skall utgå i form av statlig lånegaranti har remissinstanserna i
princip inget att invända. Likaså tillstyrker dessa förslaget tUl statsbidrag.

Länsstyrelsen
i Kalmar län framhåller att det är angeläget att förslaget i denna del bifaUs.
LRF ifrågasätter, om inte bidrag skulle kunna utgå även för andra ändamål än de
föreslagna. Även vid en utökning av bidragsfallen blir årskostnaderna för
staten ytterst begränsade.

Länsstyrelserna
i Uppsala och Kalmar län anser att giltighetstiden för stödet bör såsom lantbraksstyrelsen
föreslagit sammanfalla med den som gäller för rationaliseringsstödet för vissa
jordbruk, nämligen t. o. m.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 79 19

den
30 juni 1981. LRF anser det däremot inte nödvändigt att ange någon övre
tidsgräns. Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att tiden för stödet nu
begränsas till fem år, varefter frågan om förlängning bör prövas.

Bidrag
till miljövårdande åtgärder inom jordbruket och trädgårdsnäringen

Lantbrukarnas
riksförbund (LRF)

LRF
anför att industriföretag kan få statligt bidrag med ett belopp som normalt
motsvarar högst 25 "/o av kostnaderna för vatten- och luftvårdande
åtgärder. Någon motsvarande bidragsmöjlighet föreligger inte för jordbruks- och
trädgårdsföretagen utan dessa är hänvisade tUl de lånegarantier som kan sökas Lnom
ramen för gällande regler för rationaliseringsstöd. Detta innebär enligt LRF
att jordbruket på detta område är sämre lottat än industrin, trots att det numera
ställs stora krav på jordbraket i fråga om mUjövårdande åtgärder.

Den
typ av investeringar som i första hand är aktuella inom jordbruket är
gödselvårdsanläggningar samt avlopp från siloanläggningar. För större djurstaUar
och för trädgårdsnäringens värmeanläggningar kan det också bli fråga om luftreningsanordningar.
Det finns inte enhgt LRF:s mening något rimligt skäl till att jordbruket och
trädgårdsnäringen skall sättas i sämre läge än industrin i fråga om rätten att
få statsbidrag tUl miljövårdande åtgärder. Även om kostnaderna i det enskilda
fallet inte blir jämförbara med dem som kan bli aktuella för miljöfarlig
storindustri blir de sammanlagda kostnaderna för de båda undantagna näringarna
betydande.

LRF
yrkar med hänsyn härtUI att statsbidrag får utgå till vatten-och luftvårdande
åtgärder inom jordbruket och trädgårdsnäringen enligt samma grander som gäller
för industrin.

Remissyttrandena

LRF:s
förslag tillstyrks i princip av lantbruksstyrelsen och statens naturvårdsverk.

Lantbruksstyrelsen
framhåller att bestämmelserna om statiigt finansieringsstöd tUl jordbrakets
och trädgårdsnäringens rationalisering innebär att bestående och
utvecklingsbara företag kan beviljas lånegaranti och i vissa faU även
statsbidrag till åtgärder som omfattar anläggningar för vatten- och luftvård.
För jordbruksföretag kan vidare enligt undantagsbestämmelser i rationaliseringskungördsen
utgå lånegaranti till utförande av anläggning för att tillvarata gödsel eller
avloppsvatten från jordbruket även om företaget inte uppfyller de all-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 79 20

manna
villkoren för statiigt stöd. Stöd av sistnämnda slag utgår endast om
tillsynsmyndighet i enlighet med 38 § miljöskyddslagen funnit anläggningen
nödvändig för att hindra vattenförorening.

Enligt
gällande bestämmelser kan således innehavare av jordbruksföretag som ålagts
att utföra vissa miljövårdande åtgärder i regel erhålla statlig lånegaranti
för finansieringen om så bedöms erforderligt. Härutöver kan i vissa fall enligt
nu gällande bestämmelser även utgå statsbidrag.

En
eventuell utvidgning av statsbidragsgivningen till att gäUa alla vatten- och
luftvårdande åtgärder, som av tillsynsmyndighet bedömts som nödvändiga vid
jordbraks- och trädgårdsföretag bör enligt lantbruksstyrelsens mening ske
genom ändring av nu gällande regler för det statliga finansieringsstödet till
dessa näringar. Prövningen av ansökningar om bidrag bör ske hos styrelsen och
lantbruksnämnderna varigenom möjligheter tiU en effektiv samordning med redan
befintliga stödformer erhålls. Samråd bör därvid givetvis ske med länsstyrelsens
naturvårdsenhet resp. naturvårdsverket.

Lantbraksstyrelsen finner
att skäl föreligger att öppna möjlighet för de jordbruks- och trädgårdsföretag
som åläggs att utföra mUjövårdande åtgärder att i princip erhålla statsbidrag
med högst 25 "lo av kostnaderna. Enligt styrelsens mening kan en sådan
utvidgning av stödgivningen visserligen verka hämmande på den fortsatta
rationaliseringsverksamheten inom jordbraket och trädgårdsnäringen genom att
avvecklingen av orationella enheter fördröjs. Styrelsen bedömer dock att
antalet sådana fall blir begränsat.

Reglema för statsbidrag
bör enligt styrelsen utformas så att jordbruks- och trädgårdsföretag som av tUlsynsmyndighet
åläggs att för redan befintlig produktion utföra miljövårdande åtgärder i
princip är berättigat att erhåUa bidrag. Vissa begränsningar bör dock gälla. Bidrag
bör endast lämnas i sådana fall då den ifrågavarande anläggningen kan antas
bli utnyttjad för sitt ändamål under så lång tid att investeringskostnaden är
försvarlig från samhäUsekonomisk synpunkt.

Liksom
fallet är med motsvarande bidragsgivning i fråga om industrin bör statsbidrag
endast utgå under begränsad tid. Lantbraksstyrelsen beräknar det ökade
medelsbehovet för dessa statsbidrag tUl högst 2 milj. kr. per år.

Statens
naturvårdsverk framhåller att enligt kungörelsen (1969: 356) om statsbidrag tUl
vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin lämnas bidrag till kostnad för
utförande av åtgärd som minskar vatten- och luftförorening från industriell
anläggning. I naturvårdsverkets tillämpningsanvisningar anges att bidrag kan
utgå i första hand till industriella anläggningar. Härigenom kan inte
anläggning för djurhållning eller för torkning av animalieproducerad gödsel
komma i fråga för statsbidrag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 79 21

I
miljöskyddslagen stadgas att avloppsvatten i form av pressaft från siloanläggning
och urin från djurstall inte får utsläppas i vattendrag, sjö eUer vattenområde'
om det inte är uppenbart att det kan ske utan olägenhet. De nämnda vätskorna är
starkt koncentrerade och olägenheter uppstår så gott som undantagslöst vid
utsläpp i vattendrag.

Det
är f. n. som regel betydligt mer kostsamt för jordbrukaren att samla upp avfaUet
från animalieproduktion för användning som gödslingsmedel än att använda
konstgödsel. De uppsamlingsanordningar som i allmänhet erfordras är
gödselplatta för fast gödsel och uppsamlingsbrunn för urin och pressaft.

Av
en av naturvårdsverket nyligen genomförd inventering omfattande 194 gårdar i
Skåne och 158 gårdar inom Mälarområdet framgår att gödselplatta och
uppsamlingsbrunn för pressaft och urin saknas på drygt hälften av gårdarna.
Avsaknaden av gödselvårdsanläggningar var koncentrerad till de mindre
jordbraken. Sålunda hade ca 90 "/o av antalet gårdar som saknade dessa aiUäggningar
mindre än 20 kor med ungdjur eller 200 slaktsvinplatser. Fastän bägge
inventeringsområdena är av begränsad storlek anser verket att de relativt väl
speglar den aktuella situationen i landet i dess helhet.

Naturvårdsverket
finner att stora bristfälligheter råder i fråga om åtgärder till motverkande av
bl. a. vattenförorening inom jordbruket i samband med animalieproduktion.
Omfattande krav måste därför ställas på sådana skyddsåtgärder. Dessa krav
innebär en betydande ekonomisk belastning för den enskilde jordbrukaren.
Exempelvis uppgår investeringsbehovet for en gård med 10 kor och 10 ungnöt, där
såväl gödselplatta som urinbrunn måste byggas, tiU 10 000 kr. Naturvårdsverket
finner det angeläget att liknande stödformer tillskapas för jordbruket som för
industrin.

Byggande
av försöksslaktlokaler i Uppsala

Organisationskommittén
för omlokalisering av veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska
anstalt (OKV)

Lantbrukshögskolan
och veterinärhögskolan har för undervisning, forskning och försök behov av
vissa slakterilokaler med tillhörande laboratorieutrymmen. Ett lokalprogram för
försöksslaktlokaler har utarbetats inom OKV i samråd med berörda högskolor.

På
grundval av lokalprogrammet har de olika lokalerna arbetats in i Farmeks
slakteri i Uppsala för att få till stånd en integrering med den ordinarie
slaktverksamheten. Totalt omfattar försöksslaktlokalerna ca 1 400 m. Enligt
föreliggande planer kommer dessa lokaler att byggas samtidigt med en planerad
om- och tillbyggnad för Farmeks del. Byggnadsarbetena planeras starta våren
1972 och bli klara hösten 1973.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 79 22

Tillkomsten av försöksslaktiokaler möjliggör enligt OKV
mera omfattande studier av slaktkroppar från nötkreatur för köttproduktion,
mjölkkor, får och svin i försöks- och forskningsverksamheten vid
lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan. Veterinärmedicinsk och
husdjursvetenskaplig forskning kan tillsammans med statens livsmedelsverk ta
upp problem som rör animalisk livsmedelsproduktion. Det är av största betydelse
att man i forskningsprojekten kan följa hur olika system för utfodring och
skötsel, utformningen av byggnader samt skUda avdsåtgärder påverkar kvalitén
hos de färdiga livsmedlen. Åtgärder kan vidtas för att minska frekvensen av
slaktkroppar med kvalitetsfel. Slakteriorganisationens ordinarie produktutveckling
kan dessutom på ett naturligt sätt kombineras med verksamheten i försöksslaktlokalerna.

Projektet bör vara av betydande intresse även för
mjölkproduktionen. Utbildning och forskning rörande artificiell inseminering
kommer också att bedrivas vid slakteriet. Försöksslaktlokalerna kan även
användas som bedömningscentral för svinstamkontrollen i mellersta och norra
Sverige. Försöksslaktlokalerna kommer således enligt OKV att bli av stor
betydelse för en rationell svensk animalieproduktion.

Byggnadskostnaderna för försöksslaktlokalerna beräknas tUl
högst 6 mUj. kr. OKV ifrågasätter om inte dessa kostnader bör kunna täckas av
införselavgiftsmedel. Försöksslaktlokalernas betydelse för jordbruket i dess
helhet gör det i så fall skäligt att investeringskostnaden till hälften täcks
av införsdavgiftsmedd inom fördelningsplanen.

Överläggningar har ägt rum med LRF vars styrelse har
vitsordat betydelsen av försöksslaktlokalerna och tillstyrkt att projektet
finansieras på det sätt OKV föreslagit.

OKV hemställer att införselavgiftsmedel, varav hälften
inom fördelningsplanen, ställs till förfogande för att täcka
investeringskostnaden på högst 6 milj. kr. för uppförande av försöksslaktlokaler
i anslutning till Farmeks slakteri i Uppsala.

Anslagsframställning för budgetåret 1972/73

B 4. Bidrag till jordbrukets rationahsering, m. m.

1970/71 Utgift 110 227 848 1971/72 Anslag 14 065 000
1972/73 Förslag 19 000 000

1 Därav 118 000 kr. anslaget Byggnadsarbeten m. m. vid
vissa tal sambraksför-

eningar upplåtna kronoegendomar.

2 Därav 64 000 kr. resp. 1 000 kr. anslagen Ersättning
till domänverkets fond

för viss upplåten mark resp. Byggnadsarbeten m. m. vid vissa tUl sambraksför-

eningar upplåtna kronoegendomar.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 79 23

Från
anslaget utbetalas dels bidrag tUl yttre och ime rationalisering enligt
kungörelsen (1967: 453) om statiigt stöd tiU jordbrukets rationalisering m. m.
(ändrad 1969: 186 och 1971: 382), dels de bidrag tiU återbetalning av lån från
jordbrukets maskinlånefond, som utfästs före den 1 juli 1967. Däratöver används
anslaget för vissa speciella ändamål.

Bidrag
för yttre och inre rationalisering

Budgetår Ram Beviljade

bidrag m. m.

1970/71 15
000 000 13 514 000

1971/72 15
000 000

Lantbruksstyrelsen

Anslaget
bör föras upp med 19 milj. kr. och därav bör få tas i anspråk medel för
speciella ändamål i samma utsträckning som för innevarande budgetår.

Bidragsramen
bör ökas med 5 milj. kr. Av ramen bör få disponeras 10 milj. kr. för bidrag
till yttre rationalisering och 10 milj. kr. för bidrag till inre
rationalisering med rätt för Kungl. Maj:t att jämka fördelningen.

Vid beräkningen av
medelsbehovet har beaktats de vinstmedel som tUlförs anslaget i samband med
försäljning av jordfondsfastigheter och ännu ej infriade utfästelser om
statsbidrag, som åsyftas i övergångsbestämmelserna tUl kungörelsen 1967: 453.

Vidare har beaktats
behovet av ca 300 000 kr. för utbetalning av utfästa bidrag tUl återbetalning
av lån från jordbrakets maskinlånefond samt ett beräknat medelsbehov under
budgetåret 1972/73 av ca 1 milj. kr. för att bestrida statsbidrag tiU sådana
torrläggnings- och andra rationaliseringsåtgärder i Kvismaredalen, Mosjöbotten
och Västra Mo-sjön i Örebro län, som jämlikt kungl. brev den 14 december 1962
ej belastat fastställda bidragsramar.

Av den föreslagna ökningen
av bidragsramen motiveras 2 milj. kr. av att behovet av ramutrymme för
statsbidrag tUl ime rationalisering under senare år visat sig överstiga den ram
på 5 milj. kr., som fastställts av riksdagen, samt av vissa av 1971 års riksdag
beslutade ändringar i kungörelsen om statiigt stöd till jordbrakets rationaUsermg
m. m. De ändringar som åsyftas avser sänkningen av minimibeloppet för bidrag tUl
inre rationalisering tiU 2 500 kr. och beslutet att genom ökad till-lämpning av
dispensbestämmelserna i 20 § rationaliseringskungörelsen vidga möjligheterna
att ge statsbidrag tUl inre rationalisering av jordbruk i norra Sverige även
om någon kapitalkrävande yttre rationalisering inte har genomförts.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 79 24

Ett
genomförande av förslaget om stöd tUl mjölkproduktion vid be gränsat
utvecklingsbara företag ställer krav på ökning av ramen för statsbidrag till
inre rationalisering med 1 mUj. kr.

Förslaget om statsbidrag
till mUjövårdande åtgärder inom lantbraket ökar enligt styrelsens beräkningar
behovet av statsbidrag med ytterligare 2 milj. kr.

Departementschefen

Genom
beslut av 1971 års riksdag antogs de av jordbruksnämnden framlagda och av
regeringen godtagna förslagen till prissättning på jordbrukets produkter för
regleringsåren 1971/72, 1972/73 och 1973/74. Jordbraksnämndens förslag
föregicks av överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbraksnämndens
konsumentdelegation. Enligt riksdagsbeslutet skall mittpriser, prisgränser och
införselavgifter för vissa jordbraksprodukter justeras den 1 juli 1972 och den
1 juli 1973. Dessa justeringar kan beräknas tillföra jordbraket ca 134 resp. ca
55 milj. kr.

Riksdagsbeslutet innebär
vidare att ytterligare justeringar skall ske halvårsvis med början den 1
januari 1972 till följd av utvecklingen av den allmänna prisnivån. Till grund
för sistnämnda justeringar skall enligt riksdagens beslut i Överensstämmelse
med vad som tidigare gällt läggas utvecklingen av den allmänna prisnivån,
mätt med statistiska centralbyråns konsumentprisindex. Detta index rensas från
inverkan av indirekta skatter, av bostadskostnader (exkl. bränsle och lyse)
samt av sådana prisändringar i livsmedelsposten som registreras i jordbruksnämndens
prisregleringsprisindex. Justeringarna beräknas på grundval av utvecklingen av
den allmänna prisnivån under närmast föregående halvårsperiod den 15 aprUden
15 oktober resp. den 15 oktoberden 15 aprU. Indexutfallet anbringas på
jordbrakets totala intäkter (exkl. sockerbetor), beräknade med utgångspunkt från
den rådande mittprisnivån.

Riksdagen
har sålunda beslutat om utformningen av prisregleringen för perioden den 1 juli
1971den 30 juni 1974. Vid utgången av denna period har de riktlinjer för
jordbrukspolitiken som fastlades av 1967 års riksdag tillämpats under sju år.
Dåvarande departementschefen framhöll i propositionen (prop. 1967: 95) i olika
sammanhang att det var angeläget att vissa frågor inom jordbrakspolitiken ånyo
prövades efter en tid. Enligt min mening är det naturligt att en sådan prövning
sker i god tid före nästa prisregleringsperiod. En särskUd utredning bör tUlsättas
härför. Jag avser att senare återkomma tUl Kungl. Maj:t i denna

Kännetecknande
för 1971 års riksdagsbeslut om prissättningen på jordbrukets produkter var dels
en strävan att väsentiigt höja avräknings-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 79 25

priset på mjölk till jordbrukarna, dels en fortsatt
försiktighet med prishöjningar på andra produkter.

Prisförbättringen
på mjölk synes också ha inneburit en stimulans för mjölkproduktionen. Under de
fyra första månaderna år 1971, dvs. innan överläggningarna mellan statens
jordbruksnämnd och de båda delegationerna hade avslutats, var mjölkinvägningen
67,5 "/o mindre än under motsvarande månader år 1970. Därefter
förbättrades invägningen successivt för att i november vara 10 »/o större än i
november 1970. Invägningen var dock 1,7 "lo mindre under hela år 1971 än
under år 1970. 1 januari i år var invägningen 7 "/o större än i januari
år 1971. De preliminära uppgifterna om invägningen i februari i år tyder på att
invägningen under tolvmånadersperioden mars 1971febraari 1972 kommer att bli
större än under närmast föregående tolvmånaders-period. Det är emellertid
viktigt att komma ihåg att ca en tredjedel av mjölkproduktionen fortfarande
kommer från besättningar med högst nio kor. Dessa besättningar torde i stor
utsträckning komma att försvinna under 1970-talet, bl. a. på grund av den höga
genomsnittsåldern hos brukama. Det finns därför anledning att göra särskUda
insatser på investeringssidan för vissa jordbruk med mjölkproduktion. Jag
återkommer till detta i det följande.

Den goda skörden år 1971 medförde att spannmålsskörden
enligt preliminära beräkningar blev ca 5 "lo större än under år 1970
trots att arealen minskade med ca 3 "lo. Överskottet, ca 1 milj. ton, blev
därför rekordstort och skörden var ca 20 "lo större än det inhemska
behovet. Överskottet har fått exporteras tUI låga priser. Kungl. Maj:t har
därför uppdragit åt lantbruksekonomiska samarbetsnämnden att redovisa förslag
till olika åtgärder med anledning av utvecklingen av spannmålsproduktionen.

I det föregående har jag redovisat den justering av
införselavgifter m.m. som Kungl. Maj:t har fastställt för tiden fr. o. m. den 1
januari 1972 efter förslag från statens jordbruksnämnd. Förslagen hade utformats
efter överläggningar och i samförstånd med jordbrukets förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen.

Enligt 1971 års riksdagsbeslut kommer en justering av
mittpriser, prisgränser och införselavgifter att ske i fråga om vissa varor den
1 juli 1972. Denna justering medför en inkomstförstärkning för jordbruket på
134,4 milj. kr. enligt följande fördelning.

Öre/kg Milj. kr.

Spannmål 1 8,75

Fettvaruregleringen 10 4,20

Mjölk (producentpris) 3 104,20

Fläsk 5 12,25

Ägg 5 5,00

Summa 134,40

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 79 26

Ytterhgare
justeringar kommer att ske den 1 juh 1972 och den 1 januari 1973 tiU följd av
utvecklingen av den allmänna prisnivån under tiden den 15 oktober 1971den 15
april 1972 resp. den 15 aprilden 15 oktober 1972. Det ankommer på
jordbruksnämnden att efter överläggningar med jordbrukets
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen komma in till Kungl. Maj:t
med förslag till fördelning av de totalbelopp, som skall tillföras jordbraket,
och till de justeringar av prisnivån som behövs.

Användningen av
införselavgiftsmedlen under regleringsåret 1970/71 framgår av den föregående
redogörelsen liksom också beräkningar och förslag rörande dispositionen av
införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsåret 1971/72. Jag har ingen
erinran mot vad som har redovisats i detta sammanhang.

Jordbruksnämnden har beräknat
att ca 443,7 milj. kr. kommer att inflyta under reglermgsåret 1972/73 i form av
införselavgiftsmedel. Enligt nämnden bör 338,2 milj. kr. av dessa fördelas tUl
regleringsföreningarna för deras prisreglerande verksamhet inom den s. k.
fördelningsplanen. Förslaget innebär att ddbeloppet tUl Svensk ägghandel för regleringsåret
1972/73 höjs till 20 milj. kr., delbeloppen för upplysningsverksamhet och
utvecklingsarbete, för mjölkavkastningskontroll och för svin- och köttdjurskontroU
höjs tiU 7,5, 7 resp. 3 milj. kr. I prop. 1970: 37, i vilken frågan om omlokalisering
av veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt tUl Uppsala togs
upp, anförde jag att det syntes fördelaktigt att ta i anspråk
kontrollslakteriet i Uppsala som försöksslaktlokaler för lantbrakshögskolan och
veterinärhögskolan och att frågan borde tas upp i det fortsatta
utredningsarbetet. I prop. 1972: 1 (bil. 11 s. 103) har vidare föreslagits att
750 000 kr. tas upp i utrustningsplanen för jordbrukets högskolor för
budgetåret 1972/73 för inredning och utrastning av försöksslaktlokaler. Jag har
inget att erinra mot OKV:s förslag att täcka investeringskostnaden på högst 6
milj. kr. för försöksslaktlokalerna med införselavgiftsmedel, varav hälften
täcks av medel inom fördelningsplanen.

Den exakta storleken på
det belopp som fördelas tiU regleringsföreningarna för deras prisreglerande
verksamhet blir beroende av de verkliga intäkterna av fodermeddsavgiftema. Jag
utgår ifrån att nämnden liksom tidigare får efter hörande av jordbrakets
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen jämka de nu föreslagna delbeloppen
till regleringsföreningarna och även besluta om fördelning av det belopp som
står till nämndens förfogande. Jag har inte någon erinran mot de gjorda beräkningama.

Av
de införselavgiftsmedel som under regleringsåret 1972/73 inflyter utöver det
totalbelopp som enligt det föregående skall fördelas till
regleringsföreningarna, dvs. medel utanför den s. k. fördelningsplanen, bör
liksom f. n. 25 milj. kr. användas för att sänka partipriset på

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 79 27

konsumtionsmjölk.
Vidare bör 2 milj. kr. utnyttjas för stöd åt vallfröodlingen och 1,2 mUj. kr. tUlföras
Sveriges potatisodlares riksförbund för att effektivisera odlingen av
matpotatis. Medel bör ställas till jordbraksnämndens förfogande för att täcka
kostnader för prisut-jämnmg på äggalbumin och kämbindemedel. Av
införselavgifter utanför fördehiingsplanen bör dessutom fördelas 440 000 kr.
till SMAK för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet, högst 30 000 kr. tUl
att täcka kostnaden för unportkontroll av animala livsmedel samt 50 000 kr. för
den kontroU av konsumtionsmjölk som ankommer pä jordbraks-nänmden. Högst 1 mUj.
kr. bör få föras över tUl prisregleringskassan för fisk. Dessutom bör Sveriges
utsädesförening i Svalöv tillföras högst 640 000 kr. för fortsatt
förädlingsverksamhet på potatisområdet. För att minska kostnadsbelastningen på
det foder som används i minkuppfödningen bör få tas i anspråk högst 2 milj.
kr. och för att bestrida kostnaderna på ca 8 milj. kr. för mellanprislinjen på
fårkött bör också få användas regleringsmedel som inflyter utanför
fördelningsplanen. Som bidrag till kostnaderna för arméns ackordhästorganisation
bör ett belopp på 200 000 kr. få disponeras.

I det föregående har jag
vidare redovisat att Kungl. Maj:t har medgivit under förbehåll att riksdagen
godkänner Kungl. Maj:ts förslag i fråga om hur de ökade kostnaderna för
sockerregleringen skall täckas att sockerbetsarealen på Gotland och Öland får
öka med 700 resp. 500 ha fr.o . m. i år. De ökade kostnaderna för
sockerregleringen under regleringsåren 1972/73 och 1973/74 bör täckas med
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. De ökade kostnaderna' kommer
så långt nu kan bedömas inte att överstiga 2 milj. kr. per regleringsår.

Jag
tillstyrker även att jordbraksnämnden under regleringsåret 1972/ 73 får
disponera högst 200 000 kr. av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen
för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde till vissa områden i de
fyra nordligaste länen. Härigenom kan man utjämna de högre priser på mjölk och
grädde som vissa konsumenter som bor avlägset från mejerier f. n. drabbas av.
Det är enligt min mening angeläget ur rättvisesynpunkt att så sker.

Jag
har inte någon eriman mot att Svensk spannmålshandel, liksom hittills, tillförs
införselavgifter för sådan brödsäd som importeras i utbyte mot inhemsk
brödsäd, som exporteras till följd av kvalitativa brister eUer måste användas tUl
foder, liksom att Svensk kötthandel erhåller kompensation för viss s. k.
utbytesexport av kött och fläsk.

Av
odisponerade medel utanför fördelningsplanen bör Kungl. Maj:t få använda
ytterligare högst 30 milj. kr. för att förstärka regleringsekonomin för mjölk
och mejeriprodukter eUer på annat sätt stödja mjölkproduktionen och vad därmed
hör samman.

I
det föregående har jag redovisat ett förslag om statligt stöd till mjölkproduktion
vid jordbruksföretag med begränsade utvecklingsmöj-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 79 28

Ugheter.
Förslaget har på uppdrag av Kungl. Maj:t utarbetats av lantbruksstyrelsen.

Bakgranden tiU dagens
situation är att det under 1960-talet har skett ett betydande bortfall av
mjölkproducenter och en kraftig minskning av antalet kor, vUket medfört en
förändring av mjölkproduktionens struktur. Bortfallet av mjölkproducenter har
till den helt övervägande delen berört besättningar med mindre än tio kor.
Trots den straktur-förändring som skett är huvuddelen av de kvarvarande
besättningarna små. Av de år 1970 befintliga 96 000 mjölkföretagen med mer än 2
ha åker hade drygt 86 000 högst 15 kor. Omkring hälften av dessa kan beräknas
ha besättningar av storleken 715 kor. Bland sistaämnda besättningar torde
huvuddelen av de begränsat utvecklingsbara företagen med mjölkproduktion
återfinnas.

De äldre brukarna
dominerar vid företag med mindre än tio kor. En fortsatt minskning kan därför
väntas för de minsta besättningsstorlekarna. Vid företag med tio kor eller mer
är brukarnas medelålder lägre. Med hänsyn härtUI kan det antas att många av brakarna
vid dessa företag, även om deras brukningsenheter inte är att betrakta som långsiktigt
bestående, kan ha intresse av att fortsätta med mjölkproduktion under
ytterligare ett antal år.

Jag är ense med lantbraksstyrelsen
om behovet av ett investeringsstöd till jordbrak med begränsade
utvecklingsmöjligheter i syfte att under en övergångstid i awaktan på att rationella
företag byggs upp i tillräcklig omfattning underlätta fortsatt eller utvidgad
mjölkproduktion vid dessa företag.'

Stödet
bör såsom lantbraksstyrelsen föreslagit främst utgå i form av statlig
lånegaranti. Lånegaranti bör kunna lämnas till driftslån för inköp av djur,
maskiner m. m. samt till lån för yttre och inre rationalisering. Vidare bör
statsbidrag i enlighet med styrelsens förslag kunna utgå med högst 25 "lo
av godkänd kostnad för gödselvårdsanläggning och mjölkrum. Stödgivningen bör
begränsas till företag som efter genomförd investering beräknas kunna uppnå en
årlig mjölkproduktion av minst 50 000 kg. Vidare bör krävas att
investeringsåtgärden är nödvändig för fortsatt mjölkproduktion vid företaget
och att åtgärden får en positiv effekt på brukarens försörjningsmöjligheter.
Även i övrigt bör för stödgivningen gälla de vUlkor som lantbraksstyrelsen
föreslagit.

Såsom
lantbruksstyrelsen och flera remissinstanser framhållit får det föreslagna
stödet inte bli ett hinder för rationaliseringsverksamheten inom jordbraket.
Stödet bör därför begränsas tiU tiden den 1 juli 1972 den 30 juni 1981 och tUlämpas
endast i de delar av landet som inte omfattas av bestämmelserna om
rationaliseringsstöd tiU vissa jordbrak. Bidragen bör bekostas från anslaget
Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. De kreditgarantiramar som ställs
till förfogande för jordbrukets rationalisering bör få disponeras för de
statliga lånegarantiema.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 79 29

Jag
övergår härefter till frågan om statsbidrag till mUjövårdande åtgärder inom
jordbruks- och trädgårdsföretag. Bestämmelsema om statligt finansieringsstöd
till jordbrakets rationalisering innebär att innehavare av jordbruksföretag
som ålagts att utföra anläggning för att tillvarata gödsel eller avloppsvatten
kan erhålla statiig lånegaranti härför om så bedöms erforderligt. Härutöver kan
i vissa fall enligt gällande bestämmelser utgå statsbidrag.

Sedan år 1969 utgår
statsbidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. I prop.
1972: 1 (bU. 11 s. 144) har bidragsområdet utsträckts att även omfatta buUerreducerande
åtgärder. Jag finner det skäligt att statsbidrag utgår tUl befintliga
jordbraks- och trädgårdsföretag som vidtar motsvarande mUjövårdande åtgärder.
Statsbidrag bör utgå med högst 25 "lo av godkänd kostnad. Som vUlkor för
bidrag bör gälla att vederbörande myndighet funnit åtgärden nödvändig ur miljövårdssynpunkt
samt att stödet inte motverkar rationaliseringsverksamheten inom jordbruket.
Beviljas statligt bidrag i annan ordning till detta slag av investering, bör
givetvis här aktuellt bidrag anpassas därefter.

Prövningen av ansökningar
om bidrag bör ankomma på lantbraks-nämnderaa. Samråd bör därvid ske med
länsstyrelserna. Statsbidrag bör liksom bidraget till industriföretag utgå
under en begränsad tidsperiod. Jag förordar att denna period bestäms att
omfatta de närmast följande fem budgetåren. Det ankommer på Kungl. Maj:t att
utfärda närmare föreskrifter i denna fråga.

Sveriges potatisodlares
riksförbund har anhåUit om att få bli representerad i styrelsen för SMAK. Lantbraksstyrelsen
har tUlstyrkt att förbundet blir representerat i styrelsen för SMAK med en
ledamot. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i denna fråga.

Anslagsfrågor

I
statsverkspropositionen för budgetåret 1972/73 (prop. 1972: 1 bU. 11 s. 38) har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område anvisa ett förslagsanslag av 101 000 000 kr. Jag har ingen
erinran mot att jordbraksnämnden, liksom under innevarande budgetår, får ta i
anspråk 100 000 kr. för undersökning av 1972 års fodersädsskörd. Beloppet kan
liksom innevarande budgetår belasta nämnda anslag vilket även i övrigt bör få
användas för samma ändamål som för innevarande budgetår.

Jag biträder lantbraksstyrelsens
förslag att ramen för statsbidrag till jordbrakets rationalisering bör
fastställas till 20 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till den ökade bidragsgivning
som ett stöd till mjölkföretag med begränsade utvecklingsmöjligheter och bidrag
tUl miljövårdande åtgärder inom jordbraket kan komma att innebära. Liksom
lantbruksstyrelsen räknar jag med att av bidragsramen skall 10 milj. kr. användas
för yttre rationalisering och 10 milj. kr. för inre rationalisering.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 79 30

För
utbetalningar från anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.
beräknar jag 19 milj. kr. Anslaget bör därför tas upp med detta belopp. Av
anslaget bör få tas i anspråk medel för specieUa ändamål i samma utsträckning
som under innevarande budgetår. Statsbidrag tUl miljövårdande åtgärder vid
trädgårdsföretag bör få bestridas från anslaget Bidrag tiU trädgårdsnäringens rationahsering
m. m.

Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1)
medge att Kungl. Maj:t eller,
efter Kungl. Maj:ts bestämmande, statens jordbraksnämnd får vidta de åtgärder
som behövs för att genomföra regleringen av priser m.m. på vissa jordbraksprodukter
under regleringsåret 1972/73,

2)
godkänna vad jag i det
föregående förordat i fråga om användningen av införselavgiftsmedel, som
inflyter eller har influtit under regleringsåret 1972/73 eller tidigare
regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen under samma
regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,

3)
godkänna vad jag förordat i
fråga om stöd tUl mjölkproduktion vid jordbruksföretag med begränsade
utvecklingsmöjligheter,

4)
godkänna vad jag förordat i
fråga om statsbidrag tiU miljövårdande åtgärder inom jordbraks- och
trädgårdsföretag,

5)
medge att imder budgetåret
1972/73 statsbidrag beviljas tiU jordbrakets rationahsering, m. m. intUl ett bdopp
av 20 000 000 kr.,

6)
tUl Bidrag till jordbrukets
rationalisering, m. m. för budgetåret 1972/73 under nionde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 19 000 000 kr.

Med
bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1 972 7201 91

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

13 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (13)

13 kopplingar i 12 dokument.

  1. Bet. 1975:JoU12 Jordbruksutskottets betänkande med anledning av motioner om sockerbetsodling s. 2 i texten
  2. Prop. 1975:85 Regeringens proposition med försIag om tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 s. 32 i texten
  3. Bet. 1974:JoU30 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående sockerbetsodling i texten
  4. Bet. 1974:JoU1 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:1 i vad avser utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1974/75 inom jordbruksdepartementets… s. 6 i texten
  5. Bet. 1974:JoU6 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående jordbrukspolitiken, m. m. s. 5 i texten

Visa alla 12